Sök i Ratio Lex

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1886

591 sidor, varav 556 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 556 av 591 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1886:1, Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1886

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1886.

1

KONGL. MAJ:TS

NÅDIGA

PROPOSITION

TILL

11 iksdagen

angående statsverkets tillstånd och behof;

Gifven Stockholms slott den 14 Januari 1886.

Jemlikt grundlagens bud afgifver Kongl. Maj:t härmed nådig proposition

angående statsverkets tillstånd och behof.

Dervid förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsregleringsperiod

af statsverkets inkomster.

Med åberopande af de beslut, hvarom bilagda statsrådsprotokoll öfver

finansärenden för den 11 innevarande månad*) lemnar närmare upplysning,

föreslår Kongl. Maj:t, att statsverkets inkomster för år 1887 upptagas sålunda:

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Inkomstberäkningen”.

Bih. till Riksd. Prot. 1886. l:a Sami. l:a Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. May.ts nåd. prop. n:o i, om statsverket 1886.

Ordinarie inkomster:

Grundskatt...................................................................................

Kyrkotionde...............................................................................

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål........................

Trosspassevolansafgift..............................................................

Tillfälliga rotevakansafgifter..................................................

Soldatvakansafgift .....................................................................

Båtsmansvakansafgift ............................................................

Arrendemedel.............................................................................

Bergverkstionde...........................................................................

Mantalspenningar.....................................................................

Bötesmedel....................................................................................

Kontrollstämpelmedel .............................................................

Fyr- och båkmedel...................................................................

Telegrafmedel..............................................................................

Jemvägstrafikmedel ..................................................................

Skogsmedel ................................................................................

Extra uppbörd............................................................................

säger 19,342,000: —

Bevillningar:

Tullmedel ...................................................................................

Postmedel ............................................ .......................•_............

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter

Stämpelmedel..............................................................................

Bränvin stillverkningsskatt .....................................................

Hvitbetssockertillverkningsafgift.............................................

Bevillning af fast egendom samt af inkomst ..................

säger 55,535,000: — _

summa

kronor 4,097,000

» 250,000

■» 320,000

» 26,000

» 63,000

» 106,000

» 183,000

» 3,150,000

» 12,000

» 650,000

» 270,000

» 25,000

» 1,200,000

■» 1,300,000

» 6,000,000

» 1,600,000

» 90,000

kronor 29,000,000

» 6,235,000

» 300,000

» 3,300,000

« 13,000,000

» 200,000

« 3,500,000

kronor 74,877,000:

Kongl. Maj:t föreslår vidare enligt ofvan nämnda

protokoll öfver tinansärenden för den 11 innevarande

månad:

att såsom tillgång vid förevarande statsreglering

må beräknas och användas öfverskott å statsregleringarne

för år 1884 och föregående år................................. kronor 8,153,000:

Transport kronor 83,030,000:

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1886.

Transport kronor 83,030,000: —

att såsom tillgång vid statsregleringen jemväl må

upptagas och beräknas öfverskott från postverket........ » 1,800 000: —

samt att af riksbankens vinst för år 1885 må anvisas

för statsverkets behof, att utbetalas vid den tid

under år 1887, som af Riksdagen bestämmes,.............. » 1,300,000: •

hvarefter det för nästa statsregleringsperiod disponibla

beloppet af statsverkets tillgångar uppgår till......... kronor 86,130,000: —

Första hufvudtiteln,

innefattande anslagen till Kongl. Imf- och slottsstaterna.

Nu gällande riksstat upptager såsom årliga och ständiga utgifter:

för Kongl. hofstaten..................................................................... kronor 1,214,900: —

» » slottsstaten ............................................................... » 123,100-

tillsammans kronor 1,338,000: —

Häruti föreslår Kongl. Magt» icke någon ändring.

Andra hufvudtiteln,

innefattande anslagen till justitiedepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under

hvilken finnes i nu gällande riksstat till årliga eller

ständiga utgifter anvisadt........................................................ kronor 3,814,599- _

vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll

öfver justitiedepartementsärenden den 11 innevarande månad*),

föreslå, beträffande

) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Andra hufvudtiteln”.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konijl. Maj ds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1886.

Ersättning åt domare, vittnen och parter:

[1.] att från detta anslag må utgå de ersättningar, som, under förutsättning

att Riksdagen antager Kongl. Maj:ts förslag till lag angående ersättning

af allmänna medel åt oskyldigt häktade eller dömde, kunna komma att på

grund af denna lag beviljas.

Öfriga ordinarie anslag:

[2.] I dessa föreslås ej annan förändring, än att, för

jemnande af hufvudtitelns slutsumma, förslagsanslaget

till skrifmaterialier och expenser, ved in. m., för närvarande

uppgående till 64,011 kronor, höjes med............ kronor 68:

eller till 64,079 kronor.

Lägges härtill summan af hufvudtitelns ordinarie anslag

enligt nu gällande riksstat ...................................................... ” 3,814,599:

skulle denna hufvudtitels ordinarie anslag enligt Kongl.

Maj:ts förslag uppgå till............................................................ kTOnor 3,814,667: —

Extra anslag.

Under åberopande af de beslut, som innefattas i omförmälda statsrådsprotokoll,

vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att bevilja såsom extra anslag

för år 1887:

[3.] till arfvoden åt krigshofrättens ordförande och tre

militäre ledamöter..............................................................................

[4.] för nya lagberedningen..................................................

[5.] till understöd åt förbättringskolonien vid Hall......

[6.] till ersättning för vissa af Statskontoret förskottsvis

utbetalda belopp .........................................................................

kronor 5,000:

» 40,000:

» 15,000:

» 24,333:

tillsammans kronor 84,333:

En jemförelse emellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten

för år 1886 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller

på följande sätt:

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1886.

1886. 1887.

ordinarie anslag 3,814,599: — 3,814,667: — således ökning.....kronor 68: —

extra_» 178,401:— 84,333:— » minskning » 94,068: —

summa kronor 3,993,000: — 3,899,000: — således minskning kronor 94,000: —

Tredje hufvudtiteln,

innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i

nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisade 613,800 kronor,

vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda

statsrådsprotokoll öfver utrikesdepartementsärenden den 11 innevarande månad*),

föreslå,

att, med uteslutande ur riksstaten af anslaget till underhåll af svenska kronans

egendom i Konstantinopel, nedannärnnda ordinarie anslag måtte af Riksdagen

anvisas att utgå emot nu gällande redovisningsskyldighet samt med samma

rätt till deras användande och under enahanda vilkor som hittills, nemligen:

Kabinettskassaus utgifter:

[1.] departementschefen, ministern för utrikes

ärendena............................................................

[2.] utrikesdepartementet ............................

[3.] ministerstaten ..........................................

[4.] militärattachéer .......................................

[5.] skrifmaterialier, expenser och extra utgifter

.........................................................................

kronor 24,000: —

» 27,495: —

» 345,000: —

» 8,400: —

» 45,955: — 450,850: —

Transport kronor 450,850: —

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Tredje hufvudtiteln”.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1886.

Transport kronor 450,850: —

Konsulskassans utgifter:

[6.] utrikesdepartementet............................. kronor 10,000:

[7.] konsulsstaten............................................. » 132,770:

[8.] skrifmaterialier, expenser och extra

utgifter.................................i...................................... )} 17,230: 160,000: —

summa kronor 610,850: —

Utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena:

[9.] svenska kyrkan i Paris ................................................ kronor 3,500:

tillsammans kronor 614,350: —

Extra anslag.

Under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet för den 11 innevarande

Januari månad finnes antecknadt, vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att bevilja:
[10.

] för fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater» kronor 4,500: —

[11.] för anställande af kommersiella attachéer............... » 20,000: —

tillsammans kronor 24,500: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1886 års riksstat

upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på

följande sätt:

1886.

ordinarie anslag 613,800

extra » 4,500

1887.

— 614,350

— 24,500

— således ökning kronor 550

— » » » 20,000

—

summa kronor 618,300

— 638,850

— således ökning kronor 20,550

—

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1886.

7

Fjerde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till landtförsvarsdepartementet.

I afse.e1nd‘e å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i

1880 ars riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant................................................

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter.......................................

ersättningar ........................................

kronor 17,505,900:

» 817,000:

» 693,400:

tillsammans kronor 19,016,300: —

Vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas i bilagda statsrådsprotokoll

öfver landtförsvarsärenden den 11 innevarande Januari*), föreslå

beträffande anslagen till ’

Departementschefen:

[!•] efter det nuvarande innehafvaren af befattningen

såsom chef för landtförsvarsdepartementet

flan samma befattning afgatt, må till remontering och

underhåll af två tjenstehästar för chefen för landtförsvarsdepartementet

användas af de å allmänna ordinaiie

anslag under fjerde hufvudtiteln uppkommande

besparingar 1,530 kronor årligen, intill dess medel för

ändamålet kunna varda uppförda på ordinarie stat;

Indelta anne''ns befälsaflöning:

[2.] att efter 1886 års utgång de fyrtiosju sqvadronshästläkaretjensterna

vid kavalleriet, i mån af inträffande

ledigheter, må indragas samt, i stället och allt efter

det medel genom dessa tjensters indragning blifva för

ändamålet tillgängliga, _ vid kavalleriet inrättas tolf

bataljonsveterinärbefattningar med den i förutnämnda

) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Fjerde lmfvudtiteln”.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

>. n:o 1, om statsverket 1886.

Kongl. Maj:ts nåd. prop

statsrådsprotokoll angifva fördelning å kavalleriets regementen

och corpser, jemte det fem extra hästläkare anställas;

. e

att, i sammanhang härmed, aflönxngsförmanerna tör

hästläkarne vid kavalleriet och artilleriet bestämmas att

från och med år 1887 utgå på sätt i samma protokoll

anoifvits, dock, hvad häst- och fourageersättning till

kavalleriets hästläkare angår, först i den man Kong .

Maj:t finner de genom ofvanberörda indragningar tillgängliga

medel å vederbörande anslag lemna tillgång

till dylik ersättning; samt

att, vid bifall härtill, de efter år 1886 lfragakommande

ålderstillägg för regementsveterinärer må

utgå från anslaget under fjerde hufvudtiteln till ålderstillägg,

äfvensom för öfrig! de medel, hvilka under anslagen

till indelta arméns befälsaflöning, lifgardet till

häst och kronprinsens husarregemente finnas uppförda

till hästläkares aflönande, måtte ställas till Kongl. Maj:ts

förfogande, att, från och med år 1887 och intill dess

slutlig reglering af vederbörande anslag kan ega ruin,

i man af behof användas till. genomförande af de föreslagna

förändringarne i veterinärstaten;

Svea lifgarde:

[3. | att under detta anslag, med anledning, af lifbeväringsregementets

indragning, uppföres aflöning föi

en kapten af andra klassen med 2,895 kronor, men att

deremot från anslaget afföres en mönsterskrifvarelön med

450 kronor, samt att i följd häraf anslaget, som nu

utgör 162,629 kronor, höjes med..........................................

till 165,074 kronor;

Andra lifgardet:

[4.] att detta anslag, nu 161,594 kronor, för beredande

af aflöning till en kapten af andra klassen,

höjes med...................................................................................

till 164,489 kronor; ____

2,445:

2,895

Transport kronor

5,340

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1886.

Transport kronor

Artilleriet:

[5.] att detta anslag, under vilkor af bifall till

det förslag, som här nedan framställes om uppförande

i riksstaten af särskilt anslag till artilleristutskolor,

från dess nuvarande belopp........... kronor 1,091,966: -—

nedsättes med................................... » 2,400: —

till........................................................ kronor 1,089,566: —

samt att nu förevarande anslag, under förutsättning

att under fjerde hufvudtiteln uppföres anslag till

fästnings- och positionsartilleri, måtte erhålla benämningen

»fältartilleriet»;

Fästningsartilleribataljon å Vaxholm—Oscar-Fredriksborg:

[6.] att Riksdagen — med godkännande af de i

statsrådsprotokollet den 11 Januari 1886 omförmälda

grunder för organisation af en fästningsartilleribataljon

å Vaxholm—Oscar-Fredriksborg jemte hvad som dervid

föreslagits beträffande personalens aflöning — måtte till

genomförande af den del af bataljonens organisation,

som enligt samma protokoll skulle ega rum under år

1887, anvisa, utöfver de för Svea artilleriregementes tre

fästningskompanier och ett fästningskompani vid Göta

artilleriregemente jemte befäl samt till arfvoden åt

kommendant och placemajor å Vaxholm—Oscar-Fredriksborg

nu anslagna medel, jemväl 10,400 kronor af reservartilleriets

anslag, i den mån detta belopp är eller

blifver tillgängligt, samt såsom nytt anslag.................... »

att sistnämnda anslagsbelopp, under benämning

»fästningsartilleribataljonen å Vaxholm—Oscar-Fredriksborg»,

uppföres under fjerde hufvudtiteln såsom reservationsanslag

näst efter anslaget till fältartilleriet;

samt att de besparingar, som under uppsättningstiden

kunna å de för fästningsartilleribataljonen sålunda

afsedda medel beredas, må, i likhet med hvad

förut vid uppsättning af nya trupper varit medgifvet,

af Kongl. Maj:t ^disponeras för bestridande af uppsätt
Transport

kronor

Bill. till Riksd. Prot. 1886. l:a Sami. l:a Afd.

5,340

86,400

91,740

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Mgj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1886.

Transport kronor

ningskostnader och öfriga med organisationens genomförande

förenade utgifter;

Fästnings- och positionsartilleriregemente å Karlsborg:

[7.] att Riksdagen — med godkännande åt de i

nämnda statsrådsprotokoll angifna grunder för organisation

af ett fästnings- och positionsartilleriregemente å

Karlsborg jemte hvad som dervid föreslagits beträffande

personalens aflöning — måtte till genomförande af den

organisation af fästnings- och positionsartilleri a Karlsborg,

som enligt samma protokoll skulle ega rum

under är 1887, anvisa, utöfver de för två fästningskompanier

vid Göta artilleriregemente med befäl och

detta artilleriregementes a Karlsborg förlagda tygstat

nu anslagna medel, jemväl 20,875 kronor af reservartilleriets

anslag, i den man detta belopp är eller

blifver tillgängligt, samt såsom nytt anslag.....................

att sistnämnda anslagsbelopp under benämning

»fästnings- och positionsartilleriregementet å Karlsborg»

uppföres under fjerde hufvudtiteln såsom reservationsanslag

näst efter anslaget till fästningsartilleribataljonen

å Vaxholm—Oscar-Fredriksborg;

samt att de besparingar, som under uppsättningstiden

kunna å de för fästnings- och positionsartilleriet

på Karlsborg sålunda afsedda medel beredas, må af

Kongl. Maj:t disponeras för bestridande af uppsättningskostnader

och öfriga med organisationens genomförande

förenade utgifter;

Marinregemente!:

[8-] att, vid bifall till bär nedan omförmälda förslag,

att till genomförande af stater för Blekinge, Hallands

och Vesternorrlands bataljoner får användas i

mån af behof, bland annat, marinregementets anslag,

allt efter det medel derå blifva tillgängliga, detta________

Transport kronor

91,740:

45,100

136,840

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1886.

Transport kronor

anslag, hvilket nu är af förslagsanslags natur, måtte

i riksstaten upptagas såsom reservationsanslag;

Lifbeväringen:

[9.] att — under vilkor att Kongl. Maj:ts förslag,

dels om den vid lifbeväringsregementet ännu qvarstående

personalens öfverflyttande på allmänna indragningsstaten

och dels om uppförande under hvartdera

af anslagen för Svea lifgarde och Andra lifgarde!

af aflöningsmedel för en kapten af andra klassen, vinna

Riksdagens bifall — från riksstaten för år 1887 måtte

afföras det nuvarande anslaget för lifbeväringen, 11,432

kronor;

Gotlands nationalbeväring samt Hallands, Vesternorrlands

och Blekinge beväring:

[10.] att Riksdagen måtte, med godkännande af

de vid statsrådsprotokollet den 11 Januari 1886 fogade

förslag till stat för Blekinge bataljon och till nya stater

för Gotlands nationalbeväring samt Hallands och

Vesternorrlands bataljoner, medgifva, att ej mindre Gotlands

nationalbevärings nuvarande anslag till den del,

som för nationalbeväringens nya stat icke behöfver tagas

i anspråk, än äfven marinregementets anslag, allt

efter det medel å dessa begge anslag blifva tillgängliga,

må, från och med år 1887 och intill dess slutlig reglering

af vederbörande anslag kan ega rum, användas i män

af behof till genomförandet af dt; föreslagna staterna

för Blekinge, Hallands och Vesternorrlands bataljoner;

samt att, i sammanhang med tillämpning vid

Gotlands nationalbevärings artilleri kar af förändrade

grunder för stammanskapets anställning, tjenstgöring

och aflöning, denna artillerikårs nummerstyrka må efter

hand ökas från 75 till 100 man; _ _

136,840: —

Transport kronor 136,840: —

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1886.

Transport kronor

Beväringsmanskapets vapenöfningar:

[11.] att detta anslag, för den nya värnpligtslagens

tillämpning och till förbättring af beväringsmanskapets

aflöning under öfningarne samt vid marscher till och

från mötena, måtte från sitt nuvarande belopp, 652,500

kronor, höjas med................................................................ »

till 922,500 kronor;

Ersättning åt värnpligtsområdenas befäl in. fl.:

[12.] att — jemte det Kongl. Maj:t medgifves att

i vederbörande aflöningsstater vidtaga de ändringar,

hvilka påkallas af den i statsrådsprotokollet den 11

Januari 1886 framlagda plan för handhafvande! af inskrifningen

och redovisningen af de värnpligtige samt

för anordnande af befälet i inskrifnings-, bataljons-,

kompani- och afdelningsområdena, — Riksdagen, i afvaktan

att de härtill nödiga medlen, efter fulla genomförandet

af det i nämnda plan ingående nya aflöningssätt

för en del af arméns befäl, kunna på sina

tillbörliga anslag fördelas, nu måtte under fjerde hufvudtiteln,

näst efter anslaget till beväringsmanskapets

vapenöfningar, uppföra under benämning »ersättning

åt värnpligtsområdenas befäl m. fl.» ett särskild! ordinarie

anslag å.............................................................................. »

Försvarsverket till lands i allmänhet eller Arméförvaltningens

departement:

[18.] att detta anslag, i anledning af den år 1887

inträdande förlängning i öfningstiden för beväringen

samt till beredande åt Gotlands nationalbeväring af likställighet

med det öfriga beväringsmanskapet i afseende

å förmånen af beklädnad på kronans bekostnad,

måtte ökas med ................................................................... »

eller från sitt nuvarande belopp, 2,150,916 kronor, till

2,329,500 kronor;

136,840: —

270,000: —

218,000: —

178,584: —

Transport kronor 803,424: —

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1886.

13

Transport kronor 803,424: —

samt att såsom extra anslag för år 1887 beviljas

dels till anskaffning för beväringen af målskjutningsutredning

20,200 kronor och dels till nyuppsättning af

munderings- in. fl. persedlar för en klass af Gotlands

nationalbeväring 70,000 kronor;

Byggnader och sängkläder på mötesplatserna in. m.:

[14.] att detta anslag, som nu utgör 100,000 kronor,

liöjes med ......................................................................... » 65,000: —

till 165,000 kronor;

Artillerisfe jutskolor:

[15.] att under fjerde hufvudtiteln måtte, näst efter

anslaget till skjutskolor, uppföras under benämning

»artilleriskjutskolor» ett ordinarie reservationsanslag å » 18,100: —

samt att, vid bifall härtill, det nuvarande anslaget »till

skjutskolor» må i riksstaten benämnas »skjutskolor för

infanteriet och kavalleriet»;

Skrifmaterialier och expenser, ved in. m. för departementets

afdelning af Kongl. Maj:ts kansli:

[16.] att detta förslagsanslag, till jemnande af de

ordinarie anslagens slutsumma, från 4,329 kronor hö
jes

med......................................................................................... » 8: —

till 4,337 kronor.

Beträffande öfriga under fjerde hufvudtiteln uppförda

ordinarie anslag föreslår Kongl. Maj:t ingen förändring.

Härifrån afgår

dels den föreslagna minskningen

i anslaget till artilleriet......... kronor

och dels hela det till afförande

från riksstaten föreslagna an
-

summa kronor

2,400: —

886,532: —

slaget till lifbeväringen, ..................... » 11,432: — >, 13,832: —

hvadan förhöjningen utgör...................................................... kronor 872,700: —

Lägges härtill summan af hufvudtitelns ordinarie

anslag enligt nu gällande riksstat ....................................... » 19,016,300: —

skulle denna hufvudtitels ordinarie anslag enligt Kongl.

Maj:ts förslag uppgå till ....................................................... kronor 19,889,000: —

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj ds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1886.

Extra anslag.

Förutom de extra anslag, som här ofvan under

punkten 13 blifvit begärda, nemligen:

till anskaffning för beväringen af målskjutnings
utredning

................................................................................... kronor 20,200:

till nyuppsättning af munderings- m. fl. persedlar

för en klass af Gotlands nationalbeväring ........................ » 70,000: —

föreslår Kongl. Magt, vidare, med åberopande af statsrådsprotokollet

för den 11 innevarande Januari, att Riksdagen

må under denna hufvudtitel på, extra stat bevilja

till

[17.] fältartilleri materiel............................................... » 600,000: —

[18.] positionsartilleri materiel .................................. » 50,000: —

[19.] fästningsartillerimateriel ................................... » 100,000: —

[20.] infanteriammunitionsvagnar............................. » 30,000: —

[21.] skjutförsök............................................................. » 15,000: —

[22.] Karlsborgs fästningsbyggnad ........................... » 200,000: —

[23.] försvarsarbeten vid V axholm—Oscar-F redriks
borg.

.................................................................... » 28,000: —

[24.] krigsbryggemateriel............................................. » 29,200: —

[25.] fälttelegrafmateriel............................................... » 16,000: —

[26.] en stallbyggnad å Karlsborg för positions
artilleriet.

......................................................... » 15,000: —

samt att af det utaf Riksdagen redan beviljade anslag

anvisas för år 1887 till

[27.] byggnader för trängbataljonen ........................ » 100,000: —

Derjemte föreslår Kongl. Magt Riksdagen att på extra

stat bevilja till

[28.] reseunderstöd för officerare och intendentur
tjenstemän.

....................................................... » 9,000: —

[29.] fortsättande af generalstabens topografiska

arbeten ............... » 60,000: —

[30.] skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens

befrämjande

dels för 1887 års behof kronor 105,000: —

och dels såsom fyllnad i

1886 års anslag......... >» 25,000: —

eller sammanlagd! ............................................ »_ 130,000: —

tillsammans kronor 1,472,400: —

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1886.

15

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1886 års riksstat

upptagen och sådan den af Kong]. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på

följande sätt:

1886.

ordinarie) 19,016,300

anslag |

extfa 1,223,000

anslag )

1887.

- 19,889,000

- 1,472,400

— således ökning kronor 872,700: —

— » » » 249,400: —

summa kronor 20,239,300

- 21,361,400

— således ökning kronor 1,122,100: —

Femte hufvudtiteln,

innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu

gällande riksstat till årliga och ständiga utgifter anvisadt:

kontant .........................................................................................kronor 5,684,702: 75

indelning och dermed jemförlig anvisning:

friheter ................................................................................. » 75,905: —

ersättningar........................................................................... »_26,404: —

_ tillsammans kronor 5,787,011: 75

vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll

öfver sjöförsvarsärenden den 11 innevarande månad*), föreslå,

beträffande

Officerskårens tillökning:

[1.] att, på det Kongl. Majrt må komma i. tillfälle

att i den ordning, som kan finnas lämplig, .öka an
-

) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Femte Hufvudtiteln”.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kongl. Mnj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1886.

talet officerare vid flottan med en flaggman, två kommendörkaptener

af första grad, två kommendörkaptener af andra

grad, nitton kaptener och elfva löjtnanter, den permanenta

reservstaten skall i mån af afgång upphöra samt de genom

uppkommande ledigheter på denna reservstat samt öfriga

reserv- och indragningsstater disponibla löneförmåner,

intill det för permanenta reservstatens aflönande nu anvisade

belopp 114,000 kronor, få användas till aflöning

åt nämnda antal officerare samt

[2.] att detta medgifvande äfven må få afse innevarande

år;

Aflöning för flottans kårer och stater:

[3.] att hvad af anslaget till ersättning för vakanta

rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad åt

Kalmar län icke redan på grund af 1872 och 1876 årens

riksdagsbeslut bör inräknas bland tillgångarne till aflöning

för flottans kårer och stater må för genomförande af

den år 1876 beslutade löneregleringen under år 1887 användas

;

[4.] att i öfrig! för denna lönereglerings genomförande

under år 1887 ett anslag af 50,000 kronor måtte

å extra stat för samma år anvisas och gemensamt med

anslaget till aflöning för flottans kårer och stater redovisas;

Flottans nybyggnad och underhåll:

[5.] att ifrågavarande anslag måtte förhöjas med

361,200 kronor eller från nuvarande belopp, 1,078,800

kronor, till 1,440,000 kronor ..................................................kronor

Sjöbeväringens vapenöfningar:

[6.] att för sjöbeväringens vapenöfningar måtte under

femte hufvudtiteln å ordinarie stat uppföras ett förslagsanslag

å................................................................................... ”

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna:

[7.] att det till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna

erforderliga penningeanslag må upptagas

till enahanda belopp, hvartill inkomsten af titeln fyr- och

båkmedel beräknats, eller till 1,200,000 kronor, och tölj
-

361,200

67,000

Transport kronor 428,200:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1886.

17

Transport kronor 428,200:—

aktligen anslaget, med ^beräkning af deri ingående friheter

och ersättningar, utföras med 1,200,409 kronor;

hvarvid Kongl. Maj:t tillika förutsätter, att de å inkomsttiteln

fyr- och båkmedel uppkommande öfverskott fortfarande

må såsom hittills få användas för de med anslaget

afsedda ändamål;

Skrifmaterialier och expenser, ved in. in.

[8.] att det härtill i nuvarande riksstat anvisade anslag,

47,223 kronor 75 öre, må till jemnande af hufvudtitelns

slutsumma nedsättas med 2il kronor 75 öre till

47,012 kronor.

I afseende å öfriga under femte hufvudtiteln i riksstaten

uppförda anslag har Kongl. Maj:t icke att föreslå

någon förändring.

Den föreslagna tillökningen i ordinarie anslag utgör

således................................................................................................kronor 428,200: —

hvarifrån bör afräknas nedsättningen af expensmedelsan
slaget.

..................................................................................................»____211: 75

då anslagsförhöjningen utgör.....................................................kronor 427,988: 25

Lägges härtill femte hufvudtitelns slutsumma enligt

gällande riksstat............................................................................ » 5,787,011: 75

skulle femte hufvudtitelns ordinarie anslag enligt Kongl.

Maj:ts förslag uppgå till............................................°...........°... kronor 6,215,000: —

Extra anslag.

Förutom ofvan begärda extra anslag för genomförande under år 1887 af

löneregleringen för flottan...........................................................kronor 50,000: —

vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att bevilja till:

[9.] en l:a klassens pansarbåt 2,868,000 kronor, deraf

för år 1887 .............................................................. »___838,000: —

Transport kronor 888,000: —

3

Bih. till Riksd. Prof. 1886. l:a Sami. l:a Afd.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1886.

Transport kronor 888,000: —

[10.] anskaffning af två 2:a klassens minbåtar........... » 210,000: —

[11.] » » sju ångslupar för sju 3:e klassens

pansarbåtar................................ » 33,600: —

[12.] » » stångminattiralj till tio st. privata

ångslupar ................................... » 18,400: —

[13.] artillerimateriel och utredning ............................. » 190,000: —

äfvensom medgifva:

[14.] att af det öfverskott af 127,200 kronor, som

uppkommit å det för byggandet af två l:a klassens

minbåtar af Riksdagen beviljade anslagsbelopp, tillhopa

381,200 kronor, 127,000 kronor måtte få användas

till anskaffande af ytterligare en l:a klassens minbåt,

hvarom kontrakt, under förbehåll af Riksdagens medgifvande,

redan är med enskild verkstad afslutadt, och

[15.] att det öfverskott, som tilläfventyrs kan uppkomma

i anslaget till ett eller flera fartyg, måtte få användas

till betäckande af möjligen uppkommande brist

i anslaget till ett eller flera andra fartyg;

samt anvisa till:

[16.] byggande af minskjul vid Stockholms station... » 107,600:

[17.] anskaffande af elektriska kablar .......................,... » 50,000:

[18.] mintillverkningspersonalens aflöning..................... » 23,885:

[19.] anskaffning af minmateriel samt till minväsendets

utveckling............................................................................... » 28,514:

[20.] tillbyggnad af underbefälsskolans hus i Carls
krona

177,300 kronor, deraf för år 1887 .............................. » 125,000:

[21.] anskaffning af beklädnad och sängservis för

sjöbeväringen.......................................................... » 71,000:

[22.] anskaffningar m. in. för försvaret af Fårösund »_354,000:

_summa kronor 2,100,000:

75

Eu jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1886 års

riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på

följande sätt:

1886. 1887.

ordinarie anslag 5,787,011

extra » 2,078,688

75 6,2 1 5,000

25 2,100,000

— således ökning kronor 427,988: 25

— » » » 21,311: 75

summa kronor 7,865,700

— 8,315,000

— således ökning kronor 449,300: -—

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1886.

19

Sjette hufvndtiteln,

innefattande anslagen till civildepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i

nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant......................................................................................... kronor 4,603,379: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter ................................................................................. » 9,290: —

ersättningar........................................................................ » 24,445: —

_tillsammans kronor 4,637,114: —

vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll

öfver civilärenden den 11 innevarande månad*), föreslå, beträffande
-

Kommerskollegium:

[L] att Riksdagen må dels, på det Kong]. Maj:t må

komma i tillfälle tilldela Kommerskollegiets ledamöter

samt dess i stat uppförde embets- och tjensteman, med

undantag af fyra kanslister, tillfällig löneförbättring under

år 1887 till samma belopp, som för innevarande år beviljats,

på extra stat för år 1887 anvisa 8,540 kronor,

dels medgifva, att intill slutet af år 1887, i den

mån sådant är erforderligt för bestridande af göromålen

inom Kollegiet eller för beredande åt bemälde embetsoch

tjensteman af samma aflöningsförmåner, som andre

med dem likstälde tjensteman åtnjuta, af Kongl. Maj:t

må för ändamålet disponeras de aflöningsbelopp, som

äro i Kommerskollegiets stat anvisade ej mindre för

en advokatfiskalstjenst, än äfven för andra ledigblifna

eller ledigblifvande befattningar inom Kollegiet, i afseende

å hvilka indragning kan ega rum eller förändring

eljest vidtagas;

[2.] dels på extra stat för år 1887 anvisa såsom

tillfälligt lönetillägg för tre tjensteman vid Sala silfververk

tjugo procent å. de till dem utgående löner, eller

tillsammans 500 kronor;

'') Se bil. till statsverkspropositionen ”Sjette hufvmltiteln”.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1886.

[3.] dels ock ytterligare medgifva, att de under år

1887 inflytande avgifter för patent och för registrering

af varumärken må användas till bestridande af de utgifter,

hvilka betingas af tillämpning under samma

år af förordningen angående patent och lagen om skydd

för varumärken;

Statistiska tabellkoinmissionen:

[4.] att, för utarbetande och offentliggörande årligen

af uppgifter om rikets folkmängd till ledning vid val af

landstingsmän och af valmän för utseende af landstingsmän,

de under anslaget till »statistiska tabellkommissionen»

uppförda två reservationsanslagen »till arfvoden åt

tillfälliga biträden samt till vikariatsersättningar» å 12,000

kronor och »till ofticiela statistiska trycket» å 15,000

kronor höjas, det förra med 200 kronor till 12,200 kronor

och det senare med 800 kronor till 15,800 kronor;

kommande, i händelse detta bifalles, ordinarie anslaget

till »statistiska tabellkommissionen» att ökas från

58,900 kronor till 59,900 kronor, eller med....................... kronor 1,000:

Rikets ekonomiska kartverk:

[5.] att Riksdagen må, utöfver det å riksstatens

sjette hufvudtitel för rikets ekonomiska kartverk uppförda

ordinarie anslag, 6,000 kronor, under samma hufvudtitel

på extra stat för år 1887 anvisa till fortsättande

af de ekonomisk-geografiska kartarbetena i Norrbottens

län 31,000 kronor och för de ekonomiska kartarbetena

i öfriga delar af riket 45,000 kronor, eller tillsammans

76,000 kronor, äfvensom medgifva, att möjligen uppstående

behållningar å båda anslagen må användas äfven

för bestridande af utgifter för det topografiska kartverket;
-

Landsstaterna i länen:

[6.] att, på det Sköns länsmansdistrikt i Vesternorrlands

län må kunna delas i två distrikt, aflönings-_

Transport kronor 1,000:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1886.

Transport kronor

belopp, som blifver tillgängligt i följd af anbefalla regleringar

af länsmansdistrikten inom Gotlands och Vestmanlands

län, må användas för inrättande af en ny länsmanstjenst

inom Ve sfer norr] an d s län;

[7.] samt att penningeanslaget under »landsstaterna

i länen» må höjas med det belopp, hvartill två indragna

landsstatsboställens afkastning är i stat beräknad, eller...... »

kommande, i händelse af bifall härtill, anslaget till

»landsstaterna i länen (deraf 90,000 kronor reservationsanslag)»

att höjas från 2,636,179 kronor till 2,637,309

ki’onor;

Väg- och Vattenbyggnadsstaten:

[8.] att det under anslaget till »väg- och vattenbyggnadsstaten»

uppförda reservationsanslag »till undersökningar

och expenser för allmänna arbeten» må från

och med år 1887 höjas från 50,000 kronor till 60,000

kronor och således med............................................................... »

kommande, i händelse detta bifalles, anslaget till

»väg- och vattenbyggnadsstaten» att ökas från 116,400

kronor till 126,400 kronor;

Gästgifvares friheter:

[9.] att, med bifall till dels de i statsrådsprotokollet

föreslagna utbyten af ränteersättningar mot bestämda

årliga belopp och dels öfriga i protokollet omnämnda förenklingar,

penningeanslaget under »gästgifvares friheter»,

utgörande 1,040 kronor, höjes med i jemnt tal 5,840

kronor, eller sålunda till 6,880 kronor;

Och deremot det å anslaget till »gästgifvares friheter»

under rubriken »indelning och dermed jemförlig

anvisning på förslag, ersättningar» uppförda belopp, 11,900

kronor, minskas med 5,840 kronor till 6,060 kronor;

Färjor och färjekarlar:

[10.] att, med bifall till det i statsrådsprotokollet

omnämnda utbyte af indelningsersättning mot bestämdt

Transport kronor

1,000

1,130

10,000

12,130

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1886.

Transport kronor

belopp, penningeanslaget under anslaget »färjor och färjekarlar»

höjes med ett jemnadt belopp af 2 kronor från

150 kronor till 152 kronor; och deremot det i kolumnen

»indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag,

ersättningar» uppförda belopp af 210 kronor minskas med

motsvarande belopp till 208 kronor;

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna
näringar:
[11.

] att såsom bidrag till underhåll af sju kemiska

stationer för jordbrukets och näringarnes behof — inom

de orter, der hushållningssällskapen förbundit sig att upprätta

laboratorium och bekosta lokal för detta jemte

bostad eller hyresmedel för kemist och assistent samt

bekosta aflöningen till desse och laboratorietjenaren äfvensom

årliga utgifterna för laboratoriets underhåll samt till

inköp af böcker och inventarier för stationens behof —

må på ordinarie stat från och med år 1887 uppföras ett

anslag af 3,000 kronor för hvarje station, eller tillsammans

.............................................................................................. »

motsvarande det nu på extra stat för samma ändamål

anvisade belopp; kommande, i händelse af bifall

härtill, ordinarie anslaget till »befrämjande i allmänhet

af jordbruk och landtmannanäringar» att höjas från 45,450

kronor till 66,450 kronor;

Befrämjande i allmänhet af slöjderna;

[12.] att Riksdagen må ej mindre höja det under

denna anslagstitel på ordinarie stat särskildt till befrämjande

af husslöjden uppförda belopp, 10,000 kronor, till

20,000 kronor, eller med......................................................... »

motsvarande det nu på extra stat för ändamålet anvisade

belopp;

[13.] än äfven medgifva, att under denna anslagstitel

må på ordinarie stat från och med år 1887 uppföras till

väfskolan i Borås det nu på extra stat till upprätthål
Transport

kronor

12,130

21,000

10,000

43,130

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1886.

23

Transport kronor

lande af skolan och till aflönande af en andre lärare derstädes

anvisade belopp................................................................ »

att användas

dels med 3,800 kronor såsom bidrag till upprätthållande

af skolan, med vilkor att från Elfsborgs läns

landsting eller eljest tillskjutes ett belopp, motsvarande

minst hälften af dessa 3,800 kronor;

dels ock med 1,000 kronor såsom bidrag till aflönande

af en andre lärare vid samma skola, under vilkor

att enahanda belopp varder för ändamålet från Elfsborgs

läns landsting eller eljest tillskjutet;

kommande det ordinarie anslaget till »befrämjande i

allmänhet af slöjderna» att, i händelse Riksdagen bifaller

hvad sålunda föreslagits, höjas från dess nuvarande belopp,

40,500 kronor, till 55,300 kronor;

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:

[14.] att, med bifall till det i statsrådsprotokollet

omförmälda utbyte af ränteersättning mot visst årligt

belopp, det under anslaget till »befrämjande i allmänhet

af bergsbruket» i kolumnen »indelning och dermed jemförlig

anvisning på förslag, ersättningar» uppförda belopp,

15 kronor, må från riksstaten uteslutas och samma

anslag till följd deraf nedsättas från 8,715 kronor till

8,700 kronor;

Skiften och afvittringar:

[15.] att Riksdagen må dels för år 1887 bevilja förhöjning

i årsarfvodet med 400 kronor till hvarje storskifteslandtmätare

i Kopparbergs län, som icke kommer

att åtnjuta arfvode efter taxa, samt i styresmannens för

storskiftesverket årsarfvode likaledes med 400 kronor;

dels medgifva, att de belopp, hvarmed inkomsterna af

tjensten under år 1887 för afvittringslandtmätare i

Vesterbottens och Norrbottens län och de storskiftes
-

43,130: —

4,800: —

Transport kronor 47,930: —

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1886.

Transport kronor

landtmätare i Kopparbergs län, hvilka åtnjuta arfvode

efter taxa, kunna komma att understiga 2,500 kronor

för dem, som tillhöra första lönegraden, och 3,000

kronor för dem, som på grund af ålder i tjensten åtnjuta

arfvodesförhöjning, må desse tjensteman godtgöras

af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken; dels

för år 1887 åt föredragandena af afvittringsärendena i

Vesterbottens och Norrbottens län samt till sk rif biträde

åt dem bevilja en tillökning af 400 kronor i det åt

hvarje af dem anslagna belopp, dels ock bevilja tillfällig

förhöjning i styresmannens för afvittringsverket i Vesterbottens

län årsarfvode för år 1887 med 200 kronor;

[16.] att, till bestridande af kostnaderna för storskiftes-

och afvittringsverken under år 1887, för samma

år, utöfver ordinarie anslaget, 63,000 kronor, på extra

stat anvisas 187,000 kronor;

Skrifmaterialier och expenser, ved in. in.

[17.] att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma,

detta anslag minskas från 119,038 kronor till 118,663

kronor, eller med 375 kronor. _________

47,9 30:

summa ökning kronor

Beträffande de öfriga under sjette hufvudtiteln i

riksstaten uppförda ordinarie anslag har Kongl. Maj:t

icke att föreslå någon förändring.

Om till förestående ökning lägges de ordinarie anslagens

nuvarande slutsumma .. . kronor 4,637,114: —

efter afdrag af de föreslagna

minskningarne å anslagen

till befrämjande i allmänhet

af bergsbruket samt

skrifmaterialier och expenser,

ved in. in., tillsammans »

således ..................................................................

47,930:

390:

4,636,724:

komma sjette hufvudtitelns ordinarie anslag att uppgå till kronor 4,68 4,654:

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1886.

25

Extra anslag.

Förutom ofvan begärda extra anslag, nemligen:

under punkten 1, till tillfällig löneförbättring

åt Kommerskollegium.................................... kronor

under punkten 2, till tillfälligt lönetillägg

för de tre tjenstemännen vid Sala silfververk

........................................................ »

under punkten 5, till fortsatt bearbetande

af rikets ekonomiska kartverk .................. »

under punkten 16, till fullföljande af storskiftes-

och afvittringsarbetena ............ »

vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att

bevilja till:

[18.] anordnande af kontroll å försäkringsår)-

stalterna ............................................................ »

[19.] ett skyndsammare bearbetande af aflönings
och

pensionsstatistiken ................................. »

[20.] fortsatt utgifvande af »polisunderrättelser» »

[21.] anslag till två fögderitjenster inom Jemt
lands

län............................................................ »

[22.] aflöning m. in. åt särskild polisstyrka på

landet.............................................................1 ,,

[23.] anordnande af tillsynen öfver statens jern
vägsbyggnader

...................................... »

[24.] arfvode åt en extra byråingeniör hos Väg
och

Vattenbyggnadsstyrelsen ..................... »

[25.] uppförande af ny byggnad för laboratoriet

vid Ultuna landtbruksinstitut ..................... »

[26.] anordnande af högre undervisning i mejeri
hushållning

vid Ultuna och Alnarps landtbruksinstitut

......... »

[27.] bidrag till bestridande af kostnaderna för

allmänna landtbruksmöten ........................... »

[28.] prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten

för husdjur, redskap, maskiner in. m....... »

[29.] de geologiska undersökningarne ..................... »

[30.] anställande af en andre undervisare i husslöjd

och en elev............................................. »

Transport kronor

Bill. till Riksd. Prot. 1886. l:a Sami. l:a Afd.

8,540: —

500: —

76,000: —

187,000: —

4,500: —

5,000: —

15,000: —

6,800: —

50,000: —

20,000: —

3,000: —

32,000: —

10,000: —

5,000: —

10,000: —

86,000: —

3,500: —

522,840: —

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1886.

Transport kronor

[31.] bergsskolorna i Filipstad och Falun ............ »

[32.] ersättning för åtskilliga utaf Statskontoret

förskottsvis bestridda utgifter..................... »

[33.] bidrag för anläggning af nya samt förbättring

eller omläggning af backiga eller

eljest mindre goda vägar ........................... »

[34.] understödjande af brobyggnader och mindre

hamnbyggnader samt upprensning af åar

och farleder...................................................... »

[35.] understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldighet,

af torrläggning utaf

sådana vattensjuka marker, som utan att

kunna med fördel odlas sprida frostskador

öfver omgifvande nejd ................................. »

[36.] iståndsättande och förstärkande af Skanörs

hamn .................................................................. »

Vidare anmärkes här:

[37.] att till odlingslånefonden skola under år

1887 af Riksgäldskontoret, i mån af behof,

öfverlemnas medel till så stort belopp,

som jemte de till fonden ingående annuiteter

å äldre odlingslån kan erfordras till

fyllande af högst 1,000,000 kronor.

Ytterligare föreslår Kong! Maj:t Riksdagen

att

[38.] dels å riksstatens sjette hufvudtitel för

år 1887 anvisa: till utförande af nya

byggnader och anläggningar vid statens

jernvägstrafik ................................................... »

dels å riksstaten utom hufvudtitlarne bevilja

till anskaffande af ny rörlig materiel

vid statens redan trafikerade jern vägar

1.500.000 kronor, att utgå med en tredjedel

under hvardera af åren 1887, 1888

och 1889, och således under år 1887 med

500.000 kronor; ______

522,840: —

14,000: —

8,506: —

500,000: —

100,000: —

100,000: —

20,000: —

400,000: —

Transport kronor 1,665,346: —

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop.. n:o 1, om statsverket 1886.

27

Transport kronor 1,665,346: —

[39.] dels ock till arbetena å stambanan mellan

Bräcke och Sollefteå för år 1887 anvisa

ett anslag af 750,000 kronor*).

Slutligen erinras,

[40.] att Riksdagen år 1885 till inköp och ombyggnad

af jernvägen mellan Hudiksvall

och Näsviken samt densammas utsträckande

till norra stambanan vid Ljusdal

och förseende med rörlig materiel för år

1887 anvisat ett belopp af 2,350,300 kronor.

tillsammans kronor 1,665,346: —

Eu jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1886 års riksstat

upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på

följande sätt:

1886- 1887-

ordinarie anslag: 4,637,114

extra » 1,610,886

— 4,684,654

— 1,665,346

— således ökning kronor 47,540

— » » » 54,460

—

summa kronor 6,248,000

— 6,350,000

— således ökning kronor 102,000

—

Sjunde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till finansdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu

gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant.......................................................................................... kronor 13,857,760: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter och kyrkotionde................................................ » 2,520: —

ersättningar............... » 2,720: —

tillsammans kronor 13,863,000: —

vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll

öfver finansärenden för den 11 innevarande månad **) föreslå,

beträffande

*) Se vidare här nedan »statsverkspropositionen)): pag. 54.

**) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sjunde hufvudtiteln”.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1886.

Postverket:

[1.] att Riksdagen, dels med beviljande af årliga

pensioner för vaktbetjenten Carl Josef Snells enka Charlotta

Öster och vaktbetjenten Anders Johan Luthboms

enka Christina Catarina Sundberg å 150 kronor till

hvardera, att utgå så länge de lefva ogifta, samt af

årliga understöd för vaktbetjenten Snells söner Carl

Hjalmar och Oscar Emil å 50 kronor till hvardera,

att uppbäras till fylda femton år, dels ock, med godkännande

af öfriga enligt statsrådsprotokollet för den

11 Januari tillstyrkta ändringar i postverkets stater,

äfvensom af de bestämmelser, hvilka i sammanhang

med ifrågasatta förbättrade aflöningsförmåner för en

del posttjenstemän enligt samma protokoll föreslagits,

måtte för år 1887 bestämma postverkets anslag, förslagsvis

beräknadt, till 6,235,000 kronor, att utgå direkte

af postmedlen, hvarigenom postverkets utgiftsstater, som

nu utgöra 5,694,500 kronor, skulle ökas med ............... kronor

Telegrafverket:

[2.] att Riksdagen, med godkännande af de i ofvannämnda

protokoll öfver finansärenden närmare omförmälda

ändringar i telegrafverkets stater, under Kongl.

Maj:t förbehållen rätt att i verkets utgiftsstater göra

de jemkningar, som kunna finnas af behofvet påkallade,

må såsom reservationsanslag, att utgå direkte af telegrafmedlen,

till telegrafverket för år 1887 anvisa enahanda

belopp, 1,300,000 kronor, hvartill telegrafinkomsterna

för året blifvit beräknade, samt tillika medgifva, att

det öfverskott, som kan å telegrafinkomsterna uppstå,

må af Kongl. Maj:t användas för telegrafverkets tidsenliga

utveckling och förbättring; blifvande härigenom

anslagets slutsumma i staten minskad med 30,000 kronor;

Tullverket:

[3.] att Riksdagen, med godkännande af de enligt

ofvannämnda protokoll öfver finansärenden föreslagna

förändringar i tullverkets stater, må bestämma anslaget___

Transport kronor

540,500

540,500

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1886.

29

Transport kronor

för tullverket till ett mot staternas slutsumma svarande

belopp af 2,464,000 kronor, att såsom förslagsanslag

utgå direkte af tullmedlen; hvarvid uppstår eu minskning

i anslagets nuvarande belopp af 4,000 kronor;

Skogsväsendet:

[4.] att, med godkännande af de enligt statsrådsprotokollet

för den 11 Januari tillstyrkta ändringar i

staten för skogspersonalen och i sammanhang dermed

af de för åtnjutande af löneförmånerna vid de nya

öfverjägmästarebefattningarne föreslagna vilkor, det bestämda

anslaget för skogsstaten höjes med 9,020 kronor

till 413,420 kronor;

att anslaget för statens skogsskolor ökas med 850

kronor till 24,500 kronor;

samt att anslaget till kronoskogarnes förvaltning

och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet ökas med

130 kronor till 214,180 kronor;

så att anslaget till skogsväsendet erhåller denna

uppställning:

bestämdt anslag:

för skogsstaten ... kronor 413,420: —

» statens skogsskolor.

............. » 24,500: - kronor 437,920: -

reservationsanslag:

till skogsinstitutet kronor 21,300: —

» enskilda skogs
undervisningen

» , 8,600: —

» kronoskogarnes

förvaltning och

befrämjande af

skogsväsendet i

allmänhet......... » 214,180: — » 244,080: —

summa kronor 682,000: —

hvarigenom det nu utgående anslaget till skogsväsendet

skulle ökas med........................................................................ »

Transport kronor

540,500: —

10,000: —

550,500: —

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o t, om statsverket 1886.

Transport kronor

550,500: —

Kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter:

[5.] att det härtill anvisade förslagsanslag, högst

16,000 kronor, måtte bestämmas till högst 20,000 kronor

och således ökas med................................................... » 4,000: —

Beträffande öfriga under sjunde hufvudtiteln uppförda

ordinarie anslag föreslår Kongl. Maj:t icke någon

förändring.__

summa kronor 554,500: —

Härifrån afgår ofvan angifna minskning i anslagen:

till telegrafverket.................................... kronor 30,000: —

» tullverket.......................................... » 4,000: — » 34,000: —

hvadan förhöjningen utgör...................................................... kronor 520,500: —

Lägges härtill summan af hufvudtitelns ordinarie

anslag enligt nu gällande riksstat....................................... » 13,863,000: —

skulle denna hufvudtitels ordinarie anslag enligt Kongl.

Maj:ts förslag uppgå till ........................................................ kronor 14,383,500: —

Extra anslag.

Kongl. Maj:t föreslår vidare, med åberopande af ofvannämnda protokoll

öfver finansärenden den 11 innevarande Januari, att under denna hufvudtitel

må å extra stat beviljas till:

[6.] genomförande af Statskontorets nya organisation

............................................................................................. kronor 5,400: —

[7.] beredande af förstärkning af arbetskrafterna å

Statskontorets riksbokslutsbyrå.............................................. » 4,500: —

[8.] ersättning för af Statskontoret gjorda förskotter » 44,961: —

[9.] genomförande af Öfverintendentsembetets nya

organisation................................................................................ » 1,000: —

Transport kronor 55,861: —

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1886. 31

Transport kronor 55,861: —

[10.] iståndsättande af taket å Kalmar slott och

verkställande i sammanhang dermed af vissa förändringar

i afseende å slottstornen, en femtedel af det

beviljade anslaget, 80,000 kronor, med.............................. » 16,000: —

[11] aflöning åt domänintendenter och uppehållande

af domängöromålen hos länsstyrelserna.............................. » 45,000: _

[12.] resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsanslag.

.................. » 21,639: —

[13.] äfvensom för de Kongl. teatrarne anvisas ett

kreditiv af högst....................................................................... » 15,000: —

att under spelåret 1886—1887 användas endast i den

män anslaget å ordinarie stat, Kongl. Maj:ts bidrag till

teatrarne tillika med Stockholms stads tillskott och

teatrarnes öfriga inkomster icke förslå till bestridande

af teatrarnes utgifter, samt med vilkor jemväl att statsmedel,

utöfver sålunda bestämda anslag, icke få för de

Kongl. teatrarne användas.

tillsammans kronor 153,500: —

Kn jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten för

ar 1886 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på

följande sätt:

1886. 1887.

ordinarie anslag 13,863,000: — 14,383,500: — således ökning kronor 520,500: —

extra » 274,500:— 153,500:— » minskning » 121,000: —

summa kronor 14,137,500: — 14,537,000: — således ökning kronor 399,500: —

hvilken sistnämnda siffra, i betraktande af att postverkets stater höjas med

540,500 kronor, utmärker, att å hufvudtiteln i öfrigt kunnat mot föregående

år göras nedsättning i anslagen med 141,000 kronor.

O

Åttonde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu

gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant.......................................................................................... kronor 9,605,678: —•

Transport kronor 9,605,678: —

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kongl. Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1886.

Transport kronor 9,605,678: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter och kyrkotionde................................................ » 253,190: —

ersättningar..................................................................... »__618,891: —

tillsammans kronor 10,477,759: —

vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll

öfver ecklesiastikärenden för den 11 innevarande månad *), föreslå,

beträffande:

Kleresistaten:

[1.] att de till Lyrestads och Fägreds prestgårdar i

Skaraborgs län, såsom ersättning för jordförluster genom

Göta kanals anläggning beviljade, med lösen efter årligt

medelmarkegångspris jemte forsellön utgående anslag af 315

kubikfot spanmål, hälften råg och hälften korn, till den

förra och 31,5 kubikfot enahanda sädesslag till den senare

må från och med år 1887 utbytas mot bestämda årliga

penninganslag till belopp af 825 kronor för Lyrestads och

82 kronor för Fägreds prestgård;

att för sådant ändamål den under kleresistaten uppförda

anvisning i kontant höjes med 907 kronor;

och att det under samma stat förekommande förslagsanslag

till »indelning och dermed jemförlig anvisning, på

förslag: ersättningar» nedsättes med ett jemnadt belopp af

900 kronor, till följd hvaraf anslaget till kleresistaten ökas

med ..................................................................................................... kronor 7: —

Lappmarks ecklesiastik verk:

[2.] att detta förslagsanslag må höjas med ..................... » 37,300: —

Universiteten:

[3.] att till aflöning åt en extra ordinarie professor i

anatomi vid universitetet i Upsala må på ordinarie stat

uppföras................................................................................................ » 4,500: —

deraf 1,000 kronor såsom tjenstgöringspenningar;__

Transport kronor 41,807: —

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Åttonde hufvudtiteln”.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1886.

33

Transport

[4] att Riksdagen må medgifva, det 1876 års Riksdags

beslut angående lönereglering för professorer med flere

tjensteman vid Lunds universitet må så förstås, att den

rätt till ängslott eller ersättning derför, som enligt hittills

gällande ordning tillkommer innehafvare af vissa spanmålslöner,

må af dem åtnjutas utan minskning i de faststälda

aflöningsbeloppen;

[5.] att förhöjning i årsanslaget till den patologisktanatomiska

institutionen vid universitetet i Lund må beviljas

med............................................................................................

deraf 1,000 kronor såsom anslag till materielen och

600 kronor såsom arfvode åt eu vaktmästare;

[6.] att till materielen vid den fysiologiska institutionen

vid universitetet i Lund må beviljas ett årligt anslag af ...

[7.] att till förhöjning af årsanslaget till materielen för

botaniska institutionen vid universitetet i Lund må beviljas

[8.] att förhöjning i årsanslaget till materielen vid den

fysiska institutionen vid universitetet i Lund må beviljas

med ..................................................................

kronor 41,807:

» 1,600:

» 2,500:

» 1,000:

» 1,400:

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

[9.] att till aflöning åt en eldare och maskinist vid

institutet må uppföras ett ärligt anslag af............................. »

[10.] att till inköp af nödiga förbrukningsföremål åt

den hygieniska institutionen vid institutet må beviljas ett

årligt anslag af ................................................................................ »

1,000:

500: —

Allmänna läroverken:

[11.] att, på det den bibliotekarien vid allmänna läroverket

i Skara nu efter ärligt medelmarkegångspris jemte

forsellön tillkommande ersättning för 34 kubikfot 7,15 kannor

råg och lika mycket korn må kunna vid 1886 års utgång

till statsverket indragas, det för allmänna läroverken uppförda

fasta penninganslag höjes med de till fyllnad i bibliotekariens

arfvode intill faststäldt belopp erforderliga medel » 145: 7i

samt att till nuvarande innehafvaren af nämnda bibliotekariebefattning

må, såsom godtgörelse för den genom

Transport kronor 49,952: n

5

Bill. till Riksd. Prot. 1886. ha Sami. l:a Afd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

u

Kongl. Majds nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1886.

Transport kronor 49,952: n

indelningsersättningens indragande föranledda minskning i

de honom hittills tillkommande löneförmåner, årligen från

och med år 1887, så länge han vid befattningen qvarstår,

af reservationerna å anslagen till allmänna läroverken utgå

ett belopp af 45 kronor 19 öre:

[12.] att, på det den till Visingsborgs skolestat utgående

ersättning från Jönköpings och Kronobergs län för

indragna indelningar må kunna med år 1886 upphöra,

Visingsöfonden befrias från utgifvande efter samma tid af

till statsverket ingående andel, 497 kronor 1 1 öre, åt skolegodsets

räntor och tillerkännes från och med år 1887 ett

årligt belopp af 488 kronor 36 öre utöfver den fonden

redan nu tillkommande ersättning för minskning i salpeterhjelpen,

samt

att i anledning häraf kontanta anslaget till allmänna

läroverken må ökas med sistnämnda belopp ........................... » 488: 36

[13.] att, på det de till allmänna läroverken i Malmö,

Lund, Helsingborg, Ystad, Kristianstad och Halmstad från

förslagsanslaget till indelningsersättningar utgående belopp

må kunna vid 1886 års utgång till statsverket indragas,

anvisningen i kontant för de allmänna läroverken höjes

med ett belopp, som för anslagets beräkning i jemnt krontal

bör utföras med.......................................................................... ” 737: 90

hvaraf såsom lönefyllnad till rektorn vid allmänna läroverket

i Malmö 6 kronor 32 öre samt såsom ersättning

för indragna landtgillen och klockarepensioner: till Lunds

allmänna läroverks bibliotekskassa 80 kronor 57 öre, till

Helsingborgs allmänna läroverks ljus- och vedkassa 394

kronor 15 öre, till Ystads allmänna läroverks premie- och

fattigkassa 16 kronor 44 öre, till Kristianstads allmänna

läroverks äldre byggnadskassa 235 kronor 47 öre, till sistnämnda

läroverks stipendiefonder 1 krona 50 öre samt till

Halmstads allmänna läroverks premie- och fattigkassa 3

kronor;

[14.] att, derest hvad i punkterna 11, 12 och 13 föreslagits

varder bifallet, det under allmänna läroverken med

rubrik »indelning och dermed jemförlig anvisning, på för- __

Transport kronor 51,179: —

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kongl. MajUs nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1886.

35

Transport kronor

slag: ersättningar» uppförda förslagsanslag å 1,080 kronor

må ur riksstaten uteslutas;

Högre lärarinneseminariet:

[15.] att för en lektors och eu lärarinnas uppflyttning

i högre lönegrad anslaget till detta läroverk må

höjas med.................................................................................. »

Pedagogier och folkskolor:

[16.] att de från detta anslag hittills utgående indelningsersättningar

till Sigtuna och Munktorps skolor

samt Östhammars och Torshälla pedagogier äfvensom

de från nämnda anslag i kontant anvisade belopp: 4

kronor 62 öre till Sigtuna skola, 24 kronor till Vaxholms

pedagogi, 11 kronor 75 öre till Torshälla pedagogi

och 15 kronor 62 öre till Eskilstuna pedagogi må

ur riksstaten uteslutas; samt

att i följd häraf anslaget »indelning och dermed

jemförlig anvisning, på förslag: ersättningar» minskas

med ett jemnadt belopp af 1,100 kronor och anvisningen

i kontant nedsättes med jernnt 55 kronor;

Folkundervisningen:

[17.] att för lärares och lärarinnors vid folkskolelärareseminarierna

uppflyttning i högre lönegrad, enligt

gällande bestämmelser, anslaget till samma seminarier

må ökas med.............................................................................. »

Farsoters och smittosamma sjukdomars botande:

[18.] att detta förslagsanslag må höjas med........... »

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien:

[19.] att följande, för akademien på ordinarie stat

uppförda anslag må höjas, nemligen: ____

51,179: —

1,000: —

6,200: —

55,000: —

T rån sport kronor 113,379:

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1886.

Transport kronor

anslaget till rese- och transportkostnader, fornlemningars

vård, lyshållning in. in. till 2,300 kronor,

eller med.................................................................................... »

och den ene vaktmästarens lön till 900 kronor,

eller med....................................................................................... »

samt att följande, hittills på extra stat uppförda

anslag må beviljas på akademiens ordinarie stat,

nemligen:

till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid

ordnandet och vården af de under akademiens inseende

stälda samlingar samt till aflöning åt vakt
betjening.

...................................................................................... »

till undersökning och beskrifning af fäderneslandets

fornlemningar m. in................................................................... »

till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och

andra märkvärdiga föremål i statens historiska museum

m. m.............................................................................................. »

Naturhistoriska riksmuseum:

[20.] att, med hänsyn till behof af vetenskapligt

biträde åt intendenten vid riksmuseets mineralogiska

afdelning, förhöjning i anslaget till materiel, till inköp

af sällsynta föremål samt till vetenskapligt biträde vid

samlingarnes ordnande må beviljas med......................... »

[21.] att, för inköp och insamling af naturalier

vid riksmuseets afdelning för arkegoniater och fossila

växter, till arbetsbiträden derstädes och till bestridande

af andra med arbetena vid afdelningen förenade utgifter,

förhöjning i nyssberörda anslag må beviljas med »

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:

[22.] att Riksdagen må medgifva, att af det till

understöd och uppmuntran åt mindre uppfostringsanstalter

för medellösa döfstumma och blinda barn uppförda

anslag må från och med år 1886 till understöd

Transport kronor

113,379: —

1,000: —

300: —

4,000: —

3,200: —

2,000: —

1,000: —

2,000: —

126,879: —

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1886.

Transport kronor

för beredande af vård och undervisning för sådana

personer, som åro både döfstumma och blinda, användas,

enligt de närmare bestämmelser, Kongl. Maj:t kan finna

lämpligt meddela, ett årligt belopp af högst 2,000 kronor;

Fattigvården i Stockholm och landsorten:

[23.] att det till Södertelge stads församlings fattigvård

såsom ersättning för jordförlust genom Södertelge

kanals ledning nu med lösen efter årligt medelmarkegångspris

jemte forsellön utgående ränteanslag af 1

centner 74,82 skålpund smör må från och med år 1887

utbytas mot ett Södertelge stad tillkommande årligt

belopp af 127 kronor 71 öre; samt

att i anledning häraf anvisningen i kontant till

fattigvården i Stockholm och landsorten höjes med ett

jemnadt belopp af 128 kronor samt anslaget till »indelning

och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

ersättningar» nedsättes med jemnt 120 kronor; i följd

hvaraf anslaget till fattigvården i Stockholm och lands
-

orten ökas med.......................................................................... »

Fattigvården i allmänhet:

[24.] att detta förslagsanslag må höjas med........... »

Hospitals underhåll:

[25.] att detta förslagsanslag må höjas med............ »

[26.] att Riksdagen må godkänna den i statsrådsprotokollet

omförmälda aflöningsstat för öfverläkare, biträdande

läkare och syssloman vid Kristinehamns

hospital;

att i fråga om denna stats tillämpning Riksdagen

jemväl må godkänna, att enahanda föreskrifter, som af

Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med Riksdagens beslut,

redan beträffande stat för tjensteman vid Stockholms

med flera hospital meddelats om den kontanta

Transport kronor

37

126,879: —

8: —

40,000: —

150,000: —

316,887: —

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1886.

Transport kronor

aflöningens fördelning i lön och tjenstgöringspenningar,

om förändring i biträdande läkares aflöning under vissa

förhållanden samt om förbud för öfverläkare att utom

hospitalet utöfva annan än viss praktik, äfven skola

tillämpas för bemälde tjensteman vid Kristinehamns

hospital; samt

att Riksdagen må medgifva, dels att till arfvoden åt

öfrige vid Kristinehamns hospital erforderlige tjensteman

Kongl. Maj: t må ega använda högst 1,300 kronor

årligen, dels ock att de sålunda för samtlige tjensteman

vid sistnämnda hospital afsedda aflöningar skola utgå

af förslagsanslaget till hospitals underhåll;

Stora barnhuset i Stockholm:

[27.] att, med uteslutande af det under rubrik

»indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

ersättningar» uppförda belopp, 51,100 kronor, anvisningen

i kontant höjes med 49,250 kronor, eller till

78,000 kronor, till följd hvaraf anslaget till nämnda

barnhus minskas med 1,850 kronor.

Barnhusen i landsorterna:

[28.] att, med uteslutande af det under rubrik

»indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

ersättningar» upptagna belopp, 29,350 kronor, i stället

må såsom anvisning i kontant uppföras 28,380 kronor,

deraf såsom indelningsersättning till Malmö barnhusfond

26,750 kronor och till barnhuset i Lidköping 1,630

kronor, i följd hvaraf anslaget till barnhusen i landsorterna

minskas med 970 kronor.

Ålderstillftgg:

[29.] att detta förslagsanslag må höjas med............ »

Transport kronor

316,887:

29,000

345,887

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1886.

39

Transport kronor 345,887: —

Skrifmaterialier och expenser, ved in. in.:

[30.] att detta förslagsanslag må minskas med 2

kronor.

summa kronor 345,887: —

Beträffande Övriga under åttonde hufvudtiteln i

riksstaten uppförda ordinarie anslag har Kongl. Maj:t

icke att föreslå någon förändring.

Om från de sålunda föreslagna tillökningarne afdragas

de minskningar, som föreslagits å en del anslag,

med tillhopa .............................................................................. » 5,057: —

skulle förhöjningen utgöra.................... kronor 340,830: —

hvaraf den allra största delen, eller 311,300 kronor,

afser att till med verkligheten öfverensstämmande

siffror höja åtskilliga förslagsanslag, hvilkas nuvarande

belopp visat sig otillräckliga.

Lägges till nämnda 340,830 kronor summan af

hufvudtitelns ordinarie anslag enligt nu gällande riksstat

............................................ » 10,477,759: —

skulle åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag enligt

Kongl. Maj:ts förslag uppgå till .......................................... kronor 10,818,589: —

Extra anslag.

För behof af tillfällig beskaffenhet, hånförliga under

åttonde hufvudtiteln, vill Kongl. Maj:t, på sätt ofvan

omförmälda protokoll öfver ecklesiastikärenden vidare

innehåller, föreslå Riksdagen att på extra stat bevilja, i

afseende å

Riksarkivet:

[31.] till fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter

och handlingar, som åro af vigt för fåderneslandets historia,

............................................................................................ kronor 3,000: —

Transport kronor

3,000:

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Rongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1886.

Transport kronor

[32.] till uppförande af en tillbyggnad åt riksarkivet »

Kongl. biblioteket:

[33.] till påskyndande af katalogiseringsarbeten ...... »

Nationalmuseum:

[34.] till vård, underhåll och tillökning af statens

konstindustriella samlingar............................. »

Lifrustkammaren:

[35.] för tillsyn, underhåll och vård af samlingarne

in. m........................................................................ »

Domkapitlens expeditioner:

Cfc

[36.] för tillfällig löneförbättring åt tjenstemännen

vid dessa expeditioner ............................................................... »

Domkyrkorna i Upsala och Skara:

[37.] till restauration af Upsala domkyrka ............... »

[38.] » » » Skara » ............... »

Universiteten:

[39.] till det språkvetenskapliga seminariet i Upsala... »

» » » » »Lund...... »

» » matematiska » » Upsala... »

» » » » »Lund...... »

[40.] till ändringar och reparationer af konsistoriehuset,

kemiska byggnaden och f. d. länslasarettshuset i

Upsala ................................................................... »

[41.] till förändrad inredning m. in. af den gustavianska

byggnaden i Upsala 59,000 kronor, deraf att utgå

under år 1887 .........................................................................„.»

T transport'' kronor

3,000: —

250,000: —

1,500: —

4,000: —

5,800: —

3,716: —

70,000: —

35,000: —

3,000: —

2,950: —

1,500: —

1,000: —

18,000: —

30,000: —

429.466: —

s. 41 Kontrollera mot PDF

Rongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1886.

41

Transport kronor

[42.] till inredning af den nya byggnaden för patologiskt-anatomiska

institutionen i Lund samt anskaffande

af vetenskaplig materiel för institutionen ........................... »

[43.] till uppsättning af undervisningsmateriel för

den fysiologiska institutionen i Lund................................... »

[44.] till offentliggörande i tryck af vissa på astronomiska

observatoriet i Lund utförda zon-observationer »

[45.] till arfvoden åt extra biträden vid universitetsbiblioteket

i Lund..................................................................... »

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

[46.] till arfvode åt en amanuens vid institutets

gynekologiska klinik...........................................................*......... »

[47.] till instrument, apparater och åskådningsma
teriel

för den hygieniska institutionen ................................. »

[48.] till en medicinskt-pediatrisk klinik vid kronprinsessan

Lovisas vårdanstalt för sjuka barn .................. »

Allmänna läroverken:

[49.] till löneförbättring åt lärarne vid dessa läroverk,

efter samma grunder som för innevarande år, ... »

[50.] till resestipendier åt lärare i främmande lefvande

språk................................................................................... »

[51.] till arfvoden åt extra lärare ............................... »

Högre lärarinneseminariet:

[52.] till löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid

detta läroverk, efter samma grunder som för innevarande

år,................................................................................................... »

Pedagogierna:

[53.] till löneförbättring åt lärare vid de en- och

tvåklassiga pedagogierna........................................................... »

Transport kronor

Bih. till Riksd. Prot. 1886. l:a Sami. ha Afd.

429,466: —

5,000: —

10,000: —

3,000: —

1,500: —

900: —

1,500: —

1,800: —

336,975: —

6,000: —■

40,000: —

4,000: —

8,750: —

848,891:

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1886.

Transport kronor

Folkundervisningen:

[54.] till löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid

folkskolelärareseminarierna samt till arfvoden åt teckningslärare

för extra tjenstgöring och extra arfvoden åt

musiklärare vid dessa seminarier, efter samma grunder

som för innevarande år, .......................................................... »

[55.] till byggnad för folkskolelärarinneseminariet i

Umeå............................................................................................. »

[56.] till understöd åt mindre bemedlade lärjungar

vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel,

............................................................................................. »

De tekniska läroverken:

[57.] till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor och

till bestridande af kostnader för deras inspektion ............ »

Medicinalstyrelsen med dithörande stater:

[58.] för tillfällig löneförbättring åt provinsialläkare... »

[59.] till arfvode för granskning af hospitalens räkenskaper

..................................................................................... »

[60.] till uppehållande i Stockholm af en poliklinik

för tandsjukdomar....................................................................... »

Yeterinärundervisningen:

[61.] till uppehållande af undervisningen vid veterinärinrättningen

i Skara............................................................ »

Vetenskapsakademien:

[62.] till aflönande af räknebiträden för numerisk

tillämpning af en utaf Professoren J. A. H. Gyldén utarbetad

teori för himlakropparnes rörelser........................... »

848,891: —

33,300: —

35,000: —

15,000: —

35,000: —

20,000: —

1,200: —

4,000: —

12,900: —

3,000: —

Transport kronor 1,008,291:

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1886.

43

Transport kronor

Undervisningsanstalter för döfstumina och blinda:

[63.] till uppförande af byggnader åt institutet för

blinda ........................................................................................... »

[64.] till uppehållande af nämnda instituts verksamhet »

Derjemte vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att

medgifva, att institutets föreståndare, lärare för den intellektuela

undervisningen samt arbetslärare och lärarinnor

må efter fem års för nit och skicklighet vitsordad

tjenstgöring, räknad från början af kalenderåret näst

efter det, under hvilket de tillträdde de i nu gällande

stat upptagna aflöningar, ega att under hvardera af

åren 1886 och 1887, i den mån institutets medel lemna

tillgång, åtnjuta ålder stillägg, föreståndaren och lärarne

för den intellektuela undervisningen med 500 kronor

hvar samt arbetsläraren och lärarinnorna med 250 kronor

hvar.

Vidare föreslår Kongl. Maj:t, i enlighet med omförmäkla

protokoll öfver ecklesiastikärenden, att å extra

stat må anvisas:

[65.] till tryckning af blindskrifter .............................. »

[66.] till understöd åt blindlärareelever........................ »

[67.] till en blindskola i Vexiö.................................... »

[68.] till en handtverksskola i Kristinehamn för blinda »

[69.] till uppehållande af undervisningen vid tre

läroanstalter för öfveråriga döfstumma ................................. »

samt i afseende å

Hospitalsvården:

[70.] till hospitalsanläggningen vid Kristinehamn..... »

[71.] till uppförande af en byggnad vid Nyköpings

hospital............................................................................................ »

[72.] till understöd åt det i Jerfsö socken inrättade

sjukhem för spetelske under de i statsrådsprotokollet omförmälda

vilkor............................................................................ »

Transport kronor

1,008,291: —

200,000: —

21,000: —

2,500: —

1,200: —

11,000: —

7,000: —

49,200: —

148,570: —

52,300: —

7,500: —

1,508,561: —

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kongl. Maj:is nåd. grop. 11:0 1, om statsverket 1886.

Transport kronor 1,508,561: —

Diverse anslag:

[73.] till svenska fornskriftsällskapet............................. » 2,000: —

[74.] till beredande af religionsvård åt svenske sjömän

m. fl. i utländska hamnar................................................ » 10,000: —

[75.] till nordiska museet ............................................... » 16,000: —

[76.] till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften

»Nyare bidrag till kännedom om de svenska

landsmålen och svenskt folklif»............................................... » 3,150: —

[77.] till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften

»Acta mathematica»...................................................... » 4,000: —

[78.] till understöd för utgifvande af »Nordisk familjebok»

25,000 kronor, deraf för år 1887, under de i

statsrådsprotokollet omförmälda vilkor, ................................ » 5,000: —

[79.] till understöd, på de i statsrådsprotokollet angifna

vilkor, åt sådana anstalter eller föreningar, som

anordna föreläsningskurser för arbetsklassen, ..................... » 15,000: —-

[80.] till fortsättande af precisionsnivelleringsarbeten

i södra och mellersta Sverige, inköp af instrument med

tillbehör samt underhåll af vattenhöjdmätningsstationer

m. m.............................................................................................. » 11,700: —

summa kronor 1,575,411: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1886 års stat

upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1887 föreslagen,

utfaller sålunda:

1886. 1887.

ordinarie anslag 10,477,759

extra » 1,486,241

— 10,818,589

— 1,575,411

— således ökning kronor 340,830: —

— » » » 89,170: —

summa kronor 11,964,000

— 12,394,000

— således ökning kronor 430,000: —

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1886.

45

Monde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna.

Pensionsstaten:

Nu gällande riksstat upptager för denna stat kontant 1,313,030 kronor;

och föreslår Kongl. Maj:t enligt bilagda statsrådsprotokoll*) beträffande

Bidrag till folkskolelärares pensionering:

[1.] att, för beredande i öfverensstämmelse med de

i statsrådsprotokollet för den 18 December 1885 angifna

grunder af pension från folkskolelärarnes pensionsinrättning

för de vid denna pensionsinrättning samt

folkskolelärarnes enke- och pupillkassa äfvensom lärarnes

vid elementarläroverken enke- och pupillkassa anstälde

tjensteman och vaktmästare, det såsom bidrag till folkskolelärares

pensionering utgående belopp må höjas till

357,336 kronor, eller med................................................... kronor 836: —

Bidrag till pensionering af enkor och barn efter lärare

vid allmänna läroverk, pedagogier, seminarier m. in.

[2.] att, för beredande i öfverensstämmelse med

de i statsrådsprotokollet för den 18 December 1885

angifna grunder af pension åt de vid folkskolelärarnes

pensionsinrättning samt folkskolelärarnes enke- och pupillkassa

äfvensom lärarnes vid elementarläroverken

enke- och pupillkassa anstälde tjenstemäns och vaktmästares

enkor och barn, det såsom bidrag till pensionering

af enkor och barn efter lärare vid allmänna

läroverk, pedagogier, seminarier m. m. utgående belopp

må höjas till 68,816 kronor, eller med.............................. » 345: —-

summa kronor 1,181: —

Transport kronor 1,181: —

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Nionde hufvudtiteln”.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1886.

Transport kronor 1,181: —

Lägges härtill summan af ordinarie anslaget till

pensionsstaten enligt nu gällande riksstat ....................... » 1,313,030: —

skulle anslaget till pensionsstaten enligt Kongl. Maj:ts

förslag sluta å ett belopp af ........................................... kronor 1,314,211: —

Allmänna indragningsstaten:

För allmänna indragningsstaten är i nu gällande

riksstat anvisadt:

kontant........................................................................................

kronor

1,309,770: —

ersättning för indragen indelning in. in., på förslag......

»

6,400: —

tillsammans

kronor

1,316,170: —

Beträffande denna stat föreslår Kongl. Majt enligt bilagda statsrådsprotokoll*)

:

[3] att för Justitiekansler!! Friherre Carl Gustaf Carlsson Leijonhufvud må

å allmänna indragningsstaten uppföras en årlig pension af 3,600 kronor, att,

jemte den honom från civilstatens pensionsinrättning tillkommande pension,

2,400 kronor, utgå från och med månaden näst efter den, under hvilken afsked

från justitiekanslersembetet honom beviljas;

[4.] att vaktkonstaplarne vid Varbergs f. d. straffängelse Anders Carlsson

Hnltin, Johan August ^Vinberg, Johannes Persson Lind, Olaus Carlsson och

Anders Johansson må å allmänna indragningsstaten uppföras till åtnjutande

under sin återstående lifstid af en årlig pension till belopp af 300 kronor fölen

hvar af dem;

[5.] att nedannämnde tjensteman vid lifbeväringsregementet må få öfverflyttas

å allmänna indragningsstaten med rätt att derå från början af år 1887

uppbära hvad som motsvarar deras nuvarande afföningsförmåner vid regementet,

nemligen:

Kaptenen Nils Gustaf Stråle ....................................................... kronor 1,275: —

Kaptenen Olof Magnus Norman ............................................. » 1,275: —

Regementsskrifvaren Anders Ludvig Ström ............................. » 600: —

Bataljonsadjutanten, Fanjunkaren Samuel Petter Westin......... » 315: —

med vilkor dock att, derest de framdeles komma i åtnjutande af pension

från arméns pensionskassa, pensionen å allmänna indragningsstaten då skall

med motsvarande belopp minskas;

'') Se bil. till statsverkspropositionen: ”Nionde hufvndtiteln”.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1886.

[6.] att för Mönsterskrifvaren vid Vestgöta-Dals regemente Lars Arvid

Reinhold Sandels må å allmänna indragningsstaten uppföras en årlig pension

af 500 kronor, att utgå från ingången af månaden näst efter den, i hvilken

han erhåller afsked från mönsterskrifvarebefattningen, äfvensom att Riksdagen

inå medgifva, att innehafvandet af denna pension ej må utgöra hinder för

Sandels att uppbära den fyllnadspension, hvartill han på grund af nådiga brefvet

den 9 Februari 1858 kan blifva berättigad;

[7.] att för Förråds vaktmästaren vid Jemtlands hästjägarecorps Jonas Edfastson

må å allmänna indragningsstaten uppföras en pension af 200 kronor,

att af honom under hans återstående lifstid årligen åtnjutas, med beräkning

från och med månaden näst efter den, i hvilken han erhåller afsked från vaktmästarebefattningen

;

[8.] att till gratifikationer åt de från 1808 och 1809 årens krig qvarlefvande

landtvärnsman, som sig derom anmäla, må för år 1887 anvisas å

allmänna indragningsstaten ett belopp af 3,000 kronor;

[9.] att Gravören vid generalstabens topografiska afdelning Carl Severin

Wennersten må från och med månaden näst efter den, då han varder från

nämnda anställning entledigad, å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig

pension af 1,500 kronor;

[10.] att Lektorn vid sjökrigsskolan, Filosofie Doktorn Fredrik Lagerberg

må från _ och med månaden näst efter den, då han efter erhållet afsked frånträder

sin befattning vid sjökrigsskolan, under sin återstående lifstid å allmänna

indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 2,500 kronor;

[11.] att Materialförvaltaren vid flottans station i Carlskrona Johan Hugo

Aspegren må från och med månaden näst efter den, hvari han med pension

ur amiralitetskrigsmanskassan från tjensten afgår, under sin återstående lifstid

åtnjuta från allmänna indragningsstaten fyllnadspension till så stort belopp,

att detta tillsammans med pensionen från nämnda kassa utgör 3,200 kronor,

eller 1,425 kronor årligen;

[12.] att Länsmannen Adolf Engström må från och med månaden näst

efter den, i hvilken han med pension från civilstatens pensionsinrättning afgår

från tjensten, under sin återstående lifstid åtnjuta från allmänna indragningsstaten

pension till så stort belopp, att detta, tillhopa med pensionen 600

kronor från nämnda inrättning, uppgår till hans nuvarande lön med ålderstillägg,

1,200 kronor, eller 600 kronor årligen;

[13.] att föreståndaren för Alnarps landtbruksinstitut, Professoren Hjalmar

Otto Nathorst må från och med månaden näst efter den, då han efter fylda

65 år afgår från sin befattning vid Alnarps landtbruksinstitut, å allmänna

indragningsstaten under sin återstående lifstid uppbära en mot åttio procent

af hans innehafvande fasta lön, 6,000 kronor, svarande årlig pension till belopp

af 4,800 kronor;

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1886.

[14.] att, sedan Rikets Ständer med afseende å den ekonomiska ställning,

hvari Statsrådet Samuel Grubbes enka, Margareta Johanna Grubbe, född Grave,

med tre oförsörjda döttrar sig befunne, beviljat henne en pension å 1,200

kronor, men hon under September månad 1885 aflidit, en hvar af hennes tre

döttrar Emma Margareta Ulrica Grubbe, Anna Johanna Carolina Grubbe och

Ida Wilhelmina Grubbe må af Riksdagen förklaras berättigad att från och med

nästlidne Oktober månad uppbära eu fjerdedel af den sålunda beviljade pensionen,

eller 300 kronor hvardera;

[15.] att åt Geologen och Paleontologen vid Sveriges Geologiska Undersökning,

Filosofie Doktorn Sven Axel Theodor Tullberg må för hans återstående

lifstid beviljas en årlig pension till belopp af 1,500 kronor, att från

allmänna indragningsstaten utgå från och med månaden näst efter den, da

afsked honom beviljas;

[16.] att Amanuensen hos Domkapitlet i Linköping Erik Hjalmar Segersteen

må från och med månaden näst efter den, då han efter erhållet afsked

frånträder nämnda befattning, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten

åtnjuta en årlig pension af 675 kronor;

[17.] att Kollegan vid allmänna läroverket i Söderhamn Filosofie Kandidaten

Jonas Teodor Pagander må från och med månaden näst efter den, i hvilken

afsked varder honom beviljadt-, för sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten

åtnjuta eu årlig pension af 1,500 kronor;

[18.] att Adjunkten vid högre lärarinneseminariet i Stockholm Carl Daniel

Adalbert Wingstedt må från och med månaden näst efter den, hvari han, efter

fylda 65 år, erhåller afsked från sin tjenst, under sin återstående lifstid å

allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 2,000 kronor;

[19.] att Musikläraren vid'' allmänna läroverket i Linköping och vid folkskolelärareseminarium

derstädes, Musikdirektören Jonas Fredrik Törnvall må

från och med månaden näst efter den, i hvilken han erhåller entledigande från

sina nämnda befattningar, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten

åtnjuta en årlig pension af 1,250 kronor;

[20.] att årliga pensioner å allmänna indragningsstaten må beviljas åt

Professoren vid tekniska högskolan Hjalmar Josef Holmgrens enka Lovisa Augusta

Wilhelmina Holmgren, född Nordgren, samt deras fem omyndiga barn

August Hjalmar, Erik Albert, Anders Harald, Nils Frithiof och Anna Helena,

att utgå från och med början af år 1886 med 400 kronor till enkan Holmgren,

så länge hon enka förblifver, och med 200 kronor till hvart och ett af

bemälda barn, till dess det uppnår 18 år eller, hvad dottern Anna Helena beträffar,

om hon dessförinnan träder i äktenskap, till dess sådant sker;

[21.] att å allmänna indragningsstaten må för år 1887 anvisas ett anslag

af 10,000 kronor, att enligt de närmare bestämmelser, Kongl. Maj:t kan finna

godt att meddela, användas till understöd af högst 250 kronor åt sådane äldre,

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1886.

behöfvande folkskolelärare, hvilka oförvitligen skött sin tjenst-, men derifrån

erhållit afsked före år 1867;

[22.] att Provinsialläkaren Gottfrid Comstedts enka Anna Göthilda Cecilia

Comstedt, född Lindell, må från allmänna indragningsstaten åtnjuta årlig pension

till belopp af 500 kronor från och med den 1 sist-lidne December, så länge

hon förblifver enka;

[23.] att Notarien hos Kammarkollegium Axel Theodor Lundberg må från

och med månaden näst efter den, då afsked varder honom beviljadt, under

sin återstående lifstid ä allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension

af 1,800 kronor;

[24.] att Öfverjägmästarne Carl Johan Gylienereutz och Sven Christoffer

Liden må från och med månaden näst efter den, under hvilken afsked dem

beviljas, å allmänna indragningsstaten för deras återstående lifstid erhålla, utöfver

den pension å 2,250 kronor, hvartill de äro berättigade, en årlig tilläggspension

för dem hvardera af 750 kronor, med förbindelse för dem att i fråga

om afträdandet af innehafvande boställe vara underkastade föreskriften i § 62

af nådiga instruktionen för skogsstaten den 19 November 1869;

[25.]^ att den förhöjning i det utaf 1840—1841 års Riksdag antagna pris

ä spanmål, som bör utgå till sterbhusen efter dem, som före vidtagande af

nämnda statsreglering beredt sina sterbhus rätt till begrafningshjelp, må efter

en prisskilnad af 2 kronor 44 öre för tunnan bestämmas till utgående från

allmänna indragningsstaten; samt

[26.] att, för afrundande af samtliga hufvudtitlarnes slutsummor, det kontanta

anslaget till allmänna indragningsstaten må höjas med 369 kronor eller

från 1,309,770 kronor till 1,310,139 kronor, då, med inberäkning af under

anslaget utgående ersättning för indragen indelning in. in., 6,400 kronor, anslagets

slutsumma blir............................................................. kronor 1,316,539: —

Lägges härtill anslaget till pensionsstat-en................ » 1,314,211: _

blifver slutsumman af hufvudt-itelns ordinarie anslag enligt

Kongl. Maj:ts förslag .................................................

kronor 2,630,750:

Extra anslag.

Beträffande extra anslag under denna hufvudtitel föreslår Kongl. Maj:t:

[27.] att- å extra stat för år 1887 må anvisas ett kreditiv af 900,000

kronor, att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas egen

pensionering med nu faststälda pensionsbelopp, mot skyldighet för pensions
Bih.

till Riksd. Prof. 1886. l:a Sami. l:a A/d. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kont/l. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1886.

kassan att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda vederlag för de

till statsverket indragna rusthållsafgifterna, och dels till fyllnadspensioner i

enlighet med de af Riksdagen godkända grunder för sådana pensioners utgående;
äfvensom

att hvad af de till pensioneringen under år 1886 anslagna medel

kan blifva oanvändt må för det kommande årets pensionering användas.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten för

år 1886 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på

föll''ande sätt:

1886. 1887.

ordinarie anslag 2,629,200

extra » 900,000

— 2,630,750

— 900,000

— således ökning kronor 1,550: —

summa kronor 3,529,200

— 3,530,750

— således ökning kronor 1,550: —

De under de särskilda hufvudtitlarne äskade anslag för år 1887 utgöra alltså:

I hufvudtiteln:

II

III

IV »

V

VI

VII

VIII

IX

summa krön

Ordinarie:

1,338,000: —

3,814,667: - 614,350: —

19,889,000: —

6,215,000: —

4,684,654: —

14,383,500: —

10,818,589: —

2,630,750: —

64,388,510: —

Extra:

84,333: —

24,500: —

1,472,400: —

2,100,000: —

1,665,346: —

153,500: —

1,575,411: —

900,000: —

7,975,490: —

Summa:

1,338,000: —

3,899,000: —

638,850: —

21,361,400: - 8,315,000: —

6,350,000: —

14,537,000: —

12,394,000: —

3,530,750: —

72,364,000: —

Härjemte föreslår Kongl. Maj:t, med åberopande af bilagda

protokoll öfver finansärenden för den 11 innevarande Januari*),

att till ersättande af vissa under sistlidet års vår förskottsvis_

Transport kronor 72,364,000: —

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Finansplanen”.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1886.

51

Transport kronor 72,364,000: —

bestridda kostnader för rustningar af flottans fartyg och andra

åtgärder, med syfte att i händelse af fredsbrott mellan främmande

makter upprätthålla Sveriges neutralitet, i 1887 års

stat må uppföras utom hufvudtitlarne kronor 376,000: —

Vidare kommer härtill det extra anslag

till anskaffande af ny rörlig materiel

vid statens redan trafikerade jernvägar,

Kong]. Maj:t i sammanhang med

regleringen af utgifterna under sjette

hufvudtiteln föreslagit att till utgående

under år 1887 anvisas utom hufvudtitlarne

.............................................................. » 500,000: —

eller tillsammans utom hufvudtitlarne ..................... kronor 876,000: _

De Riksgäldskontorets utgifter, hvilka Kongl. Maj:t,

med åberopande af omförmälda protokoll öfver finansärenden

den 11 innevarande Januari*), anser böra i riksstaten

uppföras, äro:

riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar

m. in., förslagsvis, ................................ kronor 614,875: —

annuiteter å de fonderade statslånen samt räntor

å öfrig statsskuld ... kronor 12,673,105: —

efter afdrag af de till

Riksgäldskontoret ingående

ränte- och ka
pitalafbetalningar.

..... » 2,528,980: —

förslagsvis, ................................................... kronor 10,144,125: — 10,759,000: _

Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen vidare, under åberopande

af nyss nämnda protokoll, att

dels afsätta till fonden för nytt riksdagshus... kronor 900,000: —

dels afsätta för inlösen af skattefrälseräntor m. m. » 800,000: —

och dels anvisa till förstärkande af statsverkets

utvisar totalsiffran af de i riksstaten förekommande utgifter, hvilka således

uppgå till enahanda belopp, hvartill statsverkets disponibla tillgångar för år

1887 här ofvan beräknats; och erhåller riksstaten följande utseende:

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Finansplanen”.

kassaförlagsfond................

Summan af dessa belopp

kronor 86,130,000: —

431,000: —

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1886.

Riksstat

Kronor.

Tillgångar och inkomster:

Öfverskott ä statsreglering ar ne för år 1884 och föregående år

Statsverkets inkomster:

ordinarie inkomster ....................................................... 19,342,000

bevillningar ........................................................................ 55,535,000

Öfverskott från postverket...........................................................................

Af riksbankens behållna vinst för år 1883 ..............................................

8,153,000

74,877,000

1,800,000

1,300,000

Summa kronor | 86,130,000

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj\ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1886.

53

för år 188 7.

Utgifter:

att utgå från Statskontoret:

I hufvudtiteln.................

II » ............

III » ..........

IV >■ .......

V » ...........

VI ,, .....

VII ») ......

VIII ») ..............

IX » ...............

Utom hufvucltitlarne

Ordinarie anslag.

Kronor.

1.338.000

3,814,667

614,350

19,889,000

6.215.000

4,684,654

14,383,500

10,818,589

2,630,750

Extra anslag.

Kronor.

84,333

24,500

1,472,400

2,100,000

1,665,346

153,500

1,575,411

900.000

876.000

Säger | 64,388,510 j 8,851,490

att utgå från Riksgäldskontor et:

riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. in.,

förslagsvis.............................................................................

annuiteter å de fonderade statslånen samt

räntor å öfrig statsskuld........................... 12,673,105

efter afdrag af de till Riksgäldskontoret

ingående rånte- och kapitalafbe
talningar

......................................................... 2,528,980

förslagsvis, .............................................;..........

Afsättning till fonden för nytt riksdagshus.................

Afsättning till inlösen af skattefrälseräntor m. m. ...

Till förstärkande af statsverkets kassaförlagsfond .....

614,875

10,144,125

Summa.

Kronor.

1.338.000

3.899.000

638,850

21,361,400

8.315.000

6.350.000

14.537.000

12.394.000

3,530,750

876,000

73,240,000

10,759,000

900.000

800.000

431,000

Summa kronor 86,130,000

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1886.

Utgifter utom riksstaten.

Beträffande slutligen här ofvan under sjette hufvudtiteln omförmälda,

till utgående under år 1887 äskade anslag för fortsättande af arbetena å

stambanan mellan Bräcke och Sollefteå, 750,000 kronor, föreslår Kongl.

Maj:t, under åberopande af bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden

den 11 innevarande Januari*), att nämnda belopp, som bör bestridas af upplånta

medel, må anvisas att utgå från Riksgäldskontoret.

Samteliga de i denna proposition åberopade eller för öfrigt med statsregleringen

sammanhang egande handlingar skola Riksdagens Statsutskott

tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd

och ynnest städse väl bevågen.

O S C A R.

O. It. Thempt änder.

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Finansplanen”.

Stockholm 1886. Kongl. Boktryokeriet, P. A. Norstedt & Söner.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilagor

till

Kong!. Majits

nådiga proposition

om statsverket år 1886.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen.

Utgifterna å I—IX hufvudtitlarne.

Finansplanen.

Propositionens justering.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

3

Inkomstberäkningen.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 11 Januari

1886.

N ärvarand e:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve

Ehrensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Hans Excellens Herr Statsministern, Chefen för Finansdepartementet

Themptander anhöll att få underställa Kongl. Maj:ts ompröfvande

de delar af statsregleringen vid nu instundande riksdag, som

rörde beräkningen af statsverkets tillgångar för de behof, hvilka vid

ifrågavarande statsreglering borde fyllas, dervid Herr Statsministern,

efter att hafva anmält Statskontorets den 8 December nästlidet år afgifna

berättelse om statsverkets tillstånd och förvaltning, hvilken finnes

detta protokoll bilagd under Litt. A., vidare yttrade:

s. 4 Kontrollera mot PDF

1884 års

statsreglering

och de öfverskott

från

föregående

år, som höra

upptagas uti

inkomstberäkningen.

4 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Då Statskontoret afgaf sin omförmälda berättelse, var rikshufvudboken

för år 1884 visserligen ej fullbordad, ehuru arbetet dermed så

långt framskridit, att resultatet af nämnda års statsreglering var fullständigt

kändt. Sedermera har emellertid, såsom Statskontoret i underdånig

skrifvelse den 21 sistlidne December anmält, rikshufvudboken

blifvit afslutad. Af den redogörelse, Statskontoret i dess förrberörda

berättelse lemnat för resultatet af 1884 års bokslut och till hvilken

redogörelse jag hänvisar, framgår, att vid uppgörande af 1887 års statsreglering

förefinnes från 1884 års statsreglering en odisponerad behållning

af 7,829,062 kronor 70 öre; viljande jag i sammanhang härmed

framhålla, huru såsom en följd af det utaf Eders Kong]. Maj:t anbefalda

tidigare afslutandet af statsverkets räkenskaper den fördel, enligt

hvad Statskontoret ock erinrar, nu första gången framträder, att man

vid budgetens uppgörande kan angifva de såsom tillgång deri beräknade

behållningarne från föregående år med en på bokslut grundad och

följaktligen alldeles exakt siffra.

Sedan Statskontoret afgaf sin ofvanberörda berättelse, har Arméförvaltningen

i underdånig skrifvelse den 15 sistlidne December anmält,

att besparingar, hvilka ej längre för dermed afsedda behof erfordrades,

till nedannämnda belopp uppkommit å följande extra anslag, nemligen

å det vid 1883 års riksdag beviljade anslag

till ersättande af bestridda kostnader för landt
-

försvarskomitén .................................................................. kronor 8,646: 78

å det vid 1875 års riksdag beviljade förslagsanslag

för inlösen af indelta armébefälets rätt till

fardagsår ........................................................................... „ 310,105: 41

å det under åren 1876 — 1883 beviljade anslaget

till fullgörande af ackordsamorteringsfondens

förbindelser........................................................................... ,, 730: 78

samt å det under en följd af år anvisade anslaget

till fyllnad i disciplinkompaniets aflöning ... „ 4,746: 64

eller tillsammans kronor 324,229, e 1;

Och har Eders Kongl. Maj:t den 30 i sistlidne månad förordnat,

att hvad hos Arméförvaltningen innestode af ifrågavarande behållningar

skulle återlevereras till Statskontoret. En del af dessa anslagsrester

har nemligen aldrig varit af Arméförvaltningen hos Statskontoret fyftad

och har således alltjemt varit qvarstående hos sistnämnda verk. Då,

såsom redan nämnts, dessa anslagsrester ej vidare behöfva användas

för det ändamål, hvartill anslagen varit anvisade, utgöra de följaktligen

en behållning från föregående statsregleringar, som bör upptagas såsom

tillgång i den budget, hvilken nu skall uppgöras.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 5

Om till den i Statskontorets berättelse upptagna

tillgång från år 1884 och föregående år,... kronor 7,829,062: ro

lägges den sålunda uppkomna ytterligare

tillgång .......................................................................... „ 324,229: r,i

uppkommer alltså en tillgång af..............................“kronor 8,153,292: 31,

i afseende hvarå jag hemställer, att densamma må få, enligt den vid

de senare riksdagarne antagna grundsats, tagas i beräkning för 1887

års statsreglering, dervid summan torde få jemnas till 8,153,000 kronor.

Beträffande statsregleringen för år 1885 hafva, så vidt hittills

kan vara kändt eller beräknelig!, följande öfverskott och brister uppstått:

Skogsmedel, hvilka för år 1885 beräknats till 1,400,000 kronor,

hafva lemnat en inkomst af 1,787,629 kronor 2 öre, hvadan öfverskot
tet

utgjort i jemn! tal................................................ kronor 387,000: —

Tullmedel, beräknade till 29,000,000 kronor,

hafva influtit med 33,118,885 kronor 50

öre. Öfverskottet uppgår alltså i jemnt tal till „ 4,118,000: —

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner

och rättigheter, beräknade till 225,000 kronor,

torde, med ledning af förhållandena under åren

1882—1884, kunna antagas för år 1885 lemna

en inkomst af omkring 320,000 kronor, då öfverskottet

skulle blifva................................................... ,, 95,000: —

Stämpelmedel, i 1885 års riksstat beräknade

till 3,125,000 kronor, kunna, med ledning af uppbörden

under år 1884, för år 1885 antagas

uppgå till omkring 3,500,000 kronor, och ett öfverskott

å denna titel synes alltså vara att påräkna

till belopp af................................................. „ 375,000: —

Bränvinstillverkningsskatt, i riksstaten upptagen

till 11,000,000 kronor, har uppgått till

15,358,752 kronor 36 öre och således lemnat ett

öfverskott i jemnt tal af .......................................... 5) 4,360,000: —

Hvitbetssockertillverkningsafgift har influtit

med öfver 333,500 kronor, men i 1885 års riksstat

beräknats till endastl00,000 kronor, hvadan

uppstått ett öfverskott af i rundt tal ........ „ 233,000: —

Bevillning af fast egendom samt af inkomst

är beräknad till 3,250,000 kronor. Med ledning

af förhållandena under åren 1882—1884 torde

Transport kronor 9,568,000: —

1885 års

statsreglering.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Ordinarie

inkomster.

6 Inkomstberäkningen:-statsrådsprotokollet.

Transport kronor 9,568,000: —

denna bevillning kunna antagas för år 1885

lemna en inkomst af mera än 3,600,000^kronor,

hvadan äfven å denna titel är att påräkna ett

öfverskott af................................................................. „ 350,000: —

och då i öfrigt de å en del inkomsttitlar uppkommande

öfverskott kunna antagas ungefärligen

motsvara de brister, som å andra inkomsttitlar

kunna uppstå, torde alltså öfverskottet af

inkomster kunna beräknas till .............................. kronor 9,918,000: —

Vidkommande bristerna å förslagsanslagen,

så torde desamma, utöfver de på en del

anslag möjligen uppkommande öfverskott, kunna

beräknas till................................................................ „ 2,500,000: —

och efter detta afdrag skulle alltså öfverskottet

å 1885 års statsreglering kunna beräknas till kronor 7,418,000: —

Denna siffra är naturligtvis endast approximativ, och då fråga

icke är att uti inkomstberäkningen upptaga dessa öfverskott, meddelas

förestående kalkyl, såsom under de senare åren varit vanligt, endast

för att dermed tydligen gifva vid handen, att de öfverskott från

tidigare år, som inräknas bland tillgångarne i den budget, hvilken nu

framlägges, icke behöft genom några sedermera inträffade förhållanden

minskas, utan i deras helhet finnas tillgängliga.

Vidkommande beräkningen af statsverkets inkomster för år 1887

och dervid först de ordinarie inkomsterna, får jag, med hänvisning till

Statskontorets berättelse, hemställa, att med undantag af jernvägstrafikmedlen

de ordinarie inkomsterna må upptagas till de af Statskontoret

föreslagna belopp. Den beräknade minskningen i telegraf medlen är,

såsom Telegrafstyrelsen i underdånig skrifvelse den 10 sistlidne November

meddelat, föranledd dels af konkurrensen med enskilda telefonledningar

och dels af de vid sistlidet års i Berlin hållna telegrafkonferens beslutade

förändringar i tarifferna för den europeiska telegrafkorrespondensen.

I fråga om skogsmedlen är jag i tillfälle upplysa, att, enligt

en från Domänstyrelsen inkommen uppgift, desamma under år 1885

uppgått till 1,787,629 kronor 2 öre eller en icke obetydligt högre siffra,

än Statskontoret vid afgifvande af sin berättelse synes hafva antagit;

och torde den högre siffra, hvartill inkomsten nu visat sig uppgå för nästlidna

år, gifva ytterligare stöd för Statskontorets förslag att upptaga

dessa medel i staten för 1887 lika med hvartill de beräknats för innevarande

år, eller 1,600,000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 7

Då, sedan frakttaxa för statens jernvägar senast bestämdes, landtmannaprodukter

och framför allt spanmål högst betydligt sjunkit i

pris och en . nedsättning i de nu gällande fraktsatserna för berörda

artiklar möjligen borde deraf föranledas samt med hänsyn till den

tryckta ställning, hvarunder flera andra industrigrenar inom landet för

närvarande arbeta, det borde tagas i öfvervägande, huruvida icke äfven

för andra artiklar lindring i fraktafgifter skulle kunna åstadkommas,

hai Eders Kongl. Maj:t, på föredragning af Chefen för Civildepartementet,

den 18 sistlidne December anbefalt Styrelsen för Statens Jernvägstrafik

att skyndsamt verkställa utredning härom samt derefter inkomma

med. underdånigt utlåtande. Under antagande således att, till

lättnad för jordbruket och öfrig inhemsk industri, en nedsättning för

vissa artiklar kommer att ega rum i frakttaxorna å statens jernvägar,

torde, äfven om en dylik nedsättning med säkerhet kan antagas framkalla

en ökad trafik och således näppeligen bör kunna föranleda, i stort

sedt, någon minskad afkastning af jernvägarne, försigtigheten fordra,

att man för första tiden af en nedsatt frakttaxas tillämpning beräknar

nettobehållningen. af jern vägs trafiken lägre än eljest; och är det af

denna anledning jag anser den i Statskontorets berättelse, enligt uppgift

från Styrelsen för Statens Jernvägstrafik, upptagna siffran för

jernvägstrafikmedel böra sänkas med 1,000,000 kronor och denna inkomsttitel

således upptagas endast till 6,000,000 kronor.

Uppbörden vid postanstalterna har under de tre första qvartalen

åt år 1885 utgjort omkring....................................... kronor 4,451,000: —

och beräknas af Generalpoststyrelsen komma att

under årets sista qvartal belöpa sig till............... ,, 1,484,000: _

så att hela uppbörden för år 1885 beräknas till kronor 5,935 000: —

hvilken summa med ^25,000 kronor öfverstiger det belopp, hvartill postmedlen

för samma år äro beräknade.

Ehuru sedan aderton ar tillbaka postverkets inkomster hvart särskilt

år — med undantag för två år — öfverstigit det belopp, hvartill

desamma uppgått under näst förutgångna år, hvilken ökning under de

fem åren 1880 1884. i medeltal utgjort 5,6 procent, har Generalpost
styrelsen

likväl, för att iakttaga nödig försigtighet, påkallad af den tryckta

ställning, hvaraf handel och rörelse lida, ansett tillökningen i inkomst

såvä från år 1885 till år 1886 som från år 1886 till år 1887 icke böra

beraknas till mer än 2,b procent. Sålunda beräknade, skulle postverkets

inkomster för år 1887 komma att uppgå i rundt tal till 6,235,000

kronor, till hvilket belopp jag derför, lika med Generalpoststyrelsen och

statskontoret, hemställer, att postmedlen måtte upptagas.

Postmedel.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Öfriga

bevillning ar.

Öfverskott

från

postverket.

Öfriga bevillningar torde få upptagas till de af Statskontoret föreslagna

belopp. Jag åberopar härom den af Statskontoret förebragta

utredning och anhåller endast att få tillägga, att, enligt från vederbörande

efter årets utgång mig meddelade uppgifter, följande inkomsttitlar

under år 1885 uppgått till nedan nämnda belopp:

tullmedel .................................................. kronor 33,118,885: no

bränvinstillverkningsskatt..................... „ 15,358,752: 36

hvitbetssockertillverkningsafgift......... ,, 333,507: 30.

Dessa af mig nu angifna siffror, hvartill tull medlen och bränvinstillverkningsskatten

under det senaste året uppgått, torde, jemförda

med de belopp, hvartill Statskontoret beräknat dessa inkomsttitlar uti

sin berättelse, eller respektive 29,000,000 kronor och 13,000,000 kronor,

tillräckligt vittna om den varsamhet, hvarmed Statskontoret vid beräkningens

uppgörande gått till väga; och då jag instämt i Statskontorets

förslag, beror detta derpå, att jag anser en dylik varsamhet i hög grad

påkallad af den bekymmersamma ställning, hvari jordbruk och flera

andra vigtiga näringsgrenar för närvarande befinna sig. Att ställningen

sedan länge är sådan i vårt land, likasom i nästan hela den öfriga

verlden, är eu smärtsamt gjord erfarenhet, hvarom den närvarande tidens

företeelser på många håll gifva kraftiga påminnelser; att denna sakernas

ställning delvis sammanhänger med den förlamning, hvaraf hela verldshandel

lider och hvari föga utsigt till ljusning för den närmaste framtiden

synes te sig, och delvis beror af förhållanden, mer eller mindre

egendomliga för hvarje land, men i allmänhet icke heller af beskaffenhet

att kunna alltför hastigt omgestaltas, lärer ock allmänt erkännas,

huru delade tankarne sedermera kunna blifva om dessa förhållandens

verkliga natur och medlen att i desamma söka en rättelse. Då man

således icke kan med någon som helst visshet antaga, att de närvarande

tryckta konjunkturerna äro af en snart öfvergående art, lärer deras

fortvaro icke kunna undgå att taga sig uttryck i en minskad förbrukningsförmåga

hos den stora allmänheten och i följd deraf i minskade

inkomster för statskassan, särskildt på förbrukningsskatternas område.

Det är ur denna synpunkt, jag trott det vara rådligast att låta beräkningen

af tull- och bränvinsmedlen stanna vid de siffror, Statskontoret

föreslagit.

I skrifvelse den 18 Maj 1885 angående regleringen af utgifterna

under sjunde hufvudtiteln anförde Riksdagen, att, då efter 1884 års utgång

postverkets i Statskontoret iunestående, för verkets egna ändamål

afsätta öfverskottsmedel uppnått ett belopp af 2,272,199 kronor

19 öre, det syntes Riksdagen böra tagas i öfvervägande, huruvida anledning

kunde förefinnas att vidare öka den sålunda samlade fonden,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 9

hvarjemte Riksdagen uttalade den åsigt, att med hänsyn, å ena sidan,

till de ansenliga behållningar, hvilka under några år uppstått å postverkets

rörelse, och, å andra sidan, till de icke obetydliga belopp,

hvarmed statsverket genom postafgifter bidroge till postverkets inkomster,

talande skäl måste anses förefinnas att af postverkets behållningar

bereda statsverket någon inkomst.

Sedan Eders Kongl. Maj:t vid föredragning af Riksdagens berörda

skrifvelse anbefalt Generalpoststyrelsen att vid afgifvande af

statsförslag för år 1887, efter föregången utredning, utlåta sig om de

belopp, hvarvid postverkets reserverade medel, för fyllande af dermed

afsedda ändamål, kunde anses böra bibehållas, har bemälda Styrelse i

sin beträffande beräkningen af postverkets inkomster och utgifter för

år 1887 den 30 sistlidne November aflåtna underdåniga skrifvelse0)

anfört, att, ehuru det icke kunde påräknas, att svenska postverket

skulle lemna jemförliga finansiella resultat med en del andra länders,

der en betydligare transitobefordran egde rum och postföringen hufvudsakligen

besörjdes å jernväg, anledning icke saknades antaga, att

postinrättningen härstädes skulle framgent kunna lemna ett årligt

öfverskott, som icke behöfde tagas i anspråk för postverkets egna

ändamål och följaktligen kunde blifva för statsverket att tillgå. Då

likväl såsom olämpligt måste anses att, på sätt i äldre tider egt rum,

på förhand tillförbinda postverket att till statskassan inleverera visst

belopp af dess årsinkomst, har Generalpoststyrelsen funnit uppkommande

behållningar å postverkets rörelse böra på det sätt komma

statsverket till godo, att efter hvarje års slut, sedan bokslut verkstälts,

till statsverket öfverlemnas så stor del af postverkets behållning, som

enligt bokslutet befinnes öfverstiga hvad Eders Kongl. Maj:t funnit

verket böra innehafva såsom kassaförlag.

Beloppet af postverkets kassaförlag har genom nådigt bref

den 17 December 1875 blifvit bestämdt till 400,000 kronor. I betraktande

af den stora utveckling, postverkets rörelse sedan den

tiden vunnit, och särskildt med hänsyn till den växande postanvisningsoch

postförskottsrörelsen anser Styrelsen nödigt, att kassaförlaget

höjes till 1,000,000 kronor.

Under förutsättning af en sådan ökning i det belopp, hvilket bör

såsom kassaförlag vara för postverket att tillgå, har Generalpoststyrelsen

funnit hinder icke möta för, att under innevarande år, sedan bokslut

för år 1885 blifvit behörigen verkstäldt, till statsverket öfverlemnas såväl

postverkets nu i Statskontoret innestående öfverskottsmedel som *)

*) Denna skrifvelse finnes vidfogad bil. till statsverkspropositionen, »Sjunde hufvudtiteln

Bill. till JliJcsd. Prof. 1886. 1 Sami. 1 Afd. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Riksbankens

vinstmedel.

10 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

den behållning i öfrig!, bokslutet utvisar, sedan derifrån afräknats

1,000,000 kronor i kassaförlag äfvensom det belopp af 224,500 kronor,

som enligt den för år 1886 faststälda stat ansetts böra, utöfver de

beräknade inkomsterna, vara för postverkets utgifter under samma år

att tillgå och hvilket senare belopp, i den mån det möjligen blefve

för detta ändamål öfverflödigt, borde först efter 1886 års utgång till

statsverket ingå.

Derest hvad Generalpoststyrelsen sålunda anfört, emot hvilket

jag ej har något att erinra, vinner Eders Kongl. Maj:ts godkännande,

torde bland tillgångarne för 1887 års statsreglering äfven få upptagas

öfverskott å postmedlen.

För beräknande af det belopp, som i sådant hänseende kan blifva

att tillgå, har jag begärt och från Statskontoret erhållit uppgift, utvisande,

att postverkets derstädes vid 1885 års utgång innestående

medel utgjorde med upplupna räntor ..................... kronor 2,451,549: 32.

Lägges härtill hvad Generalpoststyrelsen

beräknat såsom samtidigt innestående i postverkets

hufvudkassa, å dess räkning i riksbanken

samt hos postanstalterna, eller.................................... „ 580,100: —

och härifrån afdrages:

dels till kassaförlag för postverket.

................................ kronor 1,000,000: —

dels det af postverkets öfverskottsmedel

såsom tillgång

i innevarande års

stat beräknade beloppet ,, 224,500: —

kronor 3,031,649: 32

1,224,500: —

skulle sålunda såsom tillgång för 1887 års statsreglering

kunna af postverkets behållning beräknas

ett belopp af ................................................ kronor 1,807,149: 32

hvilket torde i staten få upptagas till afjemnad summa af 1,800,000

kronor och benämnas öfverskott från postverket.

Såsom tillgång för statsutgifternas bestridande torde fortfarande

såsom hittills böra påräknas ungefär hälften af riksbankens vinst för

nästlidet år. Vinsten i sin helhet har, enligt eu från bankofullmägtige

mig meddelad uppgift, belöpt sig i rundt tal till 2,750,000 kronor.

Jag hemställer följaktligen, att Eders Kongl. Majt må hos Riksdagen

göra framställning derom, att af riksbankens vinstmedel för år 1885

må anvisas för statsverkets behof, att utbetalas vid den tidpunkt under

år 1887, Riksdagen bestämmer, ett belopp, som i rundt tal torde sättas

till 1,300,000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 11

Ehuru jag hemställer, att statsverkets inkomster för år 1887 må

med de belopp, jag här föreslagit, få i statsverkspropositionen upptagas

i den ordningsföljd, som hittills varit iakttagen, och likaledes med den

vanliga fördelningen i ordinarie inkomster och bevillningar, torde det

tillåtas mig att, likasom föregående år, låta i detta mitt yttrande inflyta

en gruppering af dessa inkomster, som bättre än den sedvanliga uppställningen

lemnar en öfversigt af dessa inkomsters olika natur ur

finansiel synpunkt och närmare sammanför inkomster af närbeslägtad art.

Denna öfversigt angifver såsom

Statsverkets inkomster:

A. Inkomster, som ej utgöra skatter:

arrendemedel ..........

skogsmedel................

jernvägstrafik medel

postmedel ...............

telegrafmedel ..........

bötesmedel .............

extra uppbörd .......

B. Skatter:

kronor

3,150,000

—

1,600,000

—

''T)

6,000,000

—

tf!

6,235,000

—

•tf

1,300,000

—

tf

270,000

—

tf

90,000

—

18,645,000:

a) allmänna:

tullmedel ............kronor 29,000,000

bränvinstillverk
ningsskatt.

.....

hvitbetssockertillverkningsafgift
stämpelmedel

......

mantalspenningar

bevillning af fast

egendom samt

af inkomst ......

ii

ii

ii

13,000,000: —

200,000

3,300,000

650,000

3,500,000: — 49,650,000:

b) af viss fastighet:

grundskatt ......

ii

4,097,000:

Transport kronor 4,097,000:

49,650,000:

18,645,000: —

Inkomsternas

uppställning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Transport kronor 4,097,000: — 49,650,000: — 18,645,000: —

kyrkotionde ......... ,, 250,000: —

kavalleriregementenas

hästva
kansspanmål

... „ 320,000: —

trosspassevolans
afgift.

................. „ 26,000: —

tillfälliga roteva
kansafgifter.

..... ,, 63,000: —

soldatvakansafgift „ 106,000: —

båtsmansvakans
afgift

............... „ 183,000: — 5,045,000: — *

c) särskilda afgifter:

fyr- och båkmedel „ 1,200,000: —

kontrollstämpel
medel

.............. „ 25,000: —

bergverkstionde... ,, 12,000: —

bevillningsafgifter

för särskildaförmåner

och rättigheter

............ » 300,000: — 1,537,000: — 56,232,000: -

Summa kronor 74,877,000: -—

Om, under förutsättning af bifall till hvad jag nu föreslagit,

till slutsumman af statsverkets ofvan beräknade

inkomster .................................................................. kronor 74,877,000: —

läggas:

det af mig såsom tillgång förut omförmälda

öfverskott å statsregleringarne för år 1884

och föregående år................................................ „ 8,153,000: —

det af mig såsom öfverskott från postverket

beräknade belopp ................................................ „ 1,800,000: —

af riksbankens vinstmedel .................................... ,, 1,300,000: —

så erhålles för statsregleringen år 1887 en tillgång

af .................................................................. kronor 86,130,000: —

s. 13 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 13

De af Herr Statsministern sålunda i afseende å beräkningen af

statsverkets ofvan omförmälda tillgångar och dermed sammanhängande

ämnen gjorda hemställanden och förslag, i hvilka Statsrådets öfrige

ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla.

Ex protocollo:

Axel Adelgren.

Bill. till Biksd. Prof. 1886. 1 Sami. 1 Afd.

3

s. 1 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

1

Bil. Litt. A.

Till Konungen.

Jemlik^ gällande instruktion åligger det Statskontoret att årligen

före den 15 December till Eders Kongl. Maj:t afgifva berättelse om

statsverkets inkomster under det sistförflutna året jemte förslag till

deras beräknande vid nästföljande statsreglering med livad mera, som

kan tjena till upplysning vid uppgörande af den nådiga propositionen

till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof; och får Stats
-

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

kontoret berörda nådiga föreskrift för innevarande år härmed i underdånighet

fullgöra.

Riksdagens senast församlade revisorer hafva verkstält granskning

af 1883 års rikshufvudbok jemte öfriga räkenskaper öfver statsverkets

och andra allmänna medels förvaltning under samma år; och Statskontoret

får i underdånighet hänvisa till innehållet i den berättelse

angående statsverkets tillstånd under nämnda år, hvilken före revisionsförrättningens

början blifvit af detta embetsverk afgifven och .sedermera

till revisorerna öfverlemnats. Jemlikt föreskrift i 39 § af Riksdagsordningen

skola räkenskaper och öfriga statsverket rörande handlingar

för Riksdagens Statsutskott hållas tillgängliga för verkställande

af den granskning, som vid fullgörande af bemälda utskotts åliggande

att utreda och uppgifva statsverkets tillstånd och behof må vara erforderlig.

Beträffande undsättningsfonden afgifver Statskontoret särskild underdånig

berättelse, och redovisas för öfrigt förhållandet med denna

fond genom räkenskaper och handlingar, som äfvenledes skola hållas

Statsutskottet tillhanda.

Hvad angår statsverkets inkomster för år 1887, har Statskontoret

ansett desamma böra beräknas på sätt bilagda tabell litt. a. utvisar

och, enligt hvad tabellen litt. b. ådagalägger, för denna beräkning i

allmänhet lagt till grund medeltalen af de senaste tre årens inkomstbelopp,

hvilka åter för åren 1882 och 1883 äro hemtade från de för

samma år afslutade rikshufvudböckerna. För år 1884 är rikshufvudboken

visserligen ännu ej fullbordad, men arbetet dermed har så fortskridit,

att resultatet af samma års statsreglering numera är fullständigt

kändt, hvadan äfven de för sistnämnda år i tabellen upptagna

inkomstbelopp äro med räkenskaperna öfverensstämmande. Vid upprättandet

af förslaget till inkomstberäkningen har för öfrigt afseende

blifvit fästadt dels derpå, huruvida inkomsterna varit i jemnt stigande

eller fallande, dels på de vid vissa titlar förekommande särskilda förhållanden,

för hvilka Statskontoret får här nedan i underdånighet närmare

redogöra; börande Statskontoret tillika anmärka, att de uti åberopade

tabell upptagna inkomstbelopp, enligt räkenskaperna för de

närmast förflutna tvenne åren, med undantag af jernvägstrafikmedlen,

som afse de till Statskontoret levererade summor, utgöra hvad som

före uppbördsårets slut, den 30 April påföljande år, varit af inkomsterna

disponibelt till statsutgifters bestridande och att således, i enlighet

med den för redovisningen i rikshufvudboken gällande grundsats,

afdrag skett för de vid sistnämnda tidpunkt utestående restantier

och uppbördspropriebalanser.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

3

Ordinarie inkomster.

Grundskatt. Jemlikt innevarande års Riksdags beslut samt nådiga

kungörelsen den 5 sistlidne Juni angående nedsättning i de på viss

jord hvilande grundskatter skola ränta och kronotionde å hemman

eller lägenhet i kronans jordeböcker och räkenskaper sammanföras till

en summa under benämning grundskatt; och är denna inkomsttitel i

1886 års riksstat, med iakttagande af den beslutade nedsättningen med

tretio procent, beräknad till 4,097,000 kronor, deruti inbegripet värdet

å den i nu gällande riksstat under titel »vakansafgift af nyroterad jord»

upptagna drängespanmålen i Färentuna härad af Stockholms län, minskadt

med tretio procent.

Efter afdrag af de i Statskontorets underdåniga berättelse den

8 December sistlidet år omförmälda, åren 1882 och 1883 inom Örebro

och Kopparbergs län efterräkningsvis debiterade belopp af tillsammans

omkring 65,000 kronor har räntan i medeltal utgjort 4,305,233 kronor.

Om vidare från uppbörden för hvart och ett af åren 1882 och

1883 frånräknas de frinjutna boställsräntor till belopp af 10,000 kronor,

hvilka enligt 1883 års riksdagsbeslut uteslutits från såväl inkomstsidan

som utgiftssidan i riksstaten för år 1884, samt från uppbörden

för de förstnämnda båda åren och för år 1884 de friheter i ränta å 6:te,

7:de och 8:de hufvudtitlarne, som af innevarande års Riksdag likaledes

uteslutits från 1886 års riksstat med i rundt tal 204,400 kronor, blifver

medeltalet 4,094,166 kronor.

Kronotionden har utgjort

år 1882 ....

„ 1883 ....

„ 1884 ....

eller i medeltal

eller efter afdrag af de friheter i kronotionde å

7:de och 8:de hufvudtitlarne, som vid sistlidne riksdag

blefvo uteslutna med i rundt tal.....................

kronor 1,391,093

„ 1,389,980

„ 1,388,898

„ 1,389,990

15,400:

sedermera återstående kronor 1,374,590: —

Sammanlagda beloppet af nyssnämnda medeltal å ränta och kronotionde

jemte ofvan berörda drängespanmål utgör kronor 5,472,525: —

Efter afräkning af de rånte- och kronotiondebelopp,

hvilka äro från lindring undantagna,

uppgående, enligt det vid den till nästlidne Riks
Transport

kronor 5,472,525: —

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

Transport kronor 5,472,525: —

dag aflåtna nådiga proposition angående statsverket

fogade protokoll öfver finansärenden, till kronor 938,125: —

qvarstår såsom grundskatt, hvarå nedsättning skall

eg a rum, ................................................................... kronor 4,534,400: —

och då detta belopp minskas med tretio procent

eller .............................................................................. ,, 1,360,320: —

återstår........................................................................... kronor 3,174,080: —

som med tillägg af ofvanstående, från nedsätt
ningen

undantagna belopp .................................... ,, 938,125: —

skulle utgöra beloppet af inkomsttiteln grundskatt eller 4,112,205 kronor,

hvilken summa med omkring 15,000 kronor öfverstiger den i 1886

års riksstat beräknade.

Denna tillökning, som har sin hufvudsakligaste orsak deri, att af

de den 1 Maj 1884 såsom odisponibla af räntan och kronotionden balanserade

belopp, tillsammans utgörande 60,200 kronor 19 öre, under det

derpåföljde uppbördsåret influtit så mycket, att vid detta uppbördsårs

slut, den 1 Maj 1885, såsom odisponibla balanseras endast 46,567 kronor

55 öre, bör emellertid icke föranleda till någon förändring i den

uti 1886 års riksstat antagna beräkningen, utan torde inkomsttiteln

grundskatt äfven i 1887 års riksstat få upptagas med 4,097,000 kronor.

Kyrkofonden, i 1886 års riksstat upptagen till 258,000 kronor,

har utgjort

år 1882 ...................................................................... kronor 262,076: —

„ 1883 ....................................................................... „ 258,507: —

„ 1884 ....................................................................... „ 251,393: —

Undantagandes den mindre del deraf, som debiteras i Blekinge

samt Göteborgs och Bohus län och derstädes löses efter bestämda lägre

pris, utgår denna tionde efter markegång. Med hänsyn till den fortgående

minskningen i markegångsvärdena lärer kyrkotionden icke böra

i riksstaten för år 1887 upptagas till högre belopp än 250,000 kronor.

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål. Denna inkomst, som

på grund af nådiga beslut den 27 December 1873 och den 30 Januari

1874 årligen, intilldess annorlunda kan varda förordnadt, af rusthållen

vid det afsutna kavalleriet erlägges med 139,658 kubikfot 4 kannor spanmål,

hälften råg och hälften korn, och hvilken i riksstaten från och med

år 1882 beräknats till 340,000 kronor, har i penningevärde uppgått

för år 1882 till........................................................ kronor 337,916: —

1883 „ ........................................................ „ 332,783: —

1884 „ ....................................................... „ 321,651: —

ii ii

ii ii

eller i medeltal för dessa tre åren till

330,783

s. 5 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 5

Då denna inkomst är beroende af vexlande markegångspris och

under hvart och ett af de trenne nästförflutna åren understigit den i

riksstaten antagna beräkningen, år 1884 med ej mindre än 18,349 kronor,

anser Statskontoret densamma icke böra för år 1887 beräknas till

högre belopp än 320,000 kronor.

Trosspassevolansafgift har för år 1884, likasom för hvart och ett

af åren 1882 och 1883, något öfverskjutit det belopp, som blifvit för

år 1886 beräknadt; men då öfverskottet varit ringa, torde någon förändring

i den sist gjorda beräkningen icke ifrågakomma.

Tillfälliga rotevakansafgifter. Denna inkomsttitel, som innefattar,

utom afgifter af rusthåll och rotar för uraktlåten rekrytering, jemväl de

vid början af år 1878 till statsverket tillsvidare indragna afgifter af åtskilliga

till underofficerares aflöning förut anslagna vakanta rusthåll och

rotar vid infanteriet, härför år 1884 uppgått till 80,277 kronor och i medeltal

för åren 1882—1884 till 80,108 kronor. Jemlikt sistlidne Riksdags

beslut skola sistomförmälda rusthåll och rotar erhålla lindring, beräknad

till tretio procent, medelst afkortning å vakansafgifterna; och om denna,

i det vid den till Riksdagen aflåtna proposition angående statsverkets

tillstånd och behof bifogade statsrådsprotokoll för finansärenden den 12

Januari 1885, till 16,372 kronor 53 öre beräknade lindring fråndrages

nyssnämnda medeltal, 80,108 kronor, återstå 63,735 kronor 47 öre eller

735 kronor 47 öre utöfver det i 1886 års riksstat beräknade beloppet,

63,000 kronor; lärande denna beräkning äfven för år 1887 få bibehållas.

Soldatvakansafgift, hvilken inkomsttitel innefattar dels de afgifter

af den nya ordinarie soldatroteringen, som för närvarande redovisas

under titeln »vakansafgifter af nyroterad jord)), dels de hittills under

särskild titel i riksstaten upptagna »vakansafgifter af bergslag)) samt

dels de afgifter af trenne rotar i Sårna, Idre och Hede byar i

Kopparbergs län, som för närvarande utgå till Elfdals socknemän, är

med tillämpning af de värden å rustning och rotering, som i och för

beräknande af den vid sistlidne riksdag medgifna lindring i dessa besvär

blifvit bestämda, samt med ledning af 1882 års räkenskaper i fråga

om rusthållens och rotarnes antal i riksstaten för år 1886 upptagen

till 106,000 kronor. Sistlidet års räkenskaper utvisa väl någon tillökning

i antalet af sådana rotar, som tillkommit i följd af ny rotering;

men denna tillökning, endast utgörande omkring 17 rotar, synes för

det närvarande icke föranleda till någon ändring i den antagna beräkningen,

utan torde inkomsttiteln soldatvakansafgift i 1887 års riksstat

få upptagas med oförändradt belopp af 106,000 kronor.

Båtsmansvakansafgift är i 1886 års riksstat beräknad till 183,000

kronor och innefattar, utom de afgifter af städernas båtsmanshåll och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

af sex båtsmansrotar på Visingsö samt af nio båtsmansrotar i Södra

Möre härad, som ingå under titeln »båtsmansvakansafgift» i 1885 års

riksstat, dels de för närvarande i riksstaten under titel »vakan safgifter

af nyroterad jord» upptagna afgifterna af den nya båtsmansindelningen

i Blekinge, dels i nu gällande riksstat särskilt för sig upptagna rotevakansafgifterna

af utsockne frälsehemman i Halland, dels afgifterna af

de hittills till aflöning för flottans korpser och stater anvisade vakanta

rusthåll i Blekinge och Södra Möre härad. Vid beräkningen af denna

inkomsttitel äro följda samma grunder som de, hvilka, enligt hvad ofvan

nämnts, tillämpats vid beräknandet af soldatvakansafgiften; och Statskontoret

har icke funnit anledning att i denna beräkning föreslå någon

ändring.

Arrendemedel hafva enligt räkenskaperna utgjort:

för år 1882 ............................................................ kronor 3,159,387: —

„ ., 1883 ......................................................... „ 3,155,771: —

„ 1884........................................................... „ 3,036,486: —

eller i medeltal för dessa tre år .............................. „ 3,117,215: —

Om till detta medeltal lägges inkomsten af de från och med innevarande

år till statsverket indragna, dittills till landshöfdingelöneregleringsfonden

ingångna arrenden och afgäldsbelopp, tillhopa omkring

150,000 kronor, uppkommer eu summa af 3,267,215 kronor, som idet

närmaste öfverensstämmer med det i 1886 års riksstat beräknade

beloppet, 3,270,000 kronor. Inkomsten af arrendemedlen har emellertid,

enligt hvad ofvan visats, under de sist förflutna Henne åren varit

i fallande och för det sista af dessa år med omkring 120,000 kronor

understigit föregående årets inkomst. I någon mån är detta förhållande

förorsakadt af minskning i markegångsvärdena, hvarå en del

af arrendeinkomsten ännu är beroende, men hufvudsakligaste anledningen

dertill är dock att söka i tillväxten af de vid slutet af hvart

och ett af de sistförflutna uppbördsåren utestående restantierna, för

hvilka, såsom ofvan förmälts, afdrag från den debiterade uppbörden

skett. Då dessa den 1 Maj 1883 belöpte sig till 191,961 kronor 15

öre, uppgingo de den 1 Maj 1884 till 235,280 kronor 26 öre och den

1 Maj 1885 till 338,273 kronor 56 öre, utgörande skilnaden af de vid

hvar och en af sistnämnda tidpunkter utestående och således odisponibla

beloppen ej mindre än 102,993 kronor 30 öre. Med afseende

härå och då anledning är att antaga, det uppbörden af afgifterna för

de på arrende upplåtna kronans egendomar icke skall under den närmaste

framtiden utfalla gynsammare än under nästförflutna åren, samt,

enligt hvad från Domänstyrelsen hit öfverlemnade uppgifter å förän
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 7

dringar i arrendena för statens egendomar utvisa, vid förnyad utarrendering

af dessa egendomar understundom lägre arrendeafgifter än de

uti de. äldre kontrakten bestämda måst antagas, anser Statskontoret

denna inkomsttitel för år 1887 icke böra beräknas till högre belopp än

3,150,000 kronor.

Bergverkstionde. I följd af det vid 1877 års riksdag fattade beslutet

om denna skatts upphörande har denna inkomsttitel i statsregleringarne

från och med år 1878 endast varit beräknad till ett belopp,

motsvarande antagliga inkomsten af tionden från Sala silfververk,

samt i riksstaterna från och med år 1881 uppförts med 10,000

kronor.. Inberäknad tionden från några andra bergverk, hvilka ännu

icke blifvit frikallade från skattens utgörande, har hela uppbörden utgjort:
-

15,340

för år 1882 kronor 12,308

„ „ 1883 „

ii ii. 1884 „

eller i medeltal

för dessa tre år ,,

16,792

14,813: —

— deraf från Sala bergslag kronor 11,088

13,714

15,403

77

77

77

77

77

77

77

77

77

77

) 11 ii ii ii 13,402: —•

För år 1881 uppgick denna inkomst till 9,074 kronor, deraf från

Sala bergslag 8,044 kronor 13 öre, och har alltså under de sist förflutna

åren visat sig vara i oafbrutet stigande, och torde derföre någon

förhöjning i beräkningen deraf nu böra ega rum; hemställande

Statskontoret, att inkomsttiteln bergverkstionde måtte få i 1887 års riksstat

upptagas med 12,000 kronor.

Mantalspenningarne, beräknade

till 640,000 kronor, hafva utgjort:

för år 1882 ................................

i, ii 1883 .................................

.» u 1884.................................

eller i medeltal för dessa tre år .....

i riksstaterna för åren 1880—1886

kronor 644,757

647,980

657,752

650,163

n

77

77

Då denna inkomst visat sig vara i jemnt stigande, torde densamma

för blifvande statsreglering kunna antagas till 650,000 kronor.

Bötesmedel äro i 1886 års riksstat beräknade till 270,000 kronor

och hafva belöpt sig:

för år 1882 till

1883

1884

ii

ii

11

ii

ii

ii

kronor 275,655

287,061

257,753

Skilnaden emellan 1883 och 1884 årens inkomster är hufvudsak
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

ligast föranledd af öfvergången till den uti Kongl. kungörelsen den 5

Juli 1884 föreskrifna förändrade ordning för redovisning för verkställigheten

af meddelade bötesbeslut, hvarvid redogörelse öfver de åtgärder,

som vidtagits i anledning af de saköreslängder, bvilka efter den 1

Januari innevarande år, men före uppbördsårets utgång den 30 derpåföljde

April kommit vederbörande redogörare till hända, afgifvits icke,

såsom med tillämpning af förutvarande bestämmelser skolat ske, uti

specialräkningarne för år 1884, utan först i den bötesredogörelse, som

jemlikt bögstberörda Kongl. kungörelse för första gången under innevarande

år upprättats. 1 anledning häraf och då medelinkomsten för

de sistförfluten trenne åren i allt fall öfverstigit den senast antagna

beräkningen, torde någon förändring i samma beräkning icke böra förekomma,

utan bötesmedlen äfven i 1887 års riksstat upptagas till 270,000

kronor.

Kontrollstämpelmedel, vid innevarande års riksdag för år 1886 beräknade

till 25,000 kronor, hafva för år 1884 uppgått till 27,410 kronor

och i medeltal för de tre åren 1882—1884 till 27,324 kronor. Det

uppkomna öfverskottet synes dock ej vara af den betydenhet, att någon

ändring i beräkningen af denna inkomst bör ifrågakomma.

Fyr- och båkmedel, för år 1886 beräknade till 1,200,000 kronor,

hafva uppgått:

för år 1882 till.........................................................

„ „ 1883 „ ........................................................

och „ „ 1884, från och med hvilket år en ned
sättning

af fyr- och båkafgiften egt rum med

10 procent enligt Kongl. kungörelsen den 9

November 1883, till................................................

kronor 1,504,014:

„ 1,510,854:

„ 1,298,444:

Under innevarande år intill den 1 dennes har denna inkomst, efter

hvad Statskontoret inhemtat, utgjort 1,308,458 kronor och skulle, i

händelse samma uppbörd kom me att för December månad debiteras som

under motsvarande tid af det nästförflutna året, för innevarande år

uppgå till 1,351,611 kronor.

Uppbörden för innevarande år skulle alltså komma att öfverstiga

föregående årets, men då tillökningen icke är af någon betydenhet,

torde densamma icke böra föranleda till någon förändrad beräkning af

denna inkomsttitel, utan fyr- och båkmedel äfven i riksstaten för år

1887 upptagas med 1,200,000 kronor.

Telegrafmedel, bvilka i riksstaterna för åren 1881—1886 varit beräknade

till 1,330,000 kronor, äro, enligt hvad Statskontoret inhemtat,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

af Telegrafstyrelsen för år 1887 kalkylerade till endast 1,300,000 kronor,

hvilken summa alltså blifvit i bilagda tabell uppförd.

Jernvägstrajikmedel. Jemlikt en från Styrelsen för statens jernvägstrafik

erhållen uppgift kan nettobehållningen å trafikmedlen för år

1887 antagas till 7,000,000 kronor, hvadan denna summa vid nästa

statsreglering torde böra beräknas.

Skog smedlen, som i riksstaten för åren 1875—1883 varit beräknade

till 1,000,000 kronor, upptogos för år 1884 till 1,200,000 kronor

och för år 1885 till 1,400,000 kronor. I riksstaten för år 1886 beräknad

till 1,600,000 kronor, har denna inkomst utgjort:

för år 1882 .......................................................... kronor 1,646,241: —

„ „ 1883 ............................................................ „ 1,943,893: —

„ „ 1884 ........................................................... „ 2,077,813: —

Enligt från Domänstyrelsen erhållen uppgift hafva statsverkets

skogsmedel, som under sistlidet års trenne första qvartal inflöto med

1,679,356 kronor, under motsvarande tid af innnevarande år uppgått

till endast 1,412,093 kronor. Enligt hvad tillika uppgifvits, lärer inkomsten

för detta års fjerde qvartal icke kunna antagas uppgå ens till

hälften af den summa, 443,149 kronor, hvartill inkomsten uppgick under

sistlidet års fjerde qvartal. Ifrågavarande statsinkomst, hvilken för

öfrigt beror af förhållanden, som icke på förhand med någon säkerhet

kunna förutses, synes alltså komma att för innevarande år i betydlig

mån understiga inkomsten för år 1884 och äfven knappast uppgå till

det för år 1886 beräknade beloppet; men då detta förhållande kan vara

föranledt af tillfällig vexling i konjunkturerna för trävarumarknaden,

anser sig Statskontoret nu icke böra ifrågasätta någon nedsättning i

det för år 1886 beräknade beloppet, utan hemställer, att skogsmedlen

äfven i 1887 års riksstat få upptagas med 1,600,000 kronor.

Extra uppbörd. Omfattande flera mer eller mindre tillfälliga inkomster,

är denna inkomsttitel uti riksstaten för år 1886 upptagen

med 128,000 kronor. Inkomsten har enligt räkenskaperna utgjort:

för år 1882

it

11

11

ii

1883

1884

eller i medeltal för dessa tre år

kronor 370,520: —

„ 381,343: —

„ 147,814: —

„ 299,892: —

Efter afdrag från uppbörden för åren 1882 och 1883 af annuiteterna

å odlingslån, hvilka enligt 1883 års riksdagsbeslut från och med

år 1884 till och med år 1888 ingå till en särskild fond med ändamål

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

att understödja odling af sankta trakter m. m., samt dessutom, hvad

1884 års uppbörd angår, af 55,978 kronor 6 öre, som influtit till följd

af 1883 års riksdagsbeslut om indragning till statsverket af vid läroverken

i Eskilstuna och Sölvesborg befintliga fonder, utgör medeltalet

af inkomsten för åren 1882—1884 123,537 kronor. Som denna inkomst

emellertid till en ej obetydlig del är af tillfällig beskaffenhet, torde

densamma, vid det förhållande äfven att 1884 års uppbörd efter omförmälda

afdrag utgjort endast 91,836 kronor, icke böra beräknas för

år 1887 till högre belopp än 90,000 kronor; börande Statskontoret i

sammanhang härmed meddela, att den enligt ofvannämnda riksdagsbeslut

till statsverket indragna fonden vid allmänna läroverket i Askersund,

som beräknats skola ingå bland extra uppbörd år 1884, i Januari

månad innevarande år blifvit till Statskontoret levererad med ett belopp

af 5,355 kronor.

Bevillningar.

Tullmedlen hafva enligt räkenskaperna utgjort:

för år 1882 ............................ kronor 31,108,483: —

„ „ 1883 ........................................................ „ 33,509,452: —

„ „ 1884 ........................................................ „ 33,837,744: —

eller i medeltal för dessa år ................................. ,, 32,818,560: —

Statskontorets, i dess den 12 December sistlidet år afgifna underdåniga

berättelse, föreslagna beräkning af tullmedlen för år 1886 till

29,500,000 kronor blef af Eders Kongl. Maj:t godkänd, men då Riksdagen

inhemtat, att tullinkomsten under innevarande års fyra första

månader uppgått till allenast 8,959,711 kronor 46 öre mot 9,260,231

kronor 50 öre under motsvarande tid nästlidet år och en fortfarande

minskning deraf i anseende till den tryckta ekonomiska ställningen

kunde vara att befara, samt å andra sidan de af Riksdagen beslutade

nya eller förhöjda tullafgifter icke komme att väsendtligen inverka på

uppbördens storlek, ansåg Riksdagen det af Eders Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse

med Statskontorets förslag, beräknade beloppet böra nedsättas

med 500,000 kronor och tullmedlen följaktligen beräknas för år

1886 till enahanda belopp som för innevarande år eller 29,000,000

kronor.

För Januari—November månader 1884 utgjorde den debiterade tulluppbörden

31,565,531 kronor, och har, enligt meddelande från General
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 11

tullstyrelsen, uppbörden för tiden från innevarande års början intill

den 1 December uppgått till ................................. kronor 31,000,765: —

och skulle, under antagande att enahanda

uppbörd komme att för December månad

debiteras som under samma månad af det

näst förflutna året, eller ................................ „ 2,271,621: —

tulluppbörden för innevarande år sålunda

utgöra .................................................................... kronor 33,272,386: —

Den minskning, som, enligt hvad Riksdagen anfört, inträdt redan

under detta års fyra första månader, har således visat sig vara fortgående

och uppgår i förhållande till förra årets uppbörd, så vidt nu

är käudt, till omkring 600,000 kronor. I anledning häraf och med

afseende ej mindre å hvad sistlidne Riksdag anfört till stöd för sitt

beslut om tullmedlens beräknande, än äfven å den, om ock i förhållande

till tulluppbördens storlek ej synnerligt betydliga, till omkring

170,000 kronor beräkneliga minskning i statsinkomst, som kan blifva

en följd af Riksdagens beslut om nedsättning af lastpenningarne från

14 öre till 10 öre per ton, anser Statskontoret tullmedlen icke böra

i riksstaten för år 1887 upptagas till högre belopp än det för år 1886

beräknade eller 29,000,000 kronor.

Postmedlen äro, på sätt Statskontoret inhemtat, för år 1887 af

Generalpoststyrelsen beräknade till 6,235,000 kronor, hvadan denna

summa blifvit å bilagda tabell uppförd.

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter hafva till

och med år 1884 ingått bland allmänna bevillningen, men äro från och

med innevarande år i riksstaten särskildt för sig upptagna och för år

1886 beräknade till 300,000 kronor. Med afdrag dels af afgift erna för

gåfva, testamente, fideikommiss, arf och fynd samt för karaktersfullmakter,

hvilka afgifter numera upphört, och dels af stämpelafgiften för

spelkort, som från och med år 1884 blifvit sammanförd med stämpelmedlen,

hafva ifrågavarande särskilda bevillningsafgifter utgjort:

för år 1882 ............................................................... kronor 309,722: —

„ „ 1883 .............................................................. „ 319,811: —

„ „ 1884 ............................................................... „ 324,580: —

eller i medeltal för dessa tre år ................................ „ 318,037: —

Denna inkomst har således under dessa år varit i stigande och un
der

hvart och ett af åren, under det sista af dem med mera än 24,000

kronor, öfverskjutit den för år 1886 antagna beräkningen. Denna årliga

ökning är föranledd af den under inkomsttiteln upptagna bevillningen

af utländske handlande och handelsexpediter, hvilken bevillning upp
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

gått för år 1882 till 113,077 kronor 50 öre, för år 1883 till 119,784

kronor och för år 1884 till 126,829 kronor. I)å tvifvelaktigt torde vara,

om de förhållanden, som föranledt denna tillökning, komma att fortfara,

anser Statskontoret någon förändrad beräkning af ifrågavarande inkomsttitel

icke böra eg a rum, utan att densamma bör äfven i riksstaten för

år 1887 upptagas till 300,000 kronor.

Stämpelmedlen äro, med afseende å den af 1884 års Riksdag, i

sammanhang med afskaffande! af de särskilda bevillningsafgifterna för

gåfva, testamente, fideikommiss och arf, beslutade förhöjning af stämpelafgifterna

för bouppteckningar med flera enskilda handlingar, i innevarande

års riksstat upptagna till 3,125,000 kronor. I 1886 års riksstat

är denna inkomsttitel beräknad till 3,225,000 kronor samt har

enligt räkenskaperna belöpt sig

för år 1882 till ...................................................

kronor

3,018,783: —

v „ 1883 „ ...................................................

„ „ 1884, från och med hvilket år stäm- pelafgiften för spelkort, på sätt ofvan nämnts,

3,164,958: —

sammanförts med stämpelmedlen, till ............

deraf 116,216 kronor kortstämplingsafgift,

ii

3,482,309: —

i medeltal för dessa tre år..............................

ii

3,222,016: —

Om till uppbörden för åren 1882 och 1883 lägges den för samma

år influtna stämpelafgiften för spelkort, utgörande för år 1882 113,840

kronor och för år 1883 114,857 kronor, blifver medeltalet af stämpelmedlen

och kortstämplingsafgiften tillsammans för dessa tre år 3,298,249

kronor. Med afseende såväl å den tillökning i inkomst, som egt rum

under år 1884, från och med hvilket år Kongl. kungörelsen den 6 September

1883 angående stämpelafgiften trädt i tillämpning, som den

ytterligare tillökning, som blifver en följd af omförmälda förhöjning af

stämpelafgiften för bouppteckningar med flera enskilda handlingar och

hvilken förhöjning af Riksdagen beräknats till 25,000 kronor, anser

Statskontoret stämpelmedlen kunna i riksstaten för år 1887 upptagas

med 3,300,000 kronor.

Bränvinstillverkningsskatten. Enligt räkenskaperna har bränvinstillverkningen

i riket utgjort i jemnt tal:

år 1880 ............................. kannor 15,170,000 eller liter 39,699,890

1881 .............................. „ 16,447,000 „ „ 43,041,799

1882 .............................. „ 13,168,000 „ „ 34,460,656

1883 ............................................................................ „ 33,081,939

1884 ............................................................................ „ 35,310,799

utgörande i medeltal för femårsperioden ....................... „ 37,119,016.

11

11

11

11

s. 13 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

13

Innevarande års tillverkning har, enligt erhållen uppgift från

Finansdepartementets byrå för kontrollen å tillverkningsafgifter, intill

den 1 i denna månad uppgått till ...................................liter 31,854,908,4

och om dertill lägges tillverkningen under December

månad nästlidet år................................................................. „ 5,905,496,2

skulle, under förutsättning att sistnämnda litertal komme

att motsvara tillverkningen för samma månad innevarande

år, detta års tillverkning blifva ..............liter 37,760,404,6.

Ehuru innevarande års Riksdag funnit tillverkningssifforna utvisa

en stegring, ansåg Riksdagen, särskildt med hänsyn till den rörelse,

som inom landet påginge i och för minskning af bränvinsförbrukningen,

ifrågavarande statsinkomst icke böra för år 1886 upptagas till högre

belopp än 12,000,000 kronor.

Denna sålunda beräknade tillverkningsskatt motsvarar efter 40

öre per liter en tillverkning af endast 30,000,000 liter, hvarför och då

tillverkningen under hvart och ett af åren 1882—1884 ej obetydligt

öfverstigit och för innevarande år synes komma att än vidare öfverstiga

nyssnämnda litertal, en förhöjning i den senast antagna beräkningen

lärer böra ega rum; hemställande Statskontoret i detta afseende,

att bränvinstillverkningsskatten för år 1887 måtte få upptagas med

13,000,000 kronor, motsvarande en tillverkning af 32,500,000 liter.

Hvitbetssockertillverkningsafgift, i riksstaten för innevarande år beräknad

till 100,000 kronor, blef för år 1886 upptagen till 150,000 kronor.

Uppbörden har utgjort:

för år 1882 .......................................... kronor 114,945

„ „ 1883 ............................................................. „ 129,888

,, „ 1884 ............................................................... „ 258,005

eller i medeltal för dessa åren ................................... „ 167,613

Enligt uppgift från nyssnämnda byrå har denna afgift under innevarande

år intill den 1 dennes utgjort..................... kronor 283,985: 76

och under antagande att berörda inkomst under

December månad detta år kommer att uppgå till

enahanda belopp som för nämnda månad sistlidet

eller .............................................................................. „ 50,755

ar

30

skulle uppbörden för innevarande år belöpa sig till kronor 334,741: os.

Med afseende å den betydliga tillökningen i denna inkomst anser

Statskontoret densamma böra för år 1887 beräknas till 200,000

kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

Bevillning af fast egendom samt af inkomst är i 1886 års riksstat

beräknad till 3,250,000 kronor.

Denna skatt jemte ofvannämnda bevillningsafgifter för särskilda

förmåner och rättigheter motsvarar den i riksstaten för tiden till och

med år 1884 förekommande inkomsttiteln »allmänna bevillningen».

Efter afdrag dels för åren 1882 och 1883 af den derefter upphörda

personliga skyddsafgiften och af den från och med 1884 med stämpelmedlen

sammanförda kortstämplingsafgiften, samt dels för alla tre

åren af de delvis upphörda och till återstående delen under särskild

rubrik i riksstaten från och med år 1885 upptagna bevillningsafgifterna

för särskilda förmåner och rättigheter hade den allmänna bevillningen

utgjort:

för år 1882 .......................................................... kronor 3,579,288: —

„ „ 1883 ............................................................ „ 3,715,926: —

„ „ 1884 ............................................................ „ 3,747,028: —

eller i medeltal.............................................................. „ 3,680,747: —

Oaktadt den uti gällande bevillningsstadga från och med år 1884

vidtagna förhöjningen dels af existensminimum, dels ock af det bevillningsfria

afdraget för inkomst, understigande 1,200 kronor, har ifrågavarande

statsinkomst, som under åren 1882 och 1883 varit i stigande,

äfven för år 1884 öfverstigit föregående årets uppbörd; och med afseende

å det belopp, hvartill inkomsten i medeltal för nämnda tre år

uppgått, anser Statskontoret densamma böra i 1887 års riksstat beräknas

till 3,500,000 kronor.

Angående resultatet af 1884 års statsreglering, hvilket, enligt

hvad Statskontoret här ofvan förmält, redan nu kan uppgifvas, får Statskontoret

underdånigst anföra, att statsverkets inkomster samt ordinarie

och extra förslagsanslag hafva lemnat ett nettoöfverskott

af................................................................... kronor 7,878,339: 21

Härtill kommer:

af myntverkets behållning för år 1884, enligt Kongl.

brefvet den 5 Maj 1882 ................................ „ 138,000: —

odisponerade behållningar å en del extra statsanslag,

enligt Kongl. brefven den 30 November

1883, 18 Januari, 10 Oktober, 7 och 28

November 1884 ...................................................... „ 10,387: —

dito å dito till följd af anslagens upptagande i

riksstaten till jemnt krontal ........................... „ 2: 27

så att öfverskottet på det hela uppgår till............ kronor 8,026,728: 4 8

Transport kronor 8,026,728: 48

s. 15 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 15

Transport kronor 8,026,728: 48

Då till detta öfverskott lägges

behållningen vid 1884 års början

å den i rikshufvudboken under

benämning af »fonden för reserverade

medel» upplagda särskilda

räkning öfver öfverskott och brister

å statsregleringarne med ...... kronor 16,166,664: is

efter afdrag af hvad uti 1884 års

riksstat blifvit anvisadt att från

fonden utgå eller .......................... __4,100,000: _ 12,066,664: is

så uppkommer den summa af................................ kronor 20,093,392: es

hvartill behållningen å omförmälda särskilda räkning vid 1884 års slut

uppgår.

Vid jemförelse emellan denna behållning och de anvisningar, som

derå blifvit gjorda uti 1885 och 1886 årens riksstater, nemligen:

i 1885 års med .................................................... kronor 5,317,000: —

utgörande dels beräknad behållning å 1882

års statsreglering och dels, utöfver förut beräknade

och disponerade tillgångar, befintlig

behållning af 62,889 kronor 48 öre å

föregående statsregleringar,

samt i 1886 års med ............... kronor 6,989,000: —

efter afdrag af den såsom tillgång

för 1886 års statsreglering

beräknade behållning å 1879

års reservationsanslag till lättnad

i skjutsningstungan, der

den genom entreprenad bestriddes

och vore särdeles tryckande,

och hvilken behållning i nästkommande

års rikshufvudbok

skall omföras från statsregleringsfonden

till omförmälda särskilda

räkning ............................. kronor 41,670: or 6,947,329: 93

Säger kronor 12,264,329: 93

med tillägg af ofvannämnda, ännu odisponerade

behållning å 1884 års statsreglering.................... „ 8,026,728: 48

tillsammans kronor 20,291,058: 41

Transport kronor 20,291,058: 41

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

Transport kronor 20,291,058: 41

visar sig, att å »fonden för reserverade medel»

förefinnes en brist till belopp af .......................... 11_197,665: 78

kronor 20,093,392: 63.

Denna brist bar uppkommit derigenom, att behållningarne af 1882

och 1883 årens statsregleringar blifvit enligt de approximativa beräkningar,

som legat till grund för ofvanberörda anvisningar, i 1885 och

1886 års riksstater beräknade för år 1882 med 230,077 kronor 74 öre

högre och för år 1883 med 32,411 kronor 96 öre lägre belopp, än hvartill

dessa behållningar, enligt de derefter för nämnda år upprättade rikshufvudböckerna,

i verkligheten uppgått.

Då resultatet af 1884 års statsreglering nu kunnat uppgifvas sådant,

som det kommer att framgå af samma års rikshufvudbok, samt

Statskontoret äfven framdeles vid afgifvande utaf underdånig berättelse

angående statsverket, till följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut

den 18 April 1884 angående, bland annat, förändrad tid för riksliufvudbokens

afsilande, blifver i tillfälle att meddela upplysning om då

sistförflutna statsreglering verkliga resultat, kan skiljaktighet af beskaffenhet

som ofvanomförmälda icke vidare förekomma; lärande vid

uppgörande af 1887 års statsreglering såsom behållning från 1884 ars

statsreglering endast böra beräknas hvad af öfverskottet å denna statsreglering

.............................. kronor 8,026,728: 48

efter afdrag af ofvannämnda brist .................. v_197,665: 78

återstår eller................................................................kronor 7,829,062. 70-

Stockholm den 8 December 1885.

Underdånigst:

ALB. ANDERSON.

AUG. HÄGGBLADH.

L. W. RIBEN.

Föredragande.

PER SAMZELIUS.

C. Kinberg.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

17

Bil. kitt. a.

Statsverkets inkomster.

Ordinarie inkomster:

Kronor.

| Grundskatt..........................................................

! Kyrkotionde .......................................................

| Kavalleriregementenas bästvakansspanmål

! Trosspassevolansafgift......................................

Tillfälliga rotevakansafgifter..........................

Soldatvakansafgift............................................

Båtsmansvakansafgift ......................................

Arrendemedel....................................................

Bergverkstionde..................................................

Mantalspenningar.............................................

Bötesmedel..........................................................

Kontrollstämpelmedel ......................................

Fyr- och båkmedel............................................

Telegrafmedel...................................................

Jernvägstrafik medel .........................................

Skogsmedel ........................................................

Extra uppbörd ..................................................

Säger

4.097.000

250.000

320.000

26,000

63.000

106.000

183.000

3.150.000

12,000''

650.000

270.000

25.000

1,200,000.

1.300.000

7,000,000i

1.600.000

90.000

20,342,7)00!

Bevillningar:

Tullmedel .............................................................................

Postmedel ................................................................................

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter

.................................................................................

Stämpelmedel ...........................................................................

Bränvinstillverkningsskatt ...................................................

Hvitbetssockertillverkningsafgift .....................................

Bevillning af fast egendom samt af inkomst ...............

Säger

Summa

29,000,000'' —

6,235,000 —

300.000

3.300.000

13,000,000

200.000

3.500.000

55,535,000)

75,877,000!

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

Statsve rkets

.......-.................

Beräknade i

Ordinarie inkomster:

riksstaten för

år 1886.

Ränta .........................................................................................................

- -

Tionde.......................................................................................................

---

Grundskatt............................................................................................

4,097,000

Kyrkotionde ...........................................................................................

258.000

340.000

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål ...................................

Trosspassevolansafgift ...........................................................................

26,000

Tillfälliga rotevakansafgifter.............................................................

63,000

Vakansafgifter af nyroterad jord ......................................................

— —

Rotevakansafgifter af insockne frälsehemman i Halland...........

- -

Vakansafgifter af bergslag .................................................................

106,000

Soldatvakansafgift.................................................................................

Båtsmansvakansafgift.............................................................................

183,000

Båtsmansbeklädnadsmedel....................................................................

— —

Arrendemedel ..........................................................................................

3,270,000

Bergverkstionde.......................................................................................

10,000

Mantalspenningar....................................................................................

640,000

Bötesmedel...............................................................................................

270,000

Kontrollstämpelmedel.............................................................................

25,000

Fyr- och båkmedel................................................................................

1,200,000

Telegrafmedel ..........................................................................................

1,330,000

Jernvägstrafikmedel .............................................................................

7,000,000

Skogsmedel..............................................................................................

1,600,000

Extra uppbörd.........................................................................................

128,000

Säger

20,546,000

Bevillningar:

Tullmedel.................................................................................................

29,000,000

Postmedel................................................................................................

5,470,000

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter........

300,000

Stämpelmedel .......................................................................................

3,225,000

Bränvinstillverkningsskatt.....................................................................

12,000,000

Hvitbetssockertillverkningsafgift.........................................................

150,000 j

Bevillning af fast egendom samt af inkomst.................................

3,250,000

Allmän bevillning (tilläggsbevillningen ej inberäknad) ............

— —

Säger

53,395,000

Summa

73,941,000

s. 19 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: - Statskontorets skrifvelse.

19

inkomster åren 1882—1884.

Bil. Litt. b.

Enligt räkenskaperna

Statskontorets

beräkning

för år 1887.

för år 1882.

för år 1883.

för år 1884.

Medium.

4,368,027

4,300,523

4,312,149

4,326,900

1,653,169

1,648,487

1,640,291

1,647,316

- -

—. —

— —

— —

— —

4,097.000

— —

— —

— —

— —

250,000

337,916

332,783

321,651

330,783

320,000

26,479

26,474

26,470

26,478

26,000

80,580

79,467

80,277

80,108

63,000

133,303

127,601

134,911

131,938

- -

18,634

19,193

18,695

18,841

- -

20,834

21,493

21,488

21,272

- -

— —

— —

— —

- -

106,000

69,309

60,419

58,978

62,902

183,000

57,989

62,034

73,306

64,443

3,159,387

3,155,771

3,036,486

3,117,215

3,150,000

12,308

15,340

16,792

14,813

12,000

644,757

647,980

657,752

650,163

650,000

275,655

287,061

257,753

273,490

270,000

26,623

27,940

27,410

27,324

25,000

1,504,014

1,510,854

1,298,444

1,437,771

1,200,000

1,338,688

1.350,442

1,329,927

1,339,686

1,300,000

7,800,000

7,300,000

7,000,000

7,366,667

7,000,000

1,646,241

1,943,893

2,077,813

1,889,316

1,600,000

370,520

381,343

147,814

299,892

90,000

23,544,433

23,299,098

22,538,407

23,127,318

20,342,000

31,108,483

33,509,452

33,837,744

32,818,560

29,000,000

5,672,544

5,899,505

6,095,575

5,889,208

6,235,000

— —

— .—

— —

- -

300,000

3,018,783

3,164,958

3,482,309

3,222,016

3,300,000

13,196,570

13,253,557

14,141,292

13,530,473

13,000,000

114,945

129,888

258,005

167,613

200,000

— —

— —

— —

— —

3,500,000

4,663,800

4,808,848

4,097,170

4,523,273

—

57,775,125

60,766,208

61,912,095

60,151,143

55,535,000

81,319,558

84,065,306

84,459,502

83,278,461

75,877,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utgifterna.

Första hufvudtiteln.

Utdrag af ''protokollet öfver jinansärenden, hållet infÖr Hans Majd

Konungen i Statsrådet å Stockholms slott clen 11 Januari

1886.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Tiiemptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve

Ehrensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Chefen för Finansdepartementet, Hans Excellens Herr Statsministern

Themptander anförde vidare:

Beträffande regderingen af första hufvudtiteln hemställer jag, att

i propositionen angående statsverkets tillstånd och behof må för denna

hufvudtitel beräknas enahanda belopp, som nu finnes å ordinarie stat

dertill anvisadt, eller 1,338,000 kronor.

Hvad Herr Statsministern sålunda ^föreslagit

täcktes, enligt det öfriga Statsrådets tillstyrkande,

Hans Maj:t Konungen i nåder gilla.

Ex protocollo:

Axel Ädelgren.

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Andra hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Majd Konungen i Statsrådet å Stockholms

slott Måndagen den 11 Januari 1886,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve

Ehrensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Riohert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Departementschefen Statsrådet von Steyern föredrog de frågor,

som rörde regleringen af andra hufvudtitelns stat, hvarvid Departementschefen

yttrade beträffande:

Ordinarie anslag.

Ersättning åt domare, vittnen och parter.

Sedan Eders Kongl. Maj:t beslutat till Riksdagen aflåta nådig

proposition om antagande af en lag angående ersättning af allmänna

Bill. till Riksd. Prof. 1886. 1 Sami. 1 Afd.

[t-3

Rätt till

användande

af detta

anslag.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra hufvudtiteln.

[2.]

Höjning af

anslag.

[3.]

Krigs
hofrätten.

[4-]

Nya Lagberedningen.

medel åt oskyldigt häktade eller dömde, böra, under förutsättning af

Riksdagens bifall till nämnda proposition, medel ställas till Eders Kongl.

Maj:ts förfogande till gäldande af de ersättningar, som kunna komma

att på grund af berörda lag utgå. Någon tillförlitlig beräkning å det

för ändamålet erforderliga anslag kan visserligen ej nu åstadkommas,

men beloppet torde ej blifva synnerligen högt. Då på hufvudtiteln

redan finnes uppfördt ett förslagsanslag till ersättning i vissa fall åt

domare, vittnen och parter, torde jag derföre för närvarande kunna

inskränka mig till att hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att af detta förslagsanslag måtte få utgå de ersättningar,

som, under förutsättning att nämnda lag af Riksdagen antages, kunna

komma att på grund af densamma beviljas.

Öfriga ordinarie anslag.

I öfriga ordinarie anslag under andra hufvudtiteln har jag icke

att föreslå någon annan förändring, än att, för jemnande af hufvudtitelns

slutsumma, förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser,

ved m. m., för närvarande uppgående till 64,011 kronor, höjes med

68 kronor eller till 64,079 kronor.

Extra anslag.

I öfverensstämmelse med hvad under föregående år blifvit anvisadt,

hemställer jag, att på extra stat för år 1887 måtte begäras

5,000 kronor till arfvoden åt Krigshofrättens ordförande och tre militäre

ledamöter.

På innevarande års extra stat är till bestridande af kostnaderna

för Nya Lagberedningen anvisadt ett anslag af 40,000 kronor; jag

hemställer, att samma belopp till enahanda ändamål begäres för år

1887. Visserligen hafva under de fem senaste åren besparingar å de

för ifrågavarande ändamål beviljade anslag samlats till ett belopp, som

vid nästlidna års slut uppgick till nära 17,000 kronor. Men från dessa

besparingar böra utgå dels ersättning till två tillfälliga medarbetare,

som under större delen af nästlidet år gått Nya Lagberedningen till

hända, men hvilkas arfvoden för nämnda biträde ännu ej blifvit bestämdt,

dels utgifterna för Förstärkta Lagberedningens sammanträden,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra bufvudtiteln.

3

hvilka begynt den 4 innevarande Januari. För begge dessa ändamål

komma med visshet de nu befintliga besparingarna och sannolikt äfven

något af innevarande års anslag att medtagas.

Angående sin verksamhet under år 18S5 har Beredningen den

31 sistlidne December afgifvit redogörelse, hvilken, för att komma till

Riksdagens kännedom, torde få detta protokoll biläggas.

Hos Eders Kongl. Maj:t har Styrelsen för Föreningen till minne

af Konung Oscar I och Drottning Josephina, enligt Föreningens uppdrag,

anhållit, att, till förräntande och amortering af den skuld, Föreningen

måst ikläda sig för erforderliga anordningar vid sin å egendomen

Hall inrättade uppfostringsanstalt för i brott eller gröfre vanart

hemfallen ungdom, Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen utverka

ett anslag för år 1887 till enahanda belopp, som för hvartdera af åren

1884, 1885 och 1886 blifvit Föreningen såsom understöd beviljadt, eller

15,000 kronor.

Till ådagaläggande huru de under de två sista förvaltningsåren

eller tiden från den 1 Juli 1883 till den 1 Juli 1885 utbetalta anslagen

blifvit använda, har Styrelsen åberopat en på Föreningens räkenskaper

grundad redogörelse, som utvisar, att skulden enligt Föreningens

hufvudbok den 1 Juli 1883 utgjorde 129,680 kronor 29 öre, men den

30 Juni 1885 endast 106,914 kronor 45 öre, att således skuldens kapital

under dessa två år minskats med 22,765 kronor 84 öre och att i räntor

under samma tid utbetalts 10,406 kronor 93 öre. Dessa utbetalningar,

uppgående till sammanlagdt 33,172 kronor 77 öre, öfversköto de af

Riksdagen för samma år Föreningen beviljade anslag med 3,172 kronor

77 öre, med hvilket, belopp Föreningen alltså kunnat af egna medel

bidraga till amorteringen af sin skuld.

För det senast förflutna räkenskapsåret har, likasom för det näst

föregående, en af Eders Kongl. Maj:t utsedd revisor, Bruksegaren

E. G. Boström, deltagit i granskningen af koloniens räkenskaper och

förvaltning. Af den afgifna revisionsberättelsen inhemtas, bland annat,

att årskostnaden för hvarje elev minskats från 327 kronor 62 öre, som

den utgjorde under året 1883—1884, till 310 kronor 32 öre, samt att

jordegendomen under revisionsåret lemnat en behållen afkastning af

7,027 kronor 92 öre, hvilket resultat visar sig ganska gynsamt, särskilt

vid jemförelse med afkastningen under de tre senaste åren.

I anledning af Riksdagens särskilda gånger uttalade åsigt om

lämpligheten af att någon del af koloniens egovidd blefve försåld eller

utarrenderad, har det lyckats Föreningens styrelse att utarrendera

lägenheter, omfattande tillsammans 132 tunnland, deraf 24 tunnland åker

[5.]

Understöd åt

kolonien vid

Hall.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra hnfvudtiteln.

och 7 tunnland äng, på en tid af 10 år, räknadt från den 14 Mars

1885, mot ett årligt arrende af 470 kronor.

Den 30 Juni 1885 uppgick elevantalet till 149, hvaraf 55 elever

från Stockholms stad och 94 från 18 särskilda län. Ehuru antalet

sedermera nått den gräns eller 150, som icke utan Eders Kongl. Maj:ts

särskilda samtycke må öfverskridas, finnas flera ynglingar anmälda till

inträde vid anstalten, hvilka först i mån af äldre elevers afgång kunna

der intagas.

Då koloniens bestånd och bibehållande vid det goda skick, hvari

den för närvarande sig befinner, är beroende deraf, huruvida anslag för

amortering och förräntande af koloniens skuld varder fortfarande beviljadt,

och då detta behof jemväl blifvit af så väl Fångvårdsstyrelsen

som Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Stockholms län vitsordadt,

hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att jemväl för år 1887 anvisa ett belopp af 15,000 kronor till understöd

åt kolonien vid Hall.

[6.] Slutligen har jag att anmäla de, för ändamål, som röra andra

Erisättmnci hufvudtiteln, utanordnade förskott, hvilka böra hos Riksdagen till er101

tors-o . gg^an(je atimälas. Dessa äro dels på grund af Eders Kongl. Maj:ts

nådiga bref den 6 Augusti 1881 till arfvoden åt två ledamöter i komitén

för utarbetande af förslag till författningar angående handelsfirma och

procura samt angående varumärken 60 kronor, dels på grund af nådiga

trefven den 24 November 1882, den 4 April och 19 December 1884

till komitén för revision af gällande sjölag 10,126 kronor 56 öre och

dels på grund af nådiga brefven den 3 Oktober och 19 December 1884

samt den 13 Februari och 16 Oktober 1885 till komitén för lagstiftning

angående stadsplaners genomförande 9,145 kronor 68 öre. Derjemte

har på grund af nådiga brefvet den 6 Februari 1885 till betäckande

af kostnaderna för utarbetande af eu statistisk utredning i afseende

å utvidgad politisk rösträtt utbetalts 5,000 kronor; och hemställer

jag att Eders Kongl. Maj:t täcktes för återgäldande af dessa

förskott, sammanlagdt uppgående till 24,332 kronor 24 öre, äska ett

extra anslag för år 1887, hvilket, till undvikande af öretal i riksstaten,

torde böra bestämmas till 24,333 kronor.

I sammanhang härmed får jag erinra, att komitén för lagstiftning

angående stadsplaners genomförande numera aflemnat betänkande och

förslag till lag angående stadsplan och tomtindelning m. m., öfver

hvilket förslag Öfverståthållareembetets och samtlige Eders Kongl.

Maj:ts Befallningshafvandes utlåtanden blifvit infordrade.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra hufvudtiteln.

5

Hvad föredragande Departementschefen sålunda

hemstält, och deruti Statsrådets öfrige ledamöter instämde,

behagade Hans Magt Konungen i nåder bifalla;

och skulle utdrag af detta protokoll till Finansdepartementet

expedieras för behörigt iakttagande vid

uppsättandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående

statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo

Th. Willi. Malm,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra hufvudtiteln,

Till Konungen.

I öfverensstämmelse med föreskriften i den för Nya Lagberedningen

faststälda instruktion får Beredningen härmed i underdånighet afgifva

redogörelse för sina arbeten under innevarande år.

