Sök i Ratio Lex

Angående upplösning af det nu bestående rättsförhållandet mellan kronan och Sala bergslag, med mera

66 sidor, varav 63 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 63 av 66 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1887 A:2, Angående upplösning af det nu bestående rättsförhållandet mellan kronan och Sala bergslag, med mera

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

1

N:o 2.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående upplösning

af det nu bestående rättsförhållandet mellan

kronan och Sala bergslag, med mera; gifven Stockholms

slott den 17 December 1886.

I underdånig skrifvelse den 2 Maj 1868 anhöll Riksdagen, att

Kongl Maj:t, efter vidare utredning af den redan tillförene väckta frågan

om upphörande af Sala bergslags arrende å Sala silfververk, måtte

låta höra bergslaget, om och på hvilka vilkor det vore villigt att afstå

från ifrågavarande arrende, och i sådant fall aflåta nådig proposition

till Riksdagen. Beträffande samma ämne hade Vestmanlands läns landsting

i skrifvelse den 30 November nästföregående år gjort underdånig

framställning. På grund af dessa framställningar hafva för utredande

af samtliga på frågan inverkande omständigheter omfattande undersöknings-

och värderingsförrättningar egt rum, hvarjemte underdåniga

yttranden i frågan inhemtats ej mindre från vederbörande myndigheter

än äfven från intressenterne i Sala bergslag. Efter det under ärendets

fortgång flere förslag till frågans reglering blifvit framstälda, hvilka

ur kronans synpunkt befunnits oantagliga, hafva bergslagsintressenterna

den 17 sistlidne November förklarat sig i hufvudsakliga delar biträda

ett jemlikt nådigt bref den 22 nästförutgångna Oktober dem förelagdt

förslag till uppgörelse, åsyftande sjelfva silfververkets öfverlåtelse under

full eganderätt å Sala bergslag, mot det att kronan återvinner dispositionsrätten

öfver vissa fastigheter och anslag med mera.

Under åberopande i öfrigt af bilagda protokoll öfver finansärenden

för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att medgifva,

att uppgörelse må träffas med Sala bergslag i enlighet med följande

grunder, nemligen:

Bih. till liihsd. Prof. 1887. 1 Sami. 1 Afd. 1

i

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 2.

l:o att, med upphäfvande af nådiga transporterna den 20 Januari

1682 och den 9 September 1741, Sala storgrufva med dess utmål,

grufvans vattensystem med deri befintliga dammar och dambord, kanaler

och ledningar samt de vid grufvan anbragta vattenmotorer, konster

och spel med dertill hörande inventarier äfvensom annan i bergslagets

besittning varande kronans egendom, som ej här nedan undantages,

med full eganderätt å Sala bergslag öfverlåtas, utan skyldighet

för bergslaget att för silfververket utgöra bergverkstionde;

2:o att den till bergslaget förlänade stads- eller bergsmansjorden,

fri från ränta och rotering, under full eganderätt öfverlåtes å bergslagsintressenterne,

hvar för den del, som han eger, utan skyldighet att

vidare till silfververket utgöra tjenstbarheter för denna jord, hvars i

donationsbrefven afsedda ovilkorliga samband med silfververket kommer

att upphöra; egande bergslaget framdeles besluta om tiden och

sättet för upphörandet af nämnda samband;

3:o att bergslaget till kronan afstår tillgodonjutande! af alla af

grufve- eller bergsfrälsejorden utgående tjenstbarheter och utgifter till

silfververket;

4:o att den med silfververket nu förenade ränteersättningsfonden

öfverlåtes åt bexgslaget till fri disposition;

5:o att de till bergslaget för konststatens underhåll donerade

räntorna och öfriga af denna donation föranledda, till bergslaget utgående

bidrag af statsmedel äfvensom anslaget till aflönande af tjenstemännen

vid verket till statsverket indragas, då aftalet träder i kraft;

dock att grufveingeniören Albert Mortimer Gullbrandsson skall ega att,

utöfver den pension från Civilstatens Pensionsinrättning, hvilken vid

afgång från tjensten kan honom tillkomma, årligen under sin återstående

lifstid från allmänna indragningsstaten uppbära fyllnadspension

men nio hundra kronor, motsvarande det lönebidrag, som hittills af

statsmedel till honom utgått;

6:o att den 14 Mars, efter det aftalet trädt i kraft, den till bergshauptmansboställe

anslagna Väsby gård skall jemte dess åbyggnader

i laggildt skick af bergslaget till kronans disposition återlemnas;

7:o att bergslaget skall fem år efter den dag, då aftalet ingås,

vara skyldigt frånträda dispositionen af hyttans vattensystem med de

vid Sala hytta och derofvanföre gjorda uppdämningar utan annan ersättning,

än som i punkten l():o här nedan omförmäles beträffande

Kyllinge såg och mjölqvarn;

8:o att bergslaget skall vid arrendets upphörande till kronans

disposition återlemna Nora skogsallmänning utan annan ersättning till

bergslaget än dels för de af bergslaget bestridda kostnader för skogens

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

afvittring och indelning, dels för värdet af åbyggnaderna å då befintliga

skogvaktareboställen; dock att bergslaget må tillgodogöra sig virket

å det årshygge, som hösten 1887 enligt faststäld hushållningsplan

ntsättes till afverkning, samt under fem derpå följande år från den

norra delen af allmänningen fortfarande, efter utsyning, erhålla sådant

gröfre virke, som för grufvan och silfververket erfordras;

9:o att Kyllinge mjölqvarn och fattigkassa må, enligt gällande

föreskrifter, fortfarande förvaltas till understöd för nu lefvande fattige

och förlamade arbetare med flere enligt berörde föreskrifter dertill berättigade;

förbehållande sig Kongl. Maj:t att, uppå skeende anmälan af

Bergsöfverstyrelsen, meddela ändrade bestämmelser härutinnan, samt

att, derest silfververket framdeles skulle komma att nedläggas, då förordna

om dispositionen ej mindre af qvarnen, än äfven af fattigkassans

dåvarande behållning;

10:o att bergslaget må, vid en blifvande afledning af hyttvattnet

och borttagandet af de vid hyttan och derofvanföre gjorda uppdämningar,

af vederbörande jordegare njuta ersättning, i den mån sådant

öfverensstämmer med föreskrifterna i lagen om dikning och annan afledning

af vatten den 20 Juni 1879, för byggnaderna vid Kyllinge såg

äfvensom för mistad eller minskad inkomst åt Kyllinge mjölqvarn; dock

att den i nyssberörde lag stadgade förböjning af värdet med hälften

derutöfver för ifrågavarande verk ej må utgå; samt

ll:o att aftalet skall träda i kraft den 1 Januari 1888.

Under förutsättning att förestående förslag till aftal med Sala

bergslag vinner Riksdagens godkännande, vill Kongl. Maj:t vidare föreslå

Riksdagen att medgifva,

l:o att, sedan hyttans vattensystem blifvit till kronan afträdt,

detsamma må, så vidt] kronans rätt angår, utrifvas, under vilkor, att

de jordegare, som genom utrifningen vinna fördel, skola till statsverket

erlägga ett belopp af 19,800 kronor, motsvarande i afrundadt

tal det med trettio procent nedsatta kapitalvärdet af de räntebelopp,

som genom förmedling i följd af vattenuppdämning eftergifvits, bvilket

belopp skall till betalning fördelas på den nyvunna eller förbättrade

jorden i mån af dess genom vattenafledningen vunna fördel, med iakttagande

likväl deraf, att frälsehemmanet N:o 6 Enåker icke påföres

någon andel af ifrågavarande aflösningsbeiopp; börande omförmälda

belopp i statsverkets räkenskaper upptagas under titel »extra uppbörd»;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 2.

2:o att, utan rubbning i gällande bestämmelser om lindringar och

understöd i roteringen inom Sala, Norrby, Rumla, Kila, Möklinta, Terna,

Löfsta, Enåker, Nora, Våla, Harbo och Huddunge socknar, grufvedrängshjelpen

af hemman inom dessa socknar till statsverket indrages

och, efter det hjelpen enligt grunderna i nådiga förordningen den 23

Juli 1869 angående förändring af grundräntor och kronotionde blifvit

i penningar omsatt, från och med år 1888 med trettio procent nedsättas

; samt

3:o att den s. k. grufve- eller bergsfrälsejorden må, fri från ränta

och rotering äfvensom från tjenstbarheter och afgifter till Sala silfververk,

under full eganderätt öfverlåtas till innehafvarne, hvar för den

del, som han eger.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

Utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

Gust. Tamm.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Majrfs Nåd. Proposition N:o 2.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 17 Decem
-

ber 1886.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve

Ehrensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

l:o.

Under erinran att Kongl. Maj:t den 22 sistlidne Oktober beslutat

inhemta Sala bergslags intressenters underdåniga yttrande öfver uppgjordt

förslag till aftal med bergslaget, enligt hvilket bergslaget skulle

med full eganderätt öfvertaga Sala silfververk, anmälde föredragande

Departementschefen, Statsrådet Friherre Tamm, att det sålunda infordrade

yttrandet från bergslagsintressenterna numera inkommit, och

föredrog derefter:

l:o. Riksdagens underdåniga skrifvelse den 2 Maj 1868 i anledning

af väckt motion om upphörandet af arrendet utaf Sala silfververk

m. m.; samt

2:o. Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Yestmanlands län underdåniga

skrifvelse den 16 December 1867 med öfverlemnande af en utaf

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

länets landsting den 30 November samma år i underdånighet gjord

framställning om vidtagande af åtgärder för att förpligta Sala bergslag

att emot skälig ersättning afstå från arrendet af nyssnämnda silfververk;

jemte följande i ärendet angående upphörande af arrendet å Sala

silfververk afgifna underdåniga utlåtanden och yttranden, nemligen:

a) Sala bergslags intressenters den 14 Maj 1868 på grund af

n^dig remiss afgifna underdåniga yttrande öfver ofvanberörda framställning

från Vestmanlands läns landsting;

b) Bergslagsintressenternes, likaledes på grund af nådig befallning,

den 14 Januari 1869 afgifna underdåniga yttrande i anledning af

Riksdagens ofvan omförmälda skrifvelse;

c) Kongl. Maj ds och Rikets Kammar- och Kommersekollegiers

underdåniga utlåtande den 19 Januari 1884, deruti Kollegierna, till åtlydnad

af föreskrifter i nådig remiss den 22 Maj 1868 samt nådiga

bref den 2 Augusti 1871 och den 24 Augusti 1875, dels öfverlemnat

handlingarne rörande verkstälda förrättningar för undersökning af de

för silfververkets behof anlagda vattenuppdämningar samt för värdering

af bergslagets och Sala stads samtliga med grufvedriften och silfververket

sammanhängande skyldigheter och förmåner, dels för egen de!

afgifvit yttrande i ämnet;

d) Sala bergslags styrelses den 21 Oktober 1884 afgifna underdåniga

påminnelser vid Kollegiernas berörda utlåtande;

e) Sala bergslags intressenters öfver samma underdåniga utlåtande

den 16 September 1885 på grund af nådig befallning afgifna, af Kongl.

Maj:ts ofvanbemälde Befallningshafvande med underdånig skrifvelse den

7 påföljande Oktober insända yttrande;

f) Kammar- och Kommersekollegiernas öfver bergslagsintressenternas

berörda yttraiide infordrade, den 7 Januari innevarande år afgifna

underdåniga utlåtande;

g) Kongl. Maj:t Befallningshafvandes i Vestmanlands län underdåniga

skrifvelse den 17 sistlidne Maj, deruti Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,

till åtlydnad af nådig befallning, dels öfverlemnat infordradt,

den 1 nästföregående Mars afgifvet förnyadt yttrande af Sala bergslags

intressenter, dels för egen del utlåtit sig i ärendet;

h) Bergslagsintressenternes ofvan omförmälda, den 17 sistlidne

November afgifna och af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande med underdånig

skrifvelse den 23 i samma månad insända underdåniga yttrande

i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 22 sistlidne Oktober;

i) Domänstyrelsens den 30 sistlidne November afgifna underdåniga

yttrande i fråga om dispositionen af Väsby gård; samt

k) Direktionens öfver Civilstatens Pensionsinrättning den 10 Decem
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

ber 1886 afgifna yttrande i fråga om grufveingeniören Albert Mortimer

Gullbrandssons pensionsrätt.

I sammanhang med detta ärende föredrog Departementschefen

eu af arbetare vid Sala silfververk gjord underdånig framställning att

äfven för det fall, att en förändring i dispositionen af silfververket

komme att ega rum, varda orubbadt bibehållna vid de förmåner i fråga

om jordtilldelningar, understödskassor samt mulbete och gärdselfång,

som af dem för närvarande åtnjötes;

öfver hvilken framställning Kammar- och Kommersekollegierna

den 29 Maj innevarande år på grund af nådig remiss gemensamt afgifvit

underdånigt utlåtande.

Härefter anförde föredragande Departementschefen:

»Huru Sala silfvergrufva, som upptäcktes i början af 1500-talet,

kommit i kronans ego, är ej fullt utredt, men sannolikt har kronans

eganderätt redan under samma århundrade blifvit erkänd. Före år

1682 drefs verket tidtals lör kronans egen räkning och var tidtals

upplåtet åt andra. I begge fallen voro dock åtskilliga förmåner anslagna

till grufvedriftens uppehållande. Så var utgörande af vissa prestationer

till silfververket ålagdt allmogen i det så kallade Salbergs län,

som bestod af de) sex »nedre» socknarne Sala, Norrby, Humla, Kila,

Möklinta och Terna samt de sex »öfre» socknarne Löfsta, Enåker, Nora,

Våla, Harbo och Iiuddunge. Den mest betydande af dessa prestationer

var skyldigheten att hålla drängar vid grufarbetet, hvilken skyldighet

dock sedermera) utbyttes mot en afgift, kallad grufvedrängshjelpen.

Vidare var allmogen till silfververkets förmån underkastad inskränkning

i dispositionen af hemmanens skogsafkastning.

För beredande af nödig drifkraft vid grufvan och hyttan hade

redan tidigt tillkommit uppdämningar, nemligen det så kallade hyttans

vattensystem, som började anläggas på 1540-talet, men först på 1660- talet nådde sin fullbordan, samt det s. k. grufvans vattensystem, hvilket

sannolikt är äldre än hyttans, ehuru det likväl först ungefärligen samtidigt

med fullbordandet af detta erhållit sitt nuvarande omfång.

Med afseende å de skyldigheter, allmogen i Salbergs län hade

att till silfververket utgöra, åtnjöt densamma frihet från utskrifning-,

och då sedermera socknarne likväl underkastades rotering, medgåfvos

härvid, såsom jag längre fram skall närmare omförmäla, vissa lindringar

och förmåner. Äfven klagomålen öfver vattenuppdämningarne föranledde

lindringar i utlagorna med deraf följande förmedling; hvarjemte

i ett fall egaren af ett frälsehemman tillagts ett årligt ränteanslag

såsom godtgörelse för skada genom nämnda vattenuppdämningar.

Öfversigt af

rättsförhållandet

mellan Icronan

och Sala

bergslag.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Ännu mera betydande understöd lemnades dock genom anslag af

jord, nemligen dels den s. k. Grufve- eller Bergsfrälsejorden ock dels

den s. k. Stads- eller Bergsmansjorden.

Grufve- eller Bergsfrälsejorden utgöres af intagor å allmänningsmark

eller redan skattlagda hemmans utmark, hvilka intagor i äldre

tider blifvit gjorda af obesutne bergsmän, de s. k. rotekarlarne, samt

derefter på grund af tid efter annan utfärdade nådiga bref fått eg a

bestånd. Den egentliga urkunden härom är nådiga brefvet den 15

November 1554. På anförda klagomål deröfver, att vederbörande hemmansegare

ville återtaga hvad genom nämnda inkräktningar frångått

deras hemman, förordnades genom berörda nådiga bref, att de bergsmän,

rot-ekarlar och andre, som bodde vid Sala grufva, skulle obehindradt

få njuta, bruka och behålla de egor, som de hade röjt och upptagit,

äfvensom att de fortfarande skulle på allmänningsskogar få till

både äng och hästhagar upprödja mossar och kärr, hvaremot de förbjödos

att intaga och tillägga sig egor, som af ålder lydt och legat

till hemman. Genom nådiga bi''efvet den 13 Mars 1667 erhöll grufvejorden

egenskapen af bergsfrälse.

Stads- eller Bergsmansjorden leder sin uppkomst från anläggningen

af Sala stad. I 24:de punkten af privilegierna för nämnda stad heter

det nemligen: »Och efter Sala borgare och bergsmän till bruksens

idkeliga drifvande och fortgång skola städse hålla folk, hästar och annat,

som dertill behöfves, hafva Wi nådigst skänkt och gifvit under hvar

tomt och gård, som de der uppbygga af Bråsta, Ekeby och Väsby

gårds egor eftersom stadsen nödtorft fordrar och kräfver; åker till 2

tunnors utsäde hvart år, samt 12 lass äng till everldelig egendom att

njuta och behålla med sådana besked och vilkor, att då af hvarje

tunnland och årlig utsäde, oräknadt träde, och 6 lass äng årligen 2

lod godt fint silfver, hälft annat Oss och kronan, och ett hälft lod till

stadenom utgöra och erlägga skola--—». Genom 25:te punkten

i samma privilegier uppläts åt Sala stad det fiske, den skog och det

mulbete, som förut tillhört nämnde hemman. Af Väsby kungsgård

hade större delen sålunda upplåtits till Sala borgare och bergsmän,

men återstoden deraf anslogs till boställe åt den person, som å kronans

vägnar skulle hafva inspektion öfver bergsbruket. Stads- eller bergsmansjorden

vann sedermera ytterligare tillökning genom nådiga brefvet

den 22 Oktober 1641 samt nådiga resolutionerna den 24 December

1652 och den 17 September 1664. För den donerade jorden skulle

till en början viss skatt i silfver utgöras till kronan, men efter hand

beviljades frihet härifrån och slutligen meddelades genom förut omför
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 2. 9

mälda nådiga bref den 13 Mars 1667 äfven åt bergsmansjorden bergsfrälsefrihet.

Så väl privilegierna för Sala stad som senare författningar utvisa,

att rätten till innehafvandet af stads- eller bergsmansjord var satt i

samband med innehafvandet af grufvedel och idkandet af det arbete

vid grufvan, som deraf betingades. Föreskrift meddelades, att tomt i

staden, lott i bergsmansjorden och del i grufvan oskiljaktigt skulle

följas åt. Sambandet mellan tomt i staden, å ena sidan, samt lott i

bergsmansjorden och del i grufvan, å den andra, upphörde jemlikt nådiga

brefvet den 10 Oktober 1851, men med hvarje lott i bergsmansjorden

följer ännu alltjemt motsvarande del i grufvan. Innehafvarne

af de till ett antal af 160 uppgående lotterna i bergsmansjorden bilda

Sala bergslag.

Den afkomst, Sala silfververk före år 1682 lemnade, var mycket

olika. Från att åren 1544 och 1.548 hafva utgjort, enligt uppgift, omkring

21,000 lödiga mark hvartdera året, föll tillverkningen hastigt

och utgjorde under åren 1607—1609 icke ens femtio mark om året.

Mot midten af sjuttonde århundradet steg tillverkningen åter, så att

grufvan år 1665 gaf 7,122 och år 1673 7,998 lödiga mark. Vid ett

sådant tillverkningsbelopp synes icke oantagligt, att kronan, med afseende

å dåtida varuvärden, kunnat bereda sig godtgörelse för sina

uppoffringar. Den egentliga grunden till den omsorg, hvarmed verket

omhuldades, var dock att söka i den tidens ekonomiska åskådningssätt,

enligt hvilket ett lands rikedom bestod i största möjliga tillgång på

ädla metaller, hvilkas frambringande således framstod såsom ett af de

vigtigasto föremålen för statens vårdande verksamhet. I äldre handlingar

finner man ock Sala silfvergrufva betecknad såsom eu af »rikets

klenoder».

Silfververket, som redan år 1628 utarrenderats åt Sala bergslag,

då likväl endast »på försök» under tre år, uppläts år 1652 på tjuguårigt

arrende åt samma korporation. Då detta arrende, som förlängdes till

år 1675, tilländagick, återtog kronan silfververket och förband sig dervid

att till bergslaget erlägga lösen för dess inventarier vid verket. Genom

nådiga transporten den 20 Januari 1682 uppläts ånyo grufvan med

allt tillbehör och inventarier åt bergslaget till ett perpetuel och everldeligt

bruk, så länge bergslaget förmådde hålla verket vid makt och efter

rätt bergsvis drifva detsamma. Enligt upprättad liqvidationsräkning af

den 14 Februari 1682 löste bergslaget till sig från kronan de vid silfververket

då befintliga verk och inrättningar, byggnader, inventarier, mat.erialier

och lager, med undantag af de byggnader och verk, som hörde

till konststaten samt denna stats lösa inventarier.

Bill. till Riksd. Prut. 1887. 1 Sami. 1 Afd.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 2.

Enligt 1682 års transport, som ännu utgör den egentliga grunden

för bergslagets innebaf af silfververket, hade bergslaget icke att

till kronan direkt erlägga något visst arrendebelopp. Kronan fick sin

godtgörelse på det sätt, att bergslagets silfver skulle af kronan inlösas

till visst lägre pris, som för första året bestämdes till 10 daler silfvermynt,

två tredjedelar i groft och en tredjedel i smått mynt, för hvarje

lödig mark; och förbehöll sig Kongl. Maj:t rättigheten att framdeles, i

mån som bergsbruket bedrefves med större fördel och silfvertillverkningen

ökades, derefter proportionera inlösningspriset. Bland förmåner,

som genom denna transport tillförsäkrades bergslaget, märkes, förutom

grufvedrängshjelpen, äfven ett anslag till visst belopp af de i kronans

räntor ingående dagsverlcspenningarne.

Silfvertillverkningen vid Sala sjönk emellertid i början af det

adertonde århundradet, och det visade sig snart, att kronan icke allenast

icke kunde bereda sig ökad inkomst af silfververket genom användande

af den rätt att sänka inlösningspriset, som kronan förbehållit sig, utan

att tvärtom detta pris måste höjas. Sådan förhöjning beviljades successivt

till 11, Hd och 121 daler för hvarje lödig mark, hvarjemte äfven

andra lindringar medgåfvos. Slutligen underkastades grunderna för

silfververksarrendet en omreglering och de nya vilkoren faststäldes genom

den ännu i hufvudsak gällande nådiga transporten den 9 September

1741.

