Sök i Ratio Lex

Angående förändring till bestämda belopp af vissa ersättningar för indragna tiondeanslag m. m

10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1888:27, Angående förändring till bestämda belopp af vissa ersättningar för indragna tiondeanslag m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majits Nåd. Proposition N:o 27.

1

N:o T.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående förändring

till bestämda belopp af vissa ersättningar för

indragna tiondeanslag m. m.; gifven Stockholms slott den

31 december 1837.

I underdånigt utlåtande angående förändring i de till vissa verk eller

inrättningar in. in. utgående ersättningar för indragna ränte- och tiondeanslag

har statskontoret, bland annat, hemstält, att ersättningar, hvilka

efter medelmarkegångspris jemte forsellön utgå från det å riksstatens åttonde

hufvudtitel under anslaget kleresistaten uppförda anslag med rubrik:

»indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag: ersättningar» samt

utgöra vederlag för sedan äldre tider beviljade tiondeanslag till understöd

åt fattiga prestenkor inom Upsala, Linköpings, Skara, Strengnäs, Vesterås,

Vexiö, Göteborgs, Kalmar, Karlstads och Hernösands stift, må utbytas mot

bestämda årliga belopp, samt att enahanda åtgärd ma vidtagas med ersättning

för indraget tiondeanslag till Veckholms hospital, hvilken ersättning

utgår från det ä nämnda hufvudtitel under anslaget lasaretts underhåll

uppförda förslagsanslag med nvssberörda rubrik.

Efter det vederbörande häröfver afgifvit infordrade underdåniga utlåtanden,

vill Kongl. Maj:t, under åberopande af hvad bilagda protokoll

öfver ecklesiastikärenden innehåller, härmed föreslå Riksdagen

dels, under förutsättning af kyrkomötets bifall,

1) att de efter medelmarkegångspris jemte forsellön hittills utgående

ersättningar för till fattiga prestenkor anslagen tionde utbytas från och

med år 1889 mot ett årligt belopp af sammanlagdt 9,813 kronor, att mellan

ofvannämnda stift på i statsrådsprotokollet angifvet sätt fördelas; samt

Bill. till Riksd. Prof.. 1888. 1 Sami. 1 Afl!. 12 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konc/1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 27.

2) att den, likaledes efter nyssnämnda grund, till Veckholms kyrka

och hospital samt till aflöning åt en syssloman vid hospitalet nu utgående

ersättning för indragna 530 kubikfot 9,74 kannor tiondespanmål, hälften

råg och hälften korn, från och med år 1889 utbytes mot ett årligt belopp

af 1,072 kronor 57 öre;

dels och att den ersättning för indragna 88 kubikfot 2 kannor tiondespanmål,

som för närvarande tillkommer Veckholms församling och användes

till församlingens folkskoleväsende, må från riksstaten uteslutas.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kong!. Maj:t förblifver Riksdagen med all kong!,

nåd och ynnest städse välbevågen.

0 8 C A R.

C. G. Hammarskjöld.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 27.

3

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31

december 1887.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Themptander,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvärd,

Statsråden: Lovén,

vox Steyern,

friherre von Otter,

Hammarskjöld,

von Krusenstjerna,

friherre Tamm,

friherre Peyron.

Departementschefen, statsrådet Hammarskjöld, anförde slutligen:

»I det af statskontoret, på nådig befallning, med anledning af eu af

Riksdagen år 1876 till Eders Kongl. Maj:t aflåten skrifvelse, den 31 december

1883 afgifna underdåniga utlåtande angående förändring i de till

vissa verk eller inrättningar in. in. utgående ersättningar för indragna

rånte- och tiondeanslag har statskontoret anmält, bland annat, att inom

samtliga stift i riket, med undantag af Lunds och Visby, utginge ersättningar

för sedan äldre tider beviljade tiondeanslag till understöd åt fattiga

prestenkor, vid hvilka anslag vederbörande på grund af presterskapets privilegier

varit bibehållna, samt att dessa ersättningar utbetalades från det

under kleresistaten uppförda anslag med rubrik: »indelning och dermed

jemförlig anvisning, på förslag: ersättningar.» Med afseende å de förändrade

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 21.

