Sök i Ratio Lex

Angående bestämmelser om vård och förvaltning af Stockholms stads allmänna begrafning splatser

17 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 16 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1886:30, Angående bestämmelser om vård och förvaltning af Stockholms stads allmänna begrafning splatser

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kong!.. Majds Nåd. Proposition N:o 30.

1

N:o 30.

Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen angående bestämmelser

om vård och förvaltning af Stockholms stads allmänna begrafning

splatser ; Gifven Stockholms Slott den 19 Mars 1886.

Sedan öfverståthållareembetet med underdånig skrifvelse den 4

Maj 1885 öfverlemnat förslag till instruktion för en kyrkogårdsnämnd,

samt öfver detta förslag stadsfullmägtige i Stockholm och stadens

territoriela församlingar sig yttrat, vill Kongl. Maj:t, med hänvisningtill

hvad bilagda protokoll öfver ecklesiastikärenden för denna daginnehåller,

härmed föreslå Riksdagen att antaga bifogade förslag- till:

1) Förordning angående tillägg till § 2 i förordningen om

kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 November

1863; samt

2) Förordning om kyrkogårdsnämnd i Stockholm.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kong]. Maj:t förblifver Riksdagen med all

Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAE.

C. G. Hammarskjöld.

Bih. Ull Riksd. Prof. 1886. 1 Samt. 1 Afl. 19 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Majds Nåd. Proposition No 30

Förslag

till

Förordning angående tillägg till § 2 i förordningen om

kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm

den 20 November 1863.

Härigenom förordnas att § 2 i förordningen om kyrkostämma

samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 November 1863 skall

erhålla följande tillägg:

Om vård och förvaltning af vissa kyrkogårdar genom kyrkogårdsnämnd

är särskild! stadgadt; dock må frågor om vård och förvaltning

af den äldre kyrkogården utanför Norrtull samt hvad dertill liörer å

kyrkostämma handläggas, intill dess genom vederbörligt beslut kyrkogårdsnämnden

bemyndigas att desamma behandla.

Denna förordning skall lända till efterrättelse från och med den

1 Januari 1887.

Förslag

till

Förordning om kyrkogårdsnämnd i Stockholm.

Härigenom förordnas som följer:

§ 1-

Kyrkogårdsnämnden vårdar och förvaltar de Stockholms kommun

tillhöriga kyrkogårdar och allt hvad dertill hörer äfvensom de grafkapell,

som i närheten af jernbanorna af kommunen uppföras.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Mag ds Nåd. Proposition N:o 30.

Vården och förvaltningen af den äldre kyrkogården utanför

Norrtull samt hvad dertill hörer öfvertages ock af nämnden, då Stockholms

stads territoriela församlingar i vederbörlig ordning dertill samtyckt

och Konungen så beslutar.

§ 2.

Kyrkogårdsnämnden utgöres af fyra af stadsfullmägtige samt

fyra genom kyrkostämmorna i de territoriela församlingarna för två

år i sänder valde ledamöter. För ledamöterne utses jemväl suppleanter,

nemligen fyra af stadsfullmägtige och fyra genom kyrkostämmorna.

§ 3.

Hvar och en af de territoriela församlingarna väljer å kyrkostämma

två församlingens medlemmar att utse nämndens ledamöter

och suppleanter. Dessa sålunda valda personer sammanträda på öfverståthållarens

kallelse och utse fyra ledamöter i nämnden och lika

många suppleanter. De utsedde suppleanterne inträda i den ordning

de enligt röstetalet hafva.

§ 4.

På nämndens förslag bestämma stadsfullmägtige hvilka tjenstebiträden

nämnden skall hafva till sitt förfogande.

§ 5.

Frågor om tjenstebiträdens löneförmåner och om öfriga för bestridande

af nämndens utgifter erforderliga medel pröfvas af stadsfullmägtige.

För sådant ändamål skall nämnden hvarje år till stadsfullmägtige

inkomma med utgifts- och inkomstförslag för det följande

året.

§ 6.

Plan för ordnande af kyrkogård eller del deraf pröfvas af stadsfullmägtige.

De pris och öfriga vilkor, som skola ligga till grund för

upplåtelse af grafställen åt enskilda, skola jemväl af stadsfullmägtige

bestämmas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

§ 7.

Nämndens förvaltning och räkenskaper granskas för hvarje år af

fyra revisorer, af Indika stadsfullmägtige ega att utse två och de öfriga

två utses af personel-, som af de territoreila församlingarna väljas till det

antal och i den ordning, som i § 3 här ofvan finnes föreskrifvet för

val af ledamöter och suppleanter i kyrkogårdsnämnden. Genom val

inom sig utse revisorerne ordförande, och gäller vid omröstning bland

revisorerne enahanda förfaringssätt, som varder stadgadt för omröstninginom

nämnden.