Denna transport, af hvilken en afskrift torde få under Ditt. A.

biläggas dagens protokoll, berättigar bergslaget att framgent och everldeligen,

så länge det förmår efter rätt bergsvis hålla grufvan och silfververket

vid makt och behörig drift, få behålla verket mot erläggande till

kronan af tiondedelen af hela silfvertillverkningen (p. 1). Utöfver denna

tionde skall bergslaget, om tillverkningen uppgår till en viss storlek, erlägga

en särskild afgift, den s. k. förhöjningen å tionden. Denna afgift

utgår, om årliga tillverkningen öfverstiger 2,000 lödiga marker, med 1

daler silfvermynt för hvarje mark af bergslagets nio tiondedelar af detta

öfverskott och, om tillverkningen öfverstiger 2,500 lödiga marker, med

1 daler 16 öre silfvermynt för hvarje öfverskjutande mark (p. 3).

Dessutom är bergslaget pligtigt att underhålla hela silfververket

med konststaten och hvad dertill hör så i byggnader som annat mera

(p. 6) äfvensom Väsby bergshauptmansboställe (p. 15) samt att under

Bergskollegii (numera Bergsöfverstyrelsens) samt bergmästarens (numera

bergshauptmannens) och Bergs- och Grufverätternas (numera Bergslagsstyrelsens)

inseende och administration ställa sig alla de förordningar

och resolutioner till hörsam efterlefnad, Indika derom antingen

redan äro eller hädanefter kunna blifva utfärdade, berörande så väl

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

grufvedriften som bergslagets ekonomi vid silfververket med det mera,

som deraf beror (p. 17).

Mot fullgörande af dessa skyldigheter är bergslaget först och främst

(p. 6) försäkradt om orubbad besittningsrätt dels till stads- och bergsmans

jorden, som utgör sjelfva grundvalen för bergslagets tillvaro såsom

korporation, dels till graf ve- eller bergsfrälsejorden, hvilken jord likväl

städse egt ett lösare samband med bergslaget och numera till större delen

icke är i dess eller dess intressenters ego, ehuru den utgör vissa afgälder

till silfververket. Vidare eger bergslaget till konststatens underhållande

uppbära de s. k. konststatsmedlen, bestående af grufvedrängshjelpen

och dagsverkspenningarne (p. 6). Grufvedrängshjelpen är, jemlikt

nådiga brefvet den 22 November 1803 bestämd till 518 tunnor

spanmål, hälften råg och hälften korn, från de tolf socknarne i Salbergs

län, men löses numera, enligt nådiga brefvet den 24 Augusti 1860,

med penningar efter tioårigt medelmarkegångspris och har under åren

1875—1884 i medeltal utgjort 7,636 kronor 60 öre. För den genom

grufvedrängshjelpens förvandling uppkomna förlust åtnjuter bergslaget

ersättning medelst årligt anslag å riksstaten. Dagsverkspenningarne utgöras

af de i kronans räntor ingående jordeboks- och mantalsd ags verken

af hemman inom de sex nedre socknarne af Salbergs län. Dessa dagsverken

fingo enligt nyssberörda nådiga bref den 24 Augusti 1860 af

räntegifvarne lösas efter medelmarkegångspriset för åren 1834—1853,

då bergslaget, likasom å fråga om grufvedrängshjelpen, bereddes ersättning

för den härigenom uppkomna förlusten medelst årligt anslag å

riksstaten. Numera äro, jemlikt nådiga brefvet den 1 Juni 1877, dagsverkspenningarne

indragna till kronan mot ersättning af särskild!, årligt

anslag å riksstaten; och är för närvarande å riksstatens sjette hufvudtitel

uppfördt ett årligt anslag till Sala bergslag af 6,320 kronor.

Till aflönande af tre tjenstemän vid silfververket, nemligen, efter

det de i p. 9 af 1741 års transport anförda profoss- och bergsfiskalsbefattningarne

indragits, bergshauptmannen, grufveingeniören och bergsvärdi

(fordom benämnda bergmästare, geschworner och bergsguardie)

lemnar kronan årligt bidrag, men aflöningens större del utgår dock af

bergslaget; varande å sjette hufvudtiteln uppförda dels å ordinarie stat

under Kommersekollegium 2,500 kronor och dels å extra stat såsom

tillfällig löneförbättring 500 kronor.

Bergslaget disponerar den vid vattendraget mellan sjöarne Klasbomyran

och Sala damm inom hyttans vattensystem belägna, kronan tillhöriga

Kyllinge mjölqvarn, hvaraf inkomsten skall användas till understöd

åt fattige förlamade, i grufvan slagne eller eljest vid hytteverken

förderfvade arbetare och bergsmän m. fl. (p. 7). Genom afsättning af

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 2.

en del af arrendet för qvarnen är Kyllinge fattigkassa bildad. Jemlik!

Bergskollegii bref den 23 April 1792 utgå 25 tunnor af arrendespanmålen

från Kyllinge qvarn jemte två tredjedelar af de intressen, som

inflyta i Kyllinge fattigkassa, till Sala stads fattigvård. Reglemente

angående användandet för fattigvården vid Sala silfververk af arrendet

för Kyllinge qvarn är faststäldt af Bergskollegium den 18 December 1827.

xifven Kyllinge sågqvarn, belägen vid samma vattendrag som Kyllinge

mjölqvarn, något ofvanför denna, disponeras af bergslaget (p. 6).

Sågbyggnaderna egas likväl af bergslaget, som vid 1682 års ofvan omförmälda

liqvidation tillöste sig desamma från kronan.

Till boställe åt bergshauptmannen disponerar bergslaget Väsby

gård (p. 15).

Omedelbart efter utfärdandet af nu omförmälda nådiga transport

upplåta genom nådiga brefvet den 13 November 1741 till bergslagets disposition

Nora skogsallmänning, belägen inom Möklinta, Nora och Enåkers

socknar i närheten af och delvis invid Dalelfven. Allmänningen består

af två delar, den södra, hvilken efter det angränsande byars rättigheter

till mulbete, husbehofshygge och kolning numera blifvit afvittrade, omfattar

en areal af 3,375 tunland 28 kappland, och den norra, om 518

tunland 12,5 kappland, hvarifrån dock vid pågående afvittring af angränsande

byars mulbetes- m. fl. rättigheter antagas bortgå omkring

111 tunland.

Utom nu omförmälda rättigheter tillädes bergslaget genom 1741

års transport åtskilliga andra, hvilka numera upphört. Sålunda utfäste

sig kronan, enligt p. 14 i transporten, att under arrende, i

likhet med hvad redan förut egt rum, till bergslaget upplåta sina

räntor af de sex nedre socknarne i Salbergs län, med undantag för dem

af dessa räntor, som redan förut blifvit till bergslaget donerade. Det

på grund häraf af Kammarkollegium, på för bergslaget förmånliga vilkor,

den 20 September 1743 upprättade arrendekontrakt vållade kronan betydliga

årliga förluster, hvarföre, efter träffad öfverenskommelse med

bergslaget, genom nådiga brefvet den 31 Oktober 1829 förordnades,

att genom årliga afsättningar af silfververkets afkastning skulle bildas

en fond för att sätta bergslaget i tillfälle att framdeles kunna undvara

räntearrendet. Sedan denna fond, den s. k. ränteersättningsfonden, uppnått

den föreskrift^ storleken, förklarades genom nådiga brefvet den 28

Mars 1873, att räntearrendet med samma års utgång skulle upphöra.

Ränteersättningsfonden, som orubbligen skall förblifva förenad med

silfververket och hvars afkastning skall af bergslaget användas till detta

verks drift och förkofran, eger ett kapital af 330,531 kronor 50 öre.

Enligt p. 11 i transporten var allmogen i de tolf socknarne i Sal
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition Nio 2.

bergs län förbunden att, förutom grufvedrängshjelpen, till silfververket

utgöra vissa andra prestationer, från hvilka den likväl befriades jemlikt

nådiga brefvet den 22 November 1803. Den af mig förut omförmälda

inskränkningen i rätten att disponera afkastningen af skogen å hemmanen

inom Salbergs län, hvilken inskränkning ytterligare bekräftades

i p. 10 af transporten, upphörde jemlikt nådiga förordningen angående

kolhandeln den 27 April 1846.

Slutligen torde böra nämnas, att bergslaget, som enligt p. 1 i

1741 års transport var pligtigt att till Kongl. Myntet inleverera äfven

sina egna nio tiondedelar af silfvertillverkningen till förmyntning, fem

sjettedelar i stort och en sjettedel i smått mynt, numera, med afseende

derå att jemlikt lagen om rikets mynt den 30 Maj 1873 silfver endast

utmyntas till billoneradt skiljemynt, genom nådiga brefvet den 28 Februari

1879 befriats från nämnda inlevereringsskyldighet, dervid tilllika

i nåder förklarats, att om bergslaget önskar till myntet inleverera

sina berörda nio tiondedelar, den bergslaget tillkommande godtgörelsen

för sålunda lemnadt silfver skall beräknas efter medeltalet af de under

året å Londons börs gjorda noteringar å silfverpris.

Denna redogörelse ådagalägger således, att bergslaget årligen af

statsverket åtnjuter:

i löner till tjenstemännen .........................:............ kronor 3,000: —

grufvedrängshjelpen i medeltal för åren 187 5

—1884 ........'' .......................................................... „ 7,636: o o

ersättningar enligt riksstaten ................................ ,, 6,320: —

eller tillsammans kronor 16,956: 6 0

men erlägger silfvertionden, som i medeltal under

åren 1876—1885 utgjort............................. ,, 11,448: 19

så att kronan i medeltal årligen förlorat .................. kronor 5,508: 41;

förutom att kronan är i mistning åt Nora skogsallmänning och Väsby

bergshauptmansboställe m. in. Härtill kommer det förut antydda förhållandet,

att de för silfververkets behof erforderliga uppdämningarna

å kringliggande mark vålla ansenlig skada. Det ogynsamma resultatet

så för kronan som enskilde har naturligen gifvit upphof åt förslag att,

genom öfverenskommelse med bergslaget om arrendets upphörande, bereda

möjlighet för en sådan disposition af silfververket, att, nyssnämnda

olägenheter undanröjdes. En af Rikets Ständer vid 1862—1863 årens

riksdag i detta syfte gjord underdånig framställning ledde likväl, mot

bergslagets vägran att ingå på uppgörelsen, icke till det afsedda målet.

Åtgärder för

reglering af

frågan om

dispositionen

af Sala

silfververk.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens

skrifvelse

den 2 Maj

18GS.

Vestmaulands

läns

landstings

skrifvelse den

30 November

1S67-

Bergslagets

yttrande den

14 Januari

1869.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Ämne! återupptogs af 1868 års Riksdag, som i nu föreliggande

underdåniga skrifvelse af den 2 Maj nämda år — efter att hafva yttrat

sig angående ej mindre kronans så väl omedelbara som medelbara förluster

i följd af silfververksarrendet, än äfven enskildes förluster i följd

af de för verket gjorda uppdämningar — anhöll, att Kongl. Maj:t efter

vidare utredning af frågan täcktes ånyo låta böra Sala bergslag,

om och på bvilka vilkor det vore villigt att afstå från hela ifrågavarande

arrende, och i sådant fall till Riksdagen aflåta nådig proposition

i ämnet, men att, i händelse bergslaget skulle fortfarande vägra att

ingå på reglering af frågan, Kongl. Maj:t täcktes dels anbefalla nödiga

åtgärder för erhållande af noggrann kontroll deröfver, att bergslaget

efter rätt bergsvis drefve verket och att alla de förmåner, som blifvit

till verket förlänade, uteslutande måtte på ett ändamålsenligt sätt komma

detsamma till godo, dels ock låta vidtaga åtgärder ledande dertill,

att vattenuppdämningarna vid silfververket om möjligt upphörde.

Redan innan Riksdagens berörda skrifvelse afläts, hade Vestmanlands

läns landsting i underdånig skrifvelse den 30 November 1867,

under framhållande af de betydliga förluster, som genom vattenuppdämningarna

vållades jordegarne i trakten kring Sala, anhållit, det

täcktes Kongl. Maj:t vidtaga sådana åtgärder, att Sala bergslag förpligtades

att emot skälig ersättning afstå från arrendet af silfververket

derstädes, på det att derefter vattenuppdämningarne kunde upprifvas

och silfververket disponeras på sådant sätt, som ej mindre för orten

än för staten ansåges fördelaktigast. Sedan bergslagsintressenterne i

häröfver infordradt, den 14 Maj 1868 afgifvet underdånigt yttrande förklarat,

att bergslaget icke vidtagit några åtgärder till olaglig inkräktning

medelst vattenuppdämning å närgränsande egoområden och ansåge

sig förpligtadt att respektera och vidhålla sitt kontrakt med

Kongl. Maj:t och Kronan, så länge det fortfore att vara gällande i afseende

å så väl deruti ålagda skyldigheter som derigenom tillförsäkrade

rättigheter och förmåner, öfverlemnades medelst nådig remiss den 11

Juni 1868 så väl landstingets skrifvelse som bergslagets i anledning

deraf afgifna yttrande till Kommersekollegium för att komma under behandling

i sammanhang med Riksdagens ofvannämnda skrifvelse, hvilken

den 22 föregående Maj blifvit till Kollegium remitterad.

Kommersekollegium infordrade jemlikt nådig befallning bergslagsintressenternes

yttrande i anledning af den i Riksdagens skrifvelse gjorda

framställning. I det afgifna yttrandet, dateradt den 14 Januari 1869,

förklarade sig bergslaget hålla det för en undersåtlig pligt att ej längre

vidblifva sin tillförene uttalade vägran, utan gå statsmakternas önskan

till mötes genom förslag till eu sådan lösning af frågan, att bergverket

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 2.

äfven framgent skulle kunna drifvas och gifva inkomst åt kronan utan

de anslag och uppoffringar, som kronan dittills fått vidkännas, samt att

de öfverklagade, för jordbruket hinderliga vattenuppdämningarne skulle

försvinna. Detta förslag gick i korthet derpå ut, att silfververket med

byggnader, inventarier och öfriga tillhörigheter äfvensom grufvans vattensystem

skulle med full eganderätt på bergslaget öfverlåtas; att den till

staden och bergslaget donerade jord, hvilkens ovilkorliga samband med

och tjenstbarheter till bergverksdriften borde upphöra, skulle everldeligen

få egas och besittas utan annan skatt än sådan, som i framtiden

kunde komma att påläggas all öfrig jord i riket; äfvensom att ränteersättningsfonden

uttryckligen förklarades böra blifva bergslagets enskilda

tillhörighet. Till gengäld härför erbjöd sig bergslaget att afstå

från tillgodonjutandet af 1741 års transport med de deraf härflytande

föreningar af grufvedrängshjelpen och dagsverkspenningarne samt det

numera upphörda arrendet af kronans räntor; att upphöra med begagnandet

af hyttans vattensystem inom fem år från den tid öfverenskommelsen

träffades; samt att, likaledes inom fem år från sistnämnda tid,

frånträda dispositionsrätten till Nora skogsallmänning. Deremot förbehöll

sig bergslaget, att inkomsten af Kyllinge qvarn fortfarande skulle

tillfalla bergslaget och staden till understöd vid deras fattigvård samt

att de kronans och bergslagets tjensteman vid silfververket, som vore

med fullmakt försedda, under sin återstående lifstid aflönades af kronan

ensam.

Efter det Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande och Kommersekollegium

framhållit angelägenheten deraf, att, innan bergslagets berörda

förslag till hufvudsaklig pröfning företoges, undersökning i uppgiga

afseenden måtte ega rum, anbefalde Kongl. Maj:t genom nådigt

bref den 2 Augusti 1871, i sammanhang dermed att åt Kammar- och

Kommersekollegierna gemensamt uppdrogs den genom nådiga remissen

den 22 Maj 1868 anbefalda utredningen, Eders Kongl. Maj:t Befallningshafvande

att, då han af kollegierna derom anmodades, förordna en eller

flere sakkunniga personer för att, efter de närmare föreskrifter, som

Kollegierna meddelade, på ort och ställe verkställa de afvägningar och

undersökningar, som för ett tillförlitligt bedömande af uppdämningsfrågan

kunde finnas erforderliga, samt derom afgifva berättelse. På

underdånig framställning af Kollegierna täcktes Eders Kongl. Maj:t

derefter genom nådigt bref den 24 Augusti 1875 förklara, att, i likhet

med hvad angående uppdämningsfrågan blifvit förordnadt, Eders Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande skulle låta verkställa uppskattning af bergslagets

och Sala stads samtliga med grufvedriften och silfververket sammanhängande

skyldigheter och förmåner, så vidt dessa icke vore till

Undersöknings-

och

värderingsförrättningar.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 2.

beloppet eller grunderna för deras beräknande bestämda, samt att

derom afgifva berättelse och utredning.

Sedan de omfattande undersöknings- och värderingsförrättningar,

som på grund af berörda nådiga föreskrifter egt rum, efter fleråriga

arbeten hunnit fullbordas, insändes förrättningshandlingarna af Eders

Kong]. Maj:ts Befallningshafvande jemte eget yttrande af den 30 December

1832 till Kammar- och Kommersekollegierna, hvilka med underdånigt

utlåtande af den 19 Januari 1884 desamma till Eders Kongl.

Maj:t öfverlemnat. De sålunda inkomna förrättningshandlingarna äro

följande:

l:o) utlåtande den 25 Augusti 1874 af kommissionslandtmätaren i

Örebro län C. V. Fröman angående vattenuppdämningarna, i början af

år 1875 fullständigadt med tillhörande general- och specialkartor;

2:o) utlåtande den 31 December 1874 af professoren vid dåvarande

Teknologiska Institutet C. A. Ångström angående behofvet för

grufvedriften af det så kallade grufvans vattensystem;

3:o) utlåtande den 10 Mars 1877 af professoren Ångström och

ingeniören C. J. Nilsson angående värdet af de från kronan till Sala

bergslag upplåtna verk och inrättningar;

4:o) utlåtande den 13 November 1877 af kronofogden Th. Törnqvist

och häradsskrifvaren F. V. Lundevall angående värdet af dels Nora

allmänning samt annan kronan tillhörig, åt Sala bergslag upplåten fast

egendom, dels kronan tillhöriga, af bergslaget innehafda inventarier;

5:o) utlåtande, afgifvet i Januari 1877 af professoren vid Teknologiska

Institutet G. Nordenström, grufveingeniören O. J. Gummlius

och grufvedisponenten, f. d. löjtnanten G. Bratt angående värdet af

Sala grufvefält; samt

6:o) utlåtande, afgifvet i September 1880 af bergmästaren A.

Sjögren, bruksegaren friherre S. Fleetwood samt direktören vid Kongsbergs

sölvvserk i Norge, geschwornern P. Holmsen, likaledes angående

värdet af Sala grufvefält.

En detaljerad redogörelse för det vidlyftiga innehållet af dessa

förrättningshandlingar lärer här icke kunna ifrågakomma. Deremot

utbeder jag mig Eders Kongl. Maj:ts tillåtelse att få i korthet redogöra

för de hufvudsakliga resultaten ej mindre af nämnda förrättningar

än äfven af de utaf Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande samt Kollegierna

verkstälda utredningar rörande sådana statens anslag till eller

uppoffringar för silfververket, hvilka äro till beloppet eller grunderna

för deras beräknande bestämda.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongt Maj.is Nåd. Proposition N:o 2.

Sala silfververk består af grufvan på Salberget och den på ungefär

eu half mils afstånd derifrån belägna hyttan. Båda dessa verk

ligga på något afstånd från Sala stad, grufvan i vestlig och hyttan i

nordostlig rigtning. Såsom jag redan förut nämnt, äro, för beredande

åt tillgång på driftvatten åt dessa verk, genom uppdämningar bildade

två, af hvarandra oberoende vattensystem, grufvans och hyttans.

Graf valts vattensystem tager sin början i den omkring lj mil nordvest

från grufvan belägna sjön Stor Ljusen, hvilken förhöjts 14,3 fot

genom fördämning af det naturliga utloppet åt norr. Genom den

sprängda och gräfda Stor Ljusgrafven ledes vattnet till sjöarne Silfköparen

och Olof Jons damm, af hvilka den förra genom uppdämningar

nybildats och den senare höjts 11,7 fot, samt vidare dels genom naturligt

vattendrag, dels genom kanal genom den medelst uppdämning nybildade

sjön Långforssen till grufvan, der fallet för dervarande verk är

32,i) fot. Från grufvan ledes vattnet till Sagån. — Grufvans vattensystem

mottager vattentillopp från åtskilliga sjöar och mossar, hvilkas

naturliga vattenstånd genom uppdämning blifvit mer eller mindre, i allmänhet

6—8 fot förhöjdt.

Den mark, som af grufvans vattensystem dels alldeles dränkes,

dels skadas, består till hufvudsaklig del af föga värderika mossar eller

mycket sten- och bergbundna skogsmarker. Den vattendränkta eller

skadade markens areal uppgår till 2,739 tunland 27,7 kappland, deraf

öfver hälften tillhör Sala bergslag. Det ökade jordvärde, som genom

vattenuppdämningarnes borttagande skulle ernås, har uppskattats till

68,934 kronor 8 öre, hvaremot en sådan åtgärd skulle medföra eu minskning

i vattenyta af 10,746 qvadratref 90 qvadratstänger.

Hyttans vattensystem tager sin början i den inom Möklinta socken

belägna Storsjön, som har sitt aflopp genom Hillersboån till sjön Hallaren,

hvilken sjö genom afstängning af dess naturliga utlopp till Dalelfven

fått sin vattenyta höjd 16,3 fot. Från sjön Hallaren ledes vattnet

genom Dofte graf till sjön Klasbomyran, som är en genom uppdämningar

vid Kyllinge såg konstgjord sjö, och vidare genom Skälby ån

förbi Kyllinge såg och Kyllinge qvarn till den till sin hela yta konstgjorda

sjön Sala damm, vid hvars södra ända hyttan är belägen. Från

Sala damm ledes vattnet till Sagån. Vattensystemet mottager tillflöden

från flere sjöar, af hvilka den största är Gammelbysjön.

I motsats till hvad för grufvans vattensystem gäller, utgöra de

af vatten skadade eller fördränkta egorna omkring och uti de åar och

sjöar,^ som tillhöra hyttans vattensystem, i allmänhet delar af de utaf

dämningarne beroende hemmans och lägenheters bättre jord. Den

Bill, till Riksd. Prof. 1887. 1 Sami. 1 Afd. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 2.

vattendränkta eller skadade markens areal utgör 8,489 tunland 15,8

kappland, deraf 1,393 tunland 5,1 kappland tillhöra bergslaget och

7 096 tunland 10,7 kappland andre. Genom uppdämningarnes borttagande

skulle ett med 614,538 kronor 44 öre ökadt jordvärde vinnas,

medan derigenom eu vattenyta om 23,471 qvadratref 94 qvadratstanger

skulle bortgå. . .

