Sök i Ratio Lex

Angående höjande aj högsta delaktighetsbeloppet i folkskolelärarnes pensionsinrättning

8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1887 B:19, Angående höjande aj högsta delaktighetsbeloppet i folkskolelärarnes pensionsinrättning

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 19.

7

N:o 19-

Kongl. Maj.ls nadiga proposition till Riksdagen, angående höjande

aj högsta delaktighetsbeloppet i folkskolelärarnes pensionsinrättning;

gifven Stockholms slott den 15 april 1887.

I skrifvelse af deri 8 maj 1886 har Riksdagen anhållit, att utredningmåtte

ega rum, om hvilket inflytande en förhöjning af högsta delaktighetsbeloppet

i folkskolelärarnes pensionsinrättning från 1,000 kronor till

1,200 kronor skulle utöfva på nämnda inrättnings samt folkskolelärarnes

enke- och pupillkassas förmåga att uppfylla sina förbindelser, samt att,

för den händelse den ifrågasatta förhöjningen kunde ske utan afsevärdt

ytterligare tillskott från statsverket, förslag i ämnet måtte för Riksdagen

framläggas. ö

Kfter det direktionen öfver folkskolelärarnes pensionsinrättning afgift

infordradt underdånigt utlåtande, vill Kongl. Majrt, under åberopande

af hvad bilagda protokoll öfver ecklesiastikärenden innehåller,

härmed föreslå Riksdagen, att det högsta lönebelopp, för hvilket delaktighet

i folkskolelärarnes pensionsinrättning må ega ruin, bestämmes

till 1,200 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

C. G. Hammarskjöld.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.

Utdrag åt protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 15

april 1887.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Themptander,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna och

friherre Tamm.

l:o).

Departementschefen, statsrådet Hammarskjöld hemstälde i underdånighet,

att som den under den 17 december 1886 till Riksdagen aflåtna

nådiga proposition angående höjande af högsta delaktighetsbeloppet

i folkskolelärarnes pensionsinrättning icke hunnit af Riksdagen före dess

upplösande slutbehandlas, Kongl. Maj:t måtte täckas förordna om aflåtande

till den näst sammanträdande Riksdagen af ny proposition i

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition No 19.

ämnet; hemställande departementschefen tillika att utdrag af protokollet

öfver ecklesiastikärenden för nämnda dag finge propositionen biläggas.

Hvad departementschefen sålunda hemstält täcktes

Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af’ statsrådets

öfrige ledamöter, i nåder bifalla; och skulle proposition

till Riksdagen aflåtas med den lydelse, bilagan A. vid

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet

Willi. Beskow.

Bih. Ull Riksd. Prof. 1887. B. 1 Sami. 1 Afd. 12 Raft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.

Utdrag1 af protokollet öfver ecklesiastikärenden, liållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 17

december 1886.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Themptander,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve EhrensväRd,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna och

friherre Tamm.

Departementschefen, statsrådet Hammarskjöld föredrog slutligen:

44:o.

Riksdagens skrifvelse den 8 maj 1886 angående höjande af högsta

delaktighetsbeloppet i folkskolelärarnes pensionsinrättning; i hvilket ärende

direktionen öfver pensionsinrättningen, efter nådig remiss, afgifvit underdånigt

utlåtande; och yttrade härvid departementschefen:

Uti nämnda skrifvelse har Riksdagen anhållit, att Eders Kongl. Maj.t

måtte låta utreda, hvilket inflytande en förhöjning af högsta delaktighetsbeloppet

i folkskolelärarnes pensionsinrättning från 1,000 till 1,200

kronor skulle utöfva på nämnda inrättnings samt folkskolelärarnes enkeoch

pupillkassas förmåga att uppfylla sina förbindelser, samt, för den

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kortgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.

händelse den ifrågasatta förhöjningen kunde ske utan afsevärdt ytterligare

tillskott från statsverket, för Riksdagen i ämnet framlägga förslag.

