Sök i Ratio Lex

Angående stambanans genom öfre Norrland sträckning mellan Skorped och Vännäs

1888-02-15 · 19 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 16 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1888:29, Angående stambanans genom öfre Norrland sträckning mellan Skorped och Vännäs

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

i

N:o 29.

Kongl. May.ts nådiga proposition till Riksdagen angående stambanans

genom öfre Norrland sträckning mellan Skorped

och Vännäs; gifven Stockholms Slott den 15 februari

1888.

Under åberopande af bifogade utdrag af protokoll öfver civilärenden

för denna dag vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen besluta, att

stambanan genom öfre Norrland skall mellan Skorped i Vesternorrlands

län och Vännäs i Vesterbottens län framdragas öfver Anundsjö, Björna,

Trehörningsjö och Nyåker, med rätt för Kongl. Maj:t att närmare bestämma

de orter, banan skall genomgå.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

E. von Krusenstjerna.

Bill. till Riksd. Prot. 1888. 1 Sami. i A/d. 13 Käft.

i

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 29.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans May.t

Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 15 februari

1888.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern friherre Bildt,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvård,

Statsråden: Lovén,

friherre von Otter,

von Krusenstjerna,

Wennerberg,

Bergström,

friherre Palmstierna,

friherre von Essen och

Lönegren.

l:o.

Departementschefen statsrådet von Krusenstjerna anförde:

»Den af Eders Kongl. Maj:t till 1886 års riksdag gjorda framställning

angående anläggandet af en stambana genom öfre Norrland

blek af Riksdagen på det sätt bifallen, att Riksdagen beslöt, att en

stambana af samma spårvidd och med samma öfverbyggnad som de

öfriga stambanorna genom Norrland, men med iakttagande af vissa

förenklingar i byggnadssättet skulle anläggas från Sollefteå eller lämplig

punkt i dess närhet öfver Skorped till Vännäs, med rätt för Eders

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Kongl. Maj:t att närmare förordna om de orter å linien mellan banans

utgångspunkt och Skorped, hvilka jernvägen borde genomgå, samt

under vilkor i öfrigt, att förslag till jernvägens sträckning mellan

Skorped och Vännäs blefve. för eu kommande riksdag framlagdt, och

att landsting, kommuner eller enskilde antingen kostnadsfritt för staten

afstode all för anläggningen erforderlig mark eller ock lemnade staten

ersättning för den kostnad, förvärfvandet af full dispositions- och

eganderätt till sådan mark kunde medföra.

Genom nådigt, bref den 7 mars 1887 bestämde Eders Kongl. Maj:t

Långsele station å Rräcke—Sollefteåbanan till utgångspunkt för den

ifrågavarande stambanan och faststälde densammas sträckning derifrån

till Skorped. Arbetena å den sålunda faststälda linien påbörjades genast

derefter och fortgå så, att innan detta års utgång hela linien fram

till Skorped torde vara färdigterasserad och till större delen skenlagd.

Vid de jernvägsundersökningar, som, enligt hvad jag till statsrådsprotokollet

den 29 januari 1886 i underdånighet anmälde, föregått

Eders Kongl. Maj:ts ofvan berörda framställning till samma års riksdag,

hade å eu del af sträckan mellan Skorped och Vännäs alternativa

linier utstakats, nemligen en inre, den s. k. Björnalinien, och en yttre,

den s. k. Gideålinien. Enligt dessa undersökningar skulle Björnalinien

blifva 27 kilometer längre och i anläggningskostnad omkring 1,300,000

kronor dyrare än Gideålinien. Uti mitt yttrande till nyssnämnda statsrådsprotokoll

uttalade jag emellertid den uppfattningen, att det närmare

bestämmandet af rigtningen borde, på sätt vid andra stambanor

egt rum, förbehållas Eders Kongl. Maj:ts närmare afgörande, sedan de

fullständiga detaljundersökningar, hvilka måste föregå banans definitiva

utstakning på marken, hunnit verkställas. Några sådana undersökningar

hade då icke skett, emedan desamma, såsom förenade med ganska

betydliga kostnader, icke bort vidtagas förr än afgjordt, vore, att banan

komme till stånd. Men under sistlidna år hafva noggranna och

detaljerade undersökningar egt rum, afseende att dels närmare undersöka

och jemföra de förut uppgångna alternativa liniernas företräden

sinsemellan i tekniska och ekonomiska hänseenden, dels ock tillse, om

och hvilka förbättringar kunde och borde åstadkommas uti de förut

undersökta jernvägslinierna emellan Skorped och Vännäs i deras helhet.