På sätt i Beredningens arbetsredogörelse för år 1884 meddelades,

var Beredningen — som genom nådiga brefvet den 30 Augusti samma

år erhållit uppdrag, bland annat, att utarbeta förslag till lagbestämmelser,

angående skiljemän och särskild skadeståndsnämnd — vid nämnda

års slut sysselsatt med förberedande arbeten till fullgörande af berörda

uppdrag. Efter att under innevarande års början hafva fullföljt dessa

arbeten samt vid gemensamma öfverläggningar genomgått och granskat

det i ämnet uppgjorda utkast, har Beredningen den 19 Februari 1885

till Eders Kong!. Maj:t afgifvit förslag till Lag om skiljemän äfvensom

till Förordning angående förändrad lydelse af 46 § Utsökningslagen

den 10 Augusti 1877; hvilket förslag med tillhörande motiv blifvit

genom Beredningens försorg befordradt till tryck.

Jemlikt föreskrift i ofvanberörda nådiga bref har Beredningen

vidare fått sig ålagdt att utarbeta förslag till de förändrade bestämmelser

angående äkta makars inbördes egendomsförhållanden, som

kunde föranledas af Riksdagens den 7 Maj 1884 till Eders Kougl. Maj:t

aflåtna skrifvelse beträffande detta ämne.

Med anledning häraf hafva till en början Beredningens medlemmar

dels hvar för sig och dels gemensamt förehaft erforderlig utredning

af de till ämnet hörande frågor äfvensom sammanfattning af

grunderna för de nya bestämmelser, som i sådant hänseende syntes

böra ifrågakomma; och har derefter ifrågavarande arbete sålunda fortskridit

att, sedan före sommarferiernas början ett preliminärt förslag

till ändringar i 9, 10 och 11 kapitlen af Giftermålsbalken äfvensom i

Utsökningslagen och i förordningen om boskilnad och undanskiftande

af egendom i makars bo blifvit inom Beredningen uppgjordt, har samma

förslag, efter granskning under höstsammanträdena, blifvit delvis om
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra hufrudtiteln.

7

arbetadt; hvarefter öfverläggningarne i ämnet fortgått, i den mån Beredningens

öfriga arbeten det medgifvit.

Sedan Eders Kongl. Maj:t, med anledning af Riksdagens underdåniga

skrifvelse den 20 Maj 1885 om ändrade bestämmelser beträffande

ersättning åt vittne, som i brottmål blifvit af allmän åklagare

inkalladt och sig instält, genom nådigt bref den 11 påföljande September

. anbefalt Beredningen att, hufvudsakligen på de grunder, hvilka

angifvits i principbetänkandet angående rättegångsväsendets ombildning,

utarbeta förslag till författning i det uti Riksdagens skrifvelse

afsedda ämne samt dermed så tidigt inkomma, att proposition i ämnet

kunde till nästa Riksdag aflätas j sa har i enlighet härmed Beredningen

utarbetat och med underdånig skrifvelse den 2 sistlidne November^afgifvit

förslag till Lag angående ersättning af allmänna medel till vittnen

i brottmål.

Vidare och med anledning af nådiga brefvet den 30 December

1884, hvarigenom Beredningen undfått befallning att inkomma med

yttrande öfver Riksdagens den 9 Maj samma år aflåtna underdåniga

skrifvelse om ifrågasatt tillägg till il § af gällande förordning angående

förlagsinteckning, har_ Beredningen förehaft detta ämne samt

angående detsamma den 22 innevarande månad afgifvit underdånigt

yttrande.

I öfrigt får Beredningen anmäla att, sedan Eders Kongl. Maj:t

enligt nådigt bref den 15 November 1884 uppdragit åt Beredningen

att till behandling företaga frågan om en revision af strafflagens straffbestämmelser,

har Beredningen vid sammanträden under innevarande

år angående detta ämne hållit gemensamma rådplägningar, dervid preliminära

beslut fattats ej mindre angående de bestämmelser i strafflagen,

till hvilka revisionen syntes böra utsträckas, än äfven om de

allmänna. grunder, som dervid borde följas. Beredningen, åt hvilken

genom sistberörda nådiga bref medgifvits att under detta arbetes utförande

anlita erforderligt biträde, har åt vice Häradshöfdingen H. Billing

lemnat i uppdrag att med ledning af de under Beredningens öfverläggningar

i ämnet sålunda faststälda grunder uppgöra ett första utkast

till de ändringar i strafflagen, som funnits böra ifrågakomma. Ett

sådant utkast har derefter till Beredningen öfverlemnats; och har sedermeia

Piofessoren i kriminalrätt vid universitetet i TJpsala J. Hagströmer,

uppå anmodan, till Beredningen afgifvit yttrande öfver det uppsätta

utkastet, hvilket, i den ordning nämnda nådiga bref föreskrifver, skall

blifva föremål för Beredningens fortsatta öfverläggningar i frågan.

I Beredningens sammansättning har under året ingen förändring

egt rum.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra hufvudtiteln.

Presidenten K. J. Berg har, på grund af Eders. Kongl. .Maj:ts

förordnande den 26 Februari 1883, fortfarande deltagit i Beredningens

förhandlingar; och undertecknad Herslow, som af andra embetsgöromål

varit hindrad att taga del i behandlingen af frågorna rörande vittnesersättning

i brottmål samt tillägg till förordningen om förlagsinteckning,

har beträffande öfriga frågor, om hvilka ofvan förmäles, i öfverläggningar

och beslut deltagit.

Underdånigst

L. ANNERSTEDT.

ERNST HERSLOW. A. NORBERG. C. WÅHLIN.

Stockholm den 31 December 1885.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1886.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

Protokoll öfver utrikesdepartementsärende, hållet inför Hans Maf.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11 januari

1886.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Ehrensvärd,

Statsråden Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog regleringen

af utgifterna under riksstatens tredje hufvudtitel för år 1887 och yttrade:

Med afseende å kabinettskassans utgifter är behofvet, jemlikt Eders

Kongl. Maj:ts beslut den 9 innevarande månad, beräknadt till 638,700 kronor

för de förenade rikena tillsammans, hvaraf 12/i7 böra, enligt vedertagen proportion,

bestridas af svenska statsmedel med 450,850 kronor.

Af de härunder ingående anslag är löneanslaget till departementschefen,

ministern för utrikes ärendena, uppfördt med samma belopp som i

nu gällande riksstat, eller 24,000 kronor.

Samma förhållande eger rum med anslaget till utrikesdepartementet, som

alltså upptagits till 27,495 kronor.

Bih. till Riksd. Prof. 1886. 1 Sami. 1 Afd.

Kabinetts
kassan.

[1.]

[2.]

i

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Tredje hufvudtiteln.

Äfven för ministerstaten, uppförd till 345,000 kronor, samt militärattachéer,

för hvilka uppförts 8,400 kronor, äro beloppen lika med de i

gällande riksstat upptagna.

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter äro deremot upptagna till

45,955 kronor, hvarigenom Sveriges andel i den gemensamma kostnaden

för kabinettskassan i dess helhet kommer att uppgå till fullt 12/i7 af hela

utgiften. I riksstat^)! för 1886 finnas emellertid härtill anslagna endast

42,905 kronor, och får jag i afseende å denna skiljaktighet åberopa den

utredning, som af min företrädare i embetet lemnades vid föredragning

den 12 januari nästlidna år af förslaget till tredje hufvudtiteln för innevarande

år (se bil. till statsverkspropositionen 1885: Tredje hufvudtiteln, sid.

5; jfr anmärkningen vid 5, sid. 11). Hufvudtitelns slutsumma behöfver

likväl icke ökas med hela denna skilnad, som utgör 3,050 kronor, enär

större delen deraf motsvaras af en minskning å annat håll, hvarom jag

längre fram skall närmare yttra mig.

Hvad konsulskassan angår, upptaga beräkningarne ett anslagsbehof af

280,000 kronor för Sverige och Norge tillsammans, deraf Sverige skulle,

såsom hittills, bestrida 4/7 med 160,000 kronor.

De särskilda rubrikerna utgöras af:

Utrikesdepartementet uppfördt med oförminskadt belopp af 10,000 kronor;

Konsulsstaten, för hvilken upptages 132,770 kronor eller 4/7 &f det belopp

(232,350 kronor), som återstår sedan från den beräknade totalutgiften

för båda rikena, 467,850 kronor, blifvit dragen den beräknade inkomsten

af konsulatafgifter utaf svenska och norska fartyg, 235,500 kronor; samt

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter, uppförda till 17,230 kronor.

Till utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena, finnas i

gällande riksstat uppförda dels 4,200 kronor till underhåll af svenska kronans

egendom i Konstantinopel, dels 1,800 kronor till svenska kyrkan i Paris.

Då numera den skuld, som hvilat på kronans fastighet i Konstantinopel

till följd deraf, att sjelfva beskickningshotellet måste under åren 1869

och 1870 från grunden nybyggas, blifvit fullständigt amorterad, samt efter det

att en del högst nödiga reparationer af öfriga byggnader å densamma under

innevarande år blifvit utförda, kan anslaget till egendomens underhåll, af

hvilket jemväl bestrides årlig brandförsäkringspremie, från och med nästkommande

år undvaras. Underhålls- och brandförsäkringskostnaderna komma

nämligen att för framtiden betäckas af den hyresinkomst, en del af fastigheten

lemnar och som hittills blifvit använd till amortering af byggnadskostnaden.

Hvad deremot svenska kyrkan i Paris beträffar, vill jag tillstyrka Eders

Kongl. Maj:t att på nedan anförda skäl af Riksdagen begära en nödig för
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje hufyudtiteln. 3

höjning af det nu utgående anslaget af 1,800 kronor. I detta afseende får

jag hufvudsakligen åberopa, att sedan den svenska kolonien i Paris under

åren 1877 och 1878 med stora ansträngningar lyckats insamla nödiga medel

för uppförande af eu kyrko- och skolbyggnad på den tomt, som för ett

af enskild gifvare frikostigt letnnadt belopp blifvit inköpt och till staten

såsom gåfva öfverlemnad, samt sjelfva kyrkobyggnaden derefter den 16

april 1882 blifvit i fullbordadt skick till ett af Eders Kongl. Maj:t utsändt

ombud öfverlemnad, hvarefter kyrkoordning för svenska församlingen i

Paris blef den 23 juni samma år i nåder faststäld, hafva genom särskilda

nådiga beslut kollektör från hela riket år efter annat beviljats att utgå såsom

bidrag till o församlingen. Att härmed än vidare fortfara torde icke

vara lämpligt. A andra sidan är det icke att undra på, att församlingens

ekonomiska tillgångar äro små, då den till största delen består af obemedlade

handtverkare och arbetare, medan de till Paris ständigt anländande

resande landsmännen icke tillföra församlingen några inkomster. 1 dessa

omständigheter synes mig ligga fullgiltig anledning för förhöjning af det

obetydliga anslag, som från moderlandet utgår till underhåll af en kyrka,

hvars välsignelserika inflytande för många obemedlade landsmän af kompetente

personer icke kunnat nog varmt framhållas. Härtill kommer ock, att

då jemförelsevis icke obetydliga belopp, som för välgörande ändamål blifvit

donerade, stå under kyrkorådets och pastors förvaltning, det måste vara i

hög grad önskligt att kunna undgå att afbryta den svenska presterliga

verksamheten i Paris, ett afbrott, som utan åtminstone någon ökning af

statens bidrag till församlingen synes vara att befara.

Enligt en af ministern i Paris lem nåd utredning, uppgå församlingens

årliga utgifter till 3,500 francs (2,500 kronor), pastorns lön oberäknad.

Om denna för framtiden bestämmes till 8,400 francs (6,000 kronor), det

lägsta belopp, som med hänsyn till lefnadskostnaderna i Paris synes mig

kunna ifrågasättas, skulle utgifterna i sin helhet belöpa sig till 11,900 francs

(8,500 kronor). Församlingens bidrag samt påräkneliga inkomster från andra

håll beräknar ministern till omkring 7,000 francs (5,000 kronor). Från

tredje hufvudtiteln utgå redan 1,800 kronor. Om detta belopp höjdes med

1,700 kronor, vore jemvigt uppnådd.

Jag får derför tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att under tillkännagifvande,

det anslaget till underhåll af svenska kronans egendom i Konstantinopel,

4,200 kronor, icke för framtiden är behöflig!, af Riksdagen äska förhöjning

af anslaget till svenska församlingen i Paris med 1,700 kronor.

Om den minskning af 2,500 kronor, som härigenom uppstår i tredje

hufvudtit-elns ordinarie utgifter, tagcs i anspråk till fyllande af den brist å

3,050 kronor i Sveriges andel i den gemensamma kabinettskassans utgifter,

hvilken jag förut omnämnt, återstår i sjelfva verket endast ett belopp af

550 kronor att fylla medelst nytt anslag.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Tredje kufvudtiteln.

o

A tredje hufvudtiteln finnes för närvarande uppfördt endast ett extra

anslag, nämligen för utgifvande af »Sveriges Traktater».

Utgifvarens senaste redogörelse innehåller följande om arbetets fortskridande

under nästlidna år:

»Första afdelningen af verkets fjerde del, omfattande åren 1521—1534

utkom af trycket under april månad. Dessförinnan och sedermera har dels

nytt material samlats för arbetets fortsättning, dels kritik och kommentering

af det närmast till tryckning ämnade egt rum. Frågor af kritisk

natur, för hvilkas besvarande jag utan önskad framgång genom veder-''

börandes bemedling skriftligen vände mig till chefen för danska Geheimearkivet,

gjorde det för mig nödvändigt att under hösten afresa till nämnde

hufvudstad, för att personligen verkställa de undersökningar, som erfordrades,

och visade det sig, att dessa utan särdeles lång tidsutdrägt

ledde till åsyftadt resultat. Sjelfva resan verkstäldes af mig på egen bekostnad.

Utarbetningen och den definitiva redaktionen af arbetet har derefter

hunnit så långt, att manuskriptet för hela den återstående delen af

konung Gustaf I:s regering, åren 1535—1560, nu är till tryckeriet aflemnadt,

och är min plan att under innevarande år utarbeta och färdigredigera

traktatverket för det återstående af det sextonde århundradet eller

åren 1561—1600. Den ytterligt försvårande omständigheten, som legat

deri, att materialet för den äldre tiden måst sökas i främmande land, har

varit nästan oförminskadt verkande äfven ännu hvad beträffar konung

Gustaf I:s regeringstid. Från och med konung Erik XIV:s tid börjar eu

och annan originaltraktat att i vårt Riksarkiv anträffas, och förhållandet i

detta afseende blifver derefter gynsammare ju längre undersökningen går

framåt. Dock upptäckas defekter i serien af dessa akter äfven under det

sjuttonde århundradet, mot hvars slut den år 1697 inträffade slottsbranden

förstöi’de en så betydlig del af det svenska riksarkivet. Det är alltså först

efter denna tid ett fullständigt material för traktatverket är att finna här

hemma. Men oaktadt vårt arkivs ofullständighet således kan komma att

verka något hämmande äfven för tiden 1561- 1697, så är likväl detta att

räkna för en obetydlighet i jemförelse med de svårigheter, som varit förenade

med materialets uppdagande, hopbringande och kritiska behandling

för den bortomliggande tiden. Förteckningar öfver till traktatverket

hörande akter äro af mig uppgjorda för tiden intill början af det adertonde

århundradet, och omfatta dessa förteckningar äfven sådana akter, som numera

icke finnas i Riksarkivet, men hvilka derstädes bevarade gamla registrator

angifva en gång hafva varit der befintlige. Ett vigtigt och vidlyftigt

förarbete är dermed undangjordt.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln. 0

Jag får hemställa, det Eders Kongl. Maj:t behagade jemväl för 1887

begära ett extra anslag till belopp af 4,500 kronor, för traktatverkets

fortsatta utgifvande.

Nationernas högt uppdrifva täflan på det ekonomiska fältet gör det [11.]

till en oafvislig nödvändighet att med synnerlig noggrannhet följa de ekonomiska

företeelserna och särskild! vexlingarne i såväl produktions- som

konsumtionsvilkoren i främmande länder. Öfverallt der industrien intager

en högre ståndpunkt, framträder ock en sträfvan att vinna nya marknader

eller nya afsättningstillfällen genom att lämpa den industriella produktionen

efter vexlande behof och smakriktningar hos köparne. Eå flerehanda sätt

lemna främmande stater sin medverkan till dessa sträfvandens förverkligande

och i den s. k. kolonialpolitiken, som af flera makter bedrifves med aktningsbjudande

kraft, torde man i främsta rummet böra se ett storslaget försök

att vinna den lättnad, den inhemska industrien begär och behöfver.

Hos oss söker staten underlätta industriens arbete för den utländska

marknaden genom afslutande af traktater, som betrygga en täflan under

åtminstone lika gynsamma vilkor som dem, hvilka gälla för andra främmande

nationer; genom beskickningarnes och konsulatens ständiga, snart

sagdt dagliga ingripande för att skydda och underlätta enskildes handelsoch

sjöfartsoperationer bidrager staten att skänka en yttre trygghet deråt;

genom offentliggörande af de berättelser, hvaruti beskickningarne och konsulaten

redogöra för de ekonomiska företeelserna och den dithörande lagstiftningens

utveckling in. m. i främmande länder, erbjuder staten ock åt

våre industriidkare anvisningar och i vissa fall råd, som måhända icke

alltid uppmärksammas så som de förtjena.

Man kan emellertid icke vänta eller fordra, att ministrar och konsuler,

som dels hafva sin dagliga temligen mångskiftande embetsverksamhet att

sköta, dels äro af denna bundne att hufvudsakligen vistas på en och samma

ort, skola kunna under längre tid utan afbrott eller uteslutande egna sig åt

undersökningar om möjligheten att afsätta hemlandets industriella alster

samt vilkoren och sättet derför, äfven om de ega den erfarenhet och de

insigter, som för sådana undersökningar äro särskild! af nöden. Det synes

mig derför vai’a nödvändigt att, om staten vill, mer än hittills hos oss

skett, ingripa i syfte att skaffa den inhemska industrien afsättningstillfällen

eller åtminstone i syfte att dertill bidraga, välja samma medel som man i

andra länder med fördel anlitat bland annat genom att utsända för ändamålet

särskildt lämpliga personer, hvilka för vinnande af en mera ansedd

ställning och lättare beröring med embetsmyndigheter borde anställas vid

någon beskickning eller något konsulat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(> Tredje hufvndtiteln.

Vid några af våra beskickningar hafva redan sedan ett par årtionden

officerare varit anstälde såsom militärattachéer, för att på stället uteslutande

studera militära inrättningar och taga noggran kännedom af nya

uppfinningar, organisationer och arbetssätt på det militära området. Hvad

sålunda blifvit åtgjordt i syfte att medverka till en förbättring af vårt försvarsväsen,

bör lämpligen kunna finna en motsvarighet på det område, jag

vill tillåta mig att kalla den fredliga eröfringens.

1 åtskilliga främmande länder har denna tanke redan vunnit tillämpning

eller synes på väg att vinna sådan. England har sålunda haft och

har kommersiella attachéer. I Italien har ministern för åkerbruket, handeln

och näringarne nyligen framlagt begäran om anvisande af ett anslag

till belopp af 40,000 lire för anställande af dylika attachéer. Vid konferensen

i Budapest nästlidna år framstäldes förslag i liknande syfte, ehuru

mera särskildt afseende landtbrukets intressen.

I detta sammanhang vill jag ock erinra derom, att Norges Storthing

1874 anvisade ett anslag af 12,000 kronor, sedermera höjdt till 15,000

kronor, att användas såsom arfvodcn åt två personer, hvilka, efter förslag

af departementet för det inre, på föredragning af ministern för utrikes

ärendena anställas såsom attachéer vid Eders Kong!. Maj:ts beskickningar,

med tjenstgöring undantagsvis jemväl vid konsulat och med särskildt

uppdrag att under vistelsen i det främmande land, der de fått anställning,

egna sig åt utredning af vissa dem förelagda frågor. Ehuru åtskilligt kan

vara att anmärka mot denna anordning, som icke saknar olägenheter, torde

den obestridligen kunna i vissa fall bereda lämplig utbildning åt dem, som

sedermera vilja egna sig åt diplomatisk, eller ändå lämpligare åt konsulstjenst.

Jag har ock tänkt mig, att den anordning, jag för Sveriges del

ifrågasätter, skulle, om tillräckliga medel kunna erhållas, jemväl bereda tillfälle

till anvisande af stipendier åt konsulsaspiranter, på samma gång antagligen

bland dem, hvilka blefve utsända såsom kommersiella attachéer,

lämpliga kandidater till mer framstående konsulsbefattningar understundom

skulle kunna erhållas.

Den åtgärd, jag vågar föreslå, är ett försök, och det är derför också

naturligt, att endast ett föga betydligt belopp nu bör för ändamålet ifrågasättas.

Jag anser likväl, att mindre belopp än 20,000 kronor icke bör

ifrågakomma, helst om dermed skall kunna ernås möjlighet att jemväl till

länder utom Europa utsända personer för det uppgifna ändamålet.

Jag får alltså hemställa, det Eders Kongl. Maj:t ville af Riksdagen äska

anvisande å extra stat för 1887 af 20,000 kirnnor att användas såsom arfvoden

eller stipendier åt personer, hvilka af ministern för utrikes ärendena

efter samråd med chefen för civildepartementet anställas vid beskickning

s. 7 Kontrollera mot PDF

Tredje hnfvudtiteln. 7

eller konsulat för utredning af frågor om beredande af afsättning åt den

inhemska industrien eller för utbildning till konsulstjenst.

På grund af hvad jag nu i olika punkter anfört och föreslagit, får

jag i underdånighet hemställa,

att Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen för år 1887 äska de anslag

under tredje hufvudtiteln, som finnas intagna i kolumnen b af den i likhet

med hvad föregående år egde rum utarbetade tablå, som torde böra fogas

vid denna dags protokoll såsom bilaga A;

att de ordinarie anslagen måtte föreslås att utgå mot nu gällande redovisningsskyldighet

samt med samma rätt till deras användande och under

enahanda vilkor som hittills;

och att utdrag af protokollen vid föredragning i sammansatt statsråd

den 18 nästlidne december och den 9 innevarande månad rörande den för

de förenade rikena gemensamma utrikesbudgeten måtte såsom bilagor B.

och C. åtfölja protokollet öfver denna föredragning.

Jemlikt öfrige statsrådsledamöters tillstyrkande

behagade Hans Maj:t Konungen, med gillande af det

föredragna förslaget till riksstatens tredje hufvudtitel för

år 1887 samt af hvad Herr Ministern för utrikes ärendena

i öfrigt hemställt och föreslagit, befalla, att afskrift af detta

protokoll skulle till finansdepartementet öfverlemnas för

att tjena till ledning vid författandet af Kongl. Maj:ts

nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets

tillstånd och behof.

in fidem

C. E. von Geijer.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Tredje hufvudtiteln.

jBil. A.

Ordinarie anslag.

Kabinettskassans utgifter.

Departementschefen, Ministern för ut- rikes ärendena....................................

Utrikesdepartementet................................

Ministerstaten............................-.....-..........

Militärattachéer..............................-..........

Skrifmaterialier, expenser och extra ut- gifter....................................................

Riksstaten

1886.

Förslag till

Riksstat

1887.

Norges andel

i utrikes- budgeten

1887.

Sveriges och

Norges ge- mensamma

utrikes bud- get 1887.

a

kronor.

24,000

27,495

345,000

8,400

42,905

b

kronor.

24,000

27,495

345,000

8,400

45,955

C

kronor.

11,455

143,750

3,600

29,045

d (6 + c)

kronor.

24.000

38,950

488,750

12.000

75,000

Säger

Konsulskassans utgifter.

B Utrikesdepartementet................................

Konsulsstaten..........................................---

s Skrifmaterialier, expenser och extra ut- gifter....................................................

447,800

450,850

187,850

638,700

10,000

132,650

17,350

10,000

132,770

17,230

7,500

99,580

12,920

17,500

232,350

30,150

Säger

160,000

160,000

120,000

280,000

Summa

610,850

307,850

918,700

Utgifter som bestridas af svenska statsverket

allena.

Underhåll af svenska kronans egendom i Konstantinopel

4,200

9 Svenska kyrkan i Paris............................

1,800

3,500

Säger

6,000

3,500

Summa

613,800

614,350

Extra anslag.

o För fortsatt utgifvande af »Sveriges

Traktater» ........................................

4,500

4,500

i För anställande af kommersiella åtta-

chéer...............................................-.....-

—

20,000

Säger

4,500

24,500

Summa) 618,3001638,850

s. 9 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

9

A n in ärkningar.

(Till kabinettskassans utgifter bidrager Sverige med 12/,7 och Norge med 5/n. Anslagen till ministerstaten

och militärattachéer äfvensom till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter må användas

utan hinder af deras fördelning å särskilda utgiftstitlar eller inskränkning till något visst år.

ISverige bestrider allena löneanslaget till departementschefen, men för vinnande af ofvan angifna j

proportion mellan slutsumman för Sveriges andel och slutsumman för Norges andel i kabinettskassans

utgifter är Norges bidrag till anslagsrubriken 5 beräknadt högre än proportionen.

Förhöjningen i svenska riksstaten från 1886 till 1887 betingas deraf, att ehuru slutsumman af

Sveriges andel i kabinettskassans utgifter bör förhålla sig till slutsumman af Norges bidrag

som 12 : 5, Sveriges bidrag under några år utgått med 3,050 kr. mindre än proportionen.

rj (Jfr härom: K. M. Prop. N:o 1 om statsverket 1883, bilagan: Tredje Hufvudtiteln, sid. 21 och

22, K. M. Prop. N:o 1 om statsverket 1884, bilagan: Tredje Hufvudtiteln, sid. 23 samt K. M.

Prop. N:o 1 om statsverket 1885, bilagan: Tredje Hufvudtiteln, sid. 5; äfvensom sid. 2 här

ofvan. Hvad angår behofvet af hela det gemensamma anslagsbeloppet, 75,000 kr., för expenser,

se K. M. Prop. N:o 1 om statsverket 1881, bilagan: Tredje Hufvudtiteln, sid. 3—5.)

Till en del af konsulskassans utgifter paräknas de vid de lönade konsulaten inflytande konsulatafgifterna

utaf svenska oeh norska fartyg (ang. beräkningen af dessa, se sid. 13 o. 16 här

nedan). Resten af utgifterna bestrides af statsanslag, till hvilka Sverige bidrager med i/7

och Norge med 3 7. Anslagen under konsulskassan må fritt användas, allenast med den

l inskränkning lönestaten för utrikesdepartementet betingar.

[Hela utgiften för konsulsstaten 1887 utgör 467,850 kr. (se sid. 17, rad 12 uppifrån), men då

7j inkomsten af konsulatafgiten 1887 beräknas till 235,500, utföres här i kolumnen d endast

( skilnaden 232,350 kr.

[Beräkningen för 1886 af det gemensamma anslaget (d) var 30,350 kr. Minskningen för 1887

8< har tillkommit för vinnande af samma med 7 jemnt delbara slutsumma — 280,000 kr. —

[ för statsanslagen till konsulskassan, hvilken under en följd af år varit beviljad.

9 I afseende å ökningen af detta anslag, se sid. 2 och 3 här ofvan.

11 Om detta anslag, se sid. 5—7 här ofvan.

Hih. till lliksd. Prof. 1886. ha Sami. ha Afd.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Tredje hufvndtiteln.

Bil. B.

Utdrag af protokollet öfver utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i sammansatt statsråd å Stockholms

slott den 18 december 1885.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Ehrensvärd,

Hans Excellens Norske Herr Statsministern Richter,

Statsråden Lovén,

von Steyern,

Friherre von (Utter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm,

Blix,

Arctander.

l:o.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena anhöll i underdånighet att

nu få föredraga det förslag till de förenade rikenas gemensamma utrikesbudget för

1887, som borde för näst sammanträdande Riksdag och Storthing framläggas, och

yttrade:

Under den korta tid, jag förestått utrikesdepartementet, har jag väl funnit, att

under de 27 år, jag icke tillhört departementet, ärendenas såväl antal som omfång i

högst betydlig mån tillvuxit, men anser mig icke derför berättigad att ännu yttra mig

hvarken i fråga om möjligen behöflig tillökning i arbetskrafter eller förändring i organisationen

eller arbetssättet — frågor, hvilka alltid kräfva försigtighet och framförallt

en sakkännedom, äfven beträffande detaljer, som det icke rimligtvis kan begäras af mig.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Tredje liufvudtiteln.

Det förslag, som jag nu framlägger inför Eders Kongl. Magt, är derför, hvad

Jcabinettslcassans utgifter angår, lika med det som af min företrädare framlades nästlidne

år, och omfattar alltså:

ministern för utrikes ärendena.............................. 24,000 kronor,

utrikesdepartementet.............................................. 38,950 »

ministerstaten.''........ 488,750 »

militärattachéer..................................... 12,000 »

skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.......... 75,000 »

eller tillsammans 638,700 kronor.

Deraf skulle, enligt vedertagen proportion, 12 j7 utgå af svenska statsverket med

450,850 kronor och ä/17 af norska statsverket med 187,850 kronor.

Hvad åter beträffar de utgifter, som bestridas af konsulskassan, lära de — med

undantag af bidraget derifrån till utrikesdepartementet 17,500 kronor, deruti ingen ändring

ifrågasattes — desto mindre kunna förblifva oförändrade, som beslut af Eders Kongl.

Maj:t under innevarande år redan blifvit meddelade, hvilka föranleda ändringar i beräkningarne

för 1887, hvartill kommer att utredning föreligger om lönebehof, hvilka torde

böra tillgodoses i den mån tillgångar till deras bestridande kunna beredas utan förhöjning

i hittills utgående statsanslag till konsulskassan.

Konsulsstaten för år 1886 beräknades, enligt hvad framgår af statsrådsprotokollen

den 19 december 1884 och 12 januari innevarande år, till 450,650 kronor, fördelade i

a) löner och arfvoden............................................ 319,200 kronor,

b) anslag till kontorskostnader mot redovisning..... 49,500 »

c) anslag till kontorskostnader utan redovisning 60,000 »

d) pensioner......................................................... 21,950 »

tillsammans 450,650 kronor.

De förändringar, som föranledas häruti genom under året fattade beslut, äro följande:

Genom nådigt beslut den 12 januari blef det olönade konsulatet i Bordeaux indraget

och dess distrikt, med undantag af en hamn, som tilldelades konsulatet i Nantes, förlagdt

under generalkonsulatet i Håvre, i sammanhang hvarmed i Bordeaux upprättades ett

lönadt vicekonsulat. Lönen för innehafvaren bestämdes till 6,000 och anslaget till kontorskostnader,

hvilket skall utgå utan redovisning, till 2,000 kronor.

Den 31 juli indrogs den med 5,000 kronor lönade kontoristbefattningen i Cardiff,

men beslöts i dess ställe upprättande derstädes af, ett lönadt vicekonsulat, hvars innehafvare

skall ega att uppbära i lön 8,000 kronor samt i anslag till kontorskostnader

utan redovisning 4,000 kronor. Den härigenom tillkomna ökade utgift för konsulskassan

motväges emellertid till allra största delen af en ökning i inkomst utaf konsulatafgifter,

enär den hälft af dessa, som förut uppburits af den olönade vicekonsuln, numera tillfaller

konsulskassan och ingår i den uppbörd, som redovisas af generalkonsulatet i London.

Enligt min företrädares yttrande vid underdånig föredragning den 30 sistl. december

borde med framställning om upprättandet af en lönad vicekonsulsbefattning i Newyork

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Tredje hufyudtiteln.

anstå, till dess härför nödiga medel kunde beredas inom beloppet af konsulskassans nuvarande

tillgångar. Detta är nu möjligt, hvarför jag i beräkningen för 1887 upptagit ett

belopp af 6,000 kronor för sådant ändamål.

Ökning tillkommer dessutom för att bereda nuvarande vicekonsulerne i Havre och

Liverpool ålderstillägg, som under stadgade vilkor tillkomma dem från och med ingången

af 1887. Minskning inträder åter derigenom, att dels det ålderstillägg förre vicekonsuln

i London uppburit, nu bortfallit, sedan han under året befordrats till konsul i Bilbao, och

dels den ersättning för bostad, som nu utgår för hamnmästaren i Konstantinopel, kan

bortfalla, då till följd af förändrade anordningar bostadslägenhet torde kunna inom kort

beredas honom inom svenska kronans egendom i Pera.

En öfverflyttning slutligen af anslaget till kontorskostnader i Shanghai från rubriken

b. till rubriken c., hvilken jag föreslår i sammanhang med en ny organisation af dervarande

konsulat, om hvilken Eders Kongl. Maj:t framdeles lärer vilja fatta beslut,

har icke något inflytande på konsulsstatens slutsumma.

I afseende å pensioner har i beräkningen tagits hänsyn dels till redan inträdda ändringar

till följd af timade dödsfall samt en beviljad ny pension, dels till behofvet af pension

för generalkonsuln i Arehangel, som ingifvit underdånig ansökan om afsked. Pensioner

hafva sålunda upphört att utgå för f. generalkonsulerne Willerding (4,000 kr.) och Rouget

de S:t Hermine (4,000 kr.) samt f. konsuln Fleischer (3,600 kr.), äfvensom f. generalkonsuln

Hahrs enka (800 kr.), men tillkommit för generalkonsul Hegardts enka (800 kr.)

och beräknats för generalkonsul Bodom (4,000 kr.) Minskningen utgör sålunda 12,400

och ökningen 4,800 kronor — i det hela sålunda minskning i pensionsstaten 7,600

kronor.

Till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter finnes i beräkningarne för 1886 under

konsulskassan upptaget ett belopp af 30,350 kronor, fördelade i tre rubriker. Med bibehållande

af slutsumman för denna utgiftstitel, minskad med 200 kronor allenast för

vinnande af rund slutsumma för konsulskassans samtliga utgifter, har jag i fördelningen

ansett mig böra taga hänsyn dertill, att senaste årens erfarenhet visat ökadt behof af bokförings-

och skrifbiträde, som naturligen betingas af den alltjemt stigande uppbörden af

konsulatafgifter, medan för diverse utgifter, frånsedt den af mera tillfälliga omständigheter

betingade ökningen under de senaste åren, torde kunna beräknas något lägre belopp än

förut. Dessa förhållanden utjemna sålunda hvarandra.

Konsulskassans utgifter år 1887 skulle alltså omfatta:

Utrikesdepartementet.................................................... 17,500

Konsulsstaten............................................................... 463,850

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.................. 30,150

eller tillsammans 511,500

Konsulskassans inkomst af konsulatafgifter har för 1886 beräknats till 218,500 kronor,

enligt följande uppställning:

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Tredje Imfvudtiteln.

Afgifter från Antwerpens distrikt ................. kronor

» » Barcelonas

» » Bilbaos

» » Havres

» » Helsingfors

» » Köpenhamns

» » Leiths

» » Lissabons

» » Londons

» » Lybecks

» » Hågas

» » Rio de Janeiros

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

11,500

7,000

2.500

18,000

7.000

25.000

15.000

6.000

107,000

8.500

8,000

3,000

Summa kronor 218,500

Med hänsyn dertill att Havres distrikt blifvit utvidgadt att omfatta Bordeaux jemte

derunder förr lydande vicekonsulat utom ett, borde inkomsten från det sålunda utvidgade

distriktet hafva kunnat anslås till omkring 7,000 kronor högre än i beräkningen för 1886.

Föreliggande uppgifter för den äldre delen af Håvres distrikt visa emellertid, att konsulatafgifterna

der varit i jemnt sjunkande under några år. Jag har derför ansett ökningen

för hela distriktet icke kunna beräknas till mer än 4,000 kronor. För Londons distrikt

kan ökning beräknas till följd af det tillskott i konsulatafgiften, som bör inflyta från

Cardiff, äfvensom i öfrigt, hvadan jag anser en stegring af minst 8,000 kronor kunna

ställas i utsigt. Äfven för Antwerpens, Leiths och Rio de Janeiros distrikt kunna, jemlikt

vederbörande generalkonsulers uppgifter, ökning vara att emotse, beräknad till 500 kronor

för det förstnämnda och 1,000 kronor för hvardera af de senare. För Helsingfors och Riga

måste deremot af samma skäl beräknas en minskning af respektive 1,000 och 500

kronor.

Med tillämpning häraf har följande beräkning kunnat uppställas för 1887:

Konsulatafgifter från Antwerpens distrikt.................................... kronor 12,000: —

» » Barcelonas » » 7,000: —

» » Bilbaos » » 2,500: —

» » Håvres » » 22,000: —

» » Helsingfors » » 6,000: —

» » Köpenhamns » » 25,000: —

» » Leiths » » 16,000: —

» » Lissabons » » 6,000: —

» » Londons » » 115,000: •—

» » Lybecks » » 8,500: —

» » Rigas » » 7,500: —

» » Rio de Janeiros » » 4,000: —

Summa kronor 231,500: —•

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Tredje hufvudtiteln.

hvaraf med ledning af 1884 års siffror i runda tal 81,500 kronor eller

35,3 % antagas belöpa på svenska och 149,500 kronor eller 64,7 % på

norska fartyg.

Om härtill läggas statsbidrag till samma belopp, hvarmed dessa

under en följd af år utgått och jemväl för 1886 blifvit beviljade, nämligen

160,000 från Sverige och 120,000 från Norge eller tillsammans kronor 280,000: —

skulle konsulskassans inkomster komma att utgöra i det hela .... kronor 511,500: —

Härmed skulle de beräknade utgifterna vara betäckta, och vågar jag tro, att den ovissa

delen af inkomsterna — konsulatafgifterna — blifvit med all nödig försigtighet beräknade.

Eu sammanställning af beräkningarne för 1886 och 1887 skulle hafva följande utseende:

Inkomster:

Statsverkens bidrag

Konsulatafgifter, förslagsvis

1886.

280,000: —

218,500: —

1887.

280,000:

231,500:

Ökning.

— 13,000: —

Minskning.

Summa kronor 498,500: —

Utgifter:

511,500:

— 13,000: —

—

1. Utrikesdepartementet

2. Konsulsstaten:

17,500: —

17,500:

- —--

—

a) löner och arfvoden

b) anslag till kontorskostnader mot

319,200: —

334,000:

— 21,000: —

6,200: —

redovisning

c) anslag till kontorskostnader utan

49,500: —

45,500:

---

4,000: —

redovisning

60,000: —

70,000:

_ 10,000: —

—

d) pensioner

3. Skrifmaterialier, expenser och extra

21,950: —

14,350:

---

7,600: —

utgifter

30,350: —

30,150:

—--

200: —

Summa kronor

498,500: —

511,500:

— 31,000: —

alltså ökning

18,000: —

13,000: —

De summor, som för tillfälliga och oförutsedda utgifter samt till betäckande af möjligen

bristande inkomster skulle behöfva begäras af Storthinget, anser jag böra i likhet med

föregående år beräknas till 12,000 kronor för kabinettskassan och 24,000 kronor för

konsulskassan. För Sveriges del lärer Eders Kongl. Maj:t vilja af Riksdagen begära

samma dispositionsrätt öfver uppkommande besparingar, som hittills varit medgifven.

Jag hemställer i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t behagade öfver de af mig

uppgjorda förslag och beräkningar infordra Kongl. Norska Regeringens betänkande.

Till denna af det sammansatta statsrådets öfriga ledamöter tillstyrkta

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen i nåder lemna

bifall.

ex protocollo

C. E. von Geijer.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

15

Utdrag af protokollet öfver utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i sammansatt statsråd å Stockholms

slott den 9 Januari 1886.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themi>tander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Ehrensvärd,

Hans Excellens Norske Herr Statsministern Richter,

Statsråden Lovén,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm,

Blix,

Arctander.

3:o.

Derefter föredrog Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena förslaget till

de förenade rikenas gemensamma utrikesbudget för 1887, samt Kongl. Norska Regeringens

den 31 nästlidne december deröfver afgifna underdåniga betänkande.

Herr Ministern anförde:

Hvad Kongl. Norska Regeringen erinrat föranleder icke någon annan ändring än

den, som blifver en omedelbar följd af Eders Kongl. Maj:ts nyss fattade beslut rörande

framtida reglering af generalkonsulatet i Archangel. Enligt detta beslut kommer generalkonsulns

lön att utgöra 12,000, i stället för hittills anvisade 8,000 kronor, samt anslaget

till kontorskostnader, 2,000 kronor, att utgå mot redovisning i stället för att oafkortad!

ställas till generalkonsulns förfogande, hvaremot de af honörn hittils uppburna

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Tredje hufvudtitelu.

konsulatafgifter af svenska och norska fartyg skola tillfalla konsulskassan. Kassans inkomster

af sådana afgifter böra till följd häraf höjas med 2,500 kronor från Archangels

distrikt. För vinnande af jemvigt mellan inkomster och utgifter erfordras då ytterligare

1,500 kronor. Något ökadt anslag torde icke härför vara erforderligt, utan anser jag

att med stöd af föreliggande uppgifter beräkningen af inkomster från Londons distrikt

kan höjas med detta belopp.

Derest Eders Kongl. Maj:t gillar en sådan anordning, får jag nu i underdånighet

föreslå, att Eders Kongl. Maj:t måtte med gillande af de sålunda ändrade beräkningarne,

hvilka böra denna dags protokoll biläggas, besluta att af Riksdagen och Storthinget

begära de för utgifternas bestridande nödiga anslag att utgå efter den för de förenade

rikenas bidrag till sådana utgifter hittils tillämpade proportion såväl för kabinettskassan

som för konsulskassan.

Med hänsyn såväl till de för Sverige och Norge olika statsregleringsperioderna som

till den olika dispositionsrätt öfver besparingar å ifrågavarande anslag, hvilken i de båda

rikena under senare år varit bestämd, får jag slutligen föreslå,

att af Riksdagen måtte för år 1887 begäras 450,850 kronor till kabinettskassan och

160.000 kronor till konsulskassan att utgå emot nu gällande redovisningsskyldighet samt

med samma rätt till anslagens användande och under enahanda vilkor som hittils,

och att af Storthinget måtte för budgetterminen 1 juli 1886—30 juni 1887 äskas

187,850 kronor till kabinettskassan och 120,000 kronor till konsulskassan förutom hvad

i konsulatafgifter af norska fartyg kan komma att under samma period inflyta, äfvensom

derutöfver ett anslag för tillfälliga eller oförutsedda utgifter af 36,000 kronor, hvaraf

12.000 kronor för kabinettskassan och 24,000 kronor för konsulskassan.

Uti hvad Herr Ministern för utrikes ärendena sålunda hemställt och föreslagit, förenade

sig det sammansatta statsrådets öfriga ledamöter,

och behagade Hans Magt Konungen detsamma i nåder gilla

och bifalla.

ex protocollo

C. E. von Geijer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

17

Sveriges och Norges gemensamma utrikesbudget för

år 1887.

Sverige.

Norge.

Tillsammans.

I. Kabinettskassan:

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1. Ministern för utrikes ärendena ...

24,000

24,000

2. Utrikesdepartementet.........

27,495

11,455

38,950

3. Ministers.taten............

345,000

143,750

488,750

4. Militärattachéer...................

8,400

3,600

12,000

5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter ...

45,955

29,045

75,000

Summa kronor

450,850

187,850

638,700

IT. Konsulskassan:

6. Utrikesdepartementet.................

10,000

7,500

17,500

7. Konsulsstaten..................... 467 850

afgår hvad som häraf beräknas kunna

bestridas af inflytande konsulatafgifter 235,500

132,770

99,580''

232,350

8. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter____

17,230

12,920

30,150

Summa kronor

160,000

120,000

280,000

Beräkning öfver kabinettskassans utgifter

för år

1887.

Kronor.

1. Ministern för utrikes ärendena............................................ 24,000

2. Utrikesdepartementet......................................................... 38,950

3. Ministerstaten:

a. Traktamenten:

Beskickningen i Berlin:

Envoyé Extraordinarie och Ministre

Plénipotentiaire........................... 48,000

Legationssekreterare........................ 6,000 54,000

Transport 54,000 62,950

Bill. till Rihsd. Prof. 1880. l:a Sami. l:a Afd,

3

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Tredje hufvudtiteln.

Transport 54,000

Beskickningen i Bryssel och Haag:

Ministre Plénipotentiaire............................. 20,000

Beskickningen i Konstantinopel:

Åtnjuter fri bostad, samt uppbäri Ministre Plénipotentiaire.................. 10,000

från konsulskassan 10,000 kr. J r

Uppbär från konsulskassan 2,0001 Drömman...............„....................... 4,000 14 000

kronor. J ö ........ ....... . 5

Beskickningen i Köpenhamn:

Envoyé Extroardinaire och Ministre

Plénipotentiaire........................... 36,000

Legationssekreterare........................ 5,000 41,000

Beskickningen i London:

Envoyé Extraordinär och Ministre

Plénipotentiaire..........................- 60,000

Legationssekreterare.............-.......... 8,000 68,000

Beskickningen i Madrid:

Ministre Plénipotentiaire............................- 20,000

Beskickningen i Paris:

Envoyé Extraordinär och Ministre

Plénipotentiaire ----- 60,000

Legationssekreterare........................ 8,000 68,000

Beskickningen i S:t Petersburg:

Envoyé Extraordinär och Ministre

Plénipotentiaire....................«...... 60,000

Legationssekreterare...................... 8,000 68,000

Beskicknigen i Rio de Janiero:

xjppbär såsom generalkonsul! Chargé d’Affaires_______________________________________ 2,000

17.000 kr. / ö

Beskickningen i Rom-.

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire.

............ — 29,000

Beskickningen i Washington:

uppbär såsom generalkonsul i Envové Extraordinär och Ministre

16.000 kr. samt konsulatafgifter. J J #

Plénipotentiaire.......... 16,000

Legationssekreterare........................ 6,000 22,000

62,950

Transport 406,000

62,950

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje hufvu dtiteln. 19

Transport 406,000 62,950

Beskickningen i TFiVn:

Envoyé Extraordinarie och Ministre Plé
nipotentiaire.

................................. 40,000

Legationssekreterare ........................ 6,000 46,000 452,000

b. Expektanslön -------------------------------------------4,800

c. Pensioner .................................................... 31,950 488,750

4. Militärattachéer:

1 Militärattaché...............—.......—.................. 6,000

1 d:o ................................................ 6,000 12,000

5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:

a. Skrifmaterialier och expenser------------------------- 24,500

b. Ekiperingspenningar------------------------------------- 10,000

c. Hemliga utgifter__________________________________________ 14,000

d. Öfriga extra utgifter ............ ....................... 26,500 75,000

Summa kronor 638,700

Beräkning öfver konsulskassans inkomster och utgifter för år 1887.

Inkomster:

Kronor.

Svenska statsverkets bidrag.................................................... 160,000

Norska statsverkets bidrag......—.......................................— 120,000

Konsulatafgifter, förslagsvis:

inom Antwerpens konsulsdistrikt................................. 12,000

» Archangels » -......-......................... 2,500

» Barcelonas » 7,000

» Bilbaos » 2,500

» Havres » 22,000

» Helsingfors » -.............................-- 6,000

» Köpenhamns » .................-............... 25,000

» Leiths » ...................-............. 16,000

» Lissabons » 6,000

» Londons » .........-....................... 116,500

» Lybecks » ..........................-.....- 8,500

» Rigas » 7,500

» Bio de Janeiros » 4,000 235,500

Summa kronor 515,500

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Tredje hufvudtiteln

Uppbär konsulatafgifter.

I lönen ingå 2:ne ålderstillägg)

af 500 kronor hvardera. /

D:o

d:o.

Jemför ministerstaten.

D:o d:o.

Uppbär konsulatafgifter samt)

åtnjuter fri bostad. J

Åtnjuter fri bostad.

Uppbär konsulatafgifter. I lönen |

ingå 2:ne ålderstillägg af 500 kr. >

hvardera.

I lönen ingår ålderstillägg afl

500 kronor.

I lönen ingår ålderstillägg afl

500 kronor.

Jemför ministerstaten.

Uppbär konsulatafgifter; jern-)

för ministerstaten. J

U tgifter:

6. Utrikesdepartementet.....................................................

7. Ivonsulsstaten:

a. Löner och arvoden:

Alexandrin, Generalkonsuln, lön _________ 12,000

Antwerpen, » » ......... 13,000

Archangel, » » ......... 12,000

Barcelona, » >> ......... 12,000

Bilbao, Konsuln, » 9,000

Hamburg, Generalkonsuln, » 8,000

Håvre, » » 14,500

Vicekonsuln, » 5,500 20,000

Bordeaux, » » ......... 7,000

Helsingfors, Generalkonsuln, » 14,000

Konstantinopel, Ministre Plénip. » 10,000

Drogman, » 2,000

Konsulatsekreteraren » 6,000

Hamnmästaren, aflöning 4,600 22 600

Köpenhamn, Generalkonsuln, » 15,000

Vicekonsuln, » 4,500 19,500

Helsingör, » » ......... 4,900

Leith, Konsuln, » 16,000

Lissabon, Generalkonsuln, » 15,000

London, » » 24,000

Vicekonsuln » 10,000

Kanslisten, » 6,000

En kontorist, » 5,000

» » » 4,000 49,000

Cardiff, Vicekonsuln, » ......... 8,000

Liverpool, » » ........ 9,500

Newcastle, » » ...... 9,500

West Hartlepool, Kontoristen, » .... 5,000

Lybeck, Generalkonsuln, » 12,000

Newyork, Vicekonsuln, » ......... 6,000

Riga, Konsuln, » 9,000

Rio de Janeiro, Generalkonsuln, » ......... 17,000

Shanghai, » » ......... 12,000

Washington, » » ......... 16,000 338,000

Transport 338,000

17,500

17,500

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln

21

Transport

b. Anslag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet:

Antwerpen................. 4,500

Archangel_________________________ 2,000

Barcelona............ 2,000

Bilbao.......... 2,000

Havre................................ 4,000

Helsingfors_______________ 2,500

Köpenhamn______________ 4,500

Leith_______________ 6,000

Lissabon.......... 4,000

London_________________ 11,000

Lybeck.................... 2,000

Kiga ........................... 3,000

338,000

47,500

17,500

c. Anslag till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet:

Alexandrin_______________________________________________________. 6,000

Alger____________________ 3,000

Bordeaux......................................................... 2,000

Buenos Ayres.................. 4,000

Cardiff.......................................... 4,000

Dardanellerna_______________ 500

Gibraltar__________________ 2,000

Hamburg__________________ 2,000

Havana..____________ 3,000

Japan..________________________ 4,000

Kiel.......................... 1,500

Liverpool........... 5,000

Marseille_______________ 1,500

Montevideo............................... 2,000

Neapel...__________________ 3,000

Newcastle................................................ 4,000

Newyork............. 6,000

Pineus............. 1,000

Rio de Janeiro................... 4,000

Rom ....... 3,000

Shanghai....................... ...................................... 4,000

Smyrna............ 1,000

Tanger.............. 1,500

Transport

68,000

453,500

17,500

4

Bih. till Riksd. Prof. 1886. l:a Sami. l:a Afd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

22

Tredje hufvudtiteln.

Transport 453,500 17,500

d. Pensioner:.............................................................. 14,350 467,850

8. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:

a. Skrifmaterialier och expenser.................................. 6,000

b. Konsulernes embetsutgifter........................................ 16,000

c. Diverse utgifter.......... 8,150 30,150

Summa Kronor 515,500

Stockholm 1886. Kongl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver landtför sv ar särenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms

slott den 11 januari 1886.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena, Grefve Ehren,svärd,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Departementschefen, Statsrådet Ryding anhöll i underdånighet, att

få underställa Kong!. Maj:ts nådiga pröfning frågan om reglerandet af

utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel för år 1887 och att i

sammanhang dermed få föredraga följande till Kongl. Maj:t inkomna

framställningar i de delar, som icke förut blifvit inför Kongl. Maj:t

anmälda:

generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet underdåniga

skrifvelse den 9 november 1885 angående arméförvaltningens artilleridepartements

behof af statsanslag under år 1887;

generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet underdåniga

skrifvelse den 18 november 1885 angående uppsättning af fästningsoch

positionsartilleri;

Bih. ti/1 Bibel. Prof. 1886. 1 Sami. 1 Afd. 1 Håft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

[1-]

Angående medel

tilltjenstehästar

åt chefen

för landtförsvarsdepartementet

efter nuvarande

departementschefens

afgång.

Fjerde liufvudtiteln.

generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet underdåniga

skrifvelse af samma dag angående beredande af medel för svea artilleriregementes

skjutöfningar å Marma skjutfält;

generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet underdåniga

skrifvelse den 4 december 1885 angående inrättande af skjutskolor

vid artilleriet;

arméförvaltningens å fortifikationsdepartementet underdåniga skrifvelse

den 14 november 1885 angående departementets medelsbehof

för år 1887;

chefens för fortifikationen underdåniga skrifvelse den 14 november

1885 angående extra anslag under år 1887 för fortifikationsbehof;

arméförvaltningens å intendentsdepartementet underdåniga skrifvelse

den 10 november 1885 i fråga om departementets anslag för

år 1887;

arméförvaltningens å civila departementet underdåniga skrifvelse

den 4 december 1885 angående behofven under år 1887 å de under

departementets förvaltning stälda anslag;

arméförvaltningens å artilleri-, intendents- och civila departementen

särskilda underdåniga skrifvelser den 5, 9 och 11 december 1885 rörande

anslagsbehofven i följd af den nya värnpligtslagens tillämpning

under år 1887, jemte arméförvaltningens å intendentsdepartementet

utlåtande den 19 februari 1884 i fråga om beväringsmanskapets marschaflöning;

samt

chefens för generalstabens topografiska afdelning underdåniga skrifvelse

den 27 november 1885 angående behofvet af medel för de topografiska

arbetena under år 1887.

Föredraganden anförde härefter beträffande de

Ordinarie anslagen:

Departementschefen.

Med denna benämning finnes under fjerde liufvudtiteln uppfördt

för chefen för landtförsvarsdepartementet, liksom under vederbörande

hufvudtitlar för cheferne för de öfriga statsdepartementen, ett aflöningsanslag

å 17,000 kronor.

För den tid, hvarunder jag må komma att qvarstå såsom chef för

landtförsvarsdepartementet, ifrågasätter jag af lätt insedda skäl icke

någon förändring i det hänseende, jag nu går att omförmäla, men för

s. 3 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtitelu. 3

att göra eu rättelse möjlig i framtiden liar jag ansett mig böra anmäla

att,- då chefen för landtförsvarsdepartementet skall, närmast Konungen,

vara befälhafvare för armén, det måste anses såsom en brist, att medel

till underhåll af tjenstehästar icke finnas för honom, såsom för underlydande

befälhafvare, anvisade. I allmänhet lärer väl den, som bekläder

befattningen såsom chef för landtförsvarsdepartementet, innehafva på

slät sådan tjenst vid armén, för hvilken finnas uppförda medel till

remontering och underhåll af tjenstehästar, men dessa medel måste

naturligtvis för ändamålet uppbäras och användas af den, som kommenderats

att uppehålla tjensten, och tillfalla således icke den ordinarie

tjensteinnehafvaren under den tid han är chef för landtförsvarsdepartementet.

Jag hemställer derföre, huruvida icke Eders Kongl. Maj :t må finna

skäligt föreslå Riksdagen,

att, efter det nuvarande innehafvaren af befattningen

såsom chef för landtförsvarsdepartementet från

samma befattning afgått, må till remontering och

underhåll af två tjenstehästar för chefen för landtförsvarsdepartementet

användas af de å allmänna

ordinarie anslag under fjerde hufvudtiteln uppkommande

besparingar 1,530 kronor årligen, intilldess

medel för ändamålet kunna varda uppförda på ordinarie

stat.

Indelta arméns befäls aflöning.

Veterinärstaten. Vid föredragning inför Eders Kongl. Maj:t den 9

januari 1884 af frågan om reglerandet af utgifterna under fjerde hufvudtiteln

för det följande året anförde jag, beträffande det sätt, hvarpå

hästsjukvården vid kavalleriet är ordnad, hurusom en förändrad och

till förbättring ledande anordning härutinnan är af förhållandena högeligen

påkallad och att dess utförande skulle på samma gång lända till

någon besparing i statsverkets nuvarande kostnader för denna sjukvård.

Under det nemligen sjukvården för de artilleriet tilldelade hästar

besörjes vid hvarje af de tre artilleriregementena af 1 regemente- och

1 bataljonsveterinär, upptaga gällande stater för kavalleriet, förutom 1

regementsveterinär vid hvarje regemente eller corps, tillsammans icke

mindre än 47 sqvadronshästläkare, eller 1 för hvarje sqvadron. Ett

[2.]

Förändringar

i veterinärstaten.

Anslagssumman

oförändrad.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Fjerde lmfvudtiteln.

större antal af dessa 47 sqvadronshästläkarebefattningar är dock alltjemt

i brist på kompetente sökande till befattningarne obesatt, och de

göromål, som tillhöra de vakanta beställningarne, hafva vid hvarje

trupp måst uppehållas af dess öfrige hästläkare mot ersättning från

de genom vakanserna disponibla löner. Antalet vakanta sqvadronshästläkarebefattningar

uppgick, då jag ofvan angifne dag anmälde detta

ärende inför Eders Kongl. Maj:t, till 15, eller således nära en tredjedel

af hela antalet, och uttalade jag då den förmodan, att vakansernas

antal skulle komma att ökas i mån af de äldre sqvadronshästläkarnes

afgång. Hittills hafva vakanserna ökats till 22 stycken.

Beträffande orsakerna till nu berörda förhållanden, det sätt, hvarpå

en omorganisation af hästläkarekåren syntes lämpligast kunna ske,

samt kostnaderna för veterinärstaten, å ena sidan efter nu gällande

bestämmelser och å andra sidan efter de ifrågasatta förändringarna,

lemnades af mig tillika fullständig utredning, hvilken jag tillåter mig

att nu upprepa.

Enligt de numera och alltsedan år 1849 gällande bestämmelser

antagas till sqvadronshästläkare endast examinerade veterinärer. För

desse, hvilka icke allenast aflagt maturitetsexamen, utan derefter vid

veterinärinstitutet genomgått en kurs under 3 till 4 år, och således

måste antagas besitta en ganska god bildning både i allmänhet och i

sitt fack, erbjuda dock sqvadronshästläkarebefattningarne med underofficers

grad och föga betydliga afiöningsförmåner, enligt hvad vakansernas

antal nogsamt utvisar, alltför ringa lockelse. D* nu förhoppning

icke finnes att erhålla kompetente personer till besättande af

ifrågavarande befattningar, synes redan denna omständighet kräfva förändring

i veterinärstatens vid kavalleriet nuvarande sammansättning.

Men härtill kommer äfven att, då ursprungligen vid hvarje sqvadron

fanns anstäld endast en hofsmed eller hofslagare, af hvilken icke

fordrades andra veterinärkunskaper än som meddelades honom af regementshästläkaren,

och sqvadronshästläkarne sedermera trädde i hofslagarnes

ställe, häraf blifvit en följd, att antalet hästläkare på stat

vid svenska armén blifvit, i förhållande till hästarnes antal, större än

vid andra arméer. Med afseende härå har också i såväl 1875 som

1878 och 1883 års härordningsförslag iakttagits, att hästläkarnes antal

minskats, i det att sqvadronshästläkaretjensterna indragits och för

hvarje enhet om 5 sqvadroner beräknats endast 2 hästläkare, nemligen

1 regements- och 1 bataljonshästläkare. För hvarje af de två regementen,

skånska husar- och dragonregementena, hvilka innehålla icke min
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Fjerde Imfvudtiteln. 5

dre ån 10 sqvadroner, skulle följaktligen beräknas 4 hästläkare, hvaraf

1 regements- och 3 bataljonshästläkare.

Sådan indragning af hästläkare vid kavalleriet kan under nuvarande

förhållanden desto lättare ske, som ett visst antal af manskapet

vid kavalleriregementena årligen kommenderas till genomgående af hofbeslagsskola

och derunder, enligt föreskrift i Eders Kong]. Maj:ts nådiga

bref den 16 november 1883, erhålla undervisning jemväl i skötsel

af hästens vanligare åkommor, hvarigenom, vid nedsättning af hästläkarnes

antal, åt de återstående beredes lämpliga biträden vid hästsjukvården.

Aflöningen till artilleriets bataljonsveterinärer utgår med 900 kronor

i fast lön och dertill dagaflöning å 2 kronor, eller 730 kronor för

hela året. Vid värfvade kavalleriet borde hästläkarne af motsvarande

grad således aflönas på samma sätt. För bataljonsveterinärerne vid

det indelta kavalleriet skulle aflöningsförmånerna utgöra 900 kronor i

lön samt dagaflöning vid vapenöfningarne jemte ådermöten och remonteringar,

eller förslagsvis i 60 dagar med 120 kronor. För regementsveterinärerne

utgör aflöningen vid artilleriet och värfvade kavalleriet

1,800 kronor i lön tillika med dagaflöning efter 3 kronor, eller 1,095

kronor för året, samt vid indelta kavalleriet 1,800 kronor lön jemte

dagaflöning, beräknad för 60 dagars vapenöfningar till 180 kronor.

Dessa aflöningsbelopp för arméns hästläkare måste emellertid anses

i och för sig ganska ringa, och det är vid bibehållande af samma

belopp oundgängligt, att hästläkarne vid armén beredes utsigt att åtminstone

såsom regementsveterinärer, hvilken befattning för desse

läkare utgör slutpunkten för befordran, kunna vinna en mera tryggad

ekonomisk ställning, så vida det för staten skall blifva möjligt att åt

sig förvärfva och bibehålla fullt lämplige och erfarne män till vårdande

af den dyrbara materiel, som utgöres af arméns hästar. För sådant

ändamål synes lämpligast att, på sätt härordningsförslagen af åren

1875, 1878 och 1883 innehöllo, regementsveterinären tillägges förmånen

af ålderstillägg med 1,000 kronor efter 10 års väl vitsordad tjenstgöring

i graden, hvilken anordning ock torde blifva för statsverket

den billigaste.

Vid förevarande omorganisation af hästläkarekåren anser jag vidare

på grund af hästvårdens synnerliga vigt för kavalleriets tjenstbarhet

böra iakttagas, att hästläkarne vid detta vapen blifva beridne,

för hvilket ändamål nämnde tjenstemän, såsom officerares vederlikar,

böra tilldelas vanlig ersättning för 1 tjenstehäst hvardera.

Genomförandet af de sålunda ifrågasatta förbättringar i afseende

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Fjerde hufvudtiteln.

å veterinärstaten skulle, på sätt förut blifvit nämndt, ingalunda medföra

förhöjning i de nu utgående kostnaderna för hästsjukvården vid

armén, utan skulle fastmera, och ehuru härvid medel jemväl borde beräknas

till extra hästläkares aflönande, för statsverket uppkomma en i

förhållande till hela kostnadssumman icke oväsentlig årlig besparing.

Den nuvarande kostnaden för veterinär staten är följande:

1 regementsveterinär vid artilleriet, lön ...... kr. 1,800: —

dagaflöning » 1,095: — kr> 2,895: —

2 » » :» )) 5,790: —

2 » » värfvade kavalleriet, eller lifgardet

till häst och Kronprinsens husarregemente.

................................ » 5,790: —

Vid indelta kavalleriet, bestående af 6 regementen och

corpser:

1 regementsveterinär, lön .............................. kr. 1,800: —

dagaflöning för 60 dagar » 180: — „ ^ ggq. __

5 » .................................................................. s> 9,900: —

1 bataljonsveterinär vid artilleriet, lön............ kr. 900: —

dagaflöning y> 730: —'' » 1 630: _

2 » » » » 3,260: —

1 sqvadronshästlähare vid värfvade kavalleriet, lön............ » 800: —

9 » )) )> » ............ » 7,200: —

beklädnad och portion åt desse 10 sqvadronshästlähare

i 365 dagar å 1 krona .................................................... » 3,650: —

1 sqvadronshästlähare vid indelta kavalleriet, lön kr. 700: —

dagaflöning för 60 dagar )> 60: — ^ 70Q. _

36 » vid d:o................................................. » 27,360: —

jemte nummerlön och portion.

portion under 60 dagars vapenöfningar för sistnämnde

37 hästläkare å 60 öre om dagen................................ )> 1,332: —

~S":a”kr. 72,347: —

förutom 37 nummerlöner.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fjerde lmfVudtiteln.

Kostnaden för veterinär staten blefve efter de ifrågasatta

ändringarna följande:

1 regementsveterinär vid artilleriet, lön......... kr. 1,800:

dagaflöning » 1,095:

2 » » )> ...........................

kr.

»

vid värfvade kavalleriet:

lön .............................,\......kr. 1,800: —

dagaflöning..................... » 1,095: —

lönetillägg och fourageersättning

för 1 tjenstehäst.

................................... » 765: —

vid indelta kavalleriet:

lön.................................... kr. 1,800: —

dagaflöning, förslagsvis

i 60 dagar.................. :» 180: —

lönetillägg och fourageersättning

för 1 tjensteliäst.

................................... » 765: —

ålderstillägg med 1,000 kr. efter 10 års tjenstgöring i

graden beräknas förslagsvis för omkring halfva antalet

regementsveterinärer, eller för 5 st..................

1 b atalj onsv eter inär vid artilleriet, lön............ kr. 900: —

dagaflöning » 730: —

2

1

)'' » ......................................

vid lifgardet till häst, lön kr. 900:

, dagaflöning » 730:

lönetillägg och fourageersättning

för 1 tjenstehäst

................................. » 765:

vid Kronprinsens husarregemente......

vid lifregementets dragoncorps,

lön ...................................kr. 900: —-

transport kr. 900: — kr.

för
-

2,895: —

5,790: —

3,660: —

3,660: —

2,745: —

13,725: —

5,000: —

1,630: —

3,260: —

2,395: —

2,395: —

47,155: —

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Fjerde hufvudtiteln.

transport kr. 900: — kr. 47,155: —

dagaflöning, förslagsvis i

60 dagar ........................ » 120: —

lönetillägg och fourageersättning

för 1 tjenste
häst.

................................ » 765: - , 1?785: _

1 bataljonsveterinär vid lifregementets husarcorps ............ » 1,785: —

1 » » Smålands husarregemente ............ » 1,785: —

3 » » skånska husarregementet (10

sqvadroner) .................................. » 5,355: —

3 » » skånska dragonregementet (10

sqvadroner)................................... » 5,355: —

1 » » Jemtlands hästjägarecorps ............ » 1,785: —

5 extra hästläkare, arfvoden å 400 kr.................................. » 2,000: —

kostnader för beordrande af extra hästläkare, för hvilka

beräknas dagtraktamente efter 4 kr. 50 öre, förslagsvis » 1,500: —

Summa kronor 68,505: —

Bataljonsveterinärbefattningarna vid kavalleriet borde, enligt den

af mig uttalade mening, tillsättas först i den mån aflöningsmedel för

dem efter hand genom afgång bland sqvadronshästläkarne och indragning

af sistnämnda fenster blifva tillgängliga. De lönemedel, som

under de särskilda anslagen för indelta arméns befäls aflöning, lifgarde!

till häst och Kronprinsens husarregemente nu finnas uppförda för

kavalleriets hästläkare, syntes mig vid sådant förhållande under öfvergångstiden

böra för förändringarnes genomförande ställas till Eders

Kongl. Maj:ts förfogande till dess den af samma förändringar betingade

slutliga reglering af vederbörande anslag kunde ega rum.

1884 års Riksdag, till hvilken Eders Kongl. Maj:t framstälde förslag

till omorganisation af arméns veterinärstat i enlighet med de af

mig sålunda anförda grunder, förmälde i detta ämne i sin underdåniga

skrifvelse den 10 Maj 1884 angående regleringen af utgifterna under

fjerde hufvudtiteln, att, ehuru genom den föreslagna omorganisationen

några ökade utgifter icke skulle komma att åsamkas statsverket, syntes

det likväl, som om de olägenheter, hvilka härrörde af den nuvarande

organisationen, icke oundgängligen betingade den föreslagna

förändringen, samt att, derest någon sådan borde vidtagas, den snarare

kunde gå i den rigtning, att de nu gällande och efter Riksdagens

förmenande allt för höga kompetensvilkoren för sqvadronshästläkare
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Fjerde hiifvudtiteln.

befattningames erhållande nedsätta, hvarföre framställningen då icke

blef af Riksdagen bifallen.

I anledning häraf behagade Eders Kongl. Maj:t anbefalla medicinalstyrelsen

och veterinärinstitutets lärarekollegium att afgifva utlåtande,

om och i hvad män förändring kunde anses böra göras i de

för kompetens till sqvadronshästläkarebefattningarne föreskrifna vilkor,

men hafva begge dessa embetsmyndigheter i sina underdåniga utlåtanden

i ämnet af den 1 Augusti och den 17 Oktober 1884 bestämdt

afstyrkt nedsättning i nämnda kompetensvilkor.

Såsom skäl för afstyrkande! har anförts, bland annat, att enligt

gällande bestämmelser och då regementsveterinären vid ett regemente

med 600—1,000 hästar ej medhinner all hästsjukvården, sqvadronshästläkarne

hafva att vid kommenderingar dagligen besigtiga hästarne

samt jemväl måste sköta dem vid påkommande sjukdomar och skador,

hvarjemte sqvadronshästläkarne vid vissa tillfällen skola i underbefälsskolorna

kostnadsfritt meddela undervisning i hästkännedom och hofbeslagslära;

att fullgörandet af dessa skyldigheter erfordrar kunskaper,

som kunna påräknas endast hos veterinärer med fullständig utbildning

i sitt yrke, hvarföre åt veterinärer med lägre kunskaper, hvilka ej

kunde antagas ega nödig skicklighet och säkerhet i yrkets utöfning,

ej heller borde anförtros ett så dyrbart materiel som kavalleriets hästar;

samt att det för öfrigt tillkommer sqvadronshästläkarne, då ej deras

tjenstgöring vid regementet tages i anspråk, att vid utbrott af smittosamma

sjukdomar bland husdjuren utföra sådana vigtiga tjensteförrättningar,

som endast af de fullt utbildade och legitimerade veterinärerne få

verkställas. Att veterinärer med lägre kunskapsmått, än hvad som för

närvarande erfordras, kunde antagas till tjensteverksamhet af den beskaffenhet,

som här ofvan blifvit omförmäld, skulle enligt embetsmyndigheternas

åsigt med all säkerhet medföra olägenheter af många slag

och innebära ett otidsenligt tillbakagående från nuvarande förhållanden

till skada såväl för hästsjukvården och undervisningen deri som för

husdjurssjukvården i allmänhet. Med afseende å hvad medicinalstyrelsen

samt veterinärinstitutets lärarekollegium anfört, aktade Eders Kongl.

Maj:t ock den 31 Oktober 1884 skäligt besluta att icke för närvarande

förordna om nedsättning i de för kompetens till sqvadronshästläkarebefattningarne

stadgade vilkor.

Särskildt har medicinalstyrelsen erinrat, hurusom, vid jemförelse

af antalet läkare för personalen och för hästarne, det visar sig att,

under det för personalen vid ett stort kavalleriregemente finnas anstälde

1 regemente- och 2 bataljonsläkare, så skulle för hästsjukvården

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Fjerde liufVudtiteln.

vid hvardera af de större skånska kavalleriregementena enligt stat

finnas icke mindre än 11 läkare, nemligen 1 regementsveterinär och

10 sqvadronshästläkare, ett förhållande som utan tvifvel borde ändras

sedan numera skoningen kunde verkställas af det vid hofbeslagsskolorna

i Stockholm och vid Alnarp särskilt utbildade manskap.

Att så många sqvadron shästläkarebefattningar sedan många år äro

vakanta, hafva embetsmyndigheterna ansett bero, icke på någon brist

på veterinärläkare med kompetens till dessa tjänster, utan på de ringa

aflöningsförmånerna i förening med den omständighet att sqvadronshästläkarne

innehafva endast underofficerares tjenstegrad, hvilket gjorde

att befattningarne ej i något afseende kunde vara lockande för personer,

som efter aflagd maturitetsexamen och genomgången fullständig

lärokurs i specialfacket, med skäl syntes kunna påräkna eu bättre

ställning.

Hvad sålunda ytterligare förekommit, i detta ärende manar mig vid

den alltjemt fortgående tillväxten i vakansernas redan förut stora antal

att åter upptaga det förut framstälda och af Eders Kong!. Maj:t,

gillade förslaget till åstadkommande af en förbättrad organisation af

veterinärstaten vid armén; och jag hemställer derföre, det Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att efter 1886 års utgång de 47 sqvadronshästläkaretjensterna

vid kavalleriet, i mån af inträffande

ledigheter, må indragas samt i stället, och allt efter

det medel genom dessa tjensters indragning blifva

för ändamålet tillgängliga, vid kavalleriet inrättas 12

bataljonsveterinärbefattningar med den här förut angifna

fördelning å kavalleriets regementen och corpser,

jemte det 5 extra hästläkare anställas;

att i sammanhang härmed aflöningsförmånerna för

hästläkarne vid kavalleriet och artilleriet bestämmas

att från och med år 1887 utgå på sätt jag i det föregående

likaledes angifvit, dock, hvad häst- och fourageersättning

till kavalleriets hästläkare angår, först

i den mån Eders Kongl. Maj:t finner de genom ofvanberörda

indragningar tillgängliga medel å vederbörande

anslag lemna tillgång till dylik ersättning;

samt att, vid bifall härtill, de efter år 1886 ifrågakommande

ålderstillägg för regementsveterinärer må

utgå från anslaget under fjerde hufvudtiteln till ålderstillägg,

äfvensom för öfrigt de medel, hvilka under

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Fjerde hufvudtiteln.

anslagen till indelta arméns befäls aflöning, lifgardet

till häst och Kronprinsens husarregemente finnas uppförda

till hästläkares aflönande, måtte ställas till Eders

Kongl. Maj:ts förfogande att, från och med år 1887

och intill dess slutlig reglering af vederbörande anslag

kan ega rum, i mån af behof användas till genomförande

af de föreslagna förändringarne i veterinärstaten.

Svea lifgarde och Andra lifgardet.

Beträffande lifbeväringsregementet gjorde Rikets Ständer vid 1856

•—1858 årens riksdag hos Kong]. Magt underdånig framställning att

officerskåren måtte, i mån af inträffande afgång, indragas eller åtminstone

på ett för statsverket mindre kostsamt sätt organiseras. Såsom

skäl härför anfördes, hurusom det syntes mindre lämpligt att, för den

ringa tjenstgöringen under årliga exercisen med Stockholms stads och läns

beväringsmanskap, staten skulle vidkännas kostnader för aflönande af

en särskild officerskår, då denna exercis, enligt rikets ständers tanke,

borde kunna verkställas af dertill kommenderadt befäl antingen från

Uplands och Södermanlands regementen eller från garnisonsregementena

i hufvudstaden.

Med afseende å denna Rikets Ständers framställning, blef af Kong],

Maj:t till en början förordnadt att tills vidare hvarken den lediga chefsplatsen

vid regementet skulle tillsättas eller nya officerare der antagas;

hvarjemte och då hvarken Uplands och Södermanlands regementen

eller öfriga indelta regementen kunde aflåta befäl för ifrågakomna beväringsexercis,

Kongl. Maj:t beslöt, att det beväringsområde, som förut

varit anslaget till lifbeväringsregementet, skulle fördelas på lifgardesregementena

till fot.

Under dessa förhållanden och då sistnämnda regementens befälspersonal,

som icke kunde befrias från sin tjenstgöring i öfrigt, var

otillräcklig för att kunna äfven besörja vapenöfningen med det regementena

sålunda tillslagua beväringsmanskap, fann Kongl. Maj:t dock

nödigt, att hvardera af lifgardesregementena till fot, efter hand och i

mån af tillgångar på lifbeväringsregementets stat, erhölle tillökning i

sitt befäl med 1 tredje major och 4 andre kaptener, för hvilken personal

kostnaderna beräknades, efter dåvarande aflöningsförhållanden,

uppgå till ett sammanlagdt belopp af 24,480 kronor; och föreslog

[3-4.]

Afhjelpande

vid fotgardena

af befälsbrist

i

följd af lifbeväringsregementets

indragning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Fjerde liufy nät! teln.

Kongl. Maj:t fördenskull vid 1859—1860 årens riksdag, att fotgardesregementenas

anslag måtte erhålla en motsvarande tillökning, att utgå

i mån af blifvande tillgångar på lifbeväringsregementets stat, hvilken

då uppgick till 31,911 kronor 50 öre.

Rikets Ständer vid samma riksdag förklarade med anledning häraf

och under förmälan, att de ej tilltrodde sig bedöma lämpligaste sättet

att afhjelpa omförmälda behof, att Rikets Ständer, utan att då ingå i

pröfning af det i nåder framstälda förslaget för anskaffande och underhållande

af erforderligt befäl vid vapenöfningarne med Stockholms

stads och läns beväringsmanskap, ansåge sig böra till Kongl. Maj:t

öfverlemna, att i sådant hänseende vidtaga lämpliga åtgärder, med

vilkor att kostnaderna för en förändrad organisation icke måtte öfverstiga

det äskade beloppet 24,480 kronor årligen samt att förändringen

verkstäldes endast i den mån tillgång för utgifterna genom inträffande

afgång på lifbeväringsregementets stat kunde beredas.

I följd häraf förordnade Kongl. Maj:t dels den 18 Mars 1862, att

af då befintliga tillgångar på lifbeväringsregementets stat skulle bildas

fyra andre kaptensbeställningar eller två sådana vid hvartdera af fotgardesregementena,

och dels den 28 December 1866, sedan ytterligare

medel å nämnda stat blifvit disponibla, att likaledes fyra andre kaptensbeställningar

eller två vid hvartdera regementet skulle inrättas; och

blef, enligt beslut vid riksdagarne åren 1862 —1863 samt 1867, ett belopp

af tillsammans 16,000 kronor, motsvarande aflöningsmedlen för

de fyra kaptensbeställningarne vid hvartdera gardet, öfverflyttadt från

lifbeväringsregementets anslag till aflöningsanslagen för svea lifgarde

och andra lifgardct.

Sedan vidare genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 11 December

1874 blifvit förordnadt, att en tredje majorsbeställning vid

hvartdera fotgardet skulle bildas, samt att till bestridande af den för

hvarje af dessa beställningar då bestämda aflöning af 4,240 kronor,

skulle tills vidare dels anslås två af de å regementenas stater uppförda

andre kaptenslöner, för hvilket ändamål en andre kaptensbeställning

vid hvartdera regementet borde under tiden hållas obesatt, dels ock

det derutöfver erforderliga belopp, 4,480 kronor, anvisas att utgå från

besparingarna å lifbeväringsregementets anslag, så har 1875 års Riksdag

uppfört på svea lifgardes och andra lifgardets stater lön för en

tredje major vid hvartdera regementet, i sammanhang hvarmed anslaget

till lifbeväringsregementet, i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts

förslag, nedsattes med nämnda 4,480 kronor till 11,431 kronor 50 öre,

hvaremot Riksdagen, under åberopande att förslag till ny härordning

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Fjerde hufvud ti teln.

då förelåg, ansåg sig i de för Riksdagen framlagda förslagsstater för

fotgardena, Indika stater upptogo aflöning för fyra andre kaptener vid

livar t der a fotgardet, böra göra den ändring, att aflöning uppfördes för

endast tre sådane officerare vid hvarje af dessa regementen.

Sålunda bär den vid 1859—1860 årens riksdag framlagda plan att

afhjelpa den vid lifbeväringsregementets indragning uppkommande brist

på befäl genom inrättande af 1 tredje majors- och 4 andre kaptensbeställningar

vid hvartdera gardet hittills blifvit genomförd endast i

den män, att vid hvartdera gardet tillkommit 1 majors- och 3 kaptensbeställningar,

för hvilket ändamål tillsammans 20,480 kronor efter hand

öfverförts från lifbeväringens stat.

Enligt det ofvan anförda beslutet vid riksdagen 1859 —1860, skulle

Eders Kongl. Maj:t, till afhjelpande af den befälsbrist, som efter

nämnda åtgärder ännu qvarstår, ega i mån af tillgångar på lifbeväringsregementets

stat disponera ytterligare 4,000 kronor, motsvarande

hvad som då erfordrades till beredande af aflöning åt 1 andre kapten

vid hvartdera gardet.

Då likväl numera, efter 1875 års lönereglering, aflöningen till

kapten af andra klassen vid värfvadt regemente utgår med 2,895

kronor, hvaraf 1,800 kronor fast lön och 1,095 kronor dagaflöning,

erfordras för de två kaptensbeställningarne tillsammans 5,790 kronor

eller 1,790 kronor mera än som beräknades vid 1859—1860 årens

riksdag på grund af dåvarande aflöningsförhållanden.

Deremot kan från svea lifgardes stat afföras den i samma stat

upptagna lön till eu mönsterskrifvare 450 kronor, hvilken lön bör indragas

sedan tjenstens innehafvare numera afgått.

I följd häraf komme behofvet af medel att inskränka sig till

5,340 kronor från lifbeväringens anslag.

Af lifbeväringens i gällande riksstat uppförda anslag, 11,432 kronor,

tages för närvarande i anspråk för detta regemente endast 3,571 kronor,

och har Eders Kongl. Maj:t den 18 sistlidne December beslutat att,

för beredande af tillfälle till lifbeväringsregementets slutliga indragning,

föreslå Riksdagen att på allmänna indragningsstaten öfverflytta

den fåtaliga vid regementet ännu qvarstående personalen, med anledning

hvaraf jag ock har för afsigt att här nedan ifrågasätta att lifbeväringsregementets

anslag ur riksstaten för år 1887 fullständigt uteslutes.

Såsom vilkor derför lärer dock vara nödvändigt, att åtgärd nu

vidtages för fjällande af ifrågakomna vid fotgardena befintliga befälsbrist,

hvilken man redan år 1859 förutsåg skola uppstå och hvilken

s. 14 Kontrollera mot PDF

[5.]

Nedsättning

i anslaget till

fältartilleriet.

14 Fjerde hufyudtiteln.

under de senare åren blifvit synnerligen känbar i mån af den hastigt

fortgående tillväxten af beväringsmanskapets antal vid gardesregementena.

Jag hemställer derföre, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen

att under anslaget till svea lifgarde, med anledning

af lifbeväringsregementets indragning, uppföres

aflöning för 1 kapten af andra klassen med 2,895 kronor,

men att deremot från anslaget afföres en mönsterskrifvarelön

med 450 kronor, samt att i följd häraf

anslaget, som nu utgör................. kronor 162,629: —

höjes med ....................................... » 2,445: —

till ....................................................... kronor 165,074: —

samt att anslaget till andra

lifgardet, .......................................... kronor 161,594: —

för beredande af aflöning till 1 kapten

af andra klassen höjes med » 2,895: —

till .................................................... kronor 164,489: —

Artilleriet.

Af generalfälttygmästare!) och chefen för artilleriet har framställts

förslag, för hvilket jag här nedan torde få närmare redogöra, till inrättande

af artilleriskjutskolor för befälets och underbefälets vid artilleriet

utbildning i skjutkonsten.

Vid bifall till berörda förslag och då kostnaderna för artilleriskjutskolorna

skulle bestridas från ett särskildt anslag till detta ändamål,

komme följande två, under anslaget till artilleriet nu uppförda

poster att ej vidare blifva behöfliga, nemligen: till artilleribefälets

skjutöfningar 5,000 kronor och till artilleriunderofAcerares gemensamma

skjutöfningar 2,500 kronor, eller tillsammans 7,500 kronor.

Sedan svea artilleriregementes skjutöfningar och åtskilliga andra

i samband dermed stående öfningar numera måst förläggas till Manna

skjutfält, beläget på ett afstånd från hufvudstaden af 147 km., hafva

deremot, på sätt generalfälttygnlästaren och chefen för artilleriet i sin

underdåniga skrifvelse den 18 november 1885 andraga t, medel blifvit

af nöden till bestridande af transportkostnader, traktamentsersättningar

med flera utgifter för dessa öfningar, på samma sätt som för göta

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Fjerde liufvu dtiteln.

artilleriregementes till Tånga hed förlagda öfningar är i detta regementes

stat uppfördt ett årligt anslag af 3,500 kronor, utöfver hvilket

belopp de senare åren ett anvisadt särskildt tillskott, belöpande sig i

medeltal till 2,700 kronor, måst tagas i anspråk, så att sammanlagda

kostnaden vid göta artilleriregemente uppgått till 6,200 kronor.

För svea artilleriregemente har chefen för artilleriet ansett anslagsbehofvet

för ifrågavarande ändamål, tills vidare och innan öfningarne

erhållit större utsträckning, kunna begränsas till 5,100 kronor.

Afräknas dessa 5,100 kronor från det belopp af 7,500 kronor, som

vid uppförande af anslag till artilleriskjutskolor blifver obehöflig!, skulle

derefter återstå 2,400 kronor, att afföras från anslaget till artilleriet.

Jag hemställer fördenskull, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå

Riksdagen,

att anslaget till artilleriet, under vilkor af bifall

till förslaget om uppförande i riksstaten af särskildt

anslag till artilleriskjutskolor, nedsättes från dess nuvarande

belopp,.............................. kronor 1,091,966: —

med ................................................. » 2,400: —

till ..................................................... kronor 1,089,566: —

och torde det nu förevarande anslaget, derest, på sätt jag ernar föreslå,

anslag uppföras till fästnings- och positionsartilleri, böra benämnas

»fältartilleriet».

Fästnmgsariilleribataljon å Vaxholm Oskar Fredriksborg.

Såväl till 1884 års, som till 1885 års Riksdag har Eders Kongl.

Maj:t framställt förslag till organiserande af ett särskildt fästningsoch

positionsartilleri i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den plan,

som i sådant afseende blifvit af generalfälttygma,staren och chefen för

artilleriet framlagd; och har generalfälttygmästaren och chefen för

artilleriet i sin underdåniga skrifvelse den 18 november 1885 erinrat,

att denna fråga är för landets försvar af den stora vigt och betydelse,

att på grund deraf nämnda förslag, Indika ännu icke ens till någon del

blifvit af Riksdagen bifallna, borde ånyo underställas Riksdagens ompröfning.

Hänvisande till de skäl, som förut vid flera tillfällen blifvit anförda

till ådagaläggande af nödvändigheten att i Sverige, såsom i de flesta

[G-]

Organisation

af en fästningsartilleribataljon

å

Vaxholm

Oskar Fredriksborg.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Fjerde lmfvudtiteln.

andra länder redan skett, gifva åt fästnings- och positionsartilleriet en

efter landets behof afpassad, från fältartilleriet skild organisation, har

generalfälttygmästare!! och chefen för artilleriet ytterligare velat fästa

uppmärksamheten derå, att bristen i den nuvarande organisationen uti

ifrågavarande hänseende är så stor, att genom den obetydliga kommendering

af omkring 100 man från de å Karlsborg förlagda fästningskompanierna

till befästningarna å Gotland, hvilken kommendering under

de politiska förvecklingarna sistlidne vår egde rum, Karlsborg

faktiskt blef helt och hållet blottadt på fästningsartilleritrupper, enär

vid fästningskompanierna derstädes, utom ett par personer af befälet,

återstodo endast några få, dels oexercerade rekryter och dels sjuke, af

manskapet. Men härtill komme vidare att, derest vid samma tillfälle

fästningarne vid Vaxholm Oskar Fredriksborg med tillhörande förskansningar,

hvarpå hela försvaret af hufvudstaden från sjösidan hvila!’,

skolat sättas i försvarbart skick, hade dervarande fästningskompanier

på långt när ej varit tillräckliga för ändamålet, och den hjelp,

som trupper från annat vapenslag kunnat lemna i och för fästningsartilleriets

betjenande, kunde näppeligen tillmätas någon betydelse, då

sådana trupper naturligtvis vore helt och hållet främmande för dylika

göromål.

För planen till fästnings- och positionsartilleriets organisation redogjorde

jag senast vid föredragning inför Eders Kongl. Maj:t den 12

januari 1885 af frågan om regleringen af utgifterna under fjerde hufvudtiteln

för år 1886, likasom jag dervid äfven anförde de hufvudsakligaste

skälen för uppsättning af ett från fältartilleriet skildt fästnings- och

positionsartilleri, nemligen:

att rätta liandhafvandet af eu dyrbar fästningsartillerimateriel,

med ammunition och utredning, kräfver studier och erfarenhet af

annan art än som kunna förväntas hos ett från fältartilleriet beordradt,

tillfälligt befäl; samt

att vid en mobilisering af armén — hvad ock i sin mån bekräftas

af de ofvan anförda erfarenhetsrönen från våren 1885 —

hvarken befäl eller manskap finnes att tillgå för att sköta den

positionsartillerimateriel, hvartill Riksdagen ända sedan 1877 årligen

beviljat större eller mindre anslag.

Planen till fästnings- och positionsartilleriets uppsättning var hufvudsakligen

följande:

Med öfverförande till nämnda artilleri af svea och göta artilleriregementens

6 fästningskompanier skulle bildas

s. 17 Kontrollera mot PDF

Fjerde hnfrudtiteln. 17

1 fästningsartilleribataljon, bestående af 4 kompanier om 100 man

och förlagd å Vaxholm Oscar Fredriksborg, samt

1 fästnings- och positionsartilleriregemente med 2 fästnings- och

6 positionskompanier om 100 man samt med förläggning å Karlsborg,

hvilket regemente likväl först efter hand skulle uppsättas.

Manskapsstyrkan borde upprätthållas hufvudsakligen enligt de grunder

för anskaffningen, som i nådiga propositionen till 1883 års Riksdag

angåfvos beträffande härens stamtrupp, samt aflöningsförmånerna

för manskapet utgå sålunda: lega, högst 80 kronor sammanlagdt för

de begge första åren och högst 80 kronor för hvarje följande år, samt

månadslön 10 kronor för hvarje i tjenstgöring tillbragt månad; beställningsmän

skulle erhålla i arfvoden per månad, l:ste konstaplar 15 kronor,

2:dre konstaplar 10 kronor, trumpetare 3 kronor och kompanihandtverkare

10 kronor, allt under tjenstgöring, hvaremot arfvodena

eljest utgå med hälften af nämnda belopp; kommendering stillägg för

tjenstgöring i högre grad skulle utgå enligt nu gällande bestämmelser,

men icke ålders- och examenstillägg, likasom ej särskilda medel till

arfvoden åt värfvare beräknas.

Sedan stammanskapet utbildats först i en rekrytskola om ett år

och derefter i konstapelsskola, skulle den del af manskapet, med hvilken

aftal gjordes om fortsatt tjenst, inkallas endast till 30 dagars repetitionsöfningar

årligen.

Aflöningsförmånerna för befälet hafva beräknats efter de vanliga

grunderna, d. v. s. fast lön samt dagaflöning för tjenstgöringsdagarna.

Då likväl icke allt befäl och underbefäl vid fästnings- och positionsartilleriet

beräknats vara i tjenstgöring hela året, utan en del endast

under rekryt- och konstapelsskolorna eller ock blott under de

årliga repetitionsöfningarna, samt dagaflöning komme att utgå allenast

för tjenstgöringsdagar, skulle till följd häraf vid detta artilleri dagaflöningen

och, hvad beträffar underbefälet, äfven portionsersättningen

statsverket besparas för den tid af året, hvarunder vederbörandes tjenstgöring

icke behöfver tagas i anspråk.

Vid fästningsartilleribataljonen å Vaxholm Oscar Fredriksborg, om

hvilken nu är fråga, skulle, enligt organisationsplanen, finnas:

1 öfverstelöjtnant och corpschef, tillika kommendant å Vaxholm

Oscar Fredriksborg,

1 major,

4 kaptener af 1. klassen,

4 kaptener af 2. »

8 löjtnanter af 1. n

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Fjerde hufrudtiteln.

5 underlöjtnanter,

8 styckjunkare,

16 sergeanter af 1. klassen,

1 stabstrumpetare,

16 förste konstaplar,

24 andre konstaplar,

4 trumpetare,

4 kompanihandtverkare och

352 artillerister

samt följande civilpersonal, nemligen:

1 förste bataljonsläkare,

1 regementsintendent,

1 förrådsförvaltare,

1 tygskrifvare,

2 handtverksmästare och

2 rustkammarsmeder,

hvaremot ecklesiastikvården och auditörsgöromålen skulle upprätthållas

af lämpliga personer mot arfvoden.

På hvarje kompani borde 2 nummer kunna besättas med volontärer.

Samtliga de för aflöningar, beklädnad och underhåll af personalen

vid fästningsartilleribataljonen å Vaxholm Oscar Fredriksborg erforderliga

årliga kostnader beräknades till en sammanlagd summa af 265,954

kronor 85 öre på sätt närmare utvisas af den härefter fogade bilagan

Lit. A
I

fästningsartilleribataljonen skulle likväl ingå de å Vaxholm Oscar

Fredriksborg nu förlagda 3 kompanier af svea artilleriregemente och

1 kompani af göta artilleriregemente, för hvilka kompanier sammanlagda

kostnaderna för närvarande utgöra 150,218 kronor 23 öre, och

när detta belopp jemte 2,200 kronor, motsvarande nu utgående men

sedermera obehöfliga arfvoden till kommendanten samt placemajoren å

Vaxholm Oscar Fredriksborg, afräknas från hela den anförda kostnadssumman

af 265,954 kronor 85 öre, visar sig, att förhöjningen i nu utgående

belopp komme att utgöra 113,536 kronor 62 öre.

På min hemställan har Eders Kongl. Maj:t emellertid gillat, att

såsom bidrag till kostnaden för ett fästnings- och positionsartilleri beräknas

de till reservartilleriet anvisade medel 31,275 kronor, hvaraf

större delen genast kan blifva härtill tillgänglig, och derest, på sätt

generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet nu ifrågasatt, denna

tillgång fördelas på den föreslagna bataljonen å Vaxholm och det före
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Fjerde ImfVudtiteln.

slagna regementet å Karlsborg i ungefärligt förhållande till dessa truppafdelningars

styrka eller såsom 1 : 2, skulle deraf i rundt tal belöpa

sig på bataljonen 10,400 kronor och på regementet återstoden 20,875

kronor. Häraf skulle ett mindre belopp, såsom nyss antyddes, icke

genast blifva tillgängligt, utan först i mån af den vid reservartilleriet

qvarstående fåtaliga personalens afgång, hvarföre intilldess måste anstå

med antagande af den nya personal, för hvilken motsvarande medel

behöfde tagas i anspråk.

Efter afdrag af nämnda 10,400 kronor skulle tillökningen i statsverkets

kostnad efter organisationens fullständiga genomförande komma

att för fästningsar tiller ibataljonen å Vaxholm utgöra endast 103,136

kronor 62 öre.

Då i här ofvan angifna summa af 150,218 kronor 23 öre, hvartill

nuvarande kostnaderna för de 4 kompanierna af svea och göta artilleriregementen

beräknats, är inbegripet det af Eders Kongl. Maj:t

genom nådiga brefvet den 17 mars 1882 på grund af minskning i permittering

vid trupperna å Vaxholm och Oscar Fredriksborg medgifna

årliga kostnadstillägg af approximativt 14,164 kronor 27 öre, för hvilket

särskilda medel icke blifvit i riksstaten anvisade, komme vid kompaniernas

öfverförande till fästningsartilleribataljonen minskningen i de

för svea och göta artilleriregementen uppförda anslag att uppgå till

endast 136,053 kronor 96 öre.

Då bataljonens uppsättning först efter hand kunde verkställas, inskränker

sig dock chefens för artilleriet förslag för närvarande dertill,

att å Vaxholm Oscar Fredriksborg bildas 1 fästningsartilleribataljon

och att början dertill sker under år 1887 på det sätt, att, jemte det de

4 der nu förlagda fästningskompanierna öfverflyttas till bataljonen, den

nya personal uppsättes, som i sådant afseende finnes upptagen å bilagan

Lit. B.

Med jemnande af första organisationsårets i bilagan specificerade

kostnadssumma, 96,809 kronor 55 öre, skulle således för fästningsartilleribataljonen

å Vaxholm tillökningen i kostnad för statsverket

blifva .......................... kr. 113,536: 62; hvaraf för år 1887 kr. 96,800: —;

dock att denna kostnad,

genom användande af

förutnämnda andel utaf

reservartilleriets anslag,

minskas med.... » 10,400:—; 10,400: —

återstår att fylla ........kr. 103,136: 62; hvaraf för år 1887 kr. 86,400: —.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Fjerde Iiufrndtiteln.

På det vid bataljonens organisation måtte undvikas de olägenheter

af flera slag, hvilka, på sätt jag tillförene vid fråga om trängen påpekat,

äro med ett mera provisoriskt tillstånd förbundna, borde de

nya anslagsmedel, som nu för fästningsbataljönen erfordras, uppföras

på ordinarie stat, dervid de lämpligast kunde upptagas såsom ett enda

särskilt anslag, för att, då sådant tjenligen kan verkställas, tillsammans

med öfriga för bataljonen påräknade tillgångar och i sammanhang med

en reglering af de redan befintliga ordinarie anslag, hvarifrån en del

skulle tagas i anspråk för bataljonen, framdeles fördelas å de flera

anslag i riksstaten, hvarå medlen med afseende å utgifternas olika

beskaffenhet böra slutligen uppdelas.

Jag hemställer alltså, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå

Riksdagen,

att, med godkännande af omförmälda grunder

för organisation af en fästningsartilleribataljon å

Vaxholm Oscar Fredriksborg jemte hvad som föreslagits

beträffande personalens aflöning, till genomförande

af den del af bataljonens organisation, som

enligt hvad förut blifvit nämndt skulle ega rum under

år 1887, anvisa, utöfver de för svea artilleriregementes

3 fästningskompanier och 1 fästningskompani

vid göta artilleriregemente jemte befäl samt till arfvoden

åt kommendant och placemajor å Vaxholm

Oscar Fredriksborg nu anslagna medel, jemväl 10,400

kronor af reservartilleriets anslag, i den mån detta

belopp är eller blifver tillgängligt, samt såsom nytt

anslag 86,400 kronor;

att, sistnämnda anslagsbelopp, under benämning

»fästningsartilleribataljonen å Vaxholm Oscar Fredriksborg»

uppföres under fjerde hufvudtiteln såsom

reservationsanslag näst efter anslaget till fältartilleriet;

samt att de besparingar, som under uppsättningstiden

kunna å de för fästningsartilleribataljonen sålunda

afsedda medel beredas, må, i likhet med hvad

förut vid uppsättning af nya trupper varit medgifvet,

af Eders Kongl. Maj:t disponeras för bestridande af

uppsättningskostnader och öfriga med organisationens

genomförande förenade utgifter.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Fjerde h ufvudtiteln.

21

Fästnings- och positionsartilleriregemente å Karlsborg.

Enligt den af generalfälttygmästare!! och chefen för artilleriet

framlagda plan, för hvilken jag nyss vid fråga om fästningsartilleribataljonen

å Vaxholm Oscar Fredriksborg utförligt redogjort, skulle

å Karlsborg organiseras 1 fästnings- och positionsartilleriregemente

med 2 fästnings- och 6 positionskompanier, hvartdera om 100 man,

hvilket regementes uppsättning likväl skulle ske först efter hand och

delvis genom öfverförande af personal från göta artilleriregemente.

Då fästnings- och positionsartilleriregementet framdeles blifvit

fullständigt organiseradt, skulle vid detsamma enligt planen finnas följande

personal:

1 öfverste och regementschef, tillika kommendant å Karlsborgs

fästning,

1 öfverstelöjtnant,

2 majorer,

8 kaptener af 1. klassen,

8 » » 2. )>

16 löjtnanter» 1. »

10 underlöjtnanter,

16 styckjunkare,

32 sergeanter af 1. klassen,

1 stabstrumpetare,

32 förste konstaplar,

48 andre konstaplar,

8 trumpetare,

8 kompanihandtverkare och

704 artillerister;

samt följande civilpersonal, nemligen:

1 auditör,

1 regementsläkare,

1 förste bataljonsläkare,

1 regementsintendent,

1 batalj onsveterinär,

1 verkmästare,

2 förrådsförvaltare,

3 tygskrifvare,

2 besigtningsrustmästare,

[7-]

Organisation

af fästningsoch

positionsartilleri

&

Karlsborg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 2

Fjerde hufvudtiteln.

6 handtverksmästare,

8 rustkammarsmeder och

4 stockmakare, hvaremot ecklesiastikvården komma att upprätthållas

af lämplig person mot arfvode.

På hvarje kompani borde 2 nummer kunna besättas med volontärer.

Vidare borde, utom 1 tjenstehäst till hvardera af öfversten, öfverstelöjtnanten

och majorerne, beräknas

60 stamhästar och

120 legda hästar.

Hela kostnaden för fästnings- och positiousartilleriregementet å

Karlsborg har beräknats till 507,805 kronor 40 öre på sätt närmare

utvisas af bilagan Lit. C.

Då likväl vid organisationen af fästnings- och positionsartilleriregementet

å Karlsborg de derstädes nu förlagda 2 fästningskompanier

af göta artilleriregemente böra uppgå i det nya regementet, äfvensom

den nu för Karlsborg afsedda tygstatspersonal vid artilleriet skulle till

sagda nya regemente öfverföras, kan såsom tillgång vid detta regementes

uppsättande beräknas af de nu för göta artilleriregemente utgående

anslagsmedel ett belopp af 79,513 kronor 71 öre. Vidare

kunna de till kommendant och placemajor å Karlsborg nu utgående

arfvodesbelopp, tillsammans 3,400 kronor, indragas, då tillsättning af

öfverste för positions- och fästningsartilleriregementet, tillika kommendant

å Karlsborg, framdeles ifrågakommer, hvarjemte vid antagande

af läkare för regementet synes kunna besparas aflöningen för 1 andre

bataljonsläkare vid göta artilleriregemente med 1,630 kronor.

Efter dessa afdrag visar sig tillökningen i statsverkets kostnad

komma att för fästnings- och positionsartilleriregementet efter dess

fullständiga uppsättning blifva 423,261 kronor 69 öre, men under förutsättning

att såsom bidrag till kostnaden för fästnings- och positionsartilleriregementets

uppsättning beräknas, på sätt förut vid behandlingen

af frågan om fästningsartilleribataljonen på Vaxholm nämndes,

20,875 kronor utaf de till reservartilleriet anvisade medel, skulle i följd

deraf den för hela det nya fästnings- och positionsartilleriregementet

erforderliga tillökning i nuvarande anslag nedgå till 402,386 kronor

69 öre.

Emellertid och då uppsättning af fästnings- och positionsartilleriregementet

först efter hand kan ske, har chefen lör artilleriet nu föreslagit

endast, att till organisation af ett fästnings- och positionsartilleriregemente

å Karlsborg göres en början genom uppsättning af

2 nya positionskompanier och öfverförande till regementet af de 2 å

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Fjerde hufvudtiteln.

Karlsborg förlagda fästningskompanierna af göta artilleriregemente

jemte samma artilleriregementes der förlagda tygstat, allt i enlighet

med planen i bilagan Lit. JO, dock att under första året eller år 1887

uppsättning skulle ske endast af den nya personal och de hästar, som

i sådant afseende finnas angifna i bilagan Lit. E.

Årliga kostnadstillökningen för den organisation, om hvilken sålunda

nu närmast är fråga, skulle alltså, med jemnande af första orgauisationsårets,

i den sist åberopade bilagan specificerade kostnadssumma, blifva

för fästnings- och positionsartilleriet

å Karlsborg

............................ kr. 127,462: 50; hvaraf för år 1887 kr. 66,000:—,

dock att denna kostnad,

genom användande af

förutnämnda dertill

föreslagna andel af

reservartilleriets anslag,

minskas med » 20,875:—; 20,875:—.

Återstå att fylla........... kr. 106,587: 50; hvaraf för år 1887 kr. 45,125: — .

I anledning häraf hemställer jag, att Eders Kong], Maj:t behagade

föreslå Riksdagen,

att, med godkännande af ofvan angifna grunder

för organisation af ett fästnings- och positionsartilleriregemepte

å Karlsborg jemte hvad som föreslagits

beträffande personalens aflöning, till genomförande af

den organisation af fästnings- och positionsartilleri å

Karlsborg, som enligt hvad förut blifvit nämndt skulle

ega rum under år 1887, anvisa, utöfver de för 2 fästningskompanier

vid göta artilleriregemente med befäl

och samma regementes å Karlsborg förlagda tygstat

nu anslagna medel, jemväl 20,875 kronor af reservartilleriets

anslag, i den mån detta belopp är

eller blifver tillgängligt, samt såsom nytt anslag

45,100 kronor;

att sistnämnda anslagsbelopp, under benämning

»fästnings- och positionsartilleriregemeutet å Karlsborg»,

uppföres under fjerde hufvudtiteln såsom reservationsanslag

näst efter anslaget till fästningsartilleribataljonen

å Vaxholm Oscar Fredriksborg;

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Fjerde hufVudtitelii.

samt att de besparingar, som under uppsättningstiden

kunna å de för fästnings- och positionsartilleriet

på Karlsborg sålunda afsedda medel beredas,

må af Eders Kongl. Maj:t disponeras för bestridande

af uppsättningskostnader och öfriga med

organisationens genomförande förenade utgifter.

[8.]

Anslagets

förändrande

till reservationsanslag.

Marinregementet.

I riksstaten för år 1886 upptages för marinregementet ett ordinarie

anslag af 66,000 kronor, afsedt till bestridande af aflöningar för detta

r-egementes ännu i tjenst varande personal; och har detta anslag tilldelats

naturen af förslagsanslag. Med nämnda personals afgång kommer

emellertid att saknas befäl för beväringsmanskapets inom Blekinge

län redovisning och vapenöfning. Detta förhållande jemte ofullständigheten

af beväringskårernas organisation i såväl Hallands som Vesternorrlands

län samt behofvet af en ombildning utaf nationalbeväringen

på Gotland föranleda mig att längre fram vid behandlingen af frågan

om anslagen för nationalbeväringen samt fastlandets beväringskårer

inför Eders Kongl. Maj:t framlägga förslag till omorganisation af de

nuvarande beväringstrupperna samt till uppsättande inom Blekinge län

af en ny beväringsbataljon. Till bestridande af de härmed förenade

årliga kostnader skulle, såsom jag sedermera torde få närmare utveckla,

enligt förslaget tagas i anspråk jemväl marinregementets anslag, dock

först i mån af den nuvarande personalens afgång från detta regemente.

Derest förslaget härom bifalles, borde derföre, och då först framdeles,

sedan den nya organisationen hunnit mera fullständigt genomföras,

en slutlig reglering kan ega rum af de anslag, som beröras af

förändringarna, anslaget till marinregementet under öfvergångstiden

icke upptagas såsom förslags- utan såsom reservationsanslag.

På grund häraf hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen,

att, vid bifall till det här nedan omförmälda förslag

att till genomförande af stater för Blekinge,

Hallands och Vesternorrlands bataljoner får användas i

mån af behof, bland annat, marinregementets anslag,

allt efter det medel derå blifva tillgängliga, detta anslag

måtte upptagas i riksstaten såsom reservationsanslag.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Fjerde liufvudtiteln.

25

Lifbeväringen.

[9-]

Med godkännande af den åsigt, jag uttalade om lämpligheten af Afförande från

lif beväringsregementets slutliga indragning, beslöt Eders Kongl. Maj:t ^“^gen.

vid föredragningen den 18 sistlidne december af nämnda fråga, att till anslag.

Riksdagen framställa förslag om den vid regementet ännu kvarstående

fåtaliga personalens öfverflyttande på allmänna indragningsstaten.

Derjemte och då Eders Kongl. Maj:t på grund af Rikets Ständers

beslut vid 1856—1858 årens riksdag har att af lediga medel å lifbeväringens

nuvarande anslag disponera ett belopp af 4,000 kronor, motsvarande

hvad som vid nämnda tid erfordrades till aflöning af 1 andre

kapten vid hvartdera af fotgardesregementena, har jag här ofvan hemstält,

att Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att å hvartdera af

anslagen för svea lifgarde och andra lifgardet uppföra aflöning till

1 kapten af andra klassen.

I anledning häraf får jag nu tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen,

att — under vilkor att Kongl. Maj:ts förslag dels

om den vid lifbeväringsregementet ännu kvarstående

personalens öfverflyttande på allmänna indragningsstaten,

och dels om uppförande under hvartdera af

anslagen för svea lifgarde och andra lifgardet af

aflöningsmedel för 1 kapten af andra klassen, vinner

Riksdagens bifall — från riksstaten för år 1887

måtte afföras det nuvarande anslaget för lifbeväringen,

11,432 kronor.

Gotlands nationalbeväring samt Hallands, Vesternorrlands och

Blekinge beväring.

[io.]

Gotlands nationalbeväring. Sedan Eders Kongl. Maj:t den 30 de- Omorganisacember

1885 beslutat för Riksdagen framlägga förslag till värnpligts- tl0ringaaftrup.Ta"

lagens tillämpning å Gotland med de olikheter, som af förhållandena pema. Ansiapå

Gotland påkallas, går jag nu att redogöra för grunddragen af den gendjjdJ™n"

förändrade organisation af öns nationalbeväring, som synes mig häraf

böra blifva en följd.

Bih. till Rihd. Prot. 1886. 1 Sami. 1 Åfd. 1 Haft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Fjerde liufvudtiteln.

För vinnande af bättre sammanhang torde dock vara tjenlig!'', att

förutskicka en kort öfversigt af den nuvarande organisationen.

Gotlands nationalbeväring, som står under befäl af en särskild

militärbefälhafvare, utgöres af både infanteri och artilleri. Infanteriet

är fördeladt på 4 bataljoner med tillsammans SO kompanier. Manskapet

vid infanteriet består af jägare, beväringsskyldig^ från och med 19 till

och med 29 års ålder, Indika utgöra den under fredstid tjenstgörande

styrkan, infanterister, beväringsskyldige från och med 30 till och med

44 år, samt reservmanskap, beväringsskyldige från och med 45 till och

med 49 år. Artilleriet består af 3 fotbatterier om 8 kanoner; dess

manskap utgöres af 75 värfvade nummer och 200 man beväring, de

senare uttagna bland fotfolkskompaniernas jägare. Befälet utgöres såväl

vid infanteriet, som vid artilleriet, af fäst aflönade officerare samt

i öfrigt af underofficerare och korpraler, valde af och bland beväringen,

dock att vid artilleriet derjemte finnas några få fast aflönade underofficerare.

Spelet är beväringsmanskap, som tilldelas arfvoden. Civilpersonalen

är till största delen fast anstäld. Kaderns sammansättning

i öfrigt inhemtas af bilagan Lit. F.

Denna organisation lider af flera påtagliga brister. Den taktiska

indelningen är otidsenlig. Det värnpligtiga underbefälet är i saknad

af utbildning, motsvarande äfven de måttligaste anspråk, då det ej

kunnat beordras till underbefälsskolor, hvarförutom omsättningen bland

detsamma varit mycket liflig såsom en följd af de högst ringa arfvodena,

Indika icke ens utgjort tillräcklig godtgörelse för skyldigheten att

deltaga i de korta årliga befälsmötena under 6 dagar utöfver de för

alla gemensamma bataljons- eller kompanimötena under lika lång tid.

Vid tillämpning af de ifrågasatta förändrade bestämmelserna om

värnpligtens fullgörande på Gotland skulle de värnpligtiga årsklasserna

minskas i antal från 31 till 20, det är från omkring 8,000 till 5,000

man, af Indika klasser 12 komme att tillhöra beväringen och 8 landstormen.

Antalet af de under fredstid vapenöfning underkastade årsklasserna

skulle samtidigt nedgå från 11 till 3.

Det synes väl lämpligt, att försvarsväsendet å Gotland fortfarande

ställes under en särskild militärbefälhafvare och att dervarande stridskrafter

utgöras af både infanteri och artilleri, men en ny indelning af

de båda vapenslagen blir af förhållandena påkallad.

Minskningen af den värnpligtiga styrkan betingar nemligen densammas

indelning i ett mindre antal taktiska afdelningar, vid hvilken

indelning bör tagas hänsyn till årsklassernas fördelning i beväring och

landstorm. Att sålunda den mobiliserade styrkan på Gotland till an
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Fjerde hufyudtiteln.

talet nedgår under hvad den nuvarande organisationen medgifver, hvithet

förhållande måste uppstå då värnpligtsbördan derstädes bringas i

närmare öfverensstämmelse med förhållandena på fastlandet, bör enligt

min åsigt kunna till fullo uppvägas dels af en fastare organisation af

befälskadrerna och dels derigenom, att utbildningstiden kommer att

bättre tillgodogöras då densamma, i stället för att såsom nu splittras

å ett stort antal alltför korta öfningsmöten med 1 års mellantid, blifver

sammanförd till färre möten med längre öfningstid under hvardera.

Nationalbeväringens infanteri torde böra indelas i 2 liniebataljoner

samt 1 reserv- och depotbataljon jemte 8 landstormskompanier; artilleriet

åter borde fördelas i fältartilleri, med 1 liniefotbatteri samt 1 reservoch

depotfotbatteri, och fästningsartilleri med 1 kompani -— hvarje bataljon

om 4 kompanier, hvarje batteri om 6 kanoner. Fältartilleriets

förminskning föranledes af behofvet att genom uppsättning af fästningsartilleri

på Gotland i första hand från ön erhålla besättning till batterierna

vid Enholmen och Fårösund, och denna förminskning af fältartilleriet

kan ske, utan att förhållandet mellan den mobiliserade styrkan

af infanteriet och antalet fältkanoner derigenom blifver ogynsamt.

Ett enda kompani fästningsartilleri tillfredsställer visserligen icke hela

behofvet vid mobilisering, men då uppsättandet på Gotland af fäst-''

ningsartilleri derutöfver skulle kräfva särskilda kostnader, som icke

kunna betäckas med de för Gotlands artilleri nu utgående anslag, torde

med frågan derom få tills vidare anstå.

De taktiska af delningarnas förminskning till antalet föranleder en

motsvarande inskränkning i befälspersonalen, hvarjemte då vid mobilisering

är att påräkna ett visst antal afskedadt befäl och underbefäl i

disponibilitet (pensioneradt), den fast aflönado kadern i följd häraf kan

än ytterligare begränsas.

Med iakttagande häraf har jag låtit uppgöra det förslag till ny

stat för Gotlands nationalbeväring, som innehålles i bilagan Lit. I.

Fn jemförelse mellan den nuvarande och den föreslagna befälskadern

(se bil. Lit. F.) visar också, att vid infanteriet och artilleriet

sammanlagdt en indragning gjorts af 39 officerare, 148 underofficerare

och 52 spel samt af 186 underbefäl utaf de menige korpralsgraderna.

Vid jemförelsen hafva de nu till uppsättning föreslagne volontärerne

inräknats i sistnämnda befälsklass, hvaremot artilleriets i nummer stående

konstaplar och volontärer, såsom tillhörande artillerikårens stamstyrka,

hvilken ej är upptagen i nationalbeväringens stat, nu icke medräknats.

Denna stora indragning medgifver icke allenast en öfverflyttning

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Fjerde hufrudtiteln.

af befälsbeställningar från Gotlands nationalbeväring till de hittills alltför

svagt organiserade beväringskårerna på fastlandet, utan äfven en

behöflig förbättring i sammansättningen af och aflöningen för den fasta

personalen vid nationalbeväringen, hufvudsakligast hvad beträffar underbefälet

och spelet,

Vid bestämmandet af aflöningen för officerare och underofficerare

vid nationalbeväringen hafva gällande förhållanden vid beväringskårerna

å fastlandet blifvit följda.

Officerarnes aflöning blir härigenom i allmänhet densamma som

för närvarande. Tjenstgöringspenningar, som nu medfölja en del

tjenster, hafva visserligen uteslutits, men skulle ersättas genom en

hufvudsakligen för beväringens redovisning utgående dagaflöning i öfverensstämmelse

med hvad längre fram kommer att af mig föreslås beträffande

ersättningen till värnpligtsområdenas befäl på fastlandet. Af

de 3 bataljonscheferne har den äldste, som bör liksom vid den öfriga

armén vara af öfverstelöjtnants grad, tilldelats en lön, som med 500

kronor öfverstiger de öfrige bataljonschefernes. Kaptenerne hafva

blifvit indelade i två löneklasser, af hvilka den ena bibehållits vid den

nuvarande kaptenslönen och den andra erhållit en lön, 200 kronor

mindre än den förra, eller lika med kaptener af 2. klassen vid indelta

armén, med hvilka de efter den nya organisationens genomförande

blifva i afseende å tjenstgöringsförhållandena i det närmaste likstälda.

Regementsofficerare och adjutanter hafva gjorts beridne, såsom deras

tjenstgöring kräfver.

Underofficerarnes aflöning enligt den föreslagna staten gör det

möjligt att af dem fordra den utbildning, som numera är nödvändig,

för att de skola vara i stånd att såväl under fred som i krig fullgöra

sina skyldigheter.

För beredande af en god underofficersrekrytering inom Gotland

har för infanteriet upptagits i staten ett antal volontärer, hvilka kunna

erhålla nödig rekryt- och underbefälsutbildning vid volontärskolan å

Karlsborg. Volontärernes antal har blifvit så afpassadt, att de tillsammans

med de i staten uppförda sergeanter och det afskedade underbefäl,

som kan antagas qvarstå i beväringen, skulle kunna fylla behofvet

af tropp- och halftroppchefer vid beväringens tre bataljoner. Till

uppmuntran för volontärerne att efter genomgången underbefälskurs

förblifva i tjenst under afvaktan på underofficersbefordran, skulle ett

visst antal, liksom vid armén i öfrigt, kunna befordras till de olika

korpralsgraderna. Genom denna anordning har antalet underofficerare

äfven kunnat begränsas under hvad i annat fall varit möjligt. Aflö
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Fjerde hufvudtiteln.

/

ningen till desse volöntärer torde lämpligen böra utgå enligt de grunder,

som, i öfverensstämmelse med 1885 års Riksdags uttalade önskan, från

och med år 1886 tillämpas vid eu del af de garnisonerade trupperna, dock

så att de befordrade volontärerne, då de äro hemförlofvade, icke må

komma i åtnjutande af någon del af det under tjenstgöring utgående

befälsarfvodet, hvilken olikhet betingas deraf, att vid beväringstrupperna

detta underbefäl icke, såsom vid de garnisonerade trupperna är händelsen,

måste mellan de årliga repetitionsöfningarna vara i en viss disponibilitet

för ersättande af befälsafgång vid stamskolorna.

Under den förutsättning att vid mobilisering värnpligtige spel, som

under beväringsöfningarna utbildats, kunna vara att påräkna till ett

icke så ringa antal, har antalet aflönade spel kunnat inskränkas. Aflöningen

för detta spel är uppförd i öfverensstämmelse med hvad för

motsvarande underbefäls- och manskapsgrader blifvit föreslaget.

All den aflöning, som till här afhandlade personal utgår för år

eller för tjenstgöring mellan de årliga vapenöfningarna, har blifvit upptagen

i förslagsstaten, hvaremot den aflöning, som tillkommer vid de

årliga vapenöfningarna med beväringen, skulle, såsom hittills egt rum,

utgå från anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar.

Hvad beträffar artilleriets stamtrupp kräfver den förändrade organisationen

af nationalbeväringens artillerikår någon utveckling af stamtruppen.

Dess styrka utgör för närvarande 75 man, deribland endast

1 förste- och 4 andre konstaplar. Om bristen på fullt utbildadt underbefäl

gjort sig känbar vid infanteriet, måste denna brist vid artilleriet

vara än mer betänklig. Det är nödvändigt att nuvarande beväringskonstaplarne

ersättas med stamkonstaplar. Vidare bör bland de menige

i ledet såväl vid fältbatterierna som äfven vid fästningskompaniet vara

att påräkna en stamstyrka, tillräcklig att bestrida den mera ansvarsfulla

tjenstgöringen vid dessa trupper, för hvilken tjenstgöring beväringens

utbildning ej kan vara tillfredsställande. Af dessa orsaker föranlåtes

jag slutligen föreslå stamstyrkans förhöjande från 75 till 100

man, hvaribland 25 konstaplar, och gör jag detta så mycket hellre,

som de förökade kostnader för manskapets aflöning, hvilka betingas

af denna förändring, till fullo betäckas af den besparing i kostnaderna

för nuvarande stamstyrkans beklädnad och underhåll, som skulle vinnas

då vid denna stamtrupp tillämpas de nya grunder för garnisoneradt

manskaps anställning, tjenstgöring och aflöning, hvarom ofvan blifvit

taladt och hvilkas tillämpning Eders Kongl. Magt torde vilja anbefalla,

då stamtruppens här förordade utveckling skall genomföras. Med denna

stam truppens tillväxt blir möjligt att vid tider, då yttre förhållanden

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Fjerde hufrudtitelii.

sådant påkalla, provisoriskt beordra någon mindre styrka till batteriet

å Enholmen, utan att nödgas, såsom under förlidet år skedde, härtill

med stora kostnader använda stammanskap från fastlandet.

Af de i nuvarande stat upptagna löner för civilpersonal är en del,

såsom för auditör och regementspastor, uppförd utan förändring i den

föreslagna staten. Vid ordnandet af militärbefälhafvarens militära stab

på sätt, som föreslås, hafva andra lönebelopp, såsom för kanslist och

kontorsskrifvare, kunnat ur staten uteslutas. Beväringsmanskapets underhåll

och beklädnad in natura kräfva en förvaltning, ordnad i öfverensstämmelse

med förhållandena vid ett indelt regemente. En regementsintendent

är derföre uppförd i den föreslagna staten; hvaremot befattningen

såsom fältkamrer och kassör indrages. Med öfningarnas anordnande

bataljons- i stället för kompanivis minskas det behöfliga antalet

läkare och är derföre, i stället för de i nuvarande stat upptagna

3 arfvoden för extra läkare, aflöning uppförd för 1 andre bataljonsläkare.

Då nu anförda grunder för befäls- och stampersonalens sammansättning,

aflöning m. in. tillämpas, komma såsom ofvan blifvit framhållet.

, att i de för närvarande utgående kostnader uppstå icke obetydliga

besparingar, på sätt närmare framgår af bilagorna Lit. G. och H.

Dessa besparingar uppgå, hvad beträffar de i staten för Gotlands

nationalbeväring upptagna kostnader till 16,742 kronor 75 öre samt

komma, hvad beträffar kostnaderna för stamtruppen, att, oaktadt truppens

förökande från 75 till 100 man, utgöra 1,526 kronor 30 öre.

Blekinge, Hallands och Vesternorrlands läns beväring. Dessa 3 län

äro i saknad af stamtrupp. För vapenöfvande af länens beväring har

stått till förfogande, hvad beträffar Blekinge, marinregementets ännu

tjenande personal samt, hvad beträffar Hallands och Vesternorrlands

län, en ofullständigt organiserad beväringskår inom hvartdera länet,

nemligen Hallands infanteribataljon och Vesternorrlands beväringsbataljon.

Numera qvarstå vid marinregementet 19 officerare, 19 underofficerare,

1 korpral och 8 spel, hvilken personal dock efter hand minskas.

Hallands infanteribataljons nuvarande stat upptager endast officerare

och underofficerare, och dessa till otillräckligt antal, för 2 kompanier.

Vesternorrlands beväringsbataljons stat upptager officerare och

underofficerare för 4 kompanier. Visserligen finnas i sistnämnda bataljons

stat äfven korpraler och trumslagare för dessa kompanier upptagne,

men då de för ändamålet uppförda aflöningsförmåner äro synnerligen

lågt satta, har för dem ej en enda man kunnat erhållas. Endast

genom att anslå flera korprals- eller trumslagarearfvoden för af
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Fjerde liufvudtitelii. 31

lönandet af en korpral eller trumslagare, liar man lyckats uppsätta 5

korpraler och 2 spel.

I de tre här ifrågavarande länen har under berörda förhållanden

beväringsmanskapets öfvande icke kunnat fullgöras utan att befäl, spel

och såsom instruktörer lämplige soldater från andra trupper beordrats

till förstärkande af de otillräckliga kadrerna inom länen. Dervid har

Gotlands nationalbeväring, som äfven för den nuvarande organisationen

haft god tillgång på officerare, kunnat aflemna några sådane, men i

det stora hela har bristen måst fyllas från de indelta regementena.

Ganska betydliga rese- och transportkostnader hafva härigenom tillskyndats

statsverket, på samma gång olämpliga rubbningar i sistnämnda

regementens egna vapenöfningar uppkommit och det indelta manskapet

fått vidkännas olägenheten att för kommenderingar till främmande ort

skiljas under längre tid från hemmet och torpets skötande.

Då bristfälligheterna i det nuvarande sättet för beväringsöfningarnas

anordnande inom de 3 här ifrågavarande länen framträda allt

'' skarpare och olägenheterna blifva allt känbarare i den mån beväringens

antal med hvarje år tillväxer, är det angeläget att dessa brister

snart afhjelpas, i hvilket hänseende jag föreställt mig såsom tjenligt,

att inom Blekinge län marinregementet ersättes med en beväringskår

samt att inom Hallands och Vesternorrlands län de redan befintliga

beväringskårerna erhålla nödig utveckling.

Dessa åtgärder blifva vid tillämpning af den nya värnpligtslagen

så mycket mera nödvändiga för att beväringens redovisning inom

dessa län skall kunna ordnas på ett tillfredsställande sätt, som

särskildt inom Blekinge saknas befäl, som kan åläggas handhafva bestyren

• med. beväringens redovisning, och inom Halland sådant befäl

icke finnes i tillräckligt antal.

På grund häraf får jag föreslå ordnandet inom hvart och ett af

Blekinge, Hallands och Vesternorrlands län af en beväringskår med

fulltalig befälskader för en bataljon.

Beväringsstyrkans storlek inom Vesternorrlands län gör det visserligen

önskvärdt, att befälskader för ytterligare en bataljon kunde

der uppsättas, men för att vid den nu ifrågasatta organisationen af de

s. k. beväringstrupperna kostnaderna må kunna begränsas inom nuvarande

tillgångar, torde blifva nödvändigt att låta anstå med en så beskaffad

utveckling af denna beväringsbataljon.

Vid sådant förhållande skulle de nya staterna för Hallands, Vesternorrlands

och Blekinge bataljoner blifva sig emellan fullkomligt lika,

och har gemensam förslagsstat, utvisande bataljonernas sammansätt
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Fjerde hnfmdtiteln.

ning och aflöningsförhållanden, blifvit upprättad på sätt, som inhemtas

af bilagan Lit. K.

Officerarnes och underofficerarnes antal kommer enligt detta förslag

att blifva detsamma som för närvarande förefinnes vid Vesternorrlands

beväringsbataljon, blott med den skilnad att en bataljonsadjutant

tillkommer. För fyllande af behofvet af tropp- och halftroppchefer

samt för att göra underbefälets rekrytering inom dessa bataljoner möjlig,

bör vid dem, liksom vid Gotlands nationalbeväring, och efter samma

grunder som derstädes, anställas volontärer. Vid hvarje bataljon skulle

derföre finnas 60 sådane, nemligen 8 distinktionskorpraler, 12 korpraler,

24 vice korpraler samt 16 obefordrade volontärer. Härigenom vunnes

ock, utan uppsättande af en egentlig stamtrupp, den fördel att i bär

ifrågavarande landsdelar, der dylik saknas, uppfostrades korprals- och

underofficersämnen, hvilka, då de äfven efter afskedstagandet i de flesta

fall torde qvarstanna i orten, kunna vara att påräkna såsom lämpligt

befäl för landstormen.

Efter samma grunder, som föreslagits i afseende på Gotland,

skulle äfven uppsättandet af spel vid dessa bataljoner ega rum.

Af brist på medel kan civilpersonalens organisation för närvarande

endast ofullständigt tillgodoses. Förvaltningsbestyren måste fortfarande

såsom hittills upprätthållas af regementskommissarier och förrådsvaktmästare,

aflönade från boväringsanslaget, samt auditörs- och de presterliga

göromålen bestridas af tillfällig personal med aflöning från samma

anslag.

Behofvet af en fast aflönad läkare vid hvarje beväringskår är,

äfven under nuvarande förhållanden, synnerligen stort, enär det ej kan

anses lämpligt att hela sjukvården under vapenöfningarna vid dessa

kårer med deras talrika beväringsmanskap anförtros uteslutande åt

extra läkare, hvilka i de flesta fall ännu icke afslutat sina studier och

varit i tillfälle samla tillräcklig erfarenhet för läkareyrkets utöfvande

utan kontroll af äldre läkare. Med den nya värnpligtslagens tillämpning

och öfningstidens utsträckning framträder detta behof ännu oafvisligare,

och tillgångarne tillåta äfven detsammas afhjelpande.

Såsom redan blifvit antydt, har jag vid utarbetandet af dessa förslag

till beväringstruppernas organisation sökt tillse, att statsverket ej

måtte tillskyndas förökade utgifter. Den besparing, som vid införandet

af den nya organisationen af Gotlands nationalbeväring uppkommer i

dess stat, jemte det nu till marinregementet utgående anslag, hvilket

blifver tillgängligt i den mån, den vid regementet ännu qvarvarande

personalen derifrån afgår, blifva tillräckliga att betacka de kostnader,

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Fjerde hufvadtiteln.

Bom tillkomma för den nya organisationens genomförande vid de tre

beväringskårerna på fastlandet, på sätt inhemta^ vid jemförelse mellan

de för beväringstrupperna nu föreslagna stater, å ena, samt dessa

truppers och marinregementets nuvarande stater, å andra sidan (se bilagan

Lit. G).

Emellertid lärer tillämpningen af de föreslagna nya staterna för

beväringskårerna i allmänhet kunna genomföras endast i den mån förflyttning

af personal från marinregementet och Gotlands nationalbeväring

till beväringskårerna på fastlandet kan, med vederbörandes eget

samtycke, komma att eg a rum, eller afgång bland personalen på annat

sätt inträffar, och lärer derföre först framdeles, sedan den nya organisationen

af beväringstrupperna hunnit mera fullständigt genomföras,

den nödiga öfverflyttningen af medel från marinregementets och Gotlands

nationalbevärings anslag till anslagen för beväringskårerna på

fastlandet kunna verkställas.

På grund af hvad jag här i underdånighet anfört, hemställer jag,

det Eders Kong]. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att, med godkännande af ofvan omförmälda förslag

till stat för Blekinge bataljon och till nya stater

för Gotlands nationalbeväring samt Hallands ochVesternorrlands

bataljoner, medgifva att ej mindre Gotlands

nationalbevärings nuvarande anslag till den del, som

för nationalbeväringens nya stat icke behöfver tagas

i anspråk, än äfven marinregementets anslag, allt

efter det medel å dessa begge anslag blifva tillgängliga,

må från och med år 1887 och intilldess slutlig

reglering af vederbörande anslag kan ega rum, användas

i mån af behof till genomförandet af de föreslagna

staterna för Blekinge, Hallands och Vesternorrlands

bataljoner;

samt att, i sammanhang med tillämpning vid Gotlands

nationalbevärings artillerikår af förändrade grunder

för stammanskapets anställning, tjenstgöring och

aflöning, denna artillerikårs nummerstyrka må efter

hand ökas från 75 till 100 man.

Bik till Bibel. Brot. 1886. 1 Sami. 1 A/d. 1 Häft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Fjerde hufvudtitelu.

[11.]

Förhöjning

för den nya

värnpligtslagens

till*

tampning.

Beväringsmanskapets vapenöfningar.

För den nya värnpligtslagens tillämpning under år 1887 komma

ytterligare anslagmedel att erfordras dels för sådana mötesutgifter, som

plägat hänföras under anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar,

dels för manskapets beklädnad och utredning jemte ammunition m. m.,

eller sådana behof, för hvilka kostnaderna bestridas från det bland anslagen

för materielen upptagna anslaget »försvarsverket till lands i allmänhet»,

dels ock till ersättning åt värnpligtsområdenas befäl och för

handhafvandet af inskrifningsväsendet.

Hvad nu vidkommer medelsbehofvet under förslagsanslaget till beväringsmanskapets

vapenöfningar, livilket anslag i gällande riksstat är

uppfördt med 652,500 kronor, har arméförvaltningen å intendentsdepartementet

i sin underdåniga skrifvelse den 9 December 1885 anfört,

hurusom under tioårsperioden 1875—1884 utgifterna från nämnda anslag

i medeltal årligen utgjort ................................. kronor 1,036,000: —.

Afdrages härifrån mönstrings-, färd- och förvaltningskostnader

m. fl. utgifter, som kunna anses

oberoende af öfningstidens förlängning,

och hvilka utgifter beräknats, efter medeltalet

för åren 1882—1884, till .................................... » 329,000: —,

återstå årsutgifter till belopp i medeltal af......... kronor 707,000: —.

Den vapenöfvade beväringsstyrkan har, enligt hvad arméförvaltningen

vidare anför, under åren 1875—1884 utgjort i medeltal: första

klassen 25,676 man och andra klassen 23,068 man, hvarföre och då

årskostnaderna i medeltal uppgått för första klassen till 381,100 kronor

och för den andra till 326,500 kronor, det, vid samma kostnaders fördelning

per man och dag inom hvardera klassen, visade sig att dagkostnaden

för hvarje man utgjort för första klassen i det närmaste 99

öre, och för den andra något öfver 94 öre. Som likväl kostnaderna

för den år 1887 inträdande förlängning i öfningstiden falla helt och

hållet inom första beväringsmötet, har arméförvaltningen ansett sig

böra såsom beräkningsgrund använda det högre kostnadsbeloppet eller

99 öre per man om dagen, dock utjemnadt- till 1 krona.

Beträffande den styrka, för hvilken anslagsförhöjningen bör beräknas,

har arméförvaltningen, med afseende dels på det årligen växande

antalet beväringsskyldige, som vapenöfvas, dels på den nya värnpligts
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Fjerde hufvud titeln.

lagens skärpta bestämmelser angående värnpligtig^ inställelse till öfningarne,

och dels å stadgandena om hela beväringsöfningens fullgörande

från och med år 1887 på ett och samma år af det beväringsmanskap,

som tilldelas rytteriet, artilleriet och ingeniörtrupperna, —

hvilket hade till följd att dubbelt större beväringsstyrka än den vanliga

komme att vid dessa vapenslag öfvas under 15 dagar af berörda år,

— ansett styrkan icke skäligen kunna beräknas lägre än till 30,000 man.

Med tillämpning af dessa grunder beräknar arméförvaltningen den

förhöjda kostnad, som betingas af första beväringsmötets förlängande

år 1887 med 6 dagar, komma att utgöra för 30,000 man å 1 krona

per dag ................................................................................ kronor 180,000: —,

hvartill enligt arméförvaltningens åsigt borde läggas,

dels stegrade mönstringskostnader samt nytillkomna

inskrifningskostnader m. m., förslagsvis

beräknade till......................................................................

dels tryckningskostnader för stamrullor och

för de listor, Indika skola läggas till grund för

dessa rullor, jemte skrifmaterialier, expenser m. m.,

förslagsvis beräknade till ................................................

dels legnings- och fourageringskostnader för

hästar vid öfningar med artilleriets beväringsmanskap,

förslagsvis..................................................................

dels ock, för den händelse värnpligtslagen

kommer att partielt tillämpas å Gotlands nationalbeväring,

ökade kostnader för detta ändamål under

förevarande anslag, hvilken tillökning, under förutsättning

att en styrka af ungefär 500 man kommer

att år 1887 öfvas i 30 dagar, beräknats förslagsvis

till ...................................................................................

då hela tillökningen blefve sammanlagd!.................. kronor 264,000: —.

Som emellertid öfningsanslaget, i riksstaten uppfördt till endast

652,500 kronor, under det utgifterna i verkligheten, såsom nyss blifvit

nämndt, de sista tio åren uppgått i medeltal till 1,036,000 kronor

hvarje år, således redan förut är otillräckligt och denna äldre årliga

brist utgör 383,500 kronor, har arméförvaltningen hemställt att förhöjning

i anslaget måtte äskas med tillsammans 647,500 kronor, så

att anslagets slutsumma komme att uppgå till 1,300,000 kronor.

Af förestående beräkningar framgår, att af arméförvaltningen icke

ifrågasatts någon förhöjning vare sig af den till beväringsmanskapet

» 36,000: —,

» 24,000: —,

» 9,000: —,

)> 15,000: —,

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Fjerde hufnidtiteln.

för närvarande med 6 öre utgående dagaflöning, den s. k. portionsskillingen,

eller af den ersättning, som under marsch till och från mötena

jemte nämnda dagaflöning tillkommer beväringsmanskapet under

benämning portionsersättning.

Rörande de förmåner, som i dessa hänseenden må af de värnpligtig®

tillgodonjutas, skola jemlikt 35 § värnpligtslagen särskilda bestämmelser

meddelas.

Då för den beväringsstyrka, som kan antagas blifva vapenöfvad

år 1887, hvarje öres förhöjning i dagaflöningen skulle motsvara en

ökad kostnad för samtliga vapenöfningsdagarne af 10,500 kronor,

komme dagaflöningens förhöjning med 9 öre eller till 15 öre att mediöra

tillökning af 94,500 kronor och en förhöjning med 4 öre eller

till 10 öre skulle betinga en tillökning af 42,000 kronor i anslagsbehofvet,

för mötesdagarne. Enahanda förhöjning i dagaflöningen under

beväringsmanskapets marscher till och från mötena kan, allt efter det

dagaflöningen sättes till 15 eller 10 öre, beräknas uppgå i förra fallet

till omkring 14,000 kronor och i det senare till omkring 6,000 kronor.

Då för stammens lägsta underbefälsgrad, eller vice korpraler, dagaflöningen

är bestämd till 10 öre, synes högre dagaflöning för beväringsmanskapet

tills vidare lämpligen icke böra ifrågasättas. Visserligen

har af senaste landtförsvarskomitén beräknats 20 öre i sådan aflöning^

under öfningsdagarne, men komitén utgick dervid, såsom bekant,

från den förutsättning att öfningstiden för beväringen utsträcktes

till 90 dagar.

Under marscherna till och från mötena torde beväringen således

jemte den s. k. portionsersättningen böra i allmänhet bekomma dagaflöning

till lika belopp, som under sjelfva öfningsdagarne, men jag

anser synnerligen angeläget att i sammanhang härmed måtte tillses

att den tunga, som befolkningen i vissa delar af riket vid beväringspligtens

fullgörande måste framför den öfriga befolkningen vidkännas

genom långa och tidsödande marscher till och från mötesplatserna,

kunde blifva i någon mån utjemnad och lindrad medelst förhöjning för

dylika fall af den under marscherna utgående ersättning. Jag har

föreställt mig att detta lämpligen kunde ske sålunda att de beväringsskyldige,

under marscherna till och från mötesplatserna, för hvarje

marschdag utöfver de två Jörsta finge å alla de orter i riket, der sådana

längre marscher för beväringsmanskapet förekomma, uppbära från och

med år 1887, i stället för portionsersättning och portionsskilling, en

marschaflöning af 1 krona 50 öre. Sedan Eders Kongl. Maj:t på min

framställning infordrat utredning från arméförvaltningen å intendents
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Fjerde hufvudtiteln.

departementet rörande den tillökning i den nuvarande kostnaden, som

härigenom skulle för statsverket uppstå, har arméförvaltningen inkommit

med uträkning i sådant afseende, hvaraf framgår att den ökade

kostnaden i följd af den ifrågasatta förändringen skulle uppgå till omkring

25,000 kronor årligen.

Då emellertid, hvad angår kostnadstillökningen i dess helhet på

nu förevarande anslag, den blifvande dagkostnaden under beväringens

vapenöfningar, hvilken intendentsdepartementet i sin kostnadsberäkning

antagit till 1 krona för hvarje man, ej ännu torde kunna med

säkerhet bestämmas och jag håller sannolikt att denna dagkostnad,

hvars storlek har ett högst väsentligt inflytande på anslagsbehofvet,

hädanefter och vid längre öfningstid skall ställa sig lägre än hvad

som beräknats, hvartill ett ordnande af beväringskårerna på sätt jag

här ofvan föreslagit äfven bör kunna medverka, och då vidare härtill

kommer, att i det anslagstillägg af 264,000 kronor, arméförvaltningen

beräknat för år 1887, ingå åtskilliga utgiftsposter, såsom för mönstrings-,

inskrifnings- och tryckningskostnader, expenser m. m., hvilka i

anseende till deras beskaffenhet icke på förhand kunna noggrant beräknas,

men hvilka jemväl torde komma att stanna vid lägre siffror

än de derför förslagsvis upptagna, har jag trott anslagstillägget för år

1887, oaktadt den enligt mitt förslag tillkommande förbättring i aflöningen

under mötena samt under marscherna till och från desamma,

kunna inskränkas till 270,000 kronor i rundt tal.

Beträffande den omständighet, att förslagsanslaget till beväringsmanskapets

vapenöfningar är sedan lång tid tillbaka, på sätt arméförvaltningen

erinrat, uppfördt i riksstaten till ett belopp, som betydligt

understiger den summa, hvartill årsutgifterna i medeltal uppgått, så

har detta förhållande blifvit senast i 1879 års statsverksproposition

anmäldt till Riksdagen och förslag dervid framställts till rättelse genom

höjande af anslagets slutsiffra, utan att dock framställningen härom

vunnit Riksdagens bifall. Vid sådant förhållande synes mig frågan om

den förhöjning i detta förslagsanslag, som är beroende af den äldre

årliga bristen å anslaget, nu så mycket mindre böra af Eders Kong].

Maj:t ånyo till Riksdagen framställas, som i allt fall, i anseende till

den endast efter hand inträdande utsträckningen af öfningstiden för

beväringsmanskapet, en mera definitiv reglering af anslaget först framdeles

låter sig verkställas, och till ledning vid en sådan reglering bör

föreligga någon tids erfarenhet om verkningarne af den nya värnpligtslagens

bestämmelser i afseende på noggrannare kontroll öfver de värnpligtige,

i afseende på befrielse från vapenöfningarne m. m.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

[12.]

Anslag till

beredande af

ersättning åt

värnpligtsområdenas

befäl m. fl.

Fjerde hufVudtiteln.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får jag hemställa, det

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, för den nya värnpligtslagens tillämpning och

till förbättring af beväringsmanskapets aflöning under

öfningarne samt vid marscher till och från mötena,

höja anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar,

nu..............................

........................... kronor

652,500: —

med .........................

.......................... »

270,000: —

till .............................

........................ kronor

922,500: —

Ersättning åt värnpligtsområdenas befäl m. fl.

Enligt den nya värnpligtslagen skall riket för de värnpligtiges

inskrifning indelas uti visst antal inskrifningsområden; dessa åter i

bataljons-, kompani- och afdelningsområden; och skall för hvarje här

nämndt område förordnas en befälhafvare.

Det förekommer nu att tillse, hvilken ersättning, som åt desse

områdesbefälhafvare bör anslås.

1882 års landtförsvarskomité utgick från den förutsättning, att

inskrifningsområdena skulle i hufvudsak sammanfalla med fotfolkets

regementsområden, och att regementschefen komme att vara befälhafvare

jemväl för inskrifningsområdet, men, enär åt regementschef,

liksom åt hans biträde, regementsqvartermästaren, var med den då

föreslagna organisation beräknad dagaflöning för hela året, kunde någon

särskild ersättning åt honom i hans egenskap af befälhafvare för

inskrifningsområde icke erfordras eller ifrågakomma. Deremot fann

komitén, som ansåg öfrige områdesbefälhafvare böra tagas ur det icke

i aktiv tjenst inkallade befälet och underbefälet, nödigt att för desse

med erforderligt biträde beräkna arfvoden eller tjenstgöringspenningar

sålunda:

för bataljonsområdesbefälhafvare ....................................... kronor 960: —

» hans adjutant....................................................................... » 480: —

» » biträde.......................................................................... » 360: —

summa för bataljonsområde kronor 1,800: —

för kompaniområdesbefälhafvare............................................ kronor 720: —

» hans biträde....................................................................... » 360: —

summa för kompaniområde kronor 1,080: —

samt för afdelningsbefälhafvare.......................................... kronor 180: —

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Fjerde lmfvudtiteln.

Hela arfvodeskostnaden för bataljons-, kompani- och afdelningsområdena

var af komitén beräknad till 536,400 kronor.

Då väl förslag till den i värnpligtslagen omnämnda indelning af

riket blifvit af generalstaben utarbetadt, men indelningen, innan ortmyndigheterna

blifvit hörda öfver förslaget, ej ännu kunnat af Eders

Kongl. Maj:t definitivt fastställas, har jag anmodat arméförvaltningen

att vid beräknande af ersättningen åt den med inskrifningsväsendet

sysselsatta personal utgå från antagandet, att bataljons-, kompani- och

afdelningsområdena ordnades sålunda:

Stockholms stad......................................

indelta infanteriregementena...........

beväringscorpser (Vesternorrlands,

lands och Blekinge)...........................

bataljons- kompani- afdelningsområden:

områden: områden:

......... 2 8 —

......... 44 176 352

Hal
.

.......__3__12__ 24

summa 49 196 376

Äfven med den af landtförsvarskomitén antagna grundsats, att

befälet för inskrifnings(-regements)områdena icke skulle hafva särskild

ersättning, hvilket kunde stadgas endast under den af komitén gjorda

förutsättning, att tillgång bereddes till dagaflöning under hela året för

regementschef, regementsqvartermästare och i tjenstgöring inkalladt

underbefäl, så skulle man, med tillämpning af komiténs siffror, ändock

komma till följande kostnadsbelopp:

för 49 bataljonsområden.................. å 1,800 kr. == kronor 88,200: —

» 196 kompaniområden ................. å 1,080 » = » 211,680: —

» 376 afdelningsområden .............. å 180 » — » 67,680: —

summa kostnad kronor 367,560: —

En arfvodeskostnad af inemot 400,000 kronor, för hvilken dock

vunnes. endast rullföringen öfver värnpligtige, har jag dock funnit

synnerligen hög. Med den inskränkning, rullföringen genom den nu

antagna värnpligtslagen erhållit, lärer en så stor utgift för ändamålet

icke vara oundgängligen nödvändig.

Ett ordnande af inskrifningsväsendet medelst områdesbefälsplatsernas

tilldelande åt det aktiva armébefälet mot dagaflöning har jag

redan under debatten om värnpligtslagen i Riksdagens andra kammare

vid sist församlade riksdag framhållit såsom det under nuvarande organisation

naturliga, på samma gång kostnaderna i detta fall komme

att lindras, så snart ersättningen utginge i form af dagaflöning och

icke såsom arfvode. Med anledning häraf anmodades arméförvaltningen

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Fjerde lmfvudtiteln.

jemväl att vid upprättande af kostnadsförslaget. taga i betraktande,

huruvida icke, vid det indelta infanteriet, på samma gång aflöningssystemet

kunde förenklas och besparing skulle vinnas i kostnaden för

upprätthållande af tjenstgöringen under tiden mellan mötena derigenom,

att dels tjenstgöringen vid nämnda infanteri ordnades på det sätt, att

af befälet och underbefälet hufvudsakligen endast den del, som

nödvändigt erfordras för rullföringen af de värnpligtige, hölles i ständig

tjenstgöring under hela året, och dels i följd häraf detta befäl såsom

ersättning för sin ökade tjenstgöring tillädes dagaflöning, under

det att det öfriga befälet och underbefälet, med undantag af afdelningsunderofficerarne,

å ena sidan befriades från tjenstgöring i allmänhet

under tiden mellan de vanliga öfningsmötena, men å andra sidan jemväl

förlorade rätt till uppbärande af tjenstgöringspenningar.

Arméförvaltningen å civila departementet har i sin underdåniga

skrifvelse den 11 december 1885, med tillkännagifvande att embetsverket

ansett sig böra dela den af mig sålunda uttalade uppfattning,

på ofvan angifna grunder uppställt beräkning af det för områdesbefälet

och rullföringen uppkommande anslagsbehof samt redogör på följande

sätt för denna beräkning:

Af det befäl och underbefäl, som vid indelta infanteriet skulle för

inskrifnings- och rullföringsväsendet tagas i anspråk, komma först regements-

och corpschefer såsom inskrifningsområdesbefälhafvare. Ett utbyte

af desses nu utgående tjenstgöringspenningar jemte dagaflöning

under mötestiden mot dagaflöning under hela året förorsakar så godt

som ingen ökning i budgeten, enär skilnaden å stat komme att utgöra

för regementschef 25 kronor och för corpschef 20 kronor årligen.

Såsom chefernes biträde vid denna liksom vid annan tjenstgöring

måste deras adjutanter, regementsqvartermästarne, tagas i anspråk, och

då de, liksom cheferne, äro för ändamålet i ständig tjenstgöring hela

året, måste ock för dem beräknas dagaflöning året om. Emedan i 1883

års härordningsförslag regementsqvartermästarne varit till dylik aflöningsförmån

upptagne, hade då ej behof förefunnits att uppföra särskilt

arfvode åt dylikt biträde hos cheferne för inskrifningsområdena.

För att fungera såsom bataljonsområdesbefälhafvare borde vid indelta

infanteriet användas regementsofficerare på stat. Det erforderliga

antalet är 44 och kunde i första rummet tagas i anspråk två regementsofficerare

vid hvarje regemente och den ene vid hvarje corps,

tillsammans 43, hvilket tal motsvarar bataljonernas antal vid det indelta

infanteriet. Nämnde befälhafvare hafva sina adjutanter i regementsadjutanterne

och vidare bataljonsadjutanterne till biträden. Till

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Fjerde hufnultiteln.

den Överskjutande eller 44:de bataljonsområdesbefälhafvaren kunde,

enligt arméförvaltningens mening, kommenderas särskild adjutant och

underofficersbiträde. Åt alla desse skulle följaktligen full dagaflöning,

mot indragande af tjenstgöringspenningarne, anslås.

Härvid erinrar arméförvaltningen att, som vid hvarje regemente

finnas tre regementsofficerare, men, med förut angifna enstaka undantag,

endast två erfordras i ständig tjenstgöring ej blott såsom befälhafvare

för de värnpligtiges bataljonsområden utan ock för bataljonsbefälet

vid stammen, så skulle mot fyllnad i två dagaflöningsbelopp

komma att indragas tre regementsofficerares tjenstgöringspenningar.

Vidare anmärkes ock, att, derest någon förhöjning åt underofficer, som

hålles i ständig tjenstgöring, skall efter förlust af tjenstgöringspenningarne

blifva beredd, det är nödvändigt att, i likhet med hvad hittills

varit vanligt, underofficer vid dylik tjenstgöring äfven erhåller

förmånen af portion eller portionsersättning.

För en fanjunkare äro nemligen nu i stat upptagna tjenstgöringspenningar

................................................................................... kronor 300: —

mötesdagaflöning, förslagsvis................................................ » 60: —

tillsammans ................................................................................. kronor 360: —-

men då hans dagaflöning för helt år skulle belöpa sig till 365 kronor,

komme förhöjningen att utgöra endast 5 kronor.

En sergeant af första klassen kan nu, enligt staten, åtnjuta:

tjenstgöringspenningar............................................................... kronor 200: —

dagaflöning, förslagsvis ............................................................ » 24: —

således....................................................................................... kronor 224: —

hvaremot hans dagaflöning, 40 öre, skulle för hela året utgöra blott 146 kr.

Arméförvaltningen har ansett denna portionsersättning kunna för

det vid regementena mellan mötena ständigt tjenstgörande underbefälet

upptagas till 50 öre om dagen, på sätt Eders Kongl. Maj:t behagat i

dylikt hänseende genom nådiga brefvet den 18 juni 1884 bestämma

med afseende å de vid indelta arméns förvaltning tjenstgörande batalj

onskommissarier.

Kompaniområdena. Till befälhafvare för dessa syntes arméförvaltningen

kompanicheferne, enligt det system för rullföringens ordnande,

som nu angifvits, vara sjelfskrifna. De hafva sina biträden i fanjunkarne.

Åt de förre böra således anslås årsdagaflöning, åt de senare

dylik förmån jemte portionsersättning. Då emellertid på detta sätt

skulle finnas medel icke blott för rullföringen inom kompaniområdet

utan äfven för kompanibefälets förande under hela året, kunde de nu

Bill. Ull Rihd. Prat. 1880. I Sami. I Afä. 1 Raft. 0

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Fjerde liufvudtiteln.

för expeditionsföringen inom kompanierna anslagna tjenstgöringspenningar

indragas. Derigenom skulle uppnås det framhållna önskningsmålet,

att åstadkomma besparing i kostnaden för tjenstgöringens upprätthållande

under tiden mellan vapenöfningarne.

Arméförvaltningen fäster i sammanhang härmed uppmärksamhet

på en mindre organisationsbrist vid indelta infanteriet, på hvilken härvid

borde rådas bot, åtminstone i så stor utsträckning, som utan större

kostnad eller personalökning låter sig göra. Vid indelta infanteriet

saknades nemligen underofficersbiträde för regemente- och corpschefernes

samt för regementsintendenternes expeditioner, en brist, som

för de senares räkning med särskild kostnad blifvit tills vidare afhulpen

medelst det för utbildning till bataljonskommissarier kommenderade

underbefäl. Att emellertid för båda dessa expeditioner erfordras biträde

af ifrågavarande art och att detta för regementscheferne, när de

blifva chcler för inskrifningsområden, är ännu nödvändigare finner

arméförvaltningen obestridligt. Vid de indelta infanteriregementena,

der till följd af inskrifningsområdenas vidsträcktare omfång, såsom

omfattande två bataljonsområden, behofvet af skrifbiträde för chefsexpeditionerna

är mest oafvisligt, finnas ock medel till detsammas afhjelpande

utan betydligare kostnad. Vid 18 af dessa 19 regementen

blefvo nemligen af 1877 års Riksdag, på Eders Kongl. Maj:ts förslag,

anslagna två nya sergeantsaflöningar för hvarje regemente. Vid det

19:de regementet, Bohusläns, hade ingen ny dylik aflöning föreslagits,

emedan i då föreliggande, på den år 1874 föreslagna härordning grundade,

organisationsplanen, hvari ingick en omfördelning af stamstyrkan,

regementet var afsedt att indragas. Nämnda sergeantsplatser äro tills

vidare tilldelade två bland kompanierna vid hvarje regemente, hvarigenom

dessa kompaniers underofficersstat blifvit olik öfriga kompaniers

inom regementena. Arméförvaltningen har derföre föreslagit, att dessa

båda sergeanter flyttas till staben och i egenskap af stabssergeanter

tilldelas lika aflöning som bataljonsadjutanterne, följaktligen få sina

nuvarande tjenstgöringspenningar, 200 kronor, förvandlade till arfvoden

å enahanda belopp. Donna öfverflyttning till staben skulle medföra

ökad kostnad endast för 305 dagars dagaflöning samt 365 dagars

portionsersättning åt hvardera. Dertill borde, för likformighetens skull,

komma aflöning till 2 nya dylika platser vid Bohusläns regemente.

Genom att ställa båda dessa stabssergeanter till regementschefens förfogande

skulle inskrifningschefernes behof af biträde vara sedt till godo,

hvarförutom, såsom en ytterligare vinst, erhölles möjlighet att tidtals

lemna regementets ekonomiska förvaltning en alldeles nödvändig hjelp.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Fjerde lmfvudtiteln.

Hvad angår beväringstrupperna skulle till områdesbefäl samt för inskrifning

och rullföring tagas i anspråk personal från marinregementet, Hallands

infanteribataljon och Vesternorrlands beväringsbataljon för 3 bataljonsoch

12 kompaniområden. För dessa erfordras billigtvis något högre

ersättning än för indelta infanteriets personal, enär icke allenast den

nuvarande aflöningen för de förre är lägre än de öfriges, utan äfven

Hallands och Vesternorrlands beväringsbefäl för närvarande njuta förmånen

att mellan vapenöfningarne få bo utom truppförbandens stånd,

och marinregementets befäl, som nu mellan vapenöfningarne är garnisoneradt

i Karlskrona, ej heller kan utan ersättning skäligen tvingas

att utflytta till kompaniområdena. Afstående! af tjenstgöringspenningar,

som nu tillkomma endast bataljonscheferne vid de båda bataljonerna

och regementsqvartermästaren vid Vesternorrlands beväringsbataljon,

borde dock, i betraktande af bataljonschefernes små löner, ej vid dessa

truppförband förekomma för någon annan än nämnde regementsqvartermästare.

Till följd af de säregna aflöningsförhållandena vid marinregementet,

der personalens tjenstgöringspenningar äro af helt annan

natur än den liknämnda förmånen vid indelta armén och egentligen

utgöra endast ett lönetillägg, kunde icke heller ifrågasättas, att marinregementets

personal skulle beröfvas denna löneförmån vid dagaflönings

erhållande. Om således dagaflöning efter grad, och för underbefälet

derjemte portionsersättning, tilldelas beväringstruppernas af rullföringen

upptagna personal, anser arméförvaltningen att denna personal i allmänhet

finge för rullföringen den ersättning, att det för personalen

tillkommande bostadstvånget derigenom kunde anses ersatt.

Arméförvaltningen har derföre vid sagda beväringstrupper beräknat

årsdagaflöning åt 3 majorer, 12 kompanichefer, 3 adjutanter samt

15 underofficerare. För de senare har upptagits fanjunkares dagaflöning

jemte portionsersättning.

Aflöning till bataljons- och kompaniområdesbefälet i Stockholm,

hvilken stad skulle delas i 2 bataljons- och 8 kompaniområden, antages,

då vid de båda fotgardesregementena finnes aktivt befäl med

dagaflöning, och då der ej erfordras särskilda afdelningsområdesbefälhafvare,

icke förorsaka någon särskild kostnad.

Afdelning sområdena. Uti 1882 års komitéförslag voro dessa upptagna

till ett betydligt antal, icke mindre än 1,280, och arfvodet åt

hvarje befälhafvare var, på sätt förut omnämnts, föreslaget till 180 kr.

I stället är antalet sådane befälhafvare nu antaget till endast 376.

Arméförvaltningen finner det vara i öfverensstämmelse med grundtanken

i den nya värnpligtsinrättningen att dessa platser besättas ej

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Fjerde hufvud titeln.

med aktive militärer, utan med afgången i reserven eller i armén qvarstående

eller under krigstid tjenstgöringsskyldige afskedade militärpersoner.

Under sådan förutsättning borde befälhafvarne aflönas ej

med dagaflöning utan med arfvode. Den betydliga tillökning i områdenas

vidd, hvilken följer af antalets minskning, måste emellertid,

om den än blifvit gjord möjlig medelst lättnader i anmälningssättet,

dock, derest kompetente personer skola för platserna erhållas, betinga

en höjning i arfvodena utöfver hvad komitén föreslagit. Då arfvodet

borde utgöra ett belopp, som kan förmå en lämplig person att åtaga

sig sysslan, — och eventuel! att från annan ort inflytta till det område,

inom hvilket han måste vara boende, — men å andra sidan det

är nödvändigt tillse att totalkostnaden, i följd af arfvodenas mängd,

ej blifver alltför stor, har arméförvaltningen trott sig vid öfvervägande

af båda dessa faktorer kunna föreslå arfvodena till 250 eller 300 kronor.

För 376 arfvoden skulle då erfordrats 94,000 eller 112,800 kronor,

men då det syntes möjligt att åtnöjas med en afdelningsbefälhafvare

inom hvarje kompaniområde, med undantag kanske inom de vidsträcktare

kompaniområdena i några nordliga och vestliga län, skulle

kostnaden, beräknad efter arfvodesbelopp af 250 kronor, kunna stanna

vid 50,000 kronor.

Kostnadsbeloppen för ofvan angifna organisation af inskrifnings-,

bataljons-, kompani- och afdelningsområdesbefälet med adjutanter och

biträden, skulle, enligt arméförvaltningens förslag, ställa sig sålunda:

Vid indelta armén skulle erfordras för uppförande af dagaflöning

för 305 dagar (60 redan förut i stat upptagna), jemte portionsersättning

åt underbefäl, beräknad för 365 dagar, nedanstående belopp,

nemligen:

åt

»

»

»

19 regementschefer ......................... å 1,525: —

5 corpschefer ................................ å 1,220: —

44 regementsofficerare ................... å 1,220: —

24 regementsqvartermästare............ å 915: —

44 regementsadjutanter (nemligen

43 nu å stat uppförda samt en,

för fyllnad i behöfliga antalet,

till biträde åt bataljonsområdesbefälhafvare

kommenderad subalternofficer).

................................ å 610: —

kr. 28,975: —

» 6,100: —

» 53,680: —

» 21,960: —

» 26,840: —

Transport kr. 137,555: —

s. 45 Kontrollera mot PDF

Fjerde liufvudtitelii.

Transport kr.

åt 176 kompaniområdesbefälliafvare

(nemligen de 172 kompanicheferne

vid indelta infanteriet

samt de, för delning af de alltför

stora kompaniområdena,

ytterligare behöflige 4 kaptener) å 915: — .

» 44 bataljonsadjutanter (om hvilket

antal arméförvaltningen gjort

liknande anmärkning, som ofvan

i fråga om regementsadjutan
terne)

.............................................. å 304: 50,

nemligen dagaflöning 122: —

och portionsersättning 182: 50 .........................

36 stabssergeanter............................. å 304: 50 .

2 nya stabssergeanter vid Bohusläns

regemente med lön ......... kr. 360

kr.

»

för

dagaflöning för 365 dagar

å 0,40

»

146:

—

portionsersättning för d:o

å 0,50

»

182:

50

arfvode ...................................

»

200:

—

beklädnad..............................

B

120:

—

summa

kr.

1,008:

50

för 176 fanjunkare (om hvilket antal blifva

gjord liknande anmärkning,

som ofvan i fråga om kompani
områdesbefälhafvarne)

...............

nemligen dagaflöning ... 305: —

och portionsersättning 182: 50.

tillsammans.......................................................

487: 50

kr.

Häremot komme att från staterna afföras tjenstgöringspenningar

med följande belopp:

för 19 regementschefer......... å 1,500: — kr. 28,500: —

b 5 corpschefer ............. å 1,200: — » 6,000: —

» 19 öfverstelöjtnanter ..... å 600: — » 11,400: —

» 43 majorer ............ å 500: — )) 21,500: —

Transport kr. 67,400: —

45

137,555: —

161,040: —

13,398: —

10,962: —

2,017: —

85,800: —

410,772: —

410,772: —

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Fjerde hufvudtitcln.

Transport kr.

67,400:

—

lö

t* 24 regementsqvartermä-

stare ........................

å

400

—

kr.

9,600

—

))

43 regementsadjutanter

å

200

—

»

8,600

—

»

172 kaptener af 1 klass...

å

400

—

»

68,800

—

»

84 dito af 2 klass ..

\

a

200

—

»

16,800

_

»

172 löjtnanter af 1 klass

\

a

120

—

»

20,640

_

)>

144 dito af 2 klass

å

120

—

)>

17,280

_

))

172 underlöjtnanter ........

å

120

—

»

20,640

_

))

43 bataljonsadjutanter ...

å

200

—

»

8,600

_

»

172 fanjunkare ...............

\

a

300

—

»

51,600

--

))

5 sergeanter af 1 klas-

sen (nemligen 1 såsom

kommenderad batal-

jonsadjutant och 4 så-

som kommenderade

biträden bos kom-

paniområdesbefälbaf-

varne)..........................

\

a

200:

—

1,000:

~ kr

Alltså skulle erfordras såsom tillökning vid indelta

infanteriet för inskrifningen och rullföringen af värnP%%e

.........................................................................................

410,772: —

290,960: —

119,812: —

Vid beväringstrujoperna erfordras såsom ersättning för inskrifning

och rullföring dagaflöning

åt 3 regementsofficerare å 1,460: — .............................. kr.

» 12 kaptener å 1,095: —................................. »

» 3 adjutanter å 730: —................................. »

samt

åt 15 underofficerare med dagaflöning.

.............................. kr. 365: —

portionsersättning .......... x> 182: 50 pr 547. 5Q

tillsammans kr.

4,380: —

13,140: —

2,190: —

8,212: 50

27,922: 50

hvaremot skulle indragas tjenstgöringspenningarne för

regementscjvartermästaren vid Vesternorrlands beväringsbataljon.

............................................................................ » 4Q0:__

då behofvet af tillökning åt beväringstrupperna blifver kr. 27,522: 50

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Fjerde hufvudtiteln.

Hela kostnaden för områdesbefälet samt inskrifning-

och redovisning af de värnpligtige skulle således,

när det nu angifna system för denna kostnads utgående

kunnat fullt genomföras, utgöra vid indelta armén ..... kr.

vid beväringstrupperna .................................................. »

arfvoden åt afdelningsområdesbefälhafvare............... »

119,812

27,522

50,000

tillsammans kr. 197,334

SO

50

Arméförvaltningen har slutligen erinrat, att någon tid torde åtgå,

innan en reglering af aflöningsförhållandena vid indelta infanteriet, sådan

den nu föreslagits, kan till fullo genomföras, enär det icke skäligen

kunde ifrågasättas att ålägga löntagare skyldighet att underkasta

sig de förändrade aflönings- och tjenstgöringsförhållandena förrän

lian uppflyttas i högre lönegrad. I fråga om dem, livilka få sina

aflönings vilkor förbättrade, måste naturligen antagas, att de genast frivilligt

ingå på de nya vilkoren. Eu del af subalternofficerarne komme

val ock sannolikt att frivilligt afsåga sig rätten till tjenstgöringspenningar

mot friheten att mellan vapenöfningarne välja bostad inom eller

utom regementets stånd. Då deremot andra af denna befälsklass ej

torde finna sådant med sin fördel öfverensstämmande, skulle följaktligen

under tiden medel kunna komma att fattas till fullständigt genomförande

af nu ifrågasatta reglering. Arméförvaltningen hade derför

skolat föreslå, att till bestridande af de under öfvergångstiden till Äfventyr^

utgående, enligt denna reglering till indragning afsedda tjenstgöringspenningar

ett särskildt förslagsanslag af lämpligt belopp anvisades,

om ej arméförvaltningen föreställt sig att vid en skärpt tillämpning.

af nådiga cirkuläret den 26 november 1875, som för åtnjutande

af tjenstgöringspenningar i allmänhet fordrar tjenstgöring under ett

qvartal mellan vapenöfningarne, dylik förmån, — då framdeles kompanichefen

eller den ställföreträdare för honom, som mot den platsen

anslagna dagaflöning gör hans tjenst, komme att hela året ombesörja

expeditionsföringen vid kompaniet, — skulle mera sällan komma att

af subalternofficerare intjenas. Enligt arméförvaltningens åsigt borde

derföre ingen oöfvervinnelig svårighet uppkomma att, om den ofvan

angifna kostnadssumman, i jemnadt tal 198,000 kronor, ställes till

Eders Kongl. Maj:ts förfogande, anordna, utom den öfriga tjenstgöringen,

jemväl befälet öfver inskrifnings- och öfriga områden med dertill

hörande inskrifning och redovisning.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Fjerde hufrudtiteln.

I sammanhang med den sålunda lemnade redogörelse för arméförvaltningens

förslag förmälde departementschefen att, derest vid det

definitiva bestämmandet af inskrifningsområdena denna angelägenhet

befinnes lämpligen kunna så ordnas, att särskildt område äfven tilldelas

Vermlands fältjägareorps i likhet med indelta infanteriets corpser, borde,

på samma sätt som vid dessa corpser, vederbörande befäl och underbefäl

vid Vermlands fältjägarecorps också erhålla dagaflöning, men tjensto-öringspenmngar

vid corpsen i stället indragas, utan att dock sadant

lomme att verka till förhöjning af den för samtliga värnpligtsområdena

beräknade kostnadssumman af 198,040 kronor.

Vidare och sedan departementschefen anmält, att han, med angilvande

af hufvudgrunderna i det ifrågasatta förändrade aflöningssystemet,

infordrat yttranden deröfver från generalbefälhafvarne och samtlio-e

cheferna för regementen och corpser vid indelta infanteriet samt

från chefen för Vermlands fältjägarecorps, hvilka yttranden nu föredrogos,

fortsatte departementschefen sitt anförande sålunda:

Genom den nya värnpligtslagen är i afseende å kontrollen a de

värnpligtige föreskrifvet, bland annat, att de i hären inskrifne värnpligtige,

som tillhöra beväringen, skola hos vederbörande kompanibefäl

gorå anmälan om aflyttningar till annat kompaniområde, om tillfälligt

vistande utom kompaniområdet i vissa fall m. m. För fullgörandet af

de åligganden, nämnda och öfriga skyldigheter i afseende å konti ollen

och redovisningen af de värnpligtige medföra för kompanibefälet,

äfvensom till befrämjande af befälets personalkännedom, läicr det vara

ändamålsenligt, att åt kompaniexpeditionen vid det indelta infanteriet

gifves en mera stadig anordning än den, som förefinnes så länge skyldigheten

att föra nämnda expedition, såsom nu är fallet, vexlar mellan

befälspersonalen hvar tredje månad. En anordning i nämnda syfte synes

vara önskvärd jemväl af det skäl, att sedan i följd af indragningen

utaf kompanichefernes boställen bandet mellan desse chefer och kompaniets

manskap måhända i någon man lossats, anordningen skulle bidraga

att åter åstadkomma en ständigare beröring mellan kompanichefen

och hans underlydande.

