Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående skydd för mönster och modeller inom metallindustrien

1887-01-28 · 30 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 29 av 30 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1887 A:15, Med förslag till förordning angående skydd för mönster och modeller inom metallindustrien

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 15.

1

N:o 15.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, med förslag till

förordning angående skydd för mönster och modeller

inom metallindustrien; gifven Stockholms slott den 28

januari 1887.

Med öfverlemnande af de i ämnet inom statsrådet och högsta

domstolen förda protokoll vill Kongl. Maj:t härmed i nåder inhemta

Riksdagens yttrande öfver närlagda förslag till förordning angående

skydd för mönster och modeller inom metallindustrien; viljande Kongl.

Maj:t efter emottagande af Riksdagens svar företaga den slutliga pröfningen

af samma förslag och om författnings utfärdande i ämnet i

nåder förordna.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

OSCAR.

E. von Krusenstjerna.

Éih. till Riksd. Prot. 1881. 1 Sami. i Afd. 9 Mufti

1

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition No lo.

3

Förslag

till

förordning angående skydd för mönster och modeller

inom metallindustrien.

i §•

Hvar som förfärdigat, förfärdiga låtit eller annorledes förvärfvat

mönster, må genom registrering i enlighet med denna författnings föreskrifter

vinna uteslutande rätt att inom riket begagna samma mönster

vid tillverkning till afsalu af alster, tillhörande metallindustrien.

Hvad i denna författning stadgas angående mönster vare ock i

afseende på modeller tillämpligt.

2 §•

1 mom. Skydd må ej tillgodonjutas för mönster, som, innan ansökning

om dess registrering gjordes, förekommit i allmänt tillgänglig

tryckt skrift eller användts vid tillverkning af varor till afsalu, eller

som icke väsentligen skiljer sig från sådant mönster.

2 mom. Har mönster blifvit förevisadt å allmän utställning, må

dock den omständighet att mönstret sedermera införts i allmänt till
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 15.

gänglig tryckt skrift eller användts vid tillverkning af varor till afsalu

ej utgöra hinder för tillgodonjutande af skydd för sådant mönster,

derest ansökan om mönstrets registrering göres inom sex månader

efter det mönstret blef å utställningen för allmänheten tillgängligt.

3 §•

Mönsterregistret föres för hela riket i Stockholm af en dertill förordnad

myndighet.

4 §•

1 mom. Den, som vill låta registrera mönster, skall till registreringsmyndigheten

ingifva eller i betaldt bref insända skriftlig ansökan,

innehållande fullständig uppgift om sökandens namn eller firma, yrke

och postadress samt dervid foga afbildning af mönstret i tre exemplar.

År sökanden ej boende inom riket, foge han vid ansökningen jemväl

fullmagt för ett inom riket bosatt ombud att i allt hvad skyddsrätten

angår för honom svara.

Sökes registrering af flera mönster, varde särskilda ansökningar

för hvardera ingifna.

2 mom. Derjemte åligge sökanden att bifoga tio kronor, utgörande

afgift för ansökningens pröfning.

5 §■

Finner registreringsmyndigheten, att sökanden ej fullgjort hvad

enligt 4 § 1 mom. honom ålegat, eller är vid ansökan fogad afbildning

af mönster otydlig, ofullständig eller eljest olämplig, skall skriftlig

underrättelse härom hållas sökanden tillhanda eller, om fullständig

adress uppgifvits, med posten till honom öfversändas. b ullgör ej sökanden

inom viss af registreringsmyndigheten bestämd tid hvad som

brister, må registreringsmyndigheten förklara ansökningen förfallen.

6 §•

Sökes registrering af mönster, för hvilket enligt denna författning

skydd ej må tillgodonjutas, eller har sökande underlåtit att erlägga

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kong! 3Iaj:ts Nåd. Proposition N:o 15. 5

hvarom * 4 § 2 mom. sägs, ege registreringsmyndigheten genast

atsla ansökningen.

Underrättelse om beslut, hvarigenom ansökning afslagits, med skälen

derför skall skriftligen delgifvas sökanden så som i 5 8 stadgas

för der afsedda fall. ö

7 §•

Gores af flere ansökan om registrering af samma eller väsentligen

lika monster, hafve den företräde, som först inkom med fullständiga

ansökningshandlingar.

; § §•

Åro ansökningshandlingarne fullständiga och har anledning ej förekommit

att afslå ansökningen, varde mönstret registreradt, och skall

underrättelse härom meddelas sökanden på sätt i 5 8 sägs för der

afsedda fall.

9 §•

Skyddet för registreradt mönster omfattar en tid af fem år räknadt

från den dag, då ansökningen inkom.

10 §.

%

Flyttar innehafvare af registreradt mönster utrikes, eller öfvergår

skyddsrätten å person, som ej är inom riket bosatt, vare skyddsrättens

innehafvare pligtig att till registreringsmyndigheten insända fullmakt

för sådant ombud, som i 4 § 1 mom. omförmäles. Flyttar ombud

ur riket eller upphör eljest dess befattning, skall skyddsrättens

innehafvare insända fullmagt för nytt ombud. Iakttages icke hvad

sålunda är föreskrifvet, må domaren på anmälan i förekommande fall

med laga verkan utse ombud för skyddsrättens innehafvare.

11 §•

Förmenar någon, att registrering skett honom till förfång eller bör

anses ^ogill, ege han vid domstol fora talan om registreringens upp
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kong!. Maj ds Nåd. Proposition N:o 15.

Rätt domstol i de fall, hvarom i denna § förmärs, vare Stockholms

rådstufvurätt.

Dom i tvist om mönsterskydds giltighet skall, der klandertalan

blifvit gillad, genom domstolens försorg insändas till registreringsmyndigheten.

12 §.

Dä registrering blifvit upphäfd eller skyddet för registreradt mönster

upphört, eller skyddsrättens innehafvare det begär, värde mönstret

ur registret affördt samt underrättelse härom skyddsrättens innehafvare

meddelad på sätt i 5 § sägs lör der afsedda fall.

13 §.

Öfver beslut, som af registreringsmyndigheten meddelats,. eger

sökande, som är med beslutet missnöjd, att vid talans förlust innan

klockan tolf å sextionde dagen från beslutets dag hos Konungen anföra

besvär.

14 §.

Den, som obehörigen inom riket vid tillverkning af varor till

afsalu efterbildar mönster, som honom veterligen blifvit för annans

räkning härstädes registreradt, eller till salu här i riket håller eller

för försäljning till riket inför vara, som honom veterligen blifvit tillverkad

efter sådant mönster utan tillstånd af skyddsrättens innehafvare,

straffes med böter från och med tjugu till och med tvåtusen kronor;

ersätte ock all skada.

Efterbildning anses i dessa fall oloflig, äfven om den skett i annat

mått eller i andra färger än mönstret innehåller, eller om i öfngt endast

oväsentliga ändringar vidtagits.

Förbrytelse, hvarom i denna § sägs, må endast af målsegande

å/tcilcis

Olofligen tillverkade eller olofligen i riket införda varor skola, der

målseganden det äskar, tdl honom utlemnas mot ersättning för värdet

eller mot afdrag derför å honom tillkommande skadestånd. Med redskap,

som äro för den olofliga tillverkningen uteslutande användbara,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 15.

skall, om målsegande det yrkar, så förfaras att missbruk dermed ej

må ske.

