Sök i Ratio Lex

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1887

533 sidor, varav 473 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 473 av 533 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1887 A:1, Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1887

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1887.

KONGL. MAJ:TS

NÅDIGA

PROPOSITION

TILL

11 ik^dagen

angående statsverkets tillstånd och behof;

Gifven Stockholms slott den 14 Januari 1887.

Jemlikt grundlagens bud afgifver Kongl. Maj:t härmed nådig proposition

angående statsverkets tillstånd och behof.

Dervid förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsregleringsperiod

af statsverkets inkomster.

Med åberopande af de beslut, hvarom bilagda statsrådsprotokoll öfver

finansärenden för den 12 innevarande månad*) lemnar närmare upplysning,

och under de i samma protokoll angifna förutsättningar föreslår Kongl. Maj:t,

att statsverkets inkomster för år 1888 upptagas sålunda:

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Inkomstberäkningen”.

Bih. till Riksd. Prot. 1887. l:a Sami. l:a Afd.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1887.

Ordinarie inkomster:

Grundskatt.........................................................................

Kyrkotionde......................................................................

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål ...............

TroSspassevolansafgift......................................................

Tillfälliga rotevakansafgifter..........................................

Soldatvakansafgift............................................................

Båtsmansvakansafgift .....................................................

Arrendemedel....................................................................

Mantalspenningar...:..........................................................

Bötesmedel..........................................................................

Kontrollstämpelmedel ......................................................

Fyr- och båkmedel ........................................................

Telegrafmedel.....................................................................

Jernvägstrafikmedel.........................................................

Skogsmedel ...............................-......................................

Extra uppbörd .................................................................

säger 19,022,000: —

kronor 4,100,000: —

)» 250,000: —

»> 300,000: —

» 26,000: —

» 63,000: —

» 106,000: —

» 228,000: —

» 2,800,000: —

» 650,000: —

» 240,000: —

» 25,000: —

» 1,200,000: ~

» 1,275,000: —

» 6,000,000: —

» 1,668,000: —

» 91,000: —

Bevillningar:

Tullmedel ................................................................................. kronor 29,000,000: —

Postmedel ................................................................................... » 6,300,000:

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter » 300,000: —

Stämpelmedel........................... » 3,400,000:

Bränvinstillverkningsskatt ...... » 13,000,000:

Hvitbetssockertillverkningsafgift............................................. » 200,000: —

Bevillning af fast egendom samt af inkomst.................. » 3,500,000:

säger 55,700,000: —__

summa kronor 74,722,000: —

Kongl. Maj:t föreslår vidare enligt ofvan nämnda

protokoll öfver finansärenden för den 12 innevarande

månad:

att såsom tillgång vid förevarande statsreglering

må beräknas och användas öfverskott å statsregleringen

för år 1885 ................................................................................ kronor 8,293,000: —

att såsom tillgång vid statsregleringen jemväl må

upptagas och beräknas öfverskott från postverket......... »_300,000: —

Transport kronor 83,315,000: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1887.

Transport kronor 83,315,000:

samt att af riksbankens vinst för år 1886 må anvisas

för statsverkets behof, till utbetalning vid den tid

under år 1888, som af Riksdagen bestämmes, ............... » 1,250,000:

hvarefter det för nästa statsregleringsperiod disponibla

beloppet af statsverkets tillgångar uppgår till..................

kronor 84,565,000:

Första hufvudtiteln,

innefattande anslagen till Kongl. hof- och slottsstaterna.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu

gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

för Kongl. hofstaten ................................................................. kronor 1,214,900:

» » slottsstaten............................................................... ”_123,100:

tillsammans kronor 1,338,000: —

vill Kongl. Maj:t i enlighet med beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll

öfver finansärenden den 12 innevarande månad*), föreslå,

att för en hvar af Deras Kongl. Högheter Hertigarne af Gotland, Vestergötland

och Nerike uppföres ett årligt anslag till belopp af 26,000 kronor;

samt att, under förutsättning af bifall härtill, det för Kongl. Maj:ts hofhållning

anvisade anslag, 800,000 kronor, nedsättes med motsvarande belopp,

78,000 kronor, eller till 722,000 kronor.

Slutsumman å anslagen under denna hufvudtitel kommer härigenom icke

att undergå någon förändring.

Andra hufvudtiteln,

innefattande anslagen till justitiedepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnas i nu

gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisade 3,814,667 kronor,

;) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Första hufvudtiteln”.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1887.

vill Kongl. Maj:t i enlighet med det beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll

öfver justitiedepartementsärenden den 1 ''2 innevarande månad*),

[1.] i de ordinarie anslagen ej föreslå annan förändring,

än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma,

förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved

in. in., för närvarande uppgående till 64,079 kronor,

höjes med....................................................................................... kronor 33: —

eller till 64,112 kronor.

Lägges härtill summan af hufvudtitelns ordinarie

anslag enligt nu gällande riksstat.......................................... » 3,814,667: —

skulle denna hufvudtitels ordinarie anslag enligt Kongl.

Majrts förslag uppgå till .......................................................... kronor 3,814,700: —

Extra anslag.

Under åberopande af de beslut, som innefattas i omförrnälda statsrådsprotokoll,

vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att bevilja såsom extra anslag

för år 1888:

[2.] till arfvoden åt krigshofrättens ordförande och

tre militäre ledamöter .............................................................. kronor 5,000: —

[3.] för nya lagberedningen............................................. » 40,000: —

[4.] till understöd åt förbättringskolonien vid Hall » 15,000: —

[5.] till ersättning för ett af Statskontoret förskottsvis

utbetaldt belopp..................................................................... » 5,000: —

tillsammans kronor 65,000: —

En jemförelse emellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten för

år 1887 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på

följande sätt:

1887. 1888.

ordinarie anslag 3,814,667:— 3,814,700:— således ökning kronor 33: —

exfa’a_»_84,333:— 65,000:— » minskning » 19,333: —

summa kronor 3,899,000:— 3,879,700:—således minskning kronor 19,300: —

) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Andra hufvudtiteln”.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1887.

5

Tredje hufvudtiteln,

innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnas i nu

gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisade 613,800 kronor,

vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll

öfver utrikesdepartementsärenden den 12 innevarande månad*),

föreslå,

att nedannämnda ordinarie anslag må af Riksdagen anvisas att utgå

emot nu gällande redovisningsskyldighet samt med samma rätt till deras användande

och under enahanda vilkor som hittills, nemligen:

Kabinettskassans utgifter:

[1.] departementschefen, ministern för utrikes

ärendena............................................................ kronor 24,000: —

[2.] utrikesdepartementet.............................. » 27,495: —

[3.] ministerstaten ......................................... » 339,635: —

[4.] militärattachéer ....................................... » 8,400: •—

[5.] skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.

........................................................................... » 51,320:— 450,850: —

Konsulskassans utgifter:

[6.] utrikesdepartementet.............................. kronor 10,000: —

[7.] konsulsstaten............................................. » 132,830: •—

[8.] skrifmaterialier, expenser och extra

utgifter ....................................................................... » 17,170:— 160,000: —

summa kronor 610,850: —

Utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena:

[9.] svenska kyrkan i Paris................................................... kronor 2,950: —

tillsammans kronor 613,800: —

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Tredje hufvudtiteln”.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1881.

Extra anslag.

Under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet för den 12 innevarande

månad finnes antecknadt, vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att bevilja:

[10.] för fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater»......... kronor 4,500:-—

Vid jemförelse med 1887 års riksstat finnas slutsummorna å anslagen

under denna hufvudtitel vara oförändrade.

Fjerde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till landtförsvarsdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i 1887

års rikssiat till årliga och ständiga utgifter anvisadt:

kontant .................................... kronor 18,133,400: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter ................................................................................. » 817,000: —

ersättningar............................................ »_693,400: —

tillsammans kronor 19,643,800: —

vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas i bilagda statsrådsprotokoll

öfver landtförsvarsärenden den 12 innevarande Januari*), föreslå,

beträffande

Artilleriet:

[1.] att detta anslag, under vilkor af bifall till det

förslag, som här nedan framställes om uppförande i

riksstaten af särskild! anslag till artilleriskjutskolor,

från dess nuvarande belopp ......... kronor 1,091,966: —

nedsättes med.................................... » 2,400: —

till......................................................... kronor 1,089,566: —

samt att nu förevarande anslag, under förutsättning att

under fjerde hufvudtiteln uppföres anslag till fästningsartilleri,

må erhålla benämningen »fältartilleriet»;

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Fjerde hufvudtiteln”.

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 7, om statsverket 1887.

Fästningsartilleribataljon å Yaxholm—OscarFredriksborg:
[2.

] att Riksdagen — med godkännande af de i

statsrådsprotokollet den 12 Januari 1887 omförmälda

grunder för organisation af en fästningsartilleribataljon

å Vaxholm—Oscar-Fredriksborg jemte hvad som dervid

föreslagits beträffande personalens aflöning — må

till genomförande af den del af bataljonens organisation,

som enligt samma protokoll skulle ega rum under år

1888, anvisa, utöfver de för Svea artilleriregementes

tre fästningskompanier och ett fästomgskompani vid

Göta artilleriregemente jemte befäl samt till arfvoden

åt kommendant och placemajor å Vaxholm—OscarFredriksborg

nu anslagna medel, jemväl 10,400 kronor

af reservartilleriets anslag samt såsom nytt anslag...... kronor 86,400: —

att sistnämnda anslagsbelopp, under benämning

»fästningsartilleribataljonen å Vaxholm-—Oscar-Fredriksborg»

uppföres under fjerde hufvudtiteln såsom

reservationsanslag näst efter anslaget till fältartilleriet;

samt att de besparingar, som under uppsättningstiden

kunna å de för fästningsartilleribataljonen sålunda

afsedda medel beredas, må, i likhet med hvad

förut vid uppsättning af nya trupper varit medgifvet,

af Kong! Maj:t disponeras för bestridande af uppsättningskostnader

och öfriga med organisationens genomförande

förenade utgifter;

Aflöning till stamtrupp vid Yesternorrlands bataljon:

[3.] att Riksdagen — med godkännande af de i

statsrådsprotokollet den 12 Januari 1887 omförmälda

grunder för organisationen af en stamtrupp vid Vesternorrlands

bataljon jemte hvad som föreslagits beträffande

personalens aflöning — må till genomförande af denna

del af bataljonens organisation bevilja ett årligt anslag

af.......................................................................................... » 26,643: 75

att, vid bifall härtill, detta anslags belopp jemte

de redan å bataljonens stat till volontärers aflöning

uppförda 5,292 kronor 50 öre — sistnämnda belopp i

Transport kronor 113,043: 75

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1887.

Transport kronor 113,043: 75

den mån det för ändamålet varder disponibelt — må under

benämning »aflöning till stam trupp vid Vesternorrlands

bataljon» uppföras under fjerde hufvudtiteln såsom

reservationsanslag näst efter anslaget till Vesternorrlands

beväring;

samt att de besparingar, som å dessa för aflöningen

afsedda medel under uppsättningstiden kunna beredas,

må af Kongl. Maj:t få disponeras för bestridande

af uppsättningskostnader och öfriga med organisationens

genomförande förenade utgifter;

Artilleristjutskolor:

[4.] att under fjerde hufvudtiteln må, näst efter

anslaget »till skjutskolor», uppföras under benämning

»artilleristutskolor» ett ordinarie reservationsanslag å » 18,100: —

samt att, vid bifall härtill, det nuvarande anslaget

»till skjutskolor» må i riksstaten benämnas »skjutskolor

för infanteriet och kavalleriet»;

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementets

afdelning af Kongl. Maj:ts kansli:

[5.] att detta förslagsanslag, till jemnande af de

ordinarie anslagens slutsumma, från 4,337 kronor ned
sättes

med 43 kronor 75 öre till......... kronor 4,293: 25.

Beträffande öfriga under fjerde hufvudtiteln uppförda

ordinarie anslag föreslår Kongl. Maj:t ingen förändring.

__

summa kronor 131,143: 75

Härifrån afgår den föreslagna minskningen

dels i anslaget till artilleriet ..... kronor 2,400: —

dels ock i anslaget till skrifmaterialier

och expenser, ved m. m.

för departementets afdelning af Kongl.

Maj:ts kansli................................................ » 43: 75 » 2,443: 75

hvadan förhöjningen utgör..................................................... kronor 128,700: —

Transport kronor 128,700: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1887.

9

Transport kronor 128,700: —

Lägges härtill summan af hufvudtitelns ordinarie

anslag enligt nu gällande riksstat ...................................... » 19,643,800: —

skulle denna hufvudtitels ordinarie anslag enligt

Kongl. Maj:ts förslag uppgå till .......................................... kronor 19,772,500: —

Extra anslag.

Under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet för den 12 innevarande

månad finnes antecknadt, föreslår Kongl. Maj:t vidare, att Riksdagen må under

denna hufvudtitel på extra stat bevilja:

[6.] för tillämpning af nya värnpligtslagens föreskrifter

i fråga om de värnpligtiges inskrifning och redovisning

in. m............................................................................. kronor 150,000: —

[7.] till fortsatt anskaffande af artillerimateriel...... » 700,000: —

[8.] till infanteriammunitionsvagnar......................... » 30,000: —

[9.] till Karlsborgs fästningsbyggnad........................... » 200,000: —

[10.] till försvarsarbeten vid Vaxholm—Oscar-Fre
driksborg.

................................................................................... » 30,000: —

[11.] till fälttelegrafmateriel......................................... » 17,500: —

[12.] till ny uppsättning af munderings- m. fl. persedlar

till en klass af Gotlands nationalbeväring ....... » 70,000: —

samt att af det utaf Riksdagen redan beviljade anslag

anvisas för år 1888 till

[13.] byggnader för trängbataljonen......................... » 73,000: —''

Derjemte föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att på

extra stat bevilja till

[14.] reseunderstöd för otficerare och intendentur
tjenstemän

............................................................................... » 9,000: —

[15.] fortsättande af generalstabens topografiska arbeten

.......................................................................................... » 60,000: —

[16.] skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens

befrämjande ............................................................................... » 90,000: —

tillsammans kronor 1,429,500: —

Fn jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1887 års

riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på

följande sätt:

Bill. till Rilcsd. Prof. 1887. l:a Sami. l:a Afd.

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1887.

ordinarie)

anslag /

extra )

anslag |

1887. 1888.

19,643,800:— 19,772,500: — således ökning..... kronor 128,700: —

1,442,400:— 1,429,500:— » minskning » 12,900: —

summa kronor 21,086,200: — 21,202,000:— således ökning...... kronor 115,800: —

Femte hufvudtiteln,

innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken linnes i nu

gällande riksstat till årliga och ständiga utgifter anvisadt:

kontant.................................................................................. kronor 5,878,091: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter................................................................................ » 75,905: —

ersättningar......................................... »_26,404: —

tillsammans kronor 5,980,400: —

vill Kongl. Magt i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll

öfver sjöförsvarsärenden den 31 December nästlidet år och den

12 innevarande månad*), föreslå, beträffande

Aflöning för flottans kårer och stater:

[1.] att, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle att

i den ordning, som kan finnas lämplig, öka antalet officerare

vid flottan med 1 flaggman, 2 kommendörkaptener

af l:a graden, 2 kommendörkaptener af 2:a graden,

19 kaptener och 11 löjtnanter, den permanenta

reservstaten skall i mån af afgång upphöra samt de

genom uppkommande ledigheter på denna reservstat

samt öfriga reserv- och indragningsstater disponibla

löneförmåner, intill det för permanenta reservstatens aflönande

nu anvisade belopp 114,000 kronor, få användas

till aflöning åt nämnda antal officerare;

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Femte Hufvudtiteln”.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kongl. May.ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1887.

11

[2.] att detta medgifvande äfven må få afse år

1887;

[3.] samt, i händelse af bifall härtill, att ett af de

lönetillägg å 2,000 kronor, som Riksdagen beviljat åt

chefen för flottans stab och stationsbefälhafvaren i Carlskrona,

må besparas med vilkor att det andra får användas

till lönefyllnad åt endera utaf innehafvarne af

chefsbefattningen i Marinförvaltningen, chefsbefattningen

vid flottans stab eller stationsbefälhafvarebefattningen i

Carlskrona, derest han icke uppbär flaggmans lön;

[4.] att Riksdagen på ordinarie stat beviljar för utbildande

och pensionering af reservbefäl 24,150 kronor,

deraf för förstnämnda ändamål 17,750 kronor och för pensioneringen

6,400 kronor, samt utaf dessa belopp för år

1888 anvisar 13,350 kronor till reservbefäls utbildande;

[5.] att till aflöning åt 2 miningeniörer må under

aflöningsanslaget anvisas ett belopp af 8,000 kronor;

[6.] att, såvida Riksdagen bifaller hvad Kong].

Maj:t föreslagit dels i fråga om tillökning af flottans officerskår

och utbildande af reservbefäl dels, under fjerde

hufvudtiteln, om aflöning till stamtrupp vid Yesternorrlands

bataljon, det nuvarande båtsmanshållet må sättas

på vakans samt de derigenom inflytande vakansafgifter,

beräknade efter de i lagen om lindring i rustnings- och

roteringsbesvären den 5 Juni 1885 bestämda värden,

ingå bland statsverkets inkomster under vilkor:

att Riksdagen till båtsmanshållets ersättande med

en till flottans bemanning afsedd sjömanskår, så organiserad

och aflönad, som i statsrådsprotokollet för den

31 December 1886 af chefen för sjöförsvarsdepartementet

föreslagits och den nämnda protokoll bifogade aflöningsstat

(Bil. B.) närmare upptager, beviljar ett anslag

på ordinarie stat af 533,797 kronor, dock att häraf

under första året af den till åtta år bestämda öfvergångstiden

till den nya organisationen endast anvisas

en åttondedel eller i jemnadt tal 67,000 kronor, och

att detta belopp derefter under hvarje af de öfriga sju

öfvergångsåren med ungefär en åttondedel af hela anslagssumman

årligen förhöjes;

att Riksdagen medgifver, att, till anställande af

daglönare vid flottans varf i båtsmännens ställe, för
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1887.

höjning i anslaget till flottans nybyggnad och underhåll

framdeles må efter hand ega rum med högst 100,000

kronor att utgå i den mån, som det hittills vanligen

vid varfven använda antalet båtsmän icke kan genom

uppfordring af qvarvarande manskap vid båtsmanshållet

erhållas, och således till hela beloppet först sedan sådant

arbetsbiträde icke vidare i följd af vakanssättningen

finnes att tillgå;

att vakanssättningen skall ega ruin i mån af uppkommande

afgång inom båtsmanshållet äfvensom af

skeende öfverflyttning af båtsmän till den nya sjömanskåren,

dock icke under öfvergångstiden till den nya

organisationen med mera än en åttondedel af nuvarande

effektiva rotar årligen, Kongl. Maj:t likväl obetaget att,

om sådant erfordras och finnes utan olägenhet för flottans

bemanning kunna ega rum, medgifva en något

större årlig vakanssättning; och

att vakanssättningen skall fortfara, så länge Riksdagen

anvisar nyssnämnda båda anslag, äfvensom de

här ofvan till reservbefälets utbildande och pensionering

äskade belopp;

[7.] att i sammanhang med denna sjömanskårens

organisation den från extra anslaget till minväsendet

aflönade mintillverkningspersonalen uppföres på ordinarie

stat samt aflöningsanslaget i följd deraf förhöjes med

13,200 kronor;

[8.] att, i öfverensstämmelse med förestående hemställanden,

anslaget till aflöning för flottans kårer och

stater, nu utgörande 1,211,184 kronor, må förhöjas

med följande belopp:

för utbildande af reservbefäl............... kronor 13,350: —

till aflöning åt 2 miningeniörer......... » 8,000: —

till påbörjande af sjömanskårens uppsättning

........................................... » 67,000: —

till aflöning åt mintillverkningsperso
nalen.

.................................................... »_13>2Q0: ~ kronor

hvarigenom anslaget komme att uppgå

till 1,312,734 kronor;

äfvensom att Riksdagen må medgifva:

101,550: —

Transport kronor 101,550:

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1887.

Transport kronor

[9.] att hvad af anslaget till ersättning för vakanta

rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad

af Kalmar län icke redan på grund af 1872 och 1876

årens riksdagsbeslut bör inräknas bland tillgångarne till

aflöning för flottans kårer och stater må för genomförande

af den år 1876 beslutade löneregleringen under

år 1888 användas; och

[10.] att i öfrigt för denna lönereglerings genomförande

under år 1888 ett anslag af 50,000 kronor

må å extra stat för samma år anvisas att gemensamt

med anslaget till aflöning för flottans kårer och stater

redovisas.

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären:

[11.] att nuvarande anslag härtill, 162,000 kronor,

må för år 1888 nedsättas till 140,000 kronor;

Flottans nybyggnad och underhåll:

[12.] att medgifva, det den medelstillgång, som uppkommit

genom de från Statskontoret aflemnade vakansafgifterna

för åren 1884 och 1885, såväl som de ytterligare

inflytande belopp af samma afgifter, hvilka enligt

Riksdagens redan fattade beslut böra komma sjöförsvaret

till godo, må användas till iståndsättande af

Skeppsholmsbron i Stockholm, nya ångpannor till korvetten

Balder och nytt tyghus vid flottans station i

Carlskrona, hvilka arbeten eljest skulle af anslaget

till flottans nybyggnad och underhåll bekostas, med

förklarande att deraf i främsta rummet skall utgå det

till Skeppsholmsbrons iståndsättande erforderliga belopp

samt den del af anskaffningskostnaden för nya ångpannor

till korvetten Balder, hvartill nämnda anslag ej lernnar

tillgång, och derefter så mycket af kostnaden för uppförande

af nytt tyghus i Carlskrona, som med återstoden

kan bestridas.

101,550: —

Transport kronor 101,550: —

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1887.

Transport kronor

Sjöbeväringens vapenöfningar:

[13.] att Riksdagen medgifver, att det på ordinarie

stat anvisade förslagsanslag till sjöbeväringens vapenöfningar,

72,400 kronor, må användas, förutom till de vid

dess beviljande afsedda ändamål, jemväl till reparation och

komplettering af de värnpligtiges beklädnad äfvensom

till stadgad ersättning åt de värnpligtige, som sjelfve

ombesörja sin beklädnad eller någon del deraf; och

[14.] att detta medgifvande må få afse äfven innevarande

år.

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterua.

[15.] att det till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna

erforderliga penningeanslag må

upptagas till enahanda belopp, hvartill inkomsten af titeln

fyr- och båkmedel beräknats, eller till 1,200,000

kronor, och följaktligen anslaget, med ^beräkning af

deri ingående friheter och ersättningar, utföras med

1,200,409 kronor; hvarvid Kongl. Maj:t tillika förutsätter,

att de å inkomsttiteln fyr- och båkmedel uppkommande

öfverskott fortfarande må såsom hittills få användas

för de med anslaget afsedda ändamål;

[16.] att Riksdagen må medgifva, att Ofverfyringeniören

Nils Gustaf von Heidenstam må från och med

månaden näst efter den, i hvilken han erhåller nådigt

afsked, från lots- och fyrmedlen erhålla för sin återstående

lifstid en årlig pensionsfyllnad till så stort belopp,

att densamma tillhopa med pensionen från andralitetskrigsmanskassan

utgör 4,000 kronor, eller 2,372

kronor.

[17.] att Riksdagen ville medgifva, det Ofverlotsen

åt lista graden vid Kalmar lotsplats C. V. Kinnmans

enka Johanna Kinnman, född Malmsten, må för sin

återstående lifstid tilldelas ett årligt understöd af 300

kronor att utgå från lots- och fyrmedlen äfvensom att,

i händelse af bifall härtill, detta understöd må få

utgå från och med år 1887.

101,550: —

Transport kronor 101,550:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1887.

15

Transport kronor 101,550: —

Nautisk-meteorologiska byrån.

[18.] att anslaget till nautisk-meteorologiska byrån,

9,000 kronor, må i riksstaten såsom reservationsanslag

uppföras.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. in.

[19.] att det härtill i nuvarande riksstat anvisade

anslag, 47,012 kronor, må till jemnande af hufvudtitelns

slutsumma ökas till 47,062 kronor med.............................. » 50: —

1 afseende å öfriga under femte hufvudtiteln i riksstaten

uppförda ordinarie anslag har Ivongl. Maj: t icke att

föreslå någon förändring.

Den föreslagna tillökningen i ordinarie anslag utgör

således ................................................................................... kronor 101,600: —

hvarifrån bör afräknas nedsättningen i anslaget till lindring

i rustnings- och roteringsbesvären ................ » 22,000: —

då anslagsförhöjningen utgör.................................................. kronor 79,600: —

Lägges härtill femte hufvndtitelns slutsumma enligt

gällande riksstat............................................................. » 5,980,400: —

skulle femte hufvudtitelns ordinarie anslag enligt Kongl.

Maj:ts förslag uppgå till............................................. kronor 6,060,000: —

Extra anslag.

Förutom ofvan begärda extra anslag för genomförande under år 1888 af

löneregleringen för flottan .................................................... kronor 50,000: —

vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att bevilja till:

[20.] en pansarbåt af »Sveas» cert 2,868,000 kronor,

deraf för år 1888....................................... » 700,000: —

Transport kronor 750,000:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1887.

Transport kronor

[21.] anskaffning af en l:a klassens minbåt............. »

[22.] artillerimateriel....................... ............................. »

750,000: —

135,000: —

100,000: —

äfvensom medgifva:

[23.] att det öfverskott af 27,000 kronor, som uppkommit

å det genom Kongl. Maj:ts nådiga bref den 23

Maj 1884 till Marinförvaltningens förfogande stälda belopp

af 82,500 kronor för anskaffande af 11 st. 12 cm

kanoner, må få användas till anskaffning af artillerimateriel

för flottans fartyg;

samt anvisa till:

[24.] 24 st. 14-tums sjelfgående minor ................... » 216,000: —

[25.] tänd- och syftstationer vid Oscar-Fredriks
borg

och Vaxholm .................................................................... » 58,300: —

[26.] minväsendets utveckling......................................... » 6,517: 70

[27.] fullbordande af ett minskjul vid Stockholms

station.................................................................................... » 53,800: —

[28.] ersättning af kostnaden för redan beslutade

arbeten vid Fårösund.............................................................. » 33,811: 30

[29.] nybyggnader och anskaffningar derstädes ....... » 46,571: -—

tillsammans kronor 1,400,000: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1887 års riksstat

upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på

föli ande sätt:

1887. 1888.

ordinarie anslag 5,980,400:— 6,060,000:— således ökning kronor 79,600: —

extra » 964,200:— 1,400,000:— » » » 435,800: —

summa kronor 6,944,600: — 7,460,000: — således ökning kronor 515,400: —

Sjette hufvudtiteln,

innefattande anslagen till civildepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu

gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1887.

kontant.............................................................................-.............. kronor 4,620,976: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter.............................................................................. » 9,290: —

ersättningar.......................................... »_18,588: —

tillsammans kronor 4,648,854: —

vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll

öfver civilärenden den 12 innevarande månad*), föreslå, beträffande
Kommerskollegium:
A.

Kommerskollegium och Patentbyrån.

[1.] att Riksdagen må dels, på det Kongl. Maj:t må

komma i tillfälle tilldela Kommerskollegiets ledamöter

samt dess i stat uppförde embets- och tjensteman, med

undantag af fyra kanslister, tillfällig löneförbättring under

år 1888, på extra stat för år 1888 anvisa 7,640

kronor, dels medgifva, att intill slutet af år 1888, i den

män sådant är erforderligt för bestridande af göromålen

inom Kollegiet eller för beredande åt bemälde embetsoch

tjensteman af samma aflöningsförmåner, som andre

med dem likstälde tjensteman åtnjuta, af Kongl. Maj:t

må för ändamålet disponeras de aflöningsbelopp, som

äro i Kommerskollegiets stat anvisade ej mindre för en

advokatfiskalstjenst, än äfven för andra ledigblifna eller

ledigblifvande befattningar inom Kollegiet, i afseende å

Indika indragning kan ega rum eller förändring eljest

vidtagas;

[2.] dels ock ytterligare medgifva, att de under år

1888 inflytande avgifter för patent och för registrering

af varumärken må användas till bestridande af de utgifter,

hvilka betingas af tillämpning under samma år

af förordningen angående patent och lagen om skydd

för varumärken;

B. Bergsstaten.

[3.] dels att Riksdagen må från och med år 1888

å ordinarie anslaget till Kommerskollegium under anslagstiteln

»Bergsstaten» uppföra, till bestridande af kost
-

*) Se bil. till statsverkspropositionen ”Sjette hulvudtlteln’''.

Bih. till Rikad. Prot. 1887. l:a Sami. l:a Afd.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kong1. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1887.

nader för kartritning vid grufkartekontoret, ett belopp

af 2,500 kronor;

[4.] dels ock medgifva, att, derest Kongl. Maj:ts

proposition af den 17 December 1880 angående upplösning

af det nu bestående rättsförhållandet mellan

kronan och Sala bergslag m. m. bifalles, från och

med år 1888 det å sjette hufvudtitelns ordinarie anslag

till Kommerskollegium under anslagstiteln »Bergsstaten»,

till aflönande af tjenstemännen vid Sala silfververk, uppförda

belopp, 2,500 kronor, må från anslaget till ''Kommerskollegium

uteslutas;

kommande, i händelse af bifall till hvad sålunda

föreslagits, slutsumman af ordinarie anslaget till Kommerskollegium

att förblifva oförändrad;

Rikets ekonomiska kartverk: *

[5.] att Riksdagen må, utöfver det å riksstatens

sjette hufvudtitel för rikets ekonomiska kartverk uppförda

ordinarie anslag, 6,000 kronor, under samma hufvudtitel

på extra stat för år 1888 anvisa till fortsättande

af de ekonomisk-geografiska kartarbetena i Norrbottens

län 31,000 kronor och för de ekonomiska

kartarbetena i öfriga delar af riket 45,000 kronor, eller

tillsammans 76,000 kronor, äfvensom medgifva, att möjligen

uppstående behållningar å båda anslagen må användas

äfven till bestridande af utgifter för det topografiska

kartverket;

Landsstaterna i lånen:

[6.] att landshöfding må berättigas att från och

med innevarande år för resor, som lian verkställer till

inhemtande af närmare kännedom om hvad till länets

bästa kan lända, erhålla rese- och traktamentsersättn in v

enligt gällande resereglemente, dock med högst 1,000

kronor för år i hvart och ett af Kopparbergs, Gefleborgs,

Vesternorrlands, Jemtlands, Vesterbottens och Norrbottens

samt Vermlands län och med högst 500 kronor

för år i hvart och ett af de öfriga länen;

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o /, om. statsverket 1887.

[7.] samt att penningeanslaget under »landsstaterna

i länen» må höjas med det belopp, hvartill sex indragna

landsstatsboställens afkastning är i stat beräknad, eller kronor

kommande, i händelse af bifall härtill, anslaget till

»landsstaterna i länen (deraf 90,000 kronor reservationsanslag)»

att höjas från 2,637,309 kronor till 2,641,049

kronor;

Väg- och Vattenbyggnadsstaten:

[8.] att det under anslaget till »väg- och vattenbyggnadsstaten»

å Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens

stat till »vikariatsersättning, arfvoden åt extra ordinarie

tjensteman, rit- och skrifbiträde» uppförda belopp, 7,200

kronor, må från och med år 1888 höjas till 10,000 kronor

och således med ................................................................

kommande, i händelse af bifall härtill, anslaget till

»väg- och vattenbyggnadsstaten (deraf tvenne särskilda

reservationsanslag, till expenser för allmänna arbeten

och till vägundersökningar, hvardera å 30,000 kronor)»

att ökas från 126,400 kronor till 129,200 kronor;

(xästgifvares friheter:

[9.] att, med bifall till dels de i statsrådsprotokollet

föreslagna utbyten af ränteersättningar mot bestämda

årliga belopp och dels den i protokollet omnämnda förenkling

i afseende .å ersättningarne till gästgifveri erna i

Elfsborgs län, penningeanslaget under »gästgifvares friheter»,

utgörande 6,880 kronor, höjes med ett till 292

kronor jemnadt belopp, eller till 7,172 kronor;

och deremot det i kolumnen »indelning och dermed

jemförlig anvisning på förslag, ersättningar» under

nyssnämnda anslag uppförda belopp, 6,060 kronor, minskas

med 292 kronor till 5,768 kronor;

Färjor och Färjekarlar:

[10.] att, med bifall till det i statsrådsprotokollet

omnämnda utbyte af indelningsersättningar mot bestämdt

belopp, penningeanslaget under anslaget »färjor och

3,740:

2,800: —

Transport kronor

6,540:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1887.

Transport kronor

färjekarlar», nu utgörande 152 kronor, höjes med ett

jemnadt, belopp af 202 kronor till 354 kronor;

och deremot det i kolumnen »indelning och dermed

jemförlig anvisning på förslag, ersättningar» nu uppförda

belopp, 208 kronor, från riksstaten uteslutes;

kommande, i händelse af bifall härtill, anslaget till

»färjor och färjekarlar» att minskas från dess nuvarande

belopp, 385 kronor, till 379 kronor, eller med 6 kronor;

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmanna
näringar:
[11.

] att Riksdagen må dels på ordinarie stat från

och med år 1888 bevilja till understöd åt anstalter för

lägre landtbruksundervisning med hufvudsakligt ändamål

att befrämja elevernas teoretiska utbildning ett förslagsanslag

å 15,000 kronor, att efter Kongl. Maj:ts

bepröfvande med högst 3,000 kronor årligen tilldelas

sådana anstalter, under vilkor

att vederbörande hushållningssällskap vitsordar behofvet

inom orten af dylik undervisning;

att inom orten tillskjutes lika belopp, elevafgifter

inberäknade;

att en frielev för hvarje fullt 1,000 kronor af statsbidraget

eger att vid anstalten åtnjuta undervisning;

att anstalten underkastar sig den kontroll, Kongl.

Maj:t i hvarje särskild! fall finner skäl föreskrifva; samt

att anstalten årligen afgifver berättelse om sin verksamhet

för landtbruksundervisningen;

dels ock medgifva, att, i den mån nuvarande anslag

för lägre landtbruksskolor icke tagas i anspråk för dylika

skolor, äfven sålunda tillgängliga medel må användas

till understöd åt undervisningsanstalter af förstnämnda

slag med belopp af högst 4,000 kronor åt anstalt inom

län, der landtbruksskola ej finnes, som åtnjuter statsanslag

till enahanda belopp, och med högst 3,000 kronor

åt andra dylika anstalter, allt på enahanda vilkor,

som ofvan angifvits, dock att inom län, der landtbruksskola,

som åtnjuter bidrag af statsmedel, ej finnes, stats
Transport

kronor

6,540

6,540:

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kongl. Maj:ls nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1887.

Transport kronor

understöd må lenmas, ehvad bidrag inom orten tillskjutes

eller icke.

Bifalles detta, kommer ordinarie anslaget till »undervisningsanstalter

för jordbruk och landtmannanäringar»

att höjas med .............................................................................. »

eller sålunda från 175,400 kronor till 190,400 kronor,

deraf 15,000 kronor förslagsanslag till befrämjande

af lägre teoretisk landtbruksundervisning;

Befrämjande i allmänhet af slöjderna:

[12.] dels att det under anslagstiteln »befrämjande

i allmänhet af slöjderna» särskild! till reseunderstöd åt

fabriks- och handtverksarbetare anvisade anslag höjes

med 8,000 kronor, eller från 12,000 kronor till 20,000

kronor;

[13.] dels ock att det under samma anslagstitel särskildt

till befrämjande af husslöjden uppförda belopp,

20,000 kronor, höjes med 5,000 kronor, eller till 25,000

kronor;

kommande, i händelse af bifall till hvad sålunda

föreslagits, anslaget till »befrämjande i allmänhet af

slöjderna» att ökas från 50,500 kronor till 63,500 kronor,

eller med ............................................................................

Skiften och afvittringar:

[14.] att Riksdagen må dels för år 1888 bevilja

förhöjning i årsarfvodet med 400 kronor till hvarje

storskifteslandtmätare i Kopparbergs län, som icke kommer

att åtnjuta arfvode efter taxa, samt i styresmannens

för storskiftesverket årsarfvode likaledes med 400

kronor; dels medgifva, att de belopp, hvarmed inkomsterna

af tjensten under år 1888 för afvittringslandtmätare

i Vesterbottens och Norrbottens län och de storskifteslandtmätare

i Kopparbergs län, hvilka åtnjuta

arfvode efter taxa, kunna komma att understiga 2,500

kronor för dem, som tillhöra första lönegraden, och____

Transport kronor

6,540: —

15,000: —

13,000: —

34,540: —

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1887.

Transport kronor

3,000 kronor för dem, som på grund af ålder i tjensten''

åtnjuta arfvodesförhöjning, må desse tjensteman godtgöras

af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken;

dels för år 1888 åt föredragandena af afvittringsärenderia

i Vesterbottens och Norrbottens län samt till skrifbiträde

åt dem bevilja en tillökning af 400 kronor i det

åt hvarje af dem anslagna belopp, dels ock bevilja tillfällig

förhöjning i styresmannens för afvittringsverket i

Vesterbottens län årsarfvode för år 1888 med 200 kronor;
[15.

] samt att, till bestridande af kostnaderna för

storskiftes- och afvittringsverken under år 1888, för

samma år utöfver ordinarie anslaget, 63,000 kronor, på

extra stat anvisas 123,000 kronor;

Sala bergslag:

[16.] att, derest Kongl. Maj:ts proposition af den 17

December 1886 angående upplösning af det nu bestående

rättsförhållandet mellan kronan och Sala bergslag

m. m. bifalles, anslaget »Sala bergslag» å 6,320 kronor

från riksstaten uteslutes;

Jordförluster genom kanal- och väganläggningar:

[17.] att, med bifall till inlösen och utbyten af

ersättningar, på sätt i statsrådsprotokollet blifvit ifrågasatt,

det å förslagsanslaget till »jordförluster genom

kanal- och väganläggningar» i kolumnen »indelning och

dermed jemförlig anvisning på förslag, ersättningar»

uppförda belopp, 6,000 kronor, minskas med 788 kronor,

eller till 5,212 kronor.

I händelse af bifall härtill kommer anslaget till

»jordförluster genom kanal- och väganläggningar» att

minskas från dess nuvarande belopp, 10,260 kronor, till

9,472 kronor, eller med 788 kronor;

34,540

Transport kronor 34,540:

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1887.

Transport kronor 34,540: —

Skrifmaterialier och expenser, ved m. in.

[18.] att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma,

detta anslag minskas från 118,663 kronor till 118,394

kronor, eller med 269 kronor. ____

summa ökning kronor 34,540: —

Beträffande öfriga under sjette hufvudtiteln i riksstaten

uppförda ordinarie anslag har Kongl. Maj:t icke

att föreslå annan ändring, än att anslagstiteln »statistiska

tabellkommissionen» utbytes mot anslagstiteln »statistiska

centralbyrån».

Om till förestående ökning lägges de ordinarie

anslagens nuvarande slutsumma... kronor 4,648,854: —

efter afdrag af de föreslagna

minskningarne å anslagen

till färjor och färjekarlar,

Sala bergslag, jordförluster

genom kanal- och väganläggningar

samt skrifmaterialier

och expenser, ved

m. in., tillsammans ......... » 7,383: —

således .......................................................................................... » 4,641,471: —

komma sjette hufvudtitelns ordinarie anslag att uppgå till kronor 4,676,011: —

Extra anslag.

Förutom ofvan begärda extra anslag, nemligen:

under punkten 1, till tillfällig löneförbättring

för Kommerskollegium.................................... kronor

under punkten 5, till fortsatt bearbetande

af rikets ekonomiska kartverk ................. »

under punkten 15, till fullföljande af storskiftes-

och afvittringsarbetena .................. »

Transport kronor

7,640: —

76,000: —

123,000: j—

206,640: —

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1887.

Transport kronor

vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att

bevilja till:

[19.] handhafvande af kontroll å försäkringsan
stalterna

........................................................... »

[20.] ett skyndsammare bearbetande af aflönings
och

pensionsstatistiken ................................. »

[21.] fortsatt utgifvande af »polisunderrättelser» »

[22.] anslag till upprätthållande af en härads
skrifvaretjenst

inom Jemtlands län........... »

[23.] aflöning m. in. åt särskild polisstyrka på

landet............................................................... »

[24.] anordnande af tillsynen öfver statens jern
vägsbyggnader

............................................ »

[25.] arfvode åt en extra byråingeniör hos Väg
och

Vattenbyggnadsstyrelsen ..................... »

[26.] anordnande af högre undervisning i mejeri
hushållning

vid Ultuna och Alnarps landtbruksinstitut

................................................... »

[27.] bidrag till bestridande af kostnaderna för

allmänna landtbruksmöten ...................... »

[28.] prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten

för husdjur, redskap, maskiner m. in....... »

[29.] bidrag till underhåll af sju kemiska sta
tioner

för jordbrukets och näringarnes

behof ....................... »

[30.] understöd åt frökontrollanstalter..................... »

[31.] de geologiska undersökningarne ..................... »

[32.] anställande af en andre undervisare i husslöjd

och en elev............................................. »

[33.] bidrag till upprätthållande af väfskolan i

Borås och till aflönande af en andre lärare

vid samma skola................................... »

[34.] bergsskolorna i Filipstad och Falun ............ »

[35.] telefonledningar med stationer i Bohuslän
ska

skärgården för fiskebedriftens främjande

............................................................... »

[36.] ersättning för åtskilliga, utaf Statskontoret

förskottsvis bestridda utgifter.................... »

Transport kronor

206,640: —

4,500: —

5,000: —

15,000: —

2,500: —

50,000: —

20,000: —

3,000: —

10,000: —

5,000: —

10,000: —

28,000: —

10,000: —

87,500: —

3,500: —

4,800: —

14,000: —

21,900: —

1,649: —

502,989: —

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1887.

Transport kronor

[37.] bidrag för anläggning af nya samt förbättring

eller omläggning af backiga eller

eljest mindre goda vägar ........................ »

[38.] understödjande af brobyggnader och mindre

hamnbyggnader samt upprensning af åar

och farleder .................................................... »

[39.] understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldighet,

af torrläggning utaf

sådana vattensjuka marker, som utan att

kunna med fördel odlas sprida frostskador

öfver omgifvande nejd ................................. »

Vidare anmärkes här:

[40.] att enligt 1886 års riksdagsbeslut blifvit för

år 1888 anvisade till understödjande medelst

lån af enskilda jernvägsanläggningar

1,000,000 kronor och

[41.] att till odlingslånefonden skola under år

1888 af Riksgäldskontoret, i mån af behof,

öfverlemnas medel till så stort belopp,

som jemte de till fonden ingående annuiteter

å äldre odlingslån kan erfordras till

fyllande af högst 1,000,000 kronor.

Ytterligare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen

att till utgående under år 1888 anvisa

å riksstatens sjette hufvudtitel:

[42.] till utförande af nya byggnader och anläggningar

vid statens jernvägstrafik ...... »

å riksstaten utom hufvudtitlarne:

[43.] till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens

trafikerade jernvägar af det utaf Riksdagen

år 1886 beviljade anslag å 1,500,000

kronor ett belopp af 500,000 kronor

samt vidare

[44.] till anskaffande af dylik materiel uteslutande

. för de norrländska statsbanelinierna ett sär
skild!

anslagsbelopp af 250,000 kronor* *);

______ Transport kronor

*) Se vidare här nedan »statsverkspropositionen»: pag. 50.

Bill. till Riksd. Prot. 1887. l:a Sami. ha Afd.

502,989: —

600,000: —

100,000: —

100,000: —

400,000: —

1,702,989: —

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1. om statsverket 1887.

Transport kronor 1,702,989: —

[45.] till fortsättning af arbetena å stambanan

norr om Sollefteå 3,000,000 kronor *).

Slutligen erinras,

[46.] att Riksdagen år 1885 till inköp och ombyggnad

af jernvägen mellan Hudiksvall

och Näsviken samt densammas utsträckande

till norra stambanan vid Ljusdal

och förseende med rörlig materiel för år

1888 anvisat ett belopp af 273,000 kronor.______.____

tillsammans kronor 1,702,989: —

Eu jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1887 års riksstat

upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på

följande sätt:

1887. 1888.

ordinarie anslag: 4,648,854: — 4,676,011: — således ökning kronor 27,157: —

extra»__1,689,846:— 1,702,989:— » » » 13,143: —

summa kronor 6,338,700:— 6,379,000:— således ökning kronor 40,300: —

Sjunde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till finansdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu

gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant......................................................................................... kronor 14,306,660: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter och kyrkotionde............................................... »> 2,520: —

ersättningar ........................................................... »__2,720:

tillsammans kronor 14,311,900: —

vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll

öfver finansärenden för den 12 innevarande månad *''*), föreslå,

beträffande

*) Se vidare här nedan »statsverkspropositionen»: pag. 50.

") Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sjunde hufvudtiteln”.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1887.

27

Statskontoret:

[1.] att å Statskontorets stat uppföras missräkningspenningar

åt räntmästaren till belopp af 1,000

kronor om året, att utgå till den, som bestrider tjensten;

samt

att således anslaget till Statskontoret höjes från

95,800 kronor till 96,800 kronor eller med................... kronor

Postverket:

[2.] att Riksdagen, dels med beviljande af ett

årligt understöd å 400 kronor till förre befälhafvare!!

å postångfartyget Sofia, kaptenen Gustaf Adolf Höggrens

enka Jenny Helena Regina Höggren, född Göhle,

att utgå så länge hon förblifver enka, dels och, med

godkännande af öfriga enligt statsrådsprotokollet för den

12 innevarande Januari tillstyrkta ändringar i postverkets

stater, må för år 1888 bestämma postverkets anslag,

förslagsvis beräknadt, till 6,300,000 kronor, att utgå

direkt af postmedlen, hvarigenom postverkets utgiftsstater,

som nu utgöra 6,175,800 kronor, skulle ökas med

Telegrafverket:

[3.] att Riksdagen, med beviljande åt förra föreståndaren

för indragna telegrafstationen i Skeninge

Nanny Arndtz af ett årligt understöd å 300 kronor,

att utgå under hennes återstående lifstid, samt med

godkännande af öfriga enligt ofvannämnda protokoll

öfver finansärenden tillstyrkta ändringar i telegrafverkets

stater, må, under Kongl. Maj:t förbehållen rätt

att i verkets utgiftsstater göra de jemkningar, som

kunna finnas af behofvet påkallade, såsom reservationsanslag,

att utgå direkt af telegrafmedlen, till telegrafverket

för år 1888 anvisa enahanda belopp, 1,275,000

kronor, hvartill telegrafinkomsterna för året blifvit beräknade,

samt tillika medgifva, att, derest öfverskott

skulle å telegrafinkomsterna uppstå, detta öfverskott

må af Kongl. Maj:t användas för telegrafverkets tidsenliga

utveckling och förbättring; blifvande härigenom

anslagets slutsumma i staten minskad med 25,000 kronor;

Transport kronor

1,000: —

124,200: —

125,200: —

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1887.

Transport kronor

Tullverket:

[4.] att Riksdagen, med godkännande af de enligt

ofvannämnda protokoll öfver finansärenden föreslagna

förändringar i tullverkets stater, må bestämma anslaget

för tullverket till ett mot staternas slutsumma svarande

belopp af 2,459,000 kronor, att såsom förslagsanslag

utgå direkt af tullmedlen; hvarvid uppstår en

minskning i anslagets nuvarande belopp af 4,000 kronor;

Skogsväsendet:

[5.] att Riksdagen — under förutsättning att, på

sätt i åberopade protokoll öfver finansärenden angifvits,

godtgörelse för skogsstatens förvaltningsåtgärder å ecklesiastika

skogar och häradsallmänningar kommer statsverket

till godo, och att vissa, jägmästare nu tillkommande

extra ersättningar upphöra att utgå eller, der

de utgöras af enskilde, indragas till statsverket — må

godkänna den i berörda protokoll föreslagna stat för

skogsförvaltningen i orterna och de vilkor för den nya

aflöningens åtnjutande, hvilka i sammanhang dermed

tillstyrkts;

att Riksdagen härjemte må besluta, att de till

jägmästare anslagna boställen, hvilka Kongl. Maj:t icke

finner böra för ändamålet eller eljest för skogsväsendet

bibehållas, skola till statsverket indragas den 14 Mars

1889; dock med iakttagande dels att indelningshafvare

må, om han så önskar, under sin återstående tjenstetid

och, med fardagsrätt enligt § 62 i den för skogsstaten

nu gällande instruktion för sig eller sterbhus,

fortfarande såsom löneförmån åtnjuta sitt boställe emot

det afdrag å den kontanta lönen, som efter uppskattning

kan blifva bestämdt, dels ock att staten, då den

från vederbörande indelningshafvare eller hans sterbhus

öfvertager boställe, efter värdering vid syn jemväl öfvertager

sådana å bostället befintliga, indelningshafvaren

tillhöriga åbyggnader, som vid synen anses vara

för bostället nyttiga;

125,200:

Transport kronor 125,200:

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1887.

Transport kronor

att Riksdagen vidare må medgifva, att, derest

löneregleringen icke kan omedelbart i alla dess delar

genomföras, uppkommande behållningar å de nya aflöningarne

må af Kongl. Maj:t disponeras för bestridande

af aflöningen för å gammal stat qvarstående

löntagare;

att för regleringens genomförande

dels det bestämda anslaget för skogsstaten höjes

med 41,192 kronor till 447,262 kronor;

dels för ålderstillägg åt skogsstaten uppföres ett

förslagsanslag å 84,400 kronor;

samt att anslaget till »kronoskogarnes förvaltning

och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet» höjes med

78,308 kronor till 292,438 kronor;

så att anslaget till skogsväsendet erhåller denna

uppställning:

bestämdt anslag:

för skogsstaten ... kronor 447,262: —

» statens skogs
skolor.

............. » 24,500: - kronor 471,762: -

förslagsanslag:

till ålderstillägg åt skogsstaten......... » 84,400: —

reservationsanslag:

till skogsinstitutet kronor 21,300: —

» enskilda skogs
undervisningen

» 8,600: —

» kronoskogarnes

förvaltning och

befrämjande af

skogsväsendet i

allmänhet......... » 292,438: — » 322,338: —

summa kronor 878,500: —

hvarigenom det nuvarande anslaget till skogsväsendet

i dess helhet skulle ökas med ............................................. »

Transport kronor

125,200: —

203,900: —

329,100: —

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1887.

Transport kronor 329,100: —

Beträffande öfriga under sjunde hufvudtiteln uppförda

ordinarie anslag föreslår Kongl. Maj:t icke någon

förändring. ___

summa kronor 329,100: •—

Härifrån afgår ofvan angifva minskning i anslagen:

till telegrafverket.................................... kronor 25,000: —

» tullverket.......................................... » 4,000: — » 29,000: —

hvadan förhöjningen utgör...................................................... kronor 300,100: —

Lägges härtill summan af hufvudtitelns ordinarie

anslag enligt nu gällande riksstat...................................... » 14,311,900: —

skulle denna hufvudtitels ordinarie anslag enligt Kongl.

Maj:ts förslag uppgå till ........................................................ kronor 14,612,000: —

4

Extra anslag.

Kongl. Maj:t föreslår vidare, med åberopande af ofvannämnda protokoll

öfver finansärenden den 12 innevarande Januari, att under denna hufvudtitel

må å extra stat beviljas till:

[6.] genomförande af Statskontorets nya organisation

............................................................................................. kronor 5,400: —

[7.] beredande af förstärkning af arbetskrafterna å

Statskontorets riksbokslutsbyrå............................................. » 4,500: —

[8.] ersättning för särskilda af Statskontoret gjorda

förskotter .............................. » 31,234: —

[9.] genomförande af öfverintendentsembetets nya

organisation................................................................................ » 500: —

[10.] iståndsättande af taket å Kalmar slott och

verkställande i sammanhang dermed af vissa förändringar

i afseende å slottstornen, en femtedel af det

beviljade anslaget, 80,000 kronor, med............... » 16,000: —

[11.] inköp af gamla lasarettsbyggnaden i Falun

och dess anordnande till nytt landsstatshus..................... » 68,500: —

Transport kronor 126,134: —

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1887.

Transport kronor

i sammanhang hvarmed Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen

att

dels medgifva, att dervarande gamla embetshus med

tillhörande tomt må försäljas å offentlig auktion till den

högstbjudande, med rätt för Kongl. Maj:t att närmare

bestämma vilkoren för försäljningen och tiden för köpeskillingens

erläggande äfvensom att pröfva gjordt anbuds

antaglighet;

dels ock förklara köpeskillingen böra bland statsverkets

inkomster redovisas under titel extra uppbörd;

[12.] inläggande af brandbotten och deraf föranledda

arbeten i det åt Generalstaben upplåtna hus å

Riddarholmen.............................................................................. »

[13.] fullbordande af hamnbyggnaden vid Störa

Rör å Öland .............................................................................. »

med skyldighet för Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen

att till Statskontoret inleverera de medel, som

genom försäljning af redskap och öfverblifna materialier

efter arbetets fullbordande kunna komma att inflyta;

[14.] aflöning åt domänintendenter och uppehållande

af domängöromålen hos länsstyrelserna..............................

[15.] resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsanslag.

............................................................................................

[16.] kontrollen vid enskilda banker och kreditan
-

stalter .......................................................................................... »

[17.] reparation å Kongl. stora teaterns hus ......... »

[18.] äfvensom att Riksdagen må

ej mindre medgifva, dels att de Kongl. teatrarnes

verksamhet får, under spelåret från och med den 1

Juli 1887 till den 1 Juli 1888, för statens räkning

fortgå vare sig å båda teatrarne eller allenast å stora

teatern, med rätt för Kongl. Maj:t att under nämnda

spelår på arrende upplåta dramatiska teatern med tillhörande

materiel åt den eller de personer, som kunna

finnas hugade och skickliga att derstädes på ett konsten

värdigt sätt uppehålla den dramatiska verksamheten,

med skyldighet för upplåtelsetagaren att tidtals

låta å stora teatern emot viss ersättning och med rätt_____

Transport kronor

126,134: —

19,000: —

7,750: —

45,000: —

21,796: —

2,500: —

28,820: —

251,000: —

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kongl. MajUs nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1887.

Transport kronor 251,000: —

att dervid begagna denna teaters materiel uppföra

större skådespel, äfvensom på de vilkor i öfrigt, som

Kongl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, dels ock att

den arrendesumma, som till följd af berörda upplåtelse

kan komma att tillflyta statsverket, må användas såsom

bidrag till uppehållande af den lyriska verksamheten

å stora teatern;

än äfven för uppehållande af teaterverksamheten

under spelaret 1887—1888, utöfver det å ordinarie

stat uppförda anslag af 60,000 kronor, till Kongl.

Maj:ts förfogande ställa ett kreditiv å ............................. » 25,000: —

att användas endast i den mån anslaget å ordinarie

stat, Kongl. Maj:ts enskilda bidrag till teatrarne samt

teatrarnes öfriga inkomster icke förslå till bestridande

af utgifterna för ifrågavarande verksamhet.

tillsammans kronor 276,000: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten för

år 1887 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på

följande sätt:

1887. 1888.

ordinarie anslag 14,311,900: — 14,612,000: — således ökning kronor 300,100: —

extra » 157,500:— 276,000:— » » C »_118,500: —

summa kronor 14,469,400: — 14,888,000: — således ökning kronor 418,600: —

Åttonde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu

gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant......................................................................................... kronor 10,277,158: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter och kyrkotionde ................................................ » 253,190: —

ersättningar........................................................................ » 535,241: —

tillsammans kronor 11,065,589: —

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1887.

vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll

öfver ecklesiastikärenden för den 12 innevarande månad*), föreslå,

beträffande

Kleresistaten:

[1.] att såsom årlig ersättning för prostetunna, tillkommande

kontraktsprosten i Askers kontrakt för Bo församling,

må beviljas 13 kronor 61 öre och för sådant ändamål

den under kleresistaten uppförda anvisning i kontant,

10,805 kronor, höjas till 10,819 kronor eller med ett

jemnadt belopp af ......................................................................... kronor 14: —

Universiteten:

[2.] att, med uteslutande af det under rubrik »indelning

och dermed jemförlig anvisning, på förslag: ersättningar»

upptagna anslag, 1,800 kronor, må såsom ersättning

för spanmålsindelning, tillkommande professor skytteanus

vid universitetet i Upsala, beviljas ett årligt belopp af » 1,785: —

[3.] att det årliga anslaget till materielen vid den anatomiska

institutionen vid universitetet i Lund må höjas

från 1,800 kronor till 3,500 kronor, eller med..................... » 1,700: —

[4.] att det ordinarie anslaget till fysiologiska institutionen

vid universitetet i Lund må höjas från 1,500 kronor

till 2,600 kronor, eller med ............................................... 11 1,100: —

deraf 500 kronor till arfvode åt en amanuens och 600

kronor såsom arfvode åt en vaktmästare;

[5.] att årsanslaget till geologiska institutionen vid

universitetet i Lund, nu 1,000 kronor, må för beredande

af arfvode åt en amanuens ökas med...................................... » 500: —

till 1,500 kronor;

[6-] att förhöjning i årsanslaget till materielen vid universitetsbiblioteket

i Lund må beviljas med......................... » 2,000: —

afseende punkterna 2—6 förhöjning af anvisningen i

kontant till universiteten från nuvarande beloppet, 650,616

kronor, till 657,701 kronor och af hela anslagstiteln för

universiteten, nu 688,236 kronor, till 693,521 kronor.___<__

Transport kronor 7,099: —

5

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Åttonde hufvudtiteln”.

Bih. till Rihsd. Prot. 1887. l:a Sami. l:a Afd.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1887.

Transport kronor 7,099: —

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

[7.] att årligt anslag till materielen vid anatomiska

institutionen må beviljas med..................................................... » 2,000: —

att årligt anslag till materielen vid kirurgiska kliniken

må beviljas med ............................................................................. » 500: —

att förhöjning i årliga beloppet af institutets så kallade

allmänna materielanslag må beviljas med ................... » 5,900: —

kommande härigenom det nuvarande anslaget till institutet,

134,950 kronor, att ökas med 8,400 kronor till

143,350 kronor;

Allmänna läroverken:

[8.] att, på det att hemmanet Stocke N:o 2 om l1/^

mantal i Frösöns socken må kunna vid 1887 års slut till

statsverket indragas och vissa lärare vid allmänna läroverket

i Östersund från och med år 1888, i stället för arrendespanmål

från hemmanet, tillerkännas kontant fyllnad i sin

aflöning, anslaget till allmänna läroverken, nu 2,866,886

kronor, må höjas med..................................................................... » 557: —

till 2,867,443 kronor;

Pedagogier och folkskolor:

[9.] att de från detta anslag hittills utgående indelningsersättningar

till Stora Tima, Avesta, Folkärna, Leksands,

Mora, Våmhus, Norrbärkes, Söderbärkes, Flöda, Nås,

Jerna, Äppelbo, Malungs, Lima och Transtrands skolor i

Kopparbergs län äfvensom de från nämnda anslag i kontant

anvisade två arfvoden, till belopp af 37 kronor 50

öre hvartdera, för undervisning i Östmarks och FTvitsands

församlingar i Vermlands län må ur riksstaten uteslutas;

samt

att i följd häraf anslaget »indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag: ersättningar», hvithet för närvarande

utgör 4,100 kronor, minskas med 3,000 kronor

och anvisningen i kontant, utgörande 62,622 kronor, nedsättes

till 62,547 kronor eller med 75 kronor;

Transport kronor 16,056:

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1887.

Folkundervisningen:

Transport kronor 16,056: —

[10.] att för lärares och lärarinnors vid folkskolelärareseminarierna

uppflyttning i högre lönegrad, enligt gällande

bestämmelser, anslaget till samma seminarier må

ökas med............................................................................................. »

[11.] att för anordnande af undervisning i slöjd vid tre

folkskolelärareseminarier anslaget till folkskolelärareseminarierna

må ökas med..................................................................... »

afseende punkterna 10 och 11 förhöjning af anslaget

till seminarier för folkskolelärares bildande från nuvarande

beloppet, 279,725 kronor, till 287,425 kronor;

[12.] att, utan rubbning i öfrigt af nu gällande bestämmelser

rörande aflöning åt lärare och lärarinnor vid

mindre folkskolor samt biträdande lärare och lärarinnor

vid folkskolor, statsbidrag må från och med år 1888 för

dessa lärares och lärarinnors aflöning utgå med två tredjedelar

af deras kontanta aflöning intill ett lönebelopp af

högst 300 kronor, dock att, i fråga om erhållande af sådant

förhöjdt statsbidrag för lärare eller lärarinna vid

mindre folkskola, tillika erfordras intyg af vederbörande

folkskoleinspektör, att skolan är inrättad under sådana förhållanden,

som enligt gällande folkskolestadga göra densamma

berättigad; samt

att för nämnda ändamål nuvarande förslagsanslaget

till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor,

3,145,000 kronor, må höjas med............................................... »

till 3,193,000 kronor;

1,700:

6,000: —

48,000: —

Akademien för de fria konsterna:

[13.] att — under vilkor att vissa, i statsrådsprotokollet

närmare angifna lägenheter i kronans egendom n:r

1 i qvarteret Beridarebanan, hvilka lägenheter hittills utgjort

en del af den åt en professor, lärare i modellstudium

vid det under akademiens inseende stälda läroverk,

tillika bildhuggare, upplåtna bostad, vid 1887 års slut

upphöra att dertill användas och i stället af Kongl Maj:t

för annat ändamål disponeras — bemälde tjensteinnehaf
Transport

kronor 71,756: —

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kongl. Maj:ts nåd. prof). n:o 1, om statsverket 1887.

Transport kronor 71,756: —

vare må från och med år 1888 årligen, förutom bostad

och atelier, åtnjuta: lön 2,000 kronor och tjenstgöringspenningar

2,000 kronor äfvensom ålderstillägg sålunda, att

efter fem års väl vitsordad tjenstgöring lönen kan ökas

med 400 kronor och efter tio års dylik tjenstgöring med

ytterligare 400 kronor; samt

att, jemte det ålderstilläggen förklaras böra utgå af

åttonde hufvudtitelns förslagsanslag: »ålderstillägg», förhöjning

i anslaget till akademien, nu 60,800 kronor, må beviljas

med ....................................................................................... » 1,000: —

till 61,800 kronor;

Naturhistoriska riksmuseum:

[14.] att, för höjande af årsanslaget, 2,200 kronor,

till ritningars utförande, nuvarande anslaget till museum,

66,550 kronor, må ökas med......................................................

till 69,150 kronor;

Fattigvården i Stockholm och landsorten:

[15.] att, med uteslutande af det under rubrik »indelning

och dermed jemförlig anvisning, på förslag: ersättningar»

uppförda anslag, 320 kronor, anvisningen i

kontant må höjas från 9,270 kronor till 9,564 kronor, eller

med jemnt........................................................................................

deraf såsom indelningsersättning till Tryserums fattig72

öre och till Visingsö församlings fattige

200 kronor;

kommande härigenom anslagstiteln i dess helhet att

minskas med 26 kronor;

gård 93 kronor

2,600:

294:

Lasaretts underhåll:

[16.] att den till Danviks hospital hittills efter medelmarkegångspris

jemte forsellön utgående indelningsersättning

må från och med år 1888 utbytas mot ett hospitalet

tillkommande årligt belopp af......................................................

[17.] att indelningsersättningar till Medevi lasarett,

Vrigstads hospital och Odensvi socken samt ersättning till

3,670:

Transport kronor 79,320:

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. nio 1, om statsverket 1887.

Transport kronor

Köpings hospital för afskrifna qvarnräntor må från

och med år 1888 utbytas mot följande årliga belopp,

nemligen 304 kronor 16 öre till Medevi lasarett, 276

kronor till Vrigstads hospital, 58 kronor 58 öre till

Odensvi socken och 168 kronor 49 öre till Köpings

hospital, eller sammanräknadt 807 kronor 23 öre, hvilket

belopp bör för hela anslagstitelns beräkning i helt

krontal utföras med................................................................ »

[18.] att, derest hvad i punkterna 16 och 17 föreslagits

varder bifallet och anvisningen i kontant, nu

36,325 kronor, således höjes med 4,478 kronor till

40,803 kronor, det under rubrik »indelning och dermed

jemförlig anvisning, på förslag: ersättningar» uppförda.

anslag om 6,280 kronor må nedsättas till 1,500

kronor, hvarigenom anslagstiteln i dess helhet minskas

med 302 kronor;

Skrifmaterialier och expenser, ved m. in.

[19.] att detta förslagsanslag må minskas med 748

kronor. ______

summa kronor 80,128: —

Beträffande öfriga under åttonde hufvudtiteln i

riksstaten uppförda ordinarie anslag har Kongl. Maj:t

icke att föreslå någon förändring.

Om från de sålunda föreslagna tillökningarne afdragas

de minskningar, som föreslagits å en del anslag,

med tillhopa............................................................ »___ 10,723: —

skulle förhöjningen utgöra............................................ kronor 69,405:

Lägges härtill summan af hufvudtiteln s ordinarie

anslag enligt nu gällande riksstat.............................. » 11,065,589: —-

skulle åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag enligt

Kongl. Maj:ts förslag uppgå till .......................................... kronor 11,134,994: —

37

79,320: —

808:

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1887.

Extra anslag.

För behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga under

åttonde hufvudtiteln, vill Kongl. Maj:t, på sätt ofvan

omförmälda protokoll öfver ecklesiastikärenden vidare

innehåller, föreslå Riksdagen att på extra stat bevilja,

i afseende å

Riksarkivet:

[20.] till fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter

och handlingar, som äro af vigt för fäderneslandets

historia ....................................................................................... kronor

[21.] till fortsättande af arbetena å en tillbyggnad

för riksarkivet.............................................................................. »

Nationalmuseum:

[22.] till vård, underhåll och tillökning af statens

konstindustriella samlingar .....................................................

Lifrustkammaren:

[23.] för tillsyn, underhåll och vård af samlingarne

in, in..............................................................................................

Domkapitlens expeditioner:

[24.] för tillfällig löneförbättring åt tjenstemännen

vid dessa expeditioner............................................................ »

Domkyrkorna i Upsala och Skara:

[25.] till fortsättande af restaureringsarbetena å Upsala

domkyrka.............................................................................. »

till fortsättande af restaureringsarbetena å Skara

domkyrka....................................................................................... »

Transport kronor

3,000: —

75,000: —

4,000: —

5,800: —

3,716: —

70,000: —

35,000: —

196,516: —

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 7, om statsverket 1887.

Transport kronor

Universiteten:

[26.] till det språkvetenskapliga seminariet i Upsala . »

» » » » »Lund .... »

» » matematiska » »Upsala... »

» » » » »Lund..... »

[27.] till förändring af Carolina-rediviva-byggnaden

i Upsala 350,000 kronor, deraf att utgå under år 1888 »

[28.] till särskildt arfvode åt Docenten vid universitetet

i Lund Sven Söderberg under i statsrådsproto
-

kollet angifna vilkor ................................................................. »

[29.] till anskaffande af instrument för den fysiska

institutionen vid universitetet i Lund ................................. »

[30.] till arfvode åt extra biträden vid universitetsbiblioteket

i Lund........................................................................ »

Karolinska mcdiko-kirurgiska institutet:

[31.] till arfvode åt en amanuens vid institutets

gynekologiska klinik ................................................................. »

[32.] till betäckande af brist för åren 1886 och

1887 å institutets så kallade allmänna materialanslag... »

[33.] till en medicinskt-pediatrisk klinik vid Kronprinsessan

Lovisas vårdanstalt för sjuka barn ............... »

[34.] till eu poliklinik för barnsjukdomar............... »

Allmänna läroverken:

[35.] till löneförbättring åt lärarne vid dessa läroverk »

[36.] till resestipendier åt lärare i främmande lefvande

språk.................................................................................... »

[37.] till arfvoden åt extra lärare............................... »

Högre lärarinneseminariet:

[38.] för tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor

vid seminariet, efter samma grunder som för

innevarande år, ................................. !....................................

196,516: —

3,000: —

2,950: —

1,500: —

1,000: —

90,000: —

2,000: —

15,000: —

1,500: —

900: —

16,000: —

1,800: —

2,800: —

336,975: —

6,000: —

40,000: —

4,000: —

Transport kronor 721,941:

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kongl. Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1887.

Transport kronor

Pedagogierna:

[39.] till löneförbättring åt lärare vid de en- och

tvåklassiga pedagogierna........................................................... »

Folkundervisningen:

[40.] för tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor

vid folkskolelärareseminarierna samt till arfvoden

åt teckningslärare för extra tjenstgöring och extra arfvoden

åt musiklärare vid dessa seminarier, efter samma

grunder som för innevarande år, ......................................... »

[41.] till anordnande af undervisning i slöjd vid

folkskolelärareseminarier........................................................... »

[42.] till understöd åt mindre bemedlade lärjungar

vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel,

............................................................................................ »

De tekniska läroverken:

[43.] till understöd, på det i statsrådsprotokollet omförmälda

vilkor, åt lägre tekniska yrkesskolor och till

bestridande af kostnader för deras inspektion ................. »

Medicinalstyrelsen med dithörande stater:

[44.] för tillfällig löneförbättring åt provinsialläkare »

[45.] till arfvode för granskning af hospitalens räkenskaper

............................................................................................. »

[46.] till uppehållande i Stockholm af en poliklinik

för tandsjukdomar........................................................................ »

Yeterinärundervisningen:

[47.] till uppehållande af undervisningen vid veterinärinrättningen

i Skara ......................................................... »

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien:

[48.] till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden

vid ordnandet och vården af de under akademiens in
-

721,941: —

8,750: —

33,300: —

5,000: —

15,000: —

35,000: —

20,000: —

1,200: —

4,000: —

9,900: —

Transport kronor 854,091:

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1887.

Transport kronor

seende stälda samlingar samt till aflöning åt vaktbetje
ning

............................................................................................... »

till undersökning och beskrifning af fäderneslandets

fornlemningar in. m.................................................................. »

till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och

andra märkvärdiga föremål i statens historiska museum

m. in............................................................................................ »

Naturhistoriska riksmuseum:

[49.] till inköp och insamling af naturalier vid

museets afdelning för arkegoniater och fossila växter,

till arbetsbiträden derstädes och till bestridande af andra

med arbetena vid afdelningen förenade utgifter............... »

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:

[50.] till fullbordande af byggnader åt institutet för

blinda ............................................................................................ »

[51.] Äfven vill Kong! Magt föreslå Riksdagen att,

med godkännande af den i statsrådsprotokollet intagna

aflöningsstat å tillhopa 26,950 kronor för direktor, lärare

och lärarinnor m. fl. vid institutet för blinda, att tilllämpas

från och med den 1 Juli 1888, samt under medgifvande

att ålderstillägg till direktor, lärare och lärarinnor

må utgå efter i statsrådsprotokollet närmare angifna

bestämmelser, bevilja för uppehållande af institu
-

tets verksamhet ........................................................................... »

Vidare föreslår Kongl. Maj:t, i enlighet med omförmälda

protokoll öfver ecklesiastikärenden, att å extra

stat må anvisas:

[52.] till tryckning af blindskrifter .............................. »

till understöd åt blindlärareelever ..................... »

[53.] till en blindskola i Vexiö .................................... »

[54.] till en handtverksskola i Kristinehamn för

blinda ................................... »

[55.] till uppehållande af undervisningen vid tre

läroanstalter för öfveråriga döfstumma................................. »

Transport kronor

Bih'' till Rilcsd. Prof. 1887. l:a Sami. l:a Afd.

854,091: —

4,000: —

3,200: —

2,000: —

2,000: —

115,600: —

27,600: —

2,500: —

1,200: —

11,000: —

7,000: —

49,200: —

1,079,391: —

ö

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1887.

samt i afseende å

Hospitalsvården:

Transport kronor 1,079,391: —

[56.] till uppförande af en byggnad vid Nyköpings

hospital .......................................................................................... 11

[57.] till fortsättande af byggnadsarbetena å Lunds

asyl................................................................................................. »

[58.] till understöd åt det i Jerfsö socken inrättade

sjukhem för spetelske, under de i statsrådsprotokollet

omförmälda vilkor, .............. »

19,265: —

360,000: —

7,500: —

Diverse anslag:

[59.] till svenska fornskriftsällskapet .......................... » 2,000; —

[60.] till beredande af religionsvård åt svenske sjömän

m. fl. i utländska hamnar ............................................. » 10,000: —

[61.] till nordiska museet................................................ » 16,000: —

[62.] till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften

»Nyare bidrag till kännedom om de svenska

landsmålen och svenskt folklif»............................................... » 3,150: —

[63.] till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften

»Acta mathematica»..................................................... » 4,000: —

[64.] till understöd för fortsatt utgifvande af »Nordisk

familjebok» ........................................................................... » 5,000: —

[65.] till understöd, på de i statsrådsprotokollet angifna

vilkor, åt sådana anstalter eller föreningar, som

anordna föreläsningskurser för arbetsklassen ..................... » 20,000: —

[66.] till fortsättande af precisionsnivelleringsarbeten

i södra och mellersta Sverige samt underhåll och tillsyn

af vattenhöjdmätningsstationer m. in......................... »_10,700: —

summa kronor 1,537,006: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1887 års

riksstat upptagen och sådan den nu blifvit af Ivongl. Maj:t för år 1888 föreslagen,

utfaller sålunda:

1887. 1888.

ordinarie anslag 11,065,589

extra » 1,797,611

— 11,134,994: —- således ökning kronor 69,405

— 1,537,006:— » minskning » 260,605

——

summa kronor 12,863,200

— 12,672,000: — således minskning kronor 191,200

—

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1887.

43

Nionde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna.

Pensionsstaten:

I afseende å denna stat, för hvilken gällande riksstat upptager kontant

1,313,030 kronor, föreslår Kongl. Maj:t icke någon ändring.

Allmänna indragningsstaten:

För allmänna indragningsstaten är

riksstat anvisadt:

kontant..................................................................

ersättning för indragen indelning in. in.,

i nu gällande

........................... kronor 1,310,170: —

på förslag...... » 6,400: —

tillsammans kronor 1,316,570: —

Beträffande denna stat föreslår Kongl. Magt enligt bilagda statsrådsprotokoll

*):

[1.] att Magasinsförvaltaren och Sjukhusinspektoren vid Gotlands nationalbeväring

Gustaf Lindström må från och med månaden näst efter den, i hvilken

lian erhåller afsked, under sin återstående lifstid åtnjuta pension från

allmänna indragningsstaten till ett belopp, motsvarande hans nuvarande lön

vid nationalbeväringen, eller 540 kronor årligen;

[2.] att för Vaktmästaren vid Generalstaben Carl Fredrik Cedervall må å

allmänna indragningsstaten uppföras eu pension af 600 kronor, att af Cedervall

under hans lifstid årligen åtnjutas med beräkning från och med månaden

näst efter den, då han erhåller afsked från nämnda vaktmästarebefattning;

[3.] att till gratifikationer åt de från 1808 och 1809 årens krig qvarlefvande

landtvärnsman, som sig derom anmäla, må för år 1888 å allmänna

indragningsstaten anvisas ett belopp af 1,550 kronor;

[4.] att Materialförvaltaren vid flottans station i Carlskrona Jolian Hugo

Aspegren må från och med månaden näst efter den, hvari han med pension

ur amiralitetskrigsmanskassan från tjensten afgår, under sin återstående lifstid

från allmänna indragningsstaten åtnjuta fyllnadspension till så stort be
-

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Nionde hufvudtiteln”.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o l, om statsverket 1887.

lopp, att detta tillsammans med pensionen från nämnda kassa utgör 3,200 kronor,

eller 1,425 kronor årligen;

[5.] att öfverståthållare i Stockholm må förklaras berättigad att från och

med månaden näst efter den, då han efter 65 lefnadsår och minst 35 tjensteår,

deraf minst 10 år såsom landshöfding eller öfverståthållare, från embete!

afgått, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära

årlig pension af 6,000 kronor:

[6.] att Landskanslisten i Vennlands län Carl Rutger Stiegler må från

och med månaden näst efter den, uti hvilken afsked från landskanslisttjensten

varder honom beviljadt, under sin återstående lifstid åtnjuta från allmänna

indragningsstaten en årlig pension till belopp, motsvarande hans lön, ålderstillägget

inberäknadt, eller 1,000 kronor;

[7.] att Landskanslisten i Norrbottens län Frans Gustaf Buclit må från

och med månaden näst efter den. i hvilken han med pension från civilstatens

pensionsinrättning afgår från tjensten, under sin återstående lifstid åtnjuta

från allmänna indragningsstaten pension till så stort belopp, att detta, tillhopa

med pensionen 450 kronor från nämnda inrättning, uppgår till hans nuvarande

lön med ålderstillägg, 1,000 kronor, eller 550 kronor årligen;

[8.] att Stationsingeniören vid statens jernvägsbyggnader Anders Erik

Daniel Rudelius’ enka Julia Rudelius, född Behm, må berättigas från allmänna

indragningsstaten åtnjuta årlig pension till belopp af 400 kronor, att utgå

från och med Augusti månad år 1886, så länge hon förblifver enka;

[9.] att Lektorn vid allmänna läroverket i Östersund Karl Henrik Brandt

må från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked varder honom

beviljadt, för sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en

årlig pension af 3,000 kronor;

[10.] att Lektorn vid allmänna läroverket i Kalmar Frans Oskar Birger

Svahn må från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked varder

honom beviljadt, för sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta

eu årlig pension af 2,625 kronor;

[11.] att Kapellmästaren vid universitetet i Lund Wilhelm Theodor

Gnosspelius må från och med månaden näst efter den, i hvilken han erhåller

afsked från kapellmästarebefattningen, under sin återstående lifstid å allmänna

indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 1,600 kronor;

[12.] att Läraren i musik vid allmänna läroverket i Kalmar Anders Johan

Johansson må från och med månaden näst efter den, i hvilken han erhåller

afsked från nämnda lärarebefattning, under sin återstående lifstid å allmänna

indragningsstaten åtnjuta en årlig pension till belopp af 1,000 kronor;

[13.] att Teckningsläraren vid allmänna läroverket i Visby Johan Gustaf

Löfvengren må från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked varder

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1887.

honom beviljadt, för sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta

en årlig pension af 900 kronor;

[14.] att öfverläraren vid Gymnastiska centralinstitutet Professoren Hjalmar

Fredrik Långs enka Josefina Ling, född Rolf, må, så länge hon förblifver

enka, från allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 600 kronor,

att utgå från och med år 1887;

[15.] att Provinsialläkaren Carl Daniel Lindskogs enka Maria Elisabeth

Lindskog, född Lund, må, så länge hon enka förblifver, från allmänna indragningsstaten

åtnjuta årlig pension till belopp af 600 kronor, att utgå från och

med år 1887;

[16.] att å allmänna indragningsstaten må för år 1888 anvisas ett anslag

af 10,000 kronor, att enligt de närmare bestämmelser, Kongl. Maj:t kan finna

godt meddela, användas till understöd af högst 250 kronor åt sådane äldre

behöfvande folkskolelärare, hvilka oförvitligen skött sin tjenst, men derifrån

erhållit afsked före år 1867;

[17.] att Grufveingeniören Albert Mortimer Crullbrandsson må, under förutsättning

att, i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t den 17 sistlidne

December i nådig proposition till Riksdagen föreslagit, öfverenskommelse om

upplösning af det nu bestående rättsförhållandet mellan kronan och Sala bergslag

kommer till stånd, förklaras berättigad att från och med månaden näst efter

den, under hvilken han erhåller afsked från nämnda befattning, utöfver den

pension, som kan tillkomma, honom från civilstatens pensionsinrättning, från

allmänna indragningsstaten åtnjuta fyllnadspension till belopp af 900 kronor

årligen;

[18.] att den förhöjning i det vid 1840—1841 års statsreglering antagna

spanmålspris, som bör utgå till sterbhusen efter dem, hvilka före vidtagande

af nämnda statsreglering beredt sina sterbhus rätt till begrafningshjelp, må

efter en prisskillnad af 1 krona 78 öre för tunnan bestämmas till utgående

från allmänna indragningsstaten; samt

[19.] att, för vinnande af jemn slutsumma å de ordinarie anslagen under

denna hufvudtitel, det kontanta anslaget till allmänna indragningsstaten må

höjas med 400 kronor eller från 1,310,170 kronor till 1,310,570 kronor, då

med ^beräkning af under anslaget utgående ersättning för indragen indel
-

ning in. in., 6,400 kronor, anslagets slutsumma blir...... kronor 1,316,970: —

Lägges härtill anslaget till pensionsstaten.................. » 1,313,030: ■—

blifver slutsumman af hufvudtitelns ordinarie anslag enligt

Kongl. Maj:ts förslag ......................................................... kronor 2,630,000: —

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1887.

Extra anslag.

Beträffande extra anslag under denna hufvudtitel föreslår Kongl. Maj:t:

[20.] att å extra stat för år 1888 må anvisas ett kreditiv af 1,125,000

kronor, att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas egen

pensionering med nu faststälda pensionsbelopp, mot skyldighet för pensionskassan

att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda vederlag för de

till statsverket indragna rusthållsafgifterna, och dels till fyllnadspensioner i

enlighet med de af Riksdagen godkända grunder för sådana pensioners utgående,

äfvensom att hvad af de till pensioneringen under år 1887 anslagna medel

kan blifva oanvändt må för det kommande årets pensionering användas.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den tinnes i riksstaten för

år 1887 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på

följande sätt:

1887.

ordinarie anslag 2,629,600

extra » '' 900,000

1888.

— 2,630,000

— 1,125,000

— således ökning kronor 400

— » » » 225,000

—

summa kronor 3,529,600

— 3,755,000

— således ökning kronor 225,400

—

De under de särskilda hufvudtitlarne äskade anslag för år 1888 utgöra

alltså:

I

hufvudtiteln:

Ordinarie

1,338,000

Extra:

Summa:

1,338,000

11

))

3,814,700

— 65,000

— 3,879,700

—

in

»

613,800

— 4,500

— 618,300

—

IV

»

19,772,500

— 1,429,500

— 21,202,000

—

v

»

6,060,000

— 1,400,000

— 7,460,000

—

VI

))

4,676,011

— 1,702,989

— 6,379,000

—

VII

))

14,612,000

— 276,000

— 14,888,000

—

vin

»

11,134,994

— 1,537,006

— 12,672,000

—

IX

))

2,630,000

— 1,125,000

— 3,755,000

—

summa kronor

64,652,005

7,539,995

72,192,000

—

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1887.

Transport kronor 72,192,000: —

Härtill kommer det belopp till anskaffande af ny rörlig

materiel vid statens trafikerade jernvägar, Kongl. Maj:t i

sammanhang med regleringen af utgifterna under sjette hufvudtiteln

föreslagit Riksdagen att af det år 1886 för ändamålet

beviljade anslag å 1,500,000 kronor anvisa till utgående under

år 1888 utom hufvudtitlarne............................................................... 500,000: —

De Riksgäldskontorets utgifter, hvilka Kongl. Maj:t, med

åberopande af omförmälda protokoll öfver finansärenden den

12 innevarande Januari*), anser böra i riksstaten uppföras, äro:

riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar

in. m., förslagsvis,....................................... kronor 613,625: —

annuiteter å de fonderade statslånen samt räntor

å öfrig statsskuld ......... kronor 12,559,295: —

efter afdrag af de till

Riksgäldskontoret ingående

rånte- och ka
pitalafbetalningar.

..... » 2,439,920: —

förslagsvis, ...................................................... kronor 10,119,375: — 10,733,000: —

Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen vidare, under åberopande

af nyss nämnda protokoll, att

dels afsätta till fonden för nytt riksdagshus............ kronor 200,000: —

dels afsätta till inlösen af skattefrälseräntor in. in. » 700,000: —

och dels anvisa till förstärkande af statsverkets

kassaförlagsfond....................................................... »_240,000: —

Summan af dessa belopp....................................... kronor 84,565,000: —

utvisar totalsiffran af de i riksstaten förekommande utgifter, hvilka således

uppgå till enahanda belopp, hvartill statsverkets disponibla tillgångar för år

1888 här ofvan beräknats; och erhåller riksstaten följande utseende:

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Finansplanen”.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1887.

Riksstat

Kronor.

Tillgångar och inkomster:

Öfverskott ä statsreglering en för år 1885..................

Statsverkets inkomster:

ordinarie inkomster........................................................ 19,022,000

bevillningar ........................................................................ 55,700,000

Öfverskott från postverket................................

Af riksbankens behållna vinst för år 1886

8,293,000

74,722,000

300,000

1,250,000

Summa kronor 84,565,000

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maf.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1887.

49

för år 188 8.

Ordinarie anslag.

Extra anslag.

Summa.

Utgifter:

Kronor.

Kronor.

Kronor.

att utgå från Statskontoret:

I hufvudtiteln .........................................

1,338,000

—

1,338,000

II » .........................................

3,814,700

65,000

3,879,700

III » ..........................................

613,800

4,500

618,300

IV .. .........................................

19,772,500

1,429,500

21,202,000

V » .......................................

6,060,000

1,400,000

7,460,000

VI » .........................................

4,676,011

1,702,989

6,379,000

VII » ..........................................

14,612,000

276,000

14,888,000

VIII » .........................................

11,134,994

1,537,006

12,672,000

IX » .........................................

2,630,000

1,125,000

500,000

3,755,000

Utom hufvudtitlarne .......................

500,000

Säger

64,652,005

8,039,995

72,692,000

att utgå från Riksgäldskontor et:

riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar in. in.,

förslagsvis,.......................................................................

annuiteter å de fonderade statslånen samt

.... 613,625

räntor å öfrig statsskuld.......................... 12,559,295

efter afdrag af de till Riksgäldskon- toret ingående rånte- och kapitalafbe-

talningar ................................................

........ 2,439,920

förslagsvis, .............................................

10,119,375

10,733,000

Afsättning till fonden för nytt riksdagshus...................

200,000

Afsättning till inlösen af skattefrälseräntor m. m.......

700,000

Till förstärkande af statsverkets kassaförlag sfond .......

240,000

Summa kronor

84,565,000

Bih. till Riksd. Prof. 1887. l:a Sami. l:a Afd.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1887.

Kongl. Maj:t föreslår i sammanhang härmed enligt beslut, som innefattas

i bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden för den 12 innevarande Januari*),

att Riksdagen må medgifva, att vid statsregleringen för år 1888

de i Rikets Ständers skrifvelse den 12 Maj 1841 angifna grunder i afseende

å dispositionen af besparingarne å hufvudtitlarne fortfarande må blifva

gällande.

Utgifter utom riksstaten.

Beträffande slutligen här ofvan under sjette hufvudtiteln omförmälda,

till utgående under år 1888 äskade anslag dels till anskaffande af ny rörlig

materiel uteslutande för de norrländska statsbanelinierna, 250,000 kronor,

och dels till fortsättning af arbetena å stambanan norr om Sollefteå,

3,000,000 kronor, föreslår Kongl. Maj:t, under åberopande af nyss nämnda

statsrådsprotokoll*), att omförmälda anslagsbelopp, tillsammans 3,250,000

kronor, hvilka böra bestridas af upplånta medel, må anvisas att utgå från

Riksgäldskontoret.

Samtliga de i denna proposition åberopade eller för öfrigt med statsregleringen

sammanhang egande handlingar skola Riksdagens statsutskott

tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd

och ynnest städse väl bevågen.

O S C A R.

Gr st. Ta mm.

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Finansplanen”.

Stockholm 1887. Kongl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilagor

till

Kong!. Maj:ts

nådiga proposition

om statsverket år 1887.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen.

Utgifterna å I—IX hufvudtitlarne.

Finansplanen.

Propositionens justering.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

3

Inkomstberäkningen.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 12 Januari

1887.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve

Ehrensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Chefen för Finansdepartementet, Statsrådet Friherre Tamm anhöll

att få underställa Kongl. Maj:ts ompröfvande de delar af statsregleringen

vid nu instundande riksdag, som rörde beräkningen af statsverkets

tillgångar för de behof, hvilka vid ifrågavarande statsreglering borde

fyllas, dervid Departementschefen, efter att hafva anmält Statskontorets

den 7 December nästlidet år afgifna berättelse om statsverkets tillstånd

och förvaltning, hvilken berättelse finnes detta protokoll bilagd under

Litt. A , vidare yttrade:

Statskontoret har redan i skrifvelse den 14 Augusti sistlidet år

varit i tillfälle att hos Eders Kongl. Maj:t med exakta siffror angifva,

1885 års

statsreglering.

s. 4 Kontrollera mot PDF

1886 års

statsreglering.

4 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

huru, enligt den afslutade hufvudboken för år 1885, statsregleringen

för samma år utfallit. På sätt denna skrifvelse utvisar, hafva inkomsterna

samt ordinarie och extra förslagsanslag lemnat ett nettoöfver
-

skott af........................................................................... kronor 8,546,879: 03

hvartill komma:

af myntverkets behållning, enligt nådiga

brefvet den 5 Maj 1882, ........................................... „ 50,000: —

samt odisponerade behållningar å diverse

extra anslag:

dels enligt särskilda nådiga bref..................... „ 12,407: 5 2

dels till följd af återleverering och anslagens

upptagande i riksstaten till jemnt krontal ........... ,, 241: 4 9

utgörande alltså öfverskottet på det hela ... kronor 8,609,528: 04.

I detta öfverskott innefattas dock, enligt

hvad Statskontoret anmärkt, vid 1885 års utgång

hos Statskontoret innestående behållningar å det

år 1883 beviljade extra anslag till ersättande af

kostnader för landtförsvarskomitén och det vid

1875 års riksdag anvisade förslagsanslag för inlösen

af indelta armébefälets rätt till fardagsår,

hvilka behållningar ingått i 1887 års statsreglering.

Afräkna^ dessa behållningar, utgörande ...... „ 315,742: 58

återstå nu till disposition............................................. kronor 8,293,785: 4 6;

och hemställer jag, att detta belopp må i jemnadt tusental få

upptagas bland tillgångarne för 1888 års statsreglering med 8,293,000

kronor.

Enligt antagen grundsats, lära öfverskott å 1886 års statsreglering

icke böra tagas i beräkning vid uppgörande af riksstaten för år

1888. För att emellertid Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen må blifva

i tillfälle finna, att behållningen från år 1885 icke blifvit genom sedermera

. inträffade förhållanden minskad, utan nu är i dess helhet tillgänglig,

tillåter jag mig här meddela följande, med ledning af hittills

kända förhållanden, uppgjorda beräkning af öfverskott och brister å

1886 års statsreglering:

Skogsmetlel, hvilka för år 1886 beräknats till 1,600,000 kronor,

hafva lemnat en inkomst af 1,711,211 kronor 61 öre, hvadan öfverskottet

utgjort i jemnt tal ............................................. kronor 111,000: —

Transport kronor 111,000: —

s. 5 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Transport kronor

Tullmedel, beräknade till 29,000,000 kronor,

hafva influtit med 32,229,662 kronor 93 öre. Öfverskottet

uppgår alltså i jemnt tal till....................... „

Stämpelmedel, i 1886 års riksstat beräknade

till 3,225,000 kronor, kunna, med ledning af uppbörden

under föregående år, för år 1886 antagas

uppgå till åtminstone 3,500,000 kronor, hvadan

ett öfverskott torde vara att påräkna till belopp af ,,

Bränvinstillverkningsskatt, i riksstaten upptagen

till 12,000,000 kronor, har uppgått till

15,266,556 kronor 48 öre och således lemnat ett

öfverskott i jemnt tal af ............................................. „

Hvitbetssockertillverkning saf gift har influtit

med öfver 323,000 kronor. Då densamma i riksstaten

för år 1886 beräknats till endast 150,000

kronor, har uppstått ett öfverskott af i rundt tal „

Bevillning af fast egendom samt af inkomst

är beräknad till 3,250,000 kronor. Med ledning

af förhållandena under åren 1883 —1885 torde

denna bevillning kunna antagas för år 1886 lemna

en inkomst af omkring 3,700,000 kronor, hvadan

äfven å denna titel är att påräkna ett öfverskott

af .......................................................................... ,,

Säger kronor

Arrendemedel, i riksstaten beräknade till

3,270,000 kronor, kunna, med ledning af förhållandet

under föregående år, antagas för år 1886

understiga beräkningen med åtminstone

.......................................kronor 170,000: —

Jernvägstrafikmedel, för

år 1886beräknadetill 7,000,000

kronor, hafva influtit med endast

5,700,000 kronor och sålunda

understigit beräkningen

med.............................................. „ 1,300,000:— ^

I öfrigt å en del inkomsttitlar uppkommande

öfverskott kunna antagas ungefärligen motsvara

5

111,000: —

3,229,000: —

275,000: —

3,266,000: —

173,000: —

450,000: —

77504,000: —

1,470,000: —

s. 6 Kontrollera mot PDF

Grundskatt.

Båtsmansvakansafgiften.

6 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

de brister, som å andra inkomsttitlar uppstå, och

torde alltså öfverskottet af inkomster kunna beräknas

till................................................................................. kronor 6,034,000: —

Beträffande bristerna å förslagsanslagen, så

torde desamma, utöfver de på en del anslag möjligen

uppkommande öfverskott, kunna beräknas till „ 2,000,000: —

och efter detta afdrag skulle alltså öfverskottet

å 1886 års statsreglering kunna beräknas till...... kronor 4,034,000: —

Hänvisande till Statskontorets förslag till inkomsternas beräkning

för år 1888, anhåller jag att få särskild! yttra mig rörande nedannämnda

inkomsttitlar.

Under titeln grundskatt har Statskontoret beräknat ett inkomstbelopp

af 4,097,000 kronor eller samma summa, hvartill denna inkomsttitel

efter den år 1885 vidtagna nedsättning i grundskatten upptagits

i såväl 1886 som 1887 årens riksstater. Jag har väl icke anledning

att mot denna beräkning göra någon erinran, men bör påminna, att

den nådiga proposition, som Eders Kongl. Maj:t den 17 sistlidne December

beslutit att till Riksdagen aflåta om upplösning, räknadt från

den 1 Januari 1888, af det nu bestående rättsförhållandet mellan kronan

och Sala bergslag, förutsätter, att den afgift, hvilken under namn

af grufvedrängshjelp af hemmanen i Salbergs län erlägges till bergslaget,

skall indragas till kronan och, efter omsättning i penningar, utgöras

med trettio procent nedsättning enligt nådiga kungörelsen den

5 Juni 1885. Den tillökning, som, i händelse af bifall till berörda nådiga

proposition, komme att uppstå i förevarande inkomsttitel, uppgående

till något mer än 5,000 kronor, torde emellertid, med afseende

å beloppets obetydlighet, icke böra föranleda annan ändring i inkomsttitelns

beräkning, än att slutsumman afrundas till 4,100,000 kronor;

och hemställer jag alltså, under förutsättning af Riksdagens bifall till

omförmälda nådiga proposition, att inkomsten af grundskatt må i 1888

års stat upptagas till sistnämnda belopp.

Med hänsyn till beräkningen af båtsmansvakansafgiften anhåller

jag få erinra, att enligt det förslag, som Eders Kongl. Maj:t den 31

sistlidne December beslutit framlägga för Riksdagen om båtsmanshållets

successiva ställande på vakans, en åttondedel af nu varande effektiva

rotar eller 587 rotar äro afsedda att årligen göras vakante. Då vakansafgiften

för båtsmanshållet i medeltal utgör 110 kronor för rote, skulle

vakansafgiften för de 587 rotar, hvilka under år 1888 komma att ställas

s. 7 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 7

på vakans, uppgå till 64,570 kronor. Afräknas härifrån det belopp,

hvarmed, jemlikt nådiga kungörelsen den 5 juni 1885, dessa rotar vid

vakanssättningen blifva berättigade att åtnjuta afkortning å afgiften,

eller 30 procent, skulle den tillökning i båtsmansvakansafgiften, som,

i händelse af bifall till omförmälda förslag, är att påräkna, komma att

uppgå till 45,199 kronor eller i jemnadt tal 45,000 kronor. Jag hemställer

följaktligen, att förevarande inkomsttitel, som af Statskontoret

beräknats till oförändradt belopp af 183,000 kronor, må, under antagande

af Riksdagens bifall till Eders Kong], Maj:ts förslag rörande

båtsmanshållets ställande på vakans, höjas med 45,000 kronor och således

i riksstaten för år 1888 utföras med 228,000 kronor.

Arrendemedlen, som beräknats för år 1886 till 3,270,000 kronor

och för innevarande år till 3,150,000 kronor, hafva för år 1885 influtit

med 3,104,909 kronor. I betraktande af den fortgående minskning,

som under de sista åren egt rum i dessa medel, förorsakad dels i

någon mån af nedgång i markegångsvärdena, hvarå en del af arrendeinkomsterna

ännu är beroende, dels af erhållna lägre arrendeafgifter

vid ny utarrendering och dels af ökningen i de vid hvarje uppbördsårs

slut utestående restantier, har Statskontoret ansett arrendemedlen icke

böra för år 1888 upptagas högre än till 2,800,000 kronor. Om äfven,

med hänsyn till det belopp, hvartill arrendemedlen uppgått för år 1885,

den nu föreslagna minskningen med icke mindre än 350,000 kronor

måhända är något större, än som kan anses betingad af kända förhållanden,

finner jag mig likväl icke böra ifrågasätta någon ändring i

Statskontorets beräkning af förevarande inkomsttitel, då för närvarande

är på Eders Kongl. Maj:ts pröfning beroende en af Domänstyrelsen den

19 November 1886 afgifven framställning om ändring i vilkoren för

utarrendering af kronans fastigheter och sättet för arrendeafgifternas

utgörande, samt, i händelse denna framställning vinner godkännande,

ytterligare någon minskning i kronans arrendeinkomst torde deraf blifva

en följd. Berörda framställning, hvilken inkommit till Finansdepartementet

först den 4 sistlidne December och derefter varit remitterad

till Statskontoret, hvars utlåtande inkommit den 31 i samma månad,

är af den omfattning och vigt, att den erfordrar en vida mer omsorgsfull

behandling, än som under de få sedermera förflutna dagarne och

trycket af pågående förberedelser till statsregleringen kunnat egnas

densamma. Jag nödgas derföre utbedja mig att få till ett annat tillfälle

uppskjuta med att inför Eders Kongl. Maj:t föredraga detta ärende;

lärande, i händelse Eders Kongl. Maj:t dervid skulle finna lämpligt

besluta en framställning till Riksdagen i ämnet af beskaffenhet att i

Arrende
medel.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Bergverks
tionde.

Telegraf
medel.

8 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

någon väsentligare mån utöfva inflytande på arrendemedlens belopp,

en motsvarande jemkning få föreslås i de afsättningar till vissa ändamål

utom hufvudtitlarne, som, i likhet med hvad under föregående år

egt rum, torde böra ske äfven vid nu förestående statsreglering, och

hvartill de för statsregleringen påräkneliga medel, såsom jag vid finansplanens

framläggande torde blifva i tillfälle visa, lemna tillgång.

Bergverlcstionden, i 1887 års riksstat upptagen till 12,000 kronor,

har, enligt hvad Statskontoret meddelat, under åren 1883—1885 i medeltal

uppgått till 15,585 kronor, deraf för tionden från Sala silfververk

belöpt 14,980 kronor. I händelse den af mig förut omförmälda, af

Eders Kongl. Maj:t beslutade proposition till Riksdagen om upplösning

af det bestående rättsförhållandet mellan kronan och Sala bergslag vinner

godkännande, kommer efter 1888 års ingång tionde från Sala silfververk

icke längre att utgöras. Det synes för dylikt fall icke vara skäl

att i riksstaten under särskildt titel vidare upptaga det obetydliga, till

endast omkring 600 kronor uppgående belopp, som i tionde erlägges

af andra bergverk. Jag tillåter mig derföre, under förutsättning af

Riksdagens bifall till omförmälda nådiga proposition, föreslå, att, med

uteslutande ur riksstaten af inkomsttiteln »Bergverkstionde», det skattebelopp

af denna art, som efter Sala silfververks befriande från tiondes

utgörande fortfarande kommer att utgå, må upptagas och redovisas

under titeln »Extra uppbörd».

Telegrafmedlen, som under en följd af år till och med det sistförflutna

i riksstaten upptagits till 1,330,000 kronor, hafva för år 1885

— det sista år, för hvilket afslutad räkenskap föreligger — uppgått

till 1,325,127 kronor 32 öre. Den minskning i telegrafverkets portoinkomst,

som inträdde under sistnämnda år och, ehuru jemförelsevis

obetydlig, föranledde, att telegrafmedlen vid statsregleringen för år

1887 beräknades till nedsatt belopp af 1,300,000 kronor, har, enligt

hvad Telegrafstyrelsen i underdånig skrifvelse den 10 sistlidne November

anmält, under år 1886 varit i tilltagande. Isynnerhet har portouppbörden

af den inländska telegramvexlingen varit i fallande, hvartill

Styrelsen ansett hufvudsakliga anledningen vara att finna i de alltmer

utsträckta telefonförbindelserna, hvilka ledde till minskadt anlitande af

telegrafen. Då det vore att befara, att den inländska telegramvexlingen

fortfarande komme att lida stort afbräck i följd af den alltför ogynsamma

konkurrensen med de af enskilda bolag och föreningar upprättade

telefonförbindelser, har Telegrafstyrelsen, äfven under förutsättning

af en något ökad liflighet i affärsrörelsen, ansett en väsentligare

s. 9 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 9

höjning i portoinkomsten, sådan denna visat sig under år 1886, icke

vara att påräkna under den närmaste framtiden; och hemställer Styrelsen,

under åberopande häraf, att telegrafmedlen i 1888 års stat måtte

upptagas allenast till 1,250,000 kronor.

Olägenheterna för telegrafverket af konkurrensen med telefonen

hafva redan varit af Riksdagen uppmärksammade. Då nemligen Riksdagen

i underdånig skrifvelse den 8 Maj 1886 anhöll, att Eders Kongl.

Maj:t ville taga i öfvervägande lämpligheten af ordtariffs införande för

den inländska telegramvexlingen och i sammanhang härmed af nedsättning

i det nuvarande telegramportot, anförde Riksdagen såsom skäl

härför, jemte behofvet af billigare kommunikationsmedel för näringslifvet,

nödvändigheten att genom nedsatta afgifter för telegraferingen

sätta telegrafverket i tillfälle att med framgång upptaga täflan med

telefonen. Af den utredning, Telegrafstyrelsen meddelade i anledning

af denna Riksdagens skrifvelse, visade det sig emellertid, att den nedsättning

i telegramportot, Riksdagen antyd t såsom företrädesvis lämplig,

eller att portot bestämdes till 50 öre för telegram om tio ord med

tillägg af 5 öre för hvarje Överskjutande ord, skulle så betydligt nedbringa

inkomsten af den nuvarande inländska telegramvexlingen, att

en tillväxt i telegrammens antal med närmare 100 procent skulle erfordras,

för att åter uppbringa inkomsten till det nuvarande beloppet;

vid hvilket förhållande och då hvarje mer omfattande tillväxt i telegrammens

antal måste medföra väsentligen ökade utgifter för såväl

telegraf lini er och apparater som för telegraferingens besörjande, eu dylik

förändring i telegramportot icke kunde undgå att åtminstone under

en följd af år för telegrafverket vålla en betydande underbalans.

Alternativt ifrågasatte Telegrafstyrelsen andra förändringar i telegramportot,

innefattande en mindre nedsättning deri; men då äfven dessa,

för atc kunna genomföras utan att försvåra telegrafverkets finansiella

ställning, erfordrade ett vida mera ökadt anlitande af telegrafen, än

som under nuvarande tryckta ekonomiska förhållanden kunde för den

närmare framtiden påräknas, fann Eders Kongl. Maj:t, vid ärendets

föredragning den 29 sistlidne Oktober, icke skäl att för det dåvarande

vidtaga någon åtgärd i den riktning, Riksdagens skrifvelse afsåg.

Det torde i öfrigt lätt nog inses, att, äfven om en nedsättning i

telegramportot framdeles skulle finnas böra ega rum, en dylik nedsättning

icke kan göras så betydande, att telegrafen, hvad prisbilligheten

angår, skulle kunna upptaga täflan med telefonen. Den enda möjliga

utvägen att under närvarande förhållanden bibehålla jemvigten mellan

telegrafverkets inkomster och dess utgifter synes mig derföre vara

att i möjligaste mån nedbringa utgifterna för verkets drift. I denna

Bill. till RiJcsd. Prof. 1S87. 1 Sami. 1 Af cl. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Skogsmedel.

10 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

riktning har man äfven under de senare åren fortgått, och det förslag

till utgiftsstater för telegrafverket, som Telegrafstyrelsen framlagt för

år 1888 och för hvilket jag torde närmare få redogöra vid behandlingen

af sjunde hufvudtiteln, upptager en slutsumma af 1,275,000 kronor,

utvisande, i jemförelse med de af Riksdagen för innevarande år godkända

utgiftsstaterna, en minskning af 12,709 kronor.

I likhet med Telegrafstyrelsen anser jag föga förhoppning förefinnas,

att telegrafmedlen skola för år 1888 öfverstiga det af Styrelsen

beräknade beloppet af 1,250,000 kronor. All möjlighet torde likväl

icke saknas, att innan dess en lyftning kan inträda i affärslifvet, hvarigenom

ökade inkomster komma att tillföras telegrafverket. Då emellertid

detta verk hittills kunnat af egna inkomster bestrida kostnaderna

för ej mindre verkets drift och underhåll, än dess tidsenliga utveckling,

och då jemväl tillförene inträffat, att verkets inkomster något

år visat sig otillräckliga för utgifterna, men derefter åter höjt sig, så

att uppkommen brist kunnat genom följande års öfverskott betäckas,

synes mig den omständigheten, att verkets inkomster under år 1888

antagits komma att i någon mån understiga utgifterna, icke utgöra

tillräcklig anledning att i staten upptaga inkomsterna lägre än det beräknade

utgiftsbeloppet och, såsom Telegrafstyrelsen ifrågasatt, hos Riksdagen

begära anvisande af andra statsmedel till fyllande af den möjligen

uppkommande bristen. Derest en sådan brist skulle uppstå, lärer

Eders Kongl. Maj:t, vara i tillfälle att af tillgängliga medel förskjuta

det för verket erforderliga beloppet, mot skyldighet för verket att, när

och i den mån dess tillgångar under gynsammare omständigheter det

medgifva, återgälda förskottet. Jag hemställer alltså, att telegrafmedlen

må i riksstaten upptagas till 1,275,000 kronor.

Skogsrnedlen äro af Statskontoret för år 1888 beräknade till samma

belopp, hvartill de upptagits i innevarande års stat, eller till 1,600,000

kronor. Då jag, i samband med det förslag till reglering af skogsstaten,

som torde få föreläggas Eders Kongl. Maj:t vid behandlingen af

de till sjunde hufvudtiteln hörande delar af statsregleringen, har för

afsigt föreslå, dels att de afgifter för virkesutsyning å vissa skogar i

Kopparbergs och de norrländska länen, hvilka jägmästarne för närvarande

ega uppbära af enskilde, skola i stället erläggas till statsverket

och ingå bland skogsrnedlen, dels ock att godtgörelse efter vissa grunder

skall komma statsverket till godo och redovisas bland skogsrnedlen

för de till skogsskötsel!! hörande förrättningar, som af skogsstaten utföras

å de ecklesiastika skogarne och å härad såll männingar, hvilka stå

under skogsstatens omedelbara vård, samt den tillökning i skogsrnedlen,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 11

som häraf kan förväntas uppstå, blifvit beräknad till lägst 68,000 kronor

för år, hemställer jag, under förutsättning af bifall till hvad^ jag i

berörda hänseenden kommer att föreslå, att skogsmedlen måtte i 1888

års stat få upptagas till 1,668,000 kronor.

Med erinran om hvad jag yttrat i fråga om inkomsttiteln »berg- uppbörd.

verkstionde» och under dervid angifven förutsättning, hemställer jag,

att inkomsten af extra uppbörd?, som af Statskontoret beräknats till 90,000

kronor, måtte höjas med ett belopp, som för vinnande af jemnt

tusental torde få beräknas till 1,000 kronor, då summan skulle blifva

91.000 kronor.

Emot Statskontorets beräkning af öfriga ordinarie inkomster har

jag ej anledning att göra någon erinran.

Beträffande bevillningarne, hvilka af Statskontoret ansetts böra Tullmedel.

upptagas till ett sammanlagdt belopp af 55,200,000 kronor, finner jag

mig böra föreslå förändring endast i afseende å tullmedlen. Dessa medel,

som i innevarande års stat äro upptagna till 29,000,000 ^kronor,

har Statskontoret, med anledning af den under de två sista åren inträffade

minskning i tulluppbörden, beräknat till nedsatt belopp af

28.500.000 kronor. Då emellertid tullinkomsterna för år 1886, ehuru

något understigande det föregående årets, uppgått till 32,229,662 kronor

93 öre, synes mig denna inkomsttitel, utan frånträdande af den

varsamhet, som varit kännetecknande för beräkningen af statsverkets

inkomster vid de senare årens statsregleringar, kunna upptagas till enahanda

belopp, som i 1887 års riksstat. Jag hemställer alltså, att tullmedel

må i 1888 års stat beräknas med 29,000,000 kronor.

Ehuru jag hemställer, att statsverkets inkomster för år 1888 må

med de belopp, jag här föreslagit, få i statsverkspropositionen upptagas

i den ordningsföljd, som hittills varit iakttagen, och likaledes med den

vanliga fördelningen i ordinarie inkomster och bevillningar, torde det

tillåtas mig att, likasom under föregående år iakttagits, låta här inflyta

eu gruppering af dessa inkomster, som bättre än den sedvanliga uppställningen

lemnar en öfversigt af dessa inkomsters olika natur ur finansiel

synpunkt och närmare sammanför inkomster af närbeslägtad art.

Denna öfversigt angifver såsom

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Statsverkets inkomster:

A. Inkomster, som ej utgöra skatter:

arrendemedel............

............... kronor 2,800,000

___

skogsrå edel..............

................ „ 1,668,000

—

jernvägstrafikmedel

............... „ 6,000,000

—

postmedel................

............... „ 6,300,000

_

telegrafmedel...........

................, 1,275,000

_

bötesmedel ...............

............... „ 240,000

_

extra uppbörd .........

............... „ 91,000

— 18,374,000: -

B. Skatter:

a) allmänna:

tullmedel...............

kronor

29,000,000: —

bränvinstillverk- ningsskatt ......

11

13,000,000: —

hvitbetssockertill-

verkningsafgift

11

200,000: —

stäm pel medel......

11

3,400,000: —

mantalspenningar

11

650,000: —

bevillning af fast

egendom samt

af inkomst......

11

3,500,000: — 49.750.000:

b) af viss fastighet:

grundskatt .........

kronor

4,100,000: —

kyrkotionde ........

11

250,000: —

kavalleriregemen- tenas hästva- kansspanmål ...

11

300,000: —

trosspassevolans- afgift...............

11

26,000: —

tillfälliga roteva- kansafgifter ...

11

03,000: —

soldatvakansafgift

106,000: —

båtstnansvakans- afgift .............

n

228,000: — 5,073.000:

Transport kronor 54,823,000:

— 18,374,000: —

s. 13 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

13

Transport kronor 54,823,000: — 18,374,000: —

c) särskilda afgifter:

fyr- och båkmedel ,, 1,200,000: —

kontrollstämpel
medel

................. „ 25,000: —

bevillningsafgifter

för särskilda förmåner

och rättigheter

.................... v 300,000^— 1,525,000L— 56,348,000: —

Samma kronor 74,722,000: —

I 1887 års riksstat upptogos bland tillgångarne öfverskott af

postverkets från år 1885 och föregående år besparade medel med

1,800,000 kronor, utgörande det belopp, hvartill dessa öfverskott beräknades

uppgå, efter afdrag af dels 1,000,000 kronor, stälda till postverkets

förfogande såsom kassaförlag, och dels 224,500 kronor, som

1885 års Riksdag anvisat att, tillika med postverkets inkomster för år

1886 inom ett beräknadt belopp af 5,470,000 kronor, vara att tillgå

för bestridande af verkets utgifter för sistnämnda år.

Enligt mig tillhandakommen uppgift från Generalpoststyrelsen

hafva postverkets öfverskott intill 1885 års slut öfverskjutit den beräkning,

som följdes vid uppgörande af 1887 års riksstat, med 105,500

kronor. I den skrifvelse af den 29 November 1886, hvarmed Generalpoststyrelsen

till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnat förslag till stater

för postverket under år 1888, har Styrelsen vidare anmält, att resultatet

af postverkets rörelse under den då gångna delen af år 1886 varit

sådant, att öfverskott för året med all säkerhet komme att uppstå, som

tilläte att till statsverket öfverlemna belopp, motsvarande hvad postverket

af de föregående årens besparingar fått sig för året anvisadt,

eller 224,500 kronor.

Då det sålunda kan anses i närvarande stund kändt, att postverket,

utöfver i föregående- statsregleringar beräknade öfverskott, förfogar

öfver sådana, som icke äro för verkets eget behof erforderliga,

till belopp af mer än 300,000 kronor, och, likasom i 1887 års riksstat

upptagits beräknade öfverskott af postmedel för tiden intill 1885 års

utgång, odisponerade dylika öfverskott för tiden intill 1886 års slut

torde böra ingå i 1888 års statsreglering, hemställer jag, att bland tillgångarne

i 1888 års riksstat måtte få upptagas öfverskott från postverket

med 300,000 kronor.

Bill. till RiJcsd. Prof. 1887. 1 Samt. 1 Afd. 3

ÖfversJcott

från postverket.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Riksbankens

vinstmedel.

14 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Under en Längre följd af år har den på Riksbankens rörelse uppkomna

vinst disponerats sålunda, att hälften deraf i jemnadt belopp

tagits i anspråk för statsverkets utgifter, medan återstående delen stälts

till bankens eget förfogande. Då sistlidet års Riksdag beslöt, att bankovinsten

för år 1885 skulle i dess helhet bibehållas för Riksbankens

räkning, torde detta beslut böra uppfattas snarare såsom en undantagsåtgärd,

framkallad af de mer än vanligt rika tillgångar, hvaröfver statsverket

då förfogade till utgifternas betäckande, än såsom en tillkännagifven

afsigt från Riksdagens sida att för framtiden bryta med den

grundsats i fråga om dessa vinstmedels användning, hvilken så länge

varit tillämpad. Det synes mig i öfrig!, med hänsyn till de betydande

kapital, staten nedlagt i Riksbankens rörelse, vara en berättigad fordran

från statsverkets sida, att den årliga afkastning^ å dessa kapital till

någon del kommer statsverket till godo och icke uteslutande reserveras

för bankens framtida behof. Jag hemställer derföre, att af Riksbankens

vinst för år 1886, hvilken enligt en från bankofullmägtige mig meddelad

uppgift belöpt sig i rundt tal till 2,500,000 kronor, må för

statsverkets behof, till utbetalning vid den tidpunkt under år 1888

Riksdagen bestämmer, anvisas ett belopp af 1,250,000 kronor.

Om, under förutsättning af bifall till hvad jag sålunda föreslagit,

till slutsumman af statsverkets ofvan beräknade

inkomster ........................................................................ kronor 74,722,000: —

lägges:

öfverskott å statsregleringen för år 1885 ............ ,, 8,293,000: —

öfverskott från postverket..................................... 300,000: —

samt nyssnämnda belopp af Riksbankens vinstmedel

för år 1886.............................................. ,, 1,250,000: —

så erhålles för statsregleringen år 1888 en tillgång

af .................................................................. kronor 84,565,000: —

De af föredragande departementschefen sålunda afseende å beräkningen

af statsverkets ofvan omförmälda tillgångar och dermed

sammanhängande ämnen gjorda hemställanden och förslag, i livilka

Statsrådets öfrige ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen

gilla och bifalla.

Ex protocollo:

Fredrik Zethelius.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1887.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

1

Bil. Litt. A.

Till Konungen.

Jemlikt gällande instruktion åligger det Statskontoret att årligen

före den 15 December till Eders Kongl. Maj:t afgifva berättelse om

statsverkets inkomster under det sistförflutna året jemte förslag till

deras beräknande vid nästföljande statsreglering med hvad mera, som

kan tjena till upplysning vid uppgörande af den nådiga propositionen

till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof; och får StatsBih.

till Rilcsd. Prot. 1887. 1 Sami. 1 Afd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

kontoret berörda nådiga föreskrift för innevarande år härmed i underdånighet

fullgöra.

Riksdagens under detta år församlade revisorer hafva verkstält

granskning af 1884 och 1885 årens rikshufvudböcker jemte öfriga räkenskaper

öfver statsverkets och andra allmänna medels förvaltning under

samma år; och Statskontoret får i underdånighet hänvisa till innehållet

i de berättelser angående statsverkets tillstånd under nämnda båda

åren, hvilka före revisionsförrättningarnes början blifvit af detta embetsverk

afgifna och sedermera till revisorerne öfverlemnade.

Jemlik! föreskrift i 39 § af riksdagsordningen skola räkenskaper

och öfriga statsverket rörande handlingar för Riksdagens statsutskott

hållas tillgängliga för verkställande af den granskning, som vid fullgörande

af bemälda utskotts åliggande att utreda och uppgifva statsverkets

tillstånd och behof må vara erforderlig.

Beträffande undsättningsfonden afgifver Statskontoret särskild

underdånig berättelse, och redovisas för öfrigt förhållandet med denna

fond genom räkenskaper och handlingar, som äfvenledes skola hållas

stats u ts kotte t ti llh anda.

Hvad angår statsverkets inkomster för år 1888, har Statskontoret

ansett desamma böra beräknas på sätt bilagda tabell litt. a) utvisar

och, enligt hvad tabellen litt. b) ådagalägger, för denna beräkning i

allmänhet lagt till grund medeltalen af de senaste tre årens inkomstbelopp,

hvilka åter äro hemtade från de för samma år afslutade rikshufvudböckerna.

Vid upprättandet af förslaget till inkomstberäkningen

har för öfrigt afseende blifvit fästadt dels derpå, huruvida inkomsterna

varit i jemnt stigande eller fallande, dels på de vid vissa titlar förekommande

särskilda förhållanden, för hvilka Statskontoret får här nedan

i underdånighet närmare redogöra; börande Statskontoret tillika anmärka,

att de uti sist åberopade tabell upptagna inkomstbelopp för de

närmast förflutna Henne åren, med undantag af jernvägstrafikmedlen,

som afse de till Statskontoret levererade summor, utgöra hvad som

före uppbördsårets slut, den 30 April påföljande år, varit af inkomsterna

disponibelt till statsutgifters bestridande och att således afdrag skett

för de vid sistnämnda tidpunkt, enligt de derefter afgifna summariska

redovisningarne, utestående restantier och uppbördspropriebalanser.

Ordinarie inkomster.

Grundskatten, under hvilken inkomsttitel äro, jemlikt 1885 års

Riksdags beslut och Kong!, kungörelsen den 5 Juni samma år och med

s. 3 Kontrollera mot PDF

• Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

3

iakttagande af medgifven nedsättning, sammanförda ränta och kronotionde

å hemman och lägenheter, äfvensom det förut under titel »vakansafgift

af nyroterad jord» beräknade värdet å drängespanmålen i Färentuna

härad af Stockholms län, är såväl i innevarande som nästkommande

års riksstater beräknad till 4,097,000 kronor.

För år 1885 uppgående till 4,319,328 kronor, har räntan öfverstigit

inkomsten för hvart och ett af de båda närmast föregående åren,

hvaremot kronotionde!!, för samma år belöpande sig till 1,382,632 kronor,

något understigit föregående års uppbörd. Dessa förhållanden äro

föranledda dels af vexlingarne emellan restantierna vid sistförflutna

uppbördsårs början och slut samt dels deraf att inom Vermlands län

under år 1885, till följd af Kongl. kungörelsen den 9 Juni 1871 angående

tackjernstiondens upphörande, såsom ränta efterräkningsvis debiterats

ett belopp af mera än 31,000 kronor. Med afseende härå och

då kännedom ännu saknas dels om verkliga resultatet af den vid 1885

års riksdag medgifna nedsättning i grundskatten samt dels om det

belopp, hvartill statsverkets behållna inkomst af de på grund af Kongl.

kungörelsen den 11 September 1885 inlösta skattefrälseräntor m. m.

kan, efter föreskrifven omsättning, uppgå, lärer någon förändrad beräkning

af inkomsttiteln grundskatt nu icke kunna ifrågasättas, utan

torde densamma äfven i 1888 års riksstat få upptagas med 4,097,000

kronor.

Kyrkofonden, som i 1886 års riksstat upptagits med 258,000 kronor,

är i 1887 års riksstat beräknad till 250,000 kronor.

Inkomsten har utgjort

år 1883 kronor 258,507: —

„ 1884 „ 251,393: —

„ 1885 „ 244,437: —

och således för sistnämnda år understigit beräkningen för år 1887. Då

emellertid denna beräkning i det närmaste öfverensstämmer med medeltalet,

251,446 kronor, af de sistförflutna trenne årens inkomst, torde

inkomsttiteln kyrkotionde i 1888 års riksstat upptagas med oförändradt

belopp af 250,000 kronor.

Kavalleriregementenas hast o akanssp anmäl, som på grund af nådiga

beslut den 27 December 1873 och den 30 Januari 1874, intill dess annorlunda

kan varda förordnadt, årligen erlägges af rusthållen vid det

afsutna kavalleriet med 139,658 kubikfot 4 kannor, hälften råg och

hälften korn, har i penningevärde uppgått

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

år 1883 till ............................................................... kronor 332,783: —

„ 1884 „ .......................................... „ 321,651: —

,, 1885 „ ........................................................... „ 306,549: —

eller i medeltal för dessa tre åren till ..................... ,, 320,328: —

Denna inkomst, beräknad i riksstaten för innevarande år till 340,000

kronor och i 1887 års riksstat till 320,000 kronor, är beroende af vexlande

markegångspris och har såväl under nyssnämnda som närmast

der förut gångna åren varit i fallande samt för år 1885 understigit

beräkningen för år 1887 med nära 14,000 kronor; och torde densamma

i 1888 års riksstat icke upptagas till högre belopp än 300,000 kronor.

Tross]] ciss ev olansafgift, i såväl innevarande som nästkommande års

riksstat beräknad till 26,000 kronor, har i medeltal för de tvenne sistförfluten

åren uppgått till 26,471 kronor och således lemnat något öfverskott,

dock ej åt den betydenhet, att förändring i den senast gjorda

beräkningen deraf bör föranledas.

Tillfälliga rotevakansafgifter, i riksstaten för år 1887 beräknade

till 63,000 kronor, hafva i medeltal för åren 1883—1885 belöpt sig till

82,301 kronor. I denna inkomsttitel innefattas, utom afgifter af rusthåll

och rotar för uraktlåten rekrytering, jemväl de vid början "af år

1878 till statsverket tills vidare indragna afgifterna af åtskilliga till

underofficerares aflöning förut anslagna vakanta rusthåll och rotar vid

infanteriet. Sist omförmälda rusthåll och rotar skola, jemlikt 1885 års

Riksdags beslut, erhålla lindring med tretio procent. Om denna lindring,

beräknad att uppgå till något mera än 16,000 kronor, fråndrages nyssnämnda

medeltal, 82,301 kronor, återstå omkring 66,000 kronor eller

omkring 3,000 kronor utöfver det i 1887 års riksstat beräknade beloppet;

lärande denna beräkning äfven för år 1888 bibehållas.

Soldatvakansafgift, innefattande dels de afgifter af den nya ordinarie

soldatroteringen, som före innevarande år redovisats under titeln

»vakansafgifter af nyroterad jord», dels de förut under särskild titel i

riksstaten upptagna »vakansafgifter af bergslag» samt dels de afgifter

af tvenne rotar i Sårna, Idre och Hede byar i Kopparbergs län, hvilka

med innevarande år indragits till statsverket, är med tillämpning af de

värden å rotering, som i och för beräknande af den vid 1885 års riksdag

medgifna lindring i detta besvär blifvit bestämda, samt, med ledning

af 1882 års räkenskaper i fråga om rotarnes antal, i riksstaten

för innevarande och nästkommande år upptagen till 106,000 kronor.

Väl utvisa 1885 års räkenskaper, att antalet af sådana rotar, som tillkommit

i följd af ny rotering, sedan nyssnämnda beräkning uppgjordes,

ökats med omkring 20 rotar; men denna tillökning torde för det när
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 5

varande icke böra föranleda till någon förändrad beräkning af denna

inkomsttitel.

Båtsmansvakansafgift. I 1887 års riksstat, likasom i den för innevarande

år, beräknad till 183,000 kronor, innefattar denna inkomsttitel

afgifter af städernas båtsmanshåll, af sex båtsmansrotar på Visingsö,

af nio båtsmansrotar i Södra Möre härad af Kalmar län, af den nya

båtsmansindelningen i Blekinge, af den nya ordinarie båtsmansroteringen,

af utsockne frälsehemman i Halland samt af de på tioårig vakans satta

rusthållen i Blekinge och Södra Möre härad. Statskontoret, som icke

funnit anledning att föreslå någon ändring i den nu antagna beräkningen,

hemställer, att båtsmansvakansafgiften måtte äfven i 1888 års

riksstat upptagas med 183,000 kronor.

Arrendemedel. Denna inkomsttitel, som uti innevarande års riksstat

beräknats till 3,270,000 kronor, är för år 1887 upptagen med

3,150,000 kronor.

Inkomsten bär utgjort

för år 1883 ..................................................... kronor 3,155,771: —

„ „ 1884 ..................................................... „ 3,036,486: —

,, ,, 1885, det första året, för hvilket de

till landshöfdingelöneregleringsfonden förut

ingångna arrenden och afgäldsbelopp

upptagits bland statsverkets inkomster af

arrendemedel, ................................................. ,, 2,994,772: —

Med ^beräkning af nämnda fonds arrenden och afgälder skulle

statsverkets arrendemedel hafva uppgått

för år 1883 till ................................................. kronor 3,295,934: —-

„ „ 1884 „ ................................................. „ 3,178,976: —

Beträffande 1885 års uppbörd får Statskontoret underdånigst

anföra, hurusom genom Kongl. brefvet den 12 Mars innevarande år

vissa arrendatorer af för statsverkets''räkning utarrenderade egendomar

inom Skaraborgs län medgifvits anstånd intill den 1 sistlidne Oktober

med erläggande af en del af arrendeafgifterna, samt att vid uppbördsårets

slut den 30 April af sådan orsak såsom oguldna balanserade arrendemedel

uppgingo till 110,137 kronor. Då, enligt hvad hit inkomna

ränteriredogörelser från nämnda län utvisa, dessa medel numera under

Oktober och November månader i kronans kassa influtit, bär inkomsten

af arrendemedlen för år 1885 således uppgått till 3,104,909 kronor.

Enligt hvad Statskontoret i underdånig berättelse den 8 December

nästlidet år förmälde, hade arrendemedlen redan under då sistförfluten

Denne år varit i fallande, och af hvad här ofvan upplysts angående

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

uppbörden framgår, att berörda förhållande fortfarit äfven under den

nu tilländagångna treårsperioden. Orsakerna härtill torde vara att söka

dels och i någon män i minskningen uti markegångsvärdena, hvarå

en del af arrendeinkomsterna ännu är beroende, dels deri att vid förnyad

utarrendering af statens egendomar understundom lägre arrendeafgifter

än de uti de äldre kontrakten bestämda måst antagas, samt

dels i ökningen af de vid slutet af hvart och ett af de sistförflutna

uppbördsåren utestående restantierna, för hvilka, såsom ofvan nämnts,

afdrag från den debiterade uppbörden skett. Dessa restantier uppgingo

vid uppbördsårets slut

den 30 April 1883 till ...................................... kronor 191,961: 15

„ „ „ 1884 „ ....................................... „ 235,280: 26

„ „ „ 1885 „ „ 338,273: 56

,, „ ,, 1886, efter afdrag af ofvan om
förmälda,

numera erlagda afgifterna inom

Skaraborgs län, till................................................ ,, 445,714: —

Då icke med någon visshet torde kunna antagas, att de tryckta

konjunkturer, som framkallat nu omförmälda förhållanden, äro af snart

öfvergående art, anser Statskontoret eu nedsättning i beräkningen af

arrendemedlen böra ega rum; och får Statskontoret med afseende å

den betydliga minskning i denna statsinkomst, som redan inträdt, samt

under förutsättning att sådana förändringar i grunderna för utarrendering

af statens domäner icke varda vidtagna, hvarigenom inkomsten

komme än'' vidare att minskas, hemställa, att arrendemedlen varda i

1888 års rikstat upptagna med 2,800,000 kronor.

Bergverkstionden, som, i följd af det vid 1877 års riksdag fattade

beslutet om denna skatts upphörande, från och med statsregleringen

för år 1878 varit beräknad endast till ett belopp, motsvarande antagliga

inkomsten från Sala silfververk, samt i 1887 års riksstat uppförts

med ett från 10,000 kronor till 12,000 kronor förhöjdt belopp, har,

inberäknad tionden för några andra bergverk, hvilka ännu icke blifvit

frikallade från skattens utgörande, i medeltal för åren 1883—1885 uppgått

till 15,585 kronor, deraf för tionden från Sala silfververk belöpt

sig 14,980 kronor. Det sålunda uppkomna öfverskottet torde emellertid

icke böra föranleda någon förändring i den senast antagna beräkningen.

Mantalspenningar, som i riksstaterna för åren 1880 —1886 beräknats

till 640,000 kronor, äro i 1887 års riksstat uppförda med 650,000 kronor.

Inkomsten har för år 1885 utgjort 660,858 kronor och i medeltal

för åren 1883—1885 belöpt sig till 655,530 kronor. Det belopp,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

7

hvarmed detta medeltal öfverstiger den senast antagna beräkningen,

är ej af den betydenhet, att med anledning deraf en förändring i denna

beräkning må ega rum; hemställande Statskontoret, att mantalspenningarne

måtte äfven i 1888 års riksstat upptagas med 650,000 kronor.

Bötesmedel, hvilka i riksstaterna för åren 1879—1885 beräknades

till 260,000 kronor, äro i såväl innevarande som nästkommande års

riksstater uppförda med 270,000 kronor samt hafva uppgått

för år 1883 till.................................................... kronor 287,061: —

„ „ 1884 „ ....................................................... „ 257,753: -

. „ „ 1885 „ ........................... „ 231,449: -

eller i medeltal för dessa tre åren till....................... ,, 258,754: —

Vid det förhållande att denna inkomst under de sistförflutna

tvenne åren understigit hvad i riksstaten upptagits och för år 1885

influtit med ett belopp, som med nära 40,000 kronor understiger den

senast antagna beräkningen, torde inkomsttiteln, med afseende i öfrigt

å dess temligen ovissa beskaffenhet, ej uti riksstaten för år 1888 böra

upptagas med högre belopp än 240,000 kronor.

Kontrollstämpelmedel. Denna inkomsttitel, som i riksstaterna för

åren 1884 och 1885 var beräknad till 20,000 kronor, är i riksstaterna

för detta och nästkommande år uppförd med 25,000 kronor.

Uppbörden har utgjort

för år 1883 ..........................................................

„ „ 1884.........................................................

1885 ..........................................................

eller

n it

i medeltal för dessa tre åren

......................... kronor 27,940: —

....................... „ 27,410: —

.......................... „ 27,868: —

........................... „ 27,739: —

Det uppkomna öfverskottet synes dock vara för ringa, att någon

jning i beräkningen nu bör ifrågasättas, utan torde kontrollstämpelmedel

i 1888 års riksstat böra med oförändradt belopp, 25,000

kronor, upptagas.

Fyr- och båkmedel äro för år 1887 beräknade till 1,200,000 kronor

och hafva utgjort

för år

1883..

1884,

1885.

från och med hvilket år nedsättning

af fyr- och båkafgiften

egt rum med 10 procent enligt

Kongl. kungörelsen den

9 November 1883,....................

kronor 1,510,854:

1,298,444:

1,350,504:

Under innevarande år intill den 1 dennes har denna inkomst, efter

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

hvad Statskontoret inhemtat, utgjort 1,259,224 kronor 70 öre och skulle,

i händelse samma uppbörd komme att för December månad debiteras

som under motsvarande tid af det nästförflutna året, för innevarande

år uppgå till 1,301,085 kronor 7 öre.

Uppbörden för innevarande år visar val vid jemförelse med sistlidet

års uppbörd, att minskning i inkomsten inträdt; men då densamma

öfverstigit 1884 års uppbörd och den i nära öfverensstämmelse

dermed för år 1887 antagna beräkningen, torde fyr- och båkmedel äfven

i riksstaten för år 1888 upptagas med 1,200,000 kronor.

Telegrafmedel, hvilka i riksstaten för år 1887 beräknats till 1,300,000

kronor, äro, enligt hvad Statskontoret inhemtat, af Telegrafstyrelsen

för år 1888 kalkylerade till 1,250,000 kronor, hvilken summa alltså

blifvit i bilagda tabell uppförd.

Jernväg strafihnedel. Genom meddelande från Styrelsen för statens

jernvägstrafik är upplyst, att Styrelsen ansett sig kunna uppskatta

statsverkets behållna inkomst af trafikmedlen för år 1888 till 0,000,000

kronor, under förutsättning likväl att ej sådana nedsättningar i nu gällande

fraktafgifter beslutades, som väsentligen ändrade förhållandet

mellan intägt och driftkostnad, och att den allmänna ekonomiska ställningen

icke föranledde betydligare inskränkning i jernvägarnes trafik;

varande nämnda summa i bilagda tabell uppförd.

Skogsmedlen. Dessa medel, som äro beräknade i innevarande års

riksstat till 1,600,000 kronor, hafva uppgått

under år 1883 till .......................................... kronor 1,943,893: —

» „ 1884 „ ............................................. „ 2,077,813: —

v „ 1885 „ ............................................. „ 1,733,711: —

Enligt från Domänstyrelsen erhållen uppgift hafva statsverkets

skogsmedel under innevarande års Denne första qvartal influtit med

1,345,332 kronor 78 öre. Under motsvarande tid af sistlidet år uppgingo

de till 1,412,093 kronor. Skilnaden mellan dessa båda belopp

är emellertid icke af den betydenhet, att deraf påkallas någon förändrad

beräkning af denna statsinkomst; hvadan och då densamma för år

1885 öfverstigit det belopp, som för år 1887 beräknats, samt för öfrigt

beror af förhållanden, som icke på förhand med någon säkerhet kunna

förutses, Statskontoret hemställer, att skogsmedlen äfven i 1888 års

riksstat må upptagas med 1,600,000 kronor.

Extra uppbörd. Denna inkomsttitel, som omfattar flera mer eller

mindre tillfälliga inkomster, är för år 1887 beräknad till 90,000 kronor

och har utgjort enligt räkenskaperna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. Ö

för år 1883............................................................... kronor 381,343: —

„ „ 1884............................................................... „ 147,814: -

„ „ 1885............................................................... „ 249,048: —

eller i medeltal för dessa tre år ............................ ,, 259,402: —

Efter afdrag från uppbörden för år 1883 af annuiteterna å odlingslån,

hvilka enligt 1883 års riksdagsbeslut från och med år 1884 till

och med år 1888 ingå till en särskild fond med ändamål att understödja

odling af sänka trakter m. m., samt dessutom, hvad 1884 och

1885 årens uppbörd angår, dels af 61,333 kronor 6 öre, som influtit

till följd af 1883 års riksdagsbeslut om indragning till statsverket af

vid läroverken i Eskilstuna, Sölvesborg och Aslcersund befintliga fonder,

samt dels af behållningen, 131,470 kronor 73 öre, vid 1884 års slut å

den från och med år 1885 till statsverket indragna landshöfdingelöneregleringsfonden,

utgör medeltalet af inkomsten för åren 1883—1885

112,311 kronor. Då denna inkomst till ej obetydlig del är af tillfällig

beskaffenhet och dessutom för år 1884, efter omförmäldt afdrag, endast

utgjort 91,836 kronor, torde densamma för år 1888 icke böra beräknas

till högre belopp än det, hvarmed den i 1887 års riksstat uppförts,

eller 90,000 kronor.

Beviliningar.

Tullmedlen hafva enligt räkenskaperna utgjort

för år 1883 ........................................................ kronor 33,509,452

„ » 1884 ....................................................... n

1885 .......................................................

eller

i medeltal för dessa tre år

33,837,744

33,123,190

33,490,129

Enligt meddelande från Generaltullstyrelsen har uppbörden för

tiden från innevarande års början intill den 1 December uppgått

till .................................................................................. kronor 30,347,680: —

och skulle, under antagande att enahanda

uppbörd komme att för December månad

debiteras som under samma månad af det

nästförflutna året, eller .................................. ,, 2,121,306: —

tulluppbörden för innevarande år sålunda

utgöra ................................................................. kronor 32,468,986: —

Den minskning i tulluppbörden, som inträdt redan under år 1885,

har således fortgått under innevarande år och belöper sig i förhållande

Bill. till Riksd. Frot. 1S87. 1 Sami. 1 Afd. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

till förra årets uppbörd, så vidt nu är kandi, till omkring 654,000 kronor.

I anledning häraf och då icke med någon som helst visshet kan antagas,

att de förhållanden, som framkallat denna minskning i tullinkomsterna,

äro af en snart öfvergående art, samt lämpligt torde vara, att tullmedlen såsom

hittills beräknas endast i mycket runda tal, anser Statskontoret denna

inkomsttitel böra upptagas i riksstaten för år 1888 med något lägre

belopp än det i 1887 års riksstat beräknade; lärande tullmedlen i

riksstaten för år 1888 beräknas till 28,500,000 kronor.

Postmedlen äro, på sätt Statskontoret inhemtat, för år 1888 af

Generalpoststyrelsen beräknade till 6,300,000 kronor, hvadan denna

summa blifvit å bilagda tabell uppförd.

Bevillning saf gifter för särskilda förmåner och rättigheter hafva, efter

afdrag af numera upphörda afgifterna för gåfva, testamente, fideikommiss,

arf och fynd, i medeltal för åren 1883—1885 utgjort 324,445

kronor 24 öre och således med mera än 24,000 kronor öfverskjutit

den såväl i innevarande som nästkommande års riksstat beräknade

summan af 300,000 kronor. Under dessa år, likasom under närmast

föregående, har denna inkomst varit i stigande, hvilken omständighet

uteslutande föranledts af den under inkomsttiteln upptagna bevillningen

af utländske handlande och handelsexpediter. Denna senare bevillning

har nemligen uppgått för år 1883 till 119,784 kronor, för år 1884 till

126,829 kronor samt för år 1885 till 129,240 kronor. Då emellertid

tillökningen under sistlidet år varit ringa och tvifvelaktigt torde vara,

om de förhållanden, som förorsakat densamma, komma att fortfara,

lärer någon förändrad beräkning af ifrågavarande inkomsttitel icke böra

eg a rum, utan densamma äfven i riksstaten för år 1888 upptagas till

300,000 kronor.

Stämpelmedef i 1887 års riksstat beräknade till 3,300,000 kronor,

hafva enligt räkenskaperna uppgått

för år 1883 till ................................................ kronor 3,164,958: —

,, „ 1884, från och med hvilket år stäm
pelafgiften

för spelkort sammanförts

med stämpelmedlen, till „ 3,482,309: —

och „ „ 1885 till......................... „ 3,619,333: —

eller i medeltal för dessa tre år till ...................... „ 3,422,200: —

Om till uppbörden för år 1883 lägges den för samma år influtna

stämpelafgiften för spelkort, 114,857 kronor, blifver medeltalet af stämpelmedlen

och kortstämplingsafgiften tillsammans för dessa tre år 3,460,485

kronor. Med afseende å den tillökning, som egt rum i denna statsinkomst,

anser Statskontoret, att stämpelmedlen kunna i riksstaten för

år 1888 upptagas med 3,400,000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

34,460,656

33,081,939

35,310,799

38,400,683

36,859,175.

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 11

Bränvinstillverkningsskatt. Enligt räkenskaperna har bränvinstillverkningen

i riket utgjort i jemnt tal

år 1881 .............................. kannor 16,447,000 eller liter 43,041,799

„ 1882 ........................... „ 13,168,000

„ 1883 ..................................................................

„ 1884 .....................................................................

„ 1885 ..................................................................

utgörande i medeltal för femårsperioden ...............

Enligt erhållen uppgift från Finansdepartementets kontroll- och

justeringsbyrå har innevarande års tillverkning intill den 1 i denna

månad uppgått till................................................................liter 31,485,586,2

och om dertill lägges tillverkningen under

December månad nästlidet år .................................... „ 6,541,972,5

skulle, under förutsättning att sistnämnda litertal komme

att motsvara tillverkningen för samma månad innevarande

år, detta års tillverkning blifva ...............liter 38,027,558,7.

T riksstaten för år 1887 är bränvinstillverkningsskatten upptagen

till 13,000,000 kronor, motsvarande en tillverkning af 32,500,000 liter.

Tillverkningen under sistförflutna femårsperioden har i medeltal årligen

i ej ringa mån öfverstigit den för år 1887 beräknade; men då

densamma under ett af de fem åren uppgått till föga mera än 33,000,000

liter samt det för innevarande år här ofvan antagna tillverkningsbeloppet

understiger föregående årets tillverkning, anser Statskontoret

bränvinstillverkningsskatten icke

någon förhöj om

böra ega ruin, utan hemställer, att denna inkomsttitel måtte i riksstaten

för år 1888 upptagas med oförändradt belopp af 13,000,000 kronor.

Hvitbetssockertillverkningsafgift, i innevarande års rikstat upptagen

till 150,000 kronor och för år 1887 beräknad till 200,000 kronor, har

utgjort

för år 1883 .................. kronor 129,888

„ „ 1884 ............................................................... „ 258,005

„ „ 1885 ............................................................... „ 384,263

eller i medeltal för dessa åren .................................... „ 257,385:

Enligt uppgift från nyssnämnda byrå har denna afgift under in
-

beräk

mimen åt

nevarande år intill den 1 dennes utgjort.

och under antagande att berörda inkomst under

December månad detta år kommer att uppgå

till enahanda belopp som för nämnda månad

sistlidet år, eller ..........................................

sig till .....................................................................

skulle uppbörden för innevarande år belöpa

kronor 238,650: 7 2

,, 49,521: 55

kronor 288,172: 2 7

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

och således understiga föregående årets uppbörd med närmare

100,000 kronor. Då emellertid såväl innevarande års uppbörd som

medeltalet af uppbörden för de sistförflutna tre åren hvar för sig öfverstiger

den för år 1887 antagna beräkningen, torde någon förändring i

denna beräkning icke eg a rum, utan donna inkomsttitel äfven för år

1888 upptagas till 200,000 kronor»

Bevillning af fast egendom samt af inkomst.

Denna skatt jemte ofvannämnda bevillningsafgifter för särskilda

förmåner och rättigheter motsvarar den i riksstaten för tiden till och

med år 1884 förekommande inkomsttiteln »allmänna bevillningen» och

är i 1887 års riksstat upptagen till 3,500,000 kronor.

Efter afdrag dels för år 1883 af den derefter upphörda personliga

skyddsafgiften och af den från och med år 1884 med stämpelmedlen

sammanförda kortstämplingsafgiften samt dels för båda åren af de delvis

upphörda och till återstående delen under särskild rubrik i riksstaten

från och med år 1885 upptagna bevillningsafgifterna för särskilda förmåner

och rättigheter, hade denna inkomst utgjort

för år 1883 ......................................................... kronor 3,715,926: —

„ „ 1884 ..................................................... „ 3,747,028: -

„ „ 1885 ...................................................... „ 3,751,553: —

eller i medeltal............................................................. ,, 3,738,169: —

Oaktadt den uti gällande bevillningsstadga från och med år 1884

vidtagna förhöjningen dels af existensminimum dels ock af det bevillningsfria

afdraget för inkomst, understigande 1,200 kronor, har denna

statsinkomst, som redan under åren 1882 och 1883 varit i stigande,

äfven för de följande åren öfverstigit beräkningarne. Då det emellertid

under nu rådande ekonomiska förhållanden ej får antagas, att denna

statsinkomst för närmast följande åren skall uppgå till lika högt belopp

som under de sistförflutna åren, anser Statskontoret någon förhöjning

i beräkningen af densamma ej böra ifrågasättas, utan torde ifrågavarande

inkomsttitel i 1888 års riksstat upptagas med oförändradt belopp,

3,500,000 kronor.

Beträffande resultatet af 1885 års statsreglering är af Statskontoret

i underdånig skrifvelse den 14 sistlidne Augusti anmäldt, att

statsverkets inkomster samt ordinarie och extra förslagsanslag hafva

lemnat ett nettoöfverskott af .................................... kronor 8,546,879: 0 3

Transport kronor 8,546,879: 03

s. 13 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 13

Transport kronor 8,546,879: 0 3

hvartill komme

af myntverkets behållning för år 1885, enligt

Kongl. brefvet den 5 Maj 1882, ..................... „ 50,000: —

odisponerade behållningar å diverse extra anslag,

enligt särskilda Kongl. bref, .......................... „ 12,407: 5 2

dito å dito till följd af återlevereriug och anslagens

upptagande i riksstaten till jemnt

-krontal .............................................................. it_2A.1: 49

så att öfverskottet på det hela uppginge till ..... kronor 8,609,528: 04.

Enligt hvad Statskontoret i samma underdåniga skrifvelse vidare

förmält, innefattas i berörda öfverskott tillhopa 315,742 kronor 58 öre,

utgörande vid 1885 års utgång hos Statskontoret innestående behållningar

å extra anslagen till ersättande af bestridda kostnader för landtförsvarskomitén

och lör inlösen af indelta armébefälets rätt till fardagsår,

hvilka behållningar blifvit, enligt den för år 1887 upprättade riksstaten,

anvisade såsom tillgång för samma års statsreglering, hvadan det för

eu blifvande statsreglering disponibla öfverskottet å 1885 års statsreglering

utgör endast ............................................... kronor 8,293,785: 4 6.

Stockholm den 7 December 1886.

Underdånigst:

ALB. ANDERSON.

AUG. HÄGGBLADH. L. W. R1BEN. PER SAMZELIUS.

Föredragande.

C. Kiriberg.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

Bil. kitt. a.

Statsverkets inkomster.

Kronor.

Ordinarie inkomster:

Grundskatt...............................................

4,097,000

Kyrkotionde ......................................................

250,000

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål ....................

300,000

—

Trosspassevolansafgift............................................................

26,000

—

Tillfälliga rotevakansafgift.er............................................

63,000

—

Soldatvakansafgift ...................................

106,000

__

Båtsmansvakansafgift ................................

183,000

Arrendemedel................................................

2,800,000

_

Bergverkstionde............:...............................................

12,000

--

Mantalspenningar..............................................................

650,000

_

Bötesmedel...................

240,000

_

Kontrollstämpelmedel ........................................................

25,000

—

Fyr- och bak medel................

1,200,000

—

! Telegrafmedel...................................................................

1,250,000

_______

J ern v ags traf! k med el ......................................................

6,000,000

•Skogsmed el......................................................................

1,600, "00

_

Extra uppbörd ...................................................................

90,000

—

Säger

18,892,000

Bevillningar:

Tullmedel..................................................................

28,500,000

Postmedel ........................................................................

6,300,000

_

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättig-

heter ................................................................

300,000

—

Stämpelmedel..........................................................................

3,400,000

—

Bränvinstillverkningsskatt ..............................................

13,000,000

—

Hvitbetssockertillverkningsafgift ....................................

200,000

—

Bevillning af fast egendom samt af inkomst ...............

3,500,000

—

Säger

55,200,000

—

Summa

74,092,000

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

Statsverkets inkomster

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

Statsverkets

Beräknad i

riksstaten för

Ordinarie inkomster:

är 1887.

Ränta.........................................................................................................

—

Tionde......................................................................................................

—

Grundskatt ................................................................................................

4,097,000

Kyrkotionde................................................................................................

250,000

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål.......................................

320,000

Trosspassevolansafgift .........................................................................

26,000

Tillfälliga rotevakansafgifter ..........................................................

63,000

Yakansafgifter af nyroterad jord .....................................................

- -

Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i Halland............

- -

Yakansafgifter af bergslag ...............................................................

- -

Soldatvakansafgift..................................................................................

106,000

Båtsmansvakansafgift...........................................................................

183,000

Båtsmansbeklädnadsmedel....................................................................

- -

Arrendemedel...........................................................................................

3,150,000

Bergverkstionde ......................................................................................

12,000

Mantalspenningar ....................................................................................

650,000

Bötesmedel .............................................................................................

270,000

Kontrollstämpelmedel.........................................................................

25,000

Fyr- och b åkmedel .............................................................................

1,200,000

Telegrafmedel.........................................................................................

1,300,000

Jernvägstrafikmedel.................................................................................

6,000,000

Skogsmedel...........................................................................................

1,600,000

Extra uppbörd.........................................................................................

90,000

Säger

19,342,000

Bevillningar:

Tullmedel...............................................................................................

29,000,000

Postmedel..................................................................................................

6,235,000

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter.........

300,000

Stämpelmedel..........................................................................................

3,3UU,000

Bränvinstillverkningsskatt.................................................................

13,000,000

Hvitbetssockertillverkningsafgift........................................................

200,000

Bevillning af fast egendom samt af inkomst.................................

3,500,000

Allmän bevillning...................................................................................

-- -

Säger

55,535,000

Summa

74,877,000

s. 17 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

17

Bil. Litt b.

inkomster åren 1883 — 1885.

Enligt räkenskaperna

Statskontorets

beräkning

för år 1888.

för år 1883.

för år 1884.

för år 1885.

Medium.

4,300,523

4,312,149

4,319,328

4,310,667

_ _

1,648,487

1,640,291

1,627,069

1,638,616

- -

— —

- -

- -

- -

4,097,000

- -

- -

- -

- -

250,000

332,783

321,651

306,549

320,328

300,000

26,474

26,470

26,470

26,471

26,000

79,467

80,277

87,160

82,301

63,000

127,601

134,911

130,300

130,937

— —.

19,193

18,695

18,512

18,800

- -

21,493

21,488

21,170

21,384

- -

- -

- -

- -

- -

106,000

60,419

58,978

56,856

58,751

183,000

62,034

73,306

47,963

61,101

- -

3,155,771

3,036,486

2,994,772

3,062,343

2,800,000

15,340

16,792

14,622

15,585

12,000

647,980

657,752

660,858

655,530

650,000

287,061

257,753

231,449

258,754

240,000

27,940

27,410

27,868

27,739

25,000

1,510,854

1,298,444

1,350,504

1,386,601

1,200,000

1,350,442

1,329,927

1,325,127

1,335,165

1,250,000

7,300,000

7,000,000

7,000,000

7,100,000

6,000,000

1,943,893

2,077,813

1,733,711

1,918,472

1,600,000

381,343

147,814

249,048

259,402

90,000

23,299,098

22,538,407

22,229,336

22,688,947

18,892,000

33,509,452

33,837,744

33,123,190

33,490,129

28,500,000

5,899,505

6,095,575

6,019,858

6,004,979

6,300,000

- -

- -

335,482

- -

300,000

3,164,958

3,482,309

3,619,333

3,422,200

3,400,000

13,253,557

14,141,292

15,395,069

14,263,306

13,000,000

129,888

258,005

384,263

257,385

200,000

- -

- -

3,751,553

- -

3,500,000

4,808,848

4,097,170

— —

•---

—

60,766,208

61,912,095

62,628,748

—- —

55,200,000

84,065,306

84,450,502

84,858,084

--| 74,092,000

Bill. till Rilcsd. Prof. 1887. 1 Sami. 1 Afd.

3

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Utgifterna.

Första hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öf ver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 12 Januari

1887.

N ärvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve

Ehrensvård,

Statsråden: Lovén,

von Ste TERN,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Vid^ föredragning af de till regleringen af första hufvudtiteln hörande

frågor anmälde Chefen för Finansdepartementet, Statsrådet Friherre

Tamm ett af Riksmarskalksembetet den 7 innevarande månad

aflåtet underdånigt memorial, innefattande hemställan, att Kong! Maj:t

Bill. till Biksd. Prof. 1887. 1 Samt. 1 Afd.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första hufvudtiteln.

måtte taga i nådigt öfvervägande, huruvida icke en förnyad framställning

kunde ske till Riksdagen om uppförande å riksstatens första

hufvudtitel af ett särskildt årligt apanage för Hans Kongl. Höghet

Hertigen af Gotland, Oscar Carl August, till belopp af tjugusex tusen

kronor.

Hans Magt Konungen behagade härvid förklara, att Han, i allt

vidhållande hvad Han yttrat till statsrådsprotokollet den ti Mars 1886,

då nådig framställning beslöts till senast församlade Riksdag om

apanage åt Hans Kong]. Höghet Hertigen af Gotland, fortfarande ansåge

grundsatsen om anvisande af personliga apanager åt söner till

Konung eller Kronprins, när de uppnått mogen ålder, vara af principiel

vigt. I betraktande af de inom landet nu rådande ekonomiska förhållandena

vore Hans Maj:t likväl villig att till en förnyad framställning

foga det medgifvande, att, efter uppförande å riksstaten af ordinarie

anslag såsom apanager åt Hans Maj:ts yngre söner, afdrag finge

göras med motsvarande belopp i det för Hans Maj:ts hofhållning utgående

anslag. Hans Maj:t Konungen täcktes vidare gifva tillkänna,

att, derest en dylik anordning skulle komma att ske, Hans Maj:t, manad

af omtanke för alla sina yngre söner och af liflig önskan att se denna

angelägenhet i sin helhet afgjord snarast möjligt, funne lämpligast, att

densamma på en gång och i ett sammanhang nu ordnades för samtlige,

numera till myndiga år komne Henne arffurstarne, Hertigarne af Gotland,

Vestergötland och Nerike.

Statsrådet fann väl, vid det förhållande att de af sistlidne Riksdag

för afslag å den Kongl. propositionen i ämnet anförda skäl fortfarande

kunde af Riksdagen åberopas, någon framgång ej vara att påräkna

för en förnyad framställning i oförändrad form. Men då Hans

Maj:t Konungen erbjudit en sådan anordning, hvarigenom utan höjande

af första hufvudtitelns slutsumma tillfälle i allt fall kunde beredas att

i staten uppföra personliga apanager åt Deras Kongl. Högheter Hertigarne

af Gotland, Vestergötland och Nerike, ville Statsrådet så mycket

hellre förorda frågans lösning på dylikt sätt, som Statsrådet erkände

det principielt rigtiga deri, att Konungens till mogen ålder komne söner

erhölle särskilda apanager åt sig anvisade; och hemstälde Statsrådet

derföre, att hos Riksdagen måtte äskas uppförande å riksstatens första

hufvudtitel af ett årligt anslag till belopp af tjugusex tusen kronor för en

hvar af Deras Kongl. Högheter Hertigarne af Gotland, Vestergötland

och Nerike, samt att, under förutsättning af Riksdagens bifall härtill,

det för. Kongl. Maj:ts hofhållning anvisade anslag, 800,000 kronor,

måtte nedsättas med motsvarande belopp, 78,000 kronor, eller till 722,000

kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första hufvudtiteln.

3

Öfriga under första hufvudtiteln förekommande anslag hemstälde

Statsrådet till uppförande i staten med oförändrade belopp.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder besluta,

att framställning skulle till Riksdagen aflåtas i öfverensstämmelse

med hvad Statsrådet sålunda hemstält

rörande regleringen af utgifterna under riksstatens

första hufvudtitel.

Ex protocollo:

Fredrili Zethelius.

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Andra hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj it Konungen i Statsrådet å Stockholms

slott Onsdagen den 12 Januari 1887,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve

Ehrensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Departementschefen Statsrådet von Steyern föredrog de frågor,

som rörde regleringen af andra hufvudtitelns stat, och yttrade dervid

beträffande:

Ordinarie anslag.

I dessa har jag icke att föreslå någon annan förändring, än att, [yj

för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, förlagsanslaget till skrit- Höjning af

materialier och expenser, ved m. in., för närvarande uppgående till ansla9- 64,079 kronor, höjes med 33 kronor eller till 64,112 kronor.

Bih. till Riksd. Prof. 1887. 1 Sami. 1 Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra hufvudtiteln.

[2.]

Kngs
hofråtten.

[3.]

Nya Lagberedningen.

[4-]

Understöd åt

Icolonien vid

Hall.

Extra anslag.

I öfverensstämmelse med hvad under föregående år blifvit anvisadt,

hemställer jag, att på extra stat för år 1888 måtte äskas 5,000

kronor till arfvoden åt Krigshofrättens ordförande och tre militäre ledamöter.

Likaledes hemställer jag, att till bestridande af kostnaderna för

Nya. Lagberedningen under år 1888 må begäras samma belopp som

för innevarande år finnes i sådant afseende anvisadt eller 40,000 kronor.

Beredningen har angående sin verksamhet under 1886 afgifvit

en redogörelse, som, för att komma till Riksdagens kännedom, torde

få detta protokoll biläggas.

^ Hos Eders Kongl. Maj:t har styrelsen för Föreningen till minne

af Konung Oscar I och Drottning Josefina, enligt Föreningens uppdrag,

anhållit, att till fortsatt förräntande och afbetalning å den skuld,

Föreningen måst ikläda sig för erforderliga anordningar vid sin å egendomen

Hall inrättade uppfostringsanstalt för ungdom, som hemfallit åt

brott eller gröfre vanart, Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen

utverka ett anslag för år 1888 till enahanda belopp som för hvardera

af åren 1884, 1885, 1886 och 1887 blifvit Föreningen såsom understöd

beviljadt, eller 15,000 kronor.

Till upplysning så väl om användandet af de för år 1886 till ifrågavarande

ändamål anvisade statsmedel som angående Föreningens verksamhet

samt dess och kolonien Halls ekonomiska ställning har styrelsen

åberopat af Föreningens revisorer och styrelsen afgifna berättelser

angående förvaltningen under senaste räkenskapsåret från och

med den 1 Juli 1885 till den 1 Juli 1886. Dessa berättelser utvisa,

att koloniens skulder, som vid räkenskapsårets början utgjorde 106,914

kronor 45 öre, under året minskats med 10,310 kronor 61 öre, eller

till 96,603 kronor 84 öre, äfvensom att af det af Riksdagen för år

1886 anvisade anslag, 15,000 kronor, ett belopp af 10,093 kronor 27

öre blifvit användt till kapitalafbetalning och återstoden 4,906 kronor

73 öre till räntor.

Likasom för nästföregående två räkenskapsår har jemväl för det

senast förflutna en af Eders Kongl. Maj:t utsedd revisor, Bruksegaren

E. G. Boström, deltagit i granskningen af koloniens räkenskaper och

förvaltning. Af den afgifna revisionsberättelsen inhemtas bland annat,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra hufvudtiteln.