förhållanden, som inträda sedan eu särskild presterskapets enke- och pupillkassa

blifvit, bildad, ansåg dock statskontoret sig böra hemställa, huru vida

icke skäl vore för handen att, för så vidt medgifvande dertill af vederbörande

presterliga myndigheter kunde komma att lemnas, statsverket blefve

befriadt från skyldighet att för dessa anslag, för Indika ersättning nu utginge

efter medelmarkegångspris jemte forsellön, utgifva ersättning efter

annan grund än stadgadt omsättningspris. Och har från statskontoret

meddelats följande uträkning å värdet af ifrågavarande tiondeanslag efter

1869 års omsättningspris jemte forsellön:

P c

rsedla r.

rorsellön.

--------1------------------

värde.

Kiisr.

Korn. | Hafre.

Upsala

stift

Stockholms

län

50

4 0

315j 0,0 2;

315

0,02[ — ! —

1,389

16

Strengnas

clio

Södermanlands

))

20

!5S

128 6,07

128

6,0 7 — ! ■—

545

30

Linköpings

d:o

Östergötlands

»

28

38

118: 2,6 5

236

5,30! —

739

1 5

Vexiö

fl: 0

Kronobergs

))

26

; a 6

165 3,7 5

165

3,7 5 ! — | -—

747

5 0

J Kalmar

(1:0

d:o

)>

20

Öl

1251 0,4 2

125

0,4 2 — ! —

565

1 9

j Göteborgs

(1:0

Elfsborgs

))

7

:42

30 8,9 9

61

7,97

198

37

! eko

d:o

Skaraborgs

»

13

6 1

561 7 —j

56

7 —1 — 1 —

249

48

Skara

(1:0

Skaraborgs

))

33

8 9

211 8,1 ii

211

8,n — ! —

915

02

Karlstads

(1:0

Vermlands

»

44

7 9

52 1,5 8 j

72

4,34! 580 ! 3,86

1,009

6 9

Vesterås

(1:0

Vestra anlands

))

o o

oo

! 3 4

208 3,9 7

208

3,9 7; — —

889

8 5

j Hernösands

(1:0

Vesternorrlands

»

44

I ('')

119 7,35

432

2,15

1,215

1 il

Summa

323

04

1,531 9,:n 2

,013

9, in 580 3,8 6

8,463

82!

Öfver statskontorets omförmäkla förslag hafva domkapitlen i nyssnämnda

tio stift, efter nådig remiss, infordrat yttranden af stiftens presterskap,

hvarefter domkapitlen, med öfverlemnande af de yttranden, som till

dem inkommit, afgifvit egna underdåniga utlåtanden.

Af de sålunda afgifna yttrandena inhemta», att bland presterskapet

det öfvervägande flertalet uttalat sig mot statskontorets förslag, och att

detsamma jemväl blifvit afstyrkt af de i ärendet hörda domkapitlen, utom

domkapitlet i Karlstad.

Såsom skäl mot förslagets antagande har hufvudsakligen anförts: att

det årliga medelmarkegångspriset betydligt öfverstege 1869 års omsättningspris

och till följd af det alltjemt fallande penningevärdet sannolikt komme

att framdeles i ännu högre grad göra det; att åtagandet af särskild »enkehjelp»

inom stiften skett under förutsättning från presterskapets sida, att

ifrågavarande tiondeanslag utginge med oförändradt belopp; att de enkor,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 27. 5