Då kompanichefen ålägges att föra befälet och expeditionen vid

kompaniet under hela året, måste, såsom af det föregående framgår,

för denna befattning, med indragning af tjenstgöringspenningarne, beräknas

dagaflöning, och först genom införande mera allmänt af sist

nämnda aflöningsform i utbyte mot tjenstgöringspenningarne — på sätt

det nu föredragna förslaget afser — blifver det möjligt komma der
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Fjerde liufvndtitoln.

hän, hvilket jag anser vara det enda riktiga, att ersättning utöfver

den fasta lönen utgår endast under verklig tjenstgöring.

Af de hörda militärmyndigheterna hafva också de aldra fleste gillat

förslagets grunder. Bland de erinringar, som i detaljfrågor blifvit

gjorda, möter från flera håll den, att underbefälet, hvars aflöningsförmåner

för närvarande äro ganska knappt tillmätta, syntes vid förslagets

genomförande ej skola komma i åtnjutande af tillbörlig ersättning

för den tjenstgöring, som kräfdes af detta befäl. Den farhåga, som

sålunda uttalats, beror emellertid uppenbarligen derpå, att vederbörande

icke tagit i beräkning, att underbefälet, enligt det nya systemet,

skulle jemte dagaflöningen undfå förmånen af portionsersättning, hvartill

medel här ofvan blifvit beräknade, och lärer vid sådant förhållande

denna betänklighet förfalla. Deremot finner jag beaktansvärd den anmärkning,

som blifvit gjord att, för tillgodoseende af subalternofficerarnes

utbildning och för att göra dem lämpliga att framdeles i sin ordning

öfvertaga kompanibefäl, dessa yngre officerare borde beredas tillfälle

att mellan mötestiderna göra tjenst vid kompanierna i något större

utsträckning, än som kunde ifrågakomma, derest sådan tjenstgöring

finge af dem skötas endast vid förfall för kompanicheferne. Detta är

obestridligen af icke ringa vigt, men billigheten fordrar då ock, att

subalternofficerarne, vid mistning af tjenstgöringspenningarne, komma

i åtnjutande af dagaflöning vid nämnda tjenstgöring likasom äfven vid

vissa andr^ tillfällen, då de mellan mötena göra effektiv tjenst, såsom

under kommendering till krigshögskola in. fl. kommenderingar, vid

hvilka hvarken arfvode, traktamente eller dagaflöning eljest komme

dem till del.

Till bestridande af utgifterna för dagaflöning vid nu omförmälda

och dermed jemförliga tjenstgöringstillfällen har jag beräknat erfordras

ett ungefärligt belopp af 20,000 kronor. Under öfvergångstiden, innan

ännu de för regleringens genomförande påräknade tjenstgöringspenningar

mera allmänt blifvit i följd af befordringar till högre lönegrad

lediga för ändamålet, kan och bör nämnda belopp hufvudsakligen tagas

i anspråk för tillämpningen af det nya aflöningssättet, på det öfvergången

från de gamla förhållandena må med bibehållen nödig hänsyn

till billighetens fordringar kunna verkställas utan äskande af extra anslag

för öfvergångstiden.

Ersättningen till värnpligtsområdenas befäl skulle, vid tillämpning

af det här föreslagna sättet för dessa angelägenheters ordnande, komma

att, efter nämnda oundgängliga tillägg af 20,000 kronor, uppgå till ett

belopp af inalles endast 218,000 kronor; och då 1882 års landtörn

till Itihd. Prof: 1880. 1 Samt. 1 Afl. 1 Haft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Fjerde hufvudtiteln.

svarskomités förslag, såsom förut blifvit nämndt, skulle för dess tillämpning,

äfven med det mindre antal värnpligtsområden, som nu

blifvit förutsatt, kraft en kostnad uppgående till icke särdeles långt

ifrån 400,000 kronor, torde häraf få anses framgå, att vid frågans lösning

med största omsorg tagits hänsyn dertill, att anordningen måtte

blifva för statsverket så litet betungande som möjligt.

'' Jag hemställer således, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen,

att — jemte det Kongl. Maj:t medgifves att i

vederbörande aflöningsstater vidtaga de ändringar,

hvilka påkallas af ofvan framlagda plan för handhafvandet

af inskrifningen och redovisningen af de värnpligtige

samt för anordnande af befälet i inskrifnings-,

bataljons-, kompani- och afdelningsområdena — Riksdagen,

i afvaktan att de härtill nödiga medlen, efter

fulla genomförandet af det i nämnda plan ingående

nya aflöningssätt för en del af arméns befäl, kunna

på sina tillbörliga anslag fördelas, nu måtte under

fjerde hufvudtiteln näst efter anslaget till beväringsmanskapets

vapenöfningar uppföra under benämning

»ersättning åt värnpligtsområdenas befäl m. {1.» ett

särskildt ordinarie anslag å 218,000 kronor.

[13.]

Anslagstillägg

för beväringens

behof.

Försvarsverket till lands i allmänhet eller arméförvaltningens departement.

Artilleridepartementet. De förhöjda kostnader, som drabba artilleridepartementets

andel i detta anslag i följd af nya värnpligtslagens tillämpning

år 1887 och med afseende derå, att beväringsmanskapet vid

den blifvande förlängningen i öfningstiden kommer att i större utsträckning

än hittills öfvas i målskjutning, hafva af artilleridepartementet i dess

underdåniga skrifvelse den 5 december 1885 blifvit sålunda beräknade:

underhåll af gevär med tillbehör................................. kronor 3,500: —

tillverkning af kopparpatroner ....................................... )> 51,400: —

tändhattar till kammargevärsskott................................. » 6,600: —

krut till skarpa och lösa patroner samt kammargevärsskott

....................................... » 4,000: —

tillverkningskostnader för desamma.............................. » 6,600: —

transportkostnader........................................................... » 6,500: —

Summa kronor 78,600: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fjerde liufvudtiteln.

51

Till detta årliga behof komme vidare utgifterna för

anskaffning af ytterligare

erforderlig målskjutnings-

utredning .............................

........................................ kronor

17,175: —

uppförande af skottvallar

med blinderingar ............ »

3,000: —

Summa kronor

20,175: —

eller i jemnadt tal............

................................................ »

20,200: —

hvilken utgift dock, såsom varande endast af tillfällig beskaffenhet,

borde bestridas från medel på extra stat.

Intendentsdep ar temeritet. I detta departements andel i anslaget skulle,

enligt hvad intendentsdepartementet i sin underdåniga skrifvelse den

9 december 1885 anmält, erfordras förhöjning för år 1887 i anledning

af dels förlängningen i beväringens vapenöfningar med 6 dagar och

dels Gotlands nationalbevärings ifrågasatta likställighet med den öfriga

beväringen i afseende å beklädnaden.

För 6 dagars förlängd exercistid, beräknad för en m an s k ap s styr ka

af 30,000 man, efter 53,37 öre om dagen för hvarje man, skulle, till

bestridande af kostnaderna för beklädnads-, remtygs- och utredningsm.

fl. persedlar, deribland inberäknadt äfven kapotter, erfordras en anslagsförhöjning

i jemnadt. tal af.................................... kronor 96,000: —

För Gotlands nationalbeväring, der Kronan för

närvarande, jemte slitningsersättning för de s. k.

småpersedlarne, består endast remtygs- och personela

utredningspersedlar utom renslar, har arméförvaltningen

för en styrka af omkring 500 man under

30 dagar beräknat erfordras i jemnadt tal 8,000

kronor, hvarifrån dock borde afdragas nu utgående

kostnader med omkring 4,000 kronor, i följd hvaraf

det behöfliga tillägget blefve....................................... » 4,000: —

Summa kronor 100,000: —

Härförutom har intendentsdepartementet ansett nödigt, att till nyuppsättning

af lifmunderings- och exercismunderingspersedlar samt

kapotter och renslar vid Gotlands nationalbeväring, derest denna beväring

i fråga om beklädnad och utredning likställes med det öfriga

beväringsmanskapet, anvisas såsom extra anslag för en gång 70,000

kronor.

På grund af den sålunda förebragta utredning hemställer jag, med

iakttagande af den för jemnande af anslagets slutsumma nödiga jemk
-

An slagstil lag

för beväringens

behof.

s. 52 Kontrollera mot PDF

[14.]

Förhöjning

af anslaget

till byggnader.

52 Fjerde hufvudtitelii.

ning i anslagstillägget, clet Eders Kong]. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att, i anledning af den år 1887 inträdande förlängning

i öfningstiden för beväringen samt till beredande

åt Gotlands nationalbeväring af likställighet

med det öfriga beväringsmanskapet i afseende å

förmånen af beklädnad på Kronans bekostnad,

höja anslaget till »försvarsverket till lands i allmänhet»,

nu........................................... kronor 2,150,916: —,

med .................................................. » 178,584: —

till ................................................ kronor 2,329,500: —;

samt att såsom extra anslag för år 1887 bevilja

dels till anskaffning för beväringen af målskjutnings
utredning.

...................................... kronor 20,200: -—.

och dels till nyuppsättning af

munderings- in. fl. persedlar fölen

klass af Gotlands nationalbeväring

......................................... » 70,000: —.

Byggnader och sängkläder på mötesplatserna m. m.

Enligt den utförliga utredning, som lemnades af arméförvaltningen

å intendentsdepartementet i dess underdåniga skrifvelse den 12 november

1883 angående behofvet af anslag för år 1885, hade de utgifter

för byggnader å mötesplatserna, som under de föregående åren blifvit

genom intendentsdepartem entet bestridda från de begge vapenöfningsanslagen,

uppgått i medeltal för hvarje år till omkring 100,000 kronor.

Derjemte hade för sådana byggnader å mötesplatserna, nemligen

gevärsförråd, ammunitionsbodar och smedjor, som hörde under artilleridepartementets

förvaltning, enligt en inom detta departement gjord

medelberäkning för tio år, erfordrats i medeltal ett årligt belopp af

13.257 kronor, så att totalsumman för samtliga byggnaderna utgjorde

113.257 kronor årligen eller, i jemnadt tal, 115,000 kronor.

Med bifall till den af mig uttalade åsigt, att kostnaderna för byggnader

å mötesplatserna icke lämpligen borde vidare bestridas från de

begge vapenöfningsanslagen, utan att medlen derför borde i stället

uppföras såsom ett- särskilt anslag till byggnader å mötesplatserna,

med hvilket borde sammanföras anslaget under fjerde hufvudtiteln å

50,000 kronor till underhåll af sängkläder in. m. på mötesplatserna, på

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Fjerde hufvudtiteln.

det de för inqvarteringen derstädes afsedda medel måtte blifva förenade

under ett enda anslag, föreslog Eders Kongl. Maj:t vid 1885 års

riksdag, att till bestridande af kostnaderna ej mindre för underhållet

af samtliga byggnader jemte förekommande nybyggnader å mötesplatserna

för indelta arméns, Yermlands fältjägarecorps’ och beväringsmanskapets

behof samt för kompanitrossbodarnes underhåll, än äfven

för underhållet af sängkläder m. m. å mötesplatserna, omförmälda anslag

till underhåll af sängkläder in. m. å 50,000 kronor måtte under

benämning: »byggnader och sängkläder på mötesplatserna m. m.» uppföras

såsom reservationsanslag med ett till 165,000 kronor förhöjdt belopp.

Denna framställning bifölls af Riksdagen endast på det sätt, att

anslaget å 50,000 kronor till sängkläder m. in. förhöjdes med 50,000

kronor samt i riksstaten för år 1886 uppfördes under benämning:

»byggnader och sängkläder på mötesplatserna m. m.» med sammanlagdt

100,000 kronor, hvarmed skulle bestridas samtliga de utgifter

förslaget afsåg.

Såväl arméförvaltningens intendentsdepartement, som chefen för

artilleridepartementet hafva emellertid nu hvar för sig i sina underdåniga

skrifvelse!- rörande anslagsbehofven för år 1887 erinrat, att de

af Riksdagen sålunda anvisade medel äro alldeles otillräckliga till bestridande

af de utgifter, för Indika nu ifrågavarande anslag är afsedt,

samt derföre begärt anslagets höjande till det belopp af 165,000 kronor,

som enligt myndigheternas åsigt nödvändigt erfordras och som vid

1885 års riksdag äskades.

På sätt ofvan blifvit nämndt, hafva i verkligheten utgifterna från

artilleri- och intendentsdepartementen för byggnaderna å mötesplatserna

efter medelberäkning uppgått till 113,257 kronor årligen, men under

senare åren hafva efter hand tillkommit allt flera byggnader å mötesplatserna,

hvilka byggnader till största delen uppförts med anvisade

extra medel. Att dessa nya byggnader icke utgöra något obetydligt

antal inses deraf, att vid statsregleringen år 1877 nybyggnadskostnaden

ensamt för barackerna antogs till icke mindre än 1,215,500 kronor,

hvaraf 1,099,300 kronor för beväringsmanskapets baracker, och

för dessa med flera tillkomna nya byggnader måste underhållskostnader

naturligtvis också uppstå till höjande af den på grund af förhållandena

under föregående år beräknade årliga medelkostnaden, hvarjemte från

nu förevarande anslag böra bestridas utgifterna för nödvändiga nybyggnader,

hvartill jag räknar matskjul för beväringsmanskapet och utvidgande

efter hand af förrådslokalerna för vidtagande af den ur militärisk

synpunkt önskvärda anordning att den indelta stamtruppens lifmunde
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Fjerde hufvudtiteln.

ringar, som nu vid de flesta regementen förvaras i s. k. rotekistor eller,

vid rusthållsregementena, uti rustkamrar, hvilka af rote- och rusthållare

tillhandahållas, måtte blifva öfverflyttade till förråden å mötesplatserna.

Vid dessa förhållanden synes mig det belopp af 115,000 kronor,

som på grund af vunnen erfarenhet om byggnadsutgifterna har beräknats

att vid sammanslagning af de för inqvarteringen å mötesplatserna

afsedda medel böra tilläggas det gamla anslaget å 50,000 kronor till

sängkläder in. in., uppenbarligen icke tåla nedsättning utan att på samma

gång uppstår fara, att byggnaderna i brist på underhållsmedel komma

att i förtid förfalla, hvarigenom skulle för statsverket uppstå betydligt

drygare kostnader än om tillräckliga medel användts till underhållet.

Jag instämmer derföre i arméförvaltningens åsigt om nödvändigheten

af anslagets bestämmande till samman lagd t 165,000 kronor.

Det var också endast under förutsättning att så komme att ske,

som jag vid senaste statsregleringen fann mig på grund af de synnerligen

stora praktiska svårigheter, som möta vid kompanitrossbodarnes

underhåll genom rotehållarne, böra ifrågasätta, att kronan finge med de

begärda byggnadsmedlen bestrida utgifterna äfven för nämnda trossbodar,

hvartill det nuvarande anslagsbeloppet deremot icke lemnar tillgång.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får jag hemställa, det

Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen,

att höja anslaget till byggnader och sängkläder

på mötesplatserna m. m.,

nu......................................................... kronor 100,000: —

med....................................................... » 65,000: —-

till

kronor 165,000

Artilleriskjutskolor.

[15.]

Anslag till Uti skrifvelse den 4 december 1885 har generalfälttygmästaren

artslo"or.iUt" 0°k c^iefen för artilleriet gjort framställning om anordnandet af särskilda

skjutskolor för fält- samt fästningsartilleriet.

Med afseende härå förmäler generalfälttygmästaren och chefen för

artilleriet, hurusom behofvet af särskilda skjutskolor för artilleriet inom

de flesta europeiska länder redan länge varit tillgodosedt samt att äfven

hos oss frågan om inrättandet af dylika skolor sedan många år stått

på dagordningen. Förslag härom hade väckts redan år 1874 af de

komiterade, hvilka hade att yttra sig angående grunder för en ny här
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Fjerde hufvudtitehi.

ordning, och uttalade komiterade den mening att skjutfärdighet är vid

artilleriet ännu nödvändigare än vid andra vapen. Komiterade yttrade

nemligen i detta ämne: »Ett infanteri, som skjuter illa, och ett rytteri,

som icke skjuter alls, kunna dock användas, men ett artilleri, som icke

besitter skicklighet i skjutning är oanvändbart, vore dess manöverfärdighet

aldrig så högt uppdrifven, ty elden är artilleriets enda stridssätt)-).

Komiterades förslag, upptaget i den nådiga proposition till härväsendets

ordnande, som förelädes 1875 års Riksdag, ledde emellertid icke till

någon påföljd, enär berörda proposition icke vann Riksdagens bifall.

Sedermera hade så väl särskilda utskottet vid 1878 års riksdag som

den senaste landtförsvarskomitén framstält förslag i ämnet, och i det

vid 1883 års riksdag framlagda förslag till lag om ny härordning förekom

bland härens skolor äfven artilleriskjutskolor, för hvilka i sammanhang

härmed jemväl äskades ett anslag för år 1884 af 20,000 kronor.

Då efter försvarsfrågans fall vid nämnda riksdag det icke vore att

vänta, att denna för artillerivapnet så vigtiga fråga skulle i sammanhang

med ett fullständigt ordnande af härväsendet kunna vinna sin

lösning, och då artilleriets skjutfält vid Marma numera vore så ordnadt

att skjutskola för fältartilleriet kunde dit förläggas, hade generalfälttygmästare]!

och chefen för artilleriet ansett sig höra låta, med

tillämpning å våra förhållanden af den erfarenhet man under sista tiden

i utlandet vunnit rörande dylika skolor, utarbeta fullständiga förslag i

ämnet, hvilka förslag blifvit Eders Kongl. Maj:t understälda.

De skjut- och kastöfningar för artilleribefälet, som hittills plägat

ega rum på Tånga hed, hvilken plats dock icke längre är duglig för

skarpskjutning med de nyare kanonerna, hade, enligt hvad generalfälttygmästaren

och chefen för artilleriet erinrat, lika litet som de på senare

tider företagna gemensamma underbefälsöfningarna kunnat anses

motsvara de utländska skjutskolorna. Vid infanteriet hade särskilda

skjutskolor blifvit inrättade och inom detta vapen hade skjutskickligheten

erkänts vara af sådan betydelse, att hvarje infanteriofficer numera

måste vid skjutskolan genomgå en fullständig lärokurs innan befordran

till löjtnantsgraden kan vinnas. Skjutfärdigheten inom infanterivapnet

har härpå vunnit betydligt. Med hänsyn till den än större vigten af

skjutfärdighet vid artilleriet vore det derföre hög tid att åtgärd vidtoges

för att höja sagda färdighet vid detta vapen.

Härför fordrades, att skjutmetoderna förenklades och förbättrades

samt att befälet erhölle tillräcklig öfning, hvilket allt endast genom

skjutskolor kunde ernås. Till de särskilda artilleriregementenas årliga

skjutöfningar måste visserligen såsom tillförene förläggas den hufvud
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Fjerde liufrudtiteln.

sakliga utbildningen i skjutning, men vid artilleriskjutskolorna skulle

årligen åt ett antal officerare -bibringas sådan högre utbildning deri,

att genom deras ledning skjutöfningarne komme att rätt bedrifvas vid

regementena, hvarjemte i artilleriskjutskolorna borde meddelas årets

underbefälselever i högsta klassen praktisk skicklighet såväl i skjutning

som i de i fält förekommande arbeten.

I betraktande af de olikheter, som förefinnas emellan fält- och

fästningsartilleriet med afseende å så väl vapnens natur, som pjeser

och skjutmetoder, upptager förslaget

dels en skjutskola för fältartilleriet, förlagd till Marma skjutfält, och

dels eu skjutskola för fästningsartilleriet, förlagd till Vaxholm.

Fältartilleriets skjutskola skulle lämpas efter behofvet vid 30 fältbatterier,

fästningsartilleriets efter behofvet vid de nuvarande 6 fästningskompanierna.

Personalen skulle utgöras, vid den förra skolan af 17 officerare

med vederlikar samt 90 underbefäl och menige, hvartill komme erforderlig

handräckningspersonal från svea artilleriregemente; vid den senare

skolan af 4 officerare och 12 underbefäl med handräckningspersonal,

tagen från de å Waxholm Oscar Fredriksborg förlagda fästningskompanierna.

Kostnaderna för dessa skolor, Indika skulle vara sammandragna

under en tid af sex veckor, hafva blifvit på följande sätt beräknade:

fältartilleriets skjutskola: arfvoden för lärare, traktamentsersättningar,

rese- och transportkostnader,

utgifter för materiel m. m................................... kronor 13,450: —

fästningsartilleriets skjutskola: dylika utgifter, af

Indika en del stälde sig billigare vid denna

skola enär 4 af fästningskompanierna äro förlagda

på platsen och således icke taga i anspråk

rese- och transportkostnader .................... » 2,150: —

diverse utgifter vid Manna skjutfält för tillsyn och

vård af byggnader och inventarier, af der qvarlemnad

artillerimateriel och ammunition, af skjutfältet

och stängslet kring detsamma m. m., äfvensom

för transporter å fältet samt vägars

underhåll in. m.......................... ................................ )-. __ 2,500: —

Summa kronor 18,100: —,

hvilket belopp chefen för artilleriet anhåller måtte för ändamålet varda

hos Riksdagen äskadt.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Fjerde hufvudtiteln.

Beträffande de i denna kostnadssumma ingående utgifter vid Manna

skjutfält förmäler chefen för artilleriet sig hafva ansett att, änskönt

dessa utgifter äfven tillgodokomme alla andra som begagnade skjutfältet,

såsom svea artilleriregemente, artilleri- och ingeniörhögskolan,

krigshögskolan, krigsskolan, skjutkommissionen för artilleriet och infanteriet

m. fl., nämnda kostnader likväl, då de svårligen kunde uppdelas,

lämpligast kunde upptagas bland kostnaderna för skjutskolorna, enär

skjutfältet årligen längsta tiden komme att af fältartilleriets skjutskola

begagnas.

Under förutsättning, att omförmälda belopp 18,100 kronor anvisas

till artilleriskjutskolor, skulle deremot följande under anslaget till artilleriet

nu uppförda medel, såsom förut vid behandlingen af samma anslag

blifvit nämndt, icke vidare blifva erforderliga, nemligen

till artilleribefälets skjutöfningar...................................... kronor 5,000: —,

till artilleriunderofficerares gemensamma skjutöfningar » 2,500: -—

tillsammans kronor 7,500: - .

Afräknas sist nämnda belopp, visar sig tillökningen i utgifter

komma att för artilleriskjutskolorna i verkligheten uppgå till endast

10,600 kronor.

Då jag i allo delar den af generalfälttygmästaren och chefen för

artilleriet uttalade åsigt om vigten deraf, att särskilda artilleriskjutskolor

för fältartilleriet och fästningsartilleriet snarast möjligt komma

till stånd, och då detta angelägna behof kan afhjelpas med jemförelsevis

ringa kostnad, får jag tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t måtte

föreslå Riksdagen,

att under fjerde hufvudtiteln, näst efter anslaget

»till skjutskolor», uppföra under benämning »artilleriskjutskolor))

ett ordinarie reservationsanslag å 18,100

kronor;

samt att vid bifall härtill det nuvarande anslaget

»till skjutskolor» må i riksstaten benämnas »skjutskolor

för infanteriet och kavalleriet».

Beträffande öfriga ordinarie anslag under fjerde hufvudtiteln, har öfrig* ordi
,

narie anslag.

Bill. till Riksd. Frat. 1886. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

[16.]

Jemkning af

anslaget.

58 Fjerde hufvudtiteln.

jag icke att föreslå annan förändring för år 1887, än att förslagsanslaget
-

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementets

afdelning af Kongl. Maj:ts kansli,

hvilket anslag nu är upptaget till 4,329 kronor, torde böra för jemnande

af de ordinarie anslagens slutsumma ökas med 8 kronor till

4,337 kronor.

Fjerde hufvudtitelns ordinarie anslag utgöra nu kronor 19,016,300: —.

De af mig ifrågasatta nya och tillökningar i

förut befintliga ordinarie anslag, efter afdrag

af den föreslagna nedsättningen i anslaget

till fältartilleriet och afförande från

riksstaten af hela anslaget till lifbeväringen,

uppgå tillsammans till 872,700 kronor; och

skulle således de ordinarie anslagen genom

tillägg af detta belopp, ................................. » 872,700: —,

komma att höjas till ................................................... kronor 19,889,000: —.

I nämnda förhöjning af 872,700 kronor ingå emellertid sådana

anslagsbelopp, som blifva af nöden i anledning af den nya värnpligtslagens

tillämpning under år 1887 och för beredande åt Gotlands nationalbeväring

af större likställighet i afseende å förmåner med beväringsmanskapet

å fastlandet, med icke mindre än sammanlagdt 666,584 kronor,

hvarförutom af enahanda orsaker äro föranledda de under anslaget

»försvarsverket till lands i allmänhet)) omförmälda två extra anslag å

dels 20,200 kronor och dels 70,000 kronor eller tillsammans 90,200

kronor.

Extra anslag.

Departementschefen öfvergick härefter till frågan om de anslag

på extra stat, som för år 1887 skulle blifva erforderliga utöfver de två

extra anslag å 20,200 kronor till anskaffning för beväringen af målskjutningsutredning

och å 70,000 kronor till nyuppsättning af munderingsm.

fl. persedlar för en klass af Gotlands nationalbeväring,1 hvarom förmälts

vid behandlingen af anslaget »försvarsverket till lands i allmänhet»;

och anförde Departementschefen i denna fråga följande:

s. 59 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

59

Artilleribehof.

Fältartillerimateriel.

Af det belopp 4,600,000 kronor, som enligt generalfälttygmästarens

och chefens för artilleriet underdåniga memorial den 15 november

1878 ansågs erforderligt för anskaffning af ny och ändring af gammal,

men brukbar fältartillerimateriel, bär Riksdagen hittills anvisat 3,200,000

kronor.

Den anskaffning och ändring af fältartillerimateriel, som under år

1887 borde ega rum, skulle, enligt hvad generalfälttygmästaren i sin

underdåniga skrifvelse den 9 november 1885 anför, blifva följande:

30 kanoner med lavetter, föreställare och tillbehör å 6,750

kronor .......................................................................................... 202,500: —

.förändring af 40 äldre ammunitionsvagnar å 110 kronor... 4,400: —

nya tillbehör till 40 ändrade ammunitionsvagnar å 186

kronor ........................................................................................... 7,440: —

förändring af 30 äldre packvagnar med tillbehör å 300

kronor ............................................................................................ 9,000: —

rid- och anspannspersedlar för 4 batterier å 30,000 kronor 120,000: —

ammunition för 5 batterier å 37,700 kronor per batteri... 188,500: —

6 reservlavetter med tillbehör till 2 artilleriammunitions
kolonner

å 3,590 kronor........................................................... 21,540: —

för 4 artilleriammunitionskolonner: ändring af vagnar, rid
och

anspannspersedlar med tillbehör å 8,500 kronor...... 34,000: —

för 7 fältartilleridivisionsstaber: ändring af fordon, rid
och

anspannspersedlar med mera å 1,800 kronor............ 12,600: —

summa kronor 599,980: —

eller i rundt tal 600,000 kronor.

Derefter skulle finnas kanoner, lavetter och föreställare, med allt

tillbehör, äfvensom ammunition för 30 af de till anskaffning föreslagna

34 batterier samt nya rid- och anspannspersedlar för 18 af de 261

batterier, som föreslagits att förses med dylika persedlar; och har

generalfälttygmästaren derföre nu hemställt, att Eders Kong]. Maj:t

måtte hos Riksdagen såsom extra anslag för år 1887 till fältartillerimateriel

äska lika belopp, som anvisats för år 1886, eller 600,000

kronor.

Härtill får jag tillstyrka nådigt bifall.

[17.]

Anslag till

fältartillerimateriel.

.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Fjerde hufvudtiteln.

[18.]

Anslag till

positionsartillerimateriel.

[10.]

Anslag till

fästningsartilleiimateriel.

Positionsartillerimateriel.

I underdånigt memorial den 2 november 1876 har generalfälttygmästaren

beräknat kostnaden för anskaffning af ett positionsartilleri

till 696,150 kronor, deraf Riksdagen hittills beviljat 550,000 kronor;

och får jag, med erinran att anslagen för detta ändamål från och med

år 1880 utgjort 50,000 kronor årligen, nu hemställa att, i enlighet med

hvad generalfälttygmästaren i sin underdåniga skrifvelse den 9 november

1885 begärt, Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att

äfven för år 1887 till fortsatt anskaffning af ‘positionsartillerimateriel bevilja

ett extra anslag af 50,000 kronor.

Fästningsartillerimateriel.

*

Kostnaden för den artillerimateriel, som erfordras för bestyckning

af den färdiga delen af Karlsborgs fästning, beräknades år 1878 uppgå

till ett belopp af 3,618,000 kronor. Af denna summa har intill

år 1882 anvisats 475,000 kronor, hvarjemte Riksdagen sedermera under

åren 1882—1885 till fästningsartillerimateriel i allmänhet beviljat tillsammans

350,000 kronor.

Den materiel af kanoner, haubitzer och kulsprutor med tillbehör,

som för de sålunda anslagna medel, 825,000 kronor, dels anskaffats

och dels kommer att under innevarande år blifva färdig, skulle, på

sätt generalfälttygmästaren i sin underdåniga skrifvelse den 9 november

1885 erinrat, icke fullt motsvara ens en fjerdedel af hvad som erfordras

till bestyckning af den redan färdiga delen af Karlsborgs fästning,

derest all den nämnda materielen användes derstädes, hvilket

enligt generalfälttygmästarens mening borde ske.

Vid sådant förhållande har generalfälttygmästaren hemställt, att till

fästningsartillerimateriel, att användas på Karlsborg, måtte begäras för

år 1887 ytterligare 100,000 kronor, men på samma gång har generalfälttygmästaren,

i betraktande af de brister å tidsenlig artillerimateriel,

som förefinnas å Vaxholm Oscar Fredriksborg och dess försvarsområde

och hvilka brister blifvit af 1878 års befästningskomité uppskattade

i värde till 2,070,031 kronor, ansett alldeles nödvändigt att medel

erhölles jemväl till ny förbättrad bestyckning derstädes, företrädesvis

för de två nya batterier å Rindö och Vermdö, till hvilkas utförande

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Fjerde hufvudtiteln.

medel vid 1885 års riksdag anslagits, samt har derföre tillstyrkt, att

till fästningsartillerimateriel för Vaxholm Oscar Fredriksborg och dess

försvarsområde måtte för år 1887 begäras ett lika stort belopp eller

100,000 kronor.

Slutligen har generalfälttygmästaren, för den händelse Eders Kongl.

Maj:t, såsom numera skett, komme att bestämma att bestyckning af

befästningarne vid Hvita Krog utanför Karlskrona skall ske genom landtförsvars-

och icke, på sätt äfven ifrågasatts, genom sjöförsvarsdepartementet,

hemställt om anvisande för år 1887 af 50,000 kronor för denna

bestyckning, hvilken beräknats i dess helhet uppgå till 261,000 kronor.

Vid jemförelse af de sålunda anmälda behofven af fästningsartillerimateriel,

anser jag det vara för närvarande mest angeläget att åtminstone

den största bristen på bestyckning för Vaxholm Oscar Fredriksborgs

försvarsområde afhjelpes och att dervid främst tillgodoses behofvet

af bestyckning för de ofvan nämnda två vigtiga batterierna å

Rindö och Vermdö; och till detta ändamåls vinnande får jag, som med

afseende å det betydliga anslag, hvilket ännu måste tagas i anspråk

för den nya fältartillerimaterielen, finner anslagsfordran för fästningsartillerimateriel

böra jemväl för år 1887 inskränkas till samma belopp,

som förut årligen äskats, derföre tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t behagade

föreslå Riksdagen att för år 1887 bevilja till fästningsartillerimateriel

ett extra anslag af 100,000 kronor.

infanteriammiinitionsvagnar.

Redan vid föregående tillfällen har inför Eders Kongl. Maj:t blifvit

anmäldt, hurusom kostnaden för dels nyanskaffning af ammunitionsvagnar

för infanteritrupperna och dels förändring af gamla dylika med

dertill hörande rid- och anspannspersedlar för ammunitionskolonnernas

behof uppginge till ett belopp af 239,112 kronor.

I enlighet med generalfälttygmästarens hemställan äskades vid

1885 års riksdag till infanteriammunitionsvagnar med tillhörande ridoch

anspannspersedlar ett extra anslag för år 1886 af 60,000 kronor,

hvaraf dock endast 30,000 kronor beviljades.

Ehuru en tid af icke mindre än åtta år, i stället för beräknade

fyra år, skulle, under antagande af samma årliga anslag, erfordras för

anskaffningen af den nya eller förändrade materiel, som för möjligen

erforderlig mobilisering af infanteriammunitionskolonnerna måste hållas

i beredskap, har generalfälttygmästaren ansett sig, i betraktande af

[20.]

Anslag till

infanteriammunitionsvagnar.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Fjerde hufvudtiteln.

öfriga anslagsbehof, nu icke böra ifrågasätta högre anslagsbelopp för

år 1887 än 30,000 kronor; och får jag hemställa, att till anskaffande

af nya och ändring af äldre ammunitionsvagnar med tillhörande rid- och

anspamisp er sedlar måtte för år 1887 äskas ett extra anslag af 30,000

kronor.

Skjutförsök.

[21.].

skjntffrsök ^ underdånig skrifvelse den 14 november 1883 anmälde generalfälttygmästaren,

att under den närmaste tiden erfordrades följande skjutförsök:
fortsatta

försök för pröfning af osmidt martinstål såsom materiel

till 12 cm. kanoner;

profning af en 16 cm. stålhaubitz med dertill hörande lavett;

jemförelse mellan svenskt 5 mm. krut och tyskt 6—10 mm. medelst

skjutning ur en 16 cm. haubitz;

fortsatta försök med åtskilliga brandrörssorter äfvensom med tändskrufvar;
dels

fortsatta och dels nya försök med granatkartescher och kartescher

till flera slag af kanoner, tillhörande positions- och fästningsartilleriet;
profning

af en 16 cm. stålkanon med dertill hörande lavett; samt

skjutförsök för undersökning af 5 mm. kruts lämplighet för 20 cm.

framladdningskanon af 1867 års modell och för 17 cm. framladdningskanon

af 1864 års modell.

Vid 1884 års riksdag begärdes till dessa skjutförsök ett extra

anslag af 30,000 kronor, hvaraf dock anvisades för år 1885 endast

15,000 kronor.

Generalfälttygmästare!! anmäler nu, att det anvisade beloppet så

mycket mindre kunnat vara tillräckligt för de uppgifna skjutförsöken,

som beräkningen af kostnaderna derför till 30,000 kronor varit grundad

på den vid föregående skjutförsök vunna erfarenhet, och då vid sådant

förhållande en del af skjutförsöken ännu ej kunnat utföras samt derjemte

inom kort förestå försök med två nya certer af artilleripjeser

äfvensom med nya krutsorter, har generalfälttygmästaren i underdånighet

hemställt, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen göra framställning

om beviljande för år 1887 till skjutförsök af ett extra anslag

å 15,000 kronor; och får jag till denna hemställan tillstyrka nådigt

bifall.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

63

Fortifikationsbehof.

Karlslborg.

För utförande af återstående arbeten å Karlsborgs fästnings landtfront,

enligt 1876 års förenklade plan, hvilken slutade å en kostnadssumma

åt 2,483,000 kronor, har beräknats skola vid 1885 års slut ännu

kräfvas en kostnad af 1,601,650 kronor, och skulle således vid slutet

af 1886, för hvilket år Riksdagen beviljat 100,000 kronor, erfordras

ett belopp af 1,501,650 kronor.

I sin underdåniga skrifvelse den 14 november 1885 anför chefen

för fortifikationen att, för att fästningen skall vara hvad man kallar

»sluten» och försvarbar åtminstone mot ett tillfälligt anfall, det dock

äfven vore nödvändigt, att det stora krutförrådet å fästningens norra

ända vore färdigt. Detta vore beräknadt. med tillhörande skyddsvallar

till en summa af 322,200 kronor. Med ett årligt anslag af 200,000

kronor borde fästningen således efter 9 år kunna ernå det första stadium

af försvarbarhet. Med så ringa summor som de, hvilka under

senaste åren anvisats, eller endast 100,000 kronor årligen, vore det

deremot ej möjligt att på dubbelt så lång tid kunna uppnå ens detta

närmaste mål, enär det alltid blefve betydligt dyrare att arbeta med

små årsanslag. I detta afseende erinrar chefen för fortifikationen, hurusom

han i underdånigt memorial den 16 november 1881, åberopadt i

det statsrådsprotokoll af den 9 januari 1882, som åtföljde Eders Kongl.

Maj:ts proposition till sistnämnda års Riksdag angående statsverkets

tillstånd och behof, inför Eders Kongl. Maj:t framlagt en utförlig utredning,

utvisande att med en årlig arbetssumma af 100,000 kronor

skulle på 9 år medhinnas mindre än som skulle kunnat utföras på 4 år

med 200,000 kronor hvarje år. I det förra fallet skulle nemligen administration

och extra arbetsomkostnader uppgå till cirka 225,000 kronor, i

det senare fallet till endast 120,000 kronor, hvaraf framginge att i det

ena fallet uppstode en ren förlust af cirka 100,000 kronor. Doge man

i betraktande dessa förhållanden och besinnade man derjemte, att rikets

öfriga fästningsbyggnader redan för flera år sedan upphört att

ställa några nämnvärda anspråk på statskassan, så borde enligt chefens

för fortifikationen åsigt till Karlsborgs fästning anslås långt betydligare

belopp än de, hvilka under senaste åren blifvit ifrågasatta, och vida

mera än de relativt små summor, som i verkligheten beviljats, helst

alla de undersökningar, hvilka Eders Kongl. Maj:t låtit anställa i fråga

[22.]

Anslag till

Karlsborgs

fästningsbyggnad.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Fjerde hutVudtiteln.

om denna fästning, borde hafva undanröjt all tvekan angående fästningens

fortfarande vigt och betydelse för landets försvar. Om också

för närvarande sådana mera betydliga anslagsbelopp icke torde kunna

erhållas, så kunde å andra sidan årliga anslagsbehofvet för Karlsborgs

hufvudfästning af chefen för fortifikationen ej beräknas lägre än det

minimum af 200,000 kronor, som vid senaste riksdagarne blifvit begärdt.

Redan förut, i underdånigt memorial af den 16 november 1883,

har chefen för fortifikationen hos Eders Kongl. Maj:t anmält, att ungefärliga

förslag och beräkningar blifvit uppgjorda till de framskjutna

verk, hvilka af 1876 års komité blifvit föreslagna att anläggas kring

Karlsborg, dervid do uppgjorda utkasten till dessa fästen på samma

gång företeddes; och har Eders Kongl. Maj:t sedermera uppå arméförvaltningens

anmälan, att ett gynsamt tillfälle erbjudit sig till förvärfvande,

för billigt pris, af den för de tillämnade Vabergsfästena

erforderliga mark, genom nådigt bref den 10 april 1885 medgifvit, att

denna del af Vaberget skulle för kronans räkning inköpas, hvilket

också skett.

Med anledning häraf anser chefen för fortifikationen tidpunkten

nu vara inne till vidtagande af förberedande åtgärder för dessa fästens

uppförande. Till sådana förberedande arbeten skulle höra: anläggandet

af vägar å berget och lastbryggor vid stränderna, platsens afrödjning,

planering och afvägning, inrättande af arbetsförråd på berget m. m.

dylikt. Att hafva dessa arbeten utförda vore af vigt för den händelse

att fästningen skulle komma att förklaras i krigstillstånd innan de

yttre fästena hunnit byggas. Det vore nemligen alldeles gifvet, att

Vaberget då måste af fästningens försvarare besättas med trupper;

men första vilkoret för att dessa skulle kunna hålla sig å denna isolerade,

långt framskjutna punkt vore goda förbindelser med hufvudfästningen,

och sådana kunde icke i behofvets stund hastigt nog åstadkommas.

De på förhand verkstälda arbetena på sjelfva bergplatån

i;tgjorde också ett vilkor för möjligheten att utföra de tillfälliga befästningar,

med hvilka trupperna då måste, så godt sig göra låter,

stärka sin ställning, i brist på permanenta verk.

För utförande af dessa förberedande arbeten, och yttre verk borde

emellertid, enligt chefens för fortifikationen åsigt, den redan i och för

sig ringa byggnadssumman för sjelfva hufvudfästningen icke undergå

någon minskning, hvarföre han begärt, att hos Riksdagen måtte göras

framställning om beviljande för år 1887 af ett anslag å tillsammans

250,000 kronor till Karlsborgs fästningsbyggnad.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Fjerde hufvudtiteln.

Redan vid ett föregående tillfälle har jag tillåtit mig framhålla,

att, då det blifvit genom verkstälda undersökningar till fullo bekräftadt,

att fullbordandet af Karlsborgs hufvudfästning är af den allra största

vigt för landets försvar, jag anser krigsstyrelsen icke kunna åtaga sig

någon del af ansvaret för denna angelägenhets försummande genom

uraktlåtenhet att söka utverka beviljandet af tillräckliga medel för fästningsbyggnad

ens ändamålsenliga bedrifvande.

I likhet med chefen för fortifikationen anser äfven jag af stor vigt

att de arbeten snarast påbörjas, som blifva nödiga för Vabergets inordnande

i befästningssystemet på det sätt, chefen för fortifikationen

här ofvan angifvit, och då det är ådagalagdt att fästningsarbetena ansenligt

fördyras, när de måste bedrifvas med så ringa anslag, som för

ändamålet utgått under de sista åren, eller 100,000 kronor årligen,

lärer det, så framt man vill söka förekomma onödigt stora kostnader,

blifva i ännu högre grad än förut angeläget att höja anslagssumman,

då arbetet sålunda skulle komma att med samma anslag drifvas på två

ställen.

Endast den nödvändiga hänsynen till de andra vigtiga försvarsbehof,

som vid statsregleringen måste tillgodoses, föranleder mig ifrågasätta

någon inskränkning i den af chefen för fortifikationen angifna

anslagssiffra, då jag nu tillstyrker, det Eders Kongl. Maj:t behagade

föreslå Riksdagen att till Karlsborgs fästningsbyggnad anvisa såsom extra

anslag för år 1887 ett belopp af 200,000 kronor.

Vaxholm Oscar Fredriksborg.

På grund af den utredning, som förebragtes i chefens för fortifikationen

underdåniga skrifvelse den 12 november 1884 har Eders Kongl.

Maj:t af Riksdagen äskat för år 1886 ett anslag af 28,000 kronor, utgörande

halfva det beräknade beloppet för anläggning af två batterier

m. m. i försvarslinien Vaxholm Oscar Fredriksborg, hvilken summa

ock blef af Riksdagen anvisad.

Arbetet å det ena batteriet, som utföres hufvudsakligen af kronoarbetskarlar,

har ock på Eders Kong!. Maj:ts befallning redan under

år 1885 påbörjats.

Med åberopande af den förut lemnade utredningen i ämnet har

chefen för fortifikationen nu i underdånighet hemställt, att hos Riksdagen

måtte begäras anvisande af återstående 28,000 kronor för ifrågavarande

batterianläggningar; och får jag i öfverensstämmelse härmed

Bih. till JRiksd. Prof. 1886. 1 Sami. 1 Afd. 1 lläft. 9

[23.]

Anslag till

försvarsarbeten

vid Yaxholra

Oscar

Fredriksborg.

s. 66 Kontrollera mot PDF

[24.]

Anslag till

krigsbryggemateriel.

[25.]

Anslag till

fälttelegrafmateriel.

66 Fjerde hufvudtiteln.

tillstyrka, det Eders Kongl. Majrt täcktes föreslå Riksdagen, att till

för sv ar sarbeten vid Vaxholm Oscar Fredriksborg anvisa för år 1887 ett

extra anslag af 28,000 kronor.

Krigsbryggemateriel.

Sedan chefen för fortifikationen i underdånig skrifvelse den 15

november 1884 begärt att till anskaffande af ett krigsbryggeekipage

af 1875 års modell måtte beviljas ett extra anslag af 59,200 kronor,

att utgå med 30,000 kronor under år 1886 och resten under år 1887,

har 1885 års Riksdag, i öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts

derom gjorda framställning, för år 1886 beviljat 30,000 kronor till

krigsbryggemateriel.

I enlighet med chefens för fortifikationen underdåniga hemställan

i hans skrifvelse af den 14 november 1885, torde Eders Kongl. Maj:t

vilja föreslå Riksdagen att till fortsatt anskaffning af krigsbryggemateriel

anvisa på extra stat för år 1887 återstående 29,200 kronor.

Fälttelegrafmateriel.

Vid 1885 års riksdag föreslog Eders Kongl. Maj:t på grund af

chefens för fortifikationen i underdånig skrifvelse den 15 november

1884 gjorda anmälan om behofvet af komplettering utaf fälttelegrafmaterielen

till 4 fälttelegrafafdelningar, hvardera med 30 km. linieledning

och 7 stationer, hvarför anslagsbehofvet beräknades till 49,526

kronor 82 öre, att häraf måtte beviljas 24,700 kronor för år 1886.

Af de sålunda äskade medlen har Riksdagen anvisat 16,000 kronor

för år 1886, enär anskaffningen af den behöfliga materielen ansågs

kunna fördelas på tre i stället för beräknade två år.

I öfverensstämmelse härmed och i enlighet med hvad chefen för

fortifikationen i sin underdåniga skrifvelse den 14 november 1885 begärt,

får jag hemställa, det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att till fortsatt anskaffning af fälttelegrafmateriel bevilja för år

1887 ett extra anslag af 16,000 kronor.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Fjerde lnifyiultiteln.

67

Byggnadsbehof.

Stall å Karlsborg för positionsartilleriet.

För de två kompanier positionsartilleri, hvilka korame att tillhöra

det föreslagna fästnings- och positionsartilleriregementet å Karlsborg

från början af samma regementes organisation, skulle, enligt förut

gjord anmälan, af nya byggnader erfordras ett stall för 21 stamhästar

och ett sommarstall för 40 legda hästar.

Enligt verkstad! beräkning uppgå kostnaderna härför till 15,000

kronor för vinterstallet och 6,000 kronor för sommarstallet. Af dessa

belopp skulle dock endast det förra 15,000 kronor blifva behöflig^ under

år 1887; och torde Eders Kong]. Maj: t vilja äska denna summa på

extra stat för nämnda år.

Byggnader för trängbataljonen.

I enlighet med Eders Kong!. Maj:ts förslag har 1885 års Riksdag

beviljat till byggnader för trängbataljonen ett extra anslag af

273,000 kronor samt deraf till utgående under år 1886 anvisat ett belopp

af 100,000 kronor.

De återstående byggnadsmedlen behöfva visserligen, på sätt vid

senaste statsregleringen framhölls, användas redan år 1886, men skulle

förskjutas från andra för landtförsvarets behof anslagna tillgångar, för

att sedermera ersättas, och då denna ersättning synes lämpligen kunna

till utgående fördelas på två år, torde Eders Kongl. Magt vilja föreslå

Riksdagen att af de till byggnader för trängbataljonen beviljade medel

anvisa på extra stat för år 1887 lika belopp som för innevarande år

anvisats, eller 100,000 kronor.

Diverse behof.

Reseunderstöd åt officerare och mtendenturtjenstemän.

Till bestridande af kostnader för officerares utsändande till främmande

länder i ändamål att inhemta upplysningar rörande krigsväsendet

och såsom bidrag till de kostnader, officerare måste vidkännas

[26.]

Anslag till

en stallbyggnad

för positionsartilleriet.

[27.]

Anvisande af

förut beviljade

medel

till byggnader

för trängbataljonen.

[28.]

Reseunderstöd

åt officerare

och

intendenturtjenstemän.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Fjerde hufrodtiteln.

under anställning i utländsk krigstjenst eller eljest under resor till

främmande länder för utbildning i sitt yrke, tiar under en lång följd

af år anslagits på extra stat ett belopp af 9,000 kronor. På det tillfälle

jemväl måtte beredas att genom utsändande af tjensteman vid

intendenturen till främmande stater tillgodogöra intendenturen den der

vunna erfarenhet, i hvad till en armés hushållning hörer, höjdes anslaget

vid 1883 års riksdag till 12,000 kronor, men utgår från och

med år 1885 åter med sitt förra belopp 9,000 kronor.

Jag hemställer, att för år 1887 måtte till reseunderstöd åt officerare

och intendenturtjenstemän äskas ett extra anslag å enahanda belopp

9,000 kronor, med rättighet för Eders Kongl. Maj:t att få under ett

följande år använda hvad af anslaget kan under året besparas.

[29.]

Generalstabens topografiska arbeten.

^topografisk^6 Anslagen till generalstabens topografiska arbeten, hvilka anslag till

arbetena, och med år 1878 utgiugo med 90,000 kronor årligen, hafva derefter

utgjort endast 60,000 kronor för hvarje år. Att detta sistnämnda årsanslag

är otillräckligt för ett ändamålsenligt bedrifvande af kartverksarbetet

har vid föregående tillfällen blifvit till fullo ådagalagdt. De

olägenheter, som med hänsyn till en nödig samverkan mellan de ekonomiska

och topografiska kartverken måste blifva en följd af det

ringa arbetsanslaget för det topografiska kartverket, hafva dock hittills

kunnat i någon mån utjemnas derigenom, att den behållning, som uppstått

å det ekonomiska kartverkets anslag, fått under de senare åren

användas för de topografiska arbetena, och har chefen för generalstabens

topografiska afdelning i sin underdåniga skrifvelse den 27 november

1885 föreslagit att, såvida icke någon ändring i sistnämnda hänseende

skedde, anslaget till de topografiska arbetena måtte äfven för 1887

bibehållas vid oförändradt belopp 60,000 kronor.

Jag har af chefen för civildepartementet inhemtat, att han har

för afsigt framlägga förslag derom, att extra anslagen för de ekonomiska

kartarbetena anvisas för år 1887 till enahanda belopp som utgå

för år 1886 samt att möjligen uppstående behållningar å dessa anslag

må, likasom förut, äfven under år 1887 användas till bestridande af

utgifter för det topografiska kartverket, och under förutsättning af bifall

till nämnda förslag får jag hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att till fortsättande af de topografiska arbetena be
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Fjerde hufyudtiteln.

vilja för år 1887 ett extra anslag till samma belopp, som nu för ändamålet

utgår, eller 60,000 kronor.

Skarpskytieväsenciets och skjutskicklighetesis befrämjande.

Vid den senaste statsregleringen fastade jag uppmärksamheten

derå, att den uppmuntran, som genom de af Riksdagen för ofvan nämnda

ändamål beviljade anslag kommit sky tte väsendet inom landet till del,

medfört icke allenast ökad lifaktighet inom de skytteföreningar, hvilka

förut voro i verksamhet, utan äfven bildande af nya skyttegillen i flera

delar af landet, samt att med anledning af skyttarnes sålunda stigande

antal förhöjning i anslaget i en ej aflägsen framtid blefve erforderlig.

Denna tidpunkt har genom skytterörelsens betydande tillväxt under

år 1885 redan inträffat. Till följd af denna tillväxt hafva nemligen,

enligt hvad arméförvaltningen å civila departementet i sin underdåniga

skrifvelse den 4 december 1885 andragit, såväl anslaget för samma år

som äfven den från föregående år återstående behållningen tagits i anspråk,

utan att dock dermed kunnat tillfredställas alla på anslaget

stälda tillbörliga anspråk på understöd för anläggning eller förändring

af skjutbanor. För tillhandahållande af skyttemärken jemlik! föreskrift

i gällande instruktion hafva medel till och med måst, enligt Eders

Kongl. Maj:ts beslut, af arméförvaltningen förskjutas mot framtida ersättning.

Samtliga utbetalningarna å anslaget hafva det oaktadt, enligt en af

arméförvaltningen gjord beräkning-, för år 1885 uppgått till omkring

100,000 kronor — eller det belopp, hvarmed anslaget var uppfördt i

riksstaten för åren 1872—1876.

Då nu för år 1886 icke finnes tillgängligt mer än anslaget för

samma år å 80,000 kronor, samt arméförvaltningen ansett sig vidare

böra taga i betraktande, att åtskilliga skyttegillen redan gjort framställningar,

som svårligen kunde afvisas, om understöd till banors

anläggning och att många flera dylika ansökningar utan tvifvel inkomma

under loppet af år 1886; att åt Stockholms skarpskytteförening, som

i följd af hufvudstadens utvidgning kommer att förlora sin skjutbana å

Södermalm, måste beredas ny bana, för hvars anordnande begärts ej

mindre än omkring 15,000 kr.; samt att med hvarje nytt slyyttegilles tillkomst

de stående årliga utgifterna å anslaget stegrades, äfven utan att

någon tillökning eger rum i det år 1882 för hvarje skytt beräknade

årsunderstödet, så har arméförvaltningen funnit det vara nödvändigt,

[30.]

Anslag till

skarpskytteväsendets

och

skjutskicklighetens

befrämjande.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70 Fjerde liufvndtiteln.

såvida skytterörelsen skall kunna ses till godo i samma mån som hittills

afsetts, att för hvartdera af åren 1886 och 1887 kan för ändamålet

disponeras minst 105,000 kronor.

Emellertid och då af de sålunda för år 1886 behöfliga 105,000

kronor tinnes anvisadt endast 80,000 kronor, hemställer arméförvaltningen

att det bristande beloppet 25,000 kronor måtte jemte de för år

1887 beräknade 105,000 kronor nu hos Riksdagen äskas.

Vid skarpskytteanslagets bestämmande år 1882 till dess nuvarande

belopp af 80,000 kronor beräknades skyttarnes antal till omkring 12,000.

Derefter och särskildt under år 1885 har antalet hastigt tillväxt, så att

under sist nämnda år understöd till skytteföreningarne utgått för nära

16,000 man, och det är att hoppas att denna tillväxt skall äfven under

de närmaste åren komma att fortgå. Under sådana förhållanden anser

jag, i likhet med arméförvaltningen, de behöfliga medlen såväl för innevarande

år som för år 1887 icke kunna antagas lägre, än till omkring

105,000 kronor hvartdera året, hvarföre och då det i 1886 års

riksstat uppförda anslaget utgör endast 80,000 kronor, jag tillstyrker,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att i riksstaten för

år 1887 såsom extra anslag till skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens

befrämjande uppföra

dels för 1887 års behof................................................ kronor 105,000: —

och dels såsom fyllnad i 1886 års anslag................. » 25,000: —

eller tillsammans ..................................................... kronor 130,000: —.

Hvad chefen för landtförsvarsdepartementet sålunda

i afseende å regleringen af utgifterna under

riksstatens fjerde hufvudtitel yttrat, tillstyrkt och hemstält

täcktes Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkande

af Statsrådets öfrige ledamöter, i nåder bifalla och

gilla, med befallning tillika att utdrag af detta protokoll

skulle till finansdepartementet öfverlemnas till

ledning vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition

till Riksdagen angående statsverkets tillstånd

och behof.

Ex protocollo

Eugene Peyron.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln

7 i

Bil. Lit. A.

Förslag

öfver den årliga totalkostnaden för 1 fästningsartilleribataljon

å Vaxholm Oscar Fredriksborg.

•---------- ■'' ■■ ■ --------------------=

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Lön in. m. åt officerare, cirilpersonal och underofficerare.

1 öfverstelöjtnant (bataljonschef, tillika kommendant, lön

5,000

—

1 major, lön .......................................................

3,500

—

1 kapten af 1. klassen, lön ........................................

2,800

—

3 dito, dito ..................................................................

8,400

—

1 kapten af 2. klassen, lön ..................................

1,800

_

3 dito, dito ............................................................

5,400

—

4 arfvoden till kompanichefer å 600 kr............................

2,400

_

1 löjtnant af 1. klassen, lön ................................

1,200

_

7 dito, dito ......................................................

8,400

_

1 underlöjtnant, lön.........................................

600

_

4 dito, dito ..........................................................

2,400

_

1 förste bataljonsläkare, lön ............................

1,800

_

1 regementsintendent, lön .................................

2,800

_

I 1 styckjunkare, lön ...............................................

...... 720: —

beklädnad ..............................................

...... 200: —

920

_

7 dito, dito............................................................

6,440

_

4 arfvoden till förrådsunderofficerare å 300 kr....................

1,200

__

1 sergeant af 1. klassen, lön...........................................

...... 360: -

lönetillägg....................................

.... 12: -

beklädnad....................................

...... 200: -

572

15 dito, dito ....................................................

8,580

_

1 stabstrumpetare, lön ..........................................

...... 360: -

lönetillägg ..........................................

...... 12: —

beklädnad ..........................................

...... 200: —

572

—

64,784

J

transport

—

-1

64,784

— |

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Fjerde liufvudtiteln.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

transport

--

-

64,784

—

Dagaflöning.

Dagaflöning. som till vederbörande utgår enligt särskilda bestämmelser,

utgör:

för öfverstelöjtnant och major 4 kr., kapten 3 kr., löjtnant och underlöjtnant

2 kr., förste bataljonsläkare och regementsintendent 3 kr., styckjunkare

1 kr., sergeant och stabstrumpetare 40 öre, varande dagaflöningen för- slagsvis beräknad för öfverstelöjtnanten och majoren under 365 dagar,

för 7 kaptener under 365 och 1 kapten under 30 dagar, för 7 löjtnanter

under 365 och 1 löjtnant under 30 dagar, för 5 underlöjtnanter under

365 dagar, för förste bataljonsläkaren och regementsintendenten under

365 dagar, för 8 styckjunkare under 365 dagar, för 10 sergeanter under

365 och 6 sergeanter under 30 dagar, samt för stabstrumpetaren under

365 dagar, tillsammans .................................................................

26,283

_i

Portion till underbefäl in. 11.

| Portion å 62 öre beräknas förslagsvis för åtta styckjunkare under 365 dagar,

för tio sergeanter under 365 och sex sergeanter under 30 dagar samt

för stabstrumpetaren under 365 dagar, tillsammans ...........................

—

—

4,411

30

Arfroden.

åt 1 informationsofficer.......................................................................

400

—

» tygmästaren å Vaxholms fästning......................................................

300

—

för undervisningen i gymnastik............................................................

200

—

» ecklesiastik värden ........................................................................

300

—

till auditörsbiträde...........................................................................

750

—

åt 1 informationsunderofficer ...............................................................

100

—

2,050

Särskilda anslag.

medikamentspenningar för 400 man å 2,25 kr. årligen.............................

900

—

kommunionspenningar för 450 personer å 5 öre årligen ..........................

22

50

transport

922

50

| 97,528

30

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fjerde IrafYudtlteln

n

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

transport

922

50

97,528

30

till bataljonens bibliotek ....................................................................

100

—

» informationsverkets behof...............................................................

100

—

» skrifmaterialier för bataljonen.........................................................

500

—

för anskaffning af undervisningsmateriel, såsom böcker, skrifmaterialier m. m.

i öfverensstämmelse med hvad genom kong! brefvet den 3 December

1875 för artilleriregementena anvisats................................................

150

—

till gymnastikapparaters och persedlars anskaffning och underhåll ............

200

—

1,972

50

Tygstaten.

1 förrådsförraltare *), lön.....................................................................

1,800

—

1 tygskrifvare, lön.......................................................................

1,000

—

1 handtverksmästare, lön....................................................................

700

—

1 d:o d:o..................................................................

700

—

1 rustkammarsmed, lön.....................................................................

600

—

1 d:o d:o........................................................................

600

—

kommunionspenningar för 6 personer å 5 öre..........................................

—

30

5,400

30

Servisersättning.

åt regementsofficerare, kaptener, förste bataljonsläkare och regementsinten-

dent: 12 personer å SO kr................................................................

360

—

» subalternofficerare och förrådsförvaltare: 14 personer å 24 kr................

336

—

» underofficerare, stabstrumpetare, tygskrifvare, handtverksmästare och rust-

kammarsmeder: SO personer å 12 kr.................................................

360

—

1,056

Aflöning och arfvoden in. in. för manskap.

aflöning: 400 man i 1 månad å 10 kr. i månaden .................................

4,000

-

255 » i 11 månader å 10 kr. i månaden.................../..........

28,050

—

arfvoden: 16 förste konstaplar i 1 månad å 15 kr. i månaden..................

240

—

12 » i 11 månader å 15 kr. i månaden...............

1,980

—

transport

34,270

—

105,957 |l0

*) Anm. Artilleriets förrådsförraltare åtnjuta ett ålderstillägg om 300 kr. att såsom arfvode efter 5:to

tjensteåret utgå.

Bih. till RiM. Prot. 1880. 1 Sami 1 A/d. 1 Iläft.

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Fjerde liufvudtitelil.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

transport

34,270

—

105,957

10

arfvoden: 4 förste konstaplar i 11 månader å. 7,50 kr. i månaden............

330

—

24 andre konstaplar i 1 månad å 10 kr. i » ............

240

—

-

20 » i 11 månader å 10 kr. i » ............

2,200

—

4 » i 11 » å 5 i» i » ............

220

—

4 trumpetare i 12 månader å 3 kr. i månaden .....................

144

—

4 kompanihandtverkare i 12 månader å 10 kr. i månaden.........

480

—

lega: 176 man å 40 kr......................................................................

7,040

—

224 » å 80 » .....................................................................

17,920

—

62,844

Beklädnad och underhåll in. in.

beklädnad: 400 man i SO dagar å 33 öre per dag.................................

3,960

—

255 » i 335 .. å 33 » » » .................................

28,190

25

underhåll: 400 man i 30 dagar å 62 öre per dag ............. ...................

7,440

—

255 » i 335 » ä 62 » » » .................................

52,963

50

servis och sängkläder: 400 man å 9 kr.................................................

3,600

—

kaserninventariers underhåll: 400 man å 2,50 kr..................................

1,000

97,153

75

Summa

—

—

265,954

85

s. 75 Kontrollera mot PDF

Bil. Lit. B.

Fjerde hufvudtlteln,

75

Förslag och ko.stnadsberäkning

för organiserandet af -fästningsartilleribataljonen å Waxholm Oscar FredriksForg

med afseende å den under lista året förekommande uppsättning.

&

•-<

o5

CD

t=h

ö

Brist.

Erforderligt nytt anslag.

CD

''~t

C?q''

U1

_ t»

^ ct-

aq

<rt-

?0

tf

aT

i

B

H S.

Summa.

Att utgå

lista året.

p

tf

aq

St

SO

Kronor.

öre.

Kronor.

öre.

1

—

i

i

öfverstelöjtnant (dref)....................................

6,460

—

6,460

—

1

—

i

i

major......................................................

4,960

—

4,960

—

4

3

i

i

kaptener af 1. klassen .....................................

3,895

—

3,895

—

4

1

3

i

kaptener af 2. klassen ..................................

7,680

—

2,895

—

8

4

4

2

löjtnanter af 1. klassen............ ....................

7,050

—

3.860

—

5

4

1

1

underlöjtnanter................................................

1.330

—

1,330

—

1

—

1

1

förste bataljonsläkare.......................................

2,895

—

2,895

—

1

—

1

1

regementsintendent..........................................

3,895

—

3,895

—

8

4

4

2

styckjunkare................................................

6,045

20

3,022

60

16

8

8

4

sergeanter af 1. klassen..................................

5,504

20

3,777

20

1

—

1

1

stabstrumpetare ........................................

944

30

944

30

4

4

—

—

arfvoden till kompanichefer ..............................

—

—

—

—

4

4

—

—

d:o » förrådsunderofficerare .....................

öfriga arfvoden 1 .............................................

—

—

—-

—

särskilda anslag .........................................

1.156

25

990

215

tvgstaten ......................................................

4,115

30

4,115

30

servisersättning .......................................

588

—

408

—

aflöning och arfvoden m. m. för manskap...........

beklädnad och underhåll in. nr.:

35,674

62

18,304

3_

för 104 man nyanvärfdo, utöfver nuvarande styrka

för hela bataljonen, sedan det efter hittills gäl- lande grunder anvärfda manskapet hunnit afgå4

—

—

37,258

—

24,543

75

116,736

62

99,009

55

Härifrån dragas nu utgående arfvoden till kommen-

danten och placomajoren.......... kronor 2.200

1 De enligt nuvarande stater utgående

2,200

—

arfvoden vid artilleriet öfverstiga

de föreslagna med..........,.......... » 1,000

3,200

Summa erforderligt nytt anslag

113,536

62

96,809

55

2 Medikaments- och kommunionspenningar för endast resp. 328 och 368 personer.

3 Aflöning: 4 l:ste konstaplar, 4 2:dre konstaplar, 4 trumpetare och 92 artillorister i 12

månader ä 10 kr. i månaden .................................... kr. J2,480: —

Arfvoden: 4 l:ste konstaplar å 180 kr. per år ..................................................... » 720: —

4 2:dre konstaplar å 120 » » » ...................................................... » 480: —

4 trumpetare å 36 » » » .................................................... » 144: —

Lega: 96 man ä 40 kr.......................... » 3,840: —

8 » å 80 » ................................................................................. » 640: —

Summa kronor 18,304: —

4 Efter organisationens fullständiga genomförande uppgår det erforderliga nya anslaget för beklädnad och un
derhåll

in. in. till en lägre summa än motsvarande kostnad under lusta organisationsåret, hvilket beror

derpå, att under lista året ingen minskning beräknats i omkostnaderna för det enligt nuvarande organisation

befintliga manskapets beklädnad och underhåll.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Fjerde hufrudtiteln.

Bil. Lit. C.

Förslag

öfver den arliga totalkostnaden för 1 fästnings- och positionsartilleri
regemente

å Karlshorg.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Lön in. in. åt officerare, civilpersonal och underofficerare.

1 öfverste (regementschef), tillika kommendant, lön........

............ 6,000

—

lönetillägg för en tjenstehäst...............................

........... 400

—

fourageersättning å 1 kr. per dag....................

........... 365

—

6,765

—

1 öfverstelöjtnant, lön....................... ..................

.......... 4,000

—

lönetillägg för en tjenstehäst............................

......... 400

-

fourageersättning å 1 kr. per dag.........................

........... 365

—

4.765

_

1 major, lön........................................................

........... 3,500

—

lönetillägg för en tjenstehäst.........................

........... 400

—

fourageersättning å 1 kr. por dag......................

......... 365

—

4,265

—

1 dito, dito ............................................................

4,265

—

1 kapten af 1. klassen, lön.........................

2,800

—

7 dito, dito....................................................

19,600

—

1 kapten af 2. klassen, lön...................................

1,800

—

7 dito, dito............................... ''..........................

12,600

—

8 arfvoden till kompanichefer a 600 kr.......................

4,800

—

1 löjtnant af 1. klassen, lön....................................

1,200

-

15 dito, dito........................................................

18,000

—

1 underlöjtnant, lön ...........................................

600

—

9 dito, dito..........................,.............................

5,400

—

1 auditör, lön....................................................

900

—

1 regementsläkare, lön.............................................

2,800

-

1 förste bataljonsläkare, lön........................................

1,800

—

1 regementsintendent, lön..........................................

2,800

—

1 bataljonsveterinär, lön..........................................

900

—

transport

96,060

—

s. 77 Kontrollera mot PDF

Fjerde hiifrudtiteln,

77

1 styckjunkare, lön,.....................................

beklädnad.. .........................

15 dito, dito.............................................

8 arfvoden till förrådsunderofficerare å 800 kr.

1 sergeant af 1. klassen, lön.........................

lönetillägg...............

beklädnad................

81 dito, dito...............................................

1 stabstrumpetare, lön.................................

lönetillägg.......................

beklädnad........................

Kronor.

transport | 96,060

720: —I

200: —''

860

12

200

920

j 13,800

2,400

572

17,732

860

12

200

572

Kronor.

132,056

Dagaflöning.

Dagaflöning, som till vederbörande utgår enligt särskilda bestämmelser,

utgör:

för öfverste 5 kr., öfverstelöjtnant och major 4 kr., kapten 3 kr., löjtnant

och underlöjtnant 2 ler., auditör 2 kr., regementsläkare 4 kr., förste

bataljonsläkare och regementsintendent 3 kr., bataljonsveterinär 2 kr.,

styckjunkare 1 kr., sergeant och stabstrumpetare 40 öre; varande dagaflöningen

förslagsvis beräknad för öfversten, öfverstelöjtnanten och

majorerne under 365 dagar, för åtta kaptener under 365, två kaptener

under 242 och sex kaptener under 30 dagar, för åtta löjtnanter under

365, sex löjtnanter under 242 och två löjtnanter uuder 30 dagar, för

tio underlöjtnanter, auditören, regementsläkaren, förste bataljonsläkaren,

regementsintendenten och bataljons veterinären under 365 dagar, för tolf

styckjunkare under 365 och fyra styckjunkare under 242 dagar, för åtta

sergeanter under 365, sex sergeanter under 242 och aderton sergeanter

under BO dagar, samt för stabstrumpetaren under 365 dagar, tillsammans.

.....................................................................................

45,689

80

Portion för underbefäl in. fl.

Portion å 62 öre beräknas förslagsvis för tolf styckjunkare under 365 och

fyra styckjunkare under 242 dagar, för åtta sergeanter under 365, sex

transport

177,745

80

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Fjerde liufviidtiteln

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

transport

—

—

177,745

80

sergeanter under 242 och aderton sergeanter under 80 dagar, samt för

•

stabstrumpetaren under 365 dagar, tillsammans.................................

—

—

6,587

50

Arfvoden.

åt 1 informationskapten......................................................................

800

—

» 1 informationsofficer........................................................................

400

—

» tygmästaren å Karlsborg..................................................................

450

—

för remontdressyr................................................................................

250

—

» undervisningen i gymnastik.............................................................

400

—

åt 2 iuformationsunderoffieerare å 100 kr................................................

200

—

2,500

Särskilda anslag.

medikamentspenningar för 800 man å 2,25 kr. årligen..............................

1,800

_

kommunionspenningar för 900 personer å 5 öre årligen............................

45

—

till regementets bibliotek.....................................................................

200

—

» informationsverkets behof................................................................

200

_

» skrifmaterialier för regementet.....................................................

för anskaffning af undervisningsmateriel, såsom böcker, skrifmaterialier m. m.

800

—

i öfverensstämmelse med hvad enligt kongl. brefvet den 3 december

1875 för artilleriregementena anvisats...............................................

300

till gymnastikapparaters och persedlars anskaffning och underhåll...............

400

—

3,745

Tygstaten.

1 verkmästare, lön............................................................................

3,000

—

1 förrådsforvaltare, lön *)..................................................................

1,800

—

O

O

■-Ö

1,800

—

1 tygskrifvare, lön...........................................................................

1,000

—

O

O

CQ

2,000

—

1 besigtningsrustmästare, lön..........................................................

1,500

—

1 d:o d:0.............................................................

1,500

—

transport

12,600

-1

190,578

30

*) Anm. Artilleriets förrådsforvaltare åtnjuta ett åldorstillägg om 300 kr. att såsom arfvode efter 5:to

tjensteårot utgå.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln

79

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

transport

12,600

_

190,578

30

1 handtverksmästare, lön....................................................................

700

—

C-T

ö

©

3,500

—

1 rustkammarsmed, lön....................................................................

600

—

7 d:o d:o......................................................................

4,200

—

1 stockmakare, lön.............................................................

600

—

3 eko eko ...........................................................................

1,800

—

kommunionspenningar för 26 personer å 5 öre årligen.............................

1

30

24,001

30

Servis ersättning.

åt regementsofficerare, kaptener, läkare och regementsintendent: 23 personer

å 30 kr...........................................................................

690

—

» subalternofficerare, auditör, bataljonsveterinär, verkmästare och förråds-

förvaltare: 31 personer å 24 kr...................................................

744

—

» underofficerare, stabstrumpetare, tygskrifvare, besigtningsrustmästare,

handtverksmästare, rustkammarsmeder och stockmakare: 72 personer

*

å 12 kr.................

864

2,298

Aflöning och arfvoden in. in. för manskap.

aflöning: 800 man i 1 månad å 10 kr. i månaden.........................

8,000

_

420 » i 7 månader å 10 kr. i » ...................

29,400

—

228 » i 4 » å 10 kr. i » ...........................

9,120

—

arfvoden: 32 förste konstaplar i 1 månad å 15 kr. i månaden...............

480

—

20 » o i 7 månader å 15 kr. i » ...............

2,100

—

12 » » i 4 » å 15 kr. i » ..............

720

—

12 » » i 11 » ä. 7,50 kr. i » ...............

990

—

8 » " i 4 „ å 7.50 kr. i - ...............

240

—

1

48 andre konstaplar i 1 månad å 10 kr. i »

480

—

32 » » i 7 månader å 10 kr. i »

2,240

—

20 » » i 4 » å 10 kr. i ..............

800

—

16 » » i 11 o å 5 kr. i » ...............

880

—

12 » » i 4 » å 5 kr. i » ...............

240

8 trumpetare i 12 » å 3 kr. i » ...............|

288

—

transport

55,978

-1

216,877

60,

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Fjerde hufvudtiteln

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

transport

55,978

—

216,877

60

arfvoden: 8 kompanihandtverkare i 1 månad å 10 kr. i månaden.........

80

—

4 » i 7 månader å 10 kr. i » .........

280

—

2 » i 4 » å 10 kr. i » .........

80

—

4 » i 11 » å 5 kr. i » .........

220

—

2 » i 4 » å 5 kr. i » ......

40

—

lega: 852 man å 40 kr...................................... ...... ................

14,080

—

448 » å 80 kr............................................................

35,840

—

106,598

Beklädnad och underhåll in. in.

beklädnad: 800 man i 80 dagar å 83 öre por dag................................

7,920

-

420 » i 212 » å 33 öre » » ..............................

29,383

20

228 » i 123 » å 33 öre » » ..............................

9,254

52

underhåll: 800 » i 30 >• å 62 öre » » ...... ..........................

14,880

—

420 » i 212 » å 62 öro » » ...............................

55,204

80

228 » i 123 » å 62 öre » » .................................

17,387

28

j senis och sängkläder: 800 man å 9 kr.................................................

7,200

—

kaserninventariers underhåll: 800 man å 2,50 kr.........................

2,000

—

143,229

80

Hästar.

60 stamhästar: remontering, skoning och medikamenter å 80 kr.........

4,800

—

fonragering 365 dagar å 1 kr. per dag...........................

21,900

—

120 leg da hästar: lega, skoning och medikamenter å 90 kr....................

10,800

—

fonragering 80 dagar å 1 kr. per dag ...................

3,600

—

41,100

—

Snm m a

—

507,805

40

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bih. till Riksd. Prof. 1886. 1 Sami 1 Afl. 1 Käft.

Bil■ Lit. D.

Förslag

öfver personal och hästar vid fästnings- och positionsartilleriregementet under första

organisationsperioden.

Stab ......................

2 fästningskompanier.

2 positionskompanier .

Tygstat...................

P

e r

S 0

n a 1.

Hästar.

Officerare.

Under-

officerare.

Manskap.

Civilpersonal.

Egna rid-

Stam-

Legda

Major.

Kaptener af 1. klassen.

w

SO

<r+-

©

O

©

p

to

£

00

EG

©

Ö

Löjtnanter af 1. klassen.

Underlöjtnanter.

Summa.

Styckjunkare.

Sergeanter af 1. klassen.

Summa.

1. konstaplar.

2. konstaplar.

Trumpetare.

Kompanihandtverkare.

Artillerister.

Summa.

rrj

©:

n

pso

ro

ST

P

%

©

Tygskrifvare.

Besigtningsrustmästare.

Bustkammarsmeder.

Stockmakare.

Summa.

i

—

—

—

i

2

i

—

i

1

2

2

0

2

4

6

2

8

2

—

100

112

—

2

2

4

2

10

4

8

12

8

12

2

2

176

200

20

40

2

2

2

8

4

18

—

—

—

Summa

i

3

3

6

5

18

6

12

18

10

20

4

2

27g]312

2

2

2

8

4

18

i

20

40

in

Zmmdm

O

0

=?

P*

Anm. i.

Anm. 2.

Anm. 3.

Anm. 4.

Fästningskompanierna hafva samma personal som göta artilleriregementes nuvarande I och II kompanier.

2 nummer på hvarje positionskompani kunna besättas mod volontärer.

Bättsväsendet, sjukvården, intendenturtjensten samt hästsjukvården skötas till en böljan dels af civilpersonalen vid göta artilleriregementes

å Karlsborg förlagda fältbatterier dels af enskilda personer mot arfvoden.

Tygstatspersonalen är densamma som göta artilleriregementes för närvarande å Karlsborg förlagda tygstat.

OO''

s. 82 Kontrollera mot PDF

Fjerde Imfvudtitcln

82

Bil. Lit. E.

Förslag och kostnadsberäkning

för organiserandet af fästnings- och positionsartilleriregementet med afseende

å den under lista året förekommande uppsättning. (Styrkan till en början

afsedd att utgöras af göta artilleriregementes å Karlsborg förlagda 2 fästningskompanier

om 56 nummer, 2 nyuppsatta positionskompanier om 100

nummer samt göta artilleriregementes å Karlsborg förlagda tygstat).

tel

o1

td

CD

ö

Brist.

Erforderligt

nytt anslag.

Q*

££

crq

<72

C~T~

crq

(T+-

P

P

rf

oT

po

P

3

3

»•§

p°^

S u m m a.

Att utgå

lista året.

P

oq

p

Kronor.

öre.

Kronor.

öre.

1

—

i

1

major 1 .........................................................

5,725

—

5,725

—

3

1

2

1

kaptener af 1. klassen.....

7.790

—

3,895

—

3

1

2

1

kaptener af 2. klassen..................

5,790

—

2,895

—

0

2

4

2

löjtnanter af 1. klassen..................................

7,720

—

3,860

—

5

2

3

3

underlöjtnanter................................................

3,990

—

3,990

—

6

2

4

2

styckjunkare....................................................

6,045

20

3,022

60

12

4

8

4

sergeanter af 1. klassen....................................

6,186

40

3,777

20

4

2

2

2

arfvoden till kompanichefer ..............................

eko » förradsunderofficerare......................

1,200

—

1,200

—

4

2

2

2

600

—

600

—

arfvode till majoren, så länge denne är corpsbefäl-

häfvare ......................................................

500

—

500

—

öfriga arfvoden2..............................................

1,950

—

1.950

—

särskilda anslag...............................................

1,411

320

1,070

430

tygstaten........................................................

—

—

—

—

servisersättning...............................................

462

—

382

—

aflöning och arfvoden m. m. för manskap............

26,649

B50

9,152

6_

beklädnad och underhåll...................................

37,743

620

19,639

—

hästar............................................................

13,700

7_

4,450

8_

Summa

127,462

50

66,108

10

1 Alla officerare och styckjunkare samt 8 sergeanter beräknas vara

ter ondast under repetitionsöfningarna, 30 dagar.

2 Till en informationsofficer 400 kr., till 1 informationsunderoffieer 100 kr., för undervisningen

200 kr., till auditörsbiträde 750 kr., till regementskommissarien 500 kronor.

8 Medikaments- och kommunionspenningar för 200 resp. 224 personer 461,20 kr., till biblioteket 100 kr

skrifmaterialier 500 kr., till undervisningsmateriel 150 kr., till gymnastikporsedlar 200 kronor.

Medikaments- och kommunionspenningar för endast 52, resp. 66 personer.

tjenstgöring 365 dagar årligen; 4 sergean
gymnastik

till

5 */4 af den i bil. lit. C för dessa ändamål beräknade kostnaden.

6 Aflöning: 2 l:e konstaplar, 2 2:dre konstaplar, 2 trumpetare och 46 artillerister

månaden .............................................................................

Arfvoden: 2 l:e konstaplar å 180 kr. per år ...............................................

2 2:e konstaplar å 120 kr. » » ...............................................

2 trumpetare ä 36 kr. » » ...............................................

48 man å 40 kr........................................................................

4 » å 80 » .......................................................................

Lega:

12 månader å 10 kr. i

............ kr. 6,240: —

............ » 360: —

............ » 240: —

............ » 72: —

............ » 1,920: —

............ » 320: —

Summa kronor 9,152: —

7 1/s af den i bil. lit. C beräknade kostnaden.

8 10 stamhästar uppsättas lista året.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Fjerde liufvudtiteln

T a

utvisande personalen vid bevUringstrupperna

Officerare.

Underofficerare.

Spel.

g

<*“y

hi'' b

er*

d 2L

a 5>

td

p

r+-

»

O*

tf

Kapten

CD

<n

<-+-

CD

►5

p

b

W

o

CD

3

cd

b

fT+-

CD

P

tH

t2:.

b"

p

Cj

b

p-

o

b^

<2?

m

p

a

S*

JO

b

£p’

£ ö

td

p

p"

o''

b

CO

p

p-

Sergeanter |

hJ

P

5.

b

b

P

3

#

o

crq

CD

3

CD

CD

b

hJ

KE

§ B

SS

er1 _

po

8 g

b g

So

p"

^crq

3 1

ce

P

3

3

p %

^+5

So

P

CD

-

O

c?

b

1. klass.

to

£

P*

•r-

CD

b

3

p:

CD

S

CD

p’

«-+-

P

b

CD

b

CD

b

p

b

CD

b

p

K- g-

P

b O

CD •

p‘

P

b

CD

b

1. klass.

| 2. klass.

1. klass.

2. klass.

p

3

CD

3“

''j;

s

P

i* IT

r** b

3 °

•a -p

s. o

1 3

CD l

p

Enligt nuvarande stat:

Gotlands nationalbeväring:

Militärbefälhafvare med stab och

infanteriet..........................

1

4

30

—

—

—

30

34

99

—

—

—

30

60

96

186

i

10

60

71

Artilleriet............................

—

*)

3

—

—

—

3

4

10

4

—

i

C

—

—

11

—

—

4

4

Summa

1

4

33

—

—

—

33

38

109

4

—

i

36

60

96

197

i

10

64

75

Hallands infanteribataljon........

—

1

2

—

—

—

2

2

7

2

—

2

—

—

—

4

—

—

—

—

V estemorrlands b e väringsbatalj on

—

1

4

—

1

—

8

4

18

4

—

4

8

—

—

16

—

—

8

8

Marinregementet (nuvarande per- sonal) ................................

1

1

8

_

__

_

9

_

19

8

_

—

—

8

3

19

i

7

—

8

Totalsumma

2

7

47

1

—

52

44

153

18

7

44

68

99

236

2

17

72

91

Enligt föreslagen stat:

Gotlands nationalbeväring:

Militärbefälhafvare med stab och

infanteriet..........................

1

3

8

8

1

3

24

12

60

8

2

12

16

—

—

38

1

8

12

21

Artilleriet..............................

—

‘)

2

1

—

—

3

4

10

3

—

5

3

—

—

11

—

—

2

2

Summa

1

3

10

9

1

3

27

16

70

11

2

17

19

—

—

49

1

8

14

23

Hallands bataljon...................

—

1

4

—

1

—

8

4

18

4

1

4

8

—

—

17

1

4

8

13

Vestemorrlands bataljon..........

—

1

4

—

1

—

8

4

18

4

1

4

8

—

—

17

1

4

8

13

Blekinge bataljon...................

—

1

4

—

1

—

8

4

18

4

1

4

8

—

—

17

1

4

8

13

Totalsumma

1

6

22

9

4

3

51

28

124

23

5

29

43

—

—

100

4

20

38

62

Anm. Gotlands nationalbevärings artillorikårs stamtrupp, såsom icke upptagen i nationalbe
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln

85

Bil. Lit. F.

b 1 å

enligt nuvarande och föreslagna stater.

Korpraler och

Volontärer.

Civilpersonal.

DiBtinktionskorpraler.

1. konstaplar.

Korpraler.

2. konstaplar.

Vice korpraler.

» konstaplar.

Yolontärer.

Summa.

53

0

crq

1

©

tf

K

»tf

P

DD

O

Auditör.

W

c

y=.

©

B

©

tf

ft-

ce

p:

K

P

>-t

©

2. Bataljonsläkare.

53

O

Cfc*

©

B

©

3

CO

tf

cb-

©

tf

P-

©

tf

<rt-

Fältkamererare och

kassör.

Kanslist.

Kontorsskrifvare.

Magasin sförvaltare.

H

ep

3?

<

P

ST

©

Q

©

<

p:

CD

tf*

P

tf

<

©

►■i

**

P

©

Vaktmästare.

Summa.

Ofiicershästar.

Anteckningar.

|

46

92

192

330

1

i

1

o

i

i

i

i

1

n

2

12

24

—

—

36

—

—

—

—

—

—

—

—

—

i

.2

—

3

—

Artilleribefälhafvare från något af

58

116

192

—

366

1

i

1

3

—

i

i

i

i

i

2

i

14

2

artilleriregementena.

—

24

24

1

—

—

—

1

1

—

—

1

1

—

—

—

—

—

—

—

3

—

59

140

192

—

391

2

i

1

4

1

i

i

i

i

i

2

i

17

2

16

48

76

40

180

1

i

1

1

1

i

6

9

1

9

3

1

16

48

76

40

180

1

i

1

1

1

—

—

—

i

2

i

9

9

8

12

24

16

60

—

—

1

—

—

_

—

—

1

2

8

12

24

16

60

—

—

1

—

—

—

—

—

1

2

8

12

24

16

60

—

—

1

-

—

—

—

1

2

40

84

148

88

360

1

i

4

1

1

i

2

i

12

|l5

väringens stat, förekommer ej i denna tablå.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Fjerde hufvud titeln.

Bil. Lit. G.

Jemförelse

mellan de för beväringstrupperna föreslagna stater, å ena, samt dessa

truppers och marinregementets nuvarande stater, å andra sidan.

Föreslagna stater.

Nuvarande stater.

Gotlands nationalbeväring...............

185,254

25

Gotlands nationalbeväring..............

201,997

—

Hallands bataljon.........................

40,902

50

Hallands inf.-batalj......... 12,660: —

Vesternorrlands bataljon.................

40,902

50

Afgår tjenstgör.-pengar 500: —

12,160

Blekinge bataljon..........................

40,902

50

Vesternorrl. bev.-bat........ 31,420: —

Summa

307,961

75

Afgår tjenstgör.-pengar 900: —■

30,520

—

Marinregemente!..........................

66,000

—

Summa

310,677

—

s. 87 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln,

87

Bil. Ut. It.

Tablå,

utvisande kostnaderna för stammanskapets vid Gotlands national

bevärings artilleri anställning, aflöning, underhåll och

beklädnad enligt

nuvarande stat.

föreslagen stat.

1 förste konstapel, 4 andre konstaplar,

1 trumpetare och 69 man = 75 man.

5 förste konstaplar, 8 andre konstaplar, 12 vice

8 volontärer, 3 batterihandtverkare och 64 man

konstaplar,

= 100 man.

Aflöning''.

Aflöning.

Rekryterings- och aflöningsan- slag för 75 man stamtrupp

enligt stat........................

/

Lega-.

till 83 man å 40 kr..............

» 67 .. »80 ».............

1,320

5,360

—

6,680

Måmadslön:

/

under stamrekryt- och konsta- pelskolorna till 42 man i 12

mån. å 10 kr....................

under de årliga vapenöfnin- garna i öfrigt till 19 man i

2 mån. å 10 kr.^................

till 39 man i 1 mån. å 10 kr.

5,040

380

390

—

5,810

/

/

Arfvoden:

/

under stamrekryt- och konsta- pelskolorna:

till 2 1. konst, i 12 mån. å 15 kr.

» 2 2. » » 10 »

» 2 vice » » 5 »

» 3 batterihandt- verkare i 12 » 10 »

360

240

120

360

—

1,080

310

300

/

/

under de örliga vapenöfnin- garna i öfrigt:

till 3 1. konst, i 2 mån. å 15 kr.

» 6 2. » » 10 »

» 10 vice » » 5 »

90

120

100

—

8,169

Kommenderingstillägg.......,...

—

—

—

14,180

16,653

Beklädnad och underhåll för

75 man i 365 dagar å 0,95

kr. = 26,006: 25, minskadt

med 1,911 permitteringsdagar

å 0,95 = 1,815: 45 ............

24,190

80

Beklädnads- och underhålls- kostnad under 17,530 tjenst- göringsdagar å 0,95 kr. om

dagen..............................

50

Summa

32,359

80

Summa

30,833 50

Besparing kr. 1,526:30.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Fjerde hufvudtiteln.

Bil. Lit. 1.

Förslag

till stat för Gotlands nationalbeväring.

Kronor.

Militärbefälhafvare med stab

och civilpersonal.

löner in. in.

1 öfverste ocli militärbefälhafvare, lön....................................

G,000: —

lönetillägg för 2 tjenstehästar å 400 kr............................

800: -

fourageersättning å 1 kr. om dagen för hvarje häst............

730: -

7,530

1 regementsqvartermästare, lön .............................................

1,800: -

lönetillägg för 1 tjenstehäst.............................................

400: -

fourageersättning............................................................

365: —

2,565

—

1 andre regementsadjutant, lön .............................................

600: -

lönetillägg för 1 tjenstehäst ..........................................

400: —

fourageersättning............................................................

365: -

1,365

_

1 regementsauditör, lön ........................................................

540

—

1 regementspastor, lön...........................................................

360

—

1 regementsläkare, med skyldighet att jemväl besörja sjukvården

vid sjuk-

huset i Wisby, lön ........................................................

1,800

—

1 andre bataljonsläkare, lön ..................................................

900

—

1 regementsintendent, lön......................................................

1,800: —

lönefyllnad ..................................................................

1,000: —

2,800

—

1 vaktmästare, lön .............................................................

135

—

17,995

Dagaflöning.

Dagaflöning, som utgör för militärbefälhafvaren 5 kronor, regementsqvarter-

mästare och regementsläkare 8 kronor samt regementsadjutant och

andre bataljonsläkare 2 kronor, utgår till desse för tjenstgöring under

de årliga vapenöfningarna från anslaget till beväringens vapenöfningar

transport

—

_

17,995

—

s. 89 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln,

89

|

Kronor.

i

transport

—

17,995

—

samt beräknas för tjenstgöring under den öfriga tiden af året jemte

beväriugens redovisning förslagsvis för 3B5 dagar till följande tjenste-

män sålunda:

för 1 militärbefälhafvare.....................................................

1,675

-

1 regementsqvartermästare ............................................

1,005

—

1 regementsadjutant .....................................................

670

~

1 regementsläkare ........................................................

1,005

—

4,355

_

Infanteri.

i

I

Officerare, underofficerare och spel.

Löner in. in.

Staben:

1 öfverstelöjtnant, lön ......................................................

.. 3,500: —

lönetillägg för 1 tjenstehäst..........................................

.. 400: -

fourageersättning ......................................................

.. 365: —

4,265

J 1 major, lön.....................................................................

.. 3,000: —

lönetillägg för 1 tjenstehäst..........................................

.. 400: -

fourageersättning.........................................................

.. 365: —

3,765

—

1 dito dito......................................................................

3,765

—

1 förste regementsadjutant, lön ..........................................

.. 900: -

lönetillägg för 1 tjenstehäst..........................................

.. 400: -

fourageersättning ......................................................

.. 365: —

1 665

1 andre regementsadjutant, lön ..........................................

.. 600: —

lönetillägg för 1 tjenstehäst..........................................

.. 400: —

fourageersättning..............v..........................................

... 365: —

1,365

—

1 bataljonsadjutant, lön ....................................................

360

—

1 dito, dito ...................................................................

360

—

1 regementstrumslagare, lön ..............................................

360

—

Kompanistaten:

1 kapten af 1. klassen, lön.................................................

2,000

—

7 dito, dito .............................................. ....................

14,000

—

transport

31,905

—

j 22,350

—

12

Bih. till JRiksd. Prat. 1886. 1 Sami. 1 Afd. 1 Raft.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Fjerde hufvudtiteln

Kronor.

transport

31,905

—

22,350

—

1 kapten af 2. klassen, lön..................................................................

1,800

—

7 dito, dito ....................................................................................

12,600

—

1 löjtnant, lön .................................................................................

900

—

23 dito, dito ....................................................................................

20,700

—

1 underlöjtnant, lön...........................................................................

600

—

11 dito, dito ....................................................................................

6,600

—

720

_

7 dito, dito ...................................................................................

5,040

—

1 sergeant af 1. klassen, lön...............................................................

360

—

11 dito, dito ....................................................................................

3,960

—

1 sergeant af 2. klassen, lön................................................... 240: —

lönetillägg..................................................................... 60: —

300

—

15 dito, dito ....................................................................................

4,500

—

1 fältmusikant, lön ...........................................................................

240

—

7 dito, dito ....................................................................................

1,680

—

1 trumslagare (hornblåsare), lön .........................................................

80

_

j 5 dito, dito ....................................................................................

400

—

1 trumslagare (hornblåsare), lön .........................................................

40

—

5 dito, dito ...................................................................................

200

—

92.625

DagalHining.

Dagaflöning, som utgör för öfverstelöjtnant och major 4 kronor, kapten 3

kronor, regenrentsadjutant, löjtnant och underlöjtnant 2 kronor, fan-

"

jimkare och regementstrumslagare 1 krona, bataljonsadjutant, sergeant

och spel 40 öre, utgår för tjenstgöring under de årliga vapenöfningarna

från anslaget till beväringens vapenöfningar samt beräknas för tjenst-

göring under den öfriga tiden af årot jemte beväringens redovisning

förslagsvis för 335 dagar sålunda:

för 1 regementsofficer........................................................................

1,340

—

1 dito .......................................................................................

1,340

—

1,005

_

7,035

_

1 regementsadjutant.....................................................................

670

—

:

1 dito .......................................................................................

670

—

transport

12,060 ’

114,975

—j

s. 91 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

91

Kronor.

transport

12,060

—

114,975

1 fanjunkare ..............................................................................

335

—

7 dito .......................................................................................

2,345

—

1 bataljonsadjutant ......................................................................

134

—

1 dito .......................................................................................

134

—

15,008

Arfvode.

1 afdelningsområdes befälhafvare.........................................................

250

—

7 dito .............................................................................................

1,750

—

2,000

Portion.

Portion åtlijutes af underofficerare och spel under vapenöfningar i likhet

med beväringsmanskapet samt beräknas för tjenstgöring under den

öfriga tiden af året jemte beväringens redovisning förslagsvis för 335

dagar efter 50 öre för hvarje dag sålunda:

för 1 fanjunkare ..............................................................................

167

50

7 dito .......................................................................................

1,172

50

1 bataljonsadjutant .....................................................................

167

50

1 dito .......................................................................................

167

50

1,675

Beklädnad.

Beklädnad åtnjutes af trumslagare (hornblåsare) i likhet med bevärings-

manskapet.

.

Volontär er.

16 distinktionskorpraler, 48 korpraler, 76 vice korpraler och 40 menige,

tillsammans 180 man.

Aflöning

utgöres af:

Lega.

som utgår med 40 kronor för hvartdera af de två första tjensteåren och

i

med 80 kronor för hvartdera af de öfriga, beräknas förslagsvis:

för 29 man ä 40 kronor...................................................... 1,160: —

151 man å 80 » ...................................................... 12,080: —

13,240

—

transport

13,240

—

133,658

-1

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Fjerde hufvudtiteln.

Kronor.

transport

13,240

—

133,658

—

Lön,

som utgår under tjenstgöring med 10 kronor för månad, beräknas förslagsvis:

under kommendering till volontärskolan för 22 man i 10''/2 månader.........

samt bestrides under de årliga vapenöfningarna vid nationalbeväringen af

anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar.

2,310

—

Arfvode,

som under tjenstgöring utgår för månad med 15 kronor till distinktions- korpral, med 10 kronor till korpral och med 5 kronor till vice korpral,

beräknas förslagsvis:

under kommendering till volontärskolan för 3 vice korpraler i lO1/» månader

157

50

15,707

50

samt bestrides under de årliga vapenöfningarna vid nationalbeväringen af

anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar.

Beklädnad och underhåll.

Dessa förmåner åtnjutas af volontärerne i likhet med beväringsmanskapet.

Artilleri.

''

[

Artilleribefälhafvare med stab.

Arfvode.

1 artilleribefälhafvare och chef för nationalbeväringens artilleri med skyl- dighet att tillika förestå tygmästarebefattningen på Gotland

Anm. Härtill kommenderas eu regementsofficer från något af artilleriregementena.

—

—

750

—

Da gängning.

1 subalternofficer, som kommenderas att förrätta adjutants- och regements- qvartermästaretjenst vid artilleriet, å 2 kronor.................................

730

transport

150,845

50

s. 93 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

93

''

Kronor.

transport

—

—

150,845

50

Batteristaten.

Löner.

1 kapten af 1. klassen........................................................................

2,000

—

1 dito dito.......................................................................................

2,000

—

1 dito af 2. klassen ...........................................................................

1,800

—

1 löjtnant ..................,.....................................................................

900

—

2 dito .............................................................................................

1,800

—

1 underlöjtnant.................................................................................

600

—

3 dito.............................................................................................

1,800

—

1 styckjunkare .................................................................................

720

—

2 dito.............................................................................................

1,440

-

1 sergeant af 1. klassen.....................................................................

360

—

4 dito dito.......................................................................................

1,440

—

1 sergeant af 2. klassen, lön................................................... 240: —

lönetillägg..................................................................... 60: —

300

—

2 dito, dito ....................................................................................

600

—

j

1 trumpetare....................................................................................

80

—

i

1 dito.............................................................................................

40

—

15,880

Arfvode.

1 kapten..........................................................................................

400

—

2 dito .............................................................................................

800

—

1 subalternofficer .............................................................................

300

—

3 dito .............................................................................................

900

—

2,400

Anm. Sistnämnda 4 arfvoden utgå till de subalternofficerare, som ej tjenstgöra

vid stamtruppen eller såsom adjutant hos artilleribefälhafvaren och på

sådan grund åtnjuta dagaflöning för ständig tjenstgöring.

Dagafl dunig.

Dagaflöning, som utgör för kapten 3 kronor, subalternofficer 2 kronor, styck-

[

junkare 1 krona samt sergeant och spel 40 öre, beräknas för följande

personal under tjenstgöring vid stamtruppen hela året sålunda:

för 1 kapten ....................................................................................

1,095

1 subalternofficer ......................................................................

730

—

[

transport! 1,825

—| 169,125 i50

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Fjerde hiifyiidtitelu

]

Kronor.

transport

1,825

—

169,125

50

1 dito .......................................................................................

730

—

1 styckjunkare ...........................................................................

365

—

|

1 dito .......................................................................................

365

—

1 sergeant .................................................................................

146

—

2 dito .......................................................................................

292

—

1 trumpetare ..............................................................................

146

—

3,869

Dagaflöning till den öfriga personalen utgår för tjenstgöring under de årliga

vapenöfningarna från anslaget till beväringens vapenöfning^.

Portion.

Portion åtnjutos af underofficerare och trumpetare under tjenstgöring i

likhet med manskapet.

Beklädnad.

Beklädnad åtnjutes af 2 styckjunkare och 3 sergeanter, tjenstgörande vid

stamtruppen. Trumpetare erhålla beklädnad i likhet med manskapet.

Diverse anslag.

Till lega för exercishästar vid artilleriet .............................................

*

2,520

—

Medikamentspenningar för 100 man å 2 kronor 25 öre ...........................

225

—

Kommunionspenningar för 111 personer å 5 öre ....................................

5

55

Till sjukvård åt manskapet vid stamtruppen å länslasarettet i Wisby.........

150

—

2,900

55

Informationsverket.

1 informationsofficer, arfvode...............................................................

450

—

1 informationsunderofficer, dito............................................................

112

50

1 dito, dito.......................................................................................

50

—

Till skrifmaterialier samt ved och ljus ................................................

150

—

762

50

transport

—

—

176,657

55

s. 95 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvndtiteln,

95

Kronor.

transport

—

—

176,657

55

Tygstaten.

1 tygofficerslön att fördelas emellan 2 förrådsofficerare, med 400 kronor åt

den ene och 800 kronor åt den andre.............................................

1 tygförvaltare, lön ...........................................................................

1 gevärshandtverkare, lön ........................... ......................................

1 dito, dito ....................................................................................

700

1,200

600

G00

—

3.100

Särskilda anslag.

Edtpensmedel.

Till befälsmötesutgifter, sjukvård, resor i tjensten och mönstringsresor,

hyra för militärdetaljens embetsrum, utgifter för militärbiblioteket,

skrifmaterialier, ved och ljus in. m.................................................

Diverse kostnader för musiken ......................... ..................................

4,496

1,000

70

5,496

;

7o|

Summa

—

185,254

25 [

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Fjerde liufradtiteln

Bil. Ut. K,

Förslag

till stat för Hallands bataljon (Yesternorrlands bataljon)

(Blekinge bataljon).

K r

O

n o r.

Officerare, underofficerare, spel och civilpersonal.

Löner in. in.

Staben.

1 major och bataljonschef, lön.............................................

3,500: —

lönetillägg för 1 tjenstekäst............

400: —

fourageersättning å 1 krona per (lag

365: —

4,265

__

1 regementsqvartermästare, lön............................................

1,800: —

lönetillägg för 1 tjenstekäst............

400: —

fourageersättning...........................

365: —

2,565

—

1 regementsläkare, lön ......................................................

1,800

—

1 bataljonsadjutant, lön......................................................

360

—

1 regementstrumslagare, lön..................................................

360

—

Kompanistaten.

1 kapten af l:sta klassen, lön...............................................

2,000

—

3 dito, lön ......................................................................

6,000

—

1 löjtnant, lön..................................................................

900

—

7 dito, lön ......................................................................

6,300

—

1 underlöjtnant, lön ..........................................................

600

—

8 dito, lön .....................................................................

1,800

—

1 fanjunkare, lön.................................................................

720

—

8 dito, lön ......................................................................

2,160

—

1 sergeant af l:sta klassen, lön ............................................

360

—

3 dito, lön ......................................................................

1.080

—

1 sergeant af 2:dra klassen, lön..........................................

240: —

1

lönetillägg...................................

60: —

300

—

transport

31,570

—

I

s. 97 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvud ti teln.

97

transport

7 sergeanter af 2:dra klassen, lön och lönetillägg

1 fältmusikant, lön..........................................

3 dito, lön ...................................................

1 trumslagare, (hornblåsare), lön........................

3 dito, lön ............................j......................

1 trumslagare (hornblåsare), lön.............,.........

3 dito, lön ...................................................

Dagaflöning.

Dagaflöning utgår för tjenstgöring mellan de årliga vaponöfningarne jemte

beröringens redovisning från anslaget till ersättning åt värnpligtsområdenas

befäl och under de årliga vapenöfningame af anslaget till

beväringens vapenöfningar samt utgör:

för bataljonschef 4 kronor; regementsläkare, kapten och regementsqvartermästaro

3 kronor; löjtnant och underlöjtnant 2 kronor; fanjunkare och

regementstrumslagare 1 krona; bataljonsadjutant, sergeant och spel 40 öre.

Portion.

Portion åtnjutes af underofficerare och spel under vapenöfningar i likhet

med beväringsmanskapet samt utgår för tjenstgöring under den öfriga

tiden af året jemte beväringens redovisning från anslaget till ersättning

åt värnpligtsområdenas befäl.

Beklädnad.

Beklädnad åtnjutes af trumslagare (hornblåsare) i likhet med bataljonens

b eväringsmanskap.

Volontärer.

8 distinktionskorpraler, 12 korpraler, 24 vice korpraler och 16 menige,

tillsammans 60 man.

Kronor.

transport

Bih. till Bibel. Prat. 1888. 1 Sami 1 Afd. 1 Haft.

31,570

2,100

240

720

80

240

40

120

35,110

35,110

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Fjerde hufvud titeln

transport

Aflöning’.

utgöres af:

Lega,

som utgår med 40 kronor för hvartdera af de två första tjensteåren och

med 80 kronor för hvartdera af de öfriga, beräknas förslagsvis:

för 10 man ä 40 kronor...................................................... 400:

för 50 man å 80 kronor...................................................... 4,000: —

Lön,

som utgår under tjenstgöring med 10 kronor för månad, beräknas förslagsvis:

under kommendering till volontärskolan för 8 man i 10 Va månader......

samt bestrides under de årliga vapenöfningame vid bataljonen af anslaget

till beväringsmanskapets vapenöfningar.

Arfvode,

som under tjenstgöring utgår för månad med 15 kronor till distinktionskorpral,

med 10 kronor till korpral och med 5 kronor till vice korpral

beräknas förslagsvis:

under kommendering till volontärskolan för 1 vice korpral i 10 1/i månader

samt bestrides under de årliga vapenöfningarna vid bataljonen af anslaget

till beväringsmanskapets vapenöfningar.

Beklädnad och underhåll.

Dessa förmåner åtnjutas af volontärerne i likhet med bataljonens beväringsmanskap.

Särskilda anslag.

Diverse kostnader för musiken............................................................

Summa

Kronor.

4,400 :—

840

52 150

35,110

5.292

500

40,902

50

50

Stockholm, K. L. Beckman, 1886.

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Femte hufvudtiteln.

Utdrag af Protokollet, öfver Sjöförsvarsärenden, hållet

‘inför Hans Maj:t Konungen uti Statsrådet å Stockholms

Slott den 11 Januari 1886.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Ehrensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna och

Friherre Tamm.

Departementschefen Statsrådet Friherre von Otter anmälde i underdånighet

frågan om reglering af utgifterna under riksstatens femte

hufvudtitel för år 1887 och föredrog härvid tillika:

Marinförvaltningens särskilda skrivelser:

den 30 September 1885 i fråga om de ordinarie anslagen samt

behofvet af extra anslag för flottan under år 1887;

den 31 Oktober 1885 angående anslagsbehofven under samma

hufvudtitel i följd af värnpligtslagens tillämpning;

den 13 Oktober 1885 med uppgift å erforderliga arbeten och anskaffningar

för sjöförsvaret i och för upprätthållande af Sveriges neutralitet

samt

Bih. till Ilifad. Prat. 1886. 1 Sami. 1 Afl.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Femte hufuidtiteln.

[1, 2.]

Officerskårens

tillökning.

den 18 December 1885 angående utgifter för anbefalda större

rustningar af flottans fartyg m. m.

Departementschefen yttrade derefter:

I likhet med hvad under sistförfluten och flere föregående år egt

rum och med åberopande af då anförda skäl kan jag icke underlåta

att ånyo anmäla det oeftergifliga behofvet af officerskårens vid flottan

ökande.

Då förslaget härom vid nästlidet års riksdag förekom, blef detsamma

tillstyrkt af statsutskottet, som dervid anförde, att behofvet af

officerskårens tillökning kunde anses redan hafva blifvit af Riksdagen

erkändt, samt att denna tillökning icke påkallade någon förhöjning af

de till flottans aflöning nu utgående anslag. Mot detta utskottets tillstyrkande

utlåtande hade andra kammarens utskottsledamöter reserverat

sig under yrkande af afslag å framställningen, anförande såsom skäl

derför, att den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna tillökningen af den effektiva

officerskåren vore hufvudsakligen lika med den, som i Eders Kongl.

May.ts till 1883 års riksdag rörande sjöförsvarets organisation aflåtna förslag

förekommit, men att sistnämnda ökning föreslagits i sammanhang med

en fullständig organisation af flottans personal, särskildt hvad bätsmanshållet

beträffade och att ett sådant förslag sistlidne år icke förelåg. Då frågan

hos kamrarne förekom till afgörande, blef Eders Kongl. Maj:ts förslag

af första kammaren bifallet, men af andra kammaren, i enlighet med

reservanternas hemställan, afslaget.

Hvad nu först beträffar det af reservanterna uppgifna skälet,

hvarpå den föreliggande frågan synes hufvudsakligen hafva fallit, hade

jag hoppats att detsamma redan vid denna riksdag skulle blifva undanröjdt.

En komité tillsattes nemligen redan den 25 Februari sistlidet

år med uppdrag bland annat att afgifva förslag såväl till matros- och

handtverkskompaniernas ökande som bildandet dels af en särskild

minörkår, dels ock, under förutsättning af båtsmanshållets sättande på

vakans, af särskilda sjömans- och sjöfästningsartillerikompanier af erforderlig

styrka, dels äfven angående sjöbeväringen, dess fördelning,

årliga öfningar samt användande under krigstid i öfverensstämmelse

med gällande värnpligtslag, och borde detta förslag till Eders Kongl.

Maj:t hafva afgifvits redan den 1 derpåföljande September, men till

följd af förra sommarens opåräknade större rustningar och derigenom

uppkommande officersbrist, som nödvändiggjorde komiténs ajournering

för nära 3 månader, har komitén ännu icke hunnit inkomma med

sina utlåtanden och förslag i ofvannämnda ämnen. Men liksom

s. 3 Kontrollera mot PDF

Femte hufvud titeln.

3

under förra årets diskussion i andra kammaren bestrider jag fortfarande

på det bestämdaste giltigheten af det sålunda anförda skälet

mot officerskårens tillökning; ty huru än det må blifva ordnadt

med flottans personal i öfrigt och särskildt med båtsmansinstitutionen

och äfven oafsedt huruvida en särskild minörkår, vare sig att dess

offieerspersonal fortfarande skulle qvarstå och avancera inom flottan

eller utgöra en under sjöförsvaret lydande fristående kår, skulle komma

att bildas, är behofvet af den aktiva officerskårens tillökning lika oafvislig!

och måste afhjelpas så fort ske kan.

Förutom förberörda skäl emot officerskårens tillökning anfördes

under frågans behandling inom kamrarne bland annat:

att officerarnes antal vore beroende af materielens storlek och att

för den materiel, som nu finnes, officerarnes antal vore fullt tillräckligt;

att den af sjöförsvarskomitén ifrågasatta ökningen af officerskåren

vore afsedd att ega rum först då den af komitén föreslagna anskaffningen

af 3 pansarbåtar af certen A, 9 minbåtar af l:a och 30 af 2:a

klass vore verkstäld;

att den föreslagna tillökningen på den aktiva staten och minskning

på permanenta reservstaten skulle öka antalet officerare på pensionsstaten;

samt

att den danska flottan, ehuru den ansågs vara den svenska öfverlägsen,

hade ett mindre antal officerare än den sistnämnda.

Att officersantalet skulle vara tillräckligt för den materiel, som

finnes, vederlägges bäst af det förhållandet, att vid förra årets rustningar

befälsbrist uppstod oaktadt såväl vid öfverstyrelsen och vid

stationerna som å fartygen och sjöfästningarne användes det minsta

antal officerare, som med tjenstens fordringar kunde anses förenligt,

med undantag för öfningsfartygen »Vanadis» och »Balder», der 7 öfvertaliga

lönlösa underlöjtnanter voro kommenderade till exercis. Till

minförsvaret i Stockholms skärgård, om sådant hade erfordrats, hade

icke heller en enda officer varit att tillgå. En väsentligen bidragande

orsak till då befintlig brist kan sökas deruti att officerarne på permanenta

reservstaten, hvilka äfven borde vara att påräkna vid större rustningar,

till största delen utgöras af regementsofficerare, som icke

kunde ersätta bristen på subalternofficerare, hvilken var den öfvervägande,

ett förhållande, som skulle varit helt annorlunda, derest de

till aflönande af 16 regementsofficerare och 8 kaptener på permanenta

reservstaten nu anvisade medel utgått till aflönande af 35 officerare

på aktiva staten, alla utom 5 af de lägre graderna.

I ett från chefen för flottans stab infordradt förslag angående

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Femte Iiufvudtiteln.

flottans mobilisering yttrar också denne: »vid uppgörande af bemannings-

och mobiliserings-tabeller för flottan framträder den gamla erfarenheten

från mobiliseringar i allmänhet att den största bristen och

den svåraste att fylla vanligen förefinnes inom officers- och underofficersgraderna».

I detta förslag beräknar nämnde chef behofvet af officerare

till 328;

samt tillgången sålunda:

aktiva staten.........................................

öfvertalige officerare å dito ............

från sjökrigsskolans högre klasser

från reservstaten .................................

och brist............................................

140.

6.

10.

53~ 209

........ 119.

Reservstaterna upptaga visserligen 83 officerare, men af dessa —

bland hvilka flertalet äro dels regementsofficerare och dels i den ålder

att de icke lämpligen kunna under krig användas och följaktligen icke

kunna fylla den befintliga bristen, som hufvudsakligen förefinnes i kaptens-^

och löjtnantsgraderna — anses högst 53 kunna i händelse af

behof påräknas; och då såväl nya reservstaten som indragningsstaten,

i mån af de på dessa stater befintliga officerares afgång, komma att

försvinna, är det klart, att det här ofvan från reservstaterna påräknade

antal af 53 officerare kommer att efter hand förminskas för att slutlig011^

oberäknad! de på pensionsstaten öfverflyttade vilkorligen tjenstskyldig^,

reduceras till den numerär den permanenta reservstaten då

kan komma att upptaga eller, med andra ord, att flottans behof af fullt

tjenstdugliga officerare kommer att år efter år allt mindre kunna tillgodoses,

så framt icke någon åtgärd vidtages för att förekomma detta.

Genom att använda ett så stort anslagsbelopp, som nu utgår till permanenta

reservstatens aflönande att dermed aflöna ett större antal officerare

företrädesvis i lägre grad på den aktiva staten skulle ej blott

nyssberörda olägenhet motverkas utan äfven den brist på subalternofficerare,

som äfven med nuvarande rikligare tillgång på officerare å

reservstaterna gjort sig gällande, blifva delvis afhulpen; och anser jag

att genom den af mig vid förra riksdagen föreslagna tillökning af 35

officerare, på den aktiva staten och med inberäknande af högsta klassernas

sjökadetter, äfvensom genom indragning under krigstid af en

del officerare från sjökrigsskolan, sjökarteverket och stationerna m. m.

det eiforderliga antalet af officerare från Kongl. flottan för närvarande

kan nöjaktigt tillgodoses och det återstående behöfliga antalet kunna

fyllas åt reservbefäl. Det torde kunna invändas, att om officersantalet

s. 5 Kontrollera mot PDF

Femte hnfrudtiteln.

5

im är otillräckligt, det skulle blifva det ännu mera i den mån materielen

ökas, men så är icke förhållandet; de moderna stridsfartygen,

hvilka i allmänhet sakna tackling samt hafva en mindre ehuru vida

kraftigare och mera lättskött bestyckning än de äldre, erfordra nemligen

ett mindre antal officerare än flertalet af dessa, hvilka, ehuru de icke

kunna anses såsom särdeles lämpliga för strid, likväl för närvarande

och i brist på bättre dertill måste användas, hvaremot i den mån tidsenlig

materiel erhålles, de äldre fartygen, derest de icke såsom föråldrade

eller till tjenst obrukbara redan blifvit eller ansetts böra blifva

utrangerade, företrädesvis torde komma att tjenstgöra såsom transport-,

logements- samt förråds-fartyg och dylikt, hvartill erforderligt, dugligt

befäl såväl som underbefäl och manskap, åtminstone delvis, lärer kunna

påräknas från handelsflottan.

Att, på sätt ifrågasatt blifvit, låta anstå med den behöfliga tillökningen

af officerspersonalen intill dess den af sjöförsvarskomitén

föreslagna ökningen af materielen med 3 pansarbåtar af Sveas cert, 9

minbåtar af l:a och 30 af 2:a klass hunnit genomföras, skulle, såsom

af det ofvan anförda tydligen framgår, endast föranleda dertill att vid

dessförinnan möjligen ifrågakommande mobilisering af flottan flera af

dess. fartyg komme att sakna nödigt befäl. Skickliga, ja äfven nödtorftigt

utbildade sjöofficerare kunna dessutom icke när som helst anskaffas,

utan endast successivt i den mån sådana kunna utbildas i sjökrigsskolan,

hvartill i allmänhet erfordras minst 6 år och då afgången

bland officerarne på den aktiva staten under de senaste 6 åren varit

omkring 31 årligen i medeltal och enahanda ungefärligen varit förhållandet

inom reservstaterna och indragningsstaten, således en årlig afgång

i medeltal af tillhopa 7, men sjökrigsskolan under samma tid

lemnat i medeltal 9 officerare om året, skulle, om dessa förhållanden

kunde anses normala, en tid af omkring 17 år erfordras för den begärda

officerstillökningens genomförande, men då reservstaterna nu

upptaga 37 officerare, hvilka, ehuru de icke äro skyldiga att vid viss

tid ur tjensten afgå, dock med fästadt afseende å deras i allmänhet

höga ålder (85 till 47 år med en medelålder af omkring 66 år) torde

inom en icke alltför aflägsen framtid kunna antagas komma att lemna

plats för yngre krafter samt, då 13 officerare å permanenta reservstaten

äro skyldiga att afgå under de nästkommande 7 åren, borde

med någorlunda sannolikhet kunna antagas, att under sistnämnda tidsperiod

hela den begärda tillökningen af 35 officerare skall kunna

ega rum.

Den successiva tillökningen af officerskåren måste för den skull

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Femte hufvndtiteln.

taga sin början så snart som möjligt och gå så att säga hand i hand

med materielens ökning.

Att antalet officerare på pensionsstaten skulle ökas derföre ätt ett

visst antal officerare uppföras på den aktiva staten i stället för att

upptagas på den permanenta reservstaten är eu missuppfattning, som

endast synes kunna bero af den oriktiga föreställningen att officerare

på permanenta reservstaten icke vore skyldiga att i likhet med dem

på den aktiva staten afgå vid viss lefnads- och tjensteålder.

De som ännu qvarstå på gamla lönestaten äro visserligen icke

underkastade obligatoriskt afskedstagande, men alla som ingått på den

nya lönestaten äro, och de, som hädanefter öfverflyttas på permanenta

reservstaten, blifva underkastade enahanda åliggande i berörda hänseende,

som officerare på den aktiva staten och erhålla lika pensioner

som dessa, hvar efter sin grad.

Uppgiften att danska flottans officerskår skulle vara mindre

än den svenska är icke öfverensstämmande med verkliga förhållandet.

Enligt 1880 års lag för danska sjöförsvaret skall officerskåren

bestå af 114 officerare, förutom dels ett obestämdt antal sekundlöjtnanter,

af hvilka 20 kunna vara fäst anstälda under fredstid, dels af

ett likaledes obestämdt antal af staten lönade reservlöjtnanter, af hvilka

20 årligen utbildas i en särskild statens skola. Alla öfvas å flottans

fartyg. Reservlöjtnanternas antal uppgick enligt 1885 års rulla till

137, som tillhopa med öfriga 134 officerare visar en totalsumma af

271 officerare under det att hos oss antalet effektiva officerare, enligt

hvad ofvan är visadt, icke på långt när uppgår till detta antal, äfven

om deruti skulle inbegripas samtliga officerare i flottans reserv.

Det torde af det anförda framgå, att en skyndsam tillökning af

flottans officerskår på den aktiva staten är af yttersta vigt. Äfven

med en sådan tillökning af officerskåren är emellertid, såsom af förenämnda

af chefen för flottans stab i fråga om mobilisering af flottan

afgifna utlåtande framgår, flottans behof af officerare icke afhjelpt.

Det visar sig nemligen deraf att, utöfver det antal officerare flottan

kan lemna, ett antal reservofficerare, af chefen för flottans stab efter

de nuvarande förhållandena beräknadt till 119, blifver erforderligt.

Detta behof kommer naturligtvis att ökas i samma mån de äldre reservstaterna

och indragningsstaterna försvinna och härtill kommer ytterligare

behofvet af reservbefäl till ersättning för afgången under krig.

Detta reservbefäl kan likväl icke erhållas utan särskilda åtgärder

till dess utbildande; ty väl torde till fyllande af sådana befälsposter,

hvilka hufvudsakligen betinga endast sjömanskap och mod, flottan utan

s. 7 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtitelu.

7

tvifvel, då så påfordras, kunna erhålla värdefullt biträde af skickliga

och pålitliga befälhafvare från handelsflottan, som derpå eger god tillgång,

men med handhafvandet af artilleri- och minvapnen, hvarpå försvaret

företrädesvis torde komma att bero, kan man icke af dessa,

utan att de dertill särskildt utbildas, förvänta någon synnerlig detaljkännedom.

En af motståndarne till officerskårens ökande yttrade bland annat under

diskussionen i andra kammaren sistlidne riksdag: »Flottans krigsfartyg

äro nu, såsom vi veta, ett invecJcladt, maskineri, som måste skötas med noggrannhet

och Juliständig kännedom om dess olika delar, den minsta okunnighet

kan föranleda att fartyget g öres odugligt». Detta fullt riktiga uttalande

måste äfven innebära ett erkännande att ett tillräckligt antal

kunniga, öfvade och erfarna officerare erfordras för att med fördel

kunna tillgodogöra sig detta invecklade och tillika dyrbara maskineri

och till detta ändamåls vinnande finnes ingen annan utväg än att, så

framt icke den aktiva kårens officerare än ytterligare än nu föreslagits

och högst betydligt ökas, hvilket skulle medföra stor kostnad, söka

på ett tillfredsställande sätt bibringa värnpligtiga sjökaptener sådan

öfning att de vid behof må kunna åtminstone på vissa poster nöjaktigt

ersätta bristen på officerare.

För anskaffande af nödigt reservbefäl har också i sammanhang

med de särskilda förslag till organisation af flottan, som blifvit uppgjorda,

olika utvägar föreslagits.

1871 års komité ifrågasatte att bilda reservbefäl af dem bland

sjökrigsskolans elever, som efter genomgången kurs vid skolan inginge

på handelsflottan och skulle desse åtnjuta en årlig lön af 300

kronor.

1874 års komité föreslog att stationernas undervisningsanstalter

skulle så anordnas, att reservbefäl och reservunderbefäl af värnpligtige

der kunde erhålla sin utbildning.

Vid 1877 års riksdag framstälde Eders Kongl. Maj:t det förslag

att de kaptener och subalternofficerare, underofficerare samt l:a klassens

sjömän, som före fylda 40 år afgingo ur tjenst, men förbundo sig dels

till vissa repetitionsöfningar intill denna ålder dels att intill 65 år stå

till förfogande vid inträffande krig eller större rustningar, skulle från

och med 55 års ålder ega att uppbära en viss mindre pension.

1882 års sjöförsvarskomité föreslog att bilda reservbefäl och reservunderbefäl

bland värnpligtiga, hvilka för sådant ändamål skulle vid flottans

underbefälsskolor erhålla undervisning och aflägga styrmans-, maskinisteller

sjökaptensexamen, i enlighet med fordringarna vid navigations
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Femte kufYud titeln.

skolorna samt derjemte en särskild militärkurs och skulle 50 sådana

värnpligtig^, deraf 30 styrmanselever och 20 sjökaptenselever, erhålla

aflöning, beklädnad och underhåll under lärokursen samt de skickligaste

till ett antal af 10 sjökaptenselever och 20 styrmanselever efter aflagd

examen bekomma premier, nemligen 200 kronor för sjökapten och 100

kronor för styrman.

Chefen för flottans stab har i sitt förut omförmälda utlåtande föreslagit

att reservbefäl skulle bildas af värnpligtige sjökaptener och styrmän,

hvilka frivilligt anmälde sig till genomgående af en 70 dagars

militärkurs emot det att de under denna tid erhölle aflöning, kaptener

af 3 kronor och styrmän af 2 kronor om dagen, om de äro boende

å ort der kursen genomgås, men i annat fall rese- och traktamenlsersättning,

kaptener enligt 4:de och styrmän enligt 5:te klassen i gällande

resereglemente såväl för resan som under kursens genomgående,

med rättighet för de kaptener och styrmän, som med approbation

genomgått sådan öfningskurs, att genomgå en andra årets högre militärkurs

likaledes under 70 dagar, mot rättighet i så fall att, utom förenämnda

aflöning under kursen, sedermera så länge de qvarstå i flottans

reserv åtnjuta ett årligt arvode, kaptener af 150 och styrmän af 100

kronor.

Intet af förenämnda förslag för sig synes mig fullt tillfredsställande,

då i en del den föreslagna utbildningen blifver otillräcklig och i andra

säkerhet ej finnes hvarken att en tillräcklig reserv derigenom bildas

eller att den, som möjligen erhålles, kan i behofvets stund påräknas.

Med hänsyn dertill att en del befälsplatser kräfva företrädesvis

militärisk insigt och uppfostran, under det att andra kräfva dylika insigter

i vida mindre mån samt en del till och med, såsom å transportförråds-

och logementsfartyg m. in., väl torde kunna fyllas af handelsflottans

befäl utan särskild militärutbildning, anser jag behofvet af

reservbefäl böra fyllas dels från handelsflottan genom att under fredstid

utbilda sjökaptener samt söka tillförsäkra sig deras tjenst vid inträffande

krig eller större rustningar, dels från underofficerskåren,

genom att vid behof uttaga de skickligaste och lämpligaste att tillsvidare

förrätta underlöjtnantstjenst. Behofvet af reservunderbefäl skulle

på samma sätt afhjelpas genom utbildande af värnpligtige styrmän

från handelsflottan samt genom förordnande för underofficerskorporaler

att göra underofficerstjenst och l:a klassens sjömän underofficerskorporaltjenst

o. s. v.

Hvad särskildt angår bibringandet af en någorlunda tillfredsställande

utbildning åt kaptener och styrmän från handelsflottan, torde dessa

s. 9 Kontrollera mot PDF

Femte liufvudtitelii.

9

eller åtminstone flera af dem under det första året efter det de

aflagt respektive kaptens- och styrman sexamina i allmänhet icke kunna

påräkna att erhålla lämplig anställning i sitt yrke och derföre utan

afsaknad kunna mot skäligt underhåll befinnas villiga att under ett års

tid genomgå en lämplig utbildningskurs vid flottans stationer, hvarigenom

de, om de derjemte omkring hvart 5:te år underkastades ett

par månaders repetitionskurs, kunde blifva ganska tillfredsställande såsom

reservbefäl och reservunderbefäl. De skulle vara skyldiga att på kallelse

och mot enahanda ersättning, som tillkommer motsvarande tjenstegrader

inom flottan, inställa sig under krig eller större rustningar, årligen

anmäla sin vistelseort och sysselsättning m. m. enligt faststälda

bestämmelser, hvaremot de, derest de fullgjorde sina åligganden intill

55 års ålder, från nämnda tid skulle tillförsäkras pension i likhet med

flottans officerare af samma grad.

Då likväl en fullständigare utredning än hittills kunnat åstadkommas

angående såväl omfånget af och lämpligaste sättet för anordnandet af

en dylik kurs som beloppet af dermed förenade kostnader m. m. är

af nöden och då frågan om reservbefäl och reservundérbefäl för flottan

lämpligast torde erhålla sin lösning i sammanhang med förenämnda

komités förslag i fråga om såväl flottans bemanning som sjöbeväringen,

torde dermed för närvarande böra anstå.

Då jag såväl år 1883 som nästlidet år framstälde förslaget om

officerskårens tillökning, var den permanenta reservstaten, som endast

kunnat ökas i den mån medel genom afgång från öfriga reserv- och

indragningsstaterna blifvit tillgängliga, ännu icke fulltalig och då jag

derföre föreslog att för den aktiva officerskårens ökande använda de

för permanenta reservstatens aflöning anvisade 114,000 kronor i mån

de blefve tillgängliga, blef deraf en följd att denna tillökning kunde

ega rum i mån af afgång å vare sig permanenta reservstaten eller

öfriga reservstaterna och indragningsstaten åtminstone intill dess aflöningen

för qvarvarande officerare å permanenta reservstaten och för

den nytillökade personalen tillhopa uppgick till 114,000 kronor. Genom

frågans undanskjutande har nu inträffat att permanenta reservstaten

är fulltalig och skulle nu oflicerstillökningen ske endast i mån som de

för permanenta reservstatens aflöning använda 114,000 kronor blefve

tillgängliga, så skulle denna tillökning endast kunna ega rum i mån

af afgång på denna reservstat. Men då, enligt hvad förhållandena de

sista 6 åren utvisat, genom afgången på nämnda reservstat endast omkring

8 å 9,000 kronor i medeltal årligen blifvit disponibla, skulle 12

å 14 år åtgå innan hela det ifrågavarande anslaget blefve tillgängligt

Bill. till Miksd. Prat. J88U. 1 Sami. 1 Afd. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Femte liufvudtiteln.

och den föreslagna officerstillökningen således icke kunna vidtagas så

skyndsamt som önskligt och nödigt vore, och jag anser det derför vara af

vigt att densamma får ske i mån af afgång äfven på de öfriga reservoch

indragningsstaterna dock inom det för permanenta reservstatens aflöning

anvisade anslag af 114,000 kronor. Härigenom kommer visserligen

att inträffa, att den minskning i det för närvarande med ''50,000

kronor anvisade extra anslag för genomförande af senaste lönereglering,

som eljest, sedan permanenta reservstaten blifvit fulltalig, skulle ega

rum i mån af afgången på nya reserv- och indragningsstaterna, komme

att fördröjas någon tid; men då denna minskning efter beräkning af

förhållandena de senaste sex åren icke skulle uppgå till mer än omkring

6,000 kronor årligen, bör nämnda omständighet i förhållande

till fördelen att inom 6 å 7 år kunna hafva genomfört tillökningen af

officerskåren icke utgöra något hinder för bifall.

På grund af hvad jag sålunda anfört och under åberopande i öfrigt

af statsrådsprotokollet den 12 Januari 1885 får jag underdånigst hemställa,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå nu sammanträdande Riksdag:

att, på det Eders Kongl. Maj:t må komma i tillfälle att i den ordning,

som kan finnas lämplig, öka antalet officerare vid flottan med

1 flaggman, 2 kommendörkaptener af l:a grad, 2 kommendörkaptener

af 2:a grad, 19 kaptener och 11 löjtnanter, den permanenta reservstaten

skall i mån af afgång upphöra samt de genom uppkommande

ledigheter på denna reservstat samt öfriga reserv- och indragningsstater

disponibla löneförmåner intill det för permanenta reservstatens

aflönande nu anvisade belopp 114,000 kronor få användas till aflöning

åt nämnda antal officerare; samt

att detta medgifvande äfven måtte få afse innevarande år.

I afseende å anslagen under femte hufvudtiteln har jag att göra

följande framställningar:

[3, 4.J

Aflöning för

flottans kårer

och stater.

Ordinarie anslag.

Aflöning för flottans kårer och stater.

Till aflöning för flottans kårer och stater utgå för närvarande:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Femte hufnultit eln.

11

det i riksstaten härför anvisade anslag........................... kr. 1,211,184: —

af det till ersättning för vakanta rusthållsnummer i

Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar

län anvisade anslag å 114,000 kronor, enligt

1872 och 1876 årens riksdagsbeslut..................... » 75,000: —

tillhopa kr. 1,286,184: —

hvarjemte, till genomförande af senaste löneregleringen,

nästlidet års riksdag, i likhet med flere

föregående, anvisat för år 1886:

dels återstoden af sistnämnda anslag å 114,000 kr. » 39,000: —

dels ett anslag å extra stat af ...................................... » 50,000: —

Summa kr. L,3 7 5,184: —

Enligt eu af marinförvaltningen på grund af gällande stater uppgjord

beräkning skulle alla till titeln aflöning för flottans kårer och

stater hänförliga utgifter uppgå till 1,394,117 kronor, hvilket belopp

jag dock anser kunna nedsättas till 1,392,184 kronor eller samma belopp,

som beräknats för nästlidet år med tillägg af då beviljad förhöjning

i inqvarteringsbidraget af 900 kronor. Nämnda summa 1,392,184

kronor öfverstiger visserligen, i likhet med hvad föregående år egde rum,

de till aflöningen anvisade belopp; men då erfarenheten under en följd

af år visat, att utgifterna för aflöningen i allmänhet i följd af uppkomna

besparingar icke uppgått till det berähiade beloppet och att de för

dessa år till ungefär enahanda belopp som nu anvisade anslag, med

undantag för år 1883 då en brist af 6,769 kronor 20 öre uppstod,

visat sig tillräckliga, har marinförvaltningen ansett att, om enahanda

anslag som nu få för år 1887 påräknas, dessa skola blifva för ändamålet

tillfyllestgörande och alltså något högre extra fyllnadsanslag än

50,000 kronor icke erfordras; och då jag delar denna marinförvaltningens

uppfattning, får jag alltså hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen:

att hvad af anslaget till ersättning för vakanta rusthållsnummer

i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län icke redan på

grund af 1872 och 1876 årens riksdagsbeslut bör inräknas bland tillgångarne

till aflöning för flottans kårer och stater, må för genomförande

af den år 1876 beslutade löneregleringen, under år 1887 användas

;

att i öfrigt för denna lönereglerings genomförande under år 1887

ett anslag af 50,000 kronor måtte å extra stat för samma år anvisas

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Femte hufvudtiteln.

att gemensamt med anslaget till aflöning för flottans kårer och stater

redovisas.

[5.]

Flottans nybyggnad

och

underhåll.

Flottans nybyggnad och underhåll.

Anslaget till flottans nybyggnad och underhåll är enligt gällande

föreskrifter afsedt till årligen återkommande utgifter för underhållet af

flottans fartyg och båtar samt hus och byggnader, för aflöning af

personalen å varfvens stater, för varfsförrådens förstärkande och för

åtskilliga andra behof icke blott vid varfven utan äfven vid stationerna

i öfrigt.

Detta anslag, som år 1876 faststäldes till 1,078,800 kronor och

sedan dess förblifvit oförändradt, har under senare åren visat sig så

otillräckligt att, enligt uppgift från marinförvaltningen, under åren

1880—1885 de af vederbörande stationsmyndigheter reqvirerade belopp

måst nedsättas: för underhåll af fartyg och båtar vid Carlskrona station

med 86,794 kronor 67 öre och vid Stockholms station med 40,647

kronor 37 öre samt för underhåll af hus och byggnader vid Carlskrona

station med 49,757 kronor 33 öre och vid Stockholms station med

37,550 kronor 17 öre, således tillhopa med 214,749 kronor 54 öre,

allt i medeltal för år räknadt, eller för alla 6 åren med 1,288,497 kronor

24 öre.

För att i någon mån afhjelpa de oafvisligaste behof, som med

detta anslag bort men icke kunnat tillgodoses, har Eders Kongl. Maj:t

dessutom under åren 1883 och 1884 af befintliga besparingsfonder för

krigsfartygs byggande och materialförrådens förstärkande anvisat tillhopa

180,051 kronor 44 öre.

Då vid fördelningen af nu ifrågavarande anslag för år 1885 det

visade sig, att de för underhållet af fartyg och båtar samt hus och

byggnader begärda belopp till följd af anslagets otillräcklighet måste

nedsättas med tillhopa omkring 45 procent och medel saknades till de

nödvändigaste reparationsarbeten, anbefalde Eders Kongl. Maj:t marinförvaltningen

att låta verkställa noggrann utredning huruvida det nuvarande

anslaget till flottans nybyggnad och underhåll vore i och för

sitt ändamål tillräckligt. Med anledning deraf har marinförvaltningen

infordrat upplysningar i frågan från vederbörande varfsehefer samt i

sin skrifvelse den 30 sistlidne September angående utgifterna under

riksstatens femte hufvudtitel för år 1887 anmält, att varfsehefen i

Carlskrona hemstält om förhöjning i underhållsanslaget:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Femte liufvwltiteln.

13

320,160

75,920

19,000

200

för fartyg och båtar med....................................................... kr.

» lins och byggnader med................................................. »

» varfsförrådens förstärkande med................................... d

och för åtskilliga andra behof med ................................. . »

eller tillhopa med kr. 415,280: —

och varfschefen i Stockholm om ett förhöjdt anslag af 15,500 kronor

för underhåll af verkstadsbyggnader och maskiner; uppgående således

de för båda stationerna ifrågasatta förhöjningarne af anslaget till

430,780 kronor.

Marinförvaltningen har ansett den sålunda beräknade tillökningen

i underhållsanslaget kunna hvad angår fartyg och båtar nedsättas till

270,100 kronor och för hus och byggnader bestämmas till 91,400

kronor eller tillsammans till 361,500 kronor samt i enlighet dermed

tillstyrkt, att anslaget till flottans nybyggnad och underhåll måtte förhöjas

från 1,078,800 kronor till 1,440,300 kronor.

Såsom förut är anfördt, har det nu ifrågavarande anslaget under

senaste sex åren måst högst ansenligt nedsättas, hvaraf naturligtvis

följden blifvit, såsom ej mindre vederbörande myndigheter år efter år

anmält, än äfven jag sjelf vid besök å flottans stationer varit i tillfälle

inhemta, att endast eu del af de nödvändigaste underhållsarbeten å fartyg

och båtar kunnat verkställas, men andra deremot måst uppskjutas i

brist på medel eller anbefallas till utförande mot anvisning på de kommande

årens anslag, att med underhållet af hus och byggnader

det varit ännu sämre bestäldt, då åtskilliga sekelgamla hus, i hvilka

likväl dyrbara förråder inrymmas, i brist på erforderliga medel till

deras reparation måst lemnas i så bristfälligt skick att de icke erbjuda

erforderligt skydd mot regn och snö, samt att dockportar icke kunnat

iståndsättas eller ersättas med nya, i följd hvaraf den docka, för hvilken

de varit afsedda, länge varit obrukbar. De för hus och byggnaders

underhåll år 1886 erforderliga, af stationsmyndigheterna reqvirerade

belopp hafva måst nedsättas med 68 procent och det torde

vara uppenbart, att så väl fartyg och båtar som hus och byggnader

komma att förfalla, derest icke underhållsanslaget ökas. Att marinförvaltningen

funnit sig föranledd, att anbefalla vederbörande varfschefer

att inskränka utgifterna för underhåll af fartyg och båtar till

hvad som befinnes nödvändigt för att icke materielen måtte till förlust för

kronan förfaras lärer ock få anses innebära, att materielen icke kan med nu

tillgängliga anslag underhållas på ett sätt som för kronan är det fördelaktigaste,

hvilket ytterligare bestyrkes af varfschefernas uppgift angående

storleken af den behöfliga tillökningen i anslaget.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Femte hnfnidtiteln.

[6.]

Sjöbeväringens

vapenöfningar.

I fråga om denna tillöknings belopp må anföras att, efter hvad

här ofvan synes, nedsättningarne af hvad varfscheferna för underhållet

reqvirerat uppgå för de senaste sex åren tillsammans till

1,288,497 kronor 24 öre och att, då dertill läggas de 180,051 kronor

44 öre, hvilka från andra tillgångar blifvit anvisade till de med

underhållsanslaget afsedda ändamål, den synbara brist, som under

de senaste sex åren visat sig i anslaget, utgjort 1,468,548 kronor

68 öre eller i medeltal för år 244,758 kronor. Men det är härvid att

märka, att hvad varfscheferna sålunda begärt icke kan anses vara allt

hvad för ett nöjaktigt underhåll af flottans materiel och byggnader

fordrats, utan allenast hvad de, med erfarenheten om anslagets otillräcklighet,

ansett för tillgodoseende af de oeftergifligaste behofven

nödigt, hvilket äfven uppenbarligen framgår af de af varfschefen i Carlskrona

nu anmälda behof, som för underhåll af fartyg och båtar med

icke mindre än 233,366 kronor öfverstiga hvad i medeltal för de senaste

sex åren blifvit reqvireradt.

Med afseende härå och då det synes mig vara af yttersta vigt att

flottans materiel och byggnader varda ordentligt vidmakthållna, anser

jag en tillökning i anslagen för flottans nybyggnad och underhåll vara

oundgänglig och finner donna, tillökning, så framt icke kronans egendom

skall vanvårdas, icke kunna upptagas till lägre än det af marinförvaltningen

beräknade belopp, hvilket dock till jemnande af anslagssumman

torde jemkas till 361,200 kronor; och jag hemställer i öfverensstämmelse

härmed, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att förhöja ifrågavarande anslag från nuvarande belopp 1,078,800 kronor

till 1,440,000 kronor.

Sjöbeväringens vapenöfningar.

I sammanhang med fastställande af ny värnpligtslag anbefalde

Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 5 sistlidne Juni marinförvaltningen

att afgifva underdånigt utlåtande, angående de ytterligare

anslagsbehof under femte hufvudtiteln, som af lagens tillämpning under

år 1887 komme att föranledas.

Till åtlydnad häraf har marinförvaltningen, efter att i ärendet hafva

hört vederbörande stationsmyndigheter, i underdånig skrifvelse den 31

påföljde Oktober meddelat:

att under antagande att hela styrkan af värnpligtige, som år 1887

blefve inkallade till öfning vid flottan. — deri ej inberäknade de under

s. 15 Kontrollera mot PDF

Femte Imfvudtlteln.

15

år 1887 värnpligtige tillhörande 2:a årsklassen, hvilka jemlik! 52 §

värnpligtslagen skola öfvas i 15 dagar och hvilka äfven sistnämnde år

borde vapenöfvas vid hären, — komrne att uppgå till omkring 1,500

man, hvaraf 1,000 man skulle komma att öfvas vid Carlskrona station

och 500 man vid Stockholms station, aflöningen för ofvannämnda styrka,

beräknad, på sätt senast församlade komité för sjöförsvarets ordnande

gjort, till 20 öre per dag för hvarje inkallad värnpligtig, skulle för

sagda år utgöra 10,800 kronor;

att då bristen i kasernutrymme vid stationerna medförde svårighet

att inkalla de värnpligtige till öfning annan tid, än då ordinarie styrkan

vore sjökommenderad, lämpligast vore att, hvad år 1887 beträffade,

manskapet öfvades under sommaren eller emellan den 15 Maj och den

15 September i två afdelningar med halfva styrkan i hvardera avdelningen

;

att, enligt stationsmyndigheternas beräkningar, kostnaderna för

öfningarne, om de egde rum under sistnämnda tid, skulle, med undantag

af aflöningen till värnpligtige, utgöra:

för Carlskrona station:

expeditionskostnad för skeppet Stockholm........................ kr. 43,618: —

portionskostnad för 1,000 man värnpligtige.................. » 19,440: —

beklädnad » d:o d:o .................... » 64,350: —

transport till och från stationen af d:o d:o .................. » 16,059: 20

Summa kr. 143,467: 20

och för Stockholms station:

dagaflöning till befäl och underbefäl ................................ kr. 1,490: —

natura underhåll................................... » 9,900: —

sjukvård........................................................................................ » 500: —-

uppfordring och hemlof........................................................... y> 8,000: —•

inkasernering................................................................................ j> 740: —

Summa kr. 20,630: —

utom kostnaden för beklädnad;

att i afseende å de värnpligtiges beklädnad under öfningstiden

fördelaktigast i ekonomiskt hänseende vore, att föreskrifter meddelades

att, dä värnpligtig är till öfning inkallad, beklädnaden skall bestå af

de persedlar, som i flottans reglemente bil. 13 finnas intagna såsom

tillhörande första stället, endast med tillägg af ytterligare en skjorta

af lärft med blå krage, samt att härtill användas brukade persedlar

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Femte hufvudtiteln.

eller sådana af billigare material; i hvilket fall nödigt vore att för öfningarne

år 1887 tillverka sådan beklädnad för 1,500 man värnpligtige,

då kostnaden visserligen blefve för första året jemförelsevis betydlig,

men sedermera under eu längre följd af år komrae att inskränkas till

erforderligt belopp för reparationer och komplettering af persedlarne;

att, enligt förenämnda grunder för beräkningen och under förutsättning

derjemte att värnpligtiges öfningar komme att ega rum vid

flottans stationer och hufvudsakligen i land, det ytterligare anslagsbehofvet

under femte hufvudtiteln, som af lagens tillämpning under år

1887 komme att föranledas, utgjorde 207,072 kronor 20 öre, hvaremot,

om öfningarne skulle ske till sjös, anslagsbehofvet blefve sannolikt

icke oväsentligt ökadt;

på grund af hvilket allt marinförvaltningen hemstält, att af Riksdagen

för ändamålet måtte äskas ett anslag å femte hufvudtitelns ordinarie

stat af 207,000 kronor, hvilket anslag med afseende å de olika

pris, som födoämnen och beklädnadsmaterialier in. m. kunna betinga,

borde gifvas förslagsanslags natur.

Härjemte har marinförvaltningen med afseende derpå att skolskeppet

Stockholm, som föreslagits att användas vid Carlskrona station

såsom kasernfartyg under öfningarne år 1887, icke kunde dertill

framgent begagnas utan olägenhet för den ordinarie styrkans öfningar,

fäst uppmärksamheten på nödvändigheten att anslag för byggande af

kasern vid Carlskrona station framdeles erhålles, varande kostnaden

härför beräknad till 1,000 kronor för hvarje man eller 500,000 kronor

för 500 man.

Någon säker ledning för bedömande af det antal värnpligtige, tillhörande

flottan, som kunna komma att efter den nya värnpligtlagens

tillämpning i medeltal årligen öfvas, finnes icke, och följaktligen kunna

beräkningarne öfver kostnaderna för desse värnpligtiges vapenöfningar

icke blifva fullt tillförlitliga. Såsom ofvan är nämd! har marinförvaltningen,

i likhet med stationsmyndigheterna, antagit den styrka, som

skulle årligen öfvas, till 1,500 man, deraf 1,000 man skulle tillhöra

Carlskrona och 500 man Stockholms station, samt ansett öfningarne

böra eg a rum under tiden mellan den 15 Maj och 15 September uti

två särskilda afdelningar med ungefär halfva antalet värnpligtige i hvardera

afdelningen.

Emot dessa förutsättningar har jag icke något att erinra likasom

icke heller emot den för Stockholms station gjorda beräkning öfver

kostnaden för öfningarne af dithörande 500 värnpligtige. Hvad deremot

angår kostnaden för öfningarne vid Carlskrona station, får jag

s. 17 Kontrollera mot PDF

Femte hufrudtiteln.

17

anmärka, att dessa blifvit beräknade under förutsättning att kasernutrymme

derstädes icke kunde beredas för de värnpligtige, utan att desse

skulle inrymmas å skolskeppet Stockholm, hvilket uppgifnts skola medföra

en kostnad af 43,618 kronor. Då-emellertid genom den tillbyggnad

af underbefälsskolans hus i Carlskrona, jag här nedan föreslår, kasernutrymme

kan beredas för omkring 250 man och jag anser ett lika antal värnpligtige

kunna inrymmas i de kasernlokaler, som genom den ordinariemanskapsstyrkans

sjökommendering under sommarmånaderna stå lediga, skulle

inkasernering af hela den beräknade styrkan 500 man i hvarje afdelning

kunna låta sig verkställa; och kostnaderna för de värnpligtiges öfningar

vid denna station förutom beklädnadskostnaden samt nedannämnda kostnad

för sängservis skulle då, med ledning af stationsmyndigheternas

uppgifter jemförda med hvarandra, kunna beräknas sålunda:

Aflöning till befäl och underbefäl .......

................. kr. 2,980: —

Natura-underhåll .................................................

........................ » 18''598: —

Sjukvård ..........................................................

........................ » 1,600: —

Uppfordring och hemlof..................................

........................ * 16,059: 20.

Inkasernering........................................................

........................ » 1,480: —

Summa 40,717: 20.

Mot hvad marinförvaltningen föreslagit i fråga om föreskrifter rörande

de värnpligtiges beklädnad har jag icke något att anmärka, men

då meningen är att öfva endast halfva styrkan på en gång, lärer det

icke blifva nödigt att för öfningarne under år 1887 tillverka beklädnad

för hela den beräknade styrkan 1500 man. Då likväl de värnpligtiges

antal, såsom ofvan är antydt, icke kan med någon säkerhet beräknas,

och omständigheter kunna göra att icke precis halfva styrkan kan öfvas

i hvardera afdelningen samt någon beklädnad i reserv äfven bör finnas,

anser jag beklädnad för 1000 man värnpligtige för år 1887 böra anskaffas.

Kostnaden härför uppgår till 64,350 kronor, men då såsom

marinförvaltningen erinrat utgiften för beklädnaden, sedan denna en

gång blifvit anskaffad, under en längre följd af år derefter kommer

att inskränkas till erforderligt belopp för reparationer och komplettering

af persedlarne, anser jag, att denna anskaffningskostnad icke bör sammanföras

med de öfriga årligen med ungefär lika belopp återkommande

kostnaderna för de värnpligtiges öfningar och upptagas på ordinarie

stat, utan begäras såsom extra ordinarie anslag för år 1887.

För det kasernutrymme, som genom skolhusets tillbyggnad kan

beredas 250 man värnpligtige, erfordras sängservis, som enligt vederBih.

till Riksd. Prat. 1886. 1 Sami. 1 Afd. b

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Femte hufvudtlteln.

[7-]

Lotsrerket.

hörande stationsmyndigheters beräkningar skulle kosta 7,255 kronor,

hvilket belopp jemväl synes böra på extra ordinarie stat uppföras.

Slutligen vill jag i afseende på den af marinförvaltningen efter 20

öre per dag för hvarje man beräknade aflöning till de värnpligtige

10,800 kronor hafva anmärkt att, då motsvarande aflöning vid hären

blifvit föreslagen till 10 öre per dag för hvarje man och aflöningen

lärer böra sättas lika för värnpligtig vid flottan och vid hären, nyssberörda

belopp bör nedsättas till 5,400 kronor.

På grund af hvad jag nu anfört anser jag de ytterligare anslag,

hvilka å femte hufvudtiteln erfordras i följd af värnpligt,slagens tillämpning,

böra bestämmas till följande belopp:

på ordinarie stat:

för dito vid

för värnplig

Carlskrona

och på extra stat:

till beklädnad åt värnpligtige...............................

till sängservis åt 250 man....................................

station 20,630

............. 40,717

.............. 5,400

20.

S:a 66,747

20

............. 64,350

_

.............. 7,255

—

S:a 71,605

—

eller tillhopa 138,352 kronor 20 öre, detta likväl under förutsättning att

den föreslagna tillbyggnaden af skolhuset kommer att ske; ty skola

de värnpligtige på sätt föreslaget blifvit inrymmas på skolskeppet Stockholm,

blifver kostnaden för deras vapenöfningar icke obetydligt högre.

Då emellertid det anslag, som härför anvisas, med afseende bland annat

derå att de värnpligtiges antal icke ens närmelsevis kan beräknas, i allt

fall bör gifvas förslagsanslags natur, synas mig anslagsbeloppen kunna bestämmas

till de af mig beräknade siffror; och får jag, som i afseende å nämnda

på extra stat erforderliga belopp här nedan vid frågan om de extra anslagen

skall göra vidare framställning, alltså nu i underdånighet hemställa,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att för sjöbeväringens vapenöfningar måtte under femte hufvudtiteln

å ordinarie stat uppföras ett förslagsanslag å 67,000 kronor.

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.

Då inkomsttiteln fyr- och båkmedel för nu ifrågavarande statsregleringsperiod

beräknats liksom för innevarande år till 1,200,000 kronor,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

19

lärer penningeanslaget till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna

böra i riksstaten upptagas till enahanda belopp och följaktligen

anslaget, med inberäkning af deri ingående friheter och ersättningar,

409 kronor, utföras med 1,200,409 kronor, under förutsättning

derjemte att de å förenämnda inkomsttitel uppkommande öfverskott

fortfarande må såsom hittills få användas för de med anslaget afsedda

ändamål.

I afseende å öfriga ordinarie anslag under femte hufvudtiteln har

jag ingen annan framställning att göra än att, till jemnande af hufvudtitelns

slutsumma, anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

må minskas med 211 kronor 75 öre eller från 47,223: 75 till 47,012

kronor.

I händelse af nådigt bifall till hvad jag ofvan anfört skulle, såsom

af bilagda förslag till stat synes, den ordinarie staten för år 1887,

med inberäknande af de för handelns behof under femte hufvudtiteln

anvisade anslag, komma att sluta på 6,215,000 kronor.

Extra ordinarie anslag.

Fartygsmateriel.

Frågan angående hvilken sjökrigsmateriel som för olika ändamål

under olika förhållanden kan anses lämpligast, en fråga hvars lösning till

följd af artilleriets utveckling samt genom införandet af pansaret och

rammen samt framförallt minan väsendtligen försvårats, har under senaste

tiotalen af år varit föremål för sjöofficerares och konstruktörers

begrundande, utan att meningarne derutinnan kunnat i alla afseenden

enas, och torde först efter utkämpande af alvarsammare sjöstrider

blifva nöjaktigt besvarad.

Många, säger en engelsk författare, hysa den mening, att kanonen

fortfarande kommer att afgöra hvarje sjöstrid, andra att rammen inom

några få minuters drabbning skall sänka hälften af motståndarens fartyg,

andra åter att minan skall blifva det fruktansvärdaste vapnet, och,

tillägger han, alla hafva utan tvifvel i viss grad rätt, beroende af dels

de olika omständigheter, under hvilka striden kan komma att föras,

dels väderleksförhållandena och dels hvilka slags fartyg som sammandrabba.

Ett sjöförsvar bör derföre, säger han vidare, för att vara be
-

[8.]

Skrifmaterialier

och expenser,

ved m. m.

[9-15.]

Fartygs
materiel.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Femte hnfvn dtiteln.

tryggande kunna påräkna såväl kraftigt artilleri och pansarskydd som minor,

och torde denna regel i viss mån, och så långt våra begränsade

tillgångar sådant medgifva, äfven gälla vårt sjöförsvar.

Om fackmännen emellertid icke äro till alla delar ense angående

den materiel, som för hvarje särskilt fall är den effektivaste, synas de

likväl, förutom angående förenämnda allmänna regel, hafva stadgat sin

öfvertygelse i vissa afseende!!, såsom

att vid krigsfartygs byggande trä bör så mycket som möjligt

undvikas, dels med anledning af den lätthet hvarmed detsamma medelst

nutidens krigsredskap antändes, dels på grund af träfartygs ovaraktighet

och dryga underhållskostnad i förhållande till jernfartygen;

att till skyddande af fartygens ångpannor och de maskiner af

mångfaldiga slag, som numera erfordras ej blott för fartygens framdrifvande

och styrande utan äfven för artilleriets och minornas skötande

och af hvilka fartygets stridsduglighet ytterst är beroende, dess vitala

delar böra vara pansarklädda;

att minbåtar, för att man skall kunna tillgodogöra sig deras rätta

stridsvärde, måste kunna påräkna stöd och skydd af pansarbåtar eller

befästningar, äfvensom att, i de fall då dessa icke lämpligen kunna

förse minbåtarne med deras behof af bränsle, minor och öfrig erforderlig

stridsattiralj m. in. samt logera och bespisa deras besättningar,

flyttbara logements- och förrådsfartyg för dem böra finnas att tillgå.

_ Högste befälhafvaren för den svenska öfningseskader, som under

förliden sommar var sammandragen i Östersjön, hvilken befälhafvare

i enlighet med gifven instruktion hade att pröfva i hvad mån minbåtar

oantastade kunde närma sig och öfverraska fartyg på sådant

afstånd, att de ansågos mot dem hafva kunnat med fördel utslunga

sina minor, samt att inkomma med yttrande derom äfvensom

angående andra dermed sammanhängande frågor, rapporterar bland

annat:

»Resultaten af alla öfningarne kunna sålunda sammanfattas: minbåtar

med sjelfgående minor äfvensom stångminbåtar synas under

närvarande tid vara ett af de stridsvapen, som har största användning

och ett högt stridsvärde, samt erbjuda ofantliga resurser för försvaret

vid kust och skärgård, förutsatt att de stödjas af kraftiga med artilleri

beväpnade fartyg och äfven begagna det stöd terrängen i skärgård

kan erbjuda samt uppträda flera i samband.

Största utsigten att lyckas har minbåten under mörker; men krutröken

från egen och fiendens kanoneld erbjuder för minanfall äfven

s. 21 Kontrollera mot PDF

Femte hnfvudtiteln.

21

under dagen stora fördelar och den anfallande bör alltid häraf söka

betjena sig.

Under öfningarne och företrädesvis vid den simulacre, hvarmed

de afslutades, gjorda iakttagelser hafva än mera stärkt den åsigt, som

af flertalet fackmän hyses, att sjögående pansarbåtar af måttliga dimensioner

och beväpnade med kraftigt artilleri samt med ett stort antal

snabbskjutande pjeser äro jemte minbåtar med sjelfgående minor de

vapen, hvaraf vårt kustförsvar för närvarande har det aldra största behof,

och att hvartdera vapnets utveckling till sitt rätta stridsvärde är

beroende af att det uppträder i samband med det andra.

Minbåtar äro för små att sjelfständigt agera. De måste hafva stöd.

De kunna icke heller medföra förråder för någon längre tid, och de

måste framför allt hafva ett effektivt skydd intill dess det gynsamma

ögonblicket för deras anfall yppar sig. Det är hufvudsakligen pansarbåten,

som skall lemna minbåten detta stöd och skydd. Under det att

elden från dess grofva artilleri oroar fienden och stridsplatsen insvepes

i krutrök, hålla sig minbåtarne färdiga men skyddade vid pansarbåtens

sida, för att derifrån i ett passande ögonblick göra sitt mördande

anfall. Det är också pansarbåten som skall ånyo erbjuda minbåtarne

skydd efter anfallet, vare sig detta lyckats eller icke. Slutligen

framstod klart under öfningarne att för vidmakthållande af minbåtarnes

effektivitet under krigsförhållanden tillfälle måste gifvas att

på närmaste håll reparera mindre skador å båtar och minmateriel, som

kunna uppkomma under striden.

Härtill ega naturligtvis de små båtarne icke resurser inom sig,

men i pansarbåten torde sådana kunna anordnas.

För bedömande af det relativa förhållande mellan pansarbåtar och

minbåtar, som med fästadt afseende å landets tillgångar är för vårt

försvar det lämpligaste, torde eskaderöfningarne äfven hafva lemnat

någon ledning genom de studier dels af terrängförhållanden dels af

de olika vapnens användning, hvartill tillfällen gåfvos.

Här afses endast minbåtar med sjelfgående minor, ty stångminbåtar,

hvilka äfven kunna få fördelaktig användning vid försvaret, torde

för närvarande vid ett eventuel krigsförhållande vara att tillgå i jemförelsevis

tillfredsställande antal bland den enskilda trafikens ångslupar.

Det är att bemärka, att. minbåtar kunna få sin stridsverksamhet

dels i och utanför hafsbandet, dels ock inom skärgården.

Det har äfven blifvit framstäldt, att, hvarhelst deras tjenst fordras,

böra de uppträda flera i samband eller i grupper, och erfarenheten

från andra mariner lemnar stöd för det antagande, att hvarje grupp

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Femte hufvudtiteln.

bör bestå af minst 3 båtar. Vid uppträdande utom skären för våra

kusters försvar torde minbåtarne böra hafva stöd af pansarbåtar af

»Sveas» klass; inomskärs torde våra minbåtar tillsvidare oftast få uppträda

i samband med monitorerna och de mindre pansarbåtarne och i

dessa jemte i terrängen hafva sitt stöd.

Största antalet minbåtar för vårt försvar torde icke erfordra stora

dimensioner, men de som afses att såsom ett nödvändigt supplement

till de större pansarbåtarne medfölja dessa böra ega större dimensioner

och större sjelfständighet. För att erhålla en grund att derpå

bilda ett system för vårt sjövapen, uti hvilket den pansarklädda materielen

och minbåtar ingå, hvar till lämpligaste myckenhet, och då af

eskaderöfningarne icke kunnat hemtas sådan i vidsträcktare mån än

som nu befintlig och vid öfningarne använd materiel lemnar, så anser

jag mig, begagnande denna, hafva skäl att föreslå, att för hvarje af

flottans nu befintliga och för närmaste framtid föreslagna pansarbåtar

afses en grupp af tre minbåtar med sjelfgående minor.

Till de större pansarbåtarne (Sveas klass) böra såsom redan nämnts

större minbåtar, egande förmågan af ett mera sjelfständigt uppträdande,

afses dels för utförande af recognoscering, hvartill sådana båtar synas

förträffligt passande, dels för den nödvändiga bevakning och det försvar

mot anfall af fiendtliga minbåtar som krigsfartyg enligt nutidens

stridssätt äfven böra ega i öppet vatten.

Af dessa skäl anser jag mig böra föreslå att för hvarje pansarbåt

af Sveas cert anskaffas en grupp af tre lista klassens minbåtar,

af hvilka minst en inom hvarje hufvudgrupp bör vara af nutidens större

cert. Sjövapnets öfriga minbåtar torde icke behöfva vara större än

2:a klass minbåtar.

Då flottans bepansrade materiel, den nu befintliga och den för

närmaste framtiden föreslagna, omfattar tre pansarbåtar af Sveas cert,

fyra monitorer och sju pansarbåtar af Sölves cert, skulle efter ofvan

föreslagna grunder deremot svara nio minbåtar af lista klass och trettiotre

minbåtar af 2:a klass, alla med sjelfgående minor, och om i den

mån vår bepansrade materiel vinner tillökning, minmaterielen äfven

ökas i den antydda proportionen, synes mig att förhållandet mellan

dessa båda hvarandra suppleerande sjökrigsvapen skall blifva öfverensstämmande

med den användning och det stridsvärde för kustförsvaret,

som erfarenheten för närvarande tillmäter hvartdera.

Jag bör här icke underlåta att bemärka att, enär våra små pansarbåtar

af Sölves cert icke hafva utrymme för att hvardera hysa förråder

s. 23 Kontrollera mot PDF

Femte liufvudtiteln.

23

och så att säga vara depot för tre minbåtar, särskilda förråds- och

logementsfartyg synas erfordras inom skären.

En utveckling af vårt sjövapen i ofvan antydda riktning och proportioner

torde icke ställa större anspråk på landets tillgångar än som

fullt berättigas af sjövapnets vigt och värde vid det gemensamma försvaret.

Då man betraktar de öfvervägande stora fördelar, som ett väl

ordnadt och tillräckligt sjö vapen eger till betryggande af vårt vattenomgifna

land och dess folks fredliga värf, och betänker hvilka resurser

för försvarets flyttande från en punkt till en annan, som den bepansrade

sjögående krigsmaterielen jemte de snabbgående minbåtarne

erbjuda, bör väl medgifvas, att ett tillgodogörande för landet af dessa

fördelar och resurser är väl värdt de penningeuppoffringar, som härför

kunna ifrågakomma.))

Den af nämnde högste befälhafvare sålunda vunna erfarenhet hvad

beträffar pansarbåtar och minbåtar öfverensstämmer i allt väsentligt med

de resultat, som erhållits vid de öfningar och försök, hvilka i detta hänseende

egt rum hos de flesta europeiska sjömakter, och torde åsigterna

derutinnan kunna sålunda sammanfattas:

att minbåtar äro synnerligen lämpliga för försvaret såväl af hamnar

som i öfrigt vid kust- och skärgårdsförsvar, förutsatt att de kunna stödja sig

på befästningar eller pansar skyddade fartyg, bestyckade med kraftigt artilleri,

samt jemväl begagna det stöd terrängförhållandena medgifva; äfvensom

att desamma, för att med hopp om framgång kunna anfalla och förstöra

eller skada fiendtlig a fartyg, höra i större antal, från olika håll, med största

möjliga hastighet och samtidigt göra sina angrepp; men att de i öppen sjö

och i brist af ofvannämnda stöd äro så godt som värdelösa, derest de icke

äro af sådan storlek att de kunna anses fullt sjödugliga och sjelfständig a.

De skola nemligen utan sådant stöd, enligt en tysk fackmans förmenande,

i och för försvaret spela ungefär samma rol som en armé, bestående

af ensamt kavalleri eller ensamt infanteri, mot en fiende, som

förfogar öfver såväl artilleri och kavalleri som fotfolk. I en amerikansk

tidskrift yttras till och med: att förlita sig på ensamt minbåtar i och

för kustförsvaret skulle lindrigast sagdt vara ett slags vanvett (a species

of mild chinese insanity).

Den simulacre, som förliden sommar egde rum vid Hyeriska öarne

mellan franska pansarfartyg å ena sidan och minbåtar å den andra,

och hvarvid minbåtarne ingen enda gång lyckades i sina anfall, synes

äfven styrka ofvannämnda åsigters riktighet. Minbåtarne voro nemligen

endast tre samt hänvisade till öppen sjö och saknade stöd, un
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Femte liufvudtiteln.

der det att pansarfartygen lågo förtöjda i sluten hamn med tre från

hafvet ledande relativt smala inlopp, hvardera inloppet bevakadt af

ett särskildt fartyg, hvarjemte eskadern endast kunde angripas från en

sida. Hade pansarbåtarne varit förankrade i skärgård, minbåtarnes

antal varit större och desamma haft lämpligt stöd samt skydd af

grund, klippor och skär, hvarifrån de i passande ögonblick kunnat göra

sina anfall från olika håll och samtidigt, i stället för att såsom nu

skedde, eu och eu, hade utgången otvifvelaktigt blifvit en annan.

Rammfartyg och kryssare, hvilka hos de större sjömakterna med allt

skäl utgöra vigtiga delar i sjökrigsmaterielen, skulle naturligtvis äfven

hos oss med fördel kunna användas för försvaret, men dessa fartyg

äro dyrbara, derest de skola vara till verkligt gagn såsom stridsfartyg,

samt hafva dessutom, kryssaren åtminstone, icke samma betydelse hos

oss som hos de större sjömakterna.

För ramning och sänkning af obepansrade fartyg torde pansarbåt

af »Sveas» konstruktion och storlek vara tillfyllestgörande, och för att

med fördel kunna ramma stora pansarfartyg utan alltför mycken fara

för den rammande anses vida större och starkare fartyg än »Svea»

erfordras och följaktligen äfven mycket dyrare, hvarjemte den nödvändiga

förstärkning af förskeppet, som anbringandet af en effektiv ramm

oeftergifligen betingar, skulle å ett fartyg af sådan storlek menligt inverka

på dess sjöduglighet och öfriga egenskaper såsom krigsfartyg.

Dessutom torde omfattande och kostsamma anordningar då böra vidtagas

till förekommande af att maskineri och mintuber, der sådana

finnas anbragta i stäfven, genom den vid ramning uppkommande häftiga

stöten göras obrukbara eller att fartygets krigsduglighet på annat

sätt lider, såframt man icke såsom en sista utväg afser att offra eget

fartyg för möjligheten att dervid äfven tillintetgöra sin fiendes.

Rammens värde synes icke heller i alvarligare sjöstrider emellan

tunga och snabbgående pansarfartyg hafva blifvit ådagalagdt, hvaremot

vid de tillfälliga ofrivilliga sammanstötningar, som egt rum mellan dylika

fartyg, det visat sig att den rammande i allmänhet lidit nästan lika mycket

som det rammade. Rammens fördelaktiga användande beror i öfrigt

visserligen i främsta rummet af fartygets egenskaper och manöverfärdighet

samt befälhafvarens skicklighet, sinnesnärvaro samt noggranna

kännedom om såväl eget som fiendens skepp, men derjemte af en mängd

andra på förhand oberäkneliga förhållanden och tillfälliga omständigheter,

så att utgången af en ramning oftast torde blifva beroende af

slumpen.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

25

Anbringandet af ramm bär icke heller blifvit hvarken af 1879—80

års s. k. certkomité eller 1880—82 års sjöförsvarskomité tillstyrkt

å den af dem föreslagna pansarbåtstyp; men skulle en dylik ramm

af tillräcklig styrka befinnas kunna derå anbringas utan att derigenom

fartygets egenskaper i öfrigt skulle förringas och dess kostnad

alltför mycket höjas, skulle sådant naturligtvis ytterligare öka dess

stridsduglighet.

Kryssarens hufvudsakliga uppgift torde återigen vara att skydda

egna samt förstöra eller uppbringa fiendtliga fartyg, företrädesvis på

aflägsna lurf, blockera främmande hamnar och dylikt, uppgifter som likväl

hos oss lära böra få stå tillbaka för den vida vigtigare, skyddet

af egna kuster, åtminstone så länge vi äro i saknad af den för detta

senare ändamål behöfliga materiel.

Såsom öfningsfartyg äro de moderna kryssarne både olämpliga och

alltför kostsamma och hafva derföre af ofvannämnda komitier äfvenledes

blifvit afstyrkta att ingå i vår fartygsmateriel.

Hvad vi behöfva och måste ega, såframt vi vilja hafva ett efter

våra förhållanden tillfredsställande sjöförsvar, är, på sätt upprepade

gånger blifvit anfördt och som icke med fog lärer kunna af någon bestridas,

pansarbåtar och minbåtar af lämpliga dimensioner och till erforderligt

antal.

Högste befälhafvarens för förra årets öfningseskader åsigt, att till

hvarje pansarbåt bör höra en grupp af minst tre minbåtar med sjelfgående

minor, samt att de till sjögående pansarbåtar hörande minbåtar

böra åtminstone delvis vara af den större certen för att under vanliga

förhållanden kunna navigera i öppen sjö, äfvensom att detta icke är behöflig!

för de minbåtar, Indika företrädesvis äro afsedda för skärgården, och

derföre kunna vara mindre — delar jag fullkomligt, förutsatt att minbåtarne

äro tillräckligt sjödugliga att utan fara kunna passera de större

öppna fjärdarne samt förflyttas till olika delar af kusten; deremot anser

jag antalet tre i hvarje grupp i allmänhet otillräckligt, dels med fästadt

afseende å våra för minförsvar så särdeles gynsamma kuster och skärgårdar,

dels och hufvudsakligast med stöd af ofvan anförda på erfarenhet

grundade åsigt att minbåtar, för att med hopp om framgång

kunna göra sina anfall, bland annat böra finnas i stort antal.

De försök, som i detta hänseende egt rum i så väl eget som främmande

land, hafva äfven, såsom förut är antydt, ådagalagt, att, då tre

eller färre minbåtar anfallit ett eller flera försvarskraftiga fartyg, de

vanligen alla misslyckats; men att deremot, då ett större antal samtidigt

angripit, oftast flera af dem vunnit sitt ändamål.

Bill. till Rihd. Prof. 1886. 1 Sami. 1 A/d.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Femte hufvndttteln.

