Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående förändrad lydelse af § 53 i värnpligtslagen den 5 Juni 1885

9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1886:12, Med förslag till förordning angående förändrad lydelse af § 53 i värnpligtslagen den 5 Juni 1885

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12.

1

N:o 12.

krås., till Riksd. Kansli den 25 Jan. 188G, kl. 2 e. na.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, med förslag

till förordning angående förändrad lydelse af § 53 i

värnpligtslagen den 5 Juni 1885; Gifven Stockholms

slott den 30 December 1885.

Under hänvisning till bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

landtförsvarsärenden för denna dag, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå

Riksdagen att antaga följande förslag till

Förordning angående förändrad lydelse af § 53 i värnpligtslagen

den 5 Juni 1885.

Härigenom förordnas, att § 53 i värnpligtslagen den 5 Juni

1885 skall erhålla följande förändrade lydelse:

§ 53.

Denna lag skall å invånarne på Gotland tills vidare tillämpas

med den olikhet i afseende å tiden och sättet för värnpligtens fullgörande

:

a) att värnpligten för invånare på Gotland inträder vid början af

det kalenderår, under hvilket han fyller nitton år, och fortfar till och

med det, under hvilket han fyller trettioåtta år;

b) att tjenstetiden i beväringen är tolf år, hvaraf sex år i första

och sex år i andra uppbådet;

c) att den värnpligtige är, sedan han blifvit inskrifven, skyldig

Bih. till Riksd. Prof. 1886. 1 Smil. 1 Afd. 8 Hälft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12.

att för sin utbildning tjenstgöra under fredstid i femtiofyra dagar,

hvilken tjenstgöring från och med år 1887 skall af vederbörande årsklasser

fullgöras med trettio dagar under det första, med tolf dagar

under det andra och med tolf dagar under det tredje året;

d) att då beväringen jemlikt § 28 till tjenstgöring inkallas, det

andra uppbådet icke skall uppfordras, förr än första uppbådet från hela

ön blifvit inkalladt, samt att så väl under fred som i krigstid de värnpligtige

på Gotland skola vara befriade från tjenstgöring utom öns

område.

Der för tillämpning af de i denna paragraf gifna särskilda föreskrifter

rörande värnpligtens utgörande å Gotland erfordras undantag

i ett eller annat hänseende från öfriga i denna lag gifna bestämmelser,

eger Konungen derom förordna,

De ärendet tillhörande handlingar skola vederbörande Utskott

tillhandahållas, och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

Axel Ryding.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12.

3

Utdrag af protokollet öfver landtför sv ar särenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 30

December 1885.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptandee,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve

Ehkensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

K i c helt,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Chefen för Landtförsvarsdepartementet, statsrådet Ryding anförde

i underdånighet:

Uti en till Kongl. Maj:t i början af år 1885 öfverlemnad underdånig

skrifvelse hafva de för Gotland valde ledamöter af Riksdagens

båda Kamrar, under framhållande af den ogynsamma ställning, i hvilken

Gotlands nationalbeväring, i jemförelse med beväringen å fastlandet,

befunne sig med hänsyn till aflöning, underhåll, beklädnad och

helsovård, i underdånighet anhållit bland annat,

att, om det ansåges oafvisligen nödigt, att beväringen på Gotland

fortfarande skulle vara ordnad annorlunda än beväringen i öfriga

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 12.

delar af riket, Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder låta öfverse nu gällande

bestämmelser och föreskrifter om Gotlands nationalbeväring, i

syfte att denna beväring måtte erhålla samma skydd af lag och enahanda

utrustning, aflöning, underhåll, beklädnad och omvårdnad i öfrigt

som den öfriga beväringen; men

att, om Gotlands ifrågavarande undantagsställning ansåges ej

numera vara oundgängligen nödvändig, Eders Kongl. Maj:t täcktes, så

fort ske kunde, vidtaga åtgärder för Gotlands inordnande under den

allmänna beväringslagens stadgande!).

