Sök i Ratio Lex

Med förslag till ny förordning angående vilkoren för tillverkning af bränvin

51 sidor, varav 50 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,8 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 50 av 51 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1887 B:34, Med förslag till ny förordning angående vilkoren för tillverkning af bränvin

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

1

N:o 34.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

ny förordning angående vilkoren för tillverkning af

bränvin; gifven Stockholms slott den 13 Maj 1887.

Under åberopande af bifogade protokoll öfver finansärenden för den

10 December 1886 och denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att antaga närlagda förslag till förordning angående vilkoren för tillverkning

af bränvin.

Det protokoll, som innefattar Högsta Domstolens yttrande öfver de uti

ifrågavarande författningsförslag förekommande nya eller förändrade bestämmelser

af kriminal rättslig natur, varder härjemte bifogadt; skolande alla öfriga

till ärendet hörande handlingar Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest

städse väl bevågen.

OSCAR.

Gust. Tamm.

Bill. till Biksd. Prof. 1887. B. 1 Sami. 1 Afd. 20 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Rongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

Förslag

till

förordning angående vilkoren för tillverkning af bränvin.

Art. 1.

Om rättighet till bränvins tillverkning och destillering.

§ I
1.

Bränvin må tillverkas ej mindre af en hvar välfräjdad person,

hvilken eger eller innehar i mantal satt eller särskildt skattlagd jord, än

äfven af den, som är behörig att idka fabriksrörelse. Aflider bränvinstillverkare

eller varder han försatt i konkurs, må redan anmäld tillverkning

utöfvas af döds- eller konkursboet.

2. Öfverståthållare, underståthållare, landshöfding, landssekreterare,

landskamererare, kronofogde, länsman, lands- och stadsfiskal, polistjensteman,

domare på landet, borgmästare eller annan magistratsperson i stad,

ecklesiastik embets- eller tjensteman, kyrkobetjent, folkskolelärare, i tjenst

varande läkare, brännerikontrollör eller tillsyningsman, så ock i allmänhet

embets- eller tjensteman, som till följd af sin befattning kan komma

att deltaga i beslut om bränvinstillverkning eller kontroll derå, må dock

icke befatta sig med dylik tillverkning.

3. Å ecklesiastika och andra boställen, så ock å annan kronans

jord, som ej med stadgad åborätt besittes, vare bränvinstillverkning förbjuden.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

3

§ 2.

1. Brän vinstill verkning skall vara tillåten från klockan tolf på dagen

första helgfria dag i Oktober månad till första helgfria dag i Maj månad

det derpå följande året vid samma timme; och vare bränvinstillverkning i

sammanhang med pressjästberedning medgifven äfven under den återstående

delen af året mot de särskilda vilkor Kongl. Maj:t pröfvar erforderliga;

Kongl. Maj:t dock obetaget att, der högst vigtiga omständigheter sådant föranleda,

föreskrifva inställande under viss tid af all bränvinstillverkning.

2. Bränvinstillverkning eller mäskberedning dertill vare ej medgifven

från klockan tio om aftonen näst före sön- eller helgdag till klockan

tio om aftonen å sådan dag; dock att, om för särskilda tillverkningsmetoders

begagnande undantag från denna bestämmelse skulle finnas oundgängligen

nödigt, Kongl. Maj:t vill på särskild underdånig ansökning pröfva,

huruvida sådant undantag må medgifvas.

§ 3.

För bränvinstillverkning må begagnas redskap af hvilken storlek och

beskaffenhet som helst med allenast de inskränkningar, som för kontrollens

handhafvande äro eller varda föreskrifna. Äfven må användas alla slags

råämnen utom majs, ris och andra sådana, som äro af beskaffenhet att icke

kunna inom landet allmänneligen alstras.

§ 4.

Den, som vill idka bränvinstillverkning-, skall minst fjorton dagar

före den, då tillverkningen är afsedd att begynna, skriftligen anmäla sådant

hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, med uppgift å såväl stället för

tillverkningens bedrifvande som ock dagen, då den skall taga sin början,

samt dervid aflemna bevis, att han är behörig att utöfva bränvinstillverkning.

Af bolag tillämnad bränvinstillverkning skall anmälas af den, som

enligt gällande lag eger för bolaget föra talan, och skall dervid lemnas

uppgift om samtlige delegare i bolaget. Finner Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

hinder icke möta för handteringens utöfvande, varde tillståndsbevis

utfärdadt. Dock må sådant bevis icke utfärdas för den, hvilken blifva

dömd till ansvar för brott, som oraförraälas i §§ 23 och 25 i denna

förordning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 34.

§ »•

Till den, som erhållit tillstånd till bränvinstillverkning, afstå från

tillverkningens utöfvande, utan att densamma tagit sin början, må anmälan

derom ske hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande; dock att vederbörande i

sådant fall vare pligtig godtgöra den kostnad, som möjligen uppstått genom

kontrollörs inkallande.

§ 6.

1. "Vill bränvinstillverkare före den allmänna tillverkningstidens utgång

afstå från tillverkningsrätten, skall han derom göra skriftlig anmälan

hos den kontrollör, som är anstäld vid bränneriet, minst fem dagar före utgången

af det tillverkningsdygn, med hvilket han anmäler sig vilja afsluta

tillverkningen; dock att, om bränneri eller deri begagnad redskap genom

vådeld eller annan olyckshändelse blifvit väsentligen städadt, tillverkningsrätten

ma upphöra omedelbart efter det tillverkaren gjort skriftlig anmälan

derom. Kontrollören åligger att dels lemna tillverkaren bevis om gjord

anmälan, dels ock ofördröjligen underrätta Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

och öfverkontrollören om tiden för tillverkningsrättens upphörande.

2. I bränneri, der tillverkningen sålunda blifvit anmäld att upphöra,

må den ej efter den utsatta tiden ega .rum utan förnyad anmälan, som i §

4 sägs.

3. Med tillverkningsdygn förstås i denna förordning tiden från klockan

tolf på dagen den ena till samma timme å nästföljande helgfria dag.

§ 7-

Om anmäld bränvinstillverkning ej företages inom fem tillverkningsdygn

efter den i anmälan uppgifna tid eller bränvinstillverkning afbrytes

utan sådan anmälan, som i § 6 mom. 1 omförmäles, eller utan Kongl.

Majrts derom meddelade föreskrift och ej inom fem tillverkningsdygn, det

oräknadt, hvarunder afbrottet inträdde, å nyo företages, åligger det bränvinslillverkaren

att för de tillverkningsdygn, under hvilka tillverkningen sålunda

icke utöfvats, gälda på bränneriet belöpande kontrollkostnader.

§ 8.

Förteckning öfver anmälningar och uppgifter enligt §§ 4 och 5 skall

af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande öfversändas till öfverkontrollör sist

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34. 5

dagen efter det sådan anmälan skett och till Finansdepartementets kontrolloch

j.usteringsbyrå första helgfria dag ä hvarje vecka.

§ 9.

1. Vill någon under den tid, då han, enligt erhållet tillståndsbevis,

är till bränvihstillverkning berättigad, å bränneriställe genom särskild destillering

rena bränvin, må sådant ske under tillsyn af kontrollör. Destillering

å bränneriställe under annan tid vare äfven medgifven; dock att anmälan

derom skall minst åtta dagar före den tid, destillering hvarje gång

företages, göras hos vederbörande öfverkontrollör.

2. 1 öfrigt må bränvins rening, vare sig genom destillering eller på

kall väg, verkställas såsom annan handtering, enligt hvad i gällande författningar

stadgas.

Art. II.

Om bränvins beskattning och uppläggande på nederlag.

§ io.

1. För bränvin, tillverkadt inom landet, skall efter afdrag af två

procent, som äro skattefria, erläggas tillverkningsskatt med 40 öre för hvarje

liter af normalstyrka, hvarmed förstås bränvin, som vid + 15° å Celsii termometer

innehåller 50 volymprocent alkohol. Denna skatt skall inbetalas

till landtränteriet, dock hvarje gång icke för mindre än 1,500 liter.

2. Vid utförsel af bränvin må, efter hvad särskilt finnes stadgadt,

åtnjutas restitution med 40,8 öre för hvarje liter renadt och med 40 öre för

hvarje liter icke renadt bränvin af normalstyrka.

3. Då bränvin under de vilkor och den kontroll, Kongl. Maj: t vill

föreskrifva, göres till förtäring obrukbart (denatureras) för att användas för

tekniskt eller vetenskapligt behof, må restitution åtnjutas med 40 öre för

hvarje liter bränvin af normalstyrka; dock medgifves ej restitution för bränvin,

som användes till tvål, parfym eller, med undantag af ättika, till fabrikater,

afsedda att förtäras. Denatureradt bränvin är ej underkastadt försälj

ningsafgift.

§ ii
1.

Har tillverkningen icke uppgått till 8,000 liter beskattningsbart

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

bränvin för hela den tid tillverkningsrätten galt, då skall förutom stadgad

skatt erläggas en afgift af 10 öre för hvarje liter, hvarmed det tillverkade

litertalet understiger nämnda belopp; och likaledes skall, i händelse tillverkningen

ej uppgått till 500 liter eller öfverstigit 5,000 liter i medeltal

för hvarje tillverkangsdygn, utgå en afgift af tio öre för hvarje liter, hvarmed

det tillverkade bränvinet understiger ett efter en medeltillverkning af

500 liter beräknadt tillverkningsbelopp eller öfverstiger en medeltillverkning,

beräknad efter 5,000 liter för hvarje tillverkningsdygn. Dessa afgifter skola

dock ej utgå, då tillverkangsrättens upphörande grundar sig på anmälan

efter olyckshändelse, hvarom i § 6 sägs, eller Kongl. Maj:ts derom meddelade

föreskrift; och ankomme på Kongl. Majrts pröfning, huruvida eller i

hvad mån befrielse från desamma må medgifvas, då bränvinet erhålles såsom

biprodukt vid annan tillverkning.

2. De enligt mom. 1 utgående särskilda afgifter skall tillverkaren

inom fjorton dagar efter tillverkningsrättens upphörande inbetala till landtränteriet.

Sker det ej, läte Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ofördröjligen

utmäta afgifterna; och skall emellertid det vid bränneriet tillverkade och vid

tiliverkningstidens slut under offentlig vård qvarvarande bränvinet utgöra

pant för afgifterna.

§ 12.

Af obeskattadt bränvin skola minst åttio procent såsom säkerhet för

skatten vara liggande på nederlag. Återstoden eger tillverkaren utbekomma

utan skattens erläggande, dock med. skyldighet att före den 1 påföljande

Oktober erlägga derpå belöpande skatt, vid påföljd att Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

eljest låter ofördröjligen utmäta densamma.

§ 13.

Magasin eller rum för nederlag af bränvin skall finnas vid hvarje

bränneri samt vara beläget i dess närhet och af tillverkaren upplåtet uteslutande

för bränvin, som skall utgöra säkerhet för ogulden skatt.

§ 14-

1. Bränvinstillverkare må efter tillverkningens upphörande hafva obeskattadt

bränvin qvarliggande å nederlag vid bränneriet, om anmälan derom

blifvit gjord hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande minst tio dagar före tillverkningens

upphörande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 34.

2. Sättes bränneriet å nyo i gång, och har nederlaget emellertid

icke blifvit utrymdt, skall detta senare öfvertagas af den i tjenstgöring inträdande

kontrollören.

§ 15-

1. Inträffar minskning, vare sig genom läckning, afdunstning eller

olyckshändelse, i det å nederlag upplagda bränvinets litertal eller styrka,

skall ändock tillverkningsskatt erläggas för allt det bränvin, hvarför skatt

är ogulden; dock vill Kong], Maj:t, der minskningen utan egarens vållande

uppkommit genom olyckshändelse, medgifva den lindring i skatten, hvartill

omständigheterna kunna föranleda.

2. A nederlag befintligt bränvin utgör pant för ogulden skatt; och

skall detsamma till ytterligare säkerhet för skattens utbekommande efter tiilverkningsrättens

upphörande städse vara mot eldskada försäkradt till ett

värde ej understigande den oguldna skattens belopp; hvarjemte det åligger

tillverkaren att, då nederlaget öfvertages af tillsyningsman, till denne aflemna

försäkringshandiingarna jemte behörigt bevis, att kronan eger rätt till så

stor del af försäkringssumman, som fordras för skattens gäldande. Underlåter

tillverkare att fullgöra hvad sålunda är föreskrifvet, vare nederlagsrätten

förverkad och anraäle kontrollör eller tillsyningsman genast förhållandet

hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, som i så fall ofördröjligen förordnar

om skattens uttagande.

§ 16.

På Kongl. Maj:ts särskilda pröfning i hvarje fall skall bero, om och

under hvilka vilkor och kontroller samt mot hvilken nederlagsafgift nederlag

af inhemskt bränvin utan sammanhang med bränvinstillverkning bör medgifvas;

och må, på sätt särskildt derom är eller kan varda stadgadt, från

sådant nederlag, beläget i stapelstad vid saltsjön, bränvin ur riket utföras,

utan att tillverkningsskatt derför erlägges.

Art. III.

Om tillsyn vid bränneri och nederlag.

§ 17-

1. Ofverkontrollörer förordnas af Kongl. Maj:t till erforderligt antal

att hafva tillsyn ål förordningens efterlefnad. Ofverkontrollör åtnjuter det

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 34.

arfvode samt den ersättning för rese- och expeditionskostnader, som af Kongl.

Maj:t bestämmas.

2. Tillsyn vid bränneri skall, då, efter erhållet tillståndsbevis, tillverkningsrätt

der är medgifven, utöfvas af kontrollör.

3. Kontrollör utses af chefen för Finansdepartementets kontroll- och

justeringsbyrå och åtnjuter af staten:

a) arfvode under tjenstgöringstiden med tio kronor om dagen vid tillsyn

å ett och tolf kronor om dagen vid tillsyn å två brännerier;

b) reseersättning med femton kronor för hvarje gång han inträder i

tjenstgöring eller från ett till annat bränneri förflyttas samt dessutom tjugufem

kronor för tillverkningsåret, om han inträdt i tjenstgöring utom det

öfverkontrollörsdistrikt, der han är bosatt; och

c) ersättning för skrif- och förseglingsmaterialier samt postporto med

tio öre för hvarje dag, han varit i tjenstgöring.

4. Kontrollör skall hafva sin bostad vid eller så nära intill bränneriet,

som öfverkontrollören anser erforderligt. Möter hinder att anskaffa

bostad och kost på tillräckligt närbeläget ställe, vare tillverkare på öfverkontrollörens

tillsägelse skyldig att mot tre kronor om dagen, som af Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande godtgöres genom afdrag å kontrollörsarfvodet,

tillhandahålla kost samt ett möbleradt, eldadt och städadt boningsrum å plats,

som af öfverkontrollören godkännes.