Hvar som under tid, då lian är stäld under tilltal för förbrytelse,

hvarom i denna § sägs, fortsätter samma förbrytelse, skall, när han

dertill varder lagligen förvunnen, dömas till särskild! ansvar för hvarje

gång stämning derför utfärdats och delgifvits.

Böter, som ådömas enligt denna §, tillfalla kronan. Saknas tillgång

till böternas fulla gäldande, förvandlas de enligt allmän strafflag.

15 §.

År någon tilltalad för intrång i skyddsrätt, och finnes vid målets

handläggning, _ att registreringen bör anses ogin, vare den tilltalade

från ansvar fri.

16 §.

Med afseende å mönster, skyddadt i stat, som för här i riket registreradt

mönster gör motsvarande medgifvande, galle att, om någon

inom högst fyra månader från det han i den främmande staten sökt

skydd för ett mönster, här gör ansökning om registrering af samma

mönster; då må denna ansökning i förhållande till andra ansökningar

betraktas så, som vore den gjord samtidigt med ansökningen i den

främmande staten.

17 §•

\

De närmare föreskrifter, som finnas erforderliga angående beskaffenheten

af de handlingar, som skola inlemmas vid ansökning om mönsters

registrering, och angående mönsterregistret, meddelas af Konungen.

Denna författning skall lända till efterrättelse från och med den

1 januari 1888.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o lå.

Utdrag af protokoll öfver civilärenden, hållet inför den under

Hans May.t Konungens frånvaro i nåder tillförordnade regering

ä Stockholms slott den 23 juli 1880.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,

Statsrådet von Steyern,

Friherre von Otter,

Hederstierna.

Expeditionschefen von Krusenstjerna föredrog i underdånighet:

24:o.

De af särskildt i nåder förordnade komiterade afgifna förslag till

förordningar angående patent, angående skydd för industriela mönster

och modeller samt angående skydd för varumärken; hvaröfver, efter

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Katigt. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

det vederbörande blifvit hörde, kommerskollegiet under den 28 maj

och den 18 juni innevarande år afgifvit infordrade underdåniga utlåtanden.

Uppå föredragandens hemställan fann Kongl. Regeringen

godt att, i anledning af komiterades förslag

samt deröfver afgifna yttranden, infordra högsta domstolens

utlåtande.

Ex protocollo:

Nils von Rosen.

2

Bill. till Eiksd. Prat. 1887. 1 Sami. 1 Afd. 9 Haft.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Kålt. Proposition K:o it).

Utdrag af protokollet öfver lagärenden, hållet uti Kongl Maj:ts

högsta domstol Onsdagen den 12 oktober 1881.

Närvarande:

Justitieråden Wretman,

Naumann,

von Hofsten,

Rabe,

Huss,

Lindhagen,

Glimstedt.

Fortsattes och slutades öfverläggningen till utlåtande öfver de till

högsta domstolen remitterade förslag till förordningar angående patent,

angående skydd för industriela mönster och modeller samt angående

skydd för varumärken, jemte deröfver afgifna yttranden, hvarefter

ärendet företogs till slutlig behandling,

varande ett tryckt exemplar af förslagen bilagdt detta protokoll.

l:o. Förslag till förordning angående patent.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 15.

11

2:o. Förslag till förordning angående skydd för industriel

mönster och modeller.

Justitierådet Glimstedt yttrade: Ifrågavarande förslag afser att åt

industriidkare, som låtit för sin räkning inregistrera mönster eller modell,

'' bereda uteslutande rätt att samma mönster eller modell vid sin

varutillverkning begagna. För att sådan rätt skall kunna i verkligheten

genomföras erfordras, såsom ock förslaget följdriktigt innehåller, ej

allenast förbud för hvarje annan industriidkare att begagna sig af sådant

mönster eller modell, utan äfven förbud mot afl försäljning af

varor, som vore förfärdigade efter mönster eller modell, som kunde

anses ega väsentlig likhet med inregistreradt mönster eller modell, och

hvilka vore tillverkade af annan än den, som vore innehafvare af skyddsrätten

eller hade dennes lof. Af sistnämnda förbud skulle följa, att en

handlande, hvars rörelse afsåge sådana varor, der mönster- eller modellskydd

kan ifrågakomma, skulle för hvarje varuinköp vara nödsakad att

anställa omfattande efterforskningar och jemförelse!- för utrönande deraf

att den vara, han ämnade införa i sitt lager, icke kunde hänföras till

sådana, som enligt denna lag voro förbjudna till afsalu. Sådana efterforskningar

skulle, i den mån mönsterskyddet blefve allmännare anlitadt,

blifva allt svårare att verkställa, och köpmannen skulle ej kunna

reqvirera en vara utan att hafva på förhand förskaffat sig noggrann

kännedom om dess utseende. I fall dessa försigtighetsmått uraktlätes,

vore han underkastad det äfventyr att kunna blifva nödsakad att behålla

sin vara oförsåld i ända till 5 år, hvarefter densamma, förlegad

och urmodig, kunde hafva förlorat största delen af sitt saluvärde.

Då således den föreslagna lagen till förmån för varutillverkning

skulle åstadkomma synnerlig osäkerhet och betänklig skada för handelsnäringen,

anser jag mig böra afstyrka förslagets antagande.

Vid härefter företagen granskning af förslaget, deruti justitierådet

Glimstedt deltog, förekom vid

§ I
Justitieråden

Wretman, von Hofsten och Lindhagen yttrade: Då det

i förslaget begagnade ordet »yrkesmässigt» ej klart uttryckte hvad dermed

afväges, eller att fritaga tillverkning för eget bruk från det band,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:U Nåd. Proposition N:o 15.

mönsterskyddet lade på den fria tillverkningsrätten, samt enär mönsterskyddet

ej borde, såsom förslaget antydde, medföra någon uteslutande

rätt att hålla här afsedda varor till salu, hemstäldes, att mönsterskyddet

måtte så bestämmas, att det medförde uteslutande rätt att inom

riket begagna mönstret vid varutillverkning till afsalu.

Justitieråden Rabe och Huss anförde: Denna § synes oss, förutom

hvad af andre ledamöter i högsta domstolen blifvit i afseende å ordet

»yrkesmässigt» erinradt och hvari vi instämma, gifva anledning till följande

anmärkningar, att

då förslagets rubrik handlar om »skydd» för industriel mönster

och modeller, samt 2 § om meddelande af sådant skydd;

då bestämmandet af den rätt, som beviljadt skydd för industriela

mönster och modeller skulle medföra, efter vår tanke lämpligast bort

meddelas i 10 § på enahanda sätt, som i förslaget till förordning angående

patent i dess 20 § skett i afseende å patenträtten, desto hellre

som stadgandena i 10 § uti förevarande förslag utvisa skyddsrättens

omfång; samt

då, enligt vårt omdöme, till ifrågavarande förslag ej hör att meddela

rättighet till idkande af handel eller tillverkande af fabriks- och

handtverksarbeten;

} § i förslaget bort angå ansökning om vinnande af skydd mot

olofligt efterbildande af industriela mönster och modeller.

Justitierådet GUmstedt erinrade: De i denna § till betecknande af

den rätt, som här afses, begagnade uttryck synas mig oegentliga och

obestämda, och af kommersekollegii yttrande framgår hurusom desamma

jemväl kunnat anses innebära en mening, som uppenbarligen icke

åsyftas. Jag föreställer mig emellertid förslagets syftemål vara att bestämma

den afsedda rätten i afseende å mönster och modeller såsom

uteslutande rätt att dem begagna vid varutillverkning, som inom riket

såsom yrke utöfvas; och hemställer jag derföre, att paragrafen må i

enlighet härmed omredigeras.

