Angående beviljande af lån för betäckande af kostnader för tornbyggnaden å Linköpings domkyrka
1887-03-01 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1887 A:27, Angående beviljande af lån för betäckande af kostnader för tornbyggnaden å Linköpings domkyrka
Dokumentets text
Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 27.
1
N:o 27.
Ank. till Kiksd. kansli den 1 Mars 1887, kl. 12 midd.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående beviljande
af lån för betäckande af kostnader för tornbyggnaden
å Linköpings domkyrka; gifven Stockholms slott
den 11 Februari 1887.
I öfverensstämmelse med det, enligt hvad bilagda protokoll öfver
ecklesiastikärenden utvisar, denna dag fattade beslut, vill Kongl. Maj:t
härmed föreslå Riksdagen att, till betäckande af den brist, som uppkommit
i den beräknade kostnaden för tornbyggnaden å Linköpings
domkyrka jemte dermed i sammanhang stående arbeten, å riksgäldskontorets
stat för år 1888 anvisa ett belopp af 30,000 kronor såsom
lån, att af domkyrkan återgäldas med ränta och amortering af tillhopa
fem procent årligen å den ursprungliga lånesumman; hvaraf skulle beräknas
fyra procent ränta å det för hvarje år återstående oguldna
kapitalbeloppet och återstoden anses såsom kapitalafbetalning.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
OSCAR.
C. G. Hammarskjöld.
Bill. till Riksd. Prål. 1887. 1 Sami. 1 Afd. ‘JO Haft.
1
2
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 27.
Utdrag åt protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11
februari 1887.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Themptander,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvård,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
friherre von Otter,
Hammarskjöld,
Riciiert,
Ryding,
von Krusenstjerna och
friherre Tamm.
Departementschefen statsrådet Hammarskjöld anförde i underdånighet:
»I underdånig skrifvelse den 1 december 1886 har domkyrkostyrelsen
i Linköping anfört, att under fortgången af det nu i det närmaste
afslutade tornbyggnadsarbetet å Linköpings domkyrka åtskilliga i öfverintendenten
Helgo Zettervalls kostnadsförslag ej upptagna arbeten måst
verkställas, enär de pröfvats vara af oundvikligt behof för domkyrkans
fortfarande bestånd. Härigenom hade utgifterna för tornbyggnadsarbetet
i sin helhet öfverstigit den i ursprungliga kostnadsförslaget beräknade
siffran med 59,779 kronor 79 öre, hvilken summa ytterligare
ökats med 15,951 kronor 74 öre dels genom tillkomna smides-och jernkonstruktioner,
dels genom prisförhöjning å rå kalksten in. m. Låga
pris vid realisering af maskiner och öfverblifna materialier under år
opaginerad Kontrollera mot PDF
o
Kong!.. Majds Nåd. Proposition N:o 27.
1886 hade äfven bidragit till den uppkomna skilnaden. Största delen
af dessa Överskjutande utgifter både visserligen betäckts af det vid
arbetets början förefintliga öfverskottet i tillgångar jemte sedermera
tillkomna gåfvor och under tiden upplupna räntor; men brist pa cirka
30,000 kronor hade emellertid uppstått, som måst genom tillfälliga lån
täckas. Om det än skulle lyckas att på enskild hand eller i allmän
kassa erhålla ett stående lån till detta belopp, skulle det dock möta
stora svårigheter för domkyrkan att utgöra den ränta, som sannolikt
dervid komme att fordras, och det skulle blifva alldeles omöjligt att
genom afbetalningar småningom frigöra domkyrkan från denna skuld.
Med anledning af hvad domkyrkostyrelsen sålunda anfört, har styrelsen
anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra nådig
framställning derom, att Riksdagen måtte bevilja Linköpings domkyrka
ett lån å 30,000 kronor, att af domkyrkan återgäldas medelst en årlig
annuitet af 5 procent å den ursprungliga lånesumman, af hvilken annuitet
4 procent skulle beräknas såsom ränta å det vid hvarje liqvid resterande
oguldna kapitalbeloppet och återstoden anses såsom kapitalafbetalning.
Till utgörande af den annuitet, som till förräntande och amortering
af ett sådant lån erfordrades, egde, enligt hvad domkyrkostyrelsen upplyst,
domkyrkan, sedan dess inkomster genom ett förmånligare arrendekontrakt
rörande det henne tillhöriga f. d. pappersbruket i Tannefors
blifvit i någon mån ökade, tillgång utan hinder af sina öfriga utgifter,
deruti inberäknad annuiteten af 5 procent å förut erhållet statslån,
äfvenledes å 30,000 kronor.
I detta ärende har öfverintendentsembetet, efter nådig remiss, afgifvit
underdånigt utlåtande och deruti anfört: att de extra anordningar
och materialutbyten, som i en vid domkyrkostyrelsens underdåniga ansökning
fogad redogörelse för tornbyggnadsarbetena angifvits,. blifvit
med synnerlig omtanke för arbetets prydlighet och bestånd vidtagna,
samt att kostnaderna dervid icke öfverskridit den vid dylikt arbete vanliga
måttstock; att den betydliga kostnadsstegringen utöfver. det ursprungliga
restaureringsförslagets summa hade sin förklaring i de vid
restaureringar ofta förekommande oförutsedda säkerhets- och tillskottsanordningarna,
i en tidtals rådande prisstegring å byggnadsmaterialier,
ogynsamma realiseringskonjunkturer, äfvensom i några arbeten, som icke
direkt berörde sjelfva tornet; samt att, då alla de vidtagna åtgärderna
bidragit till åstadkommande af ett bestående godt resultat, domkyrkostyrelsens
underdåniga anhållan om ett statslån för betäckande af ifrågavarande
omkostnader enligt öfverintendentsembetets åsigt vore på goda
skäl grundad.
4
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 27.
Vidare hafva fullmägtige i riksgäldskontoret lemnats tillfälle att
öfver ifrågavarande ansökning sig yttra, och hafva fullmägtige dervid
erinrat, att de föreslagna vilkoren voro desamma, som blifvit stadgade
för eu mängd andra af .staten beviljade byggnadslån; att enligt dessa
vilkor amorteringen skulle vara fullbordad på 41 år 12 dagar; att svårighet
icke mötte för riksgäldskontoret att, om lånet beviljades, anskaffa
de erforderliga medlen samt att det år 1882 domkyrkan beviljade lånet
visserligen anvisades till utgående från riksgäldskontoret, men att, dess
belopp tillika uppfördes i riksstaten för år 1883, att af statsverket riksgäldskontoret
godtgöras.
Med anledning af hvad sålunda förekommit hemställer jag i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, till betäckande
af den brist, som uppkommit i den beräknade kostnaden för
tornbyggnaden å Linköpings domkyrka jemte dermed i sammanhang
stående arbeten, å riksgäldskontorets stat för år 1888 anvisa ett belopp
af 30,000 kronor såsom lån, att af domkyrkan återgäldas med ränta och
amortering af tillhopa fem procent årligen å den ursprungliga lånesurnman,
hvaraf skulle beräknas fyra procent ränta å det för hvarje år
återstående oguldna kapitalbeloppet och återstoden anses såsom kapitalafbetalning.
»
På tillstyrkan af statsrådets öfrige ledamöter behagade
Hans Maj:t Konungen härtill lemna nådigt
bifall samt förordna, att i enlighet med ett af föredragande
departementschefen nu uppläst förslag nådig
proposition i ämnet af den lydelse, bilagan Kitt. D
vid detta protokoll utvisar, skulle till Riksdagen aflåta.
Ex protocollo
Carl Tornérhielm.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.