Angående nytt riksdagsoch riksbankshus in. m
1887-05-13 · 30 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 30 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1887 B:33, Angående nytt riksdagsoch riksbankshus in. m
Dokumentets text
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.
1
N:o 33.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående nytt
riksdags- och riksbankshus in. m.; gifven Stockholms
slott den 13 Maj 1887.
Sedan Riksdagen i underdånig skrifvelse den 10 Juni 1883 anhållit,
att Kongl. Maj:t täcktes låta utreda, hvar och huru lämplig byggnadsplats
eller lämpliga byggnadsplatser för nytt riksdagshus och nytt
riksbankshus kunde beredas, samt låta utarbeta ritningar och kostnadsförslag
i berörda hänseenden äfvensom utreda såväl, huruvida i sådant fall
icke nuvarande riksdagshus kunde till riksarkiv eller annat statens ändamål
användas, som ock öfriga med omförmälda byggnadsförslag på
ett eller annat sätt sammanhängande frågor och derefter aflåta proposition
till Riksdagen, har Kongl. Maj:t den 29 Juni samma år för ändamålet
tillsatt en komité, som den 29 November 1884 afgifvit utlåtande
i de komitén understälda frågor; och vill Kongl. Maj:t, under åberopande
af bilagda protokoll öfver finansärenden för denna dag, härmed
föreslå Riksdagen att besluta,
l:o) att en för inrymmande af Riksdagen, Riksbanken, Riksgäldskontor
och Justitieombudsmansexpeditionen afsedd byggnad må uppföras
å vestra delen af Helgeandsholmen;
2:o) att Artilleriplanen, eller den del af Artillerigården, som är
belägen emellan Riddare-, Artilleri-, Kaptens- och Sibyllegatorna, äfvensom
erforderlig del af tomten N:o 6 i qvarteret Bodarne må,
efter afrödjande af det å Artilleriplanen befintliga förra artilleristallet,
disponeras för uppförande af nytt hofstall, med rätt för Kong]. Maj:t
att för beredande af tjenligare byggnadsplats för liofstallsanläggningen
med Stockholms stad träffa uppgörelse om utbyte af det för ändamålet
erforderliga jordområde mot vederlag antingen af annan mark vid Artilleriplanen
eller ock, efter skeende uppskattning, af motsvarande del
af myntverkets till gata afsedda tomt;
Bih. till RiJcsd. Prof. 1887. B. 1 Sami. 1 Åfd. 19 Raft.
1
2
Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.
3:o) att Riksdagens ock Riksgäldskontorets nuvarande hus må
efter Riksdagens och Riksgäldskontorets afflyttning från desamma disponeras
för inrymmande deri af sådana statens embetsverk, hvilka
sakna egen lokal;
4:o) att såsom godtgörelse för upplåtelse af tomt å Helgeandsholmen
för den del af ofvan omförmälda byggnad, som är afsedd att
inrymma Riksbanken, äfvensom för uppförande af ifrågavarande del
af byggnaden må af Riksbankens medel till fonden för nytt riksdagshus
öfverlemnas ett belopp af 1,200,000 kronor, äfvensom att efter
samma byggnadsarbetes fullbordande dispositionsrätt öfver Riksbankens
nuvarande tomter med derå befintliga byggnader tillägges statsverket;
5:o)
att fullständiga ritningar med kostnadsförslag till ofvan omförmälda
byggnad å Helgeandsholmen må genom Kongl. Maj:ts försorg
upprättas och derefter till Riksdagen öfverlemnas samt att de för
upprättandet af ifrågavarande ritningar och kostnadsförslag erforderliga
utgifter må få af tillgångarne i fonden för nytt riksdagshus bestridas;
samt
6:o) att af samma fond må utgå dels de belopp, som kunna i vederbörlig
ordning varda bestämda att erläggas i lösen för basarbyggnaden
å Norrbro och den i Norrström utmed Helgeandsholmens norra
strand befintliga tvättinrättning, dels intill ett belopp af högst 990,000
kronor kostnaden för uppförande af nytt liofstall å Artilleriplanen äfvensom
af högst 80,000 kronor för uppförande eller anordnande på
annat sätt af ett vaktstall i Kongl. slottets närhet, dels ock de till
sammanlagdt 55,000 kronor beräknade kostnaderna för ersättande af
det för landtförsvarets behof disponerade förra artilleristallet vid Artilleriplanen
och för inlösen af byggnaderna å egendomen N:o 6 i
qvarteret Bodarne.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen
med all Kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.
OSCAR.
Gust. Tamm.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.
3
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans
Mafit Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 13''
Maj 1887.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve
Ehrensvård,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hammarskjöld,
Richert,
Ryding,
von Krusenstjerna,
Friherre Tamm.
Chefen för Finansdepartementet, Statsrådet Friherre Tamm föredrog
i underdånighet särskilda i nåder förordnade komiterades den 29
November 1884 afgifna underdåniga betänkande och förslag angående
byggnadsplatser för nytt riksdagshus och ny riksbank m. m. samt
anförde derefter:
»Då vid 1865—1866 årens riksdag beslut fattades om påbyggnad
och förändring af Riksens Ständers hus och f. d. Hebbeska huset för
inrymmande deri af Riksdagens båda kamrar, afsågs härmed allenast
att bereda nationalrepresentationen lokal under den tid, som kunde
förflyta, intill dess ett nationen värdigt riksdagshus hunne anskaffas.
Under de efter nämnda tid tilländagångna tjugu åren har frågan om
anskaffandet af ett sådant hus nästan oafbrutet stått på Riksdagens
dagordning. Med hvarje år har behofvet deraf blifvit mera känbart,
4
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.
ur synpunkten ej mindre af den ständigt stigande svårigheten att bereda
utrymme för det med folkmängdens tillväxt ökade ledamotsantalet
i båda kamrarne, än äfven af det obehag och den våda för helsan,
som vistandet uti de i hygieniskt afseende illa tillgodosedda lokalerna
i det nuvarande riksdagshuset måste medföra. De tid efter annan för
icke ringa kostnad vidtagna förändringarne i detta hus hafva väl kunnat
för någon tid minska de mest öfverklagade olägenheterna, men behofvet
af en ny, ändamålsenligare lokal har dock städse ånyo gjort
sig gällande med en styrka, som icke låtit sig afvisa. Talrika förslag
dels till ombyggnad af det nuvarande riksdagshuset, dels till uppförande
af ett nytt sådant bära härom tillräckligt vittne. Sålunda förevar vid
1871 års riksdag ett förslag att å nedre delen å riksdagshusets tomt
uppföra en ny byggnad, afsedd att ställas i gemenskap med de äldre
hufvudbyggnaderna. Vid 1872 års riksdag väcktes förslag om vidtagandet
af åtgärder för att på Helgeandsholmens vestra del skaffa
plats för ett nytt riksdagshus, hvilket förslag utgjorde föremål för
förhandlingar äfven vid de två närmast följande riksdagarne. I sammanhang
med den år 1875 ånyo väckta frågan om Helgeandsholmens ordnande
utgjorde äfven frågan om lämpligheten af det nya riksdagshusets
förläggande derstädes föremål för öfvervägande. 1878 års Riksdag behandlade
ett förslag om uppförande å riksdagshustomtens södra del af
en byggnad för inrymmande af två nya salar för kamrarne. 1879 och
1880 årens Riksdagar förordnade om utredning angående uppförande,
helst å Riddarholmen, af ett nytt riksdagshus. Vid 1881 års riksdag
fattades beslut om upprättande af ritningar och förslag till tillbyggnad
af det gamla riksdagshuset, afseende dess begagnande för högst trettio
år. Det på grund häraf upprättade förslaget förkastades vid 1882
års riksdag, då i stället beslut fattades om beredande af ökadt utrymme
för Riksdagen genom användande för ändamålet af åtskilliga af de till
bostadslägenheter och embetslokaler i riksdagshuset upplåtna rum.
I jemnbredd med åtgärderna för anskaffandet af nytt riksdagshus
hafva gått bemödanden för förvärfvande af ny tomt för Riksbanken.
Sedan bankoutskottet vid 1872 års riksdag fästat uppmärksamheten
derpå, att de nuvarande bankhusen vore alldeles otjenliga för sitt
ändamål, att de icke kunde äfven med genomgripande ändringar göras
ändamålsenliga, samt att deras läge i sydöstra delen af staden redan
då vore och framdeles blefve allt mer olämpligt, då den större affärsrörelsen
hade sina lokaler hufvudsakligen i de vestligaste delarne af
staden inom broarne och sannolikt efter hand skulle allt mera draga
sig åt norr, beslöt Riksdagen, att i sammanhang med den då beslutade
utredningen om lämpligheten af det nya riksdagshusets förläggande
Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33. 5
till Helgeandsholmen undersökning skulle ega ruin om möjligheten och
ändamålsenligheten att antingen i samma byggnad inrymma Riksbanken
och Riksgäldskontoret eller ock för Riksbanken bereda lämplig lokal antingen
på Helgeandsholmen eller i dess grannskap. Efter det de väckta
frågorna om Helgeandsholmens bebyggande vid 1874 års riksdag fallit,
anhöll 1875 års Riksdag i underdånig skrifvelse, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes låta tillse, om och under hvilka vilkor antingen det i hörnet af
Mynttorget och Myntgatan belägna kanslihuset eller annan lämplig och
närbelägen, staten tillhörig plats skulle kunna till Riksbanken i och för
bebyggande öfverlåtas. Denna Riksdagens anhållan gaf upphof till utredningar
och förslag angående Helgeandsholmens ordnande och uppförande
derstädes af såväl ny riksbanksbyggnad som nytt riksdagshus
eller ettdera, men, efter det Stockholms stadsfullmäktige år 1878 förklarat
sig för det fall, att någondera af berörda byggnader komme att å holmen
uppföras, icke vilja bidraga till kostnaderna för holmens ordnande, förföllo
dermed äfven de ifrågasatta byggnadsföretagen. Under år 1879
gjorde bankofullmäktige särskilda underdåniga framställningar hos Eders
Kongl. Maj:t om förvärfvande för Riksbankens räkning antingen af den
vid Vasabrons norra ända belägna, för Kongl. hofstallets behof upplåtna
egendomen N:o 1 i qvarteret Sjöhästen eller ock någondera aftvå alternativt
föreslagna platser å Helgeandsholmen. Genom nådigt bref den 3
December 1880 förklarade Eders Kongl. Maj:t den förstnämnda framställningen
icke för det dåvarande kunna bifallas, hvaremot med anledning
af den senare framställningen Eders Kongl. Maj:t afgaf förklarande!),
hvilka föranledde dels till en af bankoutskottet till 1881 års
Riksdag gjord hemställan, att för upplåtelse till Riksbanken i och för
uppförande af nytt riksbankshus af samtliga de kronan tillhöriga tomterna
å Helgeandsholmen äfvensom för bortflyttande! från holmen af de för
hofstallets räkning vanvända, staten tillhöriga byggnaderna derstädes
ett belopp af 1,200,000 kronor skulle för uppförande af nytt hofstall
äfvensom af ett vaktstall i Kongl. slottets närhet ställas till Eders
Kongl. Maj:ts förfogande, dels till nådig proposition till samma års
Riksdag om Artilleriplanens disponerande för uppförande af nytt hofstall.
