Sök i Ratio Lex

Angående ändrade bestämmelser med afseende på de allmänna läroverken och pedagogierna

1887-02-14 · 155 sidor, varav 148 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 148 av 155 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1887 A:26, Angående ändrade bestämmelser med afseende på de allmänna läroverken och pedagogierna

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

1

N:o 26.

Kong!,. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående ändrade

bestämmelser med afseende på de allmänna läroverken

och pedagogierna; gifven Stockholms slott den 14

Februari 1887.

Under hänvisning till innehållet af bilagda statsrådsprotokoll öfver

ecklesiastikärenden vill Kongl. Maj:t på grund deraf föreslå Riksdagen

att medgifva:

1) att för tillgodoseende af deras bildningsbehof, som vid tidigare

år böra utgå till det praktiska lifvets värf, eu femklassig s. k. praktisk

bildningslinie, i hufvudsak anordnad på sätt i statsrådsprotokollet angifva,

må upprättas vid högre allmänna läroverken i Norrköping, Örebro,

Jönköping och Malmö, vid högre realläroverket i Göteborg samt i Stockholm

vid högre latinläroverket å Södermalm äfvensom vid Jakobs och

Ladugårdslands femklassiga läroverk;

2) att vid hvarje högre eller femklassigt allmänt läroverk må anställas

en läkare för att utöfva tillsyn öfver lärjungarnes helsotillstånd

och biträda rektor vid öfvervakandet af de hygieniska anordningarna vid

läroverket; samt

att skolläkaren må såsom arfvode uppbära dels af läroverkets Ijusoch

vedkassa 1 krona om året för hvarje under höstterminen närvarande

lärjunge, dels af statsmedel årligen: vid de högre läroverken 150 kronor,

vid de femklassiga 100 kronor;

3) att lärjungarne vid de högre och femklassiga allmänna läroverken

må från och med vårterminen 1888, utom förut bestämda afgifter, åläggas

O > Cc5

Bill. till Riksd. Prof. 1887. 1 Sami. 1 Afd. 19 Haft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

en terininlig, till statsverket ingående afgift till belopp af 10 kronor för

lärjunge i första, andra och tredje klassen, af 20 kronor för lärjunge i

fjerde och femte klassen samt af 30 kronor för lärjunge i sjette och

sjunde klassen, dock med den inskränkning, att lärjunge, tillhörande den

praktiska bildningslinien, blott må åläggas hälften af dessa nya afgifter

samt att, enligt de närmare bestämmelser, som af Kongl. Maj:t i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med de i statsrådsprotokollet angifna grunder

fastställas, medellöse lärjungar till högst femton procent och mindre bemedlade

till högst tjugu procent af hela närvarande lärjungeantalet må

kunna befrias, de medellöse från afgiftens hela och de mindre bemedlade

från dess halfva belopp;

4) att — under förutsättning, att lästiden så utsträckes, att lärarnes

tjenstgöringstid kommer att uppgå till 40 veckor om året — löneförmånerna

för såväl ordinarie som extra ordinarie lärare vid de högre och

femklassiga allmänna läroverken må bestämmas att från och med år 1888

utgå med belopp, på sätt och under vilkor, som i statsrådsprotokollet

finnas upptagna;

5) att — under förutsättning af kyrkomötets bifall ■— de prebendehemman

och lägenheter samt andra förmåner af privilegiinatur, som äro

lärarne vid de allmänna läroverken på lön anslagna, må, i den mån det

kan ske utan förnärmande af nuvarande innehafvares rätt eller rubbning

uti enskildes genom testamenten eller annorledes gjorda förordnanden,

till statsverket indragas;

6) att beträffande tillsättning af rektorsbefattningar vid de femklassiga

allmänna läroverken må gälla hvad för närvarande är föreskrifvet

med afseende på tillsättning af dylika befattningar vid de högre läroverken;

samt

att, då till rektor vid allmänt läroverk utsetts lärare, som innehar

ordinarie läraretjenst, denna tjenst må i vanlig ordning tillsättas, dock

att den, som dertill utnämnes, skall, när förre innehafvaren återtager

utöfningen af densamma, vara skyldig att träda i tjenstgöring vid det

läroverk, Kongl. Maj:t med afseende på förekommande omständigheter

kan finna skäligt bestämma;

7) att efter nästa läsårs slut följande läroverk må indragas med de

ordinarie ämneslärarnes afgång, dock senast den 1 juli 1890, nemligen:

enklassiga pedagogierna i Oregrund, Ulricehamn, Mariefred, Linde, Säter,

Falkenberg, Laholm och Mönsterås; tvåklassiga pedagogierna i Hjo, Hedemora,

Grenna, Kungelf, Kungsbacka och Borgholm; samt treklassiga

allmänna läroverken i Vernaino, Sölvesborg och Ronneby;

att de vid läroverkens indragning å dessas stat qvarstående lärare

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ö

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

må uppföras å indragningsstat med de löneförmåner, som enligt nu gällande

ordinarie stat dem tillkomma;

att under den återstående tiden för ifrågavarande läroverks verksamhet

må vid dem tillämpas nu gällande bestämmelser med hänsyn till

såväl läroplan och lästid som lärarnes aflöning;

8) att treklassiga allmänna läroverken i Söderköping, Vimmerby,

Alingsås, Askersund, Sala, Trelleborg, Engelholm, Marstrand, Strömstad,

Åmål, Filipstad, Arvika, Skellefteå och Örnsköldsvik; tvåklassiga pedagogierna

i Södertelge, Köping och Nora; samt enklassiga pedagogien i

Simrishamn må ombildas till lägre allmänna läroverk med tre ämneslärare

och sådan organisation, som i statsrådsprotokollet närmare angifvits;

under vilkor att vederbörande kommun åtager sig ej blott att tillhandahålla

erforderliga och lämpliga undervisningslokaler och bostad

eller hyresersättning åt rektor, utan äfven att garantera inbetalningen

till statsverket af ett såsom terminsafgifter af lärjungarne betraktadt

belopp, uppgående till 1,560 kronor, derest läroverket inrättas i enlighet

med den klassiska eller reala liniens undervisningsplan, men till 780 kronor,

om dervid den praktiska liniens läroplan följes;

att under samma vilkor, som i föregående moment nämnts, ett

Hytt lägre allmänt läroverk med tre ämneslärare må upprättas i Motala;

att treklassiga allmänna läroverken i Falköping och Varberg må

ombildas till lägre allmänna läroverk med 4 ämneslärare; under vilkor

att vederbörande kommun åtager sig samma skyldigheter med afseende

på undervisningslokaler och rektorsbostad, som stadgats beträffande

dylikt läroverk med tre ämneslärare, äfvensom att garantera inbetalningen

till statsverket af ett såsom terminsafgifter af lärjungarne betraktadt

belopp, uppgående till 2,080 kronor, derest läroverket inrättas

i enlighet med den klassiska eller reala liniens undervisningsplan, men

till 1,040 kronor, om dervid den praktiska liniens undervisningsplan

följes:

att vederbörande kommunalstyrelse må i sammanhang med beslutet

om förbemälda vilkors uppfyllande afgöra, dels enligt hvilkendera b i 1 d - ningslinies undervisningsplan läroverket bör inrättas, dels huruvida qvillra

lärjungar må, i mån af utrymme, vid läroverket mottagas, samt dels

äfven angående beloppet af de för statsverket afsedda terminsafgifterna

jemte vilkoren för och antalet af befrielser derifrån, dock att nämnda terminsafgifters

belopp icke må sättas högre än vid öfriga allmänna läroverk;

att, derest kommunen önskar frikallas från de förpligtelse!’ med afseende

å läroverket, hvilka den iklädt sig, anmälan derom bör ske hos

Kongl. Maj:t fem år förut;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

att läroverkets lokalstyrelse skall bestå af läroverkets inspektor och

rektor samt tre af vederbörande komrnunalstyrelse för viss tid valda

medlemmar, dock att, derest landsting eller grannkommuner deltaga i

kostnaderna för läroverkets underhåll, en eller tvenne af sistnämnda

ledamöter må af dessa utses;

att lärarepersonalen vid ett lägre allmänt läroverk med tre ämnes1

årare må utgöras af: eu rektor med eu aflöning af 3,500 kronor, deraf 1,000

kronor tjenstgöringspenningar, och ett ålderstillägg å 500 kronor efter 10 års

väl vitsordad tjenstgöring såsom rektor jemte fri bostad; en adjunkt med

vanlig adjunktsaflöning; eu kollega med lön af 2,000 kronor jemte två

ålderstillägg å 250 kronor hvardera efter respektive 5 och 10 års väl

vitsordad tjenstgöring; en musiklärare med arfvode af 300 kronor; eu

gymnastiklärare med arfvode af 300 kronor och tjenstgöringsskyldighet

af 4 timmar i veckan; samt eu teckningslärare med ett arfvode af

500 kronor och undervisningsskyldighet af 7 timmar i veckan; äfvensom

att vid hvarje läroverk af detta slag må anställas en skolläkare med

arfvode af 50 kronor jemte samma afgift af lärjungarne, som tillkommer

skolläkarne vid öfriga allmänna läroverk;

att angående lärarepersonalen och skolläkaren vid lägre allmänna

läroverk med 4 ämneslärare må gälla samma bestämmelser som vid

läroverk med 3 ämneslärare med undantag deraf, att lärarepersonalen

ökas med en adjunkt;

att rektorerna vid de i de föregående momenten afsedda läroverken

må tillsättas på förordnande under viss tid samt att samtlige lärare vid

ett dylikt läroverk må vara förbundne att, derest läroverket upphör

eller förändras, öfvertaga den tjenstgöring, som Kongl. Maj:t kan finna

skäl dem anvisa; samt

att lärarne vid de treklassiga allmänna läroverk och de pedagogi er,

som föreslagits till ombildning, må, intill dess ombildningen hunnit verkställas

eller annorlunda varder bestämdt, åtnjuta de löneförmåner, som

hittills till dem utgått;

9) att profårskurs för blifvande lärare å den praktiska linien samt

vid allmänna läroverk med 3 eller 4 ämneslärare må anordnas vid Jakobs

femklassiga läroverk i Stockholm samt att nämnda läroverk må på för

ändamålet erforderligt sätt ombildas och dervid följande ändringar med

afseende på lärarepersonalen och dess aflöning vidtagas, nemligen: att

rektor erhåller samma löneförmåner som rektorerna vid högre läroverk,

att ämneslärarnes antal ökas med 3 adjunkter, att teckningsläraren tilllägges

samma aflöning, som åtföljer teckningslärarebefattning af 3:dje

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kong!. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 26.

klassen vid allmänt läroverk, samt att gymnastiklärarebefattningen indrages,

äfvensom att en skolläkare må der anställas med ett årligt arfvode

af 100 kronor utom den afgift af lärjungarne, som tillkommer

skolläkare vid öfriga allmänna läroverk;

10) att rektor och öfningslärare vid läroverket i Haparanda må erhålla

samma löneförmåner som rektor och öfningslärare vid femklassiga

läroverk;

11) att undervisning vid femklassiga läroverket i Oskarshamn må

meddelas äfven å latinlinien;

12) att undervisning å reallinien må meddelas vid högre läroverket

i Nyköping äfven i sjunde klassen, men vid högre läroverket i Strengnäs

blott till och med femte klassen;

13) att två lektorsbefattningar vid allmänna läroverket i Strengnäs

samt en lektorsbefattning och två adjunktsbefattningar vid allmänna

läroverket i Vesterås må indragas, sedan innehafvarne öfverflyttats till

andra allmänna läroverk;

14) att — i den män tillgångar blifva disponibla genom tillämpning

af föreslagna bestämmelser om indragning af vissa läroverk — utom

förut nämnda, följande nya lärarebefattningar må upprättas, nemligen:

i Stockholm: vid högre latinläroverket å Norrmalm en gymnastiklärarebefattning

samt å en för samtliga under direktionen öfver Stockholms

stads undervisningsverk lydande läroverk gemensam stat tre lektors- och

femton adjunktsbefattningar; vid högre läroverket i Nyköping en lektorsbefattning;

vid högre läroverket i Malmö en lektorsbefattning; vid högre

läroverket i Helsingborg två lektors- och två adjunktsbefattningar; vid

högre realläroverket i Göteborg eu lektors- och tre adjunktsbefattningar;

vid högre läroverket i Karlstad tre adjunktsbefattningar; samt vid högre

läroverket i Umeå en lektorsbefattning; dock hvad lärarebefattningarna

vid läroverket i Helsingborg angår, med vilkor att stadsfullmägtige derstädes

åtaga sig att med det bidrag, som möjligen kan erhållas af stiftets

byggnadskassa och läroverkets enskilda byggnadsfond, tillhandahålla läroverket

erforderliga och ändamålsenliga undervisningslokaler äfvensom

bostad eller hyresersättning åt rektor;

15) att ordinarie adjunkt eller kollega, hvilken aflagt sådan akademisk

examen, som utgör vilkor för behörighet för att söka lektorsbefattning

vid högre allmänt läroverk, äfvensom i öfrigt fullgjort stadgade

föreskrifter för att kunna till lektor utnämnas, må ega rätt att

vid årsberäkning för uppflyttning i högre lektorslönegrad räkna sig till

godo den tid han från och med året näst efter det, hvarunder berörda

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

vilkor blifvit fullgjorda, med nit och skicklighet vid allmänt läroverk

tjenstgjort såsom tillförordnad rektor, såsom vikarierande lektor eller

med en tjenstgöring väsentligen lika med den, som åligger lektor;

att lärare, som vunnit befordran till lektor vid allmänt läroverk, må

ega rätt att räkna sig till godo för uppflyttning i högre lektorslönegrad

den tid utöfver tio år, som han varit berättigad att räkna för uppflyttning

i högre adjunktslönegrad;

att öfningslärare, som fullgjort vilkoren för kompetens till ordinarie

öfningslärarebefattning vid högre allmänt läroverk, må räkna sig till

godo för uppflyttning i högre lönegrad den tid han från och med året

näst efter det, hvarunder berörda vilkor blifvit fullgjorda, tjenstgjort

såsom vikarierande öfningslärare med full tjenstgöring vid högre allmänt

läroverk, dock med undantag för de två första åren af hans så beskaffade

verksamhet; samt att vikarietjenstgöring vid lägre allmänt läroverk

härvid äfven må tagas i betraktande sålunda, att två års tjenstgöring

vid lägre läroverk må räknas lika med ett års tjenstgöring vid högre

läroverk;

att lärare vid folkskolelärareseminarier, högre lärarinneseminariet

och sjökrigsskolan må, om de öfvergå i de allmänna läroverkens tjenst,

åtnjuta samma rätt till lönetursberäkning, som genom kongl. kungörelserna

den 29 maj 1874 och den 29 juni 1883 medgifvits lärare vid vissa enskilda

läroverk;

att föreskriften i kongl. cirkuläret den 20 mars 1858 angående rätt

till lönetursberäkning såsom ordinarie lärare först med året näst efter

det, under hvilket fullmagt erhållits, icke må leda derhän, att fullmagts

erhållande förminskar den rätt till uppflyttning, lärare eljest skulle hafva

haft för likartad tjenstgöring;

att föreskriften i kongl. cirkuläret den 11 december 1863 angående

rätt för lärare att för uppflyttning i högre lönegrad räkna sig till godo

den tid, under hvilken han, efter det han undergått filosofie kandidatexamen,

såsom extra lärare, duplikant eller vikarie varit vid elementarläroverket

använd, dock med undantag för de tre första åren af hans

så beskaffade verksamhet, må upphöra att vara gällande för andra än

dem, som redan nu hafva rätt att räkna sig denna förmån till godo;

16) att, med undantag för gymnastiklärarne, öfriga ordinarie lärare

och lärarinnor vid rikets allmänna läroverk skola hafva rättighet och, hvad

angår de lärare och lärarinnor, som ingå på den nya lönestäten eller

som utnämnas efter det kungörelse i ämnet utkommit, äfven skyldighet

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

att vid uppnådda 65 lefnadsår och minst 35 tjenstår med oafkortad lön

såsom pension å allmänna indragningsstaten från tjensten afgå, Kongl.

Maj:t dock obetaget att låta med afskedet anstå, derest och så länge (

den pensionsberättigade pröfvas i tjensten kunna på ett tillfredsställande

sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma

qvarstå;

att ordinarie gymnastiklärare vid förenämnda läroverk, då de uppnått

60 lefnadsår och minst SO tjenstår, skola under i öfrigt enahanda

vilkor och förutsättningar, som för öfrige lärare blifvit föreslagna, hafva

samma rätt och samma skyldighet att från tjensten afgå med pension,

som näst föregående moment innehåller beträffande öfrige lärare;

att vid dessa läroverk anstäld ordinarie lärare eller lärarinna, som

i minst tre år lidit af lamhet, blindhet, döfhet eller vansinne, hvaraf han

eller hon varit urståndsatt att sin tjenst bestrida, må, derest det varder

behörigen styrkt, att anledning icke förefinnes till antagande, det

han eller hon kan återvinna tjenstbarhet, kunna äfven utan egen ansökning

före uppnådd pensionsålder från tjensten skiljas, mot åtnjutande

under sin återstående lifstid af pension från allmänna indragningsstaten,

hvilken pension skall för lärare eller lärarinna, hvars aflöning är fördelad

i lön och tjenstgöringspenningar, utgå med ett belopp lika med

hela lönen, om han eller hon befinner sig i annan lönegrad än den högsta,

men för den, som redan uppnått högsta lönegraden eller innehar

tjenst, för hvilken inga lönegrader finnas, så beräknas, att för hvarje i

full pensionsålder felande tjenstår afdrages en procent af lönen, dock

icke mer än tio procent, samt för lärare eller lärarinna, hvars aflöning

icke är på förenämnda sätt fördelad, skall utgå med ett mot tre fjerdedelar

af lönen svarande belopp, minskadt med en procent för hvarje

tjenstår, som felas i pensionsåldern, dock icke öfver tio procent;

17) att ingen förändring eger rum i afseende å anslagen till djeknepenningeersättning,

till ersättning för förlorad helgonskyld samt till

extra arfvoden åt teckningslärare, men att anslaget till resestipendier

åt lärare i främmande lefvande språk må upptagas å ordinarie stat till

enahanda belopp, hvarmed det förut varit uppfördt å extra stat, eller

6,000 kronor;

18) att anslaget till arfvoden åt bibliotekarier må höjas till ett belopp

af 7,000 kronor;

19) att af anslaget till skrifbiträden åt rektorer bidrag må kunna

utgå icke blott åt rektorer vid högre läroverk och femklassiga läroverk

i Stockholm utan äfven åt rektorer vid femklassiga läroverk i landsorten

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

med ett synnerligen stort Lärjungeantal, samt att detta anslags belopp

må höjas till 17,000 kronor;

20) att anslagen till arfvoden åt extra lärare samt till vikariearfvoden

och oförutsedda behof må sammanföras till ett anslag, som upptages

å ordinarie stat till 175,000 kronor eller 20,000 kronor mindre än

det sammanslagna belopp, hvartill berörda anslag hittills varit dels å

ordinarie, dels å extra stat uppförda;

21) att i stället för hittills utgående anslag till extra arfvoden åt

gymnastiklärare samt till befrämjande af vapenöfningarna må uppföras

ett anslag af 42,000 kronor till extra arfvoden åt gymnastiklärare och

ledare af skolungdomens fria lekar samt till anskaffande af ammunition

för målskjutning in. m.;

22) att anslaget till praktisk utbildning af blifvande lärare vid de

allmänna läroverken må höjas till 28,000 kronor;

23) att till reseunderstöd åt lärare vid de allmänna läroverken,

särskildt vid de läroverk, der profårskurs är inrättad, må uppföras ett

anslag å 4,000 kronor;

24) att — under förutsättning deraf, att samtliga pedagogier, vid

hvilka högre undervisning meddelas, indragas eller ombildas — ordinarie

anslaget i kontant till pedagogier och folkskolor må, utöfver hvad redan

förut föreslagits, ytterligare nedsättas med 57,511 kronor 44 öre eller

till 5,035 kronor 56 öre; samt

att aflöningen till de på nämnda pedagogiers stat qvarstående lärare

må utgå af anslaget till de allmänna läroverken; äfvensom

25) att Riksdagen, i stället för hittills å extra stat utgående anslag

till allmänna läroverken 382,975 kronor och till pedagogierna 8,750 kronor

samt det till indragning föreslagna beloppet af ordinarie anslaget till

pedagogier och folkskolor 57,511 kronor 44 öre, ville för betäckande af

kostnaderna för den nya normalstaten, beräknade till 2,597,600 kronor,

för de nuvarande lärarnes ålderstiHägg under år 1888 enligt nya staten,

beräknade till 750,950 kronor, samt för de i punkterna 17—23 omnämnda

särskilda anslagen till de allmänna läroverken, uppgående tillhopa till

321,951 kronor 43 öre, till ökande af nuvarande ordinarie anslag

till de allmänna läroverken anvisa ett belopp af 763,615 kronor 43 öre;

samt

26) att den inkomst af terminsafgifter, som kommer att till statsverket

inflyta, må i riksstaten för år 1888 upptagas bland statsverkets

inkomster under benämningen »skolafgifter» och beräknas till ett belopp

af 365,000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o ?6.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

C. G. Hammarskjöld.

Bih. till Rihsd. Prot. 1887. 1 Sami. 1 Afd. 19 Käft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 26.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14

Februari 1887.

N ärvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Ehrensvård,

Statsråden: Loven,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Statsrådet Hammarskjöld föredrog i underdånighet betänkande, afgifvet

den 25 augusti 1884 af en den 20 oktober 1882 tillsatt komité

med uppdrag att undersöka den nuvarande organisationen af läroverken

för meddelande af elementarundervisning samt afgifva de yttranden och

förslag, hvartill en sådan undersökning kunde föranleda, samt i sammanhang

dermed äfven:

a) de med anledning af nämnda betänkande infordrade underdåniga

utlåtanden och yttranden af de akademiska myndigheterna, direktionen

för gymnastiska centralinstitutet, medicinalstyrelsen, domkapitlen, direktionerna

öfver Stockholms stads undervisningsverk och Nya-elementarskolan,

åtskilliga läroverkskollegier samt kommunala myndigheter i de

städer och köpingar, hvilkas läroverk komitén föreslagit till indragning

eller ombildning;

b) de från kanslersembetet för universiteten i Upsala och Lund samt

från de akademiska konsistorierna vid bemälda universitet och läroverks
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

kollegiet vid Karolinska mediko-kirurgiska institutet infordrade utlåtandena

dels om och i hvad mån utsträckt rätt att aflägga akademiska examina

må kunna beredas studerande, som ej visat sig ega insigter i klassiska

språk, dels ock huruvida de i vissa fall föreskrift^ förberedande examina

må anses behöfliga, eller om gällande bestämmelser angående dem af

dessa examina, som finnas böra bibehållas, kunna tarfva förändring;

c) af eforus öfver Strengnäs stifts allmänna läroverk öfverlemnade

underdåniga ansökningar utaf stadsfullmägtige i Strengnäs och läroverkskollegium

vid dervarande läroverk om återställande af undervisning å

reallinien i läroverkets sjunde klass;

d) en af medlemmar utaf Södermanlands läns landsting samt invånare

i Nyköpings stad och landskapet Södermanland ingifven petition

om återställande af undervisning å reallinien i sjunde klassen af Nyköpings

läroverk jemte domkapitlets i Strengnäs deröfver afgifna utlåtande;
e)

en af invånare i Vesterås stad och kringliggande ort ingifven

petition om dylik åtgärd beträffande läroverket i Vesterås, jemte det af

domkapitlet derstädes i ärendet afgifna utlåtande;

f) direktionens öfver Stockholms stads undervisningsverk utlåtande

och förslag angående undervisningsplaner för Stockholms realläroverk

samt för vissa läroverk i Göteborg;

g) domkapitlets i Göteborg utlåtande angående uppgjordt förslag

till undervisningsplaner m. m. för latin- och realläroverken i Göteborg;

h) en af åtskilliga ledamöter af Riksdagens Andra Kammare från

Göteborgs och Bohus län ingifven framställning i fråga om undervisningens

ordnande vid läroverken i Göteborg;

i) en af stadsfullmägtige i Kungsbacka gjord framställning om tillsättande

af rektorstjensten vid dervarande pedagogi;

j) en af medlemmar af vetenskapsakademien, lärare vid universitetet

i Upsala och Karolinska mediko-kirurgiska institutet, lärare vid de allmänna

läroverken m. fl. ingifven petition angående meddelande af undervisning

i naturalhistoria å latinafdelningen B i sjunde klassen vid de

allmänna läroverken m. m.

k) handlingar angående Laholms pedagogis förändring till elementarläroverk;
l)

handlingar angående tillsättandet af en kollegatjenst vid pedagogien

i Borgholm;

m) handlingar angående föreslagen indragning af pedagogierna i

Öregrund, Ulricehamn, Linde, Säter, Simrishamn, Ivungelf, Kungsbacka

och Falkenberg;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

n) en framställning af statsrådet och chefen för Kongl. sjöförsvarsdepartementet

angående rätt för lärare vid sjökrigsskolan att vid öfvergång

till allmänna läroverk tillgodoräkna sig för uppflyttning i högre

lönegrad tjenstgöringstiden vid sjökrigsskolan;

o) petitioner, ingifna af åtskilliga lärare vid allmänna läroverk angående

rätt för adjunkter och kolleger, som blifvit befordrade till lektorer,

att i sistnämnda egenskap beräkna lönetur i enlighet med nådiga

cirkuläret den 1 juni 1877;

p) en petition af åtskilliga teckningslärare vid allmänna läroverk

angående förbättring af nämnda lärares ställning och vilkor;

q) en af stadsfullmägtige i Falköping gjord ansökning om dervarande

treklassiga läroverks förvandling till'' femklassigt, jemte domkapitlets

i Skara deröfver afgifna utlåtande;

_ r) en af invånare i Örnsköldsviks köping och kringliggande ort

ingifven petition om dylik åtgärd beträffande läroverket i Örnsköldsvik,

jemte det af domkapitlet i Hernösand häröfver afgifna utlåtande;

en framställning af direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk

om förökadt antal ordinarie lärare vid de allmänna läroverken

i Stockholm;

t) en af eforus öfver Lunds stifts allmänna läroverk öfverlemnad

underdånig framställning af läroverkskollegiet vid allmänna läroverket i

Helsingborg om tillökning i antalet ordinarie lärare vid nämnda läroverk

m. m.

a) en framställning af eforus öfver Linköpings stifts allmänna läroverk

angående ändring i planen för undervisningen i militäröfningar

vid dervarande allmänna läroverk;

v) en af eforus öfver ITpsala stifts allmänna läroverk öfverlemnad

underdånig framställning af läroverkskollegiet i Hudiksvall angående

militäröfningarnas förläggande ensamt till höstterminen;

•Ö en underdånig framställning af direktionen öfver Stockholms stads

undervisningsverk angående gymnastikundervisning för kroppsligt svagare

lärjungar;

y) en underdånig ansökning af styrelsen för Motala enskilda elementarläroverk

om statsunderstöd åt läroverket; samt

z) en af eforus öfver Linköpings stift gjord framställning om inrättande

af en fjerde klass vid allmänna läroverket i Söderköping med

bidrag af donerade medel.

Efter att hafva redogjort för handlingarnas innehåll yttrade departementschefen:
En

af de största svårigheterna vid ordnandet af vårt skolväsen er
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kovgl. Majds Nåd. Proposition N:o 26.

bjuder onekligen förenandet af deras behof af en grundlig vetenskaplig7”™”™^

förbildning, hvilka efter genomgången skolkurs skola egna sig åt veten-badningsimie.

skapliga studier, med deras kraf på i det praktiska lifvet omedelbart användbara

insigter och färdigheter, hvilka efter några års vistande vid

läroverket skola utgå till yrken och näringar. Då apologistskolorna

1849 indrogos, var det meningen att den reala liniens lägsta och mellanklasser

skulle sörja för deras bildning, som efter inhemtandet af en kortare

kurs ämnade lemna skolan. Det dröjde emellertid ej länge, innan denna

linie äfven i sina lägre klasser antog den metod, som bäst passade för

dem, hvilka eftersträfvade en vetenskaplig realbildning. Härtill drefs

den nästan af tvång dels derigenom att den i flere ämnen måste hafva

gemensam undervisning med den klassiska linien, dels deraf att den

skulle leda till studentexamen, hvarigenom utgången af denna examen

blef den offentlige mätaren på resultatet af dess verksamhet. Häraf

blef dock, såsom lätt inses, följden att skolan icke på tillbörligt sätt

kunde se dem till godo, hvilka efter några års studier ville egna sig åt

näringarna- Klagomål häröfver läto snart höra sig och föranledde åtskilliga

försök till afhjelpande af det öfverklagade onda. Det vigtigaste

och mest genomgripande bland dessa var den skolreform, som 1873

började genomföras. Genom att låta det första främmande språket,

tyskan, inträda i första klassen och uppskjuta det andra, latin å klassiska

och engelska å reallinien, till fjerde klassen samt genom att anordna

kursafslutningar i tredje och femte klasserna ansåg man sig nu hafva

på ett tillfredsställande sätt sörjt för dem, som måste afbryta studierna

före skolkursens slut. Att undervisningsplanen för dem, som ämnade

fortsätta sina studier, genom denna anordning blef mindre lämplig, insåg

man fullt väl, men man ansåg ett så vigtigt statsintresse ligga i en god

och tillfyllestgörande förbildning för blifvande näringsidkare, att man

trodde sig derför böra göra någon uppoffring på de lärda studiernas

bekostnad. Med afseende härå yttrade dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet

i sitt anförande till statsrådsprotokollet den 3 januari

1873: »Funnes vid uppgörande af en elementarundervisningsplan för ett

helt folks bildningssökande ungdom ingen annan grundsats att följa, än

den, att elementarundervisningens yttersta och högsta mål bör vara

bestämmande för det hela, och undervisningen således ordnas endast

med afseende å detta mål, d. v. s. så, som för de fortsatta studierna vore

det fördelaktigaste, så vore det tvifvelsutan icke välbetänkt att fördröja

latinets inträde bland läroämnena. Om åter, vid uppgörandet af en

dylik undervisningsplan, icke denna, men deremot en annan bestämmande

grundsats funnes, som icke heller tålde ett förbiseende, nemligen

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

deri, att elementarundervisningens första och närmaste mål bör främst

tillgodoses, och undervisningen alltså göras till den för detta mål bästa,

d. v. s. till den lämpligaste för studier, som skola afbrytas, så vore

latinets uppskjutande helt visst försvarligt.»

Erfarenheten har emellertid redan visat, att 1873 års skolreform

icke förmått tillfredsställa de bildningskraf, som blifvande näringsidkare

i vår tid måste ställa på den offentliga undervisningen.

Så väl af den utredning, som senaste läroverkskomitén åvägabragt

(Kap. V Tab. 5—7), som af den undersökning, som i departementet utförts

angående åtskilliga större läroverk (Tab. V.), framgår nemligen,

att de i 3:dje och 5:te klasserna anordnade afslutningskurserna icke utöfvat

något märkbart inflytande på tiden för de lärjungars afgång från

läroverken, hvilka icke fortsatt sina studier, då de, som afgått från

2:dra, 4:de och 6:te klasserna, äro tillsammans vida flere än de från 3:e och

5:te afgångne. Så skulle säkerligen icke hafva varit förhållandet, om de

ifrågavarande afslutningskurserna i verkligheten kunnat fylla särskilda

bildningsbehof. Också hafva klagomålen i berörda afseende ingalunda

tystnat. I samma mån konkurrensen ökas, framträder äfven skarpare

fordran på en ändamålsenlig utbildning af våra yrkesidkare. Senaste

läroverkskomitén har emellertid icke egnat denna fråga någon särskild

uppmärksamhet, utan endast i förbigående berört den dels vid behandlingen

af undervisningsplanen0 dels i kapitlet om indragning och ombildning

af åtskilliga läroverk. A förra stället inskränker sig komitén hufvudsakligen

till att bemöta en anmärkning, som kan göras med anledning

af dess förslag att på reallinien låta franska språket inträda i fjerde

klassen i stället för engelska och uppskjuta sistnämnda språk till sjette

klassen. För de lärjungar, som efter femte klassens genomgående ämna

sluta sina skolstudier, borde nemligen engelskan vara ett nyttigare

undervisningsämne än franskan, dels derför att det förra språket mera

förekommer i det praktiska lifvet än det senare, dels derför att lärjungarne

i 4:de och 5:te klasserna kunde hinna förvärfva något större

kunskaper i det engelska än i det svårare franska språket. Härpå

svarar komitén, att ehuru det icke kan bestridas, att det senare skälet

innehåller en sanning, någon synnerlig betydelse dock icke får deråt

tillmätas, då å ena sidan hela antalet af de lärjungar, som lemna skolan,

sedan de genomgått 5:te klassen, enligt komiténs beräkning, är betydligt

mindre än deras, som fortsätta sin skolgång, och studiet af franskan

tvifvelsutan medför större gagn för utbildningen af lärjungens språksinne

än studiet af engelskan, hvarför den föreslagna anordningen är den

ojemförligt lämpligaste för läroverket i dess helhet, och å andra sidan

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 26.

lärjungarne vid den ålder, som här afses, icke förmå under tvenne

skolår, hvilka gifva dem arbete äfven i många andra läroämnen, inhemta

vare sig i det ena eller det andra språket en kunskap, hvaraf de i det

praktiska lifvet utan vidare kunna draga synnerlig fördel, men de ynglingar,

hvilka komma i sådana förhållanden, att de behöfva lära sig tala

och skrifva franska, befinna sig, om de i detta språk icke hafva några

förstudier, i en ojemförligt svårare belägenhet än de, som under liknande

omständigheter hafva att lära sig tala och skrifva engelska.

Hvad komitén sålunda anfört synes mig visserligen förtjena all uppmärksamhet.

Men äfven om franskans betydelse för det praktiska lifvet

icke kan förnekas, så torde det dock vara obestridligt och är icke heller

af komitén bestridt, att engelskan för våra handlanden och yrkesidkare

är vida mer behöflig och användbar. Och då det är allmänt erkändt,

att engelskan till det mått, som här afses, vida lättare och snabbare

inhemtas än franskan, så är tydligt, att lärjungar, som i två år med

tillsammans 14 timmar i veckan läst engelska, vida lättare kunna göra

sina kunskaper häri fruktbärande för lifvet än de, som i tvenne år läst

franska med tillsammans 10 timmar i veckan. Sant är visserligen, att

antalet af dem, som sluta sin skolkurs efter genomgåendet af just femte

klassen icke är öfvervägande stort, och häraf kan man väl sluta att den

afslutningskurs, som för närvarande är anordnad i nämnda klass, icke

medfört åsyftadt gagn för dem, som måste afbryta studierna, och att

det derför ej är skäl att för dessas skull uppoffra deras fördel, som

skola fortsätta på studiebanan, men häraf följer ingalunda, att icke någon

särskild åtgärd behöfver vidtagas för att tillgodose deras behof, som

efter en kortare skolkurs utgå till det praktiska lifvets särskilda yrken

och näringsfång. Att dessas antal är högst betydligt, torde vara allmänt

bekant och visar sig äfven af de upplysningar komitén i detta afseende

meddelat.

Också synes komitén hafva tänkt sig, att en för det praktiska lifvets

behof afpassad bildning skulle bibringas vid åtminstone några bland de

af komitén föreslagna s. k. kommunalskolorna, ty läroplanen vid dessa

skolor borde, enligt hvad komitén utvecklar i kapitlet om indragning

och ombildning af åtskilliga läroverk, ordnas på olika sätt för olika

skolor med afseende på olika orters behof och önskningar. Emellertid

skulle dessa skolor uteslutande förläggas till mindre städer, der det

kommersiella och industriella lifvet är föga utveckladt och der derför

krafvet på och intresset för en särskild utbildning för det samma icke

kunna vara synnerligen starka. Men det är i de stora städerna, handelns

och industriens medelpunkter, som en bildning af denna art är före
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

trädesvis behöflig, för att icke säga alldeles oumbärlig. Och att söka

fylla detta behof genom eu särskild anordning af de högre allmänna

läroverkens lägre stadium torde komma att visa sig lika fruktlöst hädanefter

som hittills. Med afseende härå yttrar ock en af komiténs

ledamöter, lektor Anderson, i sin reservation: »Om reallinien hittills

kunnat i någon mån bättre än latinlinien tillgodose det borgerliga lifvets

kraf, så kommer detta, i händelse komiténs förslag varder lag, att vida

mindre blifva fallet hädanefter, då denna linie, såväl som latinlinien,

skall hafva till uppgift att förbereda till universitetsstudier. Och det

hjelper icke, äfven om man ville införa än så noggranna föreskrifter på

papperet rörande denna realliniens dubbla uppgift. Nödvändigheten att

bereda en större mängd af lärjungarne i en klass till studentexamen

kommer att utöfva sin ofelbara verkan på undervisningen i de öfre klasserna,

och trycka på de lägre. — — — — —■ — — — —

Om derför för närvarande behofvet af särskilda realskolor för dem, som

vilja egna sig åt näringarna, kan undanskjutas, så skall det innan kort

framträda så mycket känbarare, just i de städer, som ega högre läroverk.

Det är derför som jag anser, att komitén bort gifva åtminstone

en antydan, huru den tänkt sig detta behof kunna fyllas.»

Omöjligheten af att på en gång i samma klasser af ett läroverk

tillgodose den praktiska och den lärda bildningens kraf, äfven om i undervisningsplanen

blott upptoges sådana ämnen, som äro erforderliga för

den förra bildningsarten, beror tydligen derpå, att undervisningens olika

mål förutsätta olika behandlingssätt. I det ena fallet måste man ofta

inskränka sig till meddelande af kunskap om att något förhåller sig på

ett eller annat sätt samt huru denna kunskap bör i enskilda fall användas,

under det att i det andra fallet synnerlig vigt måste läggas på

grunderna och skälen hvarför något förhåller sig just på detta och icke

något annat sätt. Undervisningen måste derför i senare fallet gifvas

en bredare bas och sålunda erhålla en större utsträckning, då mycket

måste inhemtas derför, att det är nödvändigt för insigten i grunderna

för en viss kunskap.

Till undvikande af missförstånd torde emellertid böra påpekas att

äfven i förra fallet grunder och skäl böra angifvas, så ofta detta låter sig

göra utan större tidsförlust, dels emedan dessa utgöra det bästa och

säkraste förbindelsemedlet mellan särskilda kunskaper och den pålitligaste

vägen till en noggrann uppfattning, dels emedan lärjungens omdömesoch

slutledningsförmåga eljest icke skulle erhålla nödig utbildning; men

då det härvid ligger synnerlig vigt uppå att vissa bestämda kunskaper

blifva inom eu viss tid inhemtade och så inhemtade, att de vid hvarje

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

förefallande behof kunna lätt och raskt användas, så måste ej sällan

mycket uteslutas ur undervisningen, som vore nödvändigt att känna, om

grunderna till det meddelade skulle inses, och måste stundom inpräglandet

i minnet och inöfvandet af ett visst förfaringssätt träda i stället

för insigten i det vetenskapliga sammanhanget. Såsom exempel på här

angifna olikheter i metoden vill jag blott hänvisa till det olika sätt,

hvarpå elementargeometrien måste studeras, å ena sidan af den, som

vill använda den såsom grundval för fortsatta matematiska studier, och

å den andra af den, som blott afser att vinna förmåga att beräkna storleken

af enklare ytor och kroppar med eu noggrannhet, som för det

praktiska lifvet är tillräcklig. Under det att den förre måste lägga sig

vinn om en noggrann begreppsbestämning och inhemta de särskilda satserna

i den ordning de följa ur hvarandra, så att han fullt inser deras

inbördes sammanhang, samt medtaga alla de satser, som ingå såsom en

länk i bevisningen af någon af samtliga följande satser, så kan den senare

nöja sig med en ofta blott på åskådningens väg vunnen insigt i de

grundläggande satserna samt kännedom om de behöfliga formlerna och

deras användning.

Att närmare inlåta mig på denna rent pedagogiska fråga torde icke

här vara rätta platsen, också torde det icke vara behöfligt, då behofvet

af särskild undervisning för de båda här omhandlade slagen af bildning

är bland sakkunnige allmänt erkändt och de flesta europeiska länder

för dess fyllande upprättat särskilda läroanstalter, i det att de jemte de

lärda, klassiska eller reala, läroverken anordnat skolor under mångahanda

namn såsom borgareskolor, lägre realskolor, yrkesskolor, mellanskolor

in. m., med uppgift att sörja för deras utbildning, som vid 14 ä IG

års ålder skola afsluta sina studier. Utförliga redogörelser angående

detta slag af läroanstalter meddelas såväl i bilagan B till senaste läroverkskomiténs

betänkande, som i det betänkande, som 1872 afgafs af

den 1870 tillsatta skolkomitén. Af dessa redogörelser inhemtas, att

klassantalet vid nämnda skolor varit ganska vexlande, beroende af lokala

förhållanden och speciella ändamål, men att det vid de omorganisationer,

som på senaste tiden egt rum, i allmänhet ökats. 1870 års läroverkskoinité

föreslog, att läroanstalter af ifrågavarande slag skulle såväl i

större som mindre kommuner upprättas under namn af pedagogier och

med 2 ä 3 klasser.

Senaste läroverkskomiténs framställning af de s. k. kommunalskolornas

inrättning är allt för sväfvande för att man skulle kunna bilda

sig en säker uppfattning af hvad som i sjelfva verket åsyftats, men

mycket deri erinrar om nyss berörda förslag, och då man betänker att

Bill. till Rilcsd. Prof. 1887. 1 Sami. 1 Afd. W Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

halfva antalet af dessa skolor skulle hafva blott 2 lärare samt att såväl

vid dessa som vid dem med 3 lärare blott föreståndaren skulle hafva

vanlig adjunktskompetens, under det att de öfriga lärarne endast behöfde

folkskolelärarekompetens, torde man kunna antaga, att kursen vid

flertalet af dessa skolor tänkts såsom icke öfverstigande tre år.

Med bibehållande af nuvarande inträdesålder och inträdesfordringar

skulle dock icke på trenne år kunna inhemtas de kunskaper och färdigheter,

som i vår tid äro erforderliga för den, som med framgång skall

kunna upptaga täflan på det praktiska lifvets särskilda vädjobanor. Denna

kurs — hvilken jag tager mig friheten att i korthet kalla den praktiska

kursen, emedan den afser att förbereda för ett omedelbart utträdande i

det praktiska lifvet — torde för att kunna ändamålsenligt ordnas böra

utsträckas till 5 eller G år, från det 9:de till det 15:de året, samt fördelas

på 5 klasser, hvaraf de 4 lägre skulle vara ettåriga och den 5:te

tvåårig. I första klassen skulle ingå samma undervisningsämnen som

för närvarande och äfven behandlingssättet förblifva i hufvudsak det

samma. I andra klassen skulle dock redan i vissa ämnen behandlingssättet

blifva ett annat och kurserna annorlunda sammansättas än hittills

varit vanligt. Olikheterna i dessa hänseenden komme tydligen att växa

i de följande klasserna. I tredje klassen skulle engelska språket inträda

i undervisningen samt i femte klassen bokhålleri och eu enkel framställning

af svensk statskunskap, sistnämnda ämne såsom en afslutning af

fäderneslandets historia.

Såsom resultat af undervisningen skulle eftersträfvas:

i kristendom: insigt i bibliska historien och katekesen samt en kort

öfversigt af de bibliska böckernas innehåll;

i modersmålet: säkerhet i rättstafning och interpunktion samt öfning

i att redigt framställa sina tankar öfver lättare ämnen i tal och skrift

jemte derför erforderlig kännedom af form- och satslära, eu genom flitig

literaturläsning vunnen bekantskap med våra mer framstående författare

äfvensom en kort öfversigt af litteraturhistoriens senaste skeden;

i historia och geografi: fäderneslandets historia jemte enklare och

för det borgerliga lifvet synnerligen vigtiga delar af svensk statskunskap,

en kort öfversigt af allmänna historien, företrädesvis nyare tiden, eu

utförligare kurs i geografi, särskildt afseende hvad som är af vigt för

handel och industri;

i tyska och engelska språken: förmåga att läsa lättare text och att

från modersmålet öfversätta till det främmande språket lättare stycken,

att affatta affärsskrifvelser med stöd af kända formulär samt att tala

öfver alldagliga ämnen;

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kontjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

i matematik: stor färdighet i praktisk räkning, öfning i bruket af

tabeller, som allmännare användas för att underlätta svårare eller mer

tidsödande beräkningar, samt härför erforderlig insigt i algebra, geometrisk

åskådningslära och en företrädesvis derpå grundad insigt i beräkningen

af de geometriska storheterna;

i naturlära: en i det hela populärt hållen kurs, omfattande växtoch

djurrikets hufvudafdelningar och vigtigare klasser, elementen af

fysik och kemi till förklaring af de vanligaste naturföreteelserna och

enklare tekniska uppfinningar, grunddragen af läran om jorden, vårt

planetsystem och himlakropparne i (ifrigt;

i bokhålleri: enkelt och dubbelt bokhålleri, tillämpadt på särskilda

slags affärer, uppsättande af räkningar, reqvisitioner, skuldförbindelser,

fullmagter, kontrakt in. m., någon insigt i vexellära och utsökningslag;

i teckning: färdighet i frihands- och linearritning;

i välskrffning, hvari undervisningen skulle fortsättas till skolkursens

slut: utom en god och jemn vanlig skrifstil äfven öfning i s. k. tysk

stil och textning.

Det andra året i femte klassen skulle i synnerhet användas till uppöfvande

af färdigheterna i att tala .och skrifva modersmålet och de främmande

språken samt i räkning, bokhålleri, teckning och välskrifning äfvensom

till befästande af kunskaperna i öfriga ämnen med tillbörlig frihet

för de särskilda lärjungarne att företrädesvis egna sig åt de ämnen, hvari

de hade särskildt behof af ytterligare förkofran.

Kursen skulle afslutas genom en under särskild kontroll anstäld afgångsexamen.

Huruvida de, som på ett tillfredsställande sätt genomgått

densamma, skulle, om de eljest funnes lämpliga, vara behöriga att anställas

vid postverket, vid jernvägarne m. in., torde vara en fråga, som

icke nu behöfver afgöras, om jag också icke kunnat undertrycka den

tanken, att den bokliga bildning, de erhållit, borde vara tillräcklig för

en sådan anställning.

Då det är möjligt att denna kurs i följd af lokala förhållanden behöfde

anordnas något olika på olika ställen, skulle vederbörande kommunalmyndighet

ega att inkomma med underdånig framställning om önskvärda

ändringar i den faststälda undervisningsplanen. Ehuru enligt min

öfvertygelse en kurs af den art, jag nu i korthet angifvit, skulle vara

af gagn mångenstädes i vårt land, vill jag dock af åtskilliga skäl för

närvarande föreslå dess inrättande blott i några af våra större städer,

vid hvilkas allmänna läroverk å ena sidan lärjungeantalet i de fem lägre

klasserna är så stort, att samtliga dessa klasser äro delade i två eller

flere parallelafdelningar, och å andra sidan antalet af dem, som under de

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

senare åren afgått ur de fem lägre klasserna utan att hafva öfvergått

till annan undervisningsanstalt, varit tillräckligt stort för att göra det

sannolikt, att den nya luden skulle erhålla ett lämpligt antal lärjungar.

På intet område torde det vara farligare att lemna erfarenhetens

säkra mark än på undervisningens. De lagar, denna verksamhet följer,

äro af en så komplicerad natur, att det är ytterst svårt att beräkna

hvilka verkningar en hittills opröfvad åtgärd kommer att medföra. Då

något nytt skall pröfvas, bör försöket derför icke anställas i större skala

än som är nödvändigt för att de vunna resultaten må göras oberoende

af tillfälliga omständigheter.

Vidare är det naturligtvis önskvärd! att, åtminstone intill dess nödig

erfarenhet blifvit vunnen, åtgärden genomföres blott vid sådana läroverk,

der den icke skulle medföra särskilda kostnader för statsverket.

Detta mål vinnes, om man dertill väljer läroverk med två eller flere

parallelafdelningar i hvarje klass och för ändamålet använder en af dessa

parallelafdelningar. Slutligen är det en omständighet af icke ringa vigt,

om sådana läroverk kunna väljas, der ett flertal extralärare tjenstgöra,

emedan det der blir möjligt att förse den nya bildningslinien med derför

lämpliga lärare, i den mån sådana hinna utbildas.

I följd deraf att en undervisning af här omhandlade slag icke på

länge blifvit meddelad vid offentliga skolor hos oss, sakna vi nästan helt

och hållet lärare med tillräcklig insigt i denna undervisnings natur och

med nödig öfning i dess meddelande. Det är således nödvändigt att eu

särskild profårskurs upprättas för dem, som ämna ingå såsom lärare vid

den praktiska linien samt att nämnda profårskurs förlägges till ett läroverk,

der denna undervisning blifvit på lämpligaste sätt anordnad, äfvensom

att i sammanhang härmed anstalter vidtagas för åstadkommande af

läroböcker, lämpade efter den ifrågavarande liniens behof.

Enligt de undersökningar, som i detta afseende blifvit utförda i departementet

och hvilkas resultat meddelas i tabellerna la, b, II och V, skulle

upprättandet af den föreslagna praktiska linien företrädesvis vara behöflig

och äfven kunna utan särskilda kostnader genomföras vid realläroverket

i Göteborg, allmänna läroverken i Malmö, Norrköping, Jönköping och

Örebro äfvensom i Stockholm vid ett läroverk å Södermalm, ett å Norrmalm

och ett å Östermalm, och torde de för berörda ändamål lämpligaste

vara högre latinläroverket å Södermalm, Ladugårdslands femklassiga

läroverk samt Jakobs femklassiga läroverk, dit äfven den redan

omnämnda profårskursen skulle förläggas.

Den praktiska liniens upprättande skulle taga sin början hösten

1888 med anordnandet af en 2:dra klass och sedermera under hvart och

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 26.

ett af de följande åren fortsättas med en 3:dje, 4:de och 5:te klass.

Sedan denna linie sålunda hunnit sin fulländning och tillräcklig erfarenhet

vunnits om dess resultat, torde tiden vara inne att taga i öfvervägande,

om och på hvad sätt en dylik praktisk undervisningslinie äfven

bör inrättas annorstädes.

På grund af hvad jag nu anfört hemställer jag således att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att medgifva:

att för tillgodoseende af deras bildningsbeliof, som vid tidigare dr böra

utgå till det praktiska lifvets värf, en femklassig s. k. praktisk bildningslinie,

i hufvudsak anordnad på sätt ofvan angifoits, må upprättas vid

högre allmänna läroverken i Norrköping, Örebro, Jönköping och Malmö,

vid högre realläroverket i Göteborg samt i Stockholm vid högre latinläroverket

ä Södermalm äfvensom vid Jakobs och Ladugårdslands femklassiga

läroverk.

Det förslag, läroverkskomitén framstält med afseende på undervis- vuroverisningsplanen

vid våra högre läroverk, innehåller följande hufvudpunkter:

att grekiskan måtte varda obligatorisk på den klassiska linien; visningspian.

att i följd häraf den hittills varande halfklassiska linien måtte indragas;
att,

till ersättning för denna sistnämnda, latin måtte införas såsom

valfritt ämne på realliniens högre stadium;

att på den klassiska linien, såsom hittills, latinet måtte inträda i

4:de klassen, franskan i o:te och grekiskan i nedre 6:te klassen;

att på reallinien franskan måtte inträda i 4:de klassen och engelskan

i nedre 6:te klassen;

att undervisningen i tyskan å båda linierna må upphöra med 5:te

klassen;

att nuvarande lärokurser i allmänhet må förbli oförändrade;

att tiden för den obligatoriska undervisningen i skolan må minskas,

så att den i Jäsämnena jemte välskrifning och teckning må för hvarje

vecka utgöra

i

l:sta

kl

lassen

25

timmar,

2:dra

»

26

» ,

»

3:dje

28

» ,

)>

4:de

»

28

» -

»

5:te

30

» ,

6:te (1

och

2)

»

28

» ,

7:de (1

och

2)

»

24

» ;

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

att den valfria undervisningen i latin å reallinien må meddelas utom

skemat med 3 timmar i veckan i 6:te klassens båda afdelningar och

med 2 timmar i hvardera afdelningen af 7:de klassen, dock att för

dem, som deltaga i denna undervisning, befrielse må kunna lemnas från

engelska eller kemi eller teckning eller engelska och teckning eller kemi

och teckning;

att nämnda valfria latinkurs må omfatta l:o) det allmännaste af formläran

och syntaxen till sådan omfattning, att en lättare text kan öfversättas

med tillhjelp af ordbok; 2:o) öfversättning af valda delar af Cornelius

samt dessutom en. bok i Caesar eller något motsvarande pensum

i Curtius eller Sallustius;

att engelskan såsom hittills må å klassiska luden utgöra valfritt ämne

utom skemat i 7:de klassen;

att hebreiska språket icke längre må höra till de ämnen, hvari undervisning

valfritt meddelas i skolan;

att sångundervisningen bör vara obligatorisk för läroverkets fyra

nedersta klasser med en undervisningstimme i veckan för hvarje klass,

hvarvid dock sångläraren bör ega att befria dem, som sakna öra och

fallenhet för musik, hvaremot sångundervisningen må blifva helt och

hållet valfri från och med 5:te klassen med minst en undervisningstimme

i veckan;

att gymnastik dagligen bör öfvas med alla lärjungar, dock med den

jemkning, som i vissa klasser kan anses böra ifrågakomma, om vapenöfning

skall anställas på gymnastiktiden;

att mindre än 3 timmar i veckan icke får vid något läroverk anslås

till gymnastik och vapenöfning för hvarje klass;

att gymnastiköfningen alltid skall fortgå minst en half timme, oberäknad

den tid, som åtgår för af- och påklädning samt för in- och utryckning;
att

läroverket bör bereda lärjungarne tillfälle att under tillräcklig

tid hvarje dag öfva fria lekar under lämplig tillsyn;

att rektor bemyndigas att, efter samråd med skolläkaren och gymnastikläraren,

för svagare lärjungar, der så lämpligen kan ske, anordna

särskilda, för dem lämpade gymnastiklektioner en half timme dagligen;

att för de egentliga s. k. militäröfningarna må användas minst 48

timmar, oberäknad tiden för målskjutningsöfningar och utmarscher, som

fortfarande böra förekomma; samt att dessa timmar må på lämpligt sätt

fördelas på 3 å 6 veckor vid höstterminens början, under hvilken tid

inga gymnastiköfningar för 6:te och 7:de klasserna böra ega rum och

samma inskränkning i lästiden som hittills skall göras;

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

att det hemarbete, som af skolan ålägges lärjungarne, icke må

öfverstiga

i

lista

klassen

7

timmar

i veckan,

2:dra

»

9

»

» ,

»

3: d j e

»

10

» ,

y>

4:de

»

13

» ,

y>

5:te

y>

15

»

» ,

y>

6:te

r

20

7>

» ,

»

7:de

)>

27

y>

» ;

att läsåret förlänges till högst 39 veckor, deri inberäknade högst

12 dagars ledighet vid påsktiden och 4 dagars lof vid pingsten samt

den tid, som för vissa lärjungar kan upptagas af inträdes- och flytt.ningspröfningar;
att

de skriftliga profven till mogenhetsexamen för den klassiska

luden må utgöras af a) en uppsats på modersmålet, b) en öfversättning

från svenska till latin, c) en öfversättning från latin till svenska, d) en

öfversättning från svenska till franska eller tyska; samt att lärjunge för

att till muntlig examen admittera^ bör vara godkänd i minst tre af dessa

prof och bland dessa alltid för uppsatsen på modersmålet, under det att

dock äfven lärjungar, som godkänts för uppsatsen på modersmålet och

endera af de latinska skrifningarna, må kunna få tillträde till den muntliga

examen, om minst två tredjedelar af lärarne i läroverkets högsta

klass förena sig härom;

att de skriftliga profven till mogenhetsexamen för den reala linien

må utgöras af a) en uppsats på modersmålet, b) ett matematiskt-fysikaliskt

arbete (bedömes i sin helhet och med ett betyg), c) en öfversättning

från svenska till franska (eller engelska efter fritt val), samt

att lärjunge för att admitteras till muntlig examen bör vara godkänd i

alla tre skrifningarna eller godkänd i den svenska och med beröm godkänd

i endera af de båda andra, under det att dock examinand, som är

godkänd i den svenska och endera af de båda andra skrifningarna må

kunna till muntlig examen admitteras, om minst två tredjedelar af lärarne

i högsta klassen rösta derför;

att muntlig mogenhetsexamen för privatister må så anordnas, att

tiden för dessas pröfning varder, om möjligt, dubbelt så lång som den,

hvilken beräknas för läroverkens egna lärjungar, och att i samband dermed

den nu bestämda maximitiden för muntlig mogenhetsexamen vid ett

läroverk må förökas;

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Granskning

af komiténs

förslag till

undervisnings

plan.