Räkenskaperna för hvarje år skola vara färdiga och till revisorerne

aflemnas inom utgången af Februari månad det följande året. Förekommer

hos revisorerne anledning till anmärkning mot förvaltning eller

räkenskaper, bör nämnden efter erhållen del af anmärkningen skyndsamligen

till revisorerne afgifva utlåtande deröfver. Finnes det anmärkta

förfarandet vara nöjaktigt förklarad!, förfaller anmärkningen; i

annat fall ega revisorerne upptaga den i sin berättelse till stadsfullmägtige.

På revisorernes hemställan afgöra stadsfullmägtige, huruvida

ansvarsfrihet för förvaltningen skall meddelas eller ej.

§ 8.

Hvad kyrkogårdsnämnden vidare till fullgörande af sina åligganden

har att iakttaga samt beträffande ordningen och sättet för ärendenas

behandling in. m. bestämmes i särskild instruktion, som, på förslag- af

stadsfullmägtige, af Kongl. Maj:t fastställes.

Denna förordning skall lända till efterrättelse från och med den

1 Januari 1887; dock att de i §§ 2 och 3 föreskrifna val böra första

gången förrättas före 1886 års slut.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 30.

Utdrag af protokollet öfver eoklesiastikärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stookholms slott

den 19 Mars 1886,

N ärvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Ehrensvärd,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Departementschefen, statsrådet Hammarskjöld anmälde i underdånighet:
öfverståthållareembetets

underdåniga skrifvelse den 4 Maj 1885

med förslag till instruktion för en kyrkogårdsnämnd; öfver hvilket förslag

stadsfullmägtige i Stockholm samt de territoriela församlingarna

sig yttrat; i sammanhang hvarmed äfven anmäldes Riksdagens undei’- dåniga skrifvelse den 29 Mars 1882 i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga

proposition angående meddelande af bestämmelser om vården och förvaltningen

af Stockholms stads allmänna begrafningsplatser; och yttrade

härvid departementschefen:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

»Då jag den 9 Februari 1882 inför Eders Kongl. Maj:t föredrog

det ärende, som föranledde nämnda nådiga proposition, lemnade jag en

utförlig redogörelse om tillkomsten och förvaltningen af den så kallade

nya kyrkogården utanför Norrtull samt om de olika förslag, Indika

tillförene framstälts i fråga om en förändrad förvaltning af densamma.

Jag tillåter mig nu till en början att erinra om vissa punkter af frågans

äldre skeden, på det att föreliggande ärende må vinna fullständig belysning.

På framställning af öfverståthållaren om otillräckligheten af de

inom Stockholm belägna kyrkogårdarna och behofvet af en allmän begrafningsplats

för hufvudstadens församlingar biföll Kongl. Maj:t den

18 Oktober 1815, att ett föreslaget område af Karlbergs slotts mark

finge för ändamålet upplåtas. Arbetet med platsens ordnande, hvartill

medel anskaffades genom frivilliga sammanskott, besörjdes af Stockholms

stads drätselkommission, som år 1823 anmälde, att platsen då vore så

färdig, att den kunde upplåtas till begrafningar. Derefter medgaf

Kongl. Maj:t den 12 Maj 1824, att denna begrafningsplats för Stockholms

stad finge invigas och användas. Sedan emellertid drätselkommissionen

år 1826 hos öfverståthållaren anmält, att, i anseende till

brist på medel att utföra arbetet till slut, kommissionen ansåge sin

befattning dermed hafva upphört, anhöll Storkyrkoförsamlingens kyrkoråd,

å församlingens vägnar, i underdånig skrifvelse samma år, att

kyrkogården måtte med det snaraste få till sitt af församlingens behof

högt påkallade bruk invigas och begagnas. T anledning häraf medgaf

Kongl. Maj:t den 4 Maj 1827, att den till begrafningsplats för hufvudstadens

församlingar upplåtna jordrymd, ehuru ännu icke till alla delar

försatt i anbefaldt skick, finge för ändamålet invigas och af Storkyrkoförsamlingen,

så snart ske kunde, begagnas; hvarförutom Kongl. Maj:t,

på kyrkorådets äfven gjorda begäran, tillät, att till bestridande af

kostnaderna för platsens försättande i påbjudet skick medel finge insamlas

genom årliga kollekter i hufvudstadens kyrkor, intill dess behofvet

i detta hänseende blefve uppfyldt. Vid invigningen den 9 Juni

1827 hade den nya kyrkogården en vidd af 111 u tunnland. Sedermera

hafva ock de öfriga territoriela församlingarna, i den mån deras enskilda

kyrkogårdar befunnits otillräckliga, erhållit Kongl. Maj:ts medgifvande

att för sina aflidne begagna den nya kyrkogården mot vilkor

att deltaga i kostnaderna för dess underhåll och förskönande. Beslut

härom äro meddelade först för Klara församling år 1835 och senast

för Katarina församling år 1873. Efter hand har kyrkogården utvidgats

derigenom, att, enligt särskilda nådiga bref, det sista af den 3

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 30,

Maj 1867, ytterligare områden till en areal af omkring 11 tunnland

blifvit från Karlbergs kungsgård dels mot dels utan årlig afgäld upplåtna

och till kyrkogården utlagda. — Sålunda har den äldre kyrkogården

utanför Norrtull uppkommit.

