Sök i Ratio Lex

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 20

9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1888:20, Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 20

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 20.

1

N:o 20.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till .Riksdagen, angående anvisande

af medel till odling slånefonden m. m*; gifven Stockholms slott

den 31 december 1887.

Under åberopande af bifogade utdrag af protokollet öfver civilärenden

för denna dag vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen

att till odlingslånefonden må under hvarje af åren 1889—1893 ej

mindre ingå de till statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån, än

äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisition af Kongl.

Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till fonden

ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor

årligen;

att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den

ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för

riksgäldskontoret förorsakas;

att fullmägtige i riksgäldskontoret må bemyndigas att, för beredande

af den tillgång till de riksgäldskontoret åliggande försträckningar till

ifrågavarande fond, som kan erfordras utöfver hvad enligt särskilda

beslut må blifva för sådant ändamål till riksgäldskontoret öfverlemnadt,

i mån af behof försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara från

långifvarens sida, men stälda att återbetalas viss kortare tid efter af

riksgäldskontoret verkstäld uppsägning, med rätt tillika för fullmägtige

att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och uppsägningstid;

samt

att de vilkor och bestämmelser, som gälla för lån från ifrågavarande

fond, sålunda ändras, att

a) stadgandet i punkten F mom. 5 af nådiga kungörelsen angående

bildandet af en fond med ändamål att genom lån understödja odling af

Bill. till Biksd. Prof. 1888. 1 Samt. 1 Afl. 9 Höft, 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

sänka trakter den 28 september 1883 upphäfves samt deraf föranledda

redaktionsförändringar i mom. 6 och 8 vidtagas; samt

b) åt föreskriften i mom. 10 af samma punkt gifves följande ändrade

lydelse:

»I händelse afvikelse, utan dertill erhållen vederbörlig tillåtelse,

skett från den faststälda arbetsplanen,

eller arbetet, utan att anstånd med detsammas utförande blifvit af

Kongl. Maj:t medgifvet, icke inom derför bestämd tid fullbordats,

eller om, innan lånet blifvit genom laga kraft egande beslut fördeladt

på de hemman, livilka för återbetalningen skola ansvara, statskontoret

skulle finna den säkerhet, som jemlikt mom. 8 e) blifvit för

lånet stöld, icke vidare vara nöjaktig, och ny säkerhet, som af statskontoret

godkännes, icke varder inom af statskontoret bestämd tid aflemnad,

eller om den bestämda annuiteten icke varder i behörig tid erlagd,

ankommer på Kongl. Maj:t att låta inställa all vidare utbetalning

af statslånet samt återfordra hvad deraf uppburits, att på en gång eller

efter hand till statskontoret inbetalas inom den tid, som af Kongl.

Maj:t bestämmes.

Statskontoret bör tillse, att sådan inbetalning i vederbörlig ordning

ingår; och skall det åligga vederbörande att å sålunda lyftade och

återburna medel jemväl erlägga fyra och en half procent årlig ränta

från lyftningsdagen, till dess återbetalning sker.»

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

E. von Krusenstjerna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

3

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31 december 1887.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Themptander.

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvård.

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

friherre von Otter,

Hammarskjöld,

von Krusenstjerna,

friherre Tamm,

friherre Peyron.

Statsrådet Richert anmäldes vara af sjukdom hindrad att tillstädeskomma.

53.

Departementschefen, statsrådet von Krusenstjerna anförde vidare:

»Med anledning af en utaf Eders Kongl. Maj:t gjord framställning

beslöt Riksdagen år 1883

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kong1. Maj:ts Nåd. Proposition No 20.