5. Nederlag vid bränneri, der tillverkningsrätt upphört, skall handhafvas

af särskild tillsyningsman.

6. Tillsyningsman förordnas af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,

som äfven bestämmer honom tillkommande arfvode; och åligger det tillverkaren

att före nederlagets utrymmande eller öfverlemnande till kontrollör

hafva till tillsyningsmannen betalt arfvode.

§ 18.

Bränvinstillverkning må ej företagas, innan kontrollapparat blifvit i

bränneriet anbragt, tillståndsbeviset för kontrollören uppvisadt samt bränneri

och nederlagsmagasin af honom besigtigade.

§ 19-

1. Det tillverkade bränvinet uppmätes och reduceras till normalstyrka

förmedelst den i bränneriet uppstälda kontrollapparaten.

2. Om kontrollapparat vid bränneri kommit i olag, skall kontrollör

derom genast underrätta öfverkontrollören samt tömma sprithållaren och afläsa

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Mag ds Nåd. Proposition N:o 34.

apparaten; hvarjemte kontrollören, intill dess öfverkontrollören annorlunda

föreskrifver, skall uppmäta och profva det bränvin, som sedermera tillverkas;

egande öfverkontrollören bestämma, efter hvilken grund det från närmast

föregående afösning af apparaten tillverkade bränvin skall beräknas.

§ 20.

1. Kontrollapparat anskaffas, eges och underhålles af staten.

2. Tillverkaren är skyldig att på egen bekostnad låta afhemta apparaten

från plats inom länet, hvilken öfverkontrollören bestämmer, samt att

likaledes bestrida kostnaden för dess uppsättning.

3. Efter tillverkningens upphörande qvarstannar kontrollapparaten vid

bränneriet under tillverkarens vård, så vida denne ej hos öfverkontrollören

anmäler sig vilja återlemna apparaten eller densamma af öfverkontrollören

återfordras; och åligger i så fall tillverkare att på egen bekostnad låta forsla

apparaten till plats inom länet, hvilken öfverkontrollören bestämmer.

4. All å apparaten eller dess tillbehör uppkommen skada, som kunnat

förekommas genom omsorgsfull vård, ersättes af tillverkaren.

§ 21-

1. Om vid profning, som ligger till grund för beskattning, mellan

bränvinstillverkare och kontrollör uppstår tvist om bränvinets alkoholhalt,

skall af detsamma tagas prof, hvilket under bådas försegling lemnas till

öfverkontrollören, som efter verkstäld profning med normaltermoalkoholometer

bestämmer alkoholbalten.

2. Anmäler tillverkare hos kontrollören missnöje med kontrollapparatens

mätning, skall, så fort sig göra låter, kontrollmätning verkställas. Om

efter kontrollmätning, verkstäld under minst två tillverkningsdygn och å

minst 1,000 liter sprit, apparatens utslag visat sig öfverstiga det omedelbara

mätningsresultatet med en procent eller derutöfver, då skall afdrag å skatten

härför ske från den aflösning å apparaten, som närmast föregick anmälan om

missnöje.

Kostnaden för sådan kontrollmätning skall tillverkaren betala, i händelse

apparatens utslag ej med minst en procent öfverstiger det omedelbara

mätningsresultatet.

§ 22.

Finner kontrollör eller tillsyningsman olaglighet vara begången vid

Bih. till Piksd. Prof.. 1887. B. 1 Sami. 1 Afd. 20 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

något under hans uppsigt stäldt bränneri eller nederlag, gifve ofördröjligen

sådant tillkänna för allmän åklagare äfvensom för öfverkontrollören.

Art. IY.

Om ansvar för öfverträdelse af förordningens föreskrifter.

§ 23.

1. Den, som tillverkar bränvin utan dertill erhållet behörigt tillstånd

eller under tid, då på grund af Kongl. Majrts nådiga beslut bränvinstillverkning

blifvit instäld, gälde den i § 10 stadgade tillverkningsskatt och höte

för lönbränning från och med 100 till och med 2,000 kronor eller straffes

med fängelse från och med en till och med sex månader.

2. Har lönbränning skett med enkel, omedelbarligen med eld drifven

redskap, varde skatten beräknad efter redskapens afverkningsförmåga, som

skall antagas under dygn uppgå till fyra gånger pannans rymd. Kan redskapens

storlek icke utrönas, bestämmes skatten efter 500 liters tillverkning

under dygn.

Är tillverkningen utöfvad med mera sammansatt eller medelst ånga

drifven redskap, beräknas skatten för den myckenhet, som, efter hvad utrönas

kan, blifvit tillverkad, dock för minst 800 liter på dygnet.

I begge dessa fäll skall skatten utgå för minst trettio dygn; men har

tillverkningen blifvit utöfvad öfver 30 men ej 60 dygn, utgöres skatt för 60

dygn, och öfver 60 men ej 90 dygn för 90 dygn o. s. v.

§ 24.

Då lönbränning skett, vare de vid förbrytelsen nyttjade redskap, det

vid beslagstillfället å stället befintliga bränvin och de kärl, hvari det förvaras,

förbrutna.

§ 35.

1. I)en, som vid bränvinstillverkning från beskattning undansnillar

något af det bränvin, som tillverkas, begagnar tillverkningsredskap, ledningsrör

eller sprithållare med dold öppning eller afledning, hvarigenom bränvin

kan lönligen uttagas, eller olofligen bryter försegling eller öppnar eller borttager

lås, som öfverkontrollör eller kontrollör i bränneri åsatt, eller gör

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

åverkan å den i bränneriet uppsatta kontrollapparaten, straffes med böter

från och med 500 till och med 5,000 kronor eller dömes till fängelse från

och med en månad till och med ett år; dock att, der försnillning skett i

större omfattning eller eljest under försvårande omständigheter, må dömas till

straffarbete från och med två månader till och med två år. Den, som efter

detta lagrum dömes, skall ock utgifva den skatt, som belöper sig för det

undansnillade bränvinet, samt hafva förbrutit redskapen, det i bränneriet med

dertill hörande förvaringsrum och nederlagsmagasin vid beslagstillfället befintliga

bränvin och de kärl, i hvilka det förvaras.

2. Yarder någon, som begagnar nederlagsrätt, beträdd med, att olofligen

bortföra bränvin från nederlaget eller bryter han kronans lås som blifva

satt å nederlagsmagasin, dömes till böter från och med 100 till och med

2,000 kronor eller fängelse från och med en till och med sex månader. Aro

omständigheterna .synnerligen försvårande, dömes till straffarbete från och

med två månader till och med ett år.

3. I fall det olofligen bortförda bränvinet, hvarom i mom. 2 sägs,

återfinnes, vare det förverkadt; kan det ej tillrättaskaffas, gälde tillverkaren

dess värde.

§ 26.

Är tvist om beloppet af undansnillad! bränvin, eger domstol att i frågan

infordra yttrande från Finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå.

§ 27.

Till redskap, som enligt § 24 eller § 25 mom. 1 är förbruten, räknas

hvarje i bränneri för kokning, mäskberedning, jäsning eller bränning inrättad

redskap, sprithållare, äfvensom ångmaskin med tillbehör.

§ 28.

1. Öfverträder bränvinstillverkare det förbud, som är gifvet i § 2

mom. 2, böte för hvarje gång, sådant sker, från och med 20 till och med

200 kronor.

2. Yerkställes annat till bränneri hörande arbete utom tillsyn vid

malt- eller jästberedning mellan klockan 8 på morgonen och klockan 5 om

aftonen å sön- eller helgdag, böte bränvinstillverkare från och med 5 till

och med 50 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

§ 29.

1. Underlåter bränvinstillverkare att ställa sig till efterrättelse vare

sig af Kongl. Maj:t utfärdade särskilda bestämmelser angående denna förordnings

tillämpning eller de föreskrifter i fråga om tillverkares åligganden,

öfverkontrollör eller kontrollör i enlighet med denna förordning eller förenämnda

nådiga bestämmelser meddelar, vare ansvaret böter från och med 20

till och med 200 kronor.

2. Den, som tillverkar bränvin i sammanhang med pressjästberedning,

utan att samtidigt det af Kongl. Maj:t bestämda minsta utbyte af jäst i medeltal

erhålles, eller underlåter att, på sätt i § 9 mom. 1 är föreskrifvet, hos

öfverkontrollör göra anmälan om destillering af bränvin, böte från och med

100 till och med 1,000 kronor.

3. Den, som vid bränvinstillverkning använder majs, ris eller annat

otillåtet ämne, straffes med böter från och med 500 till och med 1,500 kronor

samt erlägge särskild afgift af 5 öre för hvarje kilogram af det olofligen

använda råämnet.

§ 30.

. Vägrar man den, som eger anställa undersökning i afseende å förbrytelse

mot denna förordning, tillträde till rum eller byggnad, der, enligt § 39,

undersökning får ske, böte från och med 100 till och med 1,000 kronor.

§ 31.

1. För förbrytelse mot denna förordning af bränvinstillverkares hustru,

barn, tjenstefel och i bränneriet anstälde arbetare skall, då bötesansvar eller

förlust af redskap eller tillverkad vara eller kärl, hvari den förvaras, ifrågakommer,

tillverkaren ansvara såsom vore förbrytelsen af honom sjelf begången,

derest icke omständigheterna göra sannolikt, att förbrytelsen skett utan hans vetskap

och vilja. Begagnar tillverkaren ombud vid brännerirörelsens utöfvande, ansvar

dock ombudet jemte tillverkaren och lika med denne för sådan förbrytelse.

2. Redskap, tillverkad vara och kärl, hvari den förvaras, skola, fastän

bränvinstillverkare icke är egare deraf, dömas förbrutna, när förbrytelse, som

medför sådan påföljd, är begången.

§ 32.

Bränvinstillverkare, som åt den vid hans bränneri anstälde kontrollör

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

eller tillsyningsman såsom gåfva något gifver eller erbjuder, böte från och

med 20 till och med 200 kronor. Kontrollör eller tillsyningsman, som gåfvan

mottager, vare lika ansvar underkastad och miste derjemte befattningen.

§ 38.

Skulle någon, hvilken det åligger att hålla tillsyn vid bränneri eller

vid nederlag, eller den, hvilken har till tjensteåliggande att åtala förbrytelser

mot denna förordning, sjelf beträdas med oloflig bränvinstillverkning eller att

hafva främjat sådan förbrytelse eller förbrytelse, som omförmäles i § 25, varde

dömd till fängelse eller straffarbete från och med sex månader till och med

två år.

§ 34.

Om undersökning, hvarom i § 39 sägs, hos någon anställes emellan

klockan 9 om aftonen och klockan 5 om morgonen, men förbrytelse ej upptäckes,

böte förrättningsmannen från och med 5 till och med 50 kronor, der

han ej haft giltig anledning till undersökningen.

§ 35.

Böter, som efter denna förordning ådömas, skola, om tillgång till deras

gäldande brister, förvandlas enligt allmän strafflag.

§ 36.

Då tillverkningsskatt jemte böter blifvit ådömd enligt denna förordning,

må, der tillgång saknas till skatten eller någon del deraf, böterna ej kunna

med penningar gäldas, utan skall den sakfälde i stället undergå motsvarande

förvandlingsstraff.

§ 37.

1. Böter, som enligt denna förordning ådömas, äfvensom värdet af

bränueriredskap och annan egendom, som anses förbrutne, tillfälle med en

tredjedel kronan och med två tredjedelar åklagaren. Finnes särskild angifvare,

tage han hälften af åklagarens andel.

2. Efter anmälan af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande eller chefen

för Finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå kommer att på Kongl.

Maj:ts nådiga pröfning bero, huruvida i något fall åklagare eller annan för

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

ådagalagdt nit vid efterspanande och hedrande af förbrytelse mot denna förordning

gjort sig förtjent af någon belöning utöfver honom möjligen tillkommande

andel i ådömda böter samt redskap eller annat förbrutet gods.

Art. Y.

Föreskrifter i afseende å förordningens verkställighet.

§ dB.

1. Lands- och stadsfiskaler, krono-, stads- och polisbetjente samt de

personer, hvilka särskildt förordnas vaka öfver denna förordnings efterlefnad,

åligger att åtala förbrytelser emot densamma.

2. 1 öfrigt eger en hvar rättighet att för sådana förbrytelser anställa

åtal, dock ej föräldrar och barn eller makar eller syskon mot hvarandra, ej

heller annan skyldeman mot den, hos hvilken han njuter kost eller underhåll,

ej fosterbarn mot fosterföräldrar och ej heller tjenare mot husbondefolk,

under den tid de äro i tjensten.

o. Då åtal anställes af annan person än den, som är nämnd i mom.

1, gifve han sin talan allmän åklagare tillkänna så tidigt, att denne må kunna

öfvervara målets utförande.

§ 39.

1. De i § 38 inom. 1 omförmälde allmänna åklagare ega att anställa

undersökning .om förbrytelse mot denna förordning äfvensom att verkställa

beslag.

2. Den, som förrättar undersökningen, bör för att tillgodonjuta det

skydd, honom dervid lagligen tillkommer, vid förrättningen på sig synbart

bära påbjudet tjenstetecken eller, innan förrättningen företages, uppvisa fullmakt

eller förordnande. I orten boende eller känd krono- eller stadsbetjent

vare likväl frikalla»! från skyldigheten att sålunda styrka sin behörighet.

o. Undersökningen må anställas i bränneri, så ock i annat rum eller

byggnad, som kan begagnas för bränvinstillverkning eller förvaring af bränvin.

§ 40.

Beslag skall göras i två vittnens närvaro. Innehafvare af hvad i be
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl Maj:ts Nåd. Proposition No 34.

slag tages eller i hans frånvaro hans ombud på stället eller någon af hans

husfolk skall förut tillsägas om beslaget.

§ 41.

Sker beslag å bränneri under den tid, då tillverkningsrätt der gäller,

må ej panna utbrytas eller någon del af tillverkningsredskapen borttagas eller

tillverkningens fortsättande hindras, innan första domstol i målet dömt redskapen

förbruten, der ej vid tillverkningen redskap eller sprithållare med

dold öppning begagnats eller afledning varit anbragt för bränvins lönliga uttagande

eller åverkan skett å kontrollapparaten.

§ 42.

Redskap, som tages i beslag, skall, till förekommande af dess utbyte

mot annan, af beslagaren utmärkas med särskild stämpel, der ej redskapen

vid beslaget fråntages egaren, i hvilket fall den skall sättas i allmänt förvar.