Hvad angår den nyare delen af kyrkogården, så beslöto stadsfullmägtige

i Stockholm den 12 April 1867 att, för anskaffande af erforderlig

mark i ändamål att bereda eu för hela hufvudstaden gemensam

begrafningsplats medelst utvidgning enligt uppgjord plan af kyrkogården

utanför Norrtull, dels inköpa omkring 48 tunnland jord från

egendomen Ofra Frösunda och dels hos Kongl. Maj:t göra framställning

derom, att den för begrafningsplatsens utvidgning i öfrigt erforderliga

mark, i hvad den tillhörde Karlbergs och Haga kungsgårdar samt Solna

kyrkoherde- och komministersboställen, måtte till Stockholms stad upplåtas.

Efter vederbörandes hörande och sedan stadens territoriela församlingar

förklarat sig ej hafva något att erinra deremot, att, såsom

föreslaget blifvit, för hufvudstadens alla församlingar anordnades en

gemensam begrafningsplats utanför Norrtull, biföll Kongl. Maj:t den 9

December 1870 stadsfullmägtiges framställning på det sätt, att för utvidgning

af nya kyrkogården skulle, på de vilkor och i den ordningnådiga

förordningen angående jords eller lägenhets afstående för allmänt

behof den 14 April 1866 stadgar eller eljest kunde öfverenskommas,

till Stockholms kommun för alltid upplåtas vissa jordområden

dels från nämnda boställen och dels från Solna församling. Vidare

aflät Kongl. Maj:t till Riksdagen år 1871 nådig proposition derom, att

viss mark, som från Karlbergs och Haga kungsgårdar erfordrades för

nya kyrkogårdens utvidgande, finge för all framtid från kungsgårdarna

afsöndra^ och till Stockholms kommun för omförmälda ändamål upplåtas

mot årlig afgäld och andra vilkor. Denna proposition blef af

Riksdagen bifallen. — Till ordnande af den för begrafningsplatsens

utvidgning sålunda dels medelst köp dels genom expropriation och

afsöndring förvärfvade mark uppgjordes genom drätselnämndens försorgen

plan. Denna plan godkändes af stadsfullmägtige genom beslut den

28 Juni 1875, som vamb öfverståthållareembetets fastställelse.

Angående förvaltningen af den till kyrkogård använda platsen

utanför Norrtull har förekommit att år 1827 vid ett inför Stockholms

magistrat hållet sammanträde med dem af hufvudstadens invånare, som

enligt utfärdade subskriptionslistor sammanskjutit medel till den allmänna

begrafningsplatsens inredning, revisorer för granskning af

drätselkommissionens redovisning för dessa medel blifvit utsedde med

uppdrag- tillika att utlåta sig, bland annat, angående tjenligaste utvägen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl Majds Nåd. Proposition No SO.

att skaffa ytterligare behöfliga medel för inredningens fullbordande

samt åt hvilken denna inrednings slutliga verkställande kunde varda

uppdragen. Efter det revisorerne härom afgifvit förslag, beslöto subskribenterna

vid nytt sammanträde att öfverlemna handlingarna i

ärendet till Storkyrkoförsamlingens kyrkoråd med anmodan att gå i

författning om utarbetande af förslag till erforderliga reglementariska

föreskrifter i afseende å nya kyrkogårdens ekonomiska förvaltning,

vård och underhåll, med det syftemål att omsorgen härom komme att,

under ordförande af pastor primarius, öfvertagas af nämnda församlings

kyrkoråd jemte ledamöter af kyrkoråden inom öfriga församlingar, som

deltogo i nya kyrkogårdens begagnande, samt att, efter det förslag till

förvaltningsreglemente sålunda blifvit uppgjordt, delgifva detsamma med

de andra församlingarna och tillika erbjuda dessa att begagna begrafningsplatsen

mot uppfyllande af dermed förenade skyldigheter. Vid

protokollets justering å ett följande sammanträde tillädes den uttalade

mening, att det ^blifvande reglementsförslaget jemväl borde meddelas

subskribenterna till granskning och yttrandens afgifvande. Storkyrkoförsamlingens

kyrkoråd beslöt i anledning häraf den 23 Juni 1827 att,

intill dess andra församlingar komme att i begrafningsplatsens begagnande

deltaga, uppdraga förvaltningen deraf åt en komité af 8

personer, bland dem pastor primarius och en kyrkovärd såsom ständiga

ledamöter; hvarefter ett reglemente blef af kyrkorådet och komitén

faststäldt att tills vidare tjena till efterrättelse. Sedan Klara församling

med år 1830 fått|delaktighet i kyrkogården, tillkommo medlemmar af

denna församling jemte dess kyrkoherde såsom ledamöter i komitén,

och sedan år 1840 har komitén bestått af pastor primarius såsom ordförande

samt fem för obestämd tid å sockenstämma valde ledamöter

från hvardera af de nämnda två församlingarna. Komitén bär sedan

år 1861 namn af »förvaltningen för hufvudstadens norra begrafningsplats».

