Sök i Ratio Lex

Angående ett årligt anslag för Hans Kongl. Höghet Hertigen af Gotland

1886-03-24 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1886:32, Angående ett årligt anslag för Hans Kongl. Höghet Hertigen af Gotland

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

1

N:o 32.

Ank. till Riksd. Kansli den 24 Mars 1886, kl. 12 midd.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående ett årligt

anslag för Hans Kongl. Höghet Hertigen af Gotland;

gifven Stockholms slott den 6 Mars 1886.

Under åberopande af bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden

för denna dag, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen, att å riksstatens

första hufvudtitel må för Hans Kongl. Höghet Hertigen af Gotland

uppföras ett årligt anslag å 26,000 kronor.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

OSCAR.

O. R. Themptander.

Bill. till Riksd. Prot. 1886. 1 Sami. 1 Afd. 21 Haft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

Utdrag’ af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 6 Mars

1886.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Tiiemptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Ehrensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Chefen för Finansdepartementet Herr Statsministern Themptander

anmälde Riksmarskalksembetets den 2 sistlidna Januari aflåtna underdåniga

memorial, innefattande hemställan att hos Riksdagen måtte äskas

ett personligt årligt apanage åt Hans Kongl. Höghet Hertigen af Gotland

Oscar Carl August till belopp af 26,000 kronor.

Hans Maj:t Konungen, behagade härvid yttra:

»Både som Konung och Fader känner Jag hjertat uppfyldt af lifliga

bekymmer, när Jag tänker på Mina yngre Söners framtid.

Jag har gifvit dem en så vårdad uppfostran som möjligt. Tack

vare i främsta rummet deras Moders omvårdnad hafva de blifvit gode

och aktningsvärde unge män, hvilka förtjena alla rättänkandes förtroende

och kärlek.

Mina Söners anspråk äro ej stora, med afseende på hvad de vänta

af andra. Endast på sig sjelfva ställa de stora fordringar. Hittills

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

hafva de uppfylt alla rimliga anspråk. De hafva aflagt ej blott nöjaktiga

utan särdeles berömvärda Student- och Militärexamina samt

tjenstgjort i underordnade militära grader.

Men när Mina Söner alltså underkastat sig prof och ansvar såsom

andre unge svenske män, äga de då också samma utsigter som dessa

till en sjelfständig ställning med afseende på utkomst och verksamhet?

Ingalunda.

Sveriges Regeringsforms §§ 44 och 45, Norges Grundlovs §§ 21

och 36 samt Successions Ordningens § 5, inskränka deras medborgerliga

frihet och rättigheter så i personligt som ekonomiskt hänseende;

i politiskt äro de uteslutna från den enskildte män tillkommande rösträtt

och valbarhet. Internationella hänsyn pålägga dem äfven vissa

band. De få ej, utan att förlora sin lagstadgade arfsrätt, genom enskifta

giftermål följa en möjligen uppkommande hjertats böjelse. De få ej

bekläda civila embeten, ej heller resa hvart de vilja, äfven sedan de

äro myndiga, och på senare tider har det varit brukligt att de för sin

militärtjenst ej erhålla godtgörelse, i hvad form som helst, oaktadt de

i sin tjenst äro utsatta för lagligt ansvar såsom andra.

Arfprinsar enligt grundlagarne äro de också som sådane bundna

eller inskränkte i sin menskliga frihets utöfning, utan att någon deremot

svarande förmån från statsverkets sida hittills blifvit dem beredd.

Förut hafva yngre arffurstar alltid erhållit statsanslag, hvilka ökats

då de uppnått viss ålder. Jag och Mina syskon åtnjöto från tidigaste år

tillsammans 30,000 kronor. När Min yngste Broder August uppnått

28:de året erhöll han 26,000 kronor i ökning till förutvarande 10,000

eller tillsammans 36,000 kronor årligen. Han var då ogift och Jag

hade redan flere söner. Från Norge fick han samtidigt 14,000 kronor.

Min Syster erhöll från Sverige 18,000 och från Norge fyllnaden i 25,000

kronor. Efter sitt giftermål fick Hertigen af Dalarna sitt apanage förhöjdt

till 53,000 kronor från Sverige och 20,000 från Norge. Hans

enka åtnjuter ännu i dag apanage. I andra länder få äfven yngre

medlemmar af konungafamiljerna apanager, stundom rätt betydliga. Jag

vill naturligtvis icke till jemförelse uppställa de större länderna, men i

Danmark har Prins Waldemar redan innan sin förmälning af statskassan

fått uppbära 24,000 kronor årligen.