Såväl bankoutskottets hemställan som den nådiga propositionen
blefvo emellertid af Riksdagen afslagna.
Sedan frågan om nybyggnad för Riksdagen och Riksbanken blifvit
genom enskild motion vid 1883 års riksdag ånyo upptagen, anhöll
Riksdagen i underdånig skrifvelse den 10 Juni samma år — under
anförande, bland annat, att utvägen att anhålla om Eders Kongl. Maj:ts
medverkan synts Riksdagen så mycket hellre kunna och böra anlitas,
som flera af de redan i fråga satta likasom ock andra möjligen ytter
-
6
Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 33.
ligare i fråga kommande sätt för frågans lösning förutsatte begagnande
af tomter, som stode under Eders Kongl. Maj:ts disposition och hvilkas
användande skulle påkalla förändrade anordningar beträffande under
Eders Kongl. Maj:t lydande verk och inrättningar — att Eders Kongl.
Maj:t täcktes låta utreda, hvar och huru lämplig byggnadsplats eller
lämpliga byggnadsplatser för nytt riksdagshus och nytt riksbankshus
kunde beredas, samt låta utarbeta ritningar och kostnadsförslag i berörda
hänseenden äfvensom utreda såväl, huruvida i sådant fall icke nu
varande riksdagshus kunde till riksarkiv eller annat statens ändamål
användas, som ock öfriga med omförmälda byggnadsförslag på ett
eller annat sätt sammanhängande frågor. Vid föredragning den 29
Juni 1883 af denna Riksdagens skrifvelse behagade Eders Kongl. Maj:t
tillsätta en komité för afgifvande af utredning och förslag i det begärda
afseendet.
I underdånig skrifvelse den 7 September 1883 anförde Kammarkollegium
— som redan år 1876 gjort underdånig framställning med
anledning deraf att utrymmet i kammararkivet vore så upptaget, att
efter två till tre år plats för flere handlingar icke kunde der beredas
— att de åtgärder, som vidtagits i syfte att genom handlingars återlemnande
till vederbörande embetsverk och inrättningar i hufvudstaden
eller öfverflyttande af handlingar till Kollegii embetslokal, Kammarrättens
arkiv eller Riksarkivet minska den der redan befintliga och
med hvarje år i allt högre grad framträdande olägenheten afbristande
utrymme i kammararkivet, visat sig icke kunna för någon längre tid
afhjelpa berörda olägenhet, äfvensom att nedersta våningen i arkivets
lokal besvärades af fukt, som i hög grad skadade en del af der förvarade
handlingar, hvarföre det vore angeläget, att annan lokal för
dem anvisades. På grund af hvad Kollegium sålunda anfört uttalade
Kollegium såsom önskvärdt, att eu någorlunda tillräcklig lokal för
kammararkivets utvidgande kunde erhållas på Riddarholmen och helst
i den omedelbara närheten af kammararkivet, hvarigenom enligt Kollegii
mening åt denna fråga skulle gifvas en med hänsyn till nuvarande
förhållanden tillfredsställande lösning. Denna Kollegii framställning
blef af Eders Kongl. Maj:t den 14 September 1883 öfverlemnad till
nyss berörda komité för att tagas i öfvervägande i sammanhang med
öfriga till dess behandling hörande frågor.
Omförmälda komité afgaf den 29 November 1884 utlåtande i de
komitén understälda frågor. Efter att i detta utlåtande hafva, i enlighet
med verkstälda beräkningar, angifvit den erforderliga storleken å
det nya riksdagshusets byggnadsplats till i rundt tal 57,000 qvadratfot,
hvartill i händelse af riksbankens sammanbyggande med riksdags
-
7
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.
huset komme ett tillskott i grundyta af 15,000 qvadratfot, har komitén
såsom möjliga byggnadsplatser för nytt riksdagshus angifvit
en tomt å öfre delen af Slottsbacken midt för Kongl. slottet;
Helgeandsholmen;
fyra särskilda platser å Riddarholmen, nemligen
det nu varande riksdagshusets tomt, utvidgad med vidliggande
tomter,
Riksgäldskontorets och Riksarkivets reglerade tomter,
norra delen af holmen, som intages af Generalstabens hus,
stadens auktionsverk och pantlåneinrättning samt bolaget
P. A. Norstedt & Söners egendom,
eller ock å Riddarholmens vestra del en plats, som delvis
upptages af förra kungshuset och Kammarrättens hus,
norra delen af Carl XIILs torg;
Stora teaterns tomt;
Artilleriplanen; samt
två platser å Skeppsholmen, den ena å holmens norra del, vester
om uppfartsvägen från bron, och den andra söder om kyrkan.
Af dessa byggnadsplatser har likväl komitén på anförda skäl
ansett endast platserna å Riddarholmens vestra de], Helgeandsholmen,
teatertomten, Artilleriplanen samt de två platserna å Skeppsholmen böra
komma under närmare öfvervägande. Med afseende derå att Riksdagen
i den underdåniga skrifvelse, som föranledt komiténs nedsättande,
förklarat sig icke anse lämpligt att i den begärda utredningen
inbegripa frågorna om Helgeandsholmens ordnande och nytt hofstalls
anskaffande har emellertid komitén funnit sig förhindrad att uttala ett
omdöme om hvad som kunde tala för eller emot Helgeandsholmen
såsom plats för riksdagshus med eller utan utan riksbank, men då
komitén funnit sig böra framlägga fullständiga jemförande beräkningar
öfver kostnaderna för dels anskaffande och ordnande af de platser,
som ansetts förtjena närmare undersökning såsom byggnadstomter för
riksdagshuset, dels byggnadens grundläggning derstädes, har komitén
utsträckt dessa jemförande kostnadsberäkningar med dertill hörande
utredningar till Helgeandsholmen, på det att angående denna holme
måtte föreligga siffror, som vore fullt jemförliga med dem, som afsåge
de öfriga byggnadsplatserna.
öfver de byggnadstomter, som enligt komiténs mening borde komma
under närmare ompröfning, har komitén från Stockholms stads ingeniörskontor
införskaffat kartor, å hvilka derefter antecknats resultaten af
borrningar och höjdmätningar, som på komiténs uppdrag af Majoren
C. J. Knös å de särskilda ställena verkstälts för att utröna markens
8
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.
beskaffenhet och höjdförhållanden. För kostnadernas bedömande har
komitén äfven låtit uträkna kubikinnehållet af de byggnader å Riddarholmen.
Helgeandsholmen, Artilleriplanen och Skeppsholmen, som måste
bortskaffas, om riksdagshuset förlädes å någon af dessa platser.
Jemförande kostnadsförslag öfver planering och grundläggning för
nytt riksdagshus med dertill hörande yttre anordningar på hvar och
en af de sex platserna hafva uppgjorts af Majoren Knös, dervid enahanda
grunder och prisbestämmelser blifvit öfverallt följda. Vidare
hafva jemförande beräkningar uppgjorts öfver värdet af de byggnader,
som på de olika ställena behöfde undanrödjas, eller kostnaden för
deras ersättande med andra. Alla genom komiténs försorg uppgjorda
kostnadsförslag för nya byggnader hafva granskats af Förste Fyringeniören
G. E. Höjer.
De af komitén verkstälda beräkningarne å de kostnader, som
måste bestridas, innan murarne till ett nytt riksdagshus kunde börja
att resas på eu eller annan af ifrågavarande platser, har komitén på
följande sätt sammanfattat:
Riddarholmens
Planering och grundläggning
för huset, terrasser med upp- fartsvägar och yttertrappor.
Vägars omläggning. Om- gifvande markens ord- nande.
Förvärfvande och er- sättande af mark och
byggnader. Yärdetaf
borttagna byggnader
eller deras ersättande
med nya.
Tillsammans.
vestra del.........
Helgeandsholmen
640,000: —
1,139,000: —
1,779,000: —
(utan riksbank)
1,610,000: —-
1,850,000: —
3,460,000: —
Teatertomten ......
814,000: —
2,755,000: —
3,569,000: —
Artilleriplanen......
Skeppsholmen
(närmare ström-
590,000: —
476,000: —
1,066,000: —
men) ..................
Skeppsholmen
(söder om kyr-
689,000: —
638,000: —
1,327,000: —
kan).....................
605,000: —
610,000: —
1,215,000: —
Beräkning öfver kostnaden för byggnadsplats för gemensamt
riksdags- och riksbankshus har komitén uppgjort endast för Helgeandsholmen.
Denna kostnadsberäkning slutar å en summa af 3,091,000
kronor, beroende den i jemförelse med kostnaden för byggnadsplats för
ensamt riksdagshus lägre slutsumman hufvudsakligen derpå, att värdet af
Riksbankens nuvarande tomter med derå befintliga byggnader afräknats.
9
Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 33.
Vid valet bland de föreslagna byggnad splatserna bär komitén
uttalat sig för endera af de alternativt uppgifna platserna å Skeppsholmen.