Förhållandet mellan pansarbåtar och dem åtföljande minbåtar med

afseende å antalet torde dessutom under krigs förhåll and eu otvifvelaktigt

komma att ganska väsentligt vexla, beroende af de olika förhållanden

hvarunder striden kan komma att eg a rum, af vattenterrängens

beskaffenhet, af det stöd från fartyg eller befästningar, som vid

olika tillfällen må kunna erbjudas, samt af de ändamål, som dervid afses,

och synes det mig vanskligt att i detta hänseende på förhand

fastställa någon bestämd taktisk enhet för minbåtarne eller någon

viss proportion mellan dessas och pansarbåtarnes antal inom hvarje

grupp, ritan låta erforderliga detalj bestämmelser i detta hänseende bero

af omständigheterna och tillgången samt af det utrymme, de respektive

pansarbåtarne samt logements- och förrådsfartygen i olika fall medgifva.

Såsom allmän bestämmelse i och för anskaffandet af ett proportionerligt

antal pansarbåtar och minbåtar torde dock böra iakttagas,

att de sistnämnda skola vara minst 4 å 5 gånger så talrika som de

förra, samt att åtminstone hälften af det antal minbåtar, som äro afsedda

att åtfölja l:a kl. pansarbåtar, böra vara af l:a klassen och de

öfriga af 2:a och möjligen delvis af 3:e klassen, för den händelse att

denna mindre cert efter vunnen ökad erfarenhet befinnes fullt lämplig

samt med afseende å dess kostnad i förhållande till dess ändamålsenlighet

vid jemförelse med den större certens minbåtar anses vara att

för viss tjenst föredraga.

Hittills har likväl denna mindre cert ansetts otillfredsställande i

flera afseenden, hvarföre man numera börjat upphöra att bygga dylika

icke allenast af det slag, som ursprungligen afsåga att transporteras

å särskilda dertill inrättade större ångfartyg, utan äfven sådana, afsedda

att fortskaffas med egen maskinkraft.

De små minbåtarne äro nemligen alltför trånga såväl för maskinernas

och min attiraljens ordentliga betjenande, som ock för inrymmandet

af den erforderliga besättningen, hvilken endast vid de tillfällen, då

båtarne skola aktivt användas, kan ombord lämpligen uppehålla sig

och i öfrigt måste vistas på land eller ombord å dertill afsedda

logementsfartyg. Dessa båtar äro äfven obetydligt billigare än 2:a

klassens.

Att särskilda förråds- och logementsfartyg erfordras för de mindre

klassernas minbåtar, som äro uteslutande afsedda att operera i skärgården,

är obestridligt; men detta behof torde såväl under krig som fred

kunna tillgodoses genom användande af flottans för krigsbruk i öfrigt

otj enliga fartyg eller genom förhyrning af handelsfartyg, samt sålunda

utan att särskilda medel till deras anskaffande äro af nöden.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

27

Af krigshändelserna i China på Minfloden år 1884 emellan fransmän

och chineser torde åtskilliga lärdomar vara att hemta, om än chineserna

icke voro sina motståndare på långt när vuxne i afseende å utrustning,

öfning och erfarenhet i sjökrigsföring. Förutom vigten af

fartygs bepansring, såsom enda verksamma skyddsmedlet för ett fartygs

vitala delar mot det moderna artilleriets fruktansvärda verkningar,

framhålles i franska eskaderchefens rapport angående ofvannämnda

krigshändelser det stora gagnet af stängminbätav och bevarade ängslupar,

hvilka i dessa strider togo en verksam del och ansågos hafva i höggrad

bidragit till fransmännens framgångar. Af de två stångminbåtar,

fransmännen hade till sitt förfogande, lyckades nemligen den ena att

spränga en mina under det största bland chinesernas fartyg, kryssaren

»Yang-Woo» om 1,400 tons, och tvang denne att sätta på land för att

icke sjunka. Den andra minbåten lyckades visserligen icke att direkt

förstöra sitt utsedda offer, transportavison »Foo-Poo» om 1,258 tons,

men satte densamma genom sprängandet af en mina under dess akterskepp

i så försvarslöst tillstånd, att hon straxt derefter lätt eröfrades

af de bevärade båtande, hvilka förde henne nedanför sin ankarplats,

der hon fyldes med vatten.

Härvid är dock att märka, att äfven om de båda omförmälda chinesiska

fartygen voro försedda med maskinkanoner, mitraljöser och antitorpedobåtar,

de likväl uppenbarligen icke begagnade sig deraf, liksom

icke heller af nät eller annat skydd för fartygsskrofven.

I fråga om stångminbåtars användande vid försvaret anförde högste

befälhafvaren å 1885 års svenska öfningseskader i sin förutnämnda

rapport:

»öfningar med anfall af fartygens med stångminor utrustade ångslupar

emot bogseradt mål, hvarvid ångsluparne fördes af officerare,

syntes mig hafva haft goda resultat och då vid strid inom skärgården

stångminor otvifvelaktigt böra få god användning, anser jag att det är

af mycken vigt, att det yngre befälet förvärfvar sig god vana vid

dessas handterande.»

Stångminbåtar till erforderligt antal torde, såsom nämnde högste

befälhafvare jemväl anför, kunna vid behof erhållas bland den enskilda

trafikens ångslupar och det skulle alltså, för att erhålla gagnet af ett

sådant vapen vid försvaret, endast erfordras att anskaffa nödig stångminattiralj.

För närvarande finnes sådan till 20 ångslupar, men detta

antal synes mig dock alltför ringa, helst den i de större sjöstäderna

befintliga mängd ångslupar, derest äfven de erhålla dylik attiralj, öfvad

besättning samt lämpligt understöd åt flottans fartyg, kunna verksamt

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Femte hufvudtiteln.

bidraga till försvaret af sina respektive hemorter, och anser jag derföre

att anskaffning af nödig attiralj i förråd till ett ökadt antal ångslupar

småningom bör ega rum, samt hemställer derföre att Eders Kongl.

Maj:t måtte af Riksdagen för år 1887 begära anslag till dylik attiralj

för ytterligare 10 ångslupar.

Hela kostnaden för hvarje privat ångslups apterande för stångminor

har, enligt år 1879 dermed anstäldt försök, af varfscliefen vid

flottans station i Stockholm uppgifvits till 3,225 kronor, hvaraf likväl

den anskaffning, som anses böra på förhand ega rum, inskränkts till sådana

effekter, för hvilkas förfärdigande erfordras relativt längre tid,

och hvilkas kostnad för en ångslup beräknats till 1,840 kronor, — och

således för 10 ångslupar till 18,400 kronor.

Det är dock icke nog att hafva stångminbåtar, hvilka först vid

krigets utbrott kunna vara att påräkna; personalen, som skall föra båtarne

i striden, måste äfven öfvas, hvilket också af oftanämnde högste

befälhafvare framhålles såsom af mycken vigt. Och att sådan öfning

bör ega rum redan i fredstid är uppenbart; men dertill är nu befintlig

materiel alltför otillräcklig.

Samtliga 3:dje klassens pansarbåtar äro i saknad af ångslupar,

och då dessa, på samma gång de under krig äro af högsta behof för

bevakningstjenst och till skydd mot anfall af fiendtliga minbåtar, äfven

ypperligt lämpa sig för ifrågavarande öfning, borde dylika så fort ske

kan anskaffas.

Marinförvaltningen, som redan vid förra årets rustningar anmälde

behofvet af 7 dylika ångslupar till motsvarande antal 3:dje kl. pansarbåtar

med anhållan om deras anskaffande, men hvilken anhållan på

grund af bristande medelstillgång då icke kunde bifallas, har nu inkommit

med förnyad anhållan, att framställning i enahanda syfte måtte

till nu sammanträdande Riksdag aflåtas, hvilken hemställan jag äfven

på det lifligaste tillstyrker.

Vi ega för närvarande färdiga eller under byggnad:

En lista klassens pansarbåt (Svea).

Fyra 2: dra

Sju 3:dje

Tre lista

Fem 2: dra

Fn 3: d j e

Till komplettering

)>

»

:»

i)

minbåtar

»

af det antal dels

(Monitorerna).

(Sölves cert).

(Iiugins cert).

(Rolfs cert).

(Spring).

lista kl. pansarbåtar, som

1880—82 års sjöförsvarskomité ansett böra så fort ske kan anskaffas,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Femte Iiufvudtiteln.

29

dels ett lämpligt antal minbåtar till dessa samt 2:dra och 3:dje klassens

pansarbåtar i ungefärlig öfverensstämmelse med ofvan af mig föreslagna

proportion mellan antalet pansarbåtar och minbåtar erfordras:

Tvä l:a kl. pansarbåtar .................... å kr. 2,868,000 = 5,736,000.

Sex l:a » minbåtar........................... å » 135,000 = 810,000.

Fyrtiofem 2:a » d:o ........................ å » 105,000 = 4,725,000.

Summa kronor 11,271,000

eller i rundt tal................................................................ » 11,200,000,

hvilken summa fördelad på 8 år skulle i medeltal betinga 1,400,000

kronor årligen eller mindre belopp än riksdagen under de sist förflutna

3 åren i medeltal årligen beviljat till fartygsmateriel. Lägges dertill

för artilleri- och minutredningar för fartyg, tidsenliga gevär m. m.

200,000 kronor samt till det fasta minförsvaret, till ersättande af utrangerade

öfningsfartyg, kanonbåtar m. m. och för tillgodoseende af

flottans behof i öfrigt på extra stat, 400,000 kronor, allt årligen och i

medeltal, så öfverskrides ändock icke det belopp af 2 millioner kronor,

som sjöförsvarskomitén föreslagit att utöfver de ordinarie anslagen årligen

utgå till sjöförsvaret och som jemväl under de senaste 3 åren i

medeltal ungefärligen af riksdagen anvisats (nemligen 2,046,000 kr.).

De ofvan gjorda kostnadsberäkningarna äro hvad beträffar l:a kl.

pansarbåtar desamma som för »Svea», alldenstund någon anledningtill

förändring härutinnan lika litet som i dess konstruktion förekommit,

om än kostnaden för såväl sjelfva skrofvet som för pansarplåtarne

kunnat till följd af gynsamma omständigheter betingas billigare än under

normala förhållanden torde kunna med visshet påräknas, och hvarigenom

ökad fart, starkare pansar och gröfre artilleri kunnat åstadkommas

än hvad ursprungligen var beräknadt att för anslagssumman

kunna erhållas. För minbåtärne deremot äro prisen i enlighet med

marinförvaltningens förslag upptagna betydligt lägre än för de båtar,

Indika såsom modeller blifvit inköpta från England, men något högre

än för de senast bestrida, af Indika tre l:a klassens minbåtar, till följd

af rådande ytterst fördelaktiga konjunkturer samt genom täflan mellan

inhemska verkstäder, kunnat kontraheras för det sammanlagda beloppet

af 381,000 kronor, eller 200 kronor mindre än hvad Riksdagen beviljat

för byggandet af två dylika båtar, den tredje båten likväl beroende af

Riksdagens bifall.

Då framdeles liksom för närvarande kostnaden för olika fartyg,

äfven af samma konstruktion och storlek, lärer blifva beroende af

konjunkturer och andra på förhand oberäkneliga förhållanden, inträffar

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Femte hufvudtiteln.

naturligtvis lätt, att kostnaden för ett fartyg öfverstiger och för ett

annat understiger den beräknade, och hemställer jag derföre att Eders

Kongl. Maj:t ville begära Riksdagens medgifvande att det å ett eller

flere fartyg möjligen uppkommande öfverskott i anslag måtte få användas

till betäckande af den för annat eller andra fartyg uppkommande

brist.

Marinförvaltningen anmäler under rubriken »Fartygsmateriel» följande

behof:

till en pansarbåt, l:a kl., 2,868,-00 kr., deraf för år 1887 1,150,000: —

» tre l:a kl. minbåtar å 135,000 » ................................. 405,000: •—-

» sju ångslupar till sju 3:e kl. pansarbåtar..................... 33,600: —

» 1,650 repetergevär å 50 kr............................................... 82,500: —

J> 900 revolvrar å 35 kr......................................................... 30,500: —

» 12 tubkanoner .................................................................. 4,000: —

» Brunt krut jemte kärl ........................................................... 60,000: —

» 9 st. 25 mm. kulsprutor med sjölavetter.................. 46,800: —

» 2-st. sjölavetter till dylika kulsprutor........................ 950: —

»10,000 25 mm. patroner å 2 kr......................................... 20,000: —

» 4 st. 2-pipiga kulsprutor med sjölavetter................. 19,800: —

Summa kr. 1,853,150: —

äfvensom att af det öfverskott 127,200 kronor, som uppkommit å de för

byggandet, af 2 st. l:a klassens minbåtar af Riksdagen beviljade anslagsbelopp

381,200 kronor, 127,000 kronor måtte få användas till anskaffande

af ytterligare en l:a klassens minbåt, hvarom kontrakt under

förbehåll af Riksdagens medgifvande redan är med enskild verkstad

afslutadt.

Marinförvaltningen anser, att för att kunna påräkna en ny l:a

klassens pansarbåts byggande till samma kostirad som för »Svea», hela

anslaget bör på en gång beviljas, och att så stor del deraf som möjligt

anvisas för år 1887.

Instämmande med marinförvaltningen såväl angående fördelen och

vigten af att hela det erforderliga anslaget på en gång beviljas, hvarigenom

kontrakt för hela båtens byggande i den mån medel dertill af

Riksdagen anvisas kunde uppgöras under nu rådande särdeles gynsamma

konjunkturer, som ock angående önskvärdheten af att för år

1887 så stor del af anslaget som möjligt måtte anvisas, tvingas jag

likväl, med fäst.adt afseende å det begränsade belopp som ansetts kunna

afses för tillgodoseendet af sjöförsvarets behof af extra anslag och

s. 31 Kontrollera mot PDF

Femte huiVudtiteln.

31

hvaraf mer än 20 procent måst tagas i anspråk för anbefalda försvarsåtgärder

vid Fårösund samt anskaffande af nödig beklädnad åt sjöbeväringen,

att från kr. 1,150,000 till 838,000 kr. nedsätta det anslag,

som för år 1887 bör äskas till en l:a klassens pansarbåt.

Med afseende å det begärda anslaget af 405,000 kronor till 3 st.

l:a klassens minbåtar finner jag, på grund af hvad här ofvan af mig

blifvit anfördt beträffande antalet af olika klassers minbåtar, att behofvet

af 2:dra klassens minbåtar för närvarande är större än af l:a

klassens, och hemställer fördenskull, att af Riksdagen för år 1887

måtte begäras medel till anskaffande af 2:a klassens minbåtar i stället

för l:a klassens, och att deras antal, af ofvan anförda nödvändighet

att så mycket som möjligt begränsa de extra anslagen, nedsättes

från tre till två, samt anslaget sålunda från föreslagna 405,000 till

210,000 kronor.

Det anmälda behofvet af artilleri- och utredningsmateriel för flottans

fartyg bör såsom af synnerlig vigt så fort ske kan afhjelpas.

Det å flottans fartyg använda remingtongevärets träffsäkerhet är

ringa och dess eldhastighet otillräcklig för nutidens sjötaktik, som

kräfver snabbskjutande gevär, med hvilka häftig eld kan åstadkommas

under den korta stund då gevär i vanliga fall behöfva användas ombord.

Befintliga äldre revolvrar hafva till följd af deras ringa autal

varit mycket i bruk och äro icke vidare fullt användbara. I flottans

förråd finnes icke s. k. brunt krut, hvilket numera är allmänt i andra

länder. Sådant krut erfordras för skjutning med 15 cm. och 25 cm.

kanoner på det projektilen må kunna vid skjutningen uppnå erforderlig

utgångshastighet och kanonen utveckla hela den kraft, som dess

konstruktion medgifver. Öfrig artilleriattiralj är behöflig för komplettering

af befintliga fartygs utredningar. Det hade derföre varit önskvärdt

att framställning kunnat göras om hela det begärda anslagets

beviljande, men af enahanda tvingande skäl, som nödvändiggjort nedsättning

i anslagen till pansarbåt och minbåtar, nödgas jag äfven tillstyrka

nedsättning i detta anslag från begärda 264,550 till 190,000

kronor.

På grund af hvad sålunda är anfördt får jag underdånigst hemställa,

att Eders Kongl. Magt täcktes göra framställning till Riksdagen

att till fartygsmateriel för år 1887 anvisa å extra stat:

till en Pa kl. pansarbåt 2,868,000 kr., deraf för år 1887 838,000: —

)) två minbåtar å 105,000 kr................................................... 210,000: —

» sju ångslupar för sju 3:e kl. pansarbåtar....................... 33,600: —

transport 1,081,600: —

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Femte hufvudtlteln.

[16—19.]

Minväsendet.

transport 1,081,600: —

till stångmin-attiralj till 10 st. privata ångslupar ............... 18,400: —

» artillerimateriel och utredning.................. ........................ 190,000: —

Summa kr. 1,290,000: —

äfvensom, dels

att af det öfverskott af 127,200 kronor, som uppkommit å det för

byggandet af två l:sta klassens minbåtar af Riksdagen beviljade anslagsbelopp

tillhopa 381,200 kronor, 127,000 kronor måtte få användas

till anskaffande af ytterligare en l:a klassens minbåt, hvarom kontrakt,

under förbehåll af Riksdagens medgifvande, redan är med enskild verkstad

afslutadt, dels:

att det öfverskott, som tilläfventyrs kan uppkomma i anslaget till

ett eller flera fartyg, måtte få användas till betäckande af möjligen

uppkommande brist i anslaget till ett eller flera andra fartyg.

Minväsendet.

Marinförvaltningen hemställer, i enlighet med varfschefens i Stockholm

upprepade gånger gjorda anmälan om behofvet af ett större

skjul för förvaring vintertiden af stationens minbåtar, att anslag dertill

måtte af Riksdagen utverkas.

Minbåtarne äro nemligen utsatta för sönderfrysning och oberäknelig

skada om de vintertiden lemnas flytande, och äfven på land utan

tillräckligt skydd mot väderlekens vexlingar lida de icke obetydligt,

deras underhållskostnad ökas och tiden för deras bibehållande i tjenstbar!

skick förkortas, hvarjemte för deras klargörande vid förefallande

behof erfordras vida större kostnad och tidsutdrägt än eljest.

Sålunda må anföras att den äldste minbåten, hvilken levererades

år 1875, redan till större delen måst förses med ny botten och nytt

däck, att för den första minbåt, som derefter bygdes, en upphalningsbädd

i ett af kanonslupsskjulen iordningstäldes för en kostnad af 1,300

kronor, men att det befanns både tidsödande och kostsamt att begagna

denna bädd, och att i den mån flera båtar tillkommit, det blifvit omöjligt

att bereda dem plats i dessa skjul, Indika äro för andra ändamål

afsedda och begagnade, samt i öfrigt hvardera inrymma endast en

minbåt.

På den nya upphalningsbädden på G-alervarfvet har för närvarande

visserligen plats blifvit beredd för de 5 minbåtar som nu finnas; men

flera rymmas der icke. Dessa äro äfven skyddade, hvar och eu genom

s. 33 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

33

sitt särskilda kapell, men detta skydd är både dyrbart och mindre tillfredsställande.

Marinförvaltningen föreslår derföre, i likhet med varfschefen,

uppförandet för ändamålet af en resvirkesbyggnad, hvars tak

och väg gar beslås med förzinkad corrugerad jernplåt i likhet med

godsmagasinen vid jernvägsstationerna, hvilket byggnadssätt torde vara

det billigaste hittills kända, som på samma gång kan anses för ändamålet

fullt tillfredsställande.

I det sålunda föreslagna skjulet rymmas ondast 9 minbåtar, men

täckt utrymme för ytterligare 9 minbåtar kan, i den mån så befinnes

erforderligt, utan svårighet och för en kostnad af omkring hälften mot

den nu föreslagna, beredas genom tillbyggnad af ett annat skjul ofvanför

det nu föreslagna och på så sätt 18 båtar erhålla fullständigt skydd,

hvarjemte på sjöbädden dessutom, ehuru utan annat skydd än af kapell

i likhet med de nu begagnade, blefve plats för 14 minbåtar intill dess

äfven för dem fullständigt skydd kunde beredas.

Sjösättning af hvarje båt från eu sålunda anordnad sjöbädd beräknas

till 2 timmar, och kunna följaktligen vid behof 12 båtar frigöras

på dygnet.

Kostnaden för den nu föreslagna anläggningen är beräknad till

107,600 kr. hvaruti äro inberäknade 25,200 kronor för flyttning af ett

för nödigt utrymmes beredande hinderlig^ virkesskjul.

Chefen för ingeniörsdepartementet beräknar att genom uppförande

af eu dylik byggnad minbåtarnes varaktighet skulle betydligt utsträckas

samt att kostnaden för densamma skulle motsvara endast omkring 0,4

proc. om året af hvarje båts nybyggnads värde. Derjemte anser lian

att till en minbåts klargöring för strid med denna anordning skulle

erfordras högst 24 timmar i stället för nu eu å två veckor, hvilket

vid mobilisering är af synnerlig vigt.

Till alla delar instämmande i de sålunda uttalade åsigterna om

fördelen, ja nödvändigheten af ett dylikt minskjuls uppförande, och då

hela kostnaden för detsamma icke obetydligt understiger den för anskaffning

af en enda l:a kl. minbåt, hemställer jag, i likhet med marinförvaltningen,

att Eders Kongl. Magt behagade af Riksdagen begära

ett extra anslag af 107,600 kronor för uppförande af ett minskjul.

Af inkomna handlingar framgår, att äldre flottan tillhöriga elektriska

minkablar för det fasta minförsvaret vid minering innevarande sommar

i Fårösund, hvarvid flera kablar blifvit använda, visat sig under den

långa tid de förvarats, hafva förlorat sitt isolationsmotstånd och derigenom

blifvit till krigsbruk oanvändbara. Kostnaden för anskaffning

af nya kablar i de föråldrades ställe har af varfschefen i Stockholm

Bih. till Bibel. Prof.. 1886. 1 Sami. 1 Af cl. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Femte hufvudtiteln.

beräknats till 50,000 kronor, emot hvilket belopp marinförvaltningen

icke har något att erinra.

Vidare framhålles behofvet af reservmateriel för det fasta minförsvaret

i inloppen till Carlskrona. Kostnaden beräknas till 57,000 kr.,

hvaraf likväl marinförvaltningen föreslår att endast 15,000 kr. måtte

för 1887 anvisas.

Till mintillverkningspersonalens aflöning, som hittils i gällande stat

upptagits till 19,885 kr. 75 öre, hemställes om en förhöjning af 4,000

kr. för aflöning till eu extra ingeniör öfver stat vid flottans station i

Carlskrona. Då vid denna station linnes en mängd dyrbara mininstrument

och apparater, för hvilkas rätta vårdande, sammansättning och

bruk samt fördelaktiga användande erfordras en tekniskt kunnig och

skicklig ingeniör med åliggande att inlära, öfva och underhålla kunskap

i dithörande ämnen, men stationen hittills varit i saknad af eu sådan

fackman, samt då pansarbåten »Svea» som skall hafva utskjutningstuber

för Whiteheads minor, torde komma att tillhöra Carlskrona station,

och det för tillsyn och vård af dess lysapparater m. in. likaledes

erfordras en dylik fullt kompetent person, tillstyrker marinförvaltningen,

att den gjorda framställningen måtte beviljas, äfvensom att derjemte

till minväsendets utveckling måtte anvisas 15,000 kronor.

Då de af marinförvaltningen förordade anslagen till elektriska

kablar, minmateriel i reserv och minväsendets utveckling samt mintillverkningspersonalens

tillökning med en miningeniör, uppenbarligen

äro af behofvet påkallade, tvekar jag icke att tillstyrka Eders Kongl.

Maj:t att derom hos Riksdagen göra nådig hemställan, likväl med den

ändring att till totalsummans jemnande anslaget till minmateriel i reserv

och minväsendets utveckling nedsättes från föreslagna 30,000 kr.

till 28,514 kr. 25 öre.

Under åberopande af hvad sålunda är anfördt, får jag underdånigst

hemställa, att under rubriken minväsendet nedanstående anslag måtte

för år 1887 af Riksdagen begäras:

uppförande af ett minskjul.................................................. kr. 107,600: —

anskaffning af elektriska kablar........................................... » 50,000: .—

mintillverkningspersonalens aflöning................................... » 23,885: 75

anskaffning af minmateriel samt till minväsendets utveckling.

............................................................................. » 28,514: 25

Summa kr. 210,000; —

s. 35 Kontrollera mot PDF

Femte hnfvudtiteln.

35

Tillbyggnad af underbefälsskolans hus i Carlskrona.

m

Sedan Eders Kongl. Maja i nådigt bref den 30 Maj 1879 föroskrifvit,

bland annat, att i underbefälsskolan vid hvardera af flottans

stationer skulle, förutom redan befintliga klasser, inrättas särskilda

sjökaptens-, ångfartygsbefälhafvare- samt maskinist- och handtverksklasser,

hvaremot den för maskinist- och handtverksunderofficerares utbildning

vid ingeniördepartementet å flottans station i Carlskrona befintliga

underbefälsskolan skulle upphöra, erhöll, beträffande Carlskrona

station, byggmästaren derstädes uppdrag att inkomma med förslag till

lokaler för de sålunda beslutade nya skolklasserna och afgaf han i

sådant afseende tre, af ritningar åtföljda alternativa kostnadsförslag för

tillbyggnad af underbefälsskolans hus i Carlskrona, uti hvilken jemlikt

Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 18 Maj 1877 redan funnos inrymda

stationens underbefäls- och förberedande skolor.

Vid uppgörandet af dessa förslag hade tagits i betraktande, hurusom

det både ur ekonomisk och militärisk synpunkt skulle vara särdeles

gagneligt att, när tillbyggnad af nämnda hus ifrågakomme, uppföra

densamma till sådan utsträckning att deri skulle kunna inrymmas

icke blott ifrågavarande nya klasser utan äfven en del militära expeditioner

samt tjenste- och boställsrum för kasernbefäl och underbefäl m. fl.,

hvilka nu vore förlagda dels i äldre, otidsenliga byggnader, dels ock

i de bredvid byggnaden belägna kasernerna,. hvarigenom det redan

förut knappa utrymmet i dessa kaserner ännu mer vore inskränkt; och

hade i öfverensstämmelse med denna åsigt de ingifna ritningarne och

kostnadsförslagen blifvit uppgjorda. Enligt första alternativet skulle

tillbyggnaden innehålla 30 rum samt kosta, fullt inredd, 125,000 kronor.

Enligt andra alternativet skulle byggnaden till sitt yttre utföras

till samma storlek som enligt första alternativet, men inredning af rum

endast ske i mån af för handen varande behof, och beräknades kostnaden

för sjelfva byggnadsstommen till 108,000 kronor med tillägg af

700 kronor för hvarje rum, som blefve i densamma inrede Slutligen

enligt det tredje alternativet skulle byggnaden till sitt yttre utföras i

en något förminskad storlek samt betinga en kostnad af 85,000 kronor,

hvartill komme förenämnda utgift af 700 kronor för inredningen af

hvarje särskildt rum.

Med öfverlemnande af dessa ritningar och kostnadsförslag, öfver

hvilka så väl d. v. militärchefen vid stationen och chefen för skolorna som

. PO.]

Tillbyggnad

af underbefälsskolans

hus i Carlskrona.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Femte hufVudtiteln.

reglementskomitén sig utlåtit, har stationens varfschef uti ett flen 29

Juni 1881 afgifvet memorial yttrat, att han ansåge det andra alternativet

ega afgjordt företräde framför de begge öfrige och anför till

stöd för denna sin åsigf att, genom utförandet af detta förslag, ett

länge kändt och erkändt behof af ökadt kasernutrymme för stationens

sjötrupper skulle åtminstone till någon del blifva afhjelpt. Om nemligen

de uti den så kallade nya båtsmanskasernen nu befintliga expeditionslokaler

för befälhafvaren för uppfordrade båtsmän och för kompanichefen

vid eldare- och hand!verkskompa-niet, samt tjensteman för

kasernunderbefälet i stället blefve inrymda i den föreslagna tillbyggnaden

till underbefälsskolans hus, skulle, derest jemväl de i kasernen

befintliga korridorer sammanslogos med ifrågavarande närliggande rum,

ett ökadt utrymme kunna erhållas för minst 100 man och om uppbördsmannen

i kasernerna, som för närvarande har åt, sig upplåtna rum i den

s. k. matroskasernen, i stället finge bostad i tillbyggnaden, skulle äfven i

sistnämnda kasern kunna beredas utrymme för ytterligare minst 30

man, eller således tillhopa 130 man kunna inkaserneras utan särskild

nybyggnad.

Vidare anför varfschefen i åberopade memorial att, redan vid inrymmandet

för omkring 9 år sedan af militärchefens, numera stationsbefälhafvarens

expedition samt hela räkenskapsverket i dess nuvarande

lokal, denna åtgärd måste på grund af byggnadens mindre tillfredsställande

beskaffenhet, uppförd som den är af korsvirke och tegel, anses

såsom provisorisk. I stället för att, när behofvet det kräfde, uppföra

en ny byggnad för att deri inrymma nämnda expedition syntes

det varfschefen lämpligare att densamma förlädes i den nu ifrågavarande

tillbyggnaden, i hvars närhet så väl sjötruppernas kaserner som

exercis- och underbefälsskolor äfvensom krigsrättens lokal redan voro

sammanförda. Slutligen anser varfschefen bostad kunna beredas åt

befälhafvaren för uppfordrade båtsmän i frontespisen af den föreslagna

tillbyggnaden.

De anbefallda nya undervisningsklasserna hafva till följd af brist

på lämpliga lokaler ännu icke kommit till stånd med undantag af maskinist-

och handtverksklasserna, hvilka blifvit provisoriskt inrymda i

den äldre, för länge sedan utdömda och till rifning anbefallda skeppsgossekasernen.

Att anordna denna gamla byggnad till lokal för samtliga

de nya undervisningsklasserna skulle medföra så betydliga förändrings-

och reparationskostnader, att jag anser mig icke kunna tillstyrka

vidtagandet af en sådan åtgärd, och någon annan byggnad, som

skulle föi1 ändamålet kunna användas, finnes icke vid stationen att tillgå.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

37

Men icke blott behofvet af fast lokal för dessa klasser utgör ett

bland skälen för tillbyggnad af underbefälsskolans hus. Ett ännu

mera talande och jag vågar säga oafvisligt skäl för denna tillbyggnad

är behofvet af bättre och sundare bostäder för en del af flottans

inkasernerade manskap. Den för flottans rekryter upplåtna f. d.

kronoarbetskarlskasernen är nemligen, enligt hvad erfarenheten visat,

icke blott otillräcklig för sitt ändamål utan såsom bostad rent af ohelsosam

till följd af de genom golfvens trossbottnar uppstigande skadliga

ångor från närliggande latrininrättningar. Enligt en från förste

läkaren vid stationen till stationsbefälhafvaren afgifven rapport inträffade

under 1884 års höst flera fall af tyfoidfeber i denna kasern under

det att inom staden i öfrig! sjukdomen icke förekom, och det är högst

antagligt att orsaken till sjukdomens uppkomst varit beroende af de

osunda lokala förhållandena inom kasernområdet. Dessutom saknas i

kasernen tvättinrättningar, hvillca till följd af det ringa utrymmet ej

kunnat anordnas derstädes. Genom att tillbygga underbefälsskolans

hus och deri inrymma en del tjenste- och boställsrum, som nu finnas

förlagda i bredvidliggande kaserner, skulle, enligt hvad här ofvan blifva

visadt, utrymme kunna beredas i dessa kaserner för minst 130 man

och en sundare bostad således erhållas lör just den del af flottans

trupper, som torde vara mest i behof af en sådan, nemligen dess unga

manskap.

Ett ytterligare skäl för tillbyggnad af oftanämnda hus är behofvet

af utrymme för sjöbeväringen, som efter den nya värnpligtslagens tillämpning

skall öfvas vid flottans stationer. Eldigt förslagsvis uppgjord

beräkning anses antalet värnpligtige, som årligen skola vapenöfvas vid

flottans Carlskrona station, komma att uppgå till omkring 1,000 man

och, under antagande att denna styrka blot ve inkallad på särskilda tider

med 500 man hvarje gång, har marinförvaltningen uti dess skrifvelse

den 31 sistlidne Oktober angående anslagsbehofven med anledning af

värnpligtslagens tillämpning framhållit behofvet af en kasern för sistnämnda

antal, hvilken kasern beräknats komma att kosta 500,000 kronor.

Denna kasernbyggnad torde dock kunna undvaras, om, såsom jag

föreslår, följande anordningar vidtoges. Enligt det uppgjorda första

alternativet för tillbyggnaden skulle densamma komma att innehålla

30 rum och varfschefen har, såsom här ofvan anförts, föreslagit att i

densamma skulle inrymmas så väl stationsbefälliafvarens expedition som

bostad åt befälhafvaren för uppfordrade båtsmän. Att förflytta nämnda

expedition till underbefälsskolans hus under det att räkenskapskoutoret

fortfarande skulle qvarblifva i dess nuvarande från berörda hus på

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Femte hufyndtiteln.

betydligt alstånd befintliga lokal kan jag sfi mycket mindre tillstyrka

som, oafsedt att byggnaden, i hvilken begge dessa expeditioner nu äro

inrymda, ännu någon tid torde kunna för sitt ändamål användas, stor

tidsutdrägt och öfriga olägenheter för göromålens behöriga gång skulle

uppstå genom att hafva tvenne i så nära beröring med hvarandra stående

inrättningar som stationsbefälhafvarens expedition och räkenskapskontoret

förlagda i skilda lokaler. Hvad åter beträffar den föreslagna

bostadslägenheten till befälhafvaren för uppfordrade båtsmän, så är

härvid att anmärka, att han för närvarande har sig anvisadt ett expeditionsrum

samt att han i stället för bostad åtnjuter inqvarteringsbidrag

med 400 kronor årligen och jag finner ingen anledning att häri föreslå

någon förändring. Genom att utesluta såväl lokal för stationsbefälhafvarens

expedition som ifrågavarande bostadslägenhet samt genom eu

lämplig förändring i öfrigt af tillbyggnaden till underbefälsskolans hus,

hvartill ritning nu blifvit uppgjord, torde i samma tillbyggnad, förutom

erforderliga skollokaler och expeditionsrum, plats kunna beredas för

inkasernering af vid pass 120 man. Under förutsättning derjemte att

sjöbeväringens öfning kommer att ega rum under den tid, då stationens

ordinarie styrka vore till större delen sjökommenderad, skulle, utöfver

de 130 man, för hvilka, såsom ofvan är visadt, utrymme kan genom

föreslagna åtgärder beredas i närliggande kaserner, ytterligare 250

man kunna i samma kaserner inlogeras samt således hela den styrka

af 500 man sjöbeväring, som antagits komma att på eu gång öfvas,

erhålla bostad i kronans hus utan att någon särskild kasern för ändamålet

behöfde uppföras; hvarjemte under den tid af året, då sjöbeväringen

icke vore inkallad, bättre utrymme för det ordinarie manskapet

kunde beredas i den för samma beväring afsedda del utaf ofta nämnda

tillbyggnad. Kostnaden för densamma, beräknad till 125,000 kronor,

skulle visserligen genom ofvan nämnda förändring ökas med 52,300

kronor eller till 177,300 kronor, men då derigenom beredes erforderligt utrymme

så väl för skollokaler och expeditionsrum som för sjöbeväringen

och en mångdubbelt dyrare kasernbyggnad sålunda undvikes, anser jag

mig böra föreslå en sådan förändring. Tillbyggnaden lärer i allt fall

icke blifva fullt färdig till att användas förr än år 1888, men för år

1887 betvifla!- jag icke att sjöbeväringen skall kunna provisoriskt inqvarteras

i befintliga kaserner eller, om antalet värnpligtige skulle

öfverstiga det beräknade, öfvas i 3 i stället för 2 afdelningar.

På grund åt hvad jag sålunda anfört får jag i underdånighet anhålla,

att Eders Kong!. Maj:t täcktes för tillbyggnad af underbefäls
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Femte liufvudtitelii.

39

skolans hus i Carlskrona, af Riksdagen begära ett extra anslag af

177,300 kronor, deraf för år 1887 125,000 kronor.

Beklädnad och sängservis för sjöbeväringen.

[21.]

Med åberopande af hvad jag här ofvan vid de ordinarie anslagens Beklädnad

behandling anfört i fråga om de för sjöbeväringens vapenöfningar un- vlsVr^sfabe"

der år 1887 erforderliga kostnader hemställer jag, att Eders Kon g] # väringen.

Maja till anskaffande af beklädnad och sängservis för sjöbeväringen

täcktes af Riksdagen äska ett extra anslag för år 1887 å 7i,000 kronor.

Ersättningar och anskaffningar för försvaret af Fårösund.

[22.]

Sedan, med anledning af befarade krigsoroligheter i Östersjön, Ersättningar

cheferna för landt- och sjöförsvars-departementen anbefalts att skymf- °°fn

samt inkomma med förslag till de militära åtgärder, hvilka för beva- försvaret af

rande af de förenade rikenas neutralitet kunde anses påkallade, med- Få,osnnddelades

i enlighet med nämnda chefers framställning nådiga beslut

derom, att bland annat Fårösunds hamn på Gotland skulle mineras och

befästas, äfvensom att ett lämpligt antal af flottans fartyg derstädes

skulle stationeras samt åtskilliga andra för ändamålet erforderliga åtgärder

vidtagas, hvarjemte, då de på femte hufvudtiteln anvisade anslag

icke voro afsedda för eller kunde lemna tillgång till bestridande af de

med dessa rustningar och öfriga åtgärder förenade kostnader, marinförvaltningen

genom nådiga bref den 10 och 24 April, 7 Maj och 12

Juni, 3 September, 30 Oktober samt 13 och 20 November sistlidna år,

anbefaldes att af omhänderhafvande medel bekosta och framdeles till

ersättning anmäla de för ofvannämnda åtgärder erforderliga utgifter.

Marinförvaltningen, som den 18 sistlidne December inkommit med dylik

anmälan, har dervid tillika upptagit de för samma rustningar in. in.

dels beräknade, dels af Eders Kongl. Maj it beviljade kostnadsbelopp,

nämligen:

l:o för anbefalda större rustningar samt för förhyrandet af maskinister.

Kostnaden, omfattande rustningarne från den 9 April till den

17 Juli, beräknas af marinförvaltningen till 500,411 kr. 98 öre.

2:o för det manskap af båtsmanskållet som, efter fullgjord ordinarie

tur, till följd af de anbefalda större rustningarne tjenstgjort under extra

uppfordring. Kostnaden upptages till 42,436 kr. 75 öre.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Femte hufvudtiteln.

3:o förändring af styrhusen å monitorerna i och för anbringande

å desamma af 25 mm. kulsprutor. Kostnaden 34,000 kronor.

4:o förändring af två mörsarfartyg till transportfartyg för minmateriel.

Kostnaden 7,200 kronor.

5:o för uppförande af ett förrådshus för minor och annan materiel

vid Fårösund samt för inköp af en äldre och anläggning af en ny

brygga vid samma plats; uppgående kostnaden för förrådshuset till

14,000 kr., för den äldre bryggan till 600 och för den nya till 12,100

kronor.

6:o för undersökning af norra farleden till Fårösund. Kostnad

856 kr. 66 öre.

7:o för diverse artillerimateriel till de vid Fårösund uppförda batteriernas

bestyckande. Kostnaden jemte transport beräknas till 128,394

kr. 61 öre.

Summan af de af marinförvaltningen upptagna ersättningsbelopp

uppgår sålunda till 740,000 kronor.

Det i punkten 1 för rustning af fartyg samt förhyrning af maskinister

till ersättning anmälda belopp 500,41 i: 98 afser hela expeditionskostnaden

för samtliga de fartyg, hvilka voro beordrade dels till bevakning

af hamnarne vid Fårösund och Slite, dels till eskaderöfningar; men då

kostnaden för öfningsfartygen, — äfven om densamma blifvit högst

betydligt förhöjd (nämligen med omkring 67,000 kr.) derigenom att

ångfregatten Vanadis och ångkorvetten Balder användes såsom rekrytöfningsfartyg

i stället för segelkonstterna Eugenie och Norrköping, —

uteslutande lärer böra utgå af öfningsanslaget, liksom äfven kostnaden

för de i och för ofvannämnda bevakningstjenst. särskild! rustade fartygen,

nemligen 1 chefs fartyg, 3 andra klassens pansarbåtar (monitorerna),

4 kanonbåtar af första och 2 af andra klassen, för den tid, dessa

fartyg användes till eskaderöfningar, således efter den 3 Juni, från hvilken

dag fartygen efter slutad bevakningstjenst eljest kunnat vara afmönstrade,

bör det af marinförvaltningen till ersättning anmälda belopp

500,411 kr. 98 öre nedsättas med ett för sålunda omförmälda öfningar

motsvarande belopp 352,974 kronor 28 öre, eller till 147,437 kronor 70

öre, deruti jemväl ingår kostnaden såväl för den från den 23 April till

den 3 Augusti rustade och vid Fårösund förlagda minafdelningen (34,559

kr. 24 öre) som ock för utrustningen af 2 tredje klassens pansarbåtar

(2,935 kr. 28 öre).

Mot de i punkterna 2—6 upptagna ersättningsbeloppen har jag

intet att erinra, hvaremot den i punkten 7 till ersättning anmälda kostnaden

128,394 kr. 61 öre för artillerimateriel, afsedd att från flottans

s. 41 Kontrollera mot PDF

Femte lmfVudtitehi.

41

eller från 740,000

fartyg, exercisskolor och förråd utlemna» och till Fårösund öfverföras,

icke torde böra i ersättningssumman ingå, alldenstund denna materiel

först instundande vår kommer att utlemnas och hittills icke medfört

någon nämnvärd utgift. Beloppet upptages derföre bland de för försvaret

af Fårösund erforderliga ytterligare anskaffningar, hvartill jag

här nedan skall återkomma.

De af marinförvaltningen till ersättning anmälda kostnaderna kunna

sålunda nedsättas med tillhopa 481,368 kr. 89 öre

kr. till 258,631 kr. 11 öre.

Eders Kongl, Maj:t har vidare genom Kongl. brefven den 24 April

och 12 Juni 1885 uppdragit åt chefen för fortifikationen åtskilliga försvarsanläggningar

vid Fårösund, nämligen uppförande af batterier, tändstationer

med skyddsvallar samt kruthus m. m. och äro en del af dessa

arbeten redan afslutade, hvaremot andra först instundande vår blifva

fullbordade. Kostnaden för de utförda arbetena uppgår enligt från

chefen för fortifikationen lemnad uppgift till 30,354 kr. 99 öre och

beräknas för de återstående ännu oafslutade till 15,500 kr. eller tillhopa

45,854 kr. 99 öre, hvaruti likväl icke ingår kostnaden för expropriation,

kanonbäddningar, kruthus in. m., hvilka kostnader ännu icke

äro kända och derföre framdeles torde få till ersättning anmälas.

Förutom förenämnda kostnader lärer jemväl till ersättning böra

anmälas de vid Fårösund förliden sommar använda, numera förbrukade

och för krigsbehof otjenstbara elektriska kablarna, hvilkas kostnad beräknas

till 72,152 kr. 50 öre.

De utgifter och anskaffningar, som böra ersättas, utgöra sålunda:

de genom marinförvaltningens försorg vidtagna ............ kr. 258,631: 11

» chefen för fortifikationen utförda .................. » 45,854: 99

för förbrukade elektriska kablar ....................................... » 72,152: 50

Summa kr. 376,638: 60

eller i jemnt tal 376,000 kronor; och som denna betydande, af oförutsedda

behof föranledda utgift icke skäligen torde böra belasta femte

hufvudtiteln, hemställer jag att till dess ersättande erforderliga anslag

måtte utom hufvudtiteln af Eders Kongl. Maj:t äskas.

Då emellertid behofvet af Fårösunds försättande i försvarstillstånd

äfven för framtiden qvarstår, så måste de för nämnda ändamål vidtagna

åtgärder, på det att afsedt gagn må deraf kunna påräknas, ytterligare

fullständigas, och erfordras i sådant afseende först och främst

anskaffande af den för minering af inloppen till Fårösund behöfliga

minmateriel, derför kostnaden beräknats till 283,436 kronor, hvilken

summa likväl utan olägenhet torde kunna nedsättas med 72,830 kronor

Bill. till Riksd. Prat. 188G. 1 Sami. 1 Afl. C

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Femte hufvudtiteln.

61 öre (utgörande ungefärliga kostnaden för eu bland utläggningsmaterielen

upptagen ångkranpråm) eller till 210,605 kronor 39 öre.

Vidare erfordras, för att ersätta de till utlemning från flottans förråd

anbefallda bär ofvan omförmälda kanoner m. m., 128,394 kronor 61 öre.

I skrifvelse den 4 Maj sistlidna år infordrades från marinförvaltningen

uppgift på de arbeten och anskaffningar in. m., hvilka för sjöförsvarets

behof kunde anses påkallade för att under ett möjligen uppkommande

fredsbrott mellan europeiska sjömakter så verksamt som

förhållandena medgåfve upprätthålla Sveriges neutralitet, och hvilka behof

vore af beskaffenhet att icke kunna tillgodoses med befintliga tillgångar.

Med anledning deraf inkom marinförvaltningen, efter vederbörande

stationsbefälhafvares hörande, den 7 December förlidet år med den under

ofvannämnda förutsättningar infordrade uppgiften, hufvudsakligen

omfattande krigsfartygens och sjöfästningarnes försättande i stridbart

skick samt anskaffning af erforderlig artilleri- och minmateriel m. m.

Huru angeläget det än är, att omförmälda behof med det snaraste

afhjelpas, anser jag mig likväl af enahanda skäl, som blifvit anförda

beträffande anskaffning af fartygsmateriel, nemligen den begränsade

medelstillgången, utan att för närvarande ingå i granskning af de

uppgifna behofven och kostnaderna, deraf nu endast för ifrågavarande

ändamål böra begära ett belopp af 15,000 kronor till ersättande af sex

kanoner med tillhörande lavettage, hvilka blifvit från flottans förråd

utlemnade och till Fårösund öfverförda, för att dermed bestycka ett vid

dervarande södra hamninlopp uppfördt batteri för minliniernas försvar,

hvarigenom det till ersättande för artillerimateriel äskade anslag höjes

från ofvan upptagna 128,394 kronor 61 öre till 143,394 kronor 61 öre.

De medel, hvilka i och för Fårösunds försvar, utöfver förenämnda

till ersättning anmälda 376,000 kr., nu ytterligare erfordras och med

hvilkas anskaffande icke torde böra anstå, så framt de redan vidtagna

åtgärderna skola blifva af något gagn, äro sålunda:

till anskaffning af minmateriel......................................... kr. 210,605: 39

» diverse artillerimateriel ............................................. » 143,394: 61

Summa kr. 354,000: —

livilket belopp jag derföre hemställer att Eders Kongl. Maj:t behagade

af Riksdagen på extra stat för år 1887 begära.

Sammanlagda summan af de för år 1887 erforderliga extra ordinarie

anslag under femte hufvudtiteln skulle alltså, såsom af ofvannämnda

bilaga synes, utgöra 2,100,000 kronor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Femte lmfrudtitelii.

43

Hvad chefen för sjöförsvarsdepartementet sålunda

i afseende å regleringen af utgifterna under

riksstatens femte hufvudtitel äfvensom i öfrigt yttrat

och hemstält täcktes Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan

af Statsrådets öfriga ledamöter, i nåder gilla,

med befallning tillika att utdrag af detta protokoll

skulle till finansdepartementet öfverlemnas till ledning

vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition

till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo

F. Wrangel.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Femte hufvudtiteln

Förslag

till

Riksstat för Femte Hufvudtiteln år 1887.

Sjöförsvarsdepartementet.

Anvisning

kontant.

i

Indelning och dermed

jemförlig anvisning

på förslag.

Summa.

Summa

Summarum.

Ordinarie anslag.

Friheter.

Ersättningar.

Departementet och öfverstyrelsen.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö..

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Departementschefen .................................

Departementets afdelning af Kong!. Maj:ts kan-

17,000

"

"

17,000

sli samt kommandoexpeditionen..................

26,800

—

—

—

—

—

26,800

—

Marinförvaltningen ....................................

38,600

—

—

—

—

—

38,600

—

S:gr

Flottans personal.

82,400

—

—

—

—

—

82,400

—

82,400

—

Aflöning för flottans kårer och stater............

1,211,184

—

—

—

—

—

1,211,184

—

O

Alderstillägg, förslagsanslag .......................

32,000

—

—

—

—

—

32.000

—

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna,

reservationsans lag....................................

287,500

—

—

-

—

—

287,500

—

Naturaunderhåll, förslagsanslag.....................

452,450

—

——

—

—

—

452,450

—

Båtsmansindelningen .................................

Ersättning för vakanta rnsthållsnummer i Ble-

—

—

75,500

—

26,400

—

101,900

—

kinge län och Södra Möre härad af Kalmar

114,000

114,000

Lindring i rustnings- och roteringshesvären,

förslagsanslag .......................................

162,000

—

—

—

—

—

162,000

—

S:gr

Flottans materiel.

2,259,134

—

75,500

—

26,400

—

2,361,034

—

2,361,034

—

Flottans nybyggnad och underhåll, reservations-

anslag................................................

1,440,000

—

—

—

—

1,440,000

—

1,440,000

_

Diverse anslag.

Flottans öfningar, reservationsanslag ............

670,000

—

-—

—

■ -

—

670,000

—

Sjöbeväringens vapenöfningar, förslagsanslag...

Undervisningsverken:

Sjökrigsskolan .......................... 31,040: —

Skeppsgosseskolan ..................... 8,780: —-

67.000

39,820

60.000

67.000

39,820

60.000

Sj ökarte verket, reservationsans lag..................

—

—

—

—

—

_

Transport

836,820

_

—

—

836,820

—

8,883,434

—

s. 45 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtitehi

45

Anvisning

kontant.

i

Indelning och. dermed

jemförlig anvisning

på förslag.

Summa.

Summa

Summarum.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Transport

836,820

—

—

—

—

—

836,820

—

3,883,434

—

Stipendier åt sjöofficerare under anställning i

utländsk tjenst eller kommendering utrikes

15.000

—

—

—

—

—

15,000

—

Durehmarschkostnader, reservationsanslag ......

30,000

—

—

—

—

—

30,000

—

Sjukvård...................................................

39,000

—

—•

—

—

—

39,000

—

Diverse behof............................................

19,175

—

—

—

—

-

19,175

—

Bese- och traktamentspenningar, förslagsanslag

Skrifmaterialier och expenser, ved m. in., för-

15,000

—

—

—

—

—

15,000

—

slagsanslag.............................................

47,012

—

—

-

—

—

47,012

—

Extra utgifter ........................................

12,500

—

—

—

—

—

12,500

—

S:gr

1,014,507

—

—

—

—

—

1,014,507

-

1,014,507

“1

Summa för sjöförsvaret

4,796,041

—

75,500

—

26,400

—

--

—

4,897,941

—

Handeln.

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsan-

stalterna, reservationsanslag .....................

1,200,000

—

405

—

4

—

1,200,409

—

Undervisningsanstalter för sjöfart..................

94,650

—

—

—

—

-

94,650

—

Kautisk-meteorologiska byrån........................

Alderstillägg för personalen vid undervisnings-

9,000

.

“

"

9,000

“

anstalterna för sjöfart och föreståndaren för

nautisk-meteorologiska byrån, förslagsanslag

13,000

13,000

Summa för handeln

1,316,650

—

405

—

4

—

1,317,059

—

1,317,059

—

Summa för 5:te hufvudtiteln

6,112,691 |—

75,905

26,404

—

--

—

6,215,000

—

Extra ordinarie anslag.

Till genomförande under år 1887 af löneregleringen för flottan.........

» påbörjande af en pansarbåt.................................................

» anskaffning af två 2:a klassens minbåtar...............................

» » af sju ångslupar för sju 3:e klassens pansarbåtar ...

» » af stångminattiralj till tio st. privata ångslupar

» artillerimateriel och. utredning ...........................................

» byggande af minskjul vid Stockholms station .......................

Bih. till Rihd. Prot. 1886. 1 Sami. 1 Afd.

Transport

Kronor.

Ö.

50,000

—

838,000

—

210,000

—

33,600

—

18,400

—

190,000

—

107,600

—

1,447,600

—

7

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Femte Imf vild titeln

Kronor.

Ö.

Transport

1,447,600

_

Till anskaffande af elektriska kablar................................,......................................................

50,000

—

» mintillverkningspersonalens aflöning................................................................................

23,885

75

» anskaffning af minmateriel samt till minväsendets utveckling ..........................................

28,514

25

" tillbygnad af underbefälsskolans hus i Carlskrona.........................;....................................

125,000

—

» anskaffning af beklädnad och sängservis åt sjöbeväringen ................................................

71,000

—

» anskaffningar m. m. för försvaret af Fårösund...............................................................

354,000

—

Summa

2,100,000

—

Stockholm, K. L. Beckman, 1886.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln.

Protokoll öfver civilärenden, hållet inför Hans May.t Konungen

i Statsrådet å Stockholms slott den 11 Januari 1886.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Ehrensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna och

Friherre Tamm.

Departementschefen Statsrådet von Krusenstjerna anhöll i underdånighet

att få underställa Kongl. Maj:ts nådiga pröfning frågan om

reglerandet af utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel samt yttrade

härvid beträffande anslagstitlarne:

Bih. till Riksd. Prot. 1886. 1 Sami. 1 Afd. / Haft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sjette hufnidtiteln.

Kommerskollegium.

Sistförfluten Riksdag beviljade på framställning af Eders Kongl.

Maj:t, i likhet med hvad flera föregående år egt rum, anslag för år

1886 till beredande under samma år af tillfällig löneförbättring åt

kommerskollegiets i stat uppförde embets- och tjenstemän med undantag

af fyra kanslister. Likaledes biföll Riksdagen Eders Kongl. Majrts

framställning derom att å kommerskollegiets stat anvisade lönebelopp

för lediga eller ledigblifvande befattningar inom kollegiet, i afseende

å hvilka indragning kunde ega rum eller förändring eljest vidtagas,

finge användas i den mån sådant erfordrades för bestridande af göromålen

inom kollegiet eller för att bereda bemälde embets- och tjenstemän

samma aflöningsförmåner, som andre med dem likstälde tjenstemän

åtnjöte. Det antagande jag till statsrådsprotokollet den 12 Januari

1885 i fråga om reglerandet af utgifterna under sjette hufvudtiteln

för 1886 tillät mig uttala derom, att det genom kommersrådet

J. U. Grönlunds frånfälle lediga embete! skulle kunna indragas, så

snart de ärenden, hvilka tillhörde Grönlunds rotel, kunde på de tre

återstående kommersrådsbefattningarna öfverfiyttas, har hittills icke kunnat

förverkligas, emedan någon dylik öfverflyttning ännu icke kunnat ske.

Jag har dock grundad anledning antaga, att en förändring i sådant afseende,

åtminstone med nästkommande års ingång, bör kunna genomföras;

och med anledning deraf har också Eders Kongl. Maj:t, på min

underdåniga framställning, behagat medgifva att förordnandet å det

lediga embetets uppehållande gäller endast för år 1886.

Förhållandena i afseende å de anslagsbelopp, som erfordras för

uppehållande af göromålen inom kollegiet och för förbättrande af dess

embets- och tjenstemäns lönevilkor, äro emellertid för år 1887 väsentligen

lika med dem, som lågo till grund för Riksdagens i fråga derom

för innevarande år gjorda medgifvanden; och jag hemställer derför

i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Sjette hufvudtiteln.

dels, pa det Eders Kongl. Maj:t må komma i tillfälle tilldela kommerskollegiets

ledamöter samt dess i stat uppförde embets- och tjensteman,

med undantag af fyra kanslister, tillfällig löneförbättring under

år 1887 till samma belopp som för innevarande år beviljats, på extra

stat för år 1887 anvisa 8,540 kronor,

dels medgifva att intill slutet af år 1887, i den mån sådant är

erforderligt för bestridande af göromålen inom kollegiet eller för beredande

åt bemälde embets- och tjensteman af samma aflöningsförmåner,

som andre med dem likstälde tjenstemän åtnjuta, af Eders

Kongl. Maj:t må för ändamålet disponeras de aflöningsbelopp, som äro

i kommerskollegiets stat anvisade ej mindre för en advokatfiskalstjenst

än äfven för andra ledigblifna eller ledigblifvande befattningar inom

kollegiet, i afseende å hvilka indragning kan ega rum eller förändring

eljest vidtagas.

Då frågan om upphörande af arrendet af Sala silfververk ännu

icke vunnit den utredning, som erfordras för att underställas Eders

Kongl. Maj:ts och Riksdagens pröfning, och till följd deraf tjenstemännen

vid silfververket fortfarande böra bibehållas vid sina nu innehafvande

aflöningar, lärer det blifva nödigt att jemväl för nästkommande

år äska tillfällig löneförbättring åt desse tre tjenstemän till

enahanda belopp, som under de senare åren varit vanligt; och torde

Eders Kongl. Maj:t med anledning deraf täckas föreslå Riksdagen att

på extra stat för år 1887 anvisa såsom tillfälligt lönetillägg för

tre tjenstemän vid Sala silfververk tjugo procent å de till dem utgående

löner eller tillsammans 500 kronor.

Beträffande Patentbyrån, hvars verksamhet synes vara stadd i en

hastig utveckling, har jag endast att i underdånighet tillstyrka, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, i likhet med hvad för innevarande

år är bestämdt, medgifva

att de under år 1887 inflytande avgifter för patent och för registrering

af varumärken må användas till bestridande af de utgifter,

hvilka betingas af en tillämpning under samma år af förordningen

angående patent och lagen om skydd för varumärken.

[1.]

Rätt för kommerskollegium

att disponera

lediga löner.

Tillfällig löneförbättring

för

kommerskollegium.

[2.]

Tillfällig löneförbättring

för

tjenstemännen

vid Sala silfververk.

[3-]

Angående disposition

af

patent och

varumärkesafgifter.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

[4-]

Anslag för utarbetande

af

årliga folkmängdsuppgifter

till ledning

vid

landstingsmannaval.

Sjette hufvudtiteln.

Statistiska tabellkommissionen.

På sätt jag den 29 sistlidne Maj inför Eders Kongl. Maja anmält,

tiar Riksdagen uti underdånig skrifvelse af den 12 i samma månad med

anledning af eu inom Riksdagen gjord framställning anhållit, att Eders

Kongl. Maj:t ville taga i nådigt öfvervägande, huruvida icke, till ledning

vid utseende af landstingsmän, sådana uppgifter å folkmängden,

hvilka för närvarande hvart tredje år offentliggöras af statistiska centralbyrån

till ledning vid riksdagsmannavalen till Andra Kammaren,

hädanefter kunde årligen offentliggöras.

1 sådant afseende har Riksdagen i dess berörda skrifvelse anfört,

bland annat, att det vore af synnerlig vigt, om till grund ej mindre för

utseende af valmän till landstingsmans väljande än för valet af landstingsmän,

vare sig det sker omedelbart eller medelbart, kunde läggas

samma officiela uppgifter å folkmängden inom valdistrikten och dessa

af så färskt datum som möjligt; att dessa uppgifter enligt Riksdagens

mening borde utgå från den officiela centralmyndigheten i detta hänseende,

eller från statistiska centralbyrån; att enligt Eders Kongl.

Maj:ts nådiga instruktion för centralbyrån den 7 November 1879 byrån

hade till åliggande att hvart tredje år, då allmänna val till Riksdagens

Andra Kammare skulle verkställas, före Juni månads utgång till ledning

vid dessa val offentliggöra uppgift å folkmängden vid det nästförflutna

årets slut inom hvarje kommun, härad, tingslag, domsaga, stad

och län, hvilka uppgifter de år, de utkomme, antagligen allmänt användes

. vid. närmast följande utseende af valmän för landstingsmän

samt vid sjelfva landstingsmannavalen; att Riksdagen hade tänkt sig,

att det, enligt hvad Riksdagen på grund af förefintliga förhållanden

måste erkänna, berättigade syftet af mera bestämdhet i fråga om de

folkmängdsuppgifter, hvilka borde ligga till grund vid åtgärderna

lör utseende af landstingsmän, lättast och lämpligast skulle kunna

vinnas derigenom, att uppgifter, lika beskaffade med dem, som nu af

statistiska centralbyrån hvart tredje år lemnades till ledning vid riksdagsmannavalen

till Andra Kammaren, blefve af byrån årligen meddelade

sa tidigt, att de kunde vara tillgängliga för allmänheten samt

utdelade till kommunerna och andra vederbörande i god tid före decemberstämmorna

å landet, t. ex. före utgången af Oktober månad;

samt att, enligt hvad Riksdagen inhemtat, dylika uppgifter årligen kunde

lemnas af statistiska centralbyrån, derest byrån, hufvudsakligen i och

för bestridande af tryckningskostnaden, erhölle ett mindre anslag af

ungefärligen 1,000 kronor, hvilken ringa kostnad fullt uppvägdes af den

fördel, som med dylika uppgifter skulle vinnas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln. 5

Sedan Eders Kongl. Maj:t i anledning af Riksdagens skrifvelse

infordrat underdånigt utlåtande från statistiska centralbyrån, har byrån

den 18 nästlidne September dermed inkommit. Byrån erinrar deri, att

materialierna för den till ledning vid riksdagsmannaval afsedda redogörelsen

hemtas ur de till byrån från rikets presterskap och församlingsföreståndare

ingående summariska uppgifter om folkmängden i

hvarje församling, hvilka uppgifter, uppgående till ett antal af vid

pass 2,500, rätteligen skola inkomma inom Februari månads utgång

näst efter det år de afse. Då dessa uppgifter emellertid aldrig ingått

fullständigt inom den fasts tälda tiden, utan det hän dt att åtskilliga inkommit

först flere månader senare, och arbetet med deras reviderande

och bearbetande dessutom är ganska vidlyftigt, skulle det, enligt hvad

byrån uppgifver, vara förenadt med de yttersta ansträngningar och omöjligt,

utan att verka rubbning i byråns öfriga verksamhet, att inom den

faststälda tiden eller före Juni månads utgång samma år, som uppgifterna

skola inkomma, fullborda den omförmälda redogörelsen. Men

hvad angår den af Riksdagen ifrågasatta tiden för redogörelsernas

fullbordande eller Oktober månads utgång, anser byrån att denna

tid utan synnerlig olägenhet kunde inskränkas så, att folkmängdsredogörelsen

blefve färdig redan före Augusti månads slut, hvarigenom

den stora fördel vunnes, att redogörelsen kunde läggas till

grund äfven vid förekommande val till Riksdagens Första Kammare.

Beträffande kostnaderna för den ifrågavarande publikationens åstadkommande,

anför byrån att de kostnader, som belöpte på sjelfva

arbetets utförande, förslagsvis kunde uppskattas till 400 kronor, hvarmed

erforderliga extra skrif- och räknebiträden måste aflönas, utan att

embetsverket sjelf erhölle någon ersättning för det ökade arbete, som

skulle falla på några af de ordinarie tjenstemännens lott. Nämnda

belopp vore beräknadt under förutsättning, att den nya publikationen

finge samma uppställning som den nuvarande, endast för riksdagsmannaval

afsedda; men med någon förändring i uppställningen kunde

arbetskostnaden antagligen något minskas, förslagsvis till 300 kronor.

Tryckningskostnaden kunde, om den nya redogörelsen gjordes

lika med den nuvarande, antagas utgöra 605 kronor, eller samma

belopp, hvartill kostnaden för senast utgifna redogörelsen till ledning

vid riksdagsmannaval, med en upplaga af 5,500 exemplar, enligt inkomna

räkningar uppgått.

I afseende å redogörelsens uppställning vore det emellertid, enligt

byråns åsigt, önskvärdt att kunna vidtaga en förändring, som endast

bristande medel hittills förhindrat, bestående deri att, i stället för att

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sjette hufvudtiteln.

kommunerna med sina folkmängdssiffror nu upptoges i fortlöpande

rader inom häradet eller tingslaget, hvarje kommun upptoges på en

rad för sig, hvarigenom publikationen skulle betydligt vinna i redighet

vid begagnandet samt äfven en lättnad erhållas vid utarbetandet inom

embetsverket. Om man trespaltade, i stället för att nu tvåspalta, den

tryckta redogörelsen, skulle nämnda fördelar vinnas med tillägg af vid

pass 410 kronor i tryckningskostnad, hvilken derigenom komme att

ökas från 605 kronor till 1,015 kronor; hvaremot i stället sjelfva

arbetskostnaden kunde antagas nedgå, såsom förut antydts, med omkring

100 kronor.

Beträffande det erforderliga årsanslaget, fortsätter byrån, borde

uppmärksammas, att för det år, då enligt nu gällande bestämmelser

den i och för riksdagsmannavalen afsedda redogörelsen om folkmängden

skulle utgifvas, någon särskild redogörelse icke erfordrades för landstingsmannavalens

skull, emedan den för det året utgifna redogörelsen

kunde för båda slagen af val användas, och erfordrades derföre icke

heller något särskild! anslag för det året, eller hvart tredje år, utom

förenämnda förhöjning i kostnaderna, derest en förändrad uppställning

antoges, nemligen för tryckningskostnaden 410 kronor, minskad med

100 kronor för den billigare kostnaden för sjelfva utarbetandet af redogörelsen.

Med ledning af de nu angifna grunderna beräknar byrån, att de

särskilda kostnader, som af ifrågavarande årliga folkmängdsredogörelser

föranleddes, skulle uppgå i medeltal för år:

derest nuvarande uppställningen bibehölles, till 670 kronor, deraf

267 kronor för arbetskostnaden och 403 kronor för tryckningskostnaden;

samt,

derest den föreslagna förändrade uppställningen antoges, till 1,013

kronor, deraf 200 kronor för arbetskostnaden och 813 kronor för

tryckningskostnaden.

Byrån, som förordar den omnämnda förändrade uppställningen af

årsredogörelsen, hemställer att, om medel dertill beviljas, desamma

måtte anvisas sålunda, att de under »statistiska tabellkommissionen»

uppförda två reservationsanslagen »till arfvoden åt tillfälliga biträden

samt till vikariat sersättningar» och »till officiela statistiska trycket»

måtte höjas i rundt tal, det förra med 200 kronor och det senare med

800 kronor.

Slutligen har byrån dels i förenämnda utlåtande och dels i särskild

skrifvelse gjort framställning om meddelande af några enligt

byråns åsigt erforderliga föreskrifter, huru i följd af rådande oregel
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Sjette hufvudtiteln.

bundenhet mellan härads- och tingslagsområden folkmängden borde

i vissa fall rätteligen räknas.

Då, enligt förordningen om landsting den 21 mars 1862, folkmängdsförhållandena

inom de särskilde valkretsarne lagts till grund

för bestämmande af det antal landstingsman och valmän för deras utseende,

som årligen bör väljas, kan det ej vara annat än i sin ordning

att till ledning härvid finnas att tillgå tillförlitliga statistiska redogörelser

i detta hänseende; och då statistiska centralbyråns förslag

om dylika redogörelsers upprättande i fråga om den tid, hvarinom det

årligen skall ske, nemligen Augusti månads utgång, torde vara synnerligen

lämpligt, emedan de såmedelst jemväl kunna begagnas vid val

till Riksdagens Första Kammare, samt den föreslagna förändrade uppställningen

torde komma att- för allmänheten medföra lättnad vid redogörelsernas

begagnande, anser jag mig böra i dessa delar biträda

byråns förslag, i fråga hvarom jag framdeles, jemväl med hänsyn till

byråns framställning rörande meddelande af vissa föreskrifter, huru

folkmängden för härad eller tingslag i vissa fall bör beräknas, lärer

få anledning än vidare taga Eders Kongl. Maj:t-s uppmärksamhet i anspråk.

Beträffande kostnaderna har byrån i likhet med Riksdagen antagit,

att de särskilda kostnaderna för dessa redogörelsers utarbetande och

offentliggörande i medeltal för år belöpa sig till omkring 1,000 kronor.

Och ehuru Eders Kongl. Maj:t- den 11 sistlidne December meddelat

föreskrifter om vissa inskränkningar i afseende å gratisutdelningen af

byråns likasom af andra embetsverks statistiska publikationer äfvensom

förordnat om andra åtgärder, syftande till förminskande af utgifterna

för det statistiska trycket, anser jag det dock vara nödigt att

hos Riksdagen äska de till bestridande af utgifterna för nu ifrågavarande

statistiska redogörelser erforderliga medel, dels emedan det visat

sig att anslaget till det ofhciela statistiska trycket, som för närvarande

utgör 15,000 kronor, icke sällan varit för det dermed afsedda ändamålet

otillräckligt, så att t. ex. kostnaderna för bearbetandet och utgifvandet

af landshöfdingarnes senaste femårsberättelser måst under

nästlidna år från hufvudtitelns besparade extra utgiftsmedel betäckas

genom ett särskildt anslag till ej ringa belopp, dels ock enär den

besparing i kostnader, som efter all anledning bör af de utaf Eders

Kongl. Maj:t den 11 December beslutade åtgärder vinnas, icke uteslu
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

[5.]

Anslag till

rikets ekonomiska

kartverk.

8 Sjette liufyudtiteln.

tände faller på statistiska byråns del utan äfven tillgodokommer andra embetsverk,

som hafva till åliggande att meddela statistiska publikationer.

Jag tillstyrker derför i underdånighet, att. Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen medgifva

att, för utarbetande och offentliggörande årligen af uppgifter om

rikets folkmängd till ledning vid val af landstingsman och af valmän

för utseende af landstingsmän, de under anslaget till »statistiska tabellkommissionen»

uppförda två reservationsanslagen »till arfvoden åt tillfälliga

biträden samt till vikäriatsersättningar» å 12,000 kronor och »till

officiela statistiska trycket» å 15,000 kronor höjas, det förra med 200

kronor till 12,200 kronor och det senare med 800 kronor till 15,800

kronor.

I händelse detta bifalles, kommer anslaget till »statistiska tabellkommissionen»

att ökas från 58,900 kronor till 59,900 kronor.

Rikets ekonomiska kartverk.

I särskilda underdåniga memorial den 28 November 1885 har afdelningschefen

vid generalstabens topografiska afdelning, i sammanhang

med afgifvande af förslag till inkomst- och utgiftsstater för de

ekonomiska kartverken för år 1886, tillika gjort framställning om de

anslag, som för kartarbetenas bedrifvande under år 1887 syntes erfordras.

Enligt afdelningschefens förslag till stater för 1886, hvilka blifvit

af Eders Kongl. Maj:t den 4 nästlidne December gillade, skulle kostnaderna

under samma år belöpa sig:

för det allmänna ekonomiska kartverket eller det, som har att

kartlägga södra och mellersta delarne af riket, till 68,900 kronor, och

för Norrbottens läns kartverk till 21,200 kronor.

De tillgångar, som för dessa utgifter kunna påräknas, äro

för mellersta och södra delarne af riket:

anslag på ordinarie stat 6,000 kronor, anslag på extra stat 45,000

kronor, under attslaget till landtmäteristaten besparade 23 andre landtmätarelöner

20,700 kronor samt förslagsvis beräknad inkomst för under

1885 försålda kartor 200 kronor, eller tillhopa 71,900 kronor; och

för Norrbottens län:

anslag på extra stat 31,000 kronor samt beräknad inkomst för

försäljning af kartor 200 kronor, eller sammanräknadt 31,200 kronor.

Det beräknade öfverskottet å tillgångarna har Eders Kongl. Maj:t,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Sjette hufvudtiteln.

i likhet med hvad förut skett, tillåtit att enligt Riksdagens medgifvande

använda till bestridande af utgifter för det topografiska kartverket.

Beträffande storleken af det anslag, som för det ekonomiska kartverkets

fortsättande under år 1887 kan erfordras, erinrar afdelningschefen

i förenämndä memorial till en början, hurusom han vid åtskilliga

tillfällen fäst uppmärksamheten på de olägenheter, som måste blifva

en följd deraf, att de till de allmänna kartarbetena utgående anslag äro

af Riksdagen till på förhand bestämda belopp anvisade till tre särskilda

kartverk, och hurusom den samverkan, som bör ega rum inom

dessa kartverksarbeten, skulle befordras derigenom, att ett gemensamt

anslag af Riksdagen anvisades till de ekonomiska och topografiska

kartarbetena, hvilket anslag kunde af Eders Kongl. Maj:t efter de förhanden

varande förhållanden på lämpligaste sätt fördelas. Vidare framhåller

afdelningschefen att det förslag till förändrade bestämmelser för

kartverkens fortsatta bearbetande, hvilket förelädes den senast församlade

Riksdagen, var bygdt på grundvalen af den största möjliga

förening af och samverkan mellan de ekonomiska och topografiska

kartarbetena samt ett enda för dessa gemensamt anslag. Då emellertid

detta förslag icke vann Riksdagens bifall, och då Riksdagen år 1880

likaledes afslagit då afgifvet förslag, enligt hvilket de ekonomiska

kartarbetena ansåges icke böra fullbordas utan så småningom upphöra,

anser afdelningschefen sig sakna hvarje annan hållpunkt för bedömande

af de grunder, hvarpå en beräkning af storleken af särskildt det för

det allmänna ekonomiska kartverket för år 1887 behöfliga anslagsbeloppet

bör stödjas, än det antagandet att såväl de ekonomiska som de

topografiska kartarbetena böra under år 1887 och tills vidare efter

oförändrad plan fortgå.

Under detta antagande och då berörda olägenheter i icke oväsentlig

grad kunnat under de senare åren utjemnas derigenom, att större eller

mindre del af den behållning, som uppstått å det till det allmänna ekonomiska

kartverket anvisade extra anslag, fått i mån af behof användas till

bestridande af utgifter för de topografiska kartarbetena, samt än ytterligare

kunnat minskas, sedan enahanda medgifvande för 1885 och 1886

utsträckts äfven till den behållning, som uppstått eller komme att uppstå

å det till de ekonomisk-geografiska kartarbetena i Norrbottens län anvisade

anslag, har afdelningschefen hemstält, att de till de ekonomiska kartarbetena

i södra och mellersta delarne af riket för år 1886 anvisade

anslag äfven måtte för år 1887 till oförändrad storlek anvisas, och att

den behållning, som härå kunde komma att uppstå, finge i mån af beBih.

till liihd, Prut. 1886. 1 Sami. 1 Afd. 1 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Sjette lmfrudtiteln.

hot användas till bestridande af utgifterna för generalstabens topografiska

arbeten.

Rörande det fortsatta bearbetandet af Norrbottens läns kartverk

anhåller jag att först få i Eders Kongl. Maj:ts minne återkalla, att afdelningschefen,

beträffande förslaget till utgifts staten för Norrbottens

läns kartverk under innevarande år, anfört att detta förslag uppgjorts

med hänsyn till att kunna bereda ett öfverskott, hufvudsakligen beräknadt

att användas för fortsättningen af den af generalstabens topografiska

afdelning år 1885 påbörjade triangulering af Yesterbottens län,

ett arbete, hvars betydelse jag hade tillfälle påpeka i mitt yttrande

till statsrådsprotokollet den 9 Januari 1884 angående anslag till

ekonomiska kartverken för 1885; att detta öfyerskott kunnat beredas

derigenom, att endast det jemförelsevis ringa beloppet af 3,000kronor beräknats

för gravering och utgifning i tryck af kartor samt för tryckning

af beskrifningar; att några kartor öfver lappmarken hittills icke kunnat

utgifvas, enär afvittringen af lappmarkssocknarna icke ännu blifvit så

fullständigt afslutad, att det för rågångsliniernas uppdragande nödiga

materiel funnits att tillgå, samt enär dertill kommit en viss tvekan om

ändamålsenligheten af de bestämmelser, som år 1874 faststäldes i fråga

om utgifningen i tryck af kartorna öfver Norrbottens län; samt att afdelningschefen,

som emellertid nu mera för ådagaläggande af de fördelar

och de kostnader, som olika utgifningssätt medförde, under loppet

af 1885 påbörjat redaktions- och ritningsarbeten för framställning

medelst heliogravyr af ett kartblad, omfattande ett område af Torne

lappmark, hyste förhoppning att under 1886 kunna inför Eders Kongl.

Maj:t framlägga resultaten af dessa försöksarbeten jemte ett fullständigt

förslag till förändrade bestämmelser rörande skalor och indelning

m. m. för utgifning af kartorna öfver Norrbottens län.

I fråga om storleken af anslaget till Norrbottens läns kartverk för

1887 har afdelningschefen i sitt underdåniga memorial af den 28 November

1885 angående detta kartverk andragit att, om afseende uteslutande

fästades vid do för de ekonomisk-geografiska kartarbetena i

Norrbottens län erforderliga medel och vid det belopp, som enligt 1886

års utgiftsstat icke skulle för detta kartverk af anslaget åtgå, det syntes

som om enahanda belopp 31,000 kronor, som för 1886 anvisats, icke skulle

blifva för 1887 erforderligt. Då emellertid, såsom förut antydts, ett

större belopp än hittills komme att tagas i anspråk för utgifning af

kartor, och då de äfven för de ekonomiska kartverken erforderliga

geodetiska arbetena, hvilka det ålåge generalstabens topografiska afdelning

att utföra, och åt hvilka arbeten måste gifvas ett flerårigt för
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Sjette hufyudtiteln.

språng, icke kunde medhinnas, med mindre än att de till nämnda afdelnings

arbeten anvisade anslag ökades, men eu sådan anslagsökning

kunde undvikas derigenom, att den besparing, som med hänsyn till

kartarbetenas bästa möjliga inbördes samverkan kunde beredas å det

ekonomiska kartverkets tillgångar, finge användas äfven för sådana arbeten,

som utfördes af topografiska afdelningens personal, har afdelningschefen

ansett sig böra föreslå, att anslaget för 1887 måtte bestämmas

till enahanda belopp som för 1886 och att den behållning,

som härå kunde komma att uppstå, finge användas till bestridande af

utgifter för generalstabens topografiska arbeten.

Hvad afdelningschefen sålunda anfört och föreslagit har kartverkskommissionen

till alla delar biträdt.

På sätt afdelningschefen erinrat, hafva de af Eders Kongl. Maj:t

för Riksdagen förra året framlagda grunder till ett definitivt ordnande

af arbetena för de ekonomiska och topografiska kartverken, hufvudsakligen

åsyftande att medelst gemensam organisation och gemensamt

anslag bedrifva arbetena efter eu för dessa kartverk sammanhängande

plan, icke vunnit Riksdagens bifall. Eders Kongl. Maj:ts proposition i

ämnet godkändes med endast en obetydlig afvikelse af Första Kammaren,

men förkastades af Andra Kammaren, och vid den gemensamma voteringen

blef Andra Kammarens beslut Riksdagens. Vid sådant förhållande torde

tills vidare och intilldess en bestämdare uppfattning om lämpligaste anordningen

af kartverkens bearbetande ernått en allmännare utbredning,

anledning icke förefinnas att frångå det under senare åren följda sättet

för arbetenas utförande, enligt hvilket den enhet i ledningen och samverkan

mellan kartverken, som de förhanden varande förhållandena

kunna medgifva, synes bäst tillgodoses. Sådant befordrar ock möjligheten

att genom förenklade metoder och tillgodogörande af nyare

tiders uppfinningar i afseende på kartors reproduktion och dylikt sträfva

till att för de anslagna medlen erhålla en på samma gång qvantitativt

större och qvalitativt bättre arbetsprodukt.

På grund häraf och då de besparade 23 andre landtmätarelönerna

fortfarande äro att för de ekonomiska kartverken påräkna, hemställer

jag i underdånighet, att Eders Kongl. Magt täcktes föreslå Riksdagen

att, utöfver det å riksstatens sjette hufvudtitel för rikets ekonomiska

kartverk uppförda ordinarie anslag 6,000 kronor, under samma

hufvudtitel på extra stat för år 1887 anvisa till fortsättande af de eko
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

[6.]

Användande

af en indragen

länsmanslön

till inrättande

af en ny länsmanstjenst.

12 Sjette hufvudtiteln.

nomisk- geografiska kartarbetena i Norrbottens län 31,000 kronor och

för de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket 45,000 kronor,

eller tillsammans 76,000 kronor, äfvensom medgifva att möjligen uppstående

behållningar å båda anslagen må användas äfven till bestridande

af utgifter för det topografiska kartverket.

Landsstaterna i länen.

Från Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Vesternorrlands

län inkom år 1882 framställning om delning af Sköns länsmansdistrikt

i två distrikt; och som denna delning på grund af numera vunna upplysningar

synes vara af behofvet påkallad, torde tiden vara inne att

underställa denna fråga Eders Kongl. Maj:ts pröfning, helst utsigt finnes

för att aflöningsmedel till en ny länsmanstjenst kunna inom en

ej alltför aflägsen framtid beredas medelst användande af lönebelopp,

som blifva lediga vid genomförande af föreskrifna regleringar af länsmansdistrikt

i andra län inom riket.

Folkmängden i Sköns länsmansdistrikt, som omfattar Sköns, Alnö

och Timrå socknar i Medelpad och är beläget invid Sundsvalls stad

vid Alnösundet samt intill Ljungan och Indalselfven, utgjorde enligt

mantalslängderna år 1861 endast 4,077, hvaraf inom Sköns socken

1,846, inom Alnö socken 1,129 och inom Timrå socken 1,102, men

hade vid 1883 års slut mera än tredubblats och har numera, såsom ett

af landssekreteraren i länet under år 1885 i ärendet afgifvet yttrande

innehåller, enligt mantalslängderna för sistnämnda år vuxit till 15,496

invånare, deraf i Sköns socken 8,588, i Alnö 3,804 och i Timrå 3,104.

Denna utomordentliga tillökning i folkmängden har sin orsak deri

att distriktets belägenhet möjliggör anläggning af en mängd ångsågar,

lastningsplatser och industriel inrättningar och såmedelst lockar till

distriktet en myckenhet folk från skilda håll. Enligt upplysning af

landssekreteraren utgör antalet af ångsågar med tillhörande lastageplatser

derstädes icke mindre än 30, och dessutom finnas inom distriktet

ytterligare 8 lastageplatser. Den lösa befolkning, som vid sågverken

har tillfällig sysselsättning, vållar att länsmannen icke ensam förmår

uppehålla ordningen inom distriktet; särskild! har under vissa tider extra

länsman måst förordnas att bestrida göromålen inom den del af Sköns

socken, som är belägen söder om Sundsvall, eller den så kallade Skönsmon,

der befolkningen för närvarande uppgår till omkring 2,500 personer.

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes förslag om delningen af
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Sjette liufvudtitclii.

ser, att Sköns socken skulle komma att utgöra ett distrikt samt de båda

öfriga socknarna det andra distriktet.

Kammarkollegium och statskontoret, som den 16 Juni 1882 afgifvit

underdånigt utlåtande i ärendet, hafva förordat distriktets delning,

men beträffande den omfattning, som borde gifvas åt de särskilda distrikten,

varit af annan mening än Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande,

i det embetsverken dels ifrågasatt, huruvida icke Sköns socken

kunde sammanslås med Selångers och Sättna socknars länsmansdistrikt,

hvars areal utgjorde 2,92 qvadratmil och folkmängd, vid tiden för utlåtandets

afgifvande, 3,819 invånare, dels ock ansett det vara i hvarje

fall lämpligare, än Eders Kongl. Maj ds befallningshafvandes förslag,

att Skönsmon förenades med Njurunda länsmansdistrikt, och att Alnön

komme att bilda ett samt Timrå och Sköns socknar, med undantag af

Skönsmon, det andra distriktet.

Till stöd för sin mening om lämpligaste fördelningen hafva embetsverken

anfört, att nämnda söder om Sundsvall belägna del af

Sköns socken i geografiskt hänseende sammanhänger med Njurunda

socken, då den deremot genom en hafsvik och Sundsvalls stads vidsträckta

område är skild från öfriga delen af Sköns socken; att derest

sistnämnda socken, med en areal af endast 0,40 qvadratmil samt en befolkning,

enligt då föreliggande uppgifter, af 6,715 eller, om nyssberörda

del derifrån afsöndrades, endast 4,528 personer, komme att utgöra

ett distrikt för sig, samt af Timrå och Alnö socknar, med tillsammans

5,460 personer och ett område af 1,38 qvadratmil, bildades

ett annat distrikt, detta senare för eu blifvande länsman skulle i vida

högre grad än det förra medföra svårigheter, enär detsamma, om än

mindre befolkadt, dock omfattade lika stort antal sågverk och andra

industriela inrättningar som det förstnämnda och derjemte vore ojemförligt

mera vidsträckt än detta, hvartill komme att Timrå och Alnö

socknar vore från hvarandra åtskilda å ena sidan genom Sköns socken

och å den andra genom eu större hafsfjärd, i följd hvaraf länsmannen

vid förrättningar inom den del af de båda socknarna, hvarest han icke

hade sin bostad, vore nödsakad antingen att färdas öfver den angränsande

fjärden eller, när detta till följd af naturhinder ej läte sig göra,

taga vägen genom Sköns socken för att uppnå bestämmelseorten.

Sedan Eders Kongl. Maj ds befallningshafvande lemnats tillfälle

att taga del af embetsverkens berörda utlåtande, har Eders Kongl.

Majds befallningshafvande med underdånig skrifvelse den 11 Oktober

1882 insändt yttranden af länsmännen i Njurunda och Sköns distrikt

samt kronofogden i orten, hvilken sistnämnde dervid anmärkt, att det

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Sjette Imfvudtiteln.

måste blifva i hög- grad olämpligt att förlägga Skönsmon till Njurunda,

ett annat tingslag tillhörande, länsmansdistrikt, enär länsmannen i sistberörda

distrikt, som måste hafva sin bostad i närheten af Njurunda

kyrka, icke skulle kunna på den två mil derifrån belägna Skönsmon,

der snart sagdt ständig polis erfordrades, hafva den jemna polistillsyn,

som i synnerhet på senare tiden visat sig vara nödvändig, hvaremot,

om Sköns socken komme att utgöra ett särskildt distrikt, det blefve

för länsmannen möjligt att, utan särskild tillförordnad polisman å Skönsmon,

uppehålla ordningen och tillsynen derstädes; samt att, ehuru Alnön

vore skild från fasta landet genom Alnösundet, Alnö och Timrå socknar

dock kunde utgöra ett distrikt, emedan öfver sundet funnes ständig

väg vintertiden äfvensom sundet sommartiden befores af många

ångbåtar, som flera gånger på dagen uppehölle samfärdseln emellan ön

och fasta landet, så att endast i högst få fall svårighet kunde uppstå

för länsmannen att besöka båda socknarna. Äfven länsmännen instämde

i kronofogdens åsigt, att den af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

föreslagna delningen vore den lämpligaste.

För egen del har Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande, vid insändande

af nyssberörda yttranden, vidhållit sitt förslag, under förmälan

att genom bifall dertill göromålen i de särskilda distrikten skulle

varda jemnast och »för den allmänna ordningens upprätthållande fördelaktigast

fördelade, utan att några olägenheter blefve dermed förknippade.

Vesternorrlands län är deladt i 29 länsmansdistrikt med eu areal

för dessa, vexlande mellan 22,63 och 1,71 qvadratmil, samt en befolkning

i medeltal på hvarje distrikt i December 1884, enligt i landskontoret

gjord uträkning, af 5,734 personer.

Ehuru Sköns länsmansdistrikt, som har en areal af allenast 1,78

qvadratmil, följaktligen till sin ytvidd är ett bland de minsta distrikten

inom länet, måste jag dock med hänsyn till antalet af dess befolkning,

som utgör omkring tre gånger mera än medeltalet för öfriga distriktena,

och de särskilda förhållanden, som inom ett distrikt, sådant som Sköns,

torde påkalla en kraftigare polisuppsigt, anse mig böra framhålla vigten

af distriktets delning. Att härvid förlägga Sköns socken till Selångers

och Sättna socknars länsmansdistrikt, såsom embetsverken ifrågasatt,

kan ingalunda vara lämpligt. Sköns folkmängd utgör 8,588, och Selångers

samt Sättna distrikts invånare uppgingo enligt statistiska byråns

uppgift för den 31 December 1883 till 3,937, hvadan det ifrågasatta distriktet

alltså skulle få en folkmängd af omkring 13,000 personer, och sålunda

invånareantalet närma sig det till delning föreslagna distriktets folkmängd.

Med afseende å hvad kronofogden och länsmannen i ärendet

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Sjette Imfrudtiteln.

anfört, synes icke heller lämpligt att förlägga Skönsmon till Njurunda

distrikt. Och då såväl kronofogden som Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

vitsordat, att några olägenheter icke äro att befara, derest

delningen sker i öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes

förslag, anser jag mig böra så mycket hellre biträda detsamma,

som folkmängdsförhållandena och till följd deraf antagligen äfven

göromålen derigenom torde blifva på jemnaste sätt fördelade.

Beträffande de för delningens genomförande nödiga medlen tillåter

jag mig i underdånighet erinra, att någon anslagsföflöjning derför icke

blifver erforderlig. Sedan nemligen Eders Kongl. Maj:t genom nådiga

bref den 14 December 1877 och den 8 Februari 1878 anbefalt förändrad

reglering af länsmansdistrikten i Gotlands och Vestmanlands

län, hvarigenom distriktens antal minskats med fyra i det förra och

sju i det senare länet, har i anledning af nådiga propositioner till

1883 och 1885 årens riksdagar medgifvits, att genom regleringarna

disponibla aflöningsbelopp finge användas för inrättande- af åtta nya

länsmanstjenster inom Vermlands, Elfsborgs, Norrbottens, Vesterbottens,

Malmöhus och Stockholms län; hvadan ännu finnes att, då ledighet inträffar,

disponera aflöningsbelopp, som erfordras för nu ifrågavarande

reglering.

Jag hemställer derföre i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen

att, på det Sköns länsmansdistrikt må kunna delas i två distrikt,

aflöningsbelopp, som blifver tillgängligt till följd af anbefalda regleringar

af länsmansdistrikten inom Gotlands och Vestmanlands län,

måtte få användas för inrättande af en ny länsmanstjenst inom Vesternorrlands

län.

f7 1

Vidare får jag i underdånighet anmäla att, enligt hvad statskon- Höjning i antoret

uti sin berättelse angående statsverkets tillstånd och behof med- alaget till följd

delat, följande landsstatsboställen till statsverket indrägt, utan att er- af landtstat5

sättning till vederbörande tjenstemän ännu blifvit å anslaget till »lands- bostänenstaterna

i länen» uppförd:

landskamrerarebostället i Södermanlands län, lägenheten Spelhagen

Ostra kungsladugård, j mantal; och

lräradsskrifvarebostället i Lysings, Dals och Aska härads fögderi,

Skogsby n:r 1, 1 mantal.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

[8.]

Höjning af anslaget

till undersökningar

och expenser

för allmänna

arbeten.

Sjette kufvudtitelii.

På grund häraf torde, på sätt statskontoret hemstält, Eders Kongl.

Maj:t behaga föreslå Riksdagen,

att penningeanslaget under »landsstaterna i länen» måtte höjas med

det belopp, hvartill nämnda indragna boställens afkastning är i stat

beräknad, eller 1,130 kronor;

kommande, i händelse af bifall härtill, anslaget till »landsstaterna

i länen (deraf 90,000 kronor reservationsanslag)» att höjas från 2,636,179

kronor till 2,637,309 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstaten.

Såsom Eders Kongl. Maj:t täcktes erinra sig, behagade Eders Kongl.

Maj:t, i nådiga propositionen till 1885 års riksdag angående statsregleringen

för innevarande år föreslå Riksdagen, att det under »väg- och

vattenbyggnadsstaten» uppförda reservationsanslaget till undersökningar

och expenser för allmänna arbeten skulle höjas från dess dåvarande

belopp 40,000 kronor till 50,000 kronor. Vid samma riksdag gjordes

i en inom Andra Kammaren väckt motion framställning om anslagets

ökande till 60,000 kronor. Riksdagen ansåg visserligen den i motionen

gjorda framställningen ej kunna lemnas utan allt afseende, men fann

sig böra i afseende å beloppet af anslagets förhöjning inskränka sig

till att bifalla Eders Kongl. Maj:ts framställning, i sammanhang hvarmed

Riksdagen dock yttrade, att Riksdagen icke lemnade obeaktadt det

förhållande att anslaget, med hänsyn till Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes

behof af ökade medel för vägundersökningar, utan tvifvel

snart måste ökas.

Höjning af anslaget synes också redan nu vara af behofvet påkallad.

I underdånig skrifvelse den 23 November 1885 har nemligen

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemstält om anslagets ökande med

10,000 kronor till 60,000 kronor, hufvudsakligast emedan behofvet af

medel till vägundersökningar icke torde kunna med det nu beviljade

anslaget på ett tillfredsställande sätt fyllas.

Enligt hvad jag i mitt anförande till statsrådsprotokollet den 12

Januari 1885, då Eders Kongl. Maj:t förordnade om förenämnda propositions

aflåtande till Riksdagen, hade tillfälle nämna på grund af Vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens då föreliggande utredning, kunde af de

utaf Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande för bekostande af vägundersökningar

under år 1883 begärda medel å tillhopa 24,933 kronor

vid fördelningen af samma års anslag endast beviljas 15,533 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Sjette hufvudtiteln.

Och då styrelsen den 13 Mars 1884 afgaf sitt underdåniga förslag till

fördelning af 1884 års anslag, ansåg styrelsen sig i anseende till de

knappa tillgångarna icke kunna i deras helhet förorda de framställningar,

som då inkommit om att erhålla andel af ifrågavarande medel, ehuruväl

styrelsen insåge att de fleste af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

behöfde hvad de begärt. Sålunda uppförde styrelsen i förslaget för

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i åtta län, hvilka begärt tillhopa

omkring 23,000 kronor, endast 7,800 kronor; och Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvande i Jemtlands län, hvilken anhållit om så stort

belopp omständigheterna medgåfve, samt Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i Hallands län, som begärt 1,500 kronor, fann styrelsen

af nyssnämnda anledning ej kunna uppföras i förslaget till någon andel

af anslaget. Styrelsens fördelningsförslag blef af Eders Kongl. Maj:t

godkändt, och tilldelades i följd deraf Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

för vägundersökningar under 1884 tillhopa 10,800 kronor,

under det att sammanlagda beloppet af hvad som för samma år begärts

uppgick till 27,300 kronor, deri ej inberäknade hvad Eders

Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Jemtlands län äskat.

Beträffande förhållandena efter år 1884 upplyser styrelsen i sin ofvanberörda

skrifvelse af den 23 November 1885, att för år 1886 från endast

sju län redan ingått reqvisitioner å ett sammanlagdt belopp af 15,775

kronor 44 öre, och att från de öfriga länen blifvit för år 1885 anmälda

summor, som vida öfverstiga de understöd som kunnat lemnas. De

för 1885 framstälda fordringarna på understöd af detta slag utgjorde

nemligen, enligt hvad styrelsen vidare uppgifver, 55,822 kronor 36 öre,

medan hvad som för 1885 kunnat beviljas uppgått till endast 13,967

kronor 11 öre.

De anspråk på vägundersökningsmedel för 1885, som icke kunnat

tillgodoses, belöpa sig sålunda sammanlagdt till omkring 40,000 kronor,

och då någon utsigt icke finnes att anspråken på delaktighet af sådana

medel för framtiden komma att undergå någon minskning, torde nödvändigheten

att höja anslaget till det af Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

föreslagna beloppet af 60,000 kronor så mycket hellre af de

anförda siffrorna framgå, som icke heller någon anledning förekommer

till antagande att öfriga utgifter, hvilka af anslaget bestridas, kunna

inskränkas. Till allmänna arbeten kommer jag att på extra stat föreslå

anslag till belopp, som icke understiga de för innevarande år beviljade,

och för de betydande kostnader, som till kontroll öfver dessa arbeten

erfordras, måste tillgångar lemnas af nu ifrågavarande anslag. DerBili.

till Rihd. Prof. 1880. 1 Sami. 1 Åfd. 1 Käft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Sjette hufvudtiteln.

jemte skola af anslaget bestridas Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

expenser.

Vid sistlidne Riksdag ifrågasattes, om icke en delning af anslaget

lämpligen borde ske, så att af hela anslaget en bestämd del årligen

afsåges för vägundersökningar i orterna; men i sin underdåniga skrifvelse

den 18 Maj 1885 angående regleringen af utgifterna under riksstatens

sjette hufvudtitel inskränkte sig Riksdagen till att i sammanhang

med anslagets höjande till 50,000 kronor uttrycka den åsigt, att för år

1886 ett belopp af 22,000 kronor måtte, om Eders Kongl. Maj:t funne

sådant möjligt, afses för sådana vägundersökningar, som af Eders

Kongl. Maj:ts befallningshafvande föranstaltades. Då vid fördelningen

af anslaget för 1886, likasom äfven framdeles, Eders Kongl. Maj:t icke

lärer underlåta att taga tillbörlig hänsyn till hvad af anslaget må för

vägundersökningar kunna anvisas, utan åsidosättande af de öfriga behof,

som skola af anslaget tillgodoses, hvilket också Eders lvongl.

Maj:t förständigat Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att vid fördelningsförslagets

uppgörande taga i öfyervägande, synes en uttrycklig föreskrift

om hvad af anslaget må för ena eller andra ändamålet disponeras

icke vara af nöden.

På grund af hvad jag sålunda anfört och under åberopande för

öfrigt af hvad till statsrådsprotokollet den 12 Januari 1885 angående

detta anslag af mig andragits, hemställer jag att Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen

att det under anslaget till »väg- och vattenbyggnadsstaten» uppförda

reservationsanslag till »undersökningar och expenser för allmänna arbeten»

må från och med år 1887 höjas från 50,000 kronor till 60,000

kronor;

kommande, i händelse detta bifalles, anslaget till »väg- och vattenbyggnadsstaten»

att ökas från 116,400 kronor till 126,400 kronor.

Gästgifvares friheter.

[9.J

utbyte af Sedan Riksdagen i underdånig skrifvelse den 11 Maj 1876 till

ersättningar vinnande af enkelhet och reda i rikets räkenskaper anhållit om utredmot

bestämdt ning i syfte att vissa af statsverket såsom ersättning för indragna

anslag. ränte- och tiondeanslag utgående belopp, som för närvarande vore beroende

af hvarje års markegång, måtte bestämmas till oföränderliga

penningeanslag, har statskontoret i häröfver den 31 December 1883

afgifvet underdånigt utlåtande, hvad angår de under sjette hufvudtiteln

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Sjette hn fru dtiteln.

såsom ersättningar för indragna och afskrifva räntor och tionden uppförda

belopp, erinrat att sådana i kolumnen för »indelning och dermed

jemförlig anvisning på förslag, ersättningar» då förekommo under anslagen

till: landsstaterna i länen, gästgifvares friheter, färjor och färjekarlar,

befrämjande i allmänhet af bergsbruket, Sala bergslag och jordförluster

genom kanal- och v äg anläggning ar.

Det under anslaget till landsstaterna i länen vid tiden för statskontorets

utlåtande i nämnda kolumn upptagna belopp har numera

från riks,staten uteslutits, sedan jemlikt nådiga brefvet den 30 Maj 1884

landshöfdingelöneregleringsfonden, till hvilken de ersättningar, som af

berörda belopp skulle bestridas, förut ingingo, blifvit till statsverket

indragen, till följd hvaraf beträffande dessa ersättningar ingen vidare

åtgärd erfordras uti det af Riksdagen angifna syfte; och hvad angår

det under Sala bergslag uppförda beloppet, så lärer, då på Eders

Kongl. Maj:ts nådiga afgörande är beroende väckt fråga om förändradt

ordnande af förhållandet mellan staten och Sala bergslag, Eders Kongl.

Magt, i sammanhang med pröfning af denna fråga, taga under öfvervägande

hvad med detta anslagsbelopp har samband.

Beträffande de ersättningar af ifrågavarande slag, som utgå ifrån

öfriga å sjette hufvudtiteln upptagna, här ofvan omförmälda anslag,

hafva, jemlikt statskontorets för hvart och ett af dessa anslag gjorda

hemställanden, Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande, enligt nådigt

beslut den 23 Oktober 1884, blifvit anbefalde att infordra yttranden

från vederbörande ersättningstagare, huruvida de vore villige att utbyta

de på markegång beroende ersättningarna mot bestämda årliga

belopp. Yttranden hafva ännu icke inkommit från samtlige desse, och

öfver en del af de inkomna yttrandena, deribland alla dem, som angå

ersättningarna under anslaget för jordförluster genom kanal- och väganläggningar,

har det befunnits nödigt inhemta statskontorets underdåniga

utlåtanden, hvilka ännu icke till Eders Kongl. Maj;t afgifvits;

men då detta oansedt redan nu föreligga yttranden till ett icke ringa

antal från ersättningstagare, hvilka förklarat sig bifalla det föreslagna

utbytet, lärer hinder icke möta att uti dessa delar framlägga förslag

till den af Riksdagen äskade förenkling. Återkommande till

denna fråga vid behandlingen af anslagen till färjor och färjekarlar

och till befrämjande i allmänhet af bergsbruket, åligger det mig nu att

redogöra för hvad som i förevarande hänseende rörer anslaget till

gästgifvares friheter. Under detta anslag upptages i kolumnen »indelning

och dermed jemförlig anvisning på förslag, ersättningar» ett belopp

af 11,900 kronor; och utgå häraf till åtskilliga gästgifverier inom riket

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Sjette hufvudtiteln.

ersättningar dels för till statsverket indragna räntor och tionde enligt

förordningen den 23 Juli 1869, och dels för afskrifna qvarnräntor

enligt nådiga kungörelsen den 30 December 1863. Den del af dessa

ersättningar, som är på markegång beroende, utgår efter tioårigt medelmarkegångspris

med tillagd forsellön, der sådan ifrågakommer. Ersättningar

för afskrifna qvarnräntor tillkomma endast gästgifveriet Vinteråsa

Sanna i Örebro län för dels penningeränta och dels persedelränta samt

gästgifveriet i Falkenberg för persedelränta. Ersättningar åter för

indragna räntor och tionde utgå till en mängd gästgifverier inom de

län, Indika upptagas i den vid statskontorets utlåtande fogade bil.

Lätt. F. En del af de till dessa gästgifverier anslagna räntor har

bestått endast af penningeräntor, men öfriga till understöd för gästgifvare

anvisade ränteanslag hafva utgjorts både af penninge- och persedelräntor.

Äfven ersättningarna för indragna eller afskrifna penningeräntor

utgå från ifrågavarande anslag; och då det ej synes vara lämpligt

att, derest förenklingen kan för gästgifveri, som åtnjuter ersättning

för såväl persedel- som penningeränta, genomföras i afseende å den

förra, och till följd deraf ett mot persedelräntan svarande kontant belopp

uppföres under anslaget »gästgifvarcs friheter» i kolumnen »anvisning

i kontant», den samma gästgifveri tillkommande ersättningen

för penningeräntan bibehålies i nuvarande kolumnen, torde jemväl ersättningen

för penningeräntan böra öfverföras till kolumnen »anvisning

i kontant». I sammanhang härmed lärer äfven till vinnande af förenkling

i räkenskaperna ersättningarna till de gästgifverier, hvilkas

räntor bestått endast af penningeräntor, böra öfverföras till kolumnen

»anvisning i kontant». De län, beträffande hvilka jag nu är i tillfälle

att ifrågasätta förenklingar, äro Stockholms, Upsala, Södermanlands,

Östergötlands, Jönköpings, Kalmar, Kristianstads, Malmöhus, Göteborgs

och Bohus, Vermlands, Kopparbergs, Gefleborgs, Vesterbottens och

Norrbottens län, äfvensom Örebro och Hallands län, det sistnämnda

endast i fråga om ersättningen för afskrifna qvarnräntan till Falkenbergs

gästgifveri, och Örebro län, hvad angår ersättning så väl för afskrifna

qvarnräntan till gästgifveriet Vinteråsa Sanna som ock för indragna penninge-

och persedelräntor. Antalet gästgifverier, som inom dessa län

uppbära ersättningar för indragna räntor och tiondeanslag, äfvensom

räntornas beskaffenhet af penningeräntor eller persedelräntor inhemtas

af ofvannämnda bil. Litt. F, hvarvid dock bör uppmärksammas, att

enligt från statskontoret lemnade upplysningar det i bilagan upptagna

antalet af gästgifverier inom Stockholms län numera utgör 10, hvaraf

ett åtnjuter ersättning för endast penningeränta, att likaledes antalet

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Sjette hufvudtiteln.

gästgifverier i Kristianstads län utgör endast 7, af hvilka 6 uppbära

ersättning för endast penningeräntor, att af de 14 gästgifverierna i

Östergötlands län 5 haft sig anslagna endast penningeräntor samt att

af det i nämnda bilaga för Örebro län upptagna antalet 13 gästgifverier

4 numera lära upphört, till följd hvaraf någon åtgärd i afseende å de

till dessa sistnämnda förut utgående ersättningarna för närvarande icke

erfordras. Då den ifrågasatta öfverföringen i riksstaten af ersättningarna

för penningeräntorna ej inverkar på ersättningstagarnes rätt, har

deras yttrande derom ej behöft infordras. Från innehafvarne af de

gästgifverier åter, hvilka haft sig anvisade persedelräntor, hafva enligt

Eders Kongl. Maj:ts förenämnda nådiga beslut af den 23 Oktober 1884

infordrats yttranden, huruvida de vore villige att i utbyte mot de efter

medelmarkegång utgående ersättningarna mottaga bestämda årliga belopp,

beräknade efter medeltalet af de tio sista årens medelmarkegångspris

med tillagd forsellön; och hafva sådana yttranden inkommit

från alla, utom från två i Stockholms län, nemligen innehafvarne af

Bloka och Sättra gästgifverier, hvarför om dem nu icke är fråga, likasom

ej heller om Grisslehamns gästgifveri i samma län samt Gagnbro,

Buskåkers och Rusgårdens gästgifverier i Kopparbergs län, i afseende å

hvilka ansetts nödigt inhemta statskontorets vidare yttrande. Innehafvarne

af Gränsta, Rimbo och Rumla gästgifverier i Stockholms län hafva

afslagit den ifrågasatta förenklingen, hvaremot alla öfrige såväl i Stockholms

län som i de andra ifrågavarande länen förklarat sig villige

ingå på omsättningen ej mindre för indragna räntor än äfven för afskrida

qvarnräntor; och utgöra, jemlikt i statskontoret verkstäld uträkning,

ersättningarnes värden för de gästgifverier, hvilka åtnjutit

både persedel- och penningeräntor och hvilkas innehafvare bifallit förändringen,

följande:

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Sjette liufvudtiteln

I

Penningar.

Forsollön.

Persedlar- nes värde.

Summa:

ersättnin- gens värde.

Stockholms lön.

Kr.

L

oro.

Kr.

öre.

Kr.

öro.

Kr.

öre.

Kragsta gästgifveri .................................

9

56

—

58

21

22

31

36

Eilanda » .................................

3

07

—

10

6

62

9

79

Larma » .................................

13

57

—

43

13

51

27

51

Säger

26

20

1

11

41

35

68

66

Upsala län.

Dalkaiisbo gästgifveri ...........................

14

44

1

83

52

70

68

97

Södermanlands län.

Stensjö gästgifveri..................................

42

64

3

12

130

60

176

36

Hvittarps » ...................................

36

33

4

75

198

03

239

11

Svärdsbro » ....................................

7

37

—

98

35

43

43

78

Säger

86

34

8

85

364

06

459

25

Östergötlands län.

1 Orsätters gästgifveri.................................

32

Öl

2

51

81

60

116

12

1 -Tjellmo » .................................

38

76

2

02

87

34

128

12

| Brinks » .................................

24

73

4

Öl

118

71

147

45

j Bjorsätters » .................................

14

48

2

70

80

49

97

67

J Dala » .................................

5

19

—

25

7

28

12

72

j Hesters » .................................

13

50

—

55

30

35

44

40

Östads » .................................

16

30

1

32

46

29

63

91

Mjölby » .................................

7

20

—

94

28

21

36

35

Nykvrke » .................................

8

35

—

68

27

26

36

29

Sägor

160

52

14

98

507

53

683

03

Jönköpings län.

Byarums gästgifveri ................................

10

07

—

22

20

06

30

35

Barnarps » .................................

7

43

—

69

42

84

50

96

Jära » .................................

8

99

—

21

19

53

28

73

Unnaryds » ................................

15

39

—

64

47

05

63

08 |

Säger

41

88

1

76 |

129

48

173

12

s. 23 Kontrollera mot PDF

Sjette luifyiulttteln

23

Penningar.

Forsellön.

Persedlar- nes värde.

Summa:

ersättnin- gens värde.

Kristianstads län.

Kr.

öre.

Kr.

öre.

Kr.

öre.

Kr.

öre.

Nöbbelöfs gästgifveri.................................

7

50

—

34

11

34

19

18

Hallands län.

Falkenbergs gästgifyeri............ (qvarnränta)

—

—

—

—

107

84

107

84

Yermlands län.

0

Atorps gästgifveri ....................................

7

85

—

40

26

—

34

25

Båda ....................................

9

28

—

35

18

44

28

07

Säger

17

13

—

75

44

44

62

32

Örebro län.

Lennäs gästgifveri........................

12

34

—

42

27

59

40

35

Fumla—Blacksta » ........................

10

88

—

21

29

58

40

67

Eåå

27

83

—

67

56

83

85

33

Guldsmedshyttan » .......................

1

10

—

—

22

39

23

49

Vinteråsa Sanna » ...... (qvarnränta)

—

9

—

—

96

14

96

23

Säger

52

24

1

30

232

53

286

07

Kopparbergs län.

Borgärdets gästgifveri...............

5

91

—

—

54

60

60

Öl

Strands » ..............

20

22

—

—

234

—

254

22

Smedsbo »

7

47

—

—

54

60

62

07

Fäggeby » (förut Uppbo)

7

47

__

—

54

60

62

07

Smedby »

7

47

__

—

54

60

62

07

Börsbyttans »

7

47

—

—

54

60

62

07

Bykyrkeby » ...............

7

41

—

—

55

20

62

61

Avesta » ...............

7

41

—

—

55

20

62

61

Finnhyttans » ...............

7

41

—

—

55

20

62

61

Säters » ...............

7

—

—

—

33

60

40

60

Komtillmåtta » ...............

2

37

__

—

54

60

56

97

Helghö » ...............

2

37

—

—

55

12

57

49

j Norets (= Leksands Norets) » ...............

1

97

—

—

55

12

57

09

Karlsviks » (förut Utby)

1

97

—

—

55

12

57

09

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Sjette liufrudtiteln

Penningar.

Forsellön.

Persedlar- nes värde.

Summa:

ersättnin- gens värde.

Kr.

öro.

Kr.

öre.

Kr.

öre.

Kr.

öre.

Ofvanmyra gästgifveri ...

—

86

_

—

11

92

12

78

Arfvets

»

—

87

—

—

11

92

12

79

Böle

»

5

91

—

—

54

60

60

Öl

Smedjebackens »

11

89

—

57

17

10

29

56

Bommarsbo

)>

13

74

—

57

17

10

31

41

Viks

»

5

81

—

28

8

40

14

49

j Björbo

»

1

81

—

—

21

84

23

65

Svedens

»

1

81

.....

—

21

84

23

65

Nordanåkers

»

... (förut Skamheds)

1

81

—

—

21

84

23

65

Säger

138

43

1

42

1,112

72

1,252

57

Gefleborgs län.

Of vansjö gästgifveri ......

20

09

—

34

34

29

54

72

Kille

34

24

—

64

66

06

100

94

Hamrånge

» ......

28

56

—

Öl

48

80

77

87

Högbo

»

16

72

—

41

39

94

57

07

Torsåker

» .......

23

95

—

40

38

50

62

85

Hedesunda

„

16

68

—

32

32

19

49

19

Norrala

..

19

47

1

—

70

98

91

45

Mo

»

38

94

2

—

141

96

182

90

Begnsjö

)) .....

.............

17

64

—

91

64

32

82

87

Skog

)) ......

19

47

1

—

70

98

91

45

Segersta

»

10

95

—

56

39

93

51

44

Hanebo

» ......

10

95

—

56

39

93

51

44

Bollnäs

»

10

95

—

56

39

93

51

44

Alfta

»

10

95

—

56

39

93

51

44

Ofvanåkers

») .....

2

43

—

04

6

36

8

83

Enångers

)) .....

19

19

1

Öl

71

24

91

44

Njutångers

<>

19

19

1

Öl

71

24

91

44

Forsa

»

10

79

—

57

40

08

51

44

Tunn

» .....

19

19

1

Öl

71

24

91

44

Bogsta

)) ......

19

19

1

Öl

71

24

Öl

44

Harmångers

)) .....

19

19

1

Öl

71

24

91

44

Gnarps

)) .....

19

19

1

Öl

71

24

91

44

s. 25 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln

25

Penningar.

Forsellön.

Persedlar- nes värde.

Summa:

ersättnin- gens värde.

Kr.

öre.

Kr.

öre.

Kr.

öre.

Kr.

öre.

Bergsjö gästgifveri .....................

10

79

—

57

40

08

51

44

Norrbo » ....................

10

79

—

57

40

08

51

44

Bj uråkers » ....................

10

79

—

57

40

08

51

44

Delsbo » ....................

10

79

—

57

40

08

51

44

Ilsbo » ....................

5

68

—

30

21

14

27

12

Ljusdals » ....................

............

10

79

—

57

40

08

51

44

Arbrå » ....................

10

79

__

57

40

08

Öl

44

Undersviks » ....................

10

79

—

57

40

08

Öl

44

Jerfsö » ....................

10

79

—

57

40

08

Öl

44

Färila » ....................

20

39

1

07

75

70

97

16

Kårböle » ...................

G

—

—

31

22

26

28

57

Krögaren på Heden ....................

4

75

—

25

17

81

22

81

Säger

531

06

22

93

1,699

17

2,253

16

Vester bottens 15n.

Åtra gästgifveri..........................

23

39

—

54

24

49

48

42

Lefvar » ..........................

35

07

—

82

36

70

72

59

Stoeksjö » ..........................

1

10

—

28

17

80

19

18

Iimertatie » ..........................

1

10

—

28

17

80

19

18

Säfvar » ..........................

—

56

—

14

8

88

9

58

Rickleå » ..........................

—

56

—

14

8

88

9

58

1 Grimsmark » ..........................

1

10

—

28

17

80

19

18

Gumboda » ..........................

1

10

—

28

17

SO

19

18

Säger

63

98

2

76

150

15

216

89

Norrbottens Län.

1

! Luleå gamla stads gästgifveri........

—

29

—

—

4

74

5

03

| Ersnäs gästgifveri.......................

—

27

—

—

4

46

4

73

i Töre » .......................

—

55

—

-

8

92

9

47

j Månsby » .......................

—

55

—

—

8

92

9

47

j Rånbyn » .......................

—

02

—

—

—

37

—

39

j Jemtö » .......................

—

52

—

—

8

36

8

88

Säger

i 2

t

20

—

—

35

77

37

97

Summa Kronor

Bih. till Riksd. Prof. 1886. 1 Sami. 1 Åfd. 1 Raft.

5,689: 03

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Sjette huftnidtitcln.

För de inom ifrågavarande län indelta, men till statsverket indragna

räntor, som bestått uteslutande af penningar, utgå, enligt jemväl

från statskontoret lemnad utredning, ersättningar till följande gästgifverier

med de vid hvart och ett af dem angifna belopp, nemligen

i Stockholms

län till

Diurö gästgifveri.....

— 75.

i Östergötlands

))

))

Hälielöth

»

....... 1: 50.

»

»

))

Åby

» ......

...... 1: 50.

»

»

))

Backarebo

» ......

....... — 75.

»

»

Nyby

» ......

....... 1: 12.

»

Motala

»

...... — 37:

5: 24.

i Kalmar

»

»

Rockneby

» ......

...... 2: —

»

))

Ålern

).» ......

....... 2: —

»

»

»

Mönsterås

» ......

...... 2: —

»

»

Emmekalf

» ......

...... 2: —

»

»

)>

Norrby

» ......

....... 2: —

10: --

i Kristianstads

))

Fagerhult

)> ......

...... 8: 66.

)>

Örkelljunga

i) .....

...... 7: —

»

))

Östra Ljungby

)> ......

...... 10: —

»

»

))

Åstorp

)) .....

...... 9: 62.

»

))

Tyringe

» ......

....... 5: —

»

»

»

Fjelkinge

)> .....

...... 6: —

46: 28.

i Malmöhus

»

))

Dahlby

)i ......

...... 5: 25.

»

»

»

Efverlöf

» ......

..... 2: 25.

»

Åkarp

» ......

...... 4: 50.

»

»

Röstånga

». ......

...... 8: 02.

»

»

))

östraby

» ......

..... 7: 53.

»

»

))

Sjöbo

» ......

...... 8: 23.

»

»

»

Hörby

» ......

...... 7: 23.

);

»

)j

Anderslöf

......

...... 5: 67.

»

))

Tranås

» ......

...... 11: 94.

»

»

Herrestad

...... 5: 79.

66: 41.

i Göteborgs

»

))

Hede

)> ......

..... 2: 24.

»

»

»

Kyrkeby

» ......

..... 4: 27.

)>

»

))

Qvistrum

3) .....

...... 6: 16.

12: 67.

i Örebro

»

»

Vinteråsa Sanna

)) ......

...... 2: 75.

»

))

Dylta

)) ......

..... 1: 50.

3)

Edsbergs Sanna

3)

...... 1: 50.

»

))

))

Lekhytta

)3 ......

...... 1: 50.

)>

3>

»

Blixterbo

)) ......

...... 1: 50.

8: 75.

Summa kronor 150: 10.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Sjette Imfvudtiteln.

Sammanlagda beloppet af samtliga, här ofvan uppräknade indelningsersättningar,

hvilka således kunna utbytas mot bestämda årliga

belopp eller eljest till vinnande af en förenklad uppställning af riksstaten

torde böra å penningeanslaget öfverflyttas, utgör 5,839 kronor

13 öre; och hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen

att, med bifall till dels ifrågavarande utbyten af ränteersättningar

mot bestämda årliga belopp och dels öfriga af mig omnämnda förenklingar,

penningeanslaget under »gästgifvares friheter», utgörande

1,040 kronor, höjes med i jemnt tal 5,840 kronor, eller sålunda till

6,880 kronor;

och deremot det å anslaget till »gästgifvares friheter» under rubriken

»indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag, ersättningar»

uppförda belopp 11,900 kronor minskas med 5,840 kronor till 6,060

kronor.

Färjor och färjekarlar.

Från det under detta anslag i kolumnen »indelning och dermed jemförlig

anvisning på förslag, ersättningar» uppförda belopp 210 kronor utgår,

enligt hvad statskontoret i sitt under förra punkten omnämnda

utlåtande af den 31 December 1883 anmält, godtgörelse till innehafvaren

af en färja inom Gefleborgs län och till 13 färjekarlar inom Kopparbergs

län för räntor, som indragits enligt förordningen den 23 Juli

1869. Då infordrade yttranden, huruvida desse ersättningstagare äro

villige att i utbyte mot de delar af ersättningarna, som äro på markegång

beroende, mottaga visst årligt belopp, beräknadt efter medeltalet

af 1873—1882 års medelmarkegångspris med tillagd forsellön, ännu icke

inkommit utom från Gefleborgs län, der ende ersättningstagaren, innehafvaren

af Söderala färja, förklarat sig villig ingå på ett dylikt utbyte,

kan jag för närvarande, och då beloppet af denna ersättning,

som afser indragen penninge- och persedelränta, efter nämnda beräkningsgrund

utgör 1 krona 19 öre, samt enär hela det under ifrågavarande

anslag i kontant anvisade belopp, 150 kronor, enligt hvad i

statskontoret uppgifvits, tages i anspråk till bestridande af dermed

afsedda utgifter, endast hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen

att, med bifall till ifrågavarande utbyte, penningeanslaget under

[10.]

Utbyte af

indelningsersättning

mot

bestämdt

belopp.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Sjette hufmdtiteln.

anslaget »färjor och färjekarlar» höjes med ett jemnadt belopp af 2

kronor från 150 kronor till 152 kronor;

och deremot det i kolumnen »indelning och dermed jemförlig anvisning

på förslag, ersättningar» uppförda belopp af 210 kronor minskas

med motsvarande belopp till 208 kronor.

[11-J

Agrikulturkemiska

stationer.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

Bland utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel finnas sedan

flera år några på extra stat årligen uppförda anslag, som afse att fylla

behof, hvilkas stadigvarande beskaffenhet erfarenheten till fullo ådagalagt.

Då emellertid så väl vid den årligen återkommande utredningen

inom departementet om statsverkets tillstånd och behof, som ock vid

den pröfning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition derom, hvilken

inom Riksdagen årligen verkställes, det skulle leda till förenkling i

arbetet, derest berörda proposition icke onödigtvis belastades med framställningar

om anslag för ändamål, hvilkas berättigade kraf att tillgodoses

ingen med fog ifrågasatt eller lärer ifrågasätta, har jag trott det

vara lämpligt , att anslag af antydda beskaffenheten blefve å ordinarie

stat öfverflyttade.

De extra anslag, som härvid företrädesvis synas mig böra ifrågakomma,

äro under anslagstiteln: »befrämjande i allmänhet af jordbruk och

landtm annan äril! gar» anslaget för bidrag till underhåll af kemiska stationer

för jordbrukets och näringarnas behof samt under anslagstiteln

»befrämjande i allmänhet af slöjderna» anslaget till befrämjande af

husslöjden och anslaget för bidrag till upprätthållande af väfskolan i

Borås och till aflönande af en andre lärare vid samma skola.

Hvad angår de två sistnämnda anslagen, anhåller jag att få återkomma

till frågan om dem vid behandlingen af den anslagstitel, hvarunder

de äro uppförda. Beträffande åter anslaget till kemiska stationer

torde jag, med åberopande af den utredning, som lemnats i mitt

anförande till statsrådsprotokollet den 12 Januari 1885 i fråga om

anslag till två nya sådana stationer, nu endast behöfva erinra, att 1876

års Riksdag på extra stat för år 1877 beviljade tillsammans 12,000

kronor för att sätta Eders Kongl. Maj:t i tillfälle att anvisa bidrag till

underhåll med 3,000 kronor för hvarje af fyra kemiska stationer för

jordbrukets och näringarnas behof inom de orter, der hushållningssäll
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Sjette hiifvudtiteln.

skapen förbunde sig att upprätta laboratorium och bekosta lokal för detta

jemte bostad eller hyresmedel för kemist och assistent samt bekosta

aflöningen till desse och laboratorietjenaren äfvensom årliga utgifterna

till laboratoriets underhåll samt till inköp af böcker och inventarier

för stationens behof; att anslaget vid 1881 års rikdag höjdes till 15,000

kronor för att bereda tillgång till bidrag för inrättande af ytterligare

en dylik station; och att slutligen sistlidne Riksdag än vidare ökade

de för bidrag till kemiska stationerna dittills utgående anslag till

21,000 kronor, så att för närvarande medel äro anvisade till underhåll

af sju dylika anstalter med 3,000 kronor för hvarje. De anslagna

medlen utgå för närvarande till kemiska stationerna i Kalmar, Skara,

Halmstad, Vesterås, Örebro, Hernösand och Jönköping.

I samma mån, som befolkningens förtroende till dessa anstalter

vuxit, har ock nyttan af desamma varit i stigande; och numera torde

deras tillvaro för jordbruksnäringens främjande ej vidare kunna undvaras.

Landtbruksakademien har ock i underdånig skrifvelse den 21

September 1885 gjort framställning om fortfarande anvisande af 21,000

kronor för ifrågavarande ändamål.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

medgifva,

att såsom bidrag till underhåll af sju kemiska stationer för jordbrukets

och näringarnas behof — inom de orter, der hushållningssällskapen

förbundit sig att upprätta laboratorium och bekosta lokal för

detta jemte bostad eller hyresmedel för kemist och assistent samt bekosta

aflöningen till desse och laboratorietjenaren äfvensom årliga utgifterna

för laboratoriets underhåll samt till inköp af böcker och inventarier

för stationens behof — på ordinarie stat från och med 1887

uppföres ett anslag af 3,000 kronor för hvarje station eller tillsammans

21,000 kronor.

I händelse af bifall härtill skulle ordinarie anslaget till »befrämjande

i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar» komma att höjas

från 45,450 kronor till 66,450 kronor.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

Såsom jag i nästföregående punkt under behandlingen af anslagen

till »befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar» haft

anledning nämna, böra enligt min åsigt de anslag till befrämjande af

husslöjden och för bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås och

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Sjette hufvudtitehi.

till aflönande af en andre lärare vid samma skola, som Riksdagen under

flera år på extra stat uppfört, numera öfverflyttas på ordinarie stat.

[12.] I underdånig skrifvelse den 11 Maj 1872 uttalade Riksdagen sin

afewiö-d€''n önskan, att åtgärder vidtoges för att i enlighet med tidens framsteg

o] en. Qck angpråk höja den på flere orter inom landet sedan gammalt bestående

husslöjden, och vid samma och påföljande års riksmöten blefvo

för befrämjande af nämnda slöjd å ordinarie stat anvisade medel till

belopp af tillhopa 10,000 kronor, hvilket belopp fortfarande finnes i

riksstaten uppfördt under anslaget till »befrämjande i allmänhet af slöjderna».

Anslaget till husslöjden, hvaraf 2,000 kronor användes till arfvode

åt en af landtbruksakademiens förvaltningskomité antagen kringresande

undervisare i husslöjd, medan återstoden fördelades mellan de

län, hvilka företrädesvis syntes sakna andra utvägar att anskaffa erforderliga

medel för anordnande af undervisning i slöjd antingen genom

kringresande undervisare eller vid folkskolorna, äfvensom för anskaffande

af tidsenliga modeller, visade sig emellertid snart otillräckligt.

Den 9 Januari 1875 anmälde dåvarande chefen för civildepartementet

inför Eders Kongl. Maj:t, hurusom från hushållningssällskapen och föreningen

»Handarbetets vänner» ingått framställningar om statsbidrag för

ifrågavarande ändamål till ett sammanräknadt belopp af 26,500 kronor.

De härför tillgängliga medlen, deri inberäknadt det belopp, som kunde

för ändamålet utanordna® från de till manufakturernas befrämjande anslagna

medel, uppgingo icke ens till hälften af de sålunda ifrågasatta

bidragens belopp; och då hushållningssällskapen uti infordrade utlåtanden

i ämnet ganska allmänt uttalat den åsigt, att husslöjdens och hemflitens

ständiga utveckling och förkofran icke kunde betryggas, såvida

icke det uppväxande slägtet bibragtes undervisning särskildt med afseende

å vinnande af slöjdskicklighet vare sig i särskilda slöjdskolor

eller i folkskolorna, i enlighet med hvilken åsigt ock anordningar

blifvit inom flera län vidtagna för meddelande af sådan undervisning,

ansåg departementschefen de gjorda framställningarna om bidrag åt

statsmedel för ändamålet väl förtjenta af uppmärksamhet, samt att,

såvida från statens sida ett i någon mån verksamt understöd åt hushållningssällskapens,

slöjdföreningarnas och enskildes inom de särskilde

orterne sträfvanden i omförmälda hänseende skulle kunna lemnas, det

till husslöjdens befordrande anvisade anslag borde åtminstone fördubblas.

Uppå tillstyrkan af departementschefen föreslog derpå Eders

Kongl. Maj:t Riksdagen att till befrämjande af husslöjden för år 1876

ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande, utöfver det ordinarie anslaget

för samma ändamål, ett extra anslag å enahanda belopp som detta

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Sjette hufvudtiteln.

eller 10,000 kronor. Det äskade extra anslaget beviljades, och anvisades

vid 1876 års riksmöte samma belopp för det påföljande året.

I 1877 års statsverksproposition föreslog härefter Eders Kongl. Maj:t

Riksdagen förevarande anslags uppförande å ordinarie stat, och hade,

enligt det propositionen bilagda protokoll, departementschefen till

stöd för sin i ämnet gjorda hemställan anfört, att vunnen erfarenhet

till fullo ådagalagt, det ifrågavarande extra anslag vore och allt

framgent komme att blifva för ändamålet erforderligt. Riksdagen fann

väl de behof,, som vore afsedda att genom anslaget tillgodoses, vara

af den betydelse, att staten icke borde undandraga sig att derför ikläda

sig uppoffringar, men ansåg tillräcklig erfarenhet icke vara vunnen beträffande

lämpligaste sättet för fyllandet af ifrågavarande behof, hvadan

Riksdagen fortfarande anvisade det begärda anslaget å extra stat. Vid

påföljande riksmöten har enahanda belopp blifvit å sådan stat beviljadt.

Under senare tider hafva förslag försports om, att anslagets belopp

borde höjas, och ehuru dessa icke vunnit bifall, torde sådant ingalunda

berott derpå att anslagets nuvarande belopp antagits vara för

högt eller att det dermed afsedda ändamålet ansetts icke böra vidare

understödjas.

Då erfarenheten numera torde hafva till fullo ådagalagt, att det

sätt, hvarpå de af statsmedel anvisade bidrag till höjande af den i

synnerhet för landtbefolkningen å vissa orter inom landet så vigtiga

hemslöjden blifvit använda, varit Renligt och medfört afsevärdt gagn,

samt det icke kan antagas, att statens hjelp skall hädanefter i ringare

mån än hittills behöfva tagas i anspråk för tillgodoseende af de behof,

anslaget är afsedt att fylla, hvadan de betänkligheter, som mot anslagets

öfverförande å ordinarie stat blifvit af Riksdagen, på sätt nyss

anmärkts, uttalade, torde hafva förfallit, hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att höja det under

denna anslagstitel på ordinarie stat särskildt till befrämjande af husslöjden

uppförda belopp 10,000 kronor till 20,000 kronor eller med

10,000 kronor, motsvarande det nu på extra stat för ändamålet anvisade

belopp.

Förhållandet synes mig vara väsentligen enahanda i fråga om behofvet

af nyss behandlade anslag och de anslag, som anvisats i syfte

att höja den särskilda art af hemslöjd, hvilken redan af ålder idkats

inom en betydlig del af Elfsborgs län, nemligen vcifnadskonsten. Den

4 januari 1868 blef inför Kongl. Maj:t anmäld en af direktionen för

tekniska elementarskolan i Borås väckt fråga om understöd af statsmedel

för anordnande vid nämnda läroanstalt af en särskild väfskola,

[13.]

Väfskolan i

Borås.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Sjette liufvudtiteln.

och hade till stöd härför andragits, bland annat, att en undervisning i

den del af väfnadskonsten, som kallades jaquardväfveri, ansåges böra

blifva till oberäkneligt gagn för den vidt utbredda handväfnaden, hvilken

såsom husslöjd idkades af allmogen i Marks, Kinds in. fl. härad, samt

att, då öfvertygelsen vore allmän derom, att väfnadsslöjdens fortfarande

bestånd ovilkorligen betingade en stor och hastig förbättring i varornas

beskaffenhet till sammansättning, mönster, färger och appretur,

en väfskola, såsom stödjepunkt för de enskilda ansträngningarna i denna

rigtning, åtminstone för husslöjden vore en verklig lifsfråga. Efter det

framställningen i fråga blifvit på det kraftigaste understödd såväl af länsstyrelsen

som af kommerskollegium, tillstyrkte dåvarande departementschefen,

med afseende å vigten af denna industris utveckling, Kongl. Maj:t

att hos Riksdagen äska, förutom ett anslag för en gång af 4,500 riksdaler

för väfskolans ordnande, tills vidare årligen på extra stat för skolans

underhåll ett lika belopp eller 4,500 riksdaler. I anledning af derpå gjord

framställning till 1868 års riksdag, förklarade Riksdagen sig väl finna

nyttan och behofvet af den ifrågastälda skolan samt svårigheten att utan

understöd af allmänna medel åvägabringa densamma ådagalagda, men

ansåg billigt att länet och orten redan från början deltoge i kostnaderna

för skolans årliga underhåll med belopp, motsvarande hälften af statsanslaget,

hvarför Riksdagen beviljade, jemte anslag för en gång till

skolans ordnande, på extra stat för år 1869 3,000 riksdaler för skolans

underhåll under vilkor, att från länets landsting eller eljest inom orten

tillskötes det belopp af ytterligare 1,500 riksdaler, som jemte statsbidraget

dertill beräknats erforderligt. Enahanda belopp blef härefter vid riksdagarne

1869—1871 anvisadt, och då Elfsborgs läns landsting under

dessa år beviljade det från landstinget ifrågasatta tillskottet, hade skolans

direktion till sitt förfogande 4,500 riksdaler årligen. Men detta anslag

blef snart så otillräckligt, att betänkliga svårigheter uppkommo för skolans

upprätthållande. För erhållande af en fullt skicklig och sakkunnig

lärare vid skolan vore nödigt, att lärarens aflöning, som utginge med

det högsta belopp, skolans tillgångar medgåfve, blefve förhöjd, hvarjemte

det ansåges önskvärdt erhålla någon tillgång dels till inköp efter

hand af nyare maskiner och redskap, dels ock till anskaffande af materialier

till de s. k. profstolarne. Kommerskollegium, till hvilket direktionen,

under framhållande hurusom skolans verksamhet redan i flera

hänseenden visat sig fruktbringande, vändt sig med sin framställning

om beredande af ytterligare anslag af statsmedel för nyssberörda ändamål,

ansåg de anslagssummor, som för skolans upprätthållande årligen

erfordrades utöfver redan beviljade medel, sammanräknade utgöra 1,200

s. 33 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln. 33

kronor, hvaraf, jemlik^ förut tillämpad beräkningsgrund, två tredjedelar

borde utgå af statsmedel. I anledning af hvad sålunda förekommit beviljade,

på framställning af Kongl. Maj:t, 1872 års Riksdag ett från

förut utgående. 3,000 kronor till 3,800 kronor höjdt extra anslag

såsom, bidrag till. väfskolans upprätthållande, med vilkor att från länets

landsting eller eljest inom orten ett belopp, motsvarande minst hälften

af detta anslag, blefve tillskjutet. Enahanda belopp har ock sedermera

af Riksdagen för nämnda ändamål anvisats.

Men redan 1880 blef fråga ånyo väckt om beredande af ytterligare

medel för skolan. I en till Eders Kongl. Maj:t stäld skrift anmälde

styrelsen för tekniska elementarskolan i Borås, hvilken handhade skolans

angelägenheter, att väfskolan, hvars lärjungeantal, från att hafva

under de två första åren efter densammas öppnande utgjort allenast

tolf, under hvartdera af åren 1878 och 1879 ökats till fyratio, egde blott

en lärare, hvilken icke utan öfveransträngning förmådde, så som önskligt

vore, .handhafva undervisningen, samt att landstinget för år 1881

anslagit till aflöning åt en andre lärare vid skolan 1,000 kronor, ett

belopp, som emellertid icke vore för ändamålet tillräckligt. Vid underdånig

föredragning häraf anförde departementschefen, hurusom behofvet

af anställande utaf ytterligare en lärare vid skolan genom hvad i ärendet

uPPlysts vore till fullo ådagalagdt, hvadan och då denna läroanstalt

otvifvelaktigt verkade till gagn för landet i dess helhet, det syntes

departementschefen endast af billighet påkalladt, att statsverket med

halfva beloppet bidroge till åstadkommande af den för ändamålet erforderliga

aflöning, hvilken skäligen icke kunde sättas lägre än 2,000

kronor. Uppå derom af Eders Kongl. Maj:t vid 1881 års riksmöte

gjord framställning anvisade Riksdagen, som likaledes fann anställandet

af en ytterligare lärare vid skolan af verkligt behof påkalladt, på extra

stat för .år 1882 1,000 kronor såsom bidrag till aflönande af en andre

lärare vid väfskolan, under vilkor att enahanda belopp blefve för ändamålet

tillskjutet från länets landsting eller eljest inom orten; och har

äfven detta anslag vid påföljande riksdagar förnyats. I afseende särskilt

å sistberörda anslag har jag att anmäla en till Eders Kongl.

Maj:t stäld, af kommerskollegium med underdånig skrifvelse den 23

sistlidne Oktober öfverlemnad skrift af styrelsen för tekniska elementarskolan

i Borås, deri styrelsen andragit att vid skolan, som fortfarande

af allmänheten omfattades med förtroende och hvilken årligen

besöktes af 30 å 40 elever, behofvet af en andre lärare numera.

blifvit oafvisligt, emedan skolan med en undervisningstid af

tio timmar dagligen under tio månader af året i ganska afsevärd grad

Bill. till Riksd. Prot. 1885. 1 Sami. I Afd. 1 Haft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Sjette Imf vild titeln.

utvidgat området för sin verksamhet, i det att å för ändamålet inköpta

s. k. virkningsmaskiner särskild undervisning meddelades i

förfärdigandet af hvarjehanda slags fantasi-, mode- och monteringsartiklar,

hvarigenom en jemförelsevis ny gren af väfnadsindustrien inom

landet torde vinna allt större utbredning, på samma gång som personer,

kunniga i skötseln af dessa synnerligen komplicerade maskiner,

vid skolan utbildades utan att, såsom förut varit nödvändigt, utländingar

behöfde inkallas af fabriksidkare; i anledning af Indika förhållanden

styrelsen, — under åberopande derjemte af skolans för hela landet gagnande

verksamhet och af svårigheten att vid skolan fortfarande fästa

en skicklig andre lärare, då med afseende å dennes aflöning visshet

förefunnes endast för ett är i sänder, — i underdånighet anhållit, att

Eders Kong! Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta proposition om ett årligt

anslag å 1,000 kronor såsom bidrag till aflöning åt en andre lärare

vid ifrågavarande väfskola; och har kommerskollegium tillstyrkt bifall

till denna framställning.

Då af det anförda torde till fyllest framgå, att väfskolan i Borås

verkar till gagn för icke allenast den ort, hvarinom den är belägen,

utan jemväl landet i dess helhet, och då den känsla af otrygghet i

afseende å skolans bestånd, som måste vara en följd deraf att de till

dess upprätthållande erforderliga medel anvisas endast år för år, otvifvelaktigt

måste i mer eller mindre mån inverka hämmande på skolans

utveckling, tillstyrker jag Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen medgifva,

att under anslaget till »befrämjande i allmänhet af slöjderna» på

ordinarie stat från och med år 1887 uppföres till väfskolan i Borås ett

belopp af 4,800 kronor att användas

dels med 3,800 kronor såsom bidrag till upprätthållande af skolan,

med vilkor att från Elfsborgs läns landsting eller eljest tillskjutes

ett belopp, motsvarande minst hälften af dessa 3,800 kronor;

dels och med-1,000 kronor såsom bidrag till aflönande afen andre

lärare vid samma skola, under vilkor att enahanda belopp varder för

ändamålet från Elfsborgs läns landsting eller eljest tillskjutet.

Derest Eders Kongl. Maj:t täckes godkänna hvad jag sålunda

under denna anslagstitel föreslagit och Riksdagen dertill lemnar sitt

bifall, skulle ordinarie anslaget till »befrämjande i allmänhet af slöjderna»

komma att höjas från dess nuvarande belopp, 40,500 kronor

till 55,300 kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Sjette hufVudtiteln.

35

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

Å detta anslag förekommer i kolumnen för indelningsersättningar

ett belopp af 15 kronor, som, enligt livad statskontoret i sitt förenämnda

utlåtande af den 31 December 1883 upplyst, är afsedt till bestridande

af godtgörelse, jemlikt nådiga kungörelsen den 30 December

1863, till Borgviks bruksegare i Vermlands län för en afskrifven qvarnränta,

som utgått i penningar och spanmål, hvilken spanmål skulle

godtgöras räntetagaren efter tioårigt medelmarkegångspris.

Enligt hvad statskontoret vidare upplyst, hade enligt nådigt bref

den 27 April 1854 medgifvits att ett till dåvarande bostället för häradshöfdingen

i öfre Fryksdals m. 11. tingslag, Arnäs i Borgviks socken,

hörande qvarnställe i Borgviks ström finge till Kungsborgs bruks bolag

utbytas mot erbjudet vederlag, bestående af, bland annat, rätt för boställsinnehafvaren

till fri förmalning å de bolaget tillhöriga qvarnar i

Borgviks ström af 15 tunnor (= 94,5 kubikfot) råg och 20 tunnor

(= 126 kubikfot) hafre, samt under iakttagande i öfrig! att räntan å

qvarnen, som inginge i Arnäs boställsränta och således äfven i boställshafvarens

löneindelning, skulle derifrån i jordeboken utbrytas och

särskild! påföras qvarnen, med anteckning att boställsinnehafvaren i

stället för att uppbära räntan egde åtnjuta fri förmalning af nyssnämnda

spanmålsbelopp. När qvarnräntorna derefter enligt nådiga

kungörelsen den 30 December 1863 afskrefvos, hade Borgviks bruksegare

blifvit berättigade att för räntan undfå godtgörelse i den ordning

i samma kungörelse vore föreskrifven. Till följd af den senaste

löneregleringen för häradshöfdingarne hade bostället Arnäs blifvit till

statsverket indraget och utarrenderadt för en tid af 20 år till midfastan

1896, och enligt kontraktet vore arrendatorn tillförsäkrad rättigheten

att årligen å Kungsborgs i Borgviks ström belägna qvarnar fritt

förmala nämnda spanmålsqvantiteter.

Vid nu anförda förhållanden har statskontoret ansett annan ändring

i afseende å detta ränteersättningsanslag för närvarande icke

kunna ske, än att detsamma blefve utbytt mot ett bestämdt årligt belopp,

efter beräkning af medium af 1873—1882 årens medelmarkegång,

eller 10 kronor 57 öre, hvarjemte statskontoret ifrågasatt, huruvida

icke vid en blifvande utarrendering af Arnäs den arrendatorn nu tillkommande

förmån af fri förmalning kunde upphöra, då något hinder

enligt statskontorets åsigt ej vidare borde förefinnas för ersättningsanslagets

indragning.

[14.]

Utbyte af

indelningsersättning

mot

bestämdt

belopp.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Sjette hufvudtiteln.

I sistberörda afseende hafva, efter domänintendentens hörande,

såväl Eders Kongd. Maj:ts befallningshafvande i Vermlands län som

domänstyi elsen i afgifna utlåtanden ansett i fråga varande förmån af

fri förmalning kunna utan olägenhet upphöra; och har beträffande det

föreslagna. utbytet af ersättningen mot visst årligt belopp disponenten

för Borgviks aktiebolag förklarat, att bolaget för sin del härtill samtyckte.

Vid sådant förhållande möter ej något hinder att ur kolumnen för

indelningsersättningar utesluta ifrågavarande ersättningsbelopp, 15 kronor,

hvaremot ersättningen till räntetagaren med 10 kronor 57 öre i

stället kan utgå af det kontanta penningeanslaget under anslagstiteln

»befrämjande i allmänhet af bergsbruket», utan att detta derför behöfver

förhöjas; och lärer Eders Kongl. Maj:t vilja framdeles anbefalla

domänstyrelsen att, då förnyadt utarrenderande af förra bostället Arnäs

ifrågakommer, efter vederbörandes hörande underställa Eders Kongl.

Maj:ts afgörande, huruvida förmånen af fri förmalning å Borgviks

qvarnar bör upphöra, mot det att indelningsersättningen till Borgviks

bruksegare jemväl upphör.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Makt täcktes föreslå Riksdagen
att,

med bifall till ifrågasätta utbytet af ränteersättningen mot visst

årligt belopp, det under anslaget till »befrämjande i allmänhet af bergsbruket»

i kolumnen »indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag,

ersättningar» uppförda belopp 15 kronor från riksstaten uteslutes

och samma anslag till följd deraf nedsättes från 8,715 kronor till

8,700 kronor.

Skiften och afvittringar.

På sätt den 4 December 1885 blifvit af mig i underdånighet anmäldt,

hade, sedan Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Kopparbergs-,

Vesterbottens- och Norrbottens län till landtmäteristyrelsen

inkommit med uppgifter och beräkningar rörande de belopp, som under

innevarande och nästkommande ar ansåges erforderliga för storskiftesoclp

afvittringsverken, landtmäteristyrelsen uppgjort och uti underdånigt

memorial den 18 November 1885, med öfverlemnande af omförmälda

uppgifter och beräkningar, understält Eders Kongl. Maj:ts

pröfning förslag till stat för storskiftes- och afvittringsverken under

s. 37 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln. 37

innevarande år och i sammanhang dermed gjort anmälan om det anslag,

som för år 1887 erfordrades för samma verk.

De stater för storskiftes- och afvittringsverken, som på grund af

förenämnda handlingar af Eders Kongl. Maj:t blifvit för innevarande

år faststälda, sluta å ett sammanlagdt belopp af 280,200 kronor, hvaraf

belöpa på

Kopparbergs län............................................................. kronor 80,700: —

Vesterbottens » ............................................................... }) 37 70Q.

Norrbottens » ............................................................ » 1 1 | '',S00: —

Staterna för år 1885 slutade å eu sammanlagd summa af 289,600

kronor, hvaraf för

Kopparbergs län............................................................. kronor 80,200: —

Vesterbottens » ............................................................. » 95 7QQ. _

Norrbottens > ............................................................. >, 1 \ 3 700- _

Staternas slutsumma för storskiftes- och afvittringsverken under

år 1886 understiger således med 9,400 kronor staterna för år 1885,

men öfverskjuter likväl de för år 1886 till dessa ändamål anslagna

medel 250,000 kronor med 30,200 kronor, till betäckande af hvilket

sistnämnda belopp dock förefinnes behållning å anslagen till ifrågavarande

arbeten vid 1885 års utgång. Enligt en i statskontorets

riksb ok slutsbyrå den 11 November 1885 uppgjord och vid landtmäteristyrelsens

förenämnda memorial fogad kalkyl uppgår denna behållning

till 89,103 kronor 77 öre, detta under beräkning att de i de

faststälda staterna för år 1885 upptagna belopp till fullo tagits i anspråk

för arbeten under samma år. Behållningen till 1886 bör dock, enligt hvad

landtmäteristyrelsen uplyser, minskas med 24,795 kronor 41 öre, utgifva

för under år 1884 verkstälda arbeten, ehuru de afförts i räkenskapen

först år 1885, eller till 64,308 kronor 36 öre. Utöfver denna behållning

förefinnes dock, såsom landtmäteristyrelsen i sitt memorial anmärker

och jag numera ytterligare inhemta!, en icke obetydlig besparing

å de i staterna för 1885 faststälda utgiftsbelopp.

I fråga om anslagsbehofven för år 1887 har landtmäteristyrelsen i

dess förenämnda underdåniga memorial anfört, hurusom Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvande i Kopparbergs län föreslagit, att anslaget

för storskiftesverket för nämnda år skulle, för att medgifva användandet

af ytterligare tre extra landtmätare till biträde inom Elfdals socken, höjas

med 16,000 kronor och för verkställande af karterenovationer till generallandtmäterikontoret

med ytterligare 4,000 kronor, eller tillsammans

med 20,000 kronor utöfver det belopp 80,700 kronor, hvarå staten för

1886 slutar; att landtmäteristyrelsen ansåge sig böra på det kraftigaste

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Sjette hufvud titeln.

förorda nådigt bifall till dessa förslag, emedan dels betydande ekonomiska

intressen för såväl staten som enskilde berodde derpå, att storskiftena

inom Kopparbergs län och isynnerhet inom Elfdals socken

blefve så snart som möjligt afskräde, och dels renovation af kartor

torde erfordras ej mindre för generallandtmäterikontoret än äfven för

domänstyrelsen samt utfördes både fort och billigt på ackord af de

extra biträdena; och att i fråga om utgifterna för Vesterbottens och

Norrbottens län landtmäteristyrelsen funne dessa böra förslagsvis beräknas

till ungefärligen samma belopp som för år 1886, eller till 199,100

kronor. På grund af hvad sålunda anförts har landtmäteristyrelsen

funnit, att hela anslagsbehofvet till storskiftes- och afvittringsverken

för år 1887 skulle belöpa sig till 299,800 kronor, eller i rundt tal

300,000 kronor.

Till fyllande af detta behof har landtmäteristyrelsen beräknat dels

hvad af förenämnda behållning från föregående år 64,308 kronor 36

öre återstår, sedan derifrån afgått det belopp 30,200 kronor, som, på

sätt redan är nämndt, för 1886 års arbeten erfordras utöfver för samma

år anslagna medel, eller i jemnt tal 34,000 kronor, dels ordinarie anslaget

63,000 kronor och dels extra anslag 203,000 kronor;

Varande af styrelsen anmärkt att den besparing, som, efter hvad

jag förut nämnt, uppkommit å de för år 1885 faststälda staternas slutsumma,

hvilken ''besparing icke är inbegripen i den behållning af 34,000

kronor, styrelsen påräknat för 1887 års utgifter, hufvudsakligen syntes

hafva föranledts deraf, att den regniga väderleken under tiden för

fältarbetena försvårat desamma och förminskat landtmätarnes inkomster

af arbeten efter taxa.

Slutligen har landtmäteristyrelsen hemstält, att åt styresmännen,

föredragandena samt landtmätarne vid storskiftes- och afvittringsverken

måtte beredas enahanda löneförmåner för år 1887, som för flera föregående

år dem medgifvits.

Enligt landtmäteristyrelsens förslag skulle de för bestridande af

utgifterna, 300,000 kronor, för storskiftes- och afvittringsverken under

1887 erforderliga medel, sedan ordinarie anslaget 63,000 kronor och

den af styrelsen för dessa arbeten påräknade besparingen från 1885

tagits i anspråk, uppgå till 203,000 kronor, hvilket sistnämnda belopp

— som med 16,000 kronor öfverskjuter hvad Riksdagen för innevarande

år på extra stat anslagit, eller 187,000 kronor — styrelsen

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Sjette lnifvudtiteln.

ansett vara hvad som borde på extra stat för 1887 af Riksdagen

äskas. Styrelsen har dock härvid beräknat den för 1887 års arbeten

disponibla besparingen från 1885 till allenast 34,000 kronor; men, såsom

jag förut nämnt, lärer derutöfver på de faststälda staterna för

1885 vara att tillgå en ytterligare, ingalunda obetydlig behållning. Ehuru

denna nu icke kan till siffrorna bestämdt angifvas, kan jag likväl på

grund af uppgifter, som, efter det styrelsen afgaf sitt förslag, till

departementet inkommit, med säkerhet antaga att dess belopp öfverskjuter

den af styrelsen föreslagna anslagsförhöjningen af 16,000

kronor. Vid sådant förhållande synes extra anslagssumman för 1887

kunna bibehållas vid enahanda belopp 187,000 kronor, som Riksdagen

för detta år anvisat, och deremot till betäckande af de utgifter för

1887, hvartill öfriga derför tillgängliga medel ej lemna tillgång, böra

anlitas de af landtmäteristyrelsen i dess förslag ej beräknade besparingarna

å staterna för 1885, äfven om deraf skulle blifva en följd

att för ett kommande år eu större anslagsförhöjning måste på en gång

hos Riksdagen äskas.

På grund häraf och med hänsyn till hvad landtmäteristyrelsen i

öfrigt hemstält, tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl. Magt

täcktes föreslå Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år egt rum,

dels att för år 1887 bevilja förhöjning i årsarfvodet med 400

kronor till hvarje storskifteslandtmätare i Kopparbergs län, som icke

kommer att åtnjuta arfvode efter taxa, samt i styresmannens för storskiftesverket

årsarfvode likaledes med 400 kronor; att medgifva, att

de belopp, hvarmed inkomsterna af tjensten under år 1887 för afvittringslandtmätare

i Vesterbottens och Norrbottens län och de storskifteslandtmätare

i Kopparbergs län, hvilka åtnjuta arfvode efter

taxa, kunna komma att understiga 2,500 kronor för dem, som tillhöra

första lönegraden, och 3,000 kronor för dem, som på grund af ålder

i tjensten åtnjuta arfvodesförhöjning, må desse tjenstemän godtgöras

af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken; att för år 1887 åt

föredragandena af afvittringsärendena i Vesterbottens och Norrbottens

län samt till skrifbiträde åt dem bevilja en tillökning af 400 kronor i

det åt hvarje af dem anslagna belopp, samt att bevilja tillfällig förhöjning

i styresmannens för afvittringsverket i Vesterbottens län årsarfvode

för år 1887 med 200 kronor,

dels ock att, till bestridande af kostnaderna för storskiftes- och afvittringsverken

under år 1887, för samma år, utöfver ordinarie anslaget

63,000 kronor, på extra stat anvisa 187,000 kronor.

[15-]

Höjning i åraarfvodet

för

storskiftealandtmätare

ro. fl.

[16]- Anslag till

storskiftesoch

afvittringsverken.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Sjette hufVudtiteln.

[17-]

Skrifmaterialier

m. m.

Öfriga ordinarie anslag*.

Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

år finnas å sjette hufVudtiteln uppförda, har jag icke att föreslå

annan ändring för år 1887 än i afseende å förslagsanslaget

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.,

hvilken anslag för jemnande af hufvudtitelns slutsumma torde böra

minskas med 375 kronor eller från 119,038 kronor till 118,663 kronor.

Sjette hufvudtitelns ordinarie anslag uppgå till ......... 4,637,114: —.

Vid bifall till de af mig framstälda förslag

om höjning i anslagen:

till statistiska tabellkommissionen med kronor 1,000: —

» landsstaterna i länen.................. » » 1,130: —

» väg- och vattenbyggnadsstaten » » 10,000: —

)) befrämjande i allmänhet af jordbruk

och landtmannanäringar, » » 21,000: —

motsvarande det nu på extra

stat för samma ändamål anvisade

belopp;

» befrämjande i allmänhet af

slöjderna..................................... » » 14,800: —

motsvarande do nu på extra

stat för samma ändamål anvisade

belopp.

Summa ökning kronor 47,930: —

äfvensom om minskning i anslagen

till befrämjande i allmänhet af bergsbruket

............................................... med kronor 15: —

» skrifmaterialier och expenser,

ved m. m....................................... » » 375: —

Summa minskning kronor 390: —

skulle de ordinarie anslagen höjas med.................. kronor 47,540: —

eller till................................................................................ kronor 4,684,654: —.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Sjette lmfvudtiteln.

41

Extra ordinarie anslag.

I fråga om de anslag på extra stat, som kunde erfordras utöfver

de ofvan omförmälda 8,540 kronor till tillfällig löneförbättring för

kommerskollegium, 500 kronor till samma ändamål för de tre tjenstemänncn

vid Sala silfververk, 76,000 kronor till rikets ekonomiska kartverk

och 187,000 kronor till fullföljande af storskiftes- och afvittringsarbetena,

anförde departementschefen beträffande

Civildepartementets afdelning af Kong! Maj:ts kansli.

I underdånig skrifvelse den 16 Maj 1876 har Riksdagen fäst uppmärksamheten

derpå, hurusom rånte- och kapitalförsäkringsanstalterna

utöfvade stort inflytande till befrämjande af sparsamhet hos landets

befolkning, men att, enär dessa anstalter tillhörde antalet af inrättningar,

hvilkas framgång väsentligen berodde af förtroendet till det sätt,

hvarpå de sköttes, och till den säkerhet de erbjöde, samt insättarne i

allmänhet icke vore i tillfälle att sjelfve granska och pröfva förhållandet,

det borde åligga statsmagterna tillse, huru dessa anstalter kunde

utan hinder i sin gagnande verksamhet blifva underkastade erforderlig

kontroll till betryggande af insättarnes säkerhet och af det förtroende,

hvarpå anstalternas bestånd och framgång hvilade. Bland medel för

ordnande af denna angelägenhet ansåg Riksdagen det ändamålsenligaste

vara att, på sätt det för rånte- och kapitalförsäkringsanstalten i

Stockholm gällande nådiga reglementet föreskrefve, vid hvarje ränteanstalt

af Eders Kong!. Maj:t förordnades någon person, som utöfvade

tillsynen öfver anstaltens verksamhet och när som helst egde tillgång

till densammas räkenskaper och handlingar; att anstaltens förvaltning

och räkenskaper årligen granskades af tre utaf hennes deputerade utsedde

revisorer; att desses öfver granskningen afgifna berättelse befordrades

till trycket och utdelades bland anstaltens delegare och till

hvilken annan person eller myndighet, som deraf önskade erhålla del;

att ett exemplar af revisionsberättelsen insändes till vederbörande statsdepartement;

och att dessutom, utöfver hvad nyss åberopade reglemente

stadgade, i allmänna tidningarna minst en gång i hvarje qvartal

Bill. till Eiksd. Prat. 1886. 1 Sami. 1 Å/d. 1 Halt 6

[18.]

Anordnande

af kontroll å

försäkringaanatalterna.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Sjette hufvudtiteln.

infördes uppgift om anstaltens ställning och särskild! om den säkerhet,

mot hvilken medlen vore utlånade. På grund häraf anhöll i omförmälda

skrifvelse Riksdagen, som ansåge enahanda bestämmelser och

åtgärder, hvilka iakttoges af ränte- och kapitalförsäkringsanstalten i

Stockholm beträffande förvaltningen och kontrollen öfver der insatta

medel, böra lända till efterrättelse för alla i riket varande och blifvande

ränte- och kapitalförsäkringsanstalter, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes i berörda afseende meddela de föreskrifter, som för antydda

ändamålets uppnående kunde finnas lämpliga.

Vidare har den i Stockholm år 1875 bildade försäkringsföreningon,

hvilken har till ändamål att söka utreda frågor rörande försäkringsväsendet

och i öfrigt verka för detsammas sunda och ändamålsenliga

utveckling inom landet, i en till civildepartementet ingifven underdånig

skrift anfört, att föreningen med nämnda mål för ögonen måst i

främsta rummet egna uppmärksamhet åt besvarande af den frågan,

huruvida särskilda lagbestämmelser kunde finnas vara af behofvet påkallade

för att på lämpligt sätt ordna försäkringsväsendet och göra

detsamma mägtigt af en i god rigtuing alt jemt fortgående utveckling.

I sådant afseende hade föreningen af flera skäl trott sig kunna antaga

såsom allmänt erkändt, att försäkringsrörelse i allmänhet, och synnerligast

då dermed afsåges meddelande af försäkring å menniskors lif

och deraf beroende förhållanden såsom lifränte- och kapitalförsäkring,

vore af beskaffenhet att för sådan rörelse måste gälla andra bestämmelser

än de, som kunde anses tillfyllestgörande för de flesta

andra grenar af den menskliga verksamheten. Om derför än de inländska

försäkringsanstalternas ställning, likasom den af utländska dylika

anstalter här i riket utöfvade verksamhet, lyckligtvis icke gåfve

grundad anledning till farhågor, så bjödo enligt föreningens åsigt

likväl klokheten att vara betänkt på åstadkommandet af sådan lagstiftning,

hvarigenom staten, så vidt på honom kunde och borde ankomma,

medverkade till ett ändamålsenligt ordnande af försäkringsväsendet

samt derigenom bidroge till detsammas för höjande af det allmänna

välståndet synnerligen önskvärda utveckling.

Vid föreningens skrift voro fogade utkast till författningar i ämnet.

Sedan Eders Kongl. Maj:t den 30 September 1879 anbefallt Eders

Kongl. Maj:ts samtlige befallningshafvande att öfver försäkringsföreningens

omförmälda skrifvelse afgifva utlåtande och dessa utlåtanden

inkommit, uppdrog Eders Kongl. Maj:t den It Februari 1881 åt landshöfdingen

i Skaraborgs län, C. A. Sjöcrona att, efter granskning af

försäkringsföreningens utkast till författningar, afgifva utlåtande och

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Sjette hufvudtiteln.

utarbeta fullständiga författningsförslag i ämnet, hvarjemte till honom

äfven öfverlemnades Riksdagens skrifvelse af år 1876 för att i sammanhang

dermed tagas i öfvervägande; och har landshöfdingen Sjöcrona

den 7 Juli 1883 afslutat det honom sålunda lemnade uppdraget.

Öfver det af landshöfdingen Sjöcrona afgifna betänkandet med

dertill hörande författningsförslag, som finnes i tryck tillgängligt, hafva

sedermera Eders Kongl. Maj:ts samtlige befallningshafvande och de

flesta mera betydande försäkringsinrättningar sig yttrat; och torde

dessa i allmänhet få anses hafva dervid instämt i de åsigter, som ligga

till grund för författningsförslagen.

Ett af dessa författningsförslag afser inländska försäkringsanstalter,

ett annat behandlar frågan om vilkoren för utländska försäkringsanstalters

rättighet att här i riket drifva rörelse, och ett tredje förslag angår

sättet för debitering och redovisning af de afgifter, som delegare i

vissa på ömsesidighet grundade försäkringsanstalter hafva att erlägga.

I fråga om sistnämnda förslag har ansetts nödigt inhemta statskontorets

utlåtande, och som detta ännu icke inkommit, lärer med pröfningen

häraf böra tills vidare anstå.

De hufvudgrunder, hvarpå det första af nämnda förslag eller det,

som handlar om inländska försäkringsanstalter, hvilar, kunna sammanfattas

i följande bestämmelser:

Såsom försäkringsanstalt anses hvarje bolag eller annan genom

kommun eller enskilde bildad inrättning eller förening, som har till

uppgift att genom styrelse drifva försäkringsrörelse af hvad slag som

helst. För försäkringsanstalts inrättande erfordras tillstånd, som i de

flesta fall måste sökas hos Kongl. Maj:t, men i afseende å vissa på

ömsesidighet grundade anstalter af mindre omfång kan af Kongl. Maj:ts

befallningshafvande meddelas. Vid ansökningen om tillstånd skall

fogas förslag till stadgar för anstalten. Pröfningen af detta förslag

till stadgar skall omfatta icke blott dess öfverensstämmande med författningen

och i öfrigt gällande bestämmelser, utan äfven huruvida

derutöfver, med afseende å vidden och beskaffenheten af den tillämnade

rörelsen, särskilda föreskrifter erfordras angående säkerhet för

fullgörande af anstaltens förbindelser eller i annat syftemål. Särskild!

skall, då ansökningen afser lifförsäkringsanstalt, hvars försäkringsaftal

måste bestämmas af matematiska, på sannolikhet grundade beräkningar,

vid ansökningen biläggas uppgift om den dödlighetstabell och räntefot

samt de matematiska grunder i öfrigt, hvarefter beräkningen af försäkringsfonden

kommer att verkställas; och må sålunda antagna bestämmelser

i afseende å försäkringsfondens beräknande icke ändras,

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

S, j ette liu fvudtitel n.

så vida icke sådant medgifves af den myndighet, som faststält stadgarna.

Särskilda föreskrifter äro meddelade i fråga om försäkringsfondens

beräknande och i andra afseenden för de tre olika slag af

försäkringsanstalter, som förslaget upptager, nemligen försäkringsaktiebolag,

försäkringsanstalter, grundade på ömsesidighet, samt sådana

anstalter, hvilka icke äro aktiebolag och icke heller grundas å ömsesidighet,

bland hvithet tredje slag af inrättningar särskild! nämnas lifränte-

och kapitaltörsäkringsanstalter samt sådana pensionsinrättningar,

hvilkas verksamhet är att hänföra till försäkringsrörelse.

Vidare innehåller förslaget noggranna bestämmelser i syfte att

sätta anstaltens verksamhet under kontroll af offentligheten och möjliggöra

för myndigheterna att ingripa, derest verksamheten befinnes

sådan, att dess fortgående i en eller annan rigtning tarfvar reglering.

Sålunda skulle det åligga försäkringsanstalt att när som helst hålla

räkenskaper och handlingar tillgängliga för vederbörande myndighet;

att i afseende å sättet för boksluts upprättande ställa sig till efterrättelse

de föreskrifter, som chefen för civildepartementet finner nödigt

meddela för underlättande af undersökning rörande anstaltens verksamhet;

att enligt formulär, som jemväl fastställes af bemälde departementschef,

låta upprätta sammandrag af hvarje bokslut, hvithet sammandrag

i do flesta fall skall i tidning offentliggöras; samt att jemväl

i öfrig! lemna departementschefen de upplysningar om anstalten, som

äskas. Revisionsberättelse skall insändas till civildepartementet. Om

så äskas, skall försäkringsaktiebolag och hvarje annan försäkringsanstalt,

som bör afsätta försäkrings- och reservfond, enligt formulär,

som chefen för civildepartementet utfärdar, för hvar tredje "månad till

departementet insända uppgift om rörelsens utveckling, huru försäkringsfond

och andra medel gjorts fruktbärande, samt efter hvilken

dödlighetstabell och räntefot lifförsäkringsafgifter äro beräknade, med

mera dylikt, som kan vara af vigt för allmänheten att känna. Vidare

stadgas, under hvilka vilkor försäkringsanstalt måste upphöra med sill

rörelse; och finnes försäkringsanstalt hafva underlåtit iakttaga de i lag

eller gällande stadgar i afseende å dess grundläggning och verksamhet

meddelade föreskrifter samt rättelse inom förelagd tid ej sker, ankommer

det på Kong!. Maj:t att förbjuda rörelsens fortsättande.

Förslaget till författning i fråga om rättighet för utländsk försäkringsanstalt

att här i riket drifva rörelse stadgar, att sådan rörelse endast

får utöfvas genom syssloman, angående hvilkens qvalifikationer

vissa bestämmelser i förslaget äro meddelade. Derjemte skall, innan

rörelsen börjas, företes, bland annat, det för anstalten gällande regie
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Sjette liufviidtiteln.

mentet i svensk öfversättning samt bevis, att anstalten är inrättad i

enlighet med sitt hemlands lagar, jemte förklarande af anstalten att

den i allt, hvad rörelsen inom riket angår, är underkastad tillämpning

af här gällande lagar. Vidare äro jemväl i detta förslag föreskrifter

lemnade i syfte att kunna bereda så väl allmänheten som myndigheterna

nödig inblick i det sätt, hvarpå rörelsen bedrifves.

Såsom jag förut nämnt, hafva dessa förslag af de myndigheter

och försäkringsanstalter, som öfver dem afgifvit yttrande, i allmänhet

rönt ett välvilligt erkännande af de grundsatser, som i dem fått sitt

uttryck. Hvad nu först beträffar spörjsmålet, huruvida en lagstiftning

uti ifrågavarande hänseende är af behofvet påkallad, så torde väl,

till heder för vårt land, icke böra bestridas, att försäkringsrörelsen af

våra inhemska anstalter synes bedrifvas med den omsorg och försigtighet,

att någon anledning i inträffadt åsidosättande deraf icke kan

hemtas för särskilda lagbestämmelsers meddelande. Men med exemplen

för ögonen, huru i utlandet ett försäkringsföretag, som fortgått under

längre tider, plötsligen visat sig fotadt på grunder, hvilka vid närmare

undersökning befunnits ohållbara, torde det vara lämpligt att i

tid bereda en möjlighet för det allmänna att kunna, om så skulle befinnas

nödigt, reglerande ingripa. Försäkringsrörelse och särskild! den

gren deraf, som afser lifförsäkring, är af den beskaffenhet att, äfven

om den största möjliga publicitet eger rum, allmänheten ändock icke

kan bilda sig någon på egen sakkunskap grundad öfvertygelse, huruvida

rörelsen öfverensstämmer med de regler, som med hänsyn till

en jemn och sund utveckling af en sådan verksamhet böra vara för

densamma bestämmande; och då så är förhållandet, torde det vara eu

skyldighet för staten att tillse såväl, att anstaltens grundläggning sker efter

allmängiltiga regler, som ock att anstalten under sitt fortfarande bestånd

icke afviker från deras tillämpning. Ett ytterligare skäl för en

lagstiftning uti ifrågavarande hänseende torde ligga i det betydande

omfång försäkringsväsendet i vårt land på senare åren erhållit. Enligt

hvad i ofvan omförmälda betänkande upplyses, voro under år 1880 af

inländska försäkringsanstalter i verksamhet ej mindre än 453 rena

försäkringsinrättningar, 161 pensionsinrättningar, enke- och pupillkassor

samt 229 sjuk- och begrafningskassor. Bland de förstnämnda 453

försäkringsinrättningarna utöfvade:

4 aktiebolag lifförsäkringsrörelse med ett försäkringsbelopp clen

31 December 1880 af 89,670,064 kronor; 3 aktiebolag, 361 ömsesidighetsbolag

samt Stockholms stads brandförsäkringskontor brandförsäkringsrörelse

med ett försäkringsbelopp af 3,778,816,063 kronor;

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Sjette Imfvudtiteln.

6 aktiebolag och 15 ömsesidighetsbolag sjöförsäkringsrörelse med ett försäkringsbelopp

af 400,957,238 kronor; 1 aktiebolag och 35 ömsesidighetsbolag

kreatursförsäkringsrörelse med ett försäkringsbelopp af 27,736,006

kronor; 6 ömsesidighetsbolag hagelskadeförsäkring med ett försäkringsbelopp

af 18,231,877 kronor; 15 anstalter rånte- och kapitalförsäkringsrörelse

med fonder förenämnda dag å 18,341,829 kronor, samt öfriga

anstalter andra grenar af försäkringsrörelse.

