Angående låneunderstöd för anläggning af jernväg från Göteborg till Varberg
1886-02-13 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1886:25, Angående låneunderstöd för anläggning af jernväg från Göteborg till Varberg
Dokumentets text
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.
13
N:o 25.
Ank. till Riksd. Kansli den 13 Februari 1886, kl. 12 inidd.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående låneunderstöd
för anläggning af jernväg från Göteborg till
Varberg; gifven Stockholms slott den 2 Februari 1886.
Med åberopande af bilagda protokoll öfver civilärenden för denna
dag vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen,
att bevilja och ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af två
millioner sextioåtta tusen kronor, att anvisas såsom lån åt Göteborgs—
Hallands jernvägsaktiebolag och utgå med ena hälften under år 1887
och med andra hälften under år 1888, under de vilkor och bestämmelser,
som för understödjande af enskilda jernvägsanläggningar blifvit af
1881 års Riksdag faststälda eller vid innevarande riksdag kunna varda
stadgade.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
Utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
OSCAR.
E. von Krusenstjerna.
14
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 25.
Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 2 Februari
1886.
N ärvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Ehrensvård.
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hammarskjöld,
Richert,
Ryding,
von Krusenstjerna,
Friherre Tamm.
Chefen för Civildepartementet, Statsrådet von Krusenstjerna, anförde
härefter i underdånighet:
»Den 31 Oktober 1884 beviljade Eders Kongl. Maj:t koncession för
några enskilda personer å anläggning af jernväg af 1,435 meters spårvidd
från Yarberg förbi Kungsbacka till Göteborg och faststälde i sammanhang
dermed plan för jernvägens anläggning från Yarberg till närheten
af Mölndal; hvaremot Eders Kongl. Maj:t ansåg, att med pröfning
af planen för återstående sträckningen borde tills vidare anstå.
Sedan Eders Kongl. Maj:t ytterligare denna dag faststält plan jemväl
för återstående sträckningen af jernvägen och på samma gång meddelat
vissa ändrade bestämmelser i afseende å den förut faststälda linien,
hvarigenom, bland annat, den fördelen vunnes, att jernvägen komme att
på några ställen förläggas längre från hafvet, anhåller jag nu att få
15
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.
underställa Eders Kongl. Maj:ts pröfning en underdånig ansökning om
statslån till jernvägsanläggningens utförande.
Härvid tillåter jag mig till en början påminna, hurusom Eders Kongl.
Maj:t den 23 nästlidne December dels faststält bolagsordning för ett
aktiebolag, som under benämning af Göteborgs—Hallands jernvägsaktiebolag
bildat sig för jernvägens anläggande, dels ock godkänt af koncessionshafvarne
å detta bolag gjord öfverlåtelse af koncessionen.
Det är från detta bolag, som den omnämnda ansökningen om statsunderstöd
nu ingifvits. I denna ansökning erinrar bolaget till en början,
att vid flera riksdagar fråga förevarit angående understöd till en vestkustbana
från Helsingborg till Göteborg, och att, då denna bana icke
blifvit byggd för statens räkning såsom stambana, densamma likväl genom
enskild företagsamhet i orteima blifvit påbörjad sålunda, att banan
på grund af sin betydliga längd och anläggningskostnad uppdelats i tresärskilda
banor, hvaraf de två sydligaste eller jernvägarne Helsingborg—
Halmstad och Halmstad—Varberg dels genom aktieteckning och dels genom
af Eders Kongl. Maj: t och Riksdagen beviljade låneunderstöd blifvit
betryggade samt sedermera fullbordats eller vore under arbete; och
framhåller bolaget derjemte, huruledes vid behandlingen af dessa frågor
inom Riksdagen banans stora vigt och betydelse för staten och det allmänna
kraftigt betonats, och att äfven trakten söder om Helsingborg
funnit ifrågavarande kustbana vara af den betydelse för samfärdseln,
att en särskild jernväg ansetts erforderlig för att sätta äfven Malmö i
direkt förbindelse med kustbanan medelst jernvägen Malmö—Billesholm.
