Sök i Ratio Lex

Angående öfverlåtelse till Göteborgs stad af eganderätten till kronans andel i förra Ostindiska kompaniets hus i nämnda stad

1886-04-17 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1886:37, Angående öfverlåtelse till Göteborgs stad af eganderätten till kronans andel i förra Ostindiska kompaniets hus i nämnda stad

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

N:o 37.

Ank. till Biksd. Kansli den 17 April 1886, kl. 7 e. m.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående

öfverlåtelse till Göteborgs stad af eganderätten till

kronans andel i förra Ostindiska kompaniets hus i nämnda

stad; gifven Stockholms Slott den 2 April 1886.

Under åberopande af bilagda protokoll öfver finansärenden för denna

dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att medgifva, att, med

upphörande af den genom Kongl. brefvet den 24 April 1863 Göteborgs

Museum omedelbart förunnade nyttjanderätt till kronans andel i förra

Ostindiska kompaniets hus i nämnda stad, samma andel med eganderätt

må öfverlåtas till Göteborgs stad under förbehåll,

att den för Musei ändamål användes, så att försäljning, pantförskrifning

eller utbyte deraf icke utan Kongl. Maj:ts tillstånd får ske;

att de i byggnaden till statens och Stora Nordiska Telegrafbolagets

telegrafstationer samt till förrådsrum för telegrafmateriel m. m. använda

lokaler, tillökade med antingen de i byggnadens östra flygel belägna två

större rum, hvilka begagnats till ritsalar, eller annat deremot svarande

utrymme i huset efter Kongl. Maj:ts bestämmande, för all framtid till

Kongl. Telegrafverket kostnadsfritt upplåtas, att med oinskränkt nyttjanderätt

och fritt förfogande, såsom Kongl. Telegrafstyrelsen finner för

ändamålet lämpligt, af verket innehafvas, derest icke andra till läge och

utrymme fullt tjenliga lokaler, som af Kongl. Maj:t godkännas, varda af

staden, likaledes kostnadsfritt för staten, till samma ändamål upplåtna;

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

samt att staden på lämpligt ställe tillhandahåller kronan ett fullgodt

magasin för upplag af minst 20,000 kubikfot onåd spanmål.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

Utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

O. E. Themptander.

Bih. till Riksd. Prot. 1886. 1 Sami. 1 Afd. 23 Saft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

Utdrag af protokollet öfver Finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 2 April 1886.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptandek,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve

Ehrensvård,

Statsråden:- Boven,

von Steyern,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Chefen för Finansdepartementet Hans Excellens Herr Statsministern

Themptander föredrog följande mål och ärenden:

Herr Statsministern föredrog härefter en af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i Göteborgs och Bohus län med underdånig skrifvelse

den 26 sistlidne Februari insänd, af Styrelsen för Göteborgs Museum

gjord underdånig ansökning om öfverlåtelse till Museet af eganderätten

till kronans andel i förra Ostindiska kompaniets hus i Göteborg;

öfver hvilken ansökning dels Telegrafstyrelsen, dels ock Kammarkollegium

och Statskontoret gemensamt afgifvit infordradt underdånigt

utlåtande.

Herr Statsministern anförde härvid:

»Hälften i förra Ostindiska kompaniets hus i staden Göteborg inköptes,

enligt kontrakt den 14 Juli 1821, af dåvarande Allmänna Magasins-direktionen

för statsverkets räkning mot en köpeskilling af 56,000

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 37.

Riksdaler Banko. Sedan en uthusbyggnad blifvit, med bemälda Direktions

tillåtelse, på egendomens gårdstomt af magasinsförvaltaren Ingelman

uppförd, inköptes efter Ingelmans död år 1840 jemväl denna byggnad

af statsverket för en summa af 1,333 Riksdaler 16 skillingar Banko.

