Sök i Ratio Lex

Angående nytt riksdagsoch riksbankshus in. m

1887-05-13 · 30 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 30 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1887 B:33, Angående nytt riksdagsoch riksbankshus in. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.

1

N:o 33.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående nytt

riksdags- och riksbankshus in. m.; gifven Stockholms

slott den 13 Maj 1887.

Sedan Riksdagen i underdånig skrifvelse den 10 Juni 1883 anhållit,

att Kongl. Maj:t täcktes låta utreda, hvar och huru lämplig byggnadsplats

eller lämpliga byggnadsplatser för nytt riksdagshus och nytt

riksbankshus kunde beredas, samt låta utarbeta ritningar och kostnadsförslag

i berörda hänseenden äfvensom utreda såväl, huruvida i sådant fall

icke nuvarande riksdagshus kunde till riksarkiv eller annat statens ändamål

användas, som ock öfriga med omförmälda byggnadsförslag på

ett eller annat sätt sammanhängande frågor och derefter aflåta proposition

till Riksdagen, har Kongl. Maj:t den 29 Juni samma år för ändamålet

tillsatt en komité, som den 29 November 1884 afgifvit utlåtande

i de komitén understälda frågor; och vill Kongl. Maj:t, under åberopande

af bilagda protokoll öfver finansärenden för denna dag, härmed

föreslå Riksdagen att besluta,

l:o) att en för inrymmande af Riksdagen, Riksbanken, Riksgäldskontor

och Justitieombudsmansexpeditionen afsedd byggnad må uppföras

å vestra delen af Helgeandsholmen;

2:o) att Artilleriplanen, eller den del af Artillerigården, som är

belägen emellan Riddare-, Artilleri-, Kaptens- och Sibyllegatorna, äfvensom

erforderlig del af tomten N:o 6 i qvarteret Bodarne må,

efter afrödjande af det å Artilleriplanen befintliga förra artilleristallet,

disponeras för uppförande af nytt hofstall, med rätt för Kong]. Maj:t

att för beredande af tjenligare byggnadsplats för liofstallsanläggningen

med Stockholms stad träffa uppgörelse om utbyte af det för ändamålet

erforderliga jordområde mot vederlag antingen af annan mark vid Artilleriplanen

eller ock, efter skeende uppskattning, af motsvarande del

af myntverkets till gata afsedda tomt;

Bih. till RiJcsd. Prof. 1887. B. 1 Sami. 1 Åfd. 19 Raft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.

3:o) att Riksdagens ock Riksgäldskontorets nuvarande hus må

efter Riksdagens och Riksgäldskontorets afflyttning från desamma disponeras

för inrymmande deri af sådana statens embetsverk, hvilka

sakna egen lokal;

4:o) att såsom godtgörelse för upplåtelse af tomt å Helgeandsholmen

för den del af ofvan omförmälda byggnad, som är afsedd att

inrymma Riksbanken, äfvensom för uppförande af ifrågavarande del

af byggnaden må af Riksbankens medel till fonden för nytt riksdagshus

öfverlemnas ett belopp af 1,200,000 kronor, äfvensom att efter

samma byggnadsarbetes fullbordande dispositionsrätt öfver Riksbankens

nuvarande tomter med derå befintliga byggnader tillägges statsverket;
5:o)

att fullständiga ritningar med kostnadsförslag till ofvan omförmälda

byggnad å Helgeandsholmen må genom Kongl. Maj:ts försorg

upprättas och derefter till Riksdagen öfverlemnas samt att de för

upprättandet af ifrågavarande ritningar och kostnadsförslag erforderliga

utgifter må få af tillgångarne i fonden för nytt riksdagshus bestridas;

samt

6:o) att af samma fond må utgå dels de belopp, som kunna i vederbörlig

ordning varda bestämda att erläggas i lösen för basarbyggnaden

å Norrbro och den i Norrström utmed Helgeandsholmens norra

strand befintliga tvättinrättning, dels intill ett belopp af högst 990,000

kronor kostnaden för uppförande af nytt liofstall å Artilleriplanen äfvensom

af högst 80,000 kronor för uppförande eller anordnande på

annat sätt af ett vaktstall i Kongl. slottets närhet, dels ock de till

sammanlagdt 55,000 kronor beräknade kostnaderna för ersättande af

det för landtförsvarets behof disponerade förra artilleristallet vid Artilleriplanen

och för inlösen af byggnaderna å egendomen N:o 6 i

qvarteret Bodarne.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen

med all Kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

Gust. Tamm.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.

3

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

Mafit Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 13''

Maj 1887.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve

Ehrensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Chefen för Finansdepartementet, Statsrådet Friherre Tamm föredrog

i underdånighet särskilda i nåder förordnade komiterades den 29

November 1884 afgifna underdåniga betänkande och förslag angående

byggnadsplatser för nytt riksdagshus och ny riksbank m. m. samt

anförde derefter:

»Då vid 1865—1866 årens riksdag beslut fattades om påbyggnad

och förändring af Riksens Ständers hus och f. d. Hebbeska huset för

inrymmande deri af Riksdagens båda kamrar, afsågs härmed allenast

att bereda nationalrepresentationen lokal under den tid, som kunde

förflyta, intill dess ett nationen värdigt riksdagshus hunne anskaffas.

Under de efter nämnda tid tilländagångna tjugu åren har frågan om

anskaffandet af ett sådant hus nästan oafbrutet stått på Riksdagens

dagordning. Med hvarje år har behofvet deraf blifvit mera känbart,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.

ur synpunkten ej mindre af den ständigt stigande svårigheten att bereda

utrymme för det med folkmängdens tillväxt ökade ledamotsantalet

i båda kamrarne, än äfven af det obehag och den våda för helsan,

som vistandet uti de i hygieniskt afseende illa tillgodosedda lokalerna

i det nuvarande riksdagshuset måste medföra. De tid efter annan för

icke ringa kostnad vidtagna förändringarne i detta hus hafva väl kunnat

för någon tid minska de mest öfverklagade olägenheterna, men behofvet

af en ny, ändamålsenligare lokal har dock städse ånyo gjort

sig gällande med en styrka, som icke låtit sig afvisa. Talrika förslag

dels till ombyggnad af det nuvarande riksdagshuset, dels till uppförande

af ett nytt sådant bära härom tillräckligt vittne. Sålunda förevar vid

1871 års riksdag ett förslag att å nedre delen å riksdagshusets tomt

uppföra en ny byggnad, afsedd att ställas i gemenskap med de äldre

hufvudbyggnaderna. Vid 1872 års riksdag väcktes förslag om vidtagandet

af åtgärder för att på Helgeandsholmens vestra del skaffa

plats för ett nytt riksdagshus, hvilket förslag utgjorde föremål för

förhandlingar äfven vid de två närmast följande riksdagarne. I sammanhang

med den år 1875 ånyo väckta frågan om Helgeandsholmens ordnande

utgjorde äfven frågan om lämpligheten af det nya riksdagshusets

förläggande derstädes föremål för öfvervägande. 1878 års Riksdag behandlade

ett förslag om uppförande å riksdagshustomtens södra del af

en byggnad för inrymmande af två nya salar för kamrarne. 1879 och

1880 årens Riksdagar förordnade om utredning angående uppförande,

helst å Riddarholmen, af ett nytt riksdagshus. Vid 1881 års riksdag

fattades beslut om upprättande af ritningar och förslag till tillbyggnad

af det gamla riksdagshuset, afseende dess begagnande för högst trettio

år. Det på grund häraf upprättade förslaget förkastades vid 1882

års riksdag, då i stället beslut fattades om beredande af ökadt utrymme

för Riksdagen genom användande för ändamålet af åtskilliga af de till

bostadslägenheter och embetslokaler i riksdagshuset upplåtna rum.

I jemnbredd med åtgärderna för anskaffandet af nytt riksdagshus

hafva gått bemödanden för förvärfvande af ny tomt för Riksbanken.

Sedan bankoutskottet vid 1872 års riksdag fästat uppmärksamheten

derpå, att de nuvarande bankhusen vore alldeles otjenliga för sitt

ändamål, att de icke kunde äfven med genomgripande ändringar göras

ändamålsenliga, samt att deras läge i sydöstra delen af staden redan

då vore och framdeles blefve allt mer olämpligt, då den större affärsrörelsen

hade sina lokaler hufvudsakligen i de vestligaste delarne af

staden inom broarne och sannolikt efter hand skulle allt mera draga

sig åt norr, beslöt Riksdagen, att i sammanhang med den då beslutade

utredningen om lämpligheten af det nya riksdagshusets förläggande

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33. 5

till Helgeandsholmen undersökning skulle ega ruin om möjligheten och

ändamålsenligheten att antingen i samma byggnad inrymma Riksbanken

och Riksgäldskontoret eller ock för Riksbanken bereda lämplig lokal antingen

på Helgeandsholmen eller i dess grannskap. Efter det de väckta

frågorna om Helgeandsholmens bebyggande vid 1874 års riksdag fallit,

anhöll 1875 års Riksdag i underdånig skrifvelse, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes låta tillse, om och under hvilka vilkor antingen det i hörnet af

Mynttorget och Myntgatan belägna kanslihuset eller annan lämplig och

närbelägen, staten tillhörig plats skulle kunna till Riksbanken i och för

bebyggande öfverlåtas. Denna Riksdagens anhållan gaf upphof till utredningar

och förslag angående Helgeandsholmens ordnande och uppförande

derstädes af såväl ny riksbanksbyggnad som nytt riksdagshus

eller ettdera, men, efter det Stockholms stadsfullmäktige år 1878 förklarat

sig för det fall, att någondera af berörda byggnader komme att å holmen

uppföras, icke vilja bidraga till kostnaderna för holmens ordnande, förföllo

dermed äfven de ifrågasatta byggnadsföretagen. Under år 1879

gjorde bankofullmäktige särskilda underdåniga framställningar hos Eders

Kongl. Maj:t om förvärfvande för Riksbankens räkning antingen af den

vid Vasabrons norra ända belägna, för Kongl. hofstallets behof upplåtna

egendomen N:o 1 i qvarteret Sjöhästen eller ock någondera aftvå alternativt

föreslagna platser å Helgeandsholmen. Genom nådigt bref den 3

December 1880 förklarade Eders Kongl. Maj:t den förstnämnda framställningen

icke för det dåvarande kunna bifallas, hvaremot med anledning

af den senare framställningen Eders Kongl. Maj:t afgaf förklarande!),

hvilka föranledde dels till en af bankoutskottet till 1881 års

Riksdag gjord hemställan, att för upplåtelse till Riksbanken i och för

uppförande af nytt riksbankshus af samtliga de kronan tillhöriga tomterna

å Helgeandsholmen äfvensom för bortflyttande! från holmen af de för

hofstallets räkning vanvända, staten tillhöriga byggnaderna derstädes

ett belopp af 1,200,000 kronor skulle för uppförande af nytt hofstall

äfvensom af ett vaktstall i Kongl. slottets närhet ställas till Eders

Kongl. Maj:ts förfogande, dels till nådig proposition till samma års

Riksdag om Artilleriplanens disponerande för uppförande af nytt hofstall.