Till belysande af banans vigt så väl för samfärdseln som för vårt
försvar upprepar bolaget hvad Styrelsen för statens jern vägstrafik och
chefen för generalstaben i förut afgifna underdåniga utlåtanden anfört
angående vestkustbanan. I trafikstyrelsens utlåtande framhålles, att en
dylik bana hade den betydelse, att den kunde jemföras med statsbanornas;
och generalstabschefen påpekar att det från synpunkten af rikets
försvar vore ett önskningsmål af den största betydelse, att ytterligare
en jernvägslinie mellan Skåne och det öfre stambanenätet komme till
stånd.
I den nu ifrågavarande ansökningen anför Göteborgs—Hallands
jernvägsaktiebolag vidare: att frågan om understöd i form af lån för
jernvägen Varberg—Göteborg till följd af motioner bragtes under 1885
års Riksdags pröfning; att Stats-Utskottet i utlåtande öfver dessa motioner
syntes vitsorda, att vestkustbanans åvägabringande vore af stor betydelse
ej blott för de orter, genom hvilka den framdroges, utan äfven för
det allmänna; att frågan om låneunderstöd bifölls af Andra Kammaren,
16
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.
men afslogs af Första Kammaren och föll vid gemensam votering; att
anledningen till denna utgång af frågan dock icke utgjordes af någon
inom Riksdagen uttryckt afvoghet mot sjelfva saken, utan hufvudsakligen
innefattades i de förhållanden af formel natur, som sex reservanter
i Stats-Utskottet angifvit sålunda: att aktieteckningen för jernväg
mellan Varberg och Göteborg då ännu icke fullbordats, att bolag för
jernvägsförbindelsens åvägabringande då ej vore bildadt, samt att saknaden
af ett utaf Eders Kongl. Maj:t godkändt kostnadsförslag för jernvägsanläggningen
i dess helhet gjorde det för Riksdagen omöjligt att
till siffran bestämma det till halfva anläggningskostnaden beräknade
beloppet af det låneunderstöd, som kunde finnas böra beviljas; att frågans
ställning emellertid numera väsentligen förändrats, derigenom att,
sedan Eders Kongl. Maj:t medgifvit att tiden för arbetets påbörjande,
som enligt koncessionen vore bestämd till den 1 Oktober 1885, finge
utsträckas till den 1 Oktober 1886, Eders Kongl. Maj:t dels faststält
ordning för det till anläggningens utförande bildade bolag och dels
godkänt koncessionens öfverlåtande å samma bolag.
Det vid koncessionens meddelande föreliggande kostnadsförslaget
slutade å 3,345,000 kronor. Kostnaderna enligt den nu af Eders Kongl.
Maj:t faststälda planen äro beräknade till 4,136,000 kronor, hvari, likasom
i det äldre kostnadsförslaget, äro inbegripna jemväl utgifterna för
anskaffande af rullande materiel. Orsakerna till den högre kostnadssumman
äro att söka hufvudsakligen i tillslutningen till Bergslagsbanans
station i Göteborg, för hvilket ändamål en viadukt om 625 meters längd
erfordras, vidare i ökande af öfverbyggnadens styrka, banvallens bredd
och husbyggnadernas storlek, och deri att stålskenornas vigt ökats från
21 ,48 kilogram för meter (15 skålpund för fot) till 24,3 kilogram för
meter (17 skålpund för fot). Banans hela längd enligt den nu faststälda
planen uppgår till inemot 77 kilometer.
