Sök i Ratio Lex

Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1S88

511 sidor, varav 480 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 480 av 511 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1888:1, Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1S88

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1S88.

1

KONGL. MAJ:TS

NÅDIGA

PROPOSITION

TILL

Rik^dagen

angående statsverkets tillstånd och behof;

Gifven Stockholms slott den 14 Januari 1888.

Jemlik! grundlagens bud afgifver Kongl. Maj:t härmed nådig proposition

angående statsverkets tillstånd och behof.

Dervid förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsregleringsperiod

af statsverkets inkomster.

Med åberopande af de beslut, hvarom bi lagda statsrådsprotokoll öfver

finansärenden för den 12 innevarande månad*) leranar närmare upplysning,

samt under förutsättning af bifall till Kongl. Maj:ts särskilda propositioner

till Riksdagen dels af den 31 December 1887 angående skatt å vissa enskilda

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Inkomstberäkningen”.

Bill. till Riletd. Prof. 1888. ha Samt. l:a Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1888.

telefonanläggningar och dels af den 12 innevarande månad angående förhöjning

af bränvinstillverkningsskatten samt i tullsatserna för bränvin och tobak med

mera föreslår Kongl. Maj:t, att statsverkets inkomster för år 1889 upptagas

sålunda:

Ordinarie inkomster:

Grundskatt.................................................................................

kronor

4,185,000

Kyrkotionde..............................................................................

))

250,000

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål ........................

))

300,000

Trosspassevolansafgift............................................................

Tillfälliga rotevakansafgifter...............................................

))

26,000

))

68,000

Soldatvakan safgift ............................................................

»

110,000

Båtsmansvakansafgift .......................................................

»

260,000

Arrendemedel...........................................................................

»

2,700,000

Mantalspenningar...................................................................

))

665,000

Bötesmedel............................................................................

))

240,000

Kontrollstämpelmedel .........................................................

))

25,000

Fyr- och båkmedel ...........................................................

Telegrafmedel...........................................................

))

1,200,000

))

1,200,000

Jernvägstrafikinedel ...........................................................

))

6,000,000

Skogsmedel ............................................................................

))

1,600,000

Extra uppbörd ......................................................................

7>

100,000

säger 18,929,000: —

Bevillningar:

Tullmedel .........................................................................

kronor

30,000,000:

Postmedel ..........................................................................

))

6,580,000:

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter

))

450,000:

Stämpelmedel......................................................................

))

3,500,000:

Bränvinstillverkningsskatt ..................................................

))

14,000,000:

Hvitbetssockertillverkningsafgift......................................

))

250,000:

Bevillning af fast egendom samt af inkomst..............

))

3,600,000:

säger 58,380,000: —

summa

kronor

77,309,000:

Kongl. Magt föreslår vidare enligt ofvannämnda

protokoll öfver finansärenden för den 12 innevarande

månad:

Transport kronor 77,309,000: —

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 7, om statsverket 1888.

3

Transport kronor 77,309,000: —

att såsom tillgång vid förevarande statsreglering må

beräknas och användas öfverskott å statsregleringarne

för 1886 och föregående år samt öfverskott från postverket

........ » 3,472,000: —

samt att af Riksbankens vinst för år 1887 må användas

för statsverkets behof, till utbetalning vid den

tid under år 1889, som af Riksdagen bestämmes,......... » 2,000,000: —

hvarefter det för nästa statsregleringsperiod disponibla

beloppet af statsverkets tillgångar uppgår till............. kronor 82,781,000: —

i sammanhang hvarmed Kongl. Magt, med åberopande af omförmälda

protokoll öfver finansärenden för den 12 innevarande Januari, äskar Riksdagens

medgifvande dertill, att till ersättande af den afkortning å statsverkets

inkomst af bränvinstillverkningsskatt för år 1887, som uppkommer genom

uteslutande af redan bokförd fordran från föregående år för ogulden dylik

skatt, må omföras:

från behållningen från år 1886................................ kronor 1,280,297: 99

motsvarande det belopp, hvartill sådana fordringar

under nämnda år tillkommit,

och från statsverkets kassaförlagsfond..................... » 2,664,070: JO

eller det belopp, hvartill de före år 1886 tillkomna

fordringarne af ifrågavarande slag uppgå.

tillsammans kronor

3,944,368: uo.

Första hufvudtiteln.

innefattande anslagen till

Kongl. hot- och slottsstaterna.

O

Nu gällande riksstat

upptager såsom årliga och ständiga utgifter:

för Kong!, hofstaten........

..................................................... kronor

1,214,900: —

» » slottsstaten......

................................................... »

123,100: —

tillsammans kronor

1,338,000: —

Häruti föreslår Kongl. Magt icke någon ändring.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1888.

Andra hufvud titeln,

innefattande anslagen till justitiedepartementet.

1 afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnas i nu

gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisade 3,814,700 kronor,

vill Kongl. Maj:t i enlighet med det beslut, som innefattas i bilagda statsrådsprotokoll

öfver just-itiedepartementsärenden den 12 innevarande månad*),

föreslå, beträffande

Fångvården:

att Riksdagen, med godkännande af de i omförmälda statsrådsprotokoll

angifna aflöningsförmåner för en direktör och eu predikant vid kronohäktet i

Pajala samt vilkoren för aflöningarnes åtnjutande, medgifver:

[1.] att bestämda anslaget till fångars vård och underhåll höjes från

488,800 kronor till 490,800 kronor eller med 2,000 kronor,

[2.] och att deremot förslagsanslaget till fångars vård och underhåll

minskas med motsvarande belopp eller från 1,161,200 kronor till 1,159,200

kronor;

kommande i händelse af bifall härtill slutsumman af de å ordinarie stattill

fångvården uppförda anslag, 1,784,500 kronor, att förblifva oförändrad.

I fråga om öfriga under andra hufvudtiteln i riksstaten uppförda ordinarie

anslag har Kongl. Maj:t icke att föreslå någon förändring, hvadan denna

hufvudt-itels ordinarie anslag enligt Kong]. Maj:ts förslag uppgå till samma

belopp som enligt gällande riksstat, eller ......................... kronor 3,814,700: —

Extra anslag.

Under åberopande af de beslut, som innefattas i ofvannämnda statsrådsprotokoll,

vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att dels bevilja såsom extra

anslag för år 1889:

[3.] till arfvoden åt krigshofrättens ordförande och tre

militäre ledamöter......................................................................... kronor 5,000

[4.] för nya lagberedningen.................................................. » 40,000

Transport kronor 45,000

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Andra hufvudtiteln”.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj-.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1888.

o

Transport kronor 45,000: —

[5.] till understöd åt förbättringskolonien vid Hall » 15,000: —

[6.] dels ock medgifva, att besparingar å nya lagberedningens

anslag vid 1887 års slut till belopp af 9,764

kronor 49 öre må användas till ersättning för förskott, som

Statskontoret utbetalt till två i statsrådsprotokollet angifna

komitéer,

samt å extra stat för år 1889 anvisa, likaledes till ersättning

för af Statskontoret förskotterade belopp för utarbetande

af statistisk utredning i afseende å utvidgad

politisk rösträtt, .............................................................................. » 10,000: —

___tillsammans kronor 70,000: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den tinnes i riksstaten för

år 1888 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller

på följande sätt:

1888.

1889.

ordinarie anslag

3,814,700: —

3,814,700: —

extra »

65,000: —

70,000: —

således ökning kronor 5,000: —

summa kronor

3,879,700: —

3,884,700: —

således ökning kronor 5,000: —

Tredje hufvudtiteln,

innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnas i nu

gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisade 613,800 kronor,

vill Kongl. Maj:t i eldighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll

öfver utrikesdepartementsärenden den 12 innevarande månad*),

föreslå,

att nedannämnda ordinarie anslag må af Riksdagen anvisas att utgå

emot nu gällande redovisningsskyldighet samt med samma rätt till deras användande

och under enahanda vilkor som hittills, nemligen:

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Tredje hufvudtiteln”.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o /, om statsverket 1888.

Kabinettskassans utgifter:

[1.] departementschefen, ministern för utrikes

ärendena..................................................... kronor 24,000:

[2.] utrikesdepartementet ......................... » 27,495:

[3.] ministerstaten.................................... » 345,000:

[4.] militärattachéer.................................... » 8,400:

[5.] skrifmaterialier, expenser och extra

utgifter ............................................................... ), 45,955:

450,850: —

Konsulskassans utgifter:

[6.] utrikesdepartementet ........................... kronor

[7. i konsulsstaten ........................................ »

[8.] skrifmaterialier, expenser och extra

utgifter ............................................................. >)

10,000: —

131,685: —

18,315: — 160,000: —

summa kronor 610,850: —

Utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena:

[9.] svenska kyrkan i Paris ............................................. kronor 2,950: —

tillsammans kronor 613,800: —

Extra anslag.

Under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet för den 12 innevarande

mål)ad tinnes antecknadt, vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att bevilja:

[10.] för fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater» ....... kronor 4,500: —

Vid jemförelse med 1888 års riksstat finnas slutsummorna å anslagen

under denna hufvudtitel vara oförändrade.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1888.

7

Fjerde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till landtförsvarsdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i

1888 års riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant........................................................................................ kronor 18,175,100: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter................................................... » 817,000: —

ersättningar............................................. » 693,400: —

__tillsammans kronor 19,685,500: —

vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas i bilagda statsrådsprotokoll

öfver lan dtför s va rsä ren den den 12 innevarande Januari*), föreslå

Riksdagen, beträffande

Indelta arméns befälsaflöniug:

[1.] att, för beredande af arfvoden åt de afdelningsområdesbefälhafvare,

som äro anstälde i inskrifningsområden,

som benämnas efter indelta infanteriets

olika truppafdelningar och Vermlands fält]ägarecorps,

höja det nu till indelta arméns befälsaflöning utgående

anslaget — kronor 4,177,276 — med ......................... kronor 45,960: —

till 4,223,236 kronor;

Till trossens underhåll:

[2.] att, under vilkor af bifall till Kongl. Maj:ts

förslag om uppförande i riksstaten af ett nytt reservationsanslag

»till beklädnad och utredning m. m. för

indelta infanteriet, Vermlands fältjägarecorps och Jemtlands

hästjägarecorps», ur riksstaten utesluta anslaget

till trossens underhåll, 26,520 kronor;

_____ Transport kronor 45,960: —

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Fjerde hufvudtiteln”.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1888.

Transport kronor

Kronprinsens husarregemente:

[3.] att, vid bifall till Kongl. Maj:ts förslag om uppförande

i trängens stat af 1,630 kronor för aflönande af en

andre bataljonsläkare, minska anslaget till Kronprinsens

husarregemente med motsvarande belopp, 1,630 kronor,

från sitt nuvarande belopp, 188,615 kronor, till 186,985

kronor;

Svea lifgarde:

[4.] att detta anslag, nu 165,074 kronor, må, för

beredande af arfvoden åt fyra afdelningsområdesbefäl
hafvare,

höjas med................................................................ »

till 166,174 kronor;

Andra lifgardet:

[5] att detta anslag, nu 164,489 kronor, må för

enahanda ändamål höjas med............................................. »

till 165,589 kronor;

Fästningsartilleribataljon å Vaxholm Oscar

Fredriksborg:

[6.] att Riksdagen — med godkännande af de i

statsrådsprotokollet den 12 Januari 1888 omförmälda

grunder för organisation af eu fästningsartilleribataljon

å Vaxholm Oscar Fredriksborg jemte hvad som dervid

föreslagits beträffande personalens aflöning — må till

genomförande af den del af bataljonens organisation,

som enligt samma protokoll skulle ega rum under år

1889, anvisa, utöfver de för Svea artilleriregementes

tre fästningskompanier och ett fästningskompani vid

Göta artilleriregemente jemte befäl samt till arfvoden

åt kommendant och placemajor å Vaxholm Oscar

Fredriksborg nu anslagna medel, jemväl 10,400 kronor

af reservartilleriets anslag samt såsom nytt anslag......... »

Transport kronor

45,960: —

1,100: —

1,100: —

86,400: —

134,560: —

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 7, om statsverket 1888.

9

Transport kronor

att sistnämnda anslagsbelopp, under benämning

»fästningsartilleribataljonen å Vaxholm Oscar Fredriksborg»,

uppföres under fjerde hufvudtiteln såsom reservationsanslag

näst efter anslaget till fältartilleriet;

samt att de besparingar, som under uppsättningstiden

kunna å de för fästningsartilleribataljonen sålunda

afsedda medel beredas, må, i likhet med hvad förut

vid uppsättning af nya trupper varit medgifvet, af

Kong! Maj:t disponeras för bestridande af uppsättningskostnader

och öfriga med organisationens genomförande

förenade utgifter;

Trängen:

[7.] att, med gillande af förslaget att å trängens

stat anslå medel till aflönande af en andre bataljonsläkare

med 1,630 kronor, minska anslaget till trängen, nu

198,000 kronor, med 115,060 kronor till 82,940 kronor;

Yärfvade garnisonstruppernas rekrytering och aflöning:

[8.] att, med öfverförande från nuvarande anslaget

till trängen af ett till............................................................. »

jemkadt belopp, höja ifrågavarande anslag, nu 859,212

kronor, till 893,732 kronor;

Remontering och skoning m. in. för yärfvade kavalleriets,

artilleriets och fortifikationstruppernas hästar:

[9.J att med öfverförande från nuvarande anslaget

till trängen af........................................................................ »

höja ifrågavarande anslag, nu 140,592 kronor, till

143,792 kronor, äfvensom att, vid bifall härtill, anslaget

må erhålla benämningen »Remontering och skoning

in. in. för värfvade kavalleriets, artilleriets, fortifikationstruppernas

och trängens hästar»;

Transport kronor

Bih. till Riksd. Prat. 1888. l:a Samt. l:a Afd.

134,560: —

34,520: —

3,200: —

172,280: —

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1888.

Transport kronor

Lega för hästar till artilleriets och fortiflkationstruppernas

exercis:

[10.] att med öfverförande från nuvarande anslaget

till trängen af........................................................................... »

höja ifrågavarande anslag, nu 64,000 kronor, till 66,700

kronor, äfvensom att, vid bifall härtill, anslaget må erhålla

benämningen: »Lega för hästar till artilleriets,

fortifikationstruppernas och trängens exercis»;

Fouragering af artilleriets, värfvade kavalleriets och

fortiflkationstruppernas hästar:

[11.] att, med öfverförande från nuvarande anslaget

till trängen af ett till .......................................................... »

jemkadt belopp, höja ifrågavarande anslag, nu 600,000

kronor, till 615,000 kronor, äfvensom att, vid bifall

härtill, anslaget må erhålla benämningen: »Fouragering

af artilleriets, värfvade kavalleriets, fortifikationstruppernas

och trängens hästar»;

Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena:

[12.] att, med öfverförande från nuvarande anslaget

till trängen af ett till............................................................ »

jemkadt belopp, höja ifrågavarande förslagsanslag, nu

1,101,000 kronor, till 1,132,000 kronor;

Hallands beväring:

[13.] att, med bifall till det i statsrådsprotokollet

omförmälda förslag att under detta anslag uppföra dels

det belopp, 8,680 kronor, som, under beräkning att

från Hallands bataljons egna anslagstillgångar skall utgå

dagaflöning och portionsersättning för 335 dagar, erfordras

för att bereda dylik aflöning och ersättning till

Transport kronor

172,280: —

2,700: —

15,000: —

31,000: —

220,980: —

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1888.

11

Transport kronor 220,980: —

det vid bataljonen anstälda, dertill berättigade befäl,

dels ock de beräknade arfvodena, sainmanlagdt 1,100

kronor, till de afdelningsområdesbefälhafvare, som äro

anstälde vid bataljonens inskrifningsområde, höja detta

anslag, som i nuvarande riksstat är uppfördt till 12,660

kronor, med............................................................................... » 9,780: —

till 22,440 kronor, äfvensom att detta anslag må erhålla

benämningen »Hallands bataljon»;

Vesteruorrlands beväring:

[14.] att detta anslag, nu 81,420 kronor, må för

samma ändamål, som i fråga om anslaget till Hallands

beväring angifvits, höjas med.............................................. » 9,780: —

till 41,200 kronor, äfvensom att anslaget må erhålla

benämningen »Vesteruorrlands bataljon»;

Aflöning till stamtrupp vid Vesteruorrlands bataljon:

[15.] att höja anslaget, nu kronor 26,643: 75, med » —: 25

till 26,644 kronor;

Blekinge bataljon:

[16.] att, till beredande af dagaflöning och portionsersättning

under den tid, som här ofvan under anslaget

till Hallands beväring angifvits, åt det vid bataljonen

anstälda, dertill berättigade befäl äfvensom arfvoden åt

de till bataljonens inskrifningsområde hörande afdelningsområdesbefälhafvare,

näst efter anslaget till aflöning

till stamtrupp vid Vesteruorrlands bataljon låta under

benämning »Blekinge bataljon» uppföra ett nytt anslag å » 9,780: —

Beväringsmanskapets vapeuöfningar:

>

[17.] att höja detta anslag, nu 1,042,500 kronor, med » 78,000: —

till 1,120,500 kronor;

Transport kronor 328,320: 25

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1888.

Transport kronor 328,320: 25

Försvarsverket till lands i allmänhet:

[18.] dels att, till beredande af erforderlig förhöjning

i de, i och för underhållet af beväringsmanskapets

beklädnads-, remtygs- och utrednings- samt

trosspersedlar, under detta anslag anvisade medel, bevilja

36,500 kronor,

dels ock att, vid bifall härtill äfvensom till det i

statsrådsprotokollet omförmälda förslag i fråga om fördelning

af anslaget »till trängen» och sammanföring till

ett anslag af anslagen till »trossens underhåll» och till

»lif- och släpmunderingar vid rotehållsregementena

och Vermlands fältjägarecorps» samt de under anslaget

till »försvarsverket till lands i allmänhet» för underhåll

af kapotter samt remtygs- och utredningspersedlar vid

rotehållsinfanteriet anvisade 55,000 kronor, höja sistnämnda

anslag, nu 2,329,500 kronor, med....................... » 5,100: —

till 2,334,600 kronor;

Till lif- och släpmunderingar vid rotehållsregementena

och Yennlands fältjägarecorps:

[19.] att näst efter anslaget till »försvarsverket till

lands i allmänhet» låta, i stället för det nuvarande anslaget

»till lif- och släpmunderingar vid rotehållsregementena

och Vermlands fältjägarecorps», 304,063 kronor,

i riksstaten under benämning anslaget till »beklädnad

och utredning m. in. för indelta infanteriet, Vermlands

fältjägarecorps och Jemtlands hästjägarecorps, reservationsanslag»,

uppföra ett nytt anslag å.............................. » 385,583: —

Anskaffande och underhåll af beklädnads-, bevärings-,

remtygs- samt häst- och sadelmunderiugspersedlar

vid det berustade kavalleriet och det

berustade infanteriet:

[20.] att ur titeln till detta anslag utesluta orden

»och det berustade infanteriet»; _

Transport kronor 719,003: 25

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1888.

13

Transport kronor 719,003: 25

In<ivarteringskostnader:

[21.] att, med öfverförande från anslaget till trän gen

af ett till................................................................................ » 4,500: —

jemkadt belopp, höja förevarande anslag, nu 108,500

kronor, till 113,000 kronor;

Ved och ljus vid fästnings- och garnisonsorter:

[22.] att med öfverförande från anslaget till

trängen af............................................................................... » 1,500: —

höja förevarande anslag, nu 60,000 kronor,, till 61,500

kronor;

Skrifmaterialier ocli expenser, ved in. in. för departementets

afdelning af Kongl. Maj:ts kansli:

[23.] att höja detta anslag, som nu är upptaget

till 4,293 kronor 25 öre, med..............................................

till 4,313 kronor.

Beträffande öfriga under fjerde hufvudtiteln uppförda

ordinarie anslag föreslår Kongl. Maj:t ingen för
-

ändring. __]_

summa kronor

Härifrån afgå:

genom uteslutande af anslaget till

»trossens underhåll».............. kronor 26,520: —

» minskning i anslaget till

»Kronprinsens husarregemente»

................................... » 1,630: •—

» minskning i anslaget till

»trängen».............................. » 115,060: —

» uteslutande af anslaget till

»lif- och släpmunderingar

vid rotehållsregementena och

Vermlands fältjägarecorps» » 304,063: — »

hvadan förhöjningen utgör................................................. kronor

Transport kronor

19: 75

725,023: —

447,273: —

277,750: —

277,750: —

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1888.

Transport kronor 277,750: —

Lägges härtill summan af hufvudtitelns ordinarie

anslag enligt nu gällande riksstat ....................................... » 19,685,500: —

skulle denna hufvudtitels ordinarie anslag enligt Kongl.

Maj:ts förslag uppgå till ....................................................... kronor 19,963,250: —

Extra anslag.

»

Under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet för den 12 innevarande

Januari linnes antecknadt, föreslår Kongl. Maj:t vidare, att Riksdagen må

under denna hufvudtitel på extra stat bevilja:

[24.] till fortsatt anskaffning af fältartillerirnateriel kronor 100,000: —

[25.J till fortsatt anskaffning af positionsartilleri
materiel

.................................................................................. » 46,150: —

[26.] till anskaffande af fä stil i i igsart i 11 er i materiel... » 50,000: —

[27.] till fortsatt anskaffning af nya och ändring

af äldre infanteriammunitionsvagnar med tillhörande

rid- och anspannspersedlar..................................................... » 30,000: —-

[28.] till Karlsborgs fästningsbyggnad .................... » 150,000: —

[29.] till fortsättande af batteribyggnaderna å Rindö » 20,000: —

samt att af det utaf Riksdagen redan beviljade anslag

anvisas för år 1889 till

[30.] barackbyggnader å mötesplatserna ................ » 100,000: —

Derjemte föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att likaledes

på extra stat bevilja

[31.] till reseunderstöd åt officerare och intendentur
tjenstemän.

............................................................................... » 9,000: —

[32.] till fortsättande af generalstabens topografiska

arbeten........................................................................................ » 60,000: —

[33.] till skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens

befrämjande..................................................................... » 45,000: —

tillsammans kronor 910,150: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1888 års

riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på

följande sätt:

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kong!. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1888.

1888.

ordinarie anslag 19,685,500

extra anslag 1,002,000

1889.

— 19,963,250

— 910,150

— således ökning...kronor 277,750

— » minskning » 91,850

—

summa kronor 20,687,500

— 20,873,400

— således ökning...kronor 185,900

—

Femte hufvudtiteln,

innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu

gällande riksstat till årliga och ständiga utgifter anvisadt:

kontant..................................................................................... kronor 5,957,628: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter............................••................................................. » 75,905: —

ersättningar....................................................................... » 26,404: —

tillsammans kronor Glip9,987: —

vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll

öfver sjöförsvarsärenden den 12 i denna månad*), föreslå beträffande

’

Aflöning för flottans kårer och stater:

[!•] att det i nu gällande riksstat till aflöning

för flottans kårer och stater anvisade anslag å 1.312,734

kronor må förhöjas med det för år 1889 till förändrad

organisation af sjömanskåren erforderliga belopp....... kronor 67 000- —

eller till 1,379,734 kronor;

[2.] att hvad af anslaget till ersättning för vakanta

rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad

af Kalmar län icke redan på grund af 1872 och 1876

årens riksdagsbeslut bör inräknas bland tillgångarne

Transport kronor 67,000: —

) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Femte hufvudtiteln”.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1888.

Transport kronor

till aflöning för flottans kårer och stater må likasom

föregående år för fyllande af behofvet under

denna anslagstitel under år 1889 användas;

[3.] att i öfrig! ett anslag af 50,000 kronor må

å extra stat för år 1889 anvisas, att gemensamt med anslaget

till aflöning för flottans kårer och stater redovisas;

Pensionering af‘ reservbefäl:

[4.] att det af senaste Riksdag beviljade anslagsbelopp

6,400 kronor till pensionering af reservbefäl

må i 1889 års riksstat, uppföras med titel »pensionering

af reservbefäl» och med natur af förslagsanslag

högst........................................................................................... B

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna:

[5.J att till utjemnande af återstående brist på

detta anslag må, i mån sådant blifver erforderligt, få

användas den besparing, som under åren 1888 och

1889 kan beredas på ifrågavarande anslag, äfvensom

att detta medgifvande äfven må få afse år 1887;

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären:

[6.] att förslagsanslaget till lindring i rustningsoch

roteringsbesvären för år 1889 nedsättes från 140,000

kronor till 120,000 kronor;

Sjöbeväriugens vapenöfningar:

[7.] att det till sjöbeväriugens vapenöfningar anvisade

förslagsanslag må i riksstaten för år 1889 uppföras

med oförändrad! belopp 72,400 kronor, men under

förändrad titel: »sjöbeväriugens vapenöfningar samt

beklädnad och ersättning derför»;

Sjökrigsskolan:

[8.J att de vid sjökrigsskolan anstälde lektorers

löneförmåner må sålunda förbättras:

67,000

6,400

Transport kronor 73,400

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prof. 11:0 1, om statsverket 1888.

17

Transport kronor

a) att aflöningen i första lönegraden bestämmes till

3,600 kronor;

b) att de nu utgående ålderstilläggen i 2:a, 3:e och

4:e lönegraderna förhöjas från 250 kronor till

500 kronor, äfvensom att sådan förhöjning i

ålderstillägg äfven medgifves biträdande läraren

i matematik;

o) att lektorerne vid sjökrigsskolan må åtnjuta

rätt till tjenstårsberäkning i likhet med lektorerne

vid de allmänna läroverken; samt

cl) att lektorerne vid sjökrigsskolan må förklaras

berättigade att från allmänna indragningsstaten

erhålla pension till enahanda belopp och på

enahanda vilkor, som för närvarande äro bestämda

för deras vederlikar i motsvarande lönegrad

vid de allmänna läroverken,

allt med vilkor att den, som vill komma i åtnjutande

af dessa förbättrade löneförmåner, icke må,

jemte sin lärarebefattning vid sjökrigsskolan, utöfva

lärareverksamhet vid någon privat undervisningsanstalt

för inträde i nämnda skola;

[9.] att för beredande af denna löneförbättring

dels det å ordinarie stat uppförda anslag för sjökrigsskolan

må förhöjas med........................................................ »

eller från 3i,040 kronor till 32,900 kronor, dels ock af

kadetternas terminsafgifter må användas, utöfver hvad

deraf redan blifvit till löneförbättring åt lärarne anvisadt,

ytterligare 1,300 kronor; äfvensom

[10.] att förenämnda löneförmåner äfven må få utgå

för år 1888, under vilkor att den af sjökrigsskolans lärare,

som deraf vill komma i åtnjutande, icke må, jemte sin

lärarebefattning vid nämnda skola, utöfva lärareverksamhet

vid någon undervisningsanstalt för inträde i sjökrigsskolan,

efter det att nu pågående lärokurs i s. k.

förberedande sjökrigsskolan blifvit instundande vår afslutad;

samt att de för denna löneförbättrings genomförande

under år 1888 erforderliga medel må till den

del, kadetternas terminsafgifter dertill icke kunna lemna

tillgång, dock ej till högre belopp än 1,860 kronor,

få utgå af femte hufvudtitelns allmänna besparingar;''

Transport kronor

Bih. till Riksd. Prof. 1888. ha Sami. l:a Afd.

73,400: —

1,860: —

75,260: —

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1888.

Transport kronor

Anslagen till clurchmarschkostnader ocli till rese- och

traktamentspenningar:

[11.] att i riksstaten för år 1889 anslaget till

durchmarschkostnader må nedsättas med 4,000 kronor,

eller från 30,000 kronor till 26,000 kronor, samt anslaget

till rese- och traktamentspenningar förhöjas med

ett denna nedsättning motsvarande belopp eller från

15,000 kronor till 19,000 kronor;

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna:
[12.

] att Riksdagen för sin del godkänner den vid

ofvan åberopade statsrådsprotokoll fogade stat för Lotsstyrelsen

och lotsverket jemte de likaledes der upptagna

vilkor för åtnjutande af de i staten uppförda aflöningar;

[13.] att Riksda gen i fråga om pensionering af

Lotsstyrelsens embets- och tjensteman samt befäl, underbefäl

och gemenskap vid lotsverket, livilka icke blifvit

på öfvergångs- och indragningsstat förflyttade, må för

sin del besluta:

ct) att embets- eller tjensteman vid Lotsstyrelsen,

hvilken icke är anstäld å fyringeniörkontoret,

äfvensom vaktbetjent, då han uppnått 65 lefnads-

och 35 tjenstår samt kommit i åtnjutande

af de ålderstillägg till lönen, som enligt

stat högst bestås, samt tjensteman å fyringeniörkontoret,

då han uppnått 60 lefnads- och 30

tjenstår samt kommit i åtnjutande af ett ålderstillägg

till lönen, skall vara förpligtad att från

tjensten afgå med pension och fyllnadspension

jemte så stort bidrag från lotsverket, att sammanlagda

pensionsförmånerna motsvara, för de

förstnämnde lönens hela belopp och för fyringeniörkontorets

tjensteman den ursprungliga

lönen jemte ett ålderstillägg;

h) att lotskapten och öfverlots af l:a grad vid

uppnådda 60 lefnads- och 30 tjenstår och så

framt han då kommit i åtnjutande af ett ålderstillägg

till lönen äfvensom öfverlots af 2:a grad,

Transport kronor

75,26''0

75,260:

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj;ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1888.

19

Transport kronor

lotsa,lderman och fyrmästare vid uppnådda 65

lefnads- och 35 tjenstår skall vara pligtig att

från tjensten afgå med pension och fyllnadspension

samt derutöfver ett bidrag från lotsverket

till det belopp, att de sammanlagda

pensionsförmånerna uppgå, för lotskapten till

3,500 kronor, för öfverlots af l:a grad till

1,700 kronor • samt för öfverlots af 2:a grad

och fyrmästare till 1,000 kronor;

c) att det dock må vara Kongl. Maj:t eller Lotsstyrelsen,

der det tillkommer denna att afskedet •

utfärda, obetaget att låta med detsamma anstå,

derest och så länge den pensionsberättigade

pröfvas kunna i tjensten gagna det allmänna

och kan finnas villig att i densamma qvarstå;

d) att pensionsförmånerna för gemenskapen vid

lotsverket, sådana de finnas bestämda i nådiga

reglementet den 31 Oktober 1879, må genom

bidrag från lot-sverkets medel höjas till nedan

upptagna belopp:

l:a

klassen.

2:a

klassen.

3:e

klassen.

4:e

klassen.

~ td

- hd

W

►c

<rt>

g. g.

in

p

''-d

to

° p*

ce

in

p

►d

to

g- E

in

?

as:

in i

m

o’

P

m cjq

—j

trf m»

% So

§

p

03

o"

P

<3 23

Oq

to ^

B

B

p

p

ce

O*

P

O P

2 at?

Pd »—

to

g

B

p

P

V)

o’

P

< p

£ oq

I—1

B i

B 1

p

• p

’ P

'' P

Mästerlots äfvensom upp-

syningsmän vid lifrädd- ningsanstalterna,den sist

nämnde om han kommit

till skada i tjensten......

Lots- och fvrvaktare äf-

360

360

720

240

360

600

O

OO

270

450

120

230

350

vensom båtstyrare vid

lifräddningsanstalterna,

den sistnämnde om han

blifvit skadad i tjensten

Lotslärling och fyrbiträde

240

CO

é

580

160

340

500

120

230

350

80

220

300

äfvensom roddare vid

lifräddningsanstalterna,

den sistnämnde om han

blifvit skadad i tjen-

sten........................

150

200

350

100

200|300

75

125

200

50

100

150l

/

75,260: —

Transport kronor 75,260: —

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1888.

Transport kronor

dock under vilkor att mästerlots, lots eller

lotslärling, hvilken uppnått en lefnadsålder af

60 år, samt fyrvaktare eller fyrbiträde, hvilken

uppnått en lefnadsålder af 65 år, skall, i händelse

han dermed förenar en tjenstålder af 40

år, vara skyldig att med de för honom i 2:a

klassen bestämda pensionsförmåner från tjensten

afgå, Lotsstyrelsen likväl obetaget att, med den .

afskedssökandes medgifvande, låta med afskedet

anstå, derest och så länge han finnes kunna

på ett tillfredsställande sätt i tjensten gagna

det allmänna;

[14.] att för Lotsstyrelsen och lotsverket må l

riksstaten uppföras såsom reservationsanslag, att af

fyr- och båkmedlen direkt utgå, enahanda belopp som

det, hvartill inkomsttiteln »fyr- och båkmedel» för statsregleringsperiodcn

beräknats uppgå, eller, med ^beräkning

af de i anslaget ingående friheter och ersättningar,

1,200,409 kronor, med Kongl. Maj:t fortfarande

förbehållen rätt såväl att för det med anslaget afsedda

ändamål använda det öfverskott, som å inkomsterna

kan uppstå, som ock att i staten vidtaga de jemkningar,

hvilka kunna blifva af inträffande omständigheter,

såsom nya säkerhetsanstalters inrättande och

dylikt, påkallade;

viljande Kongl. Maj:t, under förutsättning det äfven

Riksdagen finner staten för Lotsstyrelsen och lotsverket

böra för framtiden af Riksdagen pröfvas, framgent till

Riksdagens godkännande årligen framlägga ifrågakommande

förändringar vid regleringen af nämnda stat;

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.:

[15.] att det härtill i nuvarande riksstat anvisade

anslag 46,999 kronor må till jemnande af hufvudtitelns

slutsumma förhöjas till 47,002 kronor eller med ......... »

I afseende å öfriga under femte hufvudtiteln i riksstaten

uppförda anslag har Kongl. Maj:t icke att föreslå

någon förändring. _

75,260

3

Transport kronor

75,263

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1888.

21

Transport kronor 75,263: —

Deri föreslagna tillökningen i ordinarie anslag utgör

således .......................................................................................... kronor 75,263: —

hvarifrån bör afräknas nedsättningen i anslaget till

lindring i rustnings- och roteringsbesvären............... » 20,000: —

då anslagsför höj ningen utgör ............................................... kronor 55,263: -—

Lägges härtill femte hufvudtitelns slutsumma enligt

gällande riksstat .............................................................. » 6,059,937: —

skulle femte hufvudtitelns ordinarie anslag enligt Kongl.

Maj:ts förslag uppgå till ...................................... kronor 6,115,200: —

Extra anslag.

Förutom ofvan begärda extra anslag för genomförande under år 1889 af

löneregleringen för flottan....................................................... kronor 50,000: —

vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att bevilja till:

[16.] fortsättande af pansarbåten »Götas» nybyggnad » 728,000: —

[17.] artillerimateriel ...................................................... » 50,000: —

[18.] anskaffning af sjelfgående minor............... » 45,000: —

[19.] fullbordande af syft- och tändstationer vid

Oscar Fredriksborg och Vaxholm.......................................... » 28,300: —

[20.] minväsendets utveckling m. m........................ » 5,600: —

[21.] ersättning och anskaffningar för försvaret af

Fårösund.............................................................................. » 25,100: —

summa kronor 932,000: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den. finnes i 1888 års riksstat

upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på

följande sätt:

1888. 1889.

ordinarie

anslag 6,059,937: —

- 6,115,200: —

således ökning kronor

55,263: —

extra

» 912,563: -

- 932,000: —

» )) ))

19,437: —

summa

kronor 6,972,500: —

- 7,047,200: —

således ökning kronor

74,700: —

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1888.

Sjette hufvudtiteln,

innefattande anslagen till civildepartementet.

T afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken linnes i nu

gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant............................................................................................ kronor 4,653,273: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter.............................................................................L. » 9,290: —

ersättningar ....................................................................... »_ 10,948: —

tillsammans kronor 4,673,511: —

vill Kong!. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll

öfver civilärenden den 12 innevarande månad*), föreslå beträffande
-

Kommerskollegium:

A. Kommerskollegium.

[1-3 att Riksdagen må dels, på det att Kongl.

Maj:t må komma i tillfälle att med samma belopp som

för innevarande år tilldela Kommerskollegiets ledamöter

samt dess i stat uppförde embets- och tjensteman,

med undantag af fyra kanslister, tillfällig löneförbättring

under år 1889, på extra stat för år 1889

anvisa 7,640 kronor;

dels ock medgifva, att intill slutet af år 1889, i den

män sådant är erforderligt för bestridande af göromålen

inom Kollegiet eller för beredande åt bemälde embetsoch

tjensteman af samma aflöningsförinåner, som andra

med dem likstälde tjensteman åtnjuta, af Kongl. Maj:t

må för ändamålet disponeras de aflöningsbelopp, som

äro i Kommerskollegiets stat anvisade ej mindre för

en advokatfiskalstjenst, än äfven för andra ledigblifna

eller ledigblifvande befattningar inom Kollegiet, i afseende

å hvilka indragning kan ega rum eller förändring

eljest vidtagas;

'') Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sjette hufvudtiteln”.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kongl. Majlts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1888.

B. Patentbyrån.

[2.] att Riksdagen må medgifva, att afgifterna för

patent och för registrering af varumärken må användas

till bestridande af* de utgifter, hvilka betingas af tillämpning

under år 1889 af förordningen angående patent

och lagen om skydd för varumärken;

Rikets ekonomiska kartverk:

[3.] att Riksdagen må, utöfver det å riksstatens

sjette hufvudtitel för rikets ekonomiska kartverk uppförda

ordinarie anslag, 6,000 kronor, under samma

hufvudtitel på extra stat för år 1889 anvisa till fortsättande

af de ekonomisk-geografiska kartarbetena i

Norrbottens län 31,000 kronor och för de ekonomiska

kartarbetena i öfriga delar af riket 45,000 kronor, eller

tillsammans 76,000 kronor, äfvensom medgifva, att

möjligen uppstående behållningar å båda anslagen må

användas äfven till bestridande af utgifter för det

topografiska kartverket;

Landsstaterna i länen:

[4.] att det aflöningsbelopp, som kan blifva tillgängligt

genom indragning af Vika, länsmansdistrikt

inom Kopparbergs län, må användas till aflönande af

en länsman i ett nytt distrikt, bildadt genom delning

af L ima länsmansdistrikt i samma län;

[5.] samt att penningeanslaget under »landsstaterna

i länen» må höjas med det belopp, hvartill fyra indragna

boställens afkastning är i stat beräknad, eller... kronor 2,533: —

kommande, i händelse af bifall härtill, anslaget till

»landsstaterna i länen (deraf 90,000 kronor reservationsanslag)»

att höjas från 2,641,049 kronor till 2,643,582

kronor;

Transport kronor

2,533: —

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1888.

Transport kronor

2,533

Väg- och Vattenbyggnadsstaten:

[6.] att Riksdagen må, med godkännande af hvad

uti omförmälda statsrådsprotokoll i afseende å Väg- «

och Vattenbyggnadsstyrelsens stat föreslagits, från och

med år 1889 höja anslaget till »väg- och vattenbyggnadsstaten

(deraf tvenne särskilda reservationsanslag,

till expenser för allmänna arbeten och till vägundersökningar,

hvardera å 30,000 kronor)» från 129,200

kronor till 131,200 kronor eller med................................. »

samt att det belopp, som för genomförande redan

under innevarande år af de i statsrådsprotokollet föreslagna

förändringar i tjenstgöringsförhållandena inom

Väg- och Vatten byggnadsstyrelsen erfordras utöfver för

ändamålet redan tillgängliga medel, må få utgå af det

för innevarande år anvisade anslag för ordnande af

tillsynen öfver statens jern vägsbyggnader;

Gästgifvares friheter:

[7.] att det i kolumnen »indelning och dermed jemförlig

anvisning på förslag, ersättningar» under anslaget

till »gästgifvares friheter» uppförda belopp 5,768 kronor

må nedsättas med 129 kronor eller till 5,639 kronor;

kommande i följd häraf anslaget till »gästgifvares

friheter» att minskas från 19,575 kronor till 19,446

kronor;

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna
näringar:
[8.

] att assistenten vid Landtbruksakademiens

agrikulturkemiska afdelning må ega att efter tio års

väl vitsordad tjenstgöring åtnjuta ett ålderstillägg till

belopp af 500 kronor, att utgå af sjette hufvudtitelns

anslag till »ålderstillägg»;

2,000

Transport kronor

4,533

s. 25 Kontrollera mot PDF

V

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1888.

Transport kronor

4,533:

25

Skiften och afvittringar:

[9.] att Riksdagen må dels för år 1889 bevilja

förhöjning i årsarfvodet med 400 kronor till hvarje

storskifteslandtmätare i Kopparbergs lån, som icke kommer

att åtnjuta arfvode efter taxa, samt i styresmannens

för storskiftesverket årsarfvode likaledes med 400

kronor; dels medgifva, att de belopp, hvarmed inkomsterna

af tjenstår! under år 1889 för afvittringslandtmätare

i Vesterbottens och Norrbottens lån samt de storskifteslandtmätare

i Kopparbergs län, hvilka åtnjuta

arfvode efter taxa, kunna komma att understiga 2,500

kronor för dem, som tillhöra första lönegraden, och

3,000 kronor för dem, som på grund af ålder i tjensten

åtnjuta arfvodesförhöjning, må desse tjensteman godtgöras

af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken;

dels för år 1889 åt föredragandena af afvittringsärendena

i Vesterbottens och Norrbottens län samt till skrifbiträde

åt dem bevilja eu tillökning af 400 kronor i det

åt hvarje af dem anslagna belopp; dels ock bevilja tillfällig

förhöjning i styresmannens för afvittringsverket

i Vesterbottens lån årsarfvode för år 1889 med 200

kronor;

[10.] samt att, till bestridande af kostnaderna för

storskiftes- och afvittringsverken under år 1889, för

samma år utöfver ordinarie anslaget, 63,000 kronor,

på extra stat anvisas 90,000 kronor;

Jordförluster genom kanal- och väganläggningar:

[11.] att, med bifall till inlösen af ersättningar på

sätt uti ofvan berörda statsrådsprotokoll blifvit ifrågasatt,

det å förslagsanslaget till »jordförluster genom

kanal- och väganläggningar» i kolumnen »indelning

och dermed jemförlig anvisning på förslag, ersättningar»

uppförda belopp, 5,180 kronor, minskas med 613 kronor,

eller till 4,567 kronor. _

Bih. till Rihsd. prot. 1888. l:a Sami. t;a Afd.

Transport kronor 4,533:

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Körtel. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1888.

Transport kronor

1 händelse af bifall härtill kommer anslaget till

»jordförluster genom kanal- och väganläggningar» att

minskas med motsvarande summa eller från dess nuvarande

belopp 9,440 kronor till 8,827 kronor; samt

Skrifmaterialier och expenser, ved in. in.:

[12.] att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma,

detta anslag minskas från 118,426 kronor till 117,873

kronor, eller med 553 kronor.

Vidare föreslår Kongl. Maj:t beträffande

Styrelsen för statens jern vägstrafik:

[13.] att af de medel, som varda anvisade för fortsättande

af statens jernvägsbyggnader, ett belopp af

10,000 kronor må årligen från och med år 1889 användas

till bestridande af kostnaderna för handläggning

inom Styrelsen för statens jernvägstrafik af de ärenden,

som röra nämnda jernvägsbyggnader med hvad dertill

hörer; och

att det belopp, som under innevarande år för

nämnda ändamål erfordras, må utgå af det för samma

år anvisade anslag för ordnande af tillsynen öfver statens

jernvägsbyggnader; samt

[14.] att från den tid, inspektörstjensten hos Styrelsen

för statens jernvägstrafik må varda indragen,

öfverdirektörsassistent hos Styrelsen må kunna uppflyttas

till första löneklassen med årligt arfvode af 4,200

kronor.

summa ökning kronor

Om till förestående ökning lägges de ordinarie anslagens

nuvarande slutsumma...... kronor 4,673,511: —

efter afdrag af de föreslagna

o o

minskningarne å anslagen

Transport kronor 4,673,511: — kronor

4,533: —

4,533: —

4,533: —

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majits nåd. [trop. n:o 1, om statsverket 1888.

27

Transport kronor 4,673,511: — kronor 4,533: —

till gästgifvares friheter,

jordförluster genom kanaloch

vägan! äggningar samt

skrifmaterialier och expenser,

ved m. in., tillsam
-

mans....................................... »_ 1,295: —

således ......................................................................................... » 4,672,216: —

komma sjette hufvudtitelns ordinarie anslag att uppgå, till kronor 4,676,749: —

Extra anslag.

Förutom ofvan begärda extra anslag, nemligen:

under punkten 1, till tillfällig löneförbättring

för Kommerskollegium ........................ kronor 7,640: —

under punkten 3, till fortsatt bearbetande

af rikets ekonomiska kartverk..................... » 76,000: —

under punkten 10, till fullföljande af storskiftes-

och afvittringsarbetena...................» 90,000: —

vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att

bevilja till:

[15.] handhafvande af kontroll å försäkringsan
stalterna

.......................................................... » 4,500: —

[16.] bestridande af kostnaderna för kartritning

vid grufkartekontoret.................................... !| 2,500: —

[17.] fortsatt utgifvande af »polisunderrättelser» » 15,000: —

[18.] anslag till uppehållande af en häradsskrif
varetjenst

inom Jemtlands län..................... » 2,500: —

[19.] aflöning m. m. åt särskild polisstyrka på

landet.......................................................... » 50,000: —

[20.] arfvode åt en extra byråingeniör hos Väg
och

Vattenbyggnadsstyrelsen ..................... » 3,000: —

[21.] anordnande af högre undervisning i mejerihushållning

vid Ultuna och Alnarps landtbruksinstitut.

.................... » 10,000: —

Transport kronor 261,140: —

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1888.

Transport kronor

[22.] bidrag till bestridande af kostnaderna för

allmänna landtbruksmöten........................... »

[23.] prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten

för husdjur, redskap, maskiner m. in....... »

[24.] bidrag till underhåll af sju kemiska stationer

för jordbrukets och näringarnes

behof .................................................................. »

[25.] understöd åt frökontrollanstalter.................... »

[26.] de geologiska undersökningarne..................... »

[27.] anställande af en andre undervisare i husslöjd

och en elev.............................................

[28.] bidrag till upprätthållande af väfskolan i

Borås och till aflönande af eu andre lärare

vid samma skola.................................... »

[29.] beredande åt alster af svensk industri och

svenska näringar af afsättning i främmande

länder................................................... »

[30.] bergsskolorna i Filipstad och Falun ............ »

[31.] ersättning för åtskilliga utaf Statskontoret

förskottsvis bestridda utgifter..................... »

[32.] bidrag för anläggning af nya samt förbätt
ring

eller omläggning af backiga eller

eljest mindre goda vägar.............................. »

[33.] understödjande af brobyggnader och mindre

hamnbyggnader samt upprensning af åar

och farleder...................................................... »

[34.] understödjande, medelst anslag utan åter
betalningsskyldighet,

af torrläggning utaf

sådana vattensjuka marker, som, utan att

kunna med fördel odlas, sprida frostskador

öfver omgifvande nejd ................................. »

Vidare anmärkes här:

[35.] att enligt 1886 års Riksdags beslut blifvit för

år 1889 beviljade till understödjande, medelst

lån, åt enskilda jernvägsanläggningar

1,000,000 kronor och

[36.] att Kongl. Maj:t den 31 December 1887

beslutat att uti nådig proposition föreslå

Transport kronor

261,140: —

5,000: —

10,000: —

28,000: —

10,000: —

87,500: —

3,500: —

4,800: —

20,000: —

14,000: —

4,311: —

600,000: —

100,000: —

75,000: —

1,223,251: —

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1888.

Transport kronor 1,223,251: —

Riksdagen medgifva, att till odlingslånefonden

må under hvarje af åren 1889—

1893 af Iliksgåldskontoret, i mån af behof,

öfverlemnas medel till så stort belopp,

som jemte de till fonden ingående annuiteter

å odlingslån kan erfordras till fyllande

af högst 1,000,000 kronor.

Ytterligare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen

att till utgående under år 1889

anvisa

å riksstatens sjette hufvudtitel:

[37.] till utförande af nya byggnader och anläggningar

vid statens jernvägstrafik............... » 350,000: —

samt vidare:

[38.] till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens

trafikerade jernvägar af det utaf Riksdagen

år 1886 beviljade anslag å 1,500,000

ki’onor ett belopp af 500,000 kronor*)

och

[39.] till fortsättning af arbetena å stambanan

norr om Sollefteå 2,500,000 kronor*).________

tillsammans kronor 1,573,251: —

Eu jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1888 års riksstat

upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på

följande sätt:

1888. 1889.

ordinarie anslag: 4,673,511

extra » 1,673,489

— 4,676,749

— 1,573,251

— således ökning kronor 3,238: —

— » minskning » 100,238: —

summa kronor 6,347,000

— 6,250,000

— således minskningkronor 97,000: —

'') So vidare härnedan »statsverkspropositionen» pag. 52.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Körtel. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1888.

Sjunde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till finansdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu

gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant........................................................................................ kronor 14,407,360: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter och kyrkotionde ................................................ ■» 2,520: —

ersättningar ........................................................................ » 2,720: —

tillsammans kronor 14,412,600: —

vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll

öfver finansärenden för den 12 innevarande månad*), föreslå,

beträffande

Statskontoret:

[l.J att Riksdagen må å Statskontorets stat för eu

tjensteman i andra lönegraden med benämning förste •

revisor uppföra lön 3,000 kronor och tjenstgöringspenningar

1,500 kronor, med rätt derjemte för tjenstens

innehafvare till ålderstillägg efter vissa år i likhet med

öfrige tjensteman i samma tjenstegrad, och i sammanhang

härmed förklara, att den nu tillförordnade tjensteinnehafvaren,

om han å befattningen erhåller fullmagt,

eger att i och för ålderstillägg i graden få räkna sig

till godo den tid, han innehaft förordnande att bestrida

befattningen,

samt att sålunda anslaget till Statskontoret höjes

från 96,300 kronor till 100,800 kronor eller med.»...... kronor 4,500: —

Postverket:

[2.] att Riksdagen, med godkännande af de enligt

statsrådsprotokollet'' öfver finansärenden för den 12 innevarande

Januari tillstyrkta ändringar i postverkets stater,

____ Transport kronor 4,500: —

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sjunde hufvudtiteln”.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj: t i nåd. prop. n:o 7, om statsverket 1888.

Transport kronor

må för år 1889 bestämma postverkets anslag, förslagsvis

beräknadt, till 6,415,000 kronor, att utgå direkt af

postmedlen, hvarigenom postverkets utgiftsstater skulle

ökas med....................................................................................... »

Telegrafverket:

[8.] att Riksdagen, med godkännande af de enligt

ofvannämnda statsrådsprotokoll öfver finansärenden tillstyrkta

ändringar i telegrafverkets utgiftsstater, under

Kongl. Maj:t förbehållen rätt att i dessa stater göra

de jemkningar, som kunna finnas af behofvet påkallade,

må bestämma telegrafverkets anslag för år 1889

till 1,260,000 kronor, att såsom reservationsanslag

utgå i första rummet direkt af telegrafmedlen, samt

tillika medgifva, att, derest öfverskott skulle å telegrafinkomsterna

uppstå, detta öfverskott må af Kongl. Magt

användas för telegrafverkets tidsenliga utveckling och

förbättring; blifvande härigenom anslagets slutsumma i

riksstaten minskad med 15,000 kronor;

Tullverket:

[4.] att Riksdagen, med godkännande af de enligt

ofvannämnda protokoll öfver finansärenden föreslagna

förändringar i tullverkets stater, må bestämma anslaget

för tullverket till ett mot staternas slutsumma svarande

belopp af 2,453,000 kronor, att såsom förslagsanslag

utgå direkt af tullmedlen; hvarvid uppstår en minskning

i anslagets nuvarande belopp af 6,000 kronor;

Skogsväsendet:

[5.] att det bestämda anslaget för skogsstaten

höjes med 1,223 kronor till 412,293 kronor, samt

att reservationsanslaget till kronoskogarnes förvaltning

och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet

höjes med 99,177 kronor till 313,307 kronor,

4,500

115,000

Transport kronor 119,500

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kongl. Majds nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1888.

Transport kronor

så att anslaget till skogsväsendet erhåller denna

uppställning:

bestämdt anslag:

för skogsstaten............ kronor 412,293: —

» statens skogsskolor » 24,500: — 436,793: —

reservationsanslag:

» skogsinstitutet ...... kronor 21,300: —-

» enskilda skogsun
dervisningen.

........ » 8,600: —

» kronoskogarnes

förvaltning ochbefrämj

ande af skogsväsendet

i allmänhet

.......................... » 313,307: — 343,207: —

summa kronor 780,000: —

hvarigenom det nu utgående ordinarie anslaget skulle

ökas med .................................................................................... »

i sammanhang hvarmed Kongl. Magt föreslår Riksdagen

att medgifva, det af uppkommande besparingar

å det bestämda anslaget till skogsstaten ett belopp af

1,000 kronor för år räknadt må från och med den 1

Juli 1888, intill dess skogsstaten varder definitivt reglerad,

få användas till förhöjning i aflöningen för skogsinspektören

i Vesterbottens distrikt;

Städers friheter:

[6.] att det under denna rubrik förekommande

anslaget till »indelning och dermed jemförlig anvisning,

på förslag: friheter och kyrkotionde», i innevarande års

riksstat uppfördt med 2,520 kronor, må minskas med

värdet å de af Göteborgs stad förut åtnjutna ränta

och tionde m. m., i jemnadt tal utgörande 2,514 kronor,

samt anslaget till indelningsersättningar med motsva-_

Transport kronor

119,500: —

100,400: —

219,900: —

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1888.

33

Transport kronor 219,900: —- rande belopp förhöjas från 2,720'' kronor till 5,2<34

kronor, hvarvid anslågsrubrikens slutsumma blifver oförändrad;

v

Kontroll å tillverkningsafgifter:

[7.] att förslagsanslaget till kontroll å tillverkningsafgifter

må höjas från 430,000 kronor till 450,000 kronor

eller med.......................................................................... » 20,000: —

Kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter:

[8.] att det härtill anvisade förslagsanslag, högst

16,000 kronor, må nedsättas till högst 12,000 kronor,

deraf 7,000 kronor att användas till arfvoden åt dem,

hvilka förordnas att inom Finansdepartementet biträda

med berörda kontroll och med handläggning af ärenden

rörande enskilda banker och kreditanstalter, och 5,000

kronor att användas till arfvoden åt ombud vid sådana

inrättningar, eller med 4,000 kronor.

Beträffande öfriga under sjunde hufvudtiteln uppförda

ordinarie anslag föreslår Kongl. Maj:t icke någon

förändring.

Summa kronor 239,900: —

Härifrån afgår ofvan angifna minskning i anslagen:

till telegrafverket ................................kronor 15,000: —

» tullverket ....................................... » 6,000: —

» kontrollen vid enskilda banker

och kreditanstalter..................... » 4,000: — » 25,000: —

hvadan förhöjningen utgör.................................................. kronor 214,900: —

Lägges härtill summan af hufvudtitelns ordinarie

anslag enligt nu gällande riksstat...................................... » 14,412,600: —

skulle denna hufvudtitels ordinarie anslag enligt Kongl.

Maj:ts förslag uppgå till..............................._ kronor 14,627,500: —

5

Bill. till Rihscl. Pi''ot. 1888. 1:n Sami. ha Afd.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kong!. Maj:ts nåd. prop. n:o /, om statsverket 1888.

Extra anslag.

Kongl. Maj:t föreslår vidare, med åberopande af ofvannämnda protokoll

öfver finansärenden den 12 innevarande Januari, att under denna hufvudtitel

må å extra stat beviljas till:

[9.] genomförande af Statskontorets nya organi
-

sation........................................................................................... kronor

[10.] ersättning för särskilda af Statskontoret gjorda

för sköttel’.............................................................................. »

[11.] genomförande af Öfverintendentsembetets nya

organisation................................................................................. »

5,400: —

33,372: —

500: —

[12.J iståndsättande af taket å Kalmar slott och

verkställande i sammanhang dermed af vissa förändringar

i afseende å slottstornen, återstoden af det beviljade

anslaget, 80,000 kronor, med............................................. »

[13.] anläggande af eu telegrafledning från Ljusdal

i Helsingland till Hedeviken i Herjeådalen ................... »

[14.] aflöning åt domänintendenter och uppehållande

af domängöromålen hos länsstyrelserna............................ »

[15.] resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsanslag.

.................................................................................. »

16,000: —

28,500: —

45,000: —

21,978: —

äfvensom att Riksdagen må

[16.] dels medgifva, att de Kongl. teatrarnes verksamhet

får fortgå å såväl den stora som den dramatiska

teatern under tre spelår, räknadt från den 1 nästkommande

Juli, samt för uppehållande af teaterverksamheten

under spelåret 1888—-1889, utöfver det å

ordinarie stat uppförda anslag af 60,000 kronor, till

Kongl. Maj:ts förfogande ställa ett kreditiv å.................. »

att användas endast i den man anslaget å ordinarie

stat, Kongl. Maj:ts enskilda bidrag till teatrarne

samt teatrarnes öfriga inkomster icke förslå till bestridande

af utgifterna för ifrågavarande verksamhet;

[17.] dels ock, till gäldande af utbetalda kostnader

i och för åtgärder till skyddande af stora teaterns och

dramatiska teaterns hus mot eldfara, å extra stat för

år 1889 anvisa ett belopp af.............................. ......... »

tillsammans kronor

25,000: —

32,750: —

208,500: —

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1888.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstat,en för

år 1888 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller

på följande sätt:

18S8. 1889.

ordinarie anslag 14,412,600: — 14,627,500: — således ökning kronor 214,900: —

extra » 306,280:— 208,500:— » minskning» 97,780: —

summa kronor 14,718,880: — 14,836,000: — således ökning kronor 117,120: —

O

Åttonde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu

gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant..................................................................................... kronor 10,351,463: -—

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter och kyrkotionde ............................................... » 253,190: —

ersättningar................................................ »___525,341: —

tillsammans kronor 11,129,994: —

vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll

öfver ecklesiastikärenden för den 12 innevarande månad*), föreslå

beträffande

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

[1.] att för aflöning åt eu extra ordinarie professor

i oftalmologi vid institutet det på ordinarie stat

för institutet uppförda anslag, 142,450 kronor, må höjas

till 145,950 kronor, eller med ............................................. kronor 3,500: •—

deraf 2,500 kronor såsom lön och 1,000 kronor

såsom tjenstgöringspenningar, med rätt tillika för bemälde

lärare att efter fem års väl vitsordad tjenstgöring

erhålla ett ålderstillägg å lönen af 500 kronor,

att utgå af åttonde hufvudtitelns förslagsanslag: ålders
tiUägg;

__

Transport kronor 3,500: -—

) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Åttonde hufviidtitelii”.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1888.

Transport kronor

Folkundervisningen:

[2.] att, för lärares och lärarinnors vid folkskolelärareseminarierna

uppflyttning i högre lönegrad enligt

gällande bestämmelser, anslaget till samma seminarier,

hvilket för närvarande utgör 285,925 kronor, må ökas

till 289,825 kronor, eller med............................................ »

De tekniska läroverken:

[3.] att för upprättande i Eskilstuna af en fackskola

för finare smides- och metallindustri, under i statsrådsprotokollet

omförmäldt vilkor, ordinarie anslaget till

de tekniska läroverken må höjas från nuvarande beloppet,

370,400 kronor, till 375,900 kronor, eller med »

Veterinärundervisningen:

[4.] att förhöjning i ordinarie anslaget till veterinär
institutet

i Stockholm må beviljas med............................ »

deraf 1,000 kronor till byggnaders och stängsels

underhåll och 5,000 kronor till diverse utgifter;

kommande härigenom anslaget till nämnda veterinärinstitut,

nu 43,100 kronor, att uppgå till 49,100 kronor;

Undervisningsanstalter för döfstunima och blinda:

[5.] att, med godkännande af den i statsrådsprotokollet

intagna aflöningsstat å tillhopa 21,350 kronor och

öfriga der angifna aflöningsförmåner för direktor, lärare

och lärarinnor vid institutet för blinda, må, för tillämpning

af samma stat och för bestridande af institutets

utgifter i öfrigt, beviljas förhöjning af institutets nuvarande

ordinarie anslag, 21,000 kronor, med ............... »

till 51,800 kronor;

samt att de för institutets direktor, lärare och

lärarinnor afsedda ålderstillägg må utgå af åttonde

hufvud titelns förslagsanslag: ålderstillägg;

Transport kronor

3,500: —

3,900: —

5,500: —

6,000: —

30,800: —

49,700: —

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1888.

37

Transport kronor 49,700: —

Skrifmaterialier och expenser, ved in. m.:

[6.] att detta förslagsanslag, nu 22,398 kronor, må

höjas med ................................................................................

))

415: —

till 22,813 kronor.

summa

kronor

50,115: —

Kongl. Maj:t, som i särskild nådig proposition den

31 December 1887 angående veterinärinrättningen i

Skara föreslagit nedsättning med 1,500 kronor i det

till nämnda anstalt utgående ordinarie anslag, har be- träffande öfriga under åttonde hufvudtiteln i riksstaten

uppförda ordinarie anslag icke att föreslå någon för- ändring.

Om från de sålunda föreslagna tillökningarne af- drages omförmälda minskning med ..................................

))

1,500: —

skulle förhöjningen utgöra....................................................

kronor

48,615: —

Lågges härtill summan af hufvudtitelns ordinarie

anslag enligt nu gällande riksstat ......................................

»

11,129,994: —

skulle åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag enligt

Kong]. Magt® förslag uppgå till........................................

kronor

11,178,609: —

Extra anslag.

För behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga under åttonde hufvudtiteln,

vill Kongl. Maj:t, på sätt omförmälda protokoll öfver ecklesiastikärenden vidare

innehåller, föreslå Riksdagen att på extra stat bevilja, i afseende å

Riksarkivet:

[7.] till fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter

och handlingar, som äro af vigt för fäderneslandets

historia,..................................................................................... kronor 3,000: —

Transport kronor 3,000: —

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kong!. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1888.

Transport kronor

[8.] till fortsättande af arbetena å eu tillbyggnad

för riksarkivet.......................................................................... »

Nationalmuseum:

[9.] till vård, underhåll och tillökning af statens

konstindustriella samlingar.................................................... »

Lifrustkammaren:

[10.] för tillsyn, underhåll och vård af samlingarne

in. in.................................................................................... »

Domkapitlens expeditioner:

[11.] för tillfällig löneförbättring åt tjenstemännen

vid dessa expeditioner ..................................................... »

Domkyrkorna i Upsala och Skara:

[12.] till fortsättande af restaureringsarbetena å

Upsala domkyrka....,................................................................. »

till fortsättande af restaureringsarbetena å Skara

domkyrka .................................................................................. »

Universiteten:

[13.] till det språkvetenskapliga seminariet i Upsala ..

» » » » »Lund ...

» » matematiska » »Upsala..

» » » » »Lund ...

[14.] till anställande vid universitetet i Upsala

under sex år af lärare i tyska, franska och engelska

språken, enligt de närmare bestämmelser, som af Kongl.

Maj:t meddelas, 36,000 kronor, deraf att utgå under

år 1889....................................................................................

»

))

))

))

))

Transport kronor

3,000: —

75,000: —

4,000: —

5,800: —

3,716: —

70,000: —

35,000: —

3,000: —

2,950: —

1,500: —

1,000: —

6,000: —

210,966: —

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1888.

39

Transport kronor

[15.] Äfven föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att

medgifva, att det till förändring af Carolina-redivivabyggnaden

i Upsala beviljade anslag å 200,000 kronor

må användas till utförande af de i statsrådsprotokollet

omförmälda arbeten, utan annat vilkor å universitetets

sida än att universitetet af egna eller eljest anskaffade

medel bereder tillgång till bestridande af alla de kostnader,

hvilka, utöfver statsbidraget, blifva för dessa

arbetens verkställande behöfliga, äfvensom af berörda

anslag för år 1889 anvisa..................................................... »

Vidare föreslår Kongl. Maj:t, i enlighet med nämnda

protokoll öfver ecklesiastikärenden, Riksdagen att på

extra stat bevilja:

[16.] till särskildt arfvode åt Docenten vid universitetet

i Lund Sven Söderberg under i statsrådsprotokollet

angifna vilkor................................................................ »

[17.] till ny byggnad för botaniska institutionen vid

universitetet i Lund 54,000 kronor, deraf att utgå under

år 1889 ........................... »

[18.] till anskaffande af mikroskop in. in. för zoologiska

institutionen vid universitetet i Lund................... »

[19.] till arfvoden åt extra biträden vid universitetsbiblioteket

i Lund.............................................................. »

samt i afseende å

Karolinska niediko-kirurgiska institutet:

[20.] till arfvode åt eu amanuens vid institutets

gynekologiska klinik................................................................ »

[21.] till en medicinskt-pediatrisk klinik vid Kronprinsessan

Lovisas vårdanstalt för sjuka barn.................. »

till en poliklinik för barnsjukdomar.......................... »

Allmänna läroverken:

[22.] till löneförbättring åt lärarne vid dessa läroverk,

efter samma grunder som för innevarande år,..... »

[23.] till resestipendier åt lärare i främmande lefvande

språk............................................................................. »

[24.] till arfvoden åt extra lärare ............................. »

Transport kronor

210,966: —

50,000: —

1,500: —

18,000: —

3,000: —

1,500: —

900: —

1,800: —

2,800: —

336,975: —

6,000: —

40,000; —

673,441: —

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kong!.'' Maj:ts nåd. prop. n:o /, om statsverket 1888.

Transport kronor

Högre lärarinneseminariet:

[25.] till löneförbättring åt lärare och lärarinnor

vid seminariet, efter samma grunder som för innevarande

år, ............................................................................... »

Pedagogierna:

[26.] till löneförbättring åt lärare vid de en- och

tvåklassiga pedagogierna, efter samma grunder som för

innevarande år,.................................................................•.... »

Folkundervisningen:

[27.] till löneförbättring åt lärare och lärarinnor

vid folkskolelärareseminarierna samt till arfvoden åt

teckningslärare för extra tjenstgöring och extra arfvoden

åt musiklärare vid dessa seminarier, efter samma

grunder som för innevarande år, .................................. »

[28. j till understöd åt mindre bemedlade lärjungar

vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel,

.................................................................................. »

De tekniska läroverken:

[29.] till understöd, på del i statsrådsprotokollet

omförmälda vilkor, åt lägre tekniska yrkesskolor och

till bestridande af kostnader för deras inspektion ......... »

Medicinalstyrelsen med dithörande stater:

[30.] för tillfällig löneförbättring åt provinsialläkare »

[31.] till arfvode för granskning af hospitalens

räkenskaper.............................................................................. »

Transport krono]''

673,441: —

4,000: —

8,750: —

33,300: —

15,000: —

35,000: -

20,000: —

1,200: —

790,691: —

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1888.

41

Transport kronor

[32.] till uppehållande i Stockholm af en poliklinik

för tandsjukdomar................................................................... »

[33.] Beträffande

Veterinärundervisningen

har Kongl. Maj:t i Dess särskilda nådiga proposition

den 31 December 1887 angående veterinärinrättningen

i Skara föreslagit Riksdagen att, till uppehållande af

inrättningens verksamhet under år 1889, anvisa på

extra stat ............................................................................... »

I enlighet med ofvannämnda protokoll öfver ecklesiastikärenden

föreslår Kongl. Maj:t vidare Riksdagen

att på extra stat bevilja, i afseende å

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien:

[34.] till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden

vid ordnandet och vården af de under akademiens

inseende stälda samlingar samt till aflöning åt vakt
betjening.

...................................................................................... »

till undersökning och beskrifning af fäderneslandets

fornlemningar in. m.............. »

till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och

andra märkvärdiga föremål i statens historiska museum

in. m................................................................................ »

Naturhistoriska riksmuseum:

[35.] till inköp och insamling af naturalier vid

museets afdelning för arkegoniater och fossila växter,

till arbetsbiträden derstädes och till bestridande af andra

med arbetena vid afdelningen förenade utgifter ............ »

Undervisningsanstalter för döfstuinma och blinda:

[36.] till tryckning af blindskrifter........................... »

till understöd åt blindlärareelever .............. »

Transport kronor

790,691: —

4,000: —

4,950: —

4,000: —

3,200: —

2,000: —

2,000: —

2,500: —

1,200: j—

814,541: —

Bih. till Riksd. prof. 1888. l:a Sami. ha Afd.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kong!,. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1888.

Transport kronor

[37.] till en blindskola i Vexiö................................... >»

[38.] till en handtverksskola i Kristinehamn för

blinda............................................................................................. »

[39.] till uppehållande af undervisningen vid tre

läroanstalter för öfveråriga döfstumma ........................... .»

Serafimerlasarettet i Stockholm:

[40.] för lasarettets om- och tillbyggnad samt dess

förseende med nödig utredning 465,400 kronor, deraf

att utgå under år 1889 ..................................................... »

Hospitalsyården:

[41.] till fortsättande af byggnadsarbetena å asylen

vid Lunds hospital................................................ »

[42.] till förvärfvande af byggnadsplats och erforderligt.

jordområde för ett hospital å Pitholmen i

närheten af Piteå...................................................................... »

[43.] till understöd åt det i Jerfsö socken inrättade

sjukhem för spetelske, under i statsrådsprotokollet omförmäldt

vilkor,........................................................................... »

Diverse anslag:

[44.] till svenska fornskriftsällskapet........................... »

[45.] till beredande af religionsvård åt svenske sjömän

m. fl. i utländska hamnar............... »

[46.] till nordiska museet............................................. »

[47.] till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften

»Nyare bidrag till kännedom om de svenska

landsmålen och svenskt folklif»............................................ »

[48.] till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften

»Acta mathematica»................................................... »

[49.] till understöd för fortsatt utgifvande af »Nordisk

familjebok» ....................................................................... »

814,541: —

11,000: —

9,400: —

49,200: —

65,400: —

311,000: —

25,000: —

14,000: —

2,000: —

10,000: —

16,000: —

3,150: —

4,000: —

5,000: —

Transport kronor 1,339,691:

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1888.

43

Transport kronor 1,339,691: —

[50.] til] understöd, på de i statsrådsprotokollet

angifna vilkor, åt sådana anstalter eller föreningar, som

anordna föreläsningskurser för arbetsklassen, ................. » 20,000: —

[51.] till fortsättande af precisionsnivelleringsarbeten

i södra och mellersta Sverige samt underhåll

och tillsyn af vattenhöjdmätningsstationer m. m........... »_10,700: —

summa kronor 1,370,391: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1888 års

riksstat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1889 föreslagen,

utfaller sålunda:

1888. 188».

ordinarie anslag 11,129,994:— 11,178,609

extra » 1,506,206:— 1,370,391

— således ökning kronor 48,615

— » minskning » 135,815

—

summa kronor 12,636,200:—12,549,000

— således minskning kronor 87,200

—

Nionde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna.

Pensionsstaten:

Nu gällande riksstat upptager för denna stat kontant 1,313,030 kronor;

och har Kongl. Maj:t i den 31 December 1887 beslutad nådig proposition

föreslagit beträffande anslagstitlarne:

Bidrag till folkskolelärares pensionering:

[1.] att, för beredande af pension från folkskolelärarnes pensionsinrättning

för de vid denna pensionsinrättning samt folkskolelärarnes enke- och

pupillkassa äfvensom lärarnes vid elementarläroverken enke- och pupillkassa

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1888.

anstälde tjensteman och vaktmästare, det såsom bidrag

till folkskolelärares pensionering för närvarande utgående

belopp, 356,500 kronor, må höjas till 357,427

kronor, eller med........................................................... kronor 927: —

Bidrag till pensionering af enkor och barn efter lärare

vid allmänna läroverk, pedagogier., seminarier

m. m.:

[2.] att, för beredande af pension åt bemälde

tjenstemäns och vaktmästares enkor och barn, det såsom

bidrag till pensionering af enkor och barn efter lärare

vid allmänna läroverk, pedagogier, seminarier m. in.

för närvarande utgående belopp, 68,471 kronor, må

höjas till 68,816 kronor, eller med.................................... » 345; —

summa kronor 1,272: —

Lägges härtill summan af ordinarie anslag till

pensionsstaten enligt nu gällande riksstat...................... kronor 1,313,030: —

skulle anslaget'' till pensionsstaten enligt Kongl.

Maj:ts förslag sluta å ett belopp af................................... kronor 1,314,302: —

Allmänna indragningsstaten:

För allmänna indragningsstaten är i nu gällande

riksstat anvisadt:

kontant.......................................................................................... kronor 1,310,490: —

ersättning för indragen indelning in. in., på förslag..... » 6,400: ■—

tillsammans kronor 1,316,890: —

Beträffande denna stat föreslår Kongl. Makt enligt bilagda statsrådsprotokoll*);
[3.

] att Landshöfdingen i Kalmar län Gustaf Jakob Edelstam må från och

med månaden näst efter den, hvarunder han med pension från civilstatens

pensionsinrättning erhåller afsked från landshöfdingeembetet, under sin återstående

lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta fyllnadspension till så

stort belopp, att detta tillsammans med pensionen från nämnda inrättning

utgör 6,000 kronor, eller 3,600 kronor årligen;

’) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Nionde liufvudtiteln”.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1888.

[4.] att Länsmannen i Skånings härads norra distrikt Axel Albert Moberg

må från och med månaden näst efter den, hvarunder han erhåller afsked från

tjensten, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta eu

årlig pension af 900 kronor;

[5.] att Kommissions- och Storskifteslandtmätaren i Kopparbergs län

Knut Leopold Bladm må berättigas att från och med månaden näst efter den,

hvarunder afsked från kommissionslandtmätarebefattningen varder honom meddeladt,

uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande afen utaf de för

kommissionslandtmätare bestämda högre pensioner å 1,600 kronor om året;

[6.] att expropriationslandtmätaren vid statens jernvägsbyggnader och

statens jernvägstrafik, Kaptenen i armén Oscar Theodor Lundberg må, med

bibehållande af den fyllnadspension, som han från arméns pensionskassa för

närvarande uppbär, från och med månaden näst efter den, hvarunder han

varder frän sin anställning såsom expropriationslandtmätare vid statens jernvägar

entledigad, under sin återstående lifstid åtnjuta pension ä allmänna indragningsstaten

till belopp af 1,200 kronor årligen;

[7.] att chefen för Sveriges geologiska undersökning och de vid undersökningen

anstälde geologer må, den förre vid 65 lefnadsår och efter 35 års

anställning i statens tjenst samt geologerne vid 60 lefnadsår och efter 30

års verksamhet vid undersökningen, ega att efter erhållet afsked komma i

åtnjutande af pension ä allmänna indragningsstaten, samt att denna pension

må utgå för chefen med 5,000 kronor och för geologerne med aflöningcns

hela belopp, derest denna utgör 3,000 kronor eller derunder, men med 80

procent af aflöningen, om denna öfverstiger 3,000 kronor, dock med iakttagande

att deri, som i årlig aflöning åtnjuter öfver 3,000 kronor, men mindre

än 3,750 kronor, undfår pension till belopp af 3,000 kronor;

[8.] att Kommissionslandtmätaren och Kartografen vid allmänna ekonomiska

kartverket Jonas Patrik Ljungström må från och med månaden näst efter den,

hvarunder han från sina befattningar såsom kartograf och kommissionslandtmätare

afgår, under sin återstående lifstid åtnjuta från allmänna indragningsstaten

pension till så stort belopp, att detta, tillhopa med den pension från

civilstatens pension^nrättning, 600 kronor, hvartill han såsom kommissionslandtmätare

må blifva berättigad, uppgår till 2,000 kronor, eller 1,400 kronor

årligen;

[9.] att en hvar af nedannämnde vid statens jernvägsbyggnader anstälde

tjensteman må från och med månaden näst efter deri, hvarunder han entledigas

från anställning vid nämnda jernvägsbyggnader, åtnjuta från allmänna

indragningsstaten årlig pension under sin återstående lifstid till följande

belopp:

a) Materialförvaltaren Bernhard Fredriksson........................ 2,400 kronor

b) Materialförvaltaren Gustaf Heurlin....................................... 1,800

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o /, om statsverket 1888.

c) Kassören Albert Beckmann............................................... 1,500 kronor

d) Nivellören Otto Hjalmar Leonard Littke........................ 1,500 »

och tj Ombudsmannnen Jolian Olof Emil Gustaf Olai ............... 2,500 »

[10.] att åt Kassören och Bokhållaren i Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen

Karl Söderholm och Vaktmästaren vid samma Styrelse Claes Forsberg må å

allmänna indragningsstaten uppföras årliga pensioner till belopp af 3,000 kronor

för Söderholm och 800 kronor för Forsberg att utgå från och med månaden

näst efter den, hvarunder de från sina nu innehafvande befattningar erhålla

entledigande, dock att, dei''est Söderholm eller Forsberg framdeles skulle

erhålla anställning å rikets stat, hans pensionsbelopp skall minskas med ett belopp,

motsvarande den nya aflöningen, eller, om denna uppgår till samma

eller högre belopp, upphöra att utgå;

[11.] att Rektorn vid allmänna läroverket i Malmö Carl Ludvig Wåhlin

må från och med den 1 Maj 1889 under sin återstående lifstid å allmänna

indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 4,000 kronor;

[12.] att Adjunkten vid allmänna läroverket i Luleå Anders Johan Häggrnark

må från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked honom beviljas,

för sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig

pension af 1,875 kronor;

[13.] att Gymnastikläraren vid allmänna läroverket i Halmstad Anders

Ludvig Elfström må från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked

honom beviljas, för sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta

en årlig pension af 1,125 kronor;

[14.] att läraren i musik och sång vid folkskolelärareseminariet i Lund

August Reinhold Nyländer må från och med månaden näst efter den, i hvilken

afsked från nämnda befattning honom beviljas, för sin återstående lifstid å

allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 1,000 kronor;

[15.] att läraren i verkstadsarbete vid tekniska högskolan Carl Johan

Wallentin må från och med månaden näst efter den, hvarunder han från sin

befattning vid tekniska högskolan afgår, för sin återstående lifstid å allmänna

indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 1,000 kronor;

[16.] att Vaktmästaren vid fysiska institutionen vid universitetet i Lund

Carl August Duwahn må från och med månaden näst efter den, i hvilken han

erhåller afsked från sin befattning, å allmänna indragningsstaten uppbära

pension till belopp af 480 kronor årligen;

[17.] att . Rektorn vid Halmstads läroverk Lennart Abergs enka Mathilda

Aberg, född Carlsson, må, så länge hon enka förblifvcr, från allmänna indragningsstaten

åtnjuta en årlig pension af 300 kronor, att utgå från och med

år 1888;

[18.] att den åt extra Provinsialläkaren A. F. Lindfors’ enka Lovisa

Karolina Lindfors, född Sandelin, och hennes dotter Maria Lovisa å allmänna

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kongl, Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1888.

47

indragningsstaten uppförda pension af 400 kronor årligen må, efter det dottern

numera ingått äktenskap, till enkan Lindfors med hela beloppet utbetalas;

[19.] att å allmänna indragningsstaten må för år 1889 anvisas ett anslag

af 10,000 kronor, att enligt de närmare bestämmelser, Kongl. Maj:t kan finna

godt meddela, användas till understöd af högst 250 kronor åt sådane äldre

behöfvande folkskolelärare, hvilka oförvitligen skött sin tjenst, men derifrån

erhållit afsked före år 1867; samt

[20.] att den förhöjning i det vid 1840—1841 års statsreglering antagna

spanmålspris, som bör utgå till sterbhusen efter dem, hvilka före vidtagande

af nämnda statsreglering beredt sina sterbhus rätt till begrafningshjelp, må

efter eu prisskilnad af 1 krona 3 öre för tunnan bestämmas till utgående

från allmänna indragningsstaten.

o O

I sammanhang härmed vill Kongl. Maj:t, erinra derom, att Kong]. Maj:t

härofvan föreslagit under femte hufvudtiteln,

[21.] att lektorerne vid sjökrigsskolan må förklaras berättigade att från

allmänna indragningsstaten erhålla pension till enahanda belopp och på enahanda

vilkor, som för närvarande äro bestämda för deras vederlikar i motsvarande

lönegrad vid de allmänna läroverken.

[22.] Vidare föreslår Kongl. Magt, att, för vinnande af jemn slutsumma

å de ordinarie anslagen under hufvudtiteln, det kontanta anslaget till allmänna

indragningsstaten må höjas med 808 kronor eller från 1,310,490 kronor till

1,311,298 kronor, då, med inberäkning af den under anslaget ingående ersättning

för indragen indelning in. in., 6,400 kronor, anslagets slutsumma

blifver.......:.................................................................................... kronor 1,317,698: —

Lägges härtill anslaget till pensionsstaten.................. » 1,314,302: —

blifver slutsumman af hufvudtitelns ordinarie anslag

enligt Kongl. Maj:ts förslag..................................................... kronor 2,632,000: —

Extra anslag.

1 fråga om extra anslag under denna hufvudtitel föreslår Kongl. Maj:t,

[23.] att å extra stat för år 1889 må anvisas ett kreditiv af 1,325,000

kronor att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas egen pensionering

med nu faststälda pensionsbelopp, mot skyldighet för pensionskassan

att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda vederlag för de till

statsverket indragna rusthållsafgifterna, och dels till fyllnadspensioner i enlig
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1888. >

het. med de af Riksdagen godkända grunder för sådana pensioners utgående,

äfvensom att hvad af de till pensionering under år 1888 anslagna medel

kan blifva oanvändt må för det kommande årets pensionering användas.

Kn jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den linnes i riksstaten för

ar 1888 upptagen och sådan den af Kong]. Maj:t. nu är föreslagen, utfaller

på följande sätt:

1888.

ordinarie anslag 2,629,920

extra » 1,125,000

1889.

—- 2,632,000

— 1,325,000

— således ökning kronor 2,080

— » » » 200,000

—

summa kronor 3,754,920

— 3,957,000

— således ökning kronor 202,080

—

De

alltså:

under de särskilda hufvudtitlarne äskade anslag; för år 1889 uto-öra

I hufvudtiteln:

II

in

IV

v

VI

VII

VIII

IX

Ordinarie:

Extra:

Summa:

1,338,000

— —_

1,338,000

—

3,814,700

— 70,000

3,884,700

—

613,800

— 4,500

— 618,300

—

19,963,250

— 910,150

— 20,873,400

—

6,115,200

— 932,000

— 7,047,200

—

4,676,749

— 1,573,251

— 6,250,000

—

14,627,500

— 208,500

— 14,836,000

—

11,178,609

— 1,370,391

— 12,549,000

—

2,632,000

— 1,325,000

— 3,957,000

—

64,959,808

— 6,393,792

— 71,353,600

—

De Riksgäldskontorets utgifter, hvilka Kongl. Maj:t, med

åberopande af bilagda protokoll öfver finansärenden för den

12 innevarande Januari*), anser böra i riksstaten uppföras, äro:

riksdags- och revisionskostnadersamtaflöningar

m. in., förslagsvis, ................................. kronor 613,400: —

annuiteter å de fonderade statslånen samt räntor

å öfrig statsskuld........kronor 12,671,720: —

Transport kronor 12,671,720: — 613,400: — 71,353,600: —

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Finansplanen”.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1888.

Transport kronor 12,671,720: -— 613,400: — 71,353,600:

efter afdrag af de till

Ri k sgäld s k o n tor et ingående

rånte- och ka
pitalaf

betalningar...... » 2,404,720: —

förslagsvis,....................................- ... kronor 10,267,000: — 10,880,400: —

Kongl. Magt föreslår Riksdagen vidare, under åberopande

af nyss nämnda protokoll, att

afsätta för inlösen af skattefrälseräntor m. in. kronor _____547,000:

Summan af dessa belopp..................................... kronor 82,781,000: —

utvisar totalsiffran af de i riksstaten förekommande utgifter, hvilka således

uppgå till enahanda belopp, hvartill statsverkets disponibla tillgångar för år

1889 här ofvan beräknats; och erhåller riksstaten följande utseende:

Bill. till Riksd. Prof. 1888. l:a Sami. l:a Afd.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1888.

Riksstat

Tillgångar och inkomster:

Öfverskott å statsreglering ar ne för 1886 och föregående år samt

öfverskott från postverket .....................................................................

Statsverkets inkomster:

ordinarie inkomster........................................................ 18,929,000

bevillningar ........................................................................ 58,380,000

Af riksbankens behållna vinst för år 1887 ......................

Kronor.

3,472,000

77,309,000

2,000,000

Summa kronor j 82,781,000

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1888.

51

för år 188 9,

Ordinarie anslag.

Extra anslag.

Summa.

Utgifter:

Kronor.

Kronor.

Kronor.

att utgå från statskontor et:

I hufvudtiteln .........................................

1,338,000

—

1,338,000

TI » .....................................

3,814,700

70,000

3,884,700

III ■) ..........................................

613,800

4,500

61.8,300

IV » ..........................................

19,963,250

910,150

20,873,400

V » .........................................

6,115,200

932,000

7,047,200

VI ), ..........................................

4,676,749

1,573,251

6,250,000

VII » .......................................

14,627,500

208,500

14,836,000

VIII »

11,178,609

1,370,391

12,549,000

IX » ..........................................

2,632,000

1,325,000

3,957,000

Säger

64,959,808

6,393,792

71,353,600

att utgå från Riksgäldskontor et:

riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. m.,

förslagsvis,...................... .....................

.... 613,400

annuiteter å de fonderade statslånen samt

räntor å öfrig statsskuld..................

....... 12,671,720

efter afdrag af de till Riksgäldskon-

toret ingående rånte- och kapitalafbe-

talningar .................................................

....... 2,404,720

, förslagsvis, ..............................................

10,267,000

10,880,400

Afsättning till inlösen af skattefrälseräntor m. in........

........................

547,000

Summa kronor

82,781,000

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kongl. Maj-.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1888.

Kong!. Magt föreslår i sammanhang härmed enligt beslut, som innefattas

i bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden för den 12 innevarande Januari*),

att Riksdagen må medgifva, att vid statsregleringen för år 1889 de

i Rikets Ständers skrifvelse den 12 Maj 1841 angifva grunder i afseende å

dispositionen af besparingarne å hufvudtitlarne fortfarande må blifva gällande.

Utgifter utom riksstaten.

Beträffande slutligen här ofvan under sjette hufvudtiteln omförmälda, till

utgående under år 1889 äskade anslag dels till odlingslånefonden, högst

1,000,000 kronor, dels till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens trafikerade

jernvägar, 500,000 kronor, och dels till fortsättning af arbetena å stambanan

norr om Sollefteå, 2,500,000 kronor, föreslår Kongl. Maj:t, under åberopande

af nyss nämnda statsrådsprotokoll*), att omförmälda anslagsbelopp, tillsammans

4,000,000 kronor, Indika böra bestridas af upplånta medel, må anvisas

att utgå från Riksgäldskontoret.

Samtliga de i denna proposition åberopade eller för öfrigt med statsregleringen

sammanhang egande handlingar skola Riksdagens statsutskott tillhandahållas;

och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och

ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

G ost. Ta mm.

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Finansplanen”.

Stockholm 1888. Kongl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilagor

till

Kong!. Maj:ts

nådiga proposition

om statsverket år 1888.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen.

Utgifterna å I—IX hnfvudtitlarne.

Finansplanen.

Propositionens justering.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Inkomstberäkningen.

Utdrag af ''protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 12 Januari

1888.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Tiiemptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve

Ehrensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm,

Friherre Peyron.

Statsrådet Richert anmäldes fortfarande vara af sjukdom hindrad

att tjenstgöra.

Chefen för Finansdepartementet, Statsrådet Friherre Tamm anhöll

att få underställa Kongl. Maj:ts ompröfvande de delar af statsregleringen

vid nu instundande riksdag, som rörde beräkningen af statsverkets

tillgångar för de behof, hvilka vid ifrågavarande statsreglering borde

fyllas, dervid departementschefen, efter att hafva anmält Statskontorets

den 6 December nästlidet år afgifna berättelse om statsverkets tillstånd

och förvaltning, hvilken berättelse finnes detta protokoll bilagd under

Ditt. A, vidare yttrade:

s. 4 Kontrollera mot PDF

1886 års

statsreglering

in. in.

4 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Statskontoret, har redan i skrifvelse den 19 Augusti sistlidet år

varit i tillfälle att hos Eders Kong]. Maj:t angifva, huru, enligt den

afslutade hufvudboken för år 1886, statsregleringen för samma år utfallit.

På sätt denna skrifvelse utvisar, hafva inkomsterna samt ordinarie

och extra förslagsanslag lenmat ett nettoöfver
skott

af............................................................................ kronor 4,596,993: 9 4

hvartill komme:

behållning å reservationsanslaget: till lättnad

i skjutsningstungan, der den genom entreprenad

bestrides och är särdeles tryckande,....................... ,,

odisponerade behållningar å en del extra

statsanslag, enligt särskilda nådiga bref,............... ,,

dito å dito till följd af anslagens upptagande

i riksstat eu till jemnt krontal................................... ,,

behållning å det till Kongl. teatrarne för

spelåret 1885 —1886 anslagna kreditiv .................. ,,

41,670: 07

69,358: 11

1: u

9,090:

så att öfverskottet på det hela uppginge till kronor 4,717,113:23.

Såsom en ytterligare tillgång kunde äfven

beräknas de belopp, som, enär öfverskottet å 1884

och 1885 årens statsregleringar beräknats med

jemnade tusental, af samma öfverskott ännu voro

odisponerade, nemligen för

år 1884 .................................. kronor 292: 31

år 1885 .............................. „ 785: 46 1,077: 7 7

Summa kronor 4,718,191:

Statskontoret erinrade vidare, att härifrån

borde afdragas

dels omförmälda behållning å reservationsanslaget

till lättnad i skjutsningstungan, hvilken

behållning tagits i anspråk för 1886 års statsreglering,

.....................................kronor 41,670: 0 7

dels ett i det uppgifna

öfverskottet ingående belopp, utgörande

behållningar å extra

anslagen till inlösen af indelta

befälets rätt till fardagsår, till

fyllnad i disciplinkompaniets aflöning

och till fullgörande af arméns

ackordsamorteringsfonds

Transport kronor 41,670: 07 kronor 4,718,191: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Transport kronor 41,670:07 kronor 4,718,191:

hvilket anvisats

förbindelser,

såsom tillgång för 1887 års statsreglering

med ..............................

dels ock det belopp, hvartill

den genom nådiga brefvet

den 13 sistlidne Juli medgifna

nedsättning i en del af 1886

års till statsverket ingående

arrenden kunde komma att sig

belöpa. 1 den anmälda underdåniga

berättelsen af den 6 sistlidne

December har Statskontoret

meddelat en beräkning angående

beloppet af den nämnda

eftergiften. Enligt denna beräkning,

till hvilken jag hänvisar,

skulle nedsättningen i sin

helhet å 1886 års arrendeafgifter,

hvilken kom me att afk ortas

i 1887 års rikshufvudbok, kunna

antagas i jemnadt tal uppgå till

v

8,487: 03

250,000: —

300,157: io.

Af 1886 och föregående års öfverskott vore

---- - o

således att disponera omkring.................................... kronor 4,418,033:90.

Då jag den 25 April 1887 vid uppgörande af statsregleringen för

senaste riksdagen yttrade mig angående 1886 års statsreglering, fäste

jag uppmärksamheten derå, att hela öfverskottet för nämnda år icke

kunde tagas i anspråk för en blifvande statsreglering. I nämnda öfverskott

inginge nemligen den debiterade tillverkningsskatten för bränvin,

som, qvarliggande å nederlag, icke blifvit till disposition anmäldt och

för hvilket skatten följaktligen icke i verkligheten influtit. Beloppet

af tillverkadt bränvin, som icke åtgått för inhemsk förbrukning, hade

från år 1883, sedan hvilken tid icke någon nämnvärd utförsel egt rum,

betydligt ökats, så att statsverkets fordran för ogulden tillverkningsskatt

vid slutet af år 1886 utgjorde ej mindre än 3,944,368 kronor

9 öre, som inginge bland statsverkets bokförda tillgångar. Att skatten

för allt inom landet tillverkadt bränvin genast efter tillverkningen

debiterades såsom en statsverkets fordran, för hvilken valuta komme

att inflyta endast i den mån, som bränvinet, enligt hvad med största

delen naturligtvis ock inträffat, från nederlag uttoges för disposition

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

inom landet, medförde emellertid den olägenhet, att, i händelse en del

bränvin ej blefve förbrukadt, inom landet, utan komme att exporteras,

skatten, hvilken upptagits i räkenskapen såsom en tillgång, affördes

och således aldrig komme att inflyta i statens kassor; och då det vore

att förvänta, att marknad utom landet måste sökas för den ständigt

växande myckenhet bränvin, hvarmed tillverkningen öfverstege förbrukningen,

måste staten hålla sig beredd på ett sådant afdrag i sina beräknade

tillgångar. Jag antydde derföre lämpligheten att vid disposition

af öfverskotten för år 1886 tillse, det afkortning af den genom

flerårig debitering uppkomna tillgången finge fördelas på mer än ett

år och icke ensamt drabba 1887 års bokslut.

I skrifvelse den 21 April 1887 erinrade jag Statskontoret derom,

att det hittills begagnade sättet för bokföring af bränvinstillverkningsskatten

i statens räkenskaper kunde af anledning, jag nyss antydt,

blifva vilseledande vid beräkningen af statens tillgångar, samt fästade

uppmärksamheten på vigten för framtiden af en förändrad anordning af

bokföringen, så att ifrågavarande skatt icke i räkenskaperna förekomme såsom

en statsinkomst med större belopp, än hvarmed den verkligen inflöte.

Statskontoret, som enligt Kongl. brefvet den 8 Februari och den

5 Juli 1884 undfått bemyndiganden att i afseende å länens räkenskaper

meddela härutinnan erforderliga föreskrifter, har i dess förut

omförmälda berättelse uttalat, att öfvergåugen bör ske redan i rikshufvudboken

för år 1887, dervid det ofvanuppgifna beloppet af debiterad

tillverkningsskatt för bränvin å nederlag, 3,944,368 kronor 9 öre,

bör afkortas å nämnda års inkomst af bränvinstillverkningsskatten.

I afseende å detta belopp erinrar Statskontoret, att nämnda fordran för

bränvinstillverkningsskatt uppkommit med 2,664,070 kronor 10 öre

redan före år 1886 och således ingått i de under 1888 och föregående

årens riksstater disponerade öfverskott å 1885 och föregående årens statsregleringar

och med återstoden 1,280,297 kronor 99 öre under år 1886.

Detta sistnämnda belopp ingår således i den ofvan beräknade behållningen

å 1886 och föregående årens statsreglering......... kronor 4,418,033: 9 0

och lärer alltså detta öfverskott ej böra för en

blifvande statsreglering disponeras till större belopp,

än som efter afdrag af den under år 1886

debiterade, men vid årets slut oguldna bränvins
tillverkningsskatten.

................................................. ,, 1,280,297: 99

återstår eller................................................................ kronor 3,137,735: 91.

I Statskontorets berättelse lemnas vidare eu redogörelse för, huru

den beslutade öfverföringen till stätsverket af postverkets öfverskottsmedel

utfallit. Denna redogörelse utvisar, att nämnda öfverskottsmedel,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 7

som vid utgången af år 1886 utgjorde 3,320,569 kronor 80 öre, under

år 1887 genom upplupna räntor och vinstå utlottade obligationer ökats

med 113,901 kronor 61 öre till ............................ kronor 3,434,471: 41.

Då härifrån dragés postverkets

kassaförlag............................. kronor 1,000,000: —

samt de i 1887 och 1888

årens stater anvisade belopp „ 2,100,000: — ^ 3,100,000: —

återstår en odisponerad tillgång af ........................ kronor 334,471: 41.

Lägges .härtill det tillgängliga öfverskottet

å 1886 och föregående årens statsregleringar,

3,137,735 kronor 91 öre, dock, enär summan af

nedsättningarne i 1886 års arrenden ännu ej är

slutligen bestämd, jemkadt till ............................... „ 3,137,528: 5 9

uppkommer ett belopp af ......................................... kronor 3,472,000: —

hvilket jag hemställer måtte få under benämning öfverskott å statsregleringarne

för 1886 och föregående år samt öfverskott från ''postverket tagas

i beräkning för 1889 års statsreglering.

Beträffande statsregleringen för år 1887 hafva, så vidt hittills

kan vara kändt eller beräknelig^ följande öfverskott och brister uppstått:

Grundskatt, som i 1887 års riksstat är beräknad till 4,097,000

kronor, kan med afseende å de i Statskontorets berättelse omförmälda

förhållanden antagas lemna ett öfverskott af omkring

Mantalspenningar, beräknade till 650,000 kronor,

kunna med ledning af förhållandena under föregående

år antagas uppgå till omkring 670,000 kronor

och således lemna ett öfverskott af ................

Skogsmedel, i 1887 års riksstat upptagna med

1,600,000 kronor, hafva lemnat en inkomst af

1,776,571 kronor 3 öre, hvadan öfverskott uppkommit

med i jemnt tal ...............................................

Extra uppbörd, beräknad till 90,000 kronor,

kan, med ledning af förhållandena under åren 1885

och 1886 samt med afseende å kända beloppen af

under denna titel år 1887 influtna expropriationsmedel,

antagas lemna ett öfverskott af åtminstone

Tullmedel, beräknade till 29,000,000 kronor,

hafva uppgått till 30,704,421 kronor 74 öre. Under

förutsättning att afkortningarne under år 1887

Transport kronor 296,000: —

:ronor 30,000:

20,000:

176,000:

70,000:

1887 års

statsreglering.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Transport kronor

komma att uppgå till lika belopp som under år

1886, skulle öfverskottet i jemnadt tal belöpa sig till „ 1

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och

rättigheter äro beräknade till 300,000 kronor och

kunna antagas för år 1887 lemna ett öfverskott af „

Stämpelmedef i 1887 års riksstat beräknade

till 3,300,000 kronor, kunna, med ledning af förhållandena

med denna inkomst under åren 1884—

1886, antagas hafvao år 1887 influtit med omkring

3.750.000 kronor. Å denna inkomsttitel är alltså

att påräkna ett öfverskott till belopp af .................. „

Hvitbetssockertillverkningsafgiften har influtit

med 346,282 kronor, men i 1887 års riksstat beräknats

till endast 200,000 kronor, hvadan uppstått

ett öfverskott af i jemnt tal.......................................... „

Bevillning af fast egendom samt af inkomst är

beräknad för år 1887 till 3,500,000 kronor. Med

ledning af förhållandena under åren 1884—1886

kan å denna inkomsttitel antagas uppstå ett öfverskott

af omkring ............................................................. n_______

Säger kronor 2

Arrendemedel, i riksstaten beräknade till

3.150.000 kronor, kunna antagas för år 1887

understiga denna beräkning med åtminstone

........................................... kronor 50,000: —

Jernvägstrafikmedef för år 1887

beräknade till 6,000,000 kronor, hafva

influtit med endast 5,200,000 kronor

och sålunda understigit beräkningen

med................................................. kronor 800,000: —

Bränvinstillverkningsskatten, som,

i 1887 års riksstat upptagen med

13,000,000 kronor, influtit med omkring

12,638,300 kronor, har understigit

beräknade beloppet med kronor 36L/700:-— kronor 1

I öfrigt å en del inkomsttitlar uppkommande

öfverskott kunna antagas ungefärligen motsvara de

brister, som å andra inkomsttitlar uppstå, och torde

alltså öfverskottet af inkomsten kunna beräknas till kronor 1.

296,000:

,619,000:

15,000:

450,000:

146,000:

230,000:

,756,000:

,211,700:

544,300;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 9

Bristerna å för slag sans tåg en, efter afdrag af de på en del anslag

möjligen uppkommande öfverskott, hvilka brister för år 1886 utgjort i

rundt tal 1,800,000 kronör, kunna, med hänsyn till den ökning i vissa

förslagsanslag under åttonde hufvudtiteln med 277,300 kronor, som vid

1886 års riksdag uppfördes att gälla för år 1887, antagas uppgå till

ungefär enahanda belopp som ofvan beräknade öfverskott af inkomster,

och då under de närmast föregående åren rik sbokslutet alltid visat ett

fördelaktigare resultat än den beräkning, som inom Statskontorets riksbokslutsbyrå

uppgöres, innan landsböcker och de förvaltande verkens

räkenskaper inkommit, så torde det kunna antagas, att för år 1887

inkomster och utgifter ungefär komma att motsvara hvarandra.

Vidkommande beräkningen af statsverkets inkomster för år 1889

och dervid först de ordinarie inkomsterna får jag, med hänvisning till

Statskontorets berättelse, hemställa, att dessa inkomster må upptagas till

de af Statskontoret beräknade belopp. 1 fråga om skogsmecllen är jag

i tillfälle att upplysa, att enligt en från Domänstyrelsen inkommen

uppgift desamma under år 1887 uppgått till 1,776,571 kronor 3 öre,

och gifves härigenom ett ytterligare stöd för, att Statskontoret icke för

högt beräknat dessa medel, då de upptagits till 1,600,000 kronor.

Beträffande telegraf medlen har Telegrafstyrelsen i underdånig

skrifvelse den 11 sistlidne November meddelat, att desamma, hvilka

beräknats för år 1887 till 1,300,000 kronor och för innevarande år till

1,275,000 kronor, under år 1886 uppgått till endast 1,246,527 kronor

69 öre och för år 1887 antagligen föga komme afl öfverstiga 1,200,000

kronor; och då den fortgående minskningen i telegrafverkets inkomster,

hvilken till större delen folie på portouppbörden af den inländska telegramvexlingen,

vore en följd icke allenast af tryckta affärsförhållanden

i allmänhet, utan äfven och i synnerhet af de allt mer utsträckta enskilda

telefonförbindelserna inom landet, de der ledde till en fortgående

minskning i anlitandet af telegrafinrättningen, har Styrelsen, som ansett

utsigt ej förefinnas, att telegramportoinkomsten skulle under den

närmaste framtiden höja sig utöfver hvad den antagligen komme att

utgöra år 1887, likasom Statskontoret föreslagit, att telegrafverkets inkomster

måtte för år 1889 beräknas till 1,200,000 kronor, i hvilken

hemställan jag instämmer. Jag anser mig dock böra härvid erinra,

att den telegrafverkets ställning undergräfvande täflingen med de enskilda

telefoninrättningarne redan af Eders Kong! Maj:t tagits i öfvervägande,

då Eders Kougl. Maj:t den 31 sistlidne December beslutat

att i proposition till Riksdagen föreslå en afgift af tio kronor för hvarje

Bill. till Riksd. Prof. 1888. 1 Sami. 1 Afd. 2

Ordinarie

inkomster.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Bevillningar.

10 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

innehafvare af telefonapparat, som står i förbindelse med en centraltelefonstation

och dertill hörande telefonnät.

Bevillningarne äro af Statskontoret beräknade till 55,280,000 kronor.

Om detta belopp äfven med någon förhöjning i beräkningen af

tullmedlen sammanlägges med dels summan af statsverkets ordinarie

inkomster, sådana de af mig beräknats, dels tillgängliga öfverskottsmedel

och dels det belopp, som till större andel af årsvinsten än vanligt

torde kunna från Riksbanken påräknas, uppkommer ett belopp,

som med omkring 2,500,000 kronor understiger den summa, under

hvilken jag med ledning af den riksstat, som blifvit af senaste Riksdag

faststäld att gälla för innevarande år, och efter samråd med öfriga

departementschefer funnit statsverkets utgifter icke kunna nedbringas.

Eir ökad skatteinkomst af 2,500,000 kronor visar sig således erforderlig.

Sedan Departementschefen lemnat en redogörelse för beräkningen

af bevillningarne, för beloppet, af Riksbankens vinst för sistlidet år

samt för den beräknade summan af anslagsbehofven under de olika

hufvudtitlarne, yttrade han vidare:

Att till dagens protokoll lemna en närmare redogörelse för behofvet

af den ifrågavarande skatteförhöjningen synes mig icke erforderligt.

Statsverkspropositionen, sådan den till Riksdagen aflåtes,

kommer ju att innefatta den fullständigaste utredning af anslagsbehofven

och de tillgångar, som finnas för deras fyllande, och således i sin helhet

utgöra det fullständigaste beviset för nödvändigheten af statsinkomsternas

höjande med det uppgifna beloppet.

För fyllande i vårt land af ett ökadt behof af statsinkomster

synas mig skatt å malt eller maltdrycker samt en höjd beskattning å

bränvin och tobak företrädesvis lämpliga. Att dessa varor, hvilka

med egenskapen af njutningsmedel förena en vidsträckt förbrukning,

framför öfriga konsumtionsartiklar äro egnade att härtill komma i fråga,

lärer icke behöfva vidare utvecklas, men enär kontrollen öfver maltskattens

utgörande fordrar införande af eu alldeles ny och ganska vidlyftig

anordning samt anställande af en stor personal, synes mig, i

betraktande jemväl af det förhållande att ölet mera än bränvin och

tobak utgör ett näringsmedel, att de senare i första hand böra tillitas,

när såsom nu skatteökningen kan hållas inom ganska måttliga gränser.

Beträffande först beskattningen å bränvin har Statskontoret antagit,

att, sedan afdrag skett för det bränvin, hvilket efter verkstäld

denaturering användes för tekniskt eller vetenskapligt behof och således

icke medför någon statsinkomst, förbrukningen af bränvin inom

landet kunde under nuvarande tryckta ekonomiska förhållanden anses

s. 11 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 11

utgöra omkring 31,400,000 liter om året, motsvarande en tillverkningsskatt

af omkring 12,500,000 kronor. Tillverkningen under år 1887

har utgjort 34,438,867,5 liter, och ehuru de sex senaste årens tillverkning

efter afdrag af omkring elfva millioner liter å nederlag skulle

berättiga till antagandet af en årlig förbrukning till belopp af närmare

34 millioner liter, anser jag dock försigtigheten kräfva att under nuvarande

förhållanden ej beräkna en högre förbrukning än den minsta

antagliga. Jag har derföre intet att invända mot Statskontorets beräkning.

En förhöjning af tillverkningsskatten från 40 till 45 öre eller

med 5 öre för litern skulle således inbringa en ökad statsinkomst af

omkring 1,570,000 kronor.

I sammanhang med den afskrifning af grundskatter och indelningsverk,

hvartill förslag af Eders Kongl. Maj:t framlades för 1883

års riksdag, stäldes i utsigt en förhöjning af bränvinstillverkningsskatten

med 10 öre litern eller till 50 öre litern, och äskades då en

förhöjning af 2 öre för år 1884, under hvilket år tio procent af grundskatt

m. m. skulle eftergifvas. Utan någon förhöjd beskattning hafva

sedan dess trettio procent af grundskatterna afskrifvits och motsvarande

lättnader medgifvits i rustnings- och roteringsbesvären. Den nu ifrågasatta

förhöjningen af bränvinstillverkningsskattén håller sig således

inom ett lägre belopp, än som, enligt hvad år 1883 föreslogs, skulle

motsvara hittills medgifna lättnader i grundskatter och indelningsverk.

En förhöjning af tillverkningsskatten å bränvin medför såsom

en nödvändig följd en förhöjning af tullsatserna å bränvin, sprit och

likörer. Att tullsatsen å “bränvin och sprit, på fat större eller mindre:

af vindrufvor, då varan är i Frankrike tillverkad och derifrån sjöledes

direkte införes41, endast kan höjas med enahanda belopp som tillverkningsafgiften

eller 5 öre litern, följer af den med Frankrike gällande

handelstraktat. Beträffande annan sprit å fat kunde det visserligen

ifrågasättas, huruvida förhöjningen borde stanna vid 5 öre eller för

bibehållande af det förhållande af 40 till 60, som för närvarande finnes

mellan tillverkningsskatten och tullen, sättas till 7,5 öre; men då den

nuvarande skilnaden eller 20 öre torde utgöra ungefär dubbla beloppet

af råvarans värde och således innefatta ett fullt tillräckligt skydd

för den inhemska tillverkningen, synes mig förhöjningen kunna stanna

vid 5 öre litern, i hvilket fall en jemnare siffra erhålles. Enligt

hittills iakttaget förhållande och med beaktande af nämnda traktats föreskrifter

bör förhöjningen utgöra för “bränvin och sprit, på andra kärl44,

då varan behandlas såsom ren alkohol, 10 öre och för likörer likaledes 10

öre litern. Summan af dessa förhöjningar torde med ledning af införseln

under åren 1882—1886 kunna beräknas uppgå till nära 125,000 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

I fråga om clet belopp, hvartill tullsatserna å tobak må kunna

höjas, torde, såsom vid föregående tillfällen skett, synnerligt afseende

böra fästas dervid, att icke genom tullsatsernas bestämmande till högre

belopp än motsvarande tullsatser i Norge frestelse till smuggling

öfver gränsen må framkallas.

Enligt gällande svenska tulltaxa äro tullsatserna å tobak, som

faststäldes 1880, följande:

tobak:

oarbetad, blad och stjelk ........

arbetad:

cigarrer och cigaretter ..............

andra slag ...................................

1 kilogram kronor'' 1: —

11

??

n

11

3: —

1: 2o.

Norska tulltaxan åter upptager följande tullsatser:

blad, äfven såsade, samt stjelk ........... 1 kilogram kronor 1: 2 5

snus ............................................................ 1 „ „ 1: 5 0

cigarrer och cigaretter............................ 1 „ „ 2: 7 5

rök-, skrå- och annan ofabricerad........ 1 ,, „ 1: 5 0.

Om de norska tullsatserUa betraktas såsom den gräns, utöfver

hvilken eu tullförhöjning ej må i väsentlig män sträcka sig, finner

man, att eu förhöjning med 25 procent ä de svenska tullsatserna för

oarbetad tobak samt för andra slag af arbetad tobak än cigarrer och

cigaretter kan ega rum. Eu sådan förhöjning skulle uppbringa dem

till samma belopp, som för enahanda slag af tobak äro bestämda i

norska tulltaxan, och till samma belopp, hvartill de af Eders Ivongl.

Majrfc vid 1880 års riksdag föreslogos, ehuru den då äskade förhöjningen

ej i allo antogs af Riksdagen.

Jag tvekar således icke att tillstyrka vidtagandet af denna förhöjning.

Införseln under åren 1882—1886 har i medeltal utgjort:

al tobak, oarbetad, blad och stjelk ................... 3,415,278 kilogram

af tobak, arbetad, andra slag än cigarrer och

cigaretter.............................................................. 37,278 „

Donna förhöjning kan således antagas inbringa omkring 865,000

kronor.

Då Eders Ivongl. Maj:t vid 1880 års riksdag äskade förhöjning

a! tullen'' å tobak, föreslog Eders Ivongl. Maj:t, att tullen å cigarrer och

cigaretter måtte bestämmas till 3 kronor 50 öre för kilogram. Riksdagen

biföll emellertid icke de då ifrågasatta förhöjningarne i vidare

mån, än nu gällande tulltaxa utvisar; men jag torde få erinra om, att

bevillningsutskottet i fråga om tullen å cigarrer och cigaretter sär
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 13

skildt anförde, att dåvarande tullsatsen redan vore så hög, att den

införsel af tobak, som under denna form egde rum, måste i förhållande

till förbrukningen betraktas såsom ytterst obetydlig, samt att det vid

sådant förhållande syntes utskottet i hög grad tvifvelaktigt, huruvida

en särskild förhöjning af tull å cigarrer och cigaretter vore i statskassans

eget intresse önskvärd, likasom en sådan förhöjning ingalunda

kunde rättfärdigas ur synpunkten af skydd för den inhemska cigarrtillverkningen.

I senaste tullkomiténs år 1882 afgifna betänkande anföres, att

med ledning af de uppgifter, som af fabrikanter meddelats, kunde antagas,

att vid tillverkning af cigarrer afginge af den dertill använda

råtobaken omkring 45 procent, dock äfven detta affall användbart till

andra fabrikat, samt att för den inhemska tillverkningen kunde 20

procent å tillverkningskostnaden, 3 kronor 50 öre för kilogram, utgöra

ett tillräckligt skydd. I enlighet härmed skulle den nu föreslagna

tullen å oarbetad tobak föranleda, att tullen å cigarrer och cigaretter

bestämdes till 2 kronor 95 öre för kilogram.

Enär införseln af cigarrer under åren 1882—1886 i årligt medeltal

endast utgjort omkring 67,000 kilogram, synes någon förändring i det

af 1880 års bevillningsutskott uppgifna förhållandet ej hafva inträdt;

och som jag funnit utskottets skäl i öfrigt grundade samt hyser den

fruktan, att en betydligare förhöjning af tullen å cigarrer och cigaretter

utöfver hvad norska tulltaxan upptager skulle utefter den långa

landgränsen mot Norge framkalla en oloflig införsel af varan, anser jag

en förhöjning af denna tulltaxerubrik icke böra ifrågasättas, helst de

förut föreslagna skatteförhöjningarne kunna ^antagas inbringa det behöfliga

beloppet, 2,500,000 kronor.

Det kan icke undgå uppmärksamheten, afl den inhemska tobaksodlingen,

hvilken redan nu genom tullen å importerad tobak åtnjuter

ett icke obetydligt premium, komine att genom de höjda tullsatserna

beredas ytterligare ökade fördelar. Enligt de af skatteregleringskomitén

samlade uppgifterna idkades år 1880 inom Sverige tobaksodling

å en areal af 791,08 tunnland, hufvudsakligen å Stockholms

stads område samt inom Kristianstads och Malmöhus län äfvensom i

ringa mån inom Stockholms och Kalmar län. Den årliga tillverkningen

uppgafs utgöra 15,711,7—19,111,7 centner. Äfven om, såsom

antagligt är, den inhemska tobaksodlingen skulle efter år 1880 hafva

något tilltagit, torde denna odling, hvilken, på sätt skatteregleringskomitén

erinrat, är inskränkt till några få orter med vissa för odlingen

gynsamma, endast undantagsvis förekommande lokala förhållanden

och äfven på dessa orter hufvudsakligen idkas som binäring, åtmin
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Tnlhnedlen.

Hränvins
tilherlcnings
skatt.

14 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

stone ännu icke ega den betydelse och den omfattning, att en särskild,

tullen å utländsk tobak motsvarande accis å samma odling bör ifrågakomma

till införande. Jag anser mig derföre icke nu böra i detta afseende

framställa något förslag.

Med åberopande af hvad jag nu anfört hemställer jag, att Eders

Kongl. Maj:t måtte i särskild nådig proposition föreslå Riksdagen att höja

dels bränvinstillverkningsskatten från 40 öre till 45 öre eller

med 5 öre litern;

dels nedannämnda inlorselsafgifter, nemligen å

bränvin och sprit

på fat, då varan är i Frankrike tillverkad af vindrufvor och derifrån

sjöledes direkt införes, från 45 till 50 öre eller med 5 öre litern;

på fat, i öfriga i tulltaxan upptagna fall, från 60 till 65 öre eller

med 5 öre litern;

på andra kärl från 90 öre till 1 krona eller med 10 öre litern;

likörer från 1 krona 20 öre till 1 krona 30 öre eller med 10

öre litern;

tobak,

oarbetad, blad och stjelk från 1 krona till 1 krona 25 öre eller

med 25 öre för kilogram och

arbetad, andra slag än cigarrer och cigaretter från 1 krona 20 öre

till 1 krona 50 öre eller med 30 öre för kilogram.

I sammanhang med berörda särskilda proposition torde det tillkomma

mig att anmäla de frågor om förändrade bestämmelser i afseende

å restitution, om tiden för tillämpning af de förhöjda afgifterna

m. m., hvilka föranledas af förhöjningarna, men hvilka icke stå i närmare

sammanhang med statsregleringen för år 1889.

Enligt Statskontorets berättelse hafva tullmedlen i medeltal för

åren 1884—1886 ingått med 33,036,264 kronor. För år 1887 hafva

de enligt meddelande från Generaltullstyrelsen utgjort 30,704,421

kronor 74 öre. Äfven under antagande af en fortfarande minskning

i dessa inkomster synes mig inkomsten af redan gällande tullsatser

kunna sättas något högre, än Statskontoret föreslagit, eller till 29,000,000

kronor; och böra tullmedlen, under förutsättning af bifall till de härofvan

föreslagna förhöjningarne, beräknas till 30,000,000 kronor.

I öfverensstämmelse med de beräkningar, jag härofvan meddelat,

hemställer jag, att bränvinstillverkningsskatten må upptagas till ett

jemkadt belopp af 14,000,000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 15

Generalpoststyrelsen bar, med ledning af postuppbörden under de

tre senaste åren och under antagande att samma stegring, som under

dessa år iakttagits, fortfarande skall ega rum, ansett postmedlen böra

för år 1889 beräknas till 6,580,000 kronor.

Jag har redan förut haft anledning erinra derom, att Eders Kongl.

Maj:t den 31 sistlidne December beslutat att till Riksdagen aflåta en

nådig proposition om skatt å enskilda telefonapparater, som stå i förbindelse

med centraltelefonstation och dertill hörande telefonnät. Den

inkomst, som derigenom skulle beredas statsverket såsom ersättning för

den förlust, hvilken de enskilda telefonanläggningarne tillskynda statens

telegrafverk, har af Telegrafstyrelsen uppskattats till omkring 100,000

kronor. Då Eders Kongl. Maj:t ansett ifrågavarande skatt böra upptagas

bland bevillning safgifter för särskilda förmåner och rättigheter, böra

i följd häraf inkomsterna under nämnda titel, hvilka Statskontoret beräknat

till 350,000 kronor, upptagas till ett belopp af 450,000 kronor.

Då jag icke har något att anmärka mot Statskontorets beräkning

af stämpelmedel, hvitbetssockertillverkningsafgift samt bevillning af fast

egendom och af inkomst, hemställer jag, att dessa inkomsttitlar måtte

upptagas till de af Statskontoret föreslagna belopp. Till fullständigande

af utredningen anser jag mig dock böra nämna, att hvitbetssockertillverkningsafgiften

under år 1887 uppgått till 346,282 kronor

48 öre.

Summan af bevillningarne skulle således utgöra 58,380,000 kronor.

Ehuru jag hemställer, att statsverkets inkomster för år 1889 må

med de belopp, jag här föreslagit, få i statsverkspropositionen upptagas

i den ordningsföljd, som hittills varit iakttagen, och likaledes med den

vanliga fördelningen i ordinarie inkomster och bevillningar, torde det

tillåtas mig att, likasom vid föregående tillfällen, låta bär inflyta

eu gruppering af dessa inkomster, som bättre än den sedvanliga

uppställningen lemnar eu öfversigt af dessa inkomsters olika natur

ur finansiel synpunkt och närmare sammanför inkomster af närbeslägtad

art.

Denna öfversigt angifver såsom

Postmedel.

lievillningsafgifter

för

särskilda förmåner

och

rättigheter.

Öfriga bevillningar.

Inkomsternas

uppställning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Statsverkets inkomster:

A. Inkomster, som ej utgöra skatter:

arrendernedel.......................

skogsmedel ..........................

jernvägstrafikmedel...........

postmedel ...............................

telegrafmedel.........................

bötesmedel ...........................

extra uppbörd .....................

B. Skatter:

a) allmänna:

tullmedel.............. kronor

bränvinstillverk
ningsskatt

......

hvitbetssockertillverkningsafgift
stämpelmedel

......

mantalspenningar

bevillning af fast

egendom samt

af inkomst .....

b) af viss fastighet:

grundskatt ........

kyrkotionde.........

kavalleriregementenas

hästvakansspanmål

...

trosspassevolans
afgift

.............

tillfälliga roteva
kansafgifter.

.....

soldatvakansafgift

båtsmansvakans.

afgift

kronor

2,700,000

—

11

1,600,000

11

6,000,000

11

6,580,000

11

1,200,000

—

11

240,000

-—

11__

100,000

-

30.000. 000: —

14.000. 000: —

250,000: —

3,500,000:

665,000:

3,600,000: — 52,015,000:-

4,185,000: —

250,000: —

300,000: -

26,000: —

68,000: —

110,000: —

260,000: — 5,199,000:

Transport 57-,214,000:

18,420,000: —

18,420,000: —

s. 17 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 17

Transport 57,214,000:— 18,420,000: —

1,200,000: —

25,000: —

450,000:— 1,675,000;— 58,889,000: —

Summa kronor 77,309,000: —

Med undantag för år 1885, hvars hela bankovinst bibehölls för

Riksbankens egen räkning, har under en längre följd af år den på

Riksbankens rörelse uppkomna vinst disponerats sålunda, att hälften

deraf i jemnadt tal tagits i anspråk för statsverkets utgifter, medan

återstoden stälts till bankens eget förfogande. Då banken för ett år,

när betydliga öfverskott från ett föregående år funnits att tillgå för

statsregleringen, fått behålla hela vinsten af dess rörelse, synes det

följ driftigt, att ett annat år, när mindre rikliga öfverskott äro för handen,

en större andel af vinsten anvisas till fyllande af statsverkets behof,

och jag anser, att ett sådant fall nu föreligger, då i anseende till inträffad

minskning i öfverskott för år 1886 och samtidigt påkallad afkortning

till följd af förändrad bokföring af bränvinstillverkningsskatten

statsregleringen för år 1889 erbjuder mindre gynsamma förutsättningar

än under närmast föregående år.

Riksbankens behof af ökadt eget kapital torde genom de under

senare åren skedda ganska betydliga afsättningarne vara så tillgodosedt,

att ett ytterligare förstärkande af dess fonder icke i samma mån

som förut gör sig gällande, och banken torde derför utan afsaknad kunna

till statsverkets utgifter afstå den större andel af dess vinst, som för

detta ändamål är behöflig.

Jag hemställer derföre, att af Riksbankens vinst för år 1887, hvilken

enligt en från bankofullmägtige meddelad uppgift belöpte sig till

något öfver 2,700,000 kronor, må för statsverkets behof, till utbetalning

vid den tidpunkt under år 1889, som Riksdagen bestämmer, anvisas

tre fjerdedelar med ett afrundadt belopp af 2,000,000 kronor.

Om, under förutsättning af bifall till hvad jag nu föreslagit, till

slutsumman af statsverkets ofvanberäknade inkomster

...................................................................... kronor 77,309,000: —

Transport kronor 77,309,000: —

Bill. till Riksd. Prot. 1S8S. 1 Sami. 1 Afd. 3

c) särskilda afgifter:

fyr- och båkmedel

kontrollstäm pel
medel

...............

bevillningsafgifter

för särskilda förmåner

och rättigheter

....................

Riksbankens

vinstmedel.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Transport kronor 77,309,000: —

lägges

det af mig såsom öfverskott å statsregleringarne

för 1880 och föregående år samt

öfverskott från postverket beräknade belopp ... „ 3,472,000: —

samt förenämnda belopp af Riksbankens

vinstmedel för år 1877 ........................................... „ 2,000,000: —•

så erbåljes för statsregleringen år 1889 en tillgång

af ........................................................................... kronor 82,781,000: —

Angående Såsom lag härofvan0) meddelat, ämnar Statskontoret i 1887 års

fordringar rikshufvudbok å nämnda års inkomst af bränvinstillverkningsskatt affor

oguiden korta det belopp, hvartill statsverkets före år 1887 uppkomna fordran

tillverknings- för ogulden tillverkningsskatt uppgår, eller 3,944,368 kronor 9 öre. Då

skutt. enligt den redogörelse, jag lemnat för det sannolika resultatet af samma

års statsreglering, inkomster och utgifter torde komma att ungefärligen

uppväga hvarandra, skulle den nämnda afkortningen, om den utan

vidare verkstäldes i 1887 års räkenskaper, således komma att deruti

tillskapa eu brist till ungefär motsvarande belopp, ehuru afkortningen

föranledts af förhållanden, som röra eu föregående tid. Till förekommande

af ett sådant vilseledande bokslut synes någon särskild åtgärd

böra vidtagas.

Hvad angår den del af omförmälda fordran, hvilken uppkommit

under år 1886, har jag redan vid beräkningen af nämnda års öfverskott

frånräkna! beloppet deraf med 1,280,297 kronor 99 öre, som således

är att påräkna för det nu ifrågavarande ändamålet. Beträffande

det återstående beloppet, 2,664,070 kronor 10 öre, har Statskontoret

anmärkt, att detsamma, som uppkommit före år 1886, ingått i de enligt

1888 och föregående årens riksstater disponerade öfverskott å 1885

och föregående årens statsregleringar. Å riksstaterna för åren 1884

—1888 äro emellertid till förstärkande af statsverkets kassaförlagsfond

anvisade 3,165,264 kronor, i hvilket belopp förenämnda 2,664,070 kronor

10 öre skäligen må anses hafva ingått. Till betäckande af den

brist i 1887 års inkomst af bränvinstillverkningsskatt, som genom afkortning

derå af sistnämnda summa föranledes, synes följaktligen ett

motsvarande belopp böra omföras från kassaförlagsfonden. Denna fonds

ändamål är bland annat att lemna Statskontoret tillfälle till bestridande

under löpande året af utgifter, för hvilka beräknats inkomster, hvilka ej

under året inflyta. En omföring af detta belopp, hvilket endast på *)

*) Se pag. C.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

papperet blifvit tillgodofördt fonden, men i verkligheten icke influtit och

således alldeles icke kunnat öka fondens förmåga att motsvara denna

sin bestämmelse, kommer således icke att i minsta mån vålla någon

rubbning i statsverkets kassaställning. Förhållandet blifver i sjelfva

verket detsamma som för närvarande, endast med den skilnad att räkenskapen,

från att vara i viss mån vilseledande, kommer att lemna ett

rigtigare uttryck för statsverkets ställning, och för blifvande statsregleringar

må det blifva eu omsorg att åter genom afsättningar till

kassaförlagsfonden, i den mån tillgångarne det medgifva, uppbringa

fonden till erforderligt belopp.

Jag hemställer derföre, att Eders Kongl. Maj:t måtte i den nådiga

propositionen till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof

föreslå Riksdagen att medgifva,

att • till ersättande af den afkortning å statsveifkets inkomst af

bränvinstillverkningsskatt för år 1887, som uppkommer genom uteslutande

af redan bokförd fordran från föregående år för ogulden dylik

skatt, må omföras:

från behållningen från år 1886 ..................... kronor 1,280,297: 9 9

motsvarande det belopp, hvartill sådana fordringar

under nämnda år tillkommit,

och från statsverkets kassaförlagsfond......... ,, 2,664,070: in

eller det belopp, hvartill de före år 1886 tillkomna

fordringarna af ifrågavarande slag uppgå.

Tillsammans kronor 3,944,868: 09.

De af föredragande departementschefen sålunda

i afseende å beräkningen af statsverkets ofvan omförmälda

tillgångar och dermed sammanhängande ämnen

gjorda hemställanden och förslag, i Indika Statsrådets

iifrige ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen

gilla och bifalla.

Ex protocollo:

Fredrik Zcthelius.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

1

Bil. Litt. A.

Till Konungen.

Jemlikt gällande instruktion åligger det Statskontoret att årligen

före den 15 December till Eders Kongl. Maj:t afgifva berättelse om

statsverkets inkomster under det sistförfluten året jemte förslag till

deras beräknande vid nästföljande statsreglering med hvad mera, som''

kan tjena till upplysning vid uppgörande af den nådiga propositionen

till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof; och får StatsBih.

till Riksd. Prot. 1888. I Sami. 1 Afd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Inkomstberäkningen : Statskontorets skrifvelse.

kontoret berörda nådiga föreskrift för innevarande år härmed i underdånighet

fullgöra.

Riksdagens under detta år församlade revisorer hafva verkstält

granskning af 1886 års rikshufvudbok jemte öfriga räkenskaper öfver

statsverkets och andra allmänna medels förvaltning under samma år;

och Statskontoret får i underdånighet hänvisa till innehållet i den berättelse

angående statsverkets tillstånd under nämnda år, hvilken före

revisionsförrättningens början blifvit af detta embetsverk afgifven och

sedermera till revisorerne öfverlemnad. Jemlikt föreskrift i 39 § af

Riksdagsordningen skola räkenskaper och öfriga statsverket rörande

handlingar för Riksdagens statsutskott hållas tillgängliga för verkställande

af den granskning, som vid fullgörande af bemälda utskotts

åliggande att utreda och uppgifva statsverkets tillstånd och behof må

vara erforderlig.

Beträffande undsättningsfonden afgifver Statskontoret särskild

underdånig berättelse, och redovisas för öfrigt förhållandet med denna

fond genom räkenskaper och handlingar, som äfvenledes skola hållas

statsutskottet tillhanda.

Hvad angår statsverkets inkomster för år 1889, har Statskontoret

ansett desamma böra beräknas på sätt bilagda tabell litt. a) utvisar

och, enligt hvad tabellen litt. b) ådagalägger, för denna beräkning i

allmänhet lagt till grund medeltalen af de senaste tre årens inkomstbelopp,

hvilka åter äro hemtade från de för samma år afslutade rikshufvudböckerna.

Vid upprättandet af förslaget till inkomstberäkningen

har för öfrigt afseende blifvit fästadt dels derpå, huruvida inkomsterna

varit i jernört stigande eller fallande, dels på de vid vissa titlar förekommande

särskilda förhållanden, för hvilka Statskontoret får här nedan

i underdånighet närmare redogöra.

Ordinarie inkomster.

Grundskatten har, efter den år 1885 beslutade nedsättning, i såväl

1886 som 1887 årens riksstater upptagits med 4,097,000 kronor. Med

afseende å den tillökning, som till följd af den utaf sistlidne Riksdag

beslutade upplösning-, räknadt från den 1 Januari 1888, af det nu bestående

rättsförhållandet mellan kronan och Sala bergslag samt indragning

till kronan af den under benämning grufvedrängshjelp från Salbergs

län till bergslaget utgående afgift, komme att uppstå i denna

inkomsttitel, blef densamma i 1888 års riksstat upptagen med ett till

4,100,000 kronor afrundadt belopp.

Enligt räkenskaperna för år 1886 utgjorde den debiterade grund
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 3

skatten 4,066,380 kronor 35 öre. Vid härstädes verkstäld undersökning

har befunnits, dels att inom åtskilliga län en felaktig tillämpning

af nådiga kungörelsen den 5 Juni 1885 angående nedsättning i de på

viss jord hyllande grundskatter egt rum på det sätt, att grundskatt,

som är till rusthåll anordnad och således frinjutes för fullgörande af

ett besvär, uteslutits från räkenskaperna, samt dels att inom ett län vid

grundskattens debitering på annat sätt orätt förfarits. Efter rättelse i

berörda hänseenden och med iakttagande af förhållandet med restantierna

vid 1886 års början och slut samt afkortningar visar sig, att

grundskatten för år 1886 utgjort 4,124,615 kronor 22 öre.

I öfverensstämmelse med Riksdagens derom fattade beslut stadgade

Eders Kongl. Maj:t genom förordning den 11 September 1885,

bland annat, att skattefrälseräntor och kronotionde, som innehades under

enskild eganderätt, samt arbets- och hofveriskyldighet till skattesåld

kronoegendom skulle, derest anbud derom af vederbörande egare framstäldes

inom ett år från kungörelsens utfärdande, för statsverkets räkning

på vissa vilkor inlösas samt att inlösta räntor och kronotionde

skulle med iakttagande af de beräkningsgrunder, som gälde för utgörande

af kronaus räntor och tionde näst före utfärdandet af Kongl.

kungörelsen den 11 Maj 1855 angående de i ordinarie räntan ingående

persedlars omsättning och förenkling, omsättas enligt föreskrifterna i

nämnda kungörelse och förordningen den 23 Juli 1869 samt till statsverket

utgöras för tiden från räntornas och kronotiondens indragning,

hvarvid för desamma skulle gälla enahanda bestämmelser som för annan

till staten utgående grundskatt; varande vidare uti nådiga kungörelsen

den 13 sistlidne Juli stadgadt, att den genom förstberörda förordning

den 11 September 1885 bestämda inlösen af skattefrälseräntor och af

kronotionde, som innehafves under enskild eganderätt, skulle fortfarande

ega rum, derest vederbörande egare, som ville begagna sig af denna

inlösen, derom gjorde anmälan inom utgången af år 1888.

Enligt hvad Statskontoret inhemta! har under tiden till och med

deri 28 sistlidne November granskning egt rum af till Kammarkollegium

i berörda hänseende inkomna anbud, hvilkas slutsumma dervid exakt

uträknats till 2,346,418 kronor, och utgjorde ungefärliga lösesumman

för skattefrälseräntor och för hofveriskyldighet, om hvars inlösen anbud

vid nämnda tidpunkt blifvit gjorda, men då ej ännu granskats,

537,814 kronor 75 öre. På grund häraf och då det torde kunna emotses,

att ytterligare anbud om inlösen af skattefrälseräntor inom utgången

af nästkommande år ingifvas och hinna undergå granskning, synes

antagligt, att vid nämnda tidpunkt dylika räntor skola vara inlösta för

åtminstone 3,000,000 kronor. Beträffande det belopp, hvartill stats
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

verkets behållna inkomst af inlösta skattefrälseräntor m. m. kan, efter

föreskrifven omsättning samt minskning med 30e|o, uppgå, liar Statskontoret

med ledning af erhållna uppgifter om resultatet af eu del dylika

räntors omsättning funnit densamma kunna antagas blifva omkring

2°j0 å inlösningssumman och således för år 1889 uppgå till åtminstone

60,000 kronor.

I anledning af hvad sålunda förekommit får Statskontoret, jemte

meddelande att i 1886 års inkomst af grundskatt äfven ingå inlösta

frälseräntor, dock med jemförelsevis ringa belopp, underdånigst hemställa,

att inkomsttiteln grundskatt måtte i riksstaten för år 1889 upptagas

med ett inkomsten för år 1886, ökadt med nyssnämnda 60,000

kronor, motsvarande belopp eller i jemnadt tal 4,185,000 kronor.

Kyrkotionden, i 1887 och 1888 årens riksstater beräknad till 250,000

kronor, har utgjort:

år 1884 ...................................................................... kronor 251,393: —

n 1885 .................................................................... „ 244,437: —

n 1886 ....................................................................... „ 241,764: —

eller i medeltal för dessa tre åren .............................. „ 245,865: —

Undantagandes den mindre del deraf, som debiteras i Blekinge

samt Göteborgs och Bohus län och derstädes löses efter bestämda lägre

pris, utgår denna tionde efter markegång. Då medeltalet af inkomsten

endast med ett jemförelsevis ringa belopp understigit den beräknade

summan, samt denna afgift, som till hufvudsakligaste delen tillfaller

landskyrkorna, är för statsregleringen af obetydlig vigt, hemställer Statskontoret,

att kyrkotionden måtte med oförändradt belopp i riksstaten

för år 1889 uppföras.

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål. Denna inkomst, som på

grund af nådiga beslut den 17 December 1873 och den 30 Januari

1874 årligen, intilldess annorlunda kan varda förordnadt, af rusthållen

vid det afsutna kavalleriet erlägges med .139,658 kubikfot 4 kannor

spanmål, hälften råg och hälften korn, och hvilken i riksstaten för

innevarande år beräknats till 320,000 kronor, är i 1888 års riksstat

upptagen med ett till 300,000 kronor nedsatt belopp.

Inkomsten har utgjort:

för år 1884 ........................................................... kronor 321,651: •—

» » 1885............... „ 307,174: -

,, „ 1886 .............................................................. „ 296,568: —

och således under dessa tre år varit i fallande. Då emellertid sistlidet

års inkomst endast obetydligt understigit den för år 1888antagna beräkningen,

torde någon förändring i samma beräkning nu ej böra vidtagas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 5

Tvosspassevolcmsafgiften har för år 1886, liksom för hvart och ett

af åren 1884 och 1885, något öfverskjutit det belopp, som blifvit för

år 1888 beräknadt, eller 26,000 kronor; men då öfverskottet varit ringa,

torde någon förändring i den sist gjorda beräkningen icke böra ifrågakomma,

Tillfälliga rotevakansaf''gifter. I denna inkomsttitel, uti riksstaterna

från och med år 1886 upptagen med 63,000 kronor, innefattas, utom

utgifter af rusthåll och rotar för uraktlåten rekrytering, jemväl de vid

början af år 1878 till statsverket tills vidare indragna afgifterna af åtskilliga

till underofficerares aflöning förut anslagna vakanta rusthåll

och rotar. Enligt räkenskaperna för sistnämnda år har ifrågavarande

inkomst belöpt sig till 71,590 kronor 24 öre och således öfverstigit den

antagna beräkningen med mera än 8,000 kronor. Någon förhöjning i

beräkningen synes alltså kunna ega rum. Med afseende derå, att den

utaf afgiften för uraktlåten rekrytering bestående delen af inkomsten

är vexlande, torde förhöjningen dock ej böra ske med högre belopp

än 5,000 kronor; lärande inkomsttiteln i riksstaten för år 1889 få upptagas

med 68,000 kronor.

Soldatvakansafgift. Denna inkomsttitel innefattar dels utgifter af

den nya ordinarie soldatroteringen, som intill år 1886 redovisats under

titeln »vakansafgifter af nyroterad jord», dels de före nämnda år under

särskild titel i riksstaten upptagna »vakansafgifter af bergslag» samt

dels de afgifter af trenne rotar i Särna, Idre och Idede byar i Kopparbergs

län, hvilka med år 1886 indragits till statsverket, och är, med

tillämpning af de värden 4 rotering, som i och för beräknande af den

vid 1885 års riksdag medgifna lindring i detta besvär blifvit bestämda,

samt med ledning af 1882 års räkenskaper i fråga om rotarnes antal,

i riksstaten för nästkommande år, likasom i innevarande och sistlidet

års riksstater, upptagen till 106,000 kronor. Eu jemförelse emellan

1882 och 1886 års räkenskaper utvisar, att antalet af sådana rotar,

som tillkommit i följd af ny rotering, ökats med omkring 46 stycken.

Statskontoret hemställer i anledning deraf, att denna inkomst, som för

år 1886 något öfverstigit 110,000 kronor, måtte i riksstaten för år 1889

upptagas med nyssnämnda belopp.

Båtsmansvakansafgift. Innefattande afgifter af städernas båtsmanshåll,

af sex håtsmansrotar på Visingsö och nio rotar i Södra Möre

härad af Kalmar län, af nya båtsmansindelningen i Blekinge, af den

nya ordinarie båtsmansroteringen, af utsockne frälsehemman i Halland

samt af de på tioårig vakans satta rusthållen i Blekinge och Södra

Möre härad, är denna inkomsttitel i riksstaterna för sistlidet och innevarande

år beräknad till 183,000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

Vid sistlidne riksdag beslutades, att det nu varande båtsmanshållet

skulle sättas på vakans samt de derigenom inflytande vakansafgifter,

beräknade efter de i lagen om lindring i rustnings- och roteringsbesvären

den 5 Juni 1885 bestämda värden, ingå bland statsverkets

inkomster; dock finge vakanssättningen under öfvergångstiden

till den i sammanhang dermed beslutade organisationen af en sjömanskorps

icke eg a rum med mera än eu åttondedel af nuvarande effektiva

rotar årligen. Den tillökning i båtsmansvakansafgiften för år 1888,

som med anledning häraf vore att påräkna, antogs komma att uppgå

till 45,000 kronor, och blef sålunda denna statsinkomst i nämnda års

riksstat uppförd med ett från 183,000 kronor till 228,000 kronor förhöjdt

belopp.

Den för år 1886 afslutade rikshufvudboken utvisar, att ifrågavarande

inkomst för nämnda år belöpt sig till 203,270 kronor 75 öre;

men Statskontoret får härvid underdånigst meddela, att i denna summa

äfven ingå tillhopa 32,035 kronor 65 öre, utgörande 1885 års utgifter

af städernas båtsmanshåll, utom Stockholms stad, af ofvannämnda 6

båtsmansrotar på Visingsö och 9 rotar i Södra Möre härad, hvilka afgifter,

vid öfvergången till den med år 1885 vidtagna förändring i räkenskapssättet,

ej ingått i nämnda års räkenskaper. Om dessa afgifter

fråndragas inkomsten enligt rikshufvudboken, återstå 171,235 kronor

10 öre, hvilket belopp understiger det beräknade med 11,764 kronor

90'' öre. Detta förhållande är hufvudsakligast föranledt deraf, att vid

pröfningen af det år 1885 af Eders Kong], Maj:t framlagda förslag till

omförmälda lag angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären

Riksdagen nedsatte de föreslagna värdena å besväret vid berustade

och roterade båtsmaushållen med 10 kronor, utan att vidtaga motsvarande

nedsättning i den föreslagna beräkningen af ifrågavarande inkomsttitel.

Efter den ändring i nu antagna beräkning, som af nyss omförmälda

förhållande påkallas, och med tillägg af det belopp, hvarmed

båtsmansvakansafgiften kan påräknas att för år 1889 ytterligare ökas till

följd af båtsmanshållets sättande på vakans, denna tillökning beräknad

på enahanda sätt som för år 1888, eller till 45,000 kronor, torde inkomsttiteln

»båtsmansvakansafgift» i riksstaten för år 1889 upptagas

med ett till 260,000 kronor jemnadt belopp.

Arrendemedel hafva utgjort:

för år 1884

1885

ii ii

kronor 3,036,486

„ 3,297,514

s. 7 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 7

Från och med år 1885 äro de till landshöfdingelöneregleriugsfonden

förut ingående arrenden och afgäldsbelopp upptagna bland statsverkets

inkomster af arrendemedel, hvilka, med inberäkning af nämnda

fonds arrenden och afgälder, skulle för år 1884 hafva uppgått till

3,178,976 kronor.

Till följd af den med år 1885 vidtagna förändring i tiden för

räkenskapernas afsilande kunde ej i det årets rikshufvudbok redovisas

för andra afkortningar å statsverkets inkomster än dem, som egt

rum under tiden mellan uppbördsårets början den 1 Maj och kalenderårets

slut den 31 December, då räkenskaperna afslutades. Om det

först genom de under följande året afgifna summariska räkningarne

bekantgjorda förhållandet med afkortningarne å 1885 års debiterade

uppbörd och å densamma uppkomna restantier ingå i beräkningen,

visar sig, att 1885 års arrenden influtit med 2,994,772 kronor, eller,

med tillägg af inom Skaraborgs län efter tiden för summariska räkningarnes

afgifvande influtne, 3,104,909 kronor.

Beträffande restantierna å arrendemedlen får Statskontoret meddela,

att desamma utgjorde:

Vid slutet af Den 31

uppbördsåret Decem
den

30 April. ber.

år 1884 ........................................... kronor 235,280: —

„ 1885 .......................................... „ 338,274:— 269,431: —

„ 1886 ......................................... „ 555,852:— 356,865: —

Enligt särskilda Kongl. bref den 22 Januari innevarande år har

medgifvits, att kronans arrendatorer skulle ega att under vissa vilkor

åtnjuta anstånd med erläggande af arrendet för det löpande året sålunda,

att, såvida ena hälften deraf betalades senast före den 14 derpåföljde

Mars, med betalningen af andra hälften finge anstå sist till

den 1 sistlidne Oktober. Vid uppbördsårets utgång den 30 nästlidne

April utgjorde då oguldna arrendemedel 1,288,954 kronor.

I öfverensstämmelse med sistlidne Riksdags beslut har Eders

Kongl. Maj:t uti nådigt bref den 13 Juli innevarande år förordnat,

bland annat, att arrendatorerne af kronans utarrenderade egendomar

skulle, med vissa undantag, å arrendeafgiften för sistförflutna arrendeår

åtnjuta eftergift med 10 procent, att afdragas å den del af arrendebeloppet,

som då vore obetald, eller, der arrendeafgiften blifvit till fullo

gulden, uppbäras kontant, att afkortas å 1886 års arrendemedel. Enligt

från samtliga länsstyrelserna inkomna uppgifter har den sålunda

beviljade eftergiften uppgått till 243,995 kronor 29 öre.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

Sedermera har Eders Kong!. Maj:t under den 11 nästlidne November

funnit godt förklara, att den, hvilken arrenderat kronoegendom

under sådana förhållanden, att han enligt ny ssberörda nådiga bref varit

berättigad till nedsättning i arrendeafgift, derest han fortfarande innehaft

egendomen, men i anseende till kontraktets förverkande blifvit

skild från arrendet, skulle ega att å den honom och hans löftesmän

till betalning åliggande skilnaden mellan det utfästa och nuvarande

arrendet njuta afdrag med tio procent, beräknade å det utaf honom

utfästa arrendet, derest nye arrendatorn ej är berättigad till nedsättning,

men å den nämnda skilnaden, om nye arrendatorn eger njuta

afdrag å sitt arrende. Efter hvad verkstäld undersökning gifver vid

handen kunna s. k. skilnadsarrenden för år 1886 antagas hafva uppgått

ungefärligen till så stort belopp, att det deri medgifna afdrag

kommer att belöpa sig till omkring 7 å 8,000 kronor; och skulle således

eftergiften i sin helhet å 1886 års arrendeafgifter komma att utgöra

i jemnadt tal 250,000 kronor.

Vidare är genom nådig kungörelse den 13 Juli innevarande år,

i enlighet med Riksdagens beslut, förklaradt, att vissa nuvarande arrendator

af kronans under förvaltning af Domänstyrelsen stälda egendomar

skola ega att, der de så önska, uppsäga sina arrenden till upphörande

den 14 Mars 1889. Enligt från Domänstyrelsen meddelad

uppgift hafva till följd häraf intill denna dag ej mindre än 593 kronoarrendatorer

hös Styrelsen uppsagt sina arrenden.

De debiterade arrendemedlen för år 1886

uppgingo till.................................................................. kronor 3,190,205: —

Efter afdrag dels af deri ingående s. k. skilnadsarrenden,

hvaraf endast en ringa del kan antagas komma att inflyta,

omkring......................................... kronor 90,000: —

och dels den på grund af Kongl.

brefvet den 13 sistlidne Juli uträknade

eftergift med 10 procent, i jemnadt

tal uppgående till....................... „ 244,000: — 334,000:_

återstå af debiterade................................................... kronor 2,856,205: —

eller 56,205 kronor utöfver det i riksstaten för år 1888 beräknade beloppet,

dervid dock ej afräknats något för den ytterligare minskning i

inkomsten, som kan blifva en följd af under året inträffade obestånd

och deraf orsakad oförmåga att erlägga påförda arrenden.

Då inkomsten för år 1886 således kommer att föga öfverskrida den

för år 1888 beräknade, eller 2,800,000 kronor, samt med säkerhet torde

kunna antagas, att vid förnyad utarrendering af det stora antal egen
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

9

domar, för hvilka uppsägning af arrenden egt rum, lägre afgifter än

de nu bestämda, äfven efter den deri medgifna nedsättning, komma att

betingas, anser Statskontoret arrendemedlen för år 1889 ej böra beräknas

till högre belopp än 2,700,000 kronor.

Mantalspenningarne äro i riksstaterna för innevarande och nästkommande

år beräknade till 650,000 kronor. Inkomsten har utgjort:

för år 1884 .............................................................. kronor 657,752

„ „ 1885 .............................................................. „ 736,832

„ „ 1886 ....... „ 667,269

Under åberopande, beträffande 1885 års inkomst, af hvad här ofvan

anförts angående arrendemedlen för samma år, får StatskontOTet meddela,

att mantalspenningarne för nämnda år, efter afdrag af afkortningar

och restantier, utgjort 660,858 kronor. Då emellertid denna statsinkomst,

som år 1883 belöpt sig till 647,980 kronor, under de trenne

senaste åren öfverskjutit. den antagna beräkningen, år 1886 med mera

än 17,000 kronor, hemställer Statskontoret, att mantalspenningarne måtte

i riksstaten för år 1889 uppföras med 665,000 kronor.