På ofvan angifvet skäl hade Helgeandsholmen uteslutits från
jemförelse!], men i afgifna reservationer hafva emellertid fem af komiténs
tio ledamöter förklarat sig anse Helgeandsholmen vara den plats,
som företrädesvis egnade sig till byggnadsplats för nytt riksdagshus.
I fråga om användningen af det nuvarande riksdagshuset efter
Riksdagens afflyttning derifrån har komitén, sedan genom sakkunnige
män verkstälda undersökningar ådagalagt, att husets förvandling till
lokaler för embetsverk icke skulle möta några svårigheter, föreslagit,
att huset måtte inredas till lägenheter för sådana statens embetsverk,
åt bvilka lokaler för närvarande måste förhyras.
Hvad åter angår kammararkivet, har komitén, som ansett detta
arkivs behof af ökadt utrymme vara så trängande, att med dess afhjelpande
icke kunde anstå till den aflägsna tidpunkt, då för inrymmande
af arkivets öfverflöd det nuvarande riksdagshuset skulle kunna
anlitas, föreslagit, att arkivet måtte inrymmas i Marinförvaltningens
hus samt att åt Förvaltningen jemte öfriga i dess hus inrymda embetsverk
ny lokal måtte beredas genom inköp för ändamålet af de båda
f- d. gymnasiihusen å Riddarholmen eller, om sistberörda förslag icke
kunde godkännas, att åt de nu i Marin förvaltningens hus inrymda
embetsverk lägenheter måtte hyras i enskilda hus, intill dess att nuvarande
riksdagshuset blefve ledigt.
Då valet af Skeppsholmen till plats för riksdagshuset uteslöte
möjligheten att med detta hus sammanbygga det tillämnade nya huset
för Riksbanken, hade komitén måst vara betänkt att föreslå en tomt
för ensamt riksbankshus. I detta afseende hafva komiterade på anförda
skäl ansett sig i första rummet böra förorda de båda nu varande
banktomterna, förenade till en tomt. För uppförande af ett nytt riksbankshus
på denna plats liar komitén låtit uppgöra fullständiga planoch
fasadritniugar samt kostnadsförslag, utvisande det senare, att
byggnaden kunde i fullständigt skick erhållas för 880,000 kronor, dervid
icke något afräknats för materialierna i de nuvarande byggnaderna
Till denna kostnadssumma komme emellertid ett ytterligare belopp af
120,000 kronor för utförande af vissa arbeten för möjliggörande af
bankrörelsens fortsatta bedrifvande å nu varande ställe under byggnadstiden,
så att under sistnämnda förutsättning det nya bankhuset komme
att kosta 1,000,000 kronor, deri inräknadt hyra för de mindre lägenheter,
som icke under hela byggnadstiden kunde få qvarblifva.
För den händelse åter att detta komiténs förslag icke skulle
Bih. till Rilcsd. Prof. 1887. B. 1 Sami. 1 Afd. 19 Raft. 2
10
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.
lyckas göra sig gällande, har komitén verkstält utredningar angående ett
par andra tomter, som i sådan händelse borde enligt komiténs åsigt
komma i åtanke såsom plats för det nya riksbankshuset, nemligen
qvarteret Atomena (förra Bergstrahlska huset) i hörnet af Riddarhustorget
och Stora Nygatan samt det förut af bankofullmäktige för ändamålet
ifrågasatta qvarteret Sjöhästen framför Vasabrons norra mynning.
Äfven efter afgifvandet af komiténs omförmälda betänkande har
frågan om beredande af byggnadsplats för nytt riksbankshus utgjort
föremål för förhandlingar, i det fullmäktige i Riksbanken i skrifvelse
af den 5 Mars 1886 gjort underdånig framställning i fråga om förvärfvande
för Riksbankens räkning i och för uppförande af ett riksbankshus
af antingen nyssberörda tomt i qvarteret Sjöhästen eller ock
Akademiens för de Fria Konsterna hus i qvarteret Uttern vid Fredsgatan.
De med anledning af denna framställning från vederbörande
infordrade yttranden öfverlemnades på grund af Eders Kongl. Maj:ts
beslut den 15 påföljande Maj till fullmäktige i Riksbanken; och torde
jag beträffande hvad vid denna behandling af frågan förekom nu allenast
behöfva erinra derom, att Justitiekanslersembetet i afgifvet utlåtande
uttalat den uppfattning, att de vilkor, under hvilka Akademiens
för de Fria Konsterna byggnad donerats till Akademien, innefattade
hinder för denna att frånhända sig ifrågavarande byggnad.
Den nyss lemnade kortfattade öfversigten af de bemödanden, som
hittills gjorts för anskaffandet af nytt riksdags- och nytt riksbankshus,
gifver utan vidare utläggning otvetydigt vid handen, att behofvet af
de nya byggnaderna varit och är så allmänt och lifligt kändt, att, derest
icke betydande svårigheter mött vid valet af byggnadsplats^ definitivt
beslut om byggnadernas uppförande säkerligen redan långt före detta
varit fattadt. Då nu den på Riksdagens begäran i nyssnämnda afseende
verkstälda utredning någon tid förelegat och härtill kommer, att genom
årliga afsättningar till den vid 1884 års riksdag bildade fond för
nytt riksdagshus denna fond så vuxit, att densamma den 3 sistlidne
Januari utgjorde 2,488,973 kronor 29 öre, synes mig tiden vara inne
för realiserandet af de länge sväfvande byggnadsplanerna. Ett ytterligare
skäl att undvika längre uppskof föreligger i den omständigheten,
att möjligheten att till byggnadsplats förvärfva den bland de i
sådant afseende föreslagna platserna, om hvars lämplighet för ändamålet
meningarne måhända minst varit delade, eller Helgeandsholmen,
11
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.
skulle genom ett uppskof väsentligen äfventyras. De å holmen befintliga,
Eders Kong]. Maj:t enskildt tillhöriga byggnader äro nemligen,
enligt hvad kandi är, så bristfälliga, att de icke kunna i sådant skick
vidare bibehållas, utan måste underkastas genomgripande reparationer
eller ombyggnader, hvarefter deras afstående för det nu ifrågavarande
ändamålet icke lärer kunna förväntas, och synes det således vara angeläget,
att Riksdagen nu må blifva i tillfälle att besluta, huruvida Helgeandsholmen
bör tagas i anspråk till plats för nytt riksdagshus eller icke
vidare dertill ifrågasättas.
De dryga hyror, hvilka statsverket nödgas årligen utbetala för
beredandet af lokal åt de embetsverk, som sakna egen sådan, innebära
äfven i sin mån en maning att ej längre än nödigt är dröja med vidtagandet
af de åtgärder, hvarigenom det nu varande riksdagshuset
skulle kunna blifva disponibelt till lokaler för embetsverk. Sammanlagda
beloppet af de hyror, som erläggas för lokal åt de ifrågavarande
embetsverken, eller Justitiekanslersexpeditionen, Justitiedepartementets
statistiska afdelning, Lagberedningen, Fångvårdsstyrelsen, Lotsstyrelsen,
Lotskontoret, Kommersekollegium, Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen
samt Finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå, uppgår nemligen
till 33,500 kronor årligen och motsvarar alltså räntan på ett kapital,
som torde icke obetydligt öfverstiga kostnaden för riksdagshusets förändrade
inredning. Den uppgifna hyressumma!! kommer emellertid att
ökas. Fångvårdsstyrelsen skall nemligen under nästa år inflytta i annan
lokal, för hvilken måste erläggas högre hyra, än verkets nuvarande
lokal betingar, och om anskaffande af rymligare och följaktligen dyrbarare
lokal för kontroll- och justeringsbyrån föreligger en underdånig
framställning. Anskaffande af ökadt utrymme för kammararkivet måste
ock föranleda kostnader.
Då jag på grund af det anförda anser mig böra tillstyrka Eders
Kongl. Maj:t att till nu pågående riksdag afgifva förslag om beredande
af nya lokaler för Riksdagen och Riksbanken, förekommer härvid först
frågan, huruvida byggnadsförslaget bör afse Riksdagens och Riksbankens
inrymmande i en gemensam byggnad eller huruvida särskilda lokaler
för Riksdagen och Riksbanken må vara att föredraga. Att i hvarje
fall i den nya byggnad, som kommer att uppföras för Riksdagen, utrymme
bör beredas för Riksgäldskontoret och Justitieombudsmansexpeditionen,
torde få anses gifvet. Påtagligt är, att väsentliga fördelar
skulle vinnas, derest äfven Riksbanken kunde i samma byggnad inrymmas.
Utom det ändamålsenliga deri, att Riksdagen med dess samtliga verk
komme att varda på ett ställe sammanförda, talar derför, att kostnaderna
för de båda såsom nödvändiga erkända byggnadsföretagen skulle högst
12
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.
betydligt reduceras genom deras sammanslående till ett. Den besparing
i sjelfva byggnadskostnaden för ny riksbank, som skulle uppkomma
genom dess sammanbyggande med det nya riksdagshuset, är af byggnadskomitén
beräknad till 297,000 kronor, men en ännu mycket betydligare
besparing skulle naturligtvis uppstå derigenom, att allenast en
tomt skulle för båda byggnadsföretagen behöfva tagas i anspråk. Å
andra sidan måste de ökade fordringar, som i fråga om ej mindre utrymme
än äfven centralt läge måste ställas på byggnadsplan för ett
hus, hvilket, jemte Riksdagen, skulle rymma äfvtjn Riksbanken, föranleda
till eu väsentlig begränsning i antalet af de tomter, som eljest
kunde för riksdagshusbyggnaden ifrågakomma. De för sammanbyggnaden
nyss anförda skälen synas mig emellertid ega den afgörande
vigt, att vid valet mellan de föreslagna byggnadsplatserna för nytt riksdagshus
de bland dessa platser, som icke medgifva uppförandet derå
af lokal jemväl för Riksbanken, redan på grund af denna omständighet
böra lemnas ur räkningen. Jag anser mig derför i det följande kunna utgå
från förutsättningen, att det blifvande byggnadsföretaget bör afse uppförandet
af en för Riksdagen och dess samtliga verk gemensam byggnad.