hvilka komma i åtnjutande af nämnda anslag och hjelp, icke haft eller

korande att få någon fördel af presterskapets enke- och pupillkassa, enär

deras män, som allidit före bildandet af berörda kassa, icke kunnat blifva

delegare i densamma, till följd hvaraf förslaget i alla händelser för närvarande

vore för tidigt väckt; samt att de af statskontoret antydda förändrade

förhållanden, som inträda sedan nämnda kassa blifvif bildad, icke

borde åberopas till stöd för förändringen, emedan dels denna kassa kommit

till stånd genom uppoffringar och tillskott af presterskapet sjelft, med endast

ringa bidrag af staten, och det derför vore obilligt, att staten skulle,

såsom genom förändringen med säkerhet kunde antagas skola inträffa,

skörda vinst på de fattiga prestenkornas bekostnad, dels äfven i framtiden,

trots kassans inrättande, inom de särskilda stiften alltjemt komme att finnas

hjelpbehöfvande, för hvilka tiondeanslaget, oförminskadt, vore val behöflig!.,

då understöden från kassan aldrig blefve tillräckliga ens för det oundgängligaste

behofvet. Slutligen har framhållits, att de nu enligt årligt medelmarkegångspris

utgående anslagen för ifrågavarande ändamål äro betryggade

genom presterskapets privilegier och följaktligen icke lagligen kunna

förminskas utan kyrkomötets samtycke.

A andra sidan hafva emellertid skäl andragits äfven för statskontorets

förslag, hvilka skäl hufvudsakligen varit följande, nemligen: att genom den

ifrågasatta förändringen någon synnerlig minskning i anslagets belopp.icke

syntes vara att befara, hvaremot en förenkling i statens räkenskaper obestridligen

skulle åstadkommas; att om några årtionden inga prestenkor

skulle finnas qvarlefvande, hvilka icke hade rätt till pension från presterskapets

enke- och pupillkassa; samt att genom förändringen skulle vinnas

den fördel, att, då anslaget blefve eu gång för alla till beloppet bestämdt,

vederbörande inom stiften för framtiden visste, huru stor summa för hvarje

år kunde af dem uti ifrågavarande hänseende påräknas.

Domkapitlen i Skara, Strengnäs och Vexiö, hvilka, enligt hvad ofvan

blifvit nämndt, afstyrkt bifall till statskontorets förslag, hafva likväl hemstält,

huru vida icke ersättning för tiondeanslagen skulle kunna bestämmas

att utgå efter medium af de sista tio årens medelmarkegångspris jemte

forsellön.

Dessa ersättningar, beräknade efter medium af 1877—1886 årens

medelmarkegångspris jemte forsellön, utgöra, enligt en från statskontoret

meddelad uppgift, inom:

Upsala

stift ..........

.......... 1,49!)

kr.

72

öre

Strengnäs

)) ...........

.......... 622

))

98

))

Linköpings

» ...........

......... 887

))

81

))

Vexiö

))

......... 877

))

81

))

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 27.

Kalmar

stift ...

................. 666

kr.

73

öre

Göteborgs

))

.................. 528

))

64

))

Skara

))

................. 1,060

))

75

))

Karlstads

))

................. 1,200

))

63

))

V ester äs

))

................. 992

))

80

))

Hernösands

))

................. 1,478

))

12

))

Summa 9,812

kr.

99

öre.

1 enlighet med hvad jag förut i likartade fall inför Eders Kong].

Maj:t uttalat, anser jag, att utbyte af ifrågavarande indelningsersättningar

mot bestämdt årligt belopp bör ega rum såsom ledande till åsyftad enkelhet

och reda i räkenskaperna. Likaledes har jag tillförene, hvad angår grunden

för beräkning af sådant ersättningsbelopp, erinrat, att till karakteren

af utbytet hör att vederlaget, d. v. s. det fixa beloppet, motsvarar årliga

värdet af indelningsersättningen vid den tid, då utbytet sker, derest ej

vederbörande ersättningstagare förklarat sig åtnöjas med lösen, beräknad efter

1869 års omsättningspris eller annat lägre belopp. Med tillämpning af

dessa- grundsatser bär ock, på min föredragning, Eders Kongl. Maj:t föreslagit

Riksdagen utbyte af indelningsersättningar till Tryserums församling,

Vrigstads hospital in. fl. Dessa framställningar hafva jemväl blifvit af

Riksdagen bifallna.

I)å i förevarande fråga domkapitlen nästan enstämmigt yttrat sig

emot tiondeanslagens förvandling efter 1869 års omsättningspris, bör, enligt

min mening, detsamma ej heller beträffande'' dessa anslag tillämpas.