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 26.

att de af lärjungarne utgående afgifterna för mogenhetsexamen må

höjas sålunda, att vid anmälan erläggas af läroverkets egna lärjungar

25 kronor och af examinander från enskild undervisning 50 kronor;

att privatister, som anmäla sig att vid årsexamen vid läroverken

undergå afgångsexamen i tyska och naturalhistoria, böra erlägga examensafgift

till belopp, öfverensstämmande med dem, som för närvarande äro

genom kongl. cirkuläret af den 12 mars 1875 föreskrifna vid vissa kompletteringsexamina;

samt slutligen

att båda bildningslinierna, den reala som den klassiska, skola förbereda

till samma lefnadsbanor, på det enda undantag när, att den reala

linien ej förbereder för den presterliga banan.

Sist anförda yrkande har af läroverkskomitén satts i spetsen för dess

behandling af frågan om undervisningsplanen, och detta tydligen der-för,

att komitén ansett detsamma böra utöfva ett bestämmande inflyttande

på komiténs hela förslag till skolorganisation. Granskar man

emellertid detta förslag, så finner man snart att, om det genomfördes,

båda linierna ingalunda skulle förbereda till samma lefnadsbanor. Komitén

har synnerligen skarpt framhållit bristerna i de kunskaper, som på

latinlinien, såsom den nu är organiserad, meddelas i matematik och

naturvetenskap. Med afseende å komiténs ofvan nämnda utgångspunkt

kunde man derför väntat ett förslag till stärkande af dessa ämnen på

latinlinien. Men i stället föreslår komitén deras ytterligare försvagande

på denna linie. Att genomgå densamma skulle derför blifva en synnerligen

otillfredsställande förberedelse för studier vid tekniska högskolan,

krigsskolan å Karlberg, inom universitetens matematisk-naturvetenskapliga

sektioner eller för afläggande af medicinsk-filosofisk examen. Endast

för presterliga eller klassiskt filologiska studier skulle denna skolform

vara den afgjordt lämpligaste förberedelsen. Den, som tror på gagnet

af de klassiska studierna för ungdomens utveckling och mognande för

fortsatt vetenskapligt arbete, skulle således tvingas att antingen försaka

dessa vigtiga mål eller välja en skolform, der flere för det praktiska

lifvet vigtiga ämnen vore synnerligen stjufmoderligt behandlade. Det

är all anledning att antaga, att man så skulle komma till ett resultat,

som komitén uttryckligen säger sig icke åsyfta, nemligen ett de klassiska

studiernas väsentliga bortdöende i vårt land.

Sjelfva det yrkande, hvarifrån komitén utgår, att båda bildningslinierna

skola, på ett undantag när, förbereda till samma lefnadsbanor,

torde emellertid förtjena en närmare undersökning.

I följd af vetenskapens specialisering och dess särskilda grenars

oerhörda utveckling under detta sekel har den fordran allt skarpare

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

frarnträdt, att de blifvande vetenskapsidkarne redan i skolan må erhålla

en grundläggande bildning i den vetenskapsgrupp, åt hvilken de i framtiden

företrädesvis skola egna sig. Länge sökte visserligen skolan tillbakavisa

denna fordran under framhållande af att det är själsförmögenheternas

utveckling och särskildt minnets och tankeförmågans uppöfning

till den grad af styrka och noggrannhet, som förutsättes för vetenskapligt

specialstudium, d. v. s. den formella bildningen, men icke meddelandet

af speciella kunskaper i den ena eller andra vetenskapsgrenen,

som utgör skolans hufvudändamål, och att derför i skolan den egentliga

vigten borde läggas vid de ämnen, som visat sig synnerligen egnade

att befordra den formella bildningen.

Häremot invändes emellertid, att formel bildning just vinnes i och

genom inhemtande af realkunskaper och att alla vetenskaper äro formelt.

bildande, om de på lämpligt sätt meddelas. Genom direkta försök ådagalades

äfven, att de, som i skolan fått inhemta en grundläggande insigt

i eu vetenskapsgrupp, sedermera vida raskare bedrefvo sina studier

derinom än de, som utan nämnda skolbildning egnat sig åt studier

af detta slag. Småningom fogade sig också skolan efter de nya

fordringarna och förgrenade sig i särskilda skolor eller olika linier,

hvar och en med uppgift att förbereda för ett visst studieslag eller

lefnadskall.

Sålunda uppstodo skolor, mycket vexlande till organisation och uppgift.

De mest typiska torde vara: a) skolor, som lägga hufvud vigten

vid de klassiska språken och historien (de klassiska gymnasierna i Tyskland,

A-linien hos oss), b) skolor, som söka bevara förbindelsen med

forntiden genom upptagandet af latinet, men som lägga mycken vigt vid

moderna språk och matematik, (realgymnasierna i Tyskland, B-linien hos

oss), c) skolor, som helt och hållet utesluta de klassiska språken och lägga

hufvudvigten vid matematik och naturvetenskaper (högre realskolor i

Tyskland, reallinien hos oss) samt slutligen d) skolor, som icke afse fortsatta

vetenskapliga studier utan ett direkt utträdande i det praktiska

lifvet och som derför lägga hufvudvigten vid de insigter, som der finna

omedelbar användning (högre borgareskolor i Tyskland, den föreslagna

praktiska luden hos oss).

Onekligt är att skolans förgrening i en mångfald arter eller linier

medför ej få vanskligheter. Dels måste nemligen lärjungen ganska tidigt

bestämma arten af den lefnadsbana, åt hvilken han vill egna sig; dels

är det ofta svårt att med förberedelsen för ett visst studieslag förena

den fordran på allmänbildning, som måste fyllas, om icke en förderfbringande

ensidighet skall insmyga sig i själsutvecklingen, äfvensom att

Bih. till Riksd. Prat. 1887. I Sami. I Afd. 1!) Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

i undervisningen införa hvarje läroämne och del deraf just vid det åldersstadium

hos lärjungen, på hvilket denna kunskap bäst passar och mest

bidrager till hans harmoniska utbildning; dels ligger det ändtligen i den

ständiga fortgången af vetenskapens och lefnadsbanornas specialisering

en tendens att genom dispenser och valfria ämnen så öka antalet af

skolans bildningslinier, att dess organisation helt och hållet spränges

och hon sjelf nedsättes till en anstalt för meddelande af mer eller

mindre vidlyftiga kunskaper i åtskilliga, godtyckligt valda ämnen.

Förhållandenas magt har gjort, att komitén endast mycket ofullkomligt

kunnat genomföra sin tanke. För det första har den nemligen

redan från början upprättat tvenne skarpt skilda linier, om än den ena,

reallinien, är afsedd att vara den egentliga hufvudlinien, som skulle

upptaga det öfvervägande flertalet lärjungar, under det att den andra,

den klassiska, skulle vara nödvändig blott för blifvande prester, ehuru

den sedermera erkännes såsom den lämpligaste äfven för blifvande klassiska

filologer och lärda jurister. För det andra splittrar sig komiténs

reallinie, genom införandet af latinet såsom valfritt och deraf föranledd

befrielse från ett eller tvenne af ämnena: engelska, kemi och teckning,

i 7 olika linier. Det i 6:te klassen af reallinien inträdande latinet säges

nemligen vara valfritt, men eu närmare undersökning visar dock, att

dess ställning här är en helt annan än öfriga valfria ämnens och att

man skulle komma komiténs egentliga mening närmare, om man sade,

att å den genom latinets inträdande i 6:te klassen å reallinien uppkommande

linie äro engelska, kemi och teckning att betrakta såsom valfria

ämnen i den mening af uttrycket »valfritt ämne», hvari det hittills tagits i

vår skollagstiftning. Ty sedan komitén (I. s. 188) yrkat, »att rättighet

för lärjunge att deltaga i den helt och hållet valfria undervisningen i

vissa ämnen bör vara i hvarje särskildt fall beroende af rektors och

vederbörande lärares pröfning af lärjungens begåfning och helsotillstånd»,

yttrar den (I. s. 226), att »vid afgörande af, huruvida lärjunge skall eg a

rättighet att undervisas utom i latin i de ämnen, som under sådana

förhållanden för honom äro valfria, bör förfaras så, som ofvan föreslagits

med afseende på rättigheten att deltaga i undervisningen i valfria

ämnen öfver hufvud taget. Denna rättighet bör alltså i hvarje

särskildt fall bestämmas efter rektors och vederbörande lärares pröfning

af lärjungens begåfning och helsotillstånd». Liksom valet af bildningslinie

i allmänhet, beror således äfven här på lärjungen eller hans

målsman, om lärjungen skall läsa latin eller icke; men har han bestämt

sig för att börja läsningen af detta ämne, beror det åter på rektor och

lärare, huruvida han skall befrias från ett eller tvenne af de tre såsom

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

valfria betecknade ämnena, och det till och med så, att han emot sin

önskan kan derifrån uteslutas.

Att komitén icke vill kalla de på detta sätt uppkommande linierna

för latinlinier torde hafva sin grund deri, att den här ifrågavarande latinkursen

blott skulle hafva ett rent tekniskt ändamål, d. v. s. att latinet

här skulle läsas icke för den fördel, som deraf kan dragas för lärjungens

andliga utveckling och allmänbildning, utan endast för att så mycken

kunskap i latinska språket måtte vinnas, som komitén anser oundgänglig

för vissa fortsatta studier.

Men sjelfva det faktum, att komitén, som nedlagt så mycken möda

på undersökningen af latinets behöflighet eller obehöflighet för fortsatta

studier, ansett sig, för att tillförsäkra realliniens lärjungar en smula

kunskap i latin, böra införa ett för denna linie främmande läroämne i

undervisningsplanen, och dertill ett sådant, om hvilket man erkänner,

att det icke är afsedt att utöfva något inflytande på lärjungens allmänbildning,

men som det oaktadt är så tungt, att hela undervisningsplanen

derigenom splittras i en mångfald linier, att för hufvudlinien vigtiga

ämnen uppoffras och att sjelfva hufvudämnena derinom sättas i fara att

blifva undanträngda, detta faktum, säger jag, bevisar mer än annat,

huru stark latinets ställning i sjelfva verket ännu är inom vår tids lärda

bildning och att komiténs beslut att föreslå B-liniens indragning måste

anses såsom en förhastad åtgärd.

Men om således komitén till följd af förhållandenas makt icke kunnat^f0^™?®^

framställa ett förslag till skolorganisation, der hvarje högre skolbildnings förbildning.

skulle utgöra den omedelbart lämpliga förberedelsen till alla lefnadsbanor,

för hvilka fortsatta studier fordras, i det detta förslag skulle

skapa å ena sidan en klassisk linie, direkt passande blott för få lefnadsbanor,

och å den andra en reallinie, som i sina högre klasser skulle

splittras i en mångfald af former och dervid för en sent tillkommen

och ofullständig latinkurs få offra vissa af sina egendomliga företräden,

så utgör dock den af komitén uppstälda grundsatsen ett önskningsmål,

som man bör söka närma sig, så långt det låter sig göra utan uppoffrande

af vigtigare intressen. Fullständigt kan det icke vinnas. Vid

mångfalden af lefnadsbanor och olikheten af de kunskaper, som för dem

fordras, kan det aldrig hjelpas att den ena skolformen blir en mindre

lämplig direkt förberedelse för en lefnadsbana, den andra för eu annan.

Allt hvad man kan åstadkomma är att så ordna, att om någon fått sin

förberedande bildning i en skolform, som icke är den lämpligaste för

den bana han sedan vill välja, svårigheterna, som deraf uppstå, icke må

göras större än nödigt är. Denna regel har sin betydelse för ordnandet

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Latinets ställning

till de

akademiska

studierna.

B~linien.

Kong!. MajUs Nåd. Proposition N:o 26.

af sjelfva skolundervisningen. Men den har det äfven i afseende å de

kunskapsfordringar, som böra uppställas såsom vilkor för inträde å. vissa

lefnadsbanor. Derest ett ämne icke eller endast ofullständigt förekommer

i en viss skolform och således der icke eller blott i ringa mån tjenstgör

såsom medel att lemna formel bildning, bör af lärjungar, som i denna

skolform fått sin skolbildning, för inträde å lefnadsbanor, der någon

kunskap i detta ämne är behöflig, kunskapsmåttet ej ställas högre, än

som fordras för meddelande af utbildningen för lefnadsbanan eller för

■nöjaktigt fullgörande af de densamma tillhörande göromål. I detta afseende

hafva realbildningens målsmän, i min tanke, icke saknat skäl till

klagan. I vårt land är det nu icke tillåtet för eu realstudent att aflägga

någon annan akademisk examen än bergsexamen, med mindre han underkastar

sig* det icke obetydliga arbetet att inhemta ett mått af latinkunskap,

motsvarande betyget »godkänd» i afgångsexamen från ett latinläroverk.

Det kan ifrågasättas och det har ifrågasatts, om en så sträng

fordran är nödvändig. De utlåtanden, som i denna fråga afgifvits af

kanslern för rikets universitet samt af de akademiska myndigheterna

hafva gått i ganska olika rigtningar. Hvad som blifvit i saken yttradt,

har emellertid stadfäst mig i den öfvertygelsen, att rätt bör

meddelas lärjungar, som aflagt afgångsexamen från allmänt läroverk å

den reala linien, att, om de visa sig ega vissa mindre kunskaper i latinska

språket, aflägga vissa akademiska examina, och instämmer jag helt

och hållet i de af universitetens kansler förordade förslag att sådan rätt

skulle omfatta hofrättsexamen samt examina inom medicinska fakulteten

och filosofiska fakultetens matematisk-naturvetenskapliga sektion; att det

mått af latinkunskap, som en realstudent borde visa sig ega, innan någon

af dessa examina af honom finge afläggas, skulle omfatta grundreglerna

i grammatiken och förmågan att öfversätta lättare prosaiska författare,

samt att realstudent skulle ega rätt att utan någon kunskap i latin aflägga

kansliexamen. Jag instämmer så mycket hellre i dessa förslag,

som enligt hvad jag erfarit, väsentligen motsvarande rättigheter i flera

år varit medgifna i Norge och der icke medfört svårighet vid meddelande

af undervisning i de ämnen, som behöfva inhemtas för juridiska

och medicinska embetsexamina och ej heller i matematik eller naturvetenskaper.

Om jag således i denna punkt närmar mig de af komitén uttalade

åsigter och önskningar, kan jag deremot icke med komitén instämma i

fråga om B-liniens indragning. Komiténs ofta omtalade grundsats synes

mig mera tala emot än för detta komiténs förslag. Ty ingen skolform

torde bättre än B-linien gifva möjligheterna att utan allt för stora svå
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kong!,, MajUs A å d. Proposition N:o 26.

righeter välja hvilken studiebana som helst. Men äfven andra skäl tala

för B-liniens bibehållande. Enligt hvad de af komitén meddelade tabeller

öfver lärjungeantal på olika bildningslinier utvisa, har denna linie

varit den, som dragit till sig de flesta lärjungarne. Denna omständighet

synes göra det betänkligt att borttaga just den linien och dymedelst

tvinga allmänheten att antingen låta den bildningssökande ungdomen

studera å den helklassiska linien eller låta den stå främmande för de

bildningselement, som klassiska studier gifva.

Frågan om värdes af dessa studier, särdeles i skolan, är som bekant

mycket omtvistad. A ena sidan talas om det gagn, studiet af dessa

språk, framför allt latinet, medför för lärjungarnes utveckling till vetenskapligt

arbete och särskildt för idkande af språkstudier, om den antika

bildningens egenskaper och värde, om dess sammanhang med och inflytande

på den moderna och dess skiljaktighet från denna samt vigten

af en jemförelse mellan båda o. s. v. Ä den andra sidan talas om det

i de flesta lefnadskall aftagande behofvet af kännedom af de klassiska

språken, om möjligheten att vinna samma pedagogiska fördelar genom

en väl ordnad undervisning i andra praktiskt mera användbara ämnen,

om nödvändigheten, att, dä nya ämnen tränga sig fram med kraf att i

skolundervisningen upptagas, låta de klassiska språken maka åt sig, då

de jemförelsevis äro mindre behöfliga o. s. v.

Striden emellan dessa olika åsigter kan ingalunda anses afgjord,

och först en längre erfarenhet torde kunna mellan dem fälla den säkra

domen. Den skolform, som på längden och i stort lemnar de bästa resultaten,

torde dermed hafva styrkt sin öfverlägsenhet. Lagarne för det

inenskliga själslifvets utveckling äro af för invecklad beskaffenhet och i

allt fall för litet grundligt genomstuderade och jemförelsen mellan den

olika verkan, som olika studier utöfva på denna utveckling, ännu för litet

genomförd, för att åtminstone ännu visshet skulle finnas i dessa svåra

frågor. Men hvad som är visst, det är att i hela den civiliserade verlden

de klassiska språken, särskildt latinet, hafva en ganska betydande plats

i den skola, som förbereder till vetenskaplig och embetsmannabildning,

och att derföre komiténs förslag, som faktiskt skulle leda till de klassiska

studiernas undanträngande till ett minimum, skulle vara ett experiment,

som ännu ingenstädes är gjordt. Om det misslyckades, så

hade vårt lands bildning lidit en skada, som det skulle fordra långtid

och synnerligen stora ansträngningar att bota. Och äfven om

experimentet icke rent af misslyckades, skulle under den tid, som närmast

följer, vår bildning hafva en icke oväsentlig olikhet med öfriga

kulturfolks. För ett litet och aflägse boende folk, sådant som vårt,

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

är en dylik hel eller half isolering ganska betänklig. — Här bör ej

heller förbigås att de af komitén verkstälda undersökningarna gifva vid

handen det procenttalet lärjungar, soin hafva svårt att följa med undervisningen

är större på reallinien än på latinlinien (II Kap. III Tab. 18)

samt att realisterna vid mogenhetsexamens afläggande visat sig underlägsna

i skrifvandet både af modersmålet och franska språket (II Kap.

V Tab. 8). Dessa bedröfliga erfarenheter kunna nu visserligen hafva sin

orsak i realisternas ofördelaktiga ställning till idkande af universitetsstudier.

Och jag håller visst icke för osannolikt att detta förhållande

utöfvar ett stort inflytande på beskaffenheten af de lärjungar, som välja

reallinien. Men innan man kastar bort den linie, som visat de bästa

resultaten för att väsentligen basera skolundervisningen på den, som

hittills visat de sämsta, borde man väl åtminstone afvakta den tid, då

den senare under gynsammare förhållanden visat sig i resultat kunna

täfla med den förra.

Nu är det väl sant, såsom ock af komitén med styrka framhållits,

att den grekiska bildningen har vissa företräden framför den romerska,

och att B-linien, der latin men icke grekiska studeras, derför lemnar

blott en ofullständig klassisk bildning. Hvar och en, för hvilken

klassiska studier i och för sig'' och såsom bildningsmedel framstå såsom

afgjordt öfverträffande alla andra ämnen, väljer naturligtvis med förkärlek

Å-linien. Men B-linien, äfven om grekiska der icke förekommer,

har dock bevarat mycket af det gagn, klassicitetens studium

medför. Det är företrädesvis latinet, hvars studium ansetts gifva öfning

och skärpa åt tanken. Latinet, mer än grekiskan, är till nytta vid

studiet af flera moderna språk. Och om också den grekiska bildningen

är ursprungligare och rikare än den romerska, har den senare

från den förra upptagit nog mycket för att sysselsättningen med latinet

och dermed med den romerska bildningens idéverld kan gifva en

god inblick i klassiciteten. Det låter sig derför väl förklara, att mången,

som sätter stort värde på klassiciteten såsom bildningsmedel men

tillika önskar, att hans söner må få någorlunda tillfredsställande kunskaper

i matematik och naturvetenskaper, för deras uppfostran väljer

B-linien.

Ser man nu på de utlåtanden, som af akademiska och skolmyndigheter

afgifvits öfver komiténs förslag att indraga B-linien, så finner man

detta förslag hafva mötts af ett temligen allmänt ogillande. Lärarekollegiet

vid Karolinska mediko-kirurgiska institutet har ansett sig böra

afstå från hvarje yttrande om ifrågavarande förslags lämplighet i peda
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kongl. May.U Nåd. Proposition No 26.

logiskt afseende och blott uttala sig om undervisningsplanernas lämplighet

för blifvande läkare, i hvilket afseende kollegiet funnit den föreslagna

reallinien vara bättre än nuvarande klassiska linier eller den af

komitén föreslagna A-linien. Lärarekollegiet vid Jakobs läroverk godkänner

förslaget. Lärarekoilegiet vid Vesterviks läroverk uttalar intet

tydligt omdöme, men förutsätter, att B-linien skall bibehållas, hvilket

kollegiet tyckes anse önskvärdt för vinnande af eu jemförelse mellan

olika liniers företräden.

Ofriga myndigheter, som i frågan yttrat sig, hafva mer och mindre

skarpt afstyrkt den nuvarande B-liniens indragning. Så universitetens

kansler och konsistorier, fakulteter och sektioner icke mindre än läroverkskollegier

och ecklesiastika konsistorier. Teologer, läkare, jurister,

humanister och naturvetenskapsmän, representanter för skilda vetenskaper

och eljest, äfven i undervisningsfrågor, stridande rigtningar hafva, på

få undantag när, enats i den åsigten, att B-linien bör bibehållas. Om

jag också icke är viss om rigtigheten af alla de skäl, som myndigheterna

anfört för sitt afstyrkande, delar jag dock deras åsigt i fråga om resultatet.

Men äfven om jag det icke gjorde, skulle det hos mig fordras

ett stort sjelfförtroende för att våga tillstyrka en föreslagen opröfvad

nyhet, som mötts af en så förkrossande dom af det öfverväldigande

flertalet bland dem, som i vårt land sysselsätta sig med den högre

undervisningen.

Man måste derför se till, om icke de brister, som nu anmärkas

emot undervisningen å den klassiska och särskild!'' B-linien, kunna undanrödjas

eller åtminstone minskas.

De hufvudsakliga anmärkningar, som framstälts mot latinliniensAnmärkningar

• ,. ° ° mot latinliniens

organisation, ciro. organisation.

att matematiken och naturvetenskaperna på det högre stadiet undanträngts

af språken, särskildt de klassiska, så att de för fortsatta studier

nödiga förkunskaperna icke i de förstnämnda ämnena kunnat i skolan

inhemtas;

att B-liniens undervisningsplan icke erhållit vederbörlig sjelfständighet,

i följd hvaraf den tid, som för den samma blifvit ledig genom

grekiskans uteslutning, icke vunnit fullt ändamålsenlig användning;

att ämnesföljden är olämplig, i det att trenne språk inträda i undervisningen

under tre omedelbart på hvarandra följande år, nemligen latin

i fjerde klassen, franska i femte och grekiska eller engelska i nedre

sjette klassen; samt

att tyska språket, oaktadt den myckna tid, som egnats deråt i de

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

lägre klasserna, derigenom att det uteslutits ur de högsta, icke blifvit

så inlärdt, att lärjungarne sedermera med någon lätthet kunna begagna

sig deraf vid fortsatta studier.

Ämnesföljd och Den förnämsta grunden till här påpekade brister är utan tvifvel att

ning. söka deruti, att det andra främmande språket först inträder i fjerde

klassen. Ty då latinet uppsköts till fjerde klassen och utom detta språk

och tyskan äfven franska och grekiska eller engelska måste läsas, så

kunde franskan icke inträda senare än i femte och grekiskan eller engelskan

icke senare än i nedre sjette klassen, om någon afsevärd tid skulle

blifva öfrig för de andra ämnena i de högsta klasserna. Och tyskan

måste dock, för samma orsaks skull, inskränkas så mycket som möjligt i

sjette klassen samt helt och hållet uteslutas ur den sjunde. Men detta

oaktadt hafva de s. k. reala ämnena i de högre klasserna erhållit en allt

för svag ställning.

En direkt verkan af latinets uppflyttande från andra till fjerde

klassen blef borttagandet af det matematiska skrifprofvet i mogenhetsexamen,

en åtgärd, om hvilken komitén säger (I. s. 27), att »den haft

till följd, att detta ämnes studium, som under 1860- och 1870-talen

börjat höja sig till en ganska tillfredsställande ståndpunkt, hastigt sjunkit

tillbaka, så att ämnets ställning numera knappast skulle blifva sämre,

om det samma rent af uteslötes äfven ur den muntliga examen». Detta

påstående innebär visserligen, i min tanke, en öfverdrift, men deraf framgår

dock tydligt komiterades åsigt att genom latinets uppskjutande

till fjerde klassen matematikens ställning betydligt försvagats. Denna

komiténs säkerligen fullt rigtiga uppfattning framträder äfven i följande

yttrande med afseende härå (I. s. 24): »Då riksdagen fattade sitt ofvannämnda

vigtiga beslut af år 1873, väntade den visst icke och åsyftade

säkerligen ännu mindre, att följden deraf skulle blifva ett undanträngande,

inom läroverkens öfre klasser, af öfriga ämnen och i synnerhet

de reala till förmån för latinet.» Förklaringen till detta förhållande

söker komitén visserligen deruti, att fordringarna i latinet till mogenhetsexamen

ej undergått någon nämnvärd förändring sedan 1873 och

att detta språk inom de högre klasserna erhållit ersättning för den tid,

som det förlorat inom de nedre. En närmare undersökning visar emellertid,

att timantalet för latinet minskats från 66 till 48 eller med 18

timmar i veckan under hela skolkursen på det sätt, att 20 timmar bortfallit

i de lägre klasserna, men 2 timmar tillkommit i högsta klassen.

Undervisningstiden i skolan har således minskats med något öfver en

fjerdedel af hvad den var enligt 1869 års läsplan. Se vi åter på kurserna,

så befinnas de minskade med betydligt öfver en fjerdedel eller

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

med fullt eu tredjedel af hvad de utgjorde enligt 1869 års kursfördelning*).

Och i qvalitativt hänseende torde knappast kunskaperna i latin

hafva vunnit någon ersättning för denna förlust med hänsyn till qvantiteten.

Åtminstone har stilen i mogenhetsexamen på senare tiden måst

göras både lättare och kortare.

Det kan ej undgå att tilldraga sig uppmärksamhet, att samtidigt

med att nämnda förändring blifvit genomförd, insigterna i matematik

och naturvetenskap så betydligt sjunkit, på samma gång latinets ställning

väsentligt försvagats, utan att man kan angifva något enda af

skolans öfriga ämnen såsom det, hvilket skulle hafva erhållit en nämnvärdt

bättre ställning. Detta förhållande torde derför näppeligen kunna

förklaras annat än af den pedagogiskt felaktiga ämnesföljden och den

delvis deraf, delvis af afslutningskurserna i 3:dje och 5:te klasserna beroende

olämpliga kursfördelningen.

I följd deraf att tyska språket och matematiken erhållit en mängd

timmar i de lägre klasserna, men mycket litet tid i de högre, hafva den

besvärliga tyska syntaxen och eu del ganska svårfattliga saker i geometri

och algebra måst inläras redan i 4:de och 5:te klasserna, innan

lärjungarnes själsutveckling gjort dem fullt mogne för ett dylikt tankearbete,

under det att en mängd minnessaker måst uppskjutas till de

högre klasserna, der dessa vållat betydlig tidsförlust och större svårighet,

än de skolat åstadkomma i de lägre.

Lägger man härtill å ena sidan, att inträdet i undervisningen af

latin, franska samt grekiska eller engelska under tre omedelbart på

hvarandra följande år gjort det för lärjungarne svårt att hålla i sär

alla de grammatika regler och lexikaliska enskildheter, som de i alla

dessa språk måste på en gång inhemta, utan att tid lemnats det ena

språket att vinna fäste och organisation i medvetandet, innan det andra

*) Enligt 1869 års kursfördelning skulle Oornelius Nepos, Csesar de bello gallico ock Ovidii

Metamorfoser läsas under 3 år, ock genomgingos derunder i allmänhet 8 ä 12 fältherrar i

Cornelius, 2 å 3 böcker i Caesar samt 7 ä 800 vers af Ovidius. Under de 4 sista åren skulle

åter genomgås 3 ä 4 böcker af Livms, några tal eller bref samt en bok i Qvaestiones Tuseulanae

af Cicero, 6 böcker af Yirgilii iEneid och 2 böcker af Horatii Oder.

Enligt 1878 års skolstadga skola deremot Cornelius Nepos, Caesar de bello gallico

och Ovidii Metamorfoser läsas blott under 2 år, och medhinnas derunder i allmänhet 5 å 7

fältherrar i Cornelius, 1 ä 2 böcker af Caesar och omkring 300 vers af Ovidius. Under de

3 sista åren skola vidare genomgås 2V2 hok af Livius, delvis extempore, några valda tal

eller bref af Cicero, 2 böcker af Yirgilii iEneid samt 1 å 2 böcker af Horatii Oder.

Minskningen utgör således mer än ''/3 af kurserna i Cornelius Nepos, Csesar och Ovidius

samt 1 bok af Ciceros Tusculanae, 1 bok af Livius, 4 böcker af Yirgilius och 1/2 bok

af Horatius.

Bill. till lliksd. Prof. 1881. 1 Sami. 1 Afd. 1!) Höft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

för sin del tagit i anspråk den skärpta uppmärksamhet och den särskilda

ansträngning, som ett nytt ämne i allmänhet förutsätter, för att tillegnandet

skall blifva tillfredsställande; och tager man å andra sidan i betraktande,

att kursafslutningarna i 3:dje och öde klasserna föranledt, att

ämnen, såsom historia, geografi och naturalhistoria, åt hvilka en ej obetydlig

tid blifvit anslagen, icke lemnat de resultat, man af dem eljest

kunde fordra, så torde man förstå, huru det anmärkta förhållandet

kunnat inträffa, och äfven den vigt, .som måste läggas på en ändamålsenlig

ämnesföljd och kursfördelning.

Ett stöd för denna uppfattning erbjuder komiténs hela behandling

af denna fråga. Komitén utgår nemligen från förutsättningen af tyskans

inträde i lista och latinets i 4:de klassen och undersöker, huruvida det

utan lärjungarnes öfveransträngning låter sig göra att vinna försvarliga

insigter i latin på samma gång som nöjaktiga kunskaper i matematik

och naturvetenskap, samt kommer dervid till den slutsatsen, att detta

icke låter sig göra, hvilket för densamma blir ett ytterligare skäl att

helt och hållet uppgifva B-linien samt att afstå från all fordran på grundligare

studier i matematik och naturvetenskap å A-linien.

Innan den fattat detta beslut, har den dock tillsett, huruvida ett

bättre resultat skulle vinnas genom att uppskjuta latinet till sjette klassen

eller nedflytta det till första eller andra klassen, men funnit sig, på angifna

grunder, icke kunna förorda någondera af dessa åtgärder.

Komitén har emellertid underlåtit att taga i betraktande den anordning,

som i detta fall synes ligga närmast till hands, nemligen att

låta tyskan inträda i första klassen och latinet i den tredje. Denna anordning

har förut varit pröfvad i vårt land under åtskilliga år eller

mellan 1865 och 1869 samt befunnits ändamålsenlig, hvarför äfven

Andra Kammaren vid 1870 års riksdag, medan minnet af berörda anordning

ännu var lifligt, för sin del beslöt, att hos Kongl. Maj it hemställa

om dess återinförande.

Men låter man tyskan inträda i lista och latinet i 3:dje klassen, så

kan man införa franskan i 5:te klassen med ett starkare timantal än

hittills, och under sådana förhållanden torde ej kunna anses olämpligt att

låta grekiskan eller engelskan börja i nedre sjette klassen. Då afsigten

ej är att särskildt stärka latinets ställning, vinnes härigenom, utom den

bättre ämnesföljden, ej så obetydlig tid i de högre klasserna för de

öfriga ämnena. Genom denna anordning äfvensom genom åtgärder,

hvilka längre fram skola föreslås, skulle sålunda icke blott undervisningen

i tyskan kunna fortsättas till skolkursens slut, utan äfven undervisningen

i matematik och naturvetenskap så förstärkas, att B-liniens

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

lärjungar blefve väl förberedda för akademiska studier i dessa ämnen,

och dock öfriga å läsplanen upptagna ämnen erhålla en bättre ställning

än för närvarande.

En följd af nu antydda organisation af latinlinien måste tydligen

blifva att det andra främmande språket å reallinien komme att inträda

i 3:dje i stället för i fjerde klassen. Nämnda språk har hittills varit

engelskan, men komitén har föreslagit att dess plats skulle intagas af

franskan.

Beträffande reallinien har anmärkts, att dess resultat med afseende

på språkbildning och humanistisk bildning i det hela varit mindre tillfredsställande.

Såsom ett bevis för detta påstående tjenar det redan påpekade

förhållande, att de betyg, som realliniens lärjungar erhållit för uppsatsen

i modersmålet och öfversättningen till franska språket i skriftliga

mogenhetsexamen varit betydligt underlägsna dem, som tilldelats lärjungarne

från latinlinien (II, Kap. V Tab. 8). Såsom förklaringsgrund till detta

missförhållande angifver komitén språkundervisningens olämpliga anordning

å reallinien. Denna linie saknar nemligen den enhet i språkundervisningen,

som kan vinnas genom ett hufvudspråk, vid hvilket den formella

språkbildningen kan bindas, då tyskan utgör hufvudspråket i de

tre lägsta klasserna, men förlorar sitt välde i mellanklasserna och är

helt och hållet utesluten ur den högsta, under det att engelskan tilldrager

sig mest uppmärksamhet i mellanklasserna, men lider intrång af

franskan, som inträder redan året efter densamma och på det högre

stadiet får den största betydelsen. Franskans ställning är dock icke

stark, ty den inträder så sent i undervisningen och med ett så ringa

timantal i begynnelseklassen, att mycket af den tid, som är anslagen

deråt i de högre klasserna, måste användas på inlärandet af formläran

och insamlandet af nödigt ordförråd. Studiet af den franska syntaxen,

som är af framstående värde för den formella språkbildningen, kan derför

icke erhålla erforderligt utrymme. Annat skulle, enligt komiténs

mening, förhållandet blifva, om franskan redan från mellanstadiet blefve

hufvudspråket samt engelskan först två år efter densamma finge inträda

och tyskan samtidigt dermed utgå ur undervisningsplanen.

Liksom komitén och flertalet af de skolmyndigheter, som yttrat sig

i ämnet, är jag af den öfvertygelsen, att franskan är vida lämpligare till

hufvudspråk på den vetenskapliga reallinien än engelskan och derför

bör i undervisningen inträda före denna, äfvensom att tvenne år böra

ligga mellan den enas och den andras inträde. Men hvad tyskan angår,

anser jag komiténs förslag ingalunda tillfredsställande. Ty med kännedom

af den ringa förmåga våra nyblifna studenter för närvarande hafva

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

att betjena sig af det tyska språket vid sina studier, torde ej vara svårt

att inse, att om detsamma komme att utgå ur undervisningen två år

tidigare än nu, flertalet af de blifvande studenterna skulle sakna förmåga

att begagna sig deraf. Älven för de studier, åt hvilka realstudenterna

företrädesvis torde komma att egna sig, är emellertid tyskan

af så framstående värde, att umbärandet deraf måste kännas och erkännas

såsom en brist i den förberedande bildningen.. Man torde derför

böra sörja för att också på reallinien undervisningen i tyska må

kunna fortsättas till skolkursens slut.

Om engelskan säger komitén, att den är det språk, som talas af

flere bland den bildade verldens invånare än något annat och dertill det,

hvarpå eu ofantligt stor del af nutidens vetenskapliga literatur är författad,

samt att påståendet om lättheten att inhemta engelskan egen

giltighet endast inom en viss gräns, ty för så vidt man åsyftar en grundligare

insigt deri, är studiet af detta språk med dess rikhaltiga, från

två eller tre olika håll hemtade ordförråd ett företag, som kräfver både

tid och möda. Att komitén med denna, såsom mig synes, fullt rigtiga

uppfattning af engelskan, ansett sig böra nedsätta den deråt anslagna

undervisningstiden till blott tio timmar i veckan på reallinien, sedan

den helt och hållit uteslutits ur latinliniens obligatoriska läsplan, torde

ej bero på annat än omständigheternas tvingande magt. Då franskan

icke fick inträda förr än i 4:de klassen och två år borde ligga mellan dess

och engelskans inträde, så kunde den sistnämnda tydligen ej börja förr

än i nedre sjette klassen. Men i de högre klasserna är det nödvändigt

att i främsta rummet tillgodose de reala ämnena, som först der med

större framgång kunna meddelas, och derför måste engelskan inskränkas

till det minsta möjliga och tyskan helt och hållet uteslutas från det

högre stadiet.

Helt annat blir förhållandet, om franskan inträder redan i 3:dje

klassen, ty då kan engelskan lämpligen börja i öde och i denna klass

erhålla ett icke allt för obetydligt timantal. Då blir ock möjligt att i

de högre klasserna lemna tyskan en veckotimme.

Reallinien torde således komma att draga en ej mindre fördel än

latinlinien deraf, att det andra främmande språket får inträda i 3:dje i

stället för i 4:de klassen.

De väsentligaste anmärkningar, som kunna göras mot denna anordning,

äro att lärjungarne eller deras målsmän ett år tidigare än hittills

måste göra sitt val af bildningslinie samt att de lärjungar, som före

skolkursens slut afbryta sina studier, blifva sämre stälda än hittills.

Den första af dessa anmärkningar torde dock icke behöfva tillmätas

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kong!, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

någon synnerligt stor betydelse. Ty många föräldrar och målsmän finnas

utan tvifvel, som redan då de sätta sin son eller myndling i skolan,

hafva det fullt klart för sig, att de blott under några få år kunna hålla

honom der. Dessa komma tydligen att utan tvekan välja den praktiska

linien eller, der den icke finnes, reallinien. Andra föräldrar åter hafva

redan från början bestämt, att deras son skall, om han blott någorlunda

förmår taga sig fram i skolan, genomgå hela dess kurs och derpå egna

sig åt ett visst ganska noga bestämdt lefnadskall. Dessa råka icke heller

i någon villrådighet. Sant är visserligen att dessa beslut kunna ändras,

om en gosse af den förra kategorien visar ovanliga anlag för studier

eller eu af den senare ådagalägger en afgjord håg för ett annat studieslag

än det valda. Men för dessa undantagsfall hvarken kan eller behöfver

man lagstifta. Ty de skrankor, som skilja de olika linierna

från hvarandra, äro väl ganska svåra att komma öfver för de medelmåttigt

begåfvade, men för de öfverlägsna anlagen eller den afgjorda

fallenheten utgöra de icke något afsevärdt hinder.

En tredje ganska stor klass af föräldrar och målsmän finnes emellertid,

som alls icke gjort klart för sig, åt hvilket kall deras son eller

myndling skall egna sig, då han slutat sin skolgång. Men för dessa blir

valet af bildningslinie i allmänhet icke lättare, då gossen flyttats till

fjerde klassen, än det var, då han kom till tredje. Åtminstone finnes för

närvarande en hel skara lärjungar i de högre och högsta klasserna, som

icke det minsta veta, hvad de skola taga sig till, sedan de slutat skolan,

och för många fortsätter denna ovisshet en god tid efter det de aflagt

mogenhetsexamen Icke heller hafva de varit så få, som öfvergått från

ena linien till den andra, antingen i skolan eller genom komplettering

af mogenhetsexamen. Jag tror icke, att deras antal, som öfvergå från

en linie till en annan, kommer att ökas, om valet måste träffas ett år

tidigare, ty vid den ålder här är i fråga (11 :te och 12:te kret) utvecklas

icke anlagen under ett år så mycket, att deraf någon egentlig ledning

vid valet af lefnadsbana kan vinnas.

Hvad de i förtid ur skolan utträdande beträffar, så har redan blifvit

anmärkt, att flertalet bland dem icke lemnar skolan omedelbart efter

genomgåendet af 3:dje och 5:te klasserna, der de s. k. kursafslutningarna

äro anordnade. Detta flertal har derför intet gagn af dessa afslutningskurser;

och då, såsom ofvan nämnts, undervisningsmetoden i de lägre

klasserna rättat sig efter deras behof, som skola fortsätta, så har den

nytta, som de tidigare afgående haft af sin skolgång, hufvudsakligen bestått

i den själsutveckling de i teoretiskt och praktiskt hänseende vunnit

genom skolans undervisning och ordning å ena sidan samt umgänget

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 26.

med lärare och kamrater å den andra, äfvensom i de inhemtade grundläggande

kunskaperna, hvilka visserligen icke blifvit så inskärpta och

fullständigade, som de behöfde vara för att direkt kunna användas i det

praktiska lifvet, men hvilka dock väsentligen underlättat förvärfvandet

af de för den framtida verksamheten erforderliga insigterna. Men dessa

fördelar komma tydligen äfven efter den af mig föreslagna läsordningen

dem till del, hvilka skola utgå i lifvet efter att hafva genomgått några

klasser å endera af de lärda linierna, hvarför deras ställning i hufvudsak

icke kan sägas blifva sämre än förut.

En anmärkning, som någon gång göres, är att skolan egnar för mycken

tid åt språken och för liten åt realkunskaperna. Jag anser mig derför

böra påpeka, att ej blott språken genom den af mig föreslagna anordningen

skulle komma i en bättre ställning, utan att äfven realämnena

skulle vinna ej så obetydligt, då de skulle erhålla större utrymme i de

högre klasserna. Derjemte anhåller jag att få fästa uppmärksamheten

på, att språken äro af mer direkt gagn för alla skolans lärjungar vid

fortsatta studier än något annat läroämne. Vid en blick på de särskilda

studiebanorna, finna vi nemligen, att den blifvande pimsten och juristen

väl för sina fackstudier kunna hafva direkt nytta af grundligare skolkunskaper

i kristendom, filosofi och historia, men att vidsträcktare studier

i matematik och naturvetenskaperna icke för dessa äro af någon direkt

betydelse. För den blifvande läkaren äro åter goda insigter i matematik

och naturvetenskaper behöfliga, under det att hans fackstudier icke lida

något direkt afbräck genom frånvaron af vidsträcktare kunskaper i kristendom,

filosofi och historia. Bristen på grundliga insigter i sistnämnda

ämnen äfvensom i kemi och naturalhistoria lägger icke något direkt

hinder i vägen för fackstudier i matematik, mekanik och astronomi,

o. s. v. Men de stora kulturspråken behöfva de alla. Ty i vår tid,

med dess raska utveckling, är det nödvändigt att snabbt och noggrant

kunna taga kännedom om hvad som i hvars och ens ämne skrifves derå;

och det är omöjligt att angifva ett enda af dem, som den ene eller

andre skulle kunna undvara utan verklig afsaknad.

Med stöd af det sagda anser jag alltså:

att tyska språket må såsom hittills ingå bland läroämnena i första

klassen;

att å latinlinien latinet må inträda i undervisningen i tredje klassen,

franskan i femte och grekiska eller engelska i nedre sjette klassen;

att å reallinien franskan må börja i tredje och engelskan i femte

klassen; samt

att tyskan må å båda linierna fortsättas till skolkursens slut.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

Så goda verkningar jag än väntar mig af den föreslagna ändringen Lärjungarna

5 ämnesföljden vid våra läroverk, inser jag dock fullt väl, att sjelfva mogenhet.

hufvudanmärkningarna mot vårt högre skolväsen icke derigenom ensamt

kunna undanrödjas. Dessa innebära nemligen, att de lärjungar, som

efter slutad skolkurs komma till universitet eller högre tillämpningsskola,

i allmänhet icke ega de kunskaper och den förmåga af sjelfständigt

arbete, som förutsättes för idkande af vetenskapliga studier, samt

att lärjungarne, oaktadt denna deras ringa mognad, genom obligatoriskt

arbete i och för skolan på ett för deras helsa farligt sätt öfveransträngts.

Att dessa anmärkningar äro befogade, torde vara svårt att bestrida.

Hvad den förra af dem angår, framgår detta dels af en jemförelse

med de kurser, som i andra länders lärda skolor genomgås och som i

allmänhet, särskildt med afseende på hufvudämnena, visa sig betydligt

vidlyftigare än våra, dels af de klagomål, som i detta hänseende höras

från högskolorna och som få sin bekräftelse i den långa tid, som i regeln

erfordras för afläggande af de akademiska examina. Tydligt är att under

sådana omständigheter en minskning af de hittills gällande kurserna ej

gerna kan sättas i fråga, snarare torde en ökning vara behöflig. Ty i

följd af vetenskapens internationella karakter kunna förutsättningarna

för ett vetenskapligt akademiskt studium icke utan skada göras väsentligt

svagare hos oss än i andra länder. Emellertid tror jag bristen hos

oss mindre ligga i kursernas ringare omfång än deri, att de, i följd af

den för knappt tillmätta tiden, icke blifvit på tillbörligt sätt tillegnade.

Jag anser mig derför icke annat än i undantagsfall, såsom beträffande

matematik och naturvetenskap på B-linien, böra yrka på någon egentlig

ökning af kurserna, men så mycket mer verka för, att lärjungarne må

sättas i stånd att så tillegna sig det meddelade, att de få fullt herravälde

deröfver och sålunda kunna göra sjelfständigt bruk deraf.

Vända vi oss åter till öfveransträngningsfrågan, så har den blifvit

vidlyftigt behandlad af komitén såväl i dess betänkande som i en särskild,

af professor Key författad bilaga dertill. De resultat, till hvilka

komitén kommit, äro i sanning fasaväckande. En närmare granskning

torde visserligen visa att komiténs siffror understundom äro nog höga,

men hvad som efter erforderlig korrektion står qvar är dock tillräckligt

mycket för att ådagalägga, att våra lärjungar för närvarande äro under

lästerminerna så belastade, att deras dagliga arbete derunder ingalunda

får ökas, utan snarare bör ej så litet lindras*).

*) För att ådagalägga nödvändigheten att med mycken varsamhet upptaga af komitén

meddelade siffror rörande lärjungarnes arbetstid torde det vara tillräckligt att närmare

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

Kornitén har tänkt sig, att denna lindring borde åstadkommas på

det sätt, att dels undervisningstiden i skolan både på det lägre och

undersöka dem för några klasser. Jag har för ändamålet valt nedre sjunde och öfre sjette

latinklasserna, fjerde realklassen och andra klassen vid de högre läroverken.

I komiténs betänkande (I. s. 125) uppgifves medeltiden för obligatoriskt arbete i

skolan och hemmet (gymnastiken oberäknad) för vecka till

63.4 timmar i L. 7: i,

62,8 » » L. 6: 2,

51,2 » » E. 4 och

43.4 » » 2.

Och anmärkes i en not till texten, »att enligt gällande läroverksstadga lärjungarne i

7:de klassen hvarje månad kunna åtnjuta 4 och lärjungarne i 6:te klassen 2 dagars s. k.

månadslof. Dessa lofdagar äro, hvad beträffar skolarbetet, icke afdragna i tabellens uppgifter;

huruvida den genom dem uppkomna minskningen i hemarbete vid uppgifterna tagits

i beräkning, kan icke bestämdt afgöras».

I bilagan E. (III. s. 295) uppgifves medeltiden för det obligatoriska arbetet i skolan

och hemmet med gymnastiken inberäknad till

68,2

timmar

i veckan

eller

ii

t,

22

m.

för

dag i L.

V: 1,

67,4

»

»

»

ii

t.

14

m.

»

» » L.

6: 2,

54,5

»

»

»

9

t.

5

m.

»

» » E.

4 och

46,6

»

»

»

7

t.

46

na.

»

» » 2.

Dessa siffror återfinnas äfven i komiténs jemförelsetabell (I. s. 140).

Ser man åter på de specialtabeller, ur hvilka dessa siffror äro sammandragna (IV. s.

44—81), så finner man, hvad arbetet i skolan angår, att medeltalen per vecka i L. 7: i

varit för bön 1,7 t., läsämnena 30 t-, teckning 2 t., sång 2 t., gymnastik 4,8 t. eller

summa 38,5 t. med inräkning och 33,7 t. med frånräkning af gymnastiken.

Vidare upplyses der, att af klassens lärjungeantal 6,8 procent varit befriade från teckning,

48,7 procent från sång och 18,6 procent från gymnastik.

En närmare granskning af specialsummorna visar tydligt, att kornitén vid beräkningen

af medelarbetstiden i skolan icke tagit i betraktande den ledighet, hvilken beredes lärjungarne

genom 10-minutersrasterna, eller den minskning i medelarbetstiden, hvilken måste

uppstå genom åtskilliga lärjungars befrielse från undervisningen i öfningsämnena. Då

emellertid 10-minutersrasten, ehuru inskjuten mellan tvenne arbetstimmar, icke derför bereder

lärjungarne mindre, utan snarare mer lättnad och vederqvickelse, än om denna ledighet

samlades till en större loftid, finnes intet skäl att inräkna den i arbetstiden. Och

då i allmänhet tre dylika raster förekomma hvarje dag, utgör den deraf uppstående loftiden

1/2 timme för dag eller tre timmar i veckan. Den genom åtskilliga lärjungars

befrielse från undervisningen i öfningsämnena uppkommande minskningen i medelarbetstiden

utgör för teckningen 0,14 t., för sången 0,9 7 t. och för gymnastiken 0,8 9 t. eller tillsammans

2 t. Anbringas dessa korrektioner och beräknas derpå det afdrag, som bör ske i följd

af månadslofvet, efter samma grund, som kornitén antagit vid sin beräkning af den faktiska

undervisningstiden i vissa ämnen, så befinnes detta afdrag böra upptagas till 5,5 8 t. eller

med frånräkning af gymnastiken 4,9 3 t. I sjelfva verket har således medelarbetstiden i

skolan blott uppgått till 27,92 t. i veckan eller med frånräkning af gymnastiken till 24,66 t.

Beträffande åter tiden för hemarbetet, hvilken uppgifves till 29,7 t. i veckan, består

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

det högre stadiet betydligt inskränktes, dels eu maximitid för det obligatoriska

hemarbetet bestämdes för lärjungarne i hvarje särskild klass.

deri af tvenne delar, nemligen tiden för lexläsningen 24 t. och tiden för de skriftliga arbetena

5,7 t. De siffror, som beteckna medeltiden för lexläsningen, vexla emellertid vid de

särskilda läroverken på ett så betänkligt sätt, att särskild uppmärksamhet måste deråt

egnas. I nu ifrågavarande klass utgör sålunda öfverläsningstiden vid ett läroverk 16,3 t.

och vid ett annat 30 t., och i följande klass vexlar denna tid mellan 13,2 t. och 30 t.,

i R. 4 mellan 6,G t. och 24 t. samt i klass 2 mellan 5,4 och 16,2 t. Att denna skarpa

vexling mer måste bero på en olika uppfattning af komiténs fråga och deraf föranledd olika

beräkningsgrund än på olikheten i den faktiska öfverläsningstiden, torde vara temligen

tydligt. Tager man komiténs fråga i betraktande, finner man ock olikheten i dess uppfattning

helt förklarlig. Frågan hade nemligen denna form: »Huru lång tid användes i

allmänhet dagligen för öfverläsning af skolans lexor (beräkningen göres efter 6 arbetsdagar

för veckan)?»

