Sök i Ratio Lex

Angående restitution af stämpelafgift till delegarne i sterbhuset efter kabinettskammarherren friherre Carl Otto Silf verschiöld

6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1887 B:17, Angående restitution af stämpelafgift till delegarne i sterbhuset efter kabinettskammarherren friherre Carl Otto Silf verschiöld

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

hunt/l. Maj:fs När!. Proposition N;o 17

X:o IT.

Kong}. Maj:ts vårliga proposition till Riksdagen, angående restitution

af stämpelafgift till delegarne i sterbhuset efter kabinettskammarherren

friherre Carl Otto Silf verschiöld; gifven

Stockholms slott den Cl april 1887.

Sedan friherre Nils August Silfverschiöld, hvilken såsom fideikommiss

innehaft Gasevadholm, Stora Alfhem och Koberg med flere fastigheter

jemte åtskillig lösegendom, aflidit den 25 april 1878, skulle nämnda*fideikommiss

tillfalla hans son kabinettskammarherren friherre Carl Otto Silfverschiöld,

_ hvilken emellertid, innan det fardagsår, som tillkom sterbhuset

efter friherre Nils August Silfverschiöld, gått till ända, afled den 21 maj

1879, efterlemnande såsom sterbhusdelegare sonen friherre Gustaf Otto

Nils Silfverschiöld, dottern Augusta Sofia Charlotta Ulrika Silfverschiöld,

fft. “ed ryttmästaren grefve Pontus Axel De la Gardie, dottern Sofia

Lovisa Silfverschiöld, gift med kaptenen friherre Carl Gustaf Adolf Klingspor,

samt den aflidnes omyndiga barn Otto Balzar Arvid Silfverschiöld

och Ebba Amalia Nathalia Silfverschiöld, hvilka sistnämnda hade till förmyndare

grosshandlaren Johan Jakob Ekman.

o ^ ai Skifte efter friherre IN ils August Silfverschiöld antecknades, att

ifrågavarande fideikommissegendomar, hvilka, efter det friherrens sterbhusdelegare

derå åtnjutit laga fardag intill den 14 mars 1880, bort öfvergå

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. M«j:ts Nåd. Proposition N:o 17.

till friherre Carl Otto Silfverschiöld, derest han lefvat, skulle i följd af

den sistnämndes död i stället öfvergå till friherre Gustaf Otto Nils Silfvcrschiöld.

Sedan med anledning häraf rättegång mot den sistnämndes dåvarande

förmyndare anhängiggjorts af öfrige delegare i sterbhuset efter

friherre Carl Otto Silfverschiöld, förklarade emellertid Kongl. Maj:ts

och rikets Göta hofrätt genom dom den 1 april 1881, som af Kongl.

Maj:ts högsta domstol den 24 november samma ar fastställa, att, emedan

vid friherre Nils August Silfverschiölds död fideikommissegendomarne tillfallit

hans son friherre Carl Otto Silfverschiöld, samt således frågan, när

efter den sistnämndes frånfälle egendomarne skulle af friherre Gustaf Otto

Nils Silfverschiöld tillträdas, icke kunnat hafva inflytande på och följaktligen

icke bort komma under behandling vid arfskifte! efter friherre Nils

August Silfverschiöld, berörda anteckning borde ur arfskifte! uteslutas.

° Då friherre Carl Otto Silfverschiölds sterbhusdelegare till Göta hofrätt

ingåfvo bouppteckning efter bemälde aflidne, både deri icke upptagits

fideikommissegendomarne, till följd hvaraf hofrätten pa dess advokatfiska lsembetes

yrkande genom utslag den 16 mars 1S82, enär, såsom hofrätten

i ofvanberörda af högsta domstolen faststälda dom förklarat, ifrågavarande

fideikommissegendomar vid friherre Nils August Silfverschiölds död

tillfallit friherre Carl Otto Silfverschiöld samt följaktligen vid den sistnämndes