Bötesmedel. Denna inkomsttitel är i innevarande års riksstat beräknad

till 270,000 kronor och i riksstaten för år 1888 uppförd med

240,000 kronor. Enligt räkenskaperna hafva bötesmedlen utgjort:

för år 1884 ............................................................. kronor 257,753

„ „ 1885 .............................................................. „ 232,344

„ „ 1886 ........................................................... „ . 297,276

eller i medeltal för dessa tre åren ............................ ,, 262,458

I 1886 års uppbörd ingå 48,495 kronor 59 öre, utgörande kronans

andel i böter samt ersättning för bränvinstillverkningsskatt in. m., som

genom Allbo häradsrätts utslag den 8 Januari 1886 ådömts en person

för undansnillande af bränvin från skatt. Om uppbörden minskas med

denna summa, återstå 248,780 kronor och i medeltal för nämnda tre år

246,292 kronor. Med afseende å denna inkomsttitels temligen ovissa

beskaffenhet finner Statskontoret sig sakna anledning • att föreslå någon

förändrad beräkning af densamma, utan hemställer, att bötesmedlen äfven

i riksstaten för år 1889 måtte uppföras med 240,000 kronor.

Kontrollstämpelmedel, vid innevarande års riksdag för år 1888 beräknade

till 25,000 kronor, eller samma belopp, hvarmed desamma i

sistlidet och innevarande års riksstater äro uppförda, hafva för år 1886

uppgått till endast 21,649 kronor; men då medeltalet af inkomsten för

åren 1884—1886 utgör 25,642 kronor, lärer någon ändring i beräkningen

af denna inkomst för det närvarande icke böra ifrågakomma.

Fyr- och bäkrnedel, för år 1888 beräknade till 1,200,000 kronor,

hafva uppgått:

Bill. till Riksd. Prof. 1888. 1 Sami. 1 Afd.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

för år 1884 till ................................................. kronor 1,298,444: —

„ „ 1885 „ „ 1,350,504: —

„ „ 1886 „ „ 1,307,263: -

Under innevarande år intill den 1 dennes har denna inkomst, efter

hvad Statskontoret inhemta!, utgjort 1,275,471 kronor 68 öre och

skulle, i händelse samma uppbörd komme att för December månad debiteras

som under motsvarande tid af det nästförflutna året, för innevarande

ar uppgå till 1,323,510 kronor.

Uppbörden för innevarande år visar väl vid jemförelse med sistlidet

års*uppbörd, att ökning i inkomsten inträdt; men då samma uppbörd

understigit den för år 1885, anser Statskontoret, att någon förändring

i den nu antagna beräkningen icke bör ske, utan hemställer,

att ifrågavarande inkomsttitel målte äfven i riksstaten för år''1889 upptagas

med 1,200,000 kronor.

Telegraf medel, hvilka i riksstaten för år 1888 beräknats till 1,275,000

kronor, äro, enligt hvad Statskontoret inhemtat, af Telegrafstyrelsen för

år 1889 kalkylerade till endast 1,200,000 kronor; och har denna summa

blifvit i bilagda tabell uppförd.

Jernvägstrafikrnedel Jemlik! en från Styrelsen för statens jernvägstrafik

erhållen uppgift kan nettobehållningen å trafikmecllen för år 1 889

antagas till 6,000,000 kronor, hvadan denna summa vid nästa statsreglering

torde böra beräknas.

Skog smedlen, som upptogos i riksstaten för år 1884 till 1,200,000

krono!*, för år 1885 till 1,400,000 kronor samt för sistlidet och innevarande

år till 1,600,000 kronor, äro äfven för år 1888 beräknade till

sistnämnda summa. ^

Inkomsten har utgjort:

för år 1884 ....................................................... kronor 2,077,813: —

„ „ 1885 „ 1,733,711: —

„ „ 1886 „ 1,652,220: —

Enligt från Domänstyrelsen erhållen uppgift hafva statsverkets

skogsmedel, som under 1886 års trenne första qvartal inflöto med

1,345,332 kronor 78 öre, under motsvarande tid af innevarande år uppgått

till 1,373,291 kronor 67 öre. En tillökning i inkomsten har således

under detta år egt rum, men då denna tillökning ej är af någon

betydenhet och 1886 års uppbörd endast med ett jemförelsevis ringa

belopp öfverstigit den antagna beräkningen, hemställer Statskontoret,

att skogsmedlen, hvilka för öfrig! bero af förhållanden, som icke på

förhand med

säkerhet kunna förutses, måtte med oförändradt

belopp, 1,600,000 kronor, uppföras i riksstaten för år 1889.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 11

Extra uppbörd. Omfattande flera mer eller mindre tillfälliga inkomster,

är denna inkomsttitel uti riksstaten för år 1888 upptagen med

91,000 kronor. Inkomsten har enligt räkenskaperna utgjort:

för år 1884 .............................................................. kronor 147,814: —

„ „ 1885 ............................................................. v 249,038: -

Efter afdrag från dessa belopp dels af 01,333 kronor 0 öre, som

influtit till följd af 1883 års Riksdags beslut om indragning till statsverket

af vid läroverken i Eskilstuna, Sölvesborg och Askersund befintliga

fonder, samt dels af behållningen, 131,470 kronor 73 öre, vid 1884 års

slut å den från och med år 1885'' till statsverket indragna landshöfdingelöneregleringsfonden

utgör inkomsten:

för år 1884 .................................................

„ „ 1885 ....................................;.......

och då densamma för år 1886 belöpt sig till

blifver medeltalet för dessa tre åren ..............

Då inkomsten för hvart och ett af de båda sistförflutna åren öfverstigit

den senast antagna beräkningen, anser Statskontoret någon

förhöjning i denna kunna ega rum, dock, med afseende derå att inkomsten

till en betydlig del är af tillfällig beskaffenhet, ej med högre

belopp än 9,000 kronor, och hemställer Statskontoret derför, att inkomsttiteln

»extra uppbörd» måtte för år 1889 uppföras med 100,000

kronor.

kronor 91,836: —

„ 112,212: —

„ 140,608: —

„ 114,885: —

Bevillningar.

Tullmedlen hafva enligt räkenskaperna utgjort:

för år 1884 ......................................................... kronor 33,837,744: —

„ „ 1885 ...................................................... „ 33,123,190: -

„ „ 1886 .................................................... „ 32,147,858: -

eller i medeltal för dessa tre åren ........................ ,, 33,036,264: —

För Januari—November månader 1886 utgjorde den debiterade

tulluppbörden 30,347,680 kronor och har, enligt meddelande från Generaltullstyrelsen,

från innevarande års början intill den 1 December

uppgått till ................................................................ kronor 28,943,307: 2 3

och skulle, under antagande att enahanda

uppbörd komme att för December månad

debiteras som under samma månad af det

näst förflutna året, eller ............................. ,, 1,885,850: 61

tulluppbörden för innevarande år sålunda

utgöra ............................................................... kronor 30,829,157: 84.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

Den minskning i tulluppbörden, som inträdt redan under år 1885

och egt rum äfven under år 1886, har således fortgått under innevarande

år och belöper sig i förhållande till förra årets uppbörd, så vidt

nu är kändt, till något mera än 1,300,000 kronor. I anledning häraf

anser Statskontoret denna inkomsttitel böra upptagas i riksstaten för

år 1889 med något lägre belopp än det i 1888 års riksstat beräknade,

eller 29,000,000 kronor; lärande tullmedlen i riksstaten för år 1889 beräknas

till 28,500,000 kronor.

Fostmedlen äro, på sätt Statskontoret inhemtat, för år 1889 af Generalpoststyrelsen

beräknade till 6,580,000 kronor, hvadan denna summa

blifvit å bilagda tabell uppförd.

Bevillning saf gifter för särskilda förmåner och rättigheter, i riksstaten

för år 1888 uppförda med 300,000 kronor, hafva, med afdrag af

numera upphörda afgiftcrna för gåfva, testamente, fideikommiss, arf och

fynd, utgjort:

för år 1884 .......................................................... kronor 324,580: —

„ „ 1885 ........................................................... „ 328,945: —

„ „ 1886 .............................................. „ 314,171: —

eller i medeltal för de tre åren .................... ,, 322,565: —

Minskningen i inkomst under år 1886 är hufvudsakligen föranledd

af bevillningsafgifterna af bankbolag med sedelutgifningsrätt samt af

utländske handlande och handelsexpediter, hvilka afgifter belöpt sig

Af bank- Af utländske

bolag. handlande m. fl.

under år 1884 till ......................... kronor 118,792: — 126,829: —

„ „ 1885 „ ........................... „ 119,972: — 129,240: —

„ „ 1886 „ ......................... „ 115,508: — 119,280: —

Enligt sistlidne Riksdags beslut är bevillningsafgiften af bankbolag

med sedelutgifningsrätt förhöjd från tvä till tre kronor för hvarje

tusen kronor af det högsta belopp af bankens sedlar, som på en gång

under nästföregående året varit utlemnade i rörelsen.

Under förutsättning att de enskilda bankernas sedelutgifning år

1888 icke i någon väsentlig mån komme att understiga den för år

1885, hvarefter afgiften för år 1886 beräknats, skulle tillämpningen af

Riksdagens beslut föranleda en ökad inkomst under år 1889 af omkring

57,000 kronor. Af denna anledning synes, äfven om någon ytterligare

minskning i bevillningsafgifterna af utländske handlande skulle inträffa,

eu förhöjning i den nu antagna beräkningen böra ega rum; och får

Statskontoret, jemte erinran att, såsom förestående redogörelse utvisar,

inkomsttiteln i sin helhet under hvart och ett af de tre sistförflutna

s. 13 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

13

kronor 3,482,309: —

åren öfverstigit beräkningen, år 1886 med mera än 13,000 kronor, i

detta hänseende hemställa, att ifrågavarande bevillningsafgifter måtte i

riksstaten för år 1889 upptagas med 350,000 kronor.

Stämpelmedel, uti innevarande års riksstat uppförda med 3,300,000

kronor, äro i riksstaten för år 1888 beräknade till 3,400,000 kronor

och hafva enligt räkenskaperna utgjort:

för år 1884 .........................................................

„ „ 1885, från och med hvilket år en för
höjning

af stämpelafgiften å bouppteckningar

med flera enskilda

handlingar egde rum i

sammanhang med afskaffandet

af de särskilda bevillningsafgifterna

för gåfva, testamente,

fideikommiss och arf,..................

„ „ 1886

Tillökningen

,, 3,625,956: —

„ 3,814,859: —

i denna statsinkomst torde till eu väsentlig del

hafva uppkommit genom stämpelafgift vid beviljade lagfarter å fast

egendom, hvaraf försäljningar i stort antal under senaste åren egt rum.

Om än vid förändrade förhållanden en något minskad inkomst kan

vara att emotse, anser dock Statskontoret, då stämpelmedlen (stämpelmedel

och stämpelafgift för spelkort) sedan år 1882 varit i stigande och

redan år 1884, tillsammans med den från och med påföljande år mot

stämpel utbytta testamentsbevillningen, som det året belöpte sig till

25,562 kronor 10 öre, öfverstigit 3,500,000 kronor, denna inkomsttitel

böra med ett till 3,500,000 kronor ökadt belopp i riksstaten för år

1889 uppföras.

Bränvinstillverkningsshatt. Enligt räkenskaperna har bränvinstillverkningen

i riket utgjort i jemnt tal:

år 1882 .............................. kannor 13,168,000 eller liter 34,460,656

„ 1883 ........................................................................... „ 33,081,939

„ 1884 ......................................................................... „ 35,310,799

„ 1885 .....................................................................„ 38,400,683

„ 1886 ............................................................................ „ 38,171,077

utgörande medeltalet för femårsperioden ........................ „ 35,885,030.

Enligt erhållen uppgift från Finansdepartementets kontroll- och

justeringsbyrå har innevarande års tillverkning intill den 1 i denna

månad uppgått till ........................................................... liter 29,225,339,3

Transport liter 29,225,339,3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

Transport liter 29,225,339,3

och om härtill lägges tillverkningen under December

månad nästlidet år ..................................................... ,, 6,680,805

skulle, under förutsättning att sistnämnda litertal

komme att motsvara tillverkningen för samma

månad innevarande år, detta års tillverkning

blifva ........................................................................ liter 35,906,144,3.

Den till statsverket kontant influtna tillverkningsskatten för till

förbrukning från brännerier eller allmänt nederlag utlemnadt bränvin

utgjorde:

år 1883 .............................................................. kronor 11,626,756: —

„ 1884 ................................................................ „ 13,907,435: —

„ 1885 ............................................................ „ 14,900,546: —

,, 1886 (deraf 12,527,170 kronor intill den

1 December 1886)......................... ,, 14,035,002: —

Enligt från ofvannämnda byrå meddelad upplysning har tillverkningsskatt

blifvit under innevarande år intill den 1 dennes erlagd för

20,052,263,3 liter från brännerierna och 8,724,304,6 liter från allmänna

brännerinederlagen, utgörande den härför belöpande

skatten ............................................... kronor 11,510,627: 16

Under förutsättning att lika myckenhet bränvin

blifver under innevarande månad beskattad

som under samma månad sistlidet år, då skatt

erlades för 3,769,581,1 liter med .................. „ 1,507,832: 4 4

skulle inkomsten af bränvinstillverkningsskatt

under detta år komma att utgöra ............... kronor 13,018,459: 6 0

eller något mera än det uti innevarande och nästkommande års riksstater

beräknade beloppet, 13,000,000 kronor, men något öfver en

million mindre än som under år 1886 influtit.

A nederlag qvarliggande, obeskattadt bränvin uppgick, enligt uppgift

från kontroll- och justeringsbyrån, vid utgången af November månad

sistlidet år till 6,226,407,2 liter och vid samma tid innevarande år

till 9,247,133 liter.

Minskningen i inkomsten under innevarande är torde vara föranledd

såväl af den inom landet pågående rörelsen i och för minskad

bränvinsförbrukning som i de nu rådande tryckta ekonomiska förhållandena.

En ytterligare minskning är äfven att emotse genom

tillämpning af den i Kongl. förordningen den 13 Juli innevarande år

medgifna restitution för bränvin, som göres till förtäring obrukbart för

att användas för tekniskt eller vetenskapligt ändamål, och hvilken

s. 15 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

15

restitution, enligt hvad det vid den nådiga propositionen till Riksdagen

den 13 sistlidne Maj med förslag till nyssnämnda förordning bifogade

utdrag af samma dags protokoll öfver finansärenden gifver vid handen,

kan beräknas att uppgå till mera än 272,000 kronor. Med afseende å

sålunda omförmälda förhållanden anser Statskontoret bränvinstillverkningsskatten

icke böra i riksstaten för år 1889 uppföras till högre

belopp än 12,500,000 kronor.

HvitbetssockertiUverkningsafgiften, i innevarande och nästkommande

års riksstater beräknad till 200,000 kronor, har utgjort:

för år 1884 ......................................................... kronor 258,005: —

„ 1885 ............................................................ „ 384,263: —

„ „ 1886 .............. „ 323,020: —

eller i medeltal för dessa åren ................................... „ 321,763: —-

Enligt uppgift från nyssnämnda byrå har denna afgift under inne
-

varande år intill den 1 dennes inbragt..................... kronor 252,335: 3 6

och under antagande att inkomsten för December

månad detta år kommer att uppgå till enahanda

belopp som för nämnda månad sistlidet

år, eller..................................................................... ,, 84,369: 7 0

skulle uppbörden för innevarande år belöpa sig till kronor 336,705: oo

och'' således något öfverstiga föregående årets uppbörd. Då inkomsten

dessutom under alla åren 1884—1887 öfverstiga det belopp, hvartill

densamma för närvarande beräknats, torde en tillökning i den antagna

beräkningen böra ske. Med afseende emellertid derå att inkomsten

för år 1884 utgjort endast 258,005 kronor samt ovisst är, huruvida uppbörden

för innevarande månad kommer att uppgå till det här ofvan,

med ledning af förhållandet under sistlidet år, antagna beloppet, anser

Statskontoret, att hvitbetssockertillverkningsafgiften icke bör med mera

än 250,000 kronor upptagas i riksstaten för år 1889.

Bevillning af fast egendom samt af inkomst.

Denna skatt jemte ofvannämnda bevillningsafgifter för särskilda

förmåner och rättigheter motsvarar den i riksstaten för tiden till och

med år 1884 förekommande inkomsttiteln »allmänna bevillningen» och

är i 1888 års riksstat upptagen till 3,500,000 kronor.

Efter afdrag för år 1884 af den från och med nämnda år med

stämpelmedlen sammanförda kortstämplingsafgiften samt af de delvis

upphörda och till återstående delen under särskild rubrik i riksstaten

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

från och med år 1885 upptagna bevillningsafgifterna för särskilda förmåner

och rättigheter har denna inkomst enligt rikshufvudböckerna

utgjort:

för år 1884 ........................................................... kronor 3,747,028: —

» » 1885 ......................................................... » 3,836,142: —

» » 1886 ........................................................... » 3,741,670: —

Hänvisande till hvad Statskontoret under rubriken »arrendemedel»

anfört angående redovisningen för år 1885, får Statskontoret upplysa,

att ifrågavarande bevillning för nämnda år influtit med 3,751,552 kronor

65 öre.

Uti skrifvelse den 28 sistlidne November har Statsrådet och Chefen

för Finansdepartementet till Statskontoret öfverlemnat från Ofverståthållareembetet

och Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande inkomna

uppgifter å do sammanlagda belopp, hvartill innevarande års taxeringsmyndigheter

i Stockholm och samtliga rikets län uppskattat dels jordbruksfastighet

och dels annan fastighet, derför bevillning skall erläggas.

Af dessa uppgifter inhemtas, att taxeringsvärdena för jordbruksfastighet

i förhållande till föregående årets minskats med 82,658,167 kronor,

men att värdena för annan fastighet deremot ökats med 47,369,171

kronor. Då bevillningen utgår för jordbruksfastighet med tre öre och

för all annan fastighet med fem öre för hvarje fulla ett hundra kronor

af uppskattningsvärdet, föranleda dessa förändringar en minskning i

inkomsten till belopp af endast omkring 1,100 kronor.

Beträffande sammanlagda beloppet af den utaf taxeringsmyndigheterna

för innevarande år bestämda inkomstbevillning saknar Statskontoret

ännu kännedom.

Ifrågavarande bevillningsafgifter, som redan under åren 1882 och

1883 varit i stigande, hafva, oaktadt den uti gällande bevillningsstadga

från och med år 1884 vidtagna förhöjningen dels af existensminimum

dels ock af det bevillningsfria afdraget för inkomst, understigande 1,200

kronor, äfven under de följande tvenne åren ökats samt, i förhållande

till den för år 1888 antagna beräkningen, lemnat öfverskott i jemnade

tal, år 1884 med 247,000 kronor och år 1885 med 251,000 kronor.

Under år 1886 har visserligen någon minskning inträdt, men då skatten

äfven för det året uppgått till ej obetydligt belopp, eller mera än

241,000 kronor, utöfver nämnda beräkning och, efter hvad ofvan berördt

är, någon afsevärd förändring i fastighetsbevillningen icke föranledes

af den under detta år verkställa uppskattningen, anser Statskontoret

bevillningen af fast egendom samt af inkomst kunna uti riksstaten för

år 1889 uppföras med ett till 3,600,000 kronor förhöjdt belopp.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 17

Beträffande resultatet af 1886 års statsreglering äf af Statskontoret

i underdånig skrifvelse den 19 sistlidne Augusti anmäldt, att statsverkets

inkomster samt ordinarie och extra förslagsanslag lemna! ett nettoöfverskott

af ................................................................ kronor 4,596,993: 94

hvartill komme:

behållning å reservationsanslaget: till lättnad i

skjutsningstungan, der den genom entreprenad

bestrides och är särdeles tryckande,... „ 41,670: 07

odisponerade behållningar å en del extra statsanslag,

enligt särskilda Kongl. bref,............ ,, 69,358: ii

dito å dito till följd af anslagens upptagande i

riksstaten till jemnt krontal ........................... ,, 1: n

behållning å det till Kongl. Teatrarne för spelåret

1885—1886 anslagna kreditiv ........................ _ _9,090: —

så att öfverskottet på det hela uppginge till..... kronor 4,717,113: 23.

1 samma underdåniga skrifvelse blef af Statskontoret vidare förmäldt,

dels att ofvannämnda behållning å reservationsanslaget till lättnad

i skjutsningstungan, der den genom entreprenad bestrides och är

särdeles tryckande, vore i 1886 års riksstat beräknad såsom tillgång

för samma års statsreglering; dels att i det uppgifna öfverskottet innefattades

tillhopa 8,487 kronor 3 öre, utgörande vid 1886 års utgång

hos Statskontoret innestående behållningar å extra anslagen till inlösen

af indelta armébefälets rätt till fardagsår, till fyllnad i disciplinkompaniets

aflöning och till fullgörande af arméns ackordsamorteringsfonds förbindelser,

livilka behållningar blifvit, enligt den för innevarande år

upprättade riksstaten, anvisade såsom tillgång för samma års statsreglering;

dels att, till följd deraf att öfverskotten å 1884 och 1885

årens statsregleringar i riksstaterna för innevarande och nästkommande

år beräknats med jemnade tusental, af samma öfverskott ännu voro

odisponerade tillhopa 1,077 kronor 77 öre, samt dels att det för eu

blifvande statsreglering disponibla öfverskott å 1886 och föregående

årens statsregleringar således skulle utgöra 4,668,033 kronor 90 öre,

derifrån dock borde afgå det belopp, hvartill den enligt Kongl. brefvet.

den 13 sistlidne Juli medgifna nedsättning med tio procent i

en del af 1886 års till statsverket ingående arrenden kunde, efter

hos Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande verkstäld utredning, komma

att sig belöpa.

På sätt ofvan är omförmäldt har nyssberörda nedsättning i 1886

års arrenden uppgått till 243,995 kronor 29 öre och skulle, tillsammans

Bill. till Iliksä. Prot. 1888. 1 Samt. 1 Afd. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

med den enligt Kong!, brefvet den 11 sistlidne November föreskrifna

eftergift i de s. k. skilnadsarrendena, kunna antagas i jemnadt tal uppgå

till 250,000 kronor. Det berörda nedsättning motsvarande belopp kommer

att afkortas å arrendemedlen i 1887 års rikshufvudbok, och är af

sådan grund utaf det till fonden för reserverade medel i 1886 års rikshufvudbok

omförda öfverskott att disponera endast 4,418,033 kronor 90 öre.

Uti skrifvelse den 21 sistlidne April har Statsrådet och Chefen

för Finansdepartementet, jemte förmälan att, enligt hvad hos Statsrådet

anmälts, behållningarne af bränvin å nederlag inom landet under senare

åren ökats på ett sätt, som vittnade derom, att den inhemska bränvinstillverkningen

drefves i större omfång, än som motsvarades af den

inhemska förbrukningen, samt att, då statsverkets inkomst af bränvinsskatten

uteslutande berodde på förbrukningen inom landet, men icke

af de belopp, som tillverkades, det synts Statsrådet, att det hittills

begagnade sättet för bokföring af bränvinstillverkningsafgiften i statens

räkenskaper kunde blifva vilseledande vid beräkning af statens tillgångar,

fästat Statskontorets uppmärksamhet på vigten för framtiden af en

förändrad anordning af bokföringen, så att ifrågavarande skatt icke i

räkenskaperna må förekomma såsom en statsinkomst med större belopp,

än hvarmed den verkligen inflöte.

Enligt det hittills följda bokföringssättet har bland statsverkets

tillgångar upptagits all den för tillverkadt bränvin debiterade skatten.

Statsverkets fordran för skatt å bränvin, som vid 1886 års slut var

qvarliggande å nederlag, utgjorde 3,944,368 kronor 9 öre. Vid öfvergång

till en sådan förändrad bokföring, som i Statsrådets berörda skrifvelse

åsyftats och hvilken öfvergång bör ske redan i den blifvande

rikshufvudboken för år 1887, måste hela detta belopp afkortas å den

tillverkningsskatt, som för innevarande år debiteras.

Vidkommande det inflytande i öfrigt, det hittills följda bokförings.- sättet utöfvar på statsregleringen, får Statskontoret underdånigst anföra,

att ofvannämnda fordran för bränvinsskatt icke till sitt hela belopp

uppkommit under år 1886, utan att fordringarne i berörda hänseende

redan vid nämnda års början uppgingo till 2,664,070 kronor

10 öre, samt att detta belopp ingått i de enligt 1888 och föregående

årens riksstater disponerade öfverskott å 1885 och föregående årens

statsregleringar. Återstoden af statsverkets fordran för ogulden bränvinsskatt

vid 1886 års slut, eller det belopp, hvarmed den under nämnda

år debiterade tillverkningsskatten öfverstigit den influtna, ingår med

1,280,297 kronor 99 öre i ofvan omförmälda, å fonden för reserverade

medel upptagna öfverskottsmedel, och lärer

s. 19 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 19

alltså af detta öfverskott ..........................................

för en blifvande statsreglering ej böra disponeras

större belopp än som, efter afdrag af

den under år 1886 debiterade, men vid årets

slut oguldna bränvinstillverkningsskatten............

återstår eller.................................................................

kronor 4,418,033: 9 0

_ 1,280,297: 99

kronor 3,137,735: 91.

Enligt den för år 1886 afslutade rikshufvudboken utgjorde behållningen

af de för postverket reserverade medel, inberäknadt de af

Generalpoststyrelsen hitlevererade öfverskottsmedel för år 1886, men

efter afdrag af de för postverket i samma års stat anvisade 224,500

kronor, vid årets slut 3,320,569 kronor 80 öre. Jemlikt Kongl. brefvet

den 4 Juni 1886 hafva dessa medel, efter afräkning af 1,000,000

kronor till kassaförlag för postverket, under innevarande år öfverlemnats

till statsverket; och har under detta år genom upplupna räntor

och kapitalvinst vid försäljning af för reservationsfondens räkning förut

inköpta obligationer uppkommit en ytterligare tillgång af tillhopa

113,901 kronor 61 öre. Om reservationen vid

1886 års slut.............................................................. kronor 3,320,569: so

ökas med nyssberörda belopp.................................... v_________113,901: 61

till kronor 3,434,471: 41

men minskas

dels med ofvannämnda kassaförlag kronor 1,000,000: —

och dels med de i 1887 och 1888

årens rikstater anvisade tillhopa.

......................................... „ 2,100,000: — 3,100,000: —

återstår en odisponerad tillgång af ........................... kronor 334,471: 41.

Stockholm den 6 December 1887.

TTnderdånigst:

ADB. ANDERSON.

AUG. 11ÄGGBLADH. L. W. RIBEN. PER SAMZEL1US.

Föredragande.

C. Kinberg.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

Bil. Litt. a
-

Statsverkets inkomster.

Kronor.

Ordinarie inkomster:

Grundskatt..........................................................................

4,185,000

____

Kyrkotionde ...........................................................................

250,000

—

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål .....................

300,000

—

Trosspassevolansafgift...........................................................

26,000

—

Tillfälliga rotevakansafgifter ..............................................

68,000

—

Soldatvakansafgift .................................................................

110,000

—

Båtsmansvakansafgift ............................................................

260,000

—

Arrendemedel .......................................................................

2,700,000

—

Mantalspenningar...................................................................

665,000

—

Bötesmedel................................................................................

240,000

—

Kontrollstämpelmedel .........................................................

25,000

—

Fyr- och båkmedel................................................................

1,200,000

—

Telegrafmedel ..........................................................................

1,200,000

—

dorn vägst rålik mode! .............................................................

6,000,000

—

Skogsmedel ...........................................................................

1,600,000

—

Extra uppbörd........................................................................

100,000

—

Säger

18,929,000

Bevillningar;

Tullmedel ................................................................................

28,500,000

—

Postmedel ...............................................................................

6,580,000

—

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättig- heter.................................................................................

350,000

Stämpelmedel ...........................................................................

3,500,000

—

Bränvinstillverkningsskatt ...................................................

12,500,000

—

Hvitbetssockertillverkningsafgift ......................................

250,000

—

Bevillning af fast egendom samt af inkomst ...............

3,600,000

—

Säger

55,280,000

_

Summa

74,209,000

_

s. 21 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse,

21

4

Statsverkets inkomster

åren 1884

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

Statsverkets

Ordinarie inkomster:

Beräknad i

riksstaten för

år 1888.

Ränta...........................................................................................................

_ _

Tionde ........................................................................................................

_ _

Grundskatt ...............................................................................................

4,100,000

Kyrkotionde................................................................................................

250,000

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål.....................................

300,000

Trosspassevolansafgift ..........................................................................

Tillfälliga rotevakansafgifter................................................................

26,000

63,000

Vakansafgifter af nyroterad jord........................................................

— —

Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i Halland..........

— _

Vakansafgifter af bergslag ................................................................

— —

Soldatvakansafgift....................................................................................

106,000

Båtsmansvakansafgift.........................................................................

228,000

Båtsmansbeklädnadsmedel ...................................................................

- *-

Arrendemedel.............................................................................................

2.800,000

Bergverkstionde ......................................................................................

- -

Mantalspenningar ....................................................................................

650,000

Bötesmedel ................................................................................................

240,000

Kontrollstämpelmedel..............................................................................

25,000 I

Fyr- och båkmedel ...............................................................................

Telegrafmedel.............................................................................................

1,200,000

1,275,000

. J er n vägs träl i k mec lel.................................................................................

6,000,000

Skogsmedel ................................................................................................

1,600,000

Extra uppbörd .........................................................................................

91,000

Säger

18,954,000

Bevillningar:

Tullmedel ...................................................................................................

29,000,000

Postmedel ...................................................................................................

6,300,000

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter.........

300,000

Stämpelmedel.............................................................................................

3,400,000

Bränvinstillverkningsskatt.....................................................................

13,000,000

Hvitbetssockertillverkningsafgift.........................................................

200,000

Bevillning af fast egendom samt af inkomst.................................

3,500,000

Allmän bevillning ..................................................................................

— —

Säger

55,700,000

Summa

74,654,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

inkomster.

Bil. Litt. b.

Enligt r äk ens kap erna

Statskontorets

för år 1884.

för år 1885.

för år 1886.

Medium.

för år 1889.

4,312,149

4,358,635

_ _

_ _

_ _

1,640,291

1,638,232

- -

— —

- -

- -

---

4,064,979

— —

4,185,000

- -

- -

241,764

— —

250,000

321,651

307,174

296,568

308,464

300,000

26,470

26,483

26,483

26,479

26,000

80,277

72.554

71,590

74,807

68,000

134,911

132,522

— —

— —

—. —

18,695

18,512

— —

- -

- -

21,488

21,192

— —

- -

- -

- -

- -

110,610

- -

110,000

58,978

51,138

203,271

104,462

260,000

73,306

48,666

- -

- -

-t- -

3,036,486

3,297,514

3,076,685

3,136,895

2,700,000

16,792

14,622

14,238

15,217

- -

657,752

736,832

667,269

687,284

665,000

257,753

232,344

297,276

262,458

240,000

27,410

27,868

21,649

25,642

25,000

1,298,444

1,350,504

1,307,263

1,318,737

1,200,000

1,329,927

1,325,127

1,246,528

1,300,527

1,200,000

7,000,000

7,000,000

5,700,000

6,566,667

6,000,000

2,077,813

1,733,711

1,652,220

1,821,248

1,600,000

147,814

249,038

140,608

179,153

100,000

22,538,407

22,642,668

19,139,001

—

18,929,000

33,837,744

33,123,190

32,147,858

33,036,264

28,500,000

6,095,575

6,019,858

6,097,913

6,071,115

6,580,000

- -

334,649

317,313

— —

350,000

3,482,309

3,625,956

3,814,859

3,641,041

3,500,000

14,141,292

15,395,069

15,315,300

14,950,554

12,500,000

258,005

384,263

323,020

321,763

250,000

_ -

3,836,142

3,741,670

— —

3,600,000

4,097,170

— —

— —

—• —

—

61,912,095

62,719,127

61,757,933

_

55,280,000

84,450,502

85,361,795

80,896,934

— —

74,209,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utgifterna.

Första hufvudtiteln.

Utdrag af ''protokollet öfver finansärenden, hållet inf or Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet ä Stockholms slott den 12 Januari

1888.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve

Eiirensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm,

Friherre Peyron.

Chefen för Finansdepartementet Statsrådet Friherre Tamm anförde

vidare:

Beträffande regleringen af första hufvudtiteln hemställer jag, att

i propositionen angående statsverkets tillstånd och behof må för denna

hufvudtitel beräknas enahanda belopp, som nu finnes å ordinarie stat

dertill anvisadt, eller 1,338,000 kronor.

Bih. till RiJcsd. Prof. 1S88. 1 Sami. 1 Afd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Första hufvudtitelii.

Hvad departementschefen sålunda föreslagit täcktes,

enligt det öfriga Statsrådets tillstyrkande, Hans

Maj:t Konungen i nåder gilla.

Ex protocollo:

Fredrik Zethelius. ''

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1888.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms

slott Torsdagen den 12 Januari 1888,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Tiiemptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve

Ehrensvård,

Statsråden: Loven,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm,

Friherre Peyron.

Departementschefen Statsrådet von Steyern föredrog de frågor,

som rörde regleringen af andra hufvudtitelns stat, och yttrade dervid

beträffande:

Ordinarie anslag.

Fångvården.

Sedan Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts proposition

af den 21 Mars 1884, på extra stat för år 1885 beviljat medel för uppförande

af ett kronohäkte i Pajala, har detta fängelse under år 1887

blifvit färdigbygdt och till begagnande upplåtet, hvarefter provisorisk

Bih. till Bi/csd. Prof. 1888. 1 Sami. 1 Afd.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

i

Andra hufvudtiteln.

stat för detsamma af Eders Kong!. Majit faststälts å förslagsanslaget

till fångars vård och underhåll. I denna stat äro arfvoden till direktören

och predikanten uppförda med 1,600 kronor till den förre och

400 kronor till den senare.

Under åberopande hurusom aflöningarne för motsvarande befattningar

vid rikets öfriga fängelser vore faststälda af Riksdagen och upptagna

å det i riksstaten uppförda bestämda anslaget till fångars vård

och underhåll, har Fångvårdsstyrelsen hemstält om aflåtande af framställning

till Riksdagen att jemväl aflöningarne till nämnde tjenstemän

vid kronohäktet i Pajala måtte å det bestämda anslaget uppföras; och

har Styrelsen föreslagit att lönevilkoren måtte bestämmas sålunda:

för direktören: lön.................................................................. kronor 1,300: —

arfvode ........................................................ „ 300: —

jemte ålderstillägg 200 kronor efter 5 och ytterligare

100 kronor efter 10 års tjenstgöring samt

för predikanten: arfvode ....................................................... kronor 400: —

samtliga aflöningsförmånerna att utgå under de- vilkor och förbehåll,

som äro föreskrifna för tillämpning af den utaf 1876 års Riksdag faststälda

aflöningsstat för en del vid fångvårdsanstalterna anstälde tjenstemän.

Direktören vid kronohäktet i Haparanda, med hvilket ifrågavarande

fängelse är närmast jemförlig^ åtnjuter enahanda löneförmåner,

som de för direktören i Pajala nu föreslagna, och det arfvode, som åt

predikanten ifrågasatts, understiger hvad i allmänhet för motsvarande

befattningar vid andra kronohäkten är anslaget. Då emellertid Fångvårdsstyrelsen

ansett lämplig predikant kunna erhållas för det af Styrelsen

föreslagna arfvodet, torde för närvarande skäl ej förefinnas att afvika

från detta förslag.

De belopp, som enligt Styrelsens förslag skulle å det bestämda

anslaget uppföras, utgöra tillhopa 2,000 kronor, hvadan samma anslag

bör med motsvarande belopp höjas. Men då förslagsanslaget till fångars

vård och underhåll, som under de senare åren lemnat öfverskott,

utan olägenhet kan med enahanda belopp sänkas, och någon tillökning

i förslagsanslaget till ålderstillägg för en del vid Fångvårdsstyrelsen

och fångvården anstälde embets- och tjenstemän icke torde erfordras i

följd af rättigheten för direktören till ålderstillägg, skulle, om Fångvårdsstyrelsens

förslag godkännes, deraf icke föranledas någon ändring

i anslagstitelns slutsumma.

Instämmande i hvad Styrelsen hemstält tillstyrker jag på grund

af hvad nu anförts, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, med godkännande af ofvan angifna aflöningsförmåner för eu

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra hufvudtiteln.

3

direktör och en predikant vid kronohäktet i Pajala samt vilkoren för

aflöningarnes åtnjutande, medgifva

att bestämda anslaget till fångars vård och underhåll höjes med

2,000 kronor eller från 488,800 kronor till 490,800 kronor,

och att deremot förslagsanslaget till fångars vård och underhåll

minskas med motsvarande belopp eller från 1,161,200 kronor till

1,159,200 kronor;

kommande i händelse af Riksdagens bifall härtill slutsumman af

de å ordinarie stat till fångvården uppförda anslag, 1,784,500 kronor,

att förblifva oförändrad.

[1-]

Höjning af

bestämda anslaget

till fångars

vård och

underhåll.

[2.]

Minskning

af förslagsanslaget

till

fångars vård

ochunderhåll.

Beträffande öfriga ordinarie anslag har jag icke att föreslå någon

förändring.

Extra anslag.

I öfverensstämmelse med hvad under föregående år blifvit an- [3.]

visadt, hemställer jag, att på extra stat för år 1889 måtte äskas 5,000

kronor till arfvoden åt Krigshofrättens ordförande och tre militäre ledamöter.

Likaledes hemställer jag, att till bestridande af kostnaderna för [4.]

Nya Lagberedningen under år 1889 må begäras samma belopp som

för innevarande år finnes i sådant afseende anvisadt eller 40,000 kronor.

Beredningen bär angående sin verksamhet under år 1887 afgifvit

en redogörelse, som, för att komma till Riksdagens kännedom, torde

få detta protokoll biläggas.

Hos Eders Kongl. Maj:t har styrelsen för Föreningen till minne ^ [5-]

af Konung Oscar I och Drottning Josefina enligt Föreningens upp- lolonim^id

drag anhållit, att till fortsatt förräntande och afbetalning å den skuld, Hall.

Föreningen måst ikläda sig för erforderliga anordningar vid sin å egendomen

Hall inrättade uppfostringsanstalt för ungdom, som hemfallit åt

brott eller gröfre vanart, Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen

utverka ett anslag för år 1889 till enahanda belopp som för hvardera

af åren 1884—1888 blifvit Föreningen såsom understöd beviljadt eller

15,000 kronor.

Till upplysning så väl om användandet af de för år 1887 till ifrågavarande

ändamål anvisade statsmedel som angående Föreningens verksamhet

samt dess och kolonien Halls ekonomiska ställning, har sty
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra hufvudtiteln.

relsen åberopat af Föreningens revisorer och styrelsen afgifna berättelser

angående förvaltningen under senaste räkenskapsåret från och

med den 1 Juli 1886 till den 1 Juli 1887. Dessa berättelser utvisa

att Föreningens skulder, som vid räkenskapsårets början utgjorde

96,603 kronor 84 öre, under året minskats med 10,824 kronor 84 öre

eller till 85,779 kronor, äfvensom att af det för år 1887 af Riksdagen

anvisade anslag, 15,000 kronor, ett belopp af 10,344 kronor 14 öre

blifvit användt till kapitalafbetalning och återstoden 4,655 kronor 86

öre till räntebetalningar.

Likasom för nästföregående tre räkenskapsår har jemväl för det

senast förflutna en af Eders Kongl. Maj:t utsedd revisor deltagit i

granskningen af koloniens räkenskaper och förvaltning.

Elevernas antal utgjorde den 30 Juni 1887 150, hvaraf 58 från

Stockholms stad och 92 från 20 särskilda län. Årskostnaden för hvarje

elev har fortfarande likasom under de nästföregående åren minskats.

Den uppgick 1876—1877 till 452 kronor 95 öre, men har sedermera

småningom nedgått och utgjorde under senaste året allenast 305 kronor

40 öre.

Såväl Fångvårdsstyrelsen som Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i Stockholms län hafva vitsordat att Föreningen fortfarande

är förtjent af understöd. På grund häraf och för att koloniens verksamhet

må kunna fortgå enligt hittills följda grunder hemställer jag

att Eders Kongl. Maj:t, täcktes föreslå Riksdagen att jemväl för år 1889

anvisa ett belopp af 15,000 kronor till understöd åt förbättringskolonien

vid Hall.

C®•] För ändamål rörande andra hufvudtiteln har Statskontoret, enligt

fö™förskott. eu vid dess berättelse om statsverkets tillstånd och behof fogad förteckning,

utanordnat följande belopp, att hos Riksdagen till ersättande

anmälas, nemligen

till komitén för revision af gällande sjölag enligt

nådiga brefven den 19 December 1884 och den

14 bebruari 1887, tillhopa................................................... kronor 8,928:77.

för utarbetande af statistisk utredning i afseende

å utvidgad politisk rösträtt enligt nådiga brefvet den

8 Oktober 1886^..................................................................... „ 10,000: —

samt till komitén för utarbetande af förslag till lagar

angående solidariska bolag och aktiebolag samt .med

dem jemförliga föreningar för ekonomisk verksamhet

enligt nådiga brefvet den 30 December 1885 ............ „ 7,427: 05.

Summa kronor 26,355: 8 2.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra hufvndtiteln.

5

Enligt livad från Statskontoret inhemtade upplysningar gifva

vid handen farinös vid nästlidna års slut å anslaget till Nya Lagberedningen

odisponerade tillgångar till belopp åt 9,764 kronor 49 öre.

Dessa tillgångar, hvilka nu mera, sedan omkostnaderna lör Förstärkta

Lagberedningen blifvit bestridda, antagligen icke behöfva tagas i anspråk

för Lagberedningen, torde lämpligen kunna användas, i den mån

de dertill förslå, till betäckande af förskottsutgifterna för ofvannämnda

i lagstiftningsändamål tillsatta komitier. Då återstoden af samma utgifter

kan bestridas af besparingar å andra hufvudtitelns ordinarie anslag,

erfordras ytterligare allenast ett belopp af 10,000 kronor lör godtgörande

af hvad Statskontoret förskjutit till omkostnader för ofvanberörda

af Riksdagen begärda statistiska utredning.

Jag hemställer derför att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, för ersättande af förenämnda förskott,

dels medgifva att besparingar å Nya Lagberedningens anslag vid

1887 års slut må användas till belopp af 9,764 kronor 49 öre, och

dels å extra stat för år 1889 anvisa 10,000 kronor.

I sammanhang härmed får jag meddela, att komitén för revision

af gällande sjölag afslutat sina arbeten, och att de af komitén aflemnade

förslag till sjölag och till lag angående nya sjölagens införande

och hvad i afseende derå skall iakttagas blifvit, sedan Kommerskollegium

deröfver afgifvit yttrande, remitterade till utlåtande af Högsta

Domstolen.

Hvad föredragande Departementschefen sålunda

hemstält och deruti Statsrådets öfrige ledamöter instämde

behagade Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla;

och skulle utdrag af detta protokoll till Finansdepartementet

expedieras för behörigt iakttagande vid

uppsättandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående

statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo

C. P. Hagbergh.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra hufvudtiteln.

Till Konungen.

I öfverensstämmelse med föreskriften i den för Nya Lagberedningen

faststälda instruktion får Beredningen härmed i underdånighet

afgifva redogörelse för sina arbeten under innevarande år.

Sedan Nya Lagberedningens ordförande och ledamöter under

Januari månad deltagit i Förstärkta Lagberedningens arbeten, lemnades

åt Nya Lagberedningen i uppdrag att utarbeta förslag till Förstärkta

Lagberedningens betänkande angående hufvudgrunderna för eu

ny rättegångsordning, och afslutades detta arbete vid midten af Maj

månad.

Under fortgången af detta arbete har vid medlet af Mars månad

till fortsatt behandling inom Beredningen återupptagits den i sistlidet

års arbetsredogörelse omförmälda fråga om eu revision af strafflagens

straffbestämmelser, i hvilken frågas behandling deltagit, jemte undertecknade

Annerstedt och Wold, Landshöfdingen L. W. S. Lothigius och

e. o. Professoren J. Hagströmer i enlighet med dem gifna nådiga förordnanden.

Efter det vid gemensamma sammanträden intill den 15 Juli det

förberedande förslag till ändringar i strafflagen, hvarom i sistlidet års

arbetsredogörelse förmäles, blifvit af Beredningen omarbetadt, har under

höstsammanträdena Beredningen vid gemensamma öfverläggningar

genomgått och slutligen granskat det sålunda i ämnet uppgjorda förslag;

och har Beredningen den 30 innevarande December till Eders

Kongl. Maj:t afgifvit följande lagförslag med dertill hörande motiv,

nemligen:

l:o) Lag angående ändring i vissa delar af strafflagen;

2:o) Lag angående ändring i vissa delar af strafflagen för krigsmagten

den 7 Oktober 1881; samt

3:o) Förordning angående tillägg till gällande stadganden i afseende

å frejdbetyg, som af presterskapet meddelas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra hufvadtiteln.

7

Undertecknad Afzelius, hvilken icke tagit del i den före hans

inträde påbörjade behandlingen af frågan om revision af strafflagen

har under tiden verkstält förberedande arbeten för fullgörande af erhållet

uppdrag att i Högsta Domstolen föredraga ett af särskilda komiterade

utarbetadt förslag till ny sjölag.

Sedan Eders Kongl. Maj:t i nådigt bref den 28 sistlidne Oktober

dels uppdragit åt Nya Lagberedningen att efter det revisionen af strafflagens

straffbestämmelser blifvit afslutad utarbeta förslag till lag angående

bevisning inför Rätta, dels ock förordnat undertecknad Horney

att från den 15 November deltaga i utarbetandet af nämnda lagförslag;

så har derefter vid gemensamma öfverläggningar behandlats frågan

om de grunder, hvilka vid uppgörande af förslag i ämnet skulle följas;

och hafva för öfrigt undertecknade Afzelius och Horney varit sysselsatte

med särskilda förberedande arbeten i och för nämnda förslag.

Presidenten K. J. Berg har jemlikt Eders Kongl. Maj:ts den 26

Februari 1883 honom gifna förordnande fortfarande tagit del i Beredningens

arbeten.

Undertecknad Carlson, som under våren varit af andra embetsgöromål

förhindrad deltaga i Beredningens arbeten, har under höstsammanträdena

deltagit såväl i öfverläggningarne angående revisionen

af strafflagen som den slutliga granskningen af de i ämnet uppgjorda

förslag.

Enligt det genom nådiga brefvet den 15 November 1884 lemnade

medgifvande har Beredningen jemväl under innevarande år vid sistnämnda

frågas behandling varit biträdd af Stadsnotarien H. Billing.

Underdånigst

L. ANNERSTEDT.

K. G. CARLSON. JOHAN WOLD. IVAR AFZELIUS.

J. G. HORNEY.

Stockholm den 31 December 1887.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

Protokoll öfver utrikesdepartementsärende, hållet inför Hans Maj:t

'' Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 12 januari

1888.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Ehrensvärd,

Statsråden Loven,

VON SXEYERN,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Friherre Peyron.

Statsrådet Richert anmäldes vara af sjukdom hindrad att närvara.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog regleringen

af utgifterna under riksstatens tredje liufvudtitel för år 1889 och yttrade:

Med afseende å kabinettskassans utgifter är behofvet, jemlikt Eders

Kongl. Maj:ts beslut den 7 innevarande månad, beräknadt till 638,700 kronor

för de förenade rikena tillsammans, hvaraf lä/17 höra, enligt vedertagen

proportion, bestridas af svenska statsmedel med 450,850 kronor, eller

samma belopp som af senaste Riksdag beviljades.

Af de härunder ingående anslag är löneanslaget till departementschefen,

ministern för utrikes ärendena, uppfördt med samma belopp som i nu gällande

riksstat, eller 24,000 kronor.

Samma förhållande eger rum med anslaget till utrikesdepartementet, som

alltså upptagits till 27,495 kronor.

Bill. till Riksd. Prot. 1888. 1 Sami. 1 Afd.

Kabinetts
kassan.

[l.J

[2.]

l

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Tredje hufvudtiteln.

Under anslagen till ministerstaten, militärattachéer samt skrifmaterialier,

expenser och extra ''utgifter förekommer ingen ändring.

Hvad beträffar sistnämnda rubrik har Riksdagen, i sin underdåniga

skrifvelse angående regleringen af utgifterna under riksstatens tredje hufvudtitel

den 1 juli 1887, förmält sig anse önskvärd!, att det derunder förekommande

anslagsbeloppet »hemliga utgifter» i sin helhet eller till så stor del

deraf som möjligt öfverfördes till annan underrubrik, hvars medel till sitt

användande redovisas.

Med anledning häraf får jag erinra, hurusom Rikets Ständer i skrifvelse

den 17 september 1863 förklarat sig bifalla Kongl. Maj:ts förslag

att af de under utrikesdepartementets förvaltning stälda medel årligen

till hemliga utgifter, emot redovisning endast inför Kongl. Maj:t, måtte få

användas en summa af högst 34,000 riksdaler, hvaraf, enligt den antagna

proportionen, 24,000 riksdaler skulle utgöra Sveriges bidrag. Denna rnaximisiffra

har aldrig sedan af Riksdagen blifvit inskränkt, men icke desto mindre

hafva de »hemliga utgifterna» efter hand begränsats till det minsta möjliga

och hafva sedan en följd af år i budgetförslagen beräknats till endast

14,000 kronor. Under denna siffra, hvilken stundom med ett eller annat

hundratal måst öfverskridas, men som andra år ej behof! fullt användas,

anser jag denna titel icke kunna nedbringas. Att alldeles undvara sådana

medel är lika litet möjligt hos oss som i andra länder, der i allmänhet

långt större belopp dertill användas, och då det lyckats under senare åren

så betydligt inskränka de ifrågavarande utgifterna som nyss antydts, kan

jag icke hemställa någon ändring i de nu beräknade beloppen till »hemliga

utgifter».

Hvad konsulskassan angår, upptaga beräkningarne ett likaledes oförändradt

anslagsbehof af 280,000 kronor för Sverige och Norge tillsammans,

deraf Sverige skulle, såsom hittills, bestrida 4/7 med 160,000 kronor.

De särskilda rubrikerna utgöras af:

utrikesdepartementet uppfördt med oförändradt belopp'' af 10,000 kronor;

konsidsstaten, för hvilken upptages 131,685 kronor eller 4/7 af det belopp

(230,450 kronor), som återstår sedan från den beräknade totalutgiften för

båda rikena, 465,950 kronor, blifvit dragen den beräknade inkomsten af

konsulatafgifter utaf svenska och norska fartyg äfvensom af expeditionsafgifter,

235,500 kronor; samt

skrifmaterialier, expenser och extra utgifter, uppförda till 18,315 kronor.

Under utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena, uppföres understöd

åt svenska kyrkan i Paris med oförändradt belopp af 2,950 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln. 3

Å tredje hufvudtiteln finnes uppfördt endast ett extra anslag, nemligen

för utgifvande af »Sveriges Traktater».

Utgifvarens senaste redogörelse innehåller följande om arbetets fortskridande

under nästlidna år:

»Under årets lopp har från trycket utkommit fjerde delens 2:dra häfte,

omfattande åren 1534—1560. Af det följande häftet, hvilket, för att delen

dermed må kunna afslutas, blifver till omfånget omkring fem ark större

än det föregående, är]j hela textan tryckt eller i tryckeriet uppsatt,

med undantag endast hvad beträffar tvänne från statsarkivet i Wien i

afskrift begärda handlingar, hvilka likväl inom en eller två veckor kunna

väntas. Det återstående af delen, innehållsförteckningarne, bör kunna

vara från tryckeriet färdigt i början af nästa månad, så att det ifrågavarande,

den fjerde delen afsilande häftet då kan publiceras. Detta häfte

omfattar åren 1561—1571, samt innehåller dessutom i ett bihang införda

akter från 1521—1567, hvilka jag ansett icke böra ingå i den egentliga

serien men, såsom tillhörande arbetet på grund af dess plan, likväl icke

böra deruti saknas. Oberoende af hvad som kunnat från trycket utgifvas,

har under hela året arbetet med materialets ökande och kritiska behandling

gått sin oafbrutna gång. Det bör nämligen vid bedömandet af verkets

framåtskridande icke lemnas ur sigte, att den definitiva afslutningen och

tryckningen hittills omöjligen kunnat hålla jemna steg med bearbetningen

af det här hemma befintliga materialet. Det har af mig redan förr framhållits,

att den genom 1697 års slottsbrand arkivet öfvergångna förstörelsen

har i den diplomatiska aktsamlingen vållat lakuner, hvilka endast genom

forskningar i utländska arkiv kunna mer eller mindre fullständigt fyllas.

De i traktatverket införda uppgifterna öfver källorlia för de två första

delarnes aktstycken visa huru högst betydliga de utländska bidragen varit.

Efter konung Gustaf I:s tid blir tillgången på inhemskt material visserligen

större; handlingarne finnas nu till icke obetydlig del i vårt eget riksarkiv,^

men lakuner upptäckas dock litet emellan, och detta förhållande kan af

ofvan uppgifna anledning antagas komma att fortfara till inemot det 17:de

århundradets slut.

Förutom med afslutningen af det från trycket utgifna har jag under

året kompletterat och redigerat aktsamlingen icke blott för den närmast

följande tiden, utan äfven för en del af det 17:de århundradet, för hvilket

ändamål äfven en resa till arkiven i Petersburg, Reval, Königsberg, Lubeck

och Köpenhamn varit nödvändig och af mig under förliden höst blifvit

verkstäld. I öfverensstämmelse med den redan i förra årets redogörelse

framstälda arbetsplanen är ämnadt, att materialet för det återstående af det

17:de århundradet skall i år samlas, så att äfven de lakuner, hvilka

dervid upptäckas i härvarande arkiv, blifva genom det felandes uppsökande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Tredje hufviidtitelii.

i utlandet fylda, och traktatverket sålunda, hvad materialsamlingen för

nämnda århundrade beträffar, vid 1888 års slut föreligga komplett.»

På grund af hvad jag nu i olika punkter anfört och föreslagit, får jag i

underdånighet hemställa,

att Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen för år 1889 äska de anslag

under tredje hufvudtiteln, som finnas intagna i kolumnen b af den i likhet

med hvad föregående år egt rum utarbetade tablå, som torde böra fogas

vid denna dags protokoll såsom bilaga A;

att de ordinarie anslagen måtte föreslås att utgå mot nu gällande redovisningsskyldighet

samt med samma rätt till deras användande och under

enahanda vilkor som hittills;

och att utdrag af protokollen vid föredragning i sammansatt statsråd

den 16 nästlidne december och 7 januari rörande den för de förenade

rikena gemensamma utrikesbudgeten måtte såsom bilagor B. och C. åtfölja

protokollet öfver denna föredragning.

Jemlikt öfrige statsrådsledamöters tillstyrkande

behagade Hans Maj:t Konungen, med gillande af det

föredragna förslaget till riksstatens tredje hufvudtitel för

år 1889 samt af hvad Herr Ministern för utrikes ärendena

i öfrigt hemställt och föreslagit, befalla, att afskrift af

detta protokoll skulle till finansdepartementet öfverlemnas

för. att tjena till ledning vid författandet af Kongl. Maj:ts

nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets

tillstånd och behof.

in fidem

Hj. Tauvon.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Tredje hufvudtiteln.

Bil. A.

Ordinarie anslag.

Kabinettskassans utgifter.

1 Departementschefen, Ministern för utrikes

ärendena.................................................

2 Utrikesdepartementet..................................

3 Ministerstaten..............................................

4 Militärattachéer...........................................

5 Skrifmaterialier, expenser och extra ut-

gifter........................................................

Riksstaten

1888.

Förslag till

Riksstat

1889.

Norges andel

i utrikes- budgeten

1889.

Sveriges och

Norges ge- mensamma

utrikesbud- get 1889.

a

kronor.

24,000

27,495

345,000

8,400

45,955

b

kronor.

24,000

27,495

345,000

8,400

45,955

C

kronor.

11,455

143,750

3,600

29,045

d (b + c)

kronor.

*

24.000

38,950

488,750

12.000

75,000

Säger

450,850

450,850

187,850

638,700

Konsulkassans utgifter.

c Utrikesdepartementet..................................

10,000

10,000

7,500

17,500

7 Konsulsstaten.............................................

132,830

131,085

98,765

230,450

8 Skrifmaterialier, expenser och extra ut-

gifter.......................................................

17,170

18,315

13,735

32,050

Säger

160,000

160,000

120,000

280,000

Summa

610,850

610,850

307,850

918,700

Utgifter som bestridas af svenska statsverket

allena.

» Svenska kyrkan i Paris..............................

2,950

2,950

Säger

2,950

2,950

Summa

613,800

613,800

Extra anslag.

i För fortsatt utgifvande af »Sveriges

Traktater»..............................................(

4,500

4,500

Säger

4,500

4,500

Summa

618,300

618,300

s. 7 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

7

Aninärkninga r.

(Till kabinettskassans utgifter bidrager Sverige med 12/n och Norge med °/17. Anslagen till ministerj

staten och militärattachéer äfvensom till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter må användas

utan hinder af deras fördelning & särskilda utgiftstitlar eller inskränkning till något visst år.

(Sverige bestrider allena löneanslaget till departementschefen, men för vinnande af ofvan angifna

J proportion mellan slutsumman för Sveriges andel och slutsumman för Norges andel i kabinettskassans

utgifter är Norges bidrag till anslagsrubriken 5 beräknadt högre än proportionen.

Till en del af konsulskassans utgifter påräknas de vid de lönade konsulaten inflytande konsulatafgifterna

utaf svenska och norska fartyg samt expeditionsafgifter (ang. beräkningen af dessa,

se sid. 9—10 här nedan). Resten af utgifterna bestrides af statsanslag, till hvilka Sverige

bidrager med 4/7 och Norge med 3/7. Anslagen under konsulskassan må fritt användas,

l '' allenast med den inskränkning lönestaten för utrikesdepartementet betingar.

(Hela utgiften för konsulsstaten 1889 utgör 465,950 kr. (se sid. 15 rad 12 uppifrån), men då

inkomsten af konsulat- och expeditionsafgifterna 1889 beräknas till 235,500, utföres här

r i kolumnen d endast skilnaden 230,450 kr. Minskningen för 1889 beror derpå, att ett

belopp af 2,000 kronor öfverförts till anslagsrubriken 8, skrifmaterialier, expenser och extra

utgifter. 4/7 af nämnda belopp är i rundt tal 1,145 kr., hvarmed således Sveriges bidrag

minskats på anslagsrubriken 7 och ökats på anslagsrubriken 8.

8 Se anmärkningen under 7.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Tredje lmfvudtiteln.

Bil. B.

Utdrar) af protokollet öfver utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hane Maj:t Konungen i sammansatt statsråd å Stockholms

slott den 16 december 1887.

N ärvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Ehrensvärd,

Hans Excellens Norske Herr Statministern Richter,

Statsråden Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskj öld,

Richert,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm,

Friherre Peyron,

Astrup

Statsrådet Sörenssen anmäldes vara af sjukdom förhindrad att deltaga i dagens konselj.

3:o.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog ett af honom upp■

gjordt förslag till de förenade rikenas utrikesbudget för år 1889 och anförde dervid:

Beräkningen öfver kabinettskassans utgifter upptager samma slutsumma som för

åren 1886—1888 eller kr. 638,700, af hvilken, enligt den vedertagna proportionen 12 till 5,

lalla på Sveriges andel kr. 450,850 och på Norges kr. 187,850.

Utgiftsförslaget för ka b i n ett sk a e sa n omfattar enligt beräkningen:

ministern för utrikes ärendena........................... kr. 24,000: —

utrikesdepartementet............ » 38,950: —

ministerstaten................... » 488,750: —

militärattachéer............................................. » 12,000: —

skrifmaterialier, expenser och extra utgifter........ » 75,000: —

eller tillsammans kr. 638,700

f

s. 9 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtitelu.

9

I afseende å utrikesbudgeten för år 1888 hade Eders Kongl. Majit föreslagit, att,

i anledning deraf, att af de från ministerstaten utgående pensionsbelopp tillsammans

kr. 7,600 blifvit lediga, detta belopp måtte öfverföras från nämnda stat till »skrifmaterialier,

expenser och extra utgifter», så att anslaget till ministerstaten finge beräknas

med kr. 481,150 och anslaget till »skrifmaterialier, expenser och extra utgifter» med

kr. 82,600.

Riksdagen har emellertid i skrifvelse den 1 sistlidne juli förklarat, att besparingen å

kabinettskassans pensionsstat synts Riksdagen vara af endast tillfällig natur och således

ej påkalla den af Eders Kong]. Maj:t föreslagna öfverföringen af beloppet till rubriken

»skrifmaterialier, expenser och extra utgifter». Storthinget åter har lemnat utan anmärkning

hvad i berörda hänseende blifvit af Eders Kongl. Magt föreslaget, men, då

kabinettskassans slutsumma förblifvit oförändrad, torde, med den dispositionsrätt Eders

Kongl. Magt, eger öfver de särskilda anslagen till kassans ifrågavarande tvenne afdelnino-ar,

några olägenheter icke komma att vållas af de olika beslut, hvari de särskilda

representationerna stannat i fråga om beräkningen af fördelningen af nämnda slutsumma

mellan de särskilda afdelningarna.

De från kabinettskassan utgående pensioner hafva ökats med kr. 2,000 årligen genom

tilldelande, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 9 innevarande månad, af

pension åt Eders Kongl. Maj:ts f. d. Ministre Plénipotentiaire i Konstantinopel S. Ehrenhoff

till ett belopp af kr. 4,000, deraf ena hälften bestrides af kabinettskassan och den

andra hälften utgår af konsulskassan.

KonsulsTcassans inkomst af konsulatafgift^ bär för 1888 beräknats till kr. 223,000

enligt följande uppställning:

distrikt______________________ kr.

Afgifter från Antwerpens

» » Archangels

». » Barcelonas

» » Bilbaos

» » Genuas

» » Havres

» » Helsingfors’

» » Köpenhamns

» » Leiths

» » Lissabons

» » Londons

» » Lybecks

» » Rigas

» » Rio de Janeiros

10.500

2,500

8,000

2.500

1.500

20,000

5.500

15,000

17.500

6.500

114,000

7.000

6.000

6,500

Summa kr. 223,000: —.

Enligt de från vederbörande konsulat inkomna uppgifter mota ds en minskning för

1889 för hvartdera af Archangels och Leiths distrikt af kr. 1,000 samt för Helsingfors

af kr. 500, men då för Rio de Janeiro kan påräknas en ökning af kr. 2,000 samt för

Bill. till Rihsd. Prof. 1888. 1 Sami. 1 Afd. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Tredje hufvudtiteln.

hvardera af Antwerpens och Köpenhamns distrikt af kr. 1,000, blir slutsumman jemlikt

följande beräkning kr. 224,500 eller kr. 1,500 mera än som för år 1888 beräknades.

Konsulatafgifterna beräknas sålunda för 1889 till följande belopp:

Från Antwerpens distrikt ................. kr. 11,500

» Archangels » » 1,500

» Barcelonas » » 8,000

» Bilbaos » » 2,50C

» Genuas » » 1,50C

» Havres » » 20,000

» Helsingfors’ » » 5,000

» Köpenhamns » » 16,000

» Leiths » » 16,500

» Lissabons » » 6,500

» Londons » » 114,000

» Lybecks » » 7,000

» K,igas » » 6,000

» Bio de Janeiros » » 8,500

Summa kr. 224,500: —,

hvaraf med ledning åt 1886 års siffror i runda tal kr. 79,500 eller 35,5 procent antagas

belöpa på svenska och kr. 145,000 eller 64,5 procent på norska fartyg.

Konsulskassans inkomster af expeditionsafgifter, som för 1888 beräknades till kr. 12,500,

antagas emellertid af vederbörande konsuler för år 1889 icke kunna uppskattas till

högre belopp än 11,000 kr. Med huru stor del häraf Sverige och Norge hvart för sig

kunna komma att bidraga, kan för närvarande icke beräknas, enär den under loppet af

året utfärdade allmänna instruktion för konsulernes embetsutöfning, hvilken instruktion

innehåller bestämmelser rörande konsulernes skyldighet att lemna uppgifter angående

expeditionsafgifternas fördelning på svenska och norska ärenden, icke förr än under

sistlidne augusti månad kommit konsulerne tillhanda. Det torde derföre för denna

gång få anses lämpligast att liksom för år 1888 beräkna dessa afgifter såsom belöpande

sig med hälften på Sverige och hälften på Norge.

Om till den beräknade inkomsten af konsulatafgifter......................... kr. 224,500

samt. af expeditionsafgifter................................................................... » 11,000

lägges statsbidrag till samma belopp, hvarmed dessa under en följd af år

utgått och jemväl för 1888 blifvit beviljade, nemligen kr. 160,000 från Sverige

och kr. 120,000 från Norge eller tillsammans......................................... » 280,000

skulle konsulskassans inkomster komma att utgöra i det hela................... » 515,500

eller samma belopp som för år 1888 beräknades.

Beträffande härefter konsulskassans utgifter, bland Indika bidraget till utrikesdepartementet

upptages med oförändradt belopp kr. 17,500, inträder en ökning i rubriken

löner och arfvoden i följd deraf att vice-konsuln i Newcastle on Tyne vid ingången af.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Tredje lmfvudtitelii.

11

1889 på grund af nådiga beslutet den 3 december 1882 blifver berättigad till ett andra

ålderstillägg af kr. 500.

I afseende på anslagen till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet ifrågakommer

icke någon förändring.

I anslagen till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet uppstår en minskning

genom indragning, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts beslut den 4 sistlidne februari, af det

hittills med kr. 1,000 utgående årliga anslaget till konsulatet i Smyrna.

Under rubriken pensioner har kunnat afföras ett belopp af kr. 3,500, motsvarande

den pension, som uppburits af numera aflidne f. d. konsuln O. L. Berg. Deremot

har ett belopp af kr. 2,000 tillkommit för den pension, hvilken, enligt hvad

jag redan omförmält, tilldelats Eders Kongl. Maj:ts f. d. Ministre Plénipotentiaire i Kdnstantinopel

Ehrenhoff och hvaraf hälften utgår af konsulskassan. I denna rubrik uppstår

således en minskning af kr. 1,500.

För skrifmaterialier, expenser och extra utgifter beräknas för 1888 ett.belopp af

kr. 30,050. Till denna titel och särskild! till rubriken »diverse utgifter» torde desto

heldre böra öfverföras öfverskotten från de andra titlarne, kr. 2,000, som det ligger i

sakens natur att, i samma mån som vi, allt efter det tillgångarne medgifva, utvidga vårt

konsulsväsen, ifrågavarande utgifter måste ökas. Slutsumman för konsulskassans utgifter

blir densamma som för 1888 är upptagen eller kr. 515,500.

Konsulskassans utgifter år 1889 skulle alltså omfatta:

utrikesdepartementet.................................................................. 17,500

konsulsstaten

a) löner och arfvoden ......................................................... 332,400

b) anslag till kontorskostnader mot redovisning ..................... 55,000

c) anslag till kontorskostnader utan redovisning______________________ 66,500

d) pensioner ...................................................................... 12,050 465,950

skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.._____________________________________________ 32,050

Summa utgifter kr. 515,500

Denna summa motsvaras af den ofvan gjorda inkomstberäkningen.

En sammanställning af beräkningarne för 1888 och 1889 skulle hafva följande utseende:

Inkomster:

statsverkets bidrag

konsulatafgifter.....

expeditionsafgifter.

Utgifter:

1888

................... 280,000

1889

280,000

ökning

minskning

................... 223,000

224,500

1,500

—

__________________ 12,500

. 11,000

1,500

Summa kr. 515,500

515,500

1,500

1,500

1888

................... 17,500

1889

17,500

ökning

minskning

1. utrikesdepartementet

Transport kr. 17,500

17,500

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Tredje hufvudtiteln.

1888

1889

ökning

minskning

Transport kr.

17,500

17,500

—

—

konsulsstaten

a) löner och arfvoden .

331,900

332,400

500

b) anslag till

kontorskostnader mot redo-

visning_____

55,000

55,000

c) anslag till

kontorskostnader utan redo-

visning_____

67,500

66,500

—

1,000

d) pensioner..

13,550

12,050

—

1,500

skrifmaterialer,

expenser och extra utgifter

30,050

32,050

2,000

Summa kr.

515,500

515,500

2,500

2,500

De summor, som för tillfälliga och oförutsedda utgifter samt

till betäckande af

möjligen bristande inkomster skulle behöfva begäras af Storthinget, anser jag böra i likhet

med föregående år beräknas till kr 12,000 för kabinettskassan och kr. 24,000 för

konsulskassan. hör Sveriges del lärer Eders Kong]. Maj:t vilja af Riksdagen begära

samma dispositionsrätt öfver uppkommande besparingar, som hittills varit medgifven.

Jag hemställer i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t behagade öfver de af mig

uppgjorda förslag och beräkningar infordra Kongl. Norska Regeringens betänkande.

Till denna af det sammansatta statsrådets öfrige ledamöter tillstyrkta hemställan

behagade Hans Maj: t konungen i nåder lemna bifall. •

ex protocollo

Ifj. Tauvon.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

13

Bil. C.

Protokoll öfver utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i sammansatt statsråd å Stockholms slott den 7

Januari 1888.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptandek,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve EhrensväKD,

Hans Excellens Norske Herr Statsministern Richter,

Statsråden Lovén,

Vön Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm,

Friherre Peyron,

SÖRENSSEN,

Astrup.

t

Statsrådet Richert anmäldes vara af sjukdom hindrad att närvara.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog i underdånighet förslaget

till de förenade rikenas gemensamma utrikesbudget för 1889 samt Kongl. Norska

Regeringens den 29 nästlidne december deröfver afgifna underdåniga betänkande.

Herr Ministern anförde:

Som Kongl. Norska Regeringen icke haft någon erinran att göra mot de gjorda

beräkningarna, får jag i underdånighet föreslå, att Eders Kongl. Maj:t måtte med

gillandé af desamma, hvilka böra denna dags protokoll biläggas, besluta att af Riksdagen

och Storthinget begära de för utgifternas bestridande nödiga anslag, att utgå

efter den för de förenade rikenas bidrag till sådana utgifter hittills tillämpade proportion

såväl för kabinettskassan som för konsulskassan.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Tredje hufvudtiteln.

Med hänsyn såväl till de för Sverige och Norge olika statsregleringsperioderna som

till den olika dispositionsrätt öfver besparingar å ifrågavarande anslag, hvilken i de båda

rikena under senare år varit bestämd, får jag slutligen föreslå,

att af Riksdagen måtte för år 1889 begäras 450,850 kronor till kabinettskassan och

160.000 kronor till konsulskassan att utgå emot nu gällande redovisningsskyldighet samt

med samma rätt till anslagens användande och under enahanda vilkor som hittills,

och att af Storthinget måtte för budgetterminen 1 juli 1888—30 juni 1889 äskas

187,850 kronor till kabinettskassan och 120,000 kronor till konsulskassan förutom hvad

i konsulatafgifter af norska fartyg samt expeditionsafgifter kan komma att under samma

period inflyta, äfvensom derutöfver ett anslag för tillfälliga eller oförutsedda utgifter af

36.000 kronor, hvaraf 12,000 kronor för kabinettskassan och 24,000 kronor för konsulskassan.

Uti hvad Herr Ministern för utrikes ärendena sålunda hemställt och föreslagit, förenade

sig det sammansatta statsrådets öfriga ledamöter,

och behagade Hans Maj It Konungen detsamma i nåder gilla

och bifalla.

im liden)

Hj. Tauvon.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Tredje liufvudtiteln.

15

Sveriges och Norges gemensammma utrikesbudget

för år 1889.

Sverige.

Norge.

Tillsammans.

I. Kdbinettskassan:

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1. Ministern för utrikes ärenden.....................

24,000

24,000

2. Utrikesdepartementet______________________________

27,495

11,455

38,950

3. Ministerstaten_____________________________________ ..

345,000

143,750

488,750

4. Militärattachéer.................................

8,400

3,600

12,000

5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter...

45,955

29,045

75,000

Summa kronor

450,850

187,850

638,700

II. Konsulskassan:

6. Utrikesdepartementet-..............................

10,000

7,500

17,500

7. Konsulsstaten_____________________________ 465,950

afgår hvad som häraf beräknas kunna

bestridas af inflytande konsulat- och

expeditionsafgifter..................!''...... 235,500

131,685

98,765

230,450

8. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter...

18,315

13,735

32,050

Summa kronor

160,000

120,000

280,000

•

Beräkning öfver kabinettskassans utgifter för år 1889.

Kronor.

1. Ministern för utrikes ärendena........................................... 24,000

2. Utrikesdepartementet........................................................ 58,950

3. Ministerstaten.

a. Traktamenten:

Beskickningen i Berlin:

Envoyé Extraordinarie och Ministre

Plénipotentiaire........................... 48,000

Legationssekreterare........................ 6,000 54,000

Transport 54,000

62,950

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Tredje hufvudtiteln.

Transport 54,000

Beskickningen i BrUssel och Haag:

Ministre Plénipotentiaire............................. 20,000

Beskickningen i Konstantinopel:

Ministre Plénipotentiaire__________________ 10,000

ÄpbÄr} Drog,nan........................................_ 4,000 14,000

Beskickningen i Köpenhamn:

Envoyé Extraordinaire ocli Ministre

Plénipotentiaire..............._.......... 36,000

Legationssekreterare.................. 5,000 4^000

Beskickningen i London:

Envoyé Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire_________._________________ 60,000

Legationssekreterare __..... 8,000 68,000

Beskickningen i Madrid:

Ministre Plénipotentiaire............................. 22,000

Beskickningen i Lans:

Envoyé Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire____________ 60,000

Legationssekreterare_______________________ 8,000 68,000

Beskickningen i S:t Beter sining:

Envoyé Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire............. 60,000

Legationssekreterare_______________________ 8,000 68,000

Beskickningen i Bom:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire

............................................... 29,000

Beskickningen i Washington:

E^oyé Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire___________________________ 16,000

Legationssekreterare ......... 6,000 22,000

62,950

/

Transport 406,000

62,950

s. 17 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

Transport 406,000

Beskickningen i Wien:

Envoyé Extraordinär och Ministre Plé
-

nipotentiaire.................................. 40,000

Legationssekreterare-------------------------- 6,000

b. Expektanslön........................—.........

c. Pensioner.....................................

4. Militärattachéer:

1 Militärattaché_________________________—........

1 d:o -----------------------------........

5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:

a. Skrifmaterialier och expenser--------------

b. Ekiperingspenningar__________________________

c. Hemliga utgifter_______________________________

d. Öfrig» extra utgifter.--------------.----------

46,000 452,000

........ 4,800

......... 31,950

_________ 6,000

6,000

......... 24,500

......... 10,000

_________ 14,000

......... 26,500

Summa kronor

17

62,950

488,750

12,000

75,000

638,700

Beräkning öfver konsulskassans inkomster och utgifter för år 1889.

Inkomster:

Svenska statsverkets bidrag...............................................—

Norska statsverkets bidrag................................-......—.....—

Konsulatafgifter, förslagsvis:

inom Antwerpens konsulsdistrikt_____________________ 11,500

» Archangels » --------------------- 1,500

» Barcelonas » 8,000

» Bilbaos » 2,500

» Genuas » 1,500

» Havres » 20,000

» Helsingfors’ » —................. 5,000

» Köpenhamns » 16,000

» Leiths » -------------.......- 16,500

» Lissabons » 6,500

» Londons » 114,000

» Lybecks » --------------------- 7,000

» Bigas » 6,000

» Rio de Janeiros » 8,500 224,500

Expeditionsafgifter, förslagsvis------------------------------ 11,000

Summa kronor

Kronor.

160,000

120,000

235.500

515.500

Bih. till Riksd. Prof. 188S. 1 Samt. I Afd.

O

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Tredje hufvudtiteln.

. Utgifter:

6. Utrikesdepartementet.................

7. Konsul sstaten:

Uppbär konsulatafgifter.

Jemför ministerstaten.

D:o D:o.

Uppbär konsulatafgifter

åtnjuter fri bostad.

Uppbär konsulatafgifter.

a. Löner och arfvoden:

Antwerpen, Generalkonsuln, lön _________ 13,000

Archangel, » » 12,000

Barcelona, » » 12,000

Bilbao, Konsuln, » 9,000

Genua, Generalkonsuln, » 10,000

Hamburg, » » 8,000

Håvre » » 14,500

Vicekonsuln, » 4,500 19 qqq

Bordeaux, » » 6,000

2:ne ålderstillägg 1,000 7,000

Helsingfors, Generalkonsuln, lön _________ 15,000

Konstantinopel, Ministre Plénip. » 10,000

Drogman, » 2,000

sam,j Konsulatsekreteraren, » 6,000 18,000

Köpenhamn, Generalkonsuln, » 15,000

Vicekonsuln, » 4,500

ålderstillägg 500 20,000

Helsingör, Vicekonsuln, » 3,900

2:ne ålderstillägg 1,000 4 900

Leith, Konsuln lön 16,000

Lissabon, Generalkonsuln, » 15,000

London » » 24,000

Vicekonsuln, » 10,000

Kanslisten, » 6,000

En kontorist,'' » 5,000

» 4,000 49,000

Cardiff, Vicekonsuln, » 8,000

Liverpool, » » 9,000

ålderstillägg 500 9,500

Newcastle, Vicekonsuln, » 9,000

2:ne ålderstillägg 1,000 10,000

West Hartlepool, Kontoristen, lön _________ 5,000

Lybeck, Generalkonsuln, » 12,000

Transport 272,400

17,500

17,500

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln. 19

Transport 272,400 17,500

Newyork, Vicekonsuln, lön _________ 6,000

Riga, Konsuln, » 9,000

Rio de Janeiro, Generalkonsuln, » 17,000

för} Shanghai, Vicekonsuln, » 12,000

KÄrgi''ter;iem''l Washington, Generalkonsuln, » 16,000 352,400

b. Anslag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet:

Antwerpen__________________ 4,500

Archangel________________________ 2,000

Barcelona_____________________________________________ 2,000

Bilbao_______________ 2,000

Genua______________________________________ 2,000

Havre_________ 4,000

Helsingfors______ _______ 4,000

Köpenhamn_________________________________ 4,500

Leith ____________________________________________ 6,000

Lissabon_________________________ 4,000

London_____________________________ 11,000

Lybeck__________________ 2,000

Riga_____________ 3,000

Shanghai________________ 4,000

55,000

c. Anslag till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet:

Alexandrin_______________________ 3,500

Alger_________________ 3,000

Bordeaux..._______________________________ 2,000

Buenos Ayres__________ 4,000

Cardiff._______________ 4,000

Dardanellerna__________ 500

Gibraltar_________________ 2,000

Hamburg.......... 2,000

Havana__________________________________________ 3,000

Japan____________ 4,000

Kiel_____________________ 1,500

Liverpool___________ 5,000

Marseille_____________ 1,500

Melbourne............ 6,000

Montevideo........................... 2,000

Neapel________________ 3,000

Transport 47,000 387,400 17,500

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Tredje hufvudtiteln.

Transport

47,000

387,400

17,500

Newcastle________________________________________________________

4,000

Newyork...........................................................

6,000

Pirseus.............................................................

1,000

Rio de Janeiro.____________________________________________—

4,000

Rom................................................................

3,000

Tanger ____________________________________________________________

1,500

66,500

d. Pensioner:___________________________________________________

12,050

465,950

Skrifmaterialier, expenser ock extra utgifter:

a. Skrifmaterialier och expenser___________________________

6,500

b. Ivonsulernes embetsutgifter_____________________________

15,500

c. Diverse utgifter.............................................

10,050

32,050

Summa

Kronor

515,500

Stockholm 1888. Kongl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms

slott den 12 Januari 1888.

Närvarande:

Hans excellens, herr statsministern Themptander,

Hans excellens, herr ministern för utrikes ärendena, grefve Ehrensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

friherre von Otter,

Hammarskjöld,

von Krusenstjerna,

friherre Tamm, och

friherre Peyron.

Departementschefen, statsrådet friherre Peyron anhöll i underdånighet

att få underställa Kongl. Maj:ts nådiga pröfning frågan om

reglerandet af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel för år

1889 och att i sammanhang dermed få föredraga följande till Kong!.

Magt inkomna framställningar i de delar, som icke förut blifvit inför

Kongl. Maj:t anmälda:

generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet underdåniga skrifvelse

den 15 november 1887 angående arméförvaltningens artilleridepartements

behof af statsanslag under år 1889;

generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet underdåniga skrifvelse

den 23 november 1887 angående uppsättning af en fästningsartilleribataljon

å Vaxholm Oskar Fredriksborg;

Bih. Ull Riksd. Prat. 1888. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Fjerde lmfvudtiteln.

arméförvaltningens å fortifikationsdepartementet underdåniga skrifvelse

den 15 november 1887 angående nämnda departements medelsbehof

under år 1889 jemte chefens för fortifikationen dervid fogade

underdåniga framställning af samma dag angående extra ordinarie anslag

till fortifikationsbehof för år 1889;

arméförvaltningens å intendentsdepartementet underdåniga skrifvelse

den 31 december 1886 angående ett af särskilda komiterade utarbetadt

förslag till beklädnadsreglemente för indelta armén, Vermlands fältjägarecorps

och beväringen m. m.;

samma departements underdåniga skrifvelse den 11 november 1887

angående departementets behof af statsmedel för år 1889;

arméförvaltningens å civila departementet underdåniga skrifvelse

den 9 december 1887 angående behofven under år 1889 å de under

departementets förvaltning stälda anslag;

arméförvaltningens å fortifikations-, intendents- och civila departementen

underdåniga skrifvelse den 3 november 1887 angående upptagandet

och redovisandet af anslaget till trängen under vederbörliga

statsanslag från och med år 1889;

chefens för generalstabens topografiska afdelning underdåniga

skrifvelse den 17 november 1887 angående behofvet af medel för de

topografiska arbetena under år 1889; samt

sjukvårdskomiténs underdåniga framställning den 15 november

1887 angående en andre bataljonsläkares vid Kronprinsens husarregemente

tjenstgöring vid trängbataljonen.

Föredraganden anförde härefter beträffande de

Ordinarie anslagen:

Indelta arméns befälsaflöning.

[1]

Förtöjning af I sin ofvan nämnda underdåniga skrifvelse den 9 december 1887

detta anslag. erinrar arméförvaltningen å civila departementet, hurusom det af Riksdagen

för år 1888 uppförda extra anslag 77,500 kronor »för tillämpning

af nya värnpligtslagens föreskrifter i fråga om de värnpligtiges inskrifning

och redovisning m. m.» enligt derom lemnade föreskrifter skall

användas för beredande, enligt gällande stater, af dagaflöning och portionsersättning

åt det i ständig tjenstgöring varande befälet och under
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Fjerde hufvndtiteln.

befälet vid Hallands, Vesternorrlands och Blekinge bataljoner samt till

aflöning åt afdelningsområdesbefälhafvarne å fastlandet och sålunda

är afsedt för utgifter, hvilka, såsom årliga och ständiga, böra enligt

sin natur ses till godo genom ordinarie anslag. Nu i fråga varande

extra anslagsmedel borde derför till ordinarie anslagsstaten öfverföras,

dervid det folie af sig sjelf, att de delar deraf, som afsåge beredande

af dagaflöning och portionsersättning åt de nämnda bataljonernas personal

borde öfverflyttas till de ordinarie anslag, hvarifrån denna personal

i öfrigt aflönades, således, hvad anginge de båda förstnämnda

bataljonerna, till »Hallands beväring» och »Vesternorrlands beväring»,

samt, beträffande Blekinge bataljon, provisoriskt till »Marinregementet»,

intill dess eget anslag blefve, efter fullbordad organisation, för sistnämnda

bataljon uppförd t.

Hvad åter angår den för afdelningsområdesbefälhafvarne afsedda återstoden

af anslaget, kunde visserligen, fortsätter arméförvaltningen, i fråga

sättas, att beloppet blefve såsom ett särskildt nytt ordinarie anslag i

riksstaten uppfördt. Men utom det föga önskvärda i ökandet af hufvudtitelns

många anslagsrubriker med en ny, talade också praktiska skäl

för medlens fördelande på vissa redan förut befintliga anslag. Värnpligtslagens

inskrifningsområden voro fästade vid och benämndes efter

indelta infanteritrupperna och beväringsbataljonerna utom ett inskrifningsområde,

som vore tilldeladt de båda fotgardesregementena gemensamt.

Det läge derför i sakens natur att det varit förvaltningsmyndigheterna.

vid sagda truppförband, hvilka fått göromålen med utbetalningen

af afdelningsområdesbefälhafvarnes arfvoden sig anförtrodda;

och då vore också för arméförvaltningen å civila departementet af

praktisk vigt, att, om möjligt, de derför erforderliga förskottsmedlen

utginge från de anslag, som redan förut lemnade hufvudmassan af de

förskottsmedel, hvilka från departementet höllos trupperna till hända.

Enligt arméförvaltningens åsigt borde alltså i fråga varande 77,500

kronor fördelas på följande sätt:

Å hvart af anslagen för »Hallands beväring», »Vesternorrlands beväring»

och »Marinregementet» (för Blekinge bataljon) skulle, enär i de

af Pdksdagen uppå Eders Kongl. Maj:ts förslag faststälda normalstaterna

för omförmälda truppafdolningar blifvit stadgadt, att dagaflöning

och portion under vapenöfningarna skola vid dem utgå från anslaget

till beväringsmanskapets vapenöfningar, uppföras för

1 regementsofficer, dagaflön.i (förslagsvis) 305 dagar å 4 kr. kr. 1,220: —

1 regementsqv.-mästare d:o d:o å 3 » » 915: —-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Fjerde hufvudtiteln.

1 kapten, dagaflöning i (förslagsvis) 305 dagar å 3 kr. kr.

3 kaptener d:o d:o k 3 d »

1 underofficer d:o 305 dagar å 1 kr. kr. 305: —

portionsersättning d:o å50öre» 152:50 »

3 d:o dagaflöning och portionsersättning..................... »

1 d:o dagaflöning i 305 dagar å 40 öre..... kr. 122: —

portionsersättning i d:o å 50 öre...... » 152: 50 »

2 afdelningsområdesbefälhafvare arfvode å 250 kr............. »

2 d:o d:o å 300 » ............ »

915: —

2,745: —

457: 50.

1,372: 50.

274: 50- 500: —

600: —

eller i jemnadt tal 9,000 kronor.

Summa kr. 8,999

50.

2

2

d:o

arfvode

å 250

kr..........

kr.

500: —

d:o

å 300

D .........

3)

600: —

Summa

kr.

1,100: —,

hvaremot hvad sedan af det ursprungliga anslagsbeloppet återstode

borde tilldelas anslaget för indelta arméns befälsaflöning.

Då från nu varande anslagssumman............................. kr. 77,500: —

dragas

för 3 beväringsbataljoner åkr. 9,000: — kr. 27,000: —

3> 2 gardesregementen å » 1,100:— » 2,200:— » 29,200:_

utvisade återstoden....................................................................... kr. 48,300: —

det belopp, som efter arméförvaltningens åsigt borde för bestridande

af arfvoden åt afdelningsområdesbefälhafvare komma anslaget till indelta

arméns befälsaflöning till godo.

Mot arméförvaltningens yrkande att ifrågavarande 77,500 kronor

måtte uppföras på ordinarie stat, har jag intet att erinra. Åtgärden

synes mig tvärtom med nödvändighet påkallas af den omständigheten,

att medlen, såsom arméförvaltningen erinrar, äro afsedda för utgifter,

hvilka till sin natur äro ständiga och årliga. Förslaget att under

vederbörande truppafdelningarnas anslag uppföra de aflöningsbelopp,

som skola utgå till afdelningsområdesbefälhafvarne, anser jag likaledes

väl grundad! Det är visserligen sannt, att, med den organisation som

gifvits åt inskrifningsväsendet, afdelningsområdesbefälhafvarne icke

s. 5 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtlteln. 5

kunna anses i sträng mening höra till det truppförband, å hvars stat

aflöningen kommer att uppföras; men då utbetalningen af densamma,

på sätt arméförvaltningen upplyser, af praktiska skäl måste anförtros

åt vederbörande truppförbands förvaltningsmyndigheter, torde från nyssnämnda

omständighet något skäl mot förslaget så mycket mindre kunna

hemtas, som afdelningsområdesbefälhafvarne i regeln jemväl komma

att stå i lydnadsförhållande till befälet vid det truppförband, genom

hvars förvaltningsmyndigheter den dem tillkommande aflöning skall

dem tillhandahållas.

Hvad åter angår förslaget, att det belopp, som erfordras till beredande

af dagaflöning och portionsersättning åt befälet vid Blekinge

bataljon, skulle uppföras å anslaget till marinregementet, kan jag icke

instämma med arméförvaltningen. Som Eders Kongl. Maj:t täcktes

erinra sig, är nyssnämnda anslag afsedt att indragas, sedan den vid

1886 års riksdag beslutade förändring i beväringstruppernas sammansättning

blifvit genomförd, och anslaget står till Eders Kongl. Maj:ts

förfogande att, i den mån medel derå varda tillgängliga, användas ej

mindre till Blekinge bataljons utan äfven till Hallands och Vesternorrlands

bataljoners nya organisation. Att under sådana förhållanden

under marinregementets anslag uppföra ett nytt, endast för förstnämnda

bataljon afsedt belopp synes mig icke alldeles lämpligt. Det erforderliga

beloppet torde fastmera böra uppföras såsom särskildt anslag

under rubrik »Blekinge bataljon», till hvilket de öfriga medel, som efter

organisationens genomförande skola till bataljonen utgå, sedermera

torde böra öfverflytias.

Icke heller i fråga om den tid, för hvilken dagaflöning och portionsersättning

skall beräknas att från nu förevarande anslag utgå till

beväringsbataljonernas befäl, kan jag dela arméförvaltningens mening.

I staten för Gotlands infanteriregemente, med hvilken de antagna staterna

för beväringsbataljonerna i öfrigt öfverensstämma, beräknas den

från regementets egna medel utgående dagaflöningen och portionsersättningen

för 335 dagar, eller för 30 dagar mera än arméförvaltningen

nu föreslagit. Det synes mig derför lämpligt att, äfven i fråga

om beväringsbataljonernas stater, enahanda beräkningsgrund iakttages,

helst vapenöfningarne, under hvilka dagaflöningen och portionsersättningen

skall bestridas från anslaget till beväringsmanskapets vapenöfniugar,

vid samtliga beväringstrupperna torde komma att fortgå lika

lång tid.

För hvar och en af de tre beväringsbataljonerna lärer alltså, ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

öfver hvad arméförvaltningen antagit, böra beräknas dagaflöning och

portionsersättning för ytterligare 30 dagar, utgörande:

för

»

»

»

»

3)

»

regementsofficer........................

regementsqvartermästare ......

kapten .........................................

» ..........................................

underofficer, dagaflöning och

portionsersättning...............

underofficerare ........................

d:o dagaflöning

och portionsersättning .....

å 1:

å 1:

å 0:

eller, då dertill läggas af arméförvaltningen beräknade

kr.

120: —

90: —

: —

»

90: —

: — ............

»

270: —

: 50 ............

7)

45: —

: 50 ............

77

135: —

: 90 ............

))

27: —

Summa kr.

777: —

beräknade

))

8,999: 50,

kr.

9,776: 50,

»

9,780: —

))

77,500: —

29,340: —

2,200: —

))

31,540: —

kr.

45,960: —

som torde kunna jemnas till.........................

Då från anslagssumman ........................

dragés för 3 beväringsbataljoner å 9,780:

» 2 gardesregementen å 1,100:

skulle alltså skilnaden ....................................

utgöra det belopp, hvarmed anslaget till indelta arméns befälsaflöning

skulle höjas och hvilket, äfven med den minskning jag ifrågasatt, lemnar

tillgång till beredande af någon ökning i de nu till afdelningsområdesbefälhafvarne

utgående arfvodena.

Med stöd af hvad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att för beredande af arfvoden åt de afdelningsområdesbefälhafvare,

som äro anstälda i inskrifningsområden,

som benämnas efter indelta infanteriets

olika truppafdelningar och Vermlands fältjägarecorps,

höja det nu till indelta arméns befälsaflöning utgående

anslaget................................... kr. 4,177,276: —

med .................................................. » 45,960: —

till ......................................

kr. 4,223,236

s. 7 Kontrollera mot PDF

Fjerde lmfrudtiteln.

7

Ti!! trossens underhåll.

Redan uti sin underdåniga skrifvelse den 10 november 1885 angående

1887 års medelsbehof ansåg sig arméförvaltningen å intendentsdepaidementet

böra framhålla olämpligheten deraf, att kostnaderna

för underhållet af den indelta stamtruppens munderings- och trosspersedlar

bestridas från flera olika statsanslag, hvilka hvart för sig

måste i arméförvaltningens hufvudbok särskildt redovisas. Arméförvaltningen

erinrade dervid, att detta vållade en onödig och tidsödande

omgång med hithörande ärendens behandling och genom utgifternas

spridda förekomst i räkenskaperne väsendtligen försvårade den öfverskådlighet

och reda, som vore af nöden för ett behörigt bedömande al

denna omfattande och vigtiga detaljs verkliga ekonomiska resultat. I

och för afhjelpandet af dessa missförhållanden hemstälde arméförvaltningen

om sammanslåendet af de för sagda materiel s underhåll anvisade

tillgångar till ett enda statsanslag. i

Framställningen, hvilken då afsåg anslagen »till trossens underhåll»

och till »lif-och släpmunderingar vid rotehållsregementena och Vermlands

fältjägare-corps» samt intendentsdepartementets andel i anslaget

till »anskaffande och underhåll af beklädnads-, remtygs- samt häst- och

sadelmunderings-persedlar vid det berustade kavalleriet och det berustade

infanteriet», äfvensom det under reservationsanslaget för »försvarsverket

till lands i allmänhet» lör underhåll af kapotter samt remtygsoch

utredningspersedlar vid rotehållsinfanteriet utgående belopp 55,000

kronor, vann ej Eders Kongl. Maj:ts bifall, och behagade Eders Kongl.

Maj:t, då framställningen i arméförvaltningens redogörelse för 1888

års medelsbehof sedermera förnyades, genom nådigt beslut den 31 december

1886 förklara densamma jemväl för det dåvarande ej till någon

Eders Kongl. Maj:ts åtgärd föranleda.

Sedan emellertid nytt beklädnadsreglemente under den 23 september

1887 utfärdats och dymedelst sistnämnda fråga, hvars afgörande

Eders Kongl. Maj:t torde ansett böra föregå den föreslagna

sammanförningen af anslagen, vunnit sin slutliga lösning, har jag trott

mig så mycket snarare böra återupptaga ofvan nämnda förslag, som

arméförvaltningen ej mindre i sin underdåniga skrifvelse den 31 de-- cember 1886 angående det af särskilda komiterade utarbetade förslag

till beklädnadsreglemente än äfven i sin redogörelse för 1889 års medelsbehof

å nyo fäster uppmärksamheten å lämpligheten af den föreslagna

åtgärden.

[2.]

Afföring ur

riksataten af

detta anslag.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Fjerde liufvudtiteln.

Arméförvaltningens framställning afser emellertid nu icke anslaget

»till anskaffande och underhåll af beklädnads- m. fl. persedlar vid det

berustade kavalleriet och det berustade infanteriet», hvilket anslag af

skäl, som eg a samband med den å bane bragta frågan om kavalleriets

omorganisation och som, derest förslag derom möjligen skulle komma

att af Eders Kongl. Maj:t göras till föremål för nådig proposition till

Riksdagen, lämpligen torde böra i sammanhang med redogörelsen derför

omständligare utvecklas, anses böra uteslutande för kavalleriet disponeras.

Deremot har för den ifrågasatta sammanslagningen af de

öfriga anslagen ett nytt skäl tillkommit, som enligt arméförvaltningens

åsigt gör denna åtgärd ännu önskligare. Enligt de beräkningar, som

med det faststälda beklädnadsreglementets bestämmelser till utgångspunkt

inom arméförvaltningen verkstälts rörande frågan, i hvad mån

ofvan nämnda anslag äro tillräckliga för de med dem afsedda ändamål,

har nemligen befunnits, att å det anslag, 55,000 kronor, som under

anslaget för försvarsverket till lands i allmänhet finnes uppfördt för

anskaffning och underhåll af kappor, remtygs-, utrednings- och tältlagstrosspersedlar

vid rotehållsregementena och Vermlands fältjägarecorps,

brist kommer att uppstå, under det att ej mindre å anslaget »till lifoch

släpmunderingar» vid nämnda trupper än äfven, under förutsättning

att en del utgifter för trossen fortfarande såsom hitintills anvisas å

trosspassevolansfonden, å anslaget till »trossens underhåll» besparingar

äro att emotse, som sammanlagda motsvara nämnda brist; och då anslaget

»till trossens underhåll», derifrån, enligt gällande bestämmelser,

skola bestridas kostnaderna för trossens underhåll vid indelta infanteriet,

kavalleriet och Vermlands fältjägarecorps äfvensom utredningspersedlar

för rusthållsinfanteriet samt tältlags- och fortskaffningstross

för rusthållstrupperna, är af reservationsanslags natur, kan i hvarje fall

öfverskottet å detta anslag ej under nuvarande förhållanden tagas i

anspråk för täckande af omförmälda brist. Genom sammanförandet af

de olika anslagen blefve åter ett dylikt utjemnande af dem möjligt och

ifrågavarande åtgärd skulle alltså leda derhän, att någon förhöjning i

anslaget till rotehållsregementenas kappor m. m. icke behöfde äskas.

Arméförvaltningen hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att till ett statsanslag sammanslå ifrågavarande tre

anslag, nemligen:

anslaget till lif- och släpmunderingsmunderingar vid rotehållsregementena

och Vermlands fältjägarecorps........................... kr. 304,063

Transport kr. 304,063

s. 9 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

9

Transport kr. 304,063

de under titeln »indelta arméns utredning)) å

intendents-departementets andel i anslaget för för
-

svarsverket till lands i allmänhet uppförda........... » 55,000

samt

anslaget till trossens underhåll................................................... » 26,520

för att med sammanlagdt ........................................................... kr. 385,583

i riksstaten hädanefter upptagas under benämning: »anslaget till beklädnad

och utredning m. m. för indelta infanteriet, Vermlands fältjägarecorps

och Jemtlands hästjägarecorps, reservationsanslag»; och

skulle, vid bifall till förslaget, från det nya anslaget gäldas jemväl

kostnaderna för tältlags- och fortskaffningstrossen såväl vid nämnda

trupper som vid rusthållskavalleriet.

Som jag ofvan antydt, anser jag arméförvaltningens förslag väl

grundadt. Särskildt torde det vara egnadt att lätta öfversigten af räkenskaperna

och att möjliggöra en noggran beräkning af utgifterna å

anslaget, fördelar, som ej mindre för den erforderliga kontrollen än

äfven för behandlingen af de ofta återkommande frågorna om kostnaden

för arméns utredning äro af yttersta vigt. Mot arméförvaltningens

förslag till benämning å det nya anslaget skulle visserligen kunna

erinras, att titeln ej angifver, det jemväl underhållet af rusthållskavalleriets

tältlags- och fortskaffningstross skall derifrån bekostas, men då

densamma för att uttrycka detta komme att blifva väl lång, har jag

ansett mig kunna låta bero vid hvad arméförvaltningen derutinnan föreslagit.

Skulle emellertid det förut omnämnda förslaget till kavalleriets

omorganisation komma att för Riksdagen framläggas, lärer dock, vid

det förhållandet att i sådant fall Jemtlands hästjägarecorps’ andel i anslaget

torde komma att derifrån utbrytas, benämningen å anslaget böra

derefter lämpas.

I frågans nu varande skick hemställer jag om bifall till arméförvaltningens

förslag och får, då det njm anslaget torde böra uppföras

å den plats i riksstaten, som innehafves af anslaget »till lif- och släpmunderingar

vid rotehållsregementena och Vermlands fältjägarecorps»,

med anledning deraf nu tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen,

att, under vilkor af bifall till förslaget om uppförande

i riksstaten af ett nytt reservationsanslag till

beklädnad och utredning m. in. för indelta infanteriet,

Vermlands fältjägarecorps och Jemtlands hästjägareBih.

till Riksd. Prat. 1888. 1 Sami. 1 A/d. 1 Käft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

[3.]

Nedsättning i

anslaget till

kronprinsens

husarregemente.

Fjerde hufvudtiteln.

corps, besluta att anslaget till trossens underhåll

skall ur riksstaten utgå.

Kronprinsens husarregemente.

Uti ofvan nämnda underdåniga framställning har den komité, åt

hvilken Eders Kongl. Majrt den 13 oktober 1886 uppdragit att utarbeta

nytt reglemente för sjukvården i fält, förmält sig jemväl hafva tagit

under öfvervägande frågan om erforderlig förstärkning af fältläkarecorpsen,

på det att armén icke må vara nödsakad rycka i fält med ett

otillräckligt antal läkare. Komitén vore i sådant syfte betänkt på att,

bland annat, föreslå uppförandet å hvarje trängbataljons stat af en

andre bataljonsläkarebefattning. Särskilt så länge endast en trängbataljon

funnes, vore antalet af de dervid anstälde läkare, nemligen en

regementsläkare och en förste bataljonsläkare, väl litet. Upprätthållandet

af bataljonens egen sjukvård och i ännu högre grad undervisningen

af den mängd sjukvårdsstamsoldater och värnpligtige, hvilka utbildades

vid bataljonens skolor, af hvilka ofta tre fortginge samtidigt, kräfde

mycket arbete och dertill komme också, att tjenstgöringen vid trängbataljonen

mera än annorstädes vore egnad att befordra läkarens egen

utbildning för kriget. Det vore derföre synnerligen önskligt, om ökning

i antalet af vid trängbataljonen anstälde läkare kunde ske; och som

kronprinsens husarregemente, å hvilkets stat medel för aflöning af 4

läkare vore uppförda, numera, sedan regementet blifvit förlagdt i endast

två garnisonsorter, icke mera än öfriga regementen af samma storlek

vore i behof af så stort antal läkare, hemställer komitén, att vid återbesättande

af en vid nämnda regemente ledig andre bataljonsläkarebefattning

må stadgas såsom vilkor, att blifvande innehafvare skall

vara nskyldig tills vidare tjenstgöra vid trängbataljonen.

Öfver förslaget hafva tillförordnade generalbefälhafvaren i lista

militärdistriktet, chefen för kronprinsens husarregemente, generalbefälhafvaren

i 4:de militärdistriktet och chefen för trängbataljonen blifvit

hörda; och hafva båda generalbefälhafvarne samt chefen för trängbataljonen

tillstyrkt detsamma, hvaremot chefen för Kronprinsens husarregemente

afstyrkt det förnämligast på den grund, att svårighet skulle

möta att med endast tre läkare tillgodose sjukvården af det manskap,

som under regementets årliga på Bonarps hed försiggående repetitionsöfningar

qvarstannar i regementets båda garnisonsorter.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln. 11

De af komitén anförda skäl för dess framställning finner jag synnerligen

beaktansvärda och har så mycket mindre något att erinra

deremot, att antalet läkare vid kronprinsens husarregemente minskas,

som den af chefen för regementet hufvudsakligen befarade olägenhet

af minskningen med lätthet torde kunna förebyggas genom att för

sjukvården af det fåtaliga manskap, som under repetitionsöfningarne

qvarblifver i garnisonsorterna, anlita enskild läkare; men då det torde

vara lämpligare, att de i kronprinsens husarregementes stat till en

andre bataljonsläkare uppförda aflöningsbelopp till trängens stat öfverflyttas,

än att en vid förstnämnda regemente genom fullmagt anstäld

tjensteman skulle åläggas göra tjenst vid trängbataljonen, torde proposition

i berörda syfte böra till Riksdagen aflåtas; och hemställer jag

alltså nu, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen,

att, vid bifall till förslaget om uppförande i trängens

stat af det för aflönande af en andre bataljonsläkare

vid värfvad trupp erforderliga belopp 1,630 kr.

minska anslaget till kronprinsens husarregemente

med motsvarande summa 1,630 kr. från dertill i

riksstaten nu uppförde 188,615 kr., till 186,985 kronor.

Svea lifgarde.

Under åberopande af hvad jag här ofvan under anslaget till indelta

arméns befälsaflöning anfört, hemställer jag att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att anslaget till svea lifgarde, nu kr. 165,074: —

må, för beredande af arfvoden åt 4

afdelningsområdesbefälhafvare, med .. » 1,100: —

höjas till...................................................... kr. 166,174: —

Andra lifgardet.

Likaledes hemställer jag,

att anslaget till andra lifgardet, nu kr. 164,489: —

må för nyssnämnda ändamål med........ » 1,100: —

höjas till.......................................................kr. 165,589: —

[4-]

Tillökning i

anRlaget till

svea lifgarde,

[5.]

Tillökning i

anslaget till

andra

lifgardet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Fjerde Imfvudtiteln.

[6.]

Angående

organisation

af en fästni

ngsartilleribataljon

å

Vaxholm

Oskar

Fredriksborg.

Fästningsartilleri.

Oaktadt den framställning om organisation af en fästningsartilleribataljon

å Vaxholm Oskar Fredriksborg, hvilken Eders Kongl. Maj:t

sistlidet år likasom hvart och ett af de trenne sistförflutna åren,

täckts göra till Riksdagen, icke vann dess bifall, bär generalfälttygmästaren

och chefen för artilleriet i sin ofvan nämnda underdåniga

skrifvelse den 23 sistlidne november förmält sig anse frågan derom

vara af en sådan betydelse, att han trott sig böra å nyo derå fästa

Eders Kongl. Majrts uppmärksamhet. Han erinrar nu särskildt, att

kännedomen om den å ofvan nämnda fästningar befintliga materielen,

hvilken i olikhet med fältartilleriets så kallade enhetsmateriel består af

en mängd olika kanoncerter med dertill hörande olika utredning af

mångahanda slag, och kunskapen om denna materiels rätta användande

vid skjutning för sitt inhemtande kräfva ett mödosamt arbete, som

den fåtaliga personalen vid fästningsartilleriet ej kan vid sidan af sin

dagliga tjenstgöring på erforderligt sätt fullgöra och hvilket för det

från fältartilleriet dit tillfälligt beordrade befälet är ytterst svårt att

med någon verklig kännedom om förhållandena på stället kunna utföra.

Särskildt det yngre öfverbefälet, som årligen ombyttes, hunne ej förvärfva

den kännedom om ammunitionseffekternas beskaffenhet och''deras

tillverkning, som officerare vid fästningsartilleriet, hvilka, särdeles vid

fästningarnas försättande i försvarstillstånd, ofta måste komma att

tjenstgöra såsom laboratorie- eller ammunitionsförråds-officerare, nödvändigt

borde inhemta. Skjutregler för sjelfva pjeserna och föreskrifter

för deras handhafvande kunde dessutom först efter särskilda, mer eller

mindre omfattande skjutförsök uppgöras, och då dertill erfordrades en

större tillgång på befäl och menige än den nu å ifrågavarande fästningar

befintliga, så hade ock dessa för fästningarnas rätta försvarande

oeftergifliga förarbeten endast långsamt kunnat fortskrida.

Generalfälttygmästaren fäster vidare uppmärksamheten vid en

annan omständighet, som påkallar den tillökning af artilleriets personal

å Vaxholm Oskar Fredriksborg, som i och med organiserandet af fästningsartilleribataljonen

derstädes skulle ernås, nemligen den utsträckta

öfning, som jemväl den fästningsartilleriet tilldelade beväring skall

erhålla på grund af värnpligtslagen den 5 juni 1885. Denna beväring

kan icke öfvas endast af det på fästningarne befintliga befälet, utan

årligen måste för detta ändamål under en kortare tid ditkommenderas

befäl från fältartilleriet, hvilket i och för sig vore en stor olägenhet

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

F,j er de ImfVu d titeln.

och särskild! vållade stor svårighet, då beväringen någon del af öfningstiden

skall samöfvas med den fåtaliga stamstyrkan å fästningarna.

På grund af dessa och de förut rörande samma fråga åberopade

skäl hemställer alltså generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes jemväl för instundande Riksdag framlägga

det till sistlidet års riksdagar framstälda förslag angående organisation

af en fästningsartilleribataljon å Vaxholm Oskar Fredriksborg.

De skäl, som vid de flera tillfällen, denna fråga varit under ompröfning,

så väl inför Eders Kongl. Maj:t som vid Riksdagen af min

närmaste företrädare i embetet framhållits för nödvändigheten deraf,

att fästningsartilleriets behof af särskilt för detsamma utbildad personal

bättre än för det närvarande är fallet tillgodoses, hafva för mig

samma giltighet. Jag tvekar alltså icke att äfven under nuvarande

förhållanden lika med generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet

tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att jemväl vid nu instundande riksdag

förnya det flera gånger derom väckta förslaget och jag beder derföre,

då ett återupprepande af de förut omständligt utvecklade skälen för

förslagets framställande icke torde erfordras, att nu endast i korthet

få redogöra för detaljerna af den tilltänkta organisationen och kostnaden

för densammas genomförande.

Med öfverförande till fästningsartilleriet af svea artilleriregementes

tre fästningskompanier och 1 af fästningskompanierna vid göta artilleriregemente

skulle bildas en fästningsartilleribataljon, bestående af 4

kompanier och förlagd å Vaxholm Oskar Fredriksborg.

Manskapsstyrkan borde upprätthållas hufvudsakligen enligt de grunder

för anskaffningen, som i nådiga propositionen till 1883 års Riksdag

angåfvos beträffande härens stamtrupp, samt aflöningsförmånerna

för manskapet utgå sålunda: lega, högst 80 kronor sammanlagdt för

de begge första åren och högst 80 kronor för hvarje följande år, samt

månadslön 10 kronor för hvarje i tjenstgöring tillbragt månad; beställningsmän

skulle erhålla i arfvoden per månad, l:ste konstaplar 15 kronor,

2:dre konstaplar 10 kronor, trumpetare 3 kronor och kompanihandtverkare

10 kronor, allt under tjenstgöring, hvaremot arfvodena

eljest skulle utgå med hälften af nämnda belopp; kommendering stillägg för

tjenstgöring i högre grad skulle utgå enligt nu gällande bestämmelser,

men icke ålders- och examenstillägg, likasom ej särskilda medel till

arfvoden åt värfvare beräknas.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Fjerde hufvud titeln.

Sedan stammanskapet utbildats först i en rekrytskola om ett år

och derefter i konstapelsskola, skulle den del af manskapet, med hvilken

aftal gjordes om fortsatt tjenst, i allmänhet inkallas endast till

30 dagars repetitionsöfningar årligen.

Aflöningsförmånerna för befälet beräknades efter de vanliga grunderna,

d. v. s. fast lön samt dagaflöning för tjenstgöringsdagarne.

Då likväl icke allt befäl och underbefäl beräknades vara i tjenstgöring

hela året, utan en del endast under rekryt- och konstapelsskolorna

eller ock blott under de årliga repetitionsöfningarna, samt

dagaflöning komrne att utgå allenast för tjenstgöringsdagar, skulle till

följd häraf vid detta artilleri dagaflöningen och, hvad beträffar underbefälet,

äfven portionsersättningen statsverket besparas för den tid

af året, hvarunder vederbörandes tjenstgöring icke behöfde tagas i

anspråk.

Vid bataljonen skulle, enligt organisationsplanen, finnas:

1 öfverstelöjtnant och corpschef, tillika kommendant å Vaxholm

Oskar Fredriksborg,

1 major,

4 kaptener af 1. klassen,

4 kaptener af 2. »

8 löjtnanter af 1. »

5 underlöjtnanter,

8 styckjunkare,

16 sergeanter af 1. klassen,

1 stabstrumpetare,

16 förste konstaplar,

24 andre konstaplar,

4 trumpetare,

4 kompanihandtverkare och

352 artillerister

samt följande civilpersonal, nämligen:

1 förste bataljonsläkare,

1 regementsintendent,

1 förrådsförvaltare,

1 tygskrifvare,

2 handtverkmästare och

2 rustkammarsmeder,

hvaremot ecklesiastikvården och auditörsgöromålen skulle upprätthållas

af lämpliga personer mot arfvoden.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Fjerde Iiufvudtiteln. • 15

På hvarje kompani borde 2 nummer kunna besättas med volontärer.

Samtliga de för aflöningar, beklädnad och underhåll af personalen

vid fästningsartilleribataljonen å Vaxholm Oskar Fredriksborg erforderliga

årliga kostnader beräknades till en sammanlagd summa af 265,954

kronor 85 öre, på sätt närmare utvisas af den härefter fogade bilagan

Lit. A.

Sammanlagda kostnaderna för svea artilleriregementes tre fästningskompanier

och ett af fästningskompanierna vid göta artilleriregemente,

bvilka, på sätt jag ofvan nämnt, skulle ingå i fästningsartilleribataljonen,

utgöra för närvarande 150,218 kronor 23 öre; och när detta belopp

jemte 2,200 kronor, motsvarande nu utgående, men sedermera

obeböfliga arfvoden till kommendanten samt placemajoren å Vaxholm

Oskar Fredriksborg, afräknas från hela den anförda kostnadssumman

af 265,954 kronor 85 öre, visar sig, att förhöjningen i nu utgående

belopp komme att utgöra 113,536 kronor 62 öre.

Såsom bidrag till kostnaden för fästningsartilleriet torde emellertid,

såsom min företrädare i embetet vid föredragning inför Eders Kongl. Maj:t

den 11 Januari 1886 af frågan om regleringen af utgifterna under fjerde

hufvudtiteln för innevarande år påpekade, jemväl böra beräknas J af

de till reservartilleriet anvisade medel med i rundt tal 10,400 kronor.

Efter afdrag af nämnda 10,400 kronor skulle tillökningen i statsverkets

kostnad efter organisationens fullständiga genomförande komma

att för fästningsartilleribataljonen å Vaxholm utgöra endast 103,136

kronor 62 öre.

Då i här ofvan angifna summa af 150,218 kronor 23 öre, hvartill

nuvarande kostnaderna för de 4 kompanierna af svea och göta artilleriregementen

beräknats, är inbegripet det af Eders Kongl. Maj:t genom

nådiga brefvet den 17 mars 1882 på grund af minskning i permittering

vid trupperna å Vaxholm och Oskar Fredriksborg medgifna årliga

kostnadstillägg af approximativt 14,164 kronor 27 öre, för hvilket särskilda

medel icke blifvit i riksstaten anvisade, komme vid kompaniernas

öfverförande till fästningsartilleribataljonen minskningen i de för

svea och göta artilleriregementen uppförda anslag att uppgå till endast

136,053 kronor 96 öre.

Då bataljonens uppsättning först efter band kan verkställas, inskränker

sig dock mitt förslag för närvarande dertill, att å Vaxholm

Oskar Fredriksborg bildas 1 fästningsartilleribataljon och att början

dertill sker under år 1889 på det sätt, att, jemte det de 4 der nu för
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Fjerde hufyudtiteln.

lagda fästningskompanierna öfverflyttas till bataljonen, den nya personal

uppsattes, som i sådant afseende finnes upptagen å bilagan Lit. B.

Med jemnande af första organisationsårets i bilagan specificerade

kostnadssumma, 96,809 kronor 55 öre, skulle således för fästningsartilleribataljonen

å Vaxholm tillökningen i kostnad för statsverket

blifva ...............................kr. 113,536: 62; hvaraf för år 1889 kr. 96,800: —;

dock att denna kostnad,

genom användande af

förutnämnda andel utaf

reservartilleriets anslag,

minskas med ................. » 10,400:—; 10,400: —

återstår att fylla ............ kr. 103,136: 62; hvaraf för år 1889 kr. 86,400: —.

På det vid bataljonens organisation måtte undvikas de olägenheter

af flera slag, hvilka äro med ett mera provisoriskt tillstånd förbundna,

torde de nya anslagsmedel, som nu för fästningsbataljonen erfordras,

böra uppföras på ordinarie stat, dervid de lämpligast kunna upptagas

såsom ett enda särskildt anslag, för att, då sådant tjenligen kan verkställas,

tillsammans med öfriga för bataljonen påräknade tillgångar

och i sammanhang med en reglering af de redan befintliga ordinarie

anslag, hvarifrån en del skulle tagas i anspråk för bataljonen, framdeles

fördelas å de flera anslag i riksstaten, hvarå medlen med afseende

å utgifternas olika beskaffenhet böra slutligen uppdelas.

Jag hemställer alltså, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå

Riksdagen,

att, med godkännande af omförmälda grunder

för organisation af en fästningsartilleribataljon å

Vaxholm Oskar Fredriksborg jemte hvad som föreslagits

beträffande personalens aflöning, till genomförande

af den del af bataljonens organisation, som

enligt hvad förut blifvit nämndt skulle ega rum under

år 1889, anvisa, utöfver de för svea artilleriregementes

3 fästningskompanier och 1 fästningskompani

vid göta artilleriregemente jemte befäl samt till arfvoden

åt kommendant och placemajor å Vaxholm

Oskar Fredriksborg nu anslagna medel, jemväl 10,400

kronor af reservartilleriets anslag, samt såsom nytt

anslag 86,400 kronor;

att sistnämnda anslagsbelopp, under benämning

.»fästningsartilleribataljonen å Vaxholm Oskar Fredriks
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Fjerde liufvudtiteln.

borg», uppföres under fjerde liufvudtiteln såsom reservationsanslag

näst efter anslaget till fältartilleriet;

samt att de besparingar, som under uppsättningstiden

kunna å de för fästningsartilleribataljonen sålunda

afsedda medel beredas, må, i likhet med hvad

förut vid uppsättning af nya trupper varit medgifvet,

af Eders Kong]. Maj:t disponeras för bestridande af

uppsättningskostnader och öfriga med organisationens

genomförande förenade utgifter.

Trängen.

[7-]

Enligt hvad för mig blifvit anmäldt, har uppsättningen af träng- Fördelning åt

bataljonen nu så fortskridit, att densamma vid utgången af innevarande a,''sjaget tiU

år kan förväntas vara afslutad; och som vid sådant förhållande

Riksdagens år 1885 lemnade medgifvande, att de besparingar, som

under uppsättningen kunde å de för trängen afsedda medel beredas,

finge disponeras till bestridande af uppsättningskostnader och öfriga

med organisationens genomförande förenade utgifter, vid nämnda tidpunkt

kan anses hafva förlorat sin betydelse, lära åtgärder nu böra

vidtagas i syfte, att anslaget till trängen, som hitintills med ett odeladt

belopp af reservationsanslags natur uppförts i riksstaten, från och

med år 1889 må varda uppdeladt å de särskilda anslagstitlar i riksstaten,

hvarunder anslagsmedlen med afseende å de olika behof, hvarför

de äro afsedda, böra hänföras. Arméförvaltningen å fortifikations-,

intendents- och civila departementen hemställer med anledning deraf

uti sin ofvannämnda underdåniga skrifvelse den 3 sistlidne november,

att i enlighet med de grunder för fördelningen, som innefattas uti den

under den 5 juni 1885 af Eders Kong]. Maj:t faststälda stat för trängbataljonen,

skulle upptagas under anslaget för:

trängen............................................................................................... kr. 81,309: 60

utgörande de under rubrikerna »lön, dagaflöningm.

in.», »arfvoden» och »särskilda anslag»

i den af Eders Kongl. Maj:t till 1884 års riksdag

framlagda kostnadsberäkning för trängbataljonen

upptagna utgiftsposter med undantag

endast af portionsersättning åt underofficerarne

Transport kr. 81,309: 60

Bih. till Itiksd. Prof. 1888. 1 Sami. 1 Ajd. 1 Saft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Fjerde imf vild titeln.

Transport kr. 81,809: 60

med vederlikar samt anslaget till musikinstrumenters

anskaffande ock underhåll.

Värfvade garnisonstruppernas rekrytering och aflöning ...... » 34,520: 50

eller det belopp, som i nämnda beräkning

upptages under rubriken »aflöning och arfvoden

m. m. för manskap»;

Remontering och skoning m. m. för värfvade kavalleriets,

artilleriets och fortifikationstruppernas hästar ............... » 3,200: —

eller samma belopp, som under rubriken

»hästar» i meranämnda beräkning upptages för

remontering och skoning af samt medikamenter

till bataljonens 40 stamhästar.

Lega för hästar till artilleriets och fortifikationstruppernas

exercis...................................................................................... »

eller det för legning af hästar, enligt

nämnda beräkning, erforderliga belopp.

Fouragering af artilleriets, värfvade kavalleriets och fortifikationstruppernas

hästar.................................................. »

eller det belopp, som, enligt beräkningen, ansetts

erforderlig för utfodring af bataljonens hästar.

2,700:

15,500:

Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena ...... »

utgörande det belopp, som i beräkningen

upptagits dels under rubriken »underhåll» dels

ock såsom portionsersättning åt underbefäl.

Försvarsverket till lands i allmänhet................................... »

eller öfriga i beräkningen upptagna utgiftsposter

med undantag af inqvarteringskostnader

och utgifter för ved och ljus.

Inqvartering skostnader............................................................... »

det till dylika utgifter i beräkningen

upptagna belopp samt

Ved och ljus vid fästnings- och garnisonsorter................. »

eller samma belopp, som för ändamålet

i beräkningen upptagits.

31,205: 84

23,601: 56

4,462: 50

1,500: —

Summa kr. 198,000: —

Emot arméförvaltningens förslag har jag ingen annan erinran att

göra, än att ofvan nämnda belopp torde, på sätt uti de från arméförvaltningens

särskilda departement inkomna skrivelser rörande stats
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Fjerde hufvudtitelu.

regleringen jemväl hemstälts, böra till undvikande af öretal i riksstaten

äfvensom för afrundning af de större förslagsanslagens slutsummor,

vid fördelning på de olika anslagstitlarne, der så erfordras, behörigen

jemkas.

Anslaget till trängen, som i arméförvaltningens förslag upptages

till 81,309 kr. 60 öre, torde sålunda böra afrundas till 81,310 kronor;

och som dertill bör läggas det för aflöning af en andre bataljonsläkare

erforderliga belopp 1,630 kronor, om hvars uppförande å trängens stat

jag här ofvan gjort framställning, hemställer jag, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att minska anslaget till tränga

med ..................................................

nu kr.

198,000: —

..... »

115,060: —

.... kr.

82,940: —

Värfvade garnisonstruppernas rekrytering och aflöning.

Detta anslag är i 1888 års riksstat uppfördt till 859,212 kronor.

Läggas härtill 34,520 kronor 50 öre, utgörande det belopp, som från

det nuvarande reservationsanslaget till trängen skulle till ifrågavarande

anslag öfverföras, skulle detsamma alltså komma att utgöra 893,732

kr. 50 öre.

Under åberopande af hvad jag här ofvan yttrat, hemställer jag

emellertid, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att höja detta anslag, nu.............. kr. 859,212: —

med .............................................................. » 34,520: •—

till ............................................................~ . kr. 893,732: —

Remontering och skoning m. m. för värfvade kavalleriets, artilleriets och

fortifikationstruppernas hästar.

Med hänvisning till mitt här ofvan under anslaget till trängen afgifna

yttrande hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen,

att höja detta anslag, som i 1888 års riksstat upptages

till 140,592 kronor, med 3,200 kronor till

143,792 kronor;

Och torde, vid bifall härtill, anslaget, från hvilket erforderliga medel

för remontering och skoning in. in. af trängens hästar för frarn
-

[8.]

Förhöjning af

anslaget.

[9.]

Förhöjning af

anslaget samt

ändring i dess

benämning.

s. 20 Kontrollera mot PDF

[10.]

Förhöjning af

anslaget samt

ändring i dess

benämning.

[il.]

Förhöjning af

anslaget samt

ändring i dess

benämning.

[12.]

Förhöjning af

anslaget.

20 Fjerde hufvudtiteln.

tiden jemväl skola utgå, böra benämnas »Remontering och skoning

m. m. för värfvade kavalleriets, artilleriets, fortifikationstruppernas och

trängens hästar».

Lega för hästar ti!! artilleriets och fortifikationstruppernas exercis.

I enlighet med hvad jag i mitt meranämnda anförande under anslaget

till trängen yttrat, hemställer jag, att. Eders Kong]. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen,

att höja detta anslag, som i nuvarande riksstat

upptages till 64,000 kronor, med 2,700 kronor till

66,700 kronor;

och torde anslaget, vid bifall härtill, af nyss angifna skäl böra benämnas

»Lega för hästar till artilleriets, fortifikationstruppernas och

trängens exercis».

Fouragering af artilleriets, värfvade kavalleriets och fortifikationstruppernas

hästar.

Ifrågavarande anslag är af förslagsanslags natur ; och hemställer jag

vid sådant förhållande, under åberopande af hvad jag förut under anslaget

till trängen anfört, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att höja detta anslag, som i nuvarande riksstat

är upptaget till 600,000 kronor, med 15,000 kronor till

615,000 kronor;

och torde, vid bifall härtill, anslaget för framtiden böra benämnas

»Fouragering af värfvade kavalleriets, artilleriets, fortifikationstruppernas

och trängens hästar».

Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena.

Den förhöjning af detta anslag, som skulle blifva en följd af anslagets

till trängen fördelning på riksstatens olika anslagsposter, utgör

31,205 kronor 84 öre. Med stöd af hvad jag förut flera gånger anfört,

hemställer jag emellertid, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen,

att höja detta förslagsanslag, som i nuvarande

stat upptages till 1,101,000 kronor, med 31,000 kronor

till 1,132,000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Fjerde Imfrudtiteln.

21

Hallands beväring.

Under detta anslag skulle, i öfverensstämmelse med hvad jag här

ofvan under anslaget till indelta arméns befälafiöning anfört, uppföras

dels det belopp 8,680 kronor, som, under beräkning att från Hallands

bataljons egna anslagstillgångar skall utgå dagaflöning och portionsersättning

för 335 dagar, erfordras för att bereda dylik aflöning och

ersättning till det vid bataljonen anstälda, dertill berättigade befäl, dels

ock de beräknade arfvodena, sammanlagdt 1,100 kronor, till de afdelningsområdesbefälhafvare,

som äro anstälda vid bataljonens inskrifningsområde.

Jag hemställer alltså, att Eders Kong! Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att

höja detta anslag, som i nuvarande riksstat

är uppfördt till ........................ kr. 12,660: —

med ...................................................... » 9,780:

till ............................................................. kr. 22,440:

Och torde anslaget, från hvilket endast aflöning till det vid Hallands

bataljon anstälda befäl utgår, för framtiden, i likhet med öfriga i

riksstaten uppförda lika beskaffade anslag, böra benämnas »Hallands

bataljon».

Veslernorrlands beväring.

Äfven detta anslag bör af samma skäl, som anslaget till Hallands

beväring, ökas med 9,780 kronor.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riks
-

dagen,

att höja detta anslag, nu............... kr. 31,420: —

med............................................................... » 9,780: —

till................................................................ .... kr. 41,200: —

Och torde på nyss anförda grund detta anslag för framtiden höra

benämnas »Vesternorrlands bataljon».

[13.]

Tillökning i

anslaget till

Hallands beväring

;

ändring i

anslagets

benämning.

. C14-]

Ökning i anslaget

till

Vesternorrlands

beväring;

ändring

i anslagets

benämning.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Fjerde hufvudtiteln.

Aflöning till stamtrupp vid Vesternorrlands bataljon.

- [.15:]

<>£■* 1tilaiD'' Då detta anslag tills vidare, så länge uppsättningen af stamtruppen

aflöning till ännu ej är afslutad, torde böra vara af reservationsanslags natur, kan

8*vesier^o vid G-j1 såsom af flera skäl eljest vore önskligt, för närvarande samlande

bataljon. manslås med nästföregående. Jag hemställer emellertid, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att, till undvikande af öretal i riksstaten höja

anslaget, nu .............................................. kr. 26,643: 75

med ......................................................... »--25

till ............................................................... kr. 26,644: —

Blekinge bataljon.

[16.]

Uppförande åt Omedelbart efter anslaget till aflöning till stamtrupp vid Vesterenn

B*eking<f n°rrlands bataljon torde under benämningen »Blekinge bataljon» böra

bataljon, i riksstaten uppföras det nya anslag, stort 9,780 kronor, som, på sätt

jag redan anfört, erfordras till beredande af dagaflöning och portionsersättning

åt det vid bataljonen anstälda befäl äfvensom arfvoden åt

de till bataljonens inskrifningsområde hörande afdelningsområdesbefälhafvare.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att näst efter anslaget till aflöning till stamtrupp

vid Vesternorrlands bataljon låta under benämning

»Blekinge bataljon» uppföra ett nytt anslag å 9,780

kronor.

Beväringsmanskapets vapenöfningar.

.. t.17.]-

^°ansiå''et af Från och med år 1889 skall, jemlikt § 52 i värnpligtslagen den 5

ns ags;. junj 1S85, fastlandsbeväringens öfningstid ökas med två dagar och har

dessutom, i följd af stadgandet i § 53 af samma lag, sådant detta lagrum

lyder genom lagen den 5 Mars 1886, den förändring i afseende

å beväringens å Gotland öfningstid redan från och med ingången af

år 1887 inträdt, att första klassen af beväringen derstädes öfvats 30

dagar samt hvardera af 2:dra och 3:dje klasserna 12 dagar.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Fjerde hufvudtiteln.

Dessa förändringar påkalla förhöjning i anslaget för beväringsmanskapets

vapenöfningar.

Uti sitt med anledning deraf afgifna underdåniga utlåtande erinrar

arméförvaltningen å intendentsdepartementet, att, enligt hvad som

ådagalagts uti dess utlåtande den 9 december 1885 angående anslagsbehofven

i följd af värnpligtslagens tillämpning år 1887, kostnaden för

aflöning, underhåll och nödig mötesmateriel åt hvarje beväringsman i

det närmaste utgör 1 krona per dag, deri dock dagaflöningen ingår

med allenast 6 öre, samt att, då Riksdagen i sin underdåniga skrifvelse

den 11 maj 1886 förklarat sig anse sagda aflöning lämpligen

kunna bestämmas till 20 öre och för sådant ändamål jemväl anvisat

erforderlig förhöjning i vapenöfningsanslaget, dagkostnaden alltså bör

beräknas till 1 krona 14 öre, eller för 30,000 man beväring i 2 dagar

68,400 kronor.

Hvad vidare angår den ökade kostnaden i anledning af värnpligtslagens

tillämpning på Gotlands innevånare, framhåller arméförvaltningen

i sitt ofvan nämnda utlåtande, att uti utlåtandet den 9 december

1885, hvilket ligger till grund för Eders Kong], Maj:ts proposition i

ämnet till 1886 års riksdag, kostnadsförhöjningen beräknats under förutsättning

af öfningstidens utsträckning till allenast 30 dagar. Då

emellertid, enligt ofvannämnda lag af den 5 mars 1886, blifvit bestämdt,

att 3 årsklasser årligen skola öfvas, deraf eu årsklass i 30 dagar och

de tvenne öfrige i 12 dagar hvardera, beliöfves af denna orsak en

tillökning i vapenöfningsanslaget för sistnämnda två årsklasser, beräknade

till sammanlagdt omkring 700 man, i 12 dagar å 1 krona 14 öre

pr man och dag, eller 9,600 kronor.

I öfverensstämmelse med hvad arméförvaltningen föreslagit hemställer

jag alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att

höja anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar

nu ......................... kronor 1,042,500

med ....................... » 78,000

till ........................... kronor 1,120,500.

Försvarsverket till lands i allmänhet.

På sätt jag under anslaget till trängen anfört, skall, vid bifall

till förslaget om uppdelande af det nuvarande reservationsanslaget till

trängen på de särskilda anslagstitlar i riksstaten, hvarunder anslagsmedlen,

med afseende å de olika behof, hvarför de äro afsedda, böra

[18.]

Ökning i anslaget

till

försvarsverket

till lands i

allmänhet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Fjerde liufvudtiteln.

hänföras, nu förevarande anslag ökas med 23,601 kronor 56 öre, deraf

5,876 kronor 98 öre på fortifikationsdepartementets och återstoden

på intendentsdepartementets andel i anslaget.

Vidare skulle, derest min framställning om sammanföring till ett

anslag af nuvarande anslagen till »trossens underhåll» och till »lif- och

släpmunderingar vid rotehållsregementena och Vermlands fältjägarecorps»

äfvensom af de 55,000 kronor, som för närvarande äro upptörda

under anslaget till »försvarsverket till lands i allmänhet» för underhåll

af kapotter samt remtygs- och utredningspersedlar vid rotehållsinfanteriet

vinner bifall, från sistnämnda anslag böra afföras omförmälda belopp

55,000 kronor.

Den summa, hvarmed förevarande anslag, derest båda dessa förslag

vinna framgång, torde böra minskas, utgör sålunda skilnaden emellan

55,000 kronor och 23,601 kronor 56 öre eller 31,398 kr. 44 öre.

Emellertid påkallas af enahanda skäl, som här ofvan under anslaget

till beväringsmanskapets vapenöfningar anförts för förhöjning af

detta anslag, eller tillökningen af beväringens öfningstid med två dagar,

jemväl förhöjning af arméförvaltningens intendentsdepartements andel

i anslaget för »försvarsverket till lands i allmänhet» i och för underhållet

af beväringsmanskapets beklädnads-, remtygs- och utredningssamt

trosspersedlar.

Med beräkning af denna förhöjning enligt de grunder, som finnas

angifna uti arméförvaltningens här ofvan åberopade underdåniga utlåtande

den 9 december 1885 och lavilka, enligt hvad arméförvaltningen

anmäler, under nuvarande oförändrade varu- och persedelpriser fortfarande

ega giltighet, skulle för 30,000 man i 2 dagar å 53,37 öre pr

man om dagen, deraf 50 öre för munderingsunderhållet samt 3,37 öre

för trosspersedlars underhåll, erfordras i jemnadt tal ... kr. 32,000:

Häri ill bör dock jemväl läggas behöflig förhöjningför

de värnpligtige på Gotland, till hvilkas munderingsunderhåll

enligt nyss åberopade underdåniga utlåtande

beräknades anslag för endast 30 dagars öfningstid årligen,

hvadan, då, enligt sedermera meddelade bestämmelser,

ytterligare tillkomma 12 öfningsdagar årligen

för två årsklasser, följaktligen erfordras anslag för de

senare, beräknade till sammanlagdt omkring 700 man,

för 12 dagar å 53,37 öre pr man om dagen med i jemnadt

tal......................................................................................... » 4,500: —

eller tillhopa kr. 36,500: —

s. 25 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln. 25

Den erforderliga slutliga förhöjningen i anslaget blefve alltså kr.

36,500 — 31,398 kr. 44 öre, eller 5,101 kr. 56 öre, som jag anser

kunna jemnas till 5,100 kronor.

Med stöd af det anförda får jag, i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med hvad arméförvaltningen härutinnan hemstält, tillstyrka att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

dels att, till beredande af erforderlig förhöjning

i de i och för underhållet af beväringsmanskapets

beklädnads-, remtygs- och utrednings- samt trosspersedlar

under anslaget till »försvarsverket till lands

i allmänhet,» anvisade medel, bevilja 36,500 kronor;

dels ock att, vid bifall härtill äfvensom till ofvanomförmälda

förslag i fråga om fördelning af anslaget

»till trängen» och sammanföring till ett anslag af anslagen

till »trossens underhåll» och till »lif- och släpmunderingar

vid rotehållsregementena och Vermlands

fältjägarecorps» samt de under anslaget till »försvarsverket

till lands i allmänhet» för underhåll af kapotter

samt remtygs- och utredningspersedlar vid rotehållsinfanteriet

anvisade 55,000 kronor, höja sistnämnda

anslag, nu.............................................. kr. 2,329,500: —

med............................................................ » 5,100: —

till............................................................ kr. 2,334,600: —

Till lif- och släpmunderingar vid roteliålisregementena och Vermlands

fältjägarecorps.

Med stöd af hvad jag förut under anslaget till trossens underhåll

anfört, hemställer jag att Eders Kong], Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att näst efter anslaget till »försvarsverket till

lands i allmänhet» låta, i stället för det nuvarande

anslaget »till lif- och släpmunderingar vid rotehållsregementena

och Vermlands fältjägarecorps», i riksstaten

under benämning anslaget till »beklädnad och

utredning m. m. för indelta infanteriet, Vermlands

fältjägarecorps och Jemtlands hästjägarecorps, reservationsanslag»,

uppföra ett nytt anslag å kronor 385,583.

Bih. till Riksd. Prof. 1888. 1 Sami. 1 Afl. 1 Haft. 4

[19.]

Uppförande i

riksstaten af

annat anslag

dettas ställe.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Fjerde hufvudtiteln.

[20.]

Ändring i benämningen

å

detta anslag.

Anskaffande och underhåll af beklädnads-, bevärings-, remtygs- samt hästoch

sadelmimderingspersedlar vid det berustade kavalleriet och det

berustade infanteriet.

På sätt som framgår af min närmaste företrädares anförande till

statsrådsprotokollet för den 12 Januari 1885 rörande regleringen för

år 1886 af utgifterna under riksstatens 4:de hufvudtitel, är det under

detta anslag uppförda belopp 205,000 kronor uteslutande afsedt för

anskaffande och underhåll af beklädnads- remtygs- samt häst- och sadelmunderingspersedlar

vid det berustade kavalleriet. Att »det berustade

infanteriet» förekommer i anslagets titel har sin förklaringsgrund deri,

att, då anslaget år 1884 uppfördes i riksstaten, Riksdagen, som sjelf

tog initiativet i frågan, förutsatte att berustade infanteriets ifrågavarande

persedlar jemväl skulle från anslaget anskaffas och underhållas, dock

mot skyldighet för rusthållarne att årligen för hvarje rusthållsnummer

erlägga 40 kronor, som af Eders Kongl. Maj:t finge för ändamålet

disponeras.

Den föreslagna ersättningen befanns visserligen, efter verkstäld

utredning, vara allt för hög och blef i anledning deraf nedsatt till det

belopp, som nu i sådant afseende är bestämdt; men af det anförda

torde emellertid framgå, att den afgift, rusthållarne vid det berustade

infanteriet till kronan erlägga såsom ersättning för det upphörda åliggandet

att sjelfve anskaffa och underhålla soldatens beklädnads- och

beväringspersedlar, är afsedd att utgöra fullständig godtgörelse för

kronans utgifter i och för öfvertagandet af persedelvården; och som

vid sådant förhållande detta anslags titel är vilseledande och utgör ett

bestämdt hinder för den eljest synnerligen önskvärda och af arméförvaltningen

å intendentsdepartementet i dess förenämnda underdåniga

skrifvelse förordade åtgärden att under det nya anslaget till beklädnad

och utredning för indelta infanteriet, Vermlands fältjägarecorps och

Jemtlands hästjägarecorps upptaga och redovisa rusthållarnes vid rusthållsinfanteriet

ifrågavarande afgifter, hemställer jag, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att ur titeln till nu förevarande anslag utesluta

orden »och det berustade infanteriet».

Inqvarteringskostnader.

1 ^ t i • .

Förhöjning i Enligt hvad jag ofvan under anslaget till trängen yttrat, skulle nu

detta anslag, förevarande anslag, vid bifall till det flera gånger omnämnda förslaget

om fördelning af förstnämnda anslag, ökas med 4,462 kronor 50 öre.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Fj erde Imf v udtiteln.

För afrundande af detta förslagsanslags slutsumma hemställer jag

emellertid, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att höja anslaget, nu.................... kr. 108,500: —

med......................................................... » 4,500: —

till................................................................. kr. 113,000: —

Ved och ljus vid fästnings- och gamisonsorter.

Under åberopande af mitt meranämnda anförande under »anslaget .

till trängen», hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riks- detta anslag,

dagen,

att höja detta anslag, som i nuvarande riksstat

är uppfördt till ......................................... kr. 60,000: —

med........................................................... » 1,500: —

till.................................................................... kr. 61,500: —

Beträffande öfriga ordinarie anslag under fjerde hufvudtiteln har ömga ordinajag

icke att föreslå annan förändring för år 1889, än att förslags- rie anslag''

anslaget

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementets afdelning af

Kongl. Maj.ts kansli,

hvilket nu är upptaget till ......................................... 4,293 kronor 25 öre,

torde böra för jemnande af slutsumman å huf
vudtitelns

anslag ökas med................................. 19 »__75 »_

till......................................................................................... 4,313 »

Fjerde hufvudtitelns ordinarie anslag utgöra nu kr. 19,685,500: —

De af mig ifrågasatta nya och tillökningarne i

förut befintliga ordinarie anslag, efter afdrag af anslag,

som anses kunna ur riksstaten afföras, samt af

föreslagna nedsättningar i åtskilliga anslag, uppgå tillsammans

till 277,750 kronor; och skulle således de

ordinarie anslagen genom tillägg af detta belopp...... »_277,750: —

komma att höjas till........................................................... kr. 19,963,250: —

[23.]

Jemkning af

anslag.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Fjerde hufvudtiteln.

Extra anslag.

Departementschefen öfvergick härefter till frågan om de anslag

på extra stat, som erfordrades för år 1889, och anförde departementschefen

i denna fråga följande.

Artilleribehof.

Fältartillerimateriel.

[24.]

Anslag till Till ny fältartillerimateriel har hitintills af Riksdagen beviljats

^materiel?" 4,200,000 kronor af det belopp 4,600,000 kronor, som för anskaffning

af sådan materiel beräknats vara erforderlig1.

Den anskaffning af återstående materiel m. m., som erfordras för

att fältartilleriet skall blifva fullständigt ordnadt och som bör eg a rum

under år 1889, utgöres, enligt hvad generalfälttygmästare!! och chefen

för artilleriet i sin förenämnda underdåniga skrifvelse anmäler, af följande,

för hvilken kostnaden blifvit beräknad till nedanstående belopp,

nemligen:

Rid- och anspannspersedlar för Öl batterier å 30,000

kronor ................................................................................. kr. 165,000: —

Ammunition för 2 batterier å 37,700 kronor.................... » 75,400: —

Artilleribefälhafvarens i högqvarteret stab: ändring af 2:ne

packvagnar till tvåspända och deras förseende med

erforderlig utrustning jemte seldon å 2,800 kronor » 5,600: —

3 st. fördelningsartilleristaber: ändring af 6 packvagnar

till tvåspända samt deras förseende med erforderlig

utrustning jemte seldon å 2,800 kronor .................. )> 16,800: —

7 st. fältar tiller idivisionsstab er: ändring af fordon samt

rid- och anspannspersedlar å 1,800 kronor ............ » 12,600: —

4 st. hela artilleriammunitionskolonner: ändring af vagnar,

rid- och anspannspersedlar med tillbehör å 8,500

kronor......................... » 34,000: —

66 st. packvagnar med tillbehör å 1,000 kronor ............ » 66,000: —

1,500 par hästsky dd are å 10 kronor .................................... » 15,000: —

Till komplettering och anskaffning af diverse utredningspersedlar.

............................................................................... » 9,600: —-

Summa kr. 400,000: —

s. 29 Kontrollera mot PDF

Fjerde hutVudtiteln. 29

På sätt generalfälttygmästaren anmärker, är antalet nya packvagnar,

som föreslås till anskaffande, något mindre än det antal dylika vagnar

jemte de för likartadt ändamål afsedda handtverkarevagnarne, som fanns

upptaget uti den tablå rörande anskaffning af ny fältartillerimateriel,

hvilken åtföljde generalfälttygmästarens memorial i ämnet den 15 november

1878. Det belopp, som derigenom kunnat inbesparas, är i

stället afsedt att användas till anskaffande af »hästskyddare» samt till

komplettering af diverse andra utredningspersedlar, som under den

förliden sommar företagna marschen med krigsrustade artillerifordon

visat sig ändamålsenliga och väl behöfliga; och skulle, enligt hvad

generalfälttygmästaren upplyser, sedan förestående anskaffning egt rum,

det nya fältartilleriet med dess batterier, staber och artilleriammunitionskolonner

jemte tillhörande ammunitions- och utredningspersedlar, oaktadt

en stor del gamla fordon jemte rid- och anspannspersedlar deri

ingå, befinna sig uti ett fullständigt och ordnadt samt, hvad 8 centimeter

kanoner med lavetter och föreställare jemte en del fordon och

ammunition beträffar, tidsenligt skick.

Generalfälttygmästaren hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen att till anskaffning af fältartillerimateriel såsom

extra anslag för år 1889 anvisa ett belopp af 400,000 kronor.

Mot generalfälttygmästarens förslag uti förevarande afseende har

jag så mycket mindre någon erinran att göra, som det belopp 400,000

kronor, om hvars anvisande han nu gör framställning, utgör sista återstoden

af de medel, som erfordras för att försätta fältartillerimaterielen

i ordnadt skick, och Riksdagen, som sistlidet år af då återstående

800,000 kronor endast beviljade 400,000 kronor, uttryckligt förklarade

att sistnämnda återstod lämpligen borde fördelas i två lika stora delar.

Jag tillstyrker fördenskull, att Eders Kongl. Maj:t

till fortsatt anskaffning af fältartillerimateriel på

extra stat för år 1889 af Riksdagen äskar ett belopp

af 400,000 kronor.

Posätionsartillerimateriel.

I underdånigt memorial af generalfälttygmästaren den 2 november

1876 har kostnaden för anskaffning af positionsartillerimateriel blifvit

beräknad till 696,150 kronor, deraf Riksdagen hittills beviljat 650,000

kronor.

[25.]

Anslag till

positionsartillerimateriel.

s. 30 Kontrollera mot PDF

[26.]

Anslag till

fästningsartillerimateriel.

30 Fjerde ImfyudtiteJn.

I enlighet med hvad generalfälttygmästaren i ofvan berörda skrifvelse

den 15 November 1887 begärt, hemställer jag, att Eders Kong],

Maj:t måtte föreslå Riksdagen,

att till fortsatt anskaffning af positionsartillerimateriel

på extra stat för år 1889 bevilja återstående

beloppet 46,150 kronor.

Fästningsartillerimateriel.

De kostnadsbelopp, hvartill dels erforderlig tillökning af bestyckningen

å den år 1878 färdiga delen af Karlsborgs fästning och å Vaxholm

Oskar Fredriksborg med dess försvarsområde samt dels ny bestyckning

å Oskars-Värn beräknas uppgå, utgöra enligt generalfälttygmästarens

memorial af den 9 november 1885 3,618,000 kronor för

Karlsborg, 2,070,031 kronor för Vaxholm Oskar Fredriksborg och 261,000

kronor för Oskars-Värn, eller tillsammans 5,949,031 kronor. Af detta

belopp har hitintills beviljats 925,000 kronor; och hafva enligt hvad

generalfälttygmästaren upplyser, 87,500 kronor deraf tillgodokommit

Karlsborgs och 50,000 kronor Vaxholm Oskar Fredriksborgs bestyckning.

