Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 20
9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1888:20, Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 20
Dokumentets text
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 20.
1
N:o 20.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till .Riksdagen, angående anvisande
af medel till odling slånefonden m. m*; gifven Stockholms slott
den 31 december 1887.
Under åberopande af bifogade utdrag af protokollet öfver civilärenden
för denna dag vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen
att till odlingslånefonden må under hvarje af åren 1889—1893 ej
mindre ingå de till statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån, än
äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisition af Kongl.
Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till fonden
ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor
årligen;
att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den
ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för
riksgäldskontoret förorsakas;
att fullmägtige i riksgäldskontoret må bemyndigas att, för beredande
af den tillgång till de riksgäldskontoret åliggande försträckningar till
ifrågavarande fond, som kan erfordras utöfver hvad enligt särskilda
beslut må blifva för sådant ändamål till riksgäldskontoret öfverlemnadt,
i mån af behof försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara från
långifvarens sida, men stälda att återbetalas viss kortare tid efter af
riksgäldskontoret verkstäld uppsägning, med rätt tillika för fullmägtige
att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och uppsägningstid;
samt
att de vilkor och bestämmelser, som gälla för lån från ifrågavarande
fond, sålunda ändras, att
a) stadgandet i punkten F mom. 5 af nådiga kungörelsen angående
bildandet af en fond med ändamål att genom lån understödja odling af
Bill. till Biksd. Prof. 1888. 1 Samt. 1 Afl. 9 Höft, 1
2
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
sänka trakter den 28 september 1883 upphäfves samt deraf föranledda
redaktionsförändringar i mom. 6 och 8 vidtagas; samt
b) åt föreskriften i mom. 10 af samma punkt gifves följande ändrade
lydelse:
»I händelse afvikelse, utan dertill erhållen vederbörlig tillåtelse,
skett från den faststälda arbetsplanen,
eller arbetet, utan att anstånd med detsammas utförande blifvit af
Kongl. Maj:t medgifvet, icke inom derför bestämd tid fullbordats,
eller om, innan lånet blifvit genom laga kraft egande beslut fördeladt
på de hemman, livilka för återbetalningen skola ansvara, statskontoret
skulle finna den säkerhet, som jemlikt mom. 8 e) blifvit för
lånet stöld, icke vidare vara nöjaktig, och ny säkerhet, som af statskontoret
godkännes, icke varder inom af statskontoret bestämd tid aflemnad,
eller om den bestämda annuiteten icke varder i behörig tid erlagd,
ankommer på Kongl. Maj:t att låta inställa all vidare utbetalning
af statslånet samt återfordra hvad deraf uppburits, att på en gång eller
efter hand till statskontoret inbetalas inom den tid, som af Kongl.
Maj:t bestämmes.
Statskontoret bör tillse, att sådan inbetalning i vederbörlig ordning
ingår; och skall det åligga vederbörande att å sålunda lyftade och
återburna medel jemväl erlägga fyra och en half procent årlig ränta
från lyftningsdagen, till dess återbetalning sker.»
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
OSCAR.
E. von Krusenstjerna.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
3
Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31 december 1887.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Themptander.
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvård.
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
friherre von Otter,
Hammarskjöld,
von Krusenstjerna,
friherre Tamm,
friherre Peyron.
Statsrådet Richert anmäldes vara af sjukdom hindrad att tillstädeskomma.
53.
Departementschefen, statsrådet von Krusenstjerna anförde vidare:
»Med anledning af en utaf Eders Kongl. Maj:t gjord framställning
beslöt Riksdagen år 1883
4
Kong1. Maj:ts Nåd. Proposition No 20.