frånfälle utgjort eu tillgång i dennes bo, föreläde sterbhusdelegarne

att till hofrätten inlemna antingen nya bouppteckningsexemplar,

hvari ifrågavarande fideikommissegendomar jemte den till Gåsevadholms

fideikommiss hörande lösegendom förtecknats och värdet derå angifvits i

lao-a ordning, eller ock de redan ingifna exemplaren, sedan i anmärkta

hänseendet tillägg till dem gjorts, äfvensom att förse bouppteckningen

med stämpelpapper till det belopp, hvarmed densamma, vederbörligen

rättad, lagligen borde beläggas. Efter det sterbhusdelegarne häröfver anfört

underdåniga besvär, men högsta domstolen i utslag den 1 december

18S2 ej funnit skäl att i hofrättens utslag göra ändring, ingåfvo de till

hofrätten tillägg till bouppteckningen, upptagande de uteslutna egendomarne

med derå satt värde samt innehållande anmälan, att lösegendom

af fideikommissnatur funnits till uppgifvet värde, hvarjemte de i enlighet

med hofrättens medelst utslag den 16 oktober 1888 gifna föreläggande

till hofrätten den 27 november samma år inlemnade det för bouppteckningen

felande stämpelpapper till belopp af 4,919 kronor 7o öre.

Vid arfskiftet efter friherre Carl Otto Silfverschiöld framstäldes a friherre

Gustaf Otto Nils Silfverschiölds syskons vägnar det yrkande, att af
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj ris Nåd. Proposition N:o 17. 7

hornsten af fideikommissegendomarne under ett år från den 14 mars 1880,

dä den friherre Nils August Silfverschiölds sterbhusdelegare tillkommande

fardagstid utgått, skulle såsom tillgång i boet emellan friherre Carl Otto

Silfverschiölds samtliga barn fördelas. Sedan med anledning häraf emellan

sterbhusdelegarne öfverenskominits, att friherre Gustaf Otto Nils Silfverschiöld,

som den 14 mars 1880 tillträdt egendomarne, skulle, derest sterbhusdelegarne

genom laga kraft egande dom förklarades hafva varit berättigade

att under ett år från sistnämnde dag innehafva desamma, till hvar

och en af syskonen utgifva ett visst belopp såsom ersättning för afkomsten

under berörda år, instämdes friherre Gustaf Otto Nils Silfverschiölds förmyndare

af öfrige sterbhusdelegarne till Fjäre häradsrätt med påstående

om utbekommande af omförmälda ersättning, i den mån samma ersättning

belöpte på de inom häradsrättens domvärjo belägna egendomarne. Detta

påstående ogillades af häradsrätten, hvarefter Göta hofrätt, der talan efter vad

fullföljdes, medelst dom den 6 juni 1884 yttrade, att ehuru vid friherre

^.HS -^u.?us^ Silfverschiölds död den 25 april 187S fideikommissrätten till

ifrågavarande egendomar öfvergått till hans son friherre Carl Otto Silfverschiöld,

likväl och som denne senare, hvilken aflidit innan den friherre Nils

August Silfverschiölds sterbhusdelegare tillkommande fardagstid tilländagatt,

således icke före sin död såsom fideikommissarie kommit i besittning

af egendomarne, alltså, och då vid detta förhållande någon rätt för friherre

Carl Otto Silfverschiölds sterbhusdelegare att njuta fardag å egendomarne

icke lagligen kunde ega rum, faststäldes det slut, hvari häradsrätten i

saken stannat. Denna hofrättens dom blef sedermera af högsta domstolen

genom dom den 14 april 1885 faststäld.

Efter det frågan om sterbhusdelegarnes rätt till fardagsår blifvit på

detta sätt afgjord, ingåfvo de till Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Jönköpings

län en skrift, deri de yrkade att, enär åläggandet för friherre Carl

Otto Silfverschiölds sterbhus att i bouppteckningen efter den aflidne upptaga

fideikommissegendomarne och för värdet af desamma erlägga stämpelafgift

uppenbarligen grundat sig på den förutsättning, att sterbhuset

komme att åtnjuta inkomst af fideikommissegendom, men hvarken friherre

Carl Otto Silfverschiöld eller hans sterbhus kommit att af egendomen

draga någon inkomst, Kongl. Maj:ts befallningshafvande måtte förordna,

att hvad för de i bouppteckningen efter friherre Carl Otto Silfverschiöld

upptagna fideikommissegendomarne blifvit erlagdt i stämpelafgift, eller

4,919 kronor 75 öre, finge restitutionsvis till friherre Carl Otto Silfverschiölds

sterbhus återställas. Genom resolution den 28 augusti 1885 har

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj ds Säd. Proposition N:o 17.