Då det här frågades efter tiden för lexläsningen i allmänhet och icke under den närmast

föregående tiden, försvårades härigenom betydligt uppskattningen af denna äfven eljest

svårbestämda siffra, och man kan derför ej undra på, att lärjungarne, som säkerligen härom

samrådt med hvarandra, på somliga ställen låtit påverka sig af minnet af den brådaste

tiden, som, i följd af sin aflägsenhet från den närvarande, åtskilligt förstorades, under det

att de på andra ställen höllo sig till det för handen varande. Och då det derjemte föreskrefs,

att beräkningen skulle göras efter 6 arbetsdagar för veckan, fattades detta utan

tvifvel mångenstädes på det sätt, att man skulle betrakta alla söckendagarne såsom arbetsdagar

och således icke anse någon vara månadslofdag, under det att man på andra ställen

kunde antaga, att denna bestämmelse blott afsåg, att ett arbete, som möjligen förrättats

på söndagen, skulle fördelas på söckendagarne.

Lägger man härtill, att tiden för lexläsningen är olika till olika dagar och att månadslofvet

än faller på den ena veckodagen än på den andra samt i 6:te klassen blott återkommer

hvarannan vecka, så blir sannolikheten ganska stor för det antagandet, att den

minskning i öfverläsningstid, som föranledts af månadslofvet, icke blifvit å de flesta ställen

tagen i beräkning samt att från den nu uppgifna medeltiden för lexläsning bör afdragas i 7:de

klassen minst V12 och i 6:te minst ’/24.

Medeltiden för lexläsningen i L. 7: 1 kan således högst antagas till 22 t. Och summan

af tiden för det obligatoriska skolarbetet blir således 55, G 2 t. i veckan eller 9 t. 16 m.

för dag, om tiden för gymnastiken inräknas, eller om denna frånräknas 52,3 c t. i veckan

och 8 t. 44 m. för dag.

Korrigeras enligt samma grunder de för klasserna L. 6: 2, R. 4 och 2 uppgifna siffrorna,

så erhållas följande tal för det obligatoriska skolarbetet med inräkning af tiden för gymnastikundervisningen

:

i

L. 7: 1

......... 55,6

timmar i

veckan

eller

9 t. 16 m.

om dagen

»

L. 6: 2

......... 58.5

»

»

»

9 t. 45 m.

»

»

R. 4 ..

......... 50,1

»

»

»

8 t. 21 m.

»

»

2 ..

.......... 43,2

»

»

»

7 t. 12 m.

»

*ånr

i

åkning

L. 7: 1

af tiden för gymnastiken:

......... 52,3 6 timmar i veckan

ellei

: 8 t. 44 m.

om dagen

»

L. 6: 2

......... 54,9

»

»

»

9 t. 9 m.

»

»

R. 4 ..

.......... 47,1

»

'' »

»

7 t. 51 m.

»

»

2 ..

.......... 40,2

»

»

»

6 t. 42 m.

»

Bill. till Rilcsd. Prof,. 1887. 1 Sami. ,7 Afd. 11) Höft.

fi

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

Men någon minskning vare sig i de obligatoriska ämnenas antal eller

kursernas längd har komitén icke ansett sig böra föreslå. Indragningen

af den valfria undervisningen i hebreiska utöfvar naturligtvis i detta

afseende högst ringa inflytande.

Af hvad jag redan haft tillfälle att yttra är tydligt, att jag icke

kan hafva något att invända mot komiténs yrkande på nödvändigheten

Läroämnenasaf att bibehålla de närvarande kurserna oförkortade. Äfven med afseende

på läroämnenas antal skulle jag icke haft något emot att sluta mig till

komiténs åsigt, om jag icke trott det nödvändigt att låta undervisningen

i tyska språket äfvensom på B-linien i naturalhistoria fortgå till skolkursens

slut och dermed öka ämnenas antal i högsta klassen samt i

mogenhetsexamen. Då en sådan ökning utan tvifvel är betänklig och

endast, i fall ingen annan utväg finnes, bör ega rum, så har jag deraf

uppfordrats till noggrann undersökning, huruvida icke något af de i

Fäster man vidare uppmärksamheten vid att lärjungarnes medelålder i L. 7: i utgjorde

18,3 år, i L. 6: 2 17,4 år, i R. 4 14,6 år och i 2 12,3 år, och erinrar sig att i

komiténs normaltabell för daglig arbetstid denna för lärjungar

i 10:de och ll:te lefnadsåret upptages till 6 timmar

» 12:te och 13:de » . » »7 »

» 14:de » » » 8 »

» 15:de och 16:de » » » 8,5 » samt

» 17:de och 18:de » » » 9 »

så finner man lätt, att medelarbetstiden för lärjungame i 2:dra, 4:de real- och 7:de nedre latinklassen,

hvilka i medeltal voro respektive i det 13:de, 15:de och 19:de lefnadsåret, ganska

väl stämma med normaltabellens siffror, i synnerhet om man får antaga, att arbetstiden i

13:de lefnadsåret utan skada kan upptagas till 7 t. 15 in., då det i den 12:te bestämts till

7 och i det 14:de till 8 timmar. Med öfre sjette klassen är deremot förhållandet ett helt

annat. Såsom redan antydts, har afsigten med denna lilla undersökning icke varit att

söka bevisa det öfveransträngning icke förekommit i våra skolor; något sådant kan tydligen

icke bevisas dermed, att det ådagalägges, att medelarbetstiden icke öfverstigit den såsom

maximum antagna arbetstiden. Tvärtom är det tydligt, att om medeltiden i det närmaste

uppnår maximitiden, så är denna maximitid öfverskriden af ett flertal lärjungar, för hvilka

således öfveransträngning är att befara. Men af det anförda torde hafva klargjorts, att

öfveransträngningen i våra skolor ingalunda är så oerhörd, som komiténs siffror läto oss tro,

äfvensom att öfveransträngningen företrädesvis förekommer i helt andra klasser än de af

komiténs siffror utpekade. Så finna vi t. ex. att lärjungarne i öfre 6:te latinklassen i sjelfva

verket varit vida tyngre belastade än de i nedre 7:de latinklassen, hvilken dock enligt

komiténs framställning angifves såsom den, i hvilken öfveransträngningen skulle kulminera.

Inom skolkretsar var också meningen allmänt den, innan komiténs undersökningar offentliggjorts,

att öfveransträngning vida mer vore att befara i öfre sjette än i nedre sjunde klassen.

Då fråga blir att i detalj bestämma undervisningsplan och kursfördelning, blir det

tydligen nödvändigt att underkasta samtliga uppgifterna angående arbetstiden i de särskilda

klasserna en noggrann granskning. För det nu afsedda ändamålet torde det redan anförda

göra till fyllest.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

undervisningsplanen upptagna ämnena utan större afsaknad kunde undvaras.

Såsom ett sådant ämne torde den filosofiska propedevtiken kunna anses. om filoso fiska

Detta läroämne, hvaruti å de gamla gymnasierna undervisning meddelades

i alla klasser, inskränktes redan genom 1856 års skolstadga till två timmar

i veckan i hvardera af de båda högsta klasserna och förlorade genom

skolstadgan af år 1878 hälften af denna ringa undervisningstid, så att

undervisning deruti för närvarande blott meddelas under eu timme i

veckan i hvardera af sjunde klassens båda afdelningar.

Om det nu i allmänhet är mindre lämpligt att låta ett nytt ämne

inträda i undervisningen så sent som i högsta klassen, så växer tydligen

olägenheten deraf ej obetydligt, då ämnet är så svårt och krafvel'' så

mycken muntlig utläggning för att rätt kunna fattas, som förhållandet

är med den filosofiska propedevtiken, under det att dock den minsta

möjliga tid deråt blifvit anslagen. Kommer så härtill, såsom på åtskilliga

ställen varit fallet, att fullt lämplig lärare icke kunnat erhållas, så inses

lätt, att de vunna resultaten ofta måste vara högst obetydliga. Den

förlust i allmänbildning, som genom uteslutandet af detta ämne skulle

förorsakas, blir derför i de flesta fall ej af någon betydenhet, men dock

skulle derigenom vinnas ej så liten lättnad för en stor del lärjungar,

som måste lära sig utantill hvad de föga begripa. En blick på andra

länders undervisningsplaner visar ock, att detta ämne redan utgått från

de flesta.

Såsom redan antydt.s, har indragningen af den valfria undervisnin- Hebreiskan.

gen i hebreiska ej synnerlig betydelse för öfveransträngningsfrågan, då

de lärjungar, som deltaga i denna undervisning, äro ganska få i förhållande

till hela lärjungeantalet. Alldeles utan betydelse i detta afseende

är den dock icke, hvilket framgår deraf, att vida flere brukat börja läsa

hebreiska i nedre sjunde klassen, än som fortsatt dermed i öfre sjunde.

Mitt egentliga skäl att föreslå upphörandet af den valfria undervisningen

i detta språk är dock just fåtaligheten af de lärjungar, som vid hvarje

särskildt läroverk begagna sig af denna undervisning med något allvar,

d. v. s. icke blott på försök i nedre sjunde klassen, utan så att de fortsätta

dermed genom öfre sjunde och aflägga mogenhetsexamen deri.

Antalet af dem, som i öfre sjunde klassen läste hebreiska, utgjorde höstterminen

1884 45 och höstterminen 1885 31. Fördelas dessa på de 30

läroverk, der denna undervisning nu kan förekomma, blir det i medeltal

1 å 2 lärjungar på hvart och ett.

Men att bestå särskild lärarekraft för 1 å 2 lärjungar blir tydligen

staten allt för dyrt. Lämpligare torde då vara att i universitetsstäderna

anordna en särskild kurs för nybegynnare i detta ämne. Innan ännu

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 26.

den teologisk-filosofiska examen blifvit obligatorisk, var det eu afgjord

fördel att hafva läst hebreiska i skolan, ty den, som erhållit betyg i

nämnda ämne, kunde då'' omedelbart efter ankomsten till universitetet

blifva inskrifven i teologiska fakulteten och börja sina teologiska fackstudier.

Detta låter sig nu ej göra, och den, som i skolan egnar den

tid han kunnat afvara för hebreiskan åt ett eller flere af de öfriga ämnen,

som ingå i teologisk-filosofisk examen, torde kunna aflägga denna

examen lika raskt och lätt, som om han läst hebreiska i skolan.

/"fsfwAK « * öfverensstämmelse med komitén anser jag äfven att de skriftliga

‘ arLiena!!,a''f-r^etenaJ särskilt latinskrifningen i de högsta afdelningarna, kunna något

inskränkas utan fara för studiernas grundlighet.

Huruvida, såsom äfven blifvit ifrågasatt, den skriftliga öfversättningen

från svenska till latin skulle utan skada kunna ersättas af en skriftlig

öfversättning från latin till svenska, är en fråga, som jag icke tror

böra afgöras förr än i saken erfarne skolman vid rektorsmöte eller eljest

fått tillfälle att derom uttala sina åsigter.

hingst”™- . K°ndténs förslag att minska tiden för den obligatoriska undervismames

antal.Mogen i skolan anser jag likaledes välbetänkt, ehuru jag icke tilltror

mig att gå så långt i detta afseende, som komitén föreslagit.

Skolstadgan förcskrifver, att heinlexor i de nedersta klasserna sparsamt

må begagnas och endast småningom ökas, i den mån lärjungens

kropps- och själskrafter utvecklas till förmåga så väl af ett mera ansträngdt

arbete som af en icke blott till minnesöfning inskränkt studieverksamhet

på egen hand. Och komitén säger sig instämma i denna

föreskrift samt tillägger, att lärokurserna på dessa stadier till stor del

inhemtas genom lärarens undervisning, under det att öfverläsningen i

hemmet först småningom och gradvis bör inträda såsom ett allt mer och

mer vigtigt medel för utvecklingen. Det oaktadt föreslår emellertid

komitén, att undervisningstimmarnes antal i de tre lägsta klasserna skall

minskas med tillsammans 8 timmar i veckan och i de fem lägre klasserna å

reallinien med tillsammans 14 veckotimmar. Men då fråga icke är om att

nedsätta lärokurserna utan snarare yrkas, att de böra bibehållas till sin

längd och grundligare inläras, så kan det näppeligen vara ändamålsenligt

att i sådan grad inskränka arbetstiden i skolan; ty deraf blefve helt

säkert följden att arbetstiden i hemmet i ännu högre grad ökades, hvi 1- ket utan tvifvel vore högst olämpligt. Jag anser mig derför icke böra

föreslå någon större nedsättning af lärotimmarnes antal i de fem lägre

klasserna, än att detta i ingen klass öfverstiger 30 och att någon ytterligare

lindring beredes andra klassen.

I de öfre klasserna, der mer utrymme bör lemnas åt lärjungarnes

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kongl. Muj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

sjelfverksamhet, torde deremot en betydligare inskränkning af den obligatoriska

undervisningstiden kunna vidtagas, helst om månadslofvet indrages.

Och i likhet med komitén anser jag detta böra ske. Föreskriften Månadslofvet.

om månadslofvet medför nemligen åtskilliga ganska afsevärda olägenheter.

Dels tillämpas den olika vid olika läroverk både med afseende på inånadslofvets

utsträckning och dess användning, dels innebär den ett slöseri

med lärarekraft, och dels har den till följd att lärarne i de högsta

klasserna icke med säkerhet kunna beräkna den tid de hafva för kursernas

genomgående, dels förorsakas slutligen lätt deraf, i fall andra omständigheter

tillstöta, att undervisningen i ett eller annat ämne under

ett par, tre veckor kan få ligga nere. Den fördel har emellertid månadslofvet

medfört, att derigenom beredts tillfälle att låta lärjungarne i

skolan och under lärarnes tillsyn förrätta en del skriftliga arbeten, som

eljest skulle hafva Utförts i hemmet. Och denna fördel har af många

ansetts så stor, att de blott derför önska bibehålla månadslofvet och ingalunda

finna, hvad komitén i detta afseende föreslagit, tillräckligt. Nämnda

fördel kan dock, äfven utan månadslofvet i dess nuvarande form, lätt

vinnas derigenom, att läsordningen för öde och 7:de klasserna så uppgöres,

att en viss dag hvarannan vecka blir fri från all undervisning i

läsämnena och i stället användes till skrifningar å lärorummet under

vederbörlig tillsyn såsom nu under månadslofdagar. För denna anordning

fordras blott att lärotirnmarnes antal i berörda klasser icke blir

större, än att den utan andra olägenheter må kunna genomföras.

Med anledning häraf skulle jag för sjette klassen vilja sänka tim- Minskning i.

antalet något under det af komitén föreslagna, men beträffande sjunde larot^°rnes

klassen anser jag mig ej kunna gå fullt så långt som komitén. Med de

talrika afdelningar, som i denna klass förekomma vid många af våra läroverk,

skulle det nemligen, om undervisningstiden allt för mycket inskränktes,

blifva omöjligt att tillbörligt tillgodose de säi’skilda lärjungarnes

behof, hvaraf ojemnhet eller betydligt ökadt hemarbete blefve en

följd.

Vid ordnandet af sångundervisningen skulle jag deremot vilja gå ett undervisning

längre, än komitén föreslagit, och göra den valfri i alla klasser shninrJen * sånotill

vida, att lärjunge kunde på skriftlig anhållan af fader eller målsman

derifrån befrias. Enligt af komitén meddelade upplysningar är denna

undervisning i de flesta länders högre skolor valfri, och intresset för

sång- och musikundervisningen är, såsom bekant, hos allmänheten så

stort, att ofta betydande uppoffringar göras för privatundervisning i detta

ämne. Det torde derför icke vara att befara, att lärjungar, som kunna

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

hafva verklig fördel af att deri deltaga, skola, annat än i undantagsfall,

erhålla sina målsmäns tillstånd att derifrån uteblifva. Också hafva på

senare tiden stämmor höjts för den åsigten, att den tidiga ansträngning,

som skolsången pålägger särskild! de bättre rösterna, kan vara skadlig

för deras framtida utveckling.

Gymnastik- Hvad vidare angår undervisningen i gymnastik, instämmer jag i

"ningen.'' komiténs förslag så väl med afseende på de fullt friska och starka lärjungarne

som beträffande behofvet af särskild tid för de kroppsligt svagare.

Likaledes anser jag det vara af synnerlig vigt, att tillfälle beredes

lärjungarne att under lämplig tillsyn och ledning öfva fria lekar.

Fria lekar. Till alla sanna skolvänners sorg hafva de fria lekarne vid våra skolor

på senare tider blifvit mer sällsynta och deltagandet deri mindre lifligt,

än förhållandet fordom varit. Orsakerna härtill hafva somliga velat

se i den stora tid skolarbetet kräfver och de vekligare vanor och nöjen,

som i vår tid gjort sig gällande i familjerna. Andra mena åter, att den

skolmessiga gymnastiken och vapenöfningarna bära den egentliga skulden.

Då dessa öfningar, som i vissa klasser upptaga 5 timmar i veckan,

bedrifvas med ifver och skärpa, såsom vanligen sker, äro de nemligen

af så kraftig verkan, att icke blott rörelsebehofvet fylles, utan äfven

verklig trötthet inträder, åtminstone hos de mindre starka. Men häraf

blir tydligen följden, att lärjungarne, då de äro lediga, helst sitta stilla

och egna sig åt nöjen, som icke medföra någon större kroppslig ansträngning.

Hvar nu den egentliga orsaken till det anmärkta förhållandet må

ligga, torde dock vara obestridligt, att den konstmessiga gymnastiken

icke kan ersätta den fria leken. Denna får nemligen sitt stora behag

och sin verkliga betydelse derigenom, att lärjungen derunder rår sig sjelf,

att han, som under lektionerna och lexöfverläsningen måste följa och

tillegna sig andras tankar eller lyda andras kommando, här uppfordras

till eget initiativ så väl för att uppfinna medel till öfvervinnande af personliga

motståndare eller tekniska svårigheter som till praktiskt utförande

af det uttänkta. Ingenstädes tages hans fantasi, uppfinningsförmåga,

själsnärvaro och sjelfverksamhet mer i anspråk. Utan fri lek blir derför

skolungdomen lätt passiv, bortkommen, genomprosaisk och utan märkbar

individualitet. I dessa hänseenden förmår den konstmessiga gymnastiken

intet; ty deri ingår för mycket kommando, för mycket soldatdressyr

för att gifva det egna initiativet något verkligt utrymme. Det

är derför nödvändigt att ställa den fria leken vid sidan af gymnastiken,

hvilken visserligen äfven den medför sin nytta och har sin stora betydelse

för harmonien i den kroppsliga utvecklingen. Men svårigheten är

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

att finna det sätt, hvarpå man säkrast och lämpligast må befordra återupplifvandet

af fria lekar vid våra skolor. Komitén har icke framstält

något förslag, huru dess yrkande i detta afseende skulle sättas i verket,

och annorstädes har jag icke heller funnit något fullt antagligt.

Jag måste derför, trots mitt stora intresse för denna fråga, inskränka

mig till att föreslå, dels att gymnastiklärarne uppmanas att understundom

använda den åt gymnastiken anslagna tiden till fria lekar för att sätta

ungdomen in deri och vänja den dervid, dels att lämplig person, der

sådan finnes, förordnas att hvarje dag å viss tid vara å lekplatsen tillstädes

för att ordna, leda och sätta lif i deras lekar, som frivilligt infinna

sig för att leka. Sedan sålunda någon närmare erfarenhet på detta

område vunnits, torde kraftigare åtgärder kunna träffas.

Med afseende på ordnandet af vapen- och militäröfningarna föreslår

komitén:

att nu gällande bestämmelser böra bibehållas beträffande fäktoch

vapenöfningarna med den förändring, att samtliga fäktöfningarna,

såväl de med bajonett som de med sabel och florett, göras frivilliga

för lärjungarne i G:te och 7:de klasserna; men att 5:te klassen fortfarande

bör såsom rekrytklass öfvas i handgrepp och marsch eu timme i

veckan, hvilken timme dock må kunna ersätta gymnastiken under den

dag, då den förekommer;

att för de egentliga s. k. militäröfningarna må användas minst 48

timmar, oberäknad tiden för målskjutningsöfningar och utmarscher, som

fortfarande böra förekomma; samt att dessa timmar må på lämpligt sätt

fördelas på 3 ä 6 veckor vid höstterminens början, under hvilken tid

inga gymnastiköfningar för 6:te och 7:de klasserna böra ega rum och

samma inskränkning som nu skall göras i lästiden.

att en officer bör kommenderas till den ordinarie lärarens biträde

under exercistiden vid läroverk, der de exercerandes antal öfverstiger

100; samt

att den inspektion af militäröfningarna, som nu årligen förrättas af

regementsofficer, i stället må förekomma hvart annat eller hvart tredje år.

Åtskilliga omständigheter gifva emellertid vid handen, att föreskrifterna

angående dessa öfningar kräfva en mer genomgripande förändring.

Sedan genom skolstadgan af 1878 inträdesåldern nedsatts från 10 till

9 år, har normalåldern för 5:te klassen blifvit 13 och för nedre sjette

14 år. Om nu ock medelåldern i allmänhet kommer att ställa sig något

högre, så är dock antagligt, att det stora flertalet af lärjungarne i femte

klassen kommer att vara under 15 år samt att ganska många lärjungar

i nedre sjette klassen ännu icke fylt 15 år. Det har derför synts mig

Vapen- och

militäröfningarna.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

tvifvelaktigt, huruvida det kan vara lämpligt att låta gevärsexercis taga

sin början i 5:te och bajonettfäktning i nedre sjette klassen. Dessa mina

tvifvel hafva fått ökad kraft dels af en anmärkning, som förekommer i

öfversten in. in. E. Ribbings rapport öfver verkstäld inspektion af militäröfningarna

vid de allmänna läroverken i Stockholm under år 1885,

dels af ett särskildt yttrande till medicinska fakultetens i Upsala protokoll

den 1 juni 1886 af anatomie professorn E. Clason. Den förre af

dessa, hvar i sitt fack framstående män, säger nemligen: »Bland mängden

af storväxte och kraftige ynglingar, som deltogo i exercisen, märktes

vid alla fyra läroverken eu hel del små och klent bygde gossar;

dessa senare buro lika tunga gevär, som deras äldre och starkare kamrater,

och då dessa små vanligen besitta hög ambition och icke utan i

yttersta nödfall vilja gifva tappt, torde fara vara, att de under exercis

och längre utmarscher öfveranstränga sig och ådraga sig frön till framtida

sjukdomar». Derför borde antingen lättare gevär anskaffas eller

ungdomen delas i två afdelningar, hvilket dock alltid förutsatte, att tvä

instruktörer funnes.

Efter att hafva förklarat sig icke vara öfvertygad om militäröfningarnas

nytta, yttrar åter den senare: »Såsom kroppsöfningar äro de ensidiga

och förutsätta en utveckling af skelettet, som först uppnås under

det 21:sta lefnadsåret. Ett oeftergitiigt vilkor för dem borde åtminstone

vara, att lärjungarne förses med gevär, som icke blott, såsom

delvis nu, till tyngden utan äfven till formen äro för dem afpassade».

Redan innan dessa yttranden kommit till min kännedom, hade

emellertid utlåtande infordrats från direktionen öfver gymnastiska centralinstitutet

angående lämpligheten af nu gällande bestämmelser rörande

gevärsexercis i femte och bajonettfäktning i sjette klassen, hvarjemte

upplysning begärts, om och i hvilken utsträckning lättare gevär funnes

vid läroverken tillgängliga och användbara. 1 skrivelser af den 22

september 1884 och den 27 februari 1885 har bemälda direktion med

anledning häraf meddelat, att den icke med full tillförlitlighet har sig

bekant, huruvida och i hvilken utsträckning lättare bajonettfäktningsgevär,

särskildt afsedda för skolungdom, för närvarande funnes att tillgå

vid de allmänna läroverken. Sådana lättare gevär hade för längre tid

tillbaka blifvit åtminstone vid några läroverk inköpta, men äfven der

så skett, torde de numera hafva lemnats å sido och ersatts med nyare,

större gevär, hvilka i annat afseende hade en fördelaktigare konstruktion.

Vidare anför direktionen, att såsom en i allmänhet gällande regel

torde kunna antagas, att gossar först vid omkring 15 års ålder erhållit

den kroppsliga utveckling, att de utan fara för öfveransträngning kunna

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

öfvas i exercis med vanliga, derför afsedda gevär, för så vidt nemligen

öfningarna skulle pågå under någon nämnvärd tid, exempelvis 1 timme.

I nu gällande föreskrifter finnes det visserligen, enligt direktionens

mening, icke något hinder för att meddela partiel befrielse från gymnastiköfningarna

till hvilken utsträckning som helst och således ej heller

för. att särskildt från exercis befria en lärjunge, som deltager i den

öfriga gymnastiken, men då erfarenheten gifvit vid handen, att skilnaden

mellan olika slag af gymnastik i afseende på det för deltagande

i desamma erforderliga måttet af kroppskrafter icke på alla ställen

tillräckligt uppmärksammas, föreslår direktionen ett tillägg till § 5 i

den genom kungliga cirkuläret den 19 juni 1866 föreskrifna undervisningsplanen

för gymnastiköfningarna af följande lydelse: »särskildt från

dessa öfningar med vapen må rektor, efter samråd med läkare och

gymnastiklärare, kunna befria fysiskt svagare lärjungar, ''äfven om de i

öfriga gymnastiköfningar anses böra deltaga». Då det likväl torde vara

möjligt, att ej ens ett dylikt påpekande i författningen medförde tillräcklig

trygghet mot ett allt för starkt anlitande af kroppsligt svagare

lärjungars krafter, anser direktionen att utom nyssnämnda tillägg äfven

må införas ett stadgande, att handgevärsexercis först må förekomma

med lärjungar efter fylda 15 år. Men om en sådan bestämmelse utfärdades,

kunde gevärsexercis icke lämpligen på samma sätt som hittills

förekomma i femte klassen, enär åtminstone flertalet lärjungar icke

torde fylla 15 år förr än under femte klassens vårtermin eller senare.

Genom att sålunda uppskjuta exercisöfningarnas inträde vid läroverket

rubbades emellertid anordningen i sin helhet af nämnda öfningar.

Under exercistimmen i femte klassen erhölle nemligen lärjungarne för

det närvarande en förberedande rekrytöfning, så att de kunde inmönstras

för att tillsammans med mera försigkomna kamrater deltaga i de genom

kongl. cirkuläret den 23 mars 1870 anbefalda öfningarna i utsträckt

krigsbildning, utan att på ett allt för störande sätt försvåra den i och

för sig icke lätta ledningen af dessa. Vid införandet af de utsträckta

militäröfningarna från och med nedre sjette klassen förutsattes ock att

gevärsexercis skulle börja redan i femte klassen. Planen för de militära

öfningarna vid läroverken borde derför i det hela omarbetas, för

den händelse någon rubbning af exercisen i femte klassen skulle vidtagas.

Beträffande bajonettfäktningen i nedre sjette klassen yttrar åter

öfverläraren vid institutets pedagogiska afdelning i en till direktionen

stäld skrifvelse, som af densamma blifvit till departementet öfverlemnad,

att anledningen till att bajonett blifvit satt i främsta rummet, då det

Bih. till Rilcsd. Prof. 1X87. 1 Sami. 1 Afd. 19 Haft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

galt fäktöfningars införande vid de allmänna läroverken, sannolikt

varit, att bajonettgeväret vore det allmännaste vapnet inom armén

och att bajonettfäktning vore en jemförelsevis ganska lättvunnen

färdighet. Härvid måste likväl förutsättas, att de, som skulle inöfva

denna färdighet, vore nog utvecklade och kraftige för att utan fel i

kroppsställningen kunna handtera ett så tungt vapen. I nedre sjette

klassen funnes många lärjungar under 15 år, ja, ett icke ringa antal

under 14 år. Desse vore vanligen både små och svaga. För dem och

deras vederlikar i öfre sjette och nedre sjunde klasserna vore det fördelaktigt,

om fäktöfningarna icke bedrefves med ett så tungt vapen som

bajonettgeväret, hvars tyngd i de flesta fall hos dessa skolynglingar

framkallade fel i hållningen vid fäktställningarna och således äfven i

rörelserna. Då dessa fel ej kunde nöjaktigt motarbetas, vore det nödvändigare

än eljest att börja fäktöfningarna med ett lätt vapen, i synnerhet

som det derigenom äfven kunde blifva möjligt att genom fäktöfningarna

något bidraga till kroppens harmoniska utveckling, hvilket

— jemte motvigt till allt stillasittande — borde vara hufvudsyftet med

skolungdomens kroppsöfningar.

I de rapporter, som under de senare åren afgifvits af de regementsofficerare,

som verkstält inspektionen af de utsträckta militäröfningarna,

har den tanken städse återkommit, att dessa öfningar hafva sin hufvudsakliga

nytta i den kroppsrörelse i fria luften, som derigenom beredes

skolungdomen, samt att det skulle fordras mer tid och mer befäl, om

något egentligt gagn i militäriskt hänseende skulle deraf skördas. Eu

och annan yrkar äfven på, att berörda öfningar borde koncentreras till

några veckor i böi’jan af höstterminen. Denna mening har äfven uttalats

från åtskilliga läroverk och vunnit anslutning af direktionen för

gymnastiska centralinstitutet. De skäl, hvarpå densamma företrädesvis

grundats, äro: att militäröfningarna lida af brist på koncentration och

att undervisningen i skolans öfriga ämnen störes genom den långvariga

oregelbundenhet och de många afbrott i skolarbetets jemna gång, hvilka

vållas af nämnda öfningar, då dessa äro utsträckta öfver en längre

tidrymd och omfatta de för repetitionen af årskurserna vigtiga slutveckorna

af vårterminen; samt vidare att vårterminens öfningar icke äro

egnade att medföra afsedt resultat, dels derför att öfre sjunde klassens

lärjungar, hvilka äro inöfvade till befäl, på grund af mogenhetsexamen

äro hindrade att i denna egenskap tjenstgöra, så att nytt, mindre öfvadt

befäl måste tagas från de öfriga klasserna, dels derför att den ordinarie

gymnastikläraren och ledaren af militäröfningarna, som vanligen är

tjenstgörande officer, hvart annat eller hvart tredje år måste deltaga i

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 26.

sitt regementes möten och vid läroverket ersättas af eu vid skolungdomen

och dess handledning ovan, tillfällig lärare.

En sammanträngning af militäröfningarna till några veckor i början

af höstterminen medför emellertid åtskilliga betydande olägenheter. Å

ena sidan blir nemligen derigenom gymnastikläraren så mycket upptagen,

att det torde blifva nödvändigt att, såsom komitén föreslagit,

helt och hållet inställa gymnastiköfningarna i 6:te och 7:de klasserna

under den tid militäröfningarna pågå. Men härigenom skulle de lärjungar,

som i följd af kroppslig svaghet eller underårighet icke deltaga

i militäröfningarna, under åtskilliga veckor komma att sakna ordnade

kroppsöfningar. A andra sidan kan det sättas i fråga, huruvida

det verkligen kan vara gagneligt för lärjungarnes helsa att, sedan de

under lida sommarferien varit utan ordnade kroppsrörelser och många

i följd deraf fört ett allt för stillasittande lif, under några veckor underkasta

dem högst ansträngande kroppsöfningar, som derpå plötsligt afbrytas,

i synnerhet som den stora kroppsliga ansträngningen ålägges

dem på en tidpunkt, då de hafva att utföra ett tungt själsarbete. Vid

höstterminens början måste nemligen allt det, som afglömts under sommaren,

hastigt återkallas i minnet, för att de nya kurserna må kunna

med framgång angripas, hvilket för de fleste icke låter sig göra utan

mycken ansträngning. Och denna ansträngning skulle icke i någon

väsentligare mån minskas, om man nedsatte de öfriga lektionernas antal

i vida högre grad, än nu gällande föreskrifter medgifva och komitén

föreslagit, men en dylik nedsättning skulle dock medföra en annan, ej

obetydlig svårighet. Af hvad ofvan andragits torde nemligen framgå

nödvändigheten af att föreskrifva, det endast lärjungar, som fylt 15 år

och som vid eu noggrann undersökning befunnits nog kraftigt bygda

och starka, må i exercis och militäröfningar deltaga. Men följden af

en dylik föreskrift måste blifva dels att gevärsexercis icke gerna längre

kan förekomma i 5:te klassen, dels att ett betydligt antal lärjungar i

nedre Inte samt ganska många i öfre 6:te och 7:de klasserna måste

befrias från militäröfningarna. Läte man dessa gå sysslolösa under den

lektionstid, från hvilken de i militäröfningarna deltagande måste befrias,

så förspildes för det första deras tid, för det andra utsattes de lätt för

faror i sedligt hänseende. Hölles de åter till studier på lärorummet

eller i hemmen, så skulle deraf förorsakas eu betänklig ojemnhet i klasserna,

och de bland deltagarne i militäröfningarna, som voro ifriga att

icke blifva efter sina kamrater, skulle utsättas för stor fara att öfveransträngas.

För öfrigt komme utan tvifvel ej så litet bryderi att uppstå,

då militäröfningarna skulle ordnas inom den föreslagna korta tiden;

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Hemarbete.

Kongl. Maj:t« Nåd. Proposition N:o 26.

ty i följd af gevärsexercisens upphörande i 5:te klassen torde det blifva

nödvändigt att upprätta eu särskild rekrytafdelning.

Jag. kan på grund häraf icke tillstyrka en dylik anordning, utan

föreslår i stället att militäröfningarna utsträckas till hela läsåret, så att

tva timmar i veckan, tid för utmarscher oberäknad, anslås för detta

ändamål och upptagas på den allmänna arbetsordningen. Under den

hårdare årstiden och vid oblid väderlek skulle dessa timmar egnas åt

gevärsexercis, fäktning, meddelande af instruktioner in. m. å gymnastiksalen.

Men da årstid och väderlek sådant medgåfve, skulle så väl dessa

som alla eller eu del af de till gymnastik anslagna timmarne användas

till öfningar i fria luften. På detta sätt ordnade skulle de ifrågavarande

öfningarna, utan att förlora i intensitet, upphöra att verka störande för

.skolans ordning, samt lärjungarnes helsa och behof af kroppsrörelse

bättre tillgodoses. Att svårigheter äfven vid denna anordning uppstå,

särskilt med afseende på gymnastiklärarnes tjenstgöring, är onekligt,

men dessa äro icke oöfvervinneliga. Det förslag till ändringar med afseende

på gymnastiklärares aflöning och tjenstgöring, som jag strax

skall för Eders Kongl. Maj:t framlägga, torde undanrödja de väsentligaste.

Sedan jag nu genomgått de hufvudsakliga förändringar jag har att

föreslå i undervisningsplanen, öfvergår jag till frågan om hemarbetet.

Med rätta anmärker komitén med afseende härå, att hvarje försök att

genom inskränkning af antalet undervisningstimmar i skolan förebygga

lärjungarnes öfveransträngning i fysiskt och psykiskt afseende är fåfängt,

derest icke hänsyn äfven tages till den arbetstid i hemmet, som

skolan pålägger för lexläsning och skriftliga arbeten. Och komitén har

med anledning häraf ansett sig böra jemte undervisningsplanen uppställa

en normaltid för hemarbetet i hvarje klass. Denna s. k. normaltabell

skulle visserligen icke upptagas i skolstadgan, men genom särskildt

cirkulär meddelas rektorer och lärare samt anbefallas till noggrant

beaktande.

Utan att bestrida lämpligheten af att i bestämda siffror fixera normaltiden

eller kanske rättare maximitiden för skolarbetet i hvarje klass och

utan att förneka nyttan af att rektorer och lärare taga noggrann kännedom

härom, anser jag dock föga ändamålsenligt att genom ett nådigt cirkulär

auktorisera dessa siffror. Dels anmärker nemligen den kommission,

som 1882 fick i uppdrag att undersöka det sanitära tillståndet vid de

danska skolorna, att någon vetenskapligt grundad tidsbestämning för

de särskilda klassernas arbete icke kan angifvas, då hvarje sådan tidsbestämning

blott kan fastställas genom ett godtyckligt uppskattande,

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

och meningarne ännu torde vara något delade om huru långt man härvid

törs gå. Dels skulle lätt kunna hända, att föreskrifterna om arbetstiden

komrne i strid med skollagens bestämmelser angående kurser,

skriftliga arbeten m. m., och det kunde väl icke i dessa fall öfverlåtas

åt den enskilde läraren eller rektorn att afgöra, hvilkendera föreskriften

som borde uppoffras. Komiténs s. k. normaltabell torde derför böra

betraktas såsom eu beaktansvärd pedagogisk anvisning, som isynnerhet

kan vara dem till gagn, som hafva att utarbeta kursbestämmelserna för

de särskilda klasserna samt att öfvervaka skolorna och deras verksamhet.

De bästa medlen att motverka öfveransträngning genom hemarbete

anser jag derför vara en lämplig och omsorgsfullt utarbetad kursfördelning

och en ändamålsenlig arbetsordning samt ett noggrant öfvervakande

af att dessa i praktiken så tillämpas, som de blifvit tänkta.

Den väg, som man för detta ändamål har att beträda, torde i allmänhet

vara angifven genom cirkulären den 12 maj 1865 och den 5

december 1867 angående undervisningen och lärjungarnes hemarbete

vid elementarläroverken, om än enskilda föreskrifter deri kunna tarfva

ändring. Det hade varit önskvärdt, att komitén fäst någon uppmärksamhet

vid dessa cirkulär, då åtskilliga der angifna grundsatser och åtgärder

torde förtjena en närmare undersökning.

Tydligt är emellertid att, om kursernas storlek måste bestämmas Lärokurserna.

efter andra grunder än den för deras inlärande anslagna tiden, kan det

blifva omöjligt att uppgöra en ändamålsenlig kursfördelning; och äro

kurserna för stora i förhållande till lärotiden och öfvervakas med allvar

deras inhemtande, så kunna inga föreskrifter, huru omständliga samt i

och för sig lämpliga de än må vara, förebygga öfveransträngning.

I sjelfva verket förhåller det sig äfven så, att vissa delar af de

särskilda läroämnena företrädesvis lämpa sig för skolan och dess metod

och således der böra inhemtas, under det att andra delar deraf lika väl

kunna förläggas till universitetet som till skolan. Med afseende på

dessa sistnämnda eger man dock icke full frihet, utan är i viss mån

beroende af bruket i andra länder, då vid de akademiska studierna i

allmänhet måste användas utländska böcker och dessa förutsätta, för att

kunna fullt uppfattas, de förkunskaper, som i författarens hemland anses

tillhöra skolstadiet. Skolkursernas längd kan derför icke godtyckligt

bestämmas; och minskas de mera än tillbörligt, ökas derigenom i betydlig

proportion tiden för de akademiska studierna.

Såsom redan blifvit anmärkt, tåla våra nuvarande skolkurser inga- Lärotidens

lunda någon förminskning, ehuru de onekligen äro för stora i förhållande f°rlan3nm9- till den för deras inlärande hittills anslagna tiden. En ökning af läro
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 26.

tiden är derför oundgänglig. Denna ökning kan ega rum på trenne sätt,

antingen derigenom att årsafdelningarnas antal och dermed skoltidens

längd ökas, eller derigenom att fordringarna för inträde i skolan skärpas,

hvarigenom förlängningen i lärotid förlägges utom skolan, eller derigenom

att mera lästid hvarje år beredes genom inskränkning af ferierna.

Den förstnämnda af dessa utvägar torde dock knappast kunna på allvar

sättas i fråga. Ty redan nu klagas icke utan skäl deröfver att en

del af skolungdomen afslutar sin skolgång vid en senare lefnadsålder än

nyttigt och tillbörligt är. En annan utväg vore att höja inträdesfordringarna

till skolans lägsta klass. Förslag dertill hafva understundom

framstälts, men då i sammanhang med önskningar om indragning af

en eller flera af skolans lägsta klasser. Ett dylikt förslag till första

klassens indragning har läroverkskomitén underkastat en närmare pröfForsia

idas- ning och funnit sig böra på det bestämdaste afstyrka. I detta afstyrsrnsnhit?''3''

bände hafva de myndigheter, som yttrat sig öfver komiténs betänkande

i berörda afseende, enhälligt instämt. På skäl, som blifvit af komitén

och nämnda myndigheter anförda, kan icke heller jag tillstyrka ett indragande

af första klassen, hvilken för den här föreslagna skolorganisationen

får en ännu större betydelse än för den nuvarande eller den af

komitén föreslagna. Eu höjning af inträdesfordringarna till det mått af

kunskap, som nu fordras för inträde i andra klassen, skulle i alla tall,

om den vore förenad med indragning af första klassen, alls icke minska

trycket på de följande klasserna. Hvad jag anser riktigt, är att sådan

jemkning vidtages i de nu gällande inträdesfordringarna till första

klassen, att de utan att minskas bättre stämma öfverens med folkskolans

undervisningsplan. Att väsentligt höja inträdesfordringarna

skulle blifva eu för de mindre bemedlade klasserna mycket betungande

åtgärd och äfven af detta skäl icke böra ifrågasättas.

Minskning af g)å således skolans årsklasser icke kunna ökas eller inträdesfordrinfei

garna till dess lägsta klass väsentligen höjas, återstår intet annat medel

för att erhålla tillräcklig tid till ett noggrant och metodiskt genomgående

af de erforderliga skolkurserna än att förlänga lästerminerna

och förkorta ferierna, särskildt den långa sommarferien.

Nödvändigheten af denna åtgärd har på senare tider hos oss

blifvit allt mer insedd. Redan den år 1870 tillsatta läroverkskomitén

förordade en, ehuru temligen ringa, förlängning af lästiden. Och i anledning

af nådiga propositionen angående förändrad anordning af vissa

delar af rikets elementarläroverk uttalade sig 1873 års Riksdag för läsårets

utsträckning till 39 veckor, hvaruti dock skulle inräknas ledighet

under en vecka vid påsk och en half vecka vid pingst. Senaste läro
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

verkskomitén föreslår äfven, att läsåret må bestämmas till 39 veckor,

men anser, att deri böra inräknas 12 dagars ledighet vid påsktiden och

4 dagars lof vid pingsten samt den tid, som för vissa lärjungar kan

upptagas af inträdes- och flyttningspröfningar.

Komiténs egentliga skäl att föreslå en ökning af den årliga lästiden

är detsamma som ofvan angifvits, nemligen nödvändigheten af att minska

den dagliga arbetstiden, under det att de kurser, som skola genomgås,

ingalunda tåla någon nedsättning. Fråga är emellertid om hvad komitén

föreslagit är för ändamålet tillräckligt.

Komitén framhåller å ena sidan, att skolåret hos oss knappast kan

beräknas till 8 472 veckor, under det att detsamma utgör i Norge 4372,

i Danmark 43, i Tyskland och Österrike 42, i Frankrike 41 veckor, och

å andra sidan påpekar den vigten af att våra lärjungar på de särskilda

skolstadierna icke äro väsentligen underlägsna sina kamrater i andra

länder. Ty eljest vore fara att vi skulle nedsjunka under andra folks

bildningsnivå. Samma tankegång återfinna vi i nyss berörda kongl.

proposition, der det med afseende på förslaget att nedsätta kunskapsforrlringarna

i stället för att öka arbetstiden heter, att vi i sådant fäll

snart skulle, »såväl i afseende på allmän bildning som på det mått af

förkunskaper, hvilket vår tid anser nödigt för fruktbringande fackstudier,

sjunka ned från den jemnhöjd, der vi med heder stått och ännu hålla

oss uppe bredvid de bildade folken, och inom kort mista förmågan att

upprätthålla ett sjelfständigt vetenskapligt lif. Beroende i detta afseende

skulle alstra beroende i andra; och slutföljderna kunna ej blott, de

måste blifva beklagliga. Men böra vi, med afseende på den allmänna

undervisningen, som är grundläggningen för all nationel bildning, verksamt

och utan veklighet häfda vårt anseende bland de öfriga kulturländerna,

så böra vi ock söka att göra det på ett sätt, som aflägsna!- onödiga och vådliga ansträngningar».

Tydligt är emellertid att våra lärjungar under nuvarande förhållanden

icke utan farlig öfveransträngning skulle kunna försöka att hålla

jemna steg med kamraterna i utlandet, då desse årligen åtnjuta undervisning

och drifva sitt skolarbete 7 å 9 veckor längre än våra. Det

skulle således fordras en 11-årig skolkurs hos oss för att arbets- och

undervisningstiden här skulle blifva densamma som hos dem under en

9-årig. År det derför verkligen af vigt att vi icke stanna efter andra

folk i bildning, så är ock nödvändigt att lästiden så ökas, att det blir

möjligt för våra lärjungar att någorlunda följa andra länders.

Många finnas dock, som, ehuru de icke kunna neka det bindande

i detta bevis, högst ogerna vilja medgifva feriernas, och särskild!, som
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

marferiernas, förkortning. Bland dessa torde i första rummet uppmärksamhet

böra fästas vid komiténs i hygieniskt afseende företrädesvis

sakkunnige ledamot, som i den af honom författade bilagan söker att

häfda den långa sommarferiens stora gagn för den kroppsliga utvecklingen

och lielsan. Han yttrar (III. s. 648): »Då jag fogade mig i beslutet

om den förlängning (af läsåret), som komitén gjorde till vilkor

för sitt antagande af förslaget till den dagliga arbetstidens inskränkning,

så var det endast, emedan jag ansåg denna senare så absolut

nödvändig, att för dess säkra vinnande betänkligheterna mot feriernas

förkortning måste trängas åt sidan. De qvarstå emellertid och hafva

mera ökats än minskats efter den ytterligare kännedom, jag sedermera

vunnit om barnens nedsättning i utveckling under vintermånaderna,

alltså under läsåret, och den kompensation, som härför vinnes under

sommarhalfåret (jfr kap. om kroppsutvecklingen, sid. 559—573)». Och

derpå frågar han, »huruvida det ej kan vara förenadt med fara att öka

den nedpressning, som under vintern och våren eger rum, och förkorta

tiden för den absolut nödvändiga kompensationen under sommaren,

framför allt innan vi ännu hafva mera kännedom om lagarna för dessa

för barnets helsa, tillväxt och utveckling så utomordentligt vigtiga vexlingar

och alla på dem inverkande omständigheter, än hvad vi ännu

hafva. Att trafven på längre sommarferier för vår ungdom hos oss

måste vara mycket större än i sydligare länder, det visa de gjorda

undersökningarna otvetydigt».

Det enda egentliga skäl till denna uppfattning, som, såvidt jag kunnat

finna, i bemälda bilaga åberopas, är emellertid resultatet af dagliga

vägningar och mätningar af några tjugutal elever vid en döfstumanstalt

i Köpenhamn under IV2 år. Af dessa undersökningar framgick

visserligen, att vigttillökningen under sommarferierna var ungefär dubbelt

så stor, som den tillökning stigningskurvan angaf, samt att en period

af stillastående i vigttillökningen med derpå följande förlust i vigt

sträckte sig från början af maj ända till midten af juli, då läsåret slutade.

Men deraf visade sig äfven, att vigttillökningen i september och

oktober var ungefär 3 gånger så stor som medeltillökningen; och verkställaren

af dessa undersökningar, anstaltens föreståndare, pastor R.

Malling-Hansen, påpekar de oupphörliga vexlingarna i elevernas vigtförhållanden

samt anser, att ofvan berörda minskning och ökning i vigt

icke ensamt kunna förklaras ur elevernas förslappning under slutet af

skolåret eller deras förändrade lefnadssätt under ferierna. Bevisande i

det här ifrågavarande hänseendet kunna dessa undersökningar således

icke sägas vara.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26,

Men antoge man äfven, hvilket ju är mycket sannolikt, att lärjungarnes

vegetativa och animala funktioner under våra långa, från andligt

arbete fritagna sommarferier vinna betydligt i kraft och att den

kroppsliga utvecklingen sålunda derunder skjuter eu utomordentlig fart,

månne detta verkligen vore någon så stor fördel för deras helsa och

harmoniska utveckling i det hela? Man kan nemligen befara, dels att

det skarpa ombyte i lärjungarnes lefnadssätt, som med skolgångens

början måste inträda, kan verka skadligt på deras helsa, dels att de

lägre drifterna och begären vinna en sådan styrka, om arbetet och den

intellektuel verksamheten under en längre tid få ligga nere, att de

sedermera icke låta sig beherskas, utan alstra en förderfbringande maklighet,

arbetsskygghet och njutningslystnad. Åtminstone framhållas dessa

synpunkter oupphörligt vid diskussioner i utlandet om feriernas längd.

Äfven i vårt land hafva dylika farhågor blifvit offentligen uttalade; särskild!

vill jag i detta afseende erinra om diskussionen i Andra Kammaren

vid 1873 års Riksdag angående lästerminernas förlängning. Dervid

framhöll en af våra mest framstående män på helsovårdens område,

f. d. generaldirektören m. m. M. Huss, att en af hufvudorsakerna till

våra lärjungars svaghet och sjuklighet, särskild! under läsårets första

månader, utan tvifvel vore att söka i det tvära afbrottet mellan deras

lif i hemmet under ferierna och deras lefnadssätt under vistelsen i skolan.

Också förklarade han sig, från sin ståndpunkt såsom läkare, icke

hafva något att invända mot den då föreslagna förlängningen af läsåret,

under den förutsättning likväl, att antalet undervisningstimmar per

dag under skolgången minskades. Ändra ledamöter af Riksdagen, sjelfva

näringsidkare, framhöllo, i min tanke med skäl, den skada, sysslolösheten

under de långa ferierna ej sällan medför för ynglingarnes vanor,

särdeles deras ihärdighet i arbete, och anstälde jemförelser med det

trägna arbete, som plägar åligga ynglingar, anställa i praktiska yrken.

Såsom ett från statistiken hemtadt bevis för att långa ferier i sjelfva

verket icke äro gagneliga för helsan, torde kunna anföras, att procentantalet

sjuka lärjungar hos oss är hela skolan igenom betydligt högre

än i Danmark. Med frånräkning af närsyntheten utgjorde nemligen enligt

den danska hygieniska kommissionens undersökningar procentantalet

sjuke lärjungar vid de danska latinskolorna tillsammans 32, vid realskolorna

28 och vid mellanskolorna 26, under det att samma procentantal

enligt läroverkskomiténs beräkning hos oss utgjorde vid de högre

läroverken tillsammans 36,l, vid de femklassiga 37,9 och vid de treklassiga

34,5. Och af eu närmare jemförelse mellan de i bilagan E sid.

188—189 upptagna tabellerna framgår, att vår sorgliga öfverlägsenhet

Bill. till Rihsd. Prot. .1887. 1 Sami. 1 Afd. 19 Haft,. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

i detta afseende icke blott gäller lärjungeantalet i dess helhet utan äfven

klass för klass. Då nu den dagliga arbetstiden vid våra skolor, om

siffrorna derför vederbörligen korrigeras, icke torde i det hela ställa sig

högre än vid de danska skolorna; och andra sanitära förhållanden, såsom

skollokaler, arbetsdagens indelning, gymnastik och andra kroppsrörelser

m. in., torde vara väl så fördelaktiga hos oss som i Danmark,

och då vidare intet skäl finnes att antaga, att svensken till sin ursprungliga

konstitution är svagare och sjukligare än dansken, så synes den

enda väsentligare olikheten mellan den svenske och danske lärjungens

sanitära förhållanden vara att finna i de så betydligt olika långa ferierna.

Icke heller inom svenska lärarekåren är helsotillståndet synnerligen

godt. Under läsåret 1879—1880, det sista, för hvilket statistik i detta

hänseende uppgjorts, voro 125 lärare vid allmänna läroverk och pedagogier,

eller 12 % af samtliga dåvarande ordinarie lärare vid dessa anstalter,

tjenstledige för sjukdom under längre eller kortare tid, en sjukprocent,

som,. om den jemföres med den för andra tjensteman, torde

visa sig ovanligt stor.

Tager man åter i betraktande betydelsen af de långa ferierna för

det intellektuella arbetet, för studierna, så torde de, som varit i tillfälle

att något närmare följa våra skolförhållanden, vara ense om, att flertalet

af lärjungarne under loftiden alls icke idka några studier, under det

att åtskilliga erhålla privat undervisning och andra meddela sådan, samt

ett fåtal drifver studier på egen hand. Då de, som under de tre månader

långa sommarferierna låtit studierna ligga helt och hållet nere,

återkomma till läroverket, så hafva de tydligen glömt en stor del af

det, som de vid slutet af föregående läsår hade inhemtat, och de måste

derför sa fort som möjligt söka återerinra sig detta för att derpå kunna

med framgång börja med de nya kurserna. Men genom den långa ledigheten

hafva de icke blott kommit ur arbetstakten utan rent af blifva

ovana vid eu allvarlig intellektuel verksamhet, och de finna denna

derför tråkig, tung och tröttsam. Sakna de nu lifligare fattningsgåfva

och större energi, sa förmå de icke på den korta tid, som deråt kan

anslås, erinra sig det glömda och kunna således icke följa med undervisningen

i det nya,, utan blifva redan från början ohjelpligt efter. Ega

de åter större energi och ambition, anstränga de sig till det yttersta

och öfvervinna verkligen svårigheterna, men hlifva ock redan vid läsarets

början öfveransträngda; och arbetet blir dem derigenom under

hela året tungt, sa att de vid dess slut väl behöfva den långa feriens

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kong!. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 26.

sysslolöshet för att återliemta sig. Endast de lyckligast begåfvade

kunna utan märkbarare olägenhet bestå detta svåra prof.

Den fysiologiska förklaringsgrunden till detta förhållande torde vara

gifven i hvad som säges i bil. E till läroverkskomiténs betänkande (sid.

70), der det heter: »Den lifligare verksamheten åtföljes alltid af ökade

tillgångar till ytterligare förkofran och tvärtom. Detta är eu lag, som

genomgår hela naturen, ingen förkofran utan arbete och strid. All försumlighet,

all sömnaktighet leder till förfall och undergång. I den

overksamma eller för litet öfvade muskeln cirkulerar en jemförelsevis

liten qvantitet blod; muskeln näres dåligt och utvecklas klent, ja, om

overksamheten är allt för stor, undergår den sjukliga förändringar, den

''degenererar’».