Kronans ifrågavarande egendom användes ursprungligen till spanmålsmagasin,

men i den mån kronan upphörde att hålla större reservupplag

af spannmål såsom tillgång under tillfälliga missväxter, samt dylika

upplag derstädes kommo att utgöras endast af den spanmål, som

anskaffades till bakning af bröd åt ortens militärcorpser och fängelseinrättningar,

erfordrades endast en mindre del af lägenheterna i berörda

egendom till spanmålsupplag för kronans räkning, hvarföre det återstående

utrymmet på annat sätt disponerades. Sålunda upplåta genom

nådigt bref den 31 Mars 1848 en lägenhet af 2 rum derstädes åt Göteborgs

naturhistoriska museum, hvilket numera är förenadt med stadens

allmänna museum. Vidare förordnades, på framställning af Telegrafstyrelsen,

genom nådigt bref den 7 Mars 1862, att de i kronans bemälda

hus af magasinsförvaltaren förut innehafda lägenheter, bestående af fyra

rum, ett kök, ett hvalf, användt till visthus, jemte brygghus, bagarestuga,

vagnbod och åtskilliga andra uthus, skulle från och med den 1

April samma år till telegrafverket upplåtas för att inredas till lokal såväl

för telegrafstationen som för linieförrådet och till sådant ändamål

af telegrafverket framgent disponeras. Öfriga i egendomen befintliga

lägenheter, hvilka för kronan voro obehöfliga, uthyrdes på längre eller

kortare tider åt enskilda personer och inbragte en hyresinkomst, hvilken

under de fem åren närmast före år 1862 i årligt medeltal uppgick till

3,924 Riksdaler 90 öre, hvaraf dock omkring 900 Riksdaler lära åtgått

till underhåll af kronans andel i byggnaden.

Sistnämnda år gjorde Styrelsen för Göteborgs Museum, åt hvilket

staden Göteborg till lokal kostnadsfritt upplåtit den i dess ego varande

andra hälften af ifrågavarande hus, underdånig framställning att, för vinnande

af erforderligt ökadt utrymme för så väl museet som den i staden

varande slöjdföreningens skola, äfven kronans hälft af nämnda hus måtte

varda för alla tider till Göteborgs Museum kostnadsfritt upplåten under

de vilkor, som Kongl. Maj:t kunde finna vara betryggande för vinnande

af de med upplåtelsen afsedda ändamål. Med afseende på det gagn

Göteborgs då nybildade Museum, omfattande dels samlingar från vetenskapens,

konstens och industriens områden, dels utställningar af ortens

och landets industrialster, redskap och maskiner, redan medfört och

måste komma att i ännu högre grad medföra, i den mån dess samlingar

och utställningar erhölle ökad utsträckning, och då äfven för dervarande

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

slöjdförenings skola, genom dess inrymmande i samma hus som Museet,

skulle beredas i flere hänseenden väsentliga fördelar, föreslog Kongl.

Maj:t, efter det vederbörande myndigheter yttrat sig i ärendet, i nådig

proposition den 5 December 1862 Rikets Ständer, att kronans andel uti

förra Ostindiska kompaniets hus i Göteborg måtte kostnadsfritt och för

alla tider till stadens Museum upplåtas, mot skyldighet för denna inrättning

att ansvara för husets underhåll och mera af hvad slag det

vara måtte med följande vilkor i öfrigt, nemligen:

l:o) att huset fortfarande skulle användas för uppgifvet ändamål

eller Museets och slöjdskolans behof, såvida ej Kongl. Maj:t härutinnan

medgåfve någon förändring,

2:o) att de lokaler, hvilka för det dåvarande vore åt telegrafinrättningen,

anvisade, äfven för framtiden härtill bibehölles, derest icke annan

fullt tjenlig lokal, som af Kongl. Maj:t godkändes, för detta ändamål i

stället anskaffades och inreddes;

3:o) att antingen i det ifrågavarande huset eller på annat lämpligt

ställe tillhandahölles kronan ett fullgodt magasin för upplag af minst

20,000 kubikfot oriad spannmål; samt

4:o) att upplåtelsen icke egde rum förr än nyssnämnda vilkor blifvit

behörigen fullgjorda och hinder till följd af gällande kontrakt rörande

uthyrda lägenheter icke mötte;

och borde Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande hålla tillsyn öfver

fullgörandet af de vid upplåtelsen fästade vilkor, hvilkas åsidosättande

komme att föranleda upplåtelsens upphörande.

Sedan Rikets Ständer i underdånig skrifvelse den 11 April 1863

anmält, att de till berörda framställning lemnat bifall, meddelades genom

nådigt bref till Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län den 24 i

samma månad Kongl. Maj:ts och Riksdagens omförmälda beslut till vederbörandes

efterrättelse.