Sedan derefter väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uti skrifvelse den 20

december 1887 afgifvit redogörelse härför och förslag till banans sträckning

mellan Skorped och Vännäs, samt ej mindre Eders Kongl. Maj:ts

befallningshafvande i Vesternorrlands och Vesterbotfens län än äfven

chefen för generalstaben uti ärendet sig yttrat, torde jag nu få inför

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 29.

Eders Kong!. Maj:t i underdånighet anmäla denna fråga, så att nådig

proposition derom må kunna till nu församlade Riksdag aflåtas.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har uti sin ofvan berörda skrifvelse

hufvudsakligen anfört följande:

De under sistlidna år verkstälda utstakningarna hade alltigenom

blifvit utförda i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts förslag och Riksdagens

beslut, att banan genom öfre Norrland skulle anläggas med

iakttagande af vissa förenklingar i byggnadssättet. Dessa förenklingar

hade i väsentligaste mån åstadkommits derigenom: att, då man förut

vid stambanans utstakning sökt undvika ett samtidigt användande af

tillåtna skarpaste lutningar och krökningsradier, detta icke vid de nu

skedda undersökningarne tillämpats, der man genom frångående af

denna princip kunnat erhålla några afsevärda besparingar i anläggningskostnaderna,

och vore minsta krökningsradien 300 meter och skarpaste

lutningen 1 : 62,5 eller 16 millimeter per meter; att, vid utläggning af

balanslinien, markens yta följts med begagnande af skarpa lutningar

öfverallt, der någon nämnvärd nedsättning i terrasseringskostnaden

kunnat derigenom vinnas; att inskränkningar blifvit iakttagna i afseende

å stationernas antal och beskaffenhet i det att, bland annat, stationer

blifvit beräknade att anläggas endast å de punkter, der för närvarande

någon trafik kunde vara att upphemta eller der större eller mindre i

ådalarne framgående vägar korsades och hvarifrån trafik kunde tillföras

banan; att vattenstationer icke alltid blifvit förlagda å trafikstationerna,

utan endast i de fall, då sådant kunnat ske utan dyrbarare vattenledningar

och pumpverk, hvarför ock eu del vattenstationer blifvit beräknade

att anläggas å platser utmed banan, der vatten utan svårighet

kunde erhållas, och med iakttagande af ett afstånd af högst 35 kilometer

från hvarandra eller närmaste trafikstation; att minskning i banvaktstugornas

antal egt rum, i det att endast tre sådana beräknats å

hvarje bansträcka om 10 kilometer; samt att för hela banlinien beräknats

endast enkel telegrafledning.

De förkortningar i vägens längd, Indika man vid undersökningarne

sökt åstadkomma, hade i anseende till terrängförhållandena och de i

allmänhet djupt nedskurna vattendragen stundom visat sig medföra

höga och dyrbara brobyggnader, Indika, hvad beträffade detaljkostnaderna,

visade en dyrbarare anläggning. Men detta system, att medelst

mera dyrbara brobyggnader öfvergå vattendragen för åstadkommande

af vägförkortning, hade icke tillämpats utom i de fall, då just derigenom

kunnat vinnas motsvarande och större besparingar i afseende

å anläggningskostnaden i dess helhet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 29.

Genom sistlidna års undersökningar, fänika omfattat dels bandelen

från Skorped till Yttersel dels ock två alternativa linier mellan Yttersel

och Vännäs, hade förstnämnda sträcka kunnat något förbättras, såsom

genom en fördelaktigare uppgång från Skorped till Mosjö äfvensom

genom förbättrad nedgång från Gensjö fäbodar till Anundsjö station.

Det erfordrades emellertid å denna handel fortfarande högst betydliga

sprängnings-, gräfnings- och fyllnadsarbeten, såväl vid nedgång till

och öfvergång af Ufsjön som vid uppgång derifrån till Gensjö fäbodar

och vidare öfver Tvärbäcksdalen till Anundsjö. A denna Sansträcka

mellan Skorped och Yttersel, hvilken hade en längd af 32,481 meter,

hade i afseende å lutnings- och krökningsförhållanden iakttagits: att

summan af höjningen och sänkningen vore 340 meter; att sammanräknade

längden af lutningar 1 : 62,5 vore 9,300 meter eller 28,6 procent

af hela längden; att lutningar mellan 1 : 62,5 och 1 : 100 förekomme

till en sammanräknad längd af 12,026 meter eller 37,i procent

af hela längden; att lutningar af 1 : 100 och deröfver förekomme till

en längd af 5,476 meter eller 16,8 procent af hela längden; att horizontal

bana funnes å sammanlagd! 5,679 meter eller 17,5 procent af hela

längden; att kurvor med 300 meters radie förekomme å sammanlagd!