§ 2.

Justitieråden Wretman, von Hojsten, Lindhagen och GUmstedt anförde:

I likhet med hvad som erinrats vid granskningen af förslaget

till patentlag hemställes, att äfven i denna förordning endast borde

hänvisas till den myndighet, som, enligt hvad särskildt kunde komma

att förordnas, vore behörig att handlägga ärenden angående mönster
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj ds Nåd. Proposition N:o 15.

13

skydd. Då vidare denna myndighets befattning med sådana ärenden

ej borde sträckas längre än att, såsom förslagets mening äfven syntes

vara, verkställa en inregistrering utan någon föregående pröfning af

egarens personliga qvalifikation er eller af mönstrets nyhet eller beskaffenhet

i öfrig!, och vid sådant förhållande åt förfarandet borde gifvas

den enklaste form, men förslagets bestämmelser syntes föranleda dertill,

att inregistreringsmyndigheten skulle meddela utslag på en af

mönstrets egare formligen gjord ansökan, hvaraf dröjsmål och ökade

kostnader uppkomme, så hemstäldes, att de föreskrifter, hvarom här

är fråga, måtte gå derpå ut att, om någon vill förvärfva det med författningen

afsedda mönsterskydd, han skall till vederbörande myndighet

ingifva anmälan derom, med uppgift huru länge han vill åtnjuta detsamma

jemte tvåfald afbildning af det eller de anmälda mönstren; att,

sedan detta fullgjorts och den i § 5 omförmälda afgift blifvit erlagd,

anteckning om den gjorda anmälan skall ske uti ett af myndigheten

för sådant ändamål upprättadt register, samt att det ena exemplaret af

afbildningen skall återställas till egaren, försedt med bevis om inregistreringen,

men det andra förblifva i myndighetens förvar.

Justitierådet Naumann hänförde sig till hvad kommerskollegium

yttrat vid denna §.

Justitieråden Rabe och Huss yttrade: Vid förevarande §, som, enligt

hvad vi vid § 1 anfört, bort vara den första i förslaget och angå

ansökning om vinnande af skydd mot olofligt efterbildande af industriela

mönster och modeller, anse vi oss sakna giltig anledning till

andra anmärkningar i öfrig!, än dels att, om kommerskollegium finner

mönster eller modell, derför skydd sökes, vara af förargelseväckande

beskaffenhet, ansökningen bör afslås, men eljest, så framt sökanden

iakttagit hvad denna § innehåller och inbetalt den i 5 § stadgade afgift,

samt stadgandena i 11 § ej lägga hinder i vägen, utan vidare

pröfning det sökta skyddet under förbehåll om annans bättre rätt beviljas;

dels ock att stadgande synes oss böra införas derom, att kommerskollegium

skulle ega meddela närmare föreskrifter angående beskaffenheten

af den afbildning af mönster eller modell, som skulle till

kollegium ingifvas.

§ 3-

Justitieråden Wretman, Naumann, von Hojsten, Lindhagen och Glirnstedt

funno det böra tydligen utsägas, att skyddstiden skall räknas

från inregistreringen, och erinrade vidare att, enär en sådan författning,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kong!. Majds Nåd. Proposition No 15.

som den nu föreslagna, hos oss är alldeles oförsökt, största varsamhet

torde till en början böra iakttagas i afseende å den tidrymd, under

hvilken skyddet bör åtnjutas, samt hemstälde derför och då man i

flera land, der sådan författning finnes, ej ansett sig böra utsträcka

skyddstiden till mera än tre år, att den till en början ej heller hos oss

måtte bestämmas längre. Gillades detta, kunde skydd för hela den i

lagen medgifna tid utan nämnvärd olägenhet sökas af eu hvar, och

den i förevarande § behandlade frågan om förlängning af begärd skyddstid

skulle då förfalla.

Justitierådet Rabe ansåg giltiga skäl icke förefinnas, att den en

gång sökta och beviljade skyddstiden skulle få förlängas.

§ 4.

Justitieråden Wretman, von Hofsten, Lindhagen och Glimstedt erinrade

att, om de ändringar, som blifvit föreslagna vid §§ 2 och 3, biföllos,

förevarande § i förslaget komme att utgå.

Justitierådet Namnam hänförde sig till hvad kommerskollegium

vid denna § yttrat.

Justitierådet Rabe anförde: Då för den händelse att samma eller

väsentligen lika mönster eller modell för t-vännes eller fleres räkning

inregistrerats, den borde eg a företräde till mönstrets eller modellens

begagnande, som skydd derför först sökt, så framt han eljest egde sådant

för mönstret eller modellen åtnjuta, borde, efter min tanke, i

skyddsregistret anteckning göras jemväl om dagen och den tid på dagen,

då ansökning om skydd för mömster eller modell till kommerskollegium

ingafs.

§ 5.

Justitieråden Wretman, von Hofsten, Lindhagen och Glimstedt ansågo

att, om erinringarna vid § 3 gillades, sista punkten af förevarande §

komme att förfalla.

Justitieråden Naumann, Rabe och Huss ansågo det böra föreskrifvas

att, om ansökningen afsloges, det inbetalda afgiftsbeloppet borde

till vederbörande återställas; hvarjemte justitierådet Rabe erinrade, att,

om hvad han vid 3 § anmärkt godkändes, sista punkten i 5 § borde

utgå.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kong1. Maj:ts Nåd. Proposition No 15.

15

Justitieråden Namnam och Huss instämde uti den af kommerskollegium

gjorda hemställan om afgifternas höjande.

§ 6.

Justitieråden Wretman, Namnam och von Hofsten anmärkte: Den

omständigheten att ett mönster kan visas hafva förekommit på en vara,

som ingått i rörelsen, syntes ej billigtvis böra utgöra hinder för mönstrets

rätte egare att vinna och fortfarande åtnjuta skydd för detsamma.

Då vidare, på sätt vid § 3 erinrats, skyddet borde räknas från inregistreringsdagen,

och enär, såsom vid granskningen af förslaget till patentlag

anmärkts, skyddet ej borde lägga hinder i vägen för tillverkning

till eget bruk, hemstäldes, att förevarande § måtte så uppställas,

att han innehölle föreskrift derom att skydd ej må tillgodonjutas för

mönster, som ■ redan då det inregistrerades förekommit i allmänt tillgänglig

tryckt skrift eller inom riket användts vid tillverkning af varor

till afsalu eller icke väsentligen skiljer sig från sådant mönster.

Justitierådet Lindhagen erinrade, att orden »som beviljadt blifvit»

borde utgå, och att ordet »ansökningstiden» borde utbytas mot »tiden

för inregistreringen».

Justitieråden liabe och Huss anförde: Om hvad vi vid 1 och 2 §§

i förslaget framstält godkännes, torde lämpligen i 5 § kunna införas,

att skydd ej finge åtnjutas för annat mönster eller annan modell, än

som den, hvilken skyddet sökt, sjelf förfärdigat, förfärdiga låtit eller

annorledes lagligen förvärfvat.

§ 7.

Justitieråden Wretman, Rabe och Huss hemstälde, att orden »yrkesmässig

varutillverkning» måtte utbytas mot orden »varutillverkning inom

riket till afsalu».