Såväl bankoutskottets hemställan som den nådiga propositionen

blefvo emellertid af Riksdagen afslagna.

Sedan frågan om nybyggnad för Riksdagen och Riksbanken blifvit

genom enskild motion vid 1883 års riksdag ånyo upptagen, anhöll

Riksdagen i underdånig skrifvelse den 10 Juni samma år — under

anförande, bland annat, att utvägen att anhålla om Eders Kongl. Maj:ts

medverkan synts Riksdagen så mycket hellre kunna och böra anlitas,

som flera af de redan i fråga satta likasom ock andra möjligen ytter
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 33.

ligare i fråga kommande sätt för frågans lösning förutsatte begagnande

af tomter, som stode under Eders Kongl. Maj:ts disposition och hvilkas

användande skulle påkalla förändrade anordningar beträffande under

Eders Kongl. Maj:t lydande verk och inrättningar — att Eders Kongl.

Maj:t täcktes låta utreda, hvar och huru lämplig byggnadsplats eller

lämpliga byggnadsplatser för nytt riksdagshus och nytt riksbankshus

kunde beredas, samt låta utarbeta ritningar och kostnadsförslag i berörda

hänseenden äfvensom utreda såväl, huruvida i sådant fall icke nu

varande riksdagshus kunde till riksarkiv eller annat statens ändamål

användas, som ock öfriga med omförmälda byggnadsförslag på ett

eller annat sätt sammanhängande frågor. Vid föredragning den 29

Juni 1883 af denna Riksdagens skrifvelse behagade Eders Kongl. Maj:t

tillsätta en komité för afgifvande af utredning och förslag i det begärda

afseendet.

I underdånig skrifvelse den 7 September 1883 anförde Kammarkollegium

— som redan år 1876 gjort underdånig framställning med

anledning deraf att utrymmet i kammararkivet vore så upptaget, att

efter två till tre år plats för flere handlingar icke kunde der beredas

— att de åtgärder, som vidtagits i syfte att genom handlingars återlemnande

till vederbörande embetsverk och inrättningar i hufvudstaden

eller öfverflyttande af handlingar till Kollegii embetslokal, Kammarrättens

arkiv eller Riksarkivet minska den der redan befintliga och

med hvarje år i allt högre grad framträdande olägenheten afbristande

utrymme i kammararkivet, visat sig icke kunna för någon längre tid

afhjelpa berörda olägenhet, äfvensom att nedersta våningen i arkivets

lokal besvärades af fukt, som i hög grad skadade en del af der förvarade

handlingar, hvarföre det vore angeläget, att annan lokal för

dem anvisades. På grund af hvad Kollegium sålunda anfört uttalade

Kollegium såsom önskvärdt, att eu någorlunda tillräcklig lokal för

kammararkivets utvidgande kunde erhållas på Riddarholmen och helst

i den omedelbara närheten af kammararkivet, hvarigenom enligt Kollegii

mening åt denna fråga skulle gifvas en med hänsyn till nuvarande

förhållanden tillfredsställande lösning. Denna Kollegii framställning

blef af Eders Kongl. Maj:t den 14 September 1883 öfverlemnad till

nyss berörda komité för att tagas i öfvervägande i sammanhang med

öfriga till dess behandling hörande frågor.

Omförmälda komité afgaf den 29 November 1884 utlåtande i de

komitén understälda frågor. Efter att i detta utlåtande hafva, i enlighet

med verkstälda beräkningar, angifvit den erforderliga storleken å

det nya riksdagshusets byggnadsplats till i rundt tal 57,000 qvadratfot,

hvartill i händelse af riksbankens sammanbyggande med riksdags
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.

huset komme ett tillskott i grundyta af 15,000 qvadratfot, har komitén

såsom möjliga byggnadsplatser för nytt riksdagshus angifvit

en tomt å öfre delen af Slottsbacken midt för Kongl. slottet;

Helgeandsholmen;

fyra särskilda platser å Riddarholmen, nemligen

det nu varande riksdagshusets tomt, utvidgad med vidliggande

tomter,

Riksgäldskontorets och Riksarkivets reglerade tomter,

norra delen af holmen, som intages af Generalstabens hus,

stadens auktionsverk och pantlåneinrättning samt bolaget

P. A. Norstedt & Söners egendom,

eller ock å Riddarholmens vestra del en plats, som delvis

upptages af förra kungshuset och Kammarrättens hus,

norra delen af Carl XIILs torg;

Stora teaterns tomt;

Artilleriplanen; samt

två platser å Skeppsholmen, den ena å holmens norra del, vester

om uppfartsvägen från bron, och den andra söder om kyrkan.

Af dessa byggnadsplatser har likväl komitén på anförda skäl

ansett endast platserna å Riddarholmens vestra de], Helgeandsholmen,

teatertomten, Artilleriplanen samt de två platserna å Skeppsholmen böra

komma under närmare öfvervägande. Med afseende derå att Riksdagen

i den underdåniga skrifvelse, som föranledt komiténs nedsättande,

förklarat sig icke anse lämpligt att i den begärda utredningen

inbegripa frågorna om Helgeandsholmens ordnande och nytt hofstalls

anskaffande har emellertid komitén funnit sig förhindrad att uttala ett

omdöme om hvad som kunde tala för eller emot Helgeandsholmen

såsom plats för riksdagshus med eller utan utan riksbank, men då

komitén funnit sig böra framlägga fullständiga jemförande beräkningar

öfver kostnaderna för dels anskaffande och ordnande af de platser,

som ansetts förtjena närmare undersökning såsom byggnadstomter för

riksdagshuset, dels byggnadens grundläggning derstädes, har komitén

utsträckt dessa jemförande kostnadsberäkningar med dertill hörande

utredningar till Helgeandsholmen, på det att angående denna holme

måtte föreligga siffror, som vore fullt jemförliga med dem, som afsåge

de öfriga byggnadsplatserna.

öfver de byggnadstomter, som enligt komiténs mening borde komma

under närmare ompröfning, har komitén från Stockholms stads ingeniörskontor

införskaffat kartor, å hvilka derefter antecknats resultaten af

borrningar och höjdmätningar, som på komiténs uppdrag af Majoren

C. J. Knös å de särskilda ställena verkstälts för att utröna markens

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.

beskaffenhet och höjdförhållanden. För kostnadernas bedömande har

komitén äfven låtit uträkna kubikinnehållet af de byggnader å Riddarholmen.

Helgeandsholmen, Artilleriplanen och Skeppsholmen, som måste

bortskaffas, om riksdagshuset förlädes å någon af dessa platser.

Jemförande kostnadsförslag öfver planering och grundläggning för

nytt riksdagshus med dertill hörande yttre anordningar på hvar och

en af de sex platserna hafva uppgjorts af Majoren Knös, dervid enahanda

grunder och prisbestämmelser blifvit öfverallt följda. Vidare

hafva jemförande beräkningar uppgjorts öfver värdet af de byggnader,

som på de olika ställena behöfde undanrödjas, eller kostnaden för

deras ersättande med andra. Alla genom komiténs försorg uppgjorda

kostnadsförslag för nya byggnader hafva granskats af Förste Fyringeniören

G. E. Höjer.

De af komitén verkstälda beräkningarne å de kostnader, som

måste bestridas, innan murarne till ett nytt riksdagshus kunde börja

att resas på eu eller annan af ifrågavarande platser, har komitén på

följande sätt sammanfattat:

Riddarholmens

Planering och grundläggning

för huset, terrasser med upp- fartsvägar och yttertrappor.

Vägars omläggning. Om- gifvande markens ord- nande.

Förvärfvande och er- sättande af mark och

byggnader. Yärdetaf

borttagna byggnader

eller deras ersättande

med nya.

Tillsammans.

vestra del.........

Helgeandsholmen

640,000: —

1,139,000: —

1,779,000: —

(utan riksbank)

1,610,000: —-

1,850,000: —

3,460,000: —

Teatertomten ......

814,000: —

2,755,000: —

3,569,000: —

Artilleriplanen......

Skeppsholmen

(närmare ström-

590,000: —

476,000: —

1,066,000: —

men) ..................

Skeppsholmen

(söder om kyr-

689,000: —

638,000: —

1,327,000: —

kan).....................

605,000: —

610,000: —

1,215,000: —

Beräkning öfver kostnaden för byggnadsplats för gemensamt

riksdags- och riksbankshus har komitén uppgjort endast för Helgeandsholmen.

Denna kostnadsberäkning slutar å en summa af 3,091,000

kronor, beroende den i jemförelse med kostnaden för byggnadsplats för

ensamt riksdagshus lägre slutsumman hufvudsakligen derpå, att värdet af

Riksbankens nuvarande tomter med derå befintliga byggnader afräknats.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 33.

Vid valet bland de föreslagna byggnad splatserna bär komitén

uttalat sig för endera af de alternativt uppgifna platserna å Skeppsholmen.

På ofvan angifvet skäl hade Helgeandsholmen uteslutits från

jemförelse!], men i afgifna reservationer hafva emellertid fem af komiténs

tio ledamöter förklarat sig anse Helgeandsholmen vara den plats,

som företrädesvis egnade sig till byggnadsplats för nytt riksdagshus.