3

att årskostnaden för hvarje elev minskats från 310 kronor 32 öre,

som den utgjorde under året 1884—1885, till 307 kronor 70 öre, samt

att jordegendomen lemnat eu något högre behållen afkastning, än under

närmast föregående år, eller 7,240 kronor 97 öre.

Den 30 Juni 1886 utgjorde elevantalet 150, hvaraf 54 från Stockholms

stad och 96 från 19 särskilda län.

Då kolonien fortfarande är i behof af bidrag från det allmännas

sida så väl för fortsatt årlig afbetalning af Föreningens skuld enligt

derför antagen amorteringsplan som äfven på det koloniens samhällsnyttiga

verksamhet må kunna fortgå utan rubbning i de för densamma

och dess uppehållande nu gällande, hittills såsom ändamålsenliga befunna

grunder, och då detta behof jemväl blifvit af så väl Fångvårdsstyrelsen

som Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Stockholms

län vitsordadt, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att jemväl för år 1888 anvisa ett belopp af 15,000 kronor

till understöd åt förbättringskolonien vid Hall.

Med erinran att Eders Kongl. Maj:t den 31 sistlidne December [5.]

förordna!, att af de utaf Statskontoret för åtskilliga komitéer, tillsatta Ersättning

på Justitiedepartementets föredragning, utanordnade förskott ett belopp °

af 13,546 kronor 91 öre skulle utgå af besparingarna å andra hufvudtiteln,

hvilka ansetts dertill lemna tillgång, får jag slutligen meddela,

att Statskontoret derutöfver till ersättande anmält ett belopp af 5,000

kronor, som på grund af Kongl. brefvet den 6 Februari 1885, till disposition

af chefen för Statistiska Centralbyrån, utbetalts till bestridande af

en del af kostnaden för utarbetande af den af Riksdagen i skrifvelse den

13 Maj 1884 begärda statistiska utredning med hänsyn till en mer eller

mindre utvidgad politisk rösträtt; och hemställer jag, att Eders Kongl.

Magt täcktes för återgäldande af sistnämnda förskott, 5,000 kronor, hos

Riksdagen begära ett extra anslag till samma belopp för år 1888.

Hvad föredragande Departementschefen sålunda

hemstält och deruti Statsrådets öfrige ledamöter instämde

behagade Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla;

och skulle utdrag af detta protokoll till Finansdepartementet

expedieras för behörigt iakttagande vid

uppsättandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående

statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo

Th. Wilh. Malm.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra hufvudtiteln.

Till Konungen.

I öfverensstämmelse med föreskriften i den för Nya Lagberedningen

fastställa instruktion får Beredningen härmed i underdånighet

afgifva redogörelse för sina arbeter under innevarande år.

Sedan Nya Lagberedningens ordförande och ledamöter, på grund

af nådigt förordnande, deltagit i Förstärkta Lagberedningens och dess

komitéers arbeten under årets två första månader, fortsatte derefter

Nya Lagberedningen behandlingen af den i sistlidet års arbetsredogörelse

omförmälda frågan om förändrade lagbestämmelser angående

äkta makars inbördes egendomsförhållanden. Efter det Beredningen

vid gemensamma öfverläggningar genomgått och slutligen granskat

det i ämnet uppgjorda förslag, har Beredningen den 1 Juli till Eders

Kongl. Maj:t afgifvit följande lagförslag med dertill hörande motiv,

nemligen:

l:o) Lag angående ändring i 9 kap. 1 § samt 10 och 11 kap.

Giftermålsbalken;

2:o) Lag angående förändrad fydelse af 17 kap. 10 § Handelsbalken;
3:o)

Lag angående förändrad tydelse af 68, 69 och 70 §§ Utsökningslagen

den 10 Augusti 1877;

4:o) Lag angående ändring i vissa delar af Förordningen den 18

September 1862 om boskilnad och undanskiftande af egendom i makars

bo; och

5:o) Lag angående förändrad lydelse af 17 § i Förordningen den

18 September 1862 huru gäld vid dödsfall betalas skall och om urarfvagörelse,

så ock angående undanskiftande af egendom i död makes bo.

Efter detta arbetes fullbordande har Beredningens sammansättning

undergått den förändring, att Eders Kongl, Maj:t, som den 10 Juli

på underdånig ansökning entledigat Häradshöfdingen C. I. Wåhlin från

förordnandet att vara ledamot i Nya Lagberedningen, samma dag förordnat

undertecknad, Wold, att från och med den 1 September vara

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra hnfvudtiteln. 5

ledamot deri; hvarjemte Eders Kong!. Maj:t den 8 September förordnat

dåvarande Justitieombudsmannen L. W. S. Lothigius att i egenskap

ai ledamot 1 Beredningen deltaga i behandlingen af frågan om eu revision

åt strafflagens straffbestämmelser.

Nyssnämnda förslag till förändrade lagbestämmelser angående

akta makars inbördes egendomsförhållanden med dertill börande motiv

hafva af Beredningen, enligt nådigt uppdrag, blifvit efter höstsammantradenas

början befordrade till tryck.

. . ^*en j- arbetsredogörelsen för år 1885 omförmälda frågan om en

revision af strafflagens straffbestämmelser har af Beredningen under

hostsammanträdena upptagits till fortsatt behandling, och bar Beredningen

uppgjort ett förberedande förslag till de ändringar i strafflagen

som funnits böra ifrågakomma, bvilket förslags granskning under gemensamma

sammanträden påbörjats.

Härunder bar den ytterligare förändring i Beredningens sammansättning

egt rum, att sedan dess förutvarande ledamot Revisionssekreteraren

A. Norberg den 26 November blifvit i nåder utnämnd till

justitieråd, Eders Kongl. Maj it den 10 innevarande December förordnat

e. 0 i rofessoren J. Hagströmer att i egenskap af ledamot i Beredningen

deltaga 1 förenämnda revision af strafflagen.

m r 1 ®“b6tsskrifvelse den 16 innevarande månad har Statsrådet och

Chefen för Eders Kongl. Majrts Justitiedepartement, enär innehållet af

det förslag til ny Tryckfrihetsförordning, som inom nämnda departement

utarbetades, i viss mån berodde af den lydelse, som vid pågående

revision af strafflagen kunde komma att gifvas åt denna lags 7 och

10 kap., anmodat Lagberedningen att utan afvaktan af revisionsarbetets

afslutande 1 dess helhet till Eders Kongl. Maj:t afgifva förslag till de

andringar, Beredningen kunde finna erforderliga i nämnda två kapitel.

Med anledning häraf har Beredningen till slutlig granskning företagit

nyssnämnda två kapitel i förslaget och den 21 innevarande December

till Eders Kongl. Maj:t afgifvit förslag till

Lag angående ändring i vissa delar af 7, 10 och 11 kap. strafflagen.

1

Presidenten K. J. Berg har jemlikt, Eders Kongl. Maj:ts den 26

f ebruari 1883 honom gifna förordnande fortfarande tagit del i Beredningens

förhandlingar.

Beredningen,^ hvilken, på sätt i arbetsredogörelsen för 1885 omförmälts,

genom nådiga brefvet den 15 November 1884 medgifvits att

under företagandet af frågan om en revision af strafflagens straffbestämmelser

anlita erforderligt biträde, har under detta arbetes utBih.

till Rilcsd. Prof. 1887. 1 Sami. 1 Afd. 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Andra hjifvudtiteln.

förande jemväl under innevarande år varit biträdd af Stadsnotarien

H. Billing; hvarförutom Professoren Hagströmer under höstsammanträdena

äfven före sitt förordnande till ledamot i Beredningen biträdt

vid granskning af förslag, som i ämnet blifvit upprättade.

Efter det förslaget till förändrade lagbestämmelser i fråga om

äkta makars inbördes egendomsförhållanden blifvit af Beredningen afgifvet,

har tillförordnade byråchefen för lagärenden i Justitiedepartementet

under återstående del af året varit af andra embetsgöromål

förhindrad deltaga i Beredningens arbeten.

Den 17 December har Eders Kongl. Maj:t förordnat Revisionssekreteraren

I. Afzelius att från nästkommande års början tills vidare

vara ledamot i Beredningen.

Underdånigst

L. ANNERSTEDT.

JOHAN WOLI).

Stockholm den 31 December 188b.

STOCKHOLM, iSAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1887

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

Protokoll öfver utrikesdeparteméntsärende, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 januari

1887. ''

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Ehrensvärd,

Statsråden Loven,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Ivrusenstjerna,

Friherre Tamm»

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog regleringen

af utgifterna under riksstatens tredje hufvudtitel för ar 1888 och yttrade:

Med afseende å kabinettskassans utgifter är behofvet, jemlikt Eders Kongl. Kakbfffff

Maj:ts beslut denna dag, beräknadt till 638,700 kronor för de förenade rikena

tillsammans, hvaraf 12/17 böra, enligt vedertagen proportion, bestridas af

svenska statsmedel med 450,850 kronor, eller samma belopp som af senåste

Riksdag beviljades.

Af de härunder ingående anslag är löneanslaget till departementschefen, [1.]

ministern för utrikes ärendena, uppfördt med samma belopp som i nu gällande

riksstat, eller 24,000 kronor.

Samma förhållande eger rum med anslaget till utrikesdepartementet, som [2.]

alltså upptagits till 27,495 kronor.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Tredje hufvudtiteln,

[3.] Under anslagen till ministerstaten, militärattachéer samt skrifmaterialier,

[4.] expenser och extra utgifter förekommer ingen annan ändring än att- ett belopp

[5.] af 7,600 kronor blifvit öfverfördt från ministerstaten till skrifmaterialier, expenser

och extra utgifter, men härigenom uppkommer ingen skilnad i slutsumman

för kabinettskassans utgifter
^ka$san~

Hvad konsulskassan angår, upptaga beräkningarne ett anslagsbehof af

assan. 280,000 kronor för Sverige och Norge tillsammans, deraf Sverige skulle, såsom

hittills, bestrida 4/7 med 160,000 kronor.

De särskilda rubrikerna utgöras af:

[6.] utrikesdepartementet uppfördt med oförändradt belopp af 10,000’ kronor;

[7-] konsulsstaten, för hvilken upptages 132,830 kronor eller 4/7 af det belopp

(232,450 kronor), som återstår sedan från den beräknade totalutgiften för

båda rikena, 467,950 kixmor, blifvit dragen den beräknade inkomsten af konsulatafgifter

utaf svenska och norska fartyg äfvensom af expeditionsafgifter,

235,500 kronor; samt

[8-] skrifmaterialier, expenser och extra utgifter, uppförda till 17,170 kronor.

[9.] _ Under utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena, uppföras,

jemlikt senaste Riksdags beslut, som understöd åt svenska kyrkan i Paris 2,950

krono!1.

[10.] Ä tredje hufvudtiteln tinnes för närvarande uppfördt endast ett extra an
slag,

nämligen för utgifvande af »Sveriges Traktater».

Utgifvarens senaste redogörelse innehåller följande om arbetets fortskridande

under nästlidna år:

»Arbetet, som omfattat det sextonde århundradet efter år 1534, härunder

årets lopp fortgått utan afbrott. Dels till följd af under föregångna år i utlandet

anstälda forskningar, dels till följd deraf, att för den period, dit arbetet

nu hunnit, det i Riksarkivet befintliga materialet blifvit rikare, har under

detta år någon resa till utländska arkiv icke varit nödvändig. I de få fall

då fortsatt detaljforskning antydt, att någon handling återstått att uppsöka å

utrikes ort, har jag sökt att vinna ändamålet genom biträde af vederbörande

utländske arkivvårdare. De, Indika sålunda blifvit anlitade, hafva varit

statsarkivarien i Königsberg, der den tyska ordens arkiv och det äldre

preussiska arkivet förvaras, samt arkivarien vid rådhusarkivet i Stralsund.

Tryckningen, hvilken nu så fortskridit, att, då detta skrifves, det sista arket

af fjerde delens andra fascikel är under uppsättning, har under sommaren och

eu del af hösten varit afbruten och fördröjd derigenom att de ofvan omför
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

3

mälda från utlandet begärda handlingarne först efter en längre tid kunnat erhållas.

Den nämnda afdelningen utkommer emellertid redan under innevarande

månad. Omfattande åren 1534—1560, uppnår den slutet af konung Gustaf

I:s regering. Tryckningen kommer derefter att fortsättas utan annat afbrott,

än det anskaffandet af bär hemma förlorade handlingar möjligen kan komma

att förorsaka. Utarbetningen af manuskriptet är för 1887 beräknad att hinna

fram till år 1650, för att under nästa år kunna sträcka sig till konung Carl XI:s

sista regeringsår. Redan verkstälda förarbeten för denna tidrymd gifva mig

anledning hoppas, att denna plan skall kunna utföras».

Jag får hemställa, det Eders Ivongl. Maj:t behagade jemväl för 1888 begära

ett extra anslag till belopp af 4,500 kronor, för traktatverkets fortsatta

utgifvande.

På grund af hvad jag nu i olika punkter anfört och föreslagit, får jag i

underdånighet hemställa,

att Eders Kong! Maj:t måtte af Riksdagen för år 1888 äska de anslag

under tredje hufvudtiteln, som finnas intagna i kolumnen b af den i likhet

med hvad föregående år egt rum utarbetade tablå, som torde böra fogas vid

denna dags protokoll såsom bilaga A;

att de ordinarie anslagen måtte föreslås att utgå mot nu gällande redovisningsskyldighet

samt med samma rätt till deras användande och under enahanda

vilkor som hittills;

och att utdrag af protokollen vid föredragning i sammansatt statsråd den

22 nästlidne december och denna dag rörande den för de förenade rikena gemensamma

utrikesbudgeten måtte såsom bilagor B. och C. åtfölja protokollet

öfver denna föredragning.

Jemlikt öfrige statsrådsledamöters tillstyrkande

behagade Hans Maj:t Konungen, med gillande af det

föredragna förslaget till riksstatens tredje hufvudtitel för år

1888 samt af hvad Herr Ministern för utrikes ärendena i

öfrigt hemställt och föreslagit, befalla, att afskrift af detta

protokoll skulle till finansdepartementet öfverlemnas för att

tjena till ledning vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga

proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd

och behof.

in fidem

Fredrik von Rosen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Tredje hufvudtiteln.

Bil. A.

Ordinarie anslag.

Kabinettskassans utgifter''.

Departementschefen, Ministern för ut- rikes ärendena..................—.................

Utrikesdepartementet ................................

i Ministerstaten ............................................

Militärattachéer ..........................................

Skrifmaterialier, expenser och extra ut- gifter..................................-...................-

Riksstaten

1887.

1

Förslag till j

Riksstat |

1888.

Morges andel

i utrikes- budgeten

1888.

Sveriges och

Norges ge- mensamma

utrikesbud- get 1888.

a

kronor.

24,000

27,495

345,000

8,400

45,955

• b

kronor.

24,000

27,495

339,635

8,400

51,320

C

kronor.

11,455

141,515

3,600

31,280

d (b -t c)

kronor.

24.000

38,950

481,150

12.000

82,600

Säger

450,850

450,850

187,850

638,700

Konsulskassans utgifter.

6 Utrikesdepartementet......................-...........

10,000

10,000

7,500

17,500

7 Konsulsstaten............................-.................

132,770

132,830

99,620

232,450

8 Skrifmaterialier, expenser och extra ut-

gifter......................-...............—.............

17,230

17,170

12,880

30,050

Säger

160,000

160,000

120,000

280,000

Summa

610,850

610,850

307,850

918,700

Utgifter som bestridas af svenska statsverket

allena.

9 Svenska kyrkan i Paris............................

2,950

2,950

Säger

2,950

2,950

Summa

613,800

613,800

Extra anslag.

o För fortsatt utgifvande af »Sveriges

Traktater».................................................

4,500

4,500

1

Säger

4,500

4,500

1

Summa

618,300

618,300

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

5

Anmärkningar.

[Till kabinettskassans utgifter bidrager Sverige med 12/,7 och Norge med s/17- Anslagen till minister•J

staten och militärattachéer äfvensom till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter må användas

utan hinder af deras fördelning å särskilda utgiftstitlar eller inskränkning till något visst år.

[Sverige bestrider allena löneanslaget till departementschefen, men för vinnande af ofvan angifna

1< proportion mellan slutsumman för Sveriges andel och slutsumman för Norges andel i kabinettskassans

utgifter är Norges bidrag till anslagsrubriken 5 beräknadt högre än proportionen.

„ (Minskningen har tillkommit derigenom, att ett förut till pensioner beräknadt belopp af 7,600

A kronor tills vidare öfverförts till utgiftstiteln 5, skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.

5 Se anmärkningen under 3.

Till en del af konsulskassans utgifter påräknas de vid de lönade konsulaten inflytande konsulatafgifterna

utaf svenska och norska fartyg samt expeditionsafgifter (ang. beräkningen af dessa,

se sid. 7—9 här nedan). Besten af utgifterna bestrides af statsanslag, till hvilka

Sverige bidrager med */7 och Norge med 3/r Anslagen under konsulskassan må fritt användas,

allenast med den inskränkning lönestaten för utrikesdepartementet betingar.

(Hela utgiften för konsulsstaten 1888 utgör 467,950 kr. (se sid. 15, rad 12 uppifrån), men då

inkomsten af konsulat- och expeditionsafgifterna 1888 beräknas till 235,500, utföres här i

kolumnen d endast skilnaden 232,450 kr.

[Beräkningen för 1887 af det gemensamma anslaget (d) var 30,150 kr. Minskningen för 1888

8) har tillkommit för vinnande af samma med 7 jemt delbara slutsumma — 280,000 kr. ■—

för statsanslagen till konsulskassan, hvilken under en följd af år varit beviljad.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje liufvudtiteln.

Bil. B.

Utdrag af protokollet öfver utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i sammansatt statsråd å Stockholms

slott den 22 december 1886.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptandek,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Ehrensvärd,

Hans Excellens Norske Herr Statsministern Richter,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm,

Stång,

Kildal.

l:o.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog ett af honom uppgjord

förslag till de förenade rikenas utrikesbudget för år 1888, och anförde dervid:

Beräkningen öfver kabinettskassans utgifter upptager samma slutsumma som för

åren 1886 och 1887 eller kr. 638,700, af hvilken, enligt den vedertagna proportionen

12 : 5, falla på Sveriges andel 450,850 kr. och på Norges 187,850 kr.

Den betydliga tillväxten i såväl antalet som omfånget af de ärenden, som utrikesdepartementet

har att handlägga, och i hvilka en ytterligare tillökning är att motse såsom

en naturlig följd af den öfverflyttning af ärenden till utrikesdepartementet, som från och

med nästkommande år kommer att ega rum till följd af den under den 4 sistlidne november

utfärdade nya förordningen om konsulatväsendet, måste förr eller senare kräfva en för
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Tredje liufvudtiteln.

7

stärkning i departementets ständiga arbetskrafter, men då det hittills befunnits möjligt

att, om ock med ansträngning, utföra det erforderliga arbetet med anlitande af de tillfälliga

biträden, som kunnat erhållas, och så länge sådant kan ske, anser jag det ej

heller böra ifrågasättas att upprätta nya tjenster inom departementet. Då de en gång

blifva oundgängligen nödiga i och för de ökade konsulatärendena, torde de äfven böra

aflönas genom ytterligare bidrag till departementets expedition från den gemensamma

konsulskassan.

I afseende å anslagen under ministerstaten hafva inga andra förändringar under

året inträffat, än att Eders Kongl. Maj:t beslutat, att diplomatisk befattning icke skulle

vara förenad med det ledigvordna generalkonsulatet i Rio de Janeiro, och att det bidrag

från kabinettskassan, 2,000 kr. årligen, som numera aflidne chargé d’affaires Cederstråhle

uppburit, skulle i stället anslås till ministern i Madrid såsom en för honom väl behöflig

lönetillökning.

I följd af under året inträffade förändringar I pensionsstaten hafva af det belopp,

som härför i beräkningen för år 1887 upptagits, 1,600 kr. blifvit lediga, hvilka enligt

förut följd praxis jag hemställer måtte öfverföras till »skrifmaterialier, expenser ocli

extra utgifter».

I följd häraf skulle k a b i ne tf sk a s s a n s utgifter 1888 upptagas som följer:

ministern för utrikes ärendena__________________________________ kr. 24,000

utrikesdepartementet............................................. » 38,950

ministerstaten ...................................................... » 487,150

militärattachéer .................................................... » 12,000

skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.............. » 76,600

Summa kronor 638,700.

Konsulskassans inkomst af konsulatafgifter har för 1887 beräknats till 235,500 kr.,

enligt följande uppställning:

Afgifter från Antwerpens konsulsdistrikt............ kr. 12,000

» » Archangels » » 2,500

» » Barcelonas » » 7,000

» » Bilbaos » » 2,500

» » Havres » » 22,000

» » Helsingfors’ » » 6,000

» » Köpenhamns » » 25,000

» » Leiths » » 16,000

» » Lissabons » » 6,000

» » Londons » » 116,500

» » Lybecks » » 8,500

» » Rigas » » 7,500

» » Rio de Janeiros » » 4,000

Summa kronor 235,500.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Tredje hufvudtiteln.

I dessa belopp måste en sänkning emotses för 1888, dels till följd af sjöfartens

aftagande i Antwerpens, Håvres, Helsingfors’ och Köpenhamns distrikt, dels på grund

af den befrielse från erläggande af konsulatafgift, som genom Kongl. Förordningen om

konsulatväsendet den 4 november 1886 medgifvits fartyg, som under loppet af ett år i

samma hamn erlagt konsulatafgifter till femdubbla beloppet af en hel konsulatafgift.

Den härigenom förorsakade minskning faller hufvudsakligen på de konsulsdistrikt, som

i större utsträckning besökas af ångfartyg i regelbunden fart, nemligen Köpenhamn,

London och Lybeck, men gör sig äfven känbar, ehuru i mindre mån, vid beräkningen af

inkomsterna från Antwerpen, Håvre, Helsingfors och Riga. På grund häraf och med

ledning af de från vederbörande konsulat lemnade uppgifter bör således en nedsättning

i de för 1887 beräknade konsulatafgifterna ega rum vid följande konsulat, nemligen:

Antwerpen..................................................... med kr. 1,500

Håvre ............ c » 2,000

Helsingfors .................................................... » » 500

Köpenhamn _________ » » 10,000

London_______________________ » » 2,500

Lybeck ............... » » 1,500

Riga ...................... » » 1,500

eller tillsammans en minskning af kronor 19,500.

Deremot torde en ökning kunna påräknas, dels till följd af upprättandet jemlikt

Eders Kongl. Majrts beslut den 10 innevarande månad af ett lönadt generalkonsulat i

Genua, hvaraf konsulatafgifterna, som antagas kunna anslås till 1,500 kr., skola ingå

till konsulskassan, dels på grund af den tillökning i sjöfarten, som visat sig hafva egt

rum i Barcelonas, Lissabons, Leiths och Rio de Janeiros distrikt, och hvilken ökning

antages skola uppgå för

Barcelona ...... till kr. 1,000

Genua.................... » » 1,500

Leith ............... » » 1,500

Lissabon.................. » » 500

Rio de Janeiro............................. » » 2,500

eller tillsammans kronor 7,000.

Med tillämpning häraf har följande beräkning kunnat uppställas för 1888:

Konsulatafgifter från Antwerpens distrikt.................. kr. 10,500

» » Archangels » » 2,500

» » Barcelonas » » 8,000

» » Bilbaos » » 2,500

» » Genuas » » 1,500

» » Håvres » » 20,000

Transport 45,000

s. 9 Kontrollera mot PDF

Tredje hufrudtiteln.

9

Transport 45,000

Konsulatafgifter från Helsingfors’ distrikt ............ kr. 5,500

» » Köpenhamns » » 15,000

» » Leiths » » 17,500

» » Lissabons » » 6,500

» » Londons » » 114,000

» » Lybecks » » 7,000

» » Rigas » » 6,000

» » Rio de Janeiros » » 6,500

Summa kronor 223,000.

Om denna slutsumma sammanställes med beräkningen för 1887, visar sig således

en minskning i konsulskassans inkomster af konsulatafgifter af 12,500 kr. Deremot

kommer konsulskassan att under 1888 tillgodonjuta en inkomst, som icke kunnat tagas

i beräkning för 1887, nemligen de expeditionsafgifter, som enligt Kongl. Förordningen

angående konsulatväsendet den 4 november 1886 § 108 skola tillfalla densamma. Öfver

beloppet af dessa afgifter har någon tillförlitlig beräkning naturligtvis icke kunnat

uppgöras, men då enligt vederbörande konsulers uppgifter ensamt afgiften för påmönstring

af sjömän kan antagas uppgå i London till 3,500 kr. och i öfriga distrikt

till 2,000 kr., torde öfriga under diverse rubriker utgående expeditionsafgifter utan fara

kunna anslås till 7,000 kr. Samfälda beloppen af dessa inkomster skulle således uppgå

till 12,500 kr., jemn! motsvarande den förutsedda minskningen i konsulatafgifter.

Af inflytande konsulatafgifter kunna med ledning af 1885 års siffror i runda tal

80,500 kronor eller 36 % antagas belöpa sig på svenska och 142,500 kronor eller 64 /

på norska fartyg.

Någon ledning vid fördelningen af expeditionsafgifterna förefinnes ännu icke, och

svårigheter torde i vissa fall möta att afgöra, huruvida en afgift kan anses inflyta från

svensk eller norsk sida, hvartill kommer, att dylika afgifter jemväl skola erläggas af

utländingar. Om ock de afgifter, som direkt angå sjöfarten, kunna anses till större del

utgå från norsk sida, torde detta förhållande motvägas deraf, att andra afgifter till följd

af den större folkmängden kunna förmodas i större mån inflyta af svenske undersåtar

eller för ärenden, som angå Sverige.

Det torde derför åtminstone tillsvidare få anses lämpligast att beräkna dessa afgifter

såsom belöpande sig med ena hälften på Sverige och med den andra på Norge.

Konsulskassan antages sålunda att under 1888 kunna påräkna en inkomst af:

konsulatafgifter.-............................................-..................------------- af kr. 223,000

samt af expeditionsafgifter af alla slag.........................—..............~ » » 12,500

Om härtill läggas statsbidrag till samma belopp, hvarmed dessa under

en följd af år utgått och jemväl för 1887 blifvit beviljade, nemligen

160,000 kr. från Sverige och 120,000 kr. från Norge eller tillsammans... kronor 280,000

Bih. till Riksd. Prof. 1887. l:o Sami. l:a Afd.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Tredje hufvudtiteln.

skulle konsulskassans inkomster komma att utgöra i det hela ................ kronor 515,500

eller samma belopp som för 1887.

Beträffande härefter konsulskassans utgifter, bland Indika bidraget till utrikesdepartementet

upptages med oförändradt belopp 17,500 kr., så får jag i afseende på löner och

arfvoden samt anslag till kontorskostnader lemna följande utredning:

”Genom Eders Kong!. Maj:ts beslut den 22 sist!. Oktober har den lönade general - konsulsbefattningen i Alexandria indragits, hvarigenom ett belopp af 12,000 kr. inbesparats

å rubriken löner och arfvoden.

En ytterligare besparing kan ske, om Eders Kongl. Maj:t täckes lemna sitt bifall till

det förslag jag anser mig böra göra om indragning af hamnmästarebefattningen i Konstantinopel

och den dertill anslagna lön 4,600 kr. Denna befattning upprättades under

en tid, då de förenade rikenas sjöfart genom Dardanellerna var högst betydlig. Den

liar sedermera år efter år nedgått och är numera så ringa, att jag icke kan anse det

lämpligt att längre bibehålla en befattning, hvars göromål fullt väl kunna skötas af

den öfriga personalen vid Eders Kongl. Maj:ts dervarande beskickning. Jag hemställer

alltså, att beloppet får ur beräkningen utgå, hvarigenom en motsvarande besparing

af 4,600 kr. erhålles. Jag antager, att tillfälle skall, inom den för indragningen

föreslagna tidpunkt, kunna beredas tjenstens nuvarande innehafvare till användning i

någon annan aflönad befattning inom konsulsstaten, men, om detta icke skulle blifva

fallet, torde det expektansarfvode, Eders Kongl. Maj:t kan finna skäligt tilldela honom,

kunna anses såsom en tillfällig utgift och såsom sådan under extra utgifter i räkenskaperna

uppföras.

Slutligen hafva genom förre vicekonsulns i Håvre befordran till generalkonsul derstädes

tvenne honom såsom vicekonsul tillkommande, i beräkningen för 1887 upptagna

ålderstillägs; å tillsammans 1,000 kronor kunnat från lönestaten afföras.

Dessa minskningar uppgå till ett sammanlagdt belopp af 17,600 kr., hvaremot å andra

sidan ökning beräknas på grund dels af den löneförhöjning af 1,000 kr., Eders Kongl. Maj:t

den 1 Juli 1886 beslutat tilldela generalkonsuln i Helsigfors, dels af upprättandet, jemlikt

Eders Kongl. Maj:ts beslut den 10 innevarande månad, af en lönad generalkonsulsbefattning

i Genua, för hvilken lönen bestämts till 10,000 kr., dels slutligen af det ålderstillägg af

500 kr., hvartill vicekonsuln i Köpenhamn vid ingången af 1888 jemlikt nådiga beslutet

den 3 December 1882 blifver berättigad. En slutlig minskning uppstår således vid denna

utgiftsafdelning af 6,100 kr.

Vid anslag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet förekommer en ökning af

dels 1,500 kr., hvarmed anslaget till generalkonsulatet i Helsingfors blifvit jemlikt Eders

Kongl. Majrts beslut den 1 Juli 1886 förhöjdt, dels 2,000 kr., som anslagits i sammanhang

med förut omförmälda upprättandet af ett lönadt generalkonsulat i Genua.

En öfverflyttning slutligen af anslaget till kontorskostnader i Shanghai från rubriken

c., under hvilken det upptogs i beräkningen för 1887, till rubriken b., uuder hvilken det

jemlikt nådiga beslutet af den 22 sistlidne Oktober tillsvidare skall utgå, har icke något

inflytande på konsulsstatens slutsumma.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln. 11

Anslagen till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet hafva minskats, — förutom

genom sistnämnda öfverflyttning af anslaget till Shanghai, — derigenom, att anslaget till

Alexandrin blifvit i sammanhang med det lönade generalkonsulatets indragning nedsatt

med 2,500 kr. och sålunda numera skall utgå med endast 3,500 kr.

En ökning i denna rubrik har deremot uppstått genom att ett belopp af 6,000 kr.

blifvit genom nådigt beslut af den 22 sistlidne Oktober anslaget till konsulatet i Melbourne.

Under rubriken pensioner har ett belopp af 800 kr. kunnat afföras, motsvarande den

pension, som uppbars af framlidne generalkonsul von Heidenstams numera jemväl aflidna

enka.

Till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter finnes i beräkningarne för 1887 under

konsulskassan upptaget ett belopp af 30,150 kr. Denna hufvudrubrik har blifvit uppförd

med samma belopp som förut, med undantag deraf, att för vinnande af jemn slutsumma

underafdelningen diverse utgifter minskats med 100 kronor.

Konsulskassans utgifter år 1888 skulle alltså omfatta:

Utrikesdepartementet........................................................ 17,500

Konsulsstaten:

a) löner och arfvoden .................................... 331,900

b) anslag till kontorskostnader mot redovisning 55,000

c) anslag till kontorskostnader utan redovisning 67,500

d) pensioner..................................................... 13,550 467,950

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter...................... 30,050

Summa utgifter kronor 515,500.

Denna summa motsvaras af den ofvan gjorda inkomstberäkningen.

En sammanställning af beräkningarne för 1887 och 1888 skulle halva följande

utsende:

Inkomster: 1887 1888 ökning minskning

Statsverkens bidrag ................

Konsulatafgifter .................

Expeditionsafgifter ........

280,000

235,500

280,000

223,000

12,500

12,500

12,500

Summa kronor

515,500

515,500

12,500

12,500

Utgifter:

1. Utrikesdepartementet .........

17,500

17,500

_

_

2. Konsulsstaten:

a) löner och arfvoden............

338,000

331,900

_

6,100

b) anslag till kontorskostnader

mot redovisning...............

47,500

55,000

7,500

_

c) anslag till kontorskostnader

utan redovisning...............

68,000

67,500

—

500

Transport

471,000

471,900

7,500

6,600

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Tredje hiifvudtiteln.

Transport

471,000

471,900

7,500

6,600

d) pensioner

14,350

13,550

—

800

Skrifmaterialier, expenser och

extra utgifter

30,150

30,050

—

100

Summa kronor

515,500

515,500

7,500

7,500

De summor, som för tillfälliga och oförutsedda utgifter samt till betäckande af möjligen

bristande inkomster skulle behöfva begäras af Storthinget, anser jag böra i likhet

med föregående år beräknas till 12,000 kr. för kabinettskassan och 24,000 kr. för konsulskassan.

För Sveriges del lärer Eders Kongl. Maj:t vilja af Riksdagen begära samma

dispositionsrätt öfver uppkommande besparingar, som hittills varit medgifven.

Jag hemställer i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t behagade öfver de af mig

uppgjorda förslag och beräkningar infordra Kongl. Norska Regeringens betänkande.

Till denna af det sammansatta statsrådets öfriga ledamöter tillstyrkta

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen i nåder lemna bifall.

ex protocollo

Fredrih von Rosen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

13

Bil. C.

Protokoll öfver utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i sammansatt statsråd ■ å Stockholms slott den 12

Januari 1887.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Ehrensvärd,

Hans Excellens Norske Herr Statsministern Richter,

Statsråden Lovén,

Friherre VON Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna

Friherre Tamm,

Stång,

Kildal.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog i underdånighet förslaget

till de förenade rikenas gemensamma utrikesbudget för 1888, samt Kongl. Norska Regeringens

den 31 nästlidne december deröfver afgifna underdåniga betänkande.

Herr Ministern anförde:

Hvad Kongl. Norska Regeringen erinrat föranleder icke för närvarande någon åtgärd.

Deremot torde, i anledning af en pensionstagares, f. d. envoyén friherre af

Wetterstedts efter beräkningens uppgörande inträffade dödsfall, det lediga pensionsbeloppet

af 6,000 kr. böra tills vidare öfverföras till »skrifmaterialier, expenser och

extra utgifter», och ministerstatens slutsumma i öfverensstämmelse dermed ändras.

Derest Eders Kongl. Maj:t gillar en sådan anordning, får jag nu i underdånighet

föreslå, att Eders Kongl. Maj:t måtte med gillande af de sålunda ändrade beräkningarne,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Tredje hufvudtiteln.

hvilka böra denna dags protokoll biläggas, besluta att af Riksdagen och Storthinget

begära de för utgifternas bestridande nödiga anslag att utgå efter den för de förenade

rikenas bidrag till sådana utgifter hittills tillämpade proportion såväl för kabinettskassan

som för konsulskassan.

Med hänsyn såväl till de för Sverige och Norge olika statsregleringsperioderna som

till den olika dispositionsrätt öfver besparingar å ifrågavarande anslag, hvilken i de båda

rikena under senare år varit bestämd, får jag slutligen föreslå,

att af Riksdagen måtte för år 1888 begäras 450,850 kronor till kabinettskassan och

160.000 kronor till konsulskassan att utgå emot nu gällande redovisningsskyldighet samt

med samma rätt till anslagens användande och under enahanda vilkor som hittils,

och att af Storthinget måtte för budgetterminen 1 juli 1887—30 juni 1888 äskas

187,850 kronor till kabinettskassan och 120,000 kronor till konsulskassan förutom hvad

i konsulatafgifter af norska fartyg samt expeditionsafgifter kan komma att under samma

period inflyta, äfvensom derutöfver ett anslag för tillfälliga eller oförutsedda utgifter af

36.000 kronor, hvaraf 12,000 kronor för kabinettskassan och 24,000 kronor för konsulskassan.

Uti hvad Herr Ministern för utrikes ärendena sålunda hemställt och föreslagit, för
O

7

enade sig det sammansatta statsrådets öfriga ledamöter,

och behagade Hans Maj:t Konungen detsamma i nåder gilla

och bifalla.

in fidem

Fredrik von Rosen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

15

Sveriges och Norges gemensamma utrikesbudget för år 1888.

Sverige. Norge.

I. Ko!) i n etiska S S a n: Kronor. Kronor.

1. Ministern för utrikes ärendena---------------------- 24,000

2. Utrikesdepartementet.................................. 27,495 11.455

3. Ministerstaten............................................ 339,635 141,515

4. Militärattachéer......................................... 8,400 3,600

5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter... 51,320 31,280

Summa kronor 450,850 187,850

II. Konsuls kassan:

6. Utrikesdepartementet................. 10,000 7,500

7. Konsulsstaten_________________________________ 467,950

afgår hvad som häraf beräknas kunna

bestridas af inflytande konsulat- och

expeditionsafgifter........................... 235,500 132,830 99,620

8. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter... 17,170 12,880

Summa kronor 160,000 120,000

Beräkning öfver kabinettskassans utgifter för år 1888.

Krouor.

1. Ministern för utrikes ärendena............................................. 24,000

2. Utrikesdepartementet........................................................ 38,950

3. Ministerstaten:

a. Traktamenten:

Beskickningen i Berlin:

Envoyé Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire ........................ 48,000

Legationssekreterare......................... 6,000 54,000

Tillsammans.

Kronor.

24.000

38,950

481,150

12.000

82,600

638,700

17,500

232,450

30,050

280,000

Transport 54,000

62,950

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Tredje hufVudtiteln.

Transport 54,000

Beskickningen i Briissel och Haag:

Ministre Plénipotentiaire............................. 20,000

Beskickningen i Konstantinopel:

å&n kon™iSto^dn\ToV()PkibUr} Ministre Plénipotentiaire_____________ 10,000

}£''ClsSS2^#r} Drogman............ 4,000 i4,000

Beskickningen i Köpenhamn:

Envoyé Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire...................... 36,000

Legationssekreterare............... 5,000 41,000

Beskickningen i London:

Envoyé Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire________________-.......60,000

Legationssekreterare_________ 8,000 68,000

Beskickningen i Madrid:

Ministre Plénipotentiaire_____________________________ 22,000

Beskickningen i Paris:

Envoyé Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire_____________________ 60,000

Legationssekreterare........................ 8,000 68,000

Beskickningen i S:t Petersburg:

Envoyé Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire............ 60,000

Legationssekreterare--___________ 8,000 68,000

Beskickningen i Bom:

Envoyé Extraordinaire och Ministre P’émpo
tentiaire_________________________________________________

29,000

Beskickningen i Washington:

ijppbBr såsom generalkonsul! Envoyé Extraordinär och Ministre

16,000 kr. samt konsulatafgif ter. J J

Plénipotentiaire...................... 16,000

Legationssekreterare....................... 6,000 22,000

62,950

Transport 406,000

62,950

s. 17 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

17

Transport 406,000

Beskickningen i Wien:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plé
nipotentiaire.

................................. 40,000

Legationssekreterare_____________________________ 6,000 46,000

b. Expektanslön.......................................

c. Pensioner............................................

4. Militärattachéer:

1 Militärattaché........................................

1 d:o ........................................

5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:

a. Skrifmaterialier och expenser________________

b. Ekiperingspenningar.............................

c. Hemliga utgifter__________________________________

d. Ofriga extra utgifter...........................

452,000

4,800

24,350

6,000

6,000

26,600

10,000

14.000

32.000

Summa kronor

62,950

481,150

12,000

82,600

638,700

Beräkning öfver konsulskassans inkomster och utgifter för år 1888.

Inkomster:

Svenska statsverkets bidrag....................................................

Norska statsverkets bidrag....................................................

Konsulatafgifter, förslagsvis:

inom Antwerpens konsulsdistrikt______________ 10,500

» Archangels » 2,500

» Barcelonas » 8,000

» Bitbaos » 2,500

» Genuas » 1,500

» Håvres » 20,000

» Helsingfors’ » ______________,______ 5,500

n Köpenhamns » 15,000

» Leiths » 17,500

» Lissabons » 6,500

» Londons » 114,000

» Lybecks » 7,000

» Bigas » 6,000

» Rio de Janeiros » ______—___________ 6,500 223,000

Expeditionsafgifter, förslagsvis------------------------------ 12,500

Summa kronor

Kronor,

160,000

120,000

235.500

515.500

Bih. till Riksd. Prof. 1887. l:a Sami. l:a Afd.

3 /

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Tredje hufvudtiteln.

Utgifter:

6. Utrikesdepartementet

7. Konsnlsstaten:

Uppbär konsulatafgifter.

JemfÖr ministerataten.

D;o D:o.

Uppbär konsulatafgifter samt

åtnjuter fri bostad.

Uppbär konsulatafgifter.

a. Löner och arvoden:

Antwerpen, Generalkonsuln, lön _________ 13,000

Archangel, » » 12,000

Barcelona, v » 12,000

Bilbao, Konsuln, » 9,000

Genua, Generalkonsuln, » 10,000

Hamburg, » » 8,000

Havre, » » 14,500

Yicekonsuln, » 4,500 19;000

Bordeaux, » » 6,000

2:ne ålderstillägg 1,000 7,000

Helsingfors, Generalkonsuln, lön _________ 15,000

Konstantinopel, Ministre Plénip. » 10,000

Drogman, » 2,000

Konsulatsekreteraren, » 6,000 18,000

Köpenhamn, Generalkonsuln, » 15,000

Vicekonsuln, » 4,500

ålderstillägg 500 20,000

Helsingör, Vicekonsuln, » 3,900

2:ne ålderstillägg 1,000 4,900

Leith, Konsuln, lön 16,000

Lissabon, Generalkonsuln, » 15,000

London, » » 24,000

Vicekonsuln, » 10,000

Kanslisten, » 6,000

En kontorist, » 5,000

” » » 4,000 49,000

Cardiff, Vicekonsuln, » 8,000

Liverpol, » » 9,000

ålderstillägg 500 9 500

Newcastle, Vicekonsuln, » 9,000

ålderstillägg 500 9 500

WestHartlepool, Kontoristen, » 5,000

Lybeck, Generalkonsuln, » 12,000

17,500

Transport 271,900

17,500

s. 19 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln,

19

Transport 271,900

Newyork, Yicekonsuln, lön __________ 6,000

Riga, Konsuln, » 9,000

Rio de Janeiro, Generalkonsuln, » 17,000

I lönen ingår ersättning för! Shanghai, Vicekonsuln, » 12,000

resor inom distriktet. jo’ 7

U?ör mMstersamegnfter’3em"} Washington, Generalkonsuln, » ____.____ 16,000 331,900

b. Anslag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet:

Antwerpen _................... 4,500

Archangel_____________ 2,000

Barcelona..................... 2,000

Bilbao ___________ 2,000

Genua..._______________ 2,000

Havre_________________________-___________________________________ 4,000

Helsingfors......................... 4,000

Köpenhamn_____________ 4,500

Leith________________________ 6,000

Lissabon.-------------- 4,000

London __________________________ 11,000

Lybeck________________ 2,000

Riga --------- 3,000

Shanghai__________________________________________________________ 4,000 55,000

c. Anslag till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet:

Alexandrin_________________ 3,500

Alger..................................... 3,000

Bordeaux________________________ 2,000

Buenos Ayres.-------- 4,000

Cardiff__________________________________________________________- 4,000

Dardanellerna_______________ 500

Gibraltar.......... 2,000

Hamburg_______________________________________—.............. 2,000

Havana_______________ 3,000

Japan...______________ 4,000

Kiel__________________ 1,500

Liverpool...................... 5,000

Marseille............... 1,500

Melbourne__________________________________________________ 6,000

Montevideo .................................... 2,000

Neapel................... 3,000

17,500

Transport 47,000 386,900 17,500

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Tredje hufyudtiteln,

Transport 47,000 386,900

Newcastle............ 4,000

Newyork____________ 6,000

Pirams............. 1,000

Rio de Janeiro_________________________________________ 4,000

Rom_______________________________________________________________ 3,000

Smyrna.____________ 1,000

Tanger------------------ 1,500 67,500

d. Pensioner: ............................................................. 13,550

8. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:

a. Skrifmaterialier och expenser.................................... 6,500

b. Konsulernes embetsutgifter________________________________________ 15,500

c. Diverse utgifter....................................................... 8,050

Summa Kronor

17,500

467,950

30,050

515,500

Stockholm 1887. Kongl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver landtforsvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms

slott den 12 januari 1887.

Närvarande:

tians Excellens, Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena, Grefve Ehrensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna och

Friherre Tamm.

Departementschefen, Statsrådet Ryding, anhöll i underdånighet att

få underställa Kongl. Maj ds nådiga pröfning frågan om reglerandet af

utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel för år 1888 och att i

sammanhang dermed få föredraga följande till Kongl. Maj: t inkomna

framställningar i de delar, som icke förut blifvit inför Kongl. Maj:t

anmälda:

generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet underdåniga

skrifvelse den 10 november 1886 angående arméförvaltningens artilleridepartements

behof af statsanslag under år 1888;

generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet underdåniga

skrifvelse den 18 november 1886 angående uppsättning af fästningsoch

positionsartilleri;

Bill. till Rihd. Prof. 1887. 1 Sami. 1 Afä. 1 Iläft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Ci-3

Nedsättning

i anslaget till

fältartilleriet.

2 Fjerde liufvudtiteln.

generalfälttygmästare^ och chefens för artilleriet underdåniga

skrifvelse af samma dag angående beredande af medel för svea artilleriregementes

skjutöfningar å Marma skjutfält samt inrättande af artilleriskjutskolor;
chefens

för fortifikationen underdåniga skrifvelse den 11 november

1886 angående extra anslag under år 1888 för fortifikationsbehof;

arméförvaltningens å intendentsdepartementet underdåniga skrifvelse

den 5 november 1886 i fråga om departementets anslag för år

1888;

arméförvaltningens å civila departementet underdåniga skrifvelse

den 7 december 1886 angående behofven under år 1888 å de under

departementets förvaltning stälda anslag; samt

chefens för generalstabens topografiska afdelning underdåniga

skrifvelse den 16 november 1886 angående behofvet af medel för de

topografiska arbetena under år 1888.

Föredraganden anförde härefter beträffande de''

Ordinarie anslagen:

Artilleriet.

Jemväl i år har af generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet

fram stälts förslag, för hvilket jag här nedan torde få närmare redogöra,

till inrättande af artilleriskjutskolor för befälets och underbefälets

vid artilleriet utbildning i skjutkonsten.

Vid bifall till berörda förslag och då kostnaderna för artilleriskjutskolor

skulle bestridas från ett särskildt anslag till detta ändamål,

komrne följande två under anslaget till artilleriet nu uppförda poster

att ej vidare blifva behöflig^, nemligen: till artilleribefälets skjutöfningar

5,000 kronor och till artilleriunderofficerarnes gemensamma skjutöfningar

2,500 kronor, eller tillsammans 7,500 kronor.

Chefen för artilleriet har emellertid likaledes hemstält, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes för Riksdagen å nyo framlägga det till senaste

Riksdag afgifna nådiga förslaget angående beredande af medel för

svea artilleriregementes skjutöfningar å Manna skjutfält. I detta afseende

beder jag att få erinra, att, på sätt chefen för artilleriet i sin

underdåniga skrifvelse den 18 november 1885 påpekat, svea artilleri
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Fjerde hufvud titeln.

regementes skjutöfningar och åtskilliga andra i samband dermed stående

öfningar numera måst förläggas till omförmälda, på ett afstånd

af 147 kilometer från hufvudstaden belägna skjutfält och att till följd

deraf medel blifvit af nöden till bestridande af transportkostnader,

traktamentsersättningar med flera utgifter för dessa öfningar, på samma

sätt som för göta artilleriregementes till Tånga hed förlagda öfningar

är i detta regementes stat uppfördt ett årligt anslag af 3,500 kronor,

utöfver hvilket belopp de senare åren ett anvisadt särskildt tillskott

måst tagas i anspråk, så att sammanlagda kostnaden vid göta artilleriregemente

uppgått till mellan 6,000 och 7,000 kronor.

För svea artilleriregemente har chefen för artilleriet ansett anslagsbehofvet

för ifrågavarande ändamål, tills vidare och innan öfningarne

erhållit större utsträckning, kunna begränsas till 5,100 kronor.

Afräkna^ dessa 5,100 kronor från det belopp af 7,500 kronor,

som vid uppförande af anslag till artilleriskjutskolor blifver obehöflig^,

skulle derefter återstå 2,400 kronor att afföras från anslaget till

artilleriet.

Jag hemställer fördenskull, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå

Riksdagen,

att anslaget till artilleriet, under vilkor af bifall

till förslaget om uppförande i riksstaten af särskildt

anslag till artilleriskjutskolor, nedsättes från dess

nuvarande belopp ................................. kr. 1,091,966: —

med............................................................ )) 2,400: —

till............................................................ kr. 1,089,566:—;

och torde det nu förevarande anslaget, derest, på sätt jag här nedan

ernar föreslå, anslag uppföres till fästningsartilleri, böra benämnas

x> fältartilleriet».

Fästnings- och posltionsartilleri.

Sedan generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet i underdånig

skrifvelse den 12 december 1883 för Eders Kongl. Maj:t framlade

plan till organiserande af ett särskildt fästnings- och positionsartilleri

jemte förslag till början af detsammas uppsättande, bär Eders

Kongl. Maj:t, med godkännande af de skäl, som generalfälttygmästaren

och chefen för artilleriet anfört för organiserandet af ett sådant artilleri,

i nådiga framställningar till hvar och eu af de tre derpå följande Riks
-

[2-].

Organisation

af en fästningsartillerib

åt al jon å

Yaxholm

Oscar

Fredriksborg.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Fjerde hiifrudtiteln.

dagarne framhållit, att saknaden af positionsartilleri samt ett behörigen

utveckladt fästningsartilleri måste räknas till de mest känbara bristerna

i landets försvarsväsende, hvarföre Eders Kongl. Maj:t föreslagit samtliga

dessa Riksdagar att för genomförande af den organisation af

fästnings- och positionsartilleri, som ansågs böra till en början ega

rum, anvisa erforderliga medel.

Ingen af Eders Kongl. Maj:ts omförmälda förslag bar tillvunnit

sig vederbörande Riksdags bifall. Frågans allvarliga beskaffenhet

har emellertid manat generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet

att jemväl i år fästa Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet på denna

angelägenhet. Uti sin underdåniga skrifvelse den 18 november 1886

bär han, med hänvisande till de ofta upprepade skäl, som tala för

nödvändigheten att, på sätt i de flesta andra länder redan skett, jemväl

i vårt land gifva åt fästnings- och positionsartilleriet en efter landets

behof afpassad, från fältartilleriet skild organisation, såsom ytterligare

skäl för denna frågas snara ordnande framhållit dels otillräckligheten

af den nu för fästningsartilleriet afsedda personal, dels den fullständiga

bristen af all personal lämpad att vid mobilisering sköta den

nyanskaffade positionsartillerimaterielen, dels ock önskvärdheten af att

kunna sjelfständigt ordna fästningsartilleriets öfningar, utan att behöfva

från fältartilleriet dertill beordra ett mer eller mindre tillfälligt befäl.

Jag delar fullständigt generalfälttygmästarens och chefens för

artilleriet åsigt. På sätt jag vid föregående riksdagar haft tillfälle

ådagalägga, är behofvet af ett särskilt organiserad! fästnings- och

positionsartilleri ett af dem, som i främsta rummet bör fyllas, derest

någon förbättring i landets bristfälliga försvarsorganisation åstundas.

Riksdagens bestämdt uttalade motvilja mot att på en gång företaga

till lösning frågorna om så väl positions- som fästningsartilleriets

organiserande utgör emellertid för mig eu anledning att för närvarande

låta förslaget om uppsättande af ett utaf dessa vapen falla. Att jag,

då det sålunda gäller att välja emellan dem båda, gifver företrädet åt

fästningsartilleriet, beror icke så mycket derpå, att årliga kostnaden

derför stannar vid vida lägre belopp än som för positionsartilleriet

tagas i anspråk, ehuru naturligtvis äfven denna synpunkt, under nu

rådande konjunkturer, är förtjent af det allvarligaste behjertande. För

mig är af afgörande vigt, att, huru magtpåliggande det än må vara

att ordna så, att i farans stund den nyanskaffade positionsartillerimaterielen

ej, i brist af personal lämpad att sköta den, må lemnas

utan användande, omsorgen att tillgodose försvaret af hufvudstaden

från sjösidan dock måste anses ännu mera tvingande. Jag tillåter mig

s. 5 Kontrollera mot PDF

Fjerde lmfrndtiteln. 5

att i detta afseende i Eders Kongl. Maj:ts minne återkalla, hurusom

generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet uti sin underdåniga

skrifvelse den 18 november 1885 påpekat, att bristen i den nuvarande

organisationen uti ifrågavarande hänseende är så stor, att genom den

obetydliga kommendering af omkring 100 man från de å Karlsborg

förlagda fästningskompanierna till befästningarna å Gotland, hvilken

kommendering under de politiska förvecklingarna våren 1885 egde

rum, Karlsborg faktiskt blef blottadt på artilleritrupper, så att, derest

samtidigt fästningarna vid Vaxholm Oscar Fredriksborg med tillhörande

förskansning ar, — hvarpå hela försvaret af hufvudstaden från sjösidan

hvilar, — skolat sättas i försvarbart skick, krig sstyrelsen icke haft att förfoga

öfver derför erforderlig personal.

Planen för fästningsartilleriets uppsättande, för hvilken jag redogjorde

senast vid föredragning inför Eders Kongl. Maj:t den 12 januari

1885 af frågan om regleringen af utgifterna under fjerde hufvudtiteln

för år 1886, var hufvudsakligen följande:

Med öfverförande till detsamma af svea artilleriregementes tre

fästningskompanier och 1 af fästningskompanierna vid göta artilleriregemente

skulle bildas en fästningsartilleribataljon, bestående af 4

kompanier och förlagd å Vaxholm Oscar Fredriksborg.

Manskapsstyrkan borde upprätthållas hufvudsakligen enligt de grunder

för anskaffningen, som i nådiga propositionen till 1883 års Riksdag

angåfvos beträffande härens stamtrupp, samt aflöningsförmånerna

för manskapet utgå sålunda: lega, högst 80 kronor sammanlagdt för

de begge första åren och högst 80 kronor för hvarje följande år, samt

månadslön 10 kronor för hvarje i tjenstgöring tillbragt månad; beställningsmän

skulle erhålla i arfvoden per månad, l:ste konstaplar 15 kronor,

2:dre konstaplar 10 kronor, trumpetare 3 kronor och kompanihandtverkare

10 kronor, allt under tjenstgöring, hvaremot arfvodena

eljest skulle utgå med hälften af nämnda belopp; kommendering stillägg för

tjenstgöring i högre grad skulle utgå enligt nu gällande bestämmelser,

men icke ålders- och examenstillägg, likasom ej särskilda medel till

arfvoden åt värfvare beräknas.

Sedan stammanskapet utbildats först i en rekrytskola om ett år

och derefter i konstapelsskola, skulle den del af manskapet, med hvilken

aftal gjordes om fortsatt tjenst, i allmänhet inkallas endast till

30 dagars repetitionsöfningar årligen.

Aflöningsförmånerna för befälet hade beräknats efter de vanliga

grunderna, d. v. s. fast lön samt dagaflöning för tjenstgöringsdagarna.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Fjerde Imf vild titeln.

_ Då likväl icke allt befäl och underbefäl beräknats vara i tjenstgöring

hela året, utan en del endast under rekryt- och konstapelsskolorna

eller ock blott under de årliga repetitionsöfningarna, samt

dagaflöning komme att utgå allenast för tjenstgöringsdagar, skulle till

följd häraf vid detta artilleri dagaflöningen och, hvad beträffar underbefälet,

äfven portionsersättningen statsverket besparas för den tid

af året, hvarunder vederbörandes tjenstgöring icke behöfde tagas i

anspråk.

Vid bataljonen skulle, enligt organisationsplanen, finnas:

1 öfverstelöjtnant och corpschef, tillika kommendant å Vaxholm

Oscar Fredriksborg,

1 major,

4 kaptener af 1. klassen,

4 kaptener af 2. y>

8 löjtnanter af 1. »

5 underlöjtnanter,

8 styckjunkare,

16 sergeanter af 1. klassen,

1 stabstrumpetare,

16 förste konstaplar,

24 andre konstaplar,

4 trumpetare,

4 kompanihandtverkare och

352 artillerister

samt följande civilpersonal, nemligen:

1 förste bataljonsläkare,

1 regementsintendent,

1 förrådsförvaltare,

1 tygskrifvare,

2 handtverksmästare och

2 rustkammarsmeder,

hvaremot ecklesiastikvården och auditörsgöromålen skulle upprätthållas

af lämpliga personer mot arfvoden.

På hvarje kompani borde 2 nummer kunna besättas med volontärer.

Samtliga de för aflöningar, beklädnad och underhåll af personalen

vid fästningsartilleribataljonen å Vaxholm Oscar Fredriksborg erforderliga

årliga kostnader beräknades till en sammanlagd summa af 265,954

kronor 85 öre på sätt närmare utvisas af den härefter fogade bilagan

Lit. A.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Fjerde liufvudtiteln.

Sammanlagda kostnaderna för svea artilleriregementes tre fästningskompanier

och ett af fästningskompanierna vid göta artilleriregemente,

hvilka, på sätt jag ofvan nämnt, skulle ingå i fästningsartilleribataljonen,

utgöra för närvarande 150,218 kronor 23 öre; och när detta belopp

jemte 2,200 kronor, motsvarande nu utgående, men sedermera

obehöfliga arfvoden till kommendanten samt placemajoren å Vaxholm

Oscar Fredriksborg, afräknas från hela den anförda kostnadssumman

af 265,954 kronor 85 öre, visar sig, att förhöjningen i nu utgående

belopp komme att utgöra 113,536 kronor 62 öre.

Såsom bidrag till kostnaden för fästningsartilleriet torde emellertid,

såsom jag vid föredragning inför Eders Kongl. Maj:t den 11 Januari

1886 af frågan om regleringen af utgifterna under fjerde hufvudtiteln

för innevarande år påpekade, jemväl böra beräknas J af de till reservartilleriet

anvisade medel med i rundt tal 10,400 kronor.

Efter afdrag af nämnda 10,400 kronor skulle tillökningen i statsverkets

kostnad efter organisationens fullständiga genomförande komma

att för fästningsartilleribataljonen å Vaxholm utgöra endast 103,136

kronor 62 öre.

Då i här ofvan angifna summa af 150,218 kronor 23 öre, hvartill

nuvarande kostnaderna för de 4 kompanierna af svea och göta artilleriregementen

beräknats, är inbegripet det af Eders Kongl. Maj:t genom

nådiga brefvet den 17 mars 1882 på grund af minskning i permittering

vid trupperna å Vaxholm och Oscar Fredriksborg medgifva årliga

kostnadstillägg af approximativt 14,164 kronor 27 öre, för hvilket särskilda

medel icke blifvit i riksstaten anvisade, komme vid kompaniernas

öfverförande till fästningsartilleribataljonen minskningen i de för

svea och göta artilleriregementen uppförda anslag att uppgå till endast

136,053 kronor 96 öre.

Då bataljonens uppsättning först efter hand kan verkställas, inskränker

sig dock mitt förslag för närvarande dertill, att å Vaxholm

Oscar Fredriksborg bildas 1 fästningsartilleribataljon och att början

dertill sker under år 1888 på det sätt, att, jemte det de 4 der nu förlagda

fästningskompanierna öfverflyttas till bataljonen, den nya personal

uppsättes, som i sådant afseende finnes upptagen å bilagan Lit. B.

Med jemnande af första organisationsårets i bilagan specificerade

kostnadssumma, 96,809 kronor 55 öre, skulle således för fästnings
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Fjerde hufvud titeln.

artilleribataljonen å Vaxholm tillökningen i kostnad för statsverket

blifva.................................kr. 113,536: 62; hvaraf för år 1888 kr. 96,800: —;

dock att denna kostnad,

genom användande af

förutnämnda andel utaf

reservartilleriets anslag,

minskas med......... » 10,400: —; 10,400: —

återstår att fylla............kr. 103,136: 62; hvaraf för år 1888 kr. 86,400: —.

På det vid bataljonens organisation måtte undvikas de olägenheter

af flera slag, hvilka, på sätt jag tillförene vid fråga om trängen påpekat,

äro med ett mera provisoriskt tillstånd förbundna, borde de

nya anslagsmedel, som nu för fästningsbataljonen erfordras, uppföras

på ordinarie stat, dervid de lämpligast kunde upptagas såsom ett enda

särskildt anslag, för att, då sådant tjenligen kan verkställas, tillsammans

med öfriga för bataljonen påräknade tillgångar och i sammanhang med

en reglering af de redan befintliga ordinarie anslag, hvarifrån en del

skulle tagas i anspråk för bataljonen, framdeles fördelas å de flera

anslag i riksstaten, hvarå medlen med afseende å utgifternas olika

beskaffenhet böra slutligen uppdelas.

Jag hemställer alltså, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå

Riksdagen,

att, med godkännande af omförmälda grunder

för organisation af en fästningsartilleribataljon å

Vaxholm Oscar Fredriksborg jemte hvad som föreslagits

beträffande personalens aflöning, till genomförande

af den del af bataljonens organisation, som

enligt hvad förut blifvit nämndt skulle ega rum under

år 1888, anvisa, utöfver de för svea artilleriregementes

3 fästningskompanier och 1 fästningskompani

vid göta artilleriregemente jemte befäl samt till arfvedel!

åt kommendant och placemajor å Vaxholm

Oscar Fredriksborg nu anslagna medel, jemväl 10,400

kronor af reservartilleriets anslag, samt såsom nytt

anslag 86,400 kronor;

att sistnämnda anslagsbelopp, under benämning

»fästningsartilleribataljonen å Vaxholm Oscar Fredriksborg»,

uppföres under fjerde hufvudtiteln såsom reservationsanslag

näst efter anslaget till fältartilleriet;

samt att de besparingar, som under uppsättnings
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Fjerde liufvudtiteln.

tiden kunna å de för fästningsartilleribataljonen sålunda

afsedda medel beredas, må, i likhet med hvad

förut vid uppsättning af nya trupper varit medgifvet,

af Eders Kongl. Maj:t disponeras för bestridande af

uppsättningskostnader och öfriga med organisationens

genomförande förenade utgifter.

Aflöning af stamtrupp vid Vesternorriands bataljon.

Hänvisande till anförandena vid statsrådsprotokollet af den 31 sistlidne

december, rörande omorganiseringen af personalen vid flottan,

anhåller jag att nu få närmare redogöra för den organisation af stamtrupp

vid Vesternorriands bataljon, hvilken jag då omnämnde samt

hvilken organisation Eders Kongl. Maj:t behagade anbefalla mig att, i

sammanhang med förslaget till regleringen af utgifterna under fjerde

hufvudtiteln, för Eders Kongl. Maj:t framlägga.

Genom den vid sistlidne riksdag faststälda staten för nämnda

bataljon linnes redan derstädes upptaget allt det för mobilisering af en

bataljon nödiga antal befäl och underbefäl. Oaktadt beväringsstyrkan

inom Vesternorriands län kan beräknas redan uppgå till ej mindre än

1,454 man uti 1. beväringsldassen, samt ett uppkallande af trenne årsklasser

således skulle kräfva befäl och underbefäl till minst 3 bataljoner, anser

jag dock ännu — likasom jag anförde vid framläggandet af förra årets

förslag — att »det torde blifva nödvändigt att låta anstå med en sä

beskaffad utveckling af denna beväringsbataljon». Skall deremot, såsom

angeläget är, ytterligare stamtrupp tilldelas bataljonen, torde alla skäl

tala för, att så ordna utbildningen af hela denna trupp samt undervisningen

vid de derför anordnade skolorna, att riklig tillgång vinnes på

så utbildadt underbefäl och manskap, att — om så pröfvas nödigt —

genom dessas uppflyttning i högre grader befäl och underbefäl till ett

större antal truppenheter alltid kan inom bataljonen vara till finnandes.

Enligt 1883 års förslag till landtförsvarets ordnande antogs utbildningen

för fotfolket i rekryt- och korpralskolorna erfordra tillsammans

20 månaders tid, hvarjemte för utbildning till underofficer ytterligare

1 års undervisning tillkom, under hvilket år underofficersaspirant

skulle vid de lägre skolorna tjenstgöra, för att sålunda, under ledning

af dessas befäl, få eu fullständig såväl teoretisk som praktisk utbildning

såsom underbefäl. Anordnas skolorna ungefär sålunda vid Vesternorriands

bataljon, torde hvar och en, som med godkända betyg

Bih. till Bibel. Prot. IS87. 1 Sami. I Afd, 1 Käft. 2

[3-3

Aflöning af

stamtrupp vid

Vesternorriands

bataljon.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Fjerde liufvudtiteln.

genomgått korprals- och underofficersskolan, kunna, i händelse af

behof, användas såsom befäl eller underbefäl i högre grader.

Genom att inskränka tjenstetiden för det obefordrade manskapet

vid bataljonen till högst 6 år, kan, på grund af nya värnpligtslagens

bestämmelser, med en mindre fredsstyrka dock ett ganska stort antal

fullt utbildadt manskap finnas tillgängligt vid mobilisering.

I afseende på anskaffningen och aflöningen af stamtruppen torde

inga skäl förefinnas att frångå de hufvudsakligaste bestämmelserna, som

vid sistlidne riksdag faststäldes för anställningen af de 60 volontärer

och volontärkorpraler, som då beviljades åt Vesternorrlands bataljon.

Dock torde i afseende på korpralsgradens aflöning en olikhet böra ega

rum. På det att medlemmar af denna underbefälsgrad må finna med

sin fördel öfverensstämmande att tjena en längre tid, har jag antagit,

att de, som ej äro kommenderade till tjenstgöring vid skolorna, må —

i likhet med hvad som, i fråga om den garnisonerande armén, är vid

göta och vendes artilleriregementen samt Kronprinsens husarregemente

faststäldt för permitterade konstaplar och korpraler — uppbära half

månadslön för tiden mellan mötena, helst samma förhållanden skulle

ega rum här som vid dessa nyss nämnda regementen, nemligen att

korpralerne måste under tiden mellan mötena vara disponible att i händelse

af behof kunna inkallas till tjenstgöring vid skolorna.

Beräknas afgången inom de olika årsklasserna af stamtruppen att

uppgå till lika stor procent, som af den sist församlade landtförsvarskomitén

antogs uti dess beräkningar0) — och hvilken afgång torde

kunna anses som ett maximum -— skulle, om medelåldern vid antagandet

anses uppgå till 21 år samt 50 volontärer antagas hvarje år, bataljonens

styrka kunna sålunda beräknas:

uti 1. årsklassen ...... 50 volontärer,

» 2. » 46

)> 3. » 44

» 4. » 42

» 5. )> 40

» 6. » 38 260

)> 7. » 36

» 8. )> 34

Transport 330 *)

*) Nemligen 7 % inom 1. årsklassen, 4,5 % inom 2., 3 % inom 3. till och med 7., 5 % inom 8.

till och med 10., samt 10 % inom 11. och 12. årsklasserna.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Fjerde hufvudtiteln.

Transport 330

uti 9. årsklassen ...... 32

» 10. » ...... 30

» 11. » ...... 28

» 12. » ...... 24_

Summa 444 man.

Uti de 6 första årsklasserna finnes sålunda en beräknad tillgång

af 260 volontärer, hvilka tillsammans med en korpralsstyrka. af 8

distinktionskorporaler, 16 korpraler och 36 vicekorpraler, eller tillsammans

60 korpraler, fullt medgifva upprätthållandet af. en fredsstyrka

på 300 man, under det att inom de 12 årsklasserna, hvilka enligt värnpligtslagens

§ 34 tillhöra beväringen, finnas tillsammans 444 man att

vid mobilisering tillgå.

För att beräkna den behöfliga aflöningen för denna fredsstyrka af

300 man volontärer och korpraler har jag antagit:

att 1. årets skola räcker 104 månader, eller hela den återstående

delen af året, sedan It månad frånräknats såsom upptagen af mötena

vid bataljonen,

att 2. årets skola räcker lika lång tid, samt att till densammas

genomgående beordras omkring 50 % af dem, som genomgått 1. årets;

således ungefär samma antal som redan nu visat sig behöfva återkommenderas

till volontärskolan å Karlsborg,

att 5 vicekorpraler årligen uttagas till sergeantskolans genomgående,

samt

att ytterligare 4 korpraler kommenderas att tjenstgöi’a vid skolorna,

som således tillsammans skulle i sig upptaga 84 man korpraler

och volontärer.

Sammanlagda aflöningsmedlen för manskapsstyrkan å Vesternorrlands

bataljon, hvilka medel skulle å bataljonens stat uppföras, beräknas

då sålunda:

Lega,

som utgår med 40 kronor för hvartdera af de 2 första tjensteåren, beräknas

förslagsvis:

för 96 man å 40 kr........................................ 3,840:

» 204 » »80 » ..................................... 16,320: —■ 20,160: —•

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Fjerde lmfvudtiteln.

Lön,

transport 20,160: —

som utgår under tjenstgöring med 10 kr. för månad beräknas

förslagsvis:

under kommendering vid skolorna för 84 man i IOV2 månad 8,820: —

samt bestrides under de årliga vapenöfningarna vid bataljonen

af anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar.

Arfvode,

som under tjenstgöring utgår för månad med 15 kronor

till distinktionskorpral, med 10 kronor till korpral och med

5 kronor till vicekorpral, beräknas förslagsvis:

under kommendering till skolorna för 4 korpraler och

5 vice korpraler i IOV2 månad ................................. 682: 50

förhöjning i arfvode, derest korpral af högre

grad kommenderas ................................................. 200: —

men bestrides under de årliga vapenöfningarna

vid bataljonen af anslaget till beväringsmanskapets

vapenöfningar.

Under tiden mellan mötena utgår ett disponibilitetsarfvode

för månad med 7,so kr. till distinktionskorpral,

med 5 kr. till korpral och 2,so

kr. till vice korpral och beräknas här förslagsvis:

för 8 distinktionskorpraler i IOV2 månad å

7,50 kr................................................................ 630: —

för 12 korpraler i IOV2 månad å 5 kr. 630: —

för 31 vicekorpraler i IOV2 månad

a 2,50 kr............................................................ 813: 75 2 073'' 75

2,956: 25.

Hela aflöningen således tillsammans kronor 31,936: 25,

eller om härifrån dragas de af förra Riksdagen till aflöning

åt korpraler och volontärer vid Vesternorrlands

bataljon å staten uppförda............................................................... 5,292: 50

återstår ett ökadt aflöningsbelopp af kronor ........................... 26,643: 75,

som skulle af Riksdagen äskas.

Medgifver Riksdagen det ofvan beräknade beloppets utgående från

och med år 1888, torde detsamma under de första åren få användas

dels till derför här ofvan angifvet ändamål och dels, enär uppsättningen

af bataljonen endast sker successivt med 50 man per år, till att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

10

O

bestrida såväl uppsättningskostnader för en del beklädnads- och utredningspersedlar

som ock underhållet af desamma vid skolorna, så att

särskildt anslag derför ej tillsvidare behöfver att af Riksdagen äskas.

Upprättas en volontärskola vid Vesternorrlands bataljon samt undervisningen

vid densamma ordnas i likhet med hvad nu eger rum

vid volontärskolan å Karlsborg, torde alla skäl — och ej minst besparingsskäl

— tala för att till densamma förlägga undervisningen

för 5. militärdistriktets volontärer, hvarigenom de långa och dyrbara

transporterna, som nu ega rum från vederbörande norrländska regementen

till Karlsborg och åter, skulle kunna verkställas vida billigare

än nu. Den besparing, som härigenom vunnes, skulle komma anslaget

till volontärskolor till godo, hvilket anslag bör bestrida kostnaden för

denna skola likasom för de öfriga volontärskolorna.

Jag hemställer derför, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå

Riksdagen,

att, med godkännande af ofvanstående grunder

för organisationen af en stamtrupp vid Vesternorrlands

bataljon jemte hvad som föreslagits beträffande

personalens aflöning, Riksdagen må till genomförandet

af denna del af bataljonens organisation bevilja ett

årligt anslag af 26,643,75 kronor;

att vid bifall härtill detta anslagsbelopp jemte

de redan å bataljonens stat till volontärers aflöning

uppförda 5,292,50 kronor, sistnämnda belopp i den

mån det för ändamålet varder disponibelt, må under

benämning: aflöning till stamtrupp vid Vesternorrlands

bataljon, såsom ett reservationsanslag uppföras under

fjerde hufvudtiteln näst efter anslaget till Vesternorrlands

beväring;

samt att de besparingar, som ä dessa för aflöningen

afsedda medel under uppsättningstiden kunna

uppkomma, må, i likhet med hvad förut vid uppsättning

af nya trupper vant medgifvet, af Eders Kongl.

Maj:t disponeras för bestridande af uppsättningskostnader

och öfriga med organisationens genomförande

förenade utgifter.

Artilleriskjutskolor.

Af sista Riksdag äskade Eders Kongl. Maj:t erforderligt anslag till

inrättande af artilleriskjutskolor.

[4-3

Anslag till

artilleriskjutskolor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Fjerde hufvud titeln.

Ur generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet underdåniga

skrifvelse den 4 december 1885, som låg till grund för Eders Kongl.

Maj:ts framställning i ämnet, tillåter jag mig erinra,

att förslaget, hvilket första gången väcktes redan år 1874 och

som nu närmast anknöt sig till den inom de flesta europeiska länder

vunna erfarenheten om dylika skolors betydelse för befrämjande af

artilleriets skjutskicklighet, hufvudsakligen afsåg dels att årligen bibringa

ett antal officerare sådan högre utbildning i skjutning, att genom

deras ledning skjutöfningarna komme att rätt bedrifvas vid regementena,

dels att meddela årets underbefälselever i högsta klassen

praktisk skicklighet så väl i skjutning som i de i fält förekommande

arbeten;

att, i betraktande af de olikheter, som förefinnas emellan fält- och

fästningsartilleriet med afseende å så väl vapnens natur, som pjeser

och skjutmetoder, förslaget upptog

dels en skjutskola för fältartilleriet, förlagd till Marma

skjutfält, och

dels en skjutskola för fästningsartilleriet, förlagd till Vaxholm;
att

fältartilleriets skjutskola skulle lämpas efter behofvet vid 30

fältbatterier, fästningsartilleriets efter behofvet vid de nuvarande 6

fästningskompanierna;

att personalen skulle utgöras, vid den förra skolan af 17 officerare

med vederlikar samt 90 underbefäl och menige, hvartill komme erforderlig

handräckningspersonal från svea artilleriregemente, samt vid

den senare skolan af 4 officerare och 12 underbefäl med handräckningspersonal,

tagen från de å Vaxholm Oscar Fredriksborg förlagda

fästningskompanierna;

att kostnaderna för dessa skolor, Indika skulle vara sammandragna

under en tid af sex veckor, beräknades på följande sätt:

fältartilleriets skjutskola: arfvoden för lärare, traktamentsersättningar,

rese- och transportkostnader, utgifter för materiel

m. m..................................................................................... kr. 13,450: —

fästningsartilleriets skjutskola: dylika utgifter, af

hvilka några stälde sig billigare vid denna skola, enär

4 af fästningskompanierna äro förlagda på platsen och

således icke taga i anspråk rese- och transportkostnader » 2,150: —

diverse utgifter vid Marma skjutfält för tillsyn och

vård af byggnader och inventarier, af der qvarlemnad

transport kr. 15,600: —

s. 15 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

15

transport kr. 15,600: —

artillerimateriel och ammunition, af skjutfältet och

stängslet kring detsamma m. m. äfvensom för transporter

å fältet samt vägars underhåll m. m............................ » 2,500: —

Summa kr. 18,100: —

att, hvad anginge de i denna kostnadssumma ingående utgifter vid

Marma skjutfält, de visserligen tillgodokommo alla andra som begagnade

skjutfältet, såsom svea artilleriregemente, artilleri- och ingeniörhögskolan,

krigshögskolan, krigsskolan, skjutkommissionen för artilleriet

och infanteriet in. fl., men att, då de svårligen kunde uppdelas,

de lämpligast kunde upptagas bland kostnaderna för skjutskolorna,

enär skjutfältet årligen längsta tiden komme att af fältartilleriets skjutskola

begagnas; samt

att, under förutsättning, att omförmälda belopp 18,100 kronor anvisades

till artilleriskjutskolor, följande under anslaget till artilleriet

nu uppförda medel icke vidare blefvo erforderliga, nemligen:

till artilleribefälets skjutöfningar .................................... kr. 5,000: —

T) artilleriunderofficerarnes gemensamma skjutöfningar

.......................................................................... d 2,500: —

tillsammans kr. 7,500: —

så att, vid afräkning af sist nämnda belopp, tillökningen i utgifter

komme att för artilleriskjutskolorna i verkligheten uppgå till endast

10,600 kronor.

Eders Kong!. Maj:ts proposition vann ej Riksdagens bifall.

Chefen för artilleriet anser emellertid frågan om artilleriets utbildning

i skjutning vara af den vigt och betydelse för detta vapens

stridsduglighet, att han trott sig böra ånyo underställa densamma Eders

Kong!. Maj:ts pröfning. Med erinran, hurusom tillgodoseendet af behofvet

utaf systematiskt ordnade skjutöfningar vid fältartilleriet blifvit

allt oafvisligare, sedan den nya fältartillerimaterielen numera blifvit för

flertalet af batterierna anskaffad och till dem utdelad, äfvensom att de

dyrbara pjeser af gröfre kalibrar, som jemte ammunition redan anskaffats

eller äro under anskaffande för fästnings- och positionsartilleriet,

kräfva synnerligen omsorgsfullt bedrifna öfningar i skjutning,

på det att de kostnader, som på dem blifvit nedlagda, skola i farans

stund befinnas väl använda, hemställer han i sin underdåniga skrifvelse

den 18 november 1886, att Eders Kongl. Maj:t måtte å nyo för

Riksdagen framlägga förslaget om inrättande af artilleriskjutskolor.

Lika med chefen för artilleriet är jag fortfarande öfvertygad om

s. 16 Kontrollera mot PDF

Öfriga ordinarie

anslag.

[5.]

Jemkning af

anslag.

16 Fjerde hufvudtiteln.

vigten af särskilda artilleriskjutskolor för fältartilleriet och fästningsartilleriet,

och då dertill kommer, dels att anslag till artilleriskjutskolor,

om sådant beviljas, ingalunda kan anses tjena ett nytt behof, så till

vida som, på sätt jag ofvan nämnt, redan nu till artilleribefälets skjutöfningar

utgå 7,500 kronor, hvilka, i anseende till stegringen i priset

för ammunitionen, i allt fall snart torde visa sig otillräckliga, dels ock

att den brist i artilleriets organisation, som sålunda förefinnes, kan

afhjelpas med jemförelsevis ringa kostnad, får jag tillstyrka, det Eders

Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen,

att under fjerde hufvudtiteln, näst efter anslaget

»till skjutskolor» uppföra under benämningen »artilleriskjutskolor»

ett ordinarie reservationsanslag å 18,100

kronor;

samt att, vid bifall härtill, det nuvarande anslaget

»till skjutskolor» må i riksstaten benämnas »skjutskolor

för infanteriet och kavalleriet».

Beträffande öfriga ordinarie anslag under fjerde hufvudtiteln, har

jag icke att föreslå annan förändring för år 1888, än att förslagsanslaget
-

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementets afdelning af

Kongl. Maj:ts kansli,

hvilket anslag nu är upptaget till 4,337 kr. torde böra för jemnande

af de ordinarie anslagens slutsumma minskas med 43 kr. 75 öre till

4,293 kr. 25 öre.

Fjerde hufvudtitelns ordinarie anslag utgöra nu kr. 19,643,800: —

De af mig ifrågasatta nya och tillökningar i

förut befintliga ordinarie anslag, efter afdrag af den

föreslagna nedsätfningen i anslagen till fältartilleriet

och till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för

departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli,

uppgå tillsammans till 128,700 kronor, och skulle

således de ordinarie anslagen genom tillägg af detta

belopp ...................................................................................... » 128,700: —

komma att höjas till ......................................................... kr. 19,772,500: —

s. 17 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufrndtiteln.

17

Extra anslag.

Departementschefen öfvergick härefter till frågan om de anslag

på extra stat, som erfordrades för år 1888, och anförde departementschefen

i denna fråga följande:

(

Anslaget för tillämpning af nya värnpligtsSagens föreskrifter i fråga om de

värnpligtiges inskrifning och redovisning.

Redan vid debatten om värnpligtslagen i Riksdagens Andra Kammare

vid 1885 års riksdag framhöll jag, att frågan om aflöning åt de

områdesbefäl, som i följd af värnpligtslagens föreskrift om rikets indelning

i värnpligtsområden blefve erforderligt, under nuvarande organisation

kunde lämpligast och med minsta kostnad för statsverket

ordnas så, att områdesbefälplatserna tilldelades det aktiva armébefälet

mot dagaflöning. Då sedermera krigsstyrelsen hade att till sistlidne

riksdag uppgöra förslag till definitivt ordnande af denna fråga, framlade

jag i mitt anförande till statsrådsprotokollet den 11 Januari 1886,

hvilket medföljde statsverkspropositionen till samma Riksdag, plan till

förändring i aflöningssättet för en del af arméns befäl, väsentligen

gående ut derpå, att, jemte det tjenstgöringen vid indelta infanteriet

och beväiungstrupperna under tiden mellan mötena ordnades så, att

af befälet och underbefälet hufvudsakligen endast den del, som nödvändigt

erfordrades för rullföringen af de värnpligtige, hölles i ständig

tjenstgöring under hela året och detta befäl i följd deraf såsom ersättning

för sin ökade tjenstgöring tillädes dagaflöning, det öfriga befälet

och underbefälet, med undantag af afdelningsunderofficerarne, å

ena sidan befriades från tjenstgöring i allmänhet under tiden mellan

de vanliga öfningsmötena, men å andra sidan jemväl förlorade rätt till

uppbärande af tjenstgöringspenningar.

Med gillande af denna plan, hvarigenom kostnaden för inskrifningsväsendets

ordnande, som af 1882 års landtförsvarskomité beräknats till

536,400 kronor, kunde minskas till omkring två femtedelar af denna summa

och som dessutom skulle medfört en afsevärd förenkling i aflöningssystemet

vid indelta infanteriet och besparing i kostnaden för upprätthållande

af tjenstgöringen vid detsamma under tiden mellan mötena,

täcktes Eders Kongl. Maj:t, på mitt förslag af 1886 år Riksdag äska

Bill. till Bikul. Prof. 1887. 1 Sant!. 1 A/d. t Hall. ;5

[6.]

Anslaget för

tillämpning af

nya värnpligtslagens

föreskrifter i

fråga om de

värnpligtiges

inskrifning

och redovisning.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Fjerde liufrudtiteln.

ett ordinarie anslag å 218,000 kronor för genomförande af det i nämnda

plan ingående nya aflöningssättet för en del af arméns befäl.

Riksdagen fann skäl endast på det sätt bifalla Eders Kongl. Maj:ts

förslag, att ett belopp af 150,000 kronor anvisades på extra stat för

år 1887 för tillämpning af nya värnpligtslagens föreskrifter i fråga om

de värnpligtiges inskrifning och redovisning in. m.

Då jag nu går att för Eders Kongl. Maj:t å nyo anmäla behofvet

af anslag för ifrågavarande ändamål, har jag icke saknat skäl att hos

Eders Kongl. Maj:t hemställa om framläggande till nästinstundande

Riksdag af ofvan omförmälda förslag i oförändrad form. På sätt jag

hade tillfälle ådagalägga, då frågan om användande af den summa,

Riksdagen för inskrifningsväsendets ordnande på extra stat för innevarande

år anvisat, inför Eders Kongl. Maj:t föredrogs, är uppgiften

att med ett extra anslag tillgodose utgifterna för inskrifningsväsendet,

hvilka till sin natur äro årliga och ständiga, förenade med stora svårigheter,

hvarförutom anslaget är så knappt tillmätt, att det blifvit

nödvändigt ej mindre att åt en del af arméns befäl anförtro uppgifter

i och för inskrifningsväsendets ordnande af djupt ingripande betydelse,

utan att det varit möjligt att för detta ökade arbete, som icke står i

rimligt förhållande till deras hittills varande, endast efter den så kallade

tjenstgöringen å roten beräknade aflöning bereda dem någon ersättning,

än äfven att bestämma arfvodena för afdelningsområdesbefälhafvarne

till så låga belopp, att föga sannolikhet förefinnes att i längden lämpliga

personer till dessa ganska vigtiga befälsplatser derför skola kunna

erhållas. Då emellertid den nya organisationen först med detta års

ingång trädt i verksamhet och någon erfarenhet om det sätt, hvarpå den

verkar, torde böra vara vunnen, innan förslag om definitivt ordnande

af densamma återupptagas, har jag ansett lämpligt att för närvarande

icke väcka fråga derom och får jag alltså hemställa att Eders Kongl.

Maj:t, på sätt jemväl arméförvaltningen å civila departementet i sin underdåniga

skrifvelse den 7 sistlidne december tillstyrkt, täcktes föreslå

Riksdagen

att för tillämpning af nya värnpligtslagens föreskrift

i fråga om de värnpligtiges inskrifning och

redovisning anvisa på extra stat för år 1888 ett

belopp af 150,000 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Fjerde lnifviidtiteln.

19

Artilleribehof.

Fält-, Fästnings- och Positionsartillerimateriel.

Af det belopp 4,600,000 kronor, som enligt generalfälttygmästarens

och chefens för artilleriet underdåniga memorial den 15 November

1878 ansågs erforderligt för anskaffning af ny och ändring af

gammal, men brukbar fältartillerimateriel, har Riksdagen hittills anvisat

3,800,000 kronor.

Den anskaffning och ändring af fältartillerimateriel, som efter generalfälttygmästarens

åsigt under år 1888 borde ega rum, utgör, enligt

hvad han i sin underdåniga skrifvelse den 10 November 1886 anför,

följande:

24 stycken kanoner med lavetter, föreställare och tillbehör

å 6,750 kronor per stycke .................................................. 162,000 kr.

förändring af 42 stycken äldre ammunitionsvaguar å 110

kronor........................................................................................... 4,620 »

nya tillbehör till 42 stycken ändrade ammunitionsvaguar

å 186 kronor .............................................. 7,812 »

förändring af 20 stycken äldre packvagnar med tillbehör

å 300 kronor ......................................................................... 6,000 »

rid- och anspannspersedlar för 51 batteri å 30,000 kronor 165,000 »

ammunition för 4 batterier å 37,700 kronor ...................... 150,800 »

13 stycken fältartilleridivisionsstaber, ändring af fordon,

samt rid- och anspannspersedlar å 1,800 kronor ......... 23,400 »

4 stycken hela artilleriammunitionskolonner, ändring af

vagnar, rid- och anspannspersedlar med tillbehör å

8,500 kronor ......................................................................... 34,000 »

2 stycken halfva artilleriammunitionskolonner å 4,500 kr. 9,000 »

9 stycken reservlavetter med tillbehör för 3 artilleriammunitionskolonner

å 3,590 kr.............................................. 32,310 >>

3 kolonndivisionsstaber å 1,700 kr.............................................. 5,100 >>

Summa 600,042 kr.

eller i jemnadt tal 600,000 kronor.

Derefter skulle finnas kanoner, lavetter och föreställare med allt

tillbehör, äfvensom ammunition för 34 batterier, samt rid- och anspannspersedlar

för 231 batterier af de 261, som föreslagits att förses

med dylika persedlar.

[7-]

Anslag till

fält-, fästnings-

och

positionsartillerimateriel.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Fjerde hufvudtiteln.

Af den enligt gencralfälttygmästarens underdåniga memorial af den

2 November 187G för anskaffning af positionsartilleri beräknade kostnad

696,150 kronor har Riksdagen hittills beviljadt 600,000 kronor;

och föreslår generalfälttygmästare!! i sin underdåniga skrifvelse den

10 November 1886, att Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra

framställning om beviljande för år 1888 af ett extra anslag af 50,000

kronor för sagda ändamål.

Uti underdånig skrifvelse den 9 November 1885 hemstälde generalfälttygmästare^

att Eders Kongl. Magt måtte hos Riksdagen begära

250,000 kronor till fästningsartillerimateriel; Eders Kong]. Maj:t ansåg

emellertid med afseende å det betydliga anslag, livilket ännu måste

tagas i anspråk för den nya fältartillerimaterielen, ej skäligt att hos

Riksdagen äska mera än 100,000 kronor för detta ändamål, och Riksdagen

anslog endast 50,000 kronor, hvilket belopp enligt Eders Kongl.

Maj:ts beslut kommer att användas för Vaxholm Oscar Fredriksborgs

bestyckning.

Härigenom har det för en förbättrad bestyckning af nämnda fästningar

erforderliga beloppet af 2,070,031 kronor blifvit nedsatt till

2,020,031 kronor, under det att den år 1878 uppgifna summan 3,618,000

kronor till bestyckning af den då färdiga delen af Karlsborgs fästning,

hvartill intill 1886 års utgång ett belopp af 825,000 kronor blifvit anslaget,

minskats till 2,793,000 kronor, utan att under innevarande år

någon nedsättning deri kan ifrågakomma, hvarjemte för Oscars-Värns

bestyckning m. in., hvartill kostnaden blifvit beräknad till 261,000 kronor,

ej ännu beviljats några medel.

Under antagande att Riksdagen ej skall vara villig på en gång

bevilja anslag i och för bestyckning^ af så väl båda ifrågavarande

fästningar som befästningarna vid Hvita Krog eller Oscars-Värn, anser

generalfälttygmästaren i sin underdåniga skrifvelse den 10 November

1886, att för närvarande vid begäran om anslag härtill företräde bör

gifvas åt Vaxholm Oscar Fredriksborg och Oscars-Värn, såsom afsedda,

förstnämnda fästning att försvara inloppet till Stockholm och befästningarna

vid Oscars-Värn att understödja försvaret af Karlskrona åt

landsidan, och föreslår alltså Eders Kongl. Maj:t att hos Riksdagen,

såsom extra anslag till fästningsartillerimateriel för år 1888, begära

till förbättring af bestyckningen vid

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln. 21a

Vaxholm Oskar Fredriksborg....................................................... 100,000 kr.

och till bestyckning vid Oscars-Värn..................................... 50,000 ))

eller tillsammans 1-50,000 kr.

Samtliga dessa generalfälttygmästarens förslag finner jag väl grundade

och anser särskildt, att krigsstyrelsen icke nog kan framhålla

vigten deraf, att bestyckningen å Vaxholm Oscar Fredriksborg och

befästningarna vid Oscars-Värn, med afseende å den framstående plats,

dessa fästningsverk redan vid början af ett inträffande krig äro kallade

att intåga, snarast möjligt bringas i tidsenligt skick. Då emellertid

de anslag till anskaffande af artillerimateriel, om hvilkas äskande

generalfälttygmästaren gjort framställning, sammanlagdt uppgå till

800,000 kronor, torde nödig hänsyn till andra vigtiga försvarsändamål,

som jemväl tarfva anslag, göra önskligt, att någon nedsättning i omförmälda

anslagsfordran kan ega rum. Och som den af minskningen

framkallade olägenhet otvifvelaktigt blefve mindre, derest Riksdagen

vid beviljande af ett odeladt anslag till anskaffande af artillerimateriel,

lemnade Eders Kongl. Maj:t frihet att, -— med hänsyn dels till produktionens

af artillerimateriel vexlande ställning och dels till föreslagna

förbättringar i konstruktionen af artilleripjeser med flera dylika

på frågans bedömande inverkande omständigheter, — bestämma huru

mycket af det utaf Riksdagen beviljade anslaget bör till hvarje särskildt

slag af artillerimateriel användas, hemställer jag, då jag dessutom anser

möjligheten af sådana politiska förvecklingar, hvilka kunna göra

en hastigare tidsenlig bestyckning af Vaxholm Oscar Fredriksborg och

befästningarna vid Oscars-Värn ^ till en bjudande nödvändighet, icke

böra lemnas alldeles obeaktad, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen

såsom extra anslag för år 1888 till fortsatt anskaffande af artillerimateriel,

äska ett belopp af 700,000 kronor med rättighet för Eders

Kongl. Maj: t att, efter sig företeende omständigheter, bestämma, huru

mycket af anslaget bör till anskaffande af de olika slagen artillerimateriel

användas.

lafanteriammunitiotisvagnar.

I underdånigt memorial den 12 November 1884 har generalfälttygmästaren

och chefen för artilleriet anmält, att kostnaden för dels

nyanskaffning af ammunitionsvagnar för infanteritrupperna och dels

[8.]

Anslag till

infanteriammnnitionsvagnar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

[9.]

Anslag till

Karlsborgs

fästningsbyggnad.

•22 Fjerde lmfvndtiteln.

förändring af gamla dylika med dertill hörande rid- och anspannspersedlar

uppginge till 239,112 kronor.

För detta ändamål har Riksdagen hittills anvisat 60,000 kronor;

och hemställer jag nu, i öfverensstämmelse med hvad generalfälttygmästaren

i sin underdåniga skrifvelse den 10 November 1886 föreslagit,

att till fortsatt anskaffande af nya och ändring af äldre ammunitionsvagnar

med tillhörande rid- och anspannspersedlar måtte för år 1888

äskas ett extra anslag af 30,000 kronor.

Fortifiliationsbetiof.

Karlsbort}.

I sin underdåniga skrifvelse den 11 november 1886 fäster chefen

för fortifikationen å nyo Eders Kong!. Maj:ts uppmärksamhet på angelägenheten

deraf, att det långvariga arbetet å Karlsborgs fästningsbyggnads

fulländande åtminstone varder bragd till den ståndpunkt, att

fästningen kan uppfylla de lägsta anspråk, som ställas på en dylik

anläggning, nemligen trygghet mot tillfälliga anfall. Så väl i den

underdåniga skrifvelsen den 14 november 1885 som vid flera föregående

tillfällen vore redogjordt för fästningsbyggnadsarbetets ställning

och behofvet af penningemedel för dess fullbordande, hvarjemte

påpekats det både ur statsekonomi och försvarssynpunkt förfelade

uti arbetets bedrifvande med så obetydliga årsanslag, som de, hvartill,

alltsedan år 1880, med ett enda undantag, de äskade beloppen för

hvarje år blifvit nedsatta. Till den utredning, som i dessa afseenden

blifvit gjord, vore intet vidare att tillägga. Eu blick tillbaka på de

anslag, hvilka landet under sistförflutna årtionden mägtat och funnit

nödigt anvisa till fästningsbyggnadsarbeten, torde emellertid ådagalägga

möjligheten af större ansträngningar för ett snart fullbordande af

ifrågavarande fästningsbyggnad, som vore den enda, hvarpå arbete för

närvarande påginge.

I detta afseende erinrar chefen för fortifikationen, att, sedan arbetena

å rikets fyra nyare fästningsbyggnader — Karlsten, Karlskrona,

Vaxholm och Karlsborg -— intill slutet af 1860-talet pågått med jemförelsevis

obetydliga årsanslag, i allmänhet icke öfverstigande 280,000

kronor, anslagen under åren 1868, 1869 och 1870 nedsjönko till ett

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Fjerde Iiufvudtiteln.

belopp, som i medeltal utgjorde föga mera än 150,000 kronor årligen

för alla de tre sistnämnda byggnadsorterna tillsammans. Det stora

fransk-tyska kriget väckte emellertid i vårt land, liksom mångenstädes,

till kraftigare lif tankarne på nödvändigheten af ett bättre ordnande

af försvarsväsendet och föranledde beviljandet af större anslag till

fästningsbyggnaderna. Sålunda anvisades för åren 1871—1875 till

Karlsborg, Karlskrona och Vaxholm Oscar Fredriksborg sammanlagdt

5,618,600 kronor, eller i medeltal per år mer än 1 million kronor,

hvaraf till Karlsborg nära 300,000 kronor. År 1874 slutade de större

befästningsarbetena vid Vaxholm Oscar Fredriksborg, och fästningsbyggnadsanslagen

för de båda återstående platserna nedgingo för åren

1876—1879 till sammanlagdt 2,372,850 kronor, eller i medeltal ungefär

600,000 krog!or per år, hvaraf omkring 256,000 kronor på Karlsborg.

Med blicken på dessa siffror hade man, fortsätter chefen för fortifikationen,

haft anledning antaga, att, sedan de väsentligaste arbetena

vid Karlskrona med år 1879 afslutats, åtminstone största delen af den

anslagssumma, som förut delats mellan de olika fästningsbyggnaderna,

derefter skulle kommit den enda återstående till godo, så att den

hunne fullbordas inom rimlig tid och innan det blefve för sent. Emellertid

hade under de från och med 1880 förflutna 7 åren till fästniugsarbetena

vid Karlsborg anvisats endast 800,000 kronor, d. v. s. blott

t mer än hvad som under ett enda år af närmast föregående fyraårs-*

period anslogs till fästningsbyggnaderna. Att detta icke kunde vara

öfverensstämmande med god omtanke om rikets försvar vore uppenbart,

allra minst i en tid, då äfven de mindre staterna, såsom exempelvis

Belgien, Holland och Danmark, liksom i förkänsla af ett annalkande

oväder, gjorde stora ansträngningar för sitt fasta försvar.

Under erinran tillika af de i underdåniga skrifvelsen den 14 november

1885 framlagda, och i det statsrådsprotokoll, som åtföljde den

nådiga propositionen till 1886 års riksdag om statsverkets tillstånd och

behof, närmare utvecklade skäl, som talade för att redan nu åtskilliga

förberedande åtgärder vidtoges för de s. k. Vabergsfästenas uppförande,

hemställer chefen för fortifikationen att af Riksdagen måtte begäras

ett belopp af 200,000 kronor för Karlsborgs hufvudfästning och 50,000

kronor till nyssnämnda förberedande arbeten å Vaberget.

Frågan om Karlsborgs stora betydelse för landets försvar torde

numera vara afgjord. Och då, på sätt flera gånger framhållits, arbetets

bedrifvande med så små årsanslag, som under de sistförflutna 7 åren

beviljats, är för statsverket direkt förlustbringande, så till vida som

genom arbetets utsträckning öfver en längre tidrymd uppstå utgifter

s. 24 Kontrollera mot PDF

[10.]

Anslag till försvarsarbeten

vid Vaxholm

Oscar Fre.

driksborg.

24 Fjerde hufvudtiteln.

för administration och extra arbetskostnader, hvilka eljest kunnat användas

till sjelfva byggnadsarbetet, kan jag icke underlåta att jemväl

i år föreslå Eders Kong!. Maj:t att af Riksdagen för Karlsborgs fästningsbyggnad

äska större anslagsbelopp än Riksdagen under de senaste

åren beviljat.

Hänsynen till andra vigtiga försvarsbehof, som vid statsregleringen

måste tillgodoses, föranleder mig emellertid ifrågasätta någon inskränkning

i den af chefen för fortifikationen angifna anslagssiffra, hvadan

jag tillstyrker, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att

till Earlsborgs fästningsbyggnad anvisa såsom extra anslag för år 1888

ett belopp af 200,000 kronor, derutaf 50,000 kronor till de förberedande

arbetena'' å Vaberget.

Vaxholm Oscar Fredriksborg.

I sin underdåniga skrifvelse af den 12 november 1884 erinrade

chefen för fortifikationen om det förslag till försvarets fullständiga

ordnande uti Stockholms skärgård, som blifvit uppgjordt af den utaf

Eders Kongl. Maj:t den 12 april 1878 tillsatta befästningskomité, och

påpekade, hurusom af de uti nämnda förslag omförmälda batterianläggningar

ett batteri på Vermdölandet och ett haubitsbatteri på Rindön i

främsta rummet borde ifrågakomma till utförande. Sedan de för dessa

arbeten nödiga medel, 56,000 kronor, blifvit för åren 1886 och 1887

anvisade och ett utaf de öfriga erforderliga batterierna midt på Rindöns

norra strand under år 1886 uppförts för särskildt anvisade medel, hemställer

chefen för fortifikationen, uti sin ofvan åberopade underdåniga

skrifvelse den 11 november 1886, att nu närmast i ordningen må

komma dels det andra af de i förslaget omförmälda haubitsbatterierna,

beläget i närheten af Oscar Fredriksborg, och dels ytterligare två

batterier å midten af Rindön i ändamål att, jemte det nyssnämnda,

stärka försvaret mot öfvergångsförsök från Skarpö.

Att uti den bergiga terräng, hvarom här är fråga, det icke låter

sig göra att till krigsrustning uppskjuta uppförandet af äfven dylika

relativt obetydliga batterier, derom lemnar, enligt chefens för fortifikationen

åsigt, just byggandet af ofvan omförmälda, för särskildt anvisade

medel uppförda batteri ett talande bevis. Arbetet började i maj

månad och batteriet kunde ej rapporteras färdigt förr än i september,

oaktadt arbetet bedrefs af entreprenören med all den arbetskraft, som

lämpligen kunde användas.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln. 25

Hvad angår sättet för dessa arbetens utförande, anser chefen för

fortifikationen klokast och billigast att kronoarbetskorpsen dertill användes.

Till följd af det forcerade arbetet vid nyssnämnda batteri,

vid hvilket endast private arbetare sysselsattes, blef kostnaden ej obetydligt

större, än om batteriet både kunnat byggas på vanligt sätt

med kronoarbetskarlar. Dertill komme också, att på sådant sätt en

lämplig sysselsättning bereddes detta manskap, åt hvilket, enligt hvad

Fångvårdsstyrelsen anmält, göromål endast med svårighet kunna anskaffas.

Kostnaden för de nu ifrågasatta båda batterierna midt på Rindön

och haubitsbatteriet vid Oscar Fredriksborg bär, under antagande af

nyssnämnda arbetskraft, beräknats till 60,000 kronor och kan, efter

chefens för fortifikationen åsigt, lämpligen fördelas på två år; och

skulle, efter utförandet af dessa batterier, utaf de af ofvannämnda

komité föreslagna försvarsanstalter å Rindön, som borde fulländas under

fredstid, återstå endast ett mindre batteri å öns östra ända.

Chefen för fortifikationen föreslår alltså, att erforderliga medel för

ifrågavarande arbetens utförande nu måtte af Riksdagen äskas; och

då genom den utredning, som i frågan förebragts, synes mig ådagalagdt,

ej mindre att dessa arbeten böra redan under fredstid utföras

än äfven att genom desamma en nödvändig och lämplig sysselsättning

åt kronoarbetskorpsen kan beredas, får jag tillstyrka, det Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att till försvarsarbeten vid Vaxholm

Oscar Fredriksborg anvisa ett extra anslag af 60,000 kronor, deraf

30,000 kronor för år 1888.

Fälttelegrafmateriei.

På grund af chefens , för fortifikationen underdåniga skrifvelse den

15 november 1884 med anhållan om beredande af medel till fälttelegrafmaterielens

kompletterande, beräknade till 49,526 kronor 82 öre,

föreslog Eders Kongl. Maj:t 1885 års riksdag att för detta ändamål å

extra stat för år 1886 bevilja 24,700 kronor.

Af de sålunda äskade medlen anvisade emellertid Riksdagen, som

ansåg anskaffningen af den behöfliga materielen kunna fördelas på tre

i stället för beräknade två år, för år 1886 endast ett belopp af 16,000

kronor. Och blef, i öfverensstämmelse härmed och i enlighet med

Eders Kongl. Maj:ts förslag, af 1886 års Riksdag ett extra anslag å

Bill. till Piksd. Prot. 1887. 1 Sami. 1 Afl. 1 Saft. 4

[ii-]

Anslag till

fälttelegrafmateriel.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Fjerde hufvudtiteln.

enahanda belopp för år 1887 beviljadt till fortsatt anskaffning af fälttelegrafmateriel.

Då nu således återstå 17,526 kronor 82 öre af det beräknade anslagsbehofvet,

49,526 kronor 82 öre, får jag, i enlighet med hvad

chefen för fortifikationen i sin underdåniga skrifvelse den 11 November

1886 begärt, hemställa, det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att till fortsatt anskaffning af fälttelegrafmateriel bevilja för år

1888 ett extra anslag af 17,526 kronor 82 öre, som dock för vinnande

af rund slutsumma för extra anslagen torde böra till 17,500

kronor utjemnas.

Försvarsverket till lands i allmänhet.

Lif- och exercis-munderingspersedlar m. m. vid Gotlands nationalbeväring.

[12-]

Ansiagstiiiägg För uppsättning af lifmunderings- och exercismunderingspersedlar

gena^behof" samf kapotter och ränslar för en klass beväring å Gotland, beräknad

till 500 man, beviljades af 1886 års Riksdag ett extra anslag af 70,000

kronor.

I sin underdåniga skrifvelse den 5 sistlidne november erinrar arméförvaltningen

å intendentsdepartementet att, som, jemlikt 53 § värnpligtslagen,

sådant detta lagrum lyder genom Eders Kongl. Maj:ts

nådiga förordning den 5 mars 1886, de värnpligtiges på Gotland tjenstgöring

i fredstid omfattar 54 dagar att från och med innevarande år

fullgöras med 30 dagar under det första, 12 dagar under det andra

och 12 dagar under det tredje året, samt 2:dra och 3:dje åldersklassernas

tjenstgöring antagligen kommer att försiggå samtidigt, deraf

blifver en följd att, med beräkning af nämnda årsklassers styrka till

500 man hvardera, 1,000 omgångar munderingspersedlar på en gång

komma att vara i bruk redan under innevarande års vapenöfningar

med dessa årsklasser samt att en omgång lifmunderings- och exercismunderingspersedlar

jemte kapotter och ränslar följaktligen bör för

ytterligare en beväringsklass om 500 man uppsättas.

Ehuru sålunda munderingspersedlarne med tillbehör redan under

innevarande år böra vara att tillgå, anser dock arméförvaltningen, att,

då hinder icke möter att med förskotterade medel verkställa anskaffningen,

särskildt anslag för detta år ej behöfver af Riksdagen för

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Fjerde hufvudtiteln.

ändamålet äskas, men hemställer, att för år 1888 af Riksdagen må

begäras samma belopp, som anvisats för år 1887, eller 70,000 kronor,

såsom extra anslag för en gång till uppsättande af lif- och exercismunderingspersedlar,

kapotter och ränslar för ännu en årsklass beväring

å Gotland om 500 man.

Då, på sätt arméförvaltningen antagit, 2:dra och 3:dje årsklassernas

beväring å Gotland måste öfvas samtidigt, så vida man vill undvika,

att öfningen för en af dessa klasser framskjutes långt in på

sommaren efter skördetidens början, samt dertill kommer, att, med

hänsyn till den egendomliga organisationen af Gotlands försvarsväsende,

i hvilket den hufvudsakliga styrkan utgöres af beväring, anskaffandet

af erforderliga utredningspersedlar för beväringen å Gotland, om möjligt,

är af ännu större vigt, än då frågan rörer fastlandet, anser jag

mig böra understödja arméförvaltningens förslag och hemställer alltså,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen såsom extra anslag för år

1888 äska ett belopp af 70,000 kronor, att användas till ny uppsättning

af munderings- m. fl. persedlar för ytterligare en klass af Gotlands

nationalbeväring.

Byggnadsbehof.

Byggnader för trängbataljonen.

[13.]

Sedan 1885 års Riksdag i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts för- Anvisande af

slag beviljat till byggnader för trängbataljonen ett extra anslag af f°medeiTItjiide

273.000 kronor samt deraf till utgående under år 1886 anvisat ett byggnader för

belopp af 100,000 kronor, blef af sistlidet års Riksdag ett lika belopp

100.000 kronor på extra stat för år 1887 till ändamålet beviljadt; och

hemställer jag nu att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att af de till byggnader för trängbataljonen beviljade medel anvisa på

extra stat för år 1888 återstående 73,000 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Fjerde hufviultiteln.

[14.]

Reseunderstöd

åt officerare

och intendenturtjenstemän.

[15.]

Anslag till de

topografiska

arbetena.

Diverse behof.

Reseunderstöt! åt officerare och intendenturtjenstemän.

Till bestridande af kostnaden för officerares utsändande till främmande

länder i ändamål att inhemta upplysningar rörande krigsväsendet

och såsom bidrag till de kostnader, officerare måste vidkännas under

anställning i utländsk krigstjenst eller eljest under resor till främmande

länder för utbildning i sitt yrke, har under en lång följd af år anslagits

på extra stat ett belopp af 9,000 kronor. På det tillfälle jemväl

måtte beredas att genom utsändande af tjenstemän vid intendenturen

till främmande stater tillgodogöra intendenturen den der vunna

erfarenheten i hvad till en armés hushållning hörer, höjdes anslaget

vid 1883 års riksdag till 12,000 kronor, men utgår från och med år

1885 åter med sitt förra belopp.

Jag hemställer att för år 1888 må till reseunderstöd åt officerare

och intendenturtjenstemän äskas ett extra anslag å enahanda belopp 9,000

kronor, med rättighet för Eders Kongl. Maj:t att få under ett följande

år använda hvad af anslaget kan under året besparas.

Generalstabens topografiska arbeten.

Anslagen till generalstabens topografiska arbeten, hvilka anslag

till och med år 1878 utgingo med 90,000 kronor årligen, hafva derefter

utgjort endast 60,000 kronor för hvarje år. Att detta sistnämnda

årsanslag är otillräckligt för ett ändamålsenligt bedrifvande af kartverksarbetet

har vid föregående tillfällen blifvit till fullo ådagalagdt.

De olägenheter, som med hänsyn till en nödig samverkan mellan de

ekonomiska och topografiska kartverken måste blifva en följd af det

ringa arbetsanslaget för det topografiska kartverket, hafva dock hittills

kunnat i någon mån utjemnas derigenom, att den behållning, som uppstått

å det ekonomiska kartverkets anslag, fått under de senare åren

användas för de topografiska arbetena, och har chefen för generalstabens

topografiska afdelning i sin underdåniga skrifvelse den 16

november 1886 föreslagit att, såvida icke någon ändring i sistnämnda

hänseende skedde, anslaget till de topografiska arbetena måtte äfven

för år 1888 bibehållas vid oförändradt belopp 60,000 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

29

Jag har af chefen för civildepartementet inhemtat, att han har

för afsigt framlägga förslag derom, att extra anslagen för de ekonomiska

kartarbetena anvisas för år 1888 till enahanda belopp som

utgå för år 1887, samt att möjligen uppstående behållningar å dessa

anslag må, likasom förut, äfven under år 1888 användas till bestridande

af utgifter för det topografiska kartverket, och under förutsättning af

bifall till nämnda förslag får jag hemställa, det Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen att till fortsättande af de topografiska arbetena

bevilja för år 1888 ett extra anslag till samma belopp, som nu för

ändamålet utgår, eller 60,000 kronor.

Skarpskytteväsendets och skjutskickfighetens befrämjande.

I enlighet med hvad arméförvaltningen i sin underdåniga skrifvelse

den 7 december 1886 hemstält, tillstyrker jag, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att i riksstaten för år 1888 såsom

extra anslag till skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande

uppföra samma belopp, som för ändamålet under innevarande år utgår,

eller 90,000 kronor.

Hvad chefen för landtförsvarsdepartementet sålunda

i afseende å regleringen af utgifterna under

riksstadens fjerde hufvudtitel yttrat, tillstyrkt och hemstält

täcktes Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkande

af statsrådets öfrige ledamöter, i nåder bifalla och

gilla, med befallning tillika att utdrag af detta protokoll

skulle till finansdepartementet öfverlemnas till

ledning vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition

till Riksdagen angående statsverkets tillstånd

och behof.

[16.]

Anslag till

skarpskytteväsendets

och

skjutskicklighetens

befrämjande.

Ex protocollo

Emil Hallgren.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Fjerde hufvudtiteln

Bil. Lit. A.

Förslag.

öfver den årliga totalkostnaden för 1 fästningsartilleribataljon

å Vaxholm Oscar Fredriksborg.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Lön m. in. åt officerare, civilpersonal och underofficerare.

1 öfverstelöjtnant (bataljonschef), tillika kommendant, lön .

5,000

-

1 major, lön ..........................................................

3,500

—

1 kapten af 1. klassen, lön ...........................................

2,800

—

B dito, dito................................................................

8,400

—

1 kapten af 2. klassen, lön..........................................

1,800

—

3 dito, dito ............................................................

5,400

—

4 arfvoden till kompanichefer ä 600 kr.......................

2,400

—

1 löjtnant af 1. klassen, lön ........................................

1,200

—

7 dito, dito ...............................................................

8,400

—

1 underlöjtnant lön ..................................................

600

—

4 dito, dito...............................................................

2,400

—

1 förste bataljonsläkare, lön...........................................

1,800

—

1 regementsintendent, lön ...........................................

2,800

—

1 styckjunkare, lön .................................................

......... 720: —

beklädnad ............................................

........ 200: —

920

—

6,440

_

4 arfvoden till förrådsunderofficerare å 300 kr.................

1,200

—

1 sergeant af 1. klassen, lön.........................................

....... 360: —

lönetillägg................................

......... 12: —

beklädnad...............................

......... 200: —

572

—

15 dito, dito .............................................................

8,580

—

1 stabstrnmpetare, lön..................................................

.......... 360: -

lönetillägg ......................................

........ 12: -

beklädnad.........................................

......... 200: —

572

64,784

transport

64,784

—

s. 31 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

31

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

transport

--

—

64,784

—

Dagaflöning.

Dagaflöning, som till vederbörande utgår enligt särskilda bestämmelser,

utgör:

för öfverstelöjtnant och major 4 kr., kapten 3 kr., löjtnant och underlöjtnant

2 kr., förste bataljonsläkare och regementsintendent 3 kr., styckjunkare

1 kr., sergeant och stabstrumpetare 40 öre, varande dagaflöningen för- slagsvis beräknad för öfverstelöjtnanten och majoren under 365 dagar,

för 7 kaptener under 365 och 1 kapten under 30 dagar, för 7 löjtnanter

under 365 och 1 löjtnant under SO dagar, för 5 underlöjtnanter under

365 dagar, för förste bataljonsläkaren och regementsintendenten under

365 dagar, för 8 styckjunkare under 365 dagar, för 10 sergeanter under

365 och 6 sergeanter under 30 dagar, samt för stabstrumpetaren under

365 dagar, tillsammans ..................................................................

26,283

Portion till underbefäl in. 11.

Portion å 62 öre beräknas förslagsvis för åtta styckjunkare under 365 dagar,

för tio sergeanter under 365 och sex sergeanter under 80 dagar samt

för stabstrumpetaren under 365 dagar, tillsammans ...........................

—

—

4,411

30

Arfvoden.

åt 1 informationsofficer......................................................................

400

—

» tygmästaren å Vaxholms fästning.............•.........................................

300

—

för undervisningen i gymnastik ............................................................

200

—

» ecklesiastikvården.........................................................................

300

—

till auditörsbiträde..............................................................................

750

—

åt 1 informationsunderofficer ...............................................................

100

—

2,050

Särskilda anslag.

medikamentspenningar för 400 man å 2,25 kr. årligen.............................

900

—

kommunionspenningar för 450 personer å 5 öre årligen ...........................

22

50

transport

922

50

97,528

30

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Fjerde hufvudtiteln,

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

transport

922

—

97,528

30

till bataljonens bibliotek.....................................................................

100

—

» informationsverkets behof..............................................................

100

—

» skrifmaterialier för bataljonen .......................................................

500

-

för anskaffning af undervisningsmateriel, såsom böcker, skrifmaterialier m. m.

i öfverensstämmelse med hvad genom kongl. brefvet den 3 December 1875

för artilleriregementena anvisats .....................................................

150

—

till gymnastikapparaters och persedlars anskaffning och underhåll ............

200

—

1,972

50

Tygstaten.

1 förrådsförvaltare *), lön....................................................................

1,800

—

1 tygskrifvare, lön............................................................................

1,000

-

1 handtverksmästare, lön.....................................................................

700

—

O

O

700

—

1 rustkammarsmed, lön.......................................................................

600

—

O

■"Ö

O

''"d

600

—

kommunionspenningar för 6 personer å 5 öre..........................................

—

30

5,400

30

Servisersättning.

åt regementsofficerare, kaptener, förste bataljonsläkare och regementsinten-

dent: 12 personer å 30 kr........................................... .................

360

—

» subalternofficerare, och förrådsförvaltare: 14 personer å 24 kr.............

336

—

» underofficerare, stabstrumpetare, tygskrifvare, handtverksmästare och rust-

kammarsmeder: 30 personer å 12 kr.................................................

360

—

1,056

Aflöning och arfvoden in. in. för manskap.

aflöning: 400 man i 1 månad å 10 kr. i månaden .................................

4,000

—

255 » i 11 månader å 10 kr. i månaden..............................

28,050

—

arfvoden: 16 förste konstaplar i 1 månad å,15 kr. i månaden..................

240

—

12 » i 11 månader å 15 kr. i månaden ............

1,980

—

transport

34,270

—

105,957

10

*) Anm. Artilleriets förrådsförvaltare åtnjuta ett älduisti 1 lägg om 300 kr. att såsom arfvode efter 5:te

tjensteåret utgå.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

33

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

transport

34,270

—

105,957

10

arfvoden: 4 förste konstaplar i 11 månader å 7,50 kr. i månaden............

330

—

24 andre konstaplar i 1 månad å 10 kr. i » ............

240

—

20 » » i 11 månader å 10 kr. i » ............

2,200

—

4 » » i 11 » å 5 kr. i » ............

220

—

4 trumpetare i 12 månader å 3 kr. i månaden.......................

144-

—

4 kompanihandtverkare i 12 månader ä 10 kr. i månaden.........

480

—

lega: 176 man å 40 kr.......................................................................

7,040

—

224 » å 80 » ......................................................................

17,920

—

62,844

Beklädnad cell underhåll in. in.

beklädnad: 400 man i 30 dagar å 33 öre per dag.................................

3,960

—

255 » i 335 » å 33 » » » .................................

28,190

25

underhåll: 400 man i 30 dagar å 62 öre per dag.................................

7,440

—

255 » i 335 » å 62 » » » ................................

52,963

50

servis och sängkläder: 400 man å 9 kr.................................................

3,600

—

kaserninventariers underhåll: 400 man å 2,50 kr.....................................

1,000

—

97,153

75

| Summa

—

265,954

85

Bth. till Rihd. Prot. 1887. 1 Sami. 1 Åfd. 1 Käft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bil. Lit. B.

Fjerde hufVudtiteln

Förslag och kostnadsberäkning

för organiserandet af fästningsartilieribataljonen å Vaxholm Oscar Fredriksborg

med afseende å den under lista året förekommande uppsättning.

tel

o5

a

O

t»

=s

Brist.

Erforderligt nytt anslag.

o

ri

c*

U1

ds

cn

et-

sa

3

oT

po

3

3

po^

H *.

Summa.

Att utgå

lista året.

et-

sa

a

cn

So

© g;

SO

Kronor.

öre.

Kronor.

öre.

1

—

1

1

öfverstelöjtnant (chef)...................................

6,460

—

6,460

—

1

—

1

1

major..........................

4,960

—

4,960

—

4

3

1

X

kaptener af 1. klassen........

3,895

—

3,895

—

4

1

3

1

kaptener af 2. klassen.....

7,680

_

2,895

—

8

4

4

2

löjtnanter af 1. klassen ...

7,050

_

3,860

—

5

4

1

1

underlöjtnanter............

1.330

—

1,330

—

1

—

1

1

förste bataljonsläkare.....

2,895

—

2,895

—

1

—

1

1

regementsintendent..........

3,895

—

3,895

•—

8

4

4

2

styckjunkare.....................

6,045

20

3,022

60

16

8

8

4

sergeanter af 1. klassen.......

5,504

20

3,777

20

1

—

1

1

stabstrumpetare...........

944

30

944

30

4

4

—

—

arfvoden till kompanichefer ......

—

—

—

-T

4

4

—

—

d:o » förradsunderofficerare.....................

__

_

__

___

öfriga arfvoden1 ..

___

_

__

_

särskilda anslag.....................

1.156

25

990

215

tygstaten...................................................

4,115

30

4,115

30

servisersättning .............

588

—

408

—

aflöning och arfvoden m. m. för .manskap............

beklädnad och underhåll m. m.:

35,674

62

18,304

3_

för 104 man nyanvärfde, utöfver nuvarande styrka

för hela bataljonen, sedan det efter hittills gäl- lande grunder anvärfda manskapet hunnit afgå4

—

37,258

—

24,543

75

—

—

Härifrån dragas nu utgående arfvoden till kommen-

116,736

62

99,009

55

danten och placemajoren............ kronor 2,200

1 De enligt nuvarande stater utgående

2,200

—

arfvoden vid artilleriet öfverstiga

de föreslagna med.................... » 1,000

3,200

Summa erforderligt nytt anslag

113,536

eal

96,809

55

2 Medikaments- och kommunionspenningar för endast resp. 328 och 368 personer.

3 Aflöning: 4 l:ste konstaplar, 4 2:dre konstaplar, 4 trumpetare och 92 artillerister i 12

månader ä 10 kr. i månaden ..................................

Arfvoden: 4 l:ste konstaplar å 180 kr. por år ....................................

4 2:dre konstaplar k 120 » » »

4 trumpetare k 36 » » »

96 man ä 40 kr...........................................

8 » ä 80 » ..

Lega:

kr. 12,480

» 720

» 480

» 144

.. 3,840

» 640:

Summa kronor 18,304: —

lutter organisationens fullständiga genomförande uppgår det erforderliga nya anslaget för beklädnad och underhåll

in. m. till en lägre summa än motsvarande kostnad under lista organisationsåret, hvilket beror

derpå, att under lista året ingen minskning beräknats i omkostnaderna för det enligt nuvarande organisation

befintliga manskapets beklädnad och underhåll.

Stockholm, tryckt hos K. L. Beckman, 1887.

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Femte hufvudtiteln.

Protokoll öfver sjöförsvar särenden, hållet inför Hans

Maj-.t Konungen uti Statsrådet å Stockholms slott den

31 December 1886.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Tiiemptånder,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Eitrensvård,

Statsråden Loven,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna och

Friherre Tamm.

Chefen för sjöförsvarsdepartementet Statsrådet Friherre von Otter

anhöll i underdånighet att få föredraga ett af honom utarbetadt förslag

till organisation af flottans militära personal och yttrade härvid:

Såväl vid föredragning af statsregleringarne detta och nästlidet år [i__3.]

som ock år 1883 gjorde jag underdånig framställning om behofvet af officerskåren,

en tillökning i flottans officerspersonal på den aktiva staten, och Eders

Kongl. Maj:t föreslog i öfverensstämmelse härmed sednast församlade

Riksdag att, på det Eders Kongl.] Maj:t måtte komma i tillfälle att i

den ordning, som kunde finnas lämplig, öka antalet officerare vid flottan

med 1 flaggman, 2 kommendörkaptener af l:a graden, 2 kommendörBih.

till Riksd. Prof. 1887. 1 Sami. 1 Afd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Femte hufvudtiteln.

kaptener af 2:a graden, 19 kaptener och 11 löjtnanter, den permanenta

reservstaten skulle i mån af afgång upphöra, samt de genom uppkommande

ledigheter på denna reservstat samt öfriga reserv- och indragningsstater

disponibla löneförmåner, intill det för permanenta reservstatens

aflönande nu anvisade belopp 114,000 kronor, få användas till aflöning

åt nämnda antal officerare.

Denna framställning bifölls af Riksdagens Första Kammare men

afslogs af den Andra, hvarefter frågan fick förfalla, men de skäl för

afslag, som under diskussionen i Andra Kammaren anfördes såväl vid

detta tillfälle som vid de föregående, då denna fråga varit å bane,

innefattade icke, att den föreslagna tillökningen af ofhcerarnes antal

ansågs obehöflig, utan endast att man icke ville vidtaga denna förändring

annat än i sammanhang med mera omfattande förändringar i

flottans personal, deribland särskildt i fråga om det nuvarande båtsmanshållet.

Ehuruväl jag icke kan finna detta skäl giltigt, enär officerskåren

på flottans aktiva stat behöfver tillökas, ehvad man bibehåller

den nuvarande bemanningen eller ersätter densamma med en på annat

sätt organiserad, och jag derföre skulle funnit mig manad att, äfven

om ingen annan förändring i personalen nu ifrågakomme, ånyo föreslå

den förut omförmälda ofAcerstillökningen, hemtar jag likväl ett ytterligare

stöd härför i den omständigheten, att jag nu jemväl är beredd

att förelägga Eders Kong! Maj:t förslag till eu förändrad organisation

af flottans sjömanskår, byggd på förutsättningen af båtsman shållets

sättande på vakans.

Till de skäl för befälspersonalens ökande, som i statsrådsprotokollen

den 8 Januari 1883, den 12 Januari 1885 och den 11 Januari

innevarande år finnas anförda och till hvilka jag torde få hänvisa, får

jag ytterligare lägga dels att befäl erfordras för den nya minörkåren,

dels att det befäl från marinregementet, som hittills funnits å Kungsholms

fästning, skall ersättas af befäl från flottan, dels ock att sjöbeväringen,

derest densamma, med den förändrade organisation af

sjömanskåren jag här nedan föreslår, kan anses vara för flottan behöflig,

skall exerceras af flottans befäl, hvartill kommer att erfordras ett

icke obetydligt antal officerare och hvarigenom den nu rådande befälsbristen

högst betydligt ökas. Under öfverläggningarne vid senaste Riksdagen uttalades

visserligen särskildt tvifvelsmål angående nödvändigheten af tillökningen

med 1 flaggman och 4 kommendörkaptener, men då Riksdagen,

med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställningar,

utöfver de två på stat befintliga flaggmanslönerna, beviljat 2:ne lönetillägg

på ordinarie stat, hvartdera å 2,000 kronor, att utgå det ena åt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

3

stationsbefälhafvaren i Carlskrona och det andra åt chefen för flottans

stab, derest de icke äro flaggman, samt derigenom medgifvit att dessa

befattningars innehafvare borde vara aflönta såsom flaggmän, så kan

Eders Kongl. Maj:t, oafsedt rättigheten att till permanenta reservstaten

öfverflytta och aflöna flaggmän, i sjelfva verket nu disponera 4 flaggmanslöner,

ehuru Eders Kongl. Maj:t hittills aldrig behöft disponera

mer än 1 utöfver det i stat upptagna antal. Vid sådant förhållande

och då jag anser åtminstone 3 flaggmän verkligen vara behöfliga,

kan jag icke finna annat än riktigast att upptaga tre flaggmän

på ordinarie stat. Beviljas detta, och antager man att derefter

åtminstone två af följande beställningar inom flottan, nemligen

chefsbefattningen i marinförvaltningen, chefskapet för flottans stab,

och stationsbefälhafvarebefattningen i Carlskrona komma att beklädas

af aflönade flaggmän, skulle det ena af förenämnda båda lönetillägg

kunna undvaras, förutsatt att det andra finge användas till lönefyllnad

till den innehafvare utaf någondera af nämnda tre befattningar, som

icke uppbure flaggmans lön. Hvad åter regementsofficerarne beträffar

kan någon nedsättning i det af mig föreslagna antalet icke ega rum,

enär, enligt gjorda beräkningar angående befälsbehofvet vid stationerna

och för öfningarne, äfven i fredstid det minsta antal regementsofficerare

som erfordras, utan att beräkna en enda i reserv, utgör SO, deraf för

närvarande endast 26 finnas. För krigsbehof är antalet regementsofficerare

beräknadt till 38, likaledes utan en enda i reserv, och då

regementsofficersbefattningarne icke lämpligen kunna besättas med värnpligtig^

sjökaptener, äfven om de genomgått en kortare militärkurs vid

flottan, lärer ingen annan utväg förefinnas att tillgodose nämnda behof

än att på den aktiva staten upptaga de af mig föreslagna 4 regementsofficerarne,

hvilket i allt fall innebär en betydlig minskning i regementsofficerarnes

antal, då för närvarande å den permanenta reservstaten

finnas 16 sådana.

Då jag på anförda skäl fortfarande vidhåller lämpligheten af den

förut af mig gjorda fördelning af de 35 officerare, hvarmed jag anser

att officerskåren bör ökas, får jag förnya min hemställan att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

att, på det Eders Kongl. Maj:t må komma i tillfälle

att i den ordning, som kan finnas lämplig, öka antalet officerare

vid flottan med 1 flaggman, 2 kommendörkaptener af l:a

graden, 2 kommendörkaptener af 2:a graden, 19 kaptener och

11 löjtnanter, den permanenta reservstaten skall i mån af afgång

upphöra, samt de genom uppkommande ledigheter på

s. 4 Kontrollera mot PDF

[4-]

Reservbefäl.

4 Femte hnfvudtiteln.

denna reservstat, samt öfriga reserv- och indragningsstater

disponibla löneförmåner, intill det för permanenta reservstatens

aflönande nu anvisade belopp 114,000 kronor, få användas till

aflöning åt nämnda antal officerare;

att detta medgifvande äfven måtte få afse år 1887;

samt, i händelse af bifall härtill, att ett af de lönetillägg

å 2,000 kronor, som Riksdagen beviljat åt chefen för flottans

stab och stationsbefälhafvaren i Carlskrona, må besparas med

vilkor att det andra får användas till lönefyllnad åt endera

utaf innehafvarne af chefsbefattningen i marinförvaltningen,

chefsbefattningen vid flottans stab eller stationsbefälbafvare

befattningen i Carlskrona, derest han icke uppbär flaggmans lön.

Äfven sedan officerskåren på den aktiva staten blifvit sålunda tillökad,

uppstår likväl vid krigstillfällen och större rustningar en betydlig

brist på befäl och det är derföre nödigt att i sammanhang med den

förändrade organisation af flottans personal, jag nu går att ifrågasätta,

vidtaga åtgärder för erhållande af nödigt reservbefäl.

Visserligen finnes ännu ett icke obetydligt antal officerare på nya

reservstaten att tillgå för att åtminstone till en del fylla förenämnda

brist, men, utom det att dessas tilltagande ålder, hvilken nu är i medeltal

655/i2 år, gör dem allt mindre påräkneliga för verksam tjenstgöring,

är denna reservstat liksom indragningsstaten afsedd att upphöra, och

personalen minskas derföre år efter år alltmera; och, sedan den försvunnit,

återstår för flottan ingen annan befälsreserv än en del pensionerade

officerare, men dessa torde på grund af sin ålder i allmänhet

icke kunna anses lämpliga för den aktiva tjensten, hvilken fordrar

yngre krafter. Sådana synas mig deremot med fördel kunna sökas och erhållas

från handelsflottan, enär en del befälsplatser finnas, som icke

taga i anspråk den fullständiga sjömilitära utbildning flottans officerare

erhållit, utan ganska väl kunna fyllas af befälhafvare från handelsflottan,

om dessa erhålla en viss militär utbildning och, hvad en del

platser angår, äfven utan en sådan utbildning.

Flera förslag till utbildande af reservbefäl hafva, på sätt i statsrådsprotokollet

den 11 Januari sistlidne år är anfördt, blifvit afgifna;

men af dessa har enligt mitt förmenande intet befunnits fullt tillfredsställande,

dels på grund af den otillräckliga utbildning, som dervid

föreslagits, dels emedan trygghet att den sålunda påräknade reserven

vid behof erbölles helt och hållet saknades.

1882 års sjöförsvarskomité har visserligen, och såsom det synes

på goda grunder, antagit, att mången, som egnat sig åt sjömansyrket,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Femte liufvudtiteln.

5

skulle finna med sin fördel förenligt att i sammanhang med genomgåendet

af en praktisk militärkurs vid flottans underbefälsskola aflägga

godkända sjökaptens- och ångfartygsbefälhafvareexamina och sålunda

derstädes i stället för vid navigationsskolorna inhemta den undervisning

han för sin vidare fortkomst inom handelsflottan behöfver för

att derefter vinna anställning såsom reservofficer. Den sålunda föreslagna

kursen beräknades till en tid af 1 år, och de förmåner, som

derunder skulle tillförsäkras den som deraf begagnade sig, bestämdes

till 40 öre i dagaflöning samt derjemte natura underhåll 204 kronor

40 öre, beklädnadshjelp 108 kronor och inqvarteringsersättning 20

kronor 66 öre eller detsamma som en l:a klassens sjöman åtnjuter

utöfver den fasta lönen. Vidare skulle de 10 skickligaste erhålla premier

af 200 kronor hvardera. I öfrigt ansåg komitén att, förutom

ofvannämnda ekonomiska fördelar, den förmån i socialt hänseende,

som af en dylik militärisk anställning torde följa, äfvensom att i krig

få såsom befäl aftjena sin värnpligt, i och för sig skulle innebära tillräcklig

lockelse.

Om äfven dessa fördelar kunna utgöra en lockelse för sjökaptenselever

att genomgå en dylik militärkurs, kan jag dock icke finna,

att de gifva tillräcklig garanti för att de sålunda utbildade reservofficerarne

vid gifven kallelse skulle inställa sig till tjenstgöring,

enär dessa icke vore på något sätt bundne utom af värnpligtslagen,

som dock befriar dem, hvilka äro på utrikes sjöresa stadda,

från inställelse till tjenstgöring vid flottan. Icke heller synes mig den

militära utbildning, de kunna erhålla, blifva af synnerligen stort värde,

då de samtidigt skola bereda sig till sjökaptens- och ångfartygsbefälhafvareexamina,

helst hvarken utbildningen i exercisskolan eller undervisningen

för genomgående af förenämnda examina gerna kan ega

rum utom under vintermånaderna, och de praktiska öfningarne under

sommaren utan föregående tillräcklig teoretisk underbyggnad icke torde

medföra synnerligt gagn.

Jag anser under sådana förhållanden de för ändamålet föreslagna

kostnaderna, ehuru relativt billiga, icke kunna förväntas gifva motsvarande

valuta i krigsduglighet hos dem, som genomgått ifrågavarande

kurs.

Ett af chefen för flottans stab i enahanda syfte afgifvet förslag

synes mig, på samma gång dess genomförande icke heller skulle medgifva

tillräcklig militärisk utbildning, blifva alltför kostsamt, utan att

medföra mycket större garanti för behörig inställelse då så erfordras,

än det förenämnda förslaget.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Femte liufvudtiteln.

Enligt sistnämnda förslag skulle såsom reservbefäl antagas värnpligtig

sjökapten, som frivilligt anmälde sig till genomgående af en

70 dagars militärkurs, emot det att lian under denna tid erhölle aflöning

med 3 kronor om dagen, då han vore boende å ort der kursen

genomgicks, eljest rese- och traktamentsersättning enligt 4:e klassen i

gällande resereglemente så väl för resan som under kursens genomgående,

med rättighet derjemte för kapten, som med approbation

genomgått sådan öfningskurs, att ytterligare genomgå en andra årets

högre militärkurs, likaledes 70 dagar, i hvilket fall lian, utom förenämnda

aflöning under kursen, sedermera, så länge han qvarstod i

flottans reserv, skulle åtnjuta ett årligt arvode af 150 kronor.

Liksom sjöförsvarskomiténs förslag skulle stabschefens otvifvelaktigt

i vissa fall utgöra en lockelse för sjökaptener att af de erbjudna

fördelarne begagna sig; men icke ens det föreslagna årliga

arvodet af 150 kronor, som under fredstid skulle utgå, äfven om den,

som åtnjöte detsamma, under hela sin värnpligtstid befunne sig utom

fäderneslandet, kunde medföra visshet att den tjenstskyldige vid uppkommande

krig instälde sig, åtminstone icke så skyndsamt som behofvet

kräfde, livilket jemväl mången gång kunde blifva honom äfven

med bästa vilja omöjligt, så framt nemligen han icke uppehölle sig

inom fäderneslandet eller i någon detsamma närliggande hamn eller

angränsande farvatten. Jag anser derföre att äfven enligt detta förslag

det afsedda gagnet icke skulle motsvara kostnaden och att utbildandet

af reservbefäl bör byggas på andra grunder än de sålunda så

väl af sjöförsvarskomitén som chefen för flottans stab framstälda.

Såsom redan är ant.ydt, finnas en del befäls- och underbefälsposter

såsom å transport-, logements- och vaktfartyg in. fl., hvilka fördelaktigt

kunna besättas med värnpligtige sjökaptener och styrmän vid handelsflottan,

utan att någon militärisk utbildning för dem är nödvändig.

Behofvet af sådant reservbefäl och underbefäl beräknas af chefen för

flottans stab till 44 sjökaptener och 99 styrmän.

För det reservbefäl åter, som skall tjenstgöra å krigsfartygen, vid

minvapnet och å sjöfästningarne, är likväl sådan utbildning oeftergiflig

och torde dertill, om något verkligt gagn skall åstadkommas, icke kortare

tid än 1 år kunna beräknas, med förutsättning tillika att detta år

uteslutande egnas åt militärisk utbildning. Reservofficers-aspiranter

måste fördenskull, innan de vinna anställning såsom sådana, hafva undergått

och blifvit godkända i sjökaptens- och ångfartygsbefälhafvareexamina,

hvilket likväl icke utgör hinder för dem att genomgå dessa

s. 7 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln. 7

kurser vid flottans undervisningsverk, något som tvärtom vore en

fördel.

Ett stort antal sjökaptener är o vanligen under första året efter

genomgången examen i saknad af lämplig anställning i yrket och skulle

otvifvelaktigt befinnas villiga att mot skäligt underhåll och andra förmåner,

som kunde dem förunnas, utbildas till reservbefäl genom att

vid flottans stationer genomgå en militärkurs på ett år samt omkring

5 och 10 år derefter en repetitionskurs, hvardera på två månader under

vintern.

De skulle efter den genomgångna årskursen utnämnas till reservofficerare

i flottan samt tillhöra dess reserv och vara tjenstskyldiga

under krig och större rustningar intill uppnådda 40 lefnadsår.

För att kunna till reservofficersaspirant antagas skulle erfordras

att vara svensk undersåte och hafva intyg om godt uppförande och

god hälsa, att hafva genomgått godkända sjökaptens- och ångfartygsbefälhafvareexamina

samt att icke hafva fyllt 25 år. Vid antagandet

skulle den som vore yngre hafva företräde framför äldre sökande,

under förutsättning af lika kompetens i öfrigt.

De förmåner, jag föreslår måtte reservofficersaspirant tillförsäkras,

äro

under den tid lian för sin utbildning är anstäld vid flottan:

dagaflöning med 3 kronor, beklädnadshjelp 20 kronor i månaden

och naturaunderhåll eller ersättning derför i likhet med manskapet vid

sjömanskåren; samt

sedan han med godkännande genomgått föreskrifven militärkurs och

blifvit utnämnd till reservofficer i flottan:

att honom tillförsäkras efter eget val antingen en lifstidspension

vid fylda 55 år, en mindre årlig ränta från tidigare ålder, eller ock

det kapital, som honom vid viss ålder kan beredas, dock i sistnämnda

två fall icke före uppnådda 40 år, derigenom att för honom af statsmedel

uti någon af staten kontrollerad rånte- och kapitalförsäkringsanstalt

insättes ett visst bestämdt belopp på en gång eller årligen; och

bör såsom vilkor för nämnda förmån föreskrifvas:

att han efter genomgången ettårig militärkurs vid någon af flottans

stationer der inställer sig ånyo till genomgående af tvänne särskilda

repetitionskurser, hvardera på 2 månader under vintern, i enlighet med

de bestämmelser som derom af Konungen meddelas;

att han årligen, så länge han tillhör flottans reserv och så framt

han icke är till utrikes sjöfart permitterad, före mars månads utgång

till vederbörande stationsbefälhafvare uppgifver sin adress och tilläm
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Femte liufvudtiteln.

nade verksamhet under året, så vidt den då är känd, eljest då den

blifver känd;

att han icke på längre tid än högst två månader utan vederbörligt

tillstånd vistas utom riket och dess närmast omgifvande farvatten;-

att han intill 40 års ålder vid inträffande krig eller större rustningar

efter gifven kallelse inställer sig vid sin station mot åtnjutande

af reseersättning samt öfriga förmåner i likhet med underlöjtnant

vid kongl. flottan; allt i enlighet med de närmare bestämmelser

som af Konungen meddelas.

Det är uppenbart att endast sådan sjökapten, som i allmänhet uteslutande

trafikerar hemlandsfarvatten, kan med fördel såsom reservbefäl

anställas. Behofvet af utbildade reservofficerare beräknas af chefen

för flottans stab till 80.

För att med nöjaktig trygghet alltid kunna påräkna minst detta

antal torde utbildandet af 10 reservofficerare årligen erfordras.

Inom de åldersklasser, då antagning till reservofficersaspirant enligt

ofvanstående får ega rum, aflägges sjökaptensexamen i allmänhet

vid omkring 23 års ålder, och om den sålunda utexaminerade vid fylda

24 år utnämnes till reservofficer och der qvarstår till fylda 40 år

eller omkring 15 år, blefve det sålunda utbildade antalet reservofficerare

150; men då enligt dödlighetsstatistiken omkring 11 procent deraf

eller 16 å 17 beräknas afgå med döden och derutöfver ett större antal,

möjligen 3 gånger det nämnda, eller omkring 50, af en eller annan

orsak kan antagas uteblifva, återstode dock alltid 83 eller det antal,

som ungefärligen skulle erfordras vid mobilisering.

Kostnaden för 10 reservofficerares 1-åriga utbildning skulle uppgå till:

dagaflöning å 3 kr.............................................. kr. 10,950: —

beklädnad å 20 kr. i månaden ........................ » 2,400: — ^3 35Q. _

För 2 repetitionskurser tillhopa 120 dagar:

dagaflöning å 3 kr.............................................. kr. 3,600: —

beklädnad å 20 kr. i månaden ........................ » 800: — 45400: _

Summa kr. 17,750: —

förutom naturaunderhållskostnaden beräknad för 1-åriga kursen

till ..................................................................................................... kr. 1,934: 50

och för båda repetitionskurserna till....................................... » 636: —■

summa kr. 2,570: 50,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln. 9

hvilken senare summa likväl i staten ingår i det till naturaunderhållet

anvisade anslag.

För beredande åt sålunda utbildade reservofficerare af lifstidspension

från 55 års ålder med omkring 300 kronor eller af de likartade

förmåner, som, på sätt här ofvan är föreslaget, det för honom

insatta beloppet kunde medföra, erfordras enligt ränte- och kapitalförsäkringsanstaltens

nu gällande prospekt, att antingen på en gång erlägga
vid

22 års ålder 543 kronor

» 23 » » 573 »

)> 24 » » 603 » och

» 25 » » 639 » ;

eller ock att årligen för hvar och en så länge han tillhör reserven

eller från det år han blifvit utnämnd intill uppnådda 40 lefnadsår,

således 15 å 18 år, i nämnda anstalt insätta 55 kronor, hvilket, under

förutsättning att ingen under tiden afginge eller förverkade sin rätt,

skulle under första året kräfva en utgift af 550 kronor, derefter årligen

väsa med samma belopp intill dess pensionstagaren nått 40 år, hvarefter

årliga afgiften skulle kunna uppgå till högst 8,800 kronor.

Ehuru det torde vara tvifvelaktigt hvilketdera af dessa förslag

blefve det för staten billigaste, enär antagligen mången före uppnådda

40 år skulle från pensionsrätten uteslutas och afgiften sålunda för honom

upphöra, tvekar jag likväl icke att förorda det förstnämnda förslaget

såsom medförande större enkelhet och reda.

Visserligen kunde på goda skäl antagas, att kostnaden för staten

blefve ännu billigare, om den föreslagna pensionen af 300 kronor vid

55 års ålder utbetaltes från nionde hufvudtitelns anslag, enär förutom

dödsfall äfven andra orsaker under förevarande förhållanden bidraga

till pensionsrättens förlust; men då de pensionsbelopp, som framdeles

eller tidigast 30 år härefter kunde komma att utgå, icke ens

närmelsevis nu kunna beräknas, anser jag mig icke böra tillstyrka

denna utväg, utan vidhåller det första af de här ofvan nämnda alternativen

såsom det lämpligaste.

Då storleken af såväl pension som lifränte- och kapitalbildning i

förhållande till den enskilta premien måste vara beroende af penningetillgången

och derpå grundad räntefot samt dödligheten, kan naturligtvis

ingen bestämd pension m. m. för all tid fastställas, utan bör premien,

men icke den deraf beroende pensionen, fixeras och innehafvaren

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Femte hufvudtiteln.

Underofficera
kåren.

[5.]

Minörkåren.

af försäkringsbok åtnöjas med de förmåner en dylik försäkringsbok

kan gifva utan att staten garanterar beloppet.

Då den här föreslagna premien berättigar till återbetalning af kapital

i händelse af dödsfall, torde detta böra tillfalla den aflidnes efterkommande.

Såsom nyss är nämndt, skulle enligt nu gällande prospekt för lifränte-

och kapitalförsäkringsanstalten det högsta belopp, som för erhållande

af 300 kronors pension vid fylda 55 år, erlagdt vid den högsta

ålder reservofficer vid antagandet finge hafva uppnått, sålunda uppgå

till (539 kronor för hvarje reservofficer, men minskas i samma mån

som insättningen gjordes vid tidigare ålder; och den största utgift, som

årligen kunde ifrågakomma för reservbefälets pensionering, sålunda vara

6,390 kronor eller för siffrans jemnande 6,400 kronor.

Då den verkliga utgiften emellertid icke kan med visshet beräknas

och hvad som kan komma att understiga ofvannämnda maximibelopp

icke lärer böra ingå till allmänna besparingarne, torde det erforderliga

anslaget böra erhålla natur af förslagsanslag högst.

Sammanlagda kostnaden för utbildning och pensionering af reservbefäl,

skulle, inberäknadt naturaunderhållet, för år 1888, under hvilket år

någon insättning för pensionering icke ifrågakommer, uppgå till 15,284

kronor 50 öre, samt enligt normalstat till 26,720 kronor 50 öre, och

sålunda utbildandet af reservofficerare (nominelt 150), hvilka i tillräckligt

antal vid förefallande behof vore att tillgå, erfordra årligen högst

omkring 178 kronor för hvardera.

På grund af det sålunda anförda hemställer jag, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen:

att på ordinarie stat bevilja för utbildande och pensionering af

reservbefäl 24,150 kronor, deraf för förstnämnda ändamål 17,750 kronor

och lör pensioneringen 6,400 kronor samt att utaf dessa belopp

för år 1888 anvisa 13,350 kronor till reservbefäls utbildande.

I den nuvarande underofficerspersonalens antal har jag icke ansett

mig böra föreslå någon tillökning, hufvudsakligen af det skäl att, om

den fasta stammen blifver så organiserad, som jag här nedan kommer

att föreslå, ett tillräckligt antal underofficerskorporaler kommer att finnas

för att fylla behofvet, af underbefälsplatser.

Redan i statsrådsprotokollet den 12 Januari 1885 antydde jag behofvet

af minförsvarets lämpliga ordnande, dervid åberopande den af

Eders Kongl. Maj:t den 17 Maj 1884 tillsatta försvarskommissions ytt
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Femte hufradtiteln.

11

rande, att det vore en tvingande, nödvändighet att en särskild minörafdelning

med fulltaligt befäl bildades, emedan intet effektivt minförsvar derförutom

kunde åstadkommas.

Delande kommissionens åsigt i detta hänseende, ansåg jag likväl

att, innan mera omfattande åtgärder i sådant syfte vidtoges, man först

borde inhemta andra länders erfarenhet derutinnan, äfvensom att en

fullständigare utredning än den då föreliggande vore erforderlig.

På min derom gjorda underdåniga hemställan tillsatte Eders Kongl.

Magt äfven den 25 Februari 1885 eu komité med uppdrag bland annat att

utarbeta och afgifva förslag till uppsättande af en minör af delning för

det fasta minförsvaret, och borde nämnda förslag innehålla uppgift:

dels å det antal befäl, underbefäl och gemenskap af olika grader,

samt den materiel af olika slag, som erfordrades såväl för minering

af Stockholms och Södertelge skärgårdar, samt inloppen till Karlskrona

och Göteborg, som ock för spärrandet af andra farleder, medelst rörlig

för sådant ändamål afsedd materiel och personal;

dels huruvida de officerare och underofficerare af flottan, hvilka

kunde vara villige att uteslutande egna sig åt minvapnet och dertill

ansågos lämpliga, borde från flottan utbrytas, för att bilda en särskild

afdelning af sjöförsvaret eller i flottan qvarstå och befordras i enlighet

med gällande bestämmelser.

Förslaget skulle vidare omfatta personalens utbildning, årliga öfningar,

aflöningsförmåner m. m., äfvensom densammas såväl, som materielens

fördelning på olika stationer, samt hvad i öfrigt till en fullständig

organisation hörer, dervid tillika borde tagas i öfvervägande huruvida

icke det erforderliga manskapet lämpligen kunde anskaffas genom värfning

på frivillighetens väg, för viss tid, samt från vissa, flottans stationer

närliggande delar af landet, allt i den rigtning statsrådsprotokollet

den 8 Januari 1883 angående sjöförsvaret och särskildt sjömanskårens

ombildning afser.

Komiténs betänkande inkom till departementet den 15 Januari

1886, dervid tre alternativa förslag ifrågasattes och behandlades, nemligen

:

ho) att fullständigt från flottans nuvarande kårer och stater skilja

den personal, som för det fasta minförsvarets handhafvande behöfdes och

deraf bilda en sjelf ständig kår, hvars hela personal skulle anskaffas och

utbildas efter helt andra grunder än dem, som i sådant afseende äro gällande

för flottan i öfrigt.

2:o) att ordna den för det fasta minförsvaret erforderliga personalen

utan andra rubbningar i det bestående, än som vore ytterst nödvändiga för

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Femte hnfvudtiteln.

att denna del af försvaret måtte erhålla egna målsmän, som uteslutande

finge arbeta i minväsendets tjenst.

3:o) att gå en medelväg mellan de båda föregående förslagen, så att

manskapet, underbefälet och subalternbefälet i enlighet med förslaget n:o 2

skulle medelst förordnande tillsvidare eller på bestämd tid anställas vid

minvapnet, under det att det högre befälet äfvensom chefskapet organiserades

efter samma grunder, som i förslaget n:o 1, d. v. s. fullständigt skildes

från flottans personal.

Emellertid kunde komiténs ordförande och ledamöter icke ena sig

om någotdera af dessa förslag.

Flertalet förordade förslaget n:o 3, ehuru, såsom de sjelfva anföra,

de mer än väl insågo, att en sådan organisation icke kunde

blifva så helgjuten som den, hvilken mången kunde anse att detta

vapen bör ega.

Två reservanter tillstyrkte förslaget n:o 1 eller uppsättandet af

en fristående sjelfständig minörkår, som skulle utgöra en särskild

afdelning af sjöförsvaret och förläggas till Stockholm, och hvars chef

skulle ega ungefär samma makt och myndighet öfver kåren, som en

regements- eller kårchef vid arméen öfver honom underlydande regemente

eller kår samt vara ansvarig för såväl personalens utbildning

och tjenstbarhet som för beskaffenheten, vården och redovisningen

af den för det fasta minförsvaret afsedda materielen, och sålunda lyda

direkte under sjöförsvarsdepartementet, oberoende af stationsmyndigheterna.

En tredje reservant, komiténs ordförande, kunde icke inse att

någon fördel vunnes med utbrytning från flottans officerskår af officerare

af kaptens och högre grad, som icke lika väl vunnes om ifrågavarande

officerare, med bibehållen tur och befordringsrätt inom -kong!,

flottans officerskår, förordnades att tillsvidare vid minörkåren tjenstgöra

på sätt som antyddes i komiténs betänkande vid redogörelsen för det

förslag, som derstädes benämnes det andra. Han kunde icke tro att

intresset och nitet hos dessa officerare skulle mera odeladt rigtas åt

minvapnet, derföre att de dermed vore oskiljaktigt förenade, än om

förbindelsen berodde på ett förordnande tillsvidare. Tvärtom trodde

han att medvetandet derom, att bandets styrka berodde på befintligheten

af dessa egenskaper, snarare borde öka än minska dem, under

det att obestridligt borde vara att gemensamhetsanda och kamratskap

bättre befordrades inom en officerspersonal, som egde gemensam tur

och befordringsrätt, än om dessa delades i två delar, hvardera med

egen tur och befordringsrätt.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Femte Imfvudtiteln.

13

Vidare anför samma reservant, att enligt komiténs förslag personalen

för det fasta minförsvaret skulle utgöra det förnämsta elementet

vid Stockholms station, och han kunde icke förstå huru vid sådant förhållande

chefskapet öfver denna personal skulle kunna utöfvas af en

chef för kåren med den vidsträckta befogenhet, som förslaget tillerkände

honom, med mindre detta chefskap förenades med stationsbefälhafvareembetet.

Men skulle så ske, ansåg han det vida bättre att taga

steget fullt ut, såsom det i betänkandet omförmälda första förslaget

afsåg, d. v. s. att företaga en ny delning af flottans personal, med den

del, som tillhörde det fasta minförsvaret, förlagd till den ena stationen,

och den andra delen, flottans öfriga personal, till den andra stationen;

men derigenom skulle uppkomma en annan oegentlighet, den nemligen

att medan det fasta minförsvaret, hvilket såsom vapen icke hade så litet

gemensamt med flottan, vore derifrån skildt, det fasta sjöbefästningsförsvaret,

hvaraf en del tillhörde flottan, och som fordrade hvarken

sjömanskap eller en del andra färdigheter, som böra finnas hos flottans

personal, fortfarande skulle tillhöra denna senare.

En sådan oegentlighet kunde han likväl icke heller tillstyrka, och

ansåg, att den rätta organisationen af eu särskild minörafdelning fördel

fasta minförsvaret för närvarande borde sökas i den rigtning, som

förenämnda andra förslag afsåge.

Huru tilltalande de motiver, hvilka såväl af komiténs flertal som

af de reservanter, hvilka anslutit sig till förslaget n:o 1 än må i flera

afseenden vara, kan jag för egen del likväl icke annat än i allt väsendtligt

biträda de åsigter, här ofvan af komiténs ordförande blifvit

uttalade.

Att det fasta minförsvaret eger berättigadt anspråk att intaga en

framstående plats vid ordnandet af vårt kustförsvar och att särskild

personal till dess handhafvande erfordras, lärer icke kunna bestridas,

liksom att denna personal, för att vara fullt tjenstduglig, bör åt detta

vapen uteslutande egna sitt intresse och sina krafter, och dess antal,

såsom komitén äfven föreslår, lämpas efter den materiel och de försvarsanstalter

vi ega eller kunna förskaffa oss.

En minspärrning för att vara effektiv och för att hafva någon som

helst motståndskraft måste till sitt skydd ega batterier af åtminstone

halfpermanent natur, och då vi för närvarande icke hafva några flere sålunda

skyddade minpositioner än Waxholm, Oskar Fredriks borg, Karlskrona

och Fårösund, torde den minörpersonal, som till en början bör

anskaffas, kunna inskränkas till hvad vi behöfva i öfverstyrelsen och

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Femte lmfuidtiteln.

till dessa positioners försvar, nemligen enligt komiténs beräkning 19

officerare, 3 ingeniörer, 18 underofficerare och 280 man.

Att af detta officersantal, såsom komitén föreslår, utbryta 1 kommendör,

1 kommendörkapten af l:a graden, 1 kommendörkapten af 2:a

graden och 8 kaptener för att af detta fåtal bilda en särskild kår med

egen tur och befordringsrätt synes mig af flera skäl mindre lämpligt

och välbetänkt.

Fast anstälda vid minvapnet, ehuru qvarstående i flottans officerskår,

äro tillsvidare redan o kommendörkaptener af 2:a graden, 3 kaptener

och 1 löjtnant, och det derutöfver erforderliga officersbehofvet

torde utan svårighet kunna kompletteras, sedan full trj^gghet vunnits

att sålunda anstälda officerare finge uteslutande egna sig åt detta vapen

samt oberoende af deras tjenstgöring till sjös i sin tur inom flottan

erhålla befordran, såframt de vid minvapnet och i öfrigt gjort sig deraf

förtjenta.

Jag kan icke heller finna att någon synnerlig fördel vunnes genom

att utbryta dessa och deraf bilda en specialkår, hvaremot en dylik

åtgärd, bland andra olägenheter, skulle medföra den att en sålunda till

minvapnet Överflyttad officer icke kunde eller åtminstone ioke borde

till flottan återförflyttas, i händelse han af en eller annan orsak befunnes

såsom minör olämplig, under det att fast anställning i minörkåren

med tur och befordringsrätt inom flottan icke förhindrade sådan återförflyttning,

då densamma befunnes för vapnet gagnelig.

Komiterade anföra i öfrigt sjelfva att intet annat land eger en fristående

minörkår för det fasta minförsvaret, att en sådan specialkår i

Tyskland vid slutet af 1870—71 årens krig visserligen bildades men

snart ånyo åter upplöstes såsom olämplig, och att, sedan en kommision,

sammansatt af sjö- och ingeniör-officerare med uppdrag att fastställa

grunder för ett krigsdugligt fast minförsvar, lyckats lösa sin uppgift

och fråga derefter uppstod, huruvida en särskild kår för detta vapen

åter skulle uppsättas eller detsamma anförtros åt någon af marinens

redan befintliga kårer, man välde det senare alternativet af det skäl, att

man ansåg eu öfningstid af 2 månader årligen vara nog för utbildningtill

denna tjenst, samt att af en specialtrupp största delen på grund

deraf skulle vara sysslolös circa 10 månader af året.

Enahanda skulle utan tvifvel i viss mån äfven hos oss blifva förhållandet,

om en sjelfständig minörkår uppsattes, åtminstone sedan

denna kår uppgått till hela den af komitén föreslagna styrka.

Om än det måste vara af största vigt att militäriskt-tekniskt bildade

personer finnas för vården och underhållet af minmaterielen samt

s. 15 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

15

för undervisningen angående dess handhafvande m. in., torde äfven

sådant kunna åstadkommas utan att dessa personer tillhöra en sjelfständig

kår, hvartill icke heller hvarken erfarenheten från andra länder,

såsom nyss är nämndt, eller de inom komitén och äfven inom

flottan i öfrigt skilda åsigterna gifva någon skälig anledning.

Då vi erhållit en rikligare materiel och nöjaktiga befästningar

till de vigtigare minpositionernas försvar blifvit uppförda, kan ju möjligen

med mera skäl än nu ifrågasättas, att eu särskild från flottan

skild minörkår kan blifva önskvärd; och då detta inträffar och äfven

dessförinnan, om så skulle befinnas lämpligt, torde svårighet ej möta

för sådan utbrytning; men på vår nuvarande ståndpunkt med den relativt

ringa utveckling minväsendet hittills ernått, med det otillräckliga

antal officerare och den lilla materiel vi nu ega eller inom närmaste

framtiden med tillförsigt kunna hoppas att erhålla för sjöförsvarets

olika ändamål och behof, anser jag ett sådant tillvägagående icke allenast

gagnlöst utan rent af skadligt samt tillstyrker derföre att man

i förevarande hänseende bör undvika alla våldsamma, till sina följder

oberäkneliga rubbningar i det bestående och i stället gå ytterst varsamt

tillväga.