Af de platser, som under denna frågas föregående behandling
blifvit nämnda såsom egnande sig för uppförandet af nytt riksdagshus,
lära af skäl, som äro allt för mycket i ögonen fallande att här behöfva
upprepas, platserna vid Slottsbacken och a norra delen af Carl XIlI:s
torg icke kunna ifrågakomma. Förslaget att bygga riksdagshuset å
Riksgäldskontorets och Riksarkivets tomter måste efter den nyligen
beslutade tillbyggnaden till Riksarkivet betraktas såsom förfallet. Med
den byggnadsplats, som skulle omfatta det af Generalstabens hus,
stadens auktionsverk och pantlåneinrättning samt bolaget P. A. Norstedt
& Söners egendom nu intagna område, är, efter det å sistnämnda
egendom ett nytt, storartadt tryckerietablissement blifvit uppfördt, förhållandet
enahanda. Den nuvarande riksdagshustomten är med afseende
på dess mot Riddarholmskyrkan inträngda läge för ändamålet olämplig
och dess användande till plats för nytt riksdagshus skulle medföra den
högst afsevärda svårigheten, att provisoriska lokaler under byggnadstiden
måste anskaffas för Riksdagens kamrar och utskott samt bibliotek
m. m. Den fjerde af de ifrågasatta byggnadsplatserna å Riddarholmen,
eller det område å holmens vestra del, som nu upptages af förra kungshuset
samt Kammarrättens och Marinförvaltningens hus jemte eu del
af den mellan de två förstnämnda byggnaderna liggande gatan, skulle
visserligen, på sätt ock byggnadskomitén erinrat, erbjuda åtskilliga
fördelar, men dess utseende till byggnadsplats skulle nödvändiggöra,
att flera bland de största embetsverken, nemligen Svea Hofrätt, Kammar
-
13
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 55.
kollegium, Statskontoret, Kammarrätten, Domänstyrelsen, Sjöförsvarsdepartementet
och Marinförvaltningen måste under byggnadstiden inrymmas
i hyrda lägenheter, hvilket blefve förenadt med betydande
svårigheter och olägenheter för den orubbade fortgången af arbetet i
dessa vigtiga verk. Utvägen att låta med riksdagshusets påbörjande
anstå, intill dess en ny byggnad blifvit för berörda embetsverk uppförd,
kan ej heller anlitas af det skäl att, såsom af byggnadskomiténs
utlåtande närmare inhemtas, det utrymme, . som intages af det nuvarande
riksdagshusets vestra flygel, måste tagas i anspråk för den
byggnad, som skulle bereda embetsverken ersättning för deras nuvarande
lokaler, och det redan nu alltför trånga utrymmet för Riksdagen
således ytterligare inskränkas. Då i allt fall, äfven om man för
vinnande af det vigtiga ändamålet ville frånse de med embetsverkens
rubbande ur sina nuvarande lägenheter förbundna svårigheter, den
föreslagna byggnadstomten synes föga egna sig för uppförandet af en
monumental byggnad, hvars fasad och norra kortsida komme att delvis
undanskjunmas af andra byggnader och hvars båda öfriga sidor endast
blefve synbara från mindre besökta delar af staden, under det att
Riddarholmskyrkan med sina betydelsefulla grafkapell komme att i höggrad
nedtryckas, synes tanken på denna byggnadsplats böra öfvergifvas.
Då jag den 12 sistlidne Januari gjort underdånig framställning
om uppdrag åt Chefen för Finansdepartementet att med biträde af
tillkallade sakkunniga personer verkställa utredning angående åtskilliga
de Kongl. teatrarne rörande frågor och dervid särskild! framhållit behofvet
af utredning dels beträffande ifrågasatt om- och tillbyggnad af
stora teatern å dess nuvarande tomt, dels rörande lämpligheten af
denna tomts försäljning och köpeskillingens användande för uppförandet
å annan plats af ny teaterbyggnad, har jag med denna framställning,
hvilken Eders Kongl. Maj:t behagat i nåder bifalla, tillräckligt
angifvit min åsigt om vigten för teaterinstitutionens fortbestånd deraf,
att teatern bibehålies vid rätten att för sina ändamål disponera den
ifrågavarande tomten. Endast under förutsättning att tillräckliga medel
anvisades för uppförande på annat håll af ny byggnad för stora
teatern skulle teatertomten, utan skada för teaterns framtid, kunna
tagas i anspråk till byggnadsplats för nytt riksdagshus, men då utsigterna
för realiserandet af denna förutsättning icke torde vara synnerligen
stora och i allt fall sistnämnda byggnadsfrågas lösning säkerligen
skulle icke oväsentligt försvåras genom dess förknippande med frågan
om beredande af ny byggnad åt stora teatern, kan jag icke skänka
mitt förord åt förslaget att till byggnadsplats för riksdagshus använda
teatertomten.
14
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.
Vida mindre svårighet än i fråga om sistnämnda tomt skulle
möta mot förvärfvandet till byggnadsplats af vare sig Artilleriplanen
eller någondera af de alternativt föreslagna platserna å Skeppsholmen,
och nekas kan icke, att det af byggnadskomitén förordade förslaget
att bygga riksdagshuset å Skeppsholmen erbjuder åtskilliga tilltalande
sidor. Men äfven om byggnadsföretaget å dessa platser tankes såsom
inskränkt inom den omfattning, med afseende hvarå komitén tagit
platsernas lämplighet för ändamålet i öfvervägande, eller såsom omfattande
allenast lokal för Riksdagen samt Riksgäldskontoret och Justitieombudsmansexpeditionen,
möter mot valet af ej mindre Artilleriplanen
än Skeppsholmen betänklighet i det långa afståndet från flertalet af de
centrala embetsverken. Hvad särskild! Skeppsholmen såsom plats för
nytt riksdagshus beträffar, bör ej heller lem nas oanmärkt, att då, enligt
det ena byggnadsalternativet, handtverkskasernen, sjökarteverkets
hus och matroskasernen och, enligt det andra, de två förstnämnda
byggnaderna samt båtsmanskasernen och skolhuset måste borttagas
och ersättas med nya byggnader å holmen, dessa byggnader i förening
med riksdagshuset körnare att så inkräkta på utrymmet å ifrågavarande
holme, att endast ringa plats blefve öfrig för framdeles möjligen erforderliga
nybyggnader för flottans räkning, hvarigenom fördelen af
nrarinetablissementens koncentrering å Skeppsholmen körnare att äfventyras.
Dessutom skulle, då den till Skeppsholmen ledande bron i sitt
nuvarande skick icke kan anses utgöra en värdig avenue till den blifvande
riksdagsbyggnaden, en icke oväsentlig tillökning i de af komitén
för byggnadsföretaget beräknade kostnader föranledas af utgiften för
denna bros efter längre eller kortare tids förlopp nödvändiga ombyggnad.
^
De i fråga om artilleriplanen och Skeppsholmen anförda omständigheterna
skulle emellertid måhända, derest fråga nu vore om
uppförande af ett, hus enbart för Riksdagen, icke utgöra tillräcklig
grund för förkastandet af de ifrågavarande byggnadsplatserna, men
då i enlighet med den förutsättning, jag förut tillåtit mig uttala såsom
gifven, byggnadsföretaget bör afse uppförandet af en för Riksdagen
och Riksbanken gemensam byggnad, tillkommer såsom en omständighet
af afgörande betydelse bristen på centralt läge hos omförmälda
byggnadsplatser. Då såsom ett bland hufvudskälen för Riksbankens
förflyttande från dess nuvarande lokal blifvit anfördt, att denna vore
alltför aflägsen från de delar af staden, der den större affärsrörelsen
hade sitt säte, kan det uppenbarligen icke ifrågakomma att för denna
penningeanstalt uppsöka en byggnadsplats inom stadsdelar, som af
affärsverksamheten äro föga eller alls icke berörda.
15
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.
Derest, min på anförda skäl grundade åsigt om samtliga ofvan
omförmälda tomters oanvändbarhet till byggnadsplats för riksdags-och
riksbankslms vinner nådigt godkännande, återstår åt de hittills ifrågasatta
byggnadsplatserna endast Helgeandsholmen. Att denna holme
icke allenast uppfyller alla berättigade anspråk i detta afseende, utan
dertill i måhända högre grad än någon annan plats inom hufvudstaden
förenar alla de egenskaper, som böra förefinnas hos en för det ifrågavarande
vigtiga ändamålet afsedd byggnadsplats, lärer icke kunna bestridas.
Läget i den centralaste delen af hufvudstaden erbjuder genom
den omedelbara närheten till embetsverken och de delar af staden, der
den större affärsrörelsen har sitt säte, betydande fördelar ej mindre
för Riksdagen än för Riksbanken. För Riksbanken, hvilken vore afsedd
att inrymmas i den åt Mälaren vettande delen af byggnaden,
skulle dessutom den fördel, som ligger i närbelägenheten till hufvudstadens
lifligaste trafikled, ytterligare förökas genom anläggandet af
broar till holmen från Mynttorget och i Drottninggatans förlängning.
På samma gång läget är centralt, är det äfven fritt, hvarigenom det
erbjuder den, särskilt ur Riksbankens synpunkt, beaktansvärda förmånen
af största möjliga frihet från eldfara. Utrymmet å holmen
medgifver äfven, att byggnaden förlägges så långt tillbaka från Norrbro,
att någon för Riksdagens förhandlingar störande inverkan af gatubuliret
icke behöfver befaras.