Generalfälttygmästaren föreslår nu, att till förbättring och tillökning

af bestyckningen å Vaxholm Oskar Fredriksborg må af Riksdagen

äskas 100,000 kronor och till bestyckning å Oskars-Värn 50,000 kronor

och åberopar dervid förutom de skäl, som finnas angifna i hans

memorial af den 10 november 1885 och för hvilka i min företrädares

anförande till statsrådsprotokollet för den 12 januari 1886 rörande

regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel för år

1887 närmare redogöras, jemväl den omständigheten, att, med det

relativt obetydliga årsanslag af 50,000 kronor, hvilket under de senare

åren anvisats till anskaffande af fästningsartillerimateriel, det icke är

möjligt att uppgöra någon plan för anskaffningen af de särskilda fästningarues

bestyckning eller att bilda sig något omdöme om deras deraf

beroende försvars-förmåga i artilleristiskt afseende.

Ehuru de sålunda af generalfälttygmästaren åberopade skäl synas

mig i hög grad behjertansvärda, nödgas jag dock, med hänsyn till

nödvändigheten att vid denna statsreglering så vidt möjligt inskränka

anslagsbehofven, afstyrka att Eders Kongl. Maj:t för nu ifrågavarande

ändamål äskar högre belopp än sistlidet år af Riksdagen derför beviljades,

eller 50,000 kronor, och hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

31

att till anskaffande af fästningsartillerimateriel på

extra stat för år 1889 bevilja ett belopp af 50,000

kronor.

Infanteriammunitionsvagnar.

På sätt vid flera föregående tillfällen inför Eders Kongl. Maj:t

blifvit anmäldt, uppgår kostnaden för dels nyanskaffning af ammunitionsvagnar

för infanteritrupperna och dels förändring af gamla dylika

med dertill börande rid- och anspannspersedlar för ammunitionskolonnernas

behof till ett belopp af 239,112 kronor. Häraf har hittills beviljats

90,000 kronor, och föreslår generalfälitygmästaren, som anser

angeläget att ifrågavarande ammunitionskolonner bringas i fullständigt

skick så fort som möjligt, att Eders Kongl. Maj:t täcktes på extra

stat för år 1889 af Riksdagen äska till fortsatt anskaffning af nya och

ändring af äldre infanteriammunitionsvagnar med tillhörande rid- och anspannspersedlar

ett belopp af 30,000 kronor.

Härtill får jag tillstyrka nådigt bifall.

Fortifikationsbehof.

Karlsborg.

Uti sin underdåniga skrifvelse den 15 sistlidne november erinrar

chefen för fortifikationen, att han under en följd af år uti de underdåniga

memorialen rörande behofvet af riksdagsanslag för landets fasta

försvar framhållit vigten af att bedrifva Karlsborgs fästningsbyggnad

med större kraft än som med det nuvarande årsanslaget vore möjligt.

Såsom skäl dertill har anförts ej endast angelägenheten af

att fästningen snart hunne ett sådant stadium af försvarbarhet, att

den blefve i stånd att, om krig utbröte, fullgöra sin bestämmelse, utan

ock de obestridliga olägenheter, som uppstodo af att sköta ett så betydande

arbete med allt för små årsanslag, hvilket måste föranleda

dertill, att vissa omkostnader blefvo jemförelsevis större, än om arbetet

bedrefves med en kraft, motsvarande dess verkliga storlek och omfång.

På grund af anslagens nuvarande ringa belopp i förening med ar
-

[27.]

Anslag till

infanteriammunitionsvagnar.

[28.]

Anslag till

Karlsborgs

fästningsbyggnad.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Fjerde hufyndtiteln.

betenas förändrade natur hade chefen för fortifikationen nödgats hos

fångvårdsstyrelsen begära minskning i den vid Borghamns kalkstensbrott

förlagda styrkan af kronoarbetscorpsen, hvadan hädanefter endast

en mindre del af denna utaf kronan disponerade billiga arbetskraft

komme fästningen till godo. Då vidare kostnadsförslagen tydligen icke

kunde grundas på annat än de förhållanden, som voro rådande vid

tiden för deras uppgörande, och på en klokt beräknad årlig byggnadssumma,

blefve också följden af arbetets utsträckande på en längre

obestämd tid, att beräkningarne förlorade i tillförlitlighet och att behofvet

af medel till befästningsarbetenas fullbordande blefve större.

På de af chefen för fortifikationen anförda skäl hade också Eders

Kongl. Maj:t hvart af åren 1883—1887 af Riksdagen till ifrågavarande

fästningsbyggnad äskat ett extra anslag af 200,000 kronor, ehuru beloppet

endast af förstnämnda riksdag beviljades oförändradt, men af

alla de öfriga nedsattes till 100,000 kronor; och då de skäl, som

sålunda talade för anslagets till Karlsborgs fästningsbyggnad bestämmande

till ett ej alltför obetydligt belopp, qvarstodo i hela sin kraft,

hemställer chefen för fortifikationen, att Eders Kongl. Maj:t behagade

för Karlsborgs fästningsbyggnad af Riksdagen på extra stat för år

1889 äska ett anslag af 200,000 kronor, deraf till påbörjande af ar
betena

å Vaberget 50,000 kronor.

Lika med min närmaste företrädare i embetet anser jag krigsstyrelsen

icke kunna nog betona vigten deraf, att Karlsborgs'' fästningsbyggnad

bedrifves med all den kraft, statens tillgångar medgifva, och

det synes mig likaledes uppenbart, att, på sätt flera gånger förut

framhållits, användandet till fästningsbyggnaden af jemförelsevis obetydliga

årsanslag i och för sig innebär en misshushållning, då arbetet

derigenom till ökande af de kostnader för administration och dylikt,

hvilka år efter år hålla sig lika, öfver höfvan förlänges. Den förut

omordade nödvändigheten att så vidt möjligt inskränka anslagsbehofven

för denna statsreglering nödgar mig emellertid att ifrågasätta någon

minskning i det af chefen för fortifikationen föreslagna belopp, och

jag tillstyrker alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att till Karlsborgs fästningsbyggnad anvisa såsom

extra anslag för år 1889 ett belopp af 150,000 kronor,

deraf 50,000 kronor till förberedande arbeten å

Vaberget.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

33

Befästningarne i Stockholms skärgård.

Med bifall till chefens för fortifikationen framställning behagade

Eders Kongl. Maj: t förlidet år af Riksdagen äska ett belopp af 60,000

kronor till lika fördelning under åren 1888 och 1889 för utförandet

hufvudsakligen med användande af kronoarbetskarlar af ett kustbatteri

i närheten af Oskar Fredriksborg samt tvänne haubitsbatterier å midten

af Rindön, hvilka batterier jemte ett mindre jordbatteri för minbevakningskanoner

vore de enda återstående utaf de försvarsanläggningar,

som utaf 1878 års befästningskomité blifvit föreslagna till utförande

å denna ö.

Sedan emellertid Riksdagen uti skrifvelse den 7 juli 1887 anmält

att, enligt dess åsigt, ifrågavarande försvarsarbeten kunde utan olägenhet

utföras på tre i stället för på två år och med anledning deraf för

år 1888 beviljat endast 20,000 kr. i stället för de af Eders Kongl.

Maj:t äskade 30,000 kr., hemställer nu chefen för fortifikationen i sin

förenämnda underdåniga skrifvelse, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till

fortsättande af ifrågavarande batteribyggnader å Rindö på extra stat för

år 1889 af Riksdagen begära den sålunda för nämnda år afsedda tredjedelen

af anslagssumman, eller 20,000 kronor.

Till denna chefens för fortifikationen framställning tillstyrker jag

nådigt bifall.

Intendenturbehof.

Efter derom af Eders Kongl. Maj:t framstäldt förslag beviljade

Riksdagen år 1877 medel för uppförande på arméns mötesplatser af

barackbyggnader med inredning och anvisade då af de 800,000 kronor,

som utöfver behållningarne å allmänna beväringsfonden, hvilken till

ändamålet af Eders Kongl. Maj:t anslogs, voro derför erforderliga,

hälften, eller 400,000 kronor. Sedan 1881 års Riksdag för samma

ändamål anvisat ytterligare 200,000 kronor, upplyser nu arméförvaltningen

å intendentsdepartementet uti sin förenämnda underdåniga skrifvelse,

att, enär behållningen å allmänna beväringsfonden vid tidpunkten

för dess användande för ändamålet något öfversteg 400,000 kronor,

hvartill densamma i 1877 års statsverksproposition beräknades, hvarförutom

ränteinkomster tillflutit fonden, hvilken endast successivt och

Bill. till Riksd. Prat. 1888. 1 Smil. 1 Åfd. 1 Raft. 5

[29.]

Anslag till

befästningar

i Stockholms

skärgård.

[30.]

Anvisning af

medel till

barackbyggnader.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Fjerde hufvud titeln.

[31-]

Reseunderstöd

åt officerare

och

intendenturtjenstemän.

i mån af behof lyftats, omkring 160,000 kronor kunnat utöfver den

beräknade behållningen till barackbyggnader anvisas, men att emellertid

denna tillgång i sin helhet tagits i anspråk dels för beredande af ökadt

barackutrymme i anledning af beväringens tillväxande styrka dels

ock för åtskilliga äldre barackbyggnaders ersättande med nya. Tillgångar

till uppförande af andra än de redan under byggnad varande

barackerna förefinnas alltså icke; och som för beväringen ytterligare

minst 10 barackbyggnader erfordras nemligen:

vid Blekinge bataljon ....................................................................................... 2

» Lifgardesregementena till fots .............................................................. 4

» Vestmanlands regemente........................................................................... 1

» hvardera af Norrbottens och Vesterbottens fältjägarecorpser en,

eller tillsammans...................................................................................... 2

samt

» Skånska husar- och dragonregementena gemensamt........................ 1

Summa 10

samt dessa byggnader kunna anses betinga en sammanlagd kostnad af

omkring 200,000 kronor, hemställer arméförvaltningen, att Eders Kongl.

Maj:t för afhjelpande af detta behof, hvars betydelse redan af Riksdagen

erkänts, täcktes på extra stat för år 1888 äska återstoden af

det utaf Riksdagen för ändamålet beviljade belopp med 200,000 kronor.

Emot arméförvaltningens förslag har jag intet annat att erinra

än att jag, i betraktande af tillgångarne. för statsregleringen, anser

det äskade beloppet lämpligen kunna på två år fördelas och hemställer

alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att af det till barackbyggnader å mötesplatserna

beviljade belopp såsom extra anslag för år 1889 anvisa

100,000 kronor.

Diverse behof.

Reseunderstöd åt officerare och intendenturtjenstemän.

Till bestridande af kostnaden för officerares utsändande till främmande

länder i ändamål att. inhemta upplysningar rörande krigsväsendet

och såsom bidrag till de kostnader, officerare måste vidkännas under

anställning i utländsk krigstjenst eller eljest under resor till främ
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln. 35

mande länder för utbildning i sitt yrke, har under eu lång följd af år

anslagits på extra stat ett belopp af 9,000 kronor. På det tillfälle

jemväl måtte beredas att genom utsändande af tjenstemän vid intendenturen

till främmande stater tillgodogöra intendenturen den der vunna

erfarenheten i hvad till en armés hushållning hörer, höjdes anslaget

vid 1883 års riksdag till 12,000 kronor, men har från och med år

1885 utgått med sitt förra belopp.

Jag hemställer

att för år 1889 må till reseunderstöd åt officerare

och intendentur tjenstemän äskas ett extra anslag å enahanda

belopp 9,000 kronor, med rättighet för Eders

Kong]. Maj:t att få under ett följande år använda

hvad af anslaget kan under åres besparas.

Generalstabens topografiska arbeten.

Af chefen för civildepartementet har jag inhemtat, att han, i öfverensstämmelse

med förhållandet flera föregående år, har för afsigt framlägga

förslag derom att extra anslagen för de ekonomiska kartverken

anvisas för år 1889 till enahanda belopp som utgå för år 1888, samt

att möjligen uppstående behållningar å dessa anslag må, liksom förut,

äfven under år 1889 användas till bestridande af utgifter för det topografiska

kartverket; och som, vid bifall dertill, olägenheterna af det

nu till topografiska kartverket utgående otillräckliga årsanslaget något

utjemnas, har jag ansett ifrågavarande anslag kunna bibehållas vid

samma belopp som under innevarande och närmast föregående år; och

får jag derför, i öfverensstämmelse med hvad chefen för generalstabens

topografiska afdelning i sin förenämnda underdåniga skrifvelse jemväl

föreslagit, hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att till fortsättande af de topografiska arbetena bevilja

för år 1889 ett extra anslag till samma belopp,

som nu för ändamålet utgår, eller 60,000 kronor.

Skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande.

Som Eders Kongl. Maj:t täcktes erinra sig, nedsatte Riksdagen

sistlidet år extra anslaget till skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens

befrämjande, hvilket under åren 1886 och 1887 utgått med

90,000 kronor, till hälften eller 45,000 kronor. Elmru, på sätt jag vid anmälan

den 31 sistlidne december af Riksdagens skrifvelse i ämnet ytt
-

[32.]

Anslag till

de topografiska

arbetena.

[33].

Anslag till

skarpskytteväsendets

och

skjutskicklighetens

befrämjande.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Fjerde liufvudtiteln.

rat, det torde vara uppenbart, att, med denna betydande minskning i

anslagssumman, statens medverkan till skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens

befrämjande måste erhålla en alldeles förändrad karakter

och i hufvudsak varda inskränkt till att genom utfästandet af pris för

täflingarne vidmagthalla intresset för skjutöfningar, anser jag mig dock

under nuvarande förhållanden ej böra påyrka anslagets höjning, utan

hemställer, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att för ändamålet på extra stat för år 1889 anvisa

samma belopp, som nu derför utgår, eller 45,000

kronor.

Hvad chefen för landtförsvarsdepartementet sålunda

i afseende å regleringen af utgifterna under

riksstatens fjerde hufvudtitel yttrat, tillstyrkt och hemstält

täcktes Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkande

af statsrådets öfrige ledamöter, i nåder bifalla och

gilla, med befallning tillika att utdrag af detta protokoll

skulle till finansdepartementet öfverlemnas till ledning

vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition

till Riksdagen angående statsverkets tillstånd

och behof.

Ex protocollo

Emil Hallgren.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Fjerde hnfvudtiteln.

37

Bil. Lit. A.

Förslag

öfver den årliga totalkostnaden för 1 fiistningsartilleribataljon

å Vaxholm Oskar Fredriksborg.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

lön ni. m. åt officerare, civilpersonal och underofficerare.

| 1 öfverstelöjtnant (bataljonschef), tillika kommendant, lön .....

5,000

_

| 1 major, lön .................................................................

3,500

1 kapten af 1. klassen, lön ................. ...........................

2,800

—

3 dito, dito ....................................................................

8,400

—

1 kapten af 2. klassen, lön ..............................................

1,800

—

8 dito, dito ...................................................................

5,400

—

4 arfvoden till kompanichefer å 600 kr............................

2,400

—

1 löjtnant af 1. klassen, lön ...........................................

1,200

—

7 dito, dito..................................................................

8,400

—

1 underlöjtnant, lön......................................................

600

—

4 dito, dito ...................................................................

2,400

—

1 förste bataljonsläkare, lön..............................................

1,800

—

1 regementsintendont, lön............................................... .

2,800

—

1 styckjunkare, lön.......................................................

........ 720: —

beklädnad................................................

........ 200: —

920

—

G MCI

4 arfvoden till förrådsunderofficerare å 300 kr...................

1,200

_

1 sergeant af 1. klassen, lön ..........................................

....... 360: —

lönetillägg..................................

...... 12: —

beklädnad .................................

....... 200: —

572

15 dito, dito ..............................................................

8,580

__

1 stabstrumpetare, lön....................................................

....... 360: —

lönetillägg..........................................

....... 12: —

beklädnad ...........................................

....... 200: -

572

—

64,784

transport

i ---

|-

i 64,784

j—

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Fjerde hufvudtiteln.

Kronor.

ö.

Kronor.

k

transport

—

—

64,784

i

Dagaflöning.

Dagaflöning, som till vederbörande utgår enligt särskilda bestämmelser,

utgör:

för öfverstelöjtnant och major 4 kr., kapten 3 kr., löjtnant och underlöjtnant

2 kr., förste bataljonsläkare och regementsintendent 3 kr., styckjunkare

1 kr., sergeant och stabstrumpctare 40 öre, varande dagaflöningen för- slagsvis beräknad för öfverstelöjtnanten och majoren under 365 dagar,

för 7 kaptener under 365 och 1 kapten under 30 dagar, för 7 löjtnanter

under 365 och 1 löjtnant under SO dagar, för 5 underlöjtnanter under

365 dagar, för förste bataljonsläkaren och regementsintendenten under

365 dagar, för 8 styckjunkare under 365 dagar, för 10 sergeanter under

365 och 6 sergeanter under SO dagar, samt för stabstrumpetaron under

365 dagar, tillsammans...............................................................

26,283

1

Portion till underbefäl in. fl.

Portion ä 62 öre beräknas förslagsvis för åtta styekj unkare under 365 dagar,

för tio sergeanter under 365 och sex sergeanter under 30 dagar samt

för stabstrumpetaren under 365 dagar, tillsammans ..........................

—

—

4,411

30

Arfvoden.

åt 1 informationsofficer...................................................................

400

—

» tygmästaren å Vaxholms fästning.....................................................

300

—

för undervisningen i gymnastik ...........................................................

200

—

» ecklesiastikvården.......................... .......................................

300

—

till auditörsbiträde..........................................................................

750

—

åt 1 informationsunderofficer .............................................................

100

—

2,050

Särskilda anslag.

medikamentspenningar för 400 man å 2,25 kr. årligen..............................

900

kommunionspenningar för 450 personer å 5 öre årligen ...........................

22

50

i

transport |

922

5o|

97,528 |

10

s. 39 Kontrollera mot PDF

Fjerde Imfvudtiteln

39

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

transport

922

50

97,528

30

till bataljonens bibliotek ....................................................................

100

—

» informationsverkets behof..............................................................

100

—

» skrifmaterialier för bataljonen ........................................................

500

—

för anskaffning af undervisningsmateriel, såsom böcker, skrifmaterialier m. m.

i öfverensstämmelse med hvad genom kongl. brefvet den 8 December 1875

för artilleriregementena anvisats........................................................

150

—

till gymnastikapparaters och persedlars anskaffning och underhåll ............

200

—

1,972

50

Tygstaten.

1 förrådsförvaltare *), lön...................................................................

1,800

—

1 tygskrifvare, lön..............................................................................

1,000

—

1 handtverksmästare, lön ...................................................................

700

—

1 d:o d:o...................................................................

700

—

1 rustkammarsmed, lön ......................................................................

600

—

1 d:o d:o........................................................................

600

—

{ kommunionspenningar för 6 personer å 5 öre .........................................

—

30

5,400

30

Servisersättning.

åt regementsofficerare, kaptener, förste bataljonsläkare och regementsinten-

dent: 12 personer å 80 kr.................................................................

360

—

» subaltemofficerare, och förrådsförvaltare: 14 personer å 24 kr...............

336

—

» underofficerare, stabstrumpetare, tygskrifvare, handtverksmästare och rust-

kammarsmeder: 80 personer å 12 kr..............................................

360

—

1,056

—

Aflöning och arfvoden in. in. för manskap.

aflöning: 400 man i 1 månad å 10 kr. i månaden .................................

4,000

—

255 » i 11 månader å 10 kr. i månaden..............................

28,050

—

arfvoden: 16 förste konstaplar i 1 månad å 15 kr. i månaden..................

240

—

12 » i 11 månader å 15 kr. i månaden...............

1,980

—

transport

| 34,270

—

105,957

10

*) Amu. Artilleriets förrådsförvaltare åtnjuta ett ålderstillägg om 300 kr. att såsom arfvode efter 5:te

tjensteåret utgå.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Fjerde hufYiidtiteln,

Kronor

Ö.

Kronor.

Ö.

transport

34,270

—

105,957

10

arfvoclen: 4 förste konstaplar i 11 månailor å 7,50 kr. i månaden............

330

—

24 andre konstaplar i 1 månad å 10 kr. i » ............

240

—

20 » » i 11 månader å 10 kr. i •• ...........

2,200

—

4 » »i 11 » å 5 kr. i » ............

220

—

4 trumpetare i 12 månader å 3 kr. i månaden........................

144

—

4 kompanikandtverkare i 12 månader å 10 kr. i månaden.........

480

—

lega: 176 man å 40 kr......................................................................

7,040

—

224 » k 80 .. ....................................................................

17,920

—

62,844

—

Beklädnad och underhåll in. in.

beklädnad: 400 man i 30 dagar å 33 öre pr dag .................................

3,960

—

255 » i 335 .. å 33 » - ................................

28,190

25

underhåll: 400 man i 30 dagar å 62 öre pr dag .................................

.7,440

—

255 » i 335 » å 62 » » .................................

52,963

50

servis och sängkläder: 400 man å 9 kr.................................................

3,600

—

kasernmventwriers underhåll: 400 man å 2,so kr....................................

1,000

—

97,153

75

Summa

265,954

85

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bil. Lit. B.

Fjerde hufyudtiteln.

41

Förslag och kostnadsberäkning

för organiserandet af fästningsar tiller ibataljonen å Yaxlialm Oskar Fredriksborg

med afseende å den under t:sta året förekommande uppsättning.

tei

>-*

o5

w

CD

Brist.

Erforderligt nytt anslag.

cd

et-

GQ

et-

ckT

et-

sa

et-

<£f

e

3

3

ro

K ^

►i «?.

Summa.

Att utgå

lista året.

c+-

P

Ö

qq

P

et- et~

P

Kronor.

öre.

Kronor.

öre.

1

1

1

6,460

4,960

3,895

7,680

6,460

4,960

3.895

2.895

1

4

1

1

3

1

1

4

1

3

1

kaptener af 2. klassen ...................................

—

—

8

4

4

2

löjtnanter af 1. klassen ....................................

7,050

—

3,860

—

5

4

1

1

underlöjtnanter...............................................

1,330

—

1,330

•—

1

—

1

1

förste bataljonsläkare......................................

2,895

—

2,895

—

1

—

1

1

regementsintendent..........................................

3,895

—

3,895

—

8

4

4

2

styckjunkare..................................................

6,045

20

3,022

60

16

8

8

4

sergeanter af 1. klassen...................................

5,504

20

3,777

20

1

—

1

1

stabstrumpetare ............................................

944

30

944

30

4

4

—

—

arfvoden till kompanichefer ..............................

—

—

—

—

4

4

—

—

d:o » förrådsunderofficerare ....................

—

—

—

—

särskilda anslag .............................................

1,156

4,115

588

25

990

215

tygstaten ....................................................

30

4,115

408

30

servisersättning .............................................

aflöning och arfvoden m. m. för manskap............

beklädnad och underhåll m. m.:

35,674

62

18,304

3_

för 104 man nyanvärfde, utöfver nuvarande styrka

för hela bataljonen, sedan det efter hittills gäl- lande grunder anvärfda manskapet hunnit afgå 4

—

—

37,258

—

24,543

75

—

—

116,736

62

99,009

55

Härifrån dragas nu utgående arfvoden till kommen-

danten och placemajoren.............. kronor 2,200

1 De enligt nuvarande stater utgående

2,200

—

arfvoden vid artilleriet öfverstiga

de föreslagna med ..................... » 1,000

3,200

_

Summa erforderligt nytt anslag

113,536

62| 96,809

55

2 Medikaments- ock kommunionspenningar för endast resp. 328 och 368 personer.

3 Aflöning: 4 lista konstaplar, 4 2:dre konstaplar, 4 trumpetare och. 92 artillerister i 12

månader å 10 kr. i månaden ......

Arfvoden: 4 l:ste konstaplar å 180 kr. per år...

4 2:dre konstaplar ä 120 » » » ...

4 trumpetare ä 36 » » » ...

Lega: 96 man å 40 kr............................

8 » å 80 » ...........................

kr. 12,480: —

» 720: —

» 480: —

» 144: —

» 3,840: —

» 640: —

Summa kronor 18,304: —

4 Efter organisationens fullständiga genomförande uppgår det erforderliga nya anslaget för beklädnad och underhåll

m. m. till en lägre summa än motsvarande kostnad under lista organisationsåret, hvilket beror

derpå, att under lista året ingen minskning beräknats i omkostnaderna för det enligt nuvarande organisation

befintliga manskapets beklädnad och underhåll.

Sth. Ull Pilcsd. Prof. 1888. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft.

6

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Femte hufvudtiteln.

Protokoll Öfver sjöförsvar särenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen uti Statsrådet å Stockholms slott den

12 Januari 1888.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptandee,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Eiirensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm och

Friherre Peyron.

Departementschefen, Statsrådet Friherre von Otter, anmälde i

underdånighet frågan om reglering af utgifterna under riksstatens femte

hufvudtitel för år 1889 och föredrog härvid tillika:

Marinförvaltningens särskilda skrivelser den 1 oktober 1887 angående

de ordinarie anslagen samt behofvet af extra anslag för flottan

för år 1889 och den 5 november 1887 angående den ordningsföljd, i

hvilken anslagsbehofven under femte hufvudtiteln för år 1889 borde

upptagas in. m.

Bih. till Rilcsd. Prot. 1888. 1 Samt. 1 Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Femte hufviultiteln.

Chefens för sjökrigsskolan särskilda skrivelser den 10 och 14

december 1886 samt den 1 november 1887 i fråga om förbättring af

lärarnes vid sjökrigsskolan aflöningsförmåner m. m.

Lotsstyrelsens särskilda skrivelser den 7 januari 1887 angående

pensionsreglering för personalen hos styrelsen och vid lotsverket samt

den 29 november och 6 december samma år med förslag till stater för

styrelsen och lotsverket för år 1889.

Härefter yttrade departementschefen beträffande:

Ordinarie anslag.

Aflöning för flottans kårer och stater.

[1—3] Till aflöning för flottans kårer och stater äro för innevarande år

Aflöning för anvisade

flottans kårer i i i j i •• r»-- o t

och stater. dels det hårrör a ordinarie stat uppförda anslag kr. 1,312,734: —

dels det till ersättning för vakanta rusthållsnummer

i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län

likaledes å ordinarie stat uppförda anslag.................... » 114,000: —

dels ock å extra stat till genomförande af senast

beslutade lönereglering för flottan.................................... » . 50,000:

eller tillhopa kr. 1,476,734: —

Enligt en af marinförvaltningen på grund af gällande stater och

senaste Riksdags beslut uppgjord beräkning af de under förevarande

anslagstitel hänförliga utgifter för år 1889 skulle desse uppgå till

1,560,049: 54, hvari äfven ingår kostnaden för den del af nya sjömanskåren,

som under nämnda år skall uppsättas, hvilken kostnad upptagits

till 67,000 kronor.

Med antagande att det ordinarie aflöningsanslaget, i enlighet med

sistlidne års Riksdags beslut, förhöjes med sistnämnda för sjömanskårens

organisation under år 1889 erforderliga belopp eller från 1,312,734

till 1,379,734 kronor samt att förenämnda för år 1888 till aflöningen

utgående båda anslag 114,000 kronor och 50,000 kronor äfven för år

1889 finge påräknas, skulle likväl efter marinförvaltningens förenämnda

beräkning en brist af 16,315 kronor 54 öre i de till aflöningen erforderliga

anslagsbelopp förefinnas; men då erfarenheten gifvit vid han
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

3

den, att utgifterna för aflöningen i allmänhet i följd af uppkomna besparingar

icke uppgått till det beräknade beloppet, anser jag aflöningen

för år 1889 kunna med nyssnämnda anslagsbelopp bestridas samt således

det extra anslag af 50,000 kronor, Riksdagen hittills för nämnda

ändamål beviljat, blifva tillräckligt äfven för nästkommande år.

I afseende på detta extra anslag har jag trott mig här icke böra

underlåta att erinra att, enligt den vid nästlidne års statsverksproposition

såsom bil. D. fogade jemförelsetablå öfver kostnaden för sjöförsvaret

enligt det nya organisationsförslaget, samma extra anslag för

år 1889 upptages till ett med 14,000 kronor minskadt belopp eller till

36,000 kronor på det af mig tillika framhållna skäl att i följd af de

besparingar, som genom afgång på nya reservstaten och indragningsstaten

uppkomme, det ordinarie aflöningsanslaget skulle blifva för de

nya lönerna mera tillräckligt och alltså minska behofvet af ifrågavarande

extra anslag. Sådant skulle förhållandet äfven hafva blifvit, emedan

genom afgång på nämnda stater besparingar på tillhopa något mera

än 13,000 kronor under nästlidne år uppkommit; men enär Riksdagen,

med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda förslag, medgifvit,

att, till påskyndande af den beslutade tillökningen i flottans officerspersonal,

de genom uppkommande ledigheter äfven på nämnda båda

stater disponibla löneförmåner få till aflöning åt det ökade officersantalet

användas, har följden häraf, på sätt jag i statsrådsprotokollet

den 11 januari 1886 anfört, blifvit Datt den minskning i det för närvarande

med 50,000 kronor anvisade extra anslag för genomförande af senaste

lönereglering, som eljest, sedan permanenta reservstaten blifvit fulltalig,

skulle ega rum i mån af afgången på nya reserv- och indragningsstaterna

kommer att fördröjas någon tid.» Detta är alltså anledningen

hvarföre den i planen för sjömanskårens organisation, såsom det visat

sig, fullkomligt riktigt beräknade nedsättningen i det för aflöningen behöfliga

extra anslag icke kan för år 1889 iakttagas.

Med afseende på det nu anförda får jag alltså underdånigst hemställa

det Eders Kongl. Maj:ts täcktes föreslå Riksdagen:]

att det i nu gällande riksstat till aflöning för flottans kårer och

stater anvisade anslag å ................................................. kr. 1,312,734: —

må förhöjas med det för år 1889 till förändrad

organisation af sjömanskåren erforderliga belopp ...... » 67,000: —

eller till kr. 1,379,734: —-

att hvad af anslaget till ersättning för vakanta rusthållsnummer

i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län icke redan

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Femte hufvudtiteln.

[4]

Pensionering

af reservbefäl.

[5]

Beklädnad åt

sjömans- och

skeppsgossekårerna.

på grund af 1872 och 1876 årens riksdagsbeslut bör inräknas bland

tillgångarna till aflöning för flottans kårer och stater, måtte likasom

föregående år för fyllande af bebofvet under denna anslagstitel under

år 1889 användas;

att i öfrigt ett anslag af 50,000 kronor måtto å extra stat för

år 1889 anvisas, att gemensamt med anslaget till aflöning för flottans

kårer och stater redovisas.

Pensionering af reservbefäl.

Till utbildande och pensionering af reservbefäl beviljade senaste

Riksdag på Eders Kongl. Maj:ts förslag på ordinarie stat 24,150

kronor, deraf för förstnämnda ändamål 17,750 kronor och för pensioneringen

6,400 kronor samt anvisade utaf desse belopp för år 1888

13,350 kronor till reservbefäls utbildande.

Då uti de för reservbefälets utbildande beräknade 17,750 kronor

ingå 4,400 kronor, kostnad för 2:ne repetitionskurser, hvilka icke heller

under år 1889 ifrågakomma, erfordras för reservbefälets utbildning

under detta år icke högre belopp än nästföregående år eller 13,350

kronor, hvaremot, då inbetalning för bildande af pensioner åt det under

år 1888 antagna reservbefäl med år 1889 skall ega rum, de härför

beviljade 6,400 kronor blifva för sistnämnda år behöfliga; och som,

på sätt jag till statsrådsprotokollet den 31 december 1886 i fråga om

reservbefäl anfört, det för pensioneringen erforderliga anslaget bör gifvas

natur af förslagsanslag högst, under det att det till utbildningen

af reservbefäl anvisade belopp redan blifvit med aflöningsanslaget sammanfördt,

böra de nu ifrågavarande 6,400 kronor i riksstaten upptagas

såsom särskild!, anslag under titel: »pensionering af reservbefäl»

och såsom förslagsanslag högst, och hemställer jag på grund häraf

det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

att det af senaste Riksdag beviljade anslagsbelopp 6,400 kronor

till pensionering åt reservbefäl må i 1889 års riksstat uppföras med

titel »pensionering af reservbefäl» och med natur af förslagsanslag högst.

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna.

Sedan a detta anslag, hvilket från år 1877 till 1886 haft natur af

förslagsanslag högst, men sistnämnda år erhöll reservationsanslags na
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

5

tur, en brist uppstått, till hvars betäckande Riksdagen tid efter annan

intill 1885 medgifvit, att uppkommande besparingar å anslaget finge

användas, anmälde marinförvaltningen, vid afgifvande af förslag till reglering

af utgifterna under femte hufvudtiteln för år 1887, att vidare

åtgärd för bristens betäckande ej syntes erforderlig; men, efter hvad

marinförvaltningen sedermera i underdånig skrifvelse den 31 maj 1887

anmält, återstod, sedan år 1886 endast 120 kronor 97 öre kunnat för

ändamålet anvisas, vid sistnämnda års slut af berörda brist ännu ett

belopp af 15,856 kronor 4 öre oguldet, med anledning hvaraf marinförvaltningen

hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, till utjemnande af denna återstående brist, måtte, i mån sådant

blefve erforderligt, få användas den besparing, som under åren 1888

och 1889 kunde beredas på ifrågavarande anslag, äfvensom att detta

medgifvande äfven måtte få afse år 1887; och hemställer jag underdånigst,

då det kan anses tvifvelaktigt huruvida besparingar å anslaget,

ehuru detta nu är reservationsanslag, utan Riksdagens medgifvande

böra användas till betäckande af brist, tillkommen före denna förändring

i anslagets natur, att framställning må göras till Riksdagen i

enlighet med detta marinförvaltningens förslag.

Lindring i rustnings- och roteringshesvären.

Sedan Eders Kongl. Maj:t med Riksdagen beslutat vakanssättning [6]

af båtsmanshållet samt i följd deraf det till lindring i rustnings- och Lindnng i,

roteringshesvären under femte hufvudtiteln uppförda förslagsanslag, i rotermgsbemån

som vakanssättningen eger ruin, bör nedsättas, emedan lindrin- svaren,

gen för vakanssatta rotar kommer att tillgodonjutas medelst afkortning

på vakansafgifterna och icke genom godtgörelse från statsverket, med

anledning hvaraf ifrågavarande anslag för år 1888 blifvit nedsatt från

162,000 kronor till 140,000 kronor, så lärer, då vid den nya organisationen

af sjömanskåren beräknats att omkring f:del af då effektiva rustoch

rotehåll årligen blifver vakant, anslaget för år 1889 böra i följd

häraf nedsättas med ytterligare ^:del af det ursprungliga anslagsbeloppet

eller i jemnadt tusental med 20,000 kronor och hemställer jag alltså,

att förslagsanslaget till lindring i rustnings- och roteringsbesvären

för år 1889 nedsättes från 140,000 kronor till 120,000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Femte Iiufviidtitelii.

Flottans nybyggnad

och

underhåll.

Flottans nybyggnad och underhåll.

Marinförvaltningen har, under åberopande af detta anslags otillräcklighet

för dermed afsedda ändamål, återupptagit sitt vid flera föregående

tillfällen väckta förslag att de tillförene å extra stat äskade

anslag till fartygs- och en del minmateriel måtte blifva uppförda på

ordinarie stat samt att fördenskull detta anslag måtte höjas från

1,200,000 till 3,200,000 kronor; men tillika, och för den händelse Eders

Kong!. Maj:t icke skulle finna skäl att om sådan förhöjning till Riksdagen

göra nådig framställning, såsom alternativ dertill hemstält, att,

oaktadt behofvet af den vid 1886 års riksdag begärda förhöjning af

ordinarie anslaget för detta ändamål till 1,440,300 kronor qvarstår,

Eders Kongl. Maj:t måtte för år 1889 äska anslagets uppförande i riksstaten

till lika belopp som för år 1888.

Såsom stöd för det förstnämnda alternativet anför marinförvaltningen

bland annat:

att af ifrågavarande anslag, som under 15 års perioden 1873—87

utgått med tillhopa 15,822,191 kronor 28 öro, visserligen ett sammanlagdt

belopp af 409,800 kronor eller omkring 21 procent af det hela,

fördeladt på åren 1873, 1874, 1876 och 1877, kunnat afses för nybyggnad;

men att under de senaste tio åren, anslaget icke lemnat någon

tillgång dertill utan tvärtom visat sig otillräckligt för ensamt underhållet;
att

underhållskostnaden för flottans till största delen äldre materiel

växer med samma materiels ålder och icke kan i någon mån inskränkas

så länge flottans nybyggnad är beroende af tillfälliga ovissa

anslag af vexlande belopp; samt

att genom uppförande af de hittills å extra stat utgående anslagen

till fartygs- och min-materiel på ordinarie stat med det af 1880—

82 års sjöförsvarskomité föreslagna belopp af 2,000,000 kronor, tillräckliga

medel skulle erhållas för fartygsmaterielens uppbringande till

och oafbrutna bibehållande i ett för försvaret kraftigare skick, än som

låter sig göra medelst de ovissa tillgångar, hvilka kunna genom tid

efter annan beviljade anslag beredas, samt att genom fasta Ryggnadsanslag

större planmessighet i byggandet och bättre tillgodogörande

af de beviljade medlen möjliggjordes genom upptagande af större beställningar

och dymedelst betingande af billigare pris å sådana arbeten,

som skola vid enskilda verkstäder utföras.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Femte liufvudtitehi.

7

Till alla delar biträdande marinförvaltningens mening, att genom

det förstnämnda alternativet högst väsentliga fördelar skulle vinnas

för flottan, såväl i ekonomiskt som i praktiskt hänseende, nödgas

jag likväl, då ingen utsigt förefinnes att under befintliga förhållanden

erhålla ökadt anslag utöfver hvad för närvarande utgår, helst

eu förhöjning i detta anslag så nyligen egt rum, att inskränka mig

till att, jemlikt marinförvaltningens senare alternativ, hemställa, att

någon förändring i afseende å ifrågavarande anslag icke för närvarande

må ega rum.

Sjöbeväringens vapenöfningar.

För sjöbeväringens vapenöfningar anvisade 1886 års Riksdag å

ordinarie stat ett förslagsanslag å 72,400 kronor, beräknadt för aflöning

åt så väl befäl och underbefäl som värnpligtige samt för naturaunderhåll,

sjukvård, uppfordring och hemlof samt inkasernering af de

värnpligtige, hvarjemte till anskaffning af beklädnad och sängservis åt

sjöbeväringen ett extra anslag för år 1887 å 71,000 kronor af Riksdagen

beviljades. Då den årligen återkommande kostnaden för sjöbeväringens

beklädnad likväl ansågs böra uppföras på ordinarie stat och

i anslaget för sjöbeväringens vapenöfningar inbegripas; men marinförvaltningen,

som erhållit uppdrag att inkomma med uppgift på den tillökning

i det ordinarie anslaget, som för beklädnaden under år 1888

kunde anses nödig, under anförande att erfarenhet saknades för att

med någon större grad af tillförlitlighet beräkna den erforderliga ökningen

i anslaget, anhållit om anstånd till ett kommande år med afgifvande

af berörda uppgift samt föreslagit, att kostnaden för reparation

och komplettering af de vid flottan värnpligtiges beklädnad för

år 1888 måtte få utgå af förslagsanslaget till sjöbeväringens vapenöfningar,

hvilket i händelse af behof kunde få öfverskridas, så hemstälde

Eders Kongl. Maj:t till nästlidet års Riksdag, att det på ordinarie stat

anvisade förslagsanslag till sjöbeväringens vapenöfningar 72,400 kronor

måtte få användas förutom till de vid dess beviljande afsedda ändamål

jemväl till reparation och komplettering af de värnpligtiges beklädnad

äfvensom till stadgad ersättning åt de värnpligtige, som, på

sätt medgifvet blifvit genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 3

december 1886, sjelfva ombesörjde sill beklädnad eller någon del deraf,

hvilken hemställan af Riksdagen bifölls.

[7]

Sjöbeväringens

vapenöfningar.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Femte hufyudtiteln.

Med erinran att vid beräkning af beloppet af det ordinarie anslaget

till sjöbeväringens vapenöfningar det förutsattes, att den styrka,

som komrne att vapenöfvas, skulle uppgå till omkring 1,500 man, men

att enligt vederbörande beväringsbefälhafvares uppgifter till sjöförsvarsdepartementets

kommandoexpedition till nästlidne års vapenöfningar

instält sig vid Carlskrona station 206 och vid Stockholms station

96 eller tillhopa endast 302 man, har marinförvaltningen förklarat sig

al den sålunda vunna erfarenheten sakna anledning att för kostnaden

för sjöbeväringens beklädnad nu ifrågasätta ökning i anslaget, hvarför

marinförvaltningen i underdånighet hemställt, att Eders Kongl. Maj:t

måtte hos Riksdagen äska förslagsanslagets beviljande till samma belopp

som förut, dock med enahanda medgifvande som det här ofvan

omförmälda i fråga om anslagets användande.

Ehuruväl det antal af 1,500 man, hvartill värnpligtig^ vid flottan

beräknats med ledning af de i sjöförsvarskomiténs betänkande förekommande

uppgifter angående värnpligtigt sjöfolk, tillhörande handelsflottan,

icke kan göra anspråk på att med någon större grad af noggranhet

angifva den påräkneliga nummerstyrkan af sjöbeväringen,

hvilken styrka i allt fall kommer att vexla för hvarje år, måste dock

å andra sidan antagas, att anledningen hvarföre ett så väsentligt mindre

antal än det beräknade af flottans värnpligtige under år 1887 instält

sig till vapenöfning är att söka deri, att detta var det första året

den nya värnpligtslagen tillämpades och att med hänsyn till de särskilda

bestämmelser, som gälla vid sjömanshus inskrifna värnpligtige,

många varit okunniga om sina förpligtelse!'' i fråga om inställelse till

vapenöfning, samt att i följd häraf det är att motse att sjöbeväringens

antal framdeles skall icke så obetydligt ökas. Men äfven om d etta

blifver förhållandet, anser jag lika med marinförvaltningen att nu

ifrågavarande anslag skall för år 1889 blifva tillräckligt äfven för bestridande

af de alsedda utgifterna för beklädnaden åt sjöbeväringen

och ersättningen till dem, som sjelfva hålla sig med sådan, samt att

någon förhöjning i detta anslag derföre icke nu bör ifrågakomma. Och

ehuru något särskild! medgifvande af Riksdagen att äfven för år 1889

få för sjöbeväringens beklädnad och ersättning derför använda anslaget,

med hänsyn till ordalydelsen i den hemställan, som derom, redan

blifvit gjord och af Riksdagen bifallen, icke synes mig erforderlig,

har jag dock trott lämpligast vara att, till undanrödjande af hvarje

missförstånd härutinnan och till förekommande af förnyade framställningar

härom år efter annat, gifva åt anslaget en benämning, som be
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Femte hufrudtiteln. 9

stämdt angifver, att detsamma är afsedt äfven till bestridande af kostnaden

för sjöbeväringens beklädnad.

Jag hemställer fördenskull underdånigst att Eders Kongl. Maj:t

föreslår Riksdagen

att det till sjöbeväringens vapenöfningar anvisade förslagsanslag

må i riksstaten för år 1889 uppföras med oförändradt belopp

72,400 kronor men under förändrad titel: »sjöbeväringens vapenöfningar

samt beklädnad och ersättning derför.»

Sj ökrigsskolan.

Sedan de vid sjökrigsskolan anstälda lektorer i en den 5 november

1880 till skolans dåvarande chef inlemnad skrift anhållit om utverkande

af en reglering och förbättring af deras lönevilkor, i syftemål

att blifva likstälda med motsvarande tjensteman vid statens allmänna

läroverk, samt bemälde chef i skrifvelse den 27 i nämnda månad,

med förordande af berörda anhållan, till mig öfverlemnat ej mindre

förslag till fullständig reglering af såväl lektorernes som den öfriga

vid skolan anstälda lärarepersonalens löneförmåner, än äfven —

för den händelse att slutlig reglering af lektorernes löner icke skulle

anses böra företagas innan löneförhållandena vid allmänna läroverken

blefve ordnade — ett alternativt förslag till stat, öfverensstämmande

med den för de allmänna läroverken i hufvudstaden då gällande, så

blef detta ärende af mig i underdånighet anmäldt den 5 januari 1881

i sammanhang med frågan om regleringen af utgifterna under femte

hufvudtiteln för år 1882. Jag fann mig dock icke kunna tillstyrka den

af skolans chef föreslagna reglering, som grundats på ett af Eders

Kongl. Maj:t ännu icke pröfvadt komitébetänkande rörande lärare vid

andra undervisningsanstalter, och hvad det alternativa förslaget till

stat beträffade ansåg jag mig icke då böra, under det frågan om reglering

af allmänna läroverkens lärares löneförmåner ännu icke blifvit

pröfvad, förorda detsamma till fastställelse. Deremot syntes det mig

vid berörda förhållande vara lämpligast, att den reglering, som kunde

ifrågakomma, blefve tillfällig, under afvaktan att definitiv reglering

kunde varda faststäld; och då beträffande de medel, som erfordrades

för den ifrågasatta löneförbättringen, jag, lika med chefen för sjökrigsskolan,

ansåg en afgift böra åläggas dem, som njöte fördelarne af undervisningen

i denna skola, hemstälde jag, att Eders Kongl. Maj:t

måtte begära Riksdagens medgifvande att, derest tillgången till för
Bih.

till Riksd, Prot. 1888. 1 Sami. 1 Åfd, 2

[8-10.]

Sjökrigs
skolan.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Femte lmfVudtiteln.

bättrande af eu del af lärarnes vid sjökrigsskolan aflöning blefve genom

förhöjning af afgifterna för lärjungarne beredd, sådan förbättring

finge tills vidare och intill dess slutlig! reglering af sjökrigsskolans

stat kunde varda af Eders Kongl. Maj:t med Riksdagen faststäld, inom

ett belopp af 8,000 kronor årligen, i fråga varande lärare efter Eders

Kongl. Majrts pröfning tilldelas. I enlighet med denna min hemställan

blef ock nådig proposition till Riksdagen afbiten; och med hufvudsakligt

bifall till den nådiga propositionen medgaf Riksdagen, att eu löneförbättring

finge, intill dess slutlig reglering af sjökrigsskolans stat

blefve faststäld, inom ett belopp af 6,200 kronor årligen, efter Eders

Kongl. Maj:ts pröfning, tilldelas i fråga varande lärare.

Sedermera hafva lektorerne vid sjökrigsskolan uti skrifvelse till

chefen för samma skola den 9 december 1886 gjort framställning om

hans medverkan till att de måtte blifva likstälda med lektorerne vid

statens allmänna läroverk med afseende på såväl lönevilkor som andra

förmåner, såsom ålderstillägg, tjenstårsberäkning och rätt till pension.

Under åberopande att sökandena i sin ofvanberörda, i statsrådsprotokollet

för den 5 januari 1881 refererade skrift af den 5 november

1880 ådagalagt att de lärare, med hvilka sökandena kunde anses vara

mest likstälda såväl med afseende å kompetensvilkor som undervisningsskyldighet,

vore lektorerna vid de allmänna läroverken, hafva

sökandena, med förmälan tillika att lektor vid allmänt läroverk i Stockholm

vore tillförsäkrad ett årligt hyresbidrag af 600 kronor, uppstält

en jemförelse mellan sökandenas och lektorernes vid de allmänna läroverken

löneförmåner, hvaraf framgår, att då aflöningen för en lektor

vid sjökrigsskolan beräknas i första lönegraden eller vid inträdet i

tjensten till 3,000 kronor och ökas med 250 kronor hvart femte år i

tjugu års tid, så åtnjuter en lektor vid allmänt läroverk i Stockholm,

efter den af Riksdagen år 1882 medgifna löneförbättring, i första lönegraden

en årsinkomst af 3,600 kronor, deraf lön och lönetillägg 3,000

kronor samt hyresmedel 600 kronor, hvarefter löneförmånerna i 2:dra,

3:dje och 4:de lönegraden, d. v. s. efter 5, 10 och 15 års tjenstgöring,

ökas med 500 kronor i hvarje grad och i 5:te lönegraden eller efter

20 år med 250 kronor samt att sålunda aflöningen för en lektor vid

sjökrigsskolan understiger löneförmånerna för hans vederlike vid allmänt

läroverk i hufvudstaden med:

600 kronor i l:sta lönegraden

850 » i 2:dra »

1,100 )) i 3:dje x>

1,350 » i 4:de och 5:te d:o;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Femte liufrudtiteln.

11

hvarvid äfven borde bemärkas att löneförmånerna för en lektor vid

allmänt läroverk i hufvudstaden redan efter fem års tjenstgöring uppgå

till 4,100 kronor, ett belopp som en lektor vid sjökrigsskolan enligt

nfl gällande bestämmelser aldrig erhåller. Vidare hafva sökandena

anfört: att lektorerna vid högre lärarinneseminarium, med hvilka sökandena

i afseende å kompetensvilkor och undervisuingsskyldighet vore

fullt jemförliga, erhållit fullständig likställighet med de allmänna läroverkens

lektorer beträffande löneförmåner, ålderstillägg, tjenstårsberäkning

in. m., hvarjemte dem tillförsäkrats årligt hyresbidrag af

600 kronor från läroverkets egen kassa; att en snar förbättring af

sökandenas löneförhållanden vore af så mycken större vigt för dem,

som de samtliga redan öfverskridit medelåldern, i det att deras lefnadsålder

utgjorde resp. 45, 46, 48, 49, 58 och 78 år och att sålunda flera

af sökandena kunde befara att aldrig komma i åtnjutande af den utaf

Kongl. Maj:t och Riksdagen utlofvade definitiva löneregleringen; samt

att härvid jemväl borde tagas i betraktande att det s. k. ålderstillägget

redan i mer än 20 år varit beviljadt de allmänna läroverkens lärare,

såväl lektorer som adjunkter, till 500 kronor, ett belopp dubbelt så

stort som det sökandena åtnjöte eller 250 kronor. Med förmälan slutligen

att, sedan år 1882 en löneförhöjning medgifvits de allmänna

läroverkens lärare, frågan om motsvarande löneförbättring för sjökrigsskolans

lärare icke förevarit, samt att sökandena icke ens innehade

de löneinkomster, som redan för tio år sedan tillkomme lärarne

vid de allmänna läroverken i hufvudstaden, men erkändes vara otillräckliga

för lärarnes nödtorftiga bergning samt att full likställighet

med de allmänna läroverkens lärare såväl med afseende på löneinkomster

som andra förmåner tilldelats lärarne vid andra i Stockholm befintliga

läroverk såsom nya elementarskolan och högre lärarinneseminarium,

hvilka läroverk i förhållande till de allmänna intoge en med

sjökrigsskolan likartad ställning, hafva sökandena hemstält, att full

likställighet med de allmänna läroverkens lektorer i afseende å löneinkomster

och andra förmåner måtte dem beredas.

Chefen för sjökrigsskolan har i skrifvelse den 10 december 1886,

med öfverlemnande af lektorernes ifrågavarande framställning, anfört,

att, då enligt den faststälda undervisningsplanen för sjökrigsskolan uti

de humanistiska ämnena åt eleverna skall meddelas ett kunskapsmått

fullt motsvarande det, som vid de allmänna läroverken bibringas dess

lärjungar till mogenhetsexamen, så måste, enär samma fordringar stäldes

på båda läroverkens lärare, dessa lärare vara likstälda i kunskaper

och undervisningsskicklighet och för erhållande af deras befattningar

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Femte hufvudtiteln.

vara i besittning’ af derför erforderlig kompetens. Deraf syntes oek

böra följa en likställighet i aflöningsförmåner, men emot en sådan likställighet

hade man såsom hufvudsakligt skäl åberopat läsårets korthet

vid sjökrigsskolan i jemförelse med läsåret vid de allmänna läroverk^.

Ehuruväl det senare läsåret upptoge en undervisningstid af 36 veckor,

medan läsåret vid sjökrigsskolan utgjorde 28 veckor, så vore dock

skilnaden i undervisningstid under läsåret vid båda läroverken föga betydande

dels till följd deraf att vid allmänna läroverken under de första

3 Va veckorna i september 2:ne timmar dagligen borttogos från undervisningen

och användes till vapenöfningar för lärjungarne i 6:te och

7:de klasserna, hvilka båda 2-åriga klasser jemte den 1-åriga 5:te

klassen motsvarade sjökrigsskolans 6 klasser, dels derigenom att vid

de allmänna läroverken lofdagarne vore flera och en del ferier längre

än vid sjökrigsskolan. I afseende å antalet undervisningstimmar i

veckan under läsåret hade bemälde chef låtit upprätta en jemförelsetabell

mellan sjökrigsskolan och några andra läroverk i hufvudstaden,

hvaraf framginge att samtlige lektorers undervisningstid i

medeltal utgjorde, vid sjökrigsskolan: 20,4 timmar, vid högre lärarinneseminarium:

16,8, vid nya elementarskolan: 20,o, vid norra latinläroverket:

19,4, vid södra latinläroverket: 20,2 och vid realläroverket: 20,7.

Då sålunda i afseende å kompetens icke någon skilnad och beträffande

undervisningstid icke någon nämnvärd skilnad förefunnes emellan sjökrigsskolans

och de allmänna läroverkens lektorer och då det icke

kunde vara förenligt med sjökrigsskolans anseende, att dess lärare,

som hade till uppgift att bilda officerare för kongl. flottan, i flera hänseenden

stäldes lägre än lärarne vid de allmänna läroverken, funne

chefen för sjökrigsskolan sig böra på det varmaste förorda lektorernes

ifrågavarande framställning.

Med anledning af dessa framställningar var jag betänkt att i underdånighet

föreslå Eders Kongl. Maj:t att till nästlidne års Riksdag aflåta

nådig proposition om förbättring i lärarnes vid sjökrigsskolan lönevilkor,

men den mellankomma upplösningen af Riksdagen och angelägenheten

att till den sedermera i maj sammanträdande Riksdagens

behandling icke framlägga andra frågor än sådane som icke kunde

tåla något uppskof, vållade att något förslag i berörda hänseende af

mig då icke framstäldes.

Nu hafva de i skolans tjenst qvarstående fem lektorerne hos chefen

för skolan förnyat sin under år 1886 gjorda framställning om förbättrad

aflöning, pensionsrätt och tjenstårsberäkning i öfverensstämmelse med

de förmåner, som vore tillerkända såväl lektorerne vid de allmänna

s. 13 Kontrollera mot PDF

Femte hufrudtiteln.

13

läroverken som ock lektorerne vid nya elementarskolan och högre

lärarinneseminarium; och har chefen för sjökrigsskolan, med öfverlemnande

af ifrågavarande framställning, anfört, att de behjertansvärda

omständigheter, som i den förut gjorda framställningen blifvit, omnämnda,

ej undergått någon annan förändring än att de i skolans

tjenst qvarstående fem lektorernes lefnads- och tjenstålder ökats,

hvarför det syntes • vara än mera behöflig! att de, som i många år haft

en ansträngande tjenstgöring med ringa inkomster, måtte med det

snaraste kunna komma i åtnjutande af de förmåner, hvilka sedan längre

tid tillbaka tillkommit de med dem i tjenstgöringsväg likstälda lektorer

vid de allmänna läroverken.

Då jag nu går att underställa detta ärende Eders Kongl. Maj:ts

pröfning, får jag till en början erinra, att det af Riksdagen år 1881

gjorda medgifvande, att ett belopp af 6,200 kronor finge användas till

förbättring af lärarnes vid sjökrigsskolan löner, uttryckligen förklarades

afse att bereda nämnda lärare en tillfällig löneförbättring i afvaktan

på en framtida lönereglering för dem; och det torde vara så mycket

mera anledning att icke vidare uppskjuta den sålunda utlofvade löneregleringen,

som de nuvarande lärarnes långa och väl vitsordade tjenstetid

synes göra dem väl förtjent^ att med det snaraste — och jag ville

i detta hänseende ifrågasätta redan under innevarande år — komma i åtnjutande

af den förbättring i ekonomiska vilkor, som en dylik lönereglering

skall medföra. Huru välbehöflig en sådan löneförbättring är,

framgår ock derutaf att sjökrigsskolans lärare med afseende på lönernas

otillräcklighet varit nödgade att för sin utkomst på den från undervisningen

i sjökrigsskolan lediga tiden egna sig åt annan undervisningsverksamhet,

och de hafva derföre förenat sig och bildat en

privat läroanstalt, den s. k. förberedande sjökrigsskolan. Om äfven,

efter hvad chefen för sjökrigsskolan vitsordat, denna förberedande

skola i många hänseenden medfört fördelar för eleverna, hvilka der

erhållit en vida grundligare och mera för deras fortkomst inom sjökrigsskolan

betryggande underbyggnad än den, som i hithörande ämnen

vid de allmänna läroverken bibringas inom de klasser, efter hviikas

genomgående inträde vid sjökrigsskolan kan sökas, hafva å andra sidan

anmärkningar försports deröfver, att sjökrigsskolans egna lärare, som

skola för inträde examinera sökande elever, äro intresserade vid en

sådan förberedande läroanstalt, äfvensom att den specielt med hänsyn

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Femte lmfvudtiteln.

till inträde i skolan vid den förberedande anstalten ordnade undervisningen

gjorde det nästan till en nödvändighet för dem, som med något

hopp om framgång ville täfla om inträde vid skolan, att begagna sig

af den förberedande undervisningsanstalten, med ansenliga kostnader för

dem, som icke hade sina hemvist i hufvudstaden. Och fastän så väl

till följd af den noggranna kontroll, som vid inträdesexamen utöfvas

af betygssättande censorer, och deraf att frågorna till examinandi framställas

skriftligen och genom lottdragning fördelas emellan dem till

besvarande, som jemväl med hänsyn till de nuvarande lärarnes vitsordade

samvetsgranhet, hvarje misstanke för partiskhet synes mig fullkomligt

obefogad, kan jag dock icke underlåta att medgifva det oegentliga

deri, att lärare examinera egna elever helst då såsom här frågan

icke blott är, om dessa skola anses i kunskaper mogna för det sökta

inträdet utan äfven i hvilken ordning detta kunskapsmått berättigar

dem till åtnjutande af denna förmån, som endast kan komma ett fåtal af

de sökande till del. Och dessutom ligger det i sakens natur, att den

ansträngande dubbla undervisningsskyldighet lärarne sålunda påtagit

sig icke kan blifva utan menlig inverkan på dem sjelfva och sjökrigsskolan.

Jag anser derföre att det skulle vara till lärarnes så väl som

sjökrigsskolans verkliga gagn att deras förberedande privata undervisningsanstalt

kunde upphöra och lärarne sättas i tillfälle att egna sina

lärarekrafter odelade åt sjökrigsskolans tjenst. Men detta kan endast

ske, om lärarne bekomma sådana förbättrade aflöningsvilkor att de

deraf hafva sin anständiga utkomst.

I fråga om storleken af en sålunda förbättrad aflöning torde jag,

med hänvisning till den här ofvan lemnade utredning angående likställigheten

mellan lektorerne vid sjökrigsskolan och vid de allmänna

läroverken i fråga om kompetensvilkor och undervisningstid och under

åberopande af hvad chefen för sjökrigsskolan i sin skrifvelse den 10

december 1886 härutinnan anfört, icke vidlyftigare behöfva framhålla billigheten

åt att lektorerne vid nämnda skola blifva jemväl i ekonomiskt

hänseende likstälde med sina vederlikar vid de allmänna läroverken i

hufvudstaden. Eu sådan likställighet synes mig jemväl påkallad ur

synpunkten af sjökrigsskolans eget intresse; ty om denna skola, hvilken

hittills just i följd af sina lärares framstående duglighet med rätta

åtnjutit anseende såsom eu utmärkt läroanstalt, skall för framtiden

kunna åt sig förvärfva och bibehålla lika dugliga lärarekrafter, måste

den kunna erbjuda lärarne lika stora förmåner som de allmänna läroverken,

enär i annat fall sjökrigsskolan endast lärer kunna påräkna

sådane lärare, som icke med hopp om framgång kunna täfla om platser

vid de allmänna läroverken.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Femte hufvndtiteln.

15

För att bereda lektorerne vid sjökrigsskolan enahanda förmåner

som deras nyssnämnda vederlikar, d. v. s. en inkomst i l:a lönegraden

af 3,600 kronor erfordras utöfver redan anvisade medel för deras aflöning

ett belopp af 3,121 kronor 71 öre; och har chefen för skolan

hemstält att nämnda belopp tillika med 48 kronor 29 öre, afsedda

till utjemnande i rundt tal af några andra lärares vid skolan löner,

måtte med 3,170 kronor anvisas utöfver nu utgående medel till lärarnes

aflöning. Af ifrågavarande belopp 3,170 kronor kunna 1,300

kronor beräknas utgå från kadetternas terminsafgifter, äfven med beräkning

att på sätt Riksdagen bestämt l af kadettantalet erhålla fri

undervisning, hvadan tillökningen i statsanslaget till skolan skulle

komma att utgöra 1,870 kronor eller för jemnande af slutsumman i

nämnda anslag 1,860 kronor och anslaget sålunda förhöjas från 31,040

kronor till 32,900 kronor.

Såsom jag förut antydt, önskade jag, att nu ifrågavarande välbehöfliga

löneförbättring för sjökrigsskolans lärare kunde komma dem

till del redan under detta år; och då, såsom af det sednaste anförda

synes, för detta ändamål, utöfver kadetternas terminsafgifter, icke erfordras

mera än 1,860 kronor, hvilket belopp utan olägenhet synes mig

kunna anvisas från hufvud titelns allmänna besparingar, tvekar jag icke

att föreslå att löneförbättringen redan med detta år må tillämpas.

I afseende på de af chefen för sjökrigsskolan omförmälda 48 kronor

29 öre, får jag nämna att de skulle användas till utjemnande af

följande lärarearvoden, nemligen:

i

navigation m. m.

från

1,792:

—

till

1,800

kr.

eller

med

kr.

8:

—

i

vapenlära..................

)>

1,189:

32

»

1,200

»

»

»

»

10:

68

i

sjökrigskonst .........

»

447:

33

»

450

)>

))

»

2:

67

i

ångmaskinlära........

)>

397:

33

400

»

»

»

»

2:

67

i

krigs- och sjölagar

m. m.........................

»

446:

—

»

450

»

»

»

»

4:

—

i

gymnastik och va- penföring ...............

))

797:

33

»

800

»

»

»

»

2:

67

i

navigation (biträ- dande vid skolan

i land) .....................

y>

446:

»

450

j>

»

»

»

4:

i

tackling o. skepps-

manöver ..................

»

442:

—

»

450

»

»

)>

»

8:

—

i

kemi ........................

»

697:

33

»

700

))

v

)>

2:

67

i

frihandsteckning o.

pr oj ektionsr itning

y>

347:

07

5)

350

»

»

»

»

2:

93

48: 29

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Femte liufvudtiteln.

hvilka arvoden hittills utgått med förberörda ojemna belopp derföre,

att en proportionerlig fördelning utaf den af Riksdagen till 6,200 kronoä

begränsade anvisning från kadetternas terminsafgifter till förbättring

af lärarearvodena icke räckt till de jemnare och ursprungligen

afsedda beloppen.

För vinnande af den likställighet med lektorerne vid de allmänna

läroverken, hvartill jag här ofvan förklarat mig anse lektorerne vid

sjökrigsskolan vara berättigade, erfordras derjemte att desse senare tillerkännas

enahanda rätt till ålderstillägg, tjenstårsberäkning och pension

som deras vederlikar vid de allmänna läroverken. Hvad ålderstilläggen

beträffar torde jag få bemärka, att läraren i matematik (biträdande),

som för närvarande undervisar i elementar- och analytisk geometri och

som åtnjuter arvode till belopp af mera än 1,000 kronor, till följd deraf

fått i enlighet med bestämmelserna i Riksdagens skrifvelse den 13 maj

1876 åtnjuta ålderstillägg i likhet med lektorerne vid skolan, hvadan

han, som vid förfall för lektor torde, om ock för kortare tid, få ökad

tjenstgöringsskyldighet, äfven synes böra komma i åtnjutande af den

förhöjning i beloppet af ålderstilläggen som tillkommer lektorerne vid

skolan, i fall de likställas med lektorerne vid de allmänna läroverken,

hvaremot denna lärarebefattning, lika litet som öfriga sådana som icke

äro lektorsbefattningar, torde böra medföra rätt till pension. Den

tillökning i beloppet af de till sjökrigsskolans lärare utgående ålderstillägg,

som blefve en följd af dessa lärares likställighet i detta afseende

med lektorerne vid de allmänna läroverken, skulle för år 1888

uppgå till 4,000 kronor och icke någonsin kunna öfverstiga 4,500 kronor.

Då emellertid anslaget till ålderstillägg är af förslagsanslags

natur torde någon ökning i anslagets slutsiffra icke vara erforderlig.

Att sjökrigsskolans lärare för sin tjenstgöring vid denna skola

böra vara berättigade till lika tjenstårsberäkning som om de tjenstgjort

vid de allmänna läroverken anser jag böra följa deraf, att deras

undervisningsskyldighet är, såsom ofvan är visadt, jemförlig med lärarnes

vid sistnämnda läroverk.

Hvad slutligen frågan om pensionsrätt angår, så kan det icke vara

önskligt eller ens utan betänklig olägenhet för sjökrigsskolan att tvingas

att bibehålla lärare, hvilkas ålder icke längre tillåter dem att med oförsvagade

krafter egna sig åt tjensten; och sistlidne års Riksdag har

ock godkänt denna uppfattning, då den på Eders Kongl. Maj:ts nådiga

framställning beviljade pension åt lektorn vid sjökrigsskolan F. Lagerberg,

hvilken, såsom icke pensionsberättigad, måste fortsätta sin lärareverksamhet

till nära 79 års ålder. Den ökade utgift, som häraf orsa
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Femte liufYudtiteln.

17

kas statsverket kan icke blifva af afsevärd betydelse i jemförelse med

förmånen att till lärare vid denna för landet vigtiga läroanstalt kunna

påräkna fullgoda lärarekrafter.

Skulle nu, på det sätt jag sålunda ansett rätt och billigt samt för

sjökrigsskolan fördelaktigt, dess lärares ställning i fråga om löne- och

öfriga förmåner blifva förbättrad, så bör likväl såsom vilkor för åtnjutande

af de förbättrade löneförmånerna fordras, att desse lärare icke

splittra sina lärarekrafter mellan sjökrigsskolan och den privata läroanstalten

samt att fördenskull deras befattning med denna senare

upphör.

Jag får således i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen

att de vid sjökrigsskolan anstälde lektorers löneförmåner må

sålunda förbättras:

a) att aflöningen i första lönegraden bestämmes till 3,600 kronor;

b) att de nu utgående ålderstilläggen i 2:a, 3:e och 4:e lönegraderna

förhöjas från 250 kronor till 500 kronor; äfvensom att sådan

förhöjning i ålderstilläggen äfven medgifves biträdande läraren i matematik

;

c) att lektorerne vid sjökrigsskolan må åtnjuta rätt till tjenstårsberäkning

i likhet med lektorerne vid de allmänna läroverken, samt

d) att lektorerne vid sjökrigsskolan må förklaras berättigade att

från allmänna indragningsstaten erhålla pension till enahanda belopp

och på enahanda vilkor som för närvarande äro bestämda för deras

vederlikar i motsvarande lönegrad vid de allmänna läroverken;

allt med vilkor att den som vill komma i åtnjutande af desse

förbättrade löneförmåner icke må jemte sin lärarebefattning vid sjökrigsskolan

utöfva lärareverksamhet vid någon privat undervisningsanstalt

för inträde i nämnda skola;

att, för beredande af denna löneförbättring, dels det å ordinarie

stat uppförda anslag för sjökrigsskolan må förhöjas med 1,860 kronor

eller från 31,040 kronor till 32,900 kronor dels ock af kadetternas

terminsafgifter må användas, utöfver hvad deraf redan blifvit till löneförbättring

åt lärarne anvisadt, ytterligare 1,300 kronor; äfvensom

att förenämnda löneförmåner äfven måtte få utgå för år 1888 under

vilkor att den af sjökrigsskolans lärare, som deraf vill komma i

åtnjutande, icke må jemte sin lärarebefattning vid nämnda skola utöfva

lärareverksamhet vid någon undervisningsanstalt för inträde i sjökrigsskolan

efter det att nu pågående lärokurs i s. k. förberedande sjökrigsBih.

till Riksd. Prot. 1888. 1 Sami. 1 Afd. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Femte hufvudtiteln.

skolan blifvit instundande vår afslutad; samt att de för denna löneförbättrings

genomförande under år 1888 erforderliga medel må till den

del kadetternas terminsafgifter dertill icke kunna lemna tillgång, dock

ej till högre belopp än 1,860 kronor, få utgå af femte hufvudtitelns

allmänna besparingar.

[HO

Durchmarschkostnader

m. m.

Anslagen till durchmarschkostnader och till rese- och

traktamentspenningar.

Jemlikt det förslag till genomförande af sjömanskårens förändrade

organisation, som i framställningen till nästlidne års Riksdag om denna

organisation förekommer, skulle från anslaget till durchmarschkostnader

till anslaget till rese- och traktamentspenningar öfverflyttas ett belopp

af 10,000 kronor, deraf år 1889 4,000 kronor; och jag får i enlighet

härmed hemställa, att Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen, att i

riksstaten för år 1889 anslaget till durchmarschkostnader må nedsättas

med 4,000 kronor eller från 30,000 kronor till 26,000 kronor samt

anslaget till rese- och traktamentspenningar förhöjas med ett denna

nedsättning motsvarande belopp eller från 15,000 kronor till 19,000

kronor.

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.

[12—14.]

Lots- och fyr- Med anledning af förnyade framställningar från lotsstyrelsen om

inrättningen reg}er]ng af pensioneringen utaf styrelsens och lotsverkets personal och

i främsta rummet för att söka afhjelpa det alltmera trängande behofvet

af lotsbetjeningens förbättrade pensionering, anhåller jag att nu i

underdånighet få underställa denna fråga Eders Kongl. Maj:ts nådiga

pröfning, hvarvid det först torde tillåtas mig att i korthet få redogöra

för hvad derutinnan förut förekommit.

Sedan ett af Eders Kongl. Maj:t till 1876 års Riksdag framstäldt

förslag till ordnande af flottans pensionsväsende blifvit af Riksdagen i

hufvudsakliga delar bifallet och Eders Kongl. Maj:t under den 3 oktober

och 24 november samma år meddelat fastställelse af grunder

för pensionering af flottans befäl och underbefäl med vederlikar samt

af flottans och lotsverkets gemenskap, föreslog Eders Kongl. Maj:t uti

nådig proposition till 1877 års Riksdag, att de af Eders Kongl. Maj:t

sålunda faststälda grunder för pensionering af flottans befäl och underbefäl

med vederlikar måtte jemväl få tillämpas vid pensioneringen af,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Femte lmfvudtiteln.

19

bland andra, personalen vid lotsstyrelsen samt befäl och underbefäl vid

lotsverket; men i afseende härå anförde Riksdagen i underdånig skrifvelse

den 18 maj 1877, att det ej synts Riksdagen lämpligt att ingå

i pröfning af förslag till pensionering, grundande sig på lönestater,

hvilka ej varit föremål för Riksdagens pröfning, såsom förhållandet

vore med lotsstyrelsen och lotsbefälet, vid hvilket förhållande och då

någon särskild anledning icke syntes förefinnas, hvarföre dessa lönestater

icke skulle, liksom öfriga, underkastas Riksdagens granskning

och godkännande, Riksdagen icke ansett sig kunna bifalla Eders Kongl.

Mapts nådiga framställning i berörda hänseende.

Sedermera framlade Eders Kongl. Maj:t till 1882 års Riksdag aflöningsstater

för lotsstyrelsen och lotsverket samt föreslog, att Riksdagen

— med bifall dertill att de enligt nådiga kungörelsen den 24 november

1876 faststälda grunder för pensionering af flottans befäl och

underbefäl med vederlikar finge tillämpas vid pensionering jemväl af

personalen vid lotsstyrelsen samt befälet och underbefälet vid lotsverket

under iakttagande dervid af tillika föreslagna närmare bestämmelser,

äfvensom att ej mindre de fyllnadspensioner, till hvilka i fråga

varande löntagare skulle blifva jemlik! berörda stadganden berättigade,

än ock pensionerna till gemenskapen vid lotsverket skulle för år 1883

och framgent bestridas af lots- och fyrmedlen, — ville för sin del

godkänna de framlagda staterna för lotsstyrelsen och lotsverket jemte

tillika framstälda vilkor för åtnjutande af de i staterna uppförda aflöningar.

Denna framställning med ett inom statsutskottet gjordt tillägg bifölls

af Första Kammaren, men afslogs af den Andra och föll derefter

vid gemensam omröstning. Bland de skäl, som under diskussionen i

Andra Kammaren anfördes för yrkandet om afslag, vill det synas som

om afgörande vigt fästats dervid, att nödig utredning skulle saknats

för att Riksdagen skulle kunna bedöma, huruvida de föreslagna lönebeloppen

stode i riktigt förhållande till de med tjensterna förenade

göromålen.

Medelst underdånig skrifvelse den 20 maj 1886 bragte lotsstyrelsen

frågan ånyo under Eders Kongl. Maj:ts pröfning samt anförde dervid:

att styrelsen väl icke under de år, som gått sedan frågan af Eders

Kongl. Maj! förelädes Riksdagen till pröfning och godkännande, saknat

anledningar att åter upptaga densamma, och desse anledningar blefve

med tiden allt flera, men det hade dock dittills gällt ett mindre antal

personer och bland dessa då ännu icke någon, som till följd af frågans

undanskjutande nödgats till men för tjensten vid densamma qvar
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Femte hufyudtiteln.

stå utöfver det mått af lefnadsår, som för statens tjenare plägade anses

utgöra gränsen då den effektiva tjensten borde upphöra; att likväl

ett längre _ dröjsmål från styrelsens sida att underställa ärendet Eders

Kongl. Maj:ts pröfning kunde hafva en menlig inverkan i mer än ett

afseende; äfvensom att det enda väsentliga hinder, som enligt styrelsens

förmenande före funnes för ett snart afgörande af den maktpåliggande

angelägenheten, vore, om frågan skulle behöfva göras beroende

af huruvida statsanslag kunde för ändamålet beredas, men att, vid det

förhållande att lots- och fyrmedlen stode till Eders Kongl. Maj:ts förfogande

utan annan inskränkning än att de skola användas för främjande

af det ändamål, för hvilket denna särskilda beskattning blifvit

sjöfarten pålagd, och då det tydligen läge i sjöfartens intresse att

personalen vid lotsverket hölles fullt tjenstbar och att dugliga personer

der fortfarande vunne anställning, hvartill i hög grad bidroge att denna

personal skyddades för nöd och brist, nämnda hinder kunde undanrödjas

derigenom, att Eders Kongl. Maj:t å lots- och fyrmedlen anvisade

de belopp, som, utöfver redan bestämda pensionsförmåner från

statsverket och amiralitetskrigsmanskassan, för regleringens genomförande

erfordrades, hvartill, efter hvad styrelsen skulle visa, äfven

tillgångar kunde beredas utan förhöjning af fyr- och båkafgiften. Lotsstyrelsen

framlade derför förslag angående reglering af pensioneringen

för personalen hos styrelsen och lotsverket äfvensom i sammanhang

dermed till förändrad organisation af lotsstyrelsen; men, sedan styrelsen

afgifvit infordrade förslag till de hufvudsakliga ändringar i den

för styrelsen gällande instruktion, som af den ifrågasatta förändrade

organisationen skulle föranledas, samt specifika beräkningar öfver de

kostnader, som komme att drabba lotsverket genom en förbättrad pensionering

särskildt af befäl, särskild! af underbefäl och särskildt af

betjening vid lots och fyrinrättningen, förklarade Eders Kongl. Maj:t,

som icke fann skäl att för det dåvarande bifalla framställningen om

lotsstyrelsens förändrade organisation, förslaget beträffande pensionsregleringen,

i den ordning frågan då blifvit väckt, icke till någon Dess

åtgärd föranleda.

Nu har lotsstyrelsen ånyo uti underdånig skrifvelse den 7 januari

nästlidet år gjort framställning angående reglering utaf pensioneringen

för personalen vid styrelsen och lotsverket och härvid framhållit, hurusom

eu sådan reglering vore af högsta behof påkallad och icke kunde

utan verkliga olägenheter för lotsverket längre uppskjutas, till bevis

hvarå styrelsen anfört, att då, i följd af de nuvarande ringa pensionerna,

tjenstinnehafvare vid lotsverket icke kunde afgå vid uppnådd

s. 21 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

21

pensionsålder, lotspersonalen vid en lotsplats, Arpö i Blekinge, utgjordes

af tre lotsar om 67, 66 och 6H år, hvardera med en tjensteålder

af öfver 40 år, hvilka lotsar omöjligen kunde såsom sig borde uppehålla

lotsningen, att vid en annan lotsplats de två äldste pensionsmessige

lotsarne numera hade så försvagad synförmåga att de icke

kunde på försvarligt sätt förrätta lotsning, hvarföre två extra lotsar

mot särskild aflöning måste vid platsen anställas, samt att flere liknande

fall förekomme bland såväl lots- som fyrpersonalen; hvarföre

lotsstyrelsen ansett sig icke längre kunna underlåta att ånyo anmäla

ärendet, dervid styrelsen, i öfverensstämmelse med hvad vid föregående

tillfällen blifvit anfördt, framställt följande förslag.

Såsom förberedande åtgärd borde, jemte förklarande att materialförvaltaren

och konstruktören och ritaren hos styrelsen skola eg a pensions-

och gratialsrätt i amiralitetskrigsmanskassan, den förre lika med

kassören och den senare lika med fyringeniör, fördelningen af lön och

tjenstgöring spenningar för nedanstående befattningar ega rum sålunda:

Lotsdirektören................

Öfver fy ringeniören .......

Förste fyringeniör .......

Fyringeniör.....................

Konstruktör och ritare

Lotskapten ......................

Öfverlots af l:a grad

Lön

Kronor

Tjenstgörings-

penningar

Kronor

Summa

Kronor

....... 6,200: —

2,800: —

9,000:

....... 3,500: —

2,000: —

5,500:

....... 2,500: —

1,500: —

4,000:

....... 2,500: —

1,000: —

3,500:

....... 2,500: —

1,000: —

3,500:

1,500: -kf

4,500:

....... 3,000: —

å

900: —t<g|

3,900:

(1,300: —

2,500:

....... 1,200: —

å 800: —

2,000:

[å 300: —

1,500:

Utgående från den grundsats att de fylnadsbelopp, som utöfver

pensionen och fylnadspensionen från amiralitetskrigsmanskassan erfordrades

för åstadkommande af lämpliga pensioner, skulle utgå af lotsverkets

medel, skulle pensionsförmånerna, enligt hvad förut varit ifrågasatt,

för innehafvarne af nedan nämnde befattningar vid den tid, då

de borde vara skyldiga att söka afsked från tjensten, uppgå till följande

summor, motsvarande dels ursprungliga lönen tillika med antingen

ett eller två ålderstillägg, beroende på tjenstens beskaffenhet, dels beträffande

öfverlotsar af 2:a grad och fyrmästare, hvad förut för dem

föreslagits: nemligen för

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Femte hufvudtiteln.

Pension

Bidrag

1

och fylnads-

från

Summa.

pension.

lotsverket.

Lotsdirektör......................................:.............

3,000

3,200

6,200 !—

Inspektör............................................................

2,025

—

2,475

—

4,500 -

Sekreterare och kamrerare .......................

2,333

33

1,666

67

4,000 —

Registrator, notarie samt revisor och

1

bokhållare....................................................

1,628

—

1,172

—

2,800 1—|

Kassör och bokhållare samt materiaiför-

valtare ..........................

1,628

_

172

_

1,800 !—

Öfverfyringeniör ............................................

1,628

—

2,372

—

4''000

Fyringeniör samt konstruktör och ritare

704

_

2,296

—

3,000

Lotskapten........................................................

1,628

—

1,872

—

3,500 ! —

Öfverlots af l:a grad...................................

495

—

1,205

—

1,700 i—

Öfverlots af 2:a grad samt fj^rmästare ...

495

—

505

—

1,000 i—

Förste vaktmästare ...........................

450

—

350

—

800 —

Vaktmästare......................................

450

—

150

—

600

Och hemställde lotsstyrelsen förty om meddelande af följande

nådiga föreskrifter:

att embete- eller tjensteman vid lotsstyrelsen, hvilken icke är anstäld

å fyringeniörkontoret, äfvensom vaktbetjent, då han uppnått 65

lefnads- och 35 tjenstår, af hvilka senare minst halfva antalet bör

hafva tillbragts i lotsverkets tjenst, samt kommit i åtnjutande af de

ålderstillägg till lönen, som enligt stat högst bestås, samt tjensteman

å fyringeniörkontoret, då han uppnått 60 lefnads- och 30 tjenstår, af

hvilka senare minst halfva antalet bör hafva tillbragts i lotsverkets

tjenst samt kommit i åtnjutande af ett ålderstillägg till lönen, skall

vara förpligtad att från tjensten afgå med pension och fylnadspension

jemte så stort bidrag från lotsverket, att sammanlagda pensionsförmånerna

motsvara för de förstnämnde lönens hela belopp och för fyringeniörkontorets

tjensteman den ursprungliga lönen jemte ett ålderstillägg;
att

lotskapten och öfverlots af l:a grad vid uppnådda 60 lefnadsoch

30 tjenstår och så framt lian då ''kommit i åtnjutande af ett ålderstillägg

till lönen äfvensom öfverlots af 2:a grad och fyrmästare vid

uppnådda 65 lefnads- och 35 tjenstår skall vara pligtig att från tjensten

afgå med pension och fyllnadspension samt derutöfver ett bidrag från

lotsverket till det belopp, att de sammanlagda pensionsförmånerna upp
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

23

gå för lotskapten till 3,500 kronor, för öfverlots af l:a grad till

1,700 kronor samt för öfverlots af 2:a grad och fyrmästare till 1,000

kronor; samt

att det dock må varda Eders Kongl. Maj:t eller lotsstyrelsen, der

det tillkommer denna att afskedet utfärda, obetaget att låta med detsamma

anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas

kunna i. tjensten gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma

qvarstå.

I sammanhang härmed har lotsstyrelsen, under åberopande af derinvid

föregående tillfällen anförda skäl, underdånigst hemstält att, då

någon af nedan nämnda löntagare å lotsstyrelsens eller lotsverkets

stat afginge med pension ur amiralitetskrigsmanskassan jemte fylnadspension

och han tillbragt minst hälften af den pensionsberättigande

tjenståldern i lotsverkets tjenst, honom måtte tilläggas så stort pensionsbidrag

från lotsverkets medel, att de sammanlagda pensionsförmånerna

komme att uppgå till följande belopp, nemligen:

då den afskedssökande

för

lotsdirektör .............................................

kr.

55—59

4,500

år.

— kr.

60-64 år.

5,000: —

»

inspektör..................................................

»

3,400

— »

3,800: —

»

sekreterare och kamererare...............

»

3,000

— »

3,250: —

»

registrator, notarie samt revisor och

bokhållare ......................................

»

2,100

— »

2,300: —

y>

kassör och materialförvaltare............

)>

1,700

— »

1,700: —

öfverfyringeniör

fyringeniör och konstruktör

förste vaktmästare...................

vaktmästare ...............................

lotskapten ..................................

öfverlots af l:a grad............

öfverlots af 2:a grad samt fyrmästare

3.200

2.200

600

500

2,800

1,200

700

Beträffande gemenskapen vid lotsverket har

650:

550:

— » 800: —

styrelsen förnyat ett

tidigare afgifvet förslag,

att pensionsförmånerna, sådana de finnas bestämda i nådiga reglementet

den 31 oktober 1879, måtte genom bidrag från lotsverkets

medel höjas till nedan uppgifna belopp:

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Femte Inifvndtiteln.

1 .

l:a klassen.

2:a klassen.

8:e

klassen.

4:e klassen.

Pension.

Bidrag fri

lotsverket

Summa.

Pension.

Bidrag fri

lotsverk^

Summa.

Pension.

Bidrag fri

lotsverk©!

Summa.

Pension.

1

Bidrag fri

lotsverk©

Summa.

■ b

''

• 3

| Mästerlots äfvensom uppsy- ningsman vid lifräddnings- anstalterna, hvilken kommit

| till skada i tjensten.........

| Lots- och fyrvaktare äfven-

360

360

720

240

360

600

180

270

450

120

O

CO

05

■

350

som båtstyrare vid lifrädd- ningsanstalterna, hvilken

blifvit skadad i tjensten...

240

340

580

160

340

500

120

230

350

80

220

300 !

Lotslärling och fyrbiträde

äfvensom roddare vid lif- räddningsanstalterna, hvil- ken blifvit skadad i tjensten

150

200

350

100

200

300

75

125

200

50

100

150

dock under vilkor, att minst hälften af den pensionsberättigande

tjensteåldern skall hafva tillbragts i lotsverkets tjenst äfvensom att

mästerlots, lots eller lotslärling, hvilken uppnått en lefnadsålder af 60

år samt fyrvaktare eller fyrbiträde, hvilken uppnått en lefnadsålder af

65 år, skall, i händelse han dermed förenar en tjenstålder af 40 år,

vara skyldig att med de för honom i 2:a klassen bestämda pensionsförmåner

från tjensten afgå, lotsstyrelsen likväl obetaget att, med den

afskedssökandes medgifvande, låta med afskedet anstå, derest och så

länge han finnes kunna på ett tillfredsställande sätt i tjensten gagna

det allmänna; dock skulle nu föreskrifna pensionsförhöjning icke tillfalla

den på öfvergångs- och indragningsstat förflyttade personal, hvilken

vid afskedstagandet komme i åtnjutande af särskildt föreskrifna

förmåner.

Hvad anginge sättet för utbetalningen af lotsverkets bidrag till

pensioneringen har lotsstyrelsen föreslagit att styrelsen skulle erhålla

nådigt uppdrag att med direktionen öfver amiralitetskrigsmanskassan

träffa aftal om samtliga pensionsförmånernas utbetalande genom nämnda

kassas försorg emot ersättning från lotsstyrelsen på det sätt, som

kunde finnas medföra minsta omgång och besvär.

Beträffande slutligen de för pensionsregleringens genomförande

erforderliga medel har lotsstyrelsen erinrat att, enligt ej mindre de

s. 25 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

25

specifika beräkningar, fivilka åtföljde styrelsens skrifvelse i ämnet till

mig den 12 juli sistlidne år, än ock styrelsens underdåniga framställning

den 20 förutgångne maj sannolikt från lotsverkets medel skulle

kräfvas ett bidrag för år 1887 af 9,900 kronor, på grund hvaraf och

då uti nämnda års stat funnes till Eders Kong!. Maj:ts disposition afsatt

ett belopp af 10,000 kronor lotsstyrelsen hemstälde att af sistnämnda

belopp få utbetala hvad för pensionsregleringens genomförande

år 1887 erfordrades.

Såsom af det anförda synes, afser lotsstyrelsens förslag, att, då

fråga här icke skulle vara att för den ifrågasatta pensionsregleringen

påkalla anvisande af något särskildt anslag, utan endast att inom beloppet

af nu stadgade fyr- och båkafgifter för ändamålet taga i anspråk

erforderliga medel af dessa lotsverkets tillgångar, Eders Kongl. Maj:t

skulle, med den dispositionsrätt öfver fyr- och båkmedlen, som Eders

Kongl. Maj:t tillkommer, utan Riksdagens hörande besluta om anvisandet

af de för pensioneringen behöfliga belopp; och om än Eders

Kongl. Magt eger att på detta sätt använda en del af fyr- och båkmedlen

för ett ändamål, som för lotsverket är af så maktpåliggande

vigt som det att dess personal må kunna hållas i fullt tjenstdugligt

skick, har jag likväl ansett, att då Eders Kongl. Maj:t vid föregående

tillfällen, då frågor om pensionering af lotspersonalen och lotsverkets

embets- och tjenstemän, visserligen under något olika förhållanden,

förevarit, velat göra dessa frågor till föremål jemväl för Riksdagens

behandling, Riksdagen äfven nu bör lemnas tillfälle att deltaga i lösningen

af denna för lotsverket så vigtiga fråga.

I afseende å nödvändigheten att en reglering af pensioneringen

utaf lotsstyrelsens och lotsverkets personal med snaraste eger rum,

får jag underdånigst hänvisa till hvad lotsstyrelsen derom anfört, hvartill

jag blott i fråga om angelägenheten af gemenskapens vid lotsverket

förbättrade pensionering anhåller att få tillägga följande. Denna

del af frågan förekom icke i förslaget till 1882 års Riksdag i följd

deraf att reglering i detta hänseende egt rum 1876; men de pensioner,

som då bestämdes att af statsmedel utgå, äro så obetydliga att någon

förbättring deri genom tillskott af lotsmedlen nu måste beredas, om

den personal, som icke längre är tjenstbar, skall kunna afgå ur tjensten

och dugliga krafter i stället erhållas, hvilket för sjöfarten är af högsta vigt.

De pensioner, som för närvarande tillkomma mästerlots och lots, som

uppnått 60 års ålder med en tjenstetid af 40 år från 20 års ålder utgöra

—- då de aldrig kunna komma att tillhöra l:a klassen, så framt

Bih. till Riksd. Prot. 1888. 1 Sami. 1 Afd. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Femte Imfvudtiteln.

de icke blifvit sårade i krig eller genom skada i tjensten oförmögna till

vidare verksamhet — för den förre 240 kronor och för den senare 160

kronor, och då de uppnått 55 års ålder efter en tjenstetid af 30 år för

den förstnämnde 180 kronor och för den sistnämnde 120 kronor. Att

de på dessa obetydliga belopp icke kunna lifnära sig ligger i öppen dag;

och da man jemför dem med tullverkets betjente af motsvarande grad,

tullvaktmästare och kustvakter, hvilka dock på långt när icke hafva en

så ansträngande, ansvarsfull och med fara för lif och helsa förenad

tjenstgöring, men dock efter fylda 60 år med en tjenstetid af allenast

30 år bekomma i pension, tullvaktmästare 800 kronor och kustvakter

500 kronor, kan väl icke förnekas, att desse lotsverkets betjente äro

i pensionshänseende synnerligen vanlottade och att de af lotsstyrelsen

föreslagna pensioner af 600 kronor för mästerlots och 500 kronor för

kronolots vid 60 års ålder efter 40 tjenstår icke kunna anses för högt

tilltagna. Pensionsbeloppen för lotsstyrelsens tjenstemän och betjente

samt befäl och underbefäl vid lotsverket, sådana de nu blifvit af styrelsen

ifrågasatta, äro i allo desamme, som de vid 1882 års Riksdag af

Eders Kongl. Maj:t föreslagna och föranleda icke någon vidare erinran

från min sida än att, enär ännu en de! lotsåldermän från den förut

varande organisationen finnes qvar med tjenstgöringsskyldighet tills

vidare lika med öfverlotsar af 2:a grad men vid stationer, der sådant

underbefäl framdeles icke komrne att finnas, hvarföre de icke kunna

till denna nya tjenstegrad öfverflyttas, desse lotsåldermän böra vid afskedstagande!

tilläggas pension lika med öfverlotsar af 2:a grad.

Vid lotsstyrelsens förslag i öfrigt har jag icke något vidare att

anmärka än att jag dels icke finner mig kunna tillstyrka den föreslagna

pensioneringen af lotsstyrelsens personal samt öfver- och underbefälet

vid lotsverket vid tidigare ålder än den för afskedstagande föreskrifna

pensionsåldern, enär någon sådan tidigare pensionering af allmänna medel

i allmänhet icke eger rum för andra statens embets- och tjenstemän,

dels icke anser föreskriften för eu del tjenstemän och betjente,

tillhörande lotsstyrelsen och lotsverket, derom att minst hälften af den

föreskrifna tjenståldern skall hafva tillbragts i lotsverkets tjenst

för att de skola vara pensionsberättigade, vara påkallad eller med

billighet . öfverensstämmande, då eljest i allmänhet all tjenstgöring i

statens tjenst får i detta afseende tillgodoräknas.

Derest Eders Kongl. Maj:t skulle gilla min uppfattning att Riksdagen

bör deltaga i behandlingen af frågan om pensionsregleringen

för lotsstyrelsens och lotsverkets personal, lärer med afseende på Riksdagens

ofvanberörda beslut år 1877 de lönestater för lotsstyrelsen och

s. 27 Kontrollera mot PDF

Femte liufuidtiteln.

27

lotsverket, hvarå pensioneringen grundas, jemväl böra nu likasom år

1882 göras till föremål för Riksdagens pröfning. Jag bär derför från

lotsstyrelsen infordrat förslag till stater för år 1889.

Vid öfverlemnande af dessa förslag afgaf lotsstyrelsen samtidigt

förslag till stat för innevarande år samt hemstälde deruti, bland annat,

om en sådan förändring i styrelsens organisation i syfte att verket

skulle blifva likstäldt med de öfrig;! centrala embetsverken, att föredragandena

skulle likställas med bvråchefer med den för sådana ernbetsmän

bestämda aflöning af 6,400 kronor, hvaremot kamrerare!]ensten

skulle indragas, likasom en fyringeniörstjenst. Sedan lotsverket under

år 1881 undergått ombildning och Eders Kongl. Maj:t så nyligen som

den 22 oktober 1886 ogillat förslaget om en dylik förändring i lotsstyrelsens

organisation samt sedermera under den 10 december samma

år funnit godt tillägga de nuvarande föredragandena hos styrelsen,

sekreteraren och kamreraren, med afseende på den dem, i olikhet med

innehafvare af dylika tjenster i andra embetsverk, åliggande föredragningsskyldighet

och deraf ökade göromål en förhöjning i tjenstgöringspenningarna

af 500 kronor för hvardera, ansåg jag den föreslagna

förändringen i organisationen icke böra komma till stånd samt anmodade

fördenskull styrelsen att inkomma med nya statsförslag för åren

1888 och 1889, uppgjorda under förutsättning att de nuvarande förhållandena

i fråga om organisation och aflöning förblefve oförändrade

och sedermera har Eders Kongl. Magt under den 16 sistlidne december,

vid pröfning af staterna för lotsstyrelsen och lotsverket för år

1888, förklarat sig icke kunna godkänna lotsstyrelsens framställning

om en förändrad organisation.

I öfverensstämmelse med det sålunda af lotsstyrelsen senast afgifna

förslag, har jag låtit uppgöra det statsförslag, som torde få delta

protokoll biläggas (Bil. A).

I jemförelse med den år 1882 för Riksdagen framlagda stat företer

förevarande statsförslag i fråga om aflöningsstaten ingen annan skiljaktighet

än den att dels materialförvaltaren fått sin förut såsom arvode

utgående aflöning af 2,000 kronor, enligt Eders Kongl. Majits nådiga

beslut den 14 december 1883, förändrad till lön 800 kronor och tjenstgöringspenningar

1,200 kronor, dels en fyringeniörstjenst blifvit indragen,

men en konstruktör och ritare i stället tillkommit med enahanda

aflöning som fyringeniör, men med endast ett ålderstillägg å 500 kronor

efter fem års tjenstgöring; dels ock sekreteraren och kamreraren,

på sätt ofvan blifvit nämndt, såsom ersättning för den dem åliggande

föredragningsskyldighet tillagts en förhöjning i tjenstgöringspenningar

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Femte Imfvudtiteln.

af 500 kronor hvardera, dels slutligen att de till vikariatsersättning

anvisade 4,500 kronor med hänsyn till de ökade göromålen hos lotsstyrelsen

i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts beslut vid fastställande

af innevarande års stat föreslagits till 5,800 kronor.

I öfrigt utvisar förslagsstaten i jemförelse med 1882 års stat att

ålderstilläggsstaten ökats med 3,000 kronor från 18,100 till 21,100

kronor; att aflöningen åt fyrbetjeningen i följd af inrättandet af nya

fyrplatser höjts från 167,915 kronor till 187,100 kronor; att staten för

lotsverkets ångfartyg blifvit minskad från 25,690 kronor till 15,432

kronor 50 öre; att anvisningen för personalen vid lifräddningsanstalterna

i följd af nya stationers inrättande höjts från 4,452 kronor till

4,728 kronor; att öfvergångs- och indragningsstaten minskats från

92,563 kronor 17 öre till 67,374 kronor 50 öre samt att underhålls- och

omkostnadsstaten ökats från 414,079 kronor 83 öre till 466,000 kronor.

Såsom ofvan blifvit antydt, framstäldes, då frågan om lotsstatens

pensionering och fastställande af lönestat. år 1882 förevar, af flere

bland Andra Kammarens ledamöter anspråk på en fullständigare utredning

för att kunna bedöma huruvida embets- och tjenstemännens

löner voro afpassade efter göromålen.

Visserligen sökte jag, så vidt sådant för tillfället lät sig göra,

visa att tjenstemännen i lotsstyrelsen såväl som lotsverkets öfver- och

underbefäl genom dem åliggande tjenstepligter kunde anses göra lika

mycket skäl som deras vederlikar i andra verk och stater för de löneförmåner,

som af Eders Kongl. Maj:t blifvit för dem faststälde hufvudsakligen

• efter samma grunder, som dem hvilka vid de af Eders Kongl.

Maj:t och Riksdagen beslutade löneregleringar gjort sig gällande, men

detta synes icke hafva varit tillfyllestgörande. För att såvidt möjligt

nu förekomma anledning till anmärkningar i berörda hänseende har

jag anmodat lotsstyrelsen att i fråga om personalens vid lotsstaten

göromål m. m. låta verkställa en så fullständig utredning som möjligt,

hvilken utredning jemte hvad lotsförordningen, lotsreglementet och

gällande instruktion innehålla i fråga om de särskilda tjenstinnehafvarnes

åligganden torde få anses erbjuda nöjaktig ledning vid förenämnda

frågas bedömande; anhållande jag fördenskull att samma utredning

må såsom bilaga få åtfölja detta protokoll (Bil B).

Det gjordes under öfverläggningen i Andra Kammaren jemväl

anmärkningar deröfver att, ehuru lotskaptener och öfverlotsar hade lika

stor lön, tjenstgöringspenningarne dock med afseende på tjenstegöromålens

olika omfattning bestämts till väsentligt olika belopp inom olika

fördelningar och det ifrågasattes, att en förändring härutinnan skulle

s. 29 Kontrollera mot PDF

Femte liufvudtiteln.

29

åvägabringas så att en jemnare proportion mellan lön och tjenstgöringspenningar

uppkomme; men just emedan den fasta lönen grundar pensionsrätten

och billigheten lärer fordra att. den ene lotskaptenen eller

öfverlotsen bekommer lika pensionsförmån som den andre inom samma

tjenstegrad, enär de hvar för sig hafva samma tjenstgöring och ansvar

om också mängden af göromål på skilda platser kunna vara olika,

anser jag en dylik förändring icke böra ega rum, desto mindre som

den derjemte skulle komma att medföra verklig skada och olägenhet

för lotsverket, då töljden deraf tvifvelsutan blefve, att en med lägre

lön försedd lotskapten eller öfverlots för erhållande af bättre pensionsrätt

skulle söka till lika befattning inom annan fördelning och en sådan

rörlighet bland innehafvare af dessa tjenster, hos hvilka en noggrann

kännedom om såväl farvattnen som personalen inom deras fördelning

är af yttersta vigt, måste anses allt annat än önskvärd.

Då fråga nu är om fastställande af aflöningsstaterna, torde böra

erinras, att enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 22 december

1876 och sedermera tid efter annan meddelade bestämmelser vilkoren

för löneförmånernas åtnjutande äro hufvudsakligen följande:

för lotsstyrelsen:

att embete- och tjensteman skall vara underkastad den vidsträcktare

tjenstgöringsskyldighet .eller jemkning i åligganden, som vid en

möjligen inträdande förändrad organisation af styrelsen eller dess särskilda

afdelningar eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, äfvensom

om i en framtid verkets ställning inom statsförvaltningen så förändras,

att detsamma ej längre kan som sjelfständigt embetsverk anses, vara

förpligtad att, med bibehållande af den tjenstegrad och aflöning han

innehar, efter den nya arbetsordningen sköta de med tjensten förenade

göromål;

att med embete eller tjenst i styrelsen icke må förenas annan

tjenst , å rikets, riksdagens eller kommunens stat, ej heller annan tjenstebefattning,

med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande

af tjenstgöringen i styrelsen; dock att tjensteman, som vid den nya

löneregleringens inträdande redan innehade tjenst utom styrelsen, finge

densamma bibehålla, så länge den icke vore för tjenstgöringen i styrelsen

hinderlig;

att de med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få

uppbäras endast för den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort

eller åtnjutit semester, men skola för den tid han eljest varit från

tjenstgöring befriad utgå till den, som tjensten förrättat;

att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger upp
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Femte liufviidtiteln.

bära hela lönen; men att den, som eljest undfår ledighet för svag

helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan

förpligtas att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå

så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest

pröfvas skäligt;

att vid sjukdomsförfall, eller när de terfordras för beredande af semester,

tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas

till högre befattning inom styrelsen, densamma emot åtnjutande

af tjenstgöringspenningar till det för den högre graden bestämda’belopp

i stället lör egna bestrida, dock ej längre än tre månader under ett år;

att då inspektör utan särskild! nådigt förordnande förvaltar lotsdirektörsembetet,

han derför icke åtnjuter särskild ersättning;

att, der. förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af samma tjenst anses böra medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen

bestämmes att inträda efter fem år, under vilkor att innehafvaren

mera än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller,

på. grund af förordnande, annan statens tjenst, dock att härvid icke

ma föras honom till last den tid han åtnjutit semester, och för andra

förhöjningen, om sådan egef rum, efter ytterligare fem år, under

samma vilkor, på det sätt likväl, att den högre aflöningen ej får tillträdas

förr än vid början af kalenderåret näst efter det den stadgade

tjenståldern blifvit uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas

den tid, som före den nya statens utfärdande förflutit från hans tillträde

till tjensten;

att semester må åtnjutas af verkets chef samt sekreterare och

kamrerare under en och en half samt af registrator, notarie, revisor

och bokhållare, äfvensom kassör och bokhållare under en månad årligen;

för lotskapten samt underbefäl och betjening vid lots- och fyrinrättningarna:
att

der till aflöningen hörer ålderstillägg, tiden för detsammas tillträdande

beräknas från och med början af kalenderåret näst efter det,

under hvilket löntagaren blifvit till tjenst inom graden förordnad eller

befordrad, under iakttagande likväl, att honom tillgodoräknas den tid

han före den nya lönestatens tillämpning, vare sig på grund af fullmakt

eller förordnande i följd af frågan om lotsverkets omorganisation,

varit i tjenst anstäld, lotskapten såsom lotsfördelningschef och öfverlots

såsom lotsålderman;

att tjenstgöringspenningar i allmänhet uppbäras endast under den

tid löntagaren sin tjenst förrättar; dock att vederbörande må vid inträffad

sjukdom eller beviljande af tjenstledighet kunna, efter prof
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Femte hufvud titeln.

31

ning i hvarje särskild! fall, medgifva att tjenstgöringspenningarne bibehållas

af befäl under högst en och en half månad årligen samt af underbefäl

under högst en månad årligen, under vilkor likväl att kronan

icke tillskyndas någon utgift för tjenstens uppehållande undertiden;

att uppmuntringspenningar uppbäras under den tid löntagaren sin

tjenst förrättar äfvensom under sjukdom, men kunna under tjenstledighet

för svag helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda

uppdrag innehållas till så stor del, som för tjenstens uppehållande erfordras;
att

öfverlots af l:a grad är skyldig att utan särskild godtgörelse

förestå lotskaptenens tjenst i det fall att lian, vid förfall för denne,

förrättar tjensten jemte sin egen;

att mästerlots eller lots, som vid förfall för öfverlots förordnas

att dennes tjenst bestrida, samt fyrvaktare eller fyrbiträde, som vid

förfall för fyrmästare förordnas att fyrmästaretjenst förestå, skall under

tiden, jemte bibehållande af egna aflöningsförmåner, åtnjuta tjenstgöriiigspenningar

till det för den högre tjensten bestämda belopp;

hvarjemte Eders Kongl. Maj:t behagat såsom ett för samtlige embets-

och tjenstemän samt underbefäl gemensamt vilkor stadga:

att löntagare, som ingår på ny stat, skall vara underkastad de

vilkor med hänsyn till pensioneringen, som vid näst blifvande pensionsreglering

kunna varda bestämda, äfvensom skyldig att vid uppnådd

pensionsålder från tjensten afgå, Eders Kongl. Maj:t eller, hvad löntagare,

som lotsstyrelsen eger tillsätta, angår, styrelsen dock obetaget

att, med den pensionsberättigades medgifvande, låta med afskedet

anstå, derest och så länge han pröfvas kunna i tjensten gagna det

allmänna.

De för pensionsregleringen erforderliga medlen skulle, enligt de

utförliga beräkningar lotsstyrelsen låtit verkställa, kunna inom den

nu beräknade inkomsten af fyr- och båkmedlen beredas hufvudsakligast

derigenom att i följd af afgång de medel, som nu äro anvisade för öfvergångs-

och indragningsstaten, blifva efter hand disponibla och kunna

för pensionering tagas i anspråk; i följd hvaraf icke heller den andel

af fyr- och båkafgiften, som för närvarande är för personalen anslagen,

skulle komma att i följd af pensionsregleringen ökas eller inskränkning

behöfva ske i de belopp, som för andra lotsverkets ändamål användas.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Femte lmfvudtiteln.

Med anledning af hvad jag sålunda anfört får jag i underdånighet

hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

att Riksdagen för sin del godkänner den vid detta protokoll fogade

stat för lotsstyrelsen och lotsverket jemte de likaledes här ofvan

upptagna vilkor för åtnjutande af de i staten uppförda aflöningar;

att Riksdagen i fråga om pensionering af lotsstyrelsens embetsoch

tjenstemän samt befäl, underbefäl och gemenskap vid lotsverket,

hvilka icke blifvit på öfvergångs- och indragnings stat förflyttade, ville

för sin del besluta:

a) att embets- eller tjensteman vid lotsstyrelsen, hvilken icke är anstäld

å fyringeniörkontoret, äfvensom vaktbetjent, då han uppnått 65

lefnads- och 35 tjenstår samt kommit i åtnjutande af de ålderstillägg

till lönen, som enligt stat högst bestås, samt tjensteman å fyringeniörkontoret,

då han uppnått 60 lefnads- och 30 tjenstår samt kommit i

åtnjutande af ett ålderstillägg till lönen, skall vara förpligtad att från

tjensten afgå med pension och fyllnadspension jemte sa stort bidrag

från lotsverket, att sammanlagda pensionsförmånerna motsvara för de

förstnämnde lönens hela belopp och för fyringeniörkontorets tjenstemän

den ursprungliga lönen jemte ett ålderstillägg;

b) att lotskapten och öfverlots af l:a grad vid uppnådda 60 lefnadsoch

30 tjenstår och så framt han då kommit i åtnjutande af ett ålderstillägg

till lönen äfvensom öfverlots af 2:a grad, lotsålderman och fyrmästare

vid uppnådda 65 lefnads- och 35 tjenstår skall vara pligtig

att från tjensten afgå med pension och fyllnadspension samt derutöfver

ett bidrag från lotsverket till det belopp, att de sammanlagda pensionsförmånerna

uppgå för lotskapten till 3,500 kronor, för öfverlots

af l:a grad till 1,700 kronor samt för öfverlots af 2:a grad, lotsålderman

och fyrmästare till 1,000 kronor;

c) att det dock må varda Kongl. Maj:t eller lotsstyrelsen, der det

tillkommer denna att afskedet utfärda, obetaget att lata med detsamma

anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i

tjensten gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma

qvarstå;

d) att pensionsförmånerna för gemenskapen vid lotsverket, sådana

de finnas bestämda i nådiga reglementet den 31 oktober 1879, må genom

bidrag från lotsverkets medel höjas till nedan upptagna belopp:

s. 33 Kontrollera mot PDF

Femte huflrudtiteln.

33

La klassen.

2:a

klassen.

3:e klassen.

4:e klassen.

Pension.

Bidrag fri

lotsverkel

Summa.

Pension.

Bidrag fri

lotsverkel

Summa.

Pension.

Bidrag fri

lotsverkel

Summa.

Pension.

Bidrag fri

lotsverket

Summa.

• P

• p

■ p

p

Mästerlots äfvensom uppsy-

ningsman vid lifräddnings- anstalterna, den sistnämn- de om han kommit till

skada i tjensten ............

Lots- och fyrvaktare äfven- som båtstyrare vid lifrädd- ningsanstalterna, den sist- nämnde om han blifvit ska-

3G0

360

720

240

360

600

180

270

450

120

230

350

dad i tjensten ..............

Lotslärling och fyrbiträde

240

340

580

1G0

340

500

120

230

350

80

220

300

äfvensom roddare vid lif-

räddningsanstalterna, den

sistnämnde om han blifvit

skadad i tjensten............

150

200

350

100

200

300

75

125

200

50

100

150

dock under vilkor, att mästerlots, lots eller lotslärling, hvilken uppnått

en lefnadsålder af 60 år samt fyrvaktare eller fyrbiträde, hvilken

uppnått eu lefnadsålder af 65 år, skall, i händelse han dermed

förenar en tjenstålder af 40 år, vara skyldig att med de för honom

i 2:a klassen bestämda pensionsförmåner från tjensten afgå, lotsstyrelsen

likväl obetaget att, med den afskedssökandes medgifvande,

låta med afskedet anstå, derest och så länge han finnes kunna på ett

tillfredsställande sätt i tjensten gagna det allmänna; och

att för lotsstyrelsen och lotsverket måtte i riksstaten uppföras såsom

reservationsanslag, att af fyr- och båkmedlen direkt utgå, enahanda

belopp som det, hvartill inkomsttiteln »fyr- och båkmedel» för

statsregleringsperioden beräknats uppgå, eller, med inberäkning af de

i anslaget ingående friheter och ersättningar, 1,200,409 kronor, med

Kongl. Magt fortfarande förbehållen rätt såväl att för det med anslaget

afsedda ändamål använda det öfverskott, som å inkomsterna kan

uppstå, som ock att i staten vidtaga de jemkningar, livilka kunna blifva

af inträffande omständigheter, såsom nya säkerlietsanstalters inrättande

och dylikt, påkallade.

Bill. till liihsd. Prot. 1888. 1 Sami. 1 A/d.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Femte hufvudtiteln.

[15.]

Skrifmaterialier

och ex

penser m. m

Och torde Eders Kongl. Maj:t i sammanhang härmed i nåder

förklara, att Eders Kongl. Maj:t, under förutsättning det äfven Riksdagen

finner staten för lotsst.yrelsen och lotsverket böra för framtiden

af Riksdagen pröfvas, är sinnad att framgent till Riksdagens godkännande

årligen framlägga ifrågakommande förändringar vid regleringen

af nämnda stat.

I afseende på iifriga ordinarie anslag under femte hufvudtiteln

har jag’ ingen annan framställning att göra än att, till jemnande af

hufvudtitelns slutsumma, anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved

in. m. må förhöjas med 3 kronor från 46,999 kronor till 47,002 kronor.

I händelse af nådigt bifall till hvad jag ofvan anfört skulle, såsom

af bilagda förslag till stat för femte hufvudtiteln år 1889 (Bil. C) synes,

den ordinarie staten för år 1889 med inberäknande af de för handelns

behof under femte hufvudtiteln anvisade anslag komma att sluta på

6,115,200 kronor, hvilket belopp, då summan af ordinarie anslagen för

innevarande år utgör 6,059,937 kronor, visar en förhöjning i anslag

af 55,263 kronor.

Då denna förhöjning hufvudsakligast beror på den förhöjning i

anslag, som erfordras för den nya sjömanskårens uppsättande, och denna

ökade kostnad motväges af den ökade inkomst statsverket erhåller af

vakaneafgifterna för båtsmanshållet, hvilken inkomst .för år 1889 beräknats

till 45,000 kronor, utgör tillökningen i ordinarie anslag allenast

10,263 kronor.

Extra anslag.

I sin skrifvelse angående utgifterna under riksstatens femte hufvud
-

titel har marinförvaltningen anmält följande behof, för hvilka anslagborde

för år 1889 å extra stat uppföras, nemligen:

till löneregleringens genomförande................................. kr. 50,000: —

» fortsatt nybyggnad af eu pansarbåt ....................... » 1,468,000: —

» anskaffning af två minbåtar jemte minutredning

och bestyckning.............. » 352,000: —

» artillerimateriel................................................................. » 318,750: —

» minväsendet....................................................................... » 237,300: —

» nytt tyghus vid flottans station i Carlskrona ...... » 109,930: —

» kajbyggnad och strandskoning vid flottans station

i Stockholm............................................................. » 55,000: —-

» anskaffningar och ersättning af kostnader för försvaret

af Fårösund................................................ » 52,198: 42

Summa kr. 2,643,178: 42

s. 35 Kontrollera mot PDF

Femte liufvudtiteln.

35

Då likväl denna anslagssumma på extra stat syntes mig större än

livad 1889 års statsreglering kunde medgifva att å femte liufvudtiteln

uppföra, infordrade jag från marinförvaltningen uppgift, dels å den

ordningsföljd, i hvilken ofvannämnda anslagsbehof borde med afseende

å den större eller mindre vigten af deras skyndsamma tillgodoseende

upptagas, och dels angående det minsta belopp, som utan väsentlig

olägenhet eller ökad kostnad under förenämnda år erfordrades för fortsatt

byggande af den af Riksdagen beviljade nya pansarbåten, hvilken

erhållit namnet »Göta».

Till svar härå har marinförvaltningen i skrifvelse den 5 sistlidne

november anfört hufvudsakligen följande:

att anslaget å 50,000 kronor till löneregleringens genomförande

borde sättas främst och näst derefter den del af det till anskaffningar

och ersättning för försvaret af Fårösund äskade belopp, som af marinförvaltningen

redan utbetalts för expropriation af mark till de derstädes

uppförda batterierna;

att, vidkommande de ifrågasatta extra anslagen för fartygs- och

artillerimateriel samt för minväsendet, marinförvaltningen ansåge dem

hvar inom sin grupp behöfliga i viss angifven ordning; men att vid

jemförelse mellan de särskilda grupperna, om nybyggnaden af pansarbåten

Göta lindantoges, .anslag inom den ena gruppen icke kunde sättas

efter sådant inom den andra, samt att, ehuru såväl nytt tyghus vid

Carlskrona och kajbyggnaden och strandskoningen vid Stockholms station

vore hvar för sig synnerligen behöfliga, dessa behof likväl med

afseende å vigten af deras skyndsamma tillgodoseende i nu angifven

ordning kunde sättas efter samtlige öfriga behof, hvarom här varit fråga.

Med stöd häraf, och då jag i allt väsentligt delar marinförvaltningens

sålunda uttalade åsigt i förberörda hänseenden, har jag, med anförande

hvar på sin plats af de utaf samma embetsverk angående de

särskilda anslagen i öfrigt afgifna yttranden, sökt inom det belopp, som

ansetts kunna för sjöförsvarets behof å extra stat afses, tillgodose de

mest oafvisliga behofven, nemligen;

Fartygsmateriel.

Sedan 1887 års Riksdag till anskaffning af en ny pansarbåt beviljat

2,868,000 kronor och deraf för innevarande år anvisat 700,000 kronor,

har kontrakt med Motala mekaniska verkstads aktiebolag blifvit, afslutadt

angående leverans af fartygskrof och maskineri m. fl. arbeten mot en

ersättning af 1,422,000 kronor, deraf definitivt inom ett belopp af om
-

[16.]

Fartygs
materiel.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Femte hufvudtiteln.

kring 700,000 kronor och vilkorligt för återstoden i den mån nödiga

medel dertill kunna blifva anvisade.

Marinförvaltningen, som ansett det vara synnerligen maktpåliggande

för rikets försvarsväsende, att ifrågavarande arbete, sedan det påbörjats,

måtte kunna oafbrutet fortgå, så att fartyget kunde vara fullt färdigt

senast under loppet af år 1890, har derföre enligt anmälan uppstält

kontraktet med beräkning att sjelfva fartyget jemte maskineri skall

vara färdigt till besigtning och profning inom utgången af år 1889;

och har förvaltningen tillika anfört, att då anbringandet af pansarbeklädnaden

borde till undvikande af en betydligt ökad arbetskostnad till

stor del ega rum innan fartyget sättes i sjön och i sin helhet vara

fullbordad innan profresa företages, det derföre vore nödigt att så snart

ske kunde jemväl anskaffa den för fartygets bepansring erforderliga

materiel.

Marinförvaltningen har fördenskull hemstält, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes, till liqviderande af de arbeten, som af Motala verkstads

aktiebolag skola verkställas, till inköp af den för bepansringen erforderliga

materiel, äfvensom för andra arbeten och anskaffningar, hvilka böra

vara utförda innan profresa med fartyget företages, af Riksdagen äska

för år 1889 ett belopp af kr. 1,468,000 samt för år 1890 ett belopp

af kr. 700,000.

Med anledning af den utaf mig begärda uppgift angående det

minsta belopp, som utan väsentlig olägenhet eller ökad kostnad under

år 1889 erfordrades för pansarbåten Götas fortsatta byggande, har

marinförvaltningen yttrat:

»Fortsättningen af berörda nybyggnadsarbete anser kongl. marinförvaltningen

vara så mycket angelägnare än öfriga behof inom nämnda

grupper (fartygsmateriel, artillerimateriel och minväsendet) att ett uppskof

med tillgodoseende af dessa behof, huru ofördelaktigt det än vore,

likväl vore att föredraga framför motsvarande nedsättningar af anvisningen

till pansarbåten Götas nybyggnad för år 1889 under det derför

erforderliga belopp».

Beträffande detta belopp, yttrar marinförvaltningen vidare, kan

detsamma icke utan olägenhet sättas lägre än marinförvaltningen uti

sin underdåniga skrifvelse den 1 sistlidne oktober föreslagit eller

1,468,000 kronor. Fn del af de arbeten, för hvilka denna summa beräknats,

måste likväl med afseende å vigten af deras utförande under

år. 1889 ställas framför andra. Till denna del hörer bland annat anbringandet

af bepansringen å citadellet, hvilket arbete måste ske innan

fartygets sidor ofvan citadellet uppsättas, enär eljest uppstår såväl

s. 37 Kontrollera mot PDF

Femte hufviidtiteln.

37

svårighet att utföra nämnda arbete med vederbörlig omsorg, som ökad

kostnad för utförandet. Dit hörer vidare det fasta och det rörliga

tornets stommar, hvilkas uppförande jemte det fasta tornets bepansring

måste föregå afslutandet af de med Motala mekaniska verkstads aktiebolag

definitivt kontraherade jernarbeten å däcken. Slutligen höra dit

de delar af maskineriet, hvarom endast kunnat vilkorligt aftalas med

bolaget och på hvilkas fullbordande, enär dessförinnan icke kan företagas

profresa med fartyget, beror bedömandet ej blott af det definitivt

bestämda maskinsystemets såväl förmåga att framdrifva fartyget

som hållbarhet, utan äfven af bolagets ansvarighet i dessa hänseenden.

För den händelse 1,468,000 kronor icke skulle för fortsättning af

Götas nybyggnad kunna utgå under år 1889 anser marinförvaltningen

likväl anvisningen icke kunna utan väsentlig olägenhet och kostnad

nedsättas under det belopp, som erfordras för de här ofvan hufvudsakligen

angifna arbeten å fartyget, hvilka böra framför andra under

nämnda år utföras, och detta belopp har marinförvaltningen beräknat

till 1,140,000 kronor.

Slutligen har marinförvaltningen anfört, att det vore synnerligen

önskvärdt att så snart som möjligt vinna kännedom om den tid, inom

hvilken hela den ännu icke anvisade delen af nybyggnadsanslaget för

Göta kommer att utgå, såväl för att byggnadsarbetet måtte kunna fullföljas

efter en bestämd plan, som på det att, genom upprättandet ju

förr dess heldre af kontrakt om de vigtigare delarne af fartygsbyggnaden,

måtte kunna dels för denna tillgodogöras nu rådande gynsamma

konjunkturer, dels ock ernås visshet om kostnaden för dessa delar

och derigenom trygghet för att icke vid kontrakts afsilande under

ändrade tilläfventyrs ogynsamma förhållanden, det af Riksdagen beviljade

byggnadsanslaget kommer att visa sig för ändamålet otillräckligt.

Marinförvaltningen har derföre framhållit angelägenheten deraf, att

hvilket belopp än må komma att anvisas för år 1889, nästa Riksdag

måtte i hvarje fall bestämma den tid, då återstående del af byggnadsanslaget

kommer att utgå.

Ehuru jag måste till alla delar godkänna de af marinförvaltningen

anförda skäl för vigten deraf att anslaget till pansarbåten Götas

fortsatta nybyggnad icke nedsättes under det af samma embetsverk

beräknade minimibelopp, nödgas jag likväl, alldenstund ensamt detta

belopp öfverstiger hvad som på extra stat lärer för år 1889 kunna för

femte hufvudtiteln afses, samt då flera andra, dels oafvisliga, dels synnerligen

vigtiga behof för sjöförsvaret icke kunna helt och hållet åsidosättas,

föreslå en nedsättning till omkring hälften i det begärda erforderliga

anslaget eller från 1,468,000 kronor till 728,000 kronor.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Femte hufviultiteln.

[17.]

Artilleri
materiel.

Visserligen skulle olägenheten af denna nödtvungna nedsättning i

det erforderliga anslaget i betydlig mån minskas om, såsom marinförvaltningen

hemstält, Riksdagen ville bestämma den tid, då återstående

del af byggnadsanslaget komme att utgå, men då Riksdagen hittills i

allmänhet visat sig icke vilja binda kommande Riksdagar genom förutfattade

beslut med afseende å medels anvisande på extra stat, synes

mig en framställning i detta hänseende icke hafva någon utsigt att af

Riksdagen bifallas.

Å andra sidan torde det kunna med visshet antagas det Riksdagen,

sedan den beviljat hela den för pansarbåten Göta beräknade kostnadssumman

2,868,000 kronor och deraf för 1888 anvisat 700,000 kronor,

äfven framgent i och för fartygets fullbordande kommer att årligen

anvisa minst lika mycket och marinförvaltningen synes mig under

sådan förutsättning kunna nöjaktigt ordna byggnadsarbetena samt

begränsa kostnaden inom det derför beviljade anslag, om äfven såväl

fartygets sjösättning och besigtning som ock dess fullbordande sålunda

skulle komma att fördröjas utöfver den derför ursprungligen afsedda tiden.

På grund af hvad sålunda är anfördt får jag underdånigst hemställa:

att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen till fortsättande af

pansarbåten Götas nybyggnad för år 1889 äska ett anslag af 728,000

kronor.

Artillerimateriel.

Sedan 1887 års riksdag till artillerimateriel anvisat tillhopa 127,000

kronor, har marinförvaltningen beräknat återstående medelsbehof för

komplettering af artilleri- och utredningsmateriel för flottans fartyg

samt sjöfästningarne till 751,130 kronor, hvilket belopp likväl af nämnda

embetsverk ansetts kunna fördelas på två år och endast 318,750 kronor

böra äskas för år 1889.

Af enahanda skäl som redan blifvit anfördt för nedsättning i det

begärda anslagsbeloppet till- pansarbåten Göta måste likväl äfven nu

ifrågavarande anslag högst betydligt nedsättas, och har jag derföre

för år 1889 endast kunnat föreslå anslag för de mest oundgängliga af

de behof, som under denna titel äro upptagna, nemligen:

3 st. 12 cm. lavettage ............................................................... kr. 10,500: •—

krut af inhemsk tillverkning ................................................... » 22,400: —

300 st. 12 cm. granater........................................................... » 4,500: —

1,000 st. 38 m.m. patroner och massiva projektiler ...... » 8,500: —

500 st. 38 m.m. granater ........................................................ » 4,100: —

Summa kr. 50,000: —

s. 39 Kontrollera mot PDF

Femte lmfrudtiteln.

39

livilket belopp jag alltså hemställer att Eders Kongl. Maj:t täcktes af

• Riksdagen för år 1888 äska till artillerimateriel.

Minväsendet.

c18-]

Rörliga minförsvaret. Till erhållande al full utredning af sjelf- Rörliga mingående

minor för redan befintliga minbåtar har märinförvaltningen foisvaiet''

begärt ett anslag af 90,000 kronor, och huru vigtigt det än är att

detta behof tillgodoses, helst detsamma icke utan tidsutdrägt kan afhjelpas,

torde likväl under förevarande förhållanden, det begärda anslaget

för år 1889 kunna fördelas på två år och således endast halfva

beloppet för nämnda år begäras, hvarigenom, förutom tre sjelfgående

minor för hvarje minbåt, hvartill antalet kan med redan anvisade medel

kompletteras, fem minor i reserv kunna anskaffas; och jag hemställer

alltså

att till anskaffande af sjelfgående minor må för

år 1889 äskas ett extra anslag af 45,000 kronor.

[19.]

Fasta minförsvaret. På Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda fram- Fasta minförställning

beviljade, senaste Riksdag för anläggande af syft- och tänd- svaretstationer

vid Oscar-Fredriksborg och Vaxholm 58,300 kronor på extra

stat, deraf för år 1888 anvisades 30,000 kronor.

För fullbordande af berörda syft- och tändstationer får jag derföre

föreslå

att af Riksdagen för år 1889 må begäras ett anslag

af 28,300 kronor.

Till minväsendets utveckling och försöks anställande m. m. i sådant

ändamål får jag derjemte hemställa,

att ett belopp af 5,600 kronor måtte af Riksdagen

äskas.

De för minväsendet erforderliga extra anslag skulle alltså för år

1889 uppgå till ett sammanlagdt belopp af 78,900 kronor.

[20.]

Minväsendets

utveckling.

Ersättning och anskaffningar för försvaret af Fårösund.

För fullständigande af de arbeten, som i och för försvaret af

Fårösund redan blifvit utförda, och på det att de för ändamålet nedlagda

betydliga kostnader icke må vara delvis förspilda och dervarande

anordningar befinnas otillfredsställande, erfordras ytterligare till:

[21-]

Ersättning

och anskaffningar

för försvaret

af

Fårösund.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Femte liufvudtiteln.

Expropriationskostnad................................................................. kr. 5,627: 42

Boningshus åt bevakningspersonalen .................................... » 14,500: —■ •

Inventarier för min- och artilleridepartementen ............... » 1,999: —

En transportvagn......................................................................... » 100: —

En mindre båt för bevakning..................................... » 271: —

Fullbordande af bryggan till minförrådshuset................... :» 2,600: —-

Hus för projektiler....................................................................... » 3,500: —

Täckningsmaterialier..................................................................... » 11,633: —

Ammunitionsutredning................................................................ » 11,968: —

Summa kr. 52,198: 42

Ofvanstående expropriationskostnad 5,627 kronor 42 öre är redan

af marinförvaltningen förskotterad och hvad beträffar de här ofvan näst

derefter upptagna fem poster till boningshus åt bevakningspersonalen,

inventarier, en transportvagn, en mindre båt samt framför allt fullbordande

af ofvannämnda brygga, tillhopa utgörande ett belopp af 19,470

kronor, är det af synnerligen stor vigt att dessa behof så snart ske

kan tillgodoses, hvaremot med anskaffning af projektilhus, täckningsmaterialier

och ammunitionsutredning, för hvilka kostnaden uppgår till

27,100 kronor, för närvarande kan anstå, då sådan anskaffning vid behof

utan nämnvärd tidsutdrägt torde kunna ega rum.

På grund häraf hemställer jag

att ett belopp af 25,097 kronor 42 öre eller, till

summans jemnande, 25,100 kronor af Riksdagen äskas

till ersättning och anskaffningar för försvaret af

Fårösund.

Sammanlagda summan af de för år 1889 erforderliga extra anslag

under femte hufvudtiteln skulle alltså, såsom af ofvannämnda förslag

till stat synes, utgöra 932,000 kronor.

Hvad chefen för sjöförsvarsdepartementet sålunda

i afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens

femte hufvudtitel äfvensom i öfrigt yttrat och

hemställt täcktes Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan

af statsrådets öfrige ledamöter i nåder gilla, med

befallning tillika att utdrag af detta protokoll skulle

till finansdepartementet öfverlemnas till ledning vid

författandet af Kongl. Maj:ts nådiga propostion till

Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof.

In fidem

F. Wrangel.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Femte Imfvudtiteln: Ml. A,

Stat

I

för Lotsstyrelsen och lotsverket år 1889.

.............

“o*

g. fr

o:

3

© Ö

3 n

3 O:

er? hs

©

3

3

3

er?

| O

3* £

pr ©

3_ ^

mramg

A) Aflöningsstat.

^ 3

• er?

Öl

i

3

£ °

er? o

W (3*

lotsstyrelsen.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Lotsdirektören ...................................................

1 Inspektör ........................................................

6,200

4,000

2,800

2,000

:

9.000

6.000

f Efter 5 år kan

lönen höjas med

500 kronor.

Föredragande.

1 Sekreterare ......................................................

1 Kamrerare..................................................

3,000

2,000

—

5,000

Efter 5 år kan

3,000

2,000

—

5,000

lönen höjas med

500 kronor och

Kansliet.

• efter 10 år med

ytterligare 500

1 Registrator .........,............................................

1,800

1,200

—

3,000

kronor,

1 Notarie ............................................................

1,800

1,200

—

3,000

1 Ombudsman ......................................................

—

—

2,000

2,000

KammarTcontoret.

1 Revisor och bokhållare .......................................

1,800

1,200

—

3,000

1 d:o d:o .......................................

1,800

1,200

—

3,000

1 Kassör och bokhållare .......................................

800

1,200

500

2,500

1 Materialförvaltare .............................................

800

1,200

—

2,000

Efter 5 år kan

lönen höjas med

500 kronor och

Fyringeniörleontoret.

1 Öfverfyringeniör ..............................................

3,500

2,000

—

5,500

efter 10 år med

ytterligare 500

kronor.

1 Förste fyringeniör .............................................

2,500

1,500

—

4,000

1 Fyringeniör .....................................................

2,500

1,000

—

3,500

1 d:o .....................................................

2,500

1,000

—

3,500

1 Konstruktör och ritare .......................................

2,500

1,000

—

3,500

{ Efter. 5 år kan

; lönen höjasmed

( 500 kronor.

Vikariatersättning samt arvoden och flitpenningar åt

e. o. tjensteman ...............................................

—

—

—

5,800

1 Förste vaktmästare.............................................

800

300

—

1,100

( Efter 5 år kan

1 Vaktmästare......................................................

500

300

—

800

< lönen höjas med

100 kronor.

Summa Kronoi

—

—

| 71,200

1

Anm 1. Om vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge denna förmån qvarstår, lönen

minskas med 150 kronor.

Anm 2. En fyringeniörstjenst hålles tills vidare vakant enligt Kongl. brefvet den 22 Juli 1887.

Bih. till Riksd. Prot. 1888. 1 Sami. 1 Afd.

G

opaginerad Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln: bil. A,

1

V ©

M

CD *

Summa.

M

o:

ö

— CD

ö e-t- M.crq

tf o:

Crq 2

g 5*

. crq

CD

g 8

g g

M- t-j

3

rrq 3

• crq

CD

Summa.

Transport

—

—

—

—

71,200

lotsverket.

Befäl.

1 Lotskapten i Stockholm........................

3,000

1,000

500

4,500

2 eko i Göteborg och Malmö .........

6,000

2,000

1,000

9,000

1 eko i Norrköping .....................

4 eko i Kalmar, Visby, Sunelsvall och

3,000

500

400

3,900

Luleå...............................

12,000

2,000

1,600

15,600

Underbefäl.

*

1 Öfverlots af l:a grad. i Stockholm .........

3 d:o d:o i Göteborg, Malmö och

1,200

1,300

—

2,500

Sundsvall.....................

3,600

3,900

—

7,500

1 d:o d:o i Norrköping ...............

1,200

800

—

2,000

1 eko d:o i Kalmar .....................

1,200

800

—

2,000

1 d:o d:o i Visby........................

1,200

300

—

1,500

1 d:o d:o i Luleå........................

1,200

300

—

1,500

,

1 eko af 2:a grad på större lotsplats ......

800

200

—

1,000

Högst 7 öfverlotsar af 2:a grad ...............

5,600

1,400

—

7,000

J

85 Fyrmästare med löner å 800 kronor och tjenstgöringspennin-

å högst 600 kronor................................

96,900

154,900

Åldergtillägg.

Till Lotsstyrelsens ombets- och tjensteman samt befäl och under-

befäl vid lotsverket, förslagsvis ..............

21,100

Lotsbetjeningen.

Till arvoden åt Lötsförmän å högst 500 kronor samt till upp-

muntringspenningar åt erforderligt antal

kronolotsar å högst

540 kr. och till förhöjda uppmuntringspenningar åt mäster- lotsar å 60 kronor äfvensom till arvoden åt lotslärlingar med

styrsedel å 100 kr., allt för år räknadt......

186,300

_

Transport |

207,400

226,100

Efter 5 år kan

lönen höjas med

500 kronor och

efter 10 år med

ytterligare 500

kronor.

Jemte lotslott.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Femte hufvud titeln: bil. i.

Transport

207,400

226,100

Fyrbetjeningen.

Till aflöning åt erforderlig personal äfvensom till proviant åt personalen

å fyrskeppen m. ..................................................................

187,100

Undervisningsanstalter.

Till arvoden åt lärare och lärarinnor vid skolor för lots- och fyrhetje-

ningens barn .......................................................................

4,500

—

Lotsverkets ångfartyg »Ring».

Till aflöning och. portiousersättning åt befälhafvare, underbefäl och

(

besättning ...........................................................................

15,432

50

Personalen vid lifråddningsanstalterne.

Till arvoden åt uppsyningsman, roddare och räddningsmanskap............

4,728

—

419,160

50

B) Öfvergångs- och mdragningsstat.

645,260

50

Till f. d. lotsdistriktcliefen A. G. Nordenskjöld................................

3,500

—

» lotsfördelningschefen L. J. Cronstrand.......................................

896

50

» ,, H. A. Natt och Dag.................................

896

50

„ » E. A. Pihl .............................................

896

50

6,189

50

» underbefäl och gemenskap ......................................................

61,185

-

67,374

50

C) Pension sstat.

Bidrag till pensionering af embets- och tjenstemän samt befäl, under-

befäl och gemenskap vid lotsverket, förslagsvis...........................

13,500

—

Pension åt öfverlotsenkan J. Kinnman, enligt 1887 års riksdagsbeslut...

300

—

13,800

—

D) Underhålls- och omkostnadsstat.

l:o. Till kända behof.

a) Konsumtionsartiklar för fyrarne, förslagsvis .................................

b) Reparationer och underhåll af byggnader vid lots- och fyrplatsei

80,000

samt lifräddningsstationer, fasta sjömärken samt andra anstalter,

hvilka icke särskild! här nedan upptagas, äfvensom komplettering

af inventariepersedlar, förslagsvis.............................................

100,000

c) Pyrskeppens reparation, rustning, utläggning och intagning, drift-

,

kostnader m. m., förslagsvis ..................................................

50,000

—

1

Transpor

230,000

|-| 726,435

opaginerad Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln: 1>M. A.

Transport

230,000

726,435

d) Lotsverkets ångfartygs och tjenstefartygs reparation, rustning, drift-

kostnader, förslagsvis .......

50,000

_

e) Underhåll samt komplettering af lots- och fyrplatsernas jemte lif-

räddningsanstalternas fartyg och båtar, förslagsvis ...............

35,000

_

Q Flytande sjömärkens anskaffning, underhåll, utsättning och intagning,

förslagsvis ................................................

45,000

—

2:o. Till oförutsedda utgifter.

Afsättes .........

7,525

—

367,525

3:o. Särskilda omkostnader.

Till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för lotsstyrelsen, förslagsvis

5,000

_

» hyra för lotsstyrelsens embetslokal .......................

4,500

_

" kontorshyror och expenser inom lotsfördelningarne, förslagsvis ...

20,000

_

“ grundräntor, jordskyld, ersättning för vedbrand, d:o.......

6,500

_

» rese- och traktamentskostnader, d:o ...

17,000

För tillsyn och bemanning å tjenstefartyg samt lotsfartygot vid Malmö,

förslagsvis ...........................................

27,000

_

Till extra utgifter, förslagsvis ..............................

22,000

_

Bidrag till amiralitetskrigsmanskassan........................

3,500

_

» till underhall af en fyr på Cap Spartel, förslagsvis

540

—

106,040

E) Indelta räntor.

Friheter och ersättningar ..............................

__

409

Summa kronor)

—

1,200,409

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Femte Imfvudtiteln: bil. B.

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kongl. Sjöförsvarsdepartementet.

Med anledning af Kongl. Lotsstyrelsens den 7 sistlidne Januari

aflåtna underdåniga framställning angående pensionsreglering för Styrelsen

och lotsverket har Herr Statsrådet i embetsskrifvelse den 29 i

samma månad, jemte tillkännagifvande att Herr Statsrådet hade för

afsigt att föreslå Kongl. Maj:t att i fråga så väl härom som om lotsverkets

aflöningsstater göra nådig framställning till Riksdagen, uppdragit

åt Kongl. Styrelsen att så skyndsamt ske kunde till Herr Statsrådet

inkomma dels med fullständig utredning angående mängden och

beskaffenheten af de hvarje tjensteman vid Styrelsen åliggande göromål

samt dessas tillväxt under de senaste fem åren, dels med uppgift,

huruvida Kongl. Styrelsen afsett att utgifter till Amiralitets-KrigsmansKassan

skulle erläggas på de tillskott från lotsverket, som till pensionernas

fyllande skulle utgå och i så fall till hvilket belopp i förhållande

till pensionen dessa afgifter borde beräknas, dels med yttrande

från Materialförvaltaren och från Konstruktören och ritaren huruvida

de, i fall sådant blefve föreskrifvet, vore villige att betala retroaktiva

afgifter för åtnjutande af förmånen att erhålla pensions- och gratialsrätt

i Amiralitets-Krigsmans-Kassan, dels ock med upplysning huruvida

de tillskott från lotsverket, som för pensioneringen erfordrades, kunde

lemnas utan att det nuvarande anslaget i följd deraf behöfde förhöjas

och om icke möjligen de genom afgång på indragnings- och öfvergångsstaten

disponibla medel kunde anses derför tillräckliga.

Då mängden af göromål hos Styrelsen i allmänhet och för hvar

och en af dess tjenstemän särskildt i väsentlig grad är beroende af

antalet till Styrelsen inkomna ärenden, har Styrelsen låtit på grund af

flere års dagböcker upprätta sammandrag, utvisande antalet inkomna

ärenden, fördelade under vissa rubriker, som synts tjenligast för att,

så vidt sådant på detta sätt kan ske, tydliggöra ärendenas beskaffenhet.

Inkomna

ärenden.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Femte hiifvudtiteln: bil. B.

Med genomförandet af 1881 års omorganisation af lotsbefälet kunna

göromålen anses hafva på ett stadigvarande sätt ökats — de årliga

fluktuationerna äro sedan dess mindre betydliga —, men som ett rätt

bedömande af qvantiteten arbete i förhållande till befintliga arbetskrafter

svårligen kan eg a rum utan jemförelse, har Styrelsen ansett behöfligt

att vid sidan af de infordrade uppgifterna för åren 1882—1886

meddela dylika för ett par år som föregått regleringen, och då ifrågavarande

reglering redan till en del, om ock provisoriskt, egde rum

redan med år 1878, så har jemförelsen mellan arbetena hos Styrelsen

nu och förr ansetts icke kunna blifva fullt exakt, med mindre redogörelse

lemnades för förhållandena under ett par af åren närmast före

det sistnämnda, till följd hvaraf jemväl uppgifter för åren 1876 och

1877 intagits i nedanstående

Öfversigt af antalet och beskaffenheten af de till Kongl. Lotsstyrelsen

inkomna ärenden:

1876.

1877.

1882.

1883.

...........

1884.

1885.

1886.

A. Kansliärenden.

Personalens befordran, afsked, ledig- het, antagning o. d..................

166

183

185

252

282

261

258

D:o bestraffningar, belöningar........

59

45

45

47

34

54

53

D:o tjenstgöring, instruktion, under- visning ..................................

44

52

80

84

83

63

86

D:o aflöning, beskattning, pension,

öfvergångs- och indragningsstat..

71

72

98

124

126

123

104

Lotshemman, tomtköp, naturaför- måner åt personalen.................

59

42

64

86

71

75

85

Eättegångar, undersökningar, lotsars

grundstötningar, skadeersättningar

44

59

80

57

59

61

53

Strandningar, räddningsförsök.......

136

136

325

221

210

186

175

Grundpenningar, kaj- och hamn- byggnader, hamnområden, under- sökning af hamnar,, enskildes

s äkerhetsanstalter.....................

12

21

53

74

120

76

70

Förslag (personal-), berättelser, rap- porter, journaler m. m..............

51

49

221

230

216

223

235

Nya fyrar m. m. dylikt ...............

7

2

9

13

14

7

5

s. 3 Kontrollera mot PDF

Femte lmfvudtiteln: Fil. B,

3

.

1876.

1877.

1882.

1883.

1884.

1885.

1886.

Materiel, inventariers redovisning,

inköp, underhåll, besigtning, för- säljning, konsumtionsartiklar......

58

59

196

258

256

202

246

D:o Lotsbyggnader, fyrar, fyrskepp,

underhåll, reparation, besigtning

m. m.....................................

51

63

174

210

224

217

159

Fyrskepps och fartygs rustning, re- sor, intagning.........................

67

65

101

no

70

61

67

Lotsverkets förråd, in- och utleve- rering af effekter m. m............

23

18

71

94

104

61

55

Utprickning, farleders rensning, un- dersökning af grund, lotsleder....

64

50

106

in

90

136

134

Fyrars tändning, släckning m. m.,

mistsignalering''........................

16

24

49

85

56

35

58

Utländska myndigheter eller per- soner, framställningar, kungörelser

93

59

100

147

171

162

186

Allmänna författningar, tolkning,

tillämpning, instruktioner för un- derlydande ..............................

13

19

33

6

15

8

21

Tekniska utredningar, kostnadsbe- räkningar ...............................

13

8

15

24

33

18

16

Formulär, blanketter....................

—

1

2

12

1

8

8

Diverse .....................................

37

39

66

75

68

68

47

Summa

1,084

1,066

2,073

2,320

2,303

2,105

2,121 !

!

B. Kameralärenden.

Medelsreqvisition, anordning, uppb.

496

524

722

775

843

762

701

Redogörelser, anmärknings- och af- skrifningsmål..........................

52

45

95

79

98

85

71

Skjutslega, markegångssättning.....

1

1

Öl

55

57

56

55

Inventeringar.............................

12

12

12

12

12

12

12

Materiels reparation, underhåll eller

anskaffning medelst kontrakt......

12

13

25

44

43

42

32

Personalens befordran, ledighetm. m.

—

3

3

6

4

4

6

Diverse.....................................

6

1

17

11

11

20

11

Summa

579

599

925

982

1,068

981

888

Summa Summarum

1,663

1,665

2,998

3,302

3,371

3,086

3,009

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Femte hufrudtiteln: Ml. B.

Lotsverkets

utveckling.

Vid förestående tabell torde få göras följande anmärkning.

Diariet föres på olika sätt i olika verk. I vissa erhåller hvarje

inkommande ärende sitt särskilda nummer; i somliga bibehålies, äfven

då ärendet blifvit remitteradt en eller flere gånger för erhållande af

utredning, ett och samma diariinummer till dess ärendet blifvit slutbehandladt;

i andra åter införas under samma diariinummer flere ärenden,

då de äro af likartad beskaffenhet och härröra från samma initiativ,

äfven om de kommit från olika myndigheter och vid olika tillfällen

blifva föremål för pröfning och beslut. Hos Lotsstyrelsen tillämpades

från början det första sättet, men då detsamma befanns hinderligt för

efterforskningar, öfvergick man från 1877 års början till det tredje

sättet, hvilket för Lotsstyrelsens arbeten befunnits vara mest praktiskt.

Då emellertid det andra här ofvan nämnda och ganska allmänt använda

sättet för diariets förande är det enda, enligt hvilket man kan erhålla

en föreställning om verkliga antalet ärenden och följaktligen en jemförelse

med förhållandet i andra embetsverk kan ega rum, har Styrelsen

låtit för hvarje grupp af ärenden anteckna verkliga antalet inkomna

sådana, alltid under iakttagande att ett ärende, som eu eller flere gånger

varit föremål för remiss till Fyringeniörkontoret, till lotsbefäl m. fl.,

likväl aldrig upptagits till mera än ett nummer.

Innan Lotsstyrelsen öfvergår till fullgörande af uppdraget att redogöra

för mängden och beskaffenheten af de med de särskilda befattningarna

i Styrelsen förenade åligganden, torde vara ändamålsenligt att

återkalla i minnet några af de hufvudsakliga utvecklingsskeden förvaltningen

af lotsverket hittills undergått. Som inkomsterna af fyr- och

båkmedlen alltid varit till hela sitt belopp anvisade uteslutande för lotsverkets

vidmakthållande och förbättring och dessa inkomster, på sätt

Kongl. Styrelsen redan vid föregående tillfällen och särskild! i sin

underdåniga skrifvelse den 20 Maj 1886 varit i tillfälle att med siffror

ådagalägga, i jemnbredd med sjöfarten i det hela ständigt varit stadda

i tillväxt, ehuru icke i samma proportion som sjöfarten, enär tid efter

annan lindringar i afgiften funnits kunna medgifvas, har det varit naturligt

att den personal, åt hvilken fyr- och båkmedlens förvaltning

varit anförtrodd, måst tid efter annan ökas likasom sättet för förvaltningen

undergå förändringar. Vid betraktandet af styrelseverkets grad
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln: Ml. B.

5

visa utveckling torde derför blicken böra fästas jemväl å följande siffror,

som betingat densamma.

Inkomsten af fyr- och båkmedel, hvilken, enligt de af Kongl. Generaltullstyrelsen

meddelade uppgifter, under åren 1825—1858 vexlade

mellan 75,000 och 295,000 kronor samt åren 1859—1864 mellan

428,000 och 569,000 kronor för år, uppgick för åren 1865—1870 i

medeltal till kronor 744,326: 35.

Värdet af lotsverkets säkerhetsanstalter beräknades från 2,073,408

kronor år 1860 hafva år 1870 vuxit till 4,129,496 Kronor.

Lotsverkets förvaltning hade under ifrågavarande tid besörjts af

Förvaltningen af Sjö-Årendena, i hvilket embetsverk Lotsdirektören var

föredragande ledamot; specialfrågor rörande personal och materiel, då

de icke föranledde disposition af medel, handlades af Lotsdirektören

först ensam, sedermera med biträde af fyringeniörer och känsligenstemän.

När Lotsdirektören var förhindrad att embetet utöfva, förordnades

i hans ställe någon högre officer af flottan till ledamot i förvaltningen,

på sätt med öfriga militära ledamotsbefattningar i nämnda

verk varit vanligt. Nu hade emellertid, såsom ofvan anförda siffror

visa, förvaltningen af lotsverket omkring år 1870 nått den betydelse,

att densamma för mycket tog i anspråk Förvaltningens af Sjöärendena

för andra ändamål afsedda arbetskrafter, hvarjemte en ändring af dittills

begagnade former befanns af behofvet påkallad. Genom Kongl.

brefvet den 21 December 1871 skildes alltså från och med nästföljande

året alla lots- och fyrväsendets angelägenheter från Förvaltningen af

Sjö-Årendena och uppdrogos åt det nyinrättade embetsverket Lotsstyrelsen,

åt hvilket jemväl öfverlemnades handhafvande! af lifräddningsväsendet.