Justitieråden Naumann, von Hofsten och Lindhagen hemstälde lika

med kommerskollegium, att ifrågavarande § måtte utgå, hvartill ytterligare

skäl förekomme, om, såsom hemstäldt blifvit, skyddstiden inskränktes

till tre år.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 15.

§ 8.

Justitieråden Wretman, von Hofsten och Lindhagen ansågo denna §

endast böra innehålla, att tvist derom, huruvida skyddsrätt må anses

ogild eller förverkad, skall anhängiggöras vid allmän domstol.

Justitieråden Rahe och Huss yttrade: Då enligt förslaget till för
ordning

angående patent det skulle vara så väl allmän åklagare som

en hvar annan tillåtet att genom anställande af rättegång få patent

förklaradt ogildt eller förverkadt, torde den rättsliga grunden dertill icke

vara någon annan, än att patent ansetts i allmänhet angå allmännyttiga

föremål och beröra ett allmänt intresse. Denna grund förefinnes icke,

efter vår tanke, för analogt stadgande i nu ifrågavarande förslag, enär

mönster- och modellskyddet egentligen afser att trygga enskilda intressen;

och det synes oss vid sådant förhållande äfven vara i hög grad

obilligt att blottställa skyddsrättens innehafvare för rättegångar, anstälda

af någon, hvars intresse icke beröres af eller måhända aldrig

ens någonsin kommer att träffas af det beviljade mönster- eller modellskyddet.

Vi hemställa derföre, att ifrågavarande § måtte ändras så,

att den endast kommer att innehålla, att, om någon, som innehade

skyddsrätt för mönster eller modell, förmenade sig till begagnande af

mönstret eller modellen hafva bättre rätt, än annan, som äfven innehade

skyddsrätt för samma eller väsentligen lika mönster eller modell,

han egde derom mot denne föra talan; hvarjemte torde böra stadgas,

att sådan talan skulle anställas vid domstol i den ort, der den sistnämnde

hade sitt hemvist.

Justitierådet Glimstedt anförde: På de skäl, jag vid granskning af

förslaget till lag angående patent anfört, anser jag, att talan i det afseende,

som sägs i § 8, icke bör tillkomma annan än den, hvars rätt

af frågan är beroende, äfvensom att anteckning angående dom i sådan

talan icke bör i registret ega rum.

§ 9.

Justitierådet Naumann hänförde sig till kommerskollegii utlåtande

vid denna §.

Justitieråden Rahe och Huss erinrade, att, om deras hemställan vid

§ 8 godkändes, orden »njuta skydd för» borde utbytas mot orden »vidare

begagna.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition No 15.

11

§ 10.

Justitieråden Naumann, von Iloffsten, Huss och Lindhagen åberopade

livad de gemensamt yttrat vid granskningen af §§ 20 och 21 uti förslaget

till förordning angående patent, samt hemstälde, att hvad som der

lomme att stadgas måtte i tillämpliga delar blifva gällande äfven för

författningen om skydd för mönster och modeller; hvarvid justitierådet

Huss erinrade, att, då offentliggörande af beviljadt mönsterskydd

ej i förevarande förslag vore, såsom i fråga om meddeladt, patent, föreskrifvet,

ansvar för olofligt efterbildande af inregistreradt mönster ej

borde ega rum i annat fall, än då visas kunde, att efterbildaren egt

kännedom om det förut beviljade skyddet.

Justitieråden Wretman och Raibe yttrade: Jemte det vi anse oss

böra anmärka dels att 10 § bort till förekommande af missförstånd

tydligen utmärka, att efterbildande af mönster eller modell vore straffbart

endast då sådant skett utan lof af den, som egde åtnjuta skyddsrätt,

för mönstret eller modellen, dels ock att efter ordalydelsen

den, som hölle till salu varor, hvilka blifvit tillverkade efter mönster

eller modell, som inregistrerats, kunde, derest han ej hade särskildt

tillstånd af skyddsrättens innehafvare att hålla varorna till salu, fällas till

straff, ändå att varorna blifvit efter mönstret eller modellen lofligen

tillverkade för afsalu, få vi, då i afseende å de handlingar, hvilka borde

uti ifrågavarande förslag med straff beläggas, samma grunder synas

böra iakttagas, som vi antagit böra följas beträffande patentbrott, hemställa,

att §:n måtte erhålla ett dermed öfverensstämmande innehåll. I

sådant fall borde, efter vår åsigt, förklaras

dels att ingen, som hade vetskap, att visst mönster eller viss modell

för annans räkning inregistrerats, finge, utan lof af skyddsrättens

innehafvare, vid varutillverkning inom riket för afsalu efterbilda mönstret

eller modellen;

dels ock att varor, vid hvilkas tillverkning mönster eller modell,

som inregistrerats, olofligen efterbildats, ej finge af någon, med vetskap

derom, hållas till salu, med mindre vederbörande innehafvare af

skyddsrätten gifvit lof till varornas försäljning;

samt stadgas, att den, som häremot bröte, skulle, på talan af den,

hvilken enligt förordningen egde åtnjuta skydd för mönstret eller modellen,

straffas med böter från och med 20 till och med 1,000 kronor,

der han ej gitte visa sig hafva till sin åtalade handling fått tillstånd

Bih. till Riksd, Prof. 1887. 1 Sami 1 Åfd. 9 Käft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition No 16.

af någon, som han haft giltig anledning antaga inneafva sk yddsrätten;
hvarjemte

beträffande utlemnande till målseganden af olofligen tillverkade

eller i riket införda varor och redskaps förstörande, äfvensom

vidkommande bestraffning af fortsatt förbrytelse och åtalsrätten borde

meddelas enahanda bestämmelser, som af oss föreslagits vid 20 § uti

förslaget till förordning angående patent;

och torde hvad 10 § innehåller till närmare förklaring utaf beskaffenheten

af den efterbildning, som borde anses oloflig, lämpligen

kunna intagas i särskild § eller blifva särskild! stycke i 10 §:n.

Justitierådet Glmistedt anförde: Då en efterbildning i och för sig,

äfven om densamma sker olofligen och med vetskap att originalet är

för annans räkning inregistrerad!, icke torde vara en handling af beskaffenhet

att derigenom göres något intrång i skyddsrätten, utan sådant

intrång sker först då efterbildningen gagnas vid varutillverkning,

hemställer jag, att de i denna § afsedda påföljder må stadgas icke för

den, som olofligen efterbildar, utan för den, hvilken vid varutillverkning,

den der såsom yrke bedrifves, olofligen gagnar mönster, som

utgör efterbildning af mönster, det han vet vara för annans räkning

inregistreradt, äfven om efterbildningen skett i annat mått eller i andra

färger än det inregistrerade mönstret innehåller, eller om i öfrigt endast

oväsentliga ändringar vidtagits.

I likhet med hvad vid granskningen af förslaget till lag angående

patent tillstyrkts, torde särskild! ansvar böra stadgas för den, som,

medan han står under åtal för förseelse emot denna lag, enahanda förseelse

fortsätter.