Vid detta ärendes föredragning inför Eders Kongl. Maj:t den 28

Augusti 1885 ansåg jag mig böra förorda en sådan förändring af Gotlands

försvarsväsende, att detsamma komme att grundas på beväring

och landstorm i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den nya värnpligtslagen

den 5 Juni 1885, men med den utsträckta tjenstgöring,

som för Gotland af förhållandena påkallas, och framlade jag följande

»Förslag till förändrad anordning af försvarsväsendet. på Gotland:

Hvad angående nationalbeväringen på Gotland särskildt finnes

stadgadt skall upphöra att gälla vid ingången af år 1887, från hvilken

tid värnpligtslagen den 5 Juni 1885, med undantag af de i § 52 gifna

öfvergångsstadganden, skall ega tillämpning äfven å invånarne på

Gotland, dock tills vidare med den olikhet

beträffande § 1: att tiden för värnpligtens fullgörande inträder

två år tidigare och upphör sex år senare än i denna

§ sägs;

„ § 3: att tjenstetiden blifver i beväringen 12 år och

i landstormen 8 år ;

,, 27 § mom. 1: att den tid vederbörande skola vara

skyldige att för sin utbildning tjenstgöra under fredstid

bestämmes till femtiofyra dagar, hvaraf trettio

under det första, tolf under det andra och tolf under

det tredje värnpligtsåret; skolande öfningarne ske

på Gotland;

,, § 28: att uti nytt moment stadgas att så länge det

åligger Gotlands befolkning en vidsträcktare värnpligt

än rikets öfriga inbyggare, nämnda ös beväring är

i fredstid befriad från all kommendering utom öns

gränser; och

,, § 32: att alla till beväringen eller landstormen hö
rande

värnpligtige, som icke under årets lopp varit

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts lSäd. Proposition N:o 12.

inkallade till tjenstgöring och ej heller äro å sjömanshus

inskrifne, skola eu gång hvarje år undergå

mönstring kompani vis;

hvarjemte i följd af de sålunda för Gotland föreslagna förändringar

i vissa af värnpligtslagens bestämmelser skulle erfordras motsvarande

mindre redaktionsförändringar i andra delar af lagen, såsom i

§§ 5, 6, 16 o. s. v.»

Då befolkningen på Gotland hittills alltid lemnats tillfälle att

yttx’a sig rörande väckta förslag till ändringar i de angående krigstjenstskyldigheten

derstädes särskild! gällande bestämmelser, behagade Eders

Kongl. Maj:t på min hemställan förordna, att ofvan anförda förslag

skulle delgifvas öns invånare att deröfver sig yttra; och uppdrogs åt

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Gotlands län att om delgifvande!

föranstalta.

Till fullgörande af denna befallning har Eder Kongl. Majt:s Befallningshafvande

på Gotland i länskungörelse den 31 Augusti 1885,

jemte det förslaget till allmän kännedom meddelades, anmodat vederbörande

ordförande för stadsfullmäktige i Wisby samt kommunalfullmäktige

och kommunalstämmorna i länet att låta fullmäktige och stämmorna

utse ett ombud, hvar för sin kommun, hvilka ombud derefter

skulle inställa sig å landskansliet i Wisby, de ifrån Wisby stad och

norra häradet den 25 September och de från södra häradet den 26 i

samma månad för att afgifva ifrågakomna yttrande, och har Eders

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande uti underdånig skrifvelse den 30

September öfverlemnat de vid dessa sammanträden förda protokoll, af

hvilka inhemtas följande:

Vid sammanträdet den 25 September godkändes af ombuden för

39 kommuner mot 7 ombud, hvilka röstade för afslag, det ifrågavarande

förslaget med följande förändringar, nemligen

beträffande § 3: att beväringen skulle fördelas i två uppbåd med sex

årsklasser i hvartdera, af hvilka det andra uppbådet

eller de sex äldre årsklasserna icke skulle utkommenderas

förr än första uppbådet från hela ön utfordrats;

„ § 28: att befrielsen från kommendering utom öns

gränser skulle gälla äfven under krig; och

,, § 32: att detta lagrum skulle erhålla samma lydelse

som § 32 i värnpligtslagen den 5 Juni 1885.

I detta uttalande förenade sig vid det dagen derpå hållna sammanträdet

med södra häradets ombud 23 af dessa ombud, medan 20 ombud

omfattade samma åsigt, som uttalats af mindretalet vid sammanträdet

den 25 September; och hade sålunda ombuden för tillsammans

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12.

62 kommuner mot ombuden för 27 kommuner i hufvudsak anslutit sig

till det af mig framlagda förslaget.

Dessutom förklarade sig samtliga ombuden vid båda sammanträdena

vilja framhålla den allmänna önskan, att de å Gotland roterade

båtsmännen måtte öfverflyttas till landtförsvaret och användas såsom

stamtrupp för Gotlands försvar, eller ock i allt fall få fullgöra sin

tjenstgöring på Gotland i stället för i Karlskrona.