1,546 meter eller 4,8 procent af hela längden; att kurvor med öfver 300

meters och till och med 500 meters radier förekomme å sammanlagdt

8,143 meter eller 25 procent af hela längden; samt att rak bana förekomme

till eu sammanräknad längd af 17,841 meter eller 54,9 procent

af hela längden. Anläggningskostnaden vore beräknad till 1,639,000 kronor

utan rörlig materiel samt till 1,801,500 kronor med dylik materiel.

Hvad vidare beträffar sträckningen mellan Yttersel och Vännäs,

hade för densamma, såsom förut blifvit nämndt, vid de föregående

preliminärundersökningarna två alternativa linier blifvit utstakade, nemligen

Björnalinien och Gideålinien. Den förra eller Björnalinien hade

utstakats från Yttersel i ostlig rigtning genom Gunnsjöåns dalgång till

Fors och derefter böjts i spetsig vinkel mot norr för att öfver Björna

uppgå till Trehörningsjö. Härifrån hade limon åter fått göra eu

högst betydande från hufvudrigtningen mellan Skorped och Vännäs afvikande

krökning vesterut och uppgått i Lögdeelfs dalgång till Johannisbo,

der den vändt i spetsig vinkel och nedgått på södra sidan

af den s. k. Ångermanbahlen samt följt Öreelfs dalgång till Agnäs.

För att derifrån kunna uppstiga och öfvergå den norr om detta vattendrag

belägna höjden, hade det varit nödigt draga linien i sydostlig rigtning

utmed Öreelf och att ingå i en i detta vattendrag utmynnande

bäckdal samt följa densamma till Hvitvattnet i nordlig rigtning. Från

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Hvitvattnet hade limen måst göra en betydligare böjning åt öster och

framfört-s öfver Brännland och Pengsjö till Vännäs.

Denna plan för jernvägsliniens framdragande vore på grund af

angifna betydliga vägkrökningar så ofördelaktig, att, då raka linien

mellan Yttersel och Vännäs vore 94 kilometer, nyssnämnda utstakning

uppginge i längd till öfver 155 kilometer eller 155,165 meter. Härtill

komme, att såväl kröknings- och lutningsförhållandena som anläggningskostnaderna

lemnade ett högst ofördelaktigt resultat.

I anledning häraf hade under sistlidna år gjorts försök att, i

stället för att från Yttersel och i Gunnsjöåns dalgång öfver Fors

uppgå till Björna, genom Utteråns dalgång uppstiga å vattendelaren.

Detta försök hade krönts med den framgång, att den nya linien, öfvergående

Björnsjön samt följande sjön Ledungens norra strand, kunde i

donna rigtning framkomma till den lågt belägna Björnadalen, hvarigenom

en vägförkortning af omkring 9 kilometer vunnits, utan att terasseringsarbetena

försvårades eller en högre öfvergång af vattendelaren

erfordrades. Emellan Björna och Trehörningsjö följde den nya linien

någorlunda den förut utstakade sträckningen öfver Mattarbodum och

Långvattnet till Trehörningsjö.

Sedan det från Trehörningsjön utgående vattendraget korsats, öfverginge

linien Lögdeelf i närheten af Vestansjö samt framginge vidare öfver

Vackerås och Grönnäs till Brattsbacka. Några större terrängsvårigheter

både icke lagt hinder i vägen för denna med hänseende till

hufvudrigtningen lämpliga sträckning, och å den nya linien hade betydligt

lägre öfvergångar af vattendelarne mellan Lögdeelf och Leduån

samt mellan detta vattendrag och Oreelf erhållits än å den gamla

linien, hvarjemte den väsentliga afvikning, som den gamla sträckningen

gjorde genom att uppgå till Johannisbo, kunnat undvikas. Som öfvergång

af Oreelfs djupt nedskurna vattendrag och dalgång vore förenad

med stora svårigheter och ej kunde verkställas utan att gifva linien

betydliga krökningar, vore från Brattsbacka till Vännäs två alternativa

sträckningar utstakade.