Af dessa siffror, hvartill kan läggas att vid 1884 års utgång lifförsäkringsbolagens

försäkringssumma stigit till 149 millioner kronor,

framgår, hurusom angelägenheten, att försäkringsväsendet i vårt land är

ordnadt efter riktiga principer, måste vara för den stora allmänheten af

största intresse. En lagstiftning rörande denna gren af näringslifvet

får dock icke och behöfver ej heller lägga några hämmande band på

denna verksamhet, utan skall det stå eu hvar fritt att, derest han iakttager

de föreskrifter, som till allmänhetens betryggande finnas nödiga,

utöfva denna likasom annan näringsverksamhet; och hvad förslagen

i detta afseende innehålla synes mig uppfylla alla nödiga

förutsättningar härför. Allenast det tillåter jag mig anmärka, att en

inskränkning torde böra göras i förslaget så till vida, som detsamma

på grund af dess ordalydelse torde få antagas omfatta jemväl sjuk- och

begrafningskassor och andra dylika mindre inrättningar, hvilket enligt

min åsigt icke betingas af sådana anstalters beskaffenhet. Dylika kassor

hafva visserligen onekligen till ändamål att bedrifva försäkringsrörelse,

men äro i allmänhet anordnade efter beräkningsgrunder och verka i

former så enkla, att någon så pass fullständig kontroll öfver deras tillkomst

och verksamhet, som förslaget afser, ej torde böra för dem

ifrågakomma. Lösningen af frågan om den lämpligaste organisationen

af dessa kassor sammanhänger ock med den äfven hos oss på dagordningen

stående frågan om arbetareförsäkring.

Att i öfrigt ingå i eu närmare utveckling af förslagens detaljer,

torde nu icke erfordras, då det blifver anledning att till frågan derom

framdeles återkomma, i händelse Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen

godkänna hvad jag ämnar föreslå för anordnande af den kontroll, som

öfver försäkringsanstalterna med nyssnämnda undantag synes böra inrättas.

För min del anser jag mig böra i hufvudsakliga delar biträda

de åsigter, som i förslagen uttalats.

Enligt hvad jag förut nämnt, innehålla förslagen noggranna bestämmelser

i syfte att bereda det allmänna eu klar öfversigt öfver försäkringsanstalternas

verksamhet. För sådant ändamål skola redogörelser

öfver ställningen å vissa tider offentliggöras och till civildepartementet

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Sjette hufvudtitein.

inlemnas; och vederbörande myndigheter tillägges derjemte befogenhet

att, när så finnes nödigt, genom undersökning af räkenskaperna förskaffa

sig ytterligare upplysningar. Hvad sålunda föreslagits att gälla

för alla försäkringanstalter af någon betydenhet öfverensstämmer i det

väsentliga med de åsigter, som Riksdagen i 1876 års skrifvelse yttrat

i fråga om kontroll å rånte- och kapitalförsäkringsanstalterna. Skall

emellertid en kontroll af förevarande beskaffenhet blifva af verklignytta,

och helst om Eders Kongl. Maj:t, såsom föreslaget blifvit, förbehåller

Sig rätt att, derest försäkringsrörelsen ej utöfvas i enlighet

med de vid dess grundläggning faststälde regler, förbjuda dess fortsättande,

hvilken rätt allmänheten har befogenhet antaga Eders Kongl.

Maj:t vilja med allvar begagna, lärer det vara nödigt tillse, att till Eders

Kongl. Maj:ts förfogande finnas krafter, som, förfarna i försäkringsväsendet,

kunna till dess utveckling och allmänhetens betryggande bearbeta

det material, försäkringsanstalternas redogörelser lemna, och

hvilka kunna gifva akt, på förhållandena samt varsko om särskilda åtgärder

synas af dem påkallas. Lämpligast vore väl, om för sådant

ändamål en person kunde i civildepartementet anställas med åliggande

att uteslutande handlägga dylika ärenden. Om det emellertid möter

svårighet att anträffa någon dertill lämplig, som vore i tillfälle att åt

dessa arbeten uteslutande egna sin tid, kunde denna angelägenhet möjligen

åtminstone till en början ordnas så, att, detaljarbetet utfördes af

en dertill särskild! förordnad amanuens, men öfvervakandet och handläggningen

af arbetena i öfrigt anförtroddes åt någon, som vore med

försäkringsväsendet fullt förtrogen, men icke af denna tjenstgöring

hindrades att äfven på annat håll tillgodogöra en del af sin arbetskraft.

Kostnaderna härför så i ena som i andra fallet synas tills vidare

kunna beräknas till 4,500 kronor för år, motsvarande det, belopp, som

intill år 1885 utgått såsom arfvode för bankinspektören. Denne senare

är jemväl berättigad till rese- och trakt,amentsersättning enligt gällande

resereglemente, och enahanda förmån synes äfven böra beredas inspektören

öfver försäkringsväsendet under resor, som af honom företagas

på särskild! uppdrag af Eders Kongl. Maj: t eller chefen för

civildepartementet.

Utgifterna för ifrågavarande ändamål återkomma årligen; men som

nu icke kan med visshet bestämmas, huruvida det af mig beräknade

beloppet, 4,500 kronor, motsvarar utgifterna, torde anslag dertill tills

vidare endast böra å extra stat upptagas. Jag tillstyrker derför, att

s. 48 Kontrollera mot PDF

[19.]

Anslag till aflönings-

och

pensionsstatistiken.

48 Sjette hufvudtiteln.

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för anordnande inom

civildepartementet af kontroll ci försäkringsanstalterna på extra stat för

år 1887 anvisa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande, på sätt Eders

Kongl. Maj:t finner lämpligt, ett belopp af 4,500 kronor.

Statistiska tabellkommissionen.

Under antagande, att det af Riksdagen enligt dess skrifvelse den

13 Maj 1879 begärda utarbetandet af en fullständig aflönings- och pensionsstatistik

för hela den offentliga förvaltningen skulle kunna bringas

till slut under loppet af åren 188G— 1888, om dertill, förutom det ordinarie

anslaget 1,000 kronor, på extra stat för hvarje af dessa tre ålan

visades 5,000 kronor, äskade Eders Kongl. Maj:t för påskyndande

af arbetena med nämnda statistik på extra stat för år 1886 ett belopp

af 5,000 kronor. Riksdagen beviljade beloppet, på sätt dess underdåniga

skrifvelse den 18 sistlidne Maj angående reglering af utgifterna under riksstatens

sjette hufvudtitel utvisar, men anförde i sammanhang dermed —

förmodligen med hänsyn till den af chefen för statistiska centralbyrån i den

underdåniga framställning af den 22 September 1884, som föranledde Eders

Kongl. Maj:ts proposition i ämnet, angifna plan för ifrågavarande arbetes

bedrifvande, för hvilken plan jag fick redogöra inför Eders

Kongl. Maj:t den 12 Januari 1885, då fråga förevar om reglerandet af

utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel för år 1886 — att Riksdagen

under behandling af Eders Kongl. Maj:ts berörda framställning

icke kunnat undgå att fästa uppmärksamheten derpå att, förutom särskilda

anslag för anställande af särskilda personer i och för löne- och

pensionsstatistikens fullbordande, äfven andra utvägar till arbetets genomförande

syntes kunna utfinnas, och att det i hvarje fall skulle vara

önskligt, om en utredning derutinnan komme till stånd; att inom Riksdagen

den mening understundom blifvit antydd, att det kunde dragas

i tvifvelsmål, huruvida icke en inskränkning i det hopande af statistiskt

material af alla slag, som nu egde rum, och i dess omständliga bearbetande

skulle vara möjlig att genomföra; att, om en sådan inskränkning

kunde göras, de arbetskrafter, som derigenom blefve för andra

opaginerad Kontrollera mot PDF

40

Sjette Iiufvudtiteln.

avbeten tillgängliga, skulle kunna användas för löne- och pensionsstatistikens

utarbetande och den fördel derjemte beredas, att särskilda

anslag icke erfordrades för denna af Riksdagen önskade statistiks åstadkommande;

samt att Riksdagen, som då icke voro i tillfälle att uttala

sig om möjligheten och lämpligheten af en dylik åtgärd, trott sig böra

påpeka vigten af att frågan snarligen blefve föremål för sakkunnig

pröfning; och uttalade Riksdagen slutligen vid anslagets beviljande den

förhoppning, att åtminstone, om medel utöfver hvad då af Riksdagen

begärts, framdeles skulle befinnas erforderliga, sådana då måtte kunna

beredas genom motsvarande minskning i utgifterna för andra nu bearbetade

grenar af statistiken.

Då Eders Kongl. Maj:t derefter vid underdånig anmälan af Riksdagens

sistnämnda skrifvelse stälde de af Riksdagen sålunda anvisade

medel till chefens för statistiska centralbyrån förfogande, att i mån af

behof och mot redovisningsskyldighet användas till påskyndande af

arbetena å aflöning^- och pensionsstatistiken under år 1886, behagade

Eders Kongl. Maj:t tillika anbefalla chefen att afgifva underdånigt utlåtande

i anledning af hvad Riksdagen i sammanhang med beviljande

af nämnda medel anfört.

Till åtlydnad af denna nådiga befallning har chefen för statistiska

centralbyrån under den 10 sistlidne September afgifvit underdånigt

yttrande i ärendet och dervid anfört bland annat följande:

»Bland de åligganden, som tillkomma statistiska centralbyrån, intager

här såsom i motsvarande utländska embetsverk befolkning sstatistiken

onekligen främsta rummet, omfattande denna tvenne skilda områden

eller afdelningar, nemligen dels de hvart tionde år återkommande allmänna

folkräkningarna, dels de årligen förekommande utredningarna

om befolkningens förändringar genom födelse- och dödsfall in. in.

Folkräkningarna, hvilka författningsenligt böra hos oss hållas hvart

femte år, hafva dock på grund af särskilda för hvarje gång af statistiska

centralbyrån gjorda underdåniga framställningar och dertill lemnade

nådiga tillstånd utförts endast hvart tionde år, och omfatta de i första

rummet ett noggrant bestämmande af folkmängdens storlek i hvarje

socken jemte dennas mångfaldiga fördelning på härad, fögderier och

län, tingslag och domsagor, pastorat, kontrakt och stift, i sammanhang

hvarmed detaljerade redogörelser lemnats om rikets mångskiftande

oregelbundenheter i administrativt, judicielt och ecklesiastikt samt

kommunalt hänseende. Den sista redogörelsen, eller den för 1880 års

folkräkning, innehåller derjemte uppgifter om socknars och läns folkmängd

så långt tillbaka som siffror härom föreligga, hvarjemte tillagts

Bill. till nitid. Prof. 1886. 1 Kand. 1 Af A. 1 Raft. '' 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Sjette hufvudtiteln.

arealuppgifter för nuvarande socknar och större områden, genom, hvithet

allt en dylik publikation vinner betydligt i brukbarhet. Vid eu

folkräkning utredes vidare folkmängdens fördelning efter ålder och

civilstånd, efter nationalitet, efter födelseorter och efter yrken, samt

vidare huru många äro behäftade med vissa lyten, såsom sinnessjukdom,

döfstumhet och blindhet, samt utarbetas ändtligen såsom afsilning

af det hela en dödlighets- och lifslängdstabell. Allt detta är frågor,

som ständigt förekomma i offentliga lifvet samt eljest och äro

derför af den största betydelse, hvadan alla folk sträfva efter .dylik

kännedom om sig samt underkasta sig också derför stora uppoffringar,

livilka såsom i Nordamerika räknas i millioner dollars. Hos oss deremot

hafva folkräkningar verkstälts, utan att landets .representation behöft

anvisa särskilda medel härför, ej ens det obetydligaste belopp, enär

dessa vidlyftiga operationer kunnat utföras medelst det statistiska embetsverkets

egna krafter jemte det tillskott häri, som erhållits genom

de af Eders Kongl. Maj:t utaf tillgängliga medel beviljade anslag.

Möjligheten af ett sådant arbetes åstadkommande förverkligas endast

genom dess fördelning på flera år, och har sålunda 1880 års folkräkning

först i dessa dagar kunnat afslutas. Någon inskränkning i detta

arbete, när det åter skall upptagas, är, såvidt jag kan förstå, icke

tänkbart.

Den ärliga befolkning sstatistiken redogör för folkmängden länsvis

och i hvarje stad samt dessutom hvart tredje år för folkmängden inom

hvarje kommun, härad, tingslag och domsaga, vidare årligen för ingångna

och genom död eller skiljobref upplösta äktenskap, för barnaföderskor

och födda barn, för aflidne och för dödsorsaker, såvida de

äro farsoter, olyckshändelser och sjelfmord, samt för emigration och

immigration samt beviljad svensk medborgarrätt, det mesta länsvis med

skilnad mellan land och stad samt med fördelning efter ålder och civilstånd

m. m. Primäruppgifterna till dessa redogörelser lemnas nästan

uteslutande af rikets kyrkoherdar, hvar och en för sina församlingar,

och utgöra för folkmängden: summariska redogörelser, Indika. dock

innehålla dessutom nominativa uppgifter om emigranter och immigranter;

samt för vigde, födde och döde: afskrifter ur ministerialböckerna,

uppgående folkmängdsredogörelserna för hvarje år till ett antal af mera

än 3,000 och ministerialboksutdragen till 17,000 å 18,000 blad, innehållande

dessa senare hvardera 20 särskilda inskrifningar, då bladen

äro fullskrifna.

Oafsedt att dessa afskrifter tjena till primäruppgifter till befolkningsstatistiken,

hafva de att fylla ett måhända ännu vigtigare ändamål,

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Sjette liufvadtiteln.

nemligen att tillika utgöra dupletter af kyrkoböckerna, I statistiska

centralbyråns arkiv förvaras sålunda nu alltifrån år 1860, då denna

anordning vidtogs, de vigtigaste data, som i kyrkoböckerna pläga inskrifvas,

om hvarje särskild till rikets befolkning hörande persons födelse,

giftermål och död, samt har centralbyrån redan flere gånger

varit i tillfälle att genom lemnade afskrifter bidraga till eller möjliggöra

upprättandet af nya kyrkoböcker, der genom eldsolycka sådana i

någon församling gått förlorade. Dessa dyrbara primäruppgifter och

arkivhandlingar påkalla derför också särskild noggrannhet vid den revision,

som alla till centralbyrån inkommande uppgifter måste undergå,

och har äfven i följd häraf årligen och på mångfaldiga ställen en mängd

vigtiga rättelser i församlingarnas kyrkoböcker kunnat införas, då genom

de härifrån utgående revisionsskrifvelserna vederbörande presterskap

erhållit underrättelse exempelvis, att å lysning följt äktenskap

genom vigsel i annan församling eller inför civil myndighet, att qvinnor

födt barn utom församlingen, eller att personer afiidit utom församlingens

område, hvarjemte felaktiga åldersuppgifter i presterskapets

egna böcker icke så sällan uppdagas.

Denna och all annan revision ingår såsom en högst väsentlig del

i statistiska centralbyråns verksamhet, och ville man kasta allt sådant

ifrån sig, skulle nog arbetskrafter härigenom vinnas för åtskilligt annat

arbete, men härigenom skulle också resultatet så mycket förlora i värde,

att min ställning såsom embetsverkets chef ovilkorligen förbjuder mig

att tillstyrka en sådan åtgärd. Icke heller kan jag inse, hvar lämpligen

några inskränkningar i sjelfva bearbetningen skola kunna verkställas,

om man nemligen vill åstadkomma en befolkningsstatistik, som

ej alltför mycket blefve underlägsen hvad andra länder numera i den

vägen åstadkomma, ty den alla öfverlägsna ställning, solk Sverige just

i detta hänseende fordom intagit, finnes ej mer. Våra utmärkta primäruppgifter

skulle lemna möjlighet till flera slag af undersökningar,

som nu i brist af medel icke kunna företagas, och hvad således i detta

fall måhända borde i underdånighet föreslås vore icke en inskränkning

utan hellre en utvidgning. Några särskilda åtgärder i sistnämnda retning

torde väl dock icke nu kunna ifrågasättas, men deremot må man

ej förbise, att arbetet i detta hänseende af sig sjelf år från år ökas i

följd af folkmängdens tillväxt.

Här torde ock böra erinras, att Riksdagen sjelf i underdånig skrifvelse

den 12 Maj 1885 begärt en utvidgning af statistiska centralbyråns

verksamhet i fråga om befolkningsstatistiken på det sätt, att de

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Sjette lmfvudtiteln.

hittills hvart tredje år utkommande redogörelserna för folkmängden

inom hvarje kommun in. m. hädanefter skulle blifva årliga.

Att ombesörja offentliggörandet af Eders Hongla Maj:ts befallningshafvande.

? femårsberättelser samt deröfver upprätta och utgifva sammandrag

är ett annat åliggande för statistiska centralbyrån. Dessa berättelser

öfverlemnas till centralbyrån i färdigt manuskript och tyckas

derför icke böra vålla synnerligen mycket besvär för offentliggörandet,

men i sj elfva verket är detta förenadt med drygt arbete, beroende detta

dels deraf, att mången tabell måste i statistiska centralbyrån i typografiskt

hänseende eller för minskande af tryckningskostnaderna omarbetas,

dels att en mängd sifferuppgifter blir så vidt möjligt verificerad med

andra tillgängliga officiela källor, hvarom då i händelse af uppdagad

origtig sifferuppgift eller af någon annan påträffad origtighet eller ofullständighet

i femårsberättelsen skriftvexling företages med vederbörande

författare. Härtill kommer kontrollsummering i korrekturet af samtliga

tabeller eller tabellariska uppställningar samt i öfrigt vanlig korrekturläsning

af de voluminösa berättelserna.

Handläggningen af eu del af nyssnämnda arbeten kan öfverlåtas

åt yngre och billigare krafter inom embetsverket, men deremot är detta

icke lämpligt i fråga om utarbetandet af sammandraget öfver femårsberättelserna,

sedan de samtligen hunnit färdigtryckas. Detta utarbetande

tillgår på det sätt, att före nedskrifvandet af hvarje liten afdelning,

stnndom om endast ett par rader, måste motsvarande stycke i

hvarje särskild berättelse uppsökas och genomläsas samt ofta 110g till

sitt hufvudsakliga innehåll antecknas, men der uppgifter brista kompletteras.

Tydligt är, att ett dylikt genomgående och jemförande, snart

sagdt bit för bit och rad för rad i 25 volymer, kan icke annat än vara

mycket tidsödande, hvadan också arbetet måste fördelas på flere tjenstemän,

som då öfvertaga hvar sin större afdelning af sammandraget.

Bland alla de afdelningar, som tillsammans utgöra serien Bidrag

till Sveriges officiela statistik, äro länsstyrelsernas femårsberättelser de

omfångsrikaste, och har derför också den frågan flere gånger varit

före i statistiska beredningen, om och i hvad mån några inskränkningar

i dessa volymer kunde företagas. Ofverläggningarna härom hafva dock

mera gått ut på att söka åstadkomma minskning i statsverkets kostnader

för tryckningen, men egentligen icke direkt att söka minska arbetet

med publikationens utarbetande, en sak som så mycket mindre vidkommit

statistiska beredningen, som onekligen den största parten af arbetet

faller på berättelsernas författare eller vederbörande länsstyrelser.

Det är visserligen sant, att med den utveckling, som den officiela

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Sjette hufrudtiteln.

statistiken allt mera vunnit, åtskilligt kan synas numera icke böra upptagas

i de särskilda femårsberättelserna om länen, sedan upplysningar

härom kunna hemtas ur de hela riket omfattande statistiska publikationerna

af, olika slag; men härvid torde i betraktande tagas, dels att

dessa senare icke alltid redogöra äfven länsvis, dels att femårsberättelserna

skulle knappast längre kunna anses vara länsbeskrifningar, om

deri saknades så vigtiga upplysningar som om folkmängd, åkerbruk

och boskapsskötsel, bergsbruk, handel och sjöfart in. in., för hvilket

allt andra statistiska publikationer visserligen redogöra. Mellan femårsberättelserna

och dessa senare finnes dock eu väsentlig skilnad, bestående

deri, att de förra äro mera beskrifvande, under det de senare

framlägga sina detaljer mest i siffror, hvadan de olika slagen af berättelser

ofta nog komplettera hvarandra. Då altså tabellformen endast

i mindre mån kan och bör tillämpas på femårsberättelserna, saknar man

också den ram, inom hvilken hvarje berättelse skulle kunna begränsas, utan

har man fått nöja sig med att uppställa utom några vissa tabeller endast

en förteckning å de ämnen, Indika böra i berättelserna behandlas,

samt sedan öfverlåta åt hvarje länsstyrelse att för sig bestämma den

fullständighet, som efter för handen varande omständigheter anses böra

gifvas åt hvarje ämne. I följd häraf och af samfundslifvets utveckling

samt källornas allt rikare flöde äfvensom utan tvifvel i följd af en berömvärd

täflan mellan de olika berättelseförfattarne hafva i sjelfva

verket, trots försöken till inskränkningar, berättelserna allt mera velat

svälla ut, och borde derför också statistiska centralbyrån icke stanna

efter utan gifva större fullständighet åt sitt sammandrag. Detta har

också skett i de delar, der så ansetts nödvändigt, hvaremot åtskilliga

inskränkningar i andra hänseenden vidtagits, så att sammandragen för

olika perioder bibehållits vid ungefär samma omfång.

I afseende på femårsberättelsernas innehåll torde särskildt böra

uppmärksammas, att dessa dels i text och dels i tabeller redogöra för

en mängd ämnen, hvarom endast här upplysningar äro tillgängliga,

såsom om allmänna vägar och skjutsning, hemmans och lägenheters

natur, taxeringsvärden m. m., fideikommissegendomar, egendomar tillhörande

inhemska aktiebolag, egendomar tillhörande främmande magters

undersåtar, brandförsäkringsinrättningar och andra försäkringsanstalter,

fromma stiftelser, stipendiefonder, pensionsanstalter, sjukkassor

och andra dermed jemförliga inrättningar. Onekligen äro väl alla dessa

ämnen af den betydelse, att synnerlig uppmärksamhet bör deråt egnas,

och pläga derför också, exempelvis vid förhandlingar inom Riksdagen

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Sjette hufvudtiteln.

och dess utskott, femårsberättelserna jemte deröfver upprättade sammandrag

i detta hänseende ofta nog åberopas.

Det tillkommer statistiska centralbyrån vidare att offentliggöra

hushållningssällskapens årsberättelser rörande jordbruk och boskapsskötsel

och att deröfver upprätta och utgifva sammandrag. Embetsverkets

åtgöranden för dessa redogörelser äro sålunda desamma som för länsstyrelsernas

femårsberättelser, men vålla de icke så mycket besvär som

dessa, åtminstone vid sammandragets utarbetande, hufvudsakligast derför

att tabellformen är här i jordbruksberättelsen öfvervägande. Deremot

bör man ej förbise att, då ett sammandrag af länstyrelsernas

femårsberättelser gäller för fem år, erfordras under samma tid fem

sammandrag af hushållningssällskapens redogörelser. Drygaste arbetet

med dessa sistnämnda vållas af granskning, kontrollsummering och

korrekturläsning af de insända årsberättelserna, ehuru statistiska centralbjnrån

nödgas medgifva att, om också genom dessa operationer med

deraf föranledd skriftvexling en mängd gröfre fel undanrödjas, ett utan

tvifvel långt större antal sådana återstår utan rättelse. Försök att än

ytterligare afhjelpa dessa fel hafva gjorts genom utarbetande af ett

nytt formulär för primäruppgifternas insamlande, men bär detta formulär,

såsom helt nyligen eller den 20 sistlidne Febimari af Eders

Kongl. Maj:t fastställa, ännu ej hunnit tillämpas, hvadan erfarenhet

saknas, huruvida derigenom någon lindring i gransknings- och öfriga

hithörande arbeten inom centralbyrån vinnes.

För vid pass 15 år sedan gjordes här i centralbyrån ett försök

att minska ifrågavarande volymer genom att ersätta sockenuppgifterna

i de insända berättelserna med endast sammanfattning i häradssammandrag,

men från denna åtgärd, hvars egentliga vinst i öfrigt icke föll

på arbetet inom embetsverket utan på tryckningskostnaderna, nödgades

statistiska centralbyrån snart afstå, när vederbörande hushållningssällskap

förklarade att, om detta skulle fortgå, det vore att befara, att

det ringa intresse, som i allmänhet visade sig i orterne för primäruppgifternas

insamlande, skulle än ytterligare minskas, om vederbörande

insamlare icke funne resultatet af sin verksamhet återgifvet i hans

sockenuppgifter utan doldt i en häradssumma. Dels härför, dels för den

kontroll, som bäst utöfvas och vinnes genom att offentliggöra uppgifterna

i största möjliga detalj, torde några inskränkningar i det numera

följda förfaringssättet icke vara att tillråda.

Utom nyssnämnda jordbruksberättelser har statistiska centralbyrån

att årligen utarbeta och offentliggöra sammandrag af Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvandes årsväxtberättelser, innehållande dessa sam
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Sjette liufvudtitcln.

mandrag dels en sammanfattning af länsstyrelsernas omdömen om årets

skörd, dels åtskilliga tabellariskt öfversigter, upprättade på grund af

rapporter, som rikets samtlige 523 kronolänsmän i ämnet afgifva.

Sistnämnda öfversigter fordra en mängd beräkningar och kräfva derför

ganska mycket arbete, hvilket försvåras deraf, att sammandraget bör

utkomma synnerligen skyndsamt, vanligen i November månad samma

år, under hvilket skörden inbergats. Då berättelsen kunnat inskränkas

till två tryckark, torde någon ytterligare begränsning icke böra sättas i

fråga. Härvid må ock erinras, att denna berättelse tillkommit i stället

för de förut af statskontoret afgifna sammandragen öfver årsväxten,

och att den går i tiden ett par år före hushållningssällskapens årsberättelser

men ändock förutsätter för beräkningarna de genom dessa

senare vunna talen för utsädet, hvadan det ena slaget af berättelser

icke gör det andra umbärlig^.

Under den gemensamma rubriken valstatistik förefinnas tvenne

slag af redogörelser, behandlande den ena riksdagsmannavalen och den

andra den kommunala rösträtten, men då den sistnämnda, tillkommen

för år 1871 på Riksdagens särskilda begäran, icke förnyats, kan den

här lemnas ur räkningen.

Statistiska centralbyråns berättelse rörande riksdagsmannavalen

utkommer deremot hvart tredje år efter afslutade allmänna val till

Riksdagens Andra Kammare och grundar sig på primäruppgifter från kommunalstämmoordförande,

domhafvande, magistrater och landsting, utgörande

för hvarje redogörelse dessa uppgifter med inberäkning af sådana,

som afgifvits för fyllnadsval och omval, ett antal af bortåt 3,000. Dessa

granskas och föranleda en mängd anmärkningsskrifvelser, innan de

kunna sammanföras i tabeller. Såsom vanligt innehåller den färdiga

redogörelsen utom dessa tabeller äfven i texten intagna tabellariska

öfversigter och procentiska sammanställningar, gående ut på att lemna

jemförelser mellan särskilde landsdelar, föregående val m. m., och tager

utarbetandet af allt detta rätt mycken arbetskraft i anspråk. Veterligen

hafva icke några anmärkningar gjorts mot för långt gånget fördjupande

i detaljer vid dessa utredningar, och då jag sjelf icke heller

kan inse, hvilka anmärkningar kunde med fog härvid göras, saknar jag

anledning att föreslå några inskränkningar, såvida man med ifrågavarande

redogörelse önskar erhålla en ej altför knapphändig framställning

af det politiska lifvets yttringar i detta fall inom vårt land.

I sammanhang härmed torde det tillåtas mig erinra, att i följd af

Riksdagens särskilda begäran för närvarande pågår i statistiska centralbyrån

eu vidlyftig utredning om den politiska rösträtten, hvilken enligt

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Sjette hufvudtiteln.

beräkning icke hinner afslutas förr än om ett och ett hälft år, och

till hvars utförande Eders Kongl. Maj:t visserligen anvisat särskilda

medel för anställande af nödiga arbetskrafter och tryckningskostnadernas

bestridande, men hvilken ändock gör icke så litet intrång uti den

arbetstid, som i synnerhet chefen och äfven registratorn skulle eljest

kunna egna åt de sedvanliga göromålen inom embetsverket.

Statistiska centralbyråns årliga redogörelser för kommunernas

fattigvård och finanser hafva tillkommit på Riksdagens särskilda begäran

och taga en mycket dryg del af embetsverkets arbetskrafter i anspråk.

Dessa redogörelser grunda sig på uppgifter från ordförandena för rikets

samtliga fattigvårdsstyrelser, kommunalstämmor, kyrkostämmor, stadsfullmägtige

samt landsting, utgörande samtliga dessa uppgifter årligen

ett antal af vid pass 7,50->. Granskningen af dessa kräfver mycken

möda, och såsom bevis på hvad sådant arbete betyder kan nämnas,

att för den senast färdiga redogörelsen hafva från statistiska centralbyrån

måst utfärdas icke mindre än 1,188 anmärkningsskrifvelser och

detta oaktadt felen och i följd deraf skrifvelserna under senare åren

något minskats. Sammanställningen af de färdiga uppgifterna försiggår

på vanligt sätt, utgörande tabellbilagorna den relatift största delen

af den utgifna berättelsen. För att minska tryckningskostnaderna,

har i den nu senast utkomna redogörelsen en betydlig inskränkning

vidtagits i tabellernas omfång, hvarigenom visserligen korrekturläsningen

icke oväsentligen minskats, men deremot har arbetet för sammandragandet

af tabellerna i denna form ingalunda minskats utan snarare

ökats. Äfven om man skulle än ytterligare fortsätta på den inslagna

vägen att minska tabellernas omfång, torde besparing vinnas

endast för tryckningskostnaderna men icke för det för berättelsernas

åstadkommande nödiga arbetet inom statistiska embetsverket, så länge

nemligen man önskar att för åtminstone länen och hela riket meddela

detaljer, hvilka nu för de särskilda socknarna sammanförts i blott

större grupper.

I afseende på statistiska centralbyråns åtgöranden för aflöningsoch

pensionsstatistiken har eu temligen fullständig redogörelse lemnats

i embetsverkets ofvan åberopade underdåniga framställning den 22

September 1884 angående åtgärders vidtagande för fortsatt bearbetning

af denna statistik, och torde derför någon ytterligare utredning i detta

ämne ej här erfordras. Då Riksdagen i sin underdåniga skrifvelse

den 18 sistlidne Maj icke begagnat tillfället att antyda, om någon inskränkning

i omfånget och planen för aflönings- och pensionsstatistiken

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Sjette hufrudtiteln.

ansåges nödvändig eller önskvärd, hemtar jag deraf stöd för antagandet,

att den uppgjorda planen för arbetet icke af Riksdagen ogillas.

Statistiska centralbyrån -har vidare att utgifva eu statistisk tidskrift,

utkommande denna numera årligen i tre häften, stundom ökade med

supplementhäften. Första häftet i årgången plägar innehålla Sveriges

ofjiciela statistik i sammandrag för senaste åren och motsvarar sålunda

utlandets »årsböcker», »annuaires», »abstracts» o. s. v. De förändringar,

som med detta häfte kunde ifrågasättas, äro ingalunda några inskränkningar

utan snarare utvidgningar, gående ända derhän, såsom äfven

föreslagits, att särskild! offentliggörande af en eller annan gren af

statistiken skulle kunna härigenom inställas.

Ett annat häfte af tidskriften är egnadt åt redogörelser för sparbanksväsendet,

grundande sig dessa på inkomna rapporter från samtlige

(år 1883: 358) sparbanker samt flertalet (11) folkbanker. Det synnerligen

vigtiga ämne, som i detta häfte afhandlas, synes förtjena all den

utförlighet i detaljer, som deri kan meddelas, hvadan ej heller här

någon inskränkning är att förorda.

Åt tidskriftens återstående häfte kan vanligen icke egnas mera

än två tryckark, och då härmed skall spridas kunskap om den statistiska

forskningens resultat så i vetenskapligt som i praktiskt hänseende,

der det ej direkte framgår af öfriga statistiska publikationer, torde

man ej här kunna tala om någon öfverdrifvet stor vidlyftighet.

I öfrigt bör i afseende å statistisk tidskrift i underdånighet upplysas,

att med denna äro sådana anordningar vidtagna, att dess utarbetande

icke får inkräkta på tjenstemännens ordinarie arbetstid inom

embetsverket.

Af Statistiska centralbyråns öfriga åligganden torde böra nämnas:

förande af anteckningar öfver skeende förändringar i rikets administrativa

m. fl. indelningar, hvilka förändringar under senaste åren

försiggått och antagligen under flera följande år komma att ske i vidsträckt

skala;

vårdande af ett allt mera sig ökande statistiskt arkiv, hvaribland

ingå de ofvan berörda dupletterna af presterskapets ministerialböcker;

katalogisering och vård samt tillhandahållande åt allmänheten af

ett ständigt växande statistiskt, topografiskt och statsekonomiskt

bibliotek;

tillhandagående i öfrigt med begärda statistiska upplysningar såväl

åt den svenska allmänheten som åt utlandet, hvarigenom en ständig

korrespondens måste underhållas med utlandets statistiska embets
Bih.

M Rihd. Prot. 1886. 1 Sami. 1 A/d. 1 Haft. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Sjette liufviidtiteln.

verk, ministerier och andra institutioner äfvensom framstående vetenskapsmän

eller härvarande utländska sändebud;

spridande inom riket af egna publikationer och utom riket af dessa

jemte sådana af dylikt innehåll, som af öfriga embetsverk här i landet

utgifvas, hvarigenom ett vidsträckt internationelt utbyte underhålles,

väsentligen bidragande till bibliotekets dagliga tillväxt; samt

verkställande i öfrig! af flera sådana åtgärder, som måste tillhöra

ett ordnadt embetsverk, såsom förande af dunder, — upptagande sista årets

diarium öfver inkomna ärenden 4,625 nummer, — förvaltande och bokförande

af anslagna penningemedel, afgifvande af underdåniga utlåtanden

eller framställningar m. m.»

Sedan chefen för statistiska centralbyrån derefter lemnat uppgifter

angående kostnaderna inom andra länder för särskilda statistiska undersökningar

och i sådant afseende meddelat, bland annat, att för 1882

års yrkesräkning i Preussen af riksmedel anvisats 1,036,606 mark;

att den år 1881 den 4 April hållna folkräkningen i Storbritannien med

Irland redan år 1884 kostat vid pass 3 '' 2 millioner kronor, och att för

bearbetande af 1880 års folkräkning i Nordamerikas förenta stater

redan för två år sedan voro utbetalde 3,860,068 dollars, motsvarande

ungefär 14,475,000 kronor, fortsätter chefen:

»Genom de här från utlandet hemtade exemplen torde tydligen

framgå, att eu enda statistisk undersökning, då den skall utföras i stor

skala och enligt våra dagars fordringar, kan och får kräfva användandet

af så betydliga arbetskrafter och penningemedel, att man i allmänhet

derom har knappast en aning. Dessa exempel kunde ökas med

flora andra och gällande för utredningar af mindre omfattning samt

sålunda mera tillämpliga på den fråga, som egentligen här föreligger,

hvarvid jag dock tillåter mig erinra, att mig veterligen har man icke

i något annat land än i Sverige tagit sig före att åstadkomma en aflöning^-

och pensionsstatistik; men det anförda torde redan vara tillräckligt

upplysande. Då man rätt skärskådar saken, framträder det

som en gifven nödvändighet, att statistiska undersökningar enligt regel

taga stora krafter i anspråk, hvadan man väl icke kan undvika detta

sakförhållande, om man vill hafva sådana undersökningar verkstälda.

För åstadkommande inom rimlig tid af den utaf Riksdagen önskade

aflönings- och pensionsstatistiken erfordras en tjensteman jemte högst

tvenne räknebiträden, såsom närmare är utveckladt i statistiska centralbyråns

underdåniga framställning den 22 September 1884. Af den

till åtlydnad af nådig befallning här ofvan gjorda utredningen täcktes

Eders Kongl. Maj:t nu hafva inhemtat, huruvida statistiska central
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Sjette hnfvndtiteln.

byråns åligganden kunna tåla inskränkning, så att af en ordinarie personal

om sex tjensteman, chefen inräknad, en skulle kunna helt och hållet

frigöras för andra ändamål.

Det arbete, som aflönings- och pensionsstatistiken kräfver, är nemligen

af den beskaffenhet, att det upptager en tjenstemans hela arbetstid

och förmåga under åratal, och man kan icke tänka sig såsom möjligt

att än den ene, än den andre tjenstemannen skulle kunna, så att

säga, på lediga stunder åstadkomma något för ändamålet dugligt utan

att hufvudarbetet ändock ej återfaller på eu enda, hvilken då väl skulle

såsom hittills blifva chefen, något som likväl icke kan vara lämpligt,

då han härigenom otillbörligen förryckes från öfriga åligganden. Det

kunde visserligen synas som om, då nu 1880 års allmänna folkräkning

är afslutad och förberedelser för en ny sådan icke erfordras förr än

år 1889, åtskilliga arbetskrafter inom embetsverket skulle blifva lediga;

men härvid torde böra erinras dels, att nu under flera år förestår ett

annat periodiskt återkommande stort arbete, nemligen offentliggörandet

af länsstyrelsernas femårsberättelser samt upprättande och publicerande

af sammandrag öfver dessa, dels att under den gångna folkräkningstiden

åtskilliga arbeten måst tillbakasättas, hvilka nu böra, om tid och

arbetskrafter dertill erbjuda sig, bringas i tillbörligt skick, och dels

att, om verkligen dessutom någon arbetstid skulle blifva öfrig, det då

först kan blifva lämpligt att aflönings- och pensionsstatistiken än ytterligare

påskyndas.»

Slutligen hemställer chefen för statistiska centralbyrån om beredande

af särskilda medel för år 1887, i likhet med hvad som skett för

år 1886, till påskyndande af arbetena med aflönings- och pensionsstatistiken.

Genom den redogörelse, som sålunda lemnats för statistiska centralbyråns

verksamhet, synes mig vara på ett tillfyllestgörande sätt visadt,

att de för ett skyndsammare bearbetande af aflönings- och pensionsstatistiken

erforderliga arbetskrafter icke kunna beredas allenast med

de till byråns förfogande nu stälda, utan att, om så skedde, andra vigtiga

grenar af den statistik, byrån har till uppgift att bearbeta, måste

eftersättas. De medel, som äro till byrån anslagna, torde icke heller

vara så tillräckliga, att vid bestridande af jemväl de kostnader, som

betingas af ett påskyndande af arbetena för nu ifrågavarande statistik,

byrån skulle för år 1887 kunna undvara det belopp, som Eders Kongl.

Maj:t, då hos senaste Riksdag äskades anslag till ett skyndsammare

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Sjette hufvud titeln.

bearbetande af aflöning^- och pensionsstatistiken, antog erfordras för

att arbetet skulle kunna utföras under loppet af de tre följande åren,

eller 5,000 kronor för år, helst af skäl, jag förut anfört vid behandlingen

af frågan om utarbetande af folkmängdsredogörelser till ledning

vid val till landstingsman, ännu icke med någon grad af visshet kan

beräknas beloppet af den besparing, som för byrån kan uppkomma till

följd af de åtgärder Eders Kong! Maj:t anbefalt till förminskande af

kostnaden för det statistiska trycket.

Jag tillåter mig derföre i underdånighet hemställa, att Eders Kongl.

Magt täcktes föreslå Riksdagen

att, till bestridande af utgifterna för ett skyndsammare bearbetande

af aflönings- och pensionsstatistiken, för år 1887 på extra stat anvisa

5,000 kronor.

[20.]

Öfverståthållareembetet.

utgifvande af I underdånig skrifvelse den 11 December 1885 har Öfverståthållare”rätteiser».

1" embetet hemstält om aflåtande till Riksdagen af nådig proposition om

beviljande å ordinarie stat af ett årligt anslag af 15,000 kronor för

fortsatt utgifvande af tidningen »Polisunderrättelser».

Sedan Eders Kongl. Maj:t den 12 Juni 1885, i sammanhang med

utfärdande af lag angående lösdrifvares behandling, förordnat att vissa

deri stadgade meddelanden skulle intagas i förenämnda tidning, lärer

det väl vara otvifvelaktigt, att tidningens utgifvande fortfarande måste

med statsmedel understödjas; men då det nästan lika litet nu, som när

Öfverståthållareembetet förlidet år gjorde enahanda hemställan med den

ofvan nämnda, låter sig göra att med bestämdhet beräkna omfånget

af de meddelanden, som komma att inflyta i polisunderrättelserna till

följd af den nya lagen, hvilken ej längre än sedan den 1 Oktober 1885

varit under tillämpning, kan jag icke heller denna gång biträda Öfverståthållareembetets

framställning om anslagets uppförande på ordinarie stat.

Jag tillstyrker derför, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, i likhet med hvad år 1885 skedde, till utgifvande under år

1887 af »Polisunderrättelser» på extra stat för sistnämnda år anvisa

15,000 kronor.

[21.]

Anslag till två

fögderitjen
-

K andsstaterna i länen.

Som ännu ingen ledighet inträffat bland fögderitjenstemännen inom

jemkandeuin. an(^ra och tredje fögderierna af Upsala län, sedan Eders Kongl. Maj:t

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Sjette hufvudtiteln.

beslutade dessa fögderiers sammanslagning till ett fögderi, äro fortfarande

inga aflöningsbelopp tillgängliga att, i enlighet med 1883 års

Riksdags medgifvande, användas till aflöningar åt kronofogden och

häradsskrifvaren i det enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 22

Juni 1883 nyinrättade fögderiet inom Jemtlands län; hvarföre jag hemställer,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, för uppehållande af de omförmälda häda fögderi^ensterna inom

Jemtlands län under år 1887, må på extra stat för samma år anvisas

ett anslag af 6,800 kronor, att utgå i den mån sådant kan vara erforderligt.

Sedan Riksdagen jemväl för innevarande år beviljat ett anslag å

50,000 kronor att användas till aflöning och underhåll af särskild polisstyrka

på landet, der sådan kan af förhållandena påkallas, äfvensom

till belöningar för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande

eller gripande, hafva från Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i länen inkommit framställningar om delaktighet i detta anslag

med belopp, som sammanlagdt öfverstiga den anvisade summan; Och

då således detta anslag fortfarande visat sig vara af behofvet påkalladt,

hemställer jag, att Eders Kongl. Magt täcktes föreslå Riksdagen att

äfven för år 1887 ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett extra

anslag af 50,000 kronor, att användas till aflöning och underhåll af

särskild polisstyrka på landet, der sådan kan af förhållandena påkallas,

äfvensom till belöningar för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares

efterspanande eller gripande.

Om denna framställning bifalles, lärer Eders Kongl. Maj:t, i likhet

med hvad förut egt rum, vilja förständiga vederbörande länsstyrelser

att, hvad beträffar anslaget till särskild polisstyrka på landet, bidrag

företrädesvis tilldelas kommuner, hvilka sjelfva vilja lemna motsvarande

tillskott, eller der landsting eller enskilde äro villige att för ändamålet

bidraga, samt att undantag härifrån endast må medgifvas i särskilda

fall, då behofvet af förstärkt polisuppsigt finnes oafvisligt och bidrag

till bestridande af kostnaderna derför icke kan erhållas.

Väg- och vattenbyggnadsstaten.

I sin underdåniga skrifvelse den 23 November 1885 har Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen hemstält dels att, för tillsynen öfver statens

jernvägsbyggnader måtte för år 1887 äskas enahanda belopp, 20,000

[22.]

Särskild

polisstyrka

på landet.

s. 62 Kontrollera mot PDF

[23.]

Tillsynen

öfver statens

jernvägsbyggnader.

[24.]

Arfvode åt

eu extra byråingeniör.

[25.]

Anslag till

ny laboratoriebyggnad.

62 Sjette liufvudtiteln.

kronor, som hittills varit af Riksdagen dertill anvisade, dels ock att,

i likhet med hvad för innevarande år blifvit af Riksdagen bestämdt,

ett arfvode af 3,000 kronor måtte för år 1887 begäras åt en extra

byråingeniör hos bemälda styrelse för granskning af odlingsplaner.

Med biträdande af hvad sålunda hemstälts och under erinran,

hvad angår det för innevarande år anslagna belopp af 20,000 kronor för

tillsynen öfver statens jern vägsbyggnader, att detta blifvit af Eders

Kongl. Maj:t fördeladt på samma sätt som enahanda anslag under

föregående år, tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen

att äfven för år 1887 anvisa på extra stat och ställa till Eders

Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af 20,000 kronor, att användas

för anordnande under samma år af tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader;
samt

att likaledes på extra stat för år 1887 bevilja till Eders

Kongl. Maj:ts förfogande 3,000 kronor till bestridande af arfvode åt

den för granskning af vattenaflednings- och odlingsplaner hos Vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen anstälde extra byråingeniör en.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmanna
näringar.

År 1876 inkom läraren i kemi vid Ultuna landtbruksinstitut, professoren

H. von Post, med anmälan till institutets styrelse att, då antalet

elever derstädes så tillvuxit, att det vanligen uppginge till 50,

institutets laboratorium, ursprungligen beräknadt för ett antal af endast

24 elever, vore så trångt och dessutom med afseende å inredning

olämpligt, att det varit förbundet med stor svårighet att ordna elevernes

arbeten.

Vid öfvervägande af denna fråga ansåg institutets styrelse, att det

ej skulle leda till ändamålet att utvidga den gamla laboratoriebyggnaden,

som, ursprungligen uppförd och begagnad till bostad för institutets

lärare, då mera vore både bristfällig och, såsom varande af trä,

eldfarlig samt förty i hög grad otjenlig till laboratorium. På grund

häraf, och då styrelsen fann enda utvägen att tillgodose institutets

behof i detta hänseende vara att uppföra en alldeles ny laboratorie
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Sjette liufvudtiteln. 63

Ijjg-gnad af tegel, lät styrelsen upprätta ritningar och kostnadsförslag

till eu dylik byggnad, hvilket kostnadsförslag slutade å 34,965 kronor.

Då . derjemte medel erfordrades till inredning, bord och bänkar samt

tillökning af det äldre laboratoriets olikartade inventarier, anhöll styrelsen,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition

om ett anslag för berörda ändamål af 38,000 kronor.

L an dtbruk s ak a de mien s förvaltningskomité, som hördes öfver styrelsens

framställning, vitsordade behofvet af ett förbättradt eller nytt

laboratorium vid Ultima, men ansåg att med hänsyn till det omfång,

hvari den kemiska undervisningen vid institutet finge enligt stadgarna

för institutet meddelas, den föreslagna byggnaden vore vidlyftigare än

som för ändamålet kräfdes; och ehuru elevantalet uppginge, såsom

förut nämnts, till “omkring 50, behöfde laboratoriet dock enligt komitens

åsigt .icke anordnas för att samtidigt inrymma samtlige eleverne,

då undervisningen icke torde vid samma tid meddelas åt dem alla.

Dessutom fann förvaltningskomitén det för inredningen och tillökningen

af inventarier afsedda belopp vara allt för knappt och icke böra beräknas

lägre än 6,000 kronor.

Med afseende å hvad förvaltningskomitén sålunda anfört, fann äfven

Eders Kongl. Magt vid ärendets föredragning den 15 December

1876 framställningen icke föranleda någon åtgärd.

Sedan styrelsen för institutet derefter, med ledning af de gjorda

anmärkningarna, låtit .genom stadsbyggmästaren C. A. Ekholm utarbeta

nya ritningar med tillhörande beskrifning och kostnadsförslag, inkom

styrelsen i September 1879 med en ny framställning i ämnet till Eders

Kongl. Maj:t; och uppgafs redan då, att laboratoriebyggnaden vore så

förfallen, att den icke någon längre tid kunde begagnas utan reparationer,

som åter måste förorsaka betydliga kostnader, hvilka blefve

alldeles bortkastade, då byggnaden i fråga i alla händelser blefve för

det afsedda ändamålet oduglig.

Det då åberopade förslaget var uppgjord t med hänsyn till att utrymme

bereddes lör 30 laboranter samt bostad åt assistent och vaktmästare

och slutade å eu kostnadssumma af 32,000 kronor. Deri voro

dock ej inberäknade utgifterna för åtskilliga inredningsarbeten och ej

heller kostnaden för gas- och vattenledning, hvilket sistnämnda kostnadsbelopp

ej kunde bestämmas förr än visshet erhållits om hvad som

kunde begagnas af de uti det gamla laboratoriet befintliga rörledningar.

Landtbruksakademiens förvaltningskomité yttrade i underdånigt

utlåtande häröfver al den 21 Oktober 1879, att den då aflemnade planen

för den nya laboratoriebyggnaden vore, hvad anordningarna i det

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Sjette hufvudtiteln.

hela beträffade, ändamålsenlig så väl för elevernes undervisning som

till fyllande af behofvet för''den vid Ultima då föreslagna agrikulturkemiska

station. Som vid granskningen af det för byggnaden uppgjorda

kostnadsförslag några anmärkningsvärda anledningar till erinringar

icke förekommit, tillstyrkte derför förvaltningskomitén, att anslag

måtte begäras bos Riksdagen till ifrågavarande för institutet högeligen

behöfliga byggnad, att uppföras i enlighet med de uppgjorda

ritningarna och med iakttagande af vissa utaf komiténs ledamot, majoren

A. W. Edelsvärd, gjorda erinringar, hvilka väsentligast anginge

sättet för anordnande af ventilationen utaf lokalerna. _ Äfven

öfverintendentsembetet bar numera afgifvit yttrande öfver de till sistnämnda

förslag börande ritningar och kostnadsförslag och dervid i

hufvudsakliga delar biträdt majoren Edelsvärds åsigter om desannna.

Sistberörda framställning ansåg emellertid Eders Kongl. Maj:t då

icke böra vinna afseende; och äfven under de följande åren i enahanda

syfte gjorda framställningar hafva icke föranledt till någon Eders

Kongl. Maj:ts åtgärd.

Nu bar styrelsen för Ultima landtbruksinstitut i skrifvelse den

17 Oktober 1885 åter förnyat sin framställning om anslag till uppförande

af laboratoriebyggnad vid institutet i enlighet med förenämnda,

af stadsbyggmästaren Ekholm uppgjorda ritningar med tillhörande beskrifning

och kostnadsförslag. Deruti erinrar styrelsen om det till

följd af det ökade antalet af elever vid institutet alldeles otillräckliga

utrymmet inom laboratoriet samt framhåller tillika dels, att de bristfälliga

anordningarna med afseende å luftvexlingen gjort laboratoriet

till en för lärare och elever i sanitärt hänseende synnerligt skadlig

vistelseort, dels ock att de bostadslägenheter, som äro inrymda uti

den nuvarande laboratoriebyggnaden, äro så osunda, att de nästan kunna

sägas vara obeboeliga, hvarjemte dessa lägenheter, då byggnaden är

uppförd af trä, äro särdeles farliga att bebo.

I samma skrifvelse förnyar styrelsen jemväl sin förut under flera

år gjorda framställning om anslag till fyllande af åtskilliga andra behof

vid institutet och begär i sådant afseende till inlösen af den s. k.

Fjällstugan 3,000 kronor, till reparation af samma byggnad 1,000

kronor, till byggnad för mjölkhushållningen vid Kungsängen 2,800

kronor, till stall å Kungsängen 4,950 kronor och till vedbodar åt de

enskilda hushållen 965 kronor. Den känbaraste bristen i anordningarna

vid institutet uppgifver styrelsen dock vara saknaden af en lämplig

laboratoriebyggnad.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Sjette lmfvudtiteln.

De af styrelsen för Ultima landtbruksinstitut allt sedan år 1876

gjorda framställningar om beredande af medel till uppförande af

en ny laboratoriebyggnad för den kemiska undervisningen hafva hittills

icke lyckats göra sig gällande, emedan än vigtigare behof ansetts

böra först tillgodoses. Emellertid torde nu ej längre kunna anstå

med förevarande fråga. Den gamla byggnaden förfaller allt mer och

mer och blifver, snart sagdt hvarje dag, mindre tjenlig att motsvara

tidens fordringar på en för den kemiska undervisningens rätta bedrifvande

erforderlig lokal.

Det otillfredsställande skick, hvari laboratoriet befinner sig, har

jemväl ådragit sig Riksdagens senast församlade revisorers uppmärksamhet,

på sätt deras derom afgifna inför Eders Kongl. Maj:t den 16

Oktober nästlidna år föredragna berättelse gifver vid handen.

Att byggnaden icke genom reparationer kan bringas i ett tidsenligt

skick, torde äfven vara utredt. Icke heller behöfver denna

fråga vara beroende på frågan om landtbruksläroverkens omorganisation,

hvilken jag hoppas snart få underställa Eders Kongl. Maj:ts nådiga

pröfning, enär, huru sistnämnda angelägenhet än ordnas, en laboratoriebyggnad

vid Ultima dock kommer att erfordras. Enligt planen

för densamma, mot hvilken några väsentliga anmärkningar numera icke

förekommit, skulle kostnaden belöpa sig till 32,000 kronor, men derutöfver

erfordras medel till åtskilliga inredningsarbeten och anskaffande af inventarier

utöfver de i det gamla laboratoriet användbara. För dessa

utgifter, som synas komma att uppgå till ett belopp af omkring 6,000

kronor, har jag trott att tillgång skulle kunna beredas af tillgängliga

besparingar.

Hvad öfriga af styrelsen för institutet ifrågasatta anslag beträffar,

torde möjligen ett eller annat af dem vid en slutlig organisation af

institutet befinnas ej böra ifrågakomma, och åtminstone synes med

frågan om dessa anslags beviljande böra anstå till dess en sådan organisation

blifvit definitivt bestämd.

Jag inskränker mig alltså till att hemställa,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, för uppförande

af ny byggnad för laboratoriet vid Ultima landtbruksinstitut, på

extra stat för år 1887 anvisa 32,000 kronor.

Bill. till Rilcsd. Prat. 1886. 1 Sami. 1 Afä. 1 Iläft.

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

[26.]

Anslag till

anordnande a

högre under

visning i

mejerihushållning.

[27.]

Allmänna

landtbruks
möten.

[28.]

Prisbelöningar

vid

allmänna

landtbruksmöten.

[29.]

Geologiska

Undersökningarn

a.

Sjette ImfVudtiteln.

Som, efter det yttranden inkommit från hushållningssällskapen

m. fl. öfver det angående organisationen af rikets landtbruksläroverk

afgifna betänkande, utlåtande i frågan infordrats från landtbruksakademiens

förvaltningskomité, men detta utlåtande först inom någon tid lärer vara

att införvänta, har jag beträffande mejeriundervisningen i riket för

närvarande endast att i underdånighet hemställa, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, för anordnande af högre undervisning

i mejerihushållning vid Ultima och Alnarps landtbruksinstitut, jemväl för

år 1887 anvisa å extra stat ett anslag till enahanda belopp, som för

innevarande år beviljats, eller 10,000 kronor.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna
näringar.

I öfverensstämmelse med hvad af landtbruksakademien blifvit i

underdånig skrifvelse den 21 September 1885 föreslaget, tillstyrker jag,

att Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen jemväl för 1887 å extra

stat äska

såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landtbruksmöten

5,000 kronor; och

till prisbelöningar vid sådana möten för husdjur, redskap och maskiner

samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster,

10,000 kronor.

Uti underdånig skrifvelse den 21 November 1885 har chefen för

Sveriges geologiska undersökning afgifvit förslagsberäkning öfver de

under år 1887 till fullföljande af de geologiska arbetena erforderliga

medel.

Denna beräkning upptager utgifterna till 93,600 kronor. Häraf

skulle erfordras för

s. 67 Kontrollera mot PDF

Sjette hufrudtiteln.

67

Aflöning en:

Löner, arfvoden samt ersättning till tillfälliga biträden kronor 51,450.

Fältarbetena:

Rese- och traktamentsersättning, inköp af verktyg, reparationer

in. m....................................................... 19,000

Undersökningar och redogörelser, bekostade genom

särskilda anslag ............................................. 5,000 04 000

Byråafdelning en:

Inventarier, arbetsmateriel m. in. ......................................... » 2,000.

Biblioteket och samlingarna:

Inköp och underhåll af böcker, kartor och samlingar,

fraktkostnad m. m.................................................................. » 2,000.

Kart- och boktrycket:

Tryckning af geologiska kartblad och öfriga kartor,

beskrifningar och uppsatser, ritning af diverse originalkartor

m. m................. » 12,400.

Värme och diverse utgifter:

Omkostnad ........................................................... » 1,750.

Summa kronor 93,600.

Till bestridande af dessa utgifter har chefen ansett kunna påräknas

behållning genom försäljning af kartor 600 kronor, ersättning

af statsmedel för postbefordran 500 kronor samt anslag från hushållningssällskapen

i Blekinge, Hallands samt Göteborgs och Bohus län

5,000 kronor, eller sålunda tillsammans 6,100 kronor.

Skilnaden mellan utgiftssumman 93,600 kronor och det påräknade

inkomstbeloppet 6,100 kronor eller 87,500 kronor utgör det belopp,

som chefen för undersökningen antager böra för 1887 hos Riksdagen

äskas; och öfverskjuter sistnämnda summa med 1,500 kronor hvad

som för innevarande år af Riksdagen anvisats.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Sjette lmfvudtiteln.

Uti deri för detta år faststälda staten för geologiska undersökningen

uppgå aflöningarna till 50,150 kronor, hvaremot i förslagsberäkningen

motsvarande post uppförts till 51,450 kronor. Enligt hvad chefen

upplyser beror skilnaden derpå, att ett ålderstillägg ansetts böra från

och med år 1887 tilläggas eu geolog, att en biträdande geolog från

samma tid borde åtnjuta förhöjning i arfvodet med 300 kronor, och

att såsom ersättning till tillfälliga biträden beräknats 500 kronor mera

än för detta år. I afseende å sistnämnda belopp tillåter jag mig dock

anmärka, att någon utredning till stöd för detsamma icke förebragts.

Dessutom förekommer i afseende å förslagsberäkningen att någon nedsättning

torde kunna ske ej mindre i det till rese- och traktamentsersättning

samt inköp af verktyg, reparationer m. m. upptagna beloppet,

19,000 kronor, än äfven i posten 12,400 kronor för kart- och boktrycket,

hvilken utan uppgifven anledning höjts utöfver det för 1886

till samma ändamål i staten uppförda belopp.

Det belopp, som utöfver de af chefen påräknade tillgångarna synes

vara tillräckligt till betäckande af utgifterna för år 1887, torde

efter iakttagande af de angifna nedsättningarna skäligen kunna beräknas

till 86,000 kronor, eller enahanda belopp, som för detta år af

Riksdagen anvisats; och jag tillstyrker derför, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen

att, för fortsättande under år 1887 af de geologiska undersökningarna

och utgifvande af derpå grundade kartor, afhandlingar och

uppsatser, bevilja ett extra anslag för samma år till belopp af 86,000

kronor.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

[30.]

En andre

undervisare i

husslöjd och

en elev.

På grund af derom utaf landtbruksakademien gjord framställning

hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes, i likhet

med hvad förut egt rum, föreslå Riksdagen att på extra stat för år

1887 anvisa:

till anställande af en andre undervisare i husslöjd och en elev, hvilken

bör åtfölja endera af undervisande i husslöjd, för att af denne

handledas och utbildas, så att han må kunna såsom lärare i husslöjd

användas, 3,500 kronor.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Sjette kufvudtiteln.

69

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

[31.]

Jag tillstyrker i underdånighet nådig framställning till Riksdagen Berpkoiorna i

att, i likhet med hvad under nästlidna och flera föregående år varit FlhFåiun.°Ch

förhållandet,

under vilkor att bergsskolorna i Filipstad och Falun med dertill hörande

skolor för bergsarbetare komma att jemväl under år 1887 fortsätta

sin verksamhet i enahanda omfång och utsträckning som hittills,

hvarom Eders Kongl. Maj:t torde vilja genom inspektion af sakkunnigperson

sig förvissa, å extra stat för samma år anvisa ett belopp af

14,000 kronor, att till brukssocietetens fullmägtige i jernkontoret utbetalas.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

[32.]

I särskilda underdåniga skrivelser af den 1 nästlidne December r^attningjor

har statskontoret till ersättande anmält följande af statskontoret för- a reVgjorda”

skotterade belopp, nemligen: förskott.

till arfvoden samt resekostnads- och traktamentsersättning

åt ledamöterne och sekreteraren i den af Eders Kongl.

Maj:t den 9 Maj 1884 för afgifvande af förslag till

lagstadganden rörande vilkoren för stenkolsfyndigheters

eftersökande och bearbetande tillsatta komité,

äfvensom till åtskilliga komiténs utgifter och till tryckning

af dess betänkande, tillhopa ........................ kronor 7,078: 73

och

» arfvoden samt resekostnads- och traktamentsersättning

åt ledamöterne och sekreteraren i den af Eders Kongl.

Maj:t den 23 Maj 1884 för utredning af frågan om

åvägabringande af ångfärjeförbindelse mellan Sverige

och Seland förordnade komité samt för bestridande af

komiténs utgifter, tillhopa................................................... 1,426: 31.

Summa kronor 8,505: 04.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Sjette lmfvudtiteln.

Med anledning häraf hemställer jag att Eders Kongl. Maj:t, med

tillämpning af grundsatsen om anslags bestämmande till jemnt tal af

kronor, täcktes föreslå Riksdagen att, till betäckande af omförmälda af

statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, anvisa ett extra anslag af

8,506 kronor.

Allmänna arbeten af beskaffenhet, att deras utförande

kontrolleras af Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som i underdånig skrifvelse

den 23 November 1885 öfverlemnat generalförslag beträffande beloppet

af de statsbidrag, som styrelsen ansåge böra begäras till understödjande

af allmänna väg- och vattenbyggnadsarbeten, har deruti anfört:

att, i fråga om fonden till understöd för anläggning af nya samt

förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar,

styrelsen, enär behofvet af denna fond fortfarande vore större, än att

alla sådana vägföretag, som af kommuner beslutits eller dem af vederbörande

myndigheter blifvit ålagdt att utföra, kunde med bidrag hugnas

omedelbarligen efter det ansökningar derom inkommit, utan i följd

häraf flera angelägna arbeten måste i afbidan på tillgångar till deras

understödjande uppskjutas, ansåge sig hafva grundade skäl hemställa,

att samma belopp, som för innevarande år anvisats, måtte af Riksdagen

härtill äskas äfven för år 1887, eller 500,000 kronor; att, vidkommande

anslaget till understödjande af brobyggnader och mindre hamnbyggnader

samt upprensning af åar och farleder, styrelsen, ehuru, att döma

af inkomna planer för arbeten af dessa slag, behofvet af understöd till

mindre hamnbyggnader för tillfället syntes minskadt, likväl funne sig,

enär anspråken på anslag till nya brobyggnader i stället ökats, icke

kunna föreslå någon minskning för år 1887 i det för detta år bestämda

beloppet af denna fond, utgörande 100,000 kronor; och att,

oaktadt den för 1885 anvisade fond till understödjande, medelst anslag

utan återbetalningsskyldighet, af torrläggning utaf sådana vattensjuka

marker, som utan att kunna med fördel odlas sprida frostskador öfver

omgifvande nejd, icke blifvit till hela sitt belopp, 100,000 kronor, tagen

i anspråk, styrelsen dock trodde det icke vara skäl att föreslå någon

minskning för år 1887 af det jemväl för innevarande år till förut

nämnda belopp af 100,000 kronor bestämda ifrågavarande anslag.

Då jag, lika med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anser någon

ändring i de anslagssummor, hvarom nu är fråga, icke böra ifråga
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Sjette hufvudtiteln.

komma, tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen

att för år 1887 ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande följande

belopp, nemligen:

till bidrag för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af

backiga eller eljest mindre göda vägar, 500,000 kronor;

[33.]

Anläggning

m. m. af vägar.

[34.]

till understödjande af brobyggnader och mindre hamnbyggnader samt Brobyggnader

upprensning af åar och farleder, 100,000 kronor, samt håmnbyggna
der

m. m.

till understödjande, medelst anslag utan återbetalning sskyldighet, af

torrläggning utaf sådana vattensjuka marker, som utan att kunna med fördel

odlas sprida frostskador öfver orngifvande nejd, 100,000 kronor;

och hemställer jag tillika, att Eders Kongl. Maja i afseende å

vilkoren för erhållande och tillgodonjutande af nu nämnda statsbidrag

samt angående kontrollen derå, att faststälde planer varda vid arbetenas

utförande följda, måtte föreslå Riksdagen att bibehålla de allmänna

vilkor och bestämmelser, hvilka nu äro gällande och finnas intagna i

Riksdagens skrivelser den 27 April 1881 (N:o 69) och den 11 Juni

1883 (N:o 67).

I enlighet med den af Eders Kongl. Maj:t den 11 December 1885

beslutade proposition till Riksdagen i fråga om beviljande af anslagför

iståndsättande och förstärkande af Skanörs hamn bör för ändamålet

under sjette hufvudtiteln på extra stat för år 1887 upptagas ett anslag

af 20,000 kronor.

Slutligen torde jag här böra erinra, att enligt 1883 års Riksdags

af Eders Kongl. Maj:t gillade beslut en särskild fond bildats med

ändamål att genom lån understödja odling af sänka trakter, till

hvilken fond från och med år 1884 till och med år 1888 ej mindre

ingå de till statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån, än

äfven af Riksgäldskontoret i mån af behof öfverlemnas medel till så

stort belopp, som jemte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras

till fyllande af högst 1,000,000 kronor årligen; och har från

denna fond under år 1885 beviljats lån till belopp af ej mindre än

967,500 kronor.

[35.]

Frostminsk
ningsföretag.

[36.]

Skanörs hamn.

[37.]

Odlingslåne
fonden.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Sjette liufvndtiteln.

[38.]

Anslag till

nya byggnader

och an*

läggningar

samt ny materiel

vid statens

jernvägar.

Statens jernvägstrafik.

Styrelsen för statens jernvägstrafik har i underdånig skrifvelse den

22 December 1885 hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till innevarande

års Riksdag göra framställning, att för tillgodoseende af trafikens

fordringar och statsbanornas vederbörliga utrustning följande

belopp måtte beviljas, nemligen:

till nya byggnader och anläggningar........................ kronor 400,000: —

» anskaffning af ny materiel, bestående af 10

lokomotiv, 50 personvagnar och 200 godsvagnar,

1,500,000 kronor,

med en tredjedel för hvartdera af åren 1887,

1888 och 1889 och sålunda för år 1887 med » 500,000: —

samt

)) ''anbringande af kontinuerliga bromsar, gaslysning

och förbättrad värmeledning å den äldre

materielen samt till inköp af nya inventarier » 100,000: —-

tillsammans kronor 1,000,000: —

att utgå under år 1887.

Till närmare upplysning om de anläggningar och nybyggnader,

hvartill anslaget å 400,000 kronor skulle användas, innehåller styrelsens

ofvanberörda skrifvelse följande:

»De nya anläggningar, som under sagda år böra komma till utförande,

äro följande, för hvilka vid hvarje post den beräknade kostnaden

är utsatt, nemligen vid

Östersund:

Ange:

tillbyggnad af vagnreparationsverkstaden

öfver trenne spår, enär i

mån som materielen blifver äldre flere

vagnar på en gång behöfva intagas till

reparation..................................................kronor 16,000: —

fullbordande af lokomotivstallet

jemte anbringandet derstädes af en

ny vattencistern med tillhörande rörledningar

................................................... » 13,000: —

tillbyggnad af lokomotivstallet

med tvenne stallrum............................. » 16,000: —

transport kronor 45,000: —

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Bollnäs:

Horndal:

Stockholms Norra

Värtan:

Simonstorp:

Norrköping:

Norsholm :

Bih. till Bifall.

Sjette hufvudtiteln.

transport kronor

fullbordande af lokomotivstallet

medelst tillbyggnad af tvenne stallrum »

utvidgning af spårsystemet, för

underlättande af vagnflyttningar och

erhållande af ett nytt afställningsspår

för vagnar.................................................. »

utvidgning af spårsystemet, hvilket

arbete är till följd af den tilltagande

rörelsen å denna station högst

behöfligt och, under förutsättning att

Stockholms stad kostnadsfritt upplåter

den nödiga marken, betingar eu

kostnad af............................................... »

tillbyggnad af 5 de distriktets

förrådshus, som saknar nödigt utrymme

för förvarande af det efter

hand ökade förrådet af inventarier

och reservdelar till rörliga materielen »

uppsättning å kolupplagsplatsen

af bockställningar samt utläggning på

dessa af lätta spår med vexlar och

vändskifvor, för underlättande af kolens

lossning från fartyg .................... »

uppförande af en källare till förvaring

af de oljor, som i större partier

inköpas för jernvägens behof,

samt utläggning af ett ditledande stickspår

...............1............................................. »

utvidgning af spårsystemet för

den allt mera tilltagande träkoltrafi
kens

behof................................................... »

utläggning af tvenne föreningsspår

vid hamnen för underlättande af

vagnflyttningar......................................... »

utläggning af ett spår vid hamnen

för placering af vagnar, som föra

transport kronor

Prot. 1886. 1 Sami. 1 Afl. 1 Saft.

45,000: —

12,000: —

6,000:

23,000: —

18,000:

22,000:

12,000:

4,000:

3,200:

145,200: —

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Mjölby:

Tranas:

Nässjö:

Alf vesta:

Sösdala :

Habo:

Falköping:

Stenstorp:

Carlsby:

Hallsberg:

Sjette hufrudtlteln.

transport kronor 145,200: —

gods till eller från fartyg å Göta

kanal .......................................................... » 3,100: —

tillbyggnad af godsmagasinet,

som numera saknar nödigt utrymme » 4,000: —

d:o d:o » 2,400: —

d:o d:o » 4,000: —

tillbyggnad af lokomotivstallet

med tvenne stallrum................................. » 10,000: —

utläggning af ett ytterligare sidospår

för underlättande af tågmöten,

enär för närvarande endast ett genomgående

sidospår finnes......................... y> 10,500: —

nedläggning af en rörledning till

vattentornet från några högre belägna

källor, för att medelst naturligt tryck

erhålla vatten för lokomotivens behof

och sålunda bespara pumpningskost
naderna.

...................................................... » 7,500: —

omläggning af landsvägen vid

östra ändan af stationen samt byggande

af en vägport under spåren,

allt till beredande af en obehindrad

samfärdsel emellan den å ömse sidor

om banan boende befolkningen, hvilken

samfärdsel är särdeles liflig och

nu eger rum å en vägöfvergång i banans

plan, der den ofta måste af brytas,

då bantåg ankomma eller afgå

samt då vagnflyttningar pågå............... » 13,000: —

förlängning af stickspåret vid

lastkajen till vinnande af nödigt utrymme

för vagnars placerande............ » 3,000: —

utläggning af ett för vagnplacering

behöflig! stickspår........................... » 2,000: —

uppförande af ett nytt stationshus

af tegel, enär det nuvarande hvarken

hvad utrymme eller inredning an
transport

kronor 204,700: —

s. 75 Kontrollera mot PDF

Sjette lrafrudtiteln.

75

Porla:

Kristinehamn:

transport kronor 204,700: —

går motsvarar den allt mera tilltagande

rörelsens fordringar; skolande,

om detta anslag beviljas, det gamla

af trä byggda stationshuset flyttas till

en närbelägen plats och inredas till

boställslägenheter för en del station s
betjening,

som nu saknar sådana ......

uppförande af eu byggnad, innehållande

vänt- och expeditionsrum

in. m. samt afsedd att användas under

den tid af året, då allmänheten

begagnar sig af Porla helsobrunn......

uppförande af en expeditionsbyggnad

för maskinafdelningens behof

i närheten af förrådshuset och

reparationsverkstaden..............................

tillbyggnad af stationshuset för

beredande af expeditionslokaler för

ban- och trafikafdelningarna, hvarigenom

dessa expeditioner, såsom önskligt

vore, komme i jernvägens omedelbara

närhet och hyresbeloppet för

dylika lokaler inne i staden inbesparades

........................................................

» 75.000: —

).'' 5,000: —

d21,000: —

» 5,000: —

För diverse nya byggnader och anläggningar, som

nu icke kunna uppgifvas, men som erfarenheten visat

behöfva företagas mellan riksdagarne, upptages ett belopp

af......................................................................................... » 89,300: —

uppgående således det för år 1887 behöfliga beloppet

för nybyggnader till ....................................... kronor 400,000: —.»

Beträffande de erforderliga anslagen till ny materiel och inventarier

har styrelsen anfört:

»Ehuru den rörliga materiel, till hvars anskaffande såväl det för

år 1886 beviljade extra anslag som äfven de för Bräcke—Sollefteåbanan

och Hudiksvall—Ljusdals jernväg särskild! beräknade och be
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Sjette hufvud titeln.

viljade medel afsetts, till följd af derom upprättade kontrakt kommer

att under ofvannämnda år från inhemska verkstäder levereras, så nödgas

styrelsen ändock hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla

behofvet af en ytterligare förstärkning af nämnda materiel. Erfarenheten

har nemligen till fullo visat, att kostnaderna för materielens

underhåll i betydlig grad stiga, om ej till afställande i revision och

reparation ett tillbörligt öfverskott af lokomotiv och vagnar finnes utöfver

den mängd deraf, som behöfves i den dagliga trafiken, så att de

smärre reparationer, ommålningar och dylikt, som erfordras, kunna företagas

i rätt tid; och då nu antalet af till sådana reparationer anmälde

vagnar, hvilka ej för ändamålet kunnat tagas ur trafik, på senare tiden

flere gånger uppgått ända till 140 personvagnar och inemot 3,000 godsvagnar,

samt vidare ett liknande förhållande, om ock i mindre grad,

gör sig gällande äfven angående lokomotiven, måste styrelsen befara

omöjligheten att upprätthålla den tillbörliga ekonomien i afseende

på materielens underhåll, om ej en lämplig ökning af densammas styrka

kan ernås. Så önskvärd! det än vore, att denna tillökning kunde med

snaraste vinnas, måste den dock rättas efter det tillgängliga verkstadsutrymmet,

och på grund af bristen i detta hänseende — angående

hvilken styrelsen i underdånighet anhåller att få afgifva särskild!

betänkande — anser hon det lämpligast, att den anförda förstärkningen

af materielen sker successivt under tre års tid sålunda, att årligen anskaffas

3 å 4 lokomotiv samt ungefär 15 personvagnar och 70 godsvagnar

till en sammanlagd kostnad af 500,000 kronor.

De åtgärder för de resandes säkerhet och beqvämlighet, som genom

införandet af kontinuerliga bromsinrättningar samt gaslysning och förbättrad

uppvärmning i vagnarne under de sista åren vidtagits å statens

jernvägar, hafva varit af sådant gagn, att styrelsen anser fullföljandet

af dessa inrättningars anbringande äfven på den äldre materielen vara

synnerligen önskvärd!, och uppskattar styrelsen den för sådant ändamål

erforderliga summan under år 1887 till 50,000 kronor.

För anskaffandet af nya inventarier är under år 1887 en summa

af äfvenledes 50,000 kronor af behofvet påkallad, hvarvid dock afses

från all inköpskostnad för inventarier af mindre styckevärde för de

olika afdelningarnas behof, hvilka styrelsen i underdånighet anhåller

få af trafikmedel inköpa och sålunda i detta afseende likställa med förbrukningsvar

or».

Trafikstyrelsens hemställan om ett särskilt anslag å 100,000 kronor

för anbringande af kontinuerliga bromsar samt gas- och värmeledning

i vagnarne och till inköp af en del nya inventarier anser

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Sjette lmfYiidtitelii.

jag mig icke kunna understödja. Dessa utgifter äro nemligen, enligt

min tanke, närmast att förlikna med de omkostnader, som erfordras

för ett tillbörligt tillgodoseende af den befintliga materielens underhåll

och förbättrande samt torde derför likasom öfriga löpande utgifter böra

bestridas af årets trafikinkomster. I afseende å det begärda anslaget

å 400,000 kronor till nya byggnader och anläggningar har jag

deremot intet att erinra. Och hvad beträffar det till anskaffande af

ny rörlig materiel ifrågasatta anslaget å 1,500,000 kronor, att utgå med

en tredjedel under hvartdera af åren 1887, 1888 och 1889, torde

hvad trafikstyrelsen till stöd derför anfört innefatta fullgiltiga skäl för

ådagaläggande af detta anslagsbehof. Att, såsom styrelsen gjort, taga

hänsyn till behofven under någon längre tid, och att medel i förhållande

dertill anvisas torde medföra fördelar som icke böra lemnas ur

sigte. För fabrikanterne, hvilka kunna göra sina dispositioner med

hänsyn till en flerårig verksamhet, torde tillverkningskostnaderna kunna

ej obetydligt nedbringas. Särskildt bör under nuvarande tryckta förhållanden

inom ifrågavarande fabrikation icke lemnas obeaktadt det

tillfälle till verksamhet, som beredes våra verkstäder, derest anslag nu

på en gång beviljas. I likhet med hvad förut skeft, lärer anslaget till

anskaffandet af ny materiel böra uppföras i riksstaten utom hufvudtitlarne.

Jag tillstyrker alltså i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att bevilja

dels å riksstatens sjette hufvudtitel på extra stat för år 1887 till

utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens jernvägstraffk

400,000 kronor; och

dels å riksstaten utom hufvudtitlarne till anskaffande af ny rörlig

materiel vid statens redan trafikerade jernvägar ett extra anslag å 1,500,000

kronor, att utgå med en tredjedel under hvartdera af åren 1887, 1888

och 1889, och således under år 1887 med 500,000 kronor.

Statens jernvägsbyggnader.

Uti sin förutnämnda underdåniga skrifvelse den 23 November 1885

har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen — i fråga om fortsättningen af

arbetena å stambanan Bräcke-Sollefteå, för hvilken anläggningskostnaden

beräknats till 11,250,000 kronor, hvaraf under åren 1882—1885

utgått tillsammans 8,500,000 kronor och för innevarande år anvisats

Bill. till Rilcsd. Prot. 1886. 1 Sami. 1 Afd. 1 Käft. 11

s. 78 Kontrollera mot PDF

[39.]

Anslag till

fortsättning af

arbetena å

stambanan

Bräcke—Sollefteå.

[40.]

Jernvägsanläggningen

Hudiksvall —

Ljusdal.

78 Sjette liufvudtiteln.

2,000,000 kronor — liemstält, att återstående 750,000 kronor af den

beräknade kostnadssumman måtte lins Riksdagen föreslås till utgående

under år 1887.

Jag tillstyrker alltså i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

till fortsättning af arbetena a stambanan Bräcke—Sollefteå äska af Riksdagen

ett anslag af 750,000 kronor; lärande Eders Kongl. Maj:t, på

föredragning af chefen för finansdepartementet, vilja om sättet för

anskaffande af medel härtill besluta °).

Inom kort torde jag få inför Eders Kongl. Maj:t anmäla frågan

om stambanans fortsättning från Sollefteå vidare norrut.

Slutligen anser jag mig böra erinra, hurusom Riksdagen år 1885,

med bifall till Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition om inköp

för statens räkning af Hudiksvalls jernvägsaktiebolags jernväg emellan

Hudiksvall och Näsviken, beviljat och stält till Eders Kongl. Maj:ts

förfogande för jernvägens inköpande och dess ombyggande till bredspårig

samt utsträckande till norra stambanan vid Ljusdal och förseende

med rörlig materiel 4,623,300 kronor och deraf anvisat till utgående

under år 1887 ett belopp af 2,350,300 kronor.

Hvad föredragande departementschefen i ofvan

berörda hänseenden hemstält och föreslagit täcktes

Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af Statsrådets

öfrige ledamöter, i nåder gilla med befallning tillika,

att utdrag af detta protokoll skulle till finansdepartementet

öfverlemnas till ledning vid författandet af

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

statsverkets tillstånd och behof.

In ficlem:

Aug. Alströmer. *)

*) Se bil. till statsverkspropositionen: »Finansplanen».

Stockholm, K. L. Beckman, 1886.

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Sjunde hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i Statsrådet ä Stockholms slott den 11

Januari 1886.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptandeh,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve

Ehrensvård,

Statsråden: Loven,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Röding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Sedan de till andra, tredje, fjerde, femte och sjette hufvudtitlarne

hörande frågor blifvit af vederbörande departementschefer föredragna,

anhöll departementschefen, Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

att få anmäla de frågor, som tillhörde regleringen af sjunde

hufvudtiteln, samt anförde dervid beträffande anslagstitlarne:

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sjunde hufvudtiteln.

Ordinarie anslag.

Postverket.

[1-]

Postverket.

»De för innevarande år af Eders Kong]. Maj:t faetstälda utgifts
-

aflöningsstaten .....

öfvergångsstaten ..

indragningsstaten

pensionsstaten .....

omkostnadsstaten

oförutsedda utgiftei

................... kronor 2,272,800

—

9,400

—

................... 11

8,540

—

................... 11

73,490

—

.................. ti

3,223,500

—

68,000

m............. n

38,770

—

Summa kronor 5,694,500

—

I den underdåniga skrifvelse af den SO November 1885, som

innefattar Generalpoststyrelsens förslag till stater för postverket för år

1887 och hvilken, med afseende å de omfattande utredningar och framställningar,

densamma upptager, torde böra biläggas detta protokoll *

för att i sin helhet komma till Riksdagens kännedom, har Generalpoststyrelsen

till eu början beträffande

Aflöningsstaten

anfört, att de lönestater för postverket, hvilka år 1873 faststäldes, i

väsentliga delar ännu voro oförändradt gällande, oaktadt den utomordentliga

tillväxt, posttrafiken sedan dess erhållit, och att, sedan numera

de ekonomiska svårigheter, hvarmed postverket under en följd

af år haft att kämpa, blifvit öfvervunna och den länge eftersträfvare

nedsättningen i det allmänna brefportot från 12 till 10 öre genomförts,

tiden syntes vara inne att tillgodose det behof, som förefunnes, af en

allmännare löneförbättring för de vid postanstalterna anstälde tjenstemännen.

Efter de partiella förändringar, som vid några tillfällen vidtagits

i de år 1873 faststälda staterna och hvilka hufvudsakligen afsett att

bereda ökade förmåner i ålderstillägg åt de svagast aflönade bland de

* Se bil. 1 vid detta protokoll.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 3

ifrågavarande tjenstemännen, upptaga postverkets stater för de tjensteman,

som beröras af Generalpoststyrelsens föreliggande förslag, följande

löneförmåner, nemligen för

af

11

postförvaltare:

Lön.

Tjenstgörings-

penningar.

Summa.

lista

aflöuingsklassen .....................

3,000

— 1,000

—

4,000

—

2: dra

dito .....................

2,700

— 900

—

3,600

—

3: dj e

dito .....................

2,250

— 750

—

3,000

—

4:de

dito .....................

1,800

— 600

—

2,400

--

5:te

6: te

dito ....................

dito, till hvilken sist-

1,350

— 450

—

1,800

--

nämnda klass från

och med 1885 års

början uppflyttats

de förutvarande

postförvaltarne af

kontrollörer

dito

dito

postexpeditörer

dito

hvartill komma

postexpeditörer

efter 5 års och

biträdande posttjenstemän :

af lista lönegraden

2:dra dito

3:dje dito

lista dito

2:dra dito

ii

1,200: —

400: —

1,600:

2,700: —

900: —

3,600:

2,250: —

750: —

3,000:

1,800: —

600: —

2,400:

1,200: —

400: —

1,600:

900: —

300: —

1,200:

af båda lönegraderna ålderstillägg med 300 kronor

600 kronor efter 10 års väl vitsordad tjenstgöring.

Härjemte åtnjuta de postexpeditörer, som äro anstälde ijernvägspostkupé,

traktamente, hvilket dock är afsedt att endast utgöra ersättning

för de ökade utgifter, som föranledas af vistelsen på resande fot,

samt öfrige ofvan uppräknade tjenstemän uppbördsprovision och inkomst

af sportler, hvilken inkomst emellertid, såsom af Generalpoststyrelsens

skrifvelse framgår, är stadd i starkt nedgående.

Generalpoststyrelsen, som icke ifrågasätter någon ändring i aflöuingsvilkoren

för de till lista klassens postförvaltare hörande postdirektörerna

i Stockholm och Göteborg, hemställer, att för öfrige omförmälde

tjenstemän löneförbättring måtte beredas sålunda,

att den återstående postförvaltaren inom lista löneklassen, postdirektören

i Malmö, samt föreståndarne för 2:dra, 3:dje och 4:de klassernas

postkontor äfvensom kontrollörerna af olika lönegrader berättigas

att undfå ålderstillägg med 500 kronor efter fem och 1,000 kronor

efter tio års väl vitsordad tjenstgöring;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sjunde hufvudtiteln.

samt att föreståndarne för 5:te och 6:te klassernas postkontor

och postexpeditörerna dels erhålla tillskott i aflöningen å stat till belopp

af 400 kronor för postexpeditörerna af 2:dra lönegraden och 200

kronor för de öfrige, att lika med den öfriga aflöningen fördelas så,

att tre fjerdedelar deraf beräknas såsom lön och en fjerdedel såsom

tjenstgöringspenningar, dels tillerkännas förhöjda ålderstillägg, att utgå

med 400 kronor efter fem och 800 kronor efter tio års likaledes väl

vitsordad tjenstgöring;

med iakttagande att de här nämnde tjenstemännen, i hvad angår de

föreslagna ålderstilläggen, hänföras till två särskilda grupper, omfattande,

den ena postdirektören i Malmö, föreståndarne för 2:dra, 3:dje och 4:de

klassernas postkontor samt kontrollörerna och den andra föreståndarne

för 5:te och 6:te klassernas postkontor jemte postexpeditörerna, med

rätt för tjensteman inom hvardera gruppen att för åtnjutande af ålderstillägg

räkna sig till godo hela den tid, han innehaft tjenstebefattning

inom samma grupp, oberoende af huruvida han derunder förflyttats

från en till annan tjenst.

Behofvet af en allmännare löneförbättring för tjenstemännen vid

postanstalterna har länge gjort sig gällande, och då hvad nu i detta

hänseende föreslagits ingalunda kan anses öfverskrida billiga anspråk,

samt genom den utredning, Generalpoststyrelsen lemnat, synes vara

stäldt utom tvifvel, att postverket, utan rubbning i jemvigten mellan

inkomster och utgifter, förmår att bära de ökade omkostnader, som

eu dylik löneförbättring kommer att medföra, (inner jag den föreslagna

löneregleringen vara af förhållandena i hög grad påkallad, hvarföre jag

tillåter mig att på det lifligaste förorda Styrelsens ifrågavarande förslag.

Under förutsättning att detta vinner godkännande, torde, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med hvad Generalpoststyrelsen hemstält, böra

såsom vilkor för de förbättrade löneförmånerna stadgas:

att med tjenst af ifrågavarande slag ej må förenas annan tjenst

å rikets, Riksdagens eller kommuns stat — befattning i telegrafverket

likväl undantagen — ej heller annan tjenstebefattning, som tinnes vara

hinderlig för tjenstgöringen vid postverket;

att tjensteman skall vara skyldig underkasta sig icke allenast

den utvidgade och förändrade tjenstgöring, som af möjligen uppkommande

förening mellan post- och telegraftjenst kan föranledas, utan ock

den förflyttning till annan tjenstgöringsort, som kan varda honom ålagd;

att tidpunkten för de ifrågavarande tjenstemännen att komma i

åtnjutande af det dem tillerkända första ålderstillägg skall inträda, för

postdirektören i Malmö, för postförvaltare af 2:dra, 3:dje eller 4:de

löneklasserna samt för kontrollör fem år efter det han tillträdt endera

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sjunde liufvudtiteln. 5

af nu nämnda befattningar i postverkets tjenst och för postförvaltare,

tillhörande öde eller 6:te löneklasserna, samt postexpeditör fem år

efter det han tillträdt vare sig föreståndarebefattning vid fullständig

postanstalt af 5:te, 6:te eller den förutvarande 7:de klassen eller vid

dylik postanstalt å öfvergångsstat eller ock postexpeditörsbefattning;

att andra åldersti 11 ägget får tillträdas efter ytterligare fem år, allt

under enahanda vilkor, som gälla i afseende å första ålderstillägget;

att för öfrigt, hvad hvart och ett af de särskilda ålderstilläggen

angår, skall iakttagas: att tjensteman under mera än fyra femtedelar

af den femårig^ tjenstetid, som erfordras för att vinna rätt till ålderstillägget,

bestridt sin egen eller på grund af förordnande annan tjenst

inom postverket, dock att härvid ej må föras honom till last den tid,

han må hafva åtnjutit semester; att hans tjenstgöring under denna tid

skall hafva varit af beskaffenhet att kunna väl vitsordas; samt att den

högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret

näst efter det, hvarunder den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd^

dervid emellertid tjensteman inom den tjenstegrupp, som utgöres af

postdirektören i Maimö, föreståndarne för 2:dra, 3:dje och 4:de klassernas

postkontor samt kontrollörerna, bör tillgodoräknas den tid, som

före de nu föreslagna bestämmelsernas meddelande förflutit från hans

tillträde till befattning inom gruppen, samt tjensteman inom den tjenstegrupp,

till hvilken föreståndarne för 5:te och 6:te klassernas postkontor

samt postexpeditörerna höra, bör tillgodoräknas den tid, som före de

nya bestämmelsernas meddelande förflutit från hans tillträde till befattning

såsom postförvaltare af Öde eller lägre klass eller till befattning

såsom postexpeditör eller till förutvarande kontorsskrifvare- eller

resepostexpeditörsbefättning i postverkets tjenst, i ena som i ambra fallet

vare sig tillträdet till tjensten skett på grund af fullmagt, konstitutorial

eller förordnande i de fall då, med anledning af väckt fråga om indragning

eller omorganisation, endast förordnande skolat å befattningen meddelas;

att likväl tjensteman, som, då han intjenat. stadgad tid för erhållande

af ålderstillägg, redan uppnått den lefnads- och tjensteålder,

som berättigar honom till pension å postverkets stat, icke må samma

ålderstillägg tillträda;

att af ålderstilläggen tre fjerdedelar skola anses tillhöra tjenstemans

lön och en fjerdedel hans tjenstgöringspenningar;

samt att tjensteman skall, då lian uppnått 65 lefnadsår och minst

35 år varit i statens tjenst, vara förpligtad att, med oafkortad lön

såsom pension, från tjensten afgå, Eders Kong]. Maj:t eller Generalpoststyrelsen,

der det tillkommer denna att atskedet utfärda, dock

obetaget att låta med detsamma anstå, derest och så länge den pensions
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Sjunde hufrudtiteln.

berättigade pröfvas kunna i tjensteu på ett tillfredsställande sätt gagna

det allmänna och kan finnas villig att i densamma qvarstå;

skolande dylik pension utgå af samma^medel, hvarifrån pensioner

till postverkets tjenstemän hittills utbetalats.

I sammanhang härmed lärer äfven böra förklaras,

dels att en hvar, som med eller efter 1887 års ingång tillträder

befattning inom postverket af nu ifrågavarande slag, skall vara pligtig

att underkasta sig de föreskrifter, hvilka såsom vilkor för åtnjutande

af de iiu föreslagna löneförbättringarne stadgas, äfvensom att samma

föreskrifter i afseende å förening af tjenster, utvidgning eller förändring

af tjenstgöring samt afgång från tjensten och pensionsrätt skola ega

tillämpning äfven å de postdirektörer i Stockholm eller Göteborg, som

hädanefter utnämnas;

dels ock att till de tjenstemän vid postanstalterna, hvilka icke,

med tillämpning af ofvan föreslagna bestämmelser, kunna varda berättigade

till ifrågavarande ålderstillägg eller hvilka, om äfven dertill

berättigade, icke vilja underkasta sig derför stadgade vilkor samt icke

lagligen kunna dertill förbindas, ålderstillägg, såvidt sådana enligt

hittills meddelade bestämmelser kunnat vederbörande tjenstemän tillkomma,

skola utgå efter hittills stadgade grunder.

h ör genomförande af den nu af mig förordade löneförbättringen

skulle, enligt hvad Generalpoststyrelsen anför, erfordras tillökning i

anslagen till aflöning af postanstalternas personal med 84,600 kronor

och i anslaget till ålderstillägg med 94,200 kronor.

Mot de öfriga ändringar, Generalpoststyrelsen föreslagit under

aflöningsstaten, eller att anslaget till aflönande af poststationsfärestånd are,

med afseende å förefintligt behof af nya poststationers inrättande och

höjning i stationsföreståndares arfvoden, måtte ökas från sitt nuvarande

belopp, 400,000 kronor, till 450,000 kronor samt att, i följd af inträffad

åtgång bland de vid postanstalterna anstälde vaktmästare, hvilka enligt

redan fattadt beslut böra efter hand ersättas med vaktbetjente

med lägre fast aflöning, anslaget till vaktbetjente måtte minskas med

1,000 kronor, har jag ej något att erinra.

I anslagen under

öfver gång sstaten

förekommer, enligt hvad Generalpoststyrelsen meddelat, icke anledningtill

annan ändring, än att, sedan afsked beviljats den å nämnda stat

uppförde föreståndaren för postkontoret i Boxholm, det för honom anvisade

aflöningsbelopp, 1,000 kronor, bör afföras.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

7

Indragnings staten.

Med förordande af en hos Eders Kongj. Maj:t gjord underdånig

ansökning, att, sedan numera jern vägsförbindelse kommit till stånd

mellan Börringe och Anderslöf, postkontoret å sistnämnda ort, hvilket

vore beläget på. något afstånd från jernvägsstationen, måtte indragas

och poststation i stället anordnas vid jernvägsstationen, har Generalpoststyrelsen

hemstält, att nuvarande föreståndaren för det till G:te

klassen hörande postkontoret i Anderslöf, Carl Theodor Öhrström, hvilken

uppnått 74 års ålder, måtte förflyttas på indragningsstat, med rätt

att derifrån uppbära ett hans nuvarande aflöning på stat med ålderstillägg

.motsvarande belopp af 2,000 kronor. Denna hemställan biträder

jag så mycket hellre, som genom postanstaltens förflyttning postverket

komme att besparas årliga utgifter för transporter m. m. till

belopp af omkring 1,000 kronor och arfvodet till en poststationsföres.

tåndare i Anderslöf af Generalpoststyrelsen antagits kunna begränsas

till mindre än hälften af sistnämnda summa.

Beträffande

Pensionsstaten

anmäler Generalpoststyrelsen,

. att i följd af inträffade dödsfall från denna stat böra afföras de

pensioner, som utgått

till f. d. postmästaren J. J. Montell .............................. kronor 2,250: —

n ii ii H. A. Nauckhoff....................... „ 1,800: —

n ii ii H. Hjärne .................. „ 2,250: —

eller tillhopa kronor 6,300: —

. men att deremot å staten böra upptagas följande under år 1885

beviljade pensioner, nemligen:

för f. d. byråchefen i Generalpoststyrelsen L. A. O. Hiibner kronor 2,600: —

„ „ postmästaren i Grenna J. A. Barck ............... „ 1,350:_

i Landskrona A. F. Mannerskantz „ 2,250: —

ii ii

Summa kronor 6,200: —

Generalpoststyrelsen hemställer vidare,

att, sedan vaktbetjenten Carl Josef Snell under forsling af post

mellan Hudiksvall och Sundsvall ådragit sig kylskada å ena foten, som

föranledt amputation, och Snell under efterbehandlingen deraf den 11

Maj 1885 aflidit, hans i behöfvande omständigheter efterlemnade enka

Charlotta Snell, född Öster, samt två minderåriga söner Carl Hjalmar

född den 20 Januari 1882, och Oscar Emil, född den 27 September 1884’

måtte tilläggas, den förra en årlig pension af 150 kronor, att utgå så

länge hon lefver ogift, och hvar och en af de senare ett årligt understöd

af 50 kronor, att utgå till fy Ida femton år;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Sjunde liufvudtlteln.

äfvensom att enkan efter vaktbetjenten Anders Johan Luthbom,

hvilken efter 45 års anställning'' i postverket den 13 December 1884

aflidit i följd af skador, dem han under tjenstgöring ådragit sig vid

vagnvexling å Gefle södra jernvägsstation, Christina Catarina Luthbom,

född Sundberg, måtte få sig tillagd en årlig pension af postmedlen

å 150 kronor utöfver den pension, som kan varda henne från civilstatens

pensionsinrättning tillerkänd.

Då Generalpoststyrelsens berörda framställningar öfverensstämma

med hvad i liknande fall förut medgifvits, anser jag mig böra till desamma

tillstyrka bifall; lärande äfven i fråga om den föreslagna pensionen

för enkan Luthbom böra bestämmas, att densamma får af henneåtnjutas,

så länge hon lefver ogift.

Hvad angår

Om kostnadsstalen,

föreslår Generalpoststyrelsen,

dels att följande anslag måtte höjas, nemligen anslaget till uppbörds-

och frimärkesprovision med 30,000 kronor från 240,000 till

270.000 kronor, anslaget till förhyrande af de för postverket erforderliga

lägenheter samt till bestridande af utgifterna för posthusens underhåll

m. m. med 5,000 kronor från 85,000 till 90,000 kronor, anslaget till

traktamenten för tjensteman i jernvägspostkupé med 20,000 kronor från

180.000 till 200,000 kronor, anslaget till traktamenten för vaktbetjente

med 40,000 kronor från 300,000 till 340,000 kronor, anslaget till postföringskostnad

vid befordring å jernväg med 100,000 kronor från

900.000 till 1,000,000 kronor, anslaget till postföring sjöledes mellan

fasta landet och Gotland med 9,000 kronor från 45,000 till 54,000 kronor,

anslaget till sjöpostföring mellan öfriga inrikes orter med 30,000

kronor från 55,000 till 85,000 kronor, anslaget till postföring mellan

Sverige och Danmark med 8,000 kronor från 12,000 till 20,000 kronor

samt anslaget för tillverkning af frimärken, frankokuvert och brefkort

med 20,000 kronor från 45,000 till 65,000 kronor;

dels ock att, då det syntes mindre lämpligt att, såsom hittills egt

rum, bestrida omkostnader för inventarier från olika anslag, i det att

till anskaffande och underhåll af poståkdon vore uppfördt ett särskild!

anslag å 15,000 kronor, men öfriga utgifter för inventarier utginge dels

från anslaget till expensutgifter, nu å 350,000 kronor, och dels från

det i innevarande års stat till 40,000 kronor upptagna anslaget till diverse

utgifter, den förändring måtte vidtagas i fråga om sistberörda

Henne anslag, i hvilkas nuvarande belopp i öfrigt erfordrades tillökning

med 50,000 kronor, att, med uteslutande af titeln »anslag för poståkdons

anskaffande och underhåll», måtte i staten uppföras ett anslag

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 9

»till inköp och underhåll af inventarier» å 100,000 kronor, afsedt att

betacka alla utgifter af dylikt slag-, samt anslagen till expensutgifter

och diverse utgifter utföras till belopp, det förra af 325,000 kronor och

det senare af 30,000 kronor.

Emot de af Generalpoststyrelsen sålunda föreslagna förändringar

i anslagen under omkostnadsstaten, hvilka, hvad angår tillökningen i

anslagsbeloppen, äro föranledda af den alltjemt växande posttrafiken

och af åtgärder till postförbindelsernas utvidgning och underlättande,

har jag ej något att erinra.

I anslagen till oförutsedda utgifter och till afkortningar och restitutioner

m. m. lärer, på sätt Generalpoststyrelsen hemstält, nu icke böra

ifrågakomma annan förändring, än att till vinnande af jemn slutsumma

å utgiftsstaterna det sistnämnda anslaget från sitt nuvarande

belopp, 38,770 kronor, afjemnas till 38,170 kronor.

Sammanställas de nu tillstyrkta ändringarne i postverkets stater,

visar det sig,

att under aflöning sstaten ökning komme ökning. Minskning.

att ega rum med följande belopp:

i aflöningsanslagen till postförvaltare och biträdande

tjenstemän vid postanstalterna, till

beredande af ökade löneförmåner åt 5:te

och 6:te klassernas postförvaltare samt

postexpeditöi-erna, med kronor 84,600: —

i anslaget till aflönande af

poststationsförestån
dare

med.................... „ 50,000: —

och i dito till ålderstillägg,

för beredande af större

förmåner i detta hänseende

för kontorspersonalen

i allmänhet,

med....................... j,_94,200: ■—

kronor 228,800: —

hvaremot minskning

skulle genom förut varande

postvaktmästares ersättande

med vaktbetjente uppkomma

till belopp af......... _j,_1,000: —

så att alltså aflöningsstaten på det hela

skulle växa med ......................................... kronor 227,800: —___

Transport kronor 227,800: —

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Sjunde hufyudtiteln.

Ökning.

Transport kronor 227,800: —

att å öfvergång sstaten genom afförande af

der upptaget belopp för postkontorsföreståndaren

i Boxholm minskning komme att uppstå

med kronor..................................................................

att indragning sstaten genom upptagande

å denna stat af ett belopp, motsvarande nuvarande

aflöningen för föreståndaren för det till

indragning afsedda postkontoret i Anderslöf,

komme att ökas med kronor................................. 2,000: —

att å pensionsstaten i följd af pensionärers

afgång komme att besparas kronor 6,300: —

hvaremot skulle tillkomma:

af Eders Kongl.

Maj:t beviljade

nya pensioner

kronor ............ 6,200: —

föreslagna u nderstöd

för enkan

Snell med två

barn och enkan

Luthbom, tillsammans

kronor

................. 400: kronor 6,600: —

så att alltså ökning i denna stat komme

att eg a rum med kronor ...................................... 300: —

att under omkostnads staten ökning komme

att eg a rum

i anslaget till uppbördsoch

frimärkesprovision

med................................. kronor 30,000: —

,, dito till förhyrande af de

för postverket erforderliga

lägenheter m.

m. med ........................ „ 5,000: —

,, dito till traktamenten för

tjensteman i jernvägs
postkupé

med............... „ 20,000: —

Transport kronor 55,000: — 230,100: —

Minskning.

1,000: —

1,000: —

s. 11 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

11

Ökning.

Transport

i anslaget till traktamenten

för vaktbetjente

med..............................

„ dito till poståkdons anskaffande

och underhåll,

hvilket anslag,

i sammanhang med

anvisande derå af utgifterna

för andra inventarier,

skulle erhålla

förändrad benämning

af »anslagtill

inköp och underhåll

af inventarier»,

med................................

„ dito till postföringskostnad

vid befordran å

jernväg med ...............

„ dito till postföringskostnad

vid befordran sjöledes
mellan

fasta landet och

Gotland med...

„ öfriga inrikes

orter med.........

„ Sverige och

Danmark med

,, dito för tillverkning af

frimärken, frankokuvert

och brefkort med

kronor 55,000: —

„ 40,000: —

„ 85,000: —

„ 100,000: —

„ 9,000: —

„ 30,000: —

„ 8,000: —

„ 20,000: —

kronor 347,000: —

230,100:

hvaremot följande anslag skulle

minskas, nemligen:

anslaget till expensutgifter
med

............ kronor 25,000: —

Transport kronor 25,000: — 347,000: — 230,100:

Minskning.

1,000: —

1,000: —

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Sjunde liufvudtiteln.

Ökning.

Transport kronor 25,000: — 347,000: — 230,100:

och anslaget för

diverse utgifter

med „ 10,000: — 35,000: —

så att alltså under omkostnadsstaten skulle

uppstå en ökning på det hela af kronor 312,000: —

samt att slutligen anslaget till afkortningar

och restitutioner m. rn. komme att nedsättas

med kronor................................................................... 600: -

tillhopa kronor 542,100: — 1,600: —

En ökning på det hela komme således att ega rum med kronor

540,500;

Och skulle staternas slutsummor blifva följande:

aflöningsstaten........................................................... kronor 2,500,600: —

öfvergångsstaten......................................................... ,, 8,400: —

indragningsstaten ..................................................... „ 10,540: —

pensionsstaten ............................................................ ,, 73,790: —-

omkostnadsstaten .................................................... ,, 3,535,500: —

oförutsedda utgifter................................................. „ 68,000: —

afkortningar och restitutioner m. m................... „ 38,170: —

tillsammans kronor 6,235,000: —

eller samma belopp, hvartill postverkets inkomster för år 1887 blifvit

beräknade.

Åberopande hvad jag nu anfört, hemställer jag, att Eders Kongl.

Maj:t i propositionen till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och

behof täcktes föreslå,

att Riksdagen, dels med beviljande af årliga pensioner för vaktbetjenten

Carl Josef Snells enka Charlotta Öster och vaktbetjenten

Anders Johan Luthboms enka Christina Catarina Sundberg å 150

kronor till hvardera, att utgå så länge de lefva ogifta, samt af årliga

understöd för vaktbetjenten Snells söner Carl Hjalmar och Oscar

Emil å 50 kronor till hvardera, att uppbäras till fylda femton år, dels

• ock med godkännande af öfriga nu tillstyrkta ändringar i postverkets

stater äfvensom af de bestämmelser, hvilka, i sammanhang med ifrågasatta

förbättrade aflöningsförmåner för en del posttjenstemän, föresla
-

j|Minskning.

— 1,000: —

s. 13 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 13

gits, måtte för år 1887 bestämma postverkets anslag, förslagsvis beräknadt,

till 6,235,000 kronor, att utgå direkt af postmedlen.

Telegrafverket.

Sedan sistlidet års Riksdag antagit utgiftsstater för telegrafverket,

att gälla under år 1886, med rätt för Eders Kong!. Maj:t att i nämnda

stater göra de jemkningar, som kunde finnas af behofvet påkallade,

har Eders Kongl. Maj:t den 14 Augusti 1885 faststält telegrafverkets

stater för år 1886 och dervid rörande stationspersonalen och dess. aflöningsförhållanden

beslutat följande ändringar, hvilka nu böra för Riksdagen

anmälas, nemligen:

a) indragning af telegrafistbefattningarne i Båstad och Vaxholm,

b) uppförande af en ny telegrafistbefattnmg vid den till inrättande

beslutade telegrafstationen vid Sikeå i Vesterbottens län, samt

c) uppflyttning af kommissariebefattuingarne vid Eskilstuna och

Varbergs stationer från tredje klassen med 2,400 kronor i aflöning till

andra klassen med 2,700 kronor i aflöning.

Slutsumman af telegrafverkets af Eders Kongl. Maj:t faststälda

utgiftsstater för år 1886 utgör 1,289,850 kronor, hvilken summa med

1,925 kronor understiger det för 1885 års Riksdag framlagda och af

denna godkända förslag till stater för år 1886.

I underdånig skrifvelse den 10 sistlidne November angående beräkning

af telegrafverkets utgifter för år 1887 har Telegrafstyrelsen

till en början beträffande aflöningsstaten föreslagit vissa förändringar,

utan att dock genom bifall till desamma någon tillökning i utgiftssumman

skulle föranledas.

Dervid har Telegrafstyrelsen först erinrat, att den normala aflöningen

för lägsta tjenstegraden inom stationspersonalen, nemligen

telegrafisterna, utgjorde endast 800 kronor, ett belopp, som i och för sig

vore så ringa, att detsamma hos innehafvande af dessa tjenster, hvilka

nästan uteslutande bestriddes af qvinnor, förutsatte en synnerlig förmåga

att inskränka sina lefnadskostnader till det minsta möjliga. Väl

hade Styrelsen år 1876 i då afgifvet underdånigt förslag till lönereglering

för telegrafverkets stationspersonal upptagit den normala aflöningen

för telegrafisterna till 900 kronor, men detta förslag vann då ej

något afseende. Först några år derefter blef en behöflig förbättring i

form af särskildt lönetillägg af 100 kronor beviljad dem bland telegrafisterna,

hvilka icke i egenskap af stationsföreståndare åtnjöto för
-

[2-j

Teltgraf
verket.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Sjunde hu vudtiteln.

månen af fri bostad m. m. De telegrafister, livilka sålunda erhöllo

löneförbättring, utgjorde dock knappt en tredjedel af personalen inom

ifrågavarande tjenstegrad.

En särskild anledning att påkalla en ändring i telegrafisternas

aflöningsförhållanden förelåge emellertid nu, då ökadt anspråk på arbete

och påpassning i tjensten måste ställas å de telegrafister, som

ensamme bestrede tjenstgöringen vid tredje klassens stationer. Å dessa

stationer vore tjenstgöringen bestämd till 7 timmar på söckendagar

(9 f. m. — 2 e. m. och 4 e. m. — 6 e. m.) samt till 2 timmar på

sön- och helgedagar (8—10 f. in.). Emellertid hade å flera orter

från allmänhetens sida försports en önskan, att tiden för dessa stationers

öppenhållande måtte blifva utsträckt, hvilket synnerligast visat sig behöfligt

vid de stationer af nämnda klass, som hade att förmedla korrespondensen

med jernvägarnes telegrafinrättningar. Telegrafstyrelsen

hade derföre för afsigt att, i sammanhang med afgifvande af underdånigt

förslag till de förändringar i det nådiga reglementet för telegrambefordringen

i riket, Indika kunde föranledas af de utaf telegrafkonferensen

i Berlin vidtagna förändringar i det internationella telegrafreglementet,

göra underdånig framställning om förlängning med en

timme dagligen af tjenstgöringstiden vid tredje klassens stationer, så

att föreståndarne för dessa skulle få sin dagliga arbetstid ökad till

åtta timmar på söckendagar och tre timmar på sön- och helgedagar.

Under förutsättning att en sådan framställning skulle komma att

vinna Eders Kongl. Maj ds bifall samt med beaktande af billighetens

fordran, att en tillökning i arbetstid bör åtföljas af någon förbättring

i aflöningsvilkor, hemställer Telegrafstyrelsen, att den normala aflöningen

för telegrafister måtte höjas med 100 kronor eller från 800 kronor

till 900 kronor, hvaraf eu fjerdedel skulle räknas såsom tjenstgöringspenningar.

Då emellertid förändring af tjenstgöringslid endast blifvit ifrågasatt

för dem bland telegrafisterna, hvilka äro föreståndare för tredje

klassens stationer, har Telegrafstyrelsen, under förutsättning af bifall

till den föreslagna löneförhöjningen för hela telegrafistklassen, vidare

hemstält, att de på aflöningsstaten under rubrik »särskilda anslag»

upptagna lönetillägg åt de telegrafister, som icke i egenskap af stationsföreståndare

åtnjuta förmånen af fri bostad in. m., måtte upphöra och

således ur staten utgå.

Vidare har Styrelsen förmält, hurusom, sedan genom enskildt

bolag telefonförbindelse blifvit åvägabragt mellan Södertelge och Stockholm,

tjenstgöringen vid Södertelge telegrafstation enligt Eders Kongl.

Maj:ts nådiga bref den 30 Januari 1885 blifvit inskränkt till den för

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sjunde liufrudtiteln.

15

tredje klassens stationer bestämda tid och sålunda kunde uppehållas

af eu enda person. Enligt hittills gällande stat utgöres personalen af

en kommissarie af tredje klassen och en telegrafist, hvilken senare

emellertid är beordrad att tjenstgöra vid annan station. Då emellertid

innehafvare!! af kommissarietjensten under förra hälften af år 1887

uppnår pensionsåldern med skyldighet att då afgå ur verkets tjenst,

har Telegrafstyrelsen hemstält, att ifrågavarande kommissarietjenst,

för hvilken den normala aflöningen utgör 2,400 kronor, måtte från och

med år 1887 indragas och att för tjenstgöringens uppehållande vid

Södertelge station bibehålies en telegrafist såsom stationsföreståndare.

Bifall härtill förutsätter emellertid, att på öfvergångsaflöningsstaten

för år 1887 för kommissarietjenstens nuvarande innehafvare upptages

ett så stort belopp, eller 1,000 kronor, som erfordras till hans aflöning

för den tid af året, hvarunder han före pensionsålderns uppnående

kan komma att qvarstå i tjensten.

Under förutsättning af nådigt bifall till den ofvan föreslagna

förhöjningen i den normala telegrafistaflöningen har Telegrafstyrelsenvidare

föreslagit ett fullföljande af planen att, der sådant lämpligen

kan ske, utbyta manlig personal vid telegrafstationerna mot lägre aflönad

qvinlig personal och i sådant afseende, med anledning af redan

befintliga eller till följd af innehafvarnes inträdande pensionsålder snart

blifvande ledigheter af befattningar inom assistentgraden, hemstält, att

tolf assistenttjenster med 1,600 kronor i aflöning förändras till telegrafistbefattningar

med 900 kronor i aflöning. För genomförande af denna

förändring, som skulle komma att bereda telegrafverket en årlig besparing

af sammanlagdt 8,400 kronor, förutsattes dock, enligt Telegrafstyrelsens

anmälan, att på öfvergångsaflöningsstaten för år 1887 ytterligare

uppföres ett belopp af tillhopa 759 kronor.

Då de af Telegrafstyrelsen ifrågasatta förändringar i aflöningsstaten

synas mig hafva blifvit af Styrelsen på goda skäl föreslagna,

får jag hemställa om bifall till desamma.

Under

förutsättning af sådant bifall skulle aflöningsstaten å ena

sidan ökas med den förhöjda aflöningen för 172 telegrafister eller med

17,200 kronor, men å andra sidan minskas med följande belopp:

1 indragen kommissarieaflöning .......................... kronor 2 400:

besparing genom utbyte af 12 assistenttjenster

mot telegrafistbefattningar.............................. „ 8,400:

indragning af särskilt lönetillägg till 64 tele- .

grafister .............................................................. „ 6,400:

eller med ...............................-......................................... kronor 17,200:

och således erhålla en oförändrad slutsumma af 936,800 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Sjunde hufvudtiteln.

Beträffande öfvergångsaflätning sstaten har jag redan haft tillfälle

att i sammanhang med redogörelse för förslaget om indragning af

kommissariebefattningen i Södertelge och 12 assistentbefattningar omnämna

Telegrafstyrelsens förslag om ökning af denna stat för år 1887

med 1,759 kronor.

A denna stat finnes för närvarande upptaget ett belopp af. 4,000

kronor för Kamereraren D. Kiellander, hvilkens innehafvande tjenst i

Telegrafstyrelsen indrogs vid löneregleringen 1878. Under förmälan

att bemälde tjensteman redan under innevarande år uppnår pensionsåldern

med rätt att från telegrafverkets pension sinrättning undfå en

årlig pension af 2,400 kronor, har Telegrafstyrelsen erinrat, att endast

skilnaden mellan pensionsbeloppet och Kiellanders förut innehafvande

aflöning, eller 1,600 kronor, bör upptagas såsom utgiftspost å öfvergångsaflöningsstat

för år 1887.

Då således en minskning kommer att ega rum af 2,400 kronor

mot en ökning af 1,759 kronor, skulle denna stat på det hela minskas

med 641 kronor till 9,859 kronor.

Telegrafstyrelsen har slutligen erinrat, att såsom en följd af den

beräknade minskningen i telegrafverkets inkomster från 1,330,000 kronor

till 1,300,000 kronor det på pensions- och wulerstödsstaten nu upptagna

anslagsbeloppet till bidrag åt telegrafverkets pensionsinrättning torde

böra minskas med 1,500 kronor eller från 66,500 kronor till 65,000

kronor, så att denna stat skulle sluta å 82,922 kronor; varande någon

förändring i underkållsstaten ej ifragasatt.

Med iakttagande af sålunda föreslagna ändringar skulle de särskilda

staterna för år 1887 utvisa följande summor:

aflöningsstat..............................

öfvergångsaflöningsstat .........

pensions- och understödsstat

underhållsstat ............................

kronor 936,800: •—

„ 9,859: —

„ 82,922: —

„ 258,128: —

kronor 1,287,709: —

hvilken summa med 2,141 kronor understiger slutsumman å utgiftsstaterna

för år 1886.

De af Telegrafstyrelsen föreslagna ändringar i aflöningsstaten

har jag redan förordat; och då de ifrågasatta ändringarne i öfriga

stater icke gifva anledning till någon erinran, hemställer jag, att Eders

Kongl. Maj:t måtte föreslå,

att Riksdagen, med godkännande af de omförmälda ändringarne

i telegrafverkets stater, under Eders Kongl. Maj:t förbehållen

s. 17 Kontrollera mot PDF

Sjunde lmfvndtiteln. 17

rätt att i verkets utgiftsstater göra de jemkningar, som kunna finnas

af behofvet påkallade, må såsom reservationsanslag, att utgå direkte

af telegrafmedlen, till telegrafverket för år 1887 anvisa enahanda

belopp, 1,300,000 kronor, hvartill telegrafinkomsterna för året blifvit

beräknade, samt tillika medgifva, att det öfverskott, som kan å telegrafinkomsterna

uppstå, må af Eders Kongl. Maj:t användas för telegrafverkets

tidsenliga utveckling och förbättring.

Tullverket.

I den underdåniga skrifvelse af den 10 sistlidne November, deri

Generaltullstyrelsen afgifvit förslag till tullverkets stater för år 1887,

har Styrelsen till en början redogjort för de förändringar, hvilka erfordrades

inom

Aflöning sstaten.

Härvid har Styrelsen först omnämnt en af tullkammaren i Skellefteå

gjord framställning derom, att dervarande tullförvaltares aflöning, som,

efter det tullkammaren år 1882 öppnats, vid 1883 års riksdag bestämdes

att utgå med lön 2,000 kronor, tjenstgöringspenningar 700 kronor

och ålderstillägg 800 kronor, måtte höjas sålunda, att lönen komme att

utgöra 2,500 kronor, tjenstgöringspenningarne 1,000 kronor och ålderstillägget

1,000 kronor.

Uppbörden af tullmedel i de stapelstäder, der tullförvaltarne

åtnjuta den nu ifrågasatta högre aflöningen, uppgifves af Generaltullstyrelsen

hafva under åren 1883 och 1884 i medeltal utgjort:

i Yesterås........................

„ Hudiksvall ................

,, Linköping ..................

,, Oskarshamn ...............

„ Uddevalla ....................

„ Piteå.............................

,, Cimbrishamn ..............

,, Luleå...........................

,, Trelleborg....................

,, Strömstad....................

kronor 146,000: —

„ 138,000: —

„ 130,000: —

„ 63,000: —

„ 61,000: —

„ 37,000: —

„ 33,000: —

„ 31,000: —

„ 22,000: —

„ 17,000: —

Då tulluppbörden samma år i medeltal utgjort i Skellefteå 37,000

kronor, visar det sig, att, om än denna uppbörd understigit den i

3

[3-]

Tullverket.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Sjunde hufvudtiteln.

städerna Yesterås, Hudiksvall, Linköping, Oskarshamn och Uddevalla,

den uppgått till samma belopp som i Piteå samt i större eller mindre

mån öfverstigit samma uppbörd i de öfriga städerna. Hvad åter uppbörden

af fyr- och båkmedel angår, bar denna i Skellefteå med betydande

belopp öfverstigit samma uppbörd i alla de nyss nämnda städerna

med undantag af Hudiksvall, livilket förhållande häntyder på eu väsentligen

större sjöfart inom Skellefteå distrikt.

Dessutom böra enligt Styrelsens åsigt äfven andra förhållanden

beaktas. I likhet med tullförvaltningarne i Piteå och Luleå åligger

nemligen tullförvaltningen i Skellefteå ett bestyr, från hvithet tullpersonalen

i de öfriga nyssberörda städerna är fri, nemligen att i viss

mån utöfva tillsyn å elterlefnaden af den till förekommande af öfverdrifven

utverkning af ungskog utfärdade så kallade Norrbotten slagen,

hvilken enligt nådiga förordningen den 23 Juni 1882 skall tillämpas

jemväl inom Vesterbottens län. Härtill kommer, att i Skellefteå icke,

såsom i Piteå och Luleå samt de flesta öfriga ofvan uppräknade städer,

uppsyningsman finnes anstäld, utan tullpersonalen endast utgöres af

tullförvaltare jemte vaktmästare och roddare. Slutligen äro lefnadskostnaderna

i Skellefteå jemförelsevis höga.

På dessa skäl har Generaltullstyrelsen ansett den ifrågasatta löneförhöjningen

vara af rättvisa och billighet påkallad samt fördenskull

hemstält, att aflöningen för ifrågavarande tjensteman måtte i 1887 års

stat upptagas med ofvan angifna, förhöjda belopp.

Denna framställning synes mig i hög grad förtjent att vinna

framgång, för att tullförvaltaren i Skellefteå må beredas löneförmåner,

afpassade efter det trägna arbete, som eger rum vid en tullkammare,

inom hvars distrikt sjöfarten är så liflig som inom Skellefteå. Jag

förordar derföre bifall till den gjorda framställningen.

Vidare bär Generaltullstyrelsen gjort hemställan angående de förändringar

i staten, som föranledas af Eders Kong! Maj:ts den 11 sistlidne

September fattade beslut angående omreglering af tullförvaltningen

i Jernband.

I afseende härå får jag först erinra derom, att 1885 års stat för

tullförvaltningen i nämnda landskap upptager följande tjenster, hvilkas

aflöning, ålderstillägg oberäknade, utgör

i Du fed:

1 tullförvaltare ...

1 uppsyningsman

4 vaktmästare......

kronor 3,000: —

„ 1,200: —

„ 3,200: —

s. 19 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

19

i Melen:

1 kontrollör............................................

................................. kronor

2,400: —

1 vaktmästare..........................................

•............................... n

800: —

i Östersund:

1 tullinspektor ....................................

.............................. ii

1,900: —

1 vaktmästare..........................................

................................. v

900: —

Sedan emellertid den så kallade tvärbanan genom Jemtland blifvit

för trafik öppnad, har det befunnits nödigt att vid densamma i

Storlien anställa en tillförordnad tullstationsföreståndare, för hvilken

aflöning årligen utgått med 1,460 kronor af anslaget till vikariatsersättning,

extra biträden m. m., hvarjemte två af vaktmästarne i

Dufed beordrats till tjenstgöring vid Storlien; och efter det den nämnda

kommunikationsledens inverkan på tullförvaltningarne i Jernband kunnat

tillförlitligen bedömas och dervid visat sig, att tullkamrarne i

Dufed och Melen kunde undvaras, men att i Storlien erfordrades tullkammare

samt att, med afseende å den betydande tulluppbörden i

Östersund, tullförvaltningen derstädes borde förses med en tjensteman

af tullförvaltares grad samt utöfva chefskapet öfver hela tullpersonalen

i Jemtland, har Eders Kong! Magt den 11 sistlidne September på

framställning af Generaltullstyrelsen förordnat,

att tullkamrarne i Dufed och Melen skulle med utgången af år

1885 indragas,

att tullförvaltningen i Östersund skulle från början af innevarande

år förestås af en tullförvaltare i stället för eu inspektor och

att samtliga öfriga tullförvaltningar i Jemtland äfvensom gränsbevakningen

derstädes skulle från samma tid lyda under nyssnämnda

förvaltning.

I stället för de indragna tullkamrarne i Dufed och Melen bemyndigade

Eders Kongl. Maj:t Generaltullstyrelsen att vid hvardera af de

båda vägar, som från Norge föra till Jemtland, eller Carl Johansvägen

och vägen från Surd till Melen, postera en gränsridare med uppdrag

att jemväl verkställa tullbehandling af varor, som å dessa vägar ankomma

från Norge. Af de vid Dufed och Melen i stat upptagna

befattningar var tullförvaltarebefattningen i Dufed ledig. Af öfriga befattningar

har Styrelsen flyttat kontrollörstjensten och vaktmästaretjensten

i Melen jemte en vaktmästaretjenst i Dufed till Storlien samt uppsyningsmannatj

ensten i Dufed till Östersund. Två af vaktmästaretjensterna

i Dufed äfo nu lediga och kunna indragas, hvaremot innehafvaren

af den återstående vaktmästaretjensten derstädes icke för närvarande

lämpligen kan flyttas till annan ort. I följd af regleringen

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Sjunde hufvudtiteln.

hafva vidare inspektorstjeusten i Östersund och den tillförordnade

tullstationsföreståndaren i Storlien blifvit öfverflödiga. Samtidigt med

beslutet om indragning af tullkamrarne i Dufed och Melen förordnade

Eders Kongl. Maj:t, att Generaltullstyrelsen egde att till de två vaktmästare,

som blefve vid Storlien anstälde, årligen, till dess åt dem kunde å

stat beredas lön och tjenstgöringspenningar till sammanlagdt belopp af

900 kronor för hvardera, af anslaget till vikariatsersättning, extra biträden

m. in. utbetala ett belopp, motsvarande skilnaden mellan 900 kronor

och den lön och tjenstgöringspenningar, de å stat åtnjöte.

I den underdåniga skrifvelsen angående regleringen af tullverkets

stater för år 1887 har nu Generaltullstyrelsen upptagit de förändringar

i aflöningsstaten, som erfordras för definitiva genomförandet

af regleringen af tullförvaltningen i Jemtland, och i sådant afseende

hemstält,

att aflöningen åt en tullförvaltare i Dufed måtte ur staten uteslutas

samt i stället uppföras aflöning åt en tullförvaltare i Östersund

med samma belopp, som nyssnämnde tullförvaltare åtnjutit, eller lön.

2.000 kronor, tjenstgöringspenningar 1,000 kronor och ålderstillägg

1.000 kronor,

att åt två gränsridare måtte uppföras lön 500 kronor, tjenstgöringspenningar

300 kronor och ålderstillägg 150 kronor för hvardera och

antalet gränsridare i staten sålunda ökas från 18 till 20,

att för beredande åt två vaktmästare vid Storlien af ofvan antydda

förhöjda aflöning antalet vaktmästare med 600 kronors lön måtte

ökas från 117 till 119,

att, i följd häraf och då derjemte två vaktmästare!]enster med

500 kronors lön kunna indragas, antalet vaktmästare med lön till sistnämnda

belopp måtte minskas med fyra eller från 49 till 45, samt

att antalet inspektorstjenster måtte minskas med en från 12 till 11.

De nya anslag, som för regleringens genomförande erfordras, utgöra

således, ålderstillägg oberäknade,

för en tullförvaltare i Östersund .................................... kronor 3,000: —

för två gränsridare ..... „ 1,600: —

förhöjd aflöning åt två vaktmästare .............................. „ 200: —

eller tillhopa kronor 4,800: —

Från aflöningsstaten skulle åter afgå:

aflöning åt tullförvaltaren i Dufed.....

........................... kronor 3,000: —

„ ,, två vaktmästare .............

.............................. - „ 1,600: —

„ „ en inspektor.......................

........................... „ 1,900: —

eller tillhopa kronor 6,500: —

s. 21 Kontrollera mot PDF

Sjunde hnfvudtiteln. 21

oberäknade ålderstillägg. Aflöningsstatens slutsumma skulle således

genom regleringen minskas med 1,700 kronor. Besparingen för tullverket

är dock större, ty dels inbesparas den ofvan omförmälda aflöningen

till en tillförordnad tullstationsföreståndare i Storlien, 1,46(4 kronor,

dels kommer ytterligare, enligt hvad Generaltullstyrelsen förmält, ett

belopp af 800 kronor att besparas derigenom, att en öfvertalig vaktmästare,

hvilkens tjenst ej nu kan föreslås till indragning, emedan

innehafvaren för närvarande ej kan flyttas till vaktmästare tjenst å

annan ort, kan förordnas att tills vidare förrätta en af de omnämnda

gränsridaresysslorna. Om till ofvannämnda summa, 1,700 kronor, läggas

sistberörda båda belopp, 1,460 kronor och 800 kronor, samt å andra

sidan afdrag göres för arfvoden, som böra tillkomma de båda gränsridarne

för bestyret med tullbehandling af varor, eller tillhopa 800

kronor, blifver tullverkets verkliga besparing i aflöningskostnad 3,160

kronor.

Då den här föreslagna regleringen påkallas af förändrade trafikförhållanden,

leder till besparing för statsverket och redan på grund

af Eders Kongl. Maj:ts beslut vunnit provisorisk tillämpning, har jag

naturligtvis ej något att mot förslaget erinra.

I händelse af bifall till Styrelsens förslag i afseende å aflöningsstaten

skulle dess slutsumma minskas med skilnaden emellan den besparing,

som uppkommer genom omregleringen af tullförvaltningen i

Jemtland, .............................................................................. kronor 1,700: —

och den förhöjning, som föreslagits i aflöningen för

tullförvaltaren i Skellefteå......................................... „ 800: —

eller med kronor 900: —

och statens slutsumma således bestämmas till 1,694,800 kronor.

öfvergcbigsaflöningsstaten

har genom afgång af derå uppförda personer minskats med 1,600

kronor eller till 31,660 kronor.

Indragningsstaten

har under året minskats med 2,990 kronor.

Såsom Eders Kongl. Maj:t behagade erinra sig, ingick i omregleringen

af ti;llförvaltningen i Jemtland, att tullinspektorsbefattningen i

Östersund skulle indragas. Innehafvaren af denna tjenst, Erik Lindberg,

har under de senare åren åtnjutit ständig tjenstledighet, hvarföre ock,

då han år 1887 blefve till pension berättigad samt han antagligen ej

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Sjunde hufvudtiteln.

vidare blefve till tjenstgöring användbar, Generaltullstyrelsen i den

skrifvelse, som låg till grund för Eders Kongl. Maj:ts beslut den 11

sistlidne September, framhöll, att han borde öfverflyttas å denna stat.

Genom Nådigt bref sistnämnde dag medgaf ock Eders Kongl. Maj:t,

att, intill dess sådant kunde ske, till honom finge årligen af anslaget

till vikariatsersättning, extra biträden m. m. utbetalas ett belopp, motsvarande

hans lön enligt 1885 års stat.

Med anmälan att Lindberg sedermera hos Styrelsen dels företett

läkarebetyg, utvisande att han, som för närvarande vore oförmögen

att sin tjenst bestrida, antagligen ej heller för framtiden kunde blifva

i stånd till nöjaktig tjenstgöring, dels ock förklarat sig villig att på

indragningsstat öfvergå, har Generaltullstyrelsen nu hemstält, att han

måtte uppföras å indragningsstat med bibehållande af sin nuvarande

lön, 1,600 kronor.

Indragningsstaten komme således på det hela att minskas med

1,390 kronor eller till 46,745 kronor.

Med anmälan att inrättandet af ofvannämnda två nya gränsridaretjenster

icke nödvändiggör någon förhöjning af det å omkostnadsstaten

uppförda anslaget till jakt- och båtlega samt hästlega och reseomkostnader

har Styrelsen i staterna i öfrigt icke föreslagit annan förändring,

än att för jemnande af staternas slutsumma anslaget till diverse utgifter

måtte minskas med 110 kronor, hvarigenom omkostnadsstatens

slutsumma komme att blifva 211,995 kronor.

Tullverkets stater för år 1887 komme således att utvisa följande

slutsummor:

aflöningsstaten................................................................. kronor 1,694,800: —

öfvergångsaflöningsstaten

ålderstilläggsstaten .......................................................

indragningsstaten ...........................................................

pensionsstaten för afskedade tjenstemän och betjente.

........................................................................

pensionsstaten för aflidne tjenstemäns och betjentes

i fattigdom efterlemnade enkor och barn .....

omkostnadsstaten.........................................................

31,660

250,000

46,745

197,000:

31,800

211,995

Summa kronor 2,464,000: —

eller 4,000 kronor mindre än det belopp, hvarå 1886 års stat för tullverket

slutar.

Icke heller mot Styrelsens förslag i fråga om indragnings- och

omkostnadsstaterna har jag något att erinra.

Jag tillstyrker alltså, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtitelu. 23

att, med godkännande af de utaf Generaltullstyrelsen föreslagna

förändringar i tullverkets stater, bestämma anslaget för tullverket till ett

mot staternas slutsumma svarande belopp af 2,464,000 kronor, att

såsom förslagsanslag utgå direkte af tullmedlen.

Skogsväsendet.

För skogsväsendet är å ordinarie stat för år 1886 uppfördt:

dels bestämdt anslag

för skogsstaten ................... kronor 404,400:

statens skogsskolor

dels reservationsanslag

till skogsinstitutet ...............

,, enskilda skogsundervis
ningen

..............................

,, kronoskogarnes förvaltning

och befrämjande af

skogsväsendet i allmänhet

..................................

23,650: — 428,050:

21,300: —

8,600: —

214,050: — 243,950:

Summa kronor 672,000: —

I underdånigt memorial den 22 sistlidne September har Domänstyrelsen

gjort framställning angående anslagsbehofvet för skogsväsendet

år 1887 och dervid hemstält, att, för genomförande af det utaf Styrelsen

den 30 Oktober 1884 afgifna förslag till lönereglering för skogsstaten,

det bestämda anslaget för skogsstaten måtte höjas till 447,005

kronor och derjemte till ålderstillägg åt samma stat anvisas förslagsvis

84,400 kronor. Då det nyssberörda löneregleringsförslaget den 11

nästlidne December inför Eders Kongl. Maj:t föredrogs, behagade Eders

Kongl. Maj:t på min hemställan besluta, att en omarbetning af detsamma,

i hvad det rörde revirförvaltarne och skogsbetjeningen, skulle

med iakttagande af vissa angifna grunder af Domänstyrelsen företagas,

men att deremot den delen af förslaget, som angick skogsinspektörerna,

skulle till vidare pröfning inför Eders Kongl. Maj:t anmälas i sammanhang

med öfriga, 1887 års statsreglering rörande frågor.»

Efter att hafva hemstält, att utdrag af statsrådsprotokollet för

sistnämnda dag *), i hvad detsamma rörde behandlingen af omförmälda

ärende, måtte få biläggas dagens protokoll, yttrade Herr Statsministern

vidare:

»Genom den för Skogsstyrelsen och skogsstaten den 19 November

[4-]

Skogsväsen
det.

*) Se bil. 2 vid detta prot.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Sjunde huffudtiteln.

1869 utfärdade instruktion blef skogsinspektörernas uppgift i det väsentliga

begränsad till utöfvande af kontroll öfver det sätt, hvarpå underlydande

skogstjenstemän och skogsbetjente fullgjorde sina åligganden,

hvaremot den egentliga skogsförvaltningen uppdrogs åt jägmästarne,

utan tillfälle för skogsinspektörerna att deri ingripa under andra förhållanden,

än då fel eller försummelser af underlydande gåfve dertill

anledning. Redan den så kallade Norrländska skogskomitén i sitt den 21

December 1870 afgifna betänkande anmärkte, att den ställning, som

sålunda blifvit skogsinspektörerna anvisad, icke satte dem i stånd att

utöfva något verksammare inflytande på skogshushållningen och att,

derest den större erfarenhet, det mognare omdöme och de mera odlade

insigter, skogsinspektörerna måste förutsättas ega, skulle kunna tillgodogöras

på ett för det allmänna fullt tillfredsställande sätt, en vidsträcktare

befogenhet borde skogsinspektörerna tilläggas så, att desse

erhölle ett effektivt chefskap öfver skogspersonalen i orterna och i alla

afseenden blefve eu mellanlänk emellan denna och den centrala styrelsen.

Väl har sedermera en och annan åtgärd vidtagits i den af

Norrländska skogskomitén anvisade rigtning, i det att exempelvis föreskrifter

meddelats, att jägmästares årliga förslag rörande såväl försäljning

af skogsalster som skogsodlingsarbeten skola i första hand

tillställas vederbörande skogsinspektör, för att sedermera af honom med

eget utlåtande i ämnet befordras vidare till centralstyrelsen, äfvensom

att skogsinspektör i vissa fall må på jägmästares framställning besluta

om virkesförsäljning; men i hufvudsak är skogsinspektörernas ställning

ännu densamma, som tillädes dem genom 1869 års instruktion.

I motiverna till det ofvan omförmälda löneregleringsförslaget

erinrar Domänstyrelsen, huru den alltför stora centralisation, som för

närvarande egde rum inom skogsförvaltningen, då den stora mängden

af ärenden droges under Styrelsens omedelbara pröfning, vållade betydande

olägenheter, och uttalar sig, lika med den Norrländska skogskomitén,

för en utvidgning af skogsinspektörernas befogenhet i syfte

såväl att lätta ärendenas tryck på centralstyrelsen som att göra skogsinspektörernas

erfarenhet och insigter mer fruktbärande för statens

skogshushållning. Domänstyrelsen framhåller härvid,

att förutom de frågor angående virkesförsäljning, deri skogsinspektörerna

redan fått sig anförtrodt att besluta, åtskilliga andra ärenden

förefunnes af beskaffenhet, att beslutanderätten deri med fördel

kunde från Domänstyrelsen öfverflyttas på skogsinspektörerna;

att de årliga förslag rörande såväl virkesförsäljningar och vilkoren

derför som äfven skogsodlingsarbeten och andra förvaltningsåtgärder,

hvilka hittills afgifvits af jägmästarne, i stället borde upprättas af

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Sjunde hufvudtiteln.

skogsinspektörerna med ledning af de uppgifter och framställningar,

som jägmästarne skulle hafva att för detta ändamål till dem afgifva;

att vidare granskningen af upprättade förslag till skogsindelningar,

hvilken hittills utförts inom centralstyrelsen af extra biträden, borde

öfverlemnas åt skogsinspektörerna, med skyldighet härvid för dem att,

der så erfordrades, på stället undersöka förslagens lämplighet, genom

hvilken anordning granskningsarbetet skulle erhålla en större betydelse

än nu, då detsamma i allmänhet måste inskränkas till en siffergranskning;

samt att åt skogsinspektörerna äfven borde uppdragas att hafva

inseende öfver skogsstatsboställen och för skogsväsendet utarrenderade

fastigheter äfvensom att årligen till Styrelsen afgifva berättelse öfver

skogs- och jagtväsende!.

Att en så beskaffad förändring i skogsinspektörernas ställning,

som nu blifvit ifrågasatt, skulle för skogsväsendet medföra väsentligt

gagn, synes mig uppenbart. Domänstyrelsen skulle derigenom befrias

från en mängd detaljfrågor, hvilka nu onödigtvis upptaga dess tid, och

vid behandlingen af eu del andra ärenden genom den föregående utredning,

dessa undergått af skogsinspektörerna, erhålla ett kraftigare

stöd för sina åtgöranden. Skogsinspektörerna åter skulle i följd af

den mer praktiska rigtning, som komme att gifvas åt deras verksamhet,

vinna ökadt inflytande på skogsförvaltningen i orterna och äfven

blifva i tillfälle att, till gagn för det allmänna, i större grad vidga sin

egen erfarenhet, på samma gång den lifligare förbindelse, hvilken komme

att ega rum mellan dem och den underlydande skogsstaten, utan

tvifvel skulle verksamt bidraga till den senares utbildning i yrket. Jagkan

derföre icke annat än finna det önskvärd!, att Domänstyrelsens

regleringsförslag, i hvad det angår skogsinspektörerna, må snarast möjligt

komma till utförande.

Men äfven en annan anledning att redan nu och oberoende af

det uppskof, som ansetts erforderligt med löneregleringen för den Övriga

skogsstaten, företaga nyssberörda del af regleringsförslaget till

behandling föreligger deri, att, då skogsinspektörerna, såsom nu är

fallet, tillsättas endast medelst förordnande på viss tid, det icke alltid

kan påräknas att till innehafvare af dessa vigtiga befattningar, med

hvilka icke få förenas skogsförrättningar åt enskilde, erhålla de skickligaste

och dertill mest lämplige skogstjenstemännen. Domänstyrelsen

bär ur denna synpunkt ansett det nödvändigt att gifva skogsinspektörerna

den tryggade ställning, som innehafvande! af ordinarie tjenst

medför, och jag förenar mig desto hellre i denna Styrelsens åsigt, som

det nuvarande förhållandet,hvilket icke längre synes ega sitt berättigande,

ifall skogsinspektörernas verksamhet, från att uteslutande eller hufvud
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Sjunde hufvudtiteln.

sakligen hafva varit kontrollerande, utvidgas på nu förslaget sätt, äfven

i det hänseendet är förenadt med olägenhet, att jemväl de ordinarie

befattningar vid skogsstaten, hvilka innehafvas af skogsinsjoektörerna,

måste uppehållas genom vikarier.

Skogsinspektörerna äro för närvarande nio till antalet; och är genom

särskilda nådiga bref rikets fördelning i inspektionsdistrikt bestämd

sålunda, att

1 distrikt, Norrbottens, skall omfatta Norrbottens län;

,, „ Yesterbottens län;

„ „ Jemtlands län;

,, ,, Vesternorrlands och Gefle
borgs

län;

„ „ Kopparbergs, Vermlands,

Vestmanlands och Örebro

län;

,, ,, Stockholms, Upsala, Söder
manlands,

Östergötlands

och Gotlands län;

„ ,, Skaraborgs, Elfsborgs samt

Göteborgs och Bohus län;

„ ,, Kalmar, Jönköpings och

Kronobergs län; samt

„ „ Blekinge, Christianstads,

Malmöhus och Hallands län.

Denna fördelning är dock ännu icke fullständigt genomförd, i det

att, så länge de till skogsinspektörsbefattniugarne hörande åligganden

inom Södermanlands och Östergötlands län bestridas af från äldre tider

(kvarstående öfverjägmästare, från hvilka likväl nu föreligga ansökningar

om pension, dem jag torde få föredraga i sammanhang med öfriga

frågor under nionde hufvudtiteln, Vestmanlands län är provisoriskt från

Bergslagsdistriktet förlagdt till Östra distriktet.

I antalet af de ifrågavarande befattningarne ifrågasätter Domänstyrelsen

ej någon förändring, hvaremot en jemkning föreslås i den nu

bestämda distriktsfördelningen så, att Jemtlands distrikt skulle utvidgas

med Vesternorrlands län och erhålla benämningen Mellersta Norrlands

distrikt; att till det distrikt, som nu benämnes Södra Norrlands,

skulle i stället för Vesternorrlands län läggas Kopparbergs län och

distriktet derefter kallas Gefle-Dala distrikt; samt att med Bergslagsdistriktet

skulle i stället för Kopparbergs län förenas Upsala län och

det östra distriktet sålunda komma att inskränkas till Stockholms, Södermanlands,

Östergötlands och Gotlands län.

1

dito,

Vesterbottens,

1

dito,

Jemtlands,

1

dito,

Södra Norrlands,

1

dito,

Bergslagsdistriktet,

1

dito,

östra distriktet,

1

dito,

V estra dito,

1

dito,

Smålands distrikt,

1

dito,

Södra distriktet,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 27

Den nuvarande aflöningen utgör för skogsinspektörerna i Norrbottens

och Södra Norrlands distrikt 4,800 kronor samt för de öfrige

skogsinspektörerna 3,800 kronor, af hvilka belopp tre fjerdedelar beräknas

såsom lön och en fjerdedel såsom tjenstgöringspenningar. Ett

undantag i afseende å denna aflöningens fördelning eger likväl rum

för skogsinspektören i Södra Norrlands distrikt, hvilken innehar sin

befattning på grund af konstitutorial sedan år 1866 och som enligt

nådigt bref den 5 Juni 1874 uppbär 4,000 kronor i lön och 800 kronor

i tjenstgöringspenningar.

Härjemte åtnjuta skogsinspektörerna resepenningar, uppgående för

skogsinspektörerna i Norrbottens och Södra Norrlands distrikt till 1,000

kronor, för skogsinspektörerna i Yesterbottens, Jemtlands och Bergslagsdistrikten

till 750 kronor samt för de öfrige fyra inspektörerna till

600 kronor, allt för år räknadt.

Domänstyrelsen, som, i betraktande deraf att skogsinspektörernas

befattning enligt det föreliggande förslaget skulle upphöra att vara endast

inspekterande och att skogsinspektörstiteln, som icke kunnat vinna

burskap, gifvit, anledning till förvexling, anser skogsinspektörerna för

framtiden böra benämnas öfverjägmästare, hemställer — under åberopande

af de ansvarsfulla och magtpåliggande värf, som komine att tillhöra innehafvarne

af de ifrågavarande befattningar ne, och då desse genom redan

stadgadt förbud att åtaga sig skogsförrättningar åt enskilde vore förhindrade

att på sådan väg bereda sig någon tillökning i inkomst — att eu

hvar af skogsinspektörerna eller öfverjägmästarne måtte erhålla aflöning

af 4,800 kronor, deraf 3,200 kronor såsom lön och 1,600 kronor såsom

tjenstgöringspenningar, samt berättigas att derutöfver, efter intjenta fem

år, undfå ålderstillägg med 600 kronor.

Tillika föreslår Domänstyrelsen eu sådan jemkning i de nuvarande

resepenningebeloppen, att dessa, afsedda att motsvara de kontanta

utgifterna för fortskaffandet och logis under resan, måtte bestämmas

för Norrbottens distrikt till 1,000 kronor, för hvartdera af

Vesterbottens, Mellersta Norrlands, G-efle—Dala och Bergslagsdistrikten

till 800 kronor samt för hvartdera af Östra, Vestra, Smålands och

Södra distrikten till 700 kronor, allt för år räknadt;

hvarjemte Styrelsen med fästadt afseende å den omfattande skriftvexling,

som efter den föreslagna förändringen komme att blifva förenad

med de nuvarande skogsinspektörsbefattningarne, och den granskning

af skogsindelningsplaner, som enligt förslaget borde tillhöra befattningarnes

innehafvare, anser erforderligt, att till dessas disposition

af reservationsanslaget till skogsväsendet anvisas ett årligt expensbelopp

af högst 1,000 kronor för hvardera, att emot redovisning användas

till skrifbiträde och skrifmaterialier m. m.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Sjunde hufvudtiteln.

Mot livad Domänstyrelsen sålunda föreslagit rörande lönevilkor

och resepenningar för de ifrågavarande tjenstemännen, hvilka jag, lika

med Styrelsen, finner lämpligen böra för framtiden benämnas öfverjägmästare,

bär jag ej annat att erinra, än att af det föreslagna ålderstillägget,

på samma sätt som föreslagits rörande den öfriga afiöningen,

två tredjedelar torde böra tilläggas karakteren af lön och en tredjedel

utgöra tjenstgöringspenningar. Till hvilka belopp expensanslag för det

af Domänstyrelsen angifna ändamål kunna blifva för öfver]ägmästarne

behöfliga, torde få närmare pröfvas vid fastställande af generalförslag

för skogsväsendet för år 1887; men jag anser mig dock böra här anmärka,

att behofvet af dylikt expensanslag antagligen bör komma att

betydligt vexla inom olika distrikt och att, om 1,000 kronor anses böra

utgöra det högsta belopp, som för ändamålet bör ifrågakomma, anslaget

i en del distrikt bör kunna sättas icke obetydligt lägre.

I sammanhang med den ifrågastälda löneregleringen har Domänstyrelsen

äfven upptagit till behandling frågan om pensioneringen af

de till skogsstaten hörande tjenstemän, bland hvilka skogsinspektörerna

icke i denna sin egenskap, utan endast såsom innehafvare af de lägre

skogsstatsbefattningar, hvartill de blifvit på ordinarie stat utnämnde,

ega pensionsrätt. Styrelsen anför härvid, att för skogspersonalens bibehållande

i tjenstedugligt skick vore nödvändigt, att så tillräckliga

pensioner bereddes de till denna personal hörande tjenstemännen, att

staten kunde hafva rätt att fordra deras afgång vid den ålder, då deras

tjenstbarhet kunde antagas vara i väsentlig grad förminskad. För närvarande

vore likväl skogstjenstemännen berättigade till pension, att utgå

från allmänna indragningsstaten, först vid uppnådda 70 lefnadsoch

30 tjensteår eller, i händelse af sjuklighet eller försvagadt helsotillstånd,

vid 65 lefnads- och vid pass 40 tjensteår. Att vid så högålder

nöjaktigt kunna sköta de ansträngande åligganden, som tillhörde

skogsstatens tjenstemän, vore påtagligen i de flesta fall icke möjligt; och

Styrelsen har derföre, med erinran att afvittringslandtmätare, provinsialläkare

och statens landtbruksingeniörer, med hvilka skogstjenstemännen

vore i afseende på tjeustgöringens ansträngande beskaffenhet likstälde,

förklarats pensionsberättigade vid 60 lefnadsår, föreslagit, att äfven

skogstjenstemännen måtte berättigas att vid uppnådda 60 lefnads- och

30 tjensteår å allmänna indragningsstaten undfå pension till lönens

fulla belopp, med motsvarande skyldighet att vid sålunda hunnen pensionsålder

från tjensten afgå.

Denna framställning, hvilken för närvarande torde böra till pröfning

upptagas endast för så vidt den rör de föreslagna öfverjägmästare
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvndtiteln. 29

befattningarne, anser jag mig jemväl böra, sålunda begränsad, biträda,

då det under vanliga förhållanden icke torde kunna påräknas, att en

innehafvare af dylik befattning skulle efter uppnådd 60 års ålder vara

i besittning af tillräcklig vigör, för att på ett för det allmänna gagnande

sätt kunna uppfylla sina tjensteåligganden, och det högsta pensionsbelopp,

som, med den af mig förordade fördelningen af aflöningen i

lön och tjenstgöringspenningar, skulle tillkomma öfverjägmästare, eller

3,600 kronor, synes mig stå i ett lämpligt förhållande till befattningens

betydenhet och den aflöning, som skulle blifva med befattningen

förenad.

Under förutsättning att hvad jag sålunda tillstyrkt vinner godkännande

torde, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad Domänstyrelsen

i sådant hänseende hemstält, böra såsom vilkor för åtnjutande

af de för öfverjägmästare föreslagna löneförmåner stadgas:

att öfverjägmästare skall vara underkastad såväl den vidsträcktare

tjenstgöringsskyldighet och jemkning i åligganden som ock den

reglering af tjenstgöringsområde, som kan varda föreskrifven;

att med öfver]''ägmästarebefattning icke må förenas annan tjenst

å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, med undantag af befattning

såsom domänintendent, och ej heller annan tjenstebefattning, med mindre

den finnes icke vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen

inom öfverjägmästaredistriktet;

att det jemväl skall vara öfverjägmästare förbjudet att åtaga sig

skogsförrättningar åt enskilde;

att de med befattningen förenade tjenstgörings- och resepenningar

få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen

tjenstgjort, men skola för den tid, han varit från tjenstgöring befriad,

utgå till den, som tjensten förrättat;

att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära

hela lönen, men att den, som eljest undfår ledighet för svag helsas

vårdande, enskilda angelägenheter eller särskildt uppdrag, kan förpligtas

att under ledigheten, utöfver sina tjenstgörings- och resepenningar,

afstå så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras

eller eljest pröfvas skäligt;

att tidpunkten för det öfverjägmästare medgifna ålderstilläggs

åtnjutande skall inträda fem år efter befattningens tillträdande, under

vilkor att innehafvaren under mer än fyra femtedelar af denna tid

sjelf bestridt sin eller, på grund af förordnande, annan statens tjenst,

under iakttagande att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än

vid början af kalenderåret näst efter det år, då den stadgade tjensteåldern

blifvit uppnådd; börande löntagaren härvid tillgodoräknas den

opaginerad Kontrollera mot PDF

SO Sjunde hufvudtiteln.

tid, han före den nya statens tillämpning innehaft skogsinspektörsbefattning;
att

af ålderstillägget, likasom af den öfriga aflöningen, två tredjedelar

skola anses tillhöra lönen och eu tredjedel tjenstgöringspenningarne;

samt

_ att öfverjägmästare skall, då han uppnått 60 lefnads- och minst

30 tjensteår, vara förpligtad att, med oafkortad lön såsom pension å

allmänna indragningsstaten, från tjensten afgå, Eders Kongl. Maj:t

dock. obetaget att låta med afskedet anstå, derest och så länge den

pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande

sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma qvarstå.

Under det att för närvarande till aflöning och resepenningar åt

skogsinspektörerna utgår ett belopp af tillsammans 42,850 kronor,

skulle för de föreslagna nio öfverjägmästarebefattningarne erfordras i

löner och tjenstgöringspenningar 43,200 kronor samt i resepenningar

7,000 kronor eller tillsammans 50,200 kronor, utvisande en tillökning

i utgift af 7,350 kronor.

Härtill skulle, under förutsättning att, såsom antagligt är, de nuvarande

skogsinspektörerna öfverflyttas till öfverjägmästarebefattningarne,

hvilkas innehafvare i dylikt fall redan vid 1887 års ingång samtlig6

skulle blifva berättigade till ålderstillägg, komma ett belopp i

ålderstillägg af 5,400 kronor, hvartill likväl full tillgång finnes i de

lönetillägg till skogsinspektörerna i desses egenskap af jägmästare,

hvilka äro inberäknade under det nuvarande bestämda anslaget till

skogsstaten. Dessa lönetillägg, hvilka för närvarande inbesparas, under

det jägmästaretjensterna uppehållas al vikarier med aflöning i lägsta

lönegraden, men måste finnas att tillgå, i händelse de ordinarie tjensteinnehafvarne

från skogsinspektörsförordnandena återgå till sina egna

befattningar, blelve nemligen öfverflödiga, om de till skogsinspektörer

lörordnade jägmästarne erhölle annan ordinarie tjenst, enär enligt

gällande bestämmelser deras efterträdare i jägmästarebefattningarne

icke komme att för lönetillägg få räkna sig till godo den tid, de bestridt,

befattningarne på förordnande, och följaktligen först framdeles

skulle blifva berättigade till dylikt tillägg.

Den af mig nu tillstyrkta regleringen föranleder således för närvarande

icke större ökning i anslaget till skogsstaten än med det

ofvan angifna beloppet 7,350 kronor.

Enligt . från Domänstyrelsen inhemtade upplysningar äro redan

och blifva vid 1887 års ingång lönetillägg, utöfver de nu i staten

beräknade, intjenta af elfva jägmästare med 500 kronor för hvardera,

hvaremot två jägmästare, som hvardera innehaft lönetillägg å 1,500

s. 31 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 31

kronor, afgått och en jägmästare med lönetillägg å 1,000 kronor befordrats

till annan befattning. Till betäckande af skilnaden mellan sålunda

tillkommande och ledigblifna lönetillägg torde anslaget till

skogsstaten få höjas med 1,500 kronor.

Tillökning i detta anslag erfordras ytterligare, i anledning deraf

att ett jägmästareboställe och ett krono]ägareboställe indragits från

vederbörande boställshafvare, med de belopp, hvartill dessa boställens

•afkastning ingått i vederbörandes aflöning, eller tillsammans 170 kronor;

Och skulle således hela den nu erforderliga förhöjningen i det

bestämda anslaget till skogsstaten komma att utgöra 9,020 kronor.

I enlighet med sistlidne Riksdags beslut har ny stat den 5 Juni

1885 blifvit faststäld för Ombergs skogsskola, innefattande en tillökning

i det förut för denna skola anvisade årliga anslag med 1,700

kronor, hvaraf likväl, då den nya staten är afsedd att tillämpas först

den 1 Juli 1886, endast hälften eller 850 kronor tagits i beräkningvid

bestämmandet af innevarande års anslag till statens skogsskolor.

För fortsatt tillämpning af berörda, af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen

redan fattade beslut lärer, på sätt Domänstyrelsen hemstält,

sistnämnda anslag få från 1887 års början höjas med 850 kronor eller

från sitt nuvarande belopp, 23,650 kronor, till 24,500 kronor.

I anslagen för skogsinstitutet och för den enskilda skogsundervisningen

ifrågasätter icke Domänstyrelsen och har jag icke heller anledning

att föreslå någon ändring.

Beträffande reservationsanslaget till kronoskogarnes förvaltning och

befrämjande af skogsväsendet i allmänhet anför Domänstyrelsen, att, förutom

de ökade utgifter från detta anslag, som komme att föranledas,

i händelse Styrelsens förslag till reglering af skogsstaten blefve godkändt,

icke obetydliga belopp af samma anslag tilläfventyrs komme

att tagas i anspråk på grund af den föreskrift, Eders Kongl. Maj riden

10 April 1885 meddelat, att, derest för utmärkande af tydligrågång

mellan enskildes egor och kronopark i Norrbottens och Vesterbottens

län skulle befinnas nödigt upphugga rågången till större bredd

än lag stadgade, erforderliga åtgärder härför finge bekostas af ifrågavarande

anslag. Då emellertid den del af Styrelsens regleringsförslag,

som nu blifvit af mig tillstyrkt, icke förutsätter andra utgifter från

reservationsanslaget till skogsväsendet, än till expensanslag för öfverjägmästarne,

och hvad som härför erfordras torde åtminstone i det

närmaste komma att uppvägas af besparingar å medel, som nu varit

anvisade för granskning i Domänstyrelsen af indelningsplaner, samtal

(ifrigt behållningar å reservationsanslaget finnas att tillgå, anser jag,

lika med Domänstyrelsen, annan förändring i detta anslag icke höra

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Sjunde hufvudtiteln.

nu ega rum, än att detsamma, för vinnande af jemn slutsumma i anslagen

till skogsväsendet, lämpligen afrundas; och torde för detta syfte

anslaget få utföras till belopp af 214,180 kronor.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj: t behagade föreslå

Riksdagen,

att, med godkännande af nu tillstyrkta ändringar i| staten för

skogspersonalen och i sammanhang dermed af de för åtnjutande åt

löneförmånerna vid de nya öfverjägmästarebefattningarne föreslagna

vilkor, det bestämda anslaget för skogsstaten höjes med 9,020 kronor

till 413,420 kronor,

att anslaget för statens skogsskolor ökas med 850 kronor till

24,500 kronor,

samt att anslaget till kronoskogarnes förvaltning och befrämjande

af skogsväsendet i allmänhet ökas med 130 kronor till 214,180 kronor,

så att anslaget till skogsväsendet skulle erhålla denna uppställning:

bestämdt anslag:

för skogsstaten .......................... kronor 413,420: —

„ statens skogsskolor...........L..__„ 24,500: — kronor 437,920: —

reservationsanslag :

till skogsinstitutet ..................... kronor 21,300: —-

„ enskilda skogsundervisnin
gen

....................................... „ 8,600: —

„ kronoskogarnes förvaltning

och befrämjande af skogs
-

väsendet i allmänhet......

•n

214,180: —

kronor

244,080: —

Summa

kronor

682,000: —

hvarigenom det nu utgående anslaget till skogsväsendet skulle ökas

med 10,000 kronor.

För kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter.

[5.] För kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter finnes i

För, hontrol- stat uppfördt. ett förslagsanslag till belopp af högst 16,000 kronor,

hiUalmn- hvaraf ett belopp af 6,000 kronor är stäldt till Eders Kongl. Maj:ts

ker och kre- förfogande att användas till arfvoden åt dem, hvilka förordnas att

ihtanstaitei. -nom Finansdepartementet biträda med nämnda kontroll och med handläggning

af ärenden rörande banker och kreditanstalter. Återstoden

+ af anslaget, 10,000 kronor, afsedd till arfvoden åt de af Eders Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande förordnade ombuden vid de olika bankinrättningarne,

är för närvarande fördelad i fyrtiotvå särskilda arfvoden

s. 33 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 33

till sammanlagdt belopp af 9,800 kronor, hvadan till Eders Kongl.

Maj:ts disposition deraf återstå endast 200 kronor.

Vid bestämmande af beloppen af dessa arfvoden har så vidt möjligt

hänsyn tagits till den tid och det arbete, som uppdragets fullgörande

ansetts kräfva, och hafva med afseende härå arfvodena faststälts

att utgå med följande belopp, nemligen ett med 600, två med

500, ett med 400, tre med 350, nio med 300, tre med 250, sju med

200, sju med 150, sju med 100 och två med 75 kronor.

Den kontroll vid de enskilda bankinrättningarne, som de allmänna

ombuden hafva att utöfva, afser hufvudsakligen månatlig inventering

af kassan och verificering af den rapport öfver ställningen, som bankerna

hafva att till Finansdepartementet och Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

insända, äfvensom, hvad angår de sedelutgifvande

bankerna, granskning och vård af grundfondssäkerheterna samt kontrollering

af sedelutgifningsrätten. Dertill kommer beträffande Stockholms

inteckningsgarantiaktiebolag den skyldighet, som åligger det

hos bolaget anställa ombud, att kontrollera och i sin vård förvara den

pant, bolaget har att ställa för sina utelöpande obligationer.

Anslagets otillräcklighet har emellertid nödgat till att bestämma arfvodet

för ombuden vid några af de senast inrättade aktiebankerna alltför

lågt, för att skälig ersättning kan anses beredd för ombudens besvär och

tidsspillan; och då det oaktadt anslaget nu i det närmaste blifvit till hela

sitt belopp anlitadt, föranlåtes jag hemställa, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen, att det å sjunde hufvudtiteln uppförda förslagsanslag

»för kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter»,

högst 16,000 kronor, måtte upptagas till högst 20,000 kronor.

Jag har ofvan tillstyrkt förhöjning i anslagen:

till postverket med............ kronor 540,500: -—

„ skogsväsendet med ... „ 10,000: —

,, kontrollen vid enskilda

banker och kreditanstalter

med ......... „ 4,000: — kronor 554,500: —

Deremot har jag föreslagit minskning i anslagen:

till telegrafverket med kronor 30,000: —

,, tullverket med............... „ 4,000: — v 34,000: —

hvadan den verkliga förhöjningen å de ordinarie

anslagen skulle blifva ............................................... kronor 520,500: —

Härvid bör dock iakttagas, att kostnaderna________

Transport kronor 520,500: —

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

[6.]

Anslag

för genomförande

af

Statskontorets

nya organisation.

[7-]

Anslag för

beredande af

förstärkning

af arbetskrafterna

å

Statskontorets

riksbokslutsbyrå.

34 Sjunde hufvudtiteln.

Transport kronor 520,500: —

för post- och telegrafverken bestridas af dessa

verks egna medel, så att, om ökningen i postverkets

stater och minskningen i anslaget till

telegrafverket frånräknas, den föreslagna ökningen

i de ordinarie anslagen å denna hufvudtitel

endast utgör 10,000 kronor.

Lägges till den föreslagna förhöjningen

summan af hufvudtitelns ordinarie anslag enligt

nu gällande riksstat ................................................... „ 13,863,000: —

skulle, under förutsättning af bifall till hvad jag

sålunda hemstält, slutsumman af sjunde hufvudtitelns

ordinarie anslag för år 1887 blifva............ kronor 14,383,500: —

Extra anslag.

I fråga om de anslag på extra stat, som kunde erfordras, yttrade

Herr Statsministern beträffande

Genomförande af Statskontorets nya organisation.

För detta ändamål äro å extra stat för år 1886 anvisade 7,820

kronor. Af de personer, hvilka egt att af dessa medel uppbära aflöningsbelopp,

hafva Kongl. Räntmästaren C. Selin och Kammarskrifvaren

A. Stridsberg under sistlidet år erhållit afsked, hvadan i fråga varande

anslag kan minskas med det belopp, 2,420 kronor, som varit

för dem afsedt. Enligt hvad Statskontoret anmält erfordras fortfarande

återstående beloppet, 5,400 kronor. Lika med Statskontoret hemställer

jag derföre, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att för genomförande af Statskontorets nya organisation å extra

stat för år 1887 anvisa 5,400 kronor.

Beredande af förstärkning af arbetskrafterna å Statskontorets riksbokslutsbyrå.

I den till sistlidet års Riksdag aflåtna nådiga proposition angående

statsverkets tillstånd och behof föreslog Eders Kongl. Maj:t Riksdagen

att å Statskontorets stat för eu tjensteman i andra lönegraden,

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Sjunde hufvudtiteln.

hvilken med hänsyn till åligganden och tjensteställning inom riksbokslutsbyrån

borde benämnas förste revisor, uppföra lön 3,000 kronor

och tjenstgöringspenningar 1,500 kronor samt tilldela denne tjensteman

rätt till ålderstillägg efter vissa år i likhet med öfrige tjensteman

i samma lönegrad.

Af den redogörelse, som för detta anslagsbehof då lemnades,

anhåller jag att få i minnet återkalla, hurusom behof af förstärkning

i riksbokslutsbyråns personal redan länge erfarits och i väsentlig mån

ökats genom den enligt nådiga brefvet den 18 April 1884 beslutade

förändring i afseende å tiden för rikshufvudbokens afsilande. Då enligt

äldre bestämmelser rikshufvudboken, för att vara för statsrevisorerna

tillgänglig, icke behöft afslutas förr än inom en tid af omkring

ett år sju månader efter utgången af det år, revisionen omfattade,

skulle arbetet med densamma nu vara afslutadt inom nio månader

efter räkenskapsårets utgång eller inom sex månader efter det länens

räkenskaper kommit Statskontoret tillhanda. Statskontoret hade och

framhållit, att den korta tid, som blifvit anslagen till riksbokslutsarbetets

fullbordande, påkallade, att åt detta arbete egnades en vida mera

omfattande och oafbruten tillsyn, än som med nuvarande arbetskrafter

kunde ega rum utan åsidosättande af andra, byrån åliggande göromål;

och då af oansvarige amanuenser ej kunde påräknas ett så verksamt

biträde, som förhållandena påkallade, hade Statskontoret ansett åtminstone

en ny fast beställning i andra lönegraden erforderlig. En stadigvarande

förstärkning af riksbokslutsbyråns arbetskrafter var ock af

Statskontor och Kammarrätt förutsatt såsom ett nödvändigt vilkor för

tidigare afslutning af räkenskaperna. Vid underdånig anmälan af ärendet

uttalade jag ock den öfvertygelse, att de arbetskrafter, som tillmättes

Statskontoret vid detta verks senaste ombildning, ingalunda

kunde uppbära det ökade arbete, som blefve en följd af riksbokslutets

påskyndande.

Med erkännande att öfvergången till de nya anordningarne för

räkenskapernas afsittande medförde nödvändigheten att på ett år, nemligen

år 1886, afsluta två års räkenskaper, eller för åren 1884 och 1885,

och derefter ett så påskyndadt arbete, att på nio månader måste uträttas

detsamma som förut på nitton månader, samt att en verklig ökning af

bokslutsbyråns arbete således uppstode, ansåg emellertid Riksdagen det

icke följa deraf, att denna ökning blefve stadigvarande, utan att det

tvärtom vore möjligt, att, sedan de nya föreskrifterna trädt i verkställighet,

bokslutsbyråns arbete, hvad myckenheten anginge, skulle i det

hela taget komma att blifva detsamma som förut. I följd häraf fann

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Sjunde hufvndtiteln.

Riksdagen upprättandet af en ny ordinarie tjenst kunna undvikas, åtminstone

till dess att erfarenhet vunnits, huruvida icke efter år 1886

bokslutsarbetet kunde verkställas med redan tillgängliga krafter; hvaremot

Riksdagen på extra stat för år 1886 anvisat ett belopp af 4,500

kronor till beredande af den tillfälliga förstärkning i arbetskrafterna å

Statskontorets bokslutsbyrå, som kunde finnas erforderlig på grund af

tillämpningen under samma år af föreskrifterna om ett tidigare afslutande

af statsverkets räkenskaper.

I underdånig skrifvelse den 24 sistlidne November har nu Statskontoret

förnyat sin framställning om ökandet af em betsverkets ordinarie

anslag med lön och tjenstgöringspenningar för en tjensteman i

andra lönegraden. Statskontoret har dervid erinrat, att tillsättandet af

en sådan tjensteman dess mindre kunnat hufvudsakligen afse riksbokslutet

för åren 1884 och 1885, som den nya tjenstebefattningen varit

att påräkna först från och med innevarande år, under det att det väsentligaste

arbetet med den ena af de båda rikshufvudböckerna, eller

den för år 1884, måste verkställas redan under år 1885, och hade för

möjliggörande af ett sådant tidigare afslutande af 1884 års räkenskaper

andra åtgärder — dels anvisande af medel och dels meddelande af särskilda

föreskrifter — af Eders Kongl. Maj:t vidtagits. Till stöd för

behofvet af den ifrågasatta nya befattningen har embetsverket hufvudsakligen

åberopat hvad föregående år anförts.

Åberopande hvad sålunda förekommit och under hänvisning till

den i protokollet till föregående års statsverksproposition lemnade utredning

om fördelningen af arbetskrafterna inom riksbokslutsbyrån,

tvekar jag ej att såsom min åsigt fortfarande uttala, att den af Statskontoret

ifrågasatta ordinarie befattningen är af ett verkligt behof påkallad.

Då emellertid Riksdagen ansett, att med inrättande af den ifrågavarande

ordinarie tjensten borde anstå, till dess erfarenhet vunnits, huruvida

icke efter år 1886 riksbokslutsarbetet kunde verkställas med redan

tillgängliga krafter, och då annan olägenhet af befattningens bibehållande

å extra stat under ännu ett eller annat år icke uppstår, än

att innehafvaren af befattningen kan löpa fara att icke sedermera få

räkna samma tid sig till godo i och för ålderst-illägg i graden, men denna

olägenhet lätteligen kan undanrödjas derigenom, att ett särskildt förklarande

om sådan förmån för den tillförordnade tjensteinnehafvaren göres

samtidigt med att befattningen framdeles uppföres på ordinarie stat,

anser jag icke lämpligt att för närvarande förnya framställningen om

befattningens upptagande å ordinarie stat. Jag tillstyrker derföre, att

Eders Kongl. Maj:t endast måtte föreslå Riksdagen

s. 37 Kontrollera mot PDF

, Sjunde hufvudtiteln. 37

att på extra stat för år 1887 anvisa ett belopp af 4,500 kronor

till beredande af förstärkning af arbetskrafterna å Statskontorets riksbokslutsbyrå.

Ersättning för af Statskontoret gjorda förskotter.

De af Statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, som tillhöra [8.]

sjunde hufvudtiteln och böra till ersättning hos Riksdagen anmälas,

äro enligt uppgifter från Statskontoret: kontoret

till godtgörande af kostnader för uppmätning och kartläggning m. m.