Beträffande frågan om vattenuppdämmngarne har kommission slandtmätaren

Fröman uttalat den åsigt, att bergslagets och jordbrukets

skilda intressen bäst skulle kunna förlikas derigenom, att bergslaget,

endast med iakttagande af en viss, angifven ringa förändring, bibehölle

grufvans nuvarande vattensystem, hvilket vore till en del för malmvaskning

måhända oundgängligt och för öfrigt till drift af vindspel ej fullt

ersättligt med annan kraft, men flyttade verken vid hyttan, hvilka hufvudsakligen

utgöras af ett smältverk samt ett bok- och vaskverk, från deras

nuvarande med afseende å malmtransport ofördelaktiga läge upp till

grufvan att derstädes drifvas med ångkraft, i följd hvaraf hyttans hela

vattensystem med alla dithörande fördämningar borde afträdas åt vederbörande

iordegare, som skulle ega återställa vattendragen i deras natuliga

skick; dock borde bergslagets rätt till Kyllinge qvarn fortfarande

bibehållas, endast med skyldighet för bergslaget att sänka dammen der
-

städes tro fot.

Den af professoren Ångström enligt utlåtande af den 31 December

1874 verkstälda undersökning angående dels den vid sjelfva grufvan

tillgängliga vattenkraft, dels behofvet för grufvedriften af sådan kraft

o-af till resultat, att för grufvedriften då erfordrades drifkraft till belopp

af 36 effektiva hästkrafter, medan grufvans vattensystem lemnade 39

sådana hästkrafter, hvilka dock genom lämplig reglering kunde ökas

till 47. Under förutsättning af hyttverkens flyttning till grufvan, hvilken

åtgärd för rörelsens koncentrering ansågs önskvärd, skulle då vid

grufvan finnas eu för nämnda verk tillgänglig vattenkraft om 3 a 11

hästkrafter. Denna vattentillgång vore likväl otillräcklig, då för hyttverken

åtginge 31 å 38 hästkrafter. — I sina underdåniga påminnelser

af den 21 Oktober 1884 har emellertid Bergslagsstyrelsen upplyst, att,

sedan under tiden efter år 1874 ett nytt anrikningsverk blifvit. anlagd t

vid grufvan, den derstädes befintliga vattentillgången blifvit otillräcklig,

så att en 20 hästkrafters ångmaskin måst anskaffas. Om hyttveiken

flyttades, måste således ångkraft anskaffas för dessas hela behof.

Om värdet af de förmåner, bergslaget åtnjuter af kronan, utöfver

förut omförmälda lönebidrag, grufvedrängshjelpen och ersättningar enligt

riksstaten, föreligga följande upplysningar. .

Stads- eller bergsmansjorden, som enligt den 18 Juli 18-b iaststaia

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

skattläggning utgör 32 mantal och innefattar en areal af 17,297 tunland

21,909 kappland, var år 1882 taxeringsvärderad till 961,800 kronor.

Grufve- eller bergsfrälsejorden, utgörande 9l5/16 mantal och innefattande

en areal af 2,062 tunland 14,4 91 kappland, var nämnda år

taxerad till ett värde af 328,472 kronor. Af denna jord äro likväl numera

endast 8| procent eller sl/s5 mantal i bergslagets eller bergslagsintressenters

ego. För den del af denna jord, som icke äi i bergslagets

ego, utgöres enligt Grufverättens beslut den 5 April 1838 en afgifu

till bergslaget af 12 skilling banko för hvarje graderadt tunland, benämnd

cjrufv ej ordsskatt, som enligt uppgift af Eders Kongl. Maj.ts befallningshafvande

utgjort 72 kronor 90 öre i årligt medeltal. Dessutom

utgöres, enligt beslut vid sammanträde inför Bergsrätten den 9 Oktober

1834, för hvarje graderadt tunnland, vare sig det eges af bergsmän

eller andre, ett årligt bidrag af 8 skilling banko till aflönande af silfververkets

jordebokskontor, sammanlagdt uppgående till 66 kronor 43 öre.

Väsby bergshaupUnansboställe, om 3/16 mantal och en areal af 38

tunland 27 kappland, är af vederbörande förrättningsmän uppskattadt

till ett värde af 20,000 kronor.

Värdet af Nora skogsallmänning är af förrättmngsmännen uppskattadt

till 152,132 kronor 50 öre, oberäknad! värdet af de bergslaget

tillhöriga åbyggnaderna å tre skogvaktareboställen. I utlåtandet af den

7 Januari 1886 hafva Kollegierna, med afseende på åtskilliga anförda

förhållanden, ansett detta värde kunna höjas till 200,000 kronor, deraf

135,000 kronor för den södra och 65,000 kronor för den norra delen.

Kyllinge mjölqvarn med utmål beräknas efter utrifning af hyttans

vattensystem ega ett värde af 25,400 kronor;

.. Kyllinge sågqvarn, hvars bergslaget tillhöriga åbyggnader år 1882

ombygdes för eu'' kostnad af 9,647 kronor 24 öre, har ett utmål, som

uppskattats till 250 kronor.

Ett af bergslaget disponeradt mindre trähus i Sala stad, kalladt

gamla sjukhuset, hvithet bergslaget ville anse som sin tillhörighet, värderades

till 2,000 kronor.

Utom de direkta förmånerna har kronan för bergslagets skull i

nedannämnda afseenden åtagit sig uppoffringar.

Med afseende å de prestationer, som det ålåg allmogen inom de

tolf socknarne af Salbergs län att utgöra till silfververket, medgafs vid

det ständiga knektehållets införande den lindring i voteringen, att inom

dessa tolf socknar i allmänhet 3 mantal sammansattes om hvarje rote,

under det att inom öfriga delar af provinsen öfver hufvud endast 2

mantal auslogos på roten. Då soldatrotarne inom Salbergs län utgöra

163, motsvarar omförmälda lindring 81| rotar eller, efter rotevakans
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

afgifterna lör åren 1872—1881 beräknadt, ett penningebelopp af i årligt

medeltal 12,576 kronor 67 öre. Dessutom är, jemlikt nådiga resolutionen

den 22 Februari 1683 och nådiga reglementet den 20 Februari

1685 äfvensom Kongl. Maj:ts fastställelse å Vestmanlands indelningsverk

den 18 April 1698, af nyss angifna anledning understöd vid voteringen

inom de tolf socknarne af statsmedel anslaget, nemligen dels

såsom direkt understöd till hvarje rote 1 tunna spanmål, hälften råg

och hälften korn, att lösas efter tioårigt medelmarkegångspris med forsellönsersättning,

tillsammans utgörande efter 1872—1881 årens medelmarkegångspris

1,812 kronor 37 öre i årligt medeltal, dels såsom årligt

bidrag till Vestmanlands knektelegomedelskassa 3 daler silfvermynt för

hvarje rote eller sammanlagdt 122 kronor 25 öre.

För liden vattenskada hafva, enligt hvad förut nämnts, räntor af

hemman inom så väl hyttans som grufvans vattensystem bortförmedlats.

De bortförmedlade räntorna utgöra inom det förra området 1,415

kronor 96 öro och inom det senare 65 kronor 73 öre eller tillsammans

1,481 kronor 69 öre. Åt enahanda anledning har egaren af frälsehemmanet

n:o 6 Enåker uppburit ett ränteanslag, som numera jemlikt nådiga

förordningen den 23 Juli 1869 är till statsverket indraget mot

indelningsensättning, hvilken i medeltal för åren 1872—1881 af sjette

hufvudtitelns anslag till förluster genom kanal- och väganläggningar

utgått med 62 kronor 80 öre årligen.

I fråga om uppskattning till värde af sjelfva silfververket med dess

omedelbara tillhörigheter har följande förekommit.

Beträffande först Sala grufyefält innehöll det af professoren Nordenström,

grufveingeniören Gumrelius och löjtnanten Bratt i Januari år 1877

afgifna utlåtande det slutomdöme, att, då det visat sig, att bergverksrörelsen

vid Sala grufva — ehuru densamma i följd af billigare arbetskrafter,

ytterst låga vedpris, ringa djup och stundom rik malmtillgång

samt hufvudsakligen med tillhjelp af de af kronan till silfververket anslagna

högst betydliga förmåner och privilegier sannolikt fordom beredt

bergslaget någon vinst — beröfvad alla dessa fördelar, förmåner och

privilegier samt beräknad efter nutidens förhållanden så i ena som andra

afseende!, ovilkorligen varit och fortfarande vore förlustbringande,

samt, då de kända malmtillgångarna icke kunde i rikedom och godhet

jemföras med de under förra tider utbrutna och föga sannolikhet funnes

att i framtiden komma till bättre resultat, hvartill de försöksarbeten,

som dittills blifvit gjorda till blottande af nya fyndigheter, ej heller

gåfve anledning, sä masta det grvjvefält, hvarpå Sala silfververk vore grundadt,

enligt förrättning smännens omdöme anses ieke ega något kapitalvärde.

Med anledning deraf att vid nyssnämnda förrättning de djupaste

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 2.

delarne af grufvan varit fylda af vatten och derföre ej kunnat undersökas,

men sedan visat sig ega god malmtillgång, föranstaltade Eders

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, jemlikt af Kammar- och Kommersekollegierna

den 17 Juli 1879 meddelad föreskrift, om ny uppskattning

af grufvefältet. De för detta ändamål förordnade förrättningsmännen,

bergmästaren Sjögren, bruksegaren friherre Fleetwood och direktören

för Kongsbergs sölvvmrk Holmsen afgåfvo utlåtande i September 1880.

Beträffande först malmtillgången i Sala grufva samt malmens beskaffenhet

och värde anförde de, att tillgången på malm nu visserligen vore

mindre än under de bästa tiderna, men likväl tillräcklig för en större

tillverkning än den, som nu egde rum, äfvensom att ingen anledning

vore för handen, att fyndigheten mot djupet skulle vara slut, utan att

det fastmera Arore sannolikt, att mera fyndiga partier skulle kunna anträffas;

sjelfva malmen vore bland de silfverrikaste man kände i förhållande

till den qvantitet bly den innehölle, men kunde likväl i anseende

till den stora qvantiteten vaskmalm och den svåra smältningen

anses ofördelaktig. Endast genom anrikningens och smältningens anordnande

efter vetenskapens och teknikens nyaste och erkändt bästa

metoder kunde salamalmen med fördel tillgodogöras; särskildt skulle

smältningen underlättas genom inköp och användning af qvartsiga, blyrika

silfvermalmer, hvilket hittills förhindrats genom skyldigheten att

för tillverkningen utgöra tionde. Att bergverksrörelsen hittills lemna

mindre tillfredsställande resultat, berodde dels derpå, att grufvehandteringen

icke i alla afseende!! följt med sin tid, dels derpå att grufvans

administration i intet fall vore ändamålsenlig, då bergslagsintressenternas

lmfvudsakliga intresse vore fäst vid deras jordbruk, samt bergslagsstyrelsens

kollegiala sammansättning medförde brist på nödig enhet

vid administrationens handhafvande.

För uppskattning af grufvans värde hafva förrättningsmännen

verkstält beräkningar enligt tre särskilda grunder. Enligt den första

beräkningen, grundad på verkets räkenskaper för åren 1878 och 1879,

visar sig, om från debet afräknas utgifterna för bergsmansjorden och

från kredit inkomsten af anslag och räntor en förlust för år 1’878 af

6,270 kronor och för år 1879 af 2,160 kronor, men om till inkomsten

läggas afkastningen af räntccrsättningsfonden och vinsten å bergslagets

hagel- och kalktillverkning, en vinst för år 1878 af 24,000 kronor och

för år 1879 af 25,000 kronor. Enligt den andra beräkningen, grundad

på en jemförelse mellan malmernas värde och brytningsomkostnaderna,

utan afseende å särskilda förmåner och under förutsättning, att malmen

såldes till en vid grufvan uppförd hytta efter de i verldsmarknaden

gällande pris, skulle rörelsen, om den drefves på dittills öfligt sätt,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

lemna förlust, men med en förbättrad anordning af verket en årlig

nettobehållning af 50,000 kronor. Enligt den tredje beräkningen, verkstäld

af direktören Holmsen och grundad på processen i dess helhet,

skulle efter 1879 års förhållanden rörelsen, på sätt densamma drifvits,

lemnat en förlust af 21,709 kronor, beroende på metallförlust vid anrikning

och smältning, och med en förbättrad anrikning en förlust af

4,458 kronor, men med en äfvenledes förbättrad skrädning eu vinst af

3,968 kronor, med en tillika förbättrad hyttedrift en vinst af 38,188

kronor, med ökadt arbete i grufvan en vinst af 50,000 kronor samt med

tillgodogörande af vaskmalmbehållningarna en vinst för de närmaste

åren af 70,000 kronor.

Förrättningsmännen uttala såsom sitt slutomdöme, att silfververket,

tidsenligt skött, borde kunna icke allenast undvara tillskott af

kronan, utan äfven lemna betydligt öfverskott, som utan väsentligare

tillökning i grufvedriften borde kunna uppgå till 50,000 kronor. Efter

kapitalisering å 10 procent borde derföre grufvefältet anses ega ett

värde af 500,000 kronor, hvilket vore hvad en köpare med tillräckligt

driftkapital skulle kunna betala för Sala storgrufvas utmål med vattenkraft

och byggnader, men utan anslag eller fonder.

Härvid är att märka, att i nämnda värdebelopp, 500,000 kronor,

ingår värdet, förutom af den kronan tillhöriga konststaten, äfven af

öfriga verk och inrättningar, hvilka bergslaget visat vara dess tillhörighet.

I utlåtandet den 7 Januari 1886 hafva Kollegierna ansett grufvan

med frånräknande af dessa bergslagets tillhörigheter ega ett värde^ af

450,000 kronor. Om åter härtill lägges värdet af de bergslaget tillhöriga

maskiner, verk och inrättningar, hvilka efter år 1880 ansenligt förökats

och i bilagan litt. Q vid bergslagets yttrande af den 16 September 1885

uppskattats till 156,235 kronor, anse Kollegierna, i öfverensstämmelse med

denna beräkning, grufvans värde böra höjas till 600,000 kronor.

Sala hytta har af professoren Ångström och ingeniören Nilsson uppskattats

till ett, under förutsättning af hela hyttedrift ens flyttning till grufvan,

beräknadt värde af 49,620 kronor, deraf 6,420 kronor för boställslägenheter

samt 43,200 kronor för materialievärdet i verk och inrättningar. Såväl

bostäilslägenheter som maskiner, verk och inrättningar vid hyttan äro emellertid

på grund af 1682 års liqvidation att anse såsom bergslagets egendom.

Beträffande den vinst, som af silfververksrörelsen tillfallit bergslaget,

har följande blifvit upplyst. Under tiden 1831—1840 utdelades

årligen ett belopp motsvarande 64 kronor på hvar och en af de 160

bergsmanslotterna. Med undantag för år 1843, då ingen utdelning egde

rum, utdelades under perioden 1841—1861 i årligt medeltal 36 kronor

57 öre; hvarefter under åren 1862—1871 utdelningen åter steg till 64

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 2.

kronor årligen. År 1872 utdelades 48 ocli ar 1873 32 kronor pei lott}

men derefter har, med undantag för år 1878, då 20. kronor per lott

utdelades, någon vinstutdelning icke vidare förekommit.

Att bergverksrörelsen under den senast förflutna tiden lemnat sa

föga tillfredsställande resultat, ehuru silfvertillverkningen, hvilken under

åren 1820—1882 i årligt medeltal utgjorde 3,360 lödiga mark, under

senare åren icke obetydligt ökats, nemligen år 1883 till 4,965 mark,

år 1884 till 5,564 mark och år 1885 till 5,970 mark, eller högre belopp

än som förekommit sedan 1670-talet, är utan tvifvel att tillskrifva

det inträdda, högst betydliga prisfallet å silfver. Vid öfvergången år

1873 till gällande myntfot var silfrets pris 66 kronor 67 öre per skålpund.

Detta pris har derefter sjunkit så, att det, efter medeltalet af

de för hvarje år å Londons börs gjorda noteringar, år 1876 utgjorde

59 kronor 25 öre, år 1880 58 kronor 46 öre, och år 1885 54 kronor

41 öre samt enligt den i början af sistlidne November månad gjorda

notering uppgår till 51 kronor 48 öre, allt för skålpund fint silfver.

Såsom eget yttrande öfver bergslagets den 14 Januari 1869 afgifna

anbud om silfververkets öfvertagande under full eganderätt uttalade

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i den skrifvelse, hvarmed

förslaget öfversändes till Kollegierna, den åsigt, att anbudet, såsom

stående under äfven ett lågt anspråk, borde förkastas..

I ofvan om förmäld a utlåtande af den 19 Januari 1884 framhålla

Kollegierna olägenheterna af den nuvarande föreningen mellan beigsmansjorden

och silfververket. Bergslagsintressenternas omsorg vore

delad mellan jordbruket och bergsbruket, och då de företrädesvis vore

jordbrukare, kunde lätteligen inträffa, att bergsbruket för dem blefve

''en bisak. Då det således vore önskvärdt, att nämnde förening upphörde,

blefve deraf äfven en följd, att bergslagets arrendekontrakt borde

upphöra. Bergslagets i detta afseende till pröfning föreliggande anbud

af den 14 Januari 1869 vore emellertid oantagligt och syntes härleda

sig från en föreställning hos bergslaget, att kronan icke skulle kunna

göra sina rättigheter gällande, hvilken föreställning likväl vore origtig,

då kronan kunde tvinga bergslaget att med .användande af de bergsmansjorden

till obegränsadt belopp åliggande tjenstbarheter så uppdrifva

verket, att kronan deraf finge ökad inkomst. Kollegierna, som sålunda

hemstälde, att bergslagets anbud måtte lemnas utan afseende, ansage

sig emellertid för att tillgodose både kronans och bergslagets intressen

böra framställa ett nytt förslag till frågans reglering.

Kollegiernas nämnda förslag var bygdt på följande hufvudgrunder.

Kammar■ och

Kommersekollegiernas

utlåtande den

19 Januari

1S84.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 2.

Silfververket med tillhörande anläggningar,inrättningar och bostadslägenheter

äfvensom all annan till silfververket hörande egendom, Nora skogsallmänning,

Kyllinge såg- och mjölqvarnar samt Kyllinge fattigkassa

skulle utan lösen återgå till statsverket, till hvilket äfven bergslagets alla

statsanslag äfvensom grufvedrängshjelpen, borde indragas. Deremot skulle

bergsmansjorden och de delar af grufvejorden,som innehades af bergslagsintressenter,

till innehafvarne öfverlåtas under full eganderätt, med undantag

likväl för de områden, som användes till utrymme för verkets drift,

till arbetares boplatser och odlingsland äfvensom till upplagsplatser,

hvilka områden utan ersättning skulle tillfalla kronan. Jorden skulle

öfverlåtas till intressenterna fri från ränta och rotering (kronotionden deraf

utgår till presterskapet i Sala stad), men nämnde utskylder skulle aflösas

genom inbetalning på en gång af deras efter 5 procent kapitaliserade

belopp, af Kollegierna beräknadt till 115,800 kronor. Detta belopp

skulle utgå af ränteersättningsfondens tillgångar, hvarefter återstoden

af denna fond skulle öfverlemnas till bergslagets fria disposition.

För den händelse bergslaget icke inginge på en reglering, ansåge

Kollegierna böra på följande sätt förfaras. Ehuru af vilkoren vid donationerna

af bergsmansjorden framginge, att denna jord finge af innehafvarne

besittas endast så vida de genom utgörande af tjenstbarheter

till silfververket bidroge till bergsbrukets kraftiga bedrifvande, hade

bergslaget likväl genom tid efter annan under de senaste tre årtiondena

fattade beslut befriat jorden från de särskilda slag af tjenstbarheter,

som af ålder ålegat densamma, samt öfverflyttat utgifterna för

dessa ändamål på silfververkets kassa. På denna kassa hade jemväl

öfverflyttats vissa utgifter, som rätteligen ålåge jorden, nemligen dels

aflöningen till presterskapet, hvilken likväl numera åter påförts jorden, dels

kostnaderna för skitte å bergsmansjorden. Enligt af Kollegierna verkstälda

beräkningar skulle nuvarande värdet af de eftersatta tjenstbarheterna,

om sådana utgjorts till enahanda myckenhet som under 1790- talet, hafva uppgått till 24,404 kronor G4 öre; beräknadt åter efter

förhållandena under dels början af 1830-talet, dels tiden 1840—49 och

dels tiden 1850 — 59, skulle nämnde värde hafva uppgått till resp. 15,168

kronor 39 öre, 9,531 kronor 96 öre och 7,549 kronor Öl öre. De silfververket

obehörigen påförda afgifterna till presterskapet utgjorde för år

1882, eller det sista år då sådan påföring egt rum, ett belopp af 4,206

kronor 75 öre, och ofvannämnda skifteskostnad hade till och med nämnde

år uppgått till ett belopp af 31,459 kronor 1 öre. Då värdet af de

eftersatta tjenstbarheterna och af de silfververket obehörigen påförda

utskylderna för jorden lätteligen borde kunna utrönas, borde för det

fall, att en uppgörelse med bergslaget icke komme till stånd, kronan,

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kongt. Majds Nåd. Proposition N:o 2.

enligt Kollegiernas mening, af bergslaget utkräfva ersättning för nu

omförmälda, silfververket till skada vidtagna åtgärder. Med de sålunda

utkräfda ersättningsbeloppen äfvensom med de tjenstbarheter eller

dessas värde i penningar, som det ålåge bergslaget att till silfververket

utgöra, borde derefter silfververket försättas i fullt tidsenligt skick,

så att de kronan tillkommande intägter bättre än nu motsvarade dess

utgifter för verket.

Beträffande särskilt de för silfververket anlagda vattenuppdämningar,

vore dessa, enligt Kollegiernas mening, att hänföra till sådana,

för bedrifvande af större bruk och bergverk anlagda vattenverk, hvilka

jemlikt § 16 i lagen om dikning och annan afledning af vatten den

20 Juni 1879 icke finge utan vederbörandes samtycke genom vattenafledning

för beredande af jords odling försämras. Deras utrifvanae

vore derföre beroende på samtycke af kronan såsom egare af silfververket

och äfven af bergslaget, i den mån detsamma såsom arrendator

af silfververket funnes hafva dispositionsrätt öfver den för detsamma

afsedda vattenkraft. Att grufvans vattensystem borde orubbadt bibehållas,

hade utredningen i målet ådagalagt. Likaledes hade i fråga om

de verk, hvilka för vattentillgång vore beroende af hyttans vattensystem,

blifvit utredt, att bok- och vaskverkets flyttning till grufvan vore nödvändig,

vare sig nämnda vattensystem utrefves eller ej, äfvensom att

smältverkets flyttning vore, om ej nödvändig, dock önskvärd. Vid sådant

förhållande och med afseende på utrifningsfrågans vigt för den

vattenskadade marken, deri äfven bergslaget egde en betydande del,

borde bergslaget, äfven om arrendet fortfore, lemna sitt bifall till åtgärden,

helst bergslaget jemlikt p. 17 i 1741 års transport kunde blifva

nödgadt att flytta åtminstone bok- och vaskverket till grufvan.