Deras ställning, som drifvas framåt genom privatundervisning, är

emellertid ofta icke mycket bättre. Under tiden, medan man i skolan

repeterar och läser det pensum, desse redan genomgått, finna de sig

hafva föga att lära på skolrummet och litet att läsa öfver i hemmet,

de bry sig derför icke om att följa så noga med i skolan och skaffa

sig andra sysselsättningar under loftiderna. När man så i skolan hunnit

in på för dem obekanta pensa, så komma de sig icke genast för

att ändra förfaringssätt, och snart befinna de sig efter sina kamrater

och måste under nästa ferier drifvas med privatundervisning för att

kunna få flyttning till nästa klass.

Den ojemnhet i lärjungarnes kunskaper, som af nu antydda omstän- Lärjmgam

digheter föranledes, är en af de största svårigheter, med hvilka vår skola

har att kämpa. Om storleken af denna ojemnhet kan man få en föreställning

dels af läroverkskomiténs undersökning af lärjungarnes förmåga

att följa med undervisningen, för hvilken undersökning närmare redogörelse

lemnas i bil. E, kap. VII, dels af de beräkningar, som i den officiella

statistiken angående undervisningsväsendet förekomma beträffande

det antal terminer utöfver normaltiden, som en del lärjungar hafva behof!

använda för genomgående af de särskilda klasserna.

Af komiténs undersökning framgår, att de lärjungar, som haft svårt

att i allmänhet följa med undervisningen i den klass, de tillhört, utgjorde

vid de högre läroverken sammanlagdt 14,8 procent och vid de femklassiga

20,9 procent af hela lärjungeantalet, under det att procenttalet vid de

öfriga slagen af läroverk vexlade mellan de nämnda siffrorna. Dessutom

har emellertid en hel skara lärjungar haft svårt att följa med undervisningen

i särskilda ämnen. Vidare finna vi, att det relativa antalet af dem,

som i allmänhet haft svårt att följa med, är störst i de lägsta klasserna

samt större å reallinien än å klassiska linien. Detta förhållande är i full
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kong!. Majds Nåd. Proposition N:o 26.

komlig öfverensstämmelse med hvad man har skäl att vänta. Ty ju yngre

eu lärjunge är, ju mindre han lärt och ju färre gånger han repeterat det

eu gång inhemtade, dess mer glömmer han och dess långsammare återhemtar

han det förlorade. På samma sätt gäller äfven att ju mindre koncentrerade

studierna äro, dess mer äro de vunna kunskaperna utsatta för

att falla bort och dess svårare är det att fylla de luckor, som ligga i vägen

för fortsatta studier.

Lärjungarnes

bostadsförhål
landen.

Af de hittills utkomna delarne af läroverksstatistiken, omfattande läsåren

. 187It—1880, upplyses att i allmänhet något mer än 10 procent af de

hvarje år till högre klass flyttade varit qvar sitt are eller suttit mer än ett

år i den närmast lägre klassen, under det att något öfver 1 procent »hoppat

öfver» eu klass, d. v. s. icke suttit i närmast lägre klass. Då emellertid,

i följd af de äldre primäruppgifternas form, härvid hvarken skilts

mellan dem, som flyttats vid vårterminens slut och dem, som först vid

höstterminens början erhållit flyttning, ej heller hänsyn tagits till dem, som,

flyttade eller utan flyttning, lernnat läroverket före den följande terminens

början, sa har jag låtit utarbeta eu i bilaga III upptagen öfversigt

af förhållandet i det ifrågavarande hänseendet vid de högre läroverken

under ar 1885, för livilket — sedan formuläret för primäruppgifterna

blifvit ändradt — dessa uppgifter föreligga i den form, att bestämdare

resultat kunna vinnas. Af denna öfversigt framgår, att 7/io af samtlige lärjungar

flyttats å normaltid, yi0 efter att hafva suttit qvar i klassen, och

att 2/10 icke blefvo flyttade. Vid vårterminens slut flyttades något mer än

7io al hela lärjungeantalet och vid höstterminens början icke fullt 2/10. De

ojemförligt största procenttalen af de icke flyttade komma på reallinien,

under det att dessa procenttal för latinlinien dels äro något lägre, dels

något högre än de å den gemensamma linien. Men procentantalet af dem,

som vid vårterminens slut flyttats efter att hafva tillbragt normaltiden i

klassen,^ d. v. s. af dem, som visat sig fullt kunna följa med, är afgjordt

större å latinlinien än i de tre lägsta klasserna. Af synnerlig vigt" i nu

ifrågavarande hänseende är tydligen det stora antalet af dem, som icke

flyttats, samt af dem, som flyttats först vid höstterminens början.

Bland de invändningar, som ytterligare blifvit gjorda mot feriernas

inskränkning, vill jag blott fästa mig vid tvenne, nemligen att den tid,

som lärjungarne få tillbringa i sina hem, och dermed det välgörande inflytande,

som familjelifvet och föräldrarnes personliga tillsyn på dem kunna

utöfva, genom läsårets utsträckning komma att minskas, samt att föräldrarnes

kostnad för lärjungarnes underhåll vid läroverket derigenom blir större.

Genom den utredning, läroverkskomitén åvägabragt, har utrönts,

att mer än */å af samtliga lärjungarne vid våra läroverk under skol
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

tiden bo i sina föräldrahem, under det att 7io äro inackorderade i andra

familjer och icke fullt 1/w hafva s. k. eget hushåll eller lefva under andra

förhållanden.

Beträffande de lärjungar, som hafva sitt föräldrahem i läroverksstaden,

gälla de framstälda anmärkningarna alldeles icke. De få fortfarande vistas

i skötet af sin familj och kostnaderna för dem torde icke ökas, utan snarare

tvärtom. Och då flertalet af dessa lärjungars föräldrar icke hafva så

stora inkomster, att de kunna hålla sig särskild sommarbostad å landet,

och då dertill bra många af dem sakna tid eller insigt och kraft nog, för

att utfinna och anordna lämplig sysselsättning för sina söner under den

långa ledighetstiden, så få dessa löpa omkring i staden i sällskap med lika

lottade kamrater och på egen hand söka finna medel till att fördrifva tiden.

Men de utvägar, som de dervid påfinna, äro långt ifrån alltid gagneliga

eller ens oskadliga. Också lärer erfarenheten, att just till denna klass af

lärjungar hörer största antalet af dem, som skolorna måste förvisa, emedan

de visat sig farliga för sina kamrater samt för god anda och ordning

inom skolan. Lästidens förlängning måste således medföra en obetingad

fördel för alla de lärjungar, som äfven under sommaren bo i läroverksstaden,

och dessa torde dock vara ej så litet öfver hälften af lärjungarnes

totalantal.

De inackorderades ställning är naturligtvis temligen olika allt efter

den familjs beskaffenhet, hos hvilken de bo. Men föräldrar, som äro omsorgsfulla

vid valet och hvarken se företrädesvis på den yttersta prisbillighet

eller på yttre fördelar, kunna i allmänhet tillförsäkra sina söner en

ganska god familjevård. De, som hafva s. k. eget hushåll, äro merendels

åtföljda af en äldre qvinlig slägting eller pålitlig tjenarinna och besökas

vanligen oftare af sina föräldrar, hvarför de icke äro alldeles utan tillsyn.

Hvad slutligen angår dem, som lefva under andra förhållanden, så äro

de som oftast något äldre, fattiga gossar, som af sin läslust drifvits till

studier, och mot hvilkas uppförande sällan något är att anmärka.

Någon allvarlig betänklighet torde man derför icke, med hänsyn till kostnader no,

den sedliga vården af de lärjungar, som höra till sistnämnda kategorier,„es underhåll.

behöfva hysa för en förlängning af läsåret på några veckor. Sant är deremot

att kostnaderna för en del lärjungars årliga underhåll derigenom

något ökas, men härvid är dock att märka, att kostnaderna för deras fortsatta

studier komma att i ännu större mån minskas, samt att de torde

kunna träda ut i lifvet ett eller annat år tidigare än hittills, hvithet icke

är af så ringa värde.

Tydligt är nemligen att för afläggande af en examen eller skötande

af en befattning fordras vissa kunskaper och en viss andlig utveckling,

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Katigt. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

och hvad som är undangjordt i skolan, det behöfver ej göras vid högskolan.

Men skolgossens underhåll är alltid billigare än studentens; ty

behofven växa med åren.

LaSiämniJ°r~ Mager man sålunda de fördelar, som kunna vinnas genom lästidens

cuiymny. ökning; mot (]e olägenheter, som deraf förorsakas, synas de förra så öfvervägande,

att man val deraf kunde föranledas att föreslå en betydligare

förlängning af läsåret. Men då jag icke anser rådligt, att alltför tvärt

bryta mot sekelgamla vanor, vill jag inskränka mig till att föreslå läsårets

utsträckning för samtliga lärjungar till 39 veckor, deri såsom hittills inräknad

iy2 veckas ledighet vid påsk och pingst, samt på annat sätt söka

inspara någon tid, så att den effektiva lästiden kommer att uppgå till fulla

36 veckor.

För detta ändamål har jag nemligen för afsigt att hemställa, att examen

med de fem lägre klasserna vid höstterminens slut må upphöra; att den

genom skolstadgan cforus och rektor medgifna rätt att bevilja läroverket

ledighet, när härd väderlek, marknad, allmän högtidlighet eller annan

giltig anledning förekommer, må så till vida inskränkas” att den sålunda,

meddelade ledigheten under ett läsår icke må tillhopa öfverstiga 6 arbetsdagar;

att den tid, som för förberedelser till årsexamen gifves lärjungarne

fri, icke må öfverstiga 2 eller 3 dagar, hvilken tid dessutom må kunna

användas till målskjutningar och militära utmarschera samt att att den tid,

som vid terminens början erfordras för inträdes- och flyttningspröfningar,

icke må inräknas i lästiden.

höstterminens ■ ^et 8a§''n’ som höstterminsexameu kan anses medföra, torde näppe°S

a!u"ens ligen kunna uppväga den tidsuppoffring, som derför måste göras, och den

deraf härflytande olägenheten, att lärjungarne i de högre klasserna blifva

lediga ett par dagar tidigare än kamraterna i de lägre.

hedfår • ^tan att något sätt vilja bestrida det lifvande och gagnande

° "''Jai'' inflytande, som några timmars eller eu hel dags ledighet vid passande

tillfälle då och då under lästiden kan utöfva på skolungdomen, anser

jag dock mindre välbetänkt att tillerkänna skolans närmaste styresman

obegränsad myndighet i detta afseende. Ty erfarenheten har visat att

denna rätt blifvit på olika ställen mycket olika tillämpad samt här

pcb hvar använd på ett sätt och till en utsträckning, som säkerligen

icke varit af skollagen afsedda.

Den tid, som måste lemnas fri från undervisning i följd af förberedelser

till årsexamen, kan tydligen icke hänföras till ledighet af nyss

nämnda slag och måste derför särskild! upptagas. Äfven med afseende

derå hafva ej obetydliga olikheter förekommit, hvarför en bestämmelse

derom icke torde sakna fog.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

Beträffande slutligen tiden för inträdes- och flyttningspröfningarna, och

så vexlar den högst betydligt, beroende af de inträdes- och flyttnings- nZ^arna!''

sökandes antal; och det är tydligen just vid de talrikt besökta läroverken

med de öfverfylda klasserna, der undervisningstiden bäst behöfves,

som dessa pröfningar kräfva längsta tiden, och der undervisningstiden

således i sjelfva verket blir minst, om deri skall inräknas

tiden för berörda pröfningar. Också synes det vara temligen oegentligt

att till lästiden räkna en tid, på somliga ställen uppgående till en

hel vecka, hvarunder det stora flertalet lärjungar icke ens beliöfver

vara i läroverksstaden närvarande. Sant är emellertid att lärarne derunder

äro upptagne, hvarför det torde blifva nödvändigt att beräkna

de ordinarie lärarnes tjenstgöringspenningar samt arfvoden för extralärare

och vikarier efter 40 läsveckor per år.

Dagar för terminernas början och slut hafva hittills bestämts af DarJar för

eforus på vederbörande rektors förslag för hvarje skola särskildt. Det ITrjanoch

har icke kunnat undvikas, att åtskilliga oegentligheter derigenom upp- sluL

stått. Då det icke visat sig olika behof i detta afseende i olika

landsändar, och då det, i synnerhet efter feriernas inskränkning, torde

vara af vigt för såväl föräldrar som lärare att tidigt erhålla kännedom

om lästerminernas början och slut, anser jag lämpligast, att dagarne

härför bestämmas af lagen, men att Kongl. Maj:t, om de faststälda dagarne

i följd af lokala förhållanden befinnas mindre ändamålsenliga för

en eller annan orts skolor, må på särskild derom gjord ansökan för

denna eller dessa skolor bestämma andra dagar.

I min tanke skulle höstterminen lämpligen kunna taga sin början

den 26 augusti och sluta den 20 december samt vårterminen börja den

16 januari och sluta den 20 juni, hvarvid den bestämmelsen kunde tillfogas,

att om sålunda en termins början skulle infalla på söndag, den

må uppskjutas till näst följande söckendag, samt att, om en termins

sista dag skulle inträffa på en söndag, afslutningen må ske å närmast

föregående söckendag.

De ändringar i nu gällande bestämmelser om undervisningsplan och Ändringar i

undervismngstid, som enligt mm tanke borde vidtagas, aro således: plan och under
att

antalet af skolans undervisningsämnen minskas, i det att filo- ^mn^nd.

sofisk propedevtik och hebreiska språket utgå ur undervisningsplanen;

att de skriftliga hemarbetena, särskildt öfningarna i latinskrifning

i de högsta afdelningarna, något inskränkas;

att antalet undervisningstimmar i läsämnena minskas, i synnerhet

i de högre klasserna;

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

att månadslofvet i dess nuvarande form upphör och ersättes af

regelbundna, genom arbetsordningen bestämda skrifningar å lärorummet;

att sångundervisningen i alla klasser blir så till vida valfri, att

lärjunge på målsmans skriftliga anhållan derifrån befrias;

att gymnastik dagligen må öfvas med alla lärjungar, som icke af

helsoskäl blifvit derifrån befriade, dock med den jemkning, som i vissa

klasser kan anses böra ifrågakomma, om vapenöfning under dagen

skall ega rum;

att 3 timmar i veckan anslås till gymnastik och vapenöfning för

hvarje klass;

att rektor bemyndigas att, der så lämpligen kan ske, efter samråd

med skolläkaren och gymnastikläraren, för svagare lärjungar anordna

särskilda, för dem lämpade gymnastiklektioner en half timme dagligen;

att gymnastikläraren må, så ofta han finner sådant lämpligt, använda

den åt gymnastik anslagna tiden till öfvande af fria lekar, samt

att lämplig person, der sådan står att finna, förordnas att dagligen å

viss tid vara tillstädes å lekplatsen för att ordna och leda lärjungarnes

fria lekar;

att militäröfningarna utsträckas till hela läsåret, samt att 2 timmar

i veckan, tid för utmarscher oberäknad, anslås för detta ändamål;

att sådan jemkning vidtages i de nu gällande inträdesfordringarna

till första klassen, att de, utan att minskas, bättre stämma öfverens med

folkskolans undervisningsplan;

att läsåret förlänges till 39 veckor, hvari dock inräknas ledighet

under en vecka vid påsk och en half vecka vid pingst, men icke den

tid, som för vissa lärjungar upptages af inträdes- och flyttningspröfn

in gar;

att, der icke Kongl. Maj:t på gjord framställning annorlunda bestämt,

höstterminen skall taga sin början den 26 augusti och sluta den

20 december samt vårterminen börja den 16 januari och sluta den 20

juni, äfvensom att, i fall någon af de för terminernas början eller slut

bestämda dagande infaller på söndag, början må uppskjutas till näst

följande, men afslutningen framflyttas till näst föregående söckendag;

att ordinarie lärares tjenstgöringspenningar samt vikariers och

extra lärares arfvoden må beräknas efter 40 arbetsveckor om året;

att examen med de fem lägre klasseima vid höstterminens slut må

upphöra;

att den eforus och rektor medgifna rätt att bevilja läroverket ledighet,

när hård väderlek, marknad, allmän högtidlighet eller annan giltig

anledning förekommer, må så begränsas, att den sålunda meddelade

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kong!.. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

ledigheten under ett läsår icke må tillhopa öfverstiga 6 arbetsdagar, i

hvilken tid dock icke inräknas den ledighet under 2 eller 3 dagar,

som gifves för förberedelser till årsexamen.

Såsom resultat af sina hygieniska undersökningar yrkar läroverks-®6 kyfeniska

, . , ^ ° J forhallanaena.

komiten:

att någon lindring i arbetstiden å lärorummet bör beredas de allmänna

läroverkens lärjungar;

att föreskrifter om tiden för lärjungarnes hemarbeten, afseende att

begränsa och reglera dessa, böra lemnas; samt

att större uppmärksamhet än hittills bör egnas åt de hygieniska

förhållandena vid läroverken.

Angående de båda förstnämnda yrkandena har jag redan i det föregående

yttrat mig. Hvad åter angår det i sista punkten upptagna, så

förtjena!- det utan tvifvel ett noggrant beaktande, då det, såsom äfven

förut blifvit antydt, visat sig att antalet svaga och sjukliga lärjungar

vid våra läroverk är synnerligen stort på alla skolstadier.

Med afseende på anordnandet af den påyrkade hygieniska tillsynen

föreslår åter komitén, att vid de fullständiga och femklassiga läroverken

må anställas dels eu skoiläkare, dels ett hygieniskt biträde.

Skolläkaren, för hvilken instruktion skulle fastställas af eforalstyrelsen

eller, om denna upphörde, af lokalstyrelsen, skulle hufvudsakligen

hafva till åliggande:

att hvarje läsår å bestämda tider anställa noggrann undersökning

rörande samtlige lärjungars kroppsbeskaffenhet och helsotillstånd, hörseloch

synförmåga, längd och vigt;

att kostnadsfritt vårda medellöse lärjungar;

att, då smittosam sjukdom yppas bland lärjungarne eller inom deras

närmaste omgifning, lemna nödiga föreskrifter och vidtaga på honom

ankommande åtgärder;

att minst en gång i månaden verkställa hygienisk inspektion i läroverket

och öfver resultatet afgifva rapport;

att vid hvarje läsårs slut afgifva redogörelse för de hygieniska och

sanitära förhållandena vid läroverket; samt

att vid uppförande af nya skolbyggnader meddela utlåtande samt

tillhandagå med råd och upplysningar.

Skolläkaren skulle äfven hafva säte och stämma i skolstyrelsen vid

behandling af frågor, som röra lärjungarnes fysiska vård samt skolans

hygien.

Det hygieniska biträdet skulle åter, efter tillsägelse hos rektor och

Bih. titt Riklid. Brok 1887. 1 Samt. 1 Afä. 19 Höft. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

på hans anmodan, biträda läkaren vid dennes förrättningar i skolan

och särskild! gå honom till banda vid undersökningarna i början och

slutet af läsåret. Vidare skulle till dess åliggande höra att förrätta

mätning och vågning af lärjungarne samt att verkställa undersökning

af luften i skolrummen.

Skolläkarens lön skulle utgöras dels af en årlig afgift af 1 krona

för hvarje lärjunge, dels af ett af statsmedel utgående belopp, som vid

fullständigt läroverk föreslås till 150 kronor och vid femklassigt läroverk

till 100 kronor. Det hygieniska biträdet skulle af statsmedel uppbära

i årligt arfvode vid fullständigt läroverk 200 kronor, vid femklassiskt

150 kronor.

Vid de af komitén föreslagna kommunalskolorna skulle deremot den

hygieniska tillsynen utöfvas af skolläkaren ensam »mot föreslaget arfvode».

Behofvet af läkares biträde vid öfvervakandet af läroverkens hygieniska

förhållanden har hos oss länge varit erkändt. Också föreskrifter

nu gällande skolstadga, att vid läroverk, der erforderliga medel för

sådant ändamål finnas, genom rektors försorg må antagas en läkare,

som våi''dar medellöse lärjungar vid inträffande sjukdomsfall, undersöker

de omständigheter, som kunna menligt inverka på lärjungarnes helsotillstånd,

samt tillhandagå!- rektor med råd och upplysningar om undanrödjande

af för handen varande olägenheter. Och med afseende på

skolläkarens särskilda åligganden är vidare bestämdt, att han vid hvarje

lästermins början och mot dess slut bör anställa besigtning å läroverkets

samtlige lärjungar samt på grund af deröfver gjorda anteckningar

icke allenast afgifva utlåtande, hvilka bland dem böra från samtliga

gymnastik- och vapenöfningar eller från vissa af dem afhållas,

utan ock senast eu månad efter hvarje lästermins slut till rektor aflemna

redogörelse för helsotillståndet bland lärjungarne under terminen

enligt formulär, som af medicinalstyrelsen meddelas.

Då emellertid medel för ifrågavarande ändamål vid åtskilliga läroverk

helt och hållet saknats, vid andra varit otillräckliga till ersättning

för fullgörandet af alla ofvan angifna åligganden, så har skolläkareinstitutionen

icke kunnat vinna nödig fasthet. Jag anser mig derför

böra instämma i hvad komitén i afseende å skolläkare föreslagit, hvilket

ock blifvit af de medicinska myndigheterna tillstyrkt. Blott i en punkt

afviker min uppfattning från komiténs. Jag kan nemligen icke finna,

hvarför olika instruktioner skulle behöfva utfärdas för de särskilda

skolornas läkare, ej heller synes mig läroverkens vare sig eforal- eller

lokalstyrelser fullt lämpliga att uppgöra och utfärda dessa instruktioner,

utan anser jag detta böra tillkomma medicinalstyrelsen, som dervid ju,

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Konql. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

om så finnes nödigt, kan inhemta skolmyndigheternas yttranden i

ämnet.

Då den aflöning, komitén föreslagit för skolläkarne, är skäligen

knapp, och jag icke för närvarande finner mig kunna deri föreslå någon

höjning, torde det möjligen blifva nödvändigt, att något inskränka de

fordringar, som af komitén ställas på skolläkaren. Särskild!, torde han

kunna befrias från skyldigheten att mäta och väga lärjungarne. Genom

dessa hvarje termin återkommande mätningar och vägningar skulle

nemligen samlas ett material, som i sitt obearbetade skick vore utan

värde och hvars bearbetning skulle kosta betydliga summor, såsom

man lätt kan finna, om man kastar en blick på kostnaderna för läroverkskomiténs

arbeten i detta afseende"'').

Men kunna berörda mätningar och vägningar, åtminstone för det

närvarande, lemnas å sido, så torde det hygieniska biträdet blifva i det

närmaste obehöfligt. Ty sedan dessa undantagits, synas biträdets göromål

antingen vara af tillfällig art, såsom undersökningen af luften i

skolrummen, eller något, som egentligen redan åligger rektor, såsom

tillsynen öfver renhållning, ventilation, belysning, uppvärmning m. m.

Skulle det visa sig, att rektor ej kan medhinna att sjelf utföra alla de

magtpåliggande göromål, som blifvit honom ålagda, synes det vara

ändamålsenligare att höja anslaget till rektorernas skruf biträden, så att

dessa kunna af rektorerna användas äfven till uppdrag af nu ifrågavarande

art, än att skapa eu ny tjensteman, hvars verksamhetsfer blefve

så obestämd som den hygieniske assistentens.

Såsom ofvan nämnts, har komitén ansett, att skolläkare bör anställas

äfven vid de s. k. kommunalskolorna samt förses med arfvode.

I den för berörda skolor föreslagna staten har dock intet dylikt arfvode

upptagits. Det måste derför antagas, att komiténs mening varit, att

den afgift af 1 krona för hvarje lärjunge, som från någon åt skolans

kassor skulle utbetalas till skolläkaren, för läkaren vid dessa skolor

skulle utgöra lämpligt arfvode. Mig synes emellertid detta blifva väl

litet, helst lärjungeantalet vid skolor med 3 å 4 lärare icke kan blifva

synnerligen stort och läkaren vid dessa skolor torde böra halva ungefär *)

*) Härmed vill jag ingalunda hafva sagt, att icke mätningar och" vägningar af detta

slag kunna hafva stor vetenskaplig betydelse, men jag håller före att det dervid är af vigt,

att det är just samma lärjungar, som mätas och vägas den ena gången efter den andra.

Ty kan man ej vara säker härpå, förlora de största delen af sitt vetenskapliga värde.

Jag anser derför lämpligast, att dylika undersökningar utföras af en eller annan derför

intresserad skolläkare under en längre tidrymd och att det sålunda samlade materialet derpå

med understöd af statsmedel bearbetas.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

KongI. Maj:ts Aråd. Proposition N:o 26.

samma åligganden i afseende å besigtning^]-, rapporter m. in. som läkarne

vid öfriga skolor. Härom får jag emellertid tillfälle att längre

fram närmare yttra mig.

Med afseende på den hygieniska tillsynen vid läroverken hemställer

jag således att Eders Kongl. Maj:t må föreslå Riksdagen:

att vid hvarje högre eller femklassigt allmänt läroverk må anställas en

läkare för att utöfva tillsynen öfver lärjungarnes helsotillstånd och biträda

rektor vid öfvervakandet af de hygieniska anordningarna vid läroverket; samt

att skolläkaren ma såsom arfvode uppbära dels af läroverkets ljus- och

vedkassa 1 krona om året för ''hvarje under höstterminen närvarande lärjunge,

dels af statsmedel ärligen: vid de högre läroverken 150 kronor, vid

de femklassiga 100 kronor.

^sionsreghring 0 Se(Jan särskilde komiterade i ett den 17 maj 1879 afgifvet betänkande,

för lärare, angående lönereglering för lärare vid rikets allmänna läroverk, vissa pedagogier,

folkskolelärareseminarierna samt seminarium för bildande af lärarinnor,

meddelat redogörelse rörande dessa lärares tjenstgöringsskyldigliet

och löneförmåner samt afgifvit förslag till lönereglering, gjorde Eders

ÄS-KongL Ma:i;t framställning till 1882 års Riksdag om löne- och pensionsårs

Riksdag, reglering för lärarne vid de högre och de femklassiga allmänna läroverken,

högre lärarinneseminariet och folkskolelärareseminarierna äfvensom angående

beredande af tillfällig löneförbättring åt lärarne vid såväl de treklassiga

allmänna läroverken som de två- och enklassiga pedagogierna, under

förutsättning af förhöjda terminsafgifters införande vid de allmänna läroverken

och pedagogierna, De härvid föreslagna närmare bestämmelserna voro:

att lärjungarne vid de allmänna läroverken och de tvåklassiga pedagogierna

skulle utom förut bestämda utgifter erlägga en tenninlig, till

statsverket ingående afgift till belopp af 30 kronor för lärjunge i sjette

och sjunde klasserna samt 20 kronor för lärjunge i öfriga klasser, dock

att medellöse lärjungar till högst 15 procent och mindre bemedlade till

högst 20 procent af hela närvarande lärjungeantalet i hvardera gruppen

af klasser skulle kunna befrias, de medellöse från hela och de mindre bemedlade

från halfva den nya afgiften; äfvensom

a) med afseende på de högre allmänna läroverken,

att lärarne vid dessa läroverk finge åtnjuta följande aflöning: rektorer:

lönegrader 1) 3,500 kronor, 2) 4,000 kronor, tjenstgöringspenningar 1,500

kronor; lektorer: lönegrader 1) 2,100 kronor, 2) 2,600 kronor, 3) 3,100

kronor, 4) 3,600 kronor, tjenstgöringspenningar 1,400 kronor; adjunkter:

lönegrader 1) 1,500 kronor, 2) 2,000 kronor, 3) 2,500 kronor, 4) 3,000

kronor, tjenstgöringspenningar 1,000 kronor; musiklärare: lönegrader 1)

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

1,000 kronor, 2) 1,200 kronor, 3) 1,400 kronor; gymnastiklärare: lönegrader

1) 1,200 kronor, 2) 1,400 kronor, 3) 1,600 kronor; teckningslärarc:

lönegrader l) 1,200 kronor, 2) 1,400 kronor, 3) 1,600 kronor;

att uppflyttning från lägre till högre lönegrad medgåfves lärarne efter

dittills gällande grunder; samt

att teckningslärare skulle vara skyldig tjenstgöra för lönen intill 16

timmar i veckan; att ytterligare tjenstgöringsskyldighet intill 4 timmar i

veckan skulle af eforus kunna honom åläggas mot ersättning af 75 kronor

för hvarje timme i veckan under helt läsår åt lärare i första och andra

lönegraderna och af 100 kronor åt lärare i tredje lönegraden; att i öfrigt

de i nådiga cirkuläret den 18 maj 1878 meddelade bestämmelser rörande

teckningslärarne skulle lända till efterrättelse;

b) i afseende på de femklassiga läroverken,

att lärarne vid dessa läroverk skulle sålunda aflöna®: rektorer vid läroverk

i Stockholm: lön 3,200 kronor och tjenstgöringspenningar 1,300 kronor;

rektorer vid öfrig a läroverk: två lönegrader l) 2,700 kronor, 2) 3,200

kronor, tjenstgöringspenningar 1,300 kronor; kolleger: lika med adjunkter

vid de högre allmänna läroverken; musiklärare: lön 500 kronor; gymnastik-

och teckningslärare: lika med nuvarande aflöning;

att uppflyttning från lägre till högre lönegrad medgåfves lärarne efter

då gällande grunder;

c) med afseende på de treklassiga allmänna läroverken samt de tväoch

enklassiga pedagogierna:

att lärarne vid dessa läroverk skulle erhålla tillfällig löneförbättring,

så att hela aflöningen uppginge till följande belopp: rektorer vid de treklassiga

läroverken: lönegrader 1) 2,500 kronor, 2) 3,000 kronor, tjenstgöringspenningar

1,000 kronor; rektorer viol tvåklassiga pedagogik'': lönegrader

1) 2,000 kronor, 2) 2,500 kronor, 3) 3,000 kronor, tjenstgöringspenningar

1,000 kronor; kolleger vid de treklassiga läroverken och de

tvåklassiga pedagogierna: lika med adjunkter vid högre allmänna läroverk;

lärare vid enklassiga pedagogik'': lön 2,000 kronor; musik-, gymnastik- och

teckningslärare: lika med nuvarande aflöning;

att uppflyttning från lägre till högre lönegrad medgåfves kollegerna

efter dittills gällande grunder, men att rektorerna vid de treklassiga läroverken

och tvåklassiga pedagogierna måtte efter 10 års tjenstgöring, räknadt

från början af kalenderåret näst efter det, då fullmagt första gången erhölls

såsom ordinarie lärare, uppflyttas i andra lönegraden och de sistnämnda

efter ytterligare 5 års tjenstgöring i tredje lönegraden;

att tjenstgöringspenningarna skulle för alla lärare och lärarinnor, rektorerne

undantagne, beräknas utgå för läsår eller för ett visst antal läs
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kong!. Mnj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

veckor; att de i rektorernas aflöning ingående tjenstgöringspenningar skulle

beräknas utgå för kalenderår, men till olika belopp för läsåret och för

ferierna efter särskilda bestämmelser, som af Kong! Maj:t faststäldes; samt

att tjenstgöringspenningarna icke finge af tjenstens innehafvare uppbäras

under tjenstledighet, dock att, om rektor eller lektor, som vore domkapitelsledamot,

endast åtnjöte ledighet från domkapitelsgöromålen, afdrag å tjenstgöringspenningarna

icke skulle ske;

att för rättighet att tillgodonjuta den förbättrade aflöning, som enligt

berörda lönereglering komme lärare till del, skulle gälla som vilkor: 1) att

lärare, som enligt dittills gällande stat vore berättigad till ersättning för

indelt lön, skulle frånträda sin rätt till nämnda, ersättning; 2) att innehafvare

af löner, i livilka inginge afkomst af prebendehemman och lägenheter

eller andra särskilda förmåner utom kontanta penningar, finge tillträda

ifrågavarande löneförbättring endast under vilkor att, sedan en

undersökning af dessa förmåners beskaffenhet samt uppskattning af deras

ekonomiska värde egt rum, vara underkastade antingen förmånernas indragning

till statsverket mot ersättning i penningar till det belopp, hvartill

de vore i Stat beräknade, eller den minskning i statsverkets löneanslag

lör tjensten, som kunde i vederbörlig ordning varda beslutad, dock icke

till större belopp än som motsvarade den löneförbättring, som löntagaren

vid nu föreslagen lönereglering komme att vinna; 3) att den genom nådiga

cirkulären den 20 mars 1858 och den 29 december 1860 stadgade skyldighet

för vissa lärare att, i händelse de genom inträffade förändringar

skulle finnas umbärlige, inträda i tjenstgöring vid annat läroverk, helst

inom stiftet, skulle åligga äfven öfrige vid de högre och de femklassiga,

allmänna läroverken anstälde lärare, intill dess de uppnått 45 års ålder;

samt 4) att lärare skulle vara skyldig att från tjensten afgå med pension

enligt de bestämmelser, som i sammanhang med denna lönereglering komme

att fastställas;

att hvarje lärare, som blefve utnämnd till tjenst, med hvilken rätt till

särskilda förmåner vore förenad, skulle vara underkastad den minskning

i aflöning från statsverket, som Kong], Maj:t framdeles kunde finna, lämpligt

besluta, till ett belopp icke öfverstigande det, hvartill de i lönen ingående

särskilda förmåner efter skälig uppskattning uppginge;

att, med undantag för gymnastiklärarne, öfrige ordinarie lärare och

lärarinnor vid rikets högre och femklassiga allmänna läroverk skulle hafva

rättighet och, hvad angår de lärare och lärarinnor, som ingå på den nya

lönestaten eller som utnämnas efter det kungörelse i ämnet utkommit,

äfven skyldighet att vid uppnådda 65 lefnadsår och minst 35 tjenstår

med oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstaten från tjen
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

sten afgå, Kongl. Maj:t dock obetaget att låta med afskedet anstå, derest

och så länge den pensionsberättigade pröfvades i tjensten kunna på ett

tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kunde finnas villig att i

densamma qvarstå;

att ordinarie gymnastiklärare vid förenämnda läroverk, dä de uppnått

60 lefnadsår och minst 30 tjenstår, skulle under i (ifrigt enahanda vilkor

och förutsättningar, som för öfrige lärare blifvit föreslagna, hafva samma

rätt och skyldighet att från tj ensten afgå med pension, som nästföregående

moment innehåller beträffande öfrige lärare;

att vid dessa läroverk anstäld ordinarie lärare eller lärarinna, som i

minst tre år lidit af lamhet, blindhet, döfhet eller vansinne, hvaraf han

eller hon varit urståndsatt att sin tjenst bestrida, måtte, derest det blefve

behörigen styrkt, att anledning icke förefunnes till antagande, det han

eller hon kunde återvinna tjenstbarhet, kunna äfven utan egen ansökning

före uppnådd pensionsålder från tjensten skiljas mot åtnjutande under sin

återstående lifstid af pension från allmänna indragningsstaten, hvilken

pension skulle för lärare eller lärarinna, hvars aflöning är fördelad i lön

och tjenstgöringspenningar, utgå med ett belopp lika med hela lönen, om

han eller hon befunne sig i annan lönegrad än den högsta, men för den,

som redan uppnått högsta lönegraden eller innehade tjenst, för hvilken

inga lönegrader funnes, skulle så beräknas, att för hvarje i full pensionsålder

felande tjenstår afdroges en procent af lönen, dock icke mer än tio

procent, samt att för lärare och lärarinna, hvars aflöning icke vore på

förenämnda sätt fördelad, pensionen skulle utgå med ett mot tre fjerdedelar

af lönen svarande belopp, minskadt med en procent för hvarje

tjenstår, som felades i pensionsåldern, dock icke öfver tio procent; samt

slutligen

att Riksdagen i sammanhang härmed jemväl måtte för sin del medgifva,

att de prebendehemman och lägenheter samt andra förmåner af

privilegii natur, som vore lärare vid de allmänna läroverken och pedagogierna

på. lön anslagna, finge, i den män det kunde ske utan förnärmande

af nuvarande innehafvares rätt eller rubbning uti enskildes genom testamenten

eller annorledes gjorda förordnanden, till statsverket indragas.

Denna Kongl. Maj:ts framställning tillstyrktes af statsutskottet i hvad statsutskottet»

den rörde förhöjda terminsafgifter af de allmänna läroverkens lärjungar utatandeobetingadt,

men beträffande löneregleringen för lärarne vid de allmänna

läroverken blott så till vida, att de för ändamålet äskade beloppen skulle

beviljas på extra stat för år 1883; och ansåg utskottet, att vid sådant förhållande

hvarken de vilkor, som uppstälts för löneförhöjningens åtnjutande

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kong], Maj:Is Nåd. Proposition N:o 26.

på ordinarie stat, eller förändring i sättet för lärarnes pensionering för tillfället

borde ifrågakomma.

I sin motivering af detta beslut yttrar sig utskottet sålunda:

»Den grundsats, som nu är i fråga att här införas, eller att lärjungarne

vid statens allmänna läroverk böra i någon mån bidraga äfven till

bestridandet af kostnaderna för lärarnes aflöning, är visserligen i denna

form ny i vårt land, men på sätt komiterade jemväl anfört, deremot tillämpad

i andra länder och särskild! i våra grannländer. Enligt utskottets

åsigt kan det äfven anses rätt och skäligt att personer, som befinna sig i

den ekonomiska ställning, att de kunna bekosta eller i allt fall bidraga

till utgifterna för sina barns undervisning, icke erhålla denna undervisning

så godt som för intet af staten. Genom bestämmandet af en högre

afgift vinnes dessutom den ur så väl allmän som enskild synpunkt beaktansvärda

fördelen, att ej allt för många ynglingar lockas in på den

mödosamma studiebanan eller frestas till att för länge fortsätta sin skolgång

utan att derför hafva tillräckliga anlag eller i längden kunna bära

de uppoffringar, som dermed äro förenade, om de skola vinna verklig

eller för staten afsevärd förkofran i bildning. För desse är det nemligen

utan tvifvel mycket lyckligare att i tid välja en annan lefnadsrigtning

och sålunda på en gång mer gagna sitt land och vida bättre vinna sin

utkomst.»

»Väl torde å andra sidan mot afgiftsförhöjningen invändas, att derigenom

tilläfventyrs begåfvade ynglingar ur de fattigare samhällsklasserna

skulle kunna beröfvas tillfälle till förvärfvande af kunskaper, som kunde

göra dem skickliga till utöfvande af eu gagnande verksamhet; men, enligt

utskottets öfvertygelse, saknar en dylik invändning väsentlig betydelse, enär

helt säkert, med den föreslagna rättigheten till befrielse för ett ej oväsentligt

antal lärjungar antingen från hela, eller ock för de så kallade

mindre bemedlade från halfva den ifrågasatta nya afgiften, knappast någon

yngling, som visar verklig håg och fallenhet för studier samt genom

flit och godt uppförande gör sig förtjent af sådan befrielse, på grund af

bristande tillgångar skulle behöfva försaka den högre offentliga undervisningen,

utan tvärtom sådana ynglingar i och genom förändringen med

större lätthet skulle komma framåt än nu är fallet, då anlagen hafva

mindre att betyda i fråga om möjligheten till skolgång.»

»Beträffande vidare frågan om lärarnes löne- och pensionsreglering,

har utskottet velat erinra derom, att hittills icke någon dylik reglering

för dem blifvit stäld i samband med de löneregleringar, som under senare

tiden egt rum för flertalet öfrige tjensteman, hvaraf också följt, dels att

lärarnes löneförmåner ej, såsom andre tjenstemäns, äro fördelade i lön och

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 26.

tjenstgöringspenningar och dels att lönebeloppen för lärarne i allmänhet

äro lägre. Att detta förhållande påkallar rättelse, torde vara så mycket

mer uppenbart, som det är att befara att, om än sökande till lärarebeställningar

_ fortfarande skulle stå att finna, åt detta kall dock icke skulle vilja

egna sig personer med den duglighet och förmåga, som de allt mer ökade

anspråken på undervisningen nu mer än förr med nödvändighet ställa på

läraren, om han skall kunna rätt fullgöra sitt särdeles vigtiga och ansvarsfulla

värf.»

»Då emellertid i båda de motioner, öfver hvilka det tillhör utskottet

att här äfven yttra sig, frågan om lärarnes lönereglering blifvit stäld i

samband med ifrågasatta förändringar i afseende å läroveidcens organisation

samt ett sådant samband jemväl blifvit i statsrådsprotokollet antydt, torde

höra tillses, att löneregleringen icke må genomföras på sådant sätt, att derigenom

hinder läggas i vägen för de påyrkade förändringarna, derest dessa

i öfrigt skulle befinnas ändamålsenliga, i hvilket hänseende, enligt hvad

till statsrådsprotokollet blifvit yttradt, utredning torde vara att förvänta

utaf en komité af sakkunnige och för den allmänna bildningen intresserade

män.»

Mot utskottets beslut reserverade sig de af Andra Kammaren valde

ledamöterna, hvilka yrkade, att utskottet på angifna skäl skulle förklara,

att det, ehuru med allt erkännande af ärendets stora vigt och betydelse

samt af lärarens berättigade anspråk på erhållande af en efter omfattningen

och vigten af hans tjensteåligganden afpassad aflöning, äfvensom

af billigheten att de mera bemedlade, hvilkas söner i regeln torde få

anses, om icke mest anlita, dock fullständigast begagna sig af de allmänna

läroverken, böra genom högre terminsafgifter mera än nu bidraga till

kostnaden för den offentliga undervisningen, icke för närvarande kunnat

biträda Kongl. Maj:ts föreliggande proposition.

Första Kammaren biföll statsutskottets hemställan, under det att Andra

Kammaren beslöt i öfverensstämmelse med reservanternas förslag, dervid

särskild! betonande de skäl och omständigheter, som i reservationen vid

punkten I blifvit anförda. Sedan Kamrarne sålunda stannat vid olika beslut,

beslöts genom gemensam oumöstning att för beredande af löneförbättring

för lärarne vid de allmänna läroverken, med tillämpning af de

i statsrådsprotokollet angifna grunder, med hälften af de belopp, som

blifvit af Kongl. Maj:t föreslagna, skulle på extra stat för år 1883 anvisas

såsom förböjning i anslaget till de allmänna läroverken 336,975

kronor.

De följande Riksdagarne hafva år för år för detta ändamål beviljat

Bill. till Riksd. Prof. 1887. 1 Sami. 1 Afd. 19 Raft. 10

Riksdagens

beslut.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Lärarnes nuvarande

löneförmåner.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

samma belopp och dertill äfven för beredande af löneförbättring för lärarne

vid pedagogierna enligt samma grunder ett belopp af 8,750 kronor.

Under de senare åren hafva sålunda lärarne vid de allmänna läroverken

och pedagogierna åtnjutit följande aflöning:

rektorer: vid de högre allmänna läroverken 4,500 kronor och efter

tio års tjenstgöring såsom rektor vid sådant läroverk 5,000 kronor; vid

de femklassiga läroverken i Stockholm 4,000 kronor; vid de öfrig a femklassiga

läroverken 3,500 kronor och efter tio års tjenstgöring såsom rektor

vid femklassigt läroverk 4,000 kronor; vid de treklassiga läroverken 3,000

kronor och efter 15 års tjenstgöring såsom ordinarie lärare 3,500 kronor;

vid de tvåklassiga pedagogierna 2,500 kronor samt efter femton års tjenstgöring

i egenskap af ordinarie lärare 3,000 kronor och efter tjugu års

dylik tjenstgöring 3,500 kronor; hvarförutom dessa rektorer af vederbörande

kommuner åtnjutit fri bostad eller hyresersättning;

lektorer vid de allmänna läroverken: fem lönegrader å 2,500, 3,000,

3.500, 4,000 och 4,500 kronor, med uppflyttningsrätt från lägre till närmast

högre lönegrad efter fem års för nit och skicklighet vitsordad tjenstgöring;
adjunkter

vid de högre läroverken samt kolleger vid de lägre läroverken

och de tvåklassiga pedagogierna: fem lönegrader å 1,500, 2,000,

2.500, 3,000 och 3,500 kronor, med uppflyttningsrätt lika som lektorer;

lärare vid enklassiga pedagogier: 1,500 kronor jemte fri bostad;

musiklärare: vid de högre läroverken tre lönegrader å 750, 1,000 och

1,250 kronor, med rätt till uppflyttning från lägre till närmast högre lönegrad

enligt samma grunder, som gälla för lektorer och adjunkter; vid de

femklassiga läroverken 450 kronor; vid de treklassiga läroverken 300 kronor;

vid de tvåklassiga pedagogierna 200 kronor;

teckning slärare: vid de högre läroverken tre lönegrader å 1,000, 1,250

och 1,500 kronor, med uppflyttningsrätt enligt samma grunder som lektorer

och adjunkter; vid de femklassiga läroverken 600 kronor, vid de

treklassiga läroverken 300 kronor; hvarjemte samtlige teckningslärare

eg a rätt att efter vissa grunder åtnjuta särskildt arfvode för de undervisningstimmar,

som åläggas dem utöfver ett visst antal i veckan;

gymnastiklärare vid de högre läroverken tre lönegrader å 1,000, 1,250

och 1,500 kronor, med rätt till uppfattning från lägre till högre lönegrad

enligt samma grunder som lektorer och adjunkter; vid de femklassiga

läroverken 600 kronor; vid de treklassiga läroverken och de tvåklassiga

pedagogierna 300 kronor;

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

hvartill bör läggas den löneförbättring, som Riksdagen på extra

stat beviljat för åren 1883—1887, utgörande för

rektorer vid allmänt läroverk och tvåklassig pedagogi 250 kronor;

lektorer, adjunkter och kolleger i första, andra, tredje eller fjerde

lönegraden 500 kronor, i femte lönegraden 250 kronor;

lärare vid enklassig pedagogi 250 kronor;

musiklärare vid högre läroverk, hvilken uppbär lön i första lönegraden,

125 kronor, i andra lönegraden 100 kronor och i tredje lönegraden

75 kronor;

musiklärare vid femklassigt läroverk 25 kronor;

gymnastik- och teckning slär are vid högre läroverk, Indika uppbära

lön i första lönegraden, 100 kronor, i andra lönegraden 75 kronor och

i tredje lönegraden 50 kronor.

De skäl, som af förbemälde komiterade äfvensom af statsutskottet vid Ny^nj..

1882 års riksdag anfördes för höjandet, af de terminliga afgifter, som ''XZ/''”''

utgå från de allmänna läroverkens lärjungar, samt för behöfligbeten

och billigheten af löneförbättring för nämnda läroverks lärare, qvarstå

ännu lika giltiga. 1882 års Riksdag kan äfven anses hafva i princip

godkänt dessa förslag, ehuru den icke fann lämpligt att för tillfället lemna

sitt bifall till deras genomförande, emedan den ansåg, att dessa frågors

definitiva lösning borde ske i sammanhang med en ifrågasatt förändring

af läroverkens organisation och en förlängning af läsåret. Då emellertid

nu en fullständig plan till läroverkens omorganisation föreligger och

deri ingår såsom ett vigtigt moment en rätt betydlig förlängning af

lärarnes arbetstid; och då intet af vigt anmärkts mot de särskilda bestämmelser,

som innehållas i Kongl. Maj:ts framställning till Riksdagen

angående löneförbättring för lärare vid de allmänna läroverken,, utan

dessa fastmera godkändes så till vida, att det å extra stat beviljade

beloppet bestämdes att utgå i enlighet med de i.omförmälda framställning

angifna grunder, så anser jag mig böra i det hela oförändrade

ånyo framlägga berörda förslag. Endast i några få punkter har jag

att föreslå mindre väsentliga ändringar.

Hvad först förhöjningen af terminsafgifterna vidkommer, föres! år Förhöjning af

läroverkskomitén i detta hänseende följande bestämmelser: terminsafgif
1)

att lärjunge, som är vid allmänt läroverk inskrifven, skall för ‘er.

hvarje termin erlägga:

A) till statsverket:

inom lista, 2:dra och 3:dje klasserna kr. 10;

» 4:de och 5:te klasserna kr. 20;

» 6:te och 7:de » » 30;

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 26.

B) till läroverkets kassor:

1:° till ljus- och vedkassan den afgift, hvarom i läroverksstade-an

§ 136 mom. 1 talas; 8

2:o till biblioteks- och materielkassan 4 kronor 50 öre;

3:o till byggnadsfonden 5 kronor;

2) att befrielse från samtliga de under A) samt B) 2:o och 3:o i föregående

punkt nämnda afgifterna kan beviljas medellöse lärjungar, så vida

de genom fallenhet för studier, flit och godt uppförande anses böra till

erhållande af denna förmån komma i åtanke;

. ufd befrielse från halfva beloppet af samtliga dessa afgifter kan

beviljas mindre bemedlade lärjungar, som uppfylla det för hel befrielse

i föregående moment stadgade vilkor;

att lärjunge ej må från erläggande af ifrågavarande afgifters vare

sig hela eller halfva belopp erhålla befrielse för den termin, under

hvilken han blifvit vid läroverket inskrifven; dock att denna bestämmelse

icke skall gälla den lärjunge, som vid höstterminens början söker

inträde vid högre läroverk, efter att vid näst föregående vårtermins slut

hafva vid lägre allmänt läroverk vunnit flyttning från detta läroverks

högsta klass;

. 3) utt ej i någon år saf delning mer än 15 °jo af afdelningens hela

lärjungeantal må erhålla hel befrielse och ej mer än 20 % half sådan,

hvarvid dock, om så pröfvas nödigt, tvä halfva befrielser må kunna

ersätta en hel sådan eller omvändt, blott att hela det för hvarje termin

inom årsafdelningen debiterade afgiftsbeloppet ej understiger 75 % af

hvad det skulle utgöra, om alla lärjungarne erlade full afgift (de

olika linierna inom samma årsafdelning betraktas vid denna beräkning

såsom ett helt);

att vid bestämmandet af det antal lärjungar, som inom hvarje årsafdelning

kan erhålla sådan befrielse, hvarom här talas, de lärjungar

ej må tagas i° beräkning, hvilka enligt föregående punkt ej kunna för

terminen till sådan befrielse ifrågakomma;

4) att befrielsen beviljas, efter företedda'' intyg om de härvid ifrågakommande

lärjungarnes lefnadsvilkor, genom läroverkskollegiets beslut,

hvilket underställes efori eller möjligen blifvande lokalstyrelses pröfning

och stadfästelse;

5) att uppbörden af samtliga de i första punkten nämnda afgifterna

verkställes på utsatt tid, 14 dagar efter det tillkännagifvande blifvit

gjoidt om de enligt föregående punkt beviljade afgiftsbefrielser, och

senast 6 veckor efter terminens början;

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kongl. Mar.ts Nåd. Proposition N:o 26.

6) att uppbörden af den under A) i första punkten nämnda afgiften

redovisas af rektor, i länen till landtränterierna och i Stockholm till

statskontoret, för vårterminen före juni och för höstterminen före december

månads slut; samt att de öfriga afgifterna förvaltas och redovisas

så, som i §§ 136 och 137 af gällande läroverksstadga föreskrifves;

7) att lärjunge, som ej före lästerminens utgång erlagt stadgade

utgifter, skall från läroverket uteslutas och ej må vare sig i detta eller

annat af staten bekostadt eller understödt läroverk intagas, förr än den

resterande afgiften blifvit gulden;

att, om lärjunge, som enligt näst föregående punkt blifvit från läroverket

utesluten, önskar erhålla afgångsbetyg, sådant må för honom utfärdas;

dock att å detsamma skall antecknas den skuld, i hvilken han

häftar på grund af uraktlåtenheten att de stadgade afgifterna erlägga.

Hvad komitén här föreslagit, synes mig i allmänhet väl grundad!.

Särskild!, torde dess förslag att nedsätta terminsafgiften för lärjungarne

i de tre lägsta klasserna till 10 kronor förtjena beaktande. Derigenom

att afgiften i dessa klasser göres så låg, kunna föräldrar och målsmän

utan större uppoffringar låta sina söner och myndlingar pröfva sin håg

och förmåga för studier; och en icke ringa del af de olägenheter, förhöjda

terminsafgifter medföra, är dermed undanröjd. Emellertid torde

en ytterligare nedsättning i terminsafgifterna icke blott i de tre lägsta

utan äfven i 4:de och 5:te klasserna böra ega rum å den s. k. praktiska

linien. Då denna linie är afsedd att upptaga lärjungar, som efter några

få års studier skola utgå i det praktiska lifvet, är tydligt att denna

linie företrädesvis kommer att väljas af medellöse och mindre bemedlade

lärjungar, med afseende å hvilka de beräkningar, komitén gjort

angående lärjungarnes förmåga i allmänhet att bära förhöjda terminsafgifter,

icke gälla. Lämpligt torde derför vara att för lärjungarne å

den föreslagna praktiska linien bestämma de till statsverket ingående

terminsafgifterna till blott hälften af det belopp, med hvilket de utgå af

lärjungarne å öfriga linier.

Beträffande de följande punkterna af komiténs förslag, synes mig

den i 2:dra punktens 3:dje moment innehållna bestämmelsen väl sträng,

ty mer än en gång torde komma att inträffa, att en nyintagen lärjunge

kan med fullt tillförlitliga intyg styrka framstående fallenhet för studier,

synnerlig flit, godt uppförande och stor fattigdom; och det vore dock

hårdt, om eu sådan icke skulle kunna komma i fråga till befrielse ens

från de afgifter, från hvilka han nu på grund af sin medellöshet eger

rätt att befrias.

Äfven bestämmelserna i 3:dje och 4:de punkterna skulle jag vilja

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kong1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

formulera något annorlunda. Jag anser visserligen att frågan om befrielserna

bör närmast afgöras för hvarje årsklass eller årsafdelning

särskild!; men om härvid befrielse i någon klass eller afdelning icke

blifvit medgifven till 25 % af det totala beloppet, skulle ytterligare

befrielse kunna medgifvas i annan till samma skolstadium (klasserna

1—3, 4—5 eller 6 — 7) hörande klass, blott icke befrielse medgåfves från

mer än 25 °j0 af det belopp, som utan befrielse skulle erlagts af de till

ifrågavarande skolstadium hörande lärjungarne.