Såsom jag förut nämnt, uppläts år 1862 en lägenhet uti nu ifrågavarande

hus till lokal åt telegrafstationen i Göteborg. Denna lokal har

emellertid, i följd af telegrafverkets fortgående utveckling genom tillkomsten

af nya ledningar och växande telegrafkorrespondens samt deraf

beroende ökning af apparater och personal, blifvit allt mer otillräcklig

för telegrafstationens behof af utrymme. Tid efter annan hafva för den

skull förändringar måst vidtagas till vinnande af erforderlig utvidgning

af stationen. Sålunda blefvo i början af år 1872, efter öfverenskommelse

med museistyrelsen, stationens dåvarande vaktmästarerum och källare,

hvilka voro för Museum behöfliga, utbjTta emot ett större rum i östra

flygeln, hvilket inreddes till det nuvarande apparatrummet. Sedan vidare

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

Styrelsen för det Stora Nordiska Telegrafbolaget i Köpenhamn, hvilket

den 13 December 1872 erhållit Eders Kongl. Maj:ts nådiga koncession

till anläggning af undervattenskablar emellan Sverige, Danmark och

England, med åberopande af § 6 i nämnda koncession, påkallat Telegrafstyrelsens

medverkan för anskaffande af lokal för den telegrafstation,

som bolaget måste inrätta i Göteborg till befordrande af kabelkorrespondensen

och hvilken lokal i enlighet med föreskrifterna i nyssnämnda

paragraf borde anordnas i omedelbar förbindelse med statens telegrafstation

derstädes, träffade Telegrafstyrelsen aftal med museistyrelsen

om förhyrande för Stora Nordiska Telegrafbolagets räkning i kronans

andel i det åt Museum upplåtna huset af två mindre och ett större

rum, gränsande omedelbart intill statstelegrafstationens ofvanberörda nya

.apparatrum, mot en hyra af 1,500 kronor om året. Då sedermera år

1875 en utvidgning af lokalen för sistnämnda station ånyo blef af behofvet

påkallad till följd deraf, att personalen derstädes ökades med ett

antal qvinliga telegrafister, kunde det erforderliga utrymmet icke vinnas

på annat sätt, än att förbemälda bolag afstod en mindre del af den för

dess räkning förhyrda lägenheten, emot det att svenska telegrafverket

åtog sig att med en tredjedel eller 500 kronor deltaga i den årliga

hyran.

Sedermera har Göteborgs telegrafstations behof af ökadt utrymme

blifvit alltmer känbart, hvarför Telegrafstyrelsen sistlidne höst fann sig

föranlåten anmoda telegrafstationens föreståndare att hos museistyrelsen

göra framställning om vidtagande af åtgärder för att, så snart ske kunde,

bereda stationen erforderligt ökadt utrymme genom upplåtande af de i

samma våning som telegrafstationen belägna två större rum, hvilka varit

använda till ritlokaler för eleverna i Göteborgs slöjdskola, men, enligt

hvad Telegrafstyrelsen under hand inhemtat, icke längre skulle komma

att begagnas för detta ändamål. Till svar härå meddelade likväl museistyrelsen,

att de ifrågavarande två rummen, hvilka användts till ritskola,

icke kunde afstås till telegrafstationen, emedan de vore af nöden för

musei egen räkning för begagnande till bibliotek.