Sedan Sala bergslags styrelse fått inkomma med underdåniga påminnelser

öfver Kollegiernas berörda utlåtande, behagade Eders Kongl.

Maj:t den 5 December 1884 infordra bergslagsintressenternes underdåniga

yttrande, dels huruvida och under hvilka vilkor de vore villige att, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med det af Kammar- och Kommersekollegierna

i det underdåniga utlåtandet gjorda förslag, afstå från arrendet af Sala

silfververk, dels ock, för den händelse de icke till sådan öfverenskommelse

vore villige, huruvida och under hvilka vilkor de ville afstå från

det vid Sala silfververk befintliga s. k. hyttans vattensystem.

Bergslagsintressenternes svar å denna nådiga remiss afgafs den

16 September 1885.

Före besvarandet af de i remissen innefattade frågor upptogo intressenterne

till bemötande Kollegiernas mening, att ersättning skulle

Bill. till Biksd. Prof. 1887. 1 Sami. 1 Afd. ( 4

Bergslagets

yttrande den

16 September

1885.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 2.

kunna af bergslaget utkräfvas för eftersatta tjenstbarheter och silfver - verket obehörigen påförda utgifter, samt att tjenstbarheter af bergsmansjorden

skulle kunna utfordras till obegränsadt belopp. Intressenterna

uttalade den åsigt, att bergsmansjorden donerats till everldelig

ego, samt att donationerna väl skett i ändamål, att vid Sala grufva

och silfververk skulle städse finnas hästar och folk till grufvearbetets

bedrifvande, men att vid ifrågavarande jordegors donerande icke blifvit

föreskrifvet såsom vilkor, att jordens egare skulle utan ersättning förrätta

arbete vid eller utgöra andra tjenstbarheter till grufvan och silfververket,

till stöd för hvilken åsigt hufvudsakligen åberopades dels åtskilliga

äldre räkningar och andra handlingar, utvisande att kronan

under olika tider med penningar betalt de af bergsmännen vid silfververket

utgjorda körningar, dels nådiga brefvet den 22 Juli 1645, der

viss betalning i penningar utsattes för de vind- och vaskkörningar,

som årligen borde vid bergverket och grufvan utgöras. Att större

delen af de arbeten, som fordom utgjorts omedelbart af bergsmännen

numera utfördes på gemensam bekostnad berodde derpå, att med maskinkraftens

införande och bergsmansjordens långt drifna styckning det senare

sättet visat sig ändamålsenligare och naturligare. Ej heller kunde

det anses obehörigt, att afgifter till presterskapet äfvensom skifteskostnader

utgått af bergslagets gemensamma kassa, då denna kassa

ingalunda tillhörde silfververket, utan vore intressenternas enskilda tillhörighet.

I öfrigt hade silfververket genom dessa intressenternas åtgöranden

icke lidit någon förlust, hvilket framginge deraf, att enligt

det i bergslagets böcker befintliga konto mellan silfververket, å ena,

samt bergslagsintressenterna och deras enskilda rörelse, å andra sidan,

intressenterna under åren 1875 —1884 af inkomsten af deras enskilda

rörelse lemnat silfververket ett kontant bidrag af 47,568 kronor 43 öre.

Med afseende på det anförda kunde intressenterna icke känna sig skyldiga

att utgifva några ersättningsbelopp eller åtaga sig särskilda penningeafgifter

i stället för tjenstbarheterna.

Med förklarande att bergslaget afstode från och återkallade sitt

förslag af den 14 Januari 1869, såsom tillkommet under helt andra förhållanden,

afgaf bergslaget vidare, beträffande den första af de i den

nådiga remissen innefattade frågorna, det yttrande, att bergslaget icke,

genom att vägra sitt medgifvande till upphäfvande af arrendekontraktet,

ville lägga hinder i vägen för de nådiga afsigter, som för vidtagandet

af en sådan åtgärd kunde ligga till grund. I två punkter af större

betydenhet förklarade sig emellertid bergslagsintressenterna icke kunna

biträda Kollegiernas förslag. Den första rörde yrkandet, att de silfververket

tillhörande anläggningar, inrättningar, byggnader och annan egen
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

dom skulle utan lösen öfverlemnas till kronan. Med företeende och

åberopande af förut omförmälda handlingar, enligt hvilka bergslaget

år 1682 af kronan tillöst sig de vid grufvan och silfververket befintliga

byggnader, verk och inrättningar, lager och inventarier med undantag

för hvad, som innefattades under benämningen »konststaten» —

handlingar, till hvilka Kollegierna vid afgifvandet af sitt utlåtande saknat

tillgång — ansåg sig bergslaget, om kronan återtoge silfververket,

berättigadt att nu, på sätt som skett då kronan år 1675 återtog verket,

erhålla lösen för sina tillhörigheter, en rättighet, från hvilken bergslaget

så mycket mindre kunde afstå, som silfververket under de senast

förflutna tio åren i kontanta penningar kostat bergslaget, dels i

förluster, dels i nya anläggningar, omkring 400,000 kronor. Bergslagets

ifrågavarande tillhörigheter funnos upptagna å bilagan litt. Q

vid yttrandet med nedannämnda approximativa värden, hemtade dels

från 1877 års värderingsförrättning, dels, för hvad som derefter tillkommit,

ur bolagets böcker:

1. Vid Grufvan: områden (utom grufvans utmål) för grufvedriften och

till upplagsplatser: 51 tunnland 13,5 kpld,

å 100 kronor pr tunl.................................

byggnader: boställs- och bostadslägenheter

2 skolhus, bokfördt värde ...........................

maskiner, verk och inrättningar..................

materialgård ...................................................... 7,000:— 222,188:73.

2. Vid Hyttan: områden för hyttedriften och

till upplag: 24 tid 12 kpld, å 100 kr. plikt

....................................................................

byggnader: boställs- och bostadslägenheter

maskiner, verk och inrättningar ................. 50,700: — 59,537: 50.

3. Arbetares boplatser och odlingsland: åker,

164 tid 6,8 kpld, å 300 kronor pr tid .....

backar och slog, 150 tid 24,2 kpld, å 100

kronor pr tid................................................

inköpta boningshus ......................................... 3,513: 22. 67,852: 60.

4. Kgjllinge say, ombyggnadskostnad 1882 .......................... 9,647: 24.

5. A Hora allmänning, 3 skogvaktareboställen ................ 5,000: —

6. Spanmålsmagasinet i Sala stad ............................................. 3,000: —

7. Redskap och lösa inventarier vid grufvan och hyttan ... . 14,241:37.

8. Förråd och lager af metallprodukter: malm,

stig, skärsten m. m., nettovärde ............... 90,995: 03.

rödglete och bly ........................................ 6,528: 4 5. 97,523: 4 8.

Summa kronor 478,990: 9 2.

5.142:

20.

34,210:

—

19,601:

53.

156,235:

—

7,000:

—

2,437:

50.

6,400:

—

50,700:

—

49,263:

75.

15,075:

6 3.

3,513:

22.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 2.

För det andra ansåg sig bergslaget icke pligtigt att för bergsmansjorden,

hvilken icke blifvit förlänad i sammanhang med silfververksarrendet,

utan skänkt till everldelig ego genom de femtieåtta år

dessförinnan utfärdade privilegierna för Sala stad, åtaga sig ränta och

rotering eller erlägga deremot svarande ersättningar eller lösen af den

anledning och på den grund, att kronan återtoge silfververket.

Då bergslagets vilkor för afstående från arrendet sålunda väsentligen

skilde sig från de af Kollegierna uppstälda, öfvergick bergslaget

till besvarande af den andra frågan i den nådiga remissen eller den

om de vilkor, under livilka bergslaget ville afstå från hyttans vattensystem,

dervid likväl bergslaget först protesterade mot Kollegiernas

uttalande, att bergslaget skulle, jemlikt p. 17 i 1741 års transport, kunna

tvingas att flytta bok- och vaskverket till grufvan. Enligt bergslagets

mening kunde nemligen berörda punkt icke upphäfva föregående punkter

i transporten eller förut meddelade privilegier och förmåner, och

bergslagets rätt till ifrågavarande vattensystem vore så mycket mera

otvifvelaktig, som enligt nådiga brefvet den 31 Oktober 1829 bergslaget,

såsom vilkor för sitt bifall till ränteersättningsfondens bildande, förbehållit

sig att »ingen rubbning skulle ske i de silfververket förlänade

rättigheter till konststatens underhållande med dammar, vattenledningar,

flottleder in. in., som bergslaget af fordom njutit och begagnat.» Då

utrifningen af hyttans vattensystem skulle helt och hållet omöjliggöra

drifvaudet af bok- och vaskverket, smältverket och Kyllinge såg samt

åtminstone minska afkastningen af Kyllinge qvarn, måste bergslaget i

fråga om dessa f}na verk uppställa vilkor för sitt bifall till utrifningen.

För ersättande med ångkraft af den nu ior bok- och vaskverket tillgängliga

vattenkraft fordrades ett belopp af 75,000 kronor att utbetalas utan

afvaktan af tidpunkten för en blifvande vattenafledning. Dylik ersättning

för drifkraften vid smältverket fordrades jemväl, att vid den tidpunkt,

då vattenafledningen beslötes, utbetalas med det belopp, hvarför

motsvarande ångkraft då kunde anskaffas, likväl icke öfverstigande

100,000 kronor. För Kyllinge såg ville bergslaget inskränka sitt ersättningsanspråk

till ett belopp af 9,647 kronor 24 öre, motsvarande kostnaden

för sågens ombyggnad år 1882, detta likväl endast under vilkor

att, såsom ersättning för den i följd af vattensystemets utrifning förlorade

möjligheten att försäga timmer från Nora allmänning äfvensom

att från allmänningen nedflotta timmer och under vintern frakta kol,

medgifvande lemnades bergslaget att, utan afvaktan på vattensystemets

utrifning, från allmänningen under vissa vilkor försälja skogsprodukter.

Beträffande slutligen Kyllinge qvarn äskades, att vid vattensystemets

utrifning skulle till bergslagets disposition ställas den ersättning för

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

qvarnen eller för dess minskade afkastning, som kunde blifva i laga

ordning bestämd. Dessutom förbehöll sig bergslaget att, i händelse nu

angifna vilkor godkändes, få göra särskild underdånig framställning om

nödiga förändringar i de för silfververkets förvaltning och sättet för

dess verksamhet nu gällande bestämmelser och föreskrifter.

För att i sin mån bidraga till en sådan lösning af den föreliggande

frågan, att derigenom ej mindre kronans årliga förluster å silfververket

kunde upphöra och vattenuppdämningarne i hyttans vattensystem

utrifvas, än äfven silfververkets tidsenliga utveckling i möjligaste

män befordras, ville bergslaget emellertid framställa ett nytt

förslag till frågans reglering. Detta förslag, hvilket bergslaget anhöll

måtte komma under pröfning vid frågans afgörande, var bygdt på

förutsättningen, att det ständiga arrendet skulle fortfara, allenast med

tiondens utbytande mot en oföränderlig årlig afgäld och bergslaget

lemnad full frihet i verkets förvaltning, hvaremot bergslaget skulle

afstå från alla statsanslag samt återställa Väsby bergshauptmansboställe

och Nora allmännings södra del äfvensom, mot ersättning, hyttans

vattensystem. Den genom nådiga transporten den 20 Januari 1682

till Sala bergslag gjorda öfverlåtelse för everldelig tid af Sala grufva

och silfververk skulle nemligen, enligt förslaget, förklaras på det sätt

fortfarande gälla:

Do att Sala bergslag skulle ega att för all framtid disponera och

använda Sala storgrufva med dess utmål, grufvans vattensystem med

deri befintliga dammar och dambord, kanaler och ledningar, samt de

vid grufvan anbragta vattenmotorer, konster och spel, med dertill hörande

lösa inventarier;

2:o att den hittills utgående silfvertionden, med de deri stadgade

förhöjningar, skulle upphöra, och att'' bergslaget i stället skulle i arrende

för kronans ofvannämnda tillhörigheter erlägga eu afgäld af fem tusen

kronor, som före utgången af hvarje år till statsverket inbetalades;

3:o att, med upphäfvande af nu gällande föreskrifter i fråga om

grufvans och silfververkets förvaltning m. m., bergslaget skulle hafva

rätt så väl att fritt disponera den genom intressenternes tillskott bildade

ränteersättningsfonden som att sjelft "ordna sin verksamhet och

förvaltning och utse de tjensteman, som bergslaget funne erforderliga,

samt att vid bedrifvande af grufvan och silfververket bergslaget icke

skulle vara bundet af andra föreskrifter än sådana, som för dylika verk

och inrättningar nu vore eller framdeles blefve i allmänhet gällande;

4:o att bergslaget skulle vara oförhindradt så väl att, derest en

alltför stor minskning i silfvervärdet eller andra tyngande förhållanden

skulle sådant föranleda, inskränka eller alldeles nedlägga grufve
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

driften och silfvertillverkningen, som ock att använda den arrenderade

vattenkraften och utmålsplatsen till bedrifvande af annan industriel

verksamhet;

5:o att bergslaget skulle fortfarande förvalta Kyllinge qvarn och

eg a att, likasom hittills, till understöd åt fattige och förlamade arbetare

m. fl. använda den af berörda qvarn äfvensom af Kyllinge qvarnkassa

fallande årliga afkomst;

6:o att bergslaget skulle, så länge grufvan och silfververket drefves

såsom sådana, bibehålla dispositionen af Nora skogsallmännings

norra del, med rättighet att af de skogsprodukter, som vid afverkning

af de genom faststäld hushållningsplan eller efter vederbörande jägmästares

utsyning bestämda årshyggen vunnes, till främmande/örsälja

sådana produkter, som i anseende till svåra transporter eller andra

särskilda förhållanden icke lämpligen och med fördel kunde för grufvan

och silfververket in natura användas, och att, sedan kostnaderna för

skogens vård och förvaltning blifvit bestridda, använda återstoden af

de vid försäljningen influtna beloppen för grufvan och silfververket;

hvaremot denna norra del af skogsallmänningen skulle, derest omständigheterna

framdeles nödgade till nedläggande af grufvan och silfververket,

då till kronans disposition återlemnas, utan annan ersättning

till bergslaget än dels för de af bergslaget bestridda kostnader för

skogens afvittring och indelning, dels ock värdet af åbyggnaderna å

då befintliga skogvaktareboställe;

7:o att så väl de nu af statsmedel utgående lönebidrag till vissa

vid grufvan och silfververket anstälde tjenstemän som de s. k. konststatsmedlen

skulle upphöra att utgå;

8:o att den till bergshauptmansboställe anslagna Väsby gård

skulle, jemte dess åbyggnader i det skick, hvari de befunnes, af bergslaget

återlemnas till kronans disposition;

9:o att bergslaget skulle frånträda rätten att disponera hyttans

vattensystem med de vid Sala hytta och derofvanföre gjorda uppdämningar

i den ordning, som om ändring eller utrifning af vattenverk,

som utgjorde hinder mot vattenafledning, funnes i lag stadgad;

10:o att såsom lösen och ersättning för den nu, till drifvande af

de vid hyttan befintliga bok- och vaskverk använda vattenkraft bergslaget

skulle, så snart det förevarande förslaget blefve i nåder faststäldt,

och således utan afvaktan af den tidpunkt, då den tillämnade vattenafledningen

komme att eg a rum, få uppbära antingen ett kontant belopp

af 75,000 kronor för en gång eller ock ett årligt belopp af 15,000

kronor, att utgå under fem på hvarandra följande år;

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2-

ll:o att bergslaget vidare skulle, när vattenafledningen komme till

verkställighet, erhålla följande ersättningar, nemligen:

a) för den nu till smältverket vid Sala hytta använda vattenkraft

en sådan lösesumma, att dermed kunde, efter de pris, som gälde vid

lösningsbeloppets fastställande, anskaffas och underhållas drifkraft motsvarande

15 effektiva hästkrafter, dock högst 100,000 kronor;

b) för Kyllinge såg ett belopp af 9,647 kronor 28 öre, motsvarande

kostnaden för sågens ombyggnad år 1882; och

c) för Kyllinge qvarn, eller för minskad afkastning af densamma,

den ersättning, som för denna välgörenhetsstiftelse kunde varda i laga

ordning bestämd;

hvaremot bergslaget utsäde sig rättigheten att vid ifrågavarande

vattenafledning fordra lösen eller ersättning enligt lag och förbunde

sig att icke framställa andra ersättningsanspråk än de ofvan förtecknade;

samt

12:o att bergslaget skulle, så snart förenämnda vattenverk blifvit

utrifna, till kronans disposition återlemna södra delen af Nora skogsallmänning,

utan annan ersättning till bergslaget än dels för de af

bergslaget bestridda kostnader för skogens afvittring och indelning

och dels för värdet af åbyggnaderna å då befintliga skogvaktareboställen;

hvaremot bergslaget förbehölle sig att, intill dess berörda vattenverk

blifvit utrifna, fortfarande disponera skogsallmänningens södra del, med

rättighet'' att af de skogsprodukter, som vid utverkning af de genom

faststäld hushållningsplan eller efter vederbörande jägmästares utsyning

bestämda årshyggen vunnes, till främmande försälja sådana produkter,

som i anseende till svåra transporter eller andra särskilda förhållanden

icke lämpligen och med fördel kunde för grufvan och silfververket in

natura användas, och att, sedan kostnaderna för skogens vård och förvaltning

blifvit bestridda, använda återstoden af de vid försäljningen

influtna beloppen för grufvan och silfververket.

Sedan Kammar- och Kommersekollegierna erhållit nådig befallning

att gemensamt afgifva underdånigt utlåtande öfver det af bergslagsintressenterna

gjorda förslag till förändrade vilkor för upplåtelsen

af Sala grufva och silfververk, afgåfvo Kollegierna den 7 Januari innevarande

år det infordrade utlåtandet.

Kollegierna upptogo dervid först till bemötande den afbergslagsintressenterna

uttalade mening, att bergsmansjorden blifvit skänkt till

everldelig egendom utan vilkor af tjenstbarheters utgörande. Med

åberopande af donationsbrefvens och transporternas ordalydelse ansågo

Kollegierna, att, då rätten till innehafvande af bergsmansjord städse

varit satt i samband med innehafvandet af grufvedel och idkandet af

Kammaroch

Kommersekollegiernas

utlåtande

den 7

Januari

1886.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

grufvearbete, intet tvifvel kunde råda derom, att upplåtelsen af jorden

vore att anse som en förläning, hvars fortfarande giltighet vore beroende

af de till grund för förläningen liggande vilkorens iakttagande

och att alltså jorden icke innehades med något slags eganderätt i verklig

och egentlig mening.

Beträffande det af bergslagsintressenterna framstälda nya förslag

till frågans reglering anmärkte Kollegierna, att, då viss tid för arrende

numera vore i lag bestämd, en åtgärd i syfte att för all framtid på

arrende upplåta en kronans egendom i sig innebure ett undantagsfall

af allenastående och egendomlig beskaffenhet; att, då all till egauderätt

liänförlig befogenhet till uppsigt öfver och kontroll å handhafvande!

och användandet af egendomen skulle kronan frånhändas, kronans

eganderätt blefve ett ord utan betydelse; att upplåtelsen skulle, för det

fall att bergverksdriften inom utmålet nedlades, kunna komma i strid

med hvad lagstiftningen för närvarande stadgade om behörighet att

ånyo inmuta sönad grufva; samt att det hvarken ur rent industriel eller

allmänt statsekonomisk synpunkt kunde anses lämpligt att åt en korporation,

så ordnad som Sala bergslag, för all framtid upplåta en värdefull

kronans egendom. Ej heller i fråga om värdefördelningen mellan

kronan och bergslaget erbjöde förslaget antagliga vilkor.

Kronan skulle nemligen bekomma:

1) vid af talets trädande i kraft:

a) konststatsmedlen och lönebidragen,

kapitaliserade motsvarande ............... 334,970: G o

b) andra uppoffringar af statsverket (för
medlingar,

roteringslindringar), kapitaliserade

till ..................................... 319,549: 8 0

cl Väsby gård ............................................ 20,000:

d) arrendeafgift 5,000 kronor, i kapital 100,000: — 774,520: 4o

2) efter borttagandet af hyttans vattensystem:

a) södra delen af Nora allmänning

(135,000 kronor).

b) byggnaderna vid Kyllinge såg

(9,647: 28).

3) eventuelt i en framtid:

norra delen af Nora allmänning

(65,000 kronor).

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

1)

2)

3)

4)

5)

6)

7)

8)

9)

10)

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Kronan skulle deremot afstå eller utbetala:

bergsmansjorden..........................................

aflösningen af ränta och rotering å denna

jord, med iakttagande af 30 procents

minskning till följd af grundskatte
afskrifningen

.......................................

Sala grufvefält med vattenkraft och

konststaten .............................................

ränteersättningsfonden ..........................

Kyllinge qvarn och kassa .....................

Nora skogsallmänning'' .............................

tionden, kapitaliserad till .......................

beräknad afkomst ur aftersamlingarne

vid hyttan................................................

kostnader för flyttning af hyttan m. m.

byggnaderna vid Kyllinge såg ..............

961,800: —

75,200: —

450,000: —

330,531: 50

44,040: 2 8

200,000: —

197,875: —

262,000: —

175,000: —

9,647: 28 2,706,094:

00.

Resultatet skulle alltså varda, att kronan mot återbekommande

af värden till belopp af 774,520 kronor 40 öre skulle afhända sig

värden till belopp af 2,706,094 kronor 6 öre, hvilket vore en alltför

stor uppoffring.

Med afseende å hvad sålunda blifvit anfördt, funne sig Kollegierna

böra afstyrka bifall till bergslagets nya förslag.

Vid de af bergslagsintressenterna uppstäda vilkor för bifall till

utrifning af hyttans vattensystem utan sammanhang med förändring af

arrendeupplåtelsen anmärkte Kollegierna, att nämnda vilkor vore sådana,

att de skulle medföra ökade uppoffringar för kronan utan att

lemna rum för en tillfredsställande lösning af sjelfva hufvudfrågan.

Der annan utväg till frågans lösning kunde beredas, borde derföre antagande

af detta förslag undvikas och Kollegierna hemstälde derföre, att

förslaget icke måtte vinna godkännande.