Dessa påtagliga företräden hos Helgeandsholmen hafva naturligtvis
under byggnadsfrågans föregående skeden icke kunnat undgå att
tilldraga sig uppmärksamheten. Fastmera har, såsom af den förut
lemnade redogörelsen framgår, under den tid af närmare tjugu år,
denna fråga stått på dagordningen, möjligheten att till byggnadsplats
för riksdagshus eller riksbankshus eller bådadera använda Helgeandsholmen
utgjort föremål för tid efter annan förnyadt öfvervägande, och
i den byggnadskomité, hvars betänkande jag i dag haft nåden inför
Eders Kongl. Maj:t föredraga, hafva icke mindre än fem reservanter
uttalat sig till förmån för denna plats. Om de i detta afseende framstälda
förslagen hittills icke ledt till något resultat, har detta berott
dels derpå, att Helgeandsholmens användande till byggnadsplats ansetts
medföra alltför stora kostnader, dels på betänkligheter af så att
såga estetisk art. Till kostnadsfrågan skall jag nedan återkomma. Ur
estetisk synpunkt har mot förslaget anmärkts, att eu å Helgeandsholmen
uppförd monumental byggnad åt de dimensioner, den nu ifrågavarande
måste ega, skulle dels, såsom undanskymmande en del af
slottets norra fasad, hindra detta att göra sig gällande i sin fidla
arkitektoniska skönhet, dels i sin ordning nedtryckas af slottets bygg
-
16
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.
nadsmassa, hvarjemte den åsigt blifvit uttalad, att holmen endast genom
att lemnas fri från större byggnader, såsom en öppen, planterad plats,
kunde vinna eu anordning, värdig dess utomordentliga läge. Jag kan
för min del icke erkänna rigtigheten af dessa invändningar. En blick
på den vid byggnadskomiténs betänkande fogade planritning öfver den
afsedda byggnadsplatsen på Helgeandsholmen utvisar, att byggnaden
komme att förläggas så, att slottets vestra flygel icke skulle till någon
del bortskymmas från sydöstra hörnet af artfurstens palats. Detta förhållande
i förening med slottets dominerande läge synes böra alldeles
utesluta farhågan, att den nya byggnaden komme att i någon mån
förringa slottets verkan i arkitektoniskt hänseende. Då vidare riksdagsbyggnaden
icke komme att ligga på något sätt inträngd mot slottet
och dessutom gifvetvis komme att uppföras i eu helt annan stilhållning
än detta och med sjelfständig oberoende karakter i sitt, yttre uppträdande,
kan jag icke heller finna någon grund för farhågan, att de båda
monumentala byggnadernas närbelägenhet till hvarandra med nödvändighet
skulle framtvinga eu till riksdagsbyggnadens skada utfallande jemförelse
dem emellan. Huruvida åter Helgeandsholmen skulle taga sig
bättre ut, ordnad endast såsom park än såsom bebygd med ett monumentalt
riksdagshus med en planterad och stilfullt anordnad plats framför
fasaden, ungefärligen af Gustaf Adolfs torgs storlek, är ett spörsmål,
hvars besvarande måste öfverlemnas åt hvars och ens olika smak.
Att meningarna icke äro ense om det förra alternativets företräde, bevisas
deraf, att eu i dylika frågor så kompetent auktoritet som Ofverintendenten
H. Zettervall i sin vid byggnadskomiténs betänkande fogade
reservation med värme förordat det senare af de båda alternativen.
Huru än svaret på denna smakfråga må utfalla, synes det mig emellertid
gifvet-, att en hänsyn af denna art icke kan utgöra ett giltigt hinder
för staten att för sina ändamål och på ett sätt, som af ingen lärer
kunna sägas medföra platsens vanprydande, använda sin ifrågavarande
dyrbara egendom. För Stockholms stad skulle Helgeandsholmens utseende
till byggnadsplats för riksdags- och riksbanksbyggnad medföra
den fördel, att den länge och lifligt omtvistade frågan om nämnda
holmes ordnande omsider vunne sin lösning; och om än ordnandet enligt
sakens natur icke kan ske på ett sätt, som tillfredsställer allas
åsigter om det i detta afseende i och för sig rigtigaste, kunna meningarna
icke vara delade derom, att holmens befriande från de förfallna
och vanprydande byggnader, som nu upptaga densamma, och dess bebebyggande
med en monumental byggnad inom smakfullt anordnade
Qmgifningar måste i hög grad bidraga till stadens förskönande.
17
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.
Derest Helgeandsholmen utses till plats för riksdags- och riksbanksbyggnaden,
måste samtliga å holmen vester om Norrbro nu befintliga
byggnader undanrödjas. Dessa byggnader äro, som bekant,
Kongl. hofstallet jemte de till bostäder för stallpersonalen disponerade,
staten tillhöriga tomterna N:ris 1 och 2 i qvarteret Norrbro, de Eders
Kongl. Maj:t enskildt tillhöriga tomterna N:ris 3, 4, 5 och 6 i samma
qvarter, basarbyggnaden vid Norrbro äfvensom en i Norrström utmed
holmens norra strand befintlig, för Kongl. hofvets räkning använd tvättinrättning.
I fråga om nyssnämnda Eders Kongl. Maj:t enskildt tillhöriga
tomter har Eders Kongl. Maj:t behagat meddela mig, att Eders Kongl.
Maj:t vore sinnad förnya Sitt vid föregående tillfällen gjorda erbjudande
att i och för Helgeandsholmens ordnande utan ersättning afstå från
nämnda tomter.»
Hans Maj:t. Konungen behagade härvid yttra:
»Då Jag vid arfskifte efter Min Moder, Enkedrottning Josephina,
ensam öfvertagit de Henne tillhöriga fastigheterna N:ris 5,
7, 9 och 11 vid Gamla Norrbro å Helgeandsholmen (N:ris 3—6 i
qvarteret Norrbro), om hvilka såväl Min Fader, Konung Oscar I,
som Min Moder förklarat, att desamma skulle, när Kongl. hofstallets
flyttning komme till verkställighet, varda nedrifna samt
tomterna kostnadsfritt till vederbörande upplåtas, vill Jag härigenom
medgifva, att, derest Riksdagen vid innevarande års sammanträde
antager det förslag till uppförande af nytt hofstall å Artilleriplanen,
som blifver af Mig godkändt, ofvan omförmälda byggnader må
nedrifvas och tomtplatserna, utan någon ersättning till Mig eller
Mina rättsinnehafvare, till staten öfverlåtas för att användas till
uppförande å Helgeandsholmen af nytt Riksdagshus med Riksbank;
dock under uttryckligt vilkor att, derest bifall till det förslag,
som denna dag i afseende å nämnda byggnadsfrågor af Mig beslutas,
icke lemnas af innevarande års Riksdag, Jag derefter utan
hinder af förestående eller förut gifna löften förbehåller Mig att
öfver nämnda lägenheter fritt förfoga.»
Föredragande Departementschefen anförde vidare:
»Vid föregående tillfällen, då frågan om Helgeandsholmens ordnande
varit å bane, har anskaffandet af ny plats för hofstallet visat
sig förbundet med åtskilliga svårigheter. I afseende härå synes det
mig icke kunna bestridas, att, då Eders Kongl. Maj:t för befordrande
af det nu ifrågavarande byggnadsföretaget afstår från hofstallet å
Helgeandsholmen, hvilket eger det för sitt ändamål yppersta läge?
Bill. till Riksd. Prof. 1887. B. 1 Sami. 1 Afd. 19 Häft. 3
18
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 83.
Eders Kongl. Maj:t eger fullgiltig! anspråk, att det nya hofstall, som
kommer att i det gamlas ställe uppföras, må såväl erhålla det möjligast
fördelaktiga läge som ock i afseende på tidsenlig inredning
och öfriga anordningar uppfylla alla berättigade fordringar. Bland de
platser, som tid efter annan blifvit för ändamålet ifrågasatta, anser jag
den af Eders Kongl. Maj:t redan i nådig proposition den 11 Mars
1881 föreslagna eller den s. k. Artilleriplanen ega företrädet. Afståndet
från Kongl. slottet är visserligen icke alldeles obetydligt, men möjlighet
att för ändamålet utfinna en slottet närmare belägen plats torde knappast
förefinnas, och de med afståndet förbundna svårigheter kunna i väsentlig
mån undanrödjas derigenom att, på sätt alltid vid väckt fråga om
hofstallets förflyttning till aflägsnare belägen plats varit förutsatt, ett
vaktstall för det dagliga behofvet uppföres i slottets omedelbara närhet.
Mot hofstallets förflyttning till Artilleriplanen har visserligen blifvit
erinradt, att Stockholms stad derigenom skiflle beröfvas en af sina öppna
platser, äfvensom det blifvande hofstallet förmenats komma att vanpryda
den, i synnerhet efter Strandvägens fullständiga bebyggande,
framstående plats, det komme att intaga. Med fästadt afseende derå,
att den stadsdel, der Artilleriplanen är belägen, å en sida gränsar till
en vik af saltsjön och i sin omedelbara närhet eger en offentlig park
och ett torg samt i den bakom Artilleriplanen belägna artillerigården
innesluter en öppen plats af icke obetydlig vidd, lärer emellertid ifrågavarande
stadsdel, äfven efter Artilleriplanens bebyggande, vara att
räkna till de i fråga om tillgång till den luftvexling, som genom öppna
platser beredes, bäst lottade delar af hufvudstaden. Då vidare Artilleriplanen
komme att utåt Strandvägen bebyggas med ett i förhållande
till de egentliga stallbyggnaderna fristående boställshus för stallpersonalen,
hvilket i fråga om arkitektonisk prydlighet i intet afseende behöfde
blifva angränsande byggnader vid samma gata underlägset, samt
sjelfva stallet med dithörande lokaler komme att uppföras med all
nödig hänsyn dertill, att ingen orenlighet derifrån komme att uttränga
å omgifvande gata, kan jag ej heller tillmäta den senare af ofvan anförda
anmärkningar större vigt än den förra.
Beträffande kostnaderna för uppförande af nytt hofstall å Artilleriplanen
har byggnadskomitén uppgjort följande beräkningar.
Enligt ett af Arkitekten Oskar Erikson den 7 Januari och den
23 April 1884 upprättadt kostnadsförslag för en af honom uppgjord
ritning till byggnad för nytt hofstall skulle kostnaden härför uppgå
till 1,018,553 kronor 36 öre. Då vid granskning af detta kostnadsförslag
kostnaden för sjelfva byggnaden funnits böra ökas med 92,400
kronor samt för markens planering och stallets grundläggning med
19
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.