I underdånig ansökning af den 8 sistlidne Februari har nu Styrelsen

för Göteborgs Museum anhållit, det ville Eders Kongl. Maj:t i nåder

föreslå Riksdagen, att full eganderätt till kronans andel i förra Ostindiska

kompaniets hus i Göteborg måtte varda Göteborgs Museum beviljad på

enahanda vilkor, hvarpå Museum innehade upplåtelsen för all tid till

denna byggnad.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

Till stöd för denna framställning har museistyrelsen hufvudsakligen

anfört, att Museet under de tjugufem år, som snart förflutit sedan detsamma

för sina ändamål mottog stadens andel i nu ifrågavarande hus,

utvecklat sig på ett sätt, som öfverstigit äfven de djerfvaste förhoppningarne

vid dess grundande. I den ursprungliga planen, enligt hvilken

de stadigvarande utställningarne af industriens alster intogo ett framstående

rum, hade väl under tidens lopp åtskilliga rubbningar inträdt,

i det de olika yrkena, i den mån de antagit större mått, icke längre

funnit för sig lämpligt att behålla sina utställningar i de begränsade

lokaler å Museum, hvari de till en början kunnat inrymmas, hvarföre

numera i Musei hus endast utställningar för en del handtverksalster

äfvensom för landtbruksredskap m. m. egde rum. Deremot hade de

vetenskapliga och konstsamlingarne samt biblioteket utvecklat sig så mycket

kraftigare och intagit allt det rum, som de industriella utställningarne

lemnat öppet. Så hade, exempelvis, biblioteket vuxit dels genom inköp,

dels genom storartade gåfvor af mecenater från ett par tusen volymer

inom hufvudsakligen naturvetenskapen till omkring 30,000 volymer inom

alla vetenskapens grenar och literaturen, upptagande nu hela den stora

öfverstå våningen af Museets östra flygel. Tafvelsamlingen, som vid

Museets grundande bestod af två oljemålningar, upptoge nu två stora

salar jemte flere sidorum. De zoologiska samlingarne fylde i det närmaste

hela den vestra flygelns tre stora våningar; historiska och etnografiska

samlingarne upptoge nu östra flygelns hela mellanvåning; och

myntkabinettet hade vuxit till ett värde af 100,000 kronor.

Oaktadt inredningen af det gamla magasinshuset för dessa samlingar

kraft betydliga kostnader, under årens lopp uppgående till i jemnadt

tal 170,000 kronor, hade man nu, till följd af det tvingande behofvet af

ökadt utrymme och fördelaktigare lokaler för samlingarne, måst börja

allvarsamt tänka på att antingen låta det gamla magasinshuset undergå

fullständig ombyggnad med uppförande af en större nybyggnad tvärs

öfver norra delen af hela dess tomt eller ock uppföra en till annan plats

förlagd större nybyggnad för någon af Museets afdelningar, vare sig

konstafdelningen, de naturhistoriska samlingarne eller biblioteket. För

en sådan utvidgning på det ena eller andra sättet hade Göteborgs

stadsfullmäktige nyligen ur Renströmska utdelningsfonden anslagit ett

belopp, som komme med räntor till innevarande års slut att uppgå till

omkring 300,000 kronor, hvarjemte grosshandlaren J. W. Wilson förklarat

sig vilja till ombyggnaden af det nuvarande huset, hvilken beräknats

skola uppgå till 500,000 kronor, bidraga med 100,000 kronor.

Hvarje åtgärd härutinnan vore dock beroende af den sak, som ut
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 37.

gjorde föremål för den förevarande underdåniga framställningen, nemligen

vinnande af full eganderätt till förra Ostindiska kompaniets hus,

kronans andel såväl som stadens. Utan sådan eganderätt skulle svårligen

enskilde gifvare vilja på det gamla husets om- och tillbyggnad nedlägga

de betydliga summor, hvarom här vore fråga, då man ej heller

kunde för fyllande af bristen använda den låneutväg, som läge i husets

intecknande. Erhölles åter samma eganderätt, öppnades äfven den utväg,

att man kunde genom husets försäljning eller upptagande af ett större

i detsamma intecknadt lån flytta hela Museum till en ny och friare belägen

plats, medelst uppförande af vare sig en enda stor byggnad eller

en byggnadskomplex.

Museistyrelsen har förestält sig, att den anmärkning kunde göras,

att genom upplåtelsens förvandling till eganderätt kronans trygghet för

de en gång faststälda vilkorens uppfyllande minskades, men denna invändning

syntes styrelsen lätt kunna häfvas derigenom, att Göteborgs

stad öfvertoge Musei styrelses förbindelse i detta afseende, eller ock

derigenom att eganderätten gåfves till staden med vilkor att byggnaden

användes till Musei ändamål.

Slutligen har museistyrelsen omnämnt, det förslag vore under utarbetande

att bringa till verkställighet två testamenten, genom hvilka ett

belopp, nu uppgående till sammanlagdt omkring 800,000 kronor, blifvit

doneradt för upprättande af en högskola i Göteborg, hvarvid styrelsen

framhållit vigten för en sådan bildningsanstalt att ega tillgång till Musei

samlingar, äfvensom till de lärosalar, hvilkas inredande inginge i planen

för Musei utvidgning.

Öfver förevarande framställning, hvilken Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

vid insändandet beledsagat med sitt förord, har Telegrafstyrelsen

den 12 nästlidne Mars afgifvit infordradt underdånigt utlåtande.