Denna förordning skall träda i kraft den 1 Oktober 1887, vid hvilken

tid nådiga förordningen angående vilkoren för tillverkning af bränvin den 2

Juni 1882 upphör att vara gällande; dock att tillsättningen af kontrollörer

skall för det tillverkningsår, som tager sin början den 1 Oktober 1887, ske

i enlighet med denna förordning samt att förbudet i § 3 mot användning af

majs, ris och andra råämnen, som äro af beskaffenhet att icke kunna inom

landet allmänneligen alstras, och rättigheten till restitution af skatt för bränvin,

som användes för tekniskt eller vetenskapligt behof, icke träda i kraft förr

än den 1 Januari 1888; och vill Kongl. Maj:t i särskild ordningsstadga för

bränvinsbränneriernä i riket meddela erforderliga bestämmelser angående förordningens

tillämpning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

Utdrag af ''protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i Statsrådet ä Stockholms slott den 10

December 1886.

Närvaran de:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve

Epirensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Chefen för Finansdepartementet, Statsrådet Friherre Tamm föredrog följande

mål och ärenden, nemligen:

Efter gemensam beredning med Chefen för Civildepartementet:

Riksdagens den 5 April innevarande år allåtna underdåniga skrifvelse

med anhållan att Kong!. Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga

förslag till sådana ändringar i förordningen angående vilkoren för tillverkning

af bränvin den 2 Juni 1882, som kunde leda till en mera betryggande

kontroll öfver bränvinsbeskattningen, äfvensom anbefalla den omarbetning

af ordningsstadgan för bränvinsbrännerierna i riket, som för samma

ändamål funnes erforderlig.

I sammanhang härmed anmäldes:

a) ett af chefen för Finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå,

till följd af honom den 21 sistlidne April meddelad nådig befallning, uppgjordt

och med memorial den 5 sistlidne Oktober öfverlemnadt förslag till

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 34.

bränvinstillverkningslag äfvensom till ordningsstadga för bränvinsbrännerierna

i riket jemte ett af Landskamereraren A. Holmquist afgifvet yttrande;

hvarefter till följd af nådig remiss särskilda yttranden öfver förslagen

afgifvits af Öfverstathallareembetet samt Kong]. Maj:ts Befallningshafvande i

Stockholms, Upsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs,

Calmar, Gotlands, Blekinge, Christianstads, Malmöhus, Hallands, Göteborgs

och Bohus, Elfsborgs, Skaraborgs samt Örebro län;

b) en af C. W. Wallberg och I. Wallberg m. fl. industriidkare gjord

underdånig hemställan om restitution af tillverkningsskatt för den qvantitet

sprit, som under lagstadgad kontroll kunde visas vara för deras yrkens behof

använd;

öfver hvilken framställning ej mindre Tekniska Högskolan, än äfven

Kommerskollegium i underdånighet afgifvit infordrade utlåtanden;

c) en af Professorerne Ed v. Clason och P. Hedenius m. fl. institutionsföreståndare

vid Upsala ''universitet i underdånighet gjord hemställan, att restitution

af tillverkningsafgiften måtte beviljas för den sprit, som för de

olika institutionernas räkning för undervisningen eller för vetenskapliga ändamål

inköptes; samt

d) en af Karolinska Mediko-Kirurgiska Institutets lärarekollegium i

underdånighet gjord och genom Upsala universitets kansler till Kongl.

Maj.t öfverlemnad framställning angående restitution af tillverkningsafgiften

för den sprit, som vid institutet användes för vetenskapliga ändamål.

Sedan föredragande Departementschefen härefter uppläst ett inom Finansdepartementet

utarbetad! förslag till förordning angående vilkoren för tillverkning

af bränvin, hvilket förslag under Ditt. A. finnes detta protokoll

bilagd t, r

hemstälde Statsrådet, att Högsta Domstolen måtte genom

utdrag af detta protokoll anbefallas att afgifva underdånigt

yttrande öfver de i det nu upplästa förslaget till

bränvinstillverkningsförordning förekommande nya eller

förändrade bestämmelser af kriminalrättslig natur.

Hvad Statsrådet i förestående--— mål och ären
den

hemstält och tillstyrkt behagade Hans Maj:t Konungen

gilla och bifalla.

Ex protocollo:

Axel Adelgren.

Pilt. till Pilsd. Prof. 1887. B. 1 Sami, 1 Afd. 20 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

Litt. A.

Förslag

till

förordning angående vildren för tillverkning af bränvin.

Art. I.

Om rättighet till bränvin tillverkning och destiilering.

§ I
(lass

års 1. Bränvin må tillverkas ej mindre af en hvar välfräjdad person,

förordning hvilken eger eller innehar i mantal satt eller särskild t skattlagd jord, än

$ X) äfven af den, som är behörig att idka fabriksrörelse. Atlider bränvinstillverkare

eller varder han försatt i konkurs, må redan anmäld tillverkning

utöfvas af döds- eller konkursboet.

2. Öfverståthållare, underståthållare, landshöfding, landssekreterare,

landskamererare, kronofogde, länsman, lands- och stadsfiskal, polistjensteman,

domare på landet, borgmästare eller annan magistratsperson i stad, ecklesiastik

emfrets- eller tjensteman, kyrkobetjent, folkskolelärare, i tjenst varande

läkare, brännerikontrollör eller tillsyningsman, så ock i allmänhet embetseller

tjensteman, som till följd af sin befattning kan komma att deltaga i

beslut om bränvinstillverkning eller kontroll derå, må dock icke befatta sig

med dylik tillverkning.

3. A ecklesiastika och andra boställen, sa ock å annan kronans jor ,

som ej med stadgad åborätt besittes, vare bränvinstillverkning förbjuden.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

19

§ 2.

1. Bränvinstillverkning skall vara tillåten från klockan tolf på dagen

första helgfria dag i Oktober månad till första helgfria dag i Maj

månad det derpå följande året vid samma timme; och vare bränvinstillverkning''

i sammanhang med pressjästberedning medgifven äfven under den återstående

delen af året mot de särskilda vilkor Kongl. Maj:t pröfvar erforderliga;

Kongl. Maj:t dock obetaget att, der högst vigtiga omständigheter

sådant föranleda, föreskrifva inställande under viss tid af all bränvinstillverkning.

2. Bränvinstillverkning eller mäskberedning dertill vare ej medgifven

från klockan tio om aftonen näst före sön- eller helgdag till klockan tio om

aftonen å sådan dag; dock att, om för särskilda tillverkningsmetoders begagnande

undantag från denna bestämmelse skulle finnas oundgängligen nödigt,

Kongl. Maj:t vill på särskild underdånig ansökning pröfva, huruvida sådant

undantag må medgifvas.

§ 3.

För bränvinstillverkning må begagnas redskap af hvilken storlek och

beskaffenhet som helst med allenast de inskränkningar, som för kontrollens

handhafvande äro eller varda föreskrifna. Äfven må användas alla slags

råämnen utom majs, ris och andra sådana, som äro af beskaffenhet att icke

kunna inom landet allmänneligen alstras.

§ 4.

Den, som vill idka bränsvinstillverkning, skall minst fjorton dagar

före den, då tillverkningen är afsedd att begynna, skriftligen anmäla sådant

hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande med uppgift å såväl stället för tillverkningens

bedrifvande som ock dagen, då den skall taga sin början, samt

dervid aflemna bevis, att han är behörig att utöfva bränvinstillverkning.

Af bolag tillämnad bränvinstillverkning skall anmälas af den, som enligt

gällande lag eger för bolaget föra talan, och skall dervid lemnas uppgift om

samtlige delegare i bolaget. Finner Kongl. Maj:ts Befallningshafvande hinder

icke möta för handteringens utöfvande, varde tillståndsbevis utfärdadt.

Dock ma sadant bevis icke utfärdas för den, hvilken blifvit dömd till ansvar

för brott, som omförmälas i §§ 23 och 25 i denna förordning.

(§§ 3 och 9.)

(§ 4.)

(§ 50

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

(§ «■)

GS 7.)

(§ s.)

(§ 10.)

§ 5.

Vill den, som erhållit tillstånd till brän vinstill verkning, afstå från tillverkningens

utöfvande, utan att densamma tagit sin början, må anmälan

derom ske hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande; dock att vederbörande i

sådant fall vare pligtig godtgöra den kostnad, som möjligen uppstått genom

kontrollörs inkallande.

§ 6.

1. Vill bränvinstillverkare före den allmänna tillverkningstidens utgång

afstå från tillverkningsrätten, skall han derom göra skriftlig anmälan

hos den kontrollör, som är anstäld vid bränneriet, minst fem dagar före utgången

af det tillverkningsdygn, med hvilket han anmäler sig vilja afsluta

tillverkningen; dock att, om bränneri eller deri begagnad redskap genom

vådeld eller annan olyckshändelse blifvit väsentligen skadadt, tillverkningsrätten

må upphöra omedelbart efter det tillverkaren gjort skriftlig anmälan

derom. Kontrollören åligger att dels lemna tillverkaren bevis om gjord anmälan,

dels ock ofördröjligen underrätta Kongl. Majts Befallningshafvande

och öfverkontrollören om tiden för tillverkaingsrättens upphörande.

2. I bränneri, der tillverkningen sålunda blifvit anmäld att upphöra,

må den ej efter den utsatta tiden ega ruin utan förnyad anmälan, som i

§ 4 sägs.

3. Med tillverkningsdygn förstås i denna förordning tiden från klockan

tolf på dagen den ena till samma timme å nästföljande helgfria dag.

§ 7.

Om anmäld bränvinstillverkning ej företages inom fem tillverkningsdygn

efter den i anmälan uppgifna tid eller bränvinstillverkning afbrytes

utan sådan anmälan, som i § 6 mom. 1 omförmäles, eller utan Kongl. Maj:ts

derom meddelade föreskrift och ej inom fem tillverkningsdygn, det oräknadt,

hvarunder afbrottet inträdde, å nyo företages, åligger det bränvinstillverkaren

att för de tillverkningsdygn, under hvilka tillverkningen sålunda icke

utöfvats, gälda på bränneriet belöpande kontrollkostnader.

§ 8.

Förteckning öfver anmälningar och uppgifter enligt §§ 4 och 5 skall

af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande öfversändas till öfverkontrollör sist da
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

gen efter det sådan anmälan skett och till Finansdepartementets kontrolloch

justeringsbyrå första helgfria dag i hvarje vecka.

§ 9-

1. Vill någon under den tid, då han, enligt erhållet tillståndsbevis,

är till bränvinstillverkning berättigad, å bränneriställe genom särskild destillering

rena bränvin, må sådant ske under tillsyn åt kontrollör. Destillering

å bränneriställe under annan tid vare äfven medgifven; dock att anmälan

derom skall minst åtta dagar före den tid, destillering hvarje gång företages,

göras hos vederbörande öfverkontrollör.

2. I öfrigt må bränvins rening, vare sig genom destillering eller på

kall väg, verkställas såsom annan handtering, enligt hvad i gällande författningar

stadgas.

Art. II.

Om bränvins beskattning och uppläggande på nederlag.

§ io.

1. För bränvin, tillverkadt inom landet, skall, efter afdrag af två

procent, som äro skattefria, erläggas tillverkningsskatt med 40 öre för hvarje

liter af normalstyrka, hvarmed förstås bränvin, som vid + 15° å Celsii

termometer innehåller 50 volymprocent alkohol. Denna skatt skall inbetalas

till landtränteriet, dock hvarje gång icke för mindre än 1,500 liter.

2. Vid utförsel af bränvin må, efter hvad särskilt finnes stadgadt,

atnjutas restitution med 40,8 öre för hvarje liter renadt och med 40 öre för

hvarje liter icke renadt bränvin af normalstyrka.

3. Då bränvin under de vilkor och den kontroll, Kongl. Maj:t vill

föreskrifva, göres till förtäring obrukbart (denatureras) för att användas för

tekniskt, eller vetenskapligt behof, må restitution åtnjutas med 40 öre för

hvarje liter bränvin , af normalstyrka; dock medgifves ej restitution för bränvin,

som användes till tvål, parfym eller, med undantag af ättika, till fabrikater,

afsedda att förtäras. Denatureradt bränvin är ej underkastadt försälj

ni ngsafgift.

(§ a.)

(S A3-)

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 34.

(S 13.)

§ 14.)

(§ 15-)

(§ 16.)

§ 11-

1. Har tillverkningen icke uppgått till 8,000 liter beskattningsbart

bränvin för hela den tid tillverkningsrätten galt, då skall förutom stadgad

skatt erläggas en afgift af 10 öre för hvarje liter, hvarmed det tillverkade

litertalet understiger nämnda belopp; och likaledes skall, i händelse tillverkningen

ej uppgått till 500 liter eller öfverstigit 5,000 liter i medeltal för hvarje tillverkningsdygn,

utgå en afgift af tio öre för hvarje liter, hvarmed det tillverkade

bränvinet understiger ett efter en medel tillverkning af 500 liter beräknadt tillverkningsbelopp

eller öfverstiger en medeltillverkning, beräknad efter 5,000 liter för

hvarje tillverkningsdygn. Dessa afgifter skola dock ej utgå, då tillverkningsrättens

upphörande grundar sig på anmälan efter olyckshändelse, hvarom i § 6

sägs, eller Kongl. Maj:ts derom meddelade föreskrift; och ankomme på Kongl.

Maj:ts pröfning, huruvida eller i hvad mån befrielse från densamma må

mcdgifvas, då bränvinet erhålles såsom biprodukt vid annan tillverkning.

2. De enligt mom. 1 utgående särskilda afgifter skall tillverkaren

inom fjorton dagar efter tillverkningsrättens upphörande inbetala till landtränteriet.

Sker det ej, läte Kong]. Maj:ts Befallningshafvande ofördröjligen

utmäta afgifterna; och skall emellertid det vid bränneriet tillverkade och vid

tillverkningstidens slut under offentlig vård qvarvarande bränvinet utgöra

pant för afgifterna.

§ 12-

Åf obeskattadt bränvin skola minst åttio procent såsom säkerhet för

skatten vara liggande på nederlag. Återstoden eger tillverkaren utbekomma

utan skattens erläggande, dock med skyldighet att före den 1 påföljande

Oktober erlägga derpå belöpande skatt, vid påföljd att Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

eljest låter ofördröjligen utmäta densamma.

§ 13-

Magasin eller rum för nederlag af bränvin skall finnas vid hvarje

bränneri, vara beläget i dess närhet och af tillverkaren upplåtet uteslutande

för bränvin, som skall utgöra säkerhet för ogulden skatt.

§ 14-

1. Bränvinstillverkare må efter tillverkningens upphörande hafva

obeskattadt bränvin qvarliggande å nederlag vid bränneriet, om anmälan

opaginerad Kontrollera mot PDF

r

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84. 28

derom blifvit gjord hos Kong!. Maj:ts Befallningshafvande minst tio dagar

före tillverkningens upphörande.

2. Sättes bränneriet å nyo i gång, och har nederlaget emellertid icke

blifvit utrymdt, skall detta senare öfvertagas af den i tjenstgöring’ inträdande

kontrollören.