Vi borde dessutom icke lemna obeaktad den erfarenhet vi lärt af

de delningar och slitningar, som under mer än ett sekel med längre

eller kortare mellantider egt rum inom vapnet. Sålunda danades arméens

flotta genom galerernas skiljande från örlogsflottan år 1756.

Det nya vapnet utvecklade sig sjelfständigt under 10 år, hvarefter det

åter sammanfördes med örlogsflottan. Denna förening skulle dock endast

räcka i 4 år eller till 1770, då de män, som ifrade för en sjelfständig

skärgårdsflotta, ånyo segrade. Delningen blef dock till en början endast

partiel och berörde blott arméens flotta i Finland, men fullständigades

år 1777 genom Stockholms galereskaders förenande med arméens flotta.

År 1824 förenades de frånskilda delarne ånyo till år 1866, då ny delning

i två kårer företogs nemligen kongl. flottan och skärgårdsartilleriet,

Indika likväl åter sammanslogos 1873. Dessa exempel på personalens

och materielens delning och sammanslagning synas mig äfven i förevarande

fall kunna tjena till eu varning att icke utan de mest trängande

skäl förnya djdika experiment.

Den för komitén, enligt nådigt beslut, af mig utfärdade instruktion

omfattade äfven, såsom ofvan är nämndt, föreskrift att afgifva förslag

angående den personal och den materiel, som ansåges erforderlig för

spärrandet af andra farleder än dem, för hvilka faststälda mineringsplaner

på förhand blifvit uppgjorda och försvarsanstalter träffade.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Femte hufrudtiteln.

Jag ansåg nemligen att de störa kostnader, som effektiva minspärrningar

af inloppen till endast de aldra vigtigaste platserna vid rikets

kuster skulle medföra, och det manskapsbehof som deraf betingades

(enligt sjöförsvarskomiténs beräkningar omkring 48 millioner kr. och

1,910 man) skulle öfverstiga våra tillgångar, och att, då det syntes vanskligt

att endast inskränka sig till minförsvar af några få farleder, hvilkas

minering antagligen vore för eif fiende välbekant och derföre,

med det stora antal anfall spunkter i öfrigt våra långsträckta kuster

erbjödo, antagligen skulle af honom undvikas, det vore af synnerlig

vigt att äfven kunna spärra sådana farleder, som i hvarje särskild! fall

kunde blifva hotade, men hvilkas egenskap att vara minerade eller

icke vore för fienden okänd, destoheldre som endast ovissheten derom

borde i hög grad hämma hans framfart, under det att å andra sidan

vissheten att endast några få kända farleder vore spärrade, skulle ingifva

honom tillförsigt.

Då flertalet af de engelska stridsfartygen äro försedda med tjenlig

materiel för förenämnda ändamål, borde äfven hos oss dylik materiel

med fördel kunna å våra krigsfartyg användas, och finner jag deruti

ett ytterligare skäl mot minörkårens skiljande från flottan, emedan

under sådana förhållanden såväl befäl som underbefäl och manskap från

minörkåren borde ingå i sådana fartygs besättningslistor. Man säger

visserligen och med allt skäl, att hvarje sjöofficer bör ega insigt i

minväsendet; men man kan deremot icke hos dem alla fordra samma

grundliga kännedom om minvapnets skötande som hos minören, en

kännedom, som likväl bör finnas hvarhelst minering förekommer, vare

sig vid minpositionerna eller från fartygen.

Komitén har emellertid förklarat sig urståndsatt fullgöra förenämnda

föreskrift angående ett s. k. fast minförsvar, användbart för

hvilket farvatten som helst, der minspärrning kan ifrågakomma, och har

såsom skäl derför anfört, dels att den för de fasta minpositionerna afsedda

materiel icke lämpar sig för tillfälliga minspärrningar, dels emedan,

såvidt komitén hade sig bekant, den rörliga materiel som finnes ännu

blott är i försöksstadium.

Att så är förhållandet vill jag icke bestrida, men anser detta senare

argument vara i större eller mindre grad tillämpligt på minvapnet i sin

helhet, och att af sådant skäl, såväl från försvarets som ekonomiens

synpunkt, man äfven med anskaffande af minmateriel bör gå varsamt

till väga, så att vi icke på sätt i andra länder egt rum anskaffa ett

stort förråd af dyrbara minor, som sedan befinnas otillfredsställande.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Femte Imf vild ti teln.

17

Hvad vi i sådant hänseende enligt mitt förmenande företrädesvis

böra tillse är, att de minpositioner, för hvilka minattiralj redan blifvit

anskaffad och hvilka hafva tillfredsställande befästningar till minornas

försvar, fullständigas med tänd- och syftstationer med hvad mera som

kan fattas för deras försättande i effektivt skick, och är det hufvudsakligen

i sådan rigtning, som jag anser mig under rubriken minväsendet

böra i underdånighet hemställa att Eders Kongl. Maj:t behagade

hos Riksdagen göra nådig framställning.

Med tillämpning af hvad jag här ofvan anfört, har jag, hvad angår

minörkårens befäls-, underbefäls- och manskaps-personal, inberäknat

donna i flottans personal i sin helhet och här nedan vid sjömanskårens

organisation afsett erforderligt manskap för minörkompanierna till

något större antal än koraitén föreslagit. De kostnader, som häraf

föranledas, äro inbegripna i kostnaderna för sjömanskårens organisation.

Till den för minväsendet erforderliga personal hörer jemväl tekniskt

bildade personer för att omhänderhafva och vårda den dyrbara

minmaterielen och har minkomitén i sitt förslag upptagit 3 ingeniörer.

Redan till innevarande års Riksdag gjordes framställning om anställande

för detta ändamål af en miningeniör vid Carlskrona station, men Riksdagen

afslog denna framställning af skäl bland annat att frågan om

bildandet af en särskild minörkår vore under ompröfning. Då denna

fråga genom det förslag till organisation af sjömanskåren, jag nu framlägger,

- skulle erhålla sin lösning, får jag nu förnya förenämnda framställning.

Vid Stockholms station erfordras likaså, förutom den nu på anslaget

till mintillverkningspersonalen aflönade ingeniör, ytterligare en miningeniör

för såväl materielens vård som för att i öfverstyrelsen tillhandagå

med uppgörande af mineringsplaner och dylikt; Och får jag med afseende

härpå hemställa, att Eders Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen,

att till aflöning åt 2 miningeniörer måtte under

aflöningsanslaget anvisas ett belopp af 8,000 kronor.

Frågan om båtsmanshållets sättande på vakans har flere gånger [6 o 7 ]

varit föremål för Riksdagens förhandlingar och föranledde år 1876 sjömanskären,

stats-utskottet att hemställa om aflåtande af en underdånig skrifvelse,

att Eders Kongl. Maj:t måtte taga under öfvervägande huruvida icke

båtsmanshållet skulle kunna, i mån af inträffande afgång, sättas

på vakans. Denna hemställan, som biträddes af Andra Kammaren,

förföll dock i följd af kamrarnes olika beslut; och då frågan vid den

påföljande Riksdagen ånyo väcktes, föranledde den ej någon Riksdagens

åtgärd emedan stats-utskottet afstyrkte förslaget om vakanssättning

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Femte hufrudtiteln.

till följd deraf att frågan om hela indelningsverkets afskaffande stod

på dagordningen.

Den nuvarande båtsmansinstitutionen har visserligen, särdeles

sedan en fullständigare rekrytbildning och i sammanhang dermed varande

öfning och undervisning blifvit i vidsträcktare mån än förr åt

båtsmännen beredd, lemnat flottan en bemallning, som i vissa hänseenden

måste anses ganska tillfredsställande synnerligen hvad beträffar

snabb och säker mobilisering, men då manskapets antal är större än

behofvet af den bemanning, som för flottan under vanliga fredliga förhållanden

kan på en gång tagas i anspråk, och båtsmännen derföre

turvis med längre mellantider uppfordras till tjenstgöring, kunna de i

allmänhet icke beredas den fullständigare öfning, som är erforderlig

för danande af fullt utbildade förhandsmän, hvarpå med nutidens mera

komplicerade sjökrigsmateriel behofvet så väl som anspråken äro större

än tillförene. Såsom ett talande bevis för svårigheten att, med nuvarande

organisation, inom båtsman shållet utbilda förhandsmän må anföras,

att medelåldern

af matrosafd. bland båtsmännen.

hos l:a kl. sjöman är 31 år 3 mån. 44 år 6 mån.

» 2:a » d:o » 21 » 10 » 38 » 2 »

» 3:e » d:o » 19 » 11 » 31 »11 » .

Den omständigheten att båtsmännen äro antagne så att säga på lifstid

eller så länge de kunna anses tjenstdugliga, och en billig hänsyn att

icke genom eu alltför stor stränghet och anspråk i berörda hänseende

pålägga rotehållarne eu rekryteringsskyldighet, som ändock blifvit i

senare tider öfverklagad såsom nog mycket betungande, gör ock att

båtsmännen i allmänhet bibehållas i tjensten längre än som ur flottans

synpunkt af eu fullt tidsenlig bemanning kunde vara önskligt, i det

att vid deras afskedande fråga mera måste blifva om de ännu kunna,

än om de fortfarande med hänsyn till ålder och duglighet böra tjena

qvar.

Det skulle med afseende härpå, efter hvad mig synes, vara sä

väl med god hushållning, hvilken krafvel- att man för eu nödtvungen

utgift skaffar sig den bästa valuta som kan erhållas, som ock med

flottans verkliga fördel och anspråk på en mera tidsenlig bemanning

mest förenligt, att ställa det nuvarande båtsmanshållet på vakans och

att använda de inflytande vakansafgifterna eller deremot svarande statsanslag

till uppsättande af en för flottans bemanning afsedd sjömanskår,

som icke vore talrikare än behofvet kräfde och derföre kunde gifvas

afl den utbildning och öfning, som erfordrades, och hvars manskap,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Femte hufrudtiteln.

19

antaget för en bestämd kortare kapitulationstid, icke komme att i

tjensten qvarblifva längre än det vore i alla hänseenden fullt tjenstdugligt

samt efter erhållet afsked under hela den tid, detsamma såsom

värnpligtigt qvarstod, kunde vid krigstillfällen lemna flottan en

duglig reservmanskapsstam, hvarpå för närvarande tillgång icke finnes.

Och då nu i allt fall fråga måste blifva om uppsättande af en särskild

personal för handhafvande af det fasta minförsvaret, har jag trott rätta

tidpunkten vara inne att på en gång söka åvägabringa den förändring

i organisationen af det för sjöförsvaret behöfliga stammanskap, som

jag sålunda ansett böra .vidtagas.

Enär frågan om båtsmanshållets sättande på vakans ansetts icke

böra ega rum utan vederbörande rust- och rotehållares medgifvande,

har på min framställning Eders Kongl. Magt genom Dess befallningshafvande

infordrat rust- och rotehållarnes yttranden, huruvida de vore

villiga att, i händelse förslag härom blefve framstäldt och af Riksdagen

bifallet, i stället för uppsättande af båtsman erlägga vakansafgift antingen

genast, så framt rust- eller rotehållet vore vakant eller den

för detsamma antagne båtsmannen kunde finnas villig och lämplig att

ingå i den nya sjömanskåren eller vid inträffande ledighet efter den

nuvarande båtsmannen; och de svar, som härpå ingått, gifva vid handen

att med få undantag rust- och rotehållarne önska vakanssättningen,

hvadan något hinder för förändringens genomförande från detta håll

icke torde möta.

Skall emellertid båtsmanshållet upphöra att vara effektivt och till

ersättande deraf en ny stamtrupp för flottans bemanning uppsättas,

måste vid organisationen af denna tillses att, då man i ett och annat

hänseende såsom ökad öfning och tjenstduglighet afser att göra den

bättre än den gamla, den äfven i andra väsentliga hänseenden må

blifva åtminstone lika god som denna, och härvid är särskild! att beakta,

att den nya sjömanskåren må kunna med nöjaktig snabbhet och

säkerhet mobiliseras. Äfven bör så vidt möjligt tillses, att kostnaderna

för den nya sjömanskåren ej blifva större än att de må kunna

bestridas med vakansafgifterna för båtsmanshållet och hittills utgående

anslag, samt ökade statsutgifter i följd häraf undvikas.

Redan tillförene hafva åtskilliga förslag varit uppgjorda till anskaffande

af stamtrupp för flottan under förutsättning af båtsmanshållets

upphörande. Så har 1882 års sjöförsvarskomité, som vid afgifvande

af sitt förslag till sjöförsvarets ordnande på grunden af allmän

värnpligt utgått från förutsättningen af indelningsverkets upphäfvande,

framlagt förslag till en sjömanskår i båtsmanshållets ställe.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Femte Imfvudtiteln.

Enligt detta skulle sjömanskåren bestå af 2,500 man fast anstälda, rekryterade

dels med värnpligtige af årets kontingent, som anmälde sig

till inträde i stammen, dels med karlskrifne skeppsgossar, dels äfven,

om så erfordrades, på annat sätt; tjenstetiden skulle vara olika för

dem, som rekryterats bland värnpligtige, och för dem, som rekryterats

från skeppsgossekåren, nemligen 2 år för de förre med rätt att under

vissa vilkor rekapitulera på 2 år i sender och minst sex år för de

senare. Kostnaden beräknades till 1,500,505 kronor årligen. Då jag

föredrog detta förslag inför Eders Kongl. Maj:t, framstälde jag betänkligheter

så väl emot tillräckligheten af stammen som mot dess förmåga

att förse flottan med erforderligt antal dugliga förhandsmän;

och då det icke lät sig göra att till det antal, som under vanliga förhållanden

kunde anses tillräckligt, uppbringa stammen så organiserad

som komitén förslagit utan att väsentligen öfverskrida den kostnad,

inom hvilken komitén ansett att den vid en förändrad organisation

borde hålla sig och hvilken jag icke heller ansåg böra utan tvingande

skäl öfverskridas, framstälde jag ett annat förslag till sjömanskårens

omorganiserande. Enligt detta skulle de nuvarande matros-, eldareoch

handtverkskompanierna ökas till 1,000 man samt 3,000 man sjömansoch

fästningstrupper värfvas och förläggas indelade i kompanier uti

kustprovinserna. Manskapet vid dessa kompanier skulle antagas genom

kontrakt för eu kapitulation stid af tio år och rekapitulation i allmänhet

icke ifrågakomma; kostnaden skulle uppgå till 1,500,275 kronor

50 öre. Detta mitt förslag, hvilket gillades af Eders Kongl. Maj:t,

framlades i nådig proposition med förslag till lag för sjöförsvaret inför

1883 års Riksdag, der det med några mindre förändringar tillstyrktes af

särskilda utskottet och godkändes af den Andra Kammaren, men icke

kom under pröfning i den Första i följd af värnpligtslagens fall.

Då Eders Kongl. Maj:t under den 25 Februari 1885 uppdrog åt

den här ofvan omförmälda komité att uppgöra förslag till organisation

af en särskild minörafdeluing för handhafvande af det fasta minförsvaret

samt afgifva utlåtande i andra sjöförsvaret rörande frågor, ansåg

jag lämpligt, på det frågan om anskaffandet och organisationen af den

för flottan behöfliga stamtrupp måtte kunna i ett sammanhang behandlas,

att uti den instruktion, det ålåg mig att enligt Eders Kongl. Maj:ts

nådiga beslut för komitén utfärda, jemväl intaga uppdraget att afgifva

förslag till matros- samt eldare- och handtverkskompaniernas ökande

samt, under förutsättning af båtsman shållets sättande på vakans, bildandet

af särskilda sjömans- och sjöfästningsartillerikompanier, hufvudsakligen

i den riktning mitt här ofvanuämnda, i statsrådsprotokollet den

s. 21 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtitcln.

21

8 Januari 1883 framstälda förslag afsåg, dock att komiterade äfven

skulle ega att, derest de funne andra med tidens fordringar öfverensstämmande,

för våra förhållanden lämpligare anordningar vara att föredraga,

jemväl derom afgifva underdånigt förslag.

Komitén, som fått benämningen minkomitén, har den 15 Januari

innevarande år inkommit med utlåtande och förslag uti ifrågavarande

hänseende, hvilket förslag hufvudsakligen innehåller:

att den för flottan erforderliga stamtrupp skulle utgöra eu styrka

af 3,600 man;

att utaf dessa, 1,300 man, hufvudsakligen rekryterade från skeppsgossekåren,

fördelade i 8 kompanier, nemligen:

4 matroskompanier......................

................................ 1,000

1 eldarekompani...........................

................................ 100

1 handtverkskompani..................

............................... 70

1 minör d:o ...................

................................ 60

1 fästnings d:o ..................

............................. 70

Summa 1,300

skulle vara fast anstälda i likhet med manskapet vid de nuvarande

matros- samt eldare- och handtverkskompanierna; samt 2,300 man,

fördelade i 12 kompanier, nemligen:

6 matroskompanier..................................................... 1,500

2 eldare d:o ..................................................... 200

1 handtverkskompani................................................... 50

1 minör d:o ................................................... 220

2 fästningsartillerikompanier.................................... 330

Summa 2,300

värfvade och anstälda för en tid af tio år;

att beträffande manskapets fördelning i tjenstbarhetsklasser det

borde finnas:

underofficerskorporaler ........................................... 228

l:a klassens sjömän ................................................. 722

2:a d:o d:o ................................................... 1,535

3:e d:o d:o .................................................. 1,115

Summa 3,600;

att det värfvade manskapet skulle för sin utbildning oafbrutet

tjenstgöra de 4 första åren efter sin antagning med undantag af man
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Femte hufyudtiteln.

skåpet vid minör- och fästningsartillerikompanierna, som skulle tjenstgöra

oafbrutet allenast tre år efter antagningen;

att detta manskap derefter skulle vara permitteradt med skyldighet

att årligen uppgifva sin adress, att icke utan särskildt tillstånd aflägsna

sig utom de förenade rikena och angränsande farvatten samt att efter

erhållen kallelse oförtöfvadt inställa sig till tjenstgöring;

att det värfvade manskapet vid tjenstgöring, lika med det fast

anstälda manskapet, erhölle lön och dagaflöning enligt stat, naturaunderhåll,

sjukvård, beklädnad och inqvartering eller ersättning derför;

hvarförutan det värfvade manskapet vid anvärfningen skulle bekomma

lega med 50 kronor samt vid första inställelsen 10 kronor och vid

permitteringen 20 kronor såsom resekostnadsersättning; tillika skulle vid utgången

af hvar 12:te månad af den värfvade sjömannens tjenstetid 50

kronor för hans räkning insättas i sparbank, hvilka han efter tjenstetidens

slut egde utfå, men hvilka jemte ett tillika stadgadt och i sparbank

insatt afdrag af dagaflöningen förverkades, derest han underläte

någon af sina här ofvan omförmälda skyldigheter under permitteringen,

i hvilket fall medlen skulle afsättas till bildande af en invalid- och pensionsfond

under förvaltning af direktionen öfver amiralitetskrigsmanskassan.

Under permissionstiden skulle det värfvade manskapet erhålla

full lön i den löneklass eu hvar tillhörde, hvilken lön till honom skulle

utbetalas månadsvis vid den postanstalt han sjelf egde uppgifva.

Med denna organisation har komitén beräknat att på stationerna

skulle för tjenstgöring finnas ständigt tillgängligt ett antal stammanskap

af 2,250 man.

Öfver minkomiténs förberörda förslag har på anmodan af mig

chefen för flottans stab afgifvit utlåtande och deruti hufvudsakligen

anfört:

att förslaget beträffande manskapets öfning och utbildning vore

synnerligt tilltalande;

att den af komitén beräknade stamtrupp om än knapp, enär ingen

reserv funnes beräknad, dock för närvarande, då man framför allt måste

taga hänsyn till kostnaderna, kunde antagas nödtorftligen fylla behofvet

af stammanskap, för så vidt det vid en mobilisering funnes att i

sin helhet tillgå;

att deremot förslaget icke syntes lemna nödiga garantier för en

snabb och effektiv mobilisering;

att den föreslagna kontingenten af den på stationerna påräkneliga

manskapsstyrkan 2,250 man icke kunde anses tillfyllestgörande för ett

s. 23 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln. 23

tillfredsställande bedrifvande af flottans öfningar till sjös under fredstid;

samt

att aflöningens utbetalande månadsvis till permitteradt manskap

skulle medföra ett sådant träget arbete inom kompanichefsexpeditionerna

och hopa en sådan massa verifikationer (1350 man x 12 mån. = 16,200)

att flottans räkenskaper skulle utsvälla till en hardt nära ohandterlig

volym.

Inom staben har tillika blifvit utarbetadt ett förslag till grunder

för organisationen af flottans sjömanskår, hvilket afsett att i väsentlig

mån håfva de vid minkomiténs förslag påpekade olägenheter,

synnerligast med hänseende till mobiliseringen.

Enligt detta skulle flottans stam utgöras af 2,600 man, på stationerna

och flottans fartyg ständigt tjenstgörande manskap, deraf hälften

skulle vara fast stam, rekryterad från skeppsgossekåren och afsedd

att fylla behofvet af underofficerskorporaler och l:a klassens sjömän

och hälften värf vad stam, afsedd att fylla behofvet af 2:a och 3:e klassens

sjömän, antagen för en tid af 3 år med rätt för eu tredjedel att

efter denna tid rekapitulera på ytterligare ett år, samt efter slutad kapitulationstid

tillhörande den klass värnpligtige, som enligt 34 § värnpligtslagen

äro tjenstskyldige till 32 år. Flottans krigsbehof af öfvadt

manskap, beräknaclt till 4,600 man, skulle fyllas af den på stationerna

tjenstgörande stammen 2,600 man och 2,000 man f. d. stammanskap,

som på nyss nämndt sätt vore värnpligtig!.

Ehuruväl detta sistnämnda förslag skulle lemna flottan, en fullt

tillräcklig och alltid påräknelig samt väl öfvad styrka af stammanskap

för det vanliga fredsbehofvet under öfningarne sommartiden, medför

detsamma likväl tvänne ganska väsentliga olägenheter. Det medgifver

nemligen icke att under fredstid uppbringa stammen till högre numerär

vid inträffande behof, såsom vid tillfälliga större rustningar, hvilka

kunna ifrågakomma till neutralitetens bevarande under krig mellan

främmande, till Sverige i vänskapligt förhållande stående makter; ty

den till de värnpligtiges led återgångna delen af det värfvade manskapet

kan icke, jemlikt § 28 värnpligtslagen, inkallas annat än då

rikets försvar det kräfver. Derjemte är den föreslagna styrkan 2,600

man större än hvad som vintertiden vid stationerna behöfves och

med hänsyn till utrymmet i så väl kaserner som exercisskolor kan

med fördel användas. Härförutom torde ock kunna ifrågasättas huruvida

fullt lämpligt folk kan erhållas för de aflöningsförmåner, som

enligt detta förslag skulle tillgodokomma det värfvade manskapet, desto

mera som detta enligt § 34 värnpligtslagen skulle i följd af sin tjenst
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Femte hufvndtiteln.

göring i stammen komma att qvarstå i beväringen 12 år i stället för 6.

Af dessa skäl kan jag icke biträda ifrågavarande förslag till organisation

af stamtrupp för flottan. Deremot anser jag att på de hufvudgrunder,

minkomitén föreslagit, en i alla hänseenden fullt tillfredsställande

organisation af flottans stamtrupp kan byggas, om härvid tillses, att

de utaf chefen för flottans stab påpekade olägenheter i möjligaste

mån afhjelpas eller undanrödjas.

Vid jemförelse mellan det af mig år 1883 uppgjorda förslag till

anskaffande af stamtruppi för flottan och minkomiténs nu afgifna finnas

de väsentligaste skiljaktigheterna vara:

att den värfvade delen af stammen enligt det förra skulle i närmaste

likhet med nuvarande båtsmanshållet förläggas i kustprovinserna

och turvis uppfordras till tjenstgöring, men enligt det senare antagas

öfver hela riket, företrädesvis bland sjöfolk, och på en gång omedelbart

efter antagandet erhålla sin utbildning samt derefter för återstående

kapitulationstiden, med bibehållande af en del löneförmåner, vara

permitteradt och, med skyldighet att på kallelse infinna sig till tjenstgöring,

eg a frihet att i sitt yrke söka sin utkomst; samt

att enligt 1883 års förslag sjömanskåren skulle utgöra 4,000 man,

deraf 1,000 man fast anstälda och 3,000 man värfvade, men enligt minkomiténs

förslag 3,600 man, hvaraf 1,300 man fast anstälda och 2,300

man värfvade.

Hvad beträffar att förlägga det värfvade manskapet i hemorterna

och turvis uppfordra detsamma till tjenstgöring, så medför detta ostridigt

de fördelar jag dermed åsyftade, bättre kontroll öfver manskapet

och stor lätthet att med säkerhet och skyndsamhet erhålla just den

manskapsstyrka, som vid hvarje förefallande behof erfordras; hvarjemte

manskapet under hela tjenstetiden bibehåller den tjenstbarhet det förvärfvat

och blifver i tillfälle att genom de under hela kapitulationstiden

ständigt återkommande öfningarne följa med utvecklingen inom vapnet;

hvaremot det icke kan nekas, att genom den kontinuitet i öfningarne,

som ernås genom att på en gång gifva manskapet den erforderliga

utbildningen, detsamma både lättare kan danas till manskap af

högre tjenstbarhetsklass och antagligen ingifvas mera håg och lust för,

''tjensten med deraf beroende större duglighet under tjenstgöringstiden.

Då sålunda genom tjenstgöring på en gång förhandsmanskap bör kunna

utbildas äfven ur den värfvade stammen och detta till och med af

högre klass, om manskapet ur denna stam tillika tillåtes öfvergå till

den fasta, och härigenom ökningen af den fasta stammens numerär,

till besparing af kostnad, kan inskränkas till en lägre siffra än som

s. 25 Kontrollera mot PDF

Femte lmfvucltiteln.

25

eljest med hänsyn till behofvet af förhandsmanskap vore erforderligt,

och då jag genom vidtagna förändringar i minkomiténs förslag, för

Indika jag här nedan kommer att närmare redogöra, sökt åstadkomma

att det i hvarje vanligen förekommande fall för flottan behöfliga antal

stammanskap skall finnas säkert påräkneligt och tillgängligt, har jag

funnit det värfvade manskapets förläggande i orterna mellan uppfordringarna

icke vara oundgängligen nödigt, utan kunnat i fråga härom

ansluta mig till minkomiténs förslag.

Deremot har jag icke kunnat biträda sistnämnda förslag i hvad

det afser att nedsätta stamtruppens styrka från hvad jag år 1883 föreslog

eller 4,000 man till 3,600. Den årliga kontingent af för tjenstgöring

påräkneligt manskap denna styrka lemnar är, såsom af chefen

för flottans stab blifvit anmärkt, alltför otillräcklig för flottans behof

under de vanliga fredsöfningarne och det skulle alltså blifva nödigt att

i regeln till tjenstgöring inkalla en del permitteradt manskap. Men

då ett sådant inkallande årligen skulle ega rum och detta just under

den tid, då de permitterade af sitt yrke, der detta, såsom ju afses, är

sjömannens, vanligen hållas aflägsna från hemorten och således icke

alltid skulle kunna äfven med bästa vilja nog skyndsamt efterkomma

kallelsen, skulle man icke med nöjaktig säkerhet kunna påräkna att på

behöriga tider erhålla den behöfliga numerären. Manskapet skulle

också genom en sådan i regeln årligen återkommande inkallelse hindras

att taga sig annan anställning, hvithet likväl vore meningen och

hvarförutan det icke skulle kunna åtnöjas med de aflöningsförmåner,

som blifvit föreslagna under de år, då de äro permitterade. Härtill

kommer ock att genom dessa ständigt återkommande extra uppfordringar

den af komitén härför beräknade kostnadssumma lärer blifva allt

för otillräcklig. Den för det vanliga fredsbehofvet erforderliga manskapsstyrkan

måste derföre ur stammen kunna uttagas, utan att särskild

inkallelse af redan permitteradt manskap behöfver anlitas härför.

Af detta skäl och då, såsom jag sedermera skall visa, för att erhålla

den för sommaröfningarne behöfliga styrkan utan inkallande af permitteradt

manskap erfordras, att stammens styrka bestämmes till 4,000

man, hvilken styrka jag, med afseende på det af sjöförsvarskomitén

beräknade krigsbehofvet af manskap, år 1883 föreslog, har jag ansett

mig böra vidblifva denna siffra och föreslår derföre äfven nu, att

den nya sjömanskårens numerär bestämmes till 4,000 man.

I likhet med såväl minkomitén som chefen för flottans stab finner

jag nödigt, att denna sjömanskår utgöres af en del fast och för

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Femte lmfYudtiteln.

längre tid anstäldt, i ständig tjenstgöring under hela tjenstetiden varande

manskap och en del värfvadt, som hålles i tjenstgöring endast

en del af sin tjenstetid och är permitteradt den öfriga. Visserligen

har sjöförsvarskomitén såsom grundsats uttalat, att det enda riktiga

vore att bygga stammen i sin helhet på en och samma grund, och

bereda alla tillfälle till samma utbildning, men om också detta kan vara

teoretiskt riktigt, är det dock förenadt med så stora svårigheter i den

praktiska tillämpningen att tanken på eu organisation af sjömanskåren

på denna grund måste öfvergifvas. En ständig fast stamtrupp af den

styrka krigsbehofvet förutsätter skulle medföra så betydliga kostnader

i jemförelse med de nuvarande, att redan detta förbjuder en sådan anordning

och, då en dylik stam skulle blifva alltför stor för det vanliga

fredsbehofvet, skulle svårigheter uppstå att hålla densamma i jemn

öfning och gifva alla samma utbildning, om icke högst betydligt ökade

anslag till såväl materiel som öfningar Unge tagas i anspråk. En helt

och hållet värfvad, för kortare tid anstäld stam skulle deremot icke

kunna påräknas medgifva utbildning af första klassens manskap och

derur af det för flottan behöfliga underbefäl, hvarföre det ock med

den nuvarande organisationen befunnits nödigt att för berörda ändamål

jemte båtsmansinstitutionen hafva fast anstälda, ständigt tjenstgörande

matros- samt eldare- och handtverkskompanier. Det har också

visat sig, att då sjöförsvarskomitén skulle sätta den uttalade grundsatsen

i tillämpning, sådant icke låtit sig på tillfredsställande sätt verkställa;

ty utom det att den föreslagna stammens styrka för kostnadernas

skull måst föreslås lägre, än hvad komitén sjelf ansett egentligen behöfligt

och hvad jag ansett för vapnet oundgängligen nödigt, har genom

den olika tjenstetid, som blifvit bestämd för den del af stammen, som

skulle rekryterats ur skeppsgossekåren och den, som skulle rekryterats

på annat sätt, obestridligen skett en rubbning i den stammens enhet

och fullkomliga homogenitet, som komitén afsett. En fast stam till

den numerär, som behöfves för att derur utbilda nödigt antal första

klassens manskap och underbefäl, och en värfvad stam till fyllande af

behofvet utaf stammanskap i öfrigt, är fördenskull, så vidt jag kan se,

den enda utväg, som bör anlitas, då fråga blifver att ersätta det nu

varande båtsmanshållet med en ny sjömanskår.

Enligt inom staben verkstälda beräkningar skulle behofvet af första

klassens manskap, underofficerskorporaler och första klassens sjömän,

utgöra 960 man, af hvilka 105 man ansetts kunna erhållas ur

den värfvade stammen; de öfriga 855 man skulle utbildas ur den fasta

s. 27 Kontrollera mot PDF

Femte liufrudtiteln.

27

stammen, som för sådant ändamål bör bestämmas till en styrka af

1,100 man. Detta utgör 100 man mera än jag föreslog år 1883, men

då var icke hänsyn tagen till behofvet af förhandsmanskap vid minörkåren.

Den värfvade stammen skulle alltså, med beräkning att såsom

ofvan nämnts hela sjömanskårens numerär bör utgöra 4,000 man,

komma att bestå af 2,900 man.

Vid bestämmandet af sjömanskårens styrka såväl som vid dess

organisation måste hänsyn tagas till den omständigheten, att flottans

behof af manskap är olika för krigstillfällen, för större rustningar och

för vanliga fredsöfningar samt under dessa sistnämnda, olika sommaroch

vintertid. Den nuvarande båtsmansinstitutionen har medgifvit att

genom uppfordring af det i hvarje fall behöfliga antalet manskap med

full säkerhet och skyndsamhet tillgodose alla dessa olika behof och

häri ligger en af denna institutions väsentligaste fördelar. Intet af de

särskilda förslag till sjömanskårens ombildning, som afgifvit.s, om jag

undantager det af mig år 1883, i närmaste öfverensstämmelse med

nuvarande båtsmanshållet, uppgjorda, har tagit nog hänsyn till ofvanberörda

omständighet. I följd häraf visar äfven minkomiténs nu

afgifna förslag de jemväl af flottans stab anmärkta olägenheter,

att under det den årskontingent, den värfvade stammen lemnar,

kan anses till och med något för stor för manskapsbehofvet vintertid,

den blifver otillräcklig för öfningarne sommartid och att i följd häraf

inkallandet af permitteradt manskap måste ega rum hvarje år för att

fylla sistnämnda behof af manskap, en åtgärd som med afseende på

beskaffenheten af den nya stammen, hvilken man ju företrädesvis

velat hafva bestående af sjömän, icke har samma berättigande eller

medför samma säkerhet att skyndsamt erhålla det behöfliga antalet,

som uppfordringarne af båtsmännen. En förändring i minkomiténs

förslag derhän att dels det nödiga antalet manskap, som för fredsöfningarna

sommartiden i vanliga fall erfordras, må erhållas utan uppfordring

af permitteradt manskap, dels ock denna styrka för vintern

kommer att reduceras till det då behöfliga antalet, har jag ansett vara

en vigtig förbättring af detta förslag och fördenskull funnit mig''böra

söka åstadkomma.

Enligt beräkningar, som jag verkstält med ledning af dels inom

staben upprättade besättningslistor dels från stationerna införskaffade

upplysningar, har jag funnit behofvet af stammanskap för flottan vara

under fredsöfningarna sommartid omkring 2,550 man, vintertid omkring

2,200 man, under större rustningar och för krigsbehof 4,000 man, hvar
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Femte hufvudtiteln.

till kommer nödig reserv för afgång under kriget. Då jag nu ansett

stamtruppens kela styrka böra utgöra 4,000 man, hvaraf 1,100 man

skulle vara fast anstäldt, ständigt tjenstgörande manskap och 2,900

man värfvadt, skulle för fyllande af manskapsbehofvet under de vanliga

fredsöfningarna sommartiden erfordras, utöfver den ständigt tjenstgörande

fasta stammen 1,100 man, 1,450 man eller hälften af den

värfvade stammen. Skulle denna värfvade stam, på sätt minkomiténs

förslag innehåller, antagas för en tid af tio år och således rekryteras

med en tiondedel årligen eller med 290 man, erfordrades alltså fem årsklasser

af det värfvade manskapet i tjenstgöring under sommarö fningarna,

och således skulle antingen utbildningstiden bestämmas till fem

år i stället för de af komitén föreslagna fyra åren eller en årsklass

regelbundet under första året af sin permissionstid till tjenstgöring

inkallas. Då likväl en sålunda förlängd utbildningstid skulle vara både

obehöflig och medföra en icke oansenlig kostnad samt äfven vålla, att

den för vintern öfverflödiga delen af manskapsstyrkan på detta sätt

blefve större än efter minkomiténs förslag, och då å andra sidan, såsom

förut nämnts, jag ansett inkallandet af permitteradt manskap icke

böra vara regel utan endast i särskilda undantagsfall ega rum, har jag

funnit lämpligaste utvägen vara att bestämma en kortare värfningstid

och att sätta denna till åtta år. Den årliga rekryteringen skulle härigenom

blifva 362 å 363 man, och fyra årsklasser af det värfvade manskapet,

1,450 man, motsvara hvad som för fredsöfningarna sommartiden

behöfver af detta manskap tagas i anspråk. Men härtill kommer

ock att det sålunda uppkommande rekrytantalet ungefär motsvarar skilnaden

i behofvet af manskap vinter- och sommartid under fred, samt

att, om utbildningstiden bestämmes till tre år och fem månader i stället

för fyra år, sålunda att man sommartid har inne 4 årsklasser och vintertid

3 årsklasser af det värfvade manskapet, man undviker att på vintern

hålla större manskapsstyrka i tjenstgöring än behofvet kräfver;

och då en sålunda till tre år och fem månader nedsatt tjenstgöringstid kan

anses fullt tillräcklig, helst två år i allmänhet visat sig vara nog för

utbildande af 2:dra klassens sjömän, har jag trott mig böra vidtaga

äfven denna förändring af minkomiténs förslag. Genom ofvanberörda

nedsättning af värfningstiden till 8 år uppkommer icke blott en stor

besparing i den kostnad, som eljest skulle blifvit följden af sjömanskårens

ökande till 4,000 man, enär aflöningen till permitteradt manskap

utgår under två års kortare tid, utan äfven den afsevärda fördelen

att, under antagande att manskapet i allmänhet värfvas vid 20

års ålder, och då jemlikt § 34 värnpligtslagen detsamma efter afskedet

s. 29 Kontrollera mot PDF

Femte Imfvudtlteln.

29

tillhör beväringen till och med 32 års ålder, en reserv af utbildadt

stammanskap erhålles, motsvarande 4 årsklasser värfvadt manskap eller

1,450 man.

I enlighet med det nu anförda anser jag den sjömanskår, som

skall ersätta det nuvarande båtsmanshåll, böra sålunda organiseras:

de nuvarande matros- samt eldare- och handtverkskompanierna uppbringas

till en styrka af 1,100 man, som utgör sjömanskårens fasta

stam med den förändrade fördelning på särskilda yrkesklässer, som här

nedan sägs;

en värfvad stamtrupp af 2,900 man uppsättes med en autagningstid

af 8 år samt rekryteras med 362 å 363 man om året;

tjenstgöringstiden för manskapet i den fasta stammen bestämmes

hufvudsakligen i enlighet med derför nu gällande föreskrifter;

det värfvade manskapet skall tjenstgöra oafbrutet under tre år

och fem månader, räknadt från och med Maj månad det år inträdet i

tjenstgöring egt rum till och med September månad det tredje derpå

följande året, efter hvilken tids förlopp manskapet permittera^, dock

med skyldighet att på kallelse infinna sig till tjenstgöring.

På detta sätt skulle för flottans behof finnas tillgängligt vintertid

ett antal af 2,187 man och sommartid ett antal af 2,550 man, och inkallande

af permitteradt manskap endast behöfva ifrågakomma i händelse

af krig eller större rustningar, vid hvilka tillfällen i allmänhet

någon längre tids förberedelser lära erfordras; hvarföre jag icke befarar

att med ett så sparsamt användt inkallande, det permitterade manskapet

icke skall åtminstone till aldra största delen efterkomma kallelsen. Härförutom

blifver för krigstillfällen att påräkna den tillgängliga reserven åt

utbildadt stammanskap, hvilken med beräkning jemväl af den styrka,

som vinnes genom afgången inom den fasta stammen, uppskattad till

omkring 500 man, skulle uppgå till 1,950 man, så att hela den manskapsstam,

som vore tjenstgöringsskyldig i krig, bestege sig till 5,950

man, af hvilka endast ett antal af 1,090 man funnes, som stode i lägre

tjenstbarhetsklass än andra sjömansklassen, hvadan det vill synas mig

att denna organisation på ett fullt nöjaktigt sätt tillgodoser flottans

anspråk på stammanskap för så väl freds- söm krigsbehof.

Då, såsom jag här ofvan anfört, den för det fasta minförsvaret

behöfliga personal icke bör komma att utgöra en särskild kår utan en

del af sjömanskåren, samt det för sjöfästningarnes vid Karlskrona bemanning

erforderliga manskap likaledes, med hänsyn till den olika

utbildning detta för sin tjenstgöring kräfver, bör, på sätt äfven minkomitén

föreslagit, utgöra en annan särskild del af sjömanskåren, böra

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Femte hufvudtiteln.

de nuvarande yrkesafdelningarne, matros-, eldare- och handtverksafdelningarne

tillökas med en minörafdelning och eu fästningsartilleriafdelning.

I fråga om sjömanskårens fördelning på dessa yrkesafdelningar

föreslår jag inga andra förändringar i minkomiténs förslag än

sådana, som hufvudsakligen betingas af den minskning i den fasta

stammens styrka och den tillökning i sjömanskårens numerär i sin

helhet, jag här ofvan föreslagit, samt deraf att jag ansett något manskap

från den fasta stammen icke behöfva särskild! afses för sjöfästningarne,

enär nödigt antal underofficerskorporaler och öfriga första

klassens förhandsmän för fästningskompanierna kunna erhållas från

matroskompaniernas fasta stammanskap, artilleristafdelningen. Med afseende

härpå anser jag sjömanskåren böra med hänsyn till de särskilda

yrkesafdelningarne sålunda fördelas:

matroser: af fasta stammen ........................ 800 man,

af värfvade stammen.................. 2,000 »

2,800

man.

eldare: af fasta stammen .........................

. .. 155

))

af värfvade stammen....................

.... 200

»

355

man.

handtverkare: af fasta stammen..............

75

»

af värfvade stammen .....

50

B

125

man.

minörer: af fasta stammen......................

70

»

af värfvade stammen................

.... 250

B

320

man.

fästningsartillerister af värfvade stammen 400 » .

I afseende på sjömanskårens indelning i tjenstbarhetsklasser är

jag ense med minkomitén derom att rekryt- och varfsklasserna böra

bortfalla och manskapet i följd deraf indelas i 3 klasser: 1 klassens

sjömän, omfattande underofficerskorporaler och öfrig! första klassens

förhandsmanskap, samt 2:dra och 3:djo klassens sjömän, och föreslår

jag att af dessa tre tjenstbarhetsklasser skola inom de olika yrkesafdelningarne

finnas:

bland matroser af fasta stammen:

172 underofficerskorporaler,

475 l:a klassens sjömän,

74 2:a » »

79 3:e » »

SOO:

s. 31 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

31

bland matroser af värfvade stammen:

72 l:a klassens sjömän,

1,375 2:a » »

553 3:e » »

2,000;

bland eldare af fasta stammen:

43 underofficerskorporaler,

80 l:a klassens sjömän,

16 2:a » »

16 3:e » »

155;

bland eldare af värfvade stammen:

5 l:a klassens sjömän,

100 2:a » »

95 3:e » »

2ÖÖ;

bland handtverkare af fasta stammen:

25 underofficerskorporaler,

10 l:a klassens sjömän,

20 2:a » »

20 3:e » »

75;

bland handtverkare af värfvade stammen:

3 l:a klassens sjömän,

20 2:a » »

27 3:e » »

50;

bland minörer af fasta stammen:

20 underofficerskorporaler,

30 l:a klassens sjömän,

10 2:a » »

10 3:e » »

7Ö-;

bland minörer af värfvade stammen:

15 l:a klassens sjömän,

135 2:a » »

100 3:e » »

250;

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Femte hufvudtiteln.

bland fästningsartillerister:

10 l:a klassens sjömän,

200 2:a » »

190 3:e » »

•100.

Vid sjömanskårens indelning'' i kompanier har jag icke ansett lämpligt

att, såsom minkomitén föreslagit, det fast anstälda och det värfvade

manskapet skola, då de tillhöra samma yrkesafdelning, bilda särskilda

kompanier. Utbildningen, tjenstgöringen och aflöningsvilkoren

under tjenstgöringstiden äro för båda slagen manskap alldeles desamma

och den så att säga klass-skilnad, som nu finnes mellan båtsmän och.

matroser och som lätteligen kunde uppstå mellan det fasta och värfvade

manskapet om de skulle tillhöra skilda kompanier, bör lättare

förebyggas om de känna sig såsom medlemmar i eu gemensam

enhet. Deremot synes den särskilda utbildning olika yrkesafdelningar

fordrar påkalla dessas skiljande i särskilda kompanier, hvarvid jag endast

anser undantag böra göras för den fåtaliga handtverkareafdelningen,

hvilken, såsom hittills, synes utan olägenhet kunna sammanföras

med eldareafdelningen.

I enlighet härmed har jag ansett: matro saf delning en böra indelas

i 10 kompanier, hvartdera om 280 man, deraf 80 fast anstälda och

200 värfvade, af hvilka sistnämnda 100 vore i tjenstgöring sommartid

och 75 vintertid; eldare- och handtverkarsafdelningarne i två kompanier;

hvartdera om 240 man, deraf 115 fast anstälda och 125 värfvade, af

hvilka sistnämnda 62 vore i tjenstgöring sommartid och 46 vintertid;

minör af delning en i två kompanier, det ena, afsedt för Carlskrona station,

om 120 man, hvaraf 25 fast anstälda och 95 värfvade, af hvilka sistnämnde

48 vore i tjenstgöring sommartid och 36 vintertid, och det

andra, afsedt för Stockholms station, om 200 man, hvaraf 45 fast anstälda

och 155 värfvade, af hvilka 78 vore i tjenstgöring sommartid

och 59 vintertid; samt fästning sartilleriafdelning en i två kompanier,

hvartdera om 200 man värfvadt manskap, af hvilka 100 vore i tjenstgöring

sommartid och 75 vintertid.

I fråga om kompaniernas fördelning mellan stationerna har jag

med hänsyn till det olika manskapsbehofvet vid dessa ansett att

till Stockholms station skola höra:

deraf i tjenstgöring:

sommartid vintertid

3 matroskompanier ........................... 840 man 540 465.

1 eldare- och handtverkskompani 240 » 177 161.

1 minörkompani ......................... 200 »_123 104.

Summa 1,280 man

840

730.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Femte liufvudtiteln.

33

och till Carlskrona station:

deraf i tjenstgöring:

sommartid

vintertid

7

matroskompanier ..........................

1,960

man

1,260

1,085.

1

eldare- och handtverkskompani

240

177

161.

1

minörkompani ................................

120

»

73

61.

2

fästningsartillerikompanier .........

400

»

200

150.

Summa

2,720

man

1,710

1,457.

Vid bestämmandet af aflöningen för manskapet vid den föreslagna,

sålunda organiserade sjömanskåren har jag lika med minkomitén funnit

den för de nuvarande matros- samt eldare- och handtverkskompanierna

faststälda aflöningsstat böra läggas till grund, hvarvid, då jag likaledes

delar den af komitén uttalade åsigt att för främjande af manskapets

utbildning löne- och tjenstbarhetsklasserna böra följas åt, äfvensom att

underofficerskorporalerna böra utgöra en särskild högsta löneklass, jag

ansett de nuvarande fem löneklasserna böra reduceras till 4 genom

att, såsom minkomitén föreslagit, borttaga den nuvarande tredje löneklassen.

Den för första löneklassen af eldareafdelningen i nuvarande

stat bestämda högre dagaflöning bör äfven tillämpas på första löneklassen

af minörafdelningen. I öfverensstämmelse härmed skulle således

underofficerskorporaler tillhöra första löneklassen och erhålla i

månadslön 30 kronor samt i dagaflöning 50 öre, eller, om de tillhörde

minör- eller eldareafdelning, 80 öre; första klassens sjömän tillhöra

2:dra löneklassen med månadslön af 20 kronor och dagaflöning af 50

öre; andra klassens sjömän 3:dje löneklassen med månadslön af 10

kronor och dagaflöning af 40 öre samt tredje klassens sjömän 4:de

löneklassen med månadslön af 5 kronor och dagaflöning af 20 öre.

Lönernas antal inom de särskilda löneklasserna böra alltså med hänsyn

till manskapets antal inom de olika tjenstbarhetsklasserna bestämmas till

63 löner i l:a löneklass med den högre dagaflöningen,

197 löner i l:a löneklass med den lägre dagaflöningen,

700 löner i 2:a löneklass, deraf 595 för det fast anstälda och 105

för det värfvade manskapet,

1,950 löner i 3:dje löneklass, deraf 120 för det fast anstälda och

1,830 för det värfvade manskapet,

1,090 löner i 4:de löneklass, deraf 125 för det fast anstälda och

965 för det värfvade manskapet,

med iakttagande likväl härvid att, om det sålunda bestämda antalet

manskap i någon af de tre högre löneklasserna icke finnes fulltaligt,

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Femte hufrudtiteln.

de löner, som i följd deraf sakna innehafvare, må till så stor del, som

erfordras, användas till aflöning åt manskap i lägre löneklass.

Nämnda aflöningsförmåner skulle tillkomma det fast anstälda manskapet

likasom det värfvade under tjenstgöringstiden. Under permissionstiden

skulle det värfvade manskapet endast erhålla för tiden belöpande

månadslön efter innehafvande löneklass, hvilken aflöning med

halfva beloppet skulle till den permitterade sjömannen utbetalas vid

hvarje års slut, och icke såsom minkomitén ifrågasatt månadtligen,

dels emedan detta skulle med afseende å kontrollen medföra stora

svårigheter och vålla icke obetydligt besvär, dels ock emedan, om den

permitterade erhölle ett jemförelsevis betydligt penningebelopp på en

gång under en tid, då han saknade sysselsättning i sitt yrke, detta

säkerligen skulle vara honom till mera verkligt gagn, än om han erhölle

det i flera småposter och jemväl på tider då han för sitt uppehälle

vore deraf mindre i behof. Återstoden af månadslönen skulle

innehållas och genom kompanichefens försorg för den permitterades

räkning insättas i sparbank att utbetalas vid uttjent kapitulationstid,

men dessa insatta medel skulle vara förverkade i händelse den,

för hvilken de blifvit insatta, underlät någon af de åligganden i

afseende på hans inställelse till tjenstgöring under permissionstiden,

som kunde varda föreskrift^, hvarigenom vunnes större sannolikhet

att permitteradt manskap skulle låta sig angeläget vara att inställa

sig, då inkallelse till tjenstgöring ifrågakomme. De medel, som

kunde varda på förenämnda sätt förverkade, anser jag likväl icke

böra, på sätt minkomitén föreslagit, ingå till en under amiralitetskrigsmanskassans

direktion stöld invalid- och pensionsfond för manskap vid

de värfvade kompanierna, utan i stället till en rekryteringsfond, från

hvilken lega till manskap, som måste antagas i stället för sådana, som

afvikit innan de uttjent sin kapitulationstid, borde utgå. Jemte den

ofvan bestämda aflöningen skulle den värfvade sjömannen bekomma

50 kronor vid antagningen såsom lega samt i ersättning för inställelse

vid rendez-vousplatsen vid början af tjenstgöringstiden 10 kronor

och för hemförskaffning från stationen vid tjenstgöringstidens

slut 20 kronor. Härförutan skulle stammanskapet, det fast anstälda

såväl som det värfvade, under sin tjenstgöring erhålla beklädnad,

sängservis, naturaunderhåll, sjukvård och inqvartering eller ersättning

derför.

En jemförelse mellan de aflöningsförmåner, som här ofvan blifvit

ifrågastälda för det värfvade manskapet och dem som jag år 1883 för

s. 35 Kontrollera mot PDF

Femte hufYudtiteln.

35

detta föreslog, visar i det närmaste samma resultat, och jag hyser icke

ringaste tvifvel att för en sådan aflöning för flottans tjenst fullt dugligt

folk skall kunna erhållas, helst om i betraktande tages att genom

den utbildning i yrket, den värfvade sjömannen efter detta förslag

omedelbart efter sitt antagande erhåller och genom den ordning, tukt

och lydnad han härunder tillvänjes, han helt säkert skall bereda sig

lättare tillfälle att efter utgången af tjenstgöringstiden vinna fördelaktig

anställning i handelsflottans tjenst.

Kostnaden för sjömanskåren så organiserad och aflönad som jag

nu omförmält skulle, på sätt af bilagorna A och B närmare synes,

utgöra:

till aflöning, dagaflöningen beräknad för 245 dagars tjenstgöring i

land, enär dagaflöningen under sjötjenstgöring bestrides af anslaget

till flottans öfningar,

för den fasta stammen ...................................................

385,553: —

och för den värfvade stammen, inberäknadt lega ...

till beklädnad, beräknad efter 108 kronor per man,

samt sängservis, beräknad till 3 kronor per man:

för den fasta stammen ......................................................

390,981: —

122,100: —

och för den värfvade .......................................................

140,803: 50

till natur aunderhåll, beräknadt för 245 dagar i land

efter 52 öre och för 120 dagar till sjös efter 53 öre:

för den fasta stammen ......................................................

210,100: —

och för den värfvade .........................................................

till ersättning för inställelse å 10 kronor per man

236,203: 25,

och hemförskaffning å 20 kronor per man åt 363 man...

inqvarteringskostnad beräknad efter 8 kronor per man:

10,890: —

för den fasta stammen .....................................................

8,800: —

och för den värfvade .........................................................

9,906: —

eller tillhopa

1,515,336: 75.

En jemförelse mellan detta kostnadsbelopp och kostnaden för sjömanskåren

efter det af minkomitén framstälda förslag, sistnämnda

kostnad beräknad efter samma grunder som den förra, visar, att sjömanskåren,

sådan jag föreslagit dess organisation, blifver något billigare

ehuru den är 400 man starkare och såsom mig synes bör kunna anses

minst lika tjenstduglig; beroende detta fördelaktiga förhållande i fråga

om kostnaden dels, såsom redan förut är antydt, på den 2 år kortare

kapitulationstiden dels ock derpå att icke under någon tid ett obehöf
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Femte lmfvudtiteln.

ligt stort antal manskap hålles inne på stationerna och uppbär dagaflöning.

I fråga om den kostnad utöfver de nu till sjöförsvaret utgående

anslag, som den nya sjömanskårens organisation skulle betinga, får jag

anföra att då, såsom nyss är nämndt, icke större antal manskap än

som för stationerna och fartygen är erforderligt hädanefter skulle

vara i tjenstgöring, jag ansett beklädnads- och naturaunderhåll san slagen

icke behöfva i följd af organisationen undergå någon förhöjning. Det

sistnämnda af dessa anslag, som har förslagsanslags natur, har visserligen

under de 10 sista åren öfverskridits med i medeltal 99,748 kronor

35 öre, men då detta varit förhållandet i vida mindre grad under de senaste

åren än under den föregående tiden och då verkstäld beräkning visar att,

, äfven med ^beräkning af kostnaden för reservbefälets och mintillverk - ningspersonalens naturaunderhåll, utgifterna från anslaget skulle under den

nya organisationen blifva omkring 38,000 kronor mindre än hvad den hittills

i medeltal utgjort, har jag ansett anslaget kunna vid sitt nuvarande

belopp bibehållas. Aflöningsanslaget deremot måste naturligtvis

förhöjas med hvad som erfordras till det nya stammanskapets aflöning.

Enligt nu gällande stat för matros- samt eldare- och handtverkskompanierna

utgör aflöningen för dessa, dagaflöningen beräknad

för hela året, 289,483 kronor 50 öre. För hela den fasta stammen

skulle enligt bifogade förslagsstat (Bil. B) kostnaden, med lika beräknad

dagaflöning, utgöra 447,881 kronor, hvadan tillökningen af den

fasta stammen och förändringen i dess löneklasser skulle medföra en

kostnad af 158,397 kronor 50 öre. Härifrån skall dock, när fråga är

om den tillökning i aflöningsanslaget som bör ifrågakomma, afräknas

sjöaflöningen för det nytillkomna manskapet 275 man utgörande 15,581

kronor 50 öre, då den förhöjning i aflöningsanslaget, som af kostnaden

för den ökade fasta stammen uppstår, utgör 142,816 kronor.

För den värfvade stammen utgör enligt förslagsstaten (Bil. B.) den

kostnad som bör drabba aflöningsanslaget, inberäknadt legan, 390,981

kronor; i följd hvaraf hela tillökningen i aflöningsanslaget i anledning

af sjömanskårens omorganisation skulle uppgå till 533,797 kronor.

Ett annat anslag, som i väsentlig mån beröres af sjömanskårens

omorganisation, är anslaget till flottans nybyggnad och underhåll, enär

den ganska ansenliga arbetsstyrka af båtsmän, som varfven haft till

sitt förfogande, med den nya organisationen kommer att försvinna.

Enligt från varfscheferne infordrade uppgifter angående de kostnader,

som skulle erfordras för aflöning af daglönare å varfven till ersättning

för de dagsverken båtsmännen utgjort, skulle dessa kostnader uppgå

s. 37 Kontrollera mot PDF

Femte hafva dtiteln.

37

för Stockholms station till omkring 34,000 kronor, som borde bestridas

från nybyggnads- och underhållsanslaget, och för Carlskrona station

till 114,000 kronor i sin helhet, deraf åtminstone omkring 60 procent

kunna antagas böra utgå från sistberörda anslag. Då detta anslag visat

sig så otillräckligt för de utgifter, för hvilka det är afsedt, att angelägna

arbeten i regeln måst eftersättas och Eders Kongl. Maj:t funnit

nödigt att till innevarande års Riksdag göra framställning om anslagets

förhöjning, en framställning, som endast till en del vann bifall, är det

klart att ersättning måste beredas varfven för den arbetsstyrka de sålunda

förlorat, och det blifver fördenskull nödigt i följd af sjömanskårens

omorganisation att förhöja anslaget till flottans nybyggnad och

underhåll så att daglönare må kunna vid varfven anställas i stället för

den der förut använda båtsmansstyrkan. Denna förböjning anser jag,

sedan organisationen af den nya sjömanskåren blifvit genomförd, böra

utgå med ett belopp af 100,000 kronor, deraf 34,000 beräknats för

Stockholms station och 66,000 kronor för Carlskrona station. Summan

af anslagsförböjningen i följd af båtsmansbållets vakanssättning

och uppsättande af en sjömanskår, så organiserad som jag nu omförmält,

skulle således komma att utgöra 633,797 kronor.

De till bestridande af de sålunda erforderliga utgifterna för sjömanskårens

ombildning afsedda vakansafgifterna hafva med tillämpning

af de värden å prestationerna för hvarje rusthåll eller rote, som genom

lagen om lindring i rustnings- och roteringsbesvären den 5 Juni

1885 blifvit bestämda, beräknats till 618,180 kronor. Genom den nya

organisationen har derjemte det nu utgående anslaget till durchmarschkostnader,

30,000 kronor, från hvilket hufvudsakligen blifvit bestridda

kostnaderna för uppfordrade båtsmäns befordrande til! och från stationerna,

ansetts blifva obehöflig!, samt — sedan 10,000 kronor deraf

öfverförts till ökande af anslaget till rese- och traktamentspenningar,

från hvilket anslag ersättningarne för det värfvade manskapets inställelse

och hemförskaffning skulle utgå — kunna till återstående delen,

20,000 kronor, påräknas för den nya organisationens genomförande.

På sådant sätt skulle tillgångarne för detta ändamål utgöra tillhopa

638,180 kronor eller 4,383 kronor mera än ofvanberörda erforderliga

anslagsförhöjningar, utvisande att den nya sjömanskåren skulle blifva

så mycket billigare än kostnaden för den nuvarande bemanningen, då

naturaprestationernas värde dervid medräknas; ett resultat, som lärer

få anses desto mera tillfredsställande, som organisationen äfven omfattar

den för de nuvarande förhållan derna erforderliga minörkåren.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Femte hufvudtiteln.

I sammanhang med sjömanskårens ombildning bör ock mintillverkningspersonalen,

hvars manskap ingår bland de nuvarande eldareoch

handtverkskompanierna, ehuru det åtnjuter aflöning från extra anslaget

till minväsendet, öfverföras till ordinarie stat. Detta föreslogs

äfven af mig i sammanhang med 1883 års organisationsförslag. Af

den härför utgående kostnad 19,885 kronor 75 öre skulle, enligt af

marinförvaltningen då uppgjord fördelning på vederbörliga riksstatsanslag,

belöpa på anslaget till aflöning 13,202 kronor 50 öre, på anslaget

till flottans nybyggnad och underhåll 3,935 krono!-, beklädnadsanslaget

540 kronor och anslaget till naturaunderhåll 2,208 kronor 25

öre. Någon förhöjning af sistberörda tre ordinarie anslag torde i

följd af öfverflyttningen icke erfordras, hvaremot aflöningsanslaget

måste ökas med i rundt tal 13,200 kronor.

Då det skulle blifva i hög grad hinderligt för organisationens

genomförande, om, såsom förr förhållandet varit med de tioåriga vakanserna

i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län, vakansafgifterna

skulle direkte anvisas för bestridandet af kostnaderna för

organisationen, enär under öfvergångstiden dessa kunde komma att

mycket ojemnt inflyta och derigenom det ena året blifva alltför otillräckliga

och det andra betydligt större än behofvet för organisationen

samma år kräfde, har jag funnit mig böra föreslå, att vakansafgifterna

ingå bland statens inkomster och anslag till de för organisationens

genomförande behöfliga belopp i stället under femte hufvudtiteln anvisas;

och som dessa anslag blifvit i normalstaten beräknade till vakan

safgifternas, utan hänsyn till medgifven lindring, oafkortade värde

618,180 kronor, följer att de till lindring af rustnings- och roteringsbesvären

nu anvisade 162,000 kronor såsom deri inbegripna komma

att ur denna stat utgå.

Slutligen torde jag ock böra erinra att afgifterna af de på tioårig

vakans stälda rusthåll i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar

län ända sedan år 1876 varit anvisade till genomförande af den då

beslutade löneregleringen till dess 1885 års riksdag i sammanhang med

lindring i rustnings- och roteringsbesvären beslöt, att nämnda vakansafgifter

skulle ingå bland statsverkets inkomster och i stället anvisade ett

anslag å 114,000 kronor, som på enahanda sätt fått för löneregleringen

användas. I den mån, som genom afgång på nya reservstaten och indragningsstaten

det ordinarie aflöningsanslaget blifver för de nya lönerna

tillräckligt, minskas äfven behofvet af ifrågavarande anslag och, sedan hela

det för nämnda stater nu beräknade aflöningsbelopp 120.181 kronor

blifvit disponibelt, erfordras deraf icke mera än 43,819 kronor eller

s. 39 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

39

minde än det belopp 50,000 kronor, som nu tillika är för berörda ändamål

på extra stat anvisadt.

Med iakttagande af det nu anförda i fråga om kostnader och anslag

för den nya sjömanskåren, är bilagda förslag till normalstat för

femte hufvudtitelns ordinarie anslag uppgjord (Bil. C.).

Jemföres normalstatens slutsumma å anvisningar i

kontant ...................................................................................... kr. 6,305,057: —

med samma slutsumma i 1887 års stat .. 5,878,091: —

ökad med

dels extra anslagen till löneregleringens

genomförande .................................................... 50,000: —

och till mintillverkningspersonalens aflöning 19,885: 75

hvilka anslag i normalstaten ingå i det

ordinarie aflöningsanslaget,

dels värdet af båtsmanshållet efter afdrag

af lindringen ............................................ 456,180: — 6,404,156: 75,

så visar normalstaten, såsom af Bil. D närmare framgår, eu minskning

af 99,099 kronor 75 öre. Denna summa understiger visserligen med

21,081 kronor 25 öre den besparing, 120,181 kronor, som bort uppkomma

af nya reserv- och indragningsstaternas upphörande, men då

de nya anslagen till reservbefäl 24,150 kronor och aflöning åt 2 miningeniörer

8,000 kronor, tillhopa 32,150 kronor, öfverstiga berörda

belopp 21,081 kronor 25 öre med 11,068 kronor 75 öre visar sig, om

från detta sistnämnda belopp afdrages den vid mintillverkningspersonalens

öfverförande på ordinarie stat uppkomna anslagsskilnad (19,885: 75

>—13,200) 6,685 kronor 75 öre, att den nya sjömanskåren såsom förut

nämndt kostar 4,383 kronor mindre än hvad statsverket beräknas

erhålla i vakansafgifter och genom nedsättning i anslag.

Förutom förenämnda minskning 99,099 kronor 75 öre skulle enligt

beräkning naturaunderhållsanslaget komma att utgå med omkring

38,000 kronor mindre än hittills, hvartill kommer att den till ett belopp

af 69,548 kronor nu utgående pensioneringskostnaden för båtsmännen

framdeles kommer att helt och hållet försvinna, hvaremot till

pensionering af det med 275 man ökade fast anstälda manskapet erfordras

ett belopp, som likväl, då pensioneringen af nuvarande 825

man uppgår till allenast 3,631 kronor, icke lärer öfverstiga ett par tusen

kronor. Härigenom skulle alltså efter den föreslagna organisationens

genomförande den ordinarie kostnaden för sjöförsvaret, jemförd

med den för år 1887, minskas med omkring 204,000 kronor, eller, om

härifrån afdragas de 120,181 kronor för indragnings- och reservstaterna,

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Femte hufvudtiteln.

som äfven med den nuvarande organisationen framdeles skulle besparas,

med omkring 84,000 kronor.

Öfvergången från den nuvarande organisationen till den nya bör

ega rum under lika lång tid, som det värfvade manskapets kapitulationstid

eller 8 år och, under antagande att instundande Riksdag

godkänner förslaget, taga sin början redan med år 1888. Den

värfvade stamtruppens uppsättande så väl som tillökningen i den fasta

stammen skall alltså ske med en åttondedel årligen. För att påskynda

vakanssättningen och minska kostnaderna för organisationens genomförande

bör allt det manskap af det nuvarande båtsmanshåll, som

befinnes lämpligt och villigt, i främsta rummet upptagas i den nya sjömanskåren

i den mån som denna årligen uppsättes; och för detta ändamål

samt för att härvid tillgodogöra sig all den tjenstbarhet och redan

vunnen utbildning, som kan finnas hos båtsmanskåren, har jag ansett

nödigt, att medgifvande lemnas båtsmännen att äfven vid högre ålder

än den, som eljest bör såsom den högsta för antagning vid den värfvade

stammen föreskrifvas eller 22 år, vid densamma vinna anställning

samt att i sådant syfte föreskrifves, att båtsman tillhörande 3:dje sjömansklassen

må intill 26 års ålder, båtsman tillhörairde 2:dra sjömansklassen

intill 30 års ålder, och båtsman tillhörande lista sjömansklassen

intill 32 års ålder kunna vid den nya sjömanskåren antagas. Då likväl,

om, såsom härmed afsedt och äfven antagligt är, de första årens

uppsättning af värfvadt manskap härigenom komme att helt och hållet

eller åtminstone till allra största delen utgöras af förutvarande båtsmän,

.en stor del af dessa vore af den ålder att de efter uttjent kapitulationstid

icke jemlikt 34 § värnpligtslagen tillhörde beväringen och

alltså icke komme att bilda den reserv af stammanskap, som skulle

utgöra en bland den nu ifrågasatta organisationens fördelar, borde eu

hvar af detta från båtmanshållet värfvade manskap, som vore äldre

än 22 år, genom antagningskontraktet tillförbindas att, i närmaste likhet

med hvad som i § 27 värnpligtslagen är stadgadt för värnpligtige,

som äro befriade från vapenöfningar, tillhöra flottans reserv under hela

sin värnpligtstid och derutöfver till och med det kalenderår, under

hvilket han fyller 40 år.

På det att flottan under öfvergångstiden icke må komma i mistning

af nödig bemanning, bör vakanssättningen icke få ega rum för större

antal än en åttondedel af nu varande antal effektiva rotar eller för 587

rotar årligen; och bör i den händelse flere rotar till vakanssättning

anmälas, än som för året få göras vakanta, vakanssättningen ske i den

ordning anmälan derom till vederbörande Kongl. Maj:ts befallnings
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Femte lmfviidtiteln.

41

hafvande egt ruin. För de rotar eller rusthåll, hvilkas innehafvare icke

velat medgifva vakanssättning, kommer uppsättande af båtsmän att fortfarande

som hittills ega rum och desse att till tjenstgöring uppfordras

enligt nu gällande bestämmelser för att sedan organisationen af sjömanskåren

blifvit genomförd uteslutande användas vid arbeten å varfven.

Beträffande rote- eller rusthåll, som anmält sig till vak-anssättning, men

icke kunnat för året medgifvas denna förmån, skall, på det å ena sidan

icke eu med hänsyn till manskapsbehofvet alltför stor vakanssättning

må ske och å den andra de båtsmanshållsskyldige icke onödigtvis betungas

med rekrytering, på Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning bero, huruvida

vakansafgift må få erläggas eller om ny båtsman skall antagas, i

hvilket sednare fall likväl vederbörande kompanichef bör tillse, att vid

antagningen det vilkor må kunna i kontraktet intagas, att den antagne,

så snart tillfälle dertill yppar sig, kommer att öfvergå till den nya sjömanskåren.

För ett ungefärligt bedömande af de kostnader, som den nya organisationen

af sjömanskåren under öfvergångsåren skulle medföra och

dessas förhållande till den nuvarande kostnaden för flottans bemanning,

har jag låtit upprätta bifogade jemförelsetablå (Bil. D). Uti denna har

det anslag, som beräknats för tillökningen af den fasta stammen och

uppsättningen af den värfvade, 533,797 kronor, på grund af hvad här

ofvan blifvit nämndt, fördelats på de åtta öfvergångsåren sålunda att

för år 1888 upptagits en åttondedel deraf eller i rundt tal 67,000 kronor,

för år 1889 två åttondedelar, för år 1890 tre åttondedelar o. s. v. till

dess anslaget år 1895 eller det sista af öfvergångsåren utförts med

sitt fulla här ofvan nämnda belopp 533,797 kronor. Likaså har den

tillökning af 100,000 kronor i nybygnads- och underhållsanslaget, som

skulle ega rum för daglönares antagande å varfven till ersättande af

den arbetsstyrka båtsmanshållet lemnat, fördelats i femtedelar på de

fem sista öfvergångsåren. Under de tre första åren har någon tillökning

af sistberörda anslag deremot icke antagits behöfva ske, då

ännu genom uppfordring från qvarvarande delar af båtsmanshållet

varfvens behof af arbetsstyrka ansetts kunna erforderligen tillgodoses.

För jemförelse med den nuvarande kostnaden har till de för år 1887

utgående anslag tillagts det beräknade värdet af rustnings- och roteringsprestationerna

618,180 kronor, minskadt med det till lindring i

dessa prestationer anvisade anslag 162,000 kronor, eller 456,180 kronor;

samt sistnämnda båda belopp sedermera i mån, som statsanslag i deras

ställe för den nya sjömanskåren uppförts, minskats med en åttondedel

under hvarje af öfvergångsåren.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Femte hnfrndtiteln.

Den minskning af de till löneregleringens genomförande anvisade

anslag, — 114,000 kronor ersättning för vakansafgifter och 50,000 kronor

å extra stat, — som kommer att ega rum i följd af afgången på nya reservstaten

och indragningsstaten och deraf å aflöningsstaten uppkommande

besparingars användande i stället till berörda ändamål, har, med

ledning af sjöförsvarskomiténs beräkning af afgången å dessa stater och

jemförelse mellan desse. och den hittills vunna erfarenheten om verkliga

afgången, från och med år 1889 skett med jemt fördelade 14,000

kronor årligen.

Anslaget till durchmarschkostnader har från och med år 1889

minskats med 4,000 kronor årligen och sista året med 6,000 kronor,

hvarigenom det försvunnit och anslaget till rese- och traktamentspenningar

har från samma tid ökats med ett mot dessa nedsättningar

svarande belopp till dess det vunnit den bestämda tillökningen af

10,000 kronor.

Mot denna jemförelsetablå torde möjligen anmärkas, att den förutsätter

båtsmanshållets upphörande under de åtta öfvergångsåren och

motsvarande vakansafgifters ingående bland statsverkets inkomster,

hvilket i verkligheten väl icke torde blifva förhållandet, men då det

icke låter sig ens med någon sannolikhet beräkna huru afgången inom

båtsmanshållet kommer att gestalta sig i följd af båtsmännens öfverflyttning

till den nya sjömanskåren, enär detta är beroende icke blott

på deras lämplighet härför utan jemväl derå att de sjelfve härtill äro

villige, har jag icke funnit någon lämpligare utväg för verkställande

af en ungefärlig jemförelse mellan nuvarande kostnaden och kostnaderna

under öfvergångsåren. Skulle således ännu efter öfvergångstidens

slut båtsmän, såsom nog är antagligt, finnas qvar, böra dessa uppfordras

och användas för arbeten vid varfvet och den i normalstaten

uppförda förhöjning å 100,000 kronor i nybyggnads- och underhållsanslaget,

afsedt för daglönares anställande i båtsmännens ställe, icke

utgå förr eller i högre mån än sådant i följd af afgången inom båtsmanshållet

visar sig i verkligheten behöfiigt. Detta blifver en fråga,

som vid fastställandet af hvarje års stat efter då föreliggande omständigheter

får tagas i öfvervägande; hvad jag med den förenämnda tablån

afsett att visa och äfven tror mig hafva visat är, att icke under

öfvergångstiden kostnaden i och för den nya organisationen skall behöfva

öfverstiga de kostnader, som sjöförsvaret för närvarande kräfver,

deri inberäknadt värdet af det nuvarande båtsmanshållet.

Vill man i händelse sådant framdeles visar sig behöfiigt påskynda

afgången af manskapet vid båtsmanshållet torde sådant, på sätt sjö
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

43

försvarskomitén föreslagit, lämpligast kunna ske genom att tillförsäkra

dem pensionsrättigheter vid tidigare ålder än den derför nu bestämda,

och torde kostnaden härför, sedan numerären genom afgång och öfverflyttning

till den nya sjömanskåren nedgått, kunna begränsas inom

det för båtsmännens pensionering nu utgående belopp 69,548 kronor.

För att den nu af mig ifrågasatta förändrade organisationen af

sjömanskåren skall för flottan medföra all den fördel, som dermed är

afsedd och kan vinnas, fordras ovilkorligen att nödigt befäl och reservbefäl

tillika finnes; och då organisationen förutsätter den effektiva of~

ficersstyrka, jag här ofvan genom förslaget om officerskårens tillökning

velat åstadkomma, samt äfven inom Riksdagen den mening uttalats af

dem, som hittills motsatt sig förslaget om officerskårens tillökning, att

denna tillökning skulle ske i sammanhang med organisationen af flottans

personal i öfrig!, har jag ansett sjömanskårens ombildning på nu

föreslaget sätt endast böra ega rum, så framt denna framställning om

officerskårens tillökning äfvensom den om reservbefälets utbildande

vinner bifall.

På grund af hvad jag sålunda i underdånighet anfört får jag hemställa,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

a) att så vida Riksdagen bifaller hvad Eders

Kongl. Maj:t föreslagit i fråga om tillökning af flottans

officerskår och utbildande af reservbefäl, det nu varande

båtsmanshållet må sättas på vakans, samt de derigenom

inflytande vakansafgifter, beräknade efter de i lagen om

lindring i rustnings- och roteringsbesvären den 5 Juni

1885 bestämda värden, ingå bland statsverkets inkomster

under vilkor:

att Riksdagen till båtsmanshållets ersättande med

en till flottans bemanning afsedd sjömanskår så organiserad

och aflönad, som jag föreslagit och bifogade

aflöningsstat (Bil. B) närmare upptager, beviljar

ett anslag på ordinarie stat af 533,797 kronor, dock

att häraf under första året af den till åtta år bestämda

öfvergångstiden till den nya organisationen

endast anvisas en åttondedel eller i jemnadt tal 67,000

kronor, och att detta belopp derefter under hvarje af

de öfriga 7 öfvergångsåren med ungefär en åttondedel

af hela anslagssumman årligen förhöjes;

att Riksdagen medgifver, att till anställande af

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Femte hufvudtiteln.

daglönare vid flottans varf i båtsmännens ställe förhöjning

i anslaget till flottans nybyggnad och underhåll

framdeles må efter hand ega rum med högst

100,000 kronor att utgå i den män, som det hittills

vanligen vid varfven använda antalet båtsmän icke

kan genom uppfordring af qvarvarande manskap vid

båtmanshållet erhållas, och således till hela beloppet

först sedan sådant arbetsbiträde icke vidare i följd

af vakanssättningen finnes att tillgå;

att vakanssättningen skall ega rum i män af uppkommande

afgång inom båtsmanshåll äfvensom af

skeende öfverflyttning af båtsmän till den nya sjömanskåren,

dock icke under öfvergångstiden till den

nya organisationen med mera än en åttondedel af nu

varande effektiva rotar årligen, Eders Kongl. Maj:t

likväl obetaget att, om sådant erfordras och finnes

utan olägenhet för flottans bemanning kunna ega rum,

medgifva en något större årlig vakanssättning; och

att vakanssättningen skall fortfara så länge Riksdagen

anvisar nyssnämnda båda anslag, äfvensom de

här ofvan till reservbefäls utbildande och pensionering

äskade belopp;

b) att i sammanhang med denna sjömanskårens organisation

den från extra anslaget till minväsendet aflönade

mintillverkningspersonalen uppföres på ordinarie stat samt

aflöningsanslaget i följd deraf förhöjes med 13,200 kronor.

Med anledning af det utaf chefen för sjöförsvarsdepartementet

sålunda framstälda förslag, i hvad det afsåg ställande på vakans af

de i Vesternorrlands län förlagda båtsmanskompanier, anförde

Chefen för civildepartementet, Statsrådet von Krusenstjerna:

»Den truppstyrka, som inom Vesternorrlands län skulle vara att

tillgå, derest militärhandräckning för ordningens upprätthållande blefve

af nöden, utgöres för närvarande af den i Hernösand förlagda, till

numerären helt obetydliga afdelning af Svea Artilleriregemente och de

tre inom länet roterade båtsmanskompanier.

Då det utaf chefen för sjöförsvarsdepartementet nu framlagda förslag

till reorganisation af flottans militära personal afser att hela båtsmanshållet

och således äfven de tre båtsmanskompanierna inom Vesternorrlands

län skulle sättas på vakans, anser jag mig pligtig tillkännagifva,

s. 45 Kontrollera mot PDF

Femte Inifviultiteln.

45

att Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande inom länet uti embetsskrifvelse

till mig af den 25 sistlidne November funnit sig böra framhålla

svårigheten för Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande att äfven

med de inom länet för närvarande befintliga hjelpmedel upprätthålla

ordning och säkerhet och att det derföre läge i öppen dag huru nödvändigt

det vore att dessa hjelpmedel, långt ifrån att försvagas eller

förminskas, tvärtom stärktes och förökades.

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande har härvid erinrat, att,

framför allt i följd af den storartade utveckling trävarurörelsen inom

länet vunnit, derstädes ej blott funnes på vissa orter bosatt en synnerligen

talrik befolkning utan ock, isynnerhet sommartiden och vid de

större skeppningsställena och sågverken, sammanströmmade till betydligt

antal lösa arbetare från främmande orter; att, om oordningar af någon

svårare beskaffenhet uppstå, desamma ej kunde afstyras af den fåtaliga

polispersonalen i städerna och på landet; att den år 1879 utbrutna

strejk bland sågverksarbetarne vid Sundsvall föranledde, som bekant,

tillkallandet af trupper så från angränsande län som från hufvudstaden,

och att äfven under 1886 års sommar nya uppträden af oroväckande

art förefallit inom länet, hvilka lätteligen kunnat urarta derhän, att

militär måst tillkallas för att upprätthålla ordningen och gifva polislistjenstemännen

erforderligt skydd.

Hvad Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande sålunda erinrat synes

mig vara förtjent af synnerlig uppmärksamhet, och jag anser mig

derföre, med hänsyn till ordningens upprätthållande inom länet, böra i

underdånighet framhålla angelägenheten deraf att — derest Eders Kongl.

Maj:t för sin del godkänner förslaget att sätta de inom Vesternorrlands

län förlagda båtsmanskompanier på vakans — åtgärder måtte vidtagas i

syfte att inom länet i en eller annan form förlägga en stamtrupp, som

kan vid förefallande behof lemna de civila myndigheterna nödigt

biträde.»

Derpå yttrade chefen för landtförsvarsdepartementet, Statsrådet

Ryding:

»Med anledning af hvad chefen för civildepartementet anmält heder

jag först få erinra, att Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Vesternorrlands

län äfven förut tvenne särskilda gånger i skrivelser till Eders

Kongl. Magt framhållit behofvet af lämplig truppstyrkas förläggande till

nämnda län, inom hvilket en proportionsvis större tillfällig befolkning finnes

anstäld och boende än i något af Sveriges öfriga län. Dessa skrivelser

hafva vid föredragning inför Eders Kongl. Magt dä icke ansetts

böra till någon vidare åtgärd föranleda, enär dels indelt trupp — båts
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Femte hufvudtiteln.

män — då varit till länets provinser förlagd, dels fråga förevarit om

ändrad organisation af landtförsvaret, hvarigenom ett för länet möjligen

uppstående behof af lätt uppbådad truppstyrka skulle blifvit bättre

än nu är fallet tillgodosedt.

Ehuru jag här nämnt, att en af orsakerna till afslaget å de gjorda framställningarne

från Eders Kongl. Maj :ts befallningshafvande i Vesternorrlands

län varit att söka deruti, att indelt trupp redan var uti länet förlagd,

måste jag dock nu i sammanhang dermed anmärka, att de indelta båtsmanstrupperna

mindre väl lämpa sig för uppbåd till tjenstgöring i händelse

af inre oroligheter; det otillräckliga antalet befäl och underbefäl,

tjenstgörande på roten, fördröjer sjelfva uppkallandet och sammandragningen

af båtsmanskompaniet, hvarjemte ett otillräckligt antal befäl

minst kan försvaras vid dylika tillfällen, då hvarje oförsigtighet vid

den väpnade magtens inskridande lätt kan medföra vådliga följder.

Också hafva vid de tillfällen, då trupper varit beordrade eller varit

i fråga att inkallas till Vesternorrlands län för oroligheters stillande,

de uti länet förlagda båtsmanskompanierna endast varit beräknade såsom

en tillgänglig reserv, men som eu sådan hafva de varit såväl

beräknade som äfven till finnandes, och behofvet af någon tillgänglig

styrka till upprätthållande af den lagliga ordningen torde icke kunna

förnekas uti ett land, der intet ständigt tjenstgörande gendarmeri finnes,

och allraminst, för ett län, der på många orter en tätt sammanträngd

befolkning finnes, under det att de angränsande provinsernas indelta

trupper äro vidt spridda samt således äfven svåra att hastigt inkalla.

Det nu af chefen för sjöförsvarsdepartementet framlagda förslaget

till båtsmanshållets sättande på vakans skulle visserligen — om det

genomfördes i hela den föreslagna utsträckningen — beröfva Vesternorrlands

län fördelen af att inom sitt område hafva tillgång till indelta

trupper, men, då jag det oaktadt anser mig böra tillstyrka Eders

Kongl. Maj:t att oförändradt antaga detsamma till framläggande för

Riksdagen, anser jag mig böra här särskildt motivera detta mitt tillstyrkande.

Det sätt, på hvilket flottans öfningar måste ordnas, förbjuder sjelfva

tanken på att flottans trupper alltid skulle kunna lemna den handräckning,

som enligt reglementen och författningar Eders Kongl. Maj:ts

befallningshafvande hafva rättighet, ja äfven skyldighet att hos militära

myndigheter reqvirera vid förefallande behof. Att då lösbryta de inom

Vesternorrlands län förlagda båtsmanskompanierna från den föreslagna

organisationens bestämmelser samt bibehålla dem såsom indelta och

fortfarande tillhörande flottan, skulle ju således — sedt uteslutande

s. 47 Kontrollera mot PDF

Femte Imfrndtlteln.

47

från synpunkten af städse tillgänglig trupp inom länet för inre ordningens

upprätthållande — icke vara fullt motiveradt. Deremot skulle

detta behof vara tillgodosedt om de indelta båtsmansnummer, som äro

inom Vesternorrlands län förlagda, kunde öfverflyttas från sjö- till

landtförsvaret samt der tilldelas Vesternorrlands bataljon, som ännu

nära nog saknar all stamtrupp, men deremot snart får, enligt senaste

riksdagens beslut, fullständigt antal befäl och underbefäl för upptagandet

inom sina kadrer af manskap till en bataljon. Mycket talar

visserligen för en dylik öfverflyttning, men mot framläggandet nu af

ett förslag i den syftningen talar dels att förslag derom redan fyra

gånger förut varit af riksdagen pröfvade och afslagna samt, enligt

mitt förmenande, skulle ännu mindre nu hafva någon utsigt att af

riksdagens båda kamrar godkännas, dels att sjöförsvaret torde ganska

väl, för genomförandet nu af den föreslagna organisationen till erforlig

utsträckning, sjelf behöfva alla de medelstillgångar, som genom

hela båtsmanshåll^ sättande på vakans kunna vinnas, dels slutligen och

förnämligast, att en lättare tillgänglig stamtrupp kan åt länet för vida

billigare kostnad anskaffas än genom bibehållandet af det derstädes

förlagda roterade båtsmanshållet.

Uppsättes nemligen och inordnas under Vesternorrlands bataljon

en stamtrupp, antagen på samma vilkor, som uti 1883 års

förslag till landtförsvarets ordnande äro angifna, med skolorna

ordnade enligt samma system, som uti ifrågavarande förslag bestämdes,

samt med dessa skolor förlagda till någon inom länet lämpligt

belägen plats, torde säkerheten för den inre ordningens upprätthållande

blifva bättre tillgodosedd än nu, på samma gång det yttre försvaret

kunde vinna en väl behöflig förstärkning derigenom, att en fullständig

kader af befäl och manskap uppsattes just uti den del af

Sverige, — Norrland — der försvaret mest bör och behöfver stärkas, samt

uti det län, der kadern redan nu är svagast, relatift till den befintliga

beväringsstyrkan, på samma gång som antalet inmönstrad beväring år

från år der visar den största tillväxten. Den ökade årliga kostnaden

för denna stamtrupps aflönande, — då 84 man antagas ständigt finnas uti

skolorna, fredstyrkan uppgår till 300 man, hvilken styrka vid mobilisering

utsväller till 444 man, eller samma antal som båtsmansnumren inom

länet — skulle icke behöfva uppgå, utöfver hvad vid sistlidne riksdag

beviljades för bataljonen, till mera än 26 å 27,000 kronor, under det

att löneförmånerna för de indelta 444 båtsmansnumren, enligt chefens

för sjöförsvarsdepartementet nu afgifna förslag, årligen antagas uppgå

till ej mindre än 52,190 kronor.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Femte lmfvudtitelii.

Det är af dessa skäl som jag anser att hvarken bibehållandet för

flottans räkning af det roterade båtsmanshållet inom Vesternorrlands

län, ej heller detta båtsmansbålls öfverflyttande till landtförsvaret nu

bör ifrågasättas, utan tillstyrker jag underdånigst Eders Maj:t att i

oförändrad form för Sin del antaga chefens för sjöförsvarsdepartementet

nu föredragna förslag till sjötruppernas omorganisering; och torde det

tillåtas mig, derest Eders Maj:t gillar de af mig nu antydda grunder

för en stamtrupp inom Vesternorrlands län, att få i sammanhang med

regleringen af utgifterna under fjerde hufvudtiteln afgifva fullständigare

förslag i ämnet.»

Hans Excellens Herr Statsministern, utlät sig härpå: »Då det af

chefen för sjöförsvarsdepartementet framlagda förslag hufvudsakligen

afser att inom de för sjöförsvaret redan anvisade tillgångar och således

utan ökad uppoffring för statsverket dels bereda en väl behöflig

tillökning af flottans officerskår och dels skapa till flottans bemanningen

sjömanskår, hvilken skulle erhålla en för sin uppgift vida lämpligare

organisation än det nuvarande båtsmanshållet, och då det framlagda

förslaget för att det åsyftade målet må kunna vinnas måste i

sin helhet genomföras, anser jag det vara af synnerlig vigt att nämnda

förslag af Eders Maj:t oförändradt godkännes och derpå underställes

Riksdagens pröfning och tillstyrker jag således i allo chefens för sjöförsvarsdepartementet

framställning. Härvid bortser jag visserligen

icke från den af chefen för civildepartementet med rätta påpekade

olägenhet för Vesternorrlands län, som skulle inträda, derest den lilla

stamtrupp, länet nu eger i der inom förlagda båtsmanskompanier,

skulle afskaffas, utan att man på annat sätt sörjde för att bereda

länet en ersättning derför, men då chefen för landtförsvarsdepartementet

i sitt yttrande angifvit, huru det låter sig göra att med en

mycket ringa kostnad anskaffa inom detta län en stamtrupp, som långt

bättre än de nu der förlagda båtsmanskompanierna skulle lämpa sig

att inkallas till afstyrande af inre oroligheter, och på samma gång

utgöra en välbehöflig förstärkning af landtförsvaret för denna i sådant

afseende jemförelsevis mindre väl lottade landsdel, synes det mig vara

den allra naturligaste följd af båtsmanskompaniernas indragning inom

nämnda län, att i sammanhang med förslaget derom beslut fattas om

anskaffande af en stamtrupp på det sätt chefen för landtförsvarsdepartementet

antydt. Jag hemställer derföre, att sistbemälde departementschef

må erhålla nådigt uppdrag att vid anmälan inför Eders

Maj:t af regleringen af utgifterna under fjerde hufvudtiteln jemväl afgifva

närmare förslag i detta ämne, i hvad det påkallar Riksdagens

s. 49 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

49

pröfning, samt att Riksdagens bifall dertill förklaras utgöra förutsättning

för den föreslagna förändringen af båtsmanshåll.

I livad Hans Excellens Statsministern sålunda tillstyrkt och hemställt

instämde statsrådets öfrige ledamöter.

Hans Maj:t konungen behagade i nåder bifalla

hvad statsrådet sålunda enhälligt tillstyrkt i fråga om

det af chefen för sjöförsvarsdepartementet framlagda

förslag till organisation af flottans militärpersonal

samt anbefalla chefen för landtförsvarsdepartementet

att inkomma med det förslag till anskaffande af stamtrupp

för Vester-Norrlands län, hvars antagande utgjorde

förutsättningen för den föreslagna förändringen

af båtsmanshållet; med föreskrift tillika att utdrag

af detta protokoll skulle tillställas landtförsvarsdepartementet

äfvensom finansdepartementet, som hade

att lägga detsamma till grund vid författandet af

Kongl. Maj:ts nådiga proposition om statsverkets tillstånd

och behof, i hvad den komme att afse sjöförsvaret.

Ex protocollo

Aug. Liljesköld
-

!r

opaginerad Kontrollera mot PDF

so

Femte hufrucltiteln

Bil. A.

Beräkning af kostnaden för den nya sjömanskåren.

Fasta stammen...............

Värf vado stammen .........

Af aflöningsanslaget

Beklädnad

och

sängservis

å 111 kr.

per man.

Natura- nnderhåll

å 52 öre i

land och

53 öre till

sjös.

Inställelse

och hem- förskaff- ningsersätt- ning.

Summa.

aflöning

och

lega. *)

inqvarte-

ring.

885,553

390,981

—

8,800

9,906

—

122,100

140,803

50

210,100

238,203

25

10,890

—

726,553

788,783

75

Summa

776,534

__

18,706

—

262,903

50

446,308

25

10,890

—

1,515,336

75

*) Enligt aflöningsstat för sjömanskåren (Bil. B.)

s. 51 Kontrollera mot PDF

Femte hufrudtiteln

51

Bil, B.

Stat

för Kongl. flottans sjömanskår.

Antal.

[

Fasta stammen.

Månadslön

pr år.

Dagaflö- ning i land

för 245

dagar.

Summa

aflöning

från aflö- nings- anslaget.

Dagaflö- ning till

sjös för

120 dagar.

Summ a

summarum.

63

__, > ( månadslön 30 kr. )

l:a löneklass j dagaflöning 80 öre \ -

22,680

—

12,348

—

35,028

—

6,048

-

41,076

—

197

l:a löneklass j “änafldal?n \ ...

( daganomng 50 ore )

70,920

—

24,132

50

95,052

50

11,820

—

106,872

50

595

2:a löneklass \ “änafldsl?n 20 kr. j

( daganomng 50 ore )

142,800

—

72,887

50

215,687

50

35,700

—

251,387

50

120

3:e löneklass \ ““aMön 10 kr. j

( daganomng 40 ore J

14,400

—

11,760

—

26,160

—

5,760

—

31,920

—

125

a „ ( månadslön 5 kr. )

8 ) dagafloning 20 öre j

7,500

—

6,125

—

13,625

—

3,000

—

16,625

—

1,100

Summa

258,300

—

127,253

—

385,553

—

62,328

—

447,881

—

Värfvade stammen.

105

2:a löneklass, permitterade

månadslön 20 kr..........

25,200

_

_

—

25,200

_

—

_

25,200

—

122

3:e löneklass, tjenstgörande hela året

månadslön 10 kr. )

dagafloning 40 öre. j

14,640

—

11,956

—

26,596

—

5,850

—

32,452

—

363

3:e löneklass, tjenstgörande 5 månader

deraf i land 75 dagar

månadslön 10 kr. j

dagafloning 40 öre. j

18,150

—

10,890

—

29,040

—

10,890

—

39,930

_

permitterade 7 månader

25,410

—

—

—

25,410

—

—

—

25,410

—

1,345

3:o löneklass, permitterade hela året

månadslön 10 kr..........

161,400

_

_

_

161,400

_

_

_

161,400

_

965

i i- n„„„ \ månadslön 5 kr. )

4:e löneklass j dagaflöning 20 öre ( -

57,900

—

47,285

—

105,185

—

23,160

—

128,345

—

Summa

302,700

—

70,131

—

372,831

—

89,906

—

412,737

—

2,900

Lega åt 363 man rekryter å 50 kr.....

--

—

—

—

18,150

—

—

—

18,150

—

Summa aflöning till värfvade stammen

—

—

—

—

390,981

—

■-

—

430,887

—

Anm. 1. Då permitteradt manskap inkallas till tjenstgöring, erhåller det dagafloning i de löneklasser

det tillhör.

Anm. 2. Skulle det sålunda bestämda antalet manskap i någon af de tre högre löneklasserna icke

finnas fulltaligt, må de löner, som i följd deraf sakna innehafvare, till så stor del, som erfordras, användas

till aflöning åt manskap i lägre löneklass.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Femte hufyudtiteln.

Bil.

Normalstat för

Departementet och öfverstyrelsen.

Departementschefen...........................................................................................................*.....

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli samt kommandoexpeditionen

Marinförvaltningen..................................................................................................................

Flottans personal.

Aflöning för flottans kårer och stater, nuvarande anslag .........................................

tillkommer:

för utbildning af reservbefäl ..............................................................

aflöning åt 2 miningeniörer.................................................................

» till sjömanskåren ....................................................................

» till mintillverkningspersonalen.............................................

af anslaget till ersättning för vakanta rusthållsnummer i Blekinge

Södra Möre härad af Kalmar län till löneregleringens genom-

Ålderstillägg, förslagsanslag ..................................................................................

Pensionering af reservbefäl, förslagsanslag, högst............................................

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna, reservationsanslag ........

Natura underhåll, förslagsanslag.............................................................................

Flottans materiel.

Flottans nybyggnad och underhåll, reservationsanslag, nuvarande anslag,

tillökning...................................................................................................................

s. 53 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln

53

Lin. c.

Femte hufvudtiteln.

S:gr

län och

förande...

1,211,184

17,750

8,000

533,797

13,200

43,819:

S:gr

1,200,000: —

100,000: —

Transport

Anvisning i

kontant.

Kronor.

17,000

26,800

38,600

82,400

1,827,750

32,000

6,400

287,500

452,450

Indelning och dermed jemförlig

anvisning

på förslag.

Friheter.

Kronor. öre.

Ersättningar.

Kronor. öre.

2,606,100

1,300,000

3,988,500

Summa.

Kronor.

17,000

26,800

38,600

82,400

1,827,750

32,000

6,400

287,500

452,450

2,606,100

1,300,000

3,988,500

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Femte hufvudtiteln.

Diverse anslag.

Flottans öfningar, reservationsanslag...............................................................................

Sjöbeväringens vapenöfningar, förslagsanslag...............................................................

Undervisningsverken:

Sjökrigsskolan.....................................................................................................................

Skeppsgosseskolan .............................................................................................................

Sj ökarte verket, reservationsanslag.......................................................................................

Stipendier åt sjöofficerare under anställning i utländsk tjenst eller kommen
Sjukvård

..................................................................................................................................

Diverse behof...........................................................................................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag...........................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved in. m., förslagsanslag..........................................

Extra utgifter............................................................................................................................

Handeln.

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna, reservationsanslag .........

Undervisningsanstalter för sjöfart.....................................................................................

Nautisk-meteorologiska byrån, reservationsanslag .........................................................

Ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstalterna för sjöfart och föremeteorologiska

byrån, förslagsanslag ...........................................................................

s. 55 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

55

Transport

31,040: —

8,780: —

dering utrikes

S:gr

ståndaren vid nautisk
-

S:gr

Summa

Anvisning i

Indelning och dermed jem- förlig anvisning

på förslag.

Summa.

kontant.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

3,988,500

öre.

Kronor.

öre.

Kronor.

öre.

Kronor.

3,988,500

öro.

670,000

670,000

72,400

72,400

39,820

39,820

60,000

—

—

—

—

—

60,000

—

15,000

—

—

—

—

—

15,000

—

39,000

19,175

—

—

—

—.—

—

39,000

19,175

—

25,000

—

—

—

—

—

25,000

—

47,012

—

—

—

—

47,012

—

12,500

—

—

—

—

—

12,500

—

999,907

999,907

1,200,000

94,650

9,000

—

405

—

4

1,200,409

94,650

9,000

—

—

—

—

——

—

—

13,000

13,000

1,316,650

—

405

—

4

—

1,317,059

—

6,305,057

—

405

—

4

—

6,305,466

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. D.

Jemförelsetablå mellan nuvarande kostnader för sjöförsvaret med lots verket m. m. och samma kostnader, enligt det nya organisationsförslaget,

så väl under öfvergångstiden åren 1888—1895, som enligt föreslagen normalstat.

1 887.

1 8 88.

1 889.

18 90.

189 1.

1 892.

189 3.

1 894.

1 89 5.

Normal stat.

■

Anvisning

i kontant.

Anslag.

Ökning eller

minskning

mot 1887.

Anslag.

Ökning eller

minskning

mot 1887.

Anslag.

Ökning eller

minskning

mot 1887.

Anslag.

Ökning eller

minskning

mot 1887.

Anslag.

Ökning eller

minskning

mot 1887.

Anslag.

Ökning eller

minskning

mot 1887.

Anslag.

Ökning eller

minskning

mot 1887.

Anslag.

Ökning eller

minskning

mot 1887.

Anslag.

Ökning eller

minskning

mot 1887.

Departementet och Öfver styr elsen:

Departementschefen m. fl. anslag..........................................

Flottans personal:

82,400

—

82.400

—

—

—

82,400

—

—

—

82,400

—

—

—

82,400

—

—

—

82,400

—

—

—

82,400

—

—

—

82,400

—

-—-

—

82,400

—

—

—

82,400

—

—

—

Aflöning för flottans kårer och stater..................................

1,211,184

-

1,211,184

—

—

—

1,211,184

—

—

—

1,211,184

—

—

—

1,211,184

—

—

—

1,211,184

—

—

—

1,211,184

—

—

—

1,211,184

—

—

—

1,211,184

—

—

—

1,211,184

—

—

—

Ersättning för vakanta rusthållsnummer i Blekinge län och Södra

Möre härad af Kalmar län..............................................

114,000

—

114,000

—

--

—

114,000

—

—

—

114,000

—

—

—

114,000

—

—

—

108,000

—

6,000

—

94,000

—

20,000

—

80,000

--

34,000

—

66,000

—

48,000

—

43,819

—

70,181

—

Extra anslag till löneregleringens genomförande....................

50,000

—

50,000

—

—

—

36,000

-

14,000

—

22,000

—

28,000

—

8,000

—

42,000

—

—

—

50,000

—

—

—

50,000

—

—

—

50,000

—

—

—

50,000

—

—

—

50,000

—

Extra anslag till mintillverkningspersonalens aflöning..............

19,885

75

21,200

—

1,314

25

21,200

—

1,314

25

21,200

—

1,314

25

21,200

—

1,314

25

21,200

—

1,314

25

21,200

—

1,314

25

21,200

—

1,314

25

21,200

—

1,314

25

21,200

—

1,314

25

Till genomförande under året af sjömanskårens organisation......

—

—

67,000

—

67,000

—

134,000

—

134,000

—

200,000

—

200,000

—

267,000

—

267,000

—

334,000

—

334,000

—

400,000

—

400,000

—

467,000

—

467,000

—

533,797

—

533,797

—

533,797

—

533,797

—

Till utbildning af reservbefäl...............................................

—

—

13,350

—

13,350

—

13,350

—

13,350

—

13,350

—

13,350

—

13,350

—

13,350

—

13,350

—

13,350

—

15,550

—

15,550

—

15,550

—

15,550

—

15,550

—

15,550

—

17,750

—

17,750

—

» pensionering af dito, förslagsanslag, högst.......................

—

—

—

—

--

6,400

—

6,400

—

6,400

—

6,400

—

6,400

—

6,400

—

6,400

—

6,400

—

6,400

—

6,400

—

6,400

—

6,400

—

6,400

—

6,400

—

6,400

—

6,400

—

Ålderstillägg, förslagsanslag ................................................

32,000

—

32,000

—

—

—

32,000

—

—

—

32,000

—

—-

—

32,000

—

—

—

32,000

—

—

—

32,000

—

—

—

32,000

—

—

—

32,000

—

—

—

32,000

—

—

—

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna, reservationsanslag

287,500

—

287,500

—

—

—

287,500

—

—

—

287,500

—

—

—

287,500

—

—

—

287,500

—

--

—

287,500

—

—

—

287,500

—

—

—

287,500

—

—

—

287,500

—

—

—

Naturaunderhåll, förslagsanslag............................................

452,450

—

452,450

—

—

—

452,450

—

—

—

452,450

—

—

—

452,450

—

—

—

452,450

—

—

—

452,450

—

—

--

452,450

—

-—

—

452,450

—

—

—

452,450

—

—

—

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären, förslagsanslag ......

162,000

—

140,000

—

22,000

120,000

—

42,000

—

100,000

—

62,000

80,000

—

82,000

—

60,000

—

102,000

—

40,000

—

122,000

—

20,000

—

142,000

—

—

—

162,000

-—-

—

162,000

—

S:gr

2,329,019

75

2,388,684

—

—

—

2,428,084

—

—

—

2,460,084

—

—

—

2,493,084

—

—

—

2,526,084

—

—

—

2,560,284

—

—

—

2,593,284

—

—

—

2,626,081

—

—

—

2,606,100

—

—

—

Flottans materiel:

Flottans nybyggnad och underhåll, reservationsanslag...............

1,200,000

—

1,200,000

—

—

—

1,200,000

—

—-

—

1,200,000

—

—

—

1,200,000

—

—

—

1,200,000

—

—

—

1,200,000

—

—

—

1,200,000

—

—

—

1,200,000

—

—

—

1,200,000

—

—

—

Anslag till aflöning åt daglönare vid varfvet i st. f. båtsmännen

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

20,000

—

20,000

-

40,000

—

40,000

—

60,000

—

60,000

—

80,000

—

80,000

—

100,000

—

100,000

—

100,000

—

100,000

—

S:gr

1,200,000

—

1,200,000

-

—

—

1,200,000

—

—

—

1,200,000

—

—

—

1,220,000

—

—

—

1,240,000

—

—

—

1,260,000

—

—

__

1,280,000

—

—

—

1,300,000

—

—

—

1,300,000

—

-—•

—

Diverse anslag:

Flottans öfningar, reservationsanslag.....................................

670,000

—

670,000

—

—

—

670,000

—

—

—

670,000

—

—

—

670,000

—

—

—

670,000

—

—

—

670,000

—

-=.

—

670,000

—

—

—

670,000

-

—

—

670,000

—

—

—

Sjöbeväringens vapenöfningar, förslagsanslag..........................

Undervisningsverken:

72,400

72,400

“

“

72,400

72,400

72,400

72,400

72,400

72,400

72,400

72,400

Sjökrigsskolan ................................................. 31,040: —

Skeppsgosseskolan............................................ 8,780: —

39,820

—

39,820

—

—

—

39,820

—

—

—

39,820

—

—

—

39,820

—

—

—

39,820

—

—

—

39,820

—

—

—

39,820

—

—

—

39,820

—

—

—

39,820

—

—

—

Sjökarteverket, reservationsanslag..........................................

60,000

-

60,000

—

—

—

60,000

—

—

—

60,000

—

—

—

60,000

—

——

—-

60,000

—

—

—

60,000

—

—

—

60,000

—

—

—

60,000

—

—

—

60,000

—

—

—

Stipendier åt sjöofficerare under anställning i utländsk tjenst

eller kommendering utrikes..............................................

15,000

—

15,000

—

--

—

15,000

—

—

—

15,000

—

—

—

15,000

—

—

—

15,000

—

—

—

15,000

—

—

—

15,000

—

—

—

15,000

—

—

—

15,000

—

—

--

Durchmarselikostnader, reservationsanslag .............................

30,000

—

30,000

—

—

—

26,000

—

4,000

-

22,000

—

8,000

-

18,000

—

12,000

—

14,000

—

16,000

—

10,000

—

20,000

—

6,000

—

24,000

—

—

—

30,000

—

—

30,000

Sjukvård.........................................................................

39,000

—

39,000

—

—

—

39,000

—

—

—

39,000

—

—

—

39,000

—

—

—

39,000

—

—

—

39,000

—

—

—

39,000

—

—

—

39,000

—

—

—

39,000

—

—

—

Diverse behof..................................................................

19,175

—

19,175

—

—

—

19,175

-

—

—

19,175

—

—

—

19,175

—

—

—

19,175

—

--

—

19,175

—

—

—

19,175

—

—

—

19,175

—

—

—

19,175

—

—

—

Bese- ocli traktamentspenningar, förslagsanslag......................

15,000

—

15,000

—

—

—

19,000

—

4,000

—

23,000

—

8,000

—

25,000

—

10,000

—

25,000

—

10,000

—

25,000

—

10,000

—

25,000

—

10,000

—

25,000

—

10,000

—

25,000

—

10,000

—

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag............

47,012

—

47,062

—

50

—

47,012

—

-—

—

47,012

—

--

—

47,012

—

—

—

47,012

—

-—-

—

47,012

—

—

—

47,012

—

—

—

47,012

—

—

—

47,012

—

—

—

Extra utgifter ...................................................................

12,500

—

12,500

—

•-

—

12,500

—

—

—

12,500

—-

—

—

12,500

—

—

—

12,500

—•

—

12,500

—

•—•

—

12,500

—

—

—

12,500

—

-—

—

12,500

—

—

—

S:gr

1,019,907

_

1,019,957

—

—

—

1,019,907

—

—

—

1,019,907

—

—

—

1,017,907

—

—

—

1,013,907

—

—

—

1,009,907

—

—

—

1,005,907

—

—

—

999,907

—

—

—

999,907

—

—

—

Handeln:

Lots- och fyrinrättningen in. fl. anslag ................................

1,316,650

—

1,316,650

—

—

—

1,316,650

—

—

—

1,316,650

—

—

—

1,316,650

—

—

—

1,316,650

—

—

—

1,316,650

—

—

—

1,316,650

—

--

—

1,316,650

—

—

—

1,316,650

—

—-

—

Summa kontant

5,947,976

75

6,007,691

—

59,714

25

6,047,041

—

99,064

25

6,079,041

—

131,064

25

6,130,041

—

182,064

25

6,179,041

—

231,064

25

6,229,241

—

281,264

25

6,278,241

—

330,264

25

6,325,038

—

377,061

25

6,305,057

—

357,080

25

Värdet af båtsmanshållet efter afdrag af lindringsanslaget.......

456,180

--

399,000

—

—

—

342,000

—

—

—

285,000

—

—

—

228,000

—

—

_

171,000

—

—

—

114,000

—

—

—

57,000

b-

—

--

—

-

—

—

—

—

•--

—

-------- -

Summa

6,404,156

75

6,406,691

—

2,534

25

6,389,041

_

15,115

75

6,364,041

—

40,115

75

6,358,041

—

46,115

75

6,350,041

54,115

75

6,343,241

—

60,915

75

6,335‘245-

68,915

75

6,325,038

. 79,118|75

6,305,057

—

99,099

75

opaginerad Kontrollera mot PDF

Protokoll öfver sjöförsvar särenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen uti Statsrådet å Stockholms slott

den 12 Januari 1887.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Ehrensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna och

Friherre Tamm.

Departementschefen, Statsrådet Friherre von Otter anmälde i underdånighet

frågan om reglering af utgifterna under riksstatens femte

hufvudtitel för år 1888 och föredrog härvid tillika:

Marinförvaltningens särskilda skrivelser:

den 20 September 1886 angående de ordinarie anslagen samt behofvet

af extra anslag för år 1888;

den 9 November 1886 angående ytterligare arbeten och anskaffningar

för befästningarne vid Fårösund;

Bih. till Riksd. Prot. 1887. 1 Sami. 1 Afd.

1*

s. 2 Kontrollera mot PDF

[8-10.]

Aflöning för

flottans kårer

och stater.

2 Femte liufnidtiteln.

den 27 November 1886 angående medel för ietåndsättande af

Skeppsholmsbron och anskaffning af nya pannor för ångkorvetten

Balder;

äfvensom Lotsstyrelsens underdåniga skrivelser af den 18 Juni

och 15 Oktober 1886 i fråga om pensioner åt öfverfyringeniören in. m.

G. von Heidenstam och aflidne öfverlotsen C. V. Kinnmans enka Hanna

Kinnman.

Departementschefen yttrade derefter:

»Sedan Eders Kongl. Maj:t vid föredragning den 31 sistlidne December

behagat i nåder gilla och godkänna det af mig utarbetade förslag

till organisation af flottans militära personal, får jag nu i underdånighet

anmäla de anslagsbehof, som föranledas så väl deraf som i

öfrigt af vederbörandes i fråga om medels anvisning för sjöförsvarets

behof gjorda framställningar och i sådant hänseende anföra beträffande:
-

Ordinarie anslag.

Aflöning för flottans kårer och stater.

Till aflöning för flottans kårer och stater utgå för närvarande

det i riksstaten härför anvisade anslag.........................• kr. 1,211,184:

af det till ersättning för vakanta rusthållsnummer i

Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar

län anvisade anslag å 114,000 kronor, enligt 1872

och 1876 årens riksdagsbeslut ............... » 75,000: —

tillhopa kr. 1,286,184: —

hvarjemte till genomförande af senaste löneregleringen

nästlidet års riksdag anvisat för år 1887:

dels återstoden af sistnämnda anslag å 114,000 kronor

eller .......................................................................... » 39,000:

dels ett anslag å extra stat af....................... » 50,000: —

Summa kr. 1,375,184: —

Enligt en af marinförvaltningen på grund af gällande stater uppgjord

beräkning skulle alla till titeln aflöning för flottans kårer och

stater hänförliga utgifter uppgå till ett belopp af 1,389,882 kronor 51 öre

s. 3 Kontrollera mot PDF

Femte liufvudtiteln.

3

och alltså med 14,698 kronor 51 öre öfverstiga förenämnda summa af

de för detta ändamål anvisade anslag; men då dessa, med undantag för

ett enda år, 1883, visat sig tillräckliga, och detta ännu säkrare bör

blifva förhållandet, sedan besparingar kunna förväntas uppkomma genom

afgång på reserv- och indragningsstaterna, efter det att numera det föi

permanenta reservstatens aflöning bestämda maximibelopp 114,000 kronor

uppnåtts, anser jag, lika med marinförvaltningen de anslag, Indika för

innevarande år såsom ofvan är nämndt, utgå till aflönmgen, blifva fullt

tillräckliga för de hittills under denna titel bestridda utgifter. Deremot

erfordras^ för de utgifter, som tillkomma i följd af den förändrade organisationen

af flottans militära personal under år 1888 följande förhöjningar

af det ordinarie aflöningsanslaget nemligen:

för utbildande af reservbefäl ................................ kr. 13,350:

till aflöning åt 2 miningeniörer.......................................... 8,000:

till påbörjande af sjömanskårens uppsättning............... » 67,000: —

till aflöning åt den på ordinarie stat öfverflyttade

mintillverkningspersonalen ...... » 13,200:

eller tillhopa kr. 101,550: —

hvarigenom detta nu till....................................................... ); 1,211,184:

bestämda anslag skulle uppgå till .................................... kr. 1,312,734:

till hvilket belopp jag i underdånighet föreslår, att detta anslag må för

år 1888 i riksstaten upptagas; med hemställan tillika, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att hvad af anslaget till ersättning för vakanta rusthållsnummer i

Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län icke redan på grund

af 1872 och 1876 årens riksdagsbeslut bör inräknas bland tillgångarne

till aflöning för flottans kårer och stater, må för genomförande af den

år 1876 beslutade löneregleringen under år 1888 användas; och

att i öfrigt för denna lönereglerings genomförande under år 1888

ett anslag af 50,000 kronor måtte å extra stat för samma år anvisas

att gemensamt med anslaget till aflöning för flottans kårer och stater

redovisas.

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären.

Såsom jag i statsrådsprotokollet för den 31 sistlidne December i

fråga om organisationen af sjömanskåren anfört, kommer, sedan va
-

[11.]

Lindring i

rustnings- och

roteringsbesvären.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Femte hufvud titeln.

kanssättningen af båtsmanshållet blifvit fullständig genomförd, det

till lindring i rustnings- och roteringsbesvären nu anvisade anslag å

162,000 kronor att blifva obehöflig^, enär den medgifna lindringen i

dessa besvär derefter kommer att tillgodonjutas medelst afkortning på

vakansafgifterna och icke genom godtgörelse från statsverket; och då

vid den nya organisationen af sjömanskåren beräknats, att åtminstone

en åttondedel af de nu effektiva rust- och rotehåll under år 1888

blir vakant, bör ock nedsättning af nämnda anslag för samma år

eg a rum med minst en åttondedel eller — för att göra återstoden af

anslaget med lämpligt belopp jemnt delbart på de återstående sju anslagsåren,

— med 22,000 kronor; och tillstyrker jag för den skull,

att nu ifrågavarande anslag för år 1888 nedsättes från 162,000

kronor till 140,000 kronor.

Flottans nybyggnad och underhåll.

[12.]

Flottans ny- Till sistlidne års Riksdag gjorde Eders Kongl. Maj it nådig frambynderhån°h

filning derom att anslaget till flottans nybyggnad och underhåll,

som under de senare åren befunnits vara för sitt ändamål alldeles

otillräckligt, måtte, i öfverensstämmelse med marinförvaltningens, efter

en på nådig befallning verkstäld utförlig utredning öfver anslagsbehofvet

under denna titel, härutinnan framstälda förslag, förhöjas med

361,200 kronor eller från 1,078,800 kronor till 1,440,000 kronor; men,

under antagande att den å anslaget uppkomna bristen möjligen vore

beroende af mera tillfälliga anledningar, biföll riksdagen denna framställning

endast på det sätt, att anslaget höjdes till 1,200,000 kronor.

Eu följd häraf har blifvit, att flera af de anslagsbehof, som af vederbörande

stationsmyndigheter för innevarande år blifvit anmälda, icke

kunnat inom anslaget tillgodoses. Vissa af de arbeten, som till utförande

ifrågasatts, äro likväl af den beskaffenhet att med deras verkställande

icke kan utan största olägenhet och skada anstå, deribland

företrädesvis följande:

a) Iståndsättande af Skeppsholmsbron i Stockholm. Med anledning

af en utaf chefen för mellersta väg- och vattenbyggnadsdistriktet,

majoren m. m. G. Nerman till stationsbefälhafvaren vid flottans härvarande

station aflåten skrifvelse angående af bemälde chef iakttagna

betänkliga förändringar å skeppsholmsbron, anhöll stationsbefälhafvaren

hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen om dess yttrande angående de

åtgärder, som för brons iståndsättande kunde vara erforderliga.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Femte liufvu(1 titeln.

5

Denna framställning besvarades af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i skrifvelse den 14 sistlidne Oktober, deri styrelsen anförde:

att styrelsen anstält besigtning å nämnda bro och dervid iakttagit, att

de särskilda spannen undergått sådana förändringar, att de förskjutit

sig i liorizontel riktning, så att för ögat tydligen märkbara bugter uppkommit;

att, då genom dessa sidoförskjutningar eller böjningar broreglarnes

bärförmåga i afsevärd grad förminskades och då derjemte

observerats, att brons dilatationer eller längdförändringar vid olika

temperaturgrader icke kunde ske fritt, till följd deraf att erforderliga

spelrum mellan ändarna af de öfver alla bropelarne sammanhängande

brospannen och landfästenas bröstmurar icke funnes, styrelsen ansåge

åtgärder böra vidtagas dels till inriktning af spannen, så att de åter

blefve fullt raka dels ock för beredande af tillräckligt utrymme mellan

brons ändar och dervarande landfästens bröstmurar för dilatationsförändringarnes

fria verkan; att styrelsen med anledning deraf från föreståndaren

för Bergsunds mekaniska verkstad infordrat förslag till brons

rätning medelst spänntag och domkrafter och att verkstaden erbjudit

sig att för ett pris af 8,600 kronor verkställa detta arbete, under förutsättning

likväl att bröstmurarnes tillbakaflyttning äfvensom körbanans

löstagande och återiläggning besörjdes af beställaren af arbetet; och

funne styrelsen, som ansåge detta anbud vara förtjent af afseende, sig

böra tillstyrka vidtagande af sådan utväg, att arbetet komrne till stånd

utan allt för lång tidsutdrägt.

Med afseende å hvad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen sålunda

anfört, hemstälde stationsbefälhafvaren hos marinförvaltningen om anvisande

af medel för ifrågavarande arbete.

Vid anmälan af detta anslagsbehof har marinförvaltningen anfört :

att, enligt en från byggmästaren vid Stockholms station bekommen

uppgift, kostnaden för omläggning af kör- och gångbanor på skeppsholmsbron,

bröstmurarnes tillbakaflyttning m. in. beräknades till 25,000

kronor, hvadan, med tillägg af ofvanberörda belopp 8,600 kronor, brons

istån dsättande komme att kosta 33,600 kronor; samt att marinförvaltningen,

som ansåge iståndsättandet af skeppsholmsbron vara af brådskande

beskaffenhet, uppdragit åt varfsehefen vid stationen att ofördröjligen

gå i författning om utförandet af detta arbete; och har marinförvaltningen

vid det förhållande att medelstillgångarne icke vore tillräckliga

för bekostande af ifrågavarande arbete, hemstält om anvisande

å extra stat för år 1888 af 33,600 kronor för detta ändamål.

b) Nya ängpannor till korvetten Balder. Uti förslagen till arbetsplan

för såväl år 1886 som innevarande år har varfsehefen vid Carls
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Femte hufvudtiteln.

krona station upptagit anskaffning af nya ångpannor till korvetten

Balder med en beräknad kostnad af 110,000 kronor; och har vid en

af vederbörande besigtningsman verkstäld undersökning å korvettens

ångpannor blifvit utrönt, att de icke kunna göras fullt tjenstbar utan

att undergå en så dyrbar reparation, att den uppginge till nära nog

lika mycket, som nya pannor skulle kosta, och att det enda dugliga i

pannorna äro messingstuberna samt armaturen.

Marinförvaltningen, som vid afgifvande af förslag till fördelning

af 1886 års anslag för flottans nybyggnad och underhåll icke kunnat

föreslå medel till ifrågavarande arbetes utförande, har i sitt förslag till

fördelning af innevarande års nybyggnads- och underhållsanslag anmält,

att för ändamålet kunnat afses ett belopp af allenast 13,000 kronor,

hvadan således för detta arbete erfordras ytterligare 97,000 kronor.

c) Nytt tyghus vid flottans station i Carlshrona. Redan år 1884

anmälde chefen för artilleridepartementet vid flottans station i Carlskrona

uti ett till stationens varfschef aflåtet memorial behofvet af

ett nytt tyghus vid nämnda station. Vid besigtning af det nuvarande

tyghuset, som redan finnes upptaget på en år 1757 upprättad karta,

hade nemligen utrönts att byggnaden, till största delen uppförd af

resvirke, befunne sig i ett högst bristfälligt skick så väl till ytterväggar

och inredning som tak, hvilket senare, trots derå verkstälda

ständigt återkommande reparationer, icke kunde hindra regnvattnets

nedträngande i byggnaden till stort men för den derinom förvarade

djnbara materielen, som dessutom lede skada genom den från

husets källare uppstigande fuktigheten, hvartill komme att husets inredning

vore särdeles olämplig i det att blott eu enda ingång, anbringad

på husets framsida, funnes för uppförande af tyngre effekter,

och att dörrarne till fartygens uppbördsrum alla ledde ut till samma

korridor, som sträckte sig genom husets hela längd, en anordning

synnerligen hindersam i synnerhet vid större och skyndsammare rustningar

af flottans fartyg; och hemstälde chefen för artilleridepartementet

på dessa med flera skäl att någon vidare reparation af det gamla

tyghuset, såsom helt och hållet gagnlös, icke måtte ifrågakomma utan

i stället ett nytt sådant af sten få uppföras.

Sedan frågan för vidare utredning blifvit öfverlemnad till chefen

för stationens ingeniördepartement samt från honom inkommit trenne

ritningar till ett nytt tyghus af sten jemte kostnadsförslag, slutande

på eu summa af 109,930 kronor, livilka ritningar och förslag blifvit

af stationens reglementskomité granskade och gillade, insände varfschefen

samtlige dessa handlingar uti memorial den 31 Augusti 1885

s. 7 Kontrollera mot PDF

Femte hufvndtiteln.

7

till marinförvaltningen, dervid han — vid det förhållande att den för

flottans fartyg afsedda, dyrbara artillerimateriel, som för närvarande

funnes upplagd i gamla tyghuset, icke fortfarande kunde derstädes förblifva

utan att taga skada, så framt icke dryga reparationskostnader

skulle nedläggas på en byggnad, som i allt fall icke kunde under längre

tid bibehållas — anmält, att uti det af honom afgifna förslag till utgifter

år 1887 för Carlskrona station i de delar, hvilka tillhörde hans

förvaltning, äfven upptagits en post på 109,930 kronor lör ett nytt tyghus,

samtidigt med hvars uppförande det nuvarande tyghuset skulle rifvas.

Detta förslag blef jemte öfriga handlingar rörande regleringen af

utgifterna under riksstatens 5:te hufvudtitel för år 1887 af marinförvaltningen

öfverlemnadt till Eders Kongl. Maj:t uti skrifvelse den 30 September

1885, men med afseende på den här ofvan omförmälda framställning

om förhöjning i nybyggnads- och underhållsanslaget, hvilken jag

då tillstyrkte Eders Kongl. Maj:t att till Riksdagen göra och hvilken förhöjning

jag beräknade skulle lemna erforderlig tillgång äfven till detta

angelägna arbetes utförande, kunde då icke ifrågakomma att dertill

begära något särskildt anslag.

Nu har emellertid varfschefen inkommit med ytterligare framställning

i förevarande ärende och dervid fogat den rapport som, efter förnyad

noggrann besigtning af det gamla tyghuset, blifvit afgifven af

cheferne för stationens artilleri- och ingeniör-departement samt stationsbyggmästaren,

af hvilken rapport inhemtas, att kostnaden för husets

fullständiga iordningställande till så väl grunden som ytterväggar, bjelklag

och tak uppgår till 57,700 kronor, .en kostnad som synts besigtningsförrättningen

allt för stor att nedlägga på ett hus, hvilket med

afseende å såväl inredning som läge icke motsvarade de fordringar

man egde att ställa på eu byggnad, afsedd för sådant ändamål som

det ifrågavarande; och har varfschefen för egen del, i betraktande af

nämnda rapports innehåll samt då ett tyghus af sten, som dessutom

lemnade större säkerhet mot eldfara och kräfde mindre underhållskostnad

än en byggnad af trä, kunde uppföras för en summa af 109,930

kronor, således icke ens dubbelt mer än utgiften för iståndsättandet

af det nu befintliga tyghuset, ansett sig böra uti sitt förslag till varfvets

utgifter för år 1888 upptaga nämnda summa för ifrågavarande byggnadsarbete.

Det nuvarande redan år 1757 befintliga och således nu minst 130

år gamla tyghuset vid Carlskrona station, uti hvilket finnes inrymdt

såväl stationens dyrbara artillerimateriel som en del af beklädnadsförrådet

jemte en modellsal, kan icke, såsom af det föregående inhemtas,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Femte hufrudtiteln.

sättas i fullständigt skick med mindre detsamma undergår en reparation,

som oafsedt den dryga kostnaden, ändock icke kommer att tillfredsställa

behofvet af ett tidsenligt tyghus; och då förenämnda materiel

icke kan utan största fara för densammas bestånd derstädes förvaras

och annan lämplig plats härför ej finnes, anser jag ett nytt tyghus

ofördröjligen böra uppföras. Kostnaden härför uppgår, såsom ofvan

blifvit visadt, till 109,930 kronor.

För samtliga nu nämnda högst angelägna arbeten skulle jag nödgats

föreslå Eders Kongl. Maj:t att af Riksdagen äska erforderliga

anslag pa extra stat lör år 1888, om icke, efter hvad marinförvaltningen

anmält, för närvarande funnes en tillgång af för sjöförsvaret

redan anvisade medel, som för ifrågavarande ändamål synes mig lämpligen

kunna och böra användas. Denna medelstillgång är de under

nästlidne år från statskontoret levererade vakansafgifter af tioårsvakanserna

i Blekinge län och södra Möre härad af Kalmar län för

åren 1884 och 1885. Nämnda afgifter hafva allt sedan år 1872, då

vakanssättningen skedde, af statskontoret kunnat redovisas och levereras

till marinförvaltningen först under andra året efter det, för hvithet

de erlagts, med undantag allenast af afgifterna för år 1885, hvilka

till följd af rikshufvudbokens tidigare afsilande redan under år 1886

eller nästan samtidigt med de för år 1884 influtna vakansafgifter

redovisats och levererats. De för dessa år hittills influtna belopp uppgå

enligt marinförvaltningens uppgift till 214,232 kronor 34 öre, hvaraf

likväl i första hand skall betäckas eu sedan år 1879 balanserad öfverbetalning

i dessa afgifter af 29,066 kronor 83 öre, då återstående tillgången

blifver 185,165 kronor 51 öre. Härutöfver lära möjligen ytterligare

restantier till jemförelsevis mindre betydliga belopp kunna komma

att inflyta.

Allt sedan år 1876 hafva ifrågavarande vakansafgifter varit anvisade

för genomförande af den då beslutade löneregleringen för flottans

kårer och stater, till dess 1885 års Riksdag beslöt att mot det att

desse vakansafgifter upptoges bland statsverkets inkomster ett anslag

å femte hufvudtiteln finge uppföras till belopp af 114,000 kronor, och

har detta anslag sedermera enligt Riksdagens medgifvande till hela

sitt belopp, på lika sätt som förut de inflytande vakansafgifterna, blifvit

för löneregleringen använda Då emellertid de nu influtna afgifterna,

såsom utgörande en tillgång för en gång, icke lämpligen

kunna för aflöniugen såsom en ständig utgift användas och icke

heller äro derför behöfliga, synas mig desamma med största fördel

s. 9 Kontrollera mot PDF

Femte liufvudtiteln.

9

kunna och böra tagas i anspråk för minskande af behofvet utaf extra

anslag och fördenskull, då sådana eljest i förenämnda fall skulle blifvit

oundgängliga, kunna användas till förberörda arbetens utförande. Visserligen

beräknas kostnaderna för dessa tillsammans till omkring 240,000

kronor samt således till omkring 55,000 kronor mera än den ifrågavarande

tillgången; men utom det att, såsom nämndt är, ännu en del

restantier af vakansafgifter för tiden före år 1886 torde inflyta och

kunna för ändamålet användas och att någon mindre nedsättning af

den beräknade kostnaden möjligen kan åvägabringas, särskild! hvad

angår skeppsholmsbrons iståndsättande, för hvilket arbete de från

Stockholms stad och arméförvaltningen utgående bidragen till brons

årliga underhåll, utgörande tillhopa 1,350 kronor synas mig kunna påräknas,

böra de ifrågavarande arbetena från anslaget till flottans nybyggnad

och underhåll bekostas, och får fördenskull, då tyghusbyggnaden

i allt fall torde komma att fordra mera än ett år, det bristande

beloppet från sistnämnda anslag för ett kommande år afses.

Förenämnda tillgång har väl såsom jag anfört uppkommit på ett

anslag, som redan blifvit anvisadt för femte liufvudtiteln, men då fråga

nu är om medlens användning för annat ändamål än som vid deras

anvisande varit afsedt, lärer frågan härom böra underställas Riksdagens

pröfning och jag får fördenskull och på grund af det anförda hemställa,

att Eders Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen

att medgifva det den medelstillgång, som uppkommit genom de

från statskontoret aflemnade vakansafgifterna för åren 1884 och 1885

så väl som de ytterligare inflytande belopp af samma afgifter, hvilka

enligt Riksdagens redan fattade beslut böra komma sjöförsvaret till

godo, må användas till ifrågavarande arbeten, hvilka eljest skulle af

anslaget till flottans nybyggnad och underhåll bekostas, med förklarande

att deraf i främsta rummet skall utgå det till skeppsholmsbrons

iståndsättande erforderliga belopp samt den del af anskaffningskostnaden

för nya ångpannor till korvetten Balder, hvartill nämnda anslag

ej lemnar tillgång, och derefter så mycket af kostnaden för uppförande

af nytt tyghus vid flottans station i Carlskrona, som med återstoden

kan bestridas.

Siöbeväringens vapenöfningar.

[13o.l4.]

Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts framställning i afseende på s^e^rienn''_

de anslag, hvilka å femte liufvudtiteln erfordrades i följd af värnpligts- öfmngar.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Femte hufvudtiteln.

lagens tillämpning, anvisade nästlidet års Riksdag dels för sjöbeväringens

vapenöfningar å ordinarie stat ett förslagsanslag å 72,400 kronor,

dels ock till anskaffning af beklädnad och sängservis för sjöbeväringen

ett extra anslag för innevarande år å 71,000 kronor. Vid anmälan af

anslagsbehofvet för sjöbeväringens vapenöfningar yttrade marinförvaltningen

i fråga om beklädnaden, att kostnaden härför visserligen blefve

för första året jemförelsevis betydlig, men sedermera under en längre

följd af år komme att inskränkas till erforderligt belopp för reparationer

och komplettering af persedlarna. Om i följd häraf kostnaden för

första anskaffningen af ifrågavarande beklädnadspersedlar bort, såsom

Eders Kongl. Maj: t föreslog och Riksdagen med godkännande deraf

beslöt, på extra stat anvisas, synes likväl den årligen återkommande

kostnaden för berörda ändamål böra i anslaget för sjöbeväringens

vapenöfningar på den ordinarie staten inbegripas; och jag anmodade,

med afseende härpå, marin förvaltningen att inkomma med uppgift på

den tillökning i anslaget för sjöbeväringens vapenöfningar, som för

beklädnaden åt värnpligtig^ vid flottan under år 1888 kunde anses

nödig. Till svar härå meddelade marinförvaltningen att erfarenhet

saknades för att med någon större grad af tillförlitlighet beräkna den

erforderliga ökningen i anslaget till sjöbeväringens vapenöfningar för

reparation och komplettering af de vid flottan värnpligtiges beklädnad

under år 1888, men att med afseende derå att beklädnadspersedlarna

blifvit året förut nyanskaffade, berörda kostnad torde blifva jemförelsevis

obetydlig, samt anhöll till följd deraf att med afgifvande af den berörda

uppgiften måtte till ett kommande år få anstå och föreslog, att

kostnaden för reparation och komplettering af de vid flottan värnpligtiges

beklädnad för år 1888 måtte få utgå af förslagsanslaget till

sjöbeväringens vapenöfningar, hvilket i händelse af behof kunde få

öfverskridas. Då emellertid ifrågavarande anslag är beräknadt för aflöning

åt såväl befäl och underbefäl som värnpligtige samt för naturaunderhåll,

sjukvård, uppfordring och hemlof, samt inkasernering af de

värnpligtige, har jag ansett Riksdagens medgifvande för anslagets användande

jemväl för reparation och komplettering af beklädnaden vara

erforderligt.

Genom nådigt bref den 3 sistlidne December har Eders Kongl.

Maj:t fastställt af marinförvaltningen afgifvet förslag till bekläduadsoch

sängservisstat för flottans beväring, genom hvilken stat bland annat

föreskrifves, att den värnpligtige, som det önskar, må utaf den

fastställda beklädnaden sjelf ombesörja antingen endast strumpor och

s. 11 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

11

skodon eller endast alla öfriga persedlar eller ock hela beklädnaden,

mot en ersättning i ett för allt af 8 öre om dagen för strumpor och

skodon och 22 öre om dagen för alla öfriga persedlar eller tillsammans

30 öre om dagen för hela beklädnaden. Då antagligt är att en

del värnpligtige skola begagna sig af denna dem lemnade rättighet,

hvilken antagits blifva till ömsesidigt gagn för såväl kronan som den

värnpligtige, men inga medel finnas anvisade till bestridande af den ersättning,

som enligt förenämnda bestämmelser bör utgå till den, som

sjelf ombesörjer sin beklädnad, borde jemväl för detta ändamål det till

sjöbevänligens vapenöfningar anvisade anslag ökas. Då likväl äfven i

detta hänseende all erfarenhet saknas för bedömande af hvad, som

kan blifva för detta behof erforderligt, synes med framställning härom

böra för närvarande anstå och Riksdagens medgifvande i stället utverkas,

att äfven ifrågavarande beklädnadsersättning får från det redan

beviljade förslagsanslaget till sjöbeväringens vapenöfningar bestridas.

I öfverensstämmelse härmed täcktes Eders Kongl. Maj:t föreslå,

att Riksdagen medgifver, att det på ordinarie stat anvisade förslagsanslag

till sjöbeväringens vapenöfningar 72,400 kronor må användas,

förutom till de vid dess beviljande afsedda ändamål, jemväl till

reparation och komplettering af de värnpligtiges beklädnad äfvensom

till stadgad ersättning åt de värnpligtige, som sjelf va ombesörja sin

beklädnad eller någon del deraf; och

att detta medgifvande må få afse äfven innevarande år.

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.

Då inkomsttiteln fyr- och båkmedel för nu ifrågavarande statsregleringsperiod

beräknats likasom för innevarande år till 1,200,000

kronor, lärer penninganslaget till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna

böra i riksstaten upptagas till enahanda belopp

och följaktligen anslaget, med inberäkning af deri ingående friheter

och ersättningar, 409 kronor, utföras med 1,200,409 kronor, under

förutsättning derjemte att de å förenämnda inkomsttitel uppkommande

öfverskott fortfarande må såsom hittills få användas för de med anslaget

afsedda ändamål.

Uti en till Eders Kongl. Maj:t ställd skrift har öfverfyringeniören

m. m. Nils Gustaf von Heidenstam i underdånighet anhållit att, enär

han vid uppnådda 64 års ålder och efter 50-årig oafbruten anställning

[15.]

Lots- och fyrinrättningen.

[16.]

Pension åt öfverfyringeniören

N. G. von

Heidenstam.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Femte hufvudtiteln.

i statens tjenst med anledning af ådragen sjuklighet, önskade erhålla

afsked från sin innehafvande befattning, derest honom kunde beredas

en pension, som stode i billigt förhållande till hans innehafvande aflöningsförmåner,

5,000 kronor i lön och 1,500 kronor i tjenstgoringspenningar,

Eders Kongl. Maj:t täcktes bevilja honom en fyllnadspension

till så stort belopp, att det, tillsammans med hvad honom från amiralitetskrigsmanskassan

tillkomme, uppginge till en summa af 4,000 kronor;

och har lotsstyrelsen uti häröfver den 15 Juni 1886 afgifvet utlåtande

anfört att, som sökanden till följd af sjuklighet vore urståndsatt

att på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina tjenstepligter, hvadan

han ock med hänsyn såväl härtill som sin numera framskridna ålder

ofta måst söka tjenstledighet, hvaraf han jemväl vid tiden för utlåtandets

afgifvande var i åtnjutande, det icke mindre för lotsverket än för

honom sjelf vore fördelaktigt, om han ju förr dess hellre finge draga

sig tillbaka från den befattning i lotsverkets tjenst han i snart 28 år

på ett synnerligen förtjenstfullt och hedrande sätt beklädt; dervid styrelsen

tillika erinrat att den ringa pension jemte fyllnadspension, som

hittills varit bestådd för öfverfyringeniörstjensten, eller 1,628 kronor,

stode i allt för stort missförhållande till den med nämnda befattning

förenade aflöning.

Af ett den 20 December 1886 dateradt läkarebetyg inhemtas dessutom

att von Heidenstam, som lider af chronisk mag- och blåskatarrh

(catarrh. ventriculi & vesicae, urinar. + Hypertrofia prostataa), till följd

häraf för närvarande är otjenstbar och under längre tid, möjligen för

den återstående lifstiden, kommer att förblifva mer eller mindre oförmögen

att sin tjenst såsom öfverfyringeniör bestrida.

Då jag vid föredragning den 9 Januari 1882 af frågan om reglering

af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel äfven framlade

förslag till förbättrad pensionering för, bland andra, tjenstemännen vid

lotsstyrelsen, till hvilka pensionerna fortfarande utginge i enlighet med

äldre bestämmelser, nemligen dels enligt reglementet för amiralitetskrigsmanskassan

af den 26 Oktober 1838 och dels, hvad fyllnadspensionen

anginge, enligt nådiga cirkuläret den 20 November 1860, uttalade

jag äfven den åsigt att kostnaden för den sålunda föreslagna

pensioneringen utöfver hvad som utginge från nämnda kassa lämpligen

syntes böra bestridas af samma medel, från hvilka öfriga kostnader

för lotsverket utginge, och då den sjöfarten ålagda fyr- och båkafgiften

vore afsedd till lots- och fyrinrättningarnes behöriga uppehållande och

dertill utan tvifvel jemväl måste räknas kostnaderna för pensionering

af den personal, som egna! sina krafter åt lotsverkets tjenst, ansåg

s. 13 Kontrollera mot PDF

Femte hufYudtiteln.

13

jag mig böra tillstyrka användande af berörda afgift jemväl för sistnämnda

ändamål, synnerligast som andra styrelsegrenar af de för deras

verksamhet i allmänhet afsedda medel pensionerade sina löntagare. Enligt

pensioneringsförslaget skulle öfverfyringeniören vara förpligtad att

vid uppnådda 60 lefnads- och 30 tjensteår afgå från sin befattning

och skulle således pensionsbeloppet för von Heidenstam utgöra 4,000

kronor.

Den af Eders Kongl. Maj:t i enlighet med mitt förslag gjorda

och af statsutskottet jemväl tillstyrkta framställning om förbättrad pensionering

af lotsstyrelsens tjenstemän blef emellertid icke af Riksdagen

bifallen och dessa tjenstemän qvarstå följaktligen med sina gamla pensionsförmåner,

men är o icke heller förpligta^ att vid viss ålder från

tjensten afgå.

Enligt hvad ofvan anförts har von Heidenstam anmält sin önskan

att på grund af sjuklighet och tilltagande ålder få lemna sin innehafvande

befattning, derest eu i förhållande till hans aflöningsförmåner

svarande pension kunde honom beredas, och det öfver hans helsotillstånd

afgifna läkarebetyget styrker ock hans behof af hvila från det

allmännas tjenst. I betraktande så väl häraf som af det inkomna utlåtandet

från lotsstyrelsen, i hvars yttrande om von Heidenstams gagnande

verksamhet för fyrväsendet jag till alla delar instämmer, tvekar

jag icke heller att förorda hans begäran om högre pension än den han

efter nu gällande bestämmelser skulle, efter erhållet afsked, komma i

åtnjutande af. Det kan visserligen synas att medel till denna pensionsfylinad

borde begäras från allmänna indragningsstaten, men då lotsoch

fyrmedlen äro, såsom jag ofvan anfört, afsedda för lotsverkets

uppehållande och förkofran och härtill otvifvelaktigt äfven bör räknas

fördelen af att tjenstemännen vid uppnådd högre ålder och med aftagande

arbetskraft må kunna, mot åtnjutande af skälig pension, lemna

plats för yngre förmågor, vidhåller jag fortfarande min förut uttalade

åsigt att den pensionsfyllnad, som utöfver pensionen från amiralitetskrigsmanskassan

kan blifva dem tilldelad, bör utgå af samma medel.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

det Riksdagen måtte medgifva att öfverfyringeniören JSfils Gustaf

von Heidenstam må från och med månaden näst efter den, i hvilken

han erhåller nådigt afsked, från lots- och fyrmedlen erhålla för sin

återstående lifstid eu årlig pensionsfyllnad till så stort belopp, att densamma

tillhopa med pensionen från amiralitetskrigsmanskassan utgör

4,000 kronor, eller 2,372 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

[17.]

Pension åt

öfverlotsen

C. Y. Kinnmans

enka.

14 Femte lmfvudtlteln.

Framlidne öfverlotsen af l:sta graden inom Kalmar lotsfördelning

C. V. Kinnmans enka Johanna Kinnman, född Malmsten, har uti ingifven

skrift i underdånighet anhållit att Eders Kongl. Maj:t täcktes,

i betraktande af hennes mans långvariga, nitiska och pligttrogna arbete

i statens tjenst samt den torftiga belägenhet, hvari hon och hennes barn

sig befunne, bereda henne för hennes återstående lifstid någon årlig pension

af allmänna medel utöfver det ringa gratial, hon egde uppbära

från amiralitetskrigsmanskassan; och inhemtas af de vid ansökningen

fogade handlingar och intyg:

att sökandens man, som var född den 23 Juni 1830, antagits i

statens tjenst den 3 Juni 1848 såsom underkanonier samt, efter vunnen

befordran till underkonstapel, blifvit anställd såsom fyrmästare vid

Häradsskärs fyrinrättning år 1863, hvarifrån han år 1867 förflyttats

till lotsåldermansbefattning vid Dalarö lotsplats och den 29 Mars 1881

blifvit befordrad till öfverlots af lista graden inom Kalmar lotsfördelning,

hvilken befattning han innehade vid sin död den 21 April 1883;

att sökanden, som vore född den 27 April 1834, icke hade annan

inkomst för sitt och en omyndig dotters uppehälle än ett årligt gratial

från amiralitetskrigsmanskassan till belopp af 90 kronor jemte den tillfälliga

nådegåfva, som uppå särskilda underdåniga ansökningar årligen

henne beviljats från lotsverkets medel och hvilken under de senare

åren utgått med 100 kronor hvarje gång samt

att hon, enligt ingifvet prestbetyg, befunne sig medellös.

Lotsstyrelsen, som blifvit öfver ansökningen hörd, har uti underdånigt

utlåtande den 19 Oktober 1886 — med förmälan att öfverlotsen

Kinnman under de 20 år han af sin nära 35-åriga tjenstetid varit anställd

vid lotsverket med synnerligt nit och framstående skicklighet

fullgjort sina åliganden, hvarför ock honom vid särskilda tillfällen varit

anförtrodt att bestrida lotsfördelningschefs- och lotskaptenstjenst —

tillika ansett sig böra fästa uppmärksamheten derpå, att hans bana

afbröts innan han hunnit sörja för sina efterlefvandes framtid icke ens

på det sätt som numera, efter inrättandet af lotsverkets enskilda pensionskassa,

erbjödes lotsverkets personal, samt att han icke genom sin

befordran till öfverlots af lista graden vann någon förbättrad pensionsoch

gratialsrätt utan bibehöll den rätt han i sådant afseende förvärfvat

såsom lotsålderman; och då det vore synnerligen önskvärdt att enkan

Kinnman, som med tilltagande ålder ännu mindre än hittills kunde

genom eget arbete förskaffa sig sitt uppehälle, bereddes ett bestämdt

årligt underhåll utöfver det otillräckliga gratial, som mannen genom

mångåriga inbetalningar förvärfvat, men några medel icke funnes i stat

s. 15 Kontrollera mot PDF

Femte liufvudtiteln.

15

anvisade för dylikt ändamål, har lotsstyrelsen hemställt, huruvida icke,

med hänsyn till Kinnmans långvariga och väl vitsordade tjenstetid

samt hans enkas medellöshet, henne skulle kunna beredas en årlig

pension af 300 kronor att för hennes återstående lifstid utgå från allmänna

indragningsstaten.

Med afseende så väl å de vackra intyg, som afgifvits rörande

öfverlotsen Kinnmans i lifstiden visade tjenstduglighet och pligttrohet,

som ock å den behjertansvärda belägenhet, hvari hans enka sig befinner,

anser jag mig manad att tillstyrka hennes af lotsstyrelsen förordade

ansökning om något årligt understöd, men af skäl, som här

ofvan anförts beträffande fyllnadspensionen för öfverfyringeniören von

Heidenstam, anser jag icke att detta understöd, derest det beviljas,

bör utgå från allmänna indragningsstaten, utan sådana bidrag hvarom

nu är fråga, vare sig i form af pensionsfyllnad till personer i lotsverkets

tjenst eller understöd åt deras efterlefvande familjer, böra bekostas

från lotsverkets medel.

Jag får alltså hemställa att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

att Riksdagen ville medgifva det öfverlotsen af lista graden vid

Kalmar lotsplats C. V. Kinnmans enka Johanna Kinnman, född Malmsten,

måtte för sin återstående lifstid tilldelas ett årligt understöd af

300 kronor att utgå från lots- och fyrmedlen äfvensom att, i händelse

af bifall härtill, detta understöd måtte få utgå från och med år 1887.

Nautisk-meteorologiska byrån.

Till 1884 års Riksdag framstälde Eders Kongl. Maj:t på min hemställan

förslag att det å ordinarie stat uppförda anslaget för nautiskmeteorologiska

byrån, 9,000 kronor, måtte i riksstaten såsom reservationsanslag

uppföras, men Riksdagen biföll icke denna framställning,

emedan Riksdagen ansåg ett fast anslags förändrande till vare sig

reservations- eller förslagsanslag icke böra ske utan särdeles tvingande

skäl. Uti en till mig afbiten skrifvelse har styrelsen för nautisk-meteorologiska

byrån förnyat sin framställning om förenämnda förändring af

anslagets natur samt såsom skäl härför upprepat, att, då kostnaderna

dels för anskaffande af helt och hållet nya instrument eller af sådane

i stället för dem, som illa skadats eller gått förlorade, dels ock för

reparationer, icke kunde med någon grad af säkerhet på förhand beräknas,

det kunde inträffa att under vissa år öfverskott uppstode, som

[18.]

Nautiskmeteorologiska

byrån.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Femte hufvudtiteln.

[19.]

Skrifmaterialier

och expenser,

ved

m. m.

borde till statsverket återlevereras, men under andra deremot brist,

till hvars fjällande medel icke funnes att då påräkna, hvadan i sådant

fall framställning måste göras hos Eders Kongl. Maj:t om bristens betäckande

med medel från hufvudtitelns allmänna besparingar, och att

under sådana förhållanden de tillfälliga behållningarne icke kunde anses

såsom verkliga besparingar å anslaget.

Då, så vidt jag kan se, grunden för ett anslags bestämmande till

reservationsanslag måste vara den, att de utgifter som dermed skola

bestridas, om än i medeltal till beloppet beräkneliga, icke komma att

uppgå till samma belopp det ena året som det andra, hvilket, efter

hvad upplyst blifvit, just är förhållandet med en del af ifrågavarande

anslag, samt då jag i den omständigheten att ett sådant förhållande

vid anslagets första bestämmande möjligen blifvit förbisedt, icke kan

se någon anledning att icke sedermera härutinnan vidtaga en rättelse,

som antagligen skulle leda till bättre hushållning med anslaget och

förebygga särskilda framställningar om uppkomna bristers betäckande,

finner jag i dessa omständigheter ett fullt giltigt skäl att nu hemställa,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att anslaget till nautisk-meteorologiska byrån 9,000 kronor må i

riksstaten såsom reservationsanslag uppföras.

I afseende på öfriga ordinarie anslag under femte hufvudtiteln har

jag ingen annan framställning att göra än att, till jemnande af hufvudtitelns

slutsumma, anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved

m. m. må förhöjas från 47,012 kronor till 47,062 kronor.

Visserligen har Eders Kongl. Maj:t genom nådigt beslut den 5

November nästlidet år förordnat, att skeppsbyggeriafdelningen vid navigationsskolan

i Göteborg skall från och med den 1 Oktober innevarande

år skiljas från nämnda skola och tillsvidare vara förenad med

Chalmers tekniska läroanstalt derstädes, men då denna anordning skulle

definitivt vidtagas först sedan det visat sig, att de fördelar, som åsyftats,

genom förändringen vunnes, biföll Eders Kongl. Maj:t icke styrelsens

för nämnda läroanstalt framställning om öfverflyttning på åttonde

hufvudtiteln från anslaget till navigationsskolorna af det för

skeppsbyggeriafdelningen afsedda belopp, utan förordnade att marinförvaltningen

årligen skulle från berörda anslag till styrelsen för Chalmerska

läroanstalten utbetala ett belopp af 8,500 kronor jemte stadgadt

ålderstillägg till lärarne. Kommer framdeles beslut att fattas

derom att skeppsbyggeriafdelningens förening med oftanämnda läroanstalt

skall blifva stadigvarande, bör den föreslagna öfverflyttningen

s. 17 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

17

af anslagsbelopp från femte hufvud titeln till den åttonde ega rum och

Riksdagens samtycke härtill begäras, men för närvarande föranleder

sagda förening icke någon förändring i anslaget till undervisningsanstalter

för sjöfart, hvilket derföre bör i riksstaten å femte hufvudtiteln

till oförändradt belopp uppföras.

I händelse af nådigt bifall till hvad jag ofvan anfört skulle, såsom

af bilagda förslag till stat synes, den ordinarie staten för år 1888,

med inberäknande af de för handelns behof under femte hufvudtiteln

anvisade anslag, komma att sluta på 6,060,000 kronor, hvilket belopp,

då summan af ordinarie anslagen för innevarande år utgör 5,980,400

kronor, visar en förhöjning i anslag af 79,600 kronor. Då likväl

genom mintillverkningspersonalens öfverflyttning på ordinarie stat det

hittills för denna personals aflöning på extra stat utgående anslag å

19,885 kronor 75 öre besparats, utgör den verkliga förhöjningen i utgifter

endast 59,714 kronor 25 öre.

Extra anslag.

Fartygsmateriel.

Marinförvaltningen har, under förmälan att pansarbåten Svea nu-[20 o. 21.]

mera blifvit af Motala verkstads aktiebolag levererad till flottan och Fa[gyfes1''

att behofvet af de för vårt försvar så vigtiga minbåtarne ännu icke

vore på långt när fyldt, i underdånighet hemställt att Eders Kongl.

Maja täcktes föreslå Riksdagen att bevilja medel till anskaffande af:

dels en ny pansarbåt af Sveas cert samt att, såvida densamma

skall kunna byggas för enahanda belopp som Svea, anslaget i sin helhet

2,868,000 kronor varder på en gång beviljadt, och deraf så mycket

som möjligt, förslagsvis 1,150,000 kronor, anvisadt för år 1888;

dels två första klassens minbåtar, hvardera beräknad att kosta

135,000 kronor, sålunda tillhopa 270,000 kronor.

Då emellertid statsverkets ställning ej lär medgifva anvisande af

så betydliga anslag utöfver den ordinarie riksstaten, och flera andra

sjöförsvarets behof måste tillgodoses, samt nedsättning i de begärda

anslagen för nästkommande år derföre är oundgänglig, torde hvad beträffar

fartygsmateriel anslaget till påbörjande af en ny pansarbåt

jemväl böra nedsättas och de föreslagna minbåtarnes antal minskas från

två till en.

3*

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Femte hufvudtiteln.

Behofvet af pansarbåtar af samma cert som den nyligen färdigbygda

Svea i och för våra kusters försvar har af mig vid flera föregående

tillfällen framhållits, och såvidt jag kunnat uppfatta icke heller

blifvit af någon med fog bestridt, om än Riksdagen funnit godt afstå,

eller, såsom under öfverläggningarne derom i Andra kammaren yttrades,

på ett år uppskjuta beviljandet af anslag till ett nytt dylikt fartyg

intilldess att det redan färdigbygda hunnit pröfvas.

Då jag nu går att göra förnyad framställning i detta hänseende,

anser jag mig derföre kunna inskränka mig till en kortfattad redogörelse

angående den erfarenhet, som under sistförflutna året vunnits

beträffande pansarfartyg och minfartyg i allmänhet, sedan jag likväl

först sökt bemöta de hufvudsakligaste skäl, som vid sistlidne års Riksdag

blifvit anförda mot beviljandet af anslag till den då föreslagna

pansarbåten.

Statsutskottet, som afstyrkte förslaget, yttrade dervid:

''»Dä åsigterna ännu torde vara delade angående den för värt sjöförsvar

lämpligaste typen för större pansarfartyg, och det enda större fartyg

af denna cert, till hvars byggande Riksdagen beviljat anslag, ännu icke är

i fullständigt skick, samt erfarenhet sålunda saknas huruvida detta fartyg

verkligen kommer att uppfylla alla de förväntningar man fäst vid detsamma,

anser utskottet det mindre välbetänkt af Riksdagen att nu bevilja

ett så betydligt belopp som det af Kongl. Maj:t här ofvan äskade —)).

Hvad först beträffar att åsigterna skulle vara delade angående den

för vårt sjöförsvar lämpligaste typen för större pansarfartyg, så vågar

jag bestrida detta påstående, såvidt bedömandet deraf beror af verkliga

fackmäns åsigt och af fartygets kostnad. Tvärtom hafva såväl svenska

som främmande länders auktoriteter härutinnan förklarat denna

tyP synnerligen lämplig för våra förhållanden och endast uttalat sin

förvåning öfver att ett så effektivt krigsfartyg kunnat åstadkommas

till ett relativt så billigt pris, och hvad beträffar svenska flottans officerare

och ingeniörer råder derom, såvidt jag kunnat inhemta, endast

en mening och denna mycket fördelaktig, om äfven i mindre detaljfrågor

olika åsigter förefinnas; men hvar finnes väl den fartygstyp,

hvarom alla äro fullkomligt eniga?

Denna inom flottan rådande sällsynta enighet angående Sveas

lämplighet för kustförsvaret torde emellertid vara desto mera beaktansvärd,

som dylik enighet, såvidt man af kända och erkända fakta

kan döma, tillförene aldrig, åtminstone icke under detta århundrade,

ens närmelsevis förefunnits.

Hvad angår statsutskottets betänkligheter huruvida Svea skulle

s. 19 Kontrollera mot PDF

Femte Imfvudtiteln.

19

uppfylla de vid detta fartyg fastade förhoppningar, borde dessa betänkligheter

numera hafva fallit, sedan detta fartygs egenskaper af

sjöduglighet och manöverfärdighet samt en fart icke obetydligt öfverstigande

den kontraherade af 14 knop blifvit af vederbörande besigtningsman

och ett stort antal vid försöken närvarande fackmän konstaterade,

och hvilka egenskaper äfven jag vant i tillfälle att vitsorda.

Hvad artilleriet återigen beträffar, har pröfning af detsamma visserligen

ännu icke blifvit ombord å fartyget verkstäld, men torde

komma att ega rum, innan nu föreliggande fråga kommer till afgörande

inom Riksdagen. Redan nu kan likväl den upplysning meddelas,

att pansarbåten Svea har kraftigare bestyckning än något annat, vare

sig svenskt eller utländskt pansarfartyg af samma storlek, och att vid

i England verkstäld profskjutning i närvaro af en svenska flottans besigtningsofficer

dess kanoner, synnerligen de gröfre, åstadkommit icke

obetydligt större effekt än leveranskontraktet bestämde.

Med tornkanonerna erhölls med stridsladdning (113 kilogram) en

utgångshastighet af 646 meter (i stället för betingade 620), en större

hastighet än som med någon annan nu befintlig skeppskanon kan åstadkommas,

och vid en till 139 kilogram ökad laddning uppgick utgångshastigheten

till icke mindre än 698 meter eller 2,292 fot.

De förväntningar man i omförmälda hänseenden fäst vid detta fartyg

synas sålunda icke allenast fullt realiserade utan öfverträffade, och

de af utskottet anförda skäl för afslag numera undanröjda.

Äfven under öfverläggningen i kamrarne uttalades åtskilliga anmärkningar,

såsom

att Svea vore för liten att hålla öppna sjön och der följaktligen

icke syntes kunna uppfylla den roll, som vore henne tillämnad, men

återigen för stor att manövrera i skärgården;

att kostnaden för detta fartyg ginge till en och en half million

per kanon;

att, då det redan nu är otillräcklig tillgång på befäl, detta skulle

blifva fallet i ännu högre grad, om vi skaffade oss flera fartyg af

större dimensioner;

att då, enligt befästningskomiténs uppgift, en kanon i fast läge

endast kostade en femtedel af priset för en kanon på rörligt däck, det

ville synas som vore det ett mera betryggande system om minbåtarne

hade sitt skydd i strandbatterier eller fasta befästningar, än i flytande

pansarbåtar af oviss konstruktion, samt

att torpedobåten dödat pansaret och pansarbåtarnes tid sålunda

vore förbi.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Femte hufvudtiteln.

Om det än kan synas öfverflödigt att bemöta ofvanstående anmärkningar,

anser jag mig likväl, för den händelse möjligen å någon

af desamma skulle fästas afseende, böra deröfver yttra mig.

Påståendet att Svea är för liten att hållna öppna sjön är helt och

hållet ogrundadt. Detta fartyg kan, om så skulle påfordras, trotsa

verldshafvens stormar lika väl som något annat fartyg och följaktligen

äfven i öppen sjö uppfylla sitt ändamål, hvilket utöfver hennes uppgift

i skäl-gården endast är att kunna förflytta sig till hvilken plats

som helst å våra kuster, der hennes närvaro erfordras. Hon är icke

heller för stor att navigera i skärgården, der hon på grund af sitt

ringa djupgående flyter fram genom de flesta farleder, som kunna

ifrågakomma, och kan med tillhjelp af sina tvenne propellrar manövrera

i de trångaste farvatten, hvilket liksom sjö dugligheten blifvit under

de verkstälda profresorna på ett fullt tillfredsställande sätt ådagalagdt.

Att kostnaden för Svea skulle uppgå till en och en half million

kronor per kanon är uppenbarligen antingen ett räknefel eller beroende

af bristande sakkännedom. Detta fartyg är nemligen bestyckadt

med två 25 cm. (29.75 tons) och fyra 15 cm. kanoner, således sex

gröfre pjeser förutom maskinkanoner, minattiralj m. m., under det att

hela dess kostnad icke öfverstiger 2,868,000 kronor.

Att vidare tillgången på befäl skulle blifva ännu otillräckligare än

för närvarande, om fartyg med större dimensioner byggdes, är icke

heller enligt med förhållandet. Det är icke de större modernare krigsfartygen,

som kräfva mycket befäl och manskap, men väl de föråldrade,

såväl stora som små fartygen och de oumbärliga öfningsfartygen.

