Sök i Ratio Lex

Angående ändring af gällande stadgande^ till förekommande af öfverdrifven afverkning å ting skog inom Vesta bottens och Norrbottens lån

10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1888:16, Angående ändring af gällande stadgande^ till förekommande af öfverdrifven afverkning å ting skog inom Vesta bottens och Norrbottens lån

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition No 16.

11

N:o 16.

Kongl. Maj.ts nådiga proposition till Riksdagen, angående ändring af

gällande stadgande^ till förekommande af öfverdrifven afverkning

å ting skog inom Vesta bottens och Norrbottens lån;

gifven Stockholms slott den 31 december 1887.

På sätt bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden utvisar, bär

Kongl. Maj:t funnit vissa ändringar påkallade i de genom kongl. förordningarne

den 29 september 1874 och den 23 juni 1882 meddelade stadganden

till förekommande af öfverdrifven afverkning å ungskog i de delar af

Vesterbottens och Norrbottens län, hvilka icke höra till lappmarken; och

då, i sammanhang med de sålunda ifrågasatta ändringarne, gällande stadganden

uti ifrågavarande hänseende synts Kongl. Maj:t lämpligen böra i en

författning sammanföras, vill Kongl. Maj:t, med åberopande af nämnda statsrådsprotokoll,

föreslå Riksdagen att, till efterrättelse inom de delar af Vesterbottens

och Norrbottens län, som ej höra till lappmarken, räknadt från den

dag, Kongl. Maj:t bestämmer, för sin del antaga följande förslag till

Förordning

angående åtgärder till förekommande af öfverdrifven afverkning å ungskog

inom. Vesterbottens och Norrbottens län.

§ 1.

Barrträd, som, efter hvad här nedan i § 2 sägs, är att anse såsom

undermåligt, må icke i form af rundt, biladt eller sågadt virke, till in
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 16.

eller utländsk ort skeppas eller i fartyg- inlastas eller vid lastageplats till

inlastning uppläggas och ej heller till plank, bräder eller annat dylikt försågas

eller intagas inom såginrättning, i sågränna eller inom område, som

begagnas till sågplats eller sågbacke vid såginrättning af hvad beskaffenhet

som helst, allt vid påföljd att virket tages i beslag och dömes förbrutet, så

framt icke, på sätt i § 3 stadgas, vederbörligt tillstånd är gifvet till trädets

utverkning för skeppning eller sågning. Dock vare hemmansegare eller åbo

ej förment att, äfven utan sådant tillstånd, af hemmanets skog, till oundgängligt

husbehof, låta vid gården såga och använda undermåligt virke.

§ 2.

Mom. 1. Såsom undermåligt anses träd, som afverkadt ej håller i

genomskärning minst 21 centimeter på ett afstånd af 4,t:> meter från storändan.

Vid sagde mått får ej barken inberäknas.

Mom. 2. Af träd, som lemnar mer än en sågstock, må trädets öfre

del eller toppstocken ej hänföres till undermåligt virke och såsom sådant tagas

i beslag, der det tydligen visar sig eller ådagalägges, att det virke är taget

af träd, som ej är undermåligt, eller af träd, som är med vederbörligt tillstånd

för skeppning eller sågning afverkadt.

Mom. 3. Sparre, som är bilad så, att ursprungliga tjockleken vid

4,r:> njeters längd ej kan utrönas, skall, för att icke anses undermålig, hålla

i omkrets, vid sagda längd från storändan, minst 59 centimeter, ifall sparren

är bilad till skarp kant, men eljest minst 62 centimeter, samt i förhållande

derefter, om längden är mindre.

Mom. 4. I afseende på virke, som redan är sågadt, då det anträffas,

skall hvad ofvan är stadgadt ega tillämpning endast ifall lagligen styrkas

kan, att varan tillkommit af träd, som är undermåligt och till hvars afverkande

för sågning eller skeppning ej meddelats vederbörligt tillstånd.