Vidkommande denna önskan lärer med afseende å det läge, i

hvilket försvarsfrågan i sin helhet för närvarande befinner sig, tills

vidare icke lämpligen kunna ifrågasättas öfverflyttning af båtsmansrote]-^

från sjöförsvaret till landtförsvaret, och torde frågan om den

ort, hvarest de gotländske båtsmännen må fullgöra sin tjenstgöring

för sjöförsvarets räkning, icke vid detta tillfälle kunna blifva föremål

för pröfning.

Emellertid anser jag det vara af synnerlig vigt, att försvaret på

Gotland bringas i ett bättre skick än det, hvari det för närvarande befinnes,

och att med ordnandet deraf ej må anstå i afvaktan på lösningen

af den nämnda frågan om båtsmanshållet, i synnerhet som genom

den af mig föreslagna organisationen af nationalbeväringen bördan för

öns invånare skulle lättas på samma gång försvaret i verkligheten

vunne i styrka.

Jag vill här i afseende å nämnda förslag erinra, att, då enligt

detsamma de värnpligtige på Gotland ej skulle tjenstgöra utom ön,

häraf måste följa, att någon inskrifning af desse värnpligtige till tjenstgöring

vid flottan ej skulle ifrågakomma.

De af kommunerna på Gotland utsedda ombuden hafva, såsom

förut nämnts, med öfvervägande majoritet i hufvudsak gillat den ifrågasatta

omorganisationen. De förändringar, som af flertalet föreslagits,

skulle icke leda till inskränkning i mitt förslag, vare sig beträffande

de värnpligtiga årsklassernas antal eller de värnpligtiges utbildningstid.

I betraktande häraf och med fäst afseende på de fördelar, som äfven

med godkännande af de omförmälda modifikationerna otvifvelaktigt stå

att. vinna, nemligen för öns värnpligtige att få fullgöra sina vapenöfningar

på 3 år i stället för, såsom nu är fallet, 11 år, och att dervid

med hänsyn till beklädnad, underhåll, aflöning och inqvartering

vinna fullständig likställighet med fastlandets värnpligtige, samt i militäriskt

hänseende derutinnan att öfningarne blifva mera ändamålsenligt

ordnade och försvaret derigenom mera effektivt, anser jag mig böra

förorda, att ofvan berörda, af mig uppgjorda förslag med de vid sammanträdena

med ombud för Gotlands kommuner af flertalet begärda

ändringar må vinna Eders Kongl. Majrts gillande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 12.

Bifalles detta, skulle således äfven å invånarne på Gotland komma

att från och med år 1887 tillämpas värnpligtslagen den 5 Juni 1885,

dock tills vidare med den olikhet,

att någon inskrifning af värnpligtige i flottan ej på Gotland

eger rum;

samt att hvad för öfrigt i de här efteråt angifna paragrafer af

värnpligtslagen är för riket i allmänhet stadgadt, skall för Gotland

gälla med de förändringar, som här nedan för hvarje paragraf sägs:

§ 1. Värnpligten för invånare på Gotland inträder vid början af

det kalenderår, under hvilket han fyller nitton år, och fortfar till och

med det, under hvilket han fyller trettioåtta år.

§ 3. .Tjenstetiden i beväringen är tolf år, hvaraf sex år i första

och sex år i andra uppbådet.

§ 5. Värnpligtig är skyldig att inställa sig till inskrifning det

år, han fyller nitton år. Från början af detta år beräknas hans tjenstetid

i beväringen i alla sådana fall, då för värnpligtige i allmänhet

tjenstetiden i beväringen enligt gällande bestämmelser skolat beräknas

från början af det år, hvarunder värnpligten inträdt.

§ G- Värnpligtig, som före det år, värnpligten inträder, blifvit

inskrifven, tillhör beväringen intilldess tolf år förflutit från och med

det år, då han fyllde nitton år.

§ 13. Inskrifning förrättas med de värnpligtige, som under året

fylla nitton år, samt med de äldre värnpligtige, hvilka vid föregående

inskrifningsförrättningar bort vara tillstädes men uteblifvit eller vid

sådan förrättning erhållit uppskof med inskrifning.

§ 16. Förefinnes sådan anledning till befrielse, hvarom i § 16

förmäles, ännu vid inskrifningsförrättningen det år, under hvilket den

värnpligtige fyller sitt tjuguandra lefnadsår, frikallas han under fredstid

från värnpligtens fullgörande i beväringen.