I fråga om användningen af det nuvarande riksdagshuset efter

Riksdagens afflyttning derifrån har komitén, sedan genom sakkunnige

män verkstälda undersökningar ådagalagt, att husets förvandling till

lokaler för embetsverk icke skulle möta några svårigheter, föreslagit,

att huset måtte inredas till lägenheter för sådana statens embetsverk,

åt bvilka lokaler för närvarande måste förhyras.

Hvad åter angår kammararkivet, har komitén, som ansett detta

arkivs behof af ökadt utrymme vara så trängande, att med dess afhjelpande

icke kunde anstå till den aflägsna tidpunkt, då för inrymmande

af arkivets öfverflöd det nuvarande riksdagshuset skulle kunna

anlitas, föreslagit, att arkivet måtte inrymmas i Marinförvaltningens

hus samt att åt Förvaltningen jemte öfriga i dess hus inrymda embetsverk

ny lokal måtte beredas genom inköp för ändamålet af de båda

f- d. gymnasiihusen å Riddarholmen eller, om sistberörda förslag icke

kunde godkännas, att åt de nu i Marin förvaltningens hus inrymda

embetsverk lägenheter måtte hyras i enskilda hus, intill dess att nuvarande

riksdagshuset blefve ledigt.

Då valet af Skeppsholmen till plats för riksdagshuset uteslöte

möjligheten att med detta hus sammanbygga det tillämnade nya huset

för Riksbanken, hade komitén måst vara betänkt att föreslå en tomt

för ensamt riksbankshus. I detta afseende hafva komiterade på anförda

skäl ansett sig i första rummet böra förorda de båda nu varande

banktomterna, förenade till en tomt. För uppförande af ett nytt riksbankshus

på denna plats liar komitén låtit uppgöra fullständiga planoch

fasadritniugar samt kostnadsförslag, utvisande det senare, att

byggnaden kunde i fullständigt skick erhållas för 880,000 kronor, dervid

icke något afräknats för materialierna i de nuvarande byggnaderna

Till denna kostnadssumma komme emellertid ett ytterligare belopp af

120,000 kronor för utförande af vissa arbeten för möjliggörande af

bankrörelsens fortsatta bedrifvande å nu varande ställe under byggnadstiden,

så att under sistnämnda förutsättning det nya bankhuset komme

att kosta 1,000,000 kronor, deri inräknadt hyra för de mindre lägenheter,

som icke under hela byggnadstiden kunde få qvarblifva.

För den händelse åter att detta komiténs förslag icke skulle

Bih. till Rilcsd. Prof. 1887. B. 1 Sami. 1 Afd. 19 Raft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.

lyckas göra sig gällande, har komitén verkstält utredningar angående ett

par andra tomter, som i sådan händelse borde enligt komiténs åsigt

komma i åtanke såsom plats för det nya riksbankshuset, nemligen

qvarteret Atomena (förra Bergstrahlska huset) i hörnet af Riddarhustorget

och Stora Nygatan samt det förut af bankofullmäktige för ändamålet

ifrågasatta qvarteret Sjöhästen framför Vasabrons norra mynning.

Äfven efter afgifvandet af komiténs omförmälda betänkande har

frågan om beredande af byggnadsplats för nytt riksbankshus utgjort

föremål för förhandlingar, i det fullmäktige i Riksbanken i skrifvelse

af den 5 Mars 1886 gjort underdånig framställning i fråga om förvärfvande

för Riksbankens räkning i och för uppförande af ett riksbankshus

af antingen nyssberörda tomt i qvarteret Sjöhästen eller ock

Akademiens för de Fria Konsterna hus i qvarteret Uttern vid Fredsgatan.

De med anledning af denna framställning från vederbörande

infordrade yttranden öfverlemnades på grund af Eders Kongl. Maj:ts

beslut den 15 påföljande Maj till fullmäktige i Riksbanken; och torde

jag beträffande hvad vid denna behandling af frågan förekom nu allenast

behöfva erinra derom, att Justitiekanslersembetet i afgifvet utlåtande

uttalat den uppfattning, att de vilkor, under hvilka Akademiens

för de Fria Konsterna byggnad donerats till Akademien, innefattade

hinder för denna att frånhända sig ifrågavarande byggnad.

Den nyss lemnade kortfattade öfversigten af de bemödanden, som

hittills gjorts för anskaffandet af nytt riksdags- och nytt riksbankshus,

gifver utan vidare utläggning otvetydigt vid handen, att behofvet af

de nya byggnaderna varit och är så allmänt och lifligt kändt, att, derest

icke betydande svårigheter mött vid valet af byggnadsplats^ definitivt

beslut om byggnadernas uppförande säkerligen redan långt före detta

varit fattadt. Då nu den på Riksdagens begäran i nyssnämnda afseende

verkstälda utredning någon tid förelegat och härtill kommer, att genom

årliga afsättningar till den vid 1884 års riksdag bildade fond för

nytt riksdagshus denna fond så vuxit, att densamma den 3 sistlidne

Januari utgjorde 2,488,973 kronor 29 öre, synes mig tiden vara inne

för realiserandet af de länge sväfvande byggnadsplanerna. Ett ytterligare

skäl att undvika längre uppskof föreligger i den omständigheten,

att möjligheten att till byggnadsplats förvärfva den bland de i

sådant afseende föreslagna platserna, om hvars lämplighet för ändamålet

meningarne måhända minst varit delade, eller Helgeandsholmen,

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.

skulle genom ett uppskof väsentligen äfventyras. De å holmen befintliga,

Eders Kong]. Maj:t enskildt tillhöriga byggnader äro nemligen,

enligt hvad kandi är, så bristfälliga, att de icke kunna i sådant skick

vidare bibehållas, utan måste underkastas genomgripande reparationer

eller ombyggnader, hvarefter deras afstående för det nu ifrågavarande

ändamålet icke lärer kunna förväntas, och synes det således vara angeläget,

att Riksdagen nu må blifva i tillfälle att besluta, huruvida Helgeandsholmen

bör tagas i anspråk till plats för nytt riksdagshus eller icke

vidare dertill ifrågasättas.

De dryga hyror, hvilka statsverket nödgas årligen utbetala för

beredandet af lokal åt de embetsverk, som sakna egen sådan, innebära

äfven i sin mån en maning att ej längre än nödigt är dröja med vidtagandet

af de åtgärder, hvarigenom det nu varande riksdagshuset

skulle kunna blifva disponibelt till lokaler för embetsverk. Sammanlagda

beloppet af de hyror, som erläggas för lokal åt de ifrågavarande

embetsverken, eller Justitiekanslersexpeditionen, Justitiedepartementets

statistiska afdelning, Lagberedningen, Fångvårdsstyrelsen, Lotsstyrelsen,

Lotskontoret, Kommersekollegium, Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen

samt Finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå, uppgår nemligen

till 33,500 kronor årligen och motsvarar alltså räntan på ett kapital,

som torde icke obetydligt öfverstiga kostnaden för riksdagshusets förändrade

inredning. Den uppgifna hyressumma!! kommer emellertid att

ökas. Fångvårdsstyrelsen skall nemligen under nästa år inflytta i annan

lokal, för hvilken måste erläggas högre hyra, än verkets nuvarande

lokal betingar, och om anskaffande af rymligare och följaktligen dyrbarare

lokal för kontroll- och justeringsbyrån föreligger en underdånig

framställning. Anskaffande af ökadt utrymme för kammararkivet måste

ock föranleda kostnader.

Då jag på grund af det anförda anser mig böra tillstyrka Eders

Kongl. Maj:t att till nu pågående riksdag afgifva förslag om beredande

af nya lokaler för Riksdagen och Riksbanken, förekommer härvid först

frågan, huruvida byggnadsförslaget bör afse Riksdagens och Riksbankens

inrymmande i en gemensam byggnad eller huruvida särskilda lokaler

för Riksdagen och Riksbanken må vara att föredraga. Att i hvarje

fall i den nya byggnad, som kommer att uppföras för Riksdagen, utrymme

bör beredas för Riksgäldskontoret och Justitieombudsmansexpeditionen,

torde få anses gifvet. Påtagligt är, att väsentliga fördelar

skulle vinnas, derest äfven Riksbanken kunde i samma byggnad inrymmas.

Utom det ändamålsenliga deri, att Riksdagen med dess samtliga verk

komme att varda på ett ställe sammanförda, talar derför, att kostnaderna

för de båda såsom nödvändiga erkända byggnadsföretagen skulle högst

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.

betydligt reduceras genom deras sammanslående till ett. Den besparing

i sjelfva byggnadskostnaden för ny riksbank, som skulle uppkomma

genom dess sammanbyggande med det nya riksdagshuset, är af byggnadskomitén

beräknad till 297,000 kronor, men en ännu mycket betydligare

besparing skulle naturligtvis uppstå derigenom, att allenast en

tomt skulle för båda byggnadsföretagen behöfva tagas i anspråk. Å

andra sidan måste de ökade fordringar, som i fråga om ej mindre utrymme

än äfven centralt läge måste ställas på byggnadsplan för ett

hus, hvilket, jemte Riksdagen, skulle rymma äfvtjn Riksbanken, föranleda

till eu väsentlig begränsning i antalet af de tomter, som eljest

kunde för riksdagshusbyggnaden ifrågakomma. De för sammanbyggnaden

nyss anförda skälen synas mig emellertid ega den afgörande

vigt, att vid valet mellan de föreslagna byggnadsplatserna för nytt riksdagshus

de bland dessa platser, som icke medgifva uppförandet derå

af lokal jemväl för Riksbanken, redan på grund af denna omständighet

böra lemnas ur räkningen. Jag anser mig derför i det följande kunna utgå

från förutsättningen, att det blifvande byggnadsföretaget bör afse uppförandet

af en för Riksdagen och dess samtliga verk gemensam byggnad.