Enligt »Reglemente för lots- och fyrinrättningarna jemte

lifräddningsanstalterna å rikets kuster» af nyssnämnde dag blef Lotsdirektören

chef för embetsverket med ensam beslutande rätt. I Styrelsen

skulle finnas en sekreterare och en kamererare, hvilka jemte

öfriga åligganden skulle föredraga alla ärenden, sekreteraren utan och

kamereraren med reservationsrätt, hvadan endast den senare med Lotsdirektören

delade ansvaret för de på hans föredragning fattade besluten.

I öfrigt skulle finnas en registrator, en kassör, en revisor, en bokhållare,

en ombudsman, en materialförvaltare, en öfverfyringeniör och

fyra fyringeniörer. Vid förfall för Lotsdirektören skulle chefen för

Norra Lotsdistriktet jemte egen tjenst handlägga de till Lotsdirektörens

befattning hörande löpande ärenden, som icke kunde uppskjutas, utnämningar

och befordringar samt medels-anvisningar för nya ändamål

dock undantagna.

Bih. Ull Piksd. Prot. 1888. 1 Sami. 1 Ajd.

Intill 1871.

Reglemente

och stat 1871

7

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Femte hufvudtiteln: bil. B.

Aren

1871—1880.

Åren

1881—1886.

Under decenniet 1871—1880 uppgingo inkomsterna af fjr- och

båkmedlen till

År 1871: ............ 835,159 kronor. År 1876: 936,263 kronor

» 1872: 943,086 » » 1877: 1,205,199 »

» 1873: 949,590 » » 1878: 1,063,568 »

» 1874: 963,659 » * 1879: 1,096,690 »

» 1875: 832,703 » » 1880: 1,191,473 )>

Medeltalet för dessa år, kronor 1,001,739, visar alltså en tillökning

af 34 proc. öfver medeltalet för de närmast föregående åren.

Värdet af lotsverkets säkerhetsanstalter växte samtidigt på följande

sätt:

År 1871

» 1872

1873

1874

»

» 1875

4,328,659 kronor.

4,683,648 »

5,085,612 »

5,300,073 )»

5,481,804

5,541,265 kronor

5,866,824

6,058,912

6,164,772

6,192,209

År 1876

>< 1877

» 1878

j> 1879

» 1880:

Tillökningen utgör alltså för 10-års perioden närmare 50 procent.

Den organisation det nya embetsverket erhållit 1871 var i vissa

delar endast provisorisk. I sammanhang med den reorganisation af

lotsverket i dess helhet, hvilken förbereddes under åren 1877—1880

och som verkstäldes genom de under den 15 Februari 1881 utfärdade

nya lotsförfattningarna gafs jemväl åt Lotsstyrelsen en fastare form

genom den sistnämnde dag för embetsverket utfärdade instruktion, enligt

hvilken Lotsdirektören eger enahanda befogenhet, som tillkommer

Generaldirektör i andra förvaltningsverk samt föredragandena, sekreteraren

och kamereraren, erhållit enahanda uppdrag och ansvar, som i

nämnda verk tillhöra byråchefer. Personalen blef i öfrigt oförändrad

endast med det undantag att, i stället för de å lotsbefälets stat indragna

distriktchefstjensterna, en inspektörsbefattning uppfördes å Styrelsens

stat äfvensom att från 1882 års början, med anledning af åtskilliga

nytillkomna göromål å kansliet, derstädes anstäldes en notarie.

I den underdåniga skrifvelse, som Styrelsen aflät den 29 November

1881 och i hvilken föreslogs inrättandet af sistnämnde befattning,

framhöll Styrelsen dels hurusom beloppet af de åt Styrelsens förvaltning

anförtrodda medel under det första årtiondet af Styrelsens tillvaro

i högst anmärkningsvärd grad ökats, dels ock att en väsentlig

tillökning i arbete egt rum från och med år 1878. Med nämnda år

hade nemligen, för att bereda öfvergången till en ny organisation af

s. 7 Kontrollera mot PDF

Femte hufrudtitcln: bil. B.

7

lotsbefälet, vidtagits den anordning, att dels distriktchefernes antal

minskades från tre till två, — hvilka bibehöllo sin befäls- och bestraffningsrätt

äfvensom befogenhet att i afseende å underly dandes tjenstgöring

utfärda befallningar, jemväl att lända till framtida efterrättelse,

från underlydande infordra utlåtanden, anbefalla undersökningar om begångna

fel i tjensten samt gå i författning om iståndsättande eller ändring

af säkerhetsanstalter då skyndsamhet ansågs af nöden, — och

dels att lotsfördelningscheferne, hvilkas antal provisoriskt bestämdes

till elfva i stället för femton, skulle direkt skriftvexla med och redovisa

inför Lotsstyrelsen, hvarigenom å ena sidan det hufvudsakliga af

distriktchefernes göromål Överflyttades på fördelningscheferne och å

andra sidan antalet ärenden hos Styrelsen icke obetydligt tillväxte.

Efter utredning af förhållandena i sistnämnda hänseende åren 1878—

1880 anmärkte Styrelsen, att året 1881 lemnats åsido af det skal, att

den högst betydliga tillökning i arbete, som derunder förekommit, till

största delen ansågs hafva varit beroende af den under året företagna

lotsregleringen och alltså endast af öfvergående natur. Detta, antagande

har visat sig endast i viss mån hafva varit riktigt och ingalunda

till den omfattning Lotsstyrelsen trodde sig kunna antaga, hvilket torde

framgå af följande uppgifter, vid hvilka bör anmärkas, att antalet

utgångna expeditioner för åren 1872—1880 här upptagas högre än i

ofvan åberopade skrifvelse den 29 November 1881 af det skäl, att der

upptogos endast från Kansliet utgångna expeditioner men här jemväl

Kammarkontorets.

1882—1886.

1872—1877

1878—1880

1881.

i medeltal.

Ökning i förhåll,

till

i medeltal.

i medeltal.

1872—77

1878—80

Inkomna ärenden .................

1,925

2,3(55

3,105

3,153

63,8 %

33,3 %

Utgångna expeditioner ............

940

1,327

2,322

1,580

68 %

19 %

De ifrågavarande åren 1881—1886 visa i öfrigt följande årliga inkomster

af fyr- och båkmedlen:

År 1881: 1,314,180 kronor. År 1884: 1,298,444 kronor.

» 1882: 1,504,014 » » 1885: 1,350,503 »

» 1883: 1,510,853 » i> 1886: 1,307,263 »

Medeltalet för dessa år, kronor 1,380,900, visar en tillökning i

förhållande till åren 1871—1880 af 37,8 % och i förhållande till de år,

som närmast föregingo Lotsstyrelsens inrättande, af 86,8 %.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Lotsdirektö
ren.

Inspektören.

8 Femte hufvudtiteln: Ml. B.

Samma års värden af säkerhetsanstalterna hafva varit:

År 1881: 6,273,555 kronor. År 1884: 7,366,919 kronor.

» 1882: 6,568,714 » » 1885: 7,597,239 »

» 1883: 7,037,243 x » 1886: 7,760,139

Tillökningen till och med år 1886 motsvarar alltså i förhållande

till 1880 25,3 % och 1870 nära 90 %.

Då Lotsstyrelsen nu öfvergår till den närmare redogörelsen för

mängden och beskaffenheten af de bestyr, som äro förenade med de

särskilda befattningarna vid Styrelsen, torde, hvad angår Styrelsens

chef, icke vara behöfligt att derom orda vidare än att, jemte det alla

i Styrelsen förekommande frågor skola inför honom föredragas och

medelst hans beslut afgöras, han tillika är chef för hela den vid Styrelsen

och lotsverket anställa personalen, uppgående vid senaste årsskifte

till 1,367 personer.

Såsom ofvan är nämndt blef, i sammanhang med indragning af

förut varande Distriktchefer, å Lotsstyrelsens stat uppförd en Inspektör,

hvilkens åliggande numera är att, efter gjord anmälan hos Styrelsen

och af densamma erhållet tillstånd samt i öfrigt då Styrelsen

så förordnar, verkställa inspektionsresor samt derunder utöfva inseende

öfver personalen, dock utan befäls- och bestraffningsrätt, äfvensom att,

derest Lotsdirektören är hindrad att sitt embete i Styrelsen utöfva och

så framt ej annorlunda af Kongl. Maj:t förordnas, i hans ställe inträda

i Styrelsen, hvilken i sådant fall likväl icke får handlägga vissa frågor

och i allmänhet icke till afgörande företaga vigtigare ärenden, så

vida de tåla uppskof. Enligt verkstälda beräkningar hafva Inspektörens

tjensteresor (a) äfvensom den tid han i stället för Lotsdirektören

tjenstgjort, i Styrelsen (b) hittills omfattat följande antal dagar:

År

1881

a)

............ 51.......

b)

.... 53.

»

1882

............ 67.........

.... 67.

»

1883

............ 67.........

.... 63.

)>

1884

............ 79.........

... 98.

))

1885

............ 97.........

.... 76.

))

1886

............ 57.........

.... 51.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln: bil. B.

9

Af Inspektören till Lotsstyrelsen ingifna rapporter och skrivelser

hafva utgjort, beträffande:

År 1881

a) Resor.

............ 13. ..

b) Andra ärenden.

......... 17..........

Summa.

... 30.

» 1882

........... 17. ..

......... 10..........

.. 27.

» 1883

............ 20. ..

......... 10..........

.. 30.

» 1884

............ 23. ..

........ 2..........

.. 25.

» 1885

............ 15. ..

......... 6..........

.. 21.

» 1886

............ 10. ..

......... 7..........

.. 17.

Sekreterarens åligganden äro af två slag:

a) Såsom föredragande: att bereda och föredraga de ärenden, som

instruktionen bestämmer och hvilkas antal och beskaffenhet framgår af

den här ofvan meddelade tabell; att i de af honom föredragna ärenden

författa besluten; att iakttaga hvad i allmänna författningar, i Kongl.

bref samt under ärendenas behandling förekommer, hvilket bör föranleda

särskilda åtgärder från Styrelsens sida; att uppsätta underdåniga

framställningar och utlåtanden, hvilka i embetsverken i allmänhet uppsättas

af vederbörande ledamot; att upprätta sådana årliga specialstater,

som tillhöra denna afdelning; att redigera Styrelsens årliga embetsberättelse;

att föra särskilda förteckningar så väl öfver den till öfvergångsoch

indragningsstaten förflyttade personalen som ock öfver lotsarnes

årliga inkomster af lotspenningeförtjenst och aflöning samt uppgöra

derpå grundade beräkningar och förslag; åliggande honom det för ledamot

i Styrelse i allmänhet stadgade ansvar för de beslut lian biträda

b) Såsom sekreterare: att uppsätta cirkulär och skrivelser jemte

andra expeditioner, som föranledas af de föredragna kansliärendena;

att ansvara för beslutens behöriga expedierande; att vid förfall för

ombudsmannen biträda vid kassainventeringar (hvilket åliggande endast

sällan behöft fullgöras); samt att tillse det öfrige å Kansliet anstälde

tjenstemän sina skyldigheter behörigen fullgöra. För bedömandet af

dessa göromåls qvantitativa sida torde få nämnas, att antalet af sekreteraren

kontrasignerade expeditioner, deruti inbegripna ofvan nämnda

underdåniga skrivelser m. m., uppgått till:

Åren 1872—1877 årligen omkring 780.

» 1878—1880 » 1,043.

År 1881: 1,963.

)) 1882: 1,201.

» 1883: 1,440.

» 1884: 1,301.

» 1885: 1,242.

» 1886: 1,122.

Sekreteraren.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Femte hufvudtiteln: bil. B.

Kamererare!!.

Medeltalet för åren 1882—1886, 1,261 st., utvisar en tillökning i

förhållande till åren 1872—1877 af nära 61,6 % och i förhållande till

åren 1878—1880 af 21 %.

Uppsättandet af ifrågavarande expeditioner kan naturligtvis icke

medhinnas af sekreteraren ensam, utan biträdes han dervid af dels

notarien, dels extra ordinarie tjenstemän.

Öfver de talrika skriftliga meddelanden’i tjensten, hvilka lemnas

under hand, äfvensom af tjensten föranledd brefvexling med enskilde

hafva icke anteckningar blifvit förda. Dylika bestyr förekomma emellertid

nästan hvarje dag.

Kamererarens åligganden äro af tre slag.

a) Såsom föredragande: att bereda och föredraga de till hans afdelning

hörande ärenden, rörande hvilka närmare upplysningar meddelats

i ofvan intagna tabell; att i samma ärenden författa besluten samt

uppsätta deraf föranledda underdåniga skrivelser; att lemna denna afdelnings

bidrag till den årliga embetsberättelse]!; att uppgöra det underdåniga

förslag till stat för Styrelsen och lotsverket, som hvarje år

bör för det nästföljande till Kongl. Maj:t ingifvas; att vaka öfver rätta

tillämpningen af vissa specialstater; att upprätta kontrakt om leveranser

samt om underhåll af lotsbåtar; att författa resolutioner i anmärknings-

och afskrifningsmål, hvilka resolutioner i medeltal uppgått till

följande antal:

Åren 1872—1877: 4 akter, 24 anmärkningar.

» 1878—1880: 11 » 60 »

» 1882—1886: 12 » 55- »

att, beträffande förvaltningen af de för lotsverket anvisade medel, iakttaga

och beräkna de erforderliga medelsbehofven för utgifters bestridande,

så att medel i rätt tid reqvirera? och finnas tillgängliga; att

följa och aktgifva på förhållanden, som inverka på lotsverkets inkomster,

så att åtgärder, som kunna anses behöfliga, må i behörig ordning

varda föreslagna; att i likhet med sekreteraren, för sin afdelning iakttaga

hvad i allmänna författningar, Kongl. bref samt för öfrigt förekommer,

som bör föranleda underdåniga anmälanden till Kongl. Maj:t

eller andra särskilda åtgärder; och åligger honom såsom ledamot i Styrelsen

det för sådan stadgade ansvar för de beslut han biträdt.

b) Såsom Kamererare: att årligen afgifva dels förslag öfver lotsverkets

ställning vid utgången af näst föregående år jemte summarisk

uppgift för samma år öfver utgifterna under hvar och en af de i staten

för lotsverket upptagna titlar, dels berättelse till Statsrevisionen

med dervid fogadt sammandrag af lotsverkets räkenskaper; att upp
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Femte hufmdtiteln: "bil. B.

11

sätta föredragningslistor öfver alla mål, som erfordra medels uppbörd

eller utanordnande, uppgående i medeltal för åren 1878—1880 till 106,

för åren 1882—1886 till 116; att på grund af rullorna genomgå och

kontrollera de af bokhållaren upprättade aflönings- m. fl. uträkningar

samt uppgifter å pensions- och gratialsafgifter, som skola innehållas,

med ansvar för riktigheten af ifrågavarande uträkningar och uppgifter,

omfattande omkring 4,500 poster; att kontrollera uppbörds- och anordningsböcker

samt specialer; att genomgå och kontrollera uträkningar,

grundade på markegångssättning; att underskrifva och ansvara

för riktigheten af uppbördsorder, anordningar och assignationer, årligen

1,100 å 1,200 st.; att föra räkning med Riksbanken; att upprätta

Lotsstyrelsens hufvudbok; att kontrollera Lotskaptenernes redovisningar

för förskottsmedel; samt att granska och bestyrka uppgifter

till taxeringskomitéer;

c) såsom Sekreterare: att uppsätta skrifvelser, cirkulär m. fl. expeditioner,

som föranledas af de föredragna kameralärendena och ansvara

för beslutens behöriga expedierande; uppgående antalet af dessa

expeditioner, med undantag af ofvan nämnda resolutioner i anmärkningsoch

afskrifningsmål, till följande antal:

Åren 1872—1877 årligt medeltal 161.

'')> 1878—1880 » >» 318.

År 1881: 259.

» 1882: 292.

)» 1883: 324.

» 1884: 316.

» 1885: 318.

)> 1886: 286.

Medeltalet för åren 1882—1886, 307 st., utvisar en tillökning i

förhållandena till åren 1872—1877 af 90,6 proc. men skiljer sig föga

från medeltalet för åren 1878—1880.

I öfrigt förekommer jemväl för Kamereraren icke sällan skriftvexling

under hand med lotsbefälet och enskilda personer.

Registratorn har till åliggande: att i dagboken anteckna alla till Registrator!!,

styrelsen inkomna handlingar, hvilkas antal framgår af ofvan intagna

tabell, som dock icke utvisar antalet remisser, de der emellertid alltid

föranleda anteckningar af registrator!!; att för hvarje mål anteckna det

deruti fattade beslutet; samt att föra register dels öfver de i dagboken

antecknade målen, dels öfver alla från styrelsen utgångna expeditioner,

dels ock särskildt öfver ankomna Kongl. bref och embetsskrifvelser

från Statsdepartementen. Då medeltalet af de under de senaste fem

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Femte hufvudtiteln: bil. B.

Notarien.

Ombuds
mannen.

åren till styrelsen inkomna ärenden är 3,153 och hvarje sådant ärende

föranleder tre anteckningar; då årliga antalet anteckningar om remisser

kan skattas till 300 å 400; då medeltalet af utgångna expeditioner för

de senare åren är 1,580 samt antalet registeranteckningar rörande

Kongl. brefsamlingen uppgår till omkring 250 årligen, torde de anteckningar,

som af registrator!! böra göras, kunna uppskattas till omkring

11,600 årligen.

I öfrig! har han att vårda styrelsens handlingar och arkiv, redovisa

influten expeditionslösen, upprätta styrelsens årliga arbetsredogörelse

samt tillhandagå allmänheten med upplysningar, som begäras.

Notarien skall föra protokoll, när sådana i Styrelsen förekomma,

hvilket emellertid mycket sällan är förhållandet, biträda sekreteraren

med uppsättande af expeditioner samt föra och komplettera följande

rullor:

l:o) Rulla öfver lotspersonalen, ordnad efter fördelningar och lotsplatser,

för närvarande omfattande 755 personer;

2:o) Rulla öfver samma personal, ordnad efter ålder i tj ensten;

3:o) Rulla öfver fyrpersonalen, ordnad efter fördelningar och fyrplatser,

för närvarande omfattande 356 personer;

4:o) Rulla öfver personalen vid lifräddningsanstalterna, 155 personer

;

5:o) Straffrulla;

6:o) Prickrulla, innefattande uppgifter rörande omkring 5,000 sjömärken

och hvilken rulla medför ganska mycket besvär, särskildt genom

brefvexling under hand med vederbörande Lotskaptener.

De under 2:o, 4:o, 5:o och 6:o omnämnda rullor hafva tillkommit

tid efter annan efter år 1878, dels till följd af lotsverkets förändrade

organisation, dels, hvad prickrullan beträffar, emedan den i ordningens

intresse visat sig vara af behofvet påkallad; och hafva såsom ofvan är

nämndt, dessa nytillkomna arbeten hufvudsakligen föranledt notarietj

enstens inrättande.

Ombudsmannen åligger: att afgifva yttranden i rättsfrågor, som af

styrelsen hänskjutas till hans utlåtande; bevaka lotsverkets rätt och

föra dess talan i mål, som öfverlemnas till hans embetsåtgärd; föra

förteckningar öfver eganderätts- och säkerhetshandlingar; tillse att förnyelse

af sådana handlingar ske inom laga tid; deltaga i inventeringar

af kassan samt i öfrigt biträda lotsbefälet vid utförande af rättegångar

m. m. Antalet till ombudsmannen remitterade mål hafva nedan nämnda

år uppgått till följande antal:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Femte hufnidtitein: Fil. B.

13

År 1875: .................. 30. År 1881: 37.

); 1876: 26. » 1882: 61.

» 1877: 38. » 1883: 67.

)» 1878: 61. )> 1884: 49.

» 1879: 33. » 1885: 49.

» 1880: 42. » 1886: 63.

Eganderätts- och säkerhetshandlingar, som af Ombudsmannen

vårdas, hafva afseende å omkring 160 lägenheter, som af lotsverket

disponeras, hvarjemte af honom förvaras 13 st. lotsjordeböcker jemte

tillhörande handlingar, hvilka af honom kompletteras i den mån förändringar

ega rum beträffande lotsjordar in. m.

Af de två revisorerne och bohhållame har den ene till hufvud- Revisorer och

sakligt åliggande att verkställa granskning af inkommande räkningar och Bokhalla,''eredogörelser,

hvartill kan läggas upprättande af formulär till hvarjehanda

räkenskaper och redovisningar in. in. Rörande omfånget af det

härmed förenade arbetet kan endast nämnas, att räkenskapsverifikationerna,

hvilka år 1877 utgjorde 5 band, innehållande 8,467 folier, år

1886 uppgingo till 14 band, innehållande vid pass 13,500 folier; att

persedelredogörelser för fyrar och fyrskepp, hvilka år 1877 utgjorde

ett antal af 83 st., år 1886 uppgingo till 209 st.; att årliga medeltalet

af de utaf Revisionen utstälda anmärkningar åren 1882—1886 utgjort

55, samt att granskningen föranleder en rätt betydlig brefvexling under

hand med vederbörande redogörare m. fl. dels för vinnande af

rättelser och upplysningar, och dels för besvarande af gjorda förfrågningar

i afseende å räkenskaperna och deras förande.

Den andre af Revisorerne och bokhållarne besörjer de egentliga

bokhållaregöromålen, hvartill hörer: att föra kassakontrollbok öfver alla

belopp, som från Styrelsens kassa utbetalas eller dit inflyta; att föra

särskild anslagsbok öfver de medel, som af Kongl. Maj:t särskild! anvisas

af behållna lots- och fyrmedel; att för upprättandet af aflöningsuträkningarne

föra rullor öfver alla dem, som från Styrelsens kassa

erhålla aflöning; att då så erfordras upprätta sammandrag och beräkningar

öfver lotsverkets tillgångar; att upprätta uppgift för AmiralitetsKrigsmanskassan

å de pensions- och gratialafgifter, hvilka innehållas

för Styrelsens och lotsverkets löntagare; att upprätta följande handlingar

:

Bih. till Riksd. Prot. 1888. 1 Sami. 1 A/d.

8

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Femte liufvudtiteln: bil. B.

Kassören.

Material
förvaltaren.

Medeltal för åren

Anordningar å medel, som skola utbetalas,

1876—1877.

1882—1886.

hvilka anordningars antal uppgått till ......................

556.

742.

Uppbördsorder å influtna medel...................................

29.

63.

Aflöningsuträkningar, månadtliga ................................

72.

60.

» qvartalsvis .................................

803.

944.

Uträkningar på grund af markegångstaxor å grund- räntor, jordskyld m. m...............................................

65.

61.

Uppgifter till taxeringskomitéer i Stockholm............

6.

U

hvarjemte det åligger honom att i öfrigt biträda vid de å Kammarkontoret

förekommande göromål.

Medeltal för åren

1877—1878.

1882—1886.

Kassören och bokhållaren, hvilken skall verkställa alla utbetalningar

för Lotsstyrelsen i hufvudstaden, samt föra kassabok, kassajournal,

bankobok och postböcker för kassan, åligger jemväl att för influtna

medel öfversända qvitterade reversal; innehålla pensions- och gratialsafgifter;

deröfver upprätta sammandrag samt öfversända medlen till

Amiralitets-Krigsmanskassan; i kassaboken och kassajournalen införa

alla anordningar och uppbördsorder, hvilkas antal här ofvan uppgifvits;

i kassaboken och bankoboken införa assignationerna,

annotera desamma samt derefter i Riksbanken uttaga

beloppen, uppgående assignationerna till följande

antal.......................................................................................

Verkställa inköp af vexlar ............................................

Expediera värdeförsändelser till myndigheter utanför

hufvudstaden............................................................

I Riksbanken insätta inflytande medel........................

Utskrifva reversal å aflöningsmedel, som månadsvis

öfversändas..............................................................

Upprätta kassaräkning samt ordna och foliera verifikationerna,

hvilka folier uppgått till.....................

under det kassaräkningen omfattat.................... ark

198.

264.

—

239.

?

310.

46.

88.

—

360.

8,800.

13,122.

9.

16.

Materialförvaltaren, hvars hufvudsakligaste göromål består uti vården

och redovisningen af lotsverkets förråd i Stockholm, dels å galérvarfvet,

dels i särskilda lokaler i staden, har att i förrådet emottaga

och derifrån afsända effekter; verkställa upphandlingar för förrådets

behof, derest icke anskaffningen eger rum på grund af särskildt infordrade

anbud; verkställa förtullningar och deltaga i besigtningar; att

omhändertaga och verkställa inventering å lotskuttrar, som hit förläggas

äfvensom härstädes verkställa inventeringar å lotsverkets ångfartyg;

utrusta och efter slutade resor verkställa inventering å och af
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln: bil. B.

15

rasta båtar, som användas under Fyringeniörernas arbeten; anordna

auktion å kasserade effekter; att förvara och komplettera Lotsst.yrelsens

exemplar af alla inventarieförteckningar för fyrar, fyrskepp, lotsplatser,

räddningsstationer, chefsfartyg och lotskuttrar; afgifva årliga redogörelser

föj förrådet samt öfver det af Styrelsen upphandlade papper;

redovisa uppburna förskott för upphandlingar, frakt- och transportkostnader;

årligen upprätta förteckning öfver möbler m. m. i Styrelsens

embetslokal; hvarjemte honom åligger att biträda vid upprättandet af

en del af de till den årliga embetsberättelsen hörande statistiska tabeller.

Förande en del af dessa arbeten torde följande statistiska

uppgifter få lemnas:

1882

1883

1884 .

1885

1886

Utlemningar och afsändningar ...................

120

130

140

150

200

Utskrifna reversal ..................................

... st.

150

200

300

700

500

Besigtningar............................................

»

20

25

30

30

30

Inventariiförteckningar .............................

... »

347

383

429

433

446

Verifikationer till förrådsredogörelsen...........

»

76

94

142

590

365

Folier i förteckningen öfver möbler m. m. ...

18

18

18

18

18

En icke obetydlig del af kontorsgöromålen i Fyringeniörkontoret

är af den beskaffenhet, att samtlige Fyringeniörerne måste deruti deltaga,

enligt Öfverfyringeniörens bestämmande, i det att vid fördelningen

mellan tjenstemännen af arbetena hänsyn tages icke till arbetenas

beskaffenhet utan till deras mängd. Sådana arbeten äro företrädesvis:

Granskning af fyrjournaler och dagböcker från fyrplatserna, hvilka

äro flere än 200 till antalet;

uppgörande af förslag till upphandling af olja, vekar och lampglas

för samtlige fyrar med ledning af inkomna uppgifter rörande åtgång

och behållning;

upprättandet af kostnadsförslag och ritningar för nybyggnad och

underhåll af säkerhetsanstalter och bostäder; och hafva härför upprättats

:

O

År

1882:

61 kostnadsförslag,

20 ritningar,

»

1888:

76

»

21 »

»

1884:

78

»

21 »

»

1885:

70

»

10 »

»

1886:

59

19 »

Fyringeniör
kontoret.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Femte hufvudtiteln: bil. B.

införandet i liggare af kostnaderna för alla utförda arbeten jemte

dertill hörande ritningar, hvilka senare uppgått till följande antal:

• År 1882: .................................... 78 st.

t> 1883: ................................... 44 *

» 1884: .................................... 62 »

» 1885: .................................... 36 *

» 1886: .................................... 38 »;

inventering årligen af lotsverkets allmänna förråd i Stockholm äfvensom

Fyringeniörkontorets särskilda förråd, öfver hvilket sistnämnda

inventarieförteckning upprättas i kontoret;

besigtningar af konsumtionseffekter, som i Stockholm upphandlas

och levereras för fyrarne, så framt icke Materialförvaltaren i särskilda

fall erhåller detta uppdrag;

utarbetande årligen af tablå öfver värdet af lotsverkets säkerhetsanstalter

och byggnader m. m. på grund af de från Lotskaptenerne

och Fyringeniörerne afgifna redogörelser;

upprättande och komplettering af fyrlista;

hvartill slutligen kan läggas korrespondens med fabrikanter och

leverantörer så väl i Sverige som utlandet äfvensom med arbetare m. fl.

Såsom Ofverfyringeniörens särskilda åligganden böra antecknas:

förandet af diarium och register öfver ärenden, som inkomma till

och expeditioner som afgå från kontoret; utgörande antalet sålunda

antecknade mål och -skrivelser:

År 1882: 379 inkomna ärenden, 99 afgångna expeditioner,

)> 1883: 442 » » 164 )> j>

)> 1884: 516 * » 167 » »

» 1885: 395 » >< 136 » »

)> 1886: 373 » » 159 » »

afgifvande af utlåtande i mål, som från Lotsstyrelsen remitteras,

hvilka utlåtanden uppgått till:

År 1882: ...................

................ 72 st.

)) 1883: ..................

................ 95 ))

» 1884: ....................

............... 91 »

» 1885: ...................

................ 81 »

» 1886: ....................

............... 88 »

upprättande årligen af förslag till stat för fördelning af anslaget

till reparation och underhåll af byggnader vid lots- och fyrplatser samt

lifräddningsstationer, fasta sjömärken och andra anstalter äfvensom

komplettering af inventariepersedlar;

s. 17 Kontrollera mot PDF

Femte hutVudtiteln: bil. B.

17

uppgörande af sammandrag med kostnadsberäkningar för det årliga

förslaget till nybyggnader;

utfärdande af instruktioner och reseorder för fyringeniörerne med

afseende å deras arbeten i landsorten; samt

afgifvande till Lotsstyrelsen af årlig berättelse öfver verkstälda

förändringar med afseende å säkerhetsanstalterna.

Endast undantagsvis anses Öfverfyringeniören kunna eller böra

sysselsättas med utförande af arbeten i landsorten, emedan hans närvaro

på kontoret funnits af behofvet påkallad såsom rådgifvare åt

Styrelsen i förekommande tekniska frågor och såsom chef för de i

landsorten utevarande ingeniörerne, då de under arbetenas gång måste

vända sig till honom för erhållande af upplysningar, med rapporter

m. m. Deremot förekommer icke sällan, att Öfverfyringeniören beordras

företaga tjensteresor till landsorten för inspektion af fyrplatser,

besigtning å byggnader o. s. v.

Förste Fyringeniören har, förutom sina arbeten såsom fyringeniör,

såsom särskilt åliggande att vid förfall för öfverfyringeniören bestrida

dennes tjenst å fyringeniörkontoret, derest ej vid särskildt tillfälle

annorlunda förordnas.

Beträffande omfattningen af de arbeten, som åligga fyringeniörerne

utanför kontoret, vid arbetsposter i landsorten, torde få meddelas

följande siffror för de två sistförflutna åren, hvilka torde vara lämpliga

särskildt af det skäl att under dessa år, till följd af ordinarie öfverfyringeniörens

sjukdom, personalen längre tider — under 1886 nästan

hela året — varit reducerad till det antal, som Lotsstyrelsen i sitt

underdåniga förslag till Styrelsens ombildning den 20 Maj 1886 föreslagit

såsom behöfligt å fyringeniörkontoret och hvarunder Öfverfyringeniörstjensten

uppehållits af Förste Fyringeniören jemte egen tjenst:

1885.

1886.

Antal

arbets-

poster.

Redovisade

medel.

Kronor.

Dagar

för arbeten

i lands- orten.

Antal

arbets-

poster.

Redovisade

medel.

Kronor.

Dagar

för arbeten

i lands- orten.

Förste Fyringeniören...............

10

17,400

—

73

23

29,260

—

87

En Fyringeniör.......................

15

34,035

—

153

17

69,240

—

175

] En Fyringeniör ................... ..

6

57,505

—

206

4

39,033

—

156

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Femte hufvudtiteln: bil. B.

I likhet med Öfverfyringeniören måste Fyringeniör stundom företaga

tillfälliga resor för besigtningar, inspektion vid fyrplatser m. m.

Jemte det konstruktören och ritaren deltager i vissa af ofvan uppgifva

arbeten å Fyringeniörkontoret, enligt öfverfyringeniörens bestämmande,

såsom inventeringar, besigtningar, uppgörande af ritningar

och dylikt, har han särskild! varit sysselsatt med kopiering af sjökort

i stor skala och kartor till ledning vid bedömandet af lämpligaste

platsen för och anordnandet af nya fyrar samt upprättande af fyrkartor

och strandningskartor.

Vikariats- Till bestridande af ersättning till vikarier under semester, till

flitSpennhfgaäi amanuenser och flitpenningar åt extra biträden finnes i stat anvisadt

m. m. ett belopp af 4,600 kronor. Semester åtnjutes af Lotsdirektören samt

tjenstemännen å Kansliet och Kammarkontoret i likhet med vederlikar

i andra centrala verk, hvaremot Inspektören och Fyringeniörkontorets

tjenstemän icke åtnjuta denna förmån men i stället kunna af Styrelsen

erhålla tjenstledighet utan afstående af några löneförmåner, så framt

ingen kostnad för tjenstens uppehållande under tiden derigenom förorsakas.

Ersättning för semestervikariat utgår för närvarande med

1,100 kronor årligen, hvadan till arvoden åt amanuenser och flitpenningar

åt extra biträden återstår 3,500 kronor, hvilket belopp torde

blifva väl knappt derest, efter det lotsbefälet med detta år ålagts att

afgifva månadtliga redogörelser, det skulle befinnas nödvändigt att

anställa ytterligare en amanuens å Kammarkontoret. Kostnaden för

renskrifning utbetalas enligt äldre föreskrifter från anslaget till extra

utgifter, och utgår efter räkning.

Lotskaptener Enär Herr Statsrådet har för afsigt att föreslå Kongl. Maj:t att i

lotsar^af°i''a ^raSa Qm sa val pensionsregleringen som lotsverkets aflöningsstater

grad. gorå nådig framställning till Riksdagen, torde det åt Lotsstyrelsen

lemnade uppdraget att inkomma med utredning angående mängden

och beskaffenheten af de hvarje tjensteman hos Styrelsen åliggande

göromål få anses omfatta jemväl befälet och underbefälet vid lotsverket,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Femte liufvudtiteln: "bil. 15.

19

åtminstone i den utsträckning'' staterna för denna personal ansågos

böra föreläggas den år 1882 samlade Riksdagens pröfning. I betraktande

häraf har Lotsstyrelsen från lotsbefälet infordrat uppgifter i

borörda afseenden rörande lotskaptenerne och öfverlotsarne af l:a

grad, hvilka senare, en för hvarje fördelning, dels utöfva förmanskapet

för den lotsplats, som finnes å stationsorten, dels biträda lotskaptenerne

i alla deras arbeten å expeditionen, dels uppehålla lotskaptenernes

tjenstebefattningar vid inträffande förfall. Som ifrågavarande redogörelser,

ehuru utarbetade efter olika grunder, innehålla synnerligen

värdefulla upplysningar rörande nämnde tjenstemäns åligganden, får

Lotsstyrelsen härhos öfverlemna desamma*), dervid endast bifogande

följande utdrag, i jemnade tal, beträffande vissa af desse tjenstemäns

årligen återkommande göromål, som äro egnade att betecknas genom

siffror.

Lotskaptenen.

Öfverlotsen af l:a grad.

Diarii-

förda

ärenden.

Expedi-

tioner.

Redo-

visade

medel.

Granskade

lotsdag- böcker och

fyr jour- naler.

Under-

lydande

personal

(fast).

Lots-

penninge-

uppbörd.

Lotssedlar

vid plat- sen, bog- seringar.

Granskade

lotsdag- böcker och

fyrjour- naler.

Luleå ..............

9

700

20,000

21

90

7,300

300

15

Sundsvall .........

550

900

35,000

20?

151

22,000

1,800

20?

Stockholm........

800

800

85,000

28

201

100,000

1,100

62

Norrköping.......

900

800

25,000

20?

103

7,000

280

27?

Kalmar ............

870

1,050

36,000

18

133

10,300

1,300

33

Malmö .............

1,135?

1,172?

75,000

34?

185

18,000

1,000

21?

Göteborg ..........

?

650

55,000

32

233

22,000

1,120

49

Gotland............

800

700

15,000

16?

86

1,700

250

16?

Vid sex bland lotskaptensexpeditionerne äro anstälda särskilda

skrifbiträden med aflöning från expensmedelsanslaget. Med erinran

att samtlige lotskaptener och öfverlotsar af l:a grad hafva rätt till två

ålderstillägg å 500 kronor, efter 5 och 10 års tjenstgöring, må här

meddelas följande öfversigt öfver aflöningarna å de särskilda lotskaptensexpeditionerna:
-

*) Åberopade bilaga förvaras i K. Sjöförsvarsdepartementet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Femte hufvudtiteln: bil. B.

Lots-

kapten.

Kronor.

Öfverlots

af l:agrad.

Kronor.

Skrif-

biträde.

Kronor.

Summa.

Luleå...................................................................

3,900

1,500

___

5,400

Sundsvall...............................................................

3,900

2,500

800

7,200

Stockholm...............................................................

4,500

2,500

1,000

8,000

Norrköping..............................................................

3,900

2,000

600

6,500

Kalmar...................................................................

3,900

2,000

800

6,700

Malmö................................................. ................

4,500

2,500

700

7,700

Göteborg............................................................

4,500

2,500

1,000

8,000

Gotland...................................................................

3,900

1,500

—

5,400

Öfverlotsar Vid åtta af de större lotsplatserna föres befälet af Öfverlotsar af

af 2:dra grad. 2:dra grad, Indika förutom aflöning af lotsverkets medel, 1,000 kronor

(fördelad i 800 kronor lön och 200 kronor tjenstgöringspenningar),

åtnjuta andel i lotspenningeförtjensten lika med platsens lotsar. De

deltaga icke i lotsningen men anlitas deremot icke sällan af lotsbefälet

för utförande af åtskilliga uppdrag, för Indika de på grund af sin

ställning anses lämpliga. I mån af afgång torde en eller annan af de

nuvarande öfverlotsbefattningarna komma att indragas samt andra inrättas

på vissa platser, der de till följd af förändrade förhållanden

synas bättre behöfvas. För närvarande äro de åtta Öfverlotsarne af

2:dra grad anstälde på följande platser och åtnjuta nedan angifna

årliga inkomster i runda tal:

Under-

lydande

Antal lots- ningar och

bogse- ringar.

Lots-

penninge-

[ n k o in s t

Kronor.

personal.

uppbörd.

Kronor.

Aflöning.

Lotslott.

Summa.

Lilljungfrun................................

14

1,500

28,000

1,000

2,300

3,300

G eib''............................................

18

1,400

32,000

1,000

2,250

3,250

Öregrund........,..............................

5

120

2,600

1,000

500

1,500

Sandhamn....................................

15

1,000

36,000

1,000

2,350

3,350

Långören.....................................

16

170

1,600

1,000

100

1,100

Öresunds Södra.............................

20

800

25,000

1,000

1,150

2,150

Öresunds Norra..............................

14

500

18,000

1,000

1,140

2,140 !

Brännö.........................................

15

800

21,000

1,000

1,200

2,200 j

s. 21 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln: bil. B.

21

Befälet vid öfriga lotsplatser (utom ett mindre antal, hvarest ännu LotsfBrmSn.

finnas lotsåldermän med lön å äldre stat) uppehälles af lotsförmän,

hvilka dertill förordnas endast tills vidare bland lotspersonalen samt

under tjenstgöringstiden åtnjuta arvoden till beloppet lämpade efter

förmansbestyrens omfattning, högst 500 kronor (vid eu plats), lägst t

25 kronor (vid 29 platser).

Vid alla vigtigare fyrplatser föres befälet samt bestrides journal- lärmästare,

föringen och redovisningen af fyrmästare. Vid de fasta fyrplatserna

är fyrmästarngs antal för närvarande 72, hvartill under innevarande

år kommer ytterligare en, å Stora Karlson. I allmänhet utgöra förmånerna

af tjensten för en hvar af desse dels kontant 800 kronor lön

och 300 kronor tjenstgöringspenningar (endast för fyra äro tjenstgöringspenningarne

med hänsyn till särskilda förhållanden bestämda

till resp. 600, 150 och 100 kronor), dels fri bostad, ljus och vedbrand,

planteringsland, der sådant kunnat astadkommas, jemte den lätt till

fiske, som är lots- och fyrbetjente i allmänhet tillförsäkrad.

Å fyrskeppen åtnjuta fyrmästarne, för närvarande 12 till antalet

(deruti inberäknad en reservfyrmästare), dels kontant lön 800 kronor

och tjenstgöringspenningar 600 kronor, dels naturaportion in. fl. förmåner

under vistelsen ombord.

79

Kronolotsar

å

540

kr.

uppm untringsp eu ningar,

76

»

å

480

»

29

»

å

420

»

26

»

å

360

»

)>

33

»

å

300

»

67

»

å

240

))

45

»

å

180

»

»

85

»

å

120

y>

26

»

å

60

»

»

126

»

utan

»

» samt

67

lotslärlingar

å

100

kronor arvode.

Lotsbe
tjeningen.

grunder

Sedan kronolots enligt faststälda 0

mästerlots, ökas för honom uppmuntringspenningarne med 60 kronor

årligen, och upptager staten för sådant ändamål 18,000 kronor för

300 mästerlotsar. Lotsarnes öfriga förmåner äro andel i lotspenningeförtjensten,

hvar på sin lotsplats, dels, då de lotsa för lotshemman,

de särskilda naturaförmåner, som genom kontrakt för hvarje sådant

hemman äro bestämda, dels på vissa ställen fri bostad, planteringsland,

rätt till bete och fiske m. in., vexlande efter olika förhållanden. Lotsliih.

till Biksd. Prot. 1888. 1 Sami. 1 Åfd.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Fyrbe
tjeningen.

Lifräddnings
anstalterna.

22 Femte liufvudtiteln: bil. B.

lotten är, . såsom af Lotsstyrelsens årliga embetsberättelser framgår,

mycket olika på olika ställen och vexlande år efter år, från 3 000

kronor och deröfver på ett eller par ställen, till en obetydlighet vid

otsplatser på Gotland och Oland samt i Bohuslän, hvarest följaktligen

den kontanta aflöningen från lotsverket måste ersätta lotslottens otillräcklighet.

Ungefärliga medeltalet för hela riket torde, enär lotslotternas

antal under de senare åren vexlat mellan 620 och 640 samt

summan af mflutne lotspenningar mellan 609,000 och 675,000 kronor

kunna skattas till omkring 1,000 kronor. Då den kontanta aflöningen

för närvarande i medeltal belöper sig till omkring 300 kronor, skulle

alltså, inkomsten af lön och lotslott för en lots kunna upptagas till

omkring 1,300 kronor, hvartill komme åtskilliga naturaförmåner, hvilka

dock endast med svårighet torde kunna uppskattas i penningar men

vä i allmänhet, der icke fri bostad bestås, icke kunna antagas uppgå

till något större värde.

Betjening^ vid fyrstaten utgöres af fyrvaktare och fyrbiträden

Desse åtnjuta i kontant aflöning:

Vid de fasta fyrarne:

75 fyrvaktare 600 kr. lön, 200 kr. uppmuntringspenningar — 800 kr.

4 » 600 » » 150 )j » _ 75Q B

4 »'' resp. 600, 500 och 400 kronor fast lön utan uppmuntrings
^

penningar, hvaremot de åtnjuta andra fördelar.

43 fyrbiträden 500 kr. lön, 150 kr. uppmuntringspenningar = 650 kr.

äfvensom sam^ige fri bostad, ljus och vedbrand med flere naturaförmåner

i likhet med fyrmästare.

A fyrskeppen:

19 fyrvaktare 700 kr. lön, 200 kr. uppmuntringspenningar = 900 kr

18 fyrbiträden 600 » » 150 » » ^ 75q ,, ''

jemte portion, och öfriga naturaförmåner i likhet med fyrmästare.

Vid åtskilliga mindre ledfyrar. äro fyrvaktare anstälde medelst

kontrakt eller förordnanden tills vidare emot arvoden af i allmänhet

ringa belopp. *

Hvad angår den vid lifräddningsstationerna anstälda personal,

hvilken i allmänhet är antagen endast tills vidare och hvars hufvudsakliga

inkomst af lotsverket utgår i form af traktamenten vid öfnings»

försök och räddningsföretag, torde här endast behöfva nämnas, att

s. 23 Kontrollera mot PDF

Femte hufvud titeln: bil. B.

23

denna personal enligt nu gällande bestämmelser åtnjuter rätt till pension

endast i det fall att vederbörande ådragit sig kroppsskada under

tj en stilöfning samt att ännu ingen af ifrågavarande personal af sådan

anledning erhållit pension — — — — — — — — _ _ _ _ _

Stockholm den 12 Mars 1887.

H. R. ANKARCRONA.

A. W. Feychting.

Anton Granlund.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Femte hufVndtiteln: Ml. C

Stat

för Femte liufvudtiteln år 1889.

1

Indelning och dermed

1

Anvisning

jemförlig

anvisning

Summa.

Summa

i kontant.

pa jorsiay.

summarum.

Sjöförsvarsdepartementet.

Friheter.

Ersättningar

Kronor, ö.

Kronor, ö.

Kronor, ö.

Kronor. 1 ö.

Departementet och öfverstyrelse!!.

Departementschefen ....................................

17,000 -

—

— —

17,000 -

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli

samt kommandoexpeditionen ......................j

26,800 -

- —

— -

26,800 -

38,600 -

- —

— -

38,600

82,400 -

Sgr

82,400 -

--—

- -

82,400 -

Flottans personal.

1

Aflöning för flottans kårer och stater:

nuvarande anslag .............. 1,312,734:

Tillkommer:

till fortsättning af sjömans-

kårens uppsättande ........ 67,000: —

1,379,734 -

— -

— -

- 1,379,734 -

llderstillägg, förslagsanslag .......................

32,000 -

— -

- -

32,000 -

Pensionering af reservbefäl, förslagsanslag, högst

6,400 -

- - -

_ —

6,400 -

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna,

reservationsanslag....................................

287,500 -

— -

- -

- 287,500 -

-

Naturaunderhåll, förslagsanslag.....................

452,450 -

—_ -

- -

- 452,450 -

B åtsm ansindelningen...................................

.

- 75,500 -

- 26,400 -

- 101,900 -

Ersättning för vakanta rusthållsnummer i Ble-

länge län och Södra Möre härad af Kalmar

län.........................................................

114,000

—

- -

- 114,000

1 Lindring i rustnings- och roteringsbesvären, för-

1

120,000

---1-

---

- 120,000

Sgr

i 2,392,084

-| 75,500

- 26,400

- 2,493,984

- 2,493,984 -

Flottans materiel.

1 1

1

Flottans nybyggnad och underhåll, reservations-

i 1

-| 1,200,000

- 1,200,000 -

Transport

11,200,000 |

—1 -

-| ---i

— | -

- 3,776,384 -

opaginerad Kontrollera mot PDF

Femte liufuidtiteln: bil. C,

[ -------—-—-

Indelning och dermed

Anvisning

jemförlig

anvisning

i kontant.

pa förslag.

Summa

summarum.

Friheter.

Ersättningar

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö

Kronor.

Ö

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Transport

I

—

—-

—

3,776,384

—

Diverse anslag.

Flottans öfningar ....................................

670,000

.—

_____

670,000

Sjöbeväringens vapenöfningar, förslagsanslag ...

72,400

—

—

—

72,400

Undervisningsverken:

Sjökrigsskolan.......................... 32,900: —

Skeppsgosseskolan ...... 8 780-__

41,680

—

—

—

—

41,680

—

Sjökarteverket, reservationsanslag..................

60,000

—

—

—

—

—

60,000

_

Stipendier åt sjöofficerare under anställning i

utländsk tjenst eller kommendering utrikes...

15,000

—

—

—

__

_

15,000

Durehmarschkostnader, reservationsanslag

26,000

—

—

—

_

_

26,000

! Sjukvård ..............................................

39,000

—

—

—

__

_

39,000

1 Diverse behof............................................

19,175

—

—

—

—

—

19,175

__

j Bese- och traktamentspenningar, förslagsanslag

19,000

—

—

—

—-—

_

19,000

\ Skrifmaterialier och expenser, ved m. kl, för-

slagsanslag............................................

47,002

—

—

—

__

_

47,002

! Extra utgifter.........................

............

12,500

—

—

—

—

—

12,500

—

Sgr

1,021,757

—

—

—

—

—

1,021,757

_

1,021,757

_

Summa för sjöförsvaret

4,696,241

—

75,500

—

26,400

—

___

_

4,798,141

_

Handeln.

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstal-

terna, reservationsanslag...........................1

1,200,000

405

4

1,200,409

Undervisningsanstalter för sjöfart ..................

94,650

—

—

-_

94,650

Nautisk-meteorologiska byrån ........................

9,000

—

—

9,000

Alderstillägg för personalen vid undervisnings-

anstalterna för sjöfart och föreståndaren vid

nautisk-meteorologiska byrån, förslagsanslag..

13,000

—

—

13,000

Summa för handeln

1,316,650

405

4

1,317,059 -

1,317,059

Summa för Femte hufvudtiteln j

6,012,891 -

- '' 75,905 |-

-I

26,404

_|__|_

6,115,200 -

opaginerad Kontrollera mot PDF

Femte hufvndtiteln: bil. C.

■■ ....——

Extra ordinarie anslag.

Kronor.

ö.

Till genomförande under år 1889 af löneregleringen för flottan.................................

50,000

» fortsättning af pansarbåten Göta ..................................................................

728,000

—

» artillerimateriel ................................................................................

50,000

—

» minväsendet.................................................................................

78,900

—

» ersättning och anskaffningar för försvaret af Fårösund ...................................

25,100

—

Summa

932,000

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln.

Protokoll öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 12

Januari 1888.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Themptander,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

friherre von Otter,

Hammarskjöld,

von Krusenstjerna,

friherre Tamm och

friherre Peyron.

1:°)

Departementschefen Statsrådet von Krusenstjerna anhöll att få

underställa Kongl. Maj:ts nådiga pröfning frågan om reglerandet af

utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel för år 1889 samt yttrade

dervid:

»Vid de förslag, som det åligger mig att inför Eders Kongl. Maj:t

framlägga rörande regleringen af utgifterna för år 1889 under riksstatens

sjette hufvudtitel, har jag ansett mig böra utgå från ännu

bestående förhållanden, ehuru, såsom Eders Kongl. Maj:t täcktes erinra

sig, till slutlig behandling af näst sammanträdande Riksdag hvilar ett

Bih. till Riksd. Prat. 1888. 1 Sami. 1 Afd. 1 Raft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

[10

Tillfällig löneförbättring

för kommerskollegium.

Rätt att disponera

lediga

löner vid

kollegium.

2 Sjette hafva dtiteln.

vid 1885 års riksmöte antaget förslag om ändrad lydelse af 6 § regeringsformen,

enligt hvithet utöfver nuvarande sju departement, ytterligare

ett sådant skulle tillkomma, nemligen la?idtbruJcs-, industri- och

handelsdepartementet, och af hvars antagande skulle följa, att kommerskollegium

komme att indragas. Derest nämnda förslag blifver lag,

komma deraf att föranledas åtskilliga förändringar i den statsreglering

jag nu ämnar föreslå, i det att vissa anslagstitlar måste öfverföras till

en ny hufvudtitel, upptagande anslagen till det nya departementet och

derunder lydande förvaltningsgrenar, och andra anslagstitlar komma

att helt och hållet ur riksst-aten utgå eller till beloppen förändras.

Till följd deraf att grundlagsändring omedelbart träder i kraft och att

det således vore af vigt, att förslag om det nya departementets organisation

i god tid uppgjordes, behagade Eders Kongl. Maj:t den 11

sistlidne November uppdraga åt mig att i sådant hänseende afgifva

yttrande, och har med anledning deraf dylikt förslag blifvit af mig uppgjordt.

Det torde emellertid tillåtas mig att först föredraga frågan om

regleringen af utgifterna med hänsyn till ofvan angifna utgångspunkt,

hvarefter jag utbeder mig få lemna redogörelse för förslaget)).

Departementschefen anförde härefter beträffande de särskilda anslagstitlarne:
-

Kommerskollegium.

A) Kommerskollegium.

Under flera föregående år har Riksdagen, uppå framställning af

Eders Kongl. Maj:t, dels på det att Eders Kongl. Maj:t måtte komma

i tillfälle att tilldela kommerskollegiets ledamöter samt dess i stat uppförde

embets- och tjenstemän, med undantag af fyra kanslister, tillfällig

löneförhöjning med tjugu procent af de i stat faststälda lönerna, på

extra stat anvisat derför nödiga medel, dels ock medgifvit att aflöningsbelopp,

som vore i kollegiets stat anvisade ej mindre för en advokatfiskalstjenst

än äfven för andra ledigblifna eller ledigblifvande befattningar

inom kollegiet, i afseende å hvilka indragning kunde ega rum

eller förändring eljest vidtagas, fmge af Eders Kongl. Maj:t disponeras

i den mån sådant vore erforderligt för bestridande af göromålen inom

kollegiet eller för beredande åt bemälde embets- och tjenstemän af

samma aflöningsförmåner, som andra med dem likstälde tjenstemän

åtnjöte.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Sjette liufvudtiteln.

Det sålunda af Riksdagen för tillfällig löneförbättring anvisade

anslag utgör för innevarande år 7,640 kronor, och de aflöningsbelopp,

som enligt Riksdagens medgifvande äro för samma år disponibla för

att i afseende å avlöningsförhållanden likställa kollegiets embets- och

tjensteman med deras vederlikar inom andra embetsverk, bestå af behållningen

af aflöningen vid en advokatfiskalstjenst 1,400 kronor, eu

kommersrådslön 4,500 kronor samt lönen vid en kanslisttjenst, hvars

innehafvare vid 1887 års slut undfått afsked, 700 kronor, eller tillsammans

6,600 kronor. Dessa medel — 7,640 kronor och 6,600 kronor

eller tillhopa 14,240 kronor — äro emellertid icke tillräckliga för att

bereda kollegiets embets- och tjensteman samma aflöningsförmåner,

som andra med dem likstälde tjenstemän åtnjuta, ty dertill skulle erfordras

ytterligare 860 kronor.

De skäl, hvilka föranledt Riksdagen att tillförene och jemväl för

innevarande år anvisa medel för tillfällig löneförbättring åt kollegiets

embets- och tjenstemän samt lemna ofvan omförmälda medgifvande i

afseende å dispositionen af lediga aflöningsbelopp, qvarstå sålunda äfven

för nästkommande år i oförminskad giltighet. Jag hemställer derföre,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att

dels, på det att Eders Kongl. Maj:t må komma i tillfälle att med

samma belopp som för innevarande år tilldela kommerskollegiets ledamöter

samt dess i stat uppförde embets- och tjenstemän, med undantag

af fyra kanslister, tillfällig löneförbättring under år 1889, på extra

stat för år 1889 anvisa 7,640 kronor,

dels ock medgifva att intill slutet af år 1889, i den mån sådant är

erforderligt för bestridande af göromålen inom kollegiet eller för beredande

åt bemälde embets- och tjenstemän af samma aflöningsförmåner,

som andra med dem likstälde tjenstemän åtnjuta, af Eders

Kongl. Maj:t må för ändamålet disponeras de aflöningsbelopp, som äro

i kommerskollegiets stat anvisade ej mindre för en advokatfiskalstjenst

än äfven för andra ledigblifna eller ledigblifvande befattningar inom

kollegiet, i afseende å hvilka indragning kan ega rum eller förändring

eljest vidtagas.

B) Patentbyrån.

Beträffande patentbj^råns ekonomiska förhållanden under år 1887

har dess tillförordnade byråchef uti afgifven promemoria meddelat,

att byråns inkomster under sistnämnda år utgjort

[2.]

Angående

disposition

af patent- och

varumärkesafgifter.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sjette hufvud titeln.

afgifter för 661 (deraf 3 obetalda) patentansökningar kronor 32,900: —

årsafgifter för patent ......................................................... » 18,845: —

afgifter för 203 (deraf 1 obetald) registreringsansökningar » 8,080: —

för försålda publikationer.................................................. » 1,413: 50

summa kronor 61,238: 50,

samt att byråns utgifter, bvilka dock, då räkenskaperna ännu icke

afslutats, ej kunde med full noggranhet uppgifvas, under samma år uppgått

till 59,502 kronor 8 öre, af hvilket belopp de vigt.igaste posterna

utgjordes af aflöningar och arfvoden 28,902 kronor 50 öre, byråns

publikationer 18,092 kronor 66 öre, återstälda patent- och registreringsafgifter

3,710 kronor, utgifter för byråns bibliotek 2,720 kronor 44

öre, renskrifning 2,625 kronor samt bidrag till upprätthållande af patentunionens

internationela byrå i Bern 1,660 kronor 40 öre.

För år 1886 belöpte sig patentbyråns inkomster till 52,853 kronor

93 öre och dess utgifter till 66,727 kronor 33 öre. Under år 1887

hafva således inkomsterna stigit och utgifterna minskats mot hvad

förhållandet var under föregående året.

Ökningen i inkomsterna har hufvudsakligen berott på de successivt

stigande årsafgifter, hvilka enligt gällande patentförordning skola erhiggas

för beviljade patent och hvilka, såsom ofvan nämnts, uppgått

till 18,845 kronor under år 1887 emot 10,705 kronor år 1886.

Uti den omnämnda promemorian har tillförordnade byråchefen

vidare anfört att, derest, såsom antagligt syntes vara, patentansökningarnas

antal fortfarande komme att ökas, det blefve af nöden att

ytterligare förstärka byråns tekniska arbetskrafter, på det att den

granskning af uppfinningars nyhet, som i byrån borde verkställas,

måtte kunna i nämnvärd mån motsvara sitt ändamål. För att denna

granskning skulle blifva fullt verksam, erfordrades ock att, i öfverensstämmelse

med hvad i alla utländska patentverk egde rum, byrån försåges

med en i möjligaste mån fullständig samling af teknisk literatur.

Att ett dylikt bibliotek äfven för allmänheten vore af behofvet påkalladt,

framginge deraf, att byråns nuvarande boksamling, som hufvudsakligen

utgjordes af utländska patentskrifter och mera betydande

tekniska tidskrifter, under år 1887 anlitats af närmare 1,400 personer.

Slutligen har tillförordnade byråchefen uttalat den åsigt att, då

byråns inkomster i följd af de föreskrifna årsafgifterna för beviljade

patent ännu under flera år torde komma att successivt ökas, det ock

kunde med full visshet antagas, att patentverket fortfarande skulle

kunna ega bestånd och efter behofvet utvecklas, utan att statsverket

för detta ändamål betungades med några kostnader.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Sjette hufVudtiteln.

I likhet med hvad för innevarande år är bestämdt, tillstyrker jag

i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att

medgifva,

att afgifterna för patent och för registrering af varumärken må

användas till bestridande af de utgifter, hvilka betingas af tillämpning

under år 1889 af förordningen angående patent och lagen om skydd

för varumärken.

Rikets ekonomiska kartverk.

I underdånig skrifvelse den 21 November 1887 har afdelningschefen

vid generalstabens topografiska afdelning, i sammanhang med

afgifvande af förslag till inkomst- och utgiftsstater för de ekonomiska

kartverken för innevarande år, tillika gjort framställning om de anslag,

som för kartarbetenas bedrifvande under år 1889 syntes erfordras.

Enligt afdelningschefens förslag till stater för innevarande år,

hvilka blifvit af Eders Kongl. Magt faststälda den 2 December 1887,

skulle kostnaderna under år 1888 belöpa sig:

för det allmänna ekonomiska kartverket, som har att kartlägga

södra och mellersta delarne af riket, till 67,700 kronor, och

för Norrbottens läns ekonomiska kartverk till 24,200 kronor.

De tillgångar, som för dessa utgifter kunna påräknas, äro

för mellersta och södra delarne af riket:

beräknad behållning från år 1887 1,000 kronor, anslag på ordinarie

stat 6,000 kronor, anslag på extra stat 45,000 kronor, under anslaget

till landtmäteri staten besparade 24 andre-landtmätarelöner 21,600 kronor

samt förslagsvis beräknad inkomst för under år 1887 försålda

kartor och beskrifningar 100 kronor, eller tillhopa 73,700 kronor; och

för Norrbottens län:

motsedd behållning från år 1887 200 kronor, anslag på extra stat

31,000 kronor och förslagsvis beräknad inkomst genom försäljning

under år 1887 af kartor och beskrifningar 200 kronor, eller tillhopa

31,400 kronor.

Enligt Riksdagens medgifvande och Eders Kongl. Maj:ts beslut af

sistberörde dag kommer det till 13,200 kronor beräknade öfverskottet

å tillgångarna att användas till bestridande af utgifter för det topografiska

kartverket.

I fråga om storleken af de anslag, hvilka för fortsättning af de

ekonomisk-geografiska kartarbetena i Norrbottens län samt de ekono
-

mi

Anslag till

rikets ekonomiska

kartverk.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sjette hufvudtlteln.

miska kartarbetena i öfriga delar af riket för år 1889 erfordras

och böra hos Riksdagen äskas, har afdelningschefen i ofvanberörda

skrifvelse fasthållit vid den under de senare åren tillämpade grundsats,

att någon förhöjning i samfälda beloppet af de till dessa kartarbeten

samt till generalstabens topografiska arbeten nu utgående anslag icke

bör ifrågasättas, dervid afdelningschefen dock fäst uppmärksamheten

derpå, att det under de senare åren varit nödigt att för bestridande

af kostnaden för en del för alla de allmänna kartverken gemensamma

och grundläggande arbeten, hvilka det ålåge topografiska afdelningen

enligt nådiga brefvet den 1 November 1872 att med sitt arbetsanslag

utföra och åt hvilka måste gifvas ett flerårigt försprång, anlita öfverskott,

som kunnat beredas å de till ekonomiska kartverken anvisade

anslag. Utan en dylik anordning skulle topografiska afdelningens egna

fältarbeten — hvilka, förutom andra dermed afsedda ändamål, äfven

skola bilda underlag för Sveriges geologiska undersökning — hafva i

betänklig grad förminskats. Såvida topografiska afdelningen skulle

kunna af sitt arbetsanslag bestrida kostnaderna för de för de ekonomiska

kartverken grundläggande arbetena, vore en förhöjning af detta

anslag nödig. Men eu dylik förhöjning kunde undvikas under den

förutsättning, att nuvarande anslaget till de ekonomiska kartverken

äfven för år 1889 anvisades och att en sådan anordning af dessa

kartarbeten vidt oges, att ett öfverskott kunde beredas till fyllande af

bristen i det topografiska anslaget, och dymedelst det missförhållande

mellan de särskilda anslagsbeloppen utjemnas, som med hänsyn till

kartverkens samverkan och jemnsidiga fortgång för närvarande egde

rum. En sådan anordning kan ock, enligt hvad afdelningschefen

meddelat, imder år 1889 utan väsentlig olägenhet åstadkommas.

Vidkommande det allmänna ekonomiska kartverket, hafva nemligen

dess arbeten inom Vermlands län nu så fortskridit, att kartläggningen

af detta vidsträckta län anses kunna afslutas under år 1889;

och då topografiska afdelningen, förutom de inom nyssnämnda län påbörjade

fältmätningsarbeten, under de senare åren på underlag af en af

afdelningen sjelf upprättad stomkarta derjemte utfört dylika arbeten

inom Gefleborgs län samt under år 1888 skall kartlägga Gotlands län,

har derigenom ekonomiska kartverket — hvad beträffar dess uppgift

att lemna stomkartor för den topografiska kartläggningen — vunnit

ett icke obetydligt försprång, hvarföre det icke är oundgängligen

nödvändigt att under år 1889 uttaga hela den arbetsqvantitet å fältet,

som genom fullt användande af anslagsbeloppet skulle kunna vinnas.

Hvad vidare angår kartarbetena inom Norrbottens län, har afdel
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Sjette hufvudtiteln.

ningschefen meddelat, att dessa, sedan planmätningarna nu blifvit afskräde,

utgöras hufvudsakligen af terrängmätningar samt utgifning i

tryck af kartor och beskrifningar. Ehuru särskild! kartutgifningen

borde bedrifvas med all den skyndsamhet, som tillgång på derför

lämplig personal medgåfve, har afdelningschefen dock ansett arbetena

under år 1889 kunna ordnas så, att ett öfverskott för ofvan angifna

ändamål kunde beredas.

Dervid har afdelningschefen likväl ansett det icke böra lemnas

obemärkt, att detta öfverskott möjligen behöfde tagas i anspråk äfven

för ett annat ändamål. I sådant afseende erinrar afdelningschefen,

hurusom komiterade för uppgörande af förslag till förordning angående

de svenske lapparne och de bofaste i Sverige år 1883 gjort

framställning, att Vesterbottens läns fjelland snarligen måtte varda

kartlagdt. 1 det underdåniga utlåtande, afdelningschefen med anledning

deraf afgaf den 27 September samma år, framhöll afdelningschefen

de fördelar, som skulle vinnas derigenom att, i den mån kartläggningen

af Norrbottens län fullbordades, den derigenom successivt

ledigblifvande personalen, hvilken redan vore förtrogen icke allenast

med de särskilda arbetsmetoder, som vid kartläggning af fjellandet

tillämpades, utan äfven med de egendomliga förhållanden, hvarmed

vistelsen i sådana öde trakter vore förknippad, finge .i det angränsande

länet användas. Ehuru något förslag i afseende på tid, sätt

och anskaffande af medel för en sådan anordning icke då kunde framställas,

anbefalde Eders Kongl. Maj:t likväl, att de för ifrågavarande

kartläggning nödiga triangelmätningar skulle genom topografiska afdelningen

utföras; och, enligt hvad afdelningschefen uti nu ifrågavarande

underdåniga skrifvelse anmält, hafva dessa triangelmätningar, hvilka påbörjades

år 1885, så fortskridit, att ur denna synpunkt något hinder

icke möter för sjelfva kartläggningens påbörjande. För den händelse

Eders Kongl. Maj:t nu skulle finna lämpligt förordna, att generalstabens

topografiska afdelning, med användande af den personal, som

härför finnes lämplig, redan under år 1889 skall påbörja nämnda kartläggning,

har afdelningschefen vidare anmält att, för såvidt icke särskilt

anslag för detta ändamål äskas, några andra medel derför icke

finnas tillgängliga än den behållning, som möjligen kan beredas å

anslaget till kartarbetena i Norrbottens län.

Af hvad sålunda blifvit anfördt och af hvad gjorda utredningar

gifvit vid handen rörande den tid, som erfordras för de allmänna kartverkens

fullbordan, har afdelningschefen funnit framgå nödvändigheten

af, att de nuvarande anslagen fortfarande utgå med oförmiuskadt belopp,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Sjette hufVudtiteln.

dervid afdelningschefen slutligen erinrat, att af det förhållandet, att

besparingar kunnat beredas å de ekonomiska kartverkens anslag, ingalunda

finge dragas den slutsats, att dessa anslag icke vore till sin

nuvarande storlek erforderliga, utan hade detta förhållande sin grund

i nödvändigheten att förverkliga en till besparing ledande samverkan

mellan de olika kartverken och sålunda i möjligaste grad befrämja

alla kartverkens jemnsidiga och skyndsamma fortgång, likasom den

omständighet, att sådana besparingar hittills ansetts böra beredas å de

ekonomiska kartverkens anslag för att komma de topografiska arbetena

till godo, icke uteslöte möjligheten af att i en framtid ett motsatt

tillvägagående kunde behöfva anlitas; och har afdelningschefen, som

icke ansett lämpligt att på grund af de för olika år vexlande förhållandena

i afseende å storleken af de medel, som för de olika slagen

af kartarbeten erfordrades, föreslå en minskning i det ena anslaget

och en motsvarande ökning i det andra, följaktligen i underdånighet

hemstält, att de till de ekonomisk-geografiska kartarbetena i Norrbottens

län samt till de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket

för innevarande år anvisade anslag äfven måtte för år 1889 till oförändrad

storlek anvisas, samt att den behållning, som härå kunde komma

att uppstå, finge, i mån af behof, användas till bestridande af utgifter

för generalstabens topografiska arbeten.

Till denna hemställan har kommissionen för de allmänna kartarbetena

förordat nådigt bifall.

I det yttrande, jag den 25 April 1887 inför Eders Kongl. Maj:t

afgaf rörande anslagen till de ekonomiska kartverken för innevarande

år, erinrade jag om ett af förste landtmätaren J. E. Nyström afgifvet

förslag till landtmäterikårens organisation, hvilket förslag äfven berörde

det ekonomiska kartverket och derför erforderliga anslag. Detta

förslag är jag dock ännu icke i tillfälle att underställa Eders Kongl.

Maj:ts nådiga pröfning, enär yttranden öfver förslaget ännu icke inkommit

från alla de myndigheter, till hvilka detsamma för afgifvande

af utlåtande remitterats.

På grund af hvad afdelningschefen anfört, och då de besparade

andre-landtmätarelönerna fortfarande äro för de ekonomiska kartverken

att påräkna, tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t.

täcktes föreslå Riksdagen

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Sjette hufvudtiteln.

att, utöfver det å riksstatens sjette hufvudtitel för rikets ekonomiska

kartverk uppförda ordinarie anslag, 6,000 kronor, under samma

hufvudtitel på extra stat för år 1889 anvisa till fortsättande af de

ekonomisk-geografiska kartarbetena i Norrbottens län 31,000 kronor

och för de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket 45,000

kronor, eller tillsammans 76,000 kronor, äfvensom medgifva, att möjligen

uppstående behållningar å båda anslagen må användas äfven till

bestridande af utgifter för det topografiska kartverket.

Landsstaterna i länen.

Uti skrifvelse af den 5 September 1885 har Eders Kongl. Majrts

befallningshafvande i Kopparbergs län föreslagit, att två för närvarande

lediga länsmanstjenster inom länet, nemligen i Vika länsmansdistrikt

och i Utaribrodelens länsmansdistrikt af Stora Tuna socken, måtte i anseende

till den jemförelsevis ringa omfattningen af de till nämnda tjenster

hörande göromål, den begränsade folkmängden och distriktens

icke synnerligen vidsträckta omfång indragas och derunder lydande

områden förläggas till andra angränsande länsmansdistrikt samt de

härigenom uppkommande disponibla länsmanslöner användas till inrättande

af två nya länsmanstjenster i andra delar af länet, hvilka deraf

vore i större behof än ofvannämnda båda distrikt.

Enligt länsstyrelsens förslag skulle af Vika länsmansdistrikt, som

omfattar Vika och Thorsångs socknar, den förra socknen förläggas till

Sundborns länsmansdistrikt och den senare till Silfbergs och Gustafs

länsmansdistrikt. Utanbrodelens länsmansdistrikt skulle förenas med

Ofvanbrodelens länsmansdistrikt af Stora Tuna socken och tillsammans

med detta bilda ett distrikt.

De båda nya länsmanstjensterna skulle användas för delning af

Lima och Leksands länsmansdistrikt.

Hvad anginge behofvet af delning utaf Lima länsmansdistrikt, omfattande

Lima och Transtrands socknar, erinrade länsstyrelsen, att detta

distrikt omfattade ett område af icke mindre än tjugu qvadratmil, deraf

på Lima socken belöpte 11 § qvadratmil och på Transtrands socken

8 J qvadratmil, med en utsträckning från norr till söder af fullt 7 mil

och från öster till vester af omkring 4 mil. Vid detta förhållande och

ehuru hvarken folkmängden i distriktet, utgörande vid 1883 års utgång

inom Lima socken 2,454 personer och inom Transtrands socken 1,692

personer eller tillhopa 4,146 personer, vore synnerligen stor eller

Bill. till Riksd. Prot. 1888. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft. 2

[4]-

Användande

af indragen

länsmanslön

till inrättande

af ny länsmanstjenst

inom Kopparbergs

lan.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Sjette hufvudtiteln.

tjenstegöromålens mängd, utgörande i medeltal för åren 1879—1883

omkring 240 ärenden, vore särdeles betydlig, syntes dock en delning

af distriktet vara af verkligt behof påkallad, helst genom anställandet

af en särskild länsman i Lima socken, hvarest lönkrögeriet tagit stor

utsträckning, öfvervakandet af bränvinsförsäljningsförordningens efterlefnad

skulle komma att mycket underlättas. Också hade Lima socknemän,

jemlikt beslut å kommunalstämma den 13 Juli 1884, anhållit att

socknen måtte komma att utgöra ett särskildt länsmansdistrikt.

Beträffande Leksands länsmansdistrikt, bestående af Leksands och

Siljansnäs socknar, omfattade detta distrikt en areal af 10 f qvadratmil,

med en folkmängd af omkring 13,400 personer, och utgjorde

de vid länsmanskontoret, handlagda ärenden i medeltal för åren 1879 —

1883 omkring 1,500, hvaraf alltså framginge att, med hänsyn ej mindre

till distriktets vidsträckta område än äfven till göromålens antal

och folkmängden, en delning af jemväl ifrågavarande distrikt vore behöflig

och önskvärd.

Kammarkollegium och statskontoret, hvilka uti ett den 5 Februari

1887 till civildepartementet inkommet underdånigt utlåtande yttrat sig

i ärendet, hafva icke haft något att erinra emot indragning af länsmanstjensten

i Vika länsmansdistrikt och distriktets fördelande, på sätt

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande föreslagit, men deremot på

anförda skäl ansett sig åtminstone för närvarande sakna giltig anledning

att tillstyrka indragning af länsmanstjensten i Utanbrodelens distrikt

och detta distrikts förenande med Ofvanbrodelen till ett länsmansdistrikt,

helst inom länet funnes andra länsmansdistrikt, som med

större skäl syntes kunna och böra sammanläggas.

Angående den af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande ifrågasatta

delning af Lima och Leksands länsmansdistrikt hafva embetsverken

anfört, att Lima distrikt visserligen till ytvidden voi-e större än

Leksands distrikt, hvadan en delning af förstnämnda distrikt syntes,

med hänsyn särskildt till polisuppsigtens behöriga upprätthållande, icke

vara opåkallad; men då Leksands länsmansdistrikt både i fråga om

folkmängd och antalet af de mål, som af länsmannen handlades, vore

betydligt större än Lima länsmansdistrikt, syntes embetsverken öfverA^ägande

skäl tala för, att af dessa båda distrikt Leksands distrikt borde

i första rummet delas och att med delningen af Lima distrikt finge

anstå, till dess genom vederbörande tjensteinnehafvares afgång i något

af de mindre länsmansdistrikten inom länet och dettas förening med

annat distrikt en länsmanslön blefve för ändamålet disponibel.

Lika med kammarkollegium och statskontoret anser jag mig icke

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Sjette hnfvudtiteln.

för närvarande böra tillstyrka indragning af det länsmansdistrikt, som

omfattar Utanbrodelen af Stora Tima socken.

Deremot synas mig giltiga skäl hafva blifvit anförda för indragning

af Vika länsmansdistrikt och detta distrikts fördelning, på sätt

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande föreslagit.

Hvad angår frågan om användningen af den genom en dylik indragning

disponibla länsmanslönen, så synes mig genom hvad i ärendet

förekommit vara till fullo ådagalagdt behofvet utaf delning af såväl

Leksands som Lima länsmansdistrikt. Men då för närvarande

endast ettdera distriktet kan ifrågakomma att delas, anser jag för min

del, i olikhet mot kammarkollegium och statskontoret, att Lima distrikt

härvidlag bör ega företräde. Jag grundar denna åsigt på distriktets

betydande areal och utsträckning samt på svårigheten för en enda

länsman att inom ett så betydligt område utöfva en något så när nöjaktig

polisbevakning.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att det aflöningsbelopp, som kan blifva tillgängligt genom indragning

af Vika länsmansdistrikt inom Kopparbergs län, må användas

till aflönande af en länsman i ett nytt distrikt, bildadt genom delning

af Lima länsmansdistrikt i samma län.

Vidare har jag att i underdånighet anmäla att, enligt hvad statskontoret

i sin berättelse angående statsverkets tillstånd och behof Höjning å anmeddelat,

följande landsstatsboställen till statsverket indragits, utan att

ersättning till vederbörande tjenstemän ännu blifvit å anslaget till af landsstats»landsstaterna

i länen» uppförd: bostaiien.

länsmansbostället i Algutsrums härad af Kalmar län, \ mantal

Qvigerölla n:o 5;

länsmansbostället i Möckleby härad af samma län, T% mantal Bläsinge

n:o 8;

kronofogdebostället i Göteborgs fögderi af Göteborgs och Bohus

län, 1 mantal Askim Knapegården; samt

länsmansbostället i Karlstads tingslag af Vermlands län, 1 mantal

Solberg n:o 1.

På grund häraf torde, på sätt statskontoret hemstält, Eders Kongl.

Maj:t behaga föreslå Riksdagen,

att penningeanslaget under »landsstaterna i länen» måtte höjas

med det belopp, hvartill nämnda indragna boställens afkastning är i

stat beräknad, eller 2,533 kronor;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Sjette hufyudtiteln.

kommande, i händelse af bifall härtill, anslaget till »landsstaterna

i länen (deraf 90,000 kronor reservationsanslag)» att höjas från 2,641,049

kronor till 2,643,582 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstaten.

[6]. Då Eders Kongl. Maj:t den 28 Oktober sistlidna år i nåder för
iteten^ör

or^!iac^e dåvarande chefen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att

väg- och vara chef för styrelsen för statens jernvägstrafik, väckte jag fråga, att

nadast^rdsen ^synen öfver statens jern vägsbyggnader, hvilken för närvarande utna

88 yre se • öfvas af förstnämnda styrelse, borde öfverflyttas till styrelsen för

statens jernvägstrafik, samt yttrade i afseende härå:

»Sedan styrelsen öfver statens jern vägsbyggnader med 1882 års

slut upphörde, har bestyret med ledningen af statens jernvägsbyggnader

varit uppdraget åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, och har för sådant

ändamål ett extra anslag å 20,000 kronor för år blifvit vid hvarje

riksdag från och med år 1882 uppfördt i riksstaten under anslagstiteln

»väg- och vattenbyggnadsstaten». Denna anordning har emellertid

vant endast provisorisk. Uti den underdåniga skrifvelse af den 21

Maj 1882 angående reglering af utgifterna under riksstatens sjette

hufvudtitel, hvarmed Riksdagen anmälde, att berörda anslag blifvit

beviljadt, erinrar Riksdagen, att förslag flera gånger väckts om öfverflyttande

af ledningen af statens jernvägsbyggnader till styrelsen för

statens jernvägstrafik; att af angifna skäl någon sådan öfverflyttning

då visserligen ej kunde komma i fråga, men att skäl ej heller ansetts

förefinnas att definitivt uppdraga bestyret med jernvägsbyggnaderna

åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Trågan om ordnandet af tillsynen

öfver statens jernvägsbyggnader bör nemligen lemnas öppen,

intilldess fullbordandet af banan till Sollefteå kan motses, samt det

visat sig, huruvida och i hvilken omfattning jernvägsbyggande för statens

räkning derefter kommer att ega rum.’

Sedan Bräcke—Sollefteå banan under sistlidna år blifvit fullbordad

och sedan af öfriga större stambanebyggnader, hvilka under senare

åren bedrifvits, linien Söderhamn—Kilafors redan är färdigbygd och

å linien Hudiksvall—Ljusdal vid nästa års början endast mindre kompletteringsarbeten

återstå, komma från och med nästa år och antagligen

under många följande år statens jernvägsbyggnader ej att bedrifvas å

mera än en linie, stambanan norr om Långsele. Skäl synes ej heller

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Sjette hufvudtiteln.

förefinnas till antagande, att de årliga anslagen till denna stambana

skola blifva så stora, att arbetet bör försiggå på flera arbetsdistrikt.

Den omfattning, hvari jernvägsbyggandet för statens räkning hädanefter

kommer att eg a rum, synes således ej blifva så betydlig, att

numera deri kan ligga något hinder att förlägga tillsynen öfver detta

byggande till styrelsen för statens jernvägstrafik».

Ehuru jag obetingadt erkände det synnerligen förtjenstfulla sätt,

hvarpå statens jernvägsbyggnader allt hittills handhafts, uttalade jag

vidare såsom min åsigt, att en dylik öfverflyttning skulle komma att

befordra enhet i ledningen af hela vår jernvägsförvaltning samt medföra

åtskilliga förenklingar och tilläfventyrs besparingar i administrationen.

Härefter behagade Eders Kongl. Maj:t, med bifall till af mig

gjord hemställan, i nåder förklara sig vilja hos näst sammanträdande

Riksdag föreslå, att till styrelsen för statens jernvägstrafik måtte anvisas

de för handhafvande af tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader

nödiga anslag, äfvensom anbefalla trafikstyrelsen att afgifva förslag,

huru inom styrelsen handläggningen af de ärenden, som rörde ledningen

af dessa jernvägsbyggnader med hvad dertill hörde, borde ordnas.

Det torde nu tillåtas mig att under denna anslagstitel i ett sammanhang

anmäla alla de frågor, som med den sålunda ifrågasatta öfverflyttningen

af jernvägsbyggnadsärendena stå i samband.

Härvid har jag att till en början meddela, att— då det syntes mig

böra utredas, huruvida icke i sammanhang dermed, att trafikstyrelsen

öfvertoge tillsynen af statens jernvägsbyggnader, jemväl tillsynen öfver

de enskilde jernvägarne lämpligen borde öfverflyttas från väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen till trafikstyrelsen, — dessa båda embetsverk

blefvo anmodade att gemensamt afgifva yttrande i denna fråga. Till

svar härå hafva styrelserna anfört, att antalet af de tjenstemän vid statens

jernvägstrafik, hvilka vore så qvalificerade, att de kunde öfvertaga den

tillsyn öfver de enskilde jernvägarne, som för närvarande utöfvades af

de under väg- och vattenbyggnadsstyrelsen lydande distriktcheferna,

icke vore större än jernvägstrafikens eget behof kräfde; att följaktligen,

i händelse trafikstyrelsen jemväl skulle öfvertaga väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

befattning med de enskilde jernvägarne, jernvägstrafikens

tjenstemannapersonal måste ökas, derest icke den närmaste tillsynen

öfver dessa jernvägar fortfarande skulle åligga distriktcheferna, hvilket

dock icke vore lämpligt, enär desse tjenstemän sålunda skulle komma

att lyda under två särskilde chefer, och ett dylikt förhållande tvifvelsutan

skulle inverka störande på hela deras tjenstgöring; samt att en

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Sjette hufvndtiteln.

dylik förändring sålunda komme att medföra en ökad kostnad för

statsverket; och hafva styrelserna på grund häraf samt med erinran,

att tillsynen öfver de enskilda banornas rörliga materiel redan nu

utöfvas af trafikstyrelsen, såsom sin åsigt uttalat, att den tillsyn

öfver de enskilde jernvägarne, som nu tillhör väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

bör fortfarande vid denna styrelse bibehållas.

På grund af hvad styrelserna sålunda yttrat, anser jag frågan om

öfverflyttning till trafikstyrelsen af hela tillsynen öfver de enskilde

jernvägarne böra för närvarande förfalla.

Jag öfvergår härefter till frågan, huru handläggningen af de

ärenden, som angå ledningen af statens jern vägsbyggnader, bör för

framtiden inom trafik styreis en ordnas.

I detta afseende har trafikstyrelsen uti den underdåniga skrifvelse,

som styrelsen, till åtlydnad af ofvannämnda nådiga befallning, den 16

December sistlidna år aflåtit-, till en början erinrat, att frågan om öfverflyttning

till styrelsen af jernvägsbyggnadsärendena redan tillförene varit

föremål för behandling hos styrelsen, hvilken den 13 Februari 1869 uti

ärendet afgifvit underdånigt utlåtande. Det förslag, styrelsen då framlade

rörande nämnda ärendens behandling hos styrelsen, hade dock på

grund af nådig föreskrift uppgjorts under förutsättning, att till fortsättande

af statens jernvägsbyggnader komme att årligen anvisas från

3 till 4 millioner kronor. Ehuru nu någon anvisning icke blifvit

meddelad om jernvägsbyggnadernas blifvande omfattning, ansåge sig

styrelsen likväl, med afseende å hvad Riksdagen uttalat i dess underdåniga

skrifvelse den 26 Maj 1886, hvarmed Riksdagen anmälde sitt

beslut rörande jernvägen norr om Sollefteå, böra utgå från det antagandet,

att de årliga anslagen komme att uppgå till endast 2 å 21

millioner kronor, och styrelsen kunde på denna grund föreslå en anordning,

som, ehuru den öfverensstämde med de åsigter, styrelsen år

1869 uttalat, likväl något skilde sig från det då af styrelsen afgifna

förslag.

Men ej allenast denna begränsning af byggnadssumman utan äfven

åtskilliga under årens lopp vid jernvägsbyggnaderna inträffade förändringar

möjliggjorde en förenkling af styrelsens äldre förslag. Sålunda

skedde nu vid arbetslinien redovisning och upprättades bokslut

öfver såväl arbetena som materielen, hvarigenom göromålen vid styrelsens

byrå högst väsentligen minskades. Härtill bidroge ock den på grund

af erhållna föreskrifter i viss mån påbörjade tillämpningen af entreprenadsystemet,

och slutligen hade styrelsen ansett sig kunna påräkna,

att landstingens åtagande att för banan norr om Sollefteå till jern
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Sjette liufvudtiteln.

vägens disposition ställa erforderlig mark skulle nästan fullständigt

befria såväl arbetsbefälet på linien som styrelsen från de många gånger

rätt invecklade och alltid tidsödande expropriationsgöromålen.

I sitt ofvan åberopade år 1869 afgifna utlåtande hade styrelsen

uttalat, att någon direkt ledning af arbetena icke kunde af någon

styrelsens ledamot eller tjensteman utöfvas samtidigt med att han hade

att handlägga ärenden, som folie inom förvaltningen af de trafikerade

jernvägarne. Hvad styrelsen härom yttrat vid* en tidpunkt, då statens

trafikerade jernvägar upptoge en längd af 1,118 kilometer, måste så

mycket mera gälla nu, då den trafikerade banlängden uppginge till ej

mindre än 2,496 kilometer och snart komme att, än ytterligare ökas.

Denna ledning ansåge styrelsen således nu, som förut, böra anförtros

åt en från trafikförvaltningsgöromålen fullt fristående ingeniör,

hvilken kunde helt och hållet egna sig åt byggnaden. I afseende å

denne ingeniör hade styrelsen år 1869 föreslagit, att han borde benämnas

öfveringeniör och att till honom skulle öfverlemnas chefskapet

för en särskild temporär afdelning af styrelsen, benämnd byggnadsafdelningen,

med rätt för honom att sjelfständigt besluta i sådana

frågor rörande arbetenas utförande, hvilka af styrelsens chef bestämdes.

Men med den begränsning i byggnadsanslagen, som nu lagts

till grund för styrelsens förslag, ansåge styrelsen öfveringeniörens

göromål såsom endast styrelseledamot och föredragande komma att

blifva af allt för ringa omfattning. Byggnadsledarens hufvudsakliga

verksamhet borde derföre nu förläggas till linien och kunde derstädes

förenas med chefskapet för byggnadsdistriktets byrå. Ty under det

att arbetena, så länge årsanslagen hållits vid 4 millioner kronor och

deröfver, varit fördelade på två eller flera distrikt, hvart och ett med

sin särskilda byrå, material- och kassaförvaltning, och under befäl af

en distriktsingeniör, erfordrades, efter det byggnadsanslagen blifvit,

betydligt minskade, icke längre någon delning af arbetslinien i särskilda

komplexer, utan kunde arbetena ledas från endast en byrå af

en chef, hvars funktioner närmast motsvarade de hittills varande distriktsingeniörernas,

och förutom hvilken någon annan sammanhållande

ledning ej vore af nöden, än den som utöfvades af styrelsens chef.

Distriktsingeniören blefve sålunda den verklige öfveringeniören, som

borde ega att ensam besluta om alla vid byggnaden förekommande

anordningar med undantag af sådana, hvarom enligt för honom utfärdad

instruktion styrelsens beslut skulle iuhemtas.

Då öfveringeniörens hufvudsakliga verksamhet skulle förläggas

till arbetslinien, — anför styrelsen vidare — kunde han endast i un
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Sjette hufvudtiteln.

dantagsfall inför styrelsen framlägga och föredraga byggnadsärenden,

hvaremot intet hindrade, att de fullständigt bereddes vid liniens byrå.

Enär, såsom ofvan vore nämndt, fullständiga bokslut numera uppgjordes

vid distriktets byrå, fordrade byggnadens redovisningshandlingar

ingen annan handläggning hos styrelsen, än att de underkastades

vederbörlig revision. Ej heller borde hos styrelsen andra kamrerareoch

bokhållaregöromål i och för jernvägsbyggnaderna förekomma än

de, som anginge styrelsens kassaförvaltning för byggnaden. Jemväl

ombudsmannagöromålen för byggnaden, hvilka hittills hufvudsakligen

bestått i bevakande af statens rätt vid exproprieringar, men som

komme att betydligt minskas, sedan vederbörande landsting åtagit

sig tillhandahållandet af erforderliga jordområden, skulle äfven så godt

som uteslutande handläggas vid arbetslinien.

De mera permanenta göromål, hvilka, utom ärendenas föredragning

inför styrelsen, icke kunde vid öfveringeniörens byrå å linien

handläggas, vore sålunda enligt styrelsens tanke: styrelsens kassaförvaltning

för byggnadens räkning, registrering af till styrelsen ingående

eller derifrån utgående skrivelser i byggnadsärenden, vård af byggnadens

arkiv, samt revision. Bland dessa ärenden kunde kassagöromålen,

som hufvudsakligast bestode i uttagningar från och insättningar

i penningeförvaltande verk, registreringen samt vården af arkivet bestridas

af vederbörande till jernvägstrafikstaten hörande tjenstemän,

och då för arbeten af mera tillfällig art, såsom uppgörande af förslag

och beräkningar för större brokonstruktioner samt rit- och skrifgöromål,

förstärkning af arbetskrafter erfordrades, kunde sådan beredas

genom anlitande af extra biträden. Deremot erfordrades för revisionsgöromålen,

hvilka utom vanlig revisionsskicklighet kräfde speciel kännedom

om materialförvaltningen och redovisningen vid byggnaden, en

särskild revisor.

Hvad anginge byggnadsärendenas föredragning inför styrelsen, så

kunde, under förutsättning att dessa ärendens beredning hufvudsakligen

egde rum å arbetsliniens byrå och att öfvexingeniören erhölle

den vidgade beslutanderätt, som ofvan nämnts, denna föredragning

ske genom vederbörande öfverdirektörer på det sätt, att öfverdirektören

för banafdelningen föredroge alla tekniska frågor, för hvilka

öfveringeniören ej särskildt tillkallats, samt öfverdirektören för byråafdelningen

öfriga byggnaden rörande ärenden, allt efter chefens närmare

bestämmande.

Någon tillökning i tjenstebefattningar utom nämnde revisor erfordrades

således icke för att inom trafikstyrelsen behandla byggnads
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Sjette lmfvudtitelu.

ärendena, men då såväl styrelsens chef som tjenstemän skulle få sig

ålagda särskilda göromål för byggnadsförvaltningen och ökad ansvarighet,

ansåge styrelsen dem böra tillerkännas en särskild ersättning derför,

i hvilket afseende styrelsen hemstälde, att för tillsynen öfver och

bestyren med statens jern vägsbyggnader styrelsens chef måtte eg a att

uppbära ett årligt arvode af 2,000 kronor samt nyssnämnde båda öfverdirektörer

och registrator!! hvardera 500 kronor. Lades härtill den

förut omförmälda revisorns aflöning, hvilken styrelsen ansåge böra

bestämmas till 3,000 kronor, samt kostnaden för tillfälliga rit- och

skrifbiträden samt diverse utgifter, hvilka poster tillsammans torde

kunna uppskattas till 3,500 kronor, blefve hela det belopp, som för

styrelsens eftertagande af jernvägsbyggnadernas ledning erfordrades,

10,000 kronor. Denna förvaltningskostnad ansåge dock styrelsen icke

böra bestridas med trafikmedel eller med medel anvisade såsom särskild!

anslag, utan styrelsen hölle före, att densamma borde utgå af

anslaget till statens jern vägsbyggnader och följaktligen såväl upptagas

i de förslag, hvilka årligen afgåfves rörande användningen af dessa

anslag, som ock redovisas i jernvägsbyggnadens räkenskaper.

Då den af trafikstyrelsen föreslagna anordningen både synes ändamålsenlig

och leder till en betydlig besparing, tvekar jag icke att

förorda dess godkännande.

Jemväl i fråga om de medel, af hvilka kostnaderna för de ifrågavarande

ärendenas handläggning inom trafikstyrelsen skola utgå, instämmer

jag i styrelsens förslag, hvilket öfverensstämmer med hvad

som gälde under den tid, ledningen af statens jernvägsbyggnader var

anförtrodd åt en särskild för detta ändamål inrättad styrelse.

Då jag härefter öfvergå!- till frågan om de förändringar i väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens organisation, som föranledas deraf, att styrelsens

befattning med ledningen af statens jernvägsbyggnader skulle

komma att upphöra, tillåter jag mig att till en början erinra, att vid

styrelsen äro för närvarande anstälde dels på ordinarie stat, förutom

styrelsens chef, en byråchef och föredragande för tekniska ärenden, en

kamrerare och föredragande för administrativa och ekonomiska ärenden,

två byråingeniörer och en registrator, som tillika är aktuarie, dels

ock på extra stat, så länge styrelsen har sig anförtrodd ledningen af statens

jernvägsbyggnader, en byråchef och föredragande för tekniska

ärenden angående jernvägar, en kassör, som tillika är bokhållare, samt

en revisor, hvarjemte för granskning af vattenaflednings- och odlingsplaner

finnes anstäld en extra byråingeniör, som dock icke i någon mån

Bih. till Rikta. Prot. 1888. 1 Sami. 1 Ajä. 1 Säj t. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Sjette hufyudtiteln.

beröres af den nu ifrågasatta förändringen. Ehuru förstnämnda tre å

extra stat uppförda tjenster varit afsedda att indragas, när styrelsens

befattning med statens jernvägsbyggnader komme att upphöra, har det

icke befunnits lämpligt eller ens möjligt att så fördela göromålen emellan

styrelsens tjensteman att de å extra stat anstälde uteslutande sysselsattes

med ärenden rörande statens jernvägsbyggnader och de öfrige med de

andra ärenden, som tillhöra styrelsens embetsbefattning, utan vid göromålens

fördelning har så förfarits, att alla ärenden, som till sin beskaffenhet

äro likartade, tilldelats samma tjensteman, ehvad do röra

statens jernvägsbyggnader eller andra arbeten, med hvilka styrelsen

har att taga befattning. Sålunda har den å extra stat uppförde byråchefen

att handlägga alla tekniska ärenden rörande jernvägarne, såväl

statens som de enskilde. Kassören och bokhållaren verkställer alla hos

styrelsen förekommande uppbörds-, redovisnings- och bokföringsgöromål,

och revisorn har till åliggande att förrätta alla revisionsgöromålen.

Å andra sidan har den å ordinarie stat anstälde kamreraren att bereda

och föredraga alla administrativa och ekonomiska ärenden, jemväl sådana.

som röra statens jernvägsbyggnader.

Derest nu styrelsens befattning med dessa jernvägsbyggnader kommer

att upphöra, måste, i följd af indragningen af de å extra stat

uppförda tjenstebefattningarne, vissa förändringar i de ordinarie tjenstemännens

åligganden ega rum, på sätt redan i den af Eders Kongl.

Maj:t för styrelsen den 17 November 1882 faststälda instruktion blifvit

förutsatt. Enligt, instruktionens bestämmelser skulle sålunda den å ordinarie

stat anstälde byråchefen för tekniska ärenden öfvertaga beredningen

och föredragningen af de tekniska ärendena rörande enskilde

jernvägar samt till kamreraren öfverflyttas alla uppbörds-, redovisnings-,

bokförings- och revisionsgöromål. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

har emellertid, i betraktande af den betydande tillökning i

antalet af de till styrelsens handläggning hörande mål, som sedan år

1882 egt rum, ansett den sålunda förutsatta förändrade organisationen

icke kunna genomföras, utan att. väsentliga olägenheter och hinder i

gör omålens gång deraf komme att uppstå. Styrelsen har derföre uti

underdånig skrifvelse af den 29 November sistlidna år gjort framställning

om eu nödig ansedd förstärkning i styrelsens arbetskrafter.

Styrelsen erinrar i denna skrifvelse, att beloppet af de af Riksdagen

beviljade medel för allmänna arbeten af den beskaffenhet, att

deras utförande kontrolleras af styrelsen, under de år, som förflutit

sedan styrelsens instruktion faststäldes, betydligt ökats. Medan nemligen

dessa medel för år 1882 blott utgjorde 530,000 kronor, hade Riks
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Sjette lmfrudtitel n.

dagen för år 1887 för nämnda ändamål anvisat sammanlagdt 1,7Q0,000

kronor. Derjemte hade de medel, som anslagits till bestridande af kostnaderna

för vägundersökningar samt expenser för allmänna arbeten, ökats

från 40,000 kronor år 1883 till 60,000 kronor år 1887. I jemnbredd

med denna tillökning i anslagsbeloppen hade ock antalet af de mål

och ärenden, som tillhörde styrelsens handläggning, vuxit. Medan målens

antal år 1880 blott utgjort 847, uppginge nemligen antalet år 1886

till 1,255, hvarvid dock icke de ärenden, som afsett statens jern vägsbyggnader,

tagits i beräkning. Särskild! förtjenade framhållas tillväxten

i antalet af de mål, som rörde de enskilde jernvägarne, och hvilka,

från att år 1880 hafva utgjort allenast 103, år 1886 uppgått till 320.

Vid sådant förhållande ansåge styrelsen omöjligt att åt byråchefen för

tekniska ärenden öfverlemna ärendena rörande de enskilde jernvägarne,

utan borde beredningen och föredragningen af dessa ärenden tills vidare

anförtros åt den ene af de å styrelsens stat uppförde byråingeniörerna,

hvilken såsom ersättning derför borde beviljas ett arfvode af

1,000 kronor.

Vidare har styrelsen ansett att, då uppbörds-, redovisnings-, bokförings-

och revisionsgöromålen, hvilka jemväl sedan år 1882 ökats,

vore, äfven sedan styrelsens befattning med ärendena rörande statens

jernvägsbyggnader upphört, alltför omfattande att kunna af kamreraren

bestridas, dessa göromål borde anförtros åt andra tjenstemän. Hvad

särskild! anginge styrelsens medelsförvaltning, vore det oegentligt att

anförtro denna åt kamreraren, öfver hvilken det icke lämpligen kunde

åt någon annan af styrelsens tjenstemän uppdragas att utöfva kontroll i

detta afseende, och styrelsen har derföre hemstält, att det måtte åläggas

registratorn och aktuarien att under kontroll af kamreraren handhafva

denna förvaltning emot ett arfvode af 600 kronor, som kunde utgå

af anslaget till vikariatsersättning m. in. Icke heller revisionsgöromålen,

hvilka komme att betydligt ökas i följd deraf, att Eders Kongl. Maj:t

den 6 April sistlidna år till styrelsen öfverflyttat bestyret med granskningen

af räkningar å ersättning för vägundersökningar, borde lämpligen

uppdragas åt kamreraren, då det just tillhörde denne att i styrelsen

såsom föredragande handlägga anmärkningar, som uppkomme

vid den revision, som hos styrelsen egde rum. Styrelsen föreslår derföre,

att medel måtte anvisas till aflöning åt en revisor och bokhållare,

hvilken skulle åligga icke allenast att förrätta de hos styrelsen förekommande

revisions- och bokföringsgöromål, utan ock att biträda vid sådana

arbeten, som nu fullgöras af en öfvertalig kanslist, hvilken för närvarande

uppbär 2,000 kronor från anslaget till vikariatsersättning m. m.;

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Sjette hufvudtiteln.

och komme sålunda genom samme kanslists befordran till revisor detta

belopp att besparas.

Slutligen bar styrelsen med erinran, att styrelsen komme att gå

miste om det biträde vid handläggning af i styrelsen förekommande

juridiska ärenden, som styrelsen hitintills liaft att påräkna af den för

statens jernvägsbyggnader anstälde ombudsman, framhållit bebofvet

af ett dylikt biträde samt hemstält, att ett anslag af 2,000 kronor

måtte å extra stat anvisas för tillgodoseende af detta behof och för

att tillika erhålla ett behöfligt biträde vid uppsättning af expeditioner.

Lika med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anser äfven jag— i betraktande

af den väsentliga tillökning i göromål, som byråchefen för de

tekniska ärendena hos styrelsen redan erhållit i följd deraf, att anslagen

till de allmänna arbetena så betydligt ökats under de senare åren, — att

handläggningen af ärenden rörande de enskilde jernvägarne icke lämpligen

kan uppdragas åt denne embetsman. Jag befarar nemligen, att

en dylik tillökning i byråchefens göromål skulle göra det för honom

omöjligt att åt de vigtiga och grannlaga tekniska frågor, som tillhöra

styrelsens handläggning, egna den omsorgsfulla och noggranna utredning

och granskning, som vederbör. Emot styrelsens hemställan att

åt en af byråingeniörerna skulle uppdragas att bereda och föredraga

nu ifrågavarande ärenden, synes sålunda '' icke vara något att erinra,

likasom deri ersättning, styrelsen för detta bestyr föreslagit, torde

vara skälig.

Hvad styrelsen erinrat emot att åt kamrerare!! uppdraga de hos

styrelsen förekommande revisionsgöromål synes beaktansvärdt. Då

det icke skäligen kan sättas i fråga, att kamreraren skulle såsom föredragande

i styrelsen handlägga mål angående anmärkningar, som af honom

sjelf blifvit under revisionen gjorda, samt föredragningen af dessa ärenden

icke heller kan anförtros åt någon annan tjensteman i styrelsen,

skulle följden af en dylik anordning blifva, att de anmärkningar, som

uppkomma under den revision, som hos styrelsen eger rum, icke kunde

hos styrelsen pröfvas. Jag erkänner således det lämpliga i, att

hos styrelsen anställes en särskild revisor, hvilken jemväl bör, på

sätt styrelsen föreslagit, öfvertaga bokföringsbestyren. Åt denne tjensteman

synes mig ock utan olägenhet kunna uppdragas att under kontroll

af kamreraren handhafva kassörsgöromålen, Indika enligt styrelsens förslag

skulle anförtros åt registrator!! emot särskildt arfvode. Aflöningen

till denne nye tjensteman, som torde böra benämnas revisor och bokhållare,

anser jag böra blifva densamma, som första gradens tjensteman i

de centrala verken i allmänhet åtnjuta, och sålunda böra bestämmas till

s. 21 Kontrollera mot PDF

Sjette Imfviultiteln. 21

lön 1,800 kronor och tjenstgöringspenningar 1,200 kronor, börande lönen

efter 5 år kunna höjas med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500

kronor; och torde dessa tillägg till lönen böra utgå af det å sjette

hufvudtiteln uppförda anslag till ålderstillägg, hvithet anslag icke i följd

deraf behöfver höjas. De bestämmelser, som enligt nådiga kungörelsen

den 2 Juni 1882 angående vilkoren för åtnjutande af de från och

med 1883 års början faststälda nya löneförmånerna för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

gälla för den tjensteman af första graden, som

redan finnes hos styrelsen anstäld, torde ock böra blifva gällande för

revisorn och bokhållaren.

Hvad angår det af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen begärda anslaget

till ett juridiskt biträde, så erinrar jag derom, att redan då förslag

till stat för styrelsen år 1882 inför Eders Kongl. Maj:t framlades,

dåvarande chefen för civildepartementet fäste uppmärksamheten å behofvet

för styrelsen att ega tillgång till en juridiskt bildad tjensteman.

Någon särskild åtgärd för att tillgodose detta hehof ansågs

likväl icke då nödig, enär styrelsen för handläggningen af de juridiska

göromålen vid sjelfva styrelsen hade att påräkna biträde af den ombudsman,

som måste anställas för utförande af juridiska uppdrag i den

ort, der jernvägsbyggnaderna påginge. Då nu emellertid en dylik ombudsman

icke vidare skulle komma att vara hos styrelsen anstäld, lära

medel böra beredas för att på annan väg förskaffa styrelsen det biträde

af en juridiskt bildad person, hvaraf behof tvifvelsutan kommer att förefinnas.

Arfvodet åt den person, hvilken af styrelsen för detta ändamål

antages, torde dock icke böra bestämmas högre än till 1,000 kronor årligen.

För bestridande af de nu föreslagna arfvoden åt eu byråingeniör

och för anskaffande af ett juridiskt biträde, tillsammans 2,000 kronor,

kan tillgång beredas å det å styrelsens stat uppförda anslaget å 10,000

kronor till vikariatsersättning m. m., i följd deraf att den aflöning, som

med nämnda belopp nu från detta anslag utgår till en öfvertalig kanslist,

kommer att besparas genom denne tjenstemans förflyttande till den

nya revisors- och bokhållaretjensten. Någon förhöjning af detta anslag

ifrågakommer sålunda icke. Tvärtom kan en minskning af 1,000 kronor

i anslaget ega rum, enär dels det arfvode af 600 kronor, som för

närvarande från detta anslag utgår till den nuvarande å extra stat anstälde

kassören, kommer i följd af jernvägsbyggnadsärendenas öfverflyttning

till trafikstyrelsen att besparas, dels det för anlitande af extra

biträden för närvarande behöfliga belopp torde i följd af de ifrågasatta

nya anordningarne kunna något nedbringas eller med 400 kronor. Då,

genom ett godkännande af hvad jag i afseende å väg- och vattenmygg
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Sjette lmfyndtiteln.

nadsstyrelsen föreslagit, å dess stat skulle tillkomma aflöning till en

revisor och bokhållare 3,000 kronor, men å andra sidan anslaget till

vikariatsersättning skulle minskas med 1,000 kronor, komme följaktligen

slutsumman af styrelsens stat att ökas med allenast 2,000 kronor.

Då från beloppet af det nuvarande anslaget för ordnande af tillsynen

öfver statens jernvägsbyggnader ............................ kronor 20,000

dragés

dels den summa, hvartill kostnaderna för handläggningen

inom trafikstyrelsen af ärenden, som röra dessa

jernvägsbyggnader, skulle uppgå, eller kronor 10,000

dels det belopp, hvarmed väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

stat skulle ökas, eller » 2,000

tillhopa » 12,000

visar sig, att genom jernvägsbyggnadsärendenas öfverflyttning

till trafikstyrelsen en årlig besparing uppstår

af.................................................................................. kronor 8,000.

På grund af hvad jag sålunda anfört får jag, som under titeln

»styrelsen för statens jernvägstrafik» kommer att göra hemställan om

beredande af medel för ordnande inom styrelsen af tillsynen öfver

statens jernvägsbyggnader, i afseende å väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

stat föreslå:

att å nämnda stat uppföres till aflöning åt ytterligare en första

gradens tjensteman (revisor och bokhållare) ett belopp af 3,000 kronor,

hvaraf 1,800 kronor lön och 1,200 kronor tjenstgöringspenningar, kunnande

lönen efter fem år höjas med 500 kronor och efter tio år med

ytterligare 500 kronor;

att såsom vilkor för dessa aflöningsförmåners åtnjutande skola

gälla samma bestämmelser, som enligt nådiga kungörelsen den 2 Juni

1882 äro gällande för den nu å styrelsens stat uppförde tjensteman af

första graden; samt

att anslaget till »vikariatsersättning, arfvoden åt extra ordinarie

tjenstemän, rit- och skrifbiträde» minskas med 1,000 kronor, eller från

10,000 kronor till 9,000 kronor.

Den ifrågasatta öfverflyttningen till styrelsen för statens jernvägstrafik

af tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader bör genomföras

så snart ske kan eller redan under innevarande år, och de förändringar

i tjenstgöringsförhållandena inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

hvilka jag, under antagande att denna öfverflyttning kommer till stånd,

ofvan föreslagit, böra samtidigt dermed träda i tillämpning.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Sjette hufyudtiteln.

Ja g hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att,

med godkännande af hvad sålunda i afseende å väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens stat föreslagits, från och med år 1889 höja

anslaget till »väg- och vattenbyggnadsstaten (deraf tvenne särskilda reservationsanslag,

till expenser för allmänna arbeten och till vägundersökningar,

hvartdera å 30,000. kronor)» från 129,200 kronor till 131,200

kronor eller med 2,000 kronor; samt

att medgifva, att det belopp, som för genomförande redan under innevarande

år af ofvan föreslagna förändringar i tjenstgöringsförhållandena

inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen erfordras utöfver för ändamålet redan

tillgängliga medel, må utgå af det för innevarande år anvisade

anslag för ordnande af tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader.

Då med 1883 års ingång styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader

upphörde och dess göromål öfvertogos af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

blefvo från den förra till den senare styrelsen öfverflyttade kassören

och bokhållaren Karl Söderholm samt vaktmästaren Claes Forsberg.

T händelse väg- och vattenbyggnadsstyrelsens befattning med statens

jernvägsbyggnader kommer att upphöra, skola dessa personers

befattningar indragas. Vid sådant förhållande och då anställning icke

heller kan dem beredas inom styrelsen för statens jernvägstrafik, enär,

på sätt jag redan förut anmärkt, för de kassörsgöromål, som röra

jernvägsbyggnaderna, någon särskild tjensteman icke behöfver anställas

samt icke heller antalet vaktbetjente hos sistnämnda styrelse tarfvar

någon tillökning i anledning af de ifrågavarande ärendenas öfverflyttning

till styrelsen, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uti underdånig

skrifvelse den 19 December sistlidna år, med erinran att Söderholm

och Forsberg, såsom anst.älde på extra stat, icke kunnat förvärfva delaktighet

i civilstatens pensionsinrättning, gjort framställning, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen föreslå, att åt bemälda personer

måtte å allmänna indragningsstaten anvisas pensioner till belopp af 3,000

kronor för Söderholm och 800 kronor för Forsberg.

Af de vid denna framställning fogade handlingar inhemtas, att Söderholm,

som är född den 8 Februari 1832 och sålunda uppnått en

ålder af nära 56 år, blifvit den 24 Februari 1854 antagen till extra

ordinarie kammarskrifvare i kammarkollegium, den 2 Januari 1858 förordnad

till bokhållare i dåvarande öfverstyrelsens för statens jernvägsbyggnader

revisionskontor, den 1 Juni 1860 förordnad till bokhållare i

Pension åt

kassören

K. Söderholm

och vaktmästaren

C. Forsberg.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Sjette hufvudtiteln.

samma styrelses kammarkontor och. den 4 Mars 1863 förordnad att bestrida

kamr er ar etj ensten hos styrelsen öfver statens jernvägs byggnader,

hvilken befattning han utöfvat till utgången af år 1882, då han, som

nyss är nämndt, öfverflyttats till sin nuvarande befattning vid vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen. Söderholm, hvilken sålunda i mer än

33 år varit anstäld i statens tjenst och i 30 år tjenstgjort vid statens

jern vägsbyggnader, har städse, enligt hvad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

vitsordat, i sin tjenstgöring ådagalagt flit, skicklighet samt

synnerligen utmärkt ordentlighet och redbarhet. Vid sin nuvarande

befattning åtnjuter han en aflöning af 4,500 kronor.

Forsberg är, enligt hvad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen upplyst,

född den 27 Oktober 1831 och således öfver 56 år gammal, samt

ånstäldes den 11 Juli 1860 såsom vaktmästare hos öfverstyrelse!! för

statens jernvägsbyggnader och antogs den 2 Januari 1863 såsom förste

vaktmästare vid styrelsen för nämnda jern vägsbyggnader. Han har,

eldigt hvad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vitsordat, med mycken

villighet, ordning och påpasslighet fullgjort sina skyldigheter. Vid sin

nuvarande befattning åtnjuter han i aflöning 800 kronor jemte 400 kronor

i ersättning för mistad bostadsförmån.

Det synes mig billigt, att Söderholm och Forsberg, hvilka, efter

att under många år hafva träget och redbart arbetat i statens tjenst,

nu måste derifrån entledigas utan något deras förvållande, och hvilka

redan uppnått en ålder, då i följd af aftagande arbetskraft svårighet

måste för dem möta att genom annan sysselsättning förvärfva sig medel

till sin utkomst, af statsmedel erhålla ett för'' deras uppehälle behöfligt

understöd; och då jag icke heller har något att erinra emot de

föreslagna pensionsbeloppen, får jag, med erinran att den för Forsberg

ifrågasatta pensionen är lika med den, hvartill förste vaktmästare i de

centrala embetsverken äro berättigade, i underdånighet hemställa, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva

att åt kassören och bokhållaren i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

Karl Söderholm och vaktmästaren vid samma styrelse Claes Forsberg

må å allmänna indragningsstaten uppföras årliga pensioner till

belopp af 3,000 kronor för Söderholm och 800 kronor för Forsberg,

att utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder de från sina

nu innehafvande befattningar erhålla entledigande; dock att, derest Söderholm

eller Forsberg framdeles skulle erhålla anställning å rikets stat,

hans pensionsbelopp skall minskas med ett belopp, motsvarande den

nya aflöningen, eller, om denna uppgår till samma eller högre belopp,

upphöra att utgå.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtitehi.

25

Grästgifvares friheter.

Sedan senast församlade Riksdag bifallit hvad Eders Kongl. Maj:t

uti den till nämnde Riksdag aflåtna nådiga proposition angående statsverkets

tillstånd och behof under anslagstiteln gästgifvares friheter

föreslagit i fråga om utbyten af ersättningar för indragna rånte- och

tiondeanslag, återstodo till behandling under denna anslagstitel de

frågor angående dylika utbyten, som rörde gästgifverierna inom Vesternorrlands

och Jemtlands län samt Grisslehamns gästgifveri i Stockholms

län. De frågor, som angå de två förstnämnda länen, äro

fortfarande beroende på från vederbörande infordrade yttranden, Indika

ännu icke inkommit.

Hvad deremot angår ersättningen till Grisslehamns gästgifveri, så

hade jag redan den 9 December sistlidna år tillfälle att, efter gemensam

beredning med chefen för finansdepartementet, inför Eders Kongl.

Maj:t anmäla detta ärende.

Af de dervid föredragna handlingarna i ärendet inhemtades hufvudsakligen:
att

det ränteanslag, för hvilket ersättning nu utginge till Grisslehamns

gästgifveri, sedan äldre tider tillkommit postförvaltaren derstädes

såsom understöd för gästgifverihållningen;

att genom nådigt bref den 13 Mars 1839 medgifvits, att postförvaltaren

i Grisslehamn finge »med hänsigt till bibehållande af en ändamålsenlig

anstalt för resandes herbergerande å denna gränsort, hvartill

rum funnes afsedde uti de år 1755 på postverkets bekostnad uppförde

och alltsedan af samma verk underhållna boställsbyggnaderna» från

och med år 1839 och tills vidare af postmedlen qvartaliter uppbära

200 riksdaler banko, med förbindelse att emot ersättning enligt i vanlig

ordning upprättad och faststäld taxa tillhandahålla resande rum med

uppassning samt förse dem under deras vistande på stället med god

husmanskost;

att nuvarande postförvaltaren vid Grisslehamn G. A. Klingbom,

hvilken, såsom innehafvare af gästgifveriet derstädes, uppbure ersättningen

för omförmälda indragna ränteanslag, förklarat sig villig att i

utbyte emot denna ersättning emottaga bestämdt årligt belopp, beräknadt

efter medeltalet af de sista tio årens medelmarkegångspris med

tillagd forlön;

att generalpoststyrelsen, i ärendet hörd, icke heller haft något

att emot detta utbyte erinra;

Bih. till Riksd. Prof. 1888. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft,.

[7-]

Nedsättning

af anslaget till

gästgifvares

friheter.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Sjette hufvudtiteln.

att statskontoret uti infordradt underdånigt utlåtande, med tillkännagifvande

att ersättningsanslaget. utgjort i medeltal för åren 1873—

1882 126 kronor 92 öre, för åren 1874—1883 128 kronor 29 öre, för

åren 1875—1884 127 kronor 87 öre samt för åren 1876—1885 127

kronor 59 öre, förmält, att ifrågavarande till bibehållande af en ändamålsenlig

anstalt för resandes herbergerande i Grisslehamn, hvartill

rum vore afsedda uti ofvan omförmälda på postverkets bekostnad uppförda

och underhållna boställsbyggnader, sedan äldre tider postförvaltaren

tillkommande ersättningsanslag syntes lämpligen böra från sjette

hufvudtitelns anslag till gästgifvares friheter uteslutas och, i händelse

understödet pröfvades än vidare böra utgå, medel dertill anvisas att

utgå från postmedlen;

att generalpoststyrelsen, från hvilken förnyadt yttrande infordrats

i anledning af hvad statskontoret sålunda ifrågasatt,'' anfört att, derest

postförvaltaren fortfarande skulle ansvara för gästgifverihållningen vid

Grisslehamn, skäl icke för närvarande syntes vara för handen att indraga

de understöd, postmästaren i sådant hänseende fått åtnjuta, samt

att, ehuru skälig anledning icke syntes förefinnas, att postverket skulle

i vidsträcktare mån, än för närvarande egde rum, bidraga till underhållet

af gästgifveriet derstädes, styrelsen likyäl med afseende å det

för postverket jemförelsevis obetydliga belopp, hvarom vore fråga, och

då antagligen inom en närmare framtid en omgestaltning af de nuvarande

förhållandena med Grisslehanms gästgifveri måste blifva föremål

för pröfning i författningsenlig ordning, ansåge sig icke böra afstyrka

hvad statskontoret i sistberörda hänseende hemstält; samt

att kammarkollegium, som ansett sig icke ega anledning att yttra

sig i frågorna, huruvida förevarande ersättning borde från gästgifveriet

indragas eller om samma ersättning borde utgå af postmedlen

eller af sjette hufvudtitelns anslag till gästgifverifriheter, hemstält om

aflåtande till Riksdagen af nådig proposition om det ifrågasatta utbytet

af ifrågavarande ersättning.

Med anledning af hvad sålunda förekommit, behagade Eders Kongl.

Maj:t dels förklara, att ifrågavarande till postförvaltaren i Grisslehamn

utgående iudelningsersättning skulle med ingången af år 1889 upphöra att

utgå, och att i stället från och med samma tid ett belopp af 129 kronor

skulle årligen af postmedlen anvisas till postförvaltaren Klingbom, så

länge han vid tjensten . qvarstode, dels ock anbefalla generalpoststyrelsen

att inkomma med utredning, huruvida berörda belopp, äfvensom

det redan nu från postmedlen för gästgifverihållningen vid Grissle
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Sjette hufvudtiteln.

hamn utgående anslag å 300 kronor, borde jemväl efter Klingboms afgång

till tjenstens blifvande innehafvare anvisas.

Under åberopande af detta Eders Kong!. Maj:ts beslut, och då

häraf föranledes en nedsättning uti det under anslaget »gästgifvares

friheter» i kolumnen »indelning och dermed jemförlig anvisning på

förslag, ersättningar» nu uppförda belopp, hemställer jag att Eders

Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen,

att det i kolumnen »indelning och dermed jemförlig anvisning på

förslag, ersättningar» under anslaget till »gästgifvares friheter» uppförda

belopp 5,768 kronor må nedsättas med 129 kronor eller till

5,639 kronor;

kommande i följd häraf anslaget till »gästgifvares friheter» att

minskas från 19,575 kronor till 19,446 kronor. ,

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna
näringar.

Med anledning af eu af assistenten vid landtbruksakademiens agri- [8.]

kulturkemiska afdelning, filosofie kandidaten Carl Gustaf Eggertz hos

landtbruksakademiens förvaltningskomité gjord anhållan om ett årligt vid landtbruk8- lönetillskott af ett tusen kronor, har uppå förvaltningskomiténs förslag akademiens

nämnda akademi uti underdånig skrifvelse den 16 September sistlidna |emiska

år gjort framställning, att Eggertz, hvilken under _ tio år nitiskt och afdelning.

på ett synnerligen förtjenst fullt sätt under daglig tjenstgöring biträdt

akademiens agrikulturkemist mot en aflöning af endast 1,500^ kronor,

jemte fri bostad, men utan att åtnjuta sportler eller andra förmåner,

måtte undfå löneförbättring, hvilken akademien dock ansett kunna

begränsas till 500 kronor. Såsom stöd för framställningen har akademien

anfört, bland annat, att utsigterna till befordran för innehafvare!! af

ifrågavarande befattning voro synnerligen dåliga, enär, ^ såsom erfarenheten

nogsamt visat, till de tjenster, som kunde ifrågakomma

att af honom sökas, nemligen föreståndarebefattningarne vid de med

statsmedel understödda kemiska stationer för jordbrukets och näringarnes

behof, nästan utan undantag antoges förut vid dessa stationer

anstälde och inom orten kände kemister.

Härjemte har till civildepartementet ingifvits ett af föreståndaren

för ifrågavarande afdelning, professoren L. F. Nilson afgifvet intyg,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Sjette hufvudtiteln.

deruti assistenten Eggertz’ utmärkta flit, skicklighet och intresse vitsordas.

På framställning af Eders Kongl. Maj:t blef aflöningen för innehafvaren

af ifrågavarande befattning, förut utgående med 1,200 kronor,

af Riksdagen år 1874 ökad med 300 kronor eller till 1,500 kronor,

med hvilket belopp den allt sedan utgått.

Med hänsyn dels till den för befattningen nu bestämda aflöning,

hvilken synes vara väl låg i betraktande af de studier och kunskaper,

som . erfordras för att kunna på fullt tillfredsställande sätt sköta befattningen,

dels ock till de ringa utsigter till befordran, som, enligt

hvad landtbruksakademien meddelat, en innehafvare af denna befattning

eger, och hvarigenom svårighet tilläfventyrs kan uppstå att med

fullt kompetent och skicklig person besätta tjensten med dess nuvarande

aflöningsförmåner, synes mig skäl förefinnas att bevilja innehafvaren

af ifrågavarande befattning någon löneförbättring, sedan han

under längre tid med goda vitsord tjenstgjort.

Det belopp, som erfordras för beredande af en dylik löneförbättring,

hvilken således bör tillgodokomma jemväl blifvande innehafvare

af tjensten, torde böra, på sätt för agrikulturkemisten och andra tjensteman

vid landtbruksakademien är stadgadt, utgå af sjette hufvudtitelns

förslagsanslag till »ålderstillägg», hvilket icke i följd deraf behöfver

höjas.

På grund häraf tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen medgifva,

att assistenten vid landtbruksakademiens agrikulturkemiska afdelning

må ega att efter tio års väl vitsordad tjenstgöring åtnjuta ett

ålderstillägg till belopp af 500 kronor att utgå af sjette hufvudtitelns

anslag till »ålderstillägg».

Skiften och afvittringar.

De stater för storskiftes- och afvittringsverken i Kopparbergs,

Vesterbottens och Norrbottens län, som af Eders Kongl. Maj:t den 16

December 1887 faststäldes för innevarande år, sluta å ett sammanlagdt

belopp åt 248,900 kronor, hvaraf belöpa på

Kopparbergs län........................................................ kronor 93,000.

Vesterbottens » ......................................................... „ 54 000.

Norrbottens » ....................................................... » 101,300.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Sjette hufvudtiteln.

Staterna för år 1887 slutade å 257,600 kronor,

hvaraf för

Kopparbergs län....................................................... kronor 91,900.

Vesterbottens » ......................................................... v 53,400.

Norrbottens » ......................................................... » 112,300.

Staternas slutsumma för innevarande år understiger således slutsumman

för år 1887 med 8,700 kronor, men öfverstiger de för året

till storskiftes- och afvittringsverken anslagna medel, 186,000 kronor,

med 62,900 kronor, till hvars betäckande dock förefinnes behållning å

anslagen till ifrågavarande arbeten från föregående år.

Beträffande behofvet af anslag för storskiftes- och afvittringsverken

för år 1889 har landtmäteristyrelsen, efter granskning utaf de från

länsstyrelserna i förenämnda län inkomna uppgifter, uti underdånig

skrifvelse den 25 November 1887 anfört och hemstält:

att styrelsen, lika med Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i

Kopparbergs län, enär ej mindre arbetena för storskiftet i Elfdals

socken än äfven mätningarne och graderingarne inom Sårna socken

med Idre kapellag syntes kunna afslutas under innevarande år, ansåge

utgifterna för nämnda län kunna med 35,000 kronor nedbringas under

det för innevarande år beräknade beloppet eller till 58,000 kronor;

att Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Vesterbottens län,

under antagande att åtskilliga afvittringsarbeten komme att återstå till

år 1889 och att Eders Kongl. Magt täcktes bifalla den framställning,

länsstyrelsen ämnade göra derom, att afvittring finge öfvergå jemväl

provisionel skattlagda byar, hemman och lägenheter, belägna ofvan

kulturgränsen, uppskattat behofvet för afvittringen inom detta län till

65,600 kronor eller samma belopp, hvartill länsstyrelsen föreslagit utgiftsstaten

för innevarande år; men att, då landtmäteristyrelsen ansett

sistnämnda stat kunna minskas till 54,600 kronor, och en af de i staten

för år 1888 upptagne afvittringslandtmätarne komme att afgå före

1889 års ingång, samt afvittring ofvanom kulturgränsen, äfven om den

blefve i nåder bifallen före sistnämnda tid, icke vore särdeles brådskande

och förty kunde utföras med någon del af den vid afvittringsverket-

inom länet tjenstgörande personal, landtmäteristyrelsen ansåge,

att behofvet för Vesterbottens län för år 1889 utan olägenhet skulle

kunna inskränkas till 50,000 kronor;

samt att, emedan mätningar och taxeringar inom de områden,

hvilka afvittringen inom Norrbottens län nu ansåges böra omfatta,

syntes åtminstone med få och obetydliga undantag kunna afslutas

under innevarande år, landtmäteristyrelsen, lika med Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvande i länet, funne anslaget för Norrbottens län

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Sjette hufvndtiteln.

kunna med 11,300 kronor nedbringas under beloppet för innevarande

år och följaktligen böra beräknas till allenast 90,000 kronor.

Landtmäteristyrelsen föreslår sålunda, att kostnaderna för storskiftes-

och afvittringsverken för år 1889 må beräknas för

Kopparbergs län........................................................ kronor 58,000.

Vesterbottens » ........................................................ » 50,000.

Norrbottens » ....................................................... » 90,000.

summa kronor 198,000.

Enligt en i statskontorets riksbokslutsbyrå den 26 Oktober 1887

uppgjord, vid landtmäteristyrelsens skrifvelse fogad kalkyl skulle, under

förutsättning att den för år 1887 faststälda statens utgiftsbelopp blefve

till fullo användt och att icke någon utgift derutöfver egde rum, behållningen

å anslagen för skiften och afvittringar vid samma års utgång

uppgå till 147,358 kronor 61 öre; men då, enligt hvad landtmäteristyrelsen

i sin skrifvelse anmält, från Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

meddelats, att åtskilliga utgifter, som tillhört 1886

års arbeten, återstått att betala under år 1887 och blifvit afförda i

räkenskapen för sistnämnda år till ett sammanlagdt belopp af 26,836

kronor 52 öre, samt, på sätt redan blifvit nämndt, af behållningen från

föregående år jemväl ett belopp af 62,900 kronor toges i anspråk för

utgifter under innevarande år, bör berörda behållning minskas med

sistnämnda båda summor, tillhopa 89,736 kronor 52 öre, och således

beräknas till allenast 57,622 kronor 9 öre. Landtmäteristyrelsen antager

emellertid, att kostnaderna för arbetena under 1887, i anseende

till den för dessa arbeten särdeles gynsamma väderleken, i det hela

öfverskridit den i utgiftsstaten uppförda slutsumman, i följd hvaraf och

då någon reserv bör beräknas för oförutsedda utgifter under innevarande

och nästkommande år, styrelsen föreslår att af oftanämnda

behållning endast ett belopp af 45,000 kronor må beräknas såsom tillgång

för bestridande af utgifter under år 1889; och då hela anslagsbehofvet

för sistnämnda år är beräknadt till 198,000 kronor samt dét

ordinarie anslaget för skiften och afvittringar utgör 63,000 kronor,

föreslår landtmäteristyrelsen, att derutöfver måtte af Riksdagen äskas

ett extra anslag för år 1889 af 90,000 kronor, eller 33,000 kronor

mindre än som blifvit beviljadt för innevarande år.

Dessutom har landtmäteristyrelsen hemstält, att åt styresmännen

i Kopparbergs och Vesterbottens län, äfvensom åt föredragandena samt

landtmätarne vid storskiftes- och afvittringsverken måtte beredas samma

förbättring i aflöningsförmåner, som för detta och föregående år dem

medgifvits.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Sjette liufvudtiteln.

I enlighet med hvad landtmäteristyrelsen föreslagit, tillstyrker jag

i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

dels att, i likhet med hvad för innevarande år egt rum, för år [9.]

1889 bevilja förhöjning i årsarfvodet med 400 kronor till hvarje stor- Höjning i

skifteslandtmätare i Kopparbergs län, som icke kommer att åtnjuta XreMftes-0''

arfvode efter taxa, samt i styresmannens för storskiftesverket årsarfvode landtmätare

likaledes med 400 kronor; att medgifva, att de belopp, hvarmed inkomsterna

af tjensten under år 1889 för afvittringslandtmätare i Vesterbottens

och Norrbottens län samt de storskifteslandtmätare i Kopparbergs

län, hvilka åtnjuta arfvode efter taxa, kunna komma att understiga

2,500 kronor för dem, som tillhöra första lönegraden, och 3,000

kronor för dem, som på grund af ålder i tjensten åtnjuta arfvodesförhöjning,

må desse tjenstemän godtgöras af anslagen till storskiftesoch

afvittringsverken; att för år 1889 åt föredragandena af afvittringsärendena

i Vesterbottens och Norrbottens län samt till skrifbiträde

åt dem bevilja en tillökning af 400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna

belopp; samt att bevilja tillfällig förhöjning i styresmannens för afvittringsverket

i Vesterbottens län årsarfvode för år 1889 med 200 kronor,

dels ock att, till bestridande af kostnaderna för storskiftes- och [10.]

afvittringsverken under år 1889, för samma år, utöfver ordinarie an- Ansuym

slaget 63,000 kronor, på extra stat anvisa 90,000 kronor. och afvitt
ringsverken.

Jordförluster genom kanal- och väganläggningar.

Sedan senast församlade Riksdag, med bifall till Eders Kongl. [11.]

Maj:ts derom gjorda framställning, beslutat att dels med kapitalbelopp, aJ.

en gång för alla, inlösa och dels emot bestämda årliga ersättnings- ersättningar,

belopp utbyta vissa från detta anslag utgående indelningsersättningar,

samt, på sätt i statsrådsprotokollet den 25 April sistlidna år blifvit,

närmare meddeladt, beträffande andra dylika ersättningar någon förändring

i angifna hänseenden befunnits icke kunna för närvarande vidtagas,

återstå att Eders Kongl. Mapts nådiga pröfning underställas de

ersättningsfrågor, som röra Södermanlands och Elfsborgs län.

Inom Södermanlands län hafva inneliafvarne af hemmanen Arninge

n:ris 1 och 2, It mantal, Lund n:o 1, | mantal, Värhulta säteri

n:o 1, 2 mantal, och Åltorp n:o 1, 1 mantal, alla i Vestermo socken, tillagts

ersättningar för förlust genom jords upplåtande till Hjelmare kanaloch

slussverk. Dessa ersättningar beräknas, sedan räntorna enligt

förordningen den 23 Juli 1869 indragits till statsverket, efter tioårigt

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Sjette hufvudtiteln.

mpdelmarkegångspris med tillagd forsellön. Sedan Riksdagen år 1887

beslutat, att en sjettedel af ersättningen till hemmanen Arninge skulle

inlösas med ett kapitalbelopp, motsvarande ersättningens värde, kapitaliseradt

efter fem för hundrade, föreligga nu af ersättningen till

nämnda hemman endast fem sjettedelar till behandling. För hvart och

ett af åren 1876—1885 hafva de nu ifrågavarande ersättningarnes

värden i medeltal utgjort:

för | af Arninge....................................... kronor 247: 59

y> Lund...................................................... » 34: 75

» Värhulta ............................................. » 251: 24

)> Åltorp............................. » 72: 65

tillsammans kronor 606: 23.

Tillfrågade, huruvida och på hvilka vilkor egarne af dessa hemman

ville ingå på utbyte af ersättningarne mot årliga bestämda belopp,

hafva samme egare medgifvit ett dylikt utbyte mot följande perminembelopp,

nemligen:

för | af Arninge.................................... kronor 400: —

» Lund...................................................... » 50: —

» Värhulta ............................................. » 350: -—

» Åltorp................................................... » 100: —

Men då dessa belopp i förhållande till ersättningsanslagens verkliga

värden synts för höga att till anvisande förordas, har statskontoret

uti afgifvet utlåtande i ärendet hemstält, att frågan om utbyte af

samma ersättningsanslag mot bestämda årliga belopp måtte förfalla.

Deremot har statskontoret föreslagit, att ifrågavarande ersättningsanslag

skulle, derest hemmansegarne förklarade sig dertill villige, af

dem afstås mot erhållande en gång för alla af belopp, motsvarande

anslagens efter medeltalet af 1876—1885 årens medelmarkegångspris

för Södermanlands län beräknade värden, kapitaliserade efter fem för

hundrade, eller

egarne af Arninge för afstående af dem tillkom
-

mande § af den nämnda hemman anslagna

ersättningen...............................................................

kronor

4,951:

80

egarne af Lund för afstående af den detta hemman

anslagna ersättning...................................................

»

695:

—

egarne af Värhulta för afstående af den detta

hemman anslagna ersättning.................................

»

5,024:

80

egarne af Åltorp för afstående af den detta hem-

man anslagna ersättning .....................................

»

1,453:

—

tillsammans

kronor

12,124:

60.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Sjette liufvudtitelii. 33

Detta statskontorets förslag hafva bemälde hemmansegare förklarat

sig bifalla, dervid likväl fogande ett yrkande, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

måtte tillse, att Hjelmare kanal och slussverksbolag

fullgjorde de förbindelser, som enligt hemmansegarnes förmenande

på grund af nådiga brefvet den 13 Augusti 1821 ålåge bolaget

i afseende å vissa utefter Hjelmare kanal befintliga bigrafvar. Men

då, på sätt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, efter styrelsens för

Hjelmare kanal- och slussverksbolag hörande, uti afgifvet utlåtande

anfört, enligt åberopade nådiga bref någon skyldighet icke synes förefinnas

för nämnda bolag att underhålla bigrafvar till kanalen, utan endast

en rättighet för jordegare invid kanalen att uti bigrafvarne för

kreaturens vattning göra lämpliga inskärningar enligt derför meddelade

närmare bestämmelser, hvilken rättighet icke blifvit jordegarne

förmenad, samt ifrågavarande yrkande alltså synes grunda sig på en

missuppfattning af innehållet i berörda nådiga bref, anser jag hvad

hemmansegarne i afseende härå anfört icke böra utgöra hinder för de

ifrågavarande ersättningsanslagens inlösande, helst hemmansegarne

icke i någon mån genom inlösningen betages rättigheten att göra gällande

det anspråk, som de i ifrågavarande hänseende förmena sig egå.

Inom Elfsborgs län, der jemväl andra indelningsersättmingar förekomma,

om hvilka nu icke är fråga, utgår till egaren af hemmanet

Ona n:o 1 i Vassända socken ersättning för vattenskada i följd af

Trollhätte kanals anläggning. Denna ersättning beräknas numera efter

årsmarkegång och har under de tio åren 1877—1886 vexla! mellan

7 kronor 15 öre och 5 kronor samt i medeltal för dessa år utgjort 6

kronor 24 öre. Hemmanets egare har förklarat sig villig emottaga

antingen 7 kronor årligen eller, om inlösen en gång för alla ifrågakommer,

ett belopp, motsvarande nyssnämnda 7 kronor, kapitaliserade

efter fem för hundrade, eller 140 kronor. Detta senare erbjudande

anser statskontoret företrädesvis förtjena afseende, helst statsverket

derigenom skulle för afl framtid befrias från bestyret med årlig utbetalning,

samt ersättningens inlösen med det fordrade beloppet med

afseende å nu i allmänhet gällande låga räntefot icke kan anses vara

för statsverket ofördelaktig.

I enlighet med hvad statskontoret föreslagit beträffande här ofvan

omförmälda ersättningar, tillstyrker jag i underdånighet,

att fem sjettedelar af ersättningen till Arninge samt ersättningarna

till Lund, Värhulta och Åltorp, beräknade sammanlagda för år

till 606 kronor 23 öre, måtte inlösas med ett kapitalbelopp af 12,124

kronor 60 öre, och

Bih. till Rihd. Prof. 1888. 1 Sami. 1 A/d. 1 Raft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Sjette hufvudtiteln.

att ersättningen till Ona, beräknad för år till 7 kronor, måtte inlösas

med ett kapitalbelopp af 140 kronor.

Dessa förändringar böra, om de godkännas, hafva till följd, att

det under anslaget till »jordförluster genom kanal- och väganläggningar»

i kolumnen »indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag,

ersättningar», nu uppförda belopp 5,180 kronor minskas med sammanlagda

beloppet af förenämnda ersättningar för år räknadt eller i jemnadt

tal med 613 kronor till 4,567 kronor.

De kapitalbelopp å tillsammans 12,264 kronor 60 öre, hvarmed de

ifrågavarande ersättningarne skulle inlösas, lära kunna anvisas till utbetalande

från det under nämnda anslagstitel i kolumnen »anvisning i

kontant» uppförda anslag,- utan att någon förhöjning i detta anslag,

som har egenskap af förslagsanslag, derigenom blifver nödvändig.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att,

med bifall till inlösen af ersättningar, på sätt af mig blifvit

ifrågasatt, det å förslagsanslaget till »jordförluster genom kanal- och

väganläggningar» i kolumnen »indelning och dermed jemförlig anvisning

på förslag, ersättningar», uppförda belopp 5,180 kronor minskas

med 613 kronor eller till 4,567 kronor.

I händelse af bifall härtill kommer anslaget till »jordförluster genom

kanal- och väganläggningar» att minskas med motsvarande summa

eller från dess nuvarande belopp 9,440 kronor till 8,827 kronor.

Öfriga ordinarie anslag.

Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

år finnas å sjette hufvudtiteln uppförda, har jag icke att föreslå

någon annan ändring, än att förslagsanslaget till

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

[12.] för jemnande af hufvudtitelns slutsijmma minskas med 553 kronor eller

skrifmateria- från 118,426 kronor till 117,873 kronor.

lier m. m.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Sjette lmfvudtiteln.

Sedan departementschefen sålunda genomgått de i riksstaten för

innevarande år uppförda ordinarie anslagstitlar, i afseende å hvilka

någon förändring borde ifrågasättas, yttrade departementschefen vidare

beträffande

Styrelsen för statens jernvägstrafik.

Under åberopande af hvad jag under anslagstiteln »väg- och

vattenbyggnadsstaten» anfört, hemställer jag, att Eders Kongl. Maja

täcktes föreslå Riksdagen medgifva

dels att af de medel, som varda anvisade för fortsättande af statens

jernvägsbyggnader, ett belopp af 10,000 kronor må årligen från och

med år 1889 användas till bestridande af kostnaderna för handläggning

inom styrelsen för statens jernvägstrafik af de ärenden, som röra

nämnda jernvägsbyggnader med hvad dertill hörer,

dels ock att det belopp, som under innevarande år för nämnda

ändamål erfordras, må utgå af det för samma år anvisade anslag för

ordnande af tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader.

. [13-]

Öfverflyttning

till styrelsen

för statens

jernvägstrafik

af tillsynen

öfver statens

jernvägsbyggnader.

Uppå min framställning behagade Eders Kongl. Maj:t den 9 Sep- _ [14.]

tember sistlidna år, i sammanhang med dåvarande inspektörens vid öfverdirekstyrelsen

för statens jernvägstrafik befordran till annan tjenst, anbe- ternas uppfalla

styrelsen att inkomma med yttrande, huruvida den sålunda ledig- 1

blifna inspektörstjensten fortfarande borde bibehållas. I anledning klass,

häraf har styrelsen uti underdånig skrifvelse af den 12 December sistlidna

år, efter en redogörelse för inspektörens åligganden, hvaraf bland

annat framgår, att denne tjensteman skall vid förfall för någon af de i

styrelsen anstälde öfverdirektörer förvalta dennes embete, vidare anfört

att, om inspektörstjensten indroges, hvarför styrelsen ansåge något afgörande

hinder icke möta, deraf blefve en följd, att öfverdirektörsassistenterna

skulle få sig ålagdt att i dylikt fall bestrida öfverdirektörs

tjenst. Med afseende ''å de ökade göromål och det ökade ansvar, som

sålunda komme att hvila på desse tjenstemän, syntes det styrelsen

billigt, att deras arfvode bringades till närmare öfverensstämmelse med

kontorschefernas i styrelsen och afdelningsföreståndarnes å distrikten

arfvoden; och har styrelsen derföre hemstält om sådan ändring af det

för statens jernvägstrafik den 23 Oktober 1874, i öfverensstämmelse

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Sjette hufvudtiteln.

med Riksdagens beslut, faststälda aflöningsreglemente, att öfverdirektörsassistenterna,

hvilkas arfvode för närvarande är bestämdt till lägst

2,700 kronor (6:e löneklassen) och högst 3,900 kronor (2:a löneklassen),

måtte kunna uppflyttas till l:a löneklassen med arfvode af 4,200 kronor,

i följd hvaraf deras arfvode skulle kunna vexla mellan 2,700 och

4,200 kronor.

Med afseende å den förändring i öfverdirektörsassistenternas åligganden,

som genom inspektörstjenstens indragning komme att ega rum,

i det att dem skulle tillhöra att vid förfall för styrelsens ledamöter förvalta

de vigtiga och magtpåliggande öfverdirektörsembetena, anser jag

fullt rättvist, att möjlighet beredes att bevilja dem arfvode till lika

högt belopp, som afdelningsföreståndarne å distrikten samt kontorscheferna

i styrelsen kunna åtnjuta, helst de skulle komma att utöfva

förmanskap öfver desse tjenstemän vid de tillfällen, då öfverdirektörsernbete

af dem förvaltas.

Med erinran, att öfverdirektörsassistenternas antal från och med

innevarande års början är bestämdt till sex och att, äfven om alla dessa

skulle uppflyttas i den högsta löneklassen, statsverkets utgift i följd

deraf icke komme att uppgå till mer än 1,500 kronor, eller allenast en

fjerdedel af den till 6,000 kronor uppgående inspektörsaflöningén, som

komme att besparas, hemställer jag, söm anser frågan om inspektörstjenstens

indragning ännu icke böra slutligen pröfvas, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva,

att från den tid, inspektörstjensten hos styrelsen för statens jernvägstrafik

må varda indragen, öfverdirektörsassistent hos styrelsen må

kunna uppflyttas till första löneklassen med årligt arfvode af 4,200

kronor.

Vidare anförde departementschefen:

Sjette hufvudtitelns ordinarie anslag uppgå för innevarande år

till ............................................................................................. kronor 4,673,511.

Vid bifall till de af mig framstälda förslag om

höjning i anslagen:

till landsstaterna i länen ............... med kronor 2,533

» väg- och vattenbyggnadsstaten » » 2,000

summa ökning kronor 4,533

transport kronor 4,673,511.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Sjette Uufrudtiteln.

transport kronor 4,673,511.

äfvensom om minskning i anslagen

till gästgifvares friheter ................. med kronor 129

» jordförluster genom kanal- och

väganläggningar ..................... » 613

» skrifmaterialier och expenser,

ved m. m................................. » )) 553

summa minskning kronor 1,295

skulle de ordinarie anslagen höjas med ........................ kronor 3,238

eller till...................................................................................... kronor 4,676,749.

Extra anslag.

I fråga om de anslag på extra stat, som kunde erfordras utöfver

de redan omförmälda anslagen 7,640 kronor till tillfällig löneförbättring

för kommerskollegium, 76,000 kronor till rikets ekonomiska kartverk

och 90,000 kronor till fullföljande af storskiftes- och afvittringsarbetena,

anförde departementschefen beträffande

Civildepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli.

Genom de af Eders Kongl. Maj:t den 22 Oktober 1886 utfärdade

kungörelser dels angående anordnande af tillsyn å inländska försäkringsanstalter

och dels angående vilkoren för utländsk försäkringsanstalts

rätt att här i riket drifva försäkringsrörelse, meddelades bestämmelser

för att möjliggöra att från statens sida öfvervaka ifrågavarande

anstalters verksamhet. Dessa bestämmelser åsyfta förnämligast

att inom civildepartementet samla erforderliga upplysningar rörande

försäkringsväsendets utveckling för att komma i tillfälle bedöma, huruvida

de särskilda anstalterna verka efter grunder, som kunna anses för

allmänheten betryggande.

För att bereda tillgång till de härför inom civildepartementet erforderliga

arbetskrafter, har Riksdagen såväl för nästlidna som för

innevarande år å extra stat beviljat ett belopp af 4,500 kronor till

anordnande af kontroll å ifrågavarande anstalter.

IM.

Kontroll å

försäkringsanstalterna.

s. 38 Kontrollera mot PDF

[16.]

Angående

anslag för kartritning

vid

grufkartekontoret.

38 Sjette hnfrudtiteln.

Af detta anslag utgår aflöning dels till en inspektör, som af Eders

Kongl. Maj:t förordnats att inom civildepartementet särskildt handlägga

ärenden rörande försäkringsväsendet och hvilken har till hufvudsaklig

uppgift att bearbeta det material, som i följd af föreskrifterna

i omförmälda nådiga kungörelse blifver att tillgå, och att, der sådant

för något särskildt fall skulle anses behöflig!, hos försäkringsanstalt

på stället undersöka dess räkenskaper och handlingar, dels ock till en

amanuens, som förordnats till inspektörens biträde och hvilken, bland

annat, har till åliggande att ordna och registrera inkommande statistiska

uppgifter och andra handlingar, upprätta och föra liggare öfver försäkringsanstalterna

med mera dylikt.

Såsom ett resultat af den bearbetning, som de från försäkringsanstalterna

insända uppgifter skola i departementet undergå, är afsigten

att årligen offentliggöra en statistisk berättelse angående dessa anstalter.

Då det för hvartdera af åren 1887 och 1888 af Riksdagen för

ifrågavarande ändamål beviljade anslag äfven för nästkommande år är

behöflig! till oförminskadt belopp, hemställer jag, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, för handhafvande af kontroll ä för såll r ing sa nstalterna, för år 1889

på extra stat anvisa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af

4,500 kronor.

Kommerskollegium.

Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts framställning anvisade senast

församlade Riksdag på extra stat för innevarande år ett anslag af

2,500 kronor till bestridande af kostnader för kartritning vid kommerskollegiets

grufkartekontor.

Såsom jag i mitt yttrande till statsrådsprotokollet den 25 sistlidne

April tillät mig erinra, är den kartritning, som numera skall vid grufkartekontoret

utföras, betingad af föreskrifterna i de nya bergsförfattningarna

om grufkartors och kompletteringsarbetens insändande till

bergsöfverstyrelsen och kontorets åliggande att å kartorna inlägga inkommande

kompletteringsblad. Behofvet af arbetsbiträden inom kontoret

för verkställande af kartritning är således icke tillfälligt utan

alltjemt fortfarande, och kommerskollegiet har ock i underdånig skrifvelse

af den 4 November sistlidna år anhållit, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes vidtaga åtgärd, på det att för ändamålet måtte äfven för år

1889 anvisas enahanda belopp som för innevarande år.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Sjette lmfvudtiteln.