att en särskild fond skulle bildas med ändamål att genom lån understödja

odling af sänka trakter;

att till denna fond skulle från och med år 1884 till och med år

1888 ingå de till statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån;

att under åren 1884 till och med 1888 riksgäldskontoret skulle, i

mån af behof och uppå reqvisition af Eders Kongl. Maj:t, till fonden

öfverlemna medel till så stort belopp, som jemte nyssnämnda till fonden

ingående annuiteter å odlingslån kunde erfordras till fyllande af högst

en million kronor årligen;

att riksgäldskontoret skulle af fonden erhålla godtgörelse för den

ränteutgift, som genom berörda medels öfverlemnande till fonden för

riksgäldskontoret förorsakades;

att fonden skulle af statskontoret förvaltas; samt

att Eders Kongl. Maj:t skulle ega att, i den mån fondens kapital

och sedermera inflytande låneafbetalningar och räntebehållningar dertill

lemnade tillgång, ''å fonden anvisa lån för odling af sänka trakter, att

utgå med högst en million kronor årligen enligt vissa allmänna af Riksdagen

stadgade vilkor och bestämmelser.

Derjemte bemyndigades fullmägtige i riksgäldskontoret att förberedande

af den tillgång till de riksgäldskontoret åliggande försträckningar

till ifrågavarande fond, som kunde erfordras utöfver livad enligt

särskilda beslut kunde blifva för sådant ändamål till riksgäldskontoret

öfverlemnadt, i mån af behof försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara

från långifvarnes sida, men stälda att återbetalas viss kortare

tid efter af riksgäldskontoret verkstäld uppsägning, med rätt tillika för

fullmägtige att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och uppsägningstid.

På grund af detta Riksdagens beslut utfärdade Eders Kongl.

Maj:t den 28 september 1883 kungörelse angående bildandet af en fond

med ändamål att genom lån understödja odling af sänka trakter.

Enligt de sålunda meddelade bestämmelser skulle annuiteten å

lånen utgöra tio procent, hvaraf fem procent räknades såsom ränta,

men genom nådig kungörelse den 19 maj 1885 behagade Eders Kongl.

Maj:t, med godkännande af Riksdagens derom fattade beslut, nedsätta

annuiteten för lån, som derefter utlemnades, till åtta procent, deraf som

ränta skulle räknas fyra och en half procent å oguldna kapitalbeloppet.

Genom Riksdagens uppå Eders Kongl. Maj:ts framställning innevarande

år fattade beslut har denna nedsättning jemväl tillgodokommit

innehafvarne af de lån, som för år 1884 från fonden beviljats.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition No 20.

Genom nyssnämnda kungörelse den 19 maj 1885 gjordes ock uppå

hemställan af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen det tillägg till de förut

stadgade lånevilkoren, att det skulle åligga vederbörande att efter utfående

af den del af lånet, som enligt bestämmelse i hvarje särskild!

fall finge lyftas på grund deraf att arbetet blifvit börjadt, vid hvarje af

de följande lyftningsterminerna, innan ytterligare lånemedel finge utbekommas,

hos statskontoret förete intyg af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

att, enligt hvad derstädes nöjaktigt styrkts, så mycket af ai’betet

blifvit utfördt, som skäligen kunde anses motsvara hvad i förhållande

till det beviljade låneunderstödet belöpte å hvad af lånet redan

kommits.

Enär den tidrymd, för hvilken 1883 års Riksdag anvisat medel

till ifrågavarande fond, med år 1888 utgår, anmodade jag i skrifvelse

den 14 sistlidne maj väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att, efter det

landtbruksakademiens förvaltningskomité lemnats tillfälle att sig yttra,

till Eders Kongl. Maj:t afgifva, jemte redogörelse för den användning

odlingslånefonden erhållit och den nytta, densamma kunde hafva medfört,

tillika yttrande, huru vida några ändringar i de för odlingslånen

bestämda vilkor borde vidtagas Äfven Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i åtskilliga län hafva anmodats att meddela, huru vida de ansåge

