Sök i Ratio Lex

Angående nedsättning af annuiteten ä vissa af de från odlingslånefonden för år 1884 beviljade lån

1887-01-28 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1887 A:5, Angående nedsättning af annuiteten ä vissa af de från odlingslånefonden för år 1884 beviljade lån

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5.

1

N:o

Ank. till Rike!, kansli den 28 jan. 1887, kl. 3 e. m.

Kong/,. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående nedsättning

af annuiteten ä vissa af de från odlingslånefonden

för år 1884 beviljade lån; gifven Stockholms slott

den 3 december 1886.

Med åberopande af bilagda protokoll öfver civilärenden för denna

dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen medgifva,

att annuiteten å de från odlingslånefonden för år 1884 beviljade

lån, hvilka, enligt de vid deras utbetalande gällande vilkor, skola återgäldas

med tio procent för år, deraf fem procent såsom ränta, i stället

må, i likhet med hvad som gäller för öfriga från nämnda fond utlemnade

lån, utgöra åtta procent, deraf såsom ränta räknas fyra och eu

half procent å oguldna kapitalbeloppet.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

E. von Krus enstjernå.

Bill. till Riksd. Prof. 1887. 1 Sami 1 Afd. 5 Käft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5.

Utdrag af ''protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 december

1886.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Themptander,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve

Ehrensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

VON KrUSENSTJERN4,

Friherre Tamm.

Chefen för civildepartementet, statsrådet von Krusenstjerna anförde

härefter:

I enlighet med Riksdagens år 1883 fattade beslut blef genom

nådiga kungörelsen den 28 september samma år angående bildandet

af en fond med ändamål att genom lån understödja odling af sänka

trakter föreskrifvet, i afseende å återbetalningen af de från denna fond

utlemnade lån, att de första fem åren från första lyftningsdagen skulle

å lånesumman icke erläggas någon ränta eller kapitalafbetalning, men

å de under tiden lyftade belopp beräknas fem procent ränta, hvilken

vid de fem årens slut lades till lånesumman, och att å det sålunda

uppkommande beloppet skulle betalas från och med sjette året till dess

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5. 3

lånet blefve slutbetaldt eu annuitet af tio procent, deraf såsom ränta

räknades fem procent å det oguldna kapitalbeloppet.

Sedermera bar Riksdagen år 1885, med anledning af en inom

Riksdagen väckt motion, medgifvit att annuiteten för lån ur odlingslånefonden

finge för lån, som derefter utbetalades, bestämmas till åtta

procent, deraf såsom ränta räknades fyra och en half procent a oguldna

kapitalbeloppet, i enlighet hvarmed ock kungörelsen den 19 maj 1885

blifvit af Eders Kongl. Maj:t utfärdad.

Uti särskilda skrivelser hafva arbetsdirektionerna för två företag,

det ena till afdikning och odling af vattenskadade marker, tillhörande

byarne Ekeflod, Slagdala med flera hemman i Virserums socken af

Kalmar län, och det andra till afdikning och odling af vattenskadade

marker, tillhörande hemmanen Hvenesjögle, Vrånganäs med flera hemman

i nämnda socken och län, till hvilka företag lån från odlingslånefonden

genom nådigt bref den 12 september 1884 beviljats med 33,000 kronor

till det förra företaget och med 20,000 kronor till det senare, anhållit

att, då, enligt de för dessa lån gällande vilkor, lånen skulle återgäldas

medelst en årlig annuitet af tio procent, men billigare vilkor nu mera

vore bestämda för dylika lån, Eders Kongl. Maj:t, jemväl med hänsyn

till de svåra förhållanden, hvarunder jordbrukare i allmänhet för närvarande

arbetade, måtte medgifva, att den årliga annuiteten å dessa

lån (inge nedsättas till åtta procent.

Statskontoret, till hvars yttrande dessa ansökningar remitterats,

har i utlåtande den 12 juni 1886 upplyst, att de enda försträckningar

från odlingslånefonden, ''å hvilka de enligt 1883 års Riksdags beslut och

Eders Kongl. Maj:ts samma år utfärdade kungörelse stadgade strängare

vilkoren i afseende å återbetalningen och ränteberäkningen gälde, vore

sju lån, som till sammanlagdt belopp af 108,700 kronor anvisats å 1884

års odlingslånefond, å hvilka lån intill nämnda den 12 juni utanordnats

tillhopa 89,315 kronor, men återstående 19,385 kronor fortfarande vore

hos statskontoret innestående i afvaktan på att arbetena blefve fullbordade

och godkända, och att deremot de af Riksdagen år 1885 medgifna

lindrigare vilkoren tillämpades så väl å ett lån, som beviljats

under år 1884, som ock å samtliga under år 1885 meddelade odlingslånen;

och anför statskontoret vidare: att till stöd för den af 1885 års

Riksdag medgifna räntonedsättning för odlingslånen blifvit, förutom det

förhållande att odlingslånefonden dittills i ganska ringa utsträckning

anlitats, åberopadt att, då staten, i följd af ernådda billigare lånevilkor

vid statens egen upplåning, lemnade lån till enskilda jernvägsaktiebolag

mot 4 2 procent årlig ränta och dertill förunnade dessa ett fördelaktigare

anstånd med räntans erläggande under första åren än det för odlings
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5.

lånen genom 1883 års kungörelse bestämda, billigheten syntes fordra,

att äfven å sistnämnda lån räntan nedsattes till 4 J- procent, helst säkerheten

för deras i sammanhang med kronouppbörden skeende återbetalning

vore otvifvelaktig; samt att, då 188G års Riksdag medgifvit räntenedsättning

till procent för de äldre låneunderstöd till enskilda

jernvägsanläggningar, som från anslag vid 1871 och 1876 årens riksdagar

beviljats, det torde få anses vara med billighet öfverensstämmande,

att i afseende ej mindre å de två lån, för hvilka nedsättning

i annuiteten nu blifvit sökt, än äfven för de återstående fem lånen från

1884 års lånefond, hvilka, såsom förut nämnts, sammanlagdt uppginge

till ett jemförelsevis obetydligt belopp, komme att tillämpas hvad som

för de senare utgifna odlingslånen vore föreskrifvet; i följd hvaraf

statskontoret ansåge sig böra hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå nästsammanträdande Riksdag, att annuiteten å de för år 1884

beviljade odlingslån, hvilka till en del eller med hela beloppen utbetalats

före utfärdandet af nådiga kungörelsen den 19 maj 1885, finge beräknas

och utgå efter hvad i denna nådiga kungörelse funnes stadgadt.

Biträdande hvad statskontoret sålunda anfört hemställer jag i

underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva,

att annuiteten å de från odlingslånefonden för år 1884 beviljade

lån, hvilka, enligt de vid deras utbetalande gällande vilkor, skola återgäldas

med tio procent för år, deraf fem procent såsom ränta, i stället

må, i likhet med hvad som gäller för öfriga från nämnda fond utlemnade

lån. utgöra åtta procent, deraf såsom ränta räknas fyra och eu

half procent å oguldna kapitalbeloppet.

Hvad föredragande departementschefen sålunda

hemstält, deruti statsrådets öfrige ledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla;

och skulle proposition i ämnet till Riksdagen

aflåtas af den lydelse, bilagan A till detta protokoll

utvisar.

Ex protocollo

Pehr Thyselius.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.