Af de platser, som under denna frågas föregående behandling

blifvit nämnda såsom egnande sig för uppförandet af nytt riksdagshus,

lära af skäl, som äro allt för mycket i ögonen fallande att här behöfva

upprepas, platserna vid Slottsbacken och a norra delen af Carl XIlI:s

torg icke kunna ifrågakomma. Förslaget att bygga riksdagshuset å

Riksgäldskontorets och Riksarkivets tomter måste efter den nyligen

beslutade tillbyggnaden till Riksarkivet betraktas såsom förfallet. Med

den byggnadsplats, som skulle omfatta det af Generalstabens hus,

stadens auktionsverk och pantlåneinrättning samt bolaget P. A. Norstedt

& Söners egendom nu intagna område, är, efter det å sistnämnda

egendom ett nytt, storartadt tryckerietablissement blifvit uppfördt, förhållandet

enahanda. Den nuvarande riksdagshustomten är med afseende

på dess mot Riddarholmskyrkan inträngda läge för ändamålet olämplig

och dess användande till plats för nytt riksdagshus skulle medföra den

högst afsevärda svårigheten, att provisoriska lokaler under byggnadstiden

måste anskaffas för Riksdagens kamrar och utskott samt bibliotek

m. m. Den fjerde af de ifrågasatta byggnadsplatserna å Riddarholmen,

eller det område å holmens vestra del, som nu upptages af förra kungshuset

samt Kammarrättens och Marinförvaltningens hus jemte eu del

af den mellan de två förstnämnda byggnaderna liggande gatan, skulle

visserligen, på sätt ock byggnadskomitén erinrat, erbjuda åtskilliga

fördelar, men dess utseende till byggnadsplats skulle nödvändiggöra,

att flera bland de största embetsverken, nemligen Svea Hofrätt, Kammar
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.

kollegium, Statskontoret, Kammarrätten, Domänstyrelsen, Sjöförsvarsdepartementet

och Marinförvaltningen måste under byggnadstiden inrymmas

i hyrda lägenheter, hvilket blefve förenadt med betydande

svårigheter och olägenheter för den orubbade fortgången af arbetet i

dessa vigtiga verk. Utvägen att låta med riksdagshusets påbörjande

anstå, intill dess en ny byggnad blifvit för berörda embetsverk uppförd,

kan ej heller anlitas af det skäl att, såsom af byggnadskomiténs

utlåtande närmare inhemtas, det utrymme, . som intages af det nuvarande

riksdagshusets vestra flygel, måste tagas i anspråk för den

byggnad, som skulle bereda embetsverken ersättning för deras nuvarande

lokaler, och det redan nu alltför trånga utrymmet för Riksdagen

således ytterligare inskränkas. Då i allt fall, äfven om man för

vinnande af det vigtiga ändamålet ville frånse de med embetsverkens

rubbande ur sina nuvarande lägenheter förbundna svårigheter, den

föreslagna byggnadstomten synes föga egna sig för uppförandet af en

monumental byggnad, hvars fasad och norra kortsida komme att delvis

undanskjunmas af andra byggnader och hvars båda öfriga sidor endast

blefve synbara från mindre besökta delar af staden, under det att

Riddarholmskyrkan med sina betydelsefulla grafkapell komme att i höggrad

nedtryckas, synes tanken på denna byggnadsplats böra öfvergifvas.

Då jag den 12 sistlidne Januari gjort underdånig framställning

om uppdrag åt Chefen för Finansdepartementet att med biträde af

tillkallade sakkunniga personer verkställa utredning angående åtskilliga

de Kongl. teatrarne rörande frågor och dervid särskild! framhållit behofvet

af utredning dels beträffande ifrågasatt om- och tillbyggnad af

stora teatern å dess nuvarande tomt, dels rörande lämpligheten af

denna tomts försäljning och köpeskillingens användande för uppförandet

å annan plats af ny teaterbyggnad, har jag med denna framställning,

hvilken Eders Kongl. Maj:t behagat i nåder bifalla, tillräckligt

angifvit min åsigt om vigten för teaterinstitutionens fortbestånd deraf,

att teatern bibehålies vid rätten att för sina ändamål disponera den

ifrågavarande tomten. Endast under förutsättning att tillräckliga medel

anvisades för uppförande på annat håll af ny byggnad för stora

teatern skulle teatertomten, utan skada för teaterns framtid, kunna

tagas i anspråk till byggnadsplats för nytt riksdagshus, men då utsigterna

för realiserandet af denna förutsättning icke torde vara synnerligen

stora och i allt fall sistnämnda byggnadsfrågas lösning säkerligen

skulle icke oväsentligt försvåras genom dess förknippande med frågan

om beredande af ny byggnad åt stora teatern, kan jag icke skänka

mitt förord åt förslaget att till byggnadsplats för riksdagshus använda

teatertomten.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.

Vida mindre svårighet än i fråga om sistnämnda tomt skulle

möta mot förvärfvandet till byggnadsplats af vare sig Artilleriplanen

eller någondera af de alternativt föreslagna platserna å Skeppsholmen,

och nekas kan icke, att det af byggnadskomitén förordade förslaget

att bygga riksdagshuset å Skeppsholmen erbjuder åtskilliga tilltalande

sidor. Men äfven om byggnadsföretaget å dessa platser tankes såsom

inskränkt inom den omfattning, med afseende hvarå komitén tagit

platsernas lämplighet för ändamålet i öfvervägande, eller såsom omfattande

allenast lokal för Riksdagen samt Riksgäldskontoret och Justitieombudsmansexpeditionen,

möter mot valet af ej mindre Artilleriplanen

än Skeppsholmen betänklighet i det långa afståndet från flertalet af de

centrala embetsverken. Hvad särskild! Skeppsholmen såsom plats för

nytt riksdagshus beträffar, bör ej heller lem nas oanmärkt, att då, enligt

det ena byggnadsalternativet, handtverkskasernen, sjökarteverkets

hus och matroskasernen och, enligt det andra, de två förstnämnda

byggnaderna samt båtsmanskasernen och skolhuset måste borttagas

och ersättas med nya byggnader å holmen, dessa byggnader i förening

med riksdagshuset körnare att så inkräkta på utrymmet å ifrågavarande

holme, att endast ringa plats blefve öfrig för framdeles möjligen erforderliga

nybyggnader för flottans räkning, hvarigenom fördelen af

nrarinetablissementens koncentrering å Skeppsholmen körnare att äfventyras.

Dessutom skulle, då den till Skeppsholmen ledande bron i sitt

nuvarande skick icke kan anses utgöra en värdig avenue till den blifvande

riksdagsbyggnaden, en icke oväsentlig tillökning i de af komitén

för byggnadsföretaget beräknade kostnader föranledas af utgiften för

denna bros efter längre eller kortare tids förlopp nödvändiga ombyggnad.

^

De i fråga om artilleriplanen och Skeppsholmen anförda omständigheterna

skulle emellertid måhända, derest fråga nu vore om

uppförande af ett, hus enbart för Riksdagen, icke utgöra tillräcklig

grund för förkastandet af de ifrågavarande byggnadsplatserna, men

då i enlighet med den förutsättning, jag förut tillåtit mig uttala såsom

gifven, byggnadsföretaget bör afse uppförandet af en för Riksdagen

och Riksbanken gemensam byggnad, tillkommer såsom en omständighet

af afgörande betydelse bristen på centralt läge hos omförmälda

byggnadsplatser. Då såsom ett bland hufvudskälen för Riksbankens

förflyttande från dess nuvarande lokal blifvit anfördt, att denna vore

alltför aflägsen från de delar af staden, der den större affärsrörelsen

hade sitt säte, kan det uppenbarligen icke ifrågakomma att för denna

penningeanstalt uppsöka en byggnadsplats inom stadsdelar, som af

affärsverksamheten äro föga eller alls icke berörda.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.

Derest, min på anförda skäl grundade åsigt om samtliga ofvan

omförmälda tomters oanvändbarhet till byggnadsplats för riksdags-och

riksbankslms vinner nådigt godkännande, återstår åt de hittills ifrågasatta

byggnadsplatserna endast Helgeandsholmen. Att denna holme

icke allenast uppfyller alla berättigade anspråk i detta afseende, utan

dertill i måhända högre grad än någon annan plats inom hufvudstaden

förenar alla de egenskaper, som böra förefinnas hos en för det ifrågavarande

vigtiga ändamålet afsedd byggnadsplats, lärer icke kunna bestridas.

Läget i den centralaste delen af hufvudstaden erbjuder genom

den omedelbara närheten till embetsverken och de delar af staden, der

den större affärsrörelsen har sitt säte, betydande fördelar ej mindre

för Riksdagen än för Riksbanken. För Riksbanken, hvilken vore afsedd

att inrymmas i den åt Mälaren vettande delen af byggnaden,

skulle dessutom den fördel, som ligger i närbelägenheten till hufvudstadens

lifligaste trafikled, ytterligare förökas genom anläggandet af

broar till holmen från Mynttorget och i Drottninggatans förlängning.

På samma gång läget är centralt, är det äfven fritt, hvarigenom det

erbjuder den, särskilt ur Riksbankens synpunkt, beaktansvärda förmånen

af största möjliga frihet från eldfara. Utrymmet å holmen

medgifver äfven, att byggnaden förlägges så långt tillbaka från Norrbro,

att någon för Riksdagens förhandlingar störande inverkan af gatubuliret

icke behöfver befaras.