106,050 kronor 28 öre, har komitén upptagit sammanlagda kostnaden
i rundt tal till ................................................................. kronor 1,200,000: —-
Värdet af nuvarande byggnader å Artilleriplanen
har enligt den uppskattning, som åtföljde ofvan omförmälda
nådiga proposition till 1881 års Riksdag,
upptagits till nedannämnda belopp, nemligen för:
kronobageriet......................... kronor 200,000: —
förra artilleristallet ............. „ 35,000: —
egendomen N:o 6 i qvar
teret
Bodarne .................. ,, 20,000: —
Då, för beredande å Artilleriplanen af plats för
hofstallet, enligt nyssberörda förslag skulle fordras
156,900 qvadratfot och kronan för ändamålet förfogar
öfver högst 148,356 qvadratfot, nemligen sjelfva planen
137,900 och tomten N:o 6 i qvarteret Bodarne,
om hvilken tvist, som dock för närvarande hvilar,
varit anhängiggjord mellan kronan och staden, 10,456
qvadratfot, måste enligt samma förslag genom byte
eller köp derutöfver förvärfvas omkring 8,500 qvadratfot,
hvilka efter ett pris af 7 kronor qvadrat
foten
skulle kosta................................................................
Sammanlagda kostnaden för hofstallets uppförande
å Artilleriplanen blefve alltså ..................... kronor 1,515,000: —
hvarifrån emellertid borde dragas värdet af den
kronans tomt vid östra sidan af Hötorget, som begagnades
till vagnbodar för hofstallets räkning och
som icke vidare fordrades för detta ändamål, om ett
nytt hofstall uppfördes å Artilleriplanen. Då dessa
vagnbodar upptoge en yta af omkring 2,700 qvadratfot,
hade afdragssumman ansetts kunna sättas till .. ,, 25,000: —
då slutliga kostnaden blefve............................. kronor 1,490,000: —
Då, enligt hvad jag inhemtat, Chefen för Landtförsvarsdepartementet
ansett nödigt, att, derest nuvarande kronobageriet vid Artilleriplanen
för beredande af plats åt hofstallet komme att borttagas, medel
för uppförande af ny byggnad för ändamålet ansloges, men det synts
mig önskvärdt, att den härigenom uppkommande tillökningen i kostnad
för nytt hofstall kunde besparas, anmodade jag i embetsskrifvelse
af den 19 Januari innevarande år öfverintendentsembetet, bland annat,
att inkomma med upplysning, huruvida den del af Artilleriplanen, som
blefve öfrig, derest det derå befintliga kronobageriet bibehölles, kunde
255,000: —
60,000: —
20 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.
erbjuda tillräckligt utrymme för uppförande af hofstall med tillhörande
byggnader. I skrifvelse af den 8 sistlidne Februari har Öfverintendentsembetet,
jemte öfverlemnande af en, med hänsyn till stallets förläggande
på föreslaget sätt samt med iakttagande af flertalet vagnbodars
förläggande öfver stallen, af Arkitekten L. Peterson upprättad
planritning, angifvit ungefärliga kostnaden derför sålunda:
ett fem våningars boställshus, jemte jordvåning,
upptagande omkring 950,000 kubikfot å 35
öre kubikfoten,...................................................... kronor 332,500: —
stallbyggnader med vagnbodar deröfver och foderskullar,
omkring 1,450,000 kubikfot å 30 öre, „ 435,000: —
ridhus, omkring 450,000 kubikfot å 25 öre,......... „ 112,500: —
gas-, vatten- och afloppsledningar.............................. „ 25,000: —
tillsyn och ritningar ................................................... „ 20,000: —
värdet af förra artilleristallet....................................... ,, 35,000: —
värdet af byggnaderna å tomten N:o 6 i qvarteret
Bodarne ............................................................... „ 20,000: —
sammanlagdt kronor 980,000: —
eller med afdrag af värdet å vagnshuset i
qvarteret Beridarebanan vid Hötorget .................... „ 25,000: —
en slutlig kostnad af .......................................... kronor 955,000: —
Enligt den öfverlemnade planen vore byggnadskomplexet afsedt
att upptaga en yta af omkring 130,000 qvadratfot och erfordrades för
genomförande af detta förslag, att af Stockholms stad förvärfvades så
stor del af området, som enligt ritningen upptoges af boställshuset
jemte skosmedja m. m. och hissar, söder om en å planen prickad linie,
såsom vederlag hvarför dock kunde till staden öfverlåtas motsvarande
areal af områdena emellan östra stallet och Artillerigatan samt af kronobageritomten,
sedan i en framtid nytt bageri kunde varda å annan plats
uppfördt.
Om Stockholms stad icke skulle åtnöjas med det sålunda föreslagna
jordbytet, bör likväl med afseende å det förefintliga behofvet
för staden att i andra stadsdelar komma i besittning af kronan tillhörig
mark svårighet icke möta att bereda det vederlag, som för nu
ifrågavarande byggnadsföretag varder erforderligt. Jag tillåter mig i
fråga härom erinra, att Eders Kong!. Maj:t den 26 sistlidne Mars, i
sammanhang med fastställande af plan för framdragande af gatan »Norr
Mälarstrand» öfver södra delen af myntverkets tomt N:ris 1, 2 och 8
qvarteret Bryggaren, förordnat, att handlingarne i ärendet skulle öfver
-
21
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 33.
lemnas till Finansdepartementet för behandling af frågan om vilkoren
för upplåtande af mark från nämnda tomt till gatans utläggande. För
detta ändamål skulle af tomten erfordras omkring 24,750 qvadratfot,
å hvilket område ej finnas andra kronans byggnader än delar af två
uthus, afsedda för förvaring af ved och stenkol. Myntdirektören har
ansett området kunna af myntverket undvaras; och Öfverintendentsembetet
har hemstält, att vederlag för detsamma måtte beredas kronan,
då deraf kunde göras behof vid något dess byggnadsföretag. I förekommande
fall skulle såsom vilkor för upplåtelsen kunna föreskrifvas,
att staden i utbyte lemnade mark vid Artilleriplanen till motsvarande
värde, för hvars bestämmande särskild uppskattning torde böra ske.
Efter det Chefen för Kongl. hofstallet af berörda förslag erhållit
del och deremot framstält några anmärkningar, har Arkitekten Peterson,
med ledning af dessa anmärkningar, uppgjort ett nytt förslag, dervid
nödiga förändringar och tillägg iakttagits. Genom nämnda förändringar
och tillägg har den förut beräknade kostnaden, 955,000 kronor,
ansetts böra ökas med 65,000 kronor till 1,020,000 kronor; och har
Chefen för hofstallet funnit den sist uppgjorda ritningen icke gifva anledning
till någon väsentlig anmärkning, under förutsättning att den
derå upptagna boställsbyggnaden kunde, i enlighet med hvad som
uppgifvits, inrymma nödigt antal lokaler för hofstallets såväl befälsoch
tjenstepersonal som Övriga behof.
I jemförelse med den af byggnadskomitén beräknade kostnaden
för nytt hofstall å Artilleriplanen, 1,490,000 kronor, utvisar alltså det
nu genom Ofverintendeutsembetets försorg upprättade byggnadsföretaget
med deruti sedermera gjorda ändringar en med 470,000 kronor minskad
kostnadssumma, hvilken besparing, såsom af det ofvan anförda
framgår, till större delen vunnits derigenom, att, med byggnadskomplexens
koncentrering å en mindre yta, kostnaderna för kronobageriets
ersättande och inköp af mark från Stockholms stad bortfallit äfvensom
sjelfva byggnadskostnaden minskats.
Om till ofvannämnda kostnadssumma, 1,020,000 kronor, lägges
den af komitén enligt Arkitekten Eriksons, af Riksmarskalksembetet
godkända beräkning till 80,000 kronor upptagna kostnaden för uppförande
i Kongl. slottets närhet af ett vaktstall för 20 hästar, utvisar
summan häraf eller 1,100,000 kronor sammanlagda beloppet af de kostnader,
som skulle vållas genom hofstallets förflyttning från Helgeandsholmen.
Värdet af basarbyggnaden vid Norrbro har af den med anledning af
1875 års förut omförmälda riksdagsskrifvelse tillsatta komité uppskattats
till 250,000 kronor. De vilkor, under hvilka basarbyggnaden inne
-
22
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.
hafves, innefattas i nådiga resolutionen den 17 Oktober 1837, enligt
hvilken, på samma gång basarens blifvande tomtplats förklarades vara
en kronans tillhörighet, Kongl. Maj:t tillät, att en butikbyggnad skulle
få på angifvet sätt der uppföras af ett tillämnadt aktiebolag mot vilkor,
bland andra, att, om framdeles i vederbörlig ordning beslut skulle
fattas att förändra holmen till en öppen plats genom alla derå då befintliga
byggnaders borttagande, rättighet förbehölls Kongl. Maj:t och
kronan eller Stockholms stad att få inlösa deri ifrågavarande byggnaden
mot godtgörelse af byggnads- och anläggningskostnaderna, för
hvilket ändamål byggnadsberäkningarne, verificerade samt behörigen
granskade och godkända, skulle deponeras hos offentlig myndighet för
att tjena till efterrättelse vid en sådan möjligen skeende liqvid, som
skulle verkställas i svenskt silfverspecie efter 1664 års myntfot. I
öfverensstämmelse härmed deponerades ock räkningarne hos Öfverståthållareembetet
och utvisade en kostnad af 101,521 kronor 95 öre.
Frågan, huruvida genom Helgeandsholmens ordnande på det sätt,
som nu är i fråga, förutsättningen för kronans rätt att mot byggnadsoch
anläggningskostnaderna inlösa basarbyggnaden, kan anses vara
för handen, torde få göras till föremål för framtida pröfning, men kostnaden
för basarens inlösen torde emellertid här böra upptagas till ofvan
omförmälda belopp, 250,000 kronor.
Ersättandet af tvättinrättningen vid Norrströms norra gren har af
byggnadskomitén beräknats medföra en kostnad af 30,000 kronor.
Då Eders Kongl. Magt förklarat Sig utan ersättning afstå från
de Eders Kongl. Maj:t enskildt tillhöriga byggnader å Helgeandsholmen
samt, enligt hvad ofvan angifvits, kostnaderna för ersättande eller inlösen
af öfriga byggnader å holmen upptagits till 1,100,000 kronor för
hofstallet, till 250,000 kronor för basarbyggnaden och till 30,000 kronor
för tvättinrättningen, skulle alltså sammanlagda kostnaden för Helgeandsholmens
befriande från de nu å densamma befintliga byggnader
uppgå till ett belopp af 1,380,000 kronor.