§ 15-

1. Inträffar minskning, vare sig genom läckning, afdunstning eller (§ #•)

olyckshändelse, i det å nederlag upplagda bränvinets litertal eller styrka,

skall ändock tillverkningsskatt erläggas för allt det bränvin, hvarför skatt är

ogulden; dock vill Kong]. Maj:t, der minskningen utan egarens vållande uppkommit

genom olyckshändelse, medgifva den lindring i skatten, hvartill omständigheterna

kunna föranleda.

2. Å nederlag befintligt bränvin utgör pant för ogulden skatt; och

skall detsamma till ytterligare säkerhet för skattens utbekommande efter tillverkningsrättens

upphörande städse vara mot eldskada försäkradt till ett

värde ej understigande den oguldna skattens belopp; hvarjemte det åligger

tillverkaren att, då nederlaget öfvertages af tillsyningsman, till denne aflemna

försäkringsbandlingarna jemte behörigt bevis, att kronan eger rätt till så

stor del af försäkringssumman, som fordras för skattens gäldande. Underlåter

tillverkare att fullgöra hvad sålunda är föreskrifvet, vare nederlagsrätten

förverkad och anmäle kontrollör eller tillsyningsman genast förhållandet

hos Kong]. Maj:ts Befallningshafvande, som i så fall ofördröjligen förordnar

om skattens uttagande.

§ ie.

På Kongl. Maj:ts särskilda pröfning i hvarje fall skall bero, om och ($ 19 oeh §

under hvilka vilkor och kontroller samt mot hvilken nederlagsafgift nederlag 13" ,V)

af inhemskt bränvin utan sammanhang med bränvinstillverkning bör medgifvas;

och må, på sått särskild! derom är eller kan varda stadgadt, från

sadant nederlag, beläget i stapelstad vid saltsjön, bränvin ur riket utföras,

utan att tillverkningsskatt derför erlägges.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

30.)

Art. III.

Om tillsyn vid bränneri och nederlag.

§ 17-

1. Öfverkontrollörer förordnas af Kongl. Maj:t till erforderligt antal

att hafva tillsyn å förordningens efterlefnad. Öfverkontrollör åtnjuter det

arfvode samt den ersättning för rese- och expeditionskostnader, som af Kongl.

Maj:t bestämmas.

2. Tillsyn vid bränneri skall, då, efter erhållet tillståndsbevis, tillverkningsrätt

der är medgifven, utöfvas af kontrollör.

3. Kontrollör utses af chefen för Finansdepartementets kontroll- och

justeringsbyrå och åtnjuter af staten:

a) arfvode under tjenstgöringstiden med tio kronor om dagen vid tillsyn

å ett och tolf kronor om dagen vid tillsyn å två brännerier;

b) reseersättning med femton kronor för hvarje gång han inträder I

tjenstgöring eller från ett till annat bränneri förflyttas samt dessutom tjugufem

kronor för tillverkningsåret, om han inträdt i tjenstgöring utom det

öfverkontrollörsdistrikt, der han är bosatt; och

c) ersättning för skrif- och förseglingsmaterialier samt postporto med

tio öre för hvarje dag han varit i tjenstgöring.

4. Kontrollör skall hafva sin bostad vid eller så nära intill bränneriet,

som öfverkontrollören anser erforderligt. Möter hinder att anskaffa bostad

och kost på tillräckligt närbeläget ställe, vare tillverkare på öfverkontrollörens

tillsägelse skyldig att mot tre kronor om dagen, som af Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande godtgöres genom afdrag å kontrollörsarfvodet, tillhandahålla

kost samt ett möbleradt, eldadt och städadt boningsrum å plats,

som af öfverkontrollören godkännes.

5. Nederlag vid bränneri, der tillverkningsrätt upphört, skall handhafvas

af särskild tillsyningsman.

6. Tillsyningsman förordnas af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,

som äfven bestämmer honom tillkommande arfvode; och åligger det tillverkaren

att före nederlagets utrymmande eller öfverlemnande till kontrollör

hafva till tillsyningsmannen betalt arfvode.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds Nåd. Proposition Ko 34.

25

§ 18.

Bränvinstillverkning må, ej företagas, innan kontrollapparat blifvit i brännhet

anbragt, tillståndsbeviset för kontrollören uppvisadt samt bränneri och

nederlagsmagasin af honom besigtigade.

§ 19-

1. Det tillverkade bränvinet uppmätes och reduceras till normalstyrka

förmedelst den i bränneriet uppstälda kontrollapparaten.

2. Om kontrollapparat vid bränneri kommit i olag, skall kontrollör

derom genast underrätta öfverkontrollören samt tömma sprithållaren och aflysa

apparaten; hvarjemte kontrollören, intill dess öfverkontrollören annorlunda

föreskriiver, skall uppmäta och profva det bränvin, som sedermera tillverkas;

egande öfverkontrollören bestämma, efter hvilken grund det från närmast

föregående afösning af apparaten tillverkade bränvin skall beräknas.

§ 20.

1. Kontrollapparat anskaffas, eges och underhålles af staten.

2. Tillverkaren är skyldig att på egen bekostnad låta afhemta apparaten

från plats inom länet, hvilken öfverkontrollören bestämmer, samt att

likaledes bestrida kostnaden för dess uppsättning.

3. Efter tillverkningens upphörande qvarstannar kontrollapparaten vid

bränneriet under tillverkarens vård, så vida denne ej hos öfverkontrollören

anmäler sig vilja återlemna apparaten eller densamma af öfverkontrollören

återfordras; och åligger i så fall tillverkare att på egen bekostnad låta forsla

apparaten till plats inom länet, hvilken öfverkontrollören bestämmer.

4. All å apparaten eller dess tillbehör uppkommen skada, som kunnat

förekommas genom omsorgsfull vård, ersättes af tillverkaren.

§ 21.

1. Om vid profning, som ligger till grund för beskattning, mellan

bränvinstillverkare och kontrollör uppstår tvist om bränvinets alkoholhalt,

skall af detsamma tagas prof, hvilket under bådas försegling lemnas till

öfverkontrollören, som efter verkstäld profning med normaltermoalkoholometer

bestämmer alkoholhalten.

2. Anmäler tillverkare hos kontrollören missnöje med kontrollappara
Bih.

till Rilcsd. Prof. 1SS7. B. 1 Sand. 1 Afd. 70 Käft. 4

(§ 22.)

(§ 23.)

(§ 24.)

(§ 26 )

s. 26 Kontrollera mot PDF

(§ *?•)

(§ 38.)

26 Kongl. Maj.is Nåd. Proposition No 34.

tens mätning, skall, så fort sig göra låter, kontrollmätning verkställas. Om

efter kontrollmätning, verkstad under minst två tillverkningsdygn och a minst

1,000 liter sprit, apparatens utslag visat sig öfverstiga det omedelbara mätningsresultatet

med en procent eller derutöfver, då skall afdrag å skatten

härför ske från den aflösning å apparaten, som närmast föregick anmälan

om missnöje.

Kostnaden för sådan kontrollmätning skall tillverkaren» betala, i händelse

apparatens utslag ej med minst en procent öfverstiger det omedelbara

mätningsresultatet.

§ 22.

Finner kontrollör eller -tillsyningsman olaglighet vara begången vid

något under hans uppsigt stäldt bränneri eller nederlag, gifve ofördröjligen

sådant tillkänna för allmän åklagare äfvensom för öfverkontrollören.

Art. IV.

Om ansvar för öfverträdelse af förordningens föreskrifter.

§ 23.

1. Den, som tillverkar bränvin utan dertill erhållet behörigt tillstånd

eller under tid, då på grund af Kongl. Maj:ts nådiga beslut bränvinstillverkning

blifvit instäld, gälde den i § 10 stadgade tillverkningsskatt och böte

för lönbränning från och med 100 till och med 2,000 kronor eller stiaffes

med fängelse från och med en till och med sex månader.

2. Har lönbränning skett med enkel, omedelbarligen med eld drifven

redskap, varde skatten beräknad efter redskapens afverkningsförmåga, som

skall antagas under dygn uppgå till fyra gånger pannans rymd. Kan redskapens

storlek icke utrönas, bestämmes skatten efter 500 liters tillverkning

under dygn. År tillverkningen utöfvad med mera sammansatt eller medelst

ånga drifven redskap, beräknas skatten för den myckenhet, som, efter hvad

utrönas kan, blifvit tillverkad, dock för minst 800 liter på dygnet. I begge

dessa fall skall skatten utgå för minst trettio dygn; men har tillverkningen

blifvit utöfvad öfver 30 men ej 60 dygn, utgöres skatt för 60 dygn, och

Öfver 60 men ej 90 dygn för 90 dygn o. s. v.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

27

§ 24.

Då lönbränning skett, vare de vid förbrytelsen nyttjade redskap, det

vid beslagstillfället å stället befintliga bränvin och de kärl, hvari det förvaras,

förbrutna.

§ 25.

1. Den, som vid bränvinstillverkning från beskattning undansnillar

något af det bränvin, som tillverkas, begagnar tillverkningsredskap, ledningsrör

eller sprithållare med dold öppning eller afledning, hvarigenom bränvin

kan lönligen uttagas, eller olofligen bryter försegling eller öppnar eller borttager

lås, som öfverkontrollör eller kontrollör i bränneri åsatt, eller gör

åverkan å den i bränneriet uppsatta kontrollapparaten, straffes med böter

från och med 500 till och med 5,000 kronor eller dömes till fängelse från och med

eu månad till och med ett år; dock att, der försnillning skett i större omfattning

eller eljest under försvårande omständigheter, må dömas till straffarbete

från och med två månader till och med två år. Den, som efter detta

lagrum dömes, skall ock utgifva den skatt, som belöper sig för det undansnillade

bränvinet, samt hafva förbrutit redskapen, det i bränneriet med dertill

hörande förvaringsrum och nederlagsmagasin vid beslagstillfället befintliga

bränvin och de kärl, i hvilka det förvaras.

2. Yarder någon, som begagnar nederlagsrätt, beträdd med att olofligen

bortföra bränvin från nederlaget eller bryter han kronans lås, som

blifvit satt å nederlagsmagasin, dömes till böter från och med 100 till och

med 2,000 kronor eller fängelse från och med en månad till och med två

år. Äro omständigheterna synnerligen försvårande, dömes till straffarbete

från och med två månader till och med två år.

o. I fäll det olofligen bortförda bränvinet, hvarom i inom. 2 sägs,

återfinnes, vare det förverkadt; kan det ej tillrättaskaffas, gälde tillverkaren

dess värde.

§ 26.

Är tvist om beloppet af undansnilladt bränvin, eger domstol att i frågan

infordra yttrande från Finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå.

§ 27.

Till redskap, som enligt § 24 eller § 25 mom. 1 är förbruten, räknas

hvarje i bränneri för kokning, mäskberedning, jäsning eller bränning inrättad

redskap, sprithållare, äfvensom ångmaskin med tillbehör.

(§ 29.)

{§ 30.)

(Ny §.)

(§ 31.)

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

(§32)

(§ 33.)

(§ 34.)

§ 28.

1. Ofverträder bränvinstillverkare det förbud, som är gifvet i § "2

mom. 2, böte för hvarje gång, sådant sker, från och med 20 till och med

200 kronor.

2. Yerkställes annat till bränneri hörande arbete utom tillsyn vid

malt- eller jästberedning mellan klockan 8 på morgonen och klockan 5 om

aftonen å sön- eller helgdag, böte bränvinstillverkare från och med 5 till

och med 50 kronor.

§ 29.

1. Underlåter bränvinstillverkare att ställa sig till efterrättelse vare

sig af Kongl. Maj:t utfärdade särskilda bestämmelser angående denna förordnings

tillämpning eller de föreskrifter i fråga om tillverkares åligganden,

öfverkontrollör eller kontrollör i enlighet med denna förordning eller förenämnda

nådiga bestämmelser meddelar, vare ansvaret böter från och med

20 till och med 200 kronor.

2. Den, som tillverkar bränvin i sammanhang med pressjästberedning,

utan att samtidigt det af Kongl. Maj:t bestämda minsta utbyte af jäst i

medeltal erhålles, eller underlåter att, på sätt i g 9 mom. 1 är föreskrifvet,

hos öfverkontrollör göra anmälan om destillering af bränvin, böte från och

med 100 till och med 1,000 kronor.

3. Den, som vid bränvinstillverkning använder majs, risjjeller annat

otillåtet ämne, straffes med böter från och med 500 till och med 1,500 kronor

samt erlägge särskild afgift af 5 öre för hvarje kilogram af det olofligen

använda råämnet.

§ 30.

Vägrar man den, som eger anställa undersökning i afseende å förbrytelse

mot denna förordning, tillträde till rum eller byggnad, der, enligt

§ 39, undersökning får ske, böte från och med 100 till och med 1,000

kronor.

§ 31.

1. För förbrytelse mot denna förordning af bränvinstillverkares hustru,

barn, tjenstefolk och i bränneriet anstälde arbetare ansvara tillverkare såsom

vore förbrytelsen af honom sjelf begången, derest icke omständigheterna

(§ 35.)

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 34.

göm sannolikt, att förbrytelsen skett utan hans vetskap och vilja. Begagnar

tillverkaren ombud vid brännerirörelsens utöfvande, ansvare dock ombudet

jemte tillverkaren och lika med denne för sådan förbrytelse.

2. Redskap, tillverkad vara och kärl, hvari den förvaras, skola,

fastän bränvinstillverkare icke är egare deraf, dömas förbrutna, när förbrytelse,

som medför sådan påföljd, är begången.

§ 32.

Bränvinstillverkare, som åt den vid hans bränneri anstälde kontrollör (§ 363

eller tillsyningsman såsom gåfva något gifver eller erbjuder, böte från och

med 20 till och med 200 kronor. Kontrollör eller tillsyningsman, som

gåfvan mottager, vare lika ansvar underkastad och miste derjemte befattningen.

§ 33.

Skulle någon, hvilken det åligger att hålla tillsyn vid bränneri eller (§ 373

vid nederlag, eller den, hvilken har till tjensteåliggande att åtala förbrytelser

mot denna förordning, sjelf beträdas med oloflig bränvinstillverkning eller

att hafva främjat sådan förbrytelse eller försnillning af den skatt, tillverkare

bör erlägga, varde dömd till fängelse eller straffarbete från och med sex

månader till och med två år.

§ 34.

Om undersökning, hvarom i § 39 sägs, hos någon anställes emellan (§ 38.)

klockan 9 om aftonen och klockan 5 om morgonen, men förbrytelse ej

upptäckes, böte förrättningsmannen från och med 5 till och med 50 kronor,

der han ej haft giltig anledning till undersökningen.

§ 35.

Böter, som efter denna förordning ådömas, skola, om tillgång till 5eras (§ 393

gäldande brister, förvandlas enligt allmän strafflag.

§ 36.