Dessa påtagliga företräden hos Helgeandsholmen hafva naturligtvis

under byggnadsfrågans föregående skeden icke kunnat undgå att

tilldraga sig uppmärksamheten. Fastmera har, såsom af den förut

lemnade redogörelsen framgår, under den tid af närmare tjugu år,

denna fråga stått på dagordningen, möjligheten att till byggnadsplats

för riksdagshus eller riksbankshus eller bådadera använda Helgeandsholmen

utgjort föremål för tid efter annan förnyadt öfvervägande, och

i den byggnadskomité, hvars betänkande jag i dag haft nåden inför

Eders Kongl. Maj:t föredraga, hafva icke mindre än fem reservanter

uttalat sig till förmån för denna plats. Om de i detta afseende framstälda

förslagen hittills icke ledt till något resultat, har detta berott

dels derpå, att Helgeandsholmens användande till byggnadsplats ansetts

medföra alltför stora kostnader, dels på betänkligheter af så att

såga estetisk art. Till kostnadsfrågan skall jag nedan återkomma. Ur

estetisk synpunkt har mot förslaget anmärkts, att eu å Helgeandsholmen

uppförd monumental byggnad åt de dimensioner, den nu ifrågavarande

måste ega, skulle dels, såsom undanskymmande en del af

slottets norra fasad, hindra detta att göra sig gällande i sin fidla

arkitektoniska skönhet, dels i sin ordning nedtryckas af slottets bygg
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.

nadsmassa, hvarjemte den åsigt blifvit uttalad, att holmen endast genom

att lemnas fri från större byggnader, såsom en öppen, planterad plats,

kunde vinna eu anordning, värdig dess utomordentliga läge. Jag kan

för min del icke erkänna rigtigheten af dessa invändningar. En blick

på den vid byggnadskomiténs betänkande fogade planritning öfver den

afsedda byggnadsplatsen på Helgeandsholmen utvisar, att byggnaden

komme att förläggas så, att slottets vestra flygel icke skulle till någon

del bortskymmas från sydöstra hörnet af artfurstens palats. Detta förhållande

i förening med slottets dominerande läge synes böra alldeles

utesluta farhågan, att den nya byggnaden komme att i någon mån

förringa slottets verkan i arkitektoniskt hänseende. Då vidare riksdagsbyggnaden

icke komme att ligga på något sätt inträngd mot slottet

och dessutom gifvetvis komme att uppföras i eu helt annan stilhållning

än detta och med sjelfständig oberoende karakter i sitt, yttre uppträdande,

kan jag icke heller finna någon grund för farhågan, att de båda

monumentala byggnadernas närbelägenhet till hvarandra med nödvändighet

skulle framtvinga eu till riksdagsbyggnadens skada utfallande jemförelse

dem emellan. Huruvida åter Helgeandsholmen skulle taga sig

bättre ut, ordnad endast såsom park än såsom bebygd med ett monumentalt

riksdagshus med en planterad och stilfullt anordnad plats framför

fasaden, ungefärligen af Gustaf Adolfs torgs storlek, är ett spörsmål,

hvars besvarande måste öfverlemnas åt hvars och ens olika smak.

Att meningarna icke äro ense om det förra alternativets företräde, bevisas

deraf, att eu i dylika frågor så kompetent auktoritet som Ofverintendenten

H. Zettervall i sin vid byggnadskomiténs betänkande fogade

reservation med värme förordat det senare af de båda alternativen.

Huru än svaret på denna smakfråga må utfalla, synes det mig emellertid

gifvet-, att en hänsyn af denna art icke kan utgöra ett giltigt hinder

för staten att för sina ändamål och på ett sätt, som af ingen lärer

kunna sägas medföra platsens vanprydande, använda sin ifrågavarande

dyrbara egendom. För Stockholms stad skulle Helgeandsholmens utseende

till byggnadsplats för riksdags- och riksbanksbyggnad medföra

den fördel, att den länge och lifligt omtvistade frågan om nämnda

holmes ordnande omsider vunne sin lösning; och om än ordnandet enligt

sakens natur icke kan ske på ett sätt, som tillfredsställer allas

åsigter om det i detta afseende i och för sig rigtigaste, kunna meningarna

icke vara delade derom, att holmens befriande från de förfallna

och vanprydande byggnader, som nu upptaga densamma, och dess bebebyggande

med en monumental byggnad inom smakfullt anordnade

Qmgifningar måste i hög grad bidraga till stadens förskönande.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.

Derest Helgeandsholmen utses till plats för riksdags- och riksbanksbyggnaden,

måste samtliga å holmen vester om Norrbro nu befintliga

byggnader undanrödjas. Dessa byggnader äro, som bekant,

Kongl. hofstallet jemte de till bostäder för stallpersonalen disponerade,

staten tillhöriga tomterna N:ris 1 och 2 i qvarteret Norrbro, de Eders

Kongl. Maj:t enskildt tillhöriga tomterna N:ris 3, 4, 5 och 6 i samma

qvarter, basarbyggnaden vid Norrbro äfvensom en i Norrström utmed

holmens norra strand befintlig, för Kongl. hofvets räkning använd tvättinrättning.

I fråga om nyssnämnda Eders Kongl. Maj:t enskildt tillhöriga

tomter har Eders Kongl. Maj:t behagat meddela mig, att Eders Kongl.

Maj:t vore sinnad förnya Sitt vid föregående tillfällen gjorda erbjudande

att i och för Helgeandsholmens ordnande utan ersättning afstå från

nämnda tomter.»

Hans Maj:t. Konungen behagade härvid yttra:

»Då Jag vid arfskifte efter Min Moder, Enkedrottning Josephina,

ensam öfvertagit de Henne tillhöriga fastigheterna N:ris 5,

7, 9 och 11 vid Gamla Norrbro å Helgeandsholmen (N:ris 3—6 i

qvarteret Norrbro), om hvilka såväl Min Fader, Konung Oscar I,

som Min Moder förklarat, att desamma skulle, när Kongl. hofstallets

flyttning komme till verkställighet, varda nedrifna samt

tomterna kostnadsfritt till vederbörande upplåtas, vill Jag härigenom

medgifva, att, derest Riksdagen vid innevarande års sammanträde

antager det förslag till uppförande af nytt hofstall å Artilleriplanen,

som blifver af Mig godkändt, ofvan omförmälda byggnader må

nedrifvas och tomtplatserna, utan någon ersättning till Mig eller

Mina rättsinnehafvare, till staten öfverlåtas för att användas till

uppförande å Helgeandsholmen af nytt Riksdagshus med Riksbank;

dock under uttryckligt vilkor att, derest bifall till det förslag,

som denna dag i afseende å nämnda byggnadsfrågor af Mig beslutas,

icke lemnas af innevarande års Riksdag, Jag derefter utan

hinder af förestående eller förut gifna löften förbehåller Mig att

öfver nämnda lägenheter fritt förfoga.»

Föredragande Departementschefen anförde vidare:

»Vid föregående tillfällen, då frågan om Helgeandsholmens ordnande

varit å bane, har anskaffandet af ny plats för hofstallet visat

sig förbundet med åtskilliga svårigheter. I afseende härå synes det

mig icke kunna bestridas, att, då Eders Kongl. Maj:t för befordrande

af det nu ifrågavarande byggnadsföretaget afstår från hofstallet å

Helgeandsholmen, hvilket eger det för sitt ändamål yppersta läge?

Bill. till Riksd. Prof. 1887. B. 1 Sami. 1 Afd. 19 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 83.

Eders Kongl. Maj:t eger fullgiltig! anspråk, att det nya hofstall, som

kommer att i det gamlas ställe uppföras, må såväl erhålla det möjligast

fördelaktiga läge som ock i afseende på tidsenlig inredning

och öfriga anordningar uppfylla alla berättigade fordringar. Bland de

platser, som tid efter annan blifvit för ändamålet ifrågasatta, anser jag

den af Eders Kongl. Maj:t redan i nådig proposition den 11 Mars

1881 föreslagna eller den s. k. Artilleriplanen ega företrädet. Afståndet

från Kongl. slottet är visserligen icke alldeles obetydligt, men möjlighet

att för ändamålet utfinna en slottet närmare belägen plats torde knappast

förefinnas, och de med afståndet förbundna svårigheter kunna i väsentlig

mån undanrödjas derigenom att, på sätt alltid vid väckt fråga om

hofstallets förflyttning till aflägsnare belägen plats varit förutsatt, ett

vaktstall för det dagliga behofvet uppföres i slottets omedelbara närhet.

Mot hofstallets förflyttning till Artilleriplanen har visserligen blifvit

erinradt, att Stockholms stad derigenom skiflle beröfvas en af sina öppna

platser, äfvensom det blifvande hofstallet förmenats komma att vanpryda

den, i synnerhet efter Strandvägens fullständiga bebyggande,

framstående plats, det komme att intaga. Med fästadt afseende derå,

att den stadsdel, der Artilleriplanen är belägen, å en sida gränsar till

en vik af saltsjön och i sin omedelbara närhet eger en offentlig park

och ett torg samt i den bakom Artilleriplanen belägna artillerigården

innesluter en öppen plats af icke obetydlig vidd, lärer emellertid ifrågavarande

stadsdel, äfven efter Artilleriplanens bebyggande, vara att

räkna till de i fråga om tillgång till den luftvexling, som genom öppna

platser beredes, bäst lottade delar af hufvudstaden. Då vidare Artilleriplanen

komme att utåt Strandvägen bebyggas med ett i förhållande

till de egentliga stallbyggnaderna fristående boställshus för stallpersonalen,

hvilket i fråga om arkitektonisk prydlighet i intet afseende behöfde

blifva angränsande byggnader vid samma gata underlägset, samt

sjelfva stallet med dithörande lokaler komme att uppföras med all

nödig hänsyn dertill, att ingen orenlighet derifrån komme att uttränga

å omgifvande gata, kan jag ej heller tillmäta den senare af ofvan anförda

anmärkningar större vigt än den förra.

Beträffande kostnaderna för uppförande af nytt hofstall å Artilleriplanen

har byggnadskomitén uppgjort följande beräkningar.

Enligt ett af Arkitekten Oskar Erikson den 7 Januari och den

23 April 1884 upprättadt kostnadsförslag för en af honom uppgjord

ritning till byggnad för nytt hofstall skulle kostnaden härför uppgå

till 1,018,553 kronor 36 öre. Då vid granskning af detta kostnadsförslag

kostnaden för sjelfva byggnaden funnits böra ökas med 92,400

kronor samt för markens planering och stallets grundläggning med

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.