Sålunda kräfver Svea icke större antal officerare än ångfregatten

Vanadis eller hvardera af ångkorvetterna Balder, Freja och

Saga samt segelkorvetterna Norrköping och Eugenie, af hvilka likväl

de tre förstnämnda är o omkring två tredjedelar och de öfriga

endast hälften så stora som Svea och, hvad detta sistnämnda fartygs

hela besättningsstyrka angår, är den endast omkring hälften så

stor som den, hvilken erfordras för fregatten Vanadis och hvardera af

de omnämda segelkorvetterna samt icke obetydligt mindre än för

hvardera af de öfriga tre fartygen, på samma gång som Svea utan

synnerlig risk kunde upptaga strid mot alla de öfriga sex fartygen

tillhopa, ehuru dessa hafva en sammanlagd manskapsstyrka omkring

tio gånger större än Sveas. Dessutom äro de äldre fartygen i saknad

af nödigt skydd mot fiendens artilleri och handvapen, hvarigenom

manspillan å dessa måste blifva oerhördt mycket större.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

21

Hvad beträffar att i stället för pansarbåtar till minbåtarnes skydd

anlägga strandbatterier och fasta befästningar, så vill jag icke bestrida

att sådana kunde blifva mera betryggande än de få pansarbåtar vi

kafva utsigt att kunna förskaffa oss, detta dock endast under den förutsättning

att vi egde erforderliga medel till uppförande af dylika befästningar

å alla vigtigare punkter vid vår mer än 200 mil långa kust

samt manskap till deras försvar; ty skulle vi binda våra minbåtar vid

de få befästningar, som nu finnas eller som rimligtvis kunna komma

att uppföras, ock kvilka naturligtvis vore af fienden kända ock derföre

kunde undvikas, men lemnade kela den öfriga kusten utan försvar, då

torde till ock med en enda pansarbåt med ett hälft dussin minbåtar,

kvilka alla kunde förflyttas till den punkt, som för tillfället hotades,

vara till vida mera gagn för försvaret.

Endast tillvaron af dylika fartyg ock ovissheten om ock kvar desamma

kunde befinna sig, skulle otvifvelaktigt ingifva en annalkande

fiende större betänkligheter ork fördröja hans rörelser.

Hvad slutligen vidkommer att torpedobåten dödat pansaret och

att pansarfartygens tid vore förbi, synas visserligen enligt från olika

håll ingångna meddelanden dessa åsigter åtminstone i Frankrike vunnit

många om än tillfälliga anhängare, deribland flera framstående

män såväl inom som utom franska marinen. Franska republikens sjöminister,

amiral Aube, som äfven för en tid hyllade denna åsigt, instälde

derföre år 1885 byggandet af pansarfartyg, men ansåg sig, innan

mera omfattande reformer vidtoges, böra anställa försök i större

skala än hvad dessförinnan egt rum. Dessa försök, som anställdes

förliden sommar i Medelhafvet, utföllo dock helt annorlunda än bemälde

minister beräknat, ehuru minbåtarne understöddes af ett pansarfartyg

ock tre kryssare samt den mot dessa opererande pansareskadern

icke var så sammansatt som amiral Aubes motståndare ansågo

att den under ett kommande krig borde vara. Af 21 minbåtar voro

nemligen vid öfningarnes slut endast 4 i brukbart skick oaktadt det

blott varit fråga om fredliga manövrer.

Om således, enligt hvad i derom afgifven rapport säges, utgången

blifvit ett nederlag för den imaginära minbåt, som skulle omöjliggöra

pansarfartygens uppträdande, så kar den dock visat att minbåten, sedan

en del olägenheter blifvit afhjelpta, är ett vapen, som under ett framtida

sjökrig kommer att spela en stor roll ock tvinga eu flotta att vidtaga

särskilda försvarsåtgärder och försigtighetsmått, men endast under

det vilkor att dessa båtar, äfven då de användas för kustförsvar, äro

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Femte hufvudtiteln.

understödda af pansarfartyg, såvida de skola med någon utsigt till

framgång kunna upptaga striden mot dylika fartyg.

Befälhafvarne för de vid ofvannämnda manövrer opererande afdelningarne

hafva äfven båda uttalat sig för fortsatt anskaffning af pansarfartyg

och ingen torde numera i Frankrike yrka på inställande af sådana

fartygs byggande.

En kommission, som i Frankrike nedsattes för att yttra sig öfver

meranämnda öfningar, kom likaledes till det resultat att minbåtarne

endast hafva någon betydelse, då de äro under skydd af pansarfartyg,

bvilka fortfarande komma att blifva hufvudvapnet.

I det af deputerade kammaren nedsatta utskott har jemväl amiral

Aube förklarat, att enligt hans mening borde man icke allenast fortsätta

det för en tid nedlagda arbetet på påbörjade parsarfartyg utan

äfven sätta nya af samma storlek (7,000 å 8,000 tons) i arbete. Enahanda

åsigt bar äfven uttalats af herr Ménard-Dorian, hvilken sjöministern

skickat att såsom sin representant öfvervara manövrerna.

Han yttrar nemligen att man måste fortsätta att b}^gga torpedobåtar

och söka förbättra dem, men att det vore farligt att uppgifva byggandet

af pansarfartyg, alldenstund det ännu vore obevisadt att deras tid

vore förbi, hvarföre han på det enträgnaste tillstyrkte utskottet att

föreslå anskaffandet af nya pansarfartyg.

Angående de öfningar som förliden sommar, bland annat jemväl

i enahanda syfte, nemligen bedömandet af pansarbåtars och minbåtars

relativa betydelse, utfördes bär i landet, rapporterar eskaderchefen:

»Vid hvarje stridsöfning, hvaruti minbåtarne deltaga, visar sig tydligen

behofvet af att på något sätt bringa detta bräckliga, men på samma

gång oerhördt kraftiga vapen till att, innan det utsättes för att oskadliggöras

af artillerielden, komma sin fiende så nära att minorna hinna

afskjutas. Snabbeldens verkan utsträckes ju genom ökade initialhastigheter,

till allt längre afstånd, derjemte ökas antalet kulsprutor och

revolverkanoner m. fl. ombord å örlogsfartygen. Minbåtarne blifva derföre

utsatta för en allt farligare eld, mot hvilken de icke hafva annat

skydd än sin ringa träffyta och sin snabbhet. Det synes mig sannolikt

att den gräns snart är uppnådd utöfver hvilken snabbheten icke

kan uppdrifvas. Deremot har träffytan all utsigt att ökas med de

större fordringar på sjöduglighet och sjelfständighet, som mer och mer

ställas på minbåtarne. Af dessa skäl synes det mig tydligt att det är

omöjligt att uttaga full verkan emot fienden af ett antal minbåtar, med

mindre man eger några pansarbåtar för att sätta minbåtarne i stånd

att utan alltför stor risk komma fienden tillräckligt nära.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Femte liufrudtiteln.

23

Det synes mig således aldeles oundvikligt att minbåtar beledsagas

af ett antal pansarbåtar, då de skola framgå till anfall.»

Såväl i England som Ryssland, Österrike och Italien fortgår liksom

numera i Frankrike byggandet af pansarfartyg, ehuru af vida större

dimensioner än Sveas. Endast i Tyskland synes man utan att hafva

frångått byggandet af större fartyg adopterat ett system, tydligen närmande

sig Sveatypen, nemligen s. k. pansrade kanonbåtar, hvilka till

ett antal af 10 äro föreslagna till försvar af flodmynningarne, och beräknade

att kosta 3 millioner mark hvardera eller ungefär detsamma

som Svea.

På grund af hvad sålunda är anfördt och då jag fortfarande vidhåller

att byggandet af såväl pansarbåtar som minbåtar äfven hos oss

icke bör försummas, får jag underdånigst hemställa att Eders Kongl.

Maj:t täcktes af Riksdagen begära:

dels 2,868,000 kronor till byggande af en pansarbåt af Sveas cert,

hvarvid den af Marinförvaltningen för år 1888 föreslagna summan torde

kunna nedsättas till 700,000 kr.

dels till anskaffande af en l:a klassens minbåt 135,000 kronor.

Artillerimateriel.

F22 o. 23.1

Anskaffningen af den för flottans fartyg och sjöbefästningarne vid L Artilleri-’J

Carlskrona nu erforderliga artillerimateriel har af marinförvaltningen materiel,

upptagits till en kostnad af 1,002,400 kronor, men förvaltningen har

emellertid ansett sig böra för år 1888 hemställa om anvisande för i

fråga varande ändamål af allenast 300,000 kronor, deraf för flottans

fartyg 200,000 kronor och för sjöbefästningarna vid Carlskrona 100,000

kronor.

Hvad den för flottans fartyg behöfliga artillerimateriel angår har

marinförvaltningen anfört, att bland de i sådant afseende för år 1887

anmälda behof upptagits:

1,650 repetergevär å 50 kr............................................................ 82,500: —

900 revolvrar » 35 » ............................................................ 30,500: —

brunt krut................................................................................................ 60,000: —

Då emellertid sistlidne års Riksdag för artillerimateriel anslog ett

vida mindre belopp än hvad af marinförvaltningen blifvit föreslaget,

har nyssnämnda behof icke i vidsträcktare mån kunnat fyllas än att

af detta anslag anvisats medel till anskaffning af 600 revolvrar för

21,450 kronor och 10,000 kg. brunt krut för 30,500 kronor. Sålunda

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Femte hufvudtiteln.

qvarstode beliofvet af — förutom en del annan materiel repetergevär,

ökadt antal revolvrar och större qvantitet brunt krut, hvarför kostnaden

beräknades till följande belopp, nemligen:

för 1,650 repetergevär å 50 kr................................................... 82,500: -—•

» 300 revolvrar, hvilka till följd af förhöjdt upphand
lingspris

numera måste upptagas till 40 kr. stycket 12,000: —

» brunt krut med kärl .......................................................... 29,500: —

tillhopa kr. 124,000: —;

och har marinförvaltningen anmält att, förutom nämnda

summa, erfordrades till anskaffning af kanoner, lavetter,

projektiler, kulsprutor m. in. kr. 359,990: —

hvarutaf likväl, vid det förhållande att anskaffningen

af denna kompletteringmateriel utan större olägenhet

kunde fördelas på flera år, för år 1888 vore behöfligt

ett belopp af............................................................................. 76,000: —;

hemställande marinförvaltningen alltså om extra anslag

för i fråga varande ändamål af ................................. kr. 200,000: —.

Beträffande artillerimateriel för sjöbefästningarna vid Carlskrona

har marinförvaltningen anmält, att den materiel, som på grund af nu

gällande bestyckningsplan för Kungsholms fästning och befästningarne

vid Hästholmen ytterligare erfordrades, beräknats medföra en kostnad

af 518,410 kronor. Ehuruväl denna anskaffning syntes vara för försvaret

oundviklig och ej böra anstå på obestämd tid, har marinförvaltningen

likväl ansett anskaffningen af i fråga varande materiel kunna

fördelas på fem år och fördenskull hemstält om ett extra anslag för

år 1888 af 100,000 kronor.

I sammanhang med ofvanberörda framställningar har marinförvaltningen

omförmält att, sedan 1884 års Riksdag beviljat ett extra anslag

af 246,400 kronor till artilleri- och utredningsmateriel för redan befintliga

fartyg, samt Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 23 Maj

1884 af berörda belopp stält till marinförvaltningens förfogande 82,500

kronor för anskaffande af 11 st. 12 cm kanoner, så hade vid anskaffningen

af dessa kanoner genom opåräknad prisnedsättning uppstått en

behållning af omkring 27,000 kronor, hvilken tillgång syntes böra användas

för tillgodoseende af beliofvet utaf artillerimateriel för flottans

fartyg, utöfver hvad för sådant ändamål blifvit såsom extra anslag

begärdt.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

25

Det vore visserligen högeligen önsldigt att kunna föreslå Eders

Kongl. Maj:t att af Riksdagen begära hela den af marinförvaltningen

föreslagna anslagssumma, men med afseende å nödvändigheten att,

såsom förut är nämndt, för närvarande så vidt möjligt begränsa beloppen

af de extra anslagen för sjöförsvarets behof nödgas jag tillstyrka nedsättning

i detta anslag från begärda 300,000 till 100,000 kronor, dock

att .derutöfver måtte för ifrågavarande ändamål jemväl få användas

ofvanberörda behållning af 27,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes göra framställning

till Riksdagen

att till artillerimateriel för år 1888 anvisa å extra stat kr. 100,000,

samt att det öfverskott af 27,000 kronor, som uppkommit å det

genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 23 Maj 1884 till marinförvaltningens

förfogande stälda belopp af 82,500 kronor för anskaffande

af 11 st. 12 cm kanoner, må få användas till anskaffning af artillerimateriel

för flottans fartyg.

Minväsendet.

Rörliga minförsvaret. Uti sin skrifvelse angående behofvet af extra

anslag anmäler marinförvaltningen att, för att med endast en utredning

af sjelfgående minor förse de minfartyg och båtar vi redan ega samt

de två första klassens minbåtar, till hvilkas byggande marinförvaltningen

föreslagit att af innevarande års Riksdag anslag skulle äskas,

erfordras, utöfver det antal minor, som redan finnas och med tillgängliga

medel kunna anskaffas, 28 stycken 14 tums sjelfgående minor,

hvardera beräknad att kosta 9,000 kronor eller tillsammans 252,000

kronor, hvilket belopp marinförvaltningen föreslår måtte för detta

ändamål begäras.

Då likväl, på sätt jag här ofvan hemställt, Eders Kongl. Maj:t af

innevarande års Riksdag skulle begära anslag till endast en minbåt,

kan det af marinförvaltningen beräknade antalet minor nedsättas till

24, och får jag underdånigst hemställa, att Eders Kongl. Maj:t till

anskaffande af sistnämnda antal 14-tums sjelfgående minor måtte af

Riksdagen begära ett extra anslag för år 1888 af 216,000 kronor.

Fasta minförsvaret: I afseende på det fasta minförsvaret har

marinförvaltningen hemställt, att anslag till följande ändamål måtte

begäras:

4*

[24.]

Rörliga minförsvaret.

Fasta minförsvaret.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Femte hufvudtiteln.

Till anskaffning af reservmateriel och inventarier......... kr,

Till anläggande af två syftstationer vid vestra inloppet

till Carlskrona ......................................................... »

Till anläggande af tänd- och syftstationer vid Oskar

Fredriksborg och Vaxholm................................................ ))

Till anskaffning af elektriska kablar ................................. »

Till mintillverkningspersonalens aflöning det hittills

utgående beloppet 19,885 kronor 75 öre ökadt med

aflöning till en miuingeniör vid Carlskrona station

eller till.................................................................................... ))

Till minväsendets utveckling .............................................. »

55,000: —

24,000: —

58,300: —

25,000: —

23,885: 75.

15,000: —

Tillhopa kr. 201,185: 75.

Huru önskvärdt det än vore att samtliga ofvannämnda behof kunde

tillgodoses, måste likväl, med afseende på angelägenheten att, på sätt

'' jag redan förut framhållit, begränsa utgifterna inom de beräknade

statsinkomsternas belopp, med en del af de föreslagna anskaffningarne

och arbetena anstå till ett annat år. De som sålunda med minsta

olägenheten synas mig kunna undanskjutas äro:

anslag till reservmateriel,

anslag till anläggande af syftstationer vid vestra inloppet till

Carlskrona, enär detta, om så skulle erfordras, kan spärras medelst

kontaktminor, samt

anslag till elektriska kablar.

[25.]

Tand- och Deremot anser jag att, då minspärrningarne vid Oskar Fredriks
syf‘stationer.

porg 0eh Vaxholm i öfrigt kunna sättas i fullständigt skick, de derstädes

för försvaret erforderliga tänd- och syftstationer så snart som

möjligt böra anläggas, emedan minspärrningar derstädes eljest äro

utan betydelse och angeläget synes vara, att den inre försvarslinien

i första hand ordnas; hvarföre jag hemställer att Eders Kongl. Maj:t

ville för nämnda ändamål af Riksdagen för år 1888 äska det härför

behöfliga anslag 58,300 kronor.

[26.]

Minväsendets Genom mintillverkningspersonalens öfverflyttning på ordinarie stat,

utveckling, gatt jag här ofvan i fråga om sjömanskårens omorganisation föreslagit,

samt då jag jemväl på ordinarie stat upptagit aflöning till 2

miningeniörer, deraf en vid Stockholms och en vid Carlskrona station,

kommer det af marinförvaltningen för dessa behof ifrågasatta extra

anslag icke att här upptagas; hvaremot för minväsendets utveckling

s. 27 Kontrollera mot PDF

Femte lmfyudtitelii.

27

ett mindre anslag hädanefter som hittills bör å extra stat uppföras,

hvilket anslag jag till jemnande af extra anslagens slutsumma föreslår

till 6,517 kronor 70 öre.

Med tillämpning af det nu anförda skulle i stället för de af marinförvaltningen

föreslagna 201,185 kronor 75 öre för det fasta minförsvaret

under år 1888 på extra stat uppföras allenast 64,817 kronor

70 öre.

Fullbordande af ett minskjul. Till byggand e af ett min skjul vid

Stockholms station, afsedt för förvaring under vintern af stationens

minbåtar, beviljade nästlidet års Riksdag ett belopp af 107,600 kronor

samt anvisade, då anslaget ansågs utan olägenhet kunna på två år fördelas,

häraf för innevarande år halfva beloppet 53,800 kronor. Till

fullbordande af ifrågavarande byggnad bör alltså återstoden af det

beviljade anslaget för år 1888 anvisas och jag får fördenskull underdånigst

anhålla att Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att till

fullbordande af det beslutade minskjulet vid Stockholms station på extra

stat för år 1888 anvisa ett anslag af 53,800 kronor.

Ersättningar och anskaffningar för försvaret af Fårösund.

Uti mitt underdåniga anförande till statsrådsprotokollet den 11

Januari 1886 angående reglering af utgifterna under riksstatens femte

hufvudtitel hemstälde jag att till ersättningar och anskaffningar för

försvaret af Fårösund en summa af 376,000 kronor, hvilken af oförutsedda

behof föranledda betydliga utgift skäligen icke borde belasta

samma hufvudtitel, måtte utom densamma af Riksdagen äskas, och

blef den af Eders Kongl. Maj:t med anledning häraf gjorda framställning

äfven bifallen. Uti förenämnda summa ingick äfven ett belopp

af 45,854 kronor 99 öre för åtskilliga på grund af särskilda nådiga

bref genom fortifikationens försorg dels redan utförda dels oafslutade

befästnings- och andra arbeten vid Fårösund, hvaremot kostnaden för

expropriation af mark för samma befästningar, kanonbäddningar, kruthus

m. m., såsom då ännu okänd, ansågs böra framdeles till ersättande

anmälas.

Enligt hvad arméförvaltningen uti skrifvelse den 7 sistlidne December

tillkännagifvit, uppgår summan af de utaf fortifikationen bestridda

utgifter till 67,306 kronor 29 öre, deraf för kanonbäddningarne

9,087 kronor 43 öre samt för krutliuset 5,769 kronor 29 öre, hvadan,

[27.]

Fullbordande

af ett minskjul.

[28 0.29.]

Ersättningar

och anskaffningar

för

försvaret af

Fårösund.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Femte hufvudtiteln.

efter afdrag af 140 kronor, Rom influtit för försåldt virke och skogsaffall,

utöfver redan beräknade 45,854 kronor 99 öre erfordras ytterligare

21,311 kronor 30 öre till ersättande af de sålunda af fortifikationen

utbetalda förskott. Härtill bör ock läggas en summa af 500

kronor, som enligt kontrakt med entreprenören af kruthusbyggnaden

vid slutliqviden innehållits för att till honom utbetalas först sedan den

tid af ett år förflutit hvarunder entreprenören är skyldig att för byggnadens

bestånd ansvara. Ersättningssumman till fortifikationen kommer

således i sjelfva verket att uppgå till 21,811 kronor 30 öre.

Af de arbeten, som blifvit anbefalla till utförande, återstå ännu

upprensning af norra inloppet till Fårösund till sådant djup att det

kan begagnas af flottans mindre djupgående fartyg, samt expropriation

af erforderlig mark för befästningarne. I afseende å förstnämnda arbete

torde jag få upplysa, att marinförvaltningen på grund af lemnadt

nådigt bemyndigande uppgjort kontrakt med ingeniören S. Jehander

om upprensning sf nämnda farled till ett pris icke öfverstigande 12,000

kronor äfvensom att arbetet, hvilket enligt kontraktet skall vara färdigt

senast före den 1 Juli innevarande år, redan är till hälften fullbordadt.

Kostnaden för expropriation af marken, hvilken förrättning, enligt

hvad upplyst blifvit, icke lärer kunna företagas förr än under instundande

vår, kan deremot icke nu uppgifvas utan torde framdeles få

anmälas till ersättning.

Men utöfver de sålunda redan anbefalda arbeten erfordras ytterligare

anordningar och anskaffningar vid Fårösund, för hvilka behof

jag nu får i underdånighet redogöra.

Med anledning af min uti embetsskrifvelse den 6 sistlidne Augusti

till marinförvaltningen gjorda anmodan att, efter vederbörandes hörande,

inkomma med förslag angående dels den bevakning, som för tillsyn af

befästningarne vid Fårösund der borde finnas och huru åt denna skulle

beredas lämplig bostad, dels åtgärder för vården och skyddet af dessa

befästningar och deras bestyckning, dels de vidare anordningar, som

möjligen kunde finnas erforderliga, för att befästningarna samt förråden

med dithörande byggnader och inrättningar skulle komma i det

fullständiga skick, som med deras ändamål afsåges, inkom marinförvaltningen

don 9 derpåföljde november med de af stationsmyndigheterna

i Stockholm afgifna, af ritningar och kostnadsförslag åtföljda

yttranden i berörda hänseenden äfvensom med eget anförande i ämnet,

och inhemtas af dessa handlingar hufvudsakligen:

att för bevakningspersonalen, som enligt stationsbefälhafvarens

af marinförvaltningen biträdda förslag borde utgöras af en i tjenst

s. 29 Kontrollera mot PDF

Femte liufvudtitcln.

29

varande eller pensionerad underofficer af flottan, en vapensmed eller

en eljest i vapensmedsyrket tillräckligt hemmastadd man, för vård af

dyrbarare och ömtåligare delar af kanonmekanismer och lavettage, samt

en vaktkarl, erfordrades ett boningshus af trä, innehållande 2 rum och

1 kök till underofficeren, 1 rum och 1 kök till hvar och en af den

öfriga personalen samt 1 rum med eldstad för förvarande af nämnda

artillerimateriel;

att, utom det för minmaterielen afsedda nybyggda förrådshuset,

erfordrades ett hus för vågning och förvaring af projektiler och öfrig

artillerimateriel;

att den till minförrådshuset ledande brygga borde fullbordas medelst

landfästes anbringande samt bryggans förseende med 2:ne spår

för att derigenom kunna påskynda inlastningar af minmateriel, då

spärrningar med minlinier skulle utföras;

att materialier, bestående af jernvägsskenor, till blindering af tändstationernas

tak äfvensom till täckning af håltraverserna i batterierna

I och III borde anskaffas;

att ammunitionsförrådet borde fullständigas till det antal granater,

skrå, karduser, perkussionsrör m. m., som funnes bestämdt uti den af

marinförvaltningen faststälda utredning för batterierna vid Fårösund

äfvensom

att en del på särskilda förteckningar upptagna inventarier för

min- och artilleridepartementen, transportvagn för krut samt en mindre

båt för bevakningspersonalen borde anskaffas.

Kostnaden för de sålunda anmälda nya behofven har beräknats

till följande belopp:

för boningshus åt bevakningspersonalen in. m.............

hus för projektiler,

fullbordande af bryggan till minförrådshuset.

täckningsmaterialier ...............................................

ammunitionsutredning .............................................

inventarier för mindepartementet ......................

d:o för artilleridepartementet................

en transportvagn.......................................................

en mindre båt för bevakningspersonalen .......

14,500

3,500

2,600

11,633

11,968

1,194

805

100

271

tillsammans kr. 46,571

Under den tid arbetena pågått vid Fårösund och äfven efter deras

fullbordande har tillsynen öfver den tid efter annan dit-förda, flottan

tillhörande krigsmateriel varit uppdragen dels åt en underofficer vid

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Femte hufvudtiteln.

Gotlands nationalbeväring och dels åt en underofficer vid flottans härvarande

station, hvilken senares kommendering ännu fortfar. Men då

vården och tillsynen öfver den redan befintliga dyrbara materielen icke

kan med full trygghet och för längre tid uppdragas åt en enda person

och detta ännu mindre kan ske, om samma materiel, såsom här ofvan

framstälts, blifver ytterligare tillökad, anser jag, lika med marinförvaltningen,

att bevakningspersonalen bör förstärkas till det uppgifna antalet

af tre personer, och är dervid af synnerlig vigt att erhålla en i

vapensmedsyrket kunnig person för vård och tillsyn öfver de dyrbara

och ömtåliga kanonmekanismerna. Hittills har, om ock med svårighet,

bostad kunnat beredas vid Fårösund för den derstädes nu stationerade

underofficeren, hvars kommendering också endast är att betrakta såsom

tillfällig; men, derest en bevakning, hvars åligganden skola fortgå år

från år, kommer att anställas, måste, om densamma skall kunna till

afsedt gagn fullgöra sina skyldigheter, en mera fast och ordnad bostad

beredas dem än hvad som varit nödvändigt med afseende å en för

någon kortare tid beordrad person. Jag anser således att det är af

högsta vigt att ett lämpligt boningshus, hvartill ritningar och kostnadsförslag

finnas uppgjorda, blifver för den nu ifrågasatta bevakningspersonalen

vid Fårösund uppfördt. Emot öfriga af marinförvaltningen

och stationsmyndigheterna såsom behöfliga anmälda anskaffningar och

anordningar äfvensom de derför beräknade kostnader har jag icke

heller något att erinra utan får desamma tillstyrka.

Under förutsättning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga bifall till ofvanstående

framställning får jag alltså tillstyrka att Eders Kongl. Maj:ts

täcktes hos Riksdagen såsom extra anslag för år 1888 begära:

dels till bestridande af återstående kostnader för redan anbefalda arbeten

vid Fårösund nemligen:

ersättning åt fortifikationen för förskottsvis utbetalda medel för

flottans behof.................................................. 21,811: 30.

upprensning af norra inloppet till Fårösund 12,000: — 33,811: 30.

dels till nybyggnader och andra anskaffningar derstädes ... 46,571: —

Sammanlagda summan af de för år 1888 erforderliga extra ordinarie

anslag under femte hufvudtiteln skulle alltså, såsom af ofvannämnda

förslag till stat synes, utgöra 1,400,000 kronor.

Slutligen torde jag böra omförmäla att marinförvaltningen föreslagit

framställningar om extra anslag dels för tillbyggnad af underbefälsskolans

hus i Carlskrona, 177,300 kronor, deraf för år 1888

125,000 kronor, dels ock till kajbyggnad och strandskoning å flottans

s. 31 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

31

varf i Stockholm tillhopa 55,000 kronor; men ehuru båda dessa arbeten

äro väl behöfliga, måste de dock för närvarande stå tillbaka för

de vida vigtigare behofven af krigsmateriel, hvilka, såsom af det föregående

synes, endast kunnat till de aldra nödvändigaste delarne tillgodoses.

Hvad chefen för sjöförsvarsdepartementet sålunda

i afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens

femte hufvudtitel äfvensom i öfrigt yttrat och

hemstält täcktes Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan

af statsrådets öfrige ledamöter, i nåder gilla, med

befallning tillika att utdrag af detta protokoll skulle

till finansdepartementet öfverlemnas till ledning vid

författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till

Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof.

In fidem

F. Wrangel.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Femte hufvudtiteln

Stat

för Femte Hufvudtiteln år 1888.

Anvisning

kontant.

i

Indelning ocli dermed

jemförlig anvisning

på förslag.

Summa.

Summa

Summarum.

Friheter.

Ersättningar.

Departementet och öfverstyrelsen.

Departementschefen....................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kan- sli samt kommandoexpeditionen..................

Marinförvaltningen ....................................

Kronor.

17,000

26,800

38.600

ö.

Kronor.

tf.

Kronor.

tf.

Kronor.

17,000

26,800

38,600

tf.

Kronor.

ö.

S:gr

Flottans personal.

Aflöning för flottans kårer och stater:

Nuvarande anslag............ 1,211,184: —

Tillkommer:

Till utbildande af reservbefäl 13,350: —

u aflöning åt 2 miningeniörer 8,000: —

» påbörjande af sjömanskå- rens uppsättning......... 67,000: —

» aflöning till mintillverk-

ningspersonalen.......... 13,200: —

82,400

—

—

—

—

—

82,400

82,400

—

1,312,734

1,312,734

Ersättning för vakanta rusthållsnummer i Ble- kinge län och Södra Möre härad af Kalmar

o

Alderstillägg, förslagsanslag .....................

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna,

114.000

82,000

287,500

452,450

140.000

—

—

—

—

—

114,000

32.000

287 500

452,450

101,900

140,000

Båtsmansindelningen .. ..............................

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären,

förslagsanslag .......................................

—

75,500

—

26,400

—

—

S:gr

2,338,684

—

75,500

—

26,400

—

2,440,584

—

2,440,584

—

Flottans materiel.

Flottans nybyggnad ocli underhåll, reservations- anslag ................................................

1,200,000

J_

1,200,000

i

1,200,000

Transport

—

_

__

—

--

-|

3,722,984

—

s. 33 Kontrollera mot PDF

Femte lmfrucltiteln

33

Indelnin

g och dermed

Anvisning

kontant.

jemförlig anvisning

på förslag.

Summa.

Summa

Summarum,

Friheter.

Ersättning

ar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Transport

—

—

—

—

—.

—

—

—

3,722,984

—

Diverse anslag''.

Elottans öfningar, reservationsanslag ............

670,000

—

—

—

—

-

670,000

—

Sjöbeväringens vapenöfningar, förslagsanslag...

Undervisningsverken:

72.400

—

—

—

—

72,400

—

Sjökrigsskolan ................. 31,040: —

Skeppsgosseskolan ............ 8,780: —

39,820

60,000

39,820

60,000

Sjökarteverket, reservationsanslag..................

Stipendier åt sjöofficerare under anställning i

-

—

-

—

—

—

utländsk tjenst eller kommendering utrikes ..

15,000

—

—

—

—

—

15,000

—

Durchmarschkostnader, reservationsanslag ......

30,000

—

—

—

—

-

30,000

-

Sjukvård................................................

39,000

—

—

—

—

—

39,000

—

Diverse hell of............................................

19,175

—

—

—

—

—

19.175

—

Bese- och traktamentspenningar, förslagsanslag

15,000

—

—

—

—

—

15,000

—

Skrifmaterialier och expenser, ved m. in., för-

slagsanslag............................................

47,062

—

—

—

—

—

47,062

—

Extra utgifter ........................................

12,500

—

—

—

—

—

12,500

—

S:gr

1,019,957

-

—

—

—

—

1,019,957

—

1,019,957

—

Summa för sjöförsvaret

4,641,041

—

75,500

—

26,400

—

-—-

—

4,742,941

—

Handeln.

1 Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsan-

stalterna, reservationsanslag .....................

1,200,000

—

405

—

4

—

1,200,409

—

1

Undervisningsanstalter för sjöfart................

94,650

—

—

—

—

-

94,650

—

N autisk-meteorologiska byrån,reservationsanslag

Ålderstillägg för personalen, vid undervisnings-

9,000

—

—

—

—

—

9,000

—

anstalterna för sjöfart och föreståndaren för

nautisk-meteorologiska byrån, förslagsanslag

13,000

13.000

Summa för handeln

1,316,650

—

405

—

4

—

1,317,059

—

1,317,059

—

Summa för 5:te hufvudtiteln

5,957,691

-

75,905

26,404

—

—

—

6,060,000

—

5*

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Femte hufvudtiteln.

Extra ordinarie anslag.

Kronor.

Ö.

Till genomförande under år 1888 af löneregleringen för flottan...................................................

50, (§0

—

» påbörjande af en pansarbåt............................................................................................

700,000

—

» anskaffning af en l:a klassens minbåt.......................................................................

135,000

—

» artillerimateriel...........................................................................................................

100,000

—

» anskaffande af sjelfgående minor ...................................................................................

216,000

—

» tänd- och syftstationer vid Oscar Fredriksborg och Waxholm.............................................

58,300

—

» minväsendets utveckling...............................................................................................

6,517

70

» fullbordande af ett minskjul vid Stockholms station .........................................................

58,800

—

» ersättning af kostnader för redan beslutade arbeten vid Fårösund ......................................

33,811

30

» nybyggnader och anskaffningar derstädes ........................................................................

46,571

—

Summa

1,400,000

—

Stockholm, K. L. Beckman, 1887.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln.

Protokoll öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 12

Januari 1887.

N ärvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Ehrensvård,

Statsråden Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna och

Friherre Tamm.

Departementschefen Statsrådet von Krusenstjerna anhöll i underdånighet

att få underställa Kongl. Maj:ts nådiga pröfning frågan om

reglerandet af utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel samt yttrade

härvid beträffande anslagstitlarne:

Bill. till Rihd. Prat. 1887. 1 Samt. 1 Afä. 1 Raft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sjette hufyudtiteln.

Kommerskollegium.

A.) Kommerskollegium och Patentbyrån.

I sammanhang dermed, att Eders Kongl. Maj:t den 22 nästlidne December

på derom gjord ansökning behagade bevilja ett kommersråd nådigt

afsked, förordnade Eders Kong], Maj:t att embetet skulle med 1886

ars utgång indragas och de samma embete tillhörande göromål på visst

angifvet sätt å kommerskollegiets öfriga tre rotlar fördelas. Den i

samband härmed ledigblifna kommersrådslönen, 4,500 kronor, står följaktligen

för innevarande år, jemlikt Riksdagens år 1886 gjorda medgifvande,

till Eders Kongl. Maj ds disposition för att, i den mån sådant

är erforderligt, användas för bestridande af göromålen inom kollegiet

eller för beredande åt dess embetsmål! och visse tjenstemän af samma

aflöningsförmåner, som andre med dem likstälde tjenstemän åtnjuta;

och torde jag framdeles, efter det kollegiets t. f. president inkommit med

yttrande i ämnet, få underställa Eders Kong]. Maj:ts pröfning förslag,

huru så väl den nu ledigblifna kommersrådslönen som öfriga aflöningsbelopp,

i fråga om Indika Riksdagen lemnat enahanda medgifvande,

må kunna för detta år lämpligast disponeras.

Då emellertid förenämnda indragning af ett kommersrådsembete

kommer att medföra icke obetydlig tillökning i arbetet så väl för kollegiets

embetsmän som flere af dess tjenstemän, oaktadt vissa förenklingar

i arbetssättet föreskrifvits för att möjliggöra arbetets fördelning

på endast tre rotlar, torde de skäl, som föranledt Riksdagen att för innevarande

år lemna ofvanberörda medgifvande, vara i än högre grad bestämmande

i afseende på förhållandena för år 1888, helst hela den

lediga kommersrådslönen synes behöfva tagas i anspråk för att förenämnde

embets- och tjenstemän skola kunna erhålla enahanda löneförmåner

som motsvarande tjenstemän i andra embetsverk. För att detta

skall kunna ske erfordras derjemte, att äfven för år 1888 beviljas enahanda

tillfälliga löneförbättring, som under senare åren medgifvits,

dock att sammanlagda beloppet af löneförbättringarna nedsättes med

900 kronor, motsvarande hvad som belöper å en kommersrådslön i

lägre graden, eller sålunda från 8,540 kronor, som för innevarande år

äro anvisade, till 7,640 kronor. Jag hemställer derför i underdånighet,

att Eders Kongl. Majd täcktes föreslå Riksdagen att

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Sjette lmfvndtiteln.

LX*J

dels, på det Eders Kongl. Maj:t må komma i tillfälle att med Rätt för komsamma

belopp som för innevarande år tilldela kommerskollegiets ledamöter

samt dess i stat uppförde embets- och tjensteman, med undan- lediga löner,

tag af fyra kanslister, tillfällig löneförbättring under år 1888, på extra Vattring för

stat för år 1888 anvisa 7,640 kronor, kommerstoi
dels

medgifva att intill slutet af år 1888, i den mån sådant är leglum''

erforderligt för bestridande af göromålen inom kollegiet eller för beredande

åt bemälde embets- och tjensteman af samma aflöningsförmåner,

som andre med dem likstälde tjensteman åtnjuta, af Eders

Kongl. Maj:t må för ändamålet disponeras de aflöningsbelopp, som äro

i kommerskollegiets stat anvisade ej mindre för en advokatfiskalstjenst

än äfven för andra ledigblifna eller ledigblifvande befattningar inom

kollegiet, i afseende å Indika indragning kan eg a rum eller förändring

eljest vidtagas.

■ . . . t2'']

Hvad angår patentbyrån, tillstyrker jag i underdåninghet, att Eders Angående.

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, i likhet med hvad för inne- p0SltI0n a

varande år är bestämdt, medgifva

att de under år 1888 inflytande afgifter för patent och för registrering

af varumärken må användas till bestridande af de utgifter,

hvilka betingas af tillämpning under samma år af förordningen angående

patent och lagen om skydd för varumärken.

dis
-

patent och

varumärkesafgifter.

B.) Bergsstaten.

[3.]

Å den under ordinarie anslaget till kommerskollegium uppförda Anslag för

anslagstiteln »bergsstaten» äro af Riksdagen anvisade löner till sju graf- gVulkIrteW

ingeniörer med 1,500 kronor åt dem hvar. Enligt nådiga brefvet den toret.

13 November 1874 angående reglering af bergmästaredistrikten in. m.

skulle en af desse grufingeniörer vara föreståndare för bergsöfverstyrelsens

grufkartekontor med åliggande hufvudsakligen att vårda den i

samma kontor befintliga samling af kartor och andra handlingar, hålla

desamma tillgängliga för dem, som önskade deraf taga kännedom, vid

behof kopiera kartorna och, när så föreskrefves, å dem inlägga kompletteringar.

Då hvarken i 1855 års grufvestadga eller eljest någon

allmän föreskrift fans meddelad om skyldighet att till grufkartekontoret,

insända grufkartor, kom grufkartekontoret att innehålla endast

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sjette lmfrudtiteln.

äldre kartor sedan den tid, då upprättandet af markscheiderkartor var

obligatoriskt, samt nyare kartor, som tillfälligtvis insändts till bergsöfverstyrelsen,

och någon åtgärd blef icke vidtagen för samlingens

eller de förefintliga kartornas komplettering.

Genom grufvestadgan af den 16 Maj 1884, som med 1885 års ingång

trädt i kraft, hafva göromålen inom grufkartekontoret undergått

väsentlig förändring. Enligt 57 § i sistnämnda stadga skall öfver

grufva, som erhållit utmål och är under arbete, finnas, der icke grufvan

i sin helhet är från dagen fullt åskådlig, fullständig och noggrann

markscheiderkarta i viss skala; och skola nya grufarbeten sist inom

påföljande årets utgång å kartan inläggas. Graf kartan skall upprättas

af bergstjensteman eller annan behörig person, och så väl kartan

som kompletteringsarbetena skola uppgöras i två exemplar, deraf

det ena skall vara tillgängligt vid grufvan och det andra insändas till

bergsöfverstyrelsen. Hufvudsakligen enahanda bestämmelser äro i fråga

om stenkolsgrufvor meddelade genom den under sistlidna år utfärdade

stadgan angående eftersökande och bearbetande af stenkolsfyndigheter.

Af dessa stadganden följer åliggande för grufkartekontoret att vårda

och ordna de kartor, som komma att till bergsöfverstyrelsen insändas,

men äfven att genom dertill lämpliga biträden å kartorna inlägga inkommande

kompletteringsblad.

Den kartritning, som sålunda skall vid grufkartekontoret utföras,

lärer komma att kräfva ej obetydligt arbete. Enligt en af kommerskollegiet.

öfverlemnad, af nuvarande t. f. sekreteraren för bergsärenden

upprättad pro memoria angående detta arbete och kostnaden derför

beräknas antalet grufvor, öfver hvilka kartor komma att årligen

behöfva kompletteras, till 500. Tiden för kompletteringsarbetet för

hvarje grufkarta anses kunna i medeltal skattas till 9 timmar och

ersättningen derför, likaledes i medeltal, till 90 öre för timme. Årliga

kostnaden för kartritningen skulle följaktligen, så vidt på förhand kan

beräknas, komma att uppgå till 4,050 kronor, eller i jemnadt. tal, till

4,000 kr.

Dessa beräkningar gälla tiden från och med 1888, emedan, till

följd af medgifvet anstånd för grufkartornas och kompletteringarnas

insändande, först med nämnda år ifrågavarande förhållanden kunna anses

inträda i normalt skede.

Till bestridande af utgifterna för kartritningen finnas emellertid

inga andra tillgångar, än det lönebelopp å 1,500 kronor, som förut

utgått till den grufingeniör, hvilken skulle vara föreståndare för grufkartekontoret.

Sedan grufingeniören G. A. Lundhqvist i Februari

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Sjette hufrndtiteln.

1885 erhållit entledigande från befattningen såsom föreståndare för

grufkartekontoret, hafva de föreståndaren åliggande göromål bestridts

af t. f. sekreteraren för bergsärenden utan särskild ersättning derför,

under det att nämnda 1,500 kronor fått af kommerskollegium disponeras

för utgifter vid kontoret. Det belopp, som enligt ofvanberörda

från kommerskollegiet öfverlemnade beräkning, mot hvilken jag ej

anser mig kunna göra någon erinran, erfordras utöfver tillgängliga

1,500 kronor, utgör således minst 2,500 kronor.

På grund häraf hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att från och med år 1888 måtte å ordinarie anslaget till

kommerskollegium under anslagstiteln »bergsstaten» uppföras, till bestridande

af kostnader för kartritning vid grufkartekontoret, ett belopp

af 2,500 kronor.

I händelse af bifall härtill sker dock ingen ändring i slutsumman

af ordinarie anslaget till kommerskollegium, derest, på sätt jag härnedan

kommer att under viss förutsättning föreslå, aflöningen 2,500

kronor till de tre tjenstemännen vid Sala silfververk från anslaget

uteslutes.

Å ordinarie anslaget till kommerskollegium är under anslagstiteln

»bergsstaten» uppfördt ett belopp af 2,500 kronor till aflönande af tre

tjenstemän vid Sala silfververk, nemligen bergshauptmannen, grufingeniören

och bergsvärdien.

Den 17 December 1886 har Eders Kongl. Maj:t, på föredragning

af statsrådet och chefen för finansdepartementet, beslutat att föreslå Riksdagen

medgifva, att uppgörelse må träffas med Sala bergslag rörande

upphörande af arrendet af Sala silfververk på vilkor bland andra, enligt

punkten 5:o, att anslaget till aflönande af tjenstemännen vid verket

indrages, då aftalet träder i kraft, hvilket enligt punkten ll:o skulle

ske den 1 Januari 1888.

Bifalles denna proposition af Riksdagen, erfordras således icke

vidare ofvannämnda anslagsbelopp 2,500 kronor, likasom icke heller

det sedan flera år å extra stat såsom tillfälligt lönetillägg åt de tre

tjenstemännen vid silfververket med tjugo procent å deras löner anvisade

belopp 500 kronor; och jag hemställer alltså, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, derest ofvanberörda proposition angående upplösning af det

nu bestående rättsförhållandet mellan kronan och Sala bergslag med

mera bifalles, från och med 1888 det å sjette hufvudtitelns ordinarie

anslag till kommerskollegium under anslagstiteln »bergsstaten», till

[4-]

Uteslutande

från anslaget

af löner till

tjenstemännen

vid Sala

silfververk.

s. 6 Kontrollera mot PDF

[5.]

Anslag till

rikets ekonomiska

kartverk.

6 Sjette hufvudtiteln.

aflönande af tjenstemännen vid Hala silfververk, uppförda belopp 2,500

kronor måtte från anslaget till kommerskollegium uteslutas.

Godkännes hvad ofvan föreslagits, kommer, såsom jag förut antyda

slutsumman af ordinarie anslaget »kommerskollegium» att förblifva

oförändrad.

Rikets ekonomiska kartverk.

I underdånigt memorial den 16 November 1886 har afdelningschefen

vid generalstabens topografiska afdelning, i sammanhang med

afgifvande af förslag till inkomst- och utgiftsstater för de ekonomiska

kartverken för år 1887, tillika gjort framställning om de anslag, som

för kartarbetenas bedrifvande under år 1888 syntes erfordras.

Enligt afdelningschefens förslag till stater för 1887, hvilka blifvit

af Eders Kongl. Maj:t godkända, skulle kostnaderna för detta år

komma att uppgå:

för det allmänna ekonomiska kartverket, som har att bearbeta

södra och mellersta delarne af riket, till 69,700 kronor och

för Norrbottens läns kartverk till 21,350 kronor.

De tillgångar,som för dessa utgifter kunna påräknas, äro

för mellersta och södra delarne af riket:

anslag på ordinarie stat 6,000 kronor, anslag på extra stat 45,000

kronor, under anslaget till landtmäteristaten besparade 24 andre landtmätarelöner

21,600 kronor, förslagsvis beräknad inkomst för under

1886 försålda kartor 100 kronor, samt sannolik behållning från 1886

till belopp af 2,200 kronor, eller tillhopa 74,900 kronor; och

för Norrbottens län:

anslag på extra stat 31,000 kronor, beräknad inkomst för under

1886 försålda kartor med beskrifningar 150 kronor samt sannolik behållning

från 1886 till belopp af 1,000 kronor, eller tillsammans

32,150 kronor.

Afdelningschefen upplyser i sitt memorial dels att den behållning,

som å allmänna ekonomiska kartverket påräknats från 1886, härledde

sig deråt att tryckningskostnaden för två under tryckning varande beskrifningar

sannolikt icke blefve betald förrän under år 1887, dels ock

att utgifterna i staten såväl för allmänna ekonomiska kartverket som

för Norrbottens läns kartverk beräknats i öfverensstämmelse med arbetsplanen

för 1887, som med afseende fäst å det samband, som borde

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Sjette hufvudtiteln.

finnas mellan de ekonomiska och topografiska arbetena, af afdelningsckefen

blifvit uppgjord så, att öfverskott kunde beredas å båda de

ekonomiska kartverken, för att dermed fullfölja den för generalstabens

topografiska arbeten uppstälda planen för samma år; och bar Eders

Kongl. Maj:t, då stater och arbetsplaner för ekonomiska kartverken

den 10 nästlidne December faststäldes i öfverensstämmelse med afdelningschefens

förslag, tillika, i enlighet med Riksdagens medgifvande,

förordnat, att den beräknade behållningen för 1887 finge användas till

bestridande af utgifter för det topografiska kartverket.

Beträffande storleken af de anslag, som för de ekonomiska

kartverken under år 1888 kunna erfordras, har afdelningschefen i

sitt ofvanberörda memorial, under erinran om den samverkan, som

borde ega rum mellan de ekonomiska och topografiska kartverken,

framhållit att, oaktadt anslagen till dessa kartverk vore å olika hufvudtitlar

anvisade, de olägenheter, som deraf uppstode, i viss mån utjemnades

genom medgifvandet att få använda öfverskott från de ekonomiska

kartverken till utgifter för de topografiska arbetena. Enligt hvad

afdelningschefen vidare yttrar, hade lian, fastän det för generalstabens

topografiska arbeten för år 1888 ifrågasatta anslag vore otillräckligt

för samma arbetens bestridande, ansett sig kunna underlåta att för

dem begära högre anslag, under förutsättning att de till de ekonomiska

kartarbetena för innevarande år utgående anslag skulle för år 1888 anvisas

till enahanda belopp, och att, på sätt gjorda utredningar gåfve

vid handen, de ekonomiska arbetena skulle kunna äfven för år 1888

utan väsentlig olägenhet ordnas så, att något öfverskott bereddes till

bestridande af utgifter för eu del arbeten, hvilka, ehuru de utfördes

af topografiska afdelningens personal, likväl stode i nära samband med

och delvis verkstäldes för befrämjande af ändamål, som vore för alla

kartverkena gemensamma. På grund af hvad sålunda anförts, har afdelningschefen

hemstält, att de till de ekonomisk-geografiska kartarbetena

i Norrbottens län samt till de ekonomiska kartarbetena i öfrige

delarne af riket för år 1887 beviljade anslag äfven måtte för år 1888

till oförändrade belopp anvisas, och att den behållning, som härå kunde

komma att uppstå, finge i mån af behof användas till bestridande af

utgifter för generalstabens topografiska arbeten.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Sjette hufvudtiteln.

Af hvad afdelningschefen sålunda anfört framgår, att hans beräkningar

om anslagsbehofven för år 1888 grunda sig derpå, att bearbetningen

af de ekonomiska och topografiska kartverken äfven under år

1888 kommer att, såsom under de senare åren skett, bedrifvas efter

planer, som äro uppgjorda med hänsyn till inbördes samband mellan

kartverken och till de för samtliga kartverken tillgängliga tillgångar.

Sådant torde ock vara af förhållandena betingadt. Eu

del topografiska arbeten, som af generalstabens personal utföres, är

af beskaffenhet att främja lika mycket de ekonomiska kartarbetena som

de rent topografiska. Så är t. ex. förhållandet med trianguleringsarbetena.

Såsom jag vid behandlingen af frågan om reglerandet af utgifterna

under sjettte hufvudtiteln för innevarande år under anslagstiteln

»rikets ekonomiska kartverk» anförde till statsrådsprotokollet den

11 Januari 1886, hade afdelningschefen påbörjat åtskilliga försöksarbeten

för att, bland annat, utröna fördelarne af vissa ändringar i utgifningssättet.

Sedan dessa arbeten under år 1886 blifvit fullbordade,

behagade Eders Kongl. Maj:t, på grund af de dervid vunna resultaten,

den 10 sistlidne December meddela ändrade föreskrifter i fråga om

utgifningssättet för Norrbottenskartorna, enligt hvilka föreskrifter heliogravyr

dervid kommer att anlitas i stället för det förut begagnade stentrycket.

All ritning till heliogravyren lärer, efter hvad jag af afdelningschefen

inhemtat, komma att utföras af topografiska afdelningen.

Det torde, med afseende å hvad jag nu anfört, icke kunna anses

strida mot ändamålet med anslagen för de ekonomiska kartverken, om

från dessa godtgöres en del dylika arbeten, som utföras af topografiska

kartverkets personal.

Under sistlidna år har förste landtmätaren i Norrbottens län J. E.

Nyström till Eders Kongl. Maj:t inkommit med förslag till landtmäterikårens

omorganisation, dervid han särskildt, sökt framhålla, hurusom

det skulle lända till påskyndande af och besparing i kostnaderna för

det ekonomiska kartverket, om dess utförande uppdroges åt landtmäterikåren,

utom hvad den topografiska delen anginge. Öfver denna

framställning har landtmäteristyrelsen afgifvit utlåtande, och yttranden

äro infordrade från Eders Kongl. Maj:ts samtlige befallningshafvande

i länen, men hafva ännu icke inkommit. Jag är således icke nu i tillfälle

att underställa denna fråga Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning;

och, intilldess så skett, torde det vara lämpligast att kartarbetena fullföljas

i samma ordning som hittills och med hänsyn till inbördes samverkan

mellan kartverken, helst sådant under förhanden varande för
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sjette lmfvudtiteln. 9

hållanden synes böra bidraga till vinnande af större och bättre arbetsprodukt.

På grund af hvad jag nu anfört, anser jag mig kunna instämma

i afdelningschefens ofvanberörda hemställan; och enär de besparade

landtmätarelönerna fortfarande äro att för de ekonomiska kartverken

påräkna, tillstyrker jag alltså i underdånighet, att Eders Ivongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen

att, utöfver det å riksstatens sjette hufvudtitel för rikets ekonomiska

kartverk uppförda ordinarie anslag 6,000 kronor, under samma

hufvudtitel på extra stat för år 1888 anvisa till fortsättande af de ekonomisk-

geografiska kartarbetena i Norrbottens län 31,000 kronor och

för de ekonomiska kartarbetena i öfrige delar af riket 45,000 kronor,

eller tillsammans 76,000 kronor, äfvensom medgifva att möjligen uppstående

behållningar å båda anslagen må användas äfven till bestridande

af utgifter för det topografiska kartverket.

Landsstaterna i länen.

Enligt 38 § i landshöfdingeinstruktionen den 10 November 1855

åligger det landshöfding att årligen besöka olika orter af länet till inhemtande

af närmare kännedom om hvad till länets bästa kan lända.

Så länge det ålåg landshöfding att förrätta mönstringarna med de beväringsskyldige,

hade lian vid de deraf föranledda vidsträckta resor

inom länet det bästa tillfälle att på samma gång lära känna länets förhållanden

och behof. Härtill togs också behörig hänsyn, när vid 1884

års riksdag, i sammanhang med den då aflåtna propositionen om landshöfdingelöneregleringsfondens

indragning till statsverket, Eders Kongl.

Maj:t föreläde Riksdagen förslag till definitivt bestämmande af landshöfdingarnes

löneförmåner. Eders Kongl. Maj:t gjorde nemligen dervid

framställning, att landshöfding skulle för de årligen återkommande resorna

i anledning af beväringsmönstringarna eg a åtnjuta rese- och

traktamentsersättning enligt gällande resereglemente, men särskild

godtgöi’else för hans resor i öfrigt inom länet ifrågasattes icke. Hvad

Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslog blef af Riksdagen godkändt.

Med detta års ingång hafva dessa förhållanden förändrats. På

grund af värnpligtslagen den 5 Juni 1885, som trädt i kraft den 1

Januari 1887, komma landshöfdingarnes resor för beväringsmönstringar

icke vidare i fråga. Skyldigheten för dem att göra årliga resor till

Bill. till Riksd. Blot. 1887. 1 Sami. 1 A/d. 1 Iläft. 2

[6.]

Rätt för landshöfdingarne

till ersättning

för vissa tjensteresor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Sjette hufvudtiteln.

inhemtande af kännedom om länet qvarstå!’, men möjligheten att fullgöra

denna pligt utan särskild kostnad har bortfallit. Härigenom har,

om ock ej enligt ordalydelsen, så dock i verkligheten inträdt en rubbning

i de förhållanden, som vore bestämmande för Eders Kong!. Maj:ts

beräkningar af de lönebelopp, som Eders Kongl. Maj:t enligt propositionen

till 1884 års riksdag ansåg böra för landshöfdingarne fastställas;

och billigheten synes mig derför fordra, att då, i följd af de med detta

år inträdda förändrade förhållanden, landshöfding tillskyndas ökade

utgifter för fyllande af sitt ofvannämnda åliggande, rätt till ersättning

derför varder honom beredd.

Statskontoret, hvars yttrande i ämnet af mig inhemtats, har anfört,

hufvudsakligast, att genom den med innevarande år inträdda lagförändring

de aflöningsförmåner, som vid senaste lönereglering tillerkändes

landshöfdingarne, komme att undergå eu icke oväsentlig försämring

derigenom, att de från och med detta år måste helt och hållet bekosta

så väl de egentliga embetsresorna som ock öfriga resor, som

af dem företoges för besök af olika orter inom länet i enlighet med

38 § i landshöfdingeinstruktionen; att då emellertid syftemålet med

ifrågavarande lagförändring icke varit att ens i någon mån rubba en

sä nyligen verkstäld lönereglering, samt det för befordrande af länets

utveckling syntes vara af vigt att nämnda i landshöfdingeinstruktionen

anbefalla årliga besök i olika orter af länet icke minskades, utan

snarare utsträcktes så att en, så vidt möjligt vore, fullständig kännedom

vunnes om hvad till länets bästa kunde lända, statskontoret ansåge

det både lämpligt och billigt att ersättning för ifrågavarande slags

resor, åtminstone i viss mån, bereddes landshöfdingarne; att det dock,

till förekommande af för stora kostnader, syntes böra bestämmas ett

visst belopp, utöfver hvilket den årliga godtgörelsen icke finge utgå; och

att ersättningen icke heller borde utgå vare sig resor i berörda

ändamål verkstäldes eller icke, utan endast om och i den mån sådana

verkligen komme till stånd.

Vid bestämmande af maximibeloppet för ifrågavarande ersättningar

inom de olika länen, har det synts statskontoret, att hänsyn borde

tagas dels till länens ytvidd och dels till dyrheten af de i de särskilda

länen tillgängliga kommunikationsmedel, och på grund af hvad sålunda

och i öfrigt anförts har statskontoret ansett, att landshöfding borde

berättigas att från och med 1887 för de resor, han verkstälde i förevarande

syfte, erhålla rese- och traktamentsersättning enligt gällande

resereglemente, dock icke för något år till högre belopp än 1,000

kronor för landshöfding i Kopparbergs, Gefleborgs, Vesteruorrlands,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Sjette hufTiidtiteln.

11

Jemtlands, Vesterbottens och Norrbottens län samt 750 kronor till

landshöfding i hvart och ett af rikets öfriga län; hvarjemte statskontoret

hemstält, att proposition i ämnet måtte till Riksdagen aflåtas.

Lika med statskontoret anser jag, att ersättning bör ifrågakomma

allenast i den mån resor verkligen egt rum och att ett maximibelopp

bör bestämmas, hvarutöfver landshöfding för af honom gjorda resor

af ifrågavarande beskaffenhet icke bör få tillgodoräkna sig godtgörelse;

och mot den af statskontoret angifna grunden för detta maximibelopps

bestämmande har jag ingenting att erinra. Dock tror jag mig bättre

träffa förhållandet mellan de verkliga kostnaderna för resorna inom de

norra länen och det med dem i förevarande hänseende mera likstälda

Vermlands län, å ena sidan, och de öfriga länen, å andra sidan, om,

under det att maximibeloppet för ersättningarna i afseende å de förra

länen sättes till 1,000 kronor, ett belopp af 500 kronor varder stipuleradt

såsom högsta årliga reseersättningen i hvart och ett af de öfriga

länen.

Ersättningen torde böra utbetalas från sjette hufvudtitelns förslagsanslag

till rese- och traktamentspenningar, hvars i riksstaten uppförda

belopp derigenom dock icke behöfver undergå någon förhöjning.

På grund af hvad jag sålunda anfört och med erinran tillika, att

åtskillige med landshöfdingarne jemförlige embetsmän, såsom generalbefälhafvare

och generaldirektörer, hafva reseersättning sig tillerkänd,

hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen medgifva,

att landshöfding må berättigas att från och med innevarande år

för resor, som han verkställer till inhemtande af närmare kännedom

om hvad till länets bästa kan lända, erhålla rese- och traktamentsersättning

enligt gällande resereglemente, dock med högst 1,000 kronor

för år i hvart och ett af Kopparbergs, Gefleborgs, Vesternorrlands,

Jemtlands, Vesterbottens och Norrbottens samt Vermlands län och

med högst 500 kronor för år i hvart och ett af de öfriga länen.

Vidare får jag i underdånighet anmäla att, enligt hvad statskontoret

i sin berättelse angående statsverkets tillstånd och behof meddelat,

följande landsstatsboställen till statsverket indragits, utan att ersättning

till vederbörande tjenstemän ännu blifvit å anslaget till »landsstaterna

i länen» uppförd:

länsmansbostället i Bro, Endre, Dede och Bäls ting jemte Martebo

och Lummelunda socknar på Gotlands län, .] mantal Riddare n:r 2;

häradsskrifvarebostället i Ölands södra Mota fögderi af Kalmar

län, J mantal Lilla Vickleby n:ris i, 2, 3;

[7-]

Höjning i

anslaget till

följd af indragning

af

landsstatsboställen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

. [8-] .

Ändring i

staten för vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen.

Sjette hnfyudtiteln.

kronofogdebostället i Sunnervikens fögderi af Göteborgs och Bohus

län, 1 mantal Torp;

kronofogdebostället i Vedbo fögderi af Elfsborgs län, 1 mantal

Stommen n:r 1;

häradsskrifvarebostället i Vester-Nerikes fögderi af Örebro län,

1 mantal Ybby n:r 2; och

länsmansbostället i Siende härad af Vestmanlands län, 1 mantal

Högby n:r 1.

På grund häraf torde, på sätt statskontoret hemstält, Eders Kong!.

Maj:t behaga föreslå Riksdagen,

att penningeanslaget under »landsstaterna i länen» måtte höjas

med det belopp, hvartill nämnda indragna boställens afkastning är i

stat beräknad, eller 3,740 kronor;

kommande, i händelse af bifall härtill, anslaget till »landsstaterna

i länen (deraf 90,000 kronor reservationsanslag)» att höjas från 2,637,309

kronor till 2,641,049 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstaten.

I underdånig skrifvelse den 27 November 1886 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

gjort framställning om åtskilliga förhöjningar i anslagen

å styrelsens så väl ordinarie som extra stat.

Den nu gällande ordinarie staten för styrelsen upptager, förutom

chefen, följande embets- och tjenstemän jemte aflöningsförmåner

för dem:

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Summa.

Tekniska afdelning en:

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1 byråchef...........................

4,400

2,000

6,400

1 byråingeniör ..................

2,300

1,200

3,500

1 d:o .................

1,800

1,200

3,000

Administrativa af delningen:

1 kamrerare.......................

1 registrator, tillika ak-

3,000

1,500

4,500

tuarie ..............................

o

o

co_

r-H

1,200

3,000

Efter 5 år kan lönen höjas

med 600 kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 500 kronor och efter

10 år med ytterligare 500

kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Sjette hiifrudtiteln.

Derjemte är till vikariatsersättning, arfvoden åt extra ordinarie

tjensteman, rit- och skrifbiträde å staten irppfördt ett belopp af

7,200 kronor.

Förutom ofvannämnde embets- och tjensteman skola, så länge

ledningen af statens jernvägsbyggnader är åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

uppdragen, enligt den af Eders Kongl. Maj:t den

17 November 1882 för styrelsen faststälda instruktion vid styrelsen

finnas anstälde: 1 byråchef för tekniska ärenden angående jernvägar,

1 kassör, tillika bokhållare, med skyldighet att fullgöra de kamreraren

eljest åliggande uppbörds-, redovisnings- och bokföringsgöromål, samt

1 revisor, som hav att fullgöra de kamreraren eljest tillkommande

revisionsgöromål och således granska alla till styrelsen inkommande

räkningar och räkenskaper.

Desse tjenstemän erhålla sin aflöning från det af Riksdagen alltsedan

år 1882 på extra stat för tillsyn å statens jernvägsbyggnader

anvisade anslag å 20,000 kronor, och uppbära deraf

byråchefen........................................................ 7,000 kronor

kassören.......................................................... 3,900 »

revisorn ........................................................... 3,000 »

1 öfrigt är af detta anslag, som af Eders Kongl. Maj:t för hvarje

år fördelats efter af styrelsen derom afgifvet förslag, för innevarande

år anvisadt ett belopp af 3,300 kronor till vikariatsaflöningar, rit- och

skrifbiträde äfvensom sådana expenser, som föranledas af tillsynen öfver

statens jernvägsbyggnader m. m. Vidare tilldelas i enlighet med Riksdagens

medgifvande ett belopp af 2,000 kronor åt chefen hos styrelsen

och återstoden utgår till aflöning af en vaktmästare. Jemte ofvannämnde

tjenstemän äro hos styrelsen tjenstgörande dels en extra byråingeniör

för granskning af vattenaflednings- och odlingsplaner, hvilken åtnjuter

sin aflöning 3,000 kronor af ett utaf Riksdagen för sådant ändamål

anvisadt extra anslag å enahanda belopp, dels ock en i följd af regleringen

år 1882 öfvertalig tjensteman, som uppbär sin godtgörelse från

ofvanberörda till vikariatsersättning m. in. å ordinarie stat anvisade

belopp 7,200 kronor.

Från sistnämnda anslag utgår ock ersättning till ett extra biträde,

som året om har sysselsättning hos styrelsen, äfvensom till skrif- och

ritbiträden m. m.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i förevarande skrifvelse af

den 27 November 1886 hufvudsakligen anfört följande:

Kamrerarens göromål hade sedan regleringen år 1882 betydligt

ökats dels genom odlingslånefondens tillkomst vid 1883 års riksdag

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Sjette hufvudtiteln.

och dels genom den omfattning, hvari statens jernvägsbyggnader sedan

år 1883 bedrifvits och som vid regleringen ej kunde förutses. Styrelsens

diarier ådagalade äfven, att de på kamrerarens föredragning och

handläggning kommande mål från år 1882 årligen ökats, så att de vid

1885 års slut nära tredubblats, oaktadt han vid styrelsens nya organisation

befriades från bokförings-, kassörs- och revisionsgöromålen.

An ytterligare skulle kamrerarens göromål komma att ökas, om, såsom

ifrågasatt blifvit, till styrelsen skulle förläggas granskningen af vägundersökningsförrättarnes

räkningar, hvilken granskning nu verkstäldes

hos länsstyrelserna, äfvensom om, på sätt styrelsen i särskild! memorial

hemstält, vägbyggnadsfonden blefve för år 1888 förhöjd från dess nuvarande

belopp 500,000 kronor till 1,000,000 kronor. På grund häraf

och då dessutom kamreraren, hvilken enligt instruktionen vore ledamot

af styrelsen, således syntes böra likställas med byråcheferne, till

följd hvaraf ock hans aflöningsförmåner borde billigtvis mera närma

sig desses, ansåge styrelsen sig böra hemställa, att Eders Kongl. Maj:t.

täcktes bereda kamreraren en förhöjning i lönen med 500 kronor, så

att den blefve 3,500 kronor och, jemte tjenstgöringspenningarne 1,500

kronor samt de två ålderstilläggen hvardera å 500 kronor, kunde komma

att uppgå till 6,000 kronor, motsvarande det belopp, som tillkom byråchefen

för den administrativa afdelningen i den till följd af regleringen

år 1882 nu mera upphörda styrelsen för statens jernvägsbyggnader,

hvilken embetsmans göromål pålades kamreraren i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

jemte hans förutvarande åligganden.

För ärendenas jemna gång ansåge styrelsen vidare nödvändigt, att

redan från och med innevarande år blefve på extra stat anstäldt ett

biträde åt kamreraren, hvilket derjemte skulle kunna dels vid semester

eller förfall vikariera för denne och dels vid behof tjenstgöra såsom

sekreterare, särskilt vid redaktionen af de underdåniga årliga berättelserna,

och föresloge styrelsen för detta biträde ett arfvode, för år

räknadt, af 4,000 kronor. För revisorn ansåge sig styrelsen böra föreslå

förhöjning i arfvodet från och med detta år med 1,000 kronor, till

följd af den tillökning i göromål för honom, som föranledts af jernvägsbyggnadernas

omfattning sedan år 1883 och ytterligare vore att

emotse, derest vägbyggnadsräkningarna skulle hos styrelsen granskas.

Vidkommande de två å ordinarie stat uppförde byråingeniörerne

åberopade styrelsen hvad af henne i eu äldre hos Eders Kongl. Maj:t

den 20 Mars 1886 gjord framställning i afseende å deras löneförhållanden

påpekats derom, att då begge hade lika vigtiga och ansvarsfulla

göromål sig anförtrodda, deras aflöning borde vara lika;

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Sjette liufnidtitein.

och då lönerna för desse tjensteman redan från början blifvit satta

väl lågt, funne sig styrelsen, närmast med afseende på deras göromål

växande antal och särskild! tillökningen af arbetsplanerna för

såväl enskilda jernvägar som öfriga allmänna företag, böra föreslå,

att båda lönerna för desse byråingeniörer blefve från och med år 1888

höjda till 2,800 kronor, så att de jemte tjenstgöringspenningarne 1,200

kronor uppginge till 4,000 kronor och med de två ålderstilläggen kunde

slutligen förhöjas till 5,000 kronor, och sålunda sattes till belopp, som

mera öfverensstämde med de löneförmåner, hvilka vore likstälde tjenstemän

i andra verk tillerkände, i hvilket sistnämnda afseende styrelsen

särskild! åberopat mariningeniörernes löner.

Då granskningsarbetena hos styrelsen tvifvelsutan komme att så

tillväxa, att tillfälliga tekniska biträden mera än hittills måste anlitas,

hemstälde styrelsen ytterligare, att det till vikariatsersättning, arfvoden

åt extra ordinarie tjensteman samt rit- och skrifbiträde å ordinarie stat

anvisade belopp 7,200 kronor måtte höjas till 10,000 kronor; hvarjemte

styrelsen anliölle att, derest den ifrågasatta granskningen af räkningarna

för vägundersökningsförrättningarna, i samband hvarmed undersökning

måste ske jemväl af de vid förrättningarna uppgjorda planerna,

blefve under innevarande år styrelsen ålagd, framställning måtte göras

hos Riksdagen om anvisande för innevarande år på extra stat, till bestridande

af utgifterna derför, af ett belopp af 1,200 kronor.

Slutligen har styrelsen hemstält, att äfven för år 1888, i likhet

med hvad under föregående år egt rum, måtte å extra stat anvisas

dels för anordnande af tillsynen öfver statens jern vägsbyggnader ett belopp

af 20,000 kronor och dels till arfvode åt en extra byråingeniör för

granskning af vattenaflednings- och odlingsplaner med hvad dertill

hörer 3,000 kronor.

Sammanfattas hvad styrelsen sålunda föreslagit, befinnes det utgöra

ä ordinarie stat från och med år 1888:

löne till ökning för kamreraren............................................ kronor 500: —

» » 1 byråingeniör.................................... j> 500: —

» » 1 )) .................................... » 1,000: —

ökning af anslaget till vikariatsersättning, arfvoden åt

extra ordinarie tjenstemän samt rit- och skrifbiträde

från dess nuvarande belopp 7,200 kronor till 10,000

kronor eller med ............................................. » 2,800: —

summa kronor 4,800: —

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Sjette Imfvudtiteln.

å extra stat för år 1888:

förutom hvad som under senare åren af Riksdagen anvisats, nemligen:

för tillsynen af statens jernvägsbyggnader.................. kronor 20,000: —

)> 1 extra byråingeniör för granskning af vattenaflednings-

och odlingsplaner.......................................... » 3,000: —

tillhopa kronor 23,000: —

ytterligare:

anställande af 1 biträde åt kamreraren med arfvode kronor 4,000: —

tillökning i revisorns arfvode med................................ » 1,000: —

summa kronor 5,000: —

samt å extra stat för innevarande år:

biträde åt kamreraren ........................................................ kronor 4,000: —

tillökning i revisorns arfvode ......................................... » 1,000: —

biträde för ökad teknisk granskning under 1887...... » 1,200: —

summa kronor 6,200: —

De höjningar, som sålunda af styrelsen ifrågasatts så väl

i de åt styrelsens tjensteman anslagna löner och arfvoden som ock

i styrelsens anslag i öfrigt för anställande af ytterligare biträden för

längre och kortare tider, synas mig gifva vid handen att arbetena inom

styrelsen efter dess omorganisation år 1882 erhållit den omfattning,

att de icke utan stora ansträngningar kunnat af styrelsens nitiska och

dugliga personal fullgöras på det tillfred ställande sätt, som skett, och

jag skulle till följd häraf, oaktadt den så nyligen skedda regleringen

af verkets organisation och löneförhållanden, känt mig manad att i

större utsträckning, än hvad nu blifver fallet, understödja styrelsens

framställning, derest jag vore öfvertygad att de förhållanden, som

föranledt densamma, skulle komma att för framtiden blifva oförändrade.

Göromålens tillökning hafva, enligt styrelsens uppgifter, hitintills

hufvudsakligast berott på odlingslånefondens inrättande, vägbyggnadsfondens

höjning och den utsträckning, hvari statens jernvägsbyggnader

under senare åren bedrifvits. Hvad först odlingslånefonden beträffar,

opaginerad Kontrollera mot PDF

1?

Sjette linfvudtiteiii.

så blef densamma, såsom kändt är, inrättad år 1883, och det lider

intet tvifvel, att ökning i göromålen derigenom tillskyndades

styrelsen, men det får icke heller å andra sidan förbises, att på

samma gång nämnda fond bildades, indrogs den förut varande fonden

för odlingslån. Denna var visserligen till anslagets belopp betydligt

mindre än hvad som kan ur odlingsfonden för år beviljas, men

ovisst är, huruvida antalet af företag, som ur den äldre fonden understöddes,

i lika mån understeg det antal företag, som från odlingslånefonden

årligen tilldelas lån. Granskning af planerna till företag,

för hvilka försträckning ur sistnämnda fond sökes, måste visserligen

kräfva mera arbete, än hvad för lån ur den äldre fonden behöfde

ifrågakomma, emedan granskningen nu skall omfatta, förutom vattenafledningsplanen,

jemväl plan för odlingsarbetenas utförande. Men för denna

granskning och för verkställande derutöfver af styrelsens tjenstemän

förut åliggande granskning af planer till vattenafiedningsföretag härunder

de senare åren, utöfver den år 1882 faststälda stat, hos styrelsen

varit anstäld en extra byråingeniör, till hvars aflönande Riksdagen

på extra stat anvisat 3,000 kronor. Det torde derjemte icke heller

böra lemnas ur sigte, att den tid, ifrågavarande granskningsarbeten

kräfva, bör komma att förkortas, i samma mån som så väl styrelsens

personal som undersökningsförrättarne blifva mera förtrogne

med behandlingen af ifrågavarande ärenden. Af nu angifna skäl synes

mig tillkomsten af de ärenden, som härflyta af odlings!ånefondens inrättande,

ipke i och för sig, åtminstone ej för närvarande och innan

vidare erfarenhet vunnits, böra föranleda till ökning af styrelsens ständiga

personal eller förhöjning af de anslagna löneförmånerna.

Hvad angår statens jern vägsbyggnader, så hafva dessa väl under

de senare åren bedrifvits i eu betydligt större omfattning än år 1882,

men de synas nu hafva åter inträdt i ett skede, som mera närmar sig

de vid tiden för styrelsens omorganisation rådande förhållanden. I följd

af de under senare tider verkstälda inköpen af tre enskilda banor och

dessa banors derefter skedda ombyggnad hafva byggnadsarbetena under

åren efter 1882 bedrifvits å flera distrikt. Detta upphör sedan den

sista af nämnda tre banor eller Hudiksvallsbanan hunnit med år 1887

i det närmaste fullbordas, och under år 1888 kommer, med undantag

möjligen af några kompletteringsarbeten å sistnämnda bana, jernvägsarbetet

att försiggå endast å ett distrikt.

Något, som deremot icke obetydligt ökat styrelsens göromål och

fortfarande kan antagas komma att tillföra styrelsen ökning i dess

arbeten, är att vägbyggnadsfonden år för år visat sig behöfva höjas.

Bill. till Riksd. Prat. 1887. 1 Barn/. 1 Afd. 1 Häjt. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Sjette hufvudtiteln.

År 1882 utgjorde den 300,000 kronor, men har sedan måst höjas för

1884 till 400,000 kronor och för år 1886 samt för innevarande år till

500,000 kronor, och ämnar jag vid behandling af sjette hufvudtitelns

extra anslag föreslå, att den varder för år 1888 än ytterligare förhöjd.

Styrelsen befarar äfven att, derest, såsom ifrågasatt blifvit, granskningen

af räkningar öfver vägundersökningar, till hvilkas bestridande

bidrag skola af det för sådant ändamål anvisade ordinarie anslaget utgå,

blifver förlagd till styrelsen, dess göromål komma att än ytterligare

tillökas. Denna granskning har förut verkstälts hos länsstyrelserna,

men deraf hafva åtskilliga oegentligheter uppkommit, hvilka

torde till viss grad kunna undanrödjas, om granskningen sker hos styrelsen,

och en ytterligare anledning till denna anordning har tillkommit,

sedan, på grund af den under den 18 December 1885 utfärdade taxan

på arfvode för förrättningar, som verkställas af tjenstemännen i vägoch

vattenbyggnadsdistrikten, en del af granskningen måste förutsätta

tekniska insigter. Frågan härom torde jag i sammanhang med fördelningen

innevarande år af anslagen till expenser för allmänna arbeten

och till vägundersökningar kunna förelägga Eders Kongl. Maj:t till afgörande,

och om, såsom jag förmodar, Eders Kong]. Maj:t kommer att i

ett eller annat afseende å styrelsen öfverflytta en del af granskningsbestyren,

torde detta säkerligen komma att inverka på göromålen inom

densamma, om det ock för närvarande är svårt att. bedöma i hvad

utsträckning detta kommer att ske.

Då, af hvad jag nu anfört, det lärer få anses framgå att, ehuru

styrelsens arbeten under åren efter dess omorganisation 1882 undergått

en icke oväsentlig tillökning, det å ena sidan icke med visshet kan

antagas., att dess arbetskrafter komma att, åtminstone under år 1888,

i lika hög grad tagas i anspråk som under de senare åren, men å andra

sidan det måste medgifvas, att göromålen öfverstiga hvad vid organisationen

1882 kunde förutses, anser jag mig icke kunna för närvarande

biträda styrelsens framställningar om lorhöjda löner och arfvoden

åt vissa dess tjenstemän eller anställande af ständiga, om ock på extra

stat uppförda biträden, men håller deremot före a’tt åt styrelsen tillgångar

böra beredas för anlitande i lämplig utsträckning af tillfällig arbetshjelp,

der sådan visar sig erforderlig. Detta kan enligt min åsigt

lämpligast ske genom att från och med år 1888 höja det å styrelsens

stat uppförda anslaget 7,200 kronor till vikariatsersättning, arfvoden

åt extra ordinarie tjenstemän, rit- och skrifbiträde, och torde beloppet

af förhöjningen skäligen kunna bestämmas till den af styrelsen före
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Sjette hufviultiteln.

slagna summa 2,800 kronor, såsom följd hvaraf anslaget komme att höjas

till 10,000 kronor. Styrelsen sättes derigenom i tillfälle att använda

ytterligai''e 2,800 kronor antingen såsom ersättning till biträden åt de

tjensteman, hvilka styrelsen finner för tillfället bäst vara i behof af tillökning

i arbetskraft, eller ock på annat sätt, som kan af omständigheterna

betingas. Särskild förhöjning i de till styrelsens disposition för innevarande

år tillgängliga medel finner jag så mycket mindre böra hos

Riksdagen äskas, som, äfven om granskningen af vägundersökningsräkningarna

förlägges till styrelsen, de deraf förökade göromålen antagligen

först med nästa år komma att göra sig märkbara.

Hvad styrelsen föreslagit om anvisande af anslag å 20,000 kronor

för ordnande af tillsynen af statens jern vägsbyggnader och å 3,000

kronor till arfvode åt en extra byråingeniör för granskning af vattenaflednings-

och odlingsplaner anser jag mig böra tillstyrka och kommer

derom att vidare yttra mig vid behandlingen af sjette hufvudtitelns

extra anslag.

På grund af hvad jag sålunda anfört, inskränker jag mig nu att

hemställa, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen medgifva,

att det under anslaget till »väg- och vattenbyggnadsstaten» å vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens stat till »vikariatsersättning, arfvoden åt

extra ordinarie tjensteman, rit- och skrifbiträde» uppförda belopp 7,200

kronor måtte från och med år 1888 höjas med 2,800 kronor till

10,000 kronor.

T händelse af bifall härtill kommer anslaget till »väg- och vattenbyggnadsstaten

(deraf tvenne särskilda reservationsanslag, till expenser

för allmänna arbeten och till vägundersökningar, hvartdera å 30,000

kronor)» att ökas från 126,400 kronor till 129,200 kronor.

G-ästgifvares friheter.

Under åberopande af hvad jag under anslaget till gästgifvares friheter

anfört och hemstält till statsrådsprotokollet den 11 Januari

1886 angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjette

hufvudtitel, och hvilket vann såväl Eders Kongl. Maj:ts som Riksdagens

godkännande, vill jag till en början nämna, att de frågor

angående ersättningar för indragna rånte- och tiondeanslag, som

till behandling återstå under nu förevarande anslagstitel, äro de som

angå ersättningarna till gästgifverierna i Kronobergs, Elfsborgs, Vester
-

[9.]

Utbyte af indelningsersättningar

mot bestämda

anslag.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Sjette hufvml titeln.

norrlands och Jemtlands län samt till tre gästgifverier i Stockholms

län, nämligen Bloka, bättra och Grisslehamns och tre gästgifverier i

Kopparbergs län, nämligen Gagnbro, Buskåker och Rusgården. Beträffande

de sålunda oafgjorda frågorna är jag nu icke i tillfälle att underställa

Eders Kongl. Maj:t dem, som röra Vesternorrlands och Jemtlands

län samt Grisslehamns gästgifveri, emedan de äro beroende på vidare

från vederbörande infordrade yttranden, som ännu icke afgifvits. De

frågor, som nu föreligga till behandling, angå således Kronobergs och

Elfsborgs län samt ofvanberörda tre gästgifverier i Kopparbergs län

jemte gästgifverierna Bloka och Sättra i Stockholms län. Derjemte

har frågan om ersättningen till det i statsrådsprotokollet den 11 Januari

1886 omnämnda gästgifveriet Gränsta i Stockholms län numera

kommit i förändradt skick, som föranleder att jemväl den nu torde

kunna tagas under förnyadt öfvervägande.

Hvad först angår ersättningarna till de tre gästgifverierna i Kopparbergs

län, så utgå dessa för indragna så väl persedel- som penningeräntor.

Innehafvarne af dessa gästgifverier hafva förklarat sig villige

att ingå på deras utbytande mot vissa årliga belopp, under vilkor att

ersättningen blefve för hvart och ett af dessa gästgifverier bestämd

till^ 75 kronor årligen; men, enligt hvad statskontoret i underdånigt

utlåtande upplyst, har indelningsersättningen till hvartdera gästgifveriet

belöpt sig i medeltal

för åren 1874—1883 till endast 62 kronor 7 öre,

y> » 1875—1884 » » 61 » 98 »

» » 1876—1885 » » 61 » 13 »

Med anledning deraf och på i öfrig!, anförda skäl har statskontoret

hemstält, att- frågan om dessa ersättningars utbytande mot vissa

ärliga belopp icke måtte till någon åtgärd föranleda; och anser jag

mig böra biträda hvad statskontoret sålunda hemstält.

Deremot hafva innehafvarne'' af gästgifverierna Bloka och Sättra i

Stockholms län. äfvensom innehafvaren af Gränsta gästgifveri i samma

län, hvilken sistnämnde enligt statsrådsprotokollet den 11 Januari 1886

icke ingått på det ifrågasatta utbytet, numera förklarat sig villige att

i utbyte mot dem efter medelmarkegång hittills tilldelade ersättningar

taga bestämda årliga belopp, beräknade efter medeltalet af de sista

tio årens medelmarkegångspris med tillagd forsellön, och utgöra dessa

belopp, enligt i statskontoret verkstälda uträkningar, för Bloka kr.

35: 09, för Sättra kr. 35: 09 och för Gränsta kr. 54: 31 eller samla

anlagdt kronor 124: 49; emot hvilka belopp dessa ersättningar alltså

torde böra utbytas.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Sjette hufvndtiteln.

Innehafvarne af det enda gästgifveri inom Kronobergs län, som är

i åtnjutande af indelningsersättning, eller Markaryds gästgifveri, hafva

i utbyte fordrat ett årligt belopp af 150 kronor, och då värdet af

detta ersättningsanslag utgjort i medeltal för åren 1874—1883 kr.

147: 31, för 1875—1884 kr. 149: 08 och för 1876—1885 kr. 150: 33,

har statskontoret i underdånighet hemstält om ersättningens utbytande

mot ofvan nämnda belopp af 150 kronor; och instämmer jag i denna

hemställan.

Enligt numera åstadkommen utredning af hithörande förhållanden

inom Elfsborgs län bestå alla derstädes utgående anslag under titeln

»gästgifvares friheter» af endast penningeräntor till bestämda belopp,

utgörande dessa för hvart och ett af nedan nämnda gästgifverier följande,

nemligen:

Almås Lilla...................

.......................,\...... kronor

0:

75.

Sollebrunn ....................

............................. »

0:

75.

! Iverled .......................

............................... »

1:

50.

Grönköp.........................

................................ »

0:

371

Fors Ostergården.......

............................. »

0:

37 1

LakaH eller Viken ....

.............................. »

0:

37 \

Dykälla ........................

.............................. )>

1:

50.

Östebyn .........................

............................... »

1:

50.

Mellerud.........................

.............................. »

1:

50.

Näsbön...........................

............................... »

1:

50.

Vestra Hökesäter........

................................ »

1:

50.

Tax viken .......................

............................... »

1:

50.

Fjell ............................

»

1:

50.

Hensbyn.........................

............................... »

1:

50.

Vångsjö ........................

.............................. »

1:

13.

tillsammans kronor

17:

25.

Sammanlagda beloppet af dessa ersättningar, 17 kronor 25 öre,

torde alltså, till vinnande af förenkling i riksstatens uppställning, böra

öfverflyttas från kolumnen för »indelning och dermed jemförlig anvisning

på förslag, ersättningar», hvarifrån de hittills utgått, till kolumnen

»anvisning i kontant».

På grund af hvad sålunda förekommit tillstyrker jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att, med bifall till dels nu ifrågasatta utbyten af ränteersättningar

mot bestämda årliga belopp och dels ofvan omförmälda förenkling i

afseende å ersättningarna till gästgifverierna i Elfsborgs län, penninge
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

[10.]

Utbyte af

indelningsersättniugar

mot bestämda

anslag.

22 Sjette hufriidtiteln.

anslaget under »gästgifvares friheter», utgörande 6,880 kronor, höjes

med ett till 292 kronor jemnadt belopp, eller till 7,172 kronor;

och deremot det i kolumnen »indelning och dermed jemförlig anvisning

på förslag, ersättningar» under nyssnämnda anslag uppförda

belopp 6,060 kronor minskas med 292 kronor till 5,768 kronor.

Färjor och färjekarlar.

Förutom den till innehafvaren af Söderala färja inom Gefleborgs

län utgående ersättning för indragen penninge- och persedelränta,

hvilken ersättning, jemlikt nästliden års riksdags medgifvande, blifvit

utbytt mot bestämdt årligt belopp, hafva, enligt hvad jag hade tillfälle

nämna till statsrådsprotokollet den 11 Januari 1886, dylika ersättningar

af förevarande anslag utgått till 13 färjekarlar inom Kopparbergs län.

På sätt Eders Kong]. Maj:ts befallningshafvande i länet numera upplyst,

hafva ifrågavarande färjor utgjorts af följande tolf, af hvilka vid

en varit anstälde två färjekarlar, nemligen Rensby, Torsångs, Nj^bo och

Nyckelby färjor i Falu fögderi, Landa, Husby, By och Folkärna färjor

i Hedemora fögderi, Leksands, Als och Gagnefs färjor i Nedan Siljans

fögderi samt Mora färja i Ofvan Siljans fögderi; men utom vid By och

Mora färjeställen, der färjor fortfarande finnas och vid hvilka färjehållningen

tillkommer vid By färja Folkare häradsbor och vid Mora

färja Mora tingslag, hafva de öfriga färjeställena blifvit ersatta med

broar, hvilka skola underhållas: Rensby bro af Wika socknemän, Torsångs

bro af Torsångs socknemän, Nybo bro af Gustafs socknemän,

Nyckelby bro af Stora Tima socknemän, Landa bro af Stora Skedvi

socknemän, Husby bro af Husby socknemän, Folkärna bro af Folkare

häradsbor, Als och Leksands broar af Leksands, Åls och Bjursås tingslag

och Gagnefs bro af Gagnefs socknemän. Samtlige dessa brounderhållsskyldige

och färjehållningspligtige, hvilka äro berättigade till indelningsersättningarnas

uppbärande, hafva numera, jemlikt insända utdrag

af vederbörande kommunalstämmors protokoll samt utdrag af

Folkare häradsrätts, Leksands, Als och Bjursås tingslags häradsrätts

samt Mora tingslags häradsrätts domböcker, förklarat sig villige att i

utbyte mot de delar af ersättningarna, som äro på markegång beroende,

mottaga vissa årliga belopp, beräknade efter medeltalet af 1873—1882

års medelmarkegångspris med tillagd forsellön. Efter denna beräkningsgrund

angifves å bil. Litt. H. till statskontorets utlåtande i ämnet af

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Sjette hufvudtiteln.

den 31 December 1883 beloppet af ifrågavarande ersättningar, som till

en del afse äfven indragna penningeräntor, utgöra 201 kronor 48 öre;

och jag hemställer alltså i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t måtte

föreslå Riksdagen

att, med bifall till förevarande utbyte, penningeanslaget under anslaget

»färjor och färjekarlar», nu utgörande 152 kronor, höjes med ett

jemnadt belopp af 202 kronor till 354 kronor;

och deremot det i kolumnen »indelning och dermed jemförlig anvisning

på förslag, ersättningar» nu uppförda belopp 208 kronor från

riksstaten uteslutes.

Bifalles detta, skulle anslaget till »färjor och färjekarlar» komma

att minskas med 6 kronor eller från dess nuvarande belopp 385 kronor

till 379 kronor.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmanna
näringar.

Sedan den af Eders Kongl. Magt den 20 Oktober 1882 tillsatta

komité för afgifvande af förslag till den lämpligaste organisationen af

rikets landtbruksläroverk under år 1884 inkommit med betänkande

i ämnet, hafva underdåniga utlåtanden öfver detsamma afgifvits af

landtbruksakademiens förvaltningskomité, styrelserna för rikets landtbruksinstitut

samt Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länen

och hushållningssällskapen. Då det emellertid befunnits nödigt att

rörande landtbruksinstituten i vissa afseenden inhemta ytterligare utredning,

innan ärendet, i hvad det dem angår, underställes Eders Kongl.

Maj:ts. pröfning, och dessa upplysningar ännu icke afgifvits, måste

frågan om den högre landtbruksundervisningen tills vidare någon tid

anstå.

Den lägre landtbruksundervisningen står dock icke i det omedelbara

samband med den högre undervisningen, att den ej kan skild

från denna behandlas, och som ärendet i denna del numera vunnit

tillbörlig utredning, anhåller jag härmed att, för så vidt det sammanhänger

med statsregleringen, få anmäla detsamma till Eders Kongl.

Maj:ts bepröfvande.

Den lägre landtbruksundervisningen, så vidt den utgör föremål

för understöd från statens sida, bedrifves hufvudsakligast vid landtbruksskolor,

anordnade i öfverensstämmelse med det af Eders Kongl.

[11.]

Anslag till den

lägre landtbruksundervisningen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Sjette tårfylld titel n.

Maj:t den 13 April 1877 utfärdade reglemente. Antalet af sådana

skolor utgör för närvarande 27, nemligen 3 i kvartdera af Kalmar och

Elfsborgs län, 2 i hvardera af Skaraborgs och Vermlands län samt 1

i hvarje af de öfriga länen med undantag af Upsala, Gotlands och

Jemtlands län. För en skola inom hvarje län, der dylika skolor äro

inrättade, utgör statsbidragets belopp 4,000 kronor, men för öfriga

skolorna, eller för 2 inom Kalmar och 2 inom Elfsborgs län samt 1

inom hvarje af Skaraborgs och Vermlands län, utgår statsunderstödet

med 2,000 kronor, emot förbindelse derjemte för vederbörande hushållningssällskap

eller landsting att till skolans underhåll tillskjuta ett

lika belopp. Under de senare åren har statsunderstöd lemnats äfven

till en skola i Jemtlands län, anordnad efter andra grunder än de i

ofvannämnda reglemente stadgade, och likaså har under sistförfluten

året statsbidrag meddelats för uppehållande af landtbruksundervisning

vid den inom Gotlands län inrättade folkhögskolan.

Ändamålet med de enligt 1877 års reglemente inrättade landtbruksskolor

är, enligt reglementets 1 §, att åt unge män, som vilja

egna sig åt landtbruket, meddela insigt, praktisk öfning och skicklighet

i detsamma och att i sådant afseende äfven bibringa dem de förberedande

kunskaper, som för landtmannayrkets utöfning äro nödiga,

och är derjemte föreskrifvet att jordbruk och boskapsskötsel vid hvarje

landtbruksskola böra så bedrifvas, att skolan i praktiskt hänseende må

kunna tjena såsom föresyn för ett efter ortens förhållanden med god

beräkning ordnadt och omsorgsfullt skött landtbruk.

Skolans styrelse utses af hushållningssällskapet eller, om skolan

tillkommit genom enskilda bidrag, af dem, som stiftat densamma. Vid

skolan böra finnas friplatser för minst 12 frilärlingar. Derutöfver

kunna ytterligare frilärlingar äfvensom betalande lärlingar antagas, men

landtbrukselev eller sådan, som söker högre undervisning än den, som

bör vid landtbruksskolan meddelas, får ej omottagas, utan att särskild

undervisning åt honom anordnas, och landtbruksakademiens förvaltningskomité

finner, att sådant kan ske utan men för lärlingarnes undervisning.

Lärotiden beräknas till två år, och frilärling är förbunden

att denna tjd qvarstanna vid skolan, så framt han ej vid antagandet

finnes ega sådan färdighet i skrifning och räknekonst samt den insigt

och vana i utförande af jordbruksarbeten, att han lämpligen kan taga

del i undervisningen, som meddelas åt dem, hvilka under ett föregående

år bevistat skolan. Lärlingarne anses såsom lagstadde hos föreståndaren

för skolan och äro underkastade tjenstehjonsstadgan.

Inträdesfordringarna äro, förutom god frejd och religionskunskap

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Sjette hufvudtiteln.

samt sund och stark kroppskonstitution för landtmannaarbetens utförande,

att hafva fyllt 18 år, minst ett år såsom arbetare praktiskt utöfvat

landtbruk, att läsa väl och redigt innantill, skrifva läslig handstil, känna

de fyra räknesätten i enkla tal samt ega tillräcklig förståndsutvecklingför

att kunna uppfatta undervisningen. Denna omfattar jemte de ämnen,

som direkt beröra jordbruket, skrifkonst och rättskrifning, räknekonst

till och med enkel regula de fri och decimalräkning samt fullständig

kännedom om svenska mynt-, mått- och vigtsystemen, enklare

linearritning, liniers, ytors och solida figurers beräkning, uppmätning,

afvägning och kartläggning af egofigurer, slöjd och smide, betingsarbeten

efter ortens sed samt kännedom om sättet att föra dagsverkslistor,

arbets-, förråds- och kassaanteckningar samt afräkningsböcker.

Dessutom skola lärlingarne deltaga i alla vid den egendom, dit skolan

är förlagd, förekommande jordbruksarbeten, turvis tjenstgöra i stall

och ladugård samt såsom uppsyningsmän eller rättare utställa och fördela

arbetarne, hafva tillsyn öfver dem och föra anteckning öfver arbetena.

Landtbruksakademiens förvaltningskomité har öfverinseende öfver

skolorna och eger att utfärda närmare föreskrifter om undervisningens

ordnande samt att, enligt bemyndigande af chefen för civildepartementet,

tid efter annan låta inspektera anstalterna.

De af mig här ofvan angifna fordringarna för inträde i landtbruksskolan,

sådan den af staten är auktoriserad, och den undervisning, som

i dem meddelas, utvisa tydligen, att den underbyggnad, som i dessa

skolor kan inhemtas, i teoretiskt afseende inskränker sig till hvad i

allmänhet kan fordras af dem, som erna söka rättarebefattningar eller

andra dylika anställningar. Den praktiska undervisningen i sjelfva

jordbruksarbetenas utförande blifver vid de flesta af dessa skolor hufvudsak.

Det har också derför och då emellan dessa skolor och landtbruksinstituten

ej finnas några anstalter, der den i jordbruksarbetena

mera försigkomne kan få tillfälle förvärfva större insigt i landtbrukets

teori, anmärkts att en lucka förefinnes i vår landtbruksundervisning,

som behöfver fyllas. Det har från åtskilliga håll uttalats, att hvarken

den undervisning, som vid landtbruksskolorna meddelas, eller den för

dessa i öfrigt faststälda organisation lämpar sig för de orter, der

jorden, fördelad i smärre hemmansdelar, företrädesvis innehafves af

dem, som sjelfva, utan biträde af inspektörer eller rättare, leda och

deltaga i jordens brukande. Med det mått af kunskaper i jordbruksarbeten,

som desse hemmansegares eller brukares söner redan från

barndomen hafva tillfälle att förvärfva, i det de biträda fadern med

Eib. till Riksd. Prot. 1887. 1 Sami. 1 Åfd. 1 Haft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Sjette lnifvudtiteln.

gårdens brukande, är det för dem vigtigare att hafva tillgång till en

undervisningsanstalt, der det teoretiska elementet är företrädesvis tillgodosedt,

och der undervisningskursen, såmedelst mera koncentrerad,

kan lemna lärjungen tillfälle att inom kortare tid återvända till hemmet,

der hans arbetskraft behöfves. Likaledes har man ansett den praktiska

undervisningen vid landtbruksskolan vara obehöflig i de orter, der

landtbruket nått en högre utveckling, så att hvar och eu, som dermed

sysslar, är utan särskild undervisning i tillfälle att tillgodogöra sig erfarenheten

om fördelarne af ett rätt bedrifvet landtbruk.

Dessa omständigheter synas äfven hafva af ofvannämnda komité

beaktats och varit i viss mån bestämmande för de förslag rörande

den lägre landtbruksundervisningen, som af komitén afgifvits. Komitén

har tänkt sig, att den landtbruksidkande befolkning i vårt land, som

företrädesvis är i behof af den lägre landtbruksundervisningen, kan

indelas i två grupper, den ena gruppen, omfattande dem, som åstunda

eu högre grad af skicklighet i jordbruksarbeten eller afse att såsom

rättare, ladufogdar, fördrängar o. s. v. kunna utöfva den närmaste ledningen

af och tillsynen öfver jordbruksarbetens utförande, den andra

gruppen, hufvudsakligen bestående af sådana blifvande egare eller brukare

af mindre landtegendomar, som, utan tillhjelp af något under dem

stående biträde, sjelfve komma att hafva den närmaste ledningen af

och tillsynen öfver sina jordbruk. För den förra gruppen är, enligt

komiténs åsigt, af nöden, förutom färdighet i handläggning af de särskilda

inom landthushållningen förekommande arbetena, jemväl ett visst

mått af teoretisk fackutbildning. Fordringarna härutinnan kunna dock

sättas temligen lågt i jemförelse med den utbildning i arbetsskicklighet,

som erfordras, och undervisningen måste derför här blifva af

öfvervägande praktisk natur. För dem af den andra gruppen åter,

hvilkas ekonomiska ställning tillåter dem att annorlunda än medelst

eget arbete ersätta kostnaderna för undervisningen, och hvilka dessutom

oftast blifvit uppfostrade under sådana förhållanden, att vana vid

landtmannaarbeten redan i hemmen kunnat vinnas, erfordras, enligt

hvad komitén vidare anför, läroanstalter, hvarest på kortare tid kunna

förvärfvas de teoretiska kunskaper, som för ett framgångsrikt utöfvande

af deras blifvande verksamhet äro behöfliga. Under det att

komitén sålunda ansett landtbruksskolorna, anordnade väsentligen så

som för närvarande är fallet, böra bibehållas såsom behöfliga för första

gruppen, har komitén derjemte föreslagit inrättande af ett nytt slag

af staten understödda landtbruksläroverk, särskildt -afpassadt för ut
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln. 27

bildning af den störa och för landets jordbruk vigtiga klass af yrkesidkare,

som blifvit betecknad såsom tillhörande andra gruppen.

Enligt af komitén uppgjordt förslag till stadgar för detta nya slag

af läroverk, som skulle benämnas landtmannaskolor, skulle ändamålet

för dessa skolor vara att åt unge män, som vilja utbilda sig till brukare

af mindre landtegendom ar, meddela de teoretiska kunskaper, som

äro behöfliga för utöfvandet af deras blifvande yrke. Undervisningen,

uteslutande teoretisk, skulle för hvarje kurs fortgå minst 20 veckor

och förläggas till den årstid, då lärjungarnes arbetsbiträde i hemmen

lättast kunde undvaras. Den, som ville vinna inträde i skolan, skulle

hafva fylt 18 år,ega god frejd, minst ett år hafva allvarligt deltagit

i de vid ett landtbruk förefallande göromål samt ega vissa insigter i

svenska språket, skrifning, räkning, geometri, fältmätning och afvägning,

naturlära, bokföring och linearritning. Rätt till inträde tillkomme,

utan vidare pröfning, den, som genomgått andra afdelningen i tekniskt

elementarläroverk eller femte klassen i allmänt eller motsvarande afdelning

i enskildt dimissionsberättigadt läroverk, med godkända insigter

i svenska språket, matematik och naturlära, samt den, som företedde

intyg från folkhögskola, att han egde kunskaper, motsvarande

de angifna inträdesfordringarna.

Undervisning skulle vid skolan meddelas i fysik, kemi, botanik,

zoologi, geologi, jordbrukslära, veterinärkunskap, husdjurslära, mjölkhushållning,

byggnadslära, geometri, fältmätning och afvägning, skogshushållning,

landtbruksbokföring och linearritning.

Lärjungen skulle sjelf bekosta underhåll, bostad, böcker in. m. samt

för undervisningen erlägga eu afgift af fyratio kronor.

Närmaste ledningen af skolan skulle tillkomma en för densamma

antagen föreståndare, hvarjemte af den myndighet eller de enskilda

föreningar, genom hvilkas bidrag skolan upprätthölles, för densamma

borde utses en styrelse; och hade denna att årligen till Kongl. Magt,

afgifva berättelse om skolans verksamhet.

I fråga om det statsunderstöd, som skulle kunna ifrågakomma åt

landtbruksskolor och landtmannaskolor, har komitén föreslagit

att landtbruksskola skulle kunna af allmänna medel erhålla ett årligt

anslag af 4,000 kronor, med vilkor att hushållningssällskapet inom

den ort, der skolan är förlagd, förklarar, att den är af behofvet påkallad,

och att den egendom, å hvilken skolan är belägen, är för ändamålet

lämplig;

att, om inom något hushållningssällskaps område mera än en landtbruksskola

anses behöflig, ett anslag af högst 2,000 kronor må kunna

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Sjette hufvudtiteln.

sådan skola meddelas, under vilkor att hushållningssällskapet eller

landstinget inom orten understödjer skolan med minst enahanda belopp

som statsanslaget;

att landtmannaskola, som upprättats af landsting, hushållningssällskap

eller enskilda föreningar, skulle kunna erhålla ett årligt understöd

af högst 3.000 kronor, med vilkor att den myndighet eller den förening,

som upprättat skolan, anskaffar lokal, inventarier och undervisningsmateriel,

att landsting eller hushållningssällskap lemnar bidrag,

som, sammanräknadt med undervisningsafgifter och understöd af enskilde,

uppgår till minst enahanda belopp som statsbidraget, och att

kostnadsfri undervisning lemnas åt minst en lärjunge för hvarje fullt

1,000 kronor af statsbidraget.

Landtbruksskola och landtmannaskola, som erhölle statsunderstöd,

skulle vara skyldiga efterlefva de af Kongl. Maj:t faststälde stadgar

och dessutom underkastade den kontroll, Kongl. Maj:t föreskrefve.

De öfver dessa förslag af hushållningssällskapen och Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvande afgifna utlåtanden äro af det mest skiftande

innehåll beträffande behofvet och lämpligheten af den lägre landtbruksundervisningens

tudelning på sätt komitén föreslagit. Under det att

några instämma i komiténs förslag, söka andra framhålla att den af

komitén till grund för dess förslag antagna gruppindelning icke eger

motsvarighet i verkligheten, och att det icke låter sig göra att uppdraga

en bestämd gräns mellan dem, för hvilka det ena eller andra

slaget af undervisning företrädesvis bör ifrågakomma eller vara till

gagn. Några anse uteslutande teoretiska undervisningsanstalter obehöfliga,

medan andra hysa samma åsigt om landtbruksskolorna och

hålla före, att endast landtmannaskolor eller andra på annat sätt

ordnade teoretiska undervisningsanstalter kräfvas. I sådant afseende

påpekas, att den undervisning, som med landtmannaskolan afses,

lämpligast bör förläggas till folkhögskolan. Från åtskilliga håll

har uttalats, att anstalter böra anordnas, der tillbörligt afseende fästes

vid behofven af så väl praktisk som teoretisk undervisning, och har

denna anordning ansetts kunna genomföras antingen så, att den teoretiska

kursen utgjorde en högre, i samband med landtbruksskolan stäld

afdelning af denna, eller ock så att båda kurserna fortlöpte mera samtidigt

i bredd med hvarandra. Särskildt har framhållits, att det hopande

af ämnen, som under en 20 veckors kurs skulle i landtmannaskolan

förekomma, icke kunde komma att medföra andra än högst ytliga insigter

och verka förvirrande för begreppen.

Landtbruksakademiens förvaltningskomité, som i sitt underdåniga

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Sjette hufvndtiteln.

utlåtande äfven framhållit svårigheten att i verkligheten bestämma gränsen

mellan första och andra gruppen jordbruksidkare och ansett denna

gruppering icke kunna läggas till grund för en fördelning af den

lägre landtbruksundervisningen till två särskilda slag af läroanstalter,

har förordat, att landtbruksskolan måtte bibehållas såsom en väsentlig

beståndsdel i organisationen af landtbruksundervisningen i riket.

Med afseende å de föreslagna landtmannaskolorna, fortsätter förvaltningskomitén,

hade förvaltningskomitén visserligen icke förbisett att i

enstaka delar af landet i följd af särskilda förhållanden ett trängande

behof af en landtbruksundervisning, ordnad på annat sätt än i den

nuvarande landtbruksskolan, gjort sig gällande, men förvaltningskomitén

kunde icke föreställa sig, att eu sådan organisation, som den för landtmannaskolorna

föreslagna, skulle kunna blifva tillfredsställande. De

höga inträdesfordringarna, den alltför stora mängden och omfattningen

af de undervisningsämnen, som under den korta tiden af 20 veckor

skulle inläras, de sväfvande och osäkra garantierna för föreståndares

och lärares kompetens och för lärjungarnes före inträdet i skolan

inhemtade praktiska utbildning syntes göra den föreslagna organisationen

omöjlig såsom afsedd för en läroanstalt, den der skulle med statsmedel

understödjas. Då det vidare syntes sannolikt, att behofven af

ifrågavarande undervisning skulle åtminstone till en väsentlig de! kunna

tillfredsställas, om åt landtbruksskolan gåfves en med bibehållande af

sjelfva grunden i någon mån förändrad organisation, så att de ökade

krafven på teoretisk undervisning tillgodosåges och på samma gång

anspråken på lärlingarnes dagsverksarbete något nedsattes, saknade

förvaltningskomitén anledning att tillstyrka upptagandet i den allmänna

organisationsplanen för rikets landtbruksläroverk af någon undervisningsanstalt

motsvarande de föreslagna landtmannaskolorna, och funne

förvaltningskomitén ett ytterligare skäl härför deruti, att åsigterna så

väl i allmänhet om dylika läroanstalters behöflighet som ock i de fall,

der denna erkändes, om deras lämpligaste organisation vore så afvikande,

att något förslag, grundadt på en sammanjemkning af de olika

meningarna, näppeligen torde kunna framställas med förhoppning att

detsamma skulle tillvinna sig någon allmännare anslutning. Under sådana

förhållanden syntes det förvaltningskomitén lämpligast att i de

fall, der ett verkligt behof förefunnes af annan landtbruksundervisning

än den, som vore afsedd i den allmänna organisationsplanen, särskilda

anordningar, vare sig i samband med redan befintliga folkhögskolor

eller annorledes, tills vidare träffades, lämpade efter de förhållanden,

som på olika orter vore rådande. Genom ett sådant tillvägagående

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Sjette hnfvudtiteln.

skulle på ett lämpligt sätt kunna förvärfvas eu väl behöflig erfarenhet,

hvilken sedan kunde läggas till grund för ett förslag till definitiv

organisation af sådana läroanstalter, som visat sig motsvara det med

dem afsedda ändamålet. Ehuru förvaltningskomitén således icke ansåge

sig kunna i detta hänseende framlägga något detaljeradt förslag, hade

förvaltningskomitén likväl trott sig böra angifva vissa allmänna grunder,

Indika torde böra uppställas såsom vilkor för statsbidrag åt sådana

skolor.

Dessa af förvaltningskomitén uppstäda grunder för erhållande af

statsbidrag till den undervisning, som landtmannaskolan skulle afse att

meddela, äro följande:

att hushållningssällskapet inom den ort, der skolan anlägges, vitsordar

behofvet af densamma, och att de för densamma uppgjorda stadgar

och undervisningsplaner af landtbruksakademiens förvaltningskomité

godkännas;

att skolan, i händelse den endast innefattar eu ettårig kurs, ställes

i samband med folkhögskolan i det afseende!, att fordringarna för inträde

i den förra bestämmas till ungefär det kunskapsmått, som vid

vårt lands folkhögskolor under första året inhemtas i svenska språket,

skrifning, räkning, geometri, fältmätning och afvägning, naturlära, bokföring

och linearritning; börande skolan i annat fall omfatta tvänne

årskurser, af hvilka den första skall hufvudsakligen afse att meddela

de nämnda kunskaperna;

att hvarje årskurs fortgår minst 20 veckor, ferier oberäknade;

att undervisningen afser att meddela lärjungarne sådana teoretiska

kunskaper, som för landtmannayrkets rätta bedrifvande äro nödvändiga

och gagneliga;

att den myndighet eller förening, som upprättat skolan, anskaffar

lokal, inventarier och undervisningsmateriel;

att landsting eller hushållningssällskap inom den ort, der skolan

är belägen, till densamma lemnar bidrag, hvilket, sammanräknad t med

undervisningsafgifter och understöd af enskilde, uppgår till minst enahanda

belopp som statsbidraget;

att kostnadsfri undervisning lemnas åt minst eu lärjunge för hvarje

fullt tusen kronor af statsanslaget; samt

att skolan underkastas den kontroll, som Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreskrifva.

Förvaltningskomitén har vid sitt utlåtande fogat ett af förvaltningskomitén

uppgjordt förslag till nya stadgar för landtbruksskolorna. Detta

förslag öfverensstämmer i öfriga väsentliga delar med nu gällande stad
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Sjette lmfvudtiteln.

gar, men söker att bereda större utrymme för den teoretiska undervisningen

och garanti för att denna anordnas under sådana förhållanden,

att lärlingen är för densamma mottaglig. I sistnämnda afseende innehåller

förvaltningskomiténs förslag i § 6, att undervisningen bör så ordnas

att, jemte det öfningarna i landtmannaarbeten icke åsidosättas, tillräcklig

tid lemnas för undervisningen å lärorummet samt för lärlingarnes

sjelfstudium, och att för detta ändamål skola under första året

minst 50 och under det andra minst 100 söcknedagar lemnas fria från

annat kroppsarbete, än det som erfordras för turerna i stall och ladugård

m. m.

I fråga om denna § anför förvaltningskomitén särskild!, att eu af

de väsentligaste anledningarna till det missnöje med den nuvarande

landtbruksskolan, som försports från åtskilliga håll och måhända i icke

ringa mån afhållit hemmansegaresöner från att besöka densamma,

otvifvelaktigt vore att söka i det väl vidsträckta omfång, till hvilket

lärlingarnes dagsverksskyldighet vid en del skolor blifvit anlitad. Härvid

hade dels lärlingarnes tid och krafter alltför mycket tagits i anspråk

för arbeten, de der icke kunde anses ega någon betydelse för

deras öfning i egentliga jordbruksarbeten, dels de timmar, som kunnat

anslås till meddelandet af teoretisk undervisning och till lärlingarnes

sjelfstudier, blifvit alltför få eller måst inpassas å tider, då lärlingarne

i följd af förutgående strängt kroppsarbete befunnit sig i ett tillstånd,

mindre lämpligt för ett fullt tillgodogörande af den dem meddelade

undervisningen. 1 afsigt att så vidt möjligt förebygga missbruk i denna

rigtning hade förvaltningskomitén tillåtit sig föreslå det stadgande, som

innefattades i den nämnda paragrafen, och hvilket bestämde det minimum

af frihet från kroppsarbete, som ansetts böra tillkomma lärlingarne

för sjelfstudium och för erhållande af undervisning på lärorummet.

Genom en sådan anordning syntes ock möjlighet beredd att åt

den teoretiska undervisningen gifva en större omfattning och kraftigare

verkan, hvarigenom de önskningar och behof, som funnit sitt uttryck

i förslagen om landtmannaskolorna, antagligen skulle kunna till eu

ganska väsentlig del tillgodoses.

Slutligen har förvaltningskomitén hemstält, att det statsunderstöd,

som utgår till landtbruksskolorna, måtte höjas så att det för de skolor,

hvilka nu åtnjuta 4,000 kronor, måtte bestämmas till 0,000 kronor och

för de öfriga till 3,000 kronor, dock att de skolor, som kunde blifva

förlagda till egendomar, hvilka tillika vore säte för landtbruksinstitut,

skulle kunna komma i åtnjutande af det större anslaget, oafsedt om

annan af staten understödd landtbruksskola funnes inom länet eller icke.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Sjette lmfvudtiteln.

Äfven två hushållningssällskap hafva yrkat på höjning af understöden,

så att landtbruksskolor, som nu åtnjuta 4,000 kronor, måtte kunna erhålla

5,000 kronor.

Af den redogörelse, jag nu lemnat, torde Eders Kongl. Maj:t finna

hurusom åsigterna om den lämpligaste organisationen af den lägre

landtbruksundervisningen inom riket äro i hög grad vexlande. Under

det några lägga hufvudsaklig vigt vid undervisningens anordnande

på en företrädesvis praktisk basis, vilja andra anse behofvet af en uteslutande

teoretisk undervisning vara af öfvervägande betydelse. 1 ett

land med så olika kulturförhållanden som Sveriges torde det också

vara helt naturligt, att behofven i ifrågavarande afseende skola på olika

sätt göra sig gällande. I de orter, der den lägre landtbruksskolan,

den må nu kallas landtmannaskola eller landtbruksskola, företrädesvis

söker sine alumner bland sjelfegande jordbrukares söner, måste undervisningen

och skolans organisation ordnas efter deras förhållanden och

åskådningssätt, då den deremot i de län, der skolan hufvudsakligast besökes

af dem, hvilka vilja såsom rättare eller i andra dylika beställningar

vinna sin framtida bergning, måste, för att de må kunna blifva delaktige

af undervisningen, inrättas med särskild hänsyn till deras vilkor. Jag

antager följaktligen, att det icke är möjligt att för vårt land utfinna en

form för undervisningen och eu organisation af skolan i öfrigt, som

är af den allmänna nytta för landet, att den bör anses framför andra gagna

och vara förtjent af statens understöd. Emellertid torde dock kunna

med temlig säkerhet påstås, att landtbruksskolan, sådan den nu är genom

1877 års reglemente faststäld, visat sig gagnelig, men med lika

visshet kan sägas, att nya kraf på undervisning uppstå, som icke kunna

af nämnda skola tillfredsställas. Detta har också redan af olika orsaker

visat sig i vidt skilda delar af landet. Jemtland har ej längre

ansett sig kunna begagna den genom nämnda reglemente faststälda

form för landtbruksskolan, icke heller Gotland, och å andra ställen

inom riket hafva uppstått skolor eller afdelningar deraf, der, likasom

i de båda nämnda länens, undervisningen är bygd på grunder, som

mera tillmötesgå anspråken på teoretisk utbildning. Vid sådant förhållande

synes mig icke lämpligt, att staten med understöd gynnar uteslutande

sådana skolor, som äro inrättade i öfverensstämmelse med nämnda

reglemente, äfven om de modifierades på sätt förvaltningskomitén föreslagit,

och hvilket i vissa afseende!! skulle medföra beaktansvärda förde
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Sjette luifvudtiteln.

lar. I hvilken form behofvet af lägre landtbruksundervisning ter sig,

synes det vara lika berättigadt till biträde af staten, blott trygghet

förefinnes, att behofvet är verkligt, och att dess tillfredställande bör

kunna vinnas i den form, som är ifrågasatt. Dessa omständigheter

synas böra utgöra föremål för Eders Kongl. Maj:ts . bepröfvande i

hvarje särskild! fall.

Af hvad jag nu yttrat följer, att de bidrag staten anser sig kunna

lemna till den lägre landtbruksundervisningens befrämjande ej böra

uteslutande tillgodokomma de lägre landtbruksskolorna. Att beröfva

dem det understöd de redan åtnjuta kan naturligtvis ej komma i fråga,

men i händelse en eller annan af dem upphör med sin verksamhet

torde bidraget till densamma böra få på annat håll disponeras. Det

har hittills ansetts, att staten borde understödja en skola för den lägre

landtbruksundervisningen inom hvarje län med ett anslag af 4,000

kronor, mot skyldighet för skolan att mottaga 12 frilärlingar, men att,

der en skola redan funnes, som åtnjöte understöd till nämnda belopp,

staten till andra dylika skolor ej borde lemna högre bidrag än 2,000

kronor och detta under vilkor derjemte, att inom orten tillskötes motsvarande

belopp. Enahanda princip synes böra vinna tillämpning äfven

om man vill understödja läroanstalter, som skulle uteslutande afse teoretisk

utbildning, så att i län, der lägre landtbruksskola ej finnes med statsunderstöd

af 4,000 kronor, till följd deraf ledigblifvet anslagsbelopp i

stället må kunna tilldelas anstalt för lägre teoretisk landtbruksundervisning

och detta, i likhet med hvad som gäller för lägre landtbruksskolor, utan

vilkor om tillskott inom orten af ett lika belopp, men att i län, der en för

landtbruksundervisningen afsedd anstalt redan finnes, som åtnjuter det

högre statsanslaget, understödet till de öfriga anstalterna må sättas

något lägre och såsom vilkor för dylikt understöds erhållande stadgas,

att motsvarande bidrag inom orten tillskjutes. Då de lägre landtbruksskolorna,

förutom de statsunderstöd i penningar, som tilldelas dem,

ega tillgodogöra sig lärlingarnes arbetskrafter, men detta ej kan blifva

fallet vid skolor, hvilka icke äro stälda i förbindelse med jordbruk,

torde det senare slaget af läroanstalter ej i allmänhet kunna ega bestånd,

derest de icke kunna påräkna ett statsunderstöd af 3,000 kronor.

Utan att det kan anses betungande, torde dock för samtliga läroanstalter

för uteslutande teoretisk utbildning, på sätt så val landtbruksläroverkskomitén

som förvaltningskomitén föreslagit, kunna föreskrifvas

att de, om statsunderstöd erhålles, böra lemna kostnadsfri

undervisning åt en lärjunge för hvarje fullt ett tusen kronor deraf.

Att. höja anslaget till lägre landtbruksskolor, såsom förvaltnings
Bih.

till Riksd. Prat. 1887. 1 Sami. / Afd. 1 Haft. ä

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Sjette hnfvudtiteln.

komitén och två hushållningssällskap ifrågasatt, synes mig icke för

närvarande af behofvet påkalladt, men, för att de teoretiska undervisningsanstalterna

må kunna hafva att påräkna något verksamt understöd

från statens sida, torde vara nödvändigt att, förutom vidtagande af

ofvan angifna ändringar i afseende å dispositionsrätten af de till lägre

landtbruksskolor anvisade anslag, som för närvarande uppgå till 104,000

kronor, ett förslagsanslag, hvars belopp torde kunna bestämmas till

15,000 kronor, ställes till Eders Kongl. Maj:ts förfogande.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

dels att på ordinarie stat från och med år 1888 bevilja till understöd

åt anstalter för lägre landtbruksundervisning med hufvudsaklig!

ändamål att befrämja elevernas teoretiska utbildning ett förslagsanslag

å 15,000 kronor, att efter Kongl. Majrts bepröfvande med högst 3,000

kronor årligen tilldelas sådana anstalter, under vilkor

att vederbörande hushållningssällskap vitsordar behofvet inom orten

af dylik undervisning;

att inom orten tillskjutes lika belopp, elevafgifter inberäknade;

att en frielev för hvarje fullt 1,000 kronor af statsbidraget eger

att vid anstalten åtnjuta undervisning;

att anstalten underkastar sig den kontroll, Kongl. Maj:t i hvarje

särskild! fall finner skäl föreskrifva; samt

att anstalten årligen afgifver berättelse om sin verksamhet för

landtbruksundervisningen;

dels ock medgifva att, i den mån nuvarande anslag för lägre landtbruksskolor

icke tagas i anspråk för dylika skolor, äfven sålunda tillgängliga

medel må användas till understöd åt undervisningsanstalter

af förstnämnda slag med belopp af högst 4,000 kronor åt anstalt inom

län, der landtbruksskola ej finnes, som åtnjuter statsanslag till enahanda

belopp, och med högst 3,000 kronor åt andra dylika anstalter,

allt på enahanda vilkor som ofvan angifvits, dock att inom län, der

landtbruksskola, som åtnjuter bidrag af statsmedel, ej finnes, statsunderstöd

må lemnas, ehvad bidrag inom orten tillskjutes eller icke.

Bifalles hvad jag sålunda tillstyrkt, skulle ordinarie anslaget till

»undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar» höjas med

15,000 kronor eller sålunda från 175,400 kronor till 190,400 kronor,

deraf 15,000 kronor förslagsanslag till befrämjande af lägre teoretisk

landtbruksundervisning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjette lmfvudtiteln.

.35

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

Under denna anslagstitel var af 1862—1863 årens Riksdag anvisadt

ett anslag å 3,000 kronor till reseunderstöd åt fabriks- och handtverksarbetare,

som ville genom resor till främmande länder och någon tids

arbete på dervarande verkstäder öka sina insigter och konstfärdighet.

Från och med år 1867 höjdes anslaget till 6,000 kronor och från och

med år 1871 till 8,000 kronor. Genom anvisande på extra stat af

ett belopp å 4,000 kronor ökades de för ifrågavarande ändamål tillgängliga

medel för hvart och ett af åren 1876 till och med 1879 till

12,000 kronor, men under åren 1880—1882 utgick åter endast det å

ordinarie stat uppförda beloppet 8,000 kronor, till dess sistnämnda år

det ordinarie anslaget, på derom inom Riksdagen väckt förslag, höjdes

till det belopp 12,000 kronor, hvarmed det alltsedan utgått.

Då år 1886, vid fördelning af anslaget, endast en ringa del af de

sökande kunde hugnas med understöd från detsamma, behagade Edei-s

Kongl. Maj:t anbefalla kommerskollegium, som årligen uppgör förslag

till fördelningen, att. afgifva yttrande, huruvida och till hvilket belopp

anslaget syntes böra för framtiden höjas.

i ett med anledning häraf den i 9 sistlidne Oktober afgifvet memorial

har kollegiet meddelat, att under femårsperioden 1882—1886

de för erhållande af reseunderstöd till kollegiet inkomna ansökningar

utgjort:

år 1882 ............................................ 132

» 1883........................................... 116

)» 1884......................... 102

» 1885............................................. 148

» 1886........................................... 163

eller i jemnadt medeltal för år 132;

under det att understöd meddelats:

år 1882, då anslaget utgjorde 8,000 kronor, till 18 sökande

och, sedan anslaget blifvit höj dt till 12,000 kronor,

år 1883 .................... till 27 sökande,

» 1884 ..................... b 29 b

b 1885 ..................... b 28 b

b 1886 ..................... b 26 >

[12.]

Reseunderstöd

åt fabriks-

och

h an dt v Gipsarbetare.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Sjette hufvmltiteln.

Då, såsom häraf syntes, endast ett fåtal af de sökande kunnat komma

i åtnjutande af reseunderstöd, hvilket för hvar och en utginge med

belopp af högst 500 kronor, ansåge kollegiet det vara synnerligt önskvärdt,

att anslaget blefve förhöj dt, så att den dermed åsyftade förmån

kunde beredas åt flere sökande, helst deras antal under de två senaste

åren betydligt ökats och antagligen komme att framdeles än mera tillväxa.

Vid pröfningen af de inkomna ansökningarna inträffade det ofta,

enligt hvad kollegiet vidare erinrar, att flera af de sökande på grund

af företedda intyg visade sig i det närmaste så jemngoda i fråga om

yrkesskicklighet och de egenskaper i öfrigt, hvilka kunde göra dem

förtjente att komma i åtanke, att icke ringa svårighet uppstode vid bestämmandet

af företrädet mellan dem, som borde föreslås till understöd,

och andre, som i följd af anslagsbeloppets nuvarande begränsning

icke kunde af kollegiet förordas. I betraktande af nu angifna

omständigheter, men med hänsyn tillika till de mångahanda anspråk

på anslags beviljande, som årligen stäldes på statsverket, ansåge kollegiet

sig böra föreslå, att anslaget höjdes till 16,000 kronor, hvilket

belopp syntes kollegiet vara det minsta, som under nuvarande förhållanden

och med afseende å befrämjande af det med anslaget åsyftade

ändamål borde ifrågakomma.

Statsutskottet yttrade 1882 vid behandlingen af detta anslag,

att detsamma vore afsedt att tillgodose ett, särdeles under dåvarande

tid, då industrien hade att bestå en liflig täflan på många

olikartade områden, för dess utveckling vigtigt behof. Detta uttalande

eger fortfarande full giltighet; men då så är, torde det klart

framgå af de utaf kommerskollegium anförda siffror, att anslaget med

dess nuvarande belopp icke kan i afsevärd mån tillfredsställa det behof,

det söker att fylla. Icke ens med den af kollegiet föreslagna ökning

synes detta blifva förhållandet, utan skall anslaget medföra någon för

våra näringar verkligt märkbar nytta, torde det böra än ytterligare

höjas, och jag tror att först med slutsummans bestämmande till 20,000

kronor ändamålet kan i någon väsentligare mån vinnas. Äfven med

anslagets fixerande till detta belopp, kommer understödstagarnes antal

ej att ökas med mera än omkring två tredjedelar och, derest för år

1886 ett belopp af 20,000 kronor varit för ifrågavarande ändamål disponibelt,

skulle således af de 163 sökandena ej flera än omkring 44

kunnat erhålla reseunderstöd.

Skulle emellertid af särskilda skäl ytterligare medel för ifrågavarande

ändamål vid något tillfälle erfordras, torde möjligen tillgång dertill

kunna beredas från andra under anslagstiteln till »befrämjande i all
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Sjette Imfvudtiteln.

mänhet af slöjderna», uppförda anslag i den mån dessa icke måste

tagas i anspråk för andra angelägna ändamål.

Jag hemställer alltså i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen

att höja det under anslagstiteln »befrämjande i allmänhet af slöjderna»

särskildt till reseunderstöd åt fabriks- och handtverksarbetare

anvisade anslag med 8,000 kronor eller från 12,000 kronor till 20,000

kronor. [13 ]

Äfven i fråga om anslaget till befrämjande af husslöjden har en Befrämjande

underdånig framställning inkommit, att detsamma måtte varda förhöj dt. af husslöidenUnder

åberopande af hvad jag till statsrådsprotokollet den 11 Januari

1886 beträffande detta anslag anfört vid fråga om regleringen af utgifterna

under riksstatens sjette hufvudtitel, och med hänvisande till

statsutskottets vid samma års riksdag afgifna utlåtande rörande ifrågavarande

anslag, anser jag mig nu endast böra erinra, hurusom anslag till

befrämjande af husslöjden första gången anvisades af 1872 års Riksdag

till belopp af 2,500 kronor för anställande af en kringresande undervisare

i husslöjden, att anslaget redan af 1873 års Riksdag höjdes till

10,000 kronor, som alltsedan årligen utgått, hvarjemte från och med

år 1876 varit för samma ändamål anvisadt ett extra anslag likaledes

till belopp af 10,000 kronor, och att detta sistlidna år öfverflyttades

på ordinarie stat, till följd hvaraf från och med år 1887 ordinarie anslaget

särskildt till befrämjande af husslöjden utgör 20,000 kronor.

Deraf åtgå 2,000 kronor i aflöningsmedel till en kringresande undervisare,

och återstoden, 18,000 kronor, användes till understöd för

hushållningssällskap m. fl., som verka för husslöjdens befordrande i

orterna, och fördelas af Eders Kongl. Maj:t, sedan landtbruksakademiens

förvaltningskomité dertill afgifvit förslag.

Förvaltningskomitén har nu i afgifvet memorial hemstält, att proposition

måtte aflåtas till Riksdagen om förhöjning i anslaget till husslöjdens

befrämjande med 10,000 kronor och dervid anfört hufvudsakligen

följande:

För uppgörande af ofvannämnda fördelningsförslag plägade komitén

lägga till grund beskaffenheten och omfattningen af de inom orterna

för husslöjden vidtagna åtgärder, beloppen af de medel, som vederbörande

hushållningssällskap och landsting för ändamålet anvisade, kommunernas

egen offervillighet och derigenom ådagalagda intresse för

saken samt slutligen hushållningssällskapens egen ekonomiska ställning.

Några af hushållningssällskapen hade egt så betydliga inkomster från

annat håll, med hvilka de äfven lemnat understöd åt husslöjden, att de

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Sjette hufrudtiteln.

ansetts för detta ändamål ej behöfva bidrag af statsmedel, åtminstone

under de senare åren. Dessa hushållningssällskap voro Upsala, Södermanlands,

Östergötlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs,

Vestmanlands och Gefleborgs län, hvaremot statsbidrag lemnats till

alla de öfriga hushållningssällskapen.

De af sällskapen vidtagna åtgärderna och de deraf erhållna resultat

ådagalade i allmänhet ett ständigt stigande intresse för husslöjdens

utveckling och eu allt klarare uppfattning af densammas betydelse

både i ekonomiskt och sedligt hänseende, hvadan de härför gjorda

uppoffringarna otvifvelaktigt burit goda frukter. Emellertid hade under

de senare åren hushållningssällskapens inkomster, till väsentlig del

bestående af andelar i bränvinsförsäljningsafgifterna, betydligt nedgått

och komme otvifvelaktigt att än ytterligare minskas till följd af 22 §

i den nya bränvinsförsäljningslagen. Då följden häraf måste blifva

minskad förmåga att med kontanta medel lemna understöd åt husslöjden,

skulle de ernådda vackra resultaten i väsentlig mån äfventyras,

om ej staten mellankomme med ett kraftigare understöd än hittills.

Det hade redan nu visat sig omöjligt att tillmötesgå ganska behjertansvärda

anspråk, och svårigheterna i detta hänseende blefve säkerligen

under den närmaste framtiden betydligt större, så mycket mera, som

några af de län, hvilka hittills ej erhållit statsunderstöd, numera inkommit

med framställningar derom, grundade bland annat på den

minskning, som deras öfriga inkomster undergått; och då blott i de

län, till hvilka statsunderstöd lemnats, hushållningssällskap och landsting

under de senaste åren sjelfva bidragit med mera än 75,000 kronor,

syntes det hittills utgående statsbidraget af allenast 18,000 kronor

ej rätt väl motsvara länens egna uppoffringar.

De bidrag, som under de senare åren kunnat från staten beviljas

för husslöjden i orterna, hafva i betydlig mån understigit de anspråk,

som samma år stälts på delaktighet af dertill anslagna statsmedel.

Ehuru dessa anspråk i siffror endast kunna approximativt angifvas,

torde dock med visshet kunna sägas, att de icke understigit

för år 1883 .......................................... kronor 25,000: —

» » 1884 ......................................... » 20,500: —

» » 1885 .......................................... » 21,500: —

» » 1886 ......................................... » 24,200: —

* » 1887 .......................................... » 24,650: —

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Sjette Imfrudtiteln.

Härvid är tillika att märka, att hushållningssällskapen i flera län

begärt bidrag från detta anslag, utan att uppgifva ens närmelsevis det

belopp de åstundade, hvadan ofvan angifna siffror måste ej obetydligt

höjas, för att man skall träffa anspråkens rätta slutsummor. Då man

vidare besinnar, hvilka betydliga bidrag till husslöjdens befrämjande

från orterna tillskjutas, och som efter förvaltningskomiténs upplysningkunna

räknas till i allmänhet 75,000 kronor för år, samt, efter hvad jagerfarit,

för sista året måste antagas hafva uppgått till omkring 90,000

kronor, synes här föreligga ett af förhållandena i vårt land betingadt

behof, som bör, så vidt statens tillgångar det medgifva, tillgodoses.

Jag anser derför, att det belopp, hvarmed staten skäligen bör bidraga

till husslöjdens befrämjande, bör utgöra det af förvaltningskomitén nu

ifrågasatta, men håller före att höjningen af det särskilda anslaget ändock

kan tillsvidare stanna vid 5,000 kronor under förutsättning att,

i likhet med hvad i afseende å anslaget till reseunderstöd åt fabriksoch

handtverksarbetare ifrågasatts, ytterligare bidrag för husslöjdens

befrämjande må, der omständigheterna sådant påkalla och förhållandena

i öfrigt det medgifva, kunna anvisas å andra anslag under ifrågavarande

anslagstitel.

Jag tillstyrker derför, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

medgifva,

att det under anslagstiteln till »befrämjande i allmänhet af slöjderna»

särskildt till befrämjande af husslöjden uppförda belopp 20,000 kronor

höjes med 5,000 kronor, eller till 25,000 kronor.

Derest hvad jag föreslagit under anslaget till »befrämjande i allmänhet

af slöjderna» godkännes, torde, enär anvisningarna å detta anslag

under sistlidna år nära uppgått till anslagets slutsumma, anslaget

böra höjas med dels 8,000 kronor, motsvarande ökningen i anslaget

till reseunderstöd åt fabriks- och handtverksarbetare, och dels 5,000

kronor, utgörande höjningen i anslaget till husslöjdens befrämjande,

tillhopa 13,000 kronor, eller sålunda från anslagets nuvarande belopp

50,500 kronor till 63,500 kronor.

Skiften och afvittringar.

På sätt den 17 sistlidne December blifvit af mig i underdånighet

anmäldt, hade, efter det Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Kopparbergs,

Vesterbottens och Norrbottens län till landtmäteristyrelsen inkommit

med uppgifter och beräkningar rörande de belopp, som under

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Sjette hufvudtiteln.

innevarande och nästkommande år ansåges erforderliga för storskiftesoch

afvittringsverken, landtmäteristyrelsen uppgjort och i underdånigt

memorial den 24 November 1886 understält Eders Kongl. Maj:ts pröfning

förslag till stat för storskiftes- och afvittringsverken under innevarande

år och i sammanhang dermed gjort anmälan om det anslag,

som för år 1888 erfordrades för samma verk.

De stater för storskiftes- och afvittringsverken, som på grund af

förenämnda handlingar blifvit af Eders Kong! Maj:t för detta år faststälde,

sluta å ett sammanlagdt belopp af 257,600 kronor, hvaraf belöpa

på

Kopparbergs län................................................................. kronor 91,900: —

Vesterbottens » .............................................................. „ 53,400: _

Norrbottens » .................................................................. » 112,300: —.

Staterna för år 1886 slutade å en sammanlagd summa af 280,200

kronor, hvaraf för

Kopparbergs län................................................................. kronor 80,700: —

Vesterbottens » .................................................................. >•> 87,700:__

Norrbottens » ................................................................. » 111,800:__.

Staternas slutsumma för år 1887 understiger slutsumman för år

1886 med 22,600 kronor, beroende hufvudsakligast derpå, att arbetena

å fältet inom Vesterbottens län numera betydligt minskats, till följd

hvaraf afvittringslandtmätarnes antal inom samma län kunnat redan

för år 1887 betydligt inskränkas. Slutsumman af staterna för innevarande

år 257,600 kronor öfverstiger emellertid de för samma år till

storskiftes- och afvittringsverken anslagna medel, 250,000 kronor, med

7,600 kronor, till hvars betäckande dock förefinnes behållning å anslagen

till ifrågavarande arbeten från sistförflutna år.

Vidkommande anslagsbehofven för år 1888 anför landtmäteristyrelsen,

att för nämnda år utgifterna synas för Kopparbergs och Vesterbottens

län kunna uppskattas till ungefär samma belopp, som för år

1887, men att deremot utgifterna inom Norrbottens län för år 1888

torde blifva något lägre än under detta år, till följd deraf att laga

skiftena inom kustlandet sannolikt under sistnämnda år varda fullbordade

och mätningarna för afvittringen inom Lappmarken till större

delen afslutade. Landtmäteristyrelsen föreslår derför, att kostnaderna

för storskiftes- och afvittringsverken under år 1888 må beräknas för

Kopparbergs län till.....

Vesterbottens » > .....

Norrbottens » x> .....

92.000 kronor.

53.000 »

105,000 »

summa 250,000 kronor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Sjette hufuultiteln.

Enligt en i statskontorets riksbokslutsbyrå den 2 November 1886

uppgjord och vid landtmäteristyrelsens memorial fogad kalkyl skulle,

under förutsättning att de för 1886 faststälde staternas utgiftsbelopp

blefve till fullo använda, behållningen å de för skiften och afvittringar

anslagna medel vid samma års slut uppgå till 120,827 kronor 4 öre;

men då, enligt hvad landtmäteristyrelsen i sitt memorial anmält, från

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande meddelats, att under år 1886

återstått att bestrida åtskilliga utgifter, som afsåge år 1885 och blifvit

afförda i räkenskaperna för år 1886, till sammanlagdt belopp af 48,927

kronor 88 öre, så bör, på sätt landtmäteristyrelsen ock antagit, ofvanberörda

behållning minskas med sistnämnda summa och alltså rätteligen

beräknas till 71,899 kronor 16 öre. Af denna behållning kommer,

såsom förut nämnts, ett belopp af 7,600 kronor att tagas i anspråk för

utgifter under 1887. För bidrag till bestridande af 1888 års behof

skulle alltså komma att återstå 64,299 kronor 16 öre. Enligt hvad

landtmäteristyrelsen antager, torde någon behållning jemväl vara att

påräkna å utgiftsstaten för år 1886; och håller landtmäteristyrelsen före,

att anslagsbehofvet för år 1888 bör beräknas till 250,000 kronor, med

afdrag i jemnadt, tal af 64,000 kronor, eller till 186,000 kronor, hvarföre,

och då det ordinarie anslaget för skiften och afvittringar utgör

63,000 kronor, styrelsen anser att för år 1888 erfordras ett extra anslag

af 123,000 kronor, eller 64,000 kronor mindre än hvad för innevarande

år är anvisadt.

Slutligen har landtmäteristyrelsen hemstält, att åt styresmännen,

föredragandena samt landtmätarne vid storskiftes- och afvittringsverken

måtte beredas enahanda löneförmåner för år 1888, som för detta och

flera föregående år dem medgifvits.

Vid hvad landtmäteristyrelsen sålunda föreslagit har jag intet att

erinra; och tillstyrker jag således i underdånighet, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, ^ [14-]

dels att, i likhet med hvad för innevarande år egt rum, för Höjning i åraår

1888 bevilja förhöjning i årsarfvodet med 400 kronor till hvarje

storskifteslandtmätare i Kopparbergs län, som icke kommer att landtmätare

åtnjuta arfvode efter taxa, samt i styresmannens för storskiftesver- m- flket

årsarfvode likaledes med 400 kronor; att medgifva, att de beBih.

till Riksd. Prof. 1887. 1 Sami. 1 A/d. 1 Haft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

[15.]

Anslag till

storskiftesoch

afvittringsverken.

[16.]

Anslags uteslutande

ur

riksstaten.

42 Sjette lmfvudtiteln.

lopp, hvarmed inkomsterna af tjensten under år 1888 för afvittringslandtmätare

i Vesterbottens och Norrbottens län och de storskifteslandtmätare

i Kopparbergs län, hvilka åtnjuta arfvode efter taxa, kunna

komma att understiga 2,500 kronor för dem, som tillhöra första lönegraden,

och 3,000 kronor för dem, som på grund af ålder i tjensten

åtnjuta arfvodesförhöjning, må desse tjensteman godtgöras af anslagen

till storskiftes- och afvittringsverken; att för år 1888 åt föredragandena

af afvittringsärendena i Vesterbottens och Norrbottens län samt till

skrifbiträde åt dem bevilja en tillökning af 400 kronor i det åt hvarje

af dem anslagna belopp, samt att bevilja tillfällig förhöjning i styresmannens

för afvittringsverket i Vesterbottens län årsarfvode för år

1888 med 200 kronor,

dels ock att, till bestridande af kostnaderna för storskiftes- och

afvittringsverken under år 1888, för samma år, utöfver ordinarie anslaget

63,000 kronor, på extra stat anvisa 123,000 kronor.

Sala bergslag.

Under detta anslag är i kolumnen »indelning och dermed jemförlig

anvisning på förslag, ersättningar» uppfördt ett belopp af 6,320 kronor,

hvarifrån till bergslaget utgå dels 3,524 kronor 41 öre såsom godtgörelse

för de i bergslagets så kallade konststatsmedel ingående jordeboks-

och mantalsdagsverken af Sala, Möklinta, Kila, Rumla, Norrby

och Tärna socknar, hvilka dagsverken till statsverket indragits, och dels

ersättning med lösen efter tioårigt medelmarkegångspris utan forsellön

för den förlust bergslaget fått vidkännas genom förvandling efter de

i Kongl. kungörelsen den 11 Maj 1855 stadgade grunder af den s. k.

grufvedrängshjelpen och dagsverkspenningarne, hvilka under gemensam

benämning af konststatsmedel varit bergslaget donerade.

För den händelse, att Riksdagen bifaller Eders Kongl. Maj:ts den

17 December 1886 beslutade proposition angående upplösning af det

nu bestående rättsförhållandet mellan kronan och Sala bergslag, och i

följd deraf uppgörelse med bergslaget kommer till stånd på de i

propositionen angifna vilkor, komma enligt punkerna 5 och 11 i propositionen

de till bergslaget för konststatens underhåll donerade räntorna

och öfriga af denna donation föranledda till bergslaget utgå
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Sjette linfvmUiteln.

ende bidrag af statsmedel att med detta års utgång till statsverket

indragas, i följd hvaraf nu förevarande anslag icke vidaie kommei

att tagas i anspråk. - _

Jag hemställer således, att Eders Kongl. Maj:ts täcktes föreslå

Riksdagen medgifva

att, derest förenämnda proposition af den 17 December 188b

bifalles, anslaget »Sala bergslag» å 6,320 kronor från riksstaten uteslutes.

Jordförluster genom kanal- och väganläggningar.

För dylika förluster förekommer i riksstaten å sjette hufvudtiteln

i kolumnen: »indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag, ersättningar»

ett till 6,000 kronor beräknadt anslag, hvarifrån utgå dels

ersättningar för räntor, som indragits till statsverket enligt forordningen

den 23 Juli 1869, och dels sådana ersättningar, för livilkas bestridande

oindelt spanmålsanslag förut varit på riksstaten uppfördt.

Hurusom redan vid ett föregående tillfälle fråga om en förändring i

sättet för dessa ersättningars utgörande varit föremål för Kongl. Maj:ts

och Riksdagens pröfning, omförmäles i statskontorets utlåtande af den

31 December 1883, hvarest äfven redogörelse lemnas för de förändringar,

som tid efter annan blifvit i sådant afseende vidtagna (sid. 38—43.)

Men ännu återstå efter olika grunder från statsverket utgående ersättningar

af omförmälda beskaffenhet till hemmansinnehafvare inom Södermanlands,

Elfsborgs, Skaraborgs, Yestmanlands, Blekinge och Östergötlands

län; och då detta, enligt statskontorets intygande, föranleder

ej ringa besvär och förhindrar enkelhet i räkenskaper och kontroll,

samt en förändring derutinnan således är synnerligen önskvärd, hafva,

jemlikt statskontorets hemställan, genom nådiga remisser den 23 Oktober

1884 vederbörande innehafvare af ersättningsanslag föi lidna jord!örluster

blifvit hörde, huruvida och på hvilka vilkor de ville ingå på ett

utbyte af ersättningarna, mot årliga bestämda belopp eller, hvad ersättningen

till lägenheten Östra Strömsnäs inom Östergötlands län angåi,

mot ett kapital en gång för alla.

De ersättningsfrågor, som röra Elfsborgs län, äro ännu beroende

på yttranden från vederbörande myndighet, hvarför desamma nu icke

kunna blifva föremål för behandling, och hvad angår frågorna om utbyte

af ersättningarna inom Skaraborgs län och inom Yestmanlands län,

[17-]

Utbyte af indelningsersättningar

mot

bestämda belopp.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Sjette hufvud titeln.

har Eders Kongl. Maj:t, hufvudsakligast med afseende å de vilkor,

som innehafvarne af dessa ersättningar uppstält för deras utbytande

mot vissa bestämda peimingebelopp, den 31 sistlidne December förklarat,

att dessa frågor icke föranledde till någon Eders Kongl. Maj:ts

åtgärd.

Inom Södermanlands län utgå till innehafvarne af, förutom andra

hemman, om hvilka nu icke är fråga, hemmanen Arninge n:ris 1 och

2, 1 V2 mantal, samt lägenheten Notholmen i Vestermo socken, ersättningar

för förlust genom jords upplåtande till Hjelmare kanal och slussverk.

Dessa ersättningar beräknas, sedan räntorna enligt förordningen

den 23 Juli 1869 indragits till statsverket, efter tioårigt medelmarkegångspris

med tillagd forsellön. Eu sjettedel af ersättningen till Arninge

och hela ersättningen till Notholmen hafva af eu föregående egare till

nämnda hemman och lägenhet, Fredrik Wilhelm Grubb, frånskilts eganderätten

till jorden och innehafvas numera, i följd af testamente, af en

utaf hans sterbhusdelegare, Emma Grubb. Öfriga fem sjettedelar af

ersättningen till Arninge innehafvas af dessa hemmans egare, och frågan

om dem är beroende på vidare utredning. Förvaltaren af Grubbska

testamentsmedlen . har, jemväl på grund af fullmagt af Emma Grubb,

förklarat sig villig att i utbyte för eu sjettedel af ersättningarna till

Arninge och hela ersättningen till Notholmen, hvilka ersättningar under

åren 1875 1884 utgjort i medeltal 79 kronor 27 öre, mottaga antingen

ett bestämdt, nyssnämnda medeltal nära motsvarande årligt belopp af

80 kronor, eller ock, med befrielse för statsverket från ifrågavarande

ersättningsskyldighet, eu gång för alla en summa, deraf årliga räntan,

beräknad efter fem för hundra, motsvarar omförmälda medelbelopp.

Statskontoret har ansett det erbjudande, som afsåge ersättningsanslagens

afstående mot ett kontant belopp en gång för alla, företrädesvis

förtjena afseende, helst statsverket derigenom för all framtid befriades

från bestyret med de årliga utbetalningarna, och, då intet vore

att erinra mot den föreslagna grunden för beräknandet af lösen, i underdånighet

tillstyrkt ifrågavarande ersättningars inlösande med ett belopp,

motsvararande ersättningens efter medeltalet af 1875—1884 årens medelmarkegångspris

för Södermanlands län beräknade värde, kapitaliseradt

efter fem för hundrade, eller 1,585 kronor 40 öre, och biträder jag för

min .del hvad statskontoret sålunda tillstyrkt.

Inom Blekinge län erhålla innehafvarne af åtskilliga i Lyckeby och

Augerums socknar belägna hemman ersättningar för bortmistade egor

genom vattenuppdämning vid uppförande af Lyckeby kronoqvarn, och

utgå dessa ersättningar, för hvilkas bestridande oindelt spanmålsanslag

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Sjette hnfvudtiteln.

förut varit på riksstaten uppfördt, numera med lösen efter tioårigt

medelmarkegångspris utan forsellön. Egaren till Lyckeby n:o 1, ''U

mantal, har vägrat ingå på något utbyte af den honom tillkommande

ersättning, hvarför någon förändring rörande ersättningen till detta

hemman för närvarande icke lärer kunna genomföras. Samtlige innehafvare

af de öfriga ersättningarna hafva deremot medgifvit utbyte

emot ett en gång för alla bestämdt årligt belopp, uträknadt efter de

sista tjugu årens medelmarkegångspris med tillagd forsellön. Sålunda

bestämdt, skulle ersättningsbeloppet för dem, som medgifvit utbytet,

blifva 682 kronor 88 öre; och då detta belopp understiger nuvarande

ersättningsanslagets värde, beräknadt efter medeltalet af 1875—1884

årens medelmarkegångspris utan tillägg af forsellön, eller 684 kronor

56 öre, har statskontoret förordat verkställigheten af ett utbyte på de

af hemmansegarne föreslagna vilkor. För hvart och ett af de hemman,

om hvilka nu är fråga, skulle det årliga ersättningsbeloppet alltså blifva

följande, nemligen:

för Lyckeby

n:o

2,

Va

mantal ......

.............................. kronor

26: 84

»

d:o

n:o

3,

1/

/ 2

d:o

............................. »

65: 60

»

d:o

n:o

5,

Vs

d:o

.............................. »

17: 89

»

d:o n:is 6

och

7,

1/

/ 4

d:o

.............................. »

38: 76

))

Augerum

n:o

1,

1

d:o .....

.............................. »

71: 57

y>

d:o

n:o

2,

1

d:o

............................. »

71: 57

»

d:o

n:o

3,

4,

1

d:o

.............................. b

71: 57

b

d:o

n:o

1

d:o

............................. B

62: 62

»

Beseboda

n:o

1,

2/

/ 3

d:o

............................... »

125: 24

Mölletorp

n:o

G

7s

d:o

............................. B

23: 16

d:o

n:o

2,

7.

d:o

............................... B

24: 70

»

d:o

n:o

3,

5/

1 8

d:o

........................ B

23: 16

b

d:o

n:o

4,

3/

u

d:o

.............................. B

27: 79

d:o

n:o

6,

v2

d:o

.............................. B

18: 52

»

Hesslegården

n:o

1,

%

d:o

............................... B

13: 89

tillsammans kronor

682: 88;

och instämmer jag i hvad statskontoret sålunda hemstält.

Till innehafvaren af lägenheten östra Strömsnäs i Östergötlands

län utgår för en till Göta kanal upplåten jordrymd ersättning, för hvars

bestridande oindelt spanmålsanslag förut varit å riksstaten uppfördt,

men hvilken numera löses efter tioårigt medelmarkegångspris med forsellön.

Denna ersättning har lägenhetsinnehafvaren förklarat sig villig

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Sjette hufvucltiteln.

att afstå emot erhållande af ett kapital, hvars ränta, beräknad efter fem

procent, motsvarade det årliga anslaget; och statskontoret, som uppöfver,

att ränteanslagets värde i medeltal uppgått för åren 1876—1885

till 25 kronor 94 öre, tillstyrker anslagets inlösande af statsverket med

ett belopp motsvarande detta värde, kapitaliseradt efter fem för hundra,

eller 518 kronor 80 öre; och förenar jag mig i detta statskontorets

tillstyrkande.

De af mig under ifrågavarande anslag förordade ändringar i afseende

å ofvan omförmälda indelningsersättningar inskränka sig alltså dertill

att en sjettedel af ersättningen till Arninge samt ersättningen till

lägenheten Notholmen i Södermanlands län, beräknade sammanlagda

för år till 79 kronor 27 öre, skulle inlösas med ett kapitalbelopp af

1,585 kronor 40 öre;

att likaså ersättningen till lägenheten Östra Strömsnäs i Östergötlands

län, beräknad för år till 25 kronor 94 öre, skulle inlösas med

ett kapitalbelopp af 518 kronor SO öre; och

att ersättningarna till ofvanuppräknade hemman Lyckeby, med

undantag af n:o 1, Augerum, Beseboda, Mölletorp och Hesslegården i

Blekinge län skulle utbytas mot bestämda årliga ersättningsbelopp å

tillhopa 682 kronor 88 öre.

Derest detta godkännes, torde sådant föranleda, att det under anslaget

till »jordförluster genom kanal och väganläggningar» i kolumnen

»indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag, ersättningar»

uppförda beloppet 6,000 kronor minskas med sammanlagda beloppet

af förenämnda ersättningar för år räknadt, eller sålunda i jemnadt tal

med 788 kronor, till 5,212 kronor.

Såväl de kapitalbelopp å 1,585 kronor 40 öre och å 518 kronor

80 öre som ock de ersättningar, hvilka hädanefter skulle komma att

utgå med bestämda årliga belopp å tillhopa 682 kronor 88 öre, lära

kunna anvisas till utbetalande från det under samma anslag i kolumnen

»anvisning i kontant» uppförda belopp 2,700 kronor, som icke i följd

deraf behöfver förhöjas, då det under flera år varit statsverket besparadt

och dessutom har egenskap af förslagsanslag; och torde jag framdeles,

om hvad jag härnedan hemställer bifalles, få tillfälle att underställa

denna fråga Eders Kongl. Maj:ts pröfning.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, med bifall till inlösen och utbyten af ersättningar, på sätt af

mig blifvit ifrågasatt, det å förslagsanslaget till »jordförluster genom

kanal- och väganläggningar» i kolumnen »indelning och dermed jemförlig

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Sjette lmfvudtitchi.

anvisning på förslag, ersättningar» uppförda belopp 6,000 kronor minskas

med 788 kronor eller sålunda till 5,212 kronor.

I händelse af bifall härtill kommer anslaget till »jordförluster genom

kanal- och väganläggningar» att minskas med motsvarande summa,

eller från dess nuvarande belopp 10,260 kronor till 9,472 kronor.

Öfriga ordinarie anslag.

Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

år finnas å sjette hufvudtiteln uppförda, har jag icke att föreslå

annan ändring för år 1888 än att dels, med anledning deraf att, enligt

Eders Kongl. Maj:ts beslut den 22 Oktober 1886, statistiska centralbyrån

icke vidare utgör någon afdelning af statistiska tabellkommissionen

och samtliga i riksstaten under anslagstiteln »statistiska tabellkommissionen»

uppförda anslag äro afsedda för statistiska centralbyrån,

nämnda anslagstitel utbytes mot anslagstiteln »statistiska centralbyrån»,

dels ock förslagsanslaget

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

för jemnande af hufvudtitelns slutsumma minskas med 269 kronor eller

från 118,663 kronor till 118,394 kronor.

[18.]

Skrifmaterialier

m. m.

Sjette hufvudtitelns ordinarie anslag uppgå till kronor 4,648,854: —

Vid bifall till de af mig framställa förslag om

höjning i anslagen:

till landsstaterna i länen............... med kronor 3,740: —

» väg- och vattenbyggnadsstaten » » 2,800: —

transport kronor 6,540: —

s. 48 Kontrollera mot PDF

[19.]

Kontroll å

försäkringsanstalterna.

48 Sjette hufvudtiteln.

transport kronor 6,540: —

till undervisningsanstalter för jordbruk

och landtmannanäriugar » » 15,000: —

» befrämjande i allmänhet af

slöjderna ............................... » » 13,000: —

summa ökning kronor 34,540: —

äfvensom om minskning i anslagen

till färjor och färjekarlar ............ med kronor 6: —

» Sala bergslag............................. » » 6,320: —

» jordförluster genom kanal- och

väganläggningar..................... » » 788: —

» skrifmaterialier och expenser,

ved m. m............................ » » 269: —

summa minskning kronor 7,383: —

skulle de ordinarie anslagen höjas med .............. kronor 27,157: —

eller till ............................................................................. kronor 4,676,011: —.

Extra ordinarie anslag.

I fråga om de anslag på extra stat, som kunde erfordras utöfver

de redan omförmälda anslagen 7,640 kronor till tillfällig löneförbättring

för kommerskollegium, 76,000 kronor till rikets ekonomiska kartverk

och 123,000 kronor till fullföljande af storskiftes- och afvittringsarbetena,

anförde departementschefen beträffande

Civildepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli.

På förslag af Eders Kongl. Maj:t anvisade 1886 års Riksdag på

extra stat för innevarande år ett belopp af 4,500 kronor till anordnande

af kontroll å försäkringsanstalterna; och genom de af Eders Kongl.

Maj:t den 22 sistlidne Oktober utfärdade kungörelser dels angående

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Sjette hufvud titeln.

anordnande af tillsyn å inländska försäkring'',sanstaltor och dels angående

vilkoren för utländsk försäkringsanstalt® rätt att här i riket drifva försäkringsrörelse,

hafva de bestämmelser blifvit meddelade, som skola

möjliggöra att från statens sida öfvervaka ifrågavarande anstalters verksamhet.

Dessa bestämmelser åsyfta förnämligast att inom civildepartementet

samla erforderliga upplysningar rörande försäkringsväsendets utveckling

för att komma i tillfälle bedöma, huruvida de särskilda anstalterna

verka efter grunder, som kunna anses för allmänheten betryggande.

För bearbetande af det material, som sålunda blifver att tillgå,

och för att, der sådant finnes nödigt, tillse att ytterligare upplysningar

införskaffas, eller, der sådant för något särskild! fall skulle anses behöfligt,

hos försäkringsanstalt på stället undersöka dess räkenskaper

och handlingar, har Eders Kongl. Maj:t behagat för år 1887 förordna

en person att inom civildepartementet särskild! handlägga ärenden

rörande försäkringsväsendet; och är till hans biträde derjemte en amanuens

anstäld.

Det af Riksdagen anvisade anslaget 4,500 kronor torde komma att

åtgå till godtgörelse åt inspektören och amanuensen. Som emellertid

resor kunna ifrågakomma för undersökning af försäkringsanstalts räkenskaper

och handlingar, har uti ofvan omförmälda kungörelser, särskildt

med hänsyn till hvad Riksdagen i sin skrifvelse af den 7 Maj 1886

anfört i sammanhang med förevarande anslags beviljande, stadgats att

reseersättningen skall gäldas af den, som undersökningen gäller.

På grund af hvad jag sålunda anfört, tillstyrker jag, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, för handhafvande af kontroll å försäkring sanstalterna, för år 1888,

i likhet med hvad för innevarande år egt rum, på extra stat anvisa till

Eders Kongl. Maj ds förfogande ett belopp af 4,500 kronor.

Statistiska centralbyrån.

Under åberopande af hvad jag rörande benämningen af denna anslagstitel

vid behandlingen af de ordinarie anslagen anfört, hemställer

jag att Eders Kongl. Maj:t, med bifall till derom af chefen för statistiska

centralbyrån gjord framställning, täcktes föreslå Riksdagen

att, i likhet med hvad för innevarande år skett, till bestridande af

utgifterna för ett skyndsammare bearbetande af aflönings- och pensionsstatistiken,

för år 1888 på extra stat anvisa 5,000 kronor.

Bih. till Biksd. Prat. 1887. 1 Sami. 1 Afl. 1 Haft.

[20.]

Aflönings- och

pensionsstatistik.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Sjette hufrudtlteln.

[21.]

Utgifvande a

»Polisunderrättelser».

[22.]

Anslag till er

fögderitjenst

inom Jemtlands

län.

[23.]

Särskild

polisstyrka på

landet.

öfverståthållareembetet.

Då framtida kostnaderna för utgifvande af tidningen »Polisunderrättelser»

ännu icke torde kunna med full visshet bestämmas, och någon

tids ytterligare erfarenhet följaktligen synes böra inhemtas, innan visst

anslagsbelopp för nämnda ändamål å ordinarie stat uppföres, tillstyrker

jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att äfven för år 1888, till utgifvande under samma år af Polisunderrättelser,

på extra stat anvisa enahanda belopp, som Riksdagen

för detta år beviljat, eller 15,000 kronor.

Landsstaterna i länen.