Mom. 1. Är skog af beskaffenhet, att för dess ordentliga skötsel och

vård fordras utverkning af undermåligt virke, må egare, som vill låta det

virke skeppas eller sågas, anmäla sig hos vederbörande revirförvaltare, hvilken

åligger verkställa den undersökning af skogen, som.af omständigheterna påkallas.

Finnes dervid slik afverkning vara med grunderna för en god skogshushållning

öfverensstämmande, då må, der ej laga hinder eljest möter, tillstånd

af förrättningsmannen gifvas till afverkning för skeppning eller sågning;

dock att träd, som vid storändan håller 15 centimeter eller mera i

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

13

genomskärning, ej må afföras, innan det genom förrättningsmannens försorg

blifvit med kronomärke stämpladt. Vill egaren sig till säkerhet hafva virke

jemväl af mindre dimensioner stämpladt, vare dertill berättigad.

Horn. 2. Varder sådan förrättning begärd före den 1 juni, skall, der

så ske kan och skogsegaren det äskar, undersökningen och utstämplingen

företagas i sammanhang med de utsyningsförrättningar ä kronans skogar, som

under året förekomma. Verkställes förrättningen i sådan ordning, åligger

det revirförvaltaren att, om möjligt, vid förrättningens slut eller i annat fall

genast efter det alla utsyningsförrättningar under året inom socknen böra

vara afskräde, tillställa sökanden eller dess ombud mot bevis men utan lösen

skriftligt instrument öfver utsyningen. Företages förrättningen särskild^ bör

syneinstrumentet aflemnas, innan förrättningsmannen från stället afreser. Underrättelse

om tiden, inom hvilken besvär böra vara hos kongl. domänstyrelsen

ingifna, för att kunna till pröfning upptagas, skall i syneinstrumentet meddelas.

Mom. 3. Angående undermåligt virke, som till följd af föreläggande

vid laga skifte varder afverkadt, skall, der egaren vill låta det virke skeppas

eller sågas, gälla i tillämpliga delar hvad här ofvan är stadgadt.

Mom. 4. Vill jordegare för skogsmarks uppodling till åker eller ängfälla

skog med rätt att för skeppning eller sågning annorledes än för husbehof

använda det undermåliga virke, som för ändamålet behöfver afverkas,

göre derom anmälan hos vederbörande revirförvaltare, hvilken det åligger

att, så snart sådant i sammanhang med de årliga utsyningsförrättningarne ä

kronans skogar lämpligen kan ske, å den uppgifna. odlingsmarken anställa

besigtning till utrönande af dess läge, storlek, beskaffenhet och tjenlighet

till odling samt derefter till Kongl. Ma.j:ts befallningshafvande i länet insända

besigtningsinstrumentet med uppgift å den tid, som anses för odlingens

fullbordande erforderlig, jemte det yttrande i öfrigt, hvartill besigtningen kan

föranleda. Önskar jordegare att, utan afbidande af dylik utsyningsförrättning,

vinna handläggning af ärendet, ege han antingen för besigtning af

marken påkalla skyndsam åtgärd af vederbörande revirförvaltare eller kronobetjent,

hvarefter denne med ärendet vidare förfar i den ordning ofvan stadgas,

eller ock låta odlingsmarken besigtigas af två trovärdige män samt insända

deras öfver besigtningen afgifna intyg jemte ansökning i ärendet till

endera af nämnde tjensteman, som har att med eget yttrande befordra ansökningen

till Kongl. Maj:ts befallningshafvandes pröfning.

Finner Kongl. Maj:ts befallningshafvande det tillämnade odlingsföretaget

vara af beskaffenhet, att utverkning af undermåligt virke för skeppning eller

sågning bör medgifvas, meddele Kongl. Maj:ts befallningshafvande dertill

tillstånd med utsättande af viss tid, inom hvilken vid vite, som Kongl. Maj:ts

befallningshafvande egen bestämma, odlingen skall vara fullbordad; skolande

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 16.

underrättelse om Kongl. Maj:ts befallningshafvandes beslut i ärendet meddelas

revirförvaltaren för jordegarens förständigande. Beträffande stämpling

åt virke, till hvars afverkning tillstånd sålunda erhållits, förhålles på sätt i

mom. 1 och 2 af denna § stadgas.