106,050 kronor 28 öre, har komitén upptagit sammanlagda kostnaden

i rundt tal till ................................................................. kronor 1,200,000: —-

Värdet af nuvarande byggnader å Artilleriplanen

har enligt den uppskattning, som åtföljde ofvan omförmälda

nådiga proposition till 1881 års Riksdag,

upptagits till nedannämnda belopp, nemligen för:

kronobageriet......................... kronor 200,000: —

förra artilleristallet ............. „ 35,000: —

egendomen N:o 6 i qvar
teret

Bodarne .................. ,, 20,000: —

Då, för beredande å Artilleriplanen af plats för

hofstallet, enligt nyssberörda förslag skulle fordras

156,900 qvadratfot och kronan för ändamålet förfogar

öfver högst 148,356 qvadratfot, nemligen sjelfva planen

137,900 och tomten N:o 6 i qvarteret Bodarne,

om hvilken tvist, som dock för närvarande hvilar,

varit anhängiggjord mellan kronan och staden, 10,456

qvadratfot, måste enligt samma förslag genom byte

eller köp derutöfver förvärfvas omkring 8,500 qvadratfot,

hvilka efter ett pris af 7 kronor qvadrat
foten

skulle kosta................................................................

Sammanlagda kostnaden för hofstallets uppförande

å Artilleriplanen blefve alltså ..................... kronor 1,515,000: —

hvarifrån emellertid borde dragas värdet af den

kronans tomt vid östra sidan af Hötorget, som begagnades

till vagnbodar för hofstallets räkning och

som icke vidare fordrades för detta ändamål, om ett

nytt hofstall uppfördes å Artilleriplanen. Då dessa

vagnbodar upptoge en yta af omkring 2,700 qvadratfot,

hade afdragssumman ansetts kunna sättas till .. ,, 25,000: —

då slutliga kostnaden blefve............................. kronor 1,490,000: —

Då, enligt hvad jag inhemtat, Chefen för Landtförsvarsdepartementet

ansett nödigt, att, derest nuvarande kronobageriet vid Artilleriplanen

för beredande af plats åt hofstallet komme att borttagas, medel

för uppförande af ny byggnad för ändamålet ansloges, men det synts

mig önskvärdt, att den härigenom uppkommande tillökningen i kostnad

för nytt hofstall kunde besparas, anmodade jag i embetsskrifvelse

af den 19 Januari innevarande år öfverintendentsembetet, bland annat,

att inkomma med upplysning, huruvida den del af Artilleriplanen, som

blefve öfrig, derest det derå befintliga kronobageriet bibehölles, kunde

255,000: —

60,000: —

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

erbjuda tillräckligt utrymme för uppförande af hofstall med tillhörande

byggnader. I skrifvelse af den 8 sistlidne Februari har Öfverintendentsembetet,

jemte öfverlemnande af en, med hänsyn till stallets förläggande

på föreslaget sätt samt med iakttagande af flertalet vagnbodars

förläggande öfver stallen, af Arkitekten L. Peterson upprättad

planritning, angifvit ungefärliga kostnaden derför sålunda:

ett fem våningars boställshus, jemte jordvåning,

upptagande omkring 950,000 kubikfot å 35

öre kubikfoten,...................................................... kronor 332,500: —

stallbyggnader med vagnbodar deröfver och foderskullar,

omkring 1,450,000 kubikfot å 30 öre, „ 435,000: —

ridhus, omkring 450,000 kubikfot å 25 öre,......... „ 112,500: —

gas-, vatten- och afloppsledningar.............................. „ 25,000: —

tillsyn och ritningar ................................................... „ 20,000: —

värdet af förra artilleristallet....................................... ,, 35,000: —

värdet af byggnaderna å tomten N:o 6 i qvarteret

Bodarne ............................................................... „ 20,000: —

sammanlagdt kronor 980,000: —

eller med afdrag af värdet å vagnshuset i

qvarteret Beridarebanan vid Hötorget .................... „ 25,000: —

en slutlig kostnad af .......................................... kronor 955,000: —

Enligt den öfverlemnade planen vore byggnadskomplexet afsedt

att upptaga en yta af omkring 130,000 qvadratfot och erfordrades för

genomförande af detta förslag, att af Stockholms stad förvärfvades så

stor del af området, som enligt ritningen upptoges af boställshuset

jemte skosmedja m. m. och hissar, söder om en å planen prickad linie,

såsom vederlag hvarför dock kunde till staden öfverlåtas motsvarande

areal af områdena emellan östra stallet och Artillerigatan samt af kronobageritomten,

sedan i en framtid nytt bageri kunde varda å annan plats

uppfördt.

Om Stockholms stad icke skulle åtnöjas med det sålunda föreslagna

jordbytet, bör likväl med afseende å det förefintliga behofvet

för staden att i andra stadsdelar komma i besittning af kronan tillhörig

mark svårighet icke möta att bereda det vederlag, som för nu

ifrågavarande byggnadsföretag varder erforderligt. Jag tillåter mig i

fråga härom erinra, att Eders Kong!. Maj:t den 26 sistlidne Mars, i

sammanhang med fastställande af plan för framdragande af gatan »Norr

Mälarstrand» öfver södra delen af myntverkets tomt N:ris 1, 2 och 8

qvarteret Bryggaren, förordnat, att handlingarne i ärendet skulle öfver
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 33.

lemnas till Finansdepartementet för behandling af frågan om vilkoren

för upplåtande af mark från nämnda tomt till gatans utläggande. För

detta ändamål skulle af tomten erfordras omkring 24,750 qvadratfot,

å hvilket område ej finnas andra kronans byggnader än delar af två

uthus, afsedda för förvaring af ved och stenkol. Myntdirektören har

ansett området kunna af myntverket undvaras; och Öfverintendentsembetet

har hemstält, att vederlag för detsamma måtte beredas kronan,

då deraf kunde göras behof vid något dess byggnadsföretag. I förekommande

fall skulle såsom vilkor för upplåtelsen kunna föreskrifvas,

att staden i utbyte lemnade mark vid Artilleriplanen till motsvarande

värde, för hvars bestämmande särskild uppskattning torde böra ske.

Efter det Chefen för Kongl. hofstallet af berörda förslag erhållit

del och deremot framstält några anmärkningar, har Arkitekten Peterson,

med ledning af dessa anmärkningar, uppgjort ett nytt förslag, dervid

nödiga förändringar och tillägg iakttagits. Genom nämnda förändringar

och tillägg har den förut beräknade kostnaden, 955,000 kronor,

ansetts böra ökas med 65,000 kronor till 1,020,000 kronor; och har

Chefen för hofstallet funnit den sist uppgjorda ritningen icke gifva anledning

till någon väsentlig anmärkning, under förutsättning att den

derå upptagna boställsbyggnaden kunde, i enlighet med hvad som

uppgifvits, inrymma nödigt antal lokaler för hofstallets såväl befälsoch

tjenstepersonal som Övriga behof.

I jemförelse med den af byggnadskomitén beräknade kostnaden

för nytt hofstall å Artilleriplanen, 1,490,000 kronor, utvisar alltså det

nu genom Ofverintendeutsembetets försorg upprättade byggnadsföretaget

med deruti sedermera gjorda ändringar en med 470,000 kronor minskad

kostnadssumma, hvilken besparing, såsom af det ofvan anförda

framgår, till större delen vunnits derigenom, att, med byggnadskomplexens

koncentrering å en mindre yta, kostnaderna för kronobageriets

ersättande och inköp af mark från Stockholms stad bortfallit äfvensom

sjelfva byggnadskostnaden minskats.

Om till ofvannämnda kostnadssumma, 1,020,000 kronor, lägges

den af komitén enligt Arkitekten Eriksons, af Riksmarskalksembetet

godkända beräkning till 80,000 kronor upptagna kostnaden för uppförande

i Kongl. slottets närhet af ett vaktstall för 20 hästar, utvisar

summan häraf eller 1,100,000 kronor sammanlagda beloppet af de kostnader,

som skulle vållas genom hofstallets förflyttning från Helgeandsholmen.

Värdet af basarbyggnaden vid Norrbro har af den med anledning af

1875 års förut omförmälda riksdagsskrifvelse tillsatta komité uppskattats

till 250,000 kronor. De vilkor, under hvilka basarbyggnaden inne
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.

hafves, innefattas i nådiga resolutionen den 17 Oktober 1837, enligt

hvilken, på samma gång basarens blifvande tomtplats förklarades vara

en kronans tillhörighet, Kongl. Maj:t tillät, att en butikbyggnad skulle

få på angifvet sätt der uppföras af ett tillämnadt aktiebolag mot vilkor,

bland andra, att, om framdeles i vederbörlig ordning beslut skulle

fattas att förändra holmen till en öppen plats genom alla derå då befintliga

byggnaders borttagande, rättighet förbehölls Kongl. Maj:t och

kronan eller Stockholms stad att få inlösa deri ifrågavarande byggnaden

mot godtgörelse af byggnads- och anläggningskostnaderna, för

hvilket ändamål byggnadsberäkningarne, verificerade samt behörigen

granskade och godkända, skulle deponeras hos offentlig myndighet för

att tjena till efterrättelse vid en sådan möjligen skeende liqvid, som

skulle verkställas i svenskt silfverspecie efter 1664 års myntfot. I

öfverensstämmelse härmed deponerades ock räkningarne hos Öfverståthållareembetet

och utvisade en kostnad af 101,521 kronor 95 öre.

Frågan, huruvida genom Helgeandsholmens ordnande på det sätt,

som nu är i fråga, förutsättningen för kronans rätt att mot byggnadsoch

anläggningskostnaderna inlösa basarbyggnaden, kan anses vara

för handen, torde få göras till föremål för framtida pröfning, men kostnaden

för basarens inlösen torde emellertid här böra upptagas till ofvan

omförmälda belopp, 250,000 kronor.

Ersättandet af tvättinrättningen vid Norrströms norra gren har af

byggnadskomitén beräknats medföra en kostnad af 30,000 kronor.

Då Eders Kongl. Magt förklarat Sig utan ersättning afstå från

de Eders Kongl. Maj:t enskildt tillhöriga byggnader å Helgeandsholmen

samt, enligt hvad ofvan angifvits, kostnaderna för ersättande eller inlösen

af öfriga byggnader å holmen upptagits till 1,100,000 kronor för

hofstallet, till 250,000 kronor för basarbyggnaden och till 30,000 kronor

för tvättinrättningen, skulle alltså sammanlagda kostnaden för Helgeandsholmens

befriande från de nu å densamma befintliga byggnader

uppgå till ett belopp af 1,380,000 kronor.