Då, i följd af medgifvet anstånd för grufkartornas och. kompletteringarnas

insändande, kartritningen vid grufkartekontoret egentligen

först med detta år tagit sin början, har jag ännu icke någon erfarenhet

att åberopa för bedömande, huruvida den för året beviljade anslagssumma

är för framtiden tillräcklig, eller om den bör höjas eller minskas.

Kommerskollegiet har emellertid uti utlåtande af den 15 November sistlidna

år förklarat, att anslagsbehofvet för kontoret syntes för år 1888

icke kunna beräknas lägre än till det belopp, som kollegiet förut antagit,

eller, förutom den af kollegiet disponerade lediga grufingeniörslön

1,500 kronor, ytterligare 2,500 kronor, och att för den efter år 1888

följande tid, med hänsyn till den då efter all sannolikhet snarare ökade

än minskade omfattningen af arbetet, någon minskning i utgifter för

kontoret svårligen vore att påräkna.

Jag hemställer derföre, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen

att för år 1889 på extra stat anvisa ett anslag af 2,500 kronor

till bestridande af kostnader för kartritning vid grufkartekontoret.

Öfverståthållareembetet.

Uti underdånig skrifvelse den 10 December sistlidna år har öfver- [17.]

ståthållareembetet gjort hemställan, att Eders Kongl. Maj:t måtte, för utg^“a®raf

fortsatt utgifvande af tidningen »Polisunderrättelser», af Riksdagen äska rättelser,

för år 1889 samma belopp, som hittills för detta ändamål beviljats, eller

15,000 kronor, så framt icke Eders Kongl. Maj:t skulle finna tiden

vara inne att begära anslagets uppförande på ordinarie stat.

Ehuru behofvet af tidningens fortsatta utgifvande synes stäldt

utom allt tvifvel, anser jag likväl, då de framtida kostnaderna för dess

utgifvande ännu ej torde kunna med full visshet bestämmas, mig icke

nu böra ifrågasätta anslagets uppförande på ordinarie stat, utan hemställer,

att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen

att äfven för år 1889, till utgifvande under samma år af Polisunderrättelser,

på extra stat anvisa 15,000 kronor.

Landsstaterna i länen.

Den af Eders Kongl. Maj:t beslutade sammanslagningen af andra [18.]

och tredje fögderierna af Upsala län till ett fögderi har ännu icke Anakg ,tm en

J 1 fogdentjenst

inom Jemtlands

län.

s. 40 Kontrollera mot PDF

[19-3

Särskild

polisstyrka på

landet.

[20.]

Arfvode åt

en extra by räta

geniör.

40 Sjette hufvudtiteln.

kunnat genomföras, livad häradsskrifvaretjensterna beträffar, till följd

deraf att ingen af nämnda tjänster blifvit ledig. Då aflöningsbelopp

sålunda icke finnes att tillgå för att, i enlighet med 1883 års Riksdags

medgifvande, användas till aflöning åt häradsskrifvaren i det, enligt

Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 22 Juni 1883, nyinrättade fögderi

inom Jemtlands län, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl.

Magt täcktes föreslå Riksdagen

att, för uppehållande af en häradsskrifvaretjenst inom Jemtlands län

under år 1889, må för samma år, i likhet med hvad för detta år skett,

på extra stat anvisas ett belopp af 2,500 kronor.

Sedan Riksdagen jemväl för innevarande år beviljat ett anslag å

50,000 kronor att användas till aflöning och underhåll af särskild polisstyrka

på landet, der sådan kan af förhållandena påkallas, äfvensom

till belöningar för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande

eller gripande, hafva från Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i länen inkommit framställningar om delaktighet i detta anslag

med belopp, som sammanlagdt öfverstiga den beviljade summan.

Jag tillstyrker derföre, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen
att

jemväl för år 1889 ställa till Eders Kongl. Maj:t,s förfogande

ett extra anslag af 50,000 kronor, att användas till aflöning och underhåll

af särskild polisstyrka på landet, der sådan kan af förhållandena

påkallas, äfvensom till belöningar för gröfre brotts upptäckande samt

förbrytares efterspanande eller gripande.

Bifalles detta, lärer Eders Kongl. Maj:t, såsom förut skett, vilja

förständiga vederbörande länsstyrelser att, hvad beträffar anslaget till

särskild polisstyrka på landet, bidrag företrädesvis tilldelas kommuner,

Indika sjelfva vilja lemna motsvarande tillskott, eller der landsting eller

enskilde äro villige att för ändamålet bidraga, samt att undantag härifrån

endast må medgifvas i särskilda fall, då behofvet af förstärkt

polisuppsigt finnes oafvisligt och bidrag till bestridande af kostnaderna

derför icke kan erhållas.

Väg- och vattenbyggnadsstaten.

På sätt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uti underdånig skrifvelse

den 16 November 1887 föreslagit, hemställer jag, att Eders

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Sjette hufvudtiteln.

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, i enlighet med hvad för

innevarande och flera föregående år egt rum,

att för år 1889 på extra stat anvisa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande

3,000 kronor till bestridande af arfvode åt den för granskning

af vattenaflednings- och odlingsplaner hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

anstälde extra byråingeniören.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmanna
näringar.

Då det icke torde vara lämpligt att nu underställa Eders Kongl. [21.]

Makts nådiga pröfning frågan öm den högre landtbruksundervisningens Anslag till

definitiva ordnande, har jag beträffande den högre mejermndervisnin- högre undergen

i riket endast att i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. visning i

Maj:t, täcktes föreslå Riksdagen hållning.

att, för anordnande af högre undervisning i mejerihushållning vid

Ultuna och Alnarps landtbruksinstitut, jemväl för år 1889 anvisa å extra

stat ett anslag till enahanda belopp, som för innevarande år beviljats,

eller 10,000 kronor.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

Med biträdande af hvad landtbruksakademiens förvaltningskomité

uti underdånig skrifvelse den 16 September 1887 hemstält, tillstyrker

jag, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att å extra

stat för år 1889 anvisa

såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landtbruksmöten

5,000 kronor, och

till prisbelöningar vid sådana möten för husdjur, redskap och maskiner

samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster

10,000 kronor.

[22.]

Allmänna

landtbruks
möten.

[23.]

Prisbelöningar

vid allmänna

landtbruksmöten.

För att användas såsom bidrag till fyra kemiska stationer för jord- [24.]

brukets och näringarnes behof, anvisade 1876 års Riksdag för år 1877

Bih. till Riksd. Prof. 1888. 1 Sami. 1 Afd. 1 käft. 6

ner.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Sjette lmfvudtiteln.

ett anslag på extra stat af 12,000 kronor. För hvarje påföljande år

beviljades enahanda belopp, intilldess för beredande af tillgångar till

inrättande af ytterligare dylika stationer anslaget vid 1881 års riksdag

höjdes till 15,000 kronor och vid 1885 års riksdag till 21,000 kronor,

till hvilket belopp anslaget jemväl vid riksdagen år 1886 bestämdes.

Sedan emellertid fråga uppstått, att det understöd, som från detta anslag

utgick till en hvar af de kemiska stationerna, borde höjas utöfver dess

förutvarande belopp, 3,000 kronor, beslöt senast församlade Riksdag, uppå

framställning af Eders Kongl. Maj:t, att för innevarande år anvisa för

hvarje af de kemiska stationerna i Kalmar, Halmstad, Skara, Örebro

och Vesterås ett anslag af 4,000 kronor, hvaremot för stationerna i

Jönköping och Hernösand anvisades allenast samma belopp som dittills,

eller 3,000 kronor till hvardera. Hela anslaget bestämdes alltså till

26,000 kronor. Att icke ett förhöjdt anslag beviljades jemväl åt de

två sistnämnda stationerna, berodde derpå att i fråga om dessa stationer,

som först med år 1886 kommit i åtnjutande af statsanslag, då

icke förelåg samma utredning som beträffande de öfriga.

Sedan dess har emellertid, enligt hvad landtbruksakademiens förvaltningskomité

i underdånig skrifvelse den 18 November sistlidna år

anmält, den hittills saknade utredningen angående verksamheten och

det ekonomiska tillståndet vid dessa stationer åstadkommits dels genom

de af stationerna och vederbörande hushållningssällskap afgifna årsberättelser

för år 1886, dels ock genom den berättelse öfver år 1887

verkstäld inspektion af dessa anstalter, som till förvaltningskomitén afgifvits

af professoren L. F. Nilson.

Af dessa handlingar inhemtas, enligt hvad förvaltningskomitén

upplyst, att vid de ifrågavarande stationerna under år 1886 till undersökning

inlemnats följande antal prof, nemligen:

Jönköping. Hernösand.

Jordarter och jordförbättringsmedel

Gödningsämnen .....................................

Fodermedel ..............................................

Vatten .......................................................

.. 84. 2.

. 33. 2.

. 19. 1.

4. 5.

Närings- och njutningsmedel......

. 85. 45.

. 112. 139.

Prof å arsenik och andra gifter...........

Tekniska och diverse undersökningar

Fröundersökningar ...................................

■ar ... 80. 68.

263. 73.

Summa 680. 335.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Sjette liufvudtiteln.

Förvaltningskomitén anför, efter meddelande af dessa sifferuppgifter,

vidare:

»Vid en jemförelse med de äldre stationerna visar sig nu att, om

man, såsom rätteligen torde böra ske, bortser från fröundersökningarna,

hvilka tillhöra de med stationerna förenade frökontrollanstalterna, som

numera erhålla särskildt bidrag af statsmedel, antalet till undersökning

inlemnade prof under år 1886 och förra hälften af 1887 vid samtliga

stationer var följande:

1886.

1887 (förra hälften.)

Kalmar...........................

.................. 242

120

Halmstad .....................

.................. 998

454

Skara.............................

.................. 508

238

Örebro ..........................

................. 1,602

819

Vesterås........................

................. 2,361

515

Jönköping.....................

................. 417

284

Hernösand ..................

.................. 262

151».

Häraf anser förvaltningskomitén framgå, att verksamheten vid de nya

stationerna, såvidt den kan bedömas af dessa siffror, visserligen ännu

icke uppnått samma höjd som vid flertalet af de äldre, men likväl för

båda öfverstiger den vid Kalmar station samt för Jönköpings under

förra hälften af år 1887 äfven varit större än vid stationen i Skara.

Beträffande de båda stationernas ekonomiska ställning inhemtas af

professor Nilsons berättelse, att de medel, som under år 1887 voro

disponibla till underhåll af stationen i Jönköping, uppgingo till 5,250

kronor, nemligen:

statsbidrag ..................................................................................... kronor 3,000

anslag af hushållningssällskapet (utom lokal, ved och gas) » 750

» af landstinget.................................................................... » 750

» af Jönköpings stad ......................................................... » 750.

De^sa medel åtgingo till aflöning dels åt föreståndaren, hvilken

jemväl egde uppbära inflytande analysafgifter emot skyldighet att sjelf

bekosta alla förbrukningsartiklar jemte vaktmästarebiträde, dels till

assistenten, hvadan inga tillgångar finnas för underhåll och förkofran

af anstaltens öfriga inventarier.

Stationen i Hernösand hade enligt samma berättelse att påräkna

såsom tillgångar för år 1887:

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Sjette liufvudtiteln.

[25.]

Frökontroll
anstalter.

understöd af statsmedel ............

bidrag af landstinget....................

3> » hushållningssällskapet

.................................... kronor

3,000

—

................................... »

1,287

50

.................................... ))

1,287

50

11 ................................ »

750

eller tillsammans kronor

6,325

hvarjemte hushållningssällskapet förbundit sig att tillskjuta hvad utöfver

den sålunda beräknade inkomsten erfordrades.

Enligt hvad förvaltningskomitén vidare upplyser, upptagas uti den

af Vesternorrlands läns hushållningssällskap den 19 Februari 1887 antagna

staten utgifterna för stationen (och frökontrollanstalten) till

7,250 kronor.

På grund af denna utredning om stationernas i Jönköping och»

Hernösand verksamhet och ekonomiska ställning anser jag mig nu böra

förorda, att statsanslaget för dessa stationer höjes till samma belopp,

som är bestämdt för de öfriga kemiska stationerna. Hela det erforderliga

anslagsbeloppet blifver härigenom 28,000 kronor i stället för i

detta års riksstat anvisade 26,000 kronor.

Jag hemställer derföre, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen

att, såsom bidrag till underhåll af sju kemiska stationer för jordbrukets

och näringarnes behof — inom de orter, der landsting eller hushållningssällskap,

hvart för sig eller i förening, förbundit sig att upprätta

laboratorium och bekosta lokal för detta jemte bostad och hyresmedel

för kemist och assistent samt bekosta aflöningen till desse och

laboratorietjenaren äfvensom årliga utgifterna för laboratoriets underhåll

samt till inköp af böcker och inventarier för stationens behof —,

på extra stat för år 1889 anvisa ett anslag af 4,000 kronor för hvarje

station eller tillhopa 28,000 kronor.

Vid 1886 och 1887 årens riksdagar anvisades ett extra anslag å

100,00 kronor till understöd åt frökontrollanstalter.

I afseende å anslagets användande för år 1887 anhåller jag att få

återkalla i minnet att, sedan lanatbruksakademiens förvaltningskomité

till Eders Kong]. Maj:t öfverlemnat ansökningar från 18 af rikets hushållningssällskap

om understöd till sammanlagdt belopp af 13,750

kronor, Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 26 Maj 1887 till

åtskilliga hushållningssällskap beviljat bidrag till sammanlagdt anslagets

hela belopp.

6

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Sjette hnfViultitelii.

För år 1888 hafva ansökningar om erhållande al dylika bidrag

ännu icke till Eders Kongl. Maj:t inkommit. Men antagligt är, att de

belopp, som för detta år komma att af vederbörande begäras, icke

skola understiga den af Riksdagen beviljade anslagssumman.

Vid sådant förhållande torde anslag äfven för år 1889 böra äskas

med samma belopp som för innevarande år; och lära vilkoren böra

blifva oförändrade.

Jag tillstyrker alltså, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå

Riksdagen

att på extra stat för år 1889 till Eders Kongl. Maj:ts förfogande

anvisa ett anslag af 10,000 kronor, för att med högst 1,000 kronor

för hvarje anstalt användas till understöd åt sådana frökontrollanstalter,

som af landsting eller hushållningssällskap, hvart för sig eller i förening,

understödjas med minst samma belopp som statsbidraget, och

hvilka anstalter vilja underkasta sig de vilkor och föreskrifter i afseende

på analysmetoder och öfriga förhållanden, som af Eders Kongl.

Maj:t fastställas.

Uti underdånig skrifvelse den 17 November 1887 har chefen för [26.]

Sveriges geologiska undersökning afgifvit förslagsberäkning öfver se

under år 1889 till fullföljande af de geologiska arbetena erforderliga g3me.

medel.

Denna beräkning upptager utgifterna till 89,500 kronor.

Häraf är beräknadt för:

Aflöning en.

Löner, arfvoden samt ersättning till tillfälliga biträden... kronor 51,950.

Fältarbetena.

Rese- och traktan] entsersättning, verktyg, reparationer

in. in. .................................................................... 19,000

Undersökningar, utförda med bidrag af särskilda

anslag ................................................................... 1,500

» 20,500.

By råafdelning en.

Inventarier, arbetsmateriel in. m........................................... » 2,000.

transport kronor 74,450.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Sjette hufvudtiteln.

transport kronor 74,450.

Biblioteket och samlingarne.

Böcker, kartor och samlingar, fraktkostnad m. m.......... » 1,700.

Kart- och boktrycket.

Tryckning af kartor, beskickningar och uppsatser, ritning

af diverse originalkartor m. m.................................... » 12,000.

Värme och diverse utgifter.

Omkostnader ................................................................................ » 1 350.

Summa kronor 89,500.

Till bestridande af utgifterna är att påräkna:

behållning af sålda kartor m. m. omkring ....................... » 500

anslag från Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap » 1,500

eller tillsammans kronor 2,000;

hvadan det belopp, som enligt förslagsberäkningen härutöfver erfordras

för år 1889, utgör 87,500 kronor eller samma belopp, som för innevarande

år anvisats.

Ofvan upptagna beräkning är, hvad utgifterna angår, öfverensstämmande

med den stat, som för detta år blifvit af Eders Kongl.

Maj:t den 2 December 1887 för undersökningen faststäld, endast med

den skilnad att aflöningen för 1889 är upptagen 300 kronor högre än

i staten för 1888, hvilket, enligt hvad chefen i den underdåniga skrifvelsen

upplyst, beror derpå, att den vid undersökningen anstälde biträdande

geologen från och med 1889 ansetts böra åtnjuta förhöjning

i arfvodet med nämnda belopp, hvaremot nedsättning i utgifterna för

biblioteket och samlingarne egt rum med motsvarande summa.

I anledning af omförmälda arfvodesförhöjning åt biträdande geologen

anser jag mig böra erinra, att genom nådiga brefvet den 16

Juni 1875 blifvit, i enlighet med hvad Riksdagen medgifvit, förordnadt,

att aflöningen till biträdande tjensteman vid undersökningen må bestämmas

att utgå med ett belopp från och med 1,000 kronor till och

med 2,400 kronor samt att ifrågavarande tjensteman för närvarande

åtnjuter en aflöning af 1,800 kronor.

I afseende å den i Riksdagens skrifvelse den 7 Maj 1886 omnämnda

frågan om förändring i skalan för utgifning af vissa geologi
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Sjette hufvudtiteln.

ska kartor, har jag att anmäla, att kommissionen för de allmänna kartarbetena

den 2 innevarande Januari inkommit med en underdånig skrifvelse

från chefen för Sveriges geologiska undersökning, hvilken deruti

lemnar en redogörelse för denna frågas närvarande ståndpunkt samt dels

principielt tillstyrker vissa förändringar i de för de geologiska kartornas

upprättande och utgifning i tryck nu gällande bestämmelser, dels ock

på anförda skäl föreslår, att åt de pågående utredningarnes fortsättande

måtte få egnas ytterligare några månaders tid, särskildt för att i sammanhang

med fältarbetena under nästinstundande sommar anställa direkta

försök med en ny rekognosceringsmetod. I det utlåtande, hvarmed

kartverkskommissionen beledsagar denna skrifvelse, har kommissionen,

som ansett de försök och utredningar, som hittills blifvit

verkstälda, icke vara till fyllest för att derpå grunda ett slutligt omdöme,

och som sålunda funnit sig icke kunna på frågans nuvarande

ståndpunkt förorda någon förändring i de för geologiska kartverkets

utarbetande och utgifning nu gällande bestämmelser, hemstält, att de

praktiska försöken måtte få fortsättas, på sätt undersökningens chef

föreslagit. Eders Kongl. Maj:t behagade således finna, att denna fråga

ännu icke nått det skede, att någon ändring i de hittills följda förslagsberäkningarne

kan ifrågakomma.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att,

för fortsättande under år 1889 af de geologiska undersökningarne

och utgifvande af dei''på grundade kartor, afhandlingar och uppsatser,

bevilja ett extra anslag för samma år till belopp af 87,500

kronor.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

Jag hemställer i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes,

lika med hvad förut egt rum, af Riksdagen äska på extra stat för

år 1889:

dels till anställande af en andre undervisare i husslöjd och en elev,

hvilken bör åtfölja en af undervisande i husslöjd för att af denne handledas

och utbildas, så att han må kunna såsom lärare i husslöjd användas,

3,500 kronor;

[27.]

En andre undervisare

i

husslöjd och

en elev.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

[28.]

Yäfskolan i

Borås.

[29.]

Anslag till

främjande af

svenska alsters

afsättning i

utlandet.

Sjette hufvudtiteln.

dels ock såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås —

med vilkor att från Elfsborgs läns landsting eller eljest tillskjutes ett

belopp, motsvarande minst hälften af statsanslaget — 3,800 kronor,

och såsom bidrag till aflönande af en andre lärare vid samma skola

1,000 kronor, under vilkor att enahanda belopp varder för ändamålet

från nämnda läns landsting eller eljest tillskjutet.

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart.

Hos senast församlade Riksdag väcktes förslag om beviljande af

medel för utsändande och understödjande af handelsagenter i främmande

länder, och Riksdagen, som uttalade den öfvertygelsen att, om man

ock icke genast kunde vänta att få se stora resultat af det sålunda

ifrågasatta försöket att bereda större afsättning för våra produkter

i utlandet, giltiga skäl likväl förelåge, att försöket borde göras,

anvisade med anledning deraf för innevarande år ett extra anslag af

20,000 kronor, att af Eders Kongl. Maj:t användas för att åt alster af

svensk industri och svenska näringar bereda afsättning i främmande

länder.

Då detta Riksdagens beslut den 13 Juli sistlidna år inför Eders

Kongl. Maj:t anmäldes, behagade Eders Kongl. Maj:t anbefalla kommerskollegium

att, sedan Sveriges allmänna exportförening lemnats tillfälle

att yttra sig, efter samråd med landtbruksakademiens förvaltningskomité

afgifva underdånigt utlåtande och förslag rörande lämpligaste

sättet att använda omförmälda anslag.

Med anledning häraf och sedan exportföreningen afgifvit yttrande

i ärendet, har uti ett den 4 innevarande Januari till civildepartementet

inkommet utlåtande kommerskollegium, i öfverensstämmelse jemväl med

förvaltningskomiténs uttalade åsigt, hemstält, att af ifrågavarande anslag

5,000 kronor måtte användas till anställande under ett år af en

agent i Tyskland för att derstädes underlätta och befrämja afsättning

af hufvudsakligen produkter af den svenska fiskerinäringen och äfven

möjligen alster af någon annan svensk näring eller industrigren, samt

att återstående beloppet, 15,000 kronor, måtte anslås till bestridande

af kostnaderna för utsändande af en reseagent till Indien, Kina och

Australien för att inhemta och sedermera här i landet sprida kännedom

om de kommersiela förhållandena i nämnda utomeuropeiska länder, så

att visshet kunde vinnas om, hvilka särskilda framstående handelsplat
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Sjette hufvudtiteln.

ser derstädes vore tjenlige för afsättning af olika svenska industrialster,

samt under Indika förhållanden dylik afsättning kunde för industriidkarne

på förmånligaste sätt beredas och verkställas; och borde

sistnämnde agent särskildt få sig ålagdt att besöka den under innevarande

års sommar tillämnade verldsutställningen i Melbourne.

Då kommerskollegiets yttrande så sent inkommit, har frågan om

fördelningen af årets anslag ännu icke kunnat underställas Eders

Kong!. Maj:ts pröfning, men jag hoppas, att detta må kunna ske med

det allra första.

Vinnande af en ökad afsättning i utlandet af vårt lands produkter

är ett särdeles eftersträfvansvärdt mål, till hvars uppnående staten icke

bör underlåta att i sin mån medverka, och Eders Kong!. Maj:t har ock

den 13 Juli 1887 behagat godkänna min hemställan att af tillgängliga

statsmedel lemna ett anslag åt den ofvannämnda »Sveriges allmänna

exportförening», hvilken bildats i syfte att söka befrämja vår

afsättning i främmande länder. . ^

Jag anser således särdeles önskvärd!, att det nu ifrågavarande af

Riksdagen för innevarande år anvisade anslag jemväl beviljas för nästkommande

år, och hemställer följaktligen, att Eders Kong!. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen

att jemväl för år 1889 på extra stat anvisa ett anslag af 20,000

kronor att af Eders Kongl. Maj:t användas för att åt alster af svensk

industri och svenska näringar bereda afsättning i främmande länder.

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

Jag tillstyrker i underdånighet nådig framställning till Riksdagen [30.]

att, i likhet med hvad under nästlidna och flera föregående år varit Bergsskolorna

i on i . i Filipstadoch

iornallanciet, Falun.

under vilkor att bergsskolorna i Filipstad och Falun med dertill hörande

skolor för bergsarbetare komma att jemväl under år 1889 fortsätta

sin verksamhet i enahanda omfång och utsträckning som hittills,

hvarom Eders Kongl. Maj:t torde vilja genom inspektion af sakkunnigperson

sig förvissa, å extra stat för samma år anvisa ett belopp af

14,000 kronor, att till brukssocietetens fullmägtige i jernkontoret utbetalas.

Bill. till Riksd. Prot. 1888. 1 Sami. 1 Afd. 1 Raft.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Sjette hufvudtiteln.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

[31.] Enligt hvad statskontoret anmält, har nämnda embetsverk förskjutit

Ersättning för följande belopp, hvilka böra till ersättande af Riksdagen anmälas,

ai statsKonto- .

ret gjorda I161Xlll^6n I

förskott. den länsmannen i Hardemo härad och Rumla socken af Öre
bro

län A. L. Flyckt för tiden från den 22 Mars 1886 till samma dag

1887 tillkommande ränta å det belopp, 1,425 kronor, som till statsverket

influtit för ett till Rumla—Yxhults jernväg exproprieradt jordområde

från länsmansbostället p, mantal n:o 4 Rumla kronor 71: 25

för tryckning och häftning af underdånigt utlåtande

i anledning af särskilde komiterades betänkande

med förslag till ny fiskeristadga....................................... )) 516: —

för tryckning och häftning af kammarkollegii

utlåtande öfver det af särskilde komiterade afgifna

förslag i fråga om väghållningsbesvärets utgörande

på landet................................................................................. » 307: 50

för fyllande af en brist i de medel, som varit

tillgängliga för bestridande af sistlidna års tryckningskostnader

i och för aflönings- och pensionsstatistiken » 3,415: 95

Summa kronor 4,310: 70.

Med anledning häraf hemställer jag, att Eders Rongl. Maj:t, med

tillämpning af grundsatsen om anslags bestämmande till jemnt tal af

kronor, täcktes föreslå Riksdagen att, till betäckande af omförmälda,

af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, anvisa ett extra anslag af

4,311 kronor.

Allmänna arbeten af beskaffenhet, att deras utförande

kontrolleras af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. .

I underdånig skrifvelse af den 16 November 1887 har väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen afgifvit generalförslag rörande beloppen af de

anslag, som styrelsen ausåge böra af Riksdagen äskas för år 1889 till

understödjande af allmänna väg- och vattenbyggnadsarbeten.

Beträffande först anslaget till anläggning af nya samt förbättring

eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar, har styrelsen,

med anmälan att ofvan nämnde dag funnes i styrelsens arkiv

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Sjette hufvudtitcln.

hyllande planer till 87 särskilda vägföretag, hvilkas utförande beräknats

kosta sammanlagdt 3,166,342 kronor, hvaraf såsom statsbidrag begärts

2,046,200 kronor, vitsordat behofvet äfven för år 1889 af anslag för

ifrågavarande ändamål till lika stort belopp, som för innevarande år

blifvit dertill af Riksdagen anvisadt., eller 600,000 kronor; och tillstyrker

jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att för år 1889

ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande,

till bidrag för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning

af backiga, eller eljest mindre goda vägar, 600,000 kronor.

Vidkommande härefter anslag till understödjande af brobyggnader

och mindre hamnbyggnader samt upprensning af åar och farleder, för

hvilket ändamål Riksdagen under flera år anvisat ett belopp af 100,000

kronor, har styrelsen hemstält om förhöjande af detta anslag till 150,000

kronor. Men, ehuru hvad styrelsen till stöd härför åberopat icke

torde sakna all betydelse, anser jag likväl fullt giltig anledning till

det nu varande anslagsbeloppets höjande icke vara för handen, och jäg

tillstyrker alltså, att Eders Kongl. Maj: t täcktes af Riksdagen äska, att

till Eders Kong!. Majrts förfogande må för år 1889 anvisas,

[32.]

Anläggning

m. m. af

vägar.

till understödjande af brobyggnader och mindre hamnbyggnader samt

upprensning af åar och farleder, 100,000 kronor.

[33.]

Brobyggnader

och mindre

hamnbygg
-

Till understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldighet, af nader m- m''

arbeten, som afse torrläggning af sådana vattensjuka marker, som, utan

att kunna med fördel odlas, sprida frostskador öfver omgifvande nejd,

har alltsedan år 1884 varit anvisadt ett årligt belopp af 100,000 kronor;

och har styrelsen icke hemstält om någon ändring i afseende å

detta belopp.

Från detta anslag hafva understöd beviljats till ett sammanlagdt

belopp af

år 1884 ................................................... 100,000 kronor;

» 1885 ..................................................... 76,440 »

» 1886 ...................................................... 70,190 »

» 1887 ...................................................... 45,205 » _ .

Anslaget har sålunda under de senare åren icke blifvit till sitt fulla

belopp anlitadt.

Vid sådant förhållande och med särskilt afseende å det jemförelsevis

ringa belopp, som under sistlidna år från anslaget anvisats, torde

s. 52 Kontrollera mot PDF

I

[34.]

Frostminsk
ningsföretag.

[35.]

Lån till enskilde

jernvägar.

[36.]

Odlingslåne
fonden.

52 Sjette hufvudtiteln.

icke vara erforderligt, att för år 1889 beviljas fullt lika stort anslagsbelopp,

som under de närmast föregående åren anvisats; och då de understödsbelopp,

som under åren 1884 — 1887 från ifrågavarande anslag beviljats,

i medeltal för hvarje af dessa år uppgå till icke fullt 73,000 kronor,

tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att

för år 1889 till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ställa,

till understödjande, medelst anslag utan äterbetalningsskyldighet, af

torrläggning utaf sådana vattensjuka marker, som, utan att kunna med fördel

odlas, sprida frostskador öfver omgifvande nejd, 75,000 kronor.

Tillika hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t i afseende å vilkoren

för erhållande och tillgodonjutande af ofvan omförmälda statsbidrag

samt angående kontrollen derå, att faststälde planer varda vid arbetenas

utförande följde, måtte föreslå Riksdagen att bibehålla de allmänna vilkor

och bestämmelser, hvilka nu äro gällande och finnas intagna i

Riksdagens skrivelser den 27 April 1881 (n:r 69) och den 11 Juni

1883 (n:r 67).

T sammanhang härmed torde jag böra erinra

att, enligt 1886 års Riksdags beslut, blifvit för år 1889 beviljade

till understödjande, medelst lån, af enskilda iernvägsanläggningar

1,000,000 kronor; samt

_ att Eders Kongl. Maj:t den 31 December 1887 beslutat, att uti

nådig proposition föreslå Riksdagen, bland annat, att till odlingslånefonden

må under hvarje af åren 1889—1893 ej mindre ingå de till

statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret,

i mån af behof, öfverlemnas medel till så stort belopp, som

jemte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af

högst 1,000,000 kronor årligen.

Statens järnvägstrafik.

I underdånig skrifvelse den 12 December 1887 har styrelsen för

statens jernvägstrafik gjort framställning om aflåtande till Riksdagen

af proposition angående anslag för år 1889 dels till nya byggnader

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Sjette hu t''vud ti tel n.

och anläggningar vid statens jernvägar, dels och till anskaffande af

ytterligare rörlig materiel vid de redan trafikerade statsbanelinierna.

För nya byggnader och anläggningar föreslår styrelsen, att Eders

Kongl. Magt måtte äska ett anslag af 350,000 kronor, att användas

till följande arbeten, för hvilka vid hvarje post den beräknade kostnaden

är angifven, nemligen vid:

Östersund: tillbyggnad af den för reparation af den rullande materielen

afsedda, nu otillräckliga verkstaden................................. 14,500: —

Ange: uppförande af ett dubbelt lokomotivstall.................... 12,500: —-

)) anbringande af en fristående vattenkran med rörledning

och en kolbrygga, erforderliga derföre, att

flera tåg samtidigt äro inne å stationen och hindra

hvarandra vid vatten- och koltagning ............................. 11,000: —-

Stugsund: utvidgning af spårsystemet ................................... 9,000: —

» uppförande af kolbås................................................. 6,500: —

» » af kokesbod........................................... 5,000: —

Söderhamn: utvidgning af sparsystemet................................. 7,000: —

j> uppförande af 2 lokomotivstall.............................. 12,000: —

d )> af en boställsstuga, med uthus och

källare för en banmästare..................................................... 4,000: —

Kinstaby: uppförande af ett för en stationsmästare och en

stationskarl afsedt boställshus med ekonomihus äfvensom

sprut-, ved- och kokesbod för stationen .............. 8,600: —

Myskje: d:o eko................................................................................ 8,600: —

De till arbetena vid de fyra sistnämnda stationerna

upptagna anslagsbeloppen äro, enligt hvad styrelsen upplyser,

behöfliga derför, att anslaget till byggande af jernvägen

mellan Kilafors och Stugsund icke räckt till att utföra

de vid dessa stationer erforderliga arbeten.

Bollnäs: utläggning af spår till den nya reparationsverk
-

staden för vagnars införande............................................... 6,500: —

Karlberg: uppförande af ekonomihus för stationsförestån
daren

......................................................................................... 1,500: —

Amot: utvidgning af spårsystemet ........................................... 5,600: —

Kimstad: d:o d:o, särskildt för underlättande af omlastning

af godsvagnar till och från anslutande smalspåriga

jernvägar....................................................................................... 15,000: •—

transport 127,300: —•

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Sjette hufVudtiteln.

transport 127,300: —

Tranas: tillbyggnad af det numera otillräckliga gods
-

magasinet ................................................................................ 2,400: —

Hessleholm: d:o d:o ......................................................................... 3,600: —

Lund: utvidgning af spårsystemet ............................................. 25,000: —

Malmö: till påbörjande af stationens utvidgning .................. 150,000: —-

Diverse arbeten, såsom kolbås, vattenstationer, spårutvidgningar,

lastkajer och mindre husbyggnader

m. m....................................................................................... 41,700: —

Summa kronor 350,000: —

Vidkommande särskild! den ifrågasatta utvidgningen af Malmö station,

har styrelsen för statens jern vägstrafik, som redan i sin underdåniga

framställning den 18 December 1886 rörande beviljande

af medel till utförande af nya anläggningar m. in. vid statsbanorna

under år 1888 anmält behofvet af en betydande utvidgning af nämnda

station, sedermera, efter det inledda underhandlingar i frågan med stadsfullmägtige

i Malmö och styrelsen för Malmö—Billesholms jernvägsaktiebolag

ledt derhän, att överenskommelser i ämnet kunnat träffas,

uti underdånig skrifvelse den 26 Februari 1887 hemstält om aflåtande af

nådig proposition till Riksdagen om anvisande af de för ändamålet

nödiga medel, hvilken hemställan likväl icke ansågs böra år 1887 föranleda

någon framställning till Riksdagen.

I denna skrifvelse, hvars innehåll trafikstyrelsen nu åberopar, har

styrelsen utförligt redogjort för de förhållanden, som enligt styrelsens

tanke nödvändiggöra eu utvidgning och förändrad anordning af stationen

i Malmö, samt framlagt eu plan dertill. Jag anhåller nu att

till en början .få lemna en framställning af hvad styrelsen i denna

skrifvelse anfört.

Såsom slutpunkt för södra stambanan hade Malmö station allt ifrån

sin anläggning varit af största betydenhet och måst tid efter annan

utvidgas både till utrymme och anläggningar, i den mån det af statsoch

tillstötande enskilda banor bildade jernvägsnätet utsträckts och

trafiken ökats. De hinder mot områdets förökande, som till en början

mött i stationens läge på en smal landremsa mellan hafvet och den

kanal, som på norra sidan omgifver den mera bebygda delen af staden,

hade småningom aflägsnats genom de storartade hamnarbeten, staden

efter hand utfört och ännu fortsatte och medelst hvilka strandlinien

norr om stationens gräns betydligt utflyttats och innanför den nya

linien, förutom bassiner, äfven ansenliga vidder fast mark åstadkommits.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Sjette hufvudtiteln.

Med anlitande till stor del af sålunda vunnen terräng hade den stora

utvidgning af stationsområdet skett, som, efter det stadsfullmägtige

förklarat sig villige upplåta den enligt uppgjord plan derför erforderliga

ytvidden och Riksdagen beviljat de behöfliga medlen, verkstälts

hufvudsakligen under åren 1873—1875. Härvid hade dels banan utanför

stationen ombygts, dels sjelfva bangårdsområdet tillökats och försetts

med nya spår af tillsammans 25,000 fots längd. Regleringen af

gränserna för det åt staten upplåtna området hade likväl icke blifvit

slutligen faststäld förr än genom en år 1878 träffad öfverenskommelse.

Genom denna utvidgning hade stationen erhållit sin nuvarande utsträckning.

Den upptoge nu en längd af nära 3,500 fot, räknadt från

den östligaste inloppsvexeln till vestra gränsen, samt en bredd af i

medeltal 350 fot, hvaraf dock mer än hälften vore upptagen af lokomotivstall,

verkstäder och dertill hörande inrättningar, så att egentligen

endast en bredd af 160 fot återstode för stationshus, magasin, lastkajer

och jernvägsspår. Ehuru sålunda väsentligen inskränkt beträffande

trafikförmågan, hade dock stationsområdet under dåvarande förhållanden

ansetts böra under en icke så kort tid blifva tillräckligt för

den trafik, som då kunde förväntas. Under den tid af snart tio år,

som sedan dess förflutit, hade emellertid, i afseende såväl å jernvägsförbindelserna

som sjöfarten, åtskilliga nya förhållanden inträda hvilka

redan lagt i dagen eller i den närmaste framtiden komme att framkalla

behof af ytterligare förändringar och utvidgningar af redan befintliga

samt anordnande af nya inrättningar för tillgodoseende af den

växande rörelsens kraf på ordning, beqvämlighet och billiga omkostnader.

Bland förhållanden af sådan beskaffenhet räknade styrelsen den

starka tillväxten af staden Malmös befolkning och affärsförbindelser,

den deraf framkallade stegringen i persontrafik och godsrörelse, tillkomsten

af vestkustbanan med dess slutlänk, den till största delen af

staden och dess invånare bygda Malmö—Billesholmsbanan, äfvensom

den tilltänkta förbättrade kommunikationen öfver Sundet. Stadens stigande

betydelse för dervarande statsbanestations rörelse ådagalades

bland annat deraf, att antalet resande under åren 1876—1885 ökats

med i medeltal 8,000 personer om året och sistnämnda år ej obetydligt

öfverstigit 400,000, samt att under samma period godstrafiken

ökats med i medeltal mer än 4,000 ton årligen och de sista åren närmat

sig en godsmängd af 200,000 ton. För närvarande ordnades och

expedierades å stationen 26 ordinarie bantåg om dagen för statsbanans

räkning, hvilket med det närvarande utrymmet för tåg- och vagn
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Sjette liufvudtiteln.

rörelser vore förenadt med både hinder och fara. Svårigheterna i detta

afseende hade än mera ökats derigenom, att Malmö-Billesholmsbanan

blifvit. å stationen provisoriskt inledd. Då denna åtgärd med afseende

å det rådande knappa utrymmet för statens egna tåg kunde gifva anledning

till anmärkning, ansåge styrelsen sig böra upplysa, att åtgärden

hade medgifvits för att förebygga, att särskildt stationsområde blefve

åt denna bana upplåtet å den enda plats, som härtill kunde komma i

fråga, nemligen området utmed statsbangårdens norra gräns, hvarigenom

statsbangården skulle hafva beröfvats möjligheten att i framtiden

utvidgas samt helt och hållet afstängts från den direkta förbindelsen

med hamnen.

Denna förbindelse kunde för närvarande ega rum endast på det

sätt, att vagnarne, som transporterade gods till eller från hamnen, fördes

öfver vändskifva och med hand- eller hästkraft fortskaffades till

lastnings- eller lossningsplatsen, hvilket allt medförde både tidsutdrägt

och ökade kostnader; och de olägenheter, som föranleddes af en så

ofullständig kommunikation, komrne att blifva allt mera känbara, ju

flera hamnbassiner med tillhörande kajer blefve tillgängliga. För

undanrödjande af dessa olägenheter borde anordnas sidospår, hvilka

omedelbart ledde från bangårdens spårsystem till kajerna.

För att underlätta skötseln af en större jernvägsstation — anför

styrelsen vidare —, vore det af stor vigt, att den hufvudsakliga godsrörelsen

afskildes från persontrafiken. Å Malmö station hade emellertid

vidtagandet af en sådan anordning, ehuru länge ansedt såsom

önskvärdt, mött hinder uti stationshusets och godsmagasinets läge icke

synnerligen långt ifrån hvarandra vid samma sida om hufvudspåren

samt uti det knappa utrymmet mellan nämnda magasin och verkstadsanläggningarne.

Ett dylikt särskiljande af person- och godstrafiken

vid denna station fordrade alltså en väsentlig förändring af de nuvarande

anordningarne å stationen.

För afhjelpande af de påpekade bristerna i stationens närvarande

anordning och förverkligande af sist antydda syftemål borde sparsystemet

efter hand utsträckas på norra sidan till hamnbassinerna och

kajerna samt hela fraktgodsrörelsen förläggas till denna sida af den

nuvarande bangården, hvaremot personrörelsen borde bibehållas å bangårdens

södra del och åt densamma beredas en beqvämare anordning

med ökadt utrymme och skilda afdelningar för ankommande och afgående

tåg. Härvid borde afseende jemväl fästas å beredandet af beqvämt

och tillräckligt utrymme för besörjandet af Malmö—Billesholmsbanans

trafik gemensamt med statsbanans, enär det område, hvilket

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Sjette hufrudtiteln.

möjligen skulle kunna göras disponibelt för förstnämnda bana och statsbanan,

ingalunda vore tillräckligt för två fullständigt inrättade bangårdar.

I enlighet med dessa grunder och under förutsättning, att hela

den utvidgade bangården skulle blifva statens egendom och stå under

dess befäl och vård samt skötas af statsbaneförvaltningen, efter det

öfverenskommelse träffats med Billesholmsbanan om den ersättning,

densamma borde till statsbanan erlägga för de tjenstbarheter, den komme

att åtnjuta, hade eu plan blifvit uppgjord till de förändringar och nya

anordningar, som borde för de ofvan angifna syftemålens uppnående

vidtagas, upptagande:

anläggning af ett nytt godsmagasin, jemte expeditionsbyggnad för

ankommande och afgående gods, med tillhörande lastkajer i vestra

delen af det mellan Oskars- och Carlsgatorna belägna området;

utläggning af ett till detta magasin ledande spårsystem, utgående

från en punkt af det i Oskarsgatan redan befintliga spårsystemet;

borttagande af den gamla banhallen vid det nuvarande stationshuset

och uppförande af ny banhall öfver fyra spår och tre platformer,

anslutande sig så väl till det gamla stationshuset, hvilket borde bibehållas

för den afgående persontrafiken, som till en ny expeditionsbyggnad,

uppförd vid den utvidgade Östra Kajgatan, tvärs för banhallen och inrymmande

lokaler för den ankommande persontrafikens behof, post

och telegraf samt i de öfra våningarne tjenstebostäder;

anordning af särskilda spår för persontrafiken i omedelbar fortsättning

af statsbanans och Billesholmsbanans spår från Arlöfs station

fram till personstationen, och

förändring af nuvarande godsmagasinet till vagnbod;

hvarjemte planen angåfve, huru spår framdeles skulle ledas från

godstrafikspåren i närheten af vaktstugan n:r 801 till de norra hamnkajerna,

i den mån de nu pågående utfyllningarne och hamnamnläggningarne

blefve fullbordade, och en omedelbar förbindelse derigenom

åstadkommas mellan jernvägsrörelsen och sjöfarten.

Den sålunda uppgjorda planen hade trafikstyrelsen öfverlemnat till

stadsfullmägtige i Malmö och dervid, med erinran att förverkligandet

af planen, hvilken jemväl afsåge stadens samt dess industris, handels

och sjöfarts fördelar, i väsentlig mån berodde på det tillmötesgående

i afseende å upplåtelse af det för utvidgningen erforderliga området,

som vore att påräkna från stads- och hamnmyndigheternas sida, hemstält,

att kommunen måtte åt staten upplåta vissa angifna för anordningens

genomförande erforderliga jordområden.

Till svar härå hade stadsfullmägtige, hos hvilka jemväl Malmö—

Billesholms jernvägsaktiebolag gjort framställning att få åt sig uppBih.

till Riksd. Prof. 1888. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Sjette liufvudtiteln.

låtet samma område, som styrelsen begärt, ehuru något utvidgadt

österut, meddelat, att de vore villige att åt statens jernvägar under

besittningsrätt, så länge det komme att för jernvägsdrift användas,

upplåta det begärda, å en uppgjord planritning utmärkta området, som

innefattades mellan bangårdens nuvarande norra gräns från vaktstuga!!

n:o 801 längs Oskarsgatans södra sida fram till Östra Kajgatan och en

linie, dragen i Carlsgatans södra gräns samt vidare i rigtningen åt

nämnda vaktstuga, dock med undantag af en sträcka af 20 fots bredd

längs områdets vestra gräns, mot skyldighet för staten att årligen,

från tillträdesdagen räknadt, i arrendeafgift derför erlägga till hamnkassan

ett belopp af 6,000 kronor samt under vilkor: att trafikstyrelsen

träffade öfverenskommelse med styrelsen för Malmö—Billesholms jernvägsaktiebolag

om samtrafik å statsbangården på vilkor, som sistnämnda

styrelse funne antagliga; att till staden afstodes, på sätt trafikstyrelsen

ifrågasatt, en statens jernvägar tillhörig jordremsa vid stationens

vestra gräns utmed Östra Kajgatan; att de i öfverenskommelsen

af år 1878 intagna bestämmelserna om förbud för staden att

försälja eller tillåta bebyggandet af visst område norr om bangårdens

norra gräns samt om skyldighet att eventuelt utlägga gata till ett godsmagasin

öster om det nuvarande upphäfdes, samt att staten såsom bidrag

till uppförande af ett nytt våghus, i stället för det å det upplåtna

området befintliga, erlade ett belopp af 15,000 kronor med rätt att

förfoga öfver den äldre byggnaden.

Beträffande detta stadsfullmägtiges erbjudande har trafikstyrelsen

anfört, att den obetydliga jordremsa, fullmägtige undantagit från den

begärda upplåtelsen, komme att användas till vidgning af gatan utanför

den tillämnade godsstationen och sålunda blefve till gagn för jernvägens

trafikanter, hvadan besittningsrätten till densamma vore likgiltig; att icke

heller den afgäld, stadsfullmägtige fordrat för den upplåtna marken,

blefve någon börda för staten, enär Malmö—Billesholmsjernvägens

styrelse i den öfverenskommelse, som, under förutsättning att den föreslagna

utvidgningen vunne Eders Kongl. Maj:ts bifall, slutits rörande

rättighet för sagda jernväg att begagna statens bangård, förbundit sig

öfvertaga betalningen deraf; samt att det såsom vilkor uppstälda bidraget,

15,000 kronor, för ett nytt våghus — ett vilkor, som trafikstyrelsen

förgäfves sökt få uteslutet eller öfvertaget af Malmö—Billesholmsbanan

— blefve den enda utgift, som drabbade staten för förvärfvandet

af besittningsrätten till det för utvidgningen behöfliga området

eller en areal af omkring 450,000 qvadratfot. Utom denna ytvidd

hade stadsfullmägtige, på särskild framställning, förklarat sig vilja

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Sjette liufrudtiteln.

reservera för framtida utvidgningar af godsstationens spårsystem ett

område utanför den östra delen af det upplåtna samt medgifva, att i

det kontrakt, som komme att upprättas angående öfverlåtelsen, intoges

en förpligtelse för staden att icke sälja eller låta bebygga samma område.

Efter det sålunda visshet vunnits om erhållande af nödigt utrymme

å stationen, hade trafikstyrelsen låtit uppgöra en styrelsens underdåniga

skrifvelse af den 26 Februari 1887 bilagd plan till det nya anordnandet

af stationen. Enligt denna plan skulle nya spår anläggas till en längd

af tillhopa 6,100 meter (20,500 fot). Af de nya husbyggnaderna skulle

stationshuset för ankommande resande få en längd af 195 och en

bredd af 58 fot samt uppföras i tre våningar, den nedersta afsedd för

trafiklokaler och de två öfre till bostäder för sådana bland befälet eller

stationstjenstemännen, hvilka borde bo inom stationen. Den dermed

sammanbygda banhallen med tak hufvudsakligen af glas skulle erhålla

465 fots längd och 115 fots bredd samt öfvertäcka fyra spår och tre

platformer. Det nya godsmagasinet, som vore afsedt att erhålla en

längd af 250 och en bredd af 127 fot, vore beräknadt för tre spår

och två breda platformer, och den med detta magasin sammanhängande

godsexpeditionsbyggnaden, hvilken skulle uppföras i två våningar, komme

att erhålla en bredd af 20 och en längd af 131 fot. Den sammanlagda

kostnaden för den utvidgade stationens fullständiga ordnande

enligt berörda plan skulle, med inberäkning af bidraget till staden för uppförande

af nytt våghus, 15,000 kronor, medföra en utgift af 830,000 kronor.

I sin ofvan omförmälda underdåniga skrifvelse af den 12 December

1887 har styrelsen ytterligare framhållit behofvet af den ifrågasatta

utvidgningen samt tillika betonat nödvändigheten, att utvidgningen göres

nu, emedan, om detta tillfälle försummas och Malmö—Billesholms jernväg

kommer att förlägga sin station å det område, som afsetts för

utvidgning af statens bangård, statens jernväg sedermera icke kan

erhålla för utvidgningen erforderlig mark. Styrelsen meddelar i sammanhang

härmed, att stadsfullmägtige i Malmö medgifvit anstånd till den

1 Juni innevarande år med uppgörande af kontrakt angående afträdande

af det staden tillhöriga område, som för bangårdsutvidgningen erfordras.

Uti sist omförmälda skrifvelse har styrelsen emellertid ansett vissa

ändringar i den förut uppgjorda planen böra vidtagas. Hos styrelsen

hade nemligen sistlidna år gjorts hemställan, huruvida en ifrågasatt

jernväg mellan Malmö och Tomelilla kunde få å statsbanans station

i Malmö införas; och hade styrelsen till svar härå meddelat att,

enär det enda ställe, der ifrågavarande banas ändspår kunde inledas,

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Sjette hufvud titeln.

för närvarande upptoges af godsmagasin, hvilka icke kunde förläggas

till annan del af bangården så länge denna vore inskränkt till sitt

nuvarande område, den nya jernvägen visserligen icke nu kunde insläppas

eller dess lokaltrafik öfvertagas å Malmö station, men att styrelsen,

om den ifrågasatta utvidgningen af bangården komme till stånd, icke

skulle motsätta sig den gjorda framställningen, utan, under förutsättning

af Eders Kong! Maj:ts bifall, medgifva Malmö—-Tomelillabanans

inledande å Malmö station på vissa vilkor, deribland att bolaget skulle

betala dels 40,000 kronor för de förändringar, staten måste vidtaga

för att möjliggöra inledandet, dels ock för skötandet af den enskilda,

banans trafik genom statens personal 18,000 kronor om året under de

första 15 åren samt derefter, i fall banans trafik å Malmö station ökats, ett

efter denna afpassadt högre belopp. Af de förändringar i den förut

uppgjorda planen, som af nämnde jernvägs införande å stationen komme

att föranledas, vore den hufvudsakligaste den, att det nuvarande godsmagasinet,

som vore afsedt att sedermera användas till vagnbod, måste

förflyttas till annan plats norr om den nya banhallen.

Äfven andra ändringar i samma plan hade styrelsen numera funnit

böra vidtagas. Dessa ändringar bestode hufvudsakligen i förflyttning

af rum för vattencisternerna och för öfverliggande maskinpersonal

från den med lokomotivstallet sammanhängande flygeln och dessa rums

anordnande i det närmaste stallet; borttagande af nämnde flygel för

vinnande af plats för spårs framdragande; anbringande af portar å

baksidan af ett af stallen; samt användande af jernkonstruktion och

plåt i stället för trä och papp till taket å godsmagasinet. Med iakttagande

af dessa ändringar skulle kostnaden för den föreslagna utvidgningen

enligt det sista förslaget utgöra för

Stationshus för ankommande resande med bostäder i de öfre vånin
-

garne ...........................................

kronor

200,000

—

Banhall....................................

»

314,000

32,000

Godsexpeditionshus ............................................................

»

_

Godsmagasin .......................................................................

»

155,000

—

Förändring af lokomotivstallflygeln..............................

T>

22,100

—

D:o af gamla godsmagasinet ..........................

)>

10,000

—

Spårläggning................................................ 111,935: —

Lastkajer ............................... .. 4,800: —

Gas- och vattenledning, dränering,

stensättning m. m............................ 20,000: —

J)

136,735

Oförutsedda utgifter, 10 procent af sistnämnda summa

»

13,665

—

eller tillsammans

kronor

883,500

—

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Sjette Imf vild titeln.

till hvilken summa borde läggas den staden förbehållna ersättning för

våghusets flyttning, 15,000 kronor, då totalbeloppet i rundt tal uppginge

till 900,000 kronor enligt nu gällande material- och arbetskostnader,

dock att, derest Malmö—Tomelillajernvägen blefve inledd å stationen,

denna summa kunde minskas med 10,000 kronor, motsvarande

kostnaden för det gamla magasinets förändring till vagnbod, hvilket

arbete då komme att bekostas af nämnde jernväg i sammanhang med

magasinets flyttning.

Efter omförmälande häraf yttrar trafikstyrelsen: »De fördelar, som

genom stationens utvidgning och skötseln af de nämnde enskilde jernvägarnes

trafik på platsen tillskyndas statens jernvägar, äro mycket betydande.

Förutom förvärfvandet af det behöfliga jordområdet — det

enda, som med fördel kan användas för stationens utvidgning och som,

innehållande omkring 450,000 qvadratfot, beräknas hafva ett värde af

omkring 300,000 kronor — skulle de båda jernvägarne årligen till

statens jernvägar erlägga tillsammans 30,000 kronor, hvarförutom säkerheten

för tågen skulle ökas derigenom, att de vid ankomsten och afgången

till stationen skulle komma att passera genom ett mindre antal

vexlar än hvad nu måste ske, vagnvexlingarne å bangården underlättas

och ett vexlingslokomotiv derigenom inbesparas samt kostnaderna för

förhyrande af bostäder för afdelningsföreståndarne och stationsinspektoren,

nu uppgående till 5,720 kronor, likaledes skulle inbesparas».

Med afseende å tiden för utförande af om förmälda arbeten har

styrelsen ansett, att under år 1889 skulle utföras blott de allra angelägnaste

arbetena, nemligen spårläggningen med hvad dertill hörer

samt godsmagasinets påbörjande, hvaremot öfriga arbeten skulle uppskjutas

till åren 1890 och 1891.

Hvad härefter angår anskaffande af ny rörlig materiel, hemställer

styrelsen, att för år 1889 måtte till styrelsens förfogande ställas återstående

tredjedelen af det anslag, 1,500,000 kronor, som Riksdagen

år 1886 beviljat till anskaffande af dylik materiel vid statens redan

trafikerade jernvägar, och hvaraf förut anvisats för år 1887 500,000

kronor och för innevarande år samma belopp.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

[37.]

Nya byggnåder

m. m.

vid statens

jernvägar.

[38.]

Ny rörlig

materiel vid

statens jernvägar.

[39.]

Anslag till

fortsättning af

arbetena å

stambanan

norr om

Sollefteå.

Sjette liufvudtiteln.

Genom hvad styrelsen i afseende å stationen i Malmö anfört, synes

behofvet af stationens utvidgning och af förändrade anordningar derstädes

vara ådagalagdt; och jag anser mig så mycket hellre böra

understödja styrelsens framställning i denna del, som, på sätt styrelsen

ock erinrat, i händelse det tillfälle, som nu erbjuder sig att erhålla

det för utvidgningen erforderliga utrymmet, försummas, all utsigt stänges

att kunna ändamålsenligt ordna trafiken inom stationen och att

framdeles åstadkomma den i en så betydande sjöstad som Malmö nödvändiga

förbindelsen mellan jernvägen och hamnplatserna.

Då jag icke heller har något att erinra emot hvad styrelsen i

öfrigt föreslagit, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen att för år 1889 anvisa

dels å riksstatens sjette hufvudtitel till utförande af nya byggnader

och anläggningar vid statens jernvägstrafik 350,000 kronor;

dels ock ytterligare till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens

redan trafikerade jernvägar återstoden af det utaf Riksdagen år 1886

beviljade anslag å 1,500,000 kronor, eller 500,000 kronor;

Och torde Eders Kongl. Maj:t behaga, uppå föredragning af chefen

för finansdepartementet, besluta angående sättet för anskaffande af

sistberörda medel °).

Statens jern vägsbyggnader.

Med anledning af en utaf Eders Kongl. Maja afbiten proposition

beslöt 1886 års Riksdag byggandet af en stambana genom öfre Norrland

från Sollefteå eller lämplig punkt i dess närhet öfver Skorped

till Vännäs, med rätt för Eders Kongl. Maja att närmare förordna om

de orter å linien mellan banans utgångspunkt och Skorped, hvilka

jernvägen borde genomgå, samt under vilkor i öfrigt bland annat, att

förslag till jernvägens sträckning mellan Skorped och Vännäs blefve

för en kommande Riksdag framlagdt, hvarjemte Riksdagen för påbörjandet

af berörda stambana anvisade för år 1887 ett anslag af 1,000,000

kronor.

*) Se bil. till statsverkspropositionen »Finansplanen».

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Sjette Imf™dtiteln.

Banans sträckning till Skorped tiar sedermera genom nådigt bref

den 7 Mars 1887 blifvit af Eders Kongl. Maj:t faststäld på det sätt,

att banan skall utgå från Långsele å Bräcke—Sollefteåbanan samt öfver

Ed och Forsmo framdragas till förstnämnde ort. Hvad angår

banans sträckning mellan Skorped och Vännäs, torde Eders Kongl.

Maj:t, sedan undersökningarne för jernvägsliniens utstakning mellan

dessa punkter numera blifvit afslutade, vilja derom framlägga förslag

till nu sammanträdande Riksdag, så snart ärendet hunnit inom civildepartementet

undergå nödig beredning.

Med erinran, att senast församlade Riksdag till fortsättning af stambanebyggnaden

norr om Sollefteå beviljat för innevarande år ett anslag

af 2,000,000 kronor, anhåller jag nu att få anmäla frågan om anvisande

af ytterligare medel för arbetena å ifrågavarande stambana.

Uti den underdåniga skrifvelse, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

uti detta ämne den 17 December sistlidet år aflåtit, anmäler

styrelsen, att arbetena å bansträckningen Långsele—Forsmo blifvit

under år 1887 påbörjade och i öfverensstämmelse med den faststälde

arbetsplanen så fortskridit, att en 15 kilometer lång bansträcka närmast

Långsele blifvit nära fullbordad och de för den stora brobyggnaden

öfver Angermanelfven erforderliga arbeten påbörjats.

I samma skrifvelse har styrelsen vidare meddelat, att undersökningarne

för jernvägsliniens utstakning från Skorped till Vännäs lemnat

ett så gynsamt resultat, att till följd af omsorgsfulla detaljundersökningar

samt med iakttagande af de af Eders Kongl. Maj:t, vid godkännande af

innevarande års arbetsplan för stambanan genom öfre Norrland, anbefalda

förenklingar i byggnadssättet, anläggningskostnaden kunnat betydligt

nedsättas. Då nemligen kostnaden för stambanan mellan Långsele och

Vännäs öfver Björna enligt 1883—1884 årens undersökningar blifvit

beräknad till 17,480,000 kronor eller med tillämpning af Norrländska

jernvägskomiténs kostnadsreduktion till 14,232,000 kronor, utgjorde

den nu beräknade kostnaden endast 12,780,000 kronor; och då kostnadssumman

för stambanan Långsele—Vännäs öfver Gideå enligt 1883

—1884 årens undersökningar utgjorde 16,045,000 kronor eller efter

ofvanberörda reduktion 13,084,000 kronor, hade summan enligt 1887

års undersökning kunnat nedbringas till 12,770,500 kronor. Häri vore

inberäknad kostnaden för anskaffning af rörlig materiel, men icke lösen

för erforderlig jord, hvilken kostnad vederbörande landsting åtagit

sig bestrida.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Sjette Imfvudtiteln.

Angående anslagsbehofvet för år 1889 anför styrelsen att, då för

linien Långsele—Skorped redan blifvit anslaget ett belopp af 3,000,000

kronor, skulle med ytterligare 2,000,000 kronors anslag under år 1889

den 82 kilometer långa bansträckan från Långsele till Anundsjö norr om

Skorped blifva fullbordad, om hela detta belopp komme att för ändamålet

användas. Men då, för att denna bandel skulle kunna vid slutet

af 1889 öppnas för allmän trafik, äfven erfordrades, för anskaffning af

den rörliga materielen till en 82 kilometer lång vägsträcka, ett belopp,

efter 5,000 kronor för kilometer räknadt, af 410,000 kronor, samt det

för liniearbetets ostörda gång vore af väsentlig vigt att kunna redan

under år 1889 påbörja eu del arbeten på andra sidan Anundsjö, utgjorde

det erforderliga anslagsbeloppet för nämnda år 2,500,000 kronor.

Visserligen öfverskrede denna summa det anslag, som Riksdagen år

1887 beviljat för fortsättning af arbetena å norra stambanan under

1888, men då härigenom vunnes, bland annat, den fördelen, att arbetet

kunde utföras under antagligen fortfarande låga pris på såväl arbetskraft

som materialier, tvekade styrelsen icke att hemställa, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes för jernvägsarbetenas fortsättande å stambanan

genom öfre Norrland under år 1889 äska ett anslag till sistnämnda

belopp.

På de skäl väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört, och då det

så väl ur politisk som strategisk synpunkt är af synnerlig vigt, att

Norrbotten så snart som möjligt förbindes med Sveriges öfriga jernvägsnät,

hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att till fortsättning af arbetena å stambanan norr om Sollefteå

bevilja för år 1889 ett anslag af 2,500,000 kronor; lärande Eders

Kongl. Maj:t vilja, uppå föredragning af chefen för finansdepartementet,

besluta om sättet för anskaffande af härtill nödiga medel ®).

Hvad föredragande departementschefen i ofvan

berörda hänseenden hemstält och föreslagit täcktes

Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af Statsrådets

öfrige ledamöter, i nåder gilla med befallning tillika,

att utdrag af detta protokoll skulle till finansdepartementet

öfverlemnas till ledning vid författandet af

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

statsverkets tillstånd och behof.

‘) Se bil. till statsverkspropositionen: »Finansplanen».

s. 65 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln.

65

2:o.

Med åberopande af livad departementschefen före behandlingen af

de särskilda anslagstitlarne yttrat, öfvergick departementschefen härefter

till redogörelsen för det af honom upprättade förslag till organisationen

af det ifrågasatta landtbruks-, industri- och handelsdepartementet

samt anförde härvid följande:

»Enligt de af mig till statsrådsprotokollet den 30 December 1884

angifna allmänna grunder för det nya departementets verksamhet,

skulle denna komma att omfatta ej mindre en del frågor, som förut

utgjort föremål för civildepartementets beredning och handläggning,

utan äfven största delen af de göromål, som nu tillkomma kommerskollegium,

och vissa af dem, hvilka tillhöra landtbruksakademiens förvaltningskomité.

Såväl kollegiets som förvaltningskomiténs befattning med ifrågavarande

ärenden har varit af tvåfaldig art, i ty att den bestått i att

antingen till Kongl. Maj:t afgifva äskade utredningar och utlåtanden

eller ock såsom sjelfständig administrativ myndighet handlägga ärendena.

Då det icke kan ifrågakomma att i andra fall, än der sådant

af omständigheterna oundgängligen kräfves, öka den mångfald ärenden,

som af Eders Kongl. Maj:t i statsrådet afgöres, blir det följaktligen

nödvändigt att tillägga det nya departementet hufvudsakligen enahanda

sjelfständiga administrativa befogenhet, som nu tillhör de underordnade

myndigheterna, kommerskollegium och förvaltningskomitén; och som

någon obenägenhet synes vara rådande mot att åt departementschef

öfverlemnas afgörandet af vissa ärenden, och det . dessutom med fog

kan antagas, att i ett departement med den omfattning, som det ifrågavarande

har att emotse, departementschefens tid kommer att tillbörligen

tagas i anspråk för handläggningen af de ärenden, som skola af honom

i statsrådet föredragas, och för tillsynen öfver departementet i dess

helhet, synes mig härvid lämpligast att åt särskilde embetsman i departementet

uppdrages att hvar för sig eller, der ärendenas vigt det fordrar,

gemensamt utöfva den administrativa beslutanderätt, hvarom här är fråga.

Innan jag dock ingår i en närmare redogörelse för den organisation,

som i detta hänseende påkallas, och hvilken organisation i viss mån

måste sättas i samband med och göras beroende af beskaffenheten af det

blifvande departementets öfriga göromål, torde det tillåtas mig att erinra

om, hvilka hufvudgrupper af ärenden skulle komma att tillföras

departementet från kommerskollegium, förvaltningskomitén och civildepartementet.

Bih. till Riksd. Prof. 1888. 1 Sami 1 Afd. 1 Häft. 9

Organisationen

af

landtbruk»-,

industrioch

handelsdepartementet.

V

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kommers
kollegium.

Sjette hufvudtiteln.

Sedan, jemlikt nådiga brefvet den 22 December 1886, ett kommersrådsembete

indragits, äro de mål och ärenden, som tillhöra kommerskollegiets

handläggning från och med ingången af 1887 fördelade å tre

rotlar på följande sätt:

Till första roteln höra ärenden angående:

reglering af konsulsdistrikt, tillsättande af konsuls- samt lönade

vicekonsulsbefattningar, konsulers förhållande i tjensten äfvensom kontroll

å deras verksamhet;

qvarlåtenskap efter svenske sjömän, som aflidit å utrikes ort;

tillkännagifvanden i anledning af konsulers rapporter om utländska

lagar, förordningar, kungörelser, påbud m. m. rörande handels-, sjöfarts-

och tullförhållanden samt hamn-, lots- och karantänsväsende m. in.;

epidemiska sjukdomar samt smittosamma husdjurssjukdomar i utlandet

;

tvister å utrikes ort mellan svenske fartygsbefälhafvare och besättningar

;

ersättning ej mindre till konsuler för understöd åt sjöfolk och

andra nödstälde svenske undersåtar, än ock till fartygsrederier och

befälhafvare för hemförande från utrikes ort af svenskt sjöfolk, jemte

utkräfvande hos vederbörande af godtgörelse för statsverkets utgifter

i omförmälda hänseenden;

granskning af uppbörden af konsulskassans andel i de vid konsulaten

och vicekonsulaten influtna konsulatafgifter af svenska fartyg;

utrikes handeln och sjöfarten samt dermed förenade allmänna afgifter,

handelsförhållanden med främmande magter (handels- och sjöfartstraktater

samt konventioner i hvarjehanda ämnen);

svenska fartygs nationalitetshandlingar samt beifrande af fartygsrederiers

och befälhafvares uraktlåtenhet att fullgöra derom gifna föreskrifter

;

det internationela signalsystemet för fartyg (upprättande af den

s. k. »code list» enligt nådigt bref den 3 Maj 1867);

meddelande och återkallande af tillståndsresolutioner för utvandrareagenter,

bestämmande af den säkerhet, som bör af sådan agent ställas,

med deraf föranledda åtgärder, äfvensom biträde åt utvandrare vid utförande

af ersättningsanspråk eller rättegång mot utvandrareagent;

afgifvandet årligen af berättelse om Sveriges utrikes handel och

sjöfart.

Till andra roteln höra hufvudsakligast ärenden angående:

fabriker, handtverkerier och andra handteringar samt i allmänhet

/

s. 67 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln. 67

alla åtgärder, som afse befrämjande af fabriksindustri, husslöjd och

handtverk;

reseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena äfvensom åt

teoretiskt och praktiskt bildade tekniker, hvilka icke egna sig åt bergshandteringen;
allmänna

utställningar inom eller utom riket;

lån ur manufakturförlagslånefonden;

befrielse från eller nedsättning af tullafgifter vid införsel af varor

för inhemske slöjdidkares räkning;

bergshandteringen;

bergsstaten i orterna; och

besvär, som i administrativ väg kunna förekomma i anledning af

bergstjenstemäns åtgöranden;

anläggning och nedläggning af masugnar och stång]ernsbruk in. fl.

inrättningar, som afse tillgodogörande eller förädlande af mineralrikets

alster;

förvaltning och användning af armbössemedlen;

reseunderstöd åt personer, som önska förvärfva ökad insigt och

skicklighet i hvad till bergshandteringen hörer;

de lägre bergsskolorna;

afgifvande! årligen af berättelser om fabriker och manufakturer

samt om bergshandteringen.

Till tredje roteln höra hufvudsakligast ärenden angående:

anläggning af köpingar, formen för köpingars styrelse, områdena

för städers och köpingars hamnar;

beviljande åt stad af stapelrätt, nederlags- och transiträtt;

stapelstäders tolag och upprättande af sammandrag öfver hvarje

sådan stad årligen tillflutna tolagsersättningsmedel och dermed bestridda

utgifter;

hamn- och kanaltaxor samt reglementen för begagnande af kanaler

och farleder inom riket;

öfriga inrikes sjöfartens säkerhet, beqvämlighet och förkofran rörande

åtgärder, med undantag af lots- och fyr- samt lifräddningsväsendet;

skeppsmätningsförfattningar;

inrikes handeln och åtgärder, som angå dess befrämjande;

beviljande eller indragning af allmänna marknader samt den årliga

regleringen af terminer för dessa;

mått och vigter, som skola vid handel användas;

hafsfiskerierna;

inrättande af sjömanshus och bestämmande af distrikt derför, reg
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Sjette hnfyudtiteln.

lemente för sjömanshusen, sjömanshusens förvaltning, utseende af sjömanshusdirektioner,

afgifter till sjömanshus och tvister mellan sådana i

fråga om rättigheten till afgifternas uppbärande, samt redovisningar för

sjömanshusen tillfallande andelar i böter;

ordningen för sjöfolks på- och afmönstring samt sjömansrullas utfärdande,

form och beskaffenhet;

sjömäns penningeförsändningar till hemlandet medelst sjömansinvisningar,

förande och granskning af räkenskaperna öfver sådana invisningsmedel,

insättande af sjömansinvisningsmedel i sparbank och

deras utbetalande till vederbörande;

behörighet att vinna anställning såsom befälhafvare, styrmän eller

maskinister å svenska handelsfartyg (utfärdande af befälhafvare- och

styrmansbref);

afgifvandet årligen af berättelse om Sveriges inrikes sjöfart och

handel.

Såsom jag förut antydt, består kollegiets befattning i afseende å

en del af förenämnda ärenden i utöfvande af en sjelfständig förvaltningsverksamhet.

Och ehuru det icke lärer kunna ifrågakomma att

här lemna en uttömmande redogörelse för alla de åtgärder kollegiet

derutinnan har att vidtaga, torde dock böra omnämnas några af de

vigtigare ärenden, som ankomma på kollegiets eget afgörande. I sådant

hänseende må då nämnas, hurusom kollegiet har att

genom kungörelser förklara utrikes orter smittade eller fria från

vissa epidemiska sjukdomar samt smittosamma husdjurssjukdomar;

efter pröfning af ingifna handlingar utfärda vissa nationalitetshandlingar

för svenska fartyg äfvensom befälhafvare- och styrmansbref;

meddela och återkalla tillståndsresolutioner för utvandrareagenter;

pröfva konsulers, fartygsrederiers och befälhafvares anspråk på

ersättning för utgifter för sjöfolk och andra svenske undersåtar;

afgöra en mängd ärenden rörande bergshandteringen;

pröfva besvär, som i administrativ väg förekomma i anledning af

bergstjenstemäns åtgöranden;

besluta om beviljande eller indragning af allmänna marknader samt

årligen reglera terminerna för dessa;

bestämma distrikt för sjömanhus samt afgöra tvister mellan sjömanshus

i fråga om rättighet till afgifters uppbärande.

I sammanhang härmed lärer böra erinras att, ehuru under senare

tider förvaltningen af åtskilliga fonder och medel blifvit från

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Sjette lmfvudtiteln.

kollegiet Överflyttad på statskontoret, under kollegiets vård dock

fortfarande qvarstår eu del fonder, Indika kollegiet förvaltar i egenskap

af bergsöfverstyrelse, samt att derförutom kollegiets kammarkontor

har att omhänderhafva och i enlighet med derom meddelade

föreskrifter anordna och utbetala, jemte kollegiets aflöning^-, expens-,

arfvodes- och biblioteksmedel, anslagen till reseunderstöd åt fabriksoch

handtverksarbetare, till godtgörande af konsulers och andras utgifter

för sjöfolks och andra nödstälde svenske undersåtars understöd

och hemförskaffande, svenske sjömäns penningeförsändningar samt arfsmedel

efter i utlandet aflidne svenske sjömän.

Enligt det af komiterade den 12 Mars 1884 afgifna betänkande

angående kommerskollegiets indragning eller ombildning uppgick antalet

af de under åren 1882—1883 till kollegiet inkomna mål

1882 till 6,156

1883 » 6,417;

och, enligt inhemtade upplysningar, har målens antal under de följande

åren utgjort

1884 ......................... omkring 6,630

1885 ....................... » 5,640

1886 .............. » 5,580.

Under 1886 har af kollegiet utfärdats 188 fribref, 70 befälhafvarebref,

147 styrmansbref och omkring 400 kungörelser och

andra tillkännagifvanden. En icke ringa del af kollegiets tid har tagits

1 anspråk för behandling af konsulers och enskildes anspråk på ersättning

för understöd, som lemnats åt sjöfolk och nödstälde svenske undersåtar.

I 112 särskilda frågor hafva under 1886 utlåtanden af kollegiet

afgifvits. Under samma år har dess juridiska biträde, enligt

kollegiets uppdrag, utfört talan i 21 särskilda mål.

För handläggning af ärendena inom kollegiet finnas för närvarande

der anstälde: 1 president, 3 kommersråd, 2 sekreterare, af hvilka den

ene tillika är föreståndare för grufvekartekontoret, 1 registrator och

arkivarie, 2 notarier, 2 kanslister, af hvilka den ene har anställning å

bergsafdelningen och den andre, den s. k. passkanslisten, är föreståndare

för kollegiets sjöpassexpedition, 1 kamrerare, 1 kammarförvandt,

2 kammarskrifvare och 1 juridiskt biträde samt dessutom extra biträden

till vexlande antal.

Landtbruksakademiens forvältningskomité utgöres af akademiens direktör,

de 6 föredragandena å akademiens särskilda afdelningar, akademiens

sekreterare och kamrerare. Derjemte förstärkes komitén för

Landtbruks
akademiens
förvaltnings
komité.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Sjette hufvud titeln.

handläggning af mål och ärenden, hvilka i följd af Kongl. Maj:ts särskilda

förordnanden till komitén öfverlemnas, med två för kunskap och

erfarenhet i det egentliga landtbruket utmärkte ledamöter, utsedde för

tre år i sänder.

Under förvaltningskomiténs tillsyn och administrativa myndighet

höra de med statsmedel understödda landtbruksskolorna, kemiska stationerna,

mejeristationerna och frökontrollanstalterna, vidare statens

landtbruksingeniörer och landtbruksstipendiater, de 2 undervisarne i

boskapsskötsel och mejerihushållning, de 2 undervisarne i husslöjd

samt undervisaren i ullkultur och schäferiskötsel, fiskeriintendenten och

dennes båda assistenter samt undervisaren i fiskodling äfvensom, enligt

särskilda af Eders Kongl. Maj:t för hvarje af de senare åren meddelade

beslut, 1 entomolog, scm har att lemna råd och upplysningar om

åtgärder till förekommande af skadliga insekters härjningar, 1 fiskeriagent

i London och 1 mejeriagent i Manchester.

I fråga om nämnde tjenstemän är komiténs befogenhet utstakad

genom särskilda nådiga bref och reglementen. Sålunda har komitén i

allmänhet att för hvarje år fastställa plan för desse tjenstemäns verksamhet

och kontrollera, att arbetena behörigen utföras, åligganden, som,

i synnerhet hvad landtbruksingeniörerna angår, numera, sedan deras

antal vuxit till 20, medföra ej ringa omtanke och besvär. Fiskeriintendenten

med de honom underlydande assistenterna intager dock en

sjelfständigare ställning i förhållande till komitén. Landtbruksingeniörerna

tillsättas af chefen för civildepartementet, men de öfrige tjenstemännen

antagas af komitén. Hvad mejeristationerna beträffar, tillkommer

det komitén, bland annat, att fastställa undervisningsplaner, uppgöra

aftal med föreståndarne samt vaka öfver, att undervisningen behörigen

handhafves. Öfver landtbruksskolorna, kemiska stationerna

och frökontrollanstalterna utöfvar komitén hufvudsakligen en kontrollerande

nrpndighet, men har äfven i afseende å kemiska stationerna

och frökontrollanstalterna att fastställa taxor för der förekommande

undersökningar och metoder för fröanalysernas utförande m. in. Af

stadgarne för de båda landtbruksinstituten synes, att jemväl dessa i

viss mån äro ämnade att utgöra föremål för komiténs uppmärksamhet.

Komitén har vidare, enligt nådiga brefvet den 6 Maj 1881, fått

sig uppdragen förvaltningen af fonden för svenska hornboskapens

och fårafvelns förädling. Afkastningen af denna fond, som för närvarande

i kapital uppgår till omkring 117,000 kronor, användes till

prisbelöningar för ladugårdar och schäferier äfvensom till låneunderstöd

för inköp från utlandet af behöfliga och lämpliga afvelsdjur, sedan

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Sjette lmfvudtitcln.

vederbörande hushållningssällskaps förvaltningsutskott vitsordat behofvet

af de afsedda inköpen och vederhäftigheten af den för lånets återbetalning

stälda säkerhet blifvit behörigen styrkt.

Förutom den administrativa verksamhet, som tillkommer komitén,

har den till uppgift att till Kongl. Maj:t lemna utredningar och utlåtanden

angående åtgärder till landthushållningens befrämjande, hvarjemte

komitén kan i dylika frågor sjelfmant hos Kongl. Maj:t göra underdåniga

framställningar. Med länens hushållningssällskap står komitén

ock i liflig förbindelse, och har komitén att årligen, sedan från hushållningssällskapen

inkommit deras framställningar om delaktighet i det

till husslöjdens befrämjande å riksstaten anvisade anslag, till Kongl.

Magt afgifva förslag till fördelning deraf.

Samtliga de nämnda åliggandena föranleda för komitén en ganska

omfattande skriftvexling och nödvändiggöra tillvaron af ett kansli, som,

i den mån bidrag till dess aflöning utgår af statsmedel, består af 1

sekreterare, 1 kamrerare, 1 notarie samt 1 bibliotekarie och kanslist.

Desses göromål äro dock ej uteslutande betingade af komiténs ifrågavarande

åligganden utan afse jemväl den öfriga verksamhet, som landtbruksakademi

och förvaltningskomitén hafva att utöfva i andra rigtningar,

hvilka ej kunna blifva föremål för det tillärnade departementets

behandling. Nämnde tjenstemän åtnjuta också derför viss del af sin

aflöning utaf akademiens egna medel.

De mål och ärenden, som från civildepartementet böra öfverflyttas

till det nya departementet äro, förutom dem, som omedelbart afse landtbruket,

handeln och näringarna, äfven vissa andra, som med dessa

ämnen hafva en eller annan beröringspunkt, såsom ärenden angående

stuteriväsendet, storskiftes- och afvittringsväsendet, fiskeriväsendet samt

de ekonomiska och geologiska kartverken. Civildepartementets samtliga

mål och ärenden uppgingo under år 1886 till omkring 1,600 och

af dessa angingo omkring 470 sådana frågor, som skulle komma att

tillhöra landtbruks-, industri- och handelsdepartementet. Flertalet af

dessa hade i en eller annan form varit föremål för behandling af kommerskollegium

eller förvaltningskomitén. I afseende å dylika ärenden

kommer sålunda i det nya departementet att förenas med den rent

departementala behandlingen af ärendena äfven den förvaltande och

utredande verksamhet, som hittills ålegat de underordnade myndigheterna.

Det kommer följaktligen att ställas icke obetydliga fordringar

på de personer, hvilka skola handhafva de mångpröfvande göromålen.

Det måste af dem kräfvas, jemte framstående embetsmannaduglighet,

Civildeparte
mentet.

s. 72 Kontrollera mot PDF

Ärendenas fördelning

inom

det nya departementet.

Expeditionschefens

byrå.

72 Sjette hufvudtiteln.

intresse för och insigter i hvad till näringarnes befrämjande erfordras.

De böra med uppmärksamhet följa företeelserna på de ekonomiska områdena,

redo att derom afgifva utlåtanden i de frågor, som till deras

utredning hänskjutas, och de böra äfven vara mägtige att, då omständigheterna

dertill föranleda, taga initiativ och väcka förslag om vidtagande

af åtgärder, som i ett eller annat afseende kunna finnas af

nöden.

Af de olika insigter, de särskilda näringarne kräfva, blifver en

naturlig följd, att landtbruks-, industri- och handelsdepartementets verksamhet

måste fördelas på två särskilda afdelningar eller byråer, den

ena för behandling af ärenden angående landtbruket, den andra för

behandling af ärenden angående handel och öfriga näringar. Jemte

dessa byråer bör finnas en särskild afdelning eller byrå för behandling

af sådana ärenden, som visserligen till följd af sin frändskap med

departementets öfriga göromål böra dit förläggas, men hvilka dock

kräfva insigter af till stor del annat slag. Jag räknar hit ärenden

rörande storskiftes- och afvittringsväsendet samt ekonomiska och geologiska

kartverken. Att inom departementet anställa personer, förfarna

i dessa ämnen, hvilka hvart för sig kräfva vissa specialkunskaper,

lärer nödig hänsyn till statens tillgångar förbjuda, utan, då i dylika

frågor erfordras stödet af fackkunskap, synes sådant kunna erhållas genom

att för tillfället påkalla biträde af lämpliga personer. Den embetsmannamessiga

behandlingen af dessa frågor, som inom departementet bör

komma dem till del, synes deremot hos den, som dermed liar att taga befattning,

ej behöfva påfordra andra egenskaper, än som i allmänhet

kräfvas af. en mera framstående embetsman. Till följd af den mera

sjelfständiga ställning, som i många fall, enligt hvad jag ofvan antydt,

måste tilläggas de byråer, som hafva att behandla ärendena rörande

näringarne, blifver expeditionschefen i det nya departementet ej i lika

mån betungad af göromålens mängd, som förhållandet för närvarande

är i civildepartementet. Med en stor del af ärendena på de två först

omförmälda byråerna torde han ej behöfva taga annan befattning än

den, som följer af expeditionschefens skyldighet att biträda departementschefen

i tillsynen öfver ärendenas behöriga gång. Jag föreställer

mig derför, att med expeditionschefsbefattningen i det nya departementet

bör kunna förenas det omedelbara chefsskapet för den tredje byrån, och

att således någon särskild byråchef här ej erfordras, detta dock under

förutsättning att närmast expeditionschefen alltid ställes en person,

som, jemte det han fullgör hvad i ett statsdepartement tillhör kansli
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Sjette lnifvudtiteln.

sekreterare, kan biträda expeditionschefen med ärendenas föredragning

i statsrådsberedningen. Denne tjensteman synes derföre böra tillförsäkras

något högre aflöning, än hvad i allmänhet tillkommer kanslisekreterare

i departementen.

Om, såsom jag nu tillåtit mig utveckla, den tredje byrån bör kunna

utöfva sin verksamhet omedelbart under expeditionschefen utan särskild

afdelningschef, eger deremot ett motsatt förhållande rum med de båda

andra byråerna, af hvilka den ena lämpligen torde böra benämnas

industri- och handelsbyrån samt den andra landtbruksbyrån. Af hvad

jag förut yttrat torde framgå nödvändigheten af, att åt dessa byråer

gifves en organisation, hvilken, på samma gång den öfverensstämmer

med hvad derutinnan i allmänhet gäller för kanslibyråerna inom statsdepartementen,

tillika möjliggör för byråerna att i en mängd frågor

intaga en vida sjelfständigare ställning och verka såsom fristående administrativa

myndigheter.

Hvad först angår industri- och handelsbyrån, så ligger det i sakens

natur, att dit måste förläggas, de ärenden angående handel och näringar,

som hittills tillhört civildepartementet, äfvensom hufvudsakliga delen af

de bestyr, som för närvarande bero på kommerskollegii handläggning.

Möjligen bör med tiden dit öfverflyttas äfven vissa frågor, som nu

tillhöra andra departement, såsom it. ex. ärenden rörande tekniska

undervisningen. Men att göra detta redan nu, innan behörig erfarenhet

kunnat vinnas, anser jag mindre tillrådligt, helst Eders Kongl. Magt,

om förhållandena sådant påkalla, kan i administrativ väg derom besluta.

Deremot torde det vara af vigt att tillse, om ej något af de många

bestyr, som för närvarande åligga kommerskollegium, kan öfverflyttas

till annat embetsverk, till lättnad för det blifvande departementet och

utan att detta derigenom går miste om den erfarenhet, hvartill departementet,

såsom målsman för näringarne, bör i alla grenar deraf ega tillgång.

I detta hänseende synes mig den befattning, kollegiet har med näringsstatistiken,

företrädesvis förtjena uppmärksamhet. Kommerskollegiet

afgifver årligen fyra särskilda statistiska berättelser, nemligen angående

bergshandteringen, fabriker och manufakturer, inrikes sjöfart och handel

samt utrikes handel och sjöfart, hvilka samtliga offentliggöras i den

allmänna serien »Bidrag till Sveriges officiela statistik». De härför erforderliga

uppgifterna insamlas hufvudsakligen och meddelas kollegiet

af ett stort antal skilda myndigheter, såsom af samtlige bergmästare,

af samtlige länsstyrelser, af samtlige kronofogdar, magistrater och köpingars

kommunalstyrelser, af samtlige sjömanshus, kanaldirektioner

och hamndirektioner, af samtlige konsuler samt dessutom af general
Bih.

till Riksd. Prof. 1888. 1 Sami. 1 Afd. 1 Håft. 10

Industri- och

handelsbyrån.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Sjette hufvudtitelu.

tullstyrelsen m. fl. Att för ordnande, kompletterande och bearbetande

af det rikhaltiga material, som sålunda tillflyter kollegiet, måste erfordras

icke ringa arbete och en icke ringa personal är tydligt. Också

upplystes af komiterade för afgifvande af förslag angående kommerskollegiets

indragning eller ombildning i deras betänkande den 12 Mars

1884, att för tillgodogörande af alla dessa uppgifter inom kollegiet togos

i anspråk i större eller mindre mån 4 kommersråd, 1 kamrerare, 1

kammarförvandt, 2 kammarskrifvare, 2 biträden förutom tjenstemän i

kollegiets kansli. Redan detta gör för mig klart, att det icke kan vara

lämpligt att till ett statsdepartement, hvars verksamhet i alla händelser

måste blifva ganska magtpåliggande, förlägga ett sådant detaljarbete,

som här är i fråga. Härtill kommer, såsom bekant, att under minst ett

tiotal af år ständiga anmärkningar försports i afseende å de brister och

oegentligheter, som vidlåda vår nu varande näringsstatistik, förhållanden,

hvilka jag visserligen icke vill i ringaste mån tillvita kollegiets

embets- och tjenstemän, utan som till väsentlig del äro beroende på

omständigheter, som det varit svårt att öfvervinna; men öfvertygad är

jag att, om anskaffandet af materialet till i fråga varande näringsstatistik

och bearbetande deraf tillkomme en myndighet, som uteslutande hade

en statistisk verksamhet till sin uppgift, en del af anledningarna till omförmälda

anmärkningar snart skulle blifva i mer eller mindre mån undanröjd.

Om de åtgärder, som i sådant syfte till näringsstatistikens

höjande anses nödiga, tillåter jag mig hänvisa till ofvannämnda komitébetänkaude

(sid. 42—56), och vill jag särskild! påpeka, hurusom komiterade

sjelfva, hvilka dock afstyrkt näringsstatistikens öfverflyttning till

statistiska centralbyrån, yttrat (sid. 52), att de fordringar, som ställas

på en statistisk redogörelse, blifva allt mera sådana, att de icke kunna

på nöjaktigt sätt fullgöras af embetsman, som hafva till sin egentliga

uppgift helt andra åligganden, hvaraf deras omtanka och tid äro

fullt upptagna. De skäl, som föranledt komiterade att afstyrka näringsstatistikens

skiljande från den myndighet, som har att bevaka

handelns och näringarnes intressen, äro hufvudsakligen, att derigenom

å ena sidan sistnämnda myndighet skulle gå miste om den erfarenhet

rörande näringarnes ställning, som vunnes under materialets bearbetande,

och att å andra sidan praktiska olägenheter vid det statistiska arbetet skulle

uppkomma derigenom, att primäruppgifterna ofta återfunnes i skrivelser,

hvilka i vissa delar kunde påkalla åtgärder af den andra myndigheten.

Dessa båda skäl, ehuru beaktansvärda, äro dock enligt min

åsigt af den beskaffenhet, att de med den billiga och beqväma vexelverkan,

som numera eger rum mellan statsdepartementen och de dem

I

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Sjette hxifyudtlteln.

underlydande centrala embetsverken, torde med god vilja och lämpliga

anordningar böra kunna öfvervinnas. Enahanda synes mig förhållandet

vara med de öfriga olägenheter, som komiterade ansett härflyta åt

arbetets förläggande till vårt statistiska embetsverk. Af dessa skäl

vill jag för min del hemställa, att näringsstatistiken icke öfverflyttas

till det blifvande departementet, utan i stället förlägges till statistiska

centralbyrån.

Efter frånskiljande af näringsstatistiken torde de öfriga ärenden,

som skulle tillkomma industri- och handelsbyrån, kunna, såsom jag i

mitt anförande till statsrådsprotokollet den 30 December 1884 antydt,

fördelas på två afdelningar, hvardera under en direktör, hvilken, närmast

motsvarande kansliråd i de öfriga departementen, tillika lämpligen

synes böra erhålla titel af kommersråd.

Till stöd för min åsigt, att de särskilda afdelningarnes antal inom

byrån skulle kunna begränsas till två, tillåter jag mig åberopa, att komiterade

i ofvan omförmälda betänkande af den 12 Mars 1884 angående

kommerskollegiets indragning eller ombildning, jemte det de hemstälde,

att i kollegiets ställe måtte inrättas en styrelse för handel och näringar,

tillika föreslogo, att de ärenden, som nu med några få undantag

tillhöra kollegiets handläggning, skulle, förutom statistiska och kamerala

ärenden samt ärenden rörande fiskeriväsendet, fördelas på två

byråer inom den nya styrelsen. De statistiska arbetena skulle ej heller,

om mitt förslag angående näringsstatistikens öfverflyttning till annat

embetsverk godkännes, komma att betunga industri- och handelsbyrån,

och hvad de fåtaliga fiskeriärenden, kollegiet har att handlägga, beträffar,

torde dessa lämpligast böra förläggas till landtbruksbyrån, som bör

hafva befattning med hela fiskeriväsendet. Hvad åter de kamerala

ärendena angår, torde industri- och handelsbyråns befattning med dem

ej kräfva något vidlyftigare arbete, derest en kassör inom departementet

varder anstäld med de åligganden jag här nedan kommer att

angifva. Å andra sidan får dock ej förbises, att ifrågavarande afdelningars

göromål måste blifva af mera omfattande beskaffenhet än de

motsvarande byråernas inom den tillämnade styrelsen för handel och

näringar till följd deraf, att afdelningarne nu skola fullgöra jemväl det

arbete, som förut tillkom civildepartementet i afseende å en del af

ifrågavarande ärenden. Det blifver derför nödigt tillse, att åt det nya

departementet förvärfvas synnerligen framstående arbetskrafter, och att

arbetsfördelningen verkställes och arbetena anordnas så, att dessa

krafter kunna på bästa sätt tillgodogöras.

I hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af ofvanbemälde komi
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Sjette lmfvudtiteln.

terade föreslagna särskiljande af ärendena mellan de då ifrågasatta två

byråerna, som skulle få att behandla motsvarande ärenden, anser jag,

att arbetena mellan de båda afdelningarne höra fördelas sålunda, att

till den ena afdelningen förläggas ej mindre samtliga de till kommerskollegiets

första rotel nu hörande ärenden, med undantag af bestyret

med de årliga berättelserna om Sveriges utrikes handel och sjöfart, än

äfven den tredje rotelns ärenden angående sjömanshusen, angående ordningen

för sjöfolks på- och afmönstring samt sjömansrullas utfärdande,

form och beskaffenhet, angående sjömäns penningeförsändningar till

hemlandet medelst sjömansinvisningar och deraf föranledda bestyr äfvensom

angående behörighet att vinna anställning såsom befälhafvare,

styrmän och maskinister å svenska handelsfartyg, under det att samtliga

öfriga kollegiet nu tillhörande ärenden, med undantag allenast af

ärenden rörande fiskeriväsendet samt bestyret med de årliga berättelserna

om inrikes sjöfart och handel, fabriker och manufakturer samt

bergshandteringen, förläggas till byråns andra afdelning, till hvars handläggning

jemväl böra höra de ärenden angående patent och varumärken,

som till departementet inkomma vare sig från patentbyrån eller eljest.

Denna fördelning af ärendena skall dock icke vara ovilkorlig, utan

departementschefen bör ega att efter sig företeende omständigheter

åtminstone i viss mån ändra fördelningen eller, der föreskrift må

i ett eller annat fall saknas, bestämma, till hvilken afdelning ärende

skall höra.

Hvad angår sättet för ärendenas handläggning å byrån, har jag

tänkt mig hufvudsakligen följande anordning:

Från byrån infordrade underdåniga utlåtanden skola afglfvas af

båda direktörerna samfäld! och, i händelse af skiljaktiga meningar dem

emellan, åtgörande! ankomma på den direktör, till hvars afdelning

ärendet hör, med rätt för den andre direktören att få sin afvikande

mening utlåtandet bilagd. Med afseende emellertid på de särskilda

omständigheter, som äro förknippade med de ärenden, hvilka skola

inför Kong!. Maj:t i sammansatt svenskt och norskt statsråd föredragas,

och vigten deraf att den myndighet, som från svensk sida har att

i sådana ärenden afgifva underdåniga utlåtanden, hvilka skola motsvara

de betänkanden, som i dessa ärenden afgifvas af norska regeringen,

må ega en mera framstående betydelse, lärer i afseende å sådana utlåtanden,

hvilka förekomma i fråga om konsulstillsättningar, reglering

af konsulat och andra konsulatärenden samt vissa ärenden angående

handels- och sjöfartsförhållanden med främmande magter, en särskild

anordning böra vidtagas; och håller jag före, att i sådant hänseende

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Sjette hnfvudtiteln.

lämpligen kunde stadgas, att departementets expeditionschef skulle

jemte båda direktörerna deltaga i afgifvandet af utlåtanden i nu omförmälda

ärenden, i hvilket fall gifvetvis, i händelse af skiljaktiga meningar,

den mening blefve gällande, som omfattades af flertalet.

I ärenden rörande taxor å hamn- och andra afgifter, i hvilka ärenden

underdåniga utlåtanden nu af kollegiet afgifvas, borde, med den

organisation det nya statsdepartementet skulle erhålla, särskilda utlåtanden

af byrån icke erfordras, utan torde dessa ärenden kunna af

vederbörande direktör omedelbart i statsrådsberedningen föredragas,

med iakttagande dock att direktören skulle vara pligtig att i dem afgifva

skriftlig promemoria med förslag till beslut.

De ärenden, i hvilka byrån skulle ega sjelfständig beslutanderätt,

likasom den mängd förvaltningsbestyr, som komme att tillhöra byrån,

torde i regeln kunna öfverlemnas till handläggning och afgörande af

vederbörande direktör. Härifrån lära dock böra undantagas frågor angående

utfärdande af pass- och nationalitetshandlingar för svenska fartyg

samt befälhafvare- och styrmansbref äfvensom angående meddelande

eller återkallande af tillståndsresolutioner för utvandrareagenter,

hvilka samtliga mål och ärenden, med afseende å deras betydelse för

enskildes rätt, torde böra afgöras af båda direktörerna samfäldt med

utslagsröst, i händelse af skiljaktiga meningar, för föredragande direktören.

Härvid må dock erinras, att i det fall, att i ärendes afgörande

deltaga en ordinarie och en tjenstförrättande direktör, utslagsrösten

alltid lärer böra tillkomma den förre.

Vidare torde från byråns afgöranderätt böra undantagas de mål,

i hvilka kommerskollegium nu är besvärsinstans. Antalet af dylika mål,

som till kollegiet inkommit, hafva under de senare åren varit ytterst

ringa. Sålunda utgjorde de:

1883 .........................

Q

......................... iu.

1884 ..........................

........................ 3.

1885 .......................

....... 7.

1886 ..........................

......................... 7.

1887 ..........................

........................ 10.

De mål, som genom besvär kunna fullföljas till kollegiet, äro hufvudsakligen

sådana, som grunda sig derpå, att kollegiet fungerar såsom

den i grufvestadgan och lagen om stenkolsfyndigheters eftersökande

och bearbetande afsedda bergsöfverstyrelse. Dessa mål torde någon

gång kunna vara af den betydelse, att det icke bör undandragas de

tvistande att i sista hand få sin talan pröfvad af Konungen, men å

andra sidan torde de icke vara af så invecklad beskaffenhet, att sär
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Sjette hufvndtiteln.

skild mellaninstans för deras bedömande erfordras. Jag anser derför

lämpligast, att dessa mål må få från bergmästarne omedelbart hos

Konungen fullföljas, och att de i statsrådet inför Eders Kongl. Maj:t

föredragas och afgöras. Af hufvudsakligast samma skäl bör enahanda

ordning stadgas för fullföljd och behandling af öfriga mål, deri talan

för närvarande får hos kollegiet i besvärsväg föras. Befinnes framdeles,

att ett eller annat slag af dessa senare mål kan till byråns afgörande

öfverlemnas, kan sådan förändring då utan vidare omgång

med lätthet genomföras.

Förutom de åligganden, som, i enlighet med hvad jag nu anfört,

komme att tillhöra de båda direktörerna, skulle en hvar af dessa, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med hvad enligt gällande instruktion för embetsoch

tjenstemännen i Kongl. Maj:ts kansli åligger de inom statsdepartementen

anstälde kansliråd, jemväl hafva att till föredragning i statsrådet.

bereda de på Kongl. Maj:t.s afgörande ankommande mål och

ärenden, som till byrån öfverlemnades, samt i dem afgifva förslag till

beslut, med undantag dock i fråga om ärenden rörande bergshandteringen

äfvensom patentärenden, beträffande hvilka ärendens beredning

och föredragning en särskild anordning lärer, på sätt jag skall

närmare omförmäla, blifva af behofvet påkallad; att i mål och ärenden,

som i statsrådet föredragas, öfverse uppsatta koncept till expeditioner,

innan de för granskning aflemnades till expeditionschefen; att föra förteckning

öfver sådana af afdelningen expedierade beslut, hvilka kunde

tjena till ledning vid afgörande af likartade frågor; samt att ansvara

för och utöfva närmaste tillsyn deröfver, att de arbeten, som ålåge

afdelningen, med behörig noggranhet och skyndsamhet utfördes.

Tvifvelsutan kommer en sådan anordning, som jag nu ifrågasatt,

att ställa synnerligen stora fordringar på de .båda direktörerna. Det

blifver derföre, såsom jag redan antydt, oundgängligen erforderligt,

att till direktörernas biträde å byrån anställes tillräckligt antal tjensteman.

I.sådant hänseende erfordras till en början två kanslisekreterare,

en å hvardera afdelningen, hvilka tjenstemän skulle hafva till åliggande,

jemte förandet af protokoll inför Kongl. Maj:t i statsrådet och

i tillförordnad regering samt öfriga. kanslisekreterarne i statsdepartementen

nu tillhörande göromål, att äfven i sådana ärenden, som

af byrån skulle afgöras, biträda direktörerna vid ärendenas beredning

och uppsättandet af expeditioner, föra protokoll i de fall, då sådant

kunde erfordras, samt öfvervaka och ansvara för expeditionsgöromålen.

För handhafvandet af vissa göromål, som åtminstone delvis äro af

beskaffenhet, att hos dem, som skola ombesörja desamma, betinga sär
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Sjette hufvudtiteln.

skilda qvalifikationer, erfordras vidare å byrån några andra tjensteman.

I första rummet afser jag härvid de göromål, som skulle föranledas

af byråns befattning med ärenden rörande bergshan dteringen. Med

hänseende härtill tillåter jag mig erinra, hurusom förenämnde komiterade

anfört att, då det vore uppenbart, att hos bergsöfverstyrelsen

måste finnas tillgång på tekniska krafter, enär dels styrelsens befattning

med grufvekartorna kräfde särskilda kunskaper och erfarenhet,

dels ock styrelsen borde vara i tillfälle att erhålla på teknisk sakkunskap

grundade utredningar, det vore nödigt att å den byrå inom den

af komiterade föreslagna styrelsen för handel och näringar, som skulle

handlägga alla bergshandteringen rörande ärenden, anstäldes en särskild

tjensteman i andra lönegraden, som borde hafva aflagt examen

till bergsstaten, och hvilken tjensteman, benämnd byråingeniör, skulle

dels tillhandagå med nödiga upplysningar och utredningar i tekniska

frågor rörande bergshandteringen samt i öfrigt öfvertaga flertalet af

de bestyr, som ålåge kommerskollegiets sekreterare för bergsärenden,

dels ock vara föreståndare för bergsöfverstyrelsens grufvekartekontor

samt verkställa de särskilda förrättningar, hvartill han af bergsöfverstyrelsen

förordnades.

Ett så beskaffadt tekniskt biträde, som nu omförmälts, blifver jemväl

för industri- och handelsbyrån inom det nya statsdepartementet

oundgängligen behöflig!. Denne tjensteman, hvilken synes mig lämpligen

kunna benämnas bergsingeniör, bör hafva hufvudsakligen de åligganden,

som, enligt hvad nyss nämnts, efter komiterades förslag skulle

hafva tillhört byråingeniören hos den af dem ifrågasatta styrelsen, samt

derjemte att inför vederbörande direktör eller båda direktörerna samfäld!

äfvensom i statsrådsberedningen föredraga ärenden rörande bergshandteringen

samt patentärenden.

För förvaltning af de fonder, anslag och medel, hvilka, på sätt

jag ofvan nämnt, nu omhänderhafvas af kollegiets kammarkontor, och

hvilka skulle komma att stå under byråns vård, samt för ombesörjande

af den mångfald kamerala bestyr, som af sagda förvaltning föranledas,

erfordras vidare, i likhet med hvad jemväl skulle blifvit fallet hos den

föreslagna styrelsen för handel och näringar, anställandet å byrån af

en kassör, hvilken tjensteman emellertid, då han icke, på sätt skulle

blifvit förhållandet med motsvarande tjensteman hos nyssnämnda styrelse,

komme att hafva bestyr med uppbörd af patent- och varumärkesafgifter

samt med tillhandahållande åt allmänheten af sådana utgående expeditioner,

för hvilka stämpelafgift eller lösen erlägges, torde kunna, derest

till hans ständiga biträde anställes en amanuens, jemväl öfvertaga den

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Sjette lnifyudtiteln.

vidlyftiga bokföring, som för närvarande åligger den s. k. passkanslisten

hos kollegiet, äfvensom det sistnämnde tjensteman nu tillhörande

bestyret med utfärdandet af pass- och nationalitetshandlingar för svenska

fartyg samt befälhafvare- och styrmansbref likasom ock det samme

kanslist för närvarande åliggande redigerandet och utgifvande! af

»code list».

Enligt ofta nämnde komiterades förslag skulle samtliga dessa, passkanslisten

nu tillhörande, göromål hafva inom den af komiterade

ifrågasatta nya styrelsen fördelats sålunda, att bokföringen, hvilken

för närvarande innefattar förandet af fyra särskilda förteckningar,

nemligen: fribrefsliggaren, fribrefsdiariet, befälhafvarelistan och signallistan,

uppdragits åt styrelsens registrator och de öfriga bestyren

öfverlemnats åt en af byråsekreterarne. En sådan fördelning af dessa

göromål är emellertid, på sätt äfven kollegiet i sitt öfver komiterades

förslag afgifna underdåniga ''utlåtande erinrat, af flera skäl synnerligen

olämplig. Härtill kommer för öfrigt att, då byrån icke torde

behöfva särskild registrator, utan registratorsgöromålen synas böra ombesörjas

af en för hela departementet gemensam registrator, det

icke lärer kunna ifrågasättas, att åt denne, hvars tid helt visst blifver

fullt upptagen af den mängd göromål, som komma att tillhöra honom

i sådan egenskap, uppdraga ifrågavarande vigtiga bokföring, som måste

med yttersta omsorg och noggranhet omhänderhafvas. Till följd af

den mångfald bestyr, som komme att åligga kanslisekreterarne å byrån,

torde det icke heller blifva möjligt för någon af dem att derjemte öfvertaga

några af de passkanslisten nu tillhörande göromål. Det torde

derför blifva mest tjenlig! att, på sätt jag ifrågasatt, öfverlemna samtliga

ifrågavarande göromål till byråns kassör, i egenskap af skeppsregistrator,

dock, såsom jemväl nämnts, under förutsättning att han

finge ständigt biträde af en amanuens.

Slutligen blifver det för byrån nödvändigt att, med hänsyn särskildt

till den mycket betydliga skriftvexling, som föranledes af eu

mängd af de ärenden, som skulle tillhöra byråns handläggning, och

deraf betingade synnerligen vidlyftiga expeditionsgöromål, hafva tillgång

till ej allt för få extra ordinarie tjenstemän eller amanuenser;

hvarjemte juridiskt biträde måste vara att tillgå för anhängiggörande

af talan mot vederbörande fartygsrederier om utbekommande af godtgörelse

för statsverkets förskott för från svenska fartyg å utrikes ort

qvarlemnade sjömän samt för ombesörjande i öfrigt af de åligganden,

som enligt ännu gällande föreskrifter tillhörde det år 1876 upphäfda

advokatfiskalsembetet hos kollegiet. Någon särskild tjensteman torde

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Sjette liufvudtiteln.

dock icke behöfva för detta ändamål vid byrån fast anställas, utan

lära dessa göromål kunna utföras af personer, som dertill af byrån

mot särskild godtgörelse anlitas.

Hvad härefter beträffar landtbruksbyrån, till hvilken borde förläggas,

jemte ärenden rörande landtbruket, äfven ärenden angående fiskeriväsendet

och stuteriväsendet, så torde jemväl i spetsen för denna

böra ställas en direktör. Hans åligganden skulle i afseende å de byrån

tillkommande ärenden blifva väsentligen enahanda som direktörernas

på industri- och handelsbyrån. Han skulle, jemte de kansliråd i öfriga

departement tillhörande göromål, komma att såsom sjelfständig administrativ

myndighet ombestyra och afgöra alla de ärenden, i hvilka

landtbruksakademiens förvaltningskomité för närvarande har sådan befogenhet.

Sjelfva medelförvaltningen af fonden för svenska hornboskapens

och fårafvelns förädling torde dock lämpligast böra förläggas

till statskontoret, och i ett afseende synes förvaltningskomiténs

myndighet böra öfverflyttas å departementschefen, nemligen i fråga

om tillsättning af de under förvaltningskomitén nu lydande kringresande

undervisare, fiskeritjenstemän, entomologen, fiskeriagenten och

mejeriagenten, dock synes mig direktören för landtbruksbyrån härvid,

likasom i fråga om landtbruksingeniörernas tillsättning, böra afgifva

yttrande om de sökandes kompetens och skicklighet samt förslag till

tjenstens besättande. Till direktörens biträde bör å byrån anställas en

kanslisekreterare med enahanda åligganden som kanslisekreterarne å

industri- och handelsbyrån, hvarjemte medel böra beredas för antagande

af amanuenser till det antal förhållandena komma att påkalla.

Inom departementet erfordras vidare anställande af en registrator,

hvilken skulle komma att få samma åligganden som registrator i de

öfriga departementen, äfvensom af nödigt antal vaktbetjente.

Den sålunda föreslagna organisationen öfverensstämmer i väsentliga

delar med de allmänna grunder, som för densamma angåfvos i

mitt ofvannämnda yttrande till statsrådsprotokollet den 30 December

1884. I ett afseende har jag dock ansett mig kunna föreslå eu förenkling

i hvad då ifrågasattes. Jag tänkte mig nemligen då, att en

gemensam chef borde anställas för industri- och handelsbyrån samt i

spetsen för hvarje af dess båda afdelningar ett kansliråd. Om emellertid

den af mig nu föreslagna anordning af expeditionschefens deltagande

i vissa ofvan angifna ärendens behandling vinner Eders Kongl.

Maj:ts godkännande, torde för öfriga ärendens handläggning någon

särskild chef för byrån icke erfordras, utan den tillsyn öfver ärendenas

jemna gång, som väl hufvudsakligast skulle utgjort dennes ålig
Bih.

till liiksd. Prot. 1888. 1 Sami. 1 Afd. 1 Höft. 11

Landtbruks
byrån.

s. 82 Kontrollera mot PDF

Kostnaderna

för det nya

departementet.

82 Sjette lintråd titeln.

gande, utan olägenhet kunna, såsom jag ofvan framhållit, uppdragas

åt expeditionschefen.

Med hänsyn till de aflöningsförmåner, som i allmänhet tillförsäkrats

embets- och tjenstemän i statsdepartementen, och med afseende jemväl

å de särskilda åligganden, som skulle tillkomma vissa af embets- och

tjenstemännen i det nya departementet, äfvensom de utgifter, som i

öfrigt för ärendenas behöriga handläggning torde komma att kräfvas,

har jag uppgjort följande förslag till

Stat

för

Landtbruks-, industri- och handelsdepartementet.

Tjenst-

Lön.

görings-

penningar.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Departementschefen ..................

17,000

—

17,000

(Af detta arfvode anses

Expeditionschefen, arfvode..........

—

—

7,500

< 2,500 kronor motsvara

l tjenstgöringspenningar.

1 kommersråd och direktör.........

5,000

2,000

7,000

1 d:o d:o d:o .........

5,000

2,000

7,000

1 direktör för landtbruksbyrån....

5,000 •

2,000

7,000

1 kanslisekreterare.....................

3,300

1,700

5,000

1 (ko ....................

2,500

1,500

4,000

Efter fem år kali lönen

2 d:o .....................

5,000

3,000

8,000

höjas med 500 kronor och

1 bergsingeniör........................

2,500

1,500

4,000

efter tio år med ytter- ligare 500 kronor.

1 registrator..............................

2,500

1,500

4,000

1 kassör och skeppsregistrator.....

1,800

1,200

3,000

1 förste vaktmästare..................

800 *)

300

1,100

1 vaktmästare.........................

500

300

800

\ Efter fem år kan lönen

1 (ko ...........................

Till amanuenser, juridiskt biträde,

600

300

800

| höjas med 100 kronor.

vikariatsersättningar, biträden i

grufvekartekontoret, renslcrifning-

m. ro....................................

—

—

20,000

Summa

—

—

96,200

*) Om vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge denna förmån qvarstår,

lönen minskas med 150 kronor.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln.

83

Löneförmånerna äro satta till enahanda belopp, som för motsvarande

befattningar i andra stadsdepartement, utom hvad aflöningarne

åt de tre direktörerne och en kanslisekreterare, afsedd att anställas å

expeditionschefens byrå, beträffar. För dessa tjänster hafva, med hänsyn

till de mångsidigare egenskaper, som hos deras innehafvare måste

fordras, något högre aflöningsförmåner föreslagits, hvaremot jag ansett

mig icke böra ifrågasätta något ålderstillägg åt direktörerna. Det

till amanuenser m. in. upptagna beloppet 20,000 kronor kan förefalla

väl högt, men jag har ej vågat föreslå lägre belopp, emedan min afsigt

är att från dessa medel böra bestridas äfven kostnaderna för

grufvekartekontoret, för hvilket ändamål för närvarande är anslagen

en summa af 4,000 kronor, äfvensom för juridiskt biträde, hvarför å

kommerskollegii stat utgår ett belopp af 1,000 kronor. Då vidare

erinras, att enligt organisationsplanen för det nya departementet minst

fem amanuenser komma att erfordras, att arfvoden till extra biträden,

hvartill å kollegii stat äro uppförda 2,400 kronor, derefter böra från

omförmälda anslag bestridas, och att utöfver nämnda belopp, 2,400

kronor, under år 1886 måst till vikariatsarfvoden, extra biträden

m. m. anvisas ytterligare omkring 6,200 kronor, tror jag mig hafva

visat nödvändigheten deraf, att ifrågavarande post i staten för det nya

departementet ej sättes lägre än till det af mig föreslagna beloppet

20,000 kronor.

För åtnjutande af löneförmånerna i det nya departementet torde

böra stadgas samma allmänna vilkor och förbehåll, som gälla i afseende

å aflöningarne inom andra departement.

Till den hufvudtitel i riksstaten, hvarunder det nya departementet

skulle komma att uppföras och som lämpligast borde blifva den nionde,

under det att nuvarande hufvudtitel med samma nummer nedflyttades

och bildade eu tionde hufvudtitel, skulle öfverflyttas ej mindre anslagen

till de embetsverk, hvilka komme att sortera under det nya departementet,

än äfven sådana anslag, som äro afsedda att befrämja ändamål, för

hvilka det nya hade att verka. A den nya hufvudtiteln skulle i öfverensstämmelse

härmed öfverföras de ordinarie anslagen till landtmäteristaten,

rikets ekonomiska kartverk, samtliga anslagen till jordbruket,

handeln och näringarne med undantag af anslagen till vägar och kommunikationer

samt till länsveterinärer, vidare anslagen till skiften och

afvittringar, till utflyttningshjelp efter skiften, odlingshjelp för krononybyggare,

jordförluster genom kanal- och väganläggningar och till

hästafvelns förbättrande, äfvensom de extra anslag, som äro afsedda

att befrämja ett eller annat af nyssnämnda ändamål, deri inbegripna

s. 84 Kontrollera mot PDF

Besparingar i

följd af det

nya departementet.

84 Sjette liufvudtiteln.

anslagen till de geologiska undersökningarne, kemiska stationerna och

frökontrollanstalterna. Derjemte borde de under sjette liufvudtiteln

nu uppförda anslag till ålderstillägg, rese- och traktamentspenningar,

skrifmaterialier och expenser m. in. fördelas mellan de båda hufvudtitlarne

med belopp, hvarom dock nu någon närmare utredning icke

torde erfordras, enär hvarken i följd af denna fördelning eller eljest

någon förhöjning i anslagsbeloppen synes behöfva ske.

Å den hufvudtitel i riksstaten, som kommer att omfatta det nya

departementet, bör äfven, i likhet med hvad förhållandet är å öfriga

hufvudtitlar, som afse vissa departement, uppföras ett anslag för oförutsedda

eller extra utgifter. Dessa anslag utgöra å sjette liufvudtiteln,

derunder civildepartementet är uppfördt, 12,000 kronor, å sjunde hufvudtiteln

eller finansdepartementet 35,000 kronor och å åttonde liufvudtiteln

eller ecklesiastikdepartementet 15,000 kronor. Det nya departementets

anslag i detta hänseende torde skäligen kunna bestämmas till

10,000 kronor, och lärer, i följd af öfverflyttningen af vissa förvaltningsgrenar

från civildepartementet, dettas anslag för extra utgifter

kunna undergå någon minskning, som dock, med hänsyn dertill att,

såsom jag vidare får tillfälle nämna, ett par större grupper af ärenden

torde böra af detta departement från ecklesiastikdepartementet öfvertagas,

synes kunna stanna vid ett belopp af 2,000 kronor, så att äfven sjette

hufvudtitelns anslag till extra utgifter skulle komma att sluta å 10,000

kronor.

Samtliga utgifterna för landtbruks-, industri- och handelsdepartementet

skulle enligt de af mig här ofvan gjorda beräkningafne, och

om hänsyn ej tages till de anslag, hvilka mellan detta och civildepartementet

blefve fördelade utan att sammanlagda slutsiffrorna ändrades,

komma att uppgå till 106,200 kronor. De utgifter, som sålunda

för statsverket uppstode, skulle dock å andra sidan komma att

motvägas af indragningar och förenklingar, som i följd af det nya

departementets tillkomst kunde inom andra områden af statsförvaltningen

vidtagas, och hvaraf sådana besparingar skulle föranledas, att

hela tillökningen i utgifter för statsverket ej kan antagas blifva af

någon större betydelse.

Utom den af mig redan omnämnda nedsättningen af sjette hufvudtitelns

anslag till extra utgifter med 2,000 kronor, skulle Eders Kongl.

Maj:ts och Riksdagens godkännande af den hvilande grundlagsändringen

föranleda indragning af lön åt ett konsultativt statsråd 12,000 kronor.

Vidare förekommer att, såsom jag i mitt yttrande till statsrådsprotokollet

den 30 December 1884 påpekat, civildepartementet borde,

s. 85 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln.

85

derest det befriades från ärenden rörande landtbruk, handel och näringar,

från ecklesiastikdepartementet öfvertaga helsovårds- och fattigvårdsärendena.

Dessa handläggas för närvarande inom en och samma

byrå i sistnämnda departement, hvilken byrå derjemte har att behandla

eu icke obetydlig del andra ärenden. Enligt en inom ecklesiastikdepartementet

uppgjord beräkning handlades å ifrågavarande byrå under

år 1886 tillhopa 376 ärenden, deraf 175 helsovårdsärenden, 89 fattigvårdsärenden

och 112 andra ärenden. Helsovårdsärendena angingo

frågor om tillämpning af helsovårdsstadgan, provincialläkares tillsättning,

tjenstledighet och afsked, distriktsläkare tjensters inrättande,

apoteksärenden, frågor rörande lasarett, hospital, veterinärinrättningar

och idiotanstalter samt dispensansökningar i afseende å apotekare-,

tandläkare-, fältskärs- och barnmorskeyrkena. Fattigvårdsärendena afsågo

ordnande af fattigvård, ersättning af statsmedel till kommunerna

på grund af fattigvårdsförordningen, vidare liqvid mellan Sverige och

Norge i afseende å fattigvård, som inom det ena riket lemnats undersåtar

från det andra, samt frågor om nödstälde utländske undersåtars

hemsändande till deras hemland eller mottagande här i riket af svenske

undersåtar, som utrikes kommit i behof af fattigunderstöd. A byrån

tjenstgöra ett kansliråd, en kanslisekreterare och en amanuens. Enligt

hvad chefen för ecklesiastikdepartementet meddelat skulle, om byrån

befriades från helsovårds- och fattigvårdsärendena, densamma kunna

från den mycket betungade kyrkobyrån öfvertaga en del ärenden,

hvarigenom undvekes det eljest, sannolikt i närmaste framtiden, nödvändiga

inrättandet af eu ytterligare byrå för behandling af kyrkoärender;

och anser bemälde departementschef vidare, att genom helsovårds-

och fattigvårdsärendenas öfverflyttning från ecklesiastikdepartementet

kanslisekreteraretjensternas antal derstädes, som för närvarande

uppgår till sex, skulle kunna minskas med en. Den härigenom uppkommande

besparingen skulle utgöra, oberäknade de med tjensten förenade

ålderstillägg, 4,000 kronor.

Äfven inom civildepartementet skulle i följd af det nya departementets

eftertagande af eu de! ärenden, och oaktadt från ecklesiastikdepartementet

öfverflyttades helso- och fattigvårdsärendena, kunna genom

en lämplig arbetsfördelning vidtagas indragning af eu kanslisekreteraretjenst.

Civildepartementet är för närvarande fördeladt å fyra

byråer, hvardera med 1 byråchef, 1 kanslisekreterare och 1 amanuens,

samt å en femte, omedelbart under expeditionschefen arbetande byrå,

hvarest är o anstälde 1 kanslisekreterare och 1 amanuens, hvarjemte

särskilde tjensteman äro antagne för tillsynen öfver försäkringsväsen
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Sjette hufvudtiteln.

det. Desse sistnämndes göromål likasom första byrån, hvilken handlägger

ärenden angående landsstaten och kommunalförfattningarnes tilllämpning,

beröras icke af nu ifrågavarande organisation. Deremot kommer

hvar och en af de öfriga fyra byråerna att till det nya departementet

öfverlemna en del ärenden. Jag föreställer mig nu, att samtliga

de ärenden, som komma att återstå å expeditionchefens byrå, tillika

med helsovårds- och fattigvårdsärendena borde kunna öfvertagas af de

tre öfriga byråerna, om de mellan dessa på lämpligt sätt fördelades.

Att nu föreslå en definitiv fördelning torde dock ej vara nödigt, utan

torde departementschefen framdeles såsom hittills böra ega att

efter sig företeende omständigheter verkställa vederbörliga jemkningar

mellan byråerna. Till någon ledning anser jag mig dock böra angifva,

huru den första uppdelningen enligt min tanke synes kunna ske. Om

till utgångspunkt härvid tagas de ärenden, som under år 1886 inom

civildepartementet handlades, skulle andra byrån, hvilken till det nya

departementet afstår ärenden angående handel och näringar, och hvars

befattning med städernas byggnadsväsende borde å annan byrå öfverflyttas,

kunna i stället öfvertaga helsovårds- och fattigvårdsärendena

samt från expeditionschefens byrå ärenden angående tillverkning, vård

och försäljning af krut och andra sprängämnen samt af eldfarliga

oljor. Tredje byrån, från hvilken till det nya departementet skulle

öfverflyttas ärenden angående storskiftes- och afvittringsverken, landtmäteristaten,

fiskeriväsendet och stuteriväsendet, kartverken samt patent

och varumärken, skulle deremot öfvertaga från expeditionschefens

byrå handläggningen af ärenden rörande bolagsordningar och regleringar

af oregelbundenheter i rikets indelningar. Fjerde bjorån, som

till det nya departementet komme att afstå ärenden angående landtbruket,

skulle deremot från andra byrån öfvertaga ärenden angående

byggnadsväsende! i städerna. Med denna fördelning af ärendena

skulle ej vidare någon kanslisekreterare erfordras med åliggande att

arbeta omedelbart under expeditionschefen, utan torde det vara tillräckligt,

om denne fortfarande har att påräkna biträde af eu amanuens.

Till följd häraf skulle sålunda, såsom jag förut nämnt, eu kanslisekreteraretjenst

kunna indragas äfven inom civildepartementet och för densamma

i staten upptagna 4,000 kronor, ålderstillägg oberäknade, inbesparas.

Den största besparingen uppkommer dock genom kommerskollegiets

indragning, livilket skulle blifva en följd, derest ifrågavarande organisationsförslag

vunne godkännande, i ty att kollegiets samtliga åligganden

då komme att öfvertagas af det nya departementet och, hvad närings
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Sjette hnfrudtiteln.

statistiken beträffar, af statistiska centralbyrån. Det har mången gång

framhållits, hurusom den kollegiala behandling, hvilken inom kommerskollegiet

komme de för utredningars afgifvande från Kongl.

Maj:t dit remitterade frågor till del, innebure trygghet för att dessa

utredningar blefve mera tillförlitliga, i det att de utgjorde produkter

af fleras samfälda arbete. Det kan icke heller nekas, att denna åsigt

har ett visst berättigande, och det är äfven af sådan anledning, som jag

vid behandlingen af industri- och handelsbyrån tänkt mig att ärenden,

om så befunnes nödigt, borde kunna remitteras till gemensamt utlåtande

af de båda å byrån anstälde direktörerna. Men lika visst som det är,

att åtskilliga frågor kunna förekomma, deri desses gemensamma utlåtande

icke skulle kunna tillmätas afgörande betydelse, lika säkert klätt

den utredning, som i dylika frågor af kollegiet lemnats, icke heller

alltid kunnat vara af fullt tillfredsställande beskaffenhet. Jag syftar

här å sådana frågor, för hvilkas pröfning en högre grad af embetsmannabildning

i förening med grundliga insigter i de allmänna vilkoren

för näringarnes utveckling icke gör tillfyllest, utan der dessutom for•

dras erfarenhet, som icke kan vinnas annorledes än på rent praktisk

väg af personer, hvilka egnat sig åt utöfvande af handel och näringar.

I dylika frågor måste det komma att fordras en samverkan mellan

näringsidkare och administrationen, hvilken lättare torde kunna åstadkommas

genom ett statsdepartement än genom ett af strängare reglementerade

former beroende administrativt embetsverk. Det föreligger

ock ett af förenämnde komiterade utarbetadt förslag till en dylik

samverkan i ett af dem afgifvet betänkande om inrättande af industrioch

handelskammare, och jag håller före, att det skulle blifva en af

det nya departementets första omsorger att söka realisera det ändamål,

som ligger till grund för samma förslag. Det är till en del med hänsyn

till dessa förhållanden, som jag anser, att ett afgjordt företräde

bör tillmätas inrättandet af ett statsdepartement för handel och näringar

framför kommerskollegiets bibehållande, vare sig såsom hufvudsakligen

kollegialt embetsverk eller såsom en styrelse med byråorganisation.

Till kommerskollegium äro å riksstatens ordinarie anslag anvisade

tillhopa 49,000 kronor, hvartill kommer det å samma anslag uppförda

belopp, 1,500 kronor, till en grufingeniör och föreståndare för grufvekartekontoret,

hvilket belopp under senare åren användts till bestridande

af kostnader för kartritning vid nämnda kontor. Tillika äro

för innevarande år på extra stat anvisade för löneförbättring åt kommerskollegiets

embete- och visse dess tjensteman 7,640 kronor och

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Sjette hufmdtiteln.

ytterligare till kostnader för grufkarteritning 2,500 kronor. Vidare

utgå till aflöningar åt kollegiets tillförordnade president och ledamöter

dels från sjette hufvudtitelns anslag till extra utgifter 3,200 kronor

och dels från manufakturförlagslånefonden tillhopa 10,300 kronor.

Dessutom hafva under de senare åren måst beviljas ytterligare medel

till vikariatsersättningar och extra biträden m. m. dylikt, hvilka utgifter,

som anvisats dels å anslaget till extra utgifter dels å hufvudtitelns

allmänna besparingar, uppgått för år 1885 till något mera än

5,500 kronor och för år 1886, såsom jag förut haft anledning nämna,

till omkring 6,200 kronor. Slutligen hafva från sjette hufvudtitelns

anslag till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. utgått vissa belopp

för kollegiets utgifter af beskaffenhet att böra från detta anslag gäldas;

men som dylika utgifter, antagligen till motsvarande belopp, äfven

komma att inom det nya departementet uppstå, torde de här ej böra

tagas med i räkningen. Samtliga de utgifter statsverket för kollegiets

verksamhet fått vidkännas och hvilka efter kollegiets indragning icke

i vidare mån förekomma, än hänsyn dertill tagits vid de i den föreslagna

staten för det nya departementet upptagna poster, uppgå så-''

lunda till sammanlagdt omkring 80,100 kronor.

Jag bör dock härvid erinra, att i nämnda belopp 80,100 kronor

ingå äfven aflöningar till de tjensteman, som inom kollegiet äro i mer

eller mindre mån sysselsatte med näringsstatistikens bearbetande.

Enligt hvad kollegiets räkenskaper gifva vid handen, hafva dessutom

från anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. bestridt.s

utgifter till extra biträden, som måst för dessa arbeten anlitas, med

belopp, som för 1886 uppgått till omkring 1,800 kronor. Derest näringsstatistiken

skulle inom statistiska centralbyrån bearbetas så, att

den kunde motsvara nutidens fordringar på en dylik, lärer, enligt hvad

chefen för byrån i en skriftlig promemoria meddelat, erfordras tillökning

i byråns personal. I sådant afseende har bemälde chef, som

jemte t. f. presidenten i kommerskollegiet den 15 Maj 1886 af Eders

Kongl. Maj:t erhållit uppdrag att afgifva förslag till afhjelpande af

bristfälligheterna i näringsstatistiken, och hvilket förslag snart lärer

vara att förvänta, ansett, att 2 förste aktuarier, 2 amanuenser och 3

extra biträden" borde vid byrån anställas, och att kostnaderna derför

skulle belöpa sig till omkring 15,000 kronor. Tryckningskostnaderna

för näringsstatistiken, som hittills bestridts från sjette hufvudtitelns

nyssnämnda anslag, skulle enligt chefens för statistiska byrån beräkningar

uppgå till ungefär enahanda belopp, hvarmed de för år

1886 från nämnda anslag utgått. Någon väsentlig tillökning i tryck
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Sjette liufrudtiteln.

ningskostnader synes således icke vara att befara. Utan att för närvarande

och innan förslaget till näringsstatistikens förbättrande inkommit,

vilja inlåta mig i någon närmare granskning af nyssberörda

kostnadsberäkningar, har jag dock ansett mig vid beräkningen af

utgifterna, som föranledas af de utaf mig här ofvan föreslagna anordningar,

äfven böra fästa uppmärksamheten å nu omförmälda förhållanden.

Jag vill dock tillägga att, oberoende af det nya departementet,

synas omständigheterna påkalla åtgärders vidtagande för näringsstatistikens

höjande, och att sådant icke kan ske, utan att ökade

kostnader för dess bearbetande uppstå, lärer vara för en hvar tydligt.

Genom kommerskollegii indragning kommer patentbyrån, som för

närvarande är förenad med kollegiet under en och samme chef, nemligen

dess president, att blifva ett fristående embetsverk. Några förökade

kostnader föranledas dock icke deraf, enär den vid patentbyrån

anstälde byråchef derefter bör kunna öfvertaga chefskapet för

byrån mot samma aflöning, som han nu åtnjuter.

Det nya departementets tillkomst skulle jemväl hafva till följd,

att en del af de till landtbruksakademien eller dess förvaltningskomité

nu utgående anslag icke vidare erfordrades för de dermed afsedda

ändamål och således kunde indragas. För närvarande åtnjuta de sex föredragandena

å akademiens särskilda afdelningar hvardera årligen af statsmedel

350 kronor och af akademiens egna tillgångar 450 kronor,

sekreteraren af statsmedel 4,000 kronor och af akademiens medel 1,000

kronor, kamreraren af statsmedel 1,050 kronor och af akademiens

medel 450 kronor, notarien af statsmedel 1,700 kronor och af akademiens

medel 300 kronor, bibliotekarien och kanslisten af statsmedel

1,300 kronor och af akademiens medel 300 kronor, hvarjemte af statsmedel

ytterligare utgå för år till akademiens vaktbetjening och för

bestridande af renskrifningskostnader tillhopa 300 kronor. Sammanlagda

beloppet af statsverkets årliga bidrag uppgår sålunda till 10,450

kronor. Derigenom att förvaltningskomitén befrias från samtliga de

administrativa bestyr, som af det nya departementet öfvertagas, kommer

förvaltningskomiténs göromål att i betydlig mån förminskas. Visserligen

är det min mening, att akademien eller komitén fortfarande skall

kunna af Ivongl. Maj:t anlitas såsom en rådgifvande korporation i

frågor af mera framstående betydelse rörande jordbruket och dervid i

förhållande till departementet, hvad jordbruksnäringen vidkommer,

intaga samma ställning, som ofvan antydda representation skulle komma

att få, hvad handel och näringar beträffar. Men likasom jag föreställer

mig, att något arfvode af statsmedel ej kommer att tillerkännas leda
Bili.

till Riksd. Prot. 1888. 1 Sami. 1 Ajd. 1 Ilä/t. 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Sjette hufrudtiteln.

möterna i nämnda representation, likaså anser jag, att någon godtgörelse

af statsmedel till ledamöterna i representationen för jordbruket

icke skäligen bör ifrågakomma. Jag tillstyrker derför att, om förvaltningskomiténs

statsadministrativa verksamhet upphör, det med hänsyn

till denna verksamhet åt de sex föredragandena nu utgående arfvodet å

tillhopa 2,100 kronor äfven må upphöra. Under enahanda förutsättning

torde jemväl öfriga ofvan omförmälda till akademien eller komitén utgående

statsunderstöd kunna indragas utom det till sekreterarens aflöning

utgående beloppet 4,000 kronor, hvilket med hänsyn jemväl dertill, att

akademien framgent skulle omhänderhafva vården och förvaltningen

af experimentalfältet, synes fortfarande böra utgå. Dessutom torde

ett belopp af 1,000 kronor böra ställas till akademiens förfogande

såsom ersättning för de kostnader, akademien kan tillskyndas för afgifvande

af utredningar till Eders Kongl. Maj:t i frågor rörande jordbruket.

I öfverensstämmelse med hvad jag sålunda föreslagit, skulle

inskränkningen i utgifterna till landtbruksakademien och dess förvaltningskomité

belöpa sig till 5,450 kronor.

Såsom jag ofvan nämnt, skulle utgifterna för det nya departementet

uppgå till ............................................................................. kronor 106,200: —

Om dertill lägges det belopp, chefen för statistiska

centralbyrån ansett erforderligt för en tidsenlig

bearbetning af näringsstatistiken eller ............ » 15,000: —-

skulle hela den årliga utgiftssumman till följd

af den föreslagna organisationen belöpa sig till » 121,200: —

De besparingar åter, som på andra områden af statsförvaltningen

i följd af organisationen uppkomma, skulle enligt mina beräkningar

bestå i:

indragning af lön åt ett konsultativt statsråd............ kronor 12,000: —

nedsättning i sjette hufvudtitelns anslag till extra

utgifter ............................................................................. » 2,000: —

indragning af 2 kanslisekreterarelöner........................ » 8,000: —

indragning af kommerskollegium .................................... ); 80,100: —

inskränkning i utgifterna till landtbruksakademiens

förvaltningskomité ........................................................... » 5,450: —

eller tillhopa kronor 107,550: —

Hela förhöjningen i de årliga utgifterna vid de af mig föreslagna

anordningarne skulle följaktligen inskränka sig till kronor 13,650: —,

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Sjette lmfvTidtiteln.

hvarvid tillika bör bemärkas, att en del häraf föranledes af de större

omkostnader, som det sorgfälligare bearbetandet af näringsstatistiken

komme att medföra.

Enligt hvad jag inhemtat, torde kommerskollegiets indragning och

förändringarne inom landtbruksakademiens kansli, som af den nya

organisationen blefve en följd, icke behöfva föranleda till anordnande

af någon vidlyftig indragnings- eller öfvergångsstat.

Hvad först kommerskollegium beträffar, så finnas deri för närvarande

med fullmagter anstälde endast kommersrådet Sten Johan Stenberg,

kanslisten Otto Fredrik Ulff samt kammarskrifvarne Gustaf Anders

Lindberg och Magnus Lund. Af dessa synas Stenberg och Ulff i följd

af lefnads- och tjenstår berättigade till pension å allmänna indragningsstaten,

samt Lindberg och Lund, hvilka bestrida den förre sedan 1874

kamrerarebefattningen och den senare sedan 1872 kammarförvandtstjensten

inom kollegiet, på grund deraf behöriga att från civilstatens

pensionsinrättning åtnjuta pensioner med belopp, öfverstigande hvad

dem i lön såsom kammarskrifvare är tillförsäkradt, möjligen dock mot

skyldighet åtminstone för den förre, att inbetala några års retroaktivafgifter

till inrättningen. Dessutom torde såväl åt Lindberg och Lund,

som ock åt öfrige embets- och tjensteman inom kollegiet, hvilka alla

endast på grund af förordnanden innehafva sina befattningar, kunna

dels i det nya departementet och dels vid statistiska centralbyrån

beredas anställningar, motsvarande dem de nu bestrida.

Hvad deremot tillförordnade presidenten C. F. Wmrn angår, så

torde pension å allmänna indragningsstaten böra åt honom beredas.

Tillförordnade presidenten Wasrn, som uppnått en ålder af mera än

68 år, har under tiden från den 3 Juni 1870 till den 28 September

1874 varit statsråd och chef för finansdepartementet samt derefter

från den 16 Juni 1875 bestridt presidentsembetet hos kollegiet, derför

han i årliga aflöningsförmåner åtnjutit 9,000 kronor. Pensionen skulle

således, derest tillförordnade presidenten Wsern uppnått stadgad tjenstetid,

utgöra 7,200 kronor; såsom förhållandena nu äro anser jag dock

att full pension icke kan honom tilläggas, utan att, med hänsyn till

å ena sidan tjensteårens antal och å andra sidan vigten af de embeten

han beklädt, pensionens belopp skäligen bör sättas till 5,000

kronor.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Sjette luifvudtiteln.

Jemväl åt en af de vid landtbruksakademien anstälde tjensteman,

nemligen dess nuvarande kamrerare, synes godtgörelse från allmänna

indragningsstaten böra beredas för det belopp, 1,050 kronor, hvaraf

han går i mistning, om den af mig föreslagna regleringen vinner bifall.

Innehafvaren af denna befattning, före detta kongl. räntmästaren

Carl Selin, som är född den 16 Januari 1817, har sedan den 1 April

1872 bestridt kamrerarebefattningen.

Någon vidare indragnings- eller öfvergångsstat för landtbruksakademiens

kansli erfordras icke.

Härmed har jag afslutat min framställning af den organisation

af det nya statsdepartementet jemte deraf betingade anordningar, som

jag trott Eders Kongl. Maj:t böra, så snart den hvilande grundlagsändringen

blifver lag, framlägga för riksdagen».

Statsrådets öfrige ledamöter förklarade sig instämma

uti de af departementschefen uttalade åsigter;

och behagade Hans Maj:t Konungen, uppå tillstyrkan

af statsrådet, förordna, att kännedom om det uppgjorda

förslaget skulle meddelas Riksdagen derigenom,

att detta protokoll i dess helhet bilades statsregleringspropositionen.

In fidem

Carl G. Edman.

Stockholm, K. L. Beckman, 1888.

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Sjunde hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver finans ärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 12 Januari

1888.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve

Ehrensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm,

Friherre Peyron.

Sedan de till andra, tredje, fjerde, femte och sjette hufvudtitlarne

hörande frågor blifvit af vederbörande departementschefer föredragna,

anhöll departementschefen, Statsrådet Friherre Tamm, att få anmäla de

frågor, som tillhörde regleringen af sjunde hufvudtiteln, samt anförde

dervid beträffande anslagstitlarne:

Bih. till Riksd. Vrot. 1888. 7 Sand. 1 Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sjunde hufvudtiteln.

[1-]

Stats
kontoret.

Ordinarie anslag.

Statskontoret.

Redan då Statskontoret ock Kammarrätten den 24 Maj 1879 afgåfvo

underdånigt utlåtande i fråga om eu tidigare afsilning af statsverkets

räkenskaper anförde embetsverken, att för möjligheten af en

sådan anordning förutsattes såsom ett hufvudvilkor, att nödig förstärkning

af arbetskrafterna inom Statskontorets riksbokslutsbyrå bereddes

ej mindre tillfälligtvis under förändringens genomförande än äfven

sedermera för framtiden; och sedan Eders Kongl. Maj:t den 18 April

1884 meddelat beslut om förändring i afseende å tiden för rikshufvudbokens

afslutande, enligt hvilken densammas upprättande skulle så

ordnas, att rikshufvudboken jemte öfriga statsverkets räkenskaper, fullständigt

afslutade, kunde vara tillgängliga för granskning af statsrevisorerne

den 1 Oktober året efter det kalenderår, räkenskaperna omfattade,

har Eders Kongl. Maj:t, på framställning af Statskontoret, i

den till 1885 års Riksdag aflåtna nådiga proposition om statsverkets

tillstånd och behof — jemte det en af Riksdagen jemväl beviljad förhöjning

i verkets anslag till vikariat, renskrifning, flitpenningar och

tillfälliga biträden äskades — föreslagit Riksdagen att å Statskontorets

stat för en tjensteman i andra lönegraden, hvilken med hänsyn till

åligganden och tjensteställning inom riksbokslutsbyrån borde benämnas

förste revisor, uppföra lön 3,000 kronor och tjenstgöringspenningar

1,500 kronor samt tilldela tjenstemannen rätt till ålderstillägg efter

vissa år i likhet med öfrige tjenstemän i samma lönegrad.

Riksdagen biföll emellertid förslaget endast på det sätt, att å extra

stat för år 1886 anvisades ett belopp af 4,500 kronor till beredande

af förstärkning af arbetskrafterna å riksbokslutsbyrån, samt anförde dervid,

att upprättandet af en ny ordinarie tjenst syntes kunna undvikas,

åtminstone till dess erfarenhet vunnits, huruvida icke efter år 1886

riksbokslutsarbetet kunde verkställas med redan tillgängliga krafter,

sam att på framtida pröfning finge bero, om aflöningsbeloppet borde

å ordinarie stat uppföras. Enligt Eders Kong]. Maj:ts framställningar

har sedermera Riksdagen anvisat enahanda belopp å extra stat

ej mindre för år 1887 än äfven för år 1888. Med användande af berörda

anslag har Eders Kongl. Maj:t förordnat en af revisorerne och

bokhållarne å Statskontorets riksbokslutsbyrå att från den 1 Januari

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvndtiteln. 3

1886 bestrida tjenst såsom förste revisor derstädes emot 3,000 kronor

i lön och 1,500 kronor i tjenstgöringspenningar, men mot skyldighet

att afstå de med revisors- och bokhållarebefattningen förenade löneförmåner,

hvilka, med undantag af ålderstillägg, Statskontoret skulle

disponera för revisors- och bokhållarebefattningens skötande.

Sedan utslutning af rikshufvudboken egt rum, för år 1884 den

21 December 1885, för år 1885 den 14 Augusti 1886 och för år 1886

den 19 Augusti 1887, föreligger nu den erfarenhet, som Riksdagen ansett

böra afvaktas, och har Statskontoret i underdånig skrifvelse den

25 Oktober 1887 anfört, att den efter utgången af år 1886 vunna erfarenhet

än ytterligare stadgat den af embetsverket sedan länge hysta

öfvertygelse, att den nya tjenstebefattningen äfven för framtiden vore

oundgängligen nödig, på det att riksbokslutsarbetet och öfriga riksbokslutsbyråus

åligganden måtte kunna inom föreskrifven tid och i

behörig ordning fullgöras. Statskontoret har alltså förnyat framställningen

om befattningens uppförande å ordinarie stat.

I den skrifvelse af den 18 November 1884, deri Statskontoret

först gjorde framställning om den ifrågavarande befattningen, meddelades,

att af de tre tjensteman i första lönegraden, hvilka voro anstälde

å riksbokslutsbyrån, en vore fullt sysselsatt med statsliggarens

och länsstaternas uppgörande, med granskning af landtränteriernas månadsredogörelser

samt med förande af de anteckningar och verkställande

af de utredningar, som erfordrades för fullgörande af nämnda åligganden.

Å de två öfrige ankomme deremot bestyret med de förberedande

arbetena för rikshufvudbokslutet, såsom uppgörande af sammandrag

eller omslut af länens landsböcker och de förvaltande verkens redogörelser

samt de särskilda redovisningarnes intagande i rikshufvudboken,

hvarjemte de deltoge uti de med hufvudbokens afslutande förenade

bestyr och biträdde med granskning af de från länen och Stockholms

stad årligen ingående restantieberättelserna, med upprättande af

sammandrag öfver restantier och propriebalanser, bevillningar och andra

inkomsttitlar in. m. samt med verkställande af de härvid behöfliga

utredningar och undersökningar af räkenskaper. Verkställandet af

nämnda magtpåliggande och ansvarsfulla åligganden kunde emellertid

icke ensamt af desse revisorer medhinnas, hvadan till deras biträde

måst anställas särskilde amanuenser. Behofvet af en förställning i

byråns personal, hvilket redan länge gifvit sig till känna, hade dock

genom det nådiga beslutet om förändrad tid för rikshufvudbokens afslutande

blifvit i väsentlig mån ökadt.

Före år 1885 medgafs för hufvudbokens afslutande en tid af omkring

ett år och sju månader efter utgången af det år, den omfattade; men

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sjunde hufyudtiteln.

från och med år 1885 skulle afslutandet ega rum inom nio månader

efter räkenskapsårets utgång eller inom en tid af sex månader efter det

länens redogörelser blifvit aflemnade. Vid sådant förhållande och då ett så

verksamt biträde, som omständigheterna kräfde, icke kunde påräknas

af oansvarige amanuenser, vore alltså eu tillökning i antalet af de å

byrån anstälde ordinarie tjensteman nödvändig. Ehuru det, icke utan

goda grunder, kunde ifrågasättas, att antalet revisorsplatser borde ökas

med två, antog dock Statskontoret, att en ny fast beställning blefve

tillräcklig, om — jemte det anslag beviljades för ett nytt amanuensbiträde

— den nya ordinarie beställningen uppfördes i andra lönegraden

med skyldighet för innehafvaren att dela det öfvervakande af göromålen

å byrån, som nu ålåge byråchefen ensam. Den korta tid, som blifvit

anslagen för bokslutsarbetets fullbordande, påkallade nemligen, att åt

detta arbete egnades en vida mera omfattande och oafbruten tillsyn,

än som kunde förenas med de många åligganden i öfrigt, hvilka tillhörde

byråchefen och voro af beskaffenhet att ej under tiden få eftersättas.

Åt innehafvaren af den nya tjensten borde derföre uppdragas

att med biträde af en amanuens handlägga bestyren med liggares

och länsstaters upprättande samt landtränteriernas medelsredogörelsers

granskning och att derjemte efter omständigheterna deltaga uti riksbokslutsarbetet

äfvensom att med byråchefen vaka öfver dithörande

arbeten. På sådant sätt skulle, utom den förstärkning i arbetskraft,

som i det senare hänseendet vore att påräkna, en ytterligare revisor

blifva disponibel för bokslutsgöromålen.

Statskontoret har vidare framhållit, att inrättandet af den ifrågasatta

nya tjensten icke, såsom Riksdagen syntes hafva antagit, hufvudsakligen

afsett riksbokslutet för åren 1884 och 1885, då ju den nya

tjenstebefattningen varit att påräkna först från och med år 1886, under

det att det väsentligaste arbetet med hufvudboken för år 1884 måste

verkställas redan under år 1885 och för möjligheten af detta arbetes

utförande särskilda åtgärder af Eders Kongl. Maj:t vidtagits.

Lika med den departementschef, som vid aflåtande till 1885 års

Riksdag af nådig proposition angående statsverkets tillstånd och behof

anmälde de frågor, hvilka rörde sjunde hufvudtiteln, anser jag, att de

arbetskrafter, som tillmättes Statskontoret vid detta verks senaste ombildning,

ingalunda kunna uppbära det ökade arbete, hvilket blifvit eu

följd åt riksbokslutsarbetets påskyndande. Efter vunnen erfarenhet under

två år har Statskontoret också vitsordat, att den nya ifrågasatta tjenstebefattningen

är för framtiden oundgängligen nödig, på. det riksbokslutsarbetet

och öfrigä riksbokslutsbyråns åligganden må kunna inom

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 5

föreskrifven tid och i behörig ordning fullgöras. Jag förordar derföre

Statskontorets framställning om befattningens uppförande å ordinarie stat.