Deremot anser jag mig af skäl, som redan förut anförts, böra hemställa,

att stadgandet om ansvar för försäljning af varor, som blifvit

olofligen tillverkade, må alldeles utgå eller åtminstone inskränkas till

sådana varor, som den tilltalade ej kan visa vara af honom köpte eller

reqvirerade före den tid, då han måste anses hafva erhållit kännedom

om inregistreringen. Väl inses, att nu föreslagna uteslutning eller inskränkning

måste förringa och stundom alldeles omintetgöra verkan af

erhållet mönsterskydd, men sådan skada torde vara mindre än den, som

genom ett absolut, saluförbud blefve tillskyndad den, som i god tro för

afsalu inköpt olofligen tillverkade varor.

Det i 2 mom. förekommande uttrycket »mönstrets innehafvare»

torde utbytas mot ordet »målsegande».

Slutligen anser jag böra efter denna i en särskild § upptagas en

föreskrift af enahanda innehåll, som 21 § i förslaget till patentlag.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No'' 15.

19

§ 11.

Justitierådet Naumann hänförde sig till kommersekollegii utlåtande

vid denna §.

Justitierådet Glimstedt yttrade: Enligt ordalagen i 1 mom. af denna

§ skulle den föreslagna lagen vara tillämplig å varutillverkning hvar

helst den utöfvades, allenast den skedde efter mönster, tillhörigt svensk

medborgare eller sådan utländing, som här i riket lagligen utöfvar

varutillverkning; men med afseende å innehållet af 1 och 7 §§ samt

vid jemförelse med komiterades motiv torde framgå uppenbart, att

lagen är afsedd att ega tillämplighet endast å inhemsk varutillverkning;

-och då detta icke behöfver i eu särskild § upprepas, hemställer jag,

att lista punkten må utgå.

Slutligen, då detta lagförslag, åsyftande skydd för den inhemska

industrien, skulle, för att kunna göras tillämpligt mot den inhemska

industrien till skydd för utländsk sådan, erfordra väsentliga ändringar

och omarbetningar, anser jag, att bestämmelsen i 2 mom. af denna §

icke bör i detta förslag inrymmas.

Justitieråden Wretman, von Hofsten, Rabe, Huss och Lindhagen ansågoj

att stadgande borde i författningen införas angående företrädesrätten

i det fall, att samma eller väsentligen lika mönster eller modell

för tvännes eller fleres räkning inregistrerats, i afseende hvarå justitieråden

Wretman, von Hofsten och Lindhagen ansågo företrädet böra beräknas

efter inregistreringsdagen, men justitieråden Rabe och Huss

efter ansökningstiden.

Justitierådet Rabe anförde särskilda Under åberopande af hvad jag

yttrat vid 13 § i förslaget till förordning angående patent, anser jag,

att förslaget bör jemväl innehålla, att beviljad skyddsrätt för mönster

eller modell får med eller utan vilkor eller inskränkning öfverlåtas å

annan, men öfvergår vid innehafvarens död, om sådan öfverlåtelse ej

skett, till hans rättsinnehafvare efter lag.

Justitieråden Wretman, von Hofsten och Lindhagen ansågo sig äfven

böra afgifva yttrande i anledning af komiterades hemställan, att lagen

angående efterbildning af konstverk den 3 maj 1867 måtte sålunda

ändras, att det i § 4 inom. 2 af nämnda lag förekommande undantags
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 15.

stadgande måtte utgå, dervid bemälde justitieråd funno för sin del, att

den tillämnade författningen angående skydd för industriela mönster

och modeller, sådan den föreslagits, ej påkallade den af komiterade

ifrågasatta ändringen af lagen angående efterbildning af konstverk.

3:o. Förslag till förordning angående skydd för varumärken.

Ex protocollo:

E. Adlerstråhle.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 15.

21

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans May.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 28 januari

1887.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena, Grefve Ehrensvård,

Statsråden Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna och

Friherre Tamm.

Chefen för civildepartementet, statsrådet von Krusenstjerna, anförde

i underdånighet:

»Sedan Eders Kongl. Maj:t den 11 Maj 1877 behagat åt särskilda

komiterade uppdraga att dels utreda, huruvida och i hvilka fall patentskydd

kunde vara berättigad! och för vårt land gagneligt, samt, derest

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kong!. Majds Nåd. Proposition N:o 15.

sådant skydd fortfarande skulle anses nyttigt och behöflig^, utarbeta

förslag till förordning i ämnet, dels ock upprätta förslag till författning

åsyftande att bereda verksamt skydd mot såväl olofligt begagnande

af varumärken och fabriksstämplar som reproduktion af mönster

och modeller, afgåfvo desse komiterade den 6 november 1878 underdånigt

betänkande angående patentskydd äfvensom skydd för mönster

och modeller samt varumärken med förslag till författningar i dessa

ämnen. Efter det sedermera år 1881 tillsatts en särskild svensknorsk-dansk

komité med uppdrag att utarbeta förslag till författningar

angående handelsfirma och procura samt angående skydd för varumärken,

afgaf denna komité den 12 augusti 1882 förslag till lag angående

skydd för varumärken.

Det lagstiftningsarbete på den så kallade industriela eganderättens

område, som sålunda sedan år 1877 fortgått, har hittills bunt frukt i

förordningen angående patent af den 16 maj 1884 och lagen om skydd

för varumärken af den 5 juli samma år. Frågan om skydd för industriela

mönster och modeller väntar deremot fortfarande på sin

lösning.

Öfver det förslag till författning i nämnda ämne, som af 1877 års

komiterade utarbetats, har kommerskollegium, efter att hafva lemnat

tillfälle åt yrkesföreningarne i riket samt enskilde industriidkare, hvilka

sådant önskade, att yttra sig i ärendet samt efter att hafva inhemtat

utlåtande af styrelsen för svenska slöjdföreningen, den 28 maj 1880

afgifvit underdånigt utlåtande, hvarefter högsta domstolen afgifvit utlåtande

i ämnet, sådant detsamma finnes intaget i högsta domstolens

protokoll för den 12 oktober 1881.))

Efter att hafva redogjort för innehållet af så väl komiterades förslag

som de deröfver afgifna yttranden, anförde departementschefen

vidare:

))Af den redogörelse, jag nu lemnat, framgår, att införandet i vårt

land af lagstadgadt skydd för industriela mönster och modeller i allmänhet

ansetts vara en för den inhemska industrien vigtig och angelägen

fråga, samt att jemväl det af komiterade uppgjorda förslag till

författning i ämnet rönt ett i det stora hela gynsamt mottagande af

de myndigheter, korporationer och enskilde, hvilka yttrat sig öfver

detsamma. På grund häraf blef ock, omedelbart efter det att de nya

författningarne rörande patent och skydd för varumärken utfärdats,

inom civildepartementet med ledning af komiterades förslag och deröfver

afgifna yttranden utarbetadt ett förslag till förordning om skydd

för industriela mönster och modeller.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 15.

23

I betraktande deraf att frågan gälde ett hittills hos oss af lagstiftningen

oberördt område, ansågs emellertid förslaget icke böra

företagas till slutlig handläggning förr än representanter för de näringar,

hvilka företrädesvis komme att deraf beröras, fått tillfälle att

yttra sig öfver detsamma i dess omarbetade form; och blef förslaget

på grund häraf delgifvet åtskillige fabriksidkare inom textil- och lervaruindustrierna

med anmodan att de ville deröfver yttra sig. Samtlige

desse industriidkare förklarade dock, att de inom sina näringar

ännu vore i så vidsträckt omfattning hänvisade till utlandet för nödiga

mönsters och modellers anskaffande, att de icke ansåge sig kunna förorda

förslaget, med mindre detsamma så affattades, att det endast

komme att afse skydd för inhemska mönster och modeller.