På, sätt under ärendets behandling blifvit erinradt, äro dessa tiondeanslag

af privilegiinatur, hvadan någon förändring i desamma icke kan

ske utan bifall af allmänt kyrkomöte. Detta kommer att under år 1888

sammanträda. Men då riksstaten för år 1889 sannolikt blifver uppgjord

före kyrkomötets början, och det ej är lämpligt att beträffande dessa, från

statsverkets synpunkt obetydliga anslag göra i riksstaten alternativa uppställningar,

beroende deraf huru vida kyrkomötet samtycker till förändringen

(iller ej, synes det lämpligast att, äfven om förändringen vinner samtlige

vederbörandes bifall, det fixa belopp, som för år 1889 bör utgå, anvisas

af samma förslagsanslag, från hvilket de årligen vexlande indelningsersättn

in garna utbetalas. Något hinder härför torde ej förefinnas.

1 sammanhang härmed tillåter jag mig att inför Eders Kongl. Maj:t

anmäla ett liknande ärende.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 27. 7

Enligt hvad statskontoret i sitt omförmälda utlåtande meddelat utgår

från det under titeln lasaretts underhäll uppförda anslag med rubrik »Indelning

och dermed jemförlig anvisning, på förslag: ersättningar» efter årligt

medelmarkegångspris jemte forsellön ersättning till Veckholms hospital

för indraget tiondeanslag. Såsom en vid statskontorets utlåtande fogad bilaga

angifver, är tiondeanslaget på följande sätt specificeradt:

1

1

1 Forsellön.

V e

r s e d 1

a r.

Ersättningen har

K å g.

Korn.

Värde enligt

1869 års om- sättningspris.

utgjort för ar

1882 enligt

räkenskaperna.

Veckholms hospital i 49 (53

309 5,8 7 0

309 5.870

f

1,250 (73

1,461 12 51

Egentligen är Veckholms hospital en fattiginrättning för Veckholms

pastorat och lyder under en särskild, af pastoratets invånare vid gemensam

kommunalstämma utsedd hospitalsförvaltning, som står under Upsala domkapitels

öfverinseende. Rörande detta tiondeanslags tillkomst inhemta* af

handlingarna följande:

. Genom donationsbref år 1653 skänkte riksdrotset grefve Magnus

Gabriel De la Gardin, till \ eckholms kyrka och församling två frälsegods i

friherreskapet Ekholmen, nemligen Tomta, ett hälft mantal, och Sundby,

ett hälft mantal, hvarjemte han förordnade: att från Ekholmen skulle årligen

utgå 100 tunnor (630 kubikfot), hälften råg och hälften korn, så

länge friherreskapet förblefve inom hans familj; att den ene af dåvarande

kapellanerna och hans efterträdare skulle besitta hemmanet Tomta samt

den andre kapellani! och hans efterträdare innehafva hemmanet Sundbv

äfvensom af ofvannämda 100 tunnor årligen erhålla 16 tunnor mot skyldighet

att, jemte gudstjenstens förrättande, förestå Veckholms socknehospital

som skulle med det första upprättas och endast afse Veckholms pastorats

husfattige; att till de fattiges uppehälle i hospitalet skulle gifvas 60

tunnor spanmål; att eu barnskola jemväl i församlingen borde inrättas och

der anställas »en sådan pedagogi!!», som förstår musicam och kan brukas

till att spela pa orgorna uti kyrkan», då gudstjenst förrättades, mot erhållande

åt 14 tunnor spanmål; samt att öfriga io tunnor spanmål skulle

»besparas till orgor nas reparation, nödtorftiga kyrkones böckers inköpande

samt andre slike pios usus». '' r

Efter det friherreskapet Ekholmen blifvit indraget till kronan, har

pa grund af kongl. brefven den 26 november 1681 och den 28 april 1682

ifrågavarande anslag utgått af kronans tionde inom de socknar, hvaraf

V eckholms pastorat bestod, till dess detsamma på grund af nådiga förord
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. M.aj:ts Nåd. Proposition N:o 27.