Hvad slutligen vidkomme de vilkor, under hvilka bergslaget förklarat

sig samtycka till silfververksarrendets upphörande, så, ehuru en

uppgörelse under dessa vilkor skulle medföra betydligt större uppoffringar

för kronan än Kollegiernas förslag af den 19 Januari 1884,

funne sig Kollegierna med afseende på önskvärdheten ej mindre deraf,

att en gräns måtte sättas för kronans framtida uppoffringar, än äfven

deraf, att mått och steg från kronans sida måtte kunna undvikas, hvilka

kunde medföra betänkliga följder för bergslaget, böra förorda, att tillBih.

till Bilcsd. Prof. 1887. 1 Sami. 1 Afd. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kongl. Maj:ts Nåd. ''Proposition N:o 2.

mötesgående visades mot bergslagets anspråk, der någon hållbar .grund

för dessa kunde framkafvas.

Hvad först anginge bergslagets yrkande om befrielse från aflösning

af ränta och rotering å bergsmansjorden, kunde likväl Kollegierna icke

biträda detsamma, enär af den omständighet, att tjenstbarheterna af denna

jord betraktats som en ersättning för de eljest påräkneliga utskylderna

deraf, otvifvelaktigt följde, att då tjenstbarheterna upphörde, skyldigheten

att utgöra utskylderna återinträdde. Om det skulle anmärkas,

att af skyldigheten att utgöra ränta och rotering icke följde förpligtelse

att aflösa dessa utskylder, vore härvid att erinra, att nu ej vore fråga

om skattläggning i vanlig mening, utan om ett slags liqvidation, dervid

aflösningssumman skulle afräknas från den löseskilling, bergslaget för

sina tillhörigheter egde bekomma. Med iakttagande af den för grundskatter

i allmänhet medgifna lindring af trettio procent, beräknade

Kollegierna det belopp, som bergslaget hade att för bergsmansjorden

erlägga, till 75,200 kronor, hvarifrån likväl ytterligare borde afgå den

summa, som belöpte å de delar af bergsmansjorden, som kronan komme

att öfvertaga; hvaremot Kollegierna ansågo frågan om grufve- eller

bergsfrälsejorden böra göras till föremål för en särskild utredning och

deraf beroende beslut.

Af de belopp, sammmanlagdt 71,919 kronor 8 öre, hvilka bergslaget

fordrat i lösen för områden vid grufvan och hyttan samt arbetares

boplatser och odlingsland, borde kronan, enligt Kollegiernas åsigt, icke

erlägga jner än som motsvarade värdet af de å ifrågavarande mark

befintliga åker- och odlingsland. Det för silfververkets behof erforderliga

utrymmet borde dessutom beredas delvis på annat sätt än bergslaget

föreslagit, nemligen derigenom, att det förlädes i ett sammanhang

dels vid grufvan, dels vid hyttan. Enligt kartor, som för ändamålet

blifvit genom Kollegiernas försorg upprättade, skulle det som behöfligt

ansedda utrymmet omfatta, vid grufvan omkring 171 tunnland och vid

hyttan omkring 24 tunnland.

Med iakttagande af dessa äfvensom af öfriga af Kollegierna såsom

nödiga ansedda vilkor, hade Kollegierna upprättat ett förslag till

uppgörelse med Sala bergslag, enligt hvilket bergslaget skulle frånträda

arrendet af silfververket på följande vilkor, nemligen:

att till kronan återginge dispositionsrätten öfver

l:o) Sala silfververk med storgrufvedistriktet samt grufve- och

hytleanläggningar, grufvekonsterna och spelen, konststatens inventarier,

de för bergsbruksdriften i öfrigt erforderliga och användbara byggnader,

verk och inrättningar samt maskinerier och redskap, så väl grufvans

som hyttans vattensystem med dammar och dambord, kanaler

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

och ledningar, de jordområden vid grufvan och hyttan, som funnes i sådant

afseende utmärkta å de två utlåtandet vidfogade kartorna, äfvensom

de å dessa områden befintliga s. k. tilldelningar, med rätt för kronan

att, derest ytterligare något af den för gemensamt behof afsätta delen

af bergsmansjorden eller af den bergsfrälsejord, som af bergslaget innehades,

skulle till utrymme för bergsbruksdriften finnas erforderlig, på

tillkännagifvande derom vid bergslagets afträdande af silfververket, endast

med undantag för mark afsatt för bergslagets brytning af kalksten

och tillverkning af kalk, komma i besittning äfven af detta ytterligare

jordområde på enahanda vilkor, som blefve gällande för aflemnandet

af de öfriga å kartorna i nyssnämnde afseende utmärkta områdena;

börande vid bergslagets afträdande af silfververket äfven utmålen

för Biskopsgrufvan och Nygrufvan samt de i nordostlig rigtning

från storgrufveutmålet belägna inmutningarne Vattgrufvan, Grafgrnfvan

och Käringgrufvan åtfölja silfververket;

2:o) de till bergslaget för konststatens underhåll donerade räntorna

och öfriga af denna donation föranledda, till bergslaget utgående bidrag

af statsmedel äfvensom anslaget till aflönande af tjenstemännen

vid verket;

3:o) Väsby gård;

4:o) Kyllinge qvarn med dertill hörande kassa;

5:o) Nora skogsallmänning, med hvilken borde följa de tre å allmänningen

befintliga skogvaktareboställena;

att den till bergslaget förlänade stads- eller bergsmansjorden, med

ofvan angifvet förbehåll i afseende å beredandet af utrymme för bergsbruksdriften,

skulle öfverlåtas till bergslagsintressenterna under full

eganderätt mot erläggande, till aflösning af ränta och rotering å nämnda

jord, af en summa af 75,200 kronor, dock med rätt till afdrag i denna

summa af det belopp, som funnes motsvara kapitalvärdet af berörda

slags utskylder å de för ''kronans räkning vid grufvan och hyttan afsätta

områden;

att vid afträdandet af silfververket bergslaget skulle i sådant

skick aflemna ej mindre grufvekonsterna och spelen med konststatens

inventarier samt så väl grufvans som hyttans vattensystem, med dammar

och dambord, kanaler och ledningar, äfvensom öfrig egendom vid

verket, hvilken tillhörde kronan, än ock åbyggnaderna å Väsby gård,

att alla dessa inrättningar, inventarier och byggnader vid anstäld syn

och besigtning funnes vara af fullgod och laggild beskaffenhet;

att kronan mot ersättning öfvertoge

a) de å den vid bergslagsintressenternes underdåniga yttrande

af den 16 September 1885 fogade bilagan litt. Q angifna, för silfver
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

verkets omedelbara behof åsyftade, vid grufvan och hyttan befintliga

byggnader, maskiner, verk och inrättningar med redskap och lösa inventarier,

i den mån de visades vara bergslaget tillhöriga samt för

verkets drift behöfliga och användbara;

b) de två vid verket uppförda skolhusen, i fråga om hvilka äfven

med det öster om grufveutmålet belägna skulle följa den å kartan för

huset betecknade tomtplats;

c) de å sådana arbetareboplatser, som af kronan öfvertoges, belägna,

bergslaget tillhöriga åbyggnader;

d) byggnaderna vid Kyllinge såg, med hvilka utan särskild godtgörelse

skulle följa det till sågen hörande utmålet;

e) åbyggnaderna vid de tre skogvaktareboställena å Nora skogsallmänning;
f)

spanmålsmagasinet i Sala stad, derest detta magasin funnes

vara för silfververket behöfligt och användbart;

och skulle de ersättningsbelopp, som komme att i dessa hänseenden

utgifvas, i hvarje särskildt fall af behörigen utsedda sakkunniga

och ojäfviga personer bestämmas genom uppskattning af föremålen

till deras dåvarande värden, hvilka dock icke finge i något fall

sättas högre än de för samma föremål i bilagan litt. Q. beräknade eller

utförda värdebeloppen;

att för de jordområden, som, enligt hvad ofvan förmälts, till

utrymme för bergsbruksdriften afsattes, icke lemnades någon lösen i

annan måtto, än att för de å tilldelningarne inom dessa områden befintliga

åker- eller odlingsland gåfves ersättning till belopp, som, genom

uppskattning till värde af åker- eller odlingslanden, af behörigen utsedda

sakkunniga och ojäfviga personer bestämdes;

att de förråd af i bilagan litt. Q omförmälda slags metallprodukter,

som vid silfververkets afträdande funnes inneliggande, och till

hvilka icke finge hänföras någon del af de vid silfververket befintliga

aftersamlingarne och varpupplagen, af kronan skulle inlösas till ett

värde, som af likaledes behörigen utsedda sakkunniga och ojäfviga

personer bestämdes efter värdet af produkternas metallinnehåll, med

afräknande af så väl kostnaderna för frambrukandet ur produkterna

af fullfärdigt förädlad vara som ock värdet af den kronan tillkommande

tionden af utbragt silfver med deri för vissa fall stadgad förhöjning;

att, der några materialier af virke från Nora skogsallmänning

funnes vara vid silfververkets afträdande till verket framförda eller på

annat ställe upplagda, de skulle för kronans räkning aflemnas mot ersättning

endast af kostnaden för virkets huggning, forsling och tillredande

;

att å den ersättnings- eller lösesumma, som kunde bergslaget till

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

följd af bestämmelserna i nästföregående fyra punkter tillgodokomma,

skulle, före utbetalandet, afräkna^ ett belopp, motsvarande ofvanberörda

aflösningssumma för utskylderna å bergsmansjorden;

att den med silfververket nu förenade rån teersättningsfond en skulle

af kronan vid verkets afträdande öfverlåtas åt bergslaget till fri disposition;

samt

att kronan ej mindre mot erhållande af de Bergenstjernska fonderna

öfvertoge omvårdnaden af silfververkets nuvarande understödstagare,

så länge af lag erkända grunder för behofvet hos dem vore

för banden, och i öfrigt beträffande fattig- och sjukvården vid verket

förfore enligt gällande författningar, än äfven medgåfve, att, från och

med tiden för verkets afträdande, åt nedannämnda personer af bergslaget

beviljade pensioner under pensionstagarnes återstående lifstid till

dem af statsmedel utbetalades, nämligen:

bergshauptmannen Sevén ...........................

..................... 2,100

kronor.

konststigaren Vid bolin0)...............................

.................... 300

11

grufstigaren Lindqvists enka ......................

................... 175

11

skogvaktaren Olof Andersson.....................

.................... 25

V

Summa 2,600 kronor.

Enligt detta Kollegiernas förslag skulle värdefördelningen mellan

kronan och bergslaget gestalta sig på följande sätt, med kapitalisering

dervid af de årligen utgående beloppen.

1)

2)

3)

4)

5)

6)

7)

8)

A. Kronan skulle bekomma:

Dispositionsrätten öfver räntor och kontanta

bidrag................................................

Uppoffringarne för silfververket (förmedlingar

och roteringslindringar)............

Sala silfververk med verk och inrättningar

Hy ttans vattensystem (utan åsatt värde)

Jord vid grufvan och hyttan:

a) utan lösen..................... 18,800: —

b) mot lösen .................. 2,159: 2 0.

Aflösningskapitalet för bergsmansjorden

Väsby gård ...........................................

Kyl Unge qvarn .................. 25,400: —

kassa ..................... 18,640: 2 8.

334,970: 6 0.

319,549: so.

600,000: —

20,959: 20.

75,200: —

20.000: —

44,040: 2 8.

Transport 1,414,719: 88.

:) Sedermera afliden,

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 2.

Transport 1,414,719: 88.

9) Utmålet till Kyllinge såg .......................

10) Bergenstjernska fonderna..........................

11) Nora allmänning.......................................

12) Beräknad afkomst ur aftersamlingarne

13) Inlösta byggnader, oberäknadt bostads
och

boställslägenheter vid grufvan samt

en materialgård derstädes.....................

14) Maskiner, verk och inrättningar vid hyttan

15) Redskap och inventarier vid grufvan och

hyttan .......................................................

16) Nettovärdet af metalleffekter (nu ej ut
fördt.

)

250: —

9,606: 32.

200,000: —

262,000: —

43,648: 77.

50,700: —

14,241: 37.

1,995,166: 34.

B. Kronan skulle a) afstå; b) utbetala; och c) ikläda sig ansvar för

nedanstående* belopp:

a) afstå:

1) Bergsmansjorden ..........

2) Tionden ........................

3) Ränteersättningsfonden

961,800: —

197,875: —

330,531: so.

b) utbetala:

1) Lösen för jord ........................ 2,159: 20.

2) dito för byggnader........... 84,858:7 7.

3) dito för maskiner, verk och

och inrättningar................. 206,935: —

4) dito för redskap och lösa

inventarier ........................... 14,241: 37. 308,194: 34.

c) ikläda sig ansvar för:

1) Fattig- och sjukvård ................................... 164,648: 6 0.

2) Pensioner ........................................................ 52,000: — 2,015,049: 44.

Om uppgörelse på dessa grunder komme till stånd, skulle, med inberäkning

af det utaf bergslaget upptagna värdet å ofvanberörda metalleffekter,

på hvarje af de 160 bergsmanstomterna i kontant utdelning

belöpa en summa af något mer än 4,100 kronor, förutom att den till

hvarje tomt hörande jord, värd något mer än 6,000 kronor, skulle bekommas

med full eganderätt.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2-

I det underdåniga yttrande, som bergslagsintressenterna, på grund

af nådig remiss, den 1 Mars innevarande år afgåfvo öfver Kollegiernas

berörda förslag, anförde intressenterna, att, ehuru förslaget icke ginge

i den af intressenterna företrädesvis önskade rigtning, intressenterna

erkände det välvilliga afseende å deras rätt och bästa, hvarom förslaget

bure vittne, och ville så långt möjligt tillmötesgå de på dem stälda nya

fordringar, jemte det intressenterna likväl fortfarande anhölle, att vid

frågans slutliga pröfning äfven ofvan omförmälda, af bergslaget den

16 September 1885 framstälda förslag måtte komma under öfvervägande.

Bergslagsintressenterna förklarade sig sålunda villige att biträda

Kollegiernas förslag, hufvudsakligen endast med följande förbehåll, nemligen:
att

för de områden af bergslagets utmark, som utöfver de å ofvan

omförmälda kartor angifna kunde komma att af kronan öfvertagas,

erlades lösen med fulla värdet, med rätt för bergslagsintressenterne att

få begagna nödiga vägar öfver de områden, som kunde komma att

afstås;

att intressenterne icke kunde binda sig vid de i bilagan litt. Q

vid yttrandet af den 16 September 1885 upptagna siffror såsom maximisiifiror;
att

kronan öfvertoge aflöningen af samtliga vid verket anstälde

tjensteman och betjente;

att från värdet af de i bilagan litt. Q omförmälda metallprodukter

vid deras inlösen af kronan icke afräknades annan extraktion skostnad

än sådan, som afsåge materialier och bränsle samt arbetslöner för den

fullt förädlade varans framställande;

att kronan till inköpspris, med tillagda frakt- och transportkostnader,

vid silfververkets afträdande till sig löste sådana inventarier i

ved, cokes, sprängämnen, borrstål m. m., som blifvit för verkets behof

anskaffade och vore för detsamma behöfliga;

att kronan öfvertoge ett af bergslaget med ingeniören A. Heberle

den 21 November 1883 ingånget kontrakt om tillgodogörande af viss

after vid Sala hytta; samt

att bergslagsintressenterne före utgången af år 1887 erhölle definitivt

svar, huruvida något af de afgifna förslagen till uppgörelse

mellan kronan och bergslaget blefve i nåder godkändt eller icke;

hvarjemte intressenterne — med förklarande, att, derest det af

Kollegierna framstälda förslag, med de af intressenterne dervid gjorda

tillägg och förbehåll, i öfrigt blefve i nåder godkändt, intressenterne

skulle, i fråga om skyldighet för bergsman^orden att vid den tillämnade

skilsmessan från grufvan och silfververket erlägga skatt till kro
-

Bergslagets

yttrande den

1 Mars 1886.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kongl. Maj:ts

Befallningshafvandes

i

Vest manlands

län utlåtande

den

17 Maj 1886.

Petition af

arbetare vid

Sala silfververk.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 2.

nan, underkasta sig livad Eders Kongl. Maj:t kunde finna skäligt besluta

och stadga — likväl förbehölle sig, att detta medgifvande icke

finge betraktas som ett erkännande af bergsmansjordens skyldighet att

erlägga skatt till kronan.

I det under den 17 Maj innevarande år afgifna underdåniga utlåtande,

hvarmed Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande insände

bergslagsintressenternes nyssberörda yttrande, tillstyrkte Eders Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande förslaget om arrendets upphörande på de

af Kollegierna angifna vilkor med de af bergslaget dervid yrkade

smärre modifikationer, Indika Eders Kongl Maj:ts Befallningshafvande

ansåg vara af beskaffenhet att kunna antagas. Dock ansåg sig Eders

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande böra fästa uppmärksamheten å det

framtida gagn, som skulle beredas bergslaget, om det penningekapital

och den samfälda jord, hvilka med oinskränkt eganderätt genom den

förordade uppgörelsen komme att åt bergslaget förvärfvas, kunde såsom

gemensam egendom åt bergslaget varda bibehållen. För en sådan

anordning kunde skäl hemtas af den omständigheten, att den ifrågavarande

förmögenheten icke bildats under den nuvarande generationens

tid och af sådan anledning måste anses böra åt kommande slägten bibehållas.

I början af innevarande år inkom ett större antal arbetare vid

Sala silfververk med underdånig petition, att Eders Kongl. Maj:t vid

slutlig pröfning af frågan om dispositionen af Sala silfververk ville

tillse, att verkets arbetare blefve oförkränkt bibehållna vid de jordtilldelningar

och öfriga förmåner, som de af ålder åtnjutit. De förmälde

sig frukta, att, om silfververket upplätes åt Sala bergslag eller enskilda

personer, dem skulle beröfvas de jordtilldelningar, som de eller deras

förfäder, jemlikt nådiga brefvet den 15 November 1554, å den donerade

jorden röjt, de fonder, som blifvit bildade för arbetarnes fattig- och

sjukvård, äfvensom det bete för kreatur och det skogsfång till husbehof,

som sökandena begagnat å den s. k. allmänningen. Sedan Kammar- och

Kommersekollegierna erhållit nådig befallning att yttra sig öfver berörda

petition, afgåfvo Kollegierna den 29 sistlidne Maj det infordrade underdåniga

utlåtandet, deri Kollegierna, efter verkstäld utredning af ärendet,

anförde, att det af sökandena åberopade nådiga brefvet den 15

November 1554, hvilket, vore urkunden för bergsfrälsejordens uppkomst,

icke hade afseende å bergsmansjorden; att arbetarnes tilldelningar åter

vore belägna å sistnämnda jord; att de mulbetes- och skogsfångtsrättigheter,

sökandena åstundade behålla, likaledes afsåge områden å bergsmansjorden;

samt att för öfrigt, vare sig kronan återtoge dispositionsrätten

till silfververket och öfverläte bergsmansjorden till bergslags
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 2.

intressenterna eller bergslaget skulle komma att bibehålla silfververket,

komme de häraf betingade förhållanden, i den mån arbetarne vid verket

skulle i ett eller armat afseende ega att sig till fördel åberopa någon

i laga ordning tillkommen rättighet, icke att inverka på frågan om

sådan rättighet. Med afseende på hvad Kollegierna sålunda anfört

torde Eders Kongl. Maj:t finna den förevarande ansökningen icke till

meddelandet af någon deraf påkallad bestämmelse vid uppgörelsen

med bergslaget eller annan åtgärd föranleda.

En reglering af frågan om dispositionen af Sala silfververk i syfte

att dels befria statsverket från dess årliga förluster å det nuvarande

silfververksarrendet, dels möjliggöra odlingen af de vidsträckta jordområden,

som för närvarande skadas af vattenuppdämningarne för silfververket,

har redan från början af detta århundrade framstått såsom önskvärd.

Lätteligen inses emellertid, att en upplåtelse, hvilken i likhet med arrendet

å Sala silfververk blifvit gjord för everldelig tid och med vissa,

å karakteren af upplåtelsen icke inverkande förändringar numera egt

bestånd öfver tvåhundra år, måste hafva gifvit upphof åt en mängd bestående

förhållanden och förvärfvade rättigheter, som icke utan största

svårighet kunna rubbas. Hvarje rubbning i de vilkor, hvarunder silfververket

innehafves, eller i de förmåner, som äro detsamma förunnade,

måste, såsom ingripande i uråldriga förhållanden, hvilka med stöd af

arrendeupplåtelsens lydelse ansetts för everldelig tid bestämda, på det

känbaraste beröra existensvilkoren för den talrika menighet, som består

åt de till ett antal af omkring 250 uppgående bergslagsintressenterna

med hustrur och barn samt arbetarebefolkningen vid silfververket.

Het kan derför icke vara egnadt att väcka förvåning, om bergslagsdelegarne

endast på vilkor, som fullt tillvarataga deras intressen, vilja

lemna sitt bifall till en förändrad anordning af förhållandena vid silfververket.

Väl har blifvit ifrågasatt, att, derest bergslaget icke frivilligt inginge

på en reglering af frågan, kronan skulle dels genom utkräfvande

af ersättning för eftersatta tjenstbarheter af bergsmansjorden och vissa

bergslagskassan påförda, såsom obehöriga ansedda utgifter äfvensom genom

tjenstbarheternas utfordrande för framtiden bereda sig ökad inkomst

af silfververket, dels genom användande af bestämmelserna i p. 17 af

1741 års transport nödga bergslaget till vissa åtgärder, genom hvilka

■Bill. till Piksd. Prof. 1887. 1 Sand. 1 Afd. <3

Yttrande af

Departementchefen.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 2.

hyttans vattensystem skulle för detsamma blifva mindre behöflig!.

Med afseende å de af bergslagsintressenterna framstälda invändningar

synes det dock vara temligen osäkert och tvifvelaktigt, om kronan skulle

lyckas att genom tvångsåtgärder mot bergslaget ernå eu väsentligen

ökad inkomst eller kunna återvinna hyttans vattensystem utan lösen.

Frågans lösning lärer derföre böra, så vidt möjligt, sökas på öfverenskommelsens

väg, dertill bergslagsintressenterna äfven synas vara manade

af de ofördelaktiga resultat, den nuvarande hyttedriften lemnar.