Emedan den af Eders Kongl. Maj:t beslutade sammanslagningen

af andra och tredje fögderierna af Upsala län till ett fögderi ännu icke

kunnat genomföras hvad liäradsskrifvaretjensterna beträffar, till följd

deraf att ingen af nämnda tjenstår blifvit ledig, och aflöningsbelopp

sålunda icke finnes att tillgå för att, i enlighet med 1883 års Riksdags

medgifvande, användas till aflöning åt häradsskrifvaren i det enligt

Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 22 Juni 1883 nyinrättade fögderi

inom Jemtlands län, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, för uppehållande af en här ads slör ifv ar otjenst inom Jemtlands län

under år 1888, må för samma år, i likhet med hvad för detta år skett,

på extra stat anvisas ett belopp af 2,500 kronor.

Under denna anslagstitel tillstyrker jag vidare, att Eders Kongl.

Maj:t, på sätt under nästlidna och flera föregående år varit förhållandet,

jemväl för år 1888 täcktes af Riksdagen äska på extra stat till

Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett anslag af 50,000 kronor, att användas

till aflöning och underhåll af särskild polisstyrka på landet, der

sådan kan af förhållandena påkallas, äfvensom till belöningar för gröfre

brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande eller gripande.

Bifalles detta, lärer Eders Kongl. Maj:t, såsom förut skett, vilja

förständiga vederbörande länsstyrelser att, hvad beträffar anslaget till

särskild polisstyrka på landet, bidrag företrädesvis tilldelas kommuner,

hvilka sjelfva vilja lemna motsvarande tillskott, eller der landsting eller

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Sjette hnfyudtiteln.

enskilde äro villige att för ändamålet bidraga, samt att undantag härifrån

endast må medgifvas i särskilda fall, då behofvet af förstärkt

polisuppsigt finnes oafvisligt och bidrag till bestridande af kostnaderna

derför icke kan erhållas.

Väg- och vattenbyggnadsstaten.

Med hänvisning till hvad under denna anslagstitel vid behandlingen

af de ordinarie anslagen af mig anförts, tillstyrker jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maja täcktes föreslå Riksdagen

att äfven för år 1888 anvisa på extra stat och ställa till Eders

Kongl. Maj ds förfogande ett belopp af 20,000 kronor, att användas

för anordnande under samma år af tillsynen öfver statens jernväg sbyggnader;
samt

att likaledes på extra stat för år 1888 bevilja till Eders

Kongl. Majds förfogande 3,000 kronor till bestridande af arfvode åt

den för granskning af vattenaflednings- och odlingsplaner hos vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen anstälde extra byråingeniören.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmanna
näringar.

Af anledning, att frågan om den högre landtbruksundervisningens

ordnande ännu någon tid måste anstå i följd af omständigheter,

jag haft tillfälle nämna vid behandlingen af de ordinarie anslagen, har

jag beträffande den högre mejeriundervisningen i riket nu endast att i

underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maja täcktes föreslå Riksdagen
att,

för anordnande af högre undervisning i mejerihushållning vid

Ultima och Alnarps landtbruksinstitut, jemväl för år 1888 anvisa å extra

stat ett anslag till enahanda belopp, som för innevarande år beviljats,

eller 10,000 kronor.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

[24.]

Tillsynen

öfver statens

jernvägsbyggnader.

[25.]

Arfvode åt

en extra byråingeniör.

[26.]

Anslag till

anordnande af

högre undervisning

i

mejerihushållning.

Med biträdande af hvad landtbruksakademiens förvaltningskomité

uti underdånig skrifvelse den 17 September 1886 hemstält, tillstyrker jag,

opaginerad Kontrollera mot PDF

[27.]

Allmänna

landtbruksmöten.

[28.]

Prisbelöningar

vid allmänna

landtbruksmöten.

[29.]

Ågrikulturkemiska

stationer.

Sjette Irafvudtiteln.

att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att å extra stat

för år 1888 anvisa

såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna lancltbruksmöten

5,000 kronor, och

till prisbelöningar vid sådana möten för husdjur, redskap och maskiner

samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra iordbruksalster

10,000 kronor.

För att användas såsom bidrag till fyra kemiska stationer för jordbrukets

och näringarnas behof anvisade 1876 års Riksdag för år 1877

ett . anslag på extra stat af 12,000 kronor. För hvarje påföljande år

beviljades enahanda belopp, intilldess för beredande af tillgångar till

inrättande af ytterligare dylika stationer anslaget vid 1881 års riksdag

höjdes till 15,000 kronor och vid 1885 års riksdag till 21,000 kronor.

Äfven för innevarande år är anslaget bestämdt till sistnämnda summa,

att användas till bidrag för underhåll med 3,000 kronor åt hvar och

en af sju kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas behof inom

de orter, der landsting eller hushållningssällskap, hvart för sig eller i

förening, förbundit sig att upprätta laboratorium och bekosta lokal för

detta jemte bostad eller hvresmedel för kemist och assistent samt bekosta

aflöningen till desse och laboratoriet]enaren äfvensom årliga utgifterna

för laboratoriets underhåll samt till inköp af böcker och inventarier

för stationens behof. Stationer med understöd från nämnda

anslag äro för närvarande inrättade i Skara, Halmstad, Kalmar, Vesterås,

Örebro, Herriösand och Jönköping.

Under nästlidna år har från flera håll påpekats, att, det till 3,000

kronor medgifna årliga statsunderstödet för hvarje station borde höjas

till 4,000 kronor. Sålunda beslutade hushållningssällskapens under

Februari 1886 i Stockholm församlade ombud en framställning till

Eders Kongl. Maj:t om aflåtande af proposition till Riksdagen i nämnda

syfte, och derefter har framställning inkommit med enahanda begäran

från Vestmanlands län hushållningssällskap; hvarjemte Kalmar läns

södra hushållningssällskap begärt, att åtminstone anslaget till de äldre

kemiska stationerna måtte höjas med 1,000 kronor för dem hvar.

Landtbruksakademiens förvaltningskomité, hvars underdåniga utlåtande

i frågan infordrats, har med erinran, att de kemiska stationerna

i Jönköping _ och Hernösand först med 1886 kommit i åtnjutande af

statsanslag, i utlåtande den 17 September 1886 tillkännagifvit, att

komitén införskaffat sammandrag af räkenskaperna för åren 1883 —

1885 vid öfriga 5 stationerna, nemligen de i Kalmar, Halmstad, Skara,

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Sjette kiifvudtiteln.

Örebro och Vesterås; och har komitén på grund af räkenskapssammandragen

lemnat följande redogörelse för dessa stationers inkomster

och utgifter under åren 1883—1885:

»Vid den kemiska stationen i Kalmar hafva utgifterna i medeltal

uppgått till omkring 9,300 kronor årligen, deri inberäknadt omkring

1,700 kronor till laboratoriets underhåll. Dessa utgifter hafva bestridts

med 3,000 kronor såsom statens bidrag, 3,500 kronor af Kalmar läns

södra hushållningssällskap, 1,000 kronor af Blekinge läns hushållningssällskap

samt omkring 1,800 kronor i analysafgifter.

Vid kemiska stationen i Halmstad hafva utgifterna i medeltal uppgått

till 8,200 kronor årligen, hvilka bestridts af statsanslag 3,000 kronor,

Hallands läns hushållningssällskaps bidrag 3,500 kronor och analysafgifter

omkring 1,700 kronor.

Vid kemiska stationen i Skara betäckas de årliga utgifterna, uppgående

till nära 10,500 kronor, af 3,000 kronor i statsanslag, 3,400

kronor af Skaraborgs läns hushållningssällskap, med deri inberäknadt

2.400 kronor i hyra för sällskapets laboratoriilokaler in. m., 2,000 kronor

från Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap och 600 kronor

från Elfsborgs läns norra hushållningssällskap; återstoden, omkring

1,500 kronor erhålles af analysafgifterna. Bidragen från hushållningssällskapen

i Göteborgs och Bohus län samt norra Elfsborgs län hafva

dock numera upphört.

Vid kemiska stationen i Örebro uppgå utgifterna till omkring

11.400 kronor årligen, hvilka bestridas med statsanslag, 3,000 kronor,

bidrag från Örebro läns hushållningssällskap, 3,000 kronor, inkomster

af verkstälda analyser och eu betydlig frökontroll, 4,100 kronor, diverse

inkomster af hushållningssällskapet m. in. omkring 1,300 kronor.

Vid kemiska stationen i Vesterås bestridas de årliga utgifterna,

uppgående till omkring 8,500 kronor, af 3,000 kronor i statsanslag,

3,900 kronor i bidrag af Vestmanlands läns hushållningssällskap samt

1,600 kronor i analysafgifter».

Efter denna redogörelse anför förvaltningskomitén vidare i sitt

underdåniga utlåtande följande:

»Vid hvar och en af ofvan nämnda kemiska stationer hafva alltså

de årliga utgifterna i medeltal uppgått till 9,600 kronor, hvarmed bestridts

föreståndarens aflöning, uppgående till mellan 3,000 och 4,000

kronor jemte antagligen några naturaförmåner samt andel i analysafgifterna,

men med skyldighet att med dessa bestrida alla eller en del

af utgifterna för laboratoriets uppvärmning, materielens underhåll m. m.

Assistentens aflöning utgår oftast med 1,500 kronor jemte fri bostad

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Sjette hufvudtiteln.

eller en mindre hyresersättning. Vaktmästarens aflöning, lokalernas

eldning, materielens och bibliotekets vidmagthållande kräfva icke obetydliga

utgifter.

Statens bidrag, 3,000 kronor, motsvarar alltså ej fullt en tredjedel

af utgifterna; den andra tredjedelen bestrides af hushållningssällskapet

i det län, der anstalten är belägen; den sista tredjedelen åter

erhålles genom analysafgifter och andra mera tillfälliga inkomster samt

bidrag från andra läns hushållningssällskap.

Alldenstund dessa bidrag från andra läns hushållningssällskap under

senare år dels minskats, dels ock upphört, och då vidare de flesta

läns hushållningssällskaps inkomster, genom numera förändrad fördelning

af bränvinsmedlen, likaledes minskats, uppstår härigenom svårighet

för en del af de kemiska stationerna att på ett tillfredsställande

sätt uppehålla en verksamhet, som utan tvifvel varit och ännu är särdeles

gagnande för jordbruket, särskildt med hänsyn till kontrollen

öfver beskaffenheten af inom landet i stor utsträckning förbrukade gödningsämnen

och fodermedel in. m.

Om anslagen till de kemiska stationerna väsentligt höjdes, kunde

dermed beredas en väl behöflig förstärkning af arbetskrafterna, hvarigenom

_ man vid dessa anstalter kunde, mera än hittills varit möjligt,

egna sig åt anställande af försök öfver åtskilliga med landtbruket och

dess binäringar i sammanhang stående frågor, och de kemiska stationerna

på sådant sätt bättre än tillförene motsvara jordbrukets behof

af hjelp från vetenskapen äfven inom vårt land, som nu synes mera

än någonsin deraf vara i behof, om vi skola kunna uthärda täflan med

andra, af naturen lyckligare lottade länder.

De taxor, hvarefter afgifterna beräknas för analyser, utförda vid

de med statsanslag understödda kemiska stationerna, äro så låga, att

de . borde och kunde höjas till inkomsternas förökande, men då en

dylik förhöjning skulle kunna föranleda mindre bemedlade jordbrukare

att icke anlita de kemiska stationerna i samma utsträckning som hittills,

hvarigenom ändamålet med dessa stationer skulle kunna förfelas,

anser sig komitén icke för närvarande kunna förorda denna utväg till

inkomsternas förbättring.))

På grund af hvad förvaltningskomitén sålunda anfört, förordar

komitén, att det årliga anslaget för hvar och en af de sju kemiska stationerna

höjes från 3,000 kronor till 4,000 kronor.

Af den utaf förvaltningskomitén lemnade redogörelse för de fem

äldre stationernas inkomster och utgifter under åren 1883—1885 och

af hvad komitén i öfrigt anfört synes mig framgå lämpligheten, att

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Sjette hufrudtlteln.

statens understöd till dessa stationer höjes till det ifrågasatta beloppet

af 4,000 kronor för dem hvar. Hvad åter beträffar stationerna i Jönköping

och Hernösand, så föreligger visserligen icke i fråga om dem

samma utredning som beträffande öfriga stationerna; men då förhållandena

vid samtliga de sju stationerna i ekonomiskt afseende torde vara

väsentligt enahanda, tillåter jag mig hemställa, att Eders Kong!. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen

att, såsom bidrag till underhåll af sju kemiska stationer för jordbrukets

och näringarnas behof — inom de orter, der landsting eller hushållningssällskap,

hvart för sig eller i förening, förbundit sig att upprätta

laboratorium och bekosta lokal för detta jemte bostad och hyresmedel

för kemist och assistent samt bekosta aflöningen till desse och

laboratoriet]enaren äfvensom årliga utgifterna för laboratoriets underhåll

samt till inköp af böcker och inventarier för stationens behof —,

på extra stat för år 1888 anvisa ett anslag af 4,000 kronor för hvarje

station, eller tillsammans 28,000 kronor.

Riksdagen har för innevarande år till Eders Kongl. Maj:ts förfogande

anvisat ett extra anslag af 10,000 kronor, för att användas till

understöd, med högst 1,000 kronor för hvarje anstalt, åt sådana frökontrollanstalter,

som af landsting eller hushållningssällskap, hvart för

sig eller i förening, understödjas med minst samma belopp som statsbidraget,

och hvilka anstalter vilja underkasta sig de vilkor och föreskrifter

i afseende på analysmetoder och öfriga förhållanden, som af

Eders Kongl. Maj:t faststäldes.

I fråga om detta anslag tillåter jag mig erinra, hurusom, efter det

landtbruksakademiens förvaltningskomité den 2 November 1886 inkommit

med underdånigt utlåtande, Eders Kongl. Maj:t den 12 påföljande

November utfärdat reglemente för de med understöd af statsmedel

inrättade frökontrollanstalterna. Enligt detta reglemente skall

hvarje anstalt stå under uppsigt af en styrelse, utsedd af det eller de

hushållningssällskap eller landsting, hvilka bidraga till anstaltens underhåll.

Denna styrelse eger antaga föreståndare för anstalten, sedan

landtbruksakademiens förvaltningskomité meddelat yttande rörande de

sökandes kompetens och skicklighet; och får ingen utses till föreståndare,

som icke förvaltningskomitén förklarat dertill kompetent.

Arbetslokal åt föreståndaren, tillika med erforderliga möbler, apparater

och böcker, bekostas af hushållningssällskap eller landsting.

[30.]

Frökontroll
anstalter.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Sjette hufvudtiteln.

I sammanhang med utfärdandet af detta reglemente, erhöll förvaltningskomitén

befallning att förständiga hushållningssällskapen att, derest

sällskapen under de af Riksdagen stadgade vilkor och med iakttagande

af de i berörda reglemente meddelade föreskrifter önskade blifva delaktiga

af anslaget till frökontrollanstalter, före den 1 April detta år

till förvaltningskomitén ingifva underdånig ansökning derom; och skulle

det åligga förvaltningskomitén att derefter med eget utlåtande till Kongl.

Maj:t insända de inkomna ansökningarna.

I hvad mån anslaget till frökontrollanstalterna kommer att tagas

i anspråk kan ännu ej bedömas; hvarför tillsvidare torde vara lämpligast,

att anslag för ifrågavarande ändamål för ett kommande år uppföres

till enahanda belopp, som för innevarande år anvisats; och hemställer

jag alltså, att Eders Ivongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att på extra stat för år 1888 till Eders Kongl. Maj:ts förfogande

anvisa ett anslag af 10,000 kronor, för att med högst 1,000 kronor

för hvarje anstalt användas till understöd åt sådana frökontrollanstalter,

som af landsting eller hushållningssällskap, hvart för sig eller i förening,

understödjas med minst samma belopp som statsbidraget, och

hvilka anstalter vilja underkasta sig de vilkor och föreskrifter i afseende

på analysmetoder och öfriga förhållanden, som af Eders Kongl.

Maj:t fastställas.

L

Geologiska Uti underdånig skrifvelse den 18 November 1886 har chefen för

uudglrnanin'' Sveriges geologiska undersökning afgifvit förslagsberäkning öfver de

under år 1888 till fullföljande af de geologiska arbetena erforderliga

medel.

Denna beräkning upptager utgifterna till .90,100 kronor.

Häraf är beräknadt för:

Aflöning en.

Löner, arfvoden samt ersättning till tillfälliga biträden kronor 51,725.

Fältarbetena.

*

Rese- och traktamentsersättning, inköp af verktyg, repa
-

rationer m. m........................................................... 19,000

Undersökningar och redogörelser bekostade genom

särskilda anslag............................................... 1,500

transport kronor 72,225.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln.

57

transport kronor 72,225.

By rådfdelning en.

Inventarier, arbetsmateriel m. m............................................. » 2,000.

Biblioteket och samlingarna.

Inköp och underhåll af böcker, kartor och samlingar,

fraktkostnad m. in.................................................................. » 2,000.

Kart- och boktrycket.

Tryckning af geologiska kartblad och öfriga kartor,

beskrifningar och uppsatser, ritning af diverse originalkartor

m. in............................ )> 12,100.

Värme och diverse utgifter.

Omkostnad ............................................................. » 1,775.

Summa kronor 90,100.

Till utgifternas bestridande är att påräkna:

behållning af sålda kartor in. m. omkring .................. kronor 600: —

ersättning af statsmedel för postbefordran .................. » 500: —

anslag af Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap

................................................................................ » 1,500: —

eller tillsammans kronor 2,600: —;

hvadan det belopp, som enligt förslagsberäkningen erfordras för år

1888, utgör 87,500 kronor, eller 1,500 kronor mera än hvad för innevarande

år anvisats.

Hvad utgifterna beträffar, öfverensstämmer denna beräkning i väsentliga

delar med den stat, som för detta år af Eders Kongl. Maj:t

blifvit för undersökningen faststäld, dock att aflöningen för 1888 är

upptagen 1,500 kronor högre än i staten för 1887, hvilket, enligt hvad

chefen i den underdåniga skrivelser! upplyst, beror derpå att, jemlikt

den genom nådiga brefvet den 16 Juni 1875 faststälda löneregleringen,

tre geologer år 1888 komma att uppflyttas i högre lönegrad med ålderstillägg

af 500 kronor för dem hvar. Vid förslagsberäkningens uppgörande

har hänsyn icke tagits till den i Riksdagens skrifvelse sistlidna

år angående detta anslag omnämnda frågan om förändring

i skalan för utgifningen af vissa geologiska kartor. Denna fråga är

nemligen fortfarande beroende på yttrande från kommissionen för de

Bih. till Rihd. Prat. 1887. 1 Sami. 1 Åfd. 1 Käft. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

[32.]

En andre undervisare

i

husslöjd och

en elev.

[33.]

Yäfskolan i

Borås.

[34.]

Bergsskolorna

i Filipstad och

Falun.

58 Sjette hufvudtiteln.

allmänna kartarbetena, som ansett, att med dess yttrande bör anstå, till

dess resultaten föreligga af åtskilliga försöksarbeten, som chefen för

geologiska undersökningen anstalt, och hvilka ännu icke hunnit afslutas.

Sedan förslagsberäkningen uppgjordes, har den förändring inträffat,

att undersökningens paleontolog, geologen S. A. T. Tullberg, hvars

göromål under senare åren måst uppehållas genom vikarier, aflidit;

men, om äfven till följd häraf någon minskning i utgifterna för aflöningar

kommer att inträda, lärer, efter hvad chefen för undersökningen

uppgifva, det belopp, som derigenom kan inbesparas, väl behöfvas för

andra ändamål, hvilka till följd af Tullbergs fleråriga sjukdom och

de för aflönande af vikarier för honom uppkomna, ej beräknade utgifter

måst i mer eller mindre mån åsidosättas.

Jag hemställer alltså, att Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att,

för fortsättande under år 1888 af de geologiska undersökningarna

och utgifvande af derpå grundade kartor, afhandlingar och uppsatser,

bevilja ett extra anslag för samma år till belopp af 87,500 kronor.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

Med stöd af särskilda utaf vederbörande gjorda framställningar

hemställer jag, att Eders Kong!. Maja täcktes, lika med hvad förut

egt rum, af Riksdagen äska på extra stat för år 1888:

dels till anställande af en andre undervisare i husslöjd och en elev,

hvilken bör åtfölja en af undervisarne i husslöjd för att af denne handledas

och utbildas, så att han må kunna såsom lärare i husslöjd användas,

3,500 kronor;

dels ock såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås —

med vilkor att från Elfsborgs läns landsting eller eljest tillskjutes ett

belopp, motsvarande minst hälften af statsanslaget — 3,800 kronor,

och såsom bidrag till aflönande afl en andre lärare vid samma skola

1,000 kronor, under vilkor att enahanda belopp varder för ändamålet

från nämnda läns landsting eller eljest tillskjutet.

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

Jag tillstyrker i underdånighet nådig framställning till Riksdagen

att, i likhet med hvad under nästlidna och flera föregående år varit

förhållandet,

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Sjette hufvudtiteln.

under vilkor att bergsskolorna i Filip stad och Falun med dertill hörande

skolor för bergsarbetare komma att jemväl under år 1887 fortsätta

sin verksamhet i enahanda omfång och utsträckning som hittills,

hvarom Eders Kongl. Magt torde vilja genom inspektion af sakkunnig

person sig förvissa, å extra stat för samma år anvisa ett belopp af

14,000 kronor, att till brukssocietetens fullmägtige i jernkontoret utbetalas.

Fiskerinäringens understöd.

[35.]

Med anledning af en vid 1885 års riksdag väckt motion om an- Anslag till

slag för anläggning af telegraf- eller telefonledningar med tillhörande

stationer i bohuslänska skärgården för sillfiskebedriftens främjande, an- län för fiskets

visade Riksdagen för detta ändamål såsom extra anslag att utgå un- befrämjande,

der år 1885 till Eders Kongl. Maj ds förfogande ett belopp. af högst

24,000 kronor, under vilkor att hushållningssällskap, landsting, kommuner

eller enskilde bidroge med minst en fjerdedel af anläggningskostnaden.

Sedan Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap och

landsting derpå såsom bidrag anslagit ett belopp af 8,000 kronor, och

således sammanlagda 32,000 kronor funnos för utförande af ifrågavarande

anläggningar att tillgå, blefvo genom telegrafstyrelsens försorg

telefonledningar med tillhörande stationer före utgången af år 1885

anordnade mellan Strömstad och Rossö, Grebbestad och Hafstensund,

Fjellbacka och Bovallstrand, Lysekil och Gräfvande samt Gräfvare

och Smögen, och under år 1886 mellan Varekil, Ileberg och Ellös,

Varekil, Höga och Stockevik, Varekil och Stenungsund samt Varekil,

Nösund och Mollösund, hvarjemte telefonstation inrättades i Qville på

linien mellan Fjellbacka och Bovallstrand. Vidare har Eders Kongl.

Mai:t den 10 sistlidne December förordnat om upprättande af telefonförbindelse

mellan Ellös och Hällevikstrand och om anordnande vid

Svanesund af en mellanstation å telefonlinien Varekil—-Stenungsund.

Till forenämnda anläggningar har åtgått eller kommer att åtgå hela

det af 1885 års Riksdag anvisade anslag äfvensom ofvanberörda af hushållningssällskap

och landsting tillskjutna bidrag.

Emellertid har från ledamoten af Riksdagens andra kammare,

filosofie doktor A. V. Ljungman, inkommit en af Kongl. Maj:t,s befallningshafvande

i Göteborgs och Bohus län, med underdånig skrifvelse

den 13 Oktober 1886, insänd framställning om behofvet för fiskerinä
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Sjette hufvudtiteln.

ringen inom Bohus län af ytterligare telefonanläggningar. Ljungman

åberopar härvid, hurusom af den bohuslänska hafsfiskebedriftens olika

grenar det med vintern 1877—78 ånyo yppade ymniga sillfisket samt

såväl det egentliga storsjöfisket som det öfriga fisket utomskärs vore

de, som i främsta rummet förtjenade uppmuntras genom offentliga åtgärder,

enär de mest behöfde eu dylik omvårdnad, på samma gång som

de framför andra erbjöde möjligheten af en storartad utveckling. Afsättningens

underlättande utgjorde emellertid hufvudvilkoret för bedriftens

uppblomstring, och uppfattningeu inom skärgården vore numera

allmänt den, att kraftiga åtgärder till samfärdselns förbättrande just

vore hvad som behöfdes för att underlätta afsättningen af den fångade

hafsfisken, särskildt såsom färsk fisk. För handeln med sådan vara

vore oumbärligt att hafva tillgång till, snart sagdt, oafbrutna meddelanden

om fiskmarknadens ställning och kraf, och detta vore endast

möjligt att ernå genom tillräckliga telegraf- och telefonförbindelser.

Den färska varans snara förskämning eller åtminstone försämring nödgade

till densammas afsändande så skyndsamt som möjligt till platser,

der den för tillfället kunde till högsta pris omedelbarligen vinna afsättning

och förbrukas, hvilket åter förutsatte ögonblickliga meddelanden

om behofvet å dessa platser.

Den erfarenhet, fortsätter Ljungman, man redan hunnit förvärfva

om det stora gagnet för fiskhandeln af de telegraf- och telefonstationer,

staten låtit inrätta i bohuslänska skärgården, talade mer än tillräckligt

för att man slagit in på en rigtig väg, då man bestämde sig

för att genom anläggandet af dessa stationer främja den bohuslänska

hafsfiskenäringen, och utgjorde äfven ett nog talande bevis för det befogade

i önskningarna om de redan erhållna anläggningarnas tillökande

med nya stationer å flera för fiskebedriften betydande platser.

Beträffande de särskilda platser, som vore företrädesvis förtjente

att dervid komma i åtanke, framhåller Ljungman, att i Sunnervikens fögderi

ur hafsfiskets synpunkt en telefonstation å fiskeläget Malmön med ledning

från Grafvarne vore önskvärd, likasom ock en förening af Bovallstrands

och Grafvarne stationer medelst en ny ledning, att inom Orousts

och Tjörns fögderi, der befolkningen i större omfattning än i andra

delar af Bohuslän egnade sig åt hafsfiskebedriften, och der utomskärsfisket

och särskildt storsjöfisket nått den största utvecklingen inom länet,

följande för fiskebedriften vigtiga platser behöfde sättas i förbindelse

med fögderiets telefonnät eller statens telegrafstationer, nemligen de

betydande fiskelägena Grundsund och Gullholmen vid Orousts vestra

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Sjette hnfyndtitehi.

kust medelst ledningar från Ellös, det framstående fiskeläget Klädesholmen

vid Tjörns sydvestra kust medelst ledning från Stockevik och

tull- och lotsstationen samt fiskeplatsen Hättan å Tjörns sydostkust

medelst ledning från Göteborg, och att inom de sydligare delarne af

länet två nya stationer, den ena vid Tjufkilshufvud och den andra vid

Kalfsund, båda med ledningar från Göteborgs telegrafstation, vore af

behofvet påkallade, hvarförutom såsom lämpliga men mindre nödvändiga

stationer för telefonledningar nämnas inom Norrvikens fögderi

Florön och inom Orousts och Tjörns exempelvis platserna Käringön,

Skärhamn och Tjörnekalf.

I sin underdåniga skrifvelse anför Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande,

att det icke kunde nekas det hafsfiskebedriften, för att vinna

önskvärd utveckling och förkofran, tarfvade lättare kommunikationer, än

hittills förefunnits, och ett fullständigare nät af telefonledningar än det,

som redan kommit skärgården till del, och hvaraf stort gagn för meddelande

af snabba underrättelser om fiskmarknadens ställning visat sig.

Anläggningskostnaden komme visserligen att kräfva icke obetydliga

uppoffringar; men det syntes Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

antagligt, att de förmåner, telefonnätets ändamålsenliga utvecklande

skulle medföra, borde i rik mån uppväga dessa uppoffringar. Vidkommande

de stationer och ledningar, hvilka nu borde ifrågakomma att

anläggas, hemställer Eders Kong]. Maj:ts befallningshafvande, som ansåge

förbindelse mellan Grafvarne och Bovallstrand lika nödig som en

station å Malmön, att Eders Kongl. Maj:t täcktes bereda nödigt anslag

för anläggning af berörda station och för sammanbindande af denna

samt Smögens, Grafvarnes och Bovallstrands fiskelägen medelst en

station inne i landet exempelvis vid poststationen Tossene å hemmanet

Haga; och hvad angår de ifrågasatta stationerna å Grundsund,

Gullholmen, Klädesholmen samt Hättan inom Orousts och Tjörns fögderi,

framhåller Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande, lika med

Ljungman, nödvändigheten af desamma. Inom detta fögderi funnes öfver

20 större och mindre fiskelägen med en folkmängd af öfver 7,000

personer, men hvarken skärgårds- eller landtbefolkningen mägtade

sjelfva åstadkomma anstalter för ifrågavarande vigtiga ändamål. Eders

Kongl. Maj:ts befallningshafvande ansåge derför afseende böra fästas

å förslaget om anordnande af dessa stationer, dervid Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvande dock, hvad stationen Hättan beträffade,

ifrågasatte, huruvida icke särskild ledning från Göteborg kunde undvikas

och kostnaden minskas, genom att ledningen anordnades till den

öfver Tjörn befintliga ledningen emellan Stockevik och Varekil.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Sjette hufvudtiteln.

För den händelse Eders Kongl. Maj:t emellertid skulle finna det

vara med det allmännas fördel förenligt, att telefonstationer redan nu

i ett sammanhang anordnades på alla de platser, der behof deraf gjorde

sig i mer eller mindre mån gällande, fäster Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

uppmärksamheten å de stationer utom de föreslagna,

som i sådant fall borde komma i betraktande, och erinrar i detta afseende

om Fiskebäckskil, som vore ett bland Orousts större fiskelägen

med icke få sillfiskevadar, Käringön och Florön. Hvad beträffade platserna

Tjufkilshufvud och Kalfsund, ansåge Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

med anläggning af stationer å dessa platser kunna

tillsvidare anstå, emedan den förra platsen ej vore belägen på längre

afstånd än en mil från Marstrand, der telegraf- och telefonförbindelse

med Göteborg funnes, och Kalfsund, beläget på halfva afståndet mellan

Göteborg och Marstrand, redan stode med båda dessa städer i liflig

förbindelse.

Derefter har telegrafstyrelsen afgifvit yttrande i fråga om sättet

och kostnaderna för de ifrågastälda anläggningarnas åvägabringande

och anslutning till de förutvarande förbindelserna. Hvad dervid först

beträffar förbindelsen mellan Grafvarne och Malmön, har styrelsen ansett

densamma lämpligast åstadkommas derigenom, att på den redan

befintliga linien Grafvarne—Lysekil ytterligare en ledning upplades

mellan Grafvarne och Amborseröd, från hvilken plats droges en ny

linie i sydlig riktning med kabel öfver sundet vid Malmöns norra ända,

för hvilken förbindelse hela kostnaden beräknats till 3,450 kronor. Då

den af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande förordade förbindelsen

mellan Bovallstrand och Grafvarne medelst ny linie från Bovallstrand

till någon lämplig punkt, hvarest en så kallad vexelst.ation skulle inrättas,

erbjöde åtskilliga svårigheter, hemställer telegrafstyrelsen, att

med densammas åvägabringande måtte tillsvidare få bero. De föreslagna

förbindelserna med Fiskebäckskil, Grundsund och Gullholmen anser

telegrafstyrelsen, för så vidt icke särskilda giltiga skäl funnes för de

nämnde orternas förbindande, på sätt ifrågasatts, med Ellos och Varekil,

böra utgå från Lysekils telegrafstation och uppläggas på befintlig

stoiplinie till Fiskebäck, hvarifrån kabeln skulle läggas öfver Gullmarsfjorden

till Essvik, från hvilket ställe ny linie med utgrening till Fiskebäckskil

skulle dragas till Grundsund och vidare öfver Islandsberg,

derifrån slutligen kabel skulle anbringas till Gullholmen; och skulle

enligt styrelsens beräkning kostnaden för samtliga dessa ledningar

utgöra 14,900 kronor. Beträffande öfriga. förbindelser har styrelsen

ansett den mellan Klädesholmen och Stockevik kunna åvägabringas knif
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Sjette liufvudtiteln.

vudsakligen medelst kabel för en till 3,850 kronor beräknad kostnad,

lotsstationen Hättan blifva billigast förenad med telegrafnätet derigenom,

att från Stockevik en särskild linie upprättades till Rönnängen, hvarifrån

ledningen fortsattes medelst kabel till Hättan, hvilken förbindelse

beräknats kosta 7,000 kronor, samt förbindelserna Hällevikstrand—Käringön,

Fjellbacka— Florön, Göteborg—Tjufkilshufvud och Göteborg—

Kalfsund kunna på angifna sätt åstadkommas för en sammanlagd kostnad

af 33,000 kronor.

Vigten för hafsfiskebedriftens främjande af lätta och snabba förbindelser

ej mindre mellan de särskilda fiskeplatserna inbördes, än

äfven mellan dessa och afsättningsorterna torde vara allmänt erkänd,

och gäller detta särskildt och i än högre grad i afseende å ett ymnigt

förekommande sillfiske, sådant det nu under några år visat sig vid

Bohuslänska kusten. Också har Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

vitsordat, hurusom de genom statens biträde åstadkomna telefonförbindelserna

redan medfört stort gagn. Af hvad i detta ärende anförts,

framgår emellertid, att det utaf Riksdagen år 1885 anslagna belopp

till telefonanläggningar för sillfiskebedriftens befrämjande icke

kunnat fylla alla de väsentligaste behofven af dylika förbindelser; och

då Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande upplyst, att befolkningen

saknar tillgångar att uppoffra å sådana anstalter, måste det ligga i

statens intresse att än ytterligare lemna sitt biträde, på det ej frukterna

af det rika fisket må gå förlorade, något som drabbar ej allenast de

fiskeidkande sjelfve, utan jemväl gör sig känbart i vidare .kretsar af

landets mindre bemedlade befolkning, som derigenom går i mistning

af ett billigt näringsmedel.

Att staten skall understödja andra anläggningar af ifrågavarande

slag än dem, som äro af mera väsentlig betydelse, torde dock icke

kunna ifrågakomma. Af de uti detta ärende ifrågasatta anläggningarna

synas mig de vara af företrädesvis framstående betydelse och framför

andra förtjenta af understöd, som åsyfta att sätta Malmön, Fiskebäckskil,

Grundsund, Gullholmen, Klädesholmen och Hättan i förbindelse

med förut varande telefon- och telegrafnät, och hvad särskildt Hättan

beträffar, torde en dylik förbindelse billigare kunna utföras genom

eu ledning till Stockevik än medelst den af Ljungman föreslagna till

Göteborg.

Kostnaderna för dessa ledningar uppgå enligt telegrafstyrelsens

beräkningar för

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Sjette hufvudtiteln.

Grafvarne—Malmön till .................................................... kronor 3,450: —

Lysekil—Fiskebäckskil—Grundsund—Gullholmen...... » 14,900: —

Stockevik—Klädesliolmen.................................................. » 3,850: —

Stockevik—Hättan .............................................................. » 7,000: —

tillsammans kronor 29,200: —

Såsom vilkor för att statsunderstöd skall kunna meddelas, torde

dock, i likhet med hvad år 1885 skedde, böra stadgas, att inom orten

för anläggningen .tillskjutes minst en fjerdedel af kostnaden. Med

hänsyn härtill torde det anslag, som synes erforderligt, böra bestämmas

till tre fjerdedelar af förenämnda summa, 29,200 kronor, eller sålunda

21,900 kronor.

På grund af hvad jag sålunda anfört och då, om ifrågavarande

telefonledningar redan under detta år hinna komma till utförande,

dertill nödiga medel torde kunna från statskontoret förskjutas, tillåter

jag mig i underdånighet tillstyrka det Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen

att, för anläggande i Bohuslänska skärgården af för jiskebedriftens

främjande nödiga telefonledningar med tillhörande stationer, ställa till

Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett extra anslag för år 1888 å 21,900

kronor, under vilkor att hushållningssällskap, landsting, kommuner eller

enskilde till de anläggningar, som med detta anslag utföras, bidraga

med minst en fjerdedel af anläggningskostnaden.

[36.]

Ersättning för

af statskontoret

gjorda

förskott.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

Enligt den vid statskontorets berättelse om statsverkets tillstånd

och behof fogade förteckning å förskott, hvilka böra hos Riksdagen

anmälas till ersättande, har statskontoret under år 1886 förskjutit:

till godtgörelse åt Kristianstads läns ränteri för derifrån till innehafvaren

af länsmansbostället Öllsjö N:o 7, 1 mantal, förskjuten ränta

å ett belopp, som till länets ränteri inbetalts såsom ersättning

för jord, som från bostället exproprierats för Gärds härads jernväg,

.................................................................................... kronor 126: 57,

» tryckning och bindning af underdåniga utlåtanden

öfver komiterades betänkande med förslag till

ny fiskeristadga ............................................................. » 1,522: 63.

summa kronor 1,649: 20.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Sjette liufyudtiteln.

Med anledning häraf hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t, med

tillämpning af grundsatsen om anslags bestämmande till jernnt tal af

kronor, täcktes föreslå Riksdagen att, till betäckande af omförmälda,

af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, anvisa ett extra anslag af

1,649 kronor.

Allmänna arbeten af beskaffenhet, att deras utförande

kontrolleras af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Uti underdånig skrifvelse den 27 November 1886 bar väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen afgifvit generalförslag angående beloppet af

de statsbidrag, som till understödjande af allmänna väg- och vattenbyggnadsarbetens

utförande syntes böra för år 1888 äskas af Riksdagen,

och i sammanhang dermed utlåtit sig öfver särskilda till styrelsen

remitterade underdåniga framställningar af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i Norrbottens, Vesterbottens och Vermlands län rörande

anslagen till väganläggningar och brobyggnader.

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län bar i

sin framställning af den 12 Oktober 1886 anfört, hufvudsakligen, att

i jemnbredd med den ökning af folkmängd och odling, som i länet egt

ruin, behofvet af nya landsvägar tilltagit; att likväl, oaktadt befolkningens

ökade offervillighet för vägväsendet, de under sista femårsperioden

1881—1885 fullbordade vägarbetenas längd nedgått till 15,9

mil från att hafva under nästföregående 20 år utgjort i medeltal 19,29

mil för hvarje femårsperiod; att den omständighet, att denna inskränkning

i länets vägarbeten inträffat samtidigt dermed, att ett årligen

växande antal ansökningar om statsbidrag för vägarbeten icke kunnat

vinna nådigt afseende, syntes ådagalägga, att de till vägbyggnaders

understödjande anvisade medel vore otillräckliga; att exempelvis antalet

sådana hos väg- och vattenbygnadsstyrelsen år 1885 hvilande ansökningar

från länet omfattade 18 vägföretag med en längd af 300 kilometer

och en beräknad anläggningskostnad af mer än 517,000 kronor,

hvarjemte sedermera till Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande inkommit

afslutade undersökningar angående 6 väganläggningar, som beräknats

till en kostnad af 155,000 kronor, och framställningar om undersökningar

för nya behöfliga väganläggningar af ungefär 600 kilometers

längd, hvilka torde komma att kosta omkring 1,000,000 kronor; samt

att behofvet af så många och omfattande vägföretag på en gång förBih.

till Rikd. Prof. 1887. 1 Sami 1 Åfd. 1 Iliift. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Sjette kufrucltiteln.

klarades deraf, att vid 1886 års början längden af de allmänna vägarne

inom länet utgjort allenast 147,7 mil, motsvarande, då länets ytvidd

vore 914,24 qvadratmil, en vägmil på 6,19 qvadratmil, under det att

i medeltal för kela riket år 1875 belöpte sig en vägmil på 0,715 qvadratmil;

att vidare förutom vägar äfven fordrades brobyggnader öfver de

stora hufvudfloderna, hvilka alla saknade sådana; att i detta afseende

genom Eders Kongl. Maj:ts resolution den 28 Januari 1881 vederbörande

ålagts att, så fort sedvanligt statsbidrag kunde erhållas, utföra

en bro öfver Kalix eif vid Månsbyn, hvarför kostnaden beräknats till

107,000 kronor; att vederbörande brobyggnadsskyldige beslutit, under

samma vilkor, uppföra en till 57,000 kronor beräknad bro öfver

Lule eif vid Edefors, hvarjemte ifrågasatt vore att för en beräknad

kostnad af 27,700 kronor bygga bro öfver Pite eif; samt att på grund

häraf Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande hemstälde, att af nästsammanträdande

Riksdag måtte äskas, att väganslaget och anslaget till

understödjande af brobyggnader och mindre hamnbyggnader samt upprensning

af åar och farleder höjdes, det förra från 500,000 kronor till

1,000,000 kronor och det senare från 100,000 kronor till 200,000

kronor.

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Vesterbottens län har i

ofvanberörda underdåniga skrifvelse af den 3 November 1886, andragit

att, ehuru betydliga anslag till vägars anläggning och förbättring inom

länet anvisats, framställningar om åtgärder för nya vägars erhållande

ständigt inkomme, vittnande, likasom det af landstinget år 1878 upprättade

så kallade »vägnät» eller förslag å vägar, som företrädesvis

borde ifrågakomma till anläggning eller ombyggnad, jemte landstingets

årligen beviljade anslag till vägundersökningar, om befolkningens

intresse för inrättandet af nya kommunikationsleder; att emellertid

bristande tillgångar vållat, att icke ens femtedelen af de vägar,

som landstinget sålunda ansett i främsta rummet behöfliga, kommit till

utförande; att särskildt omsorgen för länets lappmarker kräfde anläggning

af åtskilliga vägar, för hvilka undersökningar redan verkstälts och

bland hvilka kunde nämnas vägar emellan Lycksele och Åsele; emellan

Lycksele och Öhrträsk; emellan Fredrika kyrka och Lycksele—Åselevägen;

emellan Burträsk och Norsjö samt emellan Åbyn och Åby hamn,

äfvensom omläggning af allmänna landsvägen inom Degerfors socken,

tillsammans utgörande vägföretag af omkring 330 kilometer i längd

med en beräknad kostnad af 618,600 kronor; att, ehuru vederbörande

vägbyggnadsskyldige fått sig genom laga kraft egande beslut ålagdt att

bygga en omkring 90 kilometer lång väg från Hvilan i Lycksele socken

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Sjette lmfvudtiteln.

till Vännäs, understöd af statsmedel torde blifva nödvändigt för utförandet

af denna genom den beslutade sträckningen af norra stambanan

till Vännäs vigtiga väg, för hvilken undersökningar påginge;

att, likasom behofvet af nya vägar vore stort, broar öfver åtskilliga åt

de stora, länet genomflytande, elfvarna äfven vore behöfliga; och att,

då de statsmedel, som för närvarande funnes anvisade för ändamål

af nu ifrågavarande art, icke vore tillräckliga ens för behofvet inom

Vesterbottens län, än mindre för andra län i riket, Eders Kong!. Maj:ts

befallningshafvande hemstälde om proposition till Riksdagen om höjande

af väg- och brobyggnadsanslagen till enahanda belopp, som af Eders

Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län föreslagits.

Äfven Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Vermlands lan

har i sin ofvan omförmälda framställning hemstält, att proposition till

Riksdagen måtte aflåtas om ett anslag för år 1888 för väganläggningar

och vägförbättringar till belopp af 1,000,000 kronor.

Hvad nu först angår frågan om anslag till anläggning och iörbättring

af vägar, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, för åskådliggörande

af det antal planer till vägbyggnadsföretag jemte ansökningar

om statsbidrag till dem, som äro i styrelsens arkiv hvilande, upprättat

följande öfversigtstablå:

Antal företag.

För företagen i sin

helhet.

För samtliga företagens

påbörjande: första årot.

Beräknad

kostnad kr.

Begärdt

bidrag kr.

Beräknad

kostnad.

Behöfligt

bidrag.

Kronobergs län. .............................................

2

17,300

11,526

17,300

11,526

Kristianstads län .........................................

3

187,000

124,650

80,250

53,420

Halla rids län ................................................

2

123,116

82,070

42,800

28,530

Göteborgs och Bohus län...............................

6

201,976

134,630

108,274

72,170

Elfsborgs län .........................................

5

103,325

68,870

103,325

68,870

Vermlands » .........................................

6

208,110

138,082

172,810

114,552

Jönköpings » .........................................

5

132,630

88,406

99,730

66,476

Östergötlands » ........................................

1

105,550

70,360

60,000

40,000

Kalmar » ..........................................

1

32,000

21,330

32,000

21,330

Skaraborgs » ..........................................

1

18,300

12,200

18,300

12,200

Stockholms » ..........................................

2

18,812

12,539

18,812

12,539

Upsala » ..........................................

1

16,565

11,042

16,565

11,042

Södermanlands » .........................................

1

39,734

26,480

39,734

26,480

Transporl

36

| 1,204,418

| 802,185

| 809,900

539,135

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Sjette Imfvudtiteln.

\>

s

För företagen i sin

För samtliga företagens

helhet.

påbörjande:

första året.

o?

a

CD

Beräknad

Begärdt

Beräknad

Behöfligt

S»

crq

kostnad kr.

bidrag kr.

kostnad.

bidrag.

Transport

36

1,204,418

802,185

809,900

539,135

Vestmanlands län..........................................

2

51,976

34,540

51,976

34,540

Kopparbergs » ..........................................

4

149,459

99,629

101,559

67,699

Gefleborgs » .......................................

4

162,422

108,270

50,995

33,990

Vesternorrlands » ..........................................

10

693,700

462,430

305,090

203,360

Jemtlands » ..........................................

2

82,552

55,034

82,552

55,034

Vesterbottens » ..........................................

3

219,100

146,060

89,210

59,470

Norrbottens » ..........................................

8

194,720

129,730

183,420

122,230

samt till utfartsvägar i Norrbottens län

11

312,280

159,572

190,350

108,603

Summa

80

3,070,627

1,997,450

1,865,052

1,224,061

Styrelsen yttrar derefter att, äfven om alla de ifrågasatta vägföretagen

skulle samtidigt sättas i verket, det icke vore nödigt att till en början

anvisa större understödsbelopp än 1,224,061 kronor; att de ifrågavarande

arbetsföretagen, till hvilka kommuner och väghållningsskyldige vore

villiga att bidraga med hälften mot statsbidraget, måste anses af ett

trängande behof påkallade; att den kostnad och det arbete, som blifvit

å planernas utarbetande nedlagda, förlorade i värde ju äldre planerna

blefve, alldenstund prissättningarna komme att vid tidpunkten för arbetenas

utförande alltmer skilja sig från förhållandena vid förslagens

utarbetande och sålunda blifva mindre tillförlitliga; att i betraktande

deraf att, sedan 1885 och 1886 årens Riksdagar ökat anslaget till vägundersökningar

med 10,000 kronor vid hvardera riksdagen, så att detsamma

för innevarande år utgjorde 60,000 kronor, än flere vägplaner

kunde . förväntas snarligen inkomma till pröfning; och att såväl med

anledning af alla dessa omständigheter, som ock med hänsyn till hvad

Eders Kong]. Majrts ofvanbemälde befallningshafvande i ärendet anfört,

styrelsen ansåge sig böra hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen att för år 1888 anvisa till anläggning af nya samt förbättring

eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar

1,000,000 kronor.

Ehuru väganslaget, som för år 1885 utgick med 400,000 kronor,

af samma års Riksdag för år 1886 höjdes till 500,000 kronor,

till hvilket belopp anslaget jemväl för innevarande år är bestämdt,

torde det dock åter böra förhöjas, för att kunna motsvara befogade

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Sjette liufvudtiteln.

anspråk på bidrag från denna fond. Då Eders Kongl. Maj:t af Riksdagen

år 1885 äskade anslagets bestämmande till 500,000 kronor, innelågo

hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen fullständiga planer till vägföretag,

för hvilka kostnaderna uppgingo till 2,500,000 kronor, och understöd

begärdes till belopp af omkring 1,600,000 kronor. Nu hafva

dessa siffror vuxit så, att kostnaderna för utförande af de hos styrelsen

inneliggande vägförslag, som af styrelsen granskats, äro beräknade

till mera än 3,000,000 kronor, och statsbidrag för dem begäres

till belopp, föga understigande 2,000,000 kronor. Då fonden emellertid

så nyligen, som ofvan nämnts, blifvit förhöjd, anser jag mig nu icke

böra förorda dess ytterligare förhöjning med så stort belopp, som af

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ifrågasatts, utan håller före att, om

fonden för år 1888 ökades till 600,000 kronor eller således med 100,000

kronor utöfver hvad för hvart och ett af åren 1886 och 1887 anvisats,

möjlighet såmedelst skulle kunna beredas att påbörja de flesta

af de mest vigtiga vägföretagen.

Jag hemställer alltså i underdånighet, att Eders Kongl. Maj :t täcktes

föreslå Riksdagen att för år 1888 ställa till Eders Kongl. Maj:ts

förfogande, [37.]

till bidrag för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning Omläggning

af backiga eller eljest mindre goda vägar, 600,000 kronor. "vägar*

Hvad angår anslaget till brobyggnader och mindre hamnbyggnader

samt upprensning af åar och farleder, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

ansett sig böra i viss mån biträda Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes

i Norrbottens och Vesterbottens län framställningar

om anslagets höjning. Hos styrelsen vore nemligen hvilande planer

till två brobyggnader af större vigt, den ena öfver Kalix eif vid Månsbyn,

beräknad att kosta 107,000 kronor, och den andra öfver Dalelfven

vid Avesta, hvarför kostnaden uppskattats till 102,000 kronor. Då till dessa

brobyggnaders utförande begärts understöd till belopp af sammanlagdt

139,380 kronor, syntes styrelsen ett anslag till samma belopp som det

nuvarande knappast blifva tillräckligt, äfven om understödet fördelades

på två år, helst till en redan med statsbidrag understödd brobyggnad

öfver Indalselfven vid Käfstanacken i Vesternorrlands län ytterligare

statsbidrag borde utgå med 22,700 kronor. Förutom till nämnda brobyggnader

hade bidrag af statsmedel begärts jemväl till två andra

brobyggnader, hvilka dock vore mindre angelägna. Med åberopande

af dessa förhållanden och under tillkännagifvande, att några hamnplaner

eller planer till upprensning af åar och farleder, till hvilka understöd

kunde ifrågakomma, icke vore hos styrelsen hvilande, har styrelsen

s. 70 Kontrollera mot PDF

[38.]

Brobyggnader

och mindre

hamnbyggnader

m. m.

[39.]

Frostminsk
ningsföretag.

[40.]

Lån till enskilda

jernvägar.

[41.]

Odlingslåne
fonden.

70 Sjette liiifyudtitelii.

ansett önskligt, att nu ifrågavarande fond blefve för år 1888 bestämd

till 150,000 kronor.

Hvad styrelsen sålunda anfört synes mig visserligen förtjent af

beaktande, men då de omnämnda större brobyggnadsföretagen icke

torde vara af den brådskande beskaffenhet, att de måste samtidigt påbörjas,

och om så ej sker och arbetena derjemte fördelas på två år

eller, der förhållandena det medgifva, någon längre tid, torde enahanda

belopp, som för innevarande år anvisats, eller 100,000 kronor, jemväl

för år 1888 kunna anses tillfyllestgörande, hvarför jag anser mig böra

hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att för år

1888 ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande

till understödjande af brobyggnader och mindre hamnbyggnader samt

upprensning af åav och farleder 100,000 kronor.

Vidare hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t behagade äska af

Riksdagen för år 1888 till Eders Kongl. Majrts förfogande

till understödjande, medelst anslag utan återbetalning sskyldighet, af

torrläggning utaf sådana vattensjuka marker, som, utan att kunna med fördel

odlas, sprida frostskador öfver omgifvande nejd, 100,000 kronor;

och hemställer jag tillika, att Eders Kongl. Maj:t i afseende å

vilkoren för erhållande och tillgodonjutande af nu nämnda statsbidrag

samt angående kontrollen derå, att faststälde planer varda vid arbetenas

utförande följde, måtte föreslå Riksdagen att bibehålla de allmänna

vilkor och bestämmelser, hvilka nu äro gällande och finnas intagna i

Riksdagens skrivelser den 27 April 1881 (N:o 69) och den 11 Juni

1883 (N:o 67).

I sammanhang härmed torde jag böra erinra:

att, enligt 1886 års Riksdags beslut, blifvit för år 1888 beviljade till

understödjande, medelst lån, af enskilda jern vägsanläggningar 1,000,000

kronor, samt

att, enligt 1883 års Riksdags af Eders Kongl. Maj:t gillade

beslut, till den särskilda fond, som bildats med ändamål att genom lån

understödja odling af sänka trakter, skola från och med år 1884 till

och med år 1888 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande annuiteter

å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret i mån af behof

öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till fonden ingående

annuiteter kan erfordras till fyllande af högst 1,000,000 kronor

årligen; och hafva från denna fond under år 1886 beviljats lån till hela

årsbeloppet 1,000,000 kronor.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Sjette lmfvudtiteln.

71

Statens jernvägstraflk.

I underdånig skrifvelse den 18 December 1886 har styrelsen för

statens jernvägstraflk gjort framställning om aflåtande till Riksdagen

af proposition angående beviljande af anslag för år 1888 dels till nya

byggnader och anläggningar vid statens jernvägar och dels till anskaffande

af ytterligare rörlig materiel för de norrländska statsbanelinierna.

För nya byggnader och anläggningar föreslår styrelsen anslagets

belopp till 500,000 kronor och anför till stöd derför följande:

»De nyanläggningar, som under 1888 böra verkställas, äro följande, för

hvilka vid hvarje post den beräknade kostnaden är angifven, nemligen

vid:

Storlien: uppförandet af en matsalsbyggnad ......... kronor 27,800: —

Å denna på fjellryggen i en obefolkad

trakt belägna station uppfördes vid banans anläggning

för resandes inhysande och bespisning

ett herberge, innehållande 8 för resande

afsedda rum och 2 matsalar. Byggnaden är

uppförd invid stationshuset och den öfvertäckta

banhallen och likasom dessa af trä. Det

utrymme, den erbjuder, har under sommartiden,

då talrika resande begagna jernvägen i

denna landsdel, visat sig vara alldeles otillräckligt

i afseende på både det antal rum,

som kan upplåtas, och lokalerna för måltidernas

intagande, och det är angeläget att de

olägenheter, som häraf uppstå, blifva afhjelpta,

på det att icke svårigheterna för inqvartering

och förplägning skola verka till inskränkning

i persontrafiken eller åtminstone till hinder för

dess ytterligare utveckling. I detta ändamål

är den ofvannämnda nybyggnaden föreslagen,

och är den på grund af den eldfara, som är

förknippad med stora komplexer af trähus,

afsedd att förläggas afskild för sig samt byggas

af sten i två våningar, den undre inne
transport

kronor 27,800: —

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Sjette hufvudtiteln.

transport kronor 27,800: —

hållande de nya matsalarne och den öfre gästrum,

hvilka böra med säkerhet kunna uthyras

till pris, som lemna tillfredsställande ränta å

kostnaden.

Viskan: uppförande af en vaktstuga med uthus och

källare vid de utanför stationen befintliga grin
-

dar för en banvakt, som nu saknar boställe, ...... » 3,500: —

Sundsvall: tillbyggnad af lokomotivstallet med 2:ne

stallrum för inrymmande af ökadt antal å Sundsvall—Ange

linien behöfliga lokomotiv..................... » 19,000: —

Uppförande af ett lamphus af tegel till förvaring

och skötsel af stationens och bantågens

belysningsapparater........................................................ » 3,300: —

Linien Bollnäs—Ange: anläggning af en ny Morse
telegrafledning

mellan Bollnäs och Ange, hvilken

påkallas af den ökade telegrafering, som blifvit

en följd af att stambanenätet utsträckts till Sollefteå,

Sundsvall och Hudiksvall, .............................. » 11,000: —

Bollnäs: uppförande af en mindre reparationsverk
stad

för vagnar med tillhörande spårläggning,

hvilken är behöflig, emedan för vagnreparationer

inom 5:te trafikdistriktet endast finnes en provisorisk

byggnad vid Storvik, som blifvit för ändamålet

otillräcklig; och är ifrågavarande nya

verkstad afsedd att uppföras i samband med den

vid Bollnäs redan befintliga lokomotiv-reparationsverkstaden,

hvarigenom jemväl någon besparing

i förvaltningskostnad vinnes....................................... » 50,500: —

Kilafors: uppförande af ett boställshus med uthus

och källare för 2:ne stationskarlar, som ej kunna

erhålla bostad i stationens närhet, ........................... f> 6,700: —

Järbo: omläggning af landsvägen vid södra ändan

af stationen och uppförandet af en vägbro öfver

banan, för att sedan kunna borttaga den nuvarande

vägöfvergången i banans plan och sålunda

dels inbespara kostnaden för grindbevakningen

derstädes, dels aflägsna de faror, som äro förtransport

kronor 121,800: —

s. 73 Kontrollera mot PDF

Sjette liufvudtitcln. 73

transport kronor 121,800:

knippade med att sjelfva banan passeras af personer

och djur, ................. » 4,600:

Stockholms östra: förlängning af spårsystemet för

åstadkommande af omlastnings- och vagnafställningsspår,

som nu saknas, .......................................... » 8,000:

Stockholms central och norra: utvidgning af spårsystemet

........................................................................... » 5,000:

För anordnandet af elektrisk belysning å bangårdarne

samt inom stationshuset och godsmagasinen,

till hvilket arbetes påbörjande anvisats

ett belopp af 30,000 kronor, ytterligare............... » 75,000:

Anläggningen, sådan den för närvarande

afses, omfattar uppförande af ett maskinhus, anskaffning

och uppsättning af 3 dynamo-maskiner

och 32 båglampor för den yttre belysningen å

central- och norra bangårdarne samt af 3 dynamomaskiner

och 400 glödlampor för belysning inomhus

i offentliga och tjenstelokaler äfvensom af

tillhörande trådledningar.

Linien Tumba—Södertelje öfre: anläggning af en mötesplats

i närheten af Rönninge, hvilken, emedan

afståndet emellan Tumba och Södertelje öfre

stationer uppgår till 14 kilometer och rubbningar

i bantågens gång föranleda en betydande tidsförlust,

här är behöflig för anordnandet af tågmöten, » 20,000:

Linien Sparreholm—Flen: anläggning af en mötesplats

vid Skefbo qvarn till afdelande af och för tågmötens

möjliggörande å den 15 kilometer långa

linien emellan nämnda stationer................................. » 15,000:

Flen: tillbyggnad af stationshuset för vinnande af

behöfligt större utrymme i expeditionslokalerna... » 9,000:

Vingåker: tillbyggnad af godsmagasinet ........................ >•> 1,600:

Åby: uppförande af boställsstuga med uthus för eu

statiouskarl, som nu saknar bostad, ........................ » 2,500:

Lamhult: utvidgning af spårsystemet .............................. » 2,500:

Land: anläggning af eu ny lastkaj samt påbörjande

af spårsystemets utvidgning norrut å ett af Lund—____

transport kronor 265,000:

Bih. till Riksd. Frat. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft. 1C

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Sjette hufvu(Ititeln.

transport kronor

Kjeflinge jern vägsaktiebolag anskafFadt och upplåtet

område ..................................................................... x>

Arlöf: uppförande af en betjeningsboställsbyggnad

med uthus och källare för 4 hushåll, enär stationskarlarne

vid denna lifligt trafikerade station hafva

stor svårighet att i närheten erhålla bostäder,...... »

Vartofta: uppförande af en boställsbyggnad med uthus

och källare för 4 betjente................................... »

Skof de: tillbyggnad af lokomotivstallet med ett be
höfligt

stallrum...............................................................

Motala verkstad: tillbyggnad af lokomotivstallet med

ett stallrum....................................................................... »

Laxå: anläggning af ett oljegasverk för stationens

belysning och personvagnarnes i tågen förseende

med gas............................................................................. >,

Olme: utvidgning af spårsystemet jemte inköp af derför

behöflig mark .......................................................... »

Kil: tillbyggnad af godsmagasinet.................................... »

Med afseende derpå att, såsom erfarenheten

visat, omständigheterna torde under tiden intill

den, då de af Riksdagen beviljade medel varda

tillgängliga, komma att ådagalägga behofvet af

åtskilliga nya byggnader och anläggningar, hvilka

här ej kunnat annat än i allmänhet uppgifvas,

hemställes, att styrelsen finge under år 1888 disponera

för tillbyggnad af lokomotivstall 32,000

kronor, för tillbyggnad af verkstäder 16,000 kronor,

för spårutvidgningar, lastkajer, mindre husbyggnader

m. m. 60,000 kronor, samt eventuelt för

kompletteringsarbeten vid Söderhamns, St-ugsunds,

Landa, Myskje och Kinstaby stationer vid linien

Kilafors—Stugsund samt en mellan de två första

stationerna belägen timmerlossningsbrygga, hvilka

arbeten egentligen tillhöra dem, som borde bestridas

med de till nämnda handels ny- och ombyggnad

anvisade medel, men som väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen förklarat sig villig låta

utföra endast, om och i den mån bandelens till
-

265,000: —

10,000: —

8,000: —

8,000: —

6,000: —

6,000: —

35,000: —

2,000: —

1,700: —

transport kronor 341,700: —

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Sjette lmfvudtiteln.

transport kronor 341,700: —

gångar sådant medgåfve, hvilket senare icke nu

kunde utredas såsom beroende bland annat på

hvad realisationen af i köpet af Söderhamnsbanan

ingående äldre materiel, räler och andra effekter

kunde inbringa, 50,000 kronor;

hvadan här till vinnande af afrundad slutsumma

för diverse nybyggnader och anläggningar

utföres ............................................................................... » 158,300: ■

Summa kronor 500,000: —.»

I sammanhang härmed har styrelsen tillkännagifvit, att hon hade

för afsigt att inom kort inkomma med särskild framställning om utvidgning

af stationen i Malmö, hvilket med betydande kostnader förenade

företag dock kräfde någon ytterligare utredning, innan det

kunde underställas Eders Kongl. Maj:ts bedömande.

Hvad angår anskaffande af ytterligare rörlig materiel, torde jag

först böra erinra, hurusom med anledning af Eders Kongl. Maj:ts proposition

i ämnet Riksdagen år 1886 beviljat till anskaffande af dylik

materiel vid statens redan trafikerade jernvägar ett extra anslag af

1,500,000 kronor samt deraf för innevarande år anvisat å riksstaten

utom hufvudtitlarne 500,000 kronor. Styrelsen hemställer nu, att utöfver

de belopp af 500,000 kronor, som på grund af Riksdagens nyssnämnda

beslut torde vara att påräkna för hvartdera af åren 1888 och

1889, och som borde användas för de norrländska statsbanorna, ett

ytterligare belopp å 500,000 kronor måtte för deras vederbörliga utrustning

med rörlig materiel hos Riksdagen äskas.

Trafikstyrelsen anför i detta hänseende följande:

»Genom det extra anslag af 1,550,000 krono!'', som år 1884 beviljades

till de trafikerade statsbanorna för åren 1885 och 1886, kan de

''äldre bandelarnes behof af rörlig materiel anses vara för någon tid

åtminstone till det allra nödvändigaste tillgodosedt; men sådant är icke

förhållandet beträffande de nya norrländska banor, som dels tillkommit

under sagda år och dels öppnas under år 1888, enär å dessa, att

döma så väl efter erfarenheten om den rörelse, som förut egt rum å

dem af dessa banor, Indika tillhört enskilde egare, som ock af de förfrågningar

om vilkoren för transporter från nya produktionsorter, styrelsen

fått mottaga, en betydlig trävarubefordring kan väntas, hvilken,^

då den måste utföras under endast den för sjöfarten öppna delen af

året, kräfver en relativt stor uppsättning af transportmedel. Dessa

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Sjette hufvudtiteln.

banor, nemligen linierna Torpshammar—Sundsvall, Kilafors—Söderhamn—

Stugsund, Håssjö—Sollefteå och Ljusdal—Hudiksvall, hvilka

alla förbinda statsbanornas hufvudlinier med hafvet, hafva tillsammans

en längd af 233 kilometer och för deras utrustning med materiel äro

följande belopp beviljade, nemligen:

andelar af byggnadsanslag:

för linien Torpshammar—Sundsvall............................... 50,000 kronor

)> » Kilafors—Stugsund........................................... 300,000 »

» » Håssjö—Sollefteå.............................................. 412,500 »

» » Ljusdal—Hudiksvall ......................................... 500,000 »

hvilka andelar tillsammans utgöra................................. 1,262,500 kronor

samt det af 1886 års Riksdag beviljade extra anslaget af 1,500,000

kronor, hvaraf första tredjedelen, 500,000 kronor, anvisats att utgå

under år 1887; uppgående således den för anskaffning af materiel till

sagda linier beviljade summan till 2,762,500 kronor. Derjemte äro för

samma ändamål afsedda de belopp, som kunna erhållas genom realisering

af den med de inköpta Sundsvalls, Söderhamns och Hudiksvalls

jernvägarne öfvertagna materielen, och som uppskattats till resp. 300,000,

330,000 och 100,000 kronor, eller tillsammans 730,000 kronor.

Beträffande storleken af den materieluppsättning ifrågavarande

bandelar behöfva för att kunna motsvara de kraf, som ställas på deras

transportförmåga, kan man sluta, att den bör vara ganska betydlig,

äfven i fall man dervid blott tager hänsyn till de enskilda banors utrustning,

i hvilkas ställe en del af de nya statsbanelinierna träda. Å

två af dessa enskilda banor, Söderhamns- och Hudiksvallsbanorna, utgjordes

transportmaterielen af 10 lokomotiv och 350 vagnar, oaktadt

banornas längd icke är större än 31 kilometer, och medtager man den

jemförelsevis svagt Titrustade förra Sundsvallsbanan, finner man å en

väghingd af 93 kilometer eu park af 16 lokomotiv och 532 vagnar,

eller, per längdenhet räknadt, 0.17 lokomotiv och 5.72 vagnar per kilometer,

samt en lastdryghet hos godsvagnarne af 41.4 ton per kilometer.

Jemför man härmed de motsvarande måtten på utrustningen

hos statsbanorna, 0.14 lokomotiv, 3.74 vagnar och 31.07 ton per kilometer,

framträder öfverlägsenheten hos den nämnda gruppen af enskilda

banor i materielens antal och lastdryghet, och är dertill att bemärka,

att denna större materiel varit, efter hvad statistiken visar,

ganska strängt använd och nätt upp tillräcklig för de godsmängder,

som skolat framföras. Betänker man nu, att en del af dessa godsmängder,

som förut, förts till hamnar, der nämnda jernvägar utmynna,

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Sjette liufvudtiteln.

kommer att transporteras på längre sträckor än tillförene, och att med

utvidgning af trafikområden följer tillökning i transportmängder, blir

det uppenbart, att åtminstone de nya linier, som skola ersätta eller utgöra

en förlängning af tidigare enskilda jern vägar, böra för att kunna

tjena den trafik, som redan i början erbjuder sig, förses med rörlig

materiel i samma proportion som dessa senare. Efter sådan grund

skulle för de 155 kilometer, hvartill längderna af de nya bandelarne

till Sundsvall, Söderhamn och Hudiksvall uppgå, erfordras 27 lokomotiv

och 907 vagnar. Den 78 kilometer långa linien Håssjö—Sollefteå

är härvid lemnad ur sigte, men medtager man denna och utgår man

vid beräkningen af samtliga liniernas materielbehof från ofvan anförda

utrustningssiffror för statsbanorna i sin helhet, hvilka siffror af skäl,

som nyss angifvits, måste betraktas såsom minima, visar sig behofvet

af materiel vara 32 lokomotiv och 870 vagnar. Den tillökning af fem

lokomotiv denna beräkning gifver, utöfver hvad som beräknats för de

förut nämnda linierna med starkare trafik, är — äfven om man icke

afser någon särskild maskinkraft för linien Håssjö—Sollefteå utan anser,

att trafiken derstädes kan betjenas af lokomotiv, som användas å

angränsande bansträckor — behöflig till reserv, som oundgängligen

måste finnas att tillgå dels vid tidpunkter, då trafiken hopar sig, dels

derföre att de lokomotiv, som begagnas i dessa trakter, äro underkastade

en starkare förslitning till följd af matarevattnets skadliga inverkan

på deras ångpannor. Hvad vagnarne beträffar, så är väl det

för samtliga nya bandelarne beräknade antalet mindre än det, som beräknades

efter de enskilda banornas vagnparker, men skilnaden uppväges

dels af den förstärkning, som kan påräknas från andra bandelar,

dels af att statsbanans vagnar förmå inrymma större last än smalspåriga

jernvägars.

I det uppgifna antalet, 870 vagnar, äro inräknade 70 personvagnar,

efter det allmänna medeltalet 0,3 per kilometer, hvilket, ehuru persontrafiken

på ifrågavarande linier icke kan blifva så stor som å öfriga

delar af bannätet, äfven här åtminstone icke får underskridas af det

skäl, att personvagnarna i de nordliga trakterna starkt lida af det

hårdare klimatet och behöfva oftare repareras än i sydligare landsdelar,

hvadan ock för dem en större reserv är af nöden, och äro för

varutransporterna afsedda 800 godsvagnar, hvilka i bärighet kunna

anses motsvara omkring 975 smalspåriga vagnar.

De medel, som, på sätt ofvan nämnts, blifvit beviljade till materielanskaffning,

2,762,500 kronor, har styrelsen dels användt, dels i den

mån, anslagen utfalla, afsett till inköp af

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Sjette hufyndtiteln.

29 lokomotiv ..................................... 1,370,000 kronor

70 personvagnar................................. 536,500 »

295 bagage- och godsvagnar............ 713,500 »

samt axlar, hjul och reservdelar ... 142,500 »

Summa 2,762,500 kronor.

Det återstår således att före den tid, då Ljusdal—Hudiksvallsbanan

öppnas, hvilket kommer att ega rum under loppet af år 1888,

ytterligare anskaffa 3 lokomotiv och 505 godsvagnar, för hvilket ändamål,

med afseende på det billigare slag af vagnar här hufvudsakligen

ifrågakommer, eller virkesvagnar, en summa af 1,100,000 kronor erfordras.

Till bestridande af en del af denna kostnad finnes en tillgång i

den materiel, som inköpts med de ofvannämnda smalspåriga jernvägarne.

Men denna materiel har hittills endast kunnat tillgodogöras genom

ombyggnad till bredt spår af två mindre lokomotiv och 90 vagnar,

som tillhört Söderhamnsbanan och på det sättet gjorts användbara för

virkesforslingen mellan Söderhamn och Stugsund. Något tillfälle till

försäljning har ännu icke yppat sig, och i alla händelser kan man icke

påräkna att genom afyttring erhålla hela det för denna materiel beräknade

värdet, enär alla metalleffekter och maskiner betydligt fallit

i pris sedan den tid, då uppskattningen gjordes. Dock har på sista

tiden utsigt öppnats till att en partiel realisering skulle kunna åvägabringas,

ehuru nu ej är möjligt att uppgifva, huru mycket den kan

komma att inbringa.

Antager man som gjuisammaste fall, att realiseringen inbringar

600,000 kronor, återstår dock eu summa af 500,000 kronor för att

kunna till en början nödtorfteligen utrusta ifrågavarande linier, och

det är derföre styrelsens pligt att anmäla behofvet af extra anslag till

detta belopp utöfver hvad som redan är beviljadt.»

I fråga om det belopp af 500,000 kronor, som trafikstyrelsen

ansett erforderligt till nya byggnader och anläggningar, så vore det

visserligen önskvärdt, om hela detta belopp blefve stäldt till styrelsens

förfogande för år 1888; men jag föreställer mig likväl att denna summa,

med afseende å andra kraf, som för nämnda år ställas på statsverket,

torde böra inskränkas till 400,000 kronor, att användas till sådana

bland de nu ifrågasatta nya byggnaderna och anläggningarna, som Eders

Kongl. Maj:t, uppå förslag af styrelsen, må finna företrädesvis vara af

ett angelägnare behof påkallade. Och ehuru, hvad angår anslag till

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Sjette hufrudtiteln.

ny rörlig materiel, de skäl styrelsen anfört beträffande det belopp, som

för år 1888 erfordras, äro synnerligen öfvertygande, anser jag likväl

af nyssnämnda anledning, att beloppet af anslag för år 1888, utöfver

de 500,000 kronor, hvilka på grund af 1886 års Riksdags beslut kunna

vara att påräkna, bör inskränkas till 250,000 kronor, om användningen

hvaraf Eders Kongl. Maj:t lärer vilja, sedan styrelsen inkommit med

förslag, meddela närmare föreskrifter; och torde dessa medel böra, på

sätt förut i liknande fall plägat ske, anskaffas genom upplåning och

förty anvisas att utgå från riksgäldskontoret, derom chefen för finansdepartementet

torde göra särskild framställning0).

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till utgående under

år 1888 anvisa

dels å riksstatens sjette hufvudtitel till utförande af nya byggnader

och anläggningar vid statens jemn äg strafik 400,000 kronor;

dels ock å riksstaten utom hufvudtitlarne till anskaffande af ny

rörlig materiel vid statens trafikerade jernvägar, af det utaf Riksdagen

år 1886 beviljade anslag å 1,500,000 kronor, ett belopp af 500,000

kronor;

dels ock ytterligare till anskaffande af dylik materiel uteslutande för

de norrländska statsbanelinierna ett särskild! anslagsbelopp af 250,000

kronor;

och torde jag framdeles få tillfälle underställa Eders .Kongl. Maj:t

frågan om utvidgningen af stationen i Malmö.

Statens jernvägsbyggnader.

Sedan Eders Kongl. Maj:t till Riksdagen år 1886 aflåtit proposition,

att en stambana af samma spårvidd och med samma öfverbyggnad som

de öfriga stambanorna genom Norrland, men med iakttagande af vissa

förenklingar i byggnadssättet, skulle anläggas från Sollefteå eller lämplig

punkt i dess närhet öfver Skorped, Vännäs och Uddfors till ÖfverLuleå,

med rätt för Eders Kongl. Maj:t att närmare förordna om

de orter jernvägen borde genomgå, blef denna proposition i så

[42.]

Nya byggnader

m. m. vid

statens jernvägar.

[43.]

Ny rörlig

materiel vid

statens jernvägar.

[44.]

Ny rörlig

materiel vid

norrländska

statsbanorna.

*) Se bil. till statsverkspropositionen: »Finansplanen».

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Sjette hnfvudtiteln.

måtto bifallen, att Riksdagen medgaf banans anläggning- öfver Skorped

till Vännäs, med rätt för Eders Kongl. Maj:t att närmare förordna om

de orter å linien mellan banans utgångspunkt och Skorped, jernvägen

borde genomgå, samt under vilkor i öfrigt, att förslag till jernvägens

sträckning mellan Skorped och Vännäs blefve för en kommande riksdag

framlagdt, och att landsting, kommuner eller enskilde antingen

kostnadsfritt för staten afstode all för anläggningen erforderlig mark

eller ock lemnade staten ersättning för den kostnad, förvärfvandet af

full dispositions- och eganderätt till sådan mark kunde medföra.

Derjemte anvisade Riksdagen, i enlighet med hvad Eders Kongl.

Maj:t föreslagit, till arbetenas påbörjande för år 1887 ett belopp af

1.000. 000 kronor.

Så snart Riksdagens beslut om stambanans byggande blef kändt,

förklarade så väl Vesternorrlands som Vesterbottens läns landsting vid

för ändamålet utlysta urtima möten, att de åtoge sig ansvara för fullgörandet

af det utaf Riksdagen stadgade vilkor om upplåtande af mark

till jernvägen. Undersökningar för stambanans byggande till Skorped

hafva genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg pågått under

år 1886 och äro, hvad utarbetena angår, fullbordade; styrelsen är nu

sysselsatt med upprättande af ritningar och kostnadsförslag, och så

snart, efter deras granskning, banans definitiva sträckning från trakten

af Sollefteå till Skorped blifvit faststäld, kunna arbetena taga sin början.

Hvad nu angår det för år 1888 erforderliga byggnadsanslag,

torde det tillåtas mig erinra derom, att jag i det anförande till statsrådsprotokollet

den 29 Januari 1886, som låg till grund för Eders

Kongl. Maj:ts förenämnda proposition, antydde att, enligt min åsigt, för

framtiden borde årligen till norra stambanans fortsättning anslås 4,000,000

kronor, motsvarande hvad under senare åren årligen anvisats till stambanebyggnader.

I sitt svar å den nådiga propositionen uttalade visserligen

Riksdagen, att årliga anslagsbeloppet till nämnda bana borde

begränsas till 2,000,000 kronor. Emellertid hafva under sistlidna år

från rikets båda nordligaste län till Eders Kongl. Maj:t inkommit åtskilliga

framställningar om påskyndande af banans byggande, så att

dess utsträckning vidare mot norr i en ej alltför aflägsen framtid kunde

vara att motse. Såväl Vesterbottens och Norrbottens läns landsting

som ock Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i de båda länen

hafva i nämnda syfte hemstält om aflåtande till Riksdagen af proposition,

att det årliga anslaget till banans byggande måtte bestämmas till

4.000. 000 kronor. Enahanda framställningar äro gjorda af Luleå stadsfullmägtige

samt municipalstyrelsen i Haparanda jemte Öfver- och

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Sjette hufvud titeln.

Neder-Luleå, Öfver- och Neder-Kalix, Neder-Torneå, Hietaniemi och

Karl Gustafs samt Gellivara, Jokkmokks, Pajala och Korpilombolo

kommuner. I dessa framställningar framhålles hufvudsakligen, hurusom

utvecklingen och tillgodogörandet af de rika naturliga tillgångarna i

dessa trakter hämmas, så länge landet i afseende å kommunikationer

med de öfrige delarne af riket väsentligen är inskränkt till de få månader

af året, då sjöfarten kan förmedla denna förbindelse; samt vidare

faran i politiskt afseende för det öfre Norrlands isolering från det

öfriga Sverige, synnerligast numera, då finska jernvägarne närmat sig

dess gräns på ett afstånd af endast 12 mil och det finska elementet

alltmera gör sig gällande inom de svenska gränssocknarna och inkräktar

äfven på socknar, belägna på betydliga afstånd från gränsen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, till hvars utlåtande samtliga

dessa framställningar remitterats, har i skrifvelse af den 27 November

1886 meddelat att, på sätt jag redan nämnt, undersökningarna för

stambanans byggande till Skorped under år 1886 blifvit, hvad utarbetena

beträffade, fullbordade, men att deremot undersökningarna för banans

fortsättning från Skorped till Vännäs icke ännu medhunnits längre än

till Anundsjö, 1,6 mil från Skorped, och ej kommer att afslutas förr

än under detta år.

Beträffande det anslag, som till banans byggande för år 1888 bör

af Biksdagen äskas, anför styrelsen hufvudsakligen följande:

Då våglängden emellan Sollefteå och Vännäs utgör omkring 20

mil, och anläggningskostnaden för jernvägen mellan dessa ställen kan

i rundt tal beräknas till 14,000,000 kronor, behöfves en tid af omkring

sju år för fullbordandet af denna stambanedel, derest arbetet derå kommer

att bedrifvas med ett årligt anslag af endast 2,000,000 kronor. Det

vore derför i alla afseenden ändamålsenligare, om arbetena å ifrågavarande

stambana finge, såsom till statsrådsprotokollet för den 29

Januari 1886 utvecklats, bedrifvas på två arbetsdistrikt med ett årligt

anslag af tillsammans 4,000,000 kronor, i stället för endast på ett arbetsdistrikt

med anslag af 2,000,000 kronor. Som emellertid liniens rigtning

emellan Skorped och Vännäs sannolikt icke förr än under våren

1888 hinner blifva bestämd, låter det sig icke göra att under sistnämnda

år med fördel använda ett belopp af 4,000,000 kronor. Deremot

och då på bandelen emellan Sollefteå och Skorped en storartad

och kostbar brobyggnad öfver Angermanelfven måste under nyssnämnda

år färdigbyggas, och dessutom skenor masta uppköpas, för hvilket allt

kostnaden kommer att uppgå till omkring 500,000 kronor, anser styrelsen

att det skulle leda till besparing och i hög grad befrämja förtid.

till Itihsd. Prat. 1887. 1 Sami. 1 AJ’d. 1 Höft. 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

[45.]

Anslag till

fortsättning af

arbetena å

stambanan

norr om Sollefteå.

[46.]

Jernvägsanläggningen

Hudiksvall—

Ljusdal.

82 Sjette Imfvudtiteln. s

gången af arbetena å denna linie, li vilka är o jemförelsevis större och

mera tidsödande, än på den öfriga delen af linien norr om Skorped,

om, jemte nämnde 500,000 kronor, ett belopp af 2,500,000 kronor vore

att för de öfriga arbetena under det året påräkna; och hemställer styrelsen

derför, att Eders Kongl. Maj:t täcktes i så måtto bifalla de

ofvan berörda underdåniga framställningarna, att till instundande riksdag

aflåtes nådig proposition om ett anslag för år 1888 till jernvägsarbetenas

fortsättande å stambanan genom Norrland af 3,000,000 kronor.

Af skäl, som jag till statsrådsprotokollet den 29 Januari 1886 anfört,

anser jag fortfarande att stambanans snara fortsättning norrut är

af synnerlig vigt, särskildt med hänsyn dertill att finska jernvägsnätet

allt mer och mer närmat sig Sveriges gränser och numera, sedan Uleåborgsbanan

blifvit fullbordad och ett af de dyrbaraste arbetena för

samma banas fortsättning norrut, nemligen brobyggnaden öfver Uleelf,

under senaste år blifvit undangjordt, kan inom få år utan synnerliga

svårigheter framdragas till Torneå. Jag skulle derför ansett det

vara min pligt att tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att, för stambanans

byggande under år 1888, af Riksdagen för samma år äska ett anslag

af 4,000,000 kronor, derest jernvägsliniens sträckning norr om Skorped

nu kunde bestämmas, och således arbetena skulle kunna under år 1888

bedrifvas å två distrikt. Men då detta icke är möjligt, måste jag inskränka

mig till att biträda hvad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

föreslagit.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att till fortsättning af arbetena ä stambanan norr om Sollefteå bevilja

ett anslag för år 1888 af 3,000,000 kronor; lärande Eders Kongl.

Maj:t vilja, uppå föredragning af chefen för finansdepartementet, besluta

om sättet för anskaffande af härtill nödiga medel0).

Slutligen torde jag böra erinra, att Riksdagen år 1885, med bifall

till Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition om inköp för statens räkning

af Hudiksvalls jernvägsaktiebolags jernväg emellan Hudiksvall och

Näsviken, beviljat och stält till Eders Kongl. Maj:ts förfogande för

jernvägens inköpande och dess ombyggande till bredspårig samt utsträckande

till norra stambanan vid Ljusdal och förseende med rörlig

materiel 4,623,300 kronor och deraf anvisat till utgående under år

1888 ett belopp af 273,000 kronor.

Hvad föredragande departementschefen i ofvan

berörda hänseenden hemstält och föreslagit täcktes

*) So bil. till statsverkspropositionen: »Finansplanen».

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Sjette kufYudtiteln.

Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af Statsrådets

öfrige ledamöter, i nåder gilla med befallning tillika,

att utdrag af detta protokoll skulle till finansdepartementet

öfverlemnas till ledning vid författandet af

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

statsverkets tillstånd och behof.

In fidem:

A. L. van der Hagen.

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Sjunde hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Iionun

gen i Statsrådet å Stockholms slott den 12 Januari 1887.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Ehrensvärd,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Sedan de till andra, tredje, fjerde, femte och sjette hufvudtitlarne hörande

frågor blifvit af vederbörande departementschefer föredragna, anhöll departementschefen,

Statsrådet Friherre Tamm, att få anmäla de frågor, som tillhörde regleringen

af sjunde hufvudtiteln, samt anförde dervid beträffande anslagstitlarne:

Bill. till Riksd. Prof. 1887. 1 Samt. 1 Afd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sjunde hufvudtiteln.

[1-]

Stats
kontoret.

Ordinarie anslag.

Statskontoret.

Det förslag till stat för Statskontoret, som af Eders Kongl. Maj:t framlades

till 1876 års Riksdag, förutsatte, att alla Statskontorets utbetalningar skulle verkställas

genom anvisningar på Riksbanken och att Statskontoret skulle mottaga sin

uppbörd allenast genom attester från Riksbanken. Statskontoret skulle således ej

hafva någon utgift eller uppbörd i kontanta penningar; och med afseende härå föreslogs,

att verkets kassör endast skulle vara tjensteman i första lönegraden, likasom

missräkningspenningar ej heller för honom ifrågasattes.

Denna stat bifölls af Riksdagen, men med afseende å hvad under ärendets behandling

vid Riksdagen förekommit blef uti den instruktion, som af Eders Kongl.

Maj:t den 8 December 1876 utfärdades för Statskontoret, föreskrifvet, att den nämnde

kassören, som erhöll titel af räntmästare, skulle bland annat hafva till åliggande att

af en handkassa, som till belopp af högst 10,000 kronor finge af räntmästaren innehafvas,

lemna, i den mån ske kunde, kontant liqvid åt dem som sådant önskade,

äfvensom att vid förefallande större liqvider af den beskaffenhet, att beloppen skulle

till ett flertal personer i mindre poster utgå, i Riksbanken lyfta anvisningens summa

och medlen derför vederbörande tillhandahålla.

Med afseende å den vidsträcktare befattning, som sålunda blifvit räntmästaren

ålagd, har 1877 års Riksdag i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts förslag medgifvit,,

att i Statskontorets stat finge vidtagas den förändring, att i stället för den deri upptagne

första gradens tjensteman med benämning kassör uppfördes en andra gradens

tjensteman (räntmästare) med 3,000 kronor i lön och 1,500 kronor i tjenstgöringspenningar

samt rätt till två ålderstillägg, hvardera å 500 kronor.

Oaktadt räntmästaren således har en betydlig kassa om händer, eger han likväl

icke åtnjuta missräkningspenningar. Detta förhållande har emellertid under eu följd

af år icke föranledt någon framställning, då nemligen en Kongl. räntmästare intill den

9 Oktober 1885 qvarstod å gammal stat med lön och dyrtidstillägg af tillhopa 6,000

kronor; men sedan platsen numera blifvit försedd med ny innehafvare, som endast eger

uppbära de i staten upptagna förmånerna, har Statskontoret i underdånig skrifvelse

den 28 September 1886 rigtat uppmärksamheten å missförhållandet och dervid anfört,

att det syntes uppenbart, att afiöningen, allra helst under de första tio åren, icke

stode i full öfverensstämmelse med den synnerligen vigtiga och ansvarsfulla befattning,

som räntmästaren innehade, helst vid jemförelse med äldre lönestater, enligt hvilka

räntmästare vore likstälde med statskommissarierna. Jemväl i förhållande till annan

likstäld tjensteman inom de centrala embetsverken, nemligen den i Arméförvaltningen

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Sjunde hnfvudtiteln.

anstälde krigskassören, hvilkens göromål i omfattning och vigt vore räntmästarens

betydligt underlägsna, hade räntmästaren blifvit tillbakasatt på så sätt, att då desse

två tjensteman för öfrigt tillagts enahanda lön, tjenstgöringspenningar och ålderstillägg,

krigskassören egde att derutöfver uppbära i missräkningspenningar 500 kronor. Missräkningspenningar

till nämnda belopp tillkomma äfven den i Statskontoret anstälde

stämpelkassören, som dock tillhörde första lönegraden.

Statskontoret har derföre ansett önskvärdt, att räntmästaren i likhet med

krigskassören och stämpelkassören erhölle ett belopp såsom missräkningspenningar.

Vid bestämmande af detta belopp borde tagas i betraktande, dels att räntmästarens

göromål vore vida ansvarsfullare än krigskassörens, dels att stämpelkassörsbefattningen

icke vore fullt jemförlig med kassörsbefattningar, der kontanta medel omhänderhades,

dels ock hvad andra penningeanstalter bestode i missräkningspenningar. I sistnämnda

afseende hade Statskontoret inhemtat, att kassörer i Riksbanken, hvilkas aflöning

motsvarade tjenstemäns af första graden hos Statskontoret, uti missräkningspenningar

åtnjöte 1,500 kronor, samt att kassörer uti större enskilda penningeanstalter i hufvudstaden

med en fast aflöning af 5,000 kronor derjemte åtnjöte i missräkningspenningar

1,000 kronor.

Statskontoret har på grund häraf hemstält, att räntmästaren måtte, räknadt

från och med innevarande år, tilläggas missräkningspenningar till årligt belopp af

1,000 kronor, att åtnjutas jemväl under semester eller vikariat i högre tjenstegrad.

Med afseende å nu anförda omständigheter anser jag, lika med Statskontoret,

räntmästaren derstädes böra åtnjuta missräkningspenningar till föreslaget belopp.

Missräkningspenningarnes egenskap af en ersättning för de med kassörsbefattning

förenade förluster genom missräkning vid liqvider bör emellertid betinga, att desamma

uppbäras af den, som verkligen bestrider tjensten och dervid är utsatt för det

nämnda äfventyret. Vid detta förhållande och då det synes mig icke böra ifrågasättas,

att det belopp, som kan varda för ändamålet beviljadt, skulle utgå förrän med början

af nästkommande år, tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att å Statskontorets stat uppföra missräkningspenningar åt räntmästaren till

belopp af 1,000 kronor om året, att utgå till den som bestrider tjensten; samt

att således höja anslaget till Statskontoret med 1,000 kronor eller från 95,800

kronor till 96,800 kronor.

Postverket.

De för innevarande år af Eders Kongl. Maj:t faststälda utgiftsstater lör postverket

upptaga följande slutsummor:

aflöningsstaten.................................................... kronor 2,441,400:

öfvergångsstaten ................................................. »__8,400:

Transport kronor 2,449,800:

[2.]

Postverket.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sjunde hufvudtiteln.

indragningsstaten...............

Transport kronor

2,449,800

10,540

—

pensionsstaten .......................................

73,790

_

omkostnadsstaten............

3,535,500

_

oförutsedda utgifter ................................

68,000

_

afkortningar och restitutioner m. m..........

....................... n

38,170

—

Summa kronor 6,175,800

—

I den underdåniga skrifvelse af den 29 November 1886, deruti Generalpoststyrelsen

afgifvit förslag till postverkets stater för år 1888, har Styrelsen till eu början

beträffande

Aflöning sst åt en

erinrat, huruledes den af Eders Kongl. Maj:t till sistlidet års Riksdag gjorda framställning

om reglering af postkontorspersonalens aflöningsvilkor icke i alla delar vann

Riksdagens bifall, i det att Riksdagen, som väl fann bebofvet af löneförbättring för

de med framställningen afsedde tjensteman och särskildt de lägre bland dem ådagalagdt,

likväl med hänsyn å ena sidan till de ingalunda obetydliga inkomster af uppbördsprovision

och i någon mån äfven af sportler, som utginge till samtliga klasser af

posttjenstemän, för hvilka lönereglering begärts, samt å andra sidan till den ogynsamma

ekonomiska ställningen i landet ansåg en jemkning böra vidtagas i de föreslagna

förhöjningarne. För ett fullständigt genomförande af den föreslagna löneregleringen

skulle, enligt Generalpoststyrelsens beräkning, under nuvarande förhållanden

erfordras, utöfver hvad Riksdagen för år 1887 beviljat, ett belopp af högst 63,300

kronor. Då detta belopp ej vore större, än att tillgång dertill kunde af postmedel

beredas, samt behofvet af hela den begärda lönetillökningen för postkontorspersonalen

för närvarande ingalunda vore mindre än vid 1886 års början, under det att tillökningen

i antalet postförsändelser af olika slag gjort posttjensten ännu mer ansträngande

än förut, hade Generalpoststyrelsen icke kunnat annat än finna i hög

grad önskligt, att den vid 1886 års riksdag föreslagna löneregleringen redan nu

kunnat fullständigt komma till utförande. Enär emellertid, på grund af hvad i

ämnet förekommit, Riksdagens medverkan härtill icke syntes kunna påräknas förr än

dels ofvan berörda sportelinkomst, hvilken i allmänhet år efter år minskades, i någon

mer anmärkningsvärd mån nedgått, och dels den ogynsamma ekonomiska ställningen

i landet undergått någon förändring till ett bättre, men ingendera af dessa förutsättningar

ännu kunde sägas hafva inträffat, hade Generalpoststyrelsen ej ansett

sig böra i det nu afgifna förslaget till stater för postverket ifrågasätta andra lönebelopp

för postkontorspersonalen, än de som genom senast faststälda aflöningsstat

blifvit bestämda.

Ehuru jag, i likhet med Generalpoststyrelsen, tror det vara af synnerlig vigt,

att frågan om ett fullt tillfredsställande ordnande af ifrågavarande tjenstemäns af
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvmltiteln. 5

löningsvilkor ej alltför länge undanskjutes, anser jag mig likväl, på grund af hvad

Generalpoststyrelsen anfört, sakna anledning att för det närvarande tillstyrka någon

framställning till Riksdagen i detta afseende.

Generalpoststyrelsen har vidare anfört, att, ehuru Styrelsen sökt att i allt större

utsträckning tillämpa den i en senare tid antagna regelu att för arbete af enklare

beskaffenhet å postanstalterna, såsom stämpling af inkomna försändelser, första sorteringen

af bref m. m., hufvudsakligen anlita biträde af vaktbetjente, en förstärkning af

tjenstemannabiträdena vid postanstalterna likväl vore af behofvet påkallad.

Till biträde vid sådana göromål, som icke kunde åt vaktbetjente anförtros, anlitades

för närvarande vid postanstalterna dels 36 kontrollörer och 200 postexpeditörer,

uppförde å ordinarie stat, samt dels ett antal af 544 extra ordinarie tjensteman. På

sätt Generalpoststyrelsen redan vid afgifvandet af förslag till postverkets stater för

år 1885 erinrat, påkallade emellertid omsorgen om ^postverkets säkerhet och posttjenstens

behöriga bestridande att icke i alltför stor utsträckning använda extra biträden.

Särskild! gälde detta i fråga om sådana ärenden, som rörde medelsförvaltningen

och den penningeförsändning, som förmedlades genom postverket. Det hade

städse ansetts vara af vigt, att befogenheten att å postverkets vägnar utfärda qvitto

å försändelser, som aflemnades till befordran under assurans, inskränktes till ordinarie

tjensteman, hvilka i händelse af missbruk äfventyrade att gå miste om en plats, som

beredde dem en säker, om ock tarflig utkomst, ett äfventyr som naturligen ej i samma

män drabbade de extra biträdena. Å postkontoren af de fyra första klasserna, der

expedition egde rum hela eller större delen af dagen, och i all synnerhet å de postkontor,

der dessutom handläggning nattetid af genomgående post förekomme, vore

det derför af nöden, att jemte postförvaltare:! annan ordinarie tjensteman funnes

anstäld; ty det kunde icke rimligen fordras, att den förre skulle å kontoret närvara

hela den tid af dygnet, då kontoret vore tillgängligt för allmänheten, och äfven å den

tid, då postförvaltaren vore å kontoret tillstädes, förekomme ofta tillfällen, då han,

upptagen af afgående posters expedierande, af ankomna posters kontrollerande eller

af andra angelägna och brådskande bestyr, måste åt annan person uppdraga värdeförsändelsers

mottagande och qvitterande.

Likaså vore det särdeles angeläget att för tjenstgöring å alla vigtigare jernvägslinier,

der postkupéexpedition vore anordnad, och särskilt för utöfvande af förmanskap

i de postkupéexpeditioner, der flere samtidigt tjenstgjorde, ega tillgång till

ordinarie tjenstemän.

Då nu den penningeförsändning, som genom postverket förmedlades, vore stadd

i sådau tillväxt, att, medan år 1872, då förändrade grunder för värdeförsändelsers

assurerande af Eders Kong! Maj:t faststäldes, värdet af dylika försändelser utgjorde

omkring 280,500,000 kronor, detta värde år 1885 uppgick till omkring 753,000,000

kronor, och antalet postförda'' mil för de jernvägstågen åtföljande postkupéexpeditionerna

från år 1874, intill utgången af år 1885 ökats från 228,700 till 547,300,

vore det lätt förklarligt, att en förstärkning af antalet ordinarie postexpeditörer er
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Sjunde liufvudtiteln.

fordrades vid såväl de fullständiga fasta postanstalterna som postkupéexpeditionerna.

En sådan förstärkning skulle i öfrigt, för såvidt anginge de vid postkupéexpeditionerna

anstälde postexpeditörer, icke medföra någon anmärkningsvärd tillökning i

utgift för postverket, enär traktamente till ordinarie postexpeditör, som tjenst-gjorde

i postkupé, utginge med väsentligen lägre belopp än det, som extra biträde vid dylik

tjenstgöring egde uppbära.

För att nu i någon /nån tillgodose bebofvet i ofvan omförmälda afseenden kar

Generalpoststyrelsen kemstält, att aflöning ä stat måtte uppföras för ytterligare 20

postexpeditörer, deraf 10 af hvardera lönegraden.

Enligt den för postverket senast faststälda stat utgör aflöningen för postexpeditör

af första lönegraden 1,800 kronor ock för postexpeditör af andra lönegraden 1,600

kronor, hvartill för tjenstemännen af båda graderna kommer ålderstillägg med 300 kronor

efter fem års och med ytterligare 300 kronor efter tio års väl vitsordad tjenstgöring.

För den nu föreslagna förstärkningen i antalet postexpeditörer skulle således erfordras

eu ökning för år 1888 i anslagen å afiöningsstaten med 34,000 kronor. Då en sådan

förstärkning af postverkets ordinarie arbetskrafter utan tvifvel är af bebofvet i hög

grad påkallad, anser jag mig ega fullt skäl att förorda Styrelsens ifrågavarande förslag.

1 den aflöningsstat, som den 30 Maj 1884 faststäldes för postverket, att träda

i tillämpning från 1885 års början, biefvo postiljoner, brefbärare och andra vid postkontoren

anstälde betjente sammanförde till eu enda betjeningsklass, hvars personal

efter omständigheterna skulle användas till lands vägsposternas beledsagande, till tjenstgöring

i jernvägspostkupé, till posternas fortskaffande mellan postkontor och järnvägsstation

eller ångbåtshamn, till kringbärande af ankomna postförsändelser, till tömmande

af de utom postanstalt anbragta brefiådor samt till biträde, i den mån omständigheterna

det medgåfve, vid förrättande åt en del här ofvan omförmälda, å postkontoren

förekommande göromål af enklare beskaffenhet. Aflöningen reglerades dervid sålunda,

att hvarje vaktbetjent skulle, förutom dagtraktamente, som borde bestämmas efter

omständigh-eterna, ega uppbära fast lön af 500 kronor med ett tillägg efter fem års

väl vitsordad tjenstgöring af 100 kronor; och bestämdes antalet vaktbetjente till 675,

oberäknadt 38 å gammal stat kvarstående, vid postanstalterna anstälde vaktmästare,

hvilkas befattningar skulle i män af afgång ersättas med vaktbetjentsbefattningar i

enlighet med de nya bestämmelserna. Af de nämnde vaktmästarne, hvilka i aflöning

åtnjöto dels 800 kronor, dels 700 kronor, hade vid tiden för fastställandet af innevarande

års stat 4 afgått, i följd hvaraf nu gällande stat upptager 34 vaktmästare å

gammal stat och 679 vaktbetjente.

Generalpoststyrelsen har nu framhållit, hurusom den alltjemt växande posttrafiken

och fortgående utvidgningen i postförbindelserna gjorde eu tillökning i antalet vaktbetjente

nödvändig.

Oaktadt de omständigheter, hvilka, såsom Generalpoststyrelsen i sitt statsförslag

för år 1887 erinrat, kunde ur synpunkten af postverkets egen fördel tala för en ökad

användning af brefbärare vid postanstalterna, vore det dock hufvudsakligen på ett

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 7

annat område af posttjänster som behofvet af ökad tillgång på vaktbetjente för närvarande

gjort sig gällande. Enligt en af Styrelsens trafikbyrå verkstäld utredning

funnes nemligen för närvarande 34 postlinier med en medellängd af 6,2° mil, å hvilka

landsvägspost fortskaffades nattetid utan att beledsagas af postiljon. A dessa linier

försigginge således postföringen utan annat skydd än det, som kunde lemnas af den

icke ens alltid fullvuxne postföraren. Med hänsyn till de betydliga penningebelopp

och andra värdeförsändelser, uppgående för år 1885 till ett värde af omkring

753,000,000 kronor, som, enligt hvad ofvan angifvits, numera befordras genom postverkets

försorg, syntes det Styrelsen betänkligt att låta detta förhållande fortfara.

För att kunna å dessa 34 postlinier anordna postiljonsbeskickning, för hvilket

ändamål en vaktbetjent erfordrades för hvarje linie, äfvensom för att blifva i tillfälle

att med dylik beskickning förse nya landsvägsposter, som borde inrättas, samt

anställa erforderlig vaktbetjening i postkupé å nya jernvägslinier, har Generalpoststyrelsen

hemstält, att det förutvarande antalet vaktbetjente måtte få ökas med 48

nye; i sammanhang hvarmed Styrelsen anmält, att bland vaktmästarne å gammal

stat ytterligare afgått två. deraf en med 800 kronors och eu med 700 kronors aflöning,

i hvilka vaktmästares ställe nu borde uppföras två vaktbetjente.

Anslaget för “andra vaktbetjente“, hvilket i senast faststälda stat upptagits

till 339,500 kronor, skulle sålunda komma att ökas med det för aflöning åt 50 vaktbetjente

erforderliga belopp, 25,000 kronor, eller till 364,500 kronor; hvaremot å

andra sidan minskning komme att ega rum i de för “vaktmästare“ i staten uppförda

belopp med 1,500 kronor, motsvarande aflöningen för de två afgångne vaktmästarne.

Hvad Generalpoststyrelsen sålunda föreslagit synes mig böra vinna godkännande.

I hufvudsak afser den begärda förstärkningen i betjentpersonalen att bereda ökad

säkerhet för landsvägspostföringen, och att åtgärder för detta ändamål, vid de af

Generalpoststyrelsen anförda förhållandena, äro påkallade, torde vara uppenbart. Det

kan nemligen på intet sätt anses förenligt med tillbörlig omsorg om postverkets

skyddande mot förluster att i ett så glest befolkadt land som Sverige låta landsvägspost

nattetid fortskaffas utan pålitligt skydd.

Mot de öfriga ändringar, Generalpoststyrelsen föreslagit under aflöningsstaten,

eller att anslaget till vikariatsersättning samt arfvoden åt extra biträden hos Styrelsen

m. m., i 1887 års stat upptaget till 45,000 kronor, måtte med hänsyn till de

ökade göromål hos Styrelsen, som föranleddes af den år från år stegrade posttrafiken,

och hvilka orsakat, att utgifterna å berörda anslag under tidrymden från den 1 Juli

1885 till den 30 Juni 1886 uppgått till ett belopp af 47,836 kronor, höjas med

5,000 kronor, eller till 50,000 kronor, samt att det i staten uppförda anslag till

ålderstiilägg, 155,900 kronor, måtte, i enlighet med den beräkning som egt rum af

behofven för detta ändamål under år 1888, minskas med ett belopp af 3,000 kronor,

eller till 152,900 kronor, har jag ej något att erinra.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

I anslagen under

Sjunde hufvudtiteln.

Öfver gångsstaten och Indrcigningsstaten har Generalpoststyrelsen icke föreslagit

någon förändring.

Beträffande

Pensionsstaten

anmäler Generalpoststyrelsen,

att i följd af inträffade dödsfall från denna stat böra afföras de pensioner,

som

till

utgått

f. d. postmästaren O. Åkesson Cervin ......

........................... kronor

300: —

„ ,, J. J. W. Marelius ......

*

............................ ?;

1,500: —

y>

„ kaptenen G. A. Höggren...................

i)

2,500: —

„ postmästaren G. W. Wästfelts enka,

född von Knorring, „

150: —

äfvensom att, då affidne postiljonen Nils Adam Olofssons ene

son Nils Hugo, för hvilken ett anslag af 50 kronor varit å denna

stat uppfördt, att åtnjutas till fylda 15 år, den 15 Februari innevarande

år uppnår nämnda ålder, ytterligare bör å staten afföras

ett belopp af.................................................................................. „ 50: —

eller tillhopa kronor 4,500: —

men att deremot å staten böra upptagas följande pensioner, som blifvit beviljade,

sedan förslag till stater af Generalpoststyrelsen senast afgafs, nemligen:

för f. d. vaktmästaren J. G. Hallgren ...............

.......................... kronor

750: —

,, „ postmästaren J. H. Affärd ...................

............................ J?

1,200: —

„ „ vaktbetjenten L. Carlsson....................

........................... „

300: —

„ ,, postmästaren O. Hemning ...................

........................... »

900: —

Summa kronor

3,150: —

Tillika med det nu föreliggande statsförslaget har äfven till Eders Kongl. Maj:t

öfverlemnats en till Generalpoststyrelsen ingifven ansökning, deri affidne förre befälhafvaren

å postångfartyget Sofia, kaptenen Gustaf Adolf Höggrens enka Jenny Helena

Regina Höggren, född Göhle, sökt att komma i åtnjutande af pension.

Åt kaptenen Höggren, hvilken sedan November 1858 varit i postverkets tjenst

såsom befälhafvare efter hvartannat å ångfartygen Polhem och Sofia samt derunder

hufvudsakligen haft sig anförtrodt att ombesörja vinterpostföringen mellan Gotland

och fastlandet, beviljades vid 1885 års riksdag en pension af 2,500 kronor om året.

Den 21 November sistnämnda år erhöll Höggren entledigande ur postverkets tjenst

och kom sålunda från och med början af December månad samma år i åtnjutande af

den honom tilldelade pensionen. Redan den 28 Januari 1886 afled emellertid Höggren,

efterlemnande sin ofvan bemälda enka jemte fyra barn af ett föregående gifte;

och befunnos vid bouppteckningen efter Höggren skulderna i boet öfverstiga till
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Sjunde hufvudtiteln.

gångarne med 2.498 kronor 66 öre. Enkan Höggren ingaf derefter underdånig ansökning

om något understöd, och sedan det upplysts, att boets tillgångar blifvit afladda

till konkurs samt att enkan Höggren befann sig i mycket bekymmersamma

ekonomiska omständigheter, fann Eders Kongl. Maj:t den 13 sistlidne Oktober godt

tillägga henne eu nådegåfva för eu gång af 400 kronor, att utgå af postverkets medel

under titel “oförutsedda utgifter “.

Med anledning af enkan Höggrens nu föreliggande ansökning om pension har

Generalpoststyrelsen — dels under åberopande af hvad Styrelsen vid afgifvande af

förslag till postverkets stater för år 1886 anfört rörande Höggrens långvariga och

förtjenstfulla verksamhet i postverkets tjenst, dervid särskildt framhållits, hurusom den

af Höggren ledda vinterpostföringen mellan Gotland och fastlandet varit i hög grad

ansträngande och af beskaffenhet att undergräfva Höggrens helsa och kroppskrafter,

dels ock med hänsyn jemväl till den omständigheten, att Höggren så ytterst kort tid

fått tillgodonjuta den honom beviljade pensionen — hemstält, att enkan Höggren

måtte uppföras å postverkets pensionsstat till åtnjutande från och med år 1888 af

ett årligt understöd af 400 kronor.

Då Generalpoststyrelsens berörda framställning synes mig väl förtjent att behjertas,

anser jag mig böra till densamma tillstyrka bifall; lärande vid det föreslagna

understödet böra fästas det förbehåll, att detsamma får af enkan Höggren åtnjutas

endast så länge hon förblifver enka.

Hvad angår

Omkostnadsstaten,

föreslår Generalpoststyrelsen,

dels att följande anslag måtte höjas, nemligen anslaget till uppbörds- och frimärkesprovision

med 5,000 kronor från 270,000 till 275,000 kronor, anslaget till

postbetjentes beklädnad och beväring med 15,000 kronor från 45,000 till 60,000

kronor samt anslaget till traktamenten åt vaktbetjente med 60,000 kronor från

340.000 till 400,000 kronor;

dels och att anslaget för godtgörelse till främmande postverk, derå utgifterna

under tiden från den 1 Juli 1885 till den 30 Juni 1886 icke uppgått till mer än

16.000 kronor, måtte minskas med 30,000 kronor, eller från 60,000 till 30,000 kronor

Den ifrågasatta höjningen af anslaget till uppbörds- och frimärkesprovision är

betingad af motsedd tillökning i postuppbörd och höjningen af anslaget till postbetjentes

beklädnad och beväring af ökning i vaktbetjentpersonalen samt behofvet af större tillgång

på försvarsvapen för de vaktbetjente, som användas till landsvägsposternas

skyddande, utvisande den redogörelse, Styrelsen lemnat för utgifterna under omkostnadsstaten

för senaste halfåret 1885 och första hälften af år 1886, att under denna

tid utgifterna å sistberörda anslag uppgått till omkring 53,500 kronor.

I fråga om anslaget till traktamenten åt vaktbetjente erinrar GeneralpoststyBih.

till RiJcsd. Prof. 1887. 1 Sami. 1 Afd. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Sjunde hufrudtiteln.

relsen om den redogörelse, Styrelsen vid afgifvande af förslag till postverkets stater

för innevarande år lemnat beträffande de omständigheter, hvilka föranleda att utgifterna

å detta anslag i en senare tid i så betydlig mån ökats. Väsentligaste anledningen

dertill vore att finna i posttrafikens betydliga, år efter år fortgående tillväxt

samt i det här ofvan påpekade förhållande, att vid denna trafik biträde af vaktbetjente

numera toges i anspråk i en utsträckning, som gjorde det möjligt att i högst

väsentlig mån inskränka det antal tjensteman, som eljest skulle erfordrats för de

ökade göromålens bestridande. Utgifterna å detta anslag hade under tiden från den

1 Juli 1885 till den 30 Juni 1886 med 30,000 kronor öfverstiga det belopp, hvartill

anslaget senast blifvit upptaget. Om nu äfven genom inrättande, på sätt Styrelsen

föreslagit, af 48 nya vaktbetjentbefattningar utgifterna å anslaget kunde komina att

i någon mån minskas till följd deraf, att traktamente till ordinarie vaktbetjent i allmänhet

faststäkles till lägre belopp än det, som tilldelades extra vaktbetjent, ansåge

likväl Styrelsen, med afseende dels å rörelsens tillväxt och dels å det trängande behofvet

af någon förhöjning i det till eu del vaktbetjente utgående traktamente, anslaget

icke böra bestämmas till lägre belopp än 400,000 kronor.

Enär, på sätt Styrelsen antydt, den utsträckta användningen af vaktbetjente i

stället för tjensteman naturligen måste i det hela lända till besparing för postverket

och medföra, att vid en växande posttrafik utgifterna kunna inskränkas utöfver hvad

eljest vore möjligt, synes mig den stigande kostnaden för vaktbetjentpersonalen

icke vara egnad att väcka någon betänklighet. Jag tillstyrker alltså och då jag ej

heller har något att erinra mot öfriga under omkostnadsstaten ifrågasatta ändringar,

att hvad Styrelsen rörande denna stat föreslagit måtte godkännas.

I anslaget till afkortningar och restitutioner m. m. har Generalpoststyrelsen

endast vidtagit den förändring, att, till vinnande af jemn slutsumma å utgiftsstaterna,

detta anslag från sitt nuvarande belopp, 38,170 kronor, ökats till 38,820 kronor.

Med förmälan att, då från postverkets för år 1888 beräknade inkomster,

6,300,000 kronor, afdroges de sammanlagda slutsummorna å de nu omförmälda staterna,

sådana de af Generalpoststyrelsen föreslagits, eller 6,217,000 kronor, ett belopp

af 83,000 kronor blefve öfrigt, att vara att tillgå för oförutsedda utgifter, har Styrelsen

slutligen föreslagit, att anslaget för dylika utgifter, i nu gällande stat utfördt

med 68,000 kronor, måtte få upptagas till 83,000 kronor.

Mot hvad Generalpoststyrelsen i sistberörda hänseenden föreslagit finner jag

ej skäl att göra någon erinran.

Sammanställas de nu tillstyrkta ändringarne i postverkets stater, visar det sig,

att under aflöning sstaten ökning komme att ega rum med följande belopp:

i aflöningsanslaget till Generalpoststyrelsen för förhöjning

af anslaget till vikariatsersättning samt arfvoden åt

extra biträden med ..................... kronor 5,000: — ''

Transport kronor 5,000: —

s. 11 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

11

Ökning.

Transport kronor 5,000: —

i afiöningsanslaget till biträdande tjensteman

vid postanstalterna för beredande

af aflöning till 20 nya postexpeditörsbefattningar,

10 af hvardera

lönegraden, med ............... „ 84,000: —

och i dito till vaktbetjente förberedande

af löner till dels 48 nye

vaktbetjente och dels de 2 vaktbetjente,

som'' komme att ersätta

2 indragna vaktmästare, med...... „ 25,000: ~ —

kronor 64,000: —

hvaremot minskning skulle uppkomma

dels genom uteslutande ur staten

af 2 vaktmästarebefattningar med aflöning

å tillhopa ... kronor 1,500:

och dels genom nedsättning

af anslaget

till ålderstillägg med „ 3,000: — » 4,500: —

så att alltså aflöniugsstaten på det hela skulle

växa med................................-........................ kronor 59>500: -

att å pensionsstaten i följd af pensionärers afgång

komme att besparas .................. kronor 4,500.

hvaremot skulle tillkomma:

af Eders Kongl. Maj:t beviljade nya

pensioner......... kronor 3,150: —

föreslaget understöd

för enkan Höggren „ 400: ■ „ 3,550: —

så att alltså minskning i denna stat komme att

ega rum med kronor ..........................................................

att under omlcostnadsstaten ökning komme att ega rum

i anslaget till uppbörds- och frimärkes
provision

med ............................... kronor 5,000:

„ dito till traktamenten för vaktbetjente

med.................................... » 60,000:

„ dito till postbetjentes beklädnad och

beväring med.................................. » 15,000:

kronor 80,000: —

Transport kronor 80,000: —

Minskning.

950:

59,500: —

950:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Sjunde hufvudtiteln.

Ökning.

Transport kronor 80,000: — 59,500: -

hvaremot anslaget för godtgörelse till

främmande postverk skulle minskas

med ......................................... „ 30,000: -

så att alltså under omkostnadsstaten skulle uppstå

en ökning på det hela af........................... kronor 50,000: -

samt att slutligen anslagen till oförutsedda utgifter

och till afleortningar och restitutioner m. m.

komme att ökas,

det förra med

och det senare med .

Minskning.

950: -

15,000:

650:

tillhopa kronor 125,150: —

Eu ökning på det hela komme således att ega rum med kronor

Och skulle staternas slutsummor blifva följande:

aflöningsstaten....................................................................... kronor

öfvergångsstaten.................................................

indragningsstaten ..................................................

pensionsstaten ............................................

omkostnadsstaten........................................

oförutsedda utgifter .......................................

afkortningar och restitutioner m. m..................................

950:

124,200;

2,500,900

8,400

10,540

72,840

3,585,500

83,000

38,820

tillsammans kronor 6,300,000

eller samma belopp, hvartill postverkets inkomster för år 1888 blifvit beräknade.

Åberopande hvad jag nu anfört, hemställer jag, att Eders Kong], Maj:t i propositionen

till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof täcktes föreslå,

att Riksdagen, dels med beviljande af ett årligt understöd å 400 kronor till förre

befälhafvaren å postångfartyget Soda kaptenen Gustaf Adolf Ilöggrens enka Jenny

Helena Regina Höggren, född Göhle, att utgå så länge hon förblifver enka, dels och med

godkännande af öfriga nu tillstyrkta ändringar i postverkets stater, måtte för år 1888

bestämma postverkets anslag, förslagsvis beräknadt, till 6,300,000 kronor, att utgå direkt

af postmedlen.

[3]

Telegraf
verket.

Telegrafverket.

Sedan sistlidet års Riksdag antagit utgiftsstater för telegrafverket, att gälla under

år 1887, med rätt för Eders Kongl. Maj:t att i nämnda stater göra de jemkningar,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 13

som kunde finnas af behofvet påkallade, har Eders Kongl. Maj:t den 1 Oktober 1886

faststält telegrafverkets stater för år 1887 och dervid rörande stationspersonalen och

dess aflöningsförhållanden beslutat följande ändringar, hvilka nu böra för Riksdagen

anmälas, nemligen:

a) indragning af kontrollörstjensten i Nystad med 3,000 kronor i aflöning, i

sammanhang hvarmed under aflöningsstaten och rubriken "särskilda anslag" dels det

till hushyreersättning åt svenske telegrafkontrollörer i utlandet afsedda belopp af

1,800 kronor minskats till 1,200 kronor, dels anslaget för den till svenska stationer

förlagda kontroll öfver telegramvexlingen med utlandet ökats från 1,200 till 3,000

kronor; samt

b) afförande från öfvergångsstaten af de belopp, tillhopa 400 kronor, som varit

anvisade för en kommissarie af tredje klassen och en före detta förste telegrafist,

hvilka afgått från innehafvande tjenst.

Slutsumman af telegrafverkets af Eders Kongl. Maj:t faststälda utgiftsstater för

år 1887 utgör 1,285,609 kronor, hvilken summa med 2,100 kronor understiger det af

senaste Riksdag godkända förslag till stater för verket under samma år.

I underdånig skrifvelse den 12 sistlidne November har Telegrafstyrelsen afgifvit

förslag till utgiftsstater för telegrafverket under år 1888.

I fråga om aflöningsstaten, hvars slutsumma för närvarande utgör 935,100 kronor,

har Styrelsen anmält, att, i följd af särskilda nådiga bref af den 15 Maj, den 30

Juli och den 13 Augusti 1886, de till tredje klassen hörande telegrafstationerna i

Rinna, Torekow, Delsbo, Kungelf, Mem, Onsala, Sjötorp, Skeninge och Trosa redan

blifvit indragna eller komme att före 1886 års utgång indragas samt att, enär telegrafisttjensten

i Skeninge uppehållits endast på förordnande och de telegrafister,

hvilka haft anställning vid öfriga nu omförmälda stationer, kunnat eller kunde förflyttas

till lediga telegrafistbefattningar vid andra stationer, följaktligen samtliga de

telegrafisk enster, som varit afsedda för ofvan nämnda nio stationer, kunde indragas.

Å andra sidan borde i staten upptagas aflöning för en telegrafist vid den under år

1886 inrättade nya stationen i Hörby; och har Styrelsen på grund häraf hemstält,

att åtta telegrafisttjenster med 900 kronor i aflöning för hvardera måtte indragas och

hela det på 1887 års afiöningsstat uppförda antal af 184 telegrafister alltså minskas

till 176, hvarigenom slutsumman å samma stat för år 1888 komme att nedsättas med

7,200 kronor eller till 927,900 kronor.

Beträffande öfvergångsaflöningsstaten innefattar Styrelsens förslag endast den förändring,

att de belopp, som nu finnas å denna stat upptagna dels för en före detta förste

assistent med 1,200 kronor och dels för genomförande af beslutad indragning af kommissarietjensten

i Södertelje och förändring af åtskilliga assistenttjenster till telegrafisttjenster

med 1,759 kronor, blifvit med hänsyn dertill att innehafvarne af dessa kommissarie-

och assistenttjenster under loppet af år 1887 komme att uppnå pensionsåldern

och ur telegrafverkets tjenst afgå, ur staten uteslutna, hvarigenom den ifrågavarande

statens slutsumma nedbragts från 9,459 kronor till 6,500 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Sjunde hufvudtiteln.

Under pensions- och under stödsstaten har Telegrafstyrelsen till en början erinrat,

att, såsom en följd af den utaf Styrelsen beräknade minskningen i telegrafverkets inkom

ster för år 1888 från det nu i staten utförda beloppet, 1,300,000 kronor, till 1,250,000

kronor, det telegrafverkets pensionsinrättning tillkommande statsbidrag, hvilket utginge

med fem procent å telegrafverkets portoinkomst, borde minskas med 2,500 kronor,

eller från 65,000 kronor, hvartill detsamma nu vore i staten upptaget, till

62.500 kronor.

Styrelsen bar vidare hemstält, att åt afgående föreståndaren för Skeninge telegrafstation,

hvilken tillhörde dem, som vore afsedda att vid 1886 års utgång indragas,

tillförordnade telegrafisten Nanny Arndtz måtte för hennes återstående lifstid anvisas

ett årligt understöd af 300 kronor, till stöd för hvilken hemställan anförts: att Nanny

Årndtz, alltsedan stationen i Skeninge år 1864 inrättades, haft anställning derstädes,

först såsom föreståndare för den dåvarande så kallade privatstationen och sedermera

eller från och med år 1876, då stationen förändrades till statstelegrafstation, i egenskap

af tillförordnad telegrafist och föreståndare; att hon härunder städse pligttroget

fullgjort sina åligganden, men, i saknad af tillräcklig qvalifikation i kunskapsväg, icke

kunnat befordras till ordinarie telegrafist, hvarföre hon icke heller kunnat vinna inträde

i telegrafverkets pensionsinrättning; att, då Nanny Arndtz redan uppnått 56

års ålder och enligt företedt läkarebetyg vore sjuklig, hvarigenom hennes arbetsförmåga

betydligt minskats, annan lämplig anställning vid telegrafverket efter indragning af

stationen i Skeninge icke kunde henne beredas; samt att vid sådant förhållande syntes

billigt, att hon, i likhet med hvad tillförene vid åera tillfällen medgifvits innehafvare

af indragna telegraåsttjenster, blefve hugnad med ett skäligt understöd för sin

återstående lifstid.

I händelse af bifall till hvad Telegrafstyrelsen sålunda under pensions- och understödsstaten

föreslagit skulle en minskning i denna stat komma att ega rum med

2.500 kronor emot en ökning med 300 kronor och staten således på det hela minskas

från sitt nuvarande belopp 82,922 kronor med 2,200 kronor till 80,722 kronor.

I anslagen å underhållsstaten har Telegrafstyrelsen icke ifrågasatt annan ändring,

än att, då det till »diverse utgifter» uppförda förslagsanslaget å 10,628 kronor visat

sig otillräckligt, i det att den verkliga utgiften under nämnda anslagstitel för de fem

sistförflutna åren i medeltal årligen uppgått till något mer än 13,000 kronor, Styrelsen

af denna anledning och för vinnande af en jemn slutsumma å hela utgiftsstaten hemstält,

att till »diverse utgifter» måtte förslagsvis upptagas 12,378 kronor, hvarigenom underhållsstatens

slutsumma, nu utgörande 258,128 kronor, skulle komma att ökas med

1,750 kronor eller till 259,878 kronor.

Emot hvad Telegrafstyrelsen sålunda föreslagit beträffande telegrafverkets utgiftsstater

för år 1888 har jag i hufvudsak icke något att erinra. De flesta af de

föreslagna ändringarne afse minskning i telegrafverkets utgifter och bära vittne om

Telegrafstyrelsens fortsatta sträfvande att, i den mån det är möjligt, inskränka kostnaderna

för verkets drift. Med erinran att under de senare åren utgiftsstaterna ge

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 15

nom succesiva minskningar redan blifvit nedbragta, så att de nu af Telegrafstyrelsen

föreslagna staternas slutsumma med mer än 50,000 kronor understege samma summa

för år 1879, framhåller Styrelsen, att ytterligare inskränkningar utöfver de nu föreslagna

icke för närvarande äro möjliga utan att äfventyra verkets tjenstbarhet.

Det för förra tillförordnade telegrafisten Nanny Arndtz ifrågasatta understödet

synes med afseende å de omständigheter, Telegrafstyrelsen till stöd för framställningen

i denna del anfört, icke böra förvägras. Beträffande anslagen å pensionsstaten i öfrigt

torde, sedan Eders Kong!. Maj:t på min hemställan höjt beräkningen af telegrafverkets

inkomster för år 1888 till 1,275,000 kronor, den ändring böra vidtagas i Telegrafstyrelsens

förslag, att anslaget till telegrafverkets pensionsinrättning utföres med 63,750

kronor, motsvarande fem procent å det sålunda förhöjda inkomstbeloppet. Då härigenom

anslagen till pensionsstaten komrne att med 1,250 kronor öfverstiga det af

Telegrafstyrelsen beräknade beloppet, torde för vinnande af enahanda slutsumma å

utgiftsstaterna, som Styrelsens förslag upptager, den föreslagna förhöjningen i det under

omkostnadsstaten uppförda förslagsanslaget till diverse utgifter lämpligen kunna i

motsvarande mån inskränkas och sistberörda anslag således utföras med 11,128 kronor

i stället för af Telegrafstyrelsen föreslagna 12,378 kronor.

Med de af mig sålunda tillstyrkta ändringar skulle telegrafverkets stater för

år 1888 komma att utvisa följande slutsummor:

aflöningsstaten........................................................................ kronor

öfvergångsaflöningsstaten............................... „

pensions- och understödsstaten .................... „

underhållsstaten......................................................... „

tillsammans kronor 1,275,000: —

hvilket belopp med 10,609 kronor understiger slutsumman å utgiftsstaterna för år 1887.

Åberopande det nu anförda, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå,

att Riksdagen, med beviljande åt förra föreståndaren för indragna telegrafstationen

i Skeninge Nanny Arndtz af ett årligt understöd å 300 kronor, att utgå

under hennes återstående lifstid, samt med godkännande af öfriga nu tillstyrkta ändringar

i telegrafverkets stater, måtte, under Eders Kongl. Maj:t förbehållen rätt att

i verkets utgiftsstater göra de jemkningar, som kunna finnas af behofvet påkallade,

såsom reservationsanslag, att utgå direkt ai telegrafmedlen, till telegrafverket för år

1888 anvisa enahanda belopp, 1,275,000 kronor, hvartill telegrafinkomsterna för året

blifvit beräknade, samt tillika medgifva, att, derest öfverskott skulle å telegrafinkomsterna

uppstå, detta öfverskott må af Eders Kongl. Maj:t användas för telegrafverkets

tidsenliga utveckling och förbättring.

927,900

6,500

81,972

258,628

Tullverket.

Generaltullstyrelsen, som i underdånig skrifvelse den 8 sistlidne November afgifva

förslag till tullverkets stater för år 1888, har dervid beträffande

[40

Tullverket.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Sjunde hufvudtiteln.

Aflöning sstaten

först förmält, att distriktschefen i sydöstra tulldistriktet och tullkammaren i Oscarshamu

väckt förslag om indragning af den lediga tullinspektor st jensten i Mönsterås och

dess ersättande med en uppsyningsmanstjenst; och då omfånget och beskaffenheten

åt de med ifrågavarande tjenst numera förenade göromål synts Styrelsen kunna medgifva

den ifrågasatta förändringen, har Styrelsen, som förordnat, att tjensten skall

tills vidare lemnas otillsatt och uppehållas genom vikarie, hemstält, att antalet inspektorstjenster

måtte minskas med eu, eller från 11 till 10, men i stället åt en uppsyningsman

uppföras lön 900 kronor, tjenstgöringspenningar 300 kronor och ålderstillägg

300 kronor, samt antalet uppsyningsman med 900 kronors lön sålunda ökas från 35 till 36.

Vidare anser Generaltullstyrelsen eu omreglering af bevakningen vid Blekinges

östra kust böra vidtagas. På grund af kustens beskaffenhet erfordras nemligen bevakning

jemväl från sjösidan, der sådan nu saknas. I sådant hänseende anses en

postering åt en kustvakt till sjös och en kustroddare vara behöflig, hvaremot Styrelsen

funnit bevakningen till lands härigenom kunna inskränkas till den kustvakt till

häst, som är posterad vid Christianopel. Då till följd häraf en kustsergeantstjenst,

som för närvarande är ledig och hvars innehafvare äfven varit stationerad vid Christianopel,

kan indragas, kommer den ökning i aflöningsstaten, som upprättande af berörda

postering till sjös medför, allenast att uppgå till skilnaden mellan aflöningen

till en kustvakt till sjös och till en kustroddare, tillhopa 1,600 kronor, samt aflöningen

till en kustsergeantstjenst, 1,200 kronor, eller 400 kronor. Generaltullstyrelsen

hemställer derföre, att i staten måtte uppföras

åt en kustvakt till sjös lön 600 kronor, tjenstgöringspenningar 300 kronor och

ålderstillägg 300 kronor, och

åt en kustroddare lön 500 kronor, tjenstgöringspenningar 200 kronor och ålderstillägg

100 kronor

samt således antalet kustvakter till sjös ökas från 57 till 58 och antalet kustroddare

från 243 till 244,

men deremot antalet kustsergeanter minskas med en från 34 till 33.

I händelse af bifall till hvad Generaltullstyrelsen sålunda föreslagit komme afiöningsstatens

slutsumma att minskas med skilnaden emellan sammanlagda beloppen af aflöningarne

för en inspektor ..............................

..................................... kronor 1,900: —

och för en kustsergeant ................

...................................... „ 1,200: -

tillsammans kronor 3,100: —

och summan af aflöningarne

för en uppsyningsman ...............

............... kronor

1,200: —

en kustvakt till sjös ..................

............. 51

900: —

och en kustroddare.................

.............. V

1

ö

o

2,800: -

eller med kronor

300: —

och statens slutsumma således blifva 1,693,700 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

17

Indrag ning ss tat en,

för år 1887 upptagen till 46,745 kronor, har genom afgång af derå uppförda persone

minskats med 8,355 kronor eller till 43,390 kronor.

Ålderstilläggsstaten och pensionsstaten för af skedade tjensteman och betjente.

Beträffande dessa stater anför Generaltullstyrelsen, att summan af de från pensionsstaten

för afskedade tjensteman och betjente utgående belopp, som redan år

1881 uppgick till 208,423 kronor 83 öre, sedan dess årligen vuxit, så att densamma

för år 1885 utgjorde 247,431 kronor 73 öre och i följd häraf det för ändamålet anvisade

statsanslag af 197,000 kronor årligen betydligt öfverskridits, men att deremot

under de sistförflutna fem åren förekommit en årlig minskning af utgifterna å ålderstilläggsstaten,

hvartill ett förslagsanslag af 250,000 kronor är anvisadt, så att utgifterna,

som år 1881 uppgingo till 239,433 kronor 13 öre, år 1885 nedgått till 215,021

kronor 95 öre. Då det icke vore antagligt, att sistberörda utgifter åter skulle uppgå

i någon afsevärd mån, har Styrelsen hemstält, att, för vinnande af större öfverensstämmelse

mellan förslagsanslagen för dessa två stater och de derifrån utgående be
-

lopp, förslagsanslaget för ålderstilläggsstaten måtte nedsättas med 30,000 kronor till

220,000 kronor, samt förslagsanslaget för afskedade tjensteman och betjeutes pensionering

deremot ökas med 30,000 kronor till 227,000 kronor.

Med anmälan att inrättande af ofvan föreslagna nya tjenster icke nödvändiggör

någon förhöjning af det å omkostnadsstaten uppförda anslaget till jakt- och båtlega

samt hästlega och resekostnader, har Generaltullstyrelsen i öfriga stater icke föreslagit

annan förändring, än att, för jemnande af staternas slutsumma, det å Omkostnadsstaten

upptagna anslaget till diverse utgifter måtte minskas med 345 kronor och

således bestämmas till 14,100 kronor, i hvilken händelse statens slutsumma komme

att uppgå till 211,450 kronor.

Tullverkets stater för år 1888 komme således att utvisa följande slutsummor:

.................................... kronor 1,693,700: —

afiöningsstaten

öfvergångsafiöningsstaten ............................................................

ålderstilläggsstaten .....................................................................

indragningsstaten .......................................................................

pensionsstateu för afskedade tjensteman och betjente ...............

pensionsstaten för afiidne tjenstemäns och betjentes i fattigdom

efterlemnade enkor och barn.......................................

omkostnadsstaten .......................................................................

31,660

220,000

43,390

227,000

31,800

211,450

Summa kronor 2,459,000

eller 4,000 kronor mindre än det belopp, 1887 års stat upptager.

Bih. till Riksd. Prat. 1887. 1 Sami. 1 Afd.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Sjunde lmfvudtiteln.

Då de af Generaltullstyrelsen ifrågasatta ändringar i afiöningsstaten synas vara

välbetänkta samt jag icke har något att erinra mot hvad Styrelsen beträffande öfriga

stater föreslagit, tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att, med godkännande af de utaf Generaltullstyrelsen föreslagna ändringar i

tullverkets stater, bestämma anslaget för tullverket till ett mot staternas slutsumma

svarande belopp af 2,459,000 kronor, att såsom förslagsanslag utgå direkt af tullmedlen.

Skogsväsendet.

[5.]

Skogsväsen
det.

För skogsväsendet är å ordinarie stat för år 1887 uppfördt:

dels bestämdt anslag

för skogsstaten ................................... kronor 406,070: —

„ statens skogsskolor.......................... ,, 24,500: —

dels reservationsanslag

till skogsinstitutet ............................. „ 21,800: —

„ enskilda skogsundervisningen ........ „ 8,600: —

,, kronoskogarnes förvaltning och befrämjande

af skogsväsendet i allmänhet

..................................... „ 214,130: —

430,570: —

244,030: —

tillsammans kronor 674,600: —

I underdånig skrifvelse den 30 Oktober 1884 afgaf Domänstyrelsen förslag

till förändrad reglering af skogsstaten. Hufvuddragen i detta förslag voro:

att de nu endast för viss tid förordnade skogsinspektörerne, hvilkas verksamhet

är i hufvudsak inskränkt till att utöfva kontroll, hvar inom sitt distrikt, öfver

det sätt, hvarpå der anstälde skogstjenstemän och betjente fullgöra sina åligganden,

skulle ersättas med fast tillsatte öfverjägmästare, hvilka borde ställas i spetsen för

skogsförvaltningen, hvar inom sitt tjenstgöringsområde, och erhålla ett verkligt chefskap

öfver dervarande skogspersonal; i sammanhang hvarmed åtskilliga ärenden, hvilka

hittills dragits under den centrala styrelsens pröfning, skulle öfverlemnas till öfverjägmästarnes

afgörande;

att den egentliga skogsförvaltningen i orterna skulle såsom hittills besörjas af

jägmästarne, men gifvas en större omfattning derigenom att, till skogsvårdens förbättrande

å civila och ecklesiastika boställen samt utarrenderade kronoegendomar, all

skogsodling å dessa egendomar öfvertoges af skogsstaten och jemväl ledningen af

afverkningen derstädes i vidsträcktare mån än nu vore fallet öfverlemuades åt jägmästarne

;

att, med bibehållande af skogsinspektörernes eller öfverjägmästarnes antal

oförändradt, det nuvarande antalet jägmästarebefattningar skulle, i samband med en

förändrad reglering af reviren, minskas, men deremot skogsbetjeningen ökas;

s. 19 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 19

att, med hänsyn ej mindre till den ansenliga tillökning i göromål, hvilken, sedan

skogsstaten senast reglerades, för denna stat uppstått i följd af statsskogarnes

genom afvittringar och köp mer och mer ökade ytvidd samt utfärdade nya författningar

om skogsväsendet, än äfven till det ytterligare arbete, de nu ifrågasatta förändringarne

komme att för skogstjenstemännen medföra, förbättrade aflöningsförmåner

skulle beredas skogspersonalen i dess helhet; samt

att härvid, hvad angick jägmästare, under den fasta aflöningen borde inbegripas

äfven godtgörelse för vissa extra ersättningar, hvilka hittills af jägmästarne

åtnjutits, men nu borde upphöra att utgå eller, der desamma erlagts af enskilde, indragas

till statsverket.

Domänstyrelsen förutsatte härvid, att af de ökade tillgångar, som erfordrades

för genomförande af en dylik reglering, en del skulle tillskjutas af de ecklesiastika

boställena, samt hemstälde •— under erinran att den hittills af statsverket ensamt aflönade

skogsstaten redan nu vore starkt anlitad för de ecklesiastika skogarnes vård

och, om Styrelsens förslag vunne godkännande, komme att ytterligare derföre tagas i

anspråk —, att af den andel i de ecklesiastika skogarnes behållna afkastning, hvilken

nu tillfölle presterskapets löneregleringsfond, hälften, beräknad att för år uppgå till

lägst 40,000 kronor, måtte indragas till statsverket.

Öfver denna hemställan inhemtades yttranden af rikets domkapitel samt Kammarkollegium

och Statskontoret, hvarvid flertalet af dessa myndigheter väl erkände

såsom billigt, att staten erhölle någon ersättning för sina åtgärder till de ecklesiastika

skogarnes vård, men likväl afstyrkte bifall till Domänstyrelsens framställning, under

åberopande att den andel af de berörda skogarnes afkastning, som, i enlighet med

1863 års Riksdags beslut, genom nådiga förordningen den 29 Juni 1866 angående

hushållningen med de allmänna skogarne i riket anslagits till presterskapets löneregleringsfond

i syfte att åstadkomma en tillfredsställande reglering af presterskapets

aflöning, fortfarande och för en längre framtid vore för detta ändamål behöflig; hvarförutom

anmärktes, att de ifrågavarande medlens disponerande på det sätt, Domänstyrelsen

ifrågasatt, erfordrade medgifvande af allmänt kyrkomöte.

Då detta ärende den 11 December 1885 inför Eders Kongl. Maj:t anmäldes,

yttrade dåvarande Chefen för Finansdepartementet, att han för sin del vore med

Domänstyrelsen fullt ense om befogenheten deraf, att det arbete, som skogsstaten nedlade

på de ecklesiastika boställsskogarne, icke borde lemnas utan godtgörelse från

samma skogars afkastning, men, i betraktande af hvad öfriga vederbörande myndigheter

anfört, likväl ansåge sig icke kunna förorda, att en dylik godtgörelse skulle

utgå under den form, Domänstyrelsen föreslagit, eller så, att viss andel af de ifrågavarande

skogarnes afkastning skulle tillfalla statsverket, för att af detta användas såsom

bidrag till skogsstatens aflöning; att det deremot syntes med allt skäl kunna

ifrågasättas, att, när å ecklesiastikt boställes skog genom skogsstaten utfördes arbete,

hänförligt till skogsskötseln, detta arbete blefve ersatt i enahanda ordning som öfriga

omkostnader för skogens skötsel och således, lika med dessa, gäldades af inflytande

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Sjunde hufvudtiteln.

skogsförsäljningsmedel, innan någon del deraf tillfölle vare sig boställskafvaren eller

presterskapets löneregleringsfond; att eu sådan anordning på intet sätt borde kunna

anses stridande mot de för dispositionen af de ecklesiastika boställsskogarnes afkastning

nu gällande grunder, hvilka uttryckligen innehölle, att af denna afkastning i

främsta rummet skulle gäldas kostnaden för skogens skötsel; samt att, när å boställe

af ifrågavarande slag afkastningen icke öfverstege kusbekofvet och således icke lemnade

tillgång till ersättande af skogsstatens åtgärder för skogsskötseln, någon betänklighet

icke borde möta att för detta ändamål anlita de ecklesiastika boställenas skogsfond,

med hvars bildande just varit åsyftadt att utveckla skogsvården å sådana ecklesiastika

boställsskogar, hvilka icke sjelfva förmådde att derför bestrida omkostnaderna.

Departementschefen erinrade vidare, att, derest de åsigter, han sålunda uttalat,

godkändes och i öfverensstämmelse dermed en del af den inkomst för skogspersonalen,

Domänstyrelsen beräknat såsom fast aflöning, ansåges böra ersättas med godtgörelse

i eu eller annan form för särskilda förrättningar, hvilkas antal och omfattning

komme att vexla betydligt för olika orter, eu väsentlig omarbetning af regleringsförslaget

måste ega rum, vid hvilken jemväl borde tagas i öfvervägande, om och i hvad

mån skogsstatens förvaltningsåtgärder å en del andra allmänna skogar, från hvilka

afkastning icke inginge till statsverket, kunde böra af skogsafkastningen godtgöras.

Från en sådan omarbetning ansåg Departementschefen likväl böra undantagas den

del af förslaget, som angick skogsinspektörerne, enär desse, hvilka icke hade någon

omedelbar befattning med skogsvården, följaktligen icke berördes af frågan, huruvida

förrättningar af ifrågavarande art borde särskildt ersättas, samt särskilda anledningar

syntes Departementschefen; påkalla, att pröfningen af regleringsförslaget i denna del

icke blefve undanskjuten; och behagade Eders Kong!. Maj:t på Departementschefens

hemställan förklara Domänstyrelsens omförmälda underdåniga framställning i fråga

om bidrag från de ecklesiastika skogarnes afkastning till skogsstatens aflönande icke

föranleda vidare åtgärd samt anbefalla Domänstyrelsen att, i öfverensstämmelse med

de af Chefen för Finansdepartementet angifna grunder, utarbeta nytt förslag till lönereglering

för revirförvaltarne och skogsbetjeningen.

förslag till reglering af skogsinspektörsbefattningarne blef derefter, särskildt

för sig, förelagdt Riksdagen i den nådiga proposition, som den 14 Januari 1886 afgafs

angående statsverkets tillstånd och behof, men blef icke af Riksdagen bifallet,

då regleringen af de nämnda befattningarne syntes Riksdagen kunna utan synnerlig

olägenhet uppskjutas, till dess tillfälle blefve beredt att på en gång pröfva och afgöra

frågan om reglering af skogsstaten i dess helhet. Med anmälan härom tillkännagaf

Riksdagen i underdånig skrifvelse den 11 Maj 1886, att Riksdagen funnit

det på pröfning beroende förslaget om ersättning åt staten för vården af ecklesiastika

boställsskogar, sådant detsamma i statsrådsprotokollet den 11 December 1885 blifvit

af föredragande Departementschefen till sina hufvuddrag angifvet, vara förtjent af

stor uppmärksamhet, dock att vid blifvande pröfning af detsamma, sedan detaljerna

hunnit utarbetas, synnerligt afseende borde fästas derå, att församlingarnes rätt att

från nämnda skogar erhålla virke till byggnader samt reparationer å boställen och

s. 21 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 21

kyrka tillräckligt tillgodosåges; och behagade Eders Kong!. Maj:t, efter föredragning

af Riksdagens berörda skrifvelse, den 4 Juni nästlidet år gifva Domänstyrelsen befallning

att vid afgifvande af det nya förslaget till lönereglering för revirförvaltarne

och skogsbetjeningen taga i öfvervägande hvad Riksdagen sålunda anfört samt dervid

jemväl utlåta sig, huruvida i följd deraf eller eljest någon ändring kunde anses

påkallad i det förslag till reglering af de nuvarande skogsinspektörsbefattningarne,

som varit Riksdagen förelagdt.

Till fullgörande af de föreskrifter, som den 11 December 1885 och den 4 Juni

1886 blifvit Domänstyrelsen meddelade, har bemälda Styrelse den 15 sistlidne November

afgifvit underdånigt utlåtande och förslag, hvilket jag nu anhåller att, tillika

med det förut omförmälda regleringsförslaget af den 30 Oktober 1884, få underställa

Eders Kongl. Maj:ts pröfning.

Sedan Departementschefen härefter föredragit de berörda förslagen, äfvensom

i sammanhang dermed Domänstyrelsens underdåniga skrifvelse den 11 Oktober 1886

rörande anslagsbehofven för skogsväsendet under år 1888, yttrade Departementschefen

vidare:

Den för skogsväsendet nu gällande stat upptager 9 skogsinspektörer,. 85 jägmästare

eller revirförvaltare och 211 kronojägare, fördelade på följande sätt:

Skogsin-

Jäg-

Krono-

spektörs-

mästare-

jagare-

tjenster.

tjenster.

tjenster.

Norrbottens distrikt

Norrbottens

län

1

14

56

Yesterbottens „

Vesterbottens

77

1

9

31

Jemtlands „

Jemtlands

1

4

12

Södra Norrlands „ j

Vesternorrlands

5

13

Gefleborgs

n

1

4

7

Kopparbergs

77

4

10

Bergslags „

Vermlands

Örebro

»

77

1

4

2

3

Vestmanlauds

n

3

—

Upsala

77

4

5

Stockholms

77

1

1

Östra distriktet

Södermanlands

ff

1

3

4

Östergötlands

77

4

5

Gotlands

77

1

—

Skaraborgs

77

5

21

Vestra „

Elfsborgs

77

1

4

16

Göteborgs och Bohus „

1

1

Transport

l 7

72

185

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Sjunde hufvudtiteln.

Smålands distrikt

Södra distriktet

Skogsin-

spektörs-

tjenster.

Jäg-

mästare-

tjenster.

i

Krono-

jägare-

tjenster.

Transport

7

72

185

Kalmar

län

3

8

Jönköpings

T)

1

3

3

Kronobergs

n

2

2

Hallands

1

6

Blekinge

n

1

1

Christianstads

tf

2

6

Malmöhus

tf

1

1

Summa

9

85

211

Aflöningen, fördelad med tre fjerdedelar i lön och en fjerdedel i tjenstgöringspenningar,

är bestämd:

för skogsinspektörerne i Norrbottens och Södra Norrlands distrikt till 4,800 kronor,

„ öfrige skogsinspektörer till 3,800 kronor,

„ jägmästare till 1,500 kronor med tillägg efter 10 år af 500 kronor, efter

15 år af ytterligare 500 kronor och efter 20 år af nya 500 kronor,

„ kronojägare i de sex nordligaste länen till 600 kronor, in beräknad hyresersättning

af 50 kronor, hvilken ersättning hänföres till lönen, så att af

afiöningen i öfrigt 400. kronor beräknas såsom lön och 150 kronor såsom

tjenstgöringspenningar; samt

„ kronojägare i rikets öfriga län 500 kronor.

Från tillämpningen af denna lönestat eger likväl ett undantag rum i afseende

å skogsinspektören i södra Norrlands distrikt, hvilken innehar sin befattning på grund

af äldre konstitutorial och uppbär den till befattningen hörande aflöning fördelad

med 4,000 kronor i lön och 800 kronor i tjenstgöringspenningar.

Skogsinspektörerne, jägmästarne och i de sex nordligare länen kronojägarne

åtnjuta derjemte resepenningar, utgörande för

skogsinspektörerne i Norrbottens och södra Norrlands distrikt...... kronor

dito i Vesterbottens, Jemtlands och Bergslags
distrikten

...............................................

dito i öfriga distrikt ..........................................

jägmästarne i Norr- och Vesterbottens distrikt..................

dito i öfriga delar af Norrland och Kopparbergs län

dito i det öfriga landet .................... .....................

samt för kronojägare i de sex norra länen....................................

1,000

750

600

600

500

200

100.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 23

I hufvudsak är skogsstatens nuvarande organisation grundad på den reglering,

som egde rum vid 1874 års riksdag och stadfästades genom nådiga brefvet den 5 Juni

samma år. Sedan dess har val, hufvudsakligen under de närmast följande åren, någon

mindre tillökning egt rum i personalen, men afiöningsvilkoren hafva icke undergått

någon förändring. Under tiden har dock statens skogsväsende vunnit en ganska

betydande utveckling. Kronoparkernas areal, som år 1874 utgjorde 1,538,285,30

hektar, uppgick vid 1885 års utgång till 2,734,252,42 hektar; och statsverkets kontanta

inkomster af skogarne •— oberäknadt afkastningen af utarrenderade hemman

och lägenheter —•, hvilka åren 1870—1874 i medeltal utgjorde 775,515 kronor 19

öre och för året 1874, taget för sig, uppgingo till 820,064 kronor 5 öre, hafva under

de följande fem åren influtit i medeltal för år med 959,447 kronor 58 öre och under

åren 1880—1885, likaledes i medeltal, med 1,706,210 kronor 63 öre samt uppgingo

för år 1885 till 1,733,710 kronor 55 öre och för år 1886 till 1,711,211 kronor

61 öre.

Dessa siffror ådagalägga tydligt nog, i hvilken grad det arbete, som åligger

skogsstaten, under de senare åren ökats. Om således redan i närvarande förhållanden

anledning utan tvifvel föreligger att förbättra de i allmänhet mycket svaga löneförmåner,

hvaraf skogsstatspersonalen är i åtnjutande, blir detta i än högre grad påkalladt,

om de förändringar i skogsförvaltningen och skogsstatens organisation, hvilka

Domänstyrelsen stält i samband med en åsyftad löneförbättring, skulle komma till

stånd.

Bland sålunda ifrågasatta förändringar torde i främsta rummet, såsom berörande

hela skogsstaten, böra tagas i betraktande hvad Domänstyrelsen, såsom förut blifvit antydt,

föreslagit beträffande skogsodling och utverkning å boställen och utarrenderade kronoegendomar.

Styrelsen har i fråga härom framhållit, hurusom för bibehållande och

förökande af de allmänna skogarnes afkastningsförmåga vore af synnerlig vigt, att den

skogsodling, som erfordrades å dessa skogar, blefve på ett fullt ändamålsenligt sätt

verkstäld, men att oaktadt de föreskrifter i fråga om beredande af skogsåterväxt,

hvilka meddelades vid fastställandet af indelningspianer för skogarne å statens

till boställen upplåtna eller utarrenderade egendomar, det icke kunde påräknas,

att derstädes erforderliga skogsodlingsarbeten, hvilka i allmänhet påkallade fackmannens

omdöme och erfarenhet, skulle leda till åsyftadt resultat, så länge dessa

arbetens utförande vore öfverlemnadt åt indelningshafvare och arrendatorer. Ett ingripande

härutinnan från skogsförvaltningens sida hade derför synts Domänstyrelsen

af högsta behof påkalladt. Enahanda vore äfven förhållandet i afseende på afverkningen

å dylika skogar, hvilken icke heller kunde anses tillräckligt reglerad genom

föreskrifter vid skogsindelningen; och särskildt erfordrades större urskiljning, än som

i allmänhet kunde påräknas hos bostäilshafvare och arrendatorer, när i följd af skogens

beskaffenhet eller af annan anledning berednings-, blädnings- och röjningshuggningar

eller hjelpgallring borde ega rum. Med hänsyn till den betydande skada, som

förorsakades af illa utförda skogsodlingar och afverkningar, har Domänstyrelsen an
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Sjunde imfvudtiteln.

sett, att all skogsodling å de till civila eller ecklesiastika boställen eller till utarrenderade

egendomar hörande skogar, och således äfven å dem, hvilka icke blifvit stälda

under skogsstatens omedelbara förvaltning, borde besörjas af denna stat, samt att

jemväl afverkningen å dylika skogar, i den mån denna icke redan, i följd deraf att

boställes afkastning öfverstege husbehofvet eller särskilda föreskrifter vid skogens

upplåtelse lemnats, vore beroende af föregången afstämpling, borde regleras genom

skogsstatens åtgärder, vare sig genom utsyning eller genom lämpliga anvisningar.

Fördelarne ur skogsvårdens synpunkt af en sådan anordning äro påtagliga, och

Domänstyrelsens förslag härom har också redan vid ärendets behandling den 11 December

1885 tillvunnit sig Eders Kongl. Maj:ts gillande, endast med den modifikation

i fråga om skogar, hvilka brukas af indelningshafvare, att skogsstatens ingripande vid

afverkningen, utöfver hvad redan eger rum, eller i de fall då afverkningen sker endast

för husbehof, icke borde ifrågakomma, enär derigenom för boställshafvarne skulle

vållas mycken omgång och understundom verkliga olägenheter, som icke kunde undgå

att menligt inverka på förhållandet mellan skogsstaten och boställenas innehafvare.

I det regleringsförslag, som af Domänstyrelsen afgafs den 30 Oktober 1884,

utgick Styrelsen från den förutsättning, att kostnaden för skogsodling å de ifrågavarande

egendomarne, utöfver skogsstatens åtgärder för ändamålet, skulle å ecklesiastika

och civila boställen, der skogsafkastningen öfverstege husbehofvet, såsom hittills,

enligt § 24 af förordningen den 29 Juni 1866 angående hushållningen med de allmänna

skogarne i riket, bestridas af afkastningen, innan fördelning deraf egde rum

emellan boställshatvaren, å ena, och presterskapets löneregleriugsfond eller statsverket,

å den andra sidan; å ecklesiastika skogar, der afkastningen icke lemnade öfverskott,

gäldas af de ecklesiastika boställenas skogsfond; samt å civila boställen, hvilkas afkastning

icke öfversköte husbehof v et, äfvensom å utarrenderade kronoegendomar, så

vidt icke arrendatorn genom kontrakt om skogsarrende berättigats att afyttra skogens

afkastning och hade skyldighet att vidkännas kostnaderna för skogsodling, af reservationsanslaget

till skogsväsendet. Hvad åter angick skogsstatens åtgöranden i fråga

om såväl skogsodling som afverkning, ansåg Domänstyrelsen någon kostnad derför

icke böra drabba vare sig boställshafvare eller arrendatorer. De ökade utgifter för

skogspersonalens såväl förstärkning som aflöning, hvilka måste blifva en följd af eu

anordning af nu anförd beskaffenhet, föranledde emellertid Domänstyrelsen att upptaga

frågan, huruvida icke de ecklesiastika boställsskogarne borde lemna staten någon ersättning

för den omvårdnad, som genom skogsstaten egnades desamma, samt att i sådan

syftning göra den framställning om bidrag till skogsstatens aflöning med viss andel

af de nämnda boställenas behållna afkastning, för hvilken jag förut redogjort.

Efter det beslut, Eders Kongl. Maj:t med anledning af denna framställning

fattat, har det ålegat Domänstyrelsen att uppgöra förslag i syfte, att väl en dylik ersättning

skulle komma statsverket till godo, men icke under form af visst bidrag från

de ecklesiastika boställenas behållna afkastning, utan såsom godtgörelse för de till

s. 25 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 25

skogsskötsel å dessa boställen hänförliga arbeten, som af skogsstaten utföras. Domänstyrelsen

har i sitt senast afgifna utlåtande i detta hänseende anfört, att, då de

ecklesiastika boställsskogarne uppginge till ett antal af 2,513 och innehölle en areal af

326,084 hektar, skogstjenstemännens och skogsbetjeningens tid komme att, företrädesvis

i landets södra och mellersta delar, i hög grad tagas i anspråk ej mindre för

särskilda skogsförrättningar och deraf föranledda resor, än ock, hvad tjenstemännen

beträffade, genom omfattande expeditionsgöromål, såsom för upprättande af årliga afverknings-

och skogsodlings- med flera förvaltningsförslag samt redovisningar m. m. Det

hade derföre synts Styrelsen önskligt och äfven varit i det förut afgifna regleringsförslaget

afsedt, att alla statsverkets utgifter för skogsstatens aflöning, i hvad de belöpte

på de ecklesiastika boställenas skogar, skulle inom viss gräns ersättas af dessa boställens

behållna skogsafkastning, hvaremot, med tillämpning af de för regleringsförslagets

omarbetning angifna grunder, sådan ersättning icke torde kunna ifrågasättas i vidsträcktare

mån än för sådant arbete, som af revirförvaltare och kronojägare genom

särskild förrättning å stället utfördes och derför kostnaden kunde viss skog efter

rese- och traktamentsräkning påföras, utan att åt statsverket på denna väg kunde

beredas ersättning för skogsinspektörernes och jägmästarnes åligganden i öfrigt, till

följd hvaraf de ecklesiastika skogarnes bidrag till skogsstatens aflöning måste blifva

väsentligt mindre, än hvad Domänstyrelsen förut beräknat,

Beträffande sättet för godtgörelsens beräknande för jägmästares förrättningar

å ifrågavarande skogar syntes det Styrelsen lämpligast, att denna godtgörelse, i öfverensstämmelse

med hvad i 1 och 4 §§ af gällande taxa för skogsförrättningar den 12

November 1875 vore stadgadt, utginge såsom reseersättning och dagtraktamente enligt

gällande resereglemente, med iakttagande att resorna till förrättningsställen i samma

ort, så vidt möjligt, företoges i sammanhang. För att vinna upplysning om de belopp,

hvartill ifrågavarande godtgörelse, sålunda beräknad, kunde komma att uppgå inom

de särskilda reviren, hade uppgifter från vederbörande infordrats; men vid den granskning

af dessa uppgifter, som i samråd med inkallade skogsinspektörer egt rum inom

Domänstyrelsen, hade det visat sig, att det icke läte sig göra att i förväg och för

någon längre tid med tillförlitlighet beräkna beloppet af berörda ersättningar. Om dessa,

såsom i statsrådsprotokollet för den 11 December 1885 blifvit antydt, skulle tillfalla

jägmästarne, emot det att den för dem eljest ifrågasatta fasta aflöningen minskades i

mån, som ansåges motsvara den en hvar tillfallande ersättning, skulle följaktligen

äfventyras, att antingen jägmästarne genom för stor minskning i aflöningen blefve

lidande eller ock statsverket finge vidkännas större utgifter för jägmästarnes lönande,

än som, med hänsyn till dem tillfallande inkomst från de ecklesiastika skogarne, vore

tillbörligt. För att undvika dessa olägenheter har Domänstyrelsen hemstält, att regleringen

af jägmästarnes aflöning måtte, såsom förut varit af Styrelsen afsedt, få ske

oberoende af den ersättning, som de ecklesiastika skogarne komme att få vidkännas för

jägmästarnes arbeten å dessa skogar, samt att berörda ersättning, i stället att tillfalla

Bill. till Bilcsd. Brot. 1887. 1 Samt. 1 Afd. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Sjunde hufvudtiteln.

jägmästarne, finge direkt tillgodoföras statsverket sålunda, att vid hvarje års bokslut skulle

af influtna skogsmedel från de ecklesiastika boställena, innan fördelning af behållna

afkastningen egde rum mellan vederbörande boställshafvare och presterskapets löneregleringsfond,

eller, om vid dylikt boställe virkesförsäljning under året icke egt rum

eller försäljningsmedlen dertill vore otillräckliga, från de ecklesiastika boställenas skogsfond

till statsmedel omföras hvad som, efter behörig fördelning, motsvarade kostnaden

för de af jägmästare å berörda skogar under året utförda arbeten, å hvilka för sådant

ändamål jägmästarne skulle hafva att till Domänstyrelsen ingifva på resereglementet

grundade räkningar. Med ledning af vederbörandes uppgifter har Domänstyrelsen

beräknat den summa, hvilken sålunda årligen skulle komma statsverket till godo, till

lägst 22,800 kronor.

I fråga åter om kronojägarnes förrättningar å de ecklesiastika skogarne var i

det ursprungliga förslaget afsedt, att kronojägarne till någon förbättring i deras nuvarande

inkomster skulle för dylika förrättningar få uppbära dagarfvoden af 2 kronor

50 öre, hvilka arfvoden dock, under den då gjorda förutsättningen att godtgörelse för

skogsstatens åtgöranden å dessa skogar skulle komma statsverket till godo genom visst

årligt tillskott af samma skogars behållna afkastning, antagits böra utgå af reservationsanslaget

till skogsväsendet. Domänstyrelsen föreslår nu häri endast den ändring,

att berörda dagarfvoden skola, i stället att utgå från nyssnämnda anslag, påföras de

ecklesiastika skogarne såsom en utgift för skogsskötseln och utbetalas af inflytande

skogsförsäljningsmedel eller i förekommande fall af de ecklesiastika boställenas skogsgud.

Beloppet af den ersättning, som de ecklesiastika boställena eller dessa boställens skogsfond

sålunda skulle få vidkännas för kronojägarnes förrättningar, är, enligt hvad Domänstyrelsen

meddelar, af skogsinspektörerne beräknadt till omkring 10,000 kronor årligen.