Af dessa luder hade den ena framdragits öfver Öreelf vid Agnäs för

att der kunna inkomma i den äldre öfver Agnäs utstakade linien; men

då densamma å sin sträckning härifrån till Vännäs gjorde en betydande

S-krökning, hade en linie försökts, som, utgående från Lågsjö, framdrogs

öfver Hvitvattnet och Pengforsen till Vännäs. Å denna sträckning

mötte emellertid ej allenast i uppstigningen från Agnäs till Lågsjö

utan ytterligare å nästan hela sträckningen till Umeelf svåra terränghinder,

hvarför linien, med en betydlig krökning mot norr, hade måst

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

7

framdragas till Braxele och sedan i långa och svåra lutningar nedgå

till och öfvergå Umeåelf vid Pengforsen samt vidare framdragas öfver

Norrmalm till Vännäs. Till följd af de ogynsamma terrängförhållandena

i denna linie, hvilka förorsakade en betydlig afvikning från hufvudrigtningen

och deraf uppkommande vägförlängning samt svåra och skarpa

krökningar, hade det. varit nödigt söka en annan öfvergång af samt

uppstigning från Oreelf å vattendelaren mellan detta vattendrag och

Hörneå.

Utgående från Brattsbacka hade linien derför följt Leduåns vattendrag

till Nyåker och nedginge derifrån till Oreelf för att efter öfvergång

af detta vattendrag uppstiga och nedom Tallbergs by framgå på

södra sluttningen af den mellan Hvitvattnet och Tallberg befintliga

höjden till Hörnsjö och Ostanbäck. Här korsades den äldre, år 1884

undersökta linien; och hade det lyckats att, med undvikande af liniens

böjning nedåt Pengsjö, kunna i fördelaktig rigtning framdraga den nya

linien öfver Nyland och Fagernäs samt derifrån fortsätta densamma

med öfvergång af Umeelf vid Nyby till Vännäs.

Med undantag af en för öfvergång af Oreelf nödig, särdeles högbrobyggnad

och betydande terrasseringsarbeten i de å båda sidor om

elfven uppgående långa lutningarna samt eu bergtunnel vid Tallbergom

150 meters längd vore terrängen i allmänhet fördelaktig för liniens

framdragande.

Genom Björnaliniens omstakning från Trehörningsjö till Vännäs

eller öfver Brattsbacka, Nyåker och Tallberg i stället för öfver Johannisbo,

Ägnäs, Hvitvattnet och Pengsjö hade vägens längd förkortats

med öfver 25 kilometer.

Vid jemförelse mellan de nu angifna alternativa sträckningarne å

linien från Brattsbacka till Vännäs visade sig linien öfver Nyåker hafva

följande företräden framför en dylik öfver Agnäs, nemligen: att vara

3,091 meter kortare; att hafva sammanräknad! 166 meter mindre höjningar

och sänkningar; att ega 2,355 meter mindre bansträcka i krökningar

om 300 å 400 meters radier; att vid Nyåker erbjuda lämpligare

läge för en station än vid Agnäs; samt att kräfva en till 182,000 kronor

beräknad mindre anläggningskostnad, i det att kostnaden för en linie

från Brattsbacka till Vännäs öfver Agnäs beräknats till 2,930,000 kronor

och öfver Nyåker till 2,748,000 kronor.

På grund af dessa företräden ansåge väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

liniens sträckning mellan Brattsbacka och Vännäs öfver Nyåker

och Tallberg vara att föredraga framför den öfver Agnäs.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 29.

Den s. k. Gidedlinien, hvilken jemväl blifvit under nästlidna år

ånyo undersökt, framgår, enligt hvad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

vidare anför, i nordostlig rigtning öfver Klingre, Fors fäbodar, Landsjö,

Sörgissjö till Gideåelfs utlopp ur Storsjön. Efter öfvergång af

detta vattendrag fortgår linien förbi Idundsjöarne till Flärke och uppstiger

utmed Grysjön till Aborrtjern samt inkommer sedermera i Vesterbottens

län för att derefter med en stor böjning vesterut nedgå till

och öfvergå Lögdeelf. På andra sidan detta djupt nedskurna vattendrag

uppstiger linien till Stafsjöholm och nedgår derefter med långa

och skarpa krökningar för att dragas öfver Leduån och sedan genomgå

trånga och brutna dalgångar förbi Djupsjö samt vid Torsböle öfvergå

Oreelf. Under gynsamma terrängförhållanden fortgår linien sedermera

förbi Gräsmyr och följer Pengsjöns vestra strand samt sammanfaller

vid Fagernäs med linien öfver Björna.

Genom de senaste undersökningarna hade å denna linie hvarken

åstadkommits någon väsentlig förändring i liniens sträckning eller

kröknings- och lutningsförhållandena i nämnvärd mån förbättrats; men

deremot hade terrasseringsarbetena blifvit betydligt förminskade.

I öfverensstämmelse med hvad ofvan blifvit anfördt om minskning

i stationernas antal, hade å linien Skorped—Vännäs beräknats anläggning

af endast följande stationer, nemligen:

A den gemensamma linien Skorped—Ytter sel:

vid Skorped och vid Anundsjö, 21 kilometer från Skorped, hvarjemte

i kostnadsförslaget upptagits en mötesplats vid Yttersel, hvilken, om och

när eu bibana till Örnsköldsvik komme till stånd, beräknats böra, såsom

lämpligaste utgångspunkten för denna bibana, utvidgas till fullständig

station.