Att, såsom komitén föreslår i 4:de punkten, fortfarande öfverlåta

åt lärarekollegiet ensamt att besluta angående befrielser från terminsafgifterna,

synes mig ej vara fullt lämpligt. Ty sedan dessa afgifter

blifvit så betydligt höjda, torde för fullgörande af detta uppdrag fordras

noggrannare kännedom om ortens befolkning och dess förmögenhets

vilkor, än som kan förutsättas hos kollegiets medlemmar. Jag anser

derför ändamålsenligast att uppdraga detta värf åt en nämnd, bestående

af läroverkets rektor såsom ordförande, klassföreståndaren för

den klass eller afdelning, som frågan i hvarje fall gäller, samt två af

lärarekollegiet, en af läroverksstadens kommunalstyrelse och två af landstinget

valde ledamöter.

Beträffande beräkningen af den inkomst, som af berörda afgifter

skulle tillflyta statsverket, så har komitén dervid dels utgått från lärjungeantalet

vid en enda tidpunkt, höstterminens början 1882, dels vid

sjelfva räkningen gjort ett par misstag, hvarigenom det lärjungeantal,

af hvilket afgifter beräknats, blifvit med 342 för stort. Å ena sidan

har nemligen komitén i den tabell öfver lärjungarnes ekonomiska vilkor

(II. Kap. VIII, Tab. 6—10), som lagts till grund för beräkningen,

uppgifvit lärjungeantalet vid de högre läroverken 43 och vid de femklassiga

20 högre, än det i sjelfva verket var, enligt hvad tabellerna

öfver lärjungeantalet höstterminerna 1873—1883 (II. Kap. IX, Tab. 5. 6)

upplysa; och å andra sidan har komitén underlåtit att frånräkna lärjungarne

vid läroverken i Norrtelge, Enköping, Mariestad och Arhoga,

ehuru dessa läroverk, enligt komiténs förslag, skulle ombildas till kommunalskolor

och lärjungarnes terminsafgifter i följd deraf ingå till kommunen

och icke till statsverket. Jag har derför låtit utföra ny beräkning

af nämnda afgifter vid de högre och femklassiga läroverken och

dervid utgått från medelantalet lärjungar vid början af höstterminerna

1881—1885. Enligt denna beräkning, som finnes upptagen i bil. VI e,

skulle, sedan den nedsatta afgiften för lärjungarne å den praktiska linien

tagits i betraktande och 10 °j0 afdragits för möjlig minskning i

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

lärjungeantalet, statens behållna inkomst af ifrågavarande afgifter uppgå

till 337,000 kronor i rundadt tal.

De ändringar och tillägg till de i kongl. propositionen till 1882

års Riksdag föreslagna lärarelönerna, hvarpå jag ofvan hänsyftat, angå

lärarne i teckning och gymnastik samt extralärare och vikarier.

Såsom i en underdånig petition angående löneförbättring åt teck- uneförbättninffslärarne

blifvit framhållet, vexlar dessa lärares undervisningstid vid rtn9 at,teck''

de högre läroverken högst betydligt, oa varierade den under lasaret.

1884—1885 mellan 14 och 37 timmar i veckan. Enligt nu gällande bestämmelser

är teckningsläraren vid ett högre läroverk skyldig att mot

sin till 1,000, 1,250 eller 1,500 kronor uppgående lön undervisa 15 timmar

i veckan samt åtnjuter för hvarje undervisningstimme derutöfver,

om han uppbär lön i lista eller 2:dra lönegraden, 75 kronor, men om

han är i 3:dje lönegraden 100 kronor. Eu teckningslärare, som undervisar

30 timmar i veckan, uppbär således årligen 2,125 kronor, om han

är i lista lönegraden och, om han är i 3:dje, 3,000 kronor. Men blefve

han sjuk och erhölle tjenstledighet, så förlorade han tydligen arfvodet

för öfvertimmarne och måste dessutom afstå fjerdedelen af sin lön åt

vikarien. Det återstode honom då att lefva af i förra fallet 750 kronor,

i senare fallet 1,125 kronor. Äfven på den blifvande pensionens belopp

utöfvar detta aflöningssätt ett ogynsamt inflytande. Ty en lärare, som

haft 30 timmars undervisning hvarje vecka i skolan och sålunda deråt

egnat i det närmaste hela sin tid samt under tjenstetiden uppburit

3,000 kronor årligen, erhåller i pension endast 1,500 kronor. Dessa

missförhållanden kunna emellertid utan någon större direkt kostnad för

staten afhjelpas derigenom, att teckningslärarebefattningarna indelas i

olika klasser med olika aflöning och tjenstgöringstid. Vid befattningar

af lista klassen torde aflöningen böra bestämmas till 2,000 kronor med

tvenne ålderstillägg å 250 kronor hvardera och en tjenstgöring af 25

timmar i veckan, vid befattningar af 2:dra klassen till 1,500 kronor med

två ålderstillägg å 250 kronor och en tjenstgöring af 20 timmar i veckan,

samt vid befattningar af 3:dje klassen till 1,200 kronor med två

ålderstillägg å 200 kronor hvardera samt en tjenstgöring af 16 timmar

i veckan. Af lista klassens teckningslärarebefattningar torde erfordras

7 och af 2:dra klassens likaledes 7, under det att de öfriga 21 skulle

höra till 3:dje klassens befattningar, vid hvilka såväl aflöning som tjenstgöringstid

helt och hållet öfverensstämma med dem, som i förut omförmälda

kongl. proposition föreslås för samtlige teckningslärare vid

högre läroverk.

Emellertid borde det icke vara en gång för alla bestämdt, till hvil
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

ken klass teckningslärarebefattningen vid hvarje läroverk skulle höra,

då härigenom, i följd af vexlande förhållanden, stora oegentligheter

kunde uppstå, utan borde, innan teckningslärarebefattning tillsättes, af

Kongl. Maj:t afgöras, till hvilken klass den borde räknas. För den närmaste

framtid en ^ torde dylika befattningar af lista klassen blifva företrädesvis

behöfliga vid högre realläroverket i Stockholm, högre latinläroverket

å Norrmalm, högre realläroverket i Göteborg samt högre

läroverken i Malmö, Jönköping, Norrköping och Örebro. Befattningar

åt 2:dra klassen torde åter erfordras vid högre latinläroverket å Södermalm

samt läroverken i Lund, Linköping, Upsala, Skara, Karlstad och

Kalmar.

°i''äZrnes" Gymnastiklärarnes tjenstgöringsskyldighet har hittills icke varit be
tjenstgöring

s- stämd i visst timantal för vecka, utan hafva gymnastiklärarne vid de

Skyaflönil°:h^gre läroverk, hvarest lärjungarnes antal i betydligare mån öfverstiger

afloma. 2oo, J följd af kongl. cirkuläret den 11 december 1863, för sitt ökade

arbete erhållit ett extra arfvode, hvarförutom särskildt arfvode äfven

utgått för ledningen af de utsträckta militäröfningarna.

Vid genomförandet af nu föreslagna anordning af gjunnastik-, vapen-

och militäröfningar vid de allmänna läroverken torde emellertid

blifva nödvändigt, att, såsom läroverkskomitén äfven föreslagit, ordna

gymnastiklärarnes aflöning på samma sätt som teckningslärarnes, så att

de för den i stat bestämda lönen åläggas ett visst antal undervisningstimmar

i veckan samt erhålla särskildt arfvode för hvarje Överskjutande

timme. Och torde härvid böra upprepas den föreskrift, som redan finnes

upptagen i kongl. cirkuläret den 11 december 1863, nemligen att

gymnastiklärare vid högre läroverk, som icke sjelf eger erforderlig

skicklighet att meddela undervisning i exercis och militäröfningar, på

egen bekostnad skall aflöna det biträde, som i sådant hänseende pröfvas

behöfligt och af vederbörande godkännes.

Möjligen kommer det att i framtiden visa sig ändamålsenligt att

på samma sätt, som nu föreslagits beträffande teckningslärarebefattningarna,

indela gymnastiklärareplatserna i olika klasser, men då erfarenhet

på detta område för närvarande helt och hållet saknas, så torde

vara lämpligast att för gymnastiklärarne fastställa samma vilkor, som

föreslagits för teckningslärare med befattning af 3:dje klassen.

Arfvoden åt Extralärare och vikarier uppbära i enlighet med kongl. cirkuläret

oct^^ikatder. 30 december 1876, om de efter aflagd filosofie kandidatexamen behörigen

genomgått det af gällande läroverksstadga föreskrifna profår,

ett arfvode efter 1,500 kronor, men eljest efter 1,200 kronor för år räknadt;

och läroverkskomitén har icke föreslagit någon höjning af dessa

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kongl. Mqj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

arfvoden. Men tager man i betraktande att ifrågavarande lärare hafva

att på eget ansvar fullgöra alldeles samma tjenstgöring, som åligger

adjunkt eller lektor samt att det högsta af berörda arfvoden vid den

tid, då de bestämdes, var lika med ordinarie adjunkts lön i lägsta lönegraden,

och lägger man härtill, att lärarnes arbetstid enligt den nya

undervisningsplanen kommer att utsträckas med flere veckor, så kan

man icke undgå att finna, det dessa arfvoden äro alldeles för små både

såsom ersättning för det fordrade arbetet och såsom medel till nödigt

lifsuppehälle. Jag anser mig derför böra föreslå att vikarierande lektor,

som icke innehar annan ordinarie läraretjenst, må, om han fullgjort

stadgade vilkor för att kunna till lektor utnämnas, uppbära arfvode

efter 2,000 kronor, men eljest efter 1,800 kronor för år räknadt, samt

att vikarierande adjunkt eller kollega äfvensom extralärare må, om han

efter aflagd akademisk examen, som medför behörighet till lärarebefattning,

vederbörligen genomgått stadgad profårskurs, uppbära arfvode

efter 1,800 kronor, men eljest efter 1,500 kronor för år räknadt.

Med afseende på lärarnes vid de allmänna läroverken uppflyttning

i högre lönegrad samt lönetursberäkning gälla för närvarande följande

föreskrifter:

enligt kongl. cirkuläret den 20 mars 1858:

att ordinarie lärare (hvars lön är bestämd att utgå i vissa lönegrader)

må ega att efter fem års för nit och skicklighet vitsordad tjenstgöring,

räknadt från och med början af kalenderåret näst efter det, under

hvilket fullmagt erhållits, uppflyttas från den första till den andra

lönegraden och efter lika mellantider till hvar och en af de följande;

enligt kongl. cirkuläret den 11 december 1863:

att rektorerna vid de fullständiga högre läroverken må efter 10 års

tjenstgöring i sådan egenskap erhålla 500 riksdalers tillökning i lönen,

samt att rektorerna vid de 3-klassiga efter 15 års tjenstgöring, räknad

från början af kalenderåret näst efter det, då de först erhållit fullmagt

såsom ordinarie lärare, må uppbära ett lönebelopp lika med den högsta

kollegalönen:

att adjunkt eller kollega, som innehar högre lönegrad vid elementarläroverken

än lägsta lektorslön, må, om han erhåller lektorsbefattning,

komma i åtnjutande af enahanda lönebelopp, som han dittills haft;

att vid årsberäkning för uppflyttning till högre lönegrad hvarje lärare

eger tillgodoräkna sig äfven den tid efter inträdet af nästa statsregleringsperiod,

under hvilken han, efter det han undergått filosofie

kandidatexamen, såsom extra lärare, duplikant eller vikarie varit vid

Bill. till Rihsd. Prat. 1887. 1 Sami. 1 Af cl. 19 Häft. 11

Lärarnes

löneturs
beräkning.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 26.

elementarläroverket använd, dock med undantag'' för de tre första åren

af hans så beskaffade verksamhet;

enligt kongl. cirkuläret den 13 maj 1864:

att de lektorer, sorn, innan de blefvo till sådan tjenst befordrade,

egt att för uppflyttning i högre lönegrad såsom adjunkter eller kolleger

tillgodoräkna sig mer än tio tjenstår och, om de qvarstått vid adjunktseller

kollegabefattning, skulle varit berättigade att tidigare än på grund

af sin tjenstgöring såsom lektorer uppflyttas i de närmast följande lönegraderna

å 2,500 och 3,000 riksdaler, må bibehålla så väl de löneförmåner

de redan innehaft, som äfven den uppflyttning,srätt de förut egt att beräkna,

och således från och med början af innevarande statsregleringsperiod

tillgodonjuta sagda uppflyttningsrätt; egande de i öfrigt att enligt

de för lektorers aflöning i allmänhet gällande grunder efter femton års

väl vitsordad tjenstgöring i sistnämnda egenskap uppflyttas i den fjerde

lönegraden för lektorer och efter tjugu års sådan tjenstgöring i den femte;

enligt kongl. cirkuläret den 29 juni 1866:

att relctorerne vid de femklassiga läroverken utom Stockholm må efter

tio års tjenstgöring i sådan egenskap erhålla 500 riksdalers tillökning

i lönen;

enligt kongl. kungörelserna den 29 maj 1874 och den 29 juni 1883:

att filosofie kandidat eller filosofie doktor, som i behörig ordning

genomgått den profårskurs, som för anställning vid statens elementarläroverk

är eller kan varda föreskrifven, samt inför vederbörlig myndighet

aflagt godkändt undervisningsprof, må vid befordran till adjunkts-, kollegaeller

lektorsbefattning vid sådant läroverk ega att för framtida lönetur

räkna sig till godo den tid han från och med året näst efter bemälda

profs afläggande tjenstgjort såsom lärare vid enskilda af minst fem klasser

bestående läroverk, så framt hans förenämnda tjenstgöring varit väsentligen

lika med adjunkts, kollegas eller lektors tjenstgöring vid statens

elementarläroverk, samt han företer vederbörligt intyg derom, att han med

nit och skicklighet fullgjort sina åligganden; dock att i intet fall den tid,

som för lönetur beräknas, får öfverskrida tio år;

enligt kongl. cirkulären den 1 juni 1877:

att filosofie kandidat eller filosofie doktor, hvilken i behörig ordning

genomgått den profårskurs, som för anställning vid statens elementarläroverk

är eller kan varda föreskrifven, samt i öfrigt fullgjort stadgade vilkor

för att kunna till lektor, adjunkt eller kollega vid sådant läroverk utnämnas,

må vid skeende befordran räkna sig till godo den tid, han från

och med året näst efter berörda vilkors fullgörande såsom extra ordinarie

lärare tjenstgjort vid statens elementarläroverk eller tvåklassiga pedagogier,

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

KongI. Maj:U Nåd. Proposition N:o 26.

så framt hans förenämnda tjenstgöring varit väsentligen lika med den,

som åligger lektor, adjunkt eller kollega vid dylika läroverk;

att docent, som vid eller efter ingången af år 1878 tillträder ett af

de på universitetens stater uppförda docentstipendier, må, i händelse han

öfvergår i elementarläroverkets tjenst, för bestämmande af lönegrad räkna

sig till godo högst fem år af den tid han deltagit i undervisningen vid

universitetet;

enligt kongl. cirkuläret den 18 maj 1878:

att, utöfver de med statens stipendier försedda docenter vid universiteten,

af de vid nästkommande års ingång redan anstälde eller sedermera

inom teologiska och filosofiska fakulteterna antagne docenter ett antal af

tjugu vid universitetet i Upsala och ett antal af tio vid universitetet i

Lund, i den ordning de vid hvartdera universitetet efter utnämningsdagen

sins emellan intaga, må, så vidt de genom aflagda examina och fullgörande

af det för blifvande elementarlärare stadgade profår vunnit behörighet till

anställning vid offentligt elementarläroverk, ega att för bestämmande af

lönegrad vid sådant läroverk räkna sig till godo högst fem år af den tid,

under hvilken de styrkt sig hafva, vare sig genom föreläsningars hållande

eller genom biträde vid ledning af öfningarna i något vid universitetet

inrättadt seminarium eller på annat deremot svarande sätt, med goda vitsord

deltagit i undervisningen vid universitetet; skolande vid denna beräkning

hvarje lästermin anses lika med ett hälft år.

Med anledning af bestämmelserna i de tre sist anförda cirkulären af

den 1 juni 1877 och den 18 maj 1878 har till ecklesiastikdepartementet

inlemnats en af en mängd lärare vid de allmänna läroverken undertecknad

petition, hvari framhålles, hurusom ordinarie adjunkter och kolleger, i följd af

dessa bestämmelser, med hänsyn till lönetursberäkning såsom lektor kommit

i sämre ställning än extra ordinarie lärare och docenter. Ordinarie adjunkt,

som efter flere års väl vitsordad tjenstgöring, till och med såsom

tillförordnad lektor, lyckades vinna befordran till ordinarie lektorsbeställning,

finge nemligen icke räkna sig till godo den föregående tjenstetid

han enligt de nådiga cirkulären skulle haft rätt att räkna, derest han i

stället tjenstgjort såsom extra ordinarie lärare eller till och med som docent

med väsentligen mindre och helt olikartad tjenstgöring. Om således två

lektorsaspiranter efter samtidigt vunnen lektorskompetens skötte lektorstjenst,

den ene såsom extra ordinarie lärare, den andre såsom ordinarie

adjunkt, till dess de båda samtidigt efter exempelvis fem års tjenstgöring

befordrades till ordinarie lektorer, så skulle inträffa, att den förre extra

ordinarien genast uppflyttades i andra lektorslönegraden, under det att

den förre ordinarie adjunkten måste qvardröja fem år i första lektors
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

KongI. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

lönegraden. Då detta förhållande knappast kunnat vara afsedt och inom

lärarekåren väckt liflig klagan och allvarliga bekymmer, anhålla petitionärerna

att Eders Kong! Maj:t täcktes medgifva, att samma rätt till lönetursberäkning,

som genom nådiga cirkuläret af den 1 juni 1877 tillerkändes

extra ordinarie lärare vid de allmänna läroverken, måtte utsträckas till de

ordinarie adjunkter, som från cirkulärets giltighetsdatum blifvit till lektorer

befordrade, så att äfven de må få beräkna sin lönetur från året näst

efter det de fullgjort vilkoren för att kunna till lektorer befordras.

Upprepade gånger hafva äfven, ehuru icke genom särskild petition,

yrkanden framstälts om sådan ändring i nådiga cirkuläret den 13 maj 1864,

att ordinarie adjunkt eller extra ordinarie lärare, som vid sin befordran

egt att för uppflyttning i högre lönegrad såsom adjunkt tillgodoräkna sig

mer än tio års tjenstgöring, må icke blott åtnjuta de. löneförmåner han

såsom adjunkt skulle innehaft och den uppflyttningsrätt, som honom såsom

sådan tillkomma, utan äfven, sedan hans lönetur såsom lektor med

hänsyn härtill blifvit bestämd, ega samma rätt som öfriga lektorer att

efter fem års väl vitsordad tjenstgöring i en lönegrad uppflyttas i den

närmast högre. För närvarande är förhållandet sådant, att om en adjunkt

t. ex. samtidigt med sin uppflyttning i näst högsta adjunktslönegraden

befordras till lektor, så får han visserligen genast uppbära lön i andra

lektorslönegraden och uppflyttas efter fem års ytterligare tjenstgöring i

tredje lektorslönegraden, men der måste han stanna, tills lian i femton år

tjenstgjort såsom lektor, det vill i detta fall säga tio år eller dubbelt så

länge som andra lektorer. En extra ordinarie åter, som vid sin befordran

till lektor egt att räkna sig till godo femton tjenstår för uppflyttning

såsom adjunkt och som således, om han först utnämnts till adjunkt och

derpå till lektor, skulle haft rätt att genast uppbära lön i 2:dra lektorslönegraden,

får, om han direkt utnämnes till lektor, alls icke räkna sig

sin förra tjenstgöring till godo.

Hvad sålunda blifvit anmärkt, synes mig särdeles behjertansvärdt.

Att den omständigheten, att eu lärare erhållit adjunktsfullmagt, icke bör

betaga honom den rätt att för lektorstjenstgöring räkna lönetur såsom

lektor, hvilken han utan dylik fullmagt skulle hafva haft, torde vara alldeles

klart. Och billigheten talar högt för att en adjunkt, som först vid

äldre år vinner befordran till lektor, må få med hvart femte år, på samma

sätt som kamraterna, flytta upp i högre lönegrad och icke under en längre

tid hejdas vid den punkt, der han såsom adjunkt skulle hafva stannat.

Ej mindre billigt synes det äfven, att en extra ordinarie lärare, som tjenstgjort

så länge, att lian eger rätt att för uppflyttning såsom adjunkt räkna

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

mer än tio år, må vid befordran till lektor få något gagn af denna sin

långa tjenstgöring utan att behöfva först söka adjunktsbefattning.

Vidare hafva framställningar gjorts derom, att lärare vid folkskolelärareseminarierna,

högre lärarinneseminariet och sjökrigsskolan må på

samma sätt som extra ordinarie lärare vid de allmänna läroverken eller

åtminstone såsom lärare vid privata goss-skolor erhålla rätt att räkna sin

tjenstgöring sig till godo för uppflyttning i högre lönegrad efter befordran

till ordinarie lärareplats vid de allmänna läroverken. Då undervisningen

vid dessa statens läroanstalter i mycket stämmer öfver ens med den, som

meddelas vid de allmänna läroverken, torde dylik rätt näppeligen böra

helt och hållet förvägras berörda anstalters lärare; men då ej obetydliga

olikheter såväl med afseende på sjelfva undervisningen som beträffande

sätten att uppehålla disciplinen förefinnas mellan de allmänna läroverken

och ifrågavarande läroanstalter, torde ej vara lämpligt att lärare efter en

allt för lång tids tjenstgöring vid de sistnämnda öfvergå i de allmänna

läroverkens tjenst, hvarför det torde vara ändamålsenligast att samma

rätt, som genom kongl. kungörelserna den 29 maj 1874 och den 29 juni

1883 tillagts lärarne vid åtskilliga privata skolor, äfven medgifves lärare

vid folkskolelärareseminarierna, högre lärarinneseminariet och sjökrigsskolan.

Ofningslärarne hafva hittills varit missgynnade i det afseende^ att

ingen extraordinarie tjenstgöring, huru långvarig och huru väl vitsordad

den än varit, hittills berättigat dem till tidigare uppflyttning i högre

lönegrad efter erhållen ordinarie befattning. Detta innebär utan tvifvel

eu orättvisa, hvilken springer dess mer i ögonen, som dessa lärare

varit och äro skäligen klent aflönade. Jag anser mig derför böra föreslå

att vikarierande öfningslärare, som uppfylt vilkoren för att kunna

utnämnas till ordinarie öfningslärare vid högre allmänt läroverk, må

ega rätt att för uppflyttning i högre lönegrad räkna sig till godo den

tid, som han efter fullgörandet af berörda vilkor tjenstgjort såsom

vikarie med full tjenstgöring vid högre allmänt läroverk, dock med

undantag för de två första åren; äfvensom att tjenstgöring vid lägre

allmänna läroverk i detta afseende sålunda räknas, att två års dylik

tjenstgöring anses motsvara ett års tjenstgöring vid högre läroverk.

Vid tillämpningen af föreskrifterna angående lärares uppflyttning i

högre lönegrad har visat sig att hufvudregeln, enligt hvilken ordinarie

lärare räknar lönetur från och med året näst efter det, under hvilket

fullmagt erhållits, understundom kommer i strid med de särskilda föreskrifter,

som i detta afseende äro gifna. Så kan t. ex. inträffa att en

lärare, hvilken på grund af nådiga cirkuläret den 1 juni 1877 egt rätt

att räkna vårterminen sig till godo för uppflyttning i högre lönegrad,

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Konffl. Mops Nedi. Proposition N:o 26.

före eller i början af höstterminen utnämnes till ordinarie lärare och

under höstterminen har alldeles samma tjenstgöring som under vårterminen.

Vid sträng tillämpning af gällande föreskrifter kan denne

lärare ej börja räkna tjenstår såsom ordinarie förr än med följande

året, och hans uppflyttning i högre lönegrad försenas med ett av, i fall

icke händelsevis hans extraordinarie tjenstgöring varit afbruten under

en termin och han sålunda haft att räkna ett hälft års tjenstgöring utom

nu afsedda vårtermin. Hade hans utnämning åter skett omedelbart efter

höstterminens slut, och han således under hela året tjenstgjort såsom

extraordinarie, vore hans rätt att räkna detta år obestridlig. Att detta

är en orimlighet, torde vara uppenbart. Missförhållandet skulle undanrödjas

genom ett stadgande, att föreskriften om rätt till lönetursberäkning

såsom ordinarie lärare först med kalenderåret näst efter det, under

hvilket fullmagt å ordinarie tjenst erhållits, ej må leda derhän, att fullmagts

erhållande förminskar den rätt lärare derförutan skulle hafva haft

för likartad tjenstgöring.

Genom nådiga cirkuläret den 11 december 1863 tillägges lärare

vid de allmänna läroverken rätt att för uppflyttning i högre lönegrad

tillgodoräkna sig den tid, under hvilken han, efter det han undergått

filosofie kandidatexamen, såsom extra lärare eller vikarie varit vid nämnda

läroverk använd, med undantag för de tre första åren af hans så beskaffade

verksamhet. Detta stadgande torde numera icke vara tidsenligt

och sålunda böra upplhifvas beträffande alla, som icke redan ega

rätt att räkna sig denna förmån till godo. Vid den tid, då berörda

föreskrift utfärdades, var aflagd filosofie kandidatexamen egentligen det

enda kompetensvilkoret för adjunkts- och kollegabefattningar; men för

närvarande fordras för dylik kompetens utom filosofie kandidatexamen i

en viss bestämd form äfven nöjaktigt genomgången profårskurs. Det

kan derför hända och händer äfven oupphörligt att lärare, som hvarken

aflagt filosofie kandidatexamen i vederbörlig form eller genomgått stadgad

profårskurs och som således äro inkompetenta att söka ordinarie

lärarebeställning, med stöd af berörda cirkulär räkna tjenstår för uppflyttning

i högre lönegrad. Ännu skarpare skulle emellertid detta missförhållande

komma att framträda, om Eders Kongl. Maj:t täcktes gilla

det förslag till ombildning af examina inom filosofiska fakulteten, som

jag har för afsigt att inom kort framlägga och enligt hvilket filosofie

kandidatexamen skulle upphöra att utgöra kompetensvilkor för lärareplatser

vid allmänna läroverken.

mei för tai- Med afseende på tillsättningen af rektorer vid de allmänna läro
saltning

a/ , ~ 1 ° ‘111 i

rektorer, verken galler ior närvarande att rektorer vid de högre läroverken,

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 26.

efter af eforus gjord framställning, af Kongl. Maj:t tillsättas på förordnande,

der Kongl. Maj:t icke genom utnämning vill tillsätta rektorsembetet,

under det att rektorsbefattningarna vid de lägre läroverken

äro fasta och efter gjord ansökning tillsättas af vederbörande domkapitel

eller direktion.

Erfarenheten har nogsamt visat, huru stort inlåtande den närmaste

styresmannens verksamhet och hela personlighet utöfvar på andan vid

ett läroverk och framgången af dess arbete. Det är derför af största

vigt att fullt lämplig person väljes för denna befattning samt att hans

kraft och ifver icke genom ålderdom, sjukdom eller andra omständigheter

försvagas. Men tillsättas berörda befattningar för lifstiden, kan

knappast undvikas att åtskilliga bland dem under en längre tid komma

att skötas med mindre insigt, kraft och omsorg än vederborde. Jag

anser sålunda att äfven beträffande rektoraten vid de lägre läroverken

bör gälla hvad för närvarande är föreskrifvet med afseende på dem

vid de högre.

En sådan anordning förutsätter emellertid åtskilliga andra bestämmelser.

Då den, som förordnas till rektor, i regeln torde böra vara

ordinarie ämneslärare vid allmänt läroverk, skulle tydligen detta läroverk

under en längre följd af år komma att umbära en af sina ordinarie

lärare, om ingen åtgärd till förebyggande af berörda missförhållande

vidtoges. Genom kongl. cirkuläret den 11 juli 1862 är visserligen

stadgadt att, i händelse till rektor vid högre elementarläroverk blifver

utsedd någon lärare, som vid annat läroverk innehar ordinarie tjenst,

denna tjenst må i vanlig ordning tillsättas, dock att den, som dertill

utnämnes, skall, när förre innehafvaren återtager utöfningen af densamma,

vara skyldig att träda i tjenstgöring vid det läroverk Kongl.

Maj:t med afseende å förekommande omständigheter kan finna skäligt

bestämma. Men olägenheterna deraf, att en ordinarie lärares befattning

under längre tid måste uppehållas genom vikarie, blifva tydligen icke

mindre derigenom att den ifrågavarande ordinarie läraren bestrider

annan befattning vid samma läroverk. Sist nämnda stadgande synes

derför böra så utsträckas, att det omfattar ej mindre lägre allmänna

läroverk än äfven det fall, då den till rektor förordnade är ordinarie

lärare vid samma läroverk, der han tjenstgör såsom rektor.

Billigt torde äfven vara, att tillförordnad rektor, i följd af sin

lika magtpåliggande som ansträngande befattning, må, i fall han uppfylt

vilkoren för att kunna utnämnas till lektor, räkna sin tjenstgöringstid

såsom rektor sig till godo för uppflyttning till högre lektorslönegrad.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

Titeln kollega j detta sammanhang: torde det slutligen tillåtas mig att fästa uppadjunkt,

märksamheten på det egendomliga förhållandet, att adjunkter och kolleger,

ehuru alldeles samma bestämmelser gälla med afseende på dem

rörande såväl kompetensvilkor och tjenstgöringsskyldighet som aflöning

och uppflyttningsrätt m. m., likväl bära dessa olika benämningar, allt

eftersom de tjenstgöra vid högre eller lägre läroverk. Då emellertid

denna olikhet i benämning blott föranleder missförstånd och vidlyftighet,

torde den lämpligen kunna bortfalla, och alla dessa lärare, vare sig de

tjenstgöra vid högre eller lägre läroverk, benämnas adjunkter, hvarvid

dock tydligen bör förklaras att allt hvad som stadgas beträffande

adjunkter också gäller alla dem, som hittills burit namn af kolleger.

Ett särskildt skäl att yrka på denna ändring har jag deruti, att sistnämnda

titel behöfver tagas i anspråk för annat ändamål. Med anledning

häraf torde böra bestämmas:

att de ämneslärare vid lägre allmänna läroverk, som hittills burit

namn af kolleger, hädanefter skola benämnas adjunkter; samt

att hvad som finnes föreskrifvet angående adjunkter, äfven skall

gälla beträffande alla de lärare, som hittills burit namn af kolleger.

På grund af det sålunda anförda hemställer jag att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

Förhöjning af A) med afseende på terminsafgifternas förhöjning:

termins- L 0 .jo

att lärjunge, som är rid allmänt läroverk inskrifven, skall, förutom nu

utgående avgifter, frän och med vårterminen 1888 för hvarje termin erlägga

till statsverket:

inom lista, 2:dra och 3:e klasserna 10 kronor,

» 4:de och 5:te klasserna........... 20 »

)) 6:te och 7:de )) ........... 30 »

dock att lärjunge, tillhörande praktiska linie/n, blott ålägges hälften af dessa

af gifter;

att befrielse frän nämnda afgift må kunna beviljas medellöse lärjungar,

sä vida de genom fallenhet för studier, flit och godt uppförande anses böra

till erhållande af denna förmån komma i åtanke;

a,it befrielse frän af giftens halfva belopp må kunna beviljas mindre bemedlade

lärjungar*, som uppfylla det för hel befrielse stadgade vilkor;

att å hvarje skolstadium (klasserna 1—3, 4—5 samt 6—7) icke mer

än 15 % af stadiets hela lärjungeantal må erhålla hel befrielse och icke mer

än 20 % half sådan, hvarvid dock, om sä pröfvas nödigt, två halfva befrielser

må kunna ersätta en hel sådan eller1 omvändt, blott att hela det för

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

hvarje termin inom stadiet debiterade af giftsbeloppet ej understiger 15 % af

hvad det skulle utgöra, om alla lärjungarne erlade full afgift;

att förslag ä de lärjungar, som skola komma i åtnjutande af befrielse,

upprättas af em nämnd, bestående af läroverkets rektor såsom ordförande,

klassföreståndaren för den klase eller afdelning, som frågan i hvarje fall

gäller, samt två af lärarekollegiet, en af läroverksstadens kommunalstyrelse

och två af vederbörande landsting välde ledamöter, hvilket förslag derpå

underställes ef orus till pröfning och stadfästelse;

att uppbörden af samtliga terminsafgifter verkställes på utsatt tid, minst

14 daga,r efter det tillkännagifvande skett angående'' de beviljade befrielserna,

och senast 8 veckor efter terminens början;

att uppbörden af de till statsverket ingående afgifterna redovisas af

rektor, i länen till landtränteri erna och i Stockholm till statskontoret, för

vårterminen före juni månads och för höstterminen före december månads slut;

att lärjunge, som ej före lästerminens utgång erlagt stadgade af gifter,

skall från läroverket uteslutas och ej må, vare sig i detta eller annat statens

läroverk, intagas, förr än den resterande eif giften blifvit gulden;

att om lärjunge, som enligt näst föregående punkt blifvit från läroverket

utrsluten, önskar erhålla afgångsbetyg, sådant må för honom utfärdas; dock

att ä detsamma skall antecknas den skuld, i hvilken han häftar på grund

af uraktlåtenheten att de stadgade afgifterna erlägga;

B) med afseende på lärarnes aflöning vid de högre och femklassiga

allmänna läroverken:

att — under förutsättning att lästiden så utströ,ekes, att lärarnes tjenstgöring

stid lummer att uppgå till 40 veckor om året — för lärarne vid berörda

läroverk må bestämmas följande löneförmåner, att utgå från och med

av 1888:

för rektorer: vid högre läroverk tvä lönegrader å 1) 3,500 kronor och

2) 4,000 kronor jemte tjenstgöringspenningar 1,500 kronor, med rätt till uppflyttning

i andra lönegraden efter tio års val vitsordad tjenstgöring såsom

‘rektor vid sådant läroverk; vid de femklassiga läroverken i Stockholm lön

3,200 kronor, tjenstgöringspenningar 1,300 kronor; vid öfriga femklassiga

läroverk foa lönegrader å 1) 2,700 kronor och 2) 3,200 kronor jemte tjenstgöringspenningar

1,300 kronor, med rätt till uppflyttning i andra lönegraden

efter tio års val vitsordad tjenstgöring såsom rektor vid femklassigt läroverk;

hvarförutom dessa vektorer må af vederbörande kommuner såsom hittills åtnjuta

fri bostad eller hy reser sättning;

för lektorer: vid högre läroverk fyra lönegrader å 1) 2,100 kronor,

2) 2,600 kronor, 3) 3,100 kronor och 4) 3,600 kronor jemte tjenstgörings
Bih.

till lliksd. Prat. 1887. 1 Sami. 1 Afd. It) Haft. 12

Lärarnes

aflöning.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

■penningar 1,400 kronor; med rätt till uppflyttning från lägre till högre lönegrad

efter fem ars för nit och skicklighet vitsordad tjenstgöring;

för adjunkter: vid högre och femklassiga läroverk ''fyra lönegrader å

1) 1,500 kronor, 2) 2,000 kronor, 3) 2,500 kronor och 4) 3,000 kronor

jemte tjenstgöring spenning ar 1,000 kronor, med uppflyttning sr ätt lika som

lektorer;

för musiklärare: vid högre läroverk tre lönegrader å 1) 1,000 kronor,

2) 1,200 kronor, 3) 1,400 kronor, med rätt till uppflyttning från lägre till

närmast högre lönegrad enligt samma grunder, som gälla för lektorer och

adjunkter; vid femklassiga läroverk lön 500 kronor;

för gymnastiklärare: vid högre läroverk tre lönegrader ä 1) 1,200 kronor,

2) 1,400 kronor, 3) 1,600 kronor, med. uppflyttning sr ätt lika som musiklärare;

vid femklassiga läroverk lön 600 kronor;

för teckningslärare: vid högre läroverk med befattning af 1:sta klassen

tre lönegrader ä 1) 2,000 kronor, 2) 2,250 kronor och 3) 2,500 kronor;

med befattning af 2:dra k/assen tre lönegrader ä 1) 1,500 kronor, 2) 1,750

kronor, 3) 2,000 kronor; med befatning af 3:dje klassen tre lönegrader å

1) 1,200 kronor, 2) 1,400 kronor och 3) tf600 kronor, alla klasserna med uppflyttning

sr ätt lika som musiklärare; vid femklassiga läroverk lön 600 kronor;

att vikarierande lektor, som icke innehar ordinarie läraretjenst, må, om

han fullgjort stadgade vilkor för att kunna till lektor utnämnas, uppbära

arfvode efter 2,000 kronor, men eljest efter 1,800 kronor för är räknad,t;

samt att vikarierande adjunkt eller kollega äfvensom extra lärare må, om

han efter afiagd akademisk examen, som medför behörighet till lärarebefattning,

vederbörligen genomgått stadgad prof årskurs, uppbära arfvode efter

1,800 kronor, men eljest efter 1,500 kronor för är räknadt;

att gymnastiklärare skall vara skyldig tjenstgöra för den faststälda lönen

vid högre läroverk 16 timmar i veckan, vid femklassiga läroverk 8 timmar,

samt teckningslärare vid högre läroverk med befattning af lista klassen 25

timmar i veckan, med befattning af 2:dra klassen 20 timmar, med befattning

af 3:dje klassen 16 timmar; vid femklassiga läroverk 8 timmar i veckan;

men att ytterligare tjenstgöringsskyldighet må kunna åläggas desse lärare

mot ersättning af 75 kronor för hvarje timme i veckan under helt läsår åt

lärare vid femklassigt läroverk eller i första och andra lönegraden vid högre

läroverk samt af 100 krono!• åt lärare i tredje lönegraden;

att gymnastiklärare vid högre läroverk, som icke sjelf eger erforderlig

skicklighet att ineddela undervisning i exercis och militäröfningar, skall

på egen bekostnad aflöna det biträde, som i sådant hänseende pröfvas behöflig!

och af vederbörande godkännes;

att tjenstgöringspenningarna skola för alla lärare, rektorerna undan
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kong1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

tagne, beräknas utgå för läsår med 40 läsveckor; att de i rektorernas aflöning

ingående tjenstgöring spenningar skola beräknas utgå för kalenderår,

men till olika belopp för läsåret och för ferierna, efter särskilda bestämmelser.

som af Kongl. Maj:t fastställas; samt att tjenstgöringspenningarna icke

fä af tjenstens innehafvare uppbäras under tjenstledighet, dock att, om rektor

eller lektor, som‘ är domkapitelsledamot, endast åtnjuter ledighet från

domkapitel.^)romålen, afdrag ä tjenstgöringspenningarna icke må ske;

att för rättighet att tillgodonjuta den förbättrade aflöning, som enligt

förbemälda lönereglering korning lärare till del, skola gälla såsom vilkor:

1) att lärare, som enligt hittills gällande stat av berättigad till ersättning

förn indelt lön, skall frånträda sin rätt till nämnda ersättning; 2) att nuvarande

innehafvare eif löner, i hvilka ingå afkomst af prebendehemman och

lägenheter eller andra särskilda förmåner utom kontanta penningar, skall

vara pligtig att, sedan en undersökning af dessa förmåners beskaffenhet samt

uppskattning af deras ekonomiska värde egt ruin, rara underkastade antingen

förmånernas indragning till statsverket mot ersättning i penningar till

''det belopp, hvartill de äro i stat beräknade, eller den minskning i statsverkets

löneanslag till tjensten, som kan / vederbörlig ordning varda beslutad,

dock icke till större belopp än som motsvarar den löneförbättring, som löntagaren

vid, nu föreslagen lönereglering kan komma att vinna; 3) att clen

genom nådiga cirkulären den 20 mars 1838 och den 29 december 1860 stadgade

skyldighet för visse lärare att, i händelse de genom inträffade förändringar

skulle finnas umbärlige vid det läroverk, der de äro anställde, inträda

i tjenstgöring vid, annat, läroverk helst inom stiftet, skall åligga äfven

öfriqe rid de högre mh femklassiga allmänna läroverken anstälde lärare,

intill dess de uppnått 45 års ålder; samt 4) att lärare skall vara skyldig

att från tjensten afgå med pension enligt de bestämmelser, som i sammanhang

med denna lönereglering fastställas;

att hvarje lärare, som varder utnämnd till tjenst, med hvilken rätt till

särskilda förmåner är förenad, skall vara underkastad den minskning, i aflöning

från statsverketj som Kongl. Majd framdeles kan f lina. lämpligt besluta,

till ett belopp icke öfverstigande det, hvartill de i lönen ingående särskilda

förmåner efter skälig uppskattning sig belöpa; äfvensom

att — under förutsättning af kyrkomötets bifall — de prebendehemman,

och lägenheter samt andra förmåner af privilegiinatur, som äro lärare vid

de allmänna, läroverken på lön anslagna, må, i den män det kan ske utan

förnärmande af nuvarande inneha]''rares rätt eller rubbning uti enskildes

genom testamenten eller annorledes gjorda förordnanden, till statsverket, indragas;
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

pensionering. med afseende på pensionering af lärarne vid de allmänna läro
J''

verken:

samma bestämmelser, som i detta hänseende innehållas i förbemälda

nådiga proposition till 1882 års Riksdag;

beräkning med afseende på särskilda bestämmelser för lärares löneturs
beräkning:
att

ordinarie adjunkt eller kollega, hvilken ajlagt sådan akademisk examen,

som utgör vilkor för behörighet för att söka lektorsbefattning vid högre allmänt

läroverk, äfvensom i öfrigt fullgjort stadgade föreskrifter för att kunna

till lektor utnämnas, må ega rätt att vid årsberäkning för uppflyttning i

högre lektor slönegrad räkna sig till godo den tid han från och med året näst

efter det, hvarunder berörda vilkor blifvit fullgjorda, med. nit och skicklighet

vid allmänt läroverk tjenstgjort såsom tillförordnad rektor, såsom vikarierande

lektor eller med en tjenstgöring väsentligen lika med den, som åligger lektor;

att lärare, som vunnit befordran till lektor vid allmänt läroverk, må

ega rätt att räkna sig till godo för uppflyttning i högre lektorslönegrad den

tid utöfver tio år, som han vard berättigad, att räkna för uppflyttning i

högre adjunktslönegrad;

att öfningslärare, som fullgjort vilkoren för kompetens till ordinarie

öfning slär a,rebefattning vid högre allmänt läroverk, må räkna sig till godo

för uppflyttning i högre lönegrad den tid han från och med året näst efter

det, hvarunder berurcla vilkor blifvit fullgjorda, tjenstgjort. såsom vikarierande

öfningslärare med. full tjenstgöring vid högre allmänt läroverk, dock med.

undantag för de två första åren af hans sä beskaffade verksamhet; samt att

vikarietjenstgöring vid lägre allmänt läroverk härvid äfven må tagas i betraktande

sålunda, att två års tjenstgöring vid lägre läroverk må räknas lika

med ett års tjenstgöring vid högre läroverk;

att lärare vid folkskolelärareseminarier, högre lärarinneseminariet och

sjökrigsskolan må, om de öfvergå i de allmänna läroverkens tjenst, åtnjuta

samma rätt till lönetur sberäkning, som genom kongl. kungörelserna den 29 maj

1874 och den 29 juni 1883 medgifvits lärare vid vissa enskilda läroverk;

att föreskriften i kongl. cirkuläret den 20 mars 1838 angående rätt till

lönetur sberäkning såsom ordinarie lärare först med aret näst efter det, under

hvithet fullmagt erhållits, icke må leda derhän, att fullmagts erhållande förminskar

den rätt till uppflyttning, lärare eljest skulle hafva Käft för likartad

tjenstgöring;

att föreskriften i kongl. cirkuläret den 11 december 1863 angående rätt

för lärare att för uppflyttning i högre lönegrad räkna sig till godo den tid,

under hvilken lian, efter det han undergått filosofie kandidatexamen, såsom

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

o.riva lärare, duplik ant aller vikarie vant vid elementarläroverket använd,

dock med undantag för de tre första uren af hane sä beskaffade verksamhet,

må upphöra att vara gällande för andra än dem, som redan nu hafva

rätt att räkna, sig denna förmän till godo;

E) med afseende på tillsättningen af rektorsbefattningar vid all-™s““^j/

manna läroverk: ning ar.

att beträffande tillsättning af rektorsbefattningar vid de femklassiga

allmänna läroverken må gälla hvad för närvarande är föreskrifvet med afseende

på tillsättning af dylika befattningar vid de högre läroverken; samt

att, dä till rektor vid allmänt läroverk utsetts lärare, som innehar ordinarie

lär ar eif enst, denna tjenst må i vanlig ordning tillsättas, dock att den,

som dertill utnämnes, skall, när förre inne Imf''varen återtager utöfningen af

densamma, vara skyldig att träda i tjenstgöring vid det läroverk Kongl.

Majå med afseende på förekommande omständigheter kan finna skäligt bestämma.

Redan länge har det klagats öfver resultaten af pedagogiernas och ''fffHfjf

de treklassiga allmänna läroverkens verksamhet. Härvid har man före- ning af vissa

trädesvis framhållit, dels att undervisningens omfång vid dessa läroanstal- läroverkter

är så ringa, att någon afsevärd bildning icke der står att vinna, vare

sig det gäller studiernas fortsättning eller en omedelbar öfvergång till det

praktiska lifvet, dels att lärjungarnes antal vid de flesta af nämnda skolor

är så obetydligt, att kostnaden för deras undervisning blir allt för dyr.

Förslag hafva ock upprepade gånger framstälts angående berörda skolors

indragning eller ombildning; och med anledning deraf hafva äfven åtskilliga

läroanstalter af detta slag utvecklats till fullständigare läroverk

samt en och annan blifvit indragen; men ännu återstå dock 19 treklassiga

allmänna läroverk och 18 pedagogier, 9 med två och 9 med en ämneslärare.

Mot indragning af dessa läroverk invändes att de högre läroverk,

som skulle upptaga lärjnngarne från de sålunda indragna, ofta redan

förut äro öfverbefolkade samt att det både är en stor ekonomisk fördel

för föräldrarne och af synnerligt gagn för lärjungarnes moraliska uppfostran,

om en så stor del som möjligt af dessa under sin skolgång få bo

i föräldrahemmet eller åtminstone i dess omedelbara närhet. Skolor, som kunde

påräkna ett mot lärareantalet något så när svarande lärjungeantal, borde

derför icke indragas, utan så ombildas, att de bättre fylde sitt ändamål.

Från denna synpunkt har läroverkskomitén utgått och föreslår sålunda

att läroverk, bvilkas lärjungeantal öfvcrstiger 30, böra bibehållas,

ehuru med förändrad organisation, under det att skolor med ett mindre

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Komité tis förslag

till vissa

läroverks indragning.

Komiténs förslag

ang.

kommunalskolor.

Kong!. Majds Nåd. Proposition No 26.

lärjungeantal böra indragas. Det ringa lärjungeantalet vid sist omnämnda

skolor kunde nemligen icke berättiga anställandet af mer än en lärare.

Men härvid vore skolan helt och hållet beroende af denne endes duglighet,

och den under det sträfsamma skolarbetet välbehöfliga sporre, som

läge i täflan och samarbete, saknades helt och hållet. Också blefve olikheten

mellan de vid sådana skolor och de vid folkskolor i städerna vunna

resultaten ganska obetydlig.

För att utröna, huruvida staten, vid nu ifrågavarande läroverks grundande,

eller under deras utveckling, möjligen, mot åtagna uppoffringar

från vederbörande stadskommuners sida, iklädt sig några sådana förpligtelse!*,

att en indragning eller ombildning af läroverken kunde möta rättsliga

hinder samt, äfven om så icke vore, huruvida dock billighetshänsyn

borde förbjuda de ifrågasatta förändringarna, har läroverkskomitén verkstält

en utredning af dessa skolors ställning, särskild! i ekonomiskt afseende,

hvilken utredning linnes upptagen såsom bilaga D till dess betänkande.

Af berörda utredning anser komitén framgå att några laga

hinder icke möta att med dessa läroverk vidtaga de förändringar, som

kunna befinnas lämpliga. Ej heller skulle derigenom några mer känbara

rubbningar i stadskommunernas ekonomiska förhållanden vara att befara.

Ty endast tre af de pedagogik-, hvilka kunde komma i fråga till indragning,

egde särskilda skolhus, och der ett treklassigt läroverk skulle blifva

bestämdt till indragning, skulle eu förmånlig utväg för tillgodogörandet

af den forna läroverksbyggnaden för stadskommunens räkning utan tvifvel

ej blifva svår att finna.

Till indragning, i mån af lära nies afgång, skulle, enligt komiténs

mening, ifrågakomma följande läroverk, hvilkas lärjungeantal i medeltal

under aren 1873—82 ej uppgått till 30, nemligen: enklassiga pedagogierna,

i Oljegrund, Ulricehamn, Mariefred, Säter, Falkenberg, Laholm och Mönsterås;

tväklassiga pedagogierna i Hjo, Hedemora, Grenna, Kungelf och

Kungsbacka samt treklassiga allmänna läroverken i Söderköping, Vimmerby,

Vernamo, Sölvesborg och Marstrand.

(Kriga till dessa grupper hörande läroverk skulle åter enligt komiténs

förslag ombildas till s. k. kommunalskolor.

Dessa skolor, som skulle bekostas af staten och vederbörande kommuner

gemensamt, skulle hafva till uppgift att inom mindre kommuner,

der upprättandet af vanliga allmänna läroverk ej kunde sättas i fråga,

med större kraft och till större omfång, än i folkskolan vore möjligt, efter

bästa förmåga utveckla ungdomens själs- och kroppskrafter: ett mål, som

utan tvifvel kunde nås på många olika vägar. Derför skulle ock hvarje

kommunalskolas styrelse, som borde bestå af en af Kongl. Maj:t förordnad

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 26.

ordförande, skolans föreståndare samt tre af kommunen valda medlemmar,

ega rätt att uppgöra stadga för undervisningen och ordningen vid skolan.

Ty berörda skolstyrelse kände bäst såväl ortens behof och önskningar som

de lärarekrafter, öfver hvilka skolan hade att förfoga i och för dessa behofs

fyllande. Emellertid borde staten äfven i dessa hänseenden ega att

öfver nämnda skolor utöfva den kontroll, hvartill dess bidrag till kostnaderna

berättigade och som äfven för hvarje skolas eget bästa vore af

största vigt. Såsom allmänna regler skulle dessutom gälla,

att skolan skulle vara i verksamhet minst lika många veckor af året,

som för de allmänna läroverken är stadgadt;

att lärarnes tjenstgöring för vecka skulle hafva samma omfattning

som adjunkternas vid de allmänna läroverken, dock med skäligt afdrag

för rektor;

att inträdesåldern ej finge understiga fylda 9 år; samt

att minst ett främmande lefvande språk skulle på läroplanen upptagas.

För öfrigt skulle en kommunalskolas styrelse ega den befogenhet och

myndighet öfver skolan, som hittills tillkommit eforus och domkapitel,

blott med någon inskränkning beträffande tillsättning af lärare.

Antalet lärare skulle bero af det normala antalet lärjungar vid skolan,

så att

då dessa vore 30—44, borde anställas 2 ämneslärare,

» » » 45—54, » » 3

» » » 55—64, » » 4 »

» » » 65—74, » » 5 »

Först då lärjungeantalet nppginge till 75, borde upprättandet af ett

vanligt 5-klassigt allmänt läroverk ifrågasättas.

Då sålunda antalet lärare vore beroende af lärjungeantalet, finge vid

kommunalskola ledig lärarebefattning ej till ansökning kungöras, förr än

Kongl. Maj:ts tillstånd dertill erhållits.

Af ämneslärarne skulle eu vara rektor och de öfrige adjunkter eller

s. k. »andre-lärare».

Af rektorer och adjunkter skulle fordras vanlig adjunktskompetens.

För »andre-lärare» skulle det vara nog med vanlig folkskolelärarekompetens.

Rektorer vid kommunalskolor med 4 eller 5 ämneslärare skulle åtnjuta

samma löneförmåner som rektorer vid femklassiga allmänna läroverk, men

för rektorer vid skolor med två eller tre ämneslärare skulle lönen bestämmas

till 3,000 kronor, med två ålderstillägg å 500 kronor efter resp.

5 och 15 års tjenstgöring, utom fri bostad. Adjunkter vid ifrågavarande

skolor skulle hafva samma löneförmåner som vid allmänna läroverk, och

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kargt. May.ls Nåd. Proposition N:o 26.

»andre-lärarne» skulle i lön uppbära 2,000 kronor med två ålderstillägg å

250 kronor efter resp. 5 och 10 års tjenstgöring. Vid skolor med 2

eller 3 ämneslärare skulle utom rektor anställas 1 eller 2 »andre-lärare»

och vid skolor med 4 eller 5 lärare utom rektor och 2 »andre-lärare» 1 eller

2 adjunkter.

Kostnaderna för kommunalskolorna skulle sålunda fördelas, att staten

bekostade % af lärarnes minimilöner jemte ifrågakommande ålderstillägg,

under det att kommunerna bekostade Vi af lärarnes minimilöner och öfriga

för skolorna erforderliga utgifter samt sörjde för skollokal och fri bostad

åt skolans föreståndare. Kommunernas kontanta bidrag skulle sålunda

komma att uppgå

för eu kommunalskola med 2 lärare till 1,867 kronor

» » » » 3 » » 2,633 »

» » » » 4 » » 4,100 »

» » » » 5 » » 4,933 »

Terminsafgifterna, der sådana funnes, skulle ingå till kommunerna.