§ 4.

Undermåligt ostämpladt virke är ej underkastadt beslag, såvida tydligen

visar sig eller styrkes, att afverkningen skett innan förbud för skeppning

och sårning af sådant virke varit för orten stadgadt; och skall sådant

virke i den ordning, bär ofvan sägs, med kronomärke förses, der egaren till

sin säkerhet det äskar.

§ 5.

Jordegare vare ej pligtig att för utsyning eller stämpling, hvarom

i §§ 3 eller 4 sägs, vidkännas annan kostnad än godtgörelse till förrättningsmannen

för den tid förrättningen å stället upptager, i hvilket afseende jordegaren

skall erlägga såsom arfvode för hvarje dag 5 kronor äfvensom förse

förrättningsmannen med kost och husrum eller gifva ersättning derför.

Dylik utsyning eller stämpling ä skog, indelad till ordnad hushållning

enligt plan, som blifvit af domänstyrelsen eller förra skogsstyrelsen godkänd,

verkställes utan kostnad för jordegaren, der tjensteåtgärden afser virke, som

enligt planen är bestämdt att afverkas.

För sådan af skogstjensteman eller kronobetjent verkstäld besigtning,

hvarom i § 3 mom. 4 fönnäles, åligger det jordegaren att till förrättningsmannen

utgifva godtgörelse, som utgår till skogstjensteman, när han verkstält

förrättningen i samband med årsutsyningen ä kronans skogar, med dagtraktamente

enligt gällande resereglemente under den tid förrättningen varar, men

eljest med reseersättning och dagtraktamente enligt samma reglemente.

§ 6.

Rätt att i beslag taga virke, som bör anses förbrutet, tillkomme allmän

åklagare, tjensteman och betjente vid skogsstaten samt tullstatens tjensteinän,

desse sistnämnde inom hamn och lastageplats; men rättighet att utföra

åtal i sådana mål ege endast allmän åklagare och jägeribetjening, på sätt

gällande författningar stadga, skolande förty tulltjensteman, som gjort beslag,

derom göra anmälan hos allmän åklagare eller jägeritjensteman.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kong1. Maj:ts Nåd. Proposition No 16

§ 7.

Medel, som inflyta genom försäljning af virke, som enligt denna författning

är beslag underkastadt, fördelas sålunda, att en tredjedel tillfaller

kronan och två tredjedelar åklagaren; dock att, derest annan behörig person

verkstält beslaget, denne skall af åklagareandelen undfå hälften.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott

tillhandahållas;’ och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

Gast. Tamm.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o IG.

Utdrag

af ''protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31 december

1887.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Themptander,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvärd,

Statsråden: Loven,

von Stötjern,

friherre von Otter,

Hammarskjöld,

von Krusenstjerna,

friherre Tamm,

friherre Peyron.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet friherre Tamm anförde:

»Enligt nådiga förordningarne den 29 september 1874 och den 23

juni 1882 angående åtgärder till förekommande af öfverdrifven afverkning å

ungskog inom Norrbottens och Vesterbottens län är för de delar af nämnda

län, som ej höra till lappmarkerna, i allmänhet förbud stadgadt att för

skeppning eller sågning annorledes än för husbehof använda undermåligt virke,

hvarmed, enligt förstnämnda förordning förstås träd, som, afverkade hålla

mindre än 7 decimaltum på 16 fots afstånd från storändan. Undantag från

detta allmänna förbud är medgifvet endast för det fall att skog, efter undersökning

af vederbörande revirförvaltare, finnes vara af beskaffenhet, att för

dess ordentliga skötsel och vård undermåligt virke bör afverkas, då revirförvaltaren

egen att, der laga hinder icke eljest möter, meddela tillstånd till

afverkning för skeppning eller sågning. Virket får derefter fritt fällas och

afföras, dock hvad angår träd, som vid storändan håller 5 decimaltum eller

mera i genomskärning, endast med vilkor att detsamma förut blifvit genom

revirförvaltarens försorg med kronomärke stämpladt.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