Vid anmälan för statsverkspropositionen till 1886 års Riksdag af

de frågor, som rörde regleringen af utgifterna under sjunde hufvudtiteln,

yttrade föredragande departementschefen, att annan olägenhet

af den ifrågavarande befattningens bibehållande å extra stat under ett

eller annat år icke uppstode, än att innehafvaren af befattningen kunde

löpa fara att icke sedermera få räkna samma tid sig till godo i och

för ålderstillägg i graden, men att denna olägenhet lätteligen kunde

undanrödjas derigenom, att ett särskildt förklarande om sådan förmån

för den tillförordnade tjensteinnehafvaren gjordes samtidigt med att befattningen

framdeles uppfördes å ordinarie stat. Statskontoret har ock

framhållit billigheten deraf, att, i händelse den nu tillförordnade tjensteinnehafvaren

undfår fullmagt å befattningen, han i och för beräknande

af ålderstillägg får räkna sig till godo den tid, hvarunder befattningen

varit å extra stat upptagen. Delande denna uppfattning, tillstyrker jag,

att ett förklarande härom måtte äskas af Riksdagen.

Jag hemställer derföre, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen

att å Statskontorets stat för en tjensteman i andra lönegraden

med benämning förste revisor uppföra lön 3,000 kronor och tjenstgöringspenningar

1,500 kronor, med rätt derjemte för tjenstens innehafvare

till ålderstillägg efter vissa år i likhet med öfrige tjenstemän

i samma tjenstegrad, och i sammanhang härmed förklara, att den nu tillförordnade

tjensteinnehafvaren, om han å befattningen erhåller fullmagt,

eger att i och för ålderstillägg i graden få räkna sig till godo

den tid, han innehaft förordnande att bestrida befattningen,

samt att sålunda höja anslaget till Statskontoret med 4,500

kronor eller från 96,300 kronor till 100,800 kronor.

Postverket.

De för innevarande år af Eders Kongl. Maj:t faststälda utgiftsstater

för postverket upptaga följande slutsummor:

aflöningsstaten ................

............................ kronor 2,500,900: —

öfvergångsstaten ...............

................................ „ 8,400: —

indragningsstaten ..........

............................. „ 10,540: —

pensionsstaten ..................

................................. „ 72,840: —

Transport kronor 2,592,680: —

[20

Post
verket.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Sjunde hufvudtiteln.

Transport kronor 2,592,680: —

omkostnadsstaten ............................................. ,, 3,585,500: —

oförutsedda utgifter....................................... „ 83,000: —

afkortningar och restitutioncr in. m.......... ,, 38,820: —

Summa kronor 6,300,000: —

I den underdåniga skrifvelse af den 17 November 1887, som innefattar

Generalpoststyrelsens förslag till stater för postverket för år 1889,

har Styrelsen till eu början beträffande

Aflöning sstaten

tillkännagifvit, att ehuru den myckenhet och den mångfald göromål,

som den städse växande posttrafiken ålade Generalpoststyrelsens embets-

och tjensteman, med fog skulle kunna tala för någon tillökning

af Styrelsens ordinarie personal, och ehuru Styrelsen fortfarande ansåge

i hög grad önskligt likasom äfven med billighet öfverensstämmande,

att den omreglering af aflöningsvilkoren för postanstalternas

ordinarie personal, som af Eders Kongl. Maj:t föreslogs för 1886 års

Riksdag, fullständigt kunde genomföras, Styrelsen dock, med hänsyn

till den nuvarande tryckta ekonomiska ställningen i landet, ansett sig

icke nu böra i nämnda hänseenden framställa förslag om ändringar i

postverkets aflöningsstat.

Delande Generalpoststyrelsens åsigt om önskvärdheten af en utaf

posttrafikens alltjemt ökade tillväxt påkallad förbättring af den ordinarie

postpersonalens aflöningsvilkor, anser jag likväl, i likhet med Styrelsen,

den nuvarande tidpunkten icke vara gynsam för det fullständiga genomförandet

af det 1886 års Riksdag förelagda förslag till lönereglering

och finner mig derföre nu icke böra i detta afseende ifrågasätta någon

framställning till Riksdagen.

Generalpoststyrelsen har vidare anmält, att, med tillämpning af

Eders Kongl. Maj:ts och Riksdagens år 1884, i sammanhang med reglering

af postanstalternas vaktbetjening, fattade beslut om indragning

efter hand af de återstående vaktmästarebefattningar ne vid fostanstaiterna

och deras ersättande med vaktbetjentbefattningar enligt ny stat, antalet

qvarstående vaktmästare af andra lönegraden nu bör minskas från det

i 1888 års stat upptagna antal 30 till 25 och i stället antalet »andre

vaktbetjente» vid postanstalterna ökas i motsvarande mån eller från

729 tili 734.

Då aflöningen för vaktmästare af andra lönegraden varit bestämd

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sjunde liufvudtiteln. 7

till 700 kronor, medan lönen för vaktbetjent utgör 500 kronor, uppstår

härigenom en minskning i anslagen å aflöningsstaten med 1,000 kronor.

Om än tillväxten af postverkets rörelse ansetts icke böra för

närvarande föranleda någon framställning med hänsyn till verkets

ordinarie personal, har Generalpoststyrelsen dock funnit denna tillväxt

med nödvändighet påkalla förhöjning af de å aflöningsstaten uppförda

förslagsanslagen till aflönande af poststationsföreståndare och extra biträden

vid postanstalterna. Med hänvisning till sin underdåniga berättelse

om postverkets förvaltning under år 1886 erinrar Styrelsen, att

under tiden från år 1875 till utgången af år 1886 antalet så kallade vanliga

postförsändelser stigit med 84,33 procent, antalet värdeförsändelser

med 78,39 procent, angifna värdet af försändelser, som aflemnats till postbefordran

under assurans, med 37,14 procent, det för postanvisningar

inbetalade belopp med 390,2 4 procent och beloppet af inlösta postförskott

med 687,2 7 procent, medan under samma tid antalet personer, som

i postverkets tjenst användes å postanstalterna samt å vederbörande

postlinier, allenast ökats med 28,4 7 procent. En så stark, fortgående

utveckling af postverkets rörelse i samband med den jemväl växande

postsparbanksrörelsen måste naturligtvis kräfva ökade arbetskrafter

och äfven, hvad nu särskildt anginge poststationsföreståndarne och

de vid postanstalterna anstälda extra biträden, föranleda anspråk på

ökade arfvoden för ökade arbeten, likasom tillväxten i posttrafiken,

jemte öppnandet af nya jernvägskommunikationer, måste hafva till följd

inrättande af nya poststationer. Så hade antalet poststationer, som vid

1886 års utgång utgjorde 1,707, derefter ökats till 1,746, eller med

icke mindre än 39, deraf 20 vid jernvägslinier.

Anslaget till aflönande af poststationsföreståndare är i staten för

år 1888 förslagsvis upptaget till 450,000 kronor, med hvilket belopp

anslaget jemväl varit uppfördt i 1887 års stat. Med tillkännagifvande

att utgifterna, som under tiden 1 Juli 1886—30 Juni 1887 utgjort i

rundt tal 432,300 kronor, för närvarande kunde beräknas för år uppgå

till 446,000 kronor, har Generalpoststyrelsen hemstält, att detta anslag

måtte i 1889 års stat höjas till 475,000 kronor, hviiket innebure en

tillökning af 25,000 kronor.

Anslaget till aflönande af extra biträden vid postanstalterna, å

aflöningsstaten för år 1887 upptaget förslagsvis till 400,000 kronor,

är i staten för innevarande år bibehållet vid samma belopp. Utgifterna,

som för tiden 1 Juli 1886—30 Juni 1887 belöpt sig i rundt tal till

415,900 kronor, har Generalpoststyrelsen ansett kunna för närvarande

beräknas för år till omkring 424,000 kronor. Vid sådant förhållande

och med afseende å trafikens efter all sannolikhet fortsatta tillväxt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Sjunde hufvudtiteln.

har Generalpoststyrelsen, oaktadt från och med 1888 års början de

ordinarie postexpeditörernes antal komme att ökas med 20, ansett sig

icke kunna underlåta hemställa, att anslaget till aflönande af extra

biträden vid postanstalterna måtte å aflöningsstaten för år 1889 upptagas

till 435,000 kronor, hvarigenom anslaget komme att ökas med

35,000 kronor.

De af Generalpoststyrelsen sålunda föreslagna anslagsförhöjningar

synas mig vara af omständigheterna fullt betingade och torde böra

vinna godkännande.

I öfrigt har Generalpoststyrelsen beträffande aflöningsstaten icke

föreslagit annan förändring, än att det i staten uppförda anslag till

åld er stillägg, 152,900 kronor, måtte i enlighet med den beräkning,

som egt rum af behofven för detta ändamål under år 1889, ökas med

ett belopp af 3,300 kronor eller till 156,200 kronor; och finner jag

häremot icke något att erinra.

I anslagen under

0 fvergangsstaten

har Generalpoststyrelsen icke föreslagit någon förändring.

Beträffande de under

Indragning sstaten

uppförda anslag hav Generalpoststyrelsen meddelat, att den aflöningseisättning

till belopp af 1,593 kronor om året, som i senast faststälda

stat varit postexpeditören vid Stockholms postkontor J. A. J. Drangel

tillförsäkrad, så länge han vid tjensten med oförändrad aflöning qvarstode,

numera, sedan Drangel från och med 1887 års ingång från

anslag å postverkets aflöningsstat kommit i åtnjutande af förhöjningar

i aflöningsförmåner till sammanlagdt belopp af 600 kronor, med detta belopp

minskats till 993 kronor, samt att anslaget till aflöning åt postiljon^'',

som icke vidare äro tjenstbara, men ännu ej blifvit berättigade till pension

frän civilstatens pensionsinrältning, i följd af afgång kan från senast

faststälda belopp, 4,500 kronor, minskas till 2,100 kronor eller med

2,400 kronor. Anslagen under denna stat kunna således nedsättas med

3,000 kronor till 7,540 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

9

I fråga om

Pensionsstaten

anmäler Generalpoststyrelsen,

att i följd af inträffade dödsfall från denna stat böra afföra?! de

pensioner, som utgått

till f. d. kontorsskrifvaren G. G. Orling........................ kronor 1,000: —

„ „ postmästaren A. F. Axelson ........................... „ 1,800: —

„ „ „ O. Iiemning............................... ,, 900: —

eller tillhopa kronor 3,700: —

men att deremot å staten böra uppföras följande pensioner, som

blifvit beviljade, efter det Generalpoststyrelsen senast afgaf förslag till

postverkets stater, nemligen

för f. d. postmästaren O. F. Gyllenram....................... kronor 1,950:

C. A. Lindahl.............................

A. G. Höijer.................................

E. Sodenstierna.........................

„ J. R. Öfwerström.......................

vaktbetjenten C. H. Rydberg ..........................

ii

V

V

V

V

V

VI

V

V

V

V

V

V

1,800

900

2,550

975

300

Summa kronor 8,475

Härtill bör [äggas den pension, som f. d. postmästaren

N. G. Åström vid erhållet afsked den 31

sistlidne December förklarats berättigad att årligen å

postverkets pensionsstat uppbära med ...................... „ 1,800: —

Tillsammans kronor 10,275: —

Enligt hvad senast genom § 46 mom. 2 uti förnyade nådiga

instruktionen för Generalpoststyrelsen den 4 Juni 1886 blifvit förordnadt,

skola böter för förseelser vid försändelsers aflemnande till postbefordran

äfvensom de bötes- och vitesmedel, som af bemälda Styrelse

ådömas posttjenstemän, poststationsföreståndare eller postbetjente, till

hälften fördelas mellan vederbörande angifvare och en särskild kassa,

afsedd att bereda understöd åt enkor och barn efter personer, som vant

i postverket anstälda.

Genom nådigt bref den 28 Maj 1886 angående utdelning från

nyssnämnda, under Generalpoststyrelsens förvaltning stälda kassa har

Eders Kong!. Maj:t förordna!, bland annat, att Generalpoststyrelsen

årligen egde att af behållna räntemedlen för föregående år utdela understöd

bland de i behof stadda enkor och barn efter ej mindre embetsBih.

till Bihsd. Vrot. 1888. 1 Sand. 1 Afd. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Sjunde hufvudtiteln.

och tjensteman i postverket än äfven postbetjente, hvilka Generalpoststyrelsen

ansåge böra dertill ifrågakomma, med iakttagande dels att

till kassans kapitaltillgång skulle utöfver inflytande bötes- och vitesmedel

årligen läggas minst en femtedel af behållna ränteinkomsten,

dels att understöd tills vidare finge utgå med högst 100 kronor för

enka och 50 kronor för hvarje barn, dels ock att understöd ej finge

lemnas åt barn, som uppnått femton års ålder.

Med förmälan att från ifrågavarande understödskassa, hvars tillgångar

den 31 December 1886 utgjordes af Allmänna Hypoteksbankens

obligationer å nominelt 27,400 kronor samt i bankinrättning innestående

medel till belopp, upplupen ränta oberäknad, af 1,333 kronor 99

öre, utdelning af understöd under nästlidet år egt rum första gången,

men att dervid visat sig, att de för utdelning disponibla tillgångar

stode i mycket ofördelaktigt förhållande till behofvet af understöd, i

det att bland 34 sökande understöd kunnat tilldelas endast 24 och,

det oaktadt, understödsbeloppen måst för flertalet understödstagare,

hvilka alla varit enkor och med få undantag haft minderåriga barn,

sättas till mycket ringa belopp, eller för sexton under 50 och ända

ned till 15 kronor, har Generalpoststyrelsen anfört, att Styrelsen redan

af nu omförmälda förhållanden funnit sig manad att göra framställning

derom, att berörda understödskassa måtte såsom en ytterligare inkomst

beredas någon ringa procentdel af den årliga postuppbörden. Härtill

komme emellertid ytterligare, att, derest kassan sålunda erhölle ökad

inkomst, det med densamma afsedda syfte skulle, enligt Generalpoststyrelsens

åsigt, lämpligen kunna utvidgas så, att från kassan icke

blott utdelades understöd åt enkor och barn efter personer, som vant

i postverket anstälda, utan ock understöd kunde i förekommande fall

lemnas personer, hvilka, utan att hafva haft anställning å stat, längre

tid med goda vitsord tjenstgjort för postverkets räkning, exempelvis

å postångfartyg eller såsom maskinister eller eldare vid vissa posthus,

men i följd af sjukdom, olycksfall eller ålderdom måst lemna verkets

tjenst, utan att kunna erhålla pension från civilstatens pensionsinrättning

eller vara berättigade till något årligt understöd från postverket,

Genom en dylik utvidgning af understödskassans syftemål skulle

ock kunna förekommas sådana framställningar om uppförande af särskilda

understöd å postverkets pensionsstat, som nu allt emellanåt

måste göras.

Generalpoststyrelsen har ansett, att det årsbidrag, som, derest

Styrelsens ifrågavarande framställning vunne bifall, skulle tillkomma

omförmälda understödskassa, borde utgå med en tiondedel procent af

det nästföregående årets postuppbörd och, beräknadt efter sådan grund,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 11

förslagsvis, uppföras å postverkets pensionsstat. Då postverkets inkomster

för innevarande år beräknats till 6,300,000 kronor, skulle alltså

det ifrågasatta bidraget till understödskassan å pensionsstaten för år

1889 upptagas till ett belopp af 6,300 kronor, förslagsvis beräknadt.

Ehuru jag finner hvad Generalpoststyrelsen sålunda anfört synnerligen

behjertansvärdt, anser jag mig icke kunna till bifall förorda Styrelsens

framställning. Väl är det sant, att, såsom Styrelsen jemväl

åberopat, från telegrafverket utgår ett årligt anslag till detta verks

enke- och pupillkassa, men jemförelsen med telegrafverket innebär

intet stöd för det ifrågavarande anslaget. Postverkets tjenstemän och

betjente äro nemligen i olikhet med telegrafverkets personal delegare

i civilstatens pensionsinrättning, som uppbär anslag från riksstatens

nionde hufvudtitel, och deras enkor och barn ega derföre rätt till pension

från civilstatens enskilda enke- och pupillfond. Ett skäl emot

förslaget finner jag åter i den omständighet, att enligt detsamma postverkets

understödskassa, afsedd för enkor och barn, skulle, i strid med

hvad vid dess bildande afsetts, användas jemväl till understöd åt manspersoner.

Och då Riksdagen torde vilja förbehålla sig att, der för

posttjenstemäns eller betjentes enkor och barn eller för personer, som

längre tid haft sin verksamhet i postverkets tjenst, fall af trängande

behof föreligga, utan att dock vederbörande ega författningsenlig rätt

till understöd, efter pröfning i hvarje särskildt fall bevilja hvad som

kan erfordras för nödens lindrande, hemställer jag, att Eders Kongl.

Maj:t måtte finna Generalpoststyrelsens framställning om anslag till

postverkets understödskassa icke föranleda vidare åtgärd.

Hvad beträffar

Omkostnad sstaten,

föreslår Generalpoststyrelsen,

dels att följande anslag måtte höjas, nemligen anslaget till uppbörds-

och frimärkesprovision med 5,000 kronor från 275,000 till 280,000

kronor, anslaget till förhyrande af de för postverket erforderliga lägenheter

samt till bestridande af utgifterna för posthusens underhåll m. m.

med 10,000 kronor från 90,000 till 100,000 kronor, anslaget till reseoch

traktamente er sättning ar för resor i embets- och tjensteärenden i allmänhet

med 4,000 kronor från 13,000 till 17,000 kronor, ansfaget till traktamenten

för tjenstemän i jernvägspostkupé med 25,000 kronor från 200,000

till 225,000 kronor, anslaget till traktamenten för vaktbetjente med 50,000

kronor från 400,000 till 450,000 kronor, anslaget till postförings kostnad

vid befordran ä jernväg med 50,000 kronor från 1,000,000 till 1,050,000

kronor samt anslaget för sjöpostföring en mellan Sverige och Finland med

1,000 kronor från 6,500 till 7,500 kronor;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Sjunde hufvudtiteln.

dels'' och att anslaget till postföring skostnad vid befordran å landsväg

och inom postanstalternas områden samt till landtbrefbäring måtte

minskas med 50,000 kronor eller från 800,000 till 750,000 kronor.

I underdånig skrifvelse den 29 November 1886 med förslag till

postverkets stater för år 1888 hemstälde Generalpoststyrelsen, att anslaget

till traktamenten för vaktbetjente måtte höjas från då senast

faststälda belopp 340,000 kronor till''400,000 kronor och uttalade dervid

den förhoppning, att med det sålunda förhöjda anslagsbeloppet tillgång

icke skulle saknas till fyllande i någon mån af det för eu stor

del vaktbetjente trängande behofvet af traktamentsförhöjning äfvensom

till beredande åt någon lindring för vederbörande vaktbetjente i tjenstgöringen

å sön- och helgdagar. Den begärda anslag sförhöjningen blef

ock, på Eders Kongl. Maj:ts framställning, af Riksdagen anvisad, men

Generalpoststyrelsen anför nu, att Styrelsens nyss antydda förhoppningar

icke synas komma att förverkligas.

Oaktadt behörigt iakttagande af all den sparsamhet, som varit

möjlig, hade dock, såsom en oundviklig följd af den stegrade posttrafiken

och. deraf föranledd nödvändighet att öka antalet extra vaktbetjente,

utgifterna till traktamenten för vaktbetjente så stigit, att desamma,

som under tiden från den 1 Juli 1886''till den 30 Juni 1887

uppgingo i rundt tal till 389,300 kronor, för närvarande, efter år räknadt,

ej kunde anses uppgå till lägre belopp än 400,000 kronor. Någon

besparing i utgifterna å ifrågavarande anslag komme visserligen att

vinnas genom inrättandet från och med 1888 års början af 48 nya

ordinarie vaktbetjentbefattningar, men den fortsatta stegring i posttrafiken,

som vore att förvänta undertiden intill 1889 års utgång, komme

nödvändigtvis att påkalla anställande af ytterligare antal extra vaktbetjente.

Med afseende såväl härå som å det behof af förhöjning i en

del traktamenten och af lindring i tjenstgöringen under sön- och helgdagar,

som fortfarande måste anses förefinnas, hade Generalpoststyrelsen

ansett sig böra göra framställning om anslagets förhöjning med

ofvan omförmälda belopp, 50,000 kronor.

Då,, såsom äfven framgår af åtskilliga hos Eders Kongl. Maj:t gjorda

underdåniga ansökningar, förhöjning af de nu utgående traktamentena

i en del fall utan tvifvel påkallas, och staten icke torde böra undandraga

sig de kostnader, som kunna erfordras för att bereda postvaktbetjeningen

någon större frihet å sön- och helgdagar, finner jag mig böra

biträda Generalpostyrelsens förevarande framställning.

Emot de af Generalpoststyrelsen i öfrigt föreslagna förhöjningar

å anslagen under omkostnadsstaten, hvilka äro föranledda af posttrafikens

alltjemt stegrade tillväxt, har jag intet att erinra.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Sjunde hufvmltiteln.

Den af Generalpoststyrelsen ifrågasatta nedsättningen af anslagettill

postföringskostnad vid befordran å landsväg och inom postanstalternas

områden samt till landtbrefbäring är betingad deraf, att utgifterna

å detta anslag, som under en följd af år varit upptaget till 800,000

kronor, på senare tider så nedgått, att de, i runda tal, allenast utgjort

år 1884................................................................................ kronor (196,500: —

år 1885 ...................................................................... „ 706,600: —

år 1886 ................................................................-......... „ 699,000: —

samt under tiden 1 Juli 1886—30 Juni 1887 ...... ,, 694,000: —

Med afseende å denna nedgång i utgifterna, hvilken naturligtvis

förnämligast varit beroende deraf, att i sammanhang med jernvägspostbefordringens

utvidgning landsvägspostföring kunnat indragas eller väsentligen

inskränkas å en del förutvarande linier, har Generalpoststyrelsen

ansett, att, äfven med behörig hänsyn, å ena sidan, dertill att

före utgången af år 1889 inträffande omständigheter kunde föranleda

en stegring af postföringslegan och, å andra sidan, till behofvet af

ytterligare utvidgning af landsvägspostförbindelserna, ifrågavarande anslag

skäligen kunde förminskas med 50,000 kronor.

För min del anser jag detta anslag utan olägenhet kunna nedsättas

med ett något större belopp, än Generalpoststyrelsen föreslagit. Äfven

förutsatt att under den tid, för hvilken anslaget skall bestämmas, landsvägspostförbindelserna

skulle behöfva utvidgas eller att kostnaderna

derför komme att förökas genom stegring i postlegan, synes det mig

högeligen antagligt, att de sålunda ökade utgifterna komme att till fullo

motsvaras af den minskning i utgifter från detta anslag, som måste

inträda såsom en följd deraf, att postföring å åtskilliga nya jernvägslinier

under nämnda tid utan tvifvel kommer att inrättas. Då följaktligen

efter all anledning utgifterna å anslaget skola kunna äfven under

år 1889 begränsas inom ungefärligen samma belopp, hvarmed de under

senare åren utgått, hemställer jag, att berörda anslag må med ytterligare

50,000 kronor, och således sammanlagdt, med 100,000 kronor, nedsättas

från 800,000 till 700,000 kronor.

Anslaget till oförutsedda utgifter är i gällande stat upptaget till

83,000 kronor. 1 detta anslag har Generalpoststyrelsen icke ifrågasatt

någon förändring.

Beträffande anslaget till afkortning ar och, institutioner m. in., derå

utgifterna under åren 1883—1886 i medeltal uppgått till omkring 40,900

kronor, har Generalpoststyrelsen, jemväl för vinnande af jemnare slut1

summa å utgiftss later na, vidtagit den förändring, att anslaget ökats

med 4,625 kronor från 38,820 till 43,445 kronor. För vinnande af

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Sjunde hufyudtiteln.

jemn slutsumma å utgiftsstaterna, sådana de af mig tillstyrkas, torde

emellertid ifrågavarande anslagssumma böra utföras med 42,945 kronor.

Sammanställas de nu tillstyrkta ändriugarne i postverkets stater,

visar det sig,

att under aflöning sstaten ökning komme att ega rum med följande

belopp:

Ökning.

i anslaget till vaktbetjente för

beredande af löner till

de 5 vaktbetjente, som

komme att ersätta 5 indragna

vaktmästare,med kronor 2,500: —

i dito till aflönande af post
stationsföreståndaremed

„ 25,000: —

i dito till extra biträden vid

postanstalterna med...... ,, 35,000: —

och i dito till ålderstillägg

med.................................. „ 3,300: —

kronor 65,800: —

hvaremot minskning

skulle uppkomma genom uteslutande

ur staten af 5 vaktmästarebefattningar

med aflöning

å tillhopa..................... „ 3,500: —

så att alltså aflöningsstaten på

det hela skulle växa med kronor........................ 62,300:

att å indragning sstaten minskning komme

att ega rum genom nedsättning i derunder

uppförda belopp för postexpeditören J. A. J.

Drangel med .......................... kronor 600: —

och till aflöning åtpostiljouer,

som icke äro tjenstbara,

men ännu ej blifvit berättigade

till pension från

civilstatens pensionsinrättning,

med ................................. „

Minskning.

2,400:

3,000:

att å pensionsstaten skulle tillkomma:

af Elders Kongl. Maj:t beviljade nya pensioner

.........................kronor 10,275: —

Transport kronor 10,275: —

62,300: — 3,000:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

15

Transport kronor 10,275: —

hvaremot i följd af pensionstagares

frånfälle kom me

att besparas.............................. ,, 3,700: —

så att alltså ökning i denna stat

komme att ega rum med kronor ........................

att under omhostnadsstaten ökning komme

att ega rum:

i anslaget till uppbörds- och fri
märkesprovision

med... kronor 5,000: —

i dito till förhyrande af de

för postverket erforderliga

lägenheter samt till

bestridande af utgifterna

för posthusens underhåll

m. m....................;... „ 10,000: —

i dito till rese- och tråk fa - mentsersättningar för resor

i embets- och tjensteärenden

i allmänhet

med ..................................

i dito till traktamenten för

tjeustemän i jernvägs-

postkupé med.................

i dito till traktamenten för

11

4,000: —

11

25,000: —

vaktbetjente med............

i dito till postföringskost- nad vid befordran å

11

50,000: —

jernväg med .................

11

50,000: —

i dito för sjöpostföringen

mellan Sverige och Fin-

r

land med ........................

11

1,000: —

hvaremot anslaget till post- föringskostnad vid be- fordran å landsväg och

inom postanstalternas

områden samt till landt-

kronor

145,000: -

Transport kronor 145,000: —

Ökning.

62,300: -

6,575:

68,875: —

Minskning.

3,000: —

3.000: —

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Sjunde hufvudtiteln.

Telegraf
verket.

Ökning. Minskning.

Transport kronor 145,000: — 68,875: — 3,000: —

brefbäring skulle minskas

med ........................ „ 100,000: —

så att alltså under omkostnadsstaten

skulle uppstå en ökning på det

hela af kronor .................................................. 45,000: —

samt att slutligen anslaget till afkortningar

och restitutioner m. in. komme

att ökas med kronor.................................... 4,125: —

En ökning

tillhopa kronor 118,000:— 3,000: —

på det hela komme således att ega rum med kronor

115,000;

Och skulle staternas slutsummor blifva följande:

aflöningsstaten ............................................................... kronor

öfvergångsstaten .

indragningsstaten

pensionsstaten ....

omkostnadsstaten

oförutsedda utgifter

afkortningar och restitutioner m. m.

ii

11

11

11

11

2,563,200

8,400

7,540

79,415

3,630,500

83,000

42,945

tillsammans kronor 6,415,000

Då postverkets inkomster för år 1889 blifvit beräknade till

6,580,000 kronor, skulle alltså dessa komma att öfverstiga utgifterna

med 165,000 kronor.

o

Åberopande hvad jag nu anfört, hemställer jag, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, med godkännande af de utaf mig nu tillstyrkta ändringar i

postverkets stater, för år 1889 bestämma postverkets anslag, förslagsvis

beräknadt, till 6,415,000 kronor, att utgå direkt af postmedlen.

Telegrafverket.

Sedan sistlidne Riksdag antagit utgiftsstater för telegrafverket,

slutande å 1,275,000 kronor, att gälla under år 1888, med rätt för

Eders Kong]. Maj:t att i dessa stater göra de jemkningar, som kunde

finnas af behofvet påkallade, hafva under den 14 Oktober 1887 stater

lör telegrafverket blifvit faststälda för innevarande år, dervid någon

s. 17 Kontrollera mot PDF

Sjunde liufvudtiteln.

17

förändring i de af Riksdagen antagna staterna, så vidt rör stationspersonalen,

icke egt rum.

De sålunda nu gällande staterna upptaga följande slutsummor:

aflöningsstaten ................................................................. kronor 923,800: —

öfvergångsaflöningsstaten ........................................... 6,500: —

pensions- och understöd sstaten.................................... ,, 86,330: —

underhållsstaten .............................................................. „ 257,728: —

Summa kronor 1,274,3

58

I underdånig skrifvelse den 11 sistlidne November har Telegrafstyrelsen

afgifvit förslag till stater för telegrafverket under år 1889

och dervid hemstält om nedan omförmälda ändringar i innevarande

års stater:

Ro. Aflöningsstaten.

Med erinran att å denna stat vore uppförd aflöning för en i

Christiania anstäld kontrollör, hvars uppgift vore att föra kontrolljournaler

öfver den hufvudsakligaste delen af telegramvexlingen mellan

Sverige och Norge eller .den, som befordrades på ledningarne öfver

riksgränsen vid Charlottenberg och Svinesund, äfvensom öfver den norska

telegrafkorrespondens, som på samma ledningar befordrades genom

Sverige till och från utlandet, har Telegrafstyrelsen anfört, att, sedan

Norge erhållit direkta kabelförbindelser med Danmark, England och

Tyskland och i följd häraf den Sverige transiterande norska telegrafkorrespondensen

högst betydligt minskats, så att det numera hufvudsakligen

vore blott Norges korrespondens med Finland och Ryssland,

som befordrades öfver Sverige, Styrelsen inledt underhandlingar med

norska telegrafdirektionen i syfte att, för kontrollen och afräkningen

öfver Sveriges såväl terminala som transiterande telegramutvexling

med Norge, åstadkomma förenklade anordningar, hvarigenom den särskilda

för Sveriges räkning utöfvade kontrollen i Christiania skulle

blifva obehöflig; och då full anledning förefunnes att förvänta eu tillfredsställande

utgång på dessa underhandlingar samt nuvarande innehafvaren

af kontrollörsbefattningen i Christiania vid innevarande års

utgång komme att efter uppnådd pensionsålder ur tjensten afgå, har

Styrelsen ansett nämnda befattning nu böra indragas. Genom en sådan

åtgärd skulle å aflöningsstaten för »personalen vid stationerna»

vinnas en besparing af 3,000 kronor, till hvilket belopp aflöningen vid

kontrollörstjensten är bestämd.

Bill. till RiJcsd. Prof. 1888. 1 Sami. 1 Afd.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Sjunde hufYmltiteln.

Jemte detta belopp åtnjuter befattningens innehafvare äfven en hushyreersättning

af 600 kronor årligen. Denna ersättning hemställer Telegrafstyrelsen

måtte i stället få tilläggas den vid telegrafstationen i

Göteborg anstälde direktör, i hvars löneförmåner, utgörande 4,000 kronor

jemte ålderstillägg med 500 kronor efter fem års och 1,000 kronor

efter tio års tjenstgöring, en tillökning måste anses väl behöflig med

hänsyn till de trägna göromålen vid befattningen och då denna näst

direktörsbefattningen vid centraltelegrafstationen i Stockholm, hvars

innehafvare åtnjöte hushyreersättning med 1,000 kronor, vore att anse

såsom den mest magtpåliggande af befattningarne vid telegrafverkets

stationer.

Enär inkomsterna vid telegrafstationen i Vadstena, som nu tillhör

andra klassens stationer, under de senare åren och synnerligast

efter det nämnda stad erhållit telefonförbindelse med angränsande

städer nedgått i så betydlig grad, att desamma numera understege

inkomsterna vid en stor del stationer af tredje klassen och i medeltal

för år under de fem åren 1882—1886 utgjort endast 1,637 kronor, medan

samtidigt utgifterna för stationens underhåll i medeltal för år uppgått

till 4,874 kronor, har Telegrafstyrelsen, med anmälan att åtgärd

redan vidtagits för att till annan station förflytta den nu såsom föreståndare

för telegrafstationen i Vadstena anstälde kommissarie i andra

löneklassen, föreslagit, att nämnda kommissarietjenst måtte indragas och

stationen i Vadstena nedflyttas till tredje klassen med inskränkt dagstjenst

och med endast en telegrafist såsom föreståndare.

Genom denna förändring skulle, då en telegrafist redan är vid

stationen anstäld, å aflöningsstaten besparas en kommissarielön i andra

löneklassen å 2,700 kronor.

Vid Stockholms centraltelegrafstations kassaexpedition äro för

närvarande anstälde två kassörer, hvilka gemensamt förestå expeditionen

och i första hand ansvara för uppbörden och redovisningen af derstädes

inflytande portomedel samt dessas aflemnande för hvarje dag till stationens

direktör, hvilken sedermera inlevererar medlen till verkets hufvudkassa.

Båda dessa kassörer tillhöra samma löneklass som kommissarier

af andra graden och åtnjuta sålunda aflöning med 2,700 kronor för år,

oberäknadt ålderstillägg. Då anordningar, som, medan den ene kassören

under flere månader varit i följd af sjuklighet hindrad att förrätta sin

tjenst, vidtagits för kassörsgöromålens bestridande, gifvit vid handen,

att dessa kunde tillfredsställande besörjas af en person, bär Telegrafstyrelsen

hemstält, att den ena af de ifrågavarande kassörsbefattningarne

måtte indragas, hvarvid likväl den andra kassörsbefattningen med hänsyn

till det ökade arbete, som komme att åligga befattningens inne
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 19

häfvare, borde förändras till kommissarietjenst af första löneklassen

med 3,000 kronors aflöning; och föreslår Styrelsen tillika, att innehafvaren

af den förra befattningen, kassören C. A. AV. Drake, måtte enligt

eget medgifvande efter tjenstens indragning öfverflyttas på telegrafverkets

öfvergångsaflöningsstat med rätt att derifrån årligen uppbära

sextio procent af kassörsaflöningen eller 1,620 kronor, intill dess Drake,

hvilken det skulle åligga att fortfarande erlägga afgifter till telegrafverkets

pensionsinrättning, blefve berättigad att derifrån erhålla pension

till sistnämnda belopp, hvilket antagits komma att inträffa med början

af Juni månad år 1894.

De sålunda föreslagna förändringarne skulle komma att medföra

minskning i aflöningsstaten med 2,400 kronor, men å andra sidan tills

vidare öka öfvergångsaflöningsstaten med 1,620 kronor, hvadan besparingen

för den närmaste framtiden komme att utgöra 780 kronor.

Telegrafstyrelsen anmäler slutligen, att två ledigblifna assistenttjenster

kunna utbytas mot telegrafisttjenster samt att till följd af

förestående indragning af telegrafstationer å orter, der efter telefonförbindelsers

inrättande och deraf orsakad nedgång i telegrafinkomsterna

telegrafstation ansetts icke vidare böra bibehållas, fyra telegrafisttjenster

blifva öfverflödiga; i följd hvaraf alltså antalet assistenter och

telegrafister kan på det hela minskas med två i hvardera tjenstegraden.

Sammanställas de af Telegrafstyrelsen ifrågasatta ändringarne i

aflöningsstaten, visar det sig, att inom den löneklass, som utgöres af

kommissarierne af första graden och kontrollörerne, någon förändring

i befattningarnes antal ej komme att uppstå, då väl kontrollörstjensten

i Christiania skulle indragas, men å andra sidan en ny kommissarietjenst

af första löneklassen inrättas till ersättande af de två kassörsbefattningarne

vid Stockholms centraltelegrafstation; hvaremot minskning

komme att ega rum

i antalet kommissarier af andra löneklassen och kassörer med 3

— en kommissarie och två kassörer — eller från 27 till 24, medförande

en besparing å....................................................................... kronor 8,100: —

i antalet assistenter från 112 till Ilo med besparing

af 2 assistentlöner å 1,600 kronor eller tillsammans

............................................................................... 3,200: —

samt i antalet telegrafister likaledes med 2,

hvarigenom desses antal komme att nedgå till 175

och aflöningsanslagen för dem minskas med ........... „ 1,800: —

kommande sålunda en minskning på det hela att

uppstå med............................................................................ kronor 13,100: —

och aflöningsstatens slutsumma att nedgå till 910,700 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Sjunde hufvudtitelu.

2:o. Öfvergångsaflöningsstaten.

Telegrafstyrelsens förslag innefattar i fråga om denna stat ej

annan förändring, än att, under förutsättning af bifall till hvad Styrelsen

hemstält, rörande reglering af kassörsbefattningarne vid Stockholms

centraltelegrafstation, å ifrågavarande stat måtte för kassören Drake,

efter indragning af hans kassörstjenst, uppföras ett årligt belopp af

1,620 kronor, att utgå under ofvan omförmälda vilkor.

Under

3:o. Pensions- och under stödsstaterna

föreslår Styrelsen endast den förändring, att, då telegrafverkets inkomster,

i innevarande års stat upptagna till 1,275,000 kronor, blifvit

för år 1889 beräknade endast till 1,200,000 kronor, det telegrafverkets

pensionsinrättning tillkommande statsbidrag, lrvilket bör utgå med

fem procent af telegrafverkets portoinkomst, måtte från det nu i staten

utförda beloppet, 63,750 kronor, minskas med 3,750 kronor eller

till 60,000 kronor.

Anslagen å

IJnderhållsstaten

har Telegrafstyrelsen ansett böra bibehållas vid sina nuvarande belopp,

med undantag allenast af anslaget till diverse utgifter, hvilket anslag,

då någon tillökning deri visat sig behöflig samt för afrundande af utgiftsstaternas

slutsumma, ökats med 872 kronor eller till 11,100 kronor.

Med de af Telegrafstyrelsen ifrågasatta ändringar skulle telegrafverkets

stater för år 1889 komma att utvisa följande slutsummor:

aflöningsstaten.................................................................. kronor 910,700: —

öfvergångsaflöningsstaten............................................. 8,120: _

pensions- och understödsstaten................................. „ 82,580:

underhållsstaten.............................................................. „ 258,600: —

tillsammans kronor 1,260,000: —

hvilket belopp med 14,358 kronor understiger slutsumman å de af

Eders Kongl. Maj:t faststälda utgiftsstaterna för år 1888 och med 15,000

kronor det belopp, hvartill telegrafverkets utgifter upptagas i samma

års riksstat.

Hvad Telegrafstyrelsen sålunda i ena som andra hänseendet före
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 21

slagit torde icke gifva anledning till någon erinran. Ett ytterligare

steg har dermed tagits till nedbringande af de redan år efter år minskade

utgifterna för verkets drift. Det har likväl icke befunnits möjligt

att, med bibehållande af verkets förmåga att fylla sitt ändamål,

inskränka utgifterna så, att den vunna besparingen kan uppväga den

betydande minskning, som, efter hvad jag förut vid beräkningen af

statsverkets tillgångar för nu förestående statsreglering meddelat, under

de senare åren uppstått i telegrafinkomsterna och på grund hvaraf

dessa ansetts för år 1889 icke kunna beräknas högre än till 1,200,000

kronor. Då detta belopp understiger slutsumman af de föreslagna utgiftsstaterna

med icke mindre än 60,000 kronor, lärer det blifva nödigt

att, till betäckande af telegrafverkets utgifter, i riksstaten anvisa medel

utöfver verkets egna inkomster; men jag anser mig härvid böra erinra,

att bristen i telegrafinkomsterna till hufvudsakligaste delen beror

af de alltmer utsträckta enskilda telefonförbindelserna och att, derest

på grund af den förlust, som genom dessa vållas statsverket, en särskild

beskattning skulle, i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts den 31

sistlidne December beslutade proposition till Riksdagen, blifva ålagd de

enskilda telefoninnehafvarne, i denna beskattning skulle vinnas full ersättning

för det belopp, som till fyllande af bristen i telegrafmedleu

erfordras af andra statsmedel. Att, såsom Telegrafstyrelsen ifrågasatt,

åt anslaget till telegrafverket gifva egenskap af förslagsanslag anser

jag dock icke lämpligt, utan torde verkets anslag böra fortfarande såsom

hittills upptagas såsom reservationsanslag.

Åberopande det nu anförda, hemställer jag, att Eders Kongl.

Maj:t måtte föreslå,

att Riksdagen, med godkännande af nu tillstyrkta ändringar i

telegrafverkets utgiftsstater, med Eders Kongl. Maj:t förbehållen rätt

att i dessa stater göra de jemkningar, som kunna finnas af behofvet

påkallade, måtte bestämma telegrafverkets anslag för år 1889 till

1,260,000 kronor, att såsom reservationsanslag utgå i första rummet

direkt af telegrafmedlen, samt tillika medgifva, att, derest öfverskott

skulle å telegrafinkomsterna uppstå, detta öfverskott må af Eders Kongl.

Maj:t användas för telegrafverkets tidsenliga utveckling och förbättring.

Tullverket.

Generaltullstyrelsen, som i underdånig skrifvelse den 11 sistlidne

November afgifvit förslag till tullverkets stater för år 1889, har dervid

beträffande först

[4-]

Tullverket.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Sjunde hufvudtiteln.

Aflöning sstaten

anmält, att Styrelsen ansett sig icke böra hemställa om annan förändring

deri, än att, då indragning af en vaktmästaretjenst, som till

följd af den utaf Eders Kongl. Maj:t den 11 September 1885 beslutade

omreglering af tullförvaltningen i Jemtland blifvit öfverflödig’, numera,

sedan innehafvare!! deraf vunnit befordran, kunde verkställas, en dylik

tjenst med lön af 500 kronor måtte indragas samt antalet vaktmästare

med lön till nämnda belopp således minskas från 45 till 44.

Härigenom skulle aflöningsstatens slutsumma komma att minskas

med ett belopp, motsvarande lönen och tjenstgöringspenningarne för

samma tjenst eller tillhopa 800 kronor, samt sålunda komma att nedgå

till 1,692,900 kronor.

Generaltullstyrelsen meddelar vidare, att

Of ver g äng sa fröning sstat en,

för år 1888 upptagen till 31,660 kronor, genom en derå uppförd persons

afgång minskats med 600 kronor eller till 31,060 kronor; samt att å

Indragning sstaten,

som för år 1888 upptagits till 43,390 kronor, likaledes uppstått eu

minskning med 4,560 kronor, i följd hvaraf denna stats slutsumma

kom me att utgöra 38,830 kronor.

I öfriga stater ifrågasätter Styrelsen ej annan ändring, än att

till jemnande af staternas slutsumma det å omkostnadsstaten uppförda

förslagsanslaget till diverse utgifter måtte minskas med 40 kronor

samt nämnda stat sålunda nedsättas från 211,450 kronor till 211,410

kronor. Derest hvad Styrelsen hemstält vinner godkännande, skulle tullverkets

stater för år 1889 komma att utvisa följande slutsummor:

kronor 1,692,900

31,060

220,000

38,830

it

n

11

aflöningsstaten ...............................................................

ölVergångsa f lön i ngssi alen ........................................

ålderstilläggsstaten........................................................

indragningsstaten............................................................

pensionsstaten för afskedade tjenstemän och betjente

........................................................................ ,, 227,000:

pensionsstaten för aflidne tjenstemäns och be
Transport

kronor 2,209,790:

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Sjunde hufvudtiteln.

Transport kronor 2,209,790: —

tjentes i fattigdom efterlemnade enkor och

barn ........................................................................... „ 31,800: —

omkostnadsstaten ...................................................... „ 211,410: —

Summa kronor 2,453,000: —

eller 6,000 kronor mindre än det belopp, 1888 års stat upptager.

Då jag icke har något att erinra mot hvad Generaltullstyrelsen

sålunda föreslagit, tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen

att, med godkännande af de utaf Generaltullstyrelsen föreslagna

förändringar i tullverkets stater, bestämma anslaget för tullverket till

ett mot staternas slutsumma svarande belopp af 2,453,000 kronor, att

såsom förslagsanslag utgå direkt af tullmedlen.

Skogsväsendet.

För skogsväsendet är å ordinarie stat för år 1888 uppfördt:

bestämdt anslag:

för skogsstaten.

„ statens skogsskolor...........................

reservationsanslag:

för skogsinstitutet...................................

,, enskilda skogsundervisningen......

,, kronoskogarnes förvaltning och

befrämjande af skogsväsendet

i allmänhet....................................

kronor 411,070:

24,500: — 435,570:

ii

v

21,300:

8,600:

214,130: — 244,030:

tillsammans kronor 679,600:

[5.]

Skogsväsen
det.

Härutöfver är å extra stat anvisadt till kronoskogarnes

förvaltning och befrämjande af

skogsväsendet i allmänhet ................................... „ 78,000: —

så att hela anslaget för skogsväsendet i innevarande

års stat utgör............................................. kronor 757,600: —

Beträffande det bestämda anslaget för skogsstaten framlade Eders

Kongl. Maj:t för senaste Riksdag en ny stat för skogsförvaltningen i

orterna, men denna framställning antogs ej af Riksdagen, som i underdånig

skrifvelse den 7 nästlidne Juli angående regleringen af utgifterna

I

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Sjunde hufvudtiteln.

under sjunde hufvudtiteln anförde, att Riksdagen, som funnit förslaget

i flera delar innebära förbättringar i rådande förhållanden beträffande

förvaltningen af statens skogar, likväl ansåge, att utredning i vissa

uppgifna afseenden borde åvägabringas, innan det "nådiga förslaget till

ny lönereglering kunde bifallas. Jemte det Eders Kongl. Maj:ts och

Riksdagens beslut angående reglering af anslagen för skogsväsendet

för år 1888 den 13 Juli 1887 meddelades Domänstyrelsen, behagade

Eders Kongl. Maj:t derföre anbefalla detta embetsverk att, efter utredning

i de af Riksdagen antydda hänseenden, utlåta sig rörande de

förändringar, som af den sålunda verkstälda utredningen eller eljest

förändrade förhållanden kunde påkallas i det förslag till lönereglering,

som varit senaste Riksdag förelagdt.

Då Domänstyrelsen ännu icke varit i tillfälle att afgifva det sålunda

infordrade utlåtandet, har Styrelsen i underdånig skrifvelse den

27 sistlidne September angående statsanslagen för skogsväsendet för

år 1889 endast upptagit det för skogsstaten med dess nuvarande organisation

erforderliga belopp, afsedt till löner och tjenstgöringspenningar —

ålderstillägg och hyresersättningar inbegripna — samt resepenningar

för skogsinspektörer, jägmästare och kronojägare.

Dervid erinrade Styrelsen, att, enligt de år 1874 faststälda vilkoren

för åtnjutande af ålderstillägg, med 1889 års ingång fem jägmästare

blefve berättigade till sådant tillägg af 500 kronor hvardera, nemligen

en för 20, en för 15 och tre för 10 års tjenstgöring, hvartill skulle

erfordras ................................................................................. kronor 2,500: -—

och att, då öfverjägmästarebostället Annerbäck

indragits till statsverket och jägmästarebostället Löpdal

komme att indragas under innevarande år, det

belopp, som motsvarade den från vederbörande innehafvares

kontanta löner förut afdragna uppskattade

afkastningen af dessa boställen, borde uppföras med „ 439: —

tillsammans kronor 2,939: —

Härifrån borde dock afräknas:

tre ålderstillägg, hvilka till följd

af en revirförvaltares afgång

upphört att utgå, med ............ kronor 1,500: —

hyresersättning till en kronojägare,

som numera försetts med bostad,

............................................. ,, 50: —

minskning i den kontanta aflönin
Transport

kronor 1,550: —

kronor 2,939:

s. 25 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 25

Transport kronor 1,550: — 2,939: —

gen till tre jägmästare, för hvilkas boställen

grundskatt uteslutits ur jorde
boken,

.......................................................... „ 139: 4 G

och minskning i den kontanta aflöningen

för en kronojägare, hvilkens boställe

vunnit förbättring genom kronans deltagande

i ett vattenafledningsföretag, ,, 27: 19 1,710; 65

så att ökningen blefve kronor 1,222: 35.

Nuvarande anslaget till skogsstaten borde således höjas med jemna

1,223 kronor till 412,293 kronor.

Jag torde bär få erinra om de svårigheter, som, enligt hvad

Domänstyrelsen anmält i underdånig skrifvelse den 28 sistlidue November,

mött för erhållande af lämplig person att förestå skogsinspektörsbefattningen

i Vesterbottens distrikt. Sedan den förutvarande innehafvaren

af denna befattning anmält sig icke önska fortsatt förordnande

efter 1887 års utgång, hade Domänstyrelsen hos andra skogstjenstemän,

hvilka ansetts lämplige för befattningen, förfrågat sig, huruvida

de vore villige att derå emottaga förordnande, men äfven de sålunda

tillfrågade hade anhållit att icke till förordnandet komma i åtanke,

dervid åberopande den nuvarande aflöningens otillräcklighet för att

bereda tjensteinnehafvaren utkomst. Befattningens fortsatta uppehållande

på ett tillfredsställande sätt har nu endast kunnat för en kortare tid

åvägabringas derigenom att den förutvarande inspektören förmåtts att

emottaga förlängdt förordnande under förra hälften af innevarande år.

Skogsinspektören i Vesterbottens distrikt, hviiket utgöres af

Vesterbottens län, åtnjuter, i likhet med flertalet af de öfrige skogsinspektörerne,

en aflöning af 3,800 kronor, medan deremot till skogsinspektörerne

i Norrbottens distrikt, omfattande länet med samma

namn, och i Södra Norrlands distrikt, till hviiket höra Gefleborgs och

Vesternorrlands län, aflöningen utgår med 4,800 kronor. I det förslag

till reglering af skogsstaten, som varit sistlidet års Riksdag förelagdt,

har för samtliga de öfverjägmästarebefattningar, emot hvilka de nuvarande

skogsinspektörstjensterna skulle utbytas, löreslagits eu aflöning

af 4,800 kronor, hvartill efter fem års tjenstgöring skulle komma ett

ålderstillägg med 600 kronor. Om sålunda en allmän löneförbättringför

skogsinspektörerne ansetts behöflig, så måste detta särskilt gälla

om skogsinspektören i Vesterbottens distrikt, hvilken för närvarande

Bill. till Riksd. Prof. 1888. 1 Sami. 1 Afd. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Sjunde hufvudtiteln.

utan tvifvel är den i förhållande till tjenstens vigt och beskaffenhet

sämst aflönade af samtlige skogsinspektörerne. Näst Norrbottens distrikt

innesluter nemligen Vesterbottens distrikt den största arealen allmänna

skogar; och på samma gång skogsinspektörsbefattningen derstädes i

följd häraf hör till de mest magtpåliggande af de ifrågavarande befattningarne,

är den med hänsyn jemväl till distriktets stora utsträckning

och nordliga läge att räkna till de mera svårskötta. Det är naturligt,

att under sådant förhållande befattningen icke skall erbjuda stor lockelse,

om löneförmånerna äro anmärkningsvärdt låga och, såsom nu, icke

större, än att i åtskilliga af de norrländska reviren jägmästareaflöningen

med intjenta ålderstillägg och de jägmästaren tillfallande utsyningsafgifter

uppgår till lika eller högre belopp, och äfven i andra revir eu

duglig revir förvaltare lätt nog kan genom enskild verksamhet, som

icke får af skogsinspektören utöfvas, bereda sig motsvarande inkomst.

Domänstyrelsen har i sin omförmälda skrifvelse af den 28 nästlidne

November framhållit såsom efter Styrelsens åsigt för befattningens

behöriga uppehållande oundgängligen nödigt, att aflöningen från den

1 nästkommande Juli intill dess skogsstaten varder definitivt reglerad

höjes med 1,000 kronor för år; och har Styrelsen härvid erinrat, att

då för de jägmästare, hvilka innehade förordnanden såsom skogsinspektörer,

intjenta ålderstillägg vid jägmästarebefattningen under tiden

besparades, och antagligt vore, att äfven framdeles till skogsinspektör

i Vesterbottens distrikt komme att förordnas någon jägmästare, som

vore i åtnjutande af ålderstillägg, den ifrågasatta aflönings förhöj ningen

kunde beredas af besparingar å skogsstatens lönestat, utan att ökning

i anslagen till skogsväsendet erfordrades.

En åtgärd i det syfte, Domänstyrelsen hemstält, synes mig vara

af omständigheterna högeligen påkallad; och torde Riksdagens medgifvande

få äskas att för ändamålet disponera erforderligt belopp af de

årliga besparingarne å skogsstatens aflöningsanslag.

Beträffande öfriga anslag har Domänstyrelsen icke ifrågasatt

någon förändring i anslagen till statens skogsskolor, skogsinstitutet och enskilda

skogsund''ervisningen, af hvilket sistnämnda anslag utgår bidrag till

uppehållande af enskilda skogsskolan vid Presterud i Vermlands län, aflöning

till en lärare i skogshushållning vid Gotlands folkhögskolas

landtbrukskurs och medel för uppehållande af undervisningen vid Skogshålls

skogsskola i Södermanlands län.

Reservationsanslaget till kronoskogarnes förvaltning och befrämjande

af skogsväsendet i allmänhet, som vid 1874 års riksdag, jemväl med

syfte att bereda tillgång till inköp för kronans räkning af mark, lämplig

till skogsbörd, bestämdes till 450,000 kronor, nedsattes redan vid

s. 27 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 27

1876 års riksdag till 275,000 kronor, hufvudsakligen af den anledning

att under då rådande konjunkturer tillfällen till skogsköp icke erbjöde

sig i den utsträckning, man förväntat. 1 Riksdagens skrifvelse härom

antyddes emellertid, att, i händelse behofvet skulle kräfva en ökning

af anslaget, den årligen sammanträdande Riksdagen icke torde undandraga

sig att på Eders Kongl. Maj:ts framställning åter höja anslaget

till ett mot behofvet svarande belopp. Sedermera har anslaget gång

efter annan ytterligare nedsatts, hvarjemte under detta anslag inflyttats

det förut å extra stat anvisade beloppet till skogsingeniörer.

Då inköp af skogsmark kunnat ske genom köpeskillingarne försålda

mindre kronolägenheter, hafva omkostnader för köpen endast

i ringa mån utgått från reservationsanslaget, hvilket hufvudsakligen

tagits i anspråk för åtgärder, hörande till skogsskötsel å de allmänna

skogarne eller afsedda att annorledes främja skogsväsendet^ utveckling.

Behofvet och omfattningen af kostnader för de allmänna skogarne

har emellertid år efter år varit i jemn tillväxt, och att förhållandet

måste varit sådant torde framgå redan deraf, att kronoskogarue,

som år 1874 omfattade 1,538,285,30 hektar, år 1887 utgjorde 2,975,990,48

hektar samt att skogsmedlen från 829,573 kronor för år 1874 ökats

till 1,776,571 kronor 3 öre år 1887. Att under flera år de ökade utgifterna

kunnat bestridas af det till beloppet nedsatta anslaget har naturligtvis

berott derpå, att sedan 1870-talet funnits att tillgå reservationer till ej

obetydligt belopp. Af dessa, som vid slutet af år 1881 uppgingo till

275,099 kronor 96 öre, återstodo emellertid vid 1886 års utgång endast

110,603 kronor 60 öre, och större belopp än vanligt erfordrades för

fyllande af bristen i 1887 års anslag. På framställning af Domänstyrelsen

äskade Eders Kong]. Maj:t derför en förhöjning å anslaget till

belopp af 78,308 kronor, hvilken framställning i så måtto bifölls af

senaste Riksdagen, att Riksdagen, under antagande att anslagsbehofvet

i viss mån vore beroende på det i fråga om lönereglering för skogsstaten

framstälda förslaget, hvilket Riksdagen icke ansett böra för det dåvarande

bifallas, å extra stat anvisade 78,000 kronor.

Oaktadt vid uppgörande af generalförslag öfver de utgifter för

skogsväsendet under år 1888, för hvilka reservationsanslaget och det

nyss omförmälda extra anslaget äro afsedda, utgifterna begränsats i

möjligaste män, hafva likväl i det åt Eders Kongl. Maj:t den 9 sistlidne

December faststälda generalförslaget utgifterna icke kunnat, upptagas

till lägre belopp, än att detsamma med omkring 2,000 kronor öfverstiger

de för året anvisade anslagen, det extra anslaget inberäknadt. Af de

vid 1886 års utgång befintliga reservationerna, hvaraf en del redan då

var för särskilda ändamål disponerad, ehuru icke utbetald, och den allra

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Sjunde hufrudtiteln.

hufvudsakligaste delen erfordrats för betäckande af 1887 års utgifter,

har således ytterligare ett mindre belopp fått tagas i beräkning såsom

tillgång för utgifterna under innevarande år; och då under årets lopp

en del utgifter torde tillkomma, hvilka vid general förslagets fastställande

icke kunnat förutses, är det all anledning antaga, att vid innevarande

års utgång vidare reservationer icke skola vara att tillgå.

I ofvanberörda underdåniga skrifvelse den 27 September 1887 har

Domänstyrelsen också hemstält, att det ordinarie anslaget till kronoskogarnes

förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet

måtte höjas med 99,177 kronor till 313,307 kronor. Styrelsen framhåller

härvid, att — vare sig reglering af skogsstatens aflöning eger

rum eller icke — förhöjningen är nödvändig för bestridande af oundgängliga

och magtpåliggande arbeten, hvilka eljest måste undanskjutas,

och anför Styrelsen i likhet med föregående år, att ökade inkomster

från statens skogsdomäner icke kunde, med bibehållande af deras framtida

afkastningsförmåga, erhållas utan tillräckliga anslag till en intensivare

skogsskötsel samt, hvad beträffade landets nordligaste provinser,

till undersökning af der befintliga, ännu orörda skogstillgångar

och till åstadkommande af transportleder; att i denna rigtning redan

vidtagna åtgärder, såsom för skogsodling, upprättande af skogshushållningsplaner,

skogstaxeringar, virkesutsyningar samt flottleders upprensande,

kräft allt större, ehuru för produktiva ändamål afsedda utgifter;

att det särskildt vore af högsta vigt, att den oftast skoglösa

mark, som till utvidgande af statens skogsområde inköptes, snarast

möjligt gjordes skogbärande; att kal utmark å statens utarrenderade

domäner behöfde förses med skog, hvarförutom, då, såsom numera

flerestädes skedde, skogen å dessa domäner undantoges från arrendet

i stället att upplåtas åt arrendator!!, staten hade att der bekosta

uppdragandet af återväxt; att bredhuggning af rågångar kring kronoparker

i de nordligaste länen antagligen komme att kräfva ej obetydliga

belopp; att den ökade verksamheten å statens skogar höjt behofvet

af tillfällig bevakningspersonal, samt att medel till en sjunde skogsingeniör

måst anvisas.

Jag har förut haft tillfälle att inför Eders Kong!. Maj:t framhålla

min uppfattning om vigten för staten att, till en motvigt mot den ofta

mindre tillfredsställande enskilda skogsvården, utveckla sitt eget skogsväsen.

Härigenom lemnar staten ett föredöme för andra, bidrager till

skogarnes bevarande och ernår derjemte, såsom erfarenheten visat, en

väsentligen ökad statsinkomst. Till skogsväsendets utveckling hörer

ej blott, att statens skogsområde utvidgas, utan äfven att detta område

genom en omsorgsfull skötsel göres fruktbärande, och då, såsom Riks
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

* Sjunde hufvudtiteln. 29

dagen äfven erkänt, fullgiltiga skäl finnas för höjande af det anslag,

hvaraf kronoskogarnes förvaltning bestrides, får jag förorda den af

Domänstyrelsen nu ifrågasatta förhöjningen, hvars belopp synes vara

lämpadt efter den närmaste framtidens behof. Mot hvad Styrelsen hemstält

beträffande öfriga anslagstitlar har jag intet att erinra.

Jag tillstyrker derföre, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen,

att det bestämda anslaget för skogsstaten höjes med 1,223 kronor

till 412,293 kronor, samt

att reservationsanslaget till kronoskogarnes förvaltning och befrämjande

af skogsväsendet i allmänhet höjes med 99,177 kronor till

313,307 kronor,

så att anslaget till skogsväsendet skulle erhålla denna uppställning:

bestämdt anslag:

för skogsstaten ......................................... kronor 412,293: —

„ statens skogsskolor ........................... ,, _ 24,500: — 436,793: —

reservationsanslag:

„ skogsinstitutet ................................... kronor 21,300: -—

„ enskilda skogsundervisningen........ „ 8,600: —

„ kronoskogarnes förvaltning och befrämjande

af skogsväsendet i allmänhet

...................................... „___313,307: — 343,207: —

Summa kronor 780,000: —

hvarigenom nuvarande ordinarie anslaget till skogsväsendet skulle ökas

med 100,400 kronor, ehuru, om de å extra stat för år 1888 anvisade

78,000 kronor jemväl tagas i beräkning, förhöjningen i sin helhet blott

utgör 22,400 kronor.

1 sammanhang härmed torde Eders Kongl. Maj:t täckas äska Riksdagens

medgifvande dertill, att af uppkommande besparingar å det bestämda

anslaget till skogsstaten ett belopp af 1,000 kronor för år räknadt

må från och med den 1 Juli 1888 intill dess skogsstaten varder

definitivt reglerad få användas till förhöjning i aflöningen för skogsinspektören

i Vesterbottens distrikt.

Städers friheter.

I underdånigt utlåtande, som Kammarkollegium och Statskontoret

den 8 December 1884 afgåfvo i fråga om uteslutande ur jordeböcker

[6.]

Städers friheter.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Sjunde hutVudtiteln.

och räkenskaper af vissa anordnade grundskatter, meddelade embetsverken,

att i det under sjunde hufvudtiteln vid rubriken »Städers friheter»

förekommande anslaget till »indelning och dermed jemförlig anvisning,

på förslag: friheter.» inginge 2,513 kronor 57 öre, deraf 2,152

kronor 31 öre ränta och 345 kronor 16 öre kronotionde samt 16 kronor

10 öre prestutlagor, som Göteborgs stad på grund af 1621 års

privilegier och nådiga brefvet den 1 Juni 1622 åtnjöte, samt att på

Kammarkollegii pröfning då vore beroende väckt fråga om indragning

till statsverket af dessa rånte- och tiondeanslag emot ersättning af statsmedel

i enlighet med föreskrifterna i § 2 af nådiga förordningen den

23 Juli 1869. Statskontoret har numera anmält, att Kammarkollegium

under den 27 December 1884 och den 1 Oktober 1886 förordna! om

indragning till statsverket af omnämnda rånte- och tiondeanslag; och

får jag lika med Statskontoret hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte

föreslå Riksdagen,

att det under rubriken städers friheter förekommande anslaget

till »indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag: friheter och

kyrkotionde», i innevarande års riksstat uppfördt med 2,520 kronor,

må minskas med värdet å de af Göteborgs stad förut åtnjutna ränta

och tionde m. m., i jemnadt tal utgörande 2,514 kronor, samt anslaget

till indelningsersättningar med motsvarande belopp förhöjas från 2,720

kronor till 5,234 kronor.

Kontroll å tillverkningsafgifter.

[7.] Jemte det Eders Kongl. Maj:t den 18 November 1887 utfärdat

Kontroll å nådig förordning angående restitution af tillverkningsskatt för bränvin,

U''afgifter9S 8om efter verkstäld denaturering användes för tekniskt eller vetenskapligt

behof, har Eders Kongl. Maj:t föreskrifvit dels i § 11, att afgiften

för denaturering af bränvin skall utgöra tre öre för hvarje liter bränvin

af normalstyrka och att detta belopp skall innehållas vid restitution af

tillverkningsskatten, dels ock i § 13, att den kontrollant, som verkställer

denaturering af bränvin, skall af staten erhålla 2,8 öre för hvarje

liter bränvin af normalstyrka, som denaturerats vid de under hans tillsyn

stälda denatureringsställen och hvarför tillverkningsskatt restitueras.

Kostnaden för kontrollantens aflönande vidkännes sålunda egentligen

af den, hvilken påkallar denatureringen, men liqviden verkställes genom

staten. För vinnande af enkelhet och reda vid bokföringen har

Eders Kongl. Maj:t i bref till Statskontoret — jemte meddelande af

föreskrift derom att de belopp, som restitueras, skola vid rikshufvud
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 31

bokens upprättande godtgöras af statsverkets inkomst af bränvinstillverkningsskatt

— förordna!, att den godtgörelse, som enligt. § 13 i berörda

förordning kontrollant eger åtnjuta af staten, skall utgå af sjunde

hufvudtitelns anslag till kontroll å tillverkningsafgifter.

Sistnämnda förslagsanslag lärer derföre böra i någon mån höjas.

I saknad af erfarenhet om den utsträckning, i hvilken denaturering af

bränvin kan komma att påkallas, är det naturligtvis vanskligt att beräkna

det belopp, hvartill kontrollanternas arfvode kan komma att uppgå.

En utredning, som verkstäldes innan proposition till Riksdagen afläts

om antagande af nu gällande förordning angående vilkoren för tillverkning

af bränvin, angaf, att förbrukningen af sprit för tekniskt behof

skulle åtminstone utgöra 680,000 liter om året. Ett afrundadt belopp

af 20,000 kronor synes således böra läggas till det hittills anvisade

årliga anslaget. Jag tillstyrker derföre, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen

att höja förslagsanslaget till kontroll å tillverkningsafgifter, 430,000

kronor, med 20,000 kronor till 450,000 kronor.

För kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter.

För kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter finnes i

stat uppfördt ett förslagsanslag till belopp af högst 16,000 kronor,

hvaraf ett belopp af 6,000 kronor är stäldt till Eders Kongl. Maj:ts

förfogande för att användas till arfvoden åt dem, hvilka förordnas att

inom Finansdepartementet biträda med nämnda kontroll och med handläggning

af ärenden rörande banker och kreditanstalter. Återstoden

af anslaget, 10,000 kronor, är afsedt till arfvoden åt de af Eders Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande förordnade ombuden vid de olika bankinrättningarne.

Med afseende å otillräckligheten af sistnämnda belopp har

Riksdagen de två senaste åren anvisat ytterligare anslag å extra stat,

hvilket anslag för innevarande år utgör 2,500 kronor, så att 12,500

kronor äro för ändamålet tillgängliga. För innevarande år äro häraf

anvisade 8,350 kronor för ombuden hos enskilda sedelutgifvande banker

och 3,800 kronor för ombuden hos andra kreditanstalter.

Emellertid har Eders Kongl. Maj:t vid meddelande af förlängd

oktroj för enskilda sedelutgifvande banker för tiden efter år 1888 ålagt

hvarje sådan bank att godtgöra kostnaden för det ombud, Eders Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande eger hos banken anställa. Denna grundsats

är jemväl iakttagen i det senast utarbetade förslaget till lag angående

enskilda bankbolag med sedelutgifningsrätt. Från och med år 1889

erfordras således icke statsmedel för aflönande af ombuden vid de

[8.]

För kontrollen

vid

enskilda banker

och kreditanstalter.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Öfriga ordinarie

anslag.

32 Sjunde hufvudtitelu.

sedelutgifvande bankerna. Till arfvoden åt ombuden hos öfriga enskilda

bankinrättningar torde åter statsmedel böra fortfarande användas.

Lagen angående bankaktiebolag den 19 November 1886 ålägger väl

sådant bolag att godtgöra den person, som af Eders Kong!. Maj:ts

Befallningshafvande förordnas att deltaga i den årliga revisionen, men

innehåller ingen förpligtelse för aktiebolag att godtgöra sådant ombud,

hvarom nu är fråga.

Enligt hvad jag ofvan anfört äro af ifrågavarande anslag 6,000

kronor stälda till Eders Kongl. Majrts förfogande för att användas till

arfvoden åt dem, hvilka inom Finansdepartementet handlägga ärenden,

som röra banker och kreditanstalter. För närvarande är anslaget

disponerad! så, att bankinspektören åtnjuter i årligt arfvode 4,500 kronor

och en amanuens 1,500 kronor. Det till bankinspektören anvisade

arfvodet har emellertid i förhållande till den magtpåliggande befattning,

han har att utöfva, visat sig vara ganska knappt tillmätt, och inga

medel finnas att, vid förfall för honom eller der undersökning samtidigt

kräfves hos två eller flera banker, kunna användas till aflönande af det

extra biträde, som för sådant fall erfordras. Jag anser derföre det

belopp, som anvisats till arfvoden åt de personer, hvilka inom Finansdepartementet

biträda med handläggning af frågor rörande bank- och

kreditanstalter, böra höjas med 1,000 kronor.

Under ifrågavarande anslagsrubrik erfordras således å ena sidan

en ökning af 1,000 kronor, men å andra sidan kan det ordinarie anslaget

till arfvoden åt Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes ombud

nedsättas till 5,000 kronor, i hvilket fall det torde finnas tillräckligt

för den närmaste framtiden, äfven om en eller annan ny aktiebank

skulle bildas. Det ordinarie anslaget i sin helhet kan således minskas

med 4,000 kronor, jemte det något extra anslag ej behöfver ifrågasättas.

Jag hemställer derföre, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen

att nedsätta förslagsanslaget till kontrollen vid enskilda banker

och kreditanstalter å högst 16,000 kronor med 4,000 kronor, eller till

högst 12,000 kronor, deraf 7,000 kronor att användas till arfvoden åt

dem, hvilka förordnas att inom Finansdepartementet biträda med berörda

kontroll och med handläggning af ärenden rörande enskilda banker

och kreditanstalter, och 5,000 kronor att användas till arfvoden åt

ombud vid sådana inrättningar.

Öfriga ordinarie anslag.

Beträffande öfriga ordinarie anslag under hufvudtiteln har jag

ej anledning att föreslå någon förändring.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 33

Jag har ofvan tillstyrkt förhöjning i anslagen:

till Statskontoret med............ kronor 4,500: —

„ postverket med.................. „ 115,000: —

„ skogsväsendet med ......... „ 100,400: —

,, kontroll å tillverknings- • •

utgifter med...................... „ 20,000: — kronor 239,900: —

Deremot liar jag föreslagit minskning

i anslagen:

till telegrafverket med............ kronor 15,000: —

„ tullverket med .................. „ 6,000: —

„ krontrollen vid enskilda

banker och kreditanstalter

med...................................... » 4,000: — ,, 25,000: —

hvadan den verkliga förhöjningen å de ordinarie

anslagen skulle blifva...................................... kronor 214,900: —

Härvid bör dock erinras, att ökningen å

postverkets anslag motsvaras af en ökad inkomst

af verkets egna medel samt att förhöjningen

å anslagen till Statskontoret och skogsväsendet

till större delen endast äro en öfverflyttning

af anslag från extra till ordinarie stat.

Lägges till den föreslagna förhöjningen

summan af hufvudtitelns ordinarie anslag enligt

nu gällande riksstat.................................................... „ 14,412,600: —

skulle, under förutsättning af bifall till hvad jag^

sålunda hemstält, slutsumman af sjunde hufvudtitelns

ordinarie anslag för år 1889 blifva............ kronor 14,627,500: —

Extra anslag.

I fråga om de anslag å extra stat, som kunde erfordras, yttrade

departementschefen beträffande

Genomförande af Statskontorets nya organisation.

Till detta ändamål är å extra stat för år 1888 anvisadt 5,400

kronor; och som Statskontoret anmält, att, såvidt nu kan bedömas,

IHh. till Rilcsd. Vrot. 1888. 1 Sami 1 Afä. 5

[9.]

Anslag

till genomförande

af

Statskontorets

nya organisation.

s. 34 Kontrollera mot PDF

[10.]

Ersättning

för särskilda

af Statskontoret

gjorda

förskotter.

[IL]

Anslag för

genomförande

af Öfverintendentsembetets

nya

organisation.

34 Sjunde liufvudtiteln.

samma anslag är för år 1889 till oförminskadt belopp behöflig!, hemställer

jag, att Eders Kong]. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, för genomförande af Statskontoi-ets nya organisation, för år

1889 anvisa enahanda belopp, 5,400 kronor.

Ersättning för särskilda af Statskontoret gjorda förskotter.

De af Statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, som tillhöra

sjunde liufvudtiteln och böra anmälas hos Riksdagen till ersättande, äro

enligt uppgifter från Statskontoret:

till godtgörande af kostnaden för uppmätning och

kartläggning m. in. af åtskilliga kronans domäner kronor 6,439:57

„ godtgörande af husröteersättning in. in. vid indragna

sergeantsbostället Wirstad i Kalmar län

och indragna hospitalslägenheten Sandbry och

Sandbryåker i Gotlands län....................................... ,, 941: 80

„ ersättning åt vissa kronoarrendatorer för saknad

afkomst af exproprierad eller eljest afträdd jord ,, 2,864: 34

,, godtgörande af kostnader för åtskilliga krono
egendomars

deltagande i vattenafledningsföretag „ 9,868: 09

,, godtgörande af reparations-och underhållsarbeten

å Tranebergs, Nockeby och Drottningholms broar „ 13,257:27

eller tillhopa kronor 33,371: 07;

Och hemställer jag, att Eders Kong], Maj:t täcktes hos Riksdagen

göra framställning,

att till gäldande af nämnda förskotter må å extra stat för år 1889

anvisas ett motsvarande belopp, som för undvikande af öretal i riksstaten

torde få utföras med 33,372 kronor.

Genomförande af Öfverintendentsembetets nya organisation.

Då, på sätt Ofverintendentsembetet i underdånig skrifvelse den

27 sistlidne September anmält, samma förhållande, som föranledt anvisande

å extra stat för år 1888 af 500 kronor för detta ändamål,

ännu förefinnes, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen

att för genomförande af Öfverintendentsembetets nya organisation

å extra stat för år 1889 anvisa enahanda belopp 500 kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

35

Iståndsättande af taket å Kalmar slott.

Sedan 1884 års Riksdag beviljat ett extra anslag å 80,000 kronor

till iståndsättande af taket å Kalmar slott och verkställande i sammanhang

dermed af vissa förändringar i afseende å slottstornen, har deraf

för h vartdera afåren 1885, 1886, 1887 och 1888 å extra stat anvisats

en femtedel med 16,000 kronor eller tillhopa 64,000 kronor; och får

jag lika med Ofverintendentsembetet nu hemställa, att Eders Kong!.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att å extra stat för år 1889 anvisa återstoden af det beviljade

anslaget för iståndsättande af taket å Kalmar slott m. m. eller 16,000

kronor.

Anläggande af telegrafledning från Ljusdal till Hedeviken.

I underdånig skrifvelse den 10 Oktober 1885 har Eders Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande i Jemtlands län gjort framställning angående

telegrafförbindelsers upprättande i Herjeådalen och dervid anfört, att

Herjeådalen vore af Sveriges provinser den på samfärdsmedel mest vanlottade,

enär ej någon jernväg, telegraf eller telefon derstädes förmedlade

de långa afstånden; att provinsens hufvudsak liga kommunikationsled

utgjordes af den allmänna landsväg, som, utgående från Ljusdal i

Helsingland, fortsatte längs igenom Herjeådalen öfver Sveg och Hedeviken

till norska gränsen och vidare till staden Rörås i Norge med

två förgreningar, den ena från Sveg till Lillherdals kyrka och den

andra till Östersund; att från Hedeviken, som läge i hjertat af provinsen,

afståndet till de orter, der jernväg eller telegraf närmast träffades,

eller Östersund och Ljusdal i Sverige samt Rörås i Norge, utgjorde

till Östersund 13 mil, till Ljusdal 17 till 18 mil och till Rörås 14 till 15

mil; att, då utsigt för orten att vinna fördelen af en jern vägsförbindelse

för närvarande icke torde förefinnas, ortens behof af lättade kommunikationer

åtminstone syntes böra tillgodoses genom inrättande af telegraf-

och telefonledningar för att dermed förbinda såväl provinsens

olika delar med hvarandra som provinsen i dess helhet med orter utom

densamma; samt att, för att härvid telefonen skulle blifva till mer än

ett blott lokalt gagn, det med nödvändighet erfordrades, att telefonlinierna

hade telegrafstationer att sluta sig till eller utgå ifrån. Eders

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande har på grund häraf hemstält om an
-

[12.]

Anslag till

iståndsättande

af taket

å Kalmar

slott.

[13.]

Anslag till

anläggande

af telegrafledning

från

Ljusdal till

Hedeviken.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Sjunde hufvudtiteln.

läggande af en telegraflinie, som skulle utgå från Ljusdals telegrafstation

och följa Ljusne eif förbi Färila och Kårböle i Helsingland samt

från sistnämnda ort framdragas utefter landsvägen till Kolsätt, för att

der åter sammanträffa med nyssnämnda eif och sedermera följa utmed

densamma till Hedeviken. Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

har härjemte framhållit önskligheten, att denna linie kunde utsträckas

jemväl till Östersund och Rörås eller åtminstone åt ettdera hållet, ehuru

utan tvifvel stora fördelar skulle vinnas, äfven om linien tills vidare

stannade vid Hedeviken.

I afgifvet underdånigt utlåtande har Telegrafstyrelsen, som funnit

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes förberörda framställning särdeles

förtjent af Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet, beträffande den

ifrågasatta telegrafförbindelsens utsträckning förmält, att, ehuru eu

linies framdragande från Ljusdal till Hedeviken blifvit satt i främsta rummet,

det likväl syntes Telegrafstyrelsen vara alldeles gifvet, att förbindelsens

utsträckning från sistnämnda plats till länets residensstad

och förnämsta affärsort måste vai’a af stor vigt för provinsens affärsrörelse

och administration, likasom ledningens anknytning med sina båda

slutpunkter till telegrafnätet, hvilket blefve förhållandet, om linien fortsattes

till Östersund, komme att medföra afsevärda fördelar för såväl

korrespondensens obehindrade gång som liniernas öfvervakande och

vidmagthållande. Enligt Styrelsens åsigt vore derföre, i fråga om telegrafanläggningar

inom Herjeådalen, linien Ljusdal—Hedeviken endast

att anse såsom en del af den ledning, som borde efter hand åstadkommas,

innefattande äfven linien Hedeviken— Östersund.

Hvad beträffade sträckningen mellan Hedeviken och Rörås, ansåge

Telegrafstyrelsen en telegrafledning mellan dessa orter, såsom beroende

åt uppgörelse äfven med norska staten, för närvarande icke lämpligen

kunna göras till föremål för pröfning.

Kostnaden för anläggning af en telegraflinie mellan Ljusdal och

Hedeviken har af Telegrafstyrelsen beräknats till 38,000 kronor och kostnaden

för en dylik linie mellan Hedeviken och Östersund till 28,000 kronor.

Be orter, för hvilka förbindelserna vore närmast afsedda, borde emellertid

efter Styrelsens åsigt bidraga till förbindelsernas åvägabringande,

på det att statsverket ej måtte alltför mjmket betungas af den dermed

förenade köstnaden.

Då förut fråga varit om anläggning af telegraflinier, jemförliga

med de nu ifrågasatta, hade kostnaden derför i allmänhet plägat fördelas

sålunda, att vederbörande kommuner eller för förbindelsens upprättande

möjligen särskildt intresserade enskilde åtagit sig att vidkännas utgifterna

för de erforderliga stolparne och deras fördelning utefter de vägar,

s. 37 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 37

linierna skulle komma att följa, äfvensom för stolparnes uppsättning,

hvaremot staten bestridt den öfriga anläggningskostnaden. Enär emellertid

de telegraflinier, om hvilkas anläggning nu fråga blifvit väckt, vore

afsedda till gagn för en provins, som hittills ej kommit i åtnjutande

af anslag från statens sida för åvägabringande af några den nyare tidens

samfärdsmedel, och med hänsyn till den betydliga utsträckning, dessa

linier skulle erhålla, stor svårighet torde möta att med kommuner eller

enskilda personer träffa uppgörelse angående bekostandet af stolparnes

uppsättning, har Telegrafstyrelsen ansett billigt och lämpligt, att i förevarande

fall skyldigheten för orten att bidraga till liniernas anläggning

måtte begränsas till anskaffande och framförande till telegraflinierna

af det erforderliga antalet stolpar, hvarvid borde iakttagas de särskilda

bestämmelser rörande stolparnes beskaffenhet och sättet för deras aflemnande

med mera, som Telegrafstyrelsen skulle ega meddela Eders

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande. Derest staten således ej skulle få vidkännas

andra utgifter för stolparne, än som belöpte på deras uppsättning,

komme enligt Telegrafstyrelsens beräkning den af statsmedel utgående

kostnaden för telegrafliniernas anläggning att nedgå för linien Ljusdal

—Hedeviken till 28,500 kronor och för linien Hedeviken—Östersund

till 21,000 kronor.

Såsom vilkor för anläggningens understödjande med statsmedel

borde ytterligare på enahanda sätt, som förut egt rum i liknande fall,

föreskrifvas, att från ortens sida bidrag lemnades äfven till de blifvande

telegrafstationernas underhåll och betjenande sålunda, att af kommuner

eller enskilde för hvarje station blefve kostnadsfritt för telegrafverket

upplåten erforderlig lokal, bestående af tre rum och kök jemte

nödiga uthus, äfvensom afgåfves förbindelse att ersätta telegrafverket

det belopp, hvarmed den verket tillfallande portoinkomsten vid stationen

för år understege ett tusen två hundra kronor.

Sedan Eders Kongl. Maj:t genom nådig remiss anbefalt Sin Befallningshafvande

i Jemtlands län att afgifva underdånigt yttrande i

anledning af Telegrafstyrelsens förevarande framställning, har Eders

Kongl. Maj:ts bemälde Befallningshafvande i underdånig skrifvelse

den 31 sistlidne Oktober meddelat, att till inköp och framförande till

den föreslagna telegraflinien af stolpar ett fullt tillräckligt belopp blifvit

tecknadt och eventuela kontrakt om stolparnes leverering uppgjorda

utefter största delen af linien; att, under förutsättning att stationer

borde anordnas i Kårböle, Sveg och Hedeviken, Ljusne flottningsförening

åtagit sig att för en tid af fem år från telegralliniens öppnande

till begagnande för hvardera af dessa stationer garantera en årlig minimiinkomst

af 1,200 kronor; att vederbörande kommuner jemte enskilde

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Sjunde hufvudtiteln.

i Sveg och Hede förbundit sig att likaledes under fem år i Svegs

kyrkoby och i Hedeviken kostnadsfritt för staten tillhandahålla sådana

stationslokaler, som Telegrafstyrelsen ansett erforderliga; men att deremot

någon uppgörelse om tillhandahållande af stationslokal i Kårböle

icke träffats af det skäl, att fråga väckts om utsträckning af en emellan

Ljusdal och Färila anlagd telefonlinie till Kårböle, och att, derest en

sådan utsträckning af denna telefonlinie komme till stånd, det synts

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande lämpligare att förlägga den

tillämnade telegrafstationen i Kårböle till annan plats utefter Union och

söka få den af Ljusne flottningsförening åtagna garantien för stationen

i Kårböle Överflyttad till den station, som kunde i dess ställe blifva

anlagd.

Det torde få erkännas, att, såsom Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

erinrat, provinsen Herjeådalen är i fråga om kommunikationer

synnerligen illa lottad i jemförelse med andra landsdelar och

att provinsen med skäl bör kunna påräkna, att från statens sida något

åtgöres till utjemnande af detta missförhållande. Det förslag, som nu

i detta hänseende föreligger, eller att genom statens medverkan inom

provinsen åvägabringa eu telegrafledning, afsedd att upptaga telefonledningar

från provinsens olika delar och sålunda sätta dessa i förbindelse

med såväl hvarandra som statens telegrafnät, finner jag särdeles

beaktansvärdt och egnadt att i icke ringa mån främja provinsens

näringslif och industriela utveckling. Ehuru önskvärdt det kan anses

vara, att, derest en telegrafledning inom orten kommer till stånd, denna

redan från början erhåller hela den utsträckning, man i orten åsyftat,

synes det mig likväl icke böra för närvarande ifrågakomma att framdraga

ledningen längre än från Ljusdal till Hedeviken. Deri af Eders

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande gjorda framställning gäller hufvudsakligen

denna linie, och af de kommuner eller enskilde, hvilkas intressen

kunna beröras af eu vidare utsträckt ledning, synas några åtaganden

icke blifvit gjorda eller fordrade om bidrag till en sådan lednings anläggning

eller till blifvande stationers underhåll. Medelst en linie Ljusdal—Hedeviken

blir i allt fall provinsens medelpunkt bragt i förbindelse

med statens telegrafnät, hvarigenom, såsom Eders Kongl Maj:ts Befallningshafvande

framhåller, redan stora fördelar för provinsen komma att

vinnas. Liniens utsträckning vidare torde lämpligen få göras beroende

af framtida pröfning och af den erfarenhet, som under tiden kunnat

vinnas, i hvad män gagnet af den anlagda linien motsvarat de dervid

fästade förhoppningarne.

De af Telegrafstyrelsen föreslagna välboren för liniens anläggning

genom statens försorg synas mig innefatta eu med hänsyn till för
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 39

hållandena billig'' fördelning mellan staten och orten af omkostnaderna

för liniens anläggning och underhåll. Genom förbindelsen att bekosta

stolparnes anskaffning och framforsling skulle, enligt Telegrafstyrelsens

beräkning, orten få vidkännas eu fjerdedel af anläggningskostnaden,

eller lika stor andel deraf, som, när anslag vid sist hållna riksdag anvisades

för telefonledningar i Bohuslän till fiskerinäringens befrämjande,

orten ansågs böra tillskjuta.

Den andel i anläggningskostnaden, som komme att falla på staten,

är af Telegrafstyrelsen beräknad till 28,500 kronor; och då telegrafverkets

närvarande ställning icke medgifver att af telegrafmedlen bestrida

denna kostnad, hemställer jag, att Eders Kong!. Magt täcktes

föreslå Riksdagen

att för anläggande af en telegrafledning från Ljusdal i Helsingland

till Hedeviken i Herjeådalen anvisa ett extra anslag för år 1889 å

28,500 kronor.

Den lokala förvaltningen af statens jordbruksdomäner.

För bestridande af hit hörande utgifter äro i nu gällande riksstat [14, 15.]

såsom extra anslag anvisade dels till aflöning åt domänintendenter och Anslag till

ujopehållande afl domängöromålen hos länsstyrelserna 45,000 kronor, dels förvaltningen

ock till resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsvis, 21,823 kronor; af statens

och då de nuvarande anslagen för berörda ändamål fortfarande äro 3°^l^er

behöfliga samt, enligt hvad Domänstyrelsen i underdånig skrifvelse den

14 sistlidne Oktober anfört, anledning saknas att föreslå förhöjning

eller nedsättning i beloppen, tillstyrker jag, lika med Domänstyrelsen,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes för år 1889 å extra stat äska samma

belopp, som äro beviljade för år 1888, dock att, för erhållande af jemn

slutsumma å anslagen under denna hufvudtitel, förslagsanslaget till

resekostnader vid domänförvaltningen må höjas med 155 kronor och

således upptagas till 21,97S kronor.

Kongl. teatrarne.

Sedan Riksdagen i underdånig skrifvelse den 7 Juli 1887 anmält, [16, 17.]

att Riksdagen, för uppehållande af de Koned. teatrarnes verksamhet , flongi.

under spelåret 1887—1888, utöfver det å ordinarie stat uppförda anslag

af 60,000 kronor, till Eders Kongl. Maj:ts förfogande stält ett kreditiv

å 25,000 kronor, att användas endast i den män anslaget å ordinarie

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Sjunde hufvudtiteln.

stat, Eders Kongl. Majrts enskilda bidrag till teatrarne samt teatrarnes

öfriga inkomster icke försloge till bestridande af utgifterna för ifrågavarande

verksamhet, dock med vilkor att statsmedel utöfver sålunda bestämda

anslag icke finge för de Kongl. teatrarne användas, behagade

Eders Kongl. Maj:t den 13 i nyssnämnda månad förordna, att de Kongl.

teatrarnes verksamhet skulle under spelåret till den 1 Juli 1888 fortgå

efter hufvudsakligen enahanda plan som dittills med iakttagande afall

den sparsamhet vid förvaltningen, som af omständigheterna medgåfves,

så att utgifterna kunde begränsas inom befintliga nedsatta tillgångar.

Då jag den 12 Januari nästlidet år i underdånighet anmälde frågan

om de Kongl. teatrarnes anslagsbehof för den då förestående statsregleringen,

tillät jag mig utveckla de skäl, hvilka med afseende å otidsenligheten,

den bristfälliga beskaffenheten och eldfarligheten af stora

teaterns byggnad syntes mig ådagalägga nödvändigheten af en mer

eller mindre fullständig ombyggnad af denna teater. Jag redogjorde

dervid äfven för de förslag till teaterns ombyggnad, som vid särskilda

tillfällen blifvit upprättade, äfvensom för de anmärkningar vid dessa

förslag, hvilka syntes göra dem i deras dåvarande skick mindre lämpliga

att läggas till grund för byggnadsarbetet. I sammanhang härmed

påpekade jag önskvärdheten af en undersökning, huruvida icke tillgång

till byggnadskostnad^! för en fullt tidsenlig teater skulle med mindre

svårighet kunna beredas genom den nuvarande teatertomtens försäljning

och den nya teaterbyggnadens uppförande å annan kronan tillhörig plats

inom hufvudstaden.

På min underdåniga hemställan täcktes Eders Kongl. Maj:t uppdraga

åt mig att med biträde af tillkallade sakkunniga personer verkställa

utredning af väckta frågor om anskaffande af ny byggnad förstora

teatern, vare sig på annan staten tillhörig plats eller på den nuvarande

tomten, för hvilket senare fall jemväl borde tagas i öfvervägande,

huruvida lämpligt vore att å berörda tomt, utom teaterhuset

eller i förbindelse med detta, uppföra byggnader, afsedda att genom uthyrning

bereda teatern ökade inkomster. Utredningen, som jemväl

skulle omfatta frågan om öfverlemnande till ett konsortium af hela

teaterverksamheten vid de Kongl. teatrarne, borde vara fullbordad i så

god tid under nästlidet år, att framställning i ämnet kunde göras till

innevarande års Riksdag.

Då förslag till definitivt ordnande af de Kongl. teatrarnes framtida

ställning icke borde föreläggas Riksdagen annat än i sammanhang

med den härmed på det närmaste förbundna frågan om anskaffande

af ny byggnad för stora teatern, kunde ej i den nådiga proposition

angående statsverkets tillstånd och behof, som vid ofvannämnda tillfälle

s. 41 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 41

beslöts, lika litet som i den förnyade nådiga proposition, som, efter

Riksdagens upplösning, den 29 April 1887 afläts, vidsträcktare förslag

framställas, än att under afvaktan på byggnadsfrågans utredning teatrarnes

dåvarande interimistiska ställning finge fortfara under ännu ett spelår,

eller intill den 1 Juli 1888. Såsom jag redan nämnt, utföll ock

Riksdagens beslut i öfverensstämmelse härmed.

_ För fullgörande af det utaf Eders Kongl. Maj:t den 12 Januari

nästlidet år mig nådigst lemnade uppdrag tillkallade jag under sommaren

samma år till öfverläggningar i ämnet personer, hvilka genom sin

ställning inom Stockholms kommunalförvaltning eller sin erfarenhet i

byggnadsfrågor vore i stånd att bidraga till den åsyftade utredningen.

Vid dessa öfverläggningar befans det snart, att, utan tillgång till detaljerad,

af fullständigt kostnadsförslag åtföljd förslagsritning till den

nya teaterbyggnaden, den äskade utredningen komme att sakna hvarje

fast grundval. Innan utredningen kunde vidare fortgå, befans det derför

oundgängligen nödigt att, äfven med äfventyrande af möjligheten

att, såsom afsedt varit, kunna medhinna utredningens afsilande i god

tid före början af detta års riksdag, gå i författning om vidtagandet

af de för en fullständig byggnadsritnings erhållande erforderliga åtgärder.

Då en tillfredsställande lösning af byggnadsfrågan ansågs bäst

främjas genom anordnande af en pristäflan, upprättades ett program

för en sådan täflan, hvarefter ärendet den 13 Juli nästlidet år i underdånighet

understäldes Eders Kongl. Maj:t, som dervid, med godkännande

af nyss omförmälda uppfattning angående lämpligaste sättet för

frågans vidare behandling, behagade utsätta tre pris, ett å 2,000 kronor,

ett å 1,500 kronor och ett å 1,000 kronor, att tilläggas de af

ritningar och kostnadsförslag åtföljda planer, som, utförda i öfverensstämmelse

med nyssberörda program, funnes bäst egnade att läggas

till grund för utförande af omförmälda byggnadsföretag, äfvensom anslå

ett belopp af 1,500 kronor för att, i den mån dertill kunde blifva

anledning, inlösa täflande förtjenstfulla förslag, för hvilka pris icke erhölles.

I sammanhang härmed uppdrog Eders Kongl. Maj:t åt Öfverintendentsembetet

att dels på lämpligt sätt utfärda inbjudning till en

dylik pristäflan med föreskrift, att de täflande förslagen borde vara

till Ofverintendentsembetet inlemnade senast den 30 November nästlidet

år, dels, efter täflingstidens utgång, i samråd med direktören för

de Kongl. teatrarne bedöma de inkomna förslagen samt derefter skyndsamt,

med anmälan hvilka bland dessa funnits förtjenta att belönas

med pris eller för statens räkning inlösas, afgifva underdånigt utlåtande

och förslag beträffande lämpligaste sättet för utförande af ifrågavarande

byggnadsföretag.

Bih. till Rihsd. Birot. 1888. 1 Sami. 1 Afd.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Sjunde hufvudtiteln.

Sedan Ofverintendentsembetet utfärdat tillkännagifvande om den

anordnade pristäflan, hafva inom den utsatta tiden till Embete!, inkommit

ett stort antal förslagsritningar, hvilka för närvarande undergå

granskning i den af Eders Kongl. Maj:t föreskrifna ordning. Enligt

hvad jag inhemta!, anses detta vidlyftiga arbete kunna vara afslutadt

inemot slutet af innevarande månad.

Af hvad jag nu anfört täcktes Eders Kongl. Maj:t finna, att förslag

till definitivt ordnande af de Kongl. teatrarnes ställning ej heller

för innevarande års Riksdag lärer kunna framläggas förr än längre

fram under Riksdagens lopp. Då jag derföre nödgas hemställa, att

det nuvarande interimistiska tillståndet vid teatrarne än ytterligare må

fortfara och att Eders Kongl. Maj:t för sådant ändamål ville af Riksdagen

äska, utöfver det ordinarie teateranslaget, ett kreditiv att för

nästkommande spelår utgå med samma belopp, 25,000 kronor, och under

samma vilkor som för det nu löpande spelåret, anser jag mig likväl

böra påpeka, att väsentliga besparingar skulle kunna vinnas, derest

teatrarnes bestånd tryggades för något längre tid än ett år i sender,

exempelvis för tre år. Om teaterdirektionen sattes i tillfälle att afsluta

kontrakt på sistnämnda tid, är det gifvet, att med den större trygghet

för engagementens fortvaro, som sålunda erbjödes, direktionen skulle

kunna af vederbörande sujetter betinga sig för teatrarne i ekonomiskt

afseende fördelaktigare vilkor. Ur synpunkten af teaterfrågans lösningbör

ej heller emot eu sådan anordning betänklighet möta. Äfven om,

såsom det är att hoppas och antaga, beslut om definitivt ordnande af

teatrarnes ställning må hinna att fattas före utgången af nämnda tid,

är det likväl med afseende på de med ett sådant ordnande förknippade

byggnadsfrågor föga troligt, att tillämpningen af den nya ordningen

må kunna vidtaga inom berörda tid. Jag hemställer derföre, att Eders

Kongl. Maj:t ville äska Riksdagens medgifvande dertill, att de Kongl.

teatrarnes verksamhet får fortgå å såväl den stora som den dramatiska

teatern under tre spelår, räknadt från den 1 nästkommande Juli.

Med öfverlemnande af ett utaf särskildt förordnade besigtningsmän

afgifvet utlåtande rörande de åtgärder, hvilka utöfver redan vidtagna

kunde anses nödvändiga till förekommande af eldfara inom stora

teaterns hus, hemstälde öfverståthållareembetet i underdånig skrifvelse

den 27 Juni 1887, det Eders Kongl. Maj:t täcktes anbefalla vederbörande

att under nästlidet års sommar.verkställa de af besigtnings
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvmltiteln. 43

männen föreslagna säkerhetsåtgärder, dervid Öfverståthållareembetet,

efter att hafva inhemtat yttrande af brandchefen i Stockholm, meddelade,

ätt i främsta rummet följande åtgärder ansåges böra vidtagas,

nemligen:

1) afskiljande af scenen från salongen genom en ridå så beskaffad,

att den kunde hindra rökens och eldens inträngande i salongen under

så lång tid, att publiken hunne aflägsna sig;

2) uppdragande af mur, plåtvägg eller plåtbeklädd trävägg öfver

och under scenöppningen;

3) utbytande af de å scenen befintliga trätrappor mot jerntrappor;

4) upptagande af en spiraltrappa från klädlogen N:o 4 till komparslogen;

och

5) anbringande af jernstegar i förening med balkongverk utanför

fönstren till de klädloger och andra rum, som läge vid de stora

klädlogegångarne.

Öfver denna framställning afgaf på grund af nådig befallning

Ofverintendentsembetet den 12 påföljande Juli underdånigt utlåtande

och öfverlemnade dervid kostnadsförslag med tillhörande ritningar öfver

de af Öfverståthållareembetet ifrågasatta åtgärder, hvilka beräknats betinga

eu kostnad, de under mom. 1 och 2 upptagna af sammanlagd t

19,500 kronor samt de under mom. 3, 4 och 5 omförmälda af resp.

3,931 kronor 70 öre, 450 kronor och 6,528 kronor 92 öre, eller alla

tillsammans af 30,410 kronor 62 öre. Sedan jemväl Direktionen öfver

de Kongl. teatrarne den 27 i samma månad afgifvit infordradt underdånigt

utlåtande, behagade Eders Kongl. Maj:t vid ärendets föredragning

den 19 Augusti nästlidet år anbefalla bemälda Direktion att skyndsamt

låta verkställa de i mom. 1 och 2 samt 4 i Öfverståthållareembetets

skrifvelse upptagna arbeten, för en kostnad icke öfverstigande 19,500

kronor för de i förstnämnda två mom. omförmälda arbeten och 450

kronor för arbetet enligt mom. 4. Efter fullbordandet af dessa arbeten

anbefalde Eders Kongl. Magt genom nådigt bref den 9 sistlidne December

Statskontoret att af under händer varande medel förskjuta och till

vederbörande utbetala kostnaden för nämnda arbeten, uppgående enligt

två af J. & C. G. Bolinders mekaniska verkstads aktiebolag afgifua

räkningar till sammanlagdt 20,249 kronor 7 öre.

Sedan brandchefen i Stockholm hos Öfverståthållareembetet gjort

framställning i fråga om vidtagande inom dramatiska teaterns hus af

vissa försigtighetsmått till förekommande, så vidt möjligt, af olyckshändelser

vid inträffad eldsvåda å teatern, hemstälde Öfverståthållareembetet

jemväl i särskild underdånig skrifvelse, att, innan föreställ
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Sjunde hufvudtiteln

ningarne under spelåret å nämnda teater toge sin början, följande anordningar

måtte inom densamma vidtagas, nemligen:

att å ömse sidor om scenöppningen äfvensom öfver densamma

mot de omgifvande stenväggarne anbringades en mur, som öfver yttertaket

uppdroges till erforderlig höjd eller ock fortsattes med en plåtvägg

eller eu å begge sidor plåtbeklädd trävägg;

att i scenöppningen anbringades en jern- eller annan mot eld lika

väl skyddande ridå, anslutande sig till en från husets grund uppdragen

mur, plåtvägg eller å begge sidor plåtbeklädd trävägg;

att allt trävirke inom scenområdet beströkes med något mot eld

skyddande ämne; samt

att alla dekorationsföremål af tyg eller väf impregnerades, när

helst sådant af behofvet påkallades;

hvarjemte behofvet deraf att elektrisk belysning infördes å teatern

framhölls.

öfver denna framställning afgåfvos infordrade underdåniga utlåtanden

såväl af Direktionen öfver de Kongl. teatrarne som af Öfverintendentsembetet,

hvilken senare myndighet dervid anförde, att de

föreslagna åtgärderna vore väl egnade att, så vidt möjligt, förekomma

olyckshändelser vid inträffad eldfara å teatern; att de åtgärder, hvilka

åsyftade salongens skiljande från scenområdet, vore mest af behofvet

påkallade; att sistberörda åtgärder borde utföras så, att i scenöppningen

anbragtes en ridå af jern samt å ömse sidor om scenöppningen likasom

ock öfver och under densamma uppdroges afstängningsväggar, hvilka,

då uppförande af nya murar å teaterns mindre goda grund icke utan

allt för stor kostnad och tidsutdrägt läte sig göra, borde utföras af jernplåt;

samt att, enligt ett af J. & C. G. Bolinders mekaniska verkstads

aktiebolag afgifvet kostnadsförslag med anbud å ifrågavarande arbete,

kostnaden för detsamma skulle uppgå till 12,500 kronor. Vid underdånig

anmälan af detta ärende den 16 September nästlidet år behagade

Eders Kongl. Maj:t bemyndiga Öfverintendentsembetet att med bemälda

aktiebolag upprätta aftal om skyndsamt utförande af de i kostnadsförslaget

upptagna arbeten till det fordrade priset äfvensom anbefalla Statskontoret

att af under händer varande medel förskottsvis till Öfverintendentsembetet

på reqvisition utbetala kostnadssumman 12,500 kronor.

I underdånig skrifvelse den 3 innevarande månad har Statskontoret,

med anmälan att berörda belopp den 30 nästlidne November blifvit till

Öfverintendentsembetets disposition utanordnadt, anhållit, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes förordna om ersättning till Statskontoret för detta

förskott.

I sammanhang härmed har jag att anmäla en af Direktionen öf
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvndtiteln. 45

ver de Kongl. teatrarne den 3 i denna månad i underdånighet aflåten skrifvelse

med hemställan, huruvida icke Eders Kongl. Maj:t skulle finna

lämpligt att till näst sammanträdande Riksdag aflåta nådig proposition

om beredande af ersättning för de Kongl. teatrarne under den tid, som

de under den nu tiiländagångna förra hälften af detta spelår måst hållas

stängda för anbringande af jernridåer och vidtagande af andra, till

skydd för både publik och personal vid möjligen inträflande eldfara,

föreskrifna åtgärder, hvilka måst verkställas innan föreställningarne

finge å de båda teatrarne börja; och har Direktionen i sådant hänseende

åberopat en af Direktionen i underdånig skrifvelse den 13 nästlidne

December verkstäld beräkning, enligt hvilken den omständighet,

att på grund af nyss anförda förhållanden representationerna först

kunnat taga sin början, å stora teatern den 18 September och å den

dramatiska den 30 Oktober, med visshet kunde antagas hafva tillskyndat

teatrarne en förlust af 56,911 kronor 95 öre. Då emellertid

först efter nu löpande spelårs slut ett bestämdt omdöme kan bildas i

fråga om den inverkan, som de antydda förhållandena må, hafva utöfvat

på det ekonomiska resultatet i dess helhet af teaterverksamheten

under spelåret, lärer Direktionens berörda framställning icke böra för

närvarande till någon åtgärd föranleda.

Med minnet fäst å de fruktansvärda eldsolyckor, som, till stor del

i följd af bristande '' försigtighetsåtgärder, under senare åren ti mat å

flera utländska teatrar, har Chefen för Finansdepartementet icke kunnat

taga på sitt ansvar att förorda medgifvande för de Kongl teatrarne att

under innevarande spelår börja sin verksamhet utan vidtagande af de

säkerhetsmått, som af vederbörande myndigheter framhållits såsom oundgängligen

nödvändiga till förebyggande af eldfara och i större eller

mindre omfattning äfven föreskrifvits för de enskilda teatrarne i hufvudstaden.

Riksdagen hade visserligen i sin ofvan omformälda underdåniga

skrifvelse såsom vilkor för de beviljade anslagen för teatrarne stadgat,

att statsmedel utöfver de sålunda bestämda anslagen icke finge för teatrarne

användas. Att Chefen för Finansdepartementet, sådant oaktadt, förordat

utbetalande af statsmedel för utförande af de ifrågavarande arbetena,

har haft sin grund deruti, att, då frågan om dessa arbeten

blifvit slutbehandlad hos myndigheterna och förekom till afgörande hos

Eders Kongl. Maj:t, vid hvilken tidpunkt med stöd af nådiga brefvet

den 13 Juli näst-lidet år angående teatrarnes verksamhet under spelåret

1887—1888 engagementer med större delen af teaterpersonalen

redan blifvit afslutade, valet endast förelåg mellan att inställa all verksamhet

å teatrarne under spelåret under fortsatt utbetalande af de kontraherade

engagementssummorna eller ock att låta verksamheten fort
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Sjunde hufvudtiteln.

fara, sedan de nödigaste säkerhetsåtgärderna biff vit vidtagna. I valet

mellan dessa båda alternativ har någon tvekan icke varit möjlig. En föreställning

om vidden af de förluster, som skulle hafva drabbat statsverket

genom teaterverksamhetens afbrytande under nyss antydda förhållanden,

vinues af den utaf Direktionen öfver de Kongl. teatrarne uppskattade förlusten

under den jemförelsevis korta tid, nämnda verksamhet vid spelårets

början varit instäld. Omsorgen om ej mindre statsverkets än teatrarnes

intresse har derföre nödgat till anlitande af det senare af de båda ofvan

omförmälda alternativen. Det af Riksdagen uppstälda vilkoret åsyftade

naturligtvis endast kostnaderna för teaterverksamhetens bedrifvande

under normala förhållanden och kunde ej afse utgifter för teaterbyggnadernas

tryggande mot eldfara eller förluster i följd af ett afbrott i teatrarnes

verksamhet, omöjligt att förutse.

Jag hemställer, att Eders Kongl. Maj:t ville af Riksdagen äska

ett extra anslag till gäldande af den utaf Statskontoret förskjutna kostnaden

för ifrågavarande arbeten, utgörande för de inom stora teaterns

hus verkstälda 20,249 kronor 7 öre och för arbetena inom dramatiska

teaterns hus 12,500 kronor, eller sammanlagdt ett afrundadt belopp

af 32,750 kronor.

På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Magt måtte föreslå Riksdagen att

dels medgifva, att de Kongl. teatrarnes verksamhet får fortgå å såväl

den stora som den dramatiska teatern under tre spelår, räknadt

från den 1 nästkommande Juli, samt för uppehållande af teaterverksamheten

under spelåret 1888—1889, utöfver det å ordinarie stat uppförda

anslag af 60,000 kronor, till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ställa ett

kreditiv å 25,000 kronor, att användas endast i den mån anslaget å

ordinarie stat, Eders Kongl. Maj:ts enskilda bidrag till teatrarne samt

teatrarnes öfriga inkomster icke förslå till bestridande af utgifterna för

ifrågavarande verksamhet;

dels ock, till gäldande af utbetalda kostnader i och för åtgärder till

skyddande af stora teaterns och dramatiska teaterns hus mot eldfara,

å extra stat för år 1889 anvisa ett belopp af 32,750 kronor.

Summan af de utaf mig tillstyrkta anslagen å extra stat för år 1889

utgör alltså 208,500 kronor mot 306,280 kronor i riksstaten för år 1888.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Sjunde hufvudtiteln.

Statsrådets öfrige ledamöter instämde i livad föredragande

departementschefen sålunda liemstält och

föreslagit beträffande anslagen under sjunde hufvudtiteln;

och behagade Hans Maj:t Konungen dertill

lemna nådigt bifall.

Ex protocollo:

Fredrik Zethelius.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastik-ärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12

januari 1888.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Ehrensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm,

Friherre PeYron.

Departementschefen, statsrådet Hammarskjöld föredrog följande

ärenden rörande regleringen af åttonde hufvudtitelns ordinarie stat och

de till samma hufvudtitel hänförliga extra ordinarie anslagsbehof;

hvarvid och efter erinran derom, att, vid föredragning den 31 sistlidne

december af universitetskanslerns underdåniga framställningar om anslagför

åtskilliga ändamål, Kongl. Maj:t befalt, att samma framställningar

skulle i vissa, nedan nämnda delar ånyo anmälas i sammanhang med

förslag till reglering af utgifterna under denna hufvudtitel, departementschefen

yttrade, beträffande

Bill. till Biksd. prof. 1888. 1 samt. 1 afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Åttonde hufvudtiteln.

[!•]

En e. o. professur

i oftalmologi

vid

karolinska institutet.

Ordinarie anslag:

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Uti en af universitetskanslern'' öfverlemnad framställning har

lärarekollegiet vid karolinska mediko-kirurgiska institutet bland annat

framhållit behofvet af en särskild lärare i oftalmologi vid institutet och

anhållit om utverkande af löneförmåner åt en sådan. Såsom grund för

denna sin anhållan har kollegiet anfört följande.

Bland de vigtigare praktiska ämnen, i hvilka institutet hade att

meddela undervisning, erfordrade i synnerhet oftalmologien en särskild

målsman. Intill år 1857 hade undervisningen deri vid institutet, likasom

vid många andra medicinska högskolor, varit förenad med den i

kirurgi. Den utveckling'', som oftalmologien just vid nämnda tidpunkt

börjat taga, hade emellertid redan då gjort det nödvändigt att i viss mån

skilja undervisningen deri från den kirurgiska, hvilket hade åstadkommits

på det sätt, att den anförtrotts åt den då nyligen inrättade adjunkturen

i kirurgi, hvars innehafvare med förkärlek egnat sig åt detta

ämne. Och ända till år 1884, då den nuvarande ordningen för den kliniska

tjenstgöringen infördes, hade undervisningen i kirurgi och oftalmologi

försiggått sålunda, att den ordinarie professorn i kirurgi meddelat

den hufvudsakliga undervisningen i ren kirurgi, under det att den

extra ordinarie professorn jemte en mindre del af den kirurgiska disciplinen

bestridt hela den oftalmologiska kliniska undervisningen. Då

båda dessa professorer tjenstgjort samtidigt under 8 månader af året

och de tjenstgörande kandidaterna varit skyldiga att följa med å båda

klinikerna, hade också all den undervisning i båda ämnena, som den

tiden meddelades vid institutet, kommit de studerande till del. Men

med det nya tjenstgöringssättet hade förhållandena i väsendtlig mån

ändrats. Den ordinarie och den extra ordinarie professorn tjenstgjorde

nu turvis 4 månader i sänder. Den nuvarande ordinarie professorn

hade visserligen, för att icke undervisningen i oftalmologi skulle helt

och hållet ligga nere, åtagit sig att under de månader, hvarunder han

handhade den kirurgiska kliniken, äfven föredraga oftalmologien, men

den extra ordinarie kirurgie professorn, hvilken icke sysselsatte sig med

ögonsjukdomar, föreläste endast ren kirurgi. Häraf uppstode ett dubbelt

missförhållande. Under de 4 månader, hvarunder den ordinarie

professorn skötte kliniken, hade han att behandla det kirurgiska materialet

likasom den extra oi’dinarie professorn under sin verksamhetstid,

men derjemte hade han att föredraga hvad som förekomme på af
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

3

delningen för ögonsjuke. Denna anordning kunde icke, äfven med

bästa vilja, ega bestånd, utan att ettdera eller båda ämnena deraf lede

skada. Under de tider, då den ordinarie professorn icke tjenstgjorde,

ginge hela materialet af ögonsjukdomar för undervisningen och de studerande

förloradt. Och det kunde inträffa, att de studerandes kliniska

tjenstgöring infölle på sådana tider, att de knappt finge någon undervisning

alls angående ögonsjukdomarna.

Dessa skäl för upprättandet af en särskild professur i oftalmologi

vore dock ej de enda, icke ens de vigtigaste. Med den utveckling, som

den moderna oftalmologien på de senaste decennierna vunnit, vore det

omöjligt för en person att omfatta både denna och den större kirurgien

så, att han vore mägtig att deri meddela en fullt vetenskaplig undervisning.

Såväl oftalmologien som kirurgien hade erhållit en ofantlig

utveckling, men i väsendtligt skilda rigtningar, och ingen med ringaste

kännedom om deras respektive framsteg och om de fordringar, som

hvardera stälde på den, som skulle uppträda såsom deras målsman,

förestälde sig, att någon kunde tillegna sig och med framgång odla

båda dessa vetenskapsgrenar tillsammans. Så allmänt erkändt vore nu

detta, att vid alla medicinska högskolor, äfven sådana med vida mindre

lärareantal än karolinska institutet, en särskild professur i oftalmologi

funnes. Undantag härifrån gjorde endast de nordiska. Ingen akademisk

lärare, som egnade sig åt kirurgi, åtminstone ingen, som eftersträfvade

en professur i kirurgi, hyste nu för tiden en tanke på att tillika syssla

med ögonsjukdomarna. Sådant vore förhållandet äfven hos oss. Det

lede derför icke det ringaste tvifvel, att vid den nuvarande ordinarie

kirurgie professorns afgång det skulle blifva alldeles omöjligt att vid tillsättning

af en vare sig ordinarie eller extra ordinarie kirurgie professur

få en person, som kunde meddela undervisning äfven i oftalmologi.

Och då den oftalmologiska undervisningen redan nu vore full af luckor

samt äfven, då den officielt fortginge, endast kunde få en underordnad

plats, såvida den ändå vigtigare undervisningen i kirurgi ej skulle blifva

eftersatt, kunde lätt inses, att afhjelpandet af detta missförhållande vore

en trängande nödvändighet.

Vid utländska medicinska högskolor vore professorn i oftalmologi

fullkomligt likstäld med den i kirurgi, medicin eller öfriga stora

läroämnen. Äfven hos oss skulle utan tvifvel en sådan anordning vara

den lämpligaste. De anspråk, man måste ställa på eu professor i detta

ämne, både med afseende på kunskaper och undervisningstid vore nemligen

så stora, att han väl förtjenade likställighet med sina kolleger

äfven med afseende på lönevilkoren. Men om uttagandet af ett så stort

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Åttonde hufvudtiteln.

steg på en gång skulle anses så betänkligt, att hela målet kunde löpa

fara att förfelas, anhölle lärarekollegiet, att kanslern ville utverka, att

anslag måtte beviljas för upprättande vid karolinska institutet af eu

extra ordinarie professur i oftalmologi, hvars innehafvare skulle vara

skyldig meddela undervisning till samma omfattning som öfrige extra

ordinarie professorer vid institutet och bekomma samma aflöning och

förmåner i öfrigt, som bemälde lärare i de praktiska ämnena nu åtnjöte,

nemligen lön 2,500 kronor och tjenstgöringspenningar 1,000 kronor samt

ålderstillägg efter fem års väl vitsordad tjenstgöring med 500 kronor.

Denna lärarekollegiets framställning har kanslern till nådigt bifall

förordat.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, och då det ej kan förnekas,

att oftalmologien för närvarande är af den betydelse för läkarebildningen,

att en bristfällig undervisning i detta ämne måste lända till

men för läkarnes blifvande verksamhet, hemställer jag i underdånighet,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen göra framställning derom,

att för aflöning åt en extra ordinarie professor i oftalmologi vid karolinska

mediko-kirurgiska institutet det på ordinarie stat för institutet

uppförda anslag, 142,450 kronor, må höjas till 145,950 kronor, eller

med 3,500 kronor, deraf 2,500 kronor såsom lön och 1,000 kronor såsom

tjenstgöringspenningar, med rätt tillika för bemälde lärare att efter

fem års väl vitsordad tjenstgöring erhålla ett ålderstillägg å lönen af

500 kronor, att utgå af åttonde hufvudtitelns förslagsanslag: ålderstillägg.

Folkundervisningen.

[2.]

Seminarielärares

uppflyttning

i högre

lönegrad.

För beredande af den uppflyttning i högre lönegrad, som efter

gällande bestämmelser tillkommer lärare och lärarinnor vid folkskolelärareseminarierna,

erfordras, enligt en inom ecklesiastikdepartementet

uppgjord approximativ beräkning, från och med år 1889 ett belopp af

3,900 kronor utöfver hvad förut är för detta ändamål anslaget. I anledning

häraf får jag hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen

göra framställning derom, att anslaget till seminarierna för folkskolelärares

bildande, hvilket anslag för innevarande år utgör 285,925

kronor, måtte för berörda ändamål ökas till 289,825 kronor, eller med

3,900 kronor.

De tekniska läroverken.

[3.] Direktionen för tekniska söndags- och aftonskolan i Eskilstuna

tjskistmiafo''1 ^iar i underdånig skrifvelse den 4 sistlidne oktober anhållit, att Eders

finare smide1 Kongl. Maj:t täcktes bereda ett årligt anslag af 5,500 kronor till inrätoch

metaiim- tande i Eskilstuna af en s. k. fackskola för den finare smides- och me
(Instri.

. ii. -j .

tallmdustnen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Åttonde Imfvudtiteln.

5

Redan år 1880 inkommo stadsfullmägtige i Eskilstuna med underdånig

ansökning om anslag för sagda ändamål och angåfvo dervid,

att berörda skola vore afsedd att till vara taga spåren af föregående

konsthandtverk samt att leda arbetarens smak och yrkesstudier i en

rigtning, som tilläte honom att med konstnärlighet behandla materialet

med iakttagande af dess egendomligheter och de olika orneringssätt,

hvartill dess beskaffenhet gåfve anledning. Undervisningen skulle derför,

enligt en af stadsfullmägtige framlagd plan, omfatta finare smides- och

stålarbeten, etsning eller s. k. damascering af stål, gravering af stål

och andra metaller, gjutning af finare metallarbeten, drifning af koppar

och messing äfvensom fackritning. Den öfver omkostnaderna för den

ifrågasatta läroanstalten uppgjorda beräkningen slutade å 6,000 kronor,

hvaraf staden skulle bekosta 500 kronor till hyra, så att till öfriga

utgifters bestridande skulle erfordras ett årligt statsanslag af 5,500

kronor.

Med anledning af denna framställning afgaf kommerskollegium,

efter nådig remiss, utlåtande och öfverlemnade dervid tillika infordrade

yttranden dels af direktionen för tekniska söndags- och aftonskolan i

Eskilstuna, som biträdde stadsfullmägtiges förslag i afseende å den tillämnade

fackskolans inrättande, ändamål och lmfvudsakliga verksamhet

samt tillika uttalade sig för skolans ställande i samband med tekniska

söndags- och aftonskolan under tillsyn af samma direktion, dels af Södermanlands

läns landsting, som, då fackskolan måste antagas blifva

till gagn ej blott för länet, utan i lika mån äfven för öfriga delar af

riket, förklarade sig sakna anledning att till samma skola lemna något

bidrag, och dels slutligen af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande,

som understödde det väckta förslaget om fackskolans inrättande och

om statsanslag derför. För egen del anförde kommerskollegium hufvudsakligen,

hurusom ådagalagdt vore, att någon åtgärd måste vidtagas,

för att det af ålder väl ansedda finsmidet i Eskilstuna måtte ernå en

sådan utveckling, att produkterna af denna industri, i fråga om form

och prydlighet, kunde uthärda täflan med hvad utlandet inom samma

tillverkningsgren hade att erbjuda; och otvifvelaktigt vore, att detta ändamål

icke kunde vinnas, med mindre än att arbetare med framstående

anlag bereddes tillfälle att inom detta område undfå särskild undervisning,

hvilken åter, till nu afsedd omfattning, icke kunde antagas komma

arbetare till del å de i Eskilstuna anlagda verkstäder för mera allmänt

förekommande slag af smidesarbeten. Då således en fackskola för den

finare smidesindustrien vore af verkligt behof påkallad, men, på sätt

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande yttrat och kollegium äfven i

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Åttonde hufvudtiteln.

öfrigt inhemtat, Eskilstuna kommun saknade förmåga att till skolans

underhållande bidraga i vidare mån, än hvartill densamma redan förbundit

sig, eller medelst anvisande af medel till hyra för skollokal, ansåge

kommerskollegium sig böra tillstyrka nådigt bifall till stadsfullmägtiges

anhållan om beredande af ett årligt statsanslag tills vidare af

5,500 kronor till inrättande af en s. k. fackskola för den finare smidesmanufakturen

i Eskilstuna, hvilken skola borde ställas i samband med

den tekniska skolan derstädes och under tillsyn af dess direktion, dock

att för anslagets åtnjutande det vilkor syntes böra bestämmas, att kommunen

vore skyldig tillhandahålla en för fackskolan fullt lämplig lokal,

äfven om hyresbeloppet derför skulle öfverstiga i kostnadsförslaget beräknade

500 kronor.

Vid föredragning af denna ansökan den 5 januari 1881 yttrade

jag, att det syntes mig vara uppenbart, att en dylik fackskolas upprättande

kunde vara af stort gagn för den finare smidesindustrien, såväl

i Eskilstuna som annorstädes i riket, hvarför något bidrag dertill af

statsmedel syntes vara väl på sin plats, ehuru under de vilkor, som

blifvit bestämda i Eders Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse af den 28

maj 1880 angående understöd åt tekniska afton- och söndagsskolor,

samt hemstälde med anledning häraf, att Eders Kongl. Maj:t ville föreslå

Riksdagen att, i stället för det tillförne anvisade anslaget å 20,000

kronor till understöd åt tekniska afton- och söndagsskolor, å extra stat

för år 1882 anslå 25,000 kronor för beredande af tillgång till understöd

åt lägre tekniska yrkesskolor.

Den af Eders Kongl. Maj:t i enlighet härmed aflåtna framställning

bifölls af Riksdagen; och utfärdades i ämnet nådig kungörelse

den 13 maj 1881, dervid såsom vilkor för åtnjutande af understöd från

omförmälda anslag föreskrefs, bland annat, att vederbörande kommun

skulle tillskjuta ett belopp åtminstone lika stort som statsbidraget.

Sedan direktionen för tekniska söndags- och aftonskolan i Eskilstuna

i ofvanberörda skrifvelse af den 4 oktober 1887 erinrat om nu

anförda förhållanden, meddelar den, att, enär staden saknade förmåga att

uppfylla de stadgade vilkoren för statsunderstöds erhållande, stadsfullmägtige

måst öfvergifva förhoppningen att få den ifrågavarande fackskolan

till stånd. Under sådana omständigheter togs, på direktionens initiativ,

frågan om hand af några enskilda personer med klar blick för en dylik

läroanstalts betydelse för den industriella utvecklingen. Dessa anskaffade

genom sammanskott nödiga medel för inrättande tills vidare i

mindre skala af en fackskola med nyss berörda uppgift. Denna skola,

som stäldes under direktionens öfverinseende, öppnades i januari 1886

s. 7 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 7

och hade nu fortgått 2 år. Den lokal, som af staden upplåtits åt skolan,

hade utgjorts af 3 rum i tekniska skolans hus, och derförutom hade

tekniska skolans ritsal fått användas vid undervisningen i friliandsteckning

m. m. Lärjungeantalet, som vårterminen 1886 utgjorde 6, hade

med hvarje termin stigit och uppgick under sistlidne hösttermin till

14. Arbetsåret hade omfattat tiden från den 1 september till den 1

juli. Den dagliga undervisningstiden hade utgjort 5 timmar och varit

förlagd till kl. 9—12 f. in. samt 3—5 e. m. Härunder hade undervisning

meddelats i följande ämnen och omfattning: 1) frihandsteckning:

teckning och skuggning efter gipsmodeller, teckning af statyer och

konstindustriella föremål jemte skuggning och färgläggning, äfvensom

de olika stilarternas kännetecken; 2) modellering af ornament i lera

samt afgjutning i gips, modellering i vax, att användas såsom modeller

för metallgjutning; 3) träsnideri: skärning af ornament och figurer å

linialer, tafvelramar o. d. samt af modeller för metallgjutning; 4) metallgravyr:

gravering af ornament och figurer å tafvelramar, skålar, brickor

och andra husgerådsartiklar; 5) svarfning för fri hand af trä och

metaller; 6) metallgjutning: uppformning i sand samt gjutning i zink,

brons och messing; 7) ciselering: bearbetning af drifna och gjutna föremål

med punsar; 8) etsning å stål jemte förgyllning; 9) drifning af

enkla ornament; 10) utfällning å galvanisk väg af koppar och messing

på gjutna pjeser af zink.

Ehuru de tillgångar, direktionen haft till sitt förfogande, icke medgifvit

skolans fotande på den breda bas, som stadsfullmägtige uti berörda

underdåniga framställning tänkt sig och som varit högeligen önsklig,

hade man dock redan vunnit den erfarenhet om den inom nyss angifna

trånga gränser arbetande skolan och dess resultat, att man kunnat

finna, att den inslagna vägen varit den rigtiga samt att undervisningsämnen

och metod blifvit lyckligt funna, hvilket berättigade till

den vissa förhoppning, att en läroanstalt af ifrågavarande art, organiserad

i den större skala, som stadsfullmägtige en gång föreslagit, skulle

blifva af den största betydelse för den finare metallindustriens utveckling.

Direktionen misströstade emellertid om möjligheten att längre än

till 1888 års slut kunna genom enskildas uppoffringar vidmagthålla ens

den nu bestående provisoriska fackskolan. Vid sådant förhållande, och

då behöfligheten af ifrågavarande läroanstalt vitsordats af alla de myndigheter,

som blifvit hörda deröfver förra gången, frågan var före, ville

direktionen, under åberopande af de skäl, som förut anförts för en dylik

skolas inrättande, ännu en gång påkalla Eders Kongl. Maj:ts nådiga

uppmärksamhet på denna för den industriella utvecklingen betydelse
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Åttonde liufrudtiteln.

fulla angelägenhet samt underdånigst anhålla, att bidrag af statsmedel

till inrättande i Eskilstuna af en s. k. fackskola för finare smides- och

metallindustri måtte, under förutsättning att staden bekostade nödig

lokal med uppvärmning, beredas, utan att vid anslaget fästades vilkor

af ytterligare bidrag från staden, enär sådant vilkor skulle omöjliggöra

skolans förverkligande.

Beträffande organisationen af denna fackskola har direktionen

föreslagit följande hufvudsakliga bestämmelser. Skolan skulle omfatta

en treårig kurs och stå under öfverinseende af direktionen för den tekniska

skolan i Eskilstuna samt vara underkastad den särskilda inspektion,

som Eders Kongl. Maj:t kunde finna skäligt förordna. Närmaste tillsynen

öfver skolan skulle uppdragas åt tekniska skolans föreståndare,

hvilken inför direktionen skulle vara ansvarig för undervisningens ordentliga

upprätthållande. Lärarne skulle tillsättas på förordnande och

entledigas af direktionen. Arbetsåret skulle räcka från den 1 september

till den 1 juli, och den dagliga arbetstiden skulle omfatta 6 timmar

för hvarje årsafdelning. För inträde skulle gälla samma fordringar, som

för inträde i tekniska söndags- och aftonskolan. Undervisningen skulle

omfatta följande ämnen: a) finare smidesarbeten, såsom konstlås, ornerade

nycklar, dörr- och skåpbeslag, mindre kassaskrin m. in.; b) finare

stålarbeten, såsom knifvar, saxar, broscher, knappar, portföljbeslag m.

in.; c) etsning eller s. k. damascering af stål; d) gravering af stål och

andra metaller; e) gjutning af finare metallarbeten, särskilt för montering

af byggnadssmiden, låsvred, gångjern in. in.; f) drifning af koppar

och messing; g) ciselering af gjutna och drifna arbeten; h) svarfning

af trä och metaller; i) träsnideri; k) modellering i lera och vax

samt gipsskärning; 1) fackritning: afteckning och komposition af föremål,

som kunna af eleven användas vid verkstadsarbetet eller yrket;

in) stillära. — Verktyg och materialier skulle anskaffas af direktionen.

Omkostnaderna för skolan hafva blifvit beräknade sålunda:

för en lärare i frihandsteckning, fackritning, modellering,

gipsskärning, etsning, träsnideri och stillära,

med 25 timmars undervisning i veckan .................. kronor 1,500: —

» en lärare i metallgjutning, ciselering, galvanisering,

gravering och drifning, med 25 timmars undervisning’

i veckan ............................... » 1,500: —

)> en lärare i finare jern- och stålarbeten samt svarfning

af metaller och trä, med 16 timmars undervisning

i veckan ...... » 1,000: —

v föreståndaren ..................... » 300: —

s. 9 Kontrollera mot PDF

Åttonde liufvudtiteln.

9

för vaktmästaren ........................................................................ kronor 100: —

» inköp och underhåll af modeller, verktyg, materi
alier

samt till belysning och andra utgifter............ » 1,100: —

summa kronor 5,500: —

Lokal med uppvärmning skulle lemnas såsom bidrag af staden.

öfver denna framställning af direktionen för tekniska söndagsoch

aftonskolan i Eskilstuna har yttrande infordrats från stadsfullmägtige

derstädes. De hafva i sitt underdåniga utlåtande förklarat, att, då

ifrågavarande framställning sammanfölle med deras egen tidigare ansökning

i samma ämne och, likasom denna, grundade sig på den öfvertygelsen,

att den föreslagna fackskolan blefve af största betydelse för den

finare smides- och metallindustriens utveckling i riket, stadsfullmägtige

på det varmaste förordade bifall till den underdåniga framställningen,

med tillkännagifvande tillika att staden vore villig att för fackskolans

inrättande derstädes tillhandahålla nödig lokal med uppvärmning.

Med stöd af hvad sålunda blifvit anfördt, och enär å ena sidan

den yrkesskicklighet, den ifrågasatta läroanstalten är afsedd att utbilda,

måste gagna landet i dess helhet, helst den komme eu af dess vigtigaste

industrigrenar till del och torde verka till minskning af den icke obetydliga

importen af utländska praktsmiden, samt å andra sidan anslaget

till lägre tekniska yrkesskolor erfordras för det dermed egentligen afsedda

ändamål, hvartill kommer att, såsom upplyst blifvit, Eskilstuna

stad saknar förmåga att lemna det tillskott till skolan, som kräfves,

för att densamma skall kunna erhålla del af berörda anslag, hemställer

jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att

till upprättande i Eskilstuna af en fackskola för finare smides- och metallindustri,

enligt de närmare bestämmelser Eders Kongl. Maj:t framdeles

torde meddela, bevilja på ordinarie stat ett anslag af 5,500 kronor, med

vilkor att Eskilstuna stad tillhandahåller skolan nödig och ändamålsenlig

lokal med uppvärmning; och föranleder detta en förhöjning af anslaget

för de tekniska läroverken från nuvarande beloppet, 370,400 kronor, till

375,900 kronor.

Veterinärundervisningen.

Med förmälan att veterinärinstitutets i Stockholm verksamhet under

de senare åren i högst betydlig mån utvidgats, så att i följd deraf den

för institutet nu gällande stat af den 30 maj 1879 funnits vara i flera

hänseenden otillräcklig för bestridande af de alltmera ökade utgifterna,

Bih. till Riksd. prof. 1888. 1 sand. 1 afd. 2

[4.]

Veterinärinstitutet

i

Stockholm.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Åttonde hufvudtiteln.

har direktionen för institutet i skrifvelse den 26 september 1887, efter

det lärarekollegiet vid upprepade tillfällen anhållit om beredande af

ökade tillgångar åt institutet, förklarat sig icke längre kunna undgå att

härom göra underdånig framställning och i sådant hänseende hufvudsakligen

anfört följande.

Väsendtligaste grunden till de af direktionen nu ifrågasatta förhöjningar

i anslaget för institutet vore det år efter år ökade antalet

veterinärelever, som vid institutet åtnjöte undervisning, och hvilket antal

vid början af år 1879 uppgått till 29 men derefter varit i ständigt stigande,

så att det vid början af år 1887 utgjorde 78, hvartill komme

hofslagarelärlingar, militära och civila, hvilkas antal under de senare

åren varit omkring 25. En så stor tillväxt i antalet af dem, som

vid institutet åtnjöte undervisning, fordrade tydligen större ansträngningar

af lärare och tjenstemän samt företrädesvis betydligt ökade

utgifter för undervisningsmateriel och förbrukningsartiklar af alla slag.

Också hade lärarekollegiet på grund häraf ifrågasatt dels inrättande af

en ny professur i fysiologi, dels förhöjning i aflöningsförmåner för

vissa af lärarne och tjenstemännen. Direktionen, som visserligen funnit

dessa förslag synnerligen behjertansvärda, hade likväl ansett sig

för närvarande icke böra derom göra någon underdånig framställning

men deremot, hvad anginge de anvisade beloppen till underhåll af byggnader

och stängsel sam£ för diverse utgifter, funnit behofvet af deras

ökande vara oafvisligt.

Vidkommande först byggnaders och stängsels underhåll, derför i staten

anvisats 1,000 kronor, hade direktionen redan i sin underdåniga framställning

den 18 september 1878 härtill begärt 1,500 kronor, hvilken

summa dock blifvit nedsatt till anförda belopp, af anledning att institutet

komme att mottagas i nytt och fullständigt skick, hvarför ock underhållet

då syntes tills vidare icke kräfva större anslag. Men äfven om

hvad sålunda anvisats funnits fullt tillräckligt under de första åren efter

inflyttningen i de nya byggnaderna, vore dock naturligt, att ett jemförelsevis

så ringa belopp som 1,000 kronor omöjligen kunde under

årens lopp vara tillfyllest för dessä stora byggnaders hållande i fullgodt

skick. De växande utgifterna härför hade ock exempelvis för år 1886

uppgått till 1,649 kronor 70 öre. I betraktande häraf, och då under de

närmast kommande åren tarfvades ännu större omkostnader för byggnadernas

underhåll, ansåge sig direktionen icke kunna för ifrågavarande

ändamål föreslå lägre belopp än 2,000 kronor årligen.

Beträffande anslaget till diverse utgifter, i nuvarande stat uppfördt

till 6,000 kronor, hade direktionen år 1878 beräknat äfven detta

s. 11 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

11

till ett högre belopp, eller 10,900 kronor, i stället för det förut utgående

anslaget 4,000 kronor, som visat sig otillräckligt för inköp af undervisningsmateriel

m. m., ehuru institutet härförutom haft att för ändamålet

disponera dels en årlig intägt af omkring 1,000 kronor för uthyrda magasinslägenheter,

dels ock en betydlig inkomst af institutets hofbeslagssmedja.

Under antagande att denna smedja, ehuru den vid institutets

flyttning till dess nuvarande lokal komme att förläggas till stadens

utkant, likväl skulle äfven derefter förmå uthärda täflan med enskilda

smedjor, hade Eders Kongl. Maj:t i den till Riksdagen år 1879 aflåtna

propositionen i ämnet pröfvat skäligt föreslå ifrågavarande utgiftspost

till 8,000 kronor, hvilket belopp Riksdagen — vid det förhållande att

dessa utgifter dittills icke öfverskridit sistnämnda belopp, och då under

år 1876, det senaste hvaröfver revisionsberättelse då funnits att tillgå,

behållningen af srhedjan uppgått till något öfver 6,000 kronor —ytterligare

nedsatt till nuvarande summan 6,000 kronor. Den gifna följden

häraf hade varit, att de hithörande utgifterna måst till det yttersta

inskränkas, utan att de detta oaktadt kunnat begränsas inom anslagssumman,

ett förhållande, som icke kunde fortfara utan att medföra menliga

följder för undervisningen. Till betäckande af dessa utgifter hade,

utöfver årsanslaget 6,000 kronor, användts en vid 1881 års början förefintlig

behållning, vidare besparingar under åren 1881—1883 å anslaget

till byggnadernas underhåll samt inkomster af smedjan och af institutets

stall.

Den förut varande intägten för uthyrda magasinslägenheter hade

helt och hållet bortfallit efter institutets fattning år 1880 till dess nya

lokal; och smedjan hade från samma tidpunkt lemnat långt mindre

inkomst än förut, eller i medeltal under åren 1881—1886 allenast 817

kronor 79 öre, beroende till någon del jemväl deraf att skoningen af

nummerhästarna vid Svea artilleriregemente och pontonierbataljonen,

hvilken förut verkstälts vid institutet, numera skedde vid de respektive

trupperna af vid dem anstäld personal. Institutets stall för sjuka djur

hade under år 1886 i stället för inkomst visat en förlust af 1,560 kronor

66 öre, eller, om kostnaden för derstädes förbrukad gas och vatten öfverfördes

till ett för hela institutet gemensamt konto, en vinst af endast

627 kronor 34 öre, detta beroende af det lägre antal sjuka djur, som

under året inlemnats till vård vid institutet, en följd åter af det stora

antal praktiserande veterinärer, som under senare åren i hufvudstaden

tillkommit. Då emellertid de sjuka djuren naturligen vore det vigtigaste

undervisningsmaterial för eleverna, måste direktionen antagligen, för

att om möjligt söka ernå ökad mängd af detta material, vara betänkt

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Åttonde hufvudtiteln.

på att ytterligare nedsätta den dagliga sjukvårds- och underhållskostnaden,

äfven med fara att stallet komme att lemna ringa eller ingen vinst.

De behof, hvilka under nu ifrågavarande anslagspost: till diverse

utgifter borde tillgodoses, har direktionen, med stöd af vunnen erfarenhet

eller på grund af verkstäld medelkostnadsberäkning, upptagit på

följande sätt specificerade:

instruktionssmedjan................................................ kronor 550: —

kemiska och histologiska laboratorierna......... » 800: —

anatomisalen............................................................... » 500: —

obduktionssalen........................................................ » 300: —

museer ................. » 500: —

biblioteket................................................................... » 1,500: —

inventarier................................................................... 500: —•

kirurgiska instrument m. m............................... » 650: •—

bränsle, gas och vatten......................................... » 4,700: —

ambulatoriska kliniken......................................... » 600: —

sekreteraren hos lärarekollegiet ........................ » 400: —

inre renhållning........................................................ » 700: —

yttre d:o ........................................................ » 600: —

skrifmaterialier, annons- och tryckningskostnad,

renskrift m. m......................................... » 500: —

summa kronor 12,800: —

Härifrån borde afgå beräknad inkomst af ambulatoriska

kliniken ................................. kronor 200: —

och af hofbeslagssmedjan .................. » 600: — 800-

hvarigenom slutsumman blefve ........................ kronor 12,000: —

I enlighet härmed har direktionen hemstält, det Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att förhöja det till veterinärinstitutet

nu utgående ordinarie anslaget, 43,100 kronor, till 50,100 kronor, eller

med 7,000 kronor, på det sätt, att anslagsposten: byggnaders och stängsels

underhåll skulle ökas från 1,000 till 2,000 kronor och anslagsposten:

till diverse utgifter från 6,000 till 12,000 kronor.

Efter nådig befallning har medicinalstyrelsen i ämnet afgifvit utlåtande

och dervid anfört, att af den utredning, direktionen för veterinärinstitutet

lemnat, syntes uppenbart, att det nuvarande årsanslaget vore

otillräckligt och en väsendtlig förhöjning deraf nödvändig, men tillika

ansett sig böra ifrågasätta, om icke den erforderliga anslagsförhöjningen

s. 13 Kontrollera mot PDF

Åttonde liufvudtiteln. 13

skulle kunna beräknas till något lägre belopp än det af direktionen

föreslagna, och i sådant hänseende erinrat, dels att behofvet af ökadt

anslag, enligt medicinalstyrelsens åsigt, endast i ringa mån borde tillskrifvas

den förökning af elevernas antal, som under senare år småningom

egt rum, alldenstund utom ökad förbrukning af bränsle, gas och

vatten endast de smärre utgiftsposterna för laboratorier, obduktionssalar,

inventarier m. m. kunde sägas vara väsendtligen beroende af elevernas

antal, medan detta deremot icke nämnvärdt inverkade på utgifterna för

byggnaders underhåll jemte en del andra utgiftsposter, för hvilka de

egentliga förhöjningarna blifvit ifrågasatta, dels ock huruvida icke sådana

förändringar skulle kunna genomföras, att en större inkomst kunde

erhållas af smedjan, äfven om dess belägenhet med afseende på tillfälle

till inkomster skulle vara sämre än förr.

Direktionen, som lemnats tillfälle att med anledning af hvad

medicinalstyrelsen anfört yttra sig, har dervid anmärkt, bland annat: att

det ökade antalet elever tydligen måste inverka på kostnaden jemväl

för anatomisal och operationsöfningar, instruktionssmedjan, kirurgiska

instrumenter och inre renhållning; att, då institutets byggnader, upptagna

till värde af 448,324 kronor, snart vore 10 år gamla och tarfvade

hvarjehanda reparationer, det för underhåll af byggnaderna och stängsel

äskade årliga belopp, 2,000 kronor, ingalunda vore för högt; att vid

institutet funnes tvenne smedjor, liofbeslagssmedjan och instruktionssmedjan,

af hvilka den senare vore uteslutande afsedd för undervisning

åt veterinärelever och civila hofslagarelärlingar i tillverkning af hästskor,

söm, för hofbeslaget erforderliga verktyg samt anbringande af hofbeslag

å döda hofvar, i följd hvaraf samma smedja icke kunnat eller kunde

medföra någon inkomst utan endast utgift, som blifvit allt större i mån

af elevernas ökade antal; att deremot hofbeslagssmedjan, som hade till

hufvudsaklig uppgift att bereda institutet såsom läroanstalt nödig tillgång

å det för undervisningen i den praktiska hofbeslagskonsten erforderliga

antalet lefvande hästar och som derför finge af allmänheten

anlitas för hästars skoning, väl tillförne under några år lemnat en icke

obetydlig inkomst, men att numera, sedan ett stort antal vid institutet

utbildade hofslagare bosatt sig i Stockholm och öppnat egna smedjor

— hvaraf 6, hufvudsakligen för skoning afsedda, å Östermalm, alla

mindre aflägse belägna än institutets — denna inkomst härigenom och

af orsaker, som här ofvan angifvits, i väsendtlig mån minskats, fastän

den af direktionen för skoning bestämda taxa upptoge lika pris med dem,

som i allmänhet beräknades vid i Stockholm befintliga smedjor; samt

att fara vore för handen att inkomsten komme att än mera nedgå, enär

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Åttonde liufvudtiteln.

direktionen- möjligen blefve nödsakad att ytterligare nedsätta taxan För

skoning, så vida nöjaktig tillgång på lefvande undervisningsmaterial i

hofbeslagskonsten skulle kunna beredas institutets talrika elever och

hofslagarelärlingar; tilläggande direktionen att utan den begärda ökningen

i årsanslaget undervisningen vid institutet icke kunde på ett fullt

tillfredsställande sätt bestridas.

Genom hvad direktionen i ärendet anfört synes till fullo ådagalagdt,

att nuvarande anslag till byggnaders underhåll och till diverse

utgifter äro otillräckliga. Förhöjningen af det senare anslaget torde

emellertid, särskildt med afseende å det höga belopp, som blifvit beräknadt

för biblioteket, för det närvarande kunna bestämmas något lägre

än direktionen föreslagit. Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen att på ordinarie stat bevilja förhöjning i anslaget

till veterinärinstitutet i Stockholm med 6,000 kronor, deraf 1,000

kronor till byggnaders och stängsels underhåll samt 5,000 kronor till

diverse utgifter; kommande härigenom ordinarie anslaget till nämnda

veterinärinstitut, nu 43,100 kronor, att uppgå till 49,100 kronor.

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.

[5.] Till senaste Riksdag gjordes af Eders Kongl. Maj:t framställning

Ny stat för om antagande, i öfverensstämmelse med ett af direktionen öfver institutet.

tutet för blinda afgifvet förslag, af lönestat för den vid institutet anstälda

personal, att tillämpas från och med den 1 juli 1888, vid hvilken

tid institutet kommer att taga de för detsamma nyuppförda byggnader

i besittning. Ehuru berörda förslag icke blef af Riksdagen godkändt,

enär detsamma icke angaf de med befattningarna vid institutet förenade

naturaförmåner, ansåg Riksdagen sig dock, med hänseende till institutets

förestående inflyttning i de nya lokalerna och dess deraf föranledda

vidgade verksamhet, böra något jemka beloppen af hittills utgående aflöningar.

Af sådan anledning bestämdes, att aflöningarna, beräknade

för helt år, skulle under år 1888 utgå enligt följande grunder, nemligen:

arfvode till direktor ...............................................

» )> 4 lärare, 1,500 kronor för hvarje,

» » 6 arbetslärare och lärarinnor, 1,000

kronor för hvarje, ..........................

» » 1 gymnastiklärare ...........................

för musikundervisning ..........................................

» en räkenskapsförare och sekreterare.........

kronor 4,000: —

» 6,000: —

» 6,000: —

» 900: —

» 900: -

» 500: —

s. 15 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

15

för läkare och sjukvård.......................................... kronor 1,200: —

)) vaktmästare och portvakt jemte vårdare
och

tjenstepersonalen, tillsammans ............ » 3,000: —

Riksdagen medgaf vidare, att direktor och två ämueslärare samt

tre arbetslärare och lärarinnor vid institutet skulle ega att under år

1888 tillgodonjuta ålderstillägg enligt samma grunder, som för år 1887

bestämts, nemligen direktor och de två ämneslärarne med 500 kronor

hvar samt de öfriga med 250 kronor hvar. För beredande af medel ej

mindre till ofvan angifna aflöningar och ålderstillägg än äfven för öfriga

utgifter till uppehållande af blindinstitutets verksamhet anvisade Riksdagen,

utöfver det till institutet utgående ordinarie anslaget, stort 21,000

kronor, på extra stat för år 1888 ett anslag af 25,300 kronor.

Det är uppenbart, att med institutets inflyttning i dess nya lokaler

de mera provisoriska förhållanden, under hvilka detsamma hittills

verkat, böra upphöra. Tidpunkten synes nu vara inne att gifva

åt institutet en fast ställning och organisation. Eders Kongl. Maj:t har

ock den 13 sistlidne juli anbefalt direktionen öfver institutet att inkomma

med förslag till ny definitiv stat för institutet, upptagande alla

de aflöningsförmåner så väl i kontant som in natura, hvilka direktionen

ansåge böra tillkomma institutets direktor och öfriga personal.

Till åtlydnad häraf har institutets direktion afgifvit förslag till

dylik stat, omfattande icke blott personalens aflöning och öfriga förmåner

utan äfven samtliga kostnader för lokalernas underhåll, lärjungarnes

kosthåll, värme, lyshållning m. m., allt på sätt här nedan närmare

inhemtas.

Den föreslagna aflöningsstaten för institutets personal upptager:

för direktor ............................................................... kronor

4 ämneslärare, 1,500 kronor för hvarje,...

6 arbetslärare och lärarinnor, 1,200 kronor

för hvardera, .............................................

1 gymnastiklärare.............................................

lärare i musik ...................................................

räkenskapsförare och sekreterare...............

5,000:

6,000:

7,200

1,200

1,200

750

summa kronor 21,350

Tillika skulle direktorn erhålla boställsvåning med vedbrand och

möjligen derjemte planteringsland, samt ämneslärare, arbetslärare och

lärarinnor bostad med värme.

Dessutom skulle direktorn och ämneslärarne ega rätt till ålders
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Åttonde ImfYudtiteln.

tillägg med 500 kronor efter 5 års och ytterligare 500 kronor efter 10

års väl vitsordad tjenstgöring, samt arbetsgivare och lärarinnor med

250 kronor efter 5 års och ytterligare 250 kronor efter 10 års väl vitsordad

tjenstgöring.

