Sök i Ratio Lex

Angående beviljande af lån för betäckande af kostnader för tornbyggnaden å Linköpings domkyrka

1887-03-01 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1887 A:27, Angående beviljande af lån för betäckande af kostnader för tornbyggnaden å Linköpings domkyrka

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 27.

1

N:o 27.

Ank. till Kiksd. kansli den 1 Mars 1887, kl. 12 midd.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående beviljande

af lån för betäckande af kostnader för tornbyggnaden

å Linköpings domkyrka; gifven Stockholms slott

den 11 Februari 1887.

I öfverensstämmelse med det, enligt hvad bilagda protokoll öfver

ecklesiastikärenden utvisar, denna dag fattade beslut, vill Kongl. Maj:t

härmed föreslå Riksdagen att, till betäckande af den brist, som uppkommit

i den beräknade kostnaden för tornbyggnaden å Linköpings

domkyrka jemte dermed i sammanhang stående arbeten, å riksgäldskontorets

stat för år 1888 anvisa ett belopp af 30,000 kronor såsom

lån, att af domkyrkan återgäldas med ränta och amortering af tillhopa

fem procent årligen å den ursprungliga lånesumman; hvaraf skulle beräknas

fyra procent ränta å det för hvarje år återstående oguldna

kapitalbeloppet och återstoden anses såsom kapitalafbetalning.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

C. G. Hammarskjöld.

Bill. till Riksd. Prål. 1887. 1 Sami. 1 Afd. ‘JO Haft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 27.

Utdrag åt protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11

februari 1887.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Themptander,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Riciiert,

Ryding,

von Krusenstjerna och

friherre Tamm.

Departementschefen statsrådet Hammarskjöld anförde i underdånighet:

»I underdånig skrifvelse den 1 december 1886 har domkyrkostyrelsen

i Linköping anfört, att under fortgången af det nu i det närmaste

afslutade tornbyggnadsarbetet å Linköpings domkyrka åtskilliga i öfverintendenten

Helgo Zettervalls kostnadsförslag ej upptagna arbeten måst

verkställas, enär de pröfvats vara af oundvikligt behof för domkyrkans

fortfarande bestånd. Härigenom hade utgifterna för tornbyggnadsarbetet

i sin helhet öfverstigit den i ursprungliga kostnadsförslaget beräknade

siffran med 59,779 kronor 79 öre, hvilken summa ytterligare

ökats med 15,951 kronor 74 öre dels genom tillkomna smides-och jernkonstruktioner,

dels genom prisförhöjning å rå kalksten in. m. Låga

pris vid realisering af maskiner och öfverblifna materialier under år

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kong!.. Majds Nåd. Proposition N:o 27.

1886 hade äfven bidragit till den uppkomna skilnaden. Största delen

af dessa Överskjutande utgifter både visserligen betäckts af det vid

arbetets början förefintliga öfverskottet i tillgångar jemte sedermera

tillkomna gåfvor och under tiden upplupna räntor; men brist pa cirka

30,000 kronor hade emellertid uppstått, som måst genom tillfälliga lån

täckas. Om det än skulle lyckas att på enskild hand eller i allmän

kassa erhålla ett stående lån till detta belopp, skulle det dock möta

stora svårigheter för domkyrkan att utgöra den ränta, som sannolikt

dervid komme att fordras, och det skulle blifva alldeles omöjligt att

genom afbetalningar småningom frigöra domkyrkan från denna skuld.

Med anledning af hvad domkyrkostyrelsen sålunda anfört, har styrelsen

anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra nådig

framställning derom, att Riksdagen måtte bevilja Linköpings domkyrka

ett lån å 30,000 kronor, att af domkyrkan återgäldas medelst en årlig

annuitet af 5 procent å den ursprungliga lånesumman, af hvilken annuitet

4 procent skulle beräknas såsom ränta å det vid hvarje liqvid resterande

oguldna kapitalbeloppet och återstoden anses såsom kapitalafbetalning.

Till utgörande af den annuitet, som till förräntande och amortering

af ett sådant lån erfordrades, egde, enligt hvad domkyrkostyrelsen upplyst,

domkyrkan, sedan dess inkomster genom ett förmånligare arrendekontrakt

rörande det henne tillhöriga f. d. pappersbruket i Tannefors

blifvit i någon mån ökade, tillgång utan hinder af sina öfriga utgifter,

deruti inberäknad annuiteten af 5 procent å förut erhållet statslån,

äfvenledes å 30,000 kronor.

I detta ärende har öfverintendentsembetet, efter nådig remiss, afgifvit

underdånigt utlåtande och deruti anfört: att de extra anordningar

och materialutbyten, som i en vid domkyrkostyrelsens underdåniga ansökning

fogad redogörelse för tornbyggnadsarbetena angifvits,. blifvit

med synnerlig omtanke för arbetets prydlighet och bestånd vidtagna,

samt att kostnaderna dervid icke öfverskridit den vid dylikt arbete vanliga

måttstock; att den betydliga kostnadsstegringen utöfver. det ursprungliga

restaureringsförslagets summa hade sin förklaring i de vid

restaureringar ofta förekommande oförutsedda säkerhets- och tillskottsanordningarna,

i en tidtals rådande prisstegring å byggnadsmaterialier,

ogynsamma realiseringskonjunkturer, äfvensom i några arbeten, som icke

direkt berörde sjelfva tornet; samt att, då alla de vidtagna åtgärderna

bidragit till åstadkommande af ett bestående godt resultat, domkyrkostyrelsens

underdåniga anhållan om ett statslån för betäckande af ifrågavarande

omkostnader enligt öfverintendentsembetets åsigt vore på goda

skäl grundad.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 27.

Vidare hafva fullmägtige i riksgäldskontoret lemnats tillfälle att

öfver ifrågavarande ansökning sig yttra, och hafva fullmägtige dervid

erinrat, att de föreslagna vilkoren voro desamma, som blifvit stadgade

för eu mängd andra af .staten beviljade byggnadslån; att enligt dessa

vilkor amorteringen skulle vara fullbordad på 41 år 12 dagar; att svårighet

icke mötte för riksgäldskontoret att, om lånet beviljades, anskaffa

de erforderliga medlen samt att det år 1882 domkyrkan beviljade lånet

visserligen anvisades till utgående från riksgäldskontoret, men att, dess

belopp tillika uppfördes i riksstaten för år 1883, att af statsverket riksgäldskontoret

godtgöras.

Med anledning af hvad sålunda förekommit hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, till betäckande

af den brist, som uppkommit i den beräknade kostnaden för

tornbyggnaden å Linköpings domkyrka jemte dermed i sammanhang

stående arbeten, å riksgäldskontorets stat för år 1888 anvisa ett belopp

af 30,000 kronor såsom lån, att af domkyrkan återgäldas med ränta och

amortering af tillhopa fem procent årligen å den ursprungliga lånesurnman,

hvaraf skulle beräknas fyra procent ränta å det för hvarje år

återstående oguldna kapitalbeloppet och återstoden anses såsom kapitalafbetalning.

»

På tillstyrkan af statsrådets öfrige ledamöter behagade

Hans Maj:t Konungen härtill lemna nådigt

bifall samt förordna, att i enlighet med ett af föredragande

departementschefen nu uppläst förslag nådig

proposition i ämnet af den lydelse, bilagan Kitt. D

vid detta protokoll utvisar, skulle till Riksdagen aflåta.

Ex protocollo

Carl Tornérhielm.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.