En dylik inskränkning i mönsterskyddets omfattning kunde emellertid

redan vid den tid då 1877 års komiterade afgåfvo sitt förslag, på

sätt jemväl af dem framhållits, icke ifrågasättas på grund af gällande

konventioner med tyska riket och Frankrike och hade sedermera ytterligare

omöjliggjorts genom den år 1883 i Paris afslutna konventionen

för internationelt skydd af den industriela eganderätten, i hvilken uttryckligen

stadgats, att undersåtar eller medborgare i enhvar af de

kontraherande staterna skulle i samtliga öfriga stater, hvilka biträdt

konventionen, i afseende å patent, industriela mönster och modeller

m. m. åtnjuta de förmåner, hvilka de särskilda lagstiftningarne tillerkände

landets egna undersåtar.

Komiterade hade trott sig finna ett korrektiv mot den af industriidkarne

befarade verkan af mönsterskyddets internationela utsträckning

uti ett af dem föreslaget stadgande om skyldighet för den,

som i föreskrifven ordning vunnit skydd för ett mönster här i riket,

att inom ett år derefter hafva härstädes användt samma mönster vid

yrkesmessig varutillverkning, hvarmed komiterade hoppades åvägabringa,

att jemväl de utländska härstädes skyddade mönstren skulle

komma den inhemska industrien till godo. Men mot detta förslag

hade så väl bland komiterade sjelfve som af kommerskollegiet och inom

högsta domstolen fram stälts åtskilliga erinringar; och hade särskilt

kommerskollegiet, som det vill synas med fullt skäl, anmärkt, att en

dylik föreskrift ofta nog blefve snarare till men än till gagn för den

inhemska industrien. Införandet af dylikt utöfningstvång kunde derjemte

icke ifrågasättas på grund af gällande handelstraktater med

Frankrike och Spanien, enligt hvilka mönsterskyddet icke får göras

beroende af mönstrens eller modellernas yrkesmessiga användning.

Man kunde visserligen hysa tvekan, huruvida industriidkarnes om
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 15.

nämnda farhågor i sjelfva verket vore fullt befogade, enär ett internationelt

mönsterskydd ju ingalunda för de inhemske industriidkarne

uteslöte möjligheten att fortfarande för sina tillverkningar använda

utländska förebilder, såvida icke dessa vore här i riket skyddade,

samt det svårligen kunde antagas att utländska mönster skulle

till så stor omfattning härstädes registreras, att icke äfven de industrigrenar,

hvilka såsom t. ex. vissa brancher af väfnadsindustrien måste

i sin tillverkning följa snabbt vexlande utländska moder, fortfarande

skulle beredas tillräckligt tillfälle att förse sig med nödiga förebilder

från utlandet. Då emellertid endast erfarenheten kunde lemna någon

upplysning härom, men nödig varsamhet syntes förbjuda att mot industriidkarnes

egna önskningar inlåta sig på ett försök, som, derest de

uttalade farhågorna vore grundade, måste i större eller mindre mån

tillskynda vissa inhemska industrier svårigheter, ansågs med frågans

fortsatta behandling tills vidare böra anstå.

Jag har emellertid ansett mig böra nu åter upptaga frågan, men

i mindre omfattning än förut.

Ett likställande af svenskar och utländingar med afseende å rätten

att här i riket förvärfva mönsterskydd synes icke i andra fall böra

möta betänklighet än i fråga om sådana industrier, hvilka, såsom t. ex.

vissa grenar af textilindustrien, äro nödsakade att lämpa sina tillverkningar

efter det i utlandet för ögonblicket herskande modet. Ett annat

förhållande eger rum beträffande de industrier, hvilka icke i samma

grad eller lika snabbt måste följa den utländska smakens vexlingar.

I den mån inom dessa industrier börjat användas inhemska mönster,

bör den befarade olägenheten af ett internationelt skydd motvägas af

de fördelar, skyddet bereder den inhemska konstskickligheten. Mönsterskyddet

synes derför till en början böra inskränkas endast till

en eller annan industri, hvilken redan gjort sig väsentligen oberoende

af utländskt inflytande samt i vidsträcktare omfattning börjat använda

inhemska förebilder; och torde man för öfrigt såväl härvid som vid

en möjligen sedermera skeende utsträckning af skyddet till andra industrier

förnämligast böra taga hänsyn till industriidkarnes egna önskningar.

I de länder, der mönsterskyddet först infördes, nemligen

Frankrike och England, afsåg detsamma också under sin första tid

endast alstren af vissa mera lifskraftiga industrier och vann först,

sedan dess fördelar sålunda varsamt pröfvats, allmännare utsträckning.

Bland inhemska industrier, inom hvilka användningen af mönster

och modeller kan förekomma, synes ej någon vara i nämnda afseende

lämpligare än metallindustrien, inom hvilken under senare åren utveck
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:i* Nåd. Proposition No 15.

25

lats en icke obetydlig konstindustriel lifaktighet. Det är ock företrädesvis

inom denna industri, som ett lifligt intresse för mönsterskyddets

införande tid efter annan framträda Senast har vid ett den

13 november sistlidet år i Eskilstuna hållet möte ett stort antal industriidkare

och arbetare inom de derstädes utöfvade grenarne af

nämnda industri enstämmigt uttalat sig för dylikt skydd; och har den

vid detta möte fattade resolutionen, som till mig öfverlemnats, sedermera

vunnit anslutning af flere idkare af metallindustri inom skilda

delar af landet. Det synes icke finnas något skäl hvarför man icke

skulle söka tillmötesgå dessa önskningar. Och om det också icke

torde vara tvifvel underkastadt, att mönsterskyddet skulle med stor fördel,

och utan att någon betänklighet behöfde yppas med afseende å

dess nödvändiga internationela utsträckning, kunna tillämpas äfven för

alstren af åtskilliga andra industrier, synes ået dock, såsom redan

blifvit antydt, vara skäl att först samla någon erfarenhet med afseende

å skyddets verkan samt till en början inskränka skyddet endast till

den industri, inom hvilken dess införande af industriidkarne sjelfve

påkallats.

I öfverensstämmelse med dessa åsigter är det förslag till författning

i ämnet affattadt., hvilken jag nu tillåter mig för Eders

Kong!. Maj:t anmäla. Detta förslag afser sålunda endast mönsters

och modellers användning inom metallindustrien, men är tillika så affattadt,

att det, för den händelse fråga derom skulle uppstå, kan utsträckas

äfven till andra industrier. I hufvudsak är detsamma gruudadt

på det af 1877 års komité uppgjorda förslag jemte deröfver afgifna

yttranden. De afvikelser, som förekomma, äro i allmänhet motiverade

af önskvärdheten att bringa förslagets bestämmelser i närmaste

möjliga öfverensstämmelse med de närbeslägtade författningar ne rörande

patent och skydd för varumärken, hvarjemte nödig hänsyn tagits till

numera gällande internationela bestämmelser samt den nyaste utländska

lagstiftningen.

Förslagets liufvudgrunder äro i korthet följande:

Skydd meddelas endast för nya mönster, hvilka icke tillförene

härstädes eller i utlandet varit offentliggjorda i allmänt tillgänglig

tryckt skrift eller användts vid varutillverkning till afsalu.