Författningen raedgifver deremot icke att för odlingsändamål afverka

virke till skeppning eller sågning. Enligt hvad handlingarne i ett hos Eders

Kong! Maj:t den 26 maj 1887 handlagdt mål utvisa, hade ock, sedan inom

Vesterbottens län utstämpling af undermåligt virke för odling och rödjning

hlifvit hos vederbörande jägmästare begärd, denne funnit sig förhindrad att

medgifva den begärda utstämplingen på den grund, att skogens beskaffenhet ej

påkallade utverkning- åt sådant virke. Domänstyrelsen, hvarest skogens egare

anförde besvär, lemnade med åberopande af förordningen den 23 juni 1882 besvären

utan afseende, men i det underdåniga utlåtande, som, efter det talan

fullföljts hos Eders Kongl. Maj:t, af domänstyrelsen afgafs, anförde styrelsen: att

det för jordegare i Vesterbottens och Norrbottens kustland utan tvifvel medförde

olägenhet att, då för skogsmarks uppodling till åker eller äng undermåligt

virke måste fällas, detta virke icke finge användas på det för jordegaren

fördelaktigaste sätt, vare sig genom sågning eller skeppning; men att likväl,

derest för undvikande af sådan olägenhet författningen skulle tolkas så, att

undermåligt virke ä så kallade odlingsland finge på jordegarens ansökning för

skeppning eller sågning utstämplas, missbruk vore att befara, Indika kunde

till ej oväsentlig del äfventyra författningens ändamål, enär i saknad af föreskrift,

om skyldighet för jordegare att efter erhållen utstämpling fullgöra

odlingsarbetet, uppgift om tillämnad odling med afl sannolikhet ofta komme

att tagas till förevändning för att åtkomma skog, hvilken författningen åsyftat

skydda för afverkning. Domänstyrelsen hemstälde på grund häraf, att till

nådiga förordningen den 29 september 1874 måtte fogas ett sådant tillägg,

att derigenom, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad som vore stadgadt

i § 5 af nådiga förordningen den 27 juni 1866 om dispositionsrätten öfver

skogen å vissa af nybyggen uppkomna skattehemman, sådant detta lagrum

lydde enligt nådiga förordningen den 20 april 1883, vederbörande länsstyrelser

erhölle befogenhet att, efter pröfning i hvarje särskildt fall, för odlingsändamål

medgifva undermålig skogs afverkning för skeppning eller sågning, emot

förbindelse för jordegaren att inom viss utsatt tid fullborda odlingen vid vite,

som länsstyrelsen egde bestämma.

Eders Kongl. Maj:t fann val, emot författningens uttryckliga innehåll,

ändring icke kunna ske i domänstyrelsens öfverklagade beslut, men anbefalde

genom nådig remiss den 26 sistlidne maj Sine befallningshafvande i Vesterbottens

och Norrbottens län att, efter vederbörande landstings hörande, afgifva

underdånigt utlåtande öfver domänstyrelsens hemställan om tillägg till

förordningen den 29 september 1874; och hafva med anledning häraf numera

underdåniga utlåtanden inkommit, deruti såväl Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

som landstingen enstämmigt förordat berörda hemställan.

Bih. till Riksd. Prof. 1888. 1 Sand. 1 Åfä. 7 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kong1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

Med den för Norrbottens län utfärdade och sedermera äfven inom

Vesterbottens län tillämpade skogslagen har afsetts att förekomma den förödande

afverkning af skog och särskildt ungskog, som egt rum i de ifrågavarande

orterna. Då man i detta syfte förbjudit all annan afverkning af

yngre skog, än den, som sker för husbehof eller som påkallas af en ändamålsenlig

skogshushållning, synes mig dock ett väl starkt och knappast från

början afsedt ingrepp hafva skett i den enskilde jordegarens dispositionsrätt

öfver sin egendom. Om än mångenstädes inom landet odlingen kan sägas

hafva mer än tillbörligt inkräktat på skogarne, kan det efter min uppfattning,

särskildt i de delar af landet, hvarom här är fråga, icke anses befogadt.