att en särskild fond skulle bildas med ändamål att genom lån understödja
odling af sänka trakter;
att till denna fond skulle från och med år 1884 till och med år
1888 ingå de till statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån;
att under åren 1884 till och med 1888 riksgäldskontoret skulle, i
mån af behof och uppå reqvisition af Eders Kongl. Maj:t, till fonden
öfverlemna medel till så stort belopp, som jemte nyssnämnda till fonden
ingående annuiteter å odlingslån kunde erfordras till fyllande af högst
en million kronor årligen;
att riksgäldskontoret skulle af fonden erhålla godtgörelse för den
ränteutgift, som genom berörda medels öfverlemnande till fonden för
riksgäldskontoret förorsakades;
att fonden skulle af statskontoret förvaltas; samt
att Eders Kongl. Maj:t skulle ega att, i den mån fondens kapital
och sedermera inflytande låneafbetalningar och räntebehållningar dertill
lemnade tillgång, ''å fonden anvisa lån för odling af sänka trakter, att
utgå med högst en million kronor årligen enligt vissa allmänna af Riksdagen
stadgade vilkor och bestämmelser.
Derjemte bemyndigades fullmägtige i riksgäldskontoret att förberedande
af den tillgång till de riksgäldskontoret åliggande försträckningar
till ifrågavarande fond, som kunde erfordras utöfver livad enligt
särskilda beslut kunde blifva för sådant ändamål till riksgäldskontoret
öfverlemnadt, i mån af behof försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara
från långifvarnes sida, men stälda att återbetalas viss kortare
tid efter af riksgäldskontoret verkstäld uppsägning, med rätt tillika för
fullmägtige att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och uppsägningstid.
På grund af detta Riksdagens beslut utfärdade Eders Kongl.
Maj:t den 28 september 1883 kungörelse angående bildandet af en fond
med ändamål att genom lån understödja odling af sänka trakter.
Enligt de sålunda meddelade bestämmelser skulle annuiteten å
lånen utgöra tio procent, hvaraf fem procent räknades såsom ränta,
men genom nådig kungörelse den 19 maj 1885 behagade Eders Kongl.
Maj:t, med godkännande af Riksdagens derom fattade beslut, nedsätta
annuiteten för lån, som derefter utlemnades, till åtta procent, deraf som
ränta skulle räknas fyra och en half procent å oguldna kapitalbeloppet.
Genom Riksdagens uppå Eders Kongl. Maj:ts framställning innevarande
år fattade beslut har denna nedsättning jemväl tillgodokommit
innehafvarne af de lån, som för år 1884 från fonden beviljats.
5
Kongl. Maj.is Nåd. Proposition No 20.
Genom nyssnämnda kungörelse den 19 maj 1885 gjordes ock uppå
hemställan af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen det tillägg till de förut
stadgade lånevilkoren, att det skulle åligga vederbörande att efter utfående
af den del af lånet, som enligt bestämmelse i hvarje särskild!
fall finge lyftas på grund deraf att arbetet blifvit börjadt, vid hvarje af
de följande lyftningsterminerna, innan ytterligare lånemedel finge utbekommas,
hos statskontoret förete intyg af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att, enligt hvad derstädes nöjaktigt styrkts, så mycket af ai’betet
blifvit utfördt, som skäligen kunde anses motsvara hvad i förhållande
till det beviljade låneunderstödet belöpte å hvad af lånet redan
kommits.
Enär den tidrymd, för hvilken 1883 års Riksdag anvisat medel
till ifrågavarande fond, med år 1888 utgår, anmodade jag i skrifvelse
den 14 sistlidne maj väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att, efter det
landtbruksakademiens förvaltningskomité lemnats tillfälle att sig yttra,
till Eders Kongl. Maj:t afgifva, jemte redogörelse för den användning
odlingslånefonden erhållit och den nytta, densamma kunde hafva medfört,
tillika yttrande, huru vida några ändringar i de för odlingslånen
bestämda vilkor borde vidtagas Äfven Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i åtskilliga län hafva anmodats att meddela, huru vida de ansåge
de nu gällande vilkoren böra oförändrade bibehållas eller om några
ändringar i eller tillägg till dessa vilkor borde ifrågasättas. Sedan med
anledning häraf ej mindre väg- och vattenbyggnadsstyrelsen inkommit
med eu underdånig skrifvelse af den 11 sistlidne juli jemte ett dervid
fogadt. yttrande af landtbruksakademiens förvaltningskomité, än äfven
Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Stockholms, Jönköpings,
Kronobergs, Kalmar, Skaraborgs och Örebro län afgifvit de begärda
yttrandena, öfverlemnades handlingarne till statskontoret, som den 25 sistlidne
oktober afgifvit infordradt utlåtande i ärendet. Slutligen hafva
fullmägtige i riksgäldskontor, hvilka lemnats tillfälle att sig yttra,
till följd deraf inkommit med en skrifvelse af den 17 nästlidne månad.