Till stöd för att direktors aflöning föreslagits att utgå med angifna

belopp har direktionen anfört, att hans befattning vore af synnerligen

ansvarsfull och mödosam beskaffenhet. Direktorn vid allmänna

institutet för döfstumma, hvilkens göromål icke i något afseende vore

mera magtpåliggande än direktorns vid blindinstitutet, uppbure en årlig

lön af 5,000 kronor samt dessutom numera två ålderstillägg å tillsammans

1,000 kronor äfvensom innehade boställsvåning med vedbrand

samt köksträdgård. Så vida man ville påräkna en för befattningen

fullt lämplig och duglig person, hvarpå institutets framgångsrika verksamhet

dock ytterst berodde, borde det icke ifrågasättas en lägre aflöning

än den nu föreslagna, i synnerhet som, förutom de göromål, hvilka

kunde anses vara enahanda för båda institutens föreståndare, direktorn

för blindinstitutet särskilt hade att vid anstaltens tryckeri ombesörja

utgifvandet af böcker, afsedda för blinda, samt att anskaffa och tillhandahålla

arbetsmaterial och verktyg åt de i landsorten arbetande

blinda äfvensom att öfvervaka, att den undervisning de i blindanstalten

erhållit, så vidt möjligt vore, gjordes fruktbringande.

I afseende å ämneslärarne erinrar direktionen, att komiterade för

afgifvande af förslag till blindundervisningens ordnande i det af dem

den 17 december 1880 afgifna betänkande enhälligt ansett, att den föreslagna

aflöningen, 1,500 kronor, vore den minsta, som kunde erbjudas

en ämneslärare vid blindinstitutet. En af komiténs ledamöter hade i

afgifven reservation yrkat, att den ursprungliga lönen borde höjas till

2,000 kronor. Och under de sju år, som förflutit sedan komitén afgaf

sitt betänkande, hade det visat sig vara förenadt med svårighet att

med de aflöningsförmåner, man haft att erbjuda, åt institutet förvärfva

fullt dugliga och skickliga lärarekrafter.

Beträffande orbetslärarne och lärarinnorna har direktionen fäst uppmärksamheten

derå, att komitén på angifna grunder beräknat deras

aflöning öfver hufvud till 1,200 kronor för dem hvar samt derjemte för

dem föreslagit två ålderstillägg, hvardera å 300 kronor. Handtverkslärarne

vid döfstuminstitutet åtnjöte visserligen för närvarande, jemte fri

bostad och vedbrand, endast 1,000 kronor i årligt arfvode. Men såsom

komitén jemväl framhållit, måste arbetsundervisningen intaga en långt

mera framstående ställning inom blindinstitutet än inom döfstuminstitutet,

så vidt det skulle blifva möjligt att utbilda den blinde till en prak
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

17

fisk ocli duglig medlem i samhället. Af sådan anledning kräfde arbetsundervisningen

vid blindinstitutet ungefär lika lång tid som ämnesundervisningen,

så att arbetslärarne måste oförtrutet egna hela sin

tid åt de blindas undervisning, och det fordrades af arbetslärarne icke

blott insigt och skicklighet i yrket utan äfven särskilda anlag jemte

förmåga och duglighet att på bästa sätt handleda den blindes utbildning

i det för honom lämpligaste yrket. Direktionens förslag angående arbetslärares

och lärarinnors löneförmåner skilde sig endast från nämnda

komités i fråga om deras ålderstillägg, som direktionen ansett kunna

nedsättas från 300 till 250 kronor.

För gymnastikläraren har direktionen i likhet med komitén beräknat

en årlig aflöning af 1,200 kronor. Direktionen har dervid, under

erinran om hvad komitén framhållit rörande gymnastikens stora och

genomgripande betydelse för de blinda, anfört, att, enligt institutets

nuvarande stat, gymnastikläraren för 9 timmars undervisning i veckan

uppbure 900 kronor om året. Så väl direktionen som de af Eders

Kongl. Maj:t särskildt förordnade revisorer för granskning af institutets

räkenskaper och förvaltning hade emellertid ansett den hittills anslagna

tiden för gymnastikundervisningen vara otillräcklig. Men den nuvarande

lokalens beskaffenhet samt institutets begränsade tillgångar hade dock

ej medgifvit någon större utsträckning af denna undervisning. Efter

inflyttningen i den nya lokalen, och då lärjungarnes antal komme att

ökas till 100, blefve det nödvändigt att till gymnastik anslå minst 12

timmar i veckan. De blindas undervisning i gymnastik skilde sig i

väsendtlig grad från seende personers, och en längre tids erfarenhet

vore af nöden, innan läraren hunnit fullt sätta sig in i de blindas rätta

behandling, en omständighet, som måste föranleda dertill, att täta ombyten

af gymnastiklärare vore ytterst menliga. Då gymnastikläraren

icke kunde erhålla bostad inom anstalten utan måste från hufvudstaden,

der han sannolikt komme att vara bosatt, dagligen företaga resor till det

en half mil derifrån å Tomteboda inrättade institutet, kunde en duglig

lärare i gymnastik ej påräknas för lägre aflöning än 1,200 kronor årligen.

Till stöd för beräkningen af kostnaden för musikundervisningen till

1,200 kronor har direktionen åberopat, att för undervisningen i sång

komme att erfordras åtminstone 6 timmar i veckan, och instrumentalmusiken

toge minst 12 timmar i veckan i anspråk. Dessutom borde

undervisning meddelas i pianostämning, en sysselsättning, som visat

sig synnerligen lämplig och inkomstbringande för de blinda.

Hvad slutligen angår det till aflöning af räkenskapsföraren och sekreteraren

föreslagna årliga arfvodet af 750 kronor, har direktionen för
Bih.

till Biksd. prof. 1888. 1 samt. 1 afd. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Åttonde hufvudtiteln.

malt, att sekreteraren och kamreraren vid allmänna institutet för döfstumma

uppbure 1,500 kronor i arfvode, och att göromålen för innehafvaren

af motsvarande befattning vid blindinstitutet icke torde komma

att blifva synnerligen mindre omfattande. En fullt lämplig och passande

person kunde derför ej påräknas för lägre arfvode än 750 kronor

om året.

I sammanhang med denna redogörelse för de aflöningsförmåner,

som sålunda ansetts böra tillkomma institutets personal, har direktionen

uppgjort en beräkning af de anslagsbehof, som i öfrigt kunde erfordras

för institutets verksamhet. För dessa behof och de grunder, direktionen

följt vid beloppens beräkning, har direktionen lemnat följande redogörelse

under nedannämnda rubriker:

l:o. Lokalernas underhåll:

De årliga kostnaderna härför beräknades af direktionen till 2,500

kronor, eller till samma belopp, hvartill de af förut nämnda komité upptagits.

Då kostnaderna för de nya byggnaderna komme att uppgå till

omkring 450,000 kronor, motsvarade den beräknade kostnadssumman

det belopp, som uppkomme vid användandet af den procentberäkning,

som vanligen följdes vid kalkyler öfver underhållskostnaden för enskilda

byggnader, samt syntes vara tillräcklig, synnerligast under den närmaste

framtiden, då underhållet af de nyuppförda byggnaderna torde blifva

jemförelsevis ringa.

2: o. Undervisningsmateriel:

Till inköp och underhåll häraf vore ett belopp af 1,200 kronor

erforderligt. För blindundervisningens olika grenar kräfdes, såsom

komitén redan anmärkt, särskild, ofta ganska dyrbar materiel, såsom

upphöjda kartor, särskilt för blinda afsedda böcker, räknetaflor, modeller

af mångahanda slag, skrifmaskiner m. m. Tillgång till god, riklig

och för ändamålet afpassad undervisningsmateriel vore inom en

blindanstalt af, om möjligt, större vigt och betydelse än inom andra

undervisningsanstalter. Enligt af direktionen lemnad upplysning uppginge

blindinstitutets i Köpenhamn utgifter för undervisningsmateriel

årligen till omkring 5,000 kronor och hade år 1886 utgjort ej mindre

än 5,587 kronor 31 öre.

3:o. Inventarier:

Uppköp och underhåll häraf hade äfven beräknats komma att

uppgå till 1,200 kronor. Att i detalj motivera behofvet af den föreslagna

summan syntes direktionen leda till allt för stor vidlyftighet,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

19

helst, med hänsigt till de många och olikartade slag af inventarier, som

oundgängligen behöfdes för eu anstalt af ifrågavarande beskaffenhet,

det vore uppenbart, att den föreslagna summan icke komme att lemna

tillfälle till annat än nödvändiga utgifter.

4:o. Kosthåll:

Kosthållet för lärjungarne hade upptagits till

60 öre om dagen för hvar och en, eller tillsammans

för 100 lärjungar under 330 dagar till........................... kronor 19,800: —

samt för vårdare- och tjenstepersonalen (11 personer)

till 70 öre om dagen för hvar och en under 365

dagar, eller till sammanlagdt................................................ » 2,810: 50

summa kronor 22,610: 50.

Kosthållet för lärjungarne hade beräknats för blott 330 dagar,

emedan flertalet af dem antagits komma att fortfarande såsom hittills

tillbringa större delen af sommarferierna i sina hem. Ehuruväl den

beräknade kostnaden af blott 60 öre om dagen för hvarje lärjunge

kunde synas för låg, trodde dock direktionen, att densamma, att döma

af den erfarenhet, som hittills vunnits inom blindinstitutet, vore tillräcklig.

5:o. Beklädnad:

Direktionen hade beräknat kostnaden härför till 6,000 kronor, eller

till 60 kronor för hvarje lärjunge. Komitén hade visserligen förestält

sig, att en kostnad af 50 kronor skulle för detta ändamål blifva tillräcklig.

Men oaktadt all möjlig sparsamhet iakttagits, hade det likväl

ej tyckats direktionen att besörja institutets hittillsvarande lärjungars

beklädnad till detta pris. Kostnaden härför hade utgjort 3,699 kronor

34 öre för år 1884, 3,753 kronor 37 öre för år 1885 och 3,676 kronor

90 öre för år 1886, motsvarande, då lärjungeantalet uppgått till 60, omkring

60 kronor för hvarje elev.

6:o. Läkare och sjukvård:

Härför hade ett sammanlagdt belopp af 1,500 kronor ansetts erforderligt.

Efter hvad direktionen meddelat, uppginge enligt institutets

räkenskap utgifterna för berörda ändamål under år 1886, då institutet

räknade 58 lärjungar, till 810 kronor 91 öre, men efter öfverflyttningen

till Tomteboda och sedan lärjungarna kommit att till afsedt antal ökas,

måste, enligt direktionens åsigt, arfvodet till läkaren höjas samt särskild

sjuksköterska anskaffas. För framtiden kunde institutet icke påräkna

att, såsom hittills ofta egt rum, specialister i ögonsjukdomar skulle vid

förefallande behof lemna råd och bistånd utan särskild ersättning.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Åttonde hufvudtiteln.

7:o. Vårdare- och öfrig tjenärepersonal:

För denna personals aflöning hade af direktionen beräknats ett

sammanlagdt belopp af endast 3,500 kronor såsom nödvändigt, då deremot

löneförmånerna för vaktmästare och portvakt samt vårdare och

tjenare af komitén upptagits till 4,100 kronor årligen.

8:o. Tvätt och renhållning:

Kostnaderna härför, som af direktionen beräknats till 2,000 kronor

årligen, hade uppgått år 1884 till 1,289 kronor 71 öre, år 1885 till

1,150 kronor 76 öre och år 1886 till 1,120 kronor 4 öre.

9:o. Värme och lyshållning:

Den årliga utgiften härför upptoges till 5,000 kronor. Direktionen

ansåge visserligen, att för närvarande saknades erforderlig insigt och erfarenhet

för bedömandet af den föreslagna summans tillräcklighet, men

att, då institutets nya byggnader komme att till största delen uppvärmas

med ånga, och det blefve nödvändigt att anställa en maskinist

för ångpannornas vård och skötsel, samt det äfven inom en blindanstalt

vore lika behöfligt som inom andra uppfostringsanstalter att under den

mörka årstiden upplysa de särskilda lokalerna, den föreslagna summan

syntes vara den minsta, som för dessa ändamål erfordrades.

10:o. Diverse utgifter:

Denna post hade med ledning af hittills vunnen erfarenhet och för

slutsummans jemnande beräknats till 2,639 kronor 50 öre.

Sammanlagda årliga kostnaden för uppehållande af blindinstitutets

verksamhet uppgår sålunda enligt direktionens här ofvan angifna förslag

till 69,500 kronor, deraf för aflöningar 21,350 kronor och för öfriga

utgifter 48,150 kronor, hvartill komma redan medgifna ålderstilllägg

till åtskilliga lärare vid institutet, 2,250 kronor; och utgör alltså

hela den beräknade utgiftsstaten tillsammans 71,750 kronor.

Mot den af direktionen framlagda aflöningsstat, hvilken i fråga

om de kontanta beloppen och ålderstilläggen öfverensstämmer med

Eders Kongl. Maj:ts förslag till senaste Riksdag, har jag ej funnit något

annat att erinra, än att det synes mig lämpligt, att direktors kontanta

aflöning fördelas i lön och tjenstgöringspenningar, såsom vid senare

löneregleringar i allmänhet egt rum. Härvid bör lönen bestämmas till

3,000 kronor, och återstående 2,000 kronor anses såsom tjenstgöringspenningar.

Ålderstilläggen böra såsom vanligt ega rum å lönen. De

af direktionen i öfrigt angifna aflöningsförmåner och direktionens be
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

21

räkning af de eljest för institutet erforderliga utgifterna gifva mig ej

anledning till någon anmärkning.

Till bestridande af samtliga utgifter har direktionen beräknat följande

inkomster:

afgifter af elever ..................................................................... kronor 5,500: —

ränta å donationer, utgörande i kapital omkring 40,000

kronor, efter 4 procent ................................................ » 1,600: —

kollektmedel ............................................................................... » 600: —

summa kronor 7,700

och har direktionen hemstält, att af statsmedel måtte

beviljas utöfver det på ordinarie stat uppförda

anslaget, som utgör......................................................... kronor 21,000:

ytterligare: för år 1889 dels enahanda belopp, som

blifvit för år 1888 beviljadt, eller 25,300 kronor,

dels ock derutöfver 17,750 kronor, eller tillhopa » 43,050:

summa kronor 71,750:

Detta förslag till inkomststat föranleder mig till följande erinringar.

Direktionen har i första rummet upptagit afgifter af elever och

dervid anfört, att direktionen ansett sig vid beräkningen af dessa afgifter

endast böra upptaga det belopp, hvartill de under de tre sista

åren i medeltal uppgått, eller 5,500 kronor.

Det under nämnda år influtna beloppet af elevafgifter synes mig

dock ej böra för framtiden läggas till grund för beräkningen deraf.

Institutets elevantal har hitintills uppgått till högst 60, och af dessa

hafva omkring 36 varit frielever. Det nämnda beloppet har sålunda

erlagts af ett jemförelsevis litet antal betalande elever, eller omkring 24.

Årsafgiften af hvarje betalande elev har utgjort högst 300 kronor, men

omkring hälften har betalt derunder, dock ej mindre än 150 kronor.

Då nu institutets verksamhet kommer att utvidgas, så att der kunna

intagas 100 elever, eller 40 utöfver det först afsedda antalet, bör äfven

en ökad inkomst af elevafgifter kunna beräknas.

Den förenämnda komitén för blindundervisningens ordnande har

föreslagit, att för hvarje elev vid institutet skulle erläggas eu afgift af

350 kronor, men om detta belopp torde vara något för högt, anser jagdock,

att samma afgift, som erlägges vid blindskolan i Vexiö, eller 300

kronor, äfven bör vid institutet erläggas för hvarje elev, som hädanefter

vid institutet intages, dock med bibehållande af det antal frielever,

som enligt hittills gällande föreskrifter der fått emottagas.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Åttonde liufyudtiteln.

Såsom bidrag till elevernas underhåll vid nämnda skola hafva

landsting och städer, som ej deltaga i landsting, på grund af Eders

Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning anvisat större eller mindre

belopp. Man torde ock kunna hysa den vissa förhoppning, att landstingen

ej skola undandraga sig att äfven för elever, som intagas vid

institutet, anvisa medel till underlättande af kostnaderna för föräldrar,

målsmän och kommuner.

Om alltså årsafgiften för elev, som hädanefter vid institutet intages

utan att erhålla frielevplats, bestämmes till 300 kronor, skulle de

40 nya elever, hvilkas underhåll och beklädnad i direktionens utgiftsberäkning

betydligt bidraga till de ökade utgifterna, å andra sidan för

institutet medföra en ökad inkomst af 12,000 kronor. Att så många

nya elever skulle komma att under den närmaste framtiden vid institutet

intagas är dock ej sannolikt, äfven om blinda barn inom den för

intagning i blindskola bestämda åldern, såsom i Eders Kongl. Maj:ts

framställning till senaste Riksdag omförmäldes, fortfarande komma att

vid institutet vinna inträde. Det är sålunda ovisst, när inkomsten af

elevafgifter kan beräknas uppgå till hela det nämnda beloppet. Ett

mindre elevantal bör emellertid föranleda dertill, att besparingar kunna

göras å flera utgiftsposter, synnerligen i fråga om kosthåll och beklädnad.

Kostnaderna för dessa två poster för hvarje elev uppgå enligt

den af direktionen begagnade beräkningsgrund till 258 kronor. Härigenom

motverkas i väsendtlig mån de menliga följderna för institutets

ekonomi, i fall elevafgifter till påräknadt belopp icke inflyta.

Om jag anser mig kunna utan fara för institutets ekonomi beräkna

inkomsterna af elevafgifter redan nu till 15,500 kronor, eller 10,000

kronor högre än direktionen beräknat, är det således af det skäl, att,

om, såsom sannolikt är, ett så stort belopp de första åren icke inflyter,,

detta beror deraf, att elevantalet är mindre än direktionen antagit,

hvaraf följer en minskning i utgifter, som i det närmaste motsvarar

bristen i beräknad inkomst af elevafgifter.

Genom det nu föreliggande förslaget afses att gifva det nya institutet

för blinda en fast organisation, och det torde då icke vara lämpligt

att inom det anslag, som för institutet på ordinarie stat erfordras,

jemväl upptaga ålderstilläggen för direktorn och öfriga lärarepersonalen,

enär beloppet af dessa ålderstillägg är beroende deraf, huruvida vexlingar

inom personalen ega rum eller ej. Skulle den nuvarande personalen

en längre tid blifva oförändrad, varder det föreslagna beloppet,

2,250 kronor, som utgår för år 1888, alldeles otillräckligt. Till förekommande

af täta rubbningar uti institutets stat anser jag derför än
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 23

damålsenligast, att, i likhet med hvad i allmänhet eger rum, ålderstillläggen

utgå af hufvudtitelns förslagsanslag.

Med iakttagande af hvad sålunda anförts skulle för blindinstitutet

å dess stat erfordras:

till aflöningar.............................................................................. kronor 21,350: —

» öfriga här ofvan i 10 punkter upptagna utgiftsposter

.................................................................... » 48,150: —

summa kronor 69,500: —

Till bestridande häraf beräknas:

elevafgifter ................................................................................ kronor 15,500: —

räntemedel.......................... » 1,600: —

kollektmedel .............................................................................. » 600: —

institutets nuvarande ordinarie anslag.............. » 21,000: —

summa kronor 38,700: —

Således återstå 30,800 kronor i stället för de för år 1888 på extra

stat uppförda 25,300 kronor, hvadan den verkliga anslagsförhöjningen

på institutets stat blifver 5,500 kronor.

Jag hemställer, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, med godkännande af ofvan omförmälda aflöningsstat å tillhopa 21,350

kronor och öfriga angifna aflöningsförmåner för direktor, lärare och

lärarinnor vid institutet, bevilja, för tillämpning af samma stat och för

bestridande af institutets utgifter i öfrigt, förhöjning af institutets nuvarande

ordinarie anslag, 21,000 kronor, med 30,800 kronor, eller till

51,800 kronor, äfvensom medgifva, att de för institutets direktor, lärare

och lärarinnor afsedda ålderstillägg må utgå af åttonde hufvudtitelns

förslagsanslag: ålderstillägg.

Öfriga ordinarie anslag.

I särskild nådig proposition den 31 december 1887 angående veterinärinrättningen

i Skara har Eders Kongl. Maj:t föreslagit nedsättning

med 1,500 kronor i det till nämnda anstalt utgående ordinarie anslag,

hvarom jag anser mig böra här erinra.

Beträffande öfriga ordinarie anslag under åttonde hufvudtiteln bär

jag icke att föreslå annan förändring, än att, för jemnande af hufvudtitelns

slutsumma, förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved

m. in., för närvarande upptaget till 22,398 kronor, måtte ökas med 415

kronor till 22,813 kronor.

[6.]

Skrifmaterialier,

expenser,

ved

m. m.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Åttonde hufvudtiteln.

[7.]

Utgifvande

af historiska

handlingar.

[8.]

Tillbyggnad

för riksarkivet.

[9.]

Statens konstindustriella

samlingar.

Extra anslag:

Riksarkivet.

I skrifvelse den 30 september 1887 har riks arki varien underdånigst

hemstält, det Eders Kong!. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att

till fortsatt utgifvande i tryck genom riksarkivet af sådana skrifter och

handlingar, som äro af vigt för fäderneslandets historia, uppföra på

1889 års stat 3,000 kronor, eller samma belopp, som under derå föregående

år varit för ändamålet årligen beviljadt.

Med anledning häraf tillstyrker jag, det Eders Kongl. Maj:t behagade

föreslå Riksdagen att för ifrågavarande ändamål på extra stat

jemväl för år 1889 anvisa ett belopp af 3,000 kronor.

Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts framställning om uppförande af

en tillbyggnad för riksarkivet har Riksdagen för ändamålet beviljat ett

anslag af 575,000 kronor, hvaraf på extra stat anvisats 100,000 kronor

för år 1886, 250,000 kronor för år 1887 och 75,000.kronor för år 1888,

eller tillhopa 425,000 kronor. Jag tillstyrker, att Eders Kongl. Maj:t

måtte föreslå Riksdagen att till fortsättande af arbetena å denna tillbyggnad

anvisa på extra stat för år 1889 hälften af återstående beloppet

med 75,000 kronor.

Nationalmuseum.

I skrifvelse den 14 september 1887 har intendenten vid nationalmuseum

underdånigst hemstält, det Eders Kongl. Maj:t måtte täckas

till vård, underhåll och tillökning af statens konstindustriella samlingar

äska af Riksdagen ett extra anslag jemväl för år 1889 af 4,000 kronor,

att jemte 1,000 kronor af vid museet inflytande förevisningsmedel användas

enligt samma fördelning, som för åren 1886, 1887 och 1888 redan

blifvit faststäld.

Af samma skäl, som vid föregående framställningar i detta ämne

anförts, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen

att jemväl för år 1889 anvisa ett extra anslag af 4,000 kronor

för vård, underhåll och tillökning af statens konstindustriella samlingar.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 25

Lifrustkammaren.

I skrifvelse den 14 september 1887 har intendenten vid nationalmuseum

underdånigst hemstält, det Eders Kongl. Maj:t måtte för tillsyn,

underhåll och vård af lifrustkammarens samlingar af Riksdagen äska på

extra stat äfven för år 1889 enahanda anslag, som för hvardera af åren

1886, 1887 och 1888 beviljats, eller 5,800 kronor.

Under åberopande af hvad i detta ärende förut blifvit al mig

anfördt, och enär samma belopp fortfarande är behöfligt för att under

år 1889 användas enligt enahanda grunder, som för de nyssnämnda tre

föregående åren tillämpats, får jag i underdånighet tillstyrka, det Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för tillsyn, underhåll och

vård af lifrustkammarens samlingar in. m. anvisa på extra stat jemväl

för år 1889 ett anslag af 5,800 kronor.

Domkapitlens expeditioner.

För att åt tjenstemännen vid domkapitlens expeditioner, i afseende

å hvilka något löneregleringsförslag, grundadt på fullständig utredning,

ännu ej kunnat framläggas, bereda tillfällig löneförbättring under år 1889,

i likhet med föregående år, erfordras anslag till oförändradt belopp;

och får jag fördenskull i underdånighet tillstyrka framställning till Riksdagen

derom, att för berörda ändamål måtte å extra stat för år 1889

anvisas 3,716 kronor.

Domkyrkorna i Upsala och Skara.

På Eders Kongl. Maj:ts framställning har Riksdagen beviljat till

restaurering af Upsala domkyrka 500,000 kronor och till restaurering

af Skara domkyrka 250,000 kronor. Af dessa belopp hafva för hvardera

af åren 1886, 1887 och 1888 anvisats för domkyrkan i Upsala

70,000 kronor och för domkyrkan i Skara 35,000 kronor. I öfverensstämmelse

härmed tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen att till fortsättande af dessa restaureringsarbeten anvisa på

extra stat jemväl för år 1889 enahanda belopp, eller för Upsala domkyrka

70,000 kronor och för Skara domkyrka 35,000 kronor.

Universiteten.

Med anledning af vederbörandes framställningar om fortfarande

understöd af statsmedel för de vid universiteten befintliga seminarier

för språkvetenskap och matematik, får jag, under åberopande af hvad

tillförne i detta hänseende anförts, i underdånighet tillstyrka, att Eders

Bill. till Rilcsd. prof. 1888. 1 samt. 1 afd. 4

[10.]

Lifrust
kammaren.

[ii.]

Tillfällig

löneförbättring

åt tjenstemännen

vid domkapitlens

expeditioner.

ri2.]

Restaurering

af TJpsala

och Skara

domkyrkor.

[13-]

Seminarier

för språkvetenskap

och

matematik.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Åttonde hufvudtiteln.

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att åt ifrågavarande anstalter

äfven för år 1889 bevilja extra anslag till samma belopp som förut,

nemligen:

till det språkvetenskapliga seminariet i Upsala............ kronor 3,000: —

y> }) » » Lund ............ » 2,950: —

» )) matematiska N » » Upsala..........» 1,500: —

» » » » » Lund ............ » 1,000: -

L14-J I underdånig skrifvelse den 27 sistlidne september har universitets
tyslT,

franska kansle™, bland annat, anmält och till bifall förordat en af det större

och engelska akademiska konsistoriet i Upsala, på anhållan af filosofiska fakultetens

spUpZaid humanistiska sektion, ånyo gjord framställning om ett årligt anslag af

universitet. 6,000 kronor till lärare i tyska, franska och engelska språken vid

universitetet.

Till stöd för denna sin anhållan har sektionen åberopat hvad eu

af dess ledamöter professorn i ny-europeisk lingvistik och modern literatur

J. I. Hagberg redan år 1885 anfört i en till sektionen skriftligen

gjord framställning i ämnet, hvarjemte sektionen med ledning af professor

Hagbergs uttalade mening’ bifogat den förklaring, att ifrågavarande

förslag antagligen icke komme att utöfver aflöningsbeloppet

medföra några särskilda kostnader för det allmänna.

Beträffande vigten af ifrågavarande anslag har professor Hagberg

i berörda skrifvelse framhållit, att det redan länge vid universitetet visat

sig behöfligt att bereda den studerande ungdomen tillfälle att under god

ledning öfva sig i tyska, franska och engelska språkens talande och

skrifvande, samt att uppenbart voi-e, det behofvet af sådan öfning blefve

allt känbarare, ju mera beröringen med främmande folk tilltoge i liflighet

och mångsidighet och ju mera anspråken på färdighet och skicklighet

hos lärarne i främmande lefvande språk vid de allmänna läroverken

måste stegras. För afhjelpande af den brist, som i nämnda hänseende

länge funnits, hade tid efter annan särskilda åtgärder vidtagits, men då

nödiga penningmedel icke funnits att tillgå, hade dessa åtgärder dels

blifvit inskränkta inom ett allt för litet område, dels för sin möjlighet

varit beroende på särskilda gynsamma omständigheter, som endast tillfälligtvis

erbjudit sig. Utan säkert beräknelig^ penningmedel kunde

det. ifrågavarande behofvet af undervisning och öfning icke på ett varaktigt

sätt och i nog stor omfattning afhjelpas. Det fordrades nemligen,

att i hvart och ett af de ofvan nämnda språken anstäldes en lärare,

som hade detta språk till sitt modersmål och derjemte vore i besittning

af den bildning'' och lärareskicklighet, som gjorde det möjligt att med
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

27

dela god och säker undervisning och ledning. En sådan fordran kunde

icke uppfyllas, om man icke för en något längre tid, exempelvis sex

år, hade att erbjuda en nöjaktig, af alla tillfälligheter oberoende årlig

inkomst och derjemte nödig sjelfständighet i lärareverksamhetens utöfning.

Endast på detta sätt kunde man å ena sidan undvika den fara,

som ofta förut och jemväl af den läroverkskomité, som den 25 augusti

1884 afgaf sitt betänkande, icke utan skäl framhållits såsom förenad med

inkallande af utländingar af ofta måhända tvifvelaktig bildningsgrad, och

å andra sidan bereda medellösa studerande tillfälle att, så mycket som

kunde behöfvas, begagna sig af ifrågavarande lärares undervisning och

ledning. Då icke blott nyss nämnda läroverkskomité på goda grunder och

med stor bestämdhet förordat en väl behöflig utvidgning och förbättring

i undervisningen i främmande lefvande språk vid universiteten, utan

äfven sedermera såväl filosofiska fakulteten och hennes båda sektioner

som ock det större akademiska konsistoriet i detta hänseende förklarat

sig dela komiténs mening, borde såsom eu första åtgärd för vinnande

af detta ändamål vid universitetet anställas särskilda lärare i tyska,

franska och engelska språken. Säkerligen skulle genom en dylik åtgärd

universitetsstudierna i nämnda språk i hög grad främjas och särskildt

utbildningen af duglige lärare för de allmänna läroverken kraftigt

befordras.

Beträffande ifrågavarande lärares anställande, löneförmåner och

åligganden har professor Hagberg föreslagit: att universitetets kansler

skulle ega att efter förslag af filosofiska fakultetens humanistiska sektion

till lärare för en tid af sex år antaga och förordna utländing, som hade

det språk, hvari han skulle undervisa, till sitt modersmål och egde den

vetenskapliga bildning, som för hans lärareverksamhet kunde anses

behöflig; att dylik lärare skulle åtnjuta ett årligt arfvode af 2,000 kronor,

som qvartalsvis till honom utbetalades; samt att det skulle åligga bemälde

lärare att, hvar och en i det språk, som utgjorde hans läroämne,

under den del af läsåret, då offentliga föreläsningar hölles, tre timmar

i veckan meddela offentlig undervisning på det sätt, som af kanslern

efter förslag af humanistiska sektionen föreskrefves, och dessutom under

samma tid likaledes tre timmar i veckan gifva enskild undervisning åt

studerande mot en af det mindre akademiska konsistoriet efter humanistiska

sektionens förslag bestämd afgift, hvilken af hvarje studerande,

som begagnade sig af denna undervisning, skulle vid lärokursens början

erläggas, samt slutligen att mot den ersättning, han sjelf funne skälig,

meddela enskild undervisning åt de studerande.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Åttonde hufvudtiteln.

[15.]

Carolinaredivivabyggnaden

i

Upsala.

Det större akademiska konsistoriet har för sin del tillagt, att de

vid universitetet tillgängliga lärarekrafterna ovilkorligen behöfdes för den

vetenskapliga undervisningen i dessa språk och ej kunde medhinna att

derjemte meddela den undervisning, som med förevarande förslag afsåges.

Af hvad i ämnet blifvit anfördt torde otvetydigt framgå, att studiet

af de främmande lefvande språken vid universitetet skulle vinna ej ringa

förkofran särskild t i fråga om beredande af skickliga lärare för läroverken

äfvensom beträffande andra praktiska syften, derest undervisning kunde

erhållas af personer, som, med de särskilda språken till modersmål, egde

tillräcklig vetenskaplig bildning och lärareskicklighet för att kunna uppträda

såsom akademiska lärare i dessa ämnen. Deremot synes det mig

något tvifvelaktigt, om arfvodena böra fixeras till ovilkorligen samma

belopp, 2,000 kronor, för hvarje lärare. Möjligen kan det blifva nödvändigt

att af anslaget anvisa något mera åt en lärare än åt en annan.

Någon ovilkorlig bestämmelse härutinnan torde ej erfordras för anslagets

beviljande, utan synes lämpligast, att Eders Kongl. Maj:t framdeles,

på kanslerns förslag, meddelar föreskrifter jemväl i afseende å beloppet

af det årliga arfvode, som bör respektive lärare erbjudas. Jag hemställer

derför i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att å extra stat bevilja ett belopp af 36,000 kronor för anställande

vid Upsala universitet under sex år af lärare i tyska, franska och

engelska språken enligt de närmare bestämmelser, Eders Kongl. Maj:t

kan finna godt meddela, samt af nämnda belopp anvisa 6,000 kronor

att utgå under år 1889.

Beträffande det af Eders Kongl. Maj:t vid senaste Riksdag äskade

anslag till förändring af Carolina-rediviva-byggnaden i Upsala anförde

Riksdagen i skrifvelse den 7 juli 1887: att Riksdagen väl funne det

nödvändigt, att sådan förändring af bibliotekshuset så fort ske kunde

vidtoges, att biblioteket sattes i stånd att motsvara de anspråk, som

kunde och borde ställas på en institution af ifrågavarande art, men

ansåge universitetet böra af egna medel bidraga till betäckande af derför

erforderliga kostnader; att den kostnadssumma, som beräknats för

verkställande af de ifrågasatta förändringarna, eller 350,000 kronor, syntes

väl hög, då med hänsyn till nu gällande pris å material och arbete vissa

nedsättningar kunde göras och dessutom i vissa fall minskning i kostnaden

kunde åstadkommas derigenom, att ett mindre dyrbart material

begagnades, dock att byggnadens ändamålsenlighet och tryggande mot

eldfara icke i något afseende uppoffrades; och slutligen att en del inredningsarbeten,

såsom hyllor m. m., med hvilka skulle tillgodoses först

s. 29 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 29

längre fram uppstående behof, kunde uppskjutas för att utföras först i

den mån, som behofvet uppstode, — en minskning af kostnaderna inom de

närmaste åren, som torde påkallas äfven deraf, att universitetets bidrag

möjligen kunde behöfva fördelas på något längre tid; och hade Riksdagen

af dessa skäl till utförande af förändring af byggnaden i öfverensstämmelse

med den framlagda planen beviljat ett bidrag af statsmedel

till belopp af 200,000 kronor och deraf på extra stat för år 1888

anvisat en fjerdedel, eller 50,000 kronor, dock under vilkor att universitetet

af egna eller eljest anskaffade medel beredde tillgång till bestridande

af alla de kostnader, hvilka utöfver statsbidraget blefve för ändamålet

behöfliga.

Jemte meddelande härom anbefalde Eders Kongl. Maj:t kanslern

för universitetet att efter vederbörandes hörande inkomma med det yttrande

och förslag, hvartill Riksdagens beslut i denna fråga kunde föranleda.

Till följd häraf har kanslern med underdånig skrifvelse den

28 sistlidne december öfverlemnat ett från det större akademiska konsistoriet

infordradt utlåtande, hvilket åtföljts af drätselnämndens yttrande

och förslag, innefattadt i utdrag af dess protokoll, hvartill såsom

bilagor fogats dels en af akademikamreraren afgifven utredning angående

universitetets ekonomiska ställning dels ock ett af bibliotekarien

C. Annerstedt och arkitekten C. A. Kildberg afgifvet gemensamt yttrande.

Annerstedt och Kihlberg, hvilka anmodats att företaga granskning

af och söka åstadkomma sådana modifikationer uti de förut uppgjorda

ritningarna och förslaget rörande Carolina-byggnadens förändring, att

kostnaderna kunde nedbringas till 200,000 kronor, hafva dervid anfört,

att då den efter långvariga och grundliga förarbeten uppgjorda planen

vore byggd på förutsättningen af alla onödiga kostnaders undvikande,

hvarför svårligen några till nämnvärd reduktion af kostnaden förande

ändringar i densamma kunde uttänkas, syntes uppdraget endast afse meddelande

af upplysning, huru mycket af de i planen upptagna arbeten,

som det vore möjligt att utföra för en summa af 200,000 kronor, och

om det resultat, som dermed stode att vinna, kunde anses tillfredsställande

i den mening, att det innebure en verklig utslutning af vissa vigtigare

partier i planen. Till fullgörande af berörda uppdrag hafva de

vidare anfört följande.

Nyssnämnda summa måste i första rummet användas för trapphusets

omgestaltning. Det vore nemligen ej ensamt af bristen på utrymme

för böcker, som biblioteket nu så känbart lede, .utan äfven af

de olägenheter, som arbetslokalernas otillräckliga antal och olämpliga

läge medförde. Begge dessa svårigheter skulle afhjelpas på en gång

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Åttonde hufvudtiteln.

genom trapphusets förändring, under det att en ändring af sjelfva hufvudbyggnadens

tredje våning till boksal visserligen ökade utrymmet för

böcker men på samma gång i hög grad stegrade de nuvarande arbetslokalernas

olägenheter genom ytterligare ökning af de redan nu orimliga

afstånd en från arbetets medelpunkt till samlingarnas olika delar.

Med ifrågavarande summa kunde man ej blott fullständigt genomföra

hela trapphusets omgestaltning utan äfven, derest ej oförutsedda prisstegringar

rubbade de uppgjorda beräkningarna, de åtgärder, som åsyftade

att undanrödja nu förefintliga olägenheter i bottenvåningen. Man

skulle sålunda kunna utföra två vigtiga partier af planen, och det resultat,

_ som dermed vunnes, innebure följande betydande fördelar: hela

biblioteksarbetet blefve förlagdt till byggnadens midt; en läsesal, som

hittills alldeles saknats och hvaraf behofvet dagligen låtit sig allt starkare

förnimma, förvärfvades omsider; i dess omedelbara närhet blefve

inrättadt ett nytt, väl beläget och rymligt utlåningsrum, hvarifrån de

kortaste möjliga förbindelser förde till byggnadens alla delar; för alla

tjenstemän anskaffades nya, välbelägna arbetsrum; och slutligen blefve

de hissar för boktransport, som hittills alldeles saknats, inlagda just

der de borde befinna sig, nemligen i husets midt. Hvad åter utrymmet

för böcker anginge, kunde de nya boksalarne och öfriga rum i

trapphuset enligt beräkning emottaga 111,000 volymer, hvilket innebure

. en stegring af 42 procent i det nu befintliga bokutrymmet.

Härvid borde ock ihågkommas, att alla lokalerna i trapphuset skulle

blifva fullkomligt brandfria och utförda efter en genomtänkt, sammanhängande

och ändamålsenlig plan. — Åtgärderna för omändring af

bottenvåningen i sjelfva liufvudbyggnaden innebure, att dess inrättning

lämpades efter den nya plan, som förläde arbetet till byggnadens centrum,

att de inre förbindelserna mellan dess olika delar i hög grad utvecklades

och att belysningen förbättrades. Häri inginge äfven hela

den forna vestibulens ändring, hvilken åtgärd vore en nödvändig förutsättning

för trapphusets omgestaltning.

Otvifvelaktigt kunde det resultat, som med en tillgång af 200,000

kronor stode att vinna, kallas högst tillfredsställande i det afseende,

att icke blott biblioteket befriades från de tryckande besvärligheter, med

hvilka det nu kämpade, utan äfven dess förmåga att fylla sin uppgift

direkt stegrades genom den koncentrering af arbetet, som blefve en

följd af trapphusets omgestaltning. I afseende på sjelfva hufvudbvggnaden

qvarstode likväl i oförminskad grad den hotande eldfaran.. Man

hade derför sökt utreda, hvilket vore det minsta möjliga belopp utöfver

200,000 kronor, som skulle erfordras för att äfven i hufvudbyggnaden

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. Bi

genomföra de åtgärder, hvilka vore nödiga för dess betryggande mot

eldfara, men lemna åt framtiden alla öfriga delar af planen, hvilka icke

af de två hufvudmomentens verkställande ovilkorligen betingades.

Den fara, som hotade byggnaden, vore hufvudsakligen beroende

deraf, att hela tredje våningen och vinden bildade ett sammanhängande

helt, innehållande massor af trävirke, och att dessa lättantändliga massor

icke hade något skydd af ett brandhvalf öfver tredje våningen,

hvarjemte det alltid vore högeligen att befara, att, om en eldsolycka

inträffade, taket och öfriga trämassor i sitt fall skulle slå igenom det

klena, icke hvälfda tegelgolfvet, som nu funnes inlagdt emellan andra

och tredje våningen. För undanrödjande af denna fara hade i den nya

planen föreslagits dels att omhvälfva taket öfver andra våningen, dels

att inlägga den hittills saknade brandbottnen öfver tredje våningen och

i sammanhang härmed ändra taket, dels att genom uppdragande af

vestibulens tvärmurar ända öfver taket afdela byggnaden i tre brandfria

partier. Man skulle nu kunna fråga, om det ej vore möjligt att

för närvarande åtnöja sig med att blott omhvälfva taket öfver andra

våningen för att härigenom söka betrygga de underliggande boksalarne

och lemna byggnadens hela öfre del tills vidare i sitt gamla skick.

Men denna fråga måste med nej besvaras; ty, oafsedt att hvalfslagningen

öfver andra våningen vore i föreliggande plan oskiljaktigt förenad

med åtgärderna för tredje våningens brandfrihet och af tekniska

skäl knappast kunde i någon plan derifrån skiljas, torde det kunna

med visshet sägas, att åt detta brandhvalf öfver andra våningen svårligen

kunde gifvas den fasthet, att det under alla förhållanden skulle

motstå tyngden af takets och hela tredje våningens nedstörtande vid

en eldsvåda. Och tvärmurarnes uppdragande genom byggnaden sammanhängde

så mycket med den föreslagna konstruktionen i öfrigt, att

den ej lätt läte sig derifrån skilja, förutom att med visshet kunde förutsägas,

att öfverintendentsembetet icke skulle till eu sådan ändring i

planen gifva sin tillstyrkan. De föreslagna åtgärderna för hufvudbyggnadens

tryggande mot eldfara borde sålunda genomföras på en gång

och i sin helhet.

Det förhållandet, att den afsedda jernkonstruktionen i tredje våningen,

på samma gång den skulle uppbära brandhvalf och tak, tillika

skulle utgöra stommen för våningens inredning till boksal, och att sålunda

i samband med åtgärderna för våningens brandfrihet äfven de

vigtigaste förarbetena för dess framtida bestämmelse att tjena till boksal

skulle blifva undangjorda, kunde endast betraktas såsom eu fördel,

emedan derigenom arbetet å bokhylleställningars, gallerigolfs och jern
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Åttonde liufrudtiteln.

trappors inläggning, då salen komme att för sitt ändamål fullt anordnas,

i hög grad underlättades och äfven kunde, om så blefve nödigt,

successivt genomföras.

Efter förnyad granskning af ritningar och kostnadsförslag, efter

försök att uppdela byggnadsplanen i olika partier och efter inhemtande

af nya upplysningar i frågans tekniska och ekonomiska detaljer, hade

det resultat af undersökningen framgått, att om de tillgängliga medlen

kunde beräknas till 250,000 kronor, vore man dermed i stånd ej blott

att genomföra hela trapphusets omändring och sålunda försätta biblioteket

i ett tillfredsställande skick utan äfven att verkställa alla åtgärder

syftande att göra hufvudbyggnaden brandfri, hvarigenom dess dyrbara,

delvis alldeles oersättliga samlingar kunde anses tryggade mot den eldfara,

som nu vore så öfverhängande. Och på samma gång hade man vunnit

den fördel att hafva tredje våningen försatt i det skick, att den utan

större svårighet kunde i en framtid fullt inredas eller efter hand försitt

ändamål anordnas. Hvad som efter dessa arbetens utförande skulle

återstå, nemligen nästan alla förändringar i hufvudbyggnadens yttre,

den egentliga inredningen af tredje våningen till boksalar och alla de

förändringar i de gamla våningarna, som kunde från ofvannämnda arbeten

afskiljas, finge anstå till framtiden och kunde göra det,, så snart

man lyckats lösa hvad som kunde kallas planens hufvuduppgifter.

När frågan, huruvida universitetet egde tillgångar för bestridande

af de kostnader, som utöfver statsbidraget erfordrades för genomförande

af förändringarna i Carolina-rediviva-byggnaden enligt den uppgjorda

planen, förekom till behandling hos drätselnämnden, enade sig tre af

dess ledamöter om den mening, att, då genom hvad som utrönts af

den utaf akademikamreraren verkstälda utredningen angående universitetets

tryckta finansiella ställning i allmänhet och särskild! dess reservfonds

föga gynsamma läge framginge, att universitetet härtill saknade

tillgång, drätselnämnden borde på grund häraf och med påpekande af

dels det förhållande, att reservfondens nuvarande behållning till allra

största delen utgjordes af fordringar för af universitetet till särskilda dess

institutioner eller andra ändamål förskotterade medel, och dels den risk,

som otvifvelaktigt läge deri, att man genom reservfondens ytterligare anlitande

för nu ifrågavarande ändamål skulle komma att sakna medel till

andra, för undervisningen oundgängligen behöfliga, oförutsedda anslag, till

svar i ämnet meddela, att universitetet måste anses sakna egna tillgångar,

med hvilka det kunde bidraga till Carolina-byggnadens omändring. Nämndens

två öfriga ledamöter, hvaraf universitetets rektor den ene, anförde

deremot såsom sin gemensamma åsigt, att, då det så väl genom före
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufyudtiteln, 33

gående utredning som genom bibliotekarien Annerstedts och arkitekten

Kihlbergs afgifna yttrande vore ådagalagdt, att två åtgärder vid bibliotekshuset

vore af högsta behof påkallade, den ena bestående i trapphusets

och vestibulens förändrade inredning och den andra i hvalfs och

jernkonstruktioners uppförande för husets betryggande mot eldfara, det

större akademiska konsistoriet, fastän universitetet icke egde några medel,

som kunde såsom bidrag till båda dessa åtgärders vidtagande anvisas

utan en mycket känbar minskning i de tillgångar, hvilka vore

afsedda för befordrande af sådana syften och ändamål, som omedelbart

anginge undervisningen, och dermed följande nödtvång att starkt

inskränka utgifterna för tillfälliga undervisningsbehof, likväl med afseende

på den utomordentligt stora vigten af de båda ofvan omnämnda

åtgärderna, och då penningmedel till dessas fullständiga utförande icke

på annat sätt kunde erhållas, borde hemställa, att för nämnda ändamål

måtte anvisas ett belopp af 50,000 kronor att utgå af universitetets reservfond,

hvilken borde anses dertill hafva tillgång.

Det större akademiska konsistoriet har i skrifvelse till kanslern

— under åberopande af hvad som i den senare delen af bibliotekarien

Annerstedts och arkitekten Kihlbergs yttrande funnes utredt, nemligen

att för en kostnad af 250,000 kronor de tre hufvuduppgifterna i planen

för Carolina-byggnadens förändring kunde lösas: den, som åsyftade

byggnadens betryggande mot eldfara, till alla delar fullständigt, den,

som ginge ut på lättnad i arbetet inom biblioteket, till alla väsendtliga

delar, och den, som bestode i tillökning af bokutrymmet, på ett för den

närmaste framtiden fullt tillfredsställande sätt — anhållit, att kanslern

måtte af universitetets reservfonds beräknade behållning, omkring 83,000

kronor, bevilja det utöfver det vilkorligt erhållna statsanslaget erforderliga

beloppet 50,000 kronor, samt hos Eders Kongl. Maj:t hemställa,

att universitetet måtte få anses genom utförande af ofvanberörda, till

de angifna hufvuduppgifternas lösning ledande arbeten uppfylla vilkoren

för utbekommande af statsanslaget och efter dessa arbetens fullbordande

i enlighet med den förut uppgjorda planen vara befriadt från alla med

detta statsanslag förenade förbindelser.

Kanslern har för egen del anfört: de af Riksdagen vid dess an
slag

till byggnadens omändring fästade vilkor kunde icke uppfyllas

utan att universitetet bidroge till kostnaden med minst det belopp, som

af konsistoriet blifvit ifrågasatt; och genom en vägran härtill skulle således

det nu beviljade anslaget förfalla, med äfventyr att något nytt

icke på andra vilkor erhölles. Men äfven om ett lika stort anslag skulle

å nyo beviljas utan förpligtelse för universitetet att tillskjuta egna me
Bih.

till Bi/csd, prof. 1888. 1 samt. 1 afd. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Åttonde hufvudtiteln.

t16-]

Arfvode åt

docenten 8.

Söderberg.

del, så skulle det behof, som till senaste Riksdag framhölls såsom det

för universitetet vigtigaste, för hvilket alla andra borde stå tillbaka,

endast högst ofullständigt kunna afhjelpas. Vid sådant förhållande kunde

kanslern icke hysa någon annan tvekan om bifall till konsistoriets nu

gjorda framställning än med afseende på den af majoriteten i drätselnämnden

och konsistoriets minoritet antydda osäkerheten, huruvida reservfondens

tillgångar medgåfve en anvisning å densamma af 50,000

kronor; men af den utredning, som i handlingarna angående detta ärende

förelåge, framginge, efter kanslerns uppfattning, att detta läte sig göra,

om än med påföljd att andra äfven ganska vigtiga behof icke kunde,

såsom önskligt vore, tillgodoses. Kanslern vore derför sinnad att för

ändamålet anvisa 50,000 kronor af reservfonden, derest Eders Kongl.

Maj:t, på sätt konsistoriet förutsatt, förklarade universitetet dermed vara

befriadt från alla med ifrågavarande statsanslag förenade förbindelser.

Af den utredning, som sålunda i detta ärende förebragts, synes

mig framgå, å ena sidan att det högsta belopp, universitetet för närvarande

kan till ifrågavarande byggnadsarbete tillskjuta, uppgår till

50,000 kronor, och å andra sidan att med detta belopp jemte det vilkorligt

beviljade statsanslaget den så högst nödvändiga förändringen af

Carolina-rediviva-byggnaden kan till väsendtligaste delar utföras. Jag

anser mig derför höra tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att medgifva, att det af Riksdagen till förändring af Carolinarediviva-byggnaden

beviljade anslag å 200,000 kronor må användas till

utförande af de i bibliotekarien Annerstedts och arkitekten Kihlbergs

ofvan anförda yttrande omförmälda arbeten, utan annat vilkor å universitetets

sida, än att universitetet af egna eller eljest anskaffade medel

bereder tillgång till bestridande af alla de kostnader, hvilka, utöfver

statsbidraget, blifva för dessa arbetens verkställande behöfliga, äfvensom

af berörda anslag på extra stat för år 1889 anvisa ytterligare 50,000

kronor.

Vid senaste Riksdag beviljades, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts

framställning, åt docenten vid universitetet i Lund Sven Söderberg ett

personligt anslag för år 1888 af 1,500 kronor. Enär de förhållanden,

som anfördes till stöd för framställningen om detta anslag, äro oförändrade,

får jag i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att såsom särskild! arfvode åt docenten Söderberg

för år 1889 anvisa ett extra anslag af 1,500 kronor, med vilkor att

Söderberg fortfarande under nämnda år egnar sin tjenst åt historiska

s. 35 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

35

museet och för detsamma utför det arbete, som det mindre konsistoriet

på förslag af museets föreståndare finner skäl bestämma
Vid

flera tillfällen har det akademiska konsistoriet i Lund framhållit

behofvet af en ny byggnad för den botaniska institutionen derstädes.

Äfven under år 1887 har konsistoriet förnyat sin anhållan om

anslag för nämnda ändamål, dervid åberopande en af institutionens föreståndare

professorn F. W. C. Areschoug till konsistoriet ingifven framställning

i ämnet. I denna framställning anföres hufvudsakligen följande.

Den nuvarande institutionsbyggnaden motsvarade knappast i något

afseende det ändamål, för hvilket den ursprunglig!! var afsedd, ännu

mindre kunde den tillgodose de nya forskningsrigtningar, som vetenskapen

inslagit och som hade oafvisliga anspråk att- ej längre förblifva

opåaktade. Denna byggnad, hvars nedre våning innehölle bostad för

trädgårdsmästaren samt ett mindre auditorium och den öfre lokal för

de botaniska samlingarna, vore redan för sistnämnda ändamål alldeles

otillräcklig, hvarför dessa samlingar ej längre kunde så ordnas, att de

blefve lätt tillgängliga för undervisningen och för studierna. Hela öfre

våningen behöfdes numera för herbarierna, så att utrymme saknades

för växtpreparater, som vore så nödvändiga för undervisningen, men

som för närvarande till största delen måste magasineras på en mörk

vind. I museilokalen kunde numera ej beredas plats för ett enda nytt

växtskåp. Auditoriet vore också under nuvarande förhållanden, sedan

de studerandes antal blifvit två till tre gånger större, än det var, när

byggnaden uppfördes, otillräckligt, så att föreläsningarna måst förläggas

till den nya universitetsbyggnaden, hvilket varit förenadt med stora

svårigheter och för öfrigt knappast läte sig göra utom i de fall, då föreläsningarna

omfattade sådana delar af vetenskapen, som ej erfordrade

vidare undervisningsmateriel.

Ur mer än en synpunkt vållade denna brist på utrymme olägenheter,

hvilkas betydelse ej borde underskattas. Så hade f. d. professorn

J. G. Agardh för ett par år sedan hos institutionens föreståndare

gjort en officiel förfrågan, huruvida institutionen kunde bereda plats åt

hans algherbarium för den händelse detsamma, såsom hans afsigt vore,

blefve till institutionen föräradt. Enär utan öfverdrift kunde sägas, att

detta algherbarium vore den största, dyrbaraste och för vetenskapen

vigtigaste algsamling i verlden, ja, för algologiens studium i vår tid af

lika stor betydelse, som Linnés herbarium på sin tid var för studiet af

de fanerogama växterna, så torde redan denna omständighet utgöra en

fullt giltig anledning till anskaffande af större utrymme för den bota
-

[17.]

Ny byggnad

för botaniska

institutionen

i Lund.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Åttonde hufvudtiteln.

niska institutionen. Det Agardhska algherbariet kunde omöjligen

finna nödigt utrymme i den nuvarande institutionsbyggnaden; och om

det af sådan anledning ej komme att tillfalla Lunds universitet, så kunde

man med visshet förutse, att det ginge för vårt land förloradt, enär

säkerligen utlandets större botaniska institutioner skulle täfla om att förvärfva

detsamma till ett pris, som måhända föga eller alls icke komme

att understiga det, för hvilket den föreslagna byggnaden skulle kunna

uppföras.

Vidare måste framhållas vigten och nödvändigheten för den botaniska

undervisningen af en preparatsamling. Herbarier och de lefvande

växter, som odlades i en botanisk trädgård, vore för detta ändamål ej

tillfjdlestgörande, så vida undervisningen skulle blifva lefvande och fruktbringande.

Den torra växten kunde endast gifva en ofullständig föreställning

om den lefvande och medgåfve dessutom icke någon noggrannare

undersökning af blommans och fruktens finare strukturförhållanden.

De växter åter, som odlades i trädgården eller dess växthus, vore

sällan tillgängliga i blomma eller frukt på de tider, då de behöfdes för

undervisningen, och ett stort antal af den heta zonens växter hunne

aldrig till blomning i våra växthus. Man måste derför dels från trädgården

och växthusen insamla, dels från växternas hemland söka anskaffa

blommor, frukter och andra delar af sådana växter, som i ekonomiskt,

tekniskt, vetenskapligt eller annat hänseende vore af någon vigt. Men

utrymme för sådana samlingar saknades fullständigt. Endast ett rum,

och detta det minsta, hade upplåtits för dylika samlingar men vore

numera så öfverfullt, att allt, som i denna väg på de senare åren insamlats,

måst sammanpackas på en mörk vind, der det knappast vore åtkomligt.

Och äfven nyssnämnda rum behöfdes inom kort för herbarierna,

som befunne sig i jemn tillväxt.

På den tid, då den botaniska trädgården anlades, hade man knappast

ännu någon föreställning om, att vetenskapliga institutioner kunde

hafva någon annan uppgift än att inrymma samlingar. Men äfven för

ett sådant ändamål vore ifrågavarande institution ej längre tillräcklig.

Då man besinnade, att statsanslaget för anläggning af ny botanisk trädgård

jemte 7 växthus, ekonomibyggnader, bostad till trädgårdsmästaren

samt museum m. m. endast utgjorde 75,000 kronor, borde det ej öfverraska

någon, att sjelfva institutionsbyggnaden redan efter tjugufem års

förlopp blifvit för trång äfven för sin ursprungliga uppgift. Till den

nu ifrågasatta nya byggnaden borde förläggas auditoriet samt museet

för preparater och de kryptogama växterna; och detta museum

borde tilltagas så pass stort, att det Agardhska algherbariet, i fall det,

s. 37 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

37

såsom man kunde med säkerhet hoppas, en gång komme att tillfalla

institutionen, kunde få en tillräcklig och mot eldfara någorlunda betryggad

plats. Öfre våningen i den gamla byggnaden kunde fortfarande

bereda lämpligt utrymme för herbarierna af fanerogama växter.

Men den nyare tiden stälde derjemte andra fordringar på en vetenskaplig

institution. Den skulle lemna utrymme ej blott för samlingar

utan äfven för vetenskapligt arbete och vetenskapliga öfningar. Men

plats för dessa ändamål saknades. Då för flera år sedan anordnades

fytotomiska öfningar, hvilka allt sedan fortgått, uppläts ett af institutionens

rum för dessa öfningar. Detta rum, som var i hög grad olämpligt,

hade sedermera måst tagas i anspråk för samlingarna, men derjemte

liksom äfven ett annat rum på museet fått användas för de fytotomiska

öfningarna till stort men så väl för dessa som för arbetena på

museet. Sannolikt funnes ej något annat universitet, der man ej upplåtit

särskilda arbetsrum för fytotomiska undersökningar, och om bristen

i detta hänseende vid Lunds universitet ej snart blefve afhjelpt, nödgades

man nedlägga dessa öfningar, på det att åtminstone verksamheten

på museet måtte kunna ostörd fortgå.

Då för ofvan omförmälda ändamål en ny byggnad vore för den

botaniska institutionen ett behof, som ej läte sig afvisa, så vida man

ej ville helt och hållet undertrycka botanikens studium vid detta universitet,

så uppstode den frågan, huruvida icke i denna byggnad äfven

borde beredas utrymme för andra forskningsrigtningar inom vetenskapen

än dem, för hvilka den nuvarande byggnaden närmast vore afsedd.

Ty i annat fall kunde lätt inträffa, att efter förloppet af några år ytterligare

en byggnad för tillgodoseende af sådana forskningsrigtningar

blefve behöflig, hvilket åter skulle blifva kostsammare, än om på eu gång

en byggnad, tillräcklig för eu längre tid, uppfördes. I sådant afseende

kunde särskildt framhållas behofvet af lokal för öfningar och arbeten

i den experimentela växtfysiologi. Det vore öfverflödigt att ingå i någon

närmare utveckling af fysiologiens stora betydelse i våra dagars

naturforskning, då, såsom bekant, den biologiska naturforskningens vigtigaste

uppgift vore att söka utforska det organiska lifvets natur, de

lagar, som reglera detsamma, de yttre vilkor och de inre strukturförhållanden

hos varelserna sjelfva, som betinga det organiska lifvets olika

yttringar. I vårt land hade den anatomiskt-fysiologiska rigtningen inom

botaniken sent och ännu endast delvis vunnit insteg. Visserligen hade

på senare åren vid universiteten tillfälle beredts åt den studerande ungdomen

att öfva sig i anställandet af växtanatomiska undersökningar,

men ännu hade det verkliga och på experiment grundade studiet af

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Åttonde hufvudtiteln.

växtfysiologien i följd af bristen på materiella hjelpmedel helt och hållet

måst åsidosättas.

Icke blott för den stora betydelse, som växtfysiologien i och för

sig egde inom den moderna biologien, utan äfven på grund af dess stora

praktiska vigt vore det att beklaga, att ännu ej någonstädes i vårt land

tillfälle beredts att studera denna gren af vetenskapen. Den kunde

hafva sin betydelse för den blifvande läkaren. Af måhända ännu större

vigt vore växtfysiologien för det rationella jordbruket, som ju rent af

kunde betraktas såsom en tillämpning af denna vetenskap. Ett växtfysiologi^

laboratorium vid ett universitet, äfven om detsamma uteslutande

sysselsatte sig med rent vetenskapliga frågor, skulle med tiden

blifva till stort gagn för det praktiska jordbruket. Erfarenheten hade

visat, att snart sagdt alla vigtigare fysiologiska fakta, som forskningen

bragt i dagen, framstälts vid de tyska universitetens växtfysiologiska

läroanstalter. Anledningen härtill vore ej svår att inse. Många växtfysiologiska

uppgifter, vigtiga för det praktiska jordbruket, vore nemligen

af den natur, att de ej kunde lösas förr, än åtskilliga andra med

dem i samband stående frågor hunnit blifva besvarade. Att dessförinnan

gripa sig an med dylika uppgifter, vore att anticipera forskningens

resultat och måste blifva fruktlöst. Det vore ej att tvifla på, att

äfven jordbrukets intressen och dess behof af upplysningar i växtfysiologiska

frågor i längden skulle blifva bäst tillgodosedda genom universitetens

växtfysiologiska laboratorier. Och enär ganska många blifvande

lärare vid landtbruksläroverken utginge från universiteten, så skulle

desse vid det växtfysiologiska laboratoriet kunna förvärfva sig kunskap

i denna vetenskapsgren, något som de ännu nästan fullständigt saknade.

Dessutom vore ej något hinder för, att mera intresserade elever vid

Alnarps landtbruksinstitut kunde få tillåtelse att deltaga i öfningarna

och arbetena vid en dylik anstalt i Lund.

Numera funnes vid snart sagdt alla universitet större eller mindre

växtfysiologiska anstalter. Endast vid de svenska universiteten och vid

det norska saknades de ännu. Men då nu behofvet af en ny byggnad

för den botaniska institutionen i Lund ej längre kunde eller borde lemnas

å sido, så vida universitetets intresse äfven i denna rigtning skulle

tillgodoses, så syntes rätta tidpunkten vara inne att der afhjelpa nämnda

brist. De botaniska studierna hade vid detta universitet sedan flera år

ledts i en rigtning, som utgjorde eu nödvändig förutsättning för växtfysiologiska

studier. Dugliga lärarekrafter saknades ej heller på detta

område, och man kunde vara förvissad om, att tillfälle att få deltaga i

växtfysiologiska öfningar skulle med begärlighet omfattas af flere bland

s. 39 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 39

de unge män, som med ifver och framgång egnade sig åt naturvetenskapliga

studier.

Det vore äfven afsigten att i den föreslagna byggnaden bereda

utrymme för undersökningar öfver de lägre organismerna, företrädesvis

de parasitiska svamparna. Det vore en känd sak, hvilken stor rol

dessa spelade i naturens ekonomi. Också utgjorde undersökningen af

dessa varelsers byggnad och lif eu af de allra vigtigaste uppgifterna för

den moderna naturforskningen. För närvarande funnes ingen möjlighet

att anskaffa rum för anställande af kulturförsök till utredande af dessa

organismers utveckling och biologiska förhållanden, oaktadt eu af de

nuvarande docenterna egnat sig åt mykologien och således borde kunna

vägleda de studerande, som möjligen önskade att egna sig åt denna

gren af vetenskapen.

Beträffande de utgifter, som, utöfver kostnaden för sjelfva byggnaden,

skulle blifva en följd af institutionens försättande i ett tidsenligare

skick, har från universitetet meddelats, att upprättandet af

ett växtfysiologiskt laboratorium förr eller senare kräfde anställandet

af en laborator med skyldighet att leda de öfningar, som derstädes

komme att anställas. Då för närvarande vid universitetet funnes en

docent, som vore stipendiat och egde skicklighet att leda nämnda öfningar,

kunde likväl frågan om beredande af lön åt en laborator möjligen

ännu anstå ett eller annat år. Med kostnaden för apparater och inventarier,

förslagsvis beräknad till 10,000 kronor, äfvensom med årsunderhållet,

som beräknats till 1,500 kronor, kunde likaledes anstå tills byggnaden

blifvit uppförd.

Till byggnaden hade konsistorium låtit uppgöra ritnings- och

kostnadsförslag, öfverintendentsembetet, som erhållit befallning att

afgifva utlåtande öfver dessa förslag, bär emellertid funnit ritningen i

vissa delar mindre tillfredsställande och derför låtit, med bibehållande

af så väl byggnadens som rummens storlek, uppgöra ny ritning, hvilken

delgifvits institutionsföreståndaren och af honom godkänts. Enligt denna

ritning skulle byggnaden innehålla, i källarvåningen: upplagsrum för

kol m. m., verkstad, kök till vaktmästarens bostad och ett rum för

undersökningar, som fordra konstant temperatur; i nedre våningen:

föreläsningssal, laboratorium, fyra rum afsedda för särskilda arbeten,

ett rum för föreståndaren samt bostad åt vaktmästaren; och i våningen

en trappa upp: museilokal, två rum för mikroskopiska undersökningar

samt rum för föreståndaren och assistenten. Kostnaden för byggnadens

uppförande är af öfverintendentsembetet beräknad till 54,000 kronor.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Åttonde hufvudtiteln.

Behofvet af en ny byggnad för den botaniska institutionen synes

mig vara med väl grundade skäl ådagalagdt, såsom jemväl af universitetskanslern

vitsordats. Och att denna byggnad så anordnas, att deruti

äfven finnes utrymme för växt-fysiologiska undersökningar, synes mig

klokt och lämpligt, då sådana undersökningar, äfven för det praktiska

lifvet ofta omedelbart vigtiga, till följd af den rigtning, den botaniska

vetenskapen mer och mer tager, utan tvifvel snart nog oafvisligt fordra

en plats vid ett universitet, som vill anses någorlunda följa med sin

tid. Någon nedsättning i den beräknade kostnaden torde ej kunna

åstadkommas, derest byggnaden skall motsvara sitt ändamål; men summan

synes mig kunna utan större olägenhet fördelas på tre år. Jag

får derför i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t måtte till

Riksdagen göra framställning derom, att till ny byggnad för botaniska

institutionen vid universitetet i Lund beviljas ett extra anslag af 54,000

kronor, samt att deraf anvisas 18,000 kronor att utgå under år 1889.

[18-] Vidare har det akademiska konsistoriet i Lund anhållit, att ett

institutionen anslag för en gång af 3,000 kronor måtte beredas för anskaffande af

i Lund. mikroskop och dertill hörande utensilier för zoologiska institutionen.

Till ådagaläggande af behöfligheten häraf har institutionens föreståndare,

professorn A. W. Qvennerstedt, i en till konsistorium ingifven skrifvelse

gjort följande framställning.

Redan länge hade behofvet af nya instrument och redskap af

ifrågavarande slag gjort sig känbart, men institutionen hade ej af årsanslaget,

afsedt för bestridande af löpande utgifter och ökande af samlingarna,

kunnat bekosta inköp deraf. Institutionen egde för närvarande

blott två mikroskop, för längre tid sedan inköpta, det ena ännu ganska

användbart, det andra numera förslitet och nästan obrukbart. I följd

häraf kunde det i allmänhet mera sällan ifrågakomma att vid föreläsningarna

förevisa mikroskopiska preparat, enär, då endast ett mikroskop

vore att tillgå, förevisningen toge allt för lång tid i anspråk och således

för mycket inkräktade på det muntliga föredraget. Vid föreläsningarna

öfver embryologi, öfver parasitmaskarne o. s. v. eller vid den

histologiska öfversigt, som plägade inleda föreläsningarna i allmän zoologi,

kunde dock sådana förevisningar icke underlåtas. Det vore emellertid

icke blott eller ens hufvudsakligen af denna anledning, som behofvet

af en större uppsättning af mikroskop gjorde sig gällande, utan

företrädesvis vore de af nöden vid sjelfva arbetet på institutionen, vare

sig det arbete, som mera omedelbart stode i samband med samlingarnas

ordnande och ökande, eller sådant, som eljest afsåge vetenskapliga under
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

41

sökningar. Sedan längre tid tillbaka hade vid universitetet varit anordnad

en zootomisk lärokurs, hvilken icke såsom i Upsala uppehölles

genom särskild! anslag. Men omständigheterna hade gjort, att den

närmast måst afse en mera elementär bekantskap med djurkroppens

byggnad och i första hand betraktats såsom ingående i sjelfva examensstudierna.

Onskligt vore emellertid, att tillfälle kunde beredas dem,

som ville egna sig åt sjelfständigt vetenskapligt arbete och anställa

egna undersökningar, att under de vid institutionen anstälde lärares

ledning inhemta den vetenskapliga arbetsmetoden och tillegna sig den

numera så utbildade mikroskopiska tekniken. Väl hade flere af dem,

som tänkte egna sig åt zoologiska studier, under de fytotomiska öfningarna

på den botaniska institutionen vunnit förtrogenhet med mikroskopet,

men tydligen fordrade den mikroskopiska undersökningen af

djurens väfnader mera komplicerade preparationsmetoder, och framför

allt erbjöde den ojemförligt mycket oftare än växtanatomi sådana

preparat, som ej utan mycket goda linser kunde nöjaktigt utredas. Få

af de studerande vore i tillfälle att sjelfva förskaffa sig dyrare instrument.

I hvarje fall måste, såsom antydts, institutionen för sina egna

arbeten kunna disponera öfver dylika, om den icke skulle stanna alldeles

efter sin tid.

Bristen på lämpliga arbetslokaler hade hittills hindrat institutionsföreståndaren

att inkomma med framställning härom. Men då nu genom

den fysiska institutionens förflyttning bättre utrymme vunnits, åtminstone

för den närmaste tiden, hade en sådan framställning ansetts

ej längre böra uppskjutas.

1 ett bifogadt öfverslag hafva de till inköp afsedda instrumenten

upptagits till följande pris:

3 arbetsmikroskop för nybörjare å 200 francs.................. francs 600: —

2 mikroskop för mera sjelfständigt arbete å 305 och

355 francs.............................................................................. » 660: —

1 större mikroskop för svårare undersökningar............... » 1,150: —

2 dissektionsmikroskop med handstöd................................. » 120: —

mikrotom med tillbehör............................................................ » 300: —

summa francs 2,830: —

Härtill komme eu inredning, omfattande reagensskåp för laboranterne,

uppsättning af nödiga reagentier och härdningsmedel jemte glas

för deras förvarande, injektionsapparat, skalpeller, mindre aqvarier, arbetsbord

och stolar in. in., hvaröfver ett detaljerad! kostnadsförslag nu

Bill, till Riksd. prof. 1888. 1 samt. 1 afd. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Åttonde hufyudtiteln.

[19.]

Universitetsbiblioteket

i

Lund.

[20.]

Arfvode åt en

amanuens.

[21.]

Kliniker för

barnsjukdomar.

[22.]

Tillfällig löneförbättring.

icke kunnat uppgöras, men som med säkerhet toge i anspråk hvad som

fattades i den1 uppgifna summan 3,000 kronor.

Till berörda af kanslern förordade framställning anser jag mig

böra tillstyrka bifall och hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t behagade

föreslå Riksdagen att till anskaffande af mikroskop och dertill

hörande redskap in. m. för zoologiska institutionen vid universitetet i

Lund på extra stat för år 1889 anvisa ett belopp af 3,000 kronor.

Med anledning af en utaf det akademiska konsistoriet i Lund

gjord underdånig anmälan om det fortfarande behofvet af arfvoden åt

extra biträden vid universitetsbiblioteket, för hvilket ändamål vid de

senaste Riksdagarne beviljats årligen 1,500 kronor, tillstyrker jag Eders

Kongl. Maj:t att föreslå Riksdagen att jemväl för år 1889 på extra stat

anvisa 1,500 kronor till arfvoden åt extra biträden vid nämnda bibliotek.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Till beredande af arfvode åt en amanuens vid institutets gynekologiska

klinik hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte, i likhet med

hvad vid de senaste Riksdagarne egt rum, föreslå, att jemväl för år 1889

på extra stat anvisas ett belopp af 900 kronor.

Då de skäl, som föranledde Eders Kongl. Maj:ts af senaste Riksdag

bifallna framställning om anslag för år 1888 till uppehållande så

väl af den pediatriska kliniken vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt

för sjuka barn som af eu pediatrisk poliklinik i hufvudstaden, fortfarande

äro gällande, och för sistnämnda klinik, enligt hvad karolinska

institutets lärarekollegium förmält, bidrag från Stockholms stad för framtiden

kan med säkerhet påräknas, hemställer jag i underdånighet, det

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att på extra stat för år

1889 anvisa:

till en medicinskt-pediatrisk klinik vid Kronprinsessan Lovisas vård
-

anstalt för sjuka barn ..................................................... kronor 1,800: —

till en poliklinik för barnsjukdomar ................................. » 2,800: —

Allmänna läroverken.

Den 14 februari sistlidet år föredrog jag för Eders Kongl. Maj:t

förslag till ändrade bestämmelser med afseende på de allmänna läroverken

och pedagogierna, hvilket förslag jemväl genom Eders Kong].

s. 43 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 43

Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen öfverlemnades. Till följd af

Riksdagens upplösning blef det ej af Riksdagen behandladt. Då jag

den 12 nästlidne december inför Eders Kongl. Maj:t anmält min önskan

om entledigande från mitt innehafvande statsråds- och departementschefsembete,

och det vid sådant förhållande torde vara mindre lämpligt, att

jag numera inför Eders Kongl. Maj:t framlägger ett sådant större organisationsförslag

som det nyss omförmälda, nödgas jag derifrån afstå

och inskränka mig till att under åberopande af de skäl, som under flera

föregående år föranledt nådiga framställningar om tillfällig löneförbättring

åt lärarne vid de allmänna läroverken, i underdånighet hemställa,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för beredande åt

lärarne vid de allmänna läroverken af tillfällig löneförbättring för år

1889, att utgå efter samma grunder som den för innevarande år beviljade,

anvisa enahanda belopp som förut, eller 336,975 kronor.

Vidare får jag i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t

måtte föreslå Riksdagen att äfven för år 1889 bevilja ett extra anslag

af 6,000 kronor, att af Eders Kongl. Maj:t disponeras till stipendier för

lärare i främmande lefvande språk vid de allmänna läroverken för att

i utlandet studera tyska, franska eller engelska språken.

Likaledes hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till arfvoden

åt extra lärare vid de allmänna läroverken af Riksdagen på extra

stat för år 1889 äska enahanda belopp, som under flera föregående år

erfordrats, eller 40,000 kronor.

Högre lärarinneseminariet.

För beredande åt lärare och lärarinnor vid högre lärarinneseminariet

af tillfällig löneförbättring jemväl för år 1889, att utgå efter samma

grunder, som den för innevarande år beviljade, tillstyrker jag, att Eders

Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att för år 1889 på extra stat anvisa

enahanda belopp som hittills, eller 4,000 kronor.

Pedagogierna.

Under åberopande af hvad jag i punkten 22 anfört om löneförbättring

åt lärarne vid de allmänna läroverken hemställer jag, att Eders

Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen göra nådig framställning derom, att

[23.J

Resestipen
dier.

[24.]

Årfvoden åt

extra lärare.

[25.]

Tillfällig

löneförbätt
ring.

[26.]

Tillfällig

löneförbätt
ring.

s. 44 Kontrollera mot PDF

[27.]

Löneförbättring

m. m.

åt lärare vid

folkskolelärare
seminarierna.

[28.]

Understöd åt

lärjungar vid

folkhögskolor.

[29.]

Understöd åt

lägre tekniska

yrkesskoloi''

m. m.

[30.]

Tillfällig löneförbättring

åt

provinsialläkare.

44 Åttonde hufvudtiteln.

för beredande af tillfällig löneförbättring åt lärare vid de en- och tvåklassiga

pedagogierna må för år 1889 på extra stat anvisas ett belopp

af 8,750 kronor.

Folkundervisningen.

Då de skäl, som föranledt Eders Kongl. Maj:t att af senast församlade

Riksdagar äska anslag till löneförbättring åt lärare och lärarinnor

vid folkskolelärareseminarierna samt till arfvoden åt teckningslärare

för extra tjenstgöring och extra arfvoden åt musiklärare vid dessa

seminarier, oförändrade qvarstå, hemställer jag i underdånighet, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till beredande af berörda

löneförbättring och arfvoden för år 1889, enligt samma grunder, som för

år 1888 blifvit bestämda, på extra stat anvisa ett belopp af 33,300 kronor.

Till understöd åt mindre bemedlade, vare sig manliga eller qvinligt

lärjungar vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel,

hemställer jag, att Eders Kongl. Magt måtte föreslå Riksdagen

att jemväl för år 1889 på extra stat anvisa ett belopp af 15,000 kronor.

De tekniska läroverken.

Till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor och till bestridande

af kostnader för deras inspektion har för hvardera af sistförflutna och

innevarande år anvisats ett belopp af 35,000 kronor, under vilkor att

det bidrag, som af dessa medel komme att utbetalas till understöd åt

sådan skola, icke finge öfverstiga hvad vederbörande kommun i kontant

tillsköte för skolan. Då omförmälda belopp fortfarande är för ifrågavarande

ändamål erforderligt, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t

måtte föreslå Riksdagen att jemväl för år 1889 härtill, under nämnda

vilkor, på extra stat anvisa 35,000 kronor.

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

På Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställningar har Riksdagen under

senare åren beviljat å extra stat 20,000 kronor årligen för beredande

af tillfällig löneförbättring såsom tjenstgöringspenningar åt provinsialläkare.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

45

Deu af Eders Kongl. Maj:t tillsatta komitén för granskning af

nppgjordt förslag till instruktion för provinsialläkare in. fl. läkare äfvensom

för utredande af åtskilliga andra i samband dermed stående frågor

har i sitt den 5 april 1887 afgifna betänkande, bland annat, framstält

ett fullständigt förslag till lönereglering för provinsialläkarne. Sedan

Eders Kongl. Maj:t den 13 juli 1887 anbefalt öfverståtliållareembetet

och samtliga* befallningshafvande att yttra sig öfver komiténs förslag,

och dessa yttranden efter hand inkommit, hafva desamma öfverlemnats

till medicinalstyrelsen för att vara tillgängliga vid afgifvande af det

underdåniga utlåtande, som medicinalstyrelsen anbefalts att i ämnet afgifva,

och hvilket ännu icke inkommit.

I enlighet med hvad medicinalstyrelsen i underdånig skrifvelse

hemstält, tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att för beredande af tillfällig löneförbättring såsom tjenstgöringspenningar

åt provinsialläkare jemväl för år 1889 på extra stat anvisa 20,000

kronor.

I skrifvelse den 19 september 1887 angående medicinalverkets

behof har medicinalstyrelsen förnyat sin förut gjorda framställning, att

till arfvode för granskning af hospitalens räkenskaper måtte beredas ett

ordinarie anslag af 1,200 kronor i stället för det sedan flera år utgående

extra anslaget å samma belopp.

Under åberopande af de skäl, som till närmast föregående Riksdagar

blifvit i ämnet anförda, finner jag mig dock föranlåten allenast

tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att på

extra stat för år 1889 bevilja ett anslag af 1,200 kronor till arfvode för

granskning af hospitalens räkenskaper.

Medicinalstyrelsen har i sin förenämnda skrifvelse den 19 september

1887 anmält, att vid den i lxufvudstaden inrättade poliklinik för tandsjukdomar

såväl patienternas som de studerandes antal ökats under det

gångna tredje året af poliklinikens verksamhet, samt att anstalten under

den tid, densamma fortgått, tillvunnit sig ökadt förtroende och visat sig

motsvara det afsedda ändamålet; och tillstyrker jag, i öfverensstämmelse

med bemälda styrelses derom gjorda framställning, det Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att på extra stat äfven för år 1889

anvisa ett belopp af 4,000 kronor för uppehållande under samma år af

ifrågavarande poliklinik.

[31.]

Arfvode för

granskning af

hospitalens

räkenskaper.

[32.]

Poliklinik

för tandsjukdomar.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Åttonde hufrudtitelu.

[33.]

Veterinärinrättningen

i Skara.

[34.]

Arfvoden för

vård af akademiens

samlingar

m. m.

[35.]

Museets afdelning

för

arkegoniater

och fossila

växter.

V eterinärundervisningen.

I särskild nådig proposition den 31 december 1887 angående

veterinärinrättningen i Skara bär Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att till uppehållande af inrättningens verksamhet under år 1889

på extra stat anvisa 4,950 kronor, hvarom jag anser mig böra här

erinra.

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien.

Med anledning af vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademiens

i underdånig skrifvelse den 15 september 1887 gjorda anhållan hemställer

jag, att, enär de extra anslag å tillsammans 9,200 kronor, som

för ändamål, tillhörande akademiens verksamhet, blifvit för innevarande

likasom för flera föregående år beviljade, äro för samma ändamål jemväl

framgent behöfliga, Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att för år 1889 bevilja enahanda anslagsbelopp, nemligen:

till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet

och vården af de under akademiens inseende

stälda samlingar samt till aflöning åt vakt
betjening

.............................................................................. kronor 4,000: —

till undersökning och beskrifning af fäderneslandets

fornlemningar, m. m....................................................... )> 3,200: —

samt till utgifvande af planschverk öfver fornsaker

och andra märkvärdiga föremål i statens historiska

museum, in. m................................................................... » 2,000: —

tillhopa kronor 9,200: —

Naturhistoriska riksmuseum.

Då ett årligt anslag af 2,000 kronor till inköp och insamling af

naturalier vid naturhistoriska riksmuseets afdelning för arkegoniater och

fossila växter, till arbetsbiträden derstädes och till bestridande af andra

med arbetena vid afdelningen förenade utgifter fortfarande är behöfligt,

får jag, efter af vetenskapsakademien i skrifvelse den 14 september

1887 derom gjord anhållan, och med åberopande af hvad till nästlidne

Riksdag i ämnet anfördes, i underdånighet hemställa, det Eders Kongl.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Åttonde liufvudtiteln.

47

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för sagda ändamål anvisa på extra

stat jemväl för år 1889 enahanda belopp som för innevarande år, eller

2,000 kronor.

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.

I öfverensstämmelse med en af direktionen öfver institutet för [36.]

blinda gjord underdånig framställning får jag tillstyrka Eders Kongl. Tryckning af

Maj:t att föreslå Riksdagen att, i likhet med hvad under flera före- hhn^k^e>

gående år egt rum, äfven för år 1889 å extra stat anvisa till tryckning

af blindskrifter 2,500 kronor och till understöd åt blindlärare-elever

1,200 kronor.

**

Styrelsen för blindskolan i Vexiö har i underdånig skrifvelse den [37.]

12 september 1887, jemte öfverlemnande af förslag till stat för skolan Biindskoian

för år 1889, anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska 1 Vexw''

för uppehållande af skolans verksamhet under år 1889 enahanda belopp,

som under flera föregående år beviljats, eller 11,000 kronor.

I berörda förslag bar styrelsen bland utgifterna upptagit ålderstillägg

för skolans föreståndare G. A. Lyberg med 600 kronor samt

ålderstillägg från den 1 juli 1889 åt ena lärarinnan, Kristina Johansson,

med 150 kronor. Härom bar styrelsen anfört, att Lyberg, hvilken den

1 juli 1884 tillträdde sin befattning, redan derförut alltsedan början af

år 1874 tjenstgjort vid statens läroanstalter för blinda, nemligen åren

1874—1878 vid afdelningen för blinda å institutet vid Manilla och derefter

vid det i Stockholm inrättade institutet för blinda; att lärarinnan

Johansson från och med juli 1884 tjenstgjort vid nu ifrågavarande

blindskola; samt att bemälde föreståndare och lärarinna på ett synnerligen

tillfredsställande sätt fullgjort sina åligganden vid skolan. Dessa

ålderstillägg kunna, enligt styrelsens förmenande, utgå, utan att derigenom

förhöjning vare sig i statsanslaget eller i årsafgifterna för de i

skolan intagna barnen erfordras.

Enligt blindskolans stat för år 1888 utgör kontanta aflöningen

till föreståndaren 2,000 kronor och till hvardera af de två vid skolan

anstälda lärarinnorna 1,000 kronor. I dessa belopp är någon förhöjning

ej ifrågasatt, utan afses, att ålderstilläggen skola blifva personliga för

föreståndaren Lyberg och lärarinnan Johansson. Och enär dessa, hvilka

länge arbetat i blindundervisningens tjenst, blifvit af styrelsen mycket

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Åttonde hufVudtiteln.

[38.]

Handtverk

skolan i Kri

stinéhamn fö?

blinda.

val vitsordade för sin tjenstgöring, torde de föreslagna ålderstilläggen,

då stat för skolan framdeles fastställes, böra dem beviljas, helst sådant

kan ega rum utan förökad utgift för statsverket.

Beträffande den föreslagna staten i öfrigt bär jag ej att anmärka

annat, än att styrelsen upptagit arfvodet för räkenskapsföring m. in.

till 250 kronor. Då Eders Kongl. Maj:t så nyligen som den 18 november

1887 medgifvit, att ett belopp ej öfverstigande 200 kronor må

för hvartdera af åren 1887 och 1888 användas till ersättning för

räkenskapsföring och hvad dertill hörer, synes det mig rigtigast, att

vid det sålunda bestämda beloppet må förblifva.

Jag hemställer, att Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra

framställning, att, i likhet med livad under flera föregående år skett,

jemväl för år 1889 må anvisas på extra stat ett anslag af 11,000 kronor

till nämnda blindskola.

Den för blindundervisningens ordnande tillsatta komité föreslog i

sitt den 17 december 1880 afgifna betänkande, bland annat, upprättande

på statsverkets bekostnad af handtverksskolor för äldre blinda. I dessa

skolor skulle eleverna, såsom skolornas namn redan angifver, åtnjuta

undervisning hufvudsakligen i handtverk men icke erhålla bostad eller

underhåll. Till en början ansågs upprättandet af en dylik anstalt vara

tillräckligt, och då man i vårt land saknade all erfarenhet om dylika

anstalter, syntes det tills vidare böra öfverlemnas åt skolans styrelse att

bestämma i-örande så väl antalet elever, hvilket borde intagas i skolan,

som ock angående undervisningstidens längd. Med anledning af Eders

Kongl. Maj:ts nådiga proposition i ämnet beviljade Riksdagen år 1883 för en

dylik skolas upprättande 7,000 kronor på extra stat för år 1884. Härigenom

kom den nuvarande handtverksskolan i Kristinehamn för blinda

till stånd, och till dess uppehållande hafva år efter år på förnyade framställningar

beviljats enahanda belopp af 7,000 kronor. .

Skolans verksamhet under den gångna tiden har, enligt hvad styrelsen

meddelat, i allo varit tillfredsställande. Af de tillsammans 40

elever, som sedan dess öppnande i september 1884 der åtnjutit undervisning,

hafva 23 afgått med betyg, 3 efter ett, 7 efter två och 13 efter

tre års vistelse vid skolan. De utgångna eleverna hade, efter hvad

styrelsen vitsordat, icke blott inhemtat goda kunskaper i läsning och

skrifning af blindskrift utan derjemte färdighet i ett eller två hufvudyrken

och åtskilliga biyrken. De underrättelser, som erhållits angående

s. 49 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

49

utgångna elever, hade varit synnerligen tillfredsställande och ingifvit

godt hopp, att de fleste bland dem kunde förskaffa sig sjelfständig

bergning.

Emellertid har, efter hvad styrelsen meddelat, det inträffat, att

elevantalet i skolan på sista tiden betydligt nedgått. Af vunnen erfarenhet

anser styrelsen det vara ådagalagdt, att, med skolans nuvarande

organisation, ett antal af 20—24 elever bör vara det normala. Under

de första åren af anstaltens tillvaro hade elevernas antal uppgått till

ungefär dessa siffror, men vid senaste hösttermin inskrefvos endast 13,

af hvilka dock 2 uteblefvo. Såsom styrelsen framhåller kan denna

minskning ingalunda bero derpå, att anstalten nu skulle vara mindre

behöflig än tillförne. Antalet blinda, tillhörande den kategori, för hvilken

anstalten är afsedd, är utan tvifvel betydligt. Styrelsen uppgifver,

att med temligen stor sannolikhet kan antagas, att i landet finnas 7 å

800 icke undervisade blinda från det 14:de till det 40:de lefnadsåret,

samt att från olika delar af riket ofta ingå förfrågningar om friplatser

för sådana blinda. Styrelsen anser, att anledningen till det sjunkande

elevantalet är att söka deri, att nästan alla blinda i den ålder, som här

afses, äro fattiga och i saknad af medel till uppehälle under undervisningstiden.

Denna omständighet har ock gjort, att många af dem, som

kommit till skolan, måst afbryta sin kurs i förtid.

För att i någon mån kunna undanrödja ofvanberörda hinder för

uppnående af det med handtverksskolan afsedda mål, har styrelsen föreslagit,

att — i likhet med hvad som är förhållandet vid anstalterna

för öfveråriga döfstumma — inackorderingsbidrag efter 100 kronor för

år måtte få utgå för hvarje elev vid skolan. Beräknande antalet elever

till 24 har styrelsen hemstält, att för detta ändamål måtte anvisas

2,400 kronor, och att således hela anslaget till skolan för år 1889 måtte

få utgå med 9,400 kronor. I sammanhang härmed har styrelsen fästat

uppmärksamhet på vigten deraf, att de blinde vid afgången från skolan

erhålla en del verktyg och formar, som äro nödvändiga för deras arbeten,

äfvensom åtskilliga böcker in. m. Till en sådan utrustning anser

styrelsen å skolans budget möjligen uppkommande öfverskott böra användas,

helst dessa till stor de! uppstå genom försäljning af de arbeten,

som skolans elever utföra.

Då hvad styrelsen anfört synes mig synnerligen beaktansvärdt,

och det ligger vigt uppå, att så många blinda som möjligt komma i

åtnjutande af den undervisning handtverksskolan erbjuder och derigenom

beredas tillfälle till sjelfför söfning i stället för att ligga anhöriga eller

kommuner till last, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl.

Bih. till Riksd. prof, 1888. 1 sund. 1 afd. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

[39.j

Läroanstalter

för öfveräriga

döfstumma.

50 Åttonde hufvudtiteln.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för ifrågavarande skolas uppehållande

på extra stat för år 1889 uppföra ett belopp af 9,400 kronor, eller 2,400

kronor utöfver hvad under innevarande år till skolan utgår.

Till uppehållande af undervisningen vid de i Vadstena, Skara och

Bollnäs upprättade tillfälliga läroanstalter för öfveråriga döfstumma har,

i enlighet med ett vid 1877 års Riksdag framlagdt förslag, årligen på

extra stat anvisats för hvarje af dessa anstalter 16,400 kronor, eller tillsammans

49,200 kronor.

I nämnda förslag beräknades, att dessa anstalter, som vore afsedda

för döfstumma i åldern 15—30 år, skulle vid slutet af år 1888 hafva

uppnått sitt ändamål och derför då kunna upphöra. Denna beräkning

grundades derpå, att af de döfstumma, som, då förslaget uppgjordes,

voro inom nämnda ålder och ej varit intagna i döfstumanstalt, ett antal

af omkring 600 ansåges komma att begagna det tillfälle till undervisning,

som sålunda blefve dem beredt, och att de, som efter nämnda

tid inträdde i berörda åldersperiod, skulle redan i sina tidigare år erhålla

utbildning vid andra härtill afsedda undervisningsanstalter.

Under de år, som förflutit sedan förslaget framstäldes, har dock

antalet af dem, för hvilka undervisning vid nu ifrågavarande anstalter

är behöflig, ytterligare ökats derigenom, att flera döfstumma, som icke

njutit undervisning vid döfstumanstalt, inträdt inom den bestämda

åldersgränsen. Enligt genom domkapitlen infordrade uppgifter rörande

antalet döfstumma i riket fuunos vid 1885 års slut i hela riket 336 i

åldern 15—30 år och 168 i åldern 11—14 år, om hvilka uppgifvits, att

de ej varit intagna i någon undervisningsanstalt.

Då äfven de senare under åren 1886—1889 upphunnit eller upphinna

den förenämnda åldern af 15 år, är det fortfarande behöfligt, att

läroanstalter finnas, i hvilka en för dessa personer lämplig undervisning

meddelas.

Jag får derför hemställa, att Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen, att för uppehållande äfven under år 1889 af undervisningen

vid förenämnda tre läroanstalter måtte anvisas ett extra anslag för

samma år af 49,200 kronor.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

51

Serafimerlasarettet i Stockholm.

Frågan om beredande af tidsenliga lokaler för serafimerlasarettet

har länge stått på dagordningen.

Lasarettet, ursprungligen grundadt genom bidrag af den enskilda

välgörenheten och tid efter annan försedt med understöd från statens

sida, har, allt sedan det år 1752 öppnades, varit inrymdt i en byggnad,

som, från att hafva varit en enskild persons bostad, blifvit, så godt ske

kunnat, apterad till sjukhus. Sedermera har lasarettet visserligen genom

på olika tider företagna ändringar och tillbyggnad utvidgats. Men dessa

anordningar, Indika icke försiggått efter någon för det hela faststäld

plan, hafva ej förmått afhjelpa de brister, som vidlåda inrättningen, och

hvilka endast genom en fullständig omgestaltning af densamma torde

kunna aflägsnas.

Ett förslag i sådant syfte, uppgjordt efter framställning af serafimerlasarettets

öfverläkare och granskadt af sakkunnige män, blef af

lasarettsdirektionen medelst underdåniga skrivelser den 24 maj och den

20 september 1880 understäldt Eders Kongl. Maj:ts pröfning. Rörande

behofvet af förbättrade lokaler för serafimerlasarettet anfördes dervid

af direktionen hufvudsakligen, att den nuvarande lasarettsbyggnaden

ingalunda vore anordnad i öfverensstämmelse med de grunder och den

plan, som under senaste årtionden befunnits ändamålsenliga vid konstruktion

af sjukhus, utan stode i detta afseende långt efter flera på

senare åren uppförda länslasarett och åtskilliga kommunala sjukhus i

våra landsortsstäder samt lemnade många, äfven billiga fordringar på

en sjukvårdsinrättning ouppfylda. Detta med hänsyn till sjukvården

redan i och för sig betänkliga förhållande blefve till sina följder ännu

svårare derigenom, att serafimerlasarettet tillika vore det sjukhus, vid

hvars medicinska, kirurgiska och gjniekologiska afdelningar landets alla

blifvande läkare vore förpligtade att under en viss föreskrifven tid tjenstgöra

för vinnande af praktisk färdighet i nämnda grenar af läkekonsten.

Redan länge hade det visat sig, att lasarettet, såsom kliniskt sjukhus

betraktadt, lede af två väsendtliga fel: det ena otillräckligt utrymme,

det andra lokalernas icke ändamålsenliga inredning och beskaffenhet.

Dessa missförhållanden hade i synnerhet på senaste åren gjort sig känbara,

i mån som de tjenstgörande kandidaternas antal ökats. Det samlingsrum,

som vore dem anvisadt, och hvilket utgjorde det enda, som

kunde för detta ändamål disponeras, vore mycket för trångt. Detta

rum måste dessutom på samma gång tjena till rum för jourhafvande

läkaren, kapprum, toilette och arbetslokal vid de undersökningar och

[40.]

Serafimer
lasarettet.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Åttonde hufrudtiteln.

journal anteckningar, kandidaterna hade sig ålagdt att i sammanhang

med tjenstgöringen verkställa. Synnerligen trånga vore äfven samtliga

sjukrummen för qvinno!’ och några af dem för män på så väl den

medicinska som kirurgiska afdelningen.

Lika illa, och om möjligt ännu sämre, vore det bestäldt med lokalen

för den s. k. polikliniken, som utgjorde ett vigtigt supplement

till sjukhusets klinik, och vid hvilken tusentals in- och utvertes sjuke årligen

infunne sig för erhållande af råd och hjelp. För de tjenstgörande läkarekandidaterna

vore öfvervarandet af och deltagandet i denna poliklinik,

som närmast öfverensstämde med och bäst initierade dem i de

förhållanden, som först mötte dem, då de på egen hand skulle börja

sin läkareverksamhet, af lika stor vigt och betydelse som den egentliga

kliniska undervisningen. För närvarande vore förhållandet sådant, att

detta ovärderliga tillfälle till öfning och utbildning af deras praktiska

duglighet ginge till allra största delen förloradt genom brist på lämplig

lokal för patienternas undersökning, hvilken naturligtvis icke kunde

ske i stora samlingssalen, utan måste försiggå i ett litet innanför denna

beläget, smalt och af blott ett fönster upplyst rum, der icke en femtedel

af de tjenstgörande finge plats samtidigt med patienten och poliklinikens

föreståndare. En annan mycket stor olägenhet och ett ur så

väl sanitär som disciplinär synpunkt högst olämpligt förhållande med

afseende å polikliniken bestode deri, att dess lokal, som icke vore skild från

den egentliga sjukhusbyggnaden, vore förlagd ej blott under samma

tak utan i omedelbart och öppet sammanhang med denna, hvilket möjliggjorde,

att en mängd personer, ej sällan sådana, som vore behäftade

med smittosamina sjukdomar af det slag, att de enligt gällande föreskrifter

icke finge å lasarettet mottagas eller der inkomma, dagligen

vid mottagningstiderna kunde utan all kontroll göra besök ej blott i

mottagningssalen, utan äfven i sjukrummen och andra lokaler.

Det läge, yttrade direktionen vidare, för öppen dag, att dessa

förhållanden skulle i hög grad försvåra och till en del rent af omöjliggöra

den kliniska undervisningen, äfven med de anspråk, som skäligen

kunde ställas på denna för ett och annat decennium sedan. Ännu mera

känbar och svår blefve dock bristen, då man toge i beräkning- de ökade

kraf, dem vetenskapens fortgående utveckling samt tillämpningen af

dennas resultat i nya undersöknings- och behandlingsmetoder stälde

lika mycket på den kliniska anstalten som på den kliniske läraren. Det

band på och den inskränkning i sin verksamhet, denne, i saknad af nödiga

materiella hjelpmedel, måste underkasta sig, kunde ej annat än

verka förlamande och dermed minskande arbetslusten hos honom och

s. 53 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

53

nyttan för lärjungarne af undervisningen. Det kunde ingalunda verka

fördelaktigt på den unge kandidaten, som under och genom tjenstgöringen

skulle danas för sitt framtida kall, hvilket vid många tillfällen

toge hans insigter och omdöme i anspråk vid afgörande så väl af flere

allmänna helsovårdsfrågor som särskilt af sådana, hvilka anginge inrättandet

och ordnandet af ett sjukhus, att under detta, kanske det vigtigaste

stadiet af hela kursen, jemt hafva för ögonen och taga intryck

af en anstalt, som i mer än ett afseende kunde betraktas såsom motsatsen

till hvad den borde vara. Ännu skarpare folie detta i ögonen

vid jemförelsen med hvad som i detta hänseende blifvit gjordt och gjordes

i våra närmaste grannländer, Norge, Finland och Danmark, för att

icke tala om England, Frankrike och Tyskland, äfven inom det sistnämndas

mindre förbundsstater, Sachsen, Baden, Wiirtemberg, Bayern.

Vårt eget land hade dock med hänsyn till den kliniska undervisningen,

likasom i flere andra grenar af den menskliga odlingen, intagit en framstående

och hedrande plats bland Europas nationer. Serafimerlasarettet

vore ett af våra äldsta kliniska sjukhus, vid hvilket så väl den vetenskapliga

forskningen lemnat erkändt vigtiga bidrag till medicinens utveckling

som den praktiska undervisningen kommit ej blott fäderneslandets,

utan äfven utlandets medicine studerande till godo. Så väl

pligt som hederskänsla bjöde att bibehålla och försvara vår ställning i

båda dessa afseenden.

Det af direktionen på grund af nämnda förhållanden framlagda

förslaget afsåg ombyggnad af det nuvarande lasarettshuset och uppförande

af fem särskilda nya byggnader, hvarigenom lasarettet skulle

komma att innehålla 421 sjuksängar, eller 141 sjukplatser utöfver det

nuvarande antalet (280), och beräknades komma att medföra en kostnad

af 1,270,000 kronor eller, med tillägg för inventarier och annan

utredning, 1,300,000 kronor. För samtliga dessa byggnader jemte erforderligt

gårdsutrymme hade, till följd af det köp, som med nådigt

tillstånd år 1860 verkstälts af eu intill lasarettets tomt belägen fastighet,

plats inom lasarettets egoområde blifvit beredd. Till bestridande

af kostnaden för lasarettets om- och tillbyggnad förmälde direktionen

sig kunna använda den enligt föreskrift kapitaliserade ränteafkastningen

af framlidne expeditionssekreteraren Sederholms donation, hvilken besparade

räntefond vid 1880 års slut uppginge till omkring 171,252 kronor,

samt af doktor A. F. Regnells gåfva den del, som vore bestämd

att vid blifvande nybyggnad bereda fria rum åt sex medicine kandidater

under deras tjenstgöring vid lasarettet, utgörande denna del 15,000

kronor, eller tillsammans 186,252 kronor. Lades härtill beloppet af så
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Åttonde hufvudtiteln.

dana donationer till lasarettet, som under närmaste tiden finge för ifrågavarande

ändamål användas, äfvensom de kapital, hvilka, gifna mot vilkor

af lifränta, efter hand blefve disponibla i mån af lifräntetagarnes frånfälle,

syntes lasarettet kunna af egna medel tillskjuta närmare 300,000

kronor. En lika stor summa ansåg direktionen kunna för företaget

påräknas i bidrag från Stockholms stad, derest staten lemnade det för

planens genomförande i öfrigt erforderliga beloppet, 700,000 kronor,

hvarom direktionen hemstälde att nådig proposition måtte till 1881 års

Riksdag aflåtas. —Vid ärendets föredragning den 30 december 1880 fann

Eders Kongl. Maj:t likväl denna hemställan icke böra bifallas.

Frågan framkom emellertid vid nämnda Riksdag genom en i Andra

kammaren väckt motion (n:r 74), i hvilken ytterligare utredning lemnades

angående det trängande behofvet af lämpliga lokaler för serafimerlasarettet.

Motionären föreslog, att för lasarettets till- och ombyggnad

enligt den af direktionen framlagda planen måtte beviljas ett anslag af

700,000 kronor, under vilkor att läsår ettsdirektionen och Stockholms stad

hvardera bidroge med 300,000 kronor till byggnadsföretaget. Statsutskottet

fann behofvet af den ifrågasatta till- och ombyggnaden särdeles känbar

och förtjent att i en snar framtid blifva tillgodosedt, på det att ej mindre

den kliniska undervisningen vid lasarettet för medicine studerande än

äfven sjukvården derstädes måtte kunna på ett tillfredsställande sätt ordnas,

men ansåg, att, innan statsanslag för ändamålet anvisades, utredning

borde ega rum, huruvida icke, förutom de medel motionären förutsatt skola

lemnas af lasarettet och Stockholms stad, bidrag jemväl kunde vara att

påräkna från Stockholms län; och hemstälde utskottet i anledning deraf,

att motionen för det dåvarande icke måtte till någon Riksdagens åtgärd

föranleda. Detta blef äfven Riksdagens beslut.

Genom nådigt bref den 17 juni 1881 anbefaldes derpå direktionen

för serafimerlasarettet att, sedan karolinska mediko-kirurgiska institutets

lärarekollegium lemnats tillfälle att sig yttra, inkomma med utredning,

om och i hvad mån Stockholms stad och län, med hänsyn till

den nytta, dessa kommuner hemtade af lasarettet, syntes billigtvis böra

bidraga till de nödiga kostnaderna för detsammas nybyggnad. En sådan

utredning verkstäldes af särskilda, utaf nämnda lärarekollegium utsedde

komiterade, hvilka ansågo det vara billigt, att för ändamålet tillskötes

af Stockholms län 50,000 kronor och af Stockholms stad 300,000

kronor. Komiterades utlåtande, i hvilket lärarekollegiet, med framhållande

af det beklagansvärda tillstånd, hvari serafimerlasarettet såsom

klinisk undervisningsanstalt befunne sig, och vigten af att detsamma

med det snaraste försattes i ett förbättradt och utvidgadt skick, till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde liufvudtiteln.

alla delar instämde, öfverlemnades af lasarettsdirektionen till Eders

Kongl. Maj:t med underdånig skrifvelse den 23 september 1881.

Dessförinnan hade direktionen hos så väl Stockholms läns landsting

som Stockholms stadsfullmägtige hemstält om anvisande af de

nyssnämnda bidragen. Landstinget beslöt samma år att för serafimerlasarettets

ombyggnad anslå ett belopp af 50,000 kronor, att utgå under

loppet af sex år med en sjettedel årligen, med utbetalande hvaraf

början skulle göras, då anmälan hos landstinget skett, att företagets utförande

blifvit betryggadt, men icke före utgången af tiden för då

gällande kontrakt angående sjukvård vid lasarettet för länets sjuke

(omfattande åren 1881 — 1884). Vid detta bidrag fäste landstinget följande

vilkor: att från nämnda kontraktstids utgång och för all framtid

skulle finnas för länets sjukvård å lasarettet tillgängliga 34 sängar,

förutom de å Wattrangska stiftelsen anslagna två frisängarna, samt att

detta antal i mån af behof efter landstingets derom fattade beslut finge

ökas till 40 utan vidare tillskott i byggnadsbidraget, och att för den

tid, som förflöte efter 1884 års slut, intill dess lasarettets ombyggande enligt

faststäldt förslag blifvit betryggadt, kontraktsvilkoren fortfarande

skulle gälla, samt i öfrigt på de vilkor med afseende å vård och underhåll

af länet tillhörande sjuke, som kunde komma att träffas mellan

direktionen och landstinget, dock att ersättningen för de på det betingade

sängantalet belöpande underhållsdagar icke finge utgå till högre belopp

än i förhållande till kostnaden för hela antalet underhållsdagar å lasarettet,

då deri icke finge inräknas kostnaderna för fastigheternas underhåll, onera,

begrafningskostnader och understöd till fattiga sjuka, samt att afdrag

från nämnda ersättning borde ske för det tillskott statsverket lemnade

till länets sjukvård. De af landstinget sålunda uppstäda vilkor har

serafimerlasarettets direktion, som funnit dem för lasarettet fördelaktiga,

för sin del antagit.

Till svar å direktionens framställning hos Stockholms stadsfullmägtige

beslöto dessa den 16 december 1881, att, under förutsättning

att direktionen styrkte sig genom statsbidrag eller annorledes hafva

erhållit öfriga medel, som fordrades till utförande af lasarettets omoch

tillbyggnad så, att sängantalet komme att uppgå till minst 400,

samt att detta byggnadsföretag påbörjades före den 1 december 1886,

Stockholms stad i bidrag till byggnadsföretaget skulle lemna 3/is af

hela byggnadskostnaden enligt den plan, som kunde varda af Eders

Kongl. Maj:t faststäld, detta bidrag dock i hvarje fall begränsadt inom

ett högsta belopp af 300,000 kronor, att utgå med en fjerdedel årligen,

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Åttonde hufvudtiteln.

under de fyra år, som följde närmast efter det, då byggnadsarbetet

börjats, under följande vilkor:

l:o) att kommunen tillförsäkrades att allt framgent få vid lasarettet

disponera 200 sängar, deraf hälften för medellöse sjuke från Stockholms

kommun;

2:o) att kommunens dåvarande bidrag till sjukvården vid lasarettet

icke finge höjas förr, än tio år förflutit från det nybyggnaden blifvit

färdig, och äfven efter denna tid icke mer, än att den ej öfverstege 6/io af

kostnaden för de å frinummer vårdade sjuke från staden;

3:o) att årlig redogörelse för lasarettets verksamhet skulle offentliggöras;

samt

4:o) att tillfälle skulle lemnas två af helsovårdsnämnden utsedda

ombud att årligen deltaga i granskningen af lasarettets räkenskaper och

förvaltning.

Dessa vilkor blefvo icke godkända af lasarettsdirektionen, som

med anledning deraf i underdånig skrifvelse den 17 december 1881

anhöll, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för serafimerlasarettets

om- och tillbyggnad enligt förenämnda plan anvisa af

allmänna medel hvad som utöfver lasarettets och Stockholms läns bidrag

för ändamålet erfordrades, eller 950,000 kronor. Sedan Eders Kongl.

Maj:t derpå anbefalt direktionen att inkomma med yttrande i fråga om

de vilkor, under livilka det af Stockholms stad gjorda anbud skulle

kunna antagas, föreslog direktionen i underdånig skrifvelse den 24 maj

1882, att, för den händelse Stockholms stad lemnade lasarettet 3/is af ej

blott sjelfva byggnadskostnaden enligt det understälda förslaget, hvari

jemväl anbringande af ventilationsapparat och värmeledning inberäknats,

utan äfven kostnaden för nya inventarier och annan utredning, allt beräknadt

till 1,300,000 kronor, i afseende derå skulle lända till efterrättelse

följande vilkor och bestämmelser:

att den ersättning staden erlade till lasarettet för vården af stadens

fattige sjuke, skulle bibehållas oförändrad vid det bestämda beloppet,

20,000 kronor, till dess byggnadsföretaget blifvit utfördt och lasarettet

i sitt utvidgade skick öppnadt till begagnande;

att Stockholms stad efter denna tid och allt framgent skulle ega

att vid lasarettet disponera 200 sängar, deraf hälften för medellöse sjuke

från staden, dock att några af dessa sängar alltid borde hållas lediga

för mottagande af personer, hvilka träffats af olyckshändelser eller hastigt

påkommande sjukdomar, samt med den inskränkning i öfrigt i sängantalet,

som påkallades af nödvändigheten att årligen successive utrymma

alla sjukrummen för vädring och nödiga reparationer;

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Åttonde hufvudtiteln.

att staden efter samma tid betalade lasarettet å tider, hvarom framdeles

kunde öfverenskommas, hela den egentliga sjukvårdskostnaden

för å frinummer vårdade sjuke från staden (utgifterna för fastigheternas

underhåll och onera, för begrafningskostnad och understöd till fattige

vid deras utskrifning sålunda icke beräknade) efter afdrag af ett

belopp, motsvarande 5 procent å den summa, hvarmed staden bidragit

till lasarettets om- och tillbyggnad samt utredning, hvilket afdrag skulle

kunna ökas till högst 20,000 kronor för år, i den mån direktionen funne

lasarettets tillgångar med nödig hänsigt till dess ekonomiska bestånd

sådant medgifva;

att årlig redogörelse rörande lasarettets verksamhet skulle offentliggöras;

samt

att tillfälle skulle lemnas två af vederbörlig myndighet utsedda

ombud att å stadens vägnar taga del af lasarettets räkenskaper, i den

mån sådant kunde vara erforderligt för utöfvande af kontroll öfver debiteringen

af kostnaderna för stadens å lasarettet vårdade fattige sjuke

och för iakttagande af den rätt, staden genom ofvanstående bestämmelser

i öfrigt fått sig tillagd.

Stockholms stadsfullmägtige, häröfver hörda, funno enligt underdånig

skrifvelse den 16 oktober 1883 skäligt att i någon mån modifiera

sitt förra beslut, men uppstälde fortfarande för stadens bidragande

till det ifrågasatta byggnadsföretaget vilkor, som lasarettsdirektionen

ansåg oantagliga.

Sedan derpå universitetskanslern, efter inhemtande af karolinska

institutets lärarekollegii yttrande, inkommit med infordradt underdånigt

utlåtande rörande det antal sjuksängar, lasarettet, i händelse af blifvande

ombyggnad, borde minst innehålla, på det att klinisk undervisning

enligt gällande bestämmelser skulle kunna på tillfredsställande

sätt der meddelas, i hvilket afseende kanslern, lika med lärarekollegiet,

funnit lasarettet böra innehålla tillsammans 335 sjuksängar, erhöllo

lasarettsdirektionen och öfverintendentsembetet den 31 oktober 1884

nådig befallning att afgifva gemensamt underdånigt utlåtande, huruvida

det kunde anses lämpligt att, på sätt ifrågasatt blifvit, nya byggnader

för lasarettet, beräknade att inrymma nyssnämnda antal sjuksängar, i

stället för å lasarettets nuvarande tomt förlädes å tomterna n:r 3, 4, 5

och 6 i qvarteret Bryggaren å Kungsholmen, derest dessa tomter kunde

få för ändamålet användas. Det sålunda infordrade utlåtandet afgafs

den 13 april 1885; men då, enligt den af lasarettsdirektionen och öfverintendentsembetet

deri uttalade åsigt, för vinnande af nödigt utrymme

för nya byggnader åt serafimerlasarettet skulle erfordras ej blott tom
Bih.

till Riksd. prof. 1888. 1 samt. 1 afd. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Åttonde hufvudtitein.

terna n:r 3, 4, 5 och 6 i qvarteret Bryggaren, utan derjemte tomterna

n:r 1, 2 och 8 i samma qvarter, fann Eders Kongl. Maj:t vid ärendets

föredragning den 30 oktober 1885 frågan om serafimerlasarettets förläggande

på förenämnda fyra tomter böra förfalla.

Efter det Eders Kongl. Maj:t i sammanhang härmed lemna! lasarettsdirektionen

tillfälle att angående frågan om beredande af bättre

lokaler för serafimerlasarettet utan allt för känbar uppoffring för statsverket

inkomma med det förnyade utlåtande, hvartill omständigheterna

kunde föranleda, har direktionen med underdånig skrifvelse den 8 november

1886 till Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning öfverlemnat ett

nytt, af ritningar och kostnadsberäkningar åtföljdt förslag i ämnet, hvilket

förslag på direktionens uppdrag blifvit utarbetadt af arkitekten Axel

Kumlien enligt honom meddeladt, af en för ändamålet särskild! tillsatt

kommission uppgjordt program. Detta förslag- omfattar dels det nuvarande

sjukhusets inredande för den kirurgiska afdelningen, dels följande

nybyggnader: ett tvåvåningshus, längst i öster på lasarettstomten, för

polikliniken; en komplex af tre paviljonger, den mellersta i tre och de

båda öfriga i två våningar, för den medicinska afdelningen, hvilken

byggnad skulle förläggas på tomtens norra del mellan det nuvarande

sjukhuset och polikliniken; en tvåvåningspaviljong vester om det nuvarande

sjukhuset, afsedd för gynekologiska och oftalmiatriska afdelningarna;

en byggnad för köket och tvättinrättningen samt en byggnad

för bad, de båda sistnämnda norr om det nuvarande sjukhuset. Alla

dessa byggnader, utom den för gynekologiska och oftalmiatriska afdelningarna,

äro enligt förslaget sins emellan förenade medelst en mellan

jordvåningarna och genom dessa löpande gång. De nya b}rggnaderna

äro afsedda att anordnas i tomtens utkanter, och framför de båda

hufvudafdelningarna, den medicinska och den kirurgiska, finnes enligt

förslaget en sammanhängande, fullt fri plats med högst betydlig areal,

sträckande sig i söder ända till Handtverkaregatan. En mindre park

kommer att omgifva paviljongen för gynekologiska och oftalmiatriska

afdelningarna.

Enligt det nu understälda förslaget skulle serafimerlasarettet komma

att innehålla 400 sjuksängar, således 21 sängar mindre än det förslag

innehöll, som år 1880 öfverlemnades till Eders Kongl. Maj:ts bedömande.

Någon större inskränkning i sängantalet har direktionen ansett sig icke

böra tillstyrka. Äfven om lasarettet betraktades hufvudsakligen såsom

ett kliniskt sjukhus, vore det enligt direktionens åsigt mindre välbetänkt

att sätta antalet sjuksängar till den af karolinska institutets lärarekollegium

föreslagna låga siffran af 335. Det måste nemligen, då fråga

s. 59 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

59

förekomme att ombygga lasarettet, noga beaktas, att den vetenskap,

hvari undervisning vid lasarettet meddelades, vore stadd i en allt jemt

fortgående utveckling. Nya lärostolar uppstode. Dessa kräfde material

för sin undervisning, och i hufvudstaden, der den praktiska medicinska undervisningen

till allra största delen bedrefves, vore lasarettet den hufvudsakligaste

och i de flesta fall enda anstalt, som för ändamålet kunde

påräknas. I samma mån lasarettet utvidgades och fördelades i olika

byggnader, afsedda hvar och en för en särskild klass af sjukdomar,

måste äfven oftare inträffa, att, under det den ena afdelningen vore

öfverfull, en eller flere andra afdelningar kunde hafva ett större antal

lediga sängar. Till undvikande af olägenheten att i sådana fall nödgas

öfverföra sjuke från den ena afdelningen till den andra, borde följaktligen

sängantalet ej för knappt tilltagas. Med afseende på dessa förhållanden

äfvensom derå att serafiinerlasarettet vore på samma gång ett sjukhus,

der patienter icke blott från Stockholms stad och län utan äfven många

från aflägsnare trakter sökte vård, hade direktionen funnit sängantalet

icke böra sättas lägre än till 400. Dertill komme, å ena sidan, att Riksdagen,

så vidt hittills visat sig, icke syntes benägen att bevilja anslag

till lasarettets ombyggnad utan att Stockholms stad till densamma lemnade

bidrag, och, å den andra, att det icke vore antagligt, att staden

för sådant ändamål anvisade medel, med mindre ombyggnaden verkstäldes

i det omfång, . att staden blefve i tillfälle att för sin sjukvård

disponera det antal sjuksängar, staden under föregående underhandlingar

påfordrat, eller 200, hvilket svårligen kunde ske, derest antalet sjuksängar

nedbringades till 335, så framt lasarettet såsom sjukvårdsanstalt

skulle kunna uppfylla de förpligtelse!'', det hade äfven mot andra delar

af riket och särskilt mot Stockholms län, med hänsyn till landstingets

beredvillighet att verka till lasarettets utveckling.

Utom de ruin, som erfordras för uppställandet af 400 sängar,

omfattar det nuvarande förslaget jemväl operationssalar, bad-, undersöknings-,

afklädning^- och väntrum, expeditionslokaler, rum för vakthafvande

läkare, laboratorium, apotek med bostad för apotekaren, förrådsrum,

kök, rum för sjuksköterskor, drängar, vaktmästare och annan

betjening samt alla sådana lägenheter, som i öfrigt erfordras vid ett

sjukhus, sådant som serafimerlasarettet bör vara, vidare boningsrum för

sex medicine kandidater, för hvilka rums anskaffande doktor Regnell

donerat särskilda medel, och slutligen en ny tvättinrättning. Lasarettets

nuvarande tvättinrättning, belägen på annan tomt än sjelfva lasarettet

och på något afstånd derifrån, är redan derigenom mindre lämplig,

hvartill kommer, att densamma befinner sig i ett högst förfallet till
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Åttonde hufvudtiteln.

stånd, utom det att den är anordnad på ett allt utom tidsenligt sätt.

Den måste derför ombyggas, och, då plats för densamma finnes på

lasarettstomten, har direktionen ansett den böra förläggas dit.

Beträffande kostnaden har direktionen stält sig till efterrättelse

Eders Kongl. Maj:ts förenämnda erinran i nådiga brefvet den 30 oktober

1885. Förslaget af år 1880 visade en om- onh tillbyggnadskostnad af

1.270.000 kronor, då deremot för genomförande af det nu understälda

förslaget enligt arkitekten Kumliens beräkningar erfordras eu kostnad •

af 993,500 kronor, deruti jemväl ingår kostnaden för den nya tvättinrättningen,

som alls icke förekom i 1880 års förslag. Således uppstår

en minskning i kostnaden af 276,500 kronor, oaktadt kostnaden för uppförande

af ny tvättinrättning i det senare förslaget tillkommit. För

lasarettets utredning har direktionen dock nu beräknat något högre

kostnad än år 1880. Då ansågs utredningen kräfva allenast 30,000

kronor. Nu tillkomma för tvätt- och köksinredning, elektrisk belysning,

varmvatten- och ångledning samt ringledning tillhopa 36,500 kronor.

Summan af utredningskostnaden blifver således 66,500 kronor. Totalkostnaden

för lasarettets om- och tillbyggnad samt fullständiga utredning

uppgår alltså enligt det nya förslaget till 1,060,000 kronor. Till

belysning huru denna kostnad ställer sig i förhållande till hvad nyligen

i andra länder uppförda, med serafimerlasarettet jemförliga sjukhus

kostat, anför direktionen, att kostnaden för sådana sjukhus uppginge

till 3,804 å 11,455 kronor per säng. Det billigaste af de nyare större

sjukhusen i utlandet, så vidt man hade sig bekant, det i Sälle, hade,

med samma kliniker som de i serafimerlasarettet tillämnade, kostat

1.300.000 kronor, utredningen oberäknad.

Till betäckande af förenämnda kostnad för serafimerlasarettets

om- och tillbyggnad samt utredning bär direktionen beräknat att af

lasarettets egna medel kunna tillskjuta 300,000 kronor äfvensom att använda

det af Stockholms läns landsting för ändamålet anvisade belopp,

50.000 kronor. Vidare har direktionen trott sig kunna påräkna Stockholms

stads medverkan under antagliga vilkor till förverkligande af nu

framlagda plan, i hvilket hänseende direktionen föreslagit, att staden

skulle bidraga med 3/is af hela kostnaden, dock högst med 244,600

kronor, att utgå med en fjerdedel årligen under fyra år, hvilken tid beräknats

åtgå för arbetets utförande. Under förutsättning att Stockholms

stad lemnade ett sådant tillskott har direktionen i underdånighet anhållit,

att Eders Kongl. Magt täcktes, med godkännande af nu ifrågavarande

ritningar och kostnadsförslag, såsom bidrag till serafimerlasarettets

om- och tillbyggnad jemte nödig utredning hos Riksdagen äska

s. 61 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 61

ett belopp af 465,400 kronor, att från och med år 1888 utgå under en

tid af fyra år med en fjerdedel årligen.

Sedan Eders Kongl. Maj:t i anledning häraf infordrat yttrande af

Stockholms stadsfullmägtige, hafva desse, efter det stadens helsovårdsnämnd

blifvit hörd och mot de uppgjorda ritningarna framstäf åtskilliga

anmärkningar, uti underdånig skrifvelse den 26 februari 1887, jemte

öfverlemnande af helso vårdsnämndens utlåtande och under förklaring

att stadsfullmägtiges beslut i afseende på beskaffenheten af byggnadsföretaget

icke innebure något godkännande af dessa ritningar, tillkännagifva,

att stadsfullmägtige nämnde dag fattat följande beslut: att, under

förutsättning att serafimerlasarettsdirektionen styrker sig genom statsbidrag

eller annorledes hafva erhållit öfriga medel, som fordras till utförande

af serafimerlasarettets tillernade om- och tillbyggnad med åtföljande

utredning så, att sängantalet kommer att uppgå till minst 400,

samt att detta byggnadsföretag påbörjas före den 1 december 1889,

Stockholms stad i bidrag till byggnadsföretaget, deri inbegripet anbringande

af ventilationsapparat och värmeledning, samt till inventarier och

annan utredning lemnar 3/n af hela byggnadskostnaden enligt den plan,

som kan varda af Eders Kongl. Maj:t faststäld, detta bidrag dock i

hvarje fall begränsadt inom ett högsta belopp af 244,600 kronor, att

utgå med en fjerdedel årligen under de fyra år; som följa närmast efter

det, då byggnadsarbetet börjats, dock med följande vilkor:

l:o) Kommunen tillförsäkras att allt framgent få vid lasarettet disponera

200 sängar, deraf hälften för medellöse sjuke från Stockholms

kommun, dock att några af dessa sängar alltid höra hållas lediga för

mottagande af personer, hvit ka träffats af olyckshändelser eller hastigt

påkommande sjukdomar, samt med den inskränkning i öfrigt i sängantalet,

som påkallas af nödvändigheten att årligen successive utrymma

alla sjukrummen för vädring och nödiga reparationer.

2:o) Kommunens nuvarande bidrag till sjukvården bibehålies oförändradt

vid nuvarande beloppet 20,000 kronor, till dess byggnadsföretaget

blifvit utfördt och lasarettet i sitt utvidgade skick öppnadt till

begagnande.

3:o) Under de tre första åren närmast efter denna tid skall bidraget

utgå med 8/io af kostnaden för de å frinummer vårdade sjuke från

staden, utgifterna för fastigheternas underhåll och onera, för begrafningskostnad

och för understöd till fattige vid deras utskrifning deri

icke inräknade. Efter denna tid skall ersättningen utgå enligt den beräkning,

att staden bör betala hvad som återstår, sedan från den på

ofvan nämnda sätt bestämda sjukvårdskostnaden afräknats det belopp,

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Åttonde h ufvudtiteln.

som å de för stadens räkning använda frisängar i förhållande till hela

antalet sängar belöper af afkastningen å de donationer till lasarettet,

vid hvilka icke sådana vilkor äro fästade, att de ej må tagas i anspråk

för detta ändamål; dock att stadens ersättning för hvarje underhållsdag

icke må öfverstiga hvad för sjuke i allmänt rum af andra lägst erlägges.

Stadens efter dessa grunder beräknade bidrag bestämmes för fem år i

sänder genom öfverenskommelse mellan lasarettsdirektionen och stadsfullmägtige.

Skulle vid något tillfälle sådan öfverenskommelse icke

kunna träffas, skall anhållan göras, att Kongl. Maj:t ville bestämma afgiftens

belopp för de närmaste fem åren.

4:o) Årlig redogörelse för lasarettets verksamhet skall offentliggöras.

5:o) Stadsfullmägtige skola hafva rätt att i serafimerlasarettets styrelse

insätta en ledamot, hvilken från och med den tid, då byggnadsföretaget

påbörjas, eger deltaga i handläggningen af alla de ärenden,

hvilkas afgörande icke på grund af särskilda bestämmelser kan vara

förbehållet ensamt de af serafimerordensgillet utsedde ledamöterne i

denna deras egenskap, hvarjemte tillfälle skall lemnas två af helsovårdsnämnden

utsedda ombud att årligen deltaga i granskningen af lasarettets

räkenskaper och förvaltning.

Mot detta anbud, hvaröfver lasarettsdirektionen blifvit hörd, har

direktionen i underdånig skrifvelse den 28 mars 1887 förklarat sig hysa

betänklighet hufvudsakligen i fråga om beloppet af Stockholms stads

årliga bidrag till lasarettet efter detsammas öppnande till begagnande

i utvidgadt skick. Med afseende på det trängande behofvet af utvidgade

och förbättrade lokaler icke blott för sjukvården, utan äfven och

måhända i än högre grad för läkareundervisningens upprätthållande,

samt i betraktande af det tillfälle, som nu erbjöde sig för arbetets utförande

till billigt pris under eu tid, då byggnadskostnaderna vore

ovanligt låga, har direktionen likväl ansett sig böra låta sina betänkligheter

falla och tillstyrkt antagande af stadsfullmägtiges erbjudande.

Sedermera har öfverintendentsembetet, efter erhållen nådig befallning,

den 9 maj 1887 afgifvit underdånigt utlåtande i detta ärende

och dervid anfört, att embetet icke funnit skäl till andra anmärkningar

mot det senast uppgjorda förslaget, än att öfverintendentsembetet, lika

med Stockholms städs helsovårdsnämnd, ansåge, att, då lasarettets gynekologiska

och oftalmiatriska afdelningar hade hvardera endast en ingång,

belägen uti ena ändan af den långa hästskoformade korridor, som

löpte utefter husets hela innersida, rättelse härutinnan borde åstadkommas,

likasom öfverintendentsembetet, utan att ingå i pröfning af de

föreslagna anordningarna beträffande husens uppvärmning, ventilering

s. 63 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

63

och belysning, funnit lämpligt, att dertill af nämnden föreslagna lokaler

försåges med reservrökgångar, som kunde vara att tillgå, i händelse

de tillämnade anordningarna skulle visa sig mindre användbara.

Så väl nyssnämnda som åtskilliga andra af Stockholms stads helsovårdsnämnd

mot ifrågavarande förslag gjorda anmärkningar äro emellertid

af arkitekten Kumlien i en till ecklesiastikdepartementet ingifven

skrift bemötta. Vidkommande det sätt, hvarpå ingångarne till lasarettets

gynekologiska och oftalmiatriska afdelningar i förslaget anordnats,

har arkitekten Kumlien erinrat, att en sådan konstruktion vore nödvändig

för att isolera de båda afdelningarna från hvarandra, äfvensom att

vid utbrott af eld faran af denna anordning syntes vara ganska ringa,

då byggnaden vore af sten och fullt brandfri samt från öfre våningen,

der många patienter ej komme att vårdas, funnes, förutom nämnda

utgång, tillträde på husets midt till en stor brandfri veranda. Beträffande

byggnadernas uppvärmning och ventilation äro, enligt hvad arkitekten

Kumlien upplyst, de af helsovårdsnämnden och öfverintendentsembetet

förordade försigtighetsmått i det nu understälda förslaget afsedda

att vidtagas.

Hvad nu blifvit anfördt synes mig innefatta tillräckliga skäl för

att staten må lemna sin medverkan till denna magtpåliggande frågas

snara lösning. Beträffande den omfattning byggnadsföretaget enligt nu

föreliggande förslag skulle erhålla, torde någon befogad anmärkning

deremot ej kunna framställas, likasom de uppgjorda ritningarna synas

vara af beskaffenhet att kunna i hufvudsakliga delar godkännas. Äfven

emot storleken af den totalsumma, 465,400 kronor, hvarmed serafimerlasarettets

direktion ansett staten böra bidraga till lasarettets förseende

med tidsenliga lokaler jemte utredning, torde skälig anmärkning icke

kunna göras, då man betänker, att seraflmeidasarettet är den anstalt,

der en stor del af den praktiska läkareutbildningen skall meddelas de

medicine studerande. Deremot, synes det icke behöfligt, att, på sätt direktionen

hemstält, ett så betydande belopp som eu fjerdedel af nämnda

summa anvisas till utgående under det första byggnadsåret. Då direktionen

icke lärer sakna medel att för den närmaste tiden bestrida de

hufvudsakligaste kostnaderna för byggnadsföretagets påbörjande, synas

alla berättigade anspråk, som man i detta fall kan ställa på staten,

blifva behörigen tillgodosedda, om hela den summa, hvarmed staten

skulle för ändamålet bidraga, nu beviljades, men deraf endast en mindre

del anvisades för nästkommande år. Jag tillstyrker derför i underdånighet,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att såsom

bidrag till anordnande af tidsenliga lokaler för serafimerlasarettet genom

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Åttonde hufvudtiteln.

detsammas om- och tillbyggnad å lasarettets nuvarande tomt samt förseende

med nödig utredning enligt lasarettsdirektionens nu framlagda

förslag och tillhörande ritningar — dock med Eders Kongl. Maj:t förbehållen

rätt att beträffande ritningarna tillåta sådana jemkningar, som

på grund af sig företeende omständigheter må kunna anses erforderliga

eller lämpliga, utan att den beräknade kostnaden öfverskrides — bevilja

ett anslag af 465,400 kronor samt deraf på extra stat för år 1889

anvisa ett belopp af 65,400 kronor.

Hospitalsvården.

[41.] I skrifvelse den 19 september 1887 har medicinalstyrelsen anfört,

jMnds\o^n- sedan jemlikt nådiga brefvet den 4 juni 1886 af det för uppförande

tal. af en asyl för sinnessjuke vid Lunds hospital beviljade anslaget 1,181,750

kronor anvisats för år 1887 ett belopp af 200,000 kronor, arbetena å ifrågavarande

sjukvårdsanstalt redan tidigt under år 1887 tagit sin början och

fortskridit så långt, att innan årets slut grund och sockel för administrationshuset

samt paviljongerna I—VI jemte källarhvalf blefve färdiga, hvarförutom

å den östliga hälften af byggnadstomten största delen af schaktningen

och terrasseringsarbetena redan blifvit utförd. Sedan vidare enligt

nådiga brefvet den 13 juli 1887 till byggnadsarbetenas fortsättande anvisats

för år 1888 ett belopp af 360,000 kronor, vore det medicinalstyrelsens

afsigt att under år 1888 låta arbetena så påskyndas, att de flesta

af byggnaderna skulle före årets utgång befinnas under tak samt brobyggnaden

öfver Höje å mellan hospitalet och asylen blifva fullt färdig.

För år 1889 har medicinalstyrelsen beräknat, att murningsarbet.

ena å samtliga byggnaderna då skulle fullbordas, varmapparaterna anskaffas

och insättas, allt snickeri-, glasmästeri- och största delen af

målningsarbetet, å byggnaderna utföras, vatten- och afloppsledningarna

anläggas och fullbordas, äfvensom köket och tvättstugan i hospitalet

ombyggas, så att desamma blefve fullt tillräckliga äfven för asylens

behof; och har medicinalstyrelsen beräknat, att till fullbordande af

dessa, sålunda föreslagna arbeten skulle för år 1889 erfordras ett belopp

af 400,000 kronor, om hvars äskande af Riksdagen styrelsen gjort

underdånig hemställan, med erinran härvid att, om återstoden af hela

det beviljade byggnadsanslaget sedermera kunde komma att utgå under

år 1890, med visshet antoges, att anstalten under sist sagda år skulle

blifva fullt färdig och kunna för sjukvård öppnas, hvarigenom en högst

betänklig brist i sinnessjukvården inom landet skulle afhjelpas.

Utan gensägelse är det synnerligen önskvärd!, att den beslutade

s. 65 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

65

asylen för sinnessjuke må kunna så snart som möjligt bringas till fullbordan;

men något dröjsmål derutinnan torde icke behöfva ega rum,

äfven om den jemkning göres i det af medicinalstyrelsen för år 1889

äskade beloppet, att återstående anslaget, 621,750 kronor, någorlunda

jemnt fördelas på åren 1889 och 1890. Jag hemställer derför, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till fortsättande af byggnadsarbetena

å Lunds asyl anvisa på extra stat för år 1889 ett belopp

af 311,000 kronor.

I skrifvelse den 20 april 1887 har medicinalstyrelsen anfört, huru- [42.]

som redan serafimer-ordens-gillet i sitt betänkande den 27 november

1873 uti planen för hospitalsväsendets ordnande upptagit ett hospital"1 nära Piteå.

för rikets två nordligaste län, Norrbottens och Vesterbottens, Äfven medicinalstyrelsen

hade, sedan densamma mottog uppdraget att utgöra öfverstyrelse

för hospitalen, i föregående underdåniga skrivelser rörande

vården af sinnessjuke fäst Eders Kongl. Majds uppmärksamhet på behofvet

af ett hospital för nämnda län. Jemväl hade Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i Norrbottens län uti skrifvelse till medicinalstyrelsen af den

19 januari 1885 anhållit om styrelsens medverkan att, så fort som möjligt,

få till stånd ett hospital för Norrbottens och Vesterbottens län.

Emellertid, och så länge statsverkets utgifter i hög grad tagits i

anspråk för fullbordandet af redan påbörjade eller beslutade dylika anstalter,

hvilka funnits mer behöfliga, hade medicinalstyrelsen icke ansett

sig böra göra någon framställning i det nu föreliggande ärendet. Men

sedan hospitalet i Kristinehamn numera vore färdigt, och anslag beviljats

till en asyl för sinnessjuke i samband med Lunds hospital, har medicinalstyrelsen,

då förevarande angelägenhet icke längre kunde uppskjutas,

ansett sig böra inför Eders Kongl. Maj:t framställa förslag till afhjelpande

af den omförmälda bristen inom hospitalsväsendet.

Behofvet af ett hospital för Norrbottens och Vesterbottens län

framginge redan af de betydande afstånden mellan allra största delen

af dessa län och landets nuvarande nordligaste hospital, det i Hernösand.

Men dertill komme, att antalet sjukplatser å detta, hospital, som för

närvarande uppginge till 221, ingalunda vore tillräckligt för mottagande

af sinnessjuke utöfver hvad som kräfdes för de närmast omgifvande

orterna. De stora afstånden hade ock till följd, att transporten af sjuke,

särdeles vintertiden, blefve mycket svår och kostsam, så att, om än inträde

för anmäld sjuk beviljats, hvilket dock endast undantagsvis kunde

ske, man ändock uppsköte i det längsta med den sjukes transporterande

till hospitalet eller helt och hållet uraktläte att dit insända honom,

Bill. till Riksä. prof. 1888. 1 samt. 1 cifd. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Åttonde hufvudtitel».

hvarigenom den gynsammaste tiden för den sjukes behandling gånge

förlorad. Brist på tjenlig vård i sjukdomens början vore nemligen

för den sjuke ödesdiger, enär i regeln endast en i rätt tid vidtagen

tjenlig behandling lemnade förhoppning om tillfrisknande. Väl skulle,

på grund af föreskrift i stadgan angående sinnessjuke den 2 november

1883, dylike sjuke mottagas å lasarett, till dess plats för dem kunde

beredas å hospital. Men alldenstund utrymmet på hospitalet i Hernösand

vore knappt för hela det område, för hvars sinnessjuke det företrädesvis

vore beräknadt, så komme de å lasarett sålunda intagne att

allt för länge qvarstanna på dessa anstalter, hvilka egentligen vore

afsedda för provisorisk vård och saknade tjenliga anordningar för de

sjukes ändamålsenliga behandling under längre tid, hvarförutom utrymmet

för de sinnessjuke i dessa anstalter inom de norra länen vore allt

för inskränkt, så att i bästa fall endast eu ringa del af de inträdessökande

komme i åtnjutande af den vård, lasaretten kunde lemna.

Största delen af de hospitalsbehöfvande komme alltså i alla händelser

att stanna i hemmen och blefve der föremål för en icke allenast olämplig,

utan äfven rätt ofta hård och oförsvarlig behandling.

Till hvilken ringa del de sinnessjuke inom Norrbottens och Vesterbottens

län i följd af ofvanberörda ogynsamma förhållanden komme i

åtnjutande af hospitalsvård i jemförelse med sådane sjuke från orter

på kortare afstånd från hospital, visade sig redan deraf, att under år

1884 å Hernösands hospital intogos från hvartdera af nyssnämnda län

endast 6 sjuke och under år 1885 blott 1 från Vesterbottens och 2 från

Norrbottens län, under det att å samma hospital intogos år 1884 från

Gefleborgs 23 och från Vesternorrlands län 25 samt år 1885 tillsammans

29 från det förra och 24 från det senare länet. Detta missförhållande

i afseende på antalet å Hernösands hospital intagne sjuke från nyssnämnda

två län och rikets båda nordligaste län stode icke i någon rimlig

proportion till de sinnessjukes och hospitalsvård behöfvandes antal

inom de norra länen.

Föi- att sätta medicinalstyrelsen i tillfälle att framlägga en fullständig

plan för anordnandet af ett hospital inom sagda tvenne län

täcktes Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 28 maj 1886, efter

styrelsens hemställan, medgifva, att antingen ordföranden hos styrelsen

eller ock någon af dess ledamöter, åtföljd af den hos styrelsen till

biträde i hospitalsbyggnadsärenden anstälde arkitekt, finge företaga en

resa till Vesterbottens och Norrbottens län för utseende af tjenlig

byggnadsplats.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

67

Sedan för berörda ändamål generaldirektören A. Almén, åtföljd

af arkitekten A. Kumlien, under juli månad 1886 företagit den

afsedda resan, hade en redogörelse för de under densamma gjorda

undersökningar till medicinalstyrelsen afgifvits. Till ledning för valet

af plats hade styrelsen jemväl infordrat och erhållit från Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvande i de båda länen nödiga upplysningar rörande

lämpligaste läget för det ifrågavarande hospitalet likasom ock uppgift

på antalet sinnessjuke inom de respektive länen.

Härvid hade Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens

län beträffande läget meddelat, att, om afståndet från Vesterbottens sydliga

länsgräns kustlandsvägen till Haparanda och Pajala, tillsammans

69 mil, delades midt i tu, folie midtpunkten emellan Piteå och Luleå.

Fästes åter afseende på den större befolkningen i Vesterbottens län,

borde hospitalet rättvisligen förläggas något sydligare än Piteå, dock ej

så sydligt som Skellefteå. Toges deremot behörig hänsyn till läget af

de sydligaste delarne af Vesterbottens län i förhållande till hospitalet i

Hernösand, komme Piteå att så förmedla afstånd och befolkning, att

man med fullt skäl kunde påstå, att sjukvårdsanstalten, förlagd på lämpligpunkt

i närheten af Piteå, skulle komma att ligga centralt, hvarför

Kongl. Maj:ts bemälde befallningshafvande på det varmaste förordade

hospitalets förläggande till lämplig plats i närheten af Piteå.

Eders Kongl. Majds befallningshafvande i Vesterbottens län hade i

berörda afseende yttrat, bland annat, att, enär de från det inre landet

kommande vägarne följde flochlalarne och mynnade ut vid kustlandsvägen,

som från södra länsgränsen till Haparanda utgjorde 52,4 mil,

Skellefteå komme att ligga närmast midtpunkten af denna vägsträcka.

Invånarne i de båda länen utgjorde den 31 december 1883 i afrundade

tal 204,000, deraf 93,700 i Norrbottens och 110,300 i Vesterbottens län.

Räknades nu de norr om Skellefteå liggande, Vesterbottens län tillhörande

socknarne Jörn och Byske, med 9,000 invånare, tillsamman

med Norrbottens invånare, blefve folkmängden söder om Skellefteå

101,300 och norr om samma stad 102,700, således nära lika fördelad

på ömse sidor om ett der förlagdt hospital, ehuru Vesterbotten med

sin dubbelt större folkmängdstäthet kunnat göra anspråk på ett ännu

sydligare läge för hospitalet. Med anledning häraf hade Eders Kongl.

Majds nyssbemälde befallningshafvande föreslagit, att det ifrågastälda

hospitalet måtte förläggas i närheten af Skellefteå.

Generaldirektören Almén hade i redogörelsen för sin omförmälda

embetsresa anfört, bland annat, att om kustlandsvägen från Vesterbottens

sydligaste länsgräns till Haparanda delades i två lika delar,

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Åttonde hufvudtiteln.

blefve midten nära tre mil norr om Skellefteå och 5,5 mil söder om

Piteå. Fästes emellertid behörigt afseende vid de nordliga floddalarne

utefter Torneå, Kalix och Råneå elfvar med deras nordliga rigtning och

stora befolkning på en utsträckning af 6 mil från kusten, borde läget

blifva betydligt närmare Piteå än Skellefteå. Och då sinnessjuke mottoges

å de staten tillhörande hospital utan afseende derpå, om desse

sjuke tillhörde det ena eller andra länet, finge man ej förbise, att Hernösands

hospital hade ett sådant läge, att det vore och förblefve det

bäst belägna hospital för sinnessjuke från de sydligaste delarne af

Vesterbottens län. Under sådana förhållanden och med hänsyn till afstånden

ansåge generaldirektören Almén Piteå erbjuda det lämpligaste

läget, och detta jemväl ur synpunkten deraf, att största delen af den

befolkning, som borde beräknas såsom anlitande det nya hospitalet, tillhörde

Norrbottens län.

Förutom det centrala läget vore valet af lämplig byggnadsplats

med afseende på tjenlig grund, fritt läge, tillgång på vatten, erforderlig

jordareal m. m. af högst väsendtlig betydelse. För detta

ändamål hade generaldirektören Almén och arkitekten Kumlien besökt

flere olika platser inom det område, som kunde ifrågasättas för det

nya hospitalets uppförande.

Sålunda hade, på sätt en af Kumlien lemnad redogörelse närmare

utvisade, blifvit undersökta: i närheten af Luleå 2 byggnadsplatser, i

trakten af Piteå 3 platser och vid Skellefteå 4 platser.

Af dessa platser hade generaldirektören Almén och arkitekten

Kumlien utan tvekan satt främst en i Kumliens redogörelse med n:r 3

betecknad plats å Pitholmen nära Piteå och förordat samma plats såsom

synnerligen lämplig. Den vore fullt jemförlig med de bästa af de platser,

der hospital redan blifvit uppförda.

Medicinalstyrelsen har ock, på grund af hvad sålunda härutinnan

blifvit upplyst, ansett sistnämnda jordområde böra väljas till bj^ggnadsplats

för det nu ifrågavarande hospitalet samt i ofvanberörda skrifvelse

af den 20 april 1887 härom gjort underdånig framställning, med öfverlemnande

till Eders Kongl. Maj:t af kartor och öfriga till ärendet hörande

handlingar.

Enligt hvad medicinalstyrelsen vidare i sin framställning anfört,

hade den föreslagna byggnadsplatsen, som vore belägen på ön Pitholmens

vestra strand i närheten af Pite eif, ett mot norr och öster af skogbeklädda

höjder skyddadt, men mot söder och vester öppet läge. Grunden

vore fast och bestode af mäktiga lager af rent grus, omvexlande med

strid sand, och följaktligen såsom byggnadsgrund särdeles lämplig.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

69

God granit och lämplig mursand funnes i tillräcklig mängd inom berörda

område. Platsen läge 9 meter (30 fot) öfver elfvens vattenstånd, hvarigenom

densamma kunde fullständigt dräneras. Vattnet i den förbiflytande

elfven vore synnerligen klart och rent samt kunde derför väl

användas både vid matlagning och till dryck. En framskjutande udde

af stranden åt norr erbjöde en god plats för vattnets intagande till

vattenledningen; och enär den förbiflytande strömmen hade erforderlig

styrka, samt någon s. k. uppsjö här icke förekomme, lämpade sig platsen

likaledes väl för orenlighetens bortförande medelst kloakledning.

Af ståndet från staden Piteå utgjorde omkring en half mil landvägen.

Under sommartiden kunde kommunikation mellan staden och platsen

ske med båt, hvarigenom afståndet äfven något minskades, och trafikerades

elfven redan af flera små ångbåtar å denna linie. Under vintern

funnes en beqväm, ännu kortare väg öfver isen. På grund af läget

invid segelbart vatten blefve jemväl transportkostnaderna för byggnadsmaterial

ringa, likasom ock framtida transport af förnödenheter af

allehanda slag för anstaltens behof så väl härigenom som äfven till följd

af granskapet med staden, hvarifrån dylika företrädesvis komme att

hemtas, skulle ställa sig jemförelsevis billig. Vidare erbjöde platsen,

på grund af sitt läge, det lugn och den frid, som vore ett så väsendtligt

vilkor för en dylik anstalt.

I syfte att förskaffa det blifvande hospitalet erforderligt jordområde,

hvilket i flera hänseenden vore ett oafvisligt behof vid en vårdanstalt

för sinnessjuke, och företrädesvis för att bereda patienterna tillfälle

till sysselsättning uti till jordbruket hörande arbeten, såsom det

förnämsta medlet för en ändamålsenlig behandling af en stor del af

personalen, borde hela det jordområde, som egts af nyligen aflidne Johan

Johansson, eller 7Ui mantal kronoskatte i Pitholmens by, å hvars ena

skifte, kalladt Furunäset, omförmälda byggnadsplats vore belägen, för

ändamålet inköpas. Denna hemmansdel omfattade med in- och afrösningsjord

en areal af tillsammans omkring 255 tunnland och ansåges

på grund af husens förfallna skick och jordens dåliga häfd kunna inköpas

för ett pris af omkring 6,000 kronor. Hemmansdelen omfattade

fyra skiften, nemligen: 1) inegorna, tillhopa omkring 20 tunnland 17

kappland, bestående af god, ehuru vanskött jord; 2) ett å utdrag af eu

åren 1825—1838 af J. Lundberg upprättad karta öfver Pitholms by

med Ax1'' betecknadt skifte nemligen det förutnämnda s. k. Furunäset,

som sträckte sig i öster nära intill och i sammanhang med gårdsskiftet

samt gränsade i vester till Pite eif, omslöte de s. k. fältjägare- eller

soldattorpen och hade en ytvidd af omkring 64 tunnland; 3) ett skogs
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70 Åttonde hufvudtiteln.

skifte, beläget V* mil från Furunäset och innehållande omkring 68 tunnland;

samt 4) ett skogsskifte, beläget fh mil från gården och innehållande

omkring 103 tunnland.