Beträffande dessa afgifters belopp synes komiténs mening- hafva varit, att

kommunerna inom vissa gränser borde ega rätt att, om så ansåges lämpligt,

uttaga högre afgifter af lärjungar, som bodde utom kommunerna, så vida

ej genom öfverenskommelse mellan den kommun, der skolan vore belägen,

och grannkommuner eller landstinget andra bestämmelser kunde träffas;

dock att termin saf gifter vid dessa läroverk icke finge åläggas lärjungarne

till högre belopp än vid de allmänna läroverken.

Ehuru komitén ansett att kommunalskolornas hufvudändamål borde

vara att förbereda för direkt utträde i det praktiska lifvet, finner den dock

icke obilligt, särskildt med hänsyn till förutvarande förhållanden i många

af de här ifrågakommande städerna, att möjligheten af en öfvergång från

dem till de allmänna läroverken åtminstone icke allt för mycket försvårades.

Komitén har derför föreslagit att kommunalskola må kunna erhålla så

kallad dimissionsrätt till allmänt läroverk på derom gjord ansökning och

efter pröfning af ifrågavarande skolas särskilda förhållanden.

Till kommunalskolor med 2 lärare skulle enligt komiténs förslag ombildas

enklassiga pedagogierna i Linde och Simrishamn, tväklassiga pedagogierna

i Söclertelge, Köping, Kora och Borgholm, samt treklassiga läroverken

i Askersund, Sala, Ronneby, Trelleborg, Strömstad och Skellefteå;

o till kommunalskolor med 3 lärare: de treklassiga läroverken i Alingsås,

Amål, Filipstad, Arvika och Örnsköldsvik;

till kommunalskolor med. 4 lärare: de treklassiga läroverken i Engelholm

och Varberg;

opaginerad Kontrollera mot PDF

91

Konyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

till kommunalskola mod 5 lärare: tvekbissicj a läroverket i Falköping.

Detta läroverkskomiténs förslag har i allmänhet icke rönt gynsamt

mottagande af kommunalstyrelserna i de städer och köpingar, hvflkas intressen

det närmast rör.

De hufvudsakligaste anmärkningar, som deremot blifvit gjorda, äro:

att, med afseende på den föreslagna indragningen af en de! lägre läroverk,

statens rätt att vidtaga en sådan åtgärd möjligen måste medgifvas,

äfven der ifrågavarande läroverk upprättats på grund af ömsesidig öfverenskommelse

mellan staten och enskild kommun, hvarvid hvardera parten

gentemot den andra iklädt sig vissa förpligtelse!’; men att, om staten vill

indraga ett sålunda pa grund af ömsesidig öfverenskommelse upprättadt

läroverk, utan att andra parten, kommunen, brustit i fullgörandet af sina

åtagna förpligtelse^ statens skyldighet att gifva fullt vederlag för de utgifter,

som kommunen under förutsättning af öfverenskommelsens bestånd

underkastat sig, torde vara obestridlig;

citt de uppoffringar kommunerna gjort för anskaffande af läroverkshus,

gymnastiksalar in. in. icke afsett att främja blott ett lokalt intresse,

utan ett, som framför alla andra måste vara hela landets, nemligen dess

medborgares uppfostran; samt att kommunerna ingalunda alltid skulle

kunna finna annan lämplig användning för nämnda byggnader, åtminstone

icke en användning, som stode i rimligt förhållande till de på dessa byggnader

nedlagda kostnader;

att betydliga svårigheter möta i fråga om användningen af de donationer,

som äro fästade vid ett till indragning bestämdt läroverk, enär det

ingalunda går an att utan närmare utredning, än den komitén förebragt,

öfverflytta dessa donationer till folkskolan;

att då de mindre läroverkens uppgift är att i vårt glest befolkade

land sprida allmän, medborgerlig bildning å orter, som äro aflägse belägna

från de större läroverken, och bland en befolkning, hvars ekonomiska

ställning i allmänhet utgör ett nästan oöfvervinneligt hinder för att

bekosta barnens undervisning vid ett på längre afstånd från deras hemvist

beläget läroverk, det hvarken kan vara rätt att blott på grund af det ringa

lärjungeantalet under ett visst antal år indraga dessa mindre läroverk eller

att göra deras tillvaro beroende af en nuvarande kommunalstyrelses vilja

och behag;

att den omständigheten, att ett stort antal lärjungar vid de lägre läroveiken

icke fortsätta sina studier, utan utgå i lifvet med den kunskap

och bildning, de der vunnit, ingalunda utgör något skäl för deras indragning,

då det ju måste ligga i statens intresse icke blott att embetsman och

lärde utbildas, utan äfven att någon högre bildning sprides bland de prak
Bih.

till Riksd. Prot. 1887. 1 Sami. 1 Afd. 19 Höft. 18

Komnwnalslyrehernas

anmärkningar.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

tiska yrkenas utöfvare, och förhållandet vid de högre läroverken ju är

alldeles detsamma, att flere afbryta sina studier i de lägre klasserna än

som fortsätta dem till mogenhetsexamen;

att klagomålen öfver elevernas fåtalighet vid de lägre läroverken lätt

kunde afhjelpas, om flickor finge der mottagas, en tillåtelse, som i en

mindre stad, der alla förhållanden lätt kunna öfvervakas, icke borde innebära

någon fara, och som skulle göra skolan dubbelt gagnande för ett

samhälle, hvilket i följd af sin litenhet har att kämpa med stora svårigheter

vid försöket att åt den qvinliga ungdomen förskaffa en tillfredsställande

bildning.

Med afseende åter på den föreslagna ombildningen af vissa lägre läroverk

till s. k. kommunalskolor anmärkes:

att, ehuru någon oklarhet och obestämdhet råder beträffande de s. k.

kommunalskolornas uppgift och organisation, det dock synes framgå af

komiténs framställning att de företrädesvis afsetts för lärjungar, som hade

för afsigt att derifrån direkt utgå i det praktiska lifvet, eu uppgift, som

för flertalet af nämnda skolor torde blifva den enda möjliga, då de, i följd

af den föreslagna lärarebesättningen, ej torde blifva i stånd att meddela

en undervisning, motsvarande den, som gifves i de lägre klasserna af ett

allmänt läroverk; men att det kommersiella och industriella lifvet i de

flesta af de små städer och köpingar, der dessa läroverk skulle hafva sitt

säte, är så litet utvcckladt, att endast ringa intresse för en bildning af

detta slag, utöfver hvad folkskolan kan erbjuda, förefinnes, under det att

ett jemförelsevis stort antal lärjungar, söner till embets- och tjensteman,

förmögnare borgare och den kringliggande traktens allmoge, gerna önskade

att i sin hembygd få börja med och pröfva sin förmåga för lärda studier,

som sedan vid ett högre läroverk kunde fortsättas. En sådan organisation

af kommunalskolorna, som omöjliggör deras användning för sist

berörda ändamål, måste derför tillintetgöra en stor del af det gagn, som

dermed afsetts, och betaga kommunernas medlemmar, särskilt de mera

inflytelserika bland dem, allt Jifligare deltagande för dessa skolor;

att det visserligen vore en fördel, att kommunen finge större inflytande

än hittills på det derinom förlagda läroverket, men att det utan tvifvel

vore att tilltro de små städerna för mycket, då det öfverlätes åt deras

förtroendemän, såsom utgörande majoriteten i skolans lokalstyrelse, att bestämma

undervisningsplan och lärokurser, lämpade efter ortens behof och

intressen, ett uppdrag alldeles nytt i vårt land och som det säkerligen

skulle vara svårt äfven för de ,större stadskommunerna att få på tillfredsställande

sätt fullgjordt, ehuru de tydligen ega vida rikare tillgång på män

med praktisk blick för bildningskrafvet inom och för orten;

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kong!. Mnj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

att då det visat sig, att de nuvarande två- och treklassiga läroverken,

hvilka till sin disposition hafva lärare med samma aflöning och kompetens

som de högre läroverken, icke lemnat tillfredsställande resultat och erhållit

ett tillräckligt antal lärjungar, det är föga troligt att kommunalskolor med

tvä eller tre lärare, af hvilka i förra fallet en, i senare fallet två skulle

hafva betydligt mindre aflöning och blott folkskolelärarekompetens, skulle

kunna bättre lösa sin uppgift eller ens vinna det förtroende hos allmänheten.

som kommit de gamla skolorna till del;

att de bidrag, som enligt komiténs förslag skulle af kommunerna utgå

till kommunalskolorna, äro allt för stora i förhållande till de små kommunernas

förmåga att dem utgöra, hvarför förslaget till ombildning af de

nuvarande lärcfverken under nämnda förutsättning i de flesta fall blefve

liktydigt med ett förslag till deras indragning; samt

att det ej vore öfverensstämmande med rättvisa och billighet, att ett

litet och fattigt samhälle skulle af staten tvingas att åtaga sig betydligt

ökade pålagor för att få behålla sitt mindre läroverk, då deremot de större

och vida förmögnare samhällena finge behålla sina högre läroverk utan

någon ökad kostnad å samhällenas sida.

Ehuru åtskilliga af dessa anmärkningar utan tvifvel förtjena uppmärk- indragning

samhet, hafva dock derigenom icke anförts giltiga skäl mot statens rätt ^ZgZf^dé

vare sig att indraga eller ombilda redan befintliga läroverk, då dessa, i mindre förföljd

af förändrade förhållanden, icke längre motsvara dermed åsyftade

ändamål. Tydligt är emellertid att, då beslut fattas om läroverks indragning

eller ombildning, dermed sammanhängande speciella omständigheter,

såsom frågorna om läroverkshus, rektorsbostad, löningsjordar, donationer,

kassor in. in., måste särskild! undersökas för hvarje enskildt fall med hänsyn

till natur, uppkomst o. s. v., samt först derefter afgöras.

Den visserligen icke enda beaktansvärda men den kanske allvarsammaste

anmärkningen emot de lägre läroverken är fåtaligheten af deras lärjungar.

Der denna fåtalighet öfverskrider en viss gräns, delar jag komiténs mening,

att deras bibehållande är ett slöseri med statsmedel, som kunna bättre användas.

Men äfven å öfriga ställen bör man se till att läroverken så ordnas, att

de bättre motsvara de kostnader de ådraga staten. En orsak till lärjungarnes

fåtalighet torde nu vara, att berörda läroverk i följd af deras kursers

ringa utsträckning i allmänhet blott under två eller tre år kunna behålla

hvarje särskild lärjunge. Många föräldrar, som skulle hafva största

fördel af att för sina söner använda ett dylikt läroverk, föredraga dock

att genast sända dem till ett fullständigare, emedan de i alla fall snart

skulle blifva tvungna att öfverflytta sönerna till detta och anse täta ombyten

af läroverk föga gagneliga för dem de träffa. För att ett läroverk

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

De mindre

läroverkens

organisation.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

i en mindre stad skall kunna erhålla ett tillräckligt antal lärjungar, torde

derför erfordras att det må kunna behålla hvarje lärjunge under 5 å 6

ar och således utsträcka sina kurser till ett omfång, som motsvarar kurserna

för de fem lägre klasserna vid ett allmänt läroverk. Under denna

förutsättning skulle utan tvifvel i många af de städer, der skolorna nu

äro _ ganska fåtaligt besökta, ett ej obetydligt lärjungeantal kunna påräknas.

Lärjungeantalet kan emellertid vid nu berörda skolor icke antagas blifva

så stort, att det kan berättiga upprättandet af ett vanligt femklassigt

läroverk. *

Ett medel måste derför utfinnas att med ett mindre antal lärare drifva

undervisningen till angifvet omfång. Ett sådant medel behöfver man emellertid

icke söka aflägse. Vid de gamla lärdoms- och apologistskolorna var

det icke ovanligt att en lärare samtidigt läste med två årsafdelningar, och

utan exempel var till och med icke att eu och annan skola med 3 å 4

lärare dref undervisningen ända till de kurser, som fordrades i studentexamen.

På senare tider hafva äfven några tvåklassiga pedagogier utsträckt

sin undervisning till fjerde klassens kurs och sålunda förberedt sina

lärjungar för inträde i femte klassen vid allmänt läroverk. Vid privata

skolor, exempelvis privata elementarskolan i Lund, har detta förfaringssätt

med framgång användts äfven i de högre klasserna.

Med tillämpning af berörda anordning skulle sålunda med 3 lärare

undervisningen kunna utsträckas till femte klassens kurs, ehuru tydligen

blott på endera af de tre bildningslinierna, den klassiska, den reala

eller den praktiska. För vinnande af ett godt resultat förutsattes emellertid,

att lärjungeantalet i de särskilda klasserna icke är för stort, att den

eljest föreskrifna timplanen och kursfördelningen för de fem lägre klasserna

icke behöfver slafviskt följas, utan att nödiga modifikationer med

afseende derpå få göras, blott samma slutresultat som i nämnda klasser

nås, samt att lärarne äro fullt inne i det egendomliga förfaringssätt,

som i eu sålunda inrättad skola måste följas.

hör närvarande har minnet af metoden vid eu dylik undervisning

inom. vår lärarekår nästan gått förloradt, hvilket man kan se af den

motvilja, med hvilken äfven ganska små afdelningar i de högre klasserna

sammanslås. Det torde derför blifva nödvändigt att upprätta eu

särskild skola, der profår kunde genomgås af de lärarekandidater, som

hafva för afsigt att egna sig åt berörda skolors tjenst, och der äfven

tillfälle kunde blifva att genom försök utröna lämpligaste sättet att vid

en dylik skola ordna arbetet.

Då vid en skola af nu antydda slag samma kurser skola genomgås

som i de fem lägre klasserna af ett allmänt läroverk, måste i sjelfva verket

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

samma kompetens i teoretiskt afseende fordras af densammas lärare

som af dem vid ett femklassigt läroverk. Men jag anser likväl att

man, på af komitén anförda skäl, kunde försöksvis upplåta en af de tre

lärareplatserna åt en lärare med mindre teoretisk kompetens än den

för adjunkter föreskrifna. Vanlig folkskolelärarekompetens anser jag

dock för liten. Ty det nära samband, som bör ega rum mellan undervisningen

i de särskilda, till de lägre klasserna hörande läroämnena

och i synnerhet mellan undervisningen i modersmålet och den i de

främmande språk, som läsas i skolan, gör det nödvändigt för hvarje

lärare i en sådan skola att hafva nödtorftig kunskap i alla dess läroämnen.

Utom folkskolelärareexamen och profårskurs, genomgången vid

ofvan omnämnda profårsläroverk, skulle således fordras särskild examen

i de främmande språk, som läsas vid skolan, aflagd enligt de närmare

bestämmelser Kongl. Maj:t kan finna godt föreskrifva. Lönen vid ifrågavarande

lärarebefattning, hvars innehafvare skulle bära namn åt kollega,

skulle i öfverensstämmelse med komiténs förslag utgöra 2,000 kronor

med två ålderstillägg, hvardera å 250 kronor efter resp. 5 och 10 års

tjenstgöring.

Af de båda öfriga lärarne skulle den ene vara rektor och åtnjuta

samma löneförmåner, som i nådig proposition till 1882 års Riksdag

föreslogs för rektor vid treklassigt läroverk, den andre åter adjunkt

med vanlig adjunktsaflöning och kompetens. Dessutom skulle vid dessa

skolor anställas en teckningslärare, en gymnastik- och eu musiklärare

samt en skolläkare. Teckningsläraren skulle i årligt arfvode uppbära

500 kronor mot en undervisningsskyldighet af 7 timmar i veckan, gymnastikläraren

skulle åtnjuta 300 kronor mot en undervisningsskyldighet

af 4 timmar i veckan, musikläraren 300 kronor och skolläkaren 50 kronor

jemte samma afgift af hvarje lärjunge, som tillkomme skolläkare

vid annat allmänt läroverk.

Rektor, för hvilken borde gälla samma kompetensfordringar som

för rektor vid femklassigt läroverk, skulle liksom öfriga rektorer tillsättas

på förordnande å viss tid. Hvarje vid skola af ifrågavarande

slag anstäld lärare eller lärarinna skulle vara skyldig att, ifall läroverket

upphörde eller förändrades, mottaga den tjenstgöring vid annat

lik artad t läroverk, der Kongl. Maj:t kunde finna lämpligt sådan anvisa.

Vore lärjungeantalet större, än att det lämpligen kunde skötas al

tre ämneslärare, skulle eu fjerde ämneslärare, eu adjunkt, tillsättas,

utan att undervisningen derför utsträcktes utöfver kurserna för de tern

lägre klasserna.

Vid hvarje läsårs slut skulle afgångsexamen hållas, under den kon
-

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

troll Kong]. Maj:t kunde finna godt förordna, med de lärjungar, som

genomgått skolans högsta afdelning; och lärjunge, som blifvit i denna

examen godkänd, skulle ega rätt till inträde i nedre sjette klassen vid

allmänt läroverk å den linie, enligt hvilkens undervisningsplan skolan

varit ordnad, eller, derest denna varit den praktiska liniens, de rättigheter,

som möjligen komma att medfölja afgångsexamen å nämnda linie.

>'' De särskilda kommunalstyrelserna hafva mot de af komitén föreslagna

bidrag, som skulle utgå af kommunerna till kommunalskolornas

underhåll, med mycken skärpa framhållit det orättvisa och obilliga deruti,

att de små och fattiga kommunerna skulle nödgas dyrt betala förmånen

af eu undervisning, som staten tillhandahölle de större och

läkare kommunerna utan att af dem fordra dylik utgift. Utan att alldeles

förneka befogenheten af denna klagan, vill jag fästa uppmärksamheten

på att staten ej gerna kan vara skyldig att betala hvarje

lärjunges undervisning vida dyrare i eu liten kommun än i en större,

vid ett lägre läroverk än vid ett högre. På senare tider har emellertid

förhållandet varit, att hvarje lärjunge vid de treklassiga allmänna läroverken

och de tvåklassiga pedagogierna kostat staten betydligt mer i

undervisning än lärjungarne i motsvarande klasser vid de högre och

femklassiga läroverken. Enligt den utredning i detta afseende, som

meddelas i bilagorna till statsutskottets utlåtande n:o 14 b vid 1882 års

Riksdag, utgjorde statens medelkostnad för hvarje lärjunge under åren

1877—1881 vid de högre läroverken 180 kr. 27 öre, vid de femklassiga

läroverken 156 kr. 60 öre, vid de treklassiga 222 kr. 62 öre och vid

de tvåklassiga 192 kr. 83 öre. Och tager man härvid i betraktande

att kostnaden för undervisningen i de högre klasserna är vida större

än för undervisningen i de lägre, inses lätt att staten gjort ganska

känbara uppoffringar genom att såsom hittills underhålla dessa mindre

läroverk.

Ville man tillämpa eu abstrakt rättsgrundsats, skulle man således

kunna fordra att staten endast då skulle bifalla en kommuns önskan

om upprättandet eller bibehållandet af ett läroverk derinom utan särskild

kostnad för densamma, ifall kommunen kunde garantera att lärjungeantalet

vid detta läroverk icke blefve mindre än lärjungeantalet i

medeltal i motsvarande klasser af de öfriga läroverken. En sådan garanti

kan emellertid en kommun ej gerna gifva.

Deremot skulle en kommun mycket väl kunna garantera att de

till statsverket ingående terminsafgifterna inflöte till ett belopp, svarande

emot ett visst antal lärjungar. Utginge man från medelantalet lärjungar

i hvarje afdelning med särskild lärare i de lägre klasserna vid de

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 26. 103

högre läroverken, hvilket medeltal befunnits vara nära 28 för de 3

lägsta klasserna och nära 24 för 4:de och 5:te klasserna, och beräknades

med anledning deraf det erforderliga lärjungeantalet vid ett läroverk

med fem klasser och tre lärare till 56 lärjungar i klasserna 1—3

och 24 lärjungar i klasserna 4—5, så skulle, med afräkning af 25 % för

medgifna befrielser, den summa, som för ett dylikt läroverk skulle garanteras

statsverket, uppgå till 1,560 kronor, om läroverket vore inrättadt

i enlighet med den klassiska eller reala liniens undervisningsplan,

men till 780 kronor, om den praktiska liniens undervisningsplan dervid

följdes.

Vid en skola med 4 lärare måste man antaga lärjungeantalet en

tredjedel högre än vid en skola med 3 lärare, och de garanterade terminsafgifternas

summor skulle sålunda i detta fall blifva resp. 2,080

kronor och 1,040 kronor.

De belopp, som på sådant sätt tillförsäkrades statsverket, aro föga

betydande i jemförelse med de kostnader underhållet af de ifrågavarande

läroverken komme att medföra. För eu del kommuner torde de

likafullt kännas betungande. En lättnad för dessa skulle det utan tvifvel

vara, om tillträde till sådana läroverk kunde lemnas åt qvinliga

lärjungar, för livilka det i små städer ofta är svårt att bereda tillfälle jungar.

till högre undervisning. Och just i dylika mindre samhällen med deras

enklare och lättare öfverskådade förhållanden, synes det vara särdeles

lämpligt att anställa försök med den af många högt prisade Barnuppfostran

af gossar och flickor, helst åtskilliga kommunalstyrelser redan

uttalat sig för eu sådan anordning. Om flickor, till det antal utrymme

och lärarekrafter utan skada medgåfve, finge tillträde till läroverket,

borde emellertid en lärarebefattning, i allmänhet den, för hvilken lägre

kunskapsfordringar ansåges tillräckliga, beklädas af en qvinna, som

utom sin undervisning skulle hafva i uppdrag att vara föreståndarinna

för flickorna. Såsom kompetens för sådan lärarinna skulle fordras att

med nöjaktiga betyg hafva genomgått högre lärarinneseminariet jemte

ofvannämnda profårskurs.

Den omständighet, att kommunen skulle garantera en viss summa®* /“5,re

i terminsafgifter, kan tydligen icke betaga läroverket dess karakter af farande siastatsläroverk

eller berättiga kommunen eller dess förtroendemän till en ten* läroverk.

så vidsträckt myndighet öfver läroverket och dess lärare, som komitén

velat åt dem inrymma. Ifrågavarande läroverk synas derför fortfarande

böra benämnas lägre allmänna läroverk; och kommunens direkta inflytande

öfver det till densamma förlagda läroverket synes böra bestå

deruti, att kommunalstyrelsen dels i sammanhang med beslutandet af

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Terminsaf
giller.

Läroverkshus

ock rektorsbostarf.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

den ofvan berörda garantien egde välja den bildningslinie, enligt hvilken

läroverket skulle inrättas, samt bestämma, huruvida qvinliga lärjungar

skulle, i mån af utrymme, få vid läroverket mottagas, dels hade

att utse vissa medlemmar af läroverkets lokalstyrelse. Denna styrelse

skulle nemligen utgöras af läroverkets inspektor, såsom ordförande,

läroverkets rektor, såsom sekreterare och kassaförvaltare, samt tre af

kommunen valda medlemmar.

Styrelsen skulle det tillkomma: att noga följa och öfvervaka skolans

verksamhet samt deröfver afgifva berättelse till vederbörande myndigheter;

att föreslå timplan, kursfördelning och arbetsordning för skolan;

att fastställa maximiantalet af lärjungar, som finge i hvarje klass och

afdelning intagas; att vid behof meddela rektor och lärare tjenstledighet,

dock ej för längre tid än två veckor; att förvalta skolans ekonomi

samt bestämma befrielserna från terminsafgifter.

Angående afgifterna till ljus- och vedkassan, biblioteks- och materialkassan

samt byggnadsfonden skulle gälla samma bestämmelser som

vid öfriga allmänna läroverk; men då det torde vara lämpligast att

kommunalstyrelsen direkt till landtränterierna inbetalte de belopp, som

i följd af kommunens garanti borde tillflyta statsverket, så skulle de

utgifter, som eljest borde tillfalla statsverket, redovisas till kommunen.

Dessa afgifters belopp borde ej af kommunen få höjas öfver hvad som

är föreskrift för öfriga allmänna läroverk. Deremot skulle kommunen

eg a rätt att, om den så funne för godt, nedsätta sist berörda afgifter

eller öka antalet af dem, som kunde befrias.

Deltoge hvarken landstinget eller grannkommuner i den åt staten

lemnade garantien, skulle kommunen äfven ega bestämma att nedsättningen

i terminsafgiften blott gälde lärjungar från kommunen samt att

befrielse från terminsafgiften blott kunde medgifvas sådana lärjungar

äfvensom att, om flere inträdessökande anmälde sig till en klass eller

afdelning, än som deruti kunde mottagas, lärjungar från kommunen

skulle hafva företräde. Deltoge åter landsting eller grannkommun i

utgörandet af bidraget till skolans underhåll, finge tydligen dylika bestämmelser

icke ifrågakomma, och skulle efter öfverenskommelse en

eller två af de valde ledamöterna i skolans lokalstyrelse utses af landstinget

eller grannkommuner i stället för af kommunalstyrelsen i läroverksstaden.

Såsom hittills skulle den kommun, inom hvilken skolan vore

förlagd, sörja för läroverkshus, bostad eller hyresersättning åt rektor

in. m.

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

Önskade kommunalstyrelsen frånträda den lemnade garantien och Upphörande

sålunda föreslå skolan till indragning, borde anmälan derom göras hos Jns garanti.

Kongl. Maj:t 5 år, innan indragningen skulle träda i verket.

Sedan jag nu redogjort för grunddragen af den organisation, som

jag tänkt mig för de mindre läroverk, hvilka fortfarande skulle ega bestånd,

öfvergår jag till frågan om hvilka mindre läroverk som böra indragas,

hvilka å angifvet sätt ombildas.

I likhet med hvad komitén i detta hänseende föreslagit anser jag ™n

härvid att till indragning böra ifrågakomma enklassiga pedagogierna i stägn/läroÖregrund,

Ulricehamn, Mariefred, Säter, Falkenberg, Laholm och Mön- verksterås,

tvåklassiga pedagogierna i Hjo, Hedemora, Grenna, Kungelf och

Kungsbacka samt treklassiga allmänna läroverken i Vernamo och Sölvesborg.

Alla dessa läroverk hafva nemligen såväl under tioårsperioden

1873—1882 som under femårsperioden 1881—1885 haft ett obetydligt

lärjungeantal, som dessutom på de flesta ställena varit stadt i sjunkande.

De äro också i allmänhet förlagda till orter, som numera ega eller i den

närmaste framtiden komma att få lätta kommunikationer med städer,

der allmänna läroverk finnas. Men dessutom anser jag att till indragning

böra ifrågakomma enklassiga pedagogien i Linde, tvåklassiga pedagogien

i Borgholm och treklassiga läroverket i Ronneby. Pedagogien i

Linde hade visserligen under tioårsperioden 1873—82 i medeltal något

öfver 34 lärjungar, men lärjungeantalet har sedermera sjunkit, så att

det under femårsperioden 1881—85 utgjorde 24 och höstterminen 1886

22. För denna ort, som är försedd med jernväg, finnas dessutom nära

belägna läroverk i Kora, Arboga och Örebro. Vid pedagogien i Borgholm

var lärjungeantalet under 1873—82 i medeltal 23, under åren

1881—-85 20, och vid början af höstterminen 1886 utgjorde det 12.

Komiténs skäl att föreslå denna skolas bibehållande var, att den är det

enda offentliga läroverket på en så stor ö som Öland. Men sedan

kommunikationerna mellan denna ö och Kalmar på senare tider mycket

förbättrats och pedagogiens lärjungeantal ytterligare förminskats, kan

detta skäl knappast rättfärdiga berörda skolas bibehållande. Såsom

skäl mot indragningen af Ronneby läroverk, vid hvilket lärjungeantalet

under tioårsperioden 1873—82 blott uppgick till 28, anför komitén att

lärjungeantalet vid nämnda läroverk var i stigande. Denna stigning

var emellertid blott tillfällig. Ty under femårsperioden 1881—85 utgjorde

lärjungeantalet 26 och sjönk vid början af höstterminen 1886

till 14 samt, enligt hvad eforus i särskild skrifvelse anmält, vid början

af innevarande vårtermin till 10. Att under sådana förhållanden uppe
Bih.

till Riksd. Prof. 1887. 1 Sami. 1 Afd. 1,9 Haft. It

s. 106 Kontrollera mot PDF

Till ombildning

föreslagna

läroverk.

106 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

hålla ett allmänt läroverk på en ort, som eger lätta förbindelser med

ett föga befolkadt, högre läroverk, torde knappast kunna sättas i fråga.

Deremot anser jag mig icke kunna föreslå indragning af treklassiga

läroverken i Söderköping, Vimmerby och Marstrand. Vid läroverket i

Söderköping utgjorde lärjungeantalet under åren 1873—82 nära 32,

men komitén föreslår dock skolans indragning, emedan lärjungeantalet

under de sista åren varit stadt i tillbakagående. Detta tillbakagående

fortgick äfven under åren 1881—85, så att medelantalet lärjungar derunder

icke utgjorde mer än 26. Emellertid har ett stigande redan åter

inträda så att lärjungeantalet vid början af höstterminen 1886 utgjorde

35. Dessutom eger detta gamla läroverk dyrbara läroverkshus och

betydliga donationer, särskildt de Forsemanska.

Vid läroverket i Vimmerby har lärjungeantalet en längre tid hållit

sig i närheten af 30-talet, men på sista tiden stigit ej obetydligt; åren

1873—82 utgjorde det i medeltal 29, åren 1881 — 85 33 och höstterminen

1886 43. Läroverkshusen äro i godt skick, och afståndet till andra

städer med allmänna läroverk ej obetydligt.

Beträffande läroverket i Marstrand gäller åter att dess lärjungeantal

under den tid här varit i fråga föga öfverstigit 20 och snarare

varit stadt i sjunkande än stigande, men staden har under de sista 10

a 12. åren utgifvit betydliga summor för skolbyggnader, och dess kommunikationer

med närliggande städer äro under vintertiden osäkra och

besvärliga. Också har dess kommunalstyrelse uttalat sig för att försök

der gjordes med Barnundervisning af gossar och flickor, i hvilket fall

lärjungeantalet vid skolan torde komma att ökas.

Jag anser derför att såväl treklassiga läroverken i Söderköping,

Vimmerby och Marstrand som treklassiga läroverken i Alingsås, Askersund,

Sala, Trelleborg, Engelholm, Strömstad, Åmål, Filipstad, Arvika,

Skellefteå och Örnsköldsvik böra bibehållas såsom lägre allmänna läroverk

med tre ämneslärare, ehuru med ofvan angifven förändrad organisation,

äfvensom att till läroverk af detta slag böra ombildas tvåklassiga

pedagogierna i Södertelge, Köping och Nora samt enklassiga pedagogien

i Simrishamn. Treklassiga läroverken i Falköping och Varberg

borde åter erhålla en något ökad lärarekraft och sålunda blifva lägre

allmänna läroverk med fyra ämneslärare. Allt under förutsättning, att

vederbörande kommunalstyrelser äro villiga att ikläda kommunerna den

fordrade garantien för till statsverket ingående terminsafgifter äfvensom

för tillhandahållandet af lämpliga skollokaler och bostad för skolans

föreståndare.

Komitén har visserligen föreslagit att åtskilliga af berörda läro
-

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

anstalter skulle ombildas till kommunalskolor med blott tvenne lärare, samt

att skolorna i Engelholm och Varberg skulle erhålla hvardera fyra och

den i Falköping fem ämneslärare. Men såsom redan förut blifvit anmärkt,

hafva skolor med endast två ämneslärai''e, helst så qvalificerade som komitén

föreslagit, föga utsigt att bättre än de nuvarande tvåklassiga pedagogierna

fylla sitt ändamål;, och hvad läroverken i Engelholm och Falköping

angå, hafva de icke på senare tider haft flere lärjungar än att dessa

böra kunna undervisas vid det förra läroverket af 3 och vid det senare

af 4 ämneslärare. Lärjungeantalet vid läroverket i Varberg var visserligen

under perioden 1873—82 mindre än det vid läroverket i Engelholm,

men under perioden 1881—85 hade det ökats vid det förra och

minskats vid det senare läroverket, så att då läroverket i Varberg höstterminen

1886 räknade 64 lärjungar, var deras antal vid läroverket i

Engelholm vid denna tidpunkt blott 42. Genom indragningen af skolorna

i Kungsbacka och Falkenberg torde äfven lärjungeantalet vid den

i Varberg komma att något stiga. För öfrigt torde tillfälligt behof af

ökad lärarekraft vid eu eller annan skola kunna afhjelpas, om, såsom

hittills ej sällan varit fallet, vederbörande kommunalstyrelse befinnes

villig att anslå arfvode åt en extra lärare.

Utom de redan befintliga mindre läroverk, som blifvit föreslagna

till ombildning, torde emellertid ett nytt, på angifvet sätt organiseradt

läroverk böra upprättas i Motala. Denna plats har på senare tider, i

följd af de storartade industriella anläggningar, som der förefinnas, och

de lätta kommunikationer den eger såväl sjöledes som medelst jernväg,

vunnit en ej ringa betydelse. Också har behofvet af en högre läroanstalt

der gjort sig lifligt gällande och föranledt att derstädes redan

för tio år sedan upprättades ett enskildt elementarläroverk, hvilket derefter

uppehållits genom bidrag af kommunen, mekaniska verkstaden

och enskilda personer jemte lärjunganres terminsafgifter. Denna skola

har från och med läsåret 1882—83 utsträckt sin undervisning till det

omfång, som meddelas i de fem lägre klasserna vid allmänt läroverk,

och erhöll genom kongl. beslut den 13 april 1883 rätt för de lärjungar,

som under af Kongl. Maj: t föreskrifven kontroll aflagt sådan afgångsexamen,

som i § 33 mom. 2 af stadgan för rikets allmänna läroverk

omförmäles, att utan särskild pröfning vid näst följande hösttermins

början vinna inträde i sjette klassens nedre afdelning vid statens högre

allmänna läroverk. Lärjungeantalet vid Motala enskilda läroverk har

under femårsperioden 1882—86 utgjort 52. Ett lägre allmänt läroverk

med tre ämneslärare synes alltså här vara påkalladt af ett verkligt

behof.

Nytt allmänt

läroverk i

Motala.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Prof år slär O''

verk.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

Såsom redan förut, dels vid framställningen af den nya s. k. praktiska

bildningsliniens organisation, dels vid förslaget om de lägre läroverkens

ombildning, blifvit påpekadt, behöfves ett särskildt läroverk, der profårskurs

må kunna genomgås af blifvande lärare å den praktiska linien och vid

de afsedda lägre allmänna läroverken. Till ett sådant skulle lämpligen

Jakobs femklassiga läroverk i Stockholm kunna ombildas. För vinnandet af

det åsyftade ändamålet erfordrades vid berörda läroverk dels en praktisk linie

med fem årsklasser, dels eu afdelning, bestående af tre klasser, af hvilka två

vore 2-åriga och en 1-årig. Denna afdelning, hvilken tydligen skulle arbeta

alldeles oberoende af den praktiska linien, skulle inrättas efter samma grunder,

som blifvit föreslagna beträffande de lägre allmänna läroverken med

tre ämneslärare. Lärjungeantalet skulle icke i någon klass af sist berörda

afdelning få öfverstiga 20, och samtlige lärjungar borde vara befriade från

den till statsverket ingående afgiften, då undervisningen å denna linie

måste blifva mindre tilldragande å en ort, der särskild undervisning för

hvarje årsklass i rikt mått erbjudes.

För uppehållandet af undervisningen och handledandet af profårskandidaterna

torde vid detta läroverk erfordras en rektor med samma

löneförmåner, som tillkommer rektor vid högre läroverk, nio adjunkter

med vanlig adjunktsaflöning, en teckningslärare med samma aflöning och

tjenstgöringsskyldighet, som äro förenade med teckningslärarebefattning af

tredje klassen vid högre läroverk, en musiklärare med arfvode af 600 kronor

och en skolläkare med arfvode af 100 kronor jemte samma afgift af lärjungarne

som vid andra allmänna läroverk. Deremot synes icke någon

särskild gymnastiklärarebefattning blifva behöflig vid denna skola, då den

skyldighet, som åligger Gymnastiska centralinstitutet att meddela gymnastikundervisning

åt lärjungarne vid högre latinläroverket å Norrmalm,

torde böra tagas i anspråk för Jakobs läroverk, under det att särskild

gymnastiklärarebefattning upprättas vid berörda latinläroverk. I följd af

det särdeles stora lärjungeantalet vid sistnämnda läroverk och de svårigheter,

som deraf föranledas vid meddelandet af gymnastikundervisning

annorstädes än vid läroverket sjelft, har nemligen redan sedan någon tid

särskild gymnastiklärare förskaffats detsamma genom utbyte med Nya

elementarskolan. Då jag emellertid ämnar hos Eders Kongl. Maj:t hemställa

om nådig proposition till Riksdagen att förflytta Nya elementarskolans

lokal till en från Gymnastiska centralinstitutet långt aflägsen plats,

kan jag icke tillstyrka att till Nya elementarskolan öfverflytta rätten att

genom institutets försorg erhålla gymnastikundervisning för sina lärjungar.

Staten för Jakobs läroverk komme således att ökas med tre adjunkter

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

och en skolläkare samt minskas med en gymnastiklärare, hvarjemte rektorn

och teckningsläraren erhölle höjd aflöning.

Både i följd af sitt läge och på grund af de rymliga lokaler, hvaröfver

det disponerar, synes Jakobs läroverk särdeles väl egnadt till ett

profårsläroverk af här afsedt slag; och hehofvet af ett dylikt läroverk,

ifall de föreslagna nya. undervisningsformerna skola hafva någon utsigt

att i den närmaste framtiden vinna insteg och utveckling, synes ligga så

i öppen dag, att några ytterligare skäl i detta hänseende icke torde vara

erforderliga.

De läroverk, hvilkas indragning blifver beslutad, skulle, derest samtTljo-a

ämneslärarebefattningarna vid desamma redan äro vakanta, vid slutet dragningens

af läsåret 1887—88 upphöra, men eljest med slutet af det läsår, under

hvilket ledighet i samtliga ämneslärarebefattningar vid läroverket inträdt, förande.

dock att undervisningen vid intet af dessa läroverk må fortgå längre än

till slutet af läsåret 1889—90. De vid denna tidpunkt qvarvarande lärare,

hvilka icke kunna till annan läraretjenst öfverflyttas, skulle uppföras å

indragningsstat med de löneförmåner, som enligt nu gällande ordinarie

stat dem tillkomma. Under den återstående tiden för ifrågavarande läroverks

verksamhet borde vid dem tillämpas nu gällande bestämmelser med

hänsyn till såväl läroplan och lästid som lärarnes aflöning.

Vid de läroverk åter, angående hvilkas ombildning beslut kommer att

fattas, skulle den nya organisationen börja att införas med läsåret 1888—89,

derest icke Kong! Maj:t på grund af sig företeende omständigheter kan

finna skäl med afseende å ett eller flere af dessa läroverk annorlunda bestämma.

För att underlätta öfvergången torde blifva af nöden att ålägga domkapitlen

samt direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk att,

då adjunktsbefattning blifvit ledig vid något under dem lydande allmänt

läroverk, derom hos Kongl. Maj:t göra anmälan och afvakta Dess beslut,

huruvida nämnda befattning skall till ansökning anslas eller besättas med

lärare från något af de till indragning eller ombildning bestämda läroverken,

derest sådan kan anses till befattningen lämplig och enligt gällande

bestämmelser är skyldig densamma öfvertaga eller eljest kan befinnas

dertill villig. För nämnda ändamål torde äfven visa sig nödvändigt att,

sedan Jakobs läroverk hunnit på föreslaget sätt ombildas, dit inkalla åt- Pb™^kg

skilliga lärare dels från de högre läroverk, der praktisk linie skall upp- lärare.

rättas, dels från de lägre läroverk, vid hvilka undervisningen skall på

annat sätt anordnas, på det att desse lärare må erhålla tillfälle att närmare

sätta sig in i de nya metoder och anordningar, som de i sin blifvande

s. 110 Kontrollera mot PDF

110 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

verksamhet hafva att iakttaga. Kostnaderna härför skulle betäckas af reservationerna

å anslagen till de allmänna läroverken.

DeiIrTverkm3a Beträffande de femklassiga läroverken har läroverkskomitén föreslagit

att läroverken i Enköping, Norrtelge, Mariestad och Arboga skulle förvandlas

till kommunalskolor samt att vid läroverken i Borås, Lidköping,

Eskilstuna, Göteborg, Kristinehamn, Piteå och Haparanda skulle indragas

den ena bildningslinien och dermed äfven en adjunktsbefattning vid hvardera

med undantag för Haparanda, der adjunktsbefattningarna för närvarande

blott äro fyra. På grund af hvad vederbörande domkapitel, läroverkskollegier

och kommunalstyrelser med afseende härå anfört, anser jag

emellertid berörda förslag icke tillrådliga. De förhållanden, som föranleda

dessa förslag, synas nemligen åtminstone å de flesta ställen hafva varit af

tillfällig art, och det torde derför vara rådligast att icke vidtaga några

genomgripande förändringar vid de femklassiga läroverken, förrän erfarenheten

hunnit visa, hvilka verkningar med afseende på dem den nu föreslagna

reformen af de allmänna läroverkens undervisningsplan kommer

att medföra. Med hänsyn till de femklassiga läroverken har jag således

endast att föreslå att Haparanda läroverk, som hittills med afseende på

rektors och öfningslärares aflöning hört till de treklassiga, äfven i dessa

hänseenden må likställas med öfriga femklassiga läroverk, samt att vid

läroverket i Oskarshamn, som har lika stora lärarekrafter som öfriga läroverk

af detta slag, undervisning må meddelas å båda bildningslinierna och

icke, såsom hittills, blott på den reala. Haparanda läroverk skulle nemligen

eljest blifva ensamt i sitt slag, och vid det i Oskarshamn skulle full

tjenstgöring icke kunna åläggas samtlige lärare.

De högre lära- Hvad de högre läroverken vidkommer, har komitén föreslagit att läroiei

en'' verket i Hudiksvall pa grund af dess ringa och i sjunkande stadda lärjungeantal

måtte förvandlas till femklassigt läroverk. Häremot har emellertid

invändts: att lärjungeantalet aldrig varit synnerligen stort vid Hudiksvalls

läroverk, hvarken på den tid, då det förvandlades till fullständigt

läroverk eller sedermera, samt att visserligen vexling i berörda lärjungeantal

på senare tiden förekommit, men icke något afsevärdt sjunkande;

att endast ett par årtionden förflutit,'' sedan läroverket utvidgades till fullständigt

under vilkor, att kommunen åtoge sig att tillhandahålla erforderliga

lokaler för undervisning och öfningar, hvilket vilkor kommunen till

alla delar uppfylt och derigenom ådragit sig betydliga kostnader, som

vore i det närmaste gagnlöst gjorda, om läroverket nu reducerades till

femklassigt; äfvensom att genom de kommunikationer, som på sista tiden

kommit till stånd, läroverkets lärjungeområde blifvit betydligt utvidgadt,

hvarför man kunde vänta en väsentlig tillväxt i lärjungarnes antal. Med

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 26.

anledning af hvad sålunda förekommit torde ifrågavarande förslag icke

böra till någon åtgärd föranleda.

Vidare hafva med afseende på undervisningens utsträckning vid de

högre läroverken inkommit: underdåniga ansökningar utaf stadsfullmägtige

i Strengnäs och läroverkskollegium vid dervarande läroverk om återställande

af undervisning å reallinien i läroverkets sjunde klass; en af

medlemmar utaf Södermanlands läns landsting samt invånare i Nyköpings

stad och landskapet Södermanland ingifven petition om återställande af

undervisning å reallinien i sjunde klassen af Nyköpings läroverk; en af

invånare i Vesterås stad och kringliggande ort ingifven petition om dylik

åtgärd beträffande läroverket i Vesterås; en hemställan af direktionen

öfver Stockholms stads undervisningsverk, att vid hufvudstadens under

direktionen lydande läroverk måtte få inrättas dels tre nya lektorstjenster

att uppföras å högre realläroverkets stat, dels ock 15 adjunktsbefattningar

att uppföras å en för samtliga dessa läroverk gemensam stat; samt en

framställning af eforus öfver Lunds stifts allmänna läroverk om tillökning

i antalet af de å staten för Helsingborgs högre allmänna läroverk uppförde

lärare med 2 lektorer och 4 adjunkter.

Hvad först angår frågan om utsträckning af undervisningen till och

med sjunde klassen å reallinien vid ofvan berörda trenne läroverk, synas

de förhållanden, som föranledde indragningen af undervisningen i nämnda

klass vid dessa läroverk, icke sedan dess hafva undergått någon sådan

förändring, som borde medföra upphäfvande af detta beslut. Lärjungeantalet

å reala linien har vid ifrågavarande läroverk fortfarande varit obetydligt.

Under femårsperioden 1881—1885 utgjorde lärjungeantalet å reala

linien vid läroverket i Strengnäs: i 4:de klassen 4, 5:te 3, 6:te nedre 3,

6:te öfre 1, summa 11; vid läroverket i Nyköping i 4:de 9, 5:te 5, 6:te

nedre 2, 6:te öfre 1, summa 17; vid läroverket i Vesterås i 4:de 9, 5:te 6,

6:te nedre 3, 6:te öfre 1, summa 19. Något skäl för undervisningens utsträckning

kan ej gerna hemtas af dessa lärjungeantal. Emellertid skulle

möjligen lärjungeantalet å reala linien komma att äfven i de lägre klasserna

något ökas, om undervisningen å denna linie fortsattes vid läroverket

till skolkursens slut; och då det ej skulle medföra större kostnader för

statsverket, om undervisningen utsträcktes till och med sjunde klassen vid det

ena och slutade med femte klassen vid det andra af läroverken i Nyköping

och Strengnäs, än om den, såsom hittills, meddelades till och med sjette

klassen vid båda, anser jag mig böra föreslå en dylik utsträckning af

realundervisningen vid läroverket i Nyköping, der såväl det totala lärjungeantalet

som realisternas antal varit större, och dit bättre kommunikationer

leda, hvaremot undervisningen i sjette realklassen vid läroverket i Strengnäs

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

skulle indragas. I följd af denna förändring behöfde lärarepersonalen vid

Nyköpings läroverk ökas med en lektor, under det att två af lektorerna

vid läroverket i Strengnäs der blefve öfverflödiga och kunde till annat

läroverk flyttas.

Vid läroverket i Vesterås torde deremot realundervisningen fortfarande

böra ega samma utsträckning som hittills, men då lärarepersonalen vid

detta läroverk utgöres af rektor, 7 lektorer och 10 adjunkter, under det

att af uppgifterna angående lärjungeantalet under de sista 5 åren framgår

att ingen af de särskilda klasserna varit så stor att delning deraf med

nödvändighet fordrats, torde, helst lärjungeantalet under den närmaste

framtiden antagligen kommer att något minskas, 1 lektor och 2 adjunkter

kunna till annat läroverk öfverflyttas.

Vidkommande åter den ifrågasatta ökningen af den ordinarie lärarebesättningen

vid läroverken i Stockholm och Helsingborg, så är behofvet

af en dylik ökning obestridligt, icke blott hvad läroverken i dessa städer

angår, utan äfven beträffande åtskilliga andra läroverk, der på senare tider

måst anställas ett större antal extra lärare. Visserligen måste man, såsom

redan blifvit anmärkt, antaga att lärjungeantalet med anledning af terminsafgifternas

höjning kommer att något sjunka, men denna minskning torde

ej i det hela uppgå till 10 % och ingenstädes öfverstiga 20 % af det nuvarande

lärjungeantalet. Och vid många läroverk, der undervisningsafdelningarnas

antal icke genom en minskning af lärjungeantalet inom dessa

gränser förändras, vinnes derigenom ingen inskränkning i behofvet af

lärarekraft, hvarför lärarnes antal ingalunda kan minskas i samma proportion

som lärjungeantalet sjunker.

Under de senaste fem åren hafva vid de högre läroverken varit anstälde

i medeltal årligen 110 extra lärare, under det att antalet ordinarie

lektors- och adjunktsbefattningar vid berörda läroverk utgjort 551, af

hvilka dock en stor mängd, omkring 80, uppehållits af vikarier. Antalet

extra ordinarie lärare har sålunda uppgått till mer än en fjerdedel af

hela lärareantalet, ett förhållande, som ingalunda kan anses normalt eller

verka helsosamt på skolarbetets jemna gång. De extra ordinarie lärarne,

som förordnas för högst ett år i sänder, ombytas nemligen ganska

ofta, dels emedan de förutvarande vunnit befordran till ordinarie platser,

dels emedan de sjelfva eller vederbörande rektorer af en eller annan anledning

önska förändring. Men dessa ständiga ombyten förorsaka oupphörliga

afbrott i undervisningens jemna fortgång. Då den nye läraren

ej känner hvarken lärjungarne och deras olika ståndpunkt eller det

sätt, hvarpå de förut blifvit undervisade, eller de fordringar, som ställas

på lärjungarne af andra lärare i samma ämne vid läroverket, blir det

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

omöjligt för honom att genast finna det rätta sättet för ämnets behandling,

och åtskillig tid går för lärjungarne förlorad under hans trefvande försök

att komma fullt in i sin uppgift. Kommer så härtill, hvilket ej sällan är

fallet, att extraläraren, i följd af den klena aflöningen, måste genom ett

eller annat privatarbete söka skaffa sig bidrag till sitt lifsuppehälle, är det

tydligt att han icke kan egna det odelade intresse åt skolans undervisning

och de särskilda lärjungarnes individuella förhållanden, som fordrades för

att han snart skulle kunna fylla sin plats och göra det gagn, som vederborde.

Att läroverk, som måste anförtro en stor del af sin undervisning

åt extra ordinarie lärare, derigenom måste lida betydligt afbräck i sin

verksamhet, är derför uppenbart. Extra ordinarie lärare måste väl alltid

användas såsom vikarier för tjenstlediga ordinarie lärare eller vid inträffande

ledigheter. Och äfven eljest är det icke möjligt att helt och hållet

undvara extra lärare, dels emedan det icke är en gång för alla bestämdt,

huru många lärjungar, som högst få mottagas i hvarje klass vid hvarje

läroverk, dels derför att vid en öfvergång, sådan som den nu ifrågasatta,

förhållanden komma att inträda, hvilkas verkan man icke kan fullt

beräkna. Ändamålsenligt torde likväl vara att inskränka extra lärarnes

antal så mycket som kan ske, utan att någon som helst fara uppstår, att

flere ordinarie lärare anställas än som i framtiden komma att behöfvas.

Och då enligt all sannolikhet den möjliga minskningen i lärjungeantalet

icke gerna kan föranleda större minskning i behofvet af lärarekrafter vid

de högre läroverken, än att hälften af de hittills der sysselsatta extra

lärarne blifver öfverflödig, skulle minst 55 dylika lärare der framdeles behöfva

användas, i fall de ordinarie lärarnes antal icke ökades. Detta antal

synes mig dock vara allt för stort, helst det komme att fördelas på några

få läroverk, der de ordinarie lärarnes antal är synnerligen litet i förhållande

till lärjungeantalet, och högst antagligt är att det inom kort komme

att i samband med lärjungeantalet växa ej obetydligt. Jag anser mig derför

böra föreslå upprättandet af åtskilliga ordinarie ämneslärarebefattningar

vid läroverk, der extra lärarnes antal på senare tider varit synnerligen

stort i förhållande till de ordinarie lärarnes eller der andra beaktansvärda

förhållanden kunna dertill föranleda. Jag gör det så mycket hellre, som,

såsom jag strax skall visa, den förhöjning i anslagen till de allmänna läroverken,

som ett antagande af samtliga de af mig gjorda förslagen skulle

medföra, mera än ersättes af de inkomster de föreslagna terminsafgifterna

skulle bereda statsverket.

Störst är behofvet vid Stockholinsläroverken. Vid de under direktionen

öfver Stockholms stads undervisningsverk lydande läroverken hafva i

medeltal under de fem sista åren tjenstgjort 34 extra lärare, under det att

Bill. till lUIcsd. Prot. 1887. 1 Sami. 1 Afd. W Haft. 15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114 Körtel. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

de ordinarie lektors-, adjunkts- och kollegabefattningarna utgjort tillsammans

59, af hvilka flere hela tiden uppehållits af vikarier. De båda sista läsåren

har extralärarnes antal vid nämnda läroverk till och med uppgått till 37,

af hvilka 4 varit extra ordinarie lektorer. Jag anser derför direktionens

förslag, att vid de under densamma lydande läroverk må inrättas 3 nya

lektorstjenster, att uppföras å högre realläroverkets stat, samt 15 nya adjunktsbefattningar,

att uppföras å en för samtliga dessa läroverk gemensam

stat, högst behjertansvärdt, endast att jag anser lämpligare att äfven

de 3 lektorstjensterna uppföras på en för samtliga berörda läroverk gemensam

stat. Det skäl direktionen anfört för denna åtgärd beträffande adjunktsbefattningarna,

att lärjungeantalet vid de särskilda läroverken i följd

af åtskilliga omständigheter är underkastadt icke obetydliga vexlingar,

under det att lärjungeantalet vid alla läroverken tillsammans är temligen

konstant, synes mig nemligen ega tillämpning icke blott på de lägre utan

äfven på de högre klasserna; och då det icke är otänkbart att realläroverket

genom att förflyttas till annan plats kan förlora en del af sitt

stora lärjungeantal i de högre klasserna, i det att undervisning för en del

af dessas lärjungar måste beredas vid annat läroverk, så vore olämpligt

att hafva fäst de nya lektorsbefattningarna vid detta läroverk.

Äfven vid läroverken i Helsingborg, Malmö, Karlstad och Umeå samt

vid högre realläroverket i Göteborg är behofvet af ett ökadt antal ordinarie

lärare särdeles känbar!

Staten för det å båda linjer fullständiga läroverket i Helsingborg upptager

för närvarande blott 4 lektors- och 7 adjunktsbefattningar, under det

att de derstädes tjenstgörande extra lärarne de senaste åren utgjort 7 ä 8.