Då tillverkningsskatt jemte böter blifvit ådömd enligt denna förordning, (§ 40.)

må, der tillgång saknas till skatten eller någon del deraf, böterna ej kunna

med penningar gäldas, utan skall den sakfälde i stället undergå motsvarande

förvandlingsstraflf.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

(§ 41.)

(§ 4.3.)

(§ 44.)

§ 37.

1. Böter, som enligt denna förordning ådömas, äfvensom värdet af

bränneriredskap och annan egendom, som anses förbrutne, tillfälle med en

tredjedel kronan och med två tredjedelar åklagaren. Finnes särskild angifvare,

tage han hälften af åklagarens andel.

2. Efter anmälan af Kongl. Majrts Befallningshafvande eller chefen

för Finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå kommer att på Kongl.

Maj:ts nådiga pröfning bero, huruvida i något fall åklagare eller annan för

ådagalagdt nit vid efterspanande och beifrande af förbrytelse mot denna förordning

gjort sig förtjent af någon belöning utöfver honom möjligen tillkommande

andel i ådömda böter samt redskap eller annat förbrutet gods.

Art. V.

Föreskrifter i afseende å förordningens verkställighet.

§ 38.

1. Lands- och stadsfiskaler, krono-, stads- och polisbetjenter samt

de personer, hvilka särskild t förordnas vaka öfver denna förordnings efterlefnad,

åligger att åtala förbrytelser emot densamma.

2. I öfrigt eger en hvar rättighet att för sådana förbrytelser anställa

åtal, dock ej föräldrar och barn eller makar eller syskon mot hvarandra,

ej heller annan skyldeman mot den, hos hvilken han njuter kost eller underhåll,

ej fosterbarn mot fosterföräldrar och ej heller tjenare mot husbondefolk,

under den tid de äro i tjensten.

3. Då åtal anställes af annan person än den, som är nämnd i mom.

1, gifve han sin talan allmän åklagare tillkänna så tidigt, att denne må

kunna öfvervara målets utförande.

§ 39.

1. De i § 38 mom. 1 omförmälde allmänna åklagare ega att anställa

undersökning om förbrytelse mot denna förordning äfvensom att verkställa

beslag.

2. Den, som förrättar undersökningen, bör för att tillgodonjuta det

skydd, honom dervid lagligen tillkommer, vid förrättningen på sig synbart

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

bära påbjudet tjenstetecken eller, innan förrättningen företages, uppvisa

fullmakt eller förordnande. I orten boende eller känd krono- eller stadsbetjent

vare likväl frikallad från skyldigheten att sålunda styrka sin behörighet.

3. Undersökningen må anställas i bränneri, så ock i annat rum eller

byggnad, som kan begagnas för bränvinstillverkning eller förvaring af

bränvin.

§ 40.

Beslag skall göras i två vittnens närvaro. Innehafvare af hvad i beslag

tages eller i hans frånvaro hans ombud på stället eller någon af hans husfolk

skall förut tillsägas om beslaget.

§ 41.

Sker beslag å bränneri under den tid, då tillverkningsrätt der gäller,

ma ej panna utbrytas eller någon del af tillverkningsredskapen borttagas

eller tillverkningens fortsättande hindras, innan första domstol i målet dömt

redskapen förbruten, der ej vid tillverkningen redskap eller sprithållare med

dold öppning begagnats eller afledning varit anbragt för bränvins lönliga

uttagande eller åverkan skett å kontrollapparaten.

§ 42.

Redskap, som tages i beslag, skall, till förekommande af dess utbyte

mot annan, af beslagare!! utmärkas med särskild stämpel, der ej redskapen

vid beslaget fråntages egaren, i hvithet fall den skall sättas i allmänt förvar.

o penna förordning skall träda i kraft den 1 Oktober 1887, vid hvilken

tid nadiga förordningen angående vilkoren för tillverkning af bränvin den

2 Juni* 1882 upphör att vara gällande; dock att tillsättningen af kontrollörer

skall för det tillverkningsår, som tager sin början den 1 Oktober 1887, ske

i enlighet med denna förordning samt att förbudet i § 3 mot användning

af majs, ris, och andra råämnen, som äro af beskaffenhet att icke kunna

inom landet allmänneligen alstras, icke träder i kraft förr än den 1 Januari

1888; och vill Kongl. Maj:t i särskild ordningsstadga för bränvinsbrännerierna

i riket meddela erforderliga bestämmelser angående förordningens tillämpning.

(§ 45.)

(§ 40.)

(§ 47.)

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N-.o 34.

Utdrag af protokollet öfver ett lagärende, hållet uti Kongl. Maj:ts

Högsta Domstol Måndagen den 21 Februari 1887.

Andra rummet.

Närvarande:

Justitieråden: von Hopsten,

Hernmarck,

Ahlgren,

Örbom,

Abergsson*

Herslow,

Norberg.

Till slutlig behandling företogs det till Högsta Domstolen för afgifvande

af yttrande öfverlemnade, i protokollet för den 1 innevarande manad

omförmälda förslag till förordning angående vilkoren för tillverkning af bränvin,

i hvad förslaget innefattade nya eller förändrade bestämmelser af kriminalrättslig

natur; varande berörda förslag bilagdt detta protokoll.

Så vidt förslaget, enligt remissen, utgjorde föremål för Högsta Domstolens

granskning och utlåtande, föranledde detsamma följande anmärkningar.

§ 25-

•

Högsta Domstolen ansåg, att, vid jemförelse mellan de i lista och

2:dra momenten omförmälda förbrytelser och mellan de straff, som enligt

förslaget kunna å samma förbrytelser följa, syntes de i 2:dra mom. utsatta

straffbestämmelser vara för stränga. Isynnerhet saknades giltig anledning

att för det i 2 mom. omförmälda brott bestämma högre maximum för fängelsestraffet

än för brott mot 1 mom. Om eu nederlagsinnehafvare företoge sig

att olofligen bortföra bränvin från nederlaget, så beröfvade han derigenom

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 34.

kronan endast den säkerhet för beräknad och påförd tillverkningsskatt, som

kronan hade i det å nederlaget befintliga bränvinet. En sådan förbrytelse

vore af vida lindrigare art än den i lista mom. omförmälda, hvarigenom

kronan svikligen beröfvades möjligheten att beräkna och påföra tillverkningsskatt

för det undansnillade bränvinet. Förbrytelse mot 2 momentet i 25 §

hade hufvudsakligen samma konstitutiva bestämningar, som det i 22 kap.

13 § Strafflagen omnämnda förfarande att svikligen återtaga det gods,

man i pant till annan lemnat eller denne eljest under panträtt innehade,

hvilken sistnämnda förbrytelse i allmänhet kunde försonas med böter och

endast då omständigheterna vore synnerligen försvårande medförde fängelsestraff.

Att bryta kronans lås, som blifvit satt å bränvinstillverkares nederlagsmagasin,

vore en åtgärd, närmast jemförlig med den i 34 § Tullstadgan

omnämnda att olofligen bryta lås eller sigill, som af tullbetjent blifvit

satta å fartygs luckor eller andra ingångar tilll rum, der gods förvarades,

eller att på annat sätt bereda sig tillgång till sådana med lås eller tullsigill

försedda rum. En dylik förbrytelse mot Tullstadgan vore straffbar enligt

10 kap. 21 § Strafflagen, i hvilket lagrum såsom straff för brytande af

offentlig myndighets insegel, hvarmed saker eller skrifter tillslutne vore, bestämdes

böter eller fängelse i högst sex månader. Äfven om, med hänsyn

till senare tidens erfarenhet om förbrytelser mot förordningen angående vilkoren

för tillverkning af bränvin, det kunde vara nödvändigt att för dylika

förbrytelser stadga strängare straff än som följde å andra med dem jemförliga

lagöfverträdelser, ansåg dock Högsta Domstolen, att straffet för brott,

hvarom 2:dra mom. handlar, icke borde sättas högre, än att den längsta

strafftiden blefve, om fängelse ådömdes, sex månader och, då straffarbete

följde, ett år.

§ 29. ’

Justitieråden von Hofsten, Hernmarck, Örbom, Åbergsson, Herslaw

och Norberg funno sig icke böra ingå i bedömande af frågan, huruvida

den inhemska jordbruksnäringens intresse må anses fordra, att endast sådana

råämnen, som kunde inom landet allmänneligen alstras, Unge användas för

bränvinstillverkning, men ansågo ur rättslig synpunkt det icke vara lämpligt

att för en viss klass af näringsidkare med kriminelt ansvar belägga ett

eljest tillåtet användande af egna, till riket lofligen införda råämnen. °

§ 31.

-Tustitierådet örbom, med hvilken Justitierådet Norberg instämde, yttrade:

Till följd af vissa egendomliga förhållanden, som äro förknippade med

Bih. till Riksd. Prof. 1887. B. 1 Sami. 1 Afd. 20 Käft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

bränvinsindustrien, har lagstiftningen i hithörande ämnen att förete åtskilliga

afvikelser från allmänna kriminalrättsliga och processuella grundsatser. J)en

betänkligaste och efter min åsigt minst befogade bland dessa afvikelser återfinnes

i 1 mom. af denna §, enligt hvilken bränvinstillverkare skall, när

öfverträdelse af den ifrågavarande förordningen är begången af hans husfolk

eller arbetare, anses och straffas såsom gerningsman, derest han ej förmår

bevisa tillvaron af särskilda omständigheter, som göra det sannolikt att förbrytelsen

skett utan hans vilja och vetskap. När således t. ex. en bränneriarbetare

varder lagligen förvunnen att hafva å redskap anbragt öppning eller

afledning, hvarigenom bränvin kan lönligen uttagas (§25 mom. 1), eller

att hafva sönderbrutit lås å nederlagsmagasin (§ 25 mom. 2) men gerningsmannen,

som i verkligheten med sin åtgärd afsett att för egen räkning tillgripa

bränvin eller att göra husbonden skada, inför rätta falskeligen förnekar

sådan afsigt och till sitt eget fredande pådiktar husbonden delaktighet i eller

vetskap om gerningen, erfordras icke någon vidare bevisning för husbondens

fällande, utan straffet drabbar honom — och honom ensam — derest han

ej gitter bevisa sin oskuld. En sådan bevisning är emellertid icke alltid,

äfven för den faktiskt oskyldige, möjlig att åstadkomma, i synnerhet om alla

eller flere bland hans arbetare varit delaktige i förbrytelsen eller eljest rotat

sig tillsammans emot honom. Den ifrågavarande presumtionen emot husbonden

kan sålunda under ogynsamma förhållanden otvifvelaktigt föranleda

dertill, att den oskyldige straffas och den brottslige går fri; och vådan häraf

har högst väsentligt ökats genom den skärpning presumtionen erhållit i förevarande

förslag, hvilket icke i likhet med nu gällande lag i ämnet inskränker

presumtionens giltighet endast till de fall da straffpåföljden utgöres af penninge

böter eller förlust af redskap — således hufvudsakligen af ekonomisk natur

och jemförelsevis mindre betydenhet — utan låter presumtionen gälla.såsom

fullt bevis äfven då straffet är ganska långvarigt frihetsstraff.

En dylik förvridning af allmänna bevisreglerna i brottmål synes icke

vara förtjent att bibehållas i en ny författning i ämnet, helst då genom nya

ytterligt skärpta straffbestämmelser och kontroller frestelsen och tillfället för

bränvinstillverkarne sjelfva att försöka försnillningar antagligen måste blifva

vida mindre än tillförene. Det torde ock kunna ifrågasättas huruvida det

är välbetänkt att på idkarne af ifrågavarande lofliga och för statens finansiella

behof oumbärliga näring trycka stämpeln af presumerad brottslighet i

alla möjliga fall och dervid lemna dem nästan hjelplös! i oärliga eller illvilliga

arbetares våld.

På grund af hvad jag sålunda anfört anser jag förevarande § höra i

så måtto ändras, att, i öfverensstämmelse med de i gällande författning om

bränvinsförsäljning § 47 stadgade grunder, husbonde endast varder ansvarig

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kongl. Maj:ts JSlåd. Proposition N:o 34.

för förbrytelse, som med hans vetskap begås af hans hustru, husfolk eller i

hans arbete antagen person.

§ 33.

Högsta Domstolen ansåg, att om, såsom anledning vore att antaga,

meningen vore att orden »försnillning af den skatt tillverkare bör erlägga»

skulle afse jemväl sådan förbrytelse, som omförmäldes i § 25 mom. 2 af

förslaget, torde detta böra på ett tydligare sätt uttryckas.

Ex protocollo:

Th. Wilh. Malm.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

Utdrag af. protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i Statsrådet ä Stockholms slott den 13

Maj 1687.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptandek,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve

Ehrensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Chefen för Finansdepartementet, Statsrådet Friherre Tamm anmälde

ånyo det vid statsrådsprotokollet för den 10 December sistlidet år fogade

förslag till förordning angående vilkoren för tillverkning af. bränvin äfvensom

öfriga till ärendet hörande och i samma protokoll omförmälda framställningar

samt tillkännagaf, att Högsta Domstolen numera afgifvit utlåtande

öfver samma lagförslag.

Efter att hafva redogjort för utlåtandets innehåll anmälde Departementschefen

vidare:

a) särskilda underdåniga ansökningar af Direktionen för Veterinärinstitutet

och Styrelsen för Stockholms Högskola äfvensom en af Vetenskapsakademiens

sekreterare till chefen för Finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå

aflåten skrifvelse, åsyftande dessa framställningar, att de nämnda

institutionerna måtte få åtnjuta restitution af tillverkningsskattén för den sprit,

som till vetenskapligt behof användes;

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

b) ett inom Finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå uppgjordt

förslag till förordning angående restitution af tillverkningsskatt för

bränvin, som användes för tekniskt eller vetenskapligt behof; och

c) en af ett större antal personer gjord framställning om framläggande

för Riksdagen af förslag till lag om allmänt förbud mot rusdryckers tillverkning

och försäljning, med undantag för medicinska och industriella behof,

att fullt tillämpas efter tio år, samt om de öfvergångsåtgärder, som under

tiden vore att vidtaga.

Härefter yttrade Departementschefen:

»Det torde nu tillåtas mig att få angifva de väsentligaste olikheter,

som finnas mellan det inom Finansdepartementet uppgjorda förslaget till förordning

angående vilkoren för tillverkning af bränvin och nu gällande författning

i ämnet, och de skäl, som åberopas för de ifrågasatta förändringarne,

samt att i sammanhang härmed yttra mig angående de anmärkningar, som

inom Högsta Domstolen blifvit framstälda mot förslaget.