A den s. k. Björnalinien:

vid Björna, 24 kilometer från Anundsjö;

vid Trehörning sjö, 26 kilometer från Björna; och

vid Nyåker, 31 kilometer från Trehörningsjö.

Å den s. k. Gidedlinien:

vid Gottne, 16 kilometer från Anundsjö;

vid Gideå, 42 kilometer från Gottne;

vid Flärke, 11 kilometer från Gideå;

vid Stafsjöholm, 25 kilometer från Flärke;

vid Torrböle, 22 kilometer från Stafsjöholm.

Slutligen skulle station anordnas- vid Vännäs, den gemensamma

ändpunkten för de båda alternativa linierna, belägen 42 kilometer från

Nyåker och 32 kilometer från Torrböle.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 29.

9

Derjemte hafva, då afståndet mellan stationerna varit för stort, i

öfverensstämmelse med föreskriften i Eders Kongl. Majits nådiga bref

den 16 mars 1877, planering och ballastning beräknats mellan Skorped

och Vännäs för 6 mötesplatser, om linien dragés öfver Björna, och för

5 dylika, om linien dragés öfver Gideå.

Af den jemförelse, hvilken väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anstalt

i tekniskt hänseende emellan de båda under sistlidna år ifrån

Yttersel till Vännäs utstakade linierna, hvarvid för Björnalinien valts

alternativet öfver Nyåker och Tallberg, framgår:

att Björnalinien, hvilken är 120,578 meter lång, är 6,634 meter

kortare än den 127,212 meter långa Gideålinien;

att summan af höjningar och sänkningar å Björnalinien är 1,194

meter och å Gideålinien 1,280 meter eller 86 meter mindre å den förra

linien;

att beträffande lutningsförhållandena sammanräknade längden af

lutningar om 1 : 62,5 utgör å Björnalinien 55,280 meter och å Gideålinien

55,938 meter eller 658 meter mera å den senare linien;

att lutningar mellan 1 : 62,r> och 1 : 100 förekomma på Björnalinien

till en sammanlagd längd af 13,323 meter och på Gideålinien till en

sammanlagd längd af 19,205 meter eller 5,882 meter mera å den senare

linien;

att lutningar från och med 1 : 100 till 1 : 200 förefinnas å Björnalinien

på eu sammanlagd längd af 10,522 meter och å Gideålinien på

11,835 meters längd eller 1,313 meter mera å den senare linien;

att horizontal bana förekommer å Björnalinien till en sammanlagd

längd af 29,968 meter och å Gideålinien till en längd af 31,054 meter

eller 1,086 meter mera å Gideålinien;

att, beträffande kurvor, sådana med 300 meters radie förekomma

å Björnalinien till en längd af 12,844 meter och å Gideålinien till eu

längd af 20,296 meter eller 7,452 meter mera å Gideålinien;

att kurvor med radier från och med 325 till och med 550 meter

förekomma å Björnalinien till en längd af 26,056 meter och å Gideålinien

till en längd af 21,003 meter eller 5,053 meter mera å Björnalinien

;

att kurvor med radier af 600 meter och derutöfver förekomma å

Björnalinien till eu längd af 13,369 meter och å Gideålinien till en

längd af 13,749 meter eller 380 meter mera å Gideålinien;

att rak bana förekommer till eu längd af 68,309 meter å Björnalinien

och till en längd af 72,164 meter å Gideålinien eller 3,855 meter

mera å den senare linien;

Bih. till Riksd. Prof. 1888. 1 Sami. 1 Åfd. 13 Raft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Majds Nåd. Proposition No 29.

att den erforderliga jordflyttningen å Björnalinien uppgår till

1,482,097 kubikmeter och å Gideålinien till 1,504,837 kubikmeter eller

22,740 kubikmeter mera å den senare linien; samt

att förekommande bergsprängning uppgår å Björnalinien till

24,035 kubikmeter och å Gideålinien till 47,193 kubikmeter eller 23,158

kubikmeter mera å den senare linien.

Hvad beträffade anläggningskostnaden för de särskilda linierna mellan

Yttersel och Vännäs, hade denna beräknats för Björnalinien till

6.391.000 kronor utan rörlig materiel och till 6,994,000 kronor med

rörlig materiel, och för Gideålinien till 6,348,000 kronor utan rörlig

materiel och till 6,984,500 kronor med dylik materiel.