de nu gällande vilkoren böra oförändrade bibehållas eller om några

ändringar i eller tillägg till dessa vilkor borde ifrågasättas. Sedan med

anledning häraf ej mindre väg- och vattenbyggnadsstyrelsen inkommit

med eu underdånig skrifvelse af den 11 sistlidne juli jemte ett dervid

fogadt. yttrande af landtbruksakademiens förvaltningskomité, än äfven

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Stockholms, Jönköpings,

Kronobergs, Kalmar, Skaraborgs och Örebro län afgifvit de begärda

yttrandena, öfverlemnades handlingarne till statskontoret, som den 25 sistlidne

oktober afgifvit infordradt utlåtande i ärendet. Slutligen hafva

fullmägtige i riksgäldskontor, hvilka lemnats tillfälle att sig yttra,

till följd deraf inkommit med en skrifvelse af den 17 nästlidne månad.

För att visa användningen af fonden har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

låtit upprätta och vid sin underdåniga skrifvelse fogat en

tabellarisk öfversigt öfver de belopp, som till den 1 juli 1887 blifvit

inom de särskilda länen från fonden anvisade, och de ytvidder, hvilka

med de beviljade lånen afsetts att torrläggas. Af denna öfversigt, som

sålunda blott omfattar tre och ett hälft år, visar sig att lån beviljats

till företag, åsyftande torrläggning af tillhopa 20,949 hektar, och att

de beviljade lånen, hvilka det första året eller 1884 blott uppgingo till

115,400 kronor, år 1885 utgjorde 948,500 kronor, år 1886 1,000,000

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

kronor samt under första hälften af år 1887 701,990 kronor. Under senare

hälften af detta år hafva ytterligare anvisats 298,010 kronor att

användas för torrläggning af 2,924 hektar, hvadan jemväl för år 1887

hela det tillgängliga beloppet blifvit disponeradt. Hela den areal, som

genom de hittills anvisade lånebeloppen skall torrläggas, utgör alltså

23,873 hektar, motsvarande i rundt tal mer än 48,000 tunnland.

Med hänsyn till den begärlighet, hvarmed fonden fortfarande anlitas,

och det antal planer, som allt emellanåt till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

inkomma eller i olika delar af landet äro under utarbetning,

samt det verkliga gagn för landet, som de arbeten otvifvelaktigt

komma att medföra, hvilka med lån från fonden understödjas,

har nämnda styrelse ansett sig böra hemställa om aflåtande af proposition

till Riksdagen om anvisande af medel till fonden för ytterligare

fem år med en million kronor årligen.

De skäl, hvilka år 1883 föranledde Eders Kongl. Maj:t att föreslå

och Riksdagen att medgifva bildandet af den nu ifrågavarande fonden,

lära fortfarande böra tillerkännas full giltighet. Att anspråk på lån

från fonden fortfarande komma att framställas i minst samma utsträckning

som hittills, torde ock kunna antagas för gifvet, då i betraktande

tages, å ena sidan att, enligt hvad i statsrådsprotokollet för den 6 mars

1883 omförmäles, de till odling användbara moss- och myrmarker inom

landet, enligt landtbruksakademiens förvaltningskomités beräkning, uppgå

till 5 eller 6 millioner tunnland, å andra sidan den jemförelsevis ringa

areal, som med hittills från fonden beviljade lån kan torrläggas. Visserligen

eger Eders Kongl. Maj:t att använda de medel, som redan tillflutit

eller under år 1888 komma att tillflyta fonden, till förnyad utlåning

för det ändamål, som med fonden afses. Men då vederbörande

låntagare först med sjette året, från det någon del af beviljadt lån

lyftats, äro pligtiga att börja lånets amortering, hvilken, såsom ofvan

nämnts, sker med en annuitet af allenast åtta procent, hvaraf såsom

ränta afräknas 4*/2 procent å oguldna lånebeloppet, lärer under år 1889

och de närmast derpå följande åren endast jemförelsevis mindre belopp

blifva för ny utlåning tillgängliga. I händelse således icke medel till

fonden anvisas utöfver hvad Riksdagen år 1883 beviljat, måste följaktligen

utlåningen från fonden från och med år 1889 högst betydligt inskränkas.