Kostnaderna för grundläggning och ordnande af byggnadsplatsen
för riksdags- och riksbankshuset hafva af byggnadskomitén beräknats
till nedannämnda belopp, nemligen för:
Planering af mark och grundläggning för riksdagshuset
.......................... kronor 482,700: —
Uppkörsväg till huset... „ 47,280: —
Ordnande af stränderna ,, 759,630: —
Transport kronor 1,289,610: —
23
Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 33.
Transport kronor 1,289,610: —
Den omgifvande markens
ordnande.................................... 110,750: —
Oförutseddautgifter m.m.,
omkring 15 procent,
kronor 1,400,360: —
it 7
Härtill komma dels kostnaden för grundläggning
för den för Riksbanken afsedda tillbyggnad
dels kostnaderna för nya broar till holmen
nemligen:
Ny bro öfver stallkanalen kronor 60,000: —
Ny bro i Drottninggatans
förlängning .............................. „ 160,000: —
209,640: — kronor 1,610,000:
175,000:
Oförutsedda utgifter m.m.,
15 procent,
kronor
220,000: —
33,000:
253,000: —
då hela kostnaden för byggnadsplatsensgrundläggning
och ordnande alltså kommer att uppgå till TTronor 2,038,000:_
Denna kostnadssumma skulle emellertid under vissa förutsättningar
kunna komma att något nedbringas.
. Sedan, med anledning af den utaf 1872 års Riksdag beslutade utredmng
åt fragan om Helgeandsholmens ordnande, från Stockholms stadsfullmäktige
infordrats underdånigt yttrande, om och i hvad mån de
kunde vara hugade eller skyldige att deltaga i de med Helgeandsholmens
ordnande förenade kostnader, förklarade fullmäktige i underdånig
skrifvelse den 2 Februari 1874, att staden icke ville undandraga
sig att, i hvad på staden ankomme, medverka dertill, att Helgeandsholmen
blefve på ett med holmens läge ändamålsenligt och prydligt
satt ordnad, men att i frågans då varande skick, innan det kommit
till stadsfullmäktiges kunskap, på hvilket sätt holmen komme att ordn.
a.8’ .1 hv,ad man den komme att upptagas af byggnader för statens
rakning, dessa byggnaders läge m. m., staden icke kunde göra några
närmare utfästelser an att ikläda sig förbindelse att, i sammanhang med
holmens ordnande och sedan de vid dess nordvestra, i strömmen nedskjutande
horn befintliga byggnader blifvit genom statens försorg borttagna,
låta afskira detta hörn så, att holmens strand derstädes komme
vinkelrät* mot Norrbro, samt i den nya linien uppföra en stenkar, uner
förbehåll att denna kaj blefve stadens egendom, äfvensom att,
derest holmen blefve på ett tillfredsställande sätt ordnad med öppna
tor allmänheten tillgängliga platser, bekosta dessa platsers beläggning
24
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.
med tjenlig! ämne och lyshållningen derstädes. Sedermera hafva^ väl
stadsfullmäktige i underdånig skrifvelse den 10 Januaid 1878, afbiten
med anledning af erhållen nådig remiss å den da ånyo väckta frågan
om Helgeandsholmens ordnande, förklarat, att staden, föi det fall att
riksdags- och riksbankshus komme att å holmen uppföias, icke ville
ikläda sig några förbindelser i afseende å holmens ordnande. Äfven
om man icke skulle vilja anse, att Stockholms stad genom det laga
kraftvunna beslutet af den 2 Februari 1874 iklädt sig lagligen gällande
förpligtelse att på sin bekostnad låta afskära Helgeandsholmens nordvestra
hörn och förse holmens norra strand med stenkaj, torde, man
kunna hysa förhoppning, att Stockholms stad, med afseende på den
betydande försköning af staden, som skulle vinnas genom Helgeandsholmens
ordnande på föreslaget sätt, icke skall undandraga sig att till
ändamålet bidraga med kostnaden för de ifrågavarande arbetena, hvilken
af stadens byggnadschef uppskattats till 290,000 kronor. l)å det
emellertid ännu är ovisst, huruvida detta bidrag från Stockholms stad
kan erhållas, torde detsamma tills vidare icke böra upptagas såsom en
möjlig tillgång vid uppgörande af beräkningarne öfver statsverkets utgifter
för byggnadsföretaget. _ _ ,
I byggnadskomiténs uppdrag har icke ingått uppgörandet åt beräkningar
öiver kostnaden för sjelfva riksdagshusets uppförande ofvan
grund. På min anmodan har emellertid sakkunnig person verkstält
en uträkning af kostnaden för uppgörandet af ett gemensamt riksdagsoch
riksbankshus på den af komitén beräknade^grundunderbyggnadeu,
dervid till utgång för beräkningen lagts ett af Öfvermtendenten Zettervall
med anledning af en utaf fullmäktige i Riksgäldskontoret år 1873
föranstaltad pristäflan upprättadt, af den utåt fullmäktige för ändamålet
tillsatta nämnd prisbelönt förslag till sådant hus. Med antagande att
byggnadens grundplan komme att utgöra omkring 83,500 qvadratrot
samt att byggnadens medelhöjd från grundens till taklistens öfverkant
komme att högst uppgå till 70 fot, erhöllep en byggnadsmassa af
5 845 000 kubikfot. Kostnaden för hvarje kubikfot har af bemälde sakkunnige
beräknats till 50 öre; och skulle alltså hela byggnadskostnaden
ofvan grund uppgå till ................................. kronor 2,922,500: —
Om härtill lägges ofvan angifna kostnad för
grundläggning m. ..................................................
och den förut uträknade kostnaden för Helgeandsholmens
befriande från derå nu befintliga byggnader
.............................................................................
utvisar slutsumman ....................................................
2,038,000: —
„ 1,380,000: —
kronor 6,340,500: —
25
Kongl. Maj:ts Råd. Proposition ÄT:o 33.
Transport kronor 6,340,500:
totalbeloppet af kostnaden för byggnadens uppförande
å nyssnämnda holme.
För utrönande af den verkliga kostnad, det
ifrågavarande byggnadsföretaget komme att vålla
statsverket, bör emellertid nyssnämnda summa minskas
med icke obetydliga belopp. Från nämnda
summa bör nemligen för sådant ändamål först
och främst afdragas värdet af Riksdagens och Riksgäldskontorets
nuvarande hus med tillhörande tomter,
hvilket värde eu år 1880 af riksgäldsfullmäktige
tillsatt komité uppskattat
för Riksdagshuset ......... till kronor 800,000: —
och för Riksgäldskonto
rets
hus .............................. „ „ 245,000: -
Vidare och då statsverket
komme att såsom entreprenör
för Riksbankens räkning
gå i författning om anskaffande
af den nya lokalen för
Riksbanken, skulle naturligtvis
statsverket ega att
af bankens medel undfågodtgörelse
för dess ifrågavarande,
för bankens räkning utförda
arbete. Denna godtgörelse
synes mig lämpligen
kunna bestämmas sålunda,
att statsverket dels af Riksbanken
undfår enahanda belopp,
eller 1,200.000 kronor,
som vid behandlingen år
1881 af den väckta frågan
om riksbankshusets uppförande
å Helgeandsholmen i
betalning för tomten antogs
skola erläggas af Riksbanken
och hvilket belopp till
utbetalande då förordades af
bankofullmäktige ochbanko
Transport
kronor 1,045,000:— 6,340,500: -
Bill. till Riksd. Prof. 1887. B. 1 Sami. 1 Afd. 19 Eäft. i
26
Kongl. Maj.is Nåd. ''Proposition N:o 33.
Transport kronor 1,045,000: —
utskottet, dels erhåller dispositionsrätt
öfver Riksbankens
nuvarande tomter med
derå befintliga byggnader,af
byggnadskomitén i värde
uppskattade till 500,000 kronor.
Från statsverkets kostnader
för byggnadsföretaget
böra alltså ytterligare afräknas:
värdet
af Riksbankens
nuvarande hus........................ „ 500,000: —
Riksbankens betalning
för tomt å Helgeandsholmen „ 1,200,000: —
hvarefter återstår att af statsmedel fyllas ...... kronor
Detta belopp, 3,595,500 kronor, uttrycker alltså
statsverkets kostnad för uppförande af nytt riks''
dagshus. Af de för bestridande af denna kostnad
erforderliga medel finnes redan en betydande del
tillgänglig. Såsom jag förut nämnt, egde den vid
1884 års riksdag bildade fond för nytt riksdagshus
den 3 sistlidne Januari en behållning af
2,488,973 kronor 29 öre. I den till Riksdagen
den 29 sistlidne April aflåtna nådiga proposition
angående statsverkets tillstånd och behof
har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att
till nämnda fond ytterligare■ afsätta 200,000 kronor.
^ Under förutsättning af Riksdagens bifall
härtill och att detta belopp vid 1888 års början
kommer fonden till godo samt med inberäkning
af räntor för åren 1887 och 1888, komme fondens
behållning vid 1888 års slut, derest anvisning
på densamma icke före nämnda tid ifrågakommer,
att uppgå till i rundt tal 2,900,000 kronor.
Dragés från det erforderliga utgiftsbeloppet
det sålunda disponibla kapitalet ............................. „
erfordras alltså ett ytterligare tillskott af ........... kronor
Transport kronor
6,340,500: —
2,745,000: —
3,595,500: —
2,900,000: —
~ 795^5 (X)7“—
695,500: " —
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.
Transport kronor
körut har jag anfört, att för åtskilliga af
statens embetsverk, som sakna egna lokaler, betydliga
belopp måste erläggas i hyror, hvarföre
god hushållning syntes fordra, att åtgärder snart
vidtoges för anskaffande af nya embetsverkslokaler.