Under medräkning af den för båda de alternativa sträckningarna

gemensamma bandelen mellan Långsele och Yttersel, hvilken i längd

utgjorde 94,481 kilometer och hvarför kostnaden utan rörlig materiel

beräknats till 5,314,000 kronor och med rörlig materiel till 5,786,000

kronor, utgjorde linien Långsele—Skorped—Björna—Vännäs 215,059

kilometer i längd, med en beräknad anläggningskostnad af 11,705,000

kronor, förutom kostnad för rörlig materiel, hvilken, beräknad efter

5.000 kronor för kilometer, skulle belöpa sig till 1,075,000 kronor,

hvadan hela kostnaden för banan blefve 12,780,000 kronor. Linien

Långsele—Skorped—Gideå—Vännäs innehölle i längd 221,093 kilometer

och skulle kosta i anläggning 11,662,000 kronor förutom kostnaden

för rörlig materiel, hvilken efter nyssnämnda beräkning uppginge till

1,108,500 kronor, så att banans hela kostnad blefve 12,770,500 kronor.

Till denna jemförelse mellan de båda alternativa linierna, genom

hvilken väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anser Björnaliniens företräden

framför Gideålinien vara ådagalagda, fogar bemälda styrelse den

upplysningen, att Gideålinien är Björnalinien underlägsen i trafikförmåga

på grund af de ovanligt svåra lutnings- och krökningsförhållanden,

som i förening förefinnas å Gideålinien mellan Vesterbottensgränsen

och Oreelf.

Då den större eller mindre folkmängden i den landsort, en jernväg

genomgår, naturligen har ett stort inflytande på rörelsen å den stambana,

som kommer att genomskära densamma, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

med ledning af statistiska centralbyråns uppgift å

folkmängden den 31 december 1886, uppgjort eu tablå öfver befolkningens

storlek inom ett område af 60 kilometers bredd eller 30 kilometer

å ömse sidor om hvardera af de båda linierna. Inom dessa

områden fördelar sig befolkningen sålunda:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29. 11

för Björnalinien:

å vestra sidan .......................................................... 5,564 personer,

å östra sidan ............................................................. 26,338 »

tillsammans 31,902 personer,

för Gideålinien:

å vestra sidan.............................................................. 11,276 personer,

å östra sidan ............................................................. 24,530 »

tillsammans 35,806 personer.

Medtages hela den vesterut intill riksgränsen och den österut till

kusten boende befolkningen, blifver antalet invånare:

för Björnalinien:

å vestra sidan.............................................................. 19,427

å östra sidan ............................................................... 32,453

tillsammans 51,880

för Gideålinien:

å vestra sidan............................................................... 27,350

å östra sidan ........''..................................................... 24,530

tillsammans 51,880.

Styrelsen yttrar härefter:

»Af ofvan angifna befolkningssiffror visar sig, att den lokaltrafik,

som torde vara att påräkna från de orter, banan i ena eller andra rigtningen

skulle genomgå, för närvarande är ternligen lika, så att det

torde vara svårt att på förhand afgöra, hvilken sträckning som i detta

afseende skulle vara att föredraga; men äfven om man på grund af

tillvaron af en något tätare befolkning närmast Gideålinien förutsätter,

att persontrafiken der skulle blifva större, är dock antagligt att betydligare

trafik af virke, tjära med flera skogsprodukter, som för eu jernbana

i dessa trakter äro mera inkomstbringande, skulle erhållas från

trakten omkring den inre än omkring den yttre linien. Och då båda

linierna öfvergå Gideåelfs vattendrag vid ändpunkterna af dess mellan

Gideå kyrka och Gideå by segelbara lopp och segelledens öfre ändpunkt

är belägen på ett afstånd af endast 3 kilometer från den föreslagna

stationen vid Björna, skulle linien öfver Björna, jemte det att

den så väsentligt underlättade rörelsen för det inre landet, kunna vara

till synnerligt gagn äfven för den utmed berörda vattendrag österut

boende befolkning.))

»Genom jernvägens utläggning efter den inre sträckningen eller

öfver Björna skulle det på alla lättare kommunikationer vanlottade

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Majds Nåd. Proposition No 29.

inre landet blifva i detta hänseende tillgodosedt, och då det är att

antaga, att härigenom befolkningsförhållandena i en ej aflägsen framtid

komma att ändras, torde ej för mycket afseende böra fästas vid

den jemförelsevis ringa skilnad, som för närvarande i detta hänseende

är rådande, helst som områdena kring Gideålimen redan äro bättre

lottade i afseende å kommunikationer genom här befintliga naturliga

vattenvägar».