I öfverensstämmelse med hvad läroverkskollegiet i detta hänseende

hemstält, anser jag derför giltiga skäl finnas för ökandet af lektorernas

antal med 2, då 6 lektorer utan tvifvel äro behöfliga vid ett å båda

linjer fullständigt läroverk, der lärjungeantalet i de högre klasserna är

så stort att sammanslagning af särskilda afdelningar icke i större utsträckning

kan ega rum. Deremot synes kollegiets framställning om

4 adjunktsbefattningar under nu varande förhållanden icke böra bifallas,

utan torde antalet nya adjunktsbefattningar kunna inskränkas till 2. I

sammanhang med framställningen om ökadt antal ordinarie lärarebefattningar

har emellertid lärarekollegiet framhållit de befintliga undervisningslokalernas

otillräcklighet och olämplighet för det för handen varande

stora lärjungeantalet samt upplyst att rektor, som ursprungligen

haft boställslägenhet sig anvisad i läroverkshuset, sedermera afstått

densamma till undervisningslokaler och såsom vederlag härför enligt

kong], brefvet den 8 april 1870 uppburit ett belopp af 600 kronor ur

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 26.

läroverkets enskilda byggnadsfond. Med anledning häraf torde såsom

vilkor för inrättandet af de föreslagna nya ordinarie lärarebefattningarna

vid läroverket i Helsingborg böra stadgas att stadsfullmägtige derstädes

åtaga sig såväl att, med det bidrag de möjligen kunna erhålla

af stiftets byggnadskassa och läroverkets enskilda byggnadsfond, tillhandahålla

läroverket erforderliga och fullt ändamålsenliga lokaler, som.

ock att förse rektor med bostad eller deremot svarande hyresersättning.

Kunna tillräckliga och lämpliga lokaler icke anskaffas för läroverkets

nuvarande lärjungeantal, torde det nemligen blifva nödvändigt att så

begränsa lärjungeantalet, att detsamma utan hinder för undervisningen

och utan fara för lärjungarnes helsa må kunna inrymmas i nu tillgängliga

lokaler, i hvilket fall den nu ifrågasatta ökningen af lärarepersonalen

kunde blifva öfverflödig.

Vid läroverket i Malmö tjenstgöra för närvarande 6 lektorer, 14

adjunkter och 7 extra lärare och vid läroverket i Umeå 5 lektorer, 8

adjunkter och 2 extra lärare. Vid hvardera af dessa läroverk torde

inrättandet af en ny lektorsbefattning vara af behofvet påkalladt. Båda

de nämnda läroverken äro fullständiga så väl å klassiska som å reala

linien, och det i Malmö är ett af våra största läroverk med ett städse

växande lärjungeantal i de högre klasserna. Vid läroverket i Umeå är

lärjungeantalet i det hela visserligen icke så synnerligen stort, men der

eger det egendomliga förhållande rum, att lärjungarne i sjette och sjunde

klasserna äro tillsammans talrikare än lärjungarne i de fem lägre klasserna

tillsammans. Afdelningarna i de högre klasserna äro ock i allmänhet

så stora, att sammanslagning endast i inskränkt mån kan ega

rum, i följd hvaraf de nuvarande lektorerna endast ofullkomligt räcka

till för undei-visningen å det högsta stadiet.

Karlstads läroverk är det enda fullständiga läroverk i Karlstads

stora stift, och der fortsättas studierna i allmänhet af de lärjungar, som

utgått från de lägre läroverken i Kristinehamn, Filipstad, Arvika och Åmål.

Det är derför antagligt att lärjungeantalet vid Karlstads läroverk fortfarande

kommer att blifva ganska stort. För närvarande tjenstgöra der

7 lektorer, 9 adjunkter och 8 extra lärare. De sistnämnda utgöra således

i det närmaste en tredjedel af samtliga ämneslärarne. Jag anser

mig derför böra föreslå att vid detta läroverk må inrättas 3 nya adjunktsbefattningar.

Hvad slutligen angår Göteborgs högre realläroverk, så har dess

lärjungeantal varit stadt i en synnerligen rask tillväxt, och sedan det

inflyttat i sitt nya, präktiga läroverkshus, torde det blifva ännu talrikare

besökt. Dess nuvarande lärarepersonal, som utom rektor och 8 extra

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

Jemförelse

mellan den

nuvarande

oeh den föreslagna

lärarestaten.

Normalstat

oeh ålderslillägg.

Särskilda

anslag till de

allmänna

läroverken.

lärare blott räknar 4 lektorer och 9 adjunkter, torde derför erfordra en

icke obetydlig tillökning. Emellertid torde försigtigheten kräfva att för

närvarande inskränka sig till en ökning af 1 lektor och 3 adjunkter.

Genom en blick på bilagan VII, som upptager en sammanställning

af den nuvarande och den föreslagna lärarestaten med lärjungeantalet

under femårsperioden 1881 — 85, torde insigten i befogenheten af de här

förordade förändringarna i lärarebesättningen ytterligare stärkas.

Genom nu föreslagna ändringar i lärarestaten för de högre allmänna

läroverken skulle denna komma att ökas med 6 lektors- och 21

adjunktsbefattningar samt 1 gymnastiklärarebefattning. De femklassiga

läroverkens lärarestat skulle förblifva oförändrad. Vid de till ombildning

föreslagna läroverken skulle lärarestaten komma att ökas med 1

rektors-, 20 kollega-*) och 3 öfningslärarebefattningar samt minskas

med 10 adjunktsbefattningar**) och 1 lärarebefattning vid enklassig

pedagogi. Genom det till nybildning föreslagna läroverket i Motala

skulle lärarepersonalen ytterligare ökas med 1 rektor, 1 adjunkt, 1 kollega

och 3 öfningslärare. Genom upphörande af de till indragning

föreslagna läroverken skulle slutligen lärarestaten vid rikets läroverk

för högre undervisning komma att minskas med 9 rektors-, 12 adjunktsoch

21 öfningsläraretjenster samt 8 lärarebefattningar vid enklassiga

pedagogier. I det hela skulle således antalet ämneslärarebefattningar

komma att ökas med 11, under det att öfningsläraretjensterna minskades

med 14. Tillsättningen af de nya befattningarna borde emellertid, i

min tanke, ske endast i den mån penningar genom afgång af lärare,

som varit anstälda vid till indragning bestämda läroverk, eller eljest

dertill blefve disponibla.

Normalstaten för samtliga allmänna läroverk enligt den föreslagna

organisationen skulle, efter hvad bilagan VI/. närmare utvisar, uppgå till

2,597,600 kronor; ålderstilläggen för nu anstälda lärare skulle åter,

såsom af bilagan VI h. framgår, efter de nya bestämmelserna komma

att utgöra 750,950 kronor.

A de allmänna läroverkens stat torde vidare följande anslag böra

uppföras till samma belopp, med hvilka de hittills utgått, nemligen:

djeknepenningeersättning, ej inräknad i kontanta lönebeloppen till lärarne,

4,307 kronor 10 öre; ersättning för förlorad helgonskyld 2,644

kronor 33 öre; samt till extra arfvoden åt teckningslärare 36,000 kronor.

Det anslag till resestipendier åt lärare i främmande lefvande språk,

*) Här afses det. nu föreslagna slaget af kollegabefattningar.

**) Dessa platser hafva hittills burit namn af kollegabefattningar.

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

6,000 kronor, som under en följd af år varit uppfördt å extra stat, blir

för framtiden allt fortfarande behöflig!, på det undervisningen i detta

vigtiga ämne må blifva praktisk. Det synes derför böra uppföras å

ordinarie stat.

Till arfvoden åt bibliotekarierna vid stifts- och läroverksbiblioteken

har hittills varit anslaget ett belopp af 4,542 kronor 64 öre. I följd

af den stora utveckling åtskilliga af dessa bibliotek under de båda sista

årtiondena vunnit, och med hänsyn till de fordringar, som nu för tiden

måste ställas på skötseln och underhållet af en offentlig boksamling af

den omfattning, som flertalet af dessa bibliotek eger, bar emellertid

nämnda anslag visat sig otillräckligt. De framställningar om ökade

årliga arfvoden eller tillfälliga anslag till förbättrad anordning och vård

af berörda boksamlingar, som understundom inkommit, hafva derför i

allmänhet måst afslås, för så vidt icke medel kunnat från annat anslag

erhållas. Jag anser derför nödigt att i den nya staten för detta ändamål

upptages ett belopp af 7,000 kronor.

För att så mycket som möjligt befria rektorerna vid de högre och

de talrikare besökta femklassiga läroverken från besväret med de kamerala

och ekonomiska bestyr, som åtfölja deras befattning, utgår för

närvarande ett anslag af 10,000 kronor. Då vid genomförandet af nu

föreslagna organisation af de allmänna läroverken rektorernas göromål

af ifrågavarande art måste ytterligare ökas, särskild! genom uppbörd

och redovisning af de till statsverket ingående tenninsafgifterna jemte

dermed sammanhängande göromål, vidare genom den noggrannare tillsyn

och omtanke, som iakttagandet af de hygieniska föreskrifterna erfordrar,

och slutligen i följd af det ökade statistiska arbete, som blir

nödvändigt för att meddela de detaljerade upplysningar angående läroverken,

som nutiden kräfver: så torde detta anslag, som redan visat sig

vara val knappt, behöfva en väsentlig förhöjning, helst det är af största

vigt att en rektor icke af tillfälliga och mindre maktpåliggande bestyr

dragés från sin egentliga och hufvudsakliga uppgift. Jag anser mig

derför böra föreslå att anslaget till arfvoden åt rektorernas skrifbiträden

höjes till 17,000 kronor, samt att arfvode till dylikt biträde må kunna

beviljas icke blott rektorer vid högre läroverk och femklassiga läroverk

i Stockholm, utan äfven åt rektorer vid lägre allmänna läroverk i landsorten

med ett synnerligen stort lärjungeantal.

Till arfvoden åt extralärare utgå för närvarande å ordinarie stat

100,000 kronor och å extra stat 40,000 kronor samt till vikariearfvoden

och oförutsedda behof 55,000 kronor, för dessa ändamål tillsammans

således 195,000 kronor. Med afseende på dessa anslag, hvilka lämp
-

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

ligen torde kunna sammanslås till ett enda, är att anmärka att visserligen

å ena sidan de extra ordinarie lärarnes arfvoden, enligt hvad föreslaget

är, skulle höjas från 1,500 eller 1,200 kronor till 2,000, 1,800

eller 1,500 kronor, men att å andra sidan det är högst antagligt att

extralärarnes antal skall kunna betydligt inskränkas, dels på grund af

det ökade antalet ordinarie ämneslärarebefattningar, dels i följd af det

sannolikt något minskade lärjungeantalet. Berörda anslag torde derför

kunna tåla en nedsättning af 20,000 kronor och således böra i den nya

staten uppföras med tillsammans 175,000 kronor.

I sammanhang med det förslag, som ofvan framstälts till ordnandet

af undervisningen i gymnastik-, vapen- och militäröfningar samt

till befrämjandet af fria lekar bland skolungdomen, har jag framhållit

det lämpliga uti att äfven gymnastiklärarnes aflöning ordnades på

samma sätt som hittills varit fallet med teckningslärarnes, så att eu

viss undervisningsskyldighet faststäldes för den ordinarie lönen och

särskild! arfvode utbetalades för hvarje timme i veckan, hvarmed tjenstgöringen

höjdes derutöfver. De belopp å 7,000 och 13,500 kronor,

som nu äro anvisade dels till extra gymnastiklärarearfvoden vid dem

bland de fullständiga läroverken, hvarest lärjungarnes antal i betydligare

mån öfverstiger 200, dels till förhöjda arfvoden åt gymnastiklärare,

till rese- och traktamentsersättning åt officerare, som särskildt förordnas

att leda vapenöfningarna, samt till anskaffande af ammunition för

målskjutning och inrättande af skjutbanor, torde, hvad det förra angår,

helt och hållet och, hvad beträffar det senare, till en del kunna tagas

i anspråk för de extra arfvoden åt gymnastiklärarne, som af det ifrågasatta

aflöningssättet måste blifva en följd. Men då gymnastikundervisningen

skulle utvidgas sålunda, att särskilda öfningar anordnades för

de kroppsligt svagare och då dertill särskilda anordningar måste träffas

för ledningen och öfvervakandet af de fria lekarne, kunna de härför

disponibla beloppen icke anses tillräckliga, utan torde anslaget till

extra arfvoden åt gymnastiklärarne och ledarne af de fria lekarne samt

till anskaffande af ammunition för målskjutning, inrättande af skjutbanor

in. m. behöfva höjas till 42,000 kronor.

Såsom förut blifvit föreslaget, skulle för praktisk utbildning af blifvande

lärare dels å den praktiska linien, dels vid de lägre allmänna

läroverken med 3 eller 4 ämneslärare särskild profårskurs inrättas vid

Jakobs för ändamålet ombildade läroverk i Stockholm. Till anordnande

af profårsundervisningen derstädes samt till någon förhöjning af de väl

knappa arfvodena för lärarekandidaternas handledning torde det anslag

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Konrjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

å 20,500 kronor, som för närvarande utgår till praktisk utbildning af

blifvande lärare vid de allmänna läroverken, böra höjas till 28,000 kronor.

Hittills hafva endast lärarne i främmande lefvande språk varit hugnade

med särskilda stipendier för att i utlandet studera sitt ämne; och

otvifvelaktigt är att dessä företrädesvis hafva behof af dylikt understöd,

då de svårligen i hemmet kunna vinna det herravälde öfver sitt

ämne och den lätthet vid dess behandling, som vid undervisningen är

af så stor betydelse. Men äfven lärare i öfriga ämnen skulle ofta hafva

stort gagn af att taga personlig kännedom om huru deras ämnen behandlades

i utlandet. I synnerhet skulle det vara af vigt för lärarne

vid de läroverk, der profår genomgås, att blifva satta i tillfälle att på

ort och ställe lära känna de metoder, som i utlandet redan stadgat sig

eller hölle på att utbildas för behandlingen af det ämne, hvari de skulle

handleda blifvande lärare. Sålunda skulle lättast utlandets erfarenhet

komma samtliga våra läroverk till godo. Då det emellertid helt och

hållet måste bero på den uppgift, som sattes för eu hvars resa, huru

lång tid och huru stort belopp som för densamma erfordrades, i det

att den ene kunde behöfva vistas i utlandet ett helt år, under det att

några veckor kunde vara nog för den andre, så skulle ifrågavarande

reseunderstöd icke vara fixerade till bestämda belopp, utan skulle det

tillkomma Kongl. Maj:t att vid understödets beviljande fastställa såväl

beloppet som tiden för vistelsen i utlandet efter det mål, som i hvarje

fall sattes för resan. Då dessa reseunderstöd företrädesvis äro afsedda

för lärarne vid de läroverk, der profår genomgås, torde något större

belopp icke vara erforderligt, utan torde 4,000 kronor kunna anses för

ändamålet tillräckligt.

Vid sammanräkning af de sålunda af mig föreslagna särskilda utgiftsposterna

befinnes totalsumman af utgifterna för de allmänna läroverken

uppgå till 3,670,501 kronor 43 öre.

Såsom bidrag till bestridande af dessa utgifter bör, åtminstone till

dess annorlunda varder i laga ordning bestämdt, användas den afkomst

af donationer eller andra såsom särskilda fonder förvaltade tillgångar,

som i statsliggaren antecknas under rubrik »inom kolumn specificerade

inkomster» och som torde kunna beräknas till 40,000 kronor. Det kontanta

anslag, som behöfves, utgör alltså 3,630,501 kronor 43 öre.

För närvarande utgår i kontant af statsverket till de allmänna läroverken

å ordinarie stat 2,866,886 kronor och ä extra stat 382,975 kronor

samt till pedagogier med högre undervisning: å ordinarie stat 57,511

kronor 44 öre och å extra stat 8,750 kronor. Nuvarande anslag till

den högre skolbildningen utgör alltså tillsammans 3,316,122 kronor 44

Kostnads
beräkning.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

öre. Genomförandet af den nya organisationen fordrar således en årlig

utgift, som med 314,378 kronor 99 öre öfverstiger nu utgående utgifter.

Men å andra sidan skulle statsverket erhålla inkomster genom

de föreslagna terminsafgifterna. Dessa afgifter från de högre och femklassiga

läroverken hafva enligt grunder, för hvilka jag förut redogjort

och på sätt bilagan VI e. närmare utvisar, beräknats till 337,000 kronor

om året. De terminsafgifter, som skulle garanteras af de kommuner,

i hvilka lägre allmänna läroverk med 3 eller 4 ämneslärare äro föreslagna

att upprättas, kunna, såsom beräkning i bilagan VI g. utvisar,

upptagas till 28,000 kronor. Inkomsterna af terminsafgifter skulle alltså

uppgå till 365,000 kronor och med 50,621 kronor 1 öre öfverstiga de

ökade utgifter den nya organisationen skulle medföra.

Enligt den utredning, som meddelas i bilaga VI n., erfordras för uppehållande

af undervisningen vid de till indragning föreslagna läroverken

under år 1888 76,205 kronor. Denna summa kommer sedermera att

minskas i mån af de vid dessa läroverk anstälde lärarnes afgång. Då

emellertid de nya lärarebefattningar, hvilkas inrättande blifvit föreslaget,

blott skulle tillsättas i den mån medel till deras aflöning blefve disponibla

genom förbemälde lärares afgång, så utöfvar berörda förhållande

intet inflytande på den gjorda beräkningen.

Med hänsyn till hvad jag senast anfört, får jag alltså hemställa att

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

att efter nästa läsårs slut följande läroverk må indragas med de ordinarie

ämneslärarnes afgång, dock senast den 1 juli 1890, nemligen:

enklassiga pedagogierna i Öregrund, Ulricehamn, Mariefred, Linde, Säter,

Falkenberg, Laholm och Mönsterås; tvåklassiga pedagogierna i Hjo, Hedemora,

Grenna, Kungelf, Kungsbacka och Borgholm; samt treklassiga allmänna

läroverken i Vernamo, Sölvesborg och Ronneby;

att de vid läroverkens indragning å dessas stat qvarstående lärare må

uppföras å indragning sstat med de löneförmåner, som enligt nu gällande

ordinarie stat dem tillkomma;

att under den återstående tiden för ifrågavarande läroverks verksamhet

må vid dem tillämpas nu gällande bestämmelser med hänsyn till såväl läroplan

och lästid som lärarnes aflöning;

att treklassiga allmänna läroverken i Söderköping, Vimmerby, Alingsås,

Askersund, Sala, Trelleborg, Engelholm, Marstrand, Strömstad, Amål, Filipstad,

Arvika, Skellefteå och Örnsköldsvik; tvåklassiga pedagogierna i Södertelge,

Köping och Hora; samt enklassiga pedagogien i Simrishamn må ombildas

till lägre allmänna läroverk med tre ämneslärare, under vilkor att

vederbörande kommun åtager sig ej blott att tillhandahålla erforderliga

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

och lämpliga undervisningslokaler och bostad eller hy reser sättning åt rektor,utan

äfven att garantera inbetalningen till statsverket af ett såsom terminsafgifter

af lärjungarne betraktadt belopp, uppgående till 1,560 kronor, derest läroverket

inrättas i enlighet med. den klassiska eller reala lini ens undervisning

spion, men till 780 kronor, om dervid den praktiska liniens läroplan

följes;

att under samma vilkor, som i föregående punkt nämnts, ett nytt lägre

allmänt läroverk med. tre ämneslärare må upprättas i Motala;

att treklassiga allmänna läroverken i Falköping och Förberg må ombildas

till lägre allmänna läroverk med fyra ämneslärare, under villkor att vederbörande

kommun åtager sig samma skyldigheter med afseende på undervisningslokaler

och rektor sbostad, som stadgats beträffande dylikt läroverk

med tre. ämneslärare, äfvensom att garantera inbetalningen till statsverket af

ett såsom terminsafgifter af lärjungarne betraktadt belopp, uppgående till

2,080 kronor, derest läroverket inrättas i enlighet med den klassiska eller

reala liniens undervisnings plan, men till 1,040 kronor, om dervid den praktiska

liniens läroplan följes;

att vederbörande kommunalstyrelse må, i sammanhang med beslutet

om förbemälda vilkors uppfyllande, afgöra dels enligt hvilkendera, bildningslinies

undervisning spion läroverket bör inrättas, dels huruvida qvinlig a lärjungar

må, i män af utrymme, vid. läroverket mottagas, samt dels äfven

angående beloppet af de för statsverket af sedda, terminsafgifterna jemte

vilkoren för och antalet af befrielser derifrån, dock att nämnda terminsafgifter

s belopp icke må sättas högre än vid öfrig a allmänna läroverk;

att, derest kommunen önskar frikallas från de förpligtelser med afseende

ä läroverket, Indika den iklädt sig, anmälan derom bör ske hos Kongl. Majd

fem år förut;

att läroverkets lokal styrelse skall bestå af läroverkets inspektor och

rektor samt tre af vederbörande kommunalstyrelse för viss tid valda medlemmar,

dock att, derest landsting eller grannkommuner deltaga, i kostnaderna,

för läroverkets underhåll, en eller tvenne af sistnämnda ledamöter

må af dessa utses;

att lärarepersonalen vid ett lägre allmänt läroverk med tre ämneslärare

må utgöras af: en rektor med en aflöning af 3,500 kronor, deraf

1,000 kronor tjenstgöringspenningar, och ett ålderstillägg å 500 kronor

efter 10 års väl vitsordad, tjenstgöring såsom rektor, jemte fri bostad; en

adjunkt med vanlig adjunktsaflöning; en kollega med lön af 2,000 kronor

jemte 2 ålderstillägg å 250 kronor hvartdera efter respektive 5 och 10

års väl vitsordad tjenstgöring; en musiklärare med arfvode af 300 kronor;

en gymnastiklärare med arfvode af 300 kronor och tjenstg öring sskyl
Bih.

till Jiiksd. Prat. 1887. 1 Sami. 1 Afd. 1,9 Höft. 16

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

dyighet af 4 timmar i veckan, samt en teckningslärare med ett arfvode af

500 kronor och undervisning sskyldighet af 5 timmar i veckan; äfvensom

att vid hvarje läroverk af detta slag md anställas en skolläkare med arfvode

af 50 kronor jemte samma afgift af lärjungarne, som tillkommer skolläkarne

vid öfriga allmänna läroverk;

att angående lärarepersonalen och skolläkaren vid lägre allmänna

läroverk med 4 ämneslärate må gälla samma bestämmelser som vid läroverk

med 3 ämneslärare med undantag deraf, att lärarepersonalen ökas med en

adjunkt;

att rektorerna vid de i föregående punkter af sedda läroverken må tillsättas

på förordnande under viss tid samt att samtlige lärare vid dylikt

läroverk må vara förbundne att, derest läroverket upphör eller förändras,

öfvertaga den tjenstgöring, som Kongl. Maj:t kan finna skäl dem anvisa;

att lärarne vid de treklassiga allmänna läroverk och de pedagogier,

som föreslagits till ombildning, må, intill dess ombildningen hunnit verkställas

eller annorlunda varder bestämdt, åtnjuta de löneförmåner, som hittills

till dem utgått;

att profårskurs för blifvande lärare ä den praktiska Union samt vid

allmänna läroverk med 3 eller 4 ämneslärare må anordnas vid Jakobs

femklassiga läroverk i Stockholm samt att nämnda läroverk må på för

ändamålet erforderligt sätt ombildas, och dervid följande ändringar med

afseende på lärarepersonalen och. dess aflöning vidtagas, nemligen: att rektor

erhåller samma löneförmåner som rektorerna vid högre läroverk, att ämneslärarnes

antal ökas med 3 adjunkter, att teckning släraren tillägges samma

aflöning, som åtföljer teckningslärarebefattning afl 3:dje klassen vid allmänt

läroverk, samt att gymnastiklärarebefattningen indrages; äfvensom att en

skolläkare der må anställas med ett årligt arfvode af 100 kronor utom den

afgift af lärjungarne, som tillkommer skolläkare vid öfriga allmänna läroverk;

att rektor och öfning slär are vid läroverket i Haparanda må erhålla

samma löneförmåner som rektor och öfning slärare vid femklassiga läroverk

;

att undervisning vid femklassiga läroverket i Oskarshamn må meddelas

äfven ä latinlinien;

att undervisning å reallinien må meddelas vid högre läroverket i Nyköping

äfven i sjunde klassen, men vid högre läroverket i Strengnäs blott

till och med femte klassen;

att två lektorsbefattningar vid allmänna läroverket i Strengnäs samt

en lektorsbefattning och två adjunktsbefattningar vid allmänna läroverket

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26. 123

i Vesteräs må indragas, sedan innehafvarne öfverflyttats till andra allmänna

läroverk;

att —■ i den män tillgångar blifva disponibla genom tillämpning af

föreslagna bestämmelser om indragning af vissa läroverk — utom förut

nämnda, följande nya lärarebefattningar må upprättas, nemligen: i Stockholm

vid högre latinläroverket ä Norrmalm en gymnastiklärarebefattning

samt å en för samtliga under direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk

lydande läroverk gemensam stat 3 lektors- och 15 adjunktsbefattningar;

vid högre läroverket i Nyköping 1 lektorsbefattning; vid högre läroverket

i Malmö 1 lektorsbefattning; vid högre läroverket i Helsingborg 2

lektors- och 2 adjunktsbefattningar; vid högre realläroverket i Göteborg

1 lektors- och 3 adjunktsbefattningar; vid högre läroverket i Karlstad 3 adjunktsbefattningar

samt vid högre läroverket i Umeå 1 lektorsbefattning;

dock hvad lärarebefattningarna vid läroverket i Helsingborg angår, med

vilkor att stadsfullmägtige derstädes åtaga sig att med det bidrag, som

möjligen kan erhållas af stiftets byggnadskassa och läroverkets enskilda byggnadsfond,

tillhandahålla läroverket erforderliga och ändamålsenliga undervisningslokaler

äfvensom bostad eller hyresersättning åt rektor;

att ingen förändring må ega rum i afseende å anslagen till djeknepenningeersättning,

till ersättning för förlorad helgonskyld samt till extra

arfvoden åt teckning slär are, men att anslaget till resestipendier åt lärare i

främmande lefvande språk må upptagas ä ordinarie stat till enahanda belopp,

hvarmed det förut varit uppfördt å extra stat, eller 6,000 kronor;

att anslaget till arfvoden åt bibliotekarier må höjas till ett belopp af

7,000 kronor;

att af anslaget till skrifbiträden åt rektorer bidrag må kunna utgå icke

blott åt rektorer vid högre läroverk och fernklassiga läroverk i Stockholm,

utan äfven åt rektorer vid fernklassiga läroverk i landsorten med ett synnerligen

stort lärjungeantal, samt att detta anslags belopp må höjas till 17,000

kronor;

att anslagen till arfvoden åt extra lärare samt till vikariearfvoden och

oförutsedda behof må sammanföras till ett anslag, som upptages å ordinarie

stat till 175,000 kronor eller 20,000 kronor mindre än det sammanslagna

belopp, hvartill berörda anslag hittills varit dels å ordinarie, dels ä extra

stat uppförda;

att i stället för hittills utgående anslag till extra arfvoden åt gymnastiklärare

samt till befrämjande af vapenöfning ärna må uppföras ett

anslag af 42,000 kronor till extra arfvoden åt gymnastiklärare och ledare

af skolungdomens fria lekar samt till anskaffande aj ammunition för målskjutning

to. in.;

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

ctii anslaget till praktisk utbildning aj bli! rande lärare vid de allmänna

läroverken må höjas till 28,000 kronor;

att till ^understöd åt lärare vid de allmänna läroverken, särskilt

vid de läroverk, der prof årskurs är inrättad, må uppföras ett anslag ä

4,000 kronor;

att — under förutsättning deraf att samtliga pedagogi, vid hålka

högre undervisning meddelas, indragas eller ombildas — ordinarie anslaget

i kontant till pedagogi'' och folkskolor må, utöfver hvad redan förut föreslagits,

ytterligare nedsättas med 57,511 kronor 44 öre eller till 5,035 kronor

56 öre;

att aflöning en till de på nämnda pedagog iers stat qvar stående lärare

må utgå af anslaget till de allmänna läroverken; samt

att, i spillet för hittills å extra stat utgående anslag till allmänna

läroverken 382,975 kronor och till pedagogierna 8,750 kronor samt det

till indragning föreslagna beloppet af ordinarie anslaget till pedagogik

och folkskolor 57,511 kronor 44 öre, ma, för betäckande af kostnaderna

för den nya normalstaten, beräknade till 2,597,600 kronor, för de nuvarande

lärames ålderstillägg under år 1888 enligt nya staten, beräknade till

750,950 kronor, samt för aftåga förut angifna särskilda anslag till de allmänna

läroverken,'' uppgående tillhopa till 321,951 kronor 43 öre. till ökande

a.f nuvarande ordinarie anslag till de allmänna läroverken anvisas ett belopp

af 763,615 kronor 43 öre.

Om det sätt, hvarpå inkomsten af de föreslagna terminsafgifterna

bör bland. statsverkets inkomster upptagas, hemställer jag att Eders

Kongl. Maj:t täcktes anbefalla chefen för finansdepartementet att afgifva

yttrande.

Chefen för finansdepartementet friherre Tamm anförde derefter:

Då den statsinkomst, som skulle tillfalla statsverket, derest de föreslagna

nya terminsafgifterna varda beslutade, enligt hvad chefen för

ecklesiastikdepartementet nyss upplyst, lärer kunna beräknas till 365,000

kronor, hemställer jag att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att 365,000 kronor må i riksstaten för år 1888 upptagas bland statsverkets

inkomster under benämning »skolafgifter».

Statsrådets öfriga ledamöter instämde uti hvad cheferna för ecklesiastik-

och finansdepartementen sålunda hemstält.

Statsrådet friherre Tamm yttrade:

I förslaget att med förminskande af de för hvarje dag anslagna

lärotimmarne förlänga terminerna med 4 veckor eller från 36 till 40

om året, kan jag icke instämma, emedan den för lärjungarne hittills

anslagna fritiden under sommaren icke synes mig böra förkortas till

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

men såväl för desse som för deras föräldrar, då flertalet familjer vanligen''

tillbringa sommaren på landet i eu luft, som i alla afseende!! är

renare och friskare än den som erbjudes i stad. Den till grund för

den förändrade anordningen anförda förmenta olägenheten af försvagad

helsa hos lärjungarne genom öfveransträngning under terminerna torde,

om den verkligen existerar, snarare vara framkallad af långvarigt vistande

i stadsluften och inom skolornas lokaler, och en återgång till förra tiders

hemarbete i följd af de för examens afläggande för uppflyttning i högre

klass vid höstterminernas början anstälda pröfningar torde på det sätt

vara fördelaktigare, att en del af den för repetitioner anslagna lärotiden

förflyttas från lärotimmarne i skolan till hemarbete under sommarferierna,

isynnerhet som derigenom lärjungarne måste såsom vilkor för

uppflyttningen ådagalägga, att de i minnet bevarat de kunskaper, som

de under föregående år inhemtat. Öfveransträngning synes mig bäst

motverkas genom minskning i antalet läroämnen, hvilket ock blifvit i

förslaget iakttaget.

1 öfrigt instämmer jag i de af chefen för ecklesiastikdepartementet

gjorda hemställande!!.

Till hvad af chefen för ecklesiastikdepartementet

blifvit hemstäldt såväl som till det af chefen för finansdepartementet

framstälda förslag angående upptagande

af skolafgifter bland statsverkets inkomster täcktes

H. Maj:t Konungen lemna bifall samt befäkle att nådig

proposition i ämnet, af den lydelse bilagan A vid detta

protokoll utvisar, skulle till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

Herm. Lundstedt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga I. a.

Antal lärjungar i medeltal vid höstterminernas början åren 1881—85.

Högre allmänna

läroverk

K

1

a

s

S

e r

och 1

i

n

i

e

r

1

2

3

Summa

1—3

4

5

Summa

4—5

Summa

1—5

0: 1

0: 2

7

1

7

2

Summa!

0—7

Summa

1—7

Gemensam

linie

R.

L.

R.

L.

R.

L.

R.

L.

R.

L.

R.

L.

Stockholms Norra Latinlärov.

70

87

85

242

35

46

19

43

143

385

70

54

42

35

201

586

» Södra b

50

03

60

173

33

21

19

21

94

267

—

34

—

23

—

19

—

19

95

362

b Realläroverk......

29

33

30

92

31

—

31

—

62

154

64

—

47

—

43

—

36

—

190

344

b Nya Elementarsk.

27

39

47

113

74

—

26

22

122

235

—

—

23

36

—

—

6

7

72

307

Upsala ..........................

58

72

69

199

23

52

13

46

134

333

12

49

8

44

8

44

7

40

212

545

Gefle .............................

31

55

52

138

21

28

13

27

89

227

9

29

4

20

0

O

14

3

10

92

319

Hudiksvall........................

23

27

18

68

8

7

3

9

27

95

1

8

—

6

—

5

—

6

26

121

Linköping ........................

42

57

54

153

15

44

n

49

119

272

7

56

7

45

7

37

8

39

206

478

Norrköping ....................

34

59

61

154

32

26

19

25

102

256

9

26

5

21

5

18

4

13

101

357

Vestervik ........................

20

30

28

78

24

5

18

5

52

130

14

—

10

—

7

—

6

—

37

167

Skara .............................

28

43

49

120

10

45

8

42

105

225

8

52

5

36

6

31

4

24

166

391

Venersborg........................

19

29

29

77

13

21

9

22

65

142

6

20

5

18

5

17

4

10

85

227

Strengnäs ........................

12

16

13

41

4

8

3

11

26

67

3

16

1

11

—

10

—

9

50

117

Örebro..........................

49

58

76

183

36

30

24

31

121

304

14

38

12

29

12

26

12

24

167

471

Nyköping ........................

22

28

27

77

9

22

5

20

56

133

2

17

1

13

—

12

—

13

58

191

V.-storas...........................

25

31

30

86

9

25

6

25

05

151

3

22

1

18

—

13

—

9

66

217

Falun ............................

28

30

33

91

13

23

12

19

07

158

9

17

6

14

4

9

2

10

71

229

Vexjö ..............................

32

50

57

139

4

48

4

48

104

243

—

48

—

43

—

39

—

26

156

399

Jönköping ........................

27

59

65

151

21

48

17

53

139

290

13

53

11

42

9

35

8

37

208

498

Lund ..............................

50

56

64

170

13

67

7

63

150

320

4

67

4

61

3

62

3

44

248

568

Malmö ...........................

60

76

71

207

26

53

16

48

143

350

9

47

5

37

4

26

3

21

152

502

Karlskrona.......................

23

46

42

in

22

22

14

19

77

188

9

21

8

17

6

13

6

11

91

279

Kristianstad ....................

27

49

52

128

17

34

8

28

87

215

5

29

1

18

—

15

—

13

81

296

Helsingborg .....................

27

46

54

127

28

30

13

30

101

228

6

30

3

23

2

21

2

17

104

332

Göteborgs Latinläroverk *)...

50

67

65

182

—

56

—

57

113

295

5

71

5

47

5

40

7

36

216

511

b Realläroverk **)...

Halmstad ........................

45

66

75

186

95

—

64

—

159

345

33

—

17

—

10

—

7

—

67

412

31

40

39

no

14

29

7

23

73

183

—

20

—

14

—

12

—

10

56

239

Kalmar ..........................

49

64

66

179

12

46

5

52

115

294

4

37

2

27

2

20

3

16

in

405

Karlstad...........................

32

47

50

129

20

35

18

41

114

243

9

43

8

30

8

33

10

27

174

417

Hernösand.......................

30

28

27

85

5

27

3

24

59

144

—

25

—

24

—

19

—

13

81

225

Östersund .......................

28

38

29

95

9

21

6

20

56

151

5

16

2

15

—

12

—

10

60

211

Umeå ............................

15

25

23

03

5

19

4

19

47

no

5

25

5

24

6

24

5

20

114

224

Luleå ..............................

12

17

13

42

2

10

1

9

22

64

—

10

—

8

—

8

—

7

33

97

Sundsvall ........................

44

42

33

119

17

7

11

5

40

159

8

—

5

—

5

—

3

—

21

180

Visby ............................

32

32

34

98

14

19

10

17

60

158

6

18

4

15

3

11

4

10

71

229

Summa

1,181 1,605 1,620

4,406

714

974447|973

3,108

7,514

282

1,014

215 839|l63 687|l53 586

3,939

11,453

*) För realisterna i 6 och 7 afse medeltalen resp. 1, 2, 3 och 4 år. — **) För klass 6—7 afse medeltalen resp. 4, 3, 2 och 1 år.

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26. 127

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1. b.

Antal lärjungar vid höstterminens början år 1886.

Högre allmänna

läroverk

K

1

a

s

S

e r

o c

h

1 i

n

i

e

r

1

2

3

Summa

1-3

4

5

Summa

4—5

(summa

1—5

6: i

6: 2

7: i

7: 2

Summa

6-7

Summa

1—7

Gemensam

linie

R.

L.

R.

L.

R.

L.

R.

L.

R.

L.

R.

L.

Stockholms Norra Latinläroverk

70

100

96

266

48

53

30

55

186

452

82

64

55

31

232

684

» Södra b

44

70

61

175

26

24

26

21

97

272

—

36

_

16

_

26

_

17

95

367

» Realläroverk.........

30

35

35

100

36

—

35

—

71

171

80

_

65

_

42

_

30

217

388

» Nya Elementarskola

30

40

44

114

78

—

41

12

131

245

—

_

19

26

_

_

7

7

59

304

Upsala ............................

57

60

57

174

21

40

16

40

117

291

14

35

7

33

4

36

6

29

164

455

Gefle ........................

■27

47

54

128

27

17

8

26

78

206

13

12

7

20

5

14

3

15

89

295

Hudiksvall......................

25

24

25

74

10

8

11

4

33

107

_

5

_

7

_

3

4

19

126

Linköping ........................

35

53

54

142

14

35

10

45

104

246

10

53

4

28

3

36

5

39

178

424

Norrköping ........................

31

58

50

139

38

25

24

31

118

257

9

18

4

18

4

23

7

14

97

354

Vestervik ............

18

31

36

85

22

5

25

3

55

140

13

___

12

_

12

_

9

46

186

Skara .................................

30

31

54

115

10

29

6

36

81

196

8

47

6

48

7

41

2

29

188

384

Venersborg...........................

18

25

31

74

16

14

11

11

52

126

5

19

2

16

4

9

2

17

74

200

Sti-engnäs ...........................

14

14

15

43

5

10

2

6

23

66

2

17

—

22

—

16

_

11

68

134

Örebro.................................

53

63

53

169

28

40

18

25

in

280

14

24

8

30

8

11

8

25

128

408

Nyköping ...........................

25

23

31

79

14

23

7

17

61

140

6

14

1

12

_

13

_

14

60

200

Vesteras..............................

24

31

19

74

9

22

7

17

55

129

5

So

2

19

_

20

_

14

93

222

Falun ...............................

21

40

30

91

13

15

4

20

52

143

2

21

6

15

9

19

5

10

87

230

Vexjö .............................

28

41

48

117

8

41

—

47

96

213

—

47

_

40

_

37

_

29

153

Jönköping ...........................

2G

49

56

131

20

53

18

59

150

281

7

55

9

33

9

46

7

26

192

473

Lund .................................

40

47

72

159

17

56

5

63

141

300

8

66

4

52

6

62

5

44

247

547

Malmö ..............................

64

85

81

230

26

39

18

46

129

359

7

53

7

39

3

26

4

32

171

530

Karlskrona.....................

28

43

48

119

20

14

16

12

62

181

12

17

5

13

7

26

3

7

90

271

Kristianstad ........................

18

50

45

113

20

26

8

30

84

197

1

30

i

25

15

11

831

280

Helsingborg .......................

34

50

63

147

32

30

15

36

113

260

9

23

5

24

4

21

3

11

100

360

Göteborgs Latinläroverk.........

35

60

60

155

—

51

—

51

102

257

_

62

63

49

40

214

471

» Realläroverk .......

70

70

90

230

96

—

53

—

149

379

50

_

21

20

5

96

475

Halmstad ....................

33

28

39

100

7

24

5

20

56

156

_

17

14

10

15

56

212

Kalmar .............................

31

48

59

138

17

46

8

28

99

237

4

37

1

28

1

30

1

20

122

359

Karlstad..............................

23

42

49

114

24

40

13

30

107

221

10

38

9

28

5

32

4

35

161

382

Hernösand...........................

34

26

21

81

8

18

3

22

51

132

_

21

i5

_

17

16

69

201

Östersund ...........................

26

39

40

105

14

17

3

13

47

152

7

19

3

9

_

18

_

8

64

216

Umea .................................

14

15

18

47

5

15

7

22

49

96

7

23

2

21

3

24

17

99

195

Luleå .................................

6

17

18

41

3

15

—

17

35

76

_

16

_

11

_

6

_

9

42

118

Sundsvall ..........................

46

38

32

116

30

10

8

6

54

170

5

_

7

_

4

5

21

191

\ isby ................................

18

29

24

71

13

16

10

18

57

128

5

10

1

7

2

14

2

7

48

176

Summa

l,126|l,522|l,608

4,256 j775 87l|47]|889

3,006

7,262 |313|950

218|796162

755

12ö|g03

3,922

11,184

Kong!. Mnj:ts Nåd. Proposition N:o 26

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

129

Bilaga I. c.

Antal lärjungar i medeltal vid höstterminernas början

åren 1881—85.

Femklassiga allmänna

läroverk

K

a s s

3 r

och 1 i

n i

e r

1

2

3

Summa

1-3

4

5

Summa

4-5

Summa

3-5

Gemensam linie

E.

L.

E.

L.

Stockholm: Jalcob..............

44

39

34

117

20

2

11

2

35

152

» Katarina ........

20

30

31

81

21

13

17

12

63

144

» Ladugårdsland

65

91

89

245

46

35

25

35

141

386

Norrtelge..............................

18

16

14

48

5

7

2

6

20

68

Enköping............................

12

13

11

36

5

4

2

5

16

52

Söderhamn..........................

19

17

16

52

7

6

4

5

22

74

Eksjö...................................

15

20

19

•54

6

20

3

15

44

98

Vadstena..............................

11

18

18

47

7

7

5

9

28

75

Mariestad ..........................

20

15

17

52

6

5

4

6

21

73

Borås....................................

19

19

14

52

9

4

2

4

19

71

Lidköping .........................

17

20

18

55

13

5

10

4

32

87

Sköfde ...............................

24

24

19

67

8

9

5

8

30

97

Eskilstuna ..........................

21

21

17

59

9

6

6

4

25

84

Arboga.................................

15

18

15

48

9

3

7

3

22

70

Ystad .................................

17

24

27

68

11

12

8

13

44

112

Karlshamn.........................

33

43

40

116

17

13

8

10

48

164

Landskrona .......................

20

27

22

69

11

9

4

9

33

102

Uddevalla ...........................

23

26

24

73

10

12

7

9

38

in

Göteborg.............................

52

Öl

44

147

22

8

12

7

49

196

Oskarshamn........................

24

23

21

68

12

—

6

—

18

86

Kristinehamn ....................

17

19

17

53

8

5

4

5

22

75

Piteå....................................

15

13

10

38

6

3

4

3

16

54

Haparanda..........................

20

20

12

52

2

6

1

4

13

65

Summa

541

607

549

1,697

1270

194

157

178

799

2,496

Bill. till Riksd. Prot. 1887. 1 Sami. 1 Afd. 19 Haft.

IT

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

Bilaga I. d.

Antal lärjungar vid höstterminens början år 1886.

Femklassiga allmänna

läroverk

K

lass

e r

O C

h 1

n i

e r

1

I*

3

Summa

1—3

i

5

Summa

4-5

Summa

1-5

Gemensam linie

K.

L.

E.

L.

Stockholm: Jakob...............

66

55

37

158

24

17

41

199

» Katarina........

19

22

33

74

11

5

15

4

35

109

» Ladugårdsland

69

103

94

266

56

36

20

29

141

407

Norrtelge..............................

12

7

12

31

1

4

2

6

13

44

Enköping.........................

11

9

6

26

4

6

2

4

16

42

Söderhamn........................

17

16

16

49

12

4

3

9

28

77

Eksjö...................................

10

26

12

48

5

10

3

14

32

80

Vadstena..............................

10

11

15

36

7

9

2

4

22

58

Mariestad ..........................

23

20

11

54

3

13

1

7

24

78

Borås..................................

21

15

14

50

6

2

7

3

18

68

Lidköping .........................

12

19

15

46

8

10

8

9

35

81

Sköfde .................................

27

34

16

77

10

5

8

10

33

no

Eskilstuna ..........................

29

17

12

58

10

3

3

2

18

76

Arboga.................................

13

22

20

55

9

3

6

1

19

74

Tstad ...............................

19

31

25

75

9

14

4

9

36

in

Karlshamn.........................

29

49

43

121

27

8

11

13

59

iso

Landskrona .......................

24

16

23

63

16

7

4

5

32

95

Uddevalla ...........................

23

26

24

73

14

7

9

9

39

112

Göteborg.............................

67

60

48

175

25

9

15

6

55

230

Oskarshamn ........................

15

21

21

57

12

—

9

—

-31

78

Kristinehamn ....................

20

17

16

53

11

7

6

—

24

77

Piteå...................................

15

16

13

44

6

3

4

1

14

58

Haparanda...........................

9

13

9

31

3

2

1

9

8

39

Summa

560

625 535;

1,720

289

167

160

147

763

2,483

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 26.

131

Bilaga I. e.

Antal lärjungar vid de till ombildning föreslagna

läroverken.

Läroverk

Medeltal vid höstterminernas

början 1881—85

Höstterminen 1886

Klasse

r

Summa

Klasser

Summa

1

2

3

1

2

3

Treklassigci:

Söderköping .............................

10

9

7

26

9

12

14

35

Vimmerby .............................

12

11

10

33

15

12

16

43

Alingsås......................................

14

14

18

46

24

13

20

57

Falköping....................................

17

20

33

70

9

17

32

58

Askersund..................................

11

9

8

28

7

12

11

30

Sala.............................................

11

10

8

29

19

14

9

42

Trelleborg...................................

8

11

16

35

7

11

5

23

Engelliolm ................................

10

13

26

49

19

10

13

42

Var ber g.......................................

20

16

16

52

22

24

18

64

Marstrand..................................

8

7

7

22

7

• 6

6

19

Strömstad....................................

17

11

10

38

25

18

13

56

Åmål .........................................

13

13

17

43

13

14

8

35

Filipstad ..................................

12

12

25

49

11

10

20

41

Arvika.......................................

15

16

13

44

18

17

9

44

Skellefteå....................................

8

9

13

30

7

8

18

33

Örnsköldsvik .............................

11

13

32

56

13

5

23

41

Tvåklassiga:

Södertelge .................................

12

27

—

39

18

35

—

53

Köping ......................................

18

21

—

39

22

13

—

35

Nora .........................................

16

14

—

30

16

7

—

23

Enklassiga:

Simrishamn................................

37

—

—

37

30

—

—

30

Summa

280

256

259

795

311

258

235

804

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

Bilaga I. f.

Antal lärjungar vid de till indragning föreslagna

läroverken.

Läroverk

Medeltal vid höstterminernas

början 1881—85

Höstterminen 1886

Klasser

Summa

Klasser

Summa

1

2

3

1

2

3

Treklassiga:

Vernamo .................................

4

8

12

24

7

4

11

22

Sölvesborg ................................

3

4

8

15

7

4

3

14

Ronneby ..................................

5

14

7

26

2

8

4

14

Tvåklassiga:

Hjo ............................................

6

8

—

14

3

3

—

6

Hedemora....................................

6

5

—

11

9

6

—

15

Grenna .......................................

7

13

—

20

5

17

—

22

Kungelf......................................

18

7

—

25

8

5

—

13

Kungsbacka...........:.....................

8

12

—

20

9

5

—

14

Borgholm....................................

11

9

—

20

5

7

—

12

Enklassiga:

öregrand...................................

11

—

—

11

13

—

—

13

Ulricehamn.................................

10

—

—

10

6

—

—

6

Mariefred...................................

10

—

—

10

7

—

—

7

Lindesberg .................................

24

—

—

24

22

—

—

22

Säter .........................................

11

—

—.

11

19

—

—

19

Falkenberg ................................

11

—

—

11

8

—

—

8

Laholm .......................................

24

—

—

24

24

—

—

24

Mönsterås...................................

14

—

—

14

11

—

—

11

Summa

183

80

27

290

165

59

18

242

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

133

Bilaga II.

Antal afdelningar med särskild undervisning’ inom de högre allmänna

läroverkens fem lägre klasser.

■ - ... ... -

1881

1882

1883

1884

1885

Läroverk

1-3

4-5

1-3

4-5

1-3

4-5

1-3

4-5

1-3

4-5

Stockholms Norra Latinläroverk

7

4

8

5

8

8

61

3 i

8

6

» Södra »

6

4

6

4

6

4

6

6

34

» Realläroverk .........

3

2

3

2

3

2

3

2

3

2

» Nya Elementarskola

4

4|

4

41

4

41

41

41

4

Öl

Upsala ...................................

7

5

7

51

6

51

6

51

6

44

Gcfle ......................................

5

4

5

3J

5

4

5

4

5

4

Hudiksvall ..............................

3

24

3

24

3

24

3

24

3

24

Linköping.................................

6

44

6

44

6

44

6

44

6

44

Norrköping ..............................

5

4

5

4

5

4

5

4

5

4

Yestervik.................................

4

24

3

3

2]

3

24

3

24

Skara.......................................

5

u

3|

5

41

5

44

4

44

5

4

Venersborg ..............................

3

3

3

3

24

3

24

3

2^

Strengnäs.................................

3

24

3

Öl

3

24

3

21"

3

24

Örebro ....................................

7

4

7

4

6

5|

6

5

6

5

Nyköping.................................

3

24

3

21

3

24

3

24

3

24

Vesterås .................................

4

34

4

41

3*

4

4

3

4

3

4

Falun......................................

3

3?

3

3

31

3

24

3

21

Vexjö.......................................

5

M

5

41

5

44

5

41

5

41

Jönköping.................................

5

6

5

6

5

6

5

6

•5

6

Lund......................................

6

5

6

5

6

64

6

6i

6

6^

Malmö ....................................

6

5}

3f

7

5 i

8

5}

n

6

7

54

Karlskrona ..............................

5

5

4

4

4

5

3?

44

34

Kristianstad..............................

5

31

5

3*

5

4

5

4

5

4

Helsingborg.............................

4

4

5

2

5

2

5

4

5

4

Göteborgs Latinläroverk............

7

4

6

4

5

4

5

4

6

4

» Realläroverk ............

5

5

6

6

7

6

7

6

6

6

Halmstad.................................

4

2\

4

31

3f

3?

3

4

3

^2

Kalmar....................................

6

44

6

44

6

44

6

44

6

44

Karlstad .................................

5

54

5

54

5

54

5

44

5

4

Hernösand ..............................

3

3J

3

3?

3

2|

3

24

3

24

Östersund.................................

3

31

4

24

24

4

24

3

3\

4

31

Umeå.......................................

3

21

3

3

24

3

24

3

24

Luleå......................................

3

21

3

2|

3

3

21

3

2

Sundsvall................................

5

24

5

24

5

?4

5

24

6

24

Visby......................................

5

4

6

4

5

4

4

24

4

3j

Summa afdelningar

163

1311

167

1321

163f

1344

1594

1354

1614

1334

Medeltal under perioden 1881—85: Afdelningar. Lärjungar. Lärjungar i hvarje afd.

i klass 1—3 .................. 162,95. 4,406. 27,04.

» » 4—5 ................. 133,40. 3,108. 23,so.

» » 1—5 .................. 296,35. 7,514. 25,36.

Anm. Särskild undervisning under vissa timmar har upptagits såsom bråk af afdelning.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kongl. Ma,j:ts Nåd. Proposition N:o 26.

Bilaga III.

Lärjungar vid de högre allmänna läroverken flyttade till högre klass.

Från klass

1 Närvarande vid vårtermi-

| nens slut före flyttningen

Vårterminen

1885

Höstterminen 1885

Summa flyttade

Icke flyttade

1

Flyttade vid vårterminens slut

efter att i klassen hafva tillbragt

följande antal terminer

Flyttade vid höstterminens början

efter att i klassen hafva tillbragt

följande antal terminer

0

i

2

3

4

5

eller

flere

0

1

2

3

4

5

eller

flere

1 ................

1,173

_

52

584

9

93

3

17

174

2

27

961

212

2 .................

1,503

—

31

779

2

118

1

13

13

247

2

38

_

1,231

272

3 ..................

1,439

—

17

772

3

91

1

19

5

245

i

24

—

lil59

280

4 R.............

601

—

2

219

1

56

—

1

2

86

i

16

_

''383

218

4 L.............

967

—

7

549

3

76

1

1

3

139

_

22

_

800

167

5 11.............

399

—

—

188

2

23

—

1

—

Öl

__

1

_

265

134

ÖL............

837

—

2

485

1

54

4

2

1

89

i

11

_

648

189

6: i K...........

256

—

2

142

2

14

—

—

—

35

_

1

_

196

60

6: i L.............

1,035

—

6

555

4

89

1

1

2

168

6

12

_

843

192

6: 2 R.............

179

—

1

100

—

8

—

—

1

25

_

_

_

135

44

6: 2 L.............

724

—

1

421

3

36

—

1

1

121

—

14

_

597

127

7: l R.............

122

—

—

63

—

14

—

—

1

18

_

1

_

97

25

7: i L.............

680

—

2

382

3

30

1

—

—

116

1

7

—

542

138

Summa

9,915

—

123

5,239

33

702

12

39

46

1,514

14

174

—

7,857

2,058

Från klass

Närvarande vid vårtermi- nens slut före flyttningen

Vårterminen 1885

Höstterminen

1885

Summa

flyttade

Icke

flyttade

Flytta!

e vid

vårterminens slut

Flyttade vid höstterminens

början

efter att

hafva

öfver- hoppat

klassen

å normaltid

efter qvar- sittning i

klassen

efter att

hafva

öfver- hoppat

klassen

å normaltid

efter

qvarsitt- ning i

klassen

":''o

%

%

%

%

%

0''

1...........