Så vida fonden skall kunna under de närmaste åren i afsevärd

mån fylla sitt ändamål, är det således nödigt, att medel till fonden

ytterligare anvisas. Angående beloppet af dessa medel och terminerna

för deras utgående instämmer jag med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

till hvars framställning jag således tillstyrker nådigt bifall.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

Jag anhåller härefter att få öfvergå till frågan om förändringar

i eller tillägg till de nn gällande vilkoren för erhållande af lån från

ifrågavarande fond.

Uti punkten F mom. 5 af nådiga kungörelsen den 28 september

1883 föreskrifves, att för fullgörande af det kontrakt, som skall af vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen afslutas med den, hvilken mot åtnjutande

af statslån åtager sig ett odlingsföretag, äfvensom för de lyftade statsmedlens

återbäring, i händelse mot kontraktet brytes, skall ställas sådan

säkerhet, som af väg- och vattenbyggnadsstyrelseii godkännes. Tillika

stadgas uti mom. 8 af samma punkt, att innan någon del af beviljadt

lån utbetalas, skall hos statskontoret företes, bland annat, dels eu till

statskontoret eller ordres stäld, af nämnda kontor godkänd skuldförbindelse,

som skall innefatta vederbörandes åtagande att för lånets betalning

ansvara, intill dess lånet, jemlikt nådiga kungörelserna den 13

juni 1845 och den 9 november 1848 blifvit fördeladt på de hemman,

hvilka för återbetalningen skola ansvara, och fördelningen vunnit laga

kraft samt uti jordeboken på föreskrifvet sätt antecknats, dels ock af

statskontoret godkänd borgen eller säkerhetshandling för den afgifna

skuldförbindelsens uppfyllande. Landtbruksakademiens förvaltningskomité

har hemstält, att den åberopade föreskriften i mom. 5 måtte

upphäfvas, enär den dels vore mindre nödig, då staten i hvarje fall

egde full säkerhet för lånebeloppet uti den borgen, som enligt mom. 8

skulle till statskontoret aflemnas, dels ock medförde omgång och olägenhet

för låntagande; och äfven väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har

ansett föreskriften kunna utan någon olägenhet borttagas. Jemväl

statskontoret har såsom sin åsigt uttalat, att den i mom. 5 omförmälda

säkerhet kunde, med afseende derå att den i mom. 10 stadgade påföljd

för brytande af det ingångna kontraktet funnes intagen i formuläret

för de skuldförbindelser, som för lånens utbekommande skulle aflemnas,

utan afsevärd olägenhet undvaras, helst de personer, hvilka iklädde sig

förbindelsen att ansvara för kontraktets fullgörande, i de flesta fall vore

desamma, som å skuldförbindelsen tecknade borgen. På de skäl, som

af myndigheterna åberopats, förordar äfven jag att ifrågavarande bestämmelse

må borttagas.

Statskontoret har vidare erinrat, att då det ej sällan inträffade,

att laga kraft egande beslut rörande ett låns fördelning på jorden först

efter längre tids förlopp kunde erhållas, och statens säkerhet för lånens

återbetalning kunde under tiden i väsentlig mån förminskas, utan att

enligt nu gällande stadganden låntagare vore skyldig anskaffa annan

säkerhet eller att i annat fall än i punkten F mom. 10 af kungörelsen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 20.

den 28 september 1883 sägs, på en gång inbetala det uppburna lånebeloppet,

det vore nödvändigt att ett stadgande om skyldighet för låntagare

att, der så påfordrades, aflemna ny säkerhet inrycktes i de skuldförbindelser,

som borde för lånet utfärdas, samt att äfventyr för försummelse

att aflemna säkerhet eller erlägga annuiteterna bestämdes;

och har statskontoret till följd deraf hemstält att för låntagare måtte

stadgas skyldighet att, derest innan laga kraft egande beslut om lånets

fördelning på jorden erhållits, statskontoret skulle anse den stälda säkerheten

ej nöjaktig, inom viss tid, som af statskontoret bestämdes,

aflemna säkerhet, som kunde af statskontoret godkännas, vid samma

äfventyr i händelse af försummelse häraf eller uraktlåtenhet att i behörig

tid erlägga de bestämda annuiteterna, som för afvikelse från

arbetsplanen och dröjsmål med arbetets fullgörande vore stadgad i nyssnämnda

mom. 10. Äfven till denna statskontorets hemställan anser jag

mig böra tillstyrka nådigt bifall.