»Deremot torde det icke böra lemnas oanmärkt, att den inre linien

genomgår trakter, som öfverträffa det mera ostligt och utmed kusten

belägna landet i afseende å jordmånens goda beskaffenhet och det tillfälle

till framtida utveckling, som detta innebär.»

Slutligen yttrar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att, enligt hvad

ofvan omförmälda jemförelse gåfve vid handen, Björnalinien egde följande

beaktansvärda fördelar, nemligen:

att till fördel för den genomgående trafiken, som i dessa trakter

torde blifva af vida större betydelse än den lokala, förkorta förbindelsen

med det öfre Norrland med 6,634 meter;

att bäst motsvara den för en lång stambana vigtiga principen att

göra så små afvikningar som möjligt från hufvudrigtningen;

att erbjuda bättre kröknings- och lutningsförhållanden än Gideålinien

och derigenom äfven vara billigare i afseende å drifts- och underhållskostnader

;

att bättre gagna det inre, å goda kommunikationer vanlottade

landet; samt

att öfverensstämma med den grundsats, som förut följts vid anläggning

af stambana på statens bekostnad, att den nemligen bör framdragas

förnämligast genom de orter, Indika i anseende till sin aflägsenhet

från vattenkommunikationer af dessa icke kunna draga fördel.

På dessa grunder och under åberopande af de strategiska skäl,

chefen för generalstaben anfört i ett utlåtande af den 25 juni 1885, till

hvilket jag torde få återkomma, samt då köpingen Örnsköldsvik och

dess omnejd skulle, så snart en grenbana till nämnda köping komme

till stånd, hafva stora fördelar af Björnalinien, genom att derigenom

sättas i förbindelse med ett större uppland, förordar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

för sin del Björnalinien öfver Nyåker och Tallberg.

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Vesternorrlands län

har uti utlåtande af den 5 December 1887, — med framhållande hurusom

Björnalinien hufvudsakligen skulle vara till fördel för Björna, Trehörningsjö

och Bjurholms socknar samt en liten del af Nordmalings

socken, under det att Gideålinien hufvudsakligen skulle tillskynda fördel

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29. 13

åt Arnäs, Gideå och Grund sunda socknar samt hufvudparten och den

i alla hänseenden mest betydande delen af Nordmalings socken, — i

underdånighet anfört, att, om dessa socknar jemfördes med hvarandra

i afseende på folkmängd, folkmängdstäthet, fastighetsvärde och uppskattadt

inkomstbelopp eller de faktorer, som vid bestämmande af eu

jernvägs rigtning borde tillerkännas ett väsentligt inflytande, så inhemtades:
att

folkmängden den 31 December 1886 utgjorde i Björna, Trehörningsjö

och Bjurholms socknar 7,186, men i Arnäs, Gideå, Grundsunda

och Nordmalings socknar 18,854;

att folkmängdstätheten på 1 qvadratmil den 31 december 1883 upp
-

gick i medeltal för hela socknen:

i Björna............... socken till 306, och i Arnäs......... socken till 1,562,

» Trehörningsjö » » 523, » Gideå ........... » » 755,

» Bjurholms ...... » » 343; » Grundsunda » » 1,196,

» Nordmalings )> » 736;

att sistlidna års fastighetsvärden blifvit af vederbörande pröfningsnämnder

faststälda i Björna, Trehörningsjö och Bjurholms socknar till

sammanlagdt 2,793,400 kronor, men i Arnäs, Gideå, Grundsunda och

Nordmalings socknar till sammanlagdt 7,649,800 kronor;

att sammanlagda uppskattade inkomstbeloppet för sistlidna år, likaledes

enligt pröfningsnämndernas beslut, utgjorde i förstnämnda tre

socknar 67,892 kronor och i de fyra sistnämnda socknarne 538,346 kronor.

Vidare skulle, enligt Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes

förmenande, om Björnalinien antoges utan att någon station inrättades

emellan Anundsjö och Björna, — en förutsättning, hvilken dock, såsom

jag ofvan anfört, ej kommer att inträffa, enär den mellan dessa båda stationer

belägna mötesplatsen vid Yttersel komme att inrättas till fullständig

station — Mo, Själevads och Nätra socknar samt Örnsköldsviks köping

få söka sin närmaste järnvägsstation i Anundsjö, under det att, om Gideålinien

antoges, Mo och Själevads socknar samt Örnsköldsvik och hufvuddelen

af Nätra socken träffade jernvägsstation vid det vida närmare belägna

Gottne. Häraf framginge, att under nämnda förutsättning jemväl för

dessa fyra kommuner Gideålinien vore fördelaktigare än Björnalinien.