51

af åtskilliga kronans domäner

ersättning för till statsverket afträdda åbyggnader

å indragna boställen ....................................

ersättning åt en kronoarrendator för saknad afkomst

af exproprierad jord ...................................

godtgörande af den på vissa kronoegendomar

belöpande kostnad för deltagande under år 1884

i Hjelmarens och Qvismarens sänkning ............

godtgörande af kostnader för vissa kronoegendomars

deltagande i andra vattenaflednings
företag

..........................................................................

godtgörande af utskylder m. ro. för ett indraget

boställe...........................................................................

reparationer under år 1884 å Tranebergs,

Nockeby och Drottningholms broar ....................

kostnader för statsverkets bergseffekter ...........

kostnader för komitén för utarbetande af förslag

till ny instruktion för Riksdagens revisorer......

ersättning, jemlikt 9:de punkten i nådiga förordningen

den 15 Juni 1883 angående reglering

af arbets- eller hofveriskyldigheten till vissa

kronans egendomar i Skåne, för år 1884 till

den då ännu befintliga landshöfdingelöneregleringsfonden

för upphörd arbets- eller hofveriskyldighet

af vissa hemman till Alnarps kungsgård

.................................................................................

kronor 3,177: 23

8,604: 40

it

79:

so

5,198: 8?

9,952: 24

684:

10,355:

4:

2,256:

67

06

20

90

4,647: 36

eller tillhopa kronor 44,960: 14;

Och hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen

göra framställning,

s. 38 Kontrollera mot PDF

[9.]

Anslag för

genomförande

af

Öfverintendentsembetets

nya

organisation.

[10.]

Anslag till

iståndsättande

af taket &

Kalmar slott.

38 Sjunde hufradtiteln.

att till gäldande af nämnda förskotter må å extra stat lör år 1887

anvisas ett motsvarande belopp, som för undvikande af öretal i riksstaten

torde få utföras med 44,961 kronor.

Genomförande af Öfverintendentsembetets nya organisation.

För detta ändamål är å extra stat för år 1886 anvisadt ett anslag

af 1,000 kronoi-, och då, enligt hvad öfverintendentsembetet i underdånig

skrifvelse den 29 sistlidne September meddelat, enahanda förhållanden,

som föranledt anvisandet af detta anslag för år 1886, fortfarande

ega rum, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen

, att för genomförande af öfverintendentsembetets nya organisation

å extra stat för år 1887 anvisa nämnda belopp, 1,000 kronor.

Iståndsättande af taket å Kalmar slott.

För iståndsättande af taket å Kalmar slott och verkställande i

sammanhang dermed af vissa förändringar i afseende å tornen beviljades

vid 1884 års riksdag ett extra anslag af 80,000 kronor, deraf en

femtedel eller 16,000 kronor anvisades å extra stat för år 1885, hvarefter

sistlidet års Riksdag å extra stat för år 1886 anvisat ytterligare

en femtedel med 16,000 kronor.

I underdånig skrifvelse den 17 sistlidne November har öfverintendentsembetet

hemstält, att för år 1887 måtte anvisas 23,000 kronor,

på det påbyggnad af och anbringande af nya tornhufvar å det så kallade

vattentornet samt å norra, östra, södra och vestra tornen måtte

kunna verkställas i ett sammanhang under detta och nästkommande

år. Då emellertid Riksdagens beslut likasom den nådiga propositionen

i ämnet förutsätta anslagets fördelning på fem år, synes det mig

obehöflig! att frångå denna ordning för anslagets utgående enligt staten.

Skulle för arbetets ändamålsenliga anordnande finnas nödigt, att större

belopp för detta eller nästkommande år användes, är Eders Kongl.

Magt oförhindrad att låta Statskontoret i mån af behof förskjuta erforderliga

medel. Jag tillstyrker derföre, att Eders Kongl. Maj: t måtte

föreslå Riksdagen

att af det beviljade anslaget för iståndsättande af taket å Kalmar

slott på extra stat för år 1887 anvisa en femtedel med 16,000 kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Sjunde liufvudtiteln.

39

Den lokala förvaltningen af statens jordbruksdomäner.

För bestridande af bit hörande utgifter äro i nu gällande riksstat [11, 12.]

såsom extra anslag anvisade dels till aflöning åt domänintendenter och

uppehållande afl dornängöromålen hos länsstyrelserna 45,000 kronor, dels förvaltningen

ock till resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsvis, 21,382 kronor, fl statens

I underdånig skrifvelse den 31 Oktober sistlidet år har Domän- J°domäner''

styrelsen anfört, att anslag för berörda ändamål fortfarande äro behöfliga

samt att anledning saknades att föreslå vare sig förhöjning eller

nedsättning i beloppen. Enligt Domänstyrelsens hemställan tillstyrker

jag derföre, att Eders Kongl. Maj:t för ifrågavarande ändamål täcktes

för år 1887 å extra stat äska samma belopp, som äro beviljade för år

1886, dock att, för erhållande af jemn slutsumma å anslagen under

denna hufvudtitel, förslagsanslaget till resekostnader vid domänförvaltningen

må höjas med 257 kronor och således upptagas till 21,639

kronor.

Kongl. Teatrarne.

1884 års Riksdag har — under förutsättning af visst bidrag från [13.]

Stockholms stad till de Kongl. teatrarne, hvilket vilkor äfven blifvit Kongl.

uppfyldt, — dels medgifvit, att teatrarnes verksamhet å såväl den stora leatrarnesom

den dramatiska teatern finge fortgå i tre spelår, räknadt från den

1 Juli 1884, dels för sådant ändamål uppfört till oförändradt belopp

det till Kongl. teatern i då gällande stat anvisade ordinarie anslaget

å 60,000 kronor, dels ock på det sätt bifallit Eders Kongl. Maj:ts vid

nämnde riksdag gjorda begäran om anslag å extra stat för år 1885

till de Kongl. teatrarne, att till Eders Kongl. Majrts förfogande stälts

ett kreditiv af högst 15,000 kronor, att användas endast i den mån

anslaget å ordinarie stat, Eders Kongl. Maj:ts bidrag till teatrarne

tillika med Stockholms stads tillskott och teatrarnes öfriga inkomster

icke försloge till bestridande af teatrarnes utgifter, dock med vilkor

jemväl att statsmedel utöfver sålunda bestämda anslag icke finge för

de Kongl. teatrarne användas. I öfverensstämmelse med berörda beslut

har 1885 års Riksdag å extra stat för innevarande år anvisat ett

kreditiv af högst 15,000 kronor, att under spelåret 1885—1886 användas

för uppehållande af de Kongl. teatrarnes verksamhet under de vid 1884

års riksdag bestämda, här ofvan omförmälda vilkor för disposition af

det då anvisade kreditivet; och får jag, då det af 1884 års Riksdag

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Sjunde hufvudtiteln.

fattade beslutet afser jemväl spelåret 1886—1887, hemställa, att Eders

Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att å extra stat för år 1887 anvisa ett kreditiv af högst 15,000

kronor, att under spelåret 1886—1887 användas under de vid 1884

och 1885 årens riksdagar bestämda, här ofvan omförmälda vilkor för

dispositionen af det då anvisade kreditivet.

Summan af de utaf mig tillstyrkta anslagen å extra stat för år

1887 utgör alltså 153,500 kronor.

Statsrådets öfrige ledamöter instämde i hvad

Herr Statsministern sålunda hemstält och föreslagit

beträffande anslagen under sjunde hufvudtiteln; och

behagade Hans Maj:t Konungen dertill lemna nådigt

bifall.

Ex protocollo:

Axel Adelgren.

STOCKHOLM, ISAAC MARG US’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1886.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln: bil. 1.

1

Till Konungen.

Då af Generalpoststyrelsen den 28 januari 1873 afgafs underdånigt

förslag till den Postverkets s. k. normalstat, hvilken hittills

hufvudsakligen tillämpats, blefvo i allmänhet till grund för de före
1
-

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sjunde hufvudtiteln: bil. 1.

slagna bestämmelserna rörande kontorspersonalens aflöningsvilkor lagda

de förhållanden, som, i afseende å postlägenheter och posttrafik, gjort

sig gällande år 1871.

Redan under den tid, som närmast föregick sistnämnda år, hade

blifvit vidtagna flerahanda åtgärder, som voro egnade att verka till

ett allmännare anlitande af postinrättningen. Ännu mer måste sådant

blifva förhållandet till följd af den betydliga utvidgning af postförbindelserna,

som föranleddes af beslutet om upphörande med 1873 års

utgång af den skyldighet till fortskaffande af allmänna kungörelser,

bref och kallelser i tjensteärenden, som under benämning af kronobrefbäring

ålegat krono-, skatte- och allmänna frälsehemman; en förändring

som under loppet af fem år medförde en ökning i postanstalternas

antal från 576 till 1,838.

Men äfven andra sedan början af nästlidna årtionde vidtagna

anordningar hafva bidragit till posttrafikens tillväxt.

Som sådana måste anses: det tillfälle som beredts att äfven genom

poststation utvexla försändelser med angifvet värde; införandet af

medelporto för paketer och af brefkort; utsträckningen till alla slags

värdepapper af rättigheten till assurans vid försändning genom Postverket;

införandet af postanvisningar och i viss mån äfven af postförskott

för den penningeförsändning, som förmedlas genom poststation; den, i

sammanhang med indragningen af stämpelafgiften för tidningar, vidtagna

förändrade ordning för tidningars och tidskrifters tillhandahållande

genom Postverket; de vid de allmänna postkongresserna genomförda

väsentliga lättnader i postutvexlingen med utlandet; anordnande

inom riket af landtbrefbäring samt slutligen den vid 1884 års Riksdag

genomförda nedsättningen i befordringsafgiften för bref och brefkort,

hvilka mellan inrikes orter fortskaffas.

Under det att den senast omförmälda portoreformen icke kunnat

förr än efter utgången af nästlidet år på posttrafiken utöfva något

inflytande, visar — hvad öfriga till postutvexlingens underlättande

vidtagna åtgärder angår — en jemförelse mellan förhållandena åren

1871 och 1884, att dessa åtgärder i högst betydlig mån ökat den rörelse,

för hvilken postinrättningen anlitas.

Sålunda utgjorde:

som innefattar

år 1871. år 1884. en tillökning

af omkring

antalet vanliga bref ............ omkring 12,074,000

,, korsbandsförsändelser ,, 2,090,000

,, paketer ......... ,, 80,000

,, nummer exemplar af

tidningar.................. ,, 7,802,000

41,291,000

4,805,000

417,000

242 •>/„,

130 «/0,

421 »/o.

33,064,000

324 V»,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln: bil. 1.

8

11

som innefattar

år 1871.

år 1884. en tillökning

af omkring

2,401,000

11,267,000 369,3 °/0,

42,000

1,479,000 3,421,4 °/0,

ii

255,000,000 734,000,000 187,8

0 /

O 1

v

'' 0 ''

beloppet af de medel som

blifvit afsända med

postanvisning..............omkring kr.

beloppet af de medel som

lyftats på gr lindpost
för

skott ...........................

angifna värdet af assurerade

försändelser...

Sedan tillfälle blifvit år 1872

beredt till försändning med post

af äfven brefkort, har antalet till

postbefordran aflemnade dylika kort år 1873.

utgjort ................................................. 11,000 3,380,000 30,627» _

Under det att denna posttrafikens tillväxt medfört en mycket

ansenlig ökning i postuppbörd, hvilken uppbörd utgjorde år 1871

2,463,461 kronor och år 1884 uppgick till 6,095,198 kronor, innefattande

en tillökning af 147,4 °/0,

har, hvad knappt lärer behöfva anmärkas, omförmälda omständigheter

i de flesta fall mångdubblat det arbete, som förut ålegat den ordinarie

kontorspersonalen.

Men det är icke ensamt den med hvart år ökade posttrafiken,

som i en senare tid gjort posttjensten vida mer ansträngande än tillförene.

Dertill har äfven medverkat dels den år 1883 inrättade Postsparbanken,

dels — hvad ett icke ringa antal postkontorsförest.åndare

angår — bestyret med åvägabringande af aftal rörande postföringens

besörjande.

Sedan nemligen icke allenast samtliga posthemman blifvit indragna,

utan äfven af Eders Kongl. Maj:t den 5 juni 1874. meddelats

det nådiga förklarande, att efter samma års utgång icke vidare gästgifveri-,

håll- eller reservskjuts må för posternas fortskaffande anlitas

annat än i de undantagsfall, då användande af sådan skjuts nödvändigt

erfordras till förekommande af tillfälliga afbrott i postutvexlingen,

har, för beredande af utväg att få de s. k. landsvägsposterna

fortskaffade, Generalpoststyrelsen varit hänvisad ensamt till de öfverenskommelser,

som med enskilde kunna träffas rörande postföringens

öfvertagande på beting. Och då erfarenheten till fullo ådagalagt, att

i allmänhet icke för Postverket förmånliga anbud kunna erhållas vid

auktioner, som för sådant ändamål utlysas, har Styrelsen funnit sig

böra, med stöd af 3 § i den för Styrelsen gällande instruktion, i gan
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sjunde hufvudtiteln: bil. 1.

ska stor omfattning, för införskaffande af anbud å postskjutsens öfvertagande,

anlita biträde af posttjenstemän i orterna; ett sätt att tillvägagå

som med högst betydliga belopp minskat kostnaden för posternas

fortskaffande.

Enahanda är förhållandet med landtbrefbäringen och en del af

den postföring, för hvilken enskildes ångfartyg anlitas.

De mångdubbelt ökade göromål, som sålunda, år efter år, blifvit

posttjenstemännen ålagda, hafva af dessa blifvit bestridda med en

pligttrohet, som förtjenar så mycket större erkännande, som i allmänmänhet

det arbete, hvilket blifvit af dem nedlagdt i Postverkets tjenst,

icke kan anses vara ersatt med de löningsförmåner, som nu tillkomma

postkontorens tjenstemän.

Att, sådant oaktadt, Postverkets Styrelse icke förut gjort framställning

om beredande åt desse tjenstemän af någon allmännare löneförhöjning,

har haft sin grund dels deri att, under några år — innan

ännu de under en kort tidrymd vidtagna genomgripande förändringarna

i sättet och vilkoren för postutvexlingens besörjande hunnit

bära den frukt, som var att af dem förvänta, — Postverkets utgifter

med betydliga belopp öfverstego dess inkomster; dels ock deruti att

en allmännare lönereglering icke ansetts böra ifrågasättas, förr än

fullgiltig . grund förefunnits för det antagande att, till utbetalande af

de förhöjda löningsbeloppen, Postverkets inkomster skola lemna tillgång,

äfven sedan den länge påyrkade portoreformen — det enkla

brefportots nedsättande från 12 till 10 öre — blifvit genomförd.

Enligt den utredning, som här nedan skall i underdånighet meddelas,

finnes icke vidare skäl befara att några, på förhållandet mellan

Postverkets inkomster och utgifter beroende hinder skulle möta fölen

på billiga grunder fotad reglering af postkontorspersonalens aflöningsvilkor.

Den lämpligaste formen för en af omständigheterna med nödvändighet

påkallad lönereglering synes Generalpoststyrelsen vara meddelande

af förändrade bestämmelser rörande det tjenstemännen tillkommande

ålderstillägg, i sammanhang med en och annan deraf beroende

jemkning i en del andra anslag å aflöningsstat.

Under det att för ett stort antal af de Statens tjenstemän, som

åtnjuta ålderstillägg, dessa utgå efter fem år med 500 kronor och

etter tio år med 1,000 kronor, är till 300 kronor efter fem års och 600

kronor efter tio års tjenstgöring inskränkt det ålderstillägg, hvilket

tillkommer föreståndare för fjerde, femte och sjette klassens postkontor

samt . postexpeditörer, hvaremot hittills alldeles icke något ålderstillägg

blifvit tillerkändt vare sig föreståndarne för första, andra och

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Sjunde hufvudtiteln: bil. I.

tredje klassens postkontor eller kontrollörerna, kvilka samtlige tjensteman

utgöra sextiosex personer.

Utgående från det antagandet att det löningstillskott, som, i sammanhang

med ålderstilläggets omreglering, kunde komma att — med

endast två undantag, för kvilka här nedan skall i underdånighet redogöras,

— postkontorspersonalen tilldelas, borde utgå med sådant belopp,

att i allmänhet hvar och en bland dessa tjensteman efter fem års

tjenstgöring komme i åtnjutande af en tillökning i inkomst, belöpande

sig till 500 kronor, hvilket tillskott efter tio års tjenstgöring kunde

höjas till 1,000 kronor, anser dock Generalpoststyrelsen, hvad angår

de tjenstemän, hvilkas nuvarande aflöning å stat icke uppgår till mer

än 1,200, 1,600 eller 1,800 kronor, skilnaden emellan ålderstillägg och

annan aflöning å stat blifva allt för ringa för att icke någon jemkning

af beloppen borde ifrågakomma; hvarvid dessutom, för att afhjelpa

de mest trängande behofven hos Postverkets svagast aflönade tjenstemän,

tillskottet i aflöning för postexpeditörer af andra lönegraden

synes böra, med 200 kronor för hvardera, ökas utöfver de i sådant

afseende i allmänhet föreslagna belopp, i vissa fall 500 och i andra

fall 1,000 kronor.

Generalpoststyrelsen föreställer sig sådant lämpligast kunna ske

på det sätt att

för de tjenstemän, postmästare af femte klassen, kvilka nu å

stat åtnjuta 1,800 kronor, likasom för de tjenstemän, postmästare af

sjette klassen och postexpeditörer af första lönegraden, som för närvarande

uppbära 1,600 kronor, aflöningen å stat förhöjes med 200 kronor;

men att för postexpeditörer af andra graden, med aflöning å stat

af 1,200 kronor, denna aflöning förhöjes med 400 kronor, samt att för

postmästarne af femte och sjette klasserna äfvensom för postexpeditörerna

den såsom ålderstillägg utgående aflöningsförhöjningen fastställes

till 400 kronor efter fem och 800 kronor efter tio års tjenstgöring;

hvarigenom den högsta aflöning å stat, som, efter längre tids arbete

i Postverkets tjenst, kunde dessa tjenstemän tillgodokomma, skulle

uppgå:

för femte klassens postmästare till................................. kronor 2,800,

för sjette klassens postmästare och postexpeditörer

af första lönegraden till............................................... ,, 2,600,

och för postexpeditörer af andra lönegraden till ,, 2,400,

samt att — med undantag för hvad angår postdirektörerna i

Stockholm och Göteborg, hvilkas inkomster af innehafvande tjenster

äro större än att något ålderstillägg bör för dem ifrågasättas, — öfrige

ordinarie tjenstemän vid postkontoren komme i åtnjutande af ålders
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sjunde hufvudtiteln: bil. 1.

tillägg, utgående efter fem års tjenstgöring med 500 och efter tio års

tjenstgöring med 1,000 kronor; hvarigenom, efter det rätt till det högre

ålder stilläggets åtnjutande vunnits, aflöningen å stat komme att uppgå

för postdirektören i Malmö till .................................... kronor 5,000,

för föreståndare för andra klassens postkontor och

för kontrollörer af första lönegraden, tillsamman

18 tjensteman, till....................................................... „ 4,600,

för föreståndare för tredje klassens postkontor och

för kontrollörer af andra lönegraden, tillsammans

27 tjensteman, till....................................................... ,, 4,000,

och för föreståndare för fjerde klassens postkontor

och för kontrollörer af tredje lönegraden, tillsammans

56 tjensteman, till ............................................ „ 3,400.

Derest postkontorens tjensteman komma i åtnjutande af de ålderstillägg,

som här ofvan blifvit underdånigst föreslagna och som i allmänhet

icke äro lägre än de som blifvit andre tjenstemän beviljade, lärer

postkontorens tjenstemannapersonal äfven böra underkastas enahanda

skyldighet att, vid viss ålder, med pension afgå ur tjensten, som, vid de

i senare tider genomförda löneregleringar, gjorts till vilkor för andra

tjenstemäns rättighet till åtnjutande af förbättrade aflöningsförmåner.

På det att emellertid Postverket icke måtte beröfvas den förmån,

som ligger deri att en tjensteman i lägre grad, hvilken utmärkt sig

genom skicklighet och pålitlighet, kan utan förlust förflyttas till annan

och vigtigare befattning, anser Generalpoststyrelsen det nödigt att, i

nära öfverensstämmelse med hvad förut blifvit rörande samma ämne

föreskrifvet genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 6 maj 1881,

skilda grupper må bildas,

å ena sidan af föreståndare för femte och sjette klassens postkontor

samt postexpeditörer, och

å andra sidan af föreståndare för öfriga postkontor, utom Stockholms

och Göteborgs, och af kontrollörer;

samt att förflyttning från eu till annan tjenst i samma grupp

icke må utöfva något inflytande på rätten till ålderstillägg, hvilken

borde inträda fem resp. tio år, efter det tjensteman tillträdt en eller

annan befattning, hörande till samma grupp som den, hvilken han innehar,

då framställning göres att komma i åtnjutande af ålderstillägg.

Vid förestående redogörelse för postkontorspersonalens lönevilkor

kan och skall utan tvifvel anmärkas att, utöfver den här ofvan omförmälda

aflöning, postanstalternas tjenstemän — med undantag för de

expeditörer som användas till tjenstgöring i postkupé och hvilka uppbära

dagtraktamente — åtnjuta uppbördsprovision och några få återstående

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Sjunde hufvudtiteln: bil. 1.

sportler af den beskaffenhet att desamma funnits icke lämpligen kunna

indragas. Till inkomster af sistnämnda slag höra, sedan numera äfven

portot för de förut s. k. lösbrefven ingår till postkassan, afgiften

för postutvexling genom lösväska och för postafgifters bokförande

samt den till mycket ringa belopp uppgående inkomsten af två öre för

hvar insättning af postsparbanksmedel.

Det med hvart år ökade antalet poststationer kan icke annat än

verka till en fortgående minskning i antalet lösväskor, som utvexlas

med fullständiga postanstalter; såsom exempel hvarå må anföras att,

medan antalet dylika lösväskor år 1871 utgjorde 4,338, det nästliden

år nedgått till 1,224.

Hvad åter angår den sportel, som uppbäres för postafgifters bokförande,

så är det egentligen endast i de större handelsstäderna som

inkomsten deraf uppgår till något anmärkningsvärdt belopp. I samma

mån allt vanligare blir att, före brefs afsändande till postanstalt, desamma

förses med frimärken, hvarigenom äfven möjligt blir att till

postbefordran aflemna brefven i närmaste breflåda, i samma mån minskas

emellertid också postpersonalens inkomst af ifrågavarande sportel,

hvilken i öfrigt skall lemna tillgång äfven till betäckande af de förluster,

som för postkontorsföreståndare uppstå då, vid qvartals utgång,

korrespondent saknar tillgång till gäldande af bokförda afgifter för

afsända och mottagna bref m. m.

Inkomsten af sportler har nästlidet år utgjort:

för postdirektören i Malmö............................................. kronor 1,169

samt i medeltal:

,, postmästare af andra klassen .................................. ,, 1,130,

„ n n tredJe » » 770>

» „ » fjerde » v 310>

„ „ „ femte „ „ 280 och

v v ii sjette ,, ,, 130.

Så föga kan emellertid det för en löneklass uppkommande medeltalet

af sporteluppbörd anses vittna om den inkomst af detta slag, som

är att vid det ena eller andra till klassen hörande postkontor påräkna,

att exempelvis bland de till

andra klassen hörande postkontor äro sådana, vid hvilka sporteluppbörden

ej belöper

sig till mer

än .....

.... 450, 520 å 700

kronor,

tredje

11

11

11

11

285, 420 å 475

11

fjerde

11

11

11

11

20, 25 å 55

11

femte

yi

yi

11

60, 105 å 115

11

sjette

11

V

11

11

40 öre, 3 å 10

11

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Sjunde hufvudtiteln: bil. 1.

under det att vid tvenne, till sistnämnda klass hörande postkontor —

Billingsfors och Grislehamn — näst-lidet år alldeles icke någon sporteluppbörd

egt rum.

I afseende å sportelinkomsten bör i öfrigt anmärkas

dels att, då en så betydlig uppbörd af allmänna medel som den,

hvilken i allmänhet vid postkontoren förekommer, skall, för det mesta

i många och små belopp samt vanligen under stor brådska med handläggning

af andra göromål, verkställas af olika personer, vid olika

tider på dagen, icke kunna undvikas förluster, till hvilkas betäckande

förut, å flera postkontor, i mån af tillgång, anlitats inkomsten af lösbrefven,

men som numera, efter indragning till postkassan af portot

för nämnda bref, måste — då postpersonalen icke eger uppbära några

missräkningspenningar — betäckas af återstående sportler och provision;

dels ock att, der sport-eluppbörden uppgår till något anmärkningsvärdt

belopp och, till följd deraf, kontorsföreståndaren är i behof af

biträde för handläggning af de göromål, som med sportler betalas,

postkontorsföreståndaren anses skyldig af sportelinkomsten bestrida utgifterna

för dylikt biträdes aflönande.

Tages dertill i betraktande, att sportelinkomsten är underkastad

stora omvexlingar, synnerligen i sammanhang med jernvägsanläggningar

i orterna, synes, vid bedömande af frågan om postpersonalens

behof af ökad aflöning å stat, icke mycket afseende böra fästas vid

en inkomst, så osäker som den nuvarande sporteluppbörden, hvilken

dertill i allmänhet är stadd i aftagande.

För att åstadkomma en jemförelse mellan den aflöning, som nu i

underdånighet föreslås för postpersonalen, och de löneförmåner, som

tillkomma tjenstemännen vid några af de andra, större, allmännna

Verkens lokalförvaltningar, har Generalpoststyrelsen af Styrelserna för

Tullverket, Statens jernvägstrafik och Telegrafverket begärt och erhållit

upplysningar rörande hithörande ämnen.

Hvad dervid blifvit anfördt rörande de i Stockholm och Göteborg

anstälde tullförvaltare och telegrafdirektörer, påkallar icke någon vidare

behandling, då i afseende å lönevilkoren för postdirektörerna i nämnda

två städer nu icke föreslås någon förändring. I förbigående må endast

anmärkas att, då en tullförvaltare finnes anstäld vid hvar och en af

nedannämnda särskilda afdelningar utaf Tullverkets lokalförvaltning i

Stockholm och Göteborg, tullkammaren, uppbördskontoret, konfiskationsoch

kassörskontoret, packhusinspektionen och nederlagskontoret, men

åt kontrollörer eller postexpeditörer anförtros befattningarna såsom

föreståndare för postkontorens särskilda afdelningar i Stockholm och

Göteborg, kontoren för afgående poster, kontoren för ankommande

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Sjunde Imf vudti teln: bil. 1

poster, paketpostkontoren, brefbärareexpeditionerna och filialkontoren,

hvartill, hvad särskild! Stockholm angår, kommer den af talrika bestyr

upptagna tidningsexpeditionen, äfven i detta afseende arbetet inom

Postverket är mindre betaladt än tjenstgöringen inom Tullverket.

I den sammanställning af en del af postpersonalens och en del

af Tullverkets tjenstemäns aflöningsvilkor, som här nedan i underdånighet

framlägges, hafva för posttjenstemännen upptagits lön, tjenstgöringspenningar,

medelbeloppen af uppbördsprovision samt högsta beloppet

af nu stadgade ålderstillägg, hvad angår de befattningar, med hvilka

en dylik förmån är förenad, samt för Tullverkets personal lön, tjenstgöringspenningar

och ålderstillägg till högsta belopp, hvartill detsamma

kan uppgå.

Den ende innehafvare af första klassens postkontor, postdirektören

i Malmö, för hvilken ålderstillägg bör ifrågakomma, uppbär

för närvarande i aflöning........................................................... kronor 6,160,

under det att tullförvaltaren å samma ort åtnjuter............ „ 7,000.

Bland de fjorton städer, i hvilka finnes postkontor af andra klassen,

äro nio, i hvilka äro anstälde tullförvaltare. Under det att aflöningen

till postförvaltarne, på förenämnda sätt beräknad, utgör kronor 5,100,

kan densamma uppgå:

för en tullförvaltare till.............................................................. „ 7,000,

n fyra „ » ............................................................. ''« 6>000i

,, tre „ „ .................................................... kronor 5,000, och

» en n u ...................................................... » 4,500.

För innehafvarne af de tretton postkontoren af tredje klassen

utgör inkomsten ........................................................................... kronor 4,160,

medan å nio af de orter, der ifrågavarande postmästare

äro anstälde, finnas tullkamrar, af hvilkas föreståndare

fem uppbära i aflöning............................................. ,, 5,000,

tre andra tullförvaltare ............................................................... „ 4,500,

och en............................................................................................. ,, 4,000.

Å tretton af de trettioåtta orter, som äro försedda med postkontor

af fjerde klassen, finnas anstälde tullförvaltare. Under det att de å

samma orter tjenstgörande postförvaltare uppbära........... kronor 3,860,

till en bland tuliförvaltarne aflöningen

,, fem ,, ,, ,,

« 5,000;

„ 4,500,

„ 4,000,

„ 3,500.

6,000,

och till fyra

2

n

ii

ii

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Sjunde liufvudfciteln: bil. 1.

Å sex af de sexton orter, hvilkas postanstalter tillhöra femte

klassen, med aflöning af ........................................................ kronor 3,140,

äro anstälde tullförvaltare med en aflöning, som uppgår

för fyra af dem till ................................................................... „ 4,500,

n en v n n .................................................................... » ^000>

V n 11 11 .............................................................;....... 11 3,500.

Slutligen äro bland de etthundra sex orter, hvilka för närvarande

äro försedda med postanstalt af sjette klassen, fyra å hvilka finnes

anstäld tullförvaltare. Under det att aflöningen till postförvaltarne

utgör .............................................................................................. kronor 2,700,

uppbäres af förenämnde tullförvaltare:

i tre fäll.................................................................................. ,, 4,000

och i ett fall................................................................................. ,, 3,500.

Hvad kontrollörerna vidkommer, utgår deras aflöning

inom Postverket: i fyra fall med.............................. kronor 4,260,

i fjorton „ „ ............................. „ 3,710,

i aderton „ „ .............................. „ 3,000;

inom Tullverket:

till två kontrollörer i Stockholm samt eu i hvardera

af städerna Göteborg, Malmö och Norrköping med „ 6,000

samt till öfrige kontrollörer å en del förenämnda och andra

orter med belopp, vexlande mellan 5,000, 4,500, 4,000 och 3,000

kronor,

till hvilket sistnämnda belopp aflöningen är inskränkt för kontrollörerna

i Höganäs, Mon, Charlottenberg och Melen samt bevakningskontrollören

i Karlstads tullkammaredistrikt.

Under det att för hälften af postexpeditörerna aflöningen, med

tillägg af andra ålderstillägget, utgör i medeltal............... kronor 2,530,

och för den andra hälften ......................................................... ,, 1,930,

uppbära Tullverkets kammarskrifvare, hvilka kunna antagas

närmast motsvara postexpeditörerna, en aflöning

som, med iakttagande af förut angifven beräkningsgrund,

utgör i vissa fall.......................................................................... „ 3,000

och i andra fall.......................................................................... ,, 2,400.

I afseende å de Tullverkets personal tillkommande sportler har

af Generaltullstyrelsen blifvit upplyst, bland annat, att de vid Tullverkets

lokalförvaltningar anstälde tjenstemän åtnjuta vissa sportler,

såsom lösen för mätbref, produktiousbevis m. in., ersättning för försegling

af bränvinskärl, beslagareandel, auktionsprovision i vissa fall,

godtgörelse för tjenstgöring å annan än den stadgade tjenstgörings
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Sjunde liufrudtiteln: bil. 1.

liden eller utom det bestämda tjenstgöringsområdet; hvarjemte vissa

af tjenstemännen åtnjuta förmånen af fri bostad. Dessutom tillkommer

vissa tjensteman, hvilka, enligt särskildt åtagande, hafva bestyr med

uppbörd af hamn- eller andra dylika afgifter, provision å dessa uppbördsmedel.

*

Beträffande sportelinkomsternas belopp — oberäknad sistnämnda

provision samt värdet af fri bostad, der sådan åtnjutes, men inberäknad

godtgörelse för utom tjensten lemnadt biträde åt skeppare vid

klareringar och dylikt — hafva, för hvad angår förhållandena under

sistlidet år, blifvit meddelade följande, på infordrade uppgifter grundade

upplysningar,

att af öfverinspektorer — livilka emellertid lika litet som tullinspektörer

och öfveruppsyningsmän blifvit upptagne i här ofvan meddelade

redogörelse för aflöningarnas belopp —- och af tullförvaltare åtta

i sportler åtnjuta öfver 300 kronor och att maximibeloppet inom denna

grad utgjort 1,950 kronor;

att af kontrollörerna tre åtnjutit öfver 300 kronor och att det

högsta beloppet någon af dessa tjensteman uppburit utgjort 649 kronor;

samt att inom kammarskrifvaregraden allenast två åtnjutit öfver

200 kronor och att maximibeloppet inom denna grad uppgått till 400

kronor.

Slutligen har af Generaltullstyrelsen uppmärksamheten blifvit

fästad derå att, vid eu jemförelse mellan aflöningsförmånerna vid Tullverket

och vid andra dermed jemförliga förvaltningar, icke bör lemnas

ur sigte att vederbörande tullförvaltningsföreståndare, med få undantag,

äro skyldige att sjelfva bekosta icke blott de för kontorsgöromålens

bestridande erforderliga skrifmaterialier, utom journalblanketter

och dylikt, utan ock uppvärmning, belysning, renhållning m. m. af

tullförvaltningens expeditionsrum, samt att utom stapelstäderna nämnda

tjensteman i allmänhet äro skyldige att utan ersättning hålla expeditionslokal.

Bland de till Statens jernvägars trafikafdelning hörande tjensteman

lära trafikdirektörerna få anses närmast motsvara postdirektörerna

i Stockholm, Göteborg och Malmö, af hvilka, såsom förut blifvit i

underdånighet anmärkt, endast den sistnämnde anses böra komma i

åtnjutande af ålderstillägg.

Under det att postdirektörens i Malmö aflöning jemte provision

uppgår till 6,160 kronor, lärer den i samma stad anstälde jernvägs
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Sjunde hufvudtiteln: bil. 1.

trafikdirektör kunna påräkna i lön eller arfvode jemte ålders
tillägg.

............................................................................................ kronor 4,800,

hvartill kommer värdet af bostad och vedbrand, det förra

upptaget till ........................................................................ „ 1,500,

* tillsammans kronor 6,300.

Hvad angår de jernvägens stationsinspektorer tillkommande löningsförmåner,

blifva stationerna hänförda till vissa grupper med för

hvarje grupp faststäldt ett lägsta och ett högsta arfvodesbelopp, hvarvid

iakttages, att den stationsinspektor, som med godt vitsord tjenat

minst fem år, uppflyttas i närmast högre löneklass, till dess att det

för stationen faststälda högsta arfvodesbeloppet uppnåtts.

De å stat uppförda arfvodesbeloppen kunna vexla mellan 3,600.

3,300, 3,000, 2,700, 2,400, 2,100, 1,800, 1,500 och 1,200 kronor, under

det att, på sätt här ofvan blifvit anmärkt, den aflöning, som tillkommer

de postkontorens föreståndare, för hvilka nu förhöjdt eller nytt ålderstillägg

begäres, i allmänhet uppgår till belopp, vexlande mellan 5,100,

4,160, 3,860, 3,140 och 2,700 kronor.

På sätt här ofvan blifvit i underdånighet anmärkt, utgör i allmänhet

efter tio års tjenstgöring postexpeditörs aflöning i vissa fall

2,530, men i andra fall 1,930 kronor.

Bland de tjenstemän, hvilka å jernvägstraiikens stat upptagas

under benämningen stationsskrifvare, torde någon del kunna anses

i viss mån motsvara postexpeditörerna, under det en annan och

större del lärer få anses närmast jemförlig med Postverkets extra

biträden, eller, hvad de svagast aflönade angår, med vissa af Verkets

betjente.

Den stationsskrifvare tillkommande aflöning utgör, med inbegrepp

af hyresersättningen, beräknad till 15 11 ;,0 af arfvode!, i de flesta fall

1,380, uppgår i några få fall till 2,415 eller 2,070 kronor, men vexlar

i öfrig! mellan 1,725, 1,242, 1,104 och 1,035 kronor samt kan i vissa

fall nedgå till 966, 897 eller 828 kronor.

Bland de särskilda förmåner, som tillkomma de vid Statens jernvägars

trafikafdelning anstälde stationsföreståndare, böra i främsta rummet

nämnas fri bostad och fritt bränsle. En stor del af personalen

tillkommer derjemte ersättning för handläggning af de å stationerna

förekommande postgöromål.

Af Statens 235 jern vägsstationer äro nemligen icke mindre än

187, vid hvilka med befattningen såsom jernvägstjensteman är förenad!

uppdraget att vara poststationsföreståndare. För fullgörande af dertill

hörande göromål utgår af postmedlen särskild ersättning, som i medeltal

belöper sig till 334 kronor om året.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Sjunde hufrudtiteln: bil. 1.

De förmåner, hvilka i öfrig!, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga

aflöningsreglemente den 23 oktober 1874, jernvägsstationspersonalen

tillkomma, äro hufvudsakligen:

den till trafik- och telegrafstationernas uppbördspersonal med

0,3 procent af redovisade trafik- eller telegraminkomster utgående

provision;

kostnadsfri läkarevård, samt

rättighet att af trafikmedlen få bestridda utgifterna för medikament

och bad, som, till botande af sjuklighet, utaf vederbörande läkare

föreskrifvas;

hvarförutan såsom begrafningshjelp kan tilldelas sterbhuset efter

afliden tjensteman ett belopp, motsvarande en månads aflöning.

Dessutom tillkommer, enligt hvad Styrelsen för Statens jernvägstrafik

upplyst, ifrågavarande personal en likväl föga afsevärd provision

vid försäljning af notiser och dylika tryckalster.

Slutligen kunna stationstjenStemännen bereda sig någon inkomst

genom att, med Trafikstyrelsens begifvande, tillhandagå trafikanter

såsom kommissionärer för spedition af gods. Enligt hvad af Styrelsen

för Statens jernvägstrafik blifvit, med anledning af gjord förfrågan,

meddeladt, äro emellertid — med undantag för hvad angår stationer

med större trafik af brukseffekter och vissa stationer i Norrland —

de inkomster*, som genom dylikt kommissionärskap tillfalla stationstjenstemännen,

icke i allmänhet af synnerlig betydenhet.

En jemförelse mellan lönevilkoren för Postverkets och för Telegrafverkets

till lokalförvaltningen hörande personal försvåras i viss män

derigenom att aflöningsstaten för Telegrafverket — utom för hvad angår

direktörsbefattningarne i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall —

icke fastställer beloppet af den aflöning, som bör utgå till föreståndarne

för telegrafstationer i allmänhet eller vissa grupper deraf, utan ^endast

bestämmer lönevilkoren för de särskilda klasserna af tjenstemän, kommissarier,

hörande till tre olika klasser, assistenter och telegrafister,

utan afseende derå om kommissarier och telegrafister äro föreståndare

för station eller biträdande tjenstemän vid densamma.

Af uppgifterna i officiela handlingar framgår emellertid att —

om ur räkningen uteslutas gränsstationerna i Kristiania, Köpenhamn

och Nystad samt filialkontoren i hufvudstaden — förutom de förenämnda

stationerna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall, äro

tjugufem stationer, hvilka förestås af kommissarier utaf första klassen,

tolf ,, „ „ andra ,,

tjugu „ „ „ _ tredje ,, och

etthundra åtta „ „ telegrafister.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Sjunde hufvudtiteln: bil. 1.

11

11

Den aflöning, af hvilken, efter tio års väl vitsordad tjenstgöring,

telegrafstationsföreståndare kan komma i åtnjutande, uppgår,

om han innehar direktörsgrad, till.......................................... kronor 5,000,

om han såsom kommissarie tillhör första klassen, till...... „ 4,000,

,, ,, andra ,, ,, ,, 3,500,

,, ,, tredje ,, ,, ,, 3,000,

under det att, på sätt förut blifvit anfördt, postkontorsföreståndare i

allmänhet eger uppbära belopp, som, med ett enda undantag, vexlar

mellan 5,100, 4,160, 3,860, 3,140 och 2,700 kronor.

De kommissarier, hvilka icke äro stationsföreståndare och livilka

följaktligen kunna anses innehafva samma tjenstegrad som Postverkets

kontrollörer, uppbära, också efter tio års väl vitsordad tjenstgöring,

om de tillhöra första klassen,........................................ kronor 4,000,

„ „ andra „ „ 3,500,

v tredie 15 .............. ........................

under det att, enligt förut underdånigst meddelad

utredning, postkontrollörs aflöning kan

beräknas uppgå:

i första klassen till ............................................................

i andra ,, „ ............................................................

i tredje „ ,, ...........................................................

Telegrafverkets assistenter, närmast jemförliga med postexpeditörerna,

uppbära, efter tio års väl vitsordad tjenstgöring, en aflöning

af ................................................................................................... kronor 2,000,

hvilken, efter ytterligare fem års tjenstgöring, kan

höjas till ................................................................................ kronor 2,200,

hvaremot för postexpeditör med tio tjensteår aflöningen kan uppgå,

om tjenstemannen tillhör första lönegraden, till......... kronor 2,530,

ii

ii

ii

ii

3,000,

4,260,

3,710,

3,000.

men om han tillhör andra e-raden

1,930.

Hvad telegrafisterna angår, lära de 108 bland dem, hvilka äro

föreståndare för telegrafstation, vara att närmast jemföra med poststationsföreståndare,

under det att öfriga 64 telegrafister motsvara de

vid postkontoren anstälda extra biträden. Hvarken i afseende å aflönandet

af poststationsföreståndare eller af extra biträden anses emellertid

för närvarande böra föreslås meddelande af några förändrade bestämmelser.

I afseende å sportelväsendet upplyser Telegrafstyrelsen, att den

enda inkomst af sådan beskaffenhet, som tillgodokommer telegraftjensteman,

är afgiften för telegramafgifters uppförande i räkning.

Denna inkomst, nära motsvarande den som uppbäres för postafgifters

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Sjunde hufvudtiteln: bil. 1.

bokförande, har dock, vid de allra flesta stationer, uppgått till så obetydligt

belopp, att, vid afgifvande af underdåniga förslag till lönereglering,

Telegrafstyrelsen ansett någon särskild hänsyn till denna sportel

icke böra tagas.

Då vid de bär ofvan framlagda beräkningar öfver de löneförmåner,

som tillkomma tjenstemän vid Postverkets, Tullverkets, Statens

jernväg^trafiks och Telegrafverkets lokalförvaltningar, aflöningen upptagits

till de belopp, hvartill densamma kan, efter tio års tjenstgöring,

uppgå, har sådant haft sin grund deri att, derest ålderstillägget lemnades

ur räkningen, icke, så som sig borde, komme att framträda verkliga

förhållandet mellan de olika tjenstemännens inkomst af innehafvande

befattning, sedan denna inkomst uppgått till belopp som, under

gifna förhållanden, densamma är afsedd att uppnå, vare sig att med

befattningen är eller icke är förenadt ålderstillägg- och att, der sådant

lönetillskott förekommer, detsamma utgår med större eller mindre

belopp.

En sådan jemförelse mellan lönevilkoren för de Post- och Tullverkens

tjenstemän, om hvilka här är fråga, visar, bland annat,

att maximiaflöningen för 33 bland tullförvaltarne öfverstiger hvad

de å samma orter anstälde postmästare åtnjuta och det med belopp,

uppgående:

i ett fall till mer än ........................................................ 2,100 kronor,

,, ett fall till belopp mellan ........................ 1,500 och 2,000 ,,

tolf fall „ „ „ 1,000 och 1,500 ,,

„ 500 och 1,000 „

,, 200 och 500 ,,

„ ett fall „ „ „ 100 och 200 „

att å nio orter postförvaltarnes aflöning öfverstiger tullförvaltarnes

och det:

i ett fall med omkring........................................................... 600 kronor,

i fyra fall med „ ........................................................... 400 ,,

och i fyra fall med mindre än.................................................. 200 „

att bland kontrollörerna i Tullverkets tjenst

fem åtnjuta en aflöning, som med kronor 1,740 öfverstiger den aflöning, som

tillkommer postkontrollörer

af första graden,

„ „ 1,290 „ andra „

790

n n ''ii ii it

„ „ 1,000 „ tredje

11

,, fjorton fall

,, fyra fall till

sju

fem

elfva

ii

ii

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Sjunde lxufvudtiteln: bil. 1.

samt att bland kammarskrifvarne i Tullverket

trettiofyra åtnjuta 470 kronor högre aflöning än första gradens post
expeditörer
och

sex åtnjuta också 470 „ ,, ,, „ andra „ „

Af jemförelsen mellan lönevilkoren för nu ifrågavarande postocli

jernvägstjenstemän framgår,

att, om också aflöningen för lägsta gradernas jernvägsstationsföreståndare

i betydlig mån understiger den aflöning, som, med inbegrepp

af ålderstillägg, kommer lägsta klassens postförvaltare till del,

detta förhållande i allmänhet väsentligen förändras, då stationsföreståndare

varit i tjenstgöring så lång tid, som erfordras för att postförvaltare

skall komma i åtnjutande af andra ålderstillägget, samt att

i öfrigt förmånerna af fri bostad och vedbrand, jemte den i de flesta

fall jernvägsstationsföreståndare tillkommande ersättning för postbehandling,

göra stationsföreståndarnes lönevilkor betydligt förmånligare

än de, som i allmänhet tillkomma postkontorens föreståndare;

att den aflöning, som tillkommer stationsskrifvare, i några få fall

öfverstiger den som, med inbegrepp af ålderstillägg, tillgodokommer

postexpeditörer af andra lönegraden, men i andra och flera fall understiger

densamma; hvilket förhållande emellertid lärer kunna i viss mån

förändras genom stationsskrifvares uppflyttande, efter någon tid, i

högre lönegrupp,

samt att oftast och stundom med ansenliga belopp stationsskrifvares

aflöning öfverstiger den som utgår till extra biträden vid Postverket,

och hvilken i medeltal utgör omkring 1,000 kronor.

Hvad förhållandet mellan lönevilkoren för Postverkets och för

Telegrafverkets personal angår, visar sig af förestående utredning,

att aflöningen för stationsföreståndare, livilka innehafva kommissariegrad,

i vissa fall understiger de postkontorsföreståndare tillkommande

löneförmåner; hvaremellertid lägsta aflöning, hvaraf telegrafkommissarie

kan komma i åtnjutande, med 300 kronor öfverstiger den

löneinkomst, som tillkommer postmästare, tillhörande sjette löneklassen,

hvilken klass innefattar mer än hälften af samtliga postkontor i riket,

samt att — under det att för hälften af postexpeditörerna aflöningen

med 330 kronor öfverstiger det belopp, hvartill löneförmånerna

för telegrafassistent kunna uppgå, — i afseende å andra hälften af postexpeditörerna

ett motsatt förhållande eger rum, i det att den sistnämnde

tjenstemän tillkommande aflöning med 270 kronor understiger

den löneinkomst, hvaraf telegrafassistent kan komma i åtnjutande.

Om i flera fall telegraf^''enstemännens aflöning understiger den,

som tillkommer postkontorens personal, lärer väl sådant böra hufvud
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Sjunde hufvudtiteln: bil. 1.

sakligen tillskrifvas den omständigheten, att hittills icke Telegrafverkets

inkomster medgifvit en förhöjning af lönerna; hvarjemte möjligen

äfven något afseende ansetts böra fästas derå att i allmänhet telegrafpersonalens

tid icke i samma mån som exempelvis fallet är med posttjenstemännens,

tages i anspråk för handläggning af de till tjensten

hörande göromål.

Enligt hvad af Telegrafstyrelsen blifvit upplyst, utgör för stationspersonalen

i allmänhet tjenstgöringstiden under månaderna april—

september 7 timmar, men under öfriga delen af året 6 £ timmar om dagen.

Hvad särskildt de mindre telegrafstationerna med blott en tjensteman

angår, är under hela året tjenstgöringstiden bestämd för söckendagar

till 7, men för sön- och helgdagar till 2 timmar.

Der slutligen tjenstgöringstiden fortgår dygnet om, eg a de tjenstemän,

som bestridt natt-tjenst, att under nästföljande dag vara frie från

tjenstgöring.

Om nu vid lönevilkorens bestämmande någon hänsyn tages till

den längre eller kortare tid, som tjensteman skall vara tillstädes å arbetsrummet,

så lärer icke heller böra lemnas utan allt afseende den större

eller mindre omfattningen af de göromål, som skola å arbetsrummet

handläggas.

Under det att för postkontorspersonalen tjenstgöringstiden i allmänhet

vida öfverstiger den som fordras af telegraftjenstemännen, upplyser

Telegrafstyrelsens senast afgifna årsberättelse derom att bland

Telegrafverkets 169 stationer äro

9 vid hvilka i medeltal hvar dag icke handläggas mer än 2

telegram, afgående eller ankommande,

22 andra stationer, vid hvilka dagl. telegramantalet ej uppgår till mer än 3,

16 „ „ „ „ „ „ ,, v n ii ii

17 ,, ,, ,, „ ,, 1, _ ii ii ii ii ii ^

och, tillsamman med förenämnda telegrafstationer, 104 stationer, hvilkas

telegramautal för dagen i medeltal uppgår till högst 10.

Och om äfven å förenämnda stationer någon del af dagen tages

i anspråk för redovisningen och dermed likartade bestyr, så lär det

dock knappt lida något tvifvel, att äfven under den del af dagen, då

närvaro å tjensterummet är föreskrifven, der förekommande göromål

vanligen lemna öfrig någon tid, som möjligen kan af den, hvilken tjensten

bestrider, på annat sätt med fördel användas.

I afseende å den tjenstgöring, som åligger den till Statens jernvägars

trafikafdelning hörande personal, har af Trafikstyrelsen blifvit an
3
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Sjunde hufvudtiteln: bil. I.

fördt, att någon viss tjenstetid per dygn icke kunnat för stationspersonalen

i allmänhet fastställas, men att Styrelsen, genom anställande af

tillräcklig personal, söker så ordna, att tjenstetiden icke må för tjenstemän

öfverstiga 8 å 10 timmar af dygnet.

Utom det att i allmänhet, der natt-tjenstgöring eger rum, tjenstemannapersonalen

lärer varda förstärkt, torde, enligt hvad Generalpoststyrelsen

vågar antaga, åtminstone vid jern vägsstationer, hvilka

icke höra till de mera betydande, under andra tider af dagen än de, då

inom kort bantåg skall affärdas eller tåg ankomma, eller då expedition

af bantåg pågår, rörelsen icke vara af beskaffenhet att så uteslutande

taga i anspråk tjenstemännens tid, som gemenligen fallet är med den

personal, hvilken tjenstgör å postkontoren.

I afseende å tullpersonalens tjenstgöringstid har af Generaltullstyrelsen

blifvit upplyst,

att tullförvaltningens expeditionstid i och för kontorsärenden och

packhusgöromål är å olika ställen olika;

att emellertid öfver hufvud taget denna expeditionstid under månaderna

april—oktober utgör 7 eller 8 timmar, samt under de öfriga

månaderna af året vexlar mellan 4 och 8 timmar hvarje söckendag,

och att vid inloppsstationerna tjenstgöringen i och för visitationsoch

klareringsåtgärder varar från solens uppgång till dess nedgång.

Utom det att, en väsentlig del af året, tullpersonalens tid synes

vara inskränkt till mindre än den som telegraftjenstemännen åligger, och

hela året om understiger den som fordras af Postverkets och statsbanornas

tjensteman, framgår af Generaltullstyrelsens skrifvelse i ämnet att, i vissa

fall, äfven under den angifna tjenstgöringstiden personalen kan tillåtas att,

för måltids intagande, någon stund aflägsna sig från tjensterummet.

Derjemte åtnjuter Tullverkets personal, i afseende å ledighet sönoch

helgdagar, en förmån, som hvarken kommer Postverkets, Jernvägstrafikens

eller Telegrafverkets tjensteman till del.

Likasom till någon del fallet lär vara med tjenstgöringen å jernvägsstation,

möter i . allmänhet någon svårighet att bestämma, huru lång

tid vid olika tillfällen arbetet på ett postkontor behöfver fortgå för

att inlemnade försändelser skola varda med första lägenhet befordrade,

och från andra orter ankomna försändelser skola utan onödig tidsutdrägt

blifva adressaterna tillstälda.

Vare sig att posten afgår eller ankommer dag eller natt, skall

postmästaren — eller, å större kontor, den som för tillfället förrättar

hans tjenst — draga försorg om postens behöriga expedierande, så snart

ske kan; dertill, hvad afgående post angår, hör bland annat att, sedan

de försändelser, som böra med lägenheten i fråga affärdas, blifvit sor
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Sjunde hufvudtiteln: bil. 1.

terade, de bland försändelserna, hvilka äro rekommenderade eller assurerade,

varda, jemte postanvisningar och postförskottsförsändelser, å

karta och i protokoll uppförda, hvarefter de paketeras och adresseras

antingen till bestämmelseorten eller till annan postanstalt, öfver hvilken

de kunna med fördel transitobefordras; dervid hvar särskild colly

å postpass eller deremot svarande förteckning uppföres. Hvad åter behandlingen

af ankommen post angår, tillhör det kontorsföreståndaren,

bland annat, noggrant tillse, att alla de å postpass eller förteckning

och å karta uppförda försändelser verkligen posten åtfölja samt,

då anledning till anmärkning i sådant afseende förekommer, derom göra

anmälan och emellertid vidtaga sådana åtgärder, som kunna till snar

rättelses åstadkommande föranleda. Derefter har vederbörande tjensteman

att i vederbörande journal uppföra alla värdeförsändelser. Slutligen

drager kontorsföreståndaren försorg derom att de försändelser,

hvilka utan qvitto kunna utlemnas, varda adressaterna eller dessas ombud

antingen å kontoret tillhandahållna, genom Postverkets betjente eller

landtbrefbärare tillstälda eller i lösväska eller annorledes till adressaterna

utsända; hvaremot rörande ankomsten af försändelser, som endast

mot qvitto utlemnas och hvilka icke af adressaterna eller dessas

bud efterfrågas, i allmänhet adressat underrättas genom skriftligt meddelande

eller s. k. avis.

Då mottagandet af försändelser fortgår ända till dess att kontoret

tilhslutes, men med första lägenhet böra befordras alla försändelser,

som i den för särskilda fall stadgade tid inkommit, är det ofta endast

den minsta delen af iulemnade försändelser, som före kontorstidens slut

kan varda behörigen postbehandlad; hvarför också tjenstgöringen å

postkontoret mången gång fortgår hela timmar efter den egentliga kontorstidens

utgång, likasom äfven för postbehandlingen af försändelser,

som med post ankommit under den tid postkontoret är tillslutet, ofta

är nödigt begynna arbetet å kontoret långt innan detsamma blir tillgängligt

för allmänheten.

Ehvad den tid, hvarunder postkontor skall hållas öppet, utgör

sju, nio, tio eller tolf timmar, inträffar för den skull mycket ofta, att

den verkliga arbetstiden utsträckes till ett vida större antal timmar.

Och särdeles ansträngande blir denna tjenstgöring vid de tillfällen då

post skall på natten ankomma och vidarebefordras, men, till följd af

dåligt väglag eller af annan anledning, postens ankomst flera timmar

fördröjes, hvaremellertid postpersonalen får hålla sig redo till ett skyndsamt

expedierande af den väntade posten. Det är eu olägenhet vid

natt-tjenstgöringen, som sannolikt endast mycket sällan drabbar jernvägens

tjenstemän, men som ofta gör sig känbar i orter med många

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Sjunde hufvudtiteln: bil. 1.

mil långa landsvägspostlinier, såsom företrädesvis förhållandet är i de

nordliga delarne af riket.

Om äfven från mängden af poster undantagas de, för hvilka

endast breflåda användes, visar sig att antalet poster, hvilka, såsom

afgående eller ankommande, skola hvar vecka å postkontor handläggas,

utgör:

under vintermånaderna.

under sommarmånaderna.

högst 10..............

vid

18 postkontor

vid

11 postkontor

11—20....................

11

27

11

11

22

11

21—30.....................

11

25

11

11

17

J1

31—40....................

11

24

11

11

21

11

41—50....................

11

16

11

11

22

11

51—100 ..................

11

53

11

11

58

101—150 .................

11

17

11

11

22

11

151—200 ..................

11

10

11

11

11

201—250 .................

11

2

11

11

6

11

367 ..............................

—

— —

11

1

,, det i Göteborg

1,004...........................

—

- -

11

1

„ det i Stockholm.

Till arbetet med posternas afsändande och behandlingen af ankomna

poster komma de göromål i öfrigt, hvilka äro oskiljaktiga från

allmänhetens betjenande å postkontoren på sätt som vederbör.

Om redan den mycket enkla befattningen med försäljning af frimärken

och taxering af vanliga bref i icke så ringa mån tager postpersonalens

. tid i anspråk, så är i mångdubbelt mått detta fallet med

postbehandlingen af alla de försändelser, för hvilka, i händelse af skada

eller förlust, Postverket står i ansvar. Hit höra alla paketer, rekommenderade

och assurerade försändelser och sådana försändelser, å hvilka

hvilar postförskott. Alla dessa försändelser af olika slag, å hvilka

qvitto skall vid mottagandet å postanstalt meddelas, varda, till förekommande

af förskingring, å ^afgångs- som å ankomstorten underkastade

särskild behandling. År försändelse adresserad till utrikes

ort — utom Norge och Danmark — medför dess taxerande och postbehandling

i öfrigt icke ringa omsorg och besvär, företrädesvis hvad

angår paketer, för hvilka, äfven i de fall då icke taxering efter zoner

ifrågakommer, befordringsafgiften utgår med olika belopp, allt efter

s. 21 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln: bil. 1. 21

som försändelserna skola transitera flera eller färre länder med eller

utan tilläggsporto.

Af hvad förut blifvit i underdånighet anfördt framgår i hvilken

betydlig mån, under en senare tid, de år 1866 införda postanvisningar

blifvit använda för penningeförsändning mellan olika orter. Den bankrörelse,

som sålunda åt postanstalterna uppdragits, har efter hand begynt

allt mera anlitas äfven för liqvider med utlandet, såsom exempel

27 december 1884 .

hvarå må anföras att, sedan den —februari 1885 mellan

Sverige och Nordamerikas Förenta Stater afslutad en konvention rörande

direkt utvexling af postanvisningar, har redan under de två

qvartal, som tillfälle till dylik penningeförsändning förefunnits, detsamma

anlitats i så betydlig utsträckning, att med postanvisningar

blifvit från Amerika till Sverige öfversända:

under årets andra qvartal .................................... kronor 69,800 och

n it tredje „ ,, 85,700,

under det att de medel, som blifvit på samma sätt befordrade

från Sverige till Nordamerika, också angifna i svensk myntsort, utgjort:

under andra qvartalet............................................. kronor 54,600 och

„ tredje „ ............................................ „ 30,600.

Det kommissionärskap för tidningars tillhandahållande åt allmänheten,

som af Postverket öfvertagits, innefattar icke allenast att, då

någon å postanstalt anmäler sig till bekommande genom Postverket af

tidning, som å annan ort utgifves, vederbörande tjensteman å den

postanstalt, der sådan anmälan göres, har att — sedan han uppburit

belöpande afgifter — hos postanstalten å utgifningsorten skriftligen

beställa den begärda tidningen, utan det nämnda kommissionärskapet

ålägger äfven postanstalten å den ort, der tidningen utkommer, att

med utgifvaren uppgöra liqviden för de förskrifna exemplaren af tidningen;

en uppgörelse som stundom är förenad med icke ringa svårighet,

då af olika personeyfframställas anspråk på prenumerationsmedlens

utbekommande.

Äfvenså kan icke alltid utan olägenhet af postförvaltare besörjas

liqviden med skjutsentreprenörerna, af hvilka icke alla äro i tillfälle

inställa sig å den ort, der medlen skola utbetalas, men för hvilka

uppbärandet af skjutsersättningen anses böra så mycket som möjligt

underlättas, då derigenom, bland annat, ökas sannolikheten för att, då

en annan gång nödigt blir söka anskaffa nya anbud å postföringens

öfvertagande, sådana lättare och på billigare vilkor än eljest skola

erhållas.

I öfrigt har postkontorens arbete med räkenskapsväsendet i högst

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Sjunde hnfvudtiteln: bil. 1.

betydlig mån ökats derigenom att till postkontoren skola redovisas

icke allenast alla de medel, som vid underlydande poststationer influtit,

utan äfven landtbrefbärarnes uppbörd, öfver bvilka senares sätt att

besörja den dem anförtrodda postutvexling det tillhör vederbörande

postkontorsföreståndare att med all möjlig omsorg vaka.

Af alla Statens inrättningar är utan tvifvel Postverket den, som

mest anlitas af allmänheten, äfven den del deraf, som företrädesvis är

i behof af upplysningar och vägledning i afseende å sättet att tillvägagå,

vare sig för att bereda befordran åt olika slag af försändelser, af hvilka

en del skall åtföljas af adressbref eller adresskort och bland dessa de,

som äro adresserade till utländsk ort, äfven förses med tulldeklaration;

för penningeliqviders uppgörande genom postanvisning eller postförskott;

för erhållande af intyg rörande innehållet af rekommenderad

eller assurerad försändelse; för bekommande af mottagningsbevis å afskildt

bref eller paket, eller för reklamation af försändelse, som antages

hafva gått förlorad, och för utfärdande, i sådant fall, af s. k. löpsedel

m. m.

För att Postinrättningen skall rätt uppfylla sitt ändamål, är det

nödigt att biträde af förenämnda slag villigt lemnas af posttjenstemännen,

och de vitsord, som i sådant afseende tidt och ofta lemnats

af korrespondenter i olika delar af riket, innefatta fullgiltig anledning

antaga att, måhända på några undantag när, posttjenstemännen villigt

och utan allt anspråk på ersättning tillhandagå allmänheten med det

biträde och de upplysningar, som i omförmälda och liknande fall finnas

erforderliga. Och om klagan öfver ett motsatt förhållande understundom

förnimmes, har icke sällan sådan sin grund i de svårigheter,

som för den, hvilken är okänd för postpersonalen och icke kan förete

antaglig fullmakt eller af vittne åtföljes, möta för utbekommande af

rekommenderad eller assurerad försändelse eller för lyftande af postanvisningsmedel.

Så önskligt det än är att i all möjlig mån för allmänheten

underlättas tillfället att från postanstalt utbekomma värdeförsändelser,

kan det emellertid icke anses annat än vara i sin ordning, att försigtighet

iakttages i afseende å utlemnande af försändelser, för hvilka

Postverket iklädt sig ansvarighet; försändelser, hvilkas sammanlagda

angifna värde nästlidet år uppgick till mer än 746 millioner kronor.

Det biträde af omförmälda slag, som lemnas och bör lemnas allmänheten,

kan emellertid icke annat än ytterligare öka postpersonalens

göromål i en grad, som i allmänhet gör det för personalen omöjligt

att genom något annat arbete förskaffa sig något bidrag till bestridande

af nödiga utgifter, till hvilka möjligen icke aflöningen å Postverkets

stat lemnar tillgång. Det lär då icke kunna anses annat än som med

s. 23 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln: bil. I.

23

billighet öfverensstämmande, likasom det af trängande behof påkallas

att i postkontorspersonalens aflöningsvilkor vidtages eu förändring, sådan

som här ofvan blifvit ifrågastäld.

Genom en sådan förändring skulle de å AflÖilingsstat uppförda

anslag till postkontorens personal komma att ökas med kronor 84 600,

likasom äfven i sammanhang dermed anslaget till

ålderstillägg borde höjas med ............................................ 94 200

A anslaget till poststationsföreståndares aflönande,

, _ senast faststäldt till 400,000 kronor, håfva

under innevarande års andra qvartal utgifterna uppgått

till 99,892 kronor.

Då, särskildt i samband med jernvägsförbindelsernas.

utvidgande, lärer före utgången af år 1887

påkallas inrättande af flera nya poststationer,

och då icke sällan inträffar, att kontrakt om poststationsföreståndarebefattnings

handhafvande varda

uppsagda, och endast mot förhöjdt arfvode kan

åvägabringas nytt aftal om postgöromålens bestridande

af dertill lämplig person,

anser Generalpoststyrelsen ifrågavarande anslag

höra med ...................................................................... „ 50,000

eller till 450,000 kronor förhöjas.

Sedan, vid fastställandet af Postverkets stater

för innevarande år, blifvit bland annat stadgadt att,

i den mån de vid postanstalterna anstälde 38 vaktmästare,

livilka åtnjöte fast aflöning af dels 800, dels

700 kronor, afginge, de ledigblifna vaktmästarebefattningarna

icke borde åter tillsättas, utan i stället antalet

vaktbetjente med 500 kronors lön i motsvarande *

mån ökas, hafva af vaktmästarebefattningarna 2 med

800 kronors aflöning och 2 med aflöning af 700 kronor

hvardera blifvit mot vaktbetjentbefattningar utbytta,

hvarigenom utgifterna för vaktbetjentes aflönande

minskas med.......................................................... ^ 1,000

och följaktligen tillökningen i anslag å aflöningsstaten

i dess helhet blir.................................................................... kronor 227,800.

Läggas till förestående belopp senast faststälda

anslag å aflöningsstat ........................................................ „ 2,272,800,

komme nämnda stat att sluta sig på en summa af ... kronor 2,500,600.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Sjunde hufvudtiteln: bil. 1.

Sedan af Generalpoststyrelsen afsked blifvit den 1 nästlidne juni

beviljadt föreståndaren för det å Öfvergångsstat uppförda postkontoret

i Boxholm, kan hithörande anslag, senast faststäldt till kronor 9,400,

med .................................................................................................. » 1,000

eller till............................................................................................. kronor 8,400

nedsättas.

Generalpoststyrelsen öfvergår nu till frågan om anslagen å ln
dragningsstat.

Uti en till Eders Kongl. Magt ingifven skrift hafva Kabinettskammarherren

m. m. Grefve C. Beck-Friis, Provincialläkaren O. B.

Sjövall m. fl. i underdånighet anfört, hurusom, sedan numera jernvägsförbindelse

kommit till stånd mellan Börringe och Anderslöf, och

jernvägsstation öppnats å sistnämnda plats, postkontorets i Anderslöf

läge vore för trafikanter olämpligt, i det att kontoret vore 1,386 fot

aflägset från jernvägsstationen; till följd hvaraf posten, som vid både

afgång och ankomst passerade nämnda station, måste tidigare afsändas,

likasom äfven utdelningen af ankommen post egde rum senare än om

postens expedierande, såsom vid öfriga mindre jernvägsstationer, omedelbarligen

besörjdes af jernvägspersonalen. Och har fördenskull blifvit

gjord underdånig framställning derom att postkontoret i Anderslöf

måtte indragas och poststation öppnas vid Anderslöfs jernvägsstation;

öfver hvilken framställning Eders Kongl. Maj:t låtit den 24 nästlidne

oktober infordra Generalpoststyrelsens underdåniga utlåtande.

Om också icke afståndet mellan postkontoret och jernvägsstationen

är synnerligen stort, kan dock icke annat än olägenhet för allmänheten

uppstå genom nödvändigheten att å olika platser infinna sig för

anlitande af Postverket och af jernvägstrafiken. Genom den föreslagna

anordningen skulle också — derest nuvarande postmästaren i Anderslöf

Carl Theodor Öhrström, hvilken uppnått 74 års ålder, förflyttades på

indragningsstat, med rättighet att uppbära ett mot lön, tjenstgörmgspenningar

och ålderstillägg svarande belopp af 2,000 kronor årligen

— Postverket besparas utgifterna för:

transport emellan jernvägsstationen och postkontoret, kronor 360,

anslaget till förhyrande af kontorslokal ........................... „ 150,

„ „ expenser _.......................................................... »

och „ ,, skrifvarebiträde ................................................ » 3UU,

tillsammans................................................................................ kronor 985,

eller mer än dubbla beloppet af hvad som kunde antagas komma

att utgå till en poststationsföreståndare i Anderslöf.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Sjunde hufvudtiteln: bil. 1.

Generalpoststyrelsen, som anser hvad i infordradt yttrande postmästaren

Öhrström anfört derom att anledningen till den gjorda framställningen

skulle vara någon annan än önskan att underlätta ortens

postutvexling, icke vara af beskaffenhet att förtjena något afseende,

finner sig böra, med remissaktens återställande, i underdånighet tillstyrka

nådigt bifall till den gjorda ansökningen.

I händelse, till följd häraf, postkontoret i Anderslöf komme att

indragas och postmästaren C. Th. Öhrström att å indragningsstat upp
-

föras till åtnjutande af ett årligt anslag af ............... kronor 2,000,

skulle, med tillägg af de å staten för år 1886 uppförda

............................................................................. „ 8,540,

anslagen å indragningsstat komma att uppgå till ... kronor 10,540.

Då posttrafikens tillväxt och jernvägsförbindelsernas utvidgande,

tid efter annan, påkalla poststations utbytande mot postkontor, anser

Generalpoststyrelsen den i afseende å Anderslöf föreslagna åtgärden

icke för närvarande böra föranleda till någon förändring i antalet fullständiga

postanstalter, för hvilka anslag finnas uppförda å aflöningsstat.

Anslagen å senast faststälda PeilSiOfiSStat uppgå

till ...................................................................................

Till följd af dödsfall höra af dessa anslag afföras

de som utgått till

förre postmästaren J. J. Montell, kronor 2,250,

förre postmästaren H. A. Nauckhoff ,, 1,800,

och förre postmästaren H. Hjärne „ 2,250,

Om till återstoden af förutvarande anslag ......

läggas nedan omförmälda pensioner, som, efter det

senast förslag till Postverkets stater i underdånighet

afgafs, blifvit i nåder beviljade, nemligen:

den 27 nästlidne mars byråchefen L. A. O.

Hiibner ............................................ kronor 2,600,

den 19 sistförflutne maj postmästaren

i Grenna P. J. A. Barck ,, 1,350,

och den 28 augusti innevarande

år postmästaren i Landskrona

A. F. Mannerskantz............ ,, 2,250

så visar sig att för närvarande de årliga utgifterna

å pensionsstat belöpa sig till ........................

kronor 73,490.

„__6,300.

kronor 67,190,

6,200,

kronor 73,390.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Sjunde hufvudtiteln: bil. 1.

På sätt af Generalpoststyrelsen blifvit i underdånig skrifvelse den

3 nästlidne juli anmäldt, hade vaktbetjenten Carl Josef Snell, under

resa med post från Hudiksvall till Sundsvall den 22 förutgångne februari,

ådragit sig kylskada å ena foten samt, under efterbehandling af en

häraf nödvändiggjord amputation, den 11 derpåföljde maj aflidit och

efterlemnat i behöfvande omständigheter, enligt hvad genom företedd

bouppteckning blifvit styrkt, enka Charlotta Snell samt två i äktenskap

med henne födde minderåriga söner; med afseende hvarå och enär

Snell, hvilken under sjuårig anställning i Postverkets tjenst utmärkt

sig för duglighet och pålitlighet, under utöfvandet af sin tjenst ådragit

sig den kroppsskada, som blifvit den medelbara orsaken till hans död,

Eders Kongl. Maj:t behagat den 14 sistlidne augusti tilldela Snells

enka, Charlotta Snell, en nådegåfva af 200 kronor, att af postmedlen

utbetalas.

Behofvet af något understöd utöfver den pension, som kan komma

att från Civilstatens pensionsinrättning erhållas, lärer för enkan Snell

och hennes barn icke i en nära framtid blifva mindre, än hvad det är

för närvarande.

Generalpoststyrelsen har derför ansett sig böra, i nära öfverensstämmelse

med hvad förut i liknande fall egt rum, å det förslag till

Postverkets stater för år 1887, som härlios i underdånighet öfverlemnas,

uppföra enkan Charlotta Snell, född öster, till en pension af 150 kronor,

att uppbäras så länge hon lefver ogift, och sönerna Karl Hjalmar,

född den 20 januari 1882, och Oscar Emil, född den 27 september 1884,

till åtnjutande af ett årsunderstöd af 50 kronor för hvardera, intill dess de

uppnått eu ålder af femton år.

Äfven för enkan efter en annan bland Postverkets vaktbetjente,

hvilken också, likasom Snell, under tjensteutöfning ådragit sig den

skada, som varit vållande till hans död, har blifvit begärdt understöd

af postmedel.

Ordinarie vaktbetjenten Anders Johan Luthbom, hvilken den 12

december nästlidet år instält sig å Gefle södra jernvägsstation för att

elda och iordninggöra den postkupé, som samma dag skulle af honom

användas i tåget från Gefle till Tierp, har under pågående vagnvexling

kommit i vägen för några på bangården i rörelse satta jernvägsvagnar

och dervid erhållit eu svår stöt, som krossat fyra refben jemte

det hufvudet blifvit såradt; hvarefter Luthbom, till följd af do skador,

som sålunda honom tillfogats, följande dag aflidit.

Luthbom, hvilken fyratiofem år tjenat Postverket och derunder

ådagalagt en trohet och en pålitlighet, som vunnit erkännande genom

den honom för flera år sedan i nåder tilldelade medaljen »för nit och

s. 27 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln: bil. 1. 27

redlighet i rikets tjenst», efterlemnar en ålderstigen hustru, Kristina

Katarina, född Sundberg, en till myndiga år kommen son och tre

döttrar, b vilka dock alla äro gifta. Då sålunda enkan Luthbom icke

har barn att försörja, och bouppteckningen utvisar någon, om ock ej

betydlig tillgång i boet, anser Generalpoststyrelsen det årsunderstöd,

som — utöfver den pension hvilken kan varda enkan Luthbom från

Civilstatens pensionsinrättning tillerkänd — lärer böra nämnda enka

af postmedel tilldelas, kunna inskränkas till 150 kronor.

I händelse förenämnda enkor och barn komme att tilldelas de

för dem här ofvan föreslagna pensioner, tillsamman...... kronor 400,

skulle, med tillägg af det belopp..................................... n 73,390,

som för närvarande utgår å pensionsstat, anslagen å

denna stat komna att uppgå till ......................................... kronor 73,790.

De förhöjningar i anslagen å Omkostnadsstat hvilka af rörelsens

fortgående tillväxt i allmänhet påkallas, äro upptagna i nedanstående

tabell, som äfven angifver:

beloppen af senast faststälda anslag;

summan af de utgifter som blifvit med desamma bestridda under

tiden från och med den 1 juli 1884 till och med den 30 juni 1885;

de belopp hvartill utgifterna å dessa anslag anses böra beräknas

för år 1887, samt

skilnaden mellan anslagen för år 1886 och de som för år 1887 föreslås.

Anslag för

år 1886.

Utgifter

under de två

senaste

halfåren.

För år 1887

föreslagna

anslag.

Skilnaden

mellan 1886

års anslag

och de för

1887 före- slagna.

Anslag till uppbörds- och fri- märkespr ovision

240,000

262,700

270,000

30,000

„ ,, traktamenten för

tjenstemän ijern- vägspostkupé...

180,000

182,900

200,000

20,000

vaktbetjente.........

300,000

334,900

340,000

40,000

,, „ postföring å jern- väg .......................

900,000

907,300

1,000,000

100,000

,, för tillverkning af fri- märken, frankokuvert

och brefkort ..................

45,000

62,900

65,000

20,000

Transport kronor 210,000

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Sjunde hufvudtiteln: bil. 1.

Transport kronor 210,000.

Af förenämnda förhöjningar i anslag påkallar den, som

rör traktamente till vaktbetjente, en särskild utredning.

I den skrifvelse, hvarmed Riksdagen den 18 nästlidne

maj hos Eders Kongl. Maj:t anmält de beslut, som angående

regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde hufvudtitel

blifvit af Riksdagen fattade, har uppmärksamheten blifvit fästad

derå, att den största af de vidtagna förhöjningarna i Postverkets

omkostnadsstat för år 1886 folie på anslaget till traktamente

för vaktbetjente och, enligt upplysning i det statsverkspropositionen

bifogade statsrådsprotokoll, vore närmast föranledd

af behofvet att anordna brefbäring å nya platser eller

utveckla denna gren af Postverkets verksamhet å platser, der

den redan är anordnad; med anledning hvaraf anmärkt blifvit,

att kostnaderna för denna detalj af postverksamheten synts

Riksdagen märkbart tillväxa samt att derför Riksdagen antoge,

att all omsorg komme att användas för att kostnaderna

för lokalbrefbäringen måtte kunna så begränsas, att inkomsterna

försloge för betäckande af utgifterna för ändamålet.

Ehuru, då sedan lång tid tillbaka lokalbrefvens kringbärande

besörjes af samma personer som till adressaterna

hembära andra försändelser, svårighet möter med säkerhet afgöra,

om och i hvad mån lokalbrefvens fortskaffande klöfver

ökadt antal vaktbetjente, förefinnes föga anledning till

tvifvel derom att — med undantag för hvad Stockholm och

Göteborg angår — i allmänhet mycket sällan af sådan anledning

påkallas ett förstärkande af vaktbetjentpersonalen.

För en dylik uppfattning af hithörande förhållanden

talar äfven den omständigheten, att lokalbrefvens antal utgör

endast 3,05 procent af försändelser, som skola genom Postverket

adressaterna, med brefbärare eller å postanstalt, tillställas;

häri dock icke inberäknade värdeförsändelser, hvilka

endast undantagsvis genom brefbärare fortskaffas.

Och der undantagsvis lokalbrefvens kringbärande påkallar

en förstärkning af vaktbetjentpersonalen, kunna de

härmed förenade utgifter väl anses vara mer än ersatta genom

portot för lokalbrefven; hvilken uppbörd — med antagande

att, i enlighet med gjord profräkning, lokalbrefvens antal för

år. utgör 2,134,000 — icke kan beräknas till mindre än omkring

106,000 kronor.

Transport kronor 210,000.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Sjunde hufyudtiteln: bil. 1.

Transport kronor 210,000.

Der å någon ort brefbäring anordnas, sker emellertid

sådant aldrig med uteslutande eller ens hufvudsakligt afseende

å lokalbrefvexlingen, utan företrädesvis med hänsyn till

fördelen deraf att med post ankomna försändelser så snart

som möjligt adressaterna tillställas.

Naturligtvis kan häremot invändas, det någon nödvändighet

ej ligger deri att, med uppoffring af allmänna medel,

träffas anstalt om kringbärande af ankomna försändelser, hvilka

kunde af adressaterna sjelfva eller dessas bud å postkontoret

afhemtas.

Härvid förekommer emellertid den omständigheten, att

all erfarenhet, i vårt land som annorstädes, vittnar derom att,

ju förr bref varda adressaterna tillstälda, desto lifligare blir

också brefvexlingen och desto betydligare Postverkets inkomst

af brefbefordringen.

Men om också ej afseende skulle fästas härå, så påkallas

af andra omständigheter brefbäringens besörjande genom

Postverket.

Utan en sådan anordning skulle ankomna försändelsers

utdelande till adressaterna svårligen kunna försiggå, utan att

en stor del postkontor bereddes rymligare lokaler än som

under nuvarande förhållanden erfordras.

Naturligtvis komme behofvet häraf att företrädesvis göra

sig gällande i de större städerna.

Generalpoststyrelsen tillåter sig i sådant afseende åberopa

nedanstående tabell, som för några de betydligare postkontoren

angifver:

antalet under en vecka ankomna försändelser;

huru många af dessa försändelser som genom adressaternas

försorg afhemtats;

huru många som genom brefbärare tillstälts adressaterna,

samt

antalet olika personer till hvilka de under samma vecka

ankomna försändelserna varit adresserade.

Transport kronor 210,000.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Sjunde hufvudtiteln: bil. 1.

Transport kronor 210,000.

försändelser.

Ankomna

I Af bref-

bärare hem- burna för- sändelser.

Afhemtade

försändelser.

Antalet

adressater.

Stockholm ..............................

151

800

107,900

43,900

99,700

Göteborg.................................

54

600

39,000

15,600

29,100

Malmö.....................................

24

100

20,500

3,600

13,900

Norrköping..............................

18

000

13,400

4,600

8,000

Jönköping ..............................

13

000

10,200

2,800

8,300

Och om å största delen andra orter antalet ankomna

försändelser är jemförelsevis litet, så är också, i de flesta fall,

i förhållande dertill inskränkt den lokal, öfver hvilken postkontoret

förfogar.

I öfrigt bör anmärkas, att följden af brefbäringens indragande

icke blefve ensamt den, att å en stor del orter postlokalerna

behöfde utvidgas, utan att säkerligen också mångenstädes

blefve nödigt förstärka kontorspersonalen vid de timmar

af dagen, då större ankomna poster skola utdelas.

Eu ganska beaktansvärd fördel för Postverket innefattar

det också att — då genom tillkännagifvanden, som med brefbärarne

utsändas, adressaterna underrättas om ankomsten af

rekommenderade eller assurerade försändelser — dessa i allmänhet

utan dröjsmål afhemtas, och sålunda minskas det belopp,

hvarmed, i händelse af eldsvåda, inbrott eller dylikt,

Postverket åligger ersätta förlorade eller skadade försändelser.

Om sålunda omsorgen om försändelsernas snara befordran

till adressaterna innefattar anledning att å en del orter

med större korrespondens anställa personer, som, mot ersättning

af postmedel, besörja brefbäringen å platsen, så är det

dock ingalunda ensamt behofvet af en dylik anordning, som

å en del orter påkallar postkontorspersonalens förstärkande

med en eller flere vaktbetjente.

I eu tid, då ännu nästan afl postföring besörjdes med

häst och åkdon, samt postföraren å kontoret aflemnade den

post, han medfört, och afhemtade den post, som skulle af honom

fortskaffas, gjorde sig endast i ringa mån å postkontor

känbart behofvet af vaktbetjentbiträde.

Transport kronor 210,000.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Sjunde liufvudtiteln: bil. 1.

Transport kronor 210,000.

Men väsentligen annorlunda beskaffad! har förhållandet

blifvit, sedan största delen af posten befordras å jernväg eller

med ångbåt.

Postverket tillhör det i allmänhet att i dylika fall besörja

postens fortskaffande mellan postkontor och jernvägsstation

eller ångbåtshamn. Också förekommer dylik transport

vid samtliga de 86 postkontor, vid hvilka finnas anstälde vaktbetjente

med brefbäringsskyldighet i det att

till och från 20 af dessa postkontor posten befordras å jernväg

„ „ „ 19 „ „ „ ^ „ „ med ångbåt och

„ „ „ 47 af postkontoren både jernvägs- och ångbåts
postbefordran

eger rum.

Dessutom har Postverket att å tjugufem orter i riket

besörja transporten mellan postanstalt och tullkammare af

paketpostförsändelser, som skola tullbehandlas.

Slutligen tillhör det också Postverket draga försorg om

tömmande, flera gånger om dagen, af breflådor, hvilka i städer

med någon större utsträckning anbringas å lämpliga, offentliga

platser; eu åtgärd som visat sig vara synnerligen egnad

att främja brefvexlingens tillväxt.

Men om sålunda dels för att posterna — vanligen flera

gånger om dagen och icke sällan äfven under natten — må

varda mellan postkontor och annan kommunikationsanstalt

eller tullkammare på platsen med säkra och pålitliga personer

fortskaffade, dels ock för breflådtömningens besörjande,

Postverket har nödigt ega tillgång på vaktbetjente, så förefinnes

väl knappt något skäl hvarför icke å orter, der sådant

lämpligen kan ske, den del af vaktbetjents tid, hvilken

icke tages i anspråk för posttransport till och från postkontoret

eller för breflådtömning, skulle — äfven om brefvexlingen

å platsen är jemförelsevis ringa — till fördel för så väl Postverket

som korrespondenterna, användas till ankomna postförsändelsers

kringbärande.

Af nuvarande 679 ordinarie vaktbetjente äro emellertid

för närvarande icke flere än 362 hvilka användas såsom brefbärare,

46 tjenstgöra såsom posttransportörer å orter, der

detta bestyr upptager vaktbetjentens tid i en mån, som gör

det omöjligt att påkalla hans biträde äfven för brefbäringen.

Transport kronor 210,000.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Sjunde hufvudtiteln: bil. 1.

Transport kronor 210,000.

Återstående 271 vaktbetjente ega anställning som postiljon

er.

Bland dessa användas 134 till tjenstgöring i jernvägspostkupé

och detta ingalunda ensamt för att lemna handräckning

åt de postexpeditörer, som i kupé besörja postutvexlingen

med andra postanstalter. Å flera kortare linier blifva nemligen,

sedan många år tillbaka, expeditionsgöromålen anförtrodda

åt erfarne och pålitlige vaktbetjente, hvilka befunnits kunna

med fördel bestrida de i dylik postkupé förekommande göromål.

Den tillökning i utgifterna till traktamente åt vaktbetjente,

som uppkommer derigenom att sålunda vaktbetjente

användas till förrättande af göromål, som enligt de grunder,

hvilka i allmänhet göra sig gällande, skulle besörjas af tjenstemän,

varder naturligtvis mer än ersatt derigenom att, då i

sammanhang med öppnande af en del nya eller utvidgande

af förutvarande jernvägsförbindelser, ökas den väglängd, hvarå

postkupébefordran bör eg a rum, icke i samma mån ökas

utgifterna till traktamente för postexpeditörer.

Den väglängd, som årligen tillryggalägges af postkupéer, i

hvilka på förenämnda sätt all tjenstgöring besörjes af vaktbetjente,

uppgår för närvarande till något mer än 162,000 mil.

Antalet vaktbetjente, hvilka såsom postiljoner beledsaga

landsvägsposterna, utgör för närvarande 137.

Utan tvifvel kunde — utan mycket stor olägenhet för

postutvexlingen — en betydlig minskning i utgifterna till

traktamente för vaktbetjente, likasom äfven en nedsättning i

utgifterna å aflöningsstat, beredas derigenom att en inskränkning

vidtoges i antalet poster, hvilka af postiljon åtföljas.

Visserligen har, på sätt Generalpostyrelsen i underdånig

skrifvelse den 2 maj 1877 haft tillfälle anmärka, icke sällan

erfarenheten ådagalagt, att å linier, särdeles med större utsträckning,

för hvilka icke postiljonsbeskickning användes,

postbefordringen blir mindre regelbundet besörjd, så att postens

ankomst till bestämmelseorten inträffar senare än som vederbör,

likasom också icke saknats klagomål deröfver att, der ej

posten åtföljes af postiljon, oordningar vid utvexlingen af lösväskor

förekommit, synnerligen i de fall då ofta ombyte af

körsven egt rum.

Huru känbara dessa olägenheter än kunna vara, anser

dock, nu som tillförene, Generalpoststyrelsen icke att de
Transport

kronor 210,000.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Sjunde hufvudtiteln: bil. 1

Transport kronor 210,000.

samma borde utgöra något oöfverstigligt binder för eu inskränkning

i postiljonsbeskickningarna, genom hvilken kunde i väsentlig

mån minskas Postverkets trafikutgifter. Generalpoststyrelsen

skulle följaktligen också icke hafva tvekat att, med

stöd af § 8 mom. 3 af den för Styrelsen gällande nådiga instruktion,

vidtaga dylika åtgärder, derest icke härvid förekommit

äfven en annan omständighet, hvilken, enligt Generalpoststyrelsens

åsigt, innebär att en anordning af ifrågavarande

slag svårligen kan antagas vara med Postverkets verkliga

fördel öfverensstämmande.

Denna omständighet är den ökade fara för tillgrepp af

de åt posten anförtrodda försändelser, som måste härflyta

deraf, att ett större antal poster lemnas utan bevakning af

postiljon.

I allmänhet gäller inom andra länder som regel, att hvar

post skall af postiljon eller konduktör åtföljas.

Särskilda och lyckliga omständigheter hafva verkat derhän

att, utan synnerliga förluster, kunnat inom Sverge å ett

stort antal linier försändas post äfven utan att vara åtföljd af

postiljon.

Företrädesvis har sådant ansetts kunna ske å kortare

linier och der icke postföring skolat verkställas under någon

del af natten.

I flera af dessa fall har derjemte postföraren blifvit med

något försvarsvapen försedd, hvarjemte i entreprenadkontrakten

intagits föreskrift derom, att postföringen skall af pålitlig

karl besörjas.

Öfvervakandet deraf att denna föreskrift alltid iakttages,

kan emellertid icke annat än möta svårigheter, särdeles

hvad angår linie, derå flera ombyten af häst och skjutskarl

ega rum.

Också hafva icke saknats fall då, enligt de upplysningar

som kunnat vinnas, å linie, der ej postiljonsbeskickning egt

rum, till postföriogens besörjande blifvit använda dels minderåriga

personer, dels äfven qvinnor, hvarigenom posten icke

beredts det skydd och försvar, som påräknats.

Med särskild! afseende å det stora, hvart år växande

värdet af de försändelser, för hvilka Postverket iklädes ansva
Transport

kronor 210,000.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Sjunde hufvudtiteln: bil. 1.

Transport kronor 210,000.

righet, måste derför, på sätt också förut blifvit i underdånighet

anmärkt, det anses öuskligt, att postiljonsbeskickningarna

kunde, i stället för att inskränkas, varda i väsentlig mån utvidgade.

Om af hvad i underdånighet blifvit anfördt visar sig,

att å alla de orter, der brefbäring anordnats, förefunnits

behof af vaktbetjentbiträde för besörjande af transport till

och från postkontoret;

att i allmänhet lika mycket Postverkets som korrespondenternas

intresse tillgodoses derigenom att ankomna postförsändelser

varda, så snart ske kan, adressaterna tillstälda;

att, der särskilt för lokalbrefvexlingen påkallas användande

af flere vaktbetjente än som eljest skulle erfordras, utgifterna

härför kunna anses till fullo ersatta af portot för

lokalbrefven,

samt att ej utan fara för förlust kan vidtagas någon in- x

skränkning i postiljonsbeskickningarna;

så kunde väl en sådan minskning i utgifterna å anslaget

till traktamente för vaktbetjente, som af Riksdagen ansetts

önsklig, svårligen åstadkommas på annat sätt, än att en nedsättning

vidtoges i den särskilda, vaktbetjente tillerkända dagaflöning.

I afseende å denna dagaflöning eller traktamente har af

Eders Kongl. Maj:t blifvit den 19 september 1884 i nåder

förordnadt, att densamma i allmänhet icke må öfverstiga 2

kronor om dagen. För närvarande utgår traktamentet med

belopp, som i medeltal motsvara 1 krona 25 öre om dagen.

Och långt ifrån att en nedsättning i nuvarande belopp

kunde med skäl påyrkas, förekomma mångenstädes omständigheter,

som göra någon förhöjning i nu utgående traktamente

af verkligt behof påkallad.

Oaktadt hvad gjordt blifvit för att så mycket som möjligt

minska traktamentskostnaden, och ehuru de i en senare

tid från flera orter inkomna framställningar om anordnande i

orterna af brefbäring eller om utvidgande af de i sådant afseende

redan träffade anordningar, befunnits icke kunna till

någon åtgärd föranleda,

hafva, under tiden från och med den 1 januari till och__

Transport kronor 210,000.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Sjunde lmfvudtiteln: bil. 1.

Transport kronor 210,000.

med den 30 juni innevarande år, utgifterna å nu ifrågavarande

anslag uppgått till belopp, som för helt år motsvara 334,854

kronor; hvartill i icke ringa mån bidragit att, då den ordinarie

personalen icke befunnits tillräcklig för den ökade tjenstgöring,

som blifvit en följd, till någon del, af ökadt antal försändelser,

som skolat till adressaterna fortskaffas, och, till en

annan del, af utvidgade jernvägsförbindelser och landsvägspoeter,

nödigt befunnits begagna sig af extra vaktbetjente,

hvilka — såsom åtnjutande endast ringare månadsarfvode —

måst med större traktamenten förses.

Ehuru önskligt varit, att vid denna statsreglering kunnat

i någon mån ökas antalet ordinarie vaktbetjente, har, med

afseende å hvad i ämnet förekommit, Generalpoststyrelsen

ansett sig böra inskränka sin hemställan derhän att, hufvudsakligen

för beredande af traktamente åt de extra vaktbetjente,

hvilkas anställande blir en följd af utvidgade jernvägs- och

landsvägspostförbindelser, anslaget till traktamente för vaktbetjente

måtte förhöjas med belopp som, vid jemförelse med

senast faststälda stat, innefattar en förhöjning af 40,000 kronor,

men som icke med mer än 5,146 kronor öfverstiger de

hittills per år belöpande utgifterna å detta anslag.

I afseende å anslaget för tillverkning af frimärken, frankokuvert

och brefkort bör anmärkas att, om också tillökningen i

utgift å detta anslag är att i väsentlig mån tillskrifva rörelsens

tillväxt, en särskild! medverkande orsak till det angifna förhållandet

är att, efter portoreformens genomförande, nödvändigt

varit att på kort tid låta tillverka ett så stort antal frimärken

och frankokuvert å 10 öre samt brefkort dels af 5

och dels af 10 öres valör, att samtlige postantalter kunnat förses

med det antal af dylika frimärken, frankokuvert och brefkort,

som var erforderligt för att allmänheten skulle sättas

i tillfälle att, antingen i utbyte mot förut inköpta frimärken

och frankokuvert af 12 öres och brefkort af 6 eller 12 öres

valör eller mot kontant betalning, före årsskiftet förskaffa sig

frimärken, frankokuvert och brefkort af de slag som, efter

portoreformen, måste komma att mest användas.

Och då afsedt är att inom kort anskaffa frimärken, å

hvilka poststämpeln skall framträda bättre än hvad nu stundom

Transport kronor 210,000.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Sjunde hufvudtiteln: bil. 1.

Transport kronor 210,000.

är förhållandet, har anslaget ansetts böra något höjas äfven

utöfver hvad som under senaste två halfår utbetalats.

Å anslaget till förhyrande af de för Postverket erforderliga

lägenheter samt till bestridande af utgifterna för posthusens underhåll

m. to., senast faststäldt till 85,000 kronor, hafva under

tiden 1 juli 1884 — 30 juni 1885 utgifterna uppgått till

104,300 kronor.

Hufvudsakliga anledningen till ökningen i utgift hafva

varit större reparationer å en del posthus, och då antagligt

är att dylika, om äfven af mindre omfång, skola äfven år

1887 i en eller annan ort befinnas behöfliga, har Generalpoststyrelsen

ansett skäl förefinnas att med ........................... kronor 5,000

höja anslaget till 90,000 kronor.

Anslaget till sjöpoetföring mellan fasta landet och Gotland

är i staten för år 1886 upptaget till 45,000 kronor.

Utgifterna å detsamma hafva under senast förflutna två

halfår uppgått till 49,500 kronor.

Bestridandet vintertiden likasom, under viss förutsättning,

äfven den öfriga delen af året, af postföring å linien Vestervik—Visby

är, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut den

18 sistlidne september, för några år öfverlåtet åt ett enskildt

bolag, mot ersättning af postmedel, uppgående för år till

45,000 kronor, och mot vilkor, bland annat, att i hyra för det

till förbindelsens underhållande använda postångfartyget »Sofia»

af bolaget erläggas 5,000 kronor, hvilka ingå bland Postverkets

inkomster.

Då nu utgifterna för postförsändning med de enskilda

ångfartyg, som under den vanliga seglationstiden underhålla

förbindelse med Gotland, uppgå till omkring 9,000 kronor,

synes nu ifrågavarande anslag böra med ........................ kronor 9,000

eller till 54,000 kronor förhöjas.

Äfven i anslaget till postföring sjöledes mellan andra inrikes

orter, senast faststäldt till 55,000 kronor, påkallas en förhöjning

af................................................................................... kronor 30,000,

sedan dels postförsändning med enskildes ångfartyg vunnit

ytterligare utsträckning, dels å detta anslag skall utgå äfven

kostnaden för den öländska sjöpostföringen, hvilka omständigheter

tillsamman verkat derhän att under sistförflutna två

halfår utgifterna å anslaget uppgått till omkring 84,900 kronor.

Transport kronor 254,000

r

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Sjunde hufvndtiteln: bil. 1.

Transport kronor 254,000.

Anslaget till postföring mellan Sverige och Danmark har

i staten för år 1886 upptagits till 12,000 kronor, under det

att utgifterna å anslaget icke under tiden från och med den

1 juli 1884 till och med den 30 juni 1885 belöpt sig till mer

än omkring 8,500 kronor.

Då emellertid för närvarande är under behandling fråga

om anordnande af daglig ångbåtsförbindelse, så väl sommar

som vinter, mellan Göteborg och Fredrikshamn på Jutland,

samt till grund för de i sådant afseende vidtagna, förberedande

åtgärder lagts antagandet, att den årliga kostnaden, beräknad

till 75,000 kronor, skulle så fördelas, att 12,000 kronor komme

att utgå af svenska postmedel, under det att bidraget från

Norge skulle utgöra 38,000 och från Danmark 25,000 kronor,

synes nu ifrågavarande anslag böra med ....................... kronor 8,000

eller till 20,000 kronor förhöjas.

För nedanstående tre anslag angifvas i särskilda kolumner,

dels de belopp, hvartill anslagen senast blifvit faststälda,

dels ock utgifterna å desamma under senast förflutna två

halfår, nemligen:

Anslagens Verkställa

belopp. utbetalningar.

Anslaget till expensutgifter .................. 350,000 414,300,

„ till poståkdons anskaffande

och underhåll..................... 15,000 10,700,

,, till diverse utgifter............... 40,000 49,100,

Summa 405,000 474,100.

I öfverensstämmelse med ett af Eders Kongl. Maj:t

den 6 juni 1873 i nåder godkändt förslag, hafva hittills af

anslaget till expenser jemväl bestridts utgifterna för inköp

af postväskor, breflådor, vigter och vågskålar, likasom äfven

af samma anslag utgått betalningen för kassaskåp och kassakistor,

under det att anslaget till diverse utgifter anlitats

för inköp af de för postanstalterna erforderliga möbler m. m.

Då emellertid i flera hänseenden mest lämpligt synes,

att utgifterna för inköp af inventarier och af förbrukningsartiklar

särskiljas, har Generalpostyrelsen ansett sig böra i

nu afgifvande statsregleringsförslag — med uteslutande af

förutvarande anslagstiteln »anslag för poståkdons anskaffande

Transport kronor 262,000.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Sjunde hufvudtiteln: bil. 1.

Transport kronor 262,000.

och underhåll» — uppföra ett »anslag till inköp och underhåll

af inventarier», af hvithet icke allenast borde utgå godtgörelsen

för inköp och underhåll af poståkdon, utan äfven bestridas

alla de öfriga utgifter för inventariers anskaffande

och underhåll som, på sätt anfördt blifvit, hittills bestridts

af anslagen till expenser och till diverse utgifter.

Oaktadt under senaste två halfår sammanlagda utgifterna

å de förenämnda anslagen till expenser, till åkdon och

till diverse, såsom af förestående tabell visar sig, uppgått

till icke mindre än 474,100 kronor, antager Generalpoststyrelsen

hithörande anslag kunna i staten för år 1887 inskränkas

derhän,

att anslaget till expenser upptages till kronor 325,000,

„ „ „ inköp afinventarier „ „ „ 100,000,

och „ ,, diverse utgifter...... ,, „ ,, 30,000,

tillsammans kronor 455,000,

hvilket innefattar en förhöjning i senast faststälda anslag

af............................................................................................... kronor 50,000.

Om till summan af förestående förhöjningar... kronor 312,000,

läggas anslagen å senast fastälda omkostnadsstat ... kronor 3,223,500,

visar sig att, derest hvad här ofvan blifvit föreslaget vinner

godkännande, omkostnadsstaten för år 1887 komme att

sluta sig på en summa af............................................... kronor 3,535,500.

Hvad angår anslaget till Oförutsedda Utgifter, senast faststäldt

till 68,000 kronor, förekommer likaså litet i afseende å detta anslag,

som hvad angår här ofvan ej särskildt omförmälda anslag å omkostnadsstat,

någon anledning att föreslå en förändring i de senast för anslagen

faststälda belopp.

I Åfkortningar och Restitutioner, hvilka i senast faststälda stat

beräknats till 38,770 kronor, hafva under de två senaste halfåren ut
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Sjunde hufvudtiteln: bil. 1.

betalats 31.822 kronor, och torde, till vinnande af jemn slutsumma,

hithörande utgifter år 1887 kunna beräknas komma att uppgå till

38,170 kronor.

I händelse hvad

här ofvan

blifvit, så i ett som annat afseende,

föreslaget, vunne slutligt godkännande, skulle

Aflöningsstaten komma att sluta

pa en

summa

af..........

.....kronor 2,500,600, som, vid jemförelse

med 1886 års stat,

innefattar en till-

ökning af kronor

227,800.

Indragningsstaten „ ,,

11 11

10,540 ,, ,, ,, „

2,000.

Pensionsstaten ,, ,,

11 11

73,790 „ „ „ „

300.

Omkostnadsstaten „ „

11 11

3,535,500 „ „ „ „

312,000.

Summa tillökning

i anslag kronor

542,100.

Ofvergångsstaten „ ,,

n n

8,400, som innefattar en

minskning i anslag

af ............ kronor

1,000.

Anslaget till af-

kortningar och

resti tu tioner ,, „

11 11

38,170 „ ,, ,, „

600.

Summa minskning

i anslag kronor

1,600.

under det att anslaget till oförutsedda

utgifter komme att bibehållas

vid oförändradt belopp, kronor 68,000.

Summa anslag kronor 6,235,000, som, efter afdrag

af de 1,600 kronorh

varmed tvenne

förestående anslag

minskats, innefattar

en tillökning

i anslag

af ............ kronor 540,500.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Sjunde hufvudtiteln: bil. 1.

Uppbörden vid postanstalterna har under innevarande års tre

första qvartal belöpt sig till omkring ........................ kronor 4,451,000.

Om, för åstadkommande af eu sannolikhetsberäkning

rörande inkomsterna under nu pågående qvartal, i uppbörden

för fjerde qvartalet år 1884 — 1,513,900 kronor —

vidtages en nedsättning, motsvarande den, som portoreformen

visat sig hafva framkallat under de tre första qvartalen

af innevarande år,

så skulle, med tillägg af hvad sålunda antages komma

att inflyta under detta qvartal ....................................... kronor 1,484,000,

uppbörden för innevarande år i dess helhet kunna antagas

komma att belöpa sig till omkring .............................. kronor 5,935,000,

som med 725,000 kronor öfverstiger det belopp, 5,210,000 kronor hvartill,

vid fastställandet af Postverkets stater för innevarande år, samma

uppbörd beräknats komma att uppgå.

Sedan 18 år tillbaka hafva, med undantag för endast tvenne år,

— året 1878, då uppbörden nedgick med omkring 20,000 kronor, och

året 1879, då''minskningen utgjorde omkring 55,000 kronor — Postverkets

inkomster hvart särskildt år öfverstigit det belopp, hvartill

desamma uppgått under nästförutgångna år.

Penna tillökning har, hvad angår de senast förflutna fem åren

-— 1880, 1881, 1882, 1883 och 1884 — i medeltal för hvart år utgjort

5’6 °/o\

Sistlidet år uppgick emellertid icke tillökningen till mer än 3°/0,

hvilket torde vara att i väsentlig mån ..''tillskrifva den tryckta ställning,

hvaraf under denna tid handel och annan rörelse lidit; likasom icke

omöjligt är, att den stora utsträckning telefonväsendet å en del orter

vunnit, kan hafva i någon mån medverkat till framkallande af det anmärkta

förhållandet.

Om också icke anledning saknas till det antagande, att möjligen

under kommande år portoreformen, i förening med öfriga till korrespondensens

underlättande träffade anordningar, skall verka en större

tillökning i postuppbörd än den, hvarom 1884 års räkenskaper bära

vittne, anser dock, med hänsyn till ofvan omförmälda omständigheter,

Generalpoststyrelsen försigtigheten bjuda att icke nu till mer än 2,5

procent beräkna tillökningen i inkomst såväl från år 1885 till 1886,

som från 1886 till 1887.

Sålunda beräknade skulle Postverkets inkomster för år 1887

komma att uppgå, i rundt tal, till 6,235,000 kronor; motsvarande det

belopp hvartill utgifterna för samma år blifvit här ofvan upptagna.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Sjunde hufvudtiteln: bil. 1.

Under åberopande af livad här ofvan blifvit anfördt, hemställer

Generalpoststyrelsen i underdånighet,

det behagade Eders Kongl. Maj:t till Riksdagen göra framställning

derom,

att Riksdagen måtte för sin del godkänna det

förslag till Postverkets stater för år 1887, som nu af

Generalpoststyrelsen i underdånighet afgifves,

och att i afseende å rättigheten att komma i

åtnjutande af det ålderstillägg, om hvars beviljande

nu göres framställning, måtte stadgas:

att postdirektören i Malmö samt föreståndare för

2:dra, 3:dje och 4:de klassernas postkontor äfvensom

kontrollörer må kunna tillerkännas ett ålderstillägg

af 500 kronor fem år och ett ytterligare ålderstillägg

af 500 kronor tio år efter det de tillträdt den ena

eller andra af dessa befattningar i Postverkets tjenst,

utan hinder deraf att de under tiden blifvit förflyttade

från en till annan af dessa befattningar;

att ålderstillägg må kunna tilldelas föreståndare

för öde och öde klassernas postkontor samt postexpeditörer

med 400 kronor fem år och med ytterligare

400 kronor tio år efter det de tillträdt vare

sig föreståndarebefattning vid fullständig postanstalt

af Öde, öde eller förutvarande 7:de klassen eller vid

dylik postanstalt å öfvergångsstat, eller postexpeditörsbefattning,

och utan hinder deraf att de under tiden

förflyttats från att vara postexpeditörer till att vara

föreståndare för fullständig postanstalt af 5:te, 6:te

eller 7:de klassen eller från dylik föreståndareplats

till befattning såsom postexpeditör, eller slutligen

från föreståndarebefattning vid postanstalt å öfvergångsstat

till befattning såsom postförvaltare af öde,

öde eller 7:de klass;

att af dessa ålderstillägg tre fjerdedelar skola

anses tillhöra tjenstemans lön och en fjerdedel hans

tj en s tgöri n gs p enningar;

att, hvad såväl den ena som den andra af ofvanberörda

två särskilda tjenstegrupper angår, skall såsom

vilkor för erhållande af ålderstillägg gälla,

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Sjunde hufvudtiteln: bil. 1.

dels att tjensteman icke uppnått den lefnadsoch

tjensteålder, som berättigar honom till pension å

Postverkets stat;

dels att under de särskilda tidrymder — hvardera

omfattande fem år — efter hvilkas förlopp ålderstillägg

till ofvannämnda belopp må kunna tjensteman

tillerkännas, dennes tjenstgöring skall hafva varit af

beskaffenhet att kunna väl vitsordas;

dels att tjensteman skall hafva under mera än

fyra femtedelar af de särskilda tidrymderna bestridt

sin egen eller, på grund af förordnande, annan tjenst

inom Postverket, dock att härvid ej må föras honom

till last den tid, han möjligen åtnjutit semester;

dels ock att aflöningsförhöjning genom ålderstilllägg

ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret

näst efter det, hvarunder den stadgade åldern inom

tjenstegrupp blifvit uppnådd; dervid emellertid tjensteman

inom den högre tjenstegruppen bör tillgodoräknas

den tid, som före de nu föreslagna bestämmelsernas

meddelande förflutit från hans tillträde till befattning

inom gruppen, samt tjensteman inom den lägre tjenstegruppen

bör tillgodoräknas den tid, som före de nya

bestämmelsernas meddelande förflutit från hans tillträde

till befattning såsom postförvaltare af 5:te eller

lägre klass eller till befattning såsom postexpeditör

eller till förutvarande kontorsskrifvare- eller resepostexpeditörsbefattning

i Postverkets tjenst,

i ena som i andra fallet vare sig tillträdet skett

på grund af fullmagt, konstitutorial, eller förordnande

i de fall då, med anledning af väckt fråga om indragning

eller omorganisation, endast förordnande skolat å

befattningen meddelas;

att såsom vilkor för erhållande och tillgodonjutande

af nu föreslagna ålderstillägg äfven skall gälla,

dels att med tjenst af ifrågavarande slag ej må förenas

annan tjenst å Rikets, Riksdagens eller kommuns

stat — befattning i Telegrafverket likväl undantagen

— ej heller annan tjenstebefattning, som linnes vara

hinderlig för tjenstgöringen vid Postverket,

dels att tjensteman, som tillträder dylikt ålderstillägg,

skall vara skyldig underkasta sig icke allenast

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjunde liufvudtiteln: bil. 1. 48

den utvidgade och förändrade tjenstgöring, som af

möjligen uppkommande förening mellan post- och

telegraftjenst kan föranledas, utan ock den förflyttning

till annan tjenstgöringsort, som kan varda honom

ålagd,

dels ock att tjensteman skall, då han uppnått

65 lefnadsår och minst 35 år varit i Statens tjenst,

vara förpligtad att, med oafkortad lön såsom pension,

från tjensten afgå, Eders Kongl. Maj:t eller Generalpoststyrelsen,

der det tillkommer Styrelsen att afskedet

utfärda, dock obetaget att lata med detsamma

anstå, derest och så länge den pensionsberättigade

prof vas kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt

gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma

qvarstå;

skolande dylik pension utgå af samma medel,

hvarifrån pensioner till Postverkets tjensteman hittills

utbetalats.

Och torde i sammanhang härmed äfven böra stadgas

dels att en hvar, som med eller efter 1887 års

ingång tillträder befattning inom Postverket af nu

ifrågavarande slag, skall vara pligtig att underkasta

sig de föreskrifter, hvilka varda stadgade såsom vilkor

för rättighet att erhålla och tillgodonjuta nu föreslagna

ålderstillägg;

dels ock att till de tjenstemän vid postanstalterna,

hvilka icke, med tillämpning af ofvan föreslagna bestämmelser,

kunna varda berättigade till ifrågavarande

ålderstillägg, eller hvilka, om äfven dertill berättigade,

icke vilja underkasta sig de derför stadgade vilkor

samt icke lagligen kunna dertill förbindas, ålderstillägg,

såvida sådana enligt hittills meddelade bestämmelser

kunnat vederbörande tjenstemän tillkomma,

skola utgå efter hittills stadgade grunder.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Sjunde hufvmltiteln: bil. 1.

Under åberopande af de beslut Riksdagen, vid särskilda tillfällen,

fattat derom att under vissa år uppkommande öfverskott å postmedlen

finge, i den män desamma ej erfordrades till kassaförlag för Postverket,

förvaltas af Statskontoret i öfverensstämmelse med de grunder,

Eders Kong!. Maj:t funne skäligt föreskrifva, för att tills vidare, enligt

Eders Kongl. Maj:ts bestämmande, användas ensamt för Postverkets

egna ändamål,

har slutligen, i åberopade skrifvelsen den 18 nästlidne maj, Riksdagen

meddelat, det Riksdagen ansett sig böra taga i öfvervägande,

om icke tiden kunde anses vara inne, att icke vidare fortgå på den

beträdda vägen genom att fortfarande öka den samlade fondens belopp.

Med erinran hurusom i de flesta europeiska länder statskassan

erhåller icke ringa tillskott af postmedlen, bär härvid Riksdagen uttalat

den åsigt att — med hänsyn till de stora behållningar, som på

endast några få år kunnat samlas af det svenska Postverket, änskönt

utgifter för dess tidsenliga utveckling icke sparats, — det icke vore

med god hushållning öfverensstämmande att låta de nu varande förhållandena

i afseende på Postverkets öfverskottsmedel fortfara.

Under åberopande af de betydliga belopp, hvarmed Staten för

sin korrespondens bidrager till Postverkets inkomster, har Riksdagen

förklarat sig anse talande skäl förefinnas för att af Postverkets behållningar

bereda Statsverket någon inkomst; och har, genom nådigt

bref den 5 sistförflutne juni, Eders Kongl. Maj:t behagat anbefalla

Generalpoststyrelsen att, vid afgifvande af statsförslag för år 1887,

efter föregången utredning, utlåta sig om det belopp, hvarvid Postverkets

reserverade medel, för fyllande af dermed afsedda ändamål,

kunna anses böra bibehållas.

Hvad jemförelsen med det financiela resultatet af andra länders

postförvaltning angår, bör i främsta rummet anmärkas, att om också

inom åtskilliga europeiska länder statskassan af posttrafiken hemtar betydliga

årliga inkomster, de länder, inom hvilka ett sådant förhållande

eger rum, i allmänhet icke äro andra än sådana som, med en central

belägenhet, hemta ansenlig inkomst af den post, som, för andra länders

räkning, genom deras område transitobefordras, såsom företrädesvis

fallet är med Tyskland, Belgien och Frankrike, eller hvilka, såsom

händelsen är med Storbritannien och Italien, kunna för den postångbåtsfart,

som de underhålla till och från andra, aflägsna länder, påräkna

en icke ringa posttrafik.

Der icke någon betydligare transitobefordran, af ena eller andra

slaget, eger rum, blir vanligtvis förhållandet mellan Postverkets inkomster

och utgifter mindre förmånligt; såsom exempel hvarpå kan

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Sjunde hufyudtiteln: bil. 1.

anföras, att i Portugal år 1883 — det senaste för hvilket fullständig

internationel poststatistik finnes att tillgå — utgifterna för postinrättningen

med belopp, motsvarande omkring 200,000 kronor, öfverstiga

inkomsterna deraf, under det att i Ryssland årliga förlusten å postinrättningens

verksamhet, angifven i svenskt mynt, uppgick till mer

än 4 millioner kronor.

Inom de skandinaviska rikena har samma år å poströrelsen uppkommit

en nettobehållning, som i Sverige belöpt sig till något mer

än 700,000 kronor; i Danmark, som dock har att påräkna eu vida

större transit än Sverige, utgjort omkring 440,000 kronor, och i Norge,

der knappt någon transit kan ifrågakomma, inskränkt sig till mindre

än 50,000 kronor.

Vid behandling af frågan om det financiela resultat, som kan vara

att påräkna af olika länders Postförvaltning, bör slutligen också synnerlig

hänsyn tagas dels till det sätt hvarpå postföringen inom särskilda

länder besörjes, dels ock till den ersättning som derför utgår.

Inom de länder, der poströrelsen lemnar något större öfverskott,

besörjes nästan all postföring å jernväg; och enligt den utredning, som

blifvit af Generalpoststyrelsen meddelad i underdånig skrifvelse den

21 maj 1872, verkställes i ett stort antal af dessa länder postföringen

afgiftsfritt, under det att, der en godtgörelse för postbefordringen å

jernväg utgår af postmedel, denna ersättning utgör endast en ringa

del af hvad i sådant afseende erlägges af svenska Postverket. .

Om också under sådana förhållanden icke hos oss kan för Statsverket

påräknas något betydligare årligt bidrag af postmedel, saknas

visserligen icke anledning antaga, att äfven framgent postinrättningen

skall, år efter år allt mera utvecklad, lemna ett årligt öfverskott, som

icke behöfver tagas i anspråk för Postverkets egna ändamål; ett öfverskott,

som emellertid icke skäligen kan antagas komma att, under de

närmast följande åren, uppgå till belopp,, jemförliga med dem som

under den senast förflutna tiden erhållits.

Och lika så olämpligt Generalpoststyrelsen anser att — såsom i

en äldre tid egt rum — utan afseende å poströrelsens till- eller aftagande

samt å den med postföringens besörjande förenade större eller

mindre kostnad, Postverket skulle tillförbindas att af postmedel till

statskassan leverera något visst, i förväg bestämdt, belopp, äfven så

olämpligt torde väl också kunna anses att i postkassan hopas, år efter

år växande kontanta tillgångar, af hvilka Postverket icke skäligen kan

antagas komma att hafva behof.

Med den utvidgning postanvisnings- och postförskottsrörelsen i

en senare tid vunnit, är det tydligt att, der Postverket ej eger andra

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Sjunde hufvudtiteln: bil. 1.

tillgångar att anlita, ett kassaförlag af endast 400,000 kronor, hvartill

detta förlag blifvit i nåder faststäldt den 17 december 1875, måste

blifva helt och hållet otillräckligt. Om nemligen också icke allmänheten

kan tillförsäkras att, i hvart förekommande fall, genast å adressortens

postkontor lyfta de medel, hvarå en ankommen postanvisning

lyder, så böra dock hithörande förhållanden så ordnas, att dröjsmål

härvid icke ofta förekommer och att, der sådant inträffar, dröjsmålet

må blifva så kort som möjligt.

Och om ett bland de mest afgörande skälen för postanvisningsrörelsens

införande måste anses hafva varit önskan att, så mycket som

möjligt, minska beloppet af de kontanta medel, som från en till annan

ort försändas, så skulle ändamålet med ifrågavarande inrättning

väsentligen förfelas, derest, för hvar gång eu postanvisning skall å

ankomstorten inlösas, nödigt blefve att för sådant ändamål från afgångsorten

öfversända större eller mindre penningebelopp.

För att undvika en sådan olägenhet i de fall der icke, på grund

af nådiga brefvet den 18 maj 1866, tillfälle att begagna sig af kreditiv

blifvit beredt genom aftal med enskild bankinrättning, är nödigt att å

en stor del orter, för postanvisnings- och postförskottsmedels utbetalande,

hålla vida större kassa, än hvad eljest kunde erfordras.

Med afseende å omförmälda omständigheter, och

då antalet postanstalter, genom hvilka utbetalning al postanvisningsmedel

numera kan ega rum, uppgår till 1,825, och

då icke omöjligt är att någon gång Postverkets tillgångar kunna

komma att i vidsträcktare mån tagas i anspråk för ersättande af förlorade

värdeförsändelser,

anser Generalpoststyrelsen Postverkets kassaförlag icke böra bestämmas

till mindre än 1,000,000 kronor.

Generalpoststyrelsen synes det derför riktigt och ändamålsenligt,

att årligen till Statsverket öfverlemnas hvad af Postverkets medel —

så väl de i hufvudkassan och hos postanstalterna som i Statskontoret

och för Postverkets räkning i Riksbanken innestående — vid verkstäldt

bokslut befinnes öfverstiga faststäldt kassaförlag, hvilket Eders

Kongl. Maj:t torde i nåder finna böra utgöra 1,000,000 kronor.

Då emellertid, jemlikt åberopade skrifvelsen den 18 nästlidne

maj, Riksdagen beslutat att af de utaf Statskontoret förvaltade medel

ett belopp af 224,500 kronor skall vara att tillgå för de utgifter under

nästinstundande år, till hvilkas bestridande möjligen icke årets inkomster

lemna tillgång, lärer — oaktadt visserligen icke någon anledning

förefinnes antaga, att Postverket skall komma att hafva behof af

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Sjunde hufvudtiteln: bil. 1.

denna tillgång, — med öfverlemnandet till Statsverket af omförmälda

224,500 kronor böra anstå till utgången af år 1886.

Postverkets hos Statskontoret innestående medel utgjorde den 1

innevarande månad, med inbegrepp af fordringar i

räntor, omkring .................................................................... kronor 2,354,900.

Sedermera hafva under loppet af denna månad

till Statskontoret levererats ytterligare ........................ „__80,000.

Om då till summan af de innevarande månad

hos Statskontoret innestående postmedel ..................... kronor 2,434,900,

lägges hvad som förslagsvis beräknas innestå i Postverkets

hufvudkassa, hos postanstalterna och i Riksbanken,

tillsamman omkring............................................. „_580,100,

uppgå Postverkets samtliga tillgångar till .................. kronor 3,015,000.

Om nu till kassaförlag för

Postverket afsättas ........................... kronor 1,000,000

samt, på anförda skäl, med

levereringen af förenämnda........... .„__224,500 v 1,224,500

anses böra anstå till utgången af år 1886, skulle,

efter verkstäldt bokslut för innevarande år, antagligen

kunna till Statsverket öfverlemnas omkring ... kronor 1,790,500,

oberäknade ytterligare inflytande räntor samt den behållning som på

poströrelsen kan uppkomma under återstoden af innevarande år.

Stockholm den 30 november 1885.

Underdånigst

WILHELM ROOS.

C. H. WESTMAN. F. H. SCHLYTERN. OTTO PRINTZSKÖLD.

H. A. KOLMODIN.

e. f.

G. E. Sundberg.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln: bil. 2.

1

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Makt

Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 11 December

1885.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve

Ehrensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Efter gemensam beredning med Chefen för Ecklesiastikdepartementet

föredrog Hans Excellens Herr Statsministern vidare:

15:o.

Domänstyrelsens underdåniga skrifvelse den 30 Oktober 1884

med förslag till lönereglering för skogsstaten; och

bemälda Styrelses underdåniga skrifvelse af samma dag i fråga

om bidrag till skogsstatens aflöning af de ecklesiastika boställsskogarnes

afkastning; i anledning af hvilken senare framställning dels samtliga

Domkapitlen i riket inkommit med infordrade underdåniga yttranden,

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Sjunde hufvudtiteln: bil. 2.

dels äfven Kammarkollegium och. Statskontoret, efter nådig remiss,

afgifvit gemensamt underdånigt utlåtande;

Och yttrade Herr Statsministern härefter:

»Såsom Eders Kongl. Maj:t täcktes finna, har Domänstyrelsen i

samband med den föreslagna löneregleringen för skogsstaten stält en

icke oväsentlig utvidgning i området för den lokala skogsförvaltningens

verksamhet. Styrelsen har i sådant hänseende framhållit, hurusom för

bibehållande och förökande af de allmänna skogarnes afkastningsförmåga

vore af största vigt, att den skogsodling, som erfordrades å dessa skogar,

blefve på ett fullt ändamålsenligt sätt verkstäld, men att, oaktadt

de föreskrifter i fråga om beredande af skogsåterväxt, hvilka meddelades

vid upprättandet och fastställandet af indelningsplaner för skogarne

å statens till boställen upplåtna eller utarrenderade egendomar,

det icke kunde påräknas, att derstädes erforderliga skogsodlingsarbeten,

hvilka i allmänhet påkallade fackmannens omdöme och erfarenhet,

skulle leda till åsyftadt resultat, så länge dessa arbetens utförande vore

öfverlemnadt åt indelningshafvare och arrendatorer. Ett ingripande

härutinnan från skogsförvaltningens sida vore således af högsta behof

påkalladt, och ungefärligen enahanda vore äfven förhållandet i afseende

på afverkningen å dylika skogar, hvilken, särdeles då densamma borde

ske genom blädning eller när berednings- och rensningshuggning samt

hjelpgallringar erfordrades, i regeln icke kunde af boställshafvare och

arrendatorer verkställas med nödig omsigt, hvarigenom mången gång

stor skada tillskyndades skogarne. Domänstyrelsen har derföre ansett,

att äfven å sådana till civila eller ecklesiastika boställen eller till kronans

utarrenderade egendomar hörande skogar, hvilka icke blifvit stälda

under skogsstatens omedelbara förvaltning, all skogsodling borde besörjas

af denna stat och att jemväl under vissa förhållanden afverkningen

å sådana skogar borde göras beroende af föregången, genom

skogsstaten verkstäld utsyning.

För att bereda tillgång till den förbättrade aflöning åt skogsstaten,

som, i förbindelse med en del förändringar i denna stats organisation,

skulle genom det nu framlagda regleringsförslaget åstadkommas,

har Domänstyrelsen, bland annat, under erinran att den hittills af statsverket

ensamt aflönade skogsstaten redan nu vore starkt anlitad för

tillsyn och kontroll å samt i vissa fall förvaltning af de ecklesiastika

boställenas skogar och, i händelse hvad Styrelsen anfört i fråga om

odling och afverkning å samma skogar vunne godkännande, komme

att för dessas vård ytterligare tagas i anspråk, hemstält, att af den

andel i de ecklesiastika skogarnes behållna afkastning, hvilken nu till
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln: bil. 2. 3

folie presterskapets löneregleringsfond, hälften, beräknad att för år

uppgå till lägst 40,000 kronor, måtte indragas till statsverket.

Billigheten af att staten erhåller någon ersättning för sina åtgärder

till de ecklesiastika skogarnes vård har väl i allmänhet erkänts af

de i ärendet hörda myndigheterna; men då den andel af de berörda

skogarnes afkastning, som, i enlighet med 1863 års Riksdags beslut,

genom nådiga förordningen den 29 Juni 1866 angående hushållningen

med de allmänna skogarne i riket anslagits till presterskapets löneregleringsfond

i syfte att åstadkomma en tillfredsställande reglering af

presterskapets aflöning, fortfarande och för en längre framtid vore för

detta ändamål behöflig, hafva såväl flertalet Domkapitel som Kammarkollegium

och Statskontoret afstyrkt bifall till Domänstyrelsens sistberörda

framställning, hvarförutom Kammarkollegium och Statskontoret,

i likhet med en del Domkapitel, anmärkt, att de ifrågavarande medlens

disponerande på det sätt, Domänstyrelsen ifrågasatt, erfordrade medgifvande

af allmänt kyrkomöte.

För min del är jag med Domänstyrelsen fullt ense om befogenheten

deraf, att det arbete, som skogsstaten nedlägger på de ecklesiastika

skogarne, icke bör lemnas utan godtgörelse från samma skogars afkastning;

men, i betraktande af hvad öfriga vederbörande myndigheter

anfört, anser jag mig dock icke kunna förorda, att en dylik godtgörelse

skulle utgå under den form, Domänstyrelsen föreslagit, eller så, att

viss andel af de ifrågavarande, skogarnes afkastning skulle tillfalla

statsverket, för att af detta användas såsom bidrag till skogsstatens

aflöning. Deremot synes det mig med allt skäl kunna ifrågasättas,

att, när å ecklesiastikt boställes skog genom skogsstaten utföres arbete,

hänförligt till skogsskötseln, detta arbete må ersättas i enahanda ordning

som öfriga omkostnader för skogens skötsel och således, lika

med dessa, gäldas af inflytande skogsförsäljningsmedel, innan någon

del deraf må tillfalla vare sig boställshafvaren eller presterskapets

löneregleringsfond. En sådan anordning bör på intet sätt kunna anses

stridande mot de för dispositionen af de ecklesiastika boställsskogarnes

afkastning nu gällande grunder, hvilka uttryckligen innehålla, att af

denna afkastning i främsta rummet skall gäldas kostnaden för skogens

skötsel. Der åter å boställe af ifrågavarande slag afkastningen icke

öfverst.iger husbehofvet och således icke lemnar tillgång till ersättande

af skogsstatens åtgärder för skogsskötseln, torde någon betänklighet

icke böra möta att för detta ändamål anlita de ecklesiastika boställenas

skogsfond, med hvars bildande just varit åsyftadt att utveckla skogsvården

å sådana ecklesiastika boställsskogar, hvilka icke sjelfva förmå

att derför bestrida omkostnaderna.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sjunde liufvudtiteln: bil. 2.

I händelse hvad jag nu anfört skulle vinna Eders Kongl. Maj:ts

godkännande, blir deraf en följd, att Domänstyrelsens förslag till lönereglering

för skogsstaten icke torde kunna nu till hufvudsaklig pröfning

upptagas. Det är nemligen gifvet, att, derest eu del af den inkomst

för skogspersonalen, som Domänstyrelsen beräknat såsom fast aflöning,

skulle komma att ersättas med godtgörelse i eu eller annan form för

särskilda förrättningar, livilkas andel och omfattning komme att vexla

betydligt för olika orter, en väsentlig omarbetning af regleringsförslaget

måste ega rum. Från en dylik omarbetning — vid hvilken jemväl

torde böra tagas i öfvervägande, om och i hvad mån skogsstatens

förvaltningsåtgärder å en del andra allmänna skogar, från hvilka afkastning

icke ingår till statsverket, kunna böra åt skogsafkastningen

godtgöras, — synes likväl vara skäl att undantaga den del af förslaget,

som angår skogsinspektörerna, hvilka icke hafva någon omedelbar befattning

med skogsvården samt följaktligen icke beröras af frågan,

huruvida förrättningar af sådan art böra särskildt ersättas; och då det

synes mig af vigt, att åt de sistnämnde tjenstemännen snarast möjligt

beredes en mer tryggad ställning, än som nu af dem innehafves, anhåller

jag att i sammanhang med de till 1887 års statsreglering hörande

frågor få ånyo föredraga det nu anmälda regleringsförslaget i den del,

som rör skogsinspektörerna.

Under förutsättning att deremot öfriga delar af detta förslag i

det syfte, jag nyss antydt, göras till föremål för förnyad behandling

inom Domänstyrelsen, torde det äfven tillhöra mig att uttala min åsigt

i fråga om lämpligheten att, på sätt Domänstyrelsen ifrågasatt, utvidga

området för skogsstatens verksamhet. Att såväl å de ecklesiastika

och civila boställsskogarne som å de till kronans utarrenderade egendomar

hörande skogar all skogsodling öfvertages af skogsstaten, finner

jag ej mindre i de särskilda egendomarnes än i den allmänna skogsvårdens

intresse vara väl påkalladt. Och erkännas måste äfven, att

för samtliga de nämnda skogarne skulle vara till afsevärdt gagn, om,

i de fall Domänstyrelsen angifvit, afverkningen komme att ske först

efter utsyning genom skogsstaten; men jag hyser likväl betänklighet

vid att utsträcka skogsstatens ingripande i det senare hänseendet äfven

till bkogar, hvilka brukas af indelningshafvare, enär härigenom utan

tvifvel skulle för desse vållas mycken omgång och understundom verkliga

olägenheter, som icke kunde undgå att menligt inverka på förhållandet

mellan skogsstaten och indelningshafvarne.

Åberopande hvad jag nu anfört, hemställer jag i underdånighet,

att Domänstyrelsens nu gjorda framställning i fråga om bidrag från

de ecklesiastika skogarnes afkastning till skogsstatens aflönande icke

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufrudtiteln: bil. 2. 5

måtte föranleda vidare åtgärd samt att Domänstyrelsen måtte anbefallas

att, i öfverensstämmelse med nu af mig angifna grunder, utarbeta nytt

förslag till lönereglering för revirförvaltarne och skogsbetjeningen.»

Hvad föredragande departementscbefen sålunda

yttrat och hemstält, deri Statsrådets öfrige ledamöter

instämde, behagade Hans Maj:t Konungen gilla och

bifalla; och täcktes, på Statsrådets hemställan, Hans

Maj:t Konungen tillika förklara, att afskrift af departementschefens

anförande i ämnet skulle meddelas

Domänstyrelsen, att tjena till ledning vid det nya

regleringsförslagets uppgörande.

Ex protocollo:

Hans Wachtmeister.

2

s. 1 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastik-ärenden, hållet inför Hans Magi

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11 januari

1886.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Ehrensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

- von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Depai’tementschefen, statsrådet Hammarskjöld föredrog följande

ärenden rörande regleringen af åttonde hnfvndtitelns ordinarie stat och

de till samma hufvudtitel hänförliga extra ordinarie anslagsbehof;

hvarvid och efter erinran derom, att vid föredragning den 30 sistlidne

december af universitetskanslerns, vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademiens

samt medicinalstyrelsens underdåniga framställningar om

anslag för åtskilliga ändamål, Kongl. Maj:t befalt, att samma framställningar

skulle i vissa, nedan nämnda delar å nyo anmälas i sammanhang

med förslag till reglering af utgifterna under denna hufvudtitel,

departementschefen yttrade, beträffande

Bill. till Bilcsd. prof. 1886. 1 sand. 1 afl.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Åttonde hufvudtiteln.

[1.]

Oindelta spanmålsanslag

till Lyrestads

och Fägreds

prestgärdar.

Ordinarie anslag:

Kleresistaten.

I sammanhang med omsättning af grundräntor och kronotionde

i penningar blefvo genom § 2 i nådiga förordningen angående detta

ämne den 23 juli 1869 indelta rånte- och tiondeanslag i allmänhet,

med undantag blott af boställsräntor och dem, som påförts hemman

och lägenheter, af hvilka något besvär i stället utgöres, till statsverket

indragna mot ersättning till indelningshafvarne medelst statsanslag i

penningar, hvilken ersättning, tills vidare och intill dess annorlunda

förordnades, skulle utgå till belopp motsvarande räntornas och tiondeanslagens

värden efter årligt medelmai’kegångspris. Men det förutsågs

redan vid nämnda tidpunkt, att inom en icke aflägsen framtid ett utbyte

af dessa, efter årliga medelmarkegången vexlande ersättningar

emot fasta anslag skulle blifva nödvändigt. De invecklade liqvider,

som årligen måste uppgöras med hvarje indelningshafvare för att utröna

den honom tillkommande ersättning, antogos nemligen i längden

varda alltför besvärliga och i sin mån motverka ett af ändamålen med

grundskatternas förvandling i penningar, administrationens förenkling.

Ersättningarna för sådana indelningar af ränta och tionde, som på

grund af nämnda förordning till statsverket indragits, utgå från de i

riksstaten förekommande särskilda förslagsanslag under rubrik »indelning

och dermed jemförlig anvisning, på förslag: ersättningar».

I underdånig skrifvelse den 11 maj 1876, föranledd af den år

1875 verkstälda granskning af statsverkets med flera allmänna fonders

förvaltning under år 1873, anförde Riksdagen, hurusom statsrevisorerne

anmärkt, bland annat, att, sedan den från 15 särskilda län till stora

barnhuset i Stockholm utgående s. k. fyrationdespanmålen jemte halmstädja

från Malmöhus och Kristianstads län på grund af förordningen

den 23 juli 1869 till statsverket indragits, barnhuset af kronan undfinge

ersättning derför, beräknad efter årligt medelmarkegångspris, för hvilket

ändamål i hvarje af dessa 15 län årligen gjordes uträkning å det

barnhuset tillkommande ersättningsbelopp, men att dessa årliga uträkningar

kunde undvikas på det sätt, att barnhuset i stället för ersättningarna

tillförsäkrades ett till siffran bestämdt penningbelopp att

årligen från statskontoret utgå. Då Riksdagen, i likhet med revisorer^,

var af den mening, att den af dem föreslagna förändring skulle

leda till enkelhet och reda i räkenskaperna, samt förhållandena vore

enahanda vid flera allmänna inrättningar, och det syntes önskvärdt, att

s. 3 Kontrollera mot PDF

Åttonde liufvudtiteln. 3

nämnda förändring, så vidt möjligt vore, komme att med alla sådana

verk och inrättningar vidtagas, anhöll Riksdagen i underdånighet, det

Eders Kong! Maj:t täcktes låta utreda, om och i afseende å hvilka

verk och inrättningar m. m. en sådan förändring, som revisorerne i afseende

å barnhuset föreslagit, kunde ega rum, och derefter till Riksdagen

aflåta nådigt förslag i ämnet.

Efter nådig remiss inkom statskontoret i ämnet med underdånigt

utlåtande af den 31 december 1883 och erinrade deruti, att det ändamål,

som med eu dylik förändring åsyftades, eller enkelhet och reda i

räkenskaperna, emellertid icke kunde till fullo vinnas, endast genom

utbyte af de allmänna inrättningar tillkommande ersättningar mot kontanta

penninganslag, utan att denna åtgärd borde, der särskilda hinder

derför icke mötte, utsträckas till alla å riksstaten förekommande

anslag till ersättningar för indragna indelningar, bland hvilka derå,,

utom de af Riksdagen antydda, påkallade liqvider och uträkningar af

ej ringa omfattning.

Vidare erinrade statskontoret, att vid tiden för afgifvande af

Riksdagens nyssnämnda skrifvelse förekomme å. riksstaten flera anslag,

dels i penningar och dels i oindelt spanmål, hvilka hufvudsakligen utginge

till ersättande af indelningar, som före år 1869 indragits,. eller

eljest afsåge sådana behof, hvartill indelning af viss ränta eller tionde

i äldre tider plägat anvisas. I afseende särskild! å anslagen .af oindelt

spanmål hade Riksdagen uti underdånig skrifvelse den 15 maj 1874 anhållit,

att desamma, der de ej kunde, utan förnärmande af enskild rätt,

emot bestämdt penninganslag utbytas, måtte sammanföras med de ersättningar,

som utginge till indelningshafvare för dem frångångna indelningar,

med hvilka ersättningar ifrågavarande anslag af oindelt

spanmål, enligt Riksdagens åsigt, vore af fullt jemförlig beskaffenhet.

Uti det öfver denna Riksdagens skrifvelse af statskontoret den . 10 december

1874 afgifna underdåniga utlåtande hade statskontoret instämt

i den meningen, att ifrågavarande anslag borde, med undantag af åtskilliga

anvisningar, sammanföras med indelningsersättningarna. Förslag

i detta syfte hade af statskontoret sedermera afgifvit.s, enligt hvilket

ej allenast anslagen af oindelt spanmål skulle från riksstaten uteslutas

och sammanföras med anslagen till ersättningarna för indragna

indelningar, utan äfven till sistnämnda anslag hänföras åtskilliga i riksstatens

kolumn för penningar upptagna belopp, som anvisats för ändamål,

jemförliga med dem, hvartill berörda ersättningsanslag vore afsedda''.

Den till 1880 års Riksdag, i nära öfverensstämmelse med detta

förslag, aflåta a nådiga framställning blef ock af Riksdagen bifallen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Åttonde hufvudtitelu.

Äfven i afseende å dessa, med de indelningsersättningar, som

utgå på grund af 1869 års förordning, sålunda sammanförda anvisningar

ansåg statskontoret sig böra i nämnda den 31 december 1883 afgifna

utlåtande meddela yttrande. Och har statskontoret i berörda utlåtande

framstält förslag angående ifrågavarande indelningsersättningars

och anvisningars indragning eller utbyte mot bestämda anslag.

Hvad angår Meresistaten har statskontoret sålunda omförmäla

utom annat, hurusom bland de oindelta spanmålsanslagen förekomme

ersättning för jordförluster genom Göta kanals anläggning, enligt nådiga

brefven den 18 februari och 14 september 1813 samt den 9 och

16 november 1854,

till Lyrestads prestgård i Skaraborgs län........................ 315 kubikfot

och » Fägreds » » » » ........................ Bly, »

allt hälften råg och hälften korn jemte forsellön.

Härom har statskontoret vidare förmält, att detta ersättningsanslag

förut varit uppfördt under sjette hufvudtitelns anslag till jordförluster

genom kanal- och väganläggningar, men enligt 1853—1854

årens _ riksdagsbeslut öfverförts till åttonde hufvudtitelns anslag till

kleresistaten. — I medeltal för åren 1873—1882 hade ersättningen utgjort

för Lyrestads prestgård 807 kronor 50 öre och för Fägreds 80

kronor 75 öre. Och statskontoret föreslog, att vederbörande boställsinnehafvare

måtte höras, om och på hvilka vilkor de vore villige att

ingå på ett utbyte af ersättningarna mot årliga bestämda belopp.

Efter nådig remiss har domkapitlet i Skara infordrat och med

underdånigt utlåtande den 18 februari 1885 öfverlemnat yttranden af

kyrkoherden i Lyrestads församling L. Nyberg samt af kyrkoherden i

i ägreds församling J. Ternstedt, hvilka båda förklarat sig villige att

ingå på det föreslagna utbytet, Nyberg under vilkor, att åt honom, i

stället för den förut uppburna lösen för kronotionde!!, som enligt

nämnda medeltal uppgått till 807 kronor 50 öre, beviljades ett årligt

belopp af 825 kronor, att uppbäras å Skaraborgs läns ränteri, samt

Ternstedt med vilkor, att honom tillerkändes ett årligt belopp af 82

kronor, att likaledes uppbäras å nämnda läns ränteri. Och har domkapitlet

för egen del tillstyrkt bifall till hvad de sålunda föreslagit.

I ett af statskontoret på nådig befallning i ärendet afgifvet ytterligare

utlåtande har statskontoret upplyst, att dessa anslag för åren

1875 1884 i medeltal belöpt sig till 807 kronor 66 öre för Lyrestads

prestgård och till 80 kronor 77 öre för Fägreds prestgård. Tillika har

statskontoret anfört, att de af prestgårdarnes innehafvare föreslagna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttoude kufvudtiteln.

o

ersättningsbelopp visserligen öfverstege dessa medeltal, men att, då

sådant endast i ringare mån vore förhållandet med den af innehafvaren

af Fägreds prestgård äskade summa, samt såväl denna som den af

Lyrestads prestgårds innehafvare föreslagna understege de belopp,

hvartill ifrågavarande ersättningar under tre år af sistnämnda tioårsperiod,

nemligen åren 1875, 1876 och 1877, årligen uppgått, statskontoret

ansåge sig, jemväl med afseende å önskvärdheten af att, till vinnande

af någon minskning i det årligen återkommande arbetet med

uträknande af indelningsersättningarnas markegångsvärde, dessa ersättningsanslag

blefve mot bestämda penninganslag utbytta, böra, i

likhet med domkapitlet, till bifall förorda ett sådant utbyte på de af

prestgårdsinnehafvarne föreslagna vilkor.

Med anledning af hvad i detta ärende förekommit får jag, i

öfverensstämmelse med hvad statskontoret hemstält, tillstyrka, att Eders

Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att de till Lyrestads och Fägreds prestgårdar i Skaraborgs län,

såsom ersättning för jordförluster genom Göta kanals anläggning beviljade,

med lösen efter årligt medelmarkegångspris jemte forsellön utgående

anslag af 315 kubikfot spanmål, hälften råg och hälften korn,

till den förre och 31,5 kubikfot enahanda sädesslag till den senare må

från och med år 1887 utbytas mot bestämda årliga penninganslag till

belopp af 825 kronor för Lyrestads och 82 kronor för Fägreds prestgård,

att för sådant ändamål den under kleresistaten uppförda anvisning

i kontant höjes med 907 kronor,

och att det under samma stat förekommande förslagsanslag till

»indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag: ersättningar»

nedsättes med ett jemnadt belopp af 900 kronor,

till följd hvaraf anslaget till kleresistaten ökas med 7 kronor.

Lappmarks ecklesiastikverk.

Det under denna titel anvisade förslagsanslag utgör för närva- [2.]

rande 22,700 kronor. — I den af statskontoret den 8 december 1885 Höjning «/

afgifna underdåniga berättelse om statsverkets inkomster jemte förslag Omslag ''.

till deras beräknande för år 1887 har statskontoret anmält, att utgifterna

å berörda förslagsanslag utgjort:

för år 1882

kronor 35,960: 41,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Åttonde liufvudtiteln.

[3.]

En e o. professur

i anatomi

vid universitetet

i

Upsala.

Den betydliga stegring i utgifter från detta anslag, som egt

rum år 1883 i jemförelse med hvad nästföregående år från anslaget

utgått, är egnad att väcka uppmärksamhet. Enligt hvad jag

från statskontoret inhemtat uppgingo emellertid 1882 års utgifter i

sjelfva verket till 52,316 kronor 61 öre. Anledningen dertill att från

anslaget utbetalade medel i nämnda berättelse upptagits till allenast

35,960 kronor 41 öre är beroende derpå, att anslaget tillhöriga uppbördsmedel,

för hvilka afdrag egt rum, bestego sig för år 1882 till

ej mindre än 16,356 kronor 20 öre. Denna höga uppbörd var hufvudsakligast

föranledd deraf, att i 1880 och 1881 års stater för Vesternorrlands

län till disposition af domkapitlet i Iiernösand uppförda medel

till frielevers underhåll m. in. icke blifvit, utbetalade utan i länets

landsböcker balanserats såsom återstående utgifter till dess desamma i

1882 års landsböcker återdebiterats.

Då anledning icke finnes att antaga, att utgifterna å detta anslag

kunna minskas, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen, att detta förslagsanslag må höjas med 37,300 kronor, hvarigenom

det kommer att utgöra 60,000 kronor.

Universiteten.

Med underdånigt memorial den 29 september 1885 har kanslern

för universitetet i Upsala öfverlemnat och till bifall förordat eu af det

akademiska konsistoriet derstädes, på anhållan af medicinska fakulteten,

gjord framställning om ett årligt anslag af 4,500 kronor till inrättande

af en ny extra ordinarie professur i anatomi.

Såsom skäl för sin nämnda anhållan har medicinska fakulteten

anfört, att undervisningen vid den anatomiska institutionen i Upsala

sedan lång tid tillbaka vore öfverlemnad åt endast två med fast aflöning

anstälde lärare, eu ordinarie professor och en prosektor, hvilken

senare förut varit adjunkt men numera egde extra ordinarie professors

aflöning och titel. Vid, så vidt bekant, alla utländska medicinska läroverk

med ett lika stort lärjungeantal, som den medicinska fakulteten i

Upsala egde, och äfven vid flera, der antalet vore betydligt mindre,

vore ifrågavarande undervisning anförtrodd åt minst tre, ej sällan flere

lärare. Äfven vid karolinska mediko-kirurgiska institutet i Stockholm

vore densamma fördelad på tre lärareplatser, nemligen en ordinarie

och en extra ordinarie professur i anatomi samt eu personlig professur

i histologi. Mängden och beskaffenheten af de åligganden, som vore

förenade med denna undervisning, förklarade ock lätt detta förhållande.

Dessa åligganden utgjordes nemligen utaf: ledning af dissektionsöfnin
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtitein.

7

gärna och anställande af dermed förenade examinatorier, ledning af de

praktiska öfningarna uti histologi (mikroskopisk anatomi), föreläsningar

öfver menniskokroppens systematiska och topografiska anatomi, öfver

den komparativa anatomien, histologien och utvecklingsläran samt förrättande

af tentamina och examina i dessa ämnen. — Till följd af den

ledning af dissektionsöfningarna och af de praktiska öfningarna uti

histologien, som utgjorde eu för de studerandes utveckling särdeles

vigtig del af dessa åligganden, vore den tid och möda, som de lcräfde

af lärarne, i hög grad beroende af lärjungarnes antal. Detta hade under

de sistförflutna tjugu åren, eller efter senaste tillsättandet af prosektorsplatsen,

stigit från 25 — 30 till 90—145 under hvarje läsetermin

och sålunda nära fyrdubblats. Endast detta förhållande skulle kunna

anses tillräckligt styrka behofvet af flere lärare. — Men det vore ej

blott lärjungeantalet, som tillväxt. Två af de anatomiska läroämnena,

histologien och utvecklingsläran, hade vid tiden för tillsättandet af prosektorsplatsen

varit relativt så föga odlade och egt en så ringa omfattning,

att undervisningen i dem utan synnerlig svårighet kunnat förenas

med den uti systematisk anatomi. Sedan dess hade de emellertid utvecklat

sig i sådant omfång, att de hvar för sig kunde anses taga en

särskild lärare i fullt anspråk — hvarför de ock vid flera utländska

universitet samt, hvad histologien beträffade, äfven vid karolinska institutet

egde sådan — samt blifvit. af så stor betydelse för de medicinska

kunskaperna i allmänhet, att särskild undervisning i dem ej mera kunde

undvaras. För den skull vore ock vårt lands medicine studerande enligt

nu gällande examensstadga obligatoriskt förbundne till deltagande

uti praktiska öfningar i det förra af dessa ämnen. Till ledningen af

dissektionsöfningarna hade således numera såsom ett nytt lärareåliggande

äfven kommit ledningen af öfningarna uti normal histologi. Närmast

vore denna ledning jemförlig med och kräfde minst lika mycken

tid som ledningen af öfningarna uti patologisk histologi, för hvilken en

särskild lärare vid fakulteten ansetts nödig och vore anstäld. Åt prosektorn

kunde den ej uppdragas. Såsom öfverallt annorstädes hade

denne i uppdrag att leda dissektionsöfningarna och anställa dissektionsexaminatorierna.

Skötandet af detta uppdrag vore icke blott i och

för sig af särdeles stor vigt, utan vid nuvarande stora lärjungeantal

otvifvelaktigt eu af de mest ansträngande befattningarna vid universitetet.

Både undervisningen och ledningen af de praktiska öfningarna

uti histologi hade derför ända till läsåret 1881—1882 måst öfvertagas

af den person, som skött den ordinarie professuren. Men detta hade

endast kunnat ske på bekostnad af den ej mindre nödvändiga under
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Åttonde hufvudtiteln.

visningen i anatomiens öfriga förut omnämnda specialdiscipliner, som

egentligen tillhörde honom. För att dock ej fullkomligt åsidosätta eller

nedlägga denna undervisning hade den histologiska kursen med tillhörande

öfningar endast hvart annat år kunnat genomgås. Detta förhållande

hade åter, då en del af lärjungarne sålunda tvungits att för

tidigt vända sig till studiet af andra medicinska läroämnen, hvilka förutsatte

kunskaper i histologi, ej blott ländt grundligheten af deras

studier i dessa ämnen till skada, utan äfven för dem medfört förlust

af tid, samt derigenom otvifvelaktigt bidragit att förlänga den medicinska

studietiden, hvars med skäl öfverklagade stora längd i ej ringa män

kunde anses bero på de färre undervisningstillfällen, som just i följd

af det lägre lärareantalet erbjödes vårt lands medicine studerande vid

jemförelse med - utlandets. — Det tvingande behofvet att förstärka lärarekrafterna

vid den anatomiska institutionen framginge slutligen äfven

deraf, att universitetets kansler på medicinska fakultetens af konsistorium

tillstyrkta hemställan ansett nödigt att för de fyra sistförflutna

läsåren af universitetets medel anslå ett belopp till anställandet af eu

tillfällig lärare i histologi och att detta anslag äfven beviljats för läsåret,

. 1885 —1886. Härmed vore visserligen provisoriskt sörjdt för undervisningen

i detta ämne, och lyckligtvis hade såsom lärare deruti kunnat

anställas en medicine kandidat, hvilken både genom aflagdt examensprof

och egen såväl forskning som författareverksamhet ådagalagt sig

vara utmärkt skicklig'' i ämnet. Men att denne icke för framtiden kunde

binda sig vid en så osäker befattning, för hvars aflönande universitetets

medel när som helst kunde blifva eller anses otillräckliga, vore lätt att

inse. Kunde en ny fast lärareplats icke snart åstadkommas, skulle han

derför nödgas vända sig till den praktiske läkarens bana samt vårt

land göra den svårersättliga förlusten af en lärarekraft, som det ej

borde anse sig hafva råd att förlora, och i sammanhang dermed undervisningen

i både histologi och anatomi ånyo endast kunna meddelas

på ofvan skildrade i hög grad otillfredsställande och studierna förlängande

sätt.

Det akademiska konsistoriet har, under erinran att konsistoriet

upprepade gånger angående ifrågavarande angelägenhet aflåtit framställningar,

nu förmält, att vid universitetet för närvarande väl funnes

en ordinarie professur i anatomi och en extra ordinarie professur i

anatomi och histologi, hvilken senare lärareplats dock icke ännu

kunnat besättas, sedan den sist blifvit ledig; att de till den extraordinarie

professuren hörande åligganden uppehölles genom en för år tillförordnad

prosektor, hvilken i lön uppbure af de till nämnda extra ordi
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Åttonde liufvudtiteln.

9

narie professur anslagna medel 4,000 kronor årligen; att dessutom i

följd af ett oafvisligt behof måst förordnas en extra lärare i histologi,

till hvilken från reservfonden årligen utgått arfvode; samt att det således

visat sig, på sätt jemväl medicinska fakulteten framhållit, att,

äfven om såväl ordinarie professuren i anatomi som extra ordinarie

professuren i anatomi och histologi vore tillsatta, ett behof af förstärkta

lärarekrafter ändå qvarstode, för hvars tillfredsställande det icke vore

lämpligt eller ens med säkerhet möjligt att för en. längre följd af år

anlita reservfonden, då fråga vore om ett ständigt behof för undervisningen.

Och har konsistoriet desslikes framhållit, att, då tillbyggnaderna

till den anatomiska institutionens hus vore så nära färdiga,

att de under höstterminen 1885 komme att fullständigt tagas i bruk,

undervisningen i anatomi och histologi kunde, i hvad den berodde af

lokalernas lämplighet, på ett fullt ändamålsenligt sätt ordnas, men att

tillgodogörandet af den stora fördel, som härigenom vunnits, kräfde ett

tillräckligt antal ordinarie lärare.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och då det synes vara

uppenbart, att undervisningen i anatomi och histologi vid universitetet

i Upsala för att rätt uppfylla sitt ändamål erfordrar en tillökning i

lärarekrafter, hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t

täcktes till Riksdagen göra framställning derom, att till aflöning åt en

extra ordinarie professor i anatomi vid universitetet i Upsala må på

ordinarie stat uppföras 4,500 kronor, deraf 1,000 kronor såsom tjenstgöringspenningar.

Sedan längre tid tillbaka hafva professorer vid rikets universitet

och vissa tjenstemän derstädes utom den egentliga lönen, som i de flesta

fall varit till större eller mindre del bestämd i spanmål, åtnjutit en

eller flera särskilda smärre förmåner, hvilka icke utgått från statsverket

utan, likasom en del af deras egentliga aflöning, af universitetens egna

tillgångar.

Sådana förmåner hafva vid Upsala universitet sedan lång tid tillbaka

utgjorts af rätt till vissa famnar ved in natura, rätt till vissa

åkerlotter samt ersättning för mistade humlegårdslotter.

Vid universitetet i Lund har, enligt hvad upplyst blifvit, förmån

af ängslott förekommit åtminstone sedan år 1770. Enligt bestämmelserna

för den utgiftsstat, som den 11 november 1870 i nåder faststäldes

för universitetet i Lund, skulle inom juridiska, medicinska och

filosofiska fakulteterna de professorer, i hvilkas aflöning spanmål inginge,

samt räntmästaren, sekreteraren och kamreraren, hvilka jemväl åtnjöte

Bih. till Riksd. prof. 1886. 1 samt. 1 afä. 2

M

Förmån af

ängslott eller

dess vederlag

för vissa löntagare

vid

universitetet

i Lund.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Åttonde hufvud titeln.

spanmålslön, i allmänhet ega att åtnjuta ängslott eller vederlag derför.

Sådana ängslotter finnas till ett antal af 17 och vederlagen äro 4, hvartdera

å 200 kronor. Genom en annan af dessa bestämmelser berättigades

äfven bibliotekarien, som likaledes har spanmålslön, att i tur med

de förutnämnda efter fullmagtens dag tillträda en af dessa ängslotter

eller vederlag derför.

I nådig proposition till 1876 års Riksdag föreslog Eders Kong!.

Maj:t, att aflöningen för ordinarie professor vid universitet skulle bestämmas

till 6,000 kronor, hvarutaf 4,500 kronor lön och 1,500 kronor

tjenstgöringspenningar, samt att det härför erforderliga belopp skulle

såsom fast anslag uppföras å ordinarie stat, och föreslogs på samma

gång reglering af andra akademiska tjenstemäns löner. Af det yttrande

till statsrådsprotokollet, som ligger till grund för den nådiga propositionen

och i denna åberopas, finner man, att de till professorer vid

Lunds universitet utgående så kallade spanmålslöner beräknats till ett

värde af 5,069 kronor, hvarvid den i lönerna ingående spanmål upptagits

till ett pris af 2 kronor 10 öre kubikfoten samt afkastningen af

en ängslott till 200 kronor, och skulle till följd deraf det tillskott af

statsmedel, som behöfdes för att fylla hvarje sådan lön till det föreslagna

beloppet, 6,000 kronor, utgöra 931 kronor. I afseende å de till

ordinarie professorer och andra tjenstemän vid Upsala universitet utgående

löner omtalas icke alls de särskilda förmåner, som, enligt hvad

jag förut nämnt, af ålder jemte de egentliga lönerna tillkommit eller

kunnat tillkomma dem. Skälet till denna olikhet i förslagen angående

Upsala och Lunds universitet är antagligen att söka deruti, att, då den

i lönerna ingående spanmål enligt propositionen skulle beräknas till ett

fixt pris, hvilket, enligt hvad erfarenheten visat, särdeles i Lund ganska

ofta var lägre än det verkliga priset, professorer och tjenstemän i

Lund, i hvilkas löner dessutom ingingo större qvantiteter spanmål än

hvad fallet är i Upsala, häruti hade att i de flesta fall påräkna eu förmån,

som icke eller åtminstone i ganska ringa mån kunde komma deras

kolleger i Upsala till godo, och att det derför ansågs rättvist, att

för de akademiska tjenstemännen i Lund men ej i Upsala de särskilda

förmånerna medtoges vid beräkning af den redan utgående lönen till

minskning i det belopp, som behöfde af statsmedel fyllas.

Riksdagen, som godkände de föreslagna aflöningsbeloppen, utgörande,

så vidt nu är i fråga, för hvar professor, bibliotekarie och

räntmästare 6,000 kronor, för sekreterare 4,500 kronor och för kamreraren

vid universitetet i Lund 3,000 kronor, anmärkte dervid tillika, att

enär i en del löner inginge spanmål, hvars pris årligen vexlade, skulle,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtitelii.

11

derest sp anm ålen beräknades efter ett en gång för alla faststäldt pris,

inträffa att lönebeloppen blefve högre de år, då spanmålen betingade

ett högre värde, och lägre de år, då ett motsatt förhållande egde ruin.

Detta vore oegentligt. Den enklaste utvägen att häruti vinna rättelse

vore att gifva anslagsförhöjningarna för universiteten karakteren af förslagsanslag.

Riksdagen beviljade fördenskull för beredande af tillgångar

till höjande af lärares, tjensteman och vaktbetjentes löneförmåner

till stadgade belopp, med iakttagande dervid att den i en de! löner

ingående spanmål beräknades till det värde, efter hvilket löntagaren

för densamma undfinge lösen eller betalning, ett förslagsanslag af

98,700 kronor, deraf 37,092 kronor beräknades för universitetet i Lund.

Om de ängslotter eller ersättning derför, som tillkomma de professorer

och andra tjenstemän vid Lunds universitet, som innehafva

spanmålslöner, förekommer i Riksdagens underdåniga skrifvelse om

löneregleringen icke ett ord. Derom talas icke heller i det nådiga bref,

som, i öfverensstämmelse med ordalagen i Riksdagens beslut, den 12

maj 1876 afläts till universitetens kansler angående lönereglering för

ordinarie professorer samt vissa andra tjenstemän vid universiteten.

Redan under loppet af år 1877 visade sig tvekan, huru de gifna

bestämmelserna borde förstås. Sedan sekreteraren vid Lunds universitet

tillkännagifvit sin önskan att erhålla sin lön i öfverensstämmelse

med de i nådiga brefvet den 12 maj 1876 gifna föreskrifter, hemstälde

drätselnämnden vid universitetet hos kanslern, huruvida vid beräkning

af det lönefyllnadsbidrag, som skulle åt sekreterare]! rekvireras, inkomsten

af eu ängslott, som sekreteraren innehade, borde inberäknas eller

icke. Genom bref af den 3 december 1877 svarade kanslern, att då

nämnda nådiga bref af den 12 maj 1876 endast bjöde, att den i en del

löner ingående spanmål skulle beräknas till det värde, efter hvilket löntagaren

för densamma undfinge lösen eller betalning, men icke innehölle

något om ängslotterna, behöfde afkastningen af ängslott icke inberäknas

i den sekreteraren tillkommande lönesumma, hvilken skulle läggas till

grund för bestämmande af det lönefyllnadsbidrag, som borde åt honom

reqvireras. Såsom det akademiska konsistoriet i Lund upplyst, har

sedermera alltid förfarits i enlighet med den af kanslern sålunda meddelade

tolkning.

I öfverensstämmelse dermed hade äfven det akademiska konsistoriet

i det förslag till ny stat för Lunds universitet, som af konsistoriet

afgifvits år 1883, upptagit ordinarie professorers med flere tjenstemäns

rätt att, utöfver den kontanta lönen, i tur och ordning komma i åtnjutande

af ängslott eller ersättning derför. I det underdåniga yttrande

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Åttonde hufvudtiteln.

öfver detta förslag, som af statskontoret afgifvits, har statskontoret

emellertid uttalat deri mening, att för ordinarie professorer med flere

löntagare vid Lunds universitet ängslott, då den af dem innehades,

skulle beräknas till ett värde af 200 kronor och den kontanta aflöningen

minskas med motsvarande belopp; och har statskontoret såsom skäl för

denna åsigt åberopat hvad ofvan anförts om innehållet af det yttrande

till statsrådsprotokollet, som ligger till grund för den nådiga propositionen

om löneregleringen, samt att Riksdagens beslut i ämnet i den

kong!, propositionen endast gjort den ändring, att den i vissa löner

ingående spannmål skulle beräknas till sitt verkliga värde.

Den af statskontoret sålunda uttalade uppfattning af bestämmelserna

om lönereglering för ordinarie professorer med flere tjensteman

vid Lunds universitet torde visserligen hafva stöd i en sträng tolkning

af hvad statskontoret anfört angående sättet för bestämmelse!*]las tillkomst.

Denna uppfattning leder likväl till eu så obillig olikhet i förhållandena

vid båda universiteten, att det icke torde saknas skäl till

tvekan, om afsigten med bestämmelserna kunnat vara den af statskontoret

antagna. Hvad i ärendet förekommit gifver ingen anledning till

att icke de, professorer med flere tjenstemän vid Upsala universitet

tillerkända, särskilda förmåner tillkomma dem utöfver den kontanta

lönen. Något annat har icke heller blifvit af statskontoret ifrågasatt.

Den förmån i möjlig vinst på spanmålens beräknade pris, som, om Eders

Kongl. Maj:ts proposition till 1876 års Riksdag i denna del oförändrad

antagits, kunnat tillfalla de professorer och tjenstemän vid Lunds universitet,

som innehafva spanmålslöner, och som kunde ansetts motsvara

professorernas i Upsala särskilda förmåner, har blifvit till intet, då den

i lönerna ingående spanmål skall beräknas till det pris, hvarmed lösen

derför verkligen utgår. Få nu icke professorer och andra tjenstemän

vid Lunds universitet, som innehafva spanmålslön, utöfver lönen såsom

hittills åtnjuta ängslott eller ersättning derför, så uppstår eu verklig

olikhet mellan professorerna vid Upsala och Lunds universitet, som saknar

billighetsgrund och som sannolikt icke varit Riksdagens afsigt att

åstadkomma genom den af Riksdagen beslutade ändring i det genom

den nådiga propositionen till 1876 års Riksdag framstälda förslaget till

reglering af uriiversitetstjenstemännens löner. På det nu åt de i ämnet

gittra bestämmelser må fortfarande kunna utan tvekan gifvas den tillämpning,

som af rättvisa och billighet fordras, hemställer jag, att Eders

Kongl. Maj:t — som vid fastställande den 13 november 1885 af ny

utgiftsstat för Lunds universitet förklarade Sig vilja framdeles meddela

yttrande, huruvida den vissa professorer och andra löntagare vid uni
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

13

versitetet tillkommande förmån att få tillträda ängslott eller erhålla

vederlag derför må af dem dädanefter tillgodonjutas utan afdrag å deras

kontanta aflöningsförmåner — täcktes föreslå Riksdagen

att medgifva, det 1876 års Riksdags beslut angående lönereglering

för professorer med flere tjensteman vid Lunds universitet må så förstås,

att den rätt till ängslott eller ersättning derför, som enligt hittills

gällande ordning tillkommer innehafvare af vissa spanmålslöner, må af

dem åtnjutas utan minskning i de faststälda aflöningsbeloppen.

Akademiska konsistoriet i Lund har gjort framställning derom,

att, sedan den patologiskt-anatomiska institutionens behof af ändamålsenligare

lokal numera blifvit tillgodosedt, dess årliga anslag måtte

varda förhöjdt med 1,600 kronor.

Till ådagaläggande af nödvändigheten af en sådan förhöjning har

institutionens föreståndare anfört följande: Det nuvarande årsanslaget

utgjorde 1,200 kronor. Att detta belopp hittills varit tillräckligt berodde

derpå, dels att den gamla af endast två rum bestående arbetslokalen

kräft jemförelsevis ringa kostnad för uppvärmning m. m., dels

att det bristande utrymmet nödtvunget medfört betydlig inskränkning

i området för institutionens verksamhet, hvarvid i främsta rummet de

mera elementära sidorna af undervisningen måst ses till godo, under

det att alla experimentella, deribland bakteriologiska, undersökningar

varit uteslutna och följaktligen dermed förbundna utgifter bortfallit,

dels ock hufvudsakligen att institutionens föreståndare och tjensteman

måst och på grund af särskilda, endast under nuvarande förhållanden

möjliga omständigheter äfven kunnat, om också med ganska känbar

personlig försakelse, nöja sig med mera tillfälligt biträde och undvara

egen vaktmästare, hvilkens aflöning skulle medtagit halfva årsanslaget.

Härigenom hade det blifvit möjligt att behålla större delen af anslaget

åt löpande utgifter för undervisningen samt åt det ständigt växande

behofvet af ståndkärl och sprit. — Men i och med det att den nya,

jemförelsevis stora anstalten komme till stånd, förändrades också väsentligen

de nämnda förhållandena. Många och stora lokaler skulle

uppvärmas, deribland äfven obduktionssalen, hvars nödtorftiga eldning

hittills besörjts af lasarettet. Just med hänsyn till kostnaden hade för

patologiska anstalten icke föreslagits central uppvärmning såsom der

icke afgjordt nödvändig. Men ehuru derigenom kostnaden för särskild

eldare besparats, qvarstode dock behof af sjelfva bränslet, ved och

cokes. Bränslet kunde icke upptagas till mindre än 500 kronor.

Vattenförbrukningen kostade enligt nu gällande pris årligen 50 kronor,

Patologiska

institutionen

i Lund.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Åttonde hufvudtiteln.

och gasen, dels till belysning dels för laboratoriets behof, kunde icke

sättas lägre än till 150 kronor Oundgängligt blefve vidare behofvet

af egen vaktmästare vid den nya anstalten, så väl till biträde vid de

många olikartade arbetena derstädes som för eldningen, renhållningen

och den ständiga tillsynen. Aflöningen vore beräknad till den vid universitetet

vanliga eller 600 kronor. — Härtill komme nu de direkta utgifterna

för undervisningen och det vetenskapliga arbetet. Oafsedt de

ytterligare kostnader, som det betydligt ökade lärjungeantalat medförde,

vore det med hänseende till undervisningen mycket önskvärd!.,

att lärjungarne, framför allt praktikanterne, mera än nu komme i tillfälle

att öfva sig i de moderna undersökningsmetoderna, icke minst

med afseende på bakterier, för hvilket ändamål institutionen borde

lemna tillgång till erforderliga instrument och reagentier. Beträffande

åter det vetenskapliga arbetet eller tillfälle till hittills genom omständigheterna

förbjudna experimentella och bakteriologiska undersökningar,

så hade i detta hänseende lärarne vid alla liknande anstalter erkänd

rätt att fordra, det institutionen tillhand aliölle ej mindre material än

apparater och sålunda bure dermed förbundna kostnader. Utan sådant

tillfälle till sjelfständigt arbete för lärare och mera försigkomna elever

skulle hela institutionen och derpå redan nedlagda medel i väsentlig

mån förfela sitt ändamål. Äfven de alltjemt växande samlingarna —

för närvarande uppgående till omkring 1,700 nummer — kräfde helt

naturligt, såsom till största delen bestående af spritpreparat, en i

samma mån stigande underhållskostnad. Då dessa särskilda behof

sammanlades, kunde man med måttligaste beräkning icke komma under

ett belopp af 1,500 kronor eller tre femtedelar af hvad den patologiska

institutionen vid karolinska mediko-kirurgiska institutet årligen uppbure

för samma ändamål.

Då behofvet af den begärda och af kanslern förordade anslagsförhöjningen

synes, mig vara tillräckligt styrkt, hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen, att förhöjning

i årsanslaget till den patologiskt-anatomiska institutionen vid

universitetet i Lund må beviljas med 1,600 kronor, deraf 1,000 kronor

såsom anslag till materielen och 600 kronor såsom arfvode åt en vaktmästare.

[6.] Sedan vid 1884 års Riksdag beviljats aflöning åt en ordinarie pro
Fynoiogiska

fessor [ fysiologi och embryologi vid universitetet i Lund och den nya

i Lund. lärostolen numera blifvit med innehafvare besatt, har det akademiska

konsistoriet gjort framställning om anslag till anskaffande af de ound
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Åttonde hiifvudtitelu.

15

gängligaste materiela hjelpmedel, utan hvilka eu tidsenlig undervisning

i fysiologi ej vore möjlig. Konsistorium har härvid åberopat en af den

nye professorn lemnad utredning af hufvudsakligen följande innehåll:

Till de materiela hjelpmedlen hörde, förutom särskild lokal, eu

ej alltför obetydlig uppsättning af till en del dyrbara instrument och

andra utensilier äfvensom ett visst årligt penningbelopp för bestridande

af löpande utgifter för undervisningen. Att redan från början begära

ett fullfärdig! laboratorium kunde så mycket mindre sättas i fråga,

som inrättandet af ett sådant, äfven om medel dertill genast funnes att

tillgå, alltid måste fordra en längre tid. Derför kunde och måste man

tills vidare använda någon annan lokal, som för ändamålet erbjöde

nödigt utrymme. Men så mycket nödvändigare vore en del instrumenters

och apparaters anskaffande så fort sig göre läte, emedan dem förutan

ingen tidsenlig undervisning i ämnet äfven med bästa krafter och

vilja vore möjlig att meddela. Dessa apparater, som vore stående nödvändighetsartiklar

för de fysiologiska laboratorierna, funnes ock mestadels

färdiga eller kunde efter beställning snart erhållas. — Det kunde

dock ej vara nödigt att strax från början anskaffa alla de hjelpmedel

af ifrågavarande art, som borde finnas i ett fullständigt och väl försedt

laboratorium, utan torde man tills vidare få åtnöja sig med det,

som tillfredsstälde de mest trängande behofven för den första tiden.