Dervid anhåller jag att först få erinra derom, att Riksdagen i underdånig

skrifvelse den 5 April 1886 anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes låta

utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till sådana ändringar i förordningen

angående vilkoren för tillverkning af bränvin den 2 Juni 1882, som

kunde leda till en mera betryggande kontroll öfver bränvinsbeskattningen, äfvensom

anbefalla den omarbetning af ordningsstadgan för bränvinsbrännerierna i

riket, som för samma ändamåls vinnande kunde finnas erforderlig, hvarjemte

Riksdagen särskildt anfört, att den i § 30 mom. 1 af berörda förordning innefattade

straffbestämmelse, enligt hvad erfarenheten ådagalagt, ej varit tillräckligt

verksam, i det densamma vore alltför mild i jemförelse med de straff,

som strafflagen stadgade för förfalskning och bedrägeri, och ej stode i rimligt

förhållande till den stora vinst, hvilken kunde genom bränvinsförsnillning

åtkommas.

Beträffande frågan om anordnande af en mera verksam kontroll öfver

bränvinstillverkningen, så hafva vissa inom ett eller annat län yppade, bekanta

förhållanden tillfyllest ådagalagt behofvet af skärpta bestämmelser i

detta afseende. I förevarande förslag förekomma derföre såväl en förändrad

ordning för kontrollörers tillsättande som någon förändring i sättet för deras

aflönande. I det förslag till ny ordningsstadga för bränvinsbrännerierna i

riket, som utarbetats inom Finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå,

upptagas derjemte åtskilliga bestämmelser i syfte att åstadkomma en

väsentligen skärpt kontroll. Af dessa synas mig särskildt böra framhållas

dels föreskriften i § 6 om att sprithållarerummet bör vara under kronans

lås — i följd hvaraf § 25 mom. 3 i förordningen den 2 Juni 1882 blir

öfverflödigt — dels den i § 31 omförmälda skärpta kontroll öfver inmäsk
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

ningen, dels ock den i § 18 intagna föreskrift om tätare aflösning å kontrollapparaten.

Enligt hittills gällande stadganden om vilkoren för tillverkning åt bränvin

har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande varit den myndighet, hvilken

det ålegat att utöfva tillsyn öfver kontrollen. Före husbehofsbränningens

afskaffande fanns ingen särskild kontrollpersonal, utan hade kronobetjeningen

att öfvervaka beskattningen å bränvinstillverkningen. Efter år 185o utöfvas tillsyn

genom öfverkontrollör och kontrollör. Bränneriernas störa antal under de

första årtiondena efter husbehofsbränningens afskaffande, de ofullständigare

kommunikationerna samt bristen på en fastare organiserad öfverkontroll i

orterna gjorde, att länsstyrelserna fortfarande måste hafva väsentlig befattning

med kontrollen. D

Förhållandena äro nu ändrade. Bränneriernas antal har från 600 till

700 nedgått till omkring 200. Efter år 1883, då det nya systemet med

sjelfverkande kontrollapparater infördes, har öfverkontrollörsinstitutionen erhållit

större fasthet genom öfverkontrollörers inkallande i tjenstgöring på helt

år. Kontrollen har genom apparaterna blifvit mera teknisk och torde höra

utvecklas i denna rigtning, framför allt genom strängare öfvervakande af inmäskningsarbetet

i brännerierna. Finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå,

som enligt gällande instruktion har att öfvervaka kontrollen å bränvinsbeskattningen,

är genom förstärkt tjenstepersonal och framför allt genom de

lättade kommunikationerna satt i tillfälle att allt mer omedelbart taga befattning

med kontrollens detaljer, hvilka, ehuru af stor vigt, maste vara mer eller

mindre främmande för länsstyrelserna.

Tiden synes derföre vara inne att från länsstyrelserna till den centrala

myndigheten öfverflytta handhafvandet af bränvinskontrollen, helst den nu

rådande delningen af åligganden och ansvar svårligen kan vara för kontrollen

gagnelig, utan i vissa fall föranleder obehöfliga omvägar. Ony sålunda den

åsigt vinner godkännande, att länsstyrelserna, utom hvad angår utfärdande

af tillståndsbevis till bränvinsbränning samt uppbörden af debiterad tillverkningsskatt,

böra befrias från befattning med kontroll öfver bränvinstillverkningen

och denna kontroll helt och hållet handhafvas af kontroll- och justeringsbyrån,

så torde ock deraf följa, att de personer, på hvilka kontrollens

säkerhet ytterst beror, eller kontrollörerna, böra tillsättas af nämnda byra,

helst Eders Kongl. Maj:t eller Chefen för Finansdepartementet icke skäligen

lärer böra betungas med deras förordnande.

Genom denna förändring skulle åtskilliga andra fördelar ernas. Sa är

det gifvet, att likformighet och följdrigtighet skulle införas i fråga om kontrollörers

befordran och användning. Eu öfverkontrollör, som har flera län

under sin inspektion, kunde få använda de kontrollörer, som företrädesvis

borde användas. Det skulle ej inträffa, att, såsom nu sker i län med fa

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 34.

brännerier, samma person årligen tjenstgör såsom kontrollör vid samma bränneri.

Byrån blefve småningom i tillfälle att vinna kännedom om personalen och

kunde tillse, att denna icke ökades öfver behofvet. Det anses nemligen

otvifvelaktigt, att utnämning af ett större antal kontrollörer, än som behöfves,

hvarigenom eu hvar blott får en kort tids tjenstgöring, icke är till förmån

för befattningen. Vidare kunde kontrollör flyttas från ett öfverkontrollörsdistrikt

till ett annat, hvilket innebär möjlighet att beträffande kontrollörerna

erhålla mera opartiska vitsord, i det annan öfverkontrollör än den, som föreslagit

kontrollör, kunde blifva skyldig vitsorda hans lämplighet att vidare användas.

Slutligen skulle genom utsigten att under större delen af tillverkningsåret

kunna påräkna förordnande samt genom någon förbättring i aflöningen,

hvarom jag längre fram kommer att yttra mig, helt visst bättre qvalificerade

personer, än hittills varit fallet, finnas villiga att söka kontrollörsbefattning.

Om ock hos byrån må förutsättas mindre personalkännedom än hos

länsstyrelserna, bör dock ihagkommas, att såväl länsstyrelsernas som byråns

utnämningslätt är väsentligen bunden och begränsad genom öfverkontrollörens

förslag samt att öfverkontrollören, som har största olägenheten af olämpliga

kontrollörsutnämningar och bättre än någon annan bör känna de personer,

hvilka tjenstgöra under honom, har både största intresse och största möjlighet

att rigtigt bedöma, hvilka sökande som böra utnämnas.

En sådan förändrad anordning för tillsättande af kontrollörerna var

redan iakttagen i ett af chefen för kontroll- och juste ringsbyrån uppgjordt

förslag, öfver hvilket på nådig befallning yttranden afgifvits från Eders Kong].

Maj:ts Befallningshafvande i de län, der bränvinstillverkning förekommer. I

flertalet af dessa yttranden har förslaget i nu ifrågavarande del antingen förordats

eller ock lemnats utan anmärkning. Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i Stockholms, Södermanlands, Kronobergs, Christianstads, Elf borgs

och Skaraborgs län hafva åter mot detsamma framstäf åtskilliga anmärkningar.

Sammanställas dessa, finnes följande vara mot förslaget anmärkt:

att detsamma innebure en centralisation af förvaltningen, hvilken ej vore af

behofvet påkallad.# Det vore nemligen icke visadt, att Eders Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande vidare saknade förmåga att nöjaktigt fullgöra ett åliggande,

som under mer än trettio år varit dem anförtrodt, eller att chefen för kontroll-

och justeringsbyrån egde bättre insigter derutinnan. Byråchef i statsdepartementjntoge

ej heller den ställning, att beslutanderätt kunde honom tilldelas.

För sådan rätt skulle erfordras, att byrån skildes från Finansdepartementet

och ombildades till ett sjelfständigt embetsverk. Af byråns befattning med

kontrollen a bränvinstillverkningen följde ej heller, att den borde utse kontrollörerna.

Dessa vore nemligen icke tjensteman, utan ombud för bevakande

af kronans rätt, och sådana ombud utsåges ju af Eders Kongl. Maj:ts Be
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

fallningshafvande. Dessutom blefve byråchefen, i saknad af personkännedom,

vid utnämningen bunden af öfverkontrollörens förslag, men öfverkontrollörerna

befunne sig ej i den ställning, att en sådan magt borde dem tillerkännas.

Den fullkomligaste kännedom om personer och förhållanden i orterna vore

åter att finna hos Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande. Då denna myndighet

hade att tillgå förslag från öfverkontrollörerna, vore byråchefen redan

i tillfälle att utöfva inflytande på tillsättande af kontrollörerna, hvilkas tekniska

insigter för öfrigt enligt § 11 i nuvarande ordningsstadgan skulle styrkas

genom intyg af öfverkontrollör. Skulle slutligen samma personer användas under

hela tillverkningsåret, blefve officerare och extra ordinarie landsstatstjenstemän

icke vidare i tillfälle att mottaga förordnande såsom kontrollör. Kontrollörerna

skulle derigenom alltmer komma att bilda en särskild tjenstemannaklass utan

fast aflöning eller pensionsrätt, och att anspråk på sådana förmåner skulle

framkomma, kunde ej betviflas. Eu länsstyrelse anmärkte derjemte, att tillgång

till erforderligt antal extra landsstatstjenstemän icke blefve att tillgå,

derest ej länsstyrelsen vore i tillfälle att genom någon tids förordnande såsom

kontrollörer bereda dessa extra ordinarie!’ något bidrag till deras uppehälle.

Om det ock må erkännas innefatta en oegentlighet, att, såsom dock

redan eger rum, en sjelfständig beslutanderätt uppdrages åt byråchef i ett

statsdepartement, finner jag dock de af Eders Kongl. Haj:ts bemälde Befallningshafvande

anförda anmärkningar icke rubba de ofvan anförda grunder,

genom hvilkas antagande jag anser den ifrågasatta anordningen komma att

medföra en bättre och säkrare kontroll. Hvad särskilt angår den uttalade

farhågan för anspråk hos kontrollörerna på ordinarie lön och pensionsrätt,

synas mig sådana anspråk hos kontrollörerna icke behöfva befaras mera än

hos öfverkontrollörerna, hvilka ju äro anstälda på helt ar. I det inom tinansdepartementet

uppgjorda förslaget är alltså iakttaget, att kontrollörerna tillsättas

af chefen för departementets kontroll- och justeringsbyrå.

Vid tiden för kontrollapparaternas införande antogs, att kontrollör i

många fall skulle kunna utöfva tillsyn vid mer än ett bränneri. Erfarenheten

har emellertid visat, att dessa fall ej äro särdeles talrika, och de torde blifva

än mer sällsynta, om fordringarne på öfvervakandet af inmäskningarne skärpas.

Förslaget upptager derföre icke stadgandet i § 20 mom. 2 i förordningen

den 2 Juni 1882 om distriktsindelning och förutsätter, att högst två brännerier

kunna stå under samma kontrollör.

Det sätt, på hvilket de med kontrollörsbefattning förenade förmånerna

utgått, har icke varit fördelaktigt vare sig för kontrollörerna eller för kronan.

Kontrollör, som har tillsyn vid ett bränneri, åtnjuter för närvarande sex

kronor om dagen jemte bostad och kost, derför ersättning utgår af statsmedel

med högst tre kronor om dagen. Derjemte åtnjuter han ersättning för expensutgifter,

skjuts- och traktamentsersättning för resa till och från tjenstgörings
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Rongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

området samt skjuts inom samma område. Förslaget afser att lemna kontrollören

tio kronor om dagen till hans fria förfogande, med rätt för honom

att välja bostad och skyldighet att sjelf bekosta de dagliga resorna till briinneriet.

Tillhandahållas rum och kost af bränneriegaren, bör derför utgå tre

kronor om dagen. Det kommer då att ligga i kontrollörens intresse att bo

nära bränneriet, men ej hos tillverkaren. Vid tillsyn öfver två brännerier

skall dagarfvodet utgå med tolf kronor. För erhållande af enkelhet föreslås

vidare, dels att reseersättningen skall utgå med femton kronor för hvarje

gång kontrollören inträder i tjenstgöring eller från ett till annat bränneri

förflyttas samt dessutom med tjugufem kronor för tillverkningsåret, om han

inträdt i tjenstgöring utom det öfverkontrollörsdistrikt, der han är bosatt, dels

ock^ att ersättning för skrif- och förseglingsmaterialier samt postporto skall

utgå med tio öre för hvarje dag, han varit i tjenstgöring. Det föreslagna

dagarfvodet af tio kronor om dagen till kontrollörens fria förfogande torde

innebära en icke oväsentligt ökad förmån, utan att kontrollen derför blir i

det hela dyrare.

Från frågan om kontrollörernas arfvode torde vara lämpligt att öfvergå

till den om aflönande af tillsyningsman vid bränvinsnederlag. För närvarande

åtnjuter sådan tillsyningsman, då han ej tillika är kontrollör, arfvode

till belopp af fyra kronor för hvarje förrättning samt ersättning för skjuts

med mera. Godtgörelsen bekostas i allmänhet af staten, men af nederlagsinnehafvaren,

då förrättning på hans begäran förekommit mer än en gång

i veckan. Såsom ersättning för statens kostnader erlägger nederlagets innehafvare

nederlagsafgift, som, enligt närmare bestämmelser i § 16 inom. 4

af förordningen den 2 Juni 1882, erlägges med 3 kronor 75 öre för hvarje

helt tusental liter bränvin. Vissa år hafva nederlagsafgifterna icke förslagit

till betäckande af tillsyningsmännens aflöning, andra år har kronan åter haft

något öfverskott. Under åren 1874—1884 utgjorde sammanlagdt nederlagsafgifterna

...................................................................... kronor 361,623: —

och omkostnaderna...................................................... 319,317:__

således utgjorde öfverskottet ...................................... kronor 42 306: —

eller i medeltal 3,846 kronor om året. Ehuru statskassans behållning således

är ytterst oväsentlig, äro dock tillverkarnes omkostnader för nederlagen högre,

än hvad de skäligen borde vara, hvilket icke kan undgå att väcka missnöje.

Under de nämnda åren kostade vid 141 nederlag hvarje uttag af bränvin: vid 4

mindie än tio kronor, vid 15 mellan tio och tjugu kronor, vid 16 mellan tjugu och

trettio kronor, vid 27 mellan trettio och femtio kronor, vid 41 mellan femtio och

hundra kronor samt vid 38 öfver etthundra kronor. Det är visserligen sannt, att

detta är kostnaden icke blott för uttag af bränvin från nederlag, utan äfven

för tillsyn och räkenskapsföring, men i allt fall synes beloppet vara för högt,

Bih. till Riksd. Prof. 1887. B. 1 Sami. 1 Afd. 20 Raft. G

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

och sannolikt torde vara, att en del deraf åtgår till kostnader, som genom

en annan anordning skulle kunna undvikas. Det synes vidare vara obilligt,

att innehafvarne af de större nederlagen skola genom deras större afgifter

bidraga till aflönande af tillsyningsman vid de mindre eller sådana, der blott

en ringa mängd bränvin är upplagd. Det nuvarande stadgandet medför äfven

nödvändigheten att bestämma en minimiqvantitet, som bör vara å nederlagupplagd.