att ur skogsintressets synpunkt uppställa stadganden, Indika i afsevärd grad

för jordegaren försvåra möjligheten att för jordbruket tillgodogöra sig mark,

som är till odling tjenlig, och mången gång torde nödga honom att, mot sin

vilja, och till egen skada, för skogsbörd bibehålla dylik mark. Endast

undantagsvis och till någon ringa del torde det kunna inträffa, att å mark,

som är i fråga till uppodling, skogens afverkning anses erforderlig för skogsskötsel,

och att sålunda egaren får till försäljning disponera det undermåliga

virke, som för ändamålet måste fällas. Allt virke af sådan beskaffenhet,

som i öfrig! afverkas, måste han låta förfaras, så vidt han icke är i

tillfälle att använda detsamma för eget husbehof. Det är för att undanrödja

detta missförhållande och bereda odlaren en friare dispositionsrätt

öfver det för odlingen fäkta virket, som det nu föreliggande förslaget blifvit

framstäldt. Förslaget afser att, i ungefärlig öfverensstämmelse med hvad

som genom nådiga förordningen den 20 april 1883 blifvit stadgadt i fråga

om odling ä sådana af nybyggen uppkomna skattehemman i Norrland och

Kopparbergs län, hvilkas egare åtnjuta endast en inskränkt dispositionsrätt

öfver hemmanens skog, göra den friare dispositionen öfver det för odlingen

fälda virket beroende deraf, att markens tjenlighet för odling blifvit genom

undersökning a stället utrönt och att vederbörande länsstyrelse derefter

funnit odlingsföretaget vara af beskaffenhet, att eu dylik friare disposition

bör medgifvas. Då härjemte, enligt förslaget., jordegaren skulle blifva skyldig

att inom viss förelagd tid, vid vite, fullborda odlingen, och det under sådant

förhållande icke torde vara att befara, att föregifvande att vilja verkställa

odling skulle komma att begagnas såsom medel att åtkomma skog, vill det

synas mig att en förändring i nu gällande stadganden i enlighet med domänstyrelsens,

af vederbörande landsting och länsstyrelser biträdda hemställan

icke borde möta betänkligheter.

En sådan förändring torde böra ske på det sätt, att

dels till § 3 af förordningen den 29 september 1874 angående åtgärder

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj.ts Nåd. "Proposition N:o 16.

19

till förekommande af öfverdrifven afverkning å ungskog inom Norrbottens

län fogas ett fjerde moment, så lydande:

Mom. 4. Vill jordegare för skogsmarks uppodling till åker eller äng

fälla skog med rätt att för skeppning eller sågning annorledes än för husbehof

använda det undermåliga virke, som för ändamålet behöfver afverka»,

göre derom anmälan hos vederbörande revirförvaltare, hvilken det åligger att,

så snart sådant i sammanhang med de årliga utsyningsförrättningarne å kronans

skogar lämpligen kan ske, å den uppgifna odlingsmarken anställa besigtning

till utrönande af dess läge, storlek, beskaffenhet och tjenlighet till

odling samt derefter till Kong! Maj:ts befallningshafvande i länet insända

besigtningsinstrumentet med uppgift å den tid, som anses för odlingens fullbordande

erforderlig, jemte det yttrande i öfrig!, hvartill besigtningen kan

föranleda. Önskar jordegare att, utan afbidande af dylik utsyningsförrättning,

vinna handläggning af ärendet, ege han antingen för besigtning af marken

påkalla skyndsam åtgärd af vederbörande revirförvaltare eller kronobetjent,

hvarefter denne med ärendet vidare förfar i den ordning ofvan stadgas, eller

ock låta odlingsmarken besigtigas af två trovärdige män samt insända deras

öfver besigtningen afgifna intyg jemte ansökning i ärendet till endera af

nämnde tjensteman, som har att med eget yttrande befordra ansökningen

till Kong! Mapts befallningshafvandes pröfning.