Revisorer för årlig granskning af kyrkogårdskassans förvaltning

äro numera två, en från hvardera af nyssbemälda församlingar; men

revisionsberättelsen meddelas samtliga territoriela församlingar, af

hvilka dock blott Storkyrkoförsamlingen och Klara församling utlåta

sig i fråga om décharge för förvaltningen.

Tid efter annan hafva utaf den genom stadsfullmägtiges försorg

förvärfvade mark särskilda områden blifvit af drätselnämnden till

kyrkogårdsförvaltningen på dennas framställningar upplåtna för att

med den äldre begrafningsplatsen förenas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

Kyrkogårdsförvaltningen omfattar för närvarande ej allenast hela

det till liks jordande upplåtna området med derå befintliga byggnader

och inventarier, utan äfven eu under årens lopp förnämligast genom

försäljning af grafplatser samlad fond, hvilken lärer uppgå till vid pass

600,000 kronor. Deremot omhänderhafver drätselnämnden fortfarande

den af staden förvärfvade mark i den mån densamma ej redan blifvit

till kyrkogård ordnad och utlagd. Likaledes förvaltar drätselnämnden

en, jemlikt Kong!. Maj:ts bref till öfverståthållaren den 17 November

1808, till begrafningsställe för atlidna arrestanter eller så kallade politilik

afsedd plats utanför Skanstull.

Med anledning af en af nämnda förvaltning för hufvudstadens

norra begrafningsplats den 10 September 1874 till Stockholms stads

konsistorium aflåten skrifvelse om en efter dåmera inträdda förhållanden

lämpad förändring i styrelsen för begrafningsplatsen hänsköt

konsistorium denna fråga till de territoriela församlingarna. Af dem

utsedda ombud afgåfvo utlåtande och förslag i ämnet. Men enär församlingarna

vid granskning af detta förslag stannade i olika beslut,

hänsköts ärendet till kyrkofullmägtige.

Kyrkofullmägtige antogo för sin del ett förslag till instruktion

för förvaltningen af Stockholms stads begrafningsplatser. De vigtigaste

bestämmelserna deri voro: att styrelsen borde bestå af nio ledamöter,

utsedde åtta af kyrkofullmägtige och en af konsistorium; att för granskning

af styrelsens räkenskaper och förvaltning årligen borde af hvarje

församling utses en revisor; samt att frågan om ansvarsfrihet för förvaltningen

skulle till församlingarnas pröfning öfverlemnas. I sammanhang

härmed hemstäldes om ändring i § 21 i nådiga förordningen

om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 November

1863 i syfte att utvidga kyrkofullmägtiges befogenhet, så att

de skulle ega att utse nämnda ledamöter.

Öfver berörda förslag, som understäldes Eders Kongl. Maj:ts

pröfning, infordrade Eders Kongl. Maj:t yttrande från stadsfullmägtige.

Dessa motsatte sig förslaget och anförde, bland annat, att de skäl,

som varit bestämmande för stadsfullmägtige, då de togo om hand

frågan om anskaffande af eu tillräckligt stor, ändamålsenligt belägen

och efter nutidens fordringar inrättad, för hufvudstadens invånare

gemensam begrafningsplats och för kommunens räkning förvärfvade

eu sådan, förde med nödvändighet dertill, att samma begrafningsplats

borde förvaltas af eu myndighet, som lydde omedelbart under stadsfullmägtige.

Det vore nemligen af yttersta vigt, att vid en sådan begrafningsplats

de regler komme till tillämpning, hvilka vetenskapen

Bih. till Biksd. Prof. 1886. 1 Smil. 1 Afä. 19 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 30.

och erfarenheten ur den allmänna helsovårdens synpunkt uppstält.

Denna fråga vore en den verldsliga kommunens angelägenhet.

Samtidigt med det stadsfullmägtige afgåfvo detta yttrande, antogo

de för sin del ett förslag till instruktion för »kyrkogårdsnämnden».