Alla dessa olägenheter skulle undanrödjas, om, såsom i förslaget

iakttagits, tillverkaren, med befrielse från nederlagsafgiften, ålägges att godtgöra

tillsyningsmans arfvode med belopp, som Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

eger bestämma, i hvilket fall tillsyningsmannen sannolikt ej

kommer att anlitas oftare, än omständigheterna kräfva, och ersättningen att

motsvara den verkliga kostnaden. Härigenom skulle ock besparas allt besvär

med debitering af nederlagsafgift samt författande, verificerande och granskning

af tillsyningsmäns räkningar. Den nu ifrågasätta anordningen har äfven

i allmänhet lemnats utan anmärkning af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,

om än en eller annan af dem uttalat betänkligheter.

Lika med hvad Riksdagen uti ofvananmärkta skrifvelse anfört torde

Eders Kongl. Maj:t finna de förbrytelser, som omförmälas uti § 30 mom. 1

af nu gällande förordning angående vilkoren för tillverkning af bränvin, vara

allt för mildt bedömda såväl vid jemförelse med de straff, hvilka strafflagen

stadgar för förfalskning och bedrägeri, som den stora vinst, hvilken kan

genom bränvinsförsnillning åtkommas. Såsom exempel ma endast anföias,

att förfalskning af en aln eller en vigt skall, da bruk af det förfalskade egt

rum, straffas med straffarbete under minst ett år, då deremot åverkan å kontrollapparaten

försonas med böter. I § 2;> mom. 1 af förslaget upptagas nu

samma förbrytelser som i § 30 mom. 1 af nu gällande lag. Dervid hafva

dock iakttagits ett par ändringar. Så hafva orden »för sådant ^ändamål»

uteslutits, då ju ändamålet med användande af redskap eller sprithållare med

dold öppning icke kali vara annat än att undansnilla bränvin. Vidare kan

underlåtenhet att aflemna föreskrifven del af det tillverkade bränvinet icke

ifrågakomma, om, såsom afsedt är, sprithållaren skall sta under kronans las,

och hvad nuvarande stadgande derom innehaller är alltså uteslutet. Med afseende

å den olika grad af brottslighet, som kan förefinnas hos de i detta

lagrum beskrifna gerningar, måste straffbestämmelsen erhålla en vidsträckt

latitud. Förslaget upptager derför böter från och med 500 till och med 5,000

kronor eller fängelse från och med en månad till och med ett ar, dock att,

der försnillning skett i större omfattning eller eljest under försvårande om
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o Si. 43

ständigheter, må dömas till straffarbete från och med två månader till och

med två år.

Ändring af straffbestämmelsen i detta moment påkallar emellertid ändring

af vissa andra straffbestämmelser i lagen. I § 28 mom. 1 och § 30

mom. 2 i förordningen den 2 Juni 1882 bestämmes bötesbeloppet efter

skattens belopp och det antal gånger, förbrytaren förut undergått bestraffning.

Det förstnämnda af dessa lagrum stadgar endast böter, det senare högst

fängelse och detta endast för tredje resan. I förslagets § 23 mom. 1 (motsvarande

§ 28 mom. 1 i nu gällande förordning) bestämmes ansvaret till

böter från och med 100 till och med 2,000 kronor eller fängelse från och

med eu till och med sex månader. Förslagets § 25 mom. 2 motsvarar med vissa

förändringar § 30 mom. 2 i nuvarande förordningen. Det har nemligen ansetts

nödigt att låta lagrummet äfven omfatta det fall, att kronans lås för

nederlagsmagasin brytes. Enligt det förslag, öfver hvilket Högsta Domstolen

afgifvit yttrande, upptogs i detta moment bötesansvar från och med 100 till

och med 2,000 kronor eller fängelse från och med en månad till och med

två år, men, der omständigheterna voro synnerligen försvårande, straffarbete

från och med två månader till och med två år. De sålunda i sistnämnda

lagrum föreslagna straffbestämmelser har Högsta Domstolen vid jemförelse

med åtskilliga anförda lagrum ansett vara för stränga. I öfverensstämmelse

med den mening, som af Högsta Domstolen uttalats, har jag ock i förslaget

vidtagit den ändring, att högsta strafftiden blifver, om fängelse ådömes, sex

månader och, då straffarbete följer, ett år.

Med anledning af en utaf Högsta Domstolen vid § 33 i förslaget gjord

anmärkning har detta undergått sådan ändring, att tydligt uttryckes, att §:n

afser jemväl sådan förbrytelse, som omförmäles i § 25. Senare delen af nuvarande

§ 37 är utesluten, då, enligt hvad i ordningsstadgan föreskrifves,

öfverkontrollör utan annan myndighets hörande kan försätta kontrollör ur

tjenstgöring och annan bestraffning än befattningens förlust ej synes böra

stadgas såsom påföljd för kontrollörs försumlighet.

Med afseende å de anmärkningar, två af Högsta Domstolens ledamöter

framstält mot den ifrågasatta lydelsen af § 31 mom. 1, har jag i förslaget

vidtagit sådan ändring, att detta lagrum kommer att i det väsentligaste

öfverensstämma med nu gällande stadganden. Någon anmärkning har emellertid

icke förekommit i afseende å det ifrågasatta stadgandet derom, att ansvarsfriheten

icke utsträckes till det ombud, tillverkaren vid rörelsens utöfvande

begagnat och som måste vara don egentligen ledande vid försnillningen.

Nämnda stadgande är således bibehållet.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

Bland de yrkanden på ändringar i tullagstiftningen, Indika på senare

tider framträdt med synnerlig styrka, märkes fordran på tull för majs. Eu

dylik tull beslöts till och med af 1880 års Riksdag, ehuru densamma åter

afskaffades två år derefter. En mycket utbredd önskan om åsättande af tull

i detta fall gör sig emellertid fortfarande gällande och har i motionsform uttalats

äfven vid den innevarande Riksdagen. Iiufvudsakliga syltet med denna

tull är att genom majsens fördyrande hindra eller åtminstone begränsa dess

användning såsom råämne vid bränvinstillverkningen. Mot denna tull och ett

deraf verkadt fördyrande af varan har åter den betänklighet yppats, att man

på samma gång stegrade priset på ett godt foderämne, som egde en ganska

vigtig användning särskild t för svinafveln. Detta förhållande har föranledt

mig att taga i öfvervägande, huruvida man icke i lagstiftningen om bränvinstillverkningen

borde vidtaga förfoganden, som tillgodosåge det ofvan angifna

syftet med majstullen, utan att verka någon olägenhet för dem, som

önskade använda majs för utfodring eller andra ändamål. Det efter min

åsigt i allmänhet berättigade sträfvandet att, der sådant kan undvikas, icke

genom tullar å råämnen försvåra vilkoren för en inhemsk industri eller fördyra

dess produkter eger nemligen icke tillämpning på bränvinstillverkningen,

ty långt ifrån att ett fördyrande af bränvinet af lagstiftaren anses såsom

någon olägenhet, kan man ju säga, att en sådan effekt just är denna lagstiftnings

syfte. Om således bränvinspriset skulle i någon mån stiga derigenom

att icke samma tillfälle som nu vidare stode tillverkaren öppet att använda

majs för bränning, bör detta ej vara egnadt att väcka någon betänklighet.

I fråga åter om hvad lagstiftningen i detta afseende bör stadga kunde det

visserligen ifrågasättas att låta eu högre tillverkningsskatt drabba det af majs

framstälda bränvinet, men den kontroll öfver inmäskningen en sådan anordning

förutsätter är förbunden med synnerliga svårigheter, så mycket större

som det mångenstädes är endast tidtals majs användes, under det att

eljest inhemska råämnen inmäskas eller ock majs brännes i blandning med

andra ämnen. Jag har derföre ansett mig böra föreslå ett fullständigt förbud

mot majsens användning vid bränvinstillverkning. Kontrollen öfver detta

förbuds efterlefnad är ej svår att verkställa, och icke heller i andra hänseenden

behöfver man befara några afsevärda olägenheter af förbudet, då dels,

såsom jag redan antydt, ett möjligt fördyrande af bränvinet icke är egnadt

att väcka några betänkligheter och dels man icke har att frukta någon brist

i tillgången på eller svårighet att anskaffa andra råämnen för bränning, så

länge spanmål och potates äro vid införsel tullfria. Att det med hänsyn till

de grundsatser, man i allmänhet vill se tillämpade inom näringslagstiftningen,

kan synas såsom en oegentlighet att förbjuda en industri att begagna ett

visst råämne, som är af oskadlig natur, må väl medgifvas, men bör ej i detta

fall tillmätas något synnerligt afseende, då hela bränvinslagstiftuingen är en

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kongl. Maj:ts Råd. Broposition 1S:o 34.

undantagslagstiftning, hvilken redan i så många andra afseenden innehåller

betydliga inskränkningar i den frihet, som i allmänhet åtnjutes af andra

näringar, och detta äfven der sådana ej påkallas ur kontrollsynpunkt. Det

här föreslagna förbudet är ock, såsom jag redan antydt, af beskaffenhet att

dess efterlefnad kan noggrant öfvervakas, ett förhållande, som icke alltid inträffar

med inskränkningar på näringsfrihetens område. Med majs hafva

likstälts ris och andra sådana råämnen, som äro af beskaffenhet att icke

kunna inom landet allmänneligen alstras, men hvilka dock hittills haft ringa

användning vid brännerierna i vårt land. För att göra förbudet effektivt,

kan det ej undvikas att belägga dess öfverträdande med ansvar, då kontrollören

ej eger makt att hindra tillverkningens fortsättande, om han skulle

finna majs användas vid inmäskningen.

På senare tider hafva till Eders Kongl. Maj:t inkommit åtskilliga framställningar

af näringsidkare och vetenskapliga institutioner i syfte att återbetalning

af tillverkningsskatt måtte medgifvas för den sprit, som användes

för tekniskt eller vetenskapligt behof. Sålunda har Malmö sockerfabriks aktiebolags

styrelse år 1884 anhållit om skattefrihet för sprit, som användes inom

bolagets vid Arlöf belägna s. k. elutionsfabrik för framställning af sockerkalk.

. Efter det Kommerskollegium i infordradt yttrande erinrat, att återbetalning

af tillverkningsskatt för den sprit, som förbrukas till utbringande

af socker ur melass, skulle innebära en orättvisa mot öfriga industrier, hvilka

kunna behöfva använda sprit, har Eders Kongl. Maj:t vid föredragning af

ansökningen den 12 Juni 1885 lemnat densamma utan afseende. Vidare har

Apotekaren O. E. Wallén i en framställning, som, då den undergått förberedande

behandling, torde få af mig särskild t för Eders Kongl. Maj:t an

målas, väckt fråga om rått för fabrikanter af peter att återfå tillverkningsskatten

för använd sprit. Medicinalstyrelsen, som haft att yttra sig öfver

denna framställning, har dervid med afseende på faran för seterns missbrukande

såsom rusdryck, om den kunde säljas för det låga pris, som af skatterestitutionen

blefve en följd, afstyrkt bifall till ansökningen, såvidt dermed afsågs

peter och seterarter, som inom landet förbrukas. Med anledning slutligen "af

eu utaf C. W. Wallberg m. fl. gjord underdånig ansökan, afseende att åt

alla industriidkare, för hvilka sprit är ett oundgängligt beredningsämne, måtte

medgifvas återbetalning af tillverkningsskatten för den sprit, som för yrket

användes, hafva Tekniska Högskolan och Kommerskollegium hufvudsakligen

anfört, att då, enligt hvad kändt vore, den vanliga alkoholen vore för en

mängd tekniska och industriella ändamål oumbärlig, måste deraf följa, att

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 3i.

priset å ett ämne, som tillika utgjorde ett ramaterial för eu del andra ämnens

tillverkning, skulle vara af största betydelse för industrien samt att vid

sådant förhållande den skatt, som vore åsatt sprittillverkningen, maste utöfva

ett väsentligt inflytande på tillverkningskostnaden inom de yrken, der sprit

användes för frambringande af de respektiv^ yrkenas produkter. Kollegium,

som instämde i Tekniska Högskolans uttalande i fråga om skatfeiestitutionens

befogenhet såväl i allmänhet som ur statsekonomisk synpunkt, fäste sig dock

vid de svårigheter, som vid genomförandet inaste möta, och tillstyrkte i likhet

med Tekniska Högskolan utredning af hit hörande förhållanden, särskildt

i fråga om den kontroll, staten måste utöfva öfver den inom industrien förbrukade

alkoholen. En sådan utredning torde föreligga i det inom kontrolloch

justeringsbyrån uppgjorda förslag till förordning angående restitution af

tillverkningsskatt för sprit, som användes för tekniskt och vetenskapligt behof.

Efter dessa uttalanden af de nämnda myndigheterna torde jag endast

behöfva framhålla det obilliga och ekonomiskt origtiga deruti, att den skatt,

som afser att träffa förtäringen af rusdrycker, äfven drabbar det bränvin,

hvilket användes för tekniskt eller vetenskapligt behof, o^h lärer jag icke

behöfva beröra sjelfva principfrågan annat än för så vidt undantag från den

uppstälda grundsatsen om skattefrihet synas nödvändiga. I föista lummet

erinras härvid, att den höga bränvinstillverknmgsskatten motsvaras saväl af

statens inkomstbehof som af det ur allmän sedlighetssynpunkt vigtiga ändamålet

att fördyra och derigenom försvåra åtkomsten af ett farligt och ofta

förderfligt njutningsmedel. Såvida bränvin utan att kemiskt förvandlas användes

till beredande af njutningsmedel, synes derför återbetalning af tillverkningsskatten

ej böra medgifvas. Alla alkoholhaltiga drycker höra således

undantagas. Med afseende å hvad Medicinalstyrelsen anfört i fråga om »tern

lärer skattefrihet för den sprit, som dertill användes, icke kunna för närvarande

medgifvas. Till alkoholhaltiga njutningsmedel, om ock af oskyldigare beskaffenhet,

höra parfymer, i hvilka alkoholen alltid är eu hufvudbeståndsdel.

Äfven tvåltillverkningen synes böra undantagas, hufvudsakligast derföre att

det endast är vid de finare och dyrare tvålsorterna, som sprit användes, och

det synes ovisst, huruvida dessa fabrikat, äfven om skattefrihet medgåfves

för den använda spriten, här skulle kunna tillverkas i nog stor skala för

att kunna uttränga utländskt fabrikat. En annan vigtig förbrukning af sprit

är dess användande såsom bränn- eller lysämne. Frågan, huruvida restitution

af skatt för den sprit, som på detta sätt användes, bör medgifvas, är

för närvarande i Tyskland föremal för förslag. Att sådan restitution äi pnncipielt

rigtig, torde erkännas, likasom att möjligheten af spritens användande

pa sådant sätt skulle vara af stor betydelse såväl för bränvinstillverkningen

som för de industrigrenar, hvilka skulle komma att för nämnda ändamål an
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kongl. Maj.-ts ATåd. Proposition N:o 34.

vånda sprit. Utredningen om hvilken kontroll, som skulle härför erfordras,

har dock icke hunnit så långt, att något förslag i detta fall nu kan framställas.