Till ledning för bedömandet af det nu föreliggande behofvet kunde man,

med förbigående af all jemförelse med utlandets rikare utrustade och för

våra förhållanden alltför kostsamma institutioner, hålla sig endast till

erfarenheten vid de anstalter af samma slag, som i vårt eget land redan

funnes inrättade. Den ungefärliga kostnaden för dessa anstalters stående

undervisningsmateriel samt deras årsanslag till löpande utgifter för materielen

borde derför kunna tjena till mätare på motsvarande behof i

Lund. Enligt meddelade uppgifter kostade ensamt uppsättningen af

stående instrumenter och apparater, således oberäknadt åtskilligt annat

till materielen hörande, vid den fysiologiska institutionen i Upsala omkring

16,000 kronor och det motsvarande vid den yngre i Stockholm

13,000 kronor. — Beträffande de årliga anslagen, utginge det i Upsala

numera med 2,500 kronor och det i Stockholm med 1,500 kronor.

På det senare stället bestredes dock icke alla institutionens löpande

utgifter af detta anslag. Härvid vore att märka, att ingendera af dessa

institutioner kunde sägas vara fullständigt utrustad. Vidare hade

under senare tider fordringarna på instrumentens beskaffenhet skärpts

och dermed äfven deras pris i allmänhet ökats. Slutligen kunde tilläggas,

att, om också den fysiologiska undervisningen i Lund under

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Åttonde hufvudtiteln.

den närmaste tiden komme att bedrifvas i provisorisk lokal, denna dock

måste i vissa hänseenden särskild! anordnas för att blifva användbar

till detta ändamål. Härtill fordrades äfven eu om ock mindre summa.

— Om man under sådana omständigheter och med ledning af nyss anförda

förhållanden till omkring 10,000 kronor i rundt tal uppskattade

den summa, som oundgängligen behöfdes till första uppsättningen af

undervisningsmateriel, så vore säkerligen denna summa icke för högt

tilltagen. Hvad åter beträffa le det erforderliga årliga anslaget, så torde

det enligt sakens natur och så vidt man, såsom skäligt vore, fordrade,

att undervisningen vid fysiologiska anstalten i Lund skulle bedrifvas i

samma omfattning som vid de andra anstalterna af samma slag i vårt

land, icke böra ställas lägre än vid dessa.

På grund af hvad sålunda anförts och enär universitetet saknade

medel att bestrida ifrågavarande kostnader, har konsistorium, jemte

tillkännagifvande att konsistorium hoppades att kunna tills vidare för

den fysiologiska institutionen bereda en någorlunda lämplig provisorisk

lokal, anhållit, att statsanslag måtte utverkas, dels med 10,000 kronor

föi- en gång till den första uppsättningen af undervisningsmateriel, dels

med 2,500 kronor årligen till de löpande utgifterna för materielen.

Denna framställning har kanslern till bifall förordat.

Det torde vara uppenbart, att den nya institution, som tillkommit

genom inrättandet af professuren i fysiologi och embryologi, måste förses

med nödig undervisningsmateriel; och då mot de ifrågasatta anslagsböloppen

anmärkning icke synes kunna göras, anser jag mig böra,

under anhållan att få längre fram, vid redogörelse för de å extra stat

erforderliga anslagsbehofven, återkomma till det för en gång behöfliga

anslaget, nu i underdånighet hemställa, att Eders Kongl Maj:t täcktes

till Riksdagen göra framställning om beviljande af ett årligt anslag af

2,500 kronor till bestridande af utgifter för materielen vid den fysiologiska

institutionen i Lund.

[7.1 Akademiska konsistoriet i Lund har vidare förnyat sin förut

Botaniska framstälda anhållan om ökande af anslaget till den botaniska institu"TlumI.

611 tionen derstädes, hvilken framställning kanslern med sitt förord understödt.

I fråga om detta behof har af institutionens föreståndare anförts

följande: De senare årens erfarenhet hade allt mera bekräftat nödvän
digheten

af den begärda, till 2,000 kronor upptagna anslagsförhöjningen,

så vida institutionen fortfarande skulle kunna bereda det gagn för

undervisningen och det vetenskapliga studiet, som med en dylik anstalt

s. 17 Kontrollera mot PDF

Åttonde hnfvudtiteiu.

17

åsyftades. Om man besinnade, att för ett belopp af 3,100 kronor, som

utgjorde det hittills varande årsanslaget till materielen, skulle ej blott

bekostas allt det yttre arbetet i en trädgård af 11 till 12 tunnlands

areal samt en del af arbetet i växthusen, såsom eldning m. m., utan

äfven bestridas alla utgifter för uppvärmning af de jemförelsevis talrika

växthusen och öfriga lokaler uti institutionens byggnader samt

underhållet af samlingarna och den öfriga undervisningsmaterielen, så

torde det lätt kunna inses, att nyssnämnda summa vore i hög grad

otillräcklig och icke kunde tillfredsställa de anspråk, som man af botanikens

nuvarande ståndpunkt vid universitetet vore berättigad att

ställa på den botaniska institutionen. Det måste för denna institutions

föreståndare vara desto mera nedslående att nödgas öppet tillstå, att

den botaniska trädgården, oaktadt all möjlig omtanke och trots personalens

duglighet och flit, på grund af otillräckligt anslag befunne sig

i stillastående, att- icke säga tillbakagående, som densamma med sitt

fördelaktiga läge och lyckliga klimatiska förhållanden borde med en

jemförelsevis ringa anslagsförhöjning kunna blifva den förnämsta botaniska

trädgård på den skandinaviska halfön. Af de nordiska universitetens

botaniska institutioner vore med afseende på årsanslag den i

Kristiania närmast jemförlig med den i Lund. Likväl utgjorde den

förras anslag omkring dubbla beloppet mot den senares. Man torde

utan öfverdrift kunna påstå, att ingen vetenskaplig institution vid något

af de nordiska universiteten vore i fråga om årsanslagets storlek sämre

lottad än Lunds botaniska, när man nemligen toge i betraktande den

omständigheten, att en botanisk institution i följd af sin natur kräfde

stora utgifter, som ej förekomme vid andra vetenskapliga institutioner,

på samma gång den hade att bära de flesta öfriga utgifter, som vore

förenade med underhållet och vården af sådana inrättningar.

På grund af hvad sålunda anförts finner jag förhöjning af ifrågavarande

anslag vara af behofvet påkallad. Den tillökning, som ansetts

nödig, är upptagen till 2,000 kronor. Då emellertid uti den af Eders

Kong!. Maj:t den 13 November 1885 faststälda nya stat för universitetet

detta anslag redan blifvit af universitetets egna tillgångar ökadt

med 1,000 kronor, tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte till

Riksdagen aflåta nådig framställning derom, att till förhöjning af årsanslaget

till materielen för botaniska institutionen i Lund må beviljas

1,000 kronor.

Jemväl för den fysiska institutionen vid universitetet i Lund hafva [8.]

anslag begärts af konsistorium och tillstyrkts af kanslern. De behof, Fysiska

° ° J 7 institutionen

Bill. till Bilesd. prot. 1886. 1 sand. 1 afä. 3 i Lund
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Åttonde hufvudtiteln.

som här framhållits, äro dels ett anslag för en gång af 15,000 kronor

till förbättring och tillökning af institutionens instrumentsamling, dels

förhöjning af årsanslaget med 1,400 kronor. Då kanslerns framställning

om de för universitetet erforderliga anslag den 30 december 1885 föredrogs

inför Eders Kongl. Maj:t, förklarade Eders Kongl. Maj:t Sig icke

vilja till nu instundande Riksdag, enär anslag måste begäras för så

många andra för universitetet angelägna behof, föreslå beviljandet af

de äskade medlen till förbättring och tillökning af instrumentsamlingen.

Deremot befalde Eders Kongl. Maj:t, att frågan om förhöjning af årsanslaget

till fysiska institutionen skulle å nyo anmälas i sammanhang

med förslag till reglering af utgifterna under åttonde hufvudtiteln.

Till stöd för berörda framställning har institutionens föreståndare

meddelat följande utredning: Universitetets fysikaliska instrumentsam
ling

utgjordes till hufvudsaklig del af den första uppsättningen vid

professurens inrättande och en något senare, likasom den förra med

särskildt anslag, anskaffad tillökning deraf. Då nu kändt vore, icke

allenast hvilken hastig utveckling fysiken erhållit under de sista decennierna,

utan ock huru nära det fysikaliska arbetet vore bundet vid

de instrumentala hjelpmedlen, torde ej behöfva sägas, att instrumentsamlingen,

ehuru för sin tids behof mycket god, numera under betydligt

förändrade förhållanden icke kunde vara tillfredsställande, då det

årliga anslaget till institutionen varit allt för knappt för att medgifva

instrumentuppköp, som stått i rimligt förhållande till vetenskapens

framsteg och den instrumentala teknikens starka utveckling. Det funnes

t. ex. många företeelser af stor betydelse icke allenast för vetenskapen

sjelf utan äfven för belysningen af dess tillämpning i det praktiska

lifvet, hvilka man för ett par decennier sedan ej var i stånd att

framkalla. Härtill komme, att praktiska öfningar med de studerande

först på senaste tiden kommit i bruk vid de högre undervisningsanstalterna,

Denna synnerligen värderika tillökning i undervisningen

stälde likväl helt nya fordringar på materielen. Instrumenten underkastades

större slitning, och mer än ett exemplar fordrades af flera

allmänt behöfliga apparater, såsom afläsningstuber, ur, vågar, galvanometrar

o. s. v. Det hade hittills varit möjligt att hjelpa sig fram med

hvad institutionen egde, men tyvärr af det beklagliga skälet, att undervisningen

för bristande utrymmes skull måst inskränkas. Detta hinder

hade nu lyckligtvis upphört, Det vore ock naturligt, att, då det fysikaliska

studiet vid universitetet, efter att hafva erhållit en mot ändamålet

svarande byggnad, inträdde i nya och gynsammare förhållanden,

äfven de löpande utgifterna komme att blifva större än hittills. För
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

19

brukningen af bränsle, gas och arbetsmaterial, slitningen af apparater,

verktyg in. in. måste blifva betydligare än förut. Visserligen vore det

en tunga för detta läroämne, att kostsamma apparater årligen behöfde

anskaffas. Men ingen kunde förneka, att detta behof vore så väsentligt,

att, om det icke fyldes, arbetet afstannade.

Med afseende på det anförda hemställer jag, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att förhöjning i årsanslaget till materieien

vid den fysiska institutionen i Lund må beviljas med 1,400

kronor.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

1 eu till universitetskanslern stöld skrifvelse har lärarekollegiet

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet framstäf behofvet af en

eldare och maskinist för skötande af den apparat, som kommer att

anordnas till uppvärmning och ventilering af samtliga lokaler i den

nya byggnad för den anatomiska med flera, institutioner vid institutet,

hvilken nu nalkas sin fullbordan. Och har kollegiet härvid framhållit,

att för eldning och skötsel af nämnda apparat, som måste hållas i gång

icke blott under hela den tid, undervisningen pågår, utan äfven vissa

timmar före dess början, erfordrades anställande af en särskild eldare

och maskinist, hvilkens aflöning — med hänsyn ej mindre till de anspråk

på förmåga och vana att sköta en maskin, hvilka måste på honom

ställas, än äfven dertill, att hans tid torde deraf blifva fullt upptagen

— icke kunde sättas lägre än 1,000 kronor för år räknadt.

Denna lärarekollegiets framställning, hvilken jemväl af kanslern

till bifall förordats, afser ett behof, som nödvändigt måste fyllas. Jag

tillstyrker derför i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att till aflöning åt eu eldare och maskinist vid institutet

må uppföras ett årligt anslag af 1,000 kronor.

Till Eders Kongl. Maj:t har universitetskanslern öfverlemnat och

till nådigt bifall förordat eu af lärarekollegiet vid karolinska medikokirurgiska

institutet gjord framställning derom, att, sedan numera uti

institutets nybyggnad utrymme blifvit beredt. för en hygienisk institution

och erforderliga lokaler för den samma vore under inredning,

anslag af allmänna medel måtte beviljas dels till denna institutions utrustning

med erforderliga instrument och apparater, dels årligen för

inköp af nödigt förbrukningsmaterial.

[9.]

Aflöning åt

en eldare och

maskinist.

[io.]

Hygieniska

institutionen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Åttonde hufvudtitelu.

Till stöd för denna anhållan har lärarekollegiet anfört, att

helsovårdslärans studium såsom bekant på senare tid inslagit eu ny

retning. Under det detta läroämne för ett par decennier sedan intog

ett underordnadt rum bland de medicinska vetenskaperna och hufvudsakligen

endast utgjorde en tillämpning af fysiologiska och patologiska

rön och erfarenheter, hade det numera utvecklat sig till en vetenskap,

som sjelfständigt och med egna forskningsarbeten fullföljde sitt mål.

För dettas vinnande måste helsoläran i första rummet lära'' känna inflytandet

på helsan af menniskans lefnadsförhållanden, såväl de naturliga

som de konstlade, såväl de materiella vilkoren för hennes tillvaro som

ock de inrättningar, som betingades af samhällslifvet. A^äl kunde kännedomen

om detta inflytande i åtskilligt vinnas på den alldagliga erfarenhetens

väg och af iakttagelser, sådana som lifvet erbjöde, men flertalet

af de frågor, som här förelåge till besvarande, vore af den invecklade

art, att full insigt uti sambandet mellan orsak och verkan först kunde

vinnas på den experimentella forskningens väg. Fysiologiska, kemiska

och fysikaliska undersökningar inginge således med nödvändighet i det

hygieniska studiet, vare sig det gälde menniskans mångartade lefnadsbehof,

_ såsom luft, vatten, föda, kläder o. s. v. eller afsåge de sociala

inrättningar, som den allmänna helsovårdeu hade att öfvervaka. — För

att med några exempel framhålla den olika beskaffenheten af här

ifrågavarande undersökningar erfordrades endast att nämna: pröfning

af hygieniskt-tekniska anordningar, som rörde luftvexling och uppvärmning,

markens renhållning och dränering, för helsan skadliga yrken och

industriella anläggningar, kemiska, fysikaliska och mikroskopiska undersökningar,

som afsåge luftens, vattnets och lifsmedlens föroreningar,

försök i ändamål att finna lämpliga medel till smittämnens förstöring

o. s. v. Lösandet af alla dessa uppgifter förutsatte ovilkorligen för

ändamålet inrättade arbetslokaler och att dessa vore utrustade med för

dylika undersökningar erforderlig materiel af apparater och instrument.

För undervisningen gjordes derjemte behof af åskådningsmateriel,

bestående af modeller och teckningar, som belyste hygieniskt-tekniska

frågor eller framhölle sådana sanitära inrättningar, om hvilka lärjungen

ej på annat sätt kunde inhemta kännedom. Såväl hygieniska laboratorier

som samlingar af nyss nämnda slag funnes numera vid flera af

utlandets, förnämligast Tysklands och Englands, medicinska högskolor;

och att dessa institutioner ansåges vara af stor betydelse för läkarebildningen,

derom vitnade de frikostiga anslag, som i allmänhet åt

dem beviljats. Under senare år hade till och med på ett och annat

ställe för de hygieniska instituten uppförts särskilda storartade bygg
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtitelu.

21

nader, i Indika för olika slag af undersökningar lokalerna vore särskildt

anordnade och utrustade. — För det tillfälliga anslag af allmänna medel,

som år 1878 beviljades den hygieniska institutionen vid karolinska

institutet, hade visserligen en del materiel såväl för kemiska arbetens

utförande som för undervisningen anskaffats. Men i anseende till beloppets

ringhet hade denna materiel ej på långt när motsvarat behofvet

ens af det nödvändigaste. Till laboratoriets utrustning, utöfver hvad

som redan förefunnes, med behöfliga instrument och apparater, bland

Indika särskildt vore att nämna väg, platinakärl, luftpump, förbränningsugn

och mikroskop, erfordrades enligt uppgjordt kostnadsförslag minst

1,200 kronor och till åskådningsmateriel enligt samma kostnadsförslag

300 kronor. Derjemte behöfdes ett årligt anslag för kemikalier och

andra förbrukningsföremål. Svårt vore visserligen att på förhand

säkert afgöra, huru stort belopp för detta ändamål kunde vara af

nöden. Men då dels för anställande af försök vid föreläsningarna,

dels för utförande af egna arbeten dylika förbrukningsartiklar vore behöfliga

och då derjemte den hygieniska undervisningen under senaste

åren syntes hafva tillvunnit sig ett stigande intresse från de studerandes

sida, så att man hade skäl att antaga, det en och annan bland

dem skulle finna sig manad att sysselsätta sig med laboratoriearbeten,

kunde ett belopp af 500 kronor icke anses vara för högt tilltaget för

dessa ändamål.

Med afseende å hvad sålunda blifvit anfördt och då det måste

anses vara af synnerlig vigt, att den hygieniska institutionen vid karolinska

institutet, sedan den nu erhållit erforderliga lokaler, äfven förses

med erforderliga instrument, apparater och åskådningsmateriel äfvensom

med anslag till behöflig! förbrukningsmaterial, får jag — jemte det jag

anhåller att framdeles vid redogörelsen för de å extra stat erforderliga

anslag få återkomma till frågan om anskaffande af instrument, apparater

och åskådningsmateriel för nämnda institution — nu tillstyrka,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till inköp af nödiga

förbrukningsföremål åt hygieniska institutionen må beviljas ett årligt

anslag af 500 kronor.

Allmänna läroverken.

1 ofvan omförmälda utlåtande af den 31

. eu-]

Bibliotekarien

december 1883 anförde vid allmänna

statskontoret, att af inom Jönköpings län utgående indelningsersätt- Oskära

ningar tillkomme bibliotekarien vid allmänna läroverket i Skara lösen tillkommande

efter medelmarkegångspris för 34 kubikfot 7,15 kannor råg och lika ^fattning.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Åttonde hufvudtitelu.

mycket korn med tillagd forsellön. Arfvodet för denne bibliotekarie

vore genom nådiga brefvet den 31 juli 1867 bestämdt till 350 kronor

och utginge med 204 kronor 26 öre utaf det såsom anvisning i kontant

för allmänna läroverken i riksstaten uppförda anslag. Återstoden af

arfvodet utgjordes af ornförmälda spanmålsanslag, som i stat varit beräknadt

efter ett pris af 2 kronor 10 öre kubikfoten och för år 1882,

inberäknadt forsellönen, belöpt sig till 194 kronor 40 öre. Arfvodena

för bibliotekarierne vid rikets öfriga allmänna läroverk utginge endast

med i penningar bestämda belopp, och ansåg statskontoret något skäl

icke förefinnas för bibehållande af det för bibliotekarien i Skara derifrån

afvikande aflöningssätt, utan borde den för innehafvaren af detta

arfvode nu utgående indelningsersättning till statsverket indragas och

riksstatens anvisning i kontant för allmänna läroverken förhöjas med

hvad till fyllnad i det för ifrågavarande bibliotekarie bestämda arfvode

erfordrades utöfver hvad från läroverkens kontanta anslag dertill utginge,

eller med 145 kronor 74 öre.

Statskontoret hemstälde följaktligen, att den bibliotekarien i Skara

nu tillkommande indelningsersättning måtte till statsverket indragas

och arfvodet för denna befattning till faststäldt belopp utgå endast i

penningar.

Sedan domkapitlet i Skara erhållit befallning att häröfver efter

vederbörandes hörande inkomma med underdånigt utlåtande, har domkapitlet

meddelat, att nuvarande bibliotekarien i sitt till domkapitlet

afgifna yttrande anfört, hurusom hans arfvode, inberäknadt lösen för

berörda spanmål jemte forsellön, under senare år i medeltal uppgått

till 395 kronor 7 öre, hvadan enligt statskontorets förslag en minskning

i arfvodet af omkring 45 kronor skulle för honom uppstå. Med

afseende derå och då läroverksbiblioteket, som innehölle omkring 30,000

volymer, årligen ökades och derigenom äfven bibliotekariens göromål

och ansvar, har domkapitlet afstyrkt nådigt bifall till statskontorets

framställning.

I ett derefter afgifvet underdånigt utlåtande har statskontoret

förklarat sig anse de af domkapitlet ornförmälda förhållanden icke utgöra

hinder för genomförande af den ifrågasatta åtgärden. På sätt

statskontoret uti 1883 års utlåtande angifvit, vore arfvodet för bibliotekarien

i Skara bestämdt till 350 kronor. Arfvodena till hvar och en

af bibliotekarierne vid de öfriga allmänna läroverken, undantagandes

Linköpings — der arfvodet för bibliotekarien, inberäknadt ränta å donerade

medel, utginge med 527 kronor 6 öre — understege det för

bibliotekarien i Skara beviljade, och syntes samtliga dessa arfvoden

s. 23 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

23

hafva blifvit faststälda med hänsyn till storleken af de vid läroverken

befintliga boksamlingar. De från vederbörande domkapitel till Eders

Kongl. Maj:t insända uppgifter utvisade, att, vid tiden för regleringen

af aflöningen för läroverkens bibliotekarier, biblioteket vid Linköpings

läroverk omfattade mera än 35,000 band förutom 1,500 handskrifter

in. in., under det att läroverksbiblioteket i Skara bestode af endast

omkring 21,800 band. Enligt hvad ofvan förmälts skulle sistnämnda

bibliotek sedan dess blifvit ej obetydligt tillökadt, hvilken omständighet,

som otvifvelaktigt egde motsvarighet vid andra läroverk, dock icke

borde föranleda till bibehållande af det undantag från de för läroverksbibliotekariernes

aflönande i allmänhet gällande grunder, som i fråga

om bibliotekarien vid nyssnämnda läroverk egde rum. Statskontoret

ansåg alltså den till bibliotekarien vid Skara läroverk från Jönköpings

län utgående indelningsersättning böra indragas, och arfvodet till denne

tjensteman härefter i penningar utgå med det, på sätt berördt vore,

till 350 kronor bestämda beloppet. Men tillika anmärkte statskontoret,

att billigheten fordrade, att nuvarande innehafvaren af befattningen icke

skulle genom förändringen vidkännas någon minskning i de honom

hitintills tillkommande förmåner. Då ifrågavarande indelningsersättning

i medeltal för åren 1875—1884 uppgått till 190 kronor 93 öre och

arfvodet i sin helhet alltså under samma tid årligen belöpt sig till 395

kronor 19 öre, eller 45 kronor 19 öre mera än som enligt stat beräknats,

syntes ett skilnaden motsvarande belopp böra anvisas att af statsmedel

utgå till nuvarande bibliotekarien så länge han vid befattningen

qvarstode.

Med åberopande af hvad sålunda förekommit hemställer jag, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att, på det den bibliotekarien vid allmänna läroverket i Skara

nu efter årligt medelmarkegångspris jemte forsellön tillkommande ersättning''

för 34 kubikfot 7,15 kannor råg och lika mycket korn må kunna

vid 1886 års utgång till statsverket indragas, det för allmänna läroverken

uppförda fasta penninganslag liöjes med de till fyllnad i bibliotekariens

arfvode intill faststäldt belopp erforderliga 145 kronor 74 öre,

samt att till nuvarande innehafvaren af nämnda bibliotekariebefattning

må, såsom godtgörelse för den genom indelningsersättningens indragande

föranledda minskning i de honom hittills tillkommande löneförmåner,

årligen från och med år 1887, så länge han vid befattningen

qvarstår, af reservationerna å anslagen till allmänna läroverken utgå

ett belopp af 45 kronor 19 öre.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Åttonde hufvudtiteln.

[12]

Visingsborgs

skolstat tillkommande

inådningser

sättning.

I omförmälda utlåtande af den 31 december 1883 har statskontoret

anfört, att större delen af den under rubriken allmänna läroverken inom

Jönköpings län utgående ersättning för indragna indelningar äfvensom

hela den från Kronobergs län utgående ersättningen, nämligen:

penningar:

i Jönköpings län ................................................ kronor 283: 13,

i Kronobergs )> .............................................. »_9: 26. 292: 39 och

lösen efter medelmarkegångspris för vissa räntepersedlar, bestående

af

spanmål, hälften råg och hälften korn:

i Jönköpings län ................................. 96 kubikfot 4,40 kannor,

i Kronobergs » ................................. 2 » 8 »

smör:

i Jönköpings » ................................. 3,448 centner,

i Kronobergs » ................................. 0,21 »

fläsk:

i Jönköpings » ................................. 1,054 »

i Kronobergs » ................................ 0,05 »

kött:

i Jönköpings » ................................. 5,9920 »

i Kronobergs )> ................................. 0, ig »

jemte forsellön å spanmålen, 7 kronor 92 öre, inginge till Visingsborgs

skolestat såsom godtgörelse för denna stat anslagna, men enligt nådiga

förordningen den 23 Juli 1869 indragna ränteanslag. Beloppet af denna

ersättning utgjorde för år 1882 1,009 kronor 62 öre och för åren 1873

—1882 i medeltal 963 kronor 37 öre. Statskontoret erinrade äfven, att

Visingsborgs skolestats inkomster af arrenden m. in., efter afdrag af

löner till kapellanen och orgelnisten å Visingsö jemte åtskilliga med

skolegodsets förvaltning förenade utgifter, inginge till Visingsöfonden,

af hvilkens afkastning bestredes lönebidrag till lärarne vid Jönköpings

allmänna läroverk äfvensom till bibliotekarien, läkaren, vaktmästaren

derstädes m. m.

Med afseende derå att under en följd af år fondens inkomster vanligen

betydligt öfverstigit dess utgifter ansåg statskontoret, att någon

olägenhet för fonden icke borde uppstå derigenom, att omförmälda indelningsersättningar

utbyttes mot bestämdt anslag, beräknadt efter

medium af tio års medelmarkegångspris.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

25

Statskontoret förmälde vidare, att enligt äldre föreskrifter vore

en del af Yisingsö skolegodsräntor kronan behållen, och skulle denna

andel från och med år 1882 enligt nådiga brefvet den 19 Januari 1883

årligen från fonden utgå till statsverket med ett bestämdt belopp af 497

kronor 11 öre och bland statsverkets inkomster undertitel »ränta» uppdebiteras.

För vinnande af enkelhet i redovisningen syntes det anslag,

som efter förenämnda grund skulle med 963 kronor 37 öre beviljas i

stället för ofvannämnda indelningsersättning, lämpligen böra minskas

med hvad af skolegodsets räntor sålunda till statsverket inginge, eller

till 466 kronor 26 öre. Emellertid borde enligt statskontorets åsigt

detta belopp för slutsummans bringande till jemnt krontal upptagas till

466 kronor 36 öre, hvarigenom Visingsöfondens anslag af statsverket,

inberäknadt den i penningar utan förvandling till fonden från kontanta

anklaget till allmänna läroverken enligt kongl. blefven den 18 April och

16 November 1854 utgående ersättning för minskning uti salpeterhjelpen,

216 kronor 64 öre, skulle komma att utgöra 683 kronor.

På grund af det sålunda anförda hemstälde statskontoret, att berörda

till Visingsborgs skolstat utgående ersättning för indragna indelningar

måtte upphöra samt Visingsöfonden, i stället och mot det att

densamma befriades från utgifvande af den nu till statsverket ingående

andelen af skolegodsets räntor, tilläggas ett årligt belopp, motsvarande

skilnaden mellan dessa ersättningars värde efter medeltalet af tio års

medelmarkegångspris med forsellön och nyssnämnda kronan behållna

andel af skolegodsets räntor.

Uti häröfver infordradt underdånigt utlåtande har domkapitlet i

Vexiö anfört, att med fäst afseende å den omständigheten, att penningvärdet

i allmänhet folie, under det att värdet å de särskilda räntepersedlarna

stege, domkapitlet funne sig, lika med hvad Visingsöfondens

förvaltare, rektorn vid allmänna läroverket i Jönköping, i afgifvet yttrande

andragit, endast så till vida böra biträda statskontorets hemställan,

att domkapitlet ville förorda bifall till densamma för en tid af

högst 50 år.

Efter det statskontoret lemnats tillfälle att yttra sig öfver domkapitlets

utlåtande, har statskontoret anfört, att till grund för beräkningen

af ofvanberörda, af statskontoret föreslagna ersättning till Visingsöfonden

läge medeltalet af medelmarkegångsprisen för åren 1873 — 1882.

Beräknadt efter medium af 1875—1884 års medelmarkegångspris skulle

ersättningsbeloppet komma att utgöra:

Bih. till Rissel, prat. 1886. 1 sand. 1 afd.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Åttonde hufvudtiteln.

från Jönköpings län................................................... kronor 942: 20,

» Kronobergs » ................................................... » 35; 36,

forsellön........................................................................... » 7: 92^ 985; 48,

efter afdrag af den till kronan ingående andelen af

fondens räntor........................................................................ kronor 497: 11,

eller sedermera återstående ...................................................... kronor 488: 37.

Om, för slutsummans bringande till jemnt krontal, till

nämnda belopp, minskadt med 1 öre, eller............... » 488: 36,

lades den till fonden utgående ersättningen för minskning

uti salpeterhjelpen ................................................... » 216: 64,

skulle fondens anslag af statsverket komma att utgöra kronor 705: —•

eller 22 kronor mer än det af statskontoret i dess förra utlåtande beräknade.

Då Visingsölonden åt Eders Kongl. Maj:t disponerades för allmänt

ändamål, och ifrågavarande indelningsersättning, i förhållande till fondens

öfriga i arrenden och räntor m. in. bestående inkomster, uppginge

till jemförelsevis ringa belopp, ansåge statskontoret fortfarande den

ifrågasatta förändringen kunna utan något framtida men för fonden vidtagas,

dock att ersättningsbeloppet beräknades, efter medium af medelmarkegångsprisen

för åren 1875—1884, till 488 kronor 36 öre.

Under åberopande häraf hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen,

att, på det den till Visingsborgs skolstat utgående ersättning

från Jönköpings och Kronobergs län för indragna indelningar må kunna

med år 1886 upphöra, Visingsöfonden befrias från utgifvande efter

samma tid af till statsverket ingående andel 497 kronor 11 öre af skolegodsets

räntor och tillerkännes från och med år 1887 ett årligt belopp

af 488 kronor 36 öre utöfver den fonden redan nu tillkommande ersättning

för minskning i salpeterhjelpen, samt

att i anledning häraf kontanta anslaget till allmänna läroverken

må ökas med sistnämnda belopp 488 kronor 36 öre.

[13.]

Till åtskilliga

läroverk utgående

indelningsersättning

ar eller

dermed likartade

anslag.

Vidare har statskontoret i sitt ofvan omförmälda, den 31 december

1883 afgifna utlåtande anfört, att under rubriken allmänna läroverken

tillkomme indelningsersättning inom Malmöhus län rektorn i

Malmö, hvilkens lön icke varit underkastad den vid 1874 års Riksdag

beslutade reglering beträffande elementarlärarnes löner, samt att enligt

räkenskaperna ersättningen utgått efter 1869 års medelpris med 6 kronor

32 öre årligen. Af anvisning i kontant, enligt riksstaten, för all
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtitelu.

27

manna läroverken inginge i denna rektorslön ett belopp af 503 kronor

31 öre; och har statskontoret ansett detta belopp, till enkelhet och reda

i räkenskaper och stater, böra förhöjas med nyssnämnda inclelningsersättning,

6 kronor 32 öre.

Mot hvad statskontoret sålunda föreslagit hafva hvarken rektorn

vid allmänna läroverket i Malmö eller domkapitlet i Lund haft något

att erinra.

Angående den del af anvisningen till indelningsersättningar, som

vore afsedd till bestridande enligt nådiga brefvet den 11 december 1863

af godtgörelse till åtskilliga läroverk för indragna landtgillen och klockarepensioner,

har statskontoret i nämnda utlåtande upplyst, att i detta

hänseende årligen utgå

till Lunds allmänna läroverks bibliotekskassa: penningar 3 kronor

5 öre och lösen efter medelmarkegångspris för 5 kubikfot 2 kannor

råg och 27 kubikfot 3 kannor korn;

till Helsingborgs allmänna läroverks ljus- och vedkassa: lösen efter

medelmarkegångspris för 47 kubikfot 8 kannor korn från Malmöhus

och 122 kubikfot 3 kannor enahanda sädesslag från Kristianstads län;

till Ystads läroverks premie- och fattigkassa: 16 kronor 44 öre i

penningar;

till Kristianstads allmänna läroverks byggnadskassa: penningar 1

krona 62 öre och lösen efter medelmarkegångspris för 100 kubikfot 8

kannor korn;

till samma läroverks stipendiefonder: penningar 1 krona 50 öre; samt

till Halmstads allmänna läroverks premie- och fattigkassa: 3

kronor.

Härefter har statskontoret anfört, att, i likhet med hvad förut egt

rum i afseende å den enligt nådiga brefvet den 17 september 1856 utgående

ersättning till åtskilliga läroverk i Lunds stift för mistad helgonskyld,

ofvannämnda ersättning för klockarepensioner, till den del den

vore på markegång beroende, syntes lämpligen böra utbytas mot ett

efter medeltalet af medelmarkegångsprisen under åren 1873—1882 svarande

kontant anslag att, jemte de nu redan i penningar bestämda ersättningarna,

i likhet med helgonskyldsersättningen utgå från riksstatens

anvisning i kontant för allmänna läroverken. Sålunda beräknadt

skulle anslaget till ersättning för klockarepensionerna komma att

utgöra för Lunds läroverk 79 kronor 80 öre, för Helsingborgs läroverk

388 kronor 36 öre, för Ystads läroverk (oförändradt) 16 kronor 44 öre,

för Kristianstads läroverk 233 kronor 35 öre samt för Halmstads läroverk

(oförändradt) 3 kronor, eller tillhopa 720 kronor 95 öre.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Åttonde hufvudtiteln.

Efter erhållna nådiga befallningar hafva domkapitlen i Lund och

Göteborg öfver statskontorets förslag hört vederbörande samt afgifvit

egna underdåniga utlåtanden.

Beträffande ersättningarna till Lunds och Kristianstads allmänna

läroverk hafva dessa läroverks kollegier till bifall förordat statskontorets

förslag.

Deremot har läroverkskollegiet i Helsingborg afstyrkt bifall till

samma förslag, hufvudsakligen på den grund att omsättningen i penningar

skulle föranleda en minskning i läroverkets ljus- och vedkassas

inkomster, hvilket åter lätt kunde föranleda, att lärjungarnes terminsafgifter

till denna kassa måste höjas.

Domkapitlet i Lund har afstyrkt statskontorets förslag i fråga om

de läroverkskassor, till hvilka uti spanmål faststälda godtgörelser utgå,

under anförande att dessa kassor otvifvelaktigt skulle i någon mån redan

nu och för framtiden, i anseende till fallande penningvärde, ännu mera

på förändringen lida förlust.

Förslaget om öfverflyttning till den i riksstaten uppförda anvisning

i kontant af de till allmänna läroverken i Ystad och Halmstad med i penningar

bestämda belopp utgående ersättningar för indragna indelningar

in. in. har deremot af vederbörande myndigheter lemnats utan erinran.

I förnyadt underdånigt utlåtande har statskontoret, som erhållit

del af de mot dess förslag framstälda anmärkningarna, upplyst, att vid

Kristianstads allmänna läroverk funnes två byggnadskassor, den äldre

och den nyare. Till den förra inginge läroverkets andel i ersättningen

för klockarepensionerna och till den senare, utgörande vid 1883 års utgång

1,025 kronor 30 öre, de i gällande läroverksstadga föreskrifna

terminsafgifter. — Enligt räkenskaperna för år 1883 egde Lunds läroverks

bibliotekskassa vid samma års slut en behållning af 4,728 kronor

76 öre, deraf 1,750 kronor utlånta medel, samt Helsingborgs läroverks

ljus- och vedkassa eu behållning af 1,523 kronor 59 öre, deraf 1,450

kronor utlånta medel.

Statskontoret har vidare erinrat, att uti läroverksstadgan vore föreskrifvet,

att hvarje allmänt läroverk skulle ega en ljus- och vedkassa,

en biblioteks- och materielkassa, en premie- och fattigkassa samt en

byggnadsfond. Dessas inkomster skulle, enligt stadgan, vara dels till

visst belopp bestämda afgifter af hvarje lärjunge, som vid läroverket inskrefves,

och dels terminsafgifter, hvilka, hvad ljus- och vedkassan anginge,

finge påläggas lärjungarne i mån af behof, men beträffande de andra

kassorna vore till beloppet bestämda. Då de läroverkskassor inom Lunds

stift, hvarom nu vore fråga, visat sig vara för ändamålet fullt tillräckliga

s. 29 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 29

och äfven lemna! öfverskott, har statskontoret ansett något hinder icke

böra möta för ifrågavarande indelningsersättningars utbytande mot bestämda

anslag, på sätt redan förut egt rum med den läroverken anslagna

helgonskylden, helst det så mycket mindre kunde med någon visshet

antagas, att läroverken derigenom skulle komma att för framtiden tillskyndas

någon förlust, som de årliga markegångspris, hvarefter ersättningarna

beräknades, numera visat sig vara i fallande.

Statskontoret har fördenskull förnyat sin ofvan berörda framställning,

dock med förslag att de bestämda belopp, hvaremot ersättningarna

komme att utbytas, borde beräknas efter medium af medelmarkegångsprisen

för åren 1875 — 1884 i stället för det af statskontoret i förstberörda

utlåtande använda medeltalet för åren 1873—-1882. I händelse

af bifall härtill skulle ersättningen till Lunds läroverks bibliotekskassa

utgöra 80 kronor 57 öre, till Helsingborgs läroverks ljus- och vedkassa

394 kronor 15 öre samt till Kristianstads läroverks äldre byggnadskassa

235 kronor 47 öre.

Under åberopande af hvad statskontoret sålunda anfört hemställer

jag, att Eders Kong]. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att, på det

de till allmänna läroverken i Malmö, Lund, Helsingborg, Ystad, Kristianstad

och Halmstad från förslagsanslaget till indelningsersättningar

utgående belopp må kunna vid 1886 års utgång till statsverket indragas,

anvisningen i kontant för de allmänna läroverken höies med

ett belopp, som för anslagets beräkning i jemnt krontal bör utföras med

737 kronor 90 öre, hvaraf såsom lönefyllnad till rektorn vid allmänna

läroverket i Malmö 6 kronor 32 öre samt såsom ersättning för indragna

landtgillen och klockarepensioner: till Lunds allmänna läroverks bibliotekskassa

80 kronor 57 öre, till Helsingborgs allmänna läroverks ljusoch

vedkassa 394 kronor 15 öre, till Ystads allmänna läroverks premieoch

fattigkassa 16 kronor 44 öre, till Kristianstads allmänna läroverks

äldre byggnadskassa 235 kronor 47 öre, till sistnämnda läroverks stipendie - fonder 1 krona 50 öre samt till Halmstads allmänna läroverks premieoch

fattigkassa 3 kronor.

De i nästföregående 3 punkter omförmälda poster innefatta, enligt

hvad statskontoret i sitt utlåtande af den 31 december 1883 upplyst,

samtliga de anslag, livilka för närvarande utgå från det under allmänna

läroverken med rubrik »indelning och dermed jemförlig anvisning, på

förslag: ersättningar» uppförda förslagsanslag å 1,080 kronor. Godkännes

hvad jag i dessa tre punkter hemstält, är således detta förslagsanslag

icke vidare af nöden. Jag tillstyrker fördenskull Eders Kongl.

[14.]

Uteslutande

ur riksstaden

af ett förslagsanslag.

s. 30 Kontrollera mot PDF

[15.]

Uppflyttning

i högre

lönegrad.

[16.]

Indelningsersättningar

till åtskilliga

skolor in. m.

30 Åttonde liufvudtiteln.

Maj:t att föreslå Riksdagen, att, derest hvad i punkterna 11, 12 och 13

föreslagits varder bifallet, berörda förslagsanslag må från riksstaten

uteslutas.

Högre lärarinneseminariet.

Enär vid detta läroverk en lektor och en lärarinna äro enligt

gällande grunder berättigade att från och med nästkommande år uppflyttas

i högre lönegrad, hemställer jag, att hos Riksdagen måtte för

detta ändamål äskas förhöjning i anslaget till seminariet med 1,000

kronor.

Pedagogier och folkskolor.

Uti ofvanberorda, den 31 december 1883 afgifna utlåtande har

statskontoret erinrat, hurusom från anslaget till pedagogier och folkskolor

utginge^ godtgörelse för indragna rånte- och tiondeanslag till,

bland annat, åtskilliga äldre stadsskolor och pedagogier inom Stockholms,

Södermanlands och Kalmar län äfvensom till Munktorps skola

inom Vestmanlands län, på sätt följande vid statskontorets utlåtande

fogade specifikation närmare utvisade:

Ersättning i pennin- gar utan förvandling

P ers

e

d 1 a

r

Ersätt-

ningen

Pen-

ning-

räntor

For-

sellön

Summa

Ilåg

Korn

Smör

Fläsk

Kött

Värde

enligt

1869 års

onisätt- ningspris

har ut- gjort är

1882 en- ligt

räken- skaperna

Upsala län:

Sigtuna skola.........

5

31

5

31

33

1,74

33

1,7 4

134

02

139

Stockholms län:

Trosa pedagogi...

_

_

—

60

6 0

3

7,80

3

7,80

16

06

18

52

Torshälla j>

—

—

—

60

—

60

3

7,80

3

7,80

_

16

06

18

Östhammars »

—

—

4

54

4

54

28

3,1)25

28

3,9 25

120

67

] 39

Sigtuna skola.........

—

—

3

0 2

3

02

18

9.oo

18

9,00

_,

80

92

Södermanlands län:

Trosa pedagogi...

____

_

12

66

12

6 6

79

2,20

79

2,2 0

323

2 2

397

Torshälla »

—

—

12

68

12

68

79

1,7 0

79

1,70

_

_

_

_

_

_

328

01

397

Kalmar län:

Pedagogien i Ålem

34

38

O

63

38

01

22

7,25

22

7,25

87

23

49

154

56

192

Vestmanlands län:

Munktorps skola......

-

10

08

10

08

63

—

63

—

—

_

_

258

93

808

7 o|

s. 31 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 31

Enligt statskontorets uppgift utginge de Sigtuna skola från Upsala

län samt de Ålems pedagogi tillkommande ersättningar efter 1869 års

omsättningspris och således med årliga oförändrade belopp, hvaremot

de öfriga ersättningarna beräknades efter årligen för de särskilda länen

bestämda medelmarkegångspris.

Statskontoret anförde vidare, att indelningsersättningarna till Trosa

och Torshälla pedagogier utbetalades från Södermanlands läns ränteri

till disposition af domkapitlet i Strengnäs stift, och utvisade domkapitlets

räkenskaper, att beloppen utginge till pedagogerne i dessa

städer. Desse lärare vore, enligt hvad verifikationerna till länets ränterispecialräkning

gåfve vid handen, folkskolelärare i dessa städer. — Ersättningarna

till Sigtuna skola och Östhammars pedagogi likasom den

till Munktorps skola i Vestmanlands län uppbures af vederbörande

kommuners skolråd. — Den till pedagogien i Ålem, Kalmar län, utgående

ersättningen uppbures af en derstädes anstäld pedagog.

Förenämnda pedagogier i städerna Trosa, Torshälla och Östhammar

äfvensom Sigtuna skola och pedagogien i Ålem syntes statskontoret

ej kunna anses annorlunda än såsom folkskolor, och då såväl

dessa kommuner som Munktorps församling i Vestmanlands län, i likhet

med öfriga skoldistrikt i riket, numera till folkskoleväsendet åtnjöte

statsbidrag af för sådant ändamål å åttonde hufvudtiteln särskild! anvisade

medel till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor,

samt, der tilläfventyrs någon af dessa läroanstalter vore att hänföra till

högre folkskola, dertill erforderligt understöd af statsmedel borde i

enlighet med grunderna i nådiga kungörelsen den 16 juni 1875 beräknas

och utgå från det för dylika skolor särskild! anvisade anslag, ansåge

statskontoret, med hemtad anledning jemväl, hvad anslagen till nyssnämnda

städer anginge, af nådiga brefvet den 29 september 1882 om

indragning af löneanslag till Eskilstuna stad, att skäl ej vidare förefunnes

för bibehållande af bidrag, som i äldre tider under andra förhållanden

blifvit i detta hänseende ifrågavarande kommuner beviljade

genom anslag af ränta eller tionde.

Statskontoret hemstälde alltså, att de till Sigtuna skola, pedagogierna

i Trosa, Torshälla, östhammar och Ålem samt Munktorps

skola utgående indelningsersättningar måtte förklaras böra upphöra

att utgå.

Vidare anförde statskontoret, att utom ifrågavarande indelningsersättningar

vore af anslaget till pedagogier och folkskolor anvisade i

kontant:

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Åttonde hufvudtiteln.

till Sigtuna skola.......................................... kronor 4: 62,

» Vaxholms pedagogi........................... » 24: —

» Trosa » » 11: 12,

» Torshälla » ''» H: 75,

)> Eskilstuna » )} 15: 62,

» Ålems » » 14: 44.

De till Sigtuna skola samt Trosa och Ålems pedagogier anvisade

belopp utbetalades och disponerades på enahanda sätt som, enligt hvad

nyss nämnts, egde rum i fråga om indelningsersättningarna. Deremot

hade de till Torshälla och Eskilstuna pedagogier anvisade belopp alltsedan

år 1874 icke utgått utan blifvit statsverket besparade. Och ansåg

statskontoret att samtliga dessa belopp borde till statsverket indragas.

Öfver dessa statskontorets förslag hafva vederbörande lärare och

andra myndigheter blifvit hörda.

Emot hvad statskontoret sålunda föreslagit angående Vaxholms,

Torshälla och Eskilstuna pedagogier hafva vederbörande icke haft något

att erinra.

Skolråden i Sigtuna och Östhammar hafva visserligen anhållit,

att någon förändring i nu bestående förhållanden icke måtte ske. Men

deras framställningar hafva icke biträdts af domkapitlet i Upsala i vidare

mån, än att domkapitlet, under vitsordande att Sigtuna skola och Östhammars

pedagogi ej kunde anses annorlunda än, såsom folkskolor,

hemstält, att i betraktande deraf att Sigtuna och Osthammar för sitt

skolväsen gjort betydande uppoffringar någon förändring i de föreslagna

hänseendena icke måtte ega rum förr än två lån, hvilka dessa kommuner

för nybyggnader af skollokaler nyligen med nådigt tillstånd upptagit

att amorteras på 30 år, blifvit till fullo betalade.

Munktorps församling har för sin del anhållit att fortfarande

komma i åtnjutande af förut nämnda indelningsersättning. Men såväl

fögderiförvaltningen i orten och vederbörande folkskoleinspektör som

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Vestmanlands län hafva tillstyrkt

bifall till statskontorets förslag.

Hvad angår pedagogik! i Trosa hafva nuvarande pedagogen derstädes

samt Trosa stadsförsamling förklarat sig icke vilja ingå på statskontorets

hemställan, hvilken deremot tillstyrkts af domkapitlet i_ Strengnäs,

dock under förbehåll att nuvarande pedagogen under sin tjenstetid

bibehölles vid det aflöningssätt, som för honom hitintills varit bestämdt.

I fråga om pedagogien i Ålem, för hvilken skoldistriktet, enligt

hvad upplyst är, icke åtnjuter något lönetillskott af de under åttonde

hufvudtiteln i sådant hänseende anvisade medel, har nuvarande peda
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

33

gogen derstädes erinrat, att derest statskontorets förslag vunne bifall,

blefve han, som redan hade ringa aflöning, beröfvad löneförmåner,

hvilka han genom fullmagt fatt sig tillförsäkrade. Och har domkapitlet

i Kalmar, med åberopande, bland annat, att den nuvarande pedagogen

icke kunde under sin tjenstetid beröfvas nämnda förmåner utan ersättning,

hemstält, att statskontorets förslag icke måtte för närvarande

bifallas.

Efter det statskontoret lemnats tillfälle att med anledning af de

i ärendet inkomna utlåtanden vidare sig yttra, har statskontoret anfört,

bland annat, att, enligt hvad statskontoret dåmera inhemtat, icke från

åttonde hufvudtitelns anslag till lönetillskott åt lärare vid folkskolor

och småskolor utginge något understöd för den vid Torshälla stads

folkskola för gossar anstälde lärare. Detta vore'' föranledt af Eders

Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 9 februari 1877 till Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvande i Södermanlands län. Genom nämnda bref

förklarade Eders Kongl. Maj:t, att vid det upplysta förhållande, att i

den till omkring 700 kronor uppgående lönen för bemälde lärare inginge

omkring 400 kronor såsom ersättning för till pedagogen anslagen, men

till statsverket indragen kronotionde, borde ytterligare bidrag af statsmedel

till lärarens aflönande icke utgå. Ej heller åtnjöte, enligt hvad

statskontoret jemväl inhemtat, Trosa stad från åttonde hufvudtitelns

anslag till lönetillskott något understöd för aflöning åt den lärare, som

uppbure den till Trosa pedagogi utgående indelningsersättning. Någon

begäran derom hade icke heller, statskontoret veterligen, blifvit framstäld

och skulle, i händelse den komme att göras, med tillämpning af

nyss nämnda nådiga beslut icke kunna bifallas.

Af i ecklesiastikdepartementet förvarade handlingar inhemtas, att

den kontanta aflöningen för nuvarande pedagogen i Trosa utgör blott

600 kronor. Bemälde pedagog har, såsom nyss nämndes, vägrat att

ingå på den ifrågasatta indragningen, och han är antagen under sådana

förhållanden, att indragningen icke torde kunna ega rum, utan att han

erhåller full godtgörelse. Enligt hvad upplyst blifvit är jemväl pedagogen

i Ålem försedd med fullmagt å sin tjenst. Statskontorets förslag

angående dessa två skolor synes mig derför icke böra för närvarande

bifallas.

Beträffande åter de öfriga skolorna, anser jag statskontorets förslagvara

af beskaffenhet att kunna när som helst genomföras. De deremot

gjorda erinringar äro icke af väsentlig betydelse. Dessa skolor kunna

ej betraktas annorlunda än såsom folkskolor. Vederbörande skoldistrikt

torde således vara berättigade att, i den mån indelningsersättningarna

Bih. till Ililisd. prof. 1886. 1 saml. 1 afd. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

[17.J

Seminarielärares

uppflyttning

i

högre lönegrad.

[18.]

Höjning afl

först ags - anslag.

34 Åttonde hufvudtiteln.

och de kontanta anslagen upphöra att utgå, erhålla lönetillskott af allmänna

medel under de i nådiga kungörelsen den 5 juni 1885 bestämda

vilkor. Jag hemställer fördenskull, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen,

att de från anslaget till pedagogier och folkskolor hittills utgående

indelningsersättningar till Sigtuna och Munktorps skolor samt Östhammars

och Torshälla pedagogier äfvensom de från nämnda anslag i

kontant anvisade belopp: 4 kronor 62 öre till Sigtuna skola, 24 kronor

till Vaxholms pedagogi, 11 kronor 75 öre till Torshälla pedagogi och

15 kronor 62 öre till Eskilstuna pedagogi må ur riksstaten uteslutas; samt

att i följd häraf anslaget »indelning och dermed jemförlig anvisning,

på förslag: ersättningar» minskas med ett jemnadt belopp af

1,100 kronor och anvisningen i kontant nedsättes med jemnt 55 kronor.

Folkundervisningen.

För beredande af den uppflyttning i högre lönegrad, som efter

gällande bestämmelser tillkommer vid folkskolelärareseminarierna anstälde

lärare och lärarinnor, erfordras, enligt en inom ecklesiastikdepartementet

uppgjord approximativ beräkning, från och med år 1887 ett

belopp af 6,200 kronor utöfver hvad förut är för detta ändamål anslaget.

I anledning häraf får jag hemställa, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes till Riksdagen göra framställning derom, att för berörda ändamål

anslaget till folkskolelärareseminarierna måtte ökas med 6,200 kronor.

Farsoters och smittosamma sjukdomars botande.

Under denna titel är för närvarande anvisadt ett förslagsanslag

å 45,000 kronor. Detta belopp är emellertid numera för lågt, ty, enligt

hvad statskontoret i sin förutnämnda, den 8 december 1885 afgifna

underdåniga berättelse anmält, hafva utgifterna å detta anslag utgjort:

för år 1882 ............................................. kronor 86,083: 81,

» » 1883 » 94,239: 89,

» » 1884 » 94,760: 42.

Jag hemställer fördenskull, att Eders Kong]. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen, att detta förslagsanslag må höjas med 55,000 kronor, hvarigenom

anslaget kommer att uppgå till 100,000 kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

35

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien.

I underdånig skrifvelse den 16 september nästlidna år har vitterhets-,

historie- och antiqvitetsakademien erinrat, hurusom hon, för att

fullgöra sin uppgift att taga vård om statens samlingar af fornsaker

och om minnesmärkena i landet samt för att om dem sprida kännedom,

under de senare åren uppburit följande extra anslag, nemligen:

till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet

och vården af de under akademiens inseende

stälda samlingar och till aflöning åt vakt
betjening.

............................................................................... kronor 4,000: —

till undersökning och beskrifning af fäderneslandets

fornlemningar in. m......................................................... » 3,200: —

till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och

andra märkvärdiga föremål i statens historiska

museum m. in............................... ....................................... » 2,000: —

Sedan emellertid erfarenheten visat, att dessa anslag vore oumbärliga

för upprätthållandet af de statsuppgifter, som blifvit akademien

lemnade, har hon i underdånighet anhållit, det Eders Kongl. Maj:t

täcktes af Riksdagen begära förenämnda trenne anslags uppförande på

ordinarie stat, och till stöd härför hufvudsakligen anfört följande:

Af det först omförmälda anslaget användes fortfarande 2,200

kronor till arfvoden åt tvenne vetenskapligt bildade biträden. Den

ständiga utvecklingen af de under akademiens inseende stälda statssamlingarna

samt af arbetet för vinnande af kännedom om och skydd

för de fasta fornlemningarna gjorde det omöjligt att minska antalet af

arbetskrafter, hvilka snarare behöfde ökas. Hvad anginge återstoden

af detta anslag, så användes den till aflönande af den vaktbetjening,

hvilken erfordrades vid samlingarnas afgiftsfria förevisande två dagar

i veckan för allmänheten och vid rengöringar; ty utan detta bidrag

kunde samlingarna icke någon enda dag hållas för allmänheten afgiftsfritt

tillgängliga. Att anslaget i denna del icke vore för stort framginge

deraf, att under de senaste åren brist derå uppkommit. Men

genom att hålla samlingarna mot betalning öppna en dag i veckan

under sommarmånaderna hade akademien för detta anslag förvärfvat

någon extra inkomst, hvilken så småningom kunde komma att betäcka

bristen.

[19.]

Arfvoden för

vård af samlingar

7)i. m.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Åttonde hufvudtitelu.

Det andra anslaget, 3,200 kronor, hade tillkommit i anledning af

1857 års Riksdags begäran, att åtgärder måtte vidtagas för att landets

fornlemningar skulle blifva fortare kända och bättre bevarade. Enligt

Eders Kongl. Maj:ts nådiga föreskrift af den 17 maj 1876 skulle af

detta anslag en summa af 1,200 kronor användas till bestridande af

kostnaderna för de två ordinarie amanuensernas tjensteresor. Som företagande

af årliga tjensteresor vore desse amanuenser genom gällande

instruktion af den 1 december 1871 ålagdt, måste medel till bestridande

af kostnaderna för deras verkställande anses höra till de ordinarie behofven.

De återstående 2,000 kronorna användes för anställande af frivilliga

medarbetare, hvilka, bland annat, beskrefve samt stundom, när

de funnes dertill duglige, undersökte fornlemningarna i vissa delar af

landet. Härigenom hade hittills samtliga fornlemningarna inom sju

landskap blifvit förtecknade, och inom tio landskap vore förberedelser,

som delvis mycket långt fortskridit, gjorda för upprättande af dylika

fullständiga förteckningar. Äfven, när efter en följd af år fornlemningarna

inom rikets samtliga landskap blifvit förtecknade, erfordrades

i den antiqvariska forskningens intresse medel till hvarjehanda resor

och undersökningar, hvilka borde af staten bekostas.

Hvad beträffade det tredje anslaget, 2,000 kronor, vore det af

synnerlig vigt, att statens samlingar gjordes allmänt tillgängliga äfven

för dem, som icke vore i tillfälle att i dessa personligen göra besök.

Sådant kunde dock ej ske annat än genom utgifvande af beskrifningar

och afbildningar. Då i öfrigt afbildningar vore lika nödvändiga för den

arkeologiska och numismatiska litteraturen, som för den naturvetenskapliga,

och således aldrig kunde undvaras, läge häruti ett giltigt skäl

för detta anslags uppförande på ordinarie stat. Som det i allt fall icke

vore för behofvet tillräckligt, hade akademien, angelägen om vidgande

äfven i detta afseende af eu inledd verksamhet, af egna tillgångar till

utförande af vissa grupper af illustrationer anslagit medel, såsom för

år 1884 ett belopp af 2,300 kronor och under nästlidna år 2,500 kronor.

Med afseende å andra behof, som jemväl borde tillgodoses, har

akademien erinrat, bland annat, att hon sedan år 1861 uppburit ett ordinarie

anslag af 1,300 kronor, afsedt till bekostande af riksantiqvariens

embetsresor, för afbildande af fornlemningar, i synnerhet kyrkliga, hvilka

endast i bild kunde åt efterverlden förvaras, för transport till museet

af fornsaker samt för fornlemningars vård m. in. Men då i våra dagar

enskildas intresse för egen vinning i stegrad grad hotade de fasta fornlemningarna,

och församlingarnas växande behof af ökadt utrymme

s. 37 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtitelu. 37

kräfde kyrkors nedrifvande och förändrande, borde riksantiqvariens inspektionsresor,

likasom den honom ålagda kontrollen öfver iakttagandet

åt Eders Kongl. Maj:ts föreskrifter rörande fornlemningars vård, utsträckas.

Årligen erfordrades ökade utgifter för afbildande af kyrkor,

som måste rifvas; och under försöken att systematiskt rikta de senare

tidsafdelningarna, som vore i statens historiska museum representerade,

ökades fraktkostnaderna. Tidens förödande inverkan gjorde dessutom

behofvet att vidtaga åtgärder för fornlemningars vård allt mera känbar!.

Akademien hade redan förut hos Eders Kongl. Maj:t gjort underdånig

framställning derom, att riksantiqvarien äfvensom akademiens

amanuenser och tecknare måtte få för resor i embets- och tjensteärenden

åtnjuta rätt till fri färd å statens jernvägar samt att föremål, afsedda för

statens historiska museum, finge å dessa banor afgiftsfritt transporteras.

Men om denna framställning icke vunne nådigt bifall, ville akademien

nu i underdånighet anhålla om ifrågavarande ordinarie anslags höjande

från 1,300 till 2,300 kronor.

Vidare har akademien anfört, att den årligen stegrade verksamheten

inom museet ökade de fordringar, som stäldes på de tvenne

ordinarie vaktmästarne, hvilka åtnjöte hvardera en lön af blott 600

kronor. Dessa vaktmästare måste vara synnerligen pålitliga personer

och på grund af sina ansvarsfulla poster borde de icke vara lägre

aflönade än de ordinarie vaktmästarne vid de nyligen reglerade embetsverken.

Akademien ansåge dock för närvarande tillräckligt, derest lönen

höjdes för den ene af dessa vaktmästare till 900 kronor, så att han

kunde erhålla nödig godtgörelse för det ökade arbete, som han framdeles

finge att utföra och redan underkastat sig och som till den grad

toge hans tid och krafter i anspråk, att han fördenskull måste afstå

från tillfällen till extra förtjenst.

Då anslaget för riksantiqvariens tjensteresor, för transport till

museet af fornsaker m. in. sålunda visat sig otillräckligt, men det torde

vara principielt rigtigare, att anslaget höjes till erforderligt belopp, än

att genom medgifvande för akademien att å statens jernvägar åtnjuta

fraktfrihet för vissa transporter och fri färd för vissa tjenstemän i

tjensteresor gifva eu ovigtig föreställning om de kostnader, som verkligen

åtgå för de statsändamål, som af akademien vårdas, får jag, med

åberopande i öfrigt af hvad akademien anfört, i underdånighet hemställa,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att följande för vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien på

ordinarie stat uppförda anslag må höjas, nemligen:

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Åttonde hufvudtiteln.

[20.]

Förhöj åt arfvode

till vetenskapligt

Inträde

åt inten

denten vid

museets mineralogiska

afdelning.

anslaget till rese- och transportkostnader, fornlemningars

vård, lyshållning m. in. till 2,300 kronor,

eller med .............................................................................. kronor 1,000: —

och den ene vaktmästarens lön till 900 kronor, eller

med.......................................................................................... » 300: —

samt att följande, hittills på extra stat uppförda anslag må beviljas

på akademiens ordinarie stat, nemligen:

till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet

och vården af de under akademiens inseende

stälda samlingar samt till aflöning åt vakt
betjening

.............................................................................. kronor 4,000: —

till undersökning och beskrifning af fäderneslandets

fornlemningar m. m.......................................................... » 3,200: —

till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och

andra märkvärdiga föremål i statens historiska

museum in. m...................................................................... » 2,000: —

Naturhistoriska riksmuseum.

Hos vetenskapsakademien har intendenten för det under akademiens

inseende stälda naturhistoriska riksmuseets mineralogiska afdelning,

professorn friherre A. E. Nordenskiöld gjort framställning om

beredande af förhöjning med 1,000 kronor i det arfvode, som för närvarande

utgår med 1,500 kronor om året åt amanuensen vid nämnda

afdelning G. Lindström. Såsom skäl för denna framställning har intendenten

åberopat dels i allmänhet otillräckligheten af det hittills

lemnade arfvodet, dels ock särskildt den nuvarande amanuensens långvariga

och synnerligen väl vitsordade tjenstgöring.

De af vetenskapsakademien förordnade inspectores öfver ifrågavarande

afdelning, f. d. generaldirektören N. J. Berlin och öfverdirektören

K. Styffe, hafva, under instämmande i det af intendenten uttalade

fördelaktiga omdöme om den insigt och oförtrutna flit amanuensen

Lindström under sin tjugufyraåriga tjenstgöring ådagalagt såsom vetenskapligt

biträde vid afdelningen, ansett, att ett sådant biträde åt intendenten

vore af behofvet högeligen påkalladt, äfvensom att någon

dertill fullt (kvalificerad person svårligen skulle kunna påräknas mot det

jemförelsevis låga arfvode, som kunde för ändamålet anvisas af det nu

i riksmuseets stat uppförda anslaget till materielen, till inköp af sällsynta

föremål samt till vetenskapligt biträde vid samlingarnas ordnande, utåt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde liufvudtiteln. 89

hvilket anslag arfvodet till amanuensen vid den mineralogiska, så väl

som vid öfriga afdelningar af museum, för närvarande utginge.

Akademien, som till fullo gillat det af intendenten afsedda syftemål,

har, på tillstyrkan af inspectores, i underdånighet hemstält, det

Eders Kongl. Magt täcktes till Riksdagen aflåta nådig framställning

derom, att, särskildt med hänsyn till behofvet vid riksmuseets mineralogiska

afdelning af vetenskapligt biträde åt intendenten, ofvannämnda

statsanslag måtte förhöjas med 1,000 kronor.

I anledning häraf tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte

föreslå Riksdagen att för behörigt tillgodoseende af detta behof bevilja

en förhöjning af 1,000 kronor i det till naturhistoriska riksmuseum

nu utgående ordinarie anslag till materiel, till inköp af sällsynta föremål

samt till vetenskapligt biträde vid samlingarnas ordnande.

Sedan i anledning af Riksdagens år 1884 fattade beslut professorn

A. C4. Nathorst blifvit anstäld såsom intendent vid en ny afdelning af

naturhistoriska riksmuseum, omfattande arkegoniater och fossila växter,

samt medel anvisats för inredning af lokal åt denna nya afdelning,

täcktes Eders Kongl. Maj:t, efter framställning af vetenskapsakademien

om anslag till bestridande af de med arbetena vid afdelningen under

nästlidna år förbundna utgifter, den 30 januari 1885 bevilja ett belopp

af 2,000 kronor för de till afdelningen hörande samlingarnas första ordnande

samt inköp af mikroskop m. m. Till stöd för berörda framställning

hade åberopats en af bemälde intendent samt professorerne

G. Lindström och V. B. Wittrock, efter uppdrag af vetenskapsakademien,

verkstäld utredning, enligt hvilken för arbetena vid afdelningen förslagsvis

beräknats årligen åtgå 1,000 kronor till inköp och insamling af

naturalier (nu lefvande och fossila växter), 600 kronor till arbetsbiträden

in. in. samt 400 kronor till diverse utgifter (glasburkar, sprit, pappaskar,

växtpapper, kataloger, preparatglas, kemikalier o. s. v.).

Under hänvisning till nämnda utredning och med förmälan att,

enligt hvad erfarenheten från afdelningen under sistlidna år ådagalagt,

årsanslaget för arbetena derstädes omöjligt kunde sättas lägre än till

2,000 kronor, om det dermed afsedda ändamålet skulle kunna uppnås,

har intendenten Nathorst nu hos vetenskapsakademien anhållit, att framställning

måtte göras om beredande för samma ändamål dels af ett lika

stort anslag för år 1886, dels ock af ett årligt anslag till enahanda

belopp för framtiden. Vetenskapsakademien, som funnit det begärda

anslagsbeloppet så lågt beräknadt som möjligt, har i underdånig skrifvelse

den 16 september 1885 på det varmaste till nådigt bifall förordat

[21.]

Museets afdelning

för

arkegoniater

och fossila

växter.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Åttonde hufyudtiteln.

[22.]

Vård och undervisning

för

sådana, som

äro både döfstumma

och

blinda.

intendentens, utaf afdelningens inspector, professor Chr. Loven, tillstyrkta

hemställan, och har akademien dervid erinrat, att dylika årliga

anslag utginge till öfriga afdelningar af riksmuseum under den gemensamma

titeln: till materiel, till inköp af sällsynta föremål och till vetenskapligt

biträde vid samlingarnas ordnande, samt att dessa anslag

vore fullt tagna i anspråk för nämnda afdelningar och således icke i

ringaste mån lemnade tillgång för nu ifrågavarande ändamål.

Efter det Eders Kongl. Maj:t den 30 december 1885 beviljat 2,000

kronor till bestridande af de med arbetena vid ifrågavarande nya afdelning

under år 1886 förenade utgifter, får jag, som lika med vetenskapsakademien

anser behöfligt, att för afdelningens framtida verksamhet

lemnas ett årligt anslag till det af akademien förordade belopp, enär

några särskilda medel, som härför skulle kunna användas, ej stå till

akademiens förfogande, i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl.

Maj:t behagade föreslå Riksdagen att, för inköp och insamling af naturalier

vid riksmuseets afdelning för arkegoniater och fossila växter, till

arbetsbiträden derstädes och till bestridande af andra med arbetena vid

afdelningen förenade utgifter, bevilja en förhöjning med 2,000 kronor

i det till riksmuseum för närvarande utgående ordinarie anslag till

materiel, till inköp af sällsynta föremål och till vetenskapligt biträde

vid samlingarnas ordnande.

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.

I anledning af en vid 1885 års Riksdag väckt motion i fråga om

inrättande af en provisorisk läroanstalt i Skara för blinda döfstumma

har Riksdagen, som väl funnit denna fråga synnerligen behjertansvärd

men likväl icke velat, i frågans dåvarande skick och innan densamma

blifvit af Eders Kongl. Maj:t pröfvad, besluta vidtagandet af bestämda

åtgärder för att i eu eller annan rigtning främja det framstälda förslaget,

i skrifvelse den 20 sistlidne maj anhållit, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes efter ärendets utredning taga under öfvervägande, om

och på hvad sätt staten för framtiden lämpligen borde vidtaga åtgärder

till beredande af vård och undervisning för sådana blinda, som tillika

vore döfstumma.

Efter erhållen nådig remiss har direktionen öfver allmänna institutet

å Manilla för döfstumma i detta ärende afgifvit underdånigt utlåtande

och dervid hufvudsakligen anfört:

s. 41 Kontrollera mot PDF

Åttonde hnfvudtiteln.

41

att antalet i hela riket af dem, som vore både blinda och döfstumma

eller så kallade tresinnade, beräknades till omkring 40, af

b vilka 8 till 10 befunne sig i den lämpligaste undervisningsåldern;

att det vid detta förhållande ej syntes direktionen vara att tillråda,

att redan nu eu särskild undervisningsanstalt för dem upprättades,

helst tillgång ej funnes på lärarekrafter, som vore för en sådan läroanstalt

lämpliga, och kostnaden för hvarje sådant barns upplostran

derstädes skulle blifva synnerligen stor, samt det i saknad af föreskrift

om skyldighet för dem att begagna sig af undervisningen icke heller

kunde '' med någon visshet beräknas, för huru många af dem inträde i

anstalten skulle sökas;

att eu anslutning till någon lämplig läroanstalt för döfstumma vore

åtminstone till en början enklast och naturligast för dessa tresinnade,

hvilkas kombinerade döfstumme- och blindundervisning ansåges stå

närmare döfstummeskolan än blindskolan;

att en sådan anslutning till institutet å Mani!la vore lämpligare än

till den tillfälliga läroanstalten för öfveråriga döfstumma i Skara; samt

att, då nödig erfarenhet och kännedom saknades i afseende på

lämpligaste sättet för de tresinnades undervisning, direktionen icke

vore i tillfälle att afgifva förslag till frågans fullständiga lösning, men

likväl vore villig att, om Eders Kongl. Maj:t funne lämpligt, på försök

vid institutet, fastän utrymmet derstädes vore strängt taget i anspråk,

till vård # och undervisning på en gång mottaga tre, högst fyra

tresinnade barn/ under förutsättning att för ändamålet komme att anvisas

ett tillräckligt årligt anslag af statsmedel, hvilket direktionen, med

fäst afseende å den ständiga vård och tillsyn samt den för läraren

ansträngande undervisning sådana barn kräfde i jemförelse med dem,

som vore endast döfstumma eller blinda, ansåge sig icke kunna beräkna

till lägre belopp än 800 kronor om året för hvarje eller tillsammans

högst 3,200 kronor.

Derefter har en vid läroanstalten i Skara för öfveråriga döfstumma

anstäld lärarinna Elisabeth Nordin, född Anrep, i det i fråga varande

ärendet gjort eu underdånig framställning och dervid dels förmält, att

hon sedan år 1882 haft under sin vård en på samma gång blind och

döfstum flicka, som genom den handledning hon fått åtnjuta visat sig

allt mera mottaglig för undervisning och börjat göra goda framsteg,

dels ock erbjudit sig att från och med år 1886 ytterligare mottaga 3

å 4 blinda och döfstumma barn för att göra försök i något större skala

angående sättet att undervisa sådana olyckliga.

Bih. till Riksd. prof. 1886. 1 sand. 1 afd.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Åttonde hutVudtiteln.

Den. för detta ändamål behöfliga kostnaden har af henne beräknats

så, att.årligen skulle erfordras dels 400 kronor till arfvode för barnens

undervisning dels 250 kronor såsom understöd för hvarje barns bostad

och vård.

Efter dessa upplysningar och då säker erfarenhet om lämpligaste

sättet för tresinnade barns undervisning ännu ej vunnits, anser jag det

ej vara skäl att. för närvarande söka upprätta någon särskild läroanstalt

för dem eller vidtaga några mera omfattande åtgärder för deras undervisning.

Deremot är det af vigt, att försök anställes för att utröna

huru och i hvad mån det är möjligt att genom sorgfällig handledning

söka utveckla deras förstandsförmögenheter och meddela dem någon

handfärdighet.

Då ett sådant försök under de senare åren gjorts i Skara och der

linnes en för en sådan verksamhet intresserad lärarinna, anser jag ej

olämpligt att, åtminstone till dess större erfarenhet vunnits om det lämpligaste

sättet att ordna denna angelägenhet, tillfälle beredes henne att

fortfara med denna verksamhet och att utvidga densamma i den omfattning

hon sjelf föreslagit. Det mycket måttliga belopp, hon för ändamålet

begärt, synes mig till och med nog knappt tilltaget. Enligt hvad

en af lärarinnan Nordin uppgjord beräkning utvisar, har hon ansett detta

belopp tillräckligt endast under förutsättning att smärre enskilda bidrag

skulle för ändamålet sammanskjutas. Så vidt af hennes beräkningar

kan bedömas, skulle ett anslagsbelopp af högst 2,000 kronor vara

behöfligt.

Något särskildt anslag anser jag icke behöfva af Riksdagen

äskas. Det under åttonde hufvudtiteln å ordinarie stat uppförda anslag af

50,000 kronor till understöd och uppmuntran åt mindre uppfostringsa.

nstaltei för medellösa döfstumma och blinda barn lemnar åtminstone

tills vidare .tillgång till bestridande af de beräknade kostnaderna, hvilka

äfven lätteligen torde tillhöra detta anslag. Men de angående anslaget

meddelade bestämmelser innehålla, att högre belopp ej må någon anstalt

tilläggas än som motsvarar 100 kronor för hvarje å anstalten

intaget barn.. För anslagets användande på nu föreslagna sätt erfordras

alltså Riksdagens samtycke.

Jag hemställer fördenskull, att Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att medgifva, att af nämnda anslag må från och med år

1886 till understöd för beredande af vård och undervisning för sådana

personer, som äro både döfstumma och blinda, användas, enligt de

närmare bestämmelser Eders Kongl. Maj:t kan finna lämpligt meddela,

ett årligt belopp af högst 2,000 kronor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtileln.

43

Fattigvården i Stockholm och landsorten,

1 nämnda utlåtande af den 31 december 1883 har statskontoret

upplyst, att bland de under anslaget till fattigvården i Stockholm och

landsorten förekommande indelningsersättningar funnes ett ränteanslag,

å 1 centner 74,82 skålpund smör, för hvilket Södertelge stads församlings

fattigvård uppbure ersättning eller medelmarkegångspris med forsellön.

Statskontoret hade af anteckning i 1825 års jordeböcker inhemtat,

att detta ränteanslag kommit fattigvården till del såsom godtgörelse

lör den s. k. skolmästareängen, hvilken genom Södertelge kanals ledning

berörda fattigvårdsinrättnmg frångått. Denna ersättning ansåg

statskontoret böra efter öfverenskommelse med vederbörande antingen

inlösas med ett kapital för en gång eller utbytas mot bestämdt årligt

belopp, beräknadt efter medeltalet af de sista tio årens medelmarkegångspris.

Efter nådig befallning infordrade Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i Stockholms län yttrande från stadsfullmägtige i Södertelge.

I detta yttrande, som af dem afgafs den 15 juni 1885, anförde de, att

ersättningsbeloppet under tiden 1874 —1883 årligen ökats och att sannolikt

så äfven komme att fortgå, hvarför det skulle vara för staden fördelaktigast,

om ersättningen fortfarande komme att utgå efter nu stadgade

grunder, men att stadsfullmägtige likväl vore villige att i stället

lör nämnda ersättning emottaga ett af Eders Kongl. Maj:t staden för

all framtid tillförsäkradt årligt belopp, beräknadt efter hvad ersättningen

i medeltal under de sistförflutna tio åren utgjprt.

Enligt hvad jag inhemtat har ifrågavarande ersättning i medeltal

lör åren 1875—1884 utgjort 127 kronor 71 öre, och hemställer jag i

underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

att det till Södertelge stads församlings fattigvård såsom ersättning

för jordförlust genom Södertelge kanals ledning nu med lösen efter

årligt medelmarkegångspris jemte forsellön utgående ränteanslag af

1 centner 74,82 skålpund smör må från och med år 1887 utbytas

mot ett Södertelge stad tillkommande årligt belopp af 127 kronor 71

öre; och

att i anledning häraf anvisningen i kontant till fattigvården i Stockholm

och landsorten höjes med ett jemnadt belopp af 128 kronor samt

anslaget till »indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag: ersättningar»

nedsättes med jemnt 12Ö kronor; i följd hvaraf anslaget till

fattigvården i Stockholm och landsorten ökas med 8 kronor.

[23.]

jRänteanslag

till Södertelge

städs församlings

fattigvård.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Åttonde hufvudtitelii.

Fattigvården i allmänhet.

[24.] Det under denna titel anvisade förslagsanslag utgör för närva
Hojning

af rande 35,000 kronor. I statskontorets förut nämnda, den 8 december

TOTSldflS
anslag.

1885 afgifna berättelse har statskontoret anmält, att utgifterna å berörda

anslag utgjort:

för år 1882 ................................. kronor 74,578: 29,

» » 1883 ................................. >: 83,429: 95,

» » 1884 ............... » 76,894: 35.

På grund häraf och då anledning icke är att antaga, att utgifterna

å detta anslag komma att minskas, tillstyrker jag, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att detta förslagsanslag må höjas med

40,000 kronor, hvarigenom det kommer att utgöra 75,000 kronor.

Hospitals underhåll.

[25.] Det under denna titel anvisade förslagsanslag utgör för närvarande

Höjning af 450 000 kronor. Men, enligt hvad statskontoret i sin förutnämnda

anslag, berättelse af den 8 december 1885 anmält, hafva utgifterna å detta

anslag belöpt sig till:

för år 1882 .............................. kronor 592,329: 41,

» » 1883 .............................. » 591,443: 37,

» » 1884 .............................. » 602,576: 70.

På grund häraf och då anledning icke finnes att antaga, att ut
gifterna

å detta anslag komma att minskas, hemställer jag, att Eders

Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra nådig framställning derom, att

detta förslagsanslag må höjas med 150,000 kronor, hvarigenom det

kommer att uppgå till 600,000 kronor.

[26.] I skrifvelse den 28 September nästlidna år angående medicinal
Aflöningsstat

verkets behof har medicinalstyrelsen anfört, att, enär arbetena å hospihamns

hospi- talsbyggnaden vid Kristinehamn fortgått med större hastighet, än man

tal m. m. vågat förut beräkna, och redan framskridit så långt, att man kunde

emotse nämnda byggnads afsilande och öfverlemnande till afsyning

senast den 1 juli 1887, medicinalstyrelsen i betraktande af den stora

efterfrågan af plats på hospitalen, som för närvarande vore rådande,

ansett det vara af allra största vigt, att ifrågavarande hospital redan

s. 45 Kontrollera mot PDF

Åttonde liufvudtiteln.

45

under 1887 efter föregången afsyning kunde upplåtas för emottagning

af sjuke. Men, för att detta måtte kunna ske, fordrades emellertid, att

aflöningsstaten för hospitalets läkare och andra tjensteman redan under

innevarande år vore af Eders Kongl. Maj:t bestämd.

Beträffande vilkoren för nämnda aflöningsstat har medicinalstyrelsen

ansett samma grunder böra följas som de, livilka enligt nådiga brefvet

den 5 juni 1885 blifvit af Eders Kongl. Maj:t bestämda för andra

hospital, likasom ock att beloppen borde beräknas efter hvad samma

nådiga bref bestämde för läkare och andra tjenstemän vid öfriga

hospital af motsvarande omfång som Kristinehamns hospital.

Då vigten af de skäl, som medicinalstyrelsen sålunda andragit,

icke lärer kunna bestridas, tillstyrker jag, i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med hvad bemälda styrelse föreslagit, det Eders Kongl.

Maj:t täcktes göra framställning derom,

att Riksdagen må godkänna följande aflöningsstat för öfverläkare,

biträdande läkare och syssloman vid Kristinehamns hospital:

öfverläkaren................................................................................... kronor 6,000: —

jemte boställsvåning och ved;

biträdande läkaren....................................................................... » 2,500: —

jemte bostad med möbler och sängkläder, lyse,

ved, tvätt och kost lika med allmänna afdelningen

samt såsom kostförbättringspenningar 200 kronor;

sysslomannen ................................................................................. » 2,800: —

jemte boställsvåning och ved;

att i fråga om denna stats tillämpning Riksdagen jemväl må godkänna,

att enahanda föreskrifter, som af Eders Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse

med Riksdagens beslut, redan beträffande stat för tjenstemän

vid Stockholms med flera hospital meddelats om den kontanta aflöningens

fördelning i lön och tjenstgöringspenningar, om förändring i

biträdande läkares aflöning under vissa förhållanden samt om förbud

för öfverläkare att utom hospitalet utöfva annan än viss praktik, äfven

skola tillämpas för bemälde tjenstemän vid Kristinehamns hospital; samt

att Riksdagen må medgifva, dels att till arfvoden åt öfriga vid

Kristinehamns hospital erforderliga tjenstemän Eders Kongl. Maj:t må

ega använda högst 1,300 kronor årligen, dels ock att de sålunda för

samtliga tjenstemän vid sistnämnda hospital afsedda aflöningar skola

utgå af förslagsanslaget till hospitals underhåll.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Åttonde hufvudtitelu.

[27.]

Indelning sersättningar.

Störa barnhuset i Stockholm.

I sitt ofvan omförmälda utlåtande den 31 December 1883 bär

statskontoret erinrat, hurusom stora barnhuset i Stockholm uppbure enligt

riksstaten dels anvisning i kontant 28,750 kronor och dels ersättningar

för indragna ränteanslag i Kristianstads och Malmöhus län samt fyrationde-spanmål

i dessa båda och 13 andra af rikets län.

Enligt hvad förut blifvit nämndt, föranleddes Riksdagens framställning

om indelningsersättningarnas förenkling af statsrevisorernes,

utaf Riksdagen gillade hemställan, att dessa indelningsersättningar till

stora barnhuset måtte utbytas mot ett till siffran bestämdt penningbelopp,

att årligen från statskontoret utgå, hvarigenom de inom 15

olika län årligen återkommaude uträkningar för ersättningens bestämmande

kunde undvikas.

Statskontoret har upplyst, att barnhusets inkomst af ifrågavarande,

efter årligt medelmarkegångspris i de särkilda länen beräknade indelningsersättningar

under de tio åren 1873—1882 uppgått till lägst 46,157

kronor 8 öre år 1873 och högst 51,110 kronor 61 öre år 1877 samt

att medeltalet af ersättningarna utgjort under nämnda tidrymd 49,207

kronor 75 öre.

Vidare har statskontoret visat, hurusom barnhusets tillgångar

under nyssnämnda tioårsperiod vunnit betydlig tillväxt. Visserligen

vore denna tillökning i någon mån föranledd af uppkommen vinst vid

försäljning af fast egendom, men då en del af barnhusets inkomster,

såsom intressemedel, hyresmedel och arrenden, andel i tolagsersättningen

till . Stockholms stad m. in., varit i stigande och ytterligare

ökning deri kunde vara att emotse, borde enligt statskontorets åsigt

ett utbyte af ifrågavarande indelningsersättningar mot bestämdt penninganslag

kunna ega rum, utan att någon på barnhusets ställning

menligt inverkande förändring deraf förorsakades, helst förmånen för

barnhuset att under löpande året från statskontoret utfå ersättningsanslag,

i stället för att såsom nu utbekomma ersättningarna först någon

tid efter årets utgång, i allmänhet borde kunna antagas fullt motsvara

den ökade inkomst, som genom stegrade markegångspris eller en ringa

förhöjning i qvantiteten af fyrationdespanmålen tilläfventyrs något år

kunde ifrågakomma; hvarför och då ett sådant utbyte skulle medföra

en högst väsentlig förenkling såväl i statsverkets räkenskaper och stater

s. 47 Kontrollera mot PDF

Åttonde liufvudtitein. 47

som i den direktionen för barnhuset åliggande redovisning statskontoret

funne sig böra ett sådant utbyte i underdånighet förorda.

Då ifrågavarande ersättningar i medeltal för åren 1873—1882

uppgått till 49,207 kronor 75 öre, ansåg statskontoret, att det penninganslag,

som i stället för dessa ersättningar borde barnhuset tilldelas,

lämpligen kunde bestämmas till ett detta medeltal motsvarande belopp;

dock att detsamma för jemnande af summan borde upptagas till 49,250

kronor, hvarigenom anslaget till stora barnhuset i Stockholm, med’ inberäkning

af förut omförmälda, såsom anvisning i kontant utgående

28,750 kronor, skulle komma att utgöra 78,000 kronor.

Efter nådig remiss har direktionen öfver allmänna barnhusinrättningen

i Stockholm den 1(1 april 1885 häröfver afgifvit underdånigt

utlåtande, deruti direktionen anfört, att, da den nu utgående mdelnmgsersättningens

utbytande mot ett bestämdt årligt anslag ostridigt skulle

leda till förenkling i räkenskaperna, direktionen icke hade något att

anmärka mot sådan förändring; men att, då emellertid medelmarkegångspriset,

efter hvilket barnhuset för närvarande uppbure sin indelningsersättningy

antagligen komme att framgent, såsom hittills, stiga,

direktionen ville i underdånighet hemställa, att, derest förslaget om

ifrågavarande ersättningsbelopps fixerande för framtiden såsom årligt

anslag skulle vinna bifall, _ beloppet måtte varda bestämdt till 50,000

kronor om året, och i följd häraf det kontanta anslaget i sin helhet

ökas till 78,750 kronor.

Öfver detta direktionens utlåtande har statskontoret den 8 augusti

1885 sig yttrat och dervid anfört, att direktionens antagande, att

medelmarkegångspriset å spanmål fortfarande likasom hittills skulle

stiga, icke egde stöd i erfarenheten från åren 1883 och 1884, under

hvilka detta pris deremot i allmänhet visat sig vara i fallande, så att

de barnhuset tillkommande indelningsersättningar, som för år 1882

uppgått till 49,890 kronor 4 öre, belöpt sig för år 1883, enligt, samma

års_ rikshufvudbok, till endast 49,307 kronor 29 öre och för år 1884,

enligt i statskontoret verkstäld uträkning, till ännu lägre belopp, eller

till 47,988 kronor 21 öre, samt att dessa ersättningar i medeltal för

åren 1875 1884 uppgått till 48,988 kronor 3 öre och således under
stigit

det af statskontoret, efter medeltalet för åren 1873—1882, föreslagna

ersättningsbeloppet; med anledning hvaraf statskontoret hemstält,

att hvad barnhusdirektionen i detta hänseende anfört icke måtte

föranleda till någon ändring i det af statskontoret i ämnet framstälda

förslag.

s. 48 Kontrollera mot PDF

[28.]

Indelning sersättningar.

48 Åttonde hufvudtiteln.

Efter hvad i detta ärende förekommit får jag underdånigst

hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att, med

uteslutande af det under rubrik »indelning och dermed jemförlig anvisning,

på förslag: ersättningar» uppförda belopp, 51,100 kronor, anvisningen

i kontant höjes med 49,250 kronor, eller till 78,000 kronor;

till följd hvaraf anslaget till stora barnhuset i Stockholm minskas med

1,850 kronor.

Barnhusen i landsorterna.

Statskontoret har i sitt utlåtande af den 31 december 1883 vidare

anfört, att till barnhusen i landsorterna utginge ersättningar för indragna

indelningar från Kristianstads, Malmöhus och Skaraborgs län enligt

följande specifikation :

Kristianstads län:

Malmö f. d. barnhus:

från Åsbo fögderi.....................

» Ingelstads fögderi..............

Malmöhus län:

Malmö f. d. barnhus....................

Skaraborgs län :

Lidköpings barnhus......................

Summa

Ersättning i penningar

utan förvandling.

Persedlar.

Penning-

räntor.

Forsellön.

Summa.

Råg.

Korn.

Hafre.

6

18

161

08

167

26

582 | 9,30

1,149

2,12

441

6,4 3

12

21

263

93

276

14

679 j 4,70

2,259

7,28

479

9,64

17

34

450

9ö

468

2 9

1,155 6,92

3,179

9,98

1,734

8,34

_

-

52

20

52

so

217 j 4,9 6

434

9,92

—

—

35

73

928

16

963

89

2,585 5,88

7,023

9,3 0

2,656

4,41

Ersättningarna från Kristianstads och Malmöhus län ingå till den

s. k. Malmö barnhusfond.

Genom nådiga brefvet den 12 maj 1876 förordnades, att förvaltningen

af denna fond skulle från och med år 1877 från serafimerordensgillet

öfverflyttas till direktionen öfver allmänna barnhusinrättningen

i Stockholm. Med anledning af väckt förslag om förändrade

bestämmelser angående användandet af de andelar af fondens medel,

som af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande inom länen plägade

utdelas såsom bidrag till underhåll och uppfostran af fattiga barn, förordnade

Eders Kongl. Maj:t den 22 februari 1878, att barnhusdirektionen

årligen skulle till Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i de

s. 49 Kontrollera mot PDF

Åttonde liufvudtiteln.

49

särskilda länen öfversända vissa belopp, att enligt meddelade föreskrifter

användas till berörda ändamål.

Statskontoret bär i sitt nämnda utlåtande förmält, att fondens

inkomster, bestående af ofvan omförmälda ersättningar för indragna

rånte- (halmstädja) och tiondeanslag, i medeltal för åren 1873—1882

uppgått till 26,749 kronor 69 öre. Då fondens inkomster lemnade full

tillgång till bestridande af de kostnader, som med fondens ändamål

ansetts vara förenliga, syntes det statskontoret icke vara af behofvet

påkalladt, att fondens inkomster fortfarande beräknades efter årligen

bestämdt medelmarkegångspris, utan borde dessa inkomster, med afseende

jemväl å den härigenom uppkommande förenkling i redovisningen,

utbytas mot bestämdt penninganslag, hvilket enligt statskontorets

åsigt syntes böra bestämmas till nyss nämnda medeltal, utjemnadt

till 26,700 kronor.

Emot denna statskontorets hemställan har direktionen öfver allmänna

barnhusinrättningen i Stockholm uti afgifvet underdånigt yttrande

förklarat sig icke hafva något att erinra.

Barnhuset i Lidköping upprättades år 1675 af rikskanslern grefve

Magnus Gabriel De la Gardie. Sedan barnhuset enligt nådigt bref den

21 juli 1825 blifvit indraget, hafva dess tillgångar användts till understöd

för fattiga barns uppfostran. Barnhuset är stäldt under förvaltning

af pastor och borgmästare i Lidköping, och enligt nådiga brefvet

den 22 december 1876 utöfvas öfverinseendet af domkapitlet i Skara.

Inrättningens inkomster utgöras dels af ersättning från statsverket för

ofvan omförmälda, indragna kronotiondeanslag, dels af kollektör från

församlingarna i Lidköpings och en del af Barne fögderi af Skaraborgs

lan, dels äfven af räntor å utlånta medel.

I förut nämnda utlåtande af den 31 december 1883 har statskontoret

anfört, att den Lidköpings barnhus tillkommande ersättningför

indraget tiondeanslag i medeltal för åren 1873—1882 uppgått till

1,625 kronor 13 öre; och har statskontoret föreslagit ett utbyte af

denna ersättning mot ett årligt belopp af 1,630 kronor.

Domkapitlet i Skara, som undfått nådig befallning att efter vederbörandes

hörande sig i ärendet yttra, har i afgifvet underdånigt utlåtande

förmält, att hvarken barnhusets direktion eller domkapitlet hade något

att emot berörda förslag anmärka.

Under hänvisning till hvad sålunda förekommit hemställer jag,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att, med uteslutande

af det under rubrik »indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

ersättningar» upptagna belopp 29,350 kronor, i stället må såsom

Bill. till Bilsd. prof. 1886. 1 sand. 1 afd. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Åttonde liufvudtiteln.

[29],

Höjning af

förslagsanslag.

[30.]

Skrifmaterialier,

expenser,

ved m. m.

[31.]

Utgifvande af

historiska

handlingar.

anvisning i kontant uppföras 28,380 kronor, deraf såsom indelningsersättning

till Malmö barnhusfond 26,750 kronor och till barnhuset i

Lidköping 1,630 kronor; blifvande i följd häraf anslaget till barnhusen

i landsorterna minskadt med 970 kronor.

Ålderstillägg.

Under denna titel är för närvarande anvisadt ett förslagsanslag

af 51,000 kronor. I statskontorets förut nämnda, den 8 december 1885

afgifna berättelse har statskontoret anmält, att utgifterna å berörda

anslag utgjort:

för år 1882 ............................................. kronor 72,765: 72,

» » 1883 » 77,225: 34,

» » 1884 » 80,175: 32.

På grund häraf och då anledning icke är att antaga, att utgifterna

å detta anslag, hvilka grunda sig på af Riksdagen pröfvade stater,

komma att väsentligt minskas, tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen, att detta förslagsanslag må höjas med 29,000

kronor, hvarigenom det kommer att uppgå till 80,000 kronor.

Öfriga ordinarie anslag.

I öfriga ordinarie anslag under åttonde hufvudtiteln har jag icke

att föreslå annan förändring, än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma,

förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved in. m.,

för närvarande upptaget till 22,148 kronor, måtte minskas med 2 kronor.

Extra anslag:

Riksarkivet.

I skrifvelse af den 30 september 1885 har riksarkivarien underdånigst

hemstält, det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att

till fortsatt utgifvande i tryck genom riksarkivet af sådana skrifter och

handlingar, som äro af vigt för fäderneslandets historia, uppföra på 1887

års stat 3,000 kronor, eller enahanda belopp, som för hvarje af de fem

senaste åren varit för ändamålet beviljadt.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

51

Med anledning häraf tillstyrker jag, det Eders Kongl. Maj:t behagade

föreslå Riksdagen att för ifrågavarande ändamål på extra stat

jemväl för år 1887 anvisa ett belopp af 3,000 kronor.

Sedan den nästlidna år församlade Riksdagen, med bifall till

Eders Kongl. Maj:ts framställning om uppförande af eu tillbyggnad för

riksarkivet å dess nuvarande tomt och en del af riksgäldskontorets,

beviljat för ändamålet ett anslag af 575,000 kronor och deraf för år

1886 anvisat ett belopp af 100,000 kronor, samt Eders Kongl. Maj:t

genom nådigt bref den 5 juni 1885 anbefalt öfverintendentsembetet att,

efter samråd med riksarkivarien, låta utarbeta fullständiga ritningar till

omförmälda tillbyggnad i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den af

embetet förut förordade byggnadsplanen samt under iakttagande,, att

det uppgjorda kostnadsförslaget icke öfverskredes och det för arkivalierna

afsedda utrymmet icke minskades, har öfverintendentsembetet,

efter fullgjordt uppdrag, med skrifvelse den 8 nästlidne december inkommit

med de anbefalda nya ritningarna och dervid anfört, bland

annat, att de i förenämnda nådiga bref meddelade föreskrifter blifvit

vid de nya ritningarnas utarbetande iakttagna, samt att, till följd

af i nyssberörda bref omförmälda anmärkningar af fullmägtige i riksgäldskontor,

utbyggnaden mot söder erhållit en mera regelbunden

form än som förut varit afsedd; hvarjemte öfverintendentsembetet

hemstält, att för ifrågavarande byggnadsarbetes fortsättande under år

1887 måtte af Riksdagen äskas för samma år ett extra anslag af

250,000 kronor.

Efter det riksarkivarien, som lemnats tillfälle att öfver de nya

ritningarna yttra sig, dervid framställ några detaljanmärkningar hufvudsakligen

i syfte att söka åt byggnadeu bereda största möjliga trygghet

mot eldfara, hafva ritningarna af sådan anledning blifvit till öfverintendentsembetet

återremitterade.

Då emellertid med visshet kan förutses, att något öfverskridande

af det ursprungliga kostnadsförslaget icke är erforderligt, samt förhållandena

vid riksarkivet göra det mycket angeläget, att det beslutade

byggnadsföretaget så fort ske kan fullbordas, tillstyrker jag, det Eders

Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att till fortsättande af arbetet

å tillbyggnaden till riksarkivet anvisa på extra stat för år 1887 ett

belopp af 250,000 kronor.

[32.]

Tillbyggnad

för

riksarkivet.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Åttonde hiifvudtiteln.

[33.]

Katalogise
ringsarbeten
kongl.

biblioteket.

Kongl. biblioteket.

I den af Riksdagens revisorer afgifna berättelse om den år 1884

. af dem verkstälda granskning af statsverkets räkenskaper anmärkte

1 revisorerne, att, under det de i det för kongl. biblioteket gällande

reglemente föreskrifna nominal- och accessionskataloger blifvit noggrant

förda äfvensom några specialkataloger upprättade, arbetet med den för

forskare vigtiga realkatalogen deremot föga framskridit, och ansåge

revisorerne, att detta arbete borde kunna påskyndas med de i biblioteket

anstäida arbetskrafter.

I afgifven förklaring öfver denna anmärkning upplyste öfverbibliotekarien

vid kongl. biblioteket först, att ett missförstånd läge till

grund för revisorernes yttrande. Såsom öfverbibliotekarien uppvisade

kunde icke arbetet med realkatalogen fortskrida oberoende af nominalkatalogen.

Men öfverbibliotekarien förklarade derjemte, att det läge

utom möjlighetens gräns, att nuvarande tjenstemannapersonal, för så

vidt dess arbete kunde för katalogskrifning tagas i anspråk, skulle medhinna

att icke blott katalogisera den ständiga tillväxten, hvilket (med

undantag för de svenska tryckleveranserna) verkligen egde rum, utan

ock för nuvarande, sedan 1864 fortgående nominal- och realkatalog

utskrifva de i äldre kataloger upptagna och de alldeles okatalogiserade

böckerna, hvilkas antal vore ganska betydligt. Öfverbibliotekarien begagnade

derför tillfället att fästa uppmärksamheten på behofvet af

särskilt anslag under en följd af år för att kunna komplettera så väl

nominal- som realkatalogerna.

I skrifvelse den 21 februari 1885 framhöll öfverbibliotekarien

ytterligare _ behofvet af extra anslag för påskyndande af bibliotekets

katalogisering, och Eders Kongl. Maj:t fann godt den 6 påföljande maj

för detta ändamål bevilja af disponibla medel ett belopp af 1,000 kronor.

Med denna tillgång har, enligt hvad öfverbibliotekarien i skrifvelse

den 31 augusti nästlidna år anmält, blifvit börjad en lapp-katalog

öfver den svenska afdelningens vidlyftiga biografiska samling, derå

5,009 blad vore utskrida; hvarjemte genom särskild välvilja af en

tjensteman vid biblioteket för en af nämnda anslagsbelopp utbetald

ringa summa en nominal- och realkatalog öfver svenska afdelningens

samling af musikalier, tillsammans 7,964 katalogslappar, tillfallit kongl.

biblioteket.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

53

Behofvet af sådana extra anslag, derest katalogiseringsarbetet

nämnvärdt skulle kunna utsträckas utöfver den dagliga tillväxten för

den utländska afdelningen, qvarstode emellertid oförändradt. Endast

ytterst långsamt växte eljest nominal- och realkatalogerna öfver denna

afdelning, då de äfven måste upptaga det stora förrådet af illa eller

alldeles icke katalogiserade böcker. Hvad åter beträffade den svenska

afdelningen, kunde bokhandelns tryckta årskataloger och några få fackkataloger

icke på långt när göra tillfyllest för den dagliga läsekretsens

och utlåningens behof, långt mindre för den svenska bibliografiens. Ett

fortsatt utsträckt katalogiseringsarbete, medan öfvade arbetskrafter stode

till buds, vore derför af största vigt så väl för trygghet mot duplettköp

som mot olofligt afhändande och jemväl i andra afseenden; anhållande

fördenskull öfverbibliotekarien, det Eders Kongl. Maj:t behagade

af näst sammanträdande Riksdag äska för främjandet af katalogiseringsarbetet

vid kongl. biblioteket ett anslag af 3,000 kronor, att

utgå redan under innevarande år.

Då det behof, bemälde öfverbibliotekarie sålunda framhållit, svårligen

kan underkännas, äfven om det belopp, som årligen för ändamålet

användes, torde kunna något begränsas, hemställer jag i underdånighet,

det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att för påskyndande

af katalogiseringsarbetena i kongl. biblioteket anvisa på

extra stat för år 1887 ett belopp af 1,500 kronor.

Nationalmuseum.

Med stöd af den utredning, som af nationalmusei nämnd blifvit [34.]

lemnad i underdånig skrifvelse den 15 september 1884 angående statens

öfvertagande af svenska slöjdföreningens museum samt om anslag samlingar.

till den nyupprättade konstslöjdafdelningen inom nationalmuseum, har

intendenten vid nyssnämnda museum i skrifvelse den 22 september

nästlidna år i underdånighet anhållit, det Eders Kongl. Maj:t behagade

för vård, underhåll och tillökning af statens konstindustriella samlingar

äska af Riksdagen ett extra anslag jemväl för år 1887 till samma belopp,

som det för innevarande år beviljade, eller 4,000 kronor, äfvensom

bestämma, att denna summa, jemte 1,000 kronor af inflytande

förevisningsmedel, skall användas enligt samma fördelning, som jemlikt

nådiga brefvet den 5 juni 1885 blifvit för innevarande år faststäld,

nemligen:

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Åttonde hufvudtitelu.

[35.]

Lifrust
kammaren.

till två bevakningsbiträden med daglig tjenstgöring,

arfvoden efter 750 kronor,.......................................... kronor 1,500: —

» ett bevakningsbiträde med tre dagars tjenstgöring

i veckan, arfvode............................................................ » 375: —

» beklädnad........................................................... » 75: —

» samlingarnas vård och underhåll................................. » 750: —

» samlingarnas ökande......................................................... » 2,000: —-

» konstindustriella boksamlingen............... » 300: —

summa kronor 5,000: •—

Med åberopande af hvad i detta ämne till nästlidna års Riksdag anfördes

och hvarvid redogjordes för innehållet af nationalmusei nämnds

ofvan omförmälda skrifvelse, hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen att jemväl för år 1887 anvisa ett extra anslag

af 4,000 kronor för vård, underhåll och tillökning af statens konstindustriella

samlingar.

Lifrustkammaren.

I skrifvelse den 22 september nästlidna år har intendenten vid

nationalmuseum, under åberopande af sin den 25 september 1884

afgifna underdåniga skrifvelse angående anslag till lifrustkammaren

för år 1886 och på de i sistberörda skrifvelse anförda grunder, underdånigst

hemstält, det Eders Kong]. Maj:t täcktes för tillsyn, underhåll

och vård af lifrustkammarens samlingar af Riksdagen äska på extra

stat äfven för år 1887 enahanda anslag, som för innevarande år beviljats,

eller 5,800 kronor, att utgå efter samma fördelning, som jemlikt nådiga

brefvet den 5 Juni 1885 blifvit för år 1886 faststäld sålunda:

föreståndaren, arfvode.............................................................. kronor 2,000: —

till bestridande af rustmästare-, eldare- och bevak
-

ningsgöromål..........................................................

2,100: —

» renhållning..................................................................

400: —

» brännmaterial................................................................

1,000: —

» samlingarnas vård och underhåll in. m..........

...... »

300: -

kronor

5,800: -

Med hänvisande till hvad i detta ärende blifvit till nästlidna års

Riksdag anfördt hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj;t

täcktes föreslå Riksdagen att för tillsyn, underhåll och vård af lifrust
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 55

kammarenis samlingar m. m. anvisa på extra stat jemväl för år 1887

ett anslag af 5,800 kronor.

Domkapitlens expeditioner.

För att åt tjenstemännen vid domkapitlens expeditioner, i afseende [36.]

å hvilka något löneregleringsförslag, grundadt på fullständig utredning,

armu ej kunnat iramlaggas, bereda tilliällig löneförbättring under år ring åt tjen1887

i likhet med föregående år erfordras anslag till oförändradt be- J^ämikapitlopp;

och får jag fördenskull i underdånighet tillstyrka framställning lera expeditill

Riksdagen derom, att för berörda ändamål måtte å extra stat för tionerår

1887 anvisas 3,716 kronor.

Domkyrkorna i Upsala och Skara.

Vid senaste Riksdag beviljades till restauration af Upsala dom- [37.]

kyrka ett anslag af 500,000 kronor, hvaraf till utgående under inne- Restauration

varande år anvisades 70,000 kronor. Angående detta restaurerings- dmnkyTka.

arbete har blifvit anmäldt, att för detsammas utförande, hvilket vore

afsedt att taga sin början under detta år, så snart årstid och förhållanden

för öfrigt det medgåfve, en byggnadskomité blifvit tillsatt och

öfverarkitekt antagen äfvensom verkställande byggmästare anstäld, samt

att detaljritningar vore under utarbetning och öfriga förberedelser, hvilka

kunde utföras under denna tid af året, vidtagna. I enlighet med af

vederbörande framstäldt förslag får jag i underdånighet tillstyrka, att

Eders Kong!. Maj:t täcktes till Riksdagen göra framställning derom, att

af det för ändamålet beviljade anslaget jemväl måtte för år 1887 anvisas

70,000 kronor.

Likaledes beviljades vid senaste Riksdag till restauration af Skara [38.]

domkyrka ett anslag af 250,000 kronor, deraf 35,000 kronor anvisades Restauration

att utgå under innevarande år, dock med vilkor att restaureringsarbetet domkyrka.

utan vidare anslag af statsmedel blefve fullbordadt. Sedan Eders Ivongl.

Maj:ts befallningshafvande i Skaraborgs län och domkapitlet i Skara, efter

erhållen nådig befallning att inkomma med underdånigt utlåtande, huruvida

hinder mötte att under berörda, af Riksdagen bestämda vilkor utföra

restaureringsarbetet, öfverlemnat en af sysslomannen vid domkyrkan

i ämnet gjord utredning och tillika förmält, att arbetet syntes

kunna utföras utan vidare tillskott af statsmedel, än förenämnda af

Riksdagen beviljade belopp, 250,000 kronor, har Eders Kongl. Maj:t stält

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Åttonde hufvudtiteln.

[39.]

Seminarier

för språkvetenskap

och

matematik.

[40.]

Konsistoriehuset,

kemiska

byggnaden och

f. d. länslasarettshuset

i

TJpsala.

[41.]

Förundrad

inredning af

gustavianska

byggnaden i

Upsala.

det för innevarande år anvisade belopp, 35,000 kronor, till vederbörandes

disposition att för restaureringsai-betets påbörjande användas;

och får jag i underdånighet tillstyrka, att Eders Kong]. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att af det för ändamålet beviljade anslag äfven för

år 1887 anvisa ett belopp af 35,000 kronor.

Universiteten.

Med anledning af vederbörandes framställningar om fortfarande

understöd af statsmedel för de vid universiteten befintliga seminarier

för språkvetenskap och matematik får jag, under åberopande af hvad

vid föregående Riksdagar anförts i detta afseende, i underdånighet tillstyrka,

att Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att åt ifrågavarande

anstalter äfven för år 1887 bevilja extra anslag till samma

belopp som för innevarande år, nemligen:

till det språkvetenskapliga seminariet i Upsala...... kronor 3,000: —

» » » » i Lund ...... » 2,950: —

» » matematiska » i Upsala ... » 1,500: —

» » » » i Lund ...... » 1,000: —

På Eders Kongl. Maj:ts framställning beviljade 1885 års Riksdag

ett anslag af 36,000 kronor till ändringar och reparationer af konsistoriehuset,

kemiska byggnaden och f. d. länslasarettshuset i Upsala samt

anvisade af nämnda anslag på extra stat för innevarande år 18,000

kronor; och hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå

Riksdagen att på extra stat för år 1887 anvisa återstoden af nämnda

anslag med likaledes 18,000 kronor.

Den komité, som af det större akademiska konsistoriet i Upsala

tillsattes för att undersöka de behof af ökadt utrymme, som för universitetets

särskilda institutioner kunde förefinnas, samt uppgöra förslag

till användning äf de lokaler, som vid inflyttningen i det nya universitetshuset

blefve lediga, föreslog bland annat, att den zoologiska institutionen

och det till denna hörande zootomiska laboratoriet skulle erhålla

alla icke förut åt dem upplåtna lokaler i den gustavianska byggnaden

så väl i bottenvåningen som i de båda hufvudvåningarna och å vinden.

Det trängande behofvet af större utrymme för den zoologiska institutionen

hade för komitén blifvit. framhållet af institutionens föreståndare

i särskildt yttrande, hvari han erinrade derom, att akademiska konsistoriet

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

r>7

i sin skrifvelse den 28 juli 1876 om behofvet af en ny universitetsbyggnad

såsom ett vigtig! skäl härför framhållit nödvändigheten af

ökad t utrymme för de zoologiska samlingarna, och dervid yttrade: »Den

gustavianska byggnaden innefattar, utom de båda föreläsningssalarne,

en större sal med tambur, hvari universitetets målningssamling för närvarande

är uppsatt. För öfrigt är byggnaden i alla sina våningar redan

upplåten åt den zoologiska institutionen; och det trängande behof af

utvidgning, som denna institution med sina skrymmande och hastigt

växande samlingar nu erfar, kan icke gerna tillfredsställas på ett lämpligare

sätt, än att åt henne upplåtas äfven de återstående rummen i

detta hus, der zoologiska museet med sina efter väggarnes storlek afpassade

skåp och öfriga inredning redan länge fått utveckla sig.

Såsom bevis på zoologiska institutionens behof af utvidgad lokal kan anföras,

att, ehuru hennes insektsamling måst öfverflyttas till f. d. länslasarettets

hus, redan för länge sedan rengjorda skelett af tandhvalar

och andra däggdjur ännu icke kunnat uppsättas; att en torkad korallsamling

och en i sprit förvarad samling af lägre hafsdjur icke kunnat

af brist på utrymme behörigen ordnas eller till studiernas tjenst användas;

att det låga och mörka samt endast 13 fot breda rum, som nu

måste användas såsom auditorium, påtagligen är alldeles olämpligt till

lärosal för ett ämne, hvars studium ständigt fordrar förevisning och

förklaring af naturföremål; att lämpliga arbetsrum saknas för både

studerande och dem, som biträda vid museets ordnande; samt slutligen

att de marklinska samlingarna, som måst inrymmas i byggnadens kupol,

der löpa fara att förstöras».

Derefter fortsätter bemälde föreståndare:

»Detta den zoologiska institutionens behof af utvidgad! utrymme,

livilket sålunda redan år 1876 till fullo erkändes af det akademiska

konsistoriet, har sedan den tiden i betydlig grad tillväxt, dels derigenom,

att det zoologiska museets samling nu betydligt ökats, dels

och förnämligast derigenom, att det zootomiska laboratoriet, som. först

under sommaren 1876 inreddes och således, då konsistoriets ofvannämnda

skrifvelse affattades, ännu ej varit i verksamhet, visat sig för

att på ett tillfredsställande sätt kunna skötas kräfva ett betydligt större

utrymme, än som vid dess inrättande ansågs nödigt. Sålunda har den

vid detsamma grundade preparatsamlingen, hvilken är af den största

vigt vid undervisningen, numera så tillväxt, att den för sitt ändamålsenliga

förvarande fordrar en särskild sal. Vidare har antalet af dem,

som årligen begagnat sig af öfningarna å laboratoriet, visat sig så

stort, att de ej med fördel för studierna kunna inrymmas i de tvenne

Bih. till Rihsd. prat. 1886. 1 sand. 1 afd. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Åttonde hufvudtitcln.

salar, som ursprungligen voro afsedda för laboratoriet, långt mindre

kan i dessa salar beredas lämplig plats^ för prosektorn, den tillförordnade

amanuensen och vaktmästaren. Äfven behöfvas för laboratoriets

räkning magasinsrum och ett mindre rum för torkning af anatomiska

preparat samt rum till förvaring af djur, inköpta för laboratoriets

räkning. Någon del af dessa behof har visserligen redan blifvit

undanröjd, i det att ett magasinsrum blifvit inrättadt, prosektorn och

amanuensen tillsammans erhållit ett rum och under sommaren 1884 ett

rum blifvit upplåtet åt dem, som å laboratoriet verkställa mera omfattande

vetenskapliga undersökningar, men dessa rum, hvilka ingalunda

fylla laboratoriets behof af utrymme, hafva tagits från museet,

hvilket, såsom af konsistoriets ofvan anförda skrifvelse synes, sjelft är

i största behof af större lokal. Härtill kan läggas, att professorns arbetsrum,

hvilket han för närvarande delar med amanuensen vid museet,

är mycket litet och försedt med blott ett fönster, .beläget så nära

kakelugnen, att arbetsbordet ej kan stå vid detsamma utan måste stå

vid motsatta väggen. Under sådana förhållanden är det klart, att professorn

der ej gerna kan företaga några omfattande anatomiska och

histologiska undersökningar, utan får han vid anställande af sådana för

närvarande dela det rum, som blifvit upplåtet åt prosektorn och amanuensen

vid det zootomiska laboratoriet.»

Komiténs förslag godkändes af vederbörande fakulteter och institutionsföreståndare

samt antogs af konsistoriet, som ock i sammanhang

med sin år 1884 gjorda framställning om anslag till ändringar och

reparationer af flere utaf universitetets gamla lokaler begärde anslag

till förändrad inredning af den gustavianska byggnaden. Då emellertid

öfverintendentsembetet, hvars utlåtande i ärendet infordrades, frarnstälde

vissa anmärkningar mot den föreslagna inredningen af byggnaden,

hvilka anmärkningar företrädesvis åsyftade dess bättre tryggande

mot eldfara, fann Eders Kongl. Maj:t icke skäl att angående detta anslag

göra framställning till nästlidet års Riksdag.

Nya ritningar och kostnadsförslag till förändrad inredning af den

ifrågavarande byggnaden hafva sedermera blifvit af arkitekten C. A.

Kihlberg uppgjorda, dervid de anmärkningar, som af öfverintendentsembetet

framstälts, blifvit iakttagna. Dessa inneburo hufvudsakligen,

att väggarne mellan byggnadens tre hufvudafdelningar borde uppdragas

till yttertaket, alla öppningar i dessa väggar förses med jerndörrar,

brandbotten inläggas och lämpliga stöd för denna anbringas

samt eldstäderna ersättas genom central värmeledning äfvensom en

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde liufvudtiteln. f>!>

föreslagen inpanelad gång mellan de båda öfre vindarne, såsom varande

särdeles eldfarlig, undvikas. Med iakttagande af sålunda föreslagna

förbättringar uppgår det nya kostnadsförslaget till 59,000 kronor. Och

har kanslern för universitetet i Upsala med förord öfverlemnat en anhållan

af akademiska konsistoriet derstädes om framställning till instundande

Riksdag angående beviljande af nämnda belopp för sagda

ändamål. Med hänvisande till hvad redan blifvit anfördt beträffande

behofvet af ökadt utrymme för zoologiska institutionen, har konsistoriet

härvid upplyst, att samtliga för berörda institution afsedda lokaler

redan blifvit disponibla för sitt nya ändamål, hvarigenom dock, enligt

hvad föreståndaren för institutionen anmärkt, föga vunnits, så länge

medel till inredning af salarne och till tidsenlig förändring af den öfriga

delen af byggnaden saknades.

Ofverintendentsembetet, som afgifvit utlåtande äfven öfver de

nya ritningarna med dertill hörande kostnadsförslag, har vitsordat,

att de erinringar, hvilka embetet framstäf med afseende på de förra

ritningarna, vore å de nya till alla delar iakttagna, och att således

försigtighetsmått vidtagits såväl för byggnadens soliditet som ock för

erforderligt skydd mot eld, äfvensom att intet vore att erinra mot

kostnadsförslaget.

Då af det anförda framgår, att den zoologiska institutionen vid

Upsala universitet är i stort behof af vidsträcktare och bättre anordnadt

utrymme, och då det nya förslaget till förändrad inredning af

den gustavianska byggnaden synes väl egnadt att tillgodose detta behof,

på samma gång nödiga försigtighetsmått blifvit föreslagna till

skyddande af de dyrbara samlingarna för eldfara, får jag i underdånighet

hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att till förändrad inredning m. m. af den gustavianska byggnaden vid

Upsala universitet bevilja ett extra anslag af 59,000 kronor samt deraf

anvisa 30,000 kronor att utgå under år 1887.

Till senaste Riksdag gjordes nådig framställning derom, att till

inredning af den nya byggnaden för patologiskt-anatomiska institutionen

i Lund samt anskaffande af vetenskaplig materiel för samma institution

måtte beviljas ett anslag af 10,000 kronor. Riksdagen, som

erinrade, att nämnda byggnad, hvars inredning m. m. skulle af det

äskade anslaget bekostas, blefve fullbordad först under år 1886, beviljade

endast 5,000 kronor för att lemna vederbörande tillfälle att,

derest ytterligare anslag funnes nödigt, framlägga detaljerad kostnads
-

[42.]

Inredning

in. m. för

patologiska

institutionens

i Lund

nya byggnad.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Åttonde hufvudtiteln.

beräkning, som för arbetets fullbordande kunde finnas tillämplig, utan

att förändringar deruti behöfde ske.

Under åberopande af det förut afgifna kostnadsförslaget, hvilket

i afseende å prisen vore beräknadt enligt uppgifter från framstående

yrkesmän och för öfrigt uppgjordt med all den omsorg och noggranhet,

som för dylika förslag torde vara möjlig, har det akademiska konsistoriet

anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes utverka ett anslag af

ytterligare 5,000 kronor för samma ändamål. Det jemförelsevis ganska

måttliga belopp, som begärts för denna betydande och praktiskt så

vigtiga institution, räckte endast till de för anstaltens verksamhet oundgängliga

behofven, och då institutionens byggnader med temlig säkerhet

blefve färdiga under instundande sommar och följaktligen arbetena med

anstaltens försättande i färdigt skick kunde vidtagas redan innevarande

år, skulle ett uppskof med beviljandet af de härtill utöfver de redan

anslagna ytterligare nödvändiga medlen med minst ett år fördröja

tiden för institutionens fullbordande och för motsvarande tidrymd

omöjliggöra dess användande för sitt ändamål, hvarigenom institutionens

nuvarande tillstånd, som af alla myndigheter erkänts vara i

yttersta grad bristfälligt och otillfredsställande, skulle oaktadt de redan

beviljade anslagen än längre fortfara.

På grund af hvad sålunda anförts tillstyrker jag, att Eders Kongl.

Maj:t måtte föreslå Riksdagen att för ifrågavarande ändamål på extra

stat för år 1887 anvisa ytterligare 5,000 kronor.

[43.] Under åberopande af hvad i punkten 6 här ofvan anförts om be
Fysioiogiska

hofvet af undervisningsmateriel för den nya fysiologiska institutionen

mshtutwnev, vp| universitetet i Lund, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

till Riksdagen göra framställning om beviljande på extra stat för år

1887 af ett belopp af 10,000 kronor till uppsättning af undervisningsmateriel

för nämnda institution.

[44. | Utaf det vid 1884 års Riksdag beviljade anslag af 9,000 kronor

zon-observa- till offentliggörande i tryck af de zon-observationer, som med understöd

af statsmedel blifvit under åren 1878—1883 utförda på astronomiska

observatoriet i Lund, hafva för hvardera af åren 1885 och 1886

anvisats 3,000 kronor. Jag får nu i underdånighet tillstyrka, att Eders

Kong], Maj:t måtte, i öfverensstämmelse med vederbörandes anhållan,

till Riksdagen göra framställning derom, att för afsittande af tryckningen

af ifrågavarande vetenskapliga arbete må anvisas det återstående

beloppet, 3,000 kronor, att. utgå under år 1887.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtitelu. 61

I anledning af en till senaste Riksdag aflåten nådig framställning

anvisades på extra stat för innevarande år ett anslag af 1,500 kronor,

att användas till arfvoden åt extra biträden vid universitetsbiblioteket

i Lund. Det akademiska konsistoriet har nu i fråga om detta anslagsbehof

anfört, hurusom de skäl, hvarpå konsistoriets förut framstälda

anhållan grundat sig, fortfarande vore lika gällande, samt att, sedan

numera bibliotekets lokal blifvit utvidgad och tiden, hvarunder det

hölles tillgängligt för allmänheten, utsträckts, biträde af extra ordinarie

personal kräfdes i ännu högre grad än förut. Då hvarken universitetet

eller biblioteket egde tillgångar att i någon mån ersätta dessa extra

ordinarie tjenstemäns arbeten, har konsistorium anhållit om utverkande

deraf, att omförmälda anslag blefve öfverfördt på ordinarie stat.

Ehuru det torde kunna förutses, att ifrågavarande anslag kommer

att fortfarande blifva behöflig!, anser jag mig likväl icke nu böra ifrågasätta

dess uppförande på ordinarie stat. Jag hemställer derför, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att jemväl för. år 1887 på

extra stat anvisa'' ett belopp af 1,500 kronor, att användas till arfvoden

åt extra biträden vid universitetsbiblioteket i Lund.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Till beredande af arfvode åt eu amanuens vid karolinska medikokirurgiska

institutets gynekologiska klinik hemställer jag, att Eders

Kongl. Maj:t måtte, i likhet med hvad vid de senaste. Riksdagarne egt

rum, föreslå, att jemväl för år 1887 på extra stat anvisas ett belopp af

900 kronor.

Under åberopande af den utredning, som i punkten 10 här ofvan

meddelats angående behofvet af laboratorie- och undervisningsmateriel

för den hygieniska institutionen vid karolinska institutet, hemställer jag,

att Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra framställning om anvisande

på extra stat för år 1887 af 1,500 kronor, att användas till anskaffande

af behöfliga instrument, apparater och åskådningsmateriel för

nämnda institution.

I skrifvelse till universitetskanslern har lärarekollegiet vid karolinska

mediko-kirurgiska institutet anfört, att genom tillmötesgående af

styrelsen öfver kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn kollegiet

blifvit satt i tillfälle att anordna eu medicinskt-pediatrisk klinik

vid nämnda anstalt under ett års tid, från den 1 december 1885 till

[45.]

Universitetsbibliotekd

i Lund.

[46.]

Arfvode åt en

amanuens.

[47.]

Instrument

m. m. för den

hygieniska

institutionen.

[48.]

Medicinsktpediatrisk

klinik vid

kronprinsessan

Lovisas

vårdanstalt

för sjuka barn.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Åttonde hnfvudtiteln.

och med den 30 november 1886. De vilkor, anstaltens styrelse härför

uppstad, innefattade bland annat,

att genom institutets försorg skulle anställas, aflönas och förses

med bostad en klinisk amanuens med åliggande att vara underläkare

vid anstaltens medicinska afdelning, tillhandagå de tjenstgörande med

råd och upplysningar angående de sjuka samt tre dagar i veckan under

vissa timmar förestå anstaltens medicinska poliklinik; äfvensom

att såsom ersättning för de kostnader, hvilka den pediatriska kliniken

komme att medföra dels genom slitning och rengöring af anstaltens

lokaler och inventarier, dels genom nödvändigheten att vid

barnsjukhuset anställa en extra sköterska, hvilken, jemte det att hon

tjänstgjorde å den medicinskt-pediatriska polikliniken, skulle hafva till

åliggande att närvara vid kliniken och der hafva tillsyn öfver de studerade

sjukdomsfallen, institutet skulle betala till vårdanstalten årligen

en summa af 900 kronor.

Härvid hade dock styrelsen, som till lärarekollegiet hemstält,

att detsamma ville söka att å Kungsholmen, helst i vårdanstaltens närhet,

upprätta en särskild medicinskt-pediatrisk poliklinik, förklarat, att,

i händelse en sådan genom kollegiets försorg komme till stånd, nyssnämnda

belopp skulle minskas med 700 kronor, enär det i detta fall

syntes styrelsen lämpligast, att den omförmälda sköterskan antoges och

aflönades af institutet. — Då emellertid lärarekollegiet, som ansåge, att

upprättandet af en särskild medicinskt-pediatrisk poliklinik vore af ett

oafvisligt behof påkalladt, och derför äfven hade för afsigt att inom

kort göra framställning i sådant syfte, funne det vara ringa sannolikhet

för, att densamma, på sätt vårdanstaltens styrelse ifrågasatt, skulle

komma att upprättas å Kungsholmen i barnsjukhusets närhet, så kunde

det af styrelsen, för sådant fall uppstälda alternativa förslaget, som afsåge

en minskning i styrelsens anspråk på anslag från institutets sida,

icke tagas i betraktande. För åstadkommande af den omförmälda kliniska

årskursen å barnsjukhuset erfordrades således fullgörandet af de

af styrelsen bestämda vilkoren om sjuksköterskans och amanuensens

anställande. För år 1886 hade denna sak ordnats derigenom, att enligt

Eders Kongl. Maj:ts beslut den 14 augusti 1885 ett tillfälligt anslag af

900 kronor anvisats till sjuksköterskans aflöning och att godtgörelse åt

amanuensen, som erhållit bostad i en af karolinska institutets lägenheter,

kunnat åstadkommas genom beredvillighet af vederbörande lärare

vid institutet. — Skulle det emellertid lyckas lärarekollegiet att, såsom

dess förhoppning vore, utverka tillåtelse af vårdanstaltens styrelse att

fortfarande få barnsjukhuset upplåtet för klinisk undervisning, måste

s. 63 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufyudtiteln. 63

åtgärder vidtagas för dessa förhållandens definitiva ordnande. Att sjukhusets

styrelse icke vore villig att, om en dylik tillåtelse lemnades, i

någon mån nedsätta sina ofvannämnda fordringar, derom hade lärarekollegiet

haft tillfälle att fullt förvissa sig. Vigten deraf, att det rikhaltiga

material, den ifrågavarande sjusvårdsanstalten erbjöde, särskildt

af sjuka inom den mera framskridna barnaåldern, hvilka nästan alls

icke vore representerade vid allmänna barnhusets klinik, tillgodogjordes

den kliniska undervisningen, ansåge kollegiet ligga i öppen dag.

Med anledning häraf har lärarekollegiet hos universitetskanslern

anhållit om utverkande för år 1887 af ett extra anslag af 900 kronor

till en amanuens vid den omförmälda kliniken och af 900 kronor till

den erforderliga sjuksköterskan samt till sjukhuslokalernas rengöring

in. in., på det att ifrågavarande klinik, i händelse medgifvande till dess

fortvaro kunde af vårdanstaltens styrelse utverkas, ej måtte gå om intet

i följd af bristande tillgångar; och har kanslern med förord öfverlemnat

denna framställning.

Då det utan tvifvel är synnerligen fördelaktigt för läkarebildningen,

om klinisk undervisning, på sätt lärarekollegiet föreslagit, kan

fortfarande anordnas å kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka

barn, så får jag, som icke betvifla!-, att den erfarenhet, som under detta

år vinnes, kommer att gifva vårdanstaltens styrelse anledning att medgifva

den kliniska undervisningens fortsättande, tillstyrka, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till en medicinskt-pediatrisk

klinik vid nämnda anstalt på extra stat för år 1887 anvisa ett belopp

af 1,800 kronor, deraf 900 kronor äro afsedda till arfvode åt en amanuens

och 900 kronor till aflöning åt en sjuksköterska samt till sjuklokalernas

rengöring in. in.

Allmänna läroverken.

De skäl, som föranledt nådiga framställningar till de tre senaste p49 j

Riksdagarne om tillfällig löneförbättring åt lärarne vid de allmänna Tillfällig

läroverken, äro fortfarande lika gällande. Under åberopande af dessa löneförbättskäl

hemställer jag derför i underdånighet, att för beredande åt lärarne

vid de allmänna läroverken af löneförbättring för år 1887, att utgå

efter samma grunder som den för innevarande år beviljade, anslag må

af Riksdagen äskas med enahanda belopp, som det för ändamålet i detta

års riksstat uppförda, eller 336,975 kronor.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Åttonde hufvudtiteln.

[50.] Vidare får jag i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t

Räsestipm- måtte, i likhet med hvad under en följd af år skett, föreslå Riksdagen

att för år 1887 bevilja ett extra anslag af 6,000 kronor, att af Eders

Kongl. Maj:t disponeras till stipendier för lärare i främmande lefvande

språk vid de allmänna läroverken för att i utlandet studera tyska,

franska eller engelska språken.

[51.] Till arfvoden åt extra lärare vid de allmänna läroverken har vid

Aflöning åt de senaste Riksdagarne, i öfverensstämmelse med Eders Kongl. Majrts

r 1'' derom aflåtna framställningar, å extra stat anvisats anslag af 40,000

kronor; och, då detta belopp fortfarande är för nämnda ändamål erforderligt,

får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att till arfvoden åt extra lärare vid de allmänna läroverken

bevilja äfven för år 1887 ett extra anslag å 40,000 krono]-.

Högre lärarinneseminariet.

[52.] Af samma skäl, som åberopats angående fortfarande behof af

Tillfällig inne- löneförbättring åt lärare vid de allmänna läroverken, får jag i underrätt™»^.

fånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen

att för beredande åt lärare och lärarinnor vid högre lärarinneseminariet

af löneförbättring för år 1887, att utgå efter samma grunder som den

för innevarande år beviljade, på extra stat anvisa ett belopp af 4,000

kronor.

Pedagogierna.

[53 ] På förut anförda skäl hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte

Tillfällig inne.- till Riksdagen göra nådig framställning derom, att för beredande af

förbättring, löneförbättring åt lärare vid de en- och tvåklassiga pedagogierna må

jemväl för år 1887 på extra stat anvisas ett belopp af 8,750 kronor.

Folkundervisningen.

[54 ] De skäl, som föranledt nådiga framställningar till senast försam
Löneförbätt-

lade Riksdagar om beviljande af anslag till löneförbättring åt lärare och

luttrare vid lärarinnor vid folkskolelärareseminarierna samt till arfvoden åt teckfoikskoie-

ningslärare för extra tjenstgöring och extra arfvoden åt musiklärare

semiZirimm. v''(l dessa seminarier, ega fortfarande giltighet. Under åberopande af

s. 65 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

65

dessa skäl hemställer jag derför i underdånighet, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till beredande af berörda löneförbättring

och arfvoden för år 1887, enligt samma grunder som för

år 1886 blifvit bestämda, på extra stat anvisa ett belopp af 33,300

kronor.

Med anledning af Eders Kong!. Maj:ts framställning beviljade [55.]

1885 års Riksdag ett anslag af 75,000 kronor till byggnad för folkskole- Byggnad för

lärarinneseminariet i Umeå och anvisade deraf på extra stat för år folrin™llmi

1886 ett belopp af 40,000 kronor. Sedan ritningar till byggnaden narie< i Umed

blifvit den 5 juni 1885 af Eders Kongl. Maj:t faststälda och sistberörda

belopp stälts till domkapitlets i Hernösand förfogande för arbetets utförande,

hafva förberedande åtgärder derför af domkapitlet vidtagits.

För att arbetet må kunna utan afbrott bedrifvas, hemställer jag, det

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att af det för byggnaden

beviljade anslaget anvisa för år 1887 återstående beloppet, eller 35,000

kronor.

Till understöd åt mindre bemedlade, vare sig manliga eller qvin- [56. j

liga lärjungar vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta bidrag af stats- Understöd åt

medel, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen folkhögskolor.

att jemväl för år 1887 på extra stat anvisa ett belopp af 15,000 kronor.

De tekniska läroverken.

Såsom understöd åt lägre tekniska yrkesskolor har allt sedan år [57.]

1877 anvisats ett extra anslag, hvilket de första åren eller till och med Lägre tekniska

år 1881 utgick med 20,000 kronor men sistnämnda år höjdes till 25,000 yrkessk00''

kronor. Komiterade för den tekniska undervisningen, hvilka, sedan detta

statsunderstöd började utdelas, haft i uppdrag att afgifva utlåtande

öfver de inkomna ansökningarna om understöd från detta anslag, hafva

vid flera tillfällen gjort framställning om anslagets förhöjning. Uti

skrifvelse den 18 augusti 1880 redogjorde komiterade för dessa skolors

utveckling till nämnda tid. Af denna redogörelse framgick hufvudsakligen,

att skolorna, som år 1880 voro till antalet 16, för sina utgifters

bestridande nämnda år hade till sitt förfogande omkring 57,400 kronor,

hvartill staten bidrog med 18,800 kronor och kommunerna eller enskilde

med 38,600 kronor, under det att lärjungeantalet vid denna tid något

öfversteg 2,000. Sedermera hafva, såsom redan blifvit nämndt, komiterade

Bih. till Biksd. prof. 1886. 1 samt. 1 afd. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Åttonde hufrudtiteln.

flera gånger och senast i underdånig skrifvelse den 6 sistlidne december

påpekat behofvet af ytterligare förhöjning af ifrågavarande anslag.

I sistberörda skrifvelse erinrade komiterade, hurusom det under

de senare åren, oaktadt den sålunda beviljade förhöjningen i anslaget,

visat sig förenadt med allt större svårigheter att med detsamma tillgodose

de stegrade behofven, hvarför komiterade varit nödsakade att

föreslå ej ringa nedsättningar i de understödsbelopp, som blifvit begärda,

äfven då dessa varit betingade af ej mindre skolornas utveckling än

de bidrag, som af vederbörande kommuner anvisats. Komiterade hade

emellertid nu till granskning och för utlåtandes afgifvande emottagit

de inkomna ansökningarna om statsunderstöd för innevarande år

och dervid funnit, att de äskade understöden uppginge till ett sammanlagd!

belopp af 33,700 kronor och således till 8,700 kronor mer än det

för ändamålet anvisade statsanslaget. Att summan stigit så betydligt

härrörde förnämligast deraf, att flera skolor, som förut icke tagit statsunderstöd

i anspråk eller nyligen upprättats, derom gjort framställning,

samt af den utvidgning, hvilken ifrågasatts för, bland andra, den tekniska

aftonskolan i Upsala. Då komiterade vid uppgörande af underdånigt

förslag till fördelning af statsunderstödet för innevarande årmåste

hålla detta förslag inom det anvisade beloppet af 25,000 kronor,

kunde komiterade ej undgå att föreslå, det väsentliga andelar af de

begärda nya eller förhöjda understöden ej måtte beviljas. Men det

vore denna omständighet och det allt mer växande behofvet af ökadt

understöd för detta slags skolor, som manat komiterade att, utan afvaktan

åt det slutliga förslagets uppgörande för innevarande år, hemställa

om ytterligare höjning af nu ifrågavarande statsanslag, hvilket

icke utgjorde mer än hälften af hvad den tekniska undervisnings - komitén i sitt utlåtande den 21 november 1874 rörande de tekniska

afton- och söndagsskolorna beräknat såsom statens bidrag för dessa

skolor.

Såsom komiterades den 9 februari 1885 afgifna underdåniga yttrande

utvisade, uppgick antalet af lägre tekniska yrkesskolor, som då åtnjötc.

statsunderstöd, till 20, till hvilkas uppehållande vederbörande kommuner

bidrogo med 29,384 kronor 40 öre, landsting, hushållningssällskap och

föreningar med 9,053 kronor 84 öre, hvarjemte räntemedel och lärjungeafgifter

uppgingo till 14,884 kronor 87 öre, således tillhopa 53,323

kronor 11 öre, under det statens bidrag utgjorde ofvan omförmälda

25,000 kronor. Antalet lärjungar var samtidigt öfver 2,600.

Att intresset för dessa undervisningsanstalter inom de olika samhällena

vore ganska betydligt framginge häraf omisskänneligen, och att

s. 67 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

67

detsamma vore i stigande visade sig så väl deraf, att ansökningar om

understöd för år 1886 inkommit från styrelserna Öfver ej mindre än 24

särskilda skolor, som deraf att åtskilliga kommuner, såsom Upsala,

Jönköping och Malmö, för dessa skolor uppfört eller anvisat särskilda

ansenliga byggnader.

I nu ifrågavarande skolor meddelades undervisning åt 2,000—

3,000 lärjungar, hvilka nästan uteslutande vore anstälde i industriens tjenst

eller hade för afsigt att deruti vinna inträde. Under en tid, då ej utan

skäl klagades öfver de svårigheter, med hvilka landets industri hade att

kämpa, syntes det vara en angelägenhet af ej ringa vigt, att staten å

sin sida äfven genom uppmuntran af den tekniska undervisningen lemnade

industrien stöd i den pågående kampen.

Slutligen hafva komiterade, med förnyande af sin i utlåtande af

den 18 augusti 1880 gjorda erinran om önskvärdheten deraf, att de

lägre tekniska yrkesskolorna tid efter annan underkastades en sakkunnig

inspektion, föreslagit, att, till åstadkommande af ytterligare understöd

åt ifrågavarande skolor och för bestridande af kostnaderna för

deras inspektion, anslaget måtte förhöjas med åtminstone 10,000 kronor,

eller från 25,000 = till 35,000 kronor.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer jag i underdånighet,

det Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att till understöd

åt lägre tekniska yrkesskolor och till bestridande af kostnader för

deras inspektion å extra stat för år 1887 bevilja ett anslag af 35,000

kronor.

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

I likhet med hvad under de sistförflutna åren egt rum, har me- [58.j

dicinalstyrelsen, med åberopande af de uti dess underdåniga utlåtande Tillfällig

den 10 Oktober 1881 anförda skäl, hemstält, att Eders Kongl. Maj:t Hnf^promåtte

till näst sammanträdande Riksdag göra framställning derom, att vintiaUäkare.

provinsialläkarnes löner, som för närvarande utgå med 2,000 kronor

jemte ett ålderstillägg å 500 kronor efter tio års tjenst, måtte förbättras

genom den ursprungliga lönens höjande till 3,000 kronor samt ännu ett

ålderstillägg efter femton års tjenst af 500 kronor, så att dessa löner

slutligen komme att utgöra 4,000 kronor, samt att ålderstilläggen i

hvarje fall bekommes med kalenderåret näst efter det, hvarunder den

föreskrifna tjensteåldern blifvit uppnådd, och med vilkor af väl vitsordad

tjenstgöring såsom ordinarie eller efter legitimationen tillförordnad

provinsialläkare. Men för den händelse att denna framställning icke

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Åttonde hufvudtiteln,

skulle vinna nådigt afseende, har medicinalstyrelsen hemstält, att det

nu till provinsialläkarne för tillfällig löneförbättring utgående anslag af

20,000 kronor måtte höjas till 25,000 kronor, enär, såsom styrelsen vid

flera tillfällen redan förut anmält, ännu minst tio distrikt utöfver dem, som

hittills kommit i åtnjutande af denna löneförbättring, deraf vore i behof.

Då Eders Kongl. Maj:t den 6 november nästlidna år förordnat eu

komité med uppdrag att granska ett uppgjordt förslag till instruktion

för bestämmande, bland annat, af provinsialläkarnes åligganden samt att

utreda åtskilliga i samband dermed stående frågor, deribland äfven

frågan om provinsialläkarnes aflöning, samt för senaste Riksdag framlagd

proposition om det tillfälliga anslagets förhöjande till 25,000

kronor icke blifvit af Riksdagen godkänd, finner jag mig under för

handen varande omständigheter nu endast böra tillstyrka, det Eders

Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att för beredande af tillfällig löneförbättring

såsom tjenstgöringspenningar åt provinsialläkare för år 1887

å extra stat anvisa enahanda belopp som för innevarande år, eller

20,000 kronor.

[59.] Till arfvode för granskning af hospitalens räkenskaper har Riks
Arfvode

för dagen på extra stat för innevarande år anvisat 1,200 kronor. Som

arh7spitau™f nämnda granskning fortfarande måste ske inom medicinalstyrelsen,

räkenskaper, hvilken likväl saknar erforderliga arbetskrafter och medel till ersättning

för detta ganska maktpåliggande och för hvarje år mera omfattande

arbete, har styrelsen i sin skrifvelse den 28 september 1885 angående

medicinalverkets behof ånyo hemstält, det nödiga medel för ändamålet

måtte beredas och ställas till styrelsens förfogande samt från och med

nästkommande år uppföras i dess ordinarie stat.

Emellertid, och med åberopande af hvad till den under nästlidna

år församlade Riksdagen i ämnet anfördes, finner jag mig äfven nu

endast höra i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1887 bevilja ett anslag af

1,200 kronor till arfvode för granskning af hospitalens räkenskaper.

[60.] I sin förenämnda skrifvelse af den 28 september 1885 har medi
an*"*/3’’

^ndstyrelsen anmält, att den i hufvudstaden anordnade poliklinik för

dömatandsjukdomar, till hvilken medel blifvit af Riksdagen beviljade, trädt

i verksamhet vid 1885 års början. Under tiden intill slutet af september

1885 hade 830 personer vid mottagningstimmarna derstädes erhållit

vård, hvarjemte ett stort antal tandfyllningar och åtskilliga andra till

yrket hörande arbeten blifvit utförda. Vidare hade under vårterminen

s. 69 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

69

polikliniken varit besökt af åtta studerande, som aflagt första examen

och tjenstgjort så väl å mottagningen som vid de praktiska kurserna

samt bevistat föreläsningarna.

Då polikliniken sålunda under den tid, den redan fortgått, tillvunnit

sig förtroende och visat sig motsvara det med densamma afsedda

ändamål, anser jag mig böra, på sätt medicinalstyrelsen hemstält,

i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå

Riksdagen att på extra stat äfven för år 1887 anvisa ett belopp af

4,000 kronor för uppehållande under samma år af nämnda poliklinik.

V eterinärundervisningen.

Sedan Riksdagen för uppehållande af undervisningen vid veterinärinrättningen

i Skara å extra stat för år 1886 anvisat ett anslag af

12,900 kronor, har direktionen för nämnda inrättning anhållit om beviljande

af enahanda anslag för år 1887. Med anledning häraf hemställer

jag, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till

uppehållande af undervisningen vid veterinärinrättningen i Skara bevilja

jemväl för år 1887 ett extra anslag af 12,900 kronor.

V etenskapsakademien.

Sedan Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts framställning,

beviljat ett anslag af 12,000 kronor och deraf på extra stat för hvart

och ett af åren 1884, 1885 och 1886 anvisat en fjerdedel, eller 3,000

kronor, att efter vetenskapsakademiens förfogande tillhandahållas professorn

J. A. H. Gyldén till aflönande af räknebiträden för numerisk

tillämpning af eu utaf bemälde professor utarbetad teori för himlakropparnas

rörelser; så och i enlighet med hvad vetenskapsakademien i

skrifvelse den 14 sistlidne oktober hemstält tillstyrker jag i underdånighet,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att å extra

stat för år 1887 anvisa återstående 3,000 kronor, att efter akademiens

förfogande för ifrågavarande ändamål tillhandahållas professorn Gyldén.

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.

Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts framställning medgaf 1885

års Riksdag, att kronolägenheten Tomteboda finge från den 14 Mars

1886 till institutet för blinda upplåtas och beviljade till uppförande

derstädes af nya byggnader för institutet 415,600 kronor, deraf till ut
-

[61-]

Veterinär

inrättningen

i Skarn.

[62.]

Astronomiska

beräkningar

[63]

Byggnader för

blindinsti*

hitet.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Åttonde hnfvudtiteln.

gående under år 1886 anvisades 100,000 kronor. Sedan ritningar till

dessa byggnader blifvit den 5 Juni 1885 af Eders Kongl. Maj:t, faststälda

och sistberörda belopp stälts till direktionens öfver institutet förfogande

för arbetets utförande, hafva förberedande åtgärder derför af

direktionen vidtagits. För att arbetet må kunna utan afbrott bedrifvas,

hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att

af det för byggnaderna beviljade anslaget anvisa för år 1887 ett belopp

af 200,000 kronor.

[64.j Då det extra anslag af 15,000 kronor, som af 1878 års Riksdag

dUärlutid törst beviljades till bestridande af de ökade kostnader, som skulle uppblindinstitutet

komma genom den dåvarande blindafdelningens vid institutet å Manilla

m- w skiljande derifrån och inrättande af ett särskildt institut för blinda,

sedan blindinstitutet med år 1879 blifvit öppnadt, redan under detta

första år af institutets verksamhet visade sig otillräckligt, väckte institutets

direktion i skrifvelse den 29 oktober 1879 förslag, att Eders

Kongl. Maj:t måtte till då instundande Riksdag göra framställning derom,

att ofvan omförmälda extra anslag måtte för år 1881 höjas med 6,000

kronor, eller således till 21,000 kronor. I det förslag till utgiftsstat för år

1881, som var i direktionens berörda skrifvelse intaget, hemstälde direktionen,

beträffande aflöningen åt institutets lärarepersonal, dels att — förutom

vissa uppgifna arfvoden åt lärarne i musik och gymnastik — följande

aflöningsbelopp måtte anvisas, nemligen: till en föreståndare, tillika

förste lärare, 4,000 kronor, till tre lärare för den intellektuela undervisningen

1,500 kronor för hvarje, till eu arbetslärare 1,000 kronor och

till tre arbetslärarinnor 1,000 kronor för hvarje, allt för år räknadt,

dels ock att dessutom ålderstillägg måtte bestämmas för föreståndaren

och lärarne för den intellektuela undervisningen med 500 kronor årligen

efter fem års tjenst och ytterligare med ett lika stort årligt belopp

efter tio år samt för arbetsläraren och lärarinnorna med 250 kronor

årligen efter fem och med samma belopp efter tio års tjenst.

I den nådiga framställning, som med anledning af hvad direktionen

sålunda föreslagit aflåta till 1880 års Riksdag, äskades det af

direktionen för år 1881 begärda anslagsbeloppet. af 21,000 kronor, på

det att, bland annat, institutets lärare och lärarinnor måtte beredas de

aflöningsförmåner, som i det ofvan omförmälda, af direktionen uppgjorda

förslaget till stat för sistnämnda år voro upptagna. Då den

ifrågavarande framställningen från direktionen afsåg institutets verksamhet

allenast för år 1881, och tidpunkten för institutets lärare att

komma i åtnjutande af ålderstillägg först flera år derefter skulle kunna

s. 71 Kontrollera mot PDF

Åttonde hnfvTidtiteln.

71

inträda, föranledde deremot direktionens hemställan beträffande de

ifrågasatta ålderstilläggen för det dåvarande icke någon Eders Kongl.

Maj:ts åtgärd.

Det anslag, Eders Kongl. Magt äskat, blef af Riksdagen beviljadt,

och har detsamma med oförändradt belopp sedermera, på grund

al förnyade nådiga framställningar, af Riksdagen årligen anvisats, hvarjemte

Eders Kongl. Maj:t, som den 28 maj 1880 för år 1881 för institutet

faststälde utgiftsstat, upptagande de ofvan omförmälda aflöningsbeloppen

för institutets lärarepersonal, år efter år förordnat om fortsatt

tillämpning af samma stat.

Direktionen har nu hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes taga

i förnyadt öfvervägande dess år 1879 gjorda framställning om ålderstillägg

åt institutets lärarepersonal. Till stöd härför har direktionen

hufvudsakligen anfört, att i det för Eders Kongl. Magt då framlagda

förslaget till stat för institutet lärarepersonalens aflöning var beräknad

till sådana belopp, att de, endast med ålderstillägg, kunde anses utgöra

billig och skälig ersättning för denna personals ansvarsfulla,

trägna och ansträngande arbete; att snart sju år förflutit, sedan institutets

verksamhet, på sätt ofvan är nämndt, med år 1879 först börja-''

des; samt att under förenämnda tidrymd hela institutets lärarepersonal,

förutom en af lärarne, som befordrats till annan befattning, oafbrutet

tjenstgjort vid institutet och dervid med framstående skicklighet och

pligttrohet fullgjort sina ansvarsfulla och trägna åligganden.

På de af direktionen sålunda anförda skäl synes det vara med

rättvisa och billighet öfverensstämmande, att institutets lärarepersonai

kommer i åtnjutande af ålderstillägg, i likhet med hvad som medgifvits

andre tjenstemän. De fleste af nuvarande lärarepersonalen hafva med

innevarande års början tjenstgjort vid institutet i fem års tid från det

nu gällande stat började att tillämpas, eller så länge att de med fogkunna

göra anspråk på att nu erhålla dylikt tillägg. Någon definitiv

lönereglering synes mig dock ej nu böra ega rum. Först under år

1888 torde institutets nya byggnad blifva för sitt ändamål tillgänglig,

och till denna tidpunkt torde lämpligen ett läst ordnande af institutets

förhållanden böra uppskjutas. Emellertid möter ej hinder att redan nu

söka provisoriskt anordna ålderstillägg. De åt institutet för närvarande

afsedda medel utgöras af dels ett å ordinarie stat uppför dt anslag af

21,000 kronor, dels ofvan omförmälda under flera år och jemväl för år 1886

anvisade extra anslag af likaledes 21,000 kronor, dels ock elevafgifter,

beräknade till 5,500 kronor. Enligt de upplysningar jag erhållit kunna

de ifrågasatta ålderstilläggen för innevarande år bestridas af nämnda

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Åttonde hufvndtiteln.

[65, 66.]

Tryckning af

blindskrifter

m. m.

[67, 68.]

Mlindskolan i

Vexiö och

handtverksskolan

i Kristinehamn

för blinda.

[69.]

Läroanstalter

för öfveråriga

döfstumma.

medel. Det lär ock vara antagligt, att, derest äfven för år 1887 anvisas

extra anslag till samma belopp som förut, ålderstilläggen för sistnämnda

år kunna af institutets medel, utan väsentlig rubbning af dess

öfriga utgifter, bestridas.

Jag tillstyrker fördenskull, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att dels bevilja till uppehållande af institutets för blinda

verksamhet ett extra anslag för år 1887 till samma belopp som förut,

eller 21,000 kronor, dels ock medgifva, att institutets föreståndare, lärare

för den intellektuela undervisningen samt arbetslärare och lärarinnor

må, efter fem års för nit och skicklighet vitsordad tjenstgöring, räknad

från början af kalenderåret näst efter det, under hvilket de tillträdde

de i nu gällande stat upptagna aflöningar, ega att under hvardera af

åren 1886 och 1887, i den mån institutets medel lemna tillgång, åtnjuta

ålderstillägg, föreståndaren och lärarne för den intellektuela

undervisningen med 500 kronor hvar samt arbetsläraren och lärarinnorna

med 250 kronor hvar.

1 öfverensstämmelse med direktionens öfver institutet för blinda

underdåniga framställning får jag tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att

föreslå Riksdagen att äfven för år 1887, i likhet med föregående år,

å extra stat anvisa:

till tryckning af blindskrifter 2,500 kronor; samt

till understöd åt blindlärareelever 1,200 kronor.

För åren 1885 och 1886 har Riksdagen på extra stat anvisat

till en blindskola i Vexiö 11,000 kronor och till en handtverksskola i

Kristinehamn för blinda 7,000 kronor. På det att dessa skolors verksamhet

må kunna fortsättas äfven under år 1887, och då icke någon

anledning finnes att för nämnda år göra ändring i de för 1886 beviljade

anslagsbeloppen, får jag, i öfverensstämmelse med inkomna framställningar

från skolornas styrelser, tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen att för år 1887 på extra stat anvisa enahanda

belopp, nemligen 11,000 kronor till en blindskola i Vexiö och

7,000 kronor till en handtverksskola i Kristinehamn för blinda.

Till uppehållande af undervisningen vid de i Vadstena, Skara

och Bollnäs inrättade tillfälliga läroanstalter för öfveråriga döfstumma

erfordras för år 1887, i enlighet med förut uppgjord och framlagd beräkning,

för hvarje af de tre anstalterna 16,400 kronor, eller tillsammans

49,200 kronor; och får jag derför i underdånighet hemställa, det Eders

s. 73 Kontrollera mot PDF

Åttonde liufvudtiteln.

73

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för uppehållande under år

1887 af undervisningen vid nämnda tre läroanstalter anvisa ett extra

anslag för samma år af 49,200 kronor.

Hospitalsvården.

I skrifvelse den 28 september 1885 har medicinalstyrelsen anmält, [70.]

att vid 1887 års början komme att för fullbordandet af hospitalsbygg- So^pitaid vid

naden vid Kristinehamn återstå hufvudsakligen följande arbeten: inre hamn6

vattenledningens inredning, uppsättning af apparater för matkokning

och tvätt m. m., byggandet af vedgård, planeringsarbeten, uppsättning

af staket och anordning af promenadgårdar samt arbeten till komplettering

af samtliga byggnaderna.

Enär för utförandet af dessa arbeten erfordras återstoden af den

till 848,570 kronor beräknade kostnadssumman för hela den ifrågavarande

hospitalsbyggnaden, hvaraf under de närmast föregående åren redan

anvisats tillhopa 700,000 kronor, får jag, i enlighet med medicinalstyrelsens

derom gjorda hemställan, i underdånighet tillstyrka, det Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till fullbordande af hospitalsbyggiKulen

vid Kristinehamn anvisa på extra stat för år 1887 det för

ändamålet afsedda återstående beloppet 148,570 kronor.

I skrifvelse den 20 maj 1885 har medicinalstyrelsen erinrat, att [71.]

Nyköpings hospital, som för närvarande hade utrymme för 70 patienter, Nf byggnad

bestode, förutom nödiga ekonominus, åt tva byggnader åt sten tor de ; Nyköping.

sjukes vård, nemligen dels ett tvåvåningshus, innehållande sjukrum för

sinnessjuke i allmänhet, rum för betjening och kökslokal, dels ock en i

rät vinkel mot den förra uppförd envåningsbyggnad, innehållande celler

och dagrum för våldsamma och osnygga sjuke jemte rum för betjening.

Vidare anförde medicinalstyrelsen, att för nämnda hospital, der sålunda

för närvarande ej mindre oroliga än äfven lugna sjuke samt konvalescenter

vårdades i samma byggnad, behofvet af en särskild afdelning

för lugna sjuke och konvalescenter länge varit insedt. Medicinalstyrelsen

hade af inkomna berättelser öfver de å nämnda hospital verkstälda inspektioner

städse erfarit det hinder för sjukvårdens ändamålsenliga

handhafvande, som vore en följd af denna brist, enär nemligen icke

allenast de mera lugna sjuke komme att lida ett för deras lämpliga

behandling störande och pinsamt inflytande af vistelsen tillsammans

med oroliga sjuke, utan äfven konvalescenterna måste känna sig obehag
Bih.

till Riksd. prat. 1886. 1 samt. 1 afd. 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Åttonde hufvudtiteln.

ligt berörde af detta menliga förhållande, som otvifvelaktigt inverkade

störande och fördröjande på tillfrisknandet.

En särskild afdelning för lugna sjuke och konvalescenter ansåges

vara oafvisligen nödvändig vid hvarje ändamålsenligt anordnadt

hospital samt funnes äfven vid rikets öfriga hospital. Det syntes derför,

att något uppskof icke längre borde göras lör att försättande sjuke

i samma ställning vid Nyköpings som vid rikets öfriga hospital samt

främja en ändamålsenlig sjukvård derstädes.

Då emellertid en dylik anordning icke kunde genomföras inom

de nu befintliga byggnaderna till följd af deras dertill olämpligan konstruktion

och bristande utrymme, så återstode för den anmärkta bristens

undanrödjande icke någon annan åtgärd, än att till de förut befintliga

uppföra eu ny byggnad. För sådant ändamål funnes ock inom hospitalsgården

en så väl till läge som till grund lämplig plats, nemligen parallelt

med cellbyggnaden å andra sidan af gården, och i vinkel med

ofvannämnda tvåvåningshus på denna sida. Medicinalstyrelsen hade

fördenskull låtit sin biträdande arkitekt A. Kumlien uppgöra, förslagsritning

till en afdelning för lugna sjuke och konvalescenter vid ifrågavarande

hospital, beräknad att tillsammans inrymma 24 sjuke..

Jemte öfverlemnande af de upprättade ritningarna med tillhörande

kostnadsförslag, utvisande att kostnaden för sjelfva byggnaden med

vattenledning belöpte sig till 48,064 kronor 34 öre samt för uppvärmning

och ventilation till 4,240 kronor, eller tillsammans till 52,304 kronor

34 öre, har medicinalstyrelsen vidare erinrat, att med uppförande af

denna byggnad skulle i öfrigt vinnas den fördelen, att ifrågavarande

hospital kunde mottaga ett större antal sjuke än hittills och. derigenom

i någon mån afhjelpa den stora bristen på platser för sinnessjuke, hvilka

nu i stort antal nödgades vänta på inträde å hospital; att omförmälda

tillbyggnad så mycket hellre borde komma till stånd, som Nyköpings

hospital, äfven sedan de nu under byggnad varande hospitalsbyggnaderna

i andra delar af landet blifvit fullbordade, likväl icke kunde

undvaras; samt att tillökningen af platser för sinnessjuke å rikets

offentliga sjukvårdsanstalter genom nu ifrågasatta förslag kunde genomföras

för det synnerligen billiga priset af 2,179 kronor 33 öre för hvarje

sjukplats; och har medicinalstyrelsen på grund häraf hemstält om anvisande

af ofvan omförmälda belopp 52,304 kronor 34 öre för utförande

af ifrågavarande byggnad.

Efter erhållen nådig remiss har öfverintendentsembetet den 16

juni 1885 i detta ärende afgifvit underdånigt utlåtande och dervid icke

s. 75 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufVndtiteln. 75

funnit skäl till anmärkning mot de uppgjorda ritnings- och kostnadsförslagen.

Med anledning af hvad sålunda förekommit hemställer jag, det

Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att till uppförande. af

en byggnad vid Nyköpings hospital på extra stat för år 1887 anvisa

ett belopp af 52,300 kronor.

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Gefleborgs län har i [72.]

skrifvelse den 7 oktober 1885 på begäran af länets landsting under- 1

dåmgst anhållit, det Eders Kongl. Maj it täcktes föreslå Riksdagen att speteiske.

äfven för år 1887 bevilja ett anslag af 7,500 kronor såsom statsbidrag

åt det inom Jerfsö socken befintliga sjukhem för speteiske under enahanda

vilkor, som Riksdagen tillförne fäst vid beviljandet af djdikt

bidrag.

Med anledning häraf hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t behagade

föreslå Riksdagen att jemväl för år 1887 bevilja ett extra anslag

af 7,500 .kronor till understöd åt sjukhemmet i_ Jerfsö socken,

under vilkor att 4,000 kronor dertill af landstinget anvisas föi samma

år och att speteiske sjuke äfven från andra län än Gefleborgs varda

till vård å anstalten mottagne, så långt utrymmet derstädes sådant

medgifver.

Diverse anslag.

I likhet med hvad under de sist förflutna åren skett och af samma [73, 74.]

skäl, som då förekommit i fråga om särskilda anslag dels till svenska S]cri^Sjnia]cafornskriftsällskapet

och dels till beredande af religionsvård åt svenske Vet och reiisiömän

i utländska hamnar samt åt andra derstädes _ sig uppehållande

landsmän, torde Eders Kongl. Maj:t behaga föreslå Riksdagen att jernväl

för ar 1887 pa extra stat anvisa. hamnar.

till svenska fornskriftsällskapet..................................•••■• 2,000 kronor

och till beredande af religionsvård åt svenske sjömän

in. fl. i utländska hamnar................................................... 10,000 » .

Styrelsen för det nordiska museet har i skrifvelse den 30 sep- [75.]

tember 1885, med åberopande af föregående Riksdagars beslut om an- “f

visande af extra årsanslag å 16,000 kronor till museet, anhållit, att till

Riksdagen måtte aflåtas framställning om beviljande jemväl för år 1887 af

enahanda anslag för ifrågavarande museum; och får jag med anledning

häraf i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

s. 76 Kontrollera mot PDF

76 Åttonde hufvudtiteln.

Riksdagen att på extra stat för år 1887 anvisa ett belopp af 16,000

kronor, att ställas till styrelsens för nordiska museet förfogande för

att enligt dess bestämmande användas för museet tillhörande ändamål.

[76.] Med anledning af en utaf docenten J. A. Lundell gjord ansökning

Tltandfnir °F1 fortfarande anslag för den af honom utgifna tidskriften »Nyare

m. m. bidrag. till kännedom om de svenska landsmålen och svenskt folklif»

anser jag mig höra tillstyrka, det Eders Kong!. Maj:t behagade föreslå

Riksdagen att jemväl för nästkommande år ställa till Eders Kongl.

Maj:ts förfogande ett extra anslag till samma belopp, som vid de tre

senaste Riksdagarne anvisats, eller 3,150 kronor, att på de vilkor, Eders

Kongl. Maj:t kan finna godt bestämma, användas till understöd för utgifvande

äfven under år 1887 af nämnda tidskrift.

[77-] Hos Eders Kongl. Maj:t har redaktören af tidskriften »Acta ma
thematica»,

professorn G. Mittag-Leffler, underdånigst anhållit, att enamatica».

hända belopp, eller 4,000 kronor, hvilket för innevarande år beviljats

såsom understöd för utgifvande af nämnda tidskrift och som vore behöfligt

för fortsatt utgifvande af tidskriften jemväl under år 1887, måtte

sökanden för sådant ändamål beredas; och har, på grund af nådig remiss,

vetenskapsakademien, efter inhemtande af sina sakkunniga ledamöter,

professorerna. E. Edlunds och D. G. Lindhagens yttrande i

ämnet, häröfver afgifvit underdånigt utlåtande och dervid, med öfverlemnande

och åberopande af samma yttrande, förordat bifall till ansökningen.

Med anledning häraf och med stöd af hvad angående denna angelägenhet

blifvit till. föregående Riksdagar anfördt hemställer jag,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att på extra stat

äfven för år 1887 anvisa ett belopp af 4,000 kronor, att såsom bidrag

till. bestridande af kostnaderna för utgifvande under samma år af tidskriften

»Acta mat-hematica» till professorn Mittag-Lefflers förfogande

utbetalas.

[7^,-j . 1 en Kongl. Maj:t ingifven skrift har Gernandts boktryckeri
jFamiljebok.

aktiebolag genom C. E. Gernandt såsom förläggare af »Nordisk Familjebok»

underdånigst anhållit om beviljande af ett anslag af 25,000

kronor att utgå med 5,000 kronor under hvart och ett af de fem

åren 1885—1889 för. fortsatt utgifvande af nyss nämnda arbete och

mot vilkor att ett visst antal exemplar deraf antingen öfverlemnades

s. 77 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 77

till vederbörande departement eller aflätes till nedsatt pris enligt af

vederbörande gifna bestämmelser.

Till stöd för denna anhållan har sökanden anfört, bland annat,

att »Nordisk Familjebok», som vore konversationslexikon och realencyklopedi,

måste anses såsom ett fosterländskt företag och ett verk

af stor betydelse för landet. Särskilt vore detta arbete, hvari vetande

från de mest skilda kunskapsområden meddelades, synnerligen värderikt

för sockenbibliotek och lärare på landet, som ej vore i tillfälle att

förskaffa sig utförligare skrifter i de särskilda vetenskapsgrenarne.

Också hade detta verk så väl af den litterära kritiken som af den

läsande allmänheten mottagits med mycken välvilja, något, som dock

icke kunnat hindra, att det förorsakat och årligen förorsakade förläggaren

en betydlig förlust och att dess fullbordande enligt den hittills

följda planen endast kunde åstadkommas genom ytterligare och ganska

känbara uppoffringar å hans sida. Anledningarna härtill vore företrädesvis

att söka dels deri, att arbetets omfång måst för vinnande af

nödig fullständighet betydligt ökas, så att, då det vid utgifningens

början år 1875 beräknats till 6 band, det numera måste anslås till

14 band, hvaraf 8 redan vore färdiga och de återstående antoges

kunna vara fullbordade inom fem år, dels deri, att den noggranhet

och tydlighet, som måste fordras af ett arbete af detta slag, stegrat

redaktionskostnaderna allt för mycket i förhållande till försäljningspriset.

Under sådana omständigheter hade sökanden trott sig kunna

påräkna något statsunderstöd till fortsatt utgifvande af det betydelsefulla

verket och vore å sin sida villig att för det erhållna understödet

lemna valuta i exemplar af ifrågavarande verk. Efter nu gällande

boklådspris betingade de åtta redan färdiga banden 60 kronor, och de

sex outgifna beräknades komma att kosta 56 kronor 25 öre, eller hela

verket tillsammans 116 kronor 25 öre. För de 25,000 kronor, som begärts,

erbjöde sig nu sökanden att öfverlemna 300 kompletta exemplar,

hvilkas pris efter nyss angifna grund skulle stiga till 34,875 kronor.

Priset för komplett exemplar hade således blifvit nedsatt till omkring

83 kronor, eller 10 kronor under bokhandlarnes nettopris. Skulle åter

ifrågavarande anslag utgå för att bereda t. ex. skolor och bibliotek tillfälle

att för nedsatt pris erhålla arbetet, vore sökanden villig att lemna

det i sådant fall nödiga antalet exemplar, hvars storlek tydligen vore

beroende af det belopp, emottagaren för hvarje exemplar borde erlägga.

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien, som erhållit befallning

att öfver denna ansökan afgifva utlåtande, har deri anfört hufvudsakligen

följande: Bland de åtgärder, som i senare tid vidtagits för att

s. 78 Kontrollera mot PDF

78 Åttonde hufvudtiteln.

inom vidsträckta kretsar göra vetandets skatter tillgängliga, intoge

»Nordisk Familjebok» onekligen ett framstående ruin. De, som ledt

företaget, hade förstått att förvärfva medarbetare, hvilkas kompetens

att behandla de dem anförtrodda ämnena vore allmänt erkänd. Också

hade akademien fullt skäl att vitsorda de goda egenskaper,_ som i allmänhet

utmärkte bokens artiklar. Dessa egenskaper hos artiklarne och

rikedomen af uppslagsord hade gjort de hittills utkomna åtta banden af

»Nordisk Familjebok» till en för allmänheten välkommen hjelpreda,

utan att dock afsättningen kunnat bereda någon vinst. Tvärtom hade

företaget vållat en förlust, som efter sökandens beräkning uppgått till

mera än 200,000 kronor, och det vore mycket ovisst, huruvida denna

förlust kunde betäckas genom framtida afsättning af arbetet, då det en

gång blifvit afslutadt. Under sådana förhållanden kunde man befara,

att förläggaren, misströstande om att få sina omkostnader återgäldade,

upphörde med ett företag, hvars ekonomiska framgång vore så tvifvelaktig.

Skulle ett afbrott i utgifningen ske, voro det emellertid synnerligen

beklagligt; och akademien ansåg sig derför böra i underdånighet

tillstyrka, att ett statsunderstöd beviljades till lättnad för arbetets fortsättande

och afslutande.

Då obestridligt torde vara, att »Nordisk Familjebok» fyller en

lucka i vår litteratur och kan blifva af stort gagn så väl för enskilda

personer som för lärare vid högre och lägre undervisningsanstalter, men

att den förlorar eu stor del af sitt värde, om den lemnas ofullbordad

eller fortsättes efter eu inskränktare plan än den, sorg blifvit lagd till

grund för de hittills utkomna banden, hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att såsom understöd

för utgifvande af »Nordisk Familjebok» bevilja ett anslag af 25,000

kronor och deraf anvisa 5,000 kronor att utgå under år 1887, med

vilkor dels att förläggaren af nämnda arbete, Gornandts boktryckeriaktiebolag,

förbinder sig att så fort ske kan och om möjligt före 1890

års slut hafva, enligt den hittills följda planen för arbetet, försatt detsamma

i fullbordadt skick, dels ock att, enligt de närmare bestämmelser

Eders Kongl. Maj:t kan komma att meddela, 300 exemplar af arbetet

aflemnas till ecklesiastik-departementet.

[79.] På Eders Kongl. Maj:ts framställning beviljade Riksdagen år 1885

Föreläsningd- ett extra anslag för år 1886 af 15,000 kronor, att användas till underJrbetshiassen.

stöd åt sådana anstalter eller föreningar, som anordna föreläsningskurser

för arbetsklassen, dock under följande vilkor:

4

s. 79 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

79

att det understödsbelopp, som utgåfves till hvarje anstalt eller

förening, icke finge öfverstiga 3,000 kronor för år räknadt;

att kommuner eller enskilde tillsköte minst lika mycket som staten;

att anstaltens angelägenheter vårdades af en styrelse, som antoge

föreståndare och lärare;

att föreläsningarna ordnades regelbundet, visst antal timmar i veckan

under fem till åtta månader och i väl afpassade kurser;

att anstalten förfogade öfver kunniga och dugliga, för denna undervisning

lämpliga lärarekrafter samt tillräcklig och passande undervisningsmateriel

;

att alla politiska och religiösa strider eller förhandlingar vid föreläsningarna

eller undervisningen blefve förbjudna; samt

att anstalten eller föreningen skulle vara skyldig att underkasta

sig de vilkor och kontroller, som i öfrigt af Eders Kongl. Maj:t pröfvades

nödiga eller lämpliga.

Jag hemställer, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att äfven för år 1887 bevilja ett extra anslag af 15,000 kronor att under

enahanda vilkor användas för samma ändamål.

I nådig framställning till sistlidna års Riksdag behagade Eders [80.]

Kongl. Maj:t äska ett anslag för år 1886 af 40,500 kronor till anordnande

och underhåll af vattenhöjdmätningsstationer, inköp af nivel- arbeten m.»».

leringsinstrument m. m. samt utförande af precisionsnivelleringsarbeten.

Denna framställning blef af Riksdagen, som ansåg kostnaderna för de

uppgifna anordningarna och arbetena väl höga, endast i den mån bifallen,

att för ifrågavarande ändamål stäldes till Eders Kongl. Maj ds

förfogande ett extra anslag för år 1886 af 28,000 kronor.

Sedan Eders Kongl. Majd derefter anbefalt styrelsen för nautiskmeteorologiska

byrån att gemensamt med afdelningschefen vid generalstabens

topografiska afdelning och professorn vid generalstaben

P. G. Rosén afgifva underdånigt förslag dels beträffande användandet

af förenämnda utaf Riksdagen beviljade anslag, dels ock till de bestämmelser

i öfrigt, som kunde erfordras med afseende på de ifrågasatta

vattenhöjdmätningarna och nivelleringsarbetena, blef till åtlydnad häraf

det infordrade förslaget i underdånig skrifvelse af den 15 oktober 1885

till Eders Kong]. Maj:t aflemnadt. 1 denna skrifvelse anfördes, bland

annat, hurusom af Riksdagens anmälan i ämnet framginge att Riksdagen

ansett ifrågavarande extra anslag böra fördelas på följande sätt,

nemligen:

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Åttonde hufvudtiteln.

till inrättande af vattenhöjdmätningsstationer.............. kronor 16,700: —

» underhåll och tillsyn af desamma............................. » 1,700: —

» inköp af nivelleringsinstrument in. m...................... » 3,000: —

» utförande a£ precisionsnivellement............................. » 6,750: —

Då emellertid vid hopläggande af dessa siffror uppstode en summa

af 28,150 kronor i stället för den i rundt tal beviljade af 28,000 kronor,

och således en ytterligare nedsättning utöfver den redan af Riksdagen

på hvarje särskild post gjorda måste ifrågakomma, syntes densamma

kunna med jemförelsevis mindre olägenhet göras på de för

precisionsnivellementets utförande afsedda medlen.