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Kronobergs län har i

sitt yttrande, bland annat, föreslagit nedsättning af räntan å de lån, som

från fonden beviljas, från fyra och en half till fyra procent. Med afseende

härå har statskontoret erinrat, att den ränta, som riksgäldskontoret

beräknar för derifrån lemnade försträckningar till fonden, uppgår

till fyra procent och att de tillgångar, som dessutom inflyta till fonden,

eller annuiteterna å äldre odlingslån jemväl synas böra lemna en ränteinkomst,

ej understigande fyra procent. Då vederbörande fortfarande

liksom hittills torde komma att få åtnjuta den lörmånen, att ränta å

odlingslån icke behöfver erläggas under de fem första åren från lånets

första lyftningsdag, utan räntan å de lyftade beloppen vid de fem årens

slut lägges till den beviljade lånesumman, och då det icke kunde undvikas,

att oförräntade behållningar innestode, har statskontoret ansett

att fonden bör erhålla något högre ränta, än den fonden sjelf hade att

erlägga, och på denna grund funnit sig icke kunna understödja

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes ifrågavarande framställning.

På de skäl statskontoret anfört och då fullmägtige i riksgäldskontoret

i sitt yttrande upplyst, att ehuru fullmägtige visserligen varit i tillfälle

att mot obligationer, löpande med 3,6 procent ränta, upplåna medel för

fonden till en effektiv ränta af 33/i procent, anledning likväl, med hänsyn

till vissa af fullmägtige uppgifna förhållanden, för närvarande saknades

att antaga, att räntan å de medel, som af riksgäldskontoret till

fonden utbetalades, kunde sättas lägre än fyra procent, anser jag någon

nedsättning af räntefoten å de lån, som från fonden utlemnas, icke nu

böra ifrågakomma.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nå/l. Proposition N:o 20.

Deremot tillstyrker jag, lika med statskontoret, Eders Kongl. Maj:ts

belallningshafvandes i Örebro län hemställan, att den nedsättning af

räntan å odlingslånen till fyra och en half procent, som skett genom

nådiga kungörelsen den 19 maj 1885, måtte komma låntagaren till godo

äfven i det fall, att han på grund af afvikelse från kontraktet blefve

förbunden att på eu gång återbära hela lånebeloppet, i hvilket fall han

enligt nu gällande bestämmelser är liksom före nyssnämnda räntenedsättning

skyldig att erlägga fem procent ränta.»

Sedan departementschefen vidare redogjort för hvad i öfrigt blifvit

af de i ärendet hörda myndigheter anfördt och hvilket departementschefen

icke ansåg böra föranleda någon förändring i hvad för närvarande

finnes stadgadt, anmälde departementschefen att lian, under

förutsättning att hvad af honom blifvit yttraat och hemstäldt vunne

nådigt godkännande, uppsatt förslag till den proposition i ämnet, som

borde till Riksdagen afl åtas, hvilket förslag nu jemväl af departementschefen

upplästes.

Hvad departementschefen sålunda tillstyrkt, deruti

statsrådets öfrige ledamöter instämde, behagade

Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla samt

befalde att nådig proposition i enlighet med berörda,

vid detta protokoll fogade förslag skulle till Riksdagen

aflåtas.

Ex protocollo

J. Mdjer.

Bih. till Éiksd. Prof, 1888. 1 Sami. 1 Afä. 9 Haft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.