Kongl. Maj:ts befallningshafvande, enär sterbhuset icke visat, att ifrågavarande

i enlighet med hofrättens föreskrift aflemnade belopp stämpelpapper,

4,919 kronor 75 öre, origtigt blifvit sterbhuset affordradt eller utgjorde

högre belopp än det, hvarmed bouppteckningen, utöfver densamma förut

åsatt stämpelpapper, rätteligen skolat förses i törhållande till behållningen

i friherre Carl Otto Silfverschiölds bo, till hvars tillgångar jemväl ifrågavarande

fideikommissegendomar, såsom liofrätten i dess olvan berörda af

högsta domstolen faststälda dom den 1 april 1881 förklarat, varit att

räkna, samt hvad sterbhuset till stöd för dess gjorda anhållan om restitution

af berörda belopp hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande anfört icke

vore af beskaffenhet att på grund deraf Kongl. Majds befallningshafvande

författningsenligt kunde om beloppets restituerande förordna, afslagit sterbhusets

omförmälda ansökan; och har Kongl. Maj:ts och rikets kammarätt,

hvarest sterbhusdelegarne sig besvärat, genom utslag den B november

1885 ej funnit skäl att gorå ändring i Kongl. Maj:ts befallningshafvandes

resolution.

(ifver detta kammarrättens utslag hafva sterbhusdelegarne anlört, undåniga

besvär, deri de — under framhållande af den obillighet, som måste

anses uppstå derigenom, att de å ena sidan genom högsta domstolens utslag

den 1 december 1882 ålagts att i bouppteckningen efter friherre

Carl Otto Silfverschiöld upptaga ifrågavarande fideikommissegendomar och

derför såsom för en tillgång i boet erlägga stämpelafgift, men a andra

sidan medelst högsta domstolens dom den 14 april .1885 frånkänts den

rätt till fardagsår å egendomarne, som borde hafva tillkommit dem, derest

egendomarne verkligen öfvergått i friherre Carl Otto Silfverschiölds hand

och vid hans död utgjort "en tillgång i hans bo, samt hurusom med

tillämpning af de åsigter, som i förevarande fall gjort sig gällande, skulle

kunna inträffa, att, derest under fardagsår efter en fideikommissarie nio

fideikommissarie!’ den ene efter den andre aflede, fideikommisset skulle

upptagas i bouppteckningarne efter dessa nio och deras sterbhus vidkännas

stämpelafgift, utan att af fideikommisset draga någon fördel — vidhållit

sitt yrkande att restitutionsvis återbekomma ifrågavarande stämpelbelopp.

Sedan kammarrätten efter vederbörandes hörande häröfver afgifvit infordradt

underdånigt utlåtande och dervid åberopat hvad Kongl. Maj:ts

befallningshafvande i Jönköpings län anfört i sin ofvan omförmälda resolution,

har Kongl. Maj:t låtit handlingarne i detta mål sig föredragas;

och vill Kongl. Maj:t, som anser kammarrättens utslag vara lagligen gran
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.

dadt, med anledning af hvad i målet förekommit och då kronan genom

domstolarnes beslut skulle göra en af lagen ej åsyftad vinst på bekostnad

af sterbhusdelegarne, hvilka af ifrågavarande fideikommissegendom ej

haft någon inkomst, härmed föreslå Riksdagen att medgifva,

att hvad för ifrågavarande i bouppteckningen efter friherre Carl Otto

Silfverschiöld upptagna fideikommissegendom blifvit erlagdt i stämpelafgift

eller fyra tusen nio hundra nitton kronor 75 öre må till bemälde

friherres sterbhusdelegare restitutionsvis återbetalas af sjunde hufvudtitelns

anslag till restitutioner.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas, och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR,

(Just. Tamm.

Bill. till Riksd. Prof. 1837. B. 1 Sami. 1 Afl. 11 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 17.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

O april 1887.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Themptandkr,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Eiirensvärd,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

friherre von Oxtur,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

friherre Tamm.

Med förmälan att senast församlade Riksdag icke före dess upplösning

hunnit att pröfva nådiga propositionen af den 8 december 188G,

angående restitution af stämpelafgift till delegarne i sterbhuset efter kabinettskammarherren

friherre Carl Otto Silfverschiöld, hemstälde departementschefen,

statsrådet friherre Tamm, att enahanda framställning måtte

göras hos näst sammanträdande Riksdag.

Hvad departementschefen sålunda hemstält, deruti statsrådets öfriga

ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle

nådig proposition i ämnet till Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilagan

— — vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo

_ Axel Adelgren.

STOCKHOLM, TRYCKT X CENTRAL-TRYCKERIET, X887.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1887 B:15 Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående restitution af stämpelafgift till delegarne i sterbhuset efter Jcabinettskammarherren friherre Carl s. 1 i texten