För att visa användningen af fonden har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
låtit upprätta och vid sin underdåniga skrifvelse fogat en
tabellarisk öfversigt öfver de belopp, som till den 1 juli 1887 blifvit
inom de särskilda länen från fonden anvisade, och de ytvidder, hvilka
med de beviljade lånen afsetts att torrläggas. Af denna öfversigt, som
sålunda blott omfattar tre och ett hälft år, visar sig att lån beviljats
till företag, åsyftande torrläggning af tillhopa 20,949 hektar, och att
de beviljade lånen, hvilka det första året eller 1884 blott uppgingo till
115,400 kronor, år 1885 utgjorde 948,500 kronor, år 1886 1,000,000
6
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
kronor samt under första hälften af år 1887 701,990 kronor. Under senare
hälften af detta år hafva ytterligare anvisats 298,010 kronor att
användas för torrläggning af 2,924 hektar, hvadan jemväl för år 1887
hela det tillgängliga beloppet blifvit disponeradt. Hela den areal, som
genom de hittills anvisade lånebeloppen skall torrläggas, utgör alltså
23,873 hektar, motsvarande i rundt tal mer än 48,000 tunnland.
Med hänsyn till den begärlighet, hvarmed fonden fortfarande anlitas,
och det antal planer, som allt emellanåt till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
inkomma eller i olika delar af landet äro under utarbetning,
samt det verkliga gagn för landet, som de arbeten otvifvelaktigt
komma att medföra, hvilka med lån från fonden understödjas,
har nämnda styrelse ansett sig böra hemställa om aflåtande af proposition
till Riksdagen om anvisande af medel till fonden för ytterligare
fem år med en million kronor årligen.
De skäl, hvilka år 1883 föranledde Eders Kongl. Maj:t att föreslå
och Riksdagen att medgifva bildandet af den nu ifrågavarande fonden,
lära fortfarande böra tillerkännas full giltighet. Att anspråk på lån
från fonden fortfarande komma att framställas i minst samma utsträckning
som hittills, torde ock kunna antagas för gifvet, då i betraktande
tages, å ena sidan att, enligt hvad i statsrådsprotokollet för den 6 mars
1883 omförmäles, de till odling användbara moss- och myrmarker inom
landet, enligt landtbruksakademiens förvaltningskomités beräkning, uppgå
till 5 eller 6 millioner tunnland, å andra sidan den jemförelsevis ringa
areal, som med hittills från fonden beviljade lån kan torrläggas. Visserligen
eger Eders Kongl. Maj:t att använda de medel, som redan tillflutit
eller under år 1888 komma att tillflyta fonden, till förnyad utlåning
för det ändamål, som med fonden afses. Men då vederbörande
låntagare först med sjette året, från det någon del af beviljadt lån
lyftats, äro pligtiga att börja lånets amortering, hvilken, såsom ofvan
nämnts, sker med en annuitet af allenast åtta procent, hvaraf såsom
ränta afräknas 4*/2 procent å oguldna lånebeloppet, lärer under år 1889
och de närmast derpå följande åren endast jemförelsevis mindre belopp
blifva för ny utlåning tillgängliga. I händelse således icke medel till
fonden anvisas utöfver hvad Riksdagen år 1883 beviljat, måste följaktligen
utlåningen från fonden från och med år 1889 högst betydligt inskränkas.