Skyddet medför uteslutande rätt att efterbilda mönstret vid tillverkning

till afsalu inom riket af alster tillhörande metallindustrien,

hvarjemte särskildt ansvar stadgas för den, som håller till salu eller

för försäljning till riket inför dylika alster med vetskap om att de

olofligen tillverkats efter härstädes skyddade mönster.

Bih. till Rilcsd. Prat. 1887. 1 Sami. 1 Afd. 9 Häft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition No 15.

Svenskar och utländingar äro i fråga om mönsterskydd likstälde.

I likhet med hvad angående patent och skydd för varumärken

stadgats, meddelas mönsterskydd först efter skedd undersökning rörande

de anmälda mönstrens nyhet.

Skyddet omfattar eu tid af fem år räknade från den dag, då

mönstret anmäldes hos den myndighet, hvilken det åligger att föra

mönsterregistret.

Då ett mönster anmäles till registrering åligger det sökanden

bland annat att till registreringsmyndigheten inbetala tio kronor, utgörande

afgift för ansökningens pröfning.

Ett mönster, som i behörig ordning registrerats, är skyddadt mot

efterbildning äfven om detsamma icke af skyddsrättens innehafvare

användes.

Tvister om möndterskydds giltighet upptagas i första hand af

Stockholms rådstufvurätt.

I fråga om de skiljaktigheter, hvilka förefinnas emellan det nu

föreliggande förslaget och det af 1877 års komiterade uppgjorda, torde

en något utförligare redogörelse vara af nöden.

I öfverensstämmelse med hvad inom högsta domstolen yrkats,

hafva de af komiterade föreslagna bestämmelser rörande skyddsrättens

omfattning ändrats derhän att skydd ej må tillgodonjutas för mönster,

som, innan ansökning om dess registrering gjordes, förekommit i allmänt

tillgänglig tryckt skrift eller användts vid tillverkning af varor

till afsalu, eller som icke väsentligen skiljer sig från sådant mönster.

Från denna allmänna föreskrift föranleda dock den förr omnämnda

pariserkonventionens bestämmelser ett undantag. Genom nämnda konvention

hafva nemligen de kontraherande staterna förbundit sig att

bevilja ett provisoriskt skydd för uppfinningar och industriela mönster,

hvilka förekomma på internationela utställningar, och har beskaffenheten

af detta skydd vid den år 1886 i Rom hållna konferens af stater,

tillhörande den genom pariserkonventionen bildade unionen för

internationell, skydd af den industriela eganderätten, blifvit närmare bestämd

sålunda, att derest en uppfinning eller ett mönster förevisats å

en internationel utställning, skall samma uppfinnings eller mönsters

innehafvare icke genom att uppfinningen eller mönstret sedermera

offentliggöres eller användes beröfvas sin rätt att i unionens stater

söka patent eller skydd, derest ansökning härom inkommer inom sex

månader efter det uppfinningen eller mönstret först förevisats på utställningen.

I öfverensstämmelse härmed äro föreskrifterna i 2 mom.

af förslagets 2 § affattade, hvarvid dock det provisoriska skyddet an
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 15.

setts böra utsträckas äfven till andra allmänna utställningar än sådana

som kunna betecknas såsom internationela.

Bestyret med registrering af mönster och modeller torde böra

anförtros åt samma myndighet, som omhänderhafver de närbeslägtade

ärendena rörande patent och registrering af varumärken. Då emellertid

denna myndighet tillsvidare blott är provisoriskt anordnad, har, i

likhet med hvad i lagen om skydd för varumärken skett, i förslagets

3 § endast angifvits, att ifrågavarande registreringsärenden, i öfverensstämmelse

med hvad komiterade föreslagit, skola handläggas af ett

centralt statsorgan.

Enligt komiterades förslag skulle registreringsmyndigheten icke

ingå i någon pröfning af ett anmäldt mönsters nyhet, utan skulle registrering

alltid ske, äfven om samma mönster förut blifvit för annans

räkning registreradt. En dylik anordning medför visserligen fördelen

af en i hög grad enkel procedur för skyddsrättens meddelande, men

måste å andra sidan bereda åtskilliga svårigheter för de registringssökande,

i det att bland annat en industriidkare, som låter registrera

ett mönster, svårligen kan erhålla full visshet, att icke detta mönster

förut blifvit för annans räkning registreradt, I utlandet, der man hittills

i allmänhet med afseende å mönster och modeller följt samma

system, som af komiterade sålunda ifrågasatts, synes man ock under

de senare åren hafva kommit till insigt om dess olämplighet. I den

nya engelska lagen har man sålunda upptagit förpröfningen, och äfven

i Tyskland höjas allt flera röster för en liknande reform af den derstädes

gällande lagstiftningen. Svenska slöjdföreningen har jemväl

uttalat sig emot förevarande dol af komiterades förslag samt för sin

del förordat införandet af ett uppbudsförfarande i likhet med hvad numera

angående patentansökningar är stadgadt. En dylik anordning lär

dock af rent praktiska skäl icke kunna sättas i fråga, enär eu kungörelse

att- en ansökning om registrering inkommit icke lär kunna

föranleda några invändningar från allmänhetens sida med mindre en

afbildning af mönstret bifogas, hvilket skulle medföra högst betydande

kostnader och deraf betingade öfverdrifvet höga registreringsafgifter.

Deremot synes ej någon betänklighet böra möta vid att i öfverensstämmelse

med hvad rörande uppfinningar, å hvilka patent sökas, och

varumärken redan är stadgadt, medgifva registreringsmyndigheten rätt

att vägra registrering af mönster, som finnes vara af den beskaffenhet

att skydd derför icke må tillgodonjutas. Sannt är visserligen,_ att den

pröfning, som i följd häraf kommer att åligga nämnda myndighet, af

lätt insedda skäl aldrig kan blifva fullt uttömmande. Men densamma

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 15.

skall säkerligen icke desto mindre fylla sin uppgift likaväl som den

nu föreskrifna förpröfningen i patentärenden, mot hvilken samma invändning

kan göras, samt åtminstone förebygga den svåraste af de

olägenheter, hvilka äro förknippade med anmälningssystemet, i det att

registreringsmyndigheten icke torde hafva någon nämnvärd svårighet att

bereda sig en sådan öfverblick öfver mönsterregistrets innehåll, att

icke redan skyddade mönster å nyo för annans räkning registreras.

I England, der dock numera årligen registreras omkring 20,000

mönster, lär ej någon svårighet i nu nämnda afseende hafva försports;

och på grund af den erfarenhet man derstädes vunnit, synes man med

full visshet kunna antaga, att patentbyrån skall kunna på ett tillfredsställande

sätt utföra granskningen af inkomna mönster, utan att dess

arbetskrafter ökas i vidare mån än att, på sätt svenska slöjdföreningen

föreslagit, bland dess tekniska biträden anställes en person med konstindustriel

bildning, hvilket i alla händelser torde vara nödigt för att

mönstersamlingen skall på ändamålsenligaste sätt kunna anordnas.

I öfverensstämmelse härmed är det nu föreliggande förslaget affattadt;

och hafva dess bestämmelser i följd häraf måst i flera hänseenden

annorlunda formuleras än hvad komiterade ifrågasatt, hvarvid

i allmänhet patentförordningens föreskrifter ansetts böra i tillämpliga

delar tjena till förebild. Någon närmare förklaring af dessa bestämmelser,

hvilka till större delen endast äro en gifven följd af den nya

princip, som i förslaget införts, torde icke erfordras. Att desamma i

vissa fall afvika från motsvarande bestämmelser i patentförordningen

betingas i allmänhet endast deraf, att ett offentliggörande af de registrerade

mön stena eller kungörande af att registrering skett, hvilket i

öfrigt icke af komiterade ifrågasatts och ej heller förekommer i utlandet,

icke ansetts böra ega rum.