Om Jag ville åberopa prejudikater, skulle Jag sålunda, med full

rätt, kunna yrka apanage enligt de grunder, som följts i förflutna tider

här i landet.

Konung Oscar den Andres söner vore derigenom ej mer än likastälda

med Oscar den Förstes! Min afsigt är likväl ej att gå så långt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

i Mina önskningar. Ty Jag bör och kan icke fördölja för mig att ett

fullt följdriktigt genomförande af denna princip kan i längden leda

öfver önskvärda gränser. Det är hvarken för land eller dynasti nyttigt

att hafva ett obegränsadt antal apanagerade Furstefamiljer. Men detta

förminskar ej statens moraliska förpligtelse att sörja för yngre Konungasöners

personer, genom att gifva dem underhåll motsvarande deras

personliga samhällsrang och ställning — oberoende af om de äro gifta

eller ej. Endast om och när tronföljdens betryggande skulle fordra

att de stifta familj, bör det personliga apanaget förvandlas till Familjeapanage

och alltså blifva större än det personliga. detta fall tillkommer

nemligen utöfver det personliga rättskrafvet, äfven ett statsskäl,

som annars icke finnes.

Båda rikena böra deltaga i dessa apanager. Jag vill nu föreslå

deras belopp så låga som möjligt, likasom Jag beder få återkalla i

minnet att Jag hittills — i motsats till Mina föräldrar — intet har

begärt för Mina barns uppfostran.

Från Grundlagens ståndpunkt har Jag bevisat Mina söners rättmätiga

anspråk.

Visserligen har den mening uttalats, att Första Hufvudtitelns ordinarie

anslagssumma, en gång faststäld, borde förblifva oförändrad under

hvarje Konungs lifstid. Denna åsigt är dock ej hållbar; dessutom aldrig

hittils följd. Den beror på en förvexling af Hufvudtiteln och Konungens

Civillista. Hans apanage — ej Hufvudtiteln — kan och bör vara en

gång för alla till belopp bestämdt.

Obilligt är att ytterligare inskränka till manliga år komna, yngre

Konungasöners frihet genom att allt fortfarande hålla dem uti fullkomligt

ekonomiskt beroende af sin Fader. Ogerna underkasta sig enskilde

män sådant och de berömmas för sin sjelfständighet. Hos dem anses

en dylik känsla naturlig, ja prisvärd.

Äfven af Mina Söner kännes en förlängd ovisshet om deras ekonomiska

framtid som en oförtjent hårdhet.

Huru man ser saken är det alltså rätt och tillbörligt att Mina Söner

få något »eget» af staten. Försvinnande obetydligt för statsverket är

det offer Jag begär. Statsverket eger mera än tillräckliga medel dertill

utan någon ny pålaga. Jag förväntar derföre att folkets representanter

skola erkänna det befogade i Min begäran.

Till 1887 års statsreglering äskar Jag blott ett anslag för Hertigen

af Gotland, som född 1859 ingår i sitt 28:de år nästkommande November.

Jag förbehåller Mig att göra motsvarande propositioner för

hans yngre Bröder till de Riksdagar, då statsregleringarna för åren

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

1889 och 1893 förekomma till behandling, uttalande Jag derjemte den

förhoppning att efter Min bortgång de från svenska statsverket utgående

personliga apanager för Mina yngre Söner måtte höjas till 36,000

kronor årligen eller samma belopp som framlidne Hertigen af Dalarna

såsom ogift uppbar. Deremot ämnar Jag hvarken begära något tillökadt

apanage för dem, i fall de ingå äktenskap, ej heller något för

deras bosättning, såvida ej emot förmodan skäl hemtade från omsorgen

om tronföljdens betryggande dertill skulle föranleda.))

Vidare täcktes Hans Maj:t Konungen gifva till känna, att den 3

innevarande månad i Norskt statsråd beslut fattats om framställning till

Norska Storthinget, att till Hans Kongl. Höghet Prins Oscar må anvisas

ett årligt apanage af 14,000 kronor.

Med anledning af hvad Hans Maj:t Konungen sålunda täckts anföra

och upplysa, tillstyrkte Statsrådet i underdånighet, att proposition om

apanage åt Hans Kongl. Höghet Prins Oscar måtte till Riksdagen aflåtas.

Hans Maj:t Konungen beslöt härefter att hos Riksdagen

äska uppförande å riksstatens första hufvudtitel

af ett årligt anslag å tjugusex tusen kronor för

Hans Kongl. Höghet Hertigen af Gotland; hvarom

nådig proposition skulle till Riksdagen aflåtas af den

lydelse bilagan till detta protokoll —• — — utvisar.

Ex protocollo

Hans Wachtmeister.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.