Så vida fonden skall kunna under de närmaste åren i afsevärd
mån fylla sitt ändamål, är det således nödigt, att medel till fonden
ytterligare anvisas. Angående beloppet af dessa medel och terminerna
för deras utgående instämmer jag med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
till hvars framställning jag således tillstyrker nådigt bifall.
7
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
Jag anhåller härefter att få öfvergå till frågan om förändringar
i eller tillägg till de nn gällande vilkoren för erhållande af lån från
ifrågavarande fond.
Uti punkten F mom. 5 af nådiga kungörelsen den 28 september
1883 föreskrifves, att för fullgörande af det kontrakt, som skall af vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen afslutas med den, hvilken mot åtnjutande
af statslån åtager sig ett odlingsföretag, äfvensom för de lyftade statsmedlens
återbäring, i händelse mot kontraktet brytes, skall ställas sådan
säkerhet, som af väg- och vattenbyggnadsstyrelseii godkännes. Tillika
stadgas uti mom. 8 af samma punkt, att innan någon del af beviljadt
lån utbetalas, skall hos statskontoret företes, bland annat, dels eu till
statskontoret eller ordres stäld, af nämnda kontor godkänd skuldförbindelse,
som skall innefatta vederbörandes åtagande att för lånets betalning
ansvara, intill dess lånet, jemlikt nådiga kungörelserna den 13
juni 1845 och den 9 november 1848 blifvit fördeladt på de hemman,
hvilka för återbetalningen skola ansvara, och fördelningen vunnit laga
kraft samt uti jordeboken på föreskrifvet sätt antecknats, dels ock af
statskontoret godkänd borgen eller säkerhetshandling för den afgifna
skuldförbindelsens uppfyllande. Landtbruksakademiens förvaltningskomité
har hemstält, att den åberopade föreskriften i mom. 5 måtte
upphäfvas, enär den dels vore mindre nödig, då staten i hvarje fall
egde full säkerhet för lånebeloppet uti den borgen, som enligt mom. 8
skulle till statskontoret aflemnas, dels ock medförde omgång och olägenhet
för låntagande; och äfven väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har
ansett föreskriften kunna utan någon olägenhet borttagas. Jemväl
statskontoret har såsom sin åsigt uttalat, att den i mom. 5 omförmälda
säkerhet kunde, med afseende derå att den i mom. 10 stadgade påföljd
för brytande af det ingångna kontraktet funnes intagen i formuläret
för de skuldförbindelser, som för lånens utbekommande skulle aflemnas,
utan afsevärd olägenhet undvaras, helst de personer, hvilka iklädde sig
förbindelsen att ansvara för kontraktets fullgörande, i de flesta fall vore
desamma, som å skuldförbindelsen tecknade borgen. På de skäl, som
af myndigheterna åberopats, förordar äfven jag att ifrågavarande bestämmelse
må borttagas.
Statskontoret har vidare erinrat, att då det ej sällan inträffade,
att laga kraft egande beslut rörande ett låns fördelning på jorden först
efter längre tids förlopp kunde erhållas, och statens säkerhet för lånens
återbetalning kunde under tiden i väsentlig mån förminskas, utan att
enligt nu gällande stadganden låntagare vore skyldig anskaffa annan
säkerhet eller att i annat fall än i punkten F mom. 10 af kungörelsen
8
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 20.
den 28 september 1883 sägs, på en gång inbetala det uppburna lånebeloppet,
det vore nödvändigt att ett stadgande om skyldighet för låntagare
att, der så påfordrades, aflemna ny säkerhet inrycktes i de skuldförbindelser,
som borde för lånet utfärdas, samt att äfventyr för försummelse
att aflemna säkerhet eller erlägga annuiteterna bestämdes;
och har statskontoret till följd deraf hemstält att för låntagare måtte
stadgas skyldighet att, derest innan laga kraft egande beslut om lånets
fördelning på jorden erhållits, statskontoret skulle anse den stälda säkerheten
ej nöjaktig, inom viss tid, som af statskontoret bestämdes,
aflemna säkerhet, som kunde af statskontoret godkännas, vid samma
äfventyr i händelse af försummelse häraf eller uraktlåtenhet att i behörig
tid erlägga de bestämda annuiteterna, som för afvikelse från
arbetsplanen och dröjsmål med arbetets fullgörande vore stadgad i nyssnämnda
mom. 10. Äfven till denna statskontorets hemställan anser jag
mig böra tillstyrka nådigt bifall.
Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Kronobergs län har i
sitt yttrande, bland annat, föreslagit nedsättning af räntan å de lån, som
från fonden beviljas, från fyra och en half till fyra procent. Med afseende
härå har statskontoret erinrat, att den ränta, som riksgäldskontoret
beräknar för derifrån lemnade försträckningar till fonden, uppgår
till fyra procent och att de tillgångar, som dessutom inflyta till fonden,
eller annuiteterna å äldre odlingslån jemväl synas böra lemna en ränteinkomst,
ej understigande fyra procent. Då vederbörande fortfarande
liksom hittills torde komma att få åtnjuta den lörmånen, att ränta å
odlingslån icke behöfver erläggas under de fem första åren från lånets
första lyftningsdag, utan räntan å de lyftade beloppen vid de fem årens
slut lägges till den beviljade lånesumman, och då det icke kunde undvikas,
att oförräntade behållningar innestode, har statskontoret ansett
att fonden bör erhålla något högre ränta, än den fonden sjelf hade att
erlägga, och på denna grund funnit sig icke kunna understödja
Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes ifrågavarande framställning.
På de skäl statskontoret anfört och då fullmägtige i riksgäldskontoret
i sitt yttrande upplyst, att ehuru fullmägtige visserligen varit i tillfälle
att mot obligationer, löpande med 3,6 procent ränta, upplåna medel för
fonden till en effektiv ränta af 33/i procent, anledning likväl, med hänsyn
till vissa af fullmägtige uppgifna förhållanden, för närvarande saknades
att antaga, att räntan å de medel, som af riksgäldskontoret till
fonden utbetalades, kunde sättas lägre än fyra procent, anser jag någon
nedsättning af räntefoten å de lån, som från fonden utlemnas, icke nu
böra ifrågakomma.
9
Kongl. Maj:ts Nå/l. Proposition N:o 20.
Deremot tillstyrker jag, lika med statskontoret, Eders Kongl. Maj:ts
belallningshafvandes i Örebro län hemställan, att den nedsättning af
räntan å odlingslånen till fyra och en half procent, som skett genom
nådiga kungörelsen den 19 maj 1885, måtte komma låntagaren till godo
äfven i det fall, att han på grund af afvikelse från kontraktet blefve
förbunden att på eu gång återbära hela lånebeloppet, i hvilket fall han
enligt nu gällande bestämmelser är liksom före nyssnämnda räntenedsättning
skyldig att erlägga fem procent ränta.»
Sedan departementschefen vidare redogjort för hvad i öfrigt blifvit
af de i ärendet hörda myndigheter anfördt och hvilket departementschefen
icke ansåg böra föranleda någon förändring i hvad för närvarande
finnes stadgadt, anmälde departementschefen att lian, under
förutsättning att hvad af honom blifvit yttraat och hemstäldt vunne
nådigt godkännande, uppsatt förslag till den proposition i ämnet, som
borde till Riksdagen afl åtas, hvilket förslag nu jemväl af departementschefen
upplästes.
Hvad departementschefen sålunda tillstyrkt, deruti
statsrådets öfrige ledamöter instämde, behagade
Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla samt
befalde att nådig proposition i enlighet med berörda,
vid detta protokoll fogade förslag skulle till Riksdagen
aflåtas.
Ex protocollo
J. Mdjer.
Bih. till Éiksd. Prof, 1888. 1 Sami. 1 Afä. 9 Haft.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.