Det vill synas mig, att hvad Domänstyrelsen sålunda föreslagit i fråga om

sättet för godtgörande af skogsstatens åtgöranden å de ecklesiastika boställena innefattar

en lycklig lösning af den uppgift, som i detta hänseende varit Styrelsen förelagd.

Hufvudsyftet med ärendets återförvisning den 11 December 1885 eller att ersättning

uti ifrågavarande hänseende skulle komma staten till godo, icke genom tillskott från de

ecklesiastika boställenas behållna afkastning, utan i form af godtgörelse för en hvar af

de särskilda till skogsskötseln hänförliga förrättningar, som genom skogsstatens försorg

å berörda boställen utföras, och således kunna utgå i enahanda ordning som öfriga

omkostnader för skogsskötseln, blir genom den anordning, Domänstyrelsen föreslår,

vunnet. Och att denna godtgörelse, der den belöper på jägmästares förrättningar, skulle,

i stället att, såsom i anförandet till statsrådsprotokollet nyssnämnda dag var förutsatt,

tillfalla jägmästarne omedelbart, ingå till statsverket, för att användas vid skogsstatens

aflönande, synes desto lämpligare, som den grundsats, Domänstyrelsen följt vid uppgörande

af det föreliggande statsförslaget, att i möjligaste mån inskränka jägmästarnes

rätt till extra ersättningar, torde få erkännas vara fullt riktig. Hvad Domänstyrelsen

i den nu omhandlade frågan hemstält anser jag mig derföre böra förorda endast med

erinran att, derest boställshafvare skulle påfordra ,att sjelf få utföra skogsodlingsarbete

— hvilket dock knappast är att förmoda, då omkostnaderna för odlingen i

s. 27 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 27

dylikt fall efter all anledning icke blefve mindre — sådant icke lärer kunna nuvarande

boställshafvare för nu löpande skogsindelningsperiod förvägras, när fastställelsen å indelningsplanen

innehåller, att bostället bibehålies under boställshafvarens skötsel och vård.

Bland de förslag, Domän styrelsen framstält af beskaffenhet att inverka på regleringen

af skogsstatens aflöning, förekommer vidare, hvad särskildt angår skogsinspektörerne,

den förändring, Styrelsen ansett böra ega rum i desse tjenstemäns ställning

och embetsåligganden. Enligt Styrelsens förslag borde, såsom redan af mig anmärkts,

skogsinspektörernes verksamhet upphöra att, såsom hittills, vara hufvudsakligen endast

kontrollerande, och en administrativ befogenhet tilläggas innehafvarne af dessa befattningar,

så att desse komma att bilda en verklig mellanlänk mellan skogspersonalen i

orterna och den centrala styrelsen. Genom eu dylik förändring skulle icke blott ärendenas

nu stora tryck på centralstyrelsen lättas, utan äfven skogsinspektörernes erfarenhet

och insigter göras mer fruktbärande för skogshushållningen. I fråga om den

utvidgade befogenhet, som borde tillkomma skogsinspektörerne eller, såsom innehafvarne

af deras befattningar efter förändringens genomförande lämpligare borde benämnas,

öfverjägmästarne, har Domänstyrelsen särskildt framhållit,

att förutom de frågor angående virkesförsäljning, deri skogsinspektörerne redan

fått sig anförtrodt att besluta, åtskilliga andra ärenden förefunnes af beskaffenhet,

att beslutanderätten deri med fördel kunde från Domänstyrelsen öfverflyttas på skogsinspektörerne;
att

de årliga förslag rörande såväl virkesförsäljningar och vilkoren derför som

äfven skogsodlingsarbeten och andra förvaltningsåtgärder, hvilka hittills afgifvits af

jägmästarne, i stället borde upprättas af skogsinspektörerne med ledning af de uppgifter

och framställningar, som jägmästarne skulle hafva att för detta ändamål till

dem afgifva;

att vidare granskningen af upprättade förslag till skogsindelningar, hvilken hittills

utförts inom centralstyrelsen af extra biträden, borde öfverlemnas åt skogsinspektörerne,

med skyldighet härvid för dem att, der så erfordrades, på stället undersöka

förslagens lämplighet, genom hvilken anordning granskningsarbetet skulle erhålla en

större betydelse än nu, då detsamma i allmänhet måste inskränkas till eu siffergranskning;

samt

att åt skogsinspektörerne äfven borde uppdragas att hafva inseende öfver skogsstatsboställen

och för skogsväsendet utarrenderade fastigheter äfvensom att årligen

till Styrelsen afgifva berättelse öfver skogs- och jagtväsendet.

Då Domänstyrelsens förslag i denna del den 11 Januari 1886 inför Eders Kongl.

Maj:t förekom till pröfning i sammanhang med öfriga då behandlade frågor, hörande

till statsregleringen för innevarande år, yttrade dåvarande Chefen för Finansdepartementet,

att det syntes honom uppenbart, att en så beskaffad förändring i skogsinspektörernes

ställning, som Domänstyrelsen ifrågasatt, skulle för skogsväsendet medföra

väsentligt gagn, enär Domänstyrelsen derigenom skulle befrias från en mängd detaljfrågor,

hvilka nu onödigtvis upptoge dess tid, och vid behandlingen af en del andra

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Sjunde hufvudtiteln.

ärenden genom den föregående utredning, dessa undergått af skogsinspektörerne, erhålla

ett kraftigare stöd för sina åtgöranden, under det att skogsinspektörerne i följd af

den mer praktiska rigtning, som komme att gifvas åt deras verksamhet, skulle vinna

ökadt inflytande på skogsförvaltningen i orterna och äfven blifva i tillfälle att, till

gagn för det allmänna, i större grad vidga sin egen erfarenhet, på samma gång den

lifligare förbindelse, hvilken komme att ega rum mellan dem och den underlydande

skogsstaten, utan tvifvel,skulle verksamt bidraga till den senares utbildning i yrket.

Jag har härtill ingenting att tillägga och är för min del öfvertygad, att, om

Domänstyrelsens ifrågavarande förslag, hvilket redan i nästlidet års statsverksproposition

vunnit Eders Kongl. Maj:ts godkännande, kommer till utförande, stora föi’delar

deraf skola tillskyndas skogsväsendet.

Med hänsyn till jägmästarne har Domänstyrelsen, såsom äfven i det föregående

blifvit antydt, i sitt regleringsförslag utgått, bland annat, från den förutsättning,

att jägmästarnes rätt till ersättning för extra förrättningar borde inskränkas.

Sålunda har Styrelsen ansett, att rättigheten till särskild ersättning borde upphöra:

l:o vid utstämpling, på grund af nådiga brefvet den 9 December 1870, af kronans

ekar och till master och spiror användbar furuskog å mark af krononatur, vare

sig till enskildes behof eller till försäljning för kronans räkning;

2:o vid utsyning af bok till husbehof å kronohemman eller boställe, enligt nådiga

brefvet den 12 April 1873;

3:o vid utsyning, jemlikt nådiga brefvet den 19 Augusti 1873, af skadadt virke

å allmänna hemmans skogar, hvilka ej blifvit till ordnad hushållning indelade;

4:o vid utsyning och försäljning, enligt särskilda nådiga beslut, af sådant

virke, som å indelad skog till följd af eld- eller stormskada måste skyndsamt tillgodogöras

utan sammanhang med den ordinarie skogsafverkningen;

5:o samt då — på grund af förordningen den 18 September 1874 angående

utsyning och försäljning af skogsalster i Kopparbergs och de norrländska länen

samt nådiga brefvet den 26 Maj 1882, förordningen den 29 Juni 1866 angående dispositionsrätten

till skogen å vissa skattehemman, nådiga brefvet sistnämnda dag angående

dispositionen af vissa öfverloppsmarker, stadgan den 30 Maj 1873 om afvittring

i Yesterbottens och Norrbottens läns lappmarker, nådiga brefvet den 27 Juni 1879 angående

grunderna för afvittring och storskifte i Sårna socken med Idre kapellag samt

nådiga brefven den 21 April 1882 och den 12 September 1884 angående grunderna för

förvaltningen af Pajala och Arvidsjaurs allmänningar — utsyning i de sex nordligaste

länen eger rum åt dertill berättigade å kronohemman, nybyggen, till privilegierade sågverk

upplåtna stockfångstskogar, oafvittrade skatte- och frälsehemman, vissa afvittrade

skattehemman med inskränkt dispositionsrätt öfver skogen, hemman emot tillökning i

mantal och ränta af öfverloppsmarker tillagda skogstrakter, med skogsränta belagda

och sålda öfverloppsmarker, skatte- och frälsehemman i Sårna socken med Idre kapelllag

äfvensom i Vester- och Norrbottens läns lappmarker, samt vid storskifte eller afvittring

bildade allmänningar i de norra länen.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 29

Ersättningen vid sådana förrättningar, som omförmälts under punkterna 2:o och

5:o, utgår med viss afgift, beräknad efter qvantiteten och dimensionerna af det utsynade

virket, och godtgöres af den, för hvars räkning utsyningen sker; hvaremot

ersättning för öfriga ifrågavarande förrättningar uppbäres i form af reseersättning och

dagtraktamente enligt resereglementet samt gäldas, vid ekutstämpling af det under

sjunde hufvudtiteln uppförda anslaget till rese- och traktamentspenningar, men eljest

af de i följd af förrättningen inflytande virkesförsäljningsmedlen.

Af dessa ersättningar äro endast de, som uppbäras för ekutstämpling samt för

utsyningsåtgärder enligt punkten 5:o, af någon större betydenhet. Statsverkets utgifter

för ekutstämplingar uppgå, enligt hvad Domänstyrelsen meddelat, till omkring 5,000

kronor årligen; och de utsyningsafgifter, jägmästare i de sex norra länen uppburit i

de fall, som berörts här ofvan under punkten 5:o, hafva under åren 1875—1884 i

medeltal för år utgjort något mer än 42,000 kronor samt uppgingo år 1885 till 48,642

kronor 84 öre.

I fråga särskildt om de sistberörda afgifterna har Domänstyrelsen anmärkt,

hurusom den inkomst, jägmästarne hemtade af desamma, i hög grad vexlade inom olika

revir och ingalunda alltid stode i ett skäligt förhållande till det arbete, utsyningen

medförae, i det att inom revir, der skogarne, hvarå utsyningen egde rum, voro hvarandra

närbelägna eller utgjorde större sammanhängande områden, en betydlig inkomst

kunde lätt nog intjenas, under det att i andra revir med ogynsammare förhållanden

inkomsten, oaktadt utsyningsarbetet vore.långt mer betungande, blefve jemförelsevis

ringa. Den omständigheten, att utsyningsafgiften utginge efter storleken af den på

utsyningsförrättaren beroende afverkningen, syntes ock egnad att, då afgiften tillfölle

förrättningsmannen, rubba dennes opartiska ställning. Styrelsen har derföre ansett af

vigt, att de ifrågavarande utsyningsafgifterna icke vidare komme att utgöra en inkomst

för jägmästarne, utan i stället ingå till statsverket, under iakttagande likväl att vid

regleringen af jägmästarnes löneförmåner hänsyn toges till måttet af det arbete inom

de olika reviren, för hvilket samma afgifter varit afsedda att utgöra ersättning.

Med Domänstyrelsen är jag ense derom, att jägmästarne, likasom skogspersonalen

i allmänhet, böra i möjligaste mån ersättas med en efter deras arbete afpassad

bestämd lön, och jag finner således icke något att erinra mot hvad Styrelsen i fråga

om upphörande af nu omförmälda extra ersättningar hemstält. Det torde här böra

erinras, att, äfven efter indragning af de nu nämnda extra ersättningarne, en del sådana

kommer att qvarstå; men efter hvad jag inhemtat, afse dessa, om ersättning för

skogsindelningar, hvilka numera i allmänhet uppdragas åt extra jägmästare, undantages,

förrättningar som mera sällan förekomma och hvaraf'' någon afsevärd inkomst icke

kan beredas.

Domänstyrelsen har vidare såsom grunder för den föreslagna regleringen

uppstält,

att rättigheten för jägmästaren att åtaga sig skogsförrättningar åt enskilde

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Sjunde hufvudtiteln.

borde begränsas i enlighet med de bestämmelser, Domänstyrelsen borde ega att härom

meddela; samt

att, i sammanhang med en förbättring i lönevilkoren, jägmästaraes tjenstgöringsområden

borde i de fall, der omständigheterna dertill föranledde, något utvidgas och i

följd deraf en minskning ega rum i jägmästarnes antal;

men att deremot och med särskilt afseende på den utvidgade befattning, som

enligt Styrelsens ofvan omförmälda förslag borde uppdragas åt skogsstaten i fråga om

skötseln af boställens och utarrenderade egendomars skogar, en mera betydande ökning

borde ega rum i antalet kronojägare i de mellersta och sydligare delarne af landet.

Det förslag till stat för skogsförvaltningen i orterna, Domänstyrelsen, utgående

från nu angifna grunder, framstält i sin underdåniga skrifvelse den 30 Oktober 1884

och hvilket Styrelsen, under förutsättning att hvad nu hemstälts rörande sättet för

godtgörande af skogsstatens åtgöranden å de ecklesiastika skogarne vunne godkännande,

oförändradt framlagt i det underdåniga utlåtandet den 15 November 1886, upptager

9 öfverjägmästare, 74 jägmästare och 263 kronojägare.

Antalet öfverjägmästare skulle således blifva detsamma som nu skogsinspektörernes,

men deremot skulle någon jemkning ega rum i öfverjägmästarnes tjenstgöringsområden,

så att Jemtlands distrikt skulle utvidgas med Vesternorrlands län och

erhålla benämningen Mellersta Norrlands distrikt; att till det distrikt, som nu benämnes

Södra Norrlands, skulle i stället för Vesternorrlands län läggas Kopparbergs

län och distriktet derefter kallas Gefle-Dala distrikt; samt att med Bergslagsdistriktet

skulle i stället för Kopparbergs län förenas Upsala län, och det Östra distriktet sålunda

komma att inskränkas till Stockholms, Södermanlands, Östergötlands och Gotlands län.

Af de nuvarande 85 jägmästarebefattningarne skulle, såsom en följd af ändringar

i revirfördelningen, indragas 11, i det att Domänstyrelsen ansett jägmästarnes

antal kunna minskas med en inom hvartdera af följande län, nemligen Norrbottens,

Vesterbottens, Vesternorrlands, Gefleborgs, Vermlands, Vestmanlands, Upsala, Södermanlands,

Östergötlands, Skaraborgs och Christianstads län.

Kronojägarnes antal skulle slutligen, på samma gång en förändrad förläggning

delvis egde rum af den nuvarande bevakarepersonalen, ökas med 52, af hvilka för

närvarande borde anställas 5 i Vermlands, 2 i Örebro, 6 i Vestmanlands, B i Upsala,

5 i Stockholms, 2 i Södermanlands, 5 i Östergötlands, 1 i Gotlands, 5 i Kalmar, 7

i Jönköpings, 6 i Kronobergs, 1 i Blekinge, 3 i Christianstads och 1 i Malmöhus län.

I den till sistlidet års Riksdag afiåtna proposition om statsverkets tillstånd och

behof föreslogs, med framhållande af det ansvarsfulla värf, som komme att åligga

innehafvarne af de tillämnade öfverjägmästarebefattningarne, äfvensom att det för

skogsinspektörerne nu stadgade förbud att åtaga sig skogsförrättningar åt enskilde

borde blifva gällande äfven för öfverjägmästarne,

att en hvar af öfverjägmästarne skulle i aflöning erhålla 4,800 kronor, deraf

3,200 kronor såsom lön och 1,600 kronor såsom tjenstgöringspenningar, med rätt att

efter intjenta fem år erhålla ålderstillägg å 600 kronor,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtitelu. 31

samt att resepenningar, afsedda att motsvara de kontanta utgifterna för fortskaffning

och bostad under tjensteresor, skulle, med någon jemkning i de belopp, som

i detta hänseende utgått till skogsinspektörerne, anvisas åt öfverjägmästaren i Norrbottens

distrikt med 1,000 kronor, åt öfverjägmästarne i Vesterbottens, Mellersta

Norrlands, Gefie-Dala och Bergslagsdistrikten med 800 kronor till hvardera samt för

en hvar af öfverjägmästarne i östra, vestra, Smålands och södra distrikten med 700

kronor, allt för år räknadt.

Det var härjemte förutsatt, att, med hänsyn till den omfattande skriftvexling,

som komme att blifva förenad med öfverjägmästarebefattningarne, och det arbete med

granskning af skogsindelningsplaner, som enligt regleringsförslaget skulle öfverflyttas

på innehafvarne af dessa befattningar, ett efter förhållandena i de särskilda distrikten

lämpadt årligt expensanslag skulle af reservationsanslaget till skogsväsendet ställas

till öfverjägmästarnes förfogande, att emot redovisning användas till skrifbiträde och

skrifmaterialier m. m.; och erinrade dåvarande Chefen för Finansdepartementet, att

de anslag, som för dylikt ändamål kunde blifva anvisade vid den närmare pröfning af

bebofven i detta hänseende, hvilken borde ega rum vid fastställande åt de årliga

generalförslagen för skogsväsendet, i det närmaste borde komma att uppvägas genom

besparing af medel, som hittills af reservationsanslaget till skogsväsendet utgått för

biträde vid indelningsplaners granskning i Domänstyrelsen, och bvilka medel, efter denna

gransknings öfverflyttande på öfverjägmästarne, icke vidare blefve lör sådant biträde

erforderliga.

Aflöningen för jägmästare bar Domänstyrelsen ansett böra bestämmas till lägst

2,500 kronor, deraf 1,500 kronor i lön och 1,000 kronor i tjenstgöringspenningar,

hvartill skulle komma tre ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor, att uppbäras, det

första efter 5 års, det andra efter 10 års och det tredje efter 15 års väl vitsordad

tjenstgöring. De påfallande olikheter, som med hänsyn till tjenstgöringsområdets utsträckning,

kommunikationer, klimat och lefnadsomkostnader egde rum mellan, å ena

sidan, reviren i de sex norra länen, och särskilt de nordligare bland dessa, samt, å

den andra, reviren i det öfriga landet, äfvensom den betydande minskning i inkomst,

som indragningen till statsverket af utsyningsafgifterna i Kopparbergs och de norrländska

länen komme att medföra för revirförvaltare i dessa orter, uppgående i vissa

fall till 2,000 kronor och derutöfver för år, betingade emellertid, att aflöningen för

jägmästarne i de sex norra länen i allmänhet bestämdes något högre, än för de öfriga,

och äfven att gradationer vidtoges i de förres aflöning, lämpade efter olika ortförhållanden.

Den olikhet i löneförmåner, som häraf påkallades, borde efter Domänstyrelsens

åsigt lämpligast förläggas till tjenstgöringspenningarne; och har Styrelsen

på grund häraf föreslagit, att tjenstgöringspenningarne, afsedda att för samtliga reviren

i södra och mellersta delarne af landet, ett revir i Kopparbergs och två revir

i Gefleborgs län, eller tillsammans 41 revir, utgå med 1,000 kronor årligen, skulle,

hvad anginge öfriga revir, bestämmas för 10 revir till 1,200 kronor, för 13 revir till

1,400 kronor och för 10 revir till 1,600 kronor.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Sjunde hufvudtiteln.

Jemfördt med nuvarande förhållanden, innefattar Domänstyrelsens förslag rörande

jägmästarnes löneförmåner den förändring, att afiöningen vid tjenstetillträdet

skulle höjas i allmänhet med 1,000 kronor och i de nordligare länen med belopp,

vexlande från 1,000 till 1,600 kronor, samt att de tre, redan nu jägmästarne tillkommande

ålderstilläggen skulle få tillträdas fem år tidigare, än nu är fallet. Förslaget

i den förra delen är, såsom redan torde framgå af det förut anförda, motiveradt

af de nuvarande löneförmånernas otillräcklighet, af tjenstegöromålens alltjemt

växande omfattning och den ytterligare ökning deri, som inskränkningen i antalet

jägmästaretjenster och skogsvårdens utvidgning å boställen och utarrenderade egendomar

måste komma att medföra, samt vidare af den föreslagna begränsningen i jägmästares

rätt att utöfva enskild verksamhet äfvensom indragningen af åtskilliga extra

ersättningar, och deribland de för jägmästarne i de norra länen understundom ganska

betydande utsyningsafgifterna. Till stöd för sin hemställan om ett tidigare inträdande

af rättigheten till ålderstillägg har Domänstyrelsen särskilt åberopat det

förhållandet, att skogstjensteman i regeln icke erhåller ordinarie tjenst förrän vid 36

års ålder och således äfven med den nu föreslagna förändringen icke skulle i allmänhet

kunna påräkna att uppnå högsta jägmästareaflöning förrän vid 51 års ålder.

Jägmästarnes resepenningar föreslår Domänstyrelsen, med någon jemkning af

de nuvarande beloppen, för jägmästarne i 27 revir till 600 kronor, i 24 revir till 500

kronor, i 18 revir till 400 kronor, i 3 revir till 300 kronor, i 1 revir (Grotlands) till

200 kronor och i 1 revir (Ölands) till 100 kronor.

I den fasta afiöningen för kronojägarne ifrågasätter Domänstyrelsen icke annan

förändring, än dels att förhållandet mellan lön och tjenstgöringspenningar skulle något

jemkas, så att den förra blefve lika för alla kronoj ägare och, der ortförhållanden

påkallade högre löneförmåner, förhöjningen, i likhet med hvad som iakttagits rörande

jägmästarne, komme att falla på den del af afiöningen, som alltid uppbäres af den

verkligen tjenstförrättande, eller tjenstgörings- och resepenningarne, dels ock att hyresersättuing,

som icke vidare borde hänföras till lönen, utan upptagas särskildt, skulle

tilläggas alla kronojägare, hvilka icke innehade boställen, med belopp, som kunde

anses motsvara de fördelar af bostadslägenhet, hvilka icke plägade tagas i beräkning

vid uppskattning af kronojägareboställes afkomst för bestämmande af det löneafdrag,

innehafvare!! finge vidkännas, eller den fria bostaden och i allmänhet äfven bränsle.

I öfverensstämmelse härmed har Domänstyrelsen föreslagit, att för kronojägare lönen

måtte bestämmas till 400 kronor samt tjenstgöringspenningarne, om han är anstäld i

något af de sex nordligaste länen, till 150 kronor, men eljest till 100 kronor, att

resepenningar måtte få uppbäras af kronojägare i de norrländska samt Kopparbergs

och Vermlands län med 100 kronor för år, äfvensom att en hvar kronojägare, som är

i saknad af bostadslägenhet, måtte få uppbära hyresersättning med 100 kronor.

Någon annan tillökning i kronojägarnes löneinkomster skulle härigenom icke

åstadkommas, än dels att resepenningar, som hittills utgått endast tid kronojägare

de sex nordligaste länen, skulle tillkomma äfven kronojägare i Vermlands län, dels

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

att hyresersättningen för kronojägare, hvilka redan uppbära sådan, komrne att från

det nuvarande beloppet, 50 kronor, höjas till 100 kronor, och att dylik ersättning

till enahanda belopp skulle komma äfven de med bostadslägenhet icke försedde kronojägare

till del, hvilka hittills icke varit af hyresersättning i åtnjutande. Det vore

emellertid, enligt hvad Domänstyrelsen framhållit, af behofvet påkalladt, att härutöfver

någon ökning i inkomst bereddes kronojägarepersonalen. I detta syfte hade, på

sätt redan omförmälts i fråga om skogsstatens förrättningar å ecklesiastik skog, kronojägare

ansetts böra få uppbära dagarfvode med 2 kronor 50 öre, då han efter jägmästares

bestämmande leder utverkning, skogsodling eller annat arbete å allmän skog,

som icke står under skogsstatens förvaltning; och enär dylika förrättningar icke kunde

i de nordligare länen, der boställen och utarrenderade kronoegendomar vore färre till

antalet, förekomma i samma omfattning som i de sydligare, har Domänstyrelsen funnit

kronojägare i Kopparbergs och de norrländska länen böra tilläggas enahanda dagarfvode

af 2 kronor 50 öre, då han biträder vid der förekommande utsyningsförrättning,

för hvilken utsyningsafgift erlägges af enskilde. Genom dessa dagarfvoden, hvilka,

när förrättningen egde rum å ecklesiastikt boställe, borde godtgöras antingen af dettas

afkastning eller af de ecklesiastika boställenas skogsfond, men eljest utgå af reservationsanslaget

till skogsväsendet, skulle, enligt i Domänstyrelsen gjord beräkning, eu

tillökning i inkomst beredas kronojägarne, vexlande från lägre belopp intill högst 120

kronor årligen.

Förutom åtskillige bland kronojägarne innehafva äfven en del jägmästare

boställen, hvilkas uppskattade afkastning afdrages å aflöningen. Sedan emellertid

under de senare åren en fortgående indragning egt rum af jägmästareboställen, i

den mån desamma genom boställshafvares afgång blifvit lediga, återstå för närvarande

endast 14 dylika boställen, upplåtna åt indelningshafvare. Domänstyrelsen har ansett,

att vid den nu ifrågasatta löneregleringen äfven dessa boställen borde till statsverket

indragas, så vidt icke särskilda anledningar påkallade deras bibehållande för

skogsväsendet. Eu sådan anledning vore, efter Domänstyrelsens åsigt, boställes belägenhet

inom kronopark. Det kunde nemligen icke undgå att menligt inverka på

kronoparkens skötsel och bevakning, om under dylikt förhållande boställe indroges

och såsom en följd af detsammas försäljning eller utarrendering personer blefve inom

parkens område bosatta, hvilka vore af skogsförvaltningen oberoende. Ur denna synpunkt

vore det angeläget, att åt skogsväsendet bevarades boställena Kronosäter å

Tierps kronopark i Upsala län, Höje å Ombergs kronopark i Östergötlands län, Bergagården

å kronoparken Hunneberg i Elfsborgs län och Skäftekärr å Böda kronopark

i Kalmar län, å hvilka samtliga dessutom skogsskolor vore inrymda, äfvensom löningsjorden

Visingsborg å Visingsö ekplantering i Jönköpings lan. Vidare syntes äfven

bostället Sillre N:o 6 i Vesternorrlands län, ehuru icke beläget å kronopark, böra, såsom

behöfligt för den derstädes inrättade skogsskola, tills vidare bibehållas. Af nu

nämnda sex boställen borde emellertid Visingsborg, på grund af sin olämpliga beBih.

till Rilcsd. Prof. 18S7. I Sami. 1. Afd.

o

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Sjunde hufvudtiteln.

lägenhet för att användas såsom bostad för revirförvaltaren, utarrenderas för skogsväsendets

räkning, så att följaktligen för det nuvarande ändamålet skulle fortfarande

komma att användas endast fem boställen, hvilka dock vid löneregleringens inträdande

borde undergå ny uppskattning för bestämmande af det löneafdrag, boställskafvaren

borde vidkännas.

Öfriga nu icke nämnda jägmästareboställen, tillsammans 8 till antalet, har

Domänstyrelsen ansett böra vid löneregleringen indragas till statsverket, dock att en

hvar af de nuvarande innehafvande borde få åtnjuta fardagsår enligt § 62 i den för

skogsstaten nu gällande instruktion, så att han följaktligen ej blefve skyldig afträda

bostället förrän vid midfastan året efter det, då löneregleringen trädde i tillämpning,

samt vidare ega att, om han så önskade, under sin återstående tjenstetid fortfarande

innehafva bostället emot det afdrag å den kontanta lönen, bostället vid ny uppskattning

ansåges böra betinga; hvarjemte, då indragning verkstäldes, samma förmån borde

få åtnjutas, som i andra dylika fall tillerkänts boställsinnehafvare, eller att lösen,

efter värdering, af staten erlades för sådana å bostället befintliga, afträdaren tillhöriga

åbyggnader, hvilka funnes vara för bostället nyttiga.

Bland de nuvarande kronojägarne innehafva 100 boställslägenheter. Med hänsyn

till den svårighet, som för innehafvarne af dessa kronojägarebefattningar skulle

möta att i närheten af deras bevakningstrakter förhyra lämplig bostad, har det synts

Domänstyrelsen i allmänhet vara oundgängligen af behofvet påkalladt, att dessa oftast

obetydliga boställen för sitt ändamål bibehållas. Vid den omreglering, som förestode

af bevakningstrakterna och hvarvid det borde få bero af Domänstyrelsen att, för

så vidt nuvarande boställshafvares rätt icke deraf kränktes, på lämpligt sätt fördela

boställslägenheterna mellan bevakarne, vore det visserligen antagligt, att, i följd

af kronojägarnes förändrade förläggning, ett eller annat bevakareboställe icke blefve

för ändamålet vidare behöfligt eller användbart, men af samma skäl, som åberopats

i fråga om jägmästareboställena, borde indragning af sådant bevakareboställe, då detsamma

vore beläget å kronopark, icke ifrågakomma, utan bostället äfven i sådant fall

bibehållas för skogsväsendet, som då lämpligen skulle kunna göra sig detsamma till

godo genom dess upplåtande åt skogsarbetare under arrende eller såsom ersättning

för skogsarbeten och biträde vid skogsbevakning. Dispositionen af bevakareboställe,

som icke ansågs vidare kunna för dylikt ändamål användas, borde i hvarje särskildt

fall göra* till föremål för Eders Kongl. Maj:ts pröfning.

Då den nu ifrågasatta löneregleringen för skogsstaten icke afser att höja kronojägarnes

aflöning på stat i annat hänseende än genom tilldelande af skälig hyresersättning

åt dem, som ej innehafva boställslägenhet, och resepenningar åt några få

kronojägare, som förut icke uppburit sådana, har Domänstyrelsen ansett ny uppskattning

af kronojägareboställes afkastning icke böra ske förrän vid inträffande ombyte af

indelningshafvare.

Beträffande det afdrag å aflöningen, innehafvare af boställe får vidkännas, är

det en antagen regel, att detta afdrag sker å sjelfva lönen. Då emellertid af en eller

s. 35 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 35

annan kronojägare boställe innehafves af den'' beskaffenhet, att uppskattade afkomsten

deraf kan förutsättas vid ny uppskattning komma att öfverstiga kronojägarelönen, har

Domänstyrelsen funnit det böra stadgas, att i dylikt fall, då öfverskottet lärer böra

afräknas å tjenstgörings- och resepenningarne, indelningshafvaren skall under ledighet

vara skyldig att, jemte afstående af de tjenstgörings- och resepenningar, han eger

uppbära kontant, till vikarien utgifva hvad som derutöfver erfordras till fyllnad i det

belopp, hvartill tjenstgörings- och resepenningarne enligt stat böra uppgå.

Domänstyrelsen har i öfrigt, med hänsyn till det på inkomst af boställe grundade

löneafdraget för såväl jägmästare som kronojägare, hemstält,

att, för bestämmande af dylikt löneafdrag, boställsafkomsten hädanefter skall

uppskattas i enahanda ordning, som eger rum vid arrendevärdering för utbjudande

på arrende af kronans jordbruksdomäner, med skyldighet för vederbörande länsstyrelse

att insända det vid förrättningen förda protokoll jemte eget utlåtande till Domänstyrelsen,

som derefter skulle ega att fastställa det belopp, hvartill boställsafkomsten

borde å aflöningen afgå;

att, intill dess afkomst af bostadslägenhet blifvit på dylikt sätt bestämd, löneafdraget

skall, derest ej för särskildt fall annorlunda förordnas, utgå med belopp,

motsvarande bostadslägenhetens afkastning och ränta enligt nu gällande stat; samt

att på pröfning framdeles må bero, om och efter hvilken tid ytterligare förnyad

uppskattning af boställslägenhets afkastning bör vid ombyte af indelningshafvare

ega rum.

Hvad Domänstyrelsen föreslagit rörande skogsstatens så organisation som aflöningsförmåner

synes mig i allt väsentligt böra vinna godkännande. Jemföres skogspersonalen

enligt nu gällande stat med samma personal enligt den af Styrelsen föreslagna

staten, hvilken väl upptager ett icke obetydligt ökadt antal kronojägare, men å

andra sidan ganska väsentligt minskar antalet jägmästare, och fäster man tillika behörigt

afseende vid den betydande utveckling, skogsväsendet sedan åren 1874—1876, från

hvilken tid den nuvarande staten i allt hufvudsakligt räknar sin tillkomst, vunnit såväl

hvad angår omfattningen af de skogar, hvilka utgöra föremål för förvaltningen

som i fråga om skogsvårdens intensitet, torde det icke kunna sägas annat, än att det

nu föreliggande förslaget inskränker skogspersonalen till det minsta, som är möjligt

med bibehållande af skogsstatens förmåga att fylla den icke oväsentligt utvidgade

uppgift, som enligt förslaget skulle komma att tillhöra densamma. Och lika litet torde

någon befogad anmärkning kunna göras emot de ifrågasatta löneförmånerna, hvilka

under de förutsättningar, hvarifrån förslaget utgår, synas mig vara ganska måttliga.

Det är egentligen endast i ett hänseende, jag finner mig böra tillstyrka en afvikelse

från Domänstyrelsens förslag. Enligt detta hafva nemligen de ålderstillägg,

hvilka skulle tillkomma öfverjägmästare och jägmästare, varit afsedda att i deras helhet

tilläggas tjensteinnehafvarens lön. Eu sådan anordning medför dock olägenhet

i så måtto att, om lönen, såsom Styrelsen åsyftat, lägges till grund för beräkningen

af pension vid tjenstemans afgång, pensionen höjes utöfver hvad som kan anses nödigt.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Sjunde hufvudtiteln.

Jag hemställer derföre, att, på samma sätt som iakttagits med jägmästarnes nuvarande

ålderstillägg, tre fjerdedelar af de i den föreslagna nya staten upptagna ålderstillägg

för öfverjägmästarne och jägmästarne må hänföras till lönen samt en fjerdedel

anses såsom tjenstgöringspenningar.

Det har vidare förefallit mig mindre lämpligt, att kronojägare skulle innehafva

boställe af den betydenhet, att afkomsten öfverstege hans till 400 kronor föreslagna

lön, då under sådant förhållande hans uppmärksamhet möjligen skulle för jordbrukets

skötande tagas i anspråk mer, än som vore för tjensten nyttigt. Efter hvad jag inhemtat,

lärer det emellertid endast i några få undantagsfall kunna förväntas, att

kronojägareboställes afkomst skulle vid uppskattning kunna upptagas till ett så högt

belopp. När sådant inträffar, synes det mig böra göras beroende af Eders Kongl.

Maj:ts pröfning, huruvida bostället bör för sitt ändamål bibehållas eller till statsverket

indragas och annan utväg vidtagas för att bereda innehafvaren lämplig boställslägenhet.

I sammanhang med den ifrågastälda löneregleringen har Domänstyrelsen äfven

upptagit till behandling frågan om pensioneringen af de till skogsstaten hörande tjensteman

och betjente, bland, hvilka skogsinspektörerne icke i denna sin egenskap, utan

endast såsom innehafvare af de lägre skogsstatsbefattningar, hvartill de blifvit på ordinarie

stat utnämnde, ega pensionsrätt. Styrelsen anför härvid, att för skogspersonalens

bibehållande i tjenstedugligt skick vore nödvändigt, att så tillräckliga pensioner bereddes

skogsstatens tjensteman och betjente, att staten kunde hafva rätt att fordra

deras afgång vid den ålder, då deras tjenstbarhet kunde antagas vara i väsentlig grad

förminskad. För närvarande inträdde likväl skogspersonalens pensionsrätt å allmänna

indragningsstaten först vid uppnådda 70 lefnads- och 30 tjensteår eller, i händelse af

sjuklighet eller försvagadt helsotillstånd, vid 65 lefnads- och vid pass 40 tjensteår.

Att vid så hög ålder nöjaktigt kunna sköta de ansträngande åligganden, som tillhörde

tjensten, vore påtagligen i de flesta fall icke möjligt; och Styrelsen har derföre, med

erinran att afvittringslandtmätare, provinsialläkare och statens landtbruksingeniörer,

med hvilka skogstjenstemännen vore i afseende på tjenstgöringens ansträngande beskaffenhet

likstälde, förklarats pensionsberättigade vid 60 lefnadsår, föreslagit, att

äfven skogstjenstemännen och skogsstatens betjente måtte berättigas att vid uppnådda

60 lefnads- och 30 tjensteår å allmänna indragningsstaten undfå pension till lönens

fulla belopp, med motsvarande skyldighet att vid sålunda hannen pensionsålder från

tjensten afgå.

Denna fråga har, i hvad den angår öfverjägmästarnes pensionering, redan vid aflåtande

af statsverkspropositionen till 1886 års Riksdag varit föremål för pröfning af

Eders Kongl. Maj:t, som dervid ansåg Domänstyrelsens framställning i detta hänseende

böra godkännas, då det under vanliga förhållanden icke vore att påräkna, att innehafvaren

af en befattning, sådan som de föreslagna öfverjägmästarnes, skulle efter

uppnådd 60 års ålder vara i besittning af tillräcklig vigör för att på ett för det

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 87

allmänna gagnande sätt kunna uppfylla sina tjensteåligganden. .Detsamma torde

icke mindre grad böra anses gälla om jägmästarne och bevakarne. De belopp, som,

efter den af mig tillstyrkta fördelning af de för tjenstemännen föreslagna åiderstillägg,

skulle, i händelse Domänstyrelsens framställning bifalles, i pension tillkomma skogspersonalen,

eller för öfverjägmästare lägst 3,200 och högst 3,650 kronor, för jägmästare

lägst 1,500 och högst 2,625 kronor samt för kronojägare 400 kronor, synas

mig icke vara högre, än att desamma kunna anses lämpligt afpassade efter befattningarnes

betydenhet och den dervid fastade afiöningen. Jag anser mig derföre höra

förorda hvad Domänstyrelsen i fråga om skogsstatens pensionering föreslagit.

Såsom vilkor för åtnjutande af de för skogspersonalen ifrågasatta löneförmånerna

torde, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad Domänstyrelsen härutinnan hemstält,

böra stadgas:

att innehafvare af befattning vid skogsstaten skall vara underkastad såväl den

vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet och jemkning i åligganden som ock den reglering

af tjenstgöringsområde, som kan varda föreskrifven;

att med ordinarie tjenst vid skogsstaten icke må förenas annan tjenst å rikets,

Riksdagens eller kommuns stat, med undantag af befattning vid skogsläroverk eller

såsom domänintendent, och ej heller annan tjenstebefattning, med mindre den finnes

icke vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen vid skogsstaten, dock att tjensteman,

som vid den nya löneregleringens inträdande innehar tjenst utom skogsstaten,

må densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen vid denna stat

hinderlig;

att öfverjägmästare alldeles icke och jägmästare endast inom de gränser, Domänstyrelsen

bestämmer, eger åtaga sig skogsförrättningar åt enskilde;

att de med hvarje befattning förenade tjenstgörings- och resepenningar få uppbäras

endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort, men skola för

den tid, han varit från tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;

att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära hela

lönen, men att den, som eljest undfår ledighet för svag helsas vårdande, enskilda

angelägenheter eller särskildt uppdrag, kan förpligtas att under ledigheten, utöfver

sina tjenstgörings- och resepenningar, afstå så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande

erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att tidpunkten för åtnjutande af det öfverjägmästare tillerkända åiderstillägg

likasom det åt jägmästare medgifna första ålderstillägget skall inträda fem år efter

befattningens tillträdande, under vilkor att innehafvaren under mer än fyra femtedelar

af denna tid sjelf bestridt sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjenst

och att hans tjenstgöring derunder varit af beskaffenhet att kunna väl vitsordas, samt

med iakttagande att den högre afiöningen ej får tillträdas förr än vid början af

kalenderåret näst efter det år, då den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd; börande

härvid öfverjägmästare tillgodoräknas den tid, han före den nya statens utfärdande

varit förordnad till skogsinspektör, och jägmästare den tid, han likaledes före den nya

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Sjunde hufvudtiteln.

statens utfärdande enligt nådigt förordnande uppehållit skogsinspektörsbefattning eller

skogsinspektörs jägmästaretjenst eller jägmästaretjenst, som under afbidan på skogsstatens

omreglering icke blifvit med ordinarie innehafvare besatt;

att andra ålderstillägget får af jägmästare tillträdas efter ytterligare fem år och

det tredje ålderstillägget efter nya fem år, allt under enahanda vilkor, som gälla beträffande

det första ålderstillägget;

att af ålderstillägg tre fjerdedelar skola räknas till lönen och en fjerdedel

anses såsom tjenstgöringspenningar; samt

att skogstjensteman eller skogsbetjent skall, då han uppnått 60 lefnads- och

minst 30 tjenstår, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension å allmänna

indragningsstaten från tjensten afgå, Eders Kong!. Maj:t eller Domänstyrelsen, der det

tillkommer denna att afskedet utfärda, dock obetaget att låta med detsamma anstå,

derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande

sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i tjensten qvarstå.

Den af Domänstyrelsen föreslagna och af mig tillstyrkta staten för skogspersonalen

skulle erhålla följande utseende:

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Summa.

1 öfverjägmästare ................

8 dito ...............

1 jägmästare..........................

9 dito ..........................

1 dito .........................

12 dito ..........................

1 dito ..........................

9 dito ...........................

1 dito ..........................

40 dito .......................

1 kronojägare \ i de sex norra

128 dito / länen.

1 dito U de mellersta och

''södra delarne af

133 dito J landet.

3,200

25,600

1,500

13,500

1,500

18,000

1,500

13,500

1,500

60,000

400

51.200

400

53.200

1,600

12,800

1,600

14,400

1,400

16,800

1,200

10,800

1,000

40,000

150

19,200

100

13,300

4,800

38.400

3,100

27,900

2,900

34,800

2,700

24,300

2,500

100,000

550

70.400

500

66,500

1 Efter 5 år kan aflöningen

/höjas med 600 kronor.

Aflöningen kan höjas efter

5 år med 500 kronor, efter

10 år med ytterligare 500

kronor och efter 15 år med

nya 500 kronor.

Der boställslägenhet saknas,

utgår hyresersättning med

100 kronor.

Summa

245,000

134,350

379,350

Transport

—

—

379,350

s. 39 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

39

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Summa.

Transport

—

—

379,350

Resepenningar:

1 öfverjägmästare 1,000

_

_ _

__

4 dito (800 kr.) 3,200

—

— —

— _

_ _

4 dito (700 .,) 2,800

—

— _

— _

_ _

27jägmästare(600kr.) 16,200

—

— —

— —

- -

24 dito (500 „ ) 12,000

—

— —

— —

- -

18 dito (400 ) 7,200

—

— —

_ _

__ _

3 dito (300 „ ) 900

—

— _

_ _

_ _

1 dito (200 „ ) 200

—

— —

— _

_ _

1 dito (100 „ ) 100

—

— —

— —

___

134kronojägare(100„ ) 13,400

—

— —

— —

57,000

Hyreser sättning:

163 kronojägare (100 kr.).....

—

— —.

16,300

Summa kronor

—

—

452,650

Innehar jägmästare eller kronojägare boställe, skall boställets uppskattade afkomst afgå å indelningshafvarens

lön och, om boställsafkastningen öfverstiger denna, till öfverskjutande beloppet å tjenstgörings-

och resepenningarne, med skyldighet i sistnämnda fall för indelningshafvaren att under ledighet

till vikarien kontant utgifva hvad som erfordras till tjenstgörings- och resepenningarnes fyllande till de

i staten upptagna belopp.

Från slutsumman å denna stat, utgörande ...................... kronor 452,650: —

skulle dock komma att afgå uppskattade afkomsten af skogsstatens

innehafvande boställen, hvilken afkomst för närvarande, och

då indragning af boställe i sammanhang med löneregleringen icke

är afsedd att ega rum förr än vid midfastan år 1889, torde i staten

för år 1888 få utföras med det belopp, hvartill denna afkomst

enligt senast verkstälda uppskattningar belöper sig, eller ........... „ 5,388: —

då återstoden utgör..................................................................7 kronor 447,262: —

Medel erfordras vidare för att bestrida de ålderstillägg, hvartill skogstjenstemän

vid löneregleringens trädande i kraft kunna finnas berättigade. Då det icke kan

med visshet förutses, livilka af de nuvarande skogstjenstemännen komma att öfverflyttas

å ny stat eller vinna befordran till öfverjägmästare, och det följaktligen icke

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Sjunde hufvudtiteln.

låter sig på förhand beräkna, till hvilket belopp ålderstillägg vid statens första tillämpning

kunna komma att uppgå, torde, såsom Domänstyrelsen ock bemstält, anslag

till detta ändamål få uppföras förslagsvis. Under förutsättning att samtlige skogsinspektörer

blefve anstälde såsom öfverjägmästare, har Domänstyrelsen beräknat det

för ålderstillägg under år 1888 beböfliga beloppet sålunda:

ålderstillägg åt 9 öfverjägmästare med 600 kronor ........ kronor 5,400: —

dito ,, 42 jägmästare „ 1,500 „ „ 68,000: —•

dito „ 8 dito „ 1,000 „ „ 8,000: —

dito „ 16 dito „ 500 „ ........... 8,000: —■

eller tillsammans kronor 84,400: —

Sedan denna beräkning inom Domänstyrelsen uppgjordes, hafva väl en del förändringar

inom skogspersonalen egt rum, men då dessa, efter hvad det meddelats mig,

icke torde i någon afsevärd mån inverka på beräkningen, bar jag ej anledning att

deri ifrågasätta någon ändring.

Domänstyrelsen bar vidare ifrågasatt, att å extra stat måtte uppföras ett anslag

af 15,000 kronor för att vid den nya löneregleringens genomförande vara att

tillgå, för den händelse att icke åt alla nuvarande ordinarie skogstjenstemän skulle

kunna beredas plats å den nya staten. Då emellertid indragning är föreslagen endast

af 11 jägmästaretjenster, deraf för närvarande blott 5 förestås af ordinarie

innehafvare,'' och genom befordran till öfverjägmästarebefattningarne, emot bvilka de

nuvarande med endast ett undantag på förordnande bestridda skogsinspektörstjensterna

skulle utbytas, åtskilliga jägmästaretjenster torde blifva lediga, till hvilka en eller

flere bland de för indragning afsedda tjensternas innehafvare torde kunna finnas villige

att öfvergå, är det föga sannolikt, att icke samtlige nuvarande ordinarie skogstjenstemän

skulle finna användning i den nya organisationen. Det synes mig derföre, att

för det ändamål, hvartill det af Domänstyrelsen ifrågasatta extra anslaget skulle vara

att tillgå, bör tillräckligt blifva sörjdt, ifall Eders Kongl. Maj:t begär Riksdagens

medgifvande, att, derest den föreslagna regleringen icke kan genast i alla sina delar

genomföras, uppkommande behållningar å de anvisade nya löneanslagen få användas

för att bestrida aflöningen för de tjensteman, bvilka kunna blifva qvarstående å gammal

stat.

Under förutsättning att hvad jag nu anfört vinner Eders Kongl. Maj:ts godkännande,

skulle för skogsstatens aflöning i enlighet med det nu föreliggande förslaget

komma att erfordras:

bestämdt anslag ......................................... kronor 447,262: —

till ålderstillägg, förslagsvis,.........................84,400: — kronor 531,662: —

i följd hvaraf och då det nu för skogsstaten anvisade anslaget utgör „ 406,070: ■—

en förböjning i anslaget blefve behöflig med................................ kronor 125,592: —

Detta belopp utvisar emellertid icke den rätta kostnaden för regleringen, hvilken

i sjelfva verket kommer att ställa sig vida lägre. Den berörda ökade utgiften skulle

s. 41 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 41

''nemligen till en icke ringa del komma att motvägas af de ökade inkomster, som genom

åtgärder, stälda i samband med regleringen, komme att tillflyta statsverket.

Sålunda skulle till statsverket komma att ingå:

dels de af jägmästarne förut uppburna afgifter för utsyningar i Kopparbergs

■och de norrländska länen, som erläggas af enskilde och indika ansetts kunna lägst

beräknas till ................................................................................. kronor 42,000: —

dels ock ersättning för jägmästarnes förrättningar å ecklesiastika

boställen med ett beräknadt belopp af minst ................ „ 22,800: —

Vid den återremiss af löneregleringsfrågan, i hvad den afsåg

jägmästarne och kronojägarne, hvilken egde rum den 11 December

1885, fick Domänstyrelsen sig äfven anbefaldt att taga i

öfvervägande, om och i hvad mån skogsstatens förvaltningsåtgärder

å andra allmänna skogar än de ecklesiastika, från hvilka afkastning

icke inginge till statsverket, kunde böra statsverket af skogsafkastningen

godtgöras. Domänstyrelsen har i anledning häraf

erinrat, att, hvad anginge kronohemman och nybyggen, stockfångstskogar

samt vissa skattehemman och öfverloppsmarker i de sex

norra länen, godtgörelse för skogsstatens åtgärder derå redan vore

beredd genom de utsyningsafgifter, innehafvare af sådan jord erlade

och hvilka nu föreslagits att ingå direkt till staten; att någon

ersättning till staten icke syntes böra ifrågasättas, der skogsstatens

• åtgärder i afseende å skogshushållningen vore inskränkt till att

endast hålla kontroll deröfver, att faststäld skogsindelningsplan

efterföljdes; att, derest de skogar undantoges, med hvilka ett dylikt

förhållande egde rum, i öfrigt icke förekomme andra än de till

bergshandteringens understöd anslagna och häradsallmänningarne,

å hvilka skogsstaten verkstälde förrättningar, utan att staten i allmänhet

af dessa skogar droge någon inkomst; att, enligt de för

bergverksskogarne gällande stadganden, vederbörande innehafvare

egde sjelf, med iakttagande af hushållningsplan, förvalta skogen,

men, om förvaltningen öfverlemnades till skogstjensteman, vore skyldig

att ersätta honom antingen efter öfverenskommelse eller efter gällande

taxa på arfvode för skogsförrättningar; att, då i det närmaste

samtlige innehafvare af bergverksskogar begagnat sig af rättigheten

att sjelfve förvalta de åt dem upplåtna skogarne, endast tre dylika

skogar förvaltades af skogsstaten, nemligen Sala silfververks och

Ofvansjö—Torsåkers bergslagsallmänningar, hvilkas indragning till

statsverket för närvarande vore ifrågasatt, samt Kengis bruks kolfångstskog

i Pajala socken, der bruksegarens nyttjanderätt vore

Transport kronor 64,800: —

6

Bih. till Riksd. Prof. 1887. 1 Sami. 1 Afd.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Sjunde hufvudtiteln.

Transport kronor 64,800:

inskränkt till utsyning af skogsprodukter inom ett visst belopp,

medan den återstående och, sedan brukets jerntillverkning numera

blifvit väsentligen inskränkt, bufvudsakliga afkastningen åt ‘skogen

komme statsverket till godo; att häradsallmänningarne utgjordes af

9 i Norrbottens, 7 i Kopparbergs och G-efieborgs län samt 99 i de

sydligare länen; att å allmänningarne i Norrbottens län atverkning

för försäljning, enligt särskilda nådiga föreskrifter, finge ske endast

efter utstämpling, hvarför afgift erlades och, jemte ötriga dylika

utsyningsafgifter, vore afsedd att indragas till statsverket; att de

i Kopparbergs och Gefleborgs län befintliga allmänningarne eller

så kallade besparingsskogarne, hvilka vid afvittring och storskifte

bildats af en tredjedel af hemmanens skogsanslag, i sjelfva verket vore

socknemännens enskilda egendom, vid hvilket förhållande och då

skogsstatens åtgöranden med hänsyn till dessa skogar vore inskränkt

till kontroll deröfver, att den, enligt särskilda nådiga föreskrifter,

endast intill viss minimidimension medgifna afverkningsrätt å samma

skogar icke öfverskredes, ersättning till staten i fråga om dessa

skogar icke syntes böra ifrågakomma; att, beträffande de öfriga

eller egentliga häradsallmänningarne, dessa af gammalt varit utan

afgift stälda under skogsstatens vård, och först genom skogsförordningen

den 29 Juni 1866 medgifvits allmänningsdelegarne att,

med iakttagande af hushållningsplan och under skogstjenstemans

kontroll, sjelfve handhafva allmännings ''förvaltning; att, der allmänning

sålunda stode under delegarnes egen vård, någon godtgörelse

till skogsstaten för endast kontrollen icke borde ifrågakomma;

att, under det hittills endast 20 af 99 allmänningar

öfvertagits af delegarne till förvaltning, en föreskrift om ersättning

åt statsverket, då skogsvården handhades af skogsstaten,

antagligen skulle leda derhän, att derå allmänningar öfvertoges af

delegarne och i dylikt fall måhända icke blefve lika omsorgsfullt

skötta som för närvarande; samt att Domänstyrelsen af detta skäl

och då under de omkostnader, som enligt § 10 af ofvannämnda

förordning borde gäldas af häradsallmännings afkastning, icke syntes

kunna inbegripas ersättning för jägmästares förvaltningsåtgärder,

funne godtgörelse till statsverket icke heller från dessa skogar

böra ega rum.

Mot hvad Domänstyrelsen sålunda anfört har jag ej något

att erinra, annat än för så vidt det rör häradsallmänningarne i de

mellersta och sydligare delarne af landet. Det torde icke kunna___________________

Transport kronor 64,800

s. 43 Kontrollera mot PDF

Sjunde liufvudtiteln.

43

Transport kronor 64,800: —

Bestridas, att, om staten godtgör sig af de ecklesiastika boställsskogarnes

afkastning för den vård, staten genom sina skogstjenstemän

egnar dessa skogar, samma skäl förefinnas att af häradsallmänningarnes

afkastning upptaga godtgörelse för skogsstatens förvaltningsåtgärder

å dylika skogar. Något hinder härför synes

heller icke möta i det af Domänstyrelsen åberopade stadgande,

som tydligen afser, att alla kostnader för skogsskötseln skola afgå,

innan allmännings afkastning får användas för delegarnes räkning,

och såsom föremål för ersättning särskildt omnämner “skogsodling“

samt “öfriga af hushållningsplanen eller särskilda föreskrifter

föranledda kostnader11. De kostnader, som komrne att

drabba häradsallmänningarne för skogsstatens åtgärder, torde i

öfrigt blifva af jemförelsevis ringa betydenhet; och om delegarne

deraf skulle finna en anledning att sjelfve taga allmänning under

sin vård, ser jag icke häri någon synnerlig fara, då § 8 af skogsförordningen

innehåller, att, derest delegarne försumma allmännings

skötsel, öfver hvilken vederbörande skogstjensteman har att hålla

uppsigt, och rättelse icke sker inom af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

förelagd tid, denna myndighet eger förordna, att

allmänningen åter skall ställas under skogsstatens vård och förvaltning.

Jag anser mig derföre böra hemställa, att, då häradsallmänning

står under skogsstatens förvaltning, ersättning för jägmästares

förrättningar derstädes skola godtgöras statsverket i enahanda

ordning, som föreslagits beträffande jägmästares förvaltningsåtgärder

å ecklesiastika skogar. Den inkomst, som häraf kan påräknas,

torde, enligt hvad det meddelats mig från Domänstyrelseu,

komma att uppgå till 3,000 å 4,000 kronor årligen. Beräknas det

årliga beloppet till .......................................................................... _»____3,200: —

skulle således genom de nu i sammanhang med skogsstatens lönereglering

ifrågasatta åtgärder en direkt inkomst tillföras statsverket af kronor 68,000: —

med hvilket belopp Eders Kongl. Maj:t ock på mitt förslag täckts för år 1888 höja

inkomsttiteln skogsudde! utöfver hvad af Statskontoret beräknats.

Lägges till berörda summa å 68,000 kronor den besparing, som skulle uppstå

genom indragning af vissa utaf jägmästarne hittills åtnjutna extra ersättningar, hvilka

guldits af statsmedel och hvaraf särskildt den från sjunde hufvudtitelns anslag till

rese- och traktamentspenningar utgående godtgörelsen för ekutstämplingar är af betydenhet

samt för år beräknats till omkring 5,000 kronor, torde den ökade utgift,

■som, för skogsstatens reglering på föreslaget sätt, skulle under år 1888 drabba stats
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Sjunde hufvudtiteln.

verket, icke komma att uppgå till mer än omkring 50,000 kronor. Det bör derjemte

bemärkas, att i följd af det höga antal tjensteår, flertalet af de nuvarande skogstjenstemännen

uppnått, utgifterna för ålderstillägg under den första tiden efter regleringen

komme att blifva betydligt större, än som under normala förhållanden bör

blifva fallet, i det att för ålderstillägg under årl888 ett anslag af 84,400 kronor ansetts

behöfligt, medan, enligt hvad inom Domänstyrelsen beräknats, medelsiffran å

ålderstillägg enligt den föreslagna nya staten icke bör för år öfverstiga 58,000 kronor

Innan jag öfvergår att yttra mig rörande öfriga anslagsbehof under skogsväsendet,

bör jag nämna, att i anledning af Riksdagens erinran i skrifvelsen den 11

Maj 1886, att vid utarbetande af det nu anmälda regleringsförslaget synnerligt afseende

borde fästas derå, att församlingarnes rätt att från ecklesiastika skogar erhålla

virke till byggnader och reparationer å prestgård och kyrka blefve tillräckligt tillgodosedd,

Domänstyrelsen meddelat, hurusom Styrelsen redan i cirkulär den 16 Juni

1884 angående allmänna skogars indelning till ordnad hushållning föreskrifvit, att,

för iakttagande af församlingarnes rätt i berörda afseende, viss skogstrakt skulle

vid indelning å ecklesiastik skog, der så ske kunde, reserveras. Styrelsen har vidare

ifrågasatt, att till de skogsstatens förrättningar å ecklesiastika skogar, för hvilka

kostnaden skulle ersättas af nämnda skogars afkastning, äfven skulle hänföras sådana,

som ske för utsyning till kyrko- och prestgårdsbyggnadsskyldiges virkesbehof; men

då de byggnadsskyldige redan under närvarande förhållanden ega att få utsyning

åt sig utan kostnad verkstäld, derest utsyning hos: jägmästaren begäres så tidigt,

att denna kan ske i sammanhang med öfriga ordinarie utsyningar för året, och

det icke synes mig böra ifrågakomma att, derest de byggnadsskyldige försumma

att i tid anmäla behofvet af utsyning, med den då uppkommande utsyningskostnaden

belasta boställenas afkastning, finner jag icke skäl att förorda Domänstyrelsens berörda

förslag.

I fråga om anslagen till statens skogsskolor och för skogsinstitutet har Domänstyrelsen

ej ifrågasatt någon förändring.

Beträffande anslaget för den enskilda skogsundervisningen, hvarifrån för närvarande

utgå bidrag å 3,800 kronor till hvardera af skogsskolorna vid Skogshåll i

Södermanlands och Presterad i Vermlands län samt ett belopp af 1,000 kronor

för aflönande af en lärare i skogshushållning vid Gotlands folkhögskolas landtbrukskurs,

anmäler Domänstyrelsen, att Södermanlands läns hushållningssällskap, hvilket

uppbär statsbidraget till skolan vid Skogshåll emot skyldighet att der bereda undervisning

och kosthåll m. m. åt 12 elever, deraf minst halfva antalet bör åtnjuta

s. 45 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 45

frihet från afgift, tillkännagifvit sig, med anledning af numera minskade inkomster

icke kunna längre än till utgången af Oktober månad år 1887 underhålla ifrågavarande

skola, men, med framhållande af dess särdeles lämpliga belägenhet, erbjudit

sig att, derest skolan öfvertoges af staten, under tre år från och med den 1

Januar 1888 kostnadsfritt för staten tillhandahålla för skolan lämplig lokal. Då

skolan hittills visat; sig jemförlig med statens skogsskolor och varit till gagn ej

blott för Södermanland, utan äfven för närliggande län, har Domänstyrelsen ansett

skolans bibehållande'' önskvärdt; och då Styrelsen antagit, att skolans underhåll,

och undervisningen derstädes, äfven om hushållningssällskapets bidrag inskränktes till

tillhandahållande af lokal med inventarier, skulle, utan förhöjning i nu utgående

statsanslag, kunna af staten besörjas. efter lika grunder, som tillämpas vid statens

egna, med anslag till enahanda belopp uppehållna skogsskolor, har Styrelsen hemstält,

att det i staten uppförda anslaget till den enskilda skogsundervisningen måtte

bibehållas vid oförändradt belopp.

Häremot t? de ej vara något att erinra. Det kunde visserligen sättas i fråga,,

huruvida icke under sålunda förändrade förhållanden det för skolan vid Skogshåll

behöfliga beloppet borde uppföras under anslaget till statens skogsskolor; men dåden

nämnda skolan fortfarande till en del komme att underhållas af andra medel än

statsmedel och den nu föreslagna anordningen i öfrigt torde få anses tillfällig, synes

det vara lämpligt, att beloppet tills vidare och intill dess framdeles visar sig, huruvida

skolan bör definitivt för statens räkning öfvertagas, föres under den anslagstitel,..

der det för närvarande har sin plats.

I det för kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet

uppförda anslag anser Domänstyrelsen en förhöjning vara oundgängligen af behofvet

påkallad. Styrelsen anför i detta hänseende: att ökade inkomster från statens

skogsdomäner icke kunde, med bibehållande af skogarnes framtida afkastningsförmäga,

erhållas, utan att tillräckliga medel ansloges till en intensivare skötsel samt, hvad

beträffade landets nordligaste provinser, till undersökning af der befintliga, ännu

orörda skogstillgångar och till åstadkommande af transportleder; att de åtgärder,

som redan vidtagits i denna riktning, såsom för skogsodling, upprättande af skogshushållningsplaner,

skogstaxeringar och virkesutsyningar samt flottleders upprensande,

kräft allt större utgifter; att det särskildt vore af högsta vigt, att den oftast skoglösa

mark, som till utvidgande af statens skogsområde inköptes, snarast möjligt gjordes

skogbärande; att likaledes kal utmark å statens utarrenderade domäner borde

förses med skog, hvarförutom, då, såsom numera flerstädes skedde, skogen å dessa

domäner undantoges från arrendet i stället att upplåtas åt arrendatorn, staten hade

att der bekosta äfven uppdragandet af återväxt; att den genom nådigt bref den 10

April 1885 för kronoparker i Norrbottens och Vesterbottens län föreskrifna bredhuggning

af rågångar komme att kräfva ej obetydliga belopp, hvilka skulle utgå åt nu

ifrågavarande anslag; att den ökade verksamheten å statens skogar böjt behofvet af

tillfällig bevakarepersonal; samt att, då antalet af de till enskilde skogsegares tjenst.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Sjunde hufvudtiteln.

anstälde sex skogsingeniörer icke visat sig tillräckligt, medel för ytterligare en sådan

ingeniör måst anvisas.

Styrelsen erinrar vidare, hurusom den i samband med skogsstatens reglering

föreslagna öfverfiyttningen på denna stat af vissa åtgärder, hörande till skogsskötseln

å statens utarrenderade egendomar och civila boställen, äfven komme att öka utgifterna

från reservationsanslaget.

Redan under närvarande förhållanden hade anslaget visat sig otillräckligt för

de årliga utgifterna och dessa kunnat betäckas endast genom anlitande af reservationer

å anslaget från föregående tid. Af dessa reservationer, hvilka vid 1885 års slut

utgjorde 203,748 kronor, hade för årj 1886 tagits i anspråk något mer än 74,000

kronor, och då för år 1887 minst lika stor del deraf erfordrades, komme uppenbarligen

återstoden att blifva otillräcklig för att fylla bristen i 1888 års anslag, derest detta

bibehölles vid sitt nuvarande belopp. Domänstyrelsen har derföre hemstält, att anslaget

måtte i 1888 års stat ökas med 78,650 kronor till 292,780 kronor.

Vid 1874 års riksdag blef det allmänna reservationsanslaget till skogsväsendet,

under det då rådande lifiiga intresset för skogshushållningens utveckling och med särskildt

syfte att bereda tillgångar till inköp af till skogsbörd tjenlig mark, bestämdt

till 450,000 kronor. Då emellertid tillfällen till skogsköp icke erbjödo sig i den utsträckning,

som förväntats, blef anslaget redan år 1876 nedsatt till 275,000 kronor. Utgifterna

för de skogsköp, hvilka sedermera egt rum, hafva i allmänhet blifvit bestridda af de för

detta ändamål anvisade köpeskillingarne för smärre kronolägenheter, under det att

medel för dylika köp endast undantagsvis och i mycket små belopp utgått från

reservationsanslaget, hvilket hufvudsakligen tagits i anspråk för åtgärder, hörande

till skogsskötseln å de allmänna skogarne eller afsedda att annorledes befrämja skogsväsendets

utveckling. Samtidigt dermed att utgifterna härför mer och mer ökats,

har emellertid det vid 1876 års riksdag till 275,000 kronor reducerade anslaget gång

•efter annan ytterligare nedsatts, hvarjemte under detta anslag inflyttats de förut å

extra stat anvisade beloppen till skogsinstitutet, till skogsingeniörer samt till den enskilda

skogsundervisningen, utan att motsvarande förhöjning i anslaget egt rum; och

utgör anslaget nu, inberäknadt hvad som utgår till berörda ändamål, endast 244,030

kronor. Utgifternas betäckande har under sådana förhållanden blifvit möjligt endast genom

anlitande af de reservationer å anslaget, hvilka funnits att tillgå sedan äldre tider. Det

ligger i sakens natur, att så icke kan i längden fortgå; och sedan för år 1887 måst för utgifternas

bestridande, utöfver årets anslag, å reservationerna anvisas ytterligare 81,970 kronor,

äro de återstående reservationerna så obetydliga, att en förhöjning i anslaget varder

oundgängligen nödig, så vidt icke skogsväsendet skulle ställas på en mycket kännbar förknappning.

Jag har förut haft tillfälle att inför Eders Kongl. Maj:t framhålla min uppfattning

om vigten för staten att, till en motvigt mot den ofta mindre tillfredsställande

enskilda skogsvården, utveckla sitt eget skogsväsen. Härtill hör icke blott, att

.-staten utvidgar sitt skogsområde, utan äfven att detta område genom en omsorgsfull

s. 47 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 47

skötsel göres fruktbärande. Det är hufvudsakligen för åtgärder i detta syfte, som

den del af reservationsanslaget, hvilken är uppförd under titel “till kronoskogarnes

förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet1'', användes och är behöflig.

Jag kan derföre icke annat än på det lifiigaste förorda, att Eders Kongl. Maj:t måtte

hos Riksdagen göra framställning om förhöjning uti ifrågavarande anslag; och torde

dervid förhöjningen, för vinnande af jemn slutsumma å samtliga anslagen till skogsväsendet,

lämpligen kunna föreslås till 78,308 kronor.

Åberopande hvad jag nu anfört, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen

att —■ under förutsättning att, på sätt här ofvan angifvits, godtgörelse för

skogsstatens förvaltningsåtgärder å ecklesiastika skogar och häradsallmänningar kommer

statsverket till godo och att vissa, jägmästarne nu tillkommande extra ersättningar

upphöra att utgå eller, der de utgöras af enskilde, indragas till statsverket — godkänna

nu föreslagen stat för skogsförvaltningen i orterna och de vilkor för den nya aflöningens

åtnjutande, hvilka i sammanhang dermed tillstyrkts;

att härjemte besluta, att de till jägmästare anslagna boställen, hvilka Eders

Kongl. Maj:t icke finner böra för ändamålet eller eljest för skogsväsendet bibehållas,

skola till statsverket indragas den 14 Mars 1889; dock med iakttagande dels att indelningshafvare

må, om han så önskar, under sin återstående tjenstetid och, medfardagsrätt

enligt § 62 i den för skogsstaten nu gällande instruktion för sig eller sterbhus,

fortfarande såsom löneförmån åtnjuta sitt boställe emot det afdrag å den kontanta

lönen, som efter uppskattning kan blifva bestämdt, dels ock att staten, då den

från vederbörande indelningshafvare eller hans sterbhus öfvertager boställe, efter värdering

vid syn jemväl öfvertager sådana å bostället befintliga, indelningshafvaren tillhöriga

åbyggnader, som vid synen anses vara för bostället nyttiga;

att vidare medgifva, att, derest löneregleringen icke kan omedelbart i alla dess

delar genomföras, uppkommande behållningar å de nya aflöningarne må af Eders Kongl.

Maj:t disponeras för bestridande af aflöningen för å gammal stat qvarstående löntagare:

att för regleringens genomförande

dels höja det bestämda anslaget för skogsstaten med 41,192 kronor till 447,262

kronor;

dels för ålderstillägg åt skogsstaten uppföra ett förslagsanslag å 84,400 kronor;

samt att höja anslaget till kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af skogsväsendet

i allmänhet med 78,308 kronor till 292,438 kronor;

så att anslaget till skogsväsendet skulle erhålla denna uppställning :

bestämdt anslag:

för skogsstaten ............................................ kronor 447,262: —

„ statens skogsskolor ................................ „ 24,500: — kronor 471,762: —

förslagsanslag:

till ålderstillägg åt skogsstaten.................................................... „_ 84,400: —

Transport kronor 556,162: —

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Sjunde hufvudtiteln.

Transport kronor 556,162: —

reservationsanslag:

till skogsinstitutet......................................... kronor 21,300: —

„ enskilda skogsundervisningen.................. „ 8,600: —

„ kronoskogarnes förvaltning och befrämjande

af skogsväsendet i allmänhet... „ 292,438: — „ 322,338:

Summa kronor 878,500: —

hvarigenom det nuvarande anslaget till skogsväsendet i dess helhet skulle ökas med

203,900 kronor.

Jag har ofvan tillstyrkt förhöjning i anslagen:

till Statskontoret med................................. kronor 1,000: —

postverket med .................................... „ 124,200: —

„ skogsväsendet med .............................. „ 203,900: — kronor

Deremot har jag föreslagit minskning i anslagen:

till telegrafverket med .............................. kronor 25,000: —

„ tullverket ............................................. „ 4,000: —

329,100: —

29,000: —

hvadan den verkliga förhöjningen å de ordinarie anslagen

skulle blifva............................................................................... kronor 300,100: —

Härvid bör dock iakttagas, att kostnaderna för postoch

telegrafverken bestridas af dessa verks egna medel, så att,

om ökningen i postverkets stater och minskningen i anslaget

till telegrafverket frånräknas, den föreslagna ökningen i de

ordinarie anslagen å denna hufvudtitel utgör 200,900 kronor,

hvaraf en del dock uppväges af den i följd af åtgärder,

sammanhängande med den föreslagna regleringen af skogsstaten,

heräknade ökning i skogsmedel.

Lägges till den föreslagna förhöjningen summan af

hufvudtitelns ordinarie anslag enligt nu gällande riksstat......... „ 14,311,900: —

skulle, under förutsättning af bifall till hvad jag sålunda hemstält,

slutsumman af sjunde hufvudtitelns ordinarie anslag för

år 1888 blifva ....................................................................... kronor 14,612,000: —

s. 49 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

49

Extra anslag.

I fråga om de anslag på extra stat, som kunde erfordras, yttrade Departementschefen

beträffande

Genomfarande af Statskontorets nya organisation.

Då de förhållanden, som föranledt anvisande å extra stat för år 1887 af 5,400

kronor till detta ändamål, ännu förefinnas, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen

att, för genomförande af Statskontorets nya organisation, för år 1888 anvisa

enahanda belopp, 5,400 kronor.

Beredande af förstärkning af arbetskrafterna å Statskontorets riksb oksiutsbyrå

I innevarande års stat är, likasom i sistlidet års, för detta ändamål anvisadt

ett extra anslag å 4,500 kronor. Det torde tillåtas mig att i afseende härå erinra,

hurusom Eders Kongl. Maj:t i den till 1885 års Riksdag aflåtna nådiga proposition

angående statsverkets tillstånd och behof föreslog, att å Statskontorets stat måtte för

en tjensteman i andra lönegraden, hvilken med hänseende till åligganden och tjensteställning

inom riksbokslutsbyrån borde benämnas förste revisor, uppföras lön 8,000

kronor och tjenstgöringspenningar 1,500 kronor med rätt för tjenstemannen till ålderstillägg

i likhet med öfrige tjensteman i samma lönegrad. Denna Eders Kongl. Maj:ts

framställning grundades derå, att den genom nådigt beslut den 18 April 1884 meddelade

föreskrift derom, att rikshufvudboken skulle vara afslutad inom nio månader

efter räkenskapsårets utgång i stället för, såsom förr, ett år och sju månader efter

utgången af samma tid, påkallade, att åt rikshufvud bokens afslutande egnades en vida

mera omfattande och oafbruten tillsyn, än som med dåvarande arbetskrafter kunde

ega rum utan åsidosättande af andra, byrån åliggande göromål, samt att förty åtminstone

eu ny fast beställning i andra lönegraden vore för verket erforderlig. Då

1885 års Riksdag emellertid endast beviljade det äskade beloppet å extra stat, skedde

detta, emedan Riksdagen, erkännande att de nya anordningarne för räkenskapernas

afslutande medförde nödvändigheten att under år 1886 afsluta två års räkenskaper,

eller för åren 1884 och 1885, och derefter ett så påskyndadt arbete, att på nio månader

måste uträttas detsamma som förut på nitton månader, förestälde sig, att upprättandet

af eu ny ordinarie tjenst skulle kunna undvikas åtminstone till dess erfarenBih.

till Riksd. Prof. 1887. 1 Sami. 1 Afd. 7

[6.]

Anslag till

genomförande

af Statskontorets

nya

organisation.

[7-]

Anslag för

beredande af

förstärkning

af arbetskrafterna

å Statskontorets

riksbokslutsbyrå.

s. 50 Kontrollera mot PDF

[8.]

Ersättning

för särskilda

af Statskontoret

gjorda

förskotter.

50 Sjunde hufvudtiteln.

het vunnits, huruvida icke efter år 1886 bokslutsarbetet kunde verkställas med eljest

tillgängliga krafter, så att på framtida pröfning finge bero, om aflöningsbeloppet borde

å ordinarie stat uppföras.

Yäl förnyade Statskontoret i underdånig skrifvelse den 24 November 1885

sin hemställan om befattningens uppförande å ordinarie stat; men då Riksdagen ansett,

att med inrättande af den ordinarie tjensten borde anstå, till dess erfarenhet vunnits,

huruvida icke efter år 1886 riksbokslutsarbetet kunde verkställas med redan tillgängliga

krafter, ansåg Eders Kongl. Maj:t vid aflåtande af den nådiga propositionen till

1886 års Riksdag icke lämpligt att då förnya framställningen om tjenstens upptagande

å ordinarie stat, utan föreslog, att beloppet, 4,500 kronor, måtte för år 1887 anvisas

å extra stat; hvilken framställning äfven af Riksdagen bifölls.

I underdånig skrifvelse den 28 sistlidne September har nu Statskontoret anfört,

att, ehuru detta verk fortfarande hyste den öfvertygelse, att den ifrågavarande nya

tjenstebefattningen vore för göromålens behöriga gång å riksbokslutsbyrån äfven för

framtiden oundgängligen nödig, Statskontoret likväl med afseende derå att det skäl,

som föranledde Eders Kongl. Maj:t att af 1886 års Riksdag endast begära det ifrågavarande

lönebeloppets uppförande å extra stat, ännu qvarstode, ansåge sig böra hemställa

om beloppets anvisande å extra stat för år 1888; och i öfverensstämmelse härmed

tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att på extra stat för år 1888 anvisa ett belopp af 4,500 kronor till beredande

af förstärkning af arbetskrafterna å Statskontorets riksbokslutsbyrå.

Ersättning för särskilda af Statskontoret gjorda förskotter.

De af Statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, som tillhöra sjunde hufvudtiteln

och böra anmälas hos Riksdagen till ersättande, äro enligt uppgifter från Statskontoret:
till

godtgörande af kostnader för uppmätning och kartläggning m. m. af åtskilliga

kronans domäner........................................................................ kronor 4,897: 4 7

rt

51

V

17

ersättning för inlösen och iståndsättande af vissa till statsverket

afträdda åbyggnader å indragna boställen..................... „

godtgörande af husröteersättning vid indragna regementschefsbostället

Kongsbro i Yreta klosters socken af Östergötlands

län............................................................................................. ”

11,221: —

3,194: 8 9

ersättning ■ åt vissa kronoarrendatorer för saknad afkomst af

exproprierad jord ..................................................................

godtgörande af kostnader för åtskilliga kronoegendomars deltagande

i vattenafledningsföretag ............................................

Transport kronor 31,030:

13

44

93

s. 51 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 51

Transport kronor 31,030: 93

till godtgörande af kostnaden för iståndsättande af hägnaden vid

två indragna hospitalslägenheter i Gotlands län ..................... 176: 4 3

,, godtgörande af det på indragna fältväbelsbostället Krokstorp,

i mantal, belöpande bidrag till presterskapets aflöning ...........„____25: 7 8

eller tillhopa kronor 31,233: 14;

Och hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning,

att till gäldande af nämnda förskotter må å extra stat för år 18S8 anvisas ett

motsvarande belopp, som för undvikande af öretal i riksstaten torde få utföras med

31,234 kronor.

Genomförande af Öfverintendentsembetets nya organisation.

För detta ändamål är å extra stat för år 1.887 anvisadt enahanda belopp,

1,000 kronor, som under flera föregående år varit dertill anslaget. I underdånig

skrifvelse den 28 September 1886 har Öfverintendentsembetet anmält, att af embetsverkets

personal enligt äldre stat ännu qvarstår en andre arkitekt, för hvilken såsom

öfvertalig tjensteman måste beredas lön, hvars belopp utgör 1,000 kronor; och som

denna lön icke kunde gäldas af det å verkets nuvarande stat anvisade anslag till vikariatsersättning,

arfvoden åt extra biträden och extra ordinarie arkitekter samt renskrifningskostnad

m. m., har Öfverintendentsembetet hemstält om anvisande för år

1888 af samma belopp som hittills. Härvid ;torde det tillåtas mig erinra, att, då

ifrågavarande extra anslag bestämdes till 1,000 kronor, å embetsverkets gamla stat

qvarstodo två arkitekter, för hvilka aflöning bereddes dels af det extra anslaget å

l, 000 kronor och dels till återstående delen af verkets anslag till vikariatsersättning

m. m., samt att, sedan en af de nämnde arkitekterne befordrats till annan befattning,

Eders Kongl. Maj:t i fråga om disposition af anslaget för år 1887 förordnat, att 500

kronor deraf skulle ställas till Öfverintendentsembetets disposition för att tillhopa med

500 kronor af verkets anslag till vikariatsersättning m. m. användas till aflöning

af den ännu å gammal stat qvarstående andre arkitekten. I öfverensstämmelse med

detta Eders Kongl. Maj:ts beslut hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen

att för genomförande af Öfverintendentsembetets nya organisation å extra stat

för år 1888 anvisa ett belopp af 500 kronor.

Iståndsättande af taket å Kalmar slott.

Sedan 1884 års Riksdag beviljat ett extra anslag å 80,000 kronor till iståndsättande

af taket å Kalmar slott och verkställande i sammanhang dermed af vissa

[9.]

Anslag för genomförande

af Öfverintendentsembetets

nya organisation.

[10.]

Anslag till

ist&ndsättande

af taket å

Kalmar slott.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Sjunde hufyudtxteln.

förändringar i afseende å slottstornen, har deraf för hvardera af åren 1885, 1886

och 1887 å extra stat anvisats en femtedel eller 16,000 kronor; och får jag, i öfverensstämmelse

med hvad för anslagets utgående varit afsedt, hemställa, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att af det beviljade anslaget för iståndsättande af taket å Kalmar slott m. m.

på extra stat för år 1888 anvisa en femtedel med 16,000 kronor.

Anskaffande af nytt landsstatshus i Falun.

-j Behofvet af en bättre lokal för länsstyrelsen i Falun har förut vid särskilda till
Anslag

för fallen varit anmäldt för Eders Kongl. Maj:t och utgjort föremål för behandling af Riksdagen.

a^f<ntrtt*e ^e^an ‘ memorial den 27 Januari 1881 gjorde Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

landsstatshus i Kopparbergs län framställning i fråga om behofvet af tillräckligt rymliga och i öfrigt

i Falun, tidsenliga lokaler för länsstyrelsen, landtränteriet, landtmäteriprovinskontoret, storskifteskontoret

och länsarkivet äfvensom af en ändamålsenligare bostad för landshöfdingen.

Vid underdånig anmälan häraf den 11 påföljande Mars fann dock Eders Kongl. Maj:t

berörda hemställan, som inkommit först efter det Eders Kongl. Maj:t pröfvat de anslagsbehof,

i afseende å hvilka framställning borde göras till samma års Riksdag, icke

till någon åtgärd föranleda. Derefter väckte vid 1882 års Riksdag åtskilliga af länets

representanter i Riksdagens båda kamrar motioner om anskaffande af ett ändamålsenligare

hus för embetslokalerna; men hufvudsakligen af det skäl, att framställning

från Eders Kongl. Maj:t icke förelåg, hemstälde statsutskottet, att förslaget icke för

det dåvarande måtte föranleda till någon åtgärd, och denna hemställan bifölls af

båda kamrarne. I memorial den 28 September 1882 gjorde Eders Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande förnyad underdånig framställning i fråga om behofvet af nya

embetslokaler. Då emellertid Eders Kongl. Maj:t icke ville af 1883 års Riksdag äska

anslag såväl till nytt landsstatshus i Falun som till nytt länsresidens i Jönköping,

hvilken senare byggnad syntes vara af mera trängande behof påkallad, förklarade

Eders Kongl. Maj:t den 29 December 1882 framställningen icke för det dåvarande

föranleda någon åtgärd.

Den utredning, som under frågans behandling förekommit, synes mig emellertid

ådagalägga behofvet af ett bättre och tidsenligare landsstatshus i Falun. För

närvarande äro länsstyrelse, landtränteri, landtmäteriprovinskontor, storskifteskontor

och länsarkiv inrymda i två, å tomterna N:o 6-|- och 7 i qvarteret N:o 6

nämnda stad uppförda, med hvarandra sammanfogade byggnader af slagg och murbruk

under tak af tegel; varande husen benämnda landskanslihuset och arkivbyggnaden.

Det nämnda byggnadssättet lärer förorsakat åtskilliga tomrum i murarne, hvilka tomrum

i samverkan med byggnadsmaterialets egenskap att vara i ej ringa grad värmeledande

torde föranleda en ständig beröring mellan temperaturen inom- och utomhus.

Alla rummen, men synnerligen vissa af dem äro besvärade af golfdrag. A vestra

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. SB

väggen och södra gafveln af kanslihuset hafva uppstått sprickor, löpande efter hela

husets höjd. Trappuppgången till em betslokalerna är uppsliten och rappningen å ytterväggarne

har delvis lossnat.

Förutom att indelningen af rummen icke är ändamålsenlig, äro desamma trånga

och obeqväma. Så har landshöfdingen till embetsrum endast ett mycket litet, med

ett fönster försedt rum, beläget under trappan i bottenvåningen. Dess läge och beskaffenhet

uppgifvas vara sådana, att man i andra embetsverk icke skulle velat der

inrymma en vaktmästare. Länsstyrelsens sessionsrum, hvilket för närvarande användes

såsom arbetsrum för landskamereraren — en åtgärd, som vid lokalens användande

till sammanträden föranleder olägenheter, såsom omflyttning af möbler och handlingar

— är endast 27 fot 2\ tum långt, 14 fot 8 tum bredt samt 11 fot 8 tum högt.

Då ett mindre antal personer bevistar sammanträde derstädes, såsom t. ex. vid auktion,

rekryteringsmöte m. m, blir luften osund och tryckande, och för sammanträden

med ett större antal personer måste annan, kronan ej tillhörig lokal anskaffas.

För allmänheten finnes ej annat väntrum än en tambur, som, sedan plats för vedlårar

afräknats, erbjuder en golfyta af endast 128 qvadratfot. Det rum, hvilket egentligen

är afsedt för landskamereraren, men som användes af länsbokhållaren, har, efter

det plats för bord, hyllor och skåp afräknats, en golfyta af 137 qvadratfot. Lands_

kontoret har en längd af närmare 14 fot och en bredd af 11 fot 1 tum. I detta

rum, som har blott ett fönster, arbeta tre landskontorister. Arkivlokalerna lemna

snart icke utrymme för flera handlingar. I landtmäteriprovinskontoret, som har tre

rum på nedra botten, anses utrymmet vara knappt.

Att genom tillbyggnad bereda ökadt utrymme har ej ansetts tillrådligt; ty utom

det att kostnaden blefve betydlig — år 1881 beräknade stadsbyggmästaren G. Skärm

densamma till 32,500 kronor — skulle i anseende till de gamla husens otjenliga byggnadssätt

och den olämpliga indelningen af rummen en ändamålsenlig byggnad icke

erhållas.

Deremot hafva alla, som yttrat sig i frågan, varit ense derom, att ett passande

landsstatshus skulle vinnas genom inköp af den Kopparbergs läns landsting tillhöriga

förra lasarettsbyggnaden jemte dertill hörande tomt N:ris 4 och 5 i qvarteret N:o 5

i Falun med en areal af 68,012 qvadratfot, belägen mellan Ås- och Trotzgatorna,

samt byggnadens omändrande. År 1880 erbjöd sig landstinget att sälja denna egendom

till kronan för ett pris af 30,000 kronor, och beräknades då kostnaden för byggnadens

anordnande till lokaler för länsstyrelse m. m. uppgå till 59,393 kronor 60

öre. I ett af magistraten i Falun afgifvet yttrande uppskattas landskansli- och arkivhusen

till 16,000 kronor samt lasarettsbyggnaden till 25,000 kronor, allt med tillhörande

tomter.

Frågan har nu erhållit ett nytt uppslag derigenom att landstinget den 1 Oktober

1885, i anledning af det dåliga skick, hvari länsstyrelsens lokaler befunne sig,

samt med kännedom derom att i omförmälda lasarettsbyggnad kunde anordnas lämpliga

lokaler för såväl länsstyrelsen som provins- och storskifteslandtmäterikontoren, be
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Sjunde hufvudtiteln.

slutat erbjuda kronan att till ett pris af 15,000 kronor före den 1 Juni 1887 inköpa

gamla lasarettstomten med derå uppförda byggnader.

Sedan Eders Kong!. Maj:ts Befallningshafvande, med åberopande af den utredning,

frågan förut vunnit, till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnat landstingets berörda anbud,

bar Öfverintendentsembetet på grund af nådig remiss inkommit med underdånigt

utlåtande af den 9 Mars 1886 och dervid öfverlemnat ett af arkitekten H. T. Holmgren

under nästförutgångna Februari månad afgifvet, af ritningar åtföljdt memorial med kostnadsförslag,

hvaraf inhemtas, bland annat, att gamla lasarettsbyggnadens murar äro

godt stånd, takstolarne till större delen utan anmärkning och en del af takteglet m. m.

användbart, hvaremot dörrar, fönster, trappor, golf och en del kakelugnar äro odugliga;

att i anseende dertill att byggnaden varit använd såsom sjukhus vissa försigtighetsmått

måste vidtagas, såsom borthuggande af puts å väggar ro. m.; att, med iakttagande

att vissa ej specificerade kostnader finge betäckas genom försäljning af gamla

kakelugnar, spisar m. m. äfvensom af de gamla till rifning afsedda uthusen och dår
-

huset, kostnaden för arbetets utförande beräknats till .............. kronor 58,500: —-

hvartill komme den af landstinget fordrade köpeskilling............... „ 15,000: —

summa kronor 68,500: —

Om härifrån dragés den beräknade försäljningssumman för

nuvarande embetshuset ................................................................. „ 16,000: —

blefve den egentliga kostnaden ...................................................... kronor 52,500: —

Mot arkitekten Holmgrens förslag har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

icke haft något att erinra; och har Öfverintendentsembetet för egen del anfört: att

anseende till det nuvarande landsstatshusets byggnadssätt och beskaffenhet dess iståndsättande

ej kunde förordas; att anordnande af embetslokalerå landshöfdingeresidensets

tomt visat sig skola medföra allt för dryga omkostnader; att gamla lasarettsbyggnadens

nredning till såväl embetslokaler som bostad för landshöfdingen, på sätt år 1881 varit

ifrågasatt, äfven skulle falla sig kostsamt; samt att Embetet förty hemstälde om anvisande

af medel för denna egendoms inköpande och anordnande enligt arkitekten

Holmgrens förslag till lokaler för embetsverken.

Vid öfvervägande af hvad sålunda förekommit tvekar jag ej att förorda förslaget,

att, till afhjelpande af det trängande behofvet af bättre lokaler för länsstyrelsen,

landtränteriet, landtmäteriprovinskontoret, storskifteskontoret och länsarkivet, kronan

måtte inköpa gamla lasarettsgården i Falun samt omändra densamma till embetslokaler

för de nämnda inrättningarne, hvilket numera kan ske billigare, än förut beräknats,

i det ej mindre landstinget nedsatt priset å egendomen med 15,000 kronor,

än äfven genom åtskilliga förenklingar i arbetsplanen arbetskostnaden kunnat nedbringas

med 5,893 kronor 60 öre. Naturligtvis kommer kostnaden att minskas med blifvande

köpeskilling för nuvarande landsstatshuset, som icke synes vara för något kronans

behof erforderligt, men då försäljning deraf icke kan ske förr, än den nya byggnaden

blifvit färdig till begagnande, torde hela beloppet, 68,500 kronor, böra anvisas å 1888

s. 55 Kontrollera mot PDF

Sjunde kufvudtiteln. 55

års stat, samtidigt hvarmed Riksdagens medgifvande till försäljningen af den gamla

landsstatsbyggnaden torde böra äskas. Jag förbiser härvid icke, att, derest lasarettsbyggnaden

inköpes redan före den 1 Juni 1887, gäldande af köpeskillingen för densamma

kan ifrågakomma redan före den 1 Januari 1888, men om så skulle erfordras, kan

beloppet utan olägenhet förskjutas af Statskontoret.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

dels att, för inköp af gamla lasarettsbyggnaden i Falun samt dess anordnande

till nytt landsstatshus, å extra stat för år 1888 anvisa 68,500 kronor;

dels medgifva, att de gamla embetshusen med tillhörande tomt må försäljas å

offentlig auktion till den högstbjudande, med rätt för Eders Kongl. Maj:t att närmare

bestämma vilkoren för försäljningen och tiden för köpeskillingens erläggande äfvensom

att pröfva gjordt anbuds antaglighet;

dels ock förklara köpeskillingen böra bland statsverkets inkomster redovisas

under titel extra uppbörd.

Inläggande af brandbotten i Generalstabens hus.

I underdånig skrifvelse den 29 sistlidne Oktober har Chefen för Generalstaben [12.]

anfört, att vid de under eu följd af år och jemväl den 21 i nämnda månad anstälda tuggande af

besigtningar å kronans åt Generalstaben upplåtna hus å Riddarholmen framställning brandbotten i

gjorts om förstärkande af bjelklaget och inläggande af brandbotten derofvan i hufvudbyggnaden

af berörda hus; att detta arbete i brist på medel ej kunnat af Öfverintendentsembetet

verkställas och att ej heller utsigt förefunnes att, utan anvisande

af särskilda medel, få detta arbete utfördt under innevarande år i anseende till de

dermed förenade betydliga kostnader, hvilka enligt ett inom Öfverintendentsembetet

år 1883 upprättadt kostnadsförslag beräknats uppgå till 17,120 kronor; att emellertid

till följd af saknaden af en dylik brandbotten Generalstabens hus löpte särdeles

stor fara för eld, en fara desto mera att beakta, som ett för eldfara lätt utsatt industrielt

etablissement vore beläget i generalstabshusets omedelbara närhet; samt att i anledning

häraf och då en eldsvåda i sistnämnda hus kunde vålla stora och oersättliga

förluster, i anseende dertill att dyrbara samlingar, såsom topografiska karteverket,

krigsarkivets böcker, handskrifter och kartor, Generalstabens bibliotek m. in., vore

derstädes inrymda, Chefen för Generalstaben ansett det vara sin pligt att i underdånighet

fästa Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet på nu anmärkta förhållande med

hemställan, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af andra tillgängliga medel anvisa det för

ifrågavarande ändamål erforderliga belopp.

Anbefaldt att i anledning af berörda framställning afgifva underdånigt utlåtande,

har Öfverintendentsembetet i skrifvelse den 7 sistlidne December öfverlemnat

förslag med beskrifning och planritning rörande ifrågavarande arbeten, af hvilka

handlingar framgår, att vissa i det föregående kostnadsförslaget beräknade arbeten an
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Sjunde hufvudtiteln.

setts kunna uteslutas, men att deremot åtskilliga för husets bestånd nödvändiga

reparationsåtgärder tillkomma såsom eu följd af brandbottens anbringande, samt att

kostnaden för de ifrågasatta arbetena, omfattande förstärkning af bjelklag, inläggning

af brandbotten och deraf föranledd reparation af en del rum, med anledning af den

större utsträckning, arbetena sålunda komme att erhålla, af Embetet beräknats uppgå

till 19,000 kronor; och har Embetet, på de af Chefen för Generalstaben anförda skäl

och då anslaget till byggnader och reparationer icke lemnade tillgång till arbetenas

verkställande, i underdånighet hemstält, att särskilda medel till sistnämnda belopp

måtte för ändamålet beredas.

Hvad sålunda i ärendet blifvit upplyst synes mig. ådagalägga nödvändigheten

deraf, att de anmärkta bristfäliigheterna i Generalstabens hus varda snart afhulpna;

och då de förändringar i byggnaden, som för detta ändamål föreslagits, icke

äro att hänföra till åtgärder för densammas underhåll utan att anse såsom nybyggnadsatbete,

samt det hårdt anlitade anslaget till byggnader och reparationer,

hvilket hufvudsakligen är afsedt endast till underhåll af kronans byggnader, hittills

icke lemnat tillgång till bestridande af de jemförelsevis betydande kostnaderna för

ifrågavarande arbete och icke heller torde komma att hädanefter mer än hittills dertill

förslå, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, till bestridande af kostnaden för inläggande af brandbotten och deraf

föranledda arbeten i det åt Generalstaben upplåtna hus å Riddarholmen, allt i enlighet

med det af Öfverintendentsembetet upprättade kostnadsförslag, å extra stat för

år 1888 anvisa ett belopp af 19,000 kronor.

Fullbordande af hamnanläggning vid Stora Rör å Öland.

["13j För anläggning af en hamn vid Stora Rör å Öland, i hufvudsaklig öfverens
Anslag

för stämmelse med ett af kaptenen vid väg- och vattenbyggnadscorpsen C. H. Öhnell

^af^hamnan- afgifvet förslag med deri af Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen förordade ändringar,

läggning vid Par 1884 års Riksdag anvisat medel till belopp af 51,256 kronor 11 öre under vilkor,

St°Öland.a bland andra, att närgränsande kommuner eller andra intressenter i orten, som af

Eders Kongl. Maj:t godkändes, förbunde sig att, mot rättighet att enligt vederbörligen

faststäld taxa uppbära hamnafgifter af andra än kronans fartyg, vidkännas alla kostnader

för hamnbyggnadens underhåll.

I anledning häraf hafva Runstens, Gärdslösa, Långlöts, Repplinge, Högsrums

och Glömminge kommuner åtagit sig att, mot nämnda rättighet att uppbära hamnafgifter

och sedan hamnanläggningen blifvit fullt färdig och i fullgodt stånd af veder
-

börande afsynad, ansvara för hamnens underhåll; och har Eders Kongl. Maj:t i nådigt

bref den 28 November 1884 uppdragit åt Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen att

s. 57 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufyudtiteln. 57

föranstalta om hamnbyggnadens utförande inom det beviljade beloppet i enlighet med

förslag af kaptenen Öhnell med vissa deri af Styrelsen förordade ändringar.

I underdånig skrifvelse den 28 sistlidne November har emellertid Väg- och

Vattenbyggnadsstyrelsen, med anmälan att hamnbyggnaden så fortskridit, att bådahamnarmarne

och landningsbryggan inne i hamnen blifvit fullbordade samt ställningarne

derför borttagna för eu kostnad af omkring 51,000 kronor, tillika meddelat,

att ännu återstode att:

verkställa muddring för beräknad kostnad af ...... kronor 3,850: —

upptaga ett påträffadt fartygsskrof för.................. „ 550: —

utföra andra arbeten för .................................. „ 400: — kronor 4,800: —

att ännu obetalda räkningar uppginge till............................ ,, 925: ■—

samt att icke godtgjord befäls- och kassörsaflöning utgjorde _2,275: —

tillsammans kronor 8,000: —

hvadan hamnbyggnadens fullbordande påkallade, utöfver redan anvisade medel, ett

ytterligare anslag af 7,743 kronor 89 öre eller i rundt tal 7.750 kronor, hvaraf dock

ett mindre belopp genom försäljning af redskap och öfverblifna materialier efter arbetets

afslutande torde återbekommas.

Såsom anledning att kostnaden sålunda komme att öfverskrida det beräknade

beloppet uppgifves, dels att de skärpta bestämmelser, Eders Kongl. Maj:t på Väg- och

Vattenbyggnadsstyrelsens förslag meddelat, visat sig dyrare, än Styrelsen förutsett,

dels och i öfvervägande grad att den under år 1885 rådande ovanligt stormiga väderleken

i hög grad försvårat arbetet; och hemställer Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes af tillgängliga medel ställa till Styrelsens disposition

ofvannämnda för hamnens fullbordande beräknade belopp, 7,750 kronor.

Efter erhållen nådig befallning bar Statskontoret häröfver afgifvit underdånigt

utlåtande och dervid anfört, att, då med hänsyn jemväl dertill att ofvannämnda sex

kommuner åtagit sig att, först sedan hamnanläggningen blifvit fullfärdig och i fullgodt

stånd af vederbörande afsynad, vidkännas alla kostnader för hamnbyggnadens underhåll,

det vore af vigt för det allmänna, att ifrågavarande hamnbyggnad blefve fullbordad,

Statskontoret ansåge det vara oundgängligt, att det för ändamålet felande

beloppet anvisades.

Ehuru den ökade kostnaden för berörda hamnbyggnad synes till någon del

varit föranledd af omständigheter, Indika icke kunnat vid kostnadsförslagets uppgörande

förutses, är det likväl anmärkningsvärdt, att kostnaden så betydligt öfverskridit hvad

som beräknats. Det lärer emellertid nu få anses nödigt, att de medel, som för företagets

fullbordande ytterligare erfordras, blifva anvisade, och jag finner mig derför ej

kunna underlåta att i enlighet med Statskontorets hemställan tillstyrka, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att till fullbordande af hamnbyggnaden vid Stora Rör å Öland å extra stat

ör år 1888 anvisa ett belopp af 7,750 kronor, med skyldighet för Väg- och VattenBih.

till Riksd. Prot. 1887. 1 Sami. 1 Åfd. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

[14, 15.]

Anslag till

den lokala

förvaltningen

af statens

jordbruksdomäner.

[16.]

Anslag för

kontrollen

vid enskilda

banker och

kreditanstalter.

58 Sjunde hufvudtiteln.

byggnadsstyrelsen att till Statskontoret inleverera de medel, som genom försäljning af

redskap och öfverblifna materialier efter arbetets fullbordande kunna komma att inflyta.

Den lokala förvaltningen af statens jordbruksdomäner.

För bestridande af bit hörande utgifter äro i nu gällande riksstat såsom extra

anslag anvisade dels till aflöning åt domänintendenter och uppehållande af domängöromålen

hos länsstyrelserna 45,000 kronor, dels ock till resekostnader vid domänförvaltningen,

förslagsvis, 21,639 kronor;'' och då de nuvarande anslagen för berörda

ändamål fortfarande äro behöfiiga samt, enligt hvad Domänstyrelsen i underdånig

skrifvelse den 15 sistlidne Oktober anfört, anledning saknas att föreslå förhöjning eller

nedsättning i beloppen, tillstyrker jag, lika med Domänstyrelsen, att Eders Kongl.

Maj:t för ifrågavarande ändamål täcktes för år 1888 å extra stat äska samma belopp,

som äro beviljade för år 1887, dock att, för erhållande af jemn slutsumma å anslagen

under denna hufvudtitel, förslagsanslaget till resekostnader vid domänförvaltningen

må höjas med 157 kronor och således upptagas till 21,796 kronor.

För kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter.

Med afseende å otillräckligheten af det härtill anvisade ordinarie anslag föreslog

Eders Kongl. Maj:t 1886 års Riksdag, att detsamma måtte med 4,000 kronor

förhöjas till 20,000 kronor. Riksdagen erkände väl behofvet af den ifrågasatta anslagsförhöjningen,

men då det syntes Riksdagen önskvärdt, att statens kostnader för ifrågavarande

ändamål inskränktes derigenom att, i den män sådant kunde ske, de statens

kontroll underkastade penningeanstalterna ålades att sjelfva betala en del af utgifterna

för kontrollen, fann Riksdagen förhöjningen tills vidare och intill dess en utredning

om lämpligaste sättet för sakens definitiva ordnande kunde medhinnas böra beviljas

endast å extra stat och uppförde i öfverensstämmelse härmed det äskade beloppet,

4,000 kronor, å extra stat för år 1887.

Då Eders Kongl. Maj:t under senare hälften af innevarande år, vid meddelande

af förlängd oktroj för enskilda sedelutgifvande banker för tiden efter år 1888, ålagt

hvarje bank att godtgöra kostnaden för det ombud, Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

eger hos banken anställa, och denna grundsats jemväl iakttagits i det förslag

till lag för enskilda sedelutgifvande banker, hvilket den 17 nästlidne December öfverlemnats

till Högsta Domstolens yttrande, lärer det ordinarie anslaget för kontrollen

vid enskilda banker och kreditanstalter från början af år 1889 blifva mer än tillräckligt

och antagligen kunna i ej oväsentlig mån nedsättas. För år 1888 åter erfordras,

utöfver det ordinarie anslaget, medel för att sätta Eders Kongl. Maj:t i tillfälle att,

såsom för år 1887 egt rum, tilldela ombuden vid vissa banker och kreditanstalter

något förhöjda arfvoden, der ökadt besvär och ansvar i följd af bankens utveckling

gör sådant behöfiigt. Då emellertid af det extra anslaget för år 1887 ett belopp af

s. 59 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 59

2,250 kronor ännu återstår odisponeradt, hvaraf endast en del torde komma att tagas

i anspråk, anser jag ett extra anslag till belopp af 2,500 kronor för år 1888 blifva

för ändamålet tillräckligt och ^tillstyrker alltså, att Eders Kong!. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen

att för kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter å extra stat för år

1888 anvisa nämnda belopp, 2,500 kronor.

Kongl. teatrarne.

Enligt underdånig skrifvelse den 9 April 1884 lemnade Riksdagen, under vilkor [17, 18.]

att Stockholms stad under tre år från den 1 Juli 1884 med ett belopp af 50,000 Kongl. tea
trarne
kronor

om året deltoge i kostnaden för de Kongl. teatrarnes verksamhet, sitt medgifvande,

att teatrarnes verksamhet å såväl den stora som den dramatiska teatern

finge fortgå i tre spelår, räknade från den 1 Juli 1884, för bvilket ändamål Riksdagen

till oförändradt belopp uppförde det till Kongl. teatrarne i liksstaten anvisade

ordinarie anslaget å 60,000 kronor och till Eders Kongl. Maj:ts förfogande stälde ett

kreditiv å högst 15,000 kronor, att användas endast i den mån anslaget å ordinarie

stat, Eders Kongl. Maj:ts enskilda bidrag och teatrarnes öfriga inkomster icke försloge

till bestridande af teatrarnes utgifter; dock med vilkor jemväl att statsmedel utöfver

sålunda bestämda anslag icke finge för de Kongl. teatrarne användas. Sedan stadsfullmägtige

i Stockholm, från hvilka infordrats yttrande, huruvida från Stockholms

stad vore att påräkna det utaf Riksdagen ifrågasatta bidrag, förklarat, att de icke

ville af kommunens medel lemna något bidrag till uppehållande af de Kongl. teatrarnes

verksamhet under de tre närmast följande spelåren, men anmält, att, då 150,000

kronor blifvit genom enskilda personer i hufvudstaden samlade och såsom bankdepositionsbevis

öfverlemnade till stadskassan, ett belopp af 50,000 kronor komme att

i början af Oktober månad under hvart och ett af åren 1884, 1885 och 1886 ur

stadskassan hållas vederbörande tillhanda såsom bidrag till kostnaden för upprätthållande

af de Kongl. teatrarnes verksamhet under närmast följande tre spelår, behagade

Eders Kongl. Maj:t, som ansåg det af Riksdagen vid beviljande af anslag till

de Kongl. teatrarne fästade vilkor om ett från Stockholms stad utgående bidrag uppfyldt,

den 4 Juni 1884 förklara, att de Kongl. teatrarnes verksamhet skulle under

närmast följande tre spelår, räknade från den 1 Juli 1884, fortgå efter hufvudsakligen

enahanda plan som dittills. Riksdagen har ock i riksstaten för åren 1886 och 1887

uppfört kreditiv för de Kongl. teatrarne med enahanda belopp, eller 15,000 kronor.

Som den tid, för hvilken verksamheten å de Kongl. teatrarne sålunda blifvit

betryggad, tilländagår med Juni månad innevarande år, torde jag få påkalla Eders

Kongl. Maj:ts uppmärksamhet för de åtgärder, som må vara att vidtaga i och för

teaterverksamhetens uppehållande efter den 1 Juli 1887, äfvensom för den härmed

nära sammanhang egande frågan om en tidsenlig ombyggnad af Kongl. stora teatern.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Sjunde hufvudtitelu.

Till eu början tillåter jag mig härvid erinra derom, att den af Eders Kolig!.

Maj:t för afgifvande af utredning och förslag angående byggnadsplatser för nytt riksdagshus

och ny riksbank den 29 Juni 1883 nedsatta komité, hvilken jemlikt nådigt bref

af den 26 Oktober samma år jemväl haft att utlåta sig angående användande af

Kongl. stora teaterns tomt och anskaffande af nytt teaterhus, uti sitt under den 29

November 1884 afgifna betänkande, i hvad det afser sist omförmälda fråga, först yttrat

sig angående ett på den så kallade teaterkomiténs uppdrag af Professor M. Ismus

år 1881 uppgjordt förslag till tillbyggnad af stora teatern å dess nu varande tomt.

Detta förslag var beräknadt att medföra eu kostnad, maskinerier och värmeledning

oberäknad!, af 1,680,000 kronor, hvilken kostnadssumma komitén likväl af anförda

orsaker ansett böra upptagas till 2,500,000 kronor. Komitén, som ansett förslag att

använda en dylik summa för en ny teaterbyggnad under nuvarande förhållanden icke

ega någon utsigt till framgång, hade derföre för afhjelpande af de allmänt erkända

olägenheter, som vidlådde den nu varande teaterbyggnaden, såsom sitt upptagit ett

utaf en bland komiténs ledamöter, Öfverintendenten H. Zettervall upprättadt förslag

till ombyggnader och ändrade inredningar vid teatern. Då mot stora teaterns byggnad

i dess närvarande skick hufvudsakligen anmärkts, att salongen, såsom rymmande

endast omkring 980 åskådare, vore alltför liten, så att teatern icke vore i tillfälle

att, då några teaterstycken lockade publiken till sig, bereda sig all den inkomst,

som kunde vara möjlig; att scenen icke hade tillräcklig höjd för att medgifva fondernas

upphissande utan vikning eller rullning; att åskådarnes och scenpersonalens

säkerhet äfventyrades genom de få utgångarne och de trånga dörrarne och gångare;

att luftvexlingen vore dålig och öfriga anordningar i afseende å åskådareplatser,

klädloger och dylikt felaktiga; samt att en foyer för allmänheten saknades,

så vore uti ifrågavarande förslag sörjdt för afhjelpande af de i dessa hänseenden anmärkta

brister. En större salong komme att beredas genom att till nu varande salongen

lägga den derutanför löpande korridoren, hvarigenom antalet platser skulle

ökas till 1,750. Genom den kungliga logens flyttning från fonden af salongen till en

af sidorna närmast scenen skulle en bred ingång med rymliga korridorer beredas för

åskådarne på de nedre platserna. Till raderna komme likaledes att leda rymliga

trapper, utmynnande i tillräckliga korridorer. Val belägna klädloger skulle vinnas

bland annat genom uppförande af en tornlik nybyggnad, som förmedlade den nyuppförda

fasaden åt Carl XILs torg med den åt strömmen liggande. Anordningar hade

vidtagits för att göra högst väsentliga förenklingar i maskineriet å scenen, och det

hade blifvit sörjdt derför, att fonderna kunde upphissas raka. Eu rymlig och vacker

foyer hade anordnats för publiken. Väsentliga förbättringar hade gjorts i afseende å

magasiner. Kostnaden för samtliga anordningar, sådan den visade sig efter Fyringeniören

Höjers granskning af kostnadsberäkningen, skulle uppgå till 705,700 kronor, eller, om

de till 133,000 kronor beräknade reparationer i teaterhuset, som under den närmaste

tiden måste ske, afräknades, 572,700 kronor.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 61

Uti embetsskrifvelse af den 5 Juni nästlidet år anmodade jag Direktionen

öfver de Kongl. teatrarne att afgifva utlåtande dels angående nyss omförmälda förslag

till ombyggnad af stora teatern, dels ånyo angående det inflytande, som upphörande

med all verksamhet å dramatiska teatern och denna teaters försäljning skulle komma

att medföra för teaterverksamheten i dess helhet, såväl i konstnärligt som i ekonomiskt

hänseende, dels beträffande det belopp, som utöfver tillgångar från Kongl. teatrarnes

pensionskassa skulle af Riksdagen äskas på indragningsstat för tilldelande af pensioner

och understöd åt sujetter och öfrig personal, för den händelse att allt bidrag till de

Kongl. teatrarnes verksamhet skulle komma att indragas, och dels slutligen huruvida

och på hvilka vilkor Direktionen ansåge sig kunna förorda, att endera eller båda de

Kongl. teatrarne upplätes åt ett konsortium, som kunde finnas villigt åtaga sig att

på ett tillfredsställande och för nationen och konsten värdigt sätt vårda och uppehålla

teaterverksamheten.

I sin med anledning häraf till mig den 27 sistlidne September aflåtna skrifvelse

har Direktionen öfver de Kongl. teatrarne beträffande först det af komiterade

framstälda förslaget till stora teaterns ombyggnad erinrat,''att, om det ock icke kunde

förnekas, att ju icke antalet åskådareplatser i den nuvarande teatersalongen vore för

Unga och att en ökning af desamma alltså vore af nöden, Direktionen likväl på grund

af åtskilliga anförda omständigheter ansåge sig böra framhålla såsom sin åsigt, att

vid utfinnandet af botemedlen mot teaterns finansiela betryck frågan om åskådareplatsernas

förökande spelade en mera sekundär rol och att särskildt platsernas ökande

till så stort antal, som af komiterade föreslagits, icke vore erforderligt och ur åtskilliga

synpunkter knappast lämpligt. Under framhållande vidare att någon annan utväg

för teaterns försättande i tillfredsställande och tidsenligt skick icke funnes än

densammas totala ny- eller ombyggnad samt att af de båda i detta afseende af Professoren

Isseus och Ö fverintendenten Zettervall framstälda förslagen det senare ur

en så ytterst vigtig synpunkt som prisbillighetens egde ett afgjordt företräde, har

Direktionen funnit detta också vara förslagets enda företräde, medan detsamma enligt

Direktionens förmenande från alla andra synpunkter borde förkastas. Ehuruväl

utmärkande sig för skarpsinnighet och fyndighet, kunde nemligen förslaget icke lösa

den omöjliga uppgiften att med bibehållande af oförändradt läge för den nuvarande

scenen och salongen konstruera en tidsenlig teater. Mot ifrågavarande förslag har

sålunda Direktionen anmärkt, att, ehuru teatern hade en så ovanligt gynsam belägenhet,

att den på tre sidor omgåfves af öppna platser och endast på den fjerde vette

åt en trängre gata, hade förslaget likväl nödsakats låta hufvudentréen fortfarande

förblifva från den trånga, i alla afseenden olämpliga Arsenalsgatan; att, då enligt

förslaget det nuvarande prosceniet skulle bibehållas orubbadt, flertalet af de platser,

som komme att vinnas genom den föreslagna utvidgningen af teatersalongen, skulle

få eu sådan belägenhet, att föga eller intet af hvad på scenen förefölle blefve från

dessa platser förnimbart; att scenen fortfarande skulle hafva sitt gamla läge i byggnadens

ena hörn, der fonden utan möjlighet till scenförlängning begränsades af en

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Sjunde hufvudtiteln.

yttervägg; samt att det å alla nyare teatrar med tidsenlig konstruktion tillämpade

systemet att å scenens begge sidor anbringa kuliss- och dekorationsmagasin till följd

af scenens läge icke läte genomföra sig å stora teatern, der en enda passage funnes

för kulissernas fram- och återflyttning.

Till jemförelse härmed lemnade Direktionen några antydningar om det utaf

Professoren Isseus framstälda förslaget. Detta ginge derpå ut att för teaterns scen

och salong nyuppföra en byggnad å den del af teatertomten, som vette åt Carl

XII:s torg och för närvarande vore obebygd, samt att, med bibehållande i dess oförändrade

monumentala skick af teaterhusets åt Gustaf Adolfs torg vettande fasad, dit

förlägga teaterns hufvudentrée, hvarifrån en beqväm trappa ledde upp till en vestibul,

från hvilken rymliga korridorer och trappor på ömse sidor vidare förde in till

salongen och de särskilda raderna, alla med beqväma platser, der allt, som å scenen

tilldroge sig, lätteligen förnummes. Kuliss- och dekorationsmagasinen vore förlagda

koncentriskt kring scenen, så att för hvarje sidas dekorationer funnes särskilda åt

samma sida belägna magasin med sex särskilda från magasinen till scenen ledande

passager. I öfrigt vore enligt detta förslag fullt tidsenligt sörjdt för rymliga öfningsoch

lektionssalar, klädloger med flera för teaterverksamheten nödiga utrymmen.

Slutligen ansåge sig Direktionen böra fästa uppmärksamheten på en omständighet,

som gjorde, att komiterades förslag, äfven om det bättre än händelsen vore

uppfylde berättigade anspråk på en tidsenlig teater, dock icke syntes böra komma i

fråga att genomföras, den nemligen att, då både salongen och scenen skulle fortfarande

bibehållas i sina nuvarande lägen, all teaterverksamhet å stora teatern under

tiden för ombyggnadens verkställande blefve omöjlig. Äfven i detta afseende skilde

sig Professoren Issei förslag fördelaktigt från komiterades, i ty att det förstnämnda,

hvilket, enligt hvad nyss blifvit nämndt, ginge ut på att å den för närvarande obebygda

delen af teatertomten uppföra scenen och salongen, läte sig genomföras, utan

att något afbrott i teaterverksamheten derför behöfde ega rum.

I fråga om det inflytande, som upphörande med all dramatisk verksamhet å

dramatiska teatern och denna teaters försäljning skulle komma att medföra för

teaterverksamheten i dess helhet, såväl i konstnärligt som i ekonomiskt hänseende,

har Direktionen, som icke kunnat föreställa sig, att af de två alternativ, som i händelse

af dramatiska teaterns försäljning funnes för den Kongl. teaterinstitutionens framtida

verksamhet, nemligen att antingen sluta med all dramatisk verksamhet, afskeda

hela den dramatiska personalen samt uteslutande egna sig åt operaverksamhet eller

och att å stora teatern inrymma all den verksamhet, som hittills bedrifvits å både

stora och dramatiska teatrarne, det förstnämnda skulle kunna ifrågakomma, beträffande

det senare alternativet anfört, att den dramatiska verksamhetens förflyttning

till stora teatern redan i konstnärligt hänseende skulle blifva till största men för såväl

den lyriska som den dramatiska verksamheten. Scenens och salongens storlek

samt det betydliga afståndet mellan den uppträdande skådespelaren och större delen

af publiken å stora teatern vållade, att skådespelaren för att göra sig hörd måste

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 68

forcera rösten, hvarigenom framställningen lätteligen ginge i mistning af den naturlighet

i tal och tonfall, som vore ett af de främsta vilkoren för eu rigtig framställning

af det moderna verklighetsdramat och komedien. Det i senare tider vid uppförande

af talpjeser å störa teatern försökta anbringande! af så kallade scénes fermées kunde väl

i någon mån minska, men icke undanrödja nyssberörda olägenheter. Det omfattande

dekorations- och scensättningsarbete, som kräfdes af den nyare stora operan, vore och

blefve allt mer af den omfattning, att scenutrymmmet derför toges i anspråk snart

sagdt hvarje ögonblick, då samma utrymme icke måste användas för repetitionerna å

scenen, och då det redan nu ej sällan vore förenadt med rätt mycken omtanke att

ordna dessa särskilda arbeten så, att de ej störde eller hämmade hvarandra, vore

lätt att inse, hurudan följden skulle blifva,, derest jemväl hela den dramatiska verksamheten

förflyttades till stora teatern, helst sistnämnda slags verksamhet fordrade,

i än högre grad än den lyriska, täta pjesombyten samt deraf beroende talrikare scenrepetitioner

och oftare återkommande dekorations- och sceneriändringar. Då vidare

å stora teatern ej på långt när funnes tillräckliga utrymmen för förvarande af dess

kulisser och dekorationer, hvadan för sådant ändamål icke blott ett provisionel!

skjul måst å stora teaterns tomt uppföras, utan äfven å ej mindre än fyra särskilda

ställen i teaterns närhet magasin måst förhyras mot en årlig hyra af 6,420 kronor,

blefve af den dramatiska verksamhetens förflyttning följden, att än flera magasin

måste förhyras, och då dessa magasin måste anskaffas så nära teatern som möjligt,

komme förvisso hyran derför att kräfva icke oansenliga belopp.

Men om i konstnärligt afseende hinder och svårigheter af många slag mötte

för öfverflyttning till stora teatern af hela den dramatiska verksamheten, så blefve

hindren i ekonomiskt hänseende ännu betydligare. Den relativt ringa minskning i utgifter,

som derigenom komme att beredas, skulle enligt Direktionens mening allt för

illa motsvaras af den högst betydliga minskning i inkomster, som af öfverflyttningen

blefve en följd. Eu sammanslagning af de båda scenerna till en enda skulle nemligen

icke medföra någon nämnvärd reduktion i personalens antal och följaktligen icke heller

föranleda till annan minskning i teaterns största utgiftspost, afiöningarne, än den, som

kunde bero deraf, att genom det minskade antalet representationer dag- eller tjenstgöringspenningarne

komme att utgå med lägre belopp än för närvarande. En granskning

af dramatiska teaterns öfriga utgifter, hvilka, för så vidt teatrarnes räkenskap

för sistförflutna spelåret gåfve vid handen, under 33 angifna titlar uppgingo till sammanlagdt

72,292 kronor 83 öre, utvisade, att de 19 först upptagna titlarne å ett belopp

af tillhopa 26,858 kronor 68 öre vore af sådan beskaffenhet, att de icke komme

att genom scenernas sammanslagning undergå någon förändring. Beträffande de 5

följande posterna å sammanlagdt 27,352 kronor 13 öre, omfattande utgifter till aflöning

för attributbiträden, maskinister och snickare, ekläreringsbetjente och nattvakter m. fl.,

belysning och belysningsmateriel, kunde visserligen antagas, att genom dramatiska scenens

inrymmande å stora teatern besparingar å dessa utgiftsposter kunde ske, men då å

andra sidan toges i betraktande, att sammanslagningen helt visst komme att verka

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Sjunde lmfvudtiteln.

derhän, att motsvarande utgiftsposter å stora teatern i ej ringa män förhöjdes, kunde

med skäl betviiias, att dessa besparingar skulle varda synnerligen betydande. Återstode

således allenast de 9 sista utgiftsposterna, afseende orkester, städning, renhållning

och eldning, ved och cokes, brandredskap, biljettförsäljning, aftonpenningar till

vaktmästare, reparationer, hyror och kontributioner, expenser för renhållning och eldning

samt diverse utgifter, å tillsammans 18,082 kronor 2 öre, som genom sammanslagningen

skulle komma att helt och hållet inbesparas.

A andra sidan kunde med visshet förutses, att sammanslagningen komme att

hafva till följd en väsentlig minskning i teaterns recettinkomster. Dessa, som under

tioårsperioden närmast före inköpet af dramatiska teatern utgjorde 2,280,927 kronor

77 öre, uppgingo under följande tioårsperioden, 1863 -1878, till 3,835,405 kronor 95

öre, deraf 2,320,481 kronor 5 Öre från stora teatern och 1,514,924 kronor 90 öre

från dramatiska teatern, samt under tioårsperioden 1873—1883 till 4,632,712 kronor

5 öre, deraf 2,881,183 kronor 90 öre från stora teatern och 1,751,528 kronor 15 öre

från dramatiska teatern. Med dessa siffror för ögonen kunde man enligt Direktionens

mening svårligen undgå erkänna, att inköpet af dramatiska teatern och det deraf

föranledda särskiljandet af de begge scenerna tillskyndat teaterkassan en högst väsentlig

ökning i inkomster.

Hvad beträffade frågan om det belopp, som utöfver tillgångar från de Kong!,

teatrarnes pensionsinrättningar skulle af Riksdagen äskas för tilldelande af pensioner

och understöd åt sujetter och öfrig personal, för den händelse att allt bidrag till de

Kong! teatrarnes fortsatta verksamhet komme att indragas, har Direktionen upplyst,

att enligt gällande pensionsstater pensionsbeloppen utginge från de Kongl. teatrarnes

och Kongl. hofkapellets pensionsinrättningar med följande summor, nemligen från den

förra af dessa inrättningar till 47 pensionärer med 22,150 kronor årligen och från

den senare till 34 pensionärer med 21,650 kronor årligen. Härförutom funnes uti

de båda pensionsinrättningarne ett icke obetydligt antal delegare, som, ehuru de genom

uppnådda lefnads- och tjensteår, som ock genom inbetalade pensionsafgifter, redan

vore till pension berättigade, dock icke fått tillträda sådan af den anledning att

pensionsinrättningarne vore i saknad af derför nödiga medel; och förestälde sig Direktionen,

att, under tiden intill dess desse till ett antal af 42 uppgående expektanter erhölle

pension från vederbörande pensionsinrättningar, det dem tillkommande pensionsbelopp,

sammanlagdt 24,550 kronor årligen, borde till dem utgå af statsmedel. Utom nämnda

personer, som redan vore till pension berättigade, funnes i både de Kongl. teatrarnes

och Kongl. hofkapellets pensionsinrättning många delegare, hvilka väl ännu icke uppnått

alla de qvalifikationer, som för pensions erhållande vore erforderliga, men dock

kommit till den ålder, att i händelse af de Kongl. teatrarnes upphörande det för

visso skulle för ett flertal af dessa sujetter varda ganska svårt att erhålla anställning

vid andra teatrar; och ansåge derföre Direktionen billigheten fordra, att af allmänna

medel tilldelades dem bland dessa sujetter, som i teatrarnes tjenst tillbragt någon

längre tid, af Direktionen föreslagen till femton år för medlemmar af aktörs-, balett-,

s. 65 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 65

chor- och tjenstemannastaterna (den sistnämnda staten omfattande endast sångläraren

och ordinarie dekorationsmålaren) samt till tio år för medlemmar af hofkapellet, understöd

motsvarande den framtida pensionens belopp, att utgå intill dess pension å ordinarie

stat kunde dem tillfalla. Till denna kategori vore att hänföra ett antal af 49

personer med ett pensionsbelopp af 43,850 kronor. En tredje kategori omfattade

sådana delegare i pensionsinrättningarne, som räknade en kortare tjenstetid än respektive

femton och tio år och på grund häraf icke egde rätt att, derest de blefve

ur de Kongl. teatrarnes tjenst afskedade, qvarstå såsom delegare i pensionsinrättningarne.

Då i händelse af de Kongl. teatrarnes upphörande de af dessa, till ett antal

af 120 uppgående delegare hittills erlagda afgifter, hvilka uppginge till ett sammanlagdt

belopp af 47,931 kronor 44 öre, vore af delegarne helt och hållet ändamålslöst

utgifna, syntes ett anspråk från delegarnes sida att återbekomma dessa afgifter icke

obilligt, och funnes i detta afseende ej annan utväg, än att Riksdagens offervillighet

jemväl härutinnan toges i anspråk. Utom ofvan omförmälda personer, hvilka vore

delegare i någondera af de båda pensionsinrättningarne, funnes i teatrarnes tjenst ett

ej ringa antal personer, hvilka icke tillhörde dessa inrättningar, nemligen dels eu

medlem af aktörsstaten, som vid sitt engagement kommit till den ålder, att han var

befriad från skyldighet att ingå i pensionskassan, dels ock de Kongl. teatrarnes samtlige

tjensteman och betjente (med undantag af sångmästaren och dekorationsmålaren),

hvilka icke hade vare sig rätt eller skyldighet att i pensionsinrättningarne såsom delegare

ingå. Åtminstone i afseende å dem bland dessa personer, som varit vid teatrarne

anstälda längre tid än femton år, ansåge Direktionen den förhoppning kunna hysas,

att Riksdagen i händelse af teatrarnes upphörande skulle behjerta dessa personers

ställning och för framtiden förse dem med något understöd, motsvarande större eller

mindre del af deras afiöningsförmåner. Ordinarie aflöningen för dem bland dessa personer,

som räknade en tjenstetid af minst femton år, utginge för närvarande med ett

belopp af 24,473 kronor 33 öre årligen.

Beträffande slutligen den Direktionen understälda frågan, huruvida och på hvilka

vilkor Direktionen ansåge sig kunna förorda, att endera eller båda de Kongl. teatrarne

upplätes åt ett konsortium, som kunde finnas villigt åtaga sig att på ett tillfredsställande

samt för nationen och konsten värdigt sätt vårda och uppehålla teaterverksamheten,

har Direktionen anfört, att, derest ett konsortium kunde finnas villigt öfvertaga

de Kongl. teatrarnes drift, kunde för ett sådant öfvertagande tänkas allenast två motiv;

antingen intresse för konsten eller begär efter vinst. Direktionen, som tilläte sig betvifla,

att personer skulle finnas, hvilka allenast af intresse för konsten vore redo

drifva offervilligheten derhän, att de öfvertoge teatrarnes drift samt iklädde sig alla

de omsorger och all den risk, som med ett teaterföretag vore förenade, vore deremot

förvissad, att svårigheter ingalunda skulle möta att konstruera ett konsortium, som

af begär efter inkomster skulle med största beredvillighet öfvertaga de Kongl. teatrarnes

drift. Deremot förestälde sig Direktionen, att desto större svårigheter skulle upp
Bih.

till Rilcsd. Prof. 1887. 1 Sami. 1 Afd. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 '' Sjunde hufvudtiteln.

stå, då det blefve fråga om garantier derför, att teatrarne skulle så skötas och handhafvas,

att de uppfylde sitt ändamål att bereda allmänheten ett bildande och förädlande

nöje. Direktionen betviflade, att genom uppställande på förhand af vilkor för

teaterns begagnande — dessa måtte vara än så många och än så detaljerade — konsortiet

skulle kunna så regelbindas, att dess verksamhet komme att fortgå i en för

konsten och dess utöfning gynsam rigtning. Och oafsedt svårigheten att erhålla en

person, qvalificerad för det svåra och grannlaga värfvet att tillse, det de uppstäda

vilkoren behörigen uppfyldes, skulle svårigheter och förvecklingar af mångahanda slag

uppstå, om konsortiet icke rättade sig efter de af den sålunda utsedda personen gjorda

anmärkningar och framstälda önskningar. Derest vidare det fall inträffade, att konsortiets

verksamhet icke ens i ekonomiskt hänseende sloge sig väl ut samt att konsortiet

funne sig nödsakadt att tilläfventyrs midt under spelåret afbryta verksamheten,

skulle säkerligen från personalens sida komma att mot statskassan framställas,

om ej anspråk, åtminstone supplikationer, hvilka det törhända ej skulle blifva så lätt

att afvisa. På grund af hvad Direktionen sålunda anfört ansåge den sig böra uttala

den bestämda öfvertygelsen, att de Kongl. teatrarnes öfverlåtande åt ett konsortium

skulle för den Kongl. teaterinstitutionen och dess framtid innebära stora vådor.

Med anledning deraf att Öfverintendentsembetet uti en den 22 Juni nästlidet

år afbiten underdånig skrifvelse angående anvisande af ett belopp af 6,800 kronor

till åtgärder för de Kongl. teatrarnes skyddande mot eldfara erinrat, att för ifrågavarande

ändamål under de senare åren användts ej mindre än 23,549 kronor 73 öre;

att ändamålet ändock icke blifvit ens tillnärmelsevis uppnådt; att, äfven om de då

ifrågasatta åtgärderna bragtes till verkställighet, i allt fall qvarstode flera missförhållanden,

hvilka utgjorde en ständig anledning till eldfara, samt att, hvad särskildt

operahuset vidkomme, detta vore alltigenom så bristfälligt, att, då fråga icke vore

om dess nödtorftiga underhållande, hvarje annan kostnad än den, som användes till

byggnadens fullständiga förändrande, syntes vara i det närmaste bortkastad, täcktes

Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 22 påföljande Oktober anbefalla Öfverintendentsembetet

att efter verkstäld närmare undersökning af byggnadens beskaffenhet

inkomma med förslag till dess iståndsättande jemte beräkning af kostnaden derför.

Vid förnyad anmälan den 29 i sistnämnda månad af Öfverintendentsembetets

underdåniga skrifvelse den; 22 Juni 1886 i nyssberörda del äfvensom af ofvan omförmälde

komiterades den 29 November 1884 afgifna underdåniga betänkande, i hvad

det afsåg frågan om anskaffande af nytt teaterhus, behagade Eders Kongl. Maj:t, då

önskligt syntes vara, att från Stockholms stad, såsom näst Eders Kongl Maj:t och

kronan intresserad af verksamhetens uppehållande vid de Kongl. teatrarne, lemnades

bidrag dertill, helst under form af ett för vissa år bestämdt årligt anslag, såsom mest

s. 67 Kontrollera mot PDF

Sjunde liufvudtiteln. 67

egnadt att betrygga teatrarnes bestånd, men eljest genom beviljande af medel för

åstadkommande af en rymligare, tidsenligare och mot olyckshändelser mera betryggande

lokal, hvarigenom stora teatern borde kunna påräkna talrikare besök och följaktligen

förväntas lemna större inkomst, anbefalla Öfverståthållareembetet att från Stockholms

stadsfullmägtige infordra samt före utgången af nästlidet år till Eders Kongl. Maj:t

insända underdånigt yttrande, huruvida Stockholms stad vore villig att för viss tid

ställa ett årligt anslag af femtio tusen kronor till teaterdirektionens förfogande eller,

om sådant ej medgåfves, lemna för en gång ett anslag till belopp af sju hundra

femtio tusen kronor till stora teaterns ombyggnad i närmaste öfverensstämmelse med

det af Ofverintendenten Zettervall uppgjorda förslag.

I underdånigt yttrande af den 17 sistlidne December, af Öfverståthållareembetet

insändt med underdånig skrifvelse den 5 innevarande månad, hafva stadsfullmägtige

anmält, att de funnit sig icke kunna bifalla någondera af nyssberörda, alternativt gjorda

framställningar.

Till åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts den 22 Oktober nästlidet år Öfverintendentsembetet

meddelade befallning att efter verkstäld närmare undersökning af operahusets

beskaffenhet inkomma med förslag till dess iståndsättande jemte beräkning af

kostnaden derför har bemälda Embete i underdånig skrifvelse den 21 sistlidne December

anmält, att en sådan undersökning af huset, särskildt i de delar deraf, hvilka

voro nödvändiga för teaterverksamheten, numera egt rum genom Embetets intendent

för kronans hus i hufvudstaden, dervid biträdd af byggmästare, konstruktör af byggnadsjerneffekter

samt handtverkare, äfvensom öfverlemnat alternativa förslag i berörda

hänseende tillika med åtskilliga dithörande handlingar och ritningar.

Berörda alternativa förslag till husets iståndsättande afsåge:

l:o) erforderliga arbeten för att, med bibehållande af husets nuvarande form,

försätta detsamma i så godt stånd, som ske kunde, utan en fullständig ombyggnad,

för hvilka arbeten, hufvudsakligen åsyftande rifning och ombyggnad af hela södra

delen af byggnaden, som omfattade scenen, äfvensom af hela klädlogebyggnaden, kostnaden

beräknats, oafsedt möjligen erforderliga förändringar beträffande teatermaskineri,

belysning och vattenledning, till 475,000 kronor;

2:o) nödvändiga arbeten för att huset måtte kunna, utan fullständigt iståndsättande,

under några tiotal af år för sitt ändamål användas, derför kostnaden beräknades

till 75,000 kronor; samt

3:o) arbeten, som vore nödvändiga för husets begagnande utan fara för en

kortare tid, dervid utelemnats alla åtgärder, som ej afsåge dess nödtorftiga vidmakthållande,

enligt hvilket sista alternativ kostnaden upptoges till 28,820 kronor;

varande, enligt hvad Em betet anmält, för genomförandet af det första förslaget

nödvändigt, att teaterverksamheten afbrötes under minst en vinter, under det att, med

tillämpning af de båda senare, arbetena kunde utan afbrott i teaterns verksamhet

verkställas under en sommar, derest för dem tillräckliga medel bereddes, eller, i motsatt

fall, efter fördelning på två somrar.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68 Sjunde hufvudtiteln.

Öfverintendentsembetet har vidare anfört, att den hufvudsakligaste bland husets

anmärkta brister vore grundens dåliga beskaffenhet åt södra sidan. Denna grund vore

nemligen här uppförd på liggande rustvirke af 3 till 4 lag bjelkar, hvilka läge med

öfra kanten 24- till 3 fot öfver lägsta vattenytan i saltsjön. Visserligen vore detta

oaktadt virket på de flesta ställena ännu friskt, men dock dåligt vid ett å ritningen

öfver operahusets källarvåning med e utmärkt ställe, der rustet slutade och der äfven

en hastig sänkning i fasaden af 4 verktum vore synlig. Största sättningen vid husets

båda södra hörn vore 1,25 och 1,26 fot, under det att den i midten af södra fasaden

vore endast 0,50 fot, och hade huset således, jemte det att hela södra partiet deraf

sjunkit och lutade åt söder 0,2 4 till 0,5 8 fot, fläkt sig åt öster och vester, hvilket äfven

framginge af de uppåt vidgade sprickorna på södra fasaden, likasom af lodningarne,

hvilka angåfve lutningen åt öster och vester, omvexlande emellan 0,21 och 0,44 fot.

Då nu äfven spännstolarne öfver scenen sköte ut murarne, syntes häraf, att

hela scenområdet vore så bristfälligt, att åtgärder snart måste vidtagas till förekommande

af ännu värre skador, helst äfven murarne omkring nämnda område, likasom

trappor, tak, fönster- och dörrhvalf hade stora sprickor, hvilka, derest hvalfstenarne

skulle lossna, kunde blifva af farlig beskaffenhet.

Vidkommande åter salongen, så hängde visserligen taket deröfver ned betydligt

och borde derföre omgöras eller förstärkas, derest de större alternativförslagen skulle

vinna afseende; men vore dock detta tak af betydligt bättre beskaffenhet än scentaket,

hvilket äfven gälde salongens murar, som hvilade på naturlig sandbotten 2-|- till

3 fot öfver lägsta vattenytan och vore fastare än murarne kring scenen.

Klädlogebyggnaden, hvars grund vore synnerligen dålig och belägen på utfyld

mark omkring 20 fot öfver lägsta vattenytan, visade sig hafva sjunkit minst en half

fot mera än sjelfva teaterhuset närmast deromkring, hvaraf vållats genomgående

sprickor i omgifvande murar, hvalfringar och trappor, och hade den höga gafvelmuren

emot dekorationsmagasinet, hvilken vore mycket bugtig, visat sig vara vid

bugten ihålig samt så bristfällig, att ras här kunde befaras; varande genom klädlogebyggnadens

sättning rubbningar vållade jemväl i dekor åt ionsmagasinets murar och

träkonstruktion, hvars öfra bjelklag äfven befunnits starkt angripet af röta.

I fråga derefter om eldfaran inom operahuset, till hvars minskande, enligt

derom meddelade föreskrifter af särskildt förordnade komiterade, betydliga omkostnader

blifvit under senare åren gjorda, vore densamma fortfarande stor öfverallt inom

huset och ej minst i följd af den myckna eldning i spisar och kakelugnar, som försigginge

i källare- och cafélokaler samt bostäder, och vore denna eldfara af särdeles

betänklig art för publiken i salongen, då ingen isolering funnes emellan scenområdet,

der faran vore störst, och salongsområdet. Såväl under salongens golf som öfver

dess tak vore öppet emot scenens undervåningar och vindsbottnar, der brännbara och

lätt antändbara ämnen funnes hopade, och kunde derföre lågor och rök obehindradt

framtränga såväl under som öfver publiken, för hvilken en hastig reträtt genom de

till kapprum använda trånga korridorerna vore omöjlig.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Sjunde hufvudtiteln.

Slutligen anhölle Öfverintendentsembetet att få erinra, att de nu föreslagna

åtgärderna — föranledda af den Embetet meddelade befallning att inkomma med

förslag till husets iståndsättande — äfven om det första alternativets kostnadssumma

medgåfve förändringar i husets form till åstadkommande af förbättringar i inredningen,

likväl ingalunda kunde anses tillfyllestgörande för teaterns försättande i tidsenligt

skick.

Att stora teaterns byggnad ej längre motsvarar de fordringar, som ur synpunkten

ej mindre af publikens beqvämlighet än äfven af ett ändamålsenligt anordnande

af den sceniska verksamheten numera ställas på en tidsenligt inrättad teater, har

länge varit erkändt och har äfven af Direktionen öfver de Kongl. teatrarne i dess

ofvan anförda skrifvelse af den 27 September nästlidet år med styrka blifvit framhållet.

Sjelfva byggnaden är dessutom, enligt hvad de af Öfverintendentsembetet

verkstälda undersökningar ådagalagt, af den bristfälliga beskaffenhet, att icke obetydliga

kostnader erfordras allenast för att densamma må kunna utan fara under den

närmaste tiden för sitt ändamål användas, samt att hvad utöfver dessa kostnader å

byggnaden nedlägges för annat ändamål än dess fullständiga förändrande måste anses

i det närmaste bortkastadt. Särskildt måste uppmärksamheten fästa sig vid teaterns

eldfarlighet, hvilken, enligt hvad Öfverintendentsembetet jemväl anfört, oaktadt de

belopp, som under senare åren utgifvits till dess minskande, ändock icke blifvit ens

tillnärmelsevis undanröjd.

Ur alla dessa synpunkter sedt, lärer alltså en mer eller mindre fullständig

ombyggnad af stora teatern vara nödvändig. Enligt hvad jag förut nämnt, föreligga

två förslag till en sådan ombyggnad, af hvilka det ena, upprättadt af Professor

Ismus, åsyftar en tillbyggnad till stora teatern å dess nuvarande tomt för eu

kostnad, som, först beräknad till 1,680,000 kronor, antagits icke komma att understiga

2,500,000 kronor, och det andra, upprättadt af Öfverintendenten Zettervall, afser

vissa ombyggnader och förändrade inredningar i teaterns nuvarande hus för en beräknad

kostnad af 705,700 kronor. Det senare förslaget, hvilket i fråga om prisbillighet

eger ett gifvet företräde framför det förra, har emellertid icke, hvad syftemålet

att åvägabringa en fullt tidsenlig teater angår, lyckats tillvinna sig teaterdirektionens

erkännande. I sistnämnda afseende lärer väl intet vara att erinra emot

det af Professoren Ismus uppgjorda förslag, men deremot synes mig emot detta förslag

kunna anmärkas, att det för vinnande af rymliga och prydliga förstugor och trappor

uppoffrar väl stor del af utrymmet, att det förlagt boställsvåningar till rikligt antal

inom teaterhuset, samt slutligen och framför allt att det icke tillgodogör teatertomtens

alla ressurser. Denna tomts ansenliga utsträckning synes mig nemligen böra

bereda möjlighet att, vare sig på sätt den så kallade byggnadskomitén antydt, genom till
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Sjunde hufvudtiteln.

byggda arkader åt Carl XILs torg eller ock på annat sätt med det blifvande byggnadsföretaget

förbinda inredandet af butiks- eller andra affärslokaler, hvilka i följd

af tomtens centrala läge borde i hyror kunna lemna teaterkassan en icke obetydligt

ökad inkomst. Det Isseiska byggnadsförslaget torde derför i detta syfte böra undergå

en omarbetning.

I alla händelser qvarstår likväl mot ifrågavarande förslag den hufvudanmärkning,

att den för dess utförande erforderliga kostnadssumma är så hög, att för dess anskaffande

under nuvarande förhållanden lära möta stora, måhända oöfvervinneliga svårigheter.

Visserligen torde byggnadskostnaden för en fullt tidsenlig teater, den må komma att

uppföras enligt detta förslag eller enligt något annat, icke väsentligen kunna nedbringas

under berörda kostnadssumma. Fråga kan likväl uppstå, huruvida icke, derest

för den blifvande teaterbyggnaden valdes annan plats än den nuvarande teatertomten,

möjlighet för summans anskaffande skulle kunna med mindre svårighet beredas.

Värdet af stora teaterns tomt — belägen, såsom den är, i sjelfva medelpunkten af

hufvudstaden — är nemligen så stort, att den vid försäljning synes böra inbringa en

köpeskilling, tillräckligt hög att betäcka åtminstone en väsentlig del af kostnaden för

en ny teaterbyggnad å annan plats, som tillhör kronan och således kan utan kostnad

erhållas. Innan beslut om stora teaterns ombyggnad fattas, anser jag derföre utredning

böra åvägabringas angående lämpligheten af en åtgärd i nyss antydt syfte,

dervid särskildi borde undersökas, huruvida någon af kronans tomter i hufvudstaden

må egna sig till byggnadsplats för ny teater, äfvensom ritning med tillhörande kostnadsförslag

upprättas för en teaterbyggnad å den sålunda utsedda platsen.

På grund af hvad jag nu anfört hemställer jag i underdånighet, att Eders

Kongl. Maj:t behagade anbefalla Chefen för Finansdepartementet att med biträde af tillkallade

sakkunniga personer verkställa utredning af väckta frågor om anskaffande af ny

byggnad för stora teatern, vare sig på annan staten tillhörig plats eller på den nuvarande

tomten, för hvilket senare fall jemväl bör tagas i öfvervägande, huruvida lämpligt vore

att å berörda tomt, utom teaterhuset eller i förbindelse med detta, uppföra byggnader,

afsedda att genom uthyrning bereda teatern ökade inkomster. Uppdraget torde jemväl böra

innefatta utredning om öfverlemnande till ett konsortium af hela teaterverksamheten vid

de Kongl. teatrarne, och bör det förslag, som på grund af detta uppdrag kan komma att

utarbetas, inför Eders Kongl. Maj:t anmälas i så god tid under innevarande år, att

framställning i ämnet må hinna göras till nästkommande års Riksdag; förbehållande

jag mig att framdeles få göra underdånig framställning i fråga om antalet af de sakkunniga

personer, som i och för detta uppdrag böra tillkallas, äfvensom om meddelandet

af de föreskrifter, som af uppdraget i öfrigt påkallas.

Enligt hvad Ofverintendentsembetet anmält, befinner sig operahuset i så bristfälligt

skick, att det icke kan utan fara begagnas, derest icke nödiga reparationer vidtagas.

Af de tre utaf bemälda Embete afgifna alternativa förslagen till husets iståndsättande,

hvilka sluta å kostnadssummor af respektive 475,000, 75,000 och 28,820

kronor och samtliga hufvudsakligen afse allenast ett mer eller mindre fullständigt

s. 71 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 71

iståndsättande af huset utan ändring i dess byggnadssätt, lärer, med afseende på hvad

förut blifvit anfördt i fråga om otidsenligheten af teaterns nuvarande inredning, intetdera

af de båda första, för husets bestånd under en något längre tid beräknade alternativen

böra ifrågakomma till utförande. Deremot torde, i enlighet med det tredje

alternativet, för reparationer å stora teaterns hus, att utföras under innevarande och

nästkommande år, af Riksdagen böra äskas ett anslag å extra stat för år 1888 af 28,820

kronor, och intet hinder lärer möta, att den del af berörda anslagssumma, som finnes

böra komma till användande redan under innevarande år, af Statskontoret af under

händer varande medel förskjutes.

Jag har redan erinrat, att den tid, för hvilken verksamheten å de Kougl. teatrarne

enligt nådiga brefvet den 4 Juni 1884 blifvit betryggad, med nästkommande Juni månad

tilländagå^ Då emellertid förslag till definitivt ordnande af de Rolig], teatrarnes framtida

ställning icke lärer böra föreläggas Riksdagen annat än i sammanhang med den

härmed på det närmaste förbundna frågan om anskaffande af ny byggnad för stora

teatern, återstår icke annan utväg än att, under afvaktan på byggnadsfrågans utredning,

låta teatrarnes nuvarande interimistiska ställning fortfara under ännu ett spelår,

eller intill den 1 Juli 1888. Dock finner jag mig föranlåten att i underdånighet föreslå

vidtagandet af eu förändrad anordning beträffande den dramatiska verksamheten å de

Kongl. teatrarne under nämnda spelår.

Under de två senast förflutna äfvensom det nu löpande speiåret hafva teatrarne,

utöfver det kontanta statsanslaget å 60,000 kronor, Eders Kongl. Maj:ts enskilda bidrag

samt hyres- med flera inkomster, haft att för sina utgifter disponera ett årligt tillskott

af 65,000 kronor, nemligen dels det genom enskilda personers försorg insamlade,

ur Stockholms stads kassa utbetalade bidrag af 50,000 kronor, dels det af Riksdagen

anvisade kreditiv å 15,000 kronor. Erfarenheten har ock ådagalagt, att bidrag till

ungefär enahanda belopp varit behöfligt. För spelåret 1887—1888 är emellertid intet

bidrag från Stockholms stad att påräkna, och det lärer icke skäligen böra ifrågasättas

att belasta statsverket med en utgift för teatrarne, utöfver hittills utgående anslag,

motsvarande det belopp, som genom Stockholms stads förmedling under de tre senaste

åren kommit teatrarne till godo. Möjlighet att under sådana förhållanden uppehålla

verksamheten å båda de Kongl. teatrarne torde dock förefinnas, derest den omedelbart

för statens räkning drifna teaterverksamheten under nästa spelår inskränkes till den

lyriska scenen, hvilken otvifvelaktigt erfordrar understöd från statens sida, medan deremot

den dramatiska teatern med tillhörande materiel skulle under nämnda spelår på

arrende upplåtas åt deu eller de personer, som kunde vara dertill hugade och som

erbjöde garantier, att den dramatiska verksamheten på ett konsten värdigt sätt uppehölles.

Anledning saknas icke till det antagande, att bland dramatiska teaterns artister

en eller flera till ett sådant värf beredvilliga och derför qvalificerade personer

skola stå att finna, men äfven om bland dem ingen finnes villig att öfvertaga uppdraget,

lärer det icke blifva omöjligt att med annan kompetent person träffa ett antagligt

aftal. I händelse eu dylik upplåtelse af dramatiska teatern komme till stånd,

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Sjunde hufvudtiteln.

hvarvid åtminstone den hufvudsakliga delen af den vid teatern engagerade personal

torde kunna få bibehålla sin anställning, borde bland vilkoren för upplåtelsen —

hvilka Eders Kongl. Maj:t torde förbehålla sig att i öfrigt närmare bestämma - - ingå

föreskrift, att upplåtelsetagaren skulle vara ej mindre berättigad än pligtig att tidtals

å stora teatern emot viss ersättning och med begagnande, der så erfordrades, af denna

teaters materiel låta uppföra större skådespel. Om den summa, som i arrende för

dramatiska teatern kan erhållas, får disponeras för drifvande af teaterverksamheten

å den lyriska scenen, skulle härigenom för denna scen beredas ett icke oväsentligt

bidrag; men då likväl detta bidrag icke lärer blifva tillräckligt att jemte öfriga påräkneliga

inkomster betäcka utgifterna, torde det vara oundgängligt, att för uppehållande

af teaterverksamheten under nu ifrågavarande tid af Riksdagen äskas ett kreditiv,

hvilket icke lärer böra bestämmas till lägre belopp än 25,000 kronor.

Jag finner mig sålunda böra hemställa,'' att Eders Kongl. Maj:t ville föreslå

Riksdagen

att för reparation å stora teaterns hus, att utföras under innevarande och

nästkommande är, å extra stat för år 1888 bevilja ett anslag å 28,820 kronor;

att medgifva, dels att de Kongl. teatrarnes verksamhet får, under spelåret

från och med den 1 Juli 1887 till den 1 Juli 1888, för statens räkning fortgå vare

sig å båda teatrarne eller allenast å stora teatern, med rätt för Eders Kongl. Maj:t

att under nämnda spelår på arrende upplåta dramatiska teatern med tillhörande

materiel åt den eller de personer, som kunna finnas hugade och skickliga att derstädes

på ett konsten värdigt sätt uppehålla den dramatiska verksamheten, med skyldighet

för upplåtelsetagaren att tidtals låta å stora teatern emot viss ersättning och med

rätt att dervid begagna denna teaters materiel uppföra större skådespel, äfvensom

på de vilkor i öfrigt, som Eders Kongl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, dels ock

att den arrendesumma, som till följd af berörda upplåtelse kan komma att tillflyta

statsverket, må användas såsom bidrag till uppehållande af den lyriska verksamheten

å stora teatern;

äfvensom att för uppehållande af teaterverksamheten under spelåret 1887—1888,

utöfver det å ordinarie stat uppförda anslag af 60,000 kronor, till Eders Kongl. Maj:ts

förfogande ställa ett kreditiv å 25,000 kronor, att användas endast i den mån anslaget

å ordinarie stat, Eders Kongl. Maj:ts enskilda bidrag till teatrarne samt teatrarnes

öfriga inkomster icke förslå till bestridande af utgifterna för ifrågavarande

verksamhet.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 73

Summan af de utaf mig tillstyrkta anslagen å extra stat för år 1888 utgör

alltså 276,000 kronor.

Statsrådets öfrige ledamöter instämde i hvad föredragande

departementschefen sålunda hemstält och föreslagit beträffande

anslagen under sjunde hufvudtiteln; och behagade Hans Maj:t

Konungen dertill lemna nådigt bifall.

Ex protocollo:

Fredrik Zethelius.

Bih. till Rilcsd. Vrot. 1887. 1 Sami. 1 Afd.

10

s. 1 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Majd K önungen i statsrådet ä Stockholms slott, den 12

januari 1887.

N ärvar ande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Ehrensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Departementschefen, statsrådet Hammarskjöld föredrog följande

ärenden rörande regleringen af åttonde hufvud titelns ordinarie stat och

de till samma hufvudtitel hänförliga extra ordinarie anslagsbehof;

hvarvid och efter erinran derom, att, vid föredragning den 31 sistlidnc

december af universitetskanslerns och medicinalstyrelsens underdåniga

framställningar om anslag för åtskilliga ändamål," Kongl. Maj:t befäl!,

att samma framställningar skulle i vissa, nedan nämnda delar ånyo anmälas

i sammanhang med förslag till reglering af utgifterna under

denna hufvudtitel, departementschefen yttrade, beträffande

Bih. till Bilcsd. prof. 1887. 1 sand. 1 afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Åttonde hufvudtiteln.

Ordinarie anslag:

Kleresistaten.

[1.] f Hos Eders Kongl. Maj:t har kontraktsprosten i Askers kontrakt

/Z^Bofsr Örebro län, kyrkoherden C. W. Hedström anhållit, att, sedan den

samling, till kontraktet hörande Bo församling, hvilken förut varit såsom annex

förenad med Svennevads församling, numera blifvit från sistnämnda

församling skild och bildade eget pastorat, anslag till lösen för prostetunna

för Bo församling måtte anvisas.

I anledning af denna ansökning, öfver hvilken Bo församling och

dess kyrkoherde, domkapitlet i Strengnäs och Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i länet sig yttrat, hafva kammarkollegium och statskontoret

afgifvit infordradt underdånigt utlåtande och dervid, enär prosten

i Askers kontrakt, bestående af Askers, Lennäs, Stora Mellösa,

Norrbyås, Ekeby, Gellersta, Sköllersta, Svennevads och Bo, eller tillsammans

9 församlingar, enligt kronoräkenskaperna åtnjöte ersättning

för endast 8 tunnor kronotiondespanmål, samt värdet af en tunna sådan

spanmål, 2h råg och Va korn, förvandlad till penningar på sätt

nådiga förordningen den 23 juli 1869 föreskrefve, utgjorde 13 kronor

61 öre, hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta

nådig framställning om erforderlig förhöjning af anslaget till kleresistaten.

I enlighet härmed tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl.

Maj:t måtte föreslå Riksdagen att såsom årlig ersättning för prostetunna,

tillkommande kontraktsprosten i Askers kontrakt för Bo församling,

bevilja 13 kronor 61 öre och för sådant ändamål höja den under *

kleresistaten uppförda anvisning i kontant, 10,805 kronor, till 10,819

kronor, eller med ett jemnadt belopp af 14 kronor.

Universiteten.

[2.] Sedan, på framställning af Eders Kongl. Maj:t till 1885 års Riks
universiteten

tillkommande ersättning för indelt ränta och kronotiu

professor tionde bestämts till vissa årliga belopp, utgör det under universiteten

skyttramis i me(J titel »indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag: ersättningar»

uppförda förslagsanslag numera blott 1,800 kronor, motsvarande

ersättning för spanmålsindelning till professor skytteanus vid universitetet

i Upsala.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

3

Från Upsala läns ränteri utbetalas nemligen årligen ersättning

efter medelmarkegångspris för ett jemlikt förordningen den 23 juli

1869 till statsverket indraget ränteanslag af 787 kubikfot 5 kannor

spannmål, hälften råg och hälften korn, hvilken räntespanmål varit anslagen

till professor skytteanus af hemman inom länet.

Sedan af upplysningar, meddelade från länets landskontor, inhemtats,

att nämnda ersättning under åren 1875—1884 i medeltal utgjort

1,784 kronor 47 öre årligen, och då ett utbyte af denna på medelmarkegång

beroende ersättning mot ett årligt, en gång för alla bestämdt

belopp borde lända till reda och enkelhet i liqviden mellan statsverket

och ersättningstagaren, anmodade jag i skrifvelse den 26 oktober 1885

kanslern för universitetet i Upsala att från vederbörande infordra yttrande,

huruvida något funnes att erinra mot ett sådant utbyte, dervid

det årliga anslaget, med hänsyn till ofvannämnda medelvärde, syntes

mig böra bestämmas till ett jemnadt belopp af 1,785 kronor.

Med anledning häraf har kanslern öfverlemnat yttranden dels af nuvarande

innehafvaren af skytteanska lärostolen, professorn Oscar Alin,

som förmält sig icke hafva något mot berörda förslag att erinra, dels

ock af f. d. statsrådet P. J. von Ehrenheim, hvilken å vårdarnes för

den skytteanska institutionen vägnar likaledes förklarat, att de icke

hade något att invända mot förslagets antagande.

På grund af hvad sålunda i ärendet förekommit får jag i underdånighet

tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, med uteslutande ur riksstaten af omförmälda förslagsanslag å 1,800

kronor, bevilja såsom ersättning för spanmålsindelning, tillkommande

professor skytteanus, ett årligt belopp af 1,785 kronor.

Uti en af universitetskanslern öfverlemnad framställning an- [3.]

gående åtskilliga behof för universitetet i Lund har det större akade- Anatomiska

miska konsistoriet derstädes, bland annat, förnyat eu tomt gjord an- i Lund

hållan om förhöjning af årsanslaget till den anatomiska institutionen.

Härom har institutionens föreståndare anfört följande:

Behofvet af tillökning i anslaget vore till stor del framkalladt af

de ökade utgifter, som numera jemlikt nådiga brefvet den 16 oktober

1885 drabbade institutionen för transport m. m. af lik, som tillfölle

anatomisalen. Genom detta bref hade nemligen, i anledning af underdåniga

besvär af en kronofogde deröfver, att kanslern i likhet med

universitetets drätselnämnd vägrat låta utbetala vare sig ersättning för

skjutskostnad och traktamente åt fjerdingsmän, som på kronofogdens

befallning medföljt vid vissa liks forsling till närmaste jernvägsstation,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Åttonde hufvudtiteln.

hvarifrån liken vidare skulle försändas till Lund, eller för kostnad fölen

likkista åt ett af liken, blifvit i nåder föreskrifvet, att enär kronofogden

för likens transporterande icke vidtagit andra eller kostsammare

åtgärder än som för transportens trygghet varit behöfliga, samt forslande

af lik för anatomiska behof icke kunde hänföras till åligganden, som

fjerdingsman utan särskild ersättning vore skyldig att fullgöra, skulle

de fordrade beloppen af universitetets medel utbetalas. Eftersom universitetet

icke egde några medel för betäckande af dessa utgifter, blefve

ställningen för institutionen ganska brydsam, så snart det oundvikliga

förhållandet inträffade, att anslaget vore förbrukadt före årets

slut. Af ifrågavarande anslag bestriddes, utom utgifterna för anskaffande

af lik och dessas begrafning, kostnaderna för renhållning, gasoch

vatten-förbrukning, bränsle, underhåll af förbrukningspersedlar och

af materiel, såsom bord, stolar, instrument och dylikt, hvartill komme

inköp af de kostsamma glaskärl och ställningar samt förvarings- och

preparerings-vätskor, som erfordrades för samlingarna. Att en verkligt

omtänksam och nästan småaktig sparsamhet med institutionens medel

blifvit iakttagen och fortfarande iakttoges, derom vittnade dess räkenskapers

särskilda poster. Det vore uppenbart, att den för en institution

behöfliga tekniska och vetenskapliga utrustningen icke stode i direkt

förhållande till antalet af de studerande, som begagnade sig af densamma.

Att de nya anatomiska institutionerna i Stockholm och Upsala,

som vore försedda med nutidens alla hjelpmedel och beqvämligheter,

i vissa hänseenden, såsom beträffande upplysning, uppvärmning m. m.,

hade större driftkostnader än institutionen i Lund, som hade att utföra

samma arbete i trånga och tarfligt utrustade lokaler, måste visserligen

medgifvas. Öfriga driftkostnader stälde sig emellertid något så när lika.

Hvad utgifterna för liken (under senaste läsåret 58 till antalet) beträffade,

blefve desamma hädanefter i Lund betydliga, så snart man

hade förmånen af eu någorlunda riklig tillförsel, ty liken utgjordes

till största delen af lik efter sjelfspillingar från skånska landsbygden,

under det att anatomisalarne i Stockholm och Upsala

hufvudsakligen finge sina dissektionsföremål från Stockholm. Årsanslaget

för anatomiska institutionen i Lund borde alltså rimligtvis

icke mycket understiga anslagen för de motsvarande institutionerna i

Upsala och Stockholm. — I Upsala utgjordes årsanslaget af 3,500 kronor

jemte 13 famnar ved in natura, hvartill komme derstädes brukliga

dissektionsafgifter. Dessutom hade denna institution gång efter annan

erhållit extra anslag äfven från andra håll. Slutligen utginge årligen

till histologisk materiel ett belopp af 650 kronor, ehuru detta icke

s. 5 Kontrollera mot PDF

Åttonde liufvudtiteln.