Under framhållande af de omständigheter beträffande det inskränkta utrymmet

vid Göteborgs telegrafstation, för hvilka jag här ofvan redogjort,

har Telegrafstyrelsen dervid såsom sin åsigt uttalat, att ett fullständigt

afträdande af en för statens egna inrättningar så väl behöflig

egendom som den, hvarom nu vore fråga, icke kunde medgifvas utan

att staten derför erlrölle något annat och värdefullare vederlag än det

nu erbjudna, eller allenast bibehållande af de år 1863 för dispositionsrätten

till egendomen bestämda vilkor. Styrelsen, som med afseende

på denna egendoms fördelaktiga läge i centrum af affärsrörelsen, hvilket

gjorde den synnerligen lämplig att användas för vissa af statens egna

inrättningar, såsom, utom telegrafstationen, äfven postkontoret, ansett

det med skäl kunna ifrågasättas, huruvida icke staten borde söka att

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

mot en skälig lösesumma återförvärfva den en gång bortgifna nyttjanderätten

till egendomen, men i saknad af erforderlig utredning icke för

närvarande vore i tillfälle att derom afgifva något fullständigt förslag,

betonar emellertid, att en begränsning för all framtid af den nuvarande

lokalen för telegrafstationen i Göteborg till de för närvarande upplåtna

lägenheterna måste vara för telegraftjensten i högsta grad menlig. Under

förutsättning af nådigt bifall till den gjorda framställningen om beviljande

åt Göteborgs Museum af full eganderätt till kronans andel uti

ifrågavarande hus, har derför Telegrafstyrelsen hemstält, att såsom vilkor

för sådan öfverlåtelse måtte, bland annat, föreskrifvas, att de i kronans

nämnda egendom till statens och Stora Nordiska Telegrafbolagets

telegrafstationer samt till förrådsrum till telegrafmateriel m. m. använda

lokaler, tillökade med de i östra flygeln af samma egendom belägna två

större rum, hvilka begagnats till ritsalar, för all framtid till telegrafverket

kostnadsfritt upplätes, att med oinskränkt nyttjanderätt och fritt

förfogande, på sätt Telegrafstyrelsen funne för ändamålet lämpligt, af

nämnda verk innehafvas, derest icke andra, till läge och utrymme fullt

tjenliga lokaler, som af Eders Kongl. Maj:t godkändes, blefve af Göteborgs

stad, likaledes kostnadsfritt för staten, till samma ändamål upplåtna.

I gemensamt, på grund af nådig befallning afgifvet utlåtande af

den 26 i nästlidne månad hafva Kammarkollegium och Statskontoret,

med biträdande af Telegrafstyrelsens nyssberörda framställning, derjemte

tillstyrkt, att, med upphörande af den Göteborgs Museum omedelbart

förunnade nyttjanderätt till kronans andel uti ifrågavarande hus, samma

andel med eganderätt öfverlätes till Göteborgs stad under förbehåll, utom

de i Telegrafstyrelsens framställning innefattade, att egendomen för Musei

ändamål användes, så att försäljning, pantförskrifning eller utbyte deraf

icke utan Eders Kongl. Maj:ts tillstånd finge ske, samt att staden på

lämpligt ställe tillhandahölle kronan ett fullgodt magasin för upplag af

minst 20,000 kubikfot onåd spanmål.

Genom den i enlighet med nådiga brefvet den 24 April 1863

för all framtid gjorda upplåtelsen till Göteborgs Museum af kronans

andel i Ostindiska kompaniets hus i nämnda stad hafva Konung och

Riksdag erkänt den stora betydelsen för rikets andra stad och dess omnejd

af de intressen, hvilkas tillgodoseende med Museets inrättande

åsyftats. Att Museet å sin sida till fullo motsvarat de fordringar, det

allmänna på grund häraf haft rätt att ställa på detsamma, framgår af

den storartade utveckling, Museet under den derefter förflutna tiden

vunnit, en utveckling, hvartill enskilda personer genom rikliga bidrag

kraftigt medverkat. Då nu, såsom museistyrelsen i sin underdåniga an
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

sökning på grundade skäl framhåller, Museet först genom den beviljade

ständiga nyttjanderättens förvandling till fullständig eganderätt kommer

att draga full nytta af den till dess förmån gjorda dispositionen, och

då, utom för det föga sannolika fall att Musei nyttjanderätt skulle förverkas,

staten icke af eganderättens bibehållande kan draga någon fördel,

tvekar jag icke att till nådigt bifall förorda styrelsens framställning,

dock att, på sätt Kammarkollegium och Statskontoret föreslagit, till

vinnande af större trygghet för de vid upplåtelsen fästade vilkor, eganderätten

till fastigheten torde böra öfverlåtas å Göteborgs stad under förbehåll

att egendomen för Museets ändamål användes.