Under åberopande af § 37 i nådiga förordningen om kommunalstyrelse

i Stockholm den 23 Maj 1862 understälde stadsfullmägtige sitt förslag

Eders Kongl. Maj:ts pröfning. Detta förslag innehöll hufvudsakligen:

att kyrkogårdsnämnden skulle ega att vårda och förvalta de Stockholms

kommun tillhöriga kyrkogårdar och allt hvad dertill hörde; att

nämnden borde bestå af sju ledamöter, deraf stadsfullmägtige hade att

välja fem samt konsistorium och helsovårdsnämnden hvar sin ledamot;

samt att det skulle ankomma på stadsfullmägtige att, efter det af dem

utsedde revisorer årligen granskat nämndens förvaltning och räkenskaper,

afgöra, huruvida ansvarsfrihet för förvaltningen borde meddelas

eller icke.

I ärendet inliemtades vidare yttranden af öfverståthållareembetet,

förvaltningen af hufvudstadens norra begrafningsplats och konsistorium.

Konsistorium afstyrkte stadsfullmägtiges förslag men tillstyrkte kyrkofullmägtiges,

under framhållande deraf att kyrkogårdsförvaltningen

vore en kyrklig församlingsangelägenhet. Äfven de territoriela församlingarna

hördes.

Vid ärendets föredragning den 28 November 1879 förklarade

Eders Kongl. Maj:t: att, enär enligt 2 § i ofvanberörda förordning den

20 November 1863 förvaltningen af det till begrafningsplats för hufvudstadens

invånare använda område vore en församlingarnas angelägenhet,

som dem tillkomme att å kyrkostämma i enlighet med de i samma

förordning meddelade bestämmelser handlägga, kunde stadsfullmägtiges

endast af en församling biträdda hemställan, att berörda förvaltning

måtte uppdragas åt en hufvudsakligen af stadsfullmägtige utsedd styrelse,

icke bifallas; och då, beträffande kyrkofullmägtiges förslag till

organisation af begrafningsplatsens förvaltning, detta förslag afsåge en

ändring i ofvannämnda förordning, hvartill Eders Kongl. Magt, i betraktande

af den väsentliga skiljaktighet i meningar, som vid ärendets

behandling gjort sig gällande, ej mindre hos församlingarna än ock hos

de myndigheter, hvilka i öfrigt egt att dermed taga befattning, ansåge

tillräcklig anledning icke förekomma, funne Eders Kongl. Maj:t jemväl

kyrkofullmägtiges framställning icke böra föranleda någon vidare åtgärd.

Påföljande år 1880 inkommo stadsfullmägtige till Eders Kongl.

Magt med nytt förslag i ämnet. Stadsfullmägtige anförde dervid, att

detsamma vore ett förmedlingsförslag, i ty att det inrymde rätt för

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 30.

kyrkostämmorna att genom medelbara val insätta fyra ledamöter och

fyra suppleanter i kyrkogårdsnämnden. Genom ett sådant tillmötesgående

ansågo stadsfullmägtige, att kyrkostämmorna beredts så stort

inflytande, som äfven från kyrklig sida borde befinnas tillfredsställande,

på samma gång förslaget, genom att i öfrigt innehålla hufvudsakligen

samma bestämmelser som stadsfullmägtiges föregående förslag, häfdade

den verldsliga kommunens rätt att genom sina delegerade i nämnden

utöfva ett väsentligt inflytande på förvaltningen af kommunens till alla

dess medlemmars gagn förvärfvade egendom.

Jemte det stadsfullmägtige förklarade, att de icke medgåfve, att

förvaltningen af den för Stockholms kommun förvärfvade kyrkogården

utanför Norrtull öfverflyttades till någon annan eller annorlunda sammansatt

nämnd än i enlighet med sistberörda förslag, hemstälde stadsfullmägtige

tillika, att, enär det icke kunde vara ändamålsenligt, att

den äldre och den nyare begrafningsplatsen stode under olika förvaltningar,

Eders Kongl. Maj:t måtte tillåta, att kyrkogårdsnämnden äfven

finge öfvertaga vården och förvaltningen af den äldre kyrkogården.

Öfver stadsfullmägtiges, af öfverståthållareembetet biträdda framställning

hördes församlingarna å kyrkostämmor. Endast Storkyrkoförsamlingen

och Klara församling vägrade att i alla delar godkänna

den föreslagna instruktionen för en kyrkogårdsnämnd. Samtliga öfriga

församlingar godkände instruktionsförslaget och biträdde stadsfullmägtiges

hemställan om den äldre kyrkogårdens öfverlemnande till nämndens

vård och förvaltning. Dervid tillädes dock af Jakobs och Johannis församling

det förbehåll, att något beslut härigenom icke finge anses fattadt

i fråga om de penningmedel, som tillhörde sistnämnda kyrkogård.

Konsistorium vidhöll i hufvudsaklig män sina förut yttrade

åsigter.

I nådig proposition af den 9 Februari 1882 behagade Eders

Kongl. Magt föreslå, det Riksdagen måtte medgifva, att med vården

och förvaltningen af Stockholms stads allmänna begrafningsplatser

eller den del deraf, som kunde varda af Eders Kongl. Maj:t bestämd,

finge, utan hinder af hvad § 2 i nådiga förordningen om kyrkostämma

samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 November 1863 i detta

afseende innehåller, förfaras på sätt Eders Kongl. Magt kunde finna

skäligt att i hufvudsaklig öfverensstämmelse med stadsfullmägtiges sistberörda

förslag föreskrifva.