Vid ärendets föredragning den 24 oktober 1885 beslöt Eders

Kongl. Maj:t i hufvudsaklig öfverensstämmelse med berörda förslag att

af det beviljade anslaget anvisa 6,600 kronor till begynnande af ett

precisionsnivellement, 3,000 kronor till inköp af derför erforderliga instrument

m. m. och 18,400 kronor till inrättande af fyra särskilda vattenhöjdmätningsstationer

samt deras underhåll och tillsyn; hvarjemte

närmare föreskrifter meddelades angående dessa stationers ordnande

och nivelleringsarbetenas utförande in. m.

I sammanhang med det afgifna förslaget beträffande användandet

af de utaf Riksdagen för nämnda ändamål beviljade medlen påpekades

äfven olägenheterna deraf, att genom den af Riksdagen beslutna nedsättning

af det utaf Eders Kongl. Maj:t för precisionsnivellementet i

mellersta och södra Sverige, efter en beräknad årlig kostnad af 9,000

kronor under fem år, begärda belopp de ifrågavarande arbetena måste

uttänjas under längre tid, än nödigt vore. Riksdagen hade ansett, att

berörda nedsättning icke skulle komma att medföra annan verkan, än

att arbetena för nivellementet måste bedrifvas något långsammare, än

som varit åsyftadt, och således må hända medföra nödvändigheten att

på flera år utsträcka nivelleringsarbetena. Detta vore ett misstag. Ett

precisionsnivellement, afsedt att fullbordas på fem år med en medelkostnad

af 9,000 kronor om året och en uppsättningskostnad för eu

gång af 4,000 kronor, kunde icke med den af Riksdagen beviljade första

anskaffningskostnaden af 3,000 kronor och en årlig medelkostnad af

6,750 kronor fullbordas på 6 2U år. Under åberopande af den vid

senaste Riksdag lemnade utredning i ämnet och enär det icke kunde

vara förenligt vare sig med Sveriges vetenskapliga anseende inför utlandet

eller med vårt eget lands fördel ur praktisk synpunkt eller ens

med god hushållning att bedrifva precisionsnivellementet långsammai-e,

än som ursprungligen varit afsedt, ansågo derför styrelsen för nautiskmeteorologiska

byrån samt afdelningschefen vid generalstabens topo
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

81

grafiska afdelning och professorn Rosén sig böra i underdånighet hemställa,

att Eders Kongl. Maj:t behagade till nästinstundande Riksdag aflåta

nådig proposition om beviljande för år 1887 af 10,000 kronor till fortsättande

af precisionsnivelleringsarbetena i södra och mellersta Sverige

samt inköp af dertill erforderliga instrument med tillbehör.

Hvad sålunda blifvit anfördt synes mig innefatta tillräckliga skäl

att lemna Riksdagen tillfälle att taga denna del af frågan i förnyad

ompröfning; och då för underhåll och tillsyn af vattenhöjdmätningsstationerna

m. in. under år 1887 erfordras enahanda belopp, som af

Riksdagen beräknats för innevarande år, eller 1,700 kronor, tillstyrker

jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att på extra stat för år 1887 bevilja dels 10,000 kronor till fortsättande

af precisionsnivelleringsarbetena i södra och mellersta Sverige samt

inköp af dertill erforderliga instrument med tillbehör, dels ock 1,700

kronor för underhåll och tillsyn af vattenhöjdmätningsstationerna in. in.

Hvad föredragande departementschefen i ofvan

berörda hänseenden hemstält och föreslagit täcktes

Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkande af statsrådets

öfrige ledamöter, i nåder gilla, med befallning tillika

att utdrag af detta protokoll skulle till finansdepartementet

öfverlemnas, till ledning vid författandet af

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo:

Wilh. Beskow.

Bill, till Rilcsd. prof,. 1886. 1 sam''. 1 afd.

11

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms slott clen 11 Januari 1886.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Ehbensvärd,

Statsråden:

Loven,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert.

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Sedan de till åttonde hufvudtiteln hörande frågor blifvit på föredragning af

vederbörande departementschef pröfvade, anhöll departementschefen, Herr Statsministern

Themptander att få anmäla de frågor, som rörde regleringen af

nionde hufyudtiteln,

innefattande pensions- och indragningsstaterna.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Hvad först angick

Nionde hufvudtiteln.

pensionsstaten,

erinrade Herr Statsministern om lvongl. Maj:ts, enligt finansdepartementet tillhandakommet

protokollsutdrag, på ecklesiastikdepartementets föredragning den 18 sistlidne

December fattade beslut (se bil. I vid detta prot. pag. 11) att till Riksdagen aflåta

följande framställningar:

[1 ■ j att, för beredande i öfverensstämmelse med de i omförmälda statsrådsprotokoll

Bfolkskole-1 anoifna gruncler af pension från folkskolelärarnes pensionsinrättning för de vid denna

lärares pensionsinrättning samt folkskolelärarnes enke- och pupillkassa äfvensom lärarnes vid

pensionering, elementarläroverken enke- och pupillkassa anstälde tjensteman och vaktmästare, det

såsom bidrag till folkskolelärares pensionering utgående belopp må höjas med 836

kronor eller till 357,336 kronor; samt

[2.] att, för beredande likaledes i öfverensstämmelse med de i omförmälda proto
jpensionering

kolisutdrag angifna grunder af pension åt de vid folkskolelärarnes pensionsinrättning

af enkor och samt folkskolelärarnes enke- och pupillkassa äfvensom lärarnes vid elementarläroverken

rare vid afl- en^e'' oc^ pupillkassa anstälde tjenstemäus och vaktmästares enkor och barn, det

manna läro- såsom bidrag till pensionering af enkor och barn efter lärare vid allmänna läroår,

’verk’ Peda9°9ie,h seminarier m. m. utgående belopp må höjas med 345 kronor eller

rier m. m. till 68,816 kronor.

Härigenom skulle anslaget till pensionsstaten, som för

närvarande utgjorde ................................................................ kronor 1,313,030: —

komma att ökas med ................................................................. „ 1,181: _

och således sluta på ett belopp af....................................Hkronor 1,314,211: —

Beträffande derefter

indragningsstaten

erinrade Herr Statsministern om Kong!. Maj:ts på nedannämnda departements föredragning

förut fattade beslut om aflåtande till Riksdagen af följande framställningar,

nemligen:

[3-]

Pension för

Justitiekanslern

Friherre

C. G. C:son

Leijonhufvud.

på justitiedepartementets föredragning (se bil. 2 vid detta prot. pag. 17):

att för Justitiekansler:! Friherre Carl Gustaf Carlsson Leijonhufvud må å allmänna

indragningsstaten uppföras en årlig pension af 3,600 kronor, att, jemte den

honom från civilstatens pensionsinrättning tillkommande pension, 2,400 kronor, utgå

från och med månaden näst efter den, under hvilken afsked från justitiekanslersembetet

honom beviljas;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln.

3

att vaktkonstaplarne vid Varbergs f. d. straffängelse Änders Carlsson Huliin, [4.]

Johan August Winberg, Johannes Persson Lind, Olaus Carlsson och Anders Johans
son

må. å allmänna indragningsstaten uppföras till åtnjutande under sin återstående honstaplar.

lifstid af en årlig pension till belopp af 300 kronor för en hvar af dem;

på landtför svar sdepartementets föredragning:

(se bil. 3. vid detta prat. pag. 22)

att nedannämnde tjensteman vid lifbeväringsregementet må få öfverflyttas å [5.]

allmänna indragningsstaten med rätt att derå från början af år 1887 uppbära hvad

som motsvarar deras nuvarande afiöningsförmåner vid regementet, nemligen: indragnmgs
stat

af lif
Kaptenen

Nils Gustaf Stråle ............................................. kronor 1,275: — bevärings
Kaptenen

Olof Magnus Nerman....................................... „ 1,275: — ^^erståmde

Regementsskrifvaren Anders Ludvig Ström........................... „ 600: — personal.

Bataljonsadjutanten, Fanjunkaren Samuel Petter Westin ... „ 315: —

med vilkor dock att, derest de framdeles komma i åtnjutande af pension från arméns

pensionskassa, pensionen å allmänna indragningsstaten då skall med motsvarande belopp

minskas;

(se bil. 4. vid detta prot. pag. 26)

att för Mönsterskrifvaren vid Vestgöta-Dals regemente Lars Arvid Reinhold [6.]

Sandels må å allmänna indragningsstaten uppföras eif årlig pension af 500 kronor,

att utgå från ingången af månaden näst efter den, i hvilken han erhåller afsked från 4 ji

mönsterskrifvarebefattningen, äfvensom att Riksdagen må medgifva, att innehafvandet

af denna pension ej må utgöra hinder för Sandels att uppbära den fyllnadspension, indragningshvartill

han på grund af nådiga brefvet den 9 Februari 1858 kan blifva berättigad; stat
(se

bil. 5. vid detta prot pag. 29)

att för Förrådsvaktmästaren vid Jemtlands hästjägarecorps Jonas Edfastson [7.]

må å allmänna indragningsstaten uppföras en pension af 200 kronor, att af honom

under hans återstående lifstid årligen åtnjutas, med beräkning från och med månaden mästaren

näst efter den, i hvilken han erhåller afsked från vaktmästarebefattningen; Edfastson.

(se bil. 6. vid detta prot. pag. 31)

att till gratifikationer åt de från 1808 och 1809 årensjkrig qvarlefvande landt- [8.]

Värnsmän, som sig derom anmäla, må för år 1887 anvisas å allmänna indragnings- Gratifkatio
.

... “ 00 ner rf.

staten ett belopp al 3,000 kronor; landtvärns
man.

(se bil. 7. vid detta prot. pag. 33)

att Gravören vid generalstabens topografiska afdelning Carl Severin Wenner- [9.]

sten må från och med månaden näst efter den, då han varder från nämnda anställ- Q^vören^id

ning entledigad, å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension af 1,500 kronor; generalstabens

topografiska

afdelning

G. S

Wennersten.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Nionde hufvudtiteln.

på sjöförsvarsdepartementets föredragning:

(se bil. 8 vid detta prat pag. 36)

att Lektorn vid sjökrigsskolan, Filosofie Doktorn Fredrik Lagerberg må från och

med månaden näst efter den, då kan efter erhållet afsked frånträder sin befattning

vid sjökrigsskolan, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta

en årlig pension af 2,500 kronor'';

(se bil. 9 vid detta prat. pag. 38)

[11-] att Materialförvaltaren vid flottans station i Carlskrona Johan Hugo Aspegren

Material- ffli^ ocb me(l månaden näst efter den, hvari han med pension ur amiralitets
förvaltaren

krigsmanskassa!! från tjensten afgår, under sin återstående lifstid åtnjuta från all^

*gren^C manna indragningsstaten fyllnadspension till så stort belopp, att detta, tillsammans

med pensionen från nämnda kassa, utgör 3,200 kronor, eller 1,425 kronor” årligen;

på civildepartementets föredragning:

(se bil. 10 vid detta prof. pag. 41)

[12.] att Länsmannen Adolf Engström må från och med månaden näst efter den, i

Länsmannen kvilken lian metl Pension från civilstatens pensionsinrättning afgår från tjensten, unA.

Engström, der sin återstående lifstid åtnjuta från allmänna indragningsstaten pension till så stort

belopp, att detta, tillhopa med pensionen 600 kronor från nämnda inrättning, uppgår

till hans nuvarande lön med ålderstillägg, 1,200 kronor, eller 600 kronor årligen;

[13.1 att föreståndaren för Alnarps landtbruksinstitut, Professoren Hjälmar Otto

Jptvfe°sZrm Nålborst må från och med månaden näst efter den, då han efter fylda 65 år afgår

H. O. från sin befattning vid Alnarps landtbruksinstitut, å allmänna indragningsstaten uuNathorst.

c]er sj„ återstående lifstid uppbära en mot åttio procent af hans innehafvande fasta

lön, 6,000 kronor, svarande årlig pension till belopp af 4,800 kronor;

[14.] att, sedan Rikets Ständer med afseende å den ekonomiska ställning, hvari Stats
1Statsrådet

rädet Samuel Grubbes enka, Margareta Johanna Grubbe, född Grave, med tre oförS.

Grubbes sörjda döttrar sig beiunne, beviljat henne en pension å 1,200 kronor, men hon under

döttrar. September månad 1885 allidit, en hvar af hennes tre döttrar Emma Margareta lllrica

Grubbe, Anna Johanna Carolina Grubbe och Ida Wilhelmina Grubbe må af Riksdagen

förklaras berättigad att från och med nästlidne Oktober månad uppbära en

fjerdedel af den sålunda beviljade pensionen eller 300 kronor hvardera;

(se bil. It vid detta prot. pag. 47)

[15.] att åt Geologen och Paleontologen vid Sveriges Geologiska Undersökning, Filosofie

^Geologm'' ^oklorn Sven Axel Theodor Tullberg må för hans återstående lifstid beviljas en årS.

A. Th. lig pension till belopp af 1,500 kronor, att från allmänna indragningsstaten utgå från

Tullberg. ocjj mocj månaden näst efter den, då afsked honom beviljas;

[10.]

Pension för

Lektorn F.

Lagerberg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln.

på ecklesiastikdepartementets föredragning:

(se bil. 12 vid detta prot. pag. 49 )

att Amanuensen hos Domkapitlet i Linköping Erik Hjalmar Segersteen må från 16.

och med månaden näst efter den, då han efter erhållet afsked frånträder nämnda

befattning, under sin återstående’ lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en amanuensen

årlig pension af 675 kronor; E''

att Kollegan vid allmänna läroverket i Söderhamn, Filosofie Kandidaten Jonas [17.i

Teodor Pagander må från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked honom ^^verks''

beviljas, för sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta; en årlig j.0uegan j. p.

pension af 1,500 kronor; Pagander.

att Adjunkten vid högre lärarinneseminariet i Stockholm Car! Daniel Adalbert

Wingstedt må från och med månaden näst efter den, hvari han, efter fylda 65 år,

erhåller afsked från sin tjenst, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten

åtnjuta en årlig pension af 2,000 kronor;

[IB-]

Pension för

Adjunkten

vid högre

lärarinneseminariet

G. D. A.

Wingstedt.

att Musikläraren vid allmänna läroverket i Linköping och vid folkskolelärareseminarium

derstädes, Musikdirektören Jonas Fredrik Törnvall må från och med

månaden näst efter den, i hvilken han erhåller entledigande från sina nämnda befattningar,

under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig

pension af 1,250 kronor;

[19.1

Pension för

Musikläraren

J. F. Törnvall.

att årliga pensioner å allmänna indragningsstaten må beviljas åt Professoren [20.1

vid tekniska högskolan Hjalmar Josef Holmgrens enka Lovisa Augusta Wilhelmina Pension för

Holmgren, född Nordgren, samt deras fem omyndiga barn August Hjälmar, Erik Albert, u^j^ijolmAnders

Harald, Nils Frithiof och Anna Helena, att utgå från och med början af år grönsjuka

1886 med 400 kronor till enkan Holmgren, så länge hon enka förblifver, och med mn^l(uga

200 kronor till hvart och ett af bemälda barn, till dess det uppnår 18 år eller, hvad tjärn.

dottern Anna Helena beträffar, om hon dessförinnan träder i äktenskap, till dess

sådant sker;

att å allmänna indragningsstaten må för år 1887 anvisas ett anslag af 10,000 ^ 21.

kronor, att enligt de närmare bestämmelser, Kongl. Maj:t kan finna godt att meddela, ^^887 01

användas till understöd af högst 250 kronor åt sådane äldre, behöfvande folkskole- äldre hehöflarare,

hvilka oförvitligen skött sin tjenst, men derifrån erhållit afsked före år

1867; samt

(se bil. 13 vid detta prot. pag. 58)

att Provinsialläkaren Gottfrid Oomstedts enka Anna Göthilda Cecilia Comstedt, [22.]

född Lindell, må från allmänna indragningsstaten åtnjuta årlig pension till belopp af /^"

500 kronor från och med den 1 sistlidne December, så länge hon förblifver enka. läkaren

G. Comstedts

___ enka.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Nionde hufvudtiteln.

Departementschefen, Herr Statsministern Themptander yttrade härefter:

Pemkrn för “Notarien hos Kammarkollegium Axel Theodor Lundberg, som är född den

Notarien ^ April 1841, antogs till extra ordinarie kammarskrifvare hos Kollegium den 23

A. Th. Lund- December 1864. Sedan han på förordnande bestridt åtskilliga tjenstehefattningar i

W9’ Kollegium, förordnades han den 16 Februari 1877 att tills vidare med full aflöning

uppehålla en ledig, till indragning ifrågasatt kamereraretjenst. Då denna vid Kollega

omorganisation indrogs, erhöll Lundberg den 22 December 1879 fullmagt i första

lönegraden å Kollega nya stat. Lundberg har emellertid allt sedan början af år

1880 åtnjutit tjenstledighet för sinnessjukdom, angående hvilken Öfverläkaren vid

Lunds hospital, Medicine Licentiaten Svante Ödman i ett den 10 sistlidne November

utgifvet embetsintyg förklarat, att den "''med fullt skäl kan anses obotlig1*. Med

åberopande häraf har Lundbergs förmyndare i underdånighet anhållit, att Lundberg

måtte varda å indragningsstat uppförd med bibehållande af den lön, han åtnjuter

såsom notarie i Kammarkollegium.

Enäi det åberopade läkareiutyget angåfve, att sjukdomen vore obotlig, samt

vid sådant förhållande Lundbergs aflönande från Kammarkollegii för verkligt tjenstgörande

afsedda löneanslag icke syntes förenligt med anslagets ändamål, har Kollegium,

med upplysning att Lundbergs lön å stat utgjorde 1,800 kronor, förordat bifall till

framställningen; hvilken hemställan Statskontoret i infordradt utlåtande biträdt.

Då hvad sålunda anförts synes mig innefatta talande skäl för Lundbergs förflyttning

å indragningsstat, tillstyrker jag Eders Kongl. Maj:t att föreslå Riksdagen,

att Notarien Lundberg må från och med månaden näst efter den, då afsked

varder honom beviljadt, under sin återstående lifstid å allmänna indraguingsstaten

åtnjuta en årlig pension af 1,800 kronor.

[2LJ ^ör närvarande qvarstå i tjenst två Öfverjägmästare* nemligen Carl Johan

öfver T Jul Gyllencreutz och Sven Chistoffer Liden.

GiliencreJ- Af dessa liar Gyllencreufz, som är född den 31 Januari 1803 och den 19 Ok
u

amen... t0jjer 1820 utnämnts till fänrik vid Vestgöta regemente, den 25 Februari 1823 i nåder

.5. C. Liden, förordnats att tillsvidare vara öfverjägmästare i Skaraborgs län och den 22 Oktober

1837 erhållit nådigt konstitutorial å samma befattning, hvarefter han den 2 November

1850 transporterats till öfverjägmästare i Östergötlands län. Vid den reglering af

skogsstaten, som egde rum 1869, har Eders Kongl. Maj:t förklarat, att Gyllencreutz

skall ega att, utan öfvertagande af revirförvaltning, fortfarande, så länge han qvarstår,

utöfva sin nuvarande befattning såsom öfverjägmästare i sistnämnda län med samma

chefskap öfver dervarande skogsstatspersonal och åligganden i öfrigt, som inom ett

skogsinspektörsdistrikt tillkomma dess skogsinspektör.

Lidell, som är född den 9 April 1814, förordnades den 3 Augusti 1839 till

öfverjägare utan lön i Östergötlands län och har sedan den 4 Maj 1840 bestridt öfver
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln.

7

jägmästaretjensten i Södermanlands län; och erhöll han den 10 December 1869 förordnande

att, jemte det >han egde fortfarande utöfva den då åt honom tillsvidare uppdragna

befattningen såsom öfverjägmästare i sistnämnda län, med samma chefskap

öfver dervarande skogsstatspersonal och åligganden i öfrigt, hvilka inom ett sbogsinspektörsdistrikt

tillkomma dess skogsinspektör, tillika i egenskap af jägmästare förvalta

Daga revir af samma län.

Gyllencreutz och Lidell ega för närvarande att, förutom resepenuingar, uppbära

lön 2,250 kronor och tjenstgöringspenningar 750 kronor eller tillhopa 3,000 kronor

hvardera, dock att från hvarderas lön afgår uppskattade afkastningen af innehafvande

boställe, utgörande för Gyllencreutz, som innehar £ mantal Skackebo i Nykils socken

och Valkebo härad af Östergötlands län, 150 kronor och för Lidell, som besitter -1

mantal Annerbäck i Luna socken och Södermanlands län, 250 kronor.

Hvar för sig hafva de nu anhållit att vid afskedstagande från innehafvande

tjenst berättigas uppbära en årlig pension å allmänna indragningsstaten till belopp

af 3,000 kronor, hvarjemte Gyllencreutz påyrkat, att, då han mottagit bostället först

efter det företrädarens sterbhus åtnjutit fardagsår, han måtte få tillgodonjuta samma

förmån, hvilken för honom vore dess nödvändigare, som hemmanet vore utarrenderadt.

Till stöd för framställningen har Gyllencreutz vidare anfört, att han genom nedlagda

betydliga kostnader å uppodling och bebyggande af nämnda boställe bidragit

till dess förbättrande, så att detsamma, som vore uppskattadt till 150 kronors årlig

afkastning, under senare åren kunnat utarrenderas för ett belopp af 900 kronor; att

han derjemte för skötseln af boställets skog uppburit en årlig godtgörelse af omkring

150 kronor, hvarigenom hans löneinkomster uppgått till 3,900 kronor; samt att statsverket

vid ny uppskattning af bostället och genom erhållande af odelade afkastningen

utaf boställets skog komme att göra en vinst, betydligt större än det belopp, hvarmed

lönen öfverstege den begärda pensionen.

Äfven Lidell har åberopat, att han ej mindre genom nyodlingar och förbättrad

skötsel af sitt boställe än äfven genom ombyggnad af nästan alla husen derå uppbringat

bostället till ett vida högre värde, så att dess afkastning och öfriga löneförmåner

varit honom nog för en tarflig bergning.

Domänstyrelsen, som insändt de underdåniga ansökningarne, har dervid anfört,

att öfverjägmästaretjensterna i Östergötlands och Södermanlands län icke skola vid sökandenas

afgång återbesättas samt att desse icke äro skyldige att vid viss ålder från tjensten

afgå, äfvensom att de boställen, hvilka af sökandena iunehafvas, komma att vid deras

afgång till statsverket indragas; och har Styrelsen med afseende å fördelen för statsverket

af berörda indragning och i betraktande af sökandenas ålder samt med vitsordande

af det ovanliga nit och den utmärkta skicklighet, Gyllencreutz ådagalagt

under sin 62-åriga tjenstetid, och af Lidells likaledes nitiska 4G-åriga tjensteverksauahet

inom skogsstaten hemstält, det måtte sökandena hvardera medgifvas rätt att

uppbära en pension af 3,000 kronor årligen, att utgå från och med månaden näst

efter den, då afskedet blefve beviljadt, dervid i fråga om boställets afträdande borde

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Nionde hnfvudtiteln.

förfaras, på sätt § 62 af nådiga instruktionen för skogsstaten den 19 November 1869

föreskrifver; varande i nämnda lagrum stadgadt, att, om ledighet af skogsstatsbefattning

uppstår efter den 14 Mars och före Tomsedag, bostället afträdes påföljande 14 Mars, men

att om ledighet yppas efter Tomsedag, sker alträdet den 14 Mars, som först inträffar,

sedan ett år från Tomsedag förflutit.

Till följd af nådiga remisser bar Statskontoret afgifvit yttranden i pensionsfrågan

och dervid upplyst, att sökandena, hvilka uppfylt de vilkor för rätt till pension

å allmänna indragningsstaten, som genom äldre pensionsförfattningar, hvilka å

skogsstaten fortfarande tillämpas, äro stadgade för pensionsrätt å allmänna indragningsstaten,

äro berättigade till en årlig pension från nämnda stat af endast 2,250 kronor,

motsvarande hvarderas aflöning efter afdrag af tjenstgörings- och löspenningar;

men med afseende å sökandenas höga ålder och långvariga, väl vitsordade tjenstgöring

samt i öfrigt förekommande omständigheter har Statskontoret hemstält, att pensionsförmån

af 3,000 kronor måtte sökandena beredas.

Genom hvad sålunda förekommit är tydligt, att i anseende till den afkomst,

sökandenas boställen numera lemna, sökandenas afskedstagande utan förhöjd pension

skulle för dem medföra en så stor minskning i årsinkomst, att de, hvilka ej äro pligtige

att vid viss ålder från tjensten afgå, komma att af omständigheterna tvingas att

till det yttersta qvarstå i tjensten. Då emellertid båda dessa öfverjägmästarebefattningar

med sökandenas afgång skola upphöra och då de boställen, de nu innehafva,

äro afsedda att indragas till statsverket, har jag, med afseende såväl härå som å de

af embetsverken i öfrigt åberopade omständigheter, funnit mig böra tillstyrka, att

Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen,

att Öfverjägmästarne Gyllencreutz och Lidell må från och med månaden näst

efter den, under hvilken afsked dem beviljas, å allmänna indragningsstaten för

deras återstående lifstid erhålla, utöfver den pension å 2,250 kronor, hvartill de

äro berättigade, en årlig tilläggspension för dem hvardera af 750 kronor, med förbindelse

för dem att i fråga om afträdandet af innehafvande boställe vara underkastade

föreskriften i § 62 af nådiga instruktionen för skogsstaten den 19 November

1869.

[25.] För år 1886 är, i likhet med hvad för föregående år egt rum, af Riksdagen med
i^risetäden

S^ve^> att den lönefyllnad, hvarom löntagare, som före vidtagande af 1840—1841

i äldre lön in- års statsreglering tillträdt och fortfarande bibehölle lön med derunder beräknad span.

äende^an- mål> jemlikt stadgade grunder blifvit försäkrad, finge utgå från allmänna indragningsstaten.

Denna förhöjning har årligen bestämts till belopp, motsvarande skilnaden

emellan det vid 1840—1841 års riksdag faststälda priset af 7 riksdaler banko eller

10 kronor 50 öre tunnan och medium af de tre sistförfiutna årens riksmarkegångspris.

Enligt hvad Statskontoret anmält har den ende återstående löntagaren, som

egt åtnjuta berörda förhöjning, aflidit, hvaremot åtskilliga personer, som från allmänna

indragningsstaten åtnjuta större eller mindre del af förut innehafvande lön såsom

s. 9 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtitelu. 9

pension, före tillämpningen af nådiga kungörelsen den 17 September 1851 angående

upphörande af de under benämning af vakans- och förslagsliggetids- samt begrafningshjelps-

eller nådårsbesparing föreskrifna löneinnehållningar, grundlagt rätt försina

sterbhus till erhållande af begrafningshjelp. Vid frågor om utbetalning af begrafningshjelp

skola, jemlikt nyssberörda nådiga kungörelse, då gällande föreskrifter

tjena till efterrättelse och således, der spanmål ingått i lön, å hvilken innehållning

egt rum, äfven de grunder följas, hvarefter löntagaren egt att uppbära ersättning för

den i lönen inbegripna spanmålen. För detta ändamål är, såsom Statskontoret erinrat,

behöflig!, att riksmarkegångspris tillsvidare årligen fastställes samt att med ledning

deraf den förhöjning i det utaf 1840—1841 års Riksdag antagna pris å spanmål,

som i ofvanberörda hänseende bör utgå, varder likasom hittills bestämd. Då

riksmarkegångspriset å spanmål åren 1883—1885 i medeltal utgjort 12 kronor 94 öre,

kommer denna förhöjning således att utgöra 2 kronor 44 öre tunnan. Jag hemställer

således, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen,

att den förhöjning i det utaf 1840—1841 års Riksdag antagna pris å spanmål,

som bör utgå till sterbhusen efter dem, som före vidtagande af nämnda statsreglering

beredt sina sterbhus rätt till begrafningshjelp, må efter en prisskilnad af 2 kronor

44 öre för tunnan bestämmas till utgående från allmänna indragningsstaten.

Beträffande slutsumman af förslagsanslaget till allmänna indragningsstaten har

jag ej annan ändring att föreslå, än att för afrundande af samtliga hufvudtitlarnes

slutsummor det kontanta anslaget må höjas med 369 kronor eller från 1,309,770 kronor

till 1,310,139 kronor, då, med inberäkning af under anslaget utgående ersättning för

indragen indelning m. m., 6,400 kronor, anslagets slutsumma blir kronor 1,316,539: —

Lägges härtill anslaget till pensionsstaten ..................... „ 1,314,211: —

skulle slutsumman af nionde hufvudtiteins ordinarie anslag

för år 1887 blifva .............................................................. kronor 2,630,750: —

Extra anslag.

Beträffande extra anslag under denna hufvudtitel bör vid statsverkspropositionens

affattande iakttagas Eders Kongl. Maj:ts den 18 sistlidne December på föredragning

af landtförsvarsdepartementet (se bil. !4 vid detta prot. pag. 60) fattade beslut

att föreslå Riksdagen

att å extra stat för år 1887 anvisa ett kreditiv af 900,000 kronor, att användas

dels till upprätthållande af arméns pensionskassas egen pensionering med nu

faststälda pensionsbelopp, mot skyldighet för pensionskassan att afstå det för året

densamma tillkommande förhöjda vederlag för de till statsverket indragna rusthålls
2
-

[26-]

Beloppet af

de ordinarie

anslagen å

nionde hufvudtiteln.

[27.]

Kreditiv för

pensioneringen

från

arméns pensionskassa.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Nionde hufvudtiteln.

afgifterna, och dels till fyllnadspension i enlighet med de af Riksdagen godkända

grunder för sådana pensioners utgående,

äfvensom medgifva, att hvad af de till pensioneringen under år 1886 anslagna

medel kan blifva oanvändt må för det kommande årets pensionering användas.“

Hvad Herr Statsministern sålunda rörande nionde hufvudtiteln hemstält biträddes

af Statsrådets öfrige ledamöter och blef af Hans Maj:t Konungen i nåder gilladt

och godkändt; och behagade Hans Maj:t Konungen, på Statsrådets tillstyrkande, härjemte

förordna, att nu anmälda, för statsregleringen erforderliga handlingar skulle

tillställas Riksdagens Statsutskott.

Ex protocoilo:

Axel Ädelgren.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Nionde hufyudtiteln: bil. 1.

11

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 18 December 1885.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve EhrensvIrd,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von (Utter,

Hammarskjöld,

Riohekt,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

32:o.

Departementschefen, Statsrådet Hammarskjöld anförde:

»Sedan Kongl. Maj:t den 30 November 1866 utfärdat förordning och reglemente

angående folkskolelärarnes pensionsinrättniug, till hvars bildande Riksdagen anvisat män och vaktmedel,

faststälde Kongl.|Maj:t den 15 Mars 1867 stat för pensionsinrättuingen. ^folkskole-^

På Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning anslog Riksdagen år 1875 jemväl lärarnes penrnedel

för bildande “af en pensionsinrättning för folkskolelärares enkor och barn. I sionsinrättf

det för denna anstalt den 15 Oktober 1875 utfärdade reglemente stadgades, att an- nin^ m• mstalten,

benämnd folkskolelärarnes enke- och pupillkassa, skulle förvaltas af direktionen

för folkskolelärarnes pensionsinrättning. Samtidigt faststälde Eders Kongl. Maj:t

för folkskolelärarnes pensionsinrättning ny stat, att i stället för den under den 15

Mars 1867 utfärdade lända till efterrättelse. Denna nya stat, som ännu är gällande,

upptager följande årliga arfvodeu för tjenstemännen och betjeningen, nemligen:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Nionde hufvud titeln: bil, 1

kamrerare!!..............................

sekreteraren och ombudsmannen

kassören och bokhållaren .........

vaktmästaren..............................

1,200

2,500

700

4,000 krouor

Efter det likaledes i anledning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning

Riksdagen anvisat medel för pensionering af elementarlärares enkor och barn, förordnades

i det den 11 Oktober 1878 faststälda reglementet för lärarnes vid elementarläroverken

enke- och pupillkassa, att denna kassa skulle förvaltas af samma direktion som den,

hvilken vore förordnad för folkskolelärarnes pensionsinrättning. Genom nådigt bref

den 20 December 1878 meddelades föreskrifter i fråga om användande af det till

bestridande af kostnaderna för förvaltningen af lärarnes vid elementarläroverken enkeoch

pupillkassa beviljade anslag. Dervid bestämdes följande årliga arfvoden

till kamreraren........................................................................................ 1,500 kronor

„ sekreteraren och ombudsmannen..................................................... 600 „

„ kassören och bokhållare ...... 500 „

„ vaktmästaren.............. 100 ,,

De för biträde vid förvaltningen af dessa tre pensionskassor anstälde tjensteman

och betjening åtnjuta således i aflöningsförmåner sammanlagdt:

kamreraren ............................................................................................. 5,500 kronor

sekreteraren och ombudsmannen........................................................... 1,800 „

kassören och bokhållaren.............................................. 3,000 ,,

vaktmästaren ................................ 800 ,,

Derjemte har vaktmästaren fri bostad och vedbrand.

I en till Eders Kongl. Maj:t stöld skrift hafva nuvarande tjenstemännen och

vaktmästaren i underdånighet anfört, hurusom, då folkskolelärarnes pensionsinrättning

år 1867 började sin verksamhet och ännu under flera följande år, göromålen voro

jemförelsevis föga betydande, hvadan tjenstemännen behöfde åt dem egna endast en

mindre del af sin tid och hade sin hufvudsakliga både verksamhet och utkomst vid

andra befattningar. I den män dels genom folkskolelärarnes pensionsinrättnings egen

utveckling dels genom tillkomsten af folkskolelärarnes enke- och pupillkassa och

eiementarlärarnes enke- och pupillkassa göromålen både till omfång och vigt högst

betydligt tillväxt — en tillväxt, hvilken, allt efter som pensionstagarnes antal ökades

och kassornas fonder stego, ännu allt jemt fortfore hade emellertid tjenstemännens

ställning undergått eu högst väsentlig förändring. Ifrån att vara endast mera tillfälliga

uppdrag vid sidan af andra hade dessa tjenster, särskildt kamrerarebefattningen

samt kassörs- och bokhållaretjensten, så utvecklats, att de toge den hufvudsakligaste

delen af innehafvarens tid och krafter i anspråk. Enahanda vore ock förhållandet

med vaktmästaren. Oaktadt såväl tjenstemännens som vaktmästarens aflöning

utginge af statsmedel, vore emellertid förmånen af pension icke beredd vare sig för

dem sjelfva eller för deras enkor och barn. Billigheten syntes likväl fördra, att de

icke genom saknad af sådan förmån komme i sämre ställning än andra statens tjenare,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 1.

13

helst enahanda förmån redan vore medgifven för tjensteman och betjente vid civilstatens

pensionsinrättning samt arméns pensionskassa.

Under åberopande häraf och på det icke ifrågavarande kassors tjensteman af

skyldig omtanka om egen framtid och sina efterlefvandes utkomst måtte tvingas att

betrakta befattningarne endast såsom öfvergångsplatser till andra sådana, med hvilka

rätt till pension för dem sjelfva och deras efterlefvande vore förenad, hafva de vid

förutnämnda tre pensionskassor anstälde tjensteman och vaktmästare i underdånighet

anhållit, det täcktes Eders Kongl. Maj:t åt dem bereda förmånen af en efter deras

aflöning afpassad pension såväl för dem sjelfva, i enlighet med de för statens tjensteman

i allmänhet föreskrifna grunder, som äfven för deras enkor och barn.

De år 1884 församlade revisorerna för granskning af lärarnes vid elementarläroverken

enke- och pupillkassas förvaltning, hvilka lemnats tillfälle att öfver ansökningen

sig yttra, hafva, under förklarande att densamma vore i högsta grad billig

och behjertansvärd, anfört, att pensioneringen af tjenstemännens enkor och omyndiga

barn syntes böra af nyss nämnda kassa öfvertagas mot vilkor enahanda med dem,

som vore gällande för elementarlärarne sjelfva.

Efter nådiga remisser har direktionen öfver folkskolelärarnes pensionsinrättning

i ärendet afgifvit särskilda underdåniga utlåtanden, det sista af den 16 September

1885. Direktionen har i ämnet anfört, att för den vigtiga och ansvarsfulla förvaltningen

af i fråga varande tre. kassor vore det af synnerlig vigt att genom beredande

åt såväl nuvarande som blifvande tjensteman och deras efterlefvande af en tryggad

framtid söka vid pensionsinrättningen nu och framdeles bibehålla personer, som under

en längre tid ådagalagt omdöme och pålitlighet samt erhållit vana att handlägga dithörande

göromål, helst med afseende på den mycket betydande utsträckning, som

dessa kassor under senare åren erhållit och allt vidare syntes gå till möte. Direktionen

funne till följd häraf ansökningen förtjena allt afseende.

Hvad först anginge sökandenas egen pensionering, syntes det direktionen svårligen

kunna i fråga sättas, att densamma skulle besörjas annorledes än genom folkskolelärarnes

pensionsinrättning, då de andra två under direktionens förvaltning stälda

fonderna vore endast enke- och pupillkassor. — För pensionering af statens tjensteman

vore i allmänhet stadgadt, att tjensteman egde att med oafkortad lön såsom

pension från tjensten afgå, då han uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjenstår, och

enligt bestämmelserna för civilstatens pensionsinrättning inträdde pensionsrätt för dess

löntagare, då han uppnått 65 lefnadsår samt under 35 år varit i pensionsinrättningens

tjenst. Direktionen ansåg, att för tjenstemännen och vaktmästaren derstädes borde

gälla väsentligen enahanda bestämmelser som för deras vederlikar i civilstatens pensionsinrättning.

Emellertid erinrade direktionen, att med afseende å bestämmelsen om

35 års tjenst hos pensionsinrättningen fall framdeles lätt kunde inträffa, då direktionen

vid återbesättandet af en ledig tjenst funne sig förhindrad att antaga en i öfrigt

synnerligen lämplig person, enär han redan hunnit den lefnadsålder, att det behöriga

antalet tjenstår ej kunde af honom uppnås förr än vid exempelvis 70 å 75 års ålder,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Nionde hufvudtitcln: bil. 1

hvadan direktionen föreslog den jemkning i ofvan angifna bestämmelser, att pensionsrätt

för tjenstinnehafvare måtte inträda, då han vid uppnådda 65 lefnadsår varit 35

år i allmän tjenst och af dem tillbragt minst 25 år i pensionsinrättningens tjenst. —

Då, i fråga om storleken af pensionsbeloppen, sökandenas aflöning, enligt hvad ofvan

blifvit nämndt, utginge såsom arfvoden och icke, på sätt i de för rikets embetsverk

och äfven för civilstatens pensionsinrättning gällande stater numera egde rum, vore

fördelad i lön, ålderstillägg och tjenstgöringspenningar, ansåg direktionen, att, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med hvad för löntagare vid statens embetsverk förr varit i

allmänhet stadgadt och äfven fortfarande i åtskilliga fall tillämpades, 80 procent af

aflöningen måtte bestämmas såsom den pension, som borde tjenstinnehafvare vid folkskolelärarnes

pensionsinrättning tillerkännas. I öfverensstämmelse härmed skulle pensionerna

blifva:

för kamreraren.................................................................................... 4,400 kronor

„ sekreteraren och ombudsmannen...................................................... 1,440 ,,

„ kassören och bokhållaren................................................................... 2,400

„ vaktmästaren, då fördelarna af bostad och vedbrand, beräknade till

150 kronor, tilläggas årsarfvodet, .......... 760 ,,

Enligt eu på direktionens föranstaltande gjord utredning skulle, under förutsättning

att statsbidrag för pensioneringen komme att utgå från och med år 1887, sådant

bidrag årligen erfordras med 835 kronor 65 öre eller i jemnadt tal 836 kronor.

Beträffande åter pensioneringen af bemälde tjenstinnehafvares enkor och barn

ansåg direktionen, med särskilt afseende å de till tjenstinnehafvarne utgående arfvoden,

hvilka närmast öfverensstämde med elementarlärares löner, att denna pensionering

borde tillhöra dessa lärares enke- och pupillkassa, såsom äfven denna kassas revisorer

föreslagit, och verkställas i öfverensstämmelse med det för kassan den 11

Oktober 1878 utfärdade reglemente. Härvid skulle kamreraren likställas med lektor,

kassören med annan ämneslärare samt sekreteraren och vaktmästaren med öfningslärare

och i öfverensstämmelse härmed pensionen jemnlikt § 24 i reglementet blifva

för enka

efter kamreraren 15 procent af 5,500 kronor eller ............................... 825 kronor

„ kassören 16f „ „ 3,000 .............................. 500 ,,

„ sekreteraren 20 ,, ,, 1,800 ,, ............................ 360 „

„ vaktmästaren 20 ,, „ 800 ,. „ .............................. 160 „

med förhöjning enligt § 25 i reglementet för ett pensionsberättigadt barn med 30

procent och för två eller tre med 50 procent af den för enka bestämda pensionen.

— För åvägabringande af denna pensionering skulle det naturligtvis i främsta rummet

åligga tjenstinnehafvarne sjelfva att erlägga de i § 6 för delegare i denna kassa

stadgade årsafgifter, 2 procent af lönen, eller kamreraren 110 kronor, kassören 60

kronor, sekreteraren 36 kronor och vaktmästaren 16 kronor. Men hvad utöfver dessa

årliga'' bidrag erfordrades borde utgå af statsmedel, i likhet med hvad som sker med

elementarlärarnes enkors och barns pensionering. Rörande beloppet af det för berörda

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Monde hufvudtiteln: bil. 1.

ändamål erforderliga statsbidrag har direktionen, med åberopande af en härom gjord

utredning, upplyst, att från och med år 1887 skulle dertill erfordras ett årligt statsbidrag

af 344 kronor 84 öre eller utjemnadt 345 kronor.

Med hänvisning till hvad direktionen sålunda yttrat har direktionen såsom en

sammanfattning af sitt förslag hemstält om bestämmande för pensioneringen af följande

grunder:

att pensionsrätt för de vid folkskolelärarnes pensionsinrättning samt folkskolelärarnes

och lärarnes vid elementarläroverken enke- och pupillkassor anstälde tjensteman

och vaktmästare inträder, då tjenstinnehafvaren uppnått 65 lefnadsår samt under

35 år varit i allmän tjenst, deraf minst 25 år i dessa anstalters tjenst;

att pension utgår med 80 procent af den tjenstinnehafvaren enligt stat tillkommande

aflöning, hvarvid vaktmästarens kontanta aflöning beräknas ökad med 150

kronor, motsvarande värdet af fördelarna af fri bostad och vedbrand;

att för pensionering af afliden tjenstinnehafvares'' eller pensionärs enka och

barn skola tillämpas föreskrifterna i gällande reglemente för lärarnes vid elementarläroverken

enke- och pupillkassa, dervid kamreraren anses lika med lektor, kassören

lika med annan ämneslärare samt sekreteraren och vaktmästaren lika med öfningslärare,

att rättighet att vara delegare i sistnämnda kassa tillkommer hvar och en af

de nuvarande tjenstinnehafvarne, derest behörig anmälan om delaktighet göres hos

direktionen inom tid, som af Eders Kongl. Maj:t torde bestämmas; och

att skyldighet att vara delegare i sistnämnda kassa åligger hvar och en, som

Iramdeles blifver till innehafvare af någon af omförmälda befattningar vid i fråga

varande kassor antagen.

Det arbete, som förvaltningen af de tre pensionskassorna krafvel-, är både betydande

och ansvarsfullt. De senast afgifna berättelserna om kassornas förvaltning

utvisa förhållandena vid 1884 års slut. Då voro i folkskolelärarnes pensionsinrättning

delaktige ej mindre än 4,743 läraretjenster och pensionstagarnes antal 814. Vid samma

tid funnos i folkskolelärarnes enke- och pupillkassa 3,100 i tjenst varande delegare

och utgjorde antalet af då gällande pensionsbref 205. Delegarne i lärarnes vid elementarläroverken

enke- och pupillkassa voro vid nämnda tid 952 och gällande pensionsbref

till antalet 60. Kassornas tillgångar uppgingo vid 1884 års utgång sammanlagdt

till vid pass 6,800,000 kronor.

Dessa siffror vittna tillräckligt om det stora omfång, i hvilket kassorna verka.

För de mångahanda jförvaltningsbestyren erfordras med nödvändighet, att den vid kassorna

anstälda tjenstepersonal icke ofta ombytes. Ett synnerligen verksamt sätt att

förekomma sådan vexling är att bereda tjensteman och betjening förmånen af pension

på äldre dagar och betrygga deras efterlefvande från nöd.

Direktionens förslag angående pensionernas belopp, vilkoren för deras åtnjutande

samt öfriga grunder för pensioneringen synas mig vara billiga och välbetänkta. Jag

hemställer alltså, att Eders Kong], Maj:t täcktes förslå Riksdagen

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Nionde lmfvudtiteln: bil. 1.

att för beredande, i öfverensstämmelse med ofvan angifna grunder, af pension

från folkskolelärarnes pensionsinrättning för de vid denna pensionsinrättning samt

folkskolelärarnes enke- och pupillkassa äfvensom lärarnes vid elementarläroverken

enke- och pupillkassa anstälde tjensteman och vaktmästare höja det såsom bidrag till

folkskolelärares pensionering utgående belopp med 836 kronor eller till 357,336

kronor; samt

att för beredande, likaledes i öfverensstämmelse med nämnda grunder, af pension

åt bemälde tjenstemäns och vaktmästares enkor och barn höja det såsom bidrag

till pensionering af enkor och barn efter lärare vid allmänna läroverk, pedagogi)'',

seminarier m. m. utgående belopp med 345 kronor eller till 68,816 kronor.»

I departementschefens hemställan förenade sig Statsrådets öfrige ledamöter.

Hvad Statsrådet beträffande de under punkterna 32—38 upptagna ärenden

underdånighet tillstyrkt och hemstält behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla

och bifalla; och skulle protokollsutdrag härom till Finansdepartementet öfverlemnas

för behörigt iakttagande vid uppgörande af förslag till reglering af utgifterna under

riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

A. von Kru-senstjerna.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Nionde hnfvudtiteln: bil. 2.

17

Utdrag af ''protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott Onsdagen den

30 December 1885,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Ehrensvärd,

Statsråden: Lovén,

YON StEYEBN,

Friherre von Utter.

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding.

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

12:o.

Departementschefen, Statsrådet von Steyern, anmälde i underdånighet:

En af Justitiekansler!! Friherre Carl Gustaf Carlsson Leijonhufvud i underdånighet

gjord ansökning, hvaruti anförts, att, sedan han redan för flera år tillbaka angripits

af en svårare ögonsjukdom, denna alltjemt förvärrats och nu stigit till den höjd, att

han ej allenast för det närvarande, utan äfven för framtiden vore fullkomligt oförmögen

att sköta sina tjensteåligganden. I följd deraf och då det ej kunnat undfalla honom,

att justitiekanslersembetet icke skulle kunna ända till den tid, eller den 30 Juni 1889,

då han komme att uppnå stadgad pensionsålder, utan stora olägenheter af vikarie

förvaltas, hade sökanden ansett lämpligast att söka bereda sig tillfälle att redan nu

kunna taga afsked från nämnda embete; och då det belopp, han från och med nästa

års början torde vara berättigad att efter afskedstagande! erhålla från civilstatens

pensionsinrättning, icke kunde vara tillräckligt för hans underhåll under hans återstående

dagar, helst ögonsjukdomen gjorde honom oförmögen till allt arbete samt redan med
-

Pension för

Justitiekansler»

Friherre

C. G. G:son

Leijonhufvud.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Nionde hnfvudtiteln: bil. 2.

fört och för framtiden utan tvifvel komme att för honom medföra många utgifter,

som eljest kunnat besparas, hemstälde sökanden, om icke Kongl. Maj:t, till undanrödjande

af detta hinder för honom att begära afsked, täcktes föreslå Riksdagen att

månaden efter den, då nådigt afsked från justitiekanslersembetet blefve honom beviljad!,

skilnaden emellan å ena sidan 6,000 kronor om året, hvilket utgjorde den för

justitiekanslern anvisade pension, och å andra sidan det årligen från civilstatens pensionsinrättning

till sökanden utgående pensionsbelopp finge öfverliyttas på indragningsstat,

att under hans återstående lifstid derifrån uppbäras.

Vid denna ansökning hade fogats af behörig läkare utfärdadt intyg af innehåll,

att sökanden lede af kronisk inflammation i ögonens kärlhinnor jemte börjande

grå starr på båda ögonen, hvarigenom han ej allenast för det närvarande, utan äfven

för framtiden vore fullkomligt oförmögen att sköta sina tjensteåligganden; och var genom

i öfrigt bifogade handlingar ådagalagdt, att sökanden vore född den 30 Juni

1824 och anstäld i statens tjenst sedan den 9 Juni 1847.

I afgifvet yttrande i anledning af berörda ansökning hade direktionen öfver

civilstatens pensionsinrättning meddelat, att sökanden behörigen fullgjort stadgade

vilkor för erhållande af pension från bemälda pensionsinrättning och således vore berättigad

att från och med månaden näst efter den, hvari nådigt afsked från justitiekanslersembetet

kunde varda honom meddeladt, för sin öfriga lifstid åtnjuta pension

i första klassen af inrättningens tjenstemannapensionsfond till årligt belopp af 2,400

kronor.

Statskontoret, hvars yttrande jemväl infordrats, har erinrat, att sökanden, som

år 1869 utnämnts till justitiekansler, enligt gällande föreskrifter egde åtnjuta en aflöning

af 8,000 kronor, deraf 6,000 kronor lön och 2,000 kronor tjenstgöringspenningar,

och vore berättigad att, när han uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjensteår, å allmänna

indragningsstaten uppbära pension till lönens hela belopp; och då sökanden,

hvilken redan varit längre tid i statens tjenst, än som erfordrades för rätt till pension

å allmänna indragningsstaten, inom mindre än fyra år, vid uppnådd ålder af 65

år egde att tillträda en pension af 6,000 kronor, ansåg sig Statskontoret, med afseende

å innehållet af det åberopade läkarebetyget och då det icke kunde vara lämpligt, att

justitiekanslersembetet fortfarande uppehölles endast på förordnande under de tre och

ett hälft år, som ännu återstode, intill dess sökanden uppnått stadgad pensionsålder,

böra i underdånighet tillstyrka bifall till ansökningen.

Med afseende å hvad sålunda förekommit hemstälde departementschefen, att

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att för Justitiekanslern Friherre Carl Gustaf

Carlsson Leijonhufvud måtte å allmänna indragningsstaten uppföras en årlig pension

af 3,600 kronor, att, jemte den honom från civilstatens pensionsinrättning tillkommande

pension, 2,400 kronor, utgå från och med månaden näst efter den, under hvilken

afsked från justitiekanslersembetet varder honom beviljadt.

Denna hemställan biträddes af Statsrådets öfrige ledamöter.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvndtiteln: bil. 2.

19

13:o.

Departementschefen, Statsrådet von Steyern, anförde:

Då straffängelset i Varberg år 1881 indrogs, voro der anstälde åtta vaktkonstaplar,

lrvilka, i följd af sjuklighet mer eller mindre otjenstbara, ej ansågos böra

anställas vid någon annan fångvårdsanstalt, utan fingo qvarstanna i Varberg med

skyldighet att i mån af krafter och arbetsförmåga användas till att dels tillse och

vårda kronans vid fängelset befintliga inventarier och dels biträda vid de reparationer

å byggnaderna, som kunde förekomma, mot åtnjutande årligen, de tre äldste af 400

kronor och de fem öfrige af 300 kronor hvardera. Sedan Varbergs f. d. fästning

den 17 September 1884 öfverlemnats till Arméförvaltningen, för att användas till

station för arméns disciplinkompani, saknade Fångvårdsstyrelsen tillfälle att bereda

ifrågavarande betjening lämplig sysselsättning och anmälde detta genom skrifvelse den

7 Oktober 1884, med öfverlemnande derjemte af en af bemälde konstaplar till Eders

Kongl. Maj:t stöld ansökning att af allmänna medel få sig tilldeladt ett lämpligt årligt

belopp, för att ej komma att lida nöd under sina återstående dagar.

De tre förstnämnde erköllo, på Eders Kongl. Maj:ts framställning, genom sistliden

Riksdags beslut pension å allmänna indragningsstaten till belopp af 320 kronor

hvardera. Angående de öfrige fem, Anders Carlsson Hultin, Johan August Winberg,

Johannes Persson Lind, Olaus Carlsson och Anders Johansson, inhemtas af de af

Fångvårdsstyrelsen åberopade handlingar, att de numera innehade en lefnadsålder af

från 49 till 55 år och en tjensteålder från 21 till 28 år, äfvensom att de, enligt läkares

intyg, till följd af ålder samt kroniska sjukdomar och krämpor endast förmådde

att med lättare arbete i någon ringa mån bidraga till sitt uppehälle, men vore oanvändbara

till det slags tjenstgöring, som tillkomme vaktkonstapel för fångar.

Ifrågavarande konstaplar hade visserligen, likasom den öfriga fångbetjeningen,

ända till år 1883, då flertalet af denna personal uppfördes å ordinarie stat, endast

innehaft förordnande å sina fenster och sålunda saknat pensionsrätt såväl i civilstatens

pensionsinrättniug som på allmänna indragningsstaten, men i andra hänseenden

hade de alltid ansetts likstälde med statens tjenare i allmänhet, och Riksdagen

hade, uppå Eders Kongl. Maj:ts i särskilda fall gjorda nådiga framställningar, åt personer

bland denna betjening beviljat pensioner å allmänna indragningsstaten. Vid

sådant förhållande och då sökandenas förflyttning till annat[ fängelse — eu åtgärd,

som vore nödvändig för deras bibehållande vid några löneförmåner å fångvårdsstaten,

— skulle hafva till följd, att de måste för sjukdom permitteras samt vikarier för dem

anställas, hvarigenom staten skulle ådragas en årlig kostnad, motsvarande tre fjerdedelar af

det belopp, 650 kronor, som vid omförmälda straffängelses indragning i lön och ålderstillägg

tillkom ifrågavarande konstaplar, eller 487 kronor 50 öre till dem hvardera,

hemstälde Fångvårdsstyrelsen, huruvida icke någon årlig pension å rikets allmänna

indragningsstat kunde beredas sökandena, hvilka under en lång och trogen tjenst af

Pension

för fem

vaUt
honstaplar.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Nionde hufvudtiteln: bil. 2.

synnerligen ansträngande och svår beskaffenhet gått förlustige helsa och krafter och

utan någon sin förskyllan nu jemväl skulle förlora sina tjenstebefattningar å den ort,

der de varit anstälde. Beloppet af denna pension hade Styrelsen — under erinran

hurusom enligt 1882 års löne- och pensionsreglering vaktkonstapels pension uppgår till

450 kronor —■ ansett sig böra föreslå till 800 kronor för dem hvardera.

Då det emellertid ej saknades anledning att antaga, att för ifrågavarande fem

vaktkonstaplar lämplig sysselsättning skulle kunna beredas, sedan disciplinkompaniet blifvit

till Varberg förflyttadt, hvilket skulle komma att ske under innevarande år, medgaf

Eders Kong!. Maj:t, att desse konstaplar fortfarande finge behålla hvar sitt då

innehafvande arfvode från förslagsanslaget till fångars vård och underhåll, och ålades

Fångvårdsstyrelsen att under loppet af innevarande år i afseende å dem göra den

förnyade framställning, hvartill omständigheterna kunde föranleda.

I skrifvelse den 1 sistlidne Maj har nu Styrelsen i underdånighet tillkännagifvit,

att, i anledning af en utaf chefen för disciplinkompaniet framstäld begäran

att få för kompaniets räkning använda ifrågavarande fem konstaplar i sådan tjenstgöring,

som deras ålder och krafter medgåfve, Fångvårdsstyrelsen förordnat, att de,

i afvaktan på närmare föreskrifter, hade att vid kompaniet fullgöra de sysslor, som

af kompaniets chef lämpligen kunde dem beredas, hvarjemte och under förutsättning

att denna föreskrift blefve af Eders Kongl. Maj:t gillad Fångvårdsstyrelsen hemstält,

att de till desse konstaplar utgående arfvoden måtte öfverffyttas från fångvårdens till

Arméförvaltningens stat. Hörd i anledning'' häraf, har emellertid Arméförvaltningen,

efter inhemtande af befälhafvare^ för disciplinkompaniet yttrande, anfört, att, enligt de

af honom lemnade upplysningar, ifrågavarande vaktkonstaplar icke lämpligen kunde

användas för den inom kompaniet förekommande tjenstgöring, i följd hvaraf Arméförvaltningen

funnit sig ej kunna biträda Fångvårdsstyrelsens ofvanberörda hemställan.

Då således något lämpligt sätt att i statens tjenst använda ifrågavarande vaktkonstaplar

icke torde företinnas, karl jag ej annat än förorda Fångvårdsstyrelsens

hemställan, att de för sin återstående lifstid må hugnas med- pension på allmänna

indragningsstaten. De befinna sig, såsom Fångvårdsstyrelsen erinrat, i samma ställning

som alla de vaktkonstaplar, hvillca före år 1882 af Riksdagen erhållit pensioner till

ännu större belopp än de nu föreslagna. Att Fångvårdsstyrelsen icke, genom att

nämnda år förse dem med konstitutorial å deras fenster, beredt dem den rätt till

pension, som enligt den nämnda år faststälda lönereglering tillkommer vaktkonstaplar

vid straffängelse, har, såsom Fångvårdsstyrelsen jemväl erinrat, ländt statsverket till

ej ringa besparing och bör ej betaga dem den utsigt till pension, de i likhet med

sina kamrater förut haft. Det belopp, som nu begäres, tillhopa 1,500 kronor, torde

ej befinnas högt, vid jemförelse med den besparing, statsverket vunnit genom den

åtgärd, som gjort deras tjenster vid fängelset öfvertiödiga, indragningen af Varbergs

straffängelse, en åtgärd, hvarigenom enligt Fångvårdsstyrelsens uträkning staten endast

i aflöningar besparat en årlig utgift af nära 50,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att vakt
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 2.

21

konstaplarne Anders Carlsson Hultin, Johan August Winberg, Johaunes Persson Lind,

Olaus Carlsson och Anders Johansson måtte å allmänna indragningsstaten uppföras

till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension till belopp af 300

kronor för dem hvardera.

Uti hvad föredragande departementschefen sålunda yttrat och hemstält instämde

Statsrådets öfrige ledamöter.

Hvad Statsrådet i ofvanberörda under Nås 12:o och 13:o upptagna mål hemstält

behagade Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla; och skulle utdrag af detta protokoll

meddelas Finansdepartementet till iakttagande vid uppgörande af förslag till

reglering af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protooollo:

C. P. Hagbergh.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Nionde hufvudtiteln: bil. 3.

Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 18 December 1885.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Ehrensvärd,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otteb,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

■ Departementschefen, Statsrådet Ryding anförde i underdånighet:

öfverflyttning Sedan Rikets Ständer vid 1856—1858 årens riksdag, på anförda skäl, hos Kongl.

mngsstat% 8j°rt framställning, att officerskåren vid lifbeväringsregementet måtte, i mån af

Ufbevärings- inträffande afgång, indragas eller åtminstone på ett för statsverket mindre kostsamt

kferetåeride organiseras, förordnade Kongl. Maj:t den 25 Maj 1858, att tillsvidare hvarken

personal, den då lediga chefsplatsen vid regementet skulle tillsättas eller nya officerare der antagas,

äfvensom Kongl. Maj:t förklarade sig vilja, då tjenstevakanser vid regementet

yppades, för hvarje särskildt fall bestämma, huruvida den lediga tjensten borde återbesättas

medelst fullmakt eller endast genom förordnande tills vidare.

Till följd af sedermera vid regementet skedd afgång har antalet der anstälde

officerare efter hand minskats, så att detsamma för närvarande utgöres af endast två

kaptener, af hvilka den ene är något öfver 64 år gammal och den andre i följd af

sjukdom är oförmögen till tjenstgöring. Beställningar på stat vid regementet innehafvas

dessutom af en regementsskrifvare och en bataljonsadjutant.

Då de å gammal stat kvarstående tjenstemännen icke äro skyldige att vid upp
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil.

23

nådd pensionsålder ur tjensten afgå samt å andra sidan deras qvarblifvande i tjenst

vid lifbeväringsregementet numera icke vidare lärer kunna komma kronan till någon

verklig nytta, synes mig tiden vara inne att, medelst personalens öfverflyttning å indragningsstat,

med bibehållande af nu innehafvande löneförmåner såsom pension, möjliggöra

en slutlig indragning af lifbeväringsregementet, hvarigenom skulle i flera afseenden

vinnas förenkling i förvaltningen och räkenskapen, äfvensom det för lifbeväringen

nu uppförda ordinarie anslag å 11,432 kronor kunde från och med år 1887

ur riksstaten afföras.

De aflöningsförmåner, som, enligt faststäld stat af den 22 December 1837 och

gällande inqvarteringsordning, till regementets qvarvarande personal nu utgå, äro:

till kaptenen Nils Gustaf Stråle:

lön...................................................................

kronor 600

—

arfvode.........................................................

„ 450

—

inqvartering ...................................................

,, 225

— kronor

1,275: —

till kaptenen Olof Magnus Nerinan:

lön...............................................................

kronor 600

—

arfvode.............................................................

„ 450

--

inqvartering ...................................................

„ 225

1,275: —

till regementsskrifvaren Anders Ludvig Ström:

lön ..................................................................

kronor 375

—

arfvode...............................................................

„ 75

--

inqvartering......................................................

„ 150

600: —

till bataljonsadjutanten, fanjunkaren Samuel Petter

Westin:

lön ..................................................................

kronor 225

—

arfvode...............................................................

30

—

inqvartering......................................................

„ 60

315: -

hvarjemte tillförordnade auditören vid regementet

in. m. Wilhelm Daniel Salomon Jacob Königsfeldt,

hvilken af Kongl. Maj:t den 7 September

1858 förordnats att auditörstjensten tillsvidare

bestrida, i sådan egenskap uppbär såsom arfvode

auditörens aflöningsförmåner, eller

lön.................................................................... kronor 150: —

arfvode........................................................... ,, 75: —

inqvartering ................................................ „ 150: — v 375: —

Enligt särskilda Kongl. bref af den 18 Juni 1836 och den 26 Januari 1872

utgå vidare årligen från det för lifbeväringen uppförda anslag dels 241 kronor såsom

aflöning och beklädnadshjelp åt eu ordonnauskorporal och dels 300 kronor såsom ett

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Nionde hufvudtiteln: bil. 3.

till regementsbefälhafvarens disposition stäldt arfvode för regementsqvartermästare- och

regementsadjutantsgöromålens bestridande.

Kostnadssumnian för lif beväringsregementets hela personal blifver sålunda sammanräknadt

4,381 kronor, hvaraf från anslaget till lif beväringen utgår 3,571 kronor

och återstoden utgör inqvarteringsbidrag.

1 fråga om den rätt till pension från arméns pensionskassa och fyllnadspension,

som enligt gällande bestämmelser skulle vid afsked tillkomma lif beväringsregementets

ordinarie personal, har af vederbörande tjensteman vid nämnda pensionskassa blifvit

upplyst:

att kaptenen Stråle, hvilken räknar G4 lefnadsår och 44 tjensteår från 20:de

åldersåret, är, derest han tager afsked, berättigad tillj 600 kronor pension i 5:te klassen

af arméns pensionskassa och, jemlikt Kongl. brefvet den 9 Februari 1858, till en fyllnadspension

af 400 kronor från statsmedlen, eller tillsammans 1,000 kronor;

att kaptenen Nerman, hvilken räknar 53 lefnadsår och 31 tjensteår, skulle vid

afsked vara berättigad till enahanda pensionsförmåner, eller 1,000 kronor;

att regementsskrifvaren Ström, hvilken räknar 59| lefnadsår och 36 tjensteår,

vore, i händelse han nu toge afsked, berättigad till 450 kronor pension i Ode klassen

af arméns pensionskassa samt vid uppnådda 60 lefnadsår blifver berättigad till en

fyllnadspension af 250 kronor från statsmedlen;

samt att bataljonsadjutanten Westin, hvilken räknar 60 lefnadsår, men hvars

tjenstetid icke uppgår till mer än något öfver 14 år, först vid uppnådda 30 tjensteår

skulle blifva berättigad till 180 kronor pension i 9:de klassen af arméns pensionskassa

samt till en fyllnadspension af 120 kronor från statsmedlen.

Hvad beträffar tillförordnade auditören Königsfeldt, så innehar han, såsom redan

blifvit an tyd t, icke någon till pension berättigande fullmakt, och anser jag icke heller

förhållandena i öfrigt föranleda dertill, att Königsfeldt må anses i och för den tjenst

han på förordnande bestridt vid lifbeväringsregementet, böra komma i åtnjutande af

pension å allmänna indragningsstaten. De för en ordonnanskorporal samt till regementsqvartermästare-

och regementsadjutantsgöromålens bestridande särskildt anslagna medel

blifva vid regementets indragning icke vidare behöfliga.

Under åberopande af hvad jag här ofvan anfört rörande lämpligheten af lifbeväriugsregementet8

slutliga indragning, får jag, med erinran att i de fall, då förut

omförmälda Kongl. bref af den 9 Februari 1858 skall tillämpas, rätt till fyllnadspension

icke tillkommer den, som åtnjuter aflöning eller pension af andra allmänna mede^

nu i underdånighet hemställa, det F,ders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen, att

nedaunämnde tjensteman vid lifbeväringsregementet måtte få öfverflyttas å allmänna

s. 25 Kontrollera mot PDF

Monde hufvudtiteln: bil. 3.

25

indragningsstaten med rätt att derå från början af år 1887 uppbära hvad som motsvarar

deras nuvarande aflöningsförmåner vid regementet, nemligen:

kaptenen Stråle........................................................................... kronor 1,275: —

kaptenen Nerman....................................................................... 1,275: _

regementsskrifvaren Ström .........................................................5 600: _

och bataljonsadjutanten, fanjunkaren Westin ................................. „ 315: _

med vilkor dock att, derest de framdeles komma i åtnjutande af pension från arméns

pensionskassa, pensionen å allmänna indragningsstaten då skall med motsvarande belopp

minskas.

Uppå underdånig tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter täcktes Hans Maj:t

Konungen bifalla och gilla hvad departementschefen sålunda hemstält och yttrat; och

skulle utdrag af detta protokoll till Finansdepartementet öfverlemnas till ledning vid

uppgörande af förslag till reglering af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

Eugéne Peyron.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Nionde hufvudtiteln: bil. 4.

Mönsterslcrifvaren

L

A. B. Sandels

öfverflyttande

på indragningsstat.

Utdrag af protokollet öfver landtförsvar sär enden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 18 December 1885.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Ehrensvärd,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Ottbr,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krtjsenstjerna,

Friherre Tamm.

Departementschefen, Statsrådet Ryding anförde vidare:

Sedan genom Kongl. förordningen den 23 Juli 1869 förändrade föreskrifter

meddelats om sättet för uppbörden af indelta arméns aflöningsräntor och tiondeanslag,

förklarade Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 3 Juni 1870, att i följd häraf mönsterskrifvarne

vid indelta armén, ursprungligen afsedde till biträden åt regementsskrifvarne

vid uppbörd, utbetalning och redovisning af afiönings- m. fi. medel, blefve för framtiden

obehöflig^, hvarjemte för undanrödjande af det hinder, som för indragning af mönsterskrifvarebefattningarne

förefans i dåvarande innebafvares fullmakter, förordnades, att

mönsterskrifvaretjensterna vid indelta armén, i mån af ledighet, skulle tillsättas endast

medelst förordnanden tills vidare.

Då sedermera genom 1875 års lönereglering för armén sjelfva grunden för

indelta arméns aflöningsväsende undergick en så väsentlig förändring, att regements
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Nionde hufyudtiteln: bil. 4.

27

skrifvarebefattningarne kunde indragas, blef äfven stadgadt, att mönsterskrifvaretjensterna

skulle indragas, så snart sådant utan hinder af erhållna fullmakter kunde ske.

Af de med fullmakt försedde och på gammal stat qvarstående mönsterskrifvarne

har i en till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift Mönsterskrifvaren vid Vestgöta-Dals

regemente Lars Arvid Reinhold Sandels, med bifogande af vederbörliga intyg derom,

att hans inkomster af mönsterskrifvarebefattningen för år 1882 utgjort kontant lön

211 kronor 97 öre samt arrende af bostället | mantal Sjögar 1,070 kronor, tillsammans

1,281 kronor 97 öre, i underdånighet anhållit att blifva Överflyttad på allmänna indragningsstaten,

mot erhållande såsom pension af antingen två tredjedelar af sina

sammanlagda löneinkomster eller ock behållna afkastningen af bostället; till hvilken

framställning generalbefälhafvaren i tredje militärdistriktet tillstyrkt bifall, hvaremot

chefen för regementet ansett sig ej böra förorda ansökningen, hufvudsakligen af orsak

att för regementsintendenten samt för chefs- och majorsexpeditionerna det vore af

behofvet påkalladt att i mönsterskrifvaren hafva skrifbiträde att tillgå.

Uti infordradt utlåtande har Armé förvaltningen å intendents- och civila departementen,

med erinran att mönsterskrifvaretjensterna redan förklarats vara numera

öfverflödiga, ansett ansökningen så mycket hellre kunna bifallas, som derigenom uppenbarligen

skulle beredas kronan ekonomisk fördel genom besparande af en del utaf

aflöningen.

Då lönen för mönsterskrifvare i de nya afiöningsstaterna i allmänhet blifvit

satt till 800 kronor och vid den nya pensionsregleringen för armén, enligt lista punkten

i Kongl. cirkuläret den 22 Juni 1877, stadgats, att den till armén hörande embetsed!

tjensteman af militär-, läkare- och civilstaterna, hvilken innehar fast lön på stat

till belopp ej öfverstigande ett tusen kronor, är berättigad att i pension och fyllnadspension

erhålla lönens hela belopp, kunde häraf enligt Arméförvaltningens åsigt hemtas

en icke olämplig vägledning vid bedömande af sökandens anspråk oqh pensionens

skäliga belopp vid frivillig afgång, hvarföre Arméförvaltningen föreslagit, att Mönsterskrifvaren

Sandels skulle från ingången af månaden näst efter den, i hvilken han

erhåller afsked från mönsterskrifvaretjensten, å allmänna indragningsstaten erhålla, en

årlig pension af 800 kronor.

I fråga om den rätt till pension från arméns pensionskassa och fyllnadspension,

som enligt gällande bestämmelser skulle tillkomma Sandels, har direktionen öfver

nämnda pensionskassa upplyst, att Sandels, hvilken numera räknar 51 lefnadsår och

eu tjenstetid af nära 29 år, redan nu kunde, enligt reglementet för pensionskassan,

afgå från sin tjenst samt genom exspektansafgifters erläggande lösa den bristande

tjenstetiden och derigenom bereda sig rätt till åtnjutande från och med den 1 April

1887 af 180 kronor pension i nionde klassen af arméns pensionskassa, hvaremot, om

han vid tjensten qvarstode intill den 2 Mars 1887, han då blefve, jemlikt Kongl.

brefvet den 9 Februari 1858, emot deri föreskrifna vilkor berättigad att vid afskedet,

jemte förutnämnda kassapension, tillträda 120 kronor såsom fyllnadspension af statsmedlen;

och har Arméförvaltningen ansett, att vid Sandels’ öfverflyttande på indrag
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Nionde hufvndtiteln: bil. 4.

ningsstat något förbehåll icke skäligen borde göras i afseende å den rätt till utbekommande

af 180 kronor pension från arméns pensionskassa, som Sandels genom

exspektansafgifters erläggande och således endast medelst särskild penningeuppoffring

skulle kunna förskaffa sig.

Då af Eders Kong!. Maj:t redan blifvit förklaradt, att mönsterskrifvaretjensterna

äro öfverflödiga, samt följaktligen de medel, som utgå till aflönande af de qvarstående

mönsterskrif varne, utgifvas icke för att tillgodose något statens behof, utan endast för

att uppfylla en af staten genom fullmakts meddelande åtagen förpligtelse, finner jag,

lika med Arméförvaltningen, det vara med kronans fördel öfverensstämmande, om

Mönsterskrifvaren Sandels beredes tillfälle att från tjensten afgå, med bibehållande

såsom pension af ungefär två tredjedelar af sina sammanlagda löneinkomster, eller i

afrundadt tal 800 kronor. Enär likväl Sandels, på sätt här ofvan visats, redan år

1887 blifver berättigad till 180 kronor pension från arméns pensionskassa samt 120

kronor fyllnadspension af statsmedlen, synas mig dessa pensioner böra afräknas vid

bestämmandet af det belopp, som skäligen kan Sandels tillerkännas såsom pension

från allmänna indragningsstaten.

På grund häraf hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att uppföra för Mönsterskrifvaren Sandels å allmänna indragningsstaten en

årlig pension af 500 kronor, att utgå från ingången af månaden näst efter den, i

hvilken han erhåller afsked från mönsterskrifvarebefattningen, äfvensom medgifva, att

innehafvandet af denna pension ej må utgöra hinder för Sandels att uppbära den

fyllnadspension, hvartill han på grund af Kongl. brefvet den 9 Februari 1858 kan

blifva berättigad.

Uppå underdånig tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter behagade Hans

Maj:t Konungen i nåder bifalla hvad departementschefen sålunda hemstält; och skulle

protokolltdrag i ärendet till Finansdepartementet expedieras till ledning vid uppgörande

af förslag till reglering af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

Eugéne Peyron.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Nionde hnfrudtitelu: bil. 5.

29

Utdrag af protokollet öfver landtförsvarscirenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 18 December 1885.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Thempt andre,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Ehrensvärd,

Statsråden: Lovén,

von Steyebn,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Departementschefen, Statsrådet Ryding föredrog vidare:

En af generalbefälhafvare!! i femte militärdistriktet med förord öfverlemnad

ansökning af Förrådsvaktmästaren vid Jemtlands hästjägarecorps Jonas Edfastson, hvaruti

Edfastson, som är född år 1813 och således omkring 73 år gammal samt under

mer än 40 år gjort tjenst såsom förrådsvaktmästare dels vid Jemtlands regemente

och dels vid Jemtlands häst- och fältjägarecorpser, i underdånighet anhållit, att som

han numera till följd af ålderdomsbräcklighet samt aftagande syn- och hörselförmåga

vore oförmögen att nöjaktigt bestrida sin tjenst och derföre önskade afgå från densamma,

det måtte medgifvas honom att vid afskedstagande! få behålla sin aflöning såsom

pension.

Corpschefen, som jemväl tillstyrkt ansökningen, hade vitsordat, att Edfastsoni

hvilkens arfvode utgjorde 200 kronor om året, under den långa tjenstehjon skött sin

befattning med nit och pålitlighet, men numera i anseende till framskriden ålder och

Pension till

Förrådsvaktmåstaren

vid

Jemtlands

hästjägarecorps

./. Edfastson.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Nionde hufvudtiteln: bil. 5.

deraf förminskade kroppskrafter ej är till densammas bestridande lämplig, samt att

Edfastson saknar medel till sitt framtida uppehälle.

Uti infordradt utlåtande hade Arméförvaltningen å intendentsdepartementet med

afseende å sökandens väl vitsordade långvariga tjenstgöring och då intygadt blifvit, att

han vid framskriden ålder saknade medel till sitt uppehälle, i underdånighet hemstält,

att, i likhet med hvad vid jemförliga fall tillförene egt rum, Kong!. Maj:t täcktes till

Riksdagen aflåta proposition om uppförande för Edfastson på allmänna indragningsstaten

af ett årligt belopp, motsvarande hans vaktmästarearfvode, eller 200 kronor.

Departementschefen anförde härefter:

På grund af hvad sålunda blifvit upplyst rörande Edfastsons tjenstgöring och

ekonomiska ställning och då Edfastson vid afsked från vaktmästarebefattningen icke

är berättigad till pension från arméns pensionskassa, får jag, med erinran att senast

vid 1883 års riksdag pension å allmänna indragningsstaten blifvit beviljad åt två förrådsvaktmästare

med 250 kronor till hvardera, i underdånighet hemställa, det Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för Edfastson å allmänna indragningsstaten

uppföra eu pension af 200 kronor, att af honom under hans återstående lifstid årligen

åtnjutas, med beräkning från och med månaden näst efter den, då han erhållit afsked

från vaktmästarebefattningen.

Uppå underdånig tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter täcktes Hans Maj:t

Konungen härtill lemna nådigt bifall; och skulle utdrag af detta protokoll till Finansdepartementet

öfverlemnas till ledning vid uppgörande af förslag till reglering af utgifterna

under riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

Eugéne Peyron.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 6.

31

Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 18 December 1885.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Ehrensvärd,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Departementschefen, Statsrådet Ryding anförde härefter i underdånighet:

Till understöd åt de från 1808 — 1809 årens krig ännu qvarlefvande landtvärnsman

har sist församlade Riksdag, uppå Eders Kongl. Maj:ts framställning, för år 1886

anvisat ett belopp af 3,000 kronor, hvarjemte Riksdagen — som ansett de få qvarvarande

understödstagarne böra, i den mån anslaget dertill lemnar tillgång, beredas

någon förhöjning i gratifikationsbeloppen, — öfverlemnat till Eders Kongl. Maj:ts afgörande

att, i den mån anslaget lemnar tillgång, bestämma storleken af dessa gratifikationsbelopp.

Antalet understödstagare, som år 1884 utgjorde 17, har för år 1885 nedgått

till 11, hvadan, med anslagets bibehållande vid sitt nuvarande belopp, tillgång

komme att finnas till att jemförelsevis rikligt tillgodose de ännu qvarlefvande landtvärnsmännen.

Jag hemställer derföre, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att

Gratifikationer

åt f. d.

landtvärnsman.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Nionde hufvudtiteln: bil. 6.

till gratifikationer åt de från 1808 och 1809 årens krig qvarlefvande landtvärnsman,

som sig derom anmäla, för år 1887 anvisa å allmänna indragningsstaten ett belopp

af 3,000 kronor.

Häri instämde Statsrådets öfrige ledamöter.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder bifalla hvad Statsrådet sålunda hemstält;

och skulle utdrag af detta protokoll meddelas Finansdepartementet till ledning

vid uppgörande af förslag till reglering af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

Eugéne Peyron.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 7.

33

Utdrag af protokollet öfver landtför svar särenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen uti Statsrådet å Stockholms slott den 30 December 1885.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Ehrbnsvärd,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krtjsenstjerna,

Friherre Tamm.

Departementschefen anförde slutligen:

Uti underdånig skrifvelse den 26 nästlidne November har befälhafvaren för

generalstaben hemstält, att hos Riksdagen måtte göras framställning om pension å

allmänna indragningsstaten för Gravören vid generalstabens topografiska afdelning

Carl Severin Wennersten, hvilken, född den 18 November 1819, blifvit anstäld redan

år 1838 såsom gravör och år 1841 i egenskap af namngravör vid den dåvarande

topografiska corpsen samt från och med sistnämnda år eller under en tid af 45 år

oafbrutet arbetat såsom kopparstickare dels vid nämnda corps och dels, efter det den

uppgått i generalstaben, vid generalstabens topografiska afdelning.

Såsom stöd för denna hemställan har befälhafvaren för generalstaben anfört,

att, då genom användandet af den på senare tiden uppfunna heliogravyrmetoden

vunnes en högst betydlig besparing i kostnaden för kartors mångfaldigande samt grafstickel

för den skull torde för framtiden endast undantagsvis komma att användas,

det icke kunde anses förenligt med god hushållning att vid den topografiska afdel
5
-

Pension

för Gravören

vid generalstabens

topografisk

afdelning

G. S.

Wennersten.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Nionde hufvudtiteln: bil. 7.

ningen bibehålla en fullt aflönad bokstafsgravör eller att använda honom för andra

vid kartverket förekommande arbeten, vid hvilka han saknade vana;

att här i landet icke heller eljest funnes någon användning för Wennersten

såsom namngravör i koppar, likasom han vid eu redan uppnådd ålder af 66 år svårligen

skulle kunna erhålla sådan anställning i utlandet, om han nödgades utvandra;

att det under sådana förhållanden icke vore med rättvisa och billighet öfverensstämmande

att utan ersättning afskeda en man, som i nära nog ett hälft sekel egnat

sin verksamhet åt kartverket och derunder fullgjort sitt åliggande med utmärkt skicklighet,

hvarom ock de för allmänheten tillgängliga kartorna bure ojäfaktigt vittnesbörd;

samt

att såsom ytterligare bevekande omständighet tillkomme, att Wennersten, hvilken

aldrig egt någon enskild förmögenhet samt haft att försörja eu talrik familj — af

hans 12 barn voro 8 ännu lefvande, bland hvilka det yngsta icke ännu uppnått 12

års ålder, — i följd häraf icke förmått bereda sig och de sina besparingar till skydd

mot brist under kommande dagar, hvadan han, då han erhölle entledigande från sin

nuvarande anställning, vore för sin och sin familjs uppehälle uteslutande hänvisad till

den ringa inkomst, han tills vidare kunde bereda sig såsom biträde vid sjukgymnastiken

å gymnastiska centralinstitutet, men hvilken '' inkomst vid Wennerstens tilltagande ålder

komme att minskas eller alldeles upphöra.

Pensionens belopp har af befälhafvaren för generalstaben föreslagits till 2,700

kronor, motsvarande i jemnadt tal åttio procent af Wennerstens nuvarande aflöning,

3,480 kronor.

Beträffande Wennerstens" ifrågavarande anställning är upplyst,

att, i öfverensstämmelse med de för topografiska corpsen och sedermera för

generalstaben utfärdade instruktioner, Wennersten såsom gravör icke egt fast anställning

eller lön på stat, utan hafva rörande hans tjenstgöringsskyldighet eller det honom

åliggande arbete kontrakt tid efter annan uppgjorts dels med chefen för berörda corps

och dels efter dess upphörande med chefen för generalstabens topografiska afdelning;

att dessa kontrakt mestadels förbundit Wennersten att, emot betingad månadsaflöning,

utföra sitt arbete å tjensterummet på stadgad arbetstid, men äfven en kortare

tid, då plats derstädes icke kunnat Wennersten beredas, omfattat skyldighet för

denne att i sitt hem verkställa vissa bestämda arbeten mot derför stadgad ersättning;

samt

att under de senare åren eller efter år 1877 Wennerstens tjenstgöring städse

varit bestämd på det sätt, att det ålegat honom att å tjenstelokalen under den vanliga

dagliga arbetstiden kl. 9 f. m.—5 e. m. utföra det gravyrarbete, som åt honom

uppdrogs.

Statskontoret, som den 17 innevarande månad afgifvit underdånigt utlåtande

i ärendet, har dervid, med afseende å Gravören Wennerstens särdeles långvariga och

synnerligen väl vitsordade verksamhet i statens tjenst samt med hänsyn till hvad för

s. 35 Kontrollera mot PDF

Nionde liufvudtiteln: bil. 1.

35

öfrigt framhållits af befälhafvare]! för generalstaben, funnit sig böra till förevarande

underdåniga framställning tillstyrka bifall.

Äfven jag anser, på de af befälhafvaren för generalstaben framhållna skäl, det

vara af rättvisa och billighet påkalladt, att Wennersten vid sitt förestående entledigande

från anställningen vid generalstaben beredes något årligt understöd för sitt lifsuppehälle.

I fråga om beloppet af detta understöd anser jag likväl, då Wennersten icke

haft tjenst på stat, att den af befälhafvaren för generalstaben föreslagna och i afseende

å tjenster inom armén, samt förut jemväl i fråga om civila tjeuster, i allmänhet

gällande beräkningsgrund för pensioner vara för hög, utan synes mig pensionen i

detta fall skäligen kunna bestämmas till ett belopp af 1,500 kronor.

Jag hemställer derför, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen medgifva,

att Gravören vid generalstabens topografiska afdelning Carl Severin Wennersten må

från och med månaden näst efter den, då han varder från nämnda anställning entledigad,

å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension af ett tusen femhundra

kronor.

Till denna hemställan, i hvilken Statsrådets öfrige ledamöter instämde, behagade

Hans Maj:t Konungen lemna nådigt bifall; och skulle utdrag af protokollet i detta

ärende meddelas Finansdepartementet till ledning vid uppgörande af förslag till reglering

af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

0. E. Pauli

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Nionde hufvudtiteln: bil. 8.

Pension

för Lektor F.

Lagerberg.

Utdrag af protokollet öfver sjöförsvarsärenden, hållet inför Hans Raft

Konungen uti Statsrådet å Stockholms slott den 23 December

1885.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve EhrENSVÄRD,

Statsråden: Loven,

von Steyern,

Friherre von Otteb,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Departementschefen, Statsrådet Friherre von Otter föredrog vidare:

5:o.

Chefens för sjökrigsskolan embetsskrifvelse den 21 sistlidne November, hvarmed

öfverlemnats en af Lektorn vid samma skola, Filosofie Doktorn m. m. Fredrik

Lagerberg gjord ansökan, att bemälde chef måtte anmäla och förorda honom till erhållande

af pension vid hans tillämnade afgång från ifrågavarande lärarebefattning.

Af de vid ansökningen fogade handlingar inhemtades: att sökanden vore född

den 14 September 1808; att han tjenstgjort såsom lärare vid sjökrigsskolan från

dess början år 1867 och sedan 1879 varit förordnad såsom lektor derstädes; att,

förutom deima anställning, sökanden under en lång följd af år egnat sig åt lärareverksamhet

och derunder, bland annat, dels förestått en förberedande kadettskola

under åren 1847—1853 samt 1863—1867 och dels haft anställning vid Hiliska skolan

å Barnängen från hösten 1843 till skolans upphörande år 1846 samt vid Stockholms

lyceum under åren 1854—1862, hvilka båda befattningar han jemlikt bifogade intyg

skött med utmärkt nit och skicklighet; att sökanden, jemte omförmälda i såväl statens

som enskild tjenst utöfvade lärareverksamhet, hvilken omfattade 42 tjenstgöringsår,

äfven tjenstgjort såsom kateket i Adolf Fredriks församling i Stockholm under tiden

s. 37 Kontrollera mot PDF

Nionde hnfvudtiteln: bil 8.

37

från den 1 Maj 1847 till den 1 Oktober 1871, för hvilken tjenstgöring jemväl lemnats

honom särskildt, hedrande intyg.

I ofvan berörda skrifvelse hade chefen för sjökrigsskolan, med vitsordande af

sökandens pligttrohet, nit och intresse för sitt lärarekall vid skolan, på det varmaste

förordat sökandens ifrågavarande anhållan dels för hans egen skull, såsom belöning

för långvarigt, troget och väl vitsordadt arbete i den maktpåliggande lärareverksamheten,

och dels för sjökrigsskolans skull, emedan sökanden vid sin långt framskridna

ålder numera icke egde den arbetskraft, som skolan fordrade af lärarne, på det att

de under den korta tid, som vore dem tillmätt, skulle kunna bibringa eleverna de

faststälda kurserna; hvarföre bemälde chef på dessa och i öfrigt anförda skäl hemstält,

att en årlig pension af 2,500 kronor, kvilket belopp med 650 kronor understege

den Lagerberg tillkommande aflöning vid skolan, måtte honom beredas från allmänna

indragningsstaten till utgående från och med den 1 Oktober 1886, dock att, med

afseende derå att aflöningen vid läroverket utginge med en sjundedel för hvarje undervisningsmånad,

denna pension i nära öfverensstämmelse dermed skulle för sista qvartalet

år 1886 utgå med 1,000 kronor.

Efter erhållen nådig remiss hade jemväl Statskontoret yttrat sig i ärendet;

och då sökanden, som uppnått en ålder af mer än 77 år och utöfvat lärareverksamhet

under en tid af 42 år, deraf dock endast 18 år i statens tjenst, icke syntes

kunna än vidare fortfara med sin lärareanställning vid sjökrigsskolan samt hans verksamhet

vid denna skola blifvit synnerligen väl vitsordad, hade Statskontoret, jemte

meddelande att sökanden vid sjökrigsskolan åtnjöte i aflöning såsom lärare i modersmålet

1,440 kronor, såsom lärare i kristendom 960 kronor och i ålderstillägg 750 kronor,

eller tillsammans 3,150 kronor, i underdånighet tillstyrkt, att Kongl. Maj:t, med

hufvudsakligt bifall till den gjorda framställningen, måtte uti nådig proposition föreslå

Riksdagen, att för Lektor Lagerberg å allmänna indragningsstaten finge uppföras en

årlig pension af 2,500 kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, hvaruti

Lagerberg erhölle afsked från sin anställning vid sjökrigsskolan.

Med afseende å hvad sålunda förekommit hemstälde Statsrådet i underdånighet,

det Kongl. Maj:t behagade hos Riksdagen göra framställning derom, att Lektor

Lagerberg må från och med månaden näst efter den, då han efter erhållet afsked

frånträder sin befattning vid sjökrigsskolan, under sin återstående lifstid å allmänna

indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 2,500 kronor.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder bifalla hvad Statsrådet sålunda hemstält

och förordnade, att protokollsutdrag i ämnet skulle till Finansdepartementet expedieras

för behörigt iakttagande vid uppgörande af förslag till reglering af utgifterna

under riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

F. Wrangel.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Nionde hufvudtiteln: bil. 9.

Pension

för Materialförvaltaren

J. H. Aspegren.

Utdrag af protokollet öfver sjöförsvar sårenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen uti Statsrådet å Stockholms slott den 23 December

1885.

N ärvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Ehrensvärd,

Statsråden: Loven,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Departementschefen, Statsrådet Friherre von Otter anförde derefter:

6:o.

Sedan varfschefen vid flottans station i Carlskrona uti underdånig skrifvelse

den 23 sistlidne Maj, med förmälan att Materialförvaltaren derstädes Johan Hugo

Aspegren sedan den 28 Januari 1882 varit af sjukdom hindrad att sin tjenst förrätta

och att enligt bifogadt läkarebetyg anledning icke förefunnes, att han kunde återvinna

tjenstbarhet, äfvensom under åberopande af de med tjenstens uppehållande

genom vikarie förenade olägenheter, hemstält, huruvida icke Aspegren, som vore född

den 14 Mars 1826, år 1850 blifvit antagen till ordinarie kammarskrifvare vid flottans

civilstat och den 4 Maj 1866 befordrats till sin innehafvande tjenst, kunde varda

Överflyttad å allmänna indragningsstaten med en årlig pension af 3,200 kronor eller

det belopp, han nu uppbure i lön och ålderstillägg,

s. 39 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 9.

39

samt ej mindre Medicinalstyrelsen sig i frågan yttrat, än äfven Statskontoret

med underdånigt utlåtande inkommit, deruti Statskontoret anmält, att enligt från

direktionen öfver amiralitetskrigsmanskassan lemnad upplysning Aspegren icke inom

den i nådiga brefvet den 22 Juni 1877 bestämda tid inkommit med anmälan om sin

önskan att komma i åtnjutande åt'' pensionsrätt enligt de år 1876 faststälda grunder

för pensionering af flottans befäl och underbefäl med vederlikar, hvilka grunder genom

nyssnämnda nådiga bref förklarats skola från och med år 1878 tillämpas jemväl vid

pensionering af personalen vid flottans civilstat, och att han således icke heller för

sin del på desamma ingått, i följd hvaraf Aspegren icke kunde med tillämpning af

8:de punkten i Kong!, kungörelsen den 24 November 1876 från tjensten skiljas och

dervid tilläggas pension från allmänna indragningsstaten,

så täcktes Eders Kongl. Maj:t under den 16 nästlidne Oktober vid sålunda

upplyst förhållande och i enlighet med Statskontorets jemväl gjorda hemställan finna

varfschefens ifrågavarande framställning icke böra vinna nådigt bifall.

Uti embetsskrifvelse den 17 sistförfluten November har bemälde varfschef,

enär det ej kunde vara med kronans fördel öfverensstämmande, att kronans i materialförrådet

befintliga, dyrbara egendom redovisades och handhades af oansvariga personer,

samt med åbei''opande i öfrigt af förberörda underdåniga skrifvelse och med

öfverlemnande af amiralitetskrigsmanskontorets uppgift å den pension och fyllnadspension,

som Aspegren vore berättigad att efter afskedet uppbära från amiralitetskrigsmanskassan,

anhållit, att Materialförvaltaren Aspegren måtte från och med månaden

näst efter den, hvarunder han erhölle sökt afsked, under sin återstående lifstid

bekomma, utöfver de pensionsmedel, han vore berättigad utfå från nämnda kassa, ett

så stort belopp, att det tillsammans med nyssberörda pensionsmedel uppginge för år

till 3,200 kronor.

Statskontoret har i afgifvet underdånigt utlåtande af den 14 innevarande December

anfört: att jemlikt Kongl. brefvet den 5 Juni 1874 civile tjenstemän vid flottans

stationer egde enahanda rättighet till pension å allmänna indragningsstaten, som

enligt gällande författningar i allmänhet tillkomme civile embets- och tjenstemän, dock

att från pensioner å denna stat skulle afräknas det pensionsbelopp, som de från

amiralitetskrigsmanskassan egde uppbära^; att då Aspegren icke anmält sig till pensionsrätt

enligt de genom nådiga brefvet den 22 Juni 1877 stadgade förändrade grunder,

skulle förstnämnda nådiga bref fortfarande ega tillämplighet i afseende å hans

pensionsrätt; att beträffande civile embets- och tjenstemäns pensionsrätt vore stadgadt

dels genom nådiga brefvet den 12 November 1823, att civile embets- och tjenstemän,

hvilka hunnit 65 års ålder, tillbragt vid pass 40 år i statens tjenst samt styrkt

sig vara till helsan försvagade, vore berättigade att efter afskedstagandet å förenämnda

stat undfå pension, dels ock genom nådiga brefven den 16 Mars 1858 och

den 23 November 1860, att i fall som förevarande pensionen skall utgå med 80 procent

af aflöningen; att uti nådiga brefvet den 24 November 1876 vore föreskrifvet,

att den i då faststälda nya stater för bland annat flottans civilstat bestämda fördel
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Nionde hufvudtiteln: bil. 9.

ning i fast lön eller fast arfvode och tjenstgöringspenningar icke skulle verka rubbning

i afseende å beloppet af den pension, hvartill dåvarande löntagare vore för innehafvande

tjänster, enligt gällande föreskrifter, berättigade; att Aspegrens aflöning utgjorde:

lön 2,200 kronor, tjenstgöringspenningar 800 kronor och ålderstillägg 1,000

kronor, eller tillsammans 4,000 kronor, samt att enligt ofvanberörda stadganden Aspegren,

som den 4 Maj 1866 blifvit befordrad till sin innehafvande tjenst, således skulle

vid uppnådd pensionsålder vara berättigad till pension af 3,200 kronor, att utgå dels

från amiralitetskrigsmanskassan och dels af allmänna indragningsstaten. Med förmälan

derjemte att Aspegren, som endast uppnått en ålder af nära 60 år och varit

35 år i statens tjenst, icke uppfylt de för pensions åtnjutande från allmänna indragningsstaten

stadgade vilkor, har Statskontoret vidare anfört, att — då i afseende å

Aspegrens helsotillstånd blifvit intygadt, att Aspegren, som öfver trenne år af sjukdom

hindrats att sin tjenst förrätta, under denna tid varit behäftad med ett konstitutionelt

lidande (diabetes mellitus) i förening med rubbningar i själsverksamheten (melancholia),

och att anledning icke förefunnes, att han kunde återvinna tjenstbarhet —

Statskontoret, med hänsyn till hvad af varfschefen blifvit i frågan anfördt och under

åberopande af Rikets Ständers vid 1853—1854 års riksdag meddelade förklarande

i fråga om obotlig ansedd lam, blind eller sinnessvag tjenstemans skiljande från ordinarie

beställning, ansåge sig böra i underdånighet hemställa, att till Riksdagen måtte

afiåtas nådig framställning derom, att Aspegren blefve förklarad berättigad att efter

erhållet afsked med månaden näst derefter tillträda pension å allmänna indragningsstaten

till belopp, motsvarande skilnaden mellan hela''den honom tillkommande pension,

3,200 kronor, och det belopp, 1,775 kronor, som han enligt från amiralitetskrigsmanskassan

lemnad uppgift egde att från och med den 14 Mars 1886 ur denna kassa

uppbära, eller 1,425 kronor.

Med afseende å hvad sålunda förekommit tillstyrker jag i underdånighet, att

Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen medgifva, att Materialförvaltaren Aspegren

må från och med månaden näst efter den, hvari han med pension ur amiralitetskrigsmanskassan

från tjensten afgår, under sin återstående lifstid åtnjuta från allmänna

indragningsstaten fyllnadspension till så stort belopp, att detta tillsammans med

pensionen från nämnda kassa utgör 3,200 kronor, eller ett tusen fyra hundra tjugufem

kronor årligen.

Hvad föredragande departementschefen sålunda tillstyrkt och hvari Statsrådets

öfrige ledamöter instämde behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla; och skulle

utdrag af detta protokoll meddelas Finansdepartementet till iakttagande vid uppgörande

af förslaget till reglering af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

F. Wrangel.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Nionde imfvudtiteln: bil. 10.

41

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet ä Stockholms slott den 11 December 1885.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Ehrensvärd,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre VON Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Härefter föredrog Departementschefen, Statsrådet von Krusenstjerna i underdånighet:
-

10:o.

Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Södermanlands län, på anhållan af Länsmannen

i Daga härad af nämnda län Adolf Engström, i skrifvelse den 27 December

1884 gjorda underdåniga framställning, att Kongl. Maj:t måtte bereda Engström årlig

pension å allmänna indragningsstaten till belopp, motsvarande skilnaden emellan hans

innehafvande länsmanslön jemte ålderstillägg och den pension från civilstatens pensionsinrättning,

hvartill Engström vore berättigad.

Af handlingarne inhemtades, att Engström, som vore född den 12 April 1826,

samt konstituerades till länsman i Oppunda härads mellersta länsmansdistrikt den 21

December 1849 och transporterades till sin nu innehafvande länsmanstjenst den 26 Ja
6
-

Pension för

Länsmannen

A. Engström.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Nionde hufrudtiteln: bil. 10.

nuari 1856, varit oförmögen att bestrida sin tjenst allt sedan den 25 Maj 1882, då

lian träffades af ett slaganfall och, enligt företedt läkarebetyg, blef lam i hela venstra

sidan, hvilken förlamning, jemte väsentligt försvagade kropps- och själskrafter, föga

förbättrats, så att ingen förhoppning funnes, att Eng ström skulle kunna vidare utöfva

länsmanstjensten.

Till stöd för den gjorda framställningen hade Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

anfört, att Engström, som numera vore ständigt sängliggande, uppenbarligen ej vidare

blefve i stånd att återtaga utöfningen af sin befattning eller på annat sätt bidraga till eget

och sin familjs uppehälle; att Engström, hvilken år 1883 måst till borgenärers förnöjande

afträda sina tillgångar, vore i den ekonomiska belägenhet, att pension allenast från

civilstatens pensionsinrättning icke försloge till hans och familjens nödtorftiga bergning,

samt att synnerliga svårigheter hittills mött och säkerligen i ökadt mått framgent

skulle möta för Kongl. Maj:ts Befallningshafvande att under oviss, måhända till

flera år utsträckt tid kunna medelst vikarie uppehålla Engströms tjenst mot den för

lefnads- och tjenstgöringskostnadernas betäckande otillräckliga årliga aflöning af tillhopa

700 kronor, som enligt Kongl. kungörelsen den 31 Maj 1878 länsmans vikarie

egde uppbära.

Efter härå erhållen nådig remiss hade Statskontoret inkommit med underdånigt

utlåtande af den 15 Januari 1885 och deruti dels meddelat, att aflöningsförmånerna

vid länsmanstjensten uti ifrågavarande distrikt utgjordes af lön, kontant 90 kronor,

och boställsförmån 810 kronor, tjenstgöringspenningar 600 kronor och expensmedel

100 kronor, tillsammans 1,600 kronor, hvartill för Engström komme ålderstillägg med

300 kronor, samt att, enligt från civilstatens pensionsinrättning lemnad upplysning,

Engström uppfylt vilkoren för erhållande vid afskedstagandet af pension i sjette klassen

af nämnda pensionsinrättnings tjenstemannafond, dels ock erinrat, att Engström,

hvilken längre än 35 år varit i statens tjenst, sålunda- uppfylt det i afseende å viss

tjenstetid stadgade vilkor för rättighet att vid afskedstagandet undfå pension till

lönens hela belopp, utgörande, ålderstillägget inberäknadt, 1,200 kronor, men att Engström

deremot ännu icke uppnått den lefnadsålder af 65 år, som jemväl vore föreskrifven

såsom vilkor för sådan pensions erhållande; och hade Statskontoret, med afseende

å hvad rörande Engströms sjukdomstillstånd blifvit genom det insända läkarebetyget

styrkt och hvad Kongl. Maj:ts Befallningshafvande jemväl i öfrigt anfört till

stöd för sin framställning samt under åberopande af det vid 1853—1854 års riksdag

meddelade förklarande i afseende å obotlig ansedd lam, blind eller sinnessjuk tjenstemans

skiljande från ordinarie befattning i rikets tjenst, hemstält, att Kongl. Maj:t

måtte föreslå Riksdagen, att för Länsmannen Engström måtte å allmänna indragningsstaten

uppföras en pension af 600 kronor årligen, att, jemte den honom från civilstatens

pensionsinrättning tillkommande pension till enahanda belopp, utgå från och

med månaden näst efter den, under hvilken afsked från länsmanstjensten blefve honom

beviljadt.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Nionde hnfvudtiteln: bil. 10.

43

Med afseende å hvad sålunda förekommit och då enligt erhållna upplysningar

ofvan anförda förhållanden i afseende å Länsmannen Engströms oförmåga att utöfva

tjensten fortfore oförändrade, oaktadt numera öfver 3 år förflutit, sedan han till följd

af ett slaganfall blef urståndsatt att tjenstgöra, samt enär någon utsigt till förbättring

i Engströms helsotillstånd icke funnes, hemstälde Statsrådet, att Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att Engström finge från och med månaden näst

efter den, i hvilken han med pension från civilstatens pensionsinrättning afginge från

tjensten, under sin återstående lifstid åtnjuta från allmänna indragningsstaten pension

till så stort belopp, att detta, tillhopa med pensionen 600 kronor från nämnda inrättning,

uppginge till hans nuvarande lön med ålderstillägg, 1,200 kronor, eller sexhundra

kronor årligen.

ll:o.

En till Kongl. Maj:t den 15 September 1884 ingifven skrift, deri föreståndaren

för Ålnarps landtbruksinstitut, Professoren Hjalmar Otto Nathorst i underdånighet

anhållit, att honom måtte beredas rätt att, efter uppnådd ålder af 65 år, erhålla

vid af skedstagandet pension från allmänna indragningsstaten; till stöd för hvilken

ansökan Nathorst åberopat: att han, som. vore född den 10 September 1821, allt

sedan den 1 November 1861 innehaft föreståndarebefattningen vid Alnarps landtbruksinstitut

och derunder från den 14 Mars 1862 bestridt undervisningen i de

tre ämnena landthushållning, boskapsskötsel och kameralistik; att han älven före

tillträdet af nämnda föreståndarebefattning verkat sedan den 1 November 1842, först

såsom lärare och sedan såsom föreståndare vid Väderbrunns och derefter vid Dagsholms

landtbruksskola; samt att han under hela den långa tid af 42 år, som han

sålunda bestridt lärarebefattning vid landtbruksläroverk, äfven genom eu större

verksamhet såsom författare sökt befrämja vårt lands modernäring; och hade vid

denna ansökning, som åtföljdes af behörigt åldersbetyg, äfven lögats ett af styrelsen

för Alnarps landtbruksinstitut utfärdadt intyg af innehåll, att Nathorst med utmärkt

nit och öfverlägsen skicklighet fullgjort sina åligganden såsom föreståndare och lärare

vid institutet.

I utlåtande öfver denna ansökning hade Landtbruksakademiens förvaltningskomité,

i betraktande af Nathorsts långa och alltid väl vitsordade lärarearbete äfvensom af

hans omfångsrika och förtjenstfulla författareverksamhet i det svenska landtbrukets

tjenst, ansett sig böra tillstyrka bifall till ansökningen; hvarjemte lörvaltningskomitén

hemstält, att pensionens belopp måtte bestämmas till 4,800 kronor, såsom

motsvarande 80 procent af Nathorsts nu innehafvande fasta lön.

Äfven Statskontoret, som den 3 November 1884 afgifvit infordradt yttrande i

ämnet, har på de af Landtbruksakademiens förvaltningskomité anförda skäl tillstyrkt

aflåtande till Riksdagen af proposition om berättigande för Nathorst att, sedan han,

efter uppnådd ålder af 65 år, afgått från föreståndarebefattningen, uppbära pension

Pension för

Professoren

H. O.

Nathorst.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Ténsion för

Statsrådet

S. Grubbel

döttrar.

44 Nionde hufvudtitlen: bil. 10.

från allmänna indragningsstaten, men hemstält, huruvida icke pensionen borde bestämmas

till 4,500 kronor årligen.

Nathorsts löneförmåner utgöras af fast lön 6,000 kronor, gästningspenuingar

500 kronor, fri bostad, fri vedbrand, fri skjuts samt 75 procent rabatt å trädgårdsprodukter.

Då, enligt hvad sålunda blifvit upplyst, Nathorst under de 24 år, han innehaft

föreståndarebefattningen vid Alnarp, på ett särdeles förtjenstfullt sätt fullgjort hvad

honom i sådan egenskap och såsom lärare ålegat samt han dessutom under sin föregående

nittonåriga tjenstgöring såsom lärare vid och föreståndare för landtbruksskolor

gagnat landtbruket, till hvars befrämjande han derjemte öfvat en betydande

författareverksamhet, och förhållandena i öfrigt syntes vara till beskaffenheten

närmast jemförliga med dem, som föranledde 1878 års Riksdag att bevilja åt Landtbruksakademiens

dåvarande sekreterare, Professoren m. m. Johan Peter Arrhenius eu

pension af 4,800 kronor, tillstyrkte Statsrådet, att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

medgifva, att Professoren Nathorst finge från och med månaden näst efter

den, då han efter fylda sextiofem år afginge från sin befattning vid Alnarps landtbruksinstitut,

å allmänna indragningsstaten under sin återstående lifstid uppbära en

mot åttatio procent af hans innehafvande fasta lön, sex tusen kronor, svarande årlig

pension till belopp af fyratusen åttahundra kronor.

Föredragande departementschefen, Statsrådet von Krusenstjerna anförde härefter:

12:o.

Uti en till Eders Kongl. Maj:t ingifven ansökning har Justitierådet m. m. K.

Ghvecrona, i egenskap af förmyndare för framlidne Statsrådet Samuel Grubbes

och hans hustru Margaretha Johanna Grubbes, född Grave, tre ogifta döttrar Emma

Margaretha Ulrica, Anna Johanna Carolina och Ida Wilhelmina, i underdånighet

anhållit, att Eders Kongl. Maj:t måtte till 1886 års Riksdag aflåta nådig proposition

om beviljande af pension åt dem till belopp af 400 kronor för hvardera, tillsammans

motsvarande den pension, deras moder i lifstiden uppburit från allmänna indragningsstaten.

Statsrådet Grubbe afled den 6 November 1853, och sedan, med anledning af

en utaf hans enka gjord framställning om årligt understöd af allmänna medel åt

henne och de tre omyndiga döttrarne, Kongl. Maj:t till Rikets Ständer aflåtit nådig

s. 45 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 10.

45

proposition, förklarade Rikets Ständer enligt underdånig skrifvelse den 25 Oktober 1854,

att, enär Statsrådet Grubbe i lifstiden genom sin långvariga, utmärkta och gagneliga

verksamhet i statens tjenst förvärfvat sig grundade anspråk på nationens deltagande

för den mindre lyckliga ekonomiska ställning, hvaruti hans maka och oförsörjda barn

sig befunno, Rikets Ständer bifallit Kongl. Maj:ts framställning om årlig pension af

800 riksdaler för hans efterlefvande enka. Den pension, som medgafs, utgjorde sålunda

efter nu gällande myntslag 1,200 kronor.

Enkan Grubbes död inträffade den 26 sistlidne September. Hennes tre döttrar,

hvilka jemte en son öfverlefva henne, äro födda, Emma Margaretha Ulrica 1822,

Anna Johanna Carolina 1824 och Ida Wilhelmina 1828. Bouppteckningen efter

enkan utvisar en behållning, förnämligast bestående af lösören, af allenast 855 kronor

18 öre. Enligt företedda läkarebetyg är den äldsta af döttrarne i följd af framskriden

ålder och klen helsa oförmögen att med arbete försörja'' sig, den andra i ordningen

har genom ögonsjukdom förlorat synen å ena ögat och den tredje lider sedan

många år af sinnessjukdom.

Till stöd för bifall till framställningen har i ansökningen åberopats de nu af

mig angifna omständigheter, hvarjemte Justitierådet Olivecrona i ansökningen vidare

anfört, att myndlingarnes ställning skulle varit ytterst bekymmersam, derest de icke

genom testamente erhållit hvardera ett kapital af 5,000 kronor, hvars ränta jemte

förenämnda pension utgjort den tillgång, hvarmed enkan Grubbe och hennes tre

döttrar haft att bestrida utgifterna för sin existens; med åberopande slutligen af

Statsrådet Grubbes stora förtjenster om sitt fosterland anhåller Justitierådet Olivecrona

om godkännande af pensionens föreslagna belopp och erinrar, att detsamma

kommer att förminskas i män af de ålderstigna pensionärernas afgång.

Statskontoret, hvars utlåtande öfver ansökningen infordrats, har tillstyrkt

framställning till Riksdagen om beviljande af pension med 400 kronor till en hvar

af döttrarna och ansett, att pensionen borde utgå från och med sistlidne Oktober

månad, då den pension, som innehades af Statsrådet Grubbes enka, upphörde.

Då, på sätt föredraganden erinrat, Rikets Ständer, med hänsyn dertill att

Statsrådet Grubbe i lifstiden genom sin långvariga, utmärkta och gagneliga verksamhet

i statens tjenst förvärfvat sig grundade anspråk på nationens deltagande för den

mindre lyckliga ekonomiska ställning, hvaruti hans efterlefvande maka och tre oförsörjda

döttrar sig befunne, beviljat den af Kongl. Maj:t äskade pensionen af 800

riksdaler, motsvarande 1,200 kronor, hemstälde Statsrådet, att, sedan Statsrådet

Grubbes enka under September månad innevarande år aflidit, Kongl. Maj:t måtte

hos Riksdagen föreslå, det Riksdagen ville förklara, att en hvar af hennes döttrar

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Nionde hufvndtiteln: bil. 10.

egde att från och med nästlidne Oktober uppbära on fjerdedel eller trehundra kronor

hvar af den utaf Rikets Ständer beviljade pensionen.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder bifalla hvad Statsrådet i näst föregående

tre mål tillstyrkt samt befalde, att utdrag af detta protokoll skulle meddelas

Finansdepartementet till iakttagande vid uppgörande af förslag till reglering af utgifterna

under riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

E. K. Almqvist.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 11.

47

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen

i Statsrådet å Stockholms slott den 30 December 1885.

Närva rån de:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Ehrensväbd,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

53:o.

«

Departementschefen, Statsrådet von Krusenstjerna föredrog härefter i underdånighet:
En

af chefen för Sveriges Geologiska Undersökning uti underdånig skrifvelse den

21 November 1885 gjord framställning om beredande af pension å allmänna indragningsstaten

åt Geologen och Paleontologen vid nämnda Undersökning, Filosofie Doktorn Sven

Axel Theodor Tullberg, hvilken lede af sinnessjukdom, som enligt bifogadt läkarebetyg

måste anses vara obotlig; varande af bemälde chef dervid upplyst, att Tullberg, som

är född den 27 Februari 1852 samt år 1879 blifvit anstäld såsom biträdande geolog

och den 15 November samma år förordnats att tills vidare jemväl vara paleontolog

vid Undersökningen samt den 24 December 1881 af Chefen för Civildepartementet förordnats

till geolog derstädes, sedan början af år 1883 åtnjutit tjenstledighet i följd

af sinnessjukdom; att Tullberg under sin tjenstgöring med synnerligt nit och stor

Pension

or Geologen

S. A. Th.

Tullberg.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Nionde hufvudtiteln: bil. II.

pligttrohet icke blott deltagit i den allmänna undersökningen, utan äfven egnat sig

med afgjord framgång åt utredandet af rent vetenskapliga specialfrågor; att frukten

af dessa forskningar meddelats i tätt på hvarandra följande afhandlingar och monografier,

vittnande om skarp iakttagelseförmåga, lefvande intresse och oförtruten flit,

samt att denna erkännansvärda verksamhet blifvit, sannolikt i följd af öfveransträngning,

plötsligt för alltid afbruten.

På grund häraf har chefen, under anförande dels att den minskning i Geologiska

Undersökningens arbetskrafter, som sålunda uppstått, i hög grad inverkade på görornålens

ostörda gång, dels ock att Tullberg i saknad af enskild förmögenhet vore för

sitt och sin familjs uppehälle uteslutande hänvisad till den fasta aflöning af 2,500

kronor årligen, som han vid Geologiska Undersökningen innehade, i underdånighet hemstält,

att Kongl. Maj:t täcktes till näst sammanträdande Riksdag aflåta nådig proposition

om Tullbergs uppförande på allmänna indragningsstaten med ett belopp af 2,000

kronor årligen, utgörande 80 procent af hans lön såsom geolog.

Öfver ifrågavarande framställning hade Statskontoret den 17 i denna månad

afgifvit infordradt underdånigt utlåtande och dervid, med hänsyn till läkarebetygets

innehåll samt hvad af chefen för Undersökningen blifvit anfördt, i underdånighet tillstyrkt

nådigt bifall till framställningen, med hemställan att den föreslagna pensionen

skulle utgå från och med månaden näst efter den, i hvilken Tullberg erhölle afsked

från sin anställning vid Geologiska Undersökningen.

På grund af hvad sålunda förekommit och under erinran att Riksdagen år 1880

beviljat pension åt enkan efter en person, hvilken jemväl varit såsom geolog vid Undersökningen

anstäld och aflidit till följd af sjukdom, hvilken, i likhet med hvad chefen för

Undersökningen antoge i afseende å Tullbergs, sannolikt framkallats af öfveransträngning,

hemstälde departementschefen, som dock ansåge, att med hänsyn till den tid,

Tullberg tjenstgjort vid Undersökningen, pensionens belopp borde bestämmas till endast

1,500 kronor, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att bevilja Geologen Tullberg för

hans återstående lifstid en årlig pension till belopp af 1,500 kronor, att från allmänna

indragningsstaten utgå från och med månaden näst efter den, då afsked blefve Tullberg

beviljadt.

Sedan Statsrådets öfrige ledamöter instämt i hvad departementschefen sålunda

hemstält, behagade Hans Maj:t Konungen i nåder härtill lemna sitt bifall samt förordnade,

att protokollsutdrag härom skulle öfverlemnas till Finansdepartementet för

iakttagande vid uppgörande af förslag till reglering af utgifterna under riksstatens

nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

Axel Hegardt.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Monde hufvudtiteln: bil 12.

49

Utdrag af ''protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 18 December 1885.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Ehrensvärd,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Vidare föredrog departementschefen, Statsrådet Hammarskjöld:

33:o.

Domkapitlets i Linköping underdåniga skrifvelse, hvarmed Domkapitlet öfverlemnat

en af Amanuensen hos Domkapitlet, Erik Hjalmar Segersteen gjord ansökning,

deri han, under åberopande att han, enligt hvad läkarebetyg utvisade, vore i anseende

till försvagad helsa oförmögen att sköta amanuenstjensten, anhållit om beredande

åt honom af pension till belopp, motsvarande amanuensaflöningen, 1,000 kronor,

eller åtminstone två tredjedelar deraf; och hade Domkapitlet i underdånighet hemstält,

att då Segersteen, hvilken uppnått eu ålder af öfver 66 år, under sin mer

än tjugufyraåriga, berömligt nitiska och samvetsgranna tjenstgöring genom dennas

trägna beskaffenhet ådragit sig sjukdom, som numera sedan slutet af 1883 gjorde

honom otjenstbar, samt det för Domkapitlet vore ett oafvisligt behof att för erhållande

Pension för

Konsistorieamanuensen

F. H. Segersteen.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Nionde hufvudtiteln: bil. 12.

Pension för

Läroverkskollegan

J. T.

Pagander.

af nödiga krafter till expeditionens nöjaktiga uppehållande ega oafkortad tillgångtill

amanuenslönen, som, då dertill utgående statsmedel och kollekt sammanräknades,

kunde anses uppgå till 1,000 kronor årligen, Kong], Maj:t täcktes hos Riksdagen göra

framställning om beviljande af eu lämplig pension å allmänna indragningsstaten åt

Segersteen under hans återstående lifstid.

Af de vid Segersteens ansökning fogade handlingar inhemtades, att han vore

född den 16 Maj 1819; att han, som adagt studentexamen, år 1859 tjenstgjort såsom

vikarierande adjunkt vid elementarläroverket i Linköping under årets begge terminer

och tillika såsom vice konsistorieamanuens från den 6 September till den 16 December

samma år, då han utnämnts till ordinarie amanuens, hvilken befattning han sedermera

städse, undantagandes ett af sjukdom föranledt afbrott under åtta veckor, bestridt

till den 19 December 1883, hvarefter han på grund af läkarebetyg åtnjutit tjenstledighet;

samt att han derjemte under särskilda tider, sammanlagdt 1 år 28 veckor,

innehaft förordnanden att förestå konsistorienotariebefattning; och innehöll det om

Segersteen den 30 September 1885 utfärdade läkarebetyg, att han, hvilken led dels

af betydlig svaghet och darrning i högra armén (skrifvaresjukaj, beroende på öfveransträngning

vid skrifning, dels af annan sjukdom och dermed förenade krämpor, icke

kunde sköta amanuensbefattningen.

I ärendet hade Statskontoret afgifvit infordradt underdånigt utlåtande och

deri anfört, att någon rättighet till pension å allmänna indragningsstaten icke vore

genom författningarne medgifven konsistorieamanuens samt att i allt fall Segersteen

i statens tjenst tillbragt en vida kortare tid, än den pensionsförfattningarne föreskrifva

såsom vilkor för erhållande af dylik pension; men då Segersteen vid en ålder af mer

än 66 år vore till helsan så försvagad, att han icke kunde sköta sin amanuensbefattning,

samt med afseende å hvad Domkapitlet i öfrigt anfört, ansåge Statskontoret sig

böra biträda Domkapitlets hemställan; hvarjemte Statskontoret beträffande beloppet

af pensionssumman ifrågasatt, huruvida icke, på sätt i likartade fall merendels blifvit

bestämdt, pensionen borde utgå med ett belopp, motsvarande tre fjerdedelar af Segersteens

fasta aflöning, 900 kronor, eller 675 kronor.

Med afseende å hvad sålunda förekommit tillstyrkte Statsrådet, att Kongl.

Maj: t måtte föreslå Riksdagen, att Segersteen må från och med månaden näst efter

den, då han efter erhållet afsked frånträder sin befattning såsom amanuens hos Domkapitlet

i Linköping, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta

en årlig pension af 675 kronor.

34:o.

Domkapitlets i Upsala underdåniga skrifvelse den 21 Oktober detta år, deri

Domkapitlet, med anledning af en utaf Rektorn vid Söderhamns allmänna läroverk

J. Centerwall och Lasaretlssysslomannen S. Åström, den senare i egenskap af förmyndare

för sinnessjuke kollegan vid nämnda läroverk. Filosofie Kandidaten Jonas

s. 51 Kontrollera mot PDF

Nionde hufrudtiteln: bil. 12.

51

Teodor Pagander, gjord framställning, anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes, på det att

afsked från lärarebefattningen måtte kunna Pagander meddelas, vidtaga författningsenlig

anordning, för att pension å allmänna indragningsstaten till belopp af 2,000

kronor för år, eller samma belopp, hvartill Paganders lön å ordinarie stat uppginge,

måtte varda honom för hans återstående lifstid tillförsäkrad.

Till stöd för denna framställning hade^ Domkapitlet åberopat, att Pagander

varit till följd af sjuklighet hindrad att tjenstgöra allt sedan höstterminen 1877, blott

med undantag för eu del af höstterminen 1882, och att han, som sedan den 21

Februari 1884 vårdats och fortfarande vårdades å Lunds hospital, lede af obotlig

sinnessjukdom.

Af handliugarne i ärendet inliemtades vidare: att Pagander vore född den 8

Maj 1845; att han efter år 1871 aflagd filosofie kandidatexamen blifvit den 23

November 1872 befullmägtigad såsom kollega vid Söderhamns allmänna läroverk samt

att, enligt rektors intyg, Pagander under sin tjenstgöring vid läroverket ådagalagt

utmärkt nit, ordentlighet och pligttrohet samt berömlig skicklighet, hvarjemte hans

enskilda lif varit klanderfritt och anspråkslöst; och innehöll ett af öfverläkaren vid

Lunds hospital den 10 Oktober 1885 utfärdadt bevis, att Pagander lede af sinnessjukdom

under form af förryckthet och med fullt skäl kunde anses alldeles obotlig.

Uti infordradt utlåtande hade Statskontoret anfört: att, då Pagander uppnått

eu ålder af endast 40 år och ej varit i statens tjenst anstäld längre tid än 13 år,

han således ännu icke hunnit vare sig den lefnads- eller tjensteålder, som enligt författningarne

vore stadgad för lärares vid de allmänna läroverken pensionsrätt å indragningsstat,

men att, i betraktande af att Pagander redan under många år varit

urståndsatt att tjenstgöra till följd af sinnessjukdom samt att denna af behörig läkare

intygats vara alldeles obotlig, hvadan Pagander vore till all vidare tjenstgöring oförmögen,

Statskontoret ansåge den gjorda framställningen om hans öfverflyttande å allmänna

indragningsstaten förtjena allt afseende; i anledning hvaraf Statskontoret, med

tillkännagifvande att Paganders lön å stat utgjorde 1,500 kronor jemte personelt ålderstiliägg

af 500 kronor eller tillsammans 2,000 kronor, i underdånighet hemstält, att

till Riksdagen måtte afiåtas nådig proposition om dess medgifvande dertill, att Pagander

finge för sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension,

hvars belopp likväl, i öfverensstämmelse med hvad i flera likartade fåll tillförene egt

ruin, syntes icke böra bestämmas högre än till tre fjerdedelar af hans nuvarande lön,

eller 1,500 kronor.

På grund af hvad sålunda blifvit upplyst tillstyrkte Statsrådet, att Kongl

Maj:t måtte hos Riksdagen göra framställning derom, att Pagander må från och med

månaden näst efter den, i hvilken afsked varder honom beviljadt, för sin återstående

lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta eu årlig pension af 1,500 kronor.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Nionde hnfvudtlteln: bil. 12.

Pension för

Adjunkten

vidhögrelärarinneseminariet

G. D. A.

Wingstedt.

35:o.

En af Adjunkten vid högre lärarinneseminariet i Stockholm Carl Daniel Adalbert

Wingstedt gjord, af direktionen öfver seminariet med skrifvelse den 8 sistlidne

September öfverlemuad underdånig ansökning, att Kongl. Maj:t täcktes bereda Wingstedt

pension efter afskedstagandet till skäligt belopp.

Till stöd för ansökningen hade Wingstedt åberopat, att han, efter mer än

tjuguårig verksamhet såsom lärare i enskilda goss- och flickskolor, i början af April

1864 blifvit anstäld såsom vikarierande lärare vid ofvannämnda seminarium och den 12

September samma år utnämnts till adjunkt i främmande lefvande språk derstädes samt

att han, som till början af läsåret 1877—1878 skött de med tjensten förenade åligganden

— dock med partiel tjenstledighet under läsåret 1876—1877 på grund af sjuklighet

— sedermera af sjukdom varit förhindrad att bestrida sin tjenst samt förty åtnjutit

tjenstledighet; och utvisade vid ansökningen fogade handlingar, att Wingstedt

vore född den 3 Februari 1821 samt att han, enligt ett den 2 September 1885 utfärdadt

läkarebetyg, under många år lidit af kronisk magkatarr och stor svaghet i

nervsystemet med darrning i armar och händer, hvartill på senare tid kommit gikt i

en del fingerleder, hvadan han på grund af dessa lidanden numera och för sin återstående

lifstid vore alldeles urståndsatt att förrätta sin tjenst.

Uti ofvannämnda skrifvelse hade direktionen öfver seminariet, med vitsordande

af de i ansökningen meddelade uppgifters vigtighet och med förklaring att Wingstedt

med nit och skicklighet fullgjort sina tjenståligganden, så länge hans helsotillstånd

tillåtit honom att utöfva desamma, tillstyrkt, att ansökningen måtte vinna bifall och

pensionen bestämmas till 2,000 kronor; hvarjemte direktionen fäst uppmärksamhet vid

det för läroverket ogynsamma förhållande, som skulle uppstå, om vikarierande lärare

ännu för en längre tid skulle uppehålla eu befattning, hvars innehafvare borde ega

ej blott för undervisningens skötande på ett högre stadium erforderliga qvalifikationer,

utan äfven tillräcklig pedagogisk erfarenhet och skicklighet för att leda och bedöma de

blifvande lärarinnornas öfningslektioner.

Statskontoret, hvars utlåtande i ärendet infordrats, hade deri anfört, att rättighet

till pension å allmänna indragningsstaten icke enligt författningarne torde tillkomma

lärare vid ifrågavarande läroanstalt samt att Wingstedt, som vore närmast

jemförlig med lärarne vid de allmänna läroverken, för öfrigt icke i allo fullgjort de

föreskrifna vilkoren för sådan förmåns åtnjutande, enär han väl i det närmaste hunnit

den stadgade lefnadsåldern af 65 år, men icke varit i statens tjenst anstäld under

längre tid än omkring 21 j år. Då emellertid genom läkarebetyg blifvit styrkt, att

Wingstedt vore för sin återstående lifstid alldeles urståndsatt att föi’rätta sin

tjenst, ansåge sig Statskontoret, med hänsyn jemväl till hvad direktionen öfver

seminariet anfört, böra i underdånighet tillstyrka, att Kongl. Maj:t täcktes göra

framställning hos Riksdagen, att Wingstedt måtte, när han, efter uppnådd ålder af

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Nionde hufmdtitelu: bil. 12.

(Jo år, från tjensten erhållit afsked, få öfverflyttas å allmänna indragningsstaten till

åtnjutande af pension för sin återstående lifstid med ett belopp, som, på sätt direktionen

föreslagit, lämpligen kunde bestämmas till 2,000 kronor, eller 91 kronorfc34

öre mindre, än hvad Wingstedt af sin aflöning enligt stat, utgörande lön l,t>00 kronor

jemte personliga ålderstillägg 1,000 kronor, tillhopa 2,500 kronor, under tjenstledigheten

fått uppbära.

I anledning af hvad sålunda blifvit anfördt hemstälde Statsrådet, att Kongl.

Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att Wingstedt må från och med månaden näst efter den,

hvari han, efter fylda 65 år, erhåller afsked från sin tjenst, under sin återstående

lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 2,000 kronor.

36:o.

En af Domkapitlet i Linköping med skrifvelse den 23 September 1885 öfver- ^en?^ f°r

lemnad underdånig ansökning af läraren i musik och sång vid allmänna läroverket i j y TörnLinköping

och vid folkskolelärareseminarium derstädes, Musikdirektören Jonas Fredrik vall.

Törnvall, att honom måtte beredas rättighet att efter afskedstagandet undfå pension,

i någon måtto svarande mot hans löneförmåner; till stöd för hvilken ansökning Törnvall

anfört, att han, som numera på grund af hög ålder och sjuklighet åtnjöte tjenstledighet,

icke hade någon utsigt att kunna åter inträda i utöfning af sina befattningar

samt att han under en lång följd af år tjenat det allmänna i såväl nämnda som andra

befattningar.

Af de till ärendet hörande handlingarne inhemtades: att Törnvall vore född

den 5 Maj 1819; att han år 1837 befullmägtigats till organist och klockare i Vestra

Eneby församling och år 1842 antagits till folkskolelärare derstädes, hvarefter han

den 20 Juli 1859 valts till domkyrkoorganist i Linköping; att han den 19 Augusti

1859 förordnats att vara lärare i musik och sång vid högre elementarläroverket i

Linköping och år 1860 förordnats till enahanda befattning vid folkskolelärareseminarium

derstädes; samt att, enligt ett den 8 September 1885 utfärdadt läkarebetyg, Törnvall

lede af njursten och kronisk reumatism och i följd deraf samt i anseende till hög

ålder vore oförmögen att sköta sina omförmälta båda befattningar. Domkapitlet hade

i sin ofvannämnda skrifvelse vitsordat, att Törnvall med utmärkt skicklighet och samvetsgrann

pligttrohet städse skött sina tjenståligganden, samt anhållit, att Kongl. Maj:t

täcktes vidtaga åtgärder, för att Törnvalls ansökning måtte till det åsyftade ändamålet

föranleda; utvisande eu Domkapitlets skrifvelse bilagd specifikation, att Törnvalls aflöningsförmåner

för nämnda befattningar utgjorde, inberäknadt ålderstillägg med mera,

2,325 kronor.

Uti infordradt underdånigt utlåtande hade Statskontoret anfört, att, äfven om

stadgandet i nådiga brefvet den 16 Mars 1858 om pensionsrätt för lärare vid elementarläroverken

skulle ega tillämplighet å öfningslärare vid de allmänna läroverken, Törnvall

på långt när icke i statens tjenst tillbragt den tid af vid pass 40 år, som efter

s. 54 Kontrollera mot PDF

Pension för

Professoren

H. J. Holmgrens

enka

och omyndiga

barn.

54 Nionde hnfvudtiteln: bil. 12.

uppnådda 65 lefnadsår och vid intygad sjuklighet berättigade till pension å allmänna

indragningsstaten; men att, då han uppnått en ålder af öfver 66 år och enligt förent

läkarebetyg vore till tjenstgöring oförmögen, Statskontoret ansåge sig, med hänsyn

jemväl till Domkapitlets ofvannämnda vitsord, böra tillstyrka, att framställning till Riksdagen

måtte ega rum om rättighet för Törnvall att från och med månaden näst efter

den, hvari afsked honom beviljades, från allmänna indragningsstaten uppbära en årlig

pension af 1,250 kronor, motsvarande den fasta aflöning, han såsom musiklärare vid

allmänna läroverket enligt stat åtnjöte.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemstälde Statsrådet, det Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen, att Törnvall må från och med månaden näst efter den, i

hvilken han erhåller entledigande från sina nämnda befattningar vid allmänna läroverket

i Linköping och vid folkskolelärareseminarium derstädes, under sin återstående

lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 1,250 kronor.

37:o.

Eu åt styrelsen för tekniska högskolan, på anhållan af Professoren Hjalmar

Josef Holmgrens enka Lovisa Augusta Wilhelmina Holmgren, född Nordgren, i underdånighet

gjord framställning, att, med hänsyn till den långvariga, omfattande och i

hög grad gagnande verksamhet, Professoren Holmgren i statens tjenst utöfvat, och den

nödstälda belägenhet, hvari hans efterlemnade talrika familj befunne sig, måtte beviljas

årlig pension från 1886 års början för Holmgrens enka till belopp af 500 kronor,

så länge hon lefver enka, samt för makarne Holmgrens 5 yngsta barn årliga understöd

med 250 kronor till hvart och ett af barnen, tills detsamma uppnådde 21 år

eller, hvad makarnes dotter beträffade, ifall hon före 21 års ålder trädde i äktenskap,

till dess detta skedde.

Enligt prestbetyg hade Professoren Holmgren, som, född år 1822, afiidit den 29

Augusti 1885, efterlemna! jemte enkan, född år 1839, två söner, födde 1860 och

1863, samt följande omyndiga barn, nemligen: sönerna August Hjalmar, född den 21

Februari 1869, Erik Albert, född den 7 Juli 1872, Anders Harald, född den 5 Augusti

1874, och Nils Frithiof, född den 28 September 1877, äfvensom dottern Anna Helena,

född den 31 Januari 1881. Behållningen i dödsboet efter Holmgren utgjorde, såsom

styrkt transsumt af bouppteckuingsinstrumentet utvisade, 711 kronor 8 öre.

Af en utaf styrelsen för tekniska högskolan upprättad meritförteckning och

i öfrigt meddelade upplysningar inhemtade3: att Holmgren 1845 promoverats till

filosofie doktor och 1847 förordnats till docent i matematik vid universitetet i

Upsala; att lian såsom vikarie uppehållit professuren i matematik och mekanik vid

teknologiska institutet från och med höstterminen 1855 till den 30 Januari 1857, då

han förordnats att tills vidare bestrida nämnda professur, och efter densammas ridning

förordnats att från och med ingången af år 1864 tills vidare förestå professuren i

matematik och teoretisk mekanik, på hvilken befattning lian år 1869 erhållit nådig

s. 55 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 12.

55

fullmagt; att Holmgren från våren 1S70 till våren 1879 varit eu af Riksdagens fullmägtige

i Riksgäldskontoret, som äfven före och efter denna tid anlitat honom vid

beräkningar för statens lånetransaktioner; att Holmgren allt sedan 1871 varit ledamot

i styrelsen för teknologiska institutet och tekniska högskolan äfvensom alltsedan 1879

ledamot i direktionen för nya elementarskolan i Stockholm samt direktionen för presterskapets

enke- och pupillkassa; att han från och med våren 1866 till slutet afår 1884

tjenstgjort såsom censor i afgångsexamina vid rikets allmänna läroverk; samt att

Holmgren, som 1866 blifvit ledamot af Vetenskapsakademien och 1871 af Vetenskapssocieteten

i Upsala, offentliggjort åtskilliga vetenskapliga arbeten.

Styrelsen för tekniska högskolan hade vidare anfört, att enkan och barnen

utöfver den obetydliga behållningen i boet icke kunde med säkerhet påräkna annan

inkomst än den pension, hvartill de vore berättigade från civilstatens pensionsinrättning.

Men då Holmgren först med ingången af år 1879 blifvit delaktig i pensionsinrättningen

och följaktligen icke till densamma erlagt afgifter i 15 år, såsom erfordrades

för att enka och barn genast skulle få uppbära full pension, komme pensionen

att utgå under de två första åren med endast 450 kronor, under det tredje

året med 750 kronor och först derefter med fulla beloppet, 900 kronor. Af de efterlemnade

sju barnen kunde endast äldste sonen anses vara i tillfälle att försörja sig

sjelf, men hvarken han eller den näst äldste sonen, hvilken vore sysselsatt med studier,

kunde, åtminstone för närvarande, förväntas verksamt bidraga till modrens och

de yngre syskonens underhåll. Och erinrade styrelsen, att Holmgren under den tid

af 30 år, han varit anstäld vid teknologiska institutet och tekniska högskolan, med

lika sällspordt nit som ovanlig skicklighet bestridt undervisningen i de vigtiga läroämnen,

som varit honom anförtrodda, att få lärare i lika hög grad som han lyckats

förvärfva sig sina talrika lärjungars aktning, tillgifvenhet och tacksamhet samt att

hans djupa kunskaper och stora arbetsförmåga jemväl på flera andra områden än

lärarekallets tagits i anspråk och gagnat.

Uti infordradt underdånigt utlåtande hade Statskontoret förmält, att, då Professoren

Holmgrens långvariga verksamhet i statens tjenst varit af den särdeles gagnande

och hedrande beskaffenhet, att, vid den ogynsamma ställningen i boet, staten borde taga

omvårdnad om hans efterlemnade enka och minderåriga barn, Statskontoret ansåge, att

genom framställning till Riksdagen särskild pensionsförmån borde enkan och barnen beredas;

dock att Statskontoret, med afseende å de pensionsbelopp, som vid dylika tillfällen

tillförene beviljats, samt den icke obetydliga, om ock för de efterlefvande alldeles

otillräckliga pensionen från civilstatens pensionsinrättning, funne sig icke kunna föreslå

fullt så höga pensioner, som^styrelsen för tekniska högskolan förordat. Och hade Statskontoret

i följd häraf tillstyrkt, att Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta proposition

om beviljande från den tid och under de vilkor i öfrig!, som af styrelsen blifvit föreslagna

af pensionen från allmänna indragningsstaten till Professoren Holmgrens enka med ett

belopp af 400 kronor och till de fem omyndiga barnen efter 200 kronor för hvart

och ett med 1,000 kronor, eller tillsammans 1,400 kronor.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Nionde hufvudtiteln: bil. 12.

Understöd

för år 1887

åt äldre, behöfvande

folkskolelärare.

Med afseende å Professoren Holmgrens synnerligen utmärkta verksamhet samt då

hans enka och omyndiga barn vore i ekonomiskt betryck, hemstälde Statsrådet, att

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att bevilja å allmänna indragningsstaten årliga

pensioner åt Professoren Holmgrens enka Lovisa Augusta Wilhelmina Holmgren samt

deras fem omyndiga barn August Hjalmar, Erik Albert, Anders Harald, Nils Frithiof

och Anna Helena, att utgå från och med början af år 1886 med 400 kronor till

enkan Holmgren, så länge hon enka förblifver, och med 200 kronor till hvart och

ett af bemälda barn, till dess det uppnår 18 år eller, hvad dottern Anna Helena beträffar,

om hon dessförinnan träder i äktenskap, till dess sådant sker.

38:o.

Slutligen yttrade departementschefen:

»För hvardera af åren 1885 och 1886 har Riksdagen å allmänna indragningsstaten

anvisat och stält till Eders Kongl. Maj:ts disposition ett anslag af 10,000 kronor,

att enligt de närmare bestämmelser, Eders Kong], Maj:t kunde finna godt meddela,

användas till understöd af högst 250 kronor åt sådaue äldre, behöfvande folkskolelärare,

livilka oförvitligen skött sin tjenst, men derifrån erhållit afsked före år 1867.

Sedan Eders Kongl. Maj:t i nådig kungörelse den 12 December 1884 meddelat

närmare föreskrifter rörande vilkoren för erhållande af understöd af de för år 1885

anvisade medlen, inkommo ansökningar om sådant understöd från 73 personer. Bland

dessa erhöllo, enligt nådigt beslut den 12 Juni 1885, 44 understöd med tillhopa

8,650 kronor. Dervid blefvo, med ledning af upplysningar om de sökandes olika

tjenstetid, ålder och öfriga omständigheter, understöden sålunda fördelade, att 11 erhöllo

250 kronor hvar, 19 eu hvar 200 kronor och 14 en hvar 150 kronor.

Rörande vilkoren för utdelande af understöd för år 1886 har Eders Kongl.

Maj:t låtit den 5 Juni 1885 utfärda nådig kungörelse. Tiden för ansökningar om

understöd af 1886 års anslag går först till ända under samma år, hvadan någon utdelning

för år 1886 först längre fram kan ega rum.

Då sålunda utdelning af ifrågavarande understöd endast en gång skett, lärer

deraf ej någon säker ledning kunna hemtas rörande det belopp, som framdeles må

varda för ändamålet behöfligt. Det torde dock kunna antagas, dels att åtskillige lärare,

hvilka förut ej egt kännedom om saken, framdeles inkomma med ansökningar,

dels ock att en del af de sökande, hvilka erhållit afslag å sina framställningar, en

annan gång förete bevis, på grund hvaraf de må anses behörige att erhålla understöd.

Härtill kommer äfven, att åtskillige, som i öfrigt uppfylla vilkoren för understöds

erhållande, först längre fram uppnå den af Eders Kongl. Maj:t föreskrifna lägsta ålder

af 60 år, äfvensom att bland dem, hvilka hugnats med understöd till lägre belopp än

250 kronor, några vid tilltagande ålder eller sjuklighet kunna anses förtjente af förhöjdt

understöd.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Nionde lurfrudtiteln: bil. 12.

57

På grund häraf anser jag det icke vara osannolikt, att ett högre belopp än det

för år 1885 utdelade kommer att framdeles erfordras; och då samma skäl, som föranledt

ifrågavarande anslags beviljande för åren 1885 och 1886, fortfarande ega giltighet,

får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att å allmänna indragningsstaten må äfven för år 1887 anvisas ett anslag af

10,000 kronor, att enligt de närmare bestämmelser, Eders Kongl. Maj:t kan finna godt

att meddela, användas till understöd af högst 250 kronor åt sådane äldre, behöfvande

folkskolelärare, hvilka oförvitligen skött sin tjenst, men derifrån erhållit afsked före

år 1867.»

I denna hemställan förenade sig Statsrådets öfrige ledamöter.

Hvad Statsrådet beträffande de under punkterna 32—38 upptagna ärenden i

underdånighet tillstyrkt och hemstält behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla

och bifalla; och skulle protokollsutdrag härom till Finansdepartementet öfverlemnas

för behörigt iakttagande vid uppgörande af förslag till reglering af utgifterna under

riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

A. von Krusenstjerna.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Nionde hufvudtiteln: bil. 13.

Pension för

Provinsialläkaren

O. Comstedts

enka.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den SO December 1885.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Ehrensvärd,

Statsråden: Loven,

von Steyern,

Friherre VON OTTER,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krtjsenstjerna,

Friherre Tamm.

Slutligen föredrog departementschefen, Statsrådet Hammarskjöld:

56:o.

En af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Elfsborgs län insänd och till nådigt

bifall förordad ansökning, deruti Provinsialläkaren Gottfrid Comstedts enka Anna

Göthilda Cecilia Comstedt, född Lindell, under åberopande af ansökningen åtföljande bouppteckning

efter hennes man samt prestbevis och läkarebetyg, i underdånighet anhållit,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes hos nästa Riksdag göra nådig framställning

om något årligt understöd såsom tillskott till den pension, sökanden hade att motse

från civilstatens pensionsinrättning; varande infordrade underdåniga utlåtanden i ämnet

sedermera afgifna af Medicinalstyrelsen och Statskontoret.

Af handlingarne inhemtades: att Provinsialläkaren Comstedt, som var född

den 21 April 1838, aflagt medicine licentiatexamen den 31 Maj 1869 och, efter att

s. 59 Kontrollera mot PDF

Nionde liufvudtiteln: bil. 13.

59

hafva innehaft åtskilliga tillfälliga läkareförordnanden, den 12 April 18/3 utnämnts

till provinsialläkare i Nordmalings distrikt samt den 26 September 1879 erhållit

transport till provinsialläkaretjensten i Marks distrikt, uti hvilken befattning han

qvarstod, då han under en tjensteresa den 13 November 1885 vådligen omkom, efterlemnande

enkan, född den 22 Oktober 1842, samt barnen Bertha Carolina Elisabeth,

född den 27 Mars 1873, Carl Sven Enoch, född den 30 September 1874, och Gerda

Maria Katharina, född den 26 December 1875; att enligt de insända läkarebetygen

enkan Comstedt vore lidande af kronisk njurinflammation, hjertförstoring och allmän

svaghet, hvadan hennes förmåga att försörja sig sjelf vore betydligt inskränkt, samt

den äldsta dottern vore behäftad med en medfödd luxation i högra höftleden, hvilken

åkomma i väsentlig mån minskade hennes förmåga att med kroppsligt arbete förskaffa

sig sin framtida bergning; att tillgångarne i boet uppgått till 5,680 kronor 12 öre

och skulderna till 1,881 kronor 78 öre, hvadan behållningen i boet utgjorde 3,798

kronor 34 öre; att derutöfver,för enkans och barnens framtida bergning icke funnes

annan tillgång än den pension, de egde att från och med den 1 innevarande månad

undfå ur civilstatens pensionsinrättning med 900 kronor om året, å hvilket pensionsbelopp

likväl skulle innehållas oguldna afgifter, utgörande 304 kronor 50 öre, hvarförutom,

då pensionsrätter för barnen upphörde, pensionsbeloppet komme att nedsättas

till 600 kronor; samt att såväl Medicinalstyrelsen som Statskontoret tillstyrkt, att en

pension till belopp af 500 kronor måtte sökanden beredas, att utgå från allmänna

indragningsstaten.

Med afseende derå att Comstedt under tjensteresa genom olyckshändelse omkommit

och med hänsyn jemväl till öfriga i ärendet förekomna omständigheter

hemstälde Statsrådet, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att enkan Comstedt

må från allmänna indragningsstaten åtnjuta årlig pension till belopp af 500 kronor

från och med innevarande månad, så länge hon förblifver enka.

Hvad Statsrådet beträffande det i denna punkt upptagna ärende i underdånighet

hemstält behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla; och skulle

protokollsutdrag härom till Finansdepartementet öfverlemnas för behörigt iakttagande

vid uppgörande af förslag till reglering af utgifterna under riksstatens nionde

hufvudtitel.

Ex protocollo:

Carl Tornérhielm.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Nionde hufvudtiteln: bil. 14.

Kreditiv för

\pensioneringen

vid

armén.

Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet inför Hans May.t

Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 18 December 1885.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve EhrensväRD,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Härefter yttrade departementschefen, Statsrådet Ryding vidare:

I afseende å beloppet af det kreditiv, som för år 1887 kan blifva erforderligt

dels till upprätthållande^ arméns pensionskassas egen pensionering och dels till fyllnadspensioner

för arméns befäl och underbefäl med vederlikar, har direktionen öfver nämnda

kassa uti underdånig skrifvelse den 23 sistlidne September meddelat, att, under förutsättning

att, i öfverensstämmelse med hvad hittills skett, härtill jemväl finge användas den

behållning, som efter all sannolikhet komine att uppstå å det för år 1886 beviljade kreditivet

å 900,000 kronor, någon förhöjning i kreditivets belopp icke blefve för år 1887

erforderlig.

Jag hemställer derföre, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att å extra stat för år 1887 anvisa ett kreditiv af 900,000 kronor, att användas

dels till upprätthållande af arméns pensionskassas egen pensionering med nu faststälda

pensionsbelopp, mot skyldighet för pensionskassan att afstå det för året den
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Monde liufvudtiteln: bil. 14.

61

samma tillkommande förhöjda vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna,

och dels till fyllnadspensioner i enlighet med de af Riksdagen godkända

grunder för sådana pensioners utgående,

äfvensom medgifva, att hvad af de till pensioneringen under år 1886 anslagna

medel kan blifva oanvändt må för det kommande årets pensionering användas.

I denna hemställan af departementschefen instämde Statsrådets öfrige ledamöter.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder bifalla hvad Statsrådet sålunda hemstält;

och skulle utdrag af detta protokoll meddelas Finansdepartementet till ledning

vid uppgörande af förslag till reglering af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

Eugéne Peyron.

9

s. 1 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: statsrådsprotokollet.

1

Finansplanen.

Utdrag af protokollet öfver Jinansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 11 Januari

1886.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptanper,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve

Ehren svärd,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Härefter yttrade departementschefen, Hans Excellens Herr Statsministern

Themptander:

»De anslag, Eders Kongl. Maj:t på de särskilda departementschefernas

föredragning beslutat äska af Riksdagen för år 1887, utgöra

sålunda:

Sammanfattning

af utgifterna

under

hufvudtitlarne.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Anslag

utom hufvudtitlarne.

2 Finansplanen: statsrådsprotokollet.

1

hufvud 1 i teln:

ordinarie:

....... kronor

1,338,000: —

II

11

ordinarie:

kronor

3,814,667

—

extra:

11

84,333

11

3,899,000: —

III

11

ordinarie:

11

614,350

extra:

11

24,500

11

638,850: —

IV

11

ordinarie:

11

19,889,000

extra:

11

1,472,400

11

21,361,400: —

V

11

ordinarie:

11

6,215,000

extra:

V

2,100,000

11

8,315,000: —

VI

11

ordinarie:

11

4,684,654

extra:

11

1,665,346

11

6,350,000: —

VII

11

ordinarie:

11

14,383,500

extra:

11

153,500

.... - 11

14,537,000: —

VIII

11

ordinarie:

11

10,818,589

extra:

11

1,575,411

11

12,394,000: —

IX

11

ordinarie:

11

2,630,750

900,000

extra:

11

11

3,530,750: —

Härtill komma:

kronor

72,364,000: —

dels det extra anslag å 376,000 kronor,

som, enligt hvad Chefen för Sjöförsvarsdepartementet

i sammanhang med regleringen af utgifterna

under riksstatens femte hufvudtitel anmält,

bör äskas till ersättande af vissa under

sistlidet års vår förskottsvis bestridda kostnader

för rustningar af flottans fartyg och andra åtgärder,

med syfte att i händelse af fredsbrott

mellan främmande magter upprätthålla Sveriges

neutralitet, och hvilket anslag jag hemställer, att

Eders Kong]. Maj:t måtte äska blifva uppfördt

i 1887 års stat utom hufvudtitlarne

med ........................................... kronor 376,000: —

dels ock: det extra anslag

till anskaffande af ny rörlig

materiel vid statens redan

trafikerade jernvägar, Eders

Kongl. Maj:t i sammanhang

med regleringen af utgifterna

Transport kronor 376,000: — kronor 72,364,000: —

s. 3 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: statsrådsprotokollet. 3

Transport kronor 376,000:— kronor 72,364,000: —

under sjette hufvudtiteln föreslagit

att till utgående under

år 1887 anvisas utom hufvudtitlarne

...................................... „ 500,000: —

eller tillsammans utom hufvudtitlarne .................. „ 876,000: —

Fullmägtige i Riksgäldskontoret hafva i

skrifvelse den 12 December 1885, som under

Lätt. B torde få biläggas dagens protokoll, lemnat

uppgift å de Riksgäldskontorets utgifter för år

1887, hvilka böra i riksstaten uppföras. Enligt

denna Fullmägtiges beräkning utgöra dessa siffror:

riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar

m. m., förslagsvis ..................kronor 614,875: —

annuiteter å de fonderade statslånen

samt räntor å öfrig statsskuld

... kronor 12,673,105: —

efter afdrag af

de till Riksgäldskontoret

ingående

rånte- och

kapitalafbe
talningar.

..... „ 2,528,980: —

förslagsvis .............................. kronor 10,144,125: — ?? 10,759,000: —

Summan af statsverkets utgifter för år 1887 uppgår

således till ............................................................... kronor 83,999,000: —

Statsverkets tillgångar för den förevarande statsregleringen äro

beräknade till................................................................ kronor 86,130,000: —

Efter afdrag af nyssnämnda utgiftssumma „ 83,999,000: -—

återstår ett belopp af................................................ kronor 2,131,000: —

Sedan med föranledande af Eders Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda

framställning 1884 års Riksdag beslutat att bilda en fond för nytt

riksdagshus, hvilken fonds tillgångar af Riksgäldskontoret förvaltas och

förräntas, hafva till denna fond hittills blifvit anvisade 1,484,500 kronor,

deraf 900,000 kronor anvisats af de vid statsregleringen för år

1885 tillgängliga model och 584,500 kronor finnas upptagna i innevarande

års stat. Då denna fond naturligtvis behöfver vinna en högst

betydlig ytterligare tillväxt för att motsvara sitt ändamål, tillstyrker

jag, att af det befintliga öfverskottet 900,000 kronor må afsättas till

fonden för nytt riksdagshus.

Biksgälds
Icontorets
glättning.

Afsättning

till fond för

nytt riksdagshus.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Inlösen eif

skatte frälseräntor

m. m,

Statsverkets

Jcassaförlags
fond.

Utgifter utom

riksstaten.

4 Finansplanen: statsrådsprotokollet.

Under den 11 September sistlidet år har Eders Kong-1. Maj:t, i

öfverensstämmelse med den vid sistlidne riksdag bifallna nådiga propositionen

i ämnet, utfärdat bestämmelser derom, att skattefrälseräntor,

kronotionde, som innehafves under enskild eganderätt, samt arbets- och

hofveriskyldighet till skattesåld kronoegendom må, i mån som vederbörande

egare derom framställa anbud, för statsverkets räkning efter

bestämda grunder inlösas, hvarjemte Statskontoret erhållit befallning

att af under händer varande medel förskjuta de belopp, som för utskyldernas

eller besvärens inlösande kunna ifrågakomma att af statsmedel

gäldas, samt för hvarje år anmäla förskotten till ersättande af

Riksdagen. Vid det tillfälle, då jag inför Eders Kongl. Maj:t förordade

aflåtande till Riksdagen af den nådiga framställningen i ämnet, yttrade

jag, att statens utgift för utskyldernas inlösen, hvilken beräknades

närma sig fyra millioner kronor, borde fördelas på flera års budgeter,

och är det af denna anledning jag nu, ehuru hittills ingen anmälan

om verkstäld dylik inlösen från Statskontoret skett, anser det vara

synnerligen lämpligt att börja afsätta medel för detta ändamål, hvartill

tillfälle nu erjuder sig i de befintliga öfverskotten. Jag föreslår

derföre, att för inlösen af skattefrälseräntor m. m. må afsättas ett belopp

af 800,000 kronor.

Sedan de till fonden för nytt riksdagshus och till inlösen af

frälseräntor afsätta belopp frånräknats, återstår ännu af det beräknade

öfverskottet ett belopp af 431,000 kronor, hvilket jag hemställer, att

Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att anvisa till förstärkande

af statsverkets kassaförlagsfond. Med inberäkning af det vid 1885 års

riksdag anvisade belopp kommer denna fond att vid slutet af innevarande

år uppgå till 11,139,207 kronor 27 öre, hvadan densamma,

under förutsättning af bifall till mitt nu gjorda förslag, skulle vid 1887

års slut bestiga sig till 11,570,207 kronor 27 öre. Vid flera föregående

tillfällen har jag inför Eders Kongl. Maj:t närmare utvecklat vigten

af att låta, i den mån statsverkets tillgångar dertill bereda tillfälle, afsättningarne

till kassaförlagsfonden fortgå, intill dess denna fond når ett

belopp af åtminstone 15 millioner kronor. Jag kan derföre inskränka

mig att till stöd för den nu föreslagna ytterligare afsättningen åberopa

de skål, som legat till grund för de framställningar i detta afseende,

hvilka under de senare åren blifvit. af Eders Kongl. Maj:t gjorda

och af Riksdagen bifallna.

Utom de af föregående Riksdagar å Riksgäldskontor anvisade

utgifter, att utgå under år 1887, hvilka finnas upptagna i Fullmägtiges

vidfogade förslagsberäkning för nämnda år och äro afsedda att bestridas

med upplånta medel, nemligen för bidrag till fonden för under
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: statsrådsprotokollet. 5

stödjande af odling af sänka trakter samt för inköp af jernvägen mellan

Hudiksvall och Näsviken, dess ombyggnad till bredspårig och utsträckande

till norra stambanan vid Ljusdal, anhåller jag slutligen att

få erinra om Eders Kongl. Mapts förut i dag, på föredragning af Chefen

för Civildepartementet, fattade beslut att till arbetena å stambanan

mellan Bräcke och Sollefteå för år 1887 äska ett anslag af 750,000

kronor, hvilka såsom hittills torde böra bestridas af upplånta medel

och anvisas att utgå från Riksgäldskontor.»

Uppå Statsrådets tillstyrkande behagade Hans Maj:t Konungen

bifalla hvad departementschefen sålunda hemstält och åt honom uppdraga

att, sedan han erhållit protokollsutdrag om hvad som efter de

öfriga departementens föredragning blifvit beslutadt med afseende å

statsregleringen, uppsätta och till justering inför Kongl. Maj:t anmäla

förslag till nådig proposition angående statsverkets tillstånd och behof

i enlighet med Kongl. Maj:ts nu i ämnet fattade beslut.

Ex protocollo:

Axel Ädelgren.

2

s. 1 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning. 1

Bil. Litt. B.

Till Hans Excellens Herr Statsministern och Chefen för Kongl.

Finansdepartementet.

Med anledning af Eders Excellens’ skrifvelse den 17 nästlidne

November hafva Fullmäktige i Riksgäldskontoret låtit upprätta och få

härmed till Eders Excellens öfverlemna förslagsvis uppgjorda beräkningar

öfver Riksgäldskontorets sannolika ställning vid slutet af hvartdera

året 1885 och 1886 samt redan nu påräkneliga inkomster och utgifter

år 1887.

I dessa beräkningar äro såsom vanligt ej upptagna inkomster,

utgifter och behållningar för de särskild! förvaltade fonderna, nemligen

jernvägshypoteksfonden, de fonderade statslånens liqvidations- och

amortissementsfonder samt fonden för nytt riksdagshus; och enär de

utgifter, som af upplåningen för jernvägshypoteksfonden föranledts,

böra med de till fonden ingående rånte- och kapitalbetalningar bestridas,

finnes i beräkningarne ej bland utgifterna uppförd den andel

af annuiteterna för 1875 och 1878 års statslån, som belöper å de

obligationer af nämnda lån, genom hvilkas försäljning medel till utlåningen

från jernvägshypoteksfonden anskaffats och hvilkas valuta

ännu för fondens räkning användes.

Såsom förslagsberäkningen för återstående tiden af innevarande

år utvisar, äro bland Riksgäldskontorets kapitalfordringar för tills

vidare förräntade medel upptagna uppköpta räntebärande obligationer

till ett belopp af 8,571,100 kronor. Häri ingå de obligationer af 1870

års 5% lån, hvilka uppköpts i och för den i början af April månad

nästa år förestående konverteringen af nämnda lån, med ett belopp af

6,806,200 kronor. Dessa obligationer bokföras visserligen för det närvarande

bland förräntade medel, men då de inom kort vid konverteringens

verkställande måste annulleras, äro samma obligationer ej att

betrakta såsom någon egentlig tillgång för Riksgäldskontoret.

Bill. till Riksd. Prof. 1886. 1 Sami. 1 Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning.

Den betydliga beräknade behållningen vid innevarande års slut

härrör dels af nyligen skedd upplåning och dels deraf att, såsom

Eders Excellens har sig väl bekant, stora summor blifvit från Kongl.

Statskontoret till Riksgäldskontoret för förvaltning öfverlemnade.

Stockholm den 12 December 1885.

G. S. ÅKERHIELM.

C. v. STOCKENSTRÖM. PER SAMZELIUS. ALB. ANDERSON.

J. NORDENFALK. A. Y. ÅBERGSSON. J. JOPIANSSON.

Herman Wikblad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslagsberäkning

öfver

Riksgäldskontorets Inkomster och Utgifter

från och med den 12 December 1885 till årets slut.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskoi) törel yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning.

Förslagsberäkning öfver Riksgäldskontorets Inkomster och

00

[Riksgäldskontorets kassabehållning den 12 De
|

^ /-omber...................................................................... 3,499,221: o

| Kapitalfordran för tills vidare förräntade medel:

emot reverser eller depositionsbevis

........................ 7,935,000: —

„ uppköpta räntebärande

obligationer..................... 8,571,100: — 16,506,100: —

i Hos utländska bankirhus innestående medel ......... 2,363,371: 96

L)C)

•J U ^

368,693j 86

Inkomster:

Kapital-. och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål

anvisade låneunderstöd ..................................... 1,418,100: _ I

Räntor å tills vidare förräntade medel.................... 30,000:

Medgifven upplåning för odlingsfonden för år 1885

1,448,100 —

725,000:—I

Summa kronor [24,541,793 86

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ii lian sill allen: Fullmäktiges i Kiksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning, o

Utgifter från och med den 12 December 1885 till samma års slut.

Utgifter*.

Förvaltningskostnader vid Riksgäldskontoret............ 4,500

Riksdagskostnader.......................................................... 5,000

Kostnader för Riksdagens hus och bibliotek ............ 3,000

Ränta å gamla 5-procentlånet, å Konung Carl XIII:s

hemgiftskapital samt å Göta kanals reparationsfond.

..............................................................................

Vid 1876 års riksdag till utgående från Riksgäldskontoret

anvisade lån å 10,000,000 kronor för

125,000: —

730:

31

98

9,153: 83 21,653

83

enskilda jernvägar, återstod (å lånet till Södra

Dalarnes jernvägsaktiebolag) ...............................

„ 1879 års riksdag till utgående från Riksgälds
kontoret

anvisadt anslag å högst 4,000,000

kronor för inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby

jernväg, dito ...............................................................

,, 1881 års riksdag till utgående från Riksgälds
kontoret

under åren 1882—1886 anvisade låneunderstöd

å 5,000,000 kronor för enskilda jernvägar,

återstoden af det för år 1885 anvisade

belopp, 1,000,000 kronor,....................................... 276,527:

„ 1883 års riksdag till utgående från Riksgälds
kontoret

under år 1885 anvisade medel till understödjande

af odling af sänka trakter............ 725,000:

Beräknad behållning vid 1885 års slut................................................ ;23,392,881

Summa kronor |24,541,793

1,127,258

opaginerad Kontrollera mot PDF

G Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning.

Förslagsberäkning öfver ltiksgiildskontorcts

Beräknad behållning vid 1886 års början samt fordringar för tills

vidare förräntade medel.................................................................

Inkomster:

| Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål anvisade

låneunderstöd............................................. 2,381,400: —

Afbetalningar å lån till undsättningar inom Krono
-

23,392,881

bergs och Kalmar län i anledning af 1868

års missväxt...........................................................

1,120:

73

Genom förräntande af innestående behållningar... 100,000: —

2,482,5201

Ersättning af statsverkets medel:

Motstående för år 1886 upptagna riksdags- och revisionskostnader,

aflöningar in. in. äfvensom annuiteter å de fonderade

lånen samt räntor å öfrig statsskuld............... 13,498,420: —

efter afdrag af den för Riksgäldskontoret under

samma tid beräknade inkomst af ränte
och

kapitalinbetalningar....................................... 2,482,520: — 111,015,900

Upplåning till betäckande af motstående för år 1886 beräknade

utgift från odlingsfonden .................................................................

725,300

Transport j37,616,601

73

s. 7 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning. 7

Inkomster och Utgifter år 1886.

Utgifter;

Riksdags- och revisionsko stigläder samt aflöningar m. in.:

riksdags- och revisionskostna
-

der

kostnader för Riksdagens hus ...

n n 11 bibliotek

......

löner, arfvoden och expenser

vid Riksgäldskontoret ............

löner å indragnings- och pen
sionsstat

vid dito .....................

aflöning, resekostnad och expenser

för justitieombudsmannen

och hans expedition ...............

Annuiteter och räntor:

till Hans Maj:t Konungen .........

anslag till ränta och amortissement

å de fonderade lånen:

1860 års lån, emot premie
-

obligationer,

293,000

—

1870 års

lån

325,974

—

1872 „

11

1,204,118

—

1875 „

11

1,700,000

—

1876 „

11

1,816,000

—

1878 „

11

1,191,696

30

1880 „

11

5,612,706

—

500,000: —

12,000: —

2,000: —

62,907: eo

15,167: so

22,800: —

300,000: —

ränta å medgifven och beräknad,

men ännu icke verkstäld

upplåning för odlingsfonden

samt för konvertering af 1870

års lån ............ 425,000: —

12,143,494:

so

614,875:

Transport 425,000: — 12,443,494: so

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontor yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning.

Transport

Summa kronor

s. 9 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning. 9

Transport 425,000:

ränta å gamla 5- procentlånet, å

konung Carl XIII:s

hemgiftskapital

samt å Göta kanals

reparationsfond

........................ 15,050:

12,443,494: so 614,875:

70

440,050:

70

12,883,545:

247,000:

Återleverering till Kongl. Statskontoret af derifrån till Riksgäldskontorets

förvaltning öfverlemnad kassabehållning..................

Köpeskillingar för försålda mindre kronolägenheter ........................

Vid 1881 års riksdag till utgående från Riksgäldskontoret anvisadt

låneunderstöd för enskilda jernvägar, att utgå under

åren 1882—1886 .................................................................................

Vid 1883 års riksdag till utgående från Riksgäldskontoret anvisade

medel:

anslag för jernvägen Kihlafors—

till understödjande af odling af

sänka trakter..............................

efter afdrag af för år 1886 beräknade,

till Kongl. Statskontoret

inflytande annuiteter å odlingslån

....................................... 274,700:

Vid 1884 års riksdag till utgående under år 1886 anvisade medel:

för inköp och ombyggnad af jernvägen Sundsvall—

Torpshammar ............................................ 2,154,000: —

låneunderstöd för Skåne—Hallands och Mellersta

Hallands jernvägsaktiebolag, tillsammans

....................................................................... 781,836: —

-Stugsundet.

1,000,000: -

725,300:

>•>

Vid 1885 års riksdag till utgående under år 1886

anvisade medel:

för fortsättning af arbetena å stambanan mellan

Bräcke och Sollefteå .................................. 2,000,000:

„ jernvägens mellan Hudiksvall och Näsviken

inköp, ombyggnad till bredspårig och utsträckande

till norra stambanan vid Ljusdal 2,000,000:

Beräknad behållning vid 1886 års slut ........................................

13,498,420

10,000,000

167,715

5 6

1,000,0001-

972,300

2,935,836

4,000,000- 5,042,330 i7

Summa kronor |37,616,60117 3

Bih. till Rilcsd. Prof. 1886. 1 Sami. 1 Afd.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning.

Förslagsberäkning öfver Riksgäldskontorets

Beräknad behållning vid 1887 års början samt fordringar för

tills vidare förräntade medel ..............

5,042,330

1

Inkomster:

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda

föremål anvisade låneunderstöd .......... 2,477,860- —

Afbetalningar å lån till undsättningar inom Krono- bergs _ och Kalmar län i anledning af 1868

års missväxt ..................... 1 190-

Genom förräntande af iunestående behållningar 50,000: —

2,528,980

Ersättning af statsverkets medel:

Motstående för år 1887 upptagna riksdags- och revisionskost- nader, aflöningar m. m. äfvensom annuiteter å de fonderade

lånen samt räntor å öfrig statsskuld.............. 13,287,980: —

efter afdrag af den för Riksgäldskontoret un- der samma år beräknade inkomst af ränte- och kapitalinbetalningar ...................... 2,528 980- —

10,759,000

Upplåning till betäckande af motstående för år 1887 beräknade

utgift från odlingsfonden ...

824,500

Transport 1

19,154,810

17

s. 11 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning. 11

Inkomster och Utgifter år 1887.

Utgifter:

Riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. m.:

riksdags- och revisionskostnader

..........................................

kostnader för Riksdagens hus ...

11 ii ii bibliotek.

.....

löner, arfvoden och expenser

vid Riksgäldskontoret............

löner å indragnings- och pen
sionsstat

vid dito ..................

aflöning, resekostnad och expenser

för justitieombudsmannen

och hans expedition

500,000: —

12,000: —

2,000: —

62,907: so

15,167: eo

22,800: —

Annuiteter och räntor:

till Hans Maj:t Konungen.........

anslag till ränta och amortissement

å de fonderade lånen:

300,000:

1860 års

lån,

emot premie-

obligationer,

293,000

—

1872 års

lån

1,203,860

—

1875 „

11

1,700,000

—

1876 „

V

1,816,000

—

1878 „

11

1,191,692

30

1880 „

V

5,573,502

—

ränta å medgifven och beräknad,

men ännu icke verkstäld

upplåning för konvertering

af 1870 års lån samt

för odlingsfonden 580,000: —

11,778,054: so

614,875:

Transport 580,000:— 12,078,054: 30 614,875:

i

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning.

Transport.

Summa kronor

s. 13 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgåldskontorets ställning. 13

30

614,875:

Transport 580,000: — 12,078,054:

ränta å gamla 5- procentlånet, å

korning Carl XIII:s

hem giftskapital

samt å Göta kanals

reparationsfond

....................... 15,050: to

Vid 1883 års riksdag till utgående från Riksgäldskontoret år

1887 anvisade medel till understödjande af odling af sänka

trakter.......................................................................... 1,000,000: —

efter afdrag af för år 1887 beräknade, till Kongl.

Statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån 175,500: —

595,050: ro 12,673,105:

Vid 1885 års riksdag till utgående under år 1887 anvisade medel

för jernvägens mellan Hudiksvall och Näsviken inköp,

ombyggnad till bredspårig och utsträckande till norra stambanan

vid Ljusdal................................................................................

Beräknad behållning vid 1887 års slut .........

13,287,980

824,500

2,350,300- 2,692,030j 17

Summa kronor 19,154,810 17

Bill. till Rilcscl. Prof. 1886. 1 Sarnl. 1 Afd.

3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsverkspropositionens justering.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 14 Januari

1886.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve

Ehrensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Departementschefen, Hans Excellens Herr Statsministern Themptander

uppläste till justering ett, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts

förut fattade, af Statsrådet enhälligt tillstyrkta beslut, uppsatt förslag

till Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets

tillstånd och behof.

Hans Maj:t Konungen täcktes, enligt Statsrådets underdåniga tillstyrkande,

i nåder gilla berörda förslag, sådant det finnes detta protokoll

bilagdt; och skulle i enlighet dermed omförmälda nådiga proposition

till Riksdagen aflåtas.

Bih. till Riksd. Vrot. 1886. 1 Samt. 1 Afd.

Ex protocollo:

Axel Adelgren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.