I omförmälda utlåtande har direktionen öfver folkskolelärarnes pensionsinrättning

till en början erinrat, att, enligt de grunder, hvarpå pensionsinrättningen

hvilade, försloge icke de från skoldistrikten inflytande

ärsafgifter att bestrida utbetalningarna för året, än mindre att bilda den

fond, hvars afkastning framdeles, då pensionstagarnes antal uppnått sitt

maximum, skulle vara tillräcklig att jemte de fortfarande afgifterna och

beviljadt statsanslag fullgöra inrättningens ökade förbindelser, utan dertill

hade ett redan från inrättningens början utgående årligt statsbidrag

måst beviljas. Arsafgifterna utgjorde icke fullt hälften af detta bidrag,

hvarför, om ock en årsafgift stege i samma förhållande som delaktighetsbeloppet,

i regeln statsbidraget äfven måste i samma förhållande ökas,

för att den nödiga jemnvigten mellan kassans tillgångar och förbindelser

skulle kunna bevaras. Om än årsinkomsten öfverstege utgifterna, bevisades

dock ej derigenom inrättningens goda ekonomiska ställning, så vida

icke inkomstens öfverskott befunnes vara minst så stort, som fordrades

för bildande af pensionsfondens nödiga belopp.

Med anledning af ifrågasatt förhöjning af folkskolelärarnes minimilön

från 600 till 700 eller 800 kronor afgaf direktionen den 21 oktober

1884 yttrande i hvad mån en förhöjning till de anförda beloppen af

minimilönen kunde ega inflytande på pensionsinrättningens förmåga att

uppfylla sina förbindelser. Uti detta yttrande, som grundade sig på en

åt professoren D. G. Lindhagen för ändamålet verkstäld beräkning, anfördes,

att, under antagande att delegarnes antal icke öfverstege 5,000, att

pensionstagarnes maximum, enligt allmänna enke- och pupillkassans mortalitetsförhållanden,

omkring år 1925 uppginge till 2,000 och sedan blefve

i det närmaste oförändradt, och att inrättningens fonder kunde göras

fruktbärande efter en räntefot af 4V2 procent, pensionskassan med sina

nuvarande tillgångar, och äfven efter ett beräknadt nödigt afdrag årligen

af 12,000 kronor till förvaltningskostnader i stället för de nu till

samma ändamål utgående 10,000 kronor, kunde utan förhöjdt statsbidrag

fullgöra sina förbindelser, om minimilönen ökades från 600 till 700 kronor,

hvaremot vid en förhöjning till 800 kronor erfordrades ett årligt

anslag af 76,500 kronor utöfver det nu utgående.

Enligt professor Lindhagens omförmälda utredning vore dock alla

tjenster antagna såsom delaktiga efter ett lönebelopp af 700 kronor,

hvadan, om en del af dem ingått i pensionsinrättningen med delaktighet

efter högre belopp ända till och med 1,000 kronor, motsvarande pensionsbelopp

endast derigenom kunde utgå, att inrättningens kapital, hvit
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

jKongl. Majds Nåd. Proposition N:o 19.

ket omkring år 1925 borde uppgå till 11,822,000 kronor, sannolikt redan

omkring år 1911 uppginge till detta belopp. Om deremot, såsom

nu blifvit ifrågasatt högsta delaktighetsbeloppet höjdes till 1,200 kronor,

och detta söktes och erhölles t. ex. af 206 delegare, eller så många som

för närvarande vore delaktige efter 1,000 kronor, kunde pensionsinrättningen

under ofvan antagna förutsättningar icke fullgöra sina förbindelser

med mindre än att densamma erhölle antingen ett anslag för en

gång af 58,000 kronor eller ett deremot svarande årsanslag af 2,600

kronor. Om flera tjenster än 206 blefve delaktiga efter 1,200 kronor,

måste årsanslaget ytterligare förhöjas. En dylik förhöjning blefve jemväl

erforderlig, om delegarnes antal i någon anmärkningsvärd mån öfverstege

5,000 eller om fonden icke kunde förräntas till 47a procent.