Beträffande de förslag till frågans lösning, som sålunda framkommit,

nemligen det af Kammar- och Kommersekollegierna i underdånigt

utlåtande af den 7 Januari innevarande år väckta förslaget om arrendets

upphörande och silfververkets återgång till kronan, äfvensom bergslagsintressenternas

förslag af den 16 September 1885 om arrendets fortsättande

under förändrade vilkor, har frågan om antagligheten för kronan

af det ena eller andra förslaget i väsentlig mån synts mig beroende af

uppfattningen angående det kapitalvärde, Sala grufvefält må anses ega,

och då det icke kunde ifrågakomma, att silfververket, derest det återfölle

till kronan, skulle vare sig för kronans egen räkning drifvas eller

på nytt arrende upplåtas, uppstod vidare, beträffande Kollegiernas ifrågavarande

förslag, frågan, huruvida kronan skulle ega utsigt att genom

köpeskillingen vid en eventuel försäljning af verket göra sig betäckt

för de betydliga summor, kronan i lösen för åtskilliga bergslagets tillhörigheter

skulle nödgas utbetala.

Såsom jag redan förut nämnt, hafva för utrönandet af värdet å

Sala grufvefält två särskilda värderingar egt rum, båda förrättade af

personer, kända för sakkunskap och skicklighet. Dessa båda förrättningar

gåfvo vidt skilda resultat. 1877 års förrättningsmän ansågo

grufvan icke eg a något kapitalvärde, hvaremot förrättningsmännen af

år 1880 tilläde densamma ett värde af 500,000 kronor, deraf likväl eu

del belöpte på bergslaget tillhöriga verk och inrättningar. Med afseende

på de förbättringar, de senare efter år 1880 undergått, skulle enligt

Kollegiernas beräkning grufvan med omedelbart för densamma

afsedda verk och inrättningar nu ega ett värde af 60(),000 kronor, af

hvilket likväl endast ett värdebelopp af 450,000 kronor vore beräknadt

för kronans egendom. Att märka är likväl, att det af 1880 års förrättningsmän

uppskattade värde blifvit satt till nyssnämnda belopp endast

under förutsättning af eu förbättrad anordning af verket, hvaremot detsamma,

drifvet på dittills öfligt sätt, ansågs böra lemna förlust, Äfven

om efter nämnda tid eu ganska väsentlig utveckling i rigtning af eu

förbättrad anordning egt rum, torde erfarenhetens vittnesbörd hittills

hafva ådalagt, att högst betydliga kapitalbelopp ännu måste nedläggas

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kongl. Maj\ts Nåd. Proposition N:o 2.

i silfververksrörelsen för att den af förrättningsmännen i utsigt stälda

behållning å silfververket af 50,000 kronor skall kunna uppnås. Och

det har vidare synts mig, som om den nämnda inkomsten icke skulle

vara större, än att den kunde anses innefatta dels godtgörelse för den

administrativa förmåga och tekniska insigt, som för ledningen af bergsdriften

erfordras, dels ock ränta å rörelsekapital och ersättning för den

betydande risk, som med ett äfventyrlig! företag är förenad. Efter afgifvande!

af det omförmälda yttrandet har emellertid tillkommit en omständighet,

som väsentligen rubbar grunden för de gjorda beräkningarne,

nemligen det betydande prisfallet å silfver. Sedan år 1880 har nemligen

silfverpriset ytterligare nedgått, från omkring 58 kronor till omkring 51 kronor

pr skålpund fint silfver. Utan att vilja förringa nämnde förrättningsmäns

skicklighet och erfarenhet torde man derföre med stöd af hittills

vunnen erfarenhet ej mindre om grufvans afkastning än äfven om silfrets

städse sjunkande pris vara berättigad till antagandet att, derest icke

alldeles oväntade förändringar i dessa hänseenden skirlle inträffa, grufvan

icke kan förväntas lemna sådan afkastning, att sjelfva grufvan kan

anses ega något egentligt kapitalvärde.

I händelse kronan återtager grufvan kan dock billigtvis annat icke

ifrågasättas, än att, på sätt bergslaget gjorde i sammanhang med 1682

års transport och i öfverensstämmelse med hvad Kollegierna nu föreslagit,

kronan skulle, öfvertaga de bergslaget tillhöriga inventarier med

mera. Enligt Kollegiernas beräkning skulle kronan hafva att kontant

utbetala intill 308,194 kronor 34 öre samt åtaga sig gäldandet af vissa

årliga belopp. Någon visshet för att lösesumman skulle begränsas inom

det nämnda beloppet finnes emellertid icke. Sålunda skulle kronan utöfver

nyssnämnda belopp utbetala lösen för inneliggande förråd och

lager af metallprodukter, af bergslaget värderade till 97,523 kronor 48

öre. Om ock detta belopp kunde komma att något nedsättas och berörde

metallprodukter kunna anses lätt realiserbara, ökas emellertid härigenom

icke oväsentligt det belopp, kronan komme att kontant utbetala.

Då förslaget således för kronan stälde i utsigt betydliga utbetalningar och,

med afseende å hvad jag nyss yttrat om grufvans värde, ovisst syntes,

huruvida kronan genom försäljning af grufvan med dertill hörande verk

och inrättningar kunde erhålla full godtgörelse för de ifrågastälda uppoffringarne,

eller om köpare genast kunde erhållas, har jag ej ansett mig

kunna förorda Kollegiernas förslag, såsom eventuel medförande stora

uppoffringar.

Det af bergslagsintressenterna den 16 September 1885 framstälda

förslaget till frågans lösning utvisar, enligt den af Kollegierna sammanfattade

öfversigt af värdefördelningen mellan kronan och bergslaget,

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 2.

ett synnerligen ogynsamt resultat för den förra Mot afstående af värden

till belopp af 2,706,094 kronor 6 öre skulle kronan nemligen endast

bekomma sådana till belopp af 774,520 kronor 40 öre. Härvid bör

likväl anmärkas, för det första att Kollegierna bort anställa en jemförelse

med de nuvarande förhållandena, i hvilken händelse resultatet blifvit

ett annat, samt vidare att Kollegierna bland de värden, som af kronan

skulle afstås, upptagit dels 961,800 kronor för bergsmansjorden,

ehuruväl denna jord, såsom för everdelig tid, om ock mot vilkor af

tjenstbarheters utgörande, till bergslaget donerad, taktiskt redan för lång

tid tillbaka måste anses såsom för alltid frångången kronan, och det

värde, den nu må ega, sannolikt i följd af odling och häfd är ett

helt annat än då jorden för öfver 250 år sedan uppläts; dels särskildt

75,200 kronor, motsvarande kapitalvärdet af den ränta och rotering,

som Kollegierna ansett böra jorden åsättas, ehuruväl bevillningstaxeringen

af jorden väl egt rum under förutsättning att den vore fri från

dessa onera; dels 330,531 kronor 50 öre för ränteersättningsfonden,

hvilken fond likväl måste anses som bergslagsintressenternas egendom,

ehuru dispositionsrätten dertill är underkastad vissa inskränkningar; dels

200,000 kronor för Nora skogsallmänning, ehuruväl intressenterna erbjudit

sig att, då hyttans vattensystem blifvit utrifvet, till kronan återställa den

till 135,000 kronor värderade södra delen deraf, hvilket sistnämnda belopp

derför hade bort tillkomma summan af hvad kronan skolat bekomma;

dels ock slutligen 262,000 kronor för beräknad afkomst ur aftersamlingarne

vid hyttan, en afkomst, hvilken, såsom beroende på den praktiska

användbarheten af eu utaf ingeniören Heberle nyligen uppfunnen och

honom ensam tillhörig metod att utdraga silfret ur aftern, svårligen

ännu kan medtagas som en bestämd faktor vid förevarande beräkning.

Om Kollegiernas beräkning i enlighet härmed rättas, kommer bergslagets

förslag att utvisa ett betydligt fördelaktigare resultat för kronan.

Med afseende på de båda syftemål, som genom en uppgöi-else med

bergslaget borde uppnås, eller kronans befrielse från dess förluster å

silfververksarrendet och vattenuppdämningarnes utrifning, stälde sig

bergslagets förslag sålunda, att i förstnämnda hänseende kronan skulle

fortfarande afstå från dispositionsrätten öfver norra delen af Nora allmänning

samt Kyllinge qvarn äfvensom från rätten att utfå ränta och

rotering af bergsmansjorden, men deremot återfå öfriga anslag och förläningar,

samt i senare hänseendet hyttans vattensystem få utrifvas mot

en godtgörelse till bergslaget af omkring 175,000 kronor. Att bergslaget

måste anses berättigadt att af kronan undfå ersättning för afståendet

af dess kontraktsenliga, för silfververksrörelsen icke ovigtiga rätt

att disponera hyttans vattensystem syntes väl icke billigtvis kunna be
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

stridas; men då å andra sidan de jordegare, hvilkas jord skadas af

vattenuppdämningarne, icke borde utöfver de i och för sig dryga utgifterna

för sjelfva utdikningsarbetet samt lösen för andra verk och

inrättningar än hyttans verk vidkännas kostnader för utrifning af de

senare och kronan derföre skulle nödgas sjelf bära den väsentliga kostnaden

för vattensystemets inlösen af bergslaget, ansåg jag mig icke

kunna förorda det föreslagna sättet för verkställandet af denna inlösen

genom utbetalandet af ett kontant belopp af 175,000 kronor.

Men om ock nämnda förslag, sådant det blifvit af bergslaget affattadt,

icke kunde anses antagligt, har det likväl synts mig innebära

ett uppslag till en för båda parterna tillfredsställande lösning af frågan.

Om nemligen bergslaget åtoge sig att i stället för den erbjudna årliga

afgälden på en gång erlägga dess till 100,000 kronor kapitaliserade belopp,

skulle de med en perpetuel arrendeupplåtelse förenade olägenheterna

vara undanröjda, och om bergslaget dertill åtoge sig att utgöra

det till omkring 75,000 kronor beräknade afiösningsbeloppet för

ränta och rotering å bergsmansjorden, så skulle dessa båda belopp, tillhopa

175,000 kronor, kunna gå i cjvittning mot lösesumman för hyttans

vattensystem, i hvilken händelse anmärkningen, att förslaget för kronan

medför betydliga utbetalningar, komme att förfalla. Om vidare bergslagsintressenterna

till kronan återstälde ej mindre södra än äfven norra

delen af Nora allmänning, syntes mig, ur synpunkten af statens befrielse

från dess förluster å silfververket, intet vara mot en på sådana

grunder bygd uppgörelse att erinra.

Således skulle silfververket öfvergå till bergslaget utan köpeskilling

och utan skyldighet att derför utgöra bergverkstionde; likasom

bergsmansjorden skulle till bergslagsintressenterna öfverlemnas underfull

eganderätt samt fri från ränta och rotering. Att härvid, på sätt

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ifrågasatt, föreskrifva, att den

samfälda delen af bergsmansjorden äfvensom det till intressenternas

fria disposition stälda penningekapital skulle för framtiden bibehållas

såsom en bergslagets gemensamma egendom syntes mig redan derföre

mindre lämpligt, att bergslaget i och med den träffade uppgörelsen

skulle upphöra att finnas till, åtminstone i den mening, att alla de bestämmelser,

hvilka hittills utgjort grundvalen för dess tillvaro såsom

korporation, skulle upphöra att gälla.

I vissa afseende!! har jag dock ansett ytterligare jemkningar i

bergslagsintressenternas förslag erfordras.

Af en på ofvannämnda grunder bygd uppgörelse borde nemligen

en naturlig följd blifva, att bergslaget till kronan afstode de afgifter,

s. 46 Kontrollera mot PDF

Kongl.

Maj:ts beslut

den 22 Oktober

1886.

46 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

hvilka detsamma, enligt särskilda uppgörelser, egen uppbära af bergsfrälsejorden.

Ej heller kunde Kyllinge qvarn för alltid afstås.

Statens lönebidrag till silfververkets tjensteman, tillsammans utgörande

3,000 kronor, skulle enligt det af mig nu antydda förslaget

till statsverket indragas. Af de tjenstebefattningar vid verket, nemligen

bergshauptmannens, grufveingeniörens och bergsvärdiens, till

hvilka lönebidrag af statsmedel utgå, är endast grufveingeniörsbefattningen

försedd med ordinarie innehafvare, hvilken eger att, förutom

sina löneförmåner af bergslaget, enligt stat af statsmedel uppbära i

ordinarie lön 750 kronor och i tillfällig löneförbättring 150 kronor.

Då den nämnde tjenstemannen, grufveingeniören Albert Mortimer Gullbrandsson

är född den 27 Juni 1819 och uppgifvits vara villig att

afgå från tjensten, om pension till belopp af 1,800 kronor honom beredes,

men någon pension från bergslaget icke skulle vara att förvänta,

har jag trott det tillmötesgående kunna visas bergslaget, att, i händelse

en slutlig uppgörelse mellan kronan och bergslaget lomme till stånd,

Gullbrandsson skulle tillförsäkras rätt att, utöfver den pension från

Civilstatens Pensionsinrättning till belopp af 900 kronor, hvilken, enligt

hvad Direktionen för nämnda pensionsinrättning meddelat, vid

afgång från tjensten honom tillkommer, årligen under sin återstående

lifstid från allmänna indragningsstaten uppbära fyllnadspension med

900 kronor, motsvarande det lönebidrag, som hittills af statsmedel till

honom utgått.

Vid underdånig föredragning den 22 sistlidne Oktober af frågan

om dispositionen af Sala silfververk beslöt Eders Kongl. Maj:t, som,

med afseende på de betydande utbetalningar af statsmedel, hvilka,

med oviss utsigt för statsverket att framdeles varda för desamma ersatt,

skulle ej mindre af Kollegiernas, än äfven af bergslagsintressenternas

ofvanberörda förslag föranledas, fann sig icke kunna godkänna någotdera

af berörda förslag, att inhemta bergslagsintressenternas yttrande

öfver ett inom Finansdepartementet i enlighet med de af mig nyss uttalade

grunder utarbetadt förslag till uppgörelse med Sala bergslag,

åsyftande:

l:o att, med upphäfvande af nådiga transporterna den 20 Januari

1682 och den 9 September 1741, Sala storgrufva med dess utmål, grufvans

vattensystem med deri befintliga dammar och dambord, kanaler

och ledningar samt de vid grufvan anbragta vattenmotorer, konster och

spel med dertill hörande inventarier med full eganderätt å Sala bergslag

öfverlätes, utan skyldighet för bergslaget att för silfververket utgöra

bergsverktionde;

2:o att den till bergslaget förlänade stads- eller bergsmansjorden

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 2.

fri från ränta och rotering, under full eganderätt öfverlätes till bergslagsintressenterne,

hvar för den del, som han egde, utan skyldighet att vidare

till silfververket utgöra tjenstbarheter för denna jord, hvars i

donationsbrefven afsedda ovilkorliga samband med silfververket komme

att upphöra;

3:o att bergslaget till kronan afstode tillgodonjutandet af alla af

grefve- eller bergsfrälsejorden utgående tjenstbarheter och afgifter till

silfververket;

4:o att den med silfververket nu förenade ränteersättuingsfonden

öfverlätes åt bergslaget till fri disposition;

5:o att de till bergslaget för konststatens underhåll donerade räntorna

och öfriga af denna donation föranledda, till bergslaget utgående

bidrag af statsmedel äfvensom anslaget till aflönande af tjenstemännen

vid verket till statsverket indroges, då aftalet trädde i kraft; dock att

grufveingeniöreu Albert Mortimer Gullbrandsson skulle ega att, utöfver

den pension från Civilstatens Pensionsinrättning till belopp af 900 kronor,

hvilken vid afgång från tjensten kunde honom tillkomma, årligen

under sin återstående lifstid från allmänna indragningsstaten uppbära

fyllnadspension med nio hundra kronor, motsvarande det lönebidrag,

som hittills af statsmedel till honom utgått;

6:o att den 14 Mars, efter det aftalet trädt i kraft, den till bergshauptmansboställe

anslagna Väsby gård skulle jemte dess åbyggnader

i laggildt skick af bergslaget till kronans disposition återlemnas;

7:o att bergslaget skulle inom en tid af fem år från den dag, då

aftalet inginges, utan ersättning frånträda rätten att disponera hyttans

vattensystem med de vid Sala hytta och derofvanföre gjorda uppdämningar;
8:o

att bergslaget skulle vid arrendets upphörande till kronans

disposition återlemna Nora skogsallmänning utan annan ersättning till

bergslaget än dels för de af bergslaget bestridda kostnader för skogens

afvittring och indelning, dels för värdet af åbyggnaderna å då befintliga

skogvaktareboställen;

9:o att bergslaget skulle fortfarande förvalta Kybinge mjölqvarn

och ega att, enligt nu gällande eller framdeles af Bergsöfverstyrelsen

meddelade föreskrifter, till understöd åt nu lefvande, fattige och förlamade

arbetare in. fl. använda den af berörde qvarn äfvensom af Kyllinge

fattigkassa fallande årliga afkomst; med Eders Kongl. Maj:t förbehållen

rätt att, derest silfververket framdeles skulle komma att nedläggas,

då förordna om dispositionen ej mindre af qvarnen, än äfven

af fattigkassans dåvarande behållningar; samt

10:o att aftalet skulle träda i kraft den 1 Januari 1888.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bergslagets

yttrande den

17 November

1886.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Å extra bergslagsstämma den 17 sistlidne November afgåfvo bergslagsintressenterna

yttrande öfver de sålunda i nåder framstälda grunderna

till uppgörelse mellan kronan och bergslaget. Intressenterne förklarade

sig härvid villige att i alla väsentliga delar antaga berörda

grunder, men funno sig af nödig omsorg om så väl bergslagets som

silfververkets framtida väl föranlåtna att i underdånighet hemställa, det

måtte Eders Kongl. Maj:t i nåder godkänna följande, af intressenterne

enhälligt antagna mindre ändringar i förenämnda punkter, nemligen:

i afseende å punkten 2:o: att, enär det nu vore obestämdt, hvilka

delar af bergslagets tillhörigheter skulle vid upphörande af sambandet

emellan bergsmansjorden och silfververket, åtfölja det sistnämnda, och

dessa med flere förhållanden borde af bergslaget ordnas efter det att

det ifrågasatta aftalet blifvit träffadt, till punkten 2:o fogas ett tillägg

af denna lydelse:

»egande bergslaget framdeles besluta om tiden och sättet för upphörandet

af nämnda samband.»

i afseende å punkten 7:o: att, enär det vore möjligt, att de för afledandet

af vattnet i hyttans vattensystem nödiga undersökningar och

förarbeten icke hunne afslutas inom loppet af fem år, punkten 7:o erhölle

följande lydelse:

»att bergslaget skulle, dock först efter fem år från den dag, då

aftalet inginges, vara skyldigt att, när helst en blifvande vattenafledning

gjorde sådant erforderligt, frånträda dispositionen af hyttans vattensystem

med de vid Sala hytta och derofvanföre gjorda uppdämningar,

utan annan ersättning än som i en särskild punkt här nedan omförmäles

beträffande Kybinge såg- och mjölqvarn.»

i afseende ä punkten 8:o: att, enär under den närmaste tiden måste

vid grufvan och silfververket verkställas betydande nybyggnader, för

hvilkas utförande erfordrades groft virke, som det skulle medföra stor

så väl svårighet som kostnad att annorstädes än från Nora skogsallmänning

anskaffa, punkten 8:o erhölle följande lydelse:

»att bergslaget skall vid arrendets upphörande till kronans disposition

återlemna Nora skogsallmänning utan annan ersättning till bergslaget

än dels för de af bergslaget bestridda kostnader för skogens afvittring

och indelning, dels för värdet af åbyggnaderna å då befintliga

skogvaktareboställen; dock att bergslaget må tillgodogöra sig virket å

det årshygge, som hösten 1887 enligt faststäld hushållningsplan afsättes

till utverkning, samt att under fem derpå följande år sådant gröfre virke,

som för grufvan och silfververket erfordras, må fortfarande efter utsyning

erhållas från norra delen af allmänningen.»

i afseende å punkten 9:o: att, enär det kunde framledes befinnas

s. 49 Kontrollera mot PDF

Rongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2. 49

oneklig!, att den till understöd åt fattige och förlamade arbetare vid

Sala grufva och silfververk m. fl. donerade Kyllinge mjölqvarns, äfvensom

den dertill hörande kassas, årliga afkomst måtte kunna, så länge

silfververket såsom sådant drefves, användas till understöd äfven åt

fattiga och förlamade bland de arbetare, som hädanefter antoges vid

silfververket, och möjlighet till ett framtida nådigt stadgande härom

borde beredas, punkten 9:o erhölle följande tydelse:

»att bergslaget skall fortfarande förvalta Kyllinge mjölqvarn och

ega att, enligt gällande föreskrifter, till understöd åt nu lefvande fattige

och förlamade arbetare m. fl. använda den af berörde qvarn äfvensom

af Kyllinge fattigkassa fallande årliga afkomst; förbehållande Vi Oss

att, uppå skeende anmälan, meddela ändrade bestämmelser härutinnan

samt att, derest silfververket framdeles skulle komma att nedläggas, då

förordna om dispositionen ej mindre af qvarnen, än äfven af fattigkassans

dåvarande behållning;» samt

att, enär bergslaget på de sista åren med icke obetydlig omkostnad

ombygt den i hyttans vattensystem belägna, bergslaget enskildt tillhöriga

såg, och den i samma vattensystem belägna Kyllinge mjölqvarn

vore donerad till välgörande ändamål, en särskild punkt tillädes afföljande

lydelse:

»att bergslaget skall vara berättigad! att vid en blifvande afledning

af hyttvattnet och borttagandet af de vid hyttan och derofvanföre

gjorda uppdämningar njuta ersättning för byggnaderna vid Kyllinge

såg, samt att lösen eller ersättning skall då jemväl utgå för mistad

eller minskad inkomst af Kyllinge qvarn, allt i enlighet med bestämmelserna

i Lag om dikning och annan afledning af vatten den 20

Juni 1879.»

Genom de af bergslagsintressenterne vid det dem förelagda förslaget

till uppgörelse fogade modifikationer skulle något ökade fördelar,

utöfver de i berörda förslag innefattade, intressenterne beredas. Dessa

fördelar synas mig likväl icke vara af den betydenhet att, då genom intressenternas

biträde till förslagets hufvudgrunder utsigt till lösning af

den länge sväfvande frågan förefinnes, denna lösning bör äfventyras

genom vägradt bifall till berörda modifikationer. Dock synes mig punkten

7:o böra affattas så, att bergslagets skyldighet att frånträda dispositionen

af hyttans vattensystem ovilkorligen inträder fem år efter aftalets inBih.

Ull Riksd. Prof. 1S87. 1 Sami. 1 Afd. 7

Departementschefens

hemställan

ang. Sala

silfververk.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

gående; lärande det, i händelse de för vattenafledningen nödiga förarbeten

icke hinna fullbordas inom denna tid, få ankomma på särskild

pröfning, huruvida bergslaget må ega att derutöfver disponera hyttvattnet

intill den tid, då dess afledande kan ega rum. Då vidare kronan

icke torde böra betungas med ytterligare kostnader för vattensystemets

utrifning än dem, som innefattas i omförmälda förslag till

uppgörelse, lärer uttryckligen böra angifvas, att den af bergslaget äskade

ersättning för byggnaderna vid Kyllinge såg äfvensom för mistad eller

minskad inkomst af Kyllinge qvarn skall, derest fog derför finnes, utgöras

af vederbörande jordegare, dock utan den förhöjning, som lagen

om dikning och annan afledning af vatten den 20 Juni 1879 i vissa

fall bestämmer.