Då frågan om återbetalning af tillverkningsskatt för sprit, som användes

till tekniskt bruk, är af betydelse i statsfinansielt hänseende, har det

varit angeläget att söka utreda, huru stora qvantiteter, som användas inom

yrkena, och hafva för sådant ändamål uppgifter insamlats, Indika dock icke

kunnat blifva fullständiga, utan endast omfatta flertalet större förbrukare,

hvaremot förbrukningen i mindre skala ej kan utrönas. Bland större förbrukare

må i första rummet nämnas ättiksfabrikanterna, som för närvarande torde

använda omkring 400,000 liter af normalstyrka, hattfabriker, i gång varande

och under anläggning, 70,000 liter, färg- och fernissfabrikanter 10,000 liter,

förgyllare och listfabrikanter 20,000 liter, snickare och möbelpolerare 50,000

liter, en fabrik för framställning af sockerkalk ur melass 80,000 liter samt till

diverse ändamål omkring 50,000 liter eller tillsammans 680,000 liter, motsvarande

en tillverkningsskatt af 272,000 kronor. Visserligen är det högst

sannolikt, att återbetalningsbeloppet skulle hastigt stiga, i det flere kemiskt-tekniska

industrier skulle uppstå, hvilka hittills till följd af den höga beskattningen

på råmaterialet sprit icke kunna bestå i täflan med fabriker i andra länder,

såsom Tyskland, Frankrike, England och Nederländerna, der sedan flera år

tillbaka skattefrihet är medgifven för sprit, som användes till industriella

ändamål. Men det är tydligt, att en framtida stegring af restitutionsbeloppet

genom hädanefter uppstående spritförbrukande industrier icke innebär någon

minskning i statens behållna inkomst af bränvinstillverkningsskatten, emedan

denna kommer att ökas med lika stort belopp som tillväxten i restitution af

skatt. Såsom minskning i statsinkomst måste således anses endast de skattebelopp,

som efter nu bestående förhållanden belöpa sig på den sprit, hvilken

för närvarande användes för tekniskt bruk. Nu bestående handelsgemenskap

med Norge, i hvilket land skattefrihet för sprit till tekniskt bruk infördes

genom kungörelse den 24 Juni 1884, synes påkalla dylik frihet i Sverige,

emedan all konkurrens med norska varor, beredda med skattefri sprit, vore,

om varorna få hit tullfritt införas, omöjlig i samma mån som spriten är ett

vigtigt beredningsämne för dessa varor.

I de länder, der återbetalning af skatt medgifves för bränvin, användt

till tekniskt bruk, är såsom oundgängligt vilkor till förekommande af missbruk

föreskrifvet, att bränvinet skall, innan det användes, denatureras eller

under tillsyn åt kontrolltjensteman försättas med främmande ämne, som gör

det onjutbart. Såsom denatureringsmedel användas flera olika i sprit lösliga

vätskor af mer eller mindre motbjudande lukt och smak, hvilka ej utan mycken

svårighet och kostnad kunna ur bränvinet aflägsnas och äfven med de

bästa hjelpmedel i detta hänseende qvarlemna någon lukt och smak af denatureringsmedlet.

De vigtigaste af dessa medel äro, allt efter det ändamål,

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition Å:o 34.

hvartill spriten skall användas, träsprit, terpentinolja, hjorthornsolja och ättika,

hvilka i bestämd mängd tillsättas. Det vanligaste medlet är träsprit,

som erhålles genom torr destination af trä och består af en blandning åt

flere vätskor, hvilkas kokpunkter ligga hvarandra temligen nära. Dessa

ämnen äro metylalkohol, aceton, alljlalkohol och starkt luktande, vid högre

temperatur kokande träoljor. Faran af missbruk utaf bränvin, blandadt med

träsprit, är mindre än för det på annat sätt denaturerade bränvinet, förutom

att blandningen är af eu för smaken så vidrig beskaffenhet, att den icke

lär kunna förtäras af någon menniska med normalt smaksinne. Kostnaden

att frånskilja träspriten är ock så betydlig, att den i väsentlig mån måste

afhålla från försök i detta afseende, och då återstår endast den betänkligheten,

att denatureradt bränvin skulle kunna förtäras, om det i mindre qvantiteter

inblandades i vanligt bränvin. Men det är tydligt, att det ej kan

vara särdeles lockande att för skattevinsten på en mindre qvantitet göra

stora qvantiteter för smaken motbjudande.

Beträffande bränvin, denatureradt med terpentinolja, hjorthornsolja och

ättika, inskränkes faran för missbruk i hög grad derigenom, att denaturering

på sådant sätt skulle få ske endast hos fabrikanter, som sjelfva förbruka

bränvinet för sina tillverkningar. Försäljning af sålunda denatureradt bränvin

skulle deremot icke få ega rum. Den med ättika denaturerade spriten

skulle lättast kunna återvinnas genom ättikans neutralisering och lösningens

destination, men detta omöjliggöres genom den strängare tillsyn, ättiksberedningen

måste underkastas med afseende på de betydligare qvantiteter sprit,

som der förbrukas.

Då vilkoret för tillverkningsskattens återbetalning är bränvinets denaturering,

så kommer tydligen sjelfva denatureringsoperationen att blifva en

vigtig del af kontrollen; ty ingen kan få rättighet till återbetalning af

tillverkningsskatt för större qvantitet, än han låtit denaturera. Kontrollen

kommer således i första rummet att innebära noggrann bestämning af den

hos hvarje yrkesidkare eller försäljare denaturerade spriten. Derjemte fordras

äfven sådana kontrollåtgärder, hvarigenom trygghet vinnes, att den

denaturerade spriten endast användes för uppgifvet, tillåtet ändamål. Till

dessa åtgärder hör, att det använda eller försålda beloppet sprit redovisas,

af fabrikant genom anteckning af don successiva förbrukningen och af försäljare

genom bokföring af hvarje särskildt försåld post, samt att i fabriker

och på försäljningsställen inventering sker af återstående förråd till utrönande

af dess öfverensstämmelse med de förda anteckningarna. Om derjemte

med afseende på fabriker, der tillverkningsjournal föres, denna journal skall

vara tillgänglig för kontrollanten, bill- trygghet kunna vinnas, att den denaturerade

spriten ej användes till andra ändamål än de uppgifna.

Emedan många förbrukare af sprit till tekniskt ändamål, såsom snic
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 34.

kåre, möbelpolerare m. ii., använda endast så små qvantiieter, att hvar och

en icke kan lata för sig denaturera, men dessa små qvantiteter sannolikt

tillsammantagna utgöra eu ej ringa del af hela förbrukningen, är det önskvärd!,

att försäljning af denaturerad sprit må raedgifvas under stadgade kontroller.

Denatureringsmedlet skulle för sådan sprit alltid utgöras af träsprit,

tillsatt i temligen stor mängd, nemligen beräknadt efter 5 volymdelar på bränvin

af normalstyrka, och försäljningsrätten inskränkas till vissa af Eders Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande godkända innehafvare af minutförsäljningsrättighet.

Det synes nemligen icke rådligt att inrätta särskilda rättigheter för

handel med denatureradt bränvin, emedan sådana lätteligen kunna missbrukas

till täckmantel för smyghandel med vanligt bränvin. Ännu större fara

för missbruk skulle naturligtvis uppstå, om handel med denatureradt bränvin

lemnades fri. Genom denna handels förening med "vanlig minutering

vunnes den ytterligare trygghet, som ligger deruti att, då de allra flesta minuteringsrättigheterna

i städerna — och endast dessa komma antagligen härvid

i fråga — äro öfverlåtna åt bolag, Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

kunde inskränka sina medgifvanden till sådana minutförsäljare, som äro af

bolagen beroende och öfvervakade. För utlemning af denaturerad sprit från

minuteringsställe skulle derjemte af köparen företes intyg, utfärdadt af offentlig

myndighet, att köparen såsom utöfvare af visst yrke anmält sig behöfva

inköpa uppgifven qvantitet denaturerad sprit, hvartill han genom intyget berättigas.

Ett stadgande att sådan sprit ej finge försäljas eller utlemnas i

mindre poster eller på mindre kärl än af 10 liters rymd borde äfven vara

egnadt att förekomma missbruk, utan att för yrkesidkarne kännas betungande.

Då de närmare bestämmelserna angående erforderliga kontroller äro

ordningsföreskrifter af liknande beskaffenhet med dem, som innehållas i den

af Eders Kongl. Maj:t utan Riksdagens hörande utfärdade ordningsstadgan

för bränvinsbrännerierna, torde det förslag till sådana föreskrifter, som blifvit

å kontroll- och juste ringsby rån utarbetadt, icke böra underställas Riksdagen.

I förslaget till förordning angående vilkoren för tillverkning af bränvin

är åter under § 10 mom. 3 inrymd föreskrift derom, att, då bränvin

under de vilkor och den kontroll, Eders Kongl. Maj:t vill föreskrifva, göres

till förtäring obrukbart (denatureras) för att användas för tekniskt eller

vetenskapligt behof, restitution må åtnjutas, dock ej för bränvin, som användes

till tvål, parfym eller, med undantag af ättika, till fabrikater, afsedda

att förtäras; Och är det vidare uttryckligen utsagdt, att denatureradt bränvin

icke är underkastadt försäljningsafgift.

Bih. till Riksd. Prof. 1887. B. 1 Sami. 1 Afd. 20 Hälft.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kongi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

I öfrigt hafva i författningen dels i sak och dels i form vidtagits

åtskilliga ändringar, af hvilka de vigtigare torde böra antydas.

I § 1 har dels uttryckligen uttalats, att bränvinstillverkare bör ega

god frejd, dels ock intagits bestämmelser, för det fall tillverkare aflider eller

råkar i konkurs. Deremot har senare delen af mom. 3 uteslutits såsom

öfverflödigt. Bestämmelsen om bolags rätt till bränvinstillverkning är flyttad

till § 4.

§ 2 i förordningen den 2 Juni 1882 är utesluten, då det synes öfverflödigt,

att annan pröfning sker än den, som bestämmes i § 4 åt förslaget.

Då det i § 3 mom. 3 af nu gällande förordning stadgade förbud att

tillverka mer än 5,000 liter eller mindre än 500 liter om dagen endast

haft den påföljd, som i § 13 af samma förordning sägs, har det icke ansetts

skäligt att bibehålla samma förbud. Deremot innehåller förslagets § 11 —

som motsvarar nuvarande § 13 — föreskrift om samma påföljd för öfvereller

undertillverkning, dervid tydligt blifvit uttryckt, att den särskilda afgiften

af 10 öre för litern skall utgå såväl för det belopp, hvarmed tillverkningen

under hela perioden understiger 8,000 liter, som för skilnaden

mellan den efter 500 liter för dygn beräknade och den verkliga tillverkningen.

Enligt det nya förslaget ankommer det på Eders Kongl. Maj:ts

pröfning, huru eller i hvad mån befrielse från dessa afgifter må ega rum,

då bränvinet erhålles såsom biprodukt vid annan tillverkning. Ett sådant

stadgande har visat sig behöflig!, särskild! för jästfabriker utan bränvinsbränning,

men der dock i sköljvattnet erhålles en ringa mängd alkohol,

hvilken, då den ej uppgår till 500 liter om dygnet, svårligen kan tillvaratagas

utan nedsättning i minimitillverkningen.

Det synes icke rådligt att lemna alldeles utan kontroll den destillering

af bränvin, som vid vissa brännerier medelst särskilda reningsapparater sker

å tid, då bränvin der ej tillverkas. Före år 1883 utöfvades tillsyn öfver

sådan destillering af särskilde tillsyningsman, som aflönades af tillverkarne,

men då den nämnda destilleringen merendels sker endast vissa dagar, ofta

med längre mellantider, möter det stundom svårighet att utan för stor

kostnad anordna kontroll på stället. Anmälan hos öfverkontrollör möjliggör

för denne att följa och öfvervaka denna handtering, hvilken, lemnad

alldeles fri, kan, då den bedrifves i bränneri, innebära fara för missbruk.

Förslagets § 9 innehåller derföre ett stadgande i sådant syfte och § 29

mom. 2 en straffbestämmelse.

Nuvarande § 21 har uteslutits, då det synes vara onödigt att i en

författning stadga, att eu annan författning skall efterlefvas.

I förslagets § 18 säges nu uttryckligen, att kontrollapparat skall vara

uppsatt i bränneri, innan tillverkning der må börja. För öfrigt upptager

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34. 51

§:n det väsentliga af nuvarande § 22, hvars öfriga innehåll åter finnes i

ordningsstadgan.

Nuvarande § 23 motsvaras af förslagets § 19. Senare delen af mom.

1 återfinnes i § 10. I öfrigt har lagrummet undergått någon ändring. Så

snart anledning finnes att förmoda, det kontrollapparat kommit i olag, bör,

oberoende af tillverkarens anmälan, mätning och profning ske af det tillverkade

bränvinet. Bestämmelsen, att kontrollapparat vid förmodadt olag

skall skiljas från redskapen, anses olämplig: apparaten bör qvarstå i oförändradt

skick, fastän mätning och profning sker. Det är också endast på

detta sätt, som felets storlek kan utrönas och rättelse anbringas beträffande

den efter närmast föregående afösning tillverkade myckenheten.

Förslagets § 21 bestämmer för lösande af möjligen uppkommande tvist

om bränvins alkoholhalt ett enklare sätt än nuvarande § 26.

Slutligen torde endast behöfva erinras, att följande stadganden i nu

gällande förordning återfinnas: § 12 mom. 3 i förslagets § 16, § 14: 2

i § 26 ordningsstadgan, § 18 mom. 1 dels i förslagets § 12 och dels i

ordningsstadgan samt § 25 mom. I och 2 i ordningsstadgan.

I öfverensstämmelse med hvad jag nu anfört har jag låtit uppgöra

förslag till förordning angående vilkoren för tillverkning af bränvin.):*

Sedan berörda förslag blifvit af Departementschefen uppläst, hemstälde

han, att Kongl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att antaga

detsamma.

På tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter behagade

Hans Maj:t Konungen bifalla hvad föredragande

Departementschefen sålunda hemstält; och skulle nådig

proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse bilagan

--— till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

G. Louis De Geer.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BevU 1887 B:15 Memorial i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut rörande vissa delar af bevillningsutskottets betänkande n:o 8, angående vilkoren för tillverkning af bränvi s. 1 i texten