Ännu vore emellertid det lägsta löne- och delaktighetsbeloppet endast

600 kronor och delegande tjensternas antal vid 1885 års slut 4,896,

nemligen:

206 med delaktighet af................................. 1,000 kronor,

27 » » » omkring............... 900 »

163 » » » » 800 »

765 » » »................................. 700 »

3,735 » » »................................ 600

Delaktighetsbeloppets medeltal vore således 640 kronor och pensionens

medeltal 480 kronor.

För att inrättningen skulle kunna uppfylla sina förbindelser till

dessa delegare och de 104, som ytterligare borde tillkomma för att fylla

antalet till 5,000, d. v. s. på det att inkomsterna genom statsbidraget,

afgifterna för delegande tjenster samt ränteafkastningen af inrättningens

kapital skulle motsvara utgifterna äfven efter det år, 1925, då pensionstagarnes

antal beräknades hafva uppnått ofvannämnda maximum af 2,000,

måste inrättningen år 1925 ega ett samladt kapital af omkring 10,200,000

kronor, och kunde detta belopp med säkerhet beräknas vara samladt

vid nyssnämnda tidpunkt, så vida icke den effektiva räntan nedginge under

4V2 procent.

Med bestämdhet kunde ej nu angifvas, huru stort inflytande den

ifrågasatta förhöjningen af högsta delaktighetsbeloppet till 1,200 kronor

skulle utöfva, så länge det icke vore kändt, huru stort det antal tjenster

vore, för hvilket. delaktighet efter det högre beloppet verkligen

komme att sökas och erhållas. Antages emellertid, att detta ej komme

att ega rum för flera än de 206 tjenster, som för närvarande egde delaktighet

efter 1,000 kronor, och beräknades delegarnes antal till 5,000,

bland hvilka de 104, som fattades i detta antal, förutsattes ingå med

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 19.

delaktighet af 700 kronor, så behöfde inrättningens kapital år 1925 vara

200,000 kronor större, än om ingen förhöjning af högsta delaktighetsbeloppét

egde rum. Men äfven detta större belopp läge inom området

af inrättningens beräknade tillgångar. Dessa medgåfve till och med, att

äfven antalet efter 700 kronor delaktiga tjenster samtidigt dermed ökades

utöfver det nuvarande, så länge de efter 600 kronor delaktiges antal

icke understege vid pass 2,000. Men i samma mån antalet af delegare

efter 600 kronor minskades under 2,000, komme inrättningens

ställning att närma sig den först angifna, då minsta delaktighetsbeloppet

vore 700 kronor och det högsta icke kunde sättas till 1,200 kronor utan

en förhöjning i statsbidraget.

Häraf framginge, att om ock pensionsinrättningens ekonomiska ställning

för närvarande måste anses fullkomligt säker, den likväl icke kunde

betraktas såsom så god, att dess förbindelser, utan risk för dess framtida

bestånd, kunde utöfver vissa ganska trånga gränser utsträckas, sä

vida icke det bidrag, staten lemnade, förhöjdes med ett motsvarande belopp.

Såsom slutsats af hvad sålunda blifvit meddeladt har direktionen

förklarat, att pensionsinrättningen syntes kunna fullgöra sina förbindelser,

äfven om högsta delaktighetsbeloppet förhöjdes från 1,000 kronor

till 1,200 kronor, så länge den förhöjda delaktigheten icke begagnades

af flera än ungefär 200 tjenster, och åtminstone omkring 2,000 tjenster

qvarstode vid delaktighet efter 600 kronor, allt under förutsättning att

räntefoten ej understege 41 j procent och att delegarnes antal icke mycket

öfverstege 5,000, men att, om inrättningen icke kunde af sitt kapital

beräkna en ränta af åtminstone 4''/•> procent eller om delegarnes antal i

anmärkningsvärd grad öfverstege 5,000, eu ytterligare förhöjning^ af statsbidraget,

i alla fall blefve nödig för att inrättningen skulle kunna i framtiden

uppfylla sina förbindelser.