Finner Kong!. Maj:ts befallningshafvande det tillämnade odlingsföretaget

vara af beskaffenhet, att afverkning af undermåligt virke för skeppning

eller sågning bör medgifvas, meddele Kongl. Maj:ts befallningshafvande dertill

tillstånd med utsättande af viss tid, inom hvilken vid vite, som Kongl.

Maj:ts befallningshafvande egen bestämma, odlingen skall vara fullbordad;

skolande underrättelse om Kongl. Maj:ts befallningshafvandes beslut i ärendet

meddelas revirförvaltaren för jordegarens förständigande. Beträffande stämpling

af virke, till hvars afverkning tillstånd sålunda erhållits, förhålles på

sätt i mom. 1 och 2 af denna § stadgas.

dels § 5 af samma förordning, sådan denna § lyder enligt nådig förordning

den 23 juni 1882, erhåller följande förändrade lydelse:

Jordegare vare ej pligtig att för utsyning eller stämpling, hvarom i

§§ 3 eller 4 sägs, vidkännas annan kostnad än godtgörelse till förrättningsmannen

för den tid, förrättningen å stället upptager, i hvilket afseende jordegaren

skall erlägga såsom arfvode för hvarje dag 5 kronor äfvensom förse

förrättningsmannen med kost och husrum eller gifva ersättning derför.

Dylik utsyning eller stämpling å skog, indelad till ordnad hushållning

enligt plan, som blifvit af domänstyrelsen eller förra skogsstyrelsen godkänd,

verkställes utan kostnad för jordegaren, der tjensteåtgärden afser virke, som

enligt planen är bestämdt att afverkas.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj.ts Nåd, Proposition N:o 16.

För sådan af skogstjensteman eller kronobetjent verkstad besigtning,

hvarom i § 3 inom. 4 förmäles, åligger det jordegaren att till förrättningsmannen

utgifva godtgörelse, som utgår till skogstjensteman, när han verkstält

förrättningen i samband med årsutsyningen å kronans skogar, med

dagtraktamente enligt gällande resereglemente under den tid förrättningen

varar, men eljest med reseersättning och dagtraktamente enligt samma

reglemente.

Då den förordning af den 23 juni 1882, som har afseende å afvridning

af ungskog inom Vesterbottens län, stadgar, att ofvan berörda för Norrbottens

län den 29 september 1874 utfärdade förordning med den ändring

deri, som vidtogs nyssnämnda den 23 juni 1882, skall tillämpas i de delar

af Vesterbottens län, som ej höra till lappmarken, skulle sålunda, i händelse

en ytterligare ändring nu sker i Norrbottenslagen, blifva nödvändigt att genom

en särskild förordning förklara denna ändring gällande äfven inom Vesterbottens

län; och man skulle då för framtiden få att uppsöka de uti ifrågavarande

hänseende gällande stadganden i fem särskilda författningar. Till

förekommande af de olägenheter, som en dylik anordning skulle medföra, har

det synts mig lämpligt, att, i sammanhang med den föreslagna ändringen i

Norrbottenslagen, de för båda länen meddelade bestämmelserna sammanföras

i en författning, hvilken torde böra benämnas: »förordning angående åtgärder

till förekommande af öfverdrifven aftorkning å ungskog inom Vesterbottens

och Norrbottens län»; lärande härvid dels de i författningen förekommande

mått böra utsättas i mete]- och centimeter, dels i § 3 mom. 2 af 1874 års

förordning förekommande ordet »Skogsstyrelsen» få utbytas mot »Domänstyrelsen»

och ordalagen i § 4 något förändras, hvarjemte stadgandet i § 8

af samma förordning synes lämpligen kunna uteslutas med rätt för Eders

Kong!. Maj:t att bestämma tiden, då de nya bestämmelserna skola träda

i kraft.»

Departementschefen uppläste härefter ett under nu angifven förutsättning

affattadt förslag till nådig proposition i ämnet till Riksdagen;

Och behagade Hans Maj:t Konungen, på departementschefens,

af statsrådets öfriga ledamöter biträdda hemställan,

förordna, att nådig proposition skulle till Riksdagen aflåtas

af den lydelse, bilagan — till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo

Hans Wachtmeister.

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1888.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.