ningen den 23 juli 1869 indragits till statsverket, hvarefter Veckholms

hospital uppburit ersättning för den sålunda indragna kronotionde^ Åt

anslaget har emellertid, jemlikt kammarkollegii beslut den 9 augusti 1877.

från förteckningen öfver de inom Upsala län indragna rånte- och tiondelanslag

uteslutits 10 kubikfot 8,20 kannor spanmål, utgörande på hospitalshemmanet

Tomta belöpande tionde, hvilken tiondederemot, såsom hospitalet

anordnad, upptagits i jordebok och räkenskaper.

Då tionden numera inginge till statsverket efter beräkning af det i

förordningen den 23 juli 1869 stadgade medelvärde, samt statsverket icke

syntes höra vidkännas skyldighet att efter en annan grund tillhandahålla

ifrågavarande fattigvårdsinrättning godtgörelse för det anslag åt samma

tionde, inrättningen förut åtnjutit, hemstälde statskontoret i ofvannämnda

utlåtande om utbyte af berörda ersättning mot bestämdt årligt anslag, till

beloppet beräknadt efter nyssnämnda medelvärde.

öfver detta statskontorets förslag hördes dels hospitalsförvaltningen,

som förklarade sig ej hafva något deremot att erinra, dels Veckholms församling,

som godkände förslaget, dels kyrkoherden i Veckholms pastorat,

hvilken jemväl tillstyrkte bifall, dels ock domkapitlet i Upsala, som deremot

under åberopande af presterskapets privilegier, liv fika tillförsäkrade

innehafvare berörda donation utan afkortning, afstyrkte förändringen.

Tillika upplystes af kyrkoherden angående fördelningen af ifrågavarande

anslag, att till hospitalssyssloman — till hvilken befattning numera, efter

den ene komministerns öfverflyttande till Kungs-Husby till pastoratet hörande

församling, komministern i Veckholms församling ansåges sjelfskrifven

— utginge 16 tunnor, till hospitalet 60 tunnor, till orgelverket (kyrkokassa^

10 tunnor samt till skolläraren (skolkassan) 14 tunnor. Jemväl

meddelades af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Upsala län, att.

enligt hvad vederbörande upplyst, lösen för sistnämnda 14 tunnor spanmål

användes till bestridande af kostnaderna för \ eckholms församlings folkskoleväsende

i allmänhet.

Statskontoret, som lemnats tillfälle att i ärendet ånyo sig yttra, har

af hvad domkapitlet i Upsala anfört icke funnit skäl att frånträda sitt

förevarande förslag, i hvad det afser den del af anslaget, som utgår till

kyrkan och hospitalet samt till aflöning åt hospitalssysslomannen. Vidkommande

åter lösen för de 14 tunnor spanmål, som utgå till skolläraren

(skolkassan), anförde statskontoret, att, dä Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

upplyst, att denna lösen användes till bestridande af kostnaderna

för församlingens folkskoleväsende i allmänhet, samt Veckholms församling,

i likhet med rikets öfriga församlingar, åtnjöte statsbidrag af för sådant

ändamål å åttonde hufvudtiteln särskilt anvisade medel till lönetillskott

åt lärare vid folkskolor och småskolor, hvilket bidrag under år 1885 till

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kong!* Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.

9

Veckholms församling utgått med 716 kronor 67 öre, ansåge statskontoret

omförmälda lösen för 14 tunnor kronotiondespanmål icke vidare böra bibehållas.

Statskontoret hemstälde derför, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

förordna, dels att den till Veckholms hospital och till orgelverkets underhåll

efter tioårigt medelmarkegångspris utgående ersättning för indragna

530 kubikfot 9,74 kannor kronotiondespanmål hädanefter skall af statsverket

godtgöras efter det i förordningen den 23 juli 1869 stadgade medelvärde,

eller årligen med 1,072 kronor 57 öre, dels att den ersättning för indragna

14 tunnor, eller 88 kubikfot 2 kannor, enahanda slags spanmål, som för

närvarande tillkommer Veckholms församling och användes till församlingens

folkskoleväsende i allmänhet, ej vidare skall utgå.