Denna proposition blef emellertid icke af Riksdagen antagen; och

åberopade Riksdagen härvid, att, då bestämmelser om vården och förvaltningen

af Stockholms stads allmänna begrafningsplatser, på grund

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

af stadgande^ i nyssnämnda § 2, vore af kommunallags natur, och

enligt regeringsformen sådan lag stiftas af Konung och Riksdag gemensamt,

Riksdagen ansåg sig icke kunna för viss fråga afsåga sig det

deltagande i lagstiftning, som grundlagen åt densamma inrymt.

I underdånig skrifvelse den 4 Maj 1885 har öfverståthållareembetet

å nyo upptagit frågan om kyrkogårdsförvaltningen samt dervid

anfört, att de nuvarande anordningarna, enligt hvilka två af hvarandra

alldeles oberoende myndigheter förvaltade hvar sin del af begrafningsplatsen

utanför Norrtull, utan att ens bestämda gränser funnes

uppdragna för hvarderas verksamhetssfer, måste verka förlamande på

kyrkogårdens förvaltning i dess helhet. Derigenom förhindrades äfven,

att dithörande angelägenheter blefve handlagda med den kraft och

skyndsamhet, som särskild! å detta område vore af nöden. Långt

ifrån att minskas hade dessa olägenheter tvärt om i mån af kyrkogårdens

utvidgande år från år ökats och redan bragd saken till den

punkt, att det närvarande tillståndet ej utan stor olägenhet kunde fortfara.

Stadsfullmägtiges senare förslag, som godkänts af sex bland

hufvudstadens åtta territoriela församlingar, syntes öfverståthållareembetet

i väsentliga delar egnadt att på ett tillfredsställande sätt tillgodose

så väl den borgerliga som den kyrkliga kommunens anspråk

på delaktighet i förvaltningen och jemväl i öfrigt innebära nödiga garantier

för förvaltningens bestridande på ett lämpligt och ändamålsenligt

sätt. Emellertid ansåg öfverståthållareembetet något hinder ej

förefinnas att tillmötesgå en af konsistorium samt Storkyrkoförsamlingen

och Klara församling uttalad önskan om rätt för den kyrkliga myndigheten

att deltaga i revision af kyrkogårdsnämndens förvaltning, helst den

kyrkliga myndigheten skulle utse halfva antalet af nämndens ledamöter.

Öfverståthållareembetet har fördenskull enligt dessa grunder uppgjort

och med nämnda skrifvelse till Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning

_ öfverlemnat nytt förslag till instruktion för kyrkogårdsnämnden,

hvarjemte öfverståthållareembetet hemstält, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes tillåta, att vården och förvaltningen af den äldre, utanför Norrtull

befintliga kyrkogård, som funnits innan stadsfullmägtige förvärfvade

mark till begrafningsplats för hufvudstaden, måtte få öfvertagas af

kyrkogårdsnämnden.

Stadsfullmägtige, som i anledning häraf blifvit hörde, hafva, med

tillstyrkande af framställningen angående den äldre kyrkogården, förklarat

sig mot instruktionsförslaget allenast hafva några obetydliga

erinringar, hvilka egentligen åsyftade att bringa öfverståthållarens ställning

i kyrkogårdsnämnden till fullständig likhet med den han numera

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

intager till drätsel- och fattigvårdsnämnderna, sedan den förra nämnden

fått ny instruktion af Eders Kongl. Maj:t den 14 December 1883 och

den senares instruktion ändrats samma dag. Å instruktionen till kyrkogårdsnämnd

med de af stadsfullmägtige föreslagna mindre ändringar

hafva stadsfullmägtige begärt Eders Kongl. Maj:ts fastställelse.

Efter dessa ändringar, mot hvilka öfverståthållareembetet tillkännagifvit

sig icke hafva något att erinra, lyder den föreslagna instruktionen

sålunda:

»Instruktion för kyrkogårdsnämnden.

§ 1.

Kyrkogårdsnämnden vårdar och förvaltar de Stockholms kommun

tillhöriga kyrkogårdar och allt hvad dertill hörer äfvensom de grafkapell,

som i närheten af jernbanorna af kommunen uppföras.

§ 2.

Kyrkogårdsnämnden utgöres af fyra af stadsfullmägtige samt fyra

genom kyrkostämmorna i hufvudstadens territoriela församlingar för

två år i sänder valde ledamöter. För ledamöterne utses jemväl

suppleanter, nemligen fyra af stadsfullmägtige och fyra genom kyrkostämmorna.

§ 3.