5

direkt vore synligt i utgiftsstaten. ■—-1 Stockholm hade utgifterna för den

anatomiska institutionen hittills bestrid ts från karolinska institutets

allmänna anslag. Då nu för densamma begärts ett särskild! årsanslag,

så vore icke afsedt att dermed betacka kostnaderna för bränsle, gas

och vatten m. m., hvilka fortfarande skulle utgå ur det allmänna anslaget.

Äfven här erlades dissektionsafgifter, hvilka till största delen komme

institutionen till godo. — I Lund hade institutionen ett årsanslag af 1,800

kronor och emottoge från universitetets allmänna fonder årligen två

famnar ved till auditoriets eldning. Till histologiska institutionen utginge

sedan några år tillbaka från statsverket 750 kronor.

Med åberopande af den sålunda lemnade utredningen har konsistoriet

anhållit, att anslaget för ifrågavarande institution måtte varda

höjdt med 1,700 kronor, hvarigenom det komme att uppgå till 3,500

kronor. Och har kanslern härtill förordat bifall.

Då den begärda tillökningen synes mig vara af behofvet påkallad,

får jag i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att bevilja förhöjning i det årliga anslaget till materielen

vid den anatomiska institutionen i Lund från 1,800 kronor till 3,500

kronor, eller med 1,700 kronor.

Sedan föreståndaren för den nya fysiologiska institutionen i Lund [Ä-]

anmält, att denna institution icke kunde undvara biträde af en amanuens institutionen

och en vaktmästare, har det akademiska konsistoriet anhållit om ut- * Lund.

verkande af härtill erforderliga anslag. Till arfvode åt amanuensen,

hvilken i afseende å bildning och föregående studier måste innehafva

de egenskaper, att han kan gå föreståndaren tillhanda vid förberedandet

och utförandet af föreläsnings- och andra experiment, begäres det för

amanuenser vid universitetet vanliga beloppet 500 kronor. För vaktmästaren,

som borde vara en i snickareslöjd någorlunda förfaren man

och som finge en jemförelsevis trägen och ansvarsfull tjenstgöring, har

aflöningen ansetts böra upptagas till 600 kronor, hvilket belopp vaktmästarne

vid de flesta af universitetets öfriga institutioner redan åtnjuta.

Då biträde af amanuens och vaktmästare måste för fysiologiska

institutionen vara nödigt, och mot de föreslagna aflöningsbeloppen anmärkning

icke synes kunna göras, får jag, i öfverensstämmelse med

hvad universitetskanslern jemväl tillstyrkt, i underdånighet hemställa,

att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att höja det ordinarie

anslaget till fysiologiska institutionen vid universitetet i Lund från

1,500 kronor till 2,600 kronor och således bevilja ytterligare 1,100

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Åttonde hufvudtiteln.

kronor, deraf 500 kronor till arfvode åt en amanuens och 600 kronor

såsom arfvode åt en vaktmästare.

[5.] Vidare har det akademiska konsistoriet i Lund förnyat en flera

institutionen gånger förut framstäld begäran om anslag till arfvode åt en amanuens

i Lund. vid den geologiska institutionen. Uti sin till konsistorium år 1885 ingifna

framställning rörande behofvet af detta anslag har institutionens

föreståndare lemnat följande utredning:

Allt sedan geologiska institutionen år 1867 utbröts från den zoologiska

och öfvertog de ej obetydliga samlingar af pabeontologiskt och

delvis äfven geologiskt innehåll, som förut förvarats tillsammans med

de zoologiska samlingarna, hade förstnämnda institutions museum årligen

betydligt ökats dels genom inköp dels genom gåfvor, som från

mångahanda håll kommit detsamma till del. För dessa ofta vidlyftiga

samlingars ordnande och etiketterande hade vid museet endast funnits

en person, nemligen föreståndaren; och som denne omöjligen kunnat

medhinna detta arbete, hade han för det nödvändigaste måst söka hjelp

hos för saken intresserade studerande, som frivilligt och utan ersättning

dervid biträdt. Sedan 1873 hade visserligen vid institutionen funnits

anstäld en .extra ordinarie amanuens. Men som denne ej åtnjutit

något arfvode, hade af honom knappast kunnat begäras annat arbete

än sådant, som varit honom af någon nytta i och för hans studier,

under det att föreståndaren måst använda så mycket han kunnat af sin

egen tid åt det mera mekaniska arbetet. Om derför museets samlingar

ingalunda befunnes ordnade på det sätt, som önskvärdt vore, så härrörde

detta visserligen i betydlig mån af det otillräckliga utrymme,

hvaröfver museet disponerade. Men en i hög grad dertill bidragande

omständighet vore äfven, att arbetskrafterna vid museet vore för ringa.

Denna olägenhet, som blifvit allt mera känbar ju mera samlingarna

ökats, skulle väsentligen minskas om en ordinarie amanuens blefve vid

institutionen anstäld.

Med anledning af berörda, utaf universitetskanslern jemväl förordade

anhållan tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen

göra framställning om beviljande af ett årligt anslag af 500

kronor till arfvode åt en amanuens vid geologiska institutionen i Lund,

hvarigenom det ordinarie anslaget till institutionen komme att ökas från

1,000 kronor till 1,500 kronor.

[6.] I en till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift har bibliotekarien vid

^biblioteket i" universitetsbiblioteket i Lund Elof Tegnér gjort framställning, bland

Lund.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

7

annat, om förhöjning i det för nämnda bibliotek uppförda anslag till

materielen och dervid anfört följande:

Anslaget vore i staten för universitetet upptaget till 16,100 kronor.

Detta belopp torde väl egentligen vara afsedt att bestrida utgifter för

böckers inköp och bindning samt för smärre expenser, såsom skrifmaterialier,

fraktkostnader in. in. I brist på andra tillgångar hade emellertid

detta anslag, som i och för sig vore otillräckligt, måst anlitas

äfven för större utgifter af annat slag. En sådan utgift vore kostnaden

för inlösen, till ett årligt belopp af 750 kronor, af ett antal exemplar

af Lunds universitets årsskrift, Indika exemplar användes till bytesmedel

med främmande universitet. Sedan äldre tider både denna lösesumma,

bestämd genom öfverenskommelse med årsskriftens bestyrelse, ingått i

årsskriftens budget; och utan detta bidrag torde universitetets nämnda

vetenskapliga organ icke kunna utgifvas till samma omfattning som hittills.

Då årsskriftens användande såsom bytesmedel skedde för hela universitetets

räkning, syntes det obilligt, att bland dess institutioner biblioteket

ensamt skulle vidkännas kostnad för årsskriftens publicering. 1 Upsala

funnes ingen dylik för universitetsbiblioteket betungande öfverenskommelse.

En annan ännu större utgiftspost vore kostnaden för biblioteksbyggnadens

uppvärmning, värmeledningens underhåll, eldarens aflöning m. in.

Denna kostnad, hvilken, enligt hvad erfarenheten visat, icke torde komma

att understiga 1,200 kronor årligen, hade hittills utgått ur anslaget till

materielen. Äfven i detta afseende befunne sig universitetsbiblioteket i

Upsala i en lyckligare ställning. I 1885 års stat vore för detta bibliotek

uppfördt ett anslag af 1,500 kronor till bränsle och maskinistaflöning;

och redan förut hade ett motsvarande belopp utgått ur reservfonden,

hvarjemte biblioteket af ålder erhölle tio famnar ved in natura — allt

förmåner, som biblioteket i Lund saknat och saknade. Årsanslaget

måste starkt anlitas för böckers inbindning, hvilken varit mycket försummad,

samt för prenumeration å vetenskapliga tidskrifter. Af de

anslagna 16,100 kronor åtginge för dessa ändamål omkring 11,000 kronor

årligen. Då härtill lades de nyssnämnda beloppen, uppgående till nära

2,000 kronor, vore återstoden uppenbaid alldeles otillräcklig för inköp

af nyutkommande icke-periodisk litteratur, komplettering af äldre bristfälliga

arbeten samt bestridande af tillfälliga utgifter.

På dessa grunder har bibliotekarien anhållit, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes anvisa medel till bestridande, utan att bibliotekets anslag

belaöfde dermed betungas, af ofvan omförmälda kostnader för bibliotekets

uppvärmning och för inlösen af Lunds universitets årsskrift, till ett

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Åttonde hufvudtiteln.

sammanlagdt belopp af 2,000 kronor årligen, att utgå intill dess bibliotekets

anslag till materielen kunde varda höjdt med motsvarande belopp.

Till denna framställning bär så väl det akademiska konsistoriet som

universitetskanslern uti afgifna utlåtanden tillstyrkt nådigt bifall.

De två utgiftsposter, hvilka i bibliotekariens framställning omnämnas,

taga i anspråk så stor del af det knappa biblioteksanslaget, att

detsamma derigenom uppenbarligen blir för sitt egentliga ändamål otillräckligt.

Det

å universitetets stat uppföra ett särskilt anslag. Ändamålet vinnes

enklare och lika väl, om, såsom bibliotekarien äfven antydt såsom en

framtidsönskan, bibliotekets materialanslag höjes med motsvarande belopp,

på det att ofvan omförmälda utgifter må kunna bestridas af detta anslag

utan att göra intrång på det belopp, som är beräknadt för de behöfliga

bokinköpen. Jag anser mig derför böra tillstyrka, det Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att bevilja förhöjning i bibliotekets årsanslag

till materielen med 2,000 kronor.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Uti två till universitetskanslern ingifna skrifvelse]-, hvilka af

[7.] kanslern jemte eget utlåtande till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnats, har

anatomiska lärarekollegiet yid karolinska mediko-kirurgiska institutet gjort framinstitutionen

ställningar, bland annat, om särskilda anslag till materiel för den ana
lituteTsamt^0m^a

instjtutionen och den kirurgiska kliniken, om förhöjning af

förhöjning af institutets så kallade allmänna materialanslag samt om betäckande af

dmateriaian- en blist ’ sistnämnda anslag för åren 1886 och 1887. Då dessa anslagssiage.

t. poster äro nära beroende af hvarandra, torde berörda framställningar

lämpligen böra behandlas i ett sammanhang.

Beträffande den anatomiska institutionen har lärarekollegiet andragit

följande: kostnaderna för denna institutions materiela behof hade oafbrutet

ökats,. hufvudsakligen i följd deraf att, för beredande af större

tillgång på lik, sadana under de sista åren anskaffats äfven från långt

bort belägna fängelser. År 1885 uppgingo utgifterna till 1,939 kronor

40 öre utom kostnaden för gas och vatten. Tillgången på det allmänna

anslaget medgaf då icke heller inköp af nödigt glas för museum. Läroverkets

fortgående utveckling och särskild! de numera fördelaktiga lokala

anordningarna å den anatomiska institutionen, hvilka lemnade de studerande

rikligare tillfällen än förut att tillgodogöra sig dissektionsmaterialet,

komme otvifvelaktigt att påkalla ytterligare ökning af detta ma
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Åttonde lmfvndtiteln.

9

terial och deraf härrörande stegring i kostnaden för så väl anskaffning

och transport af lik som förbrukningsartiklar vid sjelfva undervisningen.

För den patologiskt-anatomiska institutionen utginge materialanslag med

2,500 kronor för år, och lägre än till detta belopp torde icke de årliga

kostnaderna för den normal-anatomiska institutionens materiela behof

kunna beräknas.

Hittills hade sistnämnda institution för dessa behof varit hänvisad

till institutets s. k. allmänna materialanslag. Häraf förorsakade påkänningar

å detta anslag jemte den mängd andra behof, som i mån af

läroverkets utveckling måst af anslaget tillgodoses, hade gjort detsamma

så otillräckligt, att vid 1885 års slut derå uppstått en betydlig brist.

Het vore ock utom allt tvifvel, att dylika brister fortfarande skulle

uppstå, om icke antingen anslaget höjdes med ett belopp, svarande

mot den anatomiska institutionens ofvan beräknade årliga materialkostnader,

eller ock ett särskildt anslag af samma storlek anvisades för

tillgodoseendet af denna institutions behof. Vid valet emellan dessa

alternativ syntes företräde obetingadt böra lemnas det sistnämnda.

Utom det att i allmänhet det torde vara lämpligare att, der så ske

kunde, för hvarje särskildt ändamål bestämdes ett visst för behofvet

begränsadt, anslag, än att en rund större summa anvisades för en mängd

olikartade ändamål, kunde en institutions utgifter mera planmessigt

regleras, om tillgångarne vore på förhand bestämda.

På grund häraf har lärarekollegiet anhållit om utverkande af ett

årligt anslag å 2,500 kronor, afsedt särskildt för den anatomiska institutionens

materiela behof.

Angående den kirurgiska kliniken har anförts: att den mångsidiga

och hastiga utveckling, som den praktiska kirurgien på senare tider

vunnit i afseende på så väl undersöknings- som behandlings-metoder,

medfört behofvet af flera, mer eller mindre kostbara instrument och

apparater; att en tidsenlig undervisning i kirurgi numera icke vore

möjlig utan att lärarne hade tillgång till erforderlig materiel utredning,

omfattande de vigtigaste för öfningar och demonstrationer nödvändiga

modeller af hithöraride föremål; att institutet väl egde en ej obetydlig

samling kirurgiska instrument och bandager, som vore användbar för

undervisningen i den äldre kirurgiens historia, hvilken samling till största

delen sammanbragts genom skänker från skilda håll; men att bristande

tillgångar hindrat att genom inköp fullständiga densamma, hvarigenom

samlingen stannat långt efter vår tids fordringar; att sålunda för undervisningen

i den nyare kirurgiens instrument- och bandage-lära funnes

högst få, i vissa grenar inga modeller att tillgå; att institutet saknade

Bill. till Riksd. prof. 1887. 1 sand. 1 afä.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Åttonde hufvudtiteln.

medel till sitt förfogande för fyllande af detta behof, hvilket lärarne

sökt att i någon mån afhjelpa dels genom användandet af egna instrument

dels genom inköp för serafimerlasarettets räkning af ett och annat

mindre dyrbart sådant; att erfarenheten emellertid visat, att det icke

varit möjligt härigenom fylla denna brist på ett för undervisningen

tillfredsställande sätt, enär för denna fordrades mera af ifrågavarande

utrustning, än som den enskilde läkaren hade af nöden eller lasarettet

såsom sjukvårdsanstalt behöfde; samt att en icke ringa del af dylika

instrument och apparater, hvilka hvar och en af de studerande skulle

lära sig handtera och använda, vore att anse såsom förbrukningspersedlar,

hvilka efter längre eller kortare tid måste såsom utslitna kasseras och

ersättas af nya, ofta förbättrade och derigenom ej sällan dyrare.

Med åberopande häraf har lärarekollegiet anhållit om ett årligt

anslag af 500 kronor till anskaffande och underhåll af materiel för

undervisningen i praktisk kirurgi.

Vidkommande institutets allmänna materialanslag har lärarekollegiet

först meddelat följande öfversigt af förhållandena med afseende å institutets

materiela behof och derför beviljade anslag under tiden efter år

1863. Före denna tid voro ifrågavarande behof icke större än att de

samtliga kunde bestridas af ett anslag uppgående i rundt tal till 4,800

kronor. Vid 1863 års Riksdag höjdes anslaget till 5,600 kronor. År

1868 beviljades med särskild hänsyn till de ökade utgifter, som förorsakades

af den då nyuppförda byggnaden för patologiskt-anatomiska och

kemiska institutionerna, eu tillökning i detta anslag af 1,551 kronor.

Slutligen blef samma anslag år 1874 höjdt till sitt nuvarande belopp

eller 10,000 kronor. Såsom ofvan antydts, bestriddes till en början af

detta anslag jemväl alla materialomkostnader för de särskilda institutionerna

vid läroverket. Dessa institutioners utveckling och nödvändigheten

att åt deras verksamhet gifva större omfång och mångsidighet

gjorde emellertid, att åt den ena efter den andra bereddes särskilda

anslag. Så anvisades åren 1870 och 1872 till patologiskt-anatomiska

institutionen tillsammans 2,500 kronor årligen. Likaledes beviljades

årliga anslag: 1876 för fysiologiska institutionen med 1,500 kronor,

1879 för histologiska institutionen med 1,000 kronor, 1881 för kemiska

institutionen med 1,500 kronor och för medicinska kliniken med 500

kronor samt 1886 för hygieniska institutionen med 500 kronor. I syfte

att frigöra det allmänna materialanslaget från de betungande och oundvikliga

utgifter, som drabbade detsamma för anatomiska institutionen,

och för att bereda tillfälle så väl åt denna som åt kirurgiska kliniken

att på vederbörligt sätt tillgodose sina materiela behof, hade lärare
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. H

kollegiet nu begärt särskilda anslag för dessa institutioner. Om sådana

anslag blefve beviljade, komme det allmänna materialanslaget lör framtiden

icke att belastas med utgifter för andra institutioner än de rättsmedicinska

och farmakologiska afdelningarna samt en del kliniker, å

hvilka senare de materiela omkostnaderna för undervisningen, blefve

både sällsynta och af relativt ringa betydelse. Af nyss nämnda institutioner

vore särskild! den rättsmedicinska i behof af penningunderstöd.

Institutionens nuvarande föreståndare hade ock framhållit dels den känbar

bristen på flerahanda nödvändiga förbrukningsartiklar och dels

saknaden af erforderliga instrument och apparater. Äfven den farmakologiska

institutionen vore, i följd af den möjlighet, som nu erbjöde sig

att tillgodogöra de rikhaltiga samlingar densamma egde och som hittills

af brist på utrymme måst magasineras, i behof af högre anslag än

hittills. Men huru önskvärd! det än kunde vara, att dessa institutioner

erhölle sina särskilda anslag, ville lärarekollegiet icke sätta sådant i

fråga, innan ytterligare erfarenhet vunnits rörande storleken af de här

förefintliga behofven, utan torde dessa institutioner tills vidare få åtnöjas

med hvad som kunde dem bestås från det allmänna materialanslaget.

Lärarekollegiet har vidare, med ledning af ett upprättadt och

framställningen bifogadt sammandrag af institutets utgifter under åren

1881—1885 samt en del af 1886, sökt lemna en, så vidt sig göra läte,

fullständig utredning om det minsta belopp, hvartill det allmänna materialanslaget

måste uppgå för de nödvändigaste behofvens fyllande.

För åstadkommande af större öfverskådlighet- hafva härvid de olika

utgifterna blifvit sammanförda till följande hufvudgrupper:

l:o. De institutioner, för hvilka icke särskilda anslag ännu ifrågasatts:

Med hänseende särskildt till hvad ofvan anförts rörande de rättsmedicinska

och farmakologiska institutionerna torde de sammanlagda

årliga omkostnaderna för dessa samt för de ofvanberörda klinikerna

icke kunna beräknas lägre än till 1,000 kronor.

2:o. Uppvärmning och ventilering :

Kostnaderna för anskaffande af bränsle hade under åren 1881 — 1885

vexlat mellan 2,390 kronor och 3,870 kronor. Under år 1885 inköptes

för institutet 98 famnar barrved och 25 famnar björkved samt 714 tunnor

stenkol och koks. Under år 1886 hade anskaffats 120 Va famnar barrved

och 27 famnar bjöidcved samt beräknades behofvet af stenkol och koks till

2,100 tunnor. Denna ofantliga stegring i förbrukningen af kol berodde icke

blott derpå, att undervisningslokalernas storlek vid institutet genom den

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Åttonde hufvudtiteln.

nya byggnadens tillkomst flerdubblats, utan äfven derpå att för uppvärmningen

och ventileringen af denna byggnad de härför afsedda apparater

måste hållas i oafbruten verksamhet från bittida på morgonen till sent

på aftonen, hvarjemte den starka luftvexling^!!, som vore så nödvändig

särskild! på anatomisalarne, i högst väsendtlig mån bidroge att öka

bränsleåtgången. Enligt beräkningen skulle kostnaderna under denna

hufvudrubrik år 1886 komma att uppgå till 5,359 kronor 85 öre. Då

emellertid vedprisen under detta år måste betraktas såsom ovanligt låga,

och stor sannolikhet förefunnes, att i en ganska nära liggande framtid

stegring i dessa pris komme att inträffa, kunde de årliga utgifterna

under denna rubrik icke beräknas lägre än till 6,000 kronor.

3:o. Gasförbrukning:

Inom institutet användes gas dels till belysning, dels till drifvande

af den motor, som erfordrades för den elektriska belysningen å de

fysiologiska och histologiska institutionerna, samt dels i stor omfattning

såsom brännmaterial vid laboratorierna. Det läge alltså i sakens natur,

att den betydande lokala utvidgningen vid institutet måst framkalla en

betydligt ökad gasförbrukning. Åtgången af gas, som för hela år 1885

utgjorde 7,883 kubikmeter, deraf 6,065 för belysning och 1,818 för

kokning, hade under 1886 års förra hälft uppgått till 6,702 kubikmeter.

Kostnaden för gas, som under åren 1881—1885 vexlat mellan 1,312 och

1,700 kronor och år 1885 utgjorde 1,508 kronor, hade under 1886 års

förra hälft uppgått till 1,275 kronor 15 öre och komme enligt all

sannolikhet att innan årets slut uppgå till omkring 2,500 kronor; och

torde den framtida årliga utgiften å samma post icke kunna beräknas

lägre än till samma belopp, eller 2,500 kronor.

4:o. Vattenförbrukning:

I än högre grad än å någon af de båda närmast föregående

posterna hade stegring inträffat å den nu ifrågavarande. Utgifterna

för vattenförbrukning, som under åren 1881—1885 vexlat mellan 197

och 237 kronor, hade under 1886 års tre första qvartal uppgått till 774

kronor 15 öre och komme enligt all sannolikhet att vid årets slut.

uppgå till 1,048 kronor 15 öre. Det, läge för öppen dag, att en del af

de undersökningar och arbeten, som utfördes vid institutet, påkallade

en ständig och ytterst riklig tillgång på vatten. Särskildt vore detta

fallet med de arbeten, som utfördes å anatomisalarne, den patologisktanatomiska,

den rättsmedicinska och den kemiska institutionen. Hittills

hade vattenförbrukningsafgiften vid institutet likasom vid andra bygg
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 13

nåder i hufvudstaden erlagts i förhållande till antalet rum i byggnaderna,

oberoende af den qvantitet vatten som förbrukats. För att utöfva en

kontroll öfver den vattenkonsumtion, som egde rum å institutionerna,

hade vattenledningsstyrelsen nyligen låtit uppsätta vattenförbrukningsmätare,

och hade på förfrågan upplysts, att afsigten härmed vore att

för framtiden taxera institutet för den förbrukade vattenqvantiteten i

stället för såsom hittills efter rumantalet. Den redan vunna erfarenheten

visade, att en dylik taxering blefve icke obetydligt kostbarare för

institutet än den tillförne använda. Institutets förvaltningsnämnd hade

visserligen trädt i underhandling med vederbörande för träffande af

öfverenskommelse om erhållande för institutet af så förmånliga vilkor

som möjligt härutinnan. Men då i allt fall icke någon synnerlig besparing

härigenom torde vara att vinna, och då det vore hardt nära

omöjligt att vid de omförmälda arbetena vid institutet i någon mån

begränsa vattenförbrukningen, ansåge lärarekollegiet den årliga utgiften

å denna post böra beräknas till 1,000 kronor.

5:o. Renhållning och hvad dermed egen sammanhang:

Att, med den betydande omfattning institutets byggnader och tomt

egde, utgifterna icke blott för renhållningen inom hus utan äfven för

gårdens och gatans skötsel, gräsplanernas och parkens vård, gångarnes

grusning, snöskottning och snökörning, bortskaffande af sopor och afskräde

m. m. skulle blifva ganska, betydande, kunde icke väcka förundran.

Enligt redogörelsen hade kostnaderna under denna post vexlat mellan

459 kronor 33 öre och 927 kronor 25 öre. Då utgifterna för ifrågavarande

ändamål i medeltal kunde antagas blifva temligen oförändrade,

ansåges det årliga utgiftsbeloppet å denna post böra upptagas till 600

kronor.

6:o. Underhäll och, hvad dermed egen sammanhang:

Utgifterna å denna post — omfattande lagningar och mindre,

tillfälliga reparationer, anskaffande af en och annan nödvändig möbel

och inventariipersedel, brandförsäkringsafgift, sotningsafgift m. m. —

hade under åren 1881—1885 vexlat mellan 79 kronor 69 öre och 582

kronor 19 öre. Hit hänförliga utgifter, hvilka i anseende till lokalernas

samt inventariernas och möblernas betydande tillökning snarare, måste

ökas än minskas, och till hvilka årsafgiften för den vid institutet införda

telefonledningen, uppgående till 250 kronor, också lämpligen torde kunna

hänföras, syntes icke böra beräknas lägre än till ett årligt belopp af

800 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Åttonde hufvudtiteln.

7:o. Boktryck och skrifmaterialier:

Med den utvidgning, som lärarekollegiet numera erhållit, i följd

deraf att samtlig^ professorer vid institutet finge deltaga i afgörandet

af alla läroverkets angelägenheter, blefve det ej sällan nödvändigt, att,

innan mera omfattande förslag förelädes till behandling i lärarekollegiet,

dessa mångdubblades vare sig genom vanligt tryck eller öfvertryck.

Kostnaderna härför vore icke obetydliga, och då härtill komme utgifterna

för annonser om lediga tjenstår, tryckning af formulär af flerahanda

slag, läseschemata m. m., torde de årliga utgifterna under denna

post icke höra upptagas lägre än till 500 kronor.

8:o. Tillfällig uppassning o. d.:

Då vid institutet icke funnes att tillgå andra vaktbetjente med aflöning

å stat än de, som hade anställning vid vissa af institutets särskilda

afdelningar, och desse betjente i allmänhet vore af sin verksamhet

fullt upptagna, måste medel finnas att tillgå för erhållande af äfven

i öfrigt erforderligt vaktmästarebiträde. Sådant biträde vore nödvändigt

vid lärarekollegiets och förvaltningsnämndens sammanträden, för kringbärande

af kallelser till sammanträden m. m. Portvakt vid institutet

kunde ej undvaras. Vid föreläsningarna å de institutioner, som saknade

vaktmästare, måste uppassning af tillfälliga biträden bestridas.

För eldningen af varmluftsapparater i. byggnaden för de patologiska och

kemiska institutionerna hade under denna post utgått 500 kronor årligen,

och för aflönande af ett biträde åt eldaren i nya byggnaden hade,

på det denna eldare måtte få ledighet åtminstone under måltidsstunderna,

måst anslås ett belopp af 180 kronor efter år räknadt. Kostnaderna

under denna post, hvilka under åren 1881—1885 vexlat mellan

834 kronor 42 öre och 868 kronor 02 öre, beräknades under år 1886

komma att uppgå till 1,049 kronor. Då någon nedsättning i de i sjelfva

verket obetydliga arfvoden och gratifikationer, som sålunda lemnades

för dessa mångahanda bestyr, ej vore möjlig, torde de årliga utgifterna

under denna post icke kunna beräknas lägre än till 1,000 kronor.

9:o. Biblioteket:

Under åren 1882—1885 hade kostnaderna härför vexlat mellan

1,688 kronor 91 öre och 2,065 kronor 92 öre. Den för år 1881 i redogörelsen

upptagna låga siffra, 40 kronor 59 öre, berodde derpå att, med

hänseende till materialanslagets otillräcklighet, den öfriga kostnaden

för bokinköpen detta år, 1,073 kronor 73 öre, betäckts genom enskilda

s. 15 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

15

medel. Med synnerlig svårighet hade emellertid kostnaderna för bokinköpen

under dessa år kunnat begränsas till ofvan angifna belopp,

och sådant hade icke skett utan verkligt men för institutets bibliotek.

Detta, hvilket vore det enda som i större omfattning representerade

den medicinska litteraturen i hufvudstaden, borde otvifvelaktigt vara

försedt med åtminstone de mera betydelsefulla arbeten, som i vår tid

utkomme så väl i medicinens specialgrenar som i medicinen i allmänhet.

Den lifiiga och storartade verksamhet, som på den medicinska

litteraturens område egde rum, och de ofta höga plus, som denna litteraturs

alster betingade, hade föranledt, att denna nödtvungna begränsning

af utgifterna stält biblioteket i flere hänseenden efter sin tid.

Särskildt kunde framhållas de olägenheter, som vore en följd deraf, att

tillgångarne icke medgifvit komplettering af här och hvar i bokförrådet

befintliga defekta arbeten, samt deraf, att tillgång på nutidens rikhaltiga

och betydelsefulla tidskriftslitteratur endast ofullständigt kunde beredas.

För att biblioteket på ett om än ganska anspråkslöst sätt måtte kunna

fylla sin uppgift, ansåge lärarekollegiet de årliga kostnaderna å denna

post icke kunna nedbringas under 2,500 kronor.

Häraf framginge, att, äfven om de af institutet begärda särskilda

anslag till anatomiska institutionen och kirurgiska kliniken anvisades,

och all möjlig begränsning af utgifterna under hvar och eu af ofvan

upptagna hufvudrubriker åstadkommes, den årliga kostnaden för institutets

under dessa rubriker omförmälda materiela behof måste uppgå

till 15,900 kronor och således med 5,900 kronor öfverstiga det nuvarande

anslaget. På grund häraf har lärarekollegiet anhållit, att nådig

proposition måtte till Riksdagen aflåtas om beviljande från och med år

1888 af en årlig förhöjning med 5,900 kronor i institutets nuvarande

materialanslag.

Men på samma gång lärarekollegiet hoppades, att eu sådan framställning

skulle vinna bifall, och att derigenom institutets framtida ekonomiska

ställning blefve betryggad, kunde lärarekollegiet icke utan synnerlig

oro motse de svårigheter, som mötte för att få institutets ekonomiska

förhållanden reglerade under åren 1886 och 1887. På sätt af

den bilagda redogörelsen framginge, komme redan vid 1886 års slut

att å allmänna materialanslaget uppstå eu brist af öfver 8,000 kronor.

Bristens storlek funne sin förklaring redan deraf att, då utgifterna år

1883 — det sista då anslaget räckte för sitt ändamål — utgjorde å

posterna ved 2,765 kronor, gas 1,316 kronor 70 öre, vatten 227 kronor

och biblioteket 1,810 kronor, hade utgifterna å samma poster år 1886

uppgått till respektive 5,359 kronor 85 öre, 2,500 kronor 15 öre, 1,048

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Åttonde hufvudtiteln.

[8.]

Angående ersättning

för

afkomst af

hemmanet

Stoeke n:o 2.

kronor 15 öre och 2,071 kronor 15 öre, hvilket innebure en tillökning

ensamt å dessa poster af 4,860 kronor 60 öre. Enär ej heller under

år 1887 något särskildt anslag för den anatomiska institutionens behof

vore att påräkna, och någon inskränkning i utgifterna under den närmaste

tiden icke torde vara möjlig, uppstode vid detta års slut likaledes

en brist uppgående till enahanda belopp eller 8,000 kronor. Då emellertid

dessa medel vore oundgängligen nödvändiga för uppehållandet af

institutets verksamhet, har lärarekollegiet hemstält, att åtgärder måtte

vidtagas, på det att institutet måtte för hvartdera af åren 1886 och

1887 erhålla ett tilläggsanslag för sina materiela behof af 8,000 kronor.

Samtliga dessa framställningar har kanslern till bifall förordat.

Af hvad sålunda blifvit anfördt och utredt torde vara ådagalagdt,

att förhöjning af institutets anslag till materiel är alldeles nödvändig.

I likhet med lärarekollegiet anser jag lämpligast, att särskilda

anslag bestämmas för anatomiska institutionen och kirurgiska

kliniken. Då emellertid utgifterna för den förra, enligt den lemnade

redogörelsen, under de senaste sex åren i medeltal ej öfverstigit 2,000

kronor, bör anslaget för densamma kunna inskränkas till detta belopp.

På grund häraf får jag — under anhållan att längre fram, vid redogörelse

för de å extra stat erforderliga anslag, få återkomma till frågan

om betäckande af bristen i institutets anslag för åren 1886 och 1887

— nu i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till

Riksdagen göra framställning om beviljande för karolinska institutet

af årliga anslag till materielen vid anatomiska institutionen med 2,000

kronor och vid kirurgiska kliniken med 500 kronor äfvensom förhöjning

med 5,900 kronor i årliga beloppet af institutets så kallade allmänna

materialanslag; kommande härigenom det nuvarande anslaget

till institutet, 134,950 kronor, att ökas med 8,400 kronor till 143,350

kronor.

Allmänna läroverken.

Hos Eders Kongl. Maj:t har lärarekollegiet vid allmänna läroverket

i Östersund i underdånighet anhållit, att i anseende till olägenheter,

som uppstode derigenom att i de åt rektor, två lektorer och två adjunkter

vid läroverket anslagna löner inginge tillsammans 265 kubikfot korn,

utgörande årliga arrendet för förra rektors- och kollegaboställena Stocke

n:r 2 om lfa mantal i Frösö socken af Jemtlands län, kronan måtte

öfvertaga den ifrågavarande arrendespanmålen och vederbörande lärare

i stället få uppbära sina löner till ''hela beloppet i penningar enligt

gällande aflöningsstat,. Till stöd för ansökningen bär hufvudsakligen

s. 17 Kontrollera mot PDF

Åttonde lmfvudtiteln.

17

andragits, att de lärare, i hvilkas löner spanmålen inginge, lede eu icke

obetydlig förlust genom att uppbära densamma i stället för deremot

beräknadt belopp å stat, enär spanmål numera mycket fallit i pris;

samt att den kontanta delen af lärarnes aflöning utfölle hvar tredje

månad under löpande året, hvaremot spanmålslöntagarne måste vänta

till slutet af februari månad påföljande år, innan den arrendespanmål,

som inginge i det föregående årets aflöning, finge uppbäras, hvarefter

ännu någon tid åtginge, innan spanmålen kunde på antagliga vilkor

försäljas.

Öfver denna ansökning har infordradt utlåtande afgifvits af kammarkollegium

och statskontoret, dervid dessa myndigheter anfört: att

nämnda hemman, som i jordeboken upptoges under rubriken: kronohemman

under allmän disposition, blifvit, på grund af Kongl. Maj:ts

resolution den 3 april 1674 angående upprättande af Frösö skola och

der anstälde lärares förseende med behöfliga boställen och genom den

27 november 1680 faststäld afhandling med kyrkoherden i Offerdag

prosten Z. Plantin, som då egde hemmanet, emot vederlag af kronojord

inom Offerdals socken tillbyta kronan och underlagdt förenämnda

skola såsom boställe åt lärarne derstädes, af hvilka rektor då innehade

hälften af hemmanet och skolans tre kolleger hvar sin lika stor del af

den andra hälften; att, sedan till följd af nådiga brefvet den 20

maj 1846 Frösö skola förflyttats till staden Östersund, hvarest ett nytt

elementarläroverk inrättats, hemmanet Stocke, jemlikt nyssnämnda nådiga

bref och senast den 17 juni 1881 meddelad föreskrift, vore i sin

helhet utarrenderadt intill den 1 maj 1902 mot årligt arrende af 265

kubikfot korn; att hemmanets afkastning vore, i enlighet med de alltsedan

år 1858 vid upprättandet af staten för Östersunds allmänna läroverk

följda grunder, sålunda fördelad, att deraf utginge till:

rektor ................................................ 109 kubikfot 1 kanna

en lektor .......................................... 72 » 8 kannor

en d:o .......................................... 27 » 7 »

en adjunkt....................................... 27 » 7 »

en d:o ....................................... 27 » 7 »

summa 265 kubikfot;

att denna spanmål vore inräknad i rektors och öfriga lärares löner

med ett efter 2 kronor 10 öre beräknadt värde för kubikfoten; att

Eders Kongl. Magt i sammanhang med det den 17 juni 1881 meddelade

beslutet om hemmanets utarrendering anbefalt domkapitlet i Hernösand

att från rektor och lärare infordra yttrande, huruvida från deras

Bih. till Riksd. prof. 1887. 1 sand. 1 afä. 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde liufvudtiteln.

sida hinder mötte för hemmanets indragning till statsverket mot det

att såsom ersättning för afkastningen deraf åt dem hvardera ansloges

de penningebelopp, hvartill enligt läroverkets stat berörda afkastning

biifvit beräknad; samt att, sedan yttranden i detta hänseende afgifvits

af rektorn A. Sundberg, lektorerne L. O. Hammargren och J. E. Dalén

samt adjunkterne N. D. Augustin och N. M. Jonsson, Eders Kong!.

Maj:t enligt nådigt bref den 7 oktober 1881 förklarat ärendet för det

dåvarande icke till annan åtgärd föranleda, än att domkapitlet anbefaldes

att i de fullmagter, som derefter utfärdades för lärare vid Östersunds

läroverk, tills vidare införa det vilkor, att den utnämnde skulle

vala skyldig att underkasta sig den förändring i löneförmåner, som

kunde blifva en följd af ofvannämnda hemmans indragning till statsverket.

Under, åberopande af hvad sålunda förekommit och de i ansökningen

. angifva skäl, hafva kammarkollegium och statskontoret, jemte

upplysning tillika att 1884 och 1885 årens markegångspris å korn inom

Jemt!ands markegångsdistrikt utgjorde, det förra 1 krona 61 öre och

det senare 86 öre för kubikfoten, förordat ansökningen samt hemstält:

att Eders Kong!. Maj:t täcktes förordna, att hemmanet Stoeke måtte

till statsverket indragas och arrendet förklaras böra ingå bland statsverkets

inkomster, »arrendemedel»; att vederbörande lärare måtte såsom

anönmgsfyllnad. tilläggas de belopp, hvartill för eu hvar af dem hemmanets

afkastning vore i läroverkets stat beräknad eller

för

rektor.............

kronor 11

öre

»

en lektor .........

» 88

»

»

» d:o ...............

» 17

»

»

» adjunkt............

........................... 58

» 17

»

»

» eko ............

........................... 58

» 17

»

summa 556

kronor 50

öre

samt att förhöjning af anslaget till de allmänna läroverken med nyssnämnda

belopp måtte beredas.

i ^ ®“re |^enr var sällsynt, att lärare vid statens läro
år

° sihöllo det hela eller en del af sin aflöning genom afkastningen

af åt dem upplåtna hemman. Detta aflöningssätt har redan länge ansetts

olämpligt. De flesta sålunda anslagna hemman hafva derför

emot lönefylln.ad åt lärarne biifvit till statsverket indragna, eu åtgärd,*

som naturligtvis bör utsträckas äfven till de återstående, i den män det

åtel sig gorå utan förnärmande af någons rätt och för så vidt den handung,

hvarigenom hemmanet för ändamålet upplåtits, derför ej lägger hin
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 19

der i vägen. Då genom den nu ingifna ansökningen, som är biträdd

af alla de lärare, hvilkas rätt är af den ifrågasatta förändringen beroende,

ett tillfälle erbjuder sig att genast genomföra åtgärden vid

Östersunds läroverk, tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen, att, på det att hemmanet Stocke må kunna vid

1887 års slut till statsverket indragas, och vissa lärare vid nämnda

läroverk från och med år 1888, i stället för arrendespanmål från hemmanet,

tillerkännas kontant fyllnad i sin aflöning, anslaget till allmänna

läroverken, nu 2,866,886 kronor, må höjas med 557 kronor till 2,867,443

kronor.

Pedagogier och folkskolor.

i det af statskontoret, på nådig- befallning, med anledning af eu [9.]

af Riksdagen år 1876 till Eders Kongl. Maj:t afbiten skrifvelse, den 31

december 1883 afgifna underdåniga utlåtande angående förändring i den tm åsumga

till vissa verk eller inrättningar in. in. utgående ersättning för indragna skolor ”>■ mrånte-

och tiondeanslag, har statskontoret anmält, bland annat,. att från

anslaget till pedagogier och folkskolor utginge godtgörelse för indragna

rånte- och tiondeanslag till skolorna i åtskilliga församlingar inom Kopparbergs

län, på sätt följande vid utlåtandet fogade specifikation utvisade.

Ersättning i

penningar utan

förvandling.

P e

r s e d 1

a r

Ersätt- ningen

har ut-

För-

sellön.

Summa.

Råg.

Korn.

Blandsäd.

Hafre.

Värde

enligt

1869 års

omsätt- ningspris.

gjort för

år 1882

enligt

räken- skaperna.

Kopparbergs län:

11

90

ii

90

59

5,

119

307

02

366

52

9

52

9

52

79

3,33

39

6.67

—

—

—

—

301

86

311

38

71

5

71

■17

6.

23

8,

—

—

—

—

181

12

203

73

14

28

57

14

28

_

_

—

—

—

238

—

292

74

373

66

18

13

57

8

9,25

2,15

6,85

1,19

8

9,2 5

—

—

202

3.

292

65

367

06

8

94

8

94

10

66

3.98

5

1,08

40

8,6 0

233

37

272

80

1

47

1

47

1

10

9,52

—

8,42

6

7,4 0

38

49

44

99

7

79

7

79

39

33

1.69

—

—

32

7.24

220

65

254

76

7

14

7

14

50

5,75

38

6,7 5

—

—

—

—

222

02

250

20

3

72

3

72

—

—

—

—

61

9,79

76

23

97

31

4

07

•1

07

_

_

—

_

—

—

67

8,05

83

41

106

45

4

96

1

96

__

_

—

—

—

—

82

7.42

101

77

129

90

2

08

2

08

_

_

_

—

—

—

34

5,85

42

54

54

30

7

98

7

98

_

—

—

—

—

133

0.69

163

67

208

91

3

31

3

31

—

.—

—

—

—

—

55

0,96

67

77

86

50

Transtrands .................

2

44

2

44

—

—

—

—

—

40

7,24

50

09

52

53

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Åttonde hufvudtiteln.

Enligt statskontorets uppgift utginge de Avesta och Tränstrands

församlingar tillkommande ersättningar efter 1869 års omsättningspris

och således med årliga, oförändrade belopp, hvaremot de öfriga ersättningarna

beräknades efter det årligen för länet bestämda medelm

arkegångspris.

Då ersättningarna uppbures af vederbörande skolråd och dessa församlingar,

i likhet med öfriga skoldistrikt i riket, numera till folkskoleväsendet

åtnjöte statsbidrag af för sådant ändamål under åttonde hufvudtiteln

särskildt anvisade medel till lönetillskott åt lärare vid folkskolor

och småskolor, ansåg statskontoret, att skäl ej vidare förefunnes för

bibehållande af bidrag, som i äldre tider under andra förhållanden

blifvit i detta hänseende ifrågavarande kommuner beviljade genom anslag

af ränta eller tionde.

Statskontoret hemstälde fördenskull, att omförmälda indelningsersättningar

måtte förklaras böra upphöra att utgå.

Vidare anförde statskontoret, att af anslaget till pedagogier och

folkskolor vore, för befrämjande af religions- och barnaundervisningen

i församlingar i Vermlands finnmarker, anvisade i kontant arfvoden till

två skolmästare med 37 kronor 50 öre till hvardera, eller sammanlagdt 75

kronor, . hvilka arfvoden uppbures af skolråden i Östmarks och Hvitsands

församlingar. Och ansåg statskontoret på samma skäl, som nyss angifvits,

jemväl dessa understöd böra indragas.

Öfver statskontorets omförmälda förslag hafva församlingarna

blifvit hörda, dervid de anhållit att fortfarande komma i åtnjutande af

anslagen och till stöd härför hufvudsakligen anfört, att anslagen, hvilka

sedan äldre tider vore församlingarna tillförsäkrade, äfven framdeles

vore. för dem behöfliga, enär vid ordnandet af folkundervisningen församlingarna

tagit dessa anslag i beräkning, samt skolväsendets utveckling

medfört betydliga kostnader och för åtskilliga af församlingarna

jemväl skuldsättning, hvartill komme, att församlingarna äfven i öfrigt

både dryga, utgifter för allmänna och kommunala ändamål.

Särskildt hafva Gagnefs pastoratsbor erinrat: att enligt nådigt

bref den 2 oktober 1857 förordnats, att Mockfjärds till pastoratet hörande

k.apellag skulle erhålla särskild, derstädes bosatt prest, hvilken, jemte

sjna åligganden i sådan egenskap, borde uppehålla klockaresysslan och

förestå den vid kapellet inrättade kyrkoskolan, mot åtnjutande, bland

annat, af.20 tunnor, i halfrågadt mål motsvarande 119 kubikfot, hafre

af den till skolmästaren i pastoratet anslagna kronotionde!!, och att i

moderförsamlingen Gagnef skulle anställas en särskild, icke prest varande

tjensteman, som skulle uppehålla klockaretjensten, spela orgeln och

s. 21 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 21

tillika bestrida undervisning i kyrkoskolan, mot erhållande af, bland

annat, återstående 20 tunnor, eller 119 kubikfot, af den skolmästaren

anslagna kronotionde!!; samt att, enligt den sedermera genom resolution

den 1 december 1865 i nåder faststälda och för eu tid af 50 år, räknadt

från och med den 1 maj 1866, gällande löneregleringen för presterskapet

i Gagnefs pastorat med Mockfjärds kapell, kapellpredikanten,

jemte andra löneförmåner, egde att enligt nyssberörda nådiga bref årligen

uppbära ett mot 20 tunnor kronotionde hafre svarande belopp. Tillika

hafva Gagnefs pastoratsbor meddelat, att nuvarande innehafvare af

kapellpredikantsbefattningen i Mockfjärd samt förenade klockare-, organist-

och skolläraretjensterna i moderförsamlingen genom de af domkapitlet

i Vesterås för dem å befattningarna utfärdade fullmagter tillerkänts

rättighet att åtnjuta nämnda anslag, till hälften hvardera.

Efter det vederbörande kronofogdar och häradsskrifvare sig yttrat,

har Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Kopparbergs län, hvad

angår församlingarna inom länet, sig utlåtit och förordat bifall till statskontorets

hemställan, dock endast under förutsättning att församlingarna

fortfarande komme i åtnjutande af statsbidrag för deras folkskoleväsende

till belopp, ej understigande nu till dem utgående indelningsersättningar.

Jemte de af församlingarna här ofvan i allmänhet angifna skäl

hafva Östmarks och Hvitsands församlingar tillika såsom grund för

bibehållande af deras särskilda anslag åberopat, att församlingarnas

invånare till största delen vore i ytterst fattiga omständigheter. Detta

har äfven vitsordats af kronofogden i orten, domkapitlet i Karlstad och

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Vermlands län, hvilka myndigheter

hemstält, att, ehuru anslagen kunde synas jemförelsevis obetydliga,

desamma dock, i anseende till församlingarnas stora fattigdom, fortfarande

måtte få utgå.

Statskontoret, som lemnats tillfälle att i ärendet ånyo sig yttra,

har af hvad församlingarna anfört icke funnit anledning frångå sina

förut gjorda förslag, utom i fråga om Gagnefs pastorat, i hvilket afseende

statskontoret, med anledning af de lemnade upplysningarna,

ansett förslaget ej kunna för närvarande genomföras. Hvad särskild!;

beträffar Stora Tuna, Avesta och Leksands församlingar, som för sina

anspråk att bibehålla ifrågavarande indelningsersättningar åberopat vissa

nådiga bref, har statskontoret meddelat: att Leksands församling genom

nådiga brefvet den 7 februari 1868 fått sig medgifvet att till sitt

skolväsende använda de enligt resolution den 31 december 1672 till

eu barnskola anslagna och sedermera af en skolprest i församlingen

åtnjutna 20 tunnor kronotiondespanmål, deraf 17 tunnor dubbel hafre,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Åttonde hufvudtiteln.

i räkenskaperna i halfrågadt mål afförda med de i ofvan intagna tabell

angifna qvantiteter; att i nådiga brefvet den 29 december 1871 förordnats,

att pedagogien i Avesta med då löpande läsårs slut skulle

indragas, och att den kronotionde, som enligt nådiga brefven den 4

juni 1663 och den 15 januari 1684 med 119 kubikfot, 2/3 råg och f a

korn, uppburits af pedagogen, finge, efter pedagogiens indragning, af

Avesta församling uppbäras och användas till folkskoleväsendets fullständigare

ordnande; samt att genom nådigt bref den 5 november 1875

medgifvits, att det kronotiondeanslag af 119 kubikfot spanmål, hälften

råg och hälften dubbel hafre, motsvarande i tabellen upptagna 59 kubikfot

5 kannor råg och 119 kubikfot enkel hafre, som enligt nådiga

brefvet den 8 november 1680 anvisats åt Stora Tunn församling till

aflöning åt en prestman, hvilken förestode församlingens kyrkoskola,

finge, sedan denna kyrkoskola indragits, användas till församlingens

skolväsende. Och har statskontoret ansett den omständigheten, att

nämnda församlingar sålunda berättigats att använda anslagen på ett

från deras ursprungliga bestämmelse i viss mån afvikande sätt, icke

utgöra giltigt stöd för anspråken att af anslagen allt framgent komma

i åtnjutande. Dessutom hade dessa församlingar under tiden, efter det

omförmälda medgifvande lemnats, för folkskoleväsendet undfått ej obetydligt

ökade understöd från åttonde hufvudtitelns anslag till folkundervisningen;

utgörande hvad i detta hänseende utgått, enligt räkenskaperna,

för år 1885:

för Stora Tima församling...................................................... kronor 9,225: —,

» Avesta » » 1,591: 67,

» Leksands » » 6,783: —.

Statskontorets förslag synes mig vara af beskaffenhet att böra

vinna Eders Kongl. Maj:ts nådiga afseende i fråga om alla de antydda

församlingarna med undantag af Gagnefs pastorat, för hvilket af ofvan

angifna skäl någon förändring ännu icke torde kunna ega rum. Då,

såsom statskontoret erinrat, församlingarna i likhet med rikets öfriga

kommuner erhålla statsbidrag i form af lönetillskott åt lärare vid folkskolor

och småskolor, lärer verklig grund saknas för bibehållandet af

ifrågavarande, under andra omständigheter beviljade understöd. Likartade

indelningsersättningar och äldre anslag i kontant till åtskilliga

andra skolor hafva äfven förut, på Eders Kongl. Maj:ts framställning

till 1886 års Riksdag, blifvit från riksstaten afförda. I öfverensstämmelse

med de grundsatser, som sålunda redan gjort sig gällande, tillstyrker

jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 23

att de från anslaget till pedagogier och folkskolor hittills utgående

indelningsersättningar till Stora Tima, Avesta, Folkärna, Leksands, Mora,

Våmhus, Norrbärkes, Söderbärkes, Flöda, Nås, Jerna, Äppelbo, Malungs,

Lima och Transtrands skolor i Kopparbergs län äfvensom de från nämnda

anslag i kontant anvisade två arfvoden till belopp af 37 kronor 50 öre

hvartdera för undervisning i Ostmarks och Hvitsands församlingar i

Vermlands län må ur riksstaten uteslutas; samt

att i följd häraf anslaget »indelning och dermed jemförlig anvisning,

på förslag: ersättningar», hvilket för närvarande utgör 4,100 kronor,

minskas med 3,000 kronor, och anvisningen i kontant, utgörande 62,622

kronor, nedsättes till 62,547 kronor, eller med 75 kronor.

Folkundervisningen.

För beredande af den uppflyttning i högre lönegrad, som efter

gällande bestämmelser tillkommer lärare och lärarinnor vid folkskolelärareseminarierna,

erfordras, enligt en inom ecklesiastikdepartementet

uppgjord approximativ beräkning, från och med år 1888 ett belopp af

1,700 kronor utöfver hvad förut är för detta ändamål anslaget. I anledning

häraf får jag hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen

göra framställning derom, att anslaget till folkskolelärareseminarierna

måtte för berörda ändamål ökas med 1,700 kronor.

Vid folkskolelärareseminariet i Karlstad har undervisning i slöjd

varit anordnad alltsedan höstterminen 1876, och hafva år efter år erforderliga

medel, på gjorda särskilda framställningar, blifvit af Eders

Kongl. Maj:t anvisade för uppehållande af undervisningen i detta ämne.

Den vid nämnda seminarium vunna erfarenhet har varit mycket tillfredsställande,

och det har visat sig, att slöjden utan olägenhet kunnat

vid seminariet införas såsom ett bland undervisningsämnena.

Redan 1877, eller året efter slöjdundervisningens införande vid

Karlstads seminarium, föreslog Eders Kongl. Maj:t Riksdagen att bevilja

anslag för anställande af slöjdlärare vid folkskolelärareseminarierna.

Denna framställning vann icke Riksdagens bifall. Men under de tio år,

som förflutit, sedan detta ärende förra gången utgjorde föremål för

Riksdagens behandling, har slöjdundervisningen vunnit en allt allmännare

utbredning i vårt land och en vida större betydelse än den då egde.

Icke minst i folkskolan har intresset för detta ämne, väsentligen genom

de statsbidrag, som lemnats för befrämjande af undervisning i slöjd för

gossar, utvecklats. Derunder har emellertid allt mer och mer ådagalagts,

att, om slöjdundervisningen i folkskolan skall rätt fylla sin uppgift och

[10.]

S e minar ielärares

uppflyttning

i

högre lönegrad.

[ii.]

Undervisning

i slöjd

vid folkskolelärare

seminarier.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Åttonde hufvudtiteln.

blifva till verkligt gagn, fordras, att undervisaren i detta ämne eller

den, som utöfvar ledningen af undervisningen deri, besitter icke blott

erforderlig färdighet i sjelfva ämnet utan ock pedagogisk bildning, på

det han må kunna bringa slöjdundervisningen i behörigt samband med

den öfriga undervisningen i skolan. Härför erforderlig förmåga och

bildning kunna icke annat än undantagsvis förutsättas hos andra än

folkskolans egna lärare. Många folkskolelärare från landets olika delar

hafva derför sökt att få deltaga i här och der anordnade slöjdkurser,

för att sedan sjelfva kunna meddela undervisning i slöjd. Framförallt

vid det genom enskild storartad frikostighet anordnade och underhållna

slöjdseminariet vid Nääs har i detta afseende utöfvats en högst

betydelsefull verksamhet, som sträckt sina följder vidt omkring. Det

är emellertid klart, att det måste vara förenadt med stora svårigheter

för folkskolelärare, som erhållit anställning i folkskolans tjenst, att

fjerran från sina hemorter söka utbildning för att göra sig skickliga

att undervisa i ett nytt ämne, som man med stigande kraft önskar må

få plats bland folkskolans läroämnen. Vill man derför mera kraftigt

befordra slöjdundervisningens utveckling inom folkskolan — och detta

anser jag mycket vigtigt måste man arbeta för slöjdundervisningens

införande i seminarierna.

Af dessa skäl har jag trott mig böra ånyo upptaga den år 1877

fallna frågan och tillse, huruvida icke slöjdundervisning må kunna

ytterligare införas vid åtminstone något eller några folkskolelärareseminarier.

Fn särskild anledning härtill har förekommit genom en

från folkskolelärareseminariet i Iiernösand gjord framställning, deri på

det bestämdaste uttalas önskvärdheten deraf, att åtgärder måtte vidtagas

för införande af undervisning i slöjd vid detta seminarium.

Då, för bedömande af frågan om anordnande af slöjd såsom undervisningsämne

vid seminarierna, det måste vara af största vigt att veta,

om sådant låter sig göra utan men för don öfriga undervisningen vid

dessa läroanstalter, bar jag från vederbörande domkapitel och rektorerne

vid folkskolelärareseminarierna för manliga elever infordrat yttranden,

huruvida en sådan undervisning vid seminarierna ansåges lämpligen

kunna införas samt, i sadant fall, hvilka kostnader derför vore erforderliga.

Åt de inkomna yttrandena framgår, att vid några seminarier icke

ringa tvekan förefinnes rörande lämpligheten och möjligheten att der

bereda slöjdundervisning eu plats. Så är förhållandet i Vexiö, der sådant

icke anses kunna ske, med mindre undervisningstimmarnes antal inskränkes

i ett par andra ämnen. Äfven i de yttranden, som afgifvits

s. 25 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 25

beträffande seminarierna i Upsala och Linköping, gör sig en viss farhåga

gällande, att, om slöjdundervisning derstädes införes, ofördelaktiga

rubbningar i dessa seminariers läsordning förorsakas. Från seminariet

i Göteborg framhålles väl, att det på förhand är vanskligt att förutsäga,

om införande af ämnet slöjd kan utan skada för den öfriga undervisningen

och utan lärjungarnes öfveransträngning samt utan större

svårigheter vid läsordningens uppgörande ega rum, men å andra sidan

synes man dock vara öfvertygad, att, om slöjdundervisningen erhåller

vederbörlig begränsning och förlägges på lämpliga tider, olägenheterna

skola blifva utan betydelse. Vid seminarierna i Lund och Hernösand

äro vederbörande rektorer förvissade derom, att något intrång af slöjden

på den öfriga undervisningen alls icke är att befara, och anse de, att

slöjden skall blifva ett icke oväsentligt medel för främjande af elevernas

både kroppsliga och andliga utveckling. I detta hänseende framhålles,

att eleverna, som nästan utan undantag före sitt inträde vid seminariet

egnat sig åt kroppsarbete och derför mera än lärjungar vid andra läroverk

lida till sin helsa af ihållande tankearbete, behöfva i allmänhet

för sitt välbefinnande mera kroppslig verksamhet än som beredes dem

vid gymnastiköfningarna och genom arbete i seminariets trädgård,

samt att sysselsättningen med slöjd bör kunna bidraga till att hos

seminariieleverna väcka och underhålla aktningen för det kroppsliga

arbetet, hvilket de stundom äro benägna att ringakta.

De skilda åsigter, som i detta ämne vid de olika seminarierna

uttalats, synas till ej ringa del bero derpå, att, i följd af vissa omständigheter

såsom brist på lokal, svårighet att anskaffa sådan m. in., införande

af undervisning i slöjd kan vara förenadt med större svårigheter

vid ett seminarium än vid ett annat. Att nu med ens utsträcka

slöjdundervisningen till alla seminarier utan afseende å derför mötande

svårigheter torde icke vara lämpligt, helst sådant, om det än vore utförbart,

skulle föranleda ganska betydliga kostnader. Det synes mig för

närvarande tillräckligt, om slöjdundervisning, jemte det densamma såsom

hittills fortgår vid seminariet i Karlstad, införes vid ytterligare två

seminarier, ett i södra och ett i norra Sverige.

De kostnader, som äro erforderliga för slöjdundervisningens anordnande,

äro af två slag, nemligen dels af tillfällig beskaffenhet, eller

kostnader för en gång, dels ock årligen återkommande. Till de förstnämnda

äro att hänföra kostnaderna för anordnande af slöjdlokal och

anskaffande af den första uppsättningen af redskap och verktyg. Till

de sistnämnda räknas lärares aflönande, anskaffande af materialier och

Bill. till Riksd. prof. 1887. 1 sand. 1 afd. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Åttonde hufvudtiteln.

[12.]

Förnöjdt

lönetill skott

för lar are vid

mindre folkskolor

ock

biträdande

lärare vid

folkskolor.

förbrukningspersedlar samt hyra för lokal, der sådan ej kan inom

seminariets område anordnas.

Då den första uppsättningen af redskap och verktyg redan egt

rum vid seminariet i Karlstad, böra der inga synnerliga utgifter vara

erforderliga för detta ändamål, och till omkring 800 kronor torde de

härför erforderliga kostnaderna vid hvartdera af de två andra seminarierna,

i hvilka slöjdundervisningen skulle införas, kunna begränsas.

Ofriga för en gång erforderliga utgifter böra ej öfverstiga 3,400 kronor,

hvadan ett sammanlagdt belopp af 5,000 kronor synes vara för ändamålet

tillräckligt.

De årliga utgifterna äro beräknade till i medeltal 2,000 kronor

för hvarje seminarium, eller tillsammans 6,000 kronor.

På grund af hvad jag sålunda anfört tillåter jag mig hemställa,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes göra framställning till Riksdagen derom,

att, för anordnande af undervisning i slöjd vid tre folkskolelärareseminarier,

anslaget till folkskolelärareseminarierna måtte ökas med 6,000

kronor; och torde jag framdeles vid redogörelsen för de å extra stat

erforderliga anslagen få återkomma till frågan om det i förevarande hänseende

för en gång erforderliga belopp.

Senast församlade Riksdag beslöt för sin del, att, utan rubbning

i öfrigt af nu gällande bestämmelser angående aflöningen för lärare

och lärarinnor vid småskolor, staten skulle från och med år 1887 till

dessa lärares och lärarinnors aflöning bidraga med två tredjedelar af

den kontanta aflöningen intill ett lönebelopp af högst trehundra kronor.

Med godkännande af detta beslut utfärdade Eders Kong], Maj:t i öfverensstämmelse

härmed den 4 juni 1886 kungörelse i ärendet. Härigenom

tillskyndades skoldistrikten i afseende å nyssnämnda lärares och lärarinnors

aflöning samma förmåner som beträffande den egentliga folkskolans

lärare och lärarinnor, till hvilkas aflönande intill visst belopp

staten redan länge bidragit med två tredjedelar.

Mellan den egentliga folkskolan och småskolan finnes emellertid

i vårt land en skolart, den så kallade mindre folkskolan. Den lärarepersonal,

som är anstäld i dessa mindre skolor, till hvilken ock är att

hänföra biträdande lärare och lärarinnor vid folkskolor, inbegreps icke

uti senaste Riksdags beslut, och till den sammas aflönande bidrager

staten fortfarande med allenast halfva beloppet af en lön intill trehundra

kronor. Skälet, att Riksdagens beslut omfattade blott småskolorna, torde

varit rent formelt. Den motion, genom hvilken frågan kom under Riksdagens

pröfning, talade nemligen blott om småskolor, icke om mindre

s. 27 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 27

folkskolor, och Riksdagen ansågs derför icke kunna fatta beslut om

mera än småskolans lärare och lärarinnor. Den sålunda uppkomna

olikheten i statsbidrag å ena sidan till småskolans och å den andra till

den mindre folkskolans lärarepersonal torde ej böra fortfara, utan förhöjningen

i statens bidrag böra utsträckas äfven till aflöning af lärare

och lärarinnor i mindre folkskolor.

Häremot kan dock framställas eu betänklighet. Den mindre folkskolan

skiljer sig från småskolan derigenom, att den emottager icke

blott barn, som rätteligen tillhöra småskolan, utan äfven sådana, som

borde undervisas i egentlig folkskola, och lemnar derför undervisning

ej allenast i småskolans utan ock, i den mån det låter sig gorå, i den

egentliga folkskolans läroämnen och kurser; från den egentliga folkskolan

åter derigenom, att läraren och lärarinnan icke erhållit den fullständigare

utbildning för sitt kall, som i ett folkskolelärareseminarium

meddelas. Den mindre folkskolan har alltid betraktats såsom en nödfallsutväg

att användas i en mera vidsträckt församlings aflägsnare

delar, hvarifrån afstånden till mera befolkade bygder äro för stora, att

barnen skulle kunna besöka der belägna skolor, men der inrättande af

egentlig folkskola kunde anses blifva nog dyrbart i förhållande till barnantalet,

som skulle begagna sig af undervisningen. Gällande stadga

angående folkundervisningen i riket medgifver derför ock i dess 3 §,

att mindre folkskolor må inrättas, »der byar, hemman, torp eller lägenheter

äro så aflägsna, att dithörande barn ej utan svårighet kunna begagna

folkskolan». I folkbildningens intresse måste man naturligtvis

söka förebygga, att mindre folkskolor må intaga den plats, som tillkommer

de fullständigare och bättre folkskolorna. En åtgärd, som kunde

blifva en uppmuntran till inrättande af mindre folkskolor i stället för

egentliga folkskolor, vore således förkastlig. En sådan skadlig uppmuntran

kunde en allmän förhöjning af statsbidraget till mindre folkskolor anses

blifva. Om emellertid såsom vilkor för det högre statsbidragets erhållande

bestämmes intyg af vederbörande folkskoleinspektör, att sådana

förhållanden äro för handen, som jemlikt 3 § i folkskolestadgan göra

en mindre folkskola lämplig och behöflig, tror jag, att ingen skada vore

att befara af statsbidragets förhöjning.

Enligt de till ecklesiastikdepartementet inkomna uppgifter å utbetalda

lönetillskott för år 1885 har till den nu ifrågavarande lärarepersonalen

utgått ett belopp af 143,623 kronor 19 öre. Tredjedelen

deraf utgör 47,874 kronor 40 öre. Jag tillstyrker fördenskull Eders

Kongl. Maj:t att föreslå Riksdagen att medgifva,

opaginerad Kontrollera mot PDF

[13.]

Aflöning sförmåner

för

en lärare vid

akademiens

läroverk.

23 Åttonde hufvudtiteln.

att, utan rubbning i öfrigt af nu gällande bestämmelser rörande

aflöning åt lärare_ och lärarinnor vid mindre folkskolor samt biträdande

lärare och lärarinnor vid folkskolor, statsbidrag må från och med år

1888 för dessa lärares och lärarinnors aflöning utgå med två tredjedelar

af deras kontanta aflöning intill ett lönebelopp af högst 300 kronor,

dock att, i fråga om erhållande af sådant förhöjdt statsbidrag för lärare

eller lärarinna vid mindre folkskola, tillika erfordras intyg af vederbörande

folkskoleinspektör, att skolan är inrättad under sådana förhållanden,

som, enligt gällande folkskolestadga, göra densamma berättigad;

samt

att för nämnda ändamål nuvarande förslagsanslaget till lönetillskott.

åt lärare vid folkskolor och småskolor, 3,145,000 kronor, må höjas med

48,000 kronor till 3,193,000 kronor.

Akademien för de fria konsterna.

Med anledning af hvad Riksdagens år 1885 församlade revisorer

för granskning af statsverkets samt andra af allmänna medel

bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning i afgifven berättelse

anmärkt beträffande det sedan äldre tid åt en statybildhuggare

upplåtna boställe i kronans egendom n:r 1 i qvartett Beridarebanan,

anhöll Riksdagen i skrifvelse den 20 april 1886, det Eders Kongl. Maj:t

måtte täckas, före tillsättandet, af den då lediga statybildhuggarebefattningen,

taga i öfvervägande, huruvida icke några af de hittills af statybildhuggaren

disponerade lägenheter kunde dennes boställe frånskiljas

och för annat statens ändamål användas.

Redan dessförinnan hade akademien för de fria konsterna anmodats

. att inkomma med utlåtande, huruvida de af framlidne professorn

vid det under akademiens inseende stälda läroverk, statybildhuggaren

J. F. Kjellberg i lifstiden disponerade lokaler af det åt honom i

nämnda egendom upplåtna boställe, hvilka af honom uthyrts till direktionen

öfver nya elementarskolan, erfordrades såsom boställslägenheter

för Kjellbergs blifvande efterträdare, eller om hinder eljest mötte, att

dessa lokaler för annat statens ändamål disponerades; och hade akademien

i skrifvelse den 27 januari 1886 anfört, bland annat: att ifrågavarande

statybildhuggareboställe, sådaut det vid de efter professorn

Byströms död förberedda och slutligen genomförda förändringar varit

under en del. af professorn Qvarnströms samt under professorerne

Molins^ och Kjellbergs hela tjenstetid beskaffad! och blifvit af Kongl.

Maj:t för dermed afsedt ändamål anvisadt, icke allenast utgjorde en lika

s. 29 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

29

mycket på behof grundad som erkänd särskild form för understöd och

uppmuntran åt bildhuggarekonstens förnämste målsman här i landet,

utan också enligt gällande lönestat måste anses bestämdt såsom vederlag

för de afdrag i den kontanta aflöningen, hvilka professorn i modellstudium,

tillika bildhuggare, fått vidkännas i jemförelse med de tvenne

professorerne i figurteckning och målning, på grund hvaraf akademien

ansåge någon rubbning af de bemälde professor och bildhuggare hittills

medgifna förmåner af bostad och atelier icke böra ifrågakomma; samt

att, om emellertid de i södra och mellersta byggnadspartierna befintliga

och nu uthyrda lägenheter äfven framdeles skulle upplåtas för annat

ändamål än det ursprungligen afsedda, ersättningen derför också borde

såsom hittills tillfalla boställshafvaren.

Då Riksdagens ofvannämnda skrifvelse och i sammanhang dermed

hvad akademien sålunda anfört den 28 maj 1886 föredrogs inför

Eders Kongl. Maj:t, behagade Eders Kongl. Maj:t förklara Sig vilja

framdeles taga under förnyad pröfning frågan om och under hvilka

vilkor några lägenheter måtte kunna, på sätt ifrågasatts, statybildhuggarebostället

frånskiljas, samt förordnade, att professorn Kjellbergs efterträdare

skulle ega åtnjuta den i gällande stat för professorn i modellstudium

upptagna kontanta aflöning samt tillsvidare jemväl den atelier och

det boställe, som Kjellberg innehaft, men med skyldighet att vara underkastad

den reglering eller inskränkning i fråga om atelier och boställe,

som framdeles kunde komma att beslutas, samt utan rättighet för boställshafvaren

att utan nådigt tillstånd uppsäga nya elementarskolan

från de af densamma förhyrda, till bostället nu hörande lägenheter; om

hvilka föreskrifter akademien genom nådigt bref meddelades underrättelse.

Samtidigt anbefaldes akademien att afgifva yttrande och förslag

angående den förhöjning i kontant aflöning, som kunde anses böra tillkomma

ifrågavarande boställshafvare, för den händelse att vissa lägenheter

skulle varda bostället frånskilda.

Till åtlydnad häraf har akademien i skrifvelse den 28 augusti

1886, med hemställan att åt innehafvaren af den ifrågavarande professorsbefattningen

måtte, så vidt möjligt, bibehållas den totalinkomst,

som af hans företrädare åtnjutits, i enlighet härmed föreslagit, att, derest

den till bostället hörande lägenhet, som befinnes en half trappa upp i

egendomen och för närvarande förhyres af nya elementarskolan, blefve

honom afhänd, ett kontant belopp, motsvarande den sedan en följd af

år utgående hyressumman, eller 1,500 kronor, måtte boställshafvaren

tillkomma.

Akademien anförde, att det läge i konstens och fosterlandets ge
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Åttonde hufvudtiteln.

mensamma intresse att åt någon af de alltid fåtalige konstnärer, som,

under i öfrigt icke gynsamma omständigheter, kunde såsom utöfvare

och lärare med heder hålla den ädla statybildhuggarekonsten uppe, bereda

den nödvändiga lättnad, som bestode i tillhandahållandet af på

annat sätt icke tillgänglig atelier samt förmånen af en i atelierens

närhet belägen bostad. För närvarande, då monumental konst i allmänhet,

utom de i alla tider befintliga svårigheter, äfven hade att inför allmänheten

bestå en skarp täflan med en sig alltmera utbredande förkärlek

för lättare och flygtigare konstalster, vore anledningarna till en

statybildhuggares alldeles särskilda understödjande och uppmuntrande

kraftigare än någonsin. Den undervisning i bildhuggarekonst, som meddelades

vid det under akademiens inseende stälda läroverk, fordrade

ock, att akademien måtte kunna till lärare derstädes hos Eders Kong!.

Maj:t föreslå de yppersta krafter, som stode till buds. En inskränkning i

de förmåner, som hittills stått sådan lärare till förfogande, skulle vara

ett alltför känbart afbräck för bildhuggarekonstens fortbestånd i Sverige.

Af ett utaf öfverintendentsembetet afgifvet underdånigt utlåtande

med dertill hörande planritningar inhemtas, att de såsom boställe och

atelier för innehafvaren af ifrågavarande befattning sedan äldre tid anvisade

lägenheter i fastigheten n:r 1 i qvarteret Beridarebanan utgöras

af följande:

A) i källarevåningen: källare n:r 1—7, förvaringsrum n:r 8, sal n:r

10, tambur n:r 11, förstuga n:r 25 och ett magasinsrum n:r 26;

B) i bottenvåningen, en half trappa upp: kök n:r 28, skafferi n:r

29 samt, rummen n:r 30—37 och derjemte den stora bildhuggareateliern

n:r 50;

C) i vindsvåningen, tre trappor upp: kök n:r 81 & 82 samt rummen

n:r 83 & 84, 85 — 88, 89 & 90 och 91 & 92; samt

D) å vinden: förstuga n:r 104, ett kök n:r .105 & 106 samt ett

domestikrum n:r 108 och två korridorer n:r 107 och 109.

Af dessa begagnar boställshafvaren för egen räkning de under

C) och D) upptagna rum och lägenheter jemte ett par af källrarne,

hvarjemte åt honom och för undervisningens kraf är upplåten

bildhuggareateliern i bottenvåningen en half trappa upp med dertill

hörande förstuga n:r 25 och magasinsrum n:r 26. 1 afseende på dessa

lokalers användande anser jag några ändrade bestämmelser icke böra

ifrågakomma. Ateliern är uppenbarligen för bildhuggaren fortfarande

behöflig såväl för hans egen konstutöfning som för undervisning af elever.

Beskaffenheten af hans arbete fordrar äfven, att han bor i närheten af

ateliern. Bostadslägenheterna tre trappor upp med dertill hörande ut
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 31

rymme i källare och å vinden böra således äfven framgent åt bildhuggaren

bibehållas.

Beträffande åter de lägenheter, som äro uthyrda till begagnande

af nya elementarskolan, eger ett annat förhållande rum. Då de alltsedan

1867 icke af bildhuggaren användts, äro de tydligen ej längre

behöfliga såsom eu del af hans boställe, hvilket äfven dem förutan

synes omfatta tillräckligt utrymme. De böra fördenskull från bostället

afskiljas och af Eders Kongl. Maj:t för annat ändamål disponeras.

Enligt faststäld stat för det under akademiens inseende stälda

läroverk åtnjuter årligen en hvar af de båda lärarne i figurteckning och

målning: lön 2,000 kronor och tjenstgöringspenningar 2,000 kronor,

hvarjemte efter fem års väl vitsordad tjenstgöring lönen kan ökas med

400 kronor och efter tio års dylik tjenstgöring med ytterligare 400

kronor. Enahanda äro aflöningsförmånerna för läraren i högre byggnadskonst.

Läraren i modellstudium, hvilken alltid bör vara bildhuggare,

åtnjuter deremot, enligt staten, bostad och atelier samt kontant: lön

2,000 kronor, tjenstgöringspenningar 1,000 kronor äfvensom jemlik!

nyssnämnda grunder två ålderstillägg, hvartdera å 300 kronor.

Genom den bildhuggaren tilldelade rymliga bostad, som lemnat

tillfälle till uthyrning, har han, oafsedt den ringare kontanta aflöningen,

i sjelfva verket åtnjutit större förmåner än någon annan af lärarne vid

läroverket. Och med afseende å den särskilda konstart den nu ifrågavarande

läraren idkar, bör, såsom akademien antydt, han fortfarande

få i fråga om förmåner bibehålla en viss undantagsställning. Detta

synes mig lämpligast kunna ega rum på det sätt, att innehafvare!! af

omförmälda befattning berättigas att framgent begagna ateliern och de

lägenheter, hvilka, efter hvad jag förut anfört, äro till boställe åt honom

behöfliga, samt erhåller lika kontant aflöning som de andre nu nämnde

lärarne, eller 4,000 kronor, deraf 2,000 kronor skulle utgöra tjenstgöringspenningar,

äfvensom ålderstillägg till lika belopp och efter samma

grunder som dessa lärare.

Den förhöjning, som häraf erfordras i anslaget till akademien,

utgör 1,000 kronor. Ålderstilläggen böra i likhet med öfriga utgifter

af detta slag utgå från det under åttonde hufvudtiteln för sådant ändamål

uppförda förslagsanslag.

Jag hemställer fördenskull, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen,

att— under vilkor att, med undantag af ateliern n:r 50, förstugan n:r 25,

magasinsrummet n:r 26 och erforderliga källare, öfriga under A) och B)

här ofvan angifna lägenheter i egendomen n:r 1 i qvarteret Beridarebanan,

s. 32 Kontrollera mot PDF

[14.J

Utförande #

ritningar.

32 Åttonde hufvudtiteln.

h vilka lägenheter hittills utgjort en del af den åt en professor, lärare

i modellstudium vid det under akademiens inseende stälda läroverk,

tillika bildhuggare, upplåtna bostad, vid 1887 års slut upphöra att dertill

användas och i stället af Eders Kongl, Maj:t för annat ändamål

disponeras — bemälde tjenstinnehafvare må från och med år 1888 årligen,

förutom bostad och atelier, åtnjuta: lön 2,000 kronor och tjenstgöringspenningar

2,000 kronor äfvensom ålderstillägg sålunda, att efter fem

års väl vitsordad tjenstgöring lönen kan ökas med 400 kronor och efter

tio års dylik tjenstgöring med ytterligare 400 kronor; samt

att, jemte det ålderstilläggen förklaras böra utgå af åttonde hufvudtitelns

förslagsanslag: ålderstillägg, förhöjning i anslaget till akademien

må, för beredande af nämnda aflöning, beviljas med 1,000 kronor, hvarigenom

akademiens nuvarande anslag, 60,800 kronor, kommer att ökas

till 61,800 kronor.

Naturhistoriska riksmuseum.

I skrifvelse den 15 september 1886 har vetenskapsakademien,

med öfverlemnande af en utaf intendenterna vid det under akademiens

inseende stälda naturhistoriska riksmuseet gjord framställning och med

åberopande af de i densamma anförda skäl, underdånigst anhållit, det

Eders Kongl. Maj:t måtte täckas till nästkommande Riksdag aflåta

nådig proposition om förhöjande af det till ritningars utförande vid

nämnda museum utgående årliga anslag från 2,200 kronor till 4,800

kronor, eller med 2,600 kronor.

I sin förberörda framställning till akademien hafva intendenterna

anfört, bland annat, att sedan för mer än femtio år tillbaka

några af akademiens ledamöter förbundit sig att under fem år, räknade

från och med år 1835, årligen tillhandahålla akademien 450 kronor till

arfvode åt en ritare vid riksmuseet samt ett lika belopp utgått år 1840

och ett eller annat följande år af till museet donerade medel, derefter

ett till 750 kronor förhöjdt årligt anslag till ritningars utförande blifvit

af Riksdagen beviljadt och oförändradt utgått till och med år 1873, då

det af Riksdagen tillökades med ytterligare 1,450 kronor, eller till det

nuvarande beloppet 2,200 kronor, hvilket riksmuseet allt sedermera från

och med år 1874 fått årligen uppbära. Under några år hade detta

anslagsbelopp varit tillräckligt, så att till och med besparingar uppstått.

Detta hade likväl varit beroende på alldeles särskilda förhållanden, i

det att vid botaniska museet och, inom det zoologiska, vid afdelningarna

s. 33 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtitelu. 33

för vertebrater och insekter, intendenterna egnat sig hufvudsakligen åt

sådana arbeten, vid hvilka ritningar i ringare mån varit nödvändiga,

medan vid den palseontologiska, der sådana utförts i betydligt antal,

kostnaden derför under flera år betäckts af särskilda medel, den vegelinska

donationen. Det hade egentligen varit afdelningen för lägre evertebrater,

som årligen fått tillgodonjuta största delen af ifrågavarande

statsanslag. Allt detta hade emellertid under den senaste tiden i hög

grad förändrats. Ty sedan under åren 1880 och 1881 den befintliga

behållningen minskats, hade år 1882 slutat med en brist af 186 kronor

37 öre, år 1883 visserligen med en ringa tillgång af 47 kronor 94 öre,

men år 1884 med en brist af 1,019 krono]-, hvilken vid 1885 års slut

befunnits ökad till 1,357 kronor, hvarigenom hela tillgången för år

1886 minskats till 843 kronor. Om dertill lades de 1,000 kronor,

som nästlidna års Riksdag på derom väckt enskild motion beviljat till

betäckande af 1884 års brist och som komme att inflyta vid början

af år 1887, vore den påräkneliga tillgången för år 1886 endast 1,843

kronor, eller 357 kronor mindre än det vanliga årsanslaget. Men härvid

borde dessutom märkas, att nyss uppgillra års-summor icke på långt

när angåfve de belopp, som af allmänna medel blifvit använda på afbildning

af föremål ur det naturhistoriska riksmuseet, enär samtidigt

och särskilt betydande statsanslag utgått för de vetenskapliga resultaten

af de från Sverige utgångna arktiska resorna, till hvilka jemväl

enskilde i väsentlig mån bidragit.

Häraf syntes, att utgifterna i förevarande afseende vore i höggrad

olika från år till år. Att på förhand något så när uppgifva ett

kommande års ritningskostnader vore omöjligt. De berodde på den

högst olika beskaffenheten af de arbeten, som företoges eller förehades.

Det ökade behofvet vore här uttrycket för den grad af verksamhet och

flit, som rådde, och af det ökade antalet arbetare. Intendenterna vore

numera sju i stället för sex, och andra personer anmälde sig i stigande

antal att ''bearbeta museets samlingar. I hela den bildade verlden hade

det naturhistoriska arbetet tilltagit på ett sådant sätt, att något dermed

jemförligt icke någonsin förut egt rum, och denna stegrade verksamhet

hade också sträckt sig till Sverige, som med all ifver sökte att deri på

ett värdigt sätt deltaga.

De otaliga, i naturhistoriska riksmuseet förvarade föremålen hade

till ett af sina hufvudsakligaste ändamål att utgöra material, för vetenskaplig

forskning. Utan denna vore materialet ett dödt kapital, genom

den blefve det fruktbärande, och forskningens resultat vore tillika museets

bästa afkastning. För vetenskapens ändamål vore beskrifvandet med

Bill. till Riksd. prof. 1887. 1 sand. 1 afd. 5

opaginerad Kontrollera mot PDF

[15].

Indelningser

sättning ar

till Tryserums

och Visingsii

församlingar.

54 Åttonde hufvudtiteln.

ord ej längre tillräckligt. Vid dess sida stode, numera lika angeläget,

afbildande!, af det iakttagna. Beskrifningarna och afbildningarna upplyste

hvarandra och utgjorde ett helt. Saknades det ena, blefve det

andra otillräckligt. Då man emellertid icke kunde förvänta sig eller

antaga, att museets intendenter utom de egenskaper, man förutsatte

hos dem såsom vetenskapsmän, äfven skulle besitta den skicklighet i

ritning, som här afsåges, måste man för ändamålets vinnande fortfarande

anlita artister, hvilka särskilt under en lång följd af år egnat

sig åt dessa slag af konstnärlig verksamhet. För närvarande betalades

vid museet ritarens arbete med 70 öre till 1 krona i timmen, och arbetstiden

af en dag vore 5 å 6 timmar eller mer. Utgiften torde i medeltal

gå till 5 kronor om dagen och skulle antagligen snart stiga derutöfver,

enär förvärfvad större skicklighet medförde ökade anspråk.

Om ritares arbetsdagar vid hvarje af de sex biologiska afdelningarna

i medeltal antoges till 160, erhölles en årlig medelkostnad af 800

kronor, eller för hela museet en summa af 4,800 kronor, hvilken intendenterna,

som trott den mineralogiska afdelningens behof äfven kunna

med denna summa fyllas, ansett blifva tillräcklig för den närmaste framtiden

och för vinnande deraf, att inom det naturhistoriska riksmuseet

det vetenskapliga arbetet, hvilket i hög grad vore beroende af öfvade

ritares biträde, icke måtte lida afbrott eller tidsförlust, och vigtiga

arbeten åsidosättas, samt att den utmärkta skicklighet, som till heder

för den svenska vetenskapen mödosamt förvärfvats af personer, hvilka

länge varit betrodda med utförandet af naturhistoriska ritningar, icke

måtte gå förlorad derigenom, att dessa personer tvingades att söka sig

annan bergning.

Då här är fråga om ett mer och mer nödvändigt hjelpmedel för

den vetenskapliga forskningen, och, genom det ofvan anförda, behofvet

af den begärda an slagstillökningen synes mig vara till fullo ådagalagdt,

tillstyrker jag, det_ Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att

förhöja det till ritningars utförande vid det naturhistoriska riksmuseet nu

utgående årliga anslaget, 2,200 kronor, med ett belopp af 2,600 kronor,

eller till 4,800 kronor, hvarigenom det nuvarande anslaget till nämnda

museum, 66,550 kronor, kommer att ökas till 69,150 kronor.

Fattigvården i Stockholm och landsorten.

Sedan ett från anslaget till fattigvården i Stockholm och landsorten

tillförne utgående ränteanslag till Södertelje stads församlings

fattigvård blifvit i följd af 1886 års Riksdags bifall till Eders Kongl.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 35

Maj:ts derom gjorda framställning utbytt mot ett bestämdt årligt belopp,

beräknadt efter medelmarkegångspriset för tm år, återstå de indelningsersättningar,

hvilka från nämnda anslag tillfalla Tryserums

fattigvård och Visingsö församlings fattige; utgörande dessa ersättningar

enligt livad statskontoret i sitt den 31 december 1883 afgifna

utlåtande upplyst:

Ersättning i penningar

utan förvandling.

P

e

r

s

C

d

a r.

Ersätt- ningen

Bär ut-

Pen-

ning-

räntor.

Forsel-

lön.

Summa.

Båg.

Korn.

Smör.

Fläsk.

Kött.

Värde

enligt

1869 års

omsätt- ningspris.

gjort

för år 1882

enligt

räkenska- perna.

Kalmar län:

Tryserums fattig- vård..............

17

37

43

17

80

2

7

2

7

75

11

24

55

57

95

60

Jönköpings län:

Visingsö försam- lings fattige...

6

05

6

05

37

7.88

37

7.88

164

—

•211

62

1 nämnda utlåtande bär statskontoret beträffande dessa indelningsersättningar

anfört:

att till de fattige i Tryserums församling varit anslagen räntan af

hemmanet Afveelätt i Törnefalla socken, för hvilken församlingen nu

uppbure ersättning efter medelmarkegångspris med forsellön å den i

räntan ingående spanmålen; att i likhet med hvad förhållandet vore

med de vissa städer beviljade rånte- och tiondeanslag statskontoret

ansåge ifrågavarande hemmansränta ej kunna hafva blifvit Tryserums

församling anslagen på andra vilkor eller med bättre rätt, än som betingades

af den skattepligtighet, staten utkräfde af den skattskyldige,

och att fördenskull den församlingen tillkommande ersättning för den

numera till statsverket indragna räntan borde bestämmas till ett belopp,

motsvarande räntans värde, beräknadt efter det i nådiga förordningen

den 23 juli 1869 stadgade medelvärde, eller med 72 kronor 94

öre, derest Eders Kongl. Maj:t icke skulle finna skäligt, att ersättningsanslaget

efter öfverenskommelse med församlingen af statsverket inlöstes

med ett kontant belopp en gång för alla; samt

att ersättningen till de fattige i Visingsö församling utginge i stället

för indraget anslag af kronans tionde inom Visingsö socken, hvadan

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Åttonde hufvudtiteln.

statskontoret, under åberopande af hvad i fråga om ersättningen till

Tryserums församling blifvit anfördt, och då uti förevarande fall

Visingsö församling kunde anses både såsom tiondegifvare och tiondetagare,

funne sig böra föreslå, att äfven detta ersättningsanslag blefve

bestämdt att utgå efter det i berörda förordning stadgade medelvärde.

I fråga om ersättningen till Tryserums församling har nämnda

församling sig yttrat och dervid åberopat, att det ränteanslag, för hvilket

nu ifrågavarande ersättning utgår, tilldelats Tryserums församling

genom ett år 1654 af Ebba Nilsdotter Gyllenstierna upprättadt testamente

och ett af hennes arfvingar den 28 juni 1691 utfärdadt donationsbref

å hemmanet Afveslätt,. Med anledning häraf har Tryserums församling

ansett sig ega ifrågavarande ränteanslag på grund af enskild donation

och, under erinran tillika att församlingen trycktes af en år efter år

stigande fattigvård stunga, vägrat ingå på den af statskontoret föreslagna

förändringen, men förklarat, att, om statsverket skulle vilja inlösa räntan

med ett kapital så stort, att den nu i verkligheten utgående ersättningen

derå utgjorde 5 procent, församlingen icke hade något att

erinra deremot. ] afgifvet utlåtande har Eders Kongl. Majrts befallningshafvande

i Kalmar län anfört, att Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

af tillgängliga handlingar inhemta!, att, efter det hemmanet

Afveslätt på grund af enskild donation tillfallit Tryserums församling,

konung Carl XI genom bref den 12 februari 1696 förklarat,

att hemmanet väl borde vara till Kongl. Maj:t och kronan hemfallet,

men att detsamma dock derefter blefve till Tryserums församlings

fattige upplåtet såsom en förläning af Kongl. Maj:t och kronan, hvarmed

dock enligt anteckningar i jordeböckerna allenast afsetts förläning

af räntan från hemmanet, hvilket sedermera sålts till skatte. Och ansåge

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande det ådagalagdt, att räntan

af hemmanet numera icke kunde tillkomma församlingen på grund af

enskild donation utan vore till fattigvårdens besörjande förlänad af

kronan. I afseende å beräkningen af det årliga ersättningsbeloppet för

räntan har Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande, under vitsordande

att fattigvårdstungan i Tryserums församling vore synnerligen stor,

hemstält, att årliga ersättningen måtte bestämmas, icke, såsom statskontoret

föreslagit, efter 1869 års omsättningspris, utan efter medium af

medelmarkegångsprisen för tio år; varande härvid af Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvande erinradt, att den af statskontoret för dess

förslag anförda grund syntes i tillämpningen leda till obillighet, enär

i konseqvens med nämnda grund, derest staten, utöfver den skattelindring,

som genom räntans fixerande kommit egaren af hemmanet till

s. 37 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

37

godo, beslutade afskrifning af viss del af räntan, ersättningen till Tryserums

församling skulle likaledes minskas.

Beträffande statskontorets hemställan rörande ersättningen till de

fattige i Visinysö församling hafva yttranden afgifvits af Visingsö fattigvårdssamhälle,

kronofogden och häradsskrifvaren i orten äfvensom

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Jönköpings län; och inhemtas

af dessa handlingar: att ifrågavarande kronotiondeanslag ursprungligen

jemte åtskilliga andra förmåner genom riksdrotset grefve Pehr

Brahes förordnanden den 4 januari 1654 och den 21 februari 1673

tilldelats Visingsö församlings fattige; att dessa förordnanden, enligt

hvad antydts, blifvit den 24 februari 1681 bekräftade af konung Carl

XI; att, med anledning af församlingens och dervarande fattigdirektions

underdåniga ansökning om ytterligare bekräftelse derå, Kongl. Maj:t,

enligt resolution den 8 mars 1834 sig utlåtit, att, då Visingsö församlings

fattige från längre tid tillbaka haft sig anslagna och ännu åtnjöte

dessa, enligt hvad upplyst blifvit, för dem behöfliga förmåner,

Kongl. Maj:t pröfvade skäligt i nåder låta dervid bero; att Visingsö

församling å kommunalstämma förklarat sig icke vilja ingå på statskontorets

förslag, utan hemstält, att årliga ersättningsanslaget måtte

antingen bestämmas till 200 kronor eller af statsverket inlösas med ett

belopp af 4,000 kronor; att uppbördsförvaltningen i orten ansett ersättningen

fortfarande böra utgå efter tioårigt medelmarkegångspris; samt

att Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande hemstält, det ersättningen

måtte bestämmas antingen till ett belopp motsvarande medeltalet af

ersättningens belopp för åren 1875—1884 eller ock till det af församlingen

föreslagna beloppet af 200 kronor, dervid Eders Kongl. Maj:ts

befallningshafvande anfört, att en förvandling af kronotionden till visst

belopp i penningar, som i väsentligare mån inverkade på anslagets

värde, icke borde vidtagas utan tillfyllestgörande ersättning till indelningshafvare^

och att i Kongl. Maj:ts proposition till 1869 års Riksdag

angående förändring i sättet för räntans och kronotiondens utgörande

uttryckts den åsigt, att anslag till, bland annat, kyrkor och fromma

stiftelser vore i allmänhet af den beskaffenhet, att staten vid en eventuel

reglering borde, för undvikande af förlust för ersättningstagaren,

träda i räntegifvarens ställe och lemna ersättning efter de för anslagens

utgörande dittills gällande grunder.

1 ytterligare infordradt utlåtande har statskontoret upplyst, att indelningsersättningen

till Visingsö församling belöpt sig i medeltal:

för åren 1875—1884 till........................ kronor 207: 84,

» » 1876—1885 » ........................ » 206: 63.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Åttonde hufvudtiteln.

Vidare har statskontoret i fråga om anslagen till såväl Tryserums

som Visingsö församlingar anfört, att desamma ostridigt vore att anse

såsom anslag af allmänna medel, och att, då anslagen, hvilkas inlösen

ej borde ifrågakomma, utgjorde bidrag till bestridande af den dessa

församlingar i likhet med rikets öfriga kommuner åliggande kostnad

för fattigvård, sådana förhållanden ej förelåge, att statsverket skulle, till

följd af det förändrade sättet för tiondens utgörande, vid utgifvande af

detta bidrag vidkännas större uppoffring, än som vid tiden för anslagets

beviljande varit dermed förenad. Och har statskontoret således ej

funnit skäl att frånträda sitt förslag om tillämpning af 1869 års omsättningspris

vid dessa indelningsersättningars förändring till bestämda

årliga belopp.

Då utbyte af indelningsersättningar mot vissa åidiga belopp städse

medför enkelhet och reda i räkenskaperna, bör denna åtgärd äfven i

fråga om förevarande indelningsersättningar vidtagas. Men i afseende

å grunden för beräkning af ersättningsbeloppen är jag i detta fall af

annan åsigt än statskontoret. Dess förslag att använda 1869 års omsättningspris

synes mig ej lämpligt. Till karakteren af utbytet torde

höra, att såvida ej ersättningstagaren ingått på ett mindre belopp, bör

såsom vederlag lemnas det belopp, som vid tiden för utbytet motsvarar

årliga värdet af indelningsersättningen. I annat fall sker i sjelfva

verket eu indragning af en del af anslaget, och dertill har anledning

icke förekommit, ty här har staten icke, såsom i fråga om indelningsersättningarna

till vissa folkskolor, redan lemnat rikligt vederlag i form

af lönetillskott.

Medeltalet af indelningsersättningen till Tryserums församling har

under åren 1876—1885 utgjort 93 kronor 72 öre. Och det belopp,

200 kronor, med hvilket Visingsö församling förklarat sig åtnöjas, understiger

något den indelningsersättning, som under sistnämnda tio år

i medeltal utgått till församlingen. Jag hemställer derför, att Eders

Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att, med uteslutande ur riksstaten

af det under rubrik »indelning och dermed jemförlig anvisning, på

förslag: ersättningar» uppförda anslag, 320 kronor, i stället anvisningen i

kontant till fattigvården i Stockholm och landsorten må höjas från

9,270 kronor till 9,564 kronor, eller med jernnt 294 kronor, deraf såsom

indelningsersättning till Tryserums fattigvård 93 kronor 72 öre och till

Visingsö församlings fattige 200 kronor; kommande således anslagstiteln

i dess helhet att minskas med 26 kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

39

Lasaretts underhåll.

1 berörda utlåtande den 31 december 1883 har statskontoret vidare

anfört, hurusom de till lasaretts underhåll anvisade indelningsersättningar

utginge efter medelmarkegångspris med tillagd forsellön.

Deraf tillkomme Danviks hospital godtgörelse från Upsala och Stockholms

län för indragna tiondeanslag, nemligen:

Ersättning i

penningar utan

förvandling.

Per

sed

1 a r.

Ersättningen

har utgjort

för år 1882

enligt räken- skaperna.

Forsel-

lön.

Summa.

Råg.

Korn.

Värde enligt

1869 års om- sättnings- pris.

Upsala län:

33

26

SB

26

207

9

207

0

839

92

981

28

Stockholms län:

Dan viks hospital .........................

88

57

88

57

553

5,4 7 5

553

5.47 5

2,352

58

2,712

38

För åren 1873—1882 hade hospitalets inkomst af ifrågavarande

indelningsersättning utgjort i medeltal 3,673 kronor 17 öre.

Med afseende derå att indelningsersättningarna utgjorde blott eu

ringa del af hospitalets inkomster, ansåge statskontoret, att ett utbyte

af dessa ersättningar mot bestämdt årligt anslag, motsvarande nyssberörda

medeltal, eller i jemnadt belopp 3,670 kronor, utan olägenhet

kunde ega rum.

Direktionen öfver Danviks hospital har i detta ärende afgifvit infordradt

underdånigt utlåtande och deruti, under förmälan att ifrågavarande

ersättning för tioårsperioden 1874—1883 belöpt sig till i medeltal

3,686 kronor 81 öre årligen, anfört, att, då den af statskontoret

föreslagna förändring obestridligen ledde till större enkelhet och

reda i statsräkenskaperna, samt den ifrågasatta ersättningen utgjorde

en så ringa del af hospitalets inkomster, att förändringen icke egentligen

kunde sägas inverka på hospitalets ekonomiska ställning, direktionen

saknade anledning att motsätta sig förslaget; men att, enär ersättningen,

beräknad efter sistnämnda tioårsperiod, öfverstege det belopp,

som af statskontoret beräknats såsom grund vid bestämmandet af det

föreslagna anslagsbeloppet, samt härtill komrne att, i anseende till

penningvärdets ständiga fällande, ett nu fixeradt belopp komme i

framtiden att allt mindre och mindre blifva ett rätt uttryck för värdet

af den förmån, för hvilket anslaget skolat tjena såsom ersättning, direk
-

tiv

Indelnings

ersättning

till Danvik

hospital.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Åttonde hufvudtiteln.

tionen ansåge sig höra hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,

att anslaget måtte bestämmas till i rundt tal 3,700 kronor årligen.

Med anledning af hvad direktionen sålunda anfört har, efter nådig

remiss, statskontoret ånyo sig i ärendet yttrat och dervid anfört: att

ersättningen för år 1883 utgjort 3,652 kronor 14 öre ocli i medeltal för

åren 1874—1883, såsom direktionen förmält, 3,686 kronor 81 öre; att

densamma enligt räkenskaperna belöpt sig för år 1884 till 3,522 kronor

69 öre, och, enligt i statskontoret verkstäld uträkning, för år 1885 till

3,425 kronor 79 öre, samt i medeltal för åren 1875—1884 till 3,674

kronor 56 öre och för åren 1876—1885 till 3,637 kronor 74 öre. Då

medeltalet af ifrågavarande indelningsersättning, som för åren 1874—1883

något öfverstigit medeltalet för den nästföregående tioårsperioden, de

derpå följande tioårsperioderna åter nedgått och, till följd af den hittills

fortgående minskningen i markegångsvärdet å spannmål, otvifvelaktigt

komme åtminstone för den närmaste framtiden än vidare att nedgå,

funne sig statskontoret icke kunna biträda hospitalsdirektionens framställning,

utan tillstyrkte statskontoret ersättningens bestämmande till

det af statskontoret föreslagna belopp, 3,670 kronor.

Med anledning af hvad sålunda förekommit hemställer jag, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att den till Danviks hospital

hittills efter medelm arkegångspris jemte forsellön utgående indelningsersättning

må från och med år 1888 utbytas mot ett hospitalet tillkommande

årligt belopp af 3,670 kronor.

[17.] Från anslaget till lasaretts underhåll utgå vidare indelningsersätt
Infättnin''ar''

n*n§’ar Medevi lasarett, Vrigstads hospital och Odensvi socken enligt

till Medevi följande af statskontoret i dess den 31 december 1883 afgifna utlålasarettm.

n. tande åberopade specifikation:

Ersättning i penningar

utan förvandling.

Pers

e d 1 a r.

Ersättnin- gen har ut- gjort för år

1882 enligt

räken- skaperna.

Penning-

räntor.

Forsel-

lön.

Summa.

Eåg.

Korn.

Värde en- ligt 1869

års omsätt- ningspris.

1 Östergötlands län:

j Medevi lasarett ..................

_

_

10

08

10

08

_

_

126

_

234

36

309

96

Jönköpings län:

Vrigstads hospital ...............

—

—

S

06

S

06

50

4

60

4

218

7 3

282

24

Vestmanlands län:

Odensvi socken ..................

4

78

2

02

6

80

12

6

12

6

61

78

66

52

s. 41 Kontrollera mot PDF

Åttonde liufvudtiteln.

41

Dessa ersättningar utgå efter medelmarkegångspris med tillagd

forsellön.

I omförmälda utlåtande har statskontoret upplyst, att dessa ersättningar

afsåge: den till Medevi lasarett indraget kronotiondeanslag inom

Motala och Nykyrka socknar; den till Vrigstads hospital indragen tionde

från Vrigstads socken, och den till Odensvi socken indragen ränta af

ett de fattiga i Odensvi förlänt hemman, Boda; hvarjemte statskontoret

meddelat, att ersättningarna till Vrigstads hospital och Odensvi socken

uppbures af vederbörande kommuners fångvårdsstyrelse!''. Och har

statskontoret, i;nder erinran att tionden och räntan numera till statsverket

inginge efter det i förordningen den 23 juli 1869 stadgade

medelvärde, samt att i förevarande fall statsverket icke borde vidkännas

skyldighet att efter annan grund tillhandahålla ersättningstagaren godtgörelse,

hemstält, att omförmälda indelningsersättningar måtte utbytas

mot bestämda årliga anslag, beräknade efter det i nämnda förordningstadgade

medelvärde.

Enligt hvad statskontoret derjemte meddelat, utgår af detta anslag

ersättning enligt nådiga kungörelsen den 30 december 1863 till

Köpings hospital för afskrifna qvarnräntor med 6 öre i penningar samt

lösen efter medelmarkegångspris för 47 kubikfot 2,5 kannor råg och 26

kubikfot 6,2 kannor korn. Äfven denna ersättning, hvilken tillkommer

Köpings stads- och landsförsamlings fattigvård, ansåg statskontoret böra

utbytas mot bestämdt årligt anslag.

I anledning af statskontorets omförmälda förslag hafva vederbörande

afgifvit yttranden.

Hvad angår Medevi lasarett har lasarettsstyrelsen anhållit, att förslaget

måtte lemnas utan afseende, derest icke årliga anslaget kunde

höjas till belopp, motsvarande hvad ersättningen under något af senare

åren högst utgjort eller derutöfver. Och är af Eders Kongl. Maj:ts

befallningshafvande i Östergötlands län anfördt, att Eders Kongl. Maj:ts

befallningshafvande väl funne lämpligt, att ersättningen för det indragna

kronotiondeanslaget bestämdes till ett visst, för hvarje år lika belopp,

men att, på det ersättningstagarens rätt ej måtte i väsentlig mån förringas,

ersättningen måtte beräknas efter medium af de sista tio årens

medelmarkegångspris.

1 fråga om Vrigstads hospital inhemtas af handlingarna: att detta

hospital för Vrigstads sockens fattiga stiftats af innehafvare!! utaf Lundholmens

friherreskap G. Gyllenstierna, som anslog 16 tunnor kronotiondespanmål

till underhåll af fyra allmosehjon i fattigstugan; att konung

Carl XI vid reduktion af egendomen Lundholmen genom nådigt bref

Bih. till Rilcsd. prat. 1887. 1 samt. 1 afd.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Åttonde hufvudtiteln.

den 30 april 1682 bekräftat denna stiftelse, med förklarande att de fyra

allmosehjonen »skulle njuta deras undfångna beneficier oturberade»;

att stiftelsen allt fortfarande hållits i helgd, så att inkomsten af den

donerade kronotionden icke sammanblandats med socknens öfriga fattigmedel,

utan användts till inköp af lifsförnödenheter åt fyra för sig sjelfva

boende fattighjon och en för deras vård antagen sköterska; att Vrigstads

socken å kommunalstämma förklarat sig icke vilja ingå på någon

förändring med ersättningsanslaget och såsom skäl härför anfört, bland

annat, att, derest kommunen nödgades att emottaga de s. k. hospitalsmedlen

efter 1869 års omsättningspris, följden häraf sannolikt skulle

blifva,_ att det nämnda antalet fattighjon i hospitalet ej kunde på ett

nöjaktigt sätt underhållas; samt att Eders Kongl. Majjts befallningshafvande

i Jönköpings län, enär billigheten syntes fordra, att, vid utbyte

af ifrågavarande indelningsersättning mot bestämdt årligt anslag, enahanda

beräkningsgrund borde tillämpas, som af statskontoret föreslagits

i afseende å indelningsersättningen till Danviks hospital, hemstält, att

ersättningen till Vrigstads hospital måtte bestämmas till ett belopp,

motsvarande hvad ersättningen i medeltal under tio år utgjort.

Statskontoret, som lemnats tillfälle att yttra sig med anledning

af hvad sålunda förekommit, har, enär statskontoret numera vunnit

upplysning derom, att vid Medevi lasarett emottoges till behandling ett

stort antal sjuke från olika delar af riket, tillstyrkt, att det årliga

ersättningsbeloppet för indragna kronotiondeanslaget till Medevi lasarett

måtte beräknas, icke efter 1869 års omsättningspris, utan efter medelmarkegångspriset

för åren 1876—1885, utgörande medeltalet deraf 304

kronor 16 öre. Deremot och då anslaget till Vrigstads hospital borde

betraktas såsom ett bidrag till bestridande al den "V rigstads kommun i

likhet med öfriga kommuner åliggande fattigvård, har statskontoret

fortfarande ansett ersättningen till Vrigstads hospital böra beräknas

efter 1869 års omsättningspris, hvarjemte statskontoret meddelat, att i

medeltal för åren 1876—1885 ersättningen till hospitalet utgjort 275 kronor

99 öre.

I afseende å indelningsersättningen till Odensvi socken har kommunalstämman

derstädes tillstyrkt statskontorets hemställan, att nämnda

ersättning måtte utbytas mot bestämdt årligt anslag, beräknadt efter det

i 1869 års förordning stadgade medelvärde. Häri har Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvande i Vestmanlands län sig förenat.

Beträffande slutligen ersättningen till Köpings hospital hafva Köpings

landsförsamling å kommunalstämma äfvensom stadsfullmägtige i Köping

tillstyrkt ersättningens utbytande mot visst årligt anslag, i hvilka ytt
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 43

randen Ederä Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet instämt. Och

har jag inhemtat, att ifrågavarande ersättning till Köpings hospital

belöpt sig för åren 1876—1885 till i medeltal 168 kronor 49 öre.

Med åberopande af hvad jag i fråga om indelningsersättningarna

till Tryserums och Visingsö församlingar nyss anfört, hemställer jag,

att Eders Kongl. Maj:t, täcktes föreslå Riksdagen, att indelningsersättningarna

till Medevi lasarett, Vrigstads hospital och Odensvi socken

samt ersättningen till Köpings hospital för afskrifna qvarnräntor må

från och med år 1888 utbytas mot följande årliga belopp, nemligen: 304

kronor 16 öre till Medevi lasarett, 276 kronor till Vrigstads hospital,

58 kronor 58 öre till Odensvi socken och 168 kronor 49 öre till Köpings

hospital, eller sammanräknadt 807 kronor 23 öre, hvilket belopp bör, för

hela anslagstitelns beräkning i helt krontal, utföras med 808 kronor.

Genom bifall till de af mig tillstyrkta förslag i punkterna 16 och 17

skulle anvisningen i kontant till lasaretts underhåll, hvilken för närvarande

utgör 36,325 kronor, komma att höjas till 40,803 kronor, eller med 4,478

kronor. Deremot bör naturligtvis minskning ega rum å det under rubrik:

»indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag: ersättningar» uppförda

anslag. Detta förslagsanslag, 6,280 kronor, kan dock ej ännu från

riksstaten uteslutas, ty, enligt hvad statskontoret i sitt utlåtande den

31 december 1883 upplyst, utgår från anslaget, förutom de i punkterna

16 och 17 omförmälda ersättningar, jemväl indelningsersättning till Veck - liolms hospital. Ärendet derom är ännu ej färdigt till föredragning.

Men då sistnämda indelningsersättning under år 1882 utgått med 1,461

kronor 25 öre, synes tillräckligt, om förslagsanslaget bibehålies till ett

belopp af 1,500 kronor. Jag tillstyrker fördenskull, att Eders Kongl.

Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att, derest hvad i punkterna 16 och 17

nu blifvit hemstäldt varder bifallet, och anvisningen i kontant således

höjes med 4,478 kronor, nämnda förslagsanslag må nedsättas från 6,280

kronor till 1,500 kronor, hvarigenom anslagstiteln i dess helhet minskas

med 302 kronor.

Öfriga ordinarie anslag.

I öfriga ordinarie anslag under åttonde hufvudtiteln har jag icke

att föreslå annan förändring, än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma,

förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m.,

för närvarande upptaget till 22,146 kronor, måtte minskas med 748

kronor till 21,398 kronor.

[18.]

Minskning å

ett förslag»- anslag.

[19.]

Skrifmaterialier,

expenser,

ved

m, m.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Åttonde hufvudtiteln.

[20.]

Utgifvande

af historiska

handlingar.

[21.]

Tillbyggnad

för riksarkivet.

[22.]

Statens konstindustriella

samlingar.

Extra anslag:

Riksarkivet.

I skrifvelse den 29 september 1886 har riksarkivarien underdånigst

hemstält, det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att till fortsatt

utgifvande i tryck genom riksarkivet af sådana skrifter och handlingar,

som äro af vigt för fäderneslandets historia, uppföra på 1888 års

stat 3,000 kronor, eller samma belopp, som under flera föregående år

varit för ändamålet årligen beviljadt.

Med anledning häraf tillstyrker jag, det Eders Kongl. Maj:t behagade

föreslå Riksdagen att för ifrågavarande ändamål på extra stat

jemväl för år 1888 anvisa ett belopp af 3,000 kronor.

Sedan Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts framställning

om uppförande af en tillbyggnad för riksarkivet å dess nuvarande tomt

och en del af riksgäldskontorets, beviljat för ändamålet ett anslag af

575,000 kronor samt deraf anvisat på extra stat för år 1886 ett belopp

af 100,000 kronor och för år 1887 ett belopp af 250,000 kronor, hemställer

jag, i enlighet med öfverintendentsembetets uti skrifvelse den 14

nästlidne december derom gjorda underdåniga framställning, det Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till fortsättande af arbetena

å ifrågavarande tillbyggnad, hvartill ritning blifvit af Eders Kongl.

Maj:t den 2 februari 1886 faststäld, anvisa på extra stat för år 1888

ett belopp af 75,000 kronor.

Nationalmuseum.

I skrifvelse den 29 september 1886 har intendenten vid nationalmuseum

underdånigst hemstält, det Eders Kongl. Maj:t måtte täckas

till vård, underhåll och tillökning af statens konstindust&ella samlingar

äska af Riksdagen ett extra anslag jemväl för år 1888 af 4,000 kronor,

att jemte 1,000 kronor af vid museet inflytande förevisningsmedel användas

enligt samma fördelning, som för åren 1886 och 1887 redan blifvit

faststäld.

Af samma skäl, som vid föregående framställningar i detta ämne

anförts, hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen

att jemväl för år 1888 anvisa ett extra anslag af 4,000 kronor

för vård, underhåll och tillökning af statens konstindustriella samlingar.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufYudtiteln.

45

Lifrustkammaren.

I skrifvelse den 29 september 1886 har intendenten vid nationalmuseum

underdånigst hemstält, det Eders Kongl. Maj:t måtte för

tillsyn, underhåll och vård af lifrustkammarens samlingar af Riksdagen

äska på extra stat äfven för år 1888 enahanda anslag, som för

hvartdera af åren 1886 och 1887 beviljats, eller 5,800 kronor. Då detta

belopp fortfarande är behöfligt för att under år 1888 användas enligt

samma grunder, som för de nyssnämnda båda föregående åren tillämpats,

får jag, med åberopande af hvad i detta ärende förut blifvit

af mig anför dt, i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att för tillsyn, underhåll och vård af lifrustkammarens

samlingar m. in. anvisa på extra stat jemväl för år 1888 ett anslag af

5,800 kronor.

Domkapitlens expeditioner.

För att åt tjänstemännen vid domkapitlens expeditioner, i afseende

å hvilka något löneregleringsförslag, grundadt på fullständig utredning,

ännu ej kunnat framläggas, bereda tillfällig löneförbättring under år

1888 i likhet med föregående år erfordras anslag till oförändradt belopp;

och får jag fördenskull i underdånighet tillstyrka framställning

till Riksdagen derom, att för berörda ändamål måtte å extra stat för

år 1888 anvisas 3,716 kronor.

Domkyrkorna i Upsala och Skara.

På Eders Kongl. Majrts framställning har Riksdagen beviljat till

restaurering af Upsala domkyrka 500,000 kronor och till restaurering

af Skara domkyrka 250,000 kronor. Af dessa belopp hafva för hvartdera

af åren 1886 och 1887 anvisats för domkyrkan i Upsala 70,000

kronor och för domkyrkan i Skara 35,000 kronor. I öfverensstämmelse

härmed tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att till fortsättande af dessa restaureringsarbeten anvisa på extra stat

jemväl för år 1888 enahanda belopp, eller för Upsala domkyrka 70,000

kronor och för Skara domkyrka 35,000 kronor.

[23.]

Lifrustkam
maren.

[24.]

Tillfällig

löneförbättring

åt tjenstemännen

vid domkapitlens

expeditioner.

[25.]

Restaurering

af Upsala

och Skara

domkyrkor.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Åttonde hufVudtiteln
-

[26.]

Seminarier

för språkvetenskap

och

matematik.

[27.]

Förändring

af Carolinaredivivabyggnaden

i

Upsala.

Universiteten.

Med anledning af vederbörandes framställningar om fortfarande

understöd af statsmedel för de vid universiteten befintliga seminarier

för språkvetenskap och matematik, får jag, under åberopande af hvad

tillförne i detta hänseende anförts, i underdånighet tillstyrka, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att åt ifrågavarande anstalter

äfven för år 1888 bevilja extra anslag til] samma belopp som förut,

nemligen:

till det språkvetenskapliga seminariet i Upsala ............ kronor 3,000: —

» » » » » Lund ............ )> 2,950: —

» » matematiska » » Upsala ............ » 1,500: —

» » » » » Lund ............ » 1,000: —

Bland de behof för universitetet i Upsala, för hvilkas afhjelpande

det akademiska konsistoriet anhållit om proposition till Riksdagen, har

i främsta rummet och såsom det allra angelägnaste framhållits nödvändigheten

af anslag till förändring af den s. k. Carolina-redivivabyggnaden,

i hvilken universitetsbiblioteket är inrymdt, på det att biblioteket,

hvilket både genom sitt materiella värde och genom sin betydelse

för universitetets hela vetenskapliga lif intoge första platsen bland universitetets

institutioner, måtte varda befriadt från de stora svårigheter,

hvarmed biblioteket hade att kämpa i anseende till bristande utrymme

samt de olägenheter, som vore en följd af byggnadens egendomliga

konstruktion och inredning.

Redan för tjugu år sedan började bibliotekets målsmän fästa uppmärksamheten

på den annalkande faran af bristande utrymme. Flera

förslag hafva ock, såsom bekant, framlagts, åsyftande dels att tillbygga

huset med en flygel, dels att inreda äldre eller obegagnade lokaler inom

detsamma. Visserligen hafva dessa förslag ej lyckats tillvinna sig det

eniga understöd, som erfordrats för att betrygga deras framgång. Men

sjelfva sakförhållandet har dock härunder så utredts, att vid 1872 års

Riksdag statsutskottet erkände, att ökadt utrymme för biblioteket vore

af verkligt behof påkalladt. Ytterligare fjorton år hafva sedan dess

förflutit, och det bör då, såsom bibliotekarien uti sitt angående detta

ärende afgifna utlåtande anmärkt, icke vara svårt att förstå, å ena

sidan hvilka utomordentliga ansträngningar det kostat att, ehuru den

s. 47 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

47

årliga tillväxten oupphörligt stegrats, så att medeltillökningen för de

sista tio åren är nära dubbelt så stor som för de tio närmast föregående,

icke blott bereda plats för tillväxten utan ock bringa ordning i

de gamla massorna, å andra sidan att dessa svårigheter nu måst antaga

proportioner, som för institutionens verksamhet öppna högst bekymmersamma

utsigter att redan inom några få år hotas med fullständig förlamning.

Beträffande ofvan antydda svårigheter och olägenheter, hvilka

hufvudsakligen hafva sin grund deri, att Carolina-rediviva-byggnaden

från början fått till uppgift att inom sig inrymma så väl biblioteket

som en storartad fest- och samlingssal, hvilken senare åter gifvit anledning

till en ännu mera storartad vestibul och trappa, har bibliotekarien

i sitt ofvan berörda utlåtande anfört följande:

Biblioteket, som år 1786 ansågs innehålla 50,000 volymer, hade

vid tiden för Carolina-byggnadens påbörjande vuxit till 74,000. År 1871

beräknades boksamlingen stiga till nära 200,000 volymer, hvaraf dock

26,000 utgjorde dupletter, och vid en år 1886 företagen räkning hade

denna siffra växt till 244,000, hvaraf endast 15,000 hörde till duplettsamlingen.

Sjelfva årstillväxten vore tydligen stadd i en stark stegring.

Mot en årlig tillväxt under åren 1813—1871 af 2,172 volymer

svarade under de sista femton åren 1872—1886 en årlig tillväxt af

3,666 volymer. Då nu samlingen förutom dessa 244,000 volymer äfven

omfattade 5,000 kapslar och 11,486 handskrifter, kunde man tryggt

påstå, att biblioteket nu inrymde nästan fyra gånger så stor massa som

den, för hvilken man år 1813, då ritningarna till byggnaden faststäldes,

afsåg att bereda ny plats. Men då man lika tryggt kunde påstå, att

ingen vid byggnadens uppförande tänkt, att biblioteket skulle upptaga

blott en fjerdedel af sina nya lokaler, framginge häraf, att dessa icke

kunde vara annat än öfverfulla. Också förklarade redan år 1865 dess

dåvarande chef, att man måst å åtskilliga ställen tillgripa utvägen med

dubbla hyllbräden, så att böckerna stode i två rader, den ena bakom

den andra, hvarjemte de flesta platser, som med afseende på den nödiga

belysningen kunde användas för fristående hyllor, redan vore upptagna

eller inom kort tid kunde väntas att blifva det. Och sedermera hade

utvägen med dubbla rader, så stora olägenheter den än medförde, måst

i allt starkare grad anlitas. Också hade vid nuvarande bibliotekariens

tillträde år 1883 trängseln vuxit derhän, att på de flesta afdelningar

oordning börjat inträda och i synnerhet tagit eu betänklig gestalt, der

nytillkomna böcker börjat staplas ofvanpå de på hyllbrädena stående.

Om det, sådana förhållanden oaktadt, varit möjligt att ej blott hjelpa sig

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Åttonde hufvudtiteln.

fram utan äfven anskaffa erforderligt utrymme för det fullständiga

nyordnandet af samlingarna, så hade detta icke i någon nämnvärd

grad berott derpå, att två nya hörnrum innanför festsalen stälts till

bibliotekets disposition, utan på de utomordentliga åtgärder, till hvilka

man tagit sin tillflykt. Systemet med dubbla bokrader hade nu måst

göras till regel, och äfven tredubbla rader, der repositoriernas djup

det medgifvit, i ej ringa utsträckning kommit till användning. Repositorier

hade anbragts öfver allt, der plats kunnat beredas, alldeles oafsedt

att platsen tydligen ej varit härför ämnad, eller att detta medfört

ganska betänkliga olägenheter i afseende på böckernas åtkomlighet och

det minimum af belysning, hvarförutan ett bibliotek blefve ytterst svårhandterligt.

Så hade den stora vestibulen nu fått emottaga långa rader

af bokhyllor, balustraderna å läktarne hade å insidan klädts med dylika,

ehuru dessa hyllor, vända från fönstren, saknade direkt belysning och

minskade det sparsamma ljus, som å läktaren förefunnes, folianter hade

placerats å golfplatserna, i fönstren och rundt hela barrieren å festsalens

läktare, å hvilken för öfrigt den storartade westinska donationen genast

från första stund måst söka sig plats, ehuru denna läktare fortfarande

måste för allmänheten upplåtas vid de festligheter, som i solennitetssalen

anordnades. Oaktadt alla dessa åtgärder, gjorde ändock biblioteket nu

intrycket af att vara nästan öfverfullt. När så härtill komme, att en

tredjedel af biblioteket ännu icke hunnit underkastas det stränga systematiska

nyordnandet, och att detta system med sina mångfaldiga grupper

förutsatte accessionsplatsers tillskapande å lika många ställen, syntes det

tydligt, af hvilken vigt denna fråga om utrymmet vore. Att af brist härpå

nödgas hjelplöst åse, huru oordningen ånyo började inträda, måste kännas

så mycket bittrare, som man under de gångna åren genom ihärdig ansträngning

lyckats att inom två tredjedelar af samlingen åstadkomma

en tillfredsställande ordning.

Huru långt de utomordentliga åtgärderna med användande af

dubbla rader och uppsättande af hyllor å mindre lämpliga platser måst

utsträckas, samt huru obetydligt accessionsutrymmet vore, visade följande

redogörelse för den uppmätning af biblioteket, som sistlidne sommar

verkstälts i afsigt att vinna full klarhet i detta hänseende. Af denna

framginge, att af samlingens hela längd, 10,290 meter, komme 8,774

meter, eller 85 procenta framhyllor, 1,516, eller 15 procent, å bakhyllor.

A dessa senare, hvarå endast volymer i oktav- eller qvartformat kunde

placeras, vore öfver 44,000 volymer inskjutna bakom framförstående.

Från de 85 procent, som stode å framhyllor, borde dock frånräknas alla,

som fått sin plats på golfvet eller å hyllor, som borde försvinna, d. v. s.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 49

omkring 37,600 volymer. Dessa två poster uppginge således sammanlagd!

till nära 82,000 volymer.

Huru stor faran vore för att trängseln å nyo skulle bringa bibliotekets

samlingar i oordning och dermed dess verksamhet till stockning,

syntes deraf, att accessionsutrymmet, äfven med tillgripande af de mest

abnorma utvägar för att stegra detsamma, icke kunnat uppdrifvas stort

öfver 1,300 meter. Visserligen kunde detta vid första anblicken synas

ej så litet, då med ett normalt årsbehof af 100 meter denna siffra ju

utvisade utrymme för en tillväxt under ytterligare tretton år. Men

problemet löstes icke med en enkel division, ty accessionsutrymmet vore

icke samladt å ett ställe, der böckerna insattes alltefter som de inkomme.

Det vore hopräknadt å många båll och skulle tänkas fördeladt efter en

viss proportion å mångfaldiga grupper. Då betydliga längder afginge,

för att med iakttagande af nödigt accessionsrum ordna den ännu

oordnade och hoppackade tredjedelen af biblioteket, och då man ej kunde

i händelse af missräkning å accessionsrummet börja än här än der

sönderbryta de systematiskt ordnade grupperna och bortflytta vissa

delar, utan att snart allt råkade i förvirring, blefve slutresultatet af en

noggrann kalkyl det, att utrymmet, förutsatt att inga donationer mellankomme,

icke försloge längre än i fem till sex år. När denna tid förgått,

då vore faran för institutionens lif och förmåga att fylla slip uppgift

icke längre en hotande möjlighet, utan en viss och sorglig verklighet.

En väsentlig brist i bibliotekets nuvarande anordning vore, att

en läsesal alldeles saknades. Af hörnrummen kunde endast två för

detta ändamål användas, men begge egde så små dimensioner som

14 x 18 fot. Och om detta utrymme redan i sig vore litet, så blefve

det än mindre derigenom, att rummen vore rundt om väggarna fullsatta,

det ena med bokhyllor, det andra med djupa skåp, hvarför ock högst

fyra personer kunde i hvartdera erhålla plats. Då nu det senare rummet

tillika vore genomgångsrum till handskriftsalen, och då i begge rummen

tjenstemännen litet emellan måste framtaga efterfrågade böcker eller

portföljer, ofta med användning af stegar, vore lugnet å dessa platser

långt ifrån ostördt. För att bereda ännu några platser åt dem, som önskade

studera å stället, hade man måst tillgripa den mindre lämpliga utvägen

att låta dem arbeta i sjelfva boksalarne. Men att härigenom kontrollen

å dem, som å stället arbetade, vore så godt som illusorisk, behöfde

icke någon särskild förklaring. Funnes en läsesal, liäfdes dessa olägenheter

af sig sjelfva, på samma gång det för alla besökande tillgängliga

referensbibliotek, som der kunde anordnas, skulle befria tjenstemännen

från ett onödigt spring efter handböcker, som de besökande litet

Bill. till Rihsd. prof. 1 sand. 1 afä. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Åttonde hufvudtiteln.

emellan behöfde. Dylika läsesalar funnes nästan öfverallt annorstädes,

och det vore icke utan en känsla af nedslagenhet och förlägenhet man

på de besökandes fråga efter läsesalen måste svara, att en sådan alldeles

saknades.

Med arbetslokaler vore det icke stort bättre bestäldt. Utlåningsrummet,

beläget vid ena ändan af det 256 fot långa huset, hade 18

fots längd och 14 fots bredd. Det lilla utrymmet inskränktes ytterligare

deraf, att alla vägg ar måst klädas med hyllor inrymmande de egna

katalogerna och nödiga bibliografiska hjelpmedel, hvarjemte den erforderliga

lånedisken, hvilken tillika vore både chefens och vice bibliotekariens

skrifpulpet, afskure en stor del af rummet. Lades dertill att rummet

vore blott 10 fot högt, att det upplystes af två glugglika fönster, o’ch

att folk här strömmade ut och in, så kunde man förstå, att luftförskämning,

svag belysning och trängsel vore något, hvaraf det centrala

biblioteksarbetet dagligen hade en långt ifrån behaglig känning. Af de

tre amanuenserne hade endast en eget arbetsrum; de andra två saknade

dylikt. Häraf följde äfven, att särskilda lokaler för särskilda funktioner

åt arbetet icke förefunnes. Till och med sådana saker som uppackning

af lärår och paketer måste oftast försiggå i ofvannämnda amanuensrum

eller utlåningsrummet. Man måste bokstafligen lefva från hand till mun,

hvilket med en administration af sådan omfattning vore en ganska svårlöst

uppgift.

Att bibliotekets inre förbindelser vore långt ifrån tillfredsställande,

vore en naturlig följd af byggnadens beskaffenhet. Då någon hiss ej

funnes och ej heller i de gamla lokalerna kunnat inrättas, hade hittills

all transport skett genom bärning. Det besvär och det slöseri med

arbetskraft, som häri läge, anade ej den utanför stående. Men besinnade

man, hvilka qvantiteter som förflyttades, och hvilka afstånden vore på

längden och höjden (i synnerhet det senare, då man t. ex. från bottnen

till galleriet i tredje våningen hade att vandra 130 trappsteg), så måste

man medgifva, att en hiss ej längre borde få saknas. Och de hittills

befintliga kommunikationerna vore visserligen icke hvad de borde vara.

Mellan de begge biblioteksvåningarna funnes, utom den långa hufvudtrappan,

som dock äfven nu ej alltid finge eller lämpligen kunde användas,

ingen annan förbindelse än de mörka svängtrapporna å husets gaflar.

I bottenvåningen måste man oupphörligt passera den under åtta

månader af året afkylda vestibulen, för att komma från ena boksalen

till den andra, och samma vestibul hade afskurit all förbindelse mellan

mezzaninvåningens läktare i de olika bottenhalfvorna, så att man för

att komma från den ena till den andra alltid hade att vandra trappa

s. 51 Kontrollera mot PDF

I

Åttonde liufvndtiteln. 51

tipp och ned och dessutom ett onödigt vägstycke, som kunde uppgå till

fyra femtedelar af husets längd. Till galleriet i mellersta våningens

stora sal ledde blott två trånga trappor, en i hvardera ändan af huset,

och inga tvärbroar funnes; ja, på ett ställe måste man för att åtkomma

en bok, från hvilken man skildes af blott tolf fots mellanrum, taga eu

omväg af 450 fot.

En annan följd af husets opraktiska inredning vore, att man i så

stor utsträckning vore hänvisad till användningen åt stegar i följd åt

repositoriernas höjd. För de lägre repositorierna kunde visserligen

kortare och lätthandterligare stegar användas, ehuru detta sätt att reda

sig alltid innebure ett onödigt besvär och försvårade arbetet med böckers

framtagande och återuppsättande och än mer med deras ordnande.

Men för de högre måste man betjena sig af stegar af 13 Va fots längd,

hvilka för sin tyngd vore rätt svåra att handtera, och å hvilka man

riskerade både lif och lera, då man skulle uppe i höjden förrätta något

arbete. Om man t. ex. erinrade derom, att den svenska skönlitteraturen

vore vid dylik höjd ordnad i tredubbla rader, bevisade detta bättre än

något annat, hvilka abnorma utvägar man måst tillgripa för att ej duka

under för" trängseln, och huru arbetet måste af dylika anordningar hämmas.

Ljusförhållandena vore långt ifrån hvad de borde vara och stundom

alldeles otillräckliga. Å mellersta våningens galleri hade alltifrån

början det varit svårt, stundom omöjligt, att under mulna dagar låsa

ens en boktitel. I de många reeesserna både de under senare tider insatta

fristående hyllorna på betänkligt sätt försvagat dagern, och de

talrika hyllor, som under sista åren uppsatts öfver allt der plats möjligen

kunnat beredas, hade än mer ökat dunklet. Gälde nu detta allt om

böcker, som hade plats å hyllornas frambräden, vore det lätt att tänka

sig i hvilket skymundan de 44,000 volymer, som stode bakom andra,

skulle befinna sig.

Sist men visserligen icke som den minsta af byggnadens bristfälligheter

vore att framhålla, att den ingalunda vore tryggad mot eldfara.

Bottenvåningens hvälfva tak och dess styckning i tre delar genom

vestibulens sidomurar innebure för densamma ett rätt godt skydd, ehuru

frånvaron af jerndörrar i portöppningarna deri gjorde en ej ringa minskning.

Men mellanvåningen vore alltigenom öppen och försedd med

vanligt gipstak, öfver hvilket vidtoge ett bjelklag af betydlig tjocklek

med stora dragförande mellanrum, och först ofvan detta läge den brandbotten,

som skulle skydda den underliggande salen. Farligast af allt

vore dock, att hela tredje våningen och takresningen bildade ett sammanhängande

helt, bestående af massor af trävirke. Kompetent person

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Åttonde lmfvudtiteln.

hade härom i officiel utlåtande förklarat, att i nuvarande skick vore

denna öfvervåning i högsta grad utsatt för eldfara, Och i detta förhållande

läge äfven för de undre våningarna, om ock mera vore gjordt

för deras brandfrihet, en verklig fara. Ty om elden fattade i denna

öfvervåning, som den snart kunde förvandla i ett eldhaf, skulle möjligen

vid takets instörtande från sådan höjd denna betydande massas tyngd

vara nog stor att slå igenom brandbottnen öfver mellanvåningen. Redan

ur denna synpunkt, äfven om biblioteket icke, såsom nu vore fallet,

ofördröjligen behöfde denna säl, vore det en bjudande skyldighet att

inlägga brandbotten öfver tredje våningen, hvilket för öfrigt icke kunde

ske annat än i samband med inläggande af den jernkonstruktion, som

erfordrades för denna sals inredning till bokmagasin.

De hittills uppgjorda förslagen till bibliotekslokalernas utvidgning

och förändring hafva, såsom nämndt är, icke vunnit framgång, förnämligast

af det skäl att universitetet icke kunnat undvara festsalen. Då

nu omsider detta hinder blifvit undanröjdt, sedan en festsal inrymts i

den nya universitetsbyggnaden, har universitetet ansett sig icke längre

böra eller kunna dröja med åtgärders vidtagande för att befria biblioteket

ur sin nödstälda belägenhet. Sedan en komité blifvit tillsatt för

att utreda frågan och uppgöra plan till byggnadens förändring, hafva

fullständiga ritningar och kostnadsförslag dertill utarbetats af arkitekten

C. A. Kihlberg. För den föreslagna nya anordningen har lemnats följande

redogörelse:

I hufvudsak utgör planen ett upptagande af ett år 1873 af arkitekten

P. U. Stenhammar framstäldt förslag att i nuvarande trapphuset,

efter den kolossala trappans rifning, afdela behöfligt utrymme för nya

arbetslokaler och en mindre hufvudtrappa samt inreda återstoden och

hela tredje våningen till bokmagasin. Då hvarje förslag att i den gamla

byggnaden inreda lämpliga arbetslokaler visat sig föra till svåra olägenheter,

har det fallit sig så mycket naturligare att gripa till trapphuset,

som den stora trappan efter festsalens försvinnande är icke blott obehöflig

för sitt ursprungliga ändamål, utan för biblioteket oanvändbar

och rent af hinderlig. Genom att till trapphusets nedre del förlägga

de nya lokalerna har man vunnit, hvad som måste anses för en synnerlig

fördel, eller att biblioteksarbetet försiggår i byggnadens centrum, och

att förbindelserna mellan detta och byggnadens ökriga delar så mycket

som möjligt närma sig till likhet med radierna i en cirkel. Visserligen

skulle dessa lokaler kommit byggnadens vertikala centrum närmare, om

de förlagts i trapphusets mellersta våning. Men den ökade fördel för

bibliotekets eget arbete, som häri kunnat ligga, uppväges vida af för
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

53

månen för detsamma, att de besökande icke få sprida sig utöfver bottenplanet,

och af fördelen för de besökande att icke hafva några trappor

att bestiga, hvarjemte användningen af hiss och sigiialeringssystem reducerar

till ett minimum olägenheten af ett ökadt afstånd mellan arbetets

centrum och byggnadens öfverstå del.

Eu naturlig följd af lokalernas flyttning är, att bibliotekets ingång

flyttats till hufvudingången å fasaden. Den stora vestibulen uppdelas

med glasväggar i ett uppvärmdt portvaktsrum och flera mindre för

olika ändamål afsedda partier. I trapphusets vägg midt emot ingången

är den större hissen anbragt, till venster begynner den nya hufvudtrappan,

och i dess närhet leda reserverade ingångar till utlåningsrummet

och till amanuensens i svenska afdelningen rum, till höger är ingången

till utlåningsrummet, genom hvilket man passerar in i läsesalen.

De två sistnämnda rummen tillsammans upptaga hela arean af trapphusets

bottenvåning. Det skulle visserligen varit önskligt, om man kunnat

gifva läsesalen större dimensioner. Men den stora vigten af att hafva

den förlagd omedelbart invid utlåningsrummet har tvungit att begränsa

dess omfång till hvad som återstår, efter att det för utlåningsrummet nödiga

utrymmet först aftagits. Den är i alla fall betydligt större än som i

föregående förslag varit ifrågasatt. Med en höjd af 13,5 fot (som medgifver

bokgalleris inläggande åtminstone på trapphusets gafvelvägg)

och belyst af tre fönster å hvardera sidan, har den en area af 45x35''/2

fot. Då härtill kommer, att äfven de ofvanpå densamma i mezzaninen

belägna och genom direkt spiraltrappa dermed förenade rum kunna för

samma ändamål användas, torde, särskildt om läsborden i händelse al

behof sammanskjutas, plats kunna beredas för 50 personel’, som önska

å stället studera. Utlåningsrummet, belyst af två fönster å hvardera

sidan, har, med samma höjd af 13,5 fot, en area af 45 x 23U fot och är

således 3^2 gånger så stort som det nuvarande. I den vägg, som åtskiljer

dessa begge rum, är den mindre hissen uppdragen. Hörn om

hörn med utlåningsrummet, i början af den nu så kallade svenska salen,

är nytt rum inredt för bottenvåningens amanuens, på det han måtte

befinna sig i omedelbar närhet till arbetets medelpunkt. Midt emot

detta rum tvärt öfver vestibulen är en särskild mindre förevisningssal

af 29 fots längd och 21 fots bredd inlagd för att befria institutionen

från de svåra olägenheter, som hittills alstrats deraf, att mellersta våningens

boksal fått göra dylik tjenst.

1 trapphuset är från och med mezzaninvåningen inom en särskild

trappbrunn den nya hufvudtrappan uppdragen, som förmedlar förbindelsen

mellan våningarna. Trappans bredd är fem fot, eller densamma

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Åttonde hnfvudtiteln.

som i kongl. biblioteket befunnits fullt tillräcklig. Såsom ledare i händelse

af eldsolycka bär man icke velat tillåta den att bryta genom hufvudbyggnadens

brandbottnar, hvarjemte man gjort den sjelf brandfri åt

alla sidor. Det återstående utrymmet i trapphuset är i mezzaninvåningen

användt till arbetsrum för chefen och till toilettrum, i de två öfra våningarna

så, att efter afdelande i hvardera af ett amanuensrum å 26x24

fot, allt hvad som återstår inredts till bokmagasin, försedda med jernkonstruktion

och anordnade efter cell- och gallerisystem, så att i hvarje

sal liksom tre bokvåningar uppstå. Amanuenserna komma härigenom

att befinna sig invid hiss- och signalapparaterna samt midt emellan de

boksalar, som skola finnas å ena sidan i hufvudbyggnaden, å den andra

i trapphuset. Vidkommande de senare bör nämnas, att de oafsedt läsesalen

och utlåningsrummet, som rymma tillsammans vid pass 14,700

volymer, och chefens rum jemte amanuensrummen, i hvilka 13,500 volymer

kunna uppställas, äro afsedda att mottaga omkring 83,300 volymer,

hvadan således det forna trapphuset i sin helhet bereder plats åt ej

mindre än 111,500 volymer, således ett utrymme fullt tillräckligt för de

nära 82,000 volymer, som, enligt hvad förut omförmälts, nu hafva sin

plats dels å bakhyllor, dels å golfvet, dels å hyllor, som borde försvinna.

Men då man ju i så väl de utdelningar, som böra ditflyttas,

som i de, hvilka skulle qvarblifva i gamla salarne, måste beräkna nödigt

accessionsrum lör en ej allt för kort följd af år, derest man ej

vill snarligen råka ut för ständiga flyttningar, samt vidare åtskilliga

af de åtgärder, som anses nödiga till de gamla salarnes förbättrande,

medföra att för ett ej obetydligt antal volymer måste sökas nya platser,

framgår tydligen, att, om nöden skall afhjelpas för mer än ögonblicket,

biblioteket måste redan nu sättas i besittning af ej blott trapphuset

utan äfven tredje våningen, eller den gamla festsalen.

Förelaget innehåller ock, att denna säl, hvilken genom nya brandmurar,

som i det följande omnämnas, skulle sönderfalla i tre särskilda

salar, skulle efter gallerisystem och med jernkonstruktion på höjden

afdelas i tre våningar. Här liksom i trapphuset äro nästan alla repositorier

stälda tvärs för salen, för att så mycket som möjligt tillgodogöra

sig utrymmet och erhålla dubbelsidig belysning. Fem spiraltrappor, en

i den mellersta, två i hvardera af de yttre salarne, förmedla förbyidelsen

mellan de olika bokvåningarna. För uppbärande af denna storartade

jernkonstruktion och åt de bokmassor, som å densamma skola inrymmas,

äro, såsom af ritningarna synes, särskilda åtgärder vidtagna,

hvarigenom trycket fördelas och utsprides ä vtterväggarne, hjertmuren

s. 55 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

55

och från den senare uppstigande jernpelare. De tre boksalarne i denna

tredje våning äro beräknade att rymma 188,000 volymer.

Till förbättrande af belysningen hafva dels mezzaninens alla fönster

fått fördubblad area, dels rundfönster för galleriets räkning i mellersta

våningen upptagits öfver alla fönster i den nuvarande fönsterraden,

dels nya fönster i forna trapphusets alla våningar upptagits å långsidorna

mellan de gamla, hvaremot å gafvelstycket befintliga igenmurats,

då dem förutan tillräcklig belysning vunnits, och då de onödigtvis borttogo

väl behöfligt väggutrymme.

I de gamla lokalerna hafva ytterligare några dels i sig nästan

oundgängliga, dels af ofvannämnda ändringar framkallade förbättringar

föreslagits. Så har man, för att blifva af med de gröfsta stegarne i

bottenvåningen samt för att öka bokutrymmet och belysningen i dess

öfre parti, eller den så kallade mezzaninvåningen, låtit alla de öfre repositorierna

placeras tvärs för salen och försett dem med jemnlöpande

balkonger, hvilka utmynna å forna läktaren. Åtgärden bereder plats

för ytterligare 8,000 volymer. Vidare hafva alla lokaler i mezzaninvåningen

kommit i direkt förbindelse derigenom, att man dels upptagit

dörrar i de murar, som skilja dess gallerier från hörnrummen å ena

och från vestibulen å andra sidan, dels slagit en balkongartad bro tvärs

öfver vestibulen. Då mellersta våningens stora sal genom de nya brandmurarne

afdelats i tre, bar man begagnat sig af den genomgripande

hvälfning, som den mellersta af dessa salar i alla fall måste undergå,

för att i den inlägga samma jerngallerikonstruktion, som i de nya lokalerna

tillämpats, hvilket medfört ett nytt utrymme för ej mindre än

21,900 volymer. Gallerierna i de tre salarne i denna mellersta våning

hafva genom de nya rundfönsterna fått sjelfständig belysning. Förutom

den nya spiraltrappa!! i mellersta partiet är en ny dylik inlagd i hvardera

sidosalen, hvarjemte i hvardera af dessa broar kastats tvärs öfver

från ena galleriet till det andra.

För husets betryggande mot eldfara äro trapphuset och hufvudbyggnadcn

åtskilda af brandmur, liksom trappan i det förra ligger

brandfritt. Vidare äro vestibulens sidomurar uppdragna genom byggnadens

hela höjd ända öfver taket, hvarigenom den afdelas i tre skilda

partier i hvarje våning. Mellersta våningen är ytterligare skyddad

derigenom, att dess tak hvalfslagits, och slutligen äro som brandbotten

öfver tredje våningens stora bokmagasin hvalf inslagna. Äfven de nya

våningar, som inom trapphuset inläggas, förses med brandbottnar.

I husets yttre har fönsterradernas omgestaltning tvingat till en

annan ändring. Då nemligen mezzaninens fönster, hvilkas area måste

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Åttonde liufvudtiteln.

fördubblas, för närvarande äro dekorativt förenade med mellanvåningens

ofvanliggande fönster, men till dessa senare de nya rundfönster, som

der ofvan upptagas, äfven måste dekorativt anslutas, skulle sålunda

dessa mellanvåningens fönster få utseendet af att vara på längden

onaturligt utdragna, hvaraf fasadens yttre skulle på ett vanställande

sätt störas. För att förebygga något dylikt har man föreslagit att,

medelst botten- och mezzaninvåningarnas omläggande i rustik, skilja

såväl den senares fönster som husets hela understycke från ofvanliggande

partier.

Då den äldre värmeledningen icke utan störande oegentlighet^!’

kunde utsträckas till de nya lokalerna, skulle för deras uppvärmande en ny

panna insättas i en annan afdelning af samma källare, som inrymmer den

gamla pannan, och från denna 113m panna en särskild ledning, dock

efter samma system med cirkulerande varmt vatten, dragas till de

lokaler, som hittills saknat uppvärmning, hvarjemte en ny skorsten uppmuras

i motsvarande vinkel mellan trapphuset och hufvudbyggnaden.

Slutligen har anförts, att kostnadsförslaget för denna nyinredning

och omgestaltning af Carolina-rediviva-byggnaden jemte värme- och

vattenledningens utsträckande upptoge en summa af 350,000 kronor.

1tyggnadsme d 1 en ansåge man kunna fördelas på en byggnadstid af fyra

år. Ett längre uppskof med arbetets afslutning skulle, oafsedt alla

de olägenheter, med hvilka biblioteket under arbetets utförande måste

kämpa, utsätta det för den än större olägenheten af att utrymmet

för böcker toge alldeles slut. Den summa, som för företaget erfordrades,

vore i sig sjelf ingalunda liten. Men då för densamma erhölles

utrymme för omkring 330,000 volymer, åtminstone sju nya centrala

arbetslokaler, goda förbindelser mellan husets delar, praktiska förbättringar

i de gamla lokalerna och till sist de dyrbara samlingarnas betryggad0

mot eldfara, samt man tillika betänkte, hvad allt detta skulle

kostat att genom nybyggnad anskaffa, så vore kostnaden visserligen ej

hög i förhållande till hvad som vunnes.

öfver detta af universitetskanslern synnerligen varmt förordade

förslag har öfverintendentsembetet afgifvit infordradt utlåtande och

deruti förklarat sig finna den föreslagna indelningen och inredningen

med mellanvåningar och gallerier af jern likasom ock de medelst större

och mindre trappor af samma material förmedlade kommunikationerna

inom byggnaden vara med stor insigt anordnade; och då förslaget i sin

helhet synts embetet lika välbetänkt som behöfiigt, samt den beräknade

kostnaden ej föranledt anmärkning, har embetet tillstyrkt, att för ända
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 57

målet måtte varda anvisadt hela det begärda anslaget, så att de vigtiga

behofven af icke allenast utrymme och kommunikationer utan äfven

säkerhet mot eldfara måtte kunna utan skadlig och möjligen ödesdiger

tidsutdrägt varda tillgodosedda.

Då det stora och dyrbara bibliotekets trängande behof af större

utrymme och lokalernas bättre anordning är genom ofvan meddelade

utredning klart och obestridligt ådagalagdt, då den föreslagna planen

för byggnadens förändring är af sakkunnige vitsordad såsom särdeles

omsorgsfullt och ändamålsenligt uppgjord, samt den beräknade kostnaden

ej torde kunna anses vara för hög, finner jag mig ega alla skäl

att tillstyrka, det Eders Kougl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att till

förändring af Carolina-rediviva-byggnaden bevilja ett extra anslag af

350,000 kronor och deraf anvisa 90,000 kronor att utgå under år 1888.

Det akademiska konsistoriet i Lund har, på anhållan af föreståndaren

för universitetets historiska museum, professorn C. T. Odhner,

å nyo gjort framställning om beredande af ett personelt. anslag åt docenten

vid universitetet Sven Söderberg för hans verksamhet vid nämnda museum.

Till stöd för denna anhållan har bemälde föreståndare åberopat sin år

1885 till konsistorium i ämnet aflåtna skrifvelse, hvaruti anförts följande:

Det vore en känd sak, att de arkeologiska samlingarna i historiska

museet hörde till de värdefullaste vid universitetet, att de intoge

andra rummet i sitt slag inom vårt land, samt att de äfven af utländska

forskare vore kända och anlitade. Oaktadt denna deras vetenskapliga

betydelse hade det fack de representerade likväl aldrig egt någon

särskild målsman bland universitetets ordinarie lärare. Orsaken till

detta förhållande vore naturligtvis den, att den nordiska arkeologien

ej intoge en plats i universitetets undervisnings- och exampnsplan annorlunda

än såsom en del af historien och nordiska filologien. Det vore

väl ej heller att antaga, att under den närmaste tiden någon ändring i

detta förhållande skulle inträda, då universitetet ännu hade andra, angelägnare

undervisningsbehof otillfredsstälda. Men om sålunda någon ändring

häri ej nu kunde ifrågasättas, så vore det i hvarje fall en skyldighet att

tillse, att, den nordiska arkeologien måtte kunna bibehålla hvad hon för

närvarande egde. Docenten Söderberg hade till läroämne nordisk språkoch

fornforskning. Han vore sålunda docent äfven i nordisk arkeologi

och hade med mycken framgång och till gagn för universitetet idkat

arkeologiska studier och forskningar så väl i Lunds historiska museum

som i Stockholms, Köpenhamns och Kristiania museer samt i Tysklands

förnämsta samlingar af detta slag. Såsom amanuens vid historiska

Bill. Ull Riliscl prof. 1887. 1 samt. 1 ufd, 8

[28.]

Arfvode åt

docenten S.

Söderberg.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Åttonde hufvudtiteln.

museet sedan år 1875 hade han nedlagt vida mera intresse och arbete

på museets ordnande och vård, än man haft rätt att vänta af hans

tjensteåligganden. Han hade vid museets flyttning till den nya lokalen

ordnat samlingen efter en lämpligare och mera systematisk plan, och

han hade utfört katalogarbetet på ett sådant sätt, att förteckningen,

fordom summarisk och ofullständig, tillika blifvit en beskrifvande katalog.

Äfven såsom lärare i nordisk arkeologi hade han varit verksam, i det

han meddelat studerande en undervisningskurs i ämnet. Vid sidan häraf

hade lian, oafsedt sitt arbete såsom nordisk filolog, idkat arkeologiska

forskningar af flera slag, utfört åtskilliga gräfningar enligt uppdrag af

vitterhets-, historie- och antiqvitets-akademien samt på uppdrag af samma

akademi aftecknat runstenarna på Öland, såsom bidrag till ett större

runverk, hvaraf Söderberg skulle bearbeta den öländska afdelningen.

Om _ denna hans verksamhet hade riksantiqvarien Hans Hildebrand afgifvit

det bästa vitsord. Äfven hade Söderberg i tidskrifter offentliggjort

några arkeologiska uppsatser.

Den, som inlagt sådana förtjenster om museet och genom sina

studiers rigtning innehade de egenskaper, som erfordrades för att vårda

detsamma, borde universitetet så vidt möjligt söka behålla i sin tjenst.

Det, vore icke ofta en arkeolog af facket kunde påräknas som tjensteman

vid museet. Hans verksamhet derstädes vore så mycket behöfligare,

som inom de närmaste åren åtskilliga arbeten förestode, hvilka ej kunde

på ett tillfredsställande sätt utföras af annan än eu verklig arkeolog.

Hå t. ex. borde den äldre summariska delen af katalogen, innefattande

ungefär 6,000 nummer, omarbetas, ett register borde upprättas öfver fyndorterna

för att lemna öfversigt af fornsakernas topografiska utbredning,

specialkataloger borde uppgöras öfver museets båda vigtigaste afdelningar,

bronsålders- och medeltidssamlingarna, af hvilka den förra, omfattande

öfver 700 föremål, hvaraf många unika, kräfde både beskrifning och

afbildning; och hvad beträffade jernålderssamlingen, hvilken likaledes

inrymde flera unika föremål, runmonument in. m. men icke vore så

rik och fullständig som de nyssnämnda, borde densamma kompletteras

genom anskaffande af afgjutningar af vigtiga föremål i andra samlingar

o. s. v.

Under sådana förhållanden torde särskilda åtgärder böra vidtagas

för docenten Söderbergs qvarhållande vid museet. Han hade kunnat

så länge fortsätta sin tjenstgöring derstädes endast derigenom, att han

jemte amanuensarfvodet innehaft och ännu innehade ett docentstipendium.

Men enligt de för dessa stipendier gällande föreskrifter komme han att

mista detsamma vid slutet af år 1887 och måste då se sig om efter

s. 59 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvndtiteln. 59

annan verksamhet, i fall ersättning för docentstipendiet ej kunde honom

beredas.

På grund häraf har konsistorium anhållit, att åt Söderberg måtte

beredas ett personligt anslag, att med 2,000 kronor årligen utgå, så

länge han egnar sin tjenst åt historiska museet och utför det arbete

för detsamma, som det mindre konsistoriet på förslag af föreståndaren

årligen finner skäl bestämma.

Med afseende å hvad här ofvan blifvit anfördt om Söderbergs

förtjenstfulla verksamhet och om vigten af att kunna bibehålla honom

såsom biträde vid historiska museet, anser jag det vara önskligt, att åt

Söderberg beviljas ett personligt anslag. Då detta anslag är af mera

tillfällig art, torde det lämpligast böra anvisas på extra stat; och tillstyrker

jag fördenskull, att Eders Kong!. Maj:t behagade föreslå Riksdagen

att såsom särskildt arfvode åt docenten Söderberg för år 1888

anvisa ett extra anslag af 2,000 kronor, med vilkor att Söderberg fortfarande

under nämnda år egnar sin tjenst åt historiska museet och för

detsamma utför det arbete, som det mindre konsistoriet på förslag af

museets föreståndare finner skäl bestämma.

Vid senaste Riksdag begärdes och beviljades förhöjning i årsan- [29.]

slaget till materiel vid den fysiska institutionen i Lund. Det akademiska Fyt^fo^sf''

konsistoriet hade då jemväl begärt anslag för en gång af 15,000 kronor Uj"und. %

till förbättring och tillökning af institutionens instrumentsamling. Men

med afseende derpå, att medel måste begäras för så många andra för

universitetet angelägna behof, fann Eders Kongl. Maj:t icke lämpligt

att då föreslå beviljandet af nämnda extra anslag. Konsistorium har nu

förnyat sin anhållan om utverkande af detta anslag och dervid åberopat

en af institutionens föreståndare ingifven skrifvelse af följande innehåll:

Den instrumentsamling, som institutionen egde, anskaffades till

hufvudsaklig del åren 1840 och 1857 och innehöll en för sin tid god

undervisningsmateriel. Men sedan dess hade med vetenskapens ovanligt

hastiga framsteg de tekniska hjelpmedlen helt naturligt undergått betydande

förändringar. Med institutionens lilla årsanslag hade ej varit

möjligt att väsentligen öka instrumentsamlingen, och detta så mycket

mindre som en icke obetydlig del af samma årsanslag tagits i anspråk

för de experimentela öfningar, som nu i många år varit i bruk. Dessa

öfningar hade naturligtvis också vållat en stark slitning af de apparater,

som vid dem varit användbara, så att endast af detta skäl vore nödigt

att upphjelpa instrumentsamlingen. En liten samlad summa, som uppkommit

genom den äldre lokalens brist på utrymme för nya apparater,

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Åttonde hufrndtiteln.

hade nu blifvit använd för anskaffande af åtskilliga nödvändiga inredningsartiklar

i de nya laboratorierna och till löpande utgifter under

sistförflutna år.

Ehuru fysiska institutionen nu blifvit hugnad med en ny rymlig

och ändamålsenlig byggnad, vore det uppenbart, att dermed ej mycket

vunnits, om nödvändig redskap för arbetet derinom saknades. Att

gifva en bestämd förteckning på de apparater, som vore mest önskvärda,

hade det emot sig, att inom de delar af vetenskapen, der utvecklingen

vore som starkast, nya konstruktioner af apparater följde

ganska tätt på hvarandra, hvadan man icke gerna ville bestämma sitt

val förr, än man vore färdig att köpa, För att emellertid visa, att den

begärda summan visst icke vore för stor, behöfde blott hänvisas till

följande förteckning å apparater och deras pris:

gasmaskin med två dynamomaskiner och tillbehör...... kronor 8,500: —

kronometer........................................... d j 000: —

flera observations-pendelur...................................................... » 600: —

vågar och vigtsatser.................................................................. » 800: —

apparater för ljusanalys ................................................ » 1,000: —

mikroskop, prismer, linser in. fl. ingredienser till optiska

instrument.............................................................. » 1,100: —

galvanometriska instrument ................................................... » 1,500: —

afläsningstuber............................................................................. » 1,500: —

summa kronor 16,000: —

I denna förteckning funnes ändock icke upptagen någon af de

väl behöfliga apparater, som afsåge värme och ljud m. m. Den först

nämnda apparaten skulle användas såväl vid föreläsningar som vid

praktiska arbeten och saknades säkerligen icke i någon högre fysikalisk

undervisningsanstalt. De öfriga vore hufvudsakligen afsedda för laboratorii-studierna

och behöfdes der dagligen, somliga i flera exemplar,

såsom ur, observationstuber, galvanometrar o. s. v.

Då ifrågavarande anslag synes vara för institutionen väl behöflig!,

får jag i underdånighet tillstyrka, att hos Riksdagen måtte göras nådig

framställning derom, att för anskaffande af instrument för den fysiska

institutionen i Lund må på extra stat för år 1888 anvisas ett belopp af

15,000 kronor.

[30.] _ Med anledning af en utaf det akademiska konsistoriet i Lund

^biblioteket *1 gjord underdånig anmälan om det fortfarande behofvet af arfvoden åt

Lund. extra biträden vid universitetsbiblioteket, för hvilket ändamål Riksdagen

s. 61 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 61

på extra stat för hvardera af åren 1886 och 1887 anvisat 1,500 kronor,

tillstyrker jag Eders Kongl. Maj:t att föreslå Riksdagen att jemväl för

år 1888 på extra stat bevilja 1,500 kronor till arfvoden åt extra biträden

vid nämnda bibliotek.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Till beredande af arfvode åt en amanuens vid institutets gynekologiska

klinik hemställer jag, att Eders Kong!. Maj:t mätte, i likhet

med hvad vid de senaste Riksdagarne egt rum, föreslå, att jemväl för

år 1888 på extra stat anvisas ett belopp af 900 kronor.

Under åberopande af hvad i punkten 7 här ofvan anförts hemställer

jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till betäckande

af brist för åren 1886 och 1887 å institutets så kallade allmänna materialanslag

på extra stat bevilja ett belopp af 16,000 kronor.

I fråga om uppehållande af klinisk undervisning i pediatrik har

lärarekollegiet vid karolinska mediko-kirurgiska institutet gjort två framställningar,

för hvilka jag anhåller att här få i ett sammanhang redogöra.

Vid senaste Riksdag anvisades, på Eders Kongl. Maj:ts framställning,

till en medicinskt-pediatrisk klinik vid kronprinsessan Lovisas

vårdanstalt för sjuka barn ett extra anslag för innevarande år af 1,800

kronor, hvaraf 900 kronor voro afsedda till arfvode åt en amanuens och

900 kronor till aflöning åt en sjuksköterska samt till sjuklokalernas rengöring

m. m. 1 den redogörelse, som af lärarekollegiet lemnades angående

behofvet af denna klinik, och hvilken redogörelse låg till grund

för Eders Kongl. Maj:ts framställning hos Riksdagen, erinrade lärarekollegiet,

bland annat, hurusom det vore synnerligen vigtigt, att det

rikhaltiga material nämnda sjukvårdsanstalt erbjöde, särskilt af sjuka

inom den mera framskridna barnaåldern, hvilka nästan alls icke vore representerade

vid allmänna barnhusets klinik, tillgodogjordes den kliniska

undervisningen. Sedan sjukvårdsanstaltens styrelse numera medgifvit

förlängning tills vidare af det institutet lemnade tillståndet att vid anstalten

hålla pediatrisk klinik mot samma vilkor som förut och med

ömsesidig uppsägningstid af ett hälft år, har lärarekollegiet anhållit,

att för fortsatt uppehållande af ifrågavarande klinik vid nämnda sjukvårdsanstalt

måtte jemväl för år 1888 anvisas enahanda anslag eller

1,800 kronor.

Den andra af lärarekollegiets framställningar är afföljande innehåll:

Allt sedan år 1851 hade i samband med allmänna barnhuset i

Stockholm varit anordnad en särskild ‘poliklinik, å hvilken kostnadsfri

[31.].

Arfvode åt

m amanuens.

[32.]

Betackande

af krist å

anslag.

[33, 34.]