1,173

—

—

636

54,22

105

8,95

_

_

191

16,28

29

2,47

961

81,92

212

18,08

2..............

1,503

—

—

810

53,89

121

8,05

13

0,80

260

17,30

40

2,66

1,231

81,90

272

18,10

3...............

1,439

—

—

789

54,83

95

6,00

19

1,32

250

17,3 7

25

1,74

1,159

80,54

280

19,46

4 R..........

601

—

—

221

36,7 7

57

9.48

1

0,17

88

14, G 4

17

2,83

383

63,7 2

218

36,28

4 L..........

967

—

—

556

57,50

80

8,27

1

0,10

142

14,08

22

2,28

800

82,73

167

17,27

5 R..........

399

—

—

188

47,12

25

6,27

1

0,25

51

12,78

1

0,25

265

66,42

134

33,58

5L..........

837

—

—

487

58,19

59

7,05

2

0,24

90

10,75

12

1,43

648

77,42

189

22,58

6: 1 R.......

256

—

—

144

56,25

16

6,25

—

—

35

13,67

1

0,39

196

76,56

60

23,44

6: l L.......

1,035

—

—

561

54,21

94

9,08

1

0,10

170

16,42

18

1,74

843

81,45

192

18,55

6: 2 It.......

179

—

—

101

56,42

8

4,47

—

—

26

14,53

—

135

75,42

44

24,58

6: 2 L.......

724

—

—

422

58,29

39

5,89

1

0,14

122

16,85

14

1,92

597

82,45

127

17,55

7: i R.......

122

—

—

63

51.04

14

11,48

—

—

19

15,57

1

0,82

97

79,51

25

20,49

7: i L.......

680

—

—

384

56,47

34

5,00

—

—

116

17,00

8

1,18

542

79,71

138

20,29

Summa

9,915

—

5,362

54,08

747

7,53

39

0,39

1,560

15,73

188

1,90

7,857

79,24

2,058

20,76

Anm. De lärjungar, som vid höstterminens början »hoppat öfver» en klass, äro upptagna bland de vid

vårterminens slut flyttade.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 26.

135

Bilaga IV.

Antal lärjungar i 7:de klassen af rikets högre allmänna läroverk, hvilka

åtnjutit undervisning i grekiska och hebreiska.

1 8 8 S

18 8 4

Läroverk

7

2

7

1

7

2

7

1

I grekiska

I hebreiska

I grekiska

I hebreiska

I grekiska

I hebreiska

I grekiska

I hebreiska

Stockholms Norra Latinläroverk...

ii

4

10

4

8

i

16

6

» Södra »

9

3

2

i

4

2

9

3

» Nya Elementarskola...

Upsala ......................................

13

Unde

•visning

6

i hebr

6

åska fö

16

rekomm

4

er ej.

14

1

G efle .........................................

5

—

9

—

10

1

5

2

Hudiksvall ................................

1

—

2

1

—

—

2

2

Linköping...................................

19

3

20

10

19

3

16

3

Norrköping .................................

6

2

4

—

8

—

7

2

Skara.........................................

17

1

14

2

22

2

19

3

Yenersborg .................................

3

—

4

1

8

—

6

—

Strengnäs....................................

5

2

3

1

4

2

4

O

Örebro ......................................

6

—

11

—

13

—

7

5

Nyköping....................................

7

1

3

2

6

2

7

2

Vesterås ....................................

1

—

6

1

8

2

—

—

Falun..........................................

2

—

5

1

3

2

2

1

Vexjö..........................................

13

—

17

8

14

i

20

9

Jönköping .................................

14

—

12

3

21

3

16

—

Lund ..........................................

22

1

28

4

35

3

34

7

Malmö .......................................

14

—

9

4

10

—

16

8

Karlskrona ................................

3

—

7

3

4

2

3

3

Kristianstad................................

7

2

6

5

10

6

7

3

Helsingborg.................................

8

3

7

2

6

—

9

3

Göteborgs Latinläroverk...............

11

—

16

10

16

1

13

4

Halmstad....................................

8

3

7

—

7

2

9

5

Kalmar.......................................

8

—

18

3

11

2

9

2

Karlstad ..................................

6

1

12

2

12

2

7

2

Hernösand .................................

5

2

12

5

3

1

11

5

Östersund...................................

6

2

4

1

3

—

6

—

Umeå..........................................

5

—

6

—

10

—

5

—

Luleå.........................................

—

—

2

—

1

—

—

—

Visby..........................................

6

1

2

—

1

1

6

4

Summa

241

31

264

80

293

45

285

87

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

Bilaga v. Lärjungar afgångne från nedannämnda

Klass 1.

Klass 2.

Klass 3.

r .. -i '' U2 \

Läroverk : r-

; i

! P |

Deraf

Summa

Deraf

G0

3

3

p

Deraf

till allmänt j

läroverk

till annan

läroanstalt

O:

tf?’

Ct5

till allmänt

läroverk

till annan

läroanstalt

ofri ge

till allmänt

läroverk

till annan

läroanstalt

öfrige

Stockholms Norra Latinläroverk: Summa i 40 |

6

7

27

39

3

10

26

57

12

ii

34 ;

Årligt medeltal i 8 j

1,2

1,4

5,4

7,8

0,6

2

5,2

11,4

2,4

2,2

6,8

% af klassens medelstyrka ......j

7,7

......j

6

8

Stockholms Södra Latinläroverk: Summa 35

11

20

29

9

2

18

50

12

4

34

Årligt medeltal j 7

2,2

0,8;

4

5,8

1,8

0,4

3,6

10

2,4

0,8

6,8

°/o af klassens medelstyrka ! ......

8

5,7

......

11,4

Stockholms Realläroverk: Summa 18

9

2

7

23

7

4

12

11

2

1

8

Årligt medeltal! 3,6

1,8

0,4

1,4

4,o

1,4

0,8

2.4

2,2

0,4

0,2

1,6

°/0 af klassens medelstyrka j ......

4,8

7,3

5,3

Stockholm, Jakobs läroverk: Summa 57 j

29

11

17

45

7

12

26

58

17

18

23

Årligt medeltal! 11,4i

5,8

2,2;

3,4

9

1,4

2,4

5,2

11,6

3,4

3,o

4,o

% af klassens medelstyrka ......|

......

7,8

13,i

14,2

Stockholm, Ladugårdslands lärov.: Summa j 36 I

11

13

12

48

18

8 !

22

54

10

11

33

Ärligt medeltal 1 7,2

2,2

2,o

2,4

9,6

3,6

1,0

4,4

10,8

2

2,2

6,6

°/o af klassens medelstyrka ......j

3,7

......

4,8

......

U

! Stockholm, Katarina läroverk: Summa 19 j

4

9

6

31

9

6

16

39

9

4

26

Årligt medeltal! 3,8i

0,8

1,8

1,2

6,2

1,8

1,2

3,2

7,8

1,8

0,8

5,2

% af klassens medelstyrka j ......

......1

G

10,7

......

16,8

Norrköpings läroverk: Summa 10 j

2

1

_

8

35

7

4

24

26

5

4

17

Årligt medeltal! 2 |

0,4

- j

1,6

7

1,4

0,s

4,8

5,2

1

0,8

3,4

°/o af klassens medelstyrka ......j

4,7

8,1

5, G

Örebro läroverk: Summa j 14

4

2

8

25

5

4

16

55

10

6

39

Årligt medeltal j 2,8 ;

0,8

0,41

1,6

5

1

0,8

3,2

11

2

1,2

7,8!

% af klassens medelstyrka | ......j

3,3

5,5

......

10,3

Jönköpings läroverk: Summa! 7 i

2

1

— 1

5

29

3

2

24

39

3

1

35

Årligt medeltal j 1,4

0,4

1

5,8

0,6

0,4 j

4,8

7,8

0,6

0,2

7

% af klassens medelstyrka ! ......i

......1

3,7

......j

8,2

10,7

Malmö läroverk: Summa 24 ;

2

7

15

41

5

4

32

53

3

5

45

Årligt medeltal 4,81

0,4

1,4

3

8,2

1

0,8

6,4

10,6

0.6

1

9

% af klassens medelstyrka ......

5

8,4

12,7

Göteborgs Realläroverk: Summa 31

11

2 :

18

48

5

3

40

95

27

8

60

Ärligt medeltal! 6,2

2,2

0,4

3,6

9,6

1

0,o

8

19

5,4

1,0

12

% af klassens medelstyrka ......

...

8

......

......

12,1

16

s. 137 Kontrollera mot PDF

137

Kongl. Maj:ts Aåd. Proposition N:o 26.

läroverk och klasser under åren 1881—85.

Klass 4 R.

Klass 4 L.

Klass 8 R.

Klass 8 L.

Klasser 1—8.

Summa

Deraf

U2

0

B

B

p

Deraf

U2

0

B

B

p

Deraf

U1

0

B

B

p

Deraf

U2

0

B

B

p

Deraf

pt —1

O £L

o —

cd b

pt? P =

^ B

pt 2;

6 ~

Is

■rf o

P p

^ P

O:

dq*

CD

p: —1

C

< *—

2 3

P= C.

6

II

p p

£? C

O:

dq’

CD

p: •—1

o £L

< —

« 3

p: C.

*-J ''—1

O

g £

S- o

p p

B

O:

dq*

CD

p7 ~

O P

<

CD B

p: C.

o —-

g s

D

P p

O:

dq*

CD

p:

O »

< >0

« 3

**g:

P? 2;

o 1-- g p

5. §

p p

££ p

O:

dq*

CD

59 6

11,8: 1,2

11

2,2

42

8,4

23,9

30

6

5

1

9

1,8

16

3,2

7

5

1

4,8

75

15

39

7,8

8

1,6

28

5,6

29,8

29

5,8

»

0,6

11

2,2

15

3

7

329

65,8

74

14,8

......

67

13,4

188

37,6

9,8

......1 ......

.....

......

85

17

42

8,4

1

56

n-2

8

1,6

8

1,6

40

8

24,4

11

2,2

4

0,8

2

0,4

5

1

38

7,6

39,2

23

4,6

2

0,4

7

1,4

14

2,8

13,5

289

57,8

88

17,6

32

6,4

169

33,8

12,7

30

6

3

0,6

7

1,4

20

4

12,9

—

—

—

48

9,6

1

0,2

8

1,6

39

7,8

25,2

_

—

—

130

26

22

4,4

22

4,4

86

17,2

11,1

......

......

45

9

2

0,4

1»

3

28

5,o

29,2

_

—

61

12,2

28

5,6

7

1,4

26

5,2

48,1

......

—

—

266

53,2

83

16,6

63

12,6

......

120

24

16,2

63

l‘2,c

1

0,2

23

4,6

......

39

7,8

17

18

3,6

10

2

2

0,4

6

1,2

3,4

108

21,6

52

10,4

22

4,4

34

6,8

27

142

28,4

121

24,2

8

1,6

13

2,6

7,5

469

93,8

223

44,6

89

17,8

157

31.4

8,i

|

......

■ 32

6,4

5

1

4

0,8

23

4,6

21,9

23

4,6

5

1

3

0,6

15

3

''23,i

85

17

33

6,6

11

2,2

41

8,2

48,2

.55

11

48

9,6

5

1

l

3,3

284

56,8

113

22,6

42

8,4

129

25.8

17.9

45

9

4

0,8

7

1,4

34

6,8

21,3

10

2

3

0,6

3

0,6

4

0,8

3,1

49

9,8

__

24

4,8

1

26,3

18

3,6

—

7

1,4

. 11

2,2

8,8

193

38,6

21

4,2

......

49

9,8

123

24,6

9,6

1

''

63

12,6

2

0,4

20

41

8,2

22,8

7

1,4

1

0,2

1

0,2

5

1

3,3

59

11,8

4

0,8

23

4,6

32

6,4

26,7

23

4,6

5

1

8

1,6

10

2

1 0,5

246

49,2

31

6’2

64

12,8

151

30,2

9,9

24

4,8

1

0,2

—

23

4,6

22,3

16

3,2

l 4

. 0,8

1 ...

i 2

'' 0,4

10

2

4,2

33

6,6

2

0,4

3

0,6

28

5,6

33,3

29

5,8

2

0,4

......

4

i 0,8

23

! 4,6

1 8,''6

177

35,4

17

3,4

12

2,4

1......

148

! 29,6

10,2

83

16,c

.....

!

1

1

5

13

j 2,o

65

13

16,5

I Uppgifter gem en - 1 samma för båda

linierna.

66

13,2

1

; o

1,2

12

2,4

48

9,6

j 15

I Uppgifter gemen- > samma för båda

| linierna.

267

53,4

21

4,2

1

! 41

8,2

205

41

| H,7

130

I 26

i 18

3,6

18

| 3,6

94

18,8

i 19,8

1

—

—

—

136

27,2

—

47

9,4

89

! 17,8

1 27,8

—

—

—

I

1 ~~

440

88

61

12,2

78

15,6

301

! 60,2

| 17,5

1 _

......

_

1......

Bill. till Riksd. Prot. 1887. 1 Sami. 1 Afd. 19 Raft.

18

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga VI. a.

Kostnadsberäkning.

co

co

Inkomster:

Afkomst af donationer eller andra såsom särskilda fonder

förvaltade tillgångar, som i statsliggaren antecknas under

rubrik »inom kolumn specificerade inkomster», omkring.

............................................ Kr. 40,000: —

Till statsverket ingående afgifter af

lärjungarne vid de högre och fem
klassiga

läroverken ........................ » 337,000: -—

Bidrag af de kommuner, i hvilka lägre

allmänna läroverk med 3 eller 4

ämneslärare äro föreslagna att upprättas.

............................................ » 28,000: —

Anslag af statsverket........................ » 3,266,501: 43

Summa Kr. 3,670,501: 43

Utgifter:

Föreslagen normalstat.......................

Kr.

2,597,600:

—

De nuvarande lärarnes ålderstillägg

enligt nya staten...........................

»

750,950:

—

Arfvoden åt bibliotekarier.................

»

7,000:

—

Arfvoden till skrifbiträden åt rekto-

rerna vid de högre samfvissa fem-

klassiga läroverk ...........................

»

17,000:

—

Djeknepenningeersättning, ej inräknad

i kontanta lönebeloppen till lärarne

»

4,307:

10

Ersättning för förlorad helgonskyld ...

»

2,644:

33

Arfvoden åt extra och vikarierande

lärare samt till oförutsedda behof...

»

175,000:

—

Extra arfvoden åt teckningslärare......

»

36,000:

—

Extra arfvoden åt gymnastiklärare samt

till befrämjande af vapenöfningar

och fria lekar ..............................

»

42,000:

—

Till praktisk utbildning af blifvande

lärare vid de allmänna läroverken

28,000:

—

Till resestipendier åt lärare i fram-

mande lefvande språk ..................

»

6,000:

—

Till resestipendier åt lärare i öfriga

ämnen ..........................................

»

4,000:

—

Summa

Kr.

3,670,501:

43

Kong!. Maj ds Nåd. Proposition N:o 26.

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

139

Bilaga. VI. b.

Anslag till allmänna läroverken och vissa pedagogik’ enligt

staten för är 1887.

Löner och ålderstillägg vid allmänna

läroverken, ordinarie anslag .........

D:o extra ordinarie anslag...............

Löner och ålderstillägg vid pedago
gierna,

ordinarie anslag...............

D:0 extra ordinarie anslag...............

Åtkomsten åt donationer eller andra

såsom särskilda fonder förvaltade

tillgångar, som i statsliggaren antecknas

under rubrik: »Inom kolumn

specificerade inkomster», om
-

Kr.

2,613,391:

336,975:

57,511:

8,750:

93

44

kring .........................................

»

40,000:

—-

Kr.

3,056,628:

37

Arfvoden åt extra lärare, ordinarie

anslag..........................................

»

100,000:

—

D:o extra ordinarie anslag...............

»

40,000:

—

Vikariearfvoden, ordinarie anslag......

»

55,000:

—

»

195,000:

_

Extra arfvoden åt teckningslärare ...

»

36,000:

—

D:o åt gymnastiklärare.....................

»

7,000:

—

Till befrämjande af gymnastik och

vapenöfningar..............................

»

13,500:

—

»

56,500:

—

Arfvoden åt bibliotekarier ...............

»

4,542:

64

D:o åt rektorernas skrifbiträden......

»

10,000:

—

»

14,542:

64

Till praktisk utbildning af blifvande

lärare vid de allmänna läroverken

»

20,500:

—

Till resestipendier åt lärare i främ-

mande lefvande språk..................

»

6,000:

—

»

26,500:

—

Djeknepenningeersättning, ej inräk-

nåd i kontanta lönebeloppen till

lärarne ......................................

»

4,307:

10

Ersättning för förlorad helgonskyld

»

2,644:

33

»

6,951:

43

Kr. 3,356,122: 44

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

Bilaga VI. c.

Fördelning af kontanta anslaget till de allämnna läroverken

enligt staten för år 1887.

A. Ordinarie anslag.

Till löner och ålderstillägg ............................

» bibliotekarier........................ Kr. 4,542: 64

» arfvoden till skrifbiträden åt

rektorerna vid de högre läroverken

äfvensom de femklassiga

läroverken i Stockholm.

................................ » 10,000: —

» djeknepenningeersättning, ej

inräknad i kontanta lönebeloppen

till lärarne......... » 4,307: 10

» ersättning för förlorad helgonskyld

.............................. » 2,644: 33

» arfvoden för extra lärare...... » 100,000: —

» vikariearfvoden och oförutsedda

behof ..................... » 55,000: —

» befrämjande af gymnastik- och

vapenöfningar .................. » 13,500: —

» extra arfvoden åt gymnastik
lärare

vid de allmänna läroverken

........................... » 7,000: —

» praktisk utbildning af blif
vande

lärare vid de allmänna

läroverken........................ » 20,500: —

» extra arfvoden åt tecknings
lärare

vid de allmänna läroverken

........................... » 36,000: •—

B. Extra ordinarie anslag.

Till tillfällig löneförbättring åt lärare vid de allmänna

läroverken .......................................

» arfvoden åt extra lärare .................................

» resestipendier åt lärare i främmande lefvande

språk ......:.................................................

Kr. 2,613,391: 93

253,494: 07 Kr. 2,866,886:

336,975: —

40,000: —

6,000: —

382,975:

Summa Kr. 3,249,861: —

Anm. Härtill kommer det belopp af omkr. 40,000 Kr., som i statsliggaren antecknas under rubrik.

»Inom kolumn specificerade inkomster®.

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

141

Bilaga VI. d.

Fördelning af anslaget till pedagogier och folkskolor enligt

staten för år 1887.

A. Ordinarie anslaget ...................................... Kr. 62,622: —-

Deraf till pedagogien i Trosa ............ Kr. 11:12

» » garnisonsskolan i Kristianstad

................................. » 360: —

» » Ålems pedagogi..................... » 14:44

» för befrämjande af barnaunder•

visningen i de nya kapellförsamlingarna

uti Verm
lands

finnmarker............ » 225: —

» till Sällskapet för folkundervisningens

befrämjande (f. d.

Vexelundervisningssäll
skapet).

............................ » 4,500: — » 5,110:56

Återstoden, utgående till högre undervisning ....................................... Kr. 57,511:44

B. Extra ordinarie anslag för tillfällig löneförbättring åt lärare

vid de en- och tvåklassiga pedagogierna.................. » 8,750: —

Summa Kr. 66,261: 44

Anm. I Kong], Maj:ts proposition n:o 1 till innevarande års Riksdag föreslås en nedsättning

dels af totalanslaget, dels af anslaget till befrämjande af barnaundervisningen i de nya kapellförsamlingarna

uti Vermlands finnmark, hvardera å 75 kronor, men då dessa belopp härvid taga ut hvarandra,

medför denna nedsättning ingen ändring i här afsedda slutsiffra.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kongl. Maj:(s Nåd. Proposition N:o 26.

Bilaga VI. e.

Beräkning af till statsverket ingående afgifter för

lärjungarne vid:

A. De högre allmänna läroverken.

I klasserna 1—3 af 4,406

lärjungar å Er. 20: — Er.

efter afdrag af 25 %...... »

1 klasserna 4—5 af 3,108

lärjungar å Er. 40: — »

efter afdrag af 25 %...... »

I klasserna 6—7 af 3,939

läijungar ä Er. 60: •— »

efter afdrag af 25 %...... »

88,120: —

22,030: — Kr. 66,090: —

124,320: —

31,080: — , 93,240: —

236,340: —

59,085: — , 177,255: —

B. De femklassiga läroverken.

I klasserna 1—3 af 1,697

lärjungar å Er. 20: -— Er. 33,940: —

efter afdrag af 25 %..... » 8,485: —

I klasserna 4—5 af 799

lärjungar å Er. 40: — » 31,960: —

efter afdrag af 25 %....... » 7,990: -—

Af g år:

för nedsättning af terminsafgifterna

med hälften å den

praktiska linien vid 8 läroverk

.................................... » 10,800: —

för möjlig minskning af lärjungeantalet

10 % af beloppet

................................ » 37,521: —■

Beräknad årlig inkomst af terminsafgif''terna

eller i rundt tal............................................

25,455: -

23,970: — Kr. 386,010:

48,321: —

337,689: —

337,000: —

Anm. Antalet lärjungar beräknare i medeltal för höstterminernas början åren 1881—1885.

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

143

Bilaga VI. f.

Föreslagen normalstat.

A. Vid de högre allmänna läroverken

35 Rektorer

ä Kr.

5,000

— Kr. 175,000

—

208 Lektorer

å

»

3,500

- »

728,000

—

370 Adjunkter

å

»

2,500

- »

925,000

—

35 Musiklärare

å

»

1,000

- »

35,000

—

35 Gymnastiklärare

å

1,200

- »

42,000

—

7 Teckningslärare

å

»

2,000

— »

14,000

—

7 D:0

å

»

1,500

- »

10,500

—

21 D:0

å

»

1,200

— »

25,200

—

35 Skolläkare

å

»

150

— »

5,250

—

B. Vid de femklassiga läroverken:

2 Rektorer (i Stockholm) ä Kr. 4,500

— Kr.

9,000

—

20 Rektorer

å

»

4,000

- »

80,000

—

113 Adjunkter

å

»

2,500

- »

282,500

—

22 Musiklärare

å

»

500

- »

11,000

—

22 Gymnastiklärare

å

»

600

- »

13,200

—

22 Teckningslärare

å

»

600

— »

13,200

—

22 Skolläkare

å

»

100

- »

2,200

—

C. Vid Jakobs läroverk:

1 Rektor

å Kr. 5,000

— Kr.

5,000

—

9 Adjunkter

å

y>

2,500

- »

22,500

—

1 Musiklärare

å

»

600

- »

600

—

1 Teckningslärare

å

»

1,200

- »

1,200

—

1 Skolläkare

å

100

- »

100

—

Kr. 1,959,950:

D.

E.

Vid 2 lägre allmänna läroverk med

'' å Kr. 11,650 för hvarje läroverk.....

ämneslärare

Vid 19 lägre allmänna läroverk med 3 ämneslärare

å Kr. 9,150 för hvarje läroverk ..........................

411,100: —

» 29,400: —

23,300:

173,850: — Kr. 2,597,600:

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 26

Bilaga VI. g.

Normalstat för ett lägre allmänt läroverk med 3 ämneslärare:

1

Kektor ..............................

........................... Kr.

3,500

—

1

Adjunkt..............................

2,500

—

1

Kollega................................

............................. »

2,000

—

1

Teckningslärare....................

............................. »

500

—

1

Musiklärare........................

*

300

—

1

Gymnastiklärare ................

............................. »

300

—

1

Skolläkare .........................

............................ »

50

—

Summa Kr.

9,150

—

Af kommunen garanterade, till statsverket ingående terminsafgifter, beräknade

efter 56 lärjungar i klasserna 1—3 och 24 lärjungar i klasserna 4—5, 1,560 Kr.;

eller, om praktiska linien väljes, hälften deraf, 780 Kr.

Normalstat för ett lägre allmänt läroverk med 4 ämneslärare:

1

Rektor................................

.............................. Kr.

3,500

—

2

Adjunkter..........................

................... ......... »

5,000

—

1

Kollega ............................

............................. »

2,000

—

1

Teckningslärare..................

............................. »

500

—

1

Musiklärare........................

.... ....................... »

300

—

1

Gymnastiklärare ...............

............................. »

300

—

1

Skolläkare...........................

............................. »

50

—

Summa Kr.

11,650

—

Af kommunen garanterade, till statsverket ingående terminsafgifter, beräknade

med en tredjedels förhöjning af det för ett läroverk med 3 ämneslärare upptagna

beloppet, 2,080 Kr. eller, om praktiska linien väljes, hälften deraf, 1,040 Kr.

Under antagande att en tredjedel af de föreslagna 19 läroverken med 3 och 2

med 4 ämneslärare kommer att följa den praktiska liniens arbetsordning, kunna inkomsterna

af dessa läroverk beräknas till omkring 28,000 kronor.

s. 145 Kontrollera mot PDF

145

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2ft.

Bilaga VI. h.

De nuvarande lärarnes ålderstillägg för år 1888 enligt den

föreslagna staten.

A. Vid de högre allmänna läroverken:

14

Rektorer

å

Kr. 500

— Kr.

7,000

—

48

Lektorer

å

» 500

- »

24,000

—

36

D:0

å

» 1,000

- »

36,000

—

93

D.o

å

> 1,500

- »

139,500

—

69

Adjunkter

å

» 500

- »

34,500

—

76

D:0

a

» 1,000

--»

76,000

—

161

D.o

å

» 1,500

- »

241,500

—

9

Musiklärare

å

» 200

- »

1,800

—

20

D:o

å

» 400

- »

8,000

—

7

Gymnastiklärare

å

» 200

— »

1,400

—

16

D:o

å

» 400

- »

6,400

—

2

Teckningslärare

å

» 200

- »

400

—

i

D:0

å

» 250

- »

250

—

13

D:0

å

» 400

--»

5,200

—

7

D:0

å

» 500

- »

3,500

—

Vid

de femlclassiga

läroverken (inbegripna Jakobs

och

Haparanda):

11

Rektorer

å

Kr. 500

— Kr.

5,500

—

23 Adjunkter

å

» 500

- »

11,500

—

31

D:0

å

» 1,000

- »

31,000

—

52

D:0

å

» 1,500

— »

78,000

—

2

D:o (i Haparanda) å

» 500

- »

1,000

—

1

D:0 »

å

» 1,000

- »

1,000

—

1

D:0 »

å

» 1,500

- »

1,500

—

Vid

de till ombildning föreslagna treklassiga läroverken:

8

Rektorer

å

Kr. 500

— Kr.

4,000

—

5

Adjunkter

å

» 500

--»

2,500

—

6

D:0

å

» 1,000

--».

6,000

—

13

D:0

å

» 1,500

- »

19,500

—

Vic

l de till ombildning föreslagna ivåklassiga pedago-

gierna:

i

Rektor

å

Kr. 500

— Kr.

500

i

Adjunkt

å

» 500

— »

500

—

2 Adjunkter

å

» 1,500

- »

3,000

—

585,450: —

129,500: —

32,000: —

4,000: —

Kr. 750,950: —

Bill. till liiksd. Prot. 1887. 1 Sand. 1 Afd. 19 Höft.

19

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

Bilaga VI. i.

Summarisk uppgift å antalet lärare inom hvarje lönegrad vid de allmänna

läroverken och tvåklassiga pedagogierna år 1887.

A) Högre allmänna läroverk.

Rektorer

Tecknings

och

Läroverk

såsom rek

torer i

lönegrader

såsom lektorer

i lönegraden

köKiurer

i lönegraden

auj uiiKier

i lönegraden

MiiöiKiam

i lönegraden

Gymnastiklärare

i lönegraden

i

2

i

2

3

4

5

1

2

3

4

5

i

2

3

4

5

i

2

3

i

2

3

Stockholms Norra

Latinläroverk...

i

1

1

2

1

1

2

1

2

2

2

1

1

Stockholms Södra

Latinläroverk...

i

1

2

1

2

1

1

1

2

4

1

i

1

Stockholms Real- läroverk .........

i

1

i

2

1

i

3

2

1

i

i

1

Stockholms Nya

Elementarskola

i

1

1

2

2

2

1

2

i

7

1

i

1

Upsala.......

—

1

—

—

—

—

1

i

1

3

—

2

4

3

3

2

4

—

—

1

—

—

2

Gefle .

i

—

—

1

—

—

—

2

1

1

1

2

2

1

3

1

2

i

—

_

_

_

2

Hudiksvall........

—

3

—

—

—

—

1

1

1

—

1

1

1

2

2

—

2

_

—

1

_

_

2

Linköping .........

—

1

—

—

—

1

—

—

3

—

—

4

2

2

2

3

5

i

—

i

1

—

Norrköping ......

i

—

—

—

1

—

—

3

—

—

1

2

—

1

5

2

2

—

—

1

i

—

1

Vestervik .

—

1

—

—

—

—

1

1

—

—

1

1

—

2

—

1

4

i

—

—

2

—

—

Skara ............

i

—

—

1

—

—

—

1

2

—

2

2

2

2

1

6

4

—

—

1

—

—

2

Venersborg.........

—

1

—

—

—

—

1

2

—

—

1

2

—

1

3

2

4

i

—

1

2

—

—

Strengnäs ..

i

—

—

—

1

—

—

4

1

—

—

2

—

—

6

—

1

—

—

1

—

1

Örebro....

—

1

—

—

—

—

1

3

2

1

—

i

1

3

3

4

6

—

—

1

1

1

—

Nyköping ....

i

—

—

—

—

—

1

—

2

—

1

2

—

—

5

2

i

—

1

—

—

1

1

Vesteräs ....

i

—

—

1

—

—

—

3

1

1

—

2

1

3

2

1

3

—

—

1

—

1

1

Falun ...

—

1

—

—

—

—

1

1

3

1

1

1

4

1

3

1

2

—

—

1

—

1

1

Vexjö ........

—

1

—

—

—

—

1

1

1

1

2

2

1

4

3

2

2

—

—

1

—

—

2

Jönköping ...

—

1

—

—

—

—

1

2

1

4

—

—

2

1

4

3

3

—

—

1

—

—

2

Lund ..

i

—

—

1

—

—

—

1

1

2

1

2

1

7

3

1

3

—

1

—

1

—

1

Malmö............

i

—

—

—

—

—

—

1

1

1

1

2

1

4

2

4

3

_

__

1

_

_

2

Kristianstad ..

—

1

—

—

1

-i-

—

1

—

1

1

2

—

4

—

3

3

—

—

1

1

—

1

Karlskrona....

i

—

—

1

—

—

—

2

1

1

—

2

2

1

2

1

4

_

__

1

1

—

1

Helsingborg ..

i

—

—

—

—

—

—

1

—

—

2

1

—

2

1

2

2

—

—

1

—

1

1

Göteborgs Latin- läroverk ........

1

1

2

1

4

4

2

1

1

3

1

1

1

Göteborgs Real- läroverk ........

i

i

2

1

1

4

2

2

1

i

2

Halmstad ...

—

1

—

—

—

—

1

1

—

2

—

1

1

2

2

1

1

—

—

1

_

_

2

Kalmar ....

i

—

—

1

—

—

—

3

2

2

—

—

3

4

2

2

3

_

—

1

1

_

1

Karlstad...

i

—

—

—

1

_

—

5

1

—

—

1

2

2

2

2

1

—

—

1

1

—

1

Hernösand.......

i

—

—

—

—.

—

—

—

2

—

1

3

—

3

1

1

2

—

1

—

_

_

2

Östersund ....

—

1

—

—

—

—

—

1

—

—

3

1

—

1

2

1

4

__

1

—

1

_

1

Umeå ...............

—

1

—

—

—

—

1

3

1

—

—

1

2

—

2

2

2

—

_

1

_

_

2

Luleå ...............

i

—

—

1

—

—

—

1

1

—

—

2

1

1

1

i

2

—

—

1

1

1

—

Sundsvall ..

i

—

—

1

—

—

—

1

3

—

—

—

—

3

1

i

1

—

1

—

1

1

—A

Visby ...............

i

—

—

1

—

—

1

1

—

—

3

1

-1

2

2

5

—

—

1

1

- 1

l

Summa

21

14

i

10

7

1

12

55 | 38 |

29

24

56

43

69

76

63

98

6|

9 |

20

23

10 |

36

35

31

202

349

35

69

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

147

Bilaga VI. k.

B) Femklassiga läroverk.

Läroverk

Rektorer

i lönegraden

K o

i

1 1 e g e r

lönegraden

i

2

1

2

3

4

5

Stockholm: Jakob....................

i

1

3

1

i

» Katarina ..............

l

—

—

1

—

2

4

» Ladugårdsland......

i

—

1

—

4

2

—

Norrtelge ..............................

—

1

1

1

1

2

—

Enköping ................................

i

—

2

—

—

1

2

Söderhamn.................................

—

1

—

3

2

—

—

Eksjö......................................

—

1

—

1

1

2

1

Vadstena.................................

—

1

1

—

3

—

1

Mariestad ..............................

—

1

—

2

1

2

Borås .....................................

l

—

—

1

1

—

3

Lidköping ..............................

—

1

1

—

—

—

4

Sköfde.....................................

i

—

—

—

3

1

1

Eskilstuna ............................

i

—

—

1

2

1

1

Arboga..................................

l

—

—

—

1

3

1

Ystad ..................................

—

1

1

2

—

—

2

Karlshamn.................................

i

—

—

2

1

—

2

Landskrona .............................

—

1

—

2

1

—

2

Göteborg.................................

—

1

—

1

1

2

1

Uddevalla ...............................

i

—

1

1

1

1

1

Oskarshamn ............................

i

—

—

3

—

1

1

Kristinehamn ...........................

—

1

—

2

1

1

1

Piteå.....................................

—

1

1

1

3

—

—

Summa

il

11

9

23

31

21

31

22

115

Anm. Haparanda läroverk är icke här upptaget, enär rektors och öfningslärares löner utgå efter

den för treklassiga läroverk bestämda stat. — Rektorerna vid Stockholmsläroverken, som åtnjuta i lön

4,000 kronor utan rätt till ålderstillägg, äro här upptagna i lista lönegradeD.

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

Bilaga VI. 1.

C) Treklassiga läroverk.

1

Läroverk

Rektorer

i lönegraden

K o

i

1 1 e g e r

lönegraden

i

2

i

2

3

4

1

5

Söderköping...........................

i

—

1

—

—

i

—

Vimmerby...............................

—

1

1

—

—

—

1

Alingsås ...................................

i

—

l

—

—

i

—

Falköping ...............................

i

—

—

2

.-

—

—

Askersund .................................

i

—

—

—

1

—

1

Sala ..........................................

i

—

1

—

-—

1

Vernamo.................................

—

1

1

—

1

—

Sölvesborg................................

—

1

1

—

1

—

—

Ronneby ...................................

—

1

_

—

1

—

1

Trelleborg ................................

—

1

—

—

2

—

—

Engelholm................................

i

—

—

1

1

—

—

Yarberg .................................

—

1

1

—

—

i

—

Marstrand ................................

.

1

2

—

—

—

—

Strömstad ................................

1

1

1

—

—

—

Åmål.......................................

i

-—

—

—

1

—

1

Filip stad..................................

—

1

—

—

—

—

2

Arvika ......................................

—

1

—

—

—

i

1

Skellefteå ................................

—

1

—

—

1

i

—

Örnsköldsvik..............................

i

—

—

1

—•

1

Haparanda *) ...........................

—

1

—

2

1

i

—

Summa

8

12

10

7

10

6

9

20

42

'') Se amn. å bilagan Yl k.

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kanal. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

149

Bilaga VI. m.

D) Tvåklassiga pedagogier.

Pedagogier

Rektorer

i lönegraden

K o

i

1 1 e g e r

önegraden

i

i

2

3

1

2

3

4

5

Hjo.......................................

—

—

1

—

—

—

—

1

Södertelge...............................

i

—

—

—

—

—

—

1

Köping....................................

—

1

—

1

—

—

|

Nora.........................................

i

—

—

—

—

—

—

1

Hedemora ...............................

i

—

—

—

1

—

—

Grenna....................................

—

1

—

1

—

—

—

K imgolf ...............................

_

—

1

1

—

—

—

—

Kungsbacka ..............................

i

—

1

—

—

—

Borgholm ...............................

—

—

1

1

—

—

—

—

Summa

4

— ! 5

3

2

1

—

3

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kovgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

Bilaga VI. n.

Lönestat vid de till indragning föreslagna läroverken, hvilkas alla

ordinarie ämneslärare ännu icke afgått.

Lön

Kr.

Ålders-

tillägg

Kr.

Löneför-

bättring

Er.

Summa

Kr.

A. Trelelassiga läroverken i Vernatno: 1 Rektor .........

3,000

500

250

3.750

1 Kollega ...........

1,500

1,000

500

3,000

1 Vikarie..............

1,500

—

—

1,500

1 Musiklärare.......

300

—

—

300

1 Gymnastiklärare...

300

—

—

300

1 Teckningslärare ...

300

—

—

300

Sölvesborg: 1 Rektor...............

3,000

500

250

3,750

1 Kollega ..........

1,500

1.000

500

3,000

1 Vikarie..............

1.500

—

—

1,500

1 Musiklärare.........

300

—

—

300

1 Gymnastiklärare...

1 Teckningslärare...

300

—

—

300

300

—

—

300

Ronneby: 1 Rektor ....

3,000

500

250

3,750

1 Kollega ...........

1,500

2,000

250

3,750

1 D:0

1,500

1,000

500

3,000

1 Musiklärare........

300

—

—

300

1 Gymnastiklärare...

300

—

—

300

1 Teckningslärare ...

300

—

—

300

B. Tvåklassiga pedagogierna i Hjo: 1 Rektor ...

2,500

1,000

250

3,750

1 Kollega ............

1,500

2,000

250

3,750

''1 Musiklärare.........

200

--

—

200

1 Gymnastiklärare .

300

—

—

300

Hedemora: 1 Rektor...............

2,500

—

250

2,750

1 Kollega ............

1,500

1,000

500

3,000

1 Musiklärare.........

200

—

—

200

1 Gymnastiklärare...

300

—

—

300

Grenna: 1 Rektor .............

2,500

1,000

250

3,750

1 Kollega ...........

1,500

500

500

2,500

1 Musiklärare.........

200

—

—

200

1 Gymnastiklärare...

300

—

—

300

Kungelf: 1 Rektor ...

2,500

1,000

. 250

3,750

1 Vikarie..............

1,500

—

_

1,500

1 Musiklärare........

200

—

—

200

1 Gymnastiklärare...

300

—

—

300

Borgholm: 1 Rektor.........

2,500

1,000

250

3,750

1 Vikarie..............

1,500

—

—

1,500

* 1 Musiklärare........

200

—

_

200

1 Gymnastiklärare .,

300

—

—

300

C. Enklassiga pedagogierna i Oregrund: 1 Lärare

1,300

—

250

1,550

Ulricehamn: 1 D:o

1.500

—

250

1,750

Linde: 1 D:o

1,500

—

250

1,750

Falkenberg: 1 D:o ...............

1,500

—

250

1,750

Mönsterås: 1 D:o ...............

1,500

—

250

1,750

Summa Kr.

50,500

14,000 |

6,250 |

70,750

Till ofvanstående summa ............................................................................................. Kr 70 750* —

bör läggas: dels för uppehållandet af undervisningen till slutet af läsåret 1*887—188S vid de till indragning

föreslagna läroverk, hvilkas ämneslärare redan afgått, nemligen:

Tvåklassiga Pedagogien i Kungsbacka........................................................ Kr. 2,375: —

Enklassiga Pedagogien i Mariefred ........................................................... „ 750: —

X>:o cuo i Säter ...............................................................» 750: —

D-o d:o i Laholm .............................................................] * » 750: — 4 _

dels på indragningsstat uppförd lön för en kollega vid Ulrika Eleonoras redan indragna läroverk » 2,000: —

men deremot fråndrages: »inom kolumn specificerade tillgångar» vid de till indragning före"

slagna eller redan indragna läroverken....................................................................... Kr. 1170: —

hv&rfor det från statsverket utgående beloppet för dessa läroverk kommer att under år 1838 uppgå

Kr. 76,205: —

s. 151 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:t,s Nåd. Proposition N:o 26.

151

Bilaga VII.

Jemförande öfversigt af den nuvarande och den föreslagna

lärarestaten.

Medeltal lärjungar

åren 1881—1885

Högre allmänna

läroverk

Klasserna

Summa

W

CD

CD

>

Q-

s.

O

s

EJ

P

*-3

CD

CD

TT"

EJ

W

fc“«

CD

>

&

a

2.

O

3

3

CO

CD

CD

TT

2.

1—5

6-7

O

cd''

O

CD

CD

Tr-

es

g!

P

-1

CD

£

eT

p

i

CD

Huslärare

o

CD

O

CD

3

TT"

CD

klarare

TT

P?

P

CD

ttgslärare

A. Fullständiga å båda

linlerna:

Nya Elementarskolan i

Stockholm..............

235

72

307

1

7

1 1

1

1

l

1

7

11

l

1

l

Upsala......................

333

212

545

1

7

16

1

1

l

1

7

16

l

1

i

Gelle.........................

227

92

319

1

7

9

1

1

l

1

7

9

l

1

i

Linköping ...............

272

206

478

1

7

14

1

1

l

1

7

14

l

1

i

Norrköping................

256

101

357

1

6

10

1

1

l

1

6

10

l

1

i

Skara .....................

225

166

391

1

7

15

1

1

l

1

7

15

l

1

i

Venersborg................

142

85

227

1

5

10

1

1

l

1

5

10

l

1

i

Örebro .....................

304

167

471

1

7

17

1

1

l

1

7

17

l

1

i

Nyköping ’) ...............

133

58

191

1

5

8

1

1

l

1

6

8

l

1

i

Falun ....................

158

71

229

1

5

11

1

1

i

1

5

11

l

1

i

Jönköping .................

290

208

498

1

7

13

1

1

i

1

7

13

l

1

l

Lund.........................

320

248

568

1

7

15

1

1

i

1

7

15

l

1

i

Malmö.......................

350

152

502

1

6

14

1

1

l

1

7

14

l

1

l

Karlskrona................

188

91

279

1

6

10

1

1

l

1

6

10

l

1

l

Helsingborg ...............

228

104

332

1

4

7

1

1

l

1

6

9

l

1

i

Kalmar.......................

294

in

405

1

7

14

1

1

i

1

7

14

l

1

i

Karlstad ...................

243

174

417

1

7

9

1

1

l

1

7

12

l

1

i

Umeå .......................

no

114

224

1

5

8

1

1

l

1

6

8

1

1

i

Visby..........................

158

71

229

1

5

10

1

1

i

1

5

10

l

1

i

B. Fullständiga på latinlinien

med undervisning på real- linien till och med sjette

klassen:

Hudiksvall................

95

26

121

1

4

7

1

1

i

1

4

7

l

1

i

Vesterås ....................

151

66

217

1

7

10

1

1

l

1

6

8

l

1

i

Transport 4,712 2,595

7,307

21 128 238 21 21 ;21

21 132 241 21 21 21

Nuvarande lärarestat

Föreslagen lärarestat

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

Medeltal lärjungar

åren 1881—1885

Nuvarande lärarestat

Föreslagen lärarestat j

Högre allmänna

läroverk

Klasserna

Summa

w

er*

cd

>

Gj

a

a

O

V!

3

o

SO

H3

Cfc

CD

7?

2.

t"*

CD

Cu

t*

G

ce

G>

3

c

SO

CD i

pr* 1

1—5

6-7

o

CO

o

-t

cd

CD

s»?

as

cd

Bi

p:

cs

a

eg

sB

so

eu

Ct-

o

ce

-t

O

ct

B

CD

1^,

SO:

SO

CD

Ei

SÖ!

aå

CD

w? :

ce i

p: i

SO j

CD i

Transport! 4,712

2,595

7,307

21

128

238

21

21

21

21

132

241

21

21

21

Kristianstad ..............

215

81

296

1

5

10

1

1

1

1

5

10

1

1

1

Östersund ..................

151

60

211

1

5

8

1

1

1

1

5

8

1

1

1

Luleå...........................

64

33

97

1

4

6

1

1

1

1

4

6

1

1

1

C, Fullständiga på latinlinien

med undervisning på real- linien till och med femte

klassen:

Stockholms Norra la- tinläroverk -)...........

385

201

586

1

7

7

1

1

1

7

19

1

1

1

Stockholms Södra la- tinläroverk''1).........

267

95

362

1

7

7

1

1

1

1

7

10

1

1

1

Strengnäs4) ..............

67

50

117

1

7

7

1

1

1

1

5

7

1

1

1

Vexiö........................

243

156

399

1

7

12

1

1

1

1

7

12

1

1

1

Halmstad ................

183

56

239

1

4

7

1

1

1

1

4

7

1

1

1

Hernösand .................

144

81

225

1

6

7

1

1

1

1

6

7

1

1

1

D. Fullständiga på reallinien

med undervisning på latin- linien till och med femte

klassen:

Yestervik...................

130

37

167

1

6

7

1

1

1

1

3

7

1

1

1

Sundsvall ..................

159

21

180

1

4

6

1

1

1

1

4

6

1

1

1

E. Fullständigt med undervis- ning endast på latinlinen:

Göteborgs latinlärov.

295

216

511

1

7

11

1

1

1

1

7

11

1

1

1

F. Fullständiga med undervis- ning endast på reallinien:

Stockholms reallärov.1’)

154

190

344

1

4

7

1

1

1

1

7

7

1

1

1

Göteborgs realläroverk

345

67

412

1

4

9

1

1

1

1

5

12

1

1

1

Summa

7,514 3,939 11,453

35

202

349

35

34

35

35 208370

35 35 35

s. 153 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

153

Femklassiga allmänna

läroverk

Medeltal lärjungar

åren 1881—1885

Nuvarande

lärarestat

Föreslagen

lärarestat

Klasserna

1-3 j 4-5

Summa

Rektorer

Adjunkter

Musiklärare

O

3

D

:»

s

p:

P

6

Teckuingslärare

Rektorer

Adjunkter

Musiklärare

Teckuingslärare

Gymnastiklärare

Stockholm: Katarina............

81

63

144

i

7

i

1

i

i

7

1

i l

» Ladugårdsland...

245

141

386

i

7

l

1

i

i

7

l

l i

Norrtelge...............................

48

20

68

i

5

i

1

i

l

5

i

i: l

Enköping.................................

36

16

52

l

5

i

1

i

i

5

l

1! l

Söderhamn..............................

52

22

74

i

5

i

1

l

i

5

i

1 l

Eksjö......................................

54

44

98

l

5

i

1

i

l

5

i

1 i

Vadstena.................................

47

28

75

i

5

i

1

i

l

5

i

l l

Mariestad ..............................

52

21

73

l

5

i

1

i

l

5

l

l 1

Borås......................................

52

19

71

i

5

i

1

i

l

5

l

l l

Lidköping ............................

55

32

87

i

5

i

1

i

l

5

i

l l

Sköfde ...................................

67

30

97

i

5

i

1

i

l

5

l

i l

Eskilstuna ..............................

59

25

84

i

5

i

1

i

i

5

l

i! i

Arboga ..................................

48

22

70

i

5

i

1

i

l

5

i

i i

Ystad......................................

68

44

112

i

5

i

1

i

i

5

i

1! 1

Karlshamn.............................

116

48

164

i

5

i

1

i

i

5

l

1 1

Landskrona ...........................

69

33

102

i

5

i

1

i

l

5

i

i! i

Göteborg................................

147

49

196

i

5

i

1

i

i

5

l

i i

TJddevalla ..............................

73

38

in

i

5

l

1

l

i

5

l

i i

Oskarshamn .........................

68

18

86

i

5

i

1

i

i

5

l

i i

Kristinehamn .......................

53

22

75

i

5

i

1

l

l

5

i

i i

Piteå......................................

38

16

54

l

5

i

1

i

l

5

i

i i

Haparanda6)..........................

52

13

65

i

4

i

1

i

i

4

l

i i

Summa

1,580 764

2,344

22113 22 22 22

22 113 22 22 22

Bill. till Riksd. Prot. 1881. 1 Sami. 1 Afd. 19 Raft.

20

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

,

Till ombildning föreslagna

läroverk

j Medeltal

■ lärjungar

åren

i 1881—

: 1885

Nuvarande lärarestat

Föreslagen lärarestat

w

ce

pr

o

ce

Adjunkter

Lärare vid en-

klassig pedagogi

B

00

P:

P

ce

Gymnastiklärare

Teckningslärare

Rektorer

>

Cu

C

?r

c

Kolleger

B

S=

ce

PT

P?

P

ce

Gymnastiklärare

Teckningslärare

j A. Femk/assigt läroverk:

1 Stockholm: Jakob .......................

152

1

6

—

1

i

i

l

9

—

1

—

i

B. Trek/assiga läroverk:

Falköping.......................................

70

1

2

—

1

i

i

i

2

i

1

l

l

Varberg........................................

52

1

2

—

1

l

i

i

2

i

1

i

l

Söderköping .................................

26

1

2

—

1

i

i

i

1

i

1

i

l

Vimmerby ....................................

33

1

2

—

1

i

i

i

1

i

1

i

l

Alingsås..........................................

46

1

2

—

1

i

i

l

1

i

1

i

l

Askersund.......................................

28

1

2

—

1

i

i

i

1

i

1

i

i

Sala..........................................

29

1

2

—

1

i

i

i

1

i

1

i

l

Trelleborg....................................

35

1

2

—

1

i

i

i

1

i

1

i

i

Engelholm ...............................

49

1

2

—

1

i

i

i

1

i

1

i

i

Marstrand....................................

22

1

2

—

i

i

i

i

1

l

1

i

l

Strömstad.......................................

38

1

2

—

1

i

i

i

1

i

1

i

l

Åmål ..........................................

43

1

2

—

1

i

i

i

1

i

1

i

l

Filip stad ............................... ...

49

1

2

—

1

i

i

i

1

i

1

i

i

Arvika.........................................

44

1

2

—

1

i

i

i

1

i

1

i

l

'' Skellefteå .................................

30

1

2

—

1

i

i

i

1

i

1

i

l

Örnsköldsvik ....>..........................

56

1

2

—

1

i

i

i

1

i

1

i

l

1 C. Tvåk/ass/ga pedagog ier:

Södertelge .................................

39

1

1

—

1

i

i

i

1

l

1

i

i

Köping .......................................

39

1

1

—

1

i

i

i

1

i

1

i

i

Kora ............................................

30

1

1

—

1

i

—

i

1

i

1

i

l

D. Enk/assig pedagogi:

Simrishamn....................................

37

—

—

i

—

—

—

l

1

l

1

i

l

£. Enskildt läroverk:

Motala'') ......................................

52

l

1

i

1

i

l

|

Summa |

999

20

41

l

20 20 19 22 32 21 22 21

22

s. 155 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

155

Till indragning föreslagna

läroverk

Medeltal

lärjungar

åren

1881—

1885

Rektorer

&

g’

P?

rD

Lärare vid en-

klassig pedagogi

Musiklärare

Q

B

Ö

p

OG

ert-

£

p:

P

*-s

CD

Teckningslärare

A. Treklassiga läroverk:

Vernamo..............................................

24

1

2

—

1

1

1

Sölvesborg ........................................

15

1

2

—

1

1

1

Ronneby .............................................

26

1

2

—

1

1

1

B. Tvåk/assiga pedagogier:

Hjo......................................................

14

1

1

—

1

1

—

Hedemora ..........................................

11

1

1

—

1

1

—

G-renna...................................................

20

1

1

-—

1

1

—

Kungelf .............................................

25

1

1

—

1

1

—

Kungsbacka .........................................

20

1

1

—

1

1

—

Borgholm .........................................

20

1

1

—

1

1

—

C. Enklassiga pedagogier:

Öregrund..............................................

11

—

—

1

—

—

—

Ulricehamn .......................................

10

—

—

1

—

—

—

Mariefred ............................................

10

—

—

1

—

—

—

Linde...................................................

24

—

—

1

—

—

—

Säter ...............................................

11

—

—

1

— ■

—

Falkenberg................:..........................

11

—

—

1

—

—

—

Laholm ............................................

24

—

—

1

—

—

—

Mönsterås ...........................................

14

—

—

1

—

—

Summa

290

9

12

8

9

9

3

'') Detta läroverk har hittills tillhört gruppen B. — 2) 12 här upptagna adjunktsbefattningar äro föreslagna

att uppföras å en för Stockholmsläroverken gemensam stat. — 3) 3 här upptagna adjunktsbefattningar

äro föreslagna att uppföras å en för Stockholmsläroverken gemensam stat. — 4) Detta läroverk har hittills

tillhört gruppen B. — 5) 3 här upptagna lektorsbefattningar äro föreslagna att uppföras å en för Stockholmsläroverken

gemensam stat. — 6) Detta läroverk har hittills tillhört de treklassiga läroverken. — 7) Det upptagna

lärjungeantalet utgör medeltal för åren 1882-—1886.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stockholm, Ivar Haeggströms boktryckeri, 1887.

►—i

Ox

Oi

Sammandrag’.

L ä r o y e r k

Nuvarande lä

rarestat

Före

slagen lä

rarestat

Rektorer

Lektorer

Lärare vid

enklassig pedagogi

Adjunkter

Musiklärare

Gymnastiklärare

Teckningslärare

Rektorer

Lektorer

Adjunkter

Kolleger

Musiklärare

Gymnastiklärare

Teckningslärare

Högre allmänna läro-

verk.......................

35

202

349 —

35

34

35

35

208

370

—

35

35

35

Femklassiga allmänna

läroverk .................

22

—

113 —

22

22

22

22

—

113

—

22

22

22

Till ombildning före-

slagna läroverk.....

20

—

41 ■ 1

20

20

19

22

—

32

21

22

21

22

Till indragning före-

slagna läroverk.....

9

12 ; 8

9

9

3

Summa

86

202

515 9

86

85

79

79

208

515

21

79

78

79

812

250

823

236

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.