Kostnaderna för grundläggning och ordnande af byggnadsplatsen

för riksdags- och riksbankshuset hafva af byggnadskomitén beräknats

till nedannämnda belopp, nemligen för:

Planering af mark och grundläggning för riksdagshuset

.......................... kronor 482,700: —

Uppkörsväg till huset... „ 47,280: —

Ordnande af stränderna ,, 759,630: —

Transport kronor 1,289,610: —

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 33.

Transport kronor 1,289,610: —

Den omgifvande markens

ordnande.................................... 110,750: —

Oförutseddautgifter m.m.,

omkring 15 procent,

kronor 1,400,360: —

it 7

Härtill komma dels kostnaden för grundläggning

för den för Riksbanken afsedda tillbyggnad

dels kostnaderna för nya broar till holmen

nemligen:

Ny bro öfver stallkanalen kronor 60,000: —

Ny bro i Drottninggatans

förlängning .............................. „ 160,000: —

209,640: — kronor 1,610,000:

175,000:

Oförutsedda utgifter m.m.,

15 procent,

kronor

220,000: —

33,000:

253,000: —

då hela kostnaden för byggnadsplatsensgrundläggning

och ordnande alltså kommer att uppgå till TTronor 2,038,000:_

Denna kostnadssumma skulle emellertid under vissa förutsättningar

kunna komma att något nedbringas.

. Sedan, med anledning af den utaf 1872 års Riksdag beslutade utredmng

åt fragan om Helgeandsholmens ordnande, från Stockholms stadsfullmäktige

infordrats underdånigt yttrande, om och i hvad mån de

kunde vara hugade eller skyldige att deltaga i de med Helgeandsholmens

ordnande förenade kostnader, förklarade fullmäktige i underdånig

skrifvelse den 2 Februari 1874, att staden icke ville undandraga

sig att, i hvad på staden ankomme, medverka dertill, att Helgeandsholmen

blefve på ett med holmens läge ändamålsenligt och prydligt

satt ordnad, men att i frågans då varande skick, innan det kommit

till stadsfullmäktiges kunskap, på hvilket sätt holmen komme att ordn.

a.8’ .1 hv,ad man den komme att upptagas af byggnader för statens

rakning, dessa byggnaders läge m. m., staden icke kunde göra några

närmare utfästelser an att ikläda sig förbindelse att, i sammanhang med

holmens ordnande och sedan de vid dess nordvestra, i strömmen nedskjutande

horn befintliga byggnader blifvit genom statens försorg borttagna,

låta afskira detta hörn så, att holmens strand derstädes komme

vinkelrät* mot Norrbro, samt i den nya linien uppföra en stenkar, uner

förbehåll att denna kaj blefve stadens egendom, äfvensom att,

derest holmen blefve på ett tillfredsställande sätt ordnad med öppna

tor allmänheten tillgängliga platser, bekosta dessa platsers beläggning

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.

med tjenlig! ämne och lyshållningen derstädes. Sedermera hafva^ väl

stadsfullmäktige i underdånig skrifvelse den 10 Januaid 1878, afbiten

med anledning af erhållen nådig remiss å den da ånyo väckta frågan

om Helgeandsholmens ordnande, förklarat, att staden, föi det fall att

riksdags- och riksbankshus komme att å holmen uppföias, icke ville

ikläda sig några förbindelser i afseende å holmens ordnande. Äfven

om man icke skulle vilja anse, att Stockholms stad genom det laga

kraftvunna beslutet af den 2 Februari 1874 iklädt sig lagligen gällande

förpligtelse att på sin bekostnad låta afskära Helgeandsholmens nordvestra

hörn och förse holmens norra strand med stenkaj, torde, man

kunna hysa förhoppning, att Stockholms stad, med afseende på den

betydande försköning af staden, som skulle vinnas genom Helgeandsholmens

ordnande på föreslaget sätt, icke skall undandraga sig att till

ändamålet bidraga med kostnaden för de ifrågavarande arbetena, hvilken

af stadens byggnadschef uppskattats till 290,000 kronor. l)å det

emellertid ännu är ovisst, huruvida detta bidrag från Stockholms stad

kan erhållas, torde detsamma tills vidare icke böra upptagas såsom en

möjlig tillgång vid uppgörande af beräkningarne öfver statsverkets utgifter

för byggnadsföretaget. _ _ ,

I byggnadskomiténs uppdrag har icke ingått uppgörandet åt beräkningar

öiver kostnaden för sjelfva riksdagshusets uppförande ofvan

grund. På min anmodan har emellertid sakkunnig person verkstält

en uträkning af kostnaden för uppgörandet af ett gemensamt riksdagsoch

riksbankshus på den af komitén beräknade^grundunderbyggnadeu,

dervid till utgång för beräkningen lagts ett af Öfvermtendenten Zettervall

med anledning af en utaf fullmäktige i Riksgäldskontoret år 1873

föranstaltad pristäflan upprättadt, af den utåt fullmäktige för ändamålet

tillsatta nämnd prisbelönt förslag till sådant hus. Med antagande att

byggnadens grundplan komme att utgöra omkring 83,500 qvadratrot

samt att byggnadens medelhöjd från grundens till taklistens öfverkant

komme att högst uppgå till 70 fot, erhöllep en byggnadsmassa af

5 845 000 kubikfot. Kostnaden för hvarje kubikfot har af bemälde sakkunnige

beräknats till 50 öre; och skulle alltså hela byggnadskostnaden

ofvan grund uppgå till ................................. kronor 2,922,500: —

Om härtill lägges ofvan angifna kostnad för

grundläggning m. ..................................................

och den förut uträknade kostnaden för Helgeandsholmens

befriande från derå nu befintliga byggnader

.............................................................................

utvisar slutsumman ....................................................

2,038,000: —

„ 1,380,000: —

kronor 6,340,500: —

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kongl. Maj:ts Råd. Proposition ÄT:o 33.

Transport kronor 6,340,500:

totalbeloppet af kostnaden för byggnadens uppförande

å nyssnämnda holme.

För utrönande af den verkliga kostnad, det

ifrågavarande byggnadsföretaget komme att vålla

statsverket, bör emellertid nyssnämnda summa minskas

med icke obetydliga belopp. Från nämnda

summa bör nemligen för sådant ändamål först

och främst afdragas värdet af Riksdagens och Riksgäldskontorets

nuvarande hus med tillhörande tomter,

hvilket värde eu år 1880 af riksgäldsfullmäktige

tillsatt komité uppskattat

för Riksdagshuset ......... till kronor 800,000: —

och för Riksgäldskonto
rets

hus .............................. „ „ 245,000: -

Vidare och då statsverket

komme att såsom entreprenör

för Riksbankens räkning

gå i författning om anskaffande

af den nya lokalen för

Riksbanken, skulle naturligtvis

statsverket ega att

af bankens medel undfågodtgörelse

för dess ifrågavarande,

för bankens räkning utförda

arbete. Denna godtgörelse

synes mig lämpligen

kunna bestämmas sålunda,

att statsverket dels af Riksbanken

undfår enahanda belopp,

eller 1,200.000 kronor,

som vid behandlingen år

1881 af den väckta frågan

om riksbankshusets uppförande

å Helgeandsholmen i

betalning för tomten antogs

skola erläggas af Riksbanken

och hvilket belopp till

utbetalande då förordades af

bankofullmäktige ochbanko
Transport

kronor 1,045,000:— 6,340,500: -

Bill. till Riksd. Prof. 1887. B. 1 Sami. 1 Afd. 19 Eäft. i

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kongl. Maj.is Nåd. ''Proposition N:o 33.

Transport kronor 1,045,000: —

utskottet, dels erhåller dispositionsrätt

öfver Riksbankens

nuvarande tomter med

derå befintliga byggnader,af

byggnadskomitén i värde

uppskattade till 500,000 kronor.

Från statsverkets kostnader

för byggnadsföretaget

böra alltså ytterligare afräknas:
värdet

af Riksbankens

nuvarande hus........................ „ 500,000: —

Riksbankens betalning

för tomt å Helgeandsholmen „ 1,200,000: —

hvarefter återstår att af statsmedel fyllas ...... kronor

Detta belopp, 3,595,500 kronor, uttrycker alltså

statsverkets kostnad för uppförande af nytt riks''

dagshus. Af de för bestridande af denna kostnad

erforderliga medel finnes redan en betydande del

tillgänglig. Såsom jag förut nämnt, egde den vid

1884 års riksdag bildade fond för nytt riksdagshus

den 3 sistlidne Januari en behållning af

2,488,973 kronor 29 öre. I den till Riksdagen

den 29 sistlidne April aflåtna nådiga proposition

angående statsverkets tillstånd och behof

har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att

till nämnda fond ytterligare■ afsätta 200,000 kronor.

^ Under förutsättning af Riksdagens bifall

härtill och att detta belopp vid 1888 års början

kommer fonden till godo samt med inberäkning

af räntor för åren 1887 och 1888, komme fondens

behållning vid 1888 års slut, derest anvisning

på densamma icke före nämnda tid ifrågakommer,

att uppgå till i rundt tal 2,900,000 kronor.

Dragés från det erforderliga utgiftsbeloppet

det sålunda disponibla kapitalet ............................. „

erfordras alltså ett ytterligare tillskott af ........... kronor

Transport kronor

6,340,500: —

2,745,000: —

3,595,500: —

2,900,000: —

~ 795^5 (X)7“—

695,500: " —

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.

Transport kronor

körut har jag anfört, att för åtskilliga af

statens embetsverk, som sakna egna lokaler, betydliga

belopp måste erläggas i hyror, hvarföre

god hushållning syntes fordra, att åtgärder snart

vidtoges för anskaffande af nya embetsverkslokaler.