Den afsedda byggnadsplatsen sträckte sig äfven in på området

för soldattorpen, i areal innehållande omkring 24 tunnland, hvadan det

alltså vore nödigt, att detta jordstycke blefve tillgängligt för att läggas

till hospitalstomten. I öfrigt, och för att dels koncentrera hospitalets

jordegendom, dels för framtiden bevara dess fria läge, vore likaledes af

vigt att förvärfva närmast omgifvande jordområden. Genom inledda

underhandlingar hade medicinalstyrelsen skaffat Isig visshet derom, att

detta kunde ske, sedan inköp af förenämnde Johan Johanssons forna

egendom 7lm mantal egt rum, nemligen dels genom egoutbyten med

närmaste grannar, hvarigenom det blifvande hospitalet skulle erhålla

de jordområden, som å berörda karteutdrag motsvarade figuren a, b, 1,

a af skiftet Bx och figuren g, h, o, k, g, som motsvarade nämnda soldattorp,

dels ock genom köp, hvarigenom skulle förvärfvas den osålda

delen af skiftet X1''2'', som motsvarade figuren d, e, r, s, g, h, d, och

om möjligt äfven den del af samma skifte, som vore såld till Munksunds

sågverk och nu delvis bebyggd, motsvarande figuren f, r, s, f.

Enligt gjord uträkning af arealen skulle det sammanhängande

jordområde, som hospitalet sålunda erhölle, komma att utgöra:

figuren a, b, 1, a, eller en de! af skiftet Bx, tunnland 44, kappland 7,

figuren b, c, d, h, o, k, 1, b, eller skiftet

Ax1'', kalladt Furunäset, .............................. » 64, » 12,

figuren d, e, r, s, g, h, d, eller del af skiftet

X1'' 2‘, omkring.................................................. » 64, » 22,

figuren g, h, o, k, g, eller soldattorpen, ...... »_24, »_15,

summa tunnland 197, kappland 24.

Dertill skulle alternativt komma fig. f, r, s, f, som nu egdes af

Munksunds sågverk och antoges utgöra omkring 12 tunnland,

Genom förvärfvandet af denna de! utaf skiftet X1''2'' skulle hospitalets

egendom blifva fullständigt afskild från bebyggda platser. Enär

strandremsan mellan punkterna g och s för närvarande vore upplåten

åt Munksunds sågverk och delvis bebyggd, ansåges kostnaden för dess

återvinnande och för husens flyttning jemväl böra beräknas.

Kostnaderna för anskaffandet af ofvan sagda jordareal skulle enligt

beräkning utgöra:

s. 71 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

71

för 7/ö4 mantal af Pitholmens by, förr tillhöriga Johan

Johansson, ........................................................................ kronor 6,000

» tiguren d, e, r, s, g, h, d, eller del af skiftet X1 % » 4,000

» flyttning af soldattorpen................................................... » 3,000

» » » de å förenämnda strandremsa befintliga

hus m. m................................................................... » 4,000

» vägars anläggning och förbättring m. m................ » 3,000

summa kronor 20,000

Kunde vidare figuren f, r, s, f förvärfvas från Munksunds sågverk

för skäligt pris, förslagsvis 5,000 kronor, blefve slutsumman 25,000

kronor, hvilket belopp i förhållande till arealens omfång medicinalstyrelsen

i alla händelser betraktade såsom ett billigt pris, så mycket

mer sop, efter verkstälda egoutbyten, eu del af inegorna och en ej

obetydlig del af skogsskiftena skulle blifva öfver såsom hospitalets

egendom.

Beträffande storleken af ifrågavarande hospital, eller det antal

sjukplatser, som der borde anordnas, så förekomme, att de sinnessjukes

antal vid senaste folkräkning den 31 december 1880 uppgick i Vesterbotten

tillsammans till 328, deraf 185 män och 143 qvinnor, samt i Norrbotten

till 191, deraf 115 män och 76 qvinnor, alltså i båda länen till

519, eller 300 män och 219 qvinnor, af hvilket antal dock tillsammans

233 idioter.

Folkmängden i de båda länen uppgick vid slutet af år 1883 till

204,000 invånare. Följdes den vanligen antagna beräkningsgrunden af

26 sinnessjuke på 10,000 invånare, skulle antalet sinnessjuke i de båda

länen uppgå till 530 eller i det närmaste öfverensstämma med det vid

folkräkningen funna. Komiterade för uppgörandet af plan till anordnande

af eu asyl för sinnessjuke vid Lunds hospital hade i sitt betänkande

den 15 februari 1886 uttalat den åsigt, att man borde eftersträfva

att å offentlig anstalt skaffa plats för 3U af de sinnessjuke, men att detta

till följd af de dryga kostnaderna endast småningom kunde komma till

stånd, och att man derför nödgades för det närvarande begränsa sig

till åtminstone 35 procent af de sinnessjukes antal, hvarigenom antalet

sjukplatser på landets vårdanstalter för sådane sjuke borde uppbringas

i rån det nu befintliga antalet, omkring 2,500 (Kristinehamns nya hospital

deruti inbegripet) till 4,000 platser, i hvilken summa äfven inginge

de å nu ifrågavarande hospital påräknade platser. Efter denna beräkning

skulle för Norrbottens och Vesterbottens län fordras 185 sjukplatser.

Detta antal borde dock så mycket mer höjas, som dels antalet

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Åttonde hufvudtiteln.

sinnessjuke inom dessa län antagligen vore större, än det angåfves, dels

ock svårigheter på grund af de långa afstånden mötte för öfverföring

af kroniskt sjuke från hospitalet till asyl; och hade äfven denna sistnämnda

omständighet utgjort skäl för medicinalstyrelsen att vid hospitalsplanens

utarbetande anordna eu afdelning för dylike sjuke. Dertill

komme i öfrigt, att procentförhållandet mellan de sjuke i dessa län och

antalet sjukplatser redan från början borde ställas högre, enär den framtida

utvidgningen af hospitalsväsendet, som tilläfventyrs komme sydligare

delar af riket till godo, icke kunde till följd af det afskilda läget

i samma mån påräknas för de båda nordligaste länen, hvarförutom kostnaderna

stälde sig väsendtligen lägre i förhållande till anstaltens storlek,

enär någon ej för hög stegring af sjukplatsernas antal hvarken höjde

aflöningarnas belopp beträffande läkare, syssloman och administrationen

i allmänhet eller i väsendtlig mån ökade kostnaden för värme, lyse,

vattenförbrukning o. s. v.

Med anledning häraf har medicinalstyrelsen ansett, att antalet

sjukplatser vid det nu föreslagna hospitalet — med hänsyn jemväl till

de hospitals behöfvande idioterna — icke borde bestämmas lägre än omkring

240, förutom erforderliga reservplatser; och har styrelsen efter

dessa grunder låtit utarbeta byggnadsritningar, omfattande tvenne alternativa

planer. Enligt det ena alternativet skulle kostnaderna utgöra

1,120,000 kronor och enligt det andra 947,000 kronor. _

Under åberopande af hvad i ärendet förekommit har medicinalstyrelsen

hemstält om anvisande af anslag dels å 25,000 kronor till

förvärfvande å Pitholmen af omförmälda byggnadsplats och öfriga jordområde

för ett hospital derstädes, dels ock å 120,000 kronor för påbörjande

af en hospitalsbyggnad i enlighet med det billigare af de uppgjorda

förslagen.

Såsom medicinalstyrelsen anmärkt, har behofvet af ett hospital

för rikets nordligaste delar länge varit insedt. Utöfver hvad medicinalstyrelsen

härom anfört tillåter jag mig erinra, att Norrbottens läns

landsting redan år 1876 gjort framställning om inrättande för nämnda

och Vesterbottens län af ett hospital i Piteå eller dess närhet, samt att

Riksdagen i skrifvelse den 17 maj 1886 angående regleringen åt utgifterna

under åttonde hufvudtiteln, i sammanhang med frågan om anordnande

vid Lunds hospital af en asyl för sinnessjuke, uttalat, att det

vore en oafvislig nödvändighet att för de nordligaste länen snart anlägga

ett särskild! hospital.

Statsverkets tillgångar äro emellertid ännu hårdt anlitade för fortsättande

af arbetena å asylen vid Lund. Jag har derför icke trott mig

s. 73 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 73

höra tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att af nu sammanträdande Riksdag

äska ett större anslag för påbörjande af eu ny hospitalsbyggnad. Vid

sådant förhållande synes ej vara lämpligt att för närvarande ingå i

pröfning af de framlagda ritningarne och kostnadsförslagen, för hvilka

någon detaljerad redogörelse således ej torde böra nu lemnas.

Uppförande af ett hospital för de nordligaste länen bör dock enligt

min tanke med det snaraste påbörjas; och då, enligt hvad handlingarna

utmärka, den föreslagna platsen för hospitalet till läge och beskaffenhet

är den lämpligaste, som kunnat uppvisas; då den erforderliga markens

inköp och anordning torde kräfva någon tid; samt då slutligen ett uppskof

med affärens afslutande, enligt hvad jag inhemtat, skulle kunna

bereda svårigheter för framtiden, tillstyrker jag i underdånighet, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes göra framställning till Riksdagen, att på

extra stat för år 1889 må anvisas 25,000 kronor till förvärfvande af

byggnadsplats och erforderligt jordområde för ett hospital å den s. k.

Pitholmen i närheten af Piteå.

På Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställningar har Riksdagen . [43.]

under eu följd af år beviljat extra anslag af 7,500 kronor årligen till

understöd åt det i Jerfsö socken inrättade sjukhem för spetelske, under spetelske.

vilkor att landstinget i Gfefleborgs län dertill för motsvarande år anvisade

4,000 kronor årligen, och att spetelske sjuke äfven från andra län

än Gefleborgs blefve till vård å anstalten mottagne, så långt utrymmet

derstädes sådant medgåfve. Jemte det Riksdagen i skrifvelse den 7

juli 1887 anmälde, att äfven för år 1888 nämnda anslag beviljats under

nyssberörda vilkor, tillkännagaf Riksdagen, att, med anledning af

en väckt enskild motion, Riksdagen för utvidgning af sjukhemmet och

för anskaffande af nödiga utredningspersedlar anslagit för eu gång

16,000 kronor att utgå under år 1888.

Sedan, på nådig befallning, medicinalstyrelsen, efter det direktionen

för sjukhemmet äfvensom landstinget blifvit hörde, afgifvit utlåtande

i fråga om användande af berörda anslag å 16,000 kronor, behagade

Eders Kongl. Maj:t den 2 december 1887 ställa detta anslag

till direktionens förfogande för uppförande eldigt godkänd ritning af

en särskild byggnad, afsedd att rymma 16 patienter, och för anskaffande

af äskade utredningspersedlar.

I det afgifna yttrandet anförde direktionen för sjukhemmet, bland

annat, att vid den tid, då sjukhemmet började anläggas, nemligen år

1864, ansågs spetelskesjukvården utgöra ett lokalt intresse för landBih.

till Riksd. prof. 1888. 1 sand. 1 afä. ] 0

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Åttonde hufvudtiteln.

skåpet Helsingland, hvadan den första direktionen för sjukhemmet tillsattes

på samma sätt, som beträffande lasarettsdirektioner då var brukligt.

Emellertid visade sig snart, att spetelskan förekom äfven i andra

landskap, hvilket föranledde, att redan beviljadt statsbidrag höjdes vid

1875 års Riksdag till nuvarande beloppet 7,500 kronor, med det tillagda

vilkoret om rätt till inträde å sjukhemmet äfven för andra spetelske

än från Gefleborgs län. Den mera omfattande verksamhet, sjukhemmet

sålunda erhållit, eller att vara eu vårdanstalt för spetelske från hela

riket, gjorde sjukhemmet jemförlig! mindre med ett länslasarett än

med ett rikshospital för spetelske. Med afseende härå och särskilt

i betraktande af det bidrag Riksdagen år 1887 beviljat till sjukhemmets

utvidgning ansåg direktionen, att styrelsen, förvaltningen och

kontrollen öfver sjukhemmet borde anordnas i likhet med hvad för

hospitalen vore bestämdt. Tillika uttalade direktionen den mening, att

spetelskesjukvården borde vara fullkomligt fri, så att afgifter ej fordrades

från kommuner eller enskilde. Och erinrade direktionen i sådant

hänseende om det förfelade försök, som vid sjukhemmets första

inrättande gjordes att låta patienterna eller deras komnruner betala för

underhållet på sjukhemmet, hvilket hade haft till följd, att en del spetelske

aldrig inkommo i sjukhemmet utan stannade i sina hemorter och der

bidrogo till sjukdomens vidare spridning. Det hade till och med inträffat,

att på sjukhemmet redan intagne spetelske af ekonomiska skäl

hemtats derifrån.

Med instämmande i hvad direktionen anfört förklarade landstinget

i sitt till medicinalstyrelsen afgifna yttrande, att landstinget, som ansåge

det mest lämpligt, att statsverket om händer toge hela underhållet

af sjukhemmet, besluta, att, i och med det att staten i vidsträcktare

grad öfvertoge sjukhemmets underhåll, Unge den eganderätt till sjukhemmet

med hvad dertill hörde af jordområden, byggnader och inventarier,

som möjligen tillkomme landstinget, öfverflyttas på staten.

I särskild hemställan har landstinget hos Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i länet anhållit, att framställning måtte till Eders

Kongl. Maj:t göras om aflåtande till Riksdagen af nådig proposition,

att statsbidraget till sjukhemmet måtte för år 1889 bestämmas antingen

till 14,000 kronor, på samma vilkor som förut, eller ock till 18,000

kronor utan annat vilkor än om intagande å anstalten af spetelske från

hela riket. I enlighet med landstingets begäran har Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvande i skrifvelse den 5 oktober 1887 gjort sådan

underdånig framställning. Till stöd för densamma har af landstinget

åberopats, att kostnaden för underhållet af sjukhemmet efter dess ofvan
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 75

berörda utvidgning blifvit af direktionen beräknad till 18,000 kronor

för år. Denna beräkning grundades derpå, att, då i följd af sjukhemmets

utvidgning eu tillökning af mer än 50 procent af hittills varande

patientantalet lcomme att ega rum, erfordrades, att det nu till sjukhemmet

årligen utgående beloppet 11,500 kronor blefve i motsvarande mån

förhöjdt, eller till i rundt tal 18,000 kronor.

I häröfver afgifvet utlåtande har medicinalstyrelsen anfört, bland

annat, att, enär förenämnda utvidgning af Jerfsö sjukhem utan svårighet

borde kunna utföras före innevarande års utgång, och då styrelsen

egde kännedom derom, att en mängd ansökningar om inträde å anstalten

icke kunnat af brist på plats bifallas, det med skäl kunde antagas,

att från och med år 1889 det större utrymmet i sjukhemmet komme

att tagas i anspråk, hvartill fordrades det af direktionen beräknade

underhållsanslag af 18,000 kronor för år. Anstaltens utvidgning kunde

nemligen icke motsvara det med densamma afsedda ändamål, med mindre

än att ett deremot svarande förhöjdt underhållsanslag jemväl komme

anstalten till del.

Beträffande de af landstinget framstälda alternativa anslagsbeloppen

har medicinalstyrelsen angifvit såsom sin åsigt, att det borde tillkomma

staten att ikläda sig kostnaden för underhållet af ifrågavarande

anstalt. Sjukdomen spetelska hade nemligen eu egenartad beskaffenhet,

hvarigenom individen för lång tid beröfvades förmåga af sjelfförsörjning,

så att den sjuke ofta under tiotal af år blefve en börda för samhället.

Sjukdomen förekomme spridd å flere andra orter inom landet än i Helsingland.

På dessa orter kunde, likasom ursprungligen i Helsingland

varit händelsen, bilda sig härdar för sjukdomens spridning. I Norge

hade staten genom uppförande af tjenliga sjukvårdsanstalter för spetelske

och dessas underhåll lyckats minska sjukdomens freqvens och

förekomma dess spridning. Den ifrågasatta anslagsförhöjningen, 10,500

kronor, vore ringa i förhållande till den stora fördel, som kunde vinnas

derigenom, att sjuke från alla delar af riket egde lika rätt till inträde

i anstalten. Genom de sjukes tidiga internering å anstalten erhölles

det verksammaste medlet till hämmande af denna vederstyggliga sjukdom.

Den hade visat sig tillhöra arten af infektionssjukdomarna, hvilka

meddelas genom smitta; och anstalten kunde betraktas ej blott såsom

vårdanstalt för obotligt sjuka utan äfven såsom kuranstalt. På grund

häraf har medicinalstyrelsen tillstyrkt, att staten måtte ikläda sig hela

kostnaden för sjukhemmets underhåll med det äskade beloppet 18,000

kronor.

Angående sättet för sjukhemmets förvaltning har medicinalsty
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Åttonde liufvudtiteln.

relsen framhållit, bland annat, att detta i viss mån vore beroende

på, huruvida staten lcomme att åtaga sig’ hela eller endast en del

af underhållskostnaden. I förra fallet vore det uppenbart, att anstalten

borde uteslutande ställas under offentlig administration, anförtrodd

åt en af Eders Kongl. Maj:t förordnad direktion, hvilken i likhet

med hospitalsdirektionerna lämpligen kunde bestå, förutom af landshöfdingen

i länet och anstaltens läkare, af fyra andra ledamöter. Men

om länet fortfarande skulle komma att bidraga till underhållet, syntes

billigheten fordra, att landstinget finge utse en eller tvenne af ledamöterha

i nämnda direktion. I begge fallen borde öfverinseendet öfver

anstalten anförtros åt medicinalstyrelsen, som skulle ega att granska

dess utgiftsstater och räkenskaper in. m. äfvensom å densamma verkställa

inspektioner. Slutligen borde, på sätt sjukhemmets direktion erinrat,

till förekommande af den smittosamma sjukdomens spridning, patienterna

å anstalten fortfarande derstädes åtnjuta kostnadsfri vård; och

syntes det medicinalstyrelsen lämpligast, att sjukhemmet för framtiden

erhölle benämningen: Jerfsö sjukhus för spetelske.

En gifven följd af den beslutade utvidgningen af ifrågavarande

anstalt är, att årliga underhållskostnaden för patienterna ökas. Såsom

ofvan blifvit antydt skulle sjukhemmets behjertansvärda ändamål motverkas,

derest för patienterna fordrades någon afgift. Deras intagande

och underhåll bör således fortfarande ega rum afgiftsfritt. Om än, då

det långt öfvervägande antalet sjuke hittills visat sig tillhöra Gefleborgs

län, det synes billigt, att landstinget äfven framgent lemnar bidrag till

sjukhemmet, torde dock den hufvudsakligaste delen af kostnaderna för

anstalten böra bestridas af staten, men i sammanhang dermed eganderätten

till anstaltens jord och egendom, i enlighet med hvad landstinget

medgifvit, öfvergå till statsverket, samt anstaltens förvaltning, såsom

medicinalstyrelsen föreslagit, öfvertagas af en under medicinalstyrelsen

stående styrelse, hvars flesta ledamöter förordnas af Eders Kongl.

Maj:t. Någon höjning i beloppet af det bidrag, som landstinget hittills

lemnat, synes mig alltså icke böra ifrågasättas, utan anser jag, att de

af anstaltens utvidgning förorsakade kostnader må betäckas genom höjning

af statens anslag. Jag hemställer derför, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen att för år 1889 på extra stat bevilja ett anslag

af 14,000 kronor till understöd åt sjukhemmet i Jerfsö socken,

under vilkor att 4,000 kronor dertill af landstinget anvisas för

samma år.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

77

Diverse anslag.

I likhet med hvad under de senare åren skett och af samma

skäl, som då förekommit i fråga om särskilda anslag dels till svenska skriftsällskafornskriftsällskapet

dels ock till beredande af religionsvård åt svenske

sjömän i utländska hamnar samt åt andra derstädes sig uppehållande svenske sjölandsman,

torde Eders Kongl. Maj:t behaga föreslå Riksdagen att jernväl

för ar 1889 pa extra stat anvisa! hamnar.

till svenska fornskriftsällskapet ............................. kronor 2,000:

och till beredande af religionsvård åt svenske

sjömän m. fl. i utländska hamnar ........................ » 10,000:

Styrelsen för det nordiska museet har, med åberopande af föregående [46.]

Riksdagars beslut om anvisande af extra årsanslag å 16,000 kronor Noräxf*f m“''

till museet, anhållit, att till Riksdagen måtte aflåtas framställning om

beviljande jemväl för år 1889 af enahanda anslag för ifrågavarande

museum; och får jag med anledning häraf i underdånighet hemställa,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att på extra stat för

år 1889 anvisa ett belopp af 16,000 kronor, att ställas till styrelsens

för nordiska museet förfogande för att enligt dess bestämmande användas

för museet tillhörande ändamål.

Med anledning af eu utaf docenten J. A. Lundell gjord ansökning C4?.]

om fortfarande anslag för den af honom utgifna tidskriften »Nyare bi- Tif^dsmåir

drag till kännedom om de svenska landsmålen och svenskt folklif» an- m. m.

ser jag mig böra hemställa, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå

Riksdagen att jemväl för nästkommande år ställa till Eders Kongl.

Maj:ts förfogande ett extra anslag till samma belopp, som vid flera

föregående Riksdagar anvisats, eller 3,150 kronor, att, på de vilkor

Eders Kongl. Maj:t kan finna godt bestämma, användas till understöd

för utgifvande äfven under år 1889 af nämnda tidskrift.

Hos Eders Kongl. Maj:t har utgifvaren af tidskriften »Acta mathematica»,

professorn G. Mittag-Leffler, underdånigst anhållit, att ena- »Acta mathebanda

belopp, eller 4,000 kronor, hvilket för innevarande år beviljats matkar

såsom understöd för utgifvande af nämnda tidskrift, och som vore be
höfligt

för fortsatt utgifvande af tidskriften jemväl under år 1889, måtte

sökanden för sådant ändamål beredas; och har vetenskapsakademien i

ämnet afgifvit underdånigt utlåtande och dervid varmt förordat bifall

till ansökningen.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Åttonde lmfvudtiteln.

Med anledning häraf och med stöd af hvad angående denna angelägenhet

blifvit till föregående Riksdagar anfördt hemställer jag, det

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att på extra stat äfven

för år 1889 anvisa ett belopp af 4,000 kronor, att såsom bidrag till

bestridande af kostnaderna för utgifvande under samma år af tidskriften

»Acta mathematica» till professorn Mittag-Lefflers förfogande utbetalas.

[49.] Vid 1886 års Riksdag beviljades på Eders Kongl. Maj:ts fram
Nordisk

fa- ställning ett extra anslag af 25,000 kronor till understöd för utgifvande

miijebok. af »Nordisk familjebok». Af detta anslag, som beräknats skola fördelas

på fem år, hafva för hvartdera af åren 1887 och 1888 anvisats 5,000

kronor. Jag hemställer nu, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att af nämnda anslag anvisa ytterligare 5,000 kronor, att utgå

under år 1889.

[50.] På Eders Kongl. Maj:ts framställning beviljade Riksdagen år 1887

Föreläsnings- på extra stat för år 1888 ett anslag af 20,000 kronor, att användas till

^betskiassen. understöd åt sådana anstalter eller föreningar, som anordna föreläsningskurser

för arbetsklassen, dock under följande vilkor:

att understödsbelopp, som utgifves till hvarje anstalt eller förening,

icke får öfverstiga 3,000 kronor för år räknadt;

att kommuner eller enskilde tillskjuta minst lika mycket som

staten;

att anstaltens angelägenheter vårdas af en styrelse, som antager

föreståndare och lärare;

att föreläsningarna ordnas regelbundet, visst antal timmar i veckan

under fem till åtta månader och i väl afpassade kurser;

att anstalten förfogar öfver kunniga och dugliga, för denna undervisning

lämpliga lärarekrafter salut tillräcklig och passande undervisningsmateriel

;

att alla politiska och religiösa strider eller förhandlingar vid föreläsningarna

eller undervisningen blifva förbjudna; samt

att anstalten eller föreningen skall vara skyldig att underkasta

sig de vilkor och kontroller, som i öfrigt af Eders Kongl. Magt pröfvas

nödiga och lämpliga.

Då under det förflutna året ingen omständighet förekommit, som

gifver anledning att beräkna behofvet för år 1889 annorlunda än för 1888,

hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att

jemväl för år 1889 bevilja ett extra anslag till samma belopp, eller

s. 79 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 79

20,000 kronor, att under enahanda vilkor, som nyss nämnts, användas

för omförmälda ändamål.

Till fortsättande af precisionsnivelleringsarbeteua i södra och mellersta

Sverige enligt uppgjord plan erfordras för nästkommande år ett

belopp af 9,000 kronor, hvarjemte för underhåll och tillsyn af de fyra

der inrättade vattenhöjdmätningsstationerna in. m. under samma år beräknats

åtgå tillhopa 1,700 kronor, eller enahanda belopp, som af Riksdagen

anslagits till detta ändamål för innevarande år. Med anledning

häraf hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1889 bevilja 10,700 kronor,

deraf 9,000 kronor till fortsättande af berörda precisionsnivelleringsarbeten

samt 1,700 kronor för underhåll och tillsyn af vattenhöjdmätningsstationerna

m. m.

Hvad föredragande departementschefen i ofvan

berörda hänseenden hemstält och föreslagit täcktes

Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkande af statsrådets

öfrige ledamöter, i nåder gilla, med befallning tillika

att utdrag af detta protokoll skulle till finansdepartementet

öfverlemnas till ledning vid författandet af

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

statsverkets tillstånd och behof.

[51.]

Precisionsnivelleringsarbeten

in. in.

Ex protocollo:

C. E. Blom.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln

Utdrag af protokollet öfver Jinansär en den, hållet inför Hans Makt

Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 12 Januari

1888.

N ärvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve

Ehrensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm,

Friherre Peyron.

Sedan de till åttonde hufvudtiteln hörande frågor blifvit på föredragning

af vederbörande departementschef pröfvade, anhöll departementschefen,

Statsrådet Friherre Tamm, att få anmäla de frågor, som

rörde regleringen af

nionde hufvudtiteln,

innefattande pensions- och indragningsstaterna.

Bill. till Rissel. Prof.. 1888. 1 Sami. 1 Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Nionde liufvudtiteln.

[1-]

Bidrag till

folkskolelärares

pensionering.

[2.]

Bidrag Ull

pensionering

af enkor och

barn efter

lärare vid,

■ allmänna

läroverk,

pedagogier,

seminarier

m. m.

Hvad först angick

pensionsstaten,

erinrade departementschefen, att Kong!. Maj:t i särskild nådig proposition

den 31 December 1887 föreslagit Riksdagen, bland annat,

dels att, för beredande af pension från folkskolelärarnes pensionsinrättning

för de vid denna pensionsinrättning samt folkskolelärarnes

enke- och pupillkassa äfvensom lärarnes vid elementarläroverken enkeoch

pupillkassa anstälde tjensteman och vaktmästare, det såsom bidrag

till folkskolelärares pensionering för närvarande utgående belopp, 356,500

kronor, må höjas till 357,427 kronor, eller med kronor 927: —

dels ock att, för beredande af pension åt

bemälde tjenstemäns och vaktmästares enkor och

barn, det såsom bidrag till pensionering af enkor

och barn efter lärare vid allmänna läroverk, pedagogier,

seminarier m. m. för närvarande utgående

belopp, 68,471 kronor, må höjas till 68,816 kronor,

eller med......................................................... „ 3 15; —

Summan af den föreslagna förhöjningen utgör

sålunda...................................................................... kronor 1,272: —

Lägges härtill summan af ordinarie anslaget till

pensionsstaten enligt nu gällande riksstat ... ,, 1,313,030: —

skulle anslaget till pensionsstaten sluta å ett belopp

af ................................................................. kronor 1,314,302: —

Beträffande

indragningsstaten

erinrade departementschefen om Kong], Maj:ts på nedannämnda departements

föredragning förut fattade beslut om aflåtande till Riksdagen

af följande framställningar, nemligen:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtitelii.

3

på civildepartementets föredragning:

(se bil. I vid detta prof. pag. 8)

att Landshöfdingen i Kalmar län Gustaf Jakob Edelstam må från [3.]

och med månaden näst efter den, hvarunder han med pension från Pension för

civilstatens pensionsinrättning erhåller afsked från landshöfdingeembetet, lingen G^''j

under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta fyllnads- Edelstam.

pension till så stort belopp, att detta tillsammans med pensionen från

nämnda inrättning utgör 6,000 kronor, eller 3,600 kronor årligen;

(se bil. I vid detta prot. pag. 10)

att Länsmannen i Skånings härads norra distrikt Axel Albert [4.]

Moberg må från och med månaden näst efter den, hvarunder lian er- Pension för

håller afsked från tjensten, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten

åtnjuta en årlig pension af 900 kronor; berg.

(se bil. I vid detta prot. pag. 12)

att Kommissions- och Storskifteslandtmätaren i Kopparbergs län [5.]

Knut Leopold Biadin må berättigas att från och med månaden näst efter femton för

den, hvarunder afsked från kommissionslandtmätarebefattningen varder stom- och

honom meddeladt, uppföras å allmänna indraerningsstaten till åtniutande ^skiftesåt

eu utaf de för Kommissionslandtmätare bestämda högre pensioner å x. L. Biadin.

1,600 kronor om året;

(se bil. I vid detta prot. pag. 14)

att expropriationslandtmätaren vid statens järnvägsbyggnader [6.|

och statens jern vägstrafik, Kaptenen i armén Oscar Theodor Lundberg Pension för

må, med bibehållande af den fyllnadspension, som han från arméns tionslandtpensionskassa

för närvarande uppbär, från och med månaden näst efter mätaren o. T.

den, hvarunder han varder från sin anställning såsom expropriations- lAUulbniJlandtmätare

vid statens jernvägar entledigad, under sin återstående

lifstid åtnjuta pension å allmänna indragningsstaten till belopp af 1,200

kronor årligen;

(se bil. I vid detta prot. pag. 16)

att chefen för Sveriges geologiska undersökning och de vid under- [7.]

sökningen anstälde geologer må, den förre vid 65 lefnadsår och efter Pensionsrätt

35 års anställning i statens tjenst samt geologerne vid 60 lefnadsår ^verigeTglooch

efter 30 års verksamhet vid undersökningen, ega att efter erhållet logiska unatsked

komma i åtnjutande af pension å allmänna indragningsstaten, och^ldd

samt att denna pension må utgå för chefen med 5,000 kronor och för undersökmngeologerne

med aflöningens hela belopp, derest denna utgör 3,000 kronor 9enge''i*stefde

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Nionde hufvudtiteln.

[8-]

Pension för

Kommissionslandtmätarenm.

m.

J. P. Ljungström.

[9].

Pension för

åtskillige

tjensteman

vid statens

jernvägsbyggnader.

[10.]

Pension för

Kassören m.

m. K. -Söder - holm och

Vaktmästaren

C. Forsberg.

eller derunder, men med 80 procent af aflöningen, om denna öfverstiger

8,000 kronor, dock med iakttagande att den, som i årlig aflöning

åtnjuter öfver 3,000 kronor, men mindre än 3,750 kronor, undfår pension

till belopp af 3,000 kronor;

(se bil. 2 vid detta prot. pag. 20)

att Kommissionslandtmätaren och Kartografen vid allmänna ekonomiska

kartverket Jonas Patrik Ljungström må från och med månaden

näst efter den, hvarunder han från sina befattningar såsom kartograf

och kommissionslandtmätare afgår, under sin återstående lifstid

åtnjuta från allmänna indragningsstaten pension till så stort belopp, att

detta, tillhopa med den pension från civilstatens pensionsinrättning, 600

kronor, hvartill han såsom kommissionslandtmätare må blifva berättigad,

uppgår till 2,000 kronor, eller 1,400 kronor årligen;

(se bil. 3 vid detta prot. pag. 24)

att en hvar af nedannämnde vid statens jernvägsbyggnader anstälde

tjensteman må från och med månaden näst efter den, hvarunder

han entledigas från anställning vid nämnda jernvägsbyggnader, åtnjuta

från allmänna indragningsstaten årlig pension under sin återstående

lifstid till följande belopp:

a) Materialförvaltaren Bernhard Fredriksson 2,400 kronor,

b) Materialförvaltaren Gustaf Heurlin 1,800 kronor,

c) Kassören Albert Beckmann 1,500 kronor,

d) Nivellören Otto Hjälmar Leonard Littke 1,500 kronor; och

e) Ombudsmannen Johan Olof Emil Gustaf Olåt 2,500 kronor;

(se bil. Sjette hufvudtiteln pag. 24)

att åt Kassören och Bokhållaren i Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen

Karl Söderholm och \7aktmästaren vid samma Styrelse Claes Forsberg

må å allmänna indragningsstaten uppföras årliga pensioner till

belopp af 3,000 kronor för Söderholm och 800 kronor för Forsberg

att utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder de från

sina nu innehafvande befattningar erhålla entledigande, dock att, derest

Söderholm eller Forsberg framdeles skulle erhålla anställning å rikets

stat, hans pensionsbelopp skall minskas med ett belopp, motsvarande den

nya aflöningen, eller, om denna uppgår till samma eller högre belopp,

upphöra att utgå;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nionde liufvudtiteln.

o

på ecklesiastikdepartementets föredragning:

(se bil. 4 vid detta prot. pag. 28)

att Rektorn vid allmänna läroverket i Malmö Carl LlldviQ Wåhlin [11-]

må från och med den 1 Mai 1889 under sin återstående lifstid å all
*

1 * O’ Öl* • p < AAA 1 JX&ktO'') fl 0. J-J t

manna mdragnmgsstaten åtnjuta en årlig pension al 4,000 kronor; Wåhlin.

(se bil. 5 vid detta prot. pag. 30)

att Adjunkten vid allmänna läroverket i Luleå Anders Johan [12.]

Häggmark må från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked

honom beviljas, för sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten j.Häggmark.

åtnjuta en årlig pension af 1,875 kronor;

(se bil. 5 vid detta prot. pag. 32)

att Gymnastikläraren vid allmänna läroverket i Halmstad Anders [13.]

Ludvig Elfström må från och med månaden näst efter deri, i hvilken nensi™Mr

afsked honom beviljas, för sin återstående lifstid å allmänna indrag- läraren A. L.

ningsstaten åtnjuta en årlig pension af 1,125 kronor; Eif ström.

(se bil. 5 vid detta prot. pag. 33)

att läraren i musik och sång vid folkskolelärareseminariet i Lund [ 14.|

Auqust Reinhold Nyländer må från och med månaden näst efter den, Pension för

, -n . .. c • itp • i i-i* /*.. . c, MusiKlara
i

hvilken afsked från nämnda befattning honom beviljas, tor sm åter- ren ^ ^

stående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta eu årlig pension Nyländer.

af 1,000 kronor;

(se bil. 5 vid detta prot. pag. 34)

att läraren i verkstadsarbete vid tekniska högskolan Carl Johan [15.]

Wallentin må från och med månaden näst efter den, hvarunder han från ^^t^ara

sin befattning vid tekniska högskolan afgår, för sin återstående lifstid ren c. j.

å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 1,000 kronor; Wallentin.

(se bil. 5 vid detta prot. pag. 36)

att Vaktmästaren vid fysiska institutionen vid universitetet i [16.]

Lund Carl August Duwahn må från och med månaden näst efter den, Pension för

i hvilken han erhåller afsked från sin befattning, å allmänna indrag- rena A.

ningsstaten uppbära pension till belopp af 480 kronor årligen; Duwahn.

(se bil. 5 vid detta prot. pag. 38)

att Rektorn vid Halmstads läroverk Lennart Abergs enka Mathilda [17.]

Aberg, född Carlsson, må, så länge hon enka förblifver, från allmänna ^efctomlT

indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 300 kronor, att utgå från Åbergs enka.

och med år 1888;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Nionde hufvudtiteln.

[18-]

Oafkortad

pension för

extra Provinsialläkaren

A. F. Lindfors’

enka.

[19.]

Understöd åt

äldre behöfvande

folkskolelärare.

[20.]

Förhöjning i

priset å den i

äldre lön ingående

spanm&l.

[21,1

Pensionsrätt

för lektorerne

vid sjökrigsskolan.

[22.]

Beloppet af

de ordinarie

anslagen ä

nionde Imf

vadtiteln.

(se bil. 5 vid detta prot. pag. 39)

_att den åt extra Provinsialläkaren A. F. Lindfors’ enka Lovisa

Karolina Lindfors, född Sandelin, och hennes dotter Maria Lovisa å

.allmänna indragningsstaten uppförda pension af 400 kronor årligen må,

efter det dottern numera ingått äktenskap, till enkan Lindfors med

hela beloppet utbetalas; samt

(se bil. 5 vid detta prot. pag. 41)

att å allmänna indragningsstaten må för år 1889 anvisas ett anslag

af 10,000 kronor, att enligt de närmare bestämmelser, Kongl.

Maj:t kan finna godt meddela, användas till understöd af högst 250

kronor åt sådane äldre behöfvande folkskolelärare, hvilka oförvitligen

skött sin tjenst, men derifrån erhållit afsked före år 1867.

Departementschefen, Statsrådet Friherre Tamm, anförde härefter''

Då, enligt hvad Statskontoret upplyst, riksmarkegångspriset å

spanmål åren 1885—1887 utgjort i medeltal 1 krona 83 öre kubikfoten,

motsvarande 11 kronor 53 öre för tunnan, eller 1 krona 3 öre utöfver

det värde, 10 kronor 50 öre för tunnan, hvartill spån målen vid 1840

1841 års statsreglering beräknades, lärer den förhöjning i berörda

spanmålspris, som från allmänna indragningsstaten bör utgå till sterbhusen

efter dem, hvilka före vidtagande af nämnda statsreglering berest

sina sterbhus rätt till begrafningshjelp, böra bestämmas till 1

krona 3 öre för tunnan.

Vidare får jag erinra om Eders Kongl. Maj:ts förut denna dag

vid pröfning af anslagsbehofven under femte hufvudtiteln fattade beslut*)

att under femte hufvudtiteln föreslå Riksdagen, att lektorerne vid

sjökrigsskolan må förklaras berättigade att från allmänna indragningsstaten

erhålla pension till enahanda belopp och på enahanda vilkor,

som för närvarande äro bestämda för deras vederlikar i motsvarande

lönegrad vid de allmänna läroverken.

Beträffande beloppet af förslagsanslaget till allmänna indragningsstaten

har jag ej annan ändring att föreslå, än att, för vinnande af

jemn slutsumma å de ordinarie anslagen under hufvudtiteln, det kontanta

anslaget till nämnda stat må höjas med 808 kronor eller från

1,310,490 kronor till 1,311,298 kronor, då, med inberäkning af den

*) öc bil. till statsverkspropositionen: “femte hufvudtiteln", pag. 17.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln.

7

under anslaget ingående ersättning för indragen indelning m. m.,

6,400 kronor, anslagets slutsumma blir.................. kronor 1,317,698: —

Eägges härtill anslaget till pensionsstaten............ „ 1,314,302: —

skulle slutsumman af nionde hufvudtitelns ordinarie

anslag för år 1889 blifva.............................. kronor 2,632,000: —

Extra anslag.

Beträffande extra anslag under denna hufvudtitel bör vid statsverkspropositionens

affattande iakttagas Eders Kongl. Maj:ts den 22

sistlidne December på föredragning af landtförsvarsdepartementet (se bil.

6 vid detta prot. pag. 42) fattade beslut att föreslå Riksdagen

att å extra stat för år 1889 anvisa ett kreditiv af 1,325,000

kronor att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas

egen pensionering med nu faststälda pensionsbelopp, mot skyldighet

för pensionskassan att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda

vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna, och

dels till fyllnadspensioner i enlighet med de af Riksdagen godkända

grunder för sådana pensioners utgående,

äfvensom medgifva, att hvad af de till pensioneringen tmder år

1888 anslagna medel kan blifva oanvändt må för det kommande årets

pensionering användas.

Hvad departementschefen sålunda rörande nionde

hufvudtiteln hemstält biträddes af Statsrådets öfrige

ledamöter och blef af Hans Maj:t Konungen i nåder

gilladt och godkändt; och behagade Hans Maj:t

Konungen, på Statsrådets tillstyrkande, härjemte förordna,

att nu anmälda för statsregleringen erforderliga

handlingar skulle tillställas Riksdagens statsutskott.

[23.]

Kreditiv för

uppehållande

af arméns

pensionskassas
pensionering.

Ex protocollo:

Fredrik Zethelius.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Nionde hufvudtiteln: bil. 1.

[3.]

Pension för

Landshöfdingen

G. J.

Édelstam.

Utdrag af protokollet, öfver civilärenden, hållet inför Hans

Magt, Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 22

December 1887.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve

Eheensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

von Keusenstjerna,

Friherre Tamm och

Friherre Peyron.

Departementschefen Statsrådet von Krusenstjerna föredrog vidare:

*

46:o.

En af Landshöfdingen i Kalmar län m. m. Gustaf Jakob Edelstam

gjord underdånig ansökning att, då numera ingen förhoppning

funnes, att han, som den 5 Februari 1886 träffades af ett slaganfall,

någonsin kunde återvinna tillräckligt mått af helsa och arbetsförmåga

för förvaltande på nöjaktigt sätt af det honom anförtrodda landshöfdingeembete,

samt den honom från civilstatens pensionsinrättning efter

erhållet afsked tillkommande pension till belopp af 2,400 kronor blefve,

då sökandens enskilda tillgångar vore ringa, otillräcklig för hans och

s. 9 Kontrollera mot PDF

Nionde liufvudtiteln: bil. 1.

9

hans icke fåtaliga familjs lifsuppehälle, Kongl. Maj:t täcktes föranstalta,

att sökanden efter erhållet afsked från landshöfdingebeställningen finge,

oaktadt han ej uppnått högre lefnadsålder än 56 år, åtnjuta från allmänna

indragningsstaten tillskottspension till så stort belopp, att detta

tillsammans med nyssnämnda pension från civilstatens pensionsinrättning

utgjorde 6,000 kronor årligen, motsvarande den för landshöfding,

som fylt 65 år, bestämda pension från allmänna indragningsstaten.

Af de ansökningen bifogade handlingarne inhemtades: att Landshöfdingen

Edelstam vore född den 25 juni 1831; att han, som den 18

Juni 1852 vunnit anställning i statens tjenst, den 30 September 1863

utnämnts till fiskal vid Svea Hofrätt, den 7 Mars 1865 erhållit förordnande

att vara expeditionschef i Ecklesiastikdepartementet och den

30 Maj 1873 utnämnts till landshöfding i Kalmar län; samt att låsarettsläkaren

i Kalmar E. Engdahl uti ett den 9 sistlidne November

utfärdadt betyg vitsordat, att Landshöfdingen Edelstam fortfarande vore

lidande af följderna utaf det honom öfvergångna slaganfall, hvarigenom

hans krafter och arbetsförmåga betydligt försvagats, att någon väsentlig

och varaktig förbättring härutinnan icke inträdt och ej heller vore

att för framtiden motse, äfvensom att Landshöfdingen Edelstam icke

vidare kunde utan fara för lifvet och hvad honom ännu återstode af

helsa uthärda den ansträngning, som utöfningen af de med landshöfdingebefattningen

förenade omfattande åligganden med afseende å

Jians nedsatta krafter nu mera än förr måste af honom kräfva.

Efter det Direktionen öfver civilstatens pensionsinrättning blifvit

öfver ansökningen hörd och dervid meddelat, att Landshöfdingen Edelstam,

som fullgjort vilkoren för erhållande af pension från denna inrättning,

vore berättigad att från och med månaden näst efter den,

hvarunder afsked från landshöfdingeembetet blefve honom beviljadt,

under sin återstående lifstid åtnjuta pension från inrättningens tjenstemannapensionsfond

i första klassen till belopp af 2,400 kronor årligen,

hade Statskontoret den 14 innevarande månad afgifvit infordradt underdånigt

utlåtande i ämnet och deruti erinrat, att i afseende å landshöfdings

pensionsrätt å allmänna indragningsstaten vore genom nådiga

brefvet den 30 Maj 1884 föreskrifvet, att landshöfding egde uppbära

pension af 6,000 kronor, då han efter 65 lefnadsår och minst 35 tjensteår,

deraf minst 10 såsom landshöfding, från embete!, afginge, samt vidare

anfört: att Landshöfdingen Edelstam således uppnått den för pensions

erhållande från allmänna indragningsstaten föreskrifna tjensteålder

äfvensom innehaft landshöfdingeembetet längre tid än den erforderliga

af 10 år; att han deremot hunnit eu lefnadsålder af endast 56^

Bill. till Riksd. Prof. 1888. 1 Smil. 1 Afd. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Nionde liufrudtiteln: bil. 1.

år eller 8 år 6 månader mindre än den bestämda af 65 år; samt att

Statskontoret, med afseende å innehållet af det företedda läkarebetyget

angående Landshöfdingen Edelstams helsotillstånd samt å hans långvariga

och hedrande embetsmannaverksamhet, ansåg sig böra hemställa,

att Kong]. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att Edelstam måtte

berättigas att från och med månaden näst efter den, i hvilken han med

pension från civilstatens pensionsinrättning från landshöfdingeembetet

afginge, under sin återstående lifstid från allmänna indragningsstaten

uppbära en fyllnadspension till så stort belopp, att detta tillsammans

med pensionen från civilstatens pensionsinrättning utgjorde 6,000 kronor

årligen, eller 3,600 kronor.

På grund af hvad sålunda förekommit tillstyrkte Statsrådet, att

Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen medgifva, att Landshöfdingen

Edelstam finge från och med månaden näst efter den, hvarunder han

med pension från civilstatens pensionsinrättning erhölle afsked från

landshöfdingeembetet, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten

åtnjuta fyllnadspension till så stort belopp, att detta tillsammans

med pensionen från nämnda inrättning utgjorde 6,000 kronor,

eller 3,600 kronor årligen.

47:o.

[4 l

Pension för Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Skaraborgs län, uppå an
Länsmannen

hållan af Länsmannen uti Skånings härads norra distrikt af nämnda län

a. a. Moberg. Axel Albert Moberg, uti skrifvelse den 10 sistlidne September gjorda

framställning, att Kongl. Maj:t måtte bereda Moberg, efter erhållet afsked,

årlig pension å allmänna indragningsstaten till belopp, motsvarande

den med tjensten förenade lön eller 900 kronor.

Af handlingarne inhemtades: att Moberg, som vore född den 18

Januari 1828 och efter afiagd examen för inträde i rikets kammar-och

räkenskapsverk antagits i statens tjenst den 22 April 1851, utnämnts till

sin innehafvande länsmanstjenst den 25 Oktober 1879, efter att dessförinnan

alltsedan år 1853 hafva tjenstgjort vid landsstaten inom Skaraborgs

län, hvarvid han dels biträdt å länsmans- och kronofogdekontor samt

å landskontoret, dels efter förordnanden förestått såväl länsmans- som

kronofogdebefattning och landskontoristtjenst, samt att, enligt ett af

lasarettsläkaren i Lidköping P. J. C. Lundgren den 2 Juni 1887 ut
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtitelii: bil. 1.

11

färdad t läkarebetyg, Moberg på grund af uppgifna sjukdomar vore samt

sannolikt för all framtid blefve urståndsatt att fullgöra sina åligganden

såsom länsman

Till stöd för den gjorda framställningen både Kong!. Maj:ts Befallningshafvande

anfört, att Moberg alltsedan den 25 April 1883, då

han första gången erhöll tjenstledighet, oafbrutet varit till följd af

sjukdom oförmögen att fullgöra sina tjensteåligganden; att under hela

denna tid tjensten måst upprätthållas af vikarie emot åtnjutande allenast

af de med densamma förenade tjenstgöringspenningar och expensmedel;

att ofvanomförmälda, af lasarettsläkaren Lundgren utfärdade

läkarebetyg visserligen endast iunehölle, att Moberg sannolikt för all

framtid blefve urståndsatt att tjenstgöra, men att Lundgren på gifven

anledning förklarat, att han, som, enär förbättring läge inom möjlighetens

område, ansett sig böra välja nämnda uttryck, dock hyste den

åsigt, att Moberg ej kunde blifva i stånd att sköta sin tjenst, hvadan

och med hänsyn dertill, att Moberg snart uppnådde 60 år, med visshet

torde böra antagas, att han allt framgent blefve oförmögen att tjenstgöra;

att vid sådant förhållande Mobergs vidare bibehållande i statens

tjenst icke kunde vara för det allmänna gagneligt; att befattningens

upprätthållande under flera år genom vikarie måste anses olämpligt,

äfven om svårighet icke skulle möta för erhållande af duglig vikarie;

att Moberg saknade egna tillgångar; samt att han under helsans dagar

pligttroget fullgjort sina åligganden.

Efter härå erhållen nådig remiss hade Statskontoret inkommit

med underdånigt utlåtande af den 1 sistlidne Oktober och deruti, med

erinran att enligt gällande stat aflöningsförmånerna vid länsmanstjensten

uti ifrågavarande distrikt utgjordes af lön 900 kronor, deraf

400 kronor beräknades för bostadsförmån, tjenstgöringspenningar 600

kronor och éxpensmedel 100 kronor samt dessutom tillägg å lönen

efter 10 års tjenstetid med 300 kronor, hvaraf Moberg ännu icke kommit

i åtnjutande, vidare anfört, att Moberg varit anstäld i statens tjenst

36i år eller något mer än den tid af 35 år, som utgjorde vilkor för

rättigheten att vid afskedstagandet komma i åtnjutande af pension å

allmänna indragniugsstaten, men att han först efter något mer än 5

år uppnådde den stadgade pensionsåldern af 65 år, samt att, enligt

af Direktionen för civilstatens pensionsinrättning lemnad upplysning, .eu

längre tid ännu återstode, innan pension kunde derifrån Moberg tillkomma;

och hade Statskontoret, enär styrkt blifvit, att Moberg, hvilken

alltsedan år 1883 till följd af sjuklighet varit tjenstledig, efter all sannolikhet

vore till vidare tjenstgöring oförmögen, funnit sig i betraktande

af dessa förhållanden och på de af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

s. 12 Kontrollera mot PDF

[5.]

Pension för

Kommissions-

och

Storskifteslandtmätaren

K. L.

lilaäin.

12 Nionde hufyudtiteln: bil. 1.

-• rv-Kv;

i öfrigt anförda skäl böra tillstyrka nådig proposition till Riksdagen

om medgifvande af rätt för Moberg att efter afgång från tjensten få

å allmänna indragningsstaten åtnjuta pension till det af Kougl. Maj:ts

Befallningshafvande föreslagna, Mobergs innehafvande lön motsvarande

belopp af 900 kronor.

Med afseende å hvad sålunda förekommit tillstyrkte Statsrådet,

att Kongl. Maj:t täcktes''föreslå Riksdagen medgifva, att Moberg finge

från och med månaden näst efter den, hvarunder han erhölle afsked

från tjensten, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten

åtnjuta en årlig pension af 900 kronor.

48:o.

En af Kommissions-och Storskifteslandtmätaren i Kopparbergs län

in. m. Knut Leopold Bladm gjord, af Landtmäteristyrelsen med eget underdånigt

utlåtande insänd och af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i nämnda

län till nådigt bifall förordad ansökning angående rätt för Bladin att vid

afskedstagandet från kommissionslandtmätaretjensten få åtnjuta pension

å allmänna indragningsstaten till belopp af 1,600 kronor årligen, oaktadt

Bladin icke, på sätt Riksdagens skrifvelse den 20 Maj 1885 bestämde

såsom vilkor för kommissionslandtmätares rätt till pension å nämnda

belopp, under 25 år varit verksam såsom landtmäteritjensteman.

Af ansökningshandlingarne inhemtades: att sökanden, som vore

född den 15 September 1822 och således uppnått 65 års ålder, blifvit

den 29 Mars 1847 antagen till landtmäteriauskultant, den 1 December

1851 konstituerad till vice kommissionslandtmätare, den 13 November

1857 utnämnd till kommissionslandtmätare och den 27 April 1874 konstituerad

till storskifteslandtmätare; att han under sin tjenstetid haft anställning

såsom länsagronom i Kopparbergs län under mer än 15 år

och såsom föreståndare för landtbruksskolan å Wassbo inom samma

län under 8 år; att åt sökanden vitsord lemnats dels af länets hushållningssällskap,

att han på ett utmärkt sätt, med stor skicklighet och

under välvilligt tillmötesgående mot allmänheten handhaft länsagronomsbefattningen,

till följd hvaraf jordbrukets utveckling inom länet, under

de 15 år sökanden skött befattningen, i väsentlig mån borde räknas sökanden

till förtjenst, dels ock af Professoren J. Arrhenius, att sökanden

såsom föreståndare för landtbruksskolan å Wassbo, enligt hvad vid de

inspektioner, som å skolan förrättats af Landtbruksakademiens förvalt
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Monde hufvudtiteln: bil. 1.

13

ningskomité, blifvit utrönt, på ett utmärkt sätt ledt undervisningen samt

väl och berömligt skött skolans jordbruk och ladugård; samt att sökanden,

som med hustru och 5 barn, af hvilka det yngsta vore endast tio

år, icke egde andra tillgångar än ett tarfligt lösörebo, vore i behof af

pension för sitt och sin familjs uppehälle.

Uti sitt underdåniga utlåtande hade Landtmäteristyrelsen anfört,

att sökanden väl icke uppfylt ofvanomförmälda af Riksdagen bestämda

vilkor för erhållande af pension till belopp af 1,600 kronor och icke

heller vore berättigad till pension såsom storskifteslandtmätare, men

att detta berodde derpå, att sökanden under 23 år af sin tjenstetid hufvudsakligen

arbetat såsom länsagronom och föreståndare för landtbruksskola

samt icke förr än år 1874 blifvit förordnad till storskifteslandtmätare;

att sökanden likväl, enligt i generallandtmäterikontoret förvarade

anteckningar, såsom vice kommissions- och kommissions! andtmätare

i tjensten användt 1,090 dagar och sedermera under 13| år tjenstgjort

vid storskiftesverket samt städse ådagalagt utmärkt nit, skicklighet

och redbarhet; att länsagronomsbefattning omfattade flera åtgärder,

till hvilka jemväl landtmätare kunde förordnas, och i öfrigt vore nära

likartad med en landtmätares tjenstgöring; samt att sökanden, med afseende

å hvad han verkat till förkofrande af landtbruket inom länet,

gjort vida mera gagn för allmänheten än mången landtmätare, som

varit verksam såsom sådan under mer än 25 år; och då sökanden i

öfrigt uppfylt vilkoren för erhållande af den ifrågavarande pensionen

samt till följd af ålder och storskiftesarbetenas aftagande inom länet

icke lämpligen kunde vid dessa arbeten erhålla sysselsättning längre

än till våren år 1888 och derefter icke syntes kunna vinna någon afsevärd

verksamhet såsom kommissionslandtmätare, hemstälde Landtmäteristyrelsen,

att Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen göra framställning

derom, att Bladin måtte berättigas att vid afskedstagandet från kommissionslandtmätarebefattningen

uppföras å allmänna indragningsstaten

till åtnjutande af en utaf de i Riksdagens ofvanomförmälda skrifvelse

den 20 Maj 1885 bestämda pensioner till belopp af 1,600 kronor, oaktadt

han icke i allo fullgjort de i samma skrifvelse bestämda vilkoren

för erhållande af sådan pension.

Efter erhållen nådig befallning att i ärendet sig yttra hade Statskontoret.

— jemte tillkännagifvande att af de utaf Riksdagen för kommissionslandtmätare

medgifna 48 högre pensioner å 1,600 kronor 16 pensionsrum

för närvarande vore tillsatta — förordat ansökningen på sätt

Landtmäteristyrelsen hemstält.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Nionde hufvudtiteln: bil. 1.

[6-]

Pension för

expropriationslandtmätaren

O.

T. Lundberg.

Med afseende å hvad i ärendet förekommit tillstyrkte Statsrådet,

att Kong!. Maj:t måtte föreslå Riksdagen medgifva, att Bladin måtte

berättigas att från och med månaden näst efter deri, hvarunder afsked

från kommissionslandtmätarebefattningen blefve honom meddeladt, uppföras

å allmänna indragningsstaten till åtnjutande af eu utaf de för

kommissionslandtmätare bestämda högre pensioner å 1,600 kronor om året

49:o.

Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens samt Styrelsens för statens

jernvägstrafik underdåniga skrifvelse den 19 i denna månad, hvarmed

öfverlemnats en af expropriationslandtmätaren vid statens jernvägsbyggnader

och statens jernvägstrafik, kaptenen i armén m. in. Oscar Theodor

Lundberg gjord ansökning om tillskott utöfver den pension till belopp

af 800 kronor, Lundberg innehade från arméns pensionskassa.

Af handlingarne inhemtades, att Lundberg, som vore född den

14 Juni 1820, år 1837 antagits till volontär och samma år till underofficer

vid Södermanlands regemente; att han efter aflagd officersexamen

år 1845 blifvit utnämnd till underlöjtnant vid Gotlands nationalbeväring

och, efter att hafva år 1851 aflagt landtmäteriexamen, under åren 1851

—1857 haft anställning såsom landtmäteribiträde; att han år 1858 antagits

till nivellör vid statens jernvägsbyggnader och från den^l April

1859 till och med år 1863 tjenstgjort såsom biträdande expropriationslandtmätare;

samt att han från den 1 Juli 1864 varit tillförordnad expropriationslandtmätare

vid statens jernvägsbyggnader och från 1870,

hvilket år han undfått afsked från krigstjensten, varit i enahanda egenskap

anstäld vid statens jernvägstrafik.

Till stöd för ansökningen hade Lundberg — under framhållande

att han sålunda tjenat staten i 50 år samt under tillhopa 29 år, hvaraf

1 år såsom nivellör, 5 år såsom biträde på stat åt expropriationslandtmätare

och 23 år i egenskap af sådan landtmätare, varit anstäld

vid statens jernvägsbyggnader och under 17 år tillika i sistnämnda

egenskap tjenstgjort vid statens jernvägstrafik — anfört, att

hans sammanlagda inkomster såsom officer och expropriationslandtmätare,

sedan han för arbetenas skyndsamma bedrifvande varit nödsakad

att af egna tillgångar aflöna biträden, icke under något år öfverstigit

2,000 kronor, hvilket belopp icke medgifvit honom att göra några besparingar;

att, då han år 1870 ansett sig böra, för erhållande af fortsatt

anställning vid norra stambanan, söka afsked från militärtjensten,

han kommit i åtnjutande af pension enligt då gällande pensionsstat,

men att, om han qvarstått till år 1877, då arméns pensionsinrättning

s. 15 Kontrollera mot PDF

Nionde blifva dtiteln: bil. 1.

15

omreglerades, lian skulle erhållit rätt till dubbelt så stor pension; samt

att beskaffenheten af hans verksamhet varit för hans helsa skadlig, i

hvilket afseende Lundberg åberopade ett den 15 sistlidne September

utfärdadt läkarebetyg, utvisande att han lede af kronisk gikt och

rheumatism samt af en genom muskelbristning uppkommen svaghet

i venstra armen, äfvensom att han till följd af dessa åkommor, förorsakade

af hans ansträngande och för helsan påkostande verksamhet, i

förening med hans höga ålder numera vore i väsentligaste mån oförmögen

att med arbete försörja sig. . ■

För egen del hade embetsverken förklarat sig anse Lundbergs

långvariga anställning i statens tjenst, hvarunder han i 28 år utöfvat

en expropriationslandtmätares ansträngande och för helsan menliga,

men jemförelsevis svagt aflönade befattning, böra berättiga honom att

vid hans framskridna ålder komma i åtnjutande af ett pensionsbelopp,

tillräckligt betryggande för hans återstående dagar; och hade derföre

embetsverken, med hänsyn jemväl dertill att Lundberg under sin tjenstgöring

vid statens jernvägar med nit och skicklighet fullgjort sina

åligganden samt med noggranhet utfört de honom anförtrodda ansvarsfulla

uppdrag, funnit sig ega grundade skäl att hemställa, det Kong].

Maj:t måtte hos näst sammanträdande Riksdag göra framställning om

anvisande af pension åt Lundberg till belopp af 1,200 kronor för år.

Med afseende å hvad sålunda förekommit och sedan departementschefen

erinrat, att Lundberg, hvilkens pension från arméns pensionskassa

utginge med 450 kronor af pensionskassans medel och med

350 kronor såsom fyllnadspension af statsmedel, komme, i händelse

han biefve till pension från allmänna indragningsstaten uppförd, att

gå i mistning af fyllnadspensionen, derest icke Riksdagen tilläte honom

att fortfarande uppbära denna pension, hemstälde Statsrådet, att Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att Lundberg finge med bibehållande

af den fyllnadspension, som han från arméns pensionskassa

för närvarande uppbure, från och med månaden näst efter den, hvarunder

han biefve från sin anställning såsom expropriationslandtmätare

vid statens jernvägar entledigad, under sin återstående lifstid åtnjuta

pension å allmänna indragningsstaten till belopp af 1,200 kronor årligen.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder bifalla

hvad Statsrådet i nästförestående fyra mål tillstyrkt

s. 16 Kontrollera mot PDF

[?•]

Pensions rätt

för chef en för

Sveriges geologiska

undersökning

och de vid,

undersökningen

anstälde

geologer.

16 Nionde Imfvudtiteln: bil. 1.

samt befalde, att utdrag af detta protokoll skulle meddelas

Finansdepartementet till iakttagande vid uppgörande

af förslag till reglering af utgifterna under

riksstatens nionde hufvudtitel.

50:o.

Slutligen yttrade Statsrådet von Krusenstjerna:

Redan år 1884 väekte chefen för Sveriges geologiska undersökning

uti underdånig skrifvelse fråga om beredande af pensionsrätt å

allmänna indragningsstaten åt undersökningens chef och tjensteman.

Han anförde i detta afseende, att de kartläggningsarbeten, som undersökningens

personal, jemlikt nådiga instruktionen den 2 Juni 1882, hade

att under eu tredjedel af året utföra, vore af den ansträngande art, att

obrutna kroppskrafter oundgängligen kräfdes för arbetenas behöriga fullgörande,

och att, enligt hvad erfarenheten gifvit vid handen, äfven en

ursprungligen stark helsa undergräfdes i följd af dessa fältarbeten; att

det till följd af geologernes med tjenstefel! stigande aflöningsförmåner

och häraf föranledd ökning i totalkostnaderna för hvarje geologiskt undersökt

qvadratmil skulle leda till misshushållning med statens medel, om

tjenstemännen utöfver en viss åldersgräns qvarhölles vid sina befattningar;

samt att det ingalunda kunde vara. med billighet förenligt, att

de efter att hafva blifvit otjenstbara nödgades lemna sin tjenst, utan

att komma i åtnjutande af någon pension. Denna framställning föranledde

emellertid icke till någon åtgärd.

Nu har chefen för undersökningen uti underdånig skrifvelse den

29 nästlidne November ånyo gjort framställning i ofvan antydda syfte

och dervid hemstält, att Eders Kong], Maj:t måtte hos Riksdagen föreslå,

att chefen för undersökningen och de vid undersökningen anstälde

geologer måtte förklaras berättigade, den förre vid 65 lefnadsår och

efter 30 års anställning i statens tjenst samt de senare vid 60 lefnadsår

och efter 30 års verksamhet vid undersökningen, att efter erhållet

afsked komma i åtnjutande af pension från allmänna indragningsstaten

samt att dessa pensioner måtte utgå för dem, hvilka uppbure i aflöning

3,000 kronor eller derunder, med aflöningens hela belopp och för dem,

som åtnjöte högre aflöning än 3,000 kronor, med 80 procent af aflöningen,

dock att för dem, som åtnjöte i årlig aflöning öfver 3,000

kronor, men mindre än 3,750 kronor, pensionen icke bestämdes till lägre

belopp än 3,000 kronor.

I det utlåtande, som Statskontoret öfver förstnämnda framställning

afgaf, yttrade detta embetsverk, att den omständigheten att aflöningen

s. 17 Kontrollera mot PDF

Nionde hufviultiteln: "bil. 1.

17

till personalen vid geologiska undersökningen bestredes af extra statsmedel

icke borde utgöra hinder för beviljande af pensionsrätt åt denna

personal, hvadan och då en dylik förmån syntes vara med billighet

och rättvisa förenlig, Statskontoret tillstyrkte, att undersökningens chef

och tjensteman måtte förklaras berättigade till pension å indragningsstaten

enligt de grunder, som ofvan angifvits.

Det synes mig otvifvelaktigt, att den undantagsställning, hvari

geologiska undersökningens personal för närvarande befinner sig, i ty

att den icke eger förmånen af pension, vare sig å allmänna indragningsstaten

eller i civilstatens pensionsinrättning, innebär en obillighet; och

jag anser derföre den nu gjorda framställningen mycket behjertansvärd,

särskildt med afseende å den ansträngande och för helsan menliga tjenstgöring,

som undersökningens tjensteman hafva att fullgöra. Undersökningens

chef har till belysande af sistnämnda omständighet uti sin

år 1884 gjorda framställning i ämnet anfört, att under den tid, som

förflutit sedan undersökningen år 1858 inrättades, den högsta lefnadsålder,

som någon tjensteman vid undersökningen uppnått, varit 52 år,

och att af de då i tjenst varande geologerne den äldste vore 51 år. Det

vill härå! synas, som om, ifall såsom vilkor för pensions åtnjutande

stadgades, jemte 30 tjensteår, en lefnadsålder af 60 år — i likhet med

hvad är bestämdt i fråga om pensionsrätt för storskiftes- och afvittringslandtmätare,

förste landtmätare och kommissionslandtmätare samt jemväl

med visst vilkor för landtbruksingeniörer, hvilka samtlige tjensteman i

afseende å tjenstgöringens beskaffenhet kunna anses nära jemförlige

med geologiska undersökningens tjensteman — ett medgifvande af pensionsrätt

åt nu ifrågavarande personal icke kunde blifva för statsverket

synnerligen betungande. Jag tillåter mig i detta afseende ytterligare

påpeka, att af de nu anstälde geologerne, hvilka till antalet äro tio,

endast en uppnått eu ålder af öfver 50 år och endast två hunnit en ålder

af emellan 45 och 50 år.

I likhet med Statskontoret anser äfven jag den omständigheten

att geologiska undersökningens personal uppbär sin aflöning å extra stat

icke böra utgöra något hinder för den ifrågasatta pensionsrättens beviljande.

Jag tillåter mig i detta afseende erinra om aflöningsförhållandena

för storskiftes- och afvittringslandtmätare samt kommissionslandtmätare,

hvilka, såsom jag nyss anmärkt, äro berättigade till pension å allmänna

indragningsstaten. För de förstnämndes aflöning, hvilken för det öfvervägande

flertalet förnämligast utgöres af arfvode efter taxa, är det å

ordinarie stat till belopp af 63,000 kronor uppförda anslaget till skiften

och afvittringar alldeles otillräckligt, och för desse tjenstemäns aflönande

Bih. till Riksd. Frot. 1888. 1 Sami. 1 Afd. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Monde hufvudtiteln: bil. 1.

måste derför det af Riksdagen å extra stat anvisade anslaget till fullföljande

af storskiftes- och afvittringsarbetena jemväl anlitas. Och hvad

kommissionslandtmätarne angår, åtnjuta desse icke alls någon aflöning

af statsmedel. Det bör dessutom icke lemnas obemärkt, att, ehuru de för

undersökningen nödiga anslag pläga anvisas på extra stat, undersökningen

dock icke kan anses vara af tillfällig natur. Äfven efter det

Sveriges första geologiska kartläggning blifvit fullbordad — hvartill

ännu torde åtgå många år — lärer nemligen eu sådan geologisk institution

som undersökningen allt framgent vara för landet oundgängligen

behöflig med hänsyn till jordbrukets och flera andra näringars

utveckling.

I afseende å aflöningen åt geologerne är, i enlighet med 1875 års

Riksdags beslut, genom nådiga brefvet den 16 Juni 1875 stadgadt, att

denna aflöning skall utgöra 2,500 kronor och att aflöningen efter innehafvarens

väl vitsordade tjenstgöring under en tid af fem år, räknadt

från och med året näst efter det, då han antagits, må ökas med 500

kronor och således utgå med 3,000 kronor, vidare efter fem års enahanda

tjenstgöring höjas till 3,500 kronor, ytterligare efter fem års

sådan tjenstgöring höjas till 4,000 kronor och slutligen efter fem

års enahanda tjenstgöring ökas med 500 kronor samt således med

tjugondeförsta tjensteåret utgå med 4,500 kronor årligen. Chefens

aflöning är genom samma nådiga bref bestämd till 7,000 kronor.

Med afseende fästadt å de sålunda bestämda aflöningsbeloppen kar

jag, hvad geologerne angår, icke något att erinra emot de föreslagna och af

Statskontoret jemväl förordade grunderna för pensionsbeloppets bestämmande.

Dessa grunder äro fullkomligt öfverensstämmande med det för

vissa tjenstemän, hvilkas aflöning endast består i lön, ännu gällande

stadgandet i nådiga brefvet den 16 Mars 1858. Pensionen för geolog

kommer härigenom och då vid pensionens bestämmande afseende ej bör

fästas vid de särskilda arfvoden, som till vissa tjenstemän, såsom chefens

biträde m. fl., utgå för särskilda bestyr, att uppgå till högst 3,600 kronor.

Hvad angår beloppet af chefens pension, skulle denna med tillämpning

af nyssnämnda grunder komma att utgöra 5,600 kronor. Men

detta belopp anser jag skäligen böra minskas till 5,000 kronor, hvarigenom

chefen komme att åtnjuta samma pensionsbelopp, som tillkommer

cheferne i vissa andra med det nu ifrågavarande närmast jemförliga

verk, såsom Landtmäteristyrelsen och Statistiska Centralbyrån.

Mot de såsom vilkor för pensionernas åtnjutande föreslagna bestämmelserna

i afseende å lefnadsålder och tjenstetid, hvilka, hvad

geologerne angår, äro desamma, som gälla för storskiftes- och afvittringslandtmätare

med flere med de förra jemförlige tjenstemän, har jag icke

s. 19 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 1.

19

något annat att erinra, än att den för chefens pensionsrätt erforderliga

tjenstetiden synes böra höjas till 35 år, hvarigenom denne i detta afseende

blifver likstäld med cheferne för andra centrala embetsverk.

På grund af hvad jag nu anfört hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att medgifva,

att chefen för Sveriges geologiska undersökning och de vid undersökningen

anstälde geologer må, den förre vid 65 lefnadsår och efter

35 års anställning i statens tjenst samt geologer ne vid 60 lefnadsår och

efter 30 års verksamhet vid undersökningen, ega att efter erhållet afsked

komma i åtnjutande af pension å allmänna indragningsstaten, samt

att denna pension må utgå för chefen med 5,000 kronor och för

geologerne med aflöningens hela belopp, derest denna utgör 3,000 kronor

eller derunder, men med 80 procent af aflöningen, om denna öfverstiger

3,000 kronor, dock med iakttagande att den, som i årlig aflöning åtnjuter

öfver 3,000 kronor, men mindre än 3,750 kronor, undfår pension

till belopp af 3,000 kronor.

Uti hvad föredragande departementschefen sålunda hemstält instämde

Statsrådets öfrige ledamöter;

Och täcktes Hans Maj:t Konungen dertill lemna

nådigt bifall samt befalla, att utdrag af protokollet

skulle öfverlemnas till Finansdepartementet för iakttagande

vid uppgörande af förslag till reglering af

utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

Pehr Thyselim.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Nionde liufvudtiteln: bil. 2.

[*■]

Pension för

Kommissionsandtmätaren
7m.

m. J. P.

Ljungström.

U tdrag

af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans

Maf.t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 31

December 1887.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve

Ehrensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm och

Friherre Peyron.

Statsrådet Richert anmäldes vara af sjukdom hindrad att tillstädeskomma.

Härefter föredrog departementschefen, Statsrådet von Krusenstjerna:
-

25:o.

Afdelningschefens vid Generalstabens topografiska afdelning underdåniga

skrifvelse den 3 November 1887, hvarmed öfverlemnats en

af Kommissionslandtmätaren och Kartografen vid allmänna ekonomiska

s. 21 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 2.

21

kartverket Jonas Patrik Ljungström hos afdelningschefen gjord framställning

om utverkande af pension åt Ljungström af allmänna medel.

Uti berörda underdåniga skrifvelse hade afdelningschefen anfört:

att de tjensteåligganden, som tillhörde de vid rikets ekonomiska kartverk

anstälde kartografer, vore, synnerligast hvad beträffade arbetena

å fältet, af särdeles ansträngande beskaffenhet, så att vid uppnådda

sextio lefnadsår den för sådana arbeten nödiga helsa och kraft i

allmänhet icke längre förefunnes, likasom ock redan före denna ålder

synförmågan vanligen blefve otillräcklig för utförande af de ifrågavarande

tjensteman! åliggande ritarbeten, hvarföre det ur synpunkten

af kartarbetenas bästa och billigaste bedrifvande vore af vigt, att

kartografer, som uppnått nämnda ålder, bereddes tillfälle att afgå för

att ersättas af yngre personer; att Ljungström, hvilken, enligt hvad

bifogade handlingar jemväl upplyste, vore född den 12 Mars 1827 och

år 1849 antagits till landtmäteriauskultant, 1855 konstituerats till vice

kommissionslandtmätare, 1864 utnämnts till kommissionslandtmätare

och 1872 anstalts vid ekonomiska kartverket, visserligen under de senare

åren till följd af ålder i förening med tidtals återkommande sjuklighet

(rheumatism) varit hindrad att under arbetena å fältet åstadkomma en

fullt tillfredsställande arbetsprodukt, men städse med flit och noggranhet

utfört de arbeten vid hufvudstationen, hvilka blifvit honom förelagda;

att Ljungström jemväl i egenskap af konstruktör af landtmäteriinstrument

sökt att kraftigt gagna sitt yrke, hvilken verksamhet väl

förskaffat honom många erkännanden, såväl offentligt som enskilda af

framstående fackmän, men icke medfört någon ekonomisk vinst, utan

snarare motsatsen; samt att Ljungström, som haft att uppfostra åtta

barn, icke heller varit i tillfälle att af kartografarfvodet, som från

början utgjort 1,000 kronor och först år 1886 höjts till 3,000 kronor,

göra några besparingar för ålderdomen, utan vore efter afskedstagandet

för sig och sin familjs utkomst uteslutande hänvisad till en

pension å 600 kronor från civilstatens pensionsinrättning såsom kommissionslandtmätare;

och hade afdelningschefen, som på grund af Ljungströms

väl vitsordade nära trettionioåriga tjenstgöring ansåge billigt, att

åt honom bereddes pension, motsvarande 80 procent af kartografarfvodet,

hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen göra framställning

om beviljande åt Ljungström af en fyllnadspension å allmänna

indragningsstaten till ett belopp af 1,800 kronor årligen.

Enligt vid Ljungströms ansökning fogade intyg af Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län (af år 1872) och af

domhafvanden i Sunnervikens domsaga (af år 1880) jemte andra hade

Ljungström såsom landtmätare i nämnda län städse visat nit och

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Nionde liufvudtiteln: Ml. 2.

skicklighet samt ådagalagt ett hedrande uppförande, hvarjemte år 1883

af dåvarande afdelningschefen för Generalstabens topografiska afdelning

det vitsord lemnats Ljungström, att han med stor noggranhet och

skicklighet fullgjort de arbeten, hvilka varit honom såsom kartograf

anförtrodda.

Sedan Direktionen öfver civilstatens pensionsinrättning uti underdånigt

utlåtande i anledning af ifrågavarande framställning meddelat,

att Ljungström ännu icke erlagt årliga afgifter till pensionsinrätt.ningen

för längre tid än 23 år och 5 månader samt sålunda ännu icke fullgjort

vilkoren för erhållande af pension, hade afdelningschefen till

Civildepartementet öfverlemnat en af Ljungström afgifven förklaring,

att han komme att före sitt afskedstagande från kommissionslandtmätaretjensten

inbetala till pensionsinrättningen de årsafgifter, som

ännu för honom återstode att gälda för vinnande af rättighet till pension

från nämnda inrättning.

Sedermera hade Statskontoret till följd af nådig remiss i ärendet

sig yttrat och dervid, med afseende å den af Ljungström uppnådda

lefnadsålder, som kunde anses utgöra hinder för ett fullt verksamt

utöfvande af kartografbefattningen, och den långa tid af öfver 38 år,

han tillbragt i statens tjenst, ansett sig kunna, med stöd jemväl af

Riksdagens år 1885 hittade beslut angående pension åt Kartografen E.

O. Nordlinder, förorda beredande af pensionsförmån för Ljungström

från allmänna indragningsstaten utöfver den honom från civilstatens

pénsionsinrättnmg tillkommande pension; hvarföre och då Statskontoret

icke heller hade något att erinra mot det af afdelningschefen föreslagna

beloppet, Statskontoret i underdånighet förordade bifall till den

gjorda framställningen.

Sedan departementschefen erinrat, att enligt Riksdagens skrifvelse

den 19 Maj 1875 storskiftes- och afvittringslandtmätare, som tjenat

30 år, deraf minst 25 år vid storskiftes- och afvittringsverken, må

vid uppnådda 60 lefnadsår berättigas att på allmänna indragningsstaten

undfå pension till årligt belopp af 2,000 kronor, tillstyrkte Statsrådet,

att Kong!. Ma:jt, med hänsyn till hvad i ärendet förekommit,

täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att Ljungström må från och med

månaden näst efter den, hvarunder han från sina befattningar såsom

kartograf och kommissionslandtmätare afgår, under sin återstående

lifstid åtnjuta från allmänna indragningsstaten pension till så stort

s. 23 Kontrollera mot PDF

Nionde liufvudtiteln: bil. 2.

23

belopp, att detta, tillhopa med den pension från civilstatens pensionsinrättning,

600 kronor, hvartill han såsom kommissionslandtmätare må

blifva berättigad, uppgår till 2,000 kronor, eller 1,400 kronor, årligen.

Hvad Statsrådet uti detta mål tillstyrkt behagade

Hans Maj:t Konungen gilla samt befalde, att

utdrag af detta protokoll skulle meddelas Finansdepartementet

för iakttagande vid uppgörande af förslag

till reglering af utgifterna under riksstatens nionde

hufvudtitel.

Ex protocollo:

J. Meijer.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Nionde hufvudtiteln: bil. 3.

Pension för

åtskillige

tjensteman

vid statens

jernvägsbyggnader.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet ä Stockholms slott den 7 Januari

1888.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve

Ehrensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

VON KRUSENSTJERNA,

Friherre Tamm,

Friherre Peyron.

Statsrådet Richert, anmäldes fortfarande vara af sjukdom hindrad

att tillstädeskomma.

Departementschefen, Statsrådet von Krusenstjerna, föredrog i

underdånighet:

l:o.

a. Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens underdåniga skrifvelse af

den 19 December 1887, deruti Styrelsen gjort framställning om beviljande

af pension åt fem vid statens jern vägsbyggnader nu anstälde

tjensteman, nemligen Materialförvaltarne Bernhard Fredriksson och

Gustaf Heurlin, Kassören Albert Beckmann, Nivellören Otto Hjalmar

Leonard Littke och Bokhållaren Carl Petter Thorén, hvilka till följd

af arbetenas inskränkning icke för framtiden kunde beredas anställning

s. 25 Kontrollera mot PDF

Nionde Imfvudtiteln: bil. 3.

25

vid dessa byggnader samt i anseende till dels bög ålder, dels sjuklighet

svårligen på annat håll skulle kunna vinna någon anställning.

Af handlingarne inkemtades:

att Fredriksson, som vore född den 19 April 1822 och den 1 April

1855 antagits till underkassör vid byggnaden af vestra stambanan samt

från och med år 1858 innehaft sin nuvarande befattning, vore i följd

af obotlig kronisk rheumatism, som betydligt inskränkte hans rörlighet,

urståndsatt att, i händelse han entledigades från sin nuvarande befattning,

genom annat arbete försörja sig och sin familj;

att Heurlin, hvilken, född den 16 Juli 1825, från den 23 Maj 1860

tjenstgjort såsom bokhållare samt från och med år 1880 såsom materialförvaltare

vid statsbanebyggnaderna, lede af hjertfel med en i hög

grad oregelbunden lijertverksamhet, som icke medgåfve honom att utan

svår risk för sitt helsotillstånd sköta sin befattning;

att Bechnann, hvilken vore född den 12 April 1838 och den 1

Juli 1856 antagits till elev vid södra stambanebyggnaden samt, efter

tjenstgöring såsom nivellör, från och med år 1863 varit anstäld såsom

kassör vid statens jernvägsbyggnader, lede af höggradig, obotlig döfhet

å båda öronen och i följd häraf vore urståndsatt att, i händelse

han från sin nu innehafvande befattning entledigades, genom annat

arbete bereda utkomst åt sig och sin familj; samt

att Littke, hvilken, född den 8 Januari 1846, år 1869 anstälts vid

jernvägsundersökningarne samt från och med den 5 Maj 1871 tjenstgjort

såsom elev och från och med den 1 Mars 1872 såsom nivellör

vid byggnadsarbetena, lede af genom öfveransträngning ådragen sjuklighet

samt af kroniskt magsår, i följd hvaraf han endast genom sorgfällig

vård vore i stånd att genom arbete bidraga till sin bergning; samt

att T horeri, hvilken, född den 4 Februari 1829, år 1858 antagits

till schaktmästare samt den 1 Juni 1873 erhållit anställning såsom

bokhållare vid jeruvägsbyggnaderna, vore, till följd af flera obotliga,

icke obetydliga krämpor, att anse såsom i blott ringa grad arbetsför,

hvadan han i händelse af entledigande svårligen kunde påräkna att

erhålla annan anställning.

Till stöd för den gjorda framställningen hade Styrelsen åberopat,

att billigheten kräfde, att staten ej läte dessa personer, hvilka under

en längre tjenstetid med nit och skicklighet fullgjort sina åligganden,

komma i oförvållad nöd, helst statens mellankomst för pensionering af

tjensteman vid statens jernvägsbyggnader hittills icke behöft tagas i

anspråk i någon i förhållande till de å statsbanorna nedlagda kostnaderna

nämnvärd mån, i det att härför utginge allenast de vid

1882 års riksdag beviljade pensionsbeloppen å tillhopa 9,000 kronor;

Bill. till lliksd. Prot. 1888. 1 Sami. 1 Afd. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Nionde hufvudtiteln: bil. 3.

och hade Styrelsen, med tillkännagifvande att bemälde tjensteman

åtnjöte, förutom bostad eller inqvarteringsersättning, i aflöning, Fredriksson,

Heurlin, Beckmann och Littke hvardera 300 kronor i månaden

eller 3,600 kronor för år, samt Thorén 200 kronor likaledes för

månad eller 2,400 kronor för år, hemstält, att årliga pensioner åt dem

måtte af Riksdagen äskas till följande belopp, nemligen för Fredriksson

och Heurlin 2,400 kronor för hvardera, för Beckmann 1,800 kronor,

för Littke 1,500 kronor och för Thorén 1,200 kronor;

b. Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens underdåniga skrifvelse den

19 December 1887, deruti Styrelsen hemstält om beviljande af pension

åt vice Häradshöfdingen Johan Olof Emil Gustaf Olai, hvilken alltsedan

den 1 November 1869 vant anstäld såsom juridiskt ombud vid

statens jernvägsbyggnader och såsom sådant haft i främsta rummet

att ombesörja de rättegångar samt liqvidations-, lagfarts- och andra

ärenden, som erfordrats för förvärfvandet åt staten af eganderätt till

den mark, hvaröfver jernvägen skulle framgå, men hvilkens verksamhet

i nämnda hänseende komme, till följd af det af 1886 års Riksdag

vid beviljande af anslag för stambanans genom Norrland fortsättning

uppstäda vilkor angående skyldighet för landsting, kommuner eller

enskilde att kostnadsfritt upplåta den för jernvägen erforderliga mark

eller lemna ersättning för kostnaderna för markens förvärfvande, att inom

den närmaste framtiden upphöra, hvadan tjensten komme att indragas.

Af handlingarne inhemtades, att Olai vore född den 6 September

1841 och den 21 December 1864 vunnit inträde i statens tjenst samt

att han lede af kroniskt ryggmärgslidande (tabes dorsalis) samt till

följd deraf vore ej blott oförmögen att sköta sin ombudsmannabefattning,

utan ock i väsentligaste mån inskränkt till förmågan att i öfrigt

försörja sig med arbete.

Uti ofvanberörda skrifvelse hade Styrelsen anfört, att indragningen

af Olais befattning till följd af omständigheter, som icke gerna kunnat

förutses eller beräknas, vore för honom så mycket mera känbar, som

den långa tid, hvarunder han egnat sig åt statens jernvägsbyggnader,

utan att kunna i anseende till den mängd resor, som vore en följd af

tjensten, utöfva annan tjensteverksamhet, skulle hafva varit mer än

tillräcklig för att på annat håll bereda honom en tryggad ställning i

statens tjenst; att Olais tjenst varit i kanske högre grad än någon

annan juridisk befattning ansträngande till följd af de resor, tjensten

kräft, i synnerhet under den tid, då jernvägsarbetena i Norrland samtidigt

bedrefvos å två från hvarandra aflägsna och icke med jernväg förenade

distrikt; att dessa resor antagligen vore en orsak till den svåra

sjuklighet, hvaraf Olai lede; samt att Olai vid utförande af de honom

s. 27 Kontrollera mot PDF

Nionde liufvudtiteln: bil. 3.

27

anförtrodda göromål och förrättningar ådagalagt ej mindre flit och

skicklighet än äfven redbarhet, ordning och nit; och ansåge sig Styrelsen

derföre böra i underdånighet föreslå, att åt Olai, hvilkens aflöning

utgått till år 1875 med 3,600 kronor, under åren 1875 —1877 med 4,20Q

kronor, under åren 1878—1883 med 4,500 kronor och derefter, med

hänsyn till Olais ökade arbete, med 5,400 kronor, måtte beredas pension

å allmänna indragningsstaten till belopp af 3,000 kronor för år.

Med afseende å hvad sålunda beträffande Materialförvaltarne

Fredriksson och Heurlin, Kassören Beckmann, Nivellören Littke samt

Ombudsmannen Olai blifvit upplyst och vitsordadt ansåg Statsrådet,

som fann de angående Bokhållaren Thoréns helsotillstånd meddelade

upplysningar icke innefatta anledning att för honom nu föreslå pension,

sig böra hemställa, att för de fem förstnämnde måtte utverkas

en ‘årlig pension, hvars belopp dock för Heurlin, Beckmann och

Olai syntes böra något nedsättas under hvad Styrelsen föreslagit; och

tillstyrkte Statsrådet följaktligen, att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

medgifva,

att en hvar af nedannämnde vid statens jernvägsbyggnader anstå!

de tjenstemän må från och med månaden näst efter den, hvarunder

han entledigas från anställning vid nämnda jernvägsbyggnader, åtnjuta

från allmänna indragningsstaten årlig pension under sin återstående

lifstid till följande belopp:

a) Materialförvaltaren Bernhard Fredriksson ...... kronor 2,400: —

b) Materialförvaltaren Gustaf Heurlin..................... „ 1,800: —

c) Kassören Albert Beckmann................................. „ 1,500: —

d) Nivellören Otto Hjalmar Leonard Littke......... „ 1,500: —

och e) Ombudsmannen Johan Olof Emil Gustaf Olai „ 2,500: —

Hans Maj:t Konungen behagade gilla hvad Statsrådet

i detta mål tillstyrkt samt befalde, att protokollsutdrag

härom skulle öfverlemnas till Finansdepartementet

för iakttagande vid uppgörande af förslag

till reglering af utgifterna under riksstatens nionde

hufvudtitel.

Ex protocollo:

Axel Hegardt.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Nionde hufvudtiteln: bil. 4.

[H-]

Pension för

Rektorn vid

allmänna läroverket

i

Malmö G. L.

Wåhlin.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 31

December 1887.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve

Ehrensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm,

Friherre Peyron.

Departementschefen, Statrådet Hammarskjöld, föredrog härefter:

Eu af Rektorn vid allmänna läroverket i Malmö Carl Ludvig Wåhlin

i underdånighet gjord ansökning, att Kong 1. Maj:t täcktes bestämma

den pension å allmänna indragningsstaten, som kunde sökanden tillkomma

vid upphörande af det honom meddelade förordnande att vara

rektor vid nämnda läroverk.

Af ansökningen bifogade handlingar inhemtades: att Wåhlin vore

född den 12 Maj 1819; att han den 18 December 1850 förordnats till

vikarierande lärare vid dåvarande katedralskolan i Lund, vid hvilket

läroverk han sedermera intill 1859 års slut tjenstgjort i olika lärarebefattningar;

att han sistnämnda år blifvit utnämnd till lektor vid högre

elementarläroverket i samma stad; att han år 1866 utnämnts till rektor.

vid folkskolelärareseminariet derstädes; att han den 16 September 1870

förordnats att under en tid af fem år bestrida rektorsbefattningen vid

allmänna läroverket i Malmö; samt att han fortfarande innehade förordnande

att till den 1 Maj 1889 bestrida nämnda befattning.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Monde hufvudtiteln: Ibil. 4.

29

Uti infordradt underdånigt utlåtande hade Domkapitlet i Lund, med

vitsordande af den framstående skicklighet och det utmärkta nit, hvarmed

sökanden i ansvarsfulla offentliga befattningar verkat under loppet

af 37 år och af dessa under nära 17 år såsom rektor vid allmänna

läroverket i Malmö, tillstyrkt, att sökandens pension måtte bestämmas

till ett årligt belopp af 4,000 kronor.

Statskontoret, hvars utlåtande i ärendet likaledes infordrats, hade

deri anfört, att sökanden, ehuru han uppnått en högre lefnadsålder än

den för pensionsrätt föreskrifna och tillbragt den tid i statens tjenst,

som i sådant afseende vore erforderlig, likväl icke, enär han ej innehade

ordinarie anställning i rikets tjenst, vore berättigad till pension

å allmänna indragningsstaten. Med afseende emellertid å sökandens

långvariga och förtjenstfulla verksamhet inom det mödosamma lärarekallet

samt då han vid utgången af det honom senast meddelade förordnande

att bestrida rektorsbefattningen, eller den 1 Maj 1889, i det

närmaste uppnått 70 år och således kunde antagas icke vidare vara

lämplig för bestridande af ansträngande och magtpåliggande göromål,

ansåge sig Statskontoret böra i underdånighet tillstyrka, att Kongl. Maj:t

täcktes göra framställning hos Riksdagen, att pensionsförmån måtte sökanden

beredas.

Beträffande beloppet af denna pension ansåg Statskontoret afseende

icke böra fästas å det högre belopp, hvarmed rektorslönen vid

Malmö läroverk till följd af särskilda förhållanden utginge, utan borde,

på sätt i dylika fall förut egt rum, pensionen bestämmas till 4,000 kronor,

motsvarande 80 procent af det belopp, hvartill den normala aflöningen

för rektor vid högre allmänt läroverk jemte ålderstillägg uppginge,

eller 5,000 kronor.

I anledning af hvad sålunda förekommit hemstälde Statsrådet, att

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att Wåhlin må från och med

den 1 Maj 1889 under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten

åtnjuta eu årlig pension af 4,000 kronor.

Hvad Statsrådet sålunda hemstält behagade Hans

Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla; och skulle

protokollsutdrag härom till Finansdepartementet öfverlemnas

för behörigt iakttagande vid uppgörande af

förslag till reglering af utgifterna under riksstatens

nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

A. von Krus enstjernå.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Nionde hufvudtiteln: bil. 5.

[12.]

Pension för

Adjunkten

A. J. Häggmark.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i Statsrådet ä Stockholms slott den 22

December 1887.

Närvarande:

i

Hans Excellens Herr Statsministern Tiiemptandee,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve

Ehrensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm,

Friherre Peyron.

Härefter föredrog departementschefen, Statsrådet Hammarskjöld:

Fn af Adjunkten vid allmänna läroverket i Luleå Anders Johan

Häggmark i underdånighet gjord, af Domkapitlet i Hernösand till Kongl.

Maj:t öfverlemnad ansökning att på grund af obotlig döfhet varda uppförd

å allmänna indragningsstaten till åtnjutande af årlig pension till

belopp af 1,875 kronor.

Af till ärendet hörande handlingar inhemtades: att Häggmark,

som vore född den 17 Juli 1835 och år 1863 aflagt filosofie kandidatexamen,

från den 30 September sistnämnda år till slutet af vårterminen

1864 tjenstgjort såsom vikarierande kollega vid elementarläroverket i

s. 31 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 5.

31

Luleå; att han den 14 December 1864 utnämnts till kollega vid elementarläroverket

i Sundsvall, hvarifrån han år 1869 öfverflyttats till tjenstgöring

vid läroverket i Luleå; samt att han alltsedan början af höstterminen

1877 åtnjutit tjenstledighet på grund af försvagad hörsel; och

innehöll ett vid Häggmarks ansökning fogadt läkarebetyg, att han lede

af obotlig döfhet på båda öronen och i följd deraf nu och för framtiden

vore oförmögen till all vidare tjenstgöring vid läroverket.

Öfver ifrågavarande ansökning hade Domkapitlet i Hernösand infordrat

yttrande af rektorn vid allmänna läroverket i Luleå, hvilken dervid

till en början erinrat, att läroverket under en längre följd af år

varit särdeles vanlottadt med afseende på de ordinarie lärarekrafterna

i klassiska språk, enär jemte Häggmark, till hvars läroämnen dessa hörde,

äfven lektorn i samma språk A. V. Lönnegren vant på grund af döfhet

tjenstledig från och med början af höstterminen 1879. Då sannolikt

icke någon utsigt funnes för desse lärare att återvinna sin hörselförmåga,

så att de åter kunde sköta sina fenster, måste deras undervisningsskyldighet

bestridas af vikarierande lärare, hvarigenom undervisningen

i klassiska språk vid läroverket uppenbarligen måste blifva

lidande, helst täta ombyten af vikarier — den nuvarande vikarien för

Häggmark vore den sjunde i ordningen — och deraf följande vexling af

lärometoder försvårade kontinuiteten i undervisningen. Svårigheten att

anskaffa dugliga vikarier vore derjemte mycket stor i anseende till Luleå

stads aflägsna belägenhet och de derstädes jemförelsevis höga lefnadskostnaderna,

hvadan vikariaten erbjöde föga lockande för personer, som

vore för uppdraget fullt lämpliga, På grund af det anförda vore det

en trängande nödvändighet, att åtminstone adjunkturen i do klassiska

språken erhölle en ny ordinarie innehafvare.

Med åberopande af detta rektors yttrande hade Domkapitlet vid

ansökningens öfverlemnande på det lifligaste tillstyrkt bifall" till densamma.

Uti infordradt utlåtande hade Statskontoret anfört, att, ehuru Häggmark

endast vore 52 år gammal och ej mer än 24 år varit anstäld i

statens tjenst samt de för lärares pensionsrätt å allmänna indragningsstaten

föreskrifna vilkor i afseende å lefnads- och tjenstålder icke på

långt när blifvit fullgjorda, Statskontoret likväl, enär Häggmark redan

under så lång tid som tio år varit tjenstledig på grund af döfhet, som

enligt läkarebetyget vore obotlig, och då någon förhoppning sålunda

icke förefunnes, att han kunde åter inträda i tjenstgöring, samt hans

(kvarstående vid tjensten skulle menligt inverka på undervisningen vid

läroverket, ansåge sig böra i underdånighet hemställa, att Kong!. Maj:t

täcktes, i öfverensstämmelse med hvad i likartade fall tillförene egt rum,

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Nionde hufvudtiteln: bil. 5.

föreslå Riksdagen, att Häggmark, hvilkens aflöning enligt gällande stat

utgjordes af lön 1,500 kronor och ålderstillägg dertill enligt nådiga

brefvet den 5 Februari 1875 med 1,000 kronor eller tillhopa 2,500 kronor,

måtte berättigas att efter afskedstagandet åtnjuta å allmänna indragningsstaten

årlig pension till belopp af tre fjerdedelar af ofvannämnda

aflöning, eller 1,875 kronor.

På grund af hvad sålunda blifvit upplyst tillstyrkte Statsrådet, att

Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra framställning derom, att Häggmark

må från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked honom

beviljas, för sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta

en årlig pension af 1,875 kronor.

[13 ] En af Eforus öfver Göteborgs stifts allmänna läroverk till Kongl.

Pension för. Maj:t öfverlemnad och dervid till bifall förordad ansökning af Gymnam™n‘aSAUL.

stikläraren vid allmänna läroverket i Halmstad Anders Ludvig Elfström

Elfström. att, då Elfström numera lede af sjukdom, som gjorde honom oförmögen

att förrätta sin tjenst, Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen göra framställning

om Elfströms öfverflyttande till allmänna indragningsstaten.

Af handlingarne i ärendet inhemtades: att Elfström, efter att hafva

varit åren 1838—1852 anstäld i flottans tjenst bland annat såsom underkanonier

och underofficerskorporal samt åren 1856—1860 såsom underkonduktör

vid ingeniörkåren, den 8 December 1862 konstituerats till

gymnastiklärare vid Halmstads dåvarande lägre elementarläroverk och,

efter detsammas utvidgning till fullständigt elementarläroverk, år 1866

likaledes genom konstitutorial antagits till gymnastiklärare derstädes;

att, enligt hvad såväl läroverkets rektor som Eforus vitsordat, Elfström

med skicklighet och berömvärdt nit fullgjort sina tjenståligganden; samt

att Elfström, som vore född den 7 Oktober 1827, enligt ansökningen

vidfogadt läkareintyg lede af svindel (vertigo) jemte andra abnorma

företeelser från nervsystemet och på grund deraf vore oförmögen att

sköta sin tjenst såsom gymnastiklärare.

Statskontoret hade uti infordradt utlåtande anfört, att jemlikt

nådiga brefvet den 16 Mars 1858 gymnastiklärare, som antingen vid

gymnastiska centralinstitutet eller vid elementarläroverk oförvitligen

tjenstgjort i trettio år och uppnått sextio års ålder, egde rättighet att

vid afskedstagandet varda uppförd å allmänna indragningsstaten med

hela lönen såsom pension. Visserligen hade Elfström uppnått den för

gymnastiklärares pensionsrätt föreskrifna lefnadsålder, men han hade

varit anstäld såsom gymnastiklärare endast 25 år, derunder han en längre

tid åtnjutit tjenstledighet. Då emellertid Elfströms oförmåga att tjenstgöra

till följd af sjukdom vederbörligen blifvit styrkt, ansåge sig Stats
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 5.

33

kontoret, med hänsyn å angelägenheten att gymnastikläraretjensten behörigen

upprätthölles, hvilket antagligen icke blefve händelsen, om tjensten

allt fortfarande bestredes af vikarie, böra understödja ansökningen;

och hade Statskontoret, under tillkännagifvande att Elfströms lön enligt

gällande stat utgjorde 1,000 kronor jemte ålderstillägg 500 kronor enligt

nådiga brefvet den 18 Januari 1878, eller tillsammans 1,500 kronor,

i underdånighet hemstält, att Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta

nådig proposition om rättighet för Elfström att efter afskedstagandet

för sin återstående lifstid åtnjuta å allmänna indragningsstaten en årlig

pension till belopp, motsvarande, såsom i dylika fall tillförene egt rum,

tre fjerde delar af nämnda aflöning, eller 1,125 kronor.

Med afseende å hvad sålunda blifvit upplyst tillstyrkte Statsrådet,

att Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning derom, att

Elfström må från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked

honom beviljas, för sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten

åtnjuta en årlig pension af 1,125 kronor.

En af läraren i musik och sång vid folkskolelärareseminariet i

Lund August Reinhold Nyländer gjord underdånig ansökning, att nådig

proposition måtte aflåtas till Riksdagen rörande rätt för honom att vid

afskedstagandet komma i åtnjutande af pension å allmänna indragningsstaten.

Af till ärendet hörande handlingar inhemtades: att Nyländer,

som är född den 15 Februari 1819, bestridt sin lärarebefattning alltsedan

den 20 Augusti 1862; att enligt företedt läkarebetyg Nyländer

lede af allmän svaghet, besvärades af ofta påkommande gallstenskolik

och vore blind på högra ögat, hvarjemte hans hörsel vore i någon

mån förminskad; samt att Domkapitlet i Lund, i ärendet hördt, vitsordat,

att sökanden städse med berömvärd skicklighet, utmärkt nit

och god ordning skött sin befattning, i följd hvaraf Domkapitlet förordat

honom till erhållande vid afskedstagandet af all den förmån, som

kunde honom beredas.

Uti infordradt underdånigt utlåtande hade Statskontoret anfört,

att sökandens aflöning bestode af arfvode till belopp af 750 kronor

och tillökning deri tills vidare med 250 kronor enligt nådiga brefvet

den 1 Augusti 1879, eller sammanlagdt 1,000 kronor; att någon rättighet

till pension å allmänna indragningsstaten icke vore i författningarne

medgifven lärare i musik och sång vid folkskolelärareseminarierna;

samt att i allt fall sökanden i statens tjenst tillbragt en vida kortare

tid, än den författningarne föreskrefve såsom vilkor för erhållande af

Bih. till liihsd. Frot. 1888. 1 Sami. 1 Afd. 5

[14.]

Pension för

Musikläraren

A. B.

Nyländer.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Nionde hufvudtiteln: bil. 5.

[15:]

Pension

för arbetsläraren

C. J.

Wallentin.

dylik pension; men hade dock Statskontoret, med hänseende till sökandens

helsotillstånd och hvad Domkapitlet anfört, hemstält, att nådig

framställning måtte till Riksdagen aflåtas om rättighet för sökanden

att från och med månaden näst efter den, hvari han afginge från tjensten,

under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta

pension till belopp af 1,000 kronor årligen.

Efter erinran att sökanden, förutom den af Statskontoret uppgifna

aflöning, tillerkänts för år 1887 tillhopa 300 kronor af det på extra

stat anvisade anslag för tillfällig löneförbättring m. m. åt lärare vid

folkskolelärareseminarierna, hemstälde Statsrådet med afseende å hvad

i ärendet förekommit, att Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra

framställning derom, att Nyländer må från och med månaden näst efter

den, i hvilken afsked från nämnda befattning honom beviljas, för sin

återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension

af 1,000 kronor.

En af Styrelsen för tekniska högskolan i underdånighet gjord

hemställan om beredande af en årlig pension å 1,000 kronor åt föreståndaren

för högskolans mekaniska verkstad och läraren i verkstadsarbete

Carl Johan Wallentin, att af honom åtnjutas från och med månaden

näst efter den, hvarunder han från sin befattning vid högskolan

afginge.

Till stöd härför hade Styrelsen hänfört sig till en af densamma

redan år 1886 i samma syfte gjord framställning, som föranledts af en

utaf Wallentin, under åberopande att hans krafter icke längre medgåfve

honom att såsom han önskade fullgöra sina tjenståligganden,

hos Styrelsen gjord begäran, att densamma måtte söka bereda honom

pension, efter hvars tillförsäkrande Wallentin önskade från sin tjenst

afgå; och hade Wallentin derjemte andragit; att han vore 70 år gammal

och hans hustru 68 år; att makarne, som icke kunnat samla någon

nämnvärd förmögenhet, icke hade några anförvandter, af hvilka de

kunde påräkna något understöd; samt att Wallentins företrädare i tjensten,

konduktören R. C. Recin, hvilken blott omkring 18 år innehaft

platsen, vid fylda 65 år tillerkänts en årlig pension af 1,000 kronor.

I sin år 1886 gjorda framställning hade Styrelsen anfört: att

tekniska högskolans verkstäder, på grund af föreskrifterna i läroverkets

såväl äldre som gällande stadgar, alltsedan år 1861 varit åt Wallentin

upplåtna att för egen räkning drifvas, men med skyldighet för honom

att der lemna läroverkets elever undervisning i bearbetning af metaller

och trä samt mot skälig betalning åt högskolan förfärdiga modeller

och utföra andra arbeten, som för densamma erfordrades; att artén af

s. 35 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtitein: bil. 5.

35

Wallentins verksamhet såsom lärare varit alldeles lika med hans företrädares,

under hvars tjenstetid verkstäderna med vida större kostnader

för läroverket drefvos för dettas räkning; att, då Wallentins företrädare

enligt sitt kontrakt med Styrelsen åtnjutit, utom fri bostad i teknologiska

institutets forna hus, en årlig aflöning af 1,000 kronor, Wallentin

deremot icke genom kontrakt varit tillförsäkrad någon viss aflöning,

utan endast fri bostad eller ersättning derför; att han emellertid under

de senare åren, utom 300 kronor i hyresersättning, såsom godtgörelse

för besvär och omkostnader vid elevernas undervisning samt underhåll

af verktyg med mera årligen uppburit ett belopp af 800 kronor;

att Wallentin med ordning och nit städse fullgjort sina åligganden

vid högskolan; och att hans skicklighet ådagalagts, bland annat, genom

de många vackra modeller å ångmaskiner m. m., hvilka af honom eller

under hans ledning blifvit å högskolans verkstäder förfärdigade, ej

blott åt högskolan, utan äfven åt andra läroverk; tilläggande Styrelsen,

med erinran att Styrelsen icke hade ringaste anledning att betvifla

rigtigheten af de af Wallentin i ofvannämnda skrifvelse om hans ekonomiska

förhållanden lemnade uppgifter, att det begärda pensionsbeloppet

vore lika med det af 1860 års Riksdag åt konduktören Recin beviljade

och vida understigande den af 1885 års Riksdag åt läraren i verkstadsarbete

vid Chalmers’ tekniska läroanstalt P. O. Dalén medgifna pension,

2,400 kronor.

Af handlingarne inhemtades vidare: att Wallentin vore född den

1 Mars 1816; att enligt det mellan Styrelsen och Wallentin den 13

Maj 1861 upprättade kontrakt Wallentin vore skyldig att under 700

timmar om året å läroverkets verkstadslokaler utan särskild ersättning

lemna praktisk undervisning i bearbetning af metaller och trä åt läroverkets

elever; att Wallentin skulle utöfver nämnda tid lemna undervisning

mot ersättning af 5 öre i timmen för hvarje i undervisningen

deltagande elev; samt att kontraktet, enligt hvithet Wallentin borde

öfvertaga verkstäderna den 10 Juni 1861, skulle gälla till den 1 Oktober

1862 och derefter städse anses förlängdt på ett hälft år, om det

ej å någondera sidan, minst 3 månader före flyttningstiden, uppsades.

I nu förevarande hemställan hade Styrelsen anfört, att, ehuru dess

år 1886 gjorda framställning icke föranleclt proposition till Riksdagen,

Styrelsen ansåge sig så mycket mindre böra underlåta att förnya densamma,

som Wallentin enligt företedt läkarebetyg numera träffats af

ett slaganfall; att Styrelsen af sådan anledning funnit sig nödsakad

att till Wallentins biträde vid undervisning i verkstadsarbete för 1887

års hösttermin antaga en assistent; att en dylik anordning, ehuru för

närvarande nödvändig, helst Wallentin vore tillförsäkrad viss uppsäg
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Nionde hufvudtiteln: bil. 5.

[16.]

Pension för

Vaktmästaren

G. A.

Duwahn.

ningstid, dock icke kunde i längden vara för läroverket fördelaktig,

hvarför högst önskligt vore, att densamma icke behöfde fortfara längre

än under innevarande läsår; samt att någon förändring af Wallentins

kontrakt med Styrelsen eller hans aflöning icke egt rum efter Styrelsens

i ämnet först gjorda framställning. Nyssnämnda i September

1887 utfärdade läkarebetyg innehöll, att Wallentin, som lede af hjertfel

och i slutet af Juni 1887 i följd af slaganfall träffats af förlamning i

högra sidans extremiteter, af denna anledning hade svårt att fortskaffa

sig och att hans krafter voro ganska nedsatta.

Statskontoret, hvars utlåtande i detta ärende infordrats, hade

deruti anfört, att den långvariga och väl vitsordade lärareverksamhet,

som Wallentin utöfvat, syntes, i betraktande jemväl af öfriga förekommande

omständigheter, böra berättiga honom att, i likhet med hvad,

på sätt Styrelsen äfven uppgifvit, förut medgifvits innehafvare af dylika

beställningar, efter afskedstagandet komma i åtnjutande af något årligt

understöd, samt att Statskontoret icke hade något att erinra mot det

af Styrelsen föreslagna belopp; på grund hvaraf Statskontoret, med

åberopande jemväl af det företedda läkarebetyget, tillstyrkt bifall till

Styrelsens hemställan.

Med afseende å hvad sålunda förekommit hemstälde Statsrådet,

att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att Wallentin må från och

med månaden näst efter den, hvarunder han från sin befattning vid

tekniska högskolan afgår, för sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten

åtnjuta en årlig pension af 1,000 kronor.

En af Kanslern för universitetet i Lund till Kongl. Maj:t öfverlemnad

och dervid förordad underdånig framställning af det större

akademiska konsistoriet om beredande af pension åt Vaktmästaren vid

universitetets fysiska institution Carl August Duwahn, hvilken jemväl

sjelf i en till Kanslern stäld och af denne till Kongl. Maj:t insänd ansökning

anhållit om Kanslerns medverkan dertill, att eu pension å 600

kronor blefve Duwahn beviljad.

I nyssnämnda ansökning hade Duwahn bland annat anfört: att

han, hvilken såsom vaktmästare vid fysiska institutionen haft att, i den

mån han kunde, för institutionens räkning utföra snickeri- och metallarbeten,

numera vore till helsan försvagad och i synnerhet hans synförmåga

så minskad, att han nödgades låta befattningen skötas af en

af honom sjelf aflönad vikarie; att Duwahn till en början åtnjutit endast

100 kronor i lön, hvilken dock numera utgjorde 600 kronor, jemte fri

bostad; samt att han, som af Kongl. Maj:t hugnats med särskild! nådevedermäle,

icke under sin tjenstetid kunnat göra några besparingar.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln; bil. 5.

37

Rörande detta ärende hade konsistoriet yttrat: att Duwahn, som

vore född den 7 Augusti 1819 och antagits till vaktmästare år 1845,

ådagalagt synnerligt nit och skicklighet vid skötandet af sin tjenst;

att han under senare åren varit tjenstledig, derunder ett, visserligen

otillräckligt, understöd endast på det sätt kunnat beredas honom, att

för en tid en vikarie stått att erhålla, som tjenstgjorde mot åtnjutande

af en del af lönen; att vid embetsverken i hufvudstaden i allmänhet rätt

till pension vore vaktmästare beviljad, och att det syntes i hög grad

hårdt och obilligt att utan understöd afskeda mångårige, oförvitlige

tjenare, då ålder och försvagad helsa gjorde det omöjligt för dem att

tillfredsställande sköta sina befattningar, helst då de vore i små omständigheter

och saknade andra utvägar till nödtorftigt uppehälle; samt

att universitetets till afhjelpande af tillfälliga behof afsedda tillgångar

blifvit genom ökade utgifter och minskade inkomster till den grad medtagna,

att de ej kunde i någon mån lemna bidrag till ett dylikt ändamål;

och hade konsistoriet under åberopande häraf anhållit, att Duwahn

måtte beviljas en årlig pension å allmänna indragningsstaten af 480

kronor.

Uti ett af föreståndaren för fysiska institutionen vid universitetet

i Lund år 1884 afgifvet yttrande, som bifogats en af konsistoriet tillförene

gjord framställning i förevarande syfte, hade nämnde föreståndare,

Professorn m. m. K. A. V. Holmgren, hufvudsakligen anfört: att

Duwahn, enligt Professorn Holmgrens egen erfarenhet och de upplysningar

dennes företrädare lemnat, icke en enda gång under sin långa

tjenstetid gjort sig skyldig till någon oordentlighet och alltid villigt

fullgjort sina åligganden samt med en håg, som förtjenade att särskildt

omnämnas, deltagit i instrumentsamlingens vård; att Duwahn, utöfver

hvad han sålunda uträttat såsom vaktmästare i egentlig mening, utfört

tjänster af synnerligt stort gagn, dels för instrumentsamlingen, men

framför allt för det experimentella arbetet, genom den ovanligt mångsidiga

handtverksskicklighet, som han egde och hvarom flera af honom

helt och hållet förfärdigade apparater uti instrumentsamlingen bure vittne;

samt att Duwahns aflöning i förhållande till hvad han uträttat varit

ganska ringa, enär hans lön börjat med 100 kronor, sedan höjts till 250

kronor och slutligen bestämts till 600 kronor, jemte bostad, hvilken sistnämnda

lön äfven måste anses mycket obetydlig för en ordentlig och

skicklig instrumentmakare, som åtoge sig en vanlig vaktmästarebefattning

vid universitetet.

Med afseende å det utmärkta sätt, hvarpå Duwahn under sin

ovanligt långa tjenstetid skött sin befattning, tillstyrkte Statsrådet, att

Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta framställning om rätt för

opaginerad Kontrollera mot PDF

88

Nionde Imfvudtiteln: "bil. 5.

Dmvahn att från och med månaden näst efter den, i hvilken han erhåller

afsked från sin befattning, å allmänna indragningsstaten uppbära

pension till belopp af 480 kronor årligen.

[17.] En utaf aflidne Rektorn vid Halmstads läroverk Lennart Åbergs

Pension för enka Mathilda Åberg, född Carlsson, i underdånighet gjord ansökning,

''Åbergs ''cnlia att någon pension måtte beredas henne och hennes oförsörjda dotter

Mathilda Disa Leonida.

Vid ansökningen, som i bilagdt yttrande af Eforus öfver Göteborgs

stifts allmänna läroverk på det varmaste förordades, voro fogade intyg,

af hvilka inhemtades: att enkan Åberg vore född den 18 Juni 1824

och dottern Disa Leonida den 5 November 1859; att båda sedan många

år vore särdeles svaga och sjukliga, enkan Åberg dertill lidande af

obotlig sjukdom; att, sedan boet efter Rektorn Åberg, deri skulderna

vida öfverstigit tillgångarne, afträdts till borgenärernes förnöjande, enkan

Åberg och hennes dotter lefvat uti mycket betryckta, af begges

sjuklighet försvårade omständigheter, hvilka hädanefter skulle blifva

ännu sorgligare, enär ett anslag af 200 kronor årligen under 5 år, som

af stadsfullmägtige i Halmstad år 1882 beviljats ur stadskassan såsom

en gärd af erkännande utaf Rektorn Åbergs förtjenster om Halmstads

samhälle, med utgången af år 1886 upphört.

Af i Ecklesiastikdepartementet tillgängliga handlingar inhemtades

ytterligare: att Rektorn Åberg under läsåret 1840—1841 tjensthjon såsom

vikarierande kollega vid Göteborgs högre lärdomsskola, till dess

han den 12 Maj 1841 befordrats till ordinarie kollega dersammastädes;

att han den 30 Juni 1847 blifvit utnämnd till rektor vid Halmstads lägre

lärdomsskola; att, sedan nämnda läroverk genom nådiga blefven den

20 Mars 1858 och den 11 December 1863 utvidgats först till femklassigt

läroverk och derefter till fullständigt högre elementarläroverk, räknadt

från och med höstterminen 1866, Åberg vid nämnda termins

början upphört att bestrida rektorsbefattningen; att således läroverkets

förändrade organisation för Åberg medfört en af honom sjelf oförvållad

rubbning i hans ställning, hvilken för honom blef så mycket känbarare,

som, då han upphörde att vara rektor, rektorslönen ej längre kunde

till honom utbetalas; att Kongl. Maj:t, med anledning afoÅbergs ansökning

om hans aflöning, den 10 Juli 1867 förklarat, att Åberg skulle

för år 1866 åtnjuta löneersättning med 1,027 riksdaler 49 öre och för

år 1867 uppbära dylik ersättning med ett hans förut innehafda rektorslön

motsvarande belopp, 3,000 riksdaler för år räknadt, men att Åberg

aflidit redan den 10 Juli 1867, eller samma dag nämnda beslut fattades,

och således derom aldrig erhållit underrättelse; samt att Eforus öfver

s. 39 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtitelii: bil. 5. ■ 39

Göteborgs stifts läroverk vitsordat, dels att Åberg under sin tjenstgöring

med utmärkt nit och skicklighet fullgjort sitt lärarekall och

städse fört eu hedrande vandel, dels äfven att han, särdeles i egenskap

af folkskoleinspektör, under flera år ådagalagt oförirutna bemödanden

för folkundervisningen.

I afgifvet underdånigt utlåtande beträffande nu ifrågavarande ansökning

hade Statskontoret hemstält, att, då Rektorn Åbergs tjenstgöring

blifvit synnerligen väl vitsordad, samt enkau jemte den oförsörjda

dottern befunne sig i fullkomligt medellöst tillstånd, Kong!. Maj:t

täcktes till Riksdagen aflåta framställning om en årlig pension af 300

kronor för enkan Åberg.

På grund af hvad i ärendet förekommit hemstälde Statsrådet, att

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att enkan Åberg må, så länge

hon enka förblifver, från allmänna indragningsstaten åtnjuta eu årlig

pension af 300 kronor att utgå från och med år 1888.

_ En till Kongl. Maj:t ingifven ansökning, deri extra Provinsialläkaren

i Broby distrikt af Kristianstads län A. F. Lindfors’ enka, Lovisa

Karolina Lindfors, född Sandelin, med förmälan att hon allt sedan år

1879 uppburit den pension till belopp af 400 kronor, som vid 1878 års

riksdag beviljats henne och en oförsörjd dotter, men att Statskontoret,

i anledning deraf att denna dotter under Juli månad 1887 ingått äktenskap,

ansett sig icke kunna utbetala berörda pension i sin helhet för längre

tid än till och med nämnda månad, i underdånighet anhållit, att, enär

sökanden, som enligt företedt intyg vore född den 17 Februari 1824

och i följd af obotligt rvggmärgslidande urståndsatt att på ringaste sätt

bidraga till sitt uppehälle samt icke hade andra tillgångar än omförmälda

pension och ett af svenska läkaresällskapet beviljadt tillfälligt

understöd, som hittills utgått med 50 kronor om året, äfven efter sin

dotters giftermål för sin utkomst behöfde åtnjuta ifrågavarande pension

oafkortad, Kongl. Maj:t måtte medgifva sökanden att, utan hinder af

dotterns inträde i äktenskap, fortfarande uppbära hela pensionen.

Öfver denna ansökning hade Statskontoret efter nådig remiss

afgifvit, underdånigt utlåtande och dervid anfört, hurusom Kong]. Maj:t

genom nådigt bref den 24 Maj 1878 angående regleringen af vissa

utgifter under riksstatens nionde hufvudtitel gifvit Statskontoret tillkänna,

att Riksdagen, uppå derom inom densamma väckt förslag, å

allmänna indragningsstaten uppfört eu årlig pension af 400 kronor åt

sökanden och hennes oförsörjda dotter Maria Lovisa. Af de vid frågans

behandling hos Riksdagens kamrar hållna protokoll hade Statskontoret.

inhemtat, bland annat, att extra Provinsialläkaren Lindfors,

[18.]

Oafkortad

pension för

extra Provinsialläkaren

A. I<\ Lindfors’

enka.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Monde hufvudtiteln: bil. 5.

som under närmare elfva år varit anstäld i sådan egenskap inom ofvannämnda

distrikt, i Mars månad 1866 aflidit i följd af sjukdom, ådragen

under tjenstutöfning; att hans tjenstgöringsdistrikt vid slutet af samma

år förändrats till ordinarie provinsialläkaredistrikt, så att, om Lindfors

lefvat några månader längre, hans enka varit berättigad till en pension

af 500 kronor årligen från civilstatens pensionsinrättning; att, enär

Lindfors vid sin död efterlemnat ett utarmadt bo, hans enka med sin

oförsörjda dotter, begge mycket sjukliga, lefvat i ytterst torftiga omständigheter;

samt att dottern under åren näst före pensionens beviljande,

då moderns sjukdomstillstånd blifvit obotligt, sökt att genom

meddelande af undervisning åt smärre barn bidraga till sin moders och

sitt eget uppehälle.

Beträffande den nu gjorda ansökningen hade Statskontoret, jemte

meddelande att, på sätt sökanden uppgifvit, Statskontoret, efter erhållen

upplysning att sökandens dotter under nästlidne Juli månad ingått äktenskap,

funnit sig förhindradt att för tiden efter samma månads utgång

förordna om utbetalning af större eller mindre del af ifrågavarande pension,

hvilken af Riksdagen beviljats åt sökanden och hennes oförsörjda

dotter, utan att någon fördelning af pensionsbeloppet dem emellan blifvit

bestämd, vidare i underdånighet anfört, att, då vitsordadt blifvit, att

de ömmande omständigheter, medellöshet och fullkomlig oförmåga att

med arbete sig försörja, hvilka föranledt denna pensions beviljande,

fortfarande för enkan Lindfors förefunnes, samt då en minskning af

det föga betydliga pensionsbeloppet icke torde böra ifrågakomma, Statskontoret

hemstälde, det Kongl. Maj:t, med bifall till den underdåniga

ansökningen, täcktes i nåder föreslå Riksdagen, att den å allmänna

indragningsstaten för enkan Lindfors och hennes oförsörjda dotter

Maria Lovisa uppförda pension af 400 kronor årligen finge, efter det

dottern numera ingått äktenskap, till enkan Lindfors med hela beloppet

utbetalas.

Föredragande departementschefen yttrade härefter:

»Det kan icke hafva varit Riksdagens mening, att hela den åt enkan

Lindfors och hennes oförsörjda dotter beviljade pension skulle upphöra

att utgå, så fort dottern komme i den ställning, att hon ej vidare

vore i behof af pension. Åtminstone hälften af det beviljade beloppet

måste anses hafva tilldelats enkan Lindfors. Då emellertid någon minskning

af det, såsom Statskontoret yttrat, föga betydliga pensionsbeloppet

så mycket mindre torde böra ifrågakomma, som den ekonomiska ställningen

synes för enkan Lindfors genom dotterns giftermål hafva blifvit

ännu bekymmersammare, än den förut varit, tillstyrker jag i under
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Monde liufvudtiteln: bil. 5.

41

dårlighet, det Eders Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen göra nådig framställning

i ämnet på sätt Statskontoret föreslagit.»

I hvad föredragande departementschefen sålunda tillstyrkt instämde

Statsrådets öfrige ledamöter.

Vidare hemstälde departementschefen, att Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen, att, i likhet med hvad under flera föregående år egt

rum, å allmänna indragningsstaten måtte äfven för år 1889 anvisas ett

anslag af 10,000 kronor, att enligt de närmare bestämmelser, Kongl.

Maj:t kunde finna godt meddela, användas till understöd af högst 250

kronor åt sådane äldre behöfvande folkskolelärare, livilka oförvitligen

skött sin tjenst, men derifrån erhållit afsked före år 1867.

I denna hemställan förenade sig Statsrådets öfrige ledamöter.

Hvad Statsrådet beträffande de under nästföregående

åtta punkter upptagna ärenden i underdånighet

tillstyrkt och hemstält behagade Hans Maj:t

Konungen i nåder gilla och bifalla; och skulle protokollsutdrag

härom till Finansdepartementet öfverlemnas

för behörigt iakttagande vid uppgörande af

förslag till reglering af utgifterna under riksstatens

nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

Wilh. Beskow.

[19.]

Understöd

åt äldre

behöfvande

folkskolelärare.

Bill. till Bilcsd. Frot. 1888- 1 Smil. 1 Afd.

o

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Nionde Imfyudtiteln: bil. (i,

Utdrag

af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hcillet inför

Hans Maj:t Konungen uti Statsrådet ä Stockholms slott

den 22 December 1887.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve

Ehrensvåed,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von O i ter,

Hammarskjöld,

Richert,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm,

Friherre Peyron.

föredrog i

Chefen för landtförsvarsdepartementet, Statsrådet Friherre Peyron

underdånighet

Ro.

6:o.

[23.]

Kreditiv för

upprätthållande

af arméns

pensionskassas

pensionering.

Departementschefen yttrade härefter:

I afseende å beloppet af det kreditiv, som för år 1889 kan blifva

erforderligt dels till upprätthållande af arméns pensionskassas egen

s. 43 Kontrollera mot PDF

Monde liufvudtiteln: bil. (>.

43

pensionering och dels till fyllnadspensioner för arméns befäl och underbefäl

med vederlikar, har Direktionen öfver nämnda kassa uti underdånig

skrifvelse den 28 sistlidne September meddelat, att enligt den

kalkyl, som fanns fogad vid Direktionens skrifvelse den 15 September

1886, fyllnadspensionsstaten vid 1888 års slut antogs komma att uppgå

till 1,145,000 kronor; och som ökningen å densamma under åren 1884,

1885 och 1886 utgjort respektive 61,970, 61,850 och 57,586 kronor,

skulle fyllnadspensionsstaten för år 1889, med antagen ökning af endast

55,000 kronor, vid samma års utgång uppgå till 1,200,000 kronor.

Då dertill lades bristen i annons pensionskassas egna inkomster, hvilken,

om man utgick från förhållandet för år 1886, ej kunde beräknas lägre

än 125,000 kronor, skulle, vid det förhållande att någon behållning å

1888 års kreditiv icke vore att påräkna, hela behofvet för år 1889 komma

att utgöra 1,325,000 kronor.

Direktionen anhåller alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes under

vanliga vilkor af Riksdagen för ändamålet äska nämnda belopp.

Då den utredning, Eders Kongl. Maj:t täckts anbefalla i anledning

al Riksdagens uti underdånig skrifvelse den 7 sistlidne Juli uttalade

önskan om åtgärders vidtagande till förekommande af ifrågavarande

kreditivs höjning, ännu icke är afslutad och till följd deraf några mått

och steg för förverkligandet af Riksdagens önskan än mindre kunnat

komma till stånd, lärer för närvarande ej kunna ifrågasättas, att kreditivet

bestämmes till lägre belopp, än som enligt den utredning, Direktionen

för arméns pensionskassa åvägabragt, är för pensioneringens

vidmakthållande enligt nu gällande bestämmelser erforderligt. Jag

hemställer derföre, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att å extra stat för år 1889 anvisa ett kreditiv af 1,325,000

kronor att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas

egen pensionering med nu faststälda pensionsbelopp, mot skyldighet

lör pensionskassan att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda

vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna, och

dels till fyllnadspensioner i enlighet med de af Riksdagen godkända

grunder för sådana pensioners utgående,

äfvensom medgifva, att hvad af de till pensioneringen under år

1888. anslagna medel kan bliiva oanvändt må för det kommande årets

pensionering användas.

I denna hemställan af departementschefen instämde Statsrådets

öfrige ledamöter.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Nionde hufvudtiteln: bil. 6.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder bifalla

hvad Statsrådet sålunda hemstält; och skulle utdrag

af detta protokoll meddelas Finansdepartementet till

ledning vid uppgörande af förslag till reglering af

utgifterna under riksstatens nionde liufvudtitel.

Ex protocollo:

Emil Hallgren.

STOCKHOLM, IS4.AC MABCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG^ 1888,

s. 1 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: statsrådsprotokollet.

1

Finansplanen.

t

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Mafit

Konungen i Statsrådet ä Stockholms slott den 12 Januari

1888.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve

Ehrensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm,

Friherre Pey.ron.

Härefter yttrade departementschefen, Statsrådet Friherre Tamm:

De anslag, Eders Kongl. Maj:t på de särskilda departementschefernas

föredragning beslutat äska af Riksdagen för år 1889, utgöra

sålunda:

Bih. till Itilcsd. Prof. 1888. 1 Sami. 1 Afd.

Sammanfattning

af utgifterna

under

hufvudtitlarne.

opaginerad Kontrollera mot PDF

HiTcsgälds
hontorets
ställning.

Finansplanen: statsrådsprotokollet.

T Unf^nrltifoln • nrr^^nnrip.•

.... kronor

1,338,000: —

II

„ ordinarie:

kronor

3,814,700

extra:

11

70,000

11

3,884,700: —

III

„ ordinarie:

11

613,800

—

extra:

11

4,500

11

618,300: —

IV

,, ordinarie:

11

19,963,250

extra:

11

910,150

11

20,873,400: —

V

,, ordinarie:

11

6,115,200

extra:

11

932,000

11

7,047,200: —

VI

,, ordinarie

11

4,676,749

extra

11

1,573,251

11

6,250,000: —

VII

,, ordinarie:

11

14,627,500

extra

11

208,500

11

14,836,000: —

VIII

,, ordinarie

11

11,178,609

extra

11

1,370,391

11

12,549,000: —

IX

ordinarie:

11

2,632,000

—

extra

11

1,325,006

11

3,957,000: —

kronor

71,353,600: —

Fullmägtige i Riksgäldskontoret hafva i

skrifvelse den 8 sistlidne December, som torde

få biläggas dagens protokoll, lemnat uppgift å de

Riksgäldskontorets utgifter för år 1889, hvilka böra

i riksstaten uppföras. Enligt denna Fullmägtiges

beräkning utgöra dessa siffror:

riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar

m. m., förslagsvis ......... kronor 613,400: —

annuiteter å de fonderade statslånen

samt räntor å öfrig statsskuld

kronor... 12,671,720: —

efter afdrag af

de till Riksgäldskontoret

ingående rånte-

och kapitalafbetalnin
gar

kronor...... 2,404,720: —

förslagsvis............................. kronor 10,267,000: —

10,880,400: —

Summan af statsverkets utgifter för år 1889

uppgår således till ............................................... kronor 82^234^000:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: statsrådsprotokollet. 3

Statsverkets tillgångar för den förevarande

statsregleringen äro beräknade till ....................... kronor 82,781,000: —

Efter afdrag af nyssnämnda utgiftssumma ,, 82,234,000: —

återstår ett belopp af .............................................. kronor 547,000: —

hvilket jag hemställer måtte få afsättas till inlösen af skattefrälseräntor,

kronotionde, som innehafves under enskild eganderätt, samt arbets- och

hofveriskyldighet till skattesåld kronoegendom. Enligt en af vederbörande

tjensteman i Kammarkollegium den 29 nästlidne December

meddelad uppgift utgjorde sammanlagda lösesumman för de skattefrälseräntor

m. in., hvarå kammararkivet ditintills aflemna! exakta uträkningar,

2,361,982 kronor 50 öre, och kunde lösesumman för återstående

anmälda räntor m. m. ungefärligen uppgå till 520,000 kronor.

Bland dessa lära dock finnas flera, som vid pröfning torde befinnas ej

böra inlösas. Beloppet af de räntor åter, hvilka kunna komma att enligt

nådiga förordningen den 13 Juli 1887 ytterligare anmälas till inlösen,

kan naturligtvis ej ännu beräknas. Hittills hafva nya anmälningar

ingått sparsamt, och det kan derföre tänkas, att hvad för inlösen

af de senare anmälda räntorna m. m. erfordras kommer att ungefär

motsvara hvad å den förut angifna summan blir i behåll derigenom

att eu del anmälda räntor ej äro inlösningsbara. 1 sådant fall skulle

hela utgiften för inlösen af skattefrälseräntor m. m. komma att stanna

vid 2,900,000 kronor eller 3,000,000 kronor. För ifrågavarande ändamål

äro redan anvisade i 1887 års riksstat 800,000 kronor och i

innevarande års riksstat 1,000,000 kronor. I händelse det af mig nu

föreslagna belopp, 547,000 kronor, anvisas för år 1889, skulle, under

ofvan omförmälda förutsättningar, för ändamålet ytterligare behöfva

under kommande år anvisas något öfver en half million kronor och i

intet fall mer än en million kronor.

I sammanhang med framläggande för Riksdagen af förslag till

riksstat torde Riksdagens medgifvande böra äskas dertill, att vid statsregleringen

för år 1889 de i Rikets Ständers skrifvelse den 12 Maj

1841 angifna grunder i afseende å dispositionen af besparingarne å

hufvudtitlarne fortfarande må blifva gällande.

I Fullmägtiges i Riksgäldskontoret vidfogade förslagsberäkning

för år 1889 upptages såsom afsedt att med upplåtna medel bestridas

det anslag å 1,000,000 kronor, som för nämnda år beviljats till understödjande

medelst lån af enskilda jernvägsanläggningar. På enahanda

sätt eller genom upplåning torde ock böra anskaffas ej mindre de me
-

Inlösen afskattefrälseräntor

m. m
-

Disposition

af besparingarne

å hufvudtitlarne.

Utgifter utom

riTcsstaten.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Finansplanen: statsrådsprotokollet.

del, hvilka, enligt hvad Eders Kongl. Magt på föredragning af Chefen

för Civildepartementet den 31 sistlidne December beslutat att i nådig

proposition föreslå Riksdagen, skulle under år 1889 till odlingslånefonden

öfverlemnas till så stort belopp, som jemte de till fonden ingående

annuitetér kunde erfordras till fyllande af högst 1,000,000 kronor, än

äfven hvad som erfordras till betäckande af de anslag, Eders Kongl.

Maj:t denna dag, likaledes på föredragning af Chefen för Civildepartementet,

beslutat att hos Riksdagen äska dels med 500,000 kronor till

anskaffande af ny rörlig materiel vid statens trafikerade jern vägar och

dels med 2,500,000 kronor till fortsättning af arbetepa å stambanan

norr om Sollefteå; och hemställer jag följaktligen, att Eders Kongl.

Maj:t måtte föreslå Riksdagen att anvisa sistberörda tre anslagsbelopp,

tillsammans 4,000,000 kronor, till utgående från Riksgäldskontoret.

Uppå Statsrådets tillstyrkande behagade Hans

Maj:t Konungen bifalla hvad departementschefen sålunda

hemstält och åt honom uppdraga att, sedan han

erhållit protokollsutdrag om hvad som efter de öfriga

departementens föredragning blifvit beslutadt med afseende

å statsregleringen, uppsätta och till justering

inför Kongl. Maj:t anmäla förslag till nådig proposition

angående statsverkets tillstånd och behof i enlighet

med Kongl. Maj:ts nu i ämnet fattade beslut.

Ex protocollo:

Fredrik Zethelius.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1SS8.

s. 1 Kontrollera mot PDF

t inan,splanen; Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning. 1

Herr Statsrådet och Chefen för Kong''!. Finansdepartementet.

Med anledning af Eder skrifvelse den 5 nästlidne November hafva

Fullmäktige i Riksgäldskontoret låtit upprätta och få härmed till Eder

öfverlemna förslagsvis uppgjorda beräkningar öfver Riksgäldskontorets

sannolika ställning vid slutet af hvardera året 1887 och 1888 samt

redan nu påräkneliga inkomster och utgifter år 1889.

1 dessa beräkningar äro såsom vanligt ej upptagna inkomster, utgifter

och behållningar för de särskildt förvaltade fonderna, nemligen

jernvägshypoteksfonden, de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder

samt fonden för nytt riksdagshus; och enär de utgifter,

som af upplåningen för jernvägshypoteksfonden föranledts, höra

med de till fonden ingående rånte- och kapitalbetalningar bestridas,

finnes i beräkningarne ej bland utgifterna uppförd den andel af annuiteterna

för 1875 och 1878 års statslån, som belöper å de återstående.

obligationer af nämnda lån, genom hvilkas försäljning medel till

utlåningen från jernvägshypoteksfonden anskaffats och hvilkas valuta

ännu för fondens räkning användes.

Stockholm den 8 December 1887.

G. S. ÅKERHIELM.

C. v. STOCKENSTRÖM. PER SAMZELIUS. ALB. ANDERSON.

J. NORDENFALK. A. V. ÅBERGSSON. J. JOHANSSON.

1. s.

J. Montell.

Bill. till Biksd. Prof. 1888. 1 Smil. 1 Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning.

Förslagsberäkning öfver Riksgäldskontorets Inkomster och

Riksgäldskontorets kassabehållning den8 December 1,075,864: 38,

Kapitalfordran för tillsvidare förräntade medel emot

uppköpta räntebärande obligationer.................. 363,800: —

Inkomster:

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda

föremål anvisade låneunderstöd .........

Ränta å utgifna belopp för odlingsfonden ..............

Summa kronor

s. 3 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning. 3

Utgifter från och med den 8 December 1887 till samum års slut.

Utgifter:

Förvaltningskostnader vid Riksgäldskontoret .......... 5,500

Riksdags- och revisionskostnader................................... 6,000

Kostnader för Riksdagens hus och bibliotek............... 3,000

Ränta å upptaget tillfälligt lån ...................................... 42,555: 5 6

Ränta å gamla 5-procentlånet, å Konung Carl XIILs

hemgiftskapital samt å Göta kanals reparationsfond

........................................................... 9,153: 8 3

Vid 1879 års riksdag till utgående från Riksgäldskontoret

anvisadt anslag å högst 4,000,000

kronor för inköp af Hallsberg-Motala-Mjölby

jernväg, återstoden.................................................. 730: 31

Vid 1885 års riksdag till utgående under år 1887

anvisade medel, 2,350,300 kronor, för jernvägens

mellan Hudiksvall och Näsviken inköp, ombyggnad

och utsträckning till norra stambanan vid

Ljusdal, återstoden .................................................

350,810: 18

Låneunderstöd för enskilda jernväg ar:

ur 1881 års fond för år 1886 anvisade 1,000,000

kronor, återstoden......................................................... 3,802: 0 6

vid 1884 års riksdag till Mellersta Hallands jern
vägsaktiebolag

för år 1886 anvisade ................. 516,668: —

ur 1886 års fond för år 1887 anvisade 1,000,000

kronor, återstoden .................................................... 250,000: —

66,209

39

351,540

49

770,470

06

Vid 1883 års riksdag anvisade medel till understödjande af odling

af sänka trakter:

å 1886 års anslag 1,000,000 kronor, återstoden af

det belopp, 824,315 kronor 26 öre, som erfordras

att utgå af Riksgäldskontorets medel, .....................................

Beräknad behållning vid 1887 års slut..............................................

Summa kronor

124,315

1,688,660

3,001,195

26

53

73

opaginerad Kontrollera mot PDF

4”Fiuanspl;uien: Fullmäktiges i Riksgäldskontor et yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning.

Förslagsberäkning öfver Riksgäldskontorets

Beräknad behållning vid 1888 års början samt fordringar för

tills vidare förräntade medel emot obligationer .....................

Inkomster:

Kapital och- ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål

anvisade låneunderstöd .................................... 2,300,700: —

Afbetalning^- å lån till undsättningar inom Kronobergs

och Kalmar län i anledning af 1868

års missväxt ........................................................ 1,120: —

Ränta å 1885—1888 års anslag för odlingsfon
den,

kronor 2,981,154: 60, .............................. 114,000: —

Ersättning af statsverkets medel:

Motstående för år 1888 upptagna riksdags-,

kyrkomötes- och revisionskostnader, aflöningar

m. m. äfvensom annuiteter å de fonderade

lånen samt räntor å

öfrig statsskuld..................... 13,369,220: —

efter afdrag af den för Riksgäldskontoret

under samma

tid beräknade inkomst

af ränte- och kapitalinbetalningar

................... 2,415,820: — 10,953,400: —

För å Riksgäldskontor*^ visadt lån till betäckande

af brist i den beräknade kostnaden

för tornbyggnaden å Linköpings domkyrka

................................................................... 30,000: —

1,688,660

2,415,820

53;

[10,983,400

Transport |15,087,880

53

s. 5 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning. 5

Inkomster och Utgifter år 1888.

riksdags-, kyrkomötes- och

der............................................

kostnader för Riksdagens hus

„ „ „ bibliotek

löner, arfvoden och expenser

vid Riksgäldskontoret.........

löner å indragnings- och pen
sionsstat

vid dito.................

aflöning, resekostnad och expenser

för justitieombudsmannen

jjch hans expedition

Annuiteter och räntor:

till Hans Maj:t Konungen......

anslag till ränta och amortissement

å de fonderade lånen:

1860 års lån, emot premieobligationer,

293,000: —

1872 års lån 1,203,514: —

1875 „ 1,736,981:36

1878 „ „ 1,191,314:16

1880 „ „ 5,641,020: —

1886 „ „ 1,814,939:78

motstående ränta å 1885—1888

års anslag för odlingsfonden

ränta å motstående, för konvertering

af 1876 års lån

samt för jern vägsbyggnader

medgifna ochberäknade, men

ännu icke verkstälda upplåning,

kronor 10,154,245:45,

m. m.:

653,400: —

11,880,769: 30

114,000: —

406,000: —

Utgifter:

Riksdags-, kyrkomötes- och revisionskostnader samt aflöninga.r

revisionskostna540,

000: —

12,000: —

2,000: —

62,907: 50

14,692: so

__ 21,800: —

300,000: —

Transport 12,700,769: 30 653,400: —

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning.

Transport

Upplåning:

Obegagnad lånerätt för konvertering af 1876

års statslån ............................. 1,054,268: 7 5

med afdrag för från jernvägshypoteksfonden

ytterligare

återförda........................ 341,323: 3 0

För statens jernvägsanläggningar och låneunderstöd

för enskilda jernvägar medgifven

upplåning:

vid 1886 års riksdag för år

1887 ...................................... 5,634,300: —

vid 1887 års riksdag för år

1888 ................................... 3,807,000: —

För betäckande af utgifter från odlingsfonden:
1885

års anslag .................. 503,839: 34

1886 „ „ .................. 824,315:2 6

1887 „ ,, förslagsvis 824,500: —

1888 „ „ „ 828,500: —

2,981,154: 60

efter afdrag för genom försäljning

af ouppsägbara

obligationer hittills influtna

medel ..................... 1,800,000: —

712,945: 45

15,087,880

9,441,300: —

10,154,245:

45

1,181,154: 60 11,335,400

53

05

Summa kronor 26,423,280 58

s. 7 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning. 7

ränta å gamla 5-procentlånet,

å konung Carl XIII:s hem
-

Transport 12,700,769: 30 653,400: ■—

giftskapital samt å Göta

kanals reparationsfond......... 15,050: 70 12,715,820- _

Återbetalning af upptaget tillfälligt lån .........................................

Återleverering till Kong!. Statskontoret af derifrån till Riksgäldskontorets

förvaltning öfverlemnad kassabehållning....................

Köpeskillingar för försålda mindre kronolägenheter......................

Vid 1883 års riksdag anvisade medel till understödjande af

odling af sänka trakter:

1887 års anslag...............................

efter afdrag af för sistnämnda år

beräknade, till Kong], Statskontoret

inflytande annuiteter

å odlingslån ..............................

1888 års anslag...............................

efter afdrag af för sistnämnda år

beräknade, till Ivongl. Statskontoret

inflytande annuiteter

å odlingslån ........................... .

1,000,000: —

_ 175,500: — 824,500:

1,000,000: -----

171,500: — 828,500:

Vid 1885 års riksdag för år 1888 anvisade medel för jernvägen

Hudiksvall—Näsviken, återstoden....................................................

Vid 1887 års riksdag till utgående från Riksgäldskontoret under

år 1888 anvisade medel:

till fortsättning af arbetena å stambanan norr

om Sollefteå........................................................... 1,500,000: —

,, betäckande af brist i den beräknade kostnaden

för tornbyggnaden å Linköpings domkyrka 30,000: —

Låneunderstöd för enskilda jernvägar:

till Göteborg-—Hallands jernvägsaktiebolag vid 1886 års riksdag

för år 1888 anvisade ............................... 1,034,000: —

lån ur 1886 års fond, 5,000,000 kronor, för år

1888 anvisade....................................................... 1,000,000: —

Beräknad behållning vid 1888 års slut..........................................

13,369,220

3.000. 000

1.000. 000

108,846

1,653,000

273,000

52

Summa kronor

l,530,000j—

2,034,0001

3,455,214 06

26,423,280158

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontor yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning.

Förslagsberäkning öfver Riksgäldskontorets

i Beräknad behållning vid 1889 års början...........................................

3,455,214

0G

Inkomster:

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda

föremål anvisade låneunderstöd ....................... 2,289,600: —

Afbetalningar å lån till undsättningar inom Krono- bergs och Kalmar län i anledning af 1868

års missväxt ........................................................... 1,120: —

Ränta å 1885—1888 års anslag för odlingsfonden,

2,981,154: o o, ........................................................ 114,000: —

2,404,720

Ersättning af statsverkets medel:

Motstående för år 1889 upptagna riksdags- och revisionskost- nader, aflöningar m. m. äfvensom annuiteter å de fonderade

lånen samt räntor å öfrig statsskuld............. 13,285,120: —

efter afdrag af den för Riksgäldskontoret un- der samma tid beräknade inkomst af ränte- och kapitalinbetalningar..................................... 2,404,720: —

10,880,400

/

Transport

16,740,334joc

s. 9 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning. 9

Inkomster cell Utgifter år 1889,

Utgifter:

Riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. m.:

riksdags- och revisionskostnader.

.................... 500,000

kostnader för Riksdagens hus 12,000

„ „ ,, bibliotek 2,000

löner, arfvoden och expenser

vid Riksgäldskontoret............ 62,907: 5 0

löner å indragnings- och pen
sionsstat

vid dito.................... 14,692: 5 0

aflöning, resekostnad och expenser

för justitieombudsmannen

och hans expedition 21,800: —

613,400:

Annuitet er och räntor

till Hans Maj:t Konungen........

anslag till ränta och amortissement

å de fonderade lånen:

1860 års lån, emot premieobligationer,

...... 293,000: —

1872

1875

1878

1880

1886

års lån

11

11

11

11

1,203,056

1,736,926

1.191,296

5,597,460

1,814,930

63

67

ränta å lån för odlingsfonden

300,000:

11,836,669:

114,000:

30

Transport 12,250,669: 3 0 6i3,400:

Bill. till Riksd. Prot. 1888. 1 Sami. 1 Afä.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning.

Transport

Summa kronor

s. 11 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontor^ yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning. 11

Transport 12,250,669: so 613,400: —

ränta å medgifven och beräk- nad, men ännu icke verkstäld

upplåning för konvertering

af 1876 års lån samt för

jernvägsbyggnader................. 406,000: —

ränta å gamla 5-procentlånet,

å konung Carl XIILs hem- giftskapital samt å Gröta ka- nals reparationsfond.............. 15,050: 7 0 12 671 720- —

13,285,120

Lån ur 1886 års fond för enskilda jernvägar, 5,000,000 kronor,

för år 1889 anvisade.........................................................................

1,000,000

Beräknad behållning vid 1889 års slut................................................

2,455,214

06

Summa kronor

16,740,334

06

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsverkspropositionens j lutering.

Protokoll öfver finansärenden, hållet inför Hans Mafit Konungen

i Statsrådet a Stockholms slott den 14 Januari 1888.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve

Ehrensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm,

Friherre Peyron.

. Statsrådet Richert anmäldes fortfarande vara af sjukdom hindrad

att tj en st.göra.

Departementschefen, Statsrådet Friherre Tämm uppläste till justenng

ett i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts förut fattade, af Statsrådet

enhälligt tillstyrkta beslut, uppsatt förslag till Kongl. Maj:ts nådiga

proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof

Hans Maj:t Konungen täcktes, enligt Statsrådets

underdåniga tillstyrkande, i nåder gilla berörda förslag,

sådant det finnes detta protokoll bilagdt; och

skulle i enlighet dermed omförmälda nådiga proposition

till Riksdagen aflåtas.

Pilt. till Rtksd. Prof. 1888. 1 Sami. 1 Afd,

In fidem

Fredrik Zethelius.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.