Kliniker för

barnsjukdomar.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Åttonde hufvudtiteln.

läkarevård lemnats sjuka barn, boende utom barnhuset. Ursprungligen

afsedd för de i hufvudstaden utackorderade barnhusbarnen, kom denna

anstalt snart att utsträcka sin verksamhet äfven till andra sjuka barn

inom hufvudstaden, och det dröjde ej länge innan den omfattades af allmänhetens

allt mer stigande förtroende. Enligt eu ur barnhusets årsberättelser

gjord sammanställning dels af antalet sjuka barn, som under

åren 1854—1883 besökt denna poliklinik, och dels af antalet besök, som

under samma tid derstädes gjorts af ifrågavarande sjuka barn, framginge,

att det förra antalet uppgått till 43,766 och det senare till omkring

179,600.

Toge man härvid i betraktande, att med denna institution städse

afsetts att lemna ej blott medicinska föreskrifter rörande de ditförda

barnens sjukbehandling utan äfven noggranna hygieniska föreskrifter

rörande barnens vård i allmänhet, så läge det i sakens natur, att eu

sådan, tusentals barn omfattande verksamhet varit af mycket stor vigt

för sjuk- och helsovården inom barnaåldern i hufvudstaden och medelbart

i vida kretsar deromkring. Men denna omfattande verksamhet

hade också haft en annan icke mindre ingripande betydelse genom det

material den lemnat den medicinska undervisningen och den medicinska

forskningen på detta vigtiga område. Ingenstädes i vårt land hade

nemligen så rikliga tillfällen som å denna poliklinik erbjudit sig att

studera barnaålderns mångfaldiga och skiftande sjukdomsformer på

deras mest olika stadier. Polikliniken, å hvilken nästan alla vårt lands

nuvarande läkare under sin studietid tjenstgjort, hade derigenom lemnat

en mägtig insats i hela vår nuvarande läkarebildning, och med visshet

kunde påstås, att i saknad af denna poliklinik den vigtiga gren af

medicinen, som pediatriken utgjorde, aldrig skulle ernått den utveckling

den nu hos oss egde, och att utan en sådan poliklinik undervisning

i barnsjukdomarna vid institutet icke kunde i våra dagar meddelas

i den omfattning och på det sätt, som vetenskapens nuvarande ståndpunkt

kräfde.

Ett förhållande hade emellertid inträffat, som gjorde, att den ofvan

omförmälda polikliniken i sin förutvarande form måste upphöra. Det

torde nemligen icke vara tänkbart att förlägga polikliniken till det aflägse

vid Norrtullsgatan n:r 14 i en ännu föga bebygd utkant af Stockholm

belägna nya barnhuset, utan att på samma gång det med polikliniken

afsedda ändamålet skulle så godt som förfelas. Skulle polikliniken fortfarande

kunna eg a bestånd och göra samma nytta som den hittills gjort,

så vore det nödigt, att den blefve förlagd i en tätare befolkad trakt,

helst en fattig sådan. Med erkännansvärdt tillmötesgående hade väl

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde hnfvudtiteln.

barnhusdirektionen, för att ej framkalla en alltför häftig rubbning i bestående

förhållanden, lemnat ett anslag för en gång af 3,000 kronor till

bestridande af de mest trängande utgifterna för en pediatrisk poliklinik

under år 1886. Derigenom och genom af Stockholms stad lemnadt bidrag

hade för nyssnämnda år möjliggjorts upprättandet af en dylik institution

i samma trakt af staden, der det gamla barnhuset var beläget.

Men direktionen hade bestämdt förklarat sig efter samma års slut icke

vidare komma att medverka för detta ändamål, som icke kunde anses

ligga inom det egentliga området för barnhusets verksamhet.

Redan under år 1885 förevar, med anledning häraf, inom lärarekollegiet

fråga om vidtagande af åtgärder till beredande af statsanslag

för upprättande af en ny pediatrisk poliklinik för institutet. Med hänseende

emellertid till denna anstalts dubbla mål att å ena sidan gagna

barnsjukvården i Stockholm och å den andra att bilda ett nödvändigt

underlag för den medicinska undervisningen, ansåg sig lärarekollegiet

icke kunna med hopp om framgång framställa anspråk på statsbidrag

förr än det visat sig, i huru stor omfattning staden vore villig att, med

hänseende till de förmåner densamma af eu dylik institution komme

att åtnjuta, för sin del bidraga till dess underhåll. Till följd häraf afläts

till Stockholms stads helsovårdsnämnd en skrifvelse, hvaruti på

grund af upprättade kostnadsförslag, slutande för lokalens ordnande

å 2,860 kronor och för anstaltens årliga underhåll å 5,576 kronor, begärdes,

att det förstnämnda beloppet i dess helhet och det senare, till

hvilket staten syntes böra bidraga med hälften, till den återstående delen,

eller med 2,800 kronor, måtte af staden beviljas. På helsovårdsnämndens

tillstyrkan anslogo ock stadsfullmägtige det för lokalens ordnande

äskade beloppet och stälde jemväl för år 1886 erforderliga medel till

nämndens förfogande för anstaltens underhåll. Innan lärarekollegiet

erhöll officiel del af det fattade beslutet, var likväl tiden så långt framskriden,

att någon framställning i ärendet till 1886 års Riksdag ej

kunde ifrågasättas.

Då nödvändigheten af en poliklinik för barnsjukdomar ur undervisningens

synpunkt vore till fullo ådagalagd genom hvad ofvan anförts,

då ett fullt ändamålsenligt ordnande af polikliniken särskilt ur denna

vigtiga synpunkt icke kunde påräknas med mindre statens understöd

för densamma vore att emotse, och då Stockholms stadsfullmägtige

genom gillande af helsovårdsnämndens ofvan omförmälda förslag ganska

tydligt angifvit, att staden äfven komme att för framtiden lemna penningbidrag

till den ifrågasatta anstalten, har lärarekollegiet hemstält,

att för uppehållande i hufvudstaden från och med år 1888 af en poli
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

[35.J

Löneförbätt
ring.

[36.]

JResestipen''

dier.

[37.] .

Arfvoden åt

entra lärare.

64 Åttonde hufvudtiteln.

klinik för barnsjukdomar, hvilken skulle förestås af karolinska institutets

lärare i pediatrik, måtte från och med samma år beviljas ett årligt anslag

af 2,800 kronor.

Enligt hvad jag inhemtat hafva stadsfullmägtige redan beviljat

bidrag för innevarande år till polikliniken med 2,800 kronor, under vilkor

att staten till polikliniken tillskjuter samma belopp som kommunen.

Under åberopande af hvad jag förut anfört angående den pediatriska

kliniken vid kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn, och

med afseende å hvad lärarekollegiet nu anfört beträffande polikliniken,

får jag i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att på extra stat för år 1888 anvisa:

till eu medicinskt-pediatrisk klinik vid kronprinsessan Lovisas vård
-

anstalt för sjuka barn................................................... kronor 1,800: —

till en poliklinik för barnsjukdomar.................................... » 2,800: —

Allmänna läroverken.

På Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställningar har Riksdagen under

åtskilliga år beviljat för tillfällig löneförbättring åt lärarne vid de

allmänna läroverken årligen 336,975 kronor.

De förslag angående dessa läroverk, jag inom kort torde få för

Eders Kongl.. Maj:t framlägga, afse äfven lärarnes aflöning. Men då de

beräkningar, jag i detta hänseende låtit utarbeta, icke ännu kunnat fullständigt

afslutas, är jag icke i tillfälle att nu till siffran uppgifva det

belopp af statsmedel, som till förbättring af lärarnes aflöning kan blifva

erforderligt. Då emellertid hvad sålunda erfordras sannolikt ej kommer

att i väsentlig mån skilja sig från ofvannämnda, jemväl för innevarande

år beviljade summa, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen att till löneförbättring åt lärarne vid de allmänna läroverken

anvisa för år 1888 på extra stat 336,975 kronor.

I fråga om de allmänna läroverken tillstyrker jag vidare, att Eders

Kongl. Maj:t måtte, i likhet med hvad under en följd af år skett, föreslå

Riksdagen att för år 1888 bevilja ett extra anslag af 6,000 kronor, att

af Eders Kongl. Maj:t disponeras till stipendier åt lärare i främmande

lefvande språk vid nämnda läroverk för att i utlandet studera tyska,

franska eller engelska språken.

Till arfvoden åt extra lärare vid de allmänna läroverken har vid

de senaste Riksdagarne, i öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde liufvudtiteln. E5

derom aflåtna framställningar, å extra stat anvisats anslag af 40,000

kronor; och då detta belopp äfven under tilläfventyrs ändrade förhållanden

helt säkert fortfarande kommer att för nämnda ändamål erfordras,

får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att till arfvoden åt extra lärare vid de allmänna läroverken

bevilja äfven för år 1888 ett extra anslag å 40,000 kronor.

Högre lärarinneseminariet.

För beredande åt lärare och lärarinnor vid högre lärarinneseminariet

af tillfällig löneförbättring jemväl för ar 1888, att utgå efter samma

grunder som den för innevarande år beviljade, tillstyrker jag, att Eders

Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att för år 1888 på extra stat anvisa

enahanda belopp som hittills, eller 4,000 kronor.

Pedagogierna.

Under åberopande af hvad jag i fråga om löneförbättring åt lärarne

vid de allmänna läroverken anfört hemställer jag, att Eders Kongl.

Maj:t måtte till Riksdagen göra nådig framställning derom, att för

beredande af löneförbättring åt lärare vid de en- och tvåklassiga pedagogierna

må för år 1888 på extra stat anvisas ett belopp af 8,750 kronoi.

Folkundervisningen.

På Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställningar har Riksdagen

under flera år beviljat årliga anslag för tillfällig löneförbättring åt lärare

och lärarinnor vid folkskolelärareseminarierna samt till arfvoden åt teckningslärare

för extra tjenstgöring och extra arfvoden åt musiklärare vid

dessa seminarier. I likhet med hvad sålunda egt rum. hemställei jag,

att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att till beredande af

nämnda löneförbättring och arfvoden jemväl för år 1888, enligt samma

grunder som för år 1887 blifvit bestämda, pa extra stat anvisa ett belopp

af 33,300 kronor.

Under åberopande af hvad jag i punkten 11 här ofvan anfört hemställer

jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för

anordnande af undervisning i slöjd vid folkskolelärareseminarier anvisa

på extra stat för år 1888 ett belopp af 5,000 kronor.

Bih. till Riksd. prof. 1887. 1 smil, 1 afd. 9

[38.]

Tillfällig

löneförbätt
ring.

[39.]

Torn förbättring.

[40.]

Löneförbättring

vi. vi,

åt lärare vid

folkskolelärareseviinarierna.

[41.]

Undervisning

i slöjd vid

folkskolelär

are seminarier.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde liufvudtiteln.

[42.] till understöd åt mindre bemedlade, vare sig manliga eller qvin
i^ungar

rid ^ lärjungar vid. sådana folkhögskolor, som åtnjuta bidrag af statsfoikhögskolor,

medel, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att jemväl för år 1888 på extra stat anvisa ett belopp af 15,000 kronor.

De tekniska läroverken.

t [4^J . Sedan under åtskilliga år till understöd åt lägre tekniska yrkes
lägretelniitn.

anv’sats årligen 25,000 kronor, men detta belopp befunnits otill
yrkesskolor

i äckligt, äskade Eders Kongl. Maj:t af 1886 års Riksdag” till understöd

åt sådana skolor och till bestridande af kostnader för deras inspektion

ett. exti a. anslag för år 1887 af 35,000 kronor. I anledning häraf beviljade

Riksdagen för berörda ändamål omförmälda belopp, dock med

vilkor att det bidrag, som af dessa medel komme att utbetalas till understöd

åt lägre teknisk yrkesskola, icke finge öfverstiga hvad vederböi

ande kommun i kontant tillsköte för skolan. Detta vilkor godkändes

af Eders Kongl. Maj:t, som den 4 juni 1886 lät'' utfärda nådig kungörelse

angående understöd åt dessa skolor för år 1887.

Då det senast anvisade, beloppet fortfarande är för berörda ändamål

erforderligt, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att jemväl för år 1888 härtill under nämnda vilkor på extra

stat anvisa 35,000 kronor.

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

[44J Med anledning af medicinalstyrelsens uti skrifvelse den 27 sep
luneförbätt-

4886 gjorda framställning tillstyrker jag i underdånighet, det

ring åt pro- Eders Kong]. Maj:t behagade. föreslå Riksdagen att för beredande af

wK.m amf. tillfällig löneförbättring såsom tjenstgöringspenningar åt provinsialläkare

jemväl för år 1888 anvisa på extra stat enahanda belopp som för innevarande

år, eller 20,000 kronor.

, 1 sin förenämnda skrifvelse den 27 september 1886 angående

gr önskning0af ! no<ai ciiialverkets behof har medicinalstyrelsen förnyat sin förut gjorda

hospitalen underdåniga framställning, att till arfvode för granskning af hospitalens

iattenskaper. räkenskaper måtte beredas ett ordinarie anslag af 1,200 kronor i stället

föi det sedan flera ar utgående extra anslaget å samma belopp.

YjMer åberopande af de skäl, som till närmast föregående Riksdagar

blifvit i ämnet anförda, finner jag mig dock äfven nu föranlåten - allenast i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Majrt täcktes föreslå

Riksdagen att på extra stat för år 1888 bevilja ett anslag af 1,200

kronor till arfvode för granskning af hospitalens räkenskaper.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde hufVudtiteln. ,l7

Enär, på sätt medicinalstyrelsen i sin förberörda skrifvelse den 27 [46.]

september 1886 anmält, vid den i hufvudstaden inrättade poliklinik föi tan^u\.

tandsjukdomar såväl patienternas som de studerandes antal ökats under domar.

år 1886, eller det andra året af poliklinikens verksamhet, och anstalten

under den tid densamma fortgått tillvunnit sig ökadt förtroende samt

visat sig motsvara det afsedda ändamålet, tillstyrker jag, i öfveiensstämmelse

med bemälda styrelses derom gjorda underdåniga hemställan,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att på extra stat äfven

för år 1888 anvisa ett belopp af 4,000 kronor för uppehållande under

samma år af ifrågavarande poliklinik.

Veterinärundervisningen.

Sedan Eders Kongl. Maj it den 4 juni 1886 godkänt samma års [47.]

Riksdags beslut i afseende å veterinärinrättningen i Skara, har direk- rättningen

tionen öfver denna inrättning uti skrifvelse den 23 oktober 1886 under- i skara.

dånigst anhållit, att, som till följd af nämnda beslut inrättningen komme

att upphöra såsom undervisningsanstalt för utbildande af veterinärer,

efter det redan antagne elever afslutat sin kurs, och då med anledning

häraf nya elever hädanefter icke finge antagas, samt eu klass redan

afgått under år 1886, och en klass komme att afgå under innevarande

år '' hvarigenom en lärare kunde undvaras från den 1 instundande juli,

och motsvarande lön, 2,000 kronor, inbesparas, jemte det att de till

eleverna utgående premiemedel borde, i likhet med hvad för ar 1887

blifvit besluta dt, för år 1888 minskas med 500 kronor, såsom extra anslao-

till inrättningen för sistnämnda år måtte anvisas ett belopp af 9,900

kronor; till hvilken framställning medicinalstyrelsen uti deröfver mfordradt,

den 22 sistlidne november afgifvet utlåtande tillstyrkt bifall.

Med anledning häraf och under erinran att det till veterinännrättnino-en

för år 1887 anvisade extra anslag utgör 12,400 kronor, hemställer

jag, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att för

uppehåilande af undervisningen vid veterinärinrättningen i Skara bevilja

för år 1888 ett extra anslag af 9,900 kronor.

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien.

Med anledning af vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademiens [48.]

i underdånig skrifvelse den 29 september 1886 gjorda anhållan, hem- vårda/akadeställer

iasr, att, enär de extra anslag å tillsammans 9,200 kronor, som miens tornur

ändamål, tillhörande akademiens verksamhet, blifvit för innevarande

s. 68 Kontrollera mot PDF

[49.]

Museets afdelning

för

arkegoniater

och fossila

växter.

68 Åttonde hufvudtiteln.

liksom för flera föregående år beviljade, äro för samma ändamål jemväl

framgent behöfliga, Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att

för år 1888 bevilja enahanda anslagsbelopp, nemligen:

till aifvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet

och vården af de under akademiens inseende

stälda samlingar samt till aflöning åt vakt
betjening

.............................................................................. kronor 4,000: —

till undersökning och beskrifning af fäderneslandets

fornlemningar, m. in....................................................... » 3,200: _

samt till utgifvande af planschverk öfver fornsaker

och andra märkvärdiga föremål i statens historiska

museum, in. in................................................................... » 2,000: —

tillhopa kronor 9,200: —

Naturhistoriska riksmuseum.

Vid föredragning inför Eders Kongl. Maj:t den 11 januari

1886 åt ärenden rörande regleringen af utgifterna under riksstatens

åttonde hufvudtitel, erinrade jag i underdånighet, hurusom, sedan i

anledning af Riksdagens år 1884 fattade beslut professorn A. G. Natliorst.

blifvit anstäld såsom intendent vid en ny afdelning af naturhistoriska

riksmuseum, omfattande arkegoniater och fossila växter, samt

medel anvisats för inredning af lokal åt denna nya afdelning, Eders

Kongl. Maj:t, efter särskilda framställningar af vetenskapsakademien,

dels. den 30 januari 1885 beviljat ett belopp af 2,000 kronor för de

till ifrågavarande afdelning hörande samlingarnas första ordnande samt

inköp af mikroskop m. m., dels ock den 30 december samma år anvisat

2,000 laonor till bestridande af de med arbetena vid afdelningen under

år 1886 förenade utgifter. I nådig proposition till sistnämnda års Riksdag

täcktes Eders Kongl. Maj:t äfven föreslå, att för inköp och insamling

af naturalier vid berörda afdelning, till arbetsbiträden derstädes

och till bestridande af andra med arbetena vid afdelningen förbundna

kostnader måtte beviljas en förhöjning med 2,000 kronor i det till riksmuseum

utgående ordinarie anslag till materiel, till inköp af sällsynta

föremål och till vetenskapligt biträde vid samlingarnas ordnande.

Vid behandlingen af denna nådiga framställning anmärkte Riksdagen,

att, då den afdelning af riksmuseet, om hvilken här vore fråga,

vore af en mera tillfällig beskaffenhet, enär aflöning åt intendenten vid

densamma endast beviljats åt honom personligen, alla anslag till afdel
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufrudtiteln. 69

ningen endast borde beviljas på extra stat. Beträffande det äskade

beloppet ansåg Riksdagen eu nedsättning i detsamma utan olägenhet

kunna ske med 1,000 kronor, och således endast 1,000 kronor behöfva

beviljas. Om utöfver detta belopp medel för den nya afdelningen erfordrades,

syntes det Riksdagen, att dessa borde beredas från riksmuseets

botaniska institutions andel i det till materielen m. in. vid

museet anvisade anslag, enligt 1885 års statsliggare, å 19,450 kronor,

af hvilken institution den nu ifrågavarande nya afdelningen närmast

vore att anse såsom eu för tillfället utbruten del. I enlighet med denna

uppfattning anvisade Riksdagen på extra stat för år 1887 ett belopp af

1,000 kronor såsom tillfällig förhöjning i naturhistoriska riksmuseets

ofvanberörda anslag.

Med anledning af den utgång fragan sålunda fick atfato nkbmuseets

samtliga intendenter till vetenskapsakademien en skiifvelse med

hemställan om åtgärders vidtagande, på det att .museets afdelning för

arkegoniater och fossila växter måtte erhålla ytterligare medel i öfverensstämmelse

med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit,

ifrågavarande anslagets belopp hänvisade intendenterna till den ar 1884

af professorerna G. Lindström, V. B. Wittrock och A. G. Nathoist,

efter akademiens uppdrag, verkstälda utredning, enligt hvilken för

arbetena vid afdelningen förslagsvis beräknats årligen åtgå 1,000 kronor

till inköp och insamling af naturalier (nu lefvande och fossila växter),

600 kronor till arbetsbiträden in. m. samt 400 kronor till diverse utgifter

(glasburkar, sprit, pappaskar, växtpapper, kataloger, preparatglas,

kemikalier o. s. v.) Erfarenheten från afdelningen hade också ådagalagt

att det ifrågavarande anslaget icke kunde sättas lägre än 2,000

kronor Bokslutet för år 1885 visade, att afdelningens utgifter under

det året belöpt sig till 2,039 kronor 20 öre, hvarjemte vetenskapsakademien

förskotterat 300 kronor för inköpta samlingar. Såsom af

meddelande från akademiens kamrerare framginge, visade afdelningens

konto den 1 september 1886, att då endast 189 kronor 96 öre af årets

anslag å 2,000 kronor återstode, hvadan äfven 1886 års bokslut antaglio-en^komme

att uppvisa någon brist, vid sidan af hvilken dessutom

funnes en skuld på 200 kronor för en inköpt mossamling. Under dessa

begge år hade på grund af anslagens knapphet ej ett enda utländskt

växtfossil kunnat inköpas, ehuru sådana. vid flera tillfällen vant till

jemförelse behöfliga. Af allt detta ansago intendenterna vala tull äckligt

ådagalagdt, att, om anslagsbeloppet sattes lägre än 2,000 kronor det

med afdelningen åsyftade ändamålet icke kunde uppnås. I samband

härmed erinrades i berörda skrifvelse derom, att, enligt gällande instruk
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70 Åttonde hufvudtiteln.

tion, det åligger intendenten ej blott att underhålla och värda utan äfven

att genom köp och byte föröka de under hans inseende stälda samlingarna.

Det vore i öfrigt tydligt, att intendentens verksamhet måste i

hög grad inskränkas genom ett allt för knapphändigt tilltaget anslag,

hvarför afsigten med hans anställande under sådana förhållanden endast

delvis kunde realiseras.

Angående den af Riksdagen uttalade förmodan, att nödiga medel

för deri nybildade afdelningen skulle kunna erhållas från den botaniska

institutionen, anförde intendenterna, att den summa af 4,000 kronor,

som utgjorde denna institutions andel i naturhistoriska riksmuseets statsanslag,

blifvit faststäld på en tid, då botaniska afdelningens samlingar

så godt so in uteslutande utgjordes af pressade växter eller så kallade

hei baner. .Till dessas underhåll och förökande hade nämnda summa

äfven visat sig fullt tillräcklig. Men då det på senare tid, för att åtminstone

i någon mån söka följa vetenskapens allmänna utveckling,

befunnits nödvändigt att anlägga eu särskild morfologisk-anatomisk

samling, der värdefullare växtföremål förvarades på ett ändamålsenligare,

om också dyrare sätt, nemligen uti glaskärl, innehållande sprit eller

andra förvaringsvätskor, hade berörda summa endast med svårighet och

med iakttagande af största sparsamhet kunnat räcka till. Under de

sista åren hade den botaniska afdelningens räkenskaper stundom till

och med visat en brist af ett eller annat hundratal kronor. Vid detta

förhållande funne intendenterna det påtagligt, att denna institution alldeles

icke kunde lemna något bidrag till underhåll af museets afdelning

för arkegoniater och fossila växter.

Största delen af ifrågavarande afdelnings samlingar utgjordes af

växtföi steningar, hvilka dels varit förenade med den palseontologiska

afdelningen, dels, och hufvudsakligen, varit magasinerade eller förvarade

hos enskilda personer, hvarför de sålunda först genom den nya afdelningens

upprättande kommit till användning. Endast arkegoniaterna

hade förut förvarats inom den botaniska institutionen, der de likväl på

grund af så väl bristande utrymme som bristande medel måst till ej

oväsentlig del hållas magasinerade. Riksmuseets afdelning för arkegoniater

och fossila växter kunde således icke anses såsom endast utbruten

ur någon af de öfriga afdelningarna, enär de samlingar, af hvilka den

föieträdesvis utgjordes, förut till stor del varit otillgängliga och derför

hvarken föranledt särskildt arbete eller särskilda utgifter.

Vetenskapsakademien, som till fullo vitsordat de af intendenterna

sålunda lemnade upplysningars öfverensstämmelse med de verkliga förhållandena,

har nu i underdånig skrifvelse den 15 sistlidne september

s. 71 Kontrollera mot PDF

Åttonde hnfvudtiteln. 71

anfört, att akademien icke kunde föreställa sig, att Riksdagen skulle

vägra att anvisa nödiga medel för vidmagthallande al verksamheten

vid en institution, som Riksdagen sjelf stiftat genom beviljande^ af lön

åt professorn Nathorst och som under denne utmärkte föreståndares

nitiska vård och verksamhet lofvade att på ett framstående sätt gagna

vetenskapen och hedra fosterlandet. Vetenskapsakademien har derför

på det varmaste förordat, att Eders Kongl. Maj:t måtte till innevarande

års Riksdag aflåta nådig proposition om förhöjande med 2,000 kronor

af det omförmälda ordinarie anslaget till naturhistoriska riksmuseet,

hvilken anslagsförhöjning uteslutande borde komma afdelningen för

arkegoniater och fossila växter till godo.

Efter hvad sålunda blifvit upplyst, lärer det svårligen kunna bestridas,

att, derest den nybildade afdelningen af museet skall kunna

medföra åsyftadt gagn, densamma, så länge den hålles i verksamhet,

måste förfoga öfver ett särskildt anslag af minst 2,000 kronor om året.

Med afseende på hvad Riksdagen anfört beträffande ifrågavarande anslags

natur, finner jag mig emellertid för närvarande endast böra i underdånighet

tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att på extra stat för år 1888 anvisa ett belopp af 2,000 kronor för

inköp och insamling af naturalier vid naturhistoriska riksmuseets afdelning

för arkegoniater och fossila växter, till arbetsbiträden derstädes

och till bestridande af andra med arbetena vid afdelningen förenade

utgifter.

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.

I anledning af en utaf direktionen öfver institutet för blinda gjord

underdånig framställning tillstyrker jag, det Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att af det år 1885 till nya byggnader åt institutet för

blinda beviljade anslag, 415,600 kronor, hvaraf lör åren 1886 och 1887

anvisats tillsammans 300,000 kronor, anvisa återstoden, 115,600 kronor,

att utgå under år 1888.

Då den nya byggnad, som är afsedd att användas för blindinstitutet,

under år 1888 komme att tagas i besittning för sitt ändamål,

och dermed institutet från de mera provisoriska förhållanden, hvarunder

det hittills verkat, borde gifvas en mera fast ställning och organisation,

anbefalde Eders Kongl. Maj:t den 4 nästlidne juni direktionen öfver

institutet för blinda att, bland annat, afgifva förslag dels till definitiv

lönestat för institutets personal att tillämpas från och med år 1888, dels

[50.]

Byggnader

för blindinstitutet.

[51.]

Uppehållande

af blindinstitutets

verksamhet

m. m.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Åttonde hnfvudtiteln.

ock angående de öfriga anordningar, som kunde finnas nödiga, då institutet

inflyttar i ny lokal.

Med anledning häraf har direktionen i afgifvet yttrande af den 29

sistlidne september till en början meddelat, att för närvarande utginge

följande aflöningsbelopp:

till direktor................................................................................. kronor 4,000: —-

» 3 ämneslärare, hvar och en 1,500 kronor, ............ » 4,500: —

» 5 arbetsgivare och lärarinnor, hvar och en 1,000

kronor, ........................................................................ » 5,000: —

» gymnastikläraren............................................................... » 900: —■

» musikläraren........................................................................ » 500: —

}) räkenskapsföraren och sekreteraren........................... » 500: —

» läkare och sjukvård......................................................... » 900: —

i) vaktmästare och portvakt jemte vårdare- och tjen
stepersonalen

tillsammans.................................... » 2,025: —

summa kronor 18,325: —

Direktionen har vidare i sitt nämnda yttrande erinrat, dels att

Eders Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med hvad senast församlade

Riksdag på Eders Kongl. Maj:ts förslag medgifvit, förklarat, att ålderstil

lägg skulle för år 1887 tillkomma

direktor och två ämneslärare, hvardera med 500

kronor, ........................................................................... kronor 1,500: -

samt tre arbetslärare och lärarinnor, hvardera med

250 kronor, .................................................................. » 750: —

summa kronor 2,250: —

dels ock att de af. Eders Kongl. Maj:t utsedde komiterade för afgifvande

af förslag till blindundervisningens ordnande i det af dem den 17

december 1880 afgifna betänkande föreslagit följande aflöningsstat för

institutet:

till direktor................................................................................. kr

» 4 lärare, 1,500 kronor för hvardera, ........................

5) 6 arbetslärare och lärarinnor, lönen öfver hufvud

beräknad till 1,200 kronor för hvardera, ......

en gymnastiklärare ........................................................

onor

)>

för

till

musikundervisning.

en räkenskapsförare och sekreterare.

5,000:

6,000:

7.200

1.200

1,200

750

transport kronor 21,350:

s. 73 Kontrollera mot PDF

Åttonde hnfvudtiteln.

73

transport kronor 21,350: —

till en vaktmästare................................................................. » 800: —

en portvakt ....................................................................... 800: —

» läkare och för sjukvård ................................................ » 1,500: —

y> vårdare- och tjenstepersonalen tillsammans............ »_2,500: —

summa kronor 26,950: —

hvarjemte komiterade föreslagit, att ålderstillägg måtte tillerkännas

direktor och en hvar af ämneslärarne med 500 kronor efter 5 års och

ytterligare 500 kronor efter 10 års väl vitsordad tjenstgöring samt

hvar och en af arbetslärare och lärarinnor med 300 kronor efter 5 års

och ytterligare 300 kronor efter 10 års väl vitsordad tjenstgöring.

Direktionen har derefter i omförmälda yttrande anfört, att, då

blindinstitutet hitintills varit afsedt för emottagande af allenast 60 lärjungar,

men det nya institutet vore beräknadt inrymma minst 100 lärjungar,

lärarnes antal och lönevilkor måste i någon mån höjas, och då komiterade

syntes direktionen hafva visat fullgiltiga skäl för det af dem afgifna

förslag till aflöningsstat, och detta förslag just afsåge ett institut med

100 lärjungar, liemstälde direktionen, att institutets aflöningsstat måtte

bestämmas i enlighet med komiterades förslag, samt att så väl direktor

som lärare och lärarinnor måtte komma i åtnjutande af ålderstillägg

enligt samma förslag, dock med den ändring, att, då för år 1887 ålderstilläggen

för arbetslärare och lärarinnor blifvit bestämda till 250 kronor

i stället för af komiterade föreslagna 300 kronor, ålderstilläggen för

sistnämnda lärare och lärarinnor torde ftmtfarande böra utgå med det

redan bestämda beloppet.

Enligt det nu afgifna förslaget till ny aflöningsstat ''skulle således

aflöningarna utgöra tillhopa ................................................ kronor 26,950: —

För närvarande uppgå de till ............................................ » 18,325: —

hvadan alltså tillämpningen af den nya staten skulle

påkalla en ökad utgift af.......................................... » 8,625: —

Då emellertid institutets flyttning ej komme att ega rum förr än

under sommaren år 1888, och den utvidgade verksamhet, institutet i

följd deraf komme att utöfva, således ej skulle taga sin början förr än under

senare hälften af nämnda år, ansåg direktionen, att med tillämpningen

af den nya staten kunde anstå till den 1 juli 1888, hvarigenom hälften

af tillökningen i staten, eller 4,312 kronor 50 öre, för samma år skulle

i nbe sparas.

Beträffande öfriga anordningar, som kunde blifva erforderliga vid

det nya institutet, stode de i nära sammanhang med åtskilliga andra

Bih. till Riksd. prof. 1887. 1 sand. 1 afd. 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Åttonde hufvudtiteln.

ännu oafgjorda och synnerligen vigtiga frågor, såsom om obligatorisk

undervisning för alla inom skolåldern i landet varande blinda barn, om

beloppet af årsafgifter för hvarje uti institutet intagen lärjunge samt

den säkerhet, som borde ställas för afgifters erläggande, och de bidrag

dertill, som borde lemnas af landsting och vederbörande kommuner,

m. m. Direktionen hemstälde derför, att med afgifvande af öfriga förslag

måtte få anstå, helst något ökadt anslag för institutets ekonomi

icke torde, blifva erforderligt för år 1888, då antagligen ej alla platser

i det nya institutet komme att genast upptagas.

Då blindinstitutet för närvarande åtnjöte:

på ordinarie stat...................................................................... kronor 21,000: —

på extra stat ............................................................................. » 21,000: —

och för år 1888, utöfver hittills utgående utgifter, erfordrades:

för tillämpning af den föreslagna nya aflöningsstaten kronor 4,312: 50

samt för ålderstillägg............................................................ » 2,250: _

eller tillsammans kronor 6,562: 50

hemstälde direktionen, att jemte ofvan omförmälda å ordinarie stat uppförda

belopp, 21,000 kronor, måtte på extra stat för år 1888 för blindinstitutet

anvisas ett jemnadt belopp af 27,600 kronor.

Den af komiterade föreslagna och af direktionen nu i hufvudsak

tillstyrkta staten skiljer sig från den hittills tillämpade genom högre

aflöning för direktorn, något större antal lärare, ökad personal och

kostnad för elevernas vård och institutets ekonomiska bestyr samt bestämmelser

om ålderstillägg för direktor och lärare, hvilka bestämmelser

. dock redan blifvit godkända att tillämpas för innevarande år,

och hvilkas billighet derför torde få anses redan vara erkänd. Att en

lägre aflöningsstat än den komiterade föreslagit hittills varit gällande, har

naturligtvis haft sin orsak deruti, att institutet icke kunnat emottaga

mera än omkring 60 elever, i stället för 100, såsom komiterade tänkt

sig, och hvilket senare antal skall i institutets nya byggnad emottagas.

Den förökning i arbetskrafter och kostnad för undervisning, ekonomiska

bestyr m. m., som tillämpning af den nya staten skulle medföra, synes mig

derför hafva goda skäl för sig. Väl är det icke osannolikt, att, såsom

direktionen äfven antydt, lärjungeantalet icke genast kommer att uppgå

till 100. Men äfven om det till en början skulle stanna derunder, är

det uppenbart, att de ekonomiska bestyren i den utom staden belägna

stora lokalen fordra icke så litet mera arbete än i den gamla.

Hvad undervisningen beträffar, blir den till en början utan tvifvel mera

s. 75 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufyudtiteln. 75

besvärlig än hvad komiterade tänkt. sig. Enligt deras förslag skulle ett

blindinstitut emottaga elever, som redan genomgått en blindskola och

således erhållit den första undervisningen. Innan denna anordning kan

fullt genomföras, måste det vara institutets pligt att, i den mån behof

göres och utrymmet medgifver, emottaga äfven sådana elever, som

egentligen hafva sin plats i en blindskola. Men derigenom fordrar

undervisningen mera tid, än om den endast skulle afse mera försigkomna

elever. _ _

Hvad slutligen angår aflöningen åt direktorn, torde den åt komiterade

föreslagna svårligen kunna anses för hög, om man betänker,

hvilken omfattande och mångartad verksamhet han har att utöfva, och

de stora fordringar, densamma ställer på hans duglighet och arbetsförmåga

Direktor, som väsentligen har att bära omsorgen för den utbildning

af blindlärareelever, som äfven framdeles bör institutet ombetros,

skall nemligen icke blott ordna och leda undervisningen, den

intellektuela så väl som den praktiska, vid institutet och sjelf verksamt

deltaga åtminstone i den förra, utan honom åligger dei''jemte att. handhafva

en vidlyftig ekonomisk förvaltning. Dit hör, såsom komiterade

erinra, att draga försorg om lärjungarnes beklädnad och föda äfvensom

att anskaffa och vårda ej mindre den för ämnesundervisningen nödiga

materielen än äfven redskap och råämnen för arbetsundervisningen, att

tillhandahålla nödig arbetsmateriel jemväl åt dem, som utträdt ur blindinstitutet,

att ombesörja tryckning af särskilt för blinda afsedda böcker,

att tillse, det sådana göras tillgängliga äfven för de inom landets olika

delar spridda blinda, att öfvervaka försäljningen af inom institutet

förfärdigade arbeten samt att med omsorg följa lärjungarnes uppfostran,

äfven på de tider, som ej äro anslagna åt den egentliga undervisningen.

Jag hemställer alltså, att Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, med godkännande af ofvan intagna aflöningsstat å tillhopa

26,950 kronor, att tillämpas från och med den 1 juli 1888, samt under

medgifvande att ålderstillägg till direktor, lärare och lärarinnor må utgå

efter af direktionen tillstyrkta bestämmelser, bevilja för uppehållande af

institutets verksamhet ett extra anslag för år 1888 af 27,600 kronor.

1 öfverensstämmelse med direktionens öfver institutet för blinda un- [52.]

derdåniga framställning får jag tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att föreslå

Riksdagen att äfven för år 1888, i likhet med föregående år, å extra m. m.

stat anvisa: till tryckning af blindskrifter 2,500 kronor, samt till understöd

åt blindlärareelever 1,200 kronor.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Åttonde hnfvudtiteln.

Yexiö och

handtverk^

skola i Krist

ine hamn

för Minda.

b,indBS?6ir h!“'' R''Rd?,g!m P4 “t™ stat anvisat till en

Vexa och bbndskola i Vexio 11,000 kronor och till en handtverksskrå i Kristine
ha.

m1n for bImda 7,°°° kronor. På det att dessa skolors verksamhet

må kunna fortsättas äfven under år 1888, och då icke någon anledning

linnés att för namnda år göra ändring i de hittills beviljade anslagsbeioppen,

lår jag, i öfverensstämmelse med inkomna framställningar från

skolornas styrelser, tillstyrka, det Eders Kongl. Makt täcktes föreslå

.Riksdagen att for år 1888 på extra stat anvisa enahanda belopp, nem
111°°?

fro.noi tdl en blindskola i Vexiö och 7,000 kronor till en

handtverksskrå i Kristinehamn för blinda.

JäLL i. .."PPehållande af undervisningen vid de i Vadstena, Skara

ter för öfver- 0G„ B°Puas mrattade tillfälliga läroanstalter för öfveråriga döfstumma

ånga döf- erfordras för år 1888, i enlighet med förut uppgjord och framlagd berakmng

för hvarje af de tre anstalterna 16,400 kronor, eller tillsammans

49,200 kronor; och får jag alltså i underdånighet hemställa, det

Edeis Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för uppehållande under

ar 1888 af undervisningen vid nämnda tre läroanstalter anvisa ett

extra anslag för samma år af 49,200 kronor.

stumma.

Hospitalsvården.

j ^ skrifvelse den 17 maj 1886 angående regleringen af utgifterna

vid hospitalet under riksstatens åttonde hufvudtitel anmälde Riksdagen, att densamma

i Nyköping, i enlighet med Eders Kong], Maj:ts proposition anvisat på extra stat

åt belopp af 52,300 kronor till uppförande af en byggnad

vid Nyköpings hospital; och anförde Riksdagen tillika, att, efter granskog

al uPP§''Jorda ntnmgar och kostnadsförslag för nämnda byggnad

Riksdagens uppmärksamhet fästs derå, att, då behofvet af ökadt antal

sjukpfatser vid hospitalen ingalunda kunde anses blifva tillfredsstäldt

ens efter fullbordandet af de hospitalsbyggnader, som dels redan vore

under utförande och dels blifvit hos Riksdagen ifrågasatta, skäl syntes

vara för handen att taga i öfvervägande, huruvida icke den nu ifrågastalda

byggnaden, som vore afsedd att bereda plats för 24 sjuke, lämpligen

borde i stället för endast en våning med frontespis uppföras i

fulla tva våningar, hvarigenom 42 patienter skulle kunna mottagas, geS

i förändring hela byggnadssumman komme att höjas blott

till ''1,564 kronor 34 öre samt kostnaden för hvarje sjukplats nedbringas

från 2,179 kronor 33 öre till 1,703 kronor 90 öre.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 77

Medicinalstyrelsen, som erhållit nådig befallning att inkomma med

den utredning och det förslag, hvartill Riksdagens framställning i detta

ämne kunde föranleda, har uti skrifvelse den 27 september 1886 anfört,

bland annat, att det ursprungliga förslaget, såsom ock närmare framginge

af styrelsens skrifvelse den 20 maj 1885, hufvudsakligen afsåge

att inom Nyköpings hospital för lugna patienter och konvalescenter bereda

plats, hvaraf hospitalet till stort men för sjukvården hittills varit i saknad,

samt att medicinalstyrelsen med afseende på de dryga kostnaderna, som

fordrades för uppförande af de redan beslutade och föreslagna angelägnare

hospitalsbyggnaderna å andra orter i riket, icke ansett sig då

böra i vidsträcktare mån, än som skedde, taga statens medel i anspråk

för utvidgning af Nyköpings hospital; men att, då obestridligt vore,

att tillgången på sjukplatser vid hospitalen, äfven sedan de redan beslutade

hospitalsbyggnaderna blifvit fullbordade och för sjukvården öppnade,

ändock icke fullt tillgodosåge det kraf, som ett allt mer och mer

stegradt tillopp af inträdesökande på hospital stälde på sinnessjukvården

inom landet, hvarje åtgärd, som äfven i ringare män bidroge att

afhjelpa bristen, vore för denna sjukvård önskvärd och välsignelsebringande,

hvadan ock medicinalstyrelsen för sin del ansett sig böra förorda

ofvanberörda, af Riksdagen framstälda förslag och på grund deraf låtit

sin biträdande arkitekt uppgöra ritningar och kostnadsförslag till eu

sådan utvidgning af Nyköpings hospital, som i Riksdagens förenämnda

skrifvelse afsåges.

Af dessa ritningar och kostnadsförslag, som öfverlemnats till

Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, inhemtas, att genom den nu

ifrågavarande förändringen vinnes utrymme för ytterligare sex isoleringsrum

(celler), två sjukrum, hvartdera för sju platser, samt korridor,

hvarförutom ofvanpå öfre våningen inredes en vind. På sådant sätt

beredes plats för 20 sjuke utöfver det ursprungliga förslaget, och sjukplatsantalet

i nya byggnaden uppbringas derigenom till 44; hvadan

alltså, om dessa platser sammanräknas med de i öfriga, hospitalet tillhörande

byggnader befintliga 70 platser, sjukplatsernas antal vid Nyköpings

hospital derefter kommer att uppgå till 114. Kostnadsförslaget

åter ställer sig sålunda, att, då kostnaden för byggnad i en våning

med frontespis uppgår till 52,304 kronor 34 öre, tillkomma för byggnadens

fidlbordande efter det nya förslaget 13,000 kronor samt vidare,

i stället för de i ursprungliga förslaget till uppvärmning och ventilation

beräknade 4,240 kronor, för central värmeledning och ventilation 8,000

kronor och för tillökning af vattenledning jemte eu vattenreservoai

s. 78 Kontrollera mot PDF

[57.]

Lunds asyl.

. [58.]

Sjukhemmet i

Jerf so för

spetelsk*.

78 Åttonde hufvndtiteln.

2,500 kronor; och framgår häraf, att den föreslagna utvidgningen kan

verkställas till den af Riksdagen angifna summan, 71,564 kronor 34

ore. Då det nu föreliggande förslaget upptager ytterligare två sjukplatser,

nedbringas härigenom kostnaden för hvarje sjukplats till 1626

kronor 46 öre.

I enlighet härmed har medicinalstyrelsen i underdånighet hemstält

om anvisande, utöfver det för innevarande år beviljade anslag

52,300 kronor, af 19,264 kronor 34 öre för anordnande enligt de nya

ritningarna och. kostnadsförslaget af den beslutade nybyggnaden vid

Nyköpings hospital i två våningar i stället för en våning med frontespis.

Mot nyssnämnda ritningar och kostnadsförslag har öfverintendentsembetet,

efter företagen granskning, enligt förmälan i skrifvelse

den 12 oktober nästlidna år icke funnit skäl till någon anmärkning.

På grund af hvad sålunda förekommit tillstyrker jag, det Eders

Kongl. Majrt behagade föreslå Riksdagen att utöfver det för innevarande

år för ändamålet anvisade extra anslag, 52,300 kronor, bevilja på

extra stat för år 1888 ett belopp af 19,265 kronor för uppförande af

omförmälda nybyggnad vid Nyköpings hospital.

Till anordnande af en asyl för sinnessjuke invid och i samband

med Lunds hospital beviljade den under nästlidna år församlade Riksdagen

på Eders Kongl. Maj:ts proposition ett anslag af 1,181,750 kronor

och anvisade deraf på extra stat för år 1887 ett belopp af 200,000

kronor. Medicinalstyrelsen, som erhållit uppdrag att gå i författning

om byggnadsarbetets verkställande jemlikt derför faststälda ritningar

och i öfrigt meddelade bestämmelser, har uti skrifvelse den 27 september

1886 underdånigst anhållit, att dels för fortsättningen af de

grundläggnings- och jordschaktningsarbeten, hvilka äro afsedda att utföras

under innevarande år, dels för murning, inläggning af bjelklag,

verkställande af åtskilliga timmermans- och snickeriarbeten, såsom förfäidigandet

af dörrar, fönsterkarmar o. s. v., af Riksdagen måtte för

år 1888 äskas ett anslag af 360,000 kronor.

... 1 enlighet härmed hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att till fortsättande af byggnadsarbetena å Lunds

asyl anvisa på extra stat för år 1888 ett. anslag till belopp af 360 000

kronor.

■r ^ers Kcmgl. Maj:ts befallningshafvande i Gefleborgs län har i

skrifvelse den 1 oktober 1886 på begäran af länets landsting under
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 79

dånigst anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att

äfven för år 1888 bevilja ett anslag af 7,500 kronor såsom statsbidrag

åt det inom Jerfsö socken befintliga sjukhem för spetelske under enahanda

vilkor, som Riksdagen tillförne fäst vid beviljandet af dylikt

1)ldia6Med anledning häraf hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t behagade

föreslå Riksdagen att jemväl för år 1888 bevilja ett extra anslag

af 7,500 kronor till understöd åt sjukhemmet i Jerf so socken,

under vilkor att 4,000 kronor dertill af landstinget anvisas för samma år

och att spetelske sjuke äfven från andra län än Gefleborgs varda till vård

å anstalten mottagne, så långt utrymmet derstädes sådant medgifvei.

Diverse anslag.

1 likhet med hvad under de sist förflutna åren skett och af samma [59, 60.J

skäl, som då förekommit i fråga om särskilda anslag dels till svenska skriftsällfornskriftsällskapet

dels och till beredande af religions vård åt svenske skap et och

sjömän i utländska hamnar samt åt andra derstädes_ sig uppehållande

landsmän, torde Eders Kongl. Maj:t behaga föreslå Riksdagen att jernvill

för ar 1888 pa oxtra stat anvisa. hamnar.

till svenska fornskriftsällskapet ..............................•••■• 2,000 kronor,

och till beredande af religionsvård åt svenske sjömän

m. fl. i utländska hamnar................................................... 10,000 »

Styrelsen för det nordiska museet har i skrifvelse den 25 sep- [61.]

tember 1886, med åberopande af senaste Riksdags beslut om anvisande

af extra årsanslag å 16,000 kronor till museet, anhållit, att till Riksdagen

måtte aflåtas framställning om beviljande jemväl för år 1888 af

enahanda anslag för ifrågavarande museum. _ .

Derefter har vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien i underdånig

skrifvelse den 23 november 1886, med förmälan, bland annat,

att det inträffat, att, utan akademiens vetskap, kyrkliga föremål blifvit.

förenade med nordiska museets samlingar, och att det jemväl händt, att

offentliga myndigheter till nyssnämnda museum öfverlemnat grupper af

föremål, hvilka varit statens tillhörigheter och derför bort åtminstone i

främsta rummet erbjudas åt staten, hemstält, att, i händelse för nordiska

museet fortfarande äskades statsanslag, dervid måtte fästas sådana vilkor,

som kunde finnas nödiga för iakttagande af de med statens historiska

museum förbundna intressen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

[62.]

Tidskrift för

landsmål

■in . m.

[63.]

Tidskriften

)) A cta matliematicai).

s,) Åttonde hufvudtiteln.

Styrelsen för nordiska museet, hvilken anbefalts att häröfver afgifva

. utlåtande, har i anledning häraf, med öfverlemnande af en förteckning’

å de föremål, nordiska museet såsom gåfva eller deposition

emottaga från församlingar i riket, anfört, att en mängd af de i museets

samlingar befintliga kyrkliga föremål hade museet förvärfvat af

enskilda personer, samt att museet visserligen inköpt åtskilliga kyrkornas

tillhörigheter af församlingarna sjelfva, men först sedan församlingarna

erhållit vederbörligt tillstånd att afhända sig dem; och har

styrelsen tillika förklarat, att, så länge den nuvarande lagstiftningen i

ämnet vore oförändrad, styrelsen skulle underställa Eders Kong!. Maj:ts

nådiga pröfning hvarje anbud om gåfva eller deposition af kyrkliga

föremål, hvilket styrelsen kunde komma att emottaga från församlingar

1 1 lK6t.

Efter hvad sålunda förekommit hemställer jag i underdånighet,

i°k t)* erS Maj:t täcktes, i likhet med hvad förut egt rum, före
slå

Riksdagen att på extra stat för år 1888 anvisa ett belopp af 16,000

kronor, att ställas till styrelsens för nordiska museet förfogande för att

enligt dess bestämmande användas för museet tillhörande ändamål.

Med anledning af eu utaf docenten J. A. Lundell gjord ansökning

om fortfarande anslag för den af honom utgifna tidskriften »Nyare bidrag

till kännedom om de svenska landsmålen och svenskt folklif» ansei

jag mig höra hemställa, att Eders Kongl Maj:t behagade föreslå

Riksdagen att jemväl för nästkommande år ställa till Eders Kongl.

Maj.ts föifogande ett extra anslag till samma belopp, som vid flera

föregående Riksdagar anvisats, eller 3,150 kronor, att, på de vilkor Eders

Kongl. Maj:t kan finna godt bestämma, användas till understöd för utgifvande

äfven under år 1888 af nämnda tidskrift.

Hos Eders Kongl. Maj:t har redaktören af tidskriften »Acta mathematica»,

professorn G. Mittag-Leffler, underdånigst. anhållit, att enahanda

belopp, eller 4,000 kronor, hvilket för innevarande år beviljats

såsom understöd för utgifvande af nämnda tidskrift, måtte för fortsatt

utgifvande af tidskriften jemväl under år 1888 sökanden beredas;

och har sökanden, särskild! med afseende på den af senaste Riksdag

uttalade önskvärdheten deraf, att en utredning måtte eg a rum, huruvida

och i hvilken mån, med hänsyn äfven till från andra håll påräkneliga

bidrag, ett ytterligare fortsatt understöd af statsmedel för tidskriften

kunde vara erforderligt, anfört bland annat:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtitelu. sl

att omkostnaderna för de fullständigt utkomna 8 första banden

it.., +-n .................... kronor 64,458: —

men inkomsterna, deribland inberäknade statsbidrag

från Sverige, Norge och Danmark äfvensom pre
numerationsmedel,

endast till....................................... *__L —:-

hvadan alltså utgifterna öfverstigit inkomsterna med kronor 25,460: - hvilken brist blifvit betäckt genom enskild teckning vid företagets

att, bland prenumerationsmedlen inginge statsbidrag äfven från

Tyskland och Frankrike, enär dessa länder understödde tidskriftens uto-ifvaude

o-en om att prenumerera på ett betydligt antal exemplar;

0 att, derest det nu ifrågavarande anslaget äfven framgent bletve

bevändt’ inkomsterna för framtiden kunde årligen

, -ii ..................................... kronor l->.ODO

beräknas till......................................... -ir* nnn

, •£, „ ,;i] » 16,000

men utgifterna till ............................................

så att hvarje år sannolikt skulle uppstå en brist af kronor 8,000: —

för hvilken''brist sökanden vore beredd att sjelf ansvara;

men att, om svenska statens bidrag upphörde eller minskades, lian

sago sig nödsakad att nedlägga tidskriften.

Derjemte har sökanden erinrat, att eu granskning af de kostnader,

som'' åtgått för offentliggörande af svenska författares arbeten i

tidskriften, gåfve vid handen, att dessa kostnader bestigit sig till 9,668

kronor, eller ungefärligen samma belopp, 10,000 kronor, som till 1886

års slut erhållits i bidrag af svenska statsmedel. Da härtill lades, att

n^taii hela utgiftssumman, 64,453 kronor, blifvit i Sverige utbetald

till svenska tryckerier, svenska redaktionsbiträden, postpol to m. in.,

vore tydligt att en stundom förspord uppfattning, att svenska statens

bidrag kunde anses såsom trvckningshjelp åt utländske författare, al - deles saknade grund.

Vetenskapsakademien, som erhållit nådig befallning att inkomma

med utlåtande häröfver, har med skrifvelse den 8 nästlidne december

till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnat och såsom uttryck för sina egna

åsigter åberopat ett i''ämnet inhemtadt yttrande af sina ledamöter professorn

D. Cr. Lindhagen och lektorn Matths 4 alk, hvilka, i betraktande

af de utaf sökanden andragna förhållanden, ochfdå ostridigt vore ej

mindre att denna tidskrift, hvars utgifvande blifvit framkal adt af ett stort

vetenskapligt behof, hittills på ett synnerligen förtjenstfull!, satt upplyft

sin bestämmelse att, vara ett internationelt organ för den matematiska

vetenskapens utveckling, och att den jemväl i sådan egenskap tillvun
Bih.

till Riksd. prof. 1887. 1 sand. 1 afå. 1 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

[64.]

Nordisk

familj e1> vit.

8 2

Åttonde hufvudtiteln.

mt sig allmänt erkännande och förtroende af samtidens förnämsta mathematici,

än äfven att densamma i väsentlig mån verkat upplifvande

pa det matematiska studiet inom Sverige, på det lifligaste förordat

ren gjoida ansökningen; tilläggande bemälde sakkunnige att, om det

svenska bidraget komme att förvägras, och till följd deraf tidskriften,

etter, att hafva blifvit under en följd af år på ett förtjenstfull sätt i

verige redigerad och utgifven, helt plötsligt upphörde, sådant säkerligen

skulle i utlandet framkalla eu egendomlig föreställning om våra

svenska förhållanden.

. Härjemte anser jag mig böra omnämna, att genom utrikesdepartementet

blifvit till mig öfverlemnade skrifvelse!- från två af utlandets

yppersta mathematici professorerna Weierstrass i Berlin och Schering i

TÖttmgen, hvilka båda uttala synnerligen lofordande omdömen om

»Acta mathematica» och varma välönskningar för dess fortsatta utgifvande.

• ®f5er de®sa upplysningar och under åberopande af hvad jag förut

inför Eders Kong! Maj:t i ämnet anfört, tillstyrker jag, det Eders

Kong! Maj:t tacktes föreslå Riksdagen att jemväl för år 1888 anvisa

ett belopp af 4,000 kronor, att såsom bidrag till bestridande af kostnaderna

för utgifvande under samma år af tidskriften »Acta mathematica»

till professorn Mittag-Lefflers förfogande utbetalas.

Till

att såsom

viljas ett

1886 års

understöd för

Riksdag

utgå under

„ gjorde Eders Kongl. Magt framställning,

utgifvande af »Nordisk familjebok» måtte be„

;d 25,000 kronor och deraf anvisas 5,000 kronor att

åi 1881, med vilkor, dels att förläggaren af nämnda arbete,

extra anslag

O

Gfernandts boktryckeriaktiebolag, utfäste sig att så fort ske kunde och

om möjligt före 1890 års slut hafva, enligt den hittills följda planen

för arbetet, försatt detsamma i fullbordadt skick, dels ock att, enligt

de närmare bestämmelser Eders Kongl. Majrt kunde komma att

meddela, 300 exemplar af arbetet skulle aflemnas till ecklesiastikdepartementet.

Riksdagen bifoll denna framställning men förklarade tillika, att

leders Kongl. Maj:t härigenom icke vore förhindrad att med afseende

pa den föreslagna skyldigheten för utgifvaren att till ecklesiastikdepartementet

aflemna visst antal exemplar af arbetet besluta de förandrmgar,

som för arbetets spridning till så vidsträckta kretsar som

mojJigt kunde finnas lämpliga.

Sedan förläggaren, enligt utfärdad skriftlig handling, såsom vilkor

for statsunderstödets erhållande åtagit sig att om möjligt inom

s. 83 Kontrollera mot PDF

Åttonde hnfviultiteln.

83

nämnda tid hafva, enligt den hittills följda planen, försatt verket i lullbordadt

skick samt att emot eu i anledning af statsanslaget nedsatt ersättning

af 15 kronor för hvarje exemplar, omfattande de redan färdiga

första nio delarne af verket, och 5 kronor för hvarje följande del, innehållande

femtio tryckark, förutom betalning för frakt och efterkrafsafgift,

i den mån de hunne blifva färdiga inpacka och på billigaste sätt

försända till vederbörande reqvirenter de exemplar af »Nordisk familjebok,

» som kunde blifva för dem bestämda, till ett antal af högst 500

exemplar, med skyldighet för förläggaren att, om nämnda antal exemplar

ej blefve reqvirenter tillerkända, aflemna till ecklesiastikdepartementet

afgiftsfritt. så många exemplar, som motsvarade hälften af det

antal, hvarmed reqvirenternas exemplar understege 500, har Eders

Kom»!. Maj:t den 29 sistlidne oktober godkänt berörda vilkor och bemyndigat

chefen för ecklesiastikdepartementet dels att på lämpligt sätt

offentliggöra, att bibliotek vid universiteten, stiftsbibliotek, sockenbibliotek

och andra bokförråd, högre och lägre skolor, vare sig för manlig

eller qvinlig ungdom, arbetareinstitut äfvensom andra undervisningseller

bildningsanstalter, hvilka önska att emot ofvan omförmälda nedsatta

pris förvärfva sig exemplar af »Nordisk familjebok», skola före den

1 april innevarande år härom hos ecklesiastikdepartementet göra anmälan,

dels ock att efter nämnda tidpunkt bestämma, hvilka bland

de sålunda anmälda anstalterna må af prisnedsättningen komma i åtnjutande.

Till åtlydnad häraf har jag i ämnet utfärdat cirkulär till universitetskanslern]

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande, domkapitlen

m. fl. myndigheter. Åtskilliga framställningar om erhållande mot det

nedsatta priset af exemplar af »Nordisk familjebok» hafva redan till departementet

inkommit.

Jag får nu i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes till Riksdagen göra framställning derom, att af ofvanberörda

extra anslag må anvisas ytterligare 5,000 kronor att utgå under år 1888.

På Eders Kongl. Maj:ts framställning beviljade Riksdagen år 1886

ett extra anslag för år 1887 af 15,000 kronor, att användas till understöd

åt sådana anstalter eller föreningar, som anordna föreläsningskurser

för arbetsklassen, dock under följande vilkor:

att det understödsbelopp, som utgifves till hvarje anstalt eller förening,

icke får öfverstiga 3,000 kronor för år räknadt;

att kommuner eller enskilde tillskjuta minst lika mycket som staten,

[65.]

Föreläsningskursev

för arbetsklassen.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84 Åttonde hufvudtiteln.

att anstaltens angelägenheter vårdas af eu styrelse, som antager

föreståndare och lärare;

att föreläsningarna ordnas regelbundet, visst antal timmar i veckan

under fem till åtta månader och i väl afpassade kurser;

att anstalten förfogar öfver kunniga och dugliga, för denna undervisning

lämpliga lärarekrafter samt tillräcklig och passande undervisningsmateriel

;

att alla politiska och religiösa strider eller förhandlingar vid föreläsningarna

eller undervisningen blifva förbjudna; samt

att anstalten eller föreningen skall vara skyldig att underkasta sig

de vilkor och kontroller, som i öfrigt af Eders Kong!. Magt. pröfvas

nödiga eller lämpliga.

Med anledning af Eders Kong!. Maj:ts den 4 juni 1886 i ämnet

utfärdade kungörelse inkommo från skilda delar af riket ansökningar om

bidrag från detta anslag. Enligt dessa ansökningar äskades af statsmedel

sammanlagdt 18,400 kronor.

Då Eders Kongl. Maj:t den 31 december 1886 förehade ansökningarna

till pröfning, beviljades för år 1887 understöd till sammanräknad!

belopp af 15,000 kronor. I anseende till anslagets otillräcklighet

kunde flera anstalter, såsom t. ex. Lxrnds arbetareinstitut och Ystads

töreläsningsanstalt, ej erhålla något understöd.

Då jemväl vid föregående tillfällen ansökningar om bidrag äskats

till större belopp än det beviljade årsanslaget, 15,000 kronor, och således

behof af anslagets förhöjning numera synes bestämdt ådagalagdt, hemställer

jag, det Eders Ivougl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för år

1888 bevilja ett extra anslag af 20,000 kronor, att under enahanda

vilkor, som nyss nämnts, användas för ifrågavarande ändamål.

I.60.J

J^reis infaminellerinfl

s arbeten

m. v/.

Till fortsättande af påbörjade precisionsnivelleringsarbeten i södra

och mellersta Sverige enligt uppgjord plan erfordras för nästkommande

år ett belopp af 9,000 kronor, hvarjemte för underhåll och tillsyn af

de fyra der inrättade vattenhöjdmätningsstationerna m. in. under samma

år beräknats åtgå tillhopa 1,700 kronor, eller enahanda belopp, som af

Riksdagen anslagits till detta ändamål för innevarande år. Med anledning

häraf hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj: t

täcktes föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1888 bevilja 10,700

kronor, deraf 9,000 kronor till fortsättande af berörda precisionsnivelleringsarbeten

samt 1,700 kronor för underhåll och tillsyn af vattenhöjdmätningsstationerna

m. m.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufrudtiteln.

85

Hvad föredragande departementschefen i ofvanberörda

hänseenden hemstält och föreslagit täcktes

Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkande af statsrådets

öfrige ledamöter, i nåder gilla, med befallning tillika

att utdrag åt detta protokoll skulle till finansdepartementet

öfverlemnas, till ledning vid författandet af

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo:

Wilh. Beskow.

Bill. till Riksd. prof. 1887. 1 samt. 1 afd.

12

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet a Stockholms slott den 12 Januari

1887.

N ärvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Thémpt ander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve

EHRENSVÅRD,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Sedan de till åttonde hufvudtiteln hörande frågor blifvit på föredragning

af vederbörande departementschef prötvade, anhöll departementschefen,

Statsrådet friherre Tamm, att få anmäla de frågor, som

rörde regleringen af

nionde hufvudtiteln,

innefattande pensions- och indragningsstaterna.

Bih. till Riksd. Prof. 1887. 1 Sami. 1 Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Nionde hufvudtiteln.

no

Pension för

Magasinsförvaltaren

och Sjukhusinspektoren

G. Lindström.

Pension för

Vaktmästaren

C. F.

Gedervall.

[30

Gratifikationer

ät f. d.

landtvärnsman.

Hvad först angick

pensionsstaten,

anmälde departementschefen, att anledning icke förekommit att ifrågasätta

någon förändring i afseende å de anslag, som funnos uppförda å

denna stat, för hvilken gällande riksstat upptoge 1,313,030 kronor.

Beträffande derefter

indragningsstaten

erinrade departementschefen om Kongl. Maj:ts på nedannämnda departements

föredragning förut fattade beslut om aflåtande till Riksdagen af

följande framställningar, nemligen:

på landtförsvarsdepartementets föredragning:

(se bil. | vid detta prof. pag. 7)

att Magasinsförvaltaren och Sjukhusinspektoren vid Gotlands

nationalbeväring Gustaf Lindström inå från och med månaden näst

efter den, i hvilken han erhåller afsked, under sin återstående lifstid

åtnjuta pension från allmänna indragningsstaten till ett belopp, motsvarande

hans nuvarande lön vid nationalbeväringen, eller 540 kronor

årligen;

(se bil. 2 vid detta prat. pag. 9)

jitt för Vaktmästaren vid Generalstaben Öar! Fredrik Gedervall

må å allmänna indragningsstaten uppföras en pension af 600 kronor

att af Cedervall under hans lifstid årligen åtnjutas med beräkning från

och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked från nämnda

vaktmästarebefattning;

(se bil 3 vid detta prot. pag. 11 )

att till gratifikationer åt de från 1808 och 1809 årens krig qvarlefvande

landtvärnsman, som sig derom anmäla, må för år 1888 å

allmänna indragningsstaten anvisas ett belopp af 1,550 kronor;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln.

3

på sjöförsvarsdepartementets föredragning:

se bil. 4 vid detta prot. pag. 13)

att Materialförvaltaren vid flottans station i Carlskrona Johan Hugo [4.]

Äspegren må från och med månaden näst efter den, hvari han med

pension ur amiralitetskrigsmanskassan från tjensten afgår, under sin förvaltaren

återstående lifstid från allmänna indragningsstaten åtnjuta fyllnads- J. agrJs^

pension till så stort belopp, att detta, tillsammans med pensionen från

nämnda kassa, utgör 3,200 kronor, eller 1,425 kronor årligen;

på civildepartementets föredragning:

(se bil. 5 vid detta prot. pag. 17)

att öfverståthållare i Stockholm må förklaras berättigad att [o.]

från och med månaden näst efter den, då han efter 65 lefnadsår och för öfverståtminst

35 tjensteår, deraf minst 10 år såsom landshöfding eller öfverstat- hållare i

hållare, från embetet afgått, under sin återstående lifstid å allmänna oe om.

indragningsstaten uppbära årlig pension af 6,000 kronor;

(se bil. 6 vid detta prot. pag. 20)

att Landskanslisten i Vermlands län Carl Rutger Stiegler ma [6-]

från och med månaden näst efter den, uti hvilken afsked^ från iands- Lejjjld°stamkanslisttjensten

varder honom beviljadt, under sin återstående lifstid listen C. B.

åtnjuta från allmänna indragningsstaten en årlig pension till belopp, ‘beger.

motsvarande hans lön, ålderstillägget inberäknadt, eller 1,000 kronor,

(se bil. 7 vid detta prot. pag. 23)

att Landskanslisten i Norrbottens län Frans Gustaf Bucht må [(•]

från och med månaden näst efter den, i hvilken han med pension rån

civilstatens pensionsinrättning afgår från tjensten, under sin ateis a- usten F. G.

ende lifstid åtnjuta från allmänna indragningsstaten pension till sa bucM.

stort belopp, att detta, tillhopa med pensionen 450 kronor från namnda

inrättning, uppgår till hans nuvarande lön med ålderstillägg, 1,000

kronor, eller 550 kronor årligen;

(se bil. 8 vid detta prot. pag. 26)

att Stationsingeniören vid statens jernvägsbyggnader Anders [8.]

Erik Daniel Eudelius’ enka Jubla Rudelius, född Behm, må berättigas

från allmänna indragningsstaten åtnjuta årlig pension till be opp a ingeniör en A.

400 kronor, att utgå från och med Augusti månad år 1886, så länge F^D. Bude
hon

förblifver enka;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Nionde hufvudtiteln.

på ecklesiastikdepartementets föredragning:

(se bil. 9 vid detta prot. pag. 29)

C9-] Lektorn vid allmänna läroverket i Östersund Karl Henrik Brand!

Lektorn K. må ,från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked varder honom

ii. Brandt. beviljadt, för sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta

en årlig pension af 3,000 kronor;

[10.]

(se bil. 9 vid detta prot. pag. 30)

att Lektorn vid allmänna läroverket i Kalmar Frans Oskär Biroer

------Å ih ° „__. _ 1 O 1 ... />. ..... „ _ Ö

llktoTnF''. Svahtl rnå från. och meå månaden näst efter den, i hvilken Iftked"varO.

B. Svahn, der honom beviljadt, för sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten

åtnjuta en årlig pension af 2,625 kronor;

(se bil. 9 vid detta prot. pag. 32)

[11.] att Kapellmästaren vid universitetet i Lund Wilhelm Theodor

K^ZiL- Gn0sspelius rnå från och med månaden näst efter den, i hvilken han

ren w. T. erhåller afsked från kapellmästarebefattningen, under sin återstående

Gnosspehus. lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 1 600

kronor;

(se bil. 9 vid detta prot. pag. 33)

[f2.] att läraren i musik vid allmänna läroverket i Kalmar Anders

PMnsiMärZ J°hatl ,Johansson må från och med månaden näst efter den, i hvilken

ren A. J. han erhåller afsked från nämnda lärarebefattning, under sin återstående

Johansson, lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension till belopp

af 1,000 kronor;

(se bil. 9 vid detta prot. pag. 34)

[13.] __ att Teckningsläraren vid allmänna läroverket i Visby Johan Gustaf

Tectnmfl Löfvenören må från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked

läraren J.G. varder honom beviljadt, för sin återstående lifstid å allmänna indragningsLöfvengren.

staten åtnjuta en årlig pension af 900 kronor;

(se bil. 9 vid detta prot. pag. 35)

[14.] _ att öfverläraren vid gymnastiska centralinstitutet, Professoren

FeprlofessiÖ-r Hj’almar Fredrik Lings^ enka Josefina Ling, född Rolf, må, så länge

ren H. F. aon förblifver enka, från allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig

Lings enka. pension af 600 kronor, att utgå från och "med- år 1887;

(se bil. 9 vid detta prot. pag. 36)

att Provinsialläkaren Carl Daniel Lindskogs enka Maria Elisabeth

[15.]

Pension för

Provinsialläkaren

C. D.

Lindskogs

enka.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvndtiteln.

5

Lindskog, född Lund, må, så länge Lön enka förblifver, från allmänna

indragningsstaten åtnjuta årlig pension till belopp af 600 kronor, att

utgå från och med år 1887; samt

(se bil. 9 vid detta prof. pag. 37)

att å allmänna indragningsstaten må för år 1888 anvisas ett an- [16.]

slag af 10,000 kronor, att enligt de närmare bestämmelser, Kongl.

Maj:t kan finna godt meddela, användas till understöd af högst 250 vande foliekronor

åt sådane äldre behöfvande folkskolelärare, hvilka oförvitligen skollärare.

skött sin tjenst, men derifrån erhållit afsked före år 1867.

Departementschefen, Statsrådet Friherre Tamm, anförde härefter:

I öfverensstämmelse med de vilkor, under hvilka Eders Kongl. [17.]

Maj:t i nådig proposition till Riksdagen den 17 sistlidne December

föreslagit, att det nu bestående rättsförhållandet mellan kronan och Sala Grufveingebergslag

må upplösas, tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen, att Grufveingeniören Älbert lortimer Gllllbratldsson son.

må, under förutsättning att sådan öfverenskommelse mellan kronan och

Sala bergslag kommer till stånd, som omförmälda proposition afser,

förklaras berättigad att från och med månaden näst efter den, under

hvilken han erhåller afsked från nämnda befattning, utöfver den pension,

som kan tillkomma honom från civilstatens pensionsinrättning,

från allmänna indragningsstaten åtnjuta fyllnadspension till belopp af

900 kronor årligen.

Då, enligt hvad Statskontoret upplyst, riksmarkegångspriset å [18.]

spanmål åren 1884—1886 utgjort i medeltal 1 krona 95 öre kubik- FörMjmng^

foten, motsvarande 12 kronor 28 öre för tunnan, eller 1 krona 78 öre häldre lön

utöfver det värde, 10 kronor 50 öre för tunnan, hvartill spanmålen vid ingående

1840—1841 års statsreglering beräknades, lärer den förhöjning i berörda sPanma ■

spanmålspris, som från allmänna indragningsstaten bör utgå till sterbhusen

efter dem, hvilka före vidtagande af nämnda statsreglering, beredt

siua sterbhus rätt till begrafningshjelp, böra bestämmas till 1

krona 78 öre för tunnan.

Beträffande beloppet af förslagsanslaget till allmänna indragnings- [19.]

staten har jag ej annan ändring att föreslå, än att, för vinnande af

jemn slutsumma å de ordinarie anslagen under hufvndtiteln, det kon- anslagen å

''tanta anslaget till nämnda stat må höjas med 400 kronor eller från huf2dtLln

1,310,170 kronor till 1,310,570 kronor, då, med inberäkning af under

opaginerad Kontrollera mot PDF

b Nionde hufvudtiteln.

anslaget utgående ersättning för indragen indelning m. m., 6,400 kronor,

anslagets slutsumma blir ................................... kronor 1,316 970:_

Lägges härtill anslaget till pensionsstaten ... „ 1,313,030:_

skulle slutsumman af nionde hufvudtitelns ordinarie

anslag för år 1888 blifva..............................................kronor 2,630,000: —

Extra anslag.

L^O.] Beträffande extra anslag under denna hufvudtitel bör vid stats
pensionerm-

verkspropositionens affattande iakttagas Eders Kongl. Maj:ts den 22

gen vid ar- sistlidne December på föredragning af landtförsvarsdepartementet (se

mm. bil. 10 vid detta prof. pag. 39) fattade beslut att föreslå Riksdagen

att å extra stat för år 1888 anvisa ett kreditiv af 1,125,000 kronor,

att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas egen

pensionering med nu faststälda pensionsbelopp, mot skyldighet för

pensionskassan att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda

vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna, och dels till

fyllnadspensioner i enlighet med de af Riksdagen godkända grunder

för sådana pensioners utgående,

äfvensom medgifva, att hvad af de till pensioneringen under år

188/. anslagna medel kan blifva oanvändt må för det kommande årets

pensionering användas.

Hvad departementschefen sålunda rörande nionde hufvudtiteln

hemstält biträddes af Statsrådets öfrige ledamöter och blef af Hans

Maj.t Konungen i nåder gilladt och godkändt; och behagade Hans

Maj.t Konungen, på Statsrådets tillstyrkande, härjemte förordna, att nu

anmälda för statsregleringen erforderliga handlingar skulle tillställas

Riksdagens statsutskott.

Ex protocollo:

Fredrik Zethelius.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 1.

7

Utdrag af protokollet öfver landtför svar särenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i Statsrådet d Stockholms slott den 10

December 1886.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve

Ehrensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Departementschefen anförde härefter i underdånighet:

Militärbefälhafvaren på Gotland har insändt och förordat en under- [1.]

dånig ansökning af Magasinsförvaltaren och Sjukhusinspektoren vid

Gotlands nationalbeväring Gustaf Lindström, att han, som enligt an- dragningssökningen

bilagda bevis är född den 5 September 1800 och således st^JH

numera uppnått en ålder af attatiosex ar samt under 60 år varit an- förvaltaren

stäld vid Gotlands nationalbeväring dels såsom kanslist och dels såsom

rnagasinsförvaltare och sjukhusinspektor, måtte, efter erhållet afsked, q. jJinåuppföras

å rikets allmänna indragningsstat med. åtnjutande af sin nu ström.

innehafvande lön 540 kronor årligen såsom pension.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 1.

Uti häröfver infordradt utlåtande har Statskontoret andragit:

att Lindström, såsom f. d. kronofogde i södra fögderiet af Gotlands

län, enligt nådiga brefvet den 20 Februari 1856 åtnjuter pension

från civilstatens pensionsinrättning till årligt belopp af 450 kronor;

_ att, enligt hvad en bilagd skrifvelse från direktionen öfver arméns

pensionskassa utvisar, Lindström, hvilken, med stöd af 2:dra punkten

i 79 § af reglementet för nämnda kassa den 24 Augusti 1833, afsagd

sig delaktighet i pensionskassan för innehafvande befattning vid nationalbeväringen,

icke är berättigad att, efter erhållet afsked, från pensionskassan

undfå pension; samt

att pensionsrätt å allmänna indragningsstaten icke tillkommer

Lindström för ifrågavarande befattning.

Då vid sådant förhållande icke lärer kunna antagas, att Lindström,

derest pension icke beredes honom, afgår från sin befattning, men de

dertill anslagna medel äro afsedda att vid Lindströms afgång, då befattningen

skall indragas, användas för genomförande af Gotlands

nationalbevärings förändrade organisation, får jag, med hänsigt jemväl

till Lindströms höga ålder och långa tjenstetid, i underdånighet hemställa,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att Lindström

må från och med månaden näst efter den, i hvilken han erhåller afsked,

under sin återstående lifstid åtnjuta pension från allmänna indragningsstaten

till ett belopp, motsvarande hans nuvarande lön vid nationalbeväringen,

eller femhundra fyratio kronor årligen.

Hvad föredragande departementschefen sålunda tillstyrkt och hvari

Statsrådets öfrige ledamöter instämde behagade Hans Maj:t Konungen

i nåder bifalla; och skulle utdrag af detta protokoll meddelas Finansdepartementet

till iakttagande vid uppgörande af förslaget till reglering

af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

Eugéne Peyron.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 2.

9

Utdrag af protokollet öfver landtför sv av särenden, hållet

inför Hans May.t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den

19 November 1886.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptandek,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve

Ehrensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusen stjerna,

Friherre Tamm.

Chefen för Landtförsvarsdepartementet, Statsrådet Ryding föredrog

i underdånighet:

Chefens för Generalstaben underdåniga skrifvelse den 29 sistlidne

September, deri han anhållit, att Vaktmästaren vid Generalstaben

Carl Fredrik Cedervall, hvilken till följd af ålder och sjukdom numera

vore urståndsatt att förrätta sin tjenst, måtte beredas en årlig pension

å allmänna indragningsstaten till belopp af 750 kronor; varande dervid

af Chefen för Generalstaben upplyst och vitsordadt, att Cedervall,

hvilken enligt bifogade behöriga bevis vore född den 24 November

1818 och lede af kronisk njursjukdom och hjerthypertrofi, hvarigenom

han vore urståndsatt att förrätta sin tjenst, den 1 nästkommande Januari

komme att hafva varit i statens tjenst under 30 år och 1 månad, nemligen

såsom underkanonier 4 år och 1 månad, såsom lyrverkare 3 år

samt slutligen såsom vaktmästare vid topografiska corpsen och derefter

Bill till Rilosd. Prot. 1887. 1 Samt. 1 Afd. 2

[2-]

Pension &

allmänna indragningsstaten

för

Vaktmästaren

vid Generalstaben

C.

F. Cedervall.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Nionde hufvudtiteln; bil. 2.

vid Generalstaben under sammanlagdt nära 23 år, samt att Cedervall

under denna sin tjenstetid städse med trohet och nit fullgjort sina

åligganden.

Departementschefen yttrade härvid:

Uti infordradt utlåtande har Arméförvaltningen å civila departementet

anfört, att, då Ceder valls aflöningsförmåner utgöras af ett kontant

arfvode å 750 kronor samt fri bostad och vedbrand, hvilka naturaförmåner

numera plägade å staterna uppskattas till 150 kronor, Cedervall

i sådant hänseende syntes Arméförvaltningen vara jemförlig med

de lägre vaktmästarne i Landtförsvarsdepartementets afdelning af Kongl.

Maj:ts kansli och i Arméförvaltningen, hvilkas aflöning utgår med 500

kronor i lön, 100 kronor såsom ålderstillägg derå och 300 kronor tjenstgöringspenningar;

samt att pensionen för Cedervall vid sådant förhållande,

enligt Arméförvaltningens åsigt, så mycket hellre borde bestämmas

till det belopp, som vore förbemälde vaktmästare i andra verk

medgifvet, . eller 600 kronor årligen, som, derest Cedervalls kontanta

aflöning blifvit bestämd att, i likhet med hvad för dylika betjente annorstädes

eger rum, utgå såsom lön i stället för såsom arfvode, Cedervall

varit berättigad att enligt 1877 års pensionsreglenng för armén erhålla

pension från arméns pensionskassa och fyllnadspension af statsverket

till lönens hela belopp.

Då Cedervall under sin långa tjenstetid blifvit väl vitsordad och

den af Cedervalls åtgöranden oberoende omständigheten, att Cedervalls

aflöning blifvit bestämd att utgå icke såsom lön utan såsom arfvode,

icke rimligen bör föranleda dertill, att Cedervall, som af ålder och

sjukdom är urståndsatt att sig sjelf försörja, skall, efter det han egnat

större delen af sin kraftfulla ålder åt statens tjenst, på ålderdomen

lemnas utan allt understöd från det allmännas sida, får jag i underdånighet

hemställa, det Eders Kongl. Majrt täcktes föreslå Riksdagen

att för Cedervall å allmänna indragningsstaten uppföra en pension af

600 kronor, att af Cedervall under hans lifstid årligen åtnjutas med

beräkning från och med månaden näst efter den, då han erhållit afsked

från vaktmästarebefattningen vid Generalstaben.

Uppå underdånig tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter täcktes

Hans Maj:t Konungen härtill lemna nådigt bifall; och skulle utdrag af

detta protokoll till Finansdepartementet öfverlemnas till ledning vid uppgörande

af förslag till reglering af utgifterna under riksstatens nionde

hufvudtitel.

Ex protocollo:

Eugene Peyron.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 3.

11

Utdrag af protokollet öfver landtför sv ar särenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 31

December 1886.

N ärvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve

Ehrensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Departementschefen, Statsrådet Ryding anförde härefter i underdånighet:
Till

understöd åt de från 1808 och 1809 årens krig ännu qvarlefvande

landtvärnsmän har sist församlade Riksdag, uppå Eders Kongl.

Maj:ts framställning, för år 1887 anvisat ett belopp af 3,000 kronor.^

Antalet understödstagare, som år 1885 utgjorde 11, har för år

1886 nedgått till 5, Indika tilldelats gratifikationer med tillhopa 1,550

kronor, till hvilket belopp anslaget för år 1888 således torde kunna

nedsättas.

Jag hemställer derföre, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå

Riksdagen att till gratifikationer åt de från 1808 och 1809 årens krig

'' [3-] .

Gratifikationer

åt f. d.

landtvärnsmän.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Nionde hufyudtiteln: bil. 3.

qvarlefvande landtvärnsman, som sig derom anmäla, för år 1888 anvisa

å allmänna indragningsstaten ett belopp af 1,550 kronor.

Häri instämde Statsrådets öfrige ledamöter.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder bifalla hvad Statsrådet

sålunda hemstält; och skulle utdrag af detta protokoll meddelas Finansdepartementet

till ledning vid uppgörande af förslag till reglering af

utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

Eugene Pcyron.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 4.

13

Utdrag af ''protokollet öfver

Maj:t Konungen i

Oktober 1886.

sjöförsvarsärenden, hållet inför Hans

Statsrådet a Stockholms slott den 22

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve

Ehrensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Departementschefen, Statsrådet Friherre von Otter föredrog i

underdånighet

Departementschefen yttrade derefter:

5:o.

Redan uti underdånig skrifvelse den 23 Maj 1885 har varfschefen

vid flottans station i Carlskrona — med förmälan att Materialförvaltaren

derstädes m. m. Johan Hugo Aspegren sedan den 28 Januari

1882 varit af sjukdom hindrad att sin tjenst förrätta och att, enligt

[4-]

Pension för

Materiaiförvaltaren

J.

H. Aspegren.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Nionde Hufvudtiteln: bil. 4.

bifogadt läkarebetyg, anledning icke förefnnnes, att lian kunde återvinna

tjenstbarhet, äfvensom under åberopande af de med tjenstens

uppehållande genom vikarie förenade olägenheter — hemstält om Aspegrens

öfverflyttande på allmänna indragningsstaten med en årlig pension

af 3,200 kronor eller det belopp han nu uppbure i lön och ålders
tiHägg,

men — sedan Statskontoret uti häröfver afgifvet utlåtande anmält,

att, enligt från direktionen öfver amiralitetskrigsmanskassan

lemnad upplysning, Aspegren icke inom den i nådiga brefvet den 22

Juni 1877 bestämda tid inkommit med anmälan om sin önskan att

komma i åtnjutande af pension srätt enligt de år 1876 faststälda grunder

för pensionering af flottans befäl och underbefäl med vederlikar, hvilka

grunder genom nyssnämnda nådiga bref förklarats skola från och med

1878 tillämpas jemväl vid pensionering af personalen vid flottans civilstat,

, och att lian således icke heller för sin del på desamma ingått,

i följd hvaraf Aspegren icke kunde med tillämpning af 8:de punkten

i Kong!. kungörelsen den 24 November 1876 från tjensten skiljas och

dervid tilläggas pension från allmänna indragningsstaten—farin Eders

Kongl. Magt, vid ärendets föredragning den 16 Oktober 1885, vid sålunda

upplyst förhållande och i enlighet med Statskontorets jemväl

gjorda hemställan, varfschefens ifrågavarande framställning icke böra

vinna nådigt bifall.

Enär det likväl enligt varfschefens åsigt icke kunde vara med

kronans fördel öfverensstämmande, att dess i materialförrådet befintliga,

till nära 6 millioner kronor uppskattade egendom redovisades och

handhades af oansvariga personer, anhöll varfschefen uti embetsskrifvelse

den 17 derpåföljde November, med öfverlemnande af amiralitetskrigsmanskontorets

uppgift å den pension och fyllnadspension, som

Aspegren vore berättigad att efter afskedet uppbära från amiralitetskrigsmanskassan,

att Aspegren måtte från och med månaden näst efter

deri, hvarunder han erhölle sökt afsked, under sin återstående lifstid

bekomma, utöfver de pensionsmedel, han vore berättigad att utfå från

nämnda kassa, ett så stort belopp, att det, tillsammans med nyssberörda

pensionsmedel, uppginge för år till 3,200 kronor.

Äfven öfver denna förnyade framställning blef yttrande infordradt

från Statskontoret, som uti skrifvelse den 14 December 1885, efter

redogörelse för de grunder, enligt hvilka pensionsrätt å allmänna

indragningsstaten tillkomme civile embete- och tjenstemän i allmänhet,

anfört, att, ehuru Aspegren icke uppfylt de för åtnjutande af sådan

pension föreskrift^ vilkor, Statskontoret likväl — med afseende å det

s. 15 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 4.

15

öfver Aspegrens helsotillstånd afgifna intyg, som innehölle, att Aspegren

under en tid af mer än tre år varit behäftad med ett konstitutionel!

lidande (diabetes mellitus) i förening med rubbningar i själsverksamheten

(melancholia) och att anledning icke förefunnes, att han

kunde återvinna tjenstbarhet — ansåge sig, med afseende derjemte

fästadt å Rikets Ständers vid 1853—1854 årens riksdag meddelade förklarande

i fråga om obotlig ansedd lam, blind eller sinnessvag tjenstemans

skiljande från ordinarie beställning, böra hemställa om aflåtande

till Riksdagen af nådig framställning om pension för Aspegren å allmänna

indragningsstaten till belopp, motsvarande skilnaden mellan

hela den honom tillkommande pension, 3,200 kronor, och det belopp,

1,775 kronor, som han egde att ur amiralitetskrigsmanskassan uppbära,

eller 1,425 kronor;

Och behagade Eders Kongl. Maj:t, med bifall härtill, uti nådiga

propositionen till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof

den 14 Januari 1886 föreslå Riksdagen, att Materialförvaltaren Aspegren

måtte från och med månaden näst efter den, hvari han med

pension ur amiralitetskrigsmanskassan från tjensten afginge, under

sin återstående lifstid åtnjuta från allmänna indragningsstaten fyllnadspension

till så stort belopp, att detta, tillsammans med pensionen från

nämnda kassa, utgjorde 3,200 kronor, eller 1,425 kronor årligen;

men denna framställning blef endast på det sätt bifallen, att, såsom

af Riksdagens skrifvelse angående regleringen af utgifterna under

riksstatens nionde hufvudtitel den 16 Maj 1886 inhemtas, Aspegren

tillerkändes rätt att, efter erhållet afsked, åtnjuta från allmänna indragningsstaten

fyllnadspension till så stort belopp, att detta, tillsammans

med pensionen från amiralitetskrigsmanskassan, utgjorde åttio procent

af hans nu innehafvande lön jemte ålderstillägg 3,200 kronor, eller

785 kronor.

Nu har varfschefen uti embetsskrifvelse den 15 innevarande Oktober,

under anförande att Aspegren, på förfrågan huruvida han ämnade

begagna sig af den sålunda medgifna rättigheten, lemnat det svar,

att han ansåge sig icke kunna från tjensten afgå, med mindre han i

pension erhölle fulla 3,200 kronor, vid sådant förhållande samt då det

utaf varfschefen år 1885 åsyftade målet med Aspegrens förflyttning på

pensionsstat icke vunnits, men de skäl, som föranledt den då gjorda

framställningen, oförminskade qvarstode, upprepat sin förut gjorda anhållan

angående pension för bemälde materialförvaltare; och har fältläkaren

vid stationen, Öfverfältläkaren m. in. M. Först uti ett den 4 i

samma månad afgifvet intyg förmält, att Aspegren under nära fyra års

tid varit af här förut omförmälda sjukdom hindrad att sin tjenst för
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Nionde hufvudtiteln: bil. 4.

rätta samt att anledning icke förefunnes, att lian kunde återvinna

tjenstbarhet.

Enligt hvad ofvan anmälts, har Materialförvaltaren Aspegren funnit

sig icke kunna afgå från tjensten mot åtnjutande af årlig pension till

belopp af endast åttio procent utaf innehafvande lön jemte ålderstillägg,

men då, såsom af läkarebetyget inhemtas, Aspegren icke vidare är

tjenstbar och det icke kan vara med kronans fördel förenligt, att ett

så dyrbart förråd som materialtörrådet vid Carlskrona station år efter

år skötes af oansvarige vikarier, får jag, på dessa skäl och i betraktande

af hvad för öfrigt i detta ärende omförmäldt blifvit, underdånigst

hemställa:

att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen medgifva, att

Materialförvaltaren Aspegren må från och med månaden näst efter den,

hvari han med pension ur amiralitetskrigsmanskassan från tjensten afgår,

under sin återstående lifstid från allmänna indragningsstaten åtnjuta

fyllnadspension till så stort belopp, att detta, tillsammans med

pensionen från nämnda kassa, utgör 3,200 kronor, eller ett tusen fyrahundratjugufem

kronor årligen.

Hvad föredragande departementschefen sålunda tillstyrkt och hvari

Statsrådets öfrige ledamöter instämde behagade Hans Maj:t Konungen

i nåder gilla; och skulle utdrag af detta protokoll meddelas Finansdepartementet

till iakttagande vid uppgörande af förslaget till reglering

af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

Erik von Otter.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 5.

17

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 3 December

1886.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve

Ehrensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

2:o.

Departementschefen, Statsrådet von Krusenstjerna yttrade härefter:

Då år 1884 beslut fattades om landshöfdingelöneregleringsfondens

indragning till statsverket, foreskrefs i sammanhang dermed, att

landshöfding skulle ega att å allmänna indragningsstaten uppbära pension

af 6,000 kronor från och med månaden näst efter den, då han

efter 65 lefnadsår och minst 35 tjeusteår, deraf minst 10 såsom landshöfding,

från embetet afgått.

öfverståthållare!!, hvilken med hänsyn till de med embetet förenade

åligganden är fullt jemförlig med landshöfding, eget- likväl, jem
Bih.

till Riksd. Vrot. 1887. 1 Sami. 1 Afd. 3

[o.]

Pensionsrätt

för öfverståthållare

i

Stockholm.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Nionde lmfvudtiteln: bil. 5.

likt nu gällande bestämmelser, icke åtnjuta pension till samma belopp

som landshöfding. Då rättelse synts mig böra beredas i detta missförhållande,

har jag i ärendet inhemtat yttrande från Statskontoret.

Enligt hvad Statskontoret upplyst, uppgår öfverståthållarens årliga

kontanta aflöning, bestämd genom nådiga brefven den 2 Maj 1862 och

den 13 November 1863, till 18,000 kronor, hvaraf ena hälften, 9,000

kronor, utgår från statsverket under sjette hufvudtitelns anslag till

Ofverståthållareembetet och andra hälften från Stockholms stad med

dels 7,000 kronor såsom taffelpenningar och dels 2,000 kronor såsom

anslag till ved. Vidare har öfverståthållaren sig till boställe anvisadt

den Stockholms stad tillhöriga fastigheten med adressnummer 4 vid

Slottsbacken. Det af statsmedel utgående belopp är fördeladt

i lön...................................................................................... kronor 4,681: 4 5

„ taffelpenningar ............................................................. „ 2,001: —

„ lönetillökning................................................................ „ 2,317: 55

Summa kronor 9,000: —

Då i afseende å öfverståthållares pensionsrätt ingenting finnes

särskildt stadgadt, lärer härom böra tillämpas hvad äldre pensionsförfattningar

innehålla rörande civile embets- och tjenstemäns rätt till

pension från allmänna indragningsstaten. Enligt dessa bestämmelserskulle

öfverståthållare, vid fylda 70 år och minst 30 års oafbruten

tjenstetid eller vid 65 års ålder efter vid pass 40 års tjenstgöring och

med intyg om försvagad helsa, ega att i årlig pension uppbära 80

procent af den från statsverket utgående lön jemte lönetillökning, 6,999

kronor, eller sålunda 5,599 kronor 20 öre.

Med åberopande af de utaf mig nu angifna förhållanden och då

de öfverståthållare tillkommande sammanlagda aflöningsförmånerna

öfverstiga för landshöfding bestämd aflöning, har Statskontoret i sitt

yttrande ansett skäl icke förekomma, att öfverståthållare skulle åtnjuta

lägre pension än landshöfding; och har Statskontoret tillika funnit det

icke kunna ifrågasättas, att någon pension skulle från Stockholms stad

tillkomma denne embetsman.

Landshöfdingarnes löner utgöra för närvarande, i Göteborgs och

Bohus län 17,000 kronor, i Malmöhus län 15,500 och i öfriga 22 län

13,000 kronor. Derjemte åtnjuta de rätt till bostad i länsresidensen

samt rätt att begagna de dertill hörande trädgårdar och park
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 5. 19

anläggningar. Som, oaktadt olikheten i aflöningarnes storlek, pensionen

för samtlige landshöfdingarne är bestämd till enahanda belopp,

och då skilnaden emellan landshöfdingens i Göteborgs och Bohus_ län

samt öfverståthållarens aflöning icke är betydlig, anser jag mig icke

böra ifrågasätta, att pensionen för denne bestämmes högre än för landshöfding.

Lika med Statskontoret anser jag ock, att hela pensionsbeloppet

bör från statsverket utgå, emedan öfverståthållarens embetsåligganden

i väsentliga afseenden äro desamma som en landshöfdings. Af

sistnämnda skäl torde ock följa, att vilkoren för pensionens åtnjutande

skola vara desamma, dock att öfverståthållare, hvilken innehaft landshöfdingebeställning,

bör ega tillgodoräkna sig den tid, han såsom landshöfding

tjenstgjort.

Jag tillåter mig alltså hemställa, att Eders Kongl. Maj:t tacktes

föreslå Riksdagen, att öfverståthållare i Stockholm förklaras berättigad

att från och med månaden näst efter den, då han efter 65 lefnadsår

och minst 35 tjensteår, deraf minst 10 år såsom landshöfding eller öfverståthållare,

från embetet afgått, under sin återstående lifstid å allmänna

indragningsstaten upphålla årlig pension af 6,000 kronor.

Uti hvad föredragande departementschefen sålunda anfört och

hemstält instämde Statsrådets öfrige ledamöter; och behagade Hans

Mai:t Konungen dertill lemna bifall samt förordnade,

att utdrag af detta protokoll skulle meddelas Finansdepartementet

till iakttagande vid uppgörande af förslag till reglering af utgifterna

under riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

Pehr Tliyselius.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Nionde hufvudtiteln: bil. 6.

[6.]

Pension för

Landskanslisten

C. B.

Stiegler.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, lidllet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet a Stockholms slott den 3 December

1886.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern lör utrikes ärendena Grefve

Ehrensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Härefter föredrog departementschefen, Statsrådet von Krusenstjerna

i underdånighet:

3:o.

Fn af Landskanslisten i Vermlands län Carl Rutger Stiegler gjord,

af Kong]. Maj:ts Befallningshafvande i nämnda län med underdånig

skrifvelse af den 10 nästlidne November öfverlemnad samt af läkareoch

prestbetyg jemte tjensteförteckning åtföljd underdånig ansökning

om beredande af pension åt Stiegler på allmänna indragningsstaten.

Af handlingarne inhemtades, att Stiegler, som vore född den 28

November 1843 samt antogs till extra ordinarie landskanslist i Januari

månad 1865 och konstituerades till landskanslist i Vermlands län den

28 Oktober 1872, i slutet af November månad 1882 träffats af ett slaganfall

(hsemorrhagia cerebri), till följd hvaraf han sedermera varit oför
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 6.

21

mogen att förrätta sin tjenst, samt att enligt den 27 sistlidne Oktober

utfärdadt läkarebetyg ingen utsigt funnes, att Stiegler åter kunde blifva

tjenstbar.

Till denna ansökning både Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

tillstyrkt bifall och dervid — jemte upplysning att Stiegler, som vore

gift, befunne sig i mycket svaga ekonomiska omständigheter — tillika

anfört, att det för tjenstens behöriga skötande vore af stor vigt, att

densamma innehades på ordinarie stat af en dertill fullt skicklig och

lämplig person, samt att det visat sig, att för tjenstens uppehållande

genom vikarie det hittills varit nödigt att bereda särskildt anslag till

arfvode åt denne.

Efter härå erhållen nådig remiss hade Statskontoret inkommit

med underdånigt utlåtande af den 22 nästlidne November och deruti

med erinran att Stiegler, i egenskap af landskanslist, enligt gällande

stat åtnjöte lön, 700 kronor, samt ålderstillägg derå, 300 kronor, beviljadt.

genom nådiga brefvet den 19 Januari 1883, äfvensom tjenstgöringspenningar,

500 kronor, eller tillsammans 1,500 kronor — anfört, att,

ehuruväl Stiegler vore endast 43 år gammal och icke längre tid än

inemot 22 år varit anstäld i statens tjenst samt således icke hunnit

den lefnads- och tjensteålder, som enligt nådiga brefvet den 1 Juni

1877 erfordrades för hans öfverflyttande å indragningsstat till åtnjutande

af pension, Statskontoret likväl, med afseende å sökandens genom

läkarebetyget styrkta ©tjenstbarhet för framtiden och öfriga af Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande anförda omständigheter, funne sig, jemväl

med hemtadt, stöd af Rikets Ständers vid 1853 — 1854 års riksdag

meddelade förklarande i fråga om obotlig ansedd lam,, blind eller

sinnessvag tjenstemans skiljande från ordinarie beställning i rikets

tjenst, böra hemställa, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att

Landskanslisten Stiegler måtte tillerkännas rättighet att från och med

månaden näst efter den, uti hvilken afsked från landskanslisttjensten

blefve honom beviljadt, för sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension till belopp, motsvarande hans

lön, ålderstillägget inberäkna^!, eller 1,000 kronor.

Med afseende å hvad sålunda förekommit hemstälde Statsrådet,

att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att Stiegler finge

från och med månaden näst efter den, uti hvilken afsked från landskanslisttjensten

blefve honom beviljadt, under sin återstående lifstid

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Nionde hnfyudtiteln: bil. 6.

åtnjuta från allmänna indragningsstaten en årlig pension till belopp,

motsvarande hans lön, ålderstillägget inberäknadt, eller 1,000 kronor.

Till hvad Statsrådet sålunda hemstält behagade Hans Maj:t

Konungen i nåder lemna sitt bifall samt förordnade, att utdrag af

protokollet härom skulle öfverlemnas till Finansdepartementet för iakttagande

vid uppgörande åt förslag till reglering af utgifterna under

riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

Pehr Thyselius.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 7.

23

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans

Ma.j:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 22

December 1886.

N ärvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve

Ehrensvård,

Statsråden: Boven,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Chefen för Civildepartementet, Statsrådet von Krusenstjerna föredrog

i underdånighet:

l:o.

Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Norrbottens län i skrifvelse [7.]

den 23 sistlidne Oktober gjorda underdåniga framställning, att Kongl.

Maj:t måtte aflåta nådig proposition till Riksdagen för beredande af kanslisten

rätt för Landskanslisten i länet Frans Gustaf Bucht att, efter erhållet F. G. Budd.

afsked, å allmänna indragningsstaten uppbära årligen under sin återstående

lifstid det belopp, hvarmed honom från civilstatens pensionsinrättning

tillkommande pension, 450 kronor, understege den pension

af 1,000 kronor, han efter uppnådda 65 år skulle ega att från statsverket

uppbära, eller 550 kronor.

Af skrifvelsen vidfogade handlingar inliemtades, att Bucht, som

vore född den 12 Mars 1831, antogs den 8 Maj 1851 till e. o. lands
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Nionde hufvudtiteln: bil. 7

kanslist och konstituerades den 19 Mars 1856 till landskanslist i Norrbottens

län, samt att, enligt den 12 Oktober 1886 utfärdadt läkarebetyg,

Bucht, hvars hörselförmåga sedan många år tillbaka varit och

fortfarande vore i hög grad nedsatt, derjemte numera lede af skrifvarekramp

(graphospasmus) af sådan beskaffenhet, att han vore oförmögen

att sköta de till hans tjenst hörande göromål, samt att någon förbättring

från sjukdomen ej vore att förvänta.

Till stöd för den gjorda framställningen hade Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande anfört, att i följd af Buchts helsotillstånd han numera

alltjemt åtnjöte tjenstledighet, men det oaktadt, enär sjukdom

utgjorde anledningen dertill, vore berättigad att under ledigheten bibehålla

sin lön, hvarföre Kongl. Maj:ts Befallningshafvande icke kunde

påräkna, att duglig vikarie skulle under någon längre tid åtaga sig

tjenstens bestridande emot den ringa ersättning, som derför kunde beredas;

att, då detta förhållande ovilkorligen måste lända till skada för

arbetet å landskansli, det för göromålens behöriga gång vore nödvändigt,

att landskanslisttjensten blefve med annan ordinarie innehafvare

försedd; att Bucht, derest han nu toge afsked, väl, enär han uppnått

en ålder af öfver 55 år och innehaft sin tjenst under en tid af mer

än 30 år, vore berättigad till pension från civilstatens pensionsinrättning,

men att beloppet af denna pension, som utgjorde 450 kronor,

icke kunde fylla de nödvändigaste lefnadsbehofven för honom, som

vore gift och hade tvenne döttrar, hvilka njöte underhåll i föräldrahemmet;

samt att Bucht icke egde annan inkomst, än den han uppbud

från statsverket; hvarjemte Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

vitsordat, att Bucht under den tid, hans krafter voro oförsvagade, med

synnerligt nit skött sin befattning samt ådagalagt, förutom en mindre

vanlig begåfning och skicklighet, stor arbetsförmåga.

Efter härå erhållen nådig remiss hade dels Statskontoret uti

underdånigt utlåtande den 15 sistlidne November, jemte tillkännagifvande

att Bucht i egenskap af landskanslist enligt gällande stat åtnjöte

lön, 700 kronor, jemte ålderstillägg derå, 300 kronor, beviljadt

genom nådiga brefvet den 17 Januari 1879, samt tjenstgöringspenningar,

500 kronor, eller tillsammans 1,500 kronor, förordat bifall till den

gjorda framställningen, dels ock direktionen öfver civilstatens pensionsinrättning

uti underdånigt utlåtande den 10 innevarande December meddelat,

att Bucht, enär han fullgjort vilkoren för erhållande af pension

från nämnda inrättning, vore från och med månaden näst efter den,

då afsked från landskanslisttjensten blefve honom beviljadt, berättigad

att under sin återstående lifstid åtnjuta pension från inrättningens

tjenstemannafond i sjunde klassen till belopp af 450 kronor årligen.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Monde hufvudtiteln: bil. 7.

25

Med afseende å hvad sålunda förekommit hemstälde Statsrådet,

att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att Bucht finge

från och med månaden näst efter den, i hvilken han med pension från

civilstatens pensionsinrättning afginge från tjensten, under sin återstående

lifstid åtnjuta från allmänna indragningsstaten pension till så stort

belopp, att detta, tillhopa med pensionen, 450 kronor, från nämnda inrättning,

uppginge till hans nuvarande lön med ålderstillägg 1,000

kronor, eller sålunda femhundrafemtio kronor årligen.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder bifalla hvad Statsrådet

sålunda hemstält och befalde, att utdrag af detta protokoll skulle meddelas

Finansdepartementet till iakttagande vid uppgörande af förslag

till reglering af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

Carl G. Edman.

Bill. till Riksd. Prof. 1887. 1 Sami. 1 Åfd.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Nionde hufvudtiteln: bil. 8.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet ä Stockholms Slott den 31 December

1886.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve

Ehrensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Departementschefen, Statsrådet von Krusenstjerna föredrog härefter:
-

54:o.

[K] En af Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen, på anhållan af Stations
FStaZni-r

inSeniören vid statens jernvägsbyggnader Anders Erik Daniel Rudelius’

ingeniören enka Julia Rudelius, född Behm, uti underdånig skrifvelse den 28 De''

Rudelius’ cem^er 1886 gjord framställning, att, enär Rudelius aflidit i följd af

enkaT öfveransträngning i tjensten, Kongl. Maj:t täcktes till instundande Riksdag

aflåta nådig proposition om en årlig pension åt hans enka till belopp

af 400 kronor; till stöd för hvilken framställning Styrelsen anfört,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Nionde hufYudtiteln: bil. 8.

27

att Rudelius allt sedan år 1872 varit anstäld vid statens jernvägsbyggnader

och under de senare tio åren tjenstgjort såsom stationsingemor,

hvilken befattning han ock vid sitt frånfälle beklädde; att han under

dessa 14 år med nit och skicklighet samt till sina formans tulla belåtenhet

fullgjort sina tjensteåligganden; att hans krafter särskilt

tagits i anspråk vid tillsynen öfver den under 1886 års sommar verkstälda

spårförändringen å statsbanan Sundsvall- Torpshammar som

bedrefs med en sådan skyndsamhet, att den lemnade honom foga tid till

hvila hvadan ock hans död, som inträffade den 15 Juli nämnda ar,

förorsakats af denna ytterst ansträngande tjenstgöring; samt att hans

efterlemnade enka, som uppnått eu ålder af 29 år, i anseende till sjuklighet

egde ringa utsigt att sjelf kunna bidraga till sitt uppehälle

Af särskilda vid skrifvelsen fogade läkarebetyg mhemtades, dels

att Stationsingeniören Rudelius under sin tjenstgöring vid statens ]ernvägsbyggnader

ådragit sig ett hjernlidande (blödning eller bulnad),

som lång tid förlupit nästan utan symptomer, men omedelbart efteren

både till kropp och själ ytterst ansträngande tjenstgöring plötsligt förvärrats

och orsakat hans död, dels ock att enkan Rudelius vore sedan

flera år tillbaka behäftad med blodbrist i hög grad och allmän nervsvaghet

samt i öfrigt egde en svag kroppskonstitution; och hade tre personer

i en likaledes vid framställningen fogad skriftlig handling intygat,

att, enligt bouppteckningen efter Stationsingeniören Rudelius,

enkan Rudelius, efter afdrag af boets vid bouppteckningen befintliga

och sedermera tillkomna skulder, icke egde någon kontant tillgång,

utan endast ett mindre för sitt behof erforderligt bohag, som icke

gafvenag olif inkomst, underdånigt &f den 30 December 1886

hade Statskontoret tillstyrkt bifall till förberörda underdåniga framställning,

dock att pensionen, som borde beräknas från och med nastlidne

Augusti eller månaden näst efter mannens död, endast skutte

utgå, så länge pensionären förblefve i enkestånd.

Med afseende derå att, på grund af hvad i ärendet förekommit,

det måste anses upplyst, att Stationsingeniören Rudelius’ död foranledts

af öfveransträngning i tjensten, och med hänsyn jemväl till »ingå

ömmande omständigheter hemstälde Statsrådet, det Kong). Maj:t tacktes

föreslå Riksdagen, att enkan Rudelius måtte berättigas tran allmänna

indragningsstaten åtnjuta årlig pension till belopp af 400 kro
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Nionde hufvudtitein: bil. 8.

nor, att utgå från och med Augusti månad år 1886, så länge hon förblefve

enka.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder bifalla hvad Statsrådet

sålunda hemstält samt befalde, att utdrag af detta protokoll skulle

meddelas Finansdepartementet till iakttagande vid uppgörande af förslag

till reglering af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

Aug. Alströmer.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 9.

29

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 17

December 1886.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve

Ehrensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Röding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Härefter föredrog Departementschefen, Statsrådet Hammarskjöld:

En af domkapitlet i Idernösand med förord öfverlemnad, af förmyndaren

för Lektorn vid allmänna läroverket i Östersund Karl Henrik

Brandt gjord underdånig ansökning om en årlig pension af minst tre

tusen kronor för Brandt.

Af de till ärendet hörande handlingar inhemtades: att Brandt,

som vore född den 16 Februari 1829, år 1860 promoverats till filosofie

doktor; att han, efter att hafva under ett läsår tjenstgjort. såsom vikarierande

lärare vid allmänna läroverket i Umeå, den 12 Juli 1861 utnämnts

till lektor i grekiska språket och teologi vid allmänna läroverket

i Östersund och bestridt denna befattning till och med vårterminen

[9-]

Pension för

Lektorn K.

H. Brandt.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Nionde hufvudtiteln: bil. 9.

[10.]

Pension för

Lektorn 1<. O.

B. Svalin.

1880, hvarefter han på grund af sjukdom åtnjutit och fortfarande åtnjöte

tjenstledighet; att Brandt under sin lektorstjenstgöring ådagalagt

stort nit och berömlig skicklighet; samt att, enligt ett den 12 Juni

1886 utfärdadt läkarebetyg, Brandt lede af kronisk sinnessjukdom jemte

betydligt nedsatt synförmåga och på grund häraf för all framtid vore

urståndsatt att fullgöra sin tjenst.

I infordradt utlåtande hade Statskontoret anfört, att Brandt visserligen

uppnått allenast 57 års ålder och varit i statens tjenst blott 26

år samt således ännu icke hunnit den lefnads- och ej heller den tjensteålder,

som enligt författningarne vore stadgad såsom vilkor för den civile

embets- och tjensteman i allmänhet tillkommande pensionsrätt, men att,

då Brandt emellertid på sjunde året åtnjöte tjenstledighet för sjukdom

samt genom läkarebetyg styrkt blifvit, att Brandt vore urståndsatt att

sköta sin tjenst, Statskontoret ansåge sig, lika med domkapitlet, böra

till nådigt afseende förorda den gjorda framställningen om beredande

åt pension åt Brandt; i hvilket afseende Statskontoret, med tillkännagifvande

att Brandts lön enligt gällande stat utgjordes af 2,500 kronor

jemte personella lönetillägg af 1,500 kronor, eller tillhopa 4,000 kronor,

i underdånighet hemstält, det Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta

proposition derom, att Brandt måtte tillerkännas rättighet att, efter det

afsked blefve honom beviljadt, åtnjuta en årlig pension, hvars belopp,

i öfverensstämmelse med hvad i flera likartade fall tillförene egt rum,

syntes icke böra bestämmas högre än tre fjerdedelar af hans nuvarande

lön, eller tre tusen kronor.

På grund af hvad sålunda blifvit upplyst tillstyrkte Statsrådet, att

Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra framställning derom, att Brandt

må från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked varder honom

beviljadt, för sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten

åtnjuta en årlig pension af tre tusen kronor.

En af Lektorn vid allmänna läroverket i Kalmar Filosofie Doktorn

Frans Oskar Birger Svahn i underdånighet gjord ansökning, deruti Svahn,

med åberopande af bifogadt läkarebetyg om obotlig ögonsjukdom, anhållit,

att, på det han, som under de senaste sex åren åtnjutit tjenstledighet,

måtte sättas i stånd att begära afsked från sin befattning såsom

lektor i filosofisk propedevtik och modersmålet vid nämnda läroverk,

Kongl. Maj:t täcktes bereda honom rättighet att under sin återstående

lifstid såsom pension uppbära ett hans lön motsvarande belopp,

3,500 kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 9.

31

Af de till ärendet hörande handlingar^ inhemtadee: att Svahn,

som vore född den 29 December 1833, utnämnts till docent i teoretisk

filosofi vid universitetet i Lund år 1863 och år 1867 befordrats till sin

nu innehafvande lektorsbefattning, samt att han, förutom uppdrag att

deltaga i komitéer och öfverläggning rörande läroverksfrågor, under

åren 1875—1879 innehaft förordnande såsom föreståndare för den teoretiska

profårskursen vid allmänna läroverket i Kalmar, hvarjemte Svahn

dels med understöd af allmänna medel företagit flera utländska resor i

pedagogiskt ändamål, dels ock idkat en ej obetydlig skriftställareverksamhet;

samt att i afseende å Svahns sjukdomstillstånd han, enligt ett

den 27 nästlidne Augusti utfärdadt läkarebetyg, vore blind på venstra

ögat och lede af betydligt nedsatt samt aftagande synförmåga på det

högra ögat, hvarigenom Svahn vore urståndsatt att läsa och att på

vederbörligt sätt såsom till exempel i afseende å kontroll utöfva lärarekallet.

Domkapitlet i Kalmar, som till Kongl. Maj:t öfverlemnat Svahns

ansökning med dertill hörande handlingar, hade i tillika afgifvet yttrande,

då af läkarebetyget nogsamt framginge, att Svahn vore och hädanefter

blefve för läroverket otjenstbar, samt med erinran om Svahns

allmänt kända nitiska och gagnande verksamhet i vetenskapens och

undervisningens tjenst, på grund hvaraf han måste anses hafva gjort

sig väl förtjent af den sökta förmånen, hvilken ock för honom vore

såsom vilkor för afskedstagandet oundgängligen nödvändig, enär han

förutom sin lön saknade egna medel till sitt och sin stora familjs underhåll,

tillstyrkt bifall till ansökningen.

I infordradt utlåtande hade Statskontoret anfört, att, ehuru Svahn

endast vore nära 53 år gammal och ej mera än 23 år varit anstäld i statens

tjenst samt han således ännu icke på långt när uppfylt de för

lärares pensionsrätt i afseende å lefnads- och tjensteålder föreskrift^

vilkor, Statskontoret likväl, då, enligt hvad af läkarebetyget framginge,

någon förhoppning ej förefunnes, att Svahn, som under flera år på grund

af ögonsjukdom åtnjutit tjenstledighet, någonsin skulle kunna i sin

tjenst åter inträda, samt i betraktande deraf att hans qvarstående vid

tjensten skulle menligt inverka på undervisningen vid läroverket, ansett

sig böra hemställa, att Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen,

att Svahn, hvilkens aflöning i egenskap af lektor utgöres af

lön 2,500 kronor och ålderstillägg 1,000 kronor, eller tillhopa 3,500

kronor, måtte tillerkännas rättighet att, efter afskedstagandet, å allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig pension, hvars belopp, i

öfverensstämmelse med hvad i likartade fall tillförene egt rum, torde

bestämmas till tre fjerdedelar af sagda aflöning, eller 2,625 kronor.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Clio

Pension för

Kapellmästaren

W. T.

Gnosspelius.

32 Nionde liufvudtiteln: bil 9.

På grund af hvad sålunda blifvit upplyst tillstyrkte Statsrådet,

att Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra framställning derom, att

Svahn må från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked varder

honom beviljadt, för sin återstående lifstid å allmänna indragmngsstaten

åtnjuta en årlig pension af 2,625 kronor.

^ En af Kapellmästaren vid universitetet i Lund Wilhelm Theodor

Gnosspelius i underdånighet gjord ansökning, att Kongl. Maj:t måtte

aflåta framställning till Riksdagen om beviljande af pension för Gnosspelius,

^ att efter afskedstagandet åtnjutas med ett belopp af 1,600 kronor

årligen, motsvarande 80 procent åt den till 2,000 kronor uppgående

kapellmästarelönen.

Till stöd för berörda ansökning hade Gnosspelius åberopat, att

han, som uppnått 76 år och i 43 år varit i statens tjenst, numera i

följd af hög ålder och sjuklighet vore urståndsatt att''uppfylla de anspråk,

som skäligen kunde ställas på kapellmästaren vid universitetet,

samt att någon pension icke funnes för nämnda befattning anslagen.

Af ansökningen bifogad styrkt meritförteckning inhemtades bland

annat: att Gnosspelius, som vore född den 28 December 1809, år 1841

undergått musikdirektörsexamen; att han tjenstgjort såsom lärare i sång

och musik vid Linköpings lärdomsskola 1843—1846 samt vid Linköpings

gymnasium fått anställning 1844 såsom vikarierande och 1854

såsom ordinarie director musices, hvarjemte han sistnämnda år antagits

till organist vid domkyrkan i Linköping; samt att han den 28 Juni

1858 anstälts såsom kapellmästare vid universitetet i Lund, äfvensom

under tiden från den 2 Mars 1859 till den 7 Augusti 1878 varit lärare

i sång och musik vid allmänna läroverket i Lund; och utvisade ett

ansökningen bilagdt, den 13 Februari 1886 utfärdadt läkarebetyg, att

Gnosspelius, som en längre tid lidit af rheumatisk värk, sömnlöshet och

allmän svaghet, i anseende härtill och i följd af sin höga ålder vore

oförmögen att sin tjenst bestrida.

I eR af det mindre akademiska konsistoriet i Lund afgifvet underdånigt

yttrande hade konsistoriet tillstyrkt ansökningen och dervid,

med vitsordande af det nit och den skicklighet, Gnosspelius ådagalagt

i. fullgörandet af sina åligganden, meddelat, att denne under en längre

tid endast delvis förmått sköta sin befattning.

Jemväl kanslern för universitetet hade förordat ansökningen.

Statskontoret, hvars utlåtande i detta ärende genom nådig remiss

infordrats, hade från vederbörande begärt och erhållit uppgift om uni
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Monde hufvudtiteln: bil. 9. 3B

versitetets reservfonds ställning; samt yttrande, huruvida med afseende

å öfriga från fonden utgående utgifter tillgång kunde å fonden

förefinnas för bestridande af den ifrågasatta pensionen; . och hade

Statskontoret härefter, jemte erinran att i den genom nådiga brefvet

den 13 November 1885 faststälda stat för universitetet i Lund lönen

för en kapellmästare upptagits med 2,000 kronor,_ underdånigst anfört,

att, med hänsyn till hvad vitsordadt och styrkt blifvit angående Gnosspelius’

långvariga och nitiska tjenstgöring äfvensom hans oförmåga

att vidare bestrida sin tjenst samt vid det förhållande att, på sätt kanslern

meddelat, universitetets reservfond till följd af derå redan anvisade

utgifter saknade tillgång till den föreslagna pensionen, Statskontoret

ansåge sig böra tillstyrka bifall till ansökningen.

På grund af hvad sålunda förekommit hemstälde Statsrådet, att

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att Gnosspelius må från och med

månaden näst efter den, i hvilken han erhåller afsked fiån kapellmästarebefattningen,

under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten

åtnjuta en årlig pension af 1,600 kronor.

En af domkapitlet i Kalmar till Kongd. Maj: t insänd och dervid [12.]

till nådigt bifall förordad, af läraren i musik vid allmänna läroverket^mJren

derstädes Anders Johan Johansson i underdånighet gjord ansökning Ä. /. johcmsom

aflåtande af nådig proposition till Riksdagen, att Johansson, hvilken son.

i anseende till ålder och sjuklighet vore oförmögen att sköta musiklärarebefattningen,

måtte vid afskedstagande! erhålla pension å allmänna

indragningsstaten till ett belopp af 1,000 kronor årligen.

Af de till ärendet hörande handlingar inbemtades: att Johansson

vore född den 7 Oktober 1817 och således 69 år gammal, samt att lian,

som år 1859 antagits till syssloman vid domkyrkan i Kalmar, vant

anstäld i statens tjenst alltsedan den 16 Januari 1843, eller mer än 43

år, under hvilken tid han tjenstgjort såsom sånglärare vid folkskolelärareseminarium

i Kalmar under 22-^ år, eller till den 15 Juni 1865,

och från den 26 Februari samma år innehaft anställning^ vid allmänna

läroverket i Kalmar dels såsom tillförordnad dels sedan år 1872 såsom

ordinarie musiklärare, hvilken sistnämnda befattning Johansson oafbrutet

skött med undantag af de tre senaste åren, då han för sjuklighet åtnjutit

tjenstledighet; att, enligt ett den 2o sistlidne Septembei utfärdadt.

läkarebetyg, Johansson sedan flera år lede af strupkatarr och rheumatism

samt af den förminskning i krafter, som vore vanlig vid hans

Bill. till Jiiksd. Prof. 1887. 1 Sami. 1 Afd. 5

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

Nionde liufvudtiteln: bil. 9.

ålder, i följd hvaraf Johansson vore olämplig och vissa tider oförmögen

att sköta sin tjenst; och hade domkapitlet vitsordat, att sökanden nitiskt

och pligttroget verkat i sina lärarebefattningar.

I infordradt utlåtande hade Statskontoret anfört, hurusom Johansson

visserligen uppfylt de genom nådiga brefvet den 12 November 1823

för civile tjenstemän vid uppnådd 65 års ålder stadgade vilkor för

pensionsrätt å allmänna indragningsstaten, att efter vid pass 40 års

tjenstgöring deras sjuklighet eller försvagade helsotillstånd genom laglig

läkareattest bestyrktes, men att, då stadgandet i nådiga brefvet den

16 Mars 1858 angående lärarnes vid elementarläroverken pensionerande

enligt de. för civile tjenstemän gällande grunder hittills icke

tillämpats å öfningslärare vid dessa läroverk, nådig framställning till

Riksdagen torde ske i fråga om rätt för Johansson att vid afskedstagandet

undfå pension å allmänna indragningsstaten; i hvilket hänseende

Statskontoret, med tillkännagifvande att Johansson såsom musiklärare

vid Kalmar läroverk enligt gällande stat åtnjöte lön 750 kronor

och två ålderstillägg med 500 kronor, eller tillsammans 1,250 kronor,

hemstält, det Kongl. Maj:t täcktes uti nådig proposition till Riksdagen

föreslå, att sökanden må tillerkännas rättighet att, efter afskedstagandet,

å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension till det af

honom begärda belopp, 1,000 kronor.

På grund af hvad sålunda i ärendet förekommit hemstälde Statsrådet,

att Kongl. Maj:t behagade hos Riksdagen göra framställning

derom, att Johansson må från och med månaden näst efter den, i hvilken

han erhaller afsked från sin befattning såsom lärare i musik vid allmänna

läroverket i Kalmar, under sin återstående lifstid å allmänna

indragningsstaten åtnjuta en årlig pension till belopp af 1,000 kronor.

[13.] En af domkapitlet i Visby till Kongl. Maj:t insänd, af Tecknings
^Teckninql

^raren^ vid allmänna läroverket derstädes Johan Gustaf Löfvengren i

läraren j.G. underdånighet gjord ansökning, deri Löfvengren anhållit, att, som han vid

Löfvengren. nu uppnådda 67 lefnads- och 23 tjensteår vore, på sätt ansökningen

bifogad t läkarebetyg utvisade, till helsa och krafter försvagad samt

lede af ögonsjukdom, till följd hvaraf han under de senaste sju åren

varit förhindrad att tjenstgöra, Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen

göra framställning om beviljande åt honom för hans återstående lifstid

af en årlig pension af 900 kronor.

Domkapitlet hade i afgifvet yttrande förordat ansökningen och

dervid andragit, att, då Löfvengren antagligen icke någonsin kornme

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nionde hufva dtiteln: bil. 9.

35

att återinträda i tjenst, det vore en synnerlig fördel för läroverket, om

tjensten blefve med ny innehafvare försedd, samt att, i anseende dertill

att Löfvengren åtnjöte lön i högsta lönegraden och arfvodet till

hans vikarie till större delen utginge af statsmedel, skulle, enligt en

utaf läroverkets rektor uppgjord, handlingarne bifogad uträkning, genom

beviljande af den sökta pensionen en årlig besparing af 281 kronor

73 öre statsverket beredas under de närmast följande åren.

Uti infordradt utlåtande hade jemväl Statskontoret anfört: att,

enligt hvad handlingarne utvisade, Löfvengren vore född den 2 April

1819 och således öfver 67 år gammal; att han, som under många, år

från början af 1840-talet innehaft anställning såsom lärare i teckning

vid enskilda läroverk i hufvudstaden, den 12 Augusti 1863 utnämnts

till teckningslärare vid allmänna läroverket i Visby och i denna egenskap

tjenstgjort till slutet af vårterminen 1879, hvarefter han för sjukdom

åtnjutit tjenstledighet; att i afseende å Löfvengrens helsotillstånd

vore genom läkarebetyg, utfärdadt den 6 sistlidne September, styrkt,

att han lede af ögonsjukdom (conjunctivus chronica) och allmän svaghet

samt till följd deraf vore oförmögen att fullgöra sina åligganden;

att stadgandet i nådiga skrifvelsen den 16 Mars 1858, att lärarne vid

allmänna läroverken skulle komma i åtnjutande af enahanda pensionsrätt

å allmänna indragningsstaten, som enligt då gällande författningar

tillkomme civile tjensteman, icke hittills tillämpats i afseende å öfnings1

är are vid nämnda läroverk, och att i allt fall Löfvengren icke uppnått

den tjensteålder, som för berättigande till sådan pension erfordrades;

men att Statskontoret dock ansåge sig, med hänsyn till Löfvengrens

höga lefnadsålder och vitsordade oförmåga att sin befattning utöfva

böra, jemte tillkännagifvande att lönen för lärare i teckning vid

högre allmänt läroverk utgör 1,000 kronor, hvartill för Löfvengren

komme ålderstillägg med 500 kronor, tillstyrka, att nådig framställning

måtte till Riksdagen aflåtas derom, att Löfvengren må öfverflyttas å

allmänna indragningsstaten med åtnjutande under sin återstående_ lifstid

af pension till det af honom begärda belopp af 900 kronor årligen.

Med afseende å hvad sålunda förekommit hemstälde Statsrådet,

att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att medgifva, det Löfvengren

må från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked varder

honom beviljadt, för sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten

åtnjuta en årlig pension af 900 kronor.

En af öfverläraren vid gymnastika centralinstitutet, Professoren

Hjalmar Fredrik Lings enka Josefina Ling, född Rolf, i underdånighet

[14.]

Pension för

Professoren

11. F. Lings

enka.

opaginerad Kontrollera mot PDF

36

Nionde hufvudtiteln: bil. 9.

gjord ansökning om erhållande af pension till belopp af 600 kronor

årligen.

Till stöd för ansökningen hade sökanden åberopat dels sin aflidne

mans nära fyratioåriga anställning i rikets tjenst såsom under- och

öfverlärare vid nämnda institut, dels att hon vore i saknad af tillräckliga

medel till sin försörjning, dels ock sin sjuklighet.

Af de till ärendet hörande handlingarne inhemtades: att Professoren

Ling vid sin den 9 Mars 1886 timade död efterlemnat såsom sterbhusdelegare

bemälda enka, född den 22 Februari 1828, och tvenne döttrar;

att vid den 1 Juli 1886 hållet arfskifte efter den aflidne boets tillgångar,

som utgjort 9,620 kronor 33 öre, inberäknadt en osäker fordran å 886

kronor, fördelats emellan enkan och barnen, hvarvid den förra erhållit

5,050 kronor 67 öre, deraf dock 465 kronor 16 öre utgjorde andel i

berörda osäkra fordran; samt att, enligt ett af öfverläkaren vid Stockholms

hospital för sinnessjuke, e. o. Professoren F. J. Björnström den

31 Mars 1886 utfärdadt intyg, sökanden, som vårdats å hospitalet från

den 24 September 1884 _ till den 12 Februari 1885, sedan dess icke

fullt återvunnit sina psykiska krafter och såväl härigenom som till följd

af angifna kroppsliga lidanden antagligen för all framtid vore urståndsätta

att sig med arbete försörja.

_ Öfver ansökningen hörd, hade direktionen för gymnastiska centralinstitutet

i afgifvet yttrande förklarat sig, vid betraktande af såväl

Professoren Lings långvariga och nitiska tjenstgöring som den stora

förtjenst, han genom det systematiska utarbetandet af den del af hans

verldsberömde faders snillrika verk, som innefattades under den pedagogiska

gymnastiken, i det menskliga och fosterländska kulturarbetet

inlagt, samt vid besinnande af hans enkas med läkarebetyg fullt styrkta

både fysiska och psykiska oförmåga att sig sjelf försörja samt af hennes

ringa tillgångar, på det lifligaste tillstyrka bifall till ansökningen.

I infordradt utlåtande hade vidare Statskontoret anfört, att, då

Ling under en långvarig och nitisk tjenstgöring gjort sig väl förtjent

om fäderneslandet, samt hans enka, som vore urståndsatt att sig med

arbete försörja, icke egde tillgångar, tillräckliga för hennes försörjning,

samt icke innehade pension från någon af civilstatens pensionsinrättnings

fonder, Statskontoret i underdånighet hemstälde, att nådig proposition

måtte till Riksdagen aflåtas om beviljande åt sökanden af en

årlig pension af 600 kronor, att från och med nästkommande års början

utgå.

På grund af de i ärendet förekomna omständigheter tillstyrkte

Statsrådet, att Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning

derom, att enkan Ling må, så länge hon förblifver enka, från allmänna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil 9. 97

indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 600 kronor, att utgå från

och med år 1887.

En af Kongl. Maj ds Befallningshafvande i Jönköpings län insänd

ansökning, deri Provinsialläkaren Carl Daniel Lindskogs enka Maria provinsialläElisabeth

Lindskog, född Lund, i underdånighet anhållit, det Kong!, B.

Majd måtte täckas till Riksdagen aflåta nådig proposition om bevil- nJ-k°9S

jande för sökanden och hennes sju omyndiga barn afen årlig pension till

''belopp af sex hundra kronor; utvisande de vid denna ansökning bilagda

handlingarna bland annat'': att Lindskog, som var född den 7

Augusti 1828, aflidit den 11 Oktober 1885 under en tjensteresa; att

han efter aflagda medicinska examina blifvit den. 18 Mars 1863 anstäld

såsom extra provinsialläkare i Arigstads distrikt samt, sedan distriktet

förändrats till ordinarie provinsialläkaredistrikt, den 7 December

1866 erhållit nådig fullmagt såsom provinsialläkare derstädes; att han

efterlemnat jemte sökanden, som vore född den 24 Juni 1835, tio barn,

nemligen fem söner och fem döttrar, af hvilka endast fyra numera

uppnått myndig ålder; samt att den efter Lindskog förrättade bouppteckning

angåfve en brist i boet af 12,040 kronor 23 öre, hvilken

brist, enligt hvad sedermera blifvit upplyst, i verkligheten vore ännu

större; och hade kronofogden i fögderiet äfvensom ortens representant

i Riksdagens andra kammare med flera personer inom provinsialläkaredistriktet

uti afgifvet intyg vitsordat, att Lindskog under, sin mångåriga

verksamhet derstädes med oförtröttadt nit och skicklighet skött

sin befattning och städse med beredvillighet infunnit sig, då hans

läkarehjelp påkallats.

Efter erhållen remiss hade Medicinalstyrelsen, som inhemta!, att

beloppet af den enknn och barnen efter Provinsialläkaren Lindskog

från civilstatens enke- och pupillkassa tillkommande pension utgjorde

nio hundra kronor årligen, uti afgifvet utlåtande, på grund deraf att

Lindskog aflidit under en för utöfningen af sin tjenst företagen embetsresa

samt med afseende å det uppoffrande nit och den pligttrohet,

han städse ådagalagt i sin ansträngande och ansvarsfulla befattning,

och med hänsyn till den svara ekonomiska belägenhet, hvari hans

enka och oförsörjda barn befunne sig, förordat bifall till den. gjorda

ansökningen; och hade Statskontoret, som jemväl i äiendet. afgifvit infordradt

utlåtande, lika med Medicinalstyrelsen tillstyrkt bifall till ansökningen.

Med afseende å hvad sålunda förekommit och under erinran att

opaginerad Kontrollera mot PDF

38

Nionde hufvudtiteln: bil 9.

i likartad!, fall Kongl. Maj:t till 1886 års Riksdag gjort framställning,

som blifvit af Riksdagen bifallen, hemstälde Statsrådet, att Kongl.

Maj:t behagade föreslå Riksdagen, att enkan Lindskog må, så länge

bon enka förblifver, från allmänna indragningsstaten åtnjuta årlig

pension till belopp af 600 kronor, att utgå från och med år 1887.

[16.] __ Vidare hemstälde departementschefen, att'' Kong]. Maj:t täcktes

*äldreSt°bthöf- föreslå Riksdagen, att, i likhet med hvad under flera föregående år

vande folk- egt rum, å allmänna indragningsstaten måtte äfven för år 1888 anviskolelarare.

gag ett anB}ag af 10,000 kröner, att enligt de närmare bestämmelser,

Kongl. Maj:t kunde finna godt meddela, användas till understöd af

högst 250 kronor åt sådane äldre behöfvande folkskolelärare, hvilka

oförvitligen skött sin tjenst, men derifrån erhållit afsked före år 1867.

I denna hemställan förenade sig Statsrådets öfrige ledamöter.

Hvad Statsrådet beträffande de under punkterna — — — upptagna

ärenden i underdånighet tillstyrkt och hemstält behagade Hans

Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla; och skulle protokollsutdrag

härom till Finansdepartementet öfverlemnas för behörigt iakttagande

vid uppgörande af förslag till reglering af utgifterna under riksstatens

nionde hufvudtitel.

Ex protocollo :

C. E. Blom.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 10.

39

Utdrag af protokollet öfver landtför sv ar särenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i Statsrådet ä Stockholms slott

den 22 December 1886.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve

Ehrensvård,

Statsråden Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

, Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Chefen för Landtförsvarsdepartementet, Statsrådet Ryding anförde ^[20-]^

i underdånighet: . , „ , pensionerin
Allt

sedan år 1877, då Riksdagen, med godkännande i hutvua- gen vid orsak

af de utaf Eders Kongl. Maj:t föreslagna bestämmelser för pensio- mennering

af arméns befäl och underbefäl med vederlikar samt om afgång

ur tjenst å extra stat för år 1878 anvisade ett kreditiv af 900,000

kronor, att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas

egen pensionering med då faststälda pensionsbelopp, dels till fyllnadspensioner

i enlighet med de faststälda grunderna för sådana pensioners

utgående har den beslutade pensioneringen kunnat upprätthållas utan

förhöjning i kreditivsumman. Uti nämnda förhållande, som haft sm

o-rund väsentligen deri, att Riksdagen redan år 1878 uppå Eders

Kongl. Maj:ts framställning medgaf och sedan fortfarande medgimt,

att hvad af det för hvarje år anvisade kreditiv kunde blifva oanvändt

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Nionde hufvudtiteln: bil. 10.

finge för det kommande året användas, har numera, i mån som de

nya stadgandena i allt vidsträcktare omfång vunnit tillämpning, en

länge motsedd förändring inträdt. Uti underdånigt utlåtande den 15

sistlidne September upplyser direktionen för arméns pensionskassa, att

utgiftsbeloppet för år 1888, under beräkning af ökning i fyllnadspensionsstaten

enligt vedertagna grunder, kommer att uppgå till 1,262,000

kronor, under det att behållningen från år 1887 å de af Riksdagen

beviljade kreditiv då torde hafva nedgått till 112,000 kronor från 414,000

kronor, som den utgjorde vid innevarande års ingång; hemställande

direktionen med anledning deraf, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att bevilja omförmälda kreditiv för år i888 till ett belopp

af 1,150,000 kronor, att utgå på enahanda vilkor, som hitintills

varit fallet.

Då den ifrågasatta ökningen, långt ifrån att öfverskrida de för

Riksdagen framlagda beräkningar, som lågo till grund för den nya

pensionsstatens fastställande, snarare stannar något efter hvad som

föi pensioneringens genomförande efter de nya grunderna ansågs erforderligt

och i allt fall är en nödvändig följd af det beslut, som af

Riksdagen år 1877 fattades, lärer någon erinran i sak mot direktionens

förslag icke kunna göras. Enär emellertid utgifterna för pensioneringen,

enligt hvad de senare årens erfarenhet gifver vid handen, merendels

understigit beräkningarne, torde dock någon minskning i det belopp,

direktionen uppgifvit såsom för ändamålet erforderligt, utan olägenhet

kunna ega rum.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder

föreslå Riksdagen

att å extra stat för år 1888 anvisa ett kreditiv af 1,125,000 kronor,

att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas

egen pensionering med nu faststälda pensionsbelopp, mot skyldighet

för pensionskassan att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda

vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna, och

dels till fyllnadspensioner i enlighet med de af Riksdagen godkända

grunder för sådana pensioners utgående,

äfvensom medgifva, att hvad af de till pensioneringen under år

1887 anslagna medel kan blifva oanvändt, må för det kommande årets

pensionering användas.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Nionde liufvudtiteln: bil. 10.

41

I denna departementschefens hemställan instämde Statsrådets

öfrige ledamöter.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder bifalla hvad Statsrådet

sålunda hemstält; och skulle utdrag af detta protokoll meddelas Finansdepartementet

till ledning vid uppgörande af förslag till reglering af

utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

O. E, Pauli. ''

Bill. till Riksd. Prof. 1887. 1 Samt. 1 Afd.

6

s. 1 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: statsrådsprotokollet.

1

Finansplanen.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 12 Janu
-

ari 1887.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve

Ehrensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Härefter yttrade departementschefen, Statsrådet Friherre Tamm:

De anslag, Eders Kongl. Maj:t på de särskilda departementschefernas

föredragning beslutit äska af Riksdagen för år 1888, utgöra

sålunda:

Bill. till Riksd. Prot. 18S7. 1 Sami. 1 Afd. 1

Sammanfattning

af utgifterna

under

hufvudtitlarne.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Finansplanen: statsrådsprotokollet.

Anslag utom

liufvudtitlarne.

Riksgälds
kontorets
ställning.

I

hufvudtiteln:

ordinarie:

II

11

ordinarie:

kronor

extra:

11

III

11

ordinarie:

11

extra:

11

IV

11

ordinarie:

11

extra:

11

V

11

ordinarie:

11

extra:

11

VI

11

ordinarie:

11

extra:

11

VII

11

ordinarie:

V

extra:

11

VIII

11

ordinarie:

11

extra:

11

IX

11

ordinarie:

11

extra:

kronor 1,338,000:

3,814,700

65,000

—

11

3,879,700:

613,800

4,500

_

11

618,300:

19,772,500

1,429,500

_

11

21,202,000:

6,060,000

1,400,000

—

11

7,460,000:

4,676,011

1,702,989

_

11

6,379,000:

14,612,000

276,000

_

11

14,888,000:

11,134,994

1,537,006

—

11

12,672,000:

2.630.000

1.125.000

—

11

3,755,000:

kronor 72,192,000:

Härtill kommer det belopp till anskaffande

af ny rörlig materiel vid statens trafikerade jernvägar,

Eders Kong]. Maj:t i sammanhang med

regleringen af utgifterna under sjette hufvudtiteln

beslutit föreslå Riksdagen att af det år 1886 för

ändamålet beviljade anslag å 1,500,000 kronor anvisa

till utgående under år 1888 utom hufvud
titlarne.

............................................................................ „ 500,000: —

Fullmägtige i Riksgäldskontor! hafva i

skrifvelse den 11 December 1886, som under

Ditt. B. torde få biläggas dagens protokoll, lemnat

uppgift å de Riksgäldskontorets utgifter för

år 1888, Indika böra i riksstaten uppföras. Enligt

denna Fullmägtiges beräkning utgöra dessa

siffror:

riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar

m. in., förslagsvis .............. kronor 613,625: —

Transport kronor 613,625: — kronor 72,692,000 —

s. 3 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: statsrådsprotokollet.

3

Transport kronor 613,625: — kronor 72,692,000: —

annuiteter å de fonderade statslånen

samt räntor å öfrig statsskuld.

.. kronor 12,559,295: —

efter afdrag af

de till Riksgäldskontoret

ingående

rånte- och

kapitalafbe
talningar

... ,, 2,439,920: —

förslagsvis .......................... kronor 10,119,375: — „ 10,733,000: —

Summan af statsverkets utgifter för år 1888 uppgår

således till ........................................................... kronor 83,425,000:

Statsverkets tillgångar för den förevarande statsregleringen äro

beräknade till .............................................................. kronor 84,565,000: —

Efter afdrag af nyssnämnda utgiftssumma ,, 83,425,000: —

återstår ett belopp af ............................................... kronor 1,140,000: —

Till den fond för nytt riksdagshus, om hvars bildande beslut, på

Eders Kongl. Maj:ts framställning, fattades vid 1884 års riksdag, hafva

sedermera årliga afsättningar egt rum. Fonden, som förvaltas och förräntas

af Riksgäldskontoret, utgör nu, oberäknadt räntor för sistlidet år,

2,488,973 kronor 29 öre. Till ytterligare förstärkning af denna fond

hemställer jag, att af det till disposition nu befintliga öfverskott å 1888

års statsreglering må afsättas 200,000 kronor.

I enlighet med Riksdagens derom fattade beslut förordnade Eders

Kongl. Maj:t genom kungörelse den 11 September 1885, att skattefrälseräntor,

kronotionde, som innehades under enskild eganderätt, samt arbetsoch

hofveriskyldighet till skatt.esåld kronoegendom skulle, derest anbud

derom af vederbörande egare framstäldes inom ett år från kungörelsens

utfärdande, för statsverkets räkning på vissa vilkor inlösas. Pröfningen af

inkommande anbud uppdrogs åt Kammarkollegium, som tillika skulle

ega att efter i författningen stadgade grunder bestämma beloppet af den

lösesumma, som i hvarje fall borde utgå. Samtidigt meddelades åt

Statskontoret föreskrift att af under händer varande medel förskjuta

och sedermera till ersättande anmäla de belopp, som för utskyldernas

eller besvärens inlösande kunde ifrågakomma att af statsverket gäldas;

och har sedermera sistlidet års Riksdag, på Eders Kongl. Maj:ts frarn
-

Afsättning

till fond för

nytt riksdagshus
-

Inlösen af

slcattefrälseräntor

rn. m.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Statsverkets

hassaförlaqs
fond.

Disposition

af besparingar

å hujvudtitlarne.

4 Finansplanen: statsrådsprotokollet.

ställning, för inlösen af skattefrälseräntor m. m. afsatt 800,000 kronor,

af hvilket belopp Statskontoret bemyndigats att, så långt detsamma

dertill lemnade tillgång, bestrida de för inlösen af berörda utskylder

förekommande utbetalningar. Enligt erhållen uppgift från Kammarkollegium

hafva inom den i ofvanberörda kungörelse föreskrifna tid

inkommit saluanbud till en beräknad sammanlagd lösesumma af 2,884,232

kronor 75 öre, och har granskning egt rum af anbud, hvilkas slutsumma

dervid exakt uträknats till ett belopp af 1,082,310 kronor 75

öre. I den nådiga framställning, som låg till grund för 1885 års Riksdags

beslut i detta ämne, förutsattes, att statens utgift för de ifrågavarande

utskyldernas inlösen skulle komma att uppgå till närmare

4,000,000 kronor och att denna utgift borde fördelas på flera års budgeter.

Den nyss meddelade uppgiften från Kammarkollegium synes

gifva vid handen, att vederbörande egare icke i den utsträckning,

man förväntat, begagnat sig af tillfället att till staten emot lösen öfverlåta

utskylderna, och att följaktligen statens utgift för ifrågavarande

ändamål torde blifva något mindre, än som beräknats. Äfven om den

afsättning, som nu torde böra ske till berörda utgifts bestridande,

göres något mindre än den, som egde rum vid sistlidet års riksdag,

torde det derföre kunna påräknas, att tillgång till utgiftens fulla betäckande

kan erhållas, utan att afsättningarne utsträckas öfver flera

års budgeter, än som vid den första afsättningen varit afsedt. Jag

tillstyrker alltså, att af öfverskotten å 1888 års statsreglering må till

inlösen af skattefrälseräntor m. m. afsättas 700,000 kronor.

Med inberäkning af det vid 1886 års riksdag till statsverkets

kassaförlagsfond anvisade belopp af 237,000 kronor kommer denna

fond att vid slutet af innevarande år uppgå till 11,376,207 kronor 27

öre. Det har förut ansetts, att afsättningarne till kassaförlagsfonden

borde fortgå, till dess densamma uppnått ett belopp af minst 15,000,000

kronor. I enlighet härmed hemställer jag, att den del af det ofvan

beräknade öfverskottet, för år 1888, som återstår efter frånräknaude af

de föreslagna afsättningarne för nytt riksdagshus och till inlösen

af frälseräntor m. in., eller 240,000 kronor, må afsättas till statsverkets

kassaförlagsfond, hvilken, i händelse af bifall härtill, skulle vid 1888

års slut bestiga sig till 11,616,207 kronor 27 öre.

I sammanhang med framläggande för Riksdagen af förslag till

riksstat torde Riksdagens medgifvande böra äskas dertill, att vid ståtsregleringen

för år 1888 de i Rikets Ständers skrifvelse den 12 Maj

s. 5 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: statsrådsprotokollet.

5

1841 angifva grunder i afseende å dispositionen af besparingarne å

hufvudtitlarne fortfarande må blifva gällande.

Utom de af föregående Riksdagar å Riksgäldskontoret anvisade

utgifter, att utgå under år 1888, hvilka finnas upptagna i Fullmägtiges

vidfogade förslagsberäkning för nämnda år och äro afsedda att bestridas

af upplånta medel, nemligen för bidrag till fonden för understödjande

af odling af sänka trakter, för inköp af jernvägen Hudiksvall—Näsviken

samt dess ombyggnad till bredspårig och utsträckande till norra

stambanan vid Ljusdal, för enskilda jernvägsanläggningars understödjande

genom lån och för särskilt låneunderstöd till Göteborgs—

Hallands jernvägsaktiebolag, lära genom upplåning äfven böra betäckas

de anslag, Eders Kongl. Maj:t denna dag, på föredragning af Chefen

för Civildepartementet, beslutit att af Riksdagen äska dels till anskaffande

af ny rörlig materiel uteslutande för de norrländska statsbanelinierna

med 250,000 kronor, dels till fortsättning af arbetena å stambanan

norr om Sollefteå med 3,000,000 kronor; och hemställer jag följaktligen,

att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att anvisa

sistberörda två anslagsbelopp till utgående från Riksgäldskontoret.

Uppå Statsrådets tillstyrkande behagade Hans Maj:t Konungen

bifalla hvad departementschefen sålunda hemstält och åt honom uppdraga

att, sedan han erhållit protokollsutdrag om hvad som efter de

öfriga departementens föredragning blifvit. beslutadt med afseende å statsregleringen,

uppsätta och till justering inför Kongl. Maj:t anmäla förslag

till nådig proposition angående statsverkets tillstånd och behof i enlighet

med Kongl. Maj:ts nu i ämnet fattade beslut.

Ex protocollo:

Fredrik Zethelius.

Utgifter utom

riks staten.

Bill. till Riksd. Prof. 1887. 1 Sami. 1 Afd.

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning. 1

Bil. Litt. B.

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kongl. Finansdepartementet.

Med anledning af Eder skrifvelse den 2 nästlidne November

hafva Fullmäktige i Riksgäldskontoret låtit upprätta och få härmed till

Eder öfverlemna förslagsvis uppgjorda beräkningar öfver Riksgäldskontorets

sannolika ställning vid slutet af hvartdera året 1886 och 1887

samt redan nu påräkneliga inkomster och utgifter år 1888.

I dessa beräkningar äro såsom vanligt ej upptagna inkomster,

utgifter och behållningar för de särskildt förvaltade fonderna, nemligen

jernvägshypoteksfonden, de fonderade statslånens liqvidations- och

amortissementsfonder samt fonden för nytt riksdagshus; och enär de

utgifter, som af upplåningen för jernvägshypoteksfonden föranledts,

höra med de till fonden ingående rånte- och kapitalbetalningar bestridas,

tinnes i beräkningarne ej bland utgifterna uppförd den andel af annuiteterna

för 1875 och 1878 års statslån, som belöper å de återstående

obligationer af nämnda lån, genom hvilkas försäljning medel till utlåningen

från jernvägshypoteksfonden anskaffats och hvilkas valuta

ännu för fondens räkning användes.

Stockholm den 11 December 1886.

G. S. ÅKERHIELM.

C. v. STOCKENSTRÖM. PER SAMZELIUS. ALB. ANDERSON.

J. NORDENFALK. A. Y. ÅBERGSSON. J. JOHANSSON.

Herrn an Wikbla d.

Bill. till Hind. Prof. 1887. 1 Sami. 1 Afd.

i

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontor yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning.

Förslagsberäkning öfver Riksgäldskontorets Inkomster och

Riksgäldskontorets kassabehållning den 9 December 3,713,975: 78

Kapitalfordran för tills vidare förräntade medel:

emot reverser eller depositions- bevis ................................ 7,960,000: - -

„ uppköpta räntebärande

obligationer..................... 1,425,550: — 9,385.550:

Fordran af Riksgäldskontorets fonder......... 57,860'' 31

13,157,386

09

Inkomster:

j Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda

föremål anvisade låneunderstöd......................... 1,535,600: —-

Räntor å tills vidare förräntade medel ....... 35 000- —

1,570,600

Summa kronor

14,727,986(09

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning. 3

Utgifter från och med den 9 December 1886 till årets slut.

Utgifter:

Förvaltningskostnader vid Riksgäldskontoret .........

Riksdags- och revisionskostnader...............................

Kostnader för Riksdagens hus och bibliotek .........

Ränta å gamla 5-procentlånet, å konung Carl XIILs

hemgiftskapital samt å Göta kanals reparationsfond

.............................................................................

4,500: —

6,000: —

3,000: —

9,153: 8 3

22,653

83

Vid 1879 års riksdag till utgående från Riksgäldskontoret

anvisadt anslag å högst 4,000,000

kronor för inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby

jernväg, återstoden................................................. 730: 31

Låneunderstöd för enskilda jernvägar:

vid 1881 års riksdag till utgående från Riksgäldskontoret

för år 1886 anvisade 1,000,000

kronor, återstoden........................... 920,469: 06

vid 1884 års riksdag till Skåne—

Hallands och Mellersta Hallands

jernvägsaktiebolag för år 1886

anvisade, tillhopa ........................... 781,836: — 1,702,305: 06

Vid 1883 års riksdag anvisade medel till understödjande af odling

af sänka trakter:

1885 års anslag....................................................................................

Beräknad behållning vid 1886 års slut ................................................

Summa kronor

1,703,035 37

503,839

12,498,457

3 4

55

14,727,986|oo

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning.

Förslagsfoeräkning

öfver Riksgäldskontorets

Beräknad behållning vid 1887 års början samt fordringar för tills

vidare förräntade medel ....................................................................

12,498,457

55

Inkomster:

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål an
-

visade låneunderstöd ............................................. 2,477,860: —

Afbetalningar å lån till undsättningar inom Kronobergs

och Kalmar län i anledning af 1868

års missväxt ........................................................... 1,120: —

Genom förräntande af innestående behållningar... 150,000: —

2,628,980

| Ersättning af statsverkets medel:

Motstående för år 1887 upptagna riksdags- och

revisionskostnader, aflöningar m. in. äfvensom

annuiteter å de fonderade lånen samt räntor

å öfrig statsskuld................................................... 13,075,980: —

efter afdrag af den för Riksgäldskontoret

under samma tid beräknade inkomst af

rånte- och kapitalinbetalningar..................... 2,628,980: —

10,447,000

Upplåning:

Obegagnad lånerätt för konvertering af 1876

års lån .......................................... 1,369,180: 4.o

efter afdrag af 1886 års amortering

enligt den för detta

lån faststälda ainorteringsplan,

£ 14,900, efter 18

kronor 16 öre för 1 £ ........ 270,584: ■— 1,098,596: 45 j

" Transport .....1,098,596: 4 5 25.571,437 5 5

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning. 5

Inkomster och Utgifter år 1887.

Utgifter:

Riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. in.:

riksdags- och revisionskostnader

kostnader för Riksdagens hus...

„ „ „ biblio
tek
löner,

arfvoden och expenser

vid Riksgäldskontoret ............

löner å indragnings- och pen
sionsstat

vid dito.....................

aflöning, resekostnad och expenser

för justitieombudsmannen

och hans expedition ......

500,000: —

12,000: —

2,000: —

62,907: so

14,917: 5 0

21,800: —

Annuiteter och räntor:

till Hans Maj:t Konungen.........

anslag till ränta och amortissement

å nedannämnda fonderade

lån:

1860 års lån, emot premie
-

obligationer,

293,000

—

1872

års

lån...

1,203,860

—

1875

77 •••

1,720,000

—

1878

11

11

1,191,924

97

1880

71

71 •••

5,573,502

—

1886

n

11 •••

1,815,017

3 3

ränta å motstående medgifna och

beräknade,men ännuickeverkstälda

upplåning 350,000: —

Transport 350,000: —

300,000: -

1 1,797,304: 30

12,097,304: so

613,625:

613,625: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

6 Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning.

Transport 1,098,596: 4 5

Vid 1886 års riksdag medgifven upplåning år

1887 för statens jernvägsanläggningar och låneunderstöd

för enskilda jernvägar........................

För betäckande af utgifter från odlingsfonden:

1885 års anslag .............................. 503,839: 3 4

1886 års dito ............................. 725,300: —

1887 års dito ............................ 824.500: —

Summa kronor

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning. 7

Transport 350,000:— 12,097,304:30 613,625:

ränta å gamla 5-procentlånet,

å konung

Carl XIII-.s hemgiftskapital

samt å

Göta kanals reparationsfond

............... 15,050: 7o 365,050: 7o 12,462,355:

Återleverering till Kongl. Statskontoret af derifrån till Riksgäldskontorets

förvaltning öfverlemnade kassabehållningar ..........

Köpeskillingar för försålda mindre kronolägenheter .......................

Vid 1883 års riksdag anvisade medel till understödjande af odling

af sänka trakter:

1886 års anslag ............................... 1,000,000: —

efter afdrag af för sistnämnda år

beräknade, till Kongl. Statskontoret

inflytande annuiteter

å odlingslån ................................ 274,700

1887 års anslag.................................... 1,000,000

13,075,980

9,900,000

47,966

efter enahanda afdrag ................. 175,500

725,300:

824,500:

2 3

1,549,800

2,350,300

Vid 1885 års riksdag till utgående under år 1887 anvisade medel

för jernvägens mellan Hudiksvall och Näsviken inköp, ombyggnad

och utsträckning till norra stambanan vid Ljusdal

j Vid 1886 års riksdag för statens jernväg sbyggnad er anvisade medel

för år 1887:

till arbetena å stambanan mellan Bräcke och Sollefteå 750,000:

till påbörjandet af stambanan Sollefteå—Skorped

—Vännäs....................................................................... 500,000:

Låneunderstöd för enskilda jernvägar:

vid 1886 års riksdag till utgående från Riksgäldskontoret för

år 1887 anvisade ..................................................... 1,000,000: —

vid samma års riksdag såsom låneunderstöd för

år 1887 åt Göteborg—Hallands jernvägsaktiebolag

anvisade......................................................— 1,034,000: 2,034,000

Beräknad behållning vid 1887 års slut ................................................| 4,152,927

1,250,000

Summa kronor j34,360,973

11

34

opaginerad Kontrollera mot PDF

8 Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgåldskontorets ställning.

FSrslagsberiikning öfver liiksgäldskontorets

Beräknad behållning vid 1888 års början samt fordringar för

tills vidare förräntade medel ........................................................

Inkomster:

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda

föremål anvisade låneunderstöd ....................... 2,388,800: —

Afbetalningar å lån till undsättningar inom Kronobergs

och Kalmar län i anledning af 1868

års missväxt ....................................................... 1,120: —

Genom förräntande af innestående behållningar 50,000; —

4,152,927

2,439,920

Ersättning af statsverkets medel:

j

Motstående för år 1888 upptagna riksdags- och revisionskost-1

nader, aflöningar m. m. äfvensom annuiteter å de fonderade i

lånen samt räntor å öfrig statsskuld............... 13,172,920: — j

efter afdrag af den för Riksgäldskontoret under

samma tid beräknade inkomst af ränte
och

kapitalinbetalningar .................................... 2,439,920: —

Upplåning till betäckande af motstående för år 1888 beräknade

utgift för odlingsfonden ..................................................................

11

Transport

10,733,000

828,500

18,154,34711 lj

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning. 9

Inkomster och Utgifter år 1888.

Utgifter:

Riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. m.:

riksdags- och revisionskostnader

............................................

kostnader för Riksdagens hus...

,, ,, biblio
tek
löner,

arfvoden och expenser

vid Riksgäldskontoret .........

löner å indragnings- och pen
sionsstat

vid dito ..................

aflöning, resekostnad och expenser

för justitieombudsmannen

och hans expedition......

Annuiteter och räntor :

till Hans Maj:t Konungen ...... 300,000: —

anslag till ränta och amortissement

å de fonderade lånen:

1860 års lån, emot premieobligationer,

293,000: —

.1872 års lån 1,203,514: —

1875 „ „ 1,720,000: —

1878 „ 1,1.91,692: 97

1880 „ „ 5,641,020: —

1886 „ .. 1,815,017: 33 11,864,244: 3o

ränta å medgifven och beräknad,

men ännu icke verkstäld

upplåning 380,000: —

Transport 380,000: — 12,164,244: 3 0 613,625: —

Bih. till Jliksd. Prof. 1887. 1 Sand. 1 Afd.

500,000: —

12,000: —

2,000: —

62,907: so

14,917: 50

21,800: — 613,625: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

10 Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande

ang. Riksgäldskontorets ställning.

Transport

Summa kronor

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontor^ yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning. 11

Transport 380,000: — 12,164,244:30 613,625:

Ränta å gamla 5-procentlånet,

å konung

Carl XIII:s hemgiftskapital

samt å

Göta kanals reparationsfond

............... 15,050: 7 Q

Vid 1883 års riksdag anvisade medel till understödjande af odling

af sänka trakter:

_395,050: 7o 12,559,295: — 13,172,920

1888 års anslag.

1,000,000:

efter afdrag af för sistnämnda år beräknade, till

Rond. Statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån

.............................................................................171,500.

Vid 1885 års riksdag till utgående under år 1888 anvisade me-i

del för jernvägen Hudiksvall—Näsviken, återstoden ..................

828,500

273,000

Låneunderstöd, för enskilda jemn äg ar:

till Göteborg-Hallands jernvägsaktiebolag vid 1886 års riksdag

för år 1888 anvisade .................................... 1,034,000:

lån ur 1886 års fond, 5,000,000 kronor, för år

1888 anvisade ......................................................... 1,000,000. 2,034,000

Beräknad behållning till 1888 års slut ...............................................! 1,845,927.11

Summa kronor 118,154,347] 11

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsverkspropositionens j lutering.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maf.t

Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 14 Janu
-

ari 1887.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve

Ehrensvåkd,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Departementschefen, Statsrådet Friherre Tamm uppläste till justering

ett, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts förut fattade, af Statsrådet

enhälligt tillstyrkta beslut, uppsatt förslag till Kongl. Maj:ts nådiga

proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof.

Hans Maj:t Konungen täcktes, enligt Statsrådets underdåniga tillstyrkande,

i nåder gilla berörda förslag, sådant det finnes detta protokoll

bilagdt; och skulle i enlighet dermed omförmälda nådiga proposition

till Riksdagen aflåtas.

Bill. till Riksd. Rrot. 1887. 1 Sami. 1 Afd.

Ex protocollo:

Fredrik Zethelius.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.