Den naturligaste utvägen att afhjelpa detta

byggnadsbehof lärer, såsom äfven förut antydts,

vara att för ändamålet använda de genom Riksdagens

och Riksgäldskontorets flyttning ledigbi

i Ovan de byggnaderna. Om Riksdagen skulle

välja denna utväg att tillgodose de kraf på nya

embetsverkslokaler, som oundgängligen inom kort

måste ställas på Riksdagen, måste emellertid det

ofvan från kostnaderna för riksdagshusets uppförande

. afräknade värdet å nyssnämnda byggnader

tilläggas det anslagsbelopp, som komme

att erfordras för de sålunda utvidgade byggnadsfrågornas

genomförande, hvarföre till kostnaderna

för riksdagshuset måste läggas ett belopp af...... ,, 1,045 000: _

Skulle. Riksdagen, i betraktande af den

blifvande riksdags- och riksbanksbyggnadens

monumentala karakter, anse önskhgt, att byggnadens

fasader blefve fullständigt beklädda med

ädelt material, såsom huggen sten m. m. tillkomme

härför, enligt ofvanbemälde sakkunniges

beräkning, en ökad kostnad af................................ „ 544,500: —

lärande detta belopp ......................... tillsammans kronor 2,285,0007^

utgöra maximum af de tillskott, som af Riksdagen behöfver, utöfver

de i statsverkspropositionen till utgörande föreslagna 200,000 kronor,

för andamålet ytterligare anvisas, dervid jag torde få i minnet återkafta,

att, da värdet af nuvarande riksdagshuset samt af Riksgäldskontorets

hus, sammanlagdt 1,045,000 kronor, icke upptagits bland tillgångarne

för byggnadsföretaget af den anledning att dessa hus ansetts

hora disponeras till lokaler för embetsverk, det för sjelfva riksdagsius

yggnaden ytterligare benöfliga tillskottet egentligen utgör endast

Högst 1,240,000 kronor.

27

695,500: —

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kong!, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.

Derest hvad jag ofvan anfört vinner Eders Kongl. Maj:ts och

Riksdagens godkännande, förekommer till afgörande frågan om de åtgärder,

som närmast må vara att vidtaga för de väckta byggnads
planernas

realiserande. . . , 1A T •

Då, såsom af Riksdagens underdåniga skrifvelse . den 10 Juni

1883 framgår, Riksdagens anhållan om Eders Kongl. Majits medverkan

i denna fråga icke afsett uppförandet af sjelfva byggnaderna, lärer

annat icke böra ifrågasättas, än att Riksdagen sjelf kommer att genom

sina delegationer härom gå i författning.

I fråga om de för byggnadsföretagets utförande erforderliga

penningemedel förekommer, att, då den under Riksgäldskontorets förvaltning

stående fonden för nytt riksdagshus redan erbjuder tillräckliga

tillgångar för bestridande af de under den närmaste tiden erforderliga

kostnader för byggnadsföretaget, för närvarande ingen framställning

behöfver göras till Riksdagen om anvisande af ytterligare

medel för ändamålet, utan lärer frågan om sättet för anskaffandet åt

det utöfver redan befintliga tillgångar erforderliga tillskottet få goras

beroende på framtida pröfning. . . ,

Deremot lärer angeläget vara, att fullständiga ritningar med

kostnadsförslag till den blifvande riksdags- och riksbanksbyggnaden sa

snart som möjligt upprättas, och torde med afseende å de betydliga

förarbeten härför, som redan förefinnas uti de år 1874 prisbelöna förslagen

till sjelfva byggnaden samt uti de af byggnadskomitén verkstälda

utredningar angående kostnaden för grundläggning m. m. a

byggnadsplatsen, möjlighet finnas, att nämnda ritningar och kostnadsförslag

kunna föreläggas redan 1888 års Riksdag. Dervid herde äfven

uppgöras alternativt kostnadsförslag med tillhörande ritningar, afseende

byggnadsfasadernas beklädande med ädelt material. ..

I öfrigt torde åtgärder redan nu böra vidtagas för den blifvande

byggnadsplatsens beredande för ändamålet genom derå nu befintliga

byggnaders undanskaffande. För sådant ändamål lärer Riksdagens medgifvande

böra äskas ej mindre dertill, att de belopp, som kunna blifva

i vederbörlig ordning bestämda, att erläggas i lösen för basarbyggnaden

å Norrbro samt tvättinrättningen i Norrström, må få utgå af fonden

för nytt riksdagshus, än äfven dertill att nytt hofstall må uppföras

på Artilleriplanen samt att kostnaden derför äfvensom för uppförande

eller anordnande på annat sätt af ett vaktstall i Kongl. slottets närhet

må få utgå af fonden för nytt riksdagshus. Kostnaden for upphörande

af hofstallet är förut i beräkningarne upptagen till 1,020,000 kronor.

I detta belopp ingår dock såsom utgift värdet af forra art,“®™t“llet

och byggnaderna å tomten N:o 6 i qvarteret Bodarne med 55,000 kro
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.

nor, under det afdrag skett med 25,000 kronor för värdet af en tomt

i qvarteret Beridarebanan, som användes för hofstallets räkning och

efter den nya stallbyggnadens uppförande blir öfverflödig. Den JUntiga

byggnadekostnaden bestiger sig således till 990,000 kronor Kostnaden

för vaktstallet ar beräknad till 80,000 kronor. Från fonden för

nytt riksdagshus bör äfven utgå den till sammanlagdt 55,000 kronor

nlanenadf koStDad°n for. ersattaude af förra artilleristallet å ArtilleriavTrtL

°n 1DlÖSen i Raderna å egendomen N:o 6 i

sWlhnrW f TfG'' ^e®sut01^ erfordras Riksdagens samtycke till verkställandet

af ofvan omförmäla, för beredande af byggnadsplatsen för

“fr- ^te af mark vid Artilleriplanen mellan kronan

och Stockholms stad. Som kronans tomt å Artilleriplanen redan i

och för sig erbjuder tillräckligt utrymme för hofstallet, men tomtens

genom egoutbytet afsedda förläggande i en redigare figur skulle med
loil

städs t ,** -da prydligare “satt, itrer från S™k
att

mota d d hmQer m0t det lfrå§''asatta bytet böra komma

_ Hvad slutligen angår den för hofstallets räkning disponerade tom
kåli

fBen<iarel,a““ "I

, k ", anvandas f°r annat statsandamål eller försäljas, böra efter vidare

dnmg goras till föremål för särskild pröfning närmare den tid då

densamma skall af hofstallet frånträdas. !

bpmHtIlilder++å^Tpan^e a,f hvad JaS 1 amnet anfört, tillåter lag mig

dagen att’ beslutir" ® ** -U* ‘ nådig proposition föreslå Riks
kontoret0)oob

Wbi iBr[m,m!‘nd6 af Riksdagen, Riksbanken, RiksgäldsKontoret

och Justitieombudsmansexpeditionen afsedd byggnad må updforas

a vestra delen af Helgeandsholmen; ^ ™a upp

2:o) att Artilleriplanen, eller den del af Artillerigården, som är

agen emellan Riddare-, Artilleri-, Kaptens- och Sibyllegatorna äfvensom

erforderlig del af tomten N:o 6 i qvarteret Bodarne må efter af

nerlTfflr “ r-‘ \Artl,UenPlanen befint%a förra artilleristallet, disport

f A uppförande af nytt hofstall, med rätt för Eders Kongl Makt

m /%„bAedf”de fi tjenligaro byggnadsplats för hofstallsanlägf ningen

med Stockholms stad träffa nppgörelse om utbyte af det för äTdamålel

kriDUnen aelh.rrd°m,lade b?0* ?derlag antinge“ af annan mark vid Artilaf

^Xktshm^aÄefdrt^tF15811^””8’ “

f, ,att ^ksdagens och Riksgäldskontorets nuvarande hus må

efter Riksdagens och Riksgäldskontorets afflyttning från desamma dispoB‘h.

till Rihsd. Vrot. 1837. B. 1 Samt. 1 Afd. 19 Häft. 5

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Kong},. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.

neras för inrymmande deri af sådana statens embetsverk, indika sakna

egen lokal;

4:o) att såsom godtgörelse för upplåtelse af tomt å Helgeandsholmen

för den del af ofvan omförmälda byggnad, som är afsedd att

inrymma Riksbanken, äfvensom för uppförande af ifrågavarande del af

byggnaden må af Riksbankens medel till fonden för nytt riksdagshus

öfverlemnas ett belopp af 1,200,000 kronor, äfvensom att efter samma

byggnadsarbetes fullbordande dispositionsrätt öfver Riksbankens nuvarande

tomter med derå befintliga byggnader tillägges statsverket;

5:o) att fullständiga ritningar med kostnadsförslag till ofvan omförmälda

byggnad å Helgeandsholmen må genom Eders Kongl. Maj:ts

försorg upprättas och derefter till Riksdagen öfverlemnas samt att de

för upprättandet af ifrågavarande ritningar och kostnadsförslag erforderliga

utgifter må få af tillgångarne i fonden för nytt riksdagshus

bestridas; samt

6:o) att af samma fond må utgå dels de belopp, som kunna i

vederbörlig ordning varda bestämda att erläggas i lösen för basarbyggnaden

å Norrbro och den i Norrström utmed Helgeandsholmens norra

strand befintliga tvättinrättning, dels intill ett belopp af högst 990,000

kronor kostnaden för uppförande af nytt hofstall å Artilleriplanen äfvensom

af högst 80,000 kronor för uppförande eller anordnande på annat

sätt af ett vaktstall i Kongl slottets närhet, dels ock de till sammanlagdt

55,000 kronor beräknade kostnaderna för ersättande af det för

landtförsvarets behof disponerade förra artilleristallet vid Artilleriplanen

och för inlösen af byggnaderna å egendomen N:o 6 i qvarteret Bodarne.»

Hvad föredragande Departementschefen sålunda

anfört och hemstält, deruti statsrådets öfrige ledamöter

instämde, behagade Hans Magt Konungen gilla

och bifalla; och skulle i öfverensstämmelse dermed

nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse,

bilagan — — vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

G. Louis De Geer.

STOCKHOLM, ISÅAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG 1887.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. SBU 1887 B:9 Memorial, med förslag till voteringsproposition, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut beträffande utskottets utlåtande n:o 3 rörande Kongl. Maj:ts propos s. 1 i texten
  2. SBU 1887 B:3 Utlåtande, med anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående nytt riksdagsoch nytt riksbankshus m. m. s. 1 i texten