Öfver omförmälda förslag har komministern i Veckholms församling,

i egenskap af syssloman vid Veckholms hospital, afgifvit yttrande och dervid

förklarat sig för sin del icke hafva något att anmärka mot förslaget.

Veckholms församling och domkapitlet i hopsala, från Indika ånyo infordrats

- yttranden i anledning af det ifrågasatta upphörandet af den till församlingens

skolväsende utgående ersättningen för indraget spanmålsanslag,

hafva å sin sida bestridt upphörandet af nämnda ersättning.

Likartade ersättningar för tiondeanslag, fordom anvisade församlingar

till befrämjande af deras skolväsende, hafva, på det af statskontoret antydda

skäl, blifvit, i följd af Eders Kongl. Maj:ts framställning till senaste

Riksdag, afbörda ur riksstaten. Och någon särskild anledning liar ej förekommit

till bibehållande af anslaget i denna del till Veckholms församlings

skolväsende. Jag anser derför, att ersättning för berörda 14 tunnor, eller

88 kubikfot 2 kannor, kronotiondespanmål icke vidare bör utgå; och finner

jag på de grunder, jag förut angifvit, ersättningen för af anslaget återstående

530 kubikfot 9,74 kannor spanmål böra utbytas mot det af statskontoret

föreslagna och af vederbörande medgifna bestämda årliga anslag

af 1,072 kronor 57 öre.

1 nämnda belopp ingår emellertid äfven ersättning för det kyrkokassan

tillfallna tiondeanslag, och lärer, då kyrkans rätt häraf beröres,

förändring i denna del ej kunna ske utan samtycke af kyrkomötet. Oberoende

häraf skulle förändringen i öfrig! visserligen kunna med Riksdagens

bifall genomföras. Men någon nämnvärd förenkling i räkenskaperna torde

ej eg a rum, så vida icke jemväl ersättningen till kyrkokassa!) fixeras. Af

sådan anledning synes mig förändringen ej böra ske, derest kyrkomötets

bifall skulle uteblifva.

1 öfverensstämmelse med hvad jag ofvan yttrat, bör ersättningen

för år 1889, äfven om beloppet fixeras, utgå från samma förslagsanslag,

hvarifrån indelningsersättningen nu betalas.

Bih. till Rilesd. Prof. 1888. 1 Sami. 1 Afd. 12 Höft.

O

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 27.

Under åberopande af hvad jag i båda omförmälda ärenden anfört

hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen,

dels, under förutsättning af kyrkomötets bifall,

1) att de efter medelmarkegångspris jemte forsellön hittills utgående

ersättningar för till fattiga prestenkor anslagen tionde utbytas från och

med år 1889 mot ett årligt belopp af sammanlagdt 9,818 kronor att mellan

olika stift på ofvan angifna sätt fördelas; samt

2) att den, likaledes efter nyssnämnda grund, till Veckholms kyrka

och hospital samt till aflöning åt en syssloman vid hospitalet nu utgående

ersättning för indragna 530 kubikfot 9,74 kannor tiondespanmål, hälften

råg och hälften korn, från och med år 1889 utbytes mot ett årligt belopp

af 1,072 kronor 57 öre;

dels ock att den ersättning för indragna 88 kubikfot 2 kannor tiondespanmål,

som för närvarande tillkommer Veckholms församling och användes

till församlingens folkskoleväsende, må från riksstaten uteslutas.»

På tillstyrkan af statsrådets öfrige ledamöter täcktes

Hans Maj:t Konungen gilla hvad departementschefen

sålunda hemstält; och skulle proposition till Riksdagen

aflåtas med den lydelse, bilagan K vid detta protokoll

utvisar.

Ex protocollo

A. von Krusenstjerna.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1888:64 Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af Utgifterna under riks statens åttonde hufvudtitel, innefattande anslagen till kongl. ecklesiastikdepartementet s. 1 i texten