Göteborgs—Hallands jernvägsaktiebolag är, jemlikt bolagsordningen,
grundadt på ett aktiekapital af minst 2,000,000 kronor, som får ökas
till 4,000,000 kronor, med aktier hvarje å 200 kronor. Af aktiebeloppet
skall vid teckningen kontant inbetalas 20 procent, hvarjemte aktietecknare
skall aflemna förbindelse å återstoden att inbetalas å tider, som
styrelsen bestämmer, dock sist inom två år från teckningsdagen; och
får bolaget icke träda i verksamhet förr, än minimikapitalet blifvit tecknadt
och första inbetalningen derå fullgjorts samt förbindelser för återstoden
deraf blifvit afleinnade. Enligt hvad bolagsstyrelsen i ansökningen
upplyser, har teckningen af aktier i bolaget numera så fortskridit,
att det tecknade beloppet uppgår till hälften af anläggnings
-
17
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 25.
kostnaden eller 2,068,000 kronor, till hvilken teckning så väl Hallands
som Göteborgs och Boshus läns landsting, Göteborgs stad, åtskilliga
landtkommuner inom norra Halland samt enskilda personer och bolag
bidragit. Jernvägsaktiebolaget har med anledning deraf numera blifvit
konstitueradt och byggnadsstyrelse utsedd.
På grund af det nu anförda och med framhållande derjemte af
vigten, att arbetet kunde under nuvarande, för inköp af alla materialier
särdeles lämpliga tidpunkt så snart som möjligt påbörjas, har styrelsen
för bolaget anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes i nådig proposition
föreslå Riksdagen att för ifrågavarande jernvägsanläggning med dess anslutning
till Bergslagernas jernvägsaktiebolags station i Göteborg bevilja
ett lånebidrag, motsvarande hälften af den beräknade anläggningskostnaden,
att utgå med ena hälften år 1886 och med andra hälften år 1887.
Öfver ansökningen har underdånigt utlåtande infordrats från Vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen, som förordat bifall till ansökningen.
Betydelsen af vestkustbanan så väl för de orter den berör som för
landet i dess helhet torde icke af någon ifrågasättas. Att banan ock
bör af staten med lånebidrag understödjas har Konung och Riksdag
redan erkänt genom de statslån, som lemnats till banans första och
andra afdelningar. Frågan gäller nu den tredje och sista. De invändningar,
som framstäldes vid förra riksdagen, då, såsom sökandena erinrat,
enskilda motioner om statslån voro väckta, torde hafva förfallit,
sedan plan för hela sträckningen Varberg—Göteborg nu faststälts, bolag
för banans byggande bildats och aktier till halfva anläggningskostnaden
blifvit tecknade. Vid sådant förhållande och då det är af vigt ej mindre
för bolaget att få med begagnande af nuvarande låga pris å materialier
så snart som möjligt börja jernvägsbyggnaden, än ock för det allmänna
att under de tryckta förhållandena arbetsförtjenst skyndsamt måtte
kunna beredas åt en mängd arbetare, som är deraf i behof, anser jag
mig böra tillstyrka nådig framställning i ämnet till Riksdagen. Tiderna
för låneunderstödets utgående synas dock kunna bestämmas till åren
1887 och 1888 i stället för åren 1886 och 1887, såsom bolaget föreslagit.
I fråga om vilkoren i öfrigt torde böra lända till efterrättelse
de bestämmelser, som blifvit af 1881 års Riksdag faststälda för understödjande
af enskilda jernvägsanläggningar eller vid innevarande riksdag
kunna för lån af ifrågavarande beskaffenhet med anledning af de derom
inom riksdagen väckta motioner varda bestämda.
Bill. till Riksd. Prof. 1886. 1 Sami. 1 Adf. 14 Haft.
3
opaginerad Kontrollera mot PDF
81
Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 25.
Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att bevilja och ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp
af två millioner sextioåtta tusen kronor, att anvisas såsom lån åt Göteborgs—Hallands
jernvägsaktiebolag och utgå med ena hälften under år
1887 och andra hälften under år 1888, under de vilkor och bestämmelser,
som för understödjande af enskilda jernvägsanläggningar blifvit
af 1881 års Riksdag faststälda eller vid innevarande riksdag kunna vara
stadgade.
Hvad föredragande Departementschefen sålunda
hemstält, deruti Statsrådets öfrige ledamöter instämde,
behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle
nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse,
bilagan — till detta protokoll utvisar.
ex protocollo
Axel Hegardt.
Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri, 1886.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.