Härutöfver anser jag slutligen ett förtydligande i de bergslaget

förelagda vilkor böra meddelas. Vid affattande af förslaget till uppgörelse

har jag åsyftat, att kronan skulle återvinna dispositionsrätten

öfver förut omförmälda räntor och kontanta anslag, hyttans vattensystem,

Nora allmänning och Väsby boställe äfvensom afgälden från

grufvejorden, under det att bergslaget skulle få behålla hvad det för

öfrigt innehar. Med afseende å de invecklade förhållanden,_ som under

århundraden egt rum mellan kronan och bergslaget, skulle till äfventyra

framdeles kunna yppas tvist, huruvida någon mindre, i aftalet ej omförmäld

egendom varit kronan tillhörig, utan att den uttryckligen kunde

anses afsedd i de punkter, som bestämma hvad som skall bergslaget

tillkomma. Till undvikande af sådan tvist, som väl kunde för kronan

medföra kostnad, men sannolikt icke någon verklig vinst, torde första

punkten böra förtydligas genom ett uttryckligt stadgande, att hvad

som icke förbehålles kronan må af bergslaget behållas.

Genom eu uppgörelse med bergslaget, bygd på nu ifrågasätta

grunder, skulle kronan återförvärfva dispositionsrätten öfver . de till

bergslaget utgående räntor och kontanta bidrag, sammanlagdt i årligt

medeltal utgörande 16,956 kronor 60 öre. Dessutom skulle kronan

återvinna dispositionsrätten öfver Nora skogsallmänning, uppskattad

till värde af 200,000 kronor, öfver Väsby bergshauptmansboställe, värderadt

till 20,000 kronor, äfvensom öfver hyttans vattensystem, hvilket

icke blifvit till värde uppskattadt. Till gengäld härför skulle kronan

afstå eganderätten till Sala silfververk äfvensom silfvertionden, i årligt

medeltal utgörande 11,448 kronor 19 öre, hvarjemte kronan skulle åtaga

sig att till grufveingeniören Gullbrandsson utbetala årlig fyllnadspension

med 900 kronor samt att ersätta bergslaget kostnaderna för afvittring

och indelning af Nora skogsallmänning äfvensom värdet af åbyggnaderna

å de på allmänningen befintliga skogvaktareboställen.»

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Departementschefen uppläste härefter ett af honom, under iakttagande

af ofvan omförmälda, af honom tillstyrkta jemkningar i de

bergslaget förelagda grunder till uppgörelse med kronan, upprättadt

förslag till sådan uppgörelse och anförde vidare:

»På grund af hvad jag förut anfört, hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att medgifva, att, i

enlighet med det af mig nu upplästa förslag uppgörelse må träffas med

Sala bergslag om upplösning af det nu bestående rättsförhållandet

mellan kronan och bergslaget.

Derest uppgörelse med Sala berslag kommer till stånd på de föreslagna

vilkoren och kronan följaktligen återfår dispositionsrätten till gärna i hythyttans

vattensystem, lärer väl kronan böra för dess del medgifva, att tanssys^m''

fördämningarna må få utrifvas utan annan ersättning till kronan äh

den, jag här nedan kommer att föreslå. I öfrig! torde frågan om tillstånd

från det allmännas sida till vattensystemets utrifning komma att

pröfvas i vanlig ordning jemlikt nådiga kungörelsen den 31 December

1879 samt ärendet komma att behandlas enligt lagen om dikning och

annan afledning af vatten.

Såsom jag redan förut nämnt, hafva för liden vattenskada genom

hyttans vattensystem bortförmedlats räntor af hemman inom området

för nämnda vattensystem till årligt belopp af 1,415 kronor 96 öre. Då

i och med utrifningen de orsaker, som föranledt förmedlingarne, upphöra,

äro vederbörande icke längre berättigade att tillgodonjuta desamma.

Att åter påföra de förmedlade räntorna skulle dock, enligt hvad Kammaroch

Kommersekollegierna i sitt underdåniga utlåtande af den 19 Januari

1884 erinrat, vara föga lämpligt dels i anseende till den långa tid de

varit eftergifva, dels ock emedan det kunde antagas, att den förhöjning

i räntan för de särskilda egendomarne, som deraf blefve en följd,

icke allestädes komme att stå i samma förhållande till den båtnad, som

genom vattenafledningen vunnes. Åtminstone blefve i sådant fall bergsmansjorden

helt och hållet befriad från denna ränteförhöjning. Ändamålsenligare

vore derföre, enligt Kollegiernas mening, att dessa räntor

icke ånyo påfördes, men att samtlige jordegare förpligtades att till

kronan erlägga ett belopp, motsvarande de förmedlade räntornas kapitalvärde

efter en räntefot af fem för hundrade eller i afrundadt tal

28,300 kronor, livilka skulle till betalning fördelas på den nyvunna eller

förbättrade jorden i mån af dess genom vattenafledningen vunna fördel.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Ang. all- :

mogens if.d.

Salbergs län

prestationer

till silfververket.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Detta Kollegiernas förslag, enligt hvilket, med förvarande af kronans

rätt till återbekommande af de bortförmedlade räntornas värde,

större rättvisa vid beloppets utgörande åstadkommes, synes mig böra

vinna nådigt godkännande. Dock torde, med afseende på den genom

nådiga kungörelsen den 5 Juni 1885 medgifna nedsättningen i de å

jorden i allmänhet hyllande grundskatter, aflösningsbeloppet böra nedsättas

med 30 procent till i afrundadt tal 19,800 kronor. Vid fördelningen

på de särskilda hemmanen af detta belopp torde dessutom böra

iakttagas, att någon andel deri icke påföres egaren af hemmanet N:o 6

Enåker. Sedan vattenafledningen blifvit fullbordad, bör nemligen den

indelningsersättning, som för liden vattenskada hittills utgått till egaren

af nämnda hemman, indragas.

Jag hemställer derföre i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t

må föreslå Riksdagen att medgifva,

att, sedan hyttans vattensystem blifvit till kronan afträda detsamma

må, såvidt kronans rätt angår, utrifvas under vilkor, att de jordegare,

som genom utrifningen vinna fördel, skola till statsverket erlägga

ett belopp af 19,800 kronor, motsvarade i afrundadt tal det med

trettio procent nedsatta kapitalvärdet af de räntebelopp, som genom

förmedling i följd af uppdämning eftergifvits, hvilket belopp skall till

betalning fördelas på den nyvunna eller förbättrade jorden i mån af

dess genom vattenafledningen vunna fördel, med iakttagande likväl deraf,

att frälsehemmanet N:o 6 Enåker icke påföres någon andel i ifrågavarande

aflösningsbelopp; börande omförmälda belopp i statsverkets

räkenskaper upptagas under titel »extra uppbörd».

Allmogen inom de tolf socknarne af Salbergs län har, såsom jag

redan haft tillfälle nämna, af ålder varit pligtig att till silfververket utgöra

vissa prestationer, af hvilka den vigtigaste var grufvedrängshjelpen.

Till gengäld för denna var allmogen fri från utskrifning. Vid det ständiga

knektehållets införande underkastades väl allmogen rotering, men

dervid medgåfvos med afseende å prestationerna till silfververket vissa

förut omförmälda lidringar, bestående deruti att dels tre mantal sammansattes

till en rote i stället för två mantal i länet i öfrigt, dels rotarne

erhöllo understöd i kronotionde. Genom nådiga brefvet den 22

November 1803 faststäldes en förening mellan allmogen och bergslaget,

enligt hvilken grufvedrängshjelpen, som förut varit en personlig afgift,

skulle utgå med visst belopp i spannmål för hvarje hemman och öfriga

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

prestationer till silfververket upphöra. Härvid fästes likväl det vilkor,

att föreningen skulle gälla endast för den tid, bergslaget efter dåvarande

författning innehade verket, men att, i fall någon annan anstalt

om bergslagsrörelsen vid Sala vidtoges, allmogens skyldigheter då

skulle så regleras, att den icke kunde sägas blifva mera betungad än

annan allmoge i länet, som icke vore något bergverk underkastad, men

kronan återvinna hvad allmogen i Salbergs fögderi i och lör rotering

bestodes, samt allmogen åtaga sig full rotering efter allmänna grunderna

för roteringsverket i länet.

Med tillämpning af dessa grunder borde alltså, derest nu ifrågavarande

uppgörelse med bergslaget komme till stånd, grufvedrängshjelpen

upphöra att utgå, mot det att dels allmogen inom det s. k.

Salbergs län underkastades full rotering, dels de förut omförmälda roteringsunderstöden

indroges.

Härvid är likväl att märka, att genom en sådan åtgärd allmogen

skulle underkastas ökade bördor mot hvad för närvarande är fallet.

Enligt hvad i Kollegiernas underdåniga utlåtande af den 19 Januari 1884

bill vit utredt, uppgick nemligen i årligt medeltal för åren 1872—1881

värdet af roteringsunderstöden till 1,934 kronor 62 öre och af roteringslindringen

till 12,576 kronor 67 öre, således sammanlagdt till 14,511

kronor 29 öre, medan grufvedrängshjelpen i medeltal för åren 1875—1884

allenast uppgick till 7,636 kronor 60 öre. Äfven med iakttagande af den

efter nämnda tid medgifna nedsättning med trettio procent i roteringsbördan,

skulle alltså för allmogen en icke obetydlig skatteökning uppstå. Med

afseende härå synes mig lämpligare, att, utan rubbning af nu gällande

bestämmelser i fråga om lindringar och understöd i roteringen inom

Salbergs läu, grufvedrängshjelpen fortfarande utgöres, men indrages till

statsverket.

Sedan grufvedrängshjelpen, hvilken jemlikt nådiga brefvet den 24

Augusti 1860 löses med penningar efter tioårigt medelmarkegångspris,

blifvit till kronan indragen, lärer densamma, på sätt genom nådiga

brefvet den 9 November 1871 blifvit förordnadt i fråga om den jemväl

i ersättning för rotering utgående drängespanmålen i Färentuna

härad, böra omsättas i penningar enligt grunderna i nådiga förordningen

den 23 Juli 1869 samt derefter, likaledes i öfverensstämmelse med hvad

beträffande nyssberörde drängespanmål genom nådiga kungörelsen den

5 Juni 1885 mom. 12 a) blifvit stadgadt, med trettio procent nedsättas.

Jag hemställer derföre i underdånighet, attj Eders Kongl. Maj:t

ville föreslå Riksdagen att medgifva,

att, utan rubbning i gällande bestämmelser om lindringar och

understöd i roteringen inom Sala, Norrby, Kumla, Kila, Möklinta, Terna,

s. 54 Kontrollera mot PDF

Ang. grufveeller

bergsfrälsejorden
-

54 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Löfsta, Enåker, Nora, Våla, Harbo och Huddnnge socknar, grufvedrängshjelpen

af hemman inom dessa socknar må till statsverket indragas och,

efter,det hjelpen enligt grunderna i nådiga förordningen den 23 Juli 1869

angående förändring af grundräntor och kronotionde blifvit i penningar

omsatt, från och med år 1888 med trettio procent nedsättas.

Den s. k. grufve- eller bergsfrälsejorden skulle enligt privilegierna

för Sala stad icke få afyttras till annan än Sala stad eller besuten borgare

derstädes, hvilket vid nämnda tid var liktydigt med Sala bergslag

eller intressent deri. Det härmed afsedda sambandet mellan denna jord

och silfververk et blef emellertid redan under 1600-talet genom afyttring

till andre än bergsmän af grufvejordsdelar åsidosatt. Med afseende å

detta förhållande stadgades genom nådiga brefvet den 17 December

1695, att bergsmän, som innehade bergsfrälsejord, skulle i all görlig

måtto hjelpa till silfververkets stadiga vidmakthållande, men andre

innehafvare af sådan jord åläggas viss afgäld till silfververket. På

grund häraf utgöres för hvarje graderadt tunland af bergsfrälsejorden,

som innehafves af andre än bergsmän, förut omförmälda grufvejordsskatt

till numera bestämdt belopp af 12 skilling banko tunlandet. För hvarje

graderadt tunland, ehvad det innehafves af bergsman eller icke, utgöres,

enligt hvad likaledes förut blifvit omnämndt, en årlig afgift till bergslagets

jordebokskontor af 8 skilling banko. Nu omförmälda afgifter

äfvensom den icke till beloppet bestämda arbetsskyldigheten för de

delar af bergsfrälsejorden, som innehafvas af bergsmän, äro att anse

som vederlag för de utskylder af ränta och rotering, från hvilka jorden

i egenskap af bergsfrälse är befriad.

Då i och med silfververksarrendets upphörande i enlighet med den

föreslagna uppgörelsen med bergslaget ifrågavarande tjenstbarheter och

afgifter äfven skulle upphöra att till silfververket utgöras, återinträder

skyldigheten för denna jord att utgöra ränta till kronan äfvensom jorden

varder underkastad roteringsbesväret. Som emellertid, med afseende

på det förut anförda förhållandet, att af bergsfrälsejorden numera endast

omkring 8-J- procent tillhöra bergsmän, egarnes af bergsfrälsejorden

intressen endast i ringa mån beröras af den ifrågasatta uppgörelsen

med bergslaget, skulle en skattläggningsåtgärd sådan som den nyss

antydda för dem innebära en verklig obillighet och torde derföre bergsfrälsejorden

böra befrias från ränta och rotering.

Visserligen skulle kunna ifrågasättas, att ofvan omförmälda tjenst
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 2.

barheter och afgifter af bergsfrälsejorden, till hvilka kronan jemlikt

punkt 3:o i uppgörelsen med bergslaget erhölle dispositionsrätten, i

stället skulle fortfara att utgöras och indragas till kronan, dervid en

naturlig följd af bestämmelserna ej mindre i 1695 års nådiga bref än äfven

i nyssnämnda punkt af aftalet med bergslaget blefve, att för de

delar af bergsfrälsejorden, som innehåfvas af bergsmän, komme att i

stället för de upphörda tjenstbarheterna till silfververket utgöras grufvejordsskatt

till lika belopp med den, som utgår för öfriga delar af samma

jord. Då jorden är graderad till 265 tunland 20,654 kappland, komme

kronan att uppbära, i grufvejordsskatt 99 kronor 62 öre och i förut

till jordebokskontoret utgående afgift 66 kronor 43 öre, eller sammanlagdt

166 kronor 5 öre årligen. Att såsom eu särskild inkomsttitel i kronans

räkenskaper upptaga berörda, jemförelsevis obetydliga afgift torde

likväl vara mindre ändamålsenligt, helst, till följd af bergsfrälsejordens

synnerligen långt drifna styckning — i hvilket afseende vid 1823 års

skattläggning blifvit upplyst, att ifrågavarande jord bestode af mer än

1,000 små delar — uppbörden deraf blefve förenad med mycken omgång

och besvär.

Jemte det alltså kronan synes mig böra afstå från utfordrandet

af utskylder utaf bergsfrälsejorden, torde, till undvikande af framtida

osäkerhet i fråga om denna jords natur, uttryckligt förklarande böra

meddelas, att bergsfrälsejorden, hvilken, ehuru föremål för både lagfart

och inteckning, likväl icke kan anses af innehafvarne under eganderätt

i egentlig mening besittas, till dem under full eganderätt upplåtes.

På grund af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att medgifva,

att den s. k. grufve- eller bergsfrälsejorden må, fri från ränta och

rotering äfvensom från tjenstbarheter och afgifter till Sala silfververk,

under full eganderätt öfverlåtas till innehafvarne, hvar för den del, som

han eger.

Beträffande Väsby bergshauptmansboställe hafva Eders Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande och Domänstyrelsen, enär densamma kunde

antagas komma att lemna högre arrende än tvåhundra kronor, föreslagit,

att den måtte i kronans eg o bibehållas samt utarrenderas; och då i

enlighet härmed denna egendom torde böra, derest kronan återförvärfvar

dispositionsrätten till densamma, i vanlig ordning utarrenderas, erfordras

i afseende å nämnda egendom nu ej vidare åtgärd.

Ang. Väsby

bergshauptmansboställe.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Ang. Nora

skogsallmänning.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Derest Nora skogsallmänning åt kronan återförvärfvas, torde densamma

böra ställas under skogsstatens vård för att såsom kronopark

förvaltas. De belopp, som, i enlighet med det föreslagna aftalet med

Sala bergslag, komma att erfordras för inlösen af skogvaktareboställena

å allmänningen äfvensom för godtgörande af bergslagets kostnader för

allmänningens afvittring och indelning, äro för närvarande icke bestämda.

Lämpligt lärer vara, att när beloppen förekomma till betalning,

de samma få af Statskontoret förskjutas för att anmälas till ersättande

af Riksdagen.

Den af aftalet med Sala bergslag beroende frågan om beredande

af fyllnadspension åt grufveingeniören Gullbrandsson torde af mig få i

underdånighet anmälas i sammanhang med regleringen af utgifterna

under riksstatens nionde hufvudtitel; och torde med afseende på den

föreliggande frågans inverkan på de under sjette hufvudtiteln uppförda

anslagen till Sala bergslag och till Kommersekollegium utdrag af dagens

protokoll få till Civildepartementet öfverlemnas.»

Hvad föredragande Departementschefen sålunda

yttrat och hemstält, deruti Statsrådets öfriga ledamöter

instämde, behagade Hans Maj:t Konungen gilla

och bifalla.

Föredragande Departementschefen uppläste härefter ett, under

förutsättning af nådigt bifall till hans ofvan omförmälda underdåniga

hemställanden, affattadt förslag till nådig proposition i ämnet,

och behagade Hans Maj:t Konungen, på Statsrådets

enhälliga tillstyrkande, besluta, att i enlighet

med nämnda förslag nådig proposition angående upplösning

af det nu bestående rättsförhållandet mellan

kronan och Sala bergslag, med mera, skulle ti11 Riksdagen

aflåtas, af den lydelse, bilagan litt. B. vid detta

protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Hans Wachtmeister.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

57

Bil. A.

Kongl. transporten den 9 September 174-1, hvarigenom Sala silfververk

framgent och evärde/igen med vissa betingade vilkor och förmåner, updrages

till Sala bergslag samt dess ledamöter och interessenter.

Vi FRIEDRICH &c.o &c. &c. Giöre vitterligit, åt ehuruväl

Högstsalig och Högloflig i Åminnelse Konung Carl then XI häfver genom

öpen Transport af then 20 Januarii År 1682 på Sala Bergslag

och theras arfvingar transporterat Salbergs Grufva med alt tilbehör och

inventario, till evärdeligit bruk, så länge bemälte Bergslag förmådde

hålla Grufvan och Silfvervärket vid makt och drift efter rätt Bergsvis,

med the vilkor, som samma transport innehåller; hafvandes Högstbemälte

Hans Kongl. Maj: t uti then 3:die puncten af berörde transport, i

anseende til Grufvans tå varande svårhet, i Nåder beviljat Bergslagen

Tijo Daler Silfvermynt för hvar Lödig mark, två trediedelar i groft och

en trediedelar i smått mynt, med förbehåld, åt ther Gild efter then tiden

skulle behaga rikeligare välsigna Grufvan, Silfver-Betalningen tå skulle,

efter svårigheternes förminskande och välsignelsens formerande, proportioneras;

Så häfver likväl bemälte Silfver-Betalning'' å Tijo Daler

Silfvermynt marken icke allenast sedermera blifvit på några År prolongerad,

utan ock för Grufvans aftagande skid, och på thet Bergslagen

vid Grufvearbetet ej måtte aftrötna, tid efter annan förhögd til

Ellofva, Ellofva och eu half, och änteligen År 1708 til Tolf och en half

Daler Silfvermynt marken, Fem Siettedelar i Caroliner och eu Siettedel i

Courant Silfvermynt, hvarvid thet til År 1717 för blifvit. Och emedan

Grufvan imedlertid alt mer och mer aftagit, och Bergslagen omöjeligen

kunnat tilvärka något Silfver emot then tå utsatte betalningen för marken,

så häfver ock samma År måst beviljas fri utmyntning på thes tilvärkade

Silfver, dock åt förhögningen, på myntet tilföll Kongl. Maj:t

och Cronan in til År 1720, tå, i anseende til Bergslagens beträngde

Bistånd, hela utmyntnings friheten blifvit förund och sedermera til then

26 Januarii 1738 prolongerad. Och som hos Oss Vårt och Riksens

Bergs-Collegium, genom underdånig skrifvelse af then 13:de Maji 1738,

anmält thenne Bergslagens ansökning om vidare frihets åtniutande, och

Härjemte andragit, åt ehuruväl Bergslagen än ytterligare kunde betarfva

then hit in til åtniutne hela utmyntnings friheten, eller åtminstone

på Niohundrade eller Ettusende Marker årligen af tilvärkningen efter

Bih. till Riksd. Prof. 1887. 1 Sami. 1 Afd. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kong1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Bergslagens egit förslag, emot thet then sig erbudit, åt til Oss och Cronan

erlägga hvar Tijonde mark af hvad theröfver kunde tilvärkas; Så understodo

sig dock icke bemälte Collegium, åt på thet sättet för Bergslagen

intercedera, utan har i thet stället Vårt Nådiga välbehag understält,

om icke Oss i Nåder skulle täckas, i fall Bergslagen icke skulle

kunna beviljas then sökte friheten på Niohundrade eller Ettusende

marker Årligen af Silfvertilvärkningen, then samma tå, i betraktande

af anförde omständigheter, måtte i Nåder efterlåtas, åt få til Cronan

erlägga hvar Tijonde mark af alt Silfver Bergslagen hinner tilvärka

och thet alt framgent under et perpetuel Contract, för theras säkerhet

skid, utan åt med någon annan eller vidare afgift blifva besvärad,

hvilken Nådiga försäkran skulle vara för Bergslagen så mycket mera

angelägen, som sådant icke allenast skulle lända then til tryghet och

theraf flytande upmuntran, åt med högsta flit fortsättia värkets behörige

drill, och äfventyra på allehanda nya och nyttige försök i Grufvan,

utan ock gifva förmögnare folk anledning, åt förskaffa sig delar i

värket, och ther nedlägga theras medel, til Silfvervärkets så mycketstarkare

drift och förkofring, samt beständiga vid makt hållande, med

mera; Altså hafva Vi thenne Bergslagens underdånige ansökning och

Vårt Bergs-Collegii giorde förestälning, hvaröfver jemväl Vårt och

Riksens Cammar-Collegium och Stats Contoir afgifvit theras underdånige

Betänkande, hos Oss i Nådigt öfvervägande komma låtit, och på

then ena sidan eftersinna!, huru Sala Silfvervärk må kunna uprätthållas,

såsom för Riket högstangelägit så väl i anseende til thet Silfver,

som Årligen utur jorden, såsom et nytt Capital, frambringas i dagsliuset,

som ock åt Bergslagen, hvilken består af en myckenhet folk,

häfver af Grufve driften sin näring och uppehälle: Men på then an
dra

sidan skärskådat och eftertänkt, huru Cronan, som förlänt thetta

Värket åtskillige förmoner, må theremot hafva någon inkomst; och

förthenskul för godt funnit, åt, i stället för thet Bergslagens tilvärkade

Silfver, efter 1682 Års Transport och sedermera gifne Resolutioner,

blifvit af Cronan inlöst och betalt til förenämde pris, här med och i

kraft af thenne Vår öpne transport i Nåder efterlåta och bevilje Vi

Sala Bergslag ifrån thenne dag framgent och evärdelig^, så länge

Bergslagen förmår efter rätt Bergsvis hålla Grufvan och Silfvervärket

vid makt och behörig drift, få behålla Värket, emot thet, åt then til

Oss och Cronan utgiör och erlägger tijonde delen af hela tilvärkningen,

med nedannämde vilkor; Kommande således then tid, som in til

thenne Transportens datum från then 26 Januarii 1738 förbilupit, åt

räknas under prolongation af then förut åtniutne hela utmyntning^

friheten.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

l:mo, Skal Bergslagen vara förpliktad, åt til Vårt Kongl. Mynt

här i Stockholm inlefverera alt thet Silfver, som vid Sala Grufva tilvärkas,

efter then här nedanföre uti 2:dra puncten nämde districten,

och thet så fort Smält- Drif- och Fineringarne kunna gå för sig, af

hvilket Silfver Oss och Cronan uti rättighet tilfaller, efter som nu förafskeda!,

är, Tijonde delen eller hvar Tijonde mark; The öfnge Nyo

Tijonde delar af Silfret, %vilket blifver Bergslagen såsom thes egit forbehållit,

skal then på Vårt Mynt låta förmynta, Fem Siettedelar i stort

eller Friedriciner, och en Siettedel i smått eller Sexstyfverstycken efter

then nu varande Myntefoten, eller som therom framdeles kan blifva

förordnat. Och skal Bergslagen för bemälte thes Nijo Tijonde delar,

som således blifva förmyntade, betala och bestå Myntare lönen och

Slagskatten för hvarje mark, efter Mynte-Ordningen och ther om utfall

Resolutioner, hvilken Myntare lön cell Slagskatt, vid pennmgarnes

utlefvererande utur Kongl. Myntet, bör innehållas.