Hvad angår folkskolelärarnes enke- och pupillkassas förhållande till

den ifrågasatta förändringen, ansåg direktionen, som jemväl har denna

kassa under sin förvaltning, att kassan kunde utan svårighet uppfylla

sina i följd deraf ökade förbindelser. 1 de af direktionen verkstälda

beräkningar, för hvilka jag redogjort, är det nu utgående förvaltningsbidraget,

10,000 kronor, antaget böra ökas till 12,000 kronor. Detta

har skett derför, att, såsom direktionen i yttrande af den 21 oktober

1884 fullständigare utvecklat, göromålen vid så väl pensionsinrättningen

som enke- och pupillkassan redan så tillväxt och ytterligare komme att

så tillväxa, att de snart icke kunde ordentligen bestridas utan en ökning

i arbetskrafter, hvartill fordrades en ökning i förvaltningsbidraget af

åtminstone 2,000 kronor.

Bill. till Riked. Prat. 1897. Ii. L Sami. 1 Afd. VJ Höft.

3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 19.

Enligt § 13 i det för folkskolelärarnes pensionsinrättning gällande

reglemente bestämmes hel pension med hänseende till den läraretjensten

åtföljande lön, för hvilken vederbörande skolområde eller skoldistrikt

vunnit delaktighet i pensionsinrättningen, och utgår med tre fjerdedelar,

eller 75 procent af denna lön. Då under nuvarande förhållanden högsta

delaktighetsbeloppet är 1,000 kronor, kan oen lärare icke från inrättningen

erhålla större pension än 750 kronor. Åtskilliga vid högre folkskolor

och egentliga folkskolor anstälde lärare åtnjuta dock aflöning med belopp

mer och mindre öfverstigande 1,000 kronor. Skilnaden i aflöningens

och pensionens belopp är för mången af dessa så betydlig, att svårighet

till äfventyrs uppstår för skoldistriktet att, när läraren i anseende till

ålder eller sjuklighet ej längre kan tillfredsställande förrätta sin tjenst,

förmå honom att derifrån afgå. Genom den af Riksdagen ifrågasatta

höjning kan lärarens pension ökas från 750 kronor till 900 kronor, eller

med 150 kronor, ett i hans lefnadsställning ej obetydligt belopp.

Af de utaf direktionen öfver folkskolelärarnes pensionsinrättning i

ärendet meddelade upplysningar framgår, att allenast under vissa, bär

ofvan angifva förutsättningar, ytterligare statsbidrag erfordras, derest

högsta delaktighetsbeloppet sättes till 1,200 kronor. Bland dessa förutsättningar

synes under nuvarande förhållanden egentligen den vara

beaktansvärd, hvilken afser att antalet tjenster, som blifva delaktiga

efter ett belopp af 1,200 kronor, ej bör mycket öfverstiga 200. Men

då, enligt hvad direktionen meddelat, blott 206 tjenster vid 1885 års

slut voro delaktiga efter 1,000 kronor, är det icke sannolikt, att under

den närmaste framtiden ett högre antal önskar delaktighet efter 1,200

kronor. . Skulle emellertid framdeles denna eller någon annan ^ af de

antydda förutsättningarne inträffa, lärer direktionen icke underlåta att

derom hos Eders Kongl. Maj:t göra underdånig anmälan, på det att

förhöjdt statsbidrag i sådan händelse må af Riksdagen äskas.

Jag hemställer för den skull, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen, att det högsta lönebelopp, för hvilket delaktighet i folkskolelärarnes

pensionsinrättning må ega rum, bestämmes till 1,200 kronor.

Hvad departementschefen sålunda hemstält täcktes

Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af statsrådets öfriga

ledamöter, i nåder bifalla, och skulle proposition till

Riksdagen aflåtas i enlighet med bilagan vid detta

protokoll.

Ur protokollet

C. E. Blom.

STOCKHOLM, IVAK HiEGGSTRÖMS BOKTRYCKERI, 1 887.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.