Hvar och en af hufvudstadens territoriela församlingar väljer å

kyrkostämma två församlingens medlemmar att utse nämndens ledamöter

och suppleanter. Dessa sålunda valda personer sammanträda på

öfverståthållarens kallelse och utse fyra ledamöter i nämnden och lika

många suppleanter. De utsedda suppleanterna inträda i den ordning,

de enligt röstetalet hafva.

§ 4.

Genom val utser nämnden inom sig ordförande för två år i sänder.

År ordföranden hindrad att bevista sammanträde, utses ordförande för

tillfället. När öfver ståthåll aren är tillstädes, föres ordet af honom.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition No 30.

§ 5.

Nämnden sammanträder på öfverståthållarens eller ordförandens

kallelse så ofta omständigheterna dertill föranleda och minst en gång

i månaden. Kallelse till sammanträde skall ock utfärdas, då minst tre

ledamöter med uppgift om anledningen derom hos ordföranden anhålla.

Ärende må icke företagas till afgörande, derest icke minst fyra ledamöter

äro tillstädes,

§ 6.

Vid val inom nämnden sker omröstning med slutna sedlar, och

lotten skiljer mellan dem, som erhållit lika antal röster. I öfrigt verkställes

omröstning öppet; och blifver den mening gällande, hvarom de

fleste sig förena. Åro rösterna på hvardera sidan lika, verkställes ny

omröstning och med slutna sedlar, dervid före dessas öppnande en sedel

aflägges för att, der rösterna äfven nu blifva lika, bestämma beslutet.

§ 7.

Vid nämndens sammanträden föres protokoll, hvars riktighet

granskas senast vid nästa sammankomst ; egande nämnden att i ärenden,

som fordra skyndsamhet, uppdraga åt ordföranden att ensam eller med

biträde af en eller flere ledamöter verkställa denna granskning.

§ 8.

Från stadens byggnadskontor och stadsingeniörskontor har nämnden

att påräkna biträde i allt det, som till dessa kontors göromål hörer.

Hvilka tjenstebiträden nämnden i öfrigt skall hafva till sitt förfogande,

bestämmes af stadsfullmägtige på nämndens förslag. Nämnden antager

genom förordnande tills vidare eller på viss tid samt entledigar dessa

senare tjenstebiträden.

§ 9.

Frågor om tjenstebiträdens löneförmåner och om öfriga för bestridande

af nämndens utgifter erforderliga medel pröfvas af stadsfull
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o SO.

mägtige. För sådant ändamål skall nämnden hvarje år till stadsfullmägtige

inkomma med utgifts- och inkomstförslag för det följande året.

§ 10.

Plan för ordnande af kyrkogård eller del deraf pröfvas af stadsfullmägtige.

De pris och öfriga vilkor, som skola ligga till grund för

upplåtelse af grafställen åt enskilde, skola jemväl af stadsfullmägtige

bestämmas.

§ 11.

Nämndens förvaltning och räkenskaper granskas för hvarje år af

fyra revisorer, af hvilka stadsfullmägtige ega att utse två och de öfriga

två utses af personer, som af hufvudstadens församlingar väljas till det

antal och i den ordning, som i § 3 här ofvan finnes föreskrifvet för

val af ledamöter och suppleanter i kyrkogårdsnämnden. Genom val

inom sig utse revisorerne ordförande, och gäller vid omröstning bland

revisorerne enahanda förfaringssätt, som i § 6 finnes stadgadt för omröstning

inom nämnden.

Räkenskaperna för hvarje år skola vara färdiga och till revisorerne

aflemnas inom utgången af Februari månad det följande året. Förekommer

hos revisorerne anledning till anmärkning mot förvaltning eller

räkenskaper, bör nämnden efter erhållen del af anmärkningen skyndsamligen

till revisorerne afgifva utlåtande deröfver. Finnes det anmärkta

förfarandet vara nöjaktigt förklarad^ förfaller anmärkningen; i

annat fall ega revisorerne upptaga den i sin berättelse till stadsfullmägtige.

På revisorernes hemställan afgöra stadsfullmägtige, huruvida

ansvarsfrihet för förvaltningen skall meddelas eller ej.»

Hufvudstadens territoriela församlingar hafva, efter nådig remiss,

å kyrkostämmor afgifvit yttranden öfver förslaget, dervid alla församlingarna,

utom Klara församling, godkänt förslaget med de af stadsfullmägtige

ifrågasatta ändringar. Klara församling deremot har afstyrkt

förslaget och såsom skäl härför angifvit, att förslaget står i strid med

gällande lag. I fråga om förvaltningen af den äldre kyrkogården har

allenast Storkyrkoförsamlingen sig utlåtit, dervid församlingen äfven i

denna del bifallit framställningen, dock med förbehåll att församlingen

härigenom icke finge anses hafva frånträdt den rätt församlingen möjligen

egde till större eller mindre del af de medel, som influtit genom

försäljning af grafvar å den äldre kyrkogården.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