I fråga om de vilkor, under hvilka öfverlåtelsen bör ega rum, förekommer

visserligen, att enligt bestämmelserna vid den år 1863 skedda

upplåtelsen kronan icke af egendomen drager eller kommer att för framtiden

draga annan nytta än den, att kronan uti egendomen förfogar

öfver den lägenhet, som vid upplåtelsen förbehölls för telegrafstationens

i Göteborg räkning. Denna lägenhet har emellertid, enligt hvad af ofvanstående

redogörelse framgår, under tidens lopp visat sig alltmer otillräcklig

för stationens behof, hvartill, på sätt jag likaledes förut nämnt,

kommer, att utrymme äfven måst beredas för Störa Nordiska Telegrafbolagets

station i Göteborg. Med fästadt afseende härå synes det skäligen

böra fordras, att, på sätt samtliga de hörda embetsverken föreslagit,

Göteborgs stad, såsom vederlag för upplåtelsen till full eganderätt

af kronans ifrågavarande värdefulla egendom, utan kostnad för staten

ej mindre upplåter de lokaler, som för närvarande i egendomen innehafvas

af telegrafverket samt Stora Nordiska Telegrafbolaget, än äfven

i egendomen bereder tillgång till det ökade utrymme för telegrafstationen,

som Telegrafstyrelsen i sitt underdåniga utlåtande förklarat erfoderligt.

Dock torde det böra lemnas staden fritt att, der staden så önskar,

i stället för de två, till ritsalar förr begagnade rum, å hvilka Telegrafstyrelsen

för detta ändamål gjort anspråk, tillhandahålla telegrafstationen

annat deremot svarande utrymme i huset efter Kongl. Maj:ts bestämmande.

Med afseende å hvad jag sålunda anfört hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t ville i nådig proposition föreslå Riksdagen

att medgifva, att, med upphörande af den genom nådiga brefvet

den 24 April 1863 Göteborgs Museum omedelbart förunnade nyttjanderätt

till kronans andel i förra Ostindiska kompaniets hus i nämnda stad,

samma andel med eganderätt må öfverlåtas till Göteborgs stad under

förbehåll, att den för Musei ändamål användes, så att försäljning, pantförskrifning

eller utbyte deraf icke utan Eders Kongl. Maj:ts tillstånd

Bill. till Riksd. Prof. 1880. 1 Sami, 1 Afd. 23 Höft. S

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.

får ske; att de i byggnaden till statens och Stora Nordiska Telegrafbolagets

telegrafstationer samt till förrådsrum för telegrafmateriel m. m.

använda lokaler, tillökade med antingen de i byggnadens östra flygel

belägna två större rum, hvilka begagnats till ritsalar, eller annat deremot

svarande utrymme i huset efter Eders Kongl. Maj:ts bestämmande,

för all framtid till telegrafverket kostnadsfritt upplåtas, att med oinskränkt

nyttjanderätt och fritt förfogande, såsom Telegrafstyrelsen finner för

ändamålet lämpligt, af verket innehafvas, derest icke andra till läge och

utrymme fullt tjenliga lokaler, som af Eders Kongl. Maj:t godkännas,

varda af staden, likaledes kostnadsfritt för staten, till samma ändamål

upplåtna; samt att staden på lämpligt ställe tillhandahåller kronan ett

fullgodt magasin för upplag af minst 20,000 kubikfot onåd spanmål.»

Hvad Herr Statsministern sålunda yttrat och hemstält,

deruti Statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade

Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla; Och

skulle nådig proposition i ämnet till Riksdagen aflåtas

af den lydelse bilagan--— vid detta protokoll

utvisar.

Ex protocollo

Hugo Malm.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1886:57 Skrifvelse till Konungen, angående öfverlåtelse till Göteborgs stad af eg anderätten till kronans andel i förra Ostindiska kompaniets hus i nämnda stad. s. 10 i texten
  2. SU 1886:58 Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Proposition, angående öfverlåtelse till Göteborgs stad af eganderätten till kronans andel i förra Ostindiska kompaniets s. 3 i texten