§ 21 inom. 1. Värnpligtig är, sedan han blifvit inskrifven, skyldig

att för sin utbildning tjenstgöra under fredstid i femtiofyra dagar,

hvilken tjenstgöring skall fullgöras med trettio dagar under det första,

med tolf dagar under det andra och med tolf dagar under det tredje året.

mom. 2 b. Värnpligtig, som styrker att han vid ingången af det

åi'', då lian fyller nitton år, varit vid sjömanshus inskrifven minst fyra

år och deraf under minst tolf månader haft anställning i utrikes sjöfart,

befrias från öfning i fredstid men vare, för åtnjutandet af sådan befrielse,

under hela sin värnpligtstid skyldig att i händelse af krig förrätta

den tjenstgöring, som för försvaret af Gotland kan blifva honom

ålagd.

§ 28. Då beväringen på Gotland till tjenstgöring inkallas, må

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12.

det andra uppbådet icke uppfordras, förr än första uppbådet från hela

ön blifvit inkalladt. Såväl under fred som i krigstid skall beväriugen

på Gotland vara befriad från tjenstgöring utom öns område.

§ 34. Den, som innehaft anställning vid härens eller flottans

stam under minst två år, anses hafva fullgjort sin beväringsöfning,

men skall efter erhållet afsked tillhöra beväringens första uppbåd till

och med det kalenderår, under hvilket han fyller trettio år.

§ 37. Landstormen må icke föras utom Gotland.

§ 49. De i fråga om Gotlands nationalbeväring tidigare gifna

bestämmelser skola, så vidt de strida mot ofvan föreslagna stadganden,

från ingången af år 1887 upphöra att gälla.

§ 52. Denna § skall i afseende å de värnpligtige på Gotland

ej ega tillämpning.

För att emellertid värnpligtslagen af den 5 Juni 1885 med de

nu anförda förändringarna må kunna tillämpas äfven på Gotland och

sålunda en förbättrad organisation af Gotlands försvarsärende skall

komma till stånd, erfordras ändring medelst Konungens och Riksdagens

sammanstämmande beslut af § 53 i värnpligtslagen, hvilken innehåller,

att denna lag icke har tillämpning å invånarne på Gotland utan

att desse skola tills vidare på förut öfligt sätt fullgöra sina skyldigheter

i afseende å öns försvar.

Jag får derföre hemställa, att Eders Kongl. Maj:t, med gillande

af det utaf mig nu förordade förslag till förändrad anordning af försvarsväsendet

på Gotland, täcktes föreslå Riksdagen att antaga eu förordning

angående följande förändrade lydelse af § 53 i värnpligtslagen:

r§ 53.

Denna lag skall å invånarne på Gotland tills vidare tillämpas

med den olikhet i afseende å tiden och sättet för värnpligtens fullgörande:
a)

att värnpligten för invånare på Gotland inträder vid början

af det kalenderår, under hvilket han fyller nitton år, och fortfar till

och med det, under hvilket han fyller trettioåtta år;

b) att tjenstetiden i beväringen är tolf år, hvaraf sex år i första

och sex år i andra uppbådet;

c) att den värnpligtige är, sedan han blifvit inskrifven, skyldig

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12.

att för sin utbildning tjenstgöra under fredstid i femtiofyra dagar,

hvilken tjenstgöring från och med år 1887 skall af vederbörande årsklasser

fullgöras med trettio dagar under det första, med tolf dagar

under det andra och med tolf dagar under det tredje året;

d) att då beväringen jemlikt § 28 till tjenstgöring inkallas, det

andra uppbådet icke skall uppfordras förr än första uppbådet från hela

ön blifvit inkalladt, samt att såväl under fred som i krigstid de värnpligtige

på Gotland skola vara befriade från tjenstgöring utom öns

område.

Der för tillämpning af de i denna paragraf gifna särskilda föreskrifter

rörande värnpligtens utgörande å Gotland erfordras undantag

i ett eller annat hänseende från öfriga i denna lag gifna bestämmelser

eger Konungen derom förordna.»

På tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter

täcktes Hans Maj:t Konungen bifalla hvad departementschefen

sålunda hemstält; och skulle propositionen

till Riksdagen aflåtas af innehåll bilagan vid detta

protokoll utvisar.

Ex protocollo:

O. E. Pauli.

Bill. till itiksd. Prof. 1886,

1 Smil. 1 Afd. 8 Bäft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.