Den naturligaste utvägen att afhjelpa detta
byggnadsbehof lärer, såsom äfven förut antydts,
vara att för ändamålet använda de genom Riksdagens
och Riksgäldskontorets flyttning ledigbi
i Ovan de byggnaderna. Om Riksdagen skulle
välja denna utväg att tillgodose de kraf på nya
embetsverkslokaler, som oundgängligen inom kort
måste ställas på Riksdagen, måste emellertid det
ofvan från kostnaderna för riksdagshusets uppförande
. afräknade värdet å nyssnämnda byggnader
tilläggas det anslagsbelopp, som komme
att erfordras för de sålunda utvidgade byggnadsfrågornas
genomförande, hvarföre till kostnaderna
för riksdagshuset måste läggas ett belopp af...... ,, 1,045 000: _
Skulle. Riksdagen, i betraktande af den
blifvande riksdags- och riksbanksbyggnadens
monumentala karakter, anse önskhgt, att byggnadens
fasader blefve fullständigt beklädda med
ädelt material, såsom huggen sten m. m. tillkomme
härför, enligt ofvanbemälde sakkunniges
beräkning, en ökad kostnad af................................ „ 544,500: —
lärande detta belopp ......................... tillsammans kronor 2,285,0007^
utgöra maximum af de tillskott, som af Riksdagen behöfver, utöfver
de i statsverkspropositionen till utgörande föreslagna 200,000 kronor,
för andamålet ytterligare anvisas, dervid jag torde få i minnet återkafta,
att, da värdet af nuvarande riksdagshuset samt af Riksgäldskontorets
hus, sammanlagdt 1,045,000 kronor, icke upptagits bland tillgångarne
för byggnadsföretaget af den anledning att dessa hus ansetts
hora disponeras till lokaler för embetsverk, det för sjelfva riksdagsius
yggnaden ytterligare benöfliga tillskottet egentligen utgör endast
Högst 1,240,000 kronor.
27
695,500: —
28
Kong!, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.
Derest hvad jag ofvan anfört vinner Eders Kongl. Maj:ts och
Riksdagens godkännande, förekommer till afgörande frågan om de åtgärder,
som närmast må vara att vidtaga för de väckta byggnads
planernas
realiserande. . . , 1A T •
Då, såsom af Riksdagens underdåniga skrifvelse . den 10 Juni
1883 framgår, Riksdagens anhållan om Eders Kongl. Majits medverkan
i denna fråga icke afsett uppförandet af sjelfva byggnaderna, lärer
annat icke böra ifrågasättas, än att Riksdagen sjelf kommer att genom
sina delegationer härom gå i författning.
I fråga om de för byggnadsföretagets utförande erforderliga
penningemedel förekommer, att, då den under Riksgäldskontorets förvaltning
stående fonden för nytt riksdagshus redan erbjuder tillräckliga
tillgångar för bestridande af de under den närmaste tiden erforderliga
kostnader för byggnadsföretaget, för närvarande ingen framställning
behöfver göras till Riksdagen om anvisande af ytterligare
medel för ändamålet, utan lärer frågan om sättet för anskaffandet åt
det utöfver redan befintliga tillgångar erforderliga tillskottet få goras
beroende på framtida pröfning. . . ,
Deremot lärer angeläget vara, att fullständiga ritningar med
kostnadsförslag till den blifvande riksdags- och riksbanksbyggnaden sa
snart som möjligt upprättas, och torde med afseende å de betydliga
förarbeten härför, som redan förefinnas uti de år 1874 prisbelöna förslagen
till sjelfva byggnaden samt uti de af byggnadskomitén verkstälda
utredningar angående kostnaden för grundläggning m. m. a
byggnadsplatsen, möjlighet finnas, att nämnda ritningar och kostnadsförslag
kunna föreläggas redan 1888 års Riksdag. Dervid herde äfven
uppgöras alternativt kostnadsförslag med tillhörande ritningar, afseende
byggnadsfasadernas beklädande med ädelt material. ..
I öfrigt torde åtgärder redan nu böra vidtagas för den blifvande
byggnadsplatsens beredande för ändamålet genom derå nu befintliga
byggnaders undanskaffande. För sådant ändamål lärer Riksdagens medgifvande
böra äskas ej mindre dertill, att de belopp, som kunna blifva
i vederbörlig ordning bestämda, att erläggas i lösen för basarbyggnaden
å Norrbro samt tvättinrättningen i Norrström, må få utgå af fonden
för nytt riksdagshus, än äfven dertill att nytt hofstall må uppföras
på Artilleriplanen samt att kostnaden derför äfvensom för uppförande
eller anordnande på annat sätt af ett vaktstall i Kongl. slottets närhet
må få utgå af fonden för nytt riksdagshus. Kostnaden for upphörande
af hofstallet är förut i beräkningarne upptagen till 1,020,000 kronor.
I detta belopp ingår dock såsom utgift värdet af forra art,“®™t“llet
och byggnaderna å tomten N:o 6 i qvarteret Bodarne med 55,000 kro
-
29
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.
nor, under det afdrag skett med 25,000 kronor för värdet af en tomt
i qvarteret Beridarebanan, som användes för hofstallets räkning och
efter den nya stallbyggnadens uppförande blir öfverflödig. Den JUntiga
byggnadekostnaden bestiger sig således till 990,000 kronor Kostnaden
för vaktstallet ar beräknad till 80,000 kronor. Från fonden för
nytt riksdagshus bör äfven utgå den till sammanlagdt 55,000 kronor
nlanenadf koStDad°n for. ersattaude af förra artilleristallet å ArtilleriavTrtL
°n 1DlÖSen i Raderna å egendomen N:o 6 i
sWlhnrW f TfG'' ^e®sut01^ erfordras Riksdagens samtycke till verkställandet
af ofvan omförmäla, för beredande af byggnadsplatsen för
“fr- ^te af mark vid Artilleriplanen mellan kronan
och Stockholms stad. Som kronans tomt å Artilleriplanen redan i
och för sig erbjuder tillräckligt utrymme för hofstallet, men tomtens
genom egoutbytet afsedda förläggande i en redigare figur skulle med
loil
städs t ,** -da prydligare “satt, itrer från S™k
att
mota d d hmQer m0t det lfrå§''asatta bytet böra komma
_ Hvad slutligen angår den för hofstallets räkning disponerade tom
kåli
fBen<iarel,a““ "I
, k ", anvandas f°r annat statsandamål eller försäljas, böra efter vidare
dnmg goras till föremål för särskild pröfning närmare den tid då
densamma skall af hofstallet frånträdas. !
bpmHtIlilder++å^Tpan^e a,f hvad JaS 1 amnet anfört, tillåter lag mig
dagen att’ beslutir" ® ** -U* ‘ nådig proposition föreslå Riks
kontoret0)oob
Wbi iBr[m,m!‘nd6 af Riksdagen, Riksbanken, RiksgäldsKontoret
och Justitieombudsmansexpeditionen afsedd byggnad må updforas
a vestra delen af Helgeandsholmen; ^ ™a upp
2:o) att Artilleriplanen, eller den del af Artillerigården, som är
agen emellan Riddare-, Artilleri-, Kaptens- och Sibyllegatorna äfvensom
erforderlig del af tomten N:o 6 i qvarteret Bodarne må efter af
nerlTfflr “ r-‘ \Artl,UenPlanen befint%a förra artilleristallet, disport
f A uppförande af nytt hofstall, med rätt för Eders Kongl Makt
m /%„bAedf”de fi tjenligaro byggnadsplats för hofstallsanlägf ningen
med Stockholms stad träffa nppgörelse om utbyte af det för äTdamålel
kriDUnen aelh.rrd°m,lade b?0* ?derlag antinge“ af annan mark vid Artilaf
^Xktshm^aÄefdrt^tF15811^””8’ “
f, ,att ^ksdagens och Riksgäldskontorets nuvarande hus må
efter Riksdagens och Riksgäldskontorets afflyttning från desamma dispoB‘h.
till Rihsd. Vrot. 1837. B. 1 Samt. 1 Afd. 19 Häft. 5
30 Kong},. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 33.
neras för inrymmande deri af sådana statens embetsverk, indika sakna
egen lokal;
4:o) att såsom godtgörelse för upplåtelse af tomt å Helgeandsholmen
för den del af ofvan omförmälda byggnad, som är afsedd att
inrymma Riksbanken, äfvensom för uppförande af ifrågavarande del af
byggnaden må af Riksbankens medel till fonden för nytt riksdagshus
öfverlemnas ett belopp af 1,200,000 kronor, äfvensom att efter samma
byggnadsarbetes fullbordande dispositionsrätt öfver Riksbankens nuvarande
tomter med derå befintliga byggnader tillägges statsverket;
5:o) att fullständiga ritningar med kostnadsförslag till ofvan omförmälda
byggnad å Helgeandsholmen må genom Eders Kongl. Maj:ts
försorg upprättas och derefter till Riksdagen öfverlemnas samt att de
för upprättandet af ifrågavarande ritningar och kostnadsförslag erforderliga
utgifter må få af tillgångarne i fonden för nytt riksdagshus
bestridas; samt
6:o) att af samma fond må utgå dels de belopp, som kunna i
vederbörlig ordning varda bestämda att erläggas i lösen för basarbyggnaden
å Norrbro och den i Norrström utmed Helgeandsholmens norra
strand befintliga tvättinrättning, dels intill ett belopp af högst 990,000
kronor kostnaden för uppförande af nytt hofstall å Artilleriplanen äfvensom
af högst 80,000 kronor för uppförande eller anordnande på annat
sätt af ett vaktstall i Kongl slottets närhet, dels ock de till sammanlagdt
55,000 kronor beräknade kostnaderna för ersättande af det för
landtförsvarets behof disponerade förra artilleristallet vid Artilleriplanen
och för inlösen af byggnaderna å egendomen N:o 6 i qvarteret Bodarne.»
Hvad föredragande Departementschefen sålunda
anfört och hemstält, deruti statsrådets öfrige ledamöter
instämde, behagade Hans Magt Konungen gilla
och bifalla; och skulle i öfverensstämmelse dermed
nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse,
bilagan — — vid detta protokoll utvisar.
Ex protocollo:
G. Louis De Geer.
STOCKHOLM, ISÅAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG 1887.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- SBU 1887 B:9 Memorial, med förslag till voteringsproposition, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut beträffande utskottets utlåtande n:o 3 rörande Kongl. Maj:ts propos s. 1 i texten
- SBU 1887 B:3 Utlåtande, med anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående nytt riksdagsoch nytt riksbankshus m. m. s. 1 i texten