Några bestämda föreskrifter angående beskaffenheten af de afbildningar,

hvilka böra bifogas ansökningar om registrering af mönster,

hafva icke upptagits i förslaget, utan har det ansetts lämpligare att i

likhet med hvad i den engelska lagen finnes föreskrifvet, åt registreringsmyndigheten

lemna full frihet att i-hvarje särskildt fall pröfva, om''

afbildningen är tillräckligt tydlig och fullständig samt i öfrigt sådan,

att den lämpar sig för införande i registret.

Med afseende å tiden för skyddets tillgodonjiitande samt registreringsafgifternas

belopp hafva komiterade föreslagit, att skyddstiden

skulle göras beroende af sökandens önskan, men dock icke få öfverstiga

fena år, samt att registreringsafgiften skulle bestämmas till en krona

för hvarje helt år eller del deraf, som skyddstiden omfattade. Kom
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 15.

29

merskollegium och svenska slöjdföreningen åter hafva yrkat, att afgifterna

måtte sättas betydligt högre än hvad komiterade föreslagit, hvaremot

högsta domstolens fleste ledamöter, med bibehållande af den

af komiterade föreslagna grund för afgiftens beräknande, förordat att

nämnda tid måtte inskränkas till högst tre år. I utlandet äro, såsom

komiterade ock framhållit, motsvarande bsstämmelser inom skilda länder

mycket vexlande. I det land, der den största erfarenheten med

afseende å mönsterskyddet och dess verkningar torde få anses föreligga,

nemligen England, har man dock numera faststält samma skyddstid

och i allmänhet äfven samma afgift för alla mönster. Det synes

vara så mycket större skäl att följa detta föredöme, som, oafsedt de

fördelar en dylik anordning i öfrig! medför, det ju för ögonblicket är

fråga om endast en art af industri, inom hvars olika grenar såväl behofvet

af skydd som förmågan att bära registreringsafgifter torde få

anses vara temligen likartade. Huruvida, vid en utsträckning af mönsterskyddet

äfven till andra industrier, en viss valfrihet med afseende

å skyddstiden samt derefter graderad afgiftsskala bör ifrågasättas,

torde först då fråga härom uppstår böra tagas i öfvervägande. Derest

skyddet skall för metallindustrien blifva fullt verksamt, synes emellertid

detsamma svårligen kunna inskränkas till kortare tid än den af komiterade

ifrågasatta, och har skyddstiden på grund häraf i förslaget faststälts

till fem år, hvilket ock öfverensstämmer med hvad i England

numera är gällande. Med afseende åter å registreringsafgifterna torde

desamma böra sättas temligen lågt för att skyddet skall i mera vidsträckt

omfattning komma till användning. I Tyskland utgår motsvarande

afgift med en mark för hvarje år af skyddstiden, som derstädes

ej får öfverstiga femton år. I Frankrike är afgiften för hela skyddstiden

bestämd till tio francs. I England utgör densamma tio shilling

sterling utom för vissa mönster tillhörande textilindustrien, för hvilka

afgiften är satt endast till en shilling. Då emellertid afgifterna icke

lära kunna sättas lägre än att den med mönsterns granskning och registrering

förenade kostnad kan antagas deraf betäckas, samt metallindustrien

i öfrigt torde höra till de industrier, hvilka utan svårigheter

kunna bära något högre afgifter än de af komiterade ifrågasatta, har

afgiften ansetts böra höjas till tio kronor. I betraktande af denna afgifts

jemförelsevis låga belopp har densamma, i olikhet med hvad

i afseende å patent och varumärken är stadgadt, icke ansetts böra till

den registreringssökande återgäldas, för den händelse hans ansökning

varder afslagen, hvilket i förslaget uttryckts dermed, att afgiften skall

utgöra ersättning för ansökningens pröfning.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kong1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 15.

I likhet med hvad angående patent är stadgadt, hafva alla tvister

om'' mönsterskydds giltighet ansetts böra upptagas af en och samma

domstol, nemligen Stockholms rådstufvurätt.

De i förslagets 14 § förekommande straffbestämmelser hafva, på

sätt inom högsta domstolen blifvit yrkadt, affattats i närmaste öfverensstämmelse

med motsvarande bestämmelser i patentförordningen.

Uttrycket »obehörigen», som i paragrafen användts, afser såväl att tillverkning,

försäljning eller införsel, som skett efter medgifvande af

skyddsrättens innehafvare, icke är straffbar, som ock att registreringen

icke lemnar skydd inom andra industrier än metallindustrien, på sätt

i 1 § ock uttryckligen säges. Att öfverträdelse af författningens föreskrifter

icke ansetts ega rum med mindre den tilltalade eger vetskap

om att registrering eller oloflig efterbildning skett, betingas bland annat

deraf, att något kungörande af registrerade mönster icke skall ega rum.

De i 16 § föreslagna bestämmelser stå jemväl i öfverensstämmelse

med motsvarande föreskrifter i patentförordningen och hafva liksom

dessa tillkommit med anledning af stadgande^ i pariserkonventionens

fjerde artikel. De här afsedda stater äro närmast de, hvilka biträdt eller

framdeles komma att biträda nämnda konvention. Deremot ega bestämmelserna

icke tillämplighet på Tyskland, hvarest svenska mönster

visserligen på grund af gällande konvention få registreras, men skyddet

icke vidtager förr än i och med den derstädes skedda registreringen.

Komiterade hafva ifrågasatt, huruvida icke mönsterskyddets införande

borde föranleda ett upphäfvande af det uti 2 mom. af 4 § i

lagen angående efterbildning af konstverk befintliga stadgandet, att

från det i berörda hänseende meddelade förbud undantages konstverks

begagnande af handtverkare och fabrikanter såsom förebilder vid tillverkning

af husgeråd och andra till förbrukning ämnade varor eller till

prydnader derå, och hafva komiterade till stöd härför anfört, att det

synts dem icke kunna försvaras, att väl ett mönster men ej ett konstalster

skulle skyddas mot efterbildning vid tillverkning af förbrukningsartiklar.

I enlighet med hvad inom högsta domstolen framhållits synes

emellertid en dylik ändring af ifrågavarande lag icke af den föreslagna

författningen påkallas.»

Sedan Departementschefen härefter uppläst författningsförslaget,

hemstälde Statsrådet att, i öfverensstämmelse med hvad i fråga om nu

gällande patentförordning skett, Kongl. Maj:t måtte genom nådig proposition

inhemta Riksdagens yttrande öfver det nu anmälda förslaget

till förordning angående skydd för industriela mönster och modeller

inom metallindustrien och afvakta Riksdagens svar, innan Kongl. Maj:t,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 15. 31

efter slutlig pröfning, om ifrågavarande författnings utfärdande i nåder

förordnade.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder gilla

hvad statsrådet sålunda hemstält samt befalla att, i

öfverensstämmelse med det af departementschefen nu

upplästa förslag, nådig proposition skulle till Riksdagen

aflåtas af innehåll bilagan till detta protokoll

utvisar.

In fidem:

Axel Hegardt.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.