I underdånig skrifvelse den 17 Februari 1886 har öfverståthållareembetet,

med öfverlemnande af församlingarnas berörda yttranden, slutligen

anfört, att, med anledning af Klara församlings åberopade skäl

att förslaget skulle stå i strid mot allmän lag, öfverståthållareembetet

ville erinra, att öfverståthållareembetet, som ansett med allt skäl kunna

ifrågasättas lagligheten af den nuvarande organisationen af kyrkogårdsförvaltningen,

enligt hvilken två af hufvudstadens församlingar utan

särskilt bemyndigande bestrida förvaltningen af en för hela staden

gemensam begrafningsplats, med sin underdåniga framställning just

åsyftat att få på laglig väg ordnad denna fråga, hvilken ej minst i nu

angifna hänseende påkallade en tillfredsställande lösning.

Såsom af de nu anmälda handlingarna framgår, är det af synnerlig

vigt, att den länge afhandlade frågan om förändring i vården och förvaltningen

af hufvudstadens gemensamma begrafningsplatser snart blir

afgjord.

Enligt 2 § 10 mom. i nådiga förordningen om kyrkostämma samt

kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 November 1863 tillkommer

det kyrkostämma att handlägga frågor om ordnande af begrafningsplatser

samt bestämmande af afgifter för dem.

Det föreliggande förslaget, hvarmed åsyftas att dela inflytandet i

afseende å vården och förvaltningen mellan stadsfullmägtige och församlingarna,

innefattar ett förslag att på annat sätt än kyrkostämmoförordningen

stadgar ordna denna angelägenhet. Mot detta förslag,

hvilket godkänts af stadsfullmägtige och sju af Stockholms åtta territoriela

församlingar, har jag icke något att erinra. Dock synes af

nämnda anledning en ytterligare bestämmelse i kyrkostämnroförordningen

vara af nöden.

Emellertid afser, såsom förut nämnts, instruktionsförslaget icke den

äldre kyrkogården utanför Norrtull, utan blott de Stockholms kommun

tillhöriga kyrkogårdar, hvadan öfverståthållareembetet särskilt hemstält

om tillåtelse för den ifrågasatta kyrkogårdsnämnden att öfvertaga

vården och förvaltningen äfven af den äldre kyrkogården. En sådan

tillåtelse torde dock ej böra lemnas förr än Stockholms territoriela församlingar

dertill lemnat sitt bifall i den ordning, nådiga förordningen

om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 November

1863 bestämmer. Jag anser derför lämpligast att, på samma

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 30.

gång ett tillägg sker till kyrkostämmoförordningen, åsyftande att hänvisa

till särskilda bestämmelser om vissa begrafningsplatser, detta tillägg

göres så vidsträckt, att derigenom öppnas en utväg att, sedan församlingarna

i vederbörlig ordning dertill samtyckt, öfverlemna åt den föreslagna

kyrkogårdsnämnden äfven vården och förvaltningen af den äldre

kyrkogården och hvad dertill hörer. Förhandlingarna i ärendet gifva

mig anledning antaga, att församlingarna eller, i händelse de stanna i

olika meningar, kyrkofullmägtige icke länge skola dröja att begagna

sig häraf, hvarigenom till en del på frivillighetens väg torde vinnas

det åsyftade målet, hufvudstadens gemensamma begrafningsplatsers vård

och förvaltning under en enda myndighet, kyrkogårdsnämnden.

De konstitutiva bestämmelserna i den föreslagna instruktionen

eller § § 1, 2, 3, 9, 10 och 11 samt viss del af § 8 torde, såsom af

kommunallags natur, böra beslutas af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen

gemensamt.

Ofriga delar af instruktionen åter äro af den beskaffenhet, att de

lämpligen torde böra hänföras till sådana föreskrifter, som i administrativ

ordning utfärdas. Derigenom vinnes ock öfverensstämmelse mellan

instruktionen för kyrkogårdsnämnden och sådana instruktioner, Eders

Kongl. Maj:t på grund af § 39 i nådiga förordningen om kommunalstyrelse

i Stockholm den 23 Maj 1862 eger att utfärda för andra kommunala

nämnder.

Jag hemställer, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att antaga förslag till:

1) Förordning angående tillägg till § 2 i förordningen om kyrkostämma

samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 November 1863;

samt

2) Förordning om kyrkogårdsnämnd i Stockholm.»

På tillstyrkan af statsrådets öfrige ledamöter

behagade Hans Maj:t Konungen härtill lemna nådigt

bifall samt förordna, att i enlighet med ett af föredragande

departementschefen nu uppläst förslag nådig

proposition i ämnet af den lydelse, bilagan Litt. A.

vid detta protokoll utvisar, skulle till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

Alfred Zimmerman.

Bill. till Biksd. Prof. 1886. 1 Sami. 1 Afd. 19 Höft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.