2:ao, Emedan Oss och Riket angelägit är, åt Bergslagen, eller

någre enskylte Personer af thes Ledamöter på thet högsta vinlägga

sig, åt efterspana och uptäcka någre nya Malmgånger, utom och omkring

Storgrufve-districten; Så vele Vi i Nåder efterlåta Bergslagen,

eller sådane interessenter, til theras upmuntran, Nijo Ars frihet, på thet

Silfver, som uti the Nije Grufvor och Skärpningar kan vinnas, likmätigt

Vår Nådige Förordning af then 27 Augusti 1723, eller som

framdeles ther om kan blifva stadgat och förordnat, hvilken frihet äfven

lemnas Bergslagen eller thes Ledamöter vid gamla ödesgrufvors^intagande

utom districten. Thenne Grufvedistrict skal så räknas och utstakas,

som följer, nemligen, åt then efter Malmgångarnes strykande

merendels uti Sudost och Nordväst skal uti en oblong Figur sträcka

sig efter Hufvud limon, som på GrufveCartan dragés igenom Carls- och

Drottnings Schakterne ifrån en punct Trettio famnar Nordväst om perpendiculn

af Carl-Schaktets Medel-punct in til eu punct i samma linea

Trettio famnar i Sudost om Torgschaktets medelpunct, ifrån hvilken

Hufvud linea räknas eu bredd af Sextio Famnar på hvar sida. Hvad

här innan begripes i dagen eller på diupet skal kallas Sala Storgrutvas

district, uti hvilken likväl Pelarne Oss och Cronan förbehållas.

Härjemte vele Vi ock i Nåder halva förordnat, til vederbörandes

säkerhet, samt Vår och Cronoues indrägt af lönande Malmgångars upptäckande,

åt i fall Bergslagen, efter skedt anbud, skulle förklara sig,

åt then ej mäktade med, åt med alfvare uptaga och drifva the försök,

som enskylte Personer och thes Ledamöter hade hog och förmåga åt

äfventyra theras medel uppå, uti Carl Schaktet, Penning Schaktet och

Lars Jans Schakt samt Juthylls och Rökorts gamla och ödelagde Gruf
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

v?r> ®°0m %^a m<)m Storgrufve districten, skola sådane interessenter.

etter Vart, Bergs-Collegii trlstånd, få åtniuta på theras arbete thersammastades

Nijo Ars frihet efter 1723 Års Förordning, emedan sådane

interessenter icke kunna begripas under thenne Transport, i anseende

t flertal, åt the icke hafva af Oss och Cronan tlie förmoner, som Ber^sJagen

haft och innehafver. Men sedan the Nijo frihets Åren äro förbi,

och \ art Bergs-Collegium ej skulle finna flere frihets År tarfvas,

kommer med Silfyertdvärkmngen af sådane enskylte försök åt förfaras

etter forsta §. uti transporten. Imedlertid måste Silfret, som ther fås

och tilvarkas, icke annorstädes än på Vårt Mynt försäljas.

Enär Gud behagar, så välsigna Grufvan ''och arbetet, åt

hela tilvarknmgen stiger öfver Två Tusende Lödig Marker om Året

skal Bergslagen til Oss och Cronan, utom Tijonden samt Myntare lönen

och Slagskatten, ännu ther til betala Fn daler Silfvermynt för

hvarje mark af Bergslagens Nijo Tijondedelar af thetta öfverskott. Och

om hem alte til verkning gingo öfver Två Tusende Femhundrade marker

ta skal äfven för hvarje öfverskiutande mark Bergslagen erlägga En

Daler och Sexton Ore Silfvermynt, på thet Vi och Cronan mage erhålla

någon ersättning för then ränta och dagsvärken, som Bergslagen, til

Konst Statens underhållande, al Oss och Cronan innehafver.

4:to Såsom Bergslagen uti thes til Bergs-Rätten ingifne och til

Bergs-C-ollegium insände Memorial af then 26 Junii 1740 förklarat sig

nogd enär Tendens erläggande af Oss i Nåder beviljas, åt cedera och

opatalte lemna the flva Tusende Fyrahundrade daler Silfvermynt, hvilkr

Q-lr 168.2, ÄFi TransP°rte 4:de punct äro Bergslagen tillåta Årligen

at , {v®!‘ tllvai''kningen åt få innehållas, såsom en hielp til konstStatens

underhållande; Altså komma thesse Två Tusende Fyrahundrade Daler

Silfvermynt nu åt indragas och hädan efter aldeles att uphöra; Skolandes

ock Bergslagen ej heller äga åt giöra. sig någon fordring för

the Aren, som merbemälte Två Tusende Fyrahundrade Daler Silfvermynt

icke utgått eller blifvit Bergslagen gode giorde.

5 Jo, Efter som Bergslagen, som ofvan förmält är, består Myntare

lonen och Slagskatten; Så skal then ock hafva åt bekomma, så

val thet gröfre som smärre Silfvermyntet in natura för thes tilvärkade

Silfver, men skulle nödvändigheten för Oss och Cronan fordra, åt invaxia

sadant Silfvermynt emot Kopparmynt, hvar om Vi icke vilja

tillita Bergslagen vid andra, än helt oumgäugeliga tilfällen; Så lemnar

Bergslagen sadant Silfvermynt til Oss och Cronan emot gångbart Lage,

efter Mäklare attest, åt mväxla emot betalning tå straxt i Kopparmynt.

b.to, Hvad KonstStatens underhållande angår, så emedan Bergslagen,

efter 1682 Ars Transport, åtagit sig åt underhålla hela Värket

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

med KonstStaten och hvad ther til hörer så i bygnader, som annat

mera, såsom Konsterne, Spelen, Smälthyttorne, Dref- och Finerhus,

Bok- och Vask-värken, med mera, hvilket ock nu, samt hädanefter och

framgent, blifver Bergslagens skyldighet, så åt alt sådant blifver väl

och försvarligen bygt och beständigt vid makt hållit; Altså vele Vi

theremot hafva Bergslagen i Nåder försäkrat, åt then hädan efter och

framgent skal icke allenast orubbad niuta alla the förmoner och förläningar

af Hemman och Räntor, som til Silfvervärket och Sala Stad

af fordna Konungar donerade blifvit, och hvaruti Stads ocR Grufvejorden

består, utan ock therjemte, til merbemälte KonstStats underhållande

enligit oftanämde 1G82 Års Transport, åtniuta och upbära Grufdrängs

hielpen af Salbergs Län,|bestående af efterföljande Soknar, Sala,

Möklinta, Kila, Rumla, Norrby, Tärna, Löfsta, Enåker, Nora, Våla Harbo

och Huddunge, beräknad efter vanligheten i Spannemål och Penningar

så ock Dagsvärkspenningarne eller Jordeboks och Mantals dagsvärken

af the Sex Arrenderade Nedre Soknarne i bemälte Län, jemte

Kyllinge Sågqvarn, åt therpå såga låta hvad til bygnaden nödigt

finnes.

7:mo, Jemväl förbehålles Bergslagen nu som tilförene Kyllinge

Crono Qvarntull, som til underhåld för fattige förlamade, i Grufvan

slagne eller eljest vid Hyttevärken förderfvade arbetare och Bergsmän,

med flere, är förlänt, och the, efter Vårt Bergs-Collegii förordnande,

komma åt åtniuta.

8:vo, Ther någon märkelig olycka, then Gud dock nådeligen afvände,

utan menniskligt förvållande skulle sig tildraga, antingen igenom

Eld, Väta eller oförmodeligit stort Fall, ofvan eller nedre i Grufvan,

hvarigenom Konsterne blefvo förderfvade, och förorsakade nya Konsters

inrättande, och så considerable befunnes, åt Bergslagen aldeles

icke vore mäktig af egna krafter them samma åt bota och uprätta, i

synnerhet om fara är om Grufvans hastiga sättande under vata, hvarigenom

både Oss och Cronan samt Bergslagen en stor och obotelig

skada kunde tilfogas; så vele Vi i sådan händelse gå Bergslagen tilhanda

med något förskott så, som Vi efter omständigheterne finne reparationen

och Bergslagens oförmögenhet thet kunde betarfva.

9:mo,- Bergmästaren, Geschwornern, Bergs Guardien och Profossem

blifva så hädan efter som härtils sked!,, jemte en Bergs Fiscal,

then Vi, til Hushålningens vid värket så mycket bättre uppehållande,

Bergslagen jemväl förunna vele, på Cronones Stat upförde och af

Våre och Cronones medel aflönte, jemväl ock bestås på Vår och Cronones

Stat Tiugu daler Silfvermynt Årligen til Materialiers inköp vid Prober

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Cammaren; Men alle the öfrige Betjente vid Silfvervärket kommer

Bergslagen hädan efter, som tilförene, sielf åt aflöna.

10:mo, Beträffande Skogarne, såsom et af the nödigste och oumgängeligaste

requisiter, til Grufvans och Silfvervärkets behörige och obehindrade

drift; Så försäkre Vi ock Bergslagen härmedelst, åt the samma

skola uti the Tolf Salbergs Soknarne vara Silfvervärket endast och

allenast förbehålne, likmätigt alla ther om utfärdade Stadgar, Förordningar

och Resolutioner, jemväl ock hvad hädan efter til samma ändemåls

ernående kan blifva förordnat: Viljandes Vi låta tilse, hvad mått

och utvägar måge tagas til bemälte Skogars besparande och conservation,

åt the icke hädan efter så angripas och missbrukas, som nu någon

tid skedt och ske kunde, Oss och Cronan, samt Silfvervärket til en

obotelig skada i framtiden.

ll:mo, Hvad thet vidkommer, som almogen och flere i förbemälte

Tolf Soknar, efter Kongl. Förordningar föreningar och Contraeter, varit

och äro skyldige til Silfvervärkets tienst åt prestera, såsom Konst-grafs

bygnad, Dammars vid makt hållande, A-rensning, grässkärning, Akterkörning,

Storstocks körsel, med hvad mera, som therunder begripes: Så

förblifver ther med, som tilförene, så åt Bergslagen, såsom innehafvare

af Vår och Cronans rätt, then samma, af hvad namn the vara måge,

må til godo niuta, til Grefve arbetets och Silfvervärkets thesto mera

och bättre befrämjande, på samma sätt, som ther Vi och Cronan hade

Värkets drift om händer.

12:mo, Med Hushålningen vid Grufvan och Silfvervärket, samt

thes bearbetande och drifvande, så ock inrättningen och delningen

af Jorden och Tomterne, jemte Sparbössans inkomster och disponerande,

förblifver efter 1682 Års Transport samt flere sedermera ther

om giorde förfatningar. Och på thet Grufvedriften, såsom Källan til

Bergslagens välstånd och uprätthållande, så mycket bättre må befrämjas,

böra the Medel, Dagsvärken, Spannemål och andra Räntepersedlar,

som Vi och Cronan, likmätigt så väl 1682 Års, som thenne Transport

Årligen lemna til Silfvervärket, och såsom hielp til Konst Staten och

Grefve försökens drifvande, endast och allenast äro anslagne, ej, som

här tils finnes vara skedt, lemnas Bergslagen til utbyte, men i stället

then avance utdelas, som medelst then liögstas välsignelse af Grefve

arbetet och Silfver tilvärkningen igenom sådane Medel och Bergslagens

egen Gassa, kan åstadkommas, dock åt penningar altid må til Grufvans

drift vara i reserve, och således en god Hushålning til Bergslagens

egit bästa i akt tagas.

13:mo, På thet Bergslagens fattige Grefve arbetare, som hafva et

tungt arbete för liten lön, måge til theras uppehälle få hvad the be
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kongl Maj:ts Nåd. Proposition No 2.

tarfva för drägeligit pris, och vid infallande dyr tid icke lida nöd, som

thet hit in tils esom oftast händt, och hvaröfver the sig äfven besvärat;

Ty pröfve Vi för Bergslagen gagneligt vara, åt af then Spannemål,

som under titul af Grufvedrängs hielp och Vindkörnings Säd upbäres,

et Magazin, på lika sätt, som vid Störa Kopparberget, inrättas, til Betienters

och arbetares underhållande med Spannemål, samt af thet öfrige,

som til Värkets drifvande är förlänt och anslagit, något användes

til sådane Varors inköp, som til kläder och födo oumgänglige äro, til

theras behof allenast, hvilka af Bergslagen niuta Årlig eller Månatlig

lön, hvilken inrättning, på thet Sala Stads Borgerskap icke må förfördelas

uti theras valfång ne Privilegier, ej får sträcka sig vidare, än til

Bergslagens Betiente och arbetare. Och ehuruväl Bergslagen med egne

medel kommer åt aflöna the Betiente, som vid thetta Magazin antagne

varda, så skola dock samma betiente stå under Vårt Bergs-Collegiif

samt Bergmästarens och Grufve-Rättens inseende, och efter GrufveRättens

förslag, af Bergs-Collegio tilsättias, äfven som thet med the

öfrige Betienter sker, på thet vederbörlig hand theröfver hållas må, åt

thenne inrättning länder Bergslagen och Silfvervärket til then påsyftade

förmonen, och månge sig eljest yppande tvistigheter förekommas.

14:mo, Beträffande Arrendet af the Sex nedre Soknarne Sala,

Möklinta, Norrby, Kila, Rumla och Tärna och theras Räntor, som Bergslagen,

efter å part Contract af År 1704, innehafver; Så vele Vi igenom

Vårt och Riksens Cammar-Collegium låta berörde Arrende Contract

igenomse och renovera, samt priset på persedlarne efter thenne

Tidsens beskaffenhet lämpa och utsättia, antingen efter then af Oss

approberade ständige Markgången i orten, eller som thet befinnes Oss

och Cronan på ena, och Bergslagen på then andra sidan tildrägeligast

vara.

15:mo, Til Bergmästare Boställets Väsby Gårds bygnad och underhållande,

åtager sig Bergslagen åt Årligen, ifrån then förra utmyntnings

frihetens expirerande then 26 Januarii 1738, afsättia Femtijo

Daler Silfvermynt eller mera, som Vårt Bergs-Collegium pröfvar bygnaden

eller reparationen thet erfordra, hvilka medel ställas under vårt

BergsCollegii disposition, och så fort the til Boställets förnödenhet

blifva använde, kommer af Boställe Innehafvaren för them åt giöras i

bemälte Collegio behörig redo och räkning.

16:mo, Althenstund Vi förnummit, åt ehuru Sala Bergslag hug

och vilja icke felats til Grufvans och Silfvervärkets vederbörlige drift,

har dock fattigdomen varit eu tryckande orsak, åt Värket icke kunnat

bringas på then fot, som sig bort; Förthenskul, som ock i anseende

til then orolighet tid efter annan sig yppat uti thenne Bergslag af åt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

(54

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

skillige emot Grufvans och Hushålningens rätta drift upstudsige participanter,

finne Vi för SilfVervärket både oumgäugeligit och gagneligit,

åt participationen med Fyratijo nya interessenter förstärkes, på thet

sättet, åt the förra interessenter, utan minsta intrång och hinder, theras

tomter och jordägor, efter then redan giorde indelningen, må behålla,

och the nya participanterne uti Contante penningar erlägga så

mycket, som i proportion af theras undfående andelar emot Bergslagens

vid Värket i byggnader, med mera, anlagde kostnad kan svara,

hvilka penningar, til vidare försök och arbeten uti Grufvan, för hela

Societetens räkning böra användas, samt hela Societeten, bestående af

Tvåhundrade delar, på gemensamt bästa och allmänt gagn inrättas och

anföras.

Dock på thet de, igenom thenne tilökning uti Interessentskapet,

inflytande medel mage blifva tilräckelige, finne Vi för godt, åt, i fall

thet vid Silfvervärket, efter förrättad inventering och värdering, befintelige

inventarium skulle gå under Tvåhundrade Tusende Daler Kopparmynt,

böra icke thes mindre the nya participanterne för hvarje del

insättja i almänna Bergs-Cassan Ettusende Daler Kopparmynt. Men

hvad the Körningar och Onera vid Silfvervärket vidkommer, hvilka the

förra participanterne så väl här tils varit, som ock hädan efter blifva

skyldige åt utgiöra, i anseende til theras erhålne Tomte- och Jords-tildelning

samt Båtsmans- Tull- och Accis-frihet, så kan thet nya Interessentskapet

med sådane onera icke belastas, som the ther ingen theremot

svarande förmon få åtniuta. Och böra thesse nya delar Bergslagens

egne Ledamöter först til inlösen hembiudas, hvilka til them, för

andra, böra vara närmast, tå the förmågo och lust ther til äga, och

inom Sex månaders förlopp efter thenne Transports dato betalningen

prestera; Hvarefter androm, hälst närmare til orten boende, slike delars

inlösen må tillåtas.

17:mo, Sidst ehuruväl Sala Silfvervärk är på förenämde sätt til

Bergslagen updragit, åt innehafvas och nyttias i evärdeliga tider; Så

vele Vi dock åt -bemälte Bergslag så hädan efter, som här tils, skal

vara förbunden, åt, under Vårt Bergs-Collegii, samt Bergmästarens,

Bergs- och Grufve-Rätternes inseende och Administration, ställa skalla

the Förordningar och Resolutioner til hörsam efterlefnad, som ther

om antingen redan äro, eller hädan efter kunna blifva utfärdade, berörande

så väl Grufve driften, som Bergslagens Oeconomie vid Silfververket,

med thet mera, som ther af dependerar: Varandes Vår alfvarlige

vilja och betalning, thet ingen af thenne Sala Bergslags Ledamöter

må sig fördrista, åt sig upsättia emot thet, som efter bemälte För
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2. 65

ordningar och Resolutioner af Vårt Bergs-Collegio, Bergmästare samt

Bergs- och Grufve-Rätterne giöres och slutes, mindre åt någre sammansättningar

måge ske, eller någon oro stiftas, hvarigenom Silfvervärket

kunde råka uti äfventyr och undergång, til Vår och Cronans,

samt almänna Bergslagens skada och nachdel, i hvilken händelse Vi i

Nåder vele, åt med the brotslige, efter Vår Nådige Förordning af then

9 April 1734, om oroligheters och oenigheters förekommande vid Stora

Kopparberget, skal förfaras.

Til yttermera visso &c.

Bih. till Bikd. Prof. 1887. 1 Sami. 1 Åfd.

9

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inneliållsöfversigt.

Öfversigt af rättsförhållandet mellan kronan och Sala bergslag .............................

Åtgärder för reglering af frågan om dispositionen af Sala Silfververk .....................

Riksdagens skrifvelse den 2 Maj 1868 ................................................................

Veslmanlands läns landstings skrifvelse den 30 November 1867 .........................

Bergslagets yttrande den 14 Januari 1869 ..........................................................

Undersöknings- och värderingsförrättningar ............................................................

Kammar- och Kommersekollegiernas utlåtande den 19 Januari 1884 ...................

Bergslagets yttrande den 16 September 1885 ......................................................

Kammar- och Kommersekollegiernas utlåtande den 7 Januari 1886 .......................

Bergslagets yttrande den 1 Mars 1886..................................... ■.....

Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Vestmanlands län utlåtande den 17 Maj Iööo

Petition af arbetare vid Sala silfververk................................................................

Yttrande af Departementschefen..............................................................................

Kongl. Maj:ts beslut den 22 Oktober 1886...........................................................

Bergslagets yttrande den 17 November 1886 .....................................................

Departementschefens hemställan ang. Sala silfververk............................................

Ang. vattenuppdämningarna i hyttans vattensystem .............................................

Ang. allmogens i f. d. Salbergs län prestationer till silfververket ..........................

Ang. grufve- eller bergsfrälsejorden ....................................................................

Ang. Väsby bergshauptmansboställe....................................................................

Ang. Nora skogsallmänning ................................................................................

Sid.

7.

13.

14.

14.

14.

15.

23.

25.

31.

39.

40.

40.

41.

46.

48.

49.

51.

52.

54.

, 55.

. 56.

Bilaga. Kongl. Transporten den 9 September 1741

STOCKHOLM, ISAAC MAItCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1880.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.