Toges ofvan berörda faktorer i betraktande jemväl för dessa socknar,

visade sig, att folkmängden 1 dem utgjorde 13,015; att folkmängdstätheten

uppginge i Mo socken till 1,243, i Själevads socken med Örnsköldsvik

till 2,370 och i Nätra socken till 1,591; att fastighetsvärdet för .socknarne

utgjorde sammanlagdt 6,358,425 kronor; samt att uppskattade

inkomstbeloppet i dem slutade å 798,425 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Enär vederbörande jernvägskomitéer ansett s. k. banrayoner icke

böra omfatta mer än tre mil å båda sidor om jernvägen, och 1870 års

komité ansett dylika områden lämpligen böra beräknas till endast två

mil å ömse sidor om banan, hade Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

vid ofvan stående sammanställningar icke berört de i lappmarken

liggande Fredrika socken och Örträsks kapell, hvilka vore belägna på

ett afstånd, Fredrika af öfver 60 kilometer och Örträsk af öfver 40 kilometer

från de närmaste jern vägsstionerna å Björnalinien, Björna och Nyåker.

För dessa två kommuner, hvilka skulle hafva mera gagn af Björnalinien

än af Gideålinien, stälde sig förhållandena sålunda, att folkmängden

uppginge till sammanlagdt 1,764; att fastighetsvärdet utgjorde 787,800

kronor; att det uppskattade inkomstbeloppet fastställs till 53,745 kronor;

samt att folkmängdstätlieten, rörande hvilken bestämda uppgifter icke

förelåge, icke i någondera kommunen uppginge till ens hälften af den

för Björna socken här ofvan angifna.

Sammanfattades nu dessa förhållanden och inberäknades jemväl

Fredrika socken och Örträsks kapell, oaktadt deras aflägsenhet, bland

de kommuner, som af Björnalinien skulle hafva största nyttan, stälde

sig till fördel för Björnalinien kommuner med en folkmängd af 8,950

invånare, ett fastighetsvärde af 3,581,200 kronor och ett uppskattadt

inkomstbelopp af 121,637 kronor, under det att å andra sidan Gideålinien

skulle medföra hufvudsaklig fördel för kommuner med en folkmängd

af respektive 18,854 eller 31,869 invånare, ett fastighetsvärde

af respektive 7,649,800 eller 14,008,225 kronor och ett uppskattadt

inkomstbelopp af respektive 538,346 eller 1,336,771 kronor, siffror,

hvilka, äfven med beräkning att eu del af dem, i hvad de anginge

Nordmalings socken, borde öfverflyttas från den senare till den förra

kategorien, enligt Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes förmenande

så öfvervägande talade till förmån för Gideålinien, att i jemförelse med

dem den ökade våglängd af endast 6,634 meter, som Gideålinien skulle

medföra, icke syntes böra utöfva något afgörande inflytande, helst om

derjemte toges i betraktande, hvilken större fördel det skulle vara för

alla de utom ifrågavarande banrayon boende, hvilka af jernvägen ville

begagna sig, att medelst densamma kunna komma till grannskap af

bygd i stället för nästan uteslutande obygd.

Uti ett af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Vesterbottens

län den 17 december 1887 afgifvet underdånigt utlåtande anföras deremot

till stöd för Björnaliniens företräde framför Gideålinien hufvudsakligen

följande skäl:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

15

att, ehuru vägen otvifvelaktigt, om Gideålinien komme till stånd,

skulle till eu början antagligen erhålla större trafik af både personer och

varor, denna trafik likväl alltid komme att få en svår konkurrent uti

sjökommunikationerna under den tid hafvet vore öpj^et, enär frakterna å

sjön stälde sig billigare;

att, då Gideåliniens afstånd från kusten blefve mindre än två mil,

det område, som folie på östra sidan af jernvägen, blefve till sitt omfång

väl obetydligt;

att befolkningen i det inre af landet vore i större behof af lättnad

i kommunikationer än befolkningen i kustlandet;

att Nordmaling nu vore den förnämsta utfartsvägen för Bjurholms,

Örträsks, Fredrika och Åsele samt till en del för Dorotea och Vilhelmina

socknars befolkning, men att dessa socknar genom Björnaliniens

antagande finge sin naturligaste och kortaste utfartsväg inom

Vesterbottens län till det omkring 24 kilometer från Notholmen belägna

Nyåker, under det att, om Gideålinien antoges, nämnda befolkning

finge sin närmaste utfartsväg inom samma län till Vännäs eller

Stafsjöholm, båda 16 kilometer längre aflägsna än Nyåker;

att dessa socknar hade tillsammans 15,792 invånare, hvilken folkmängd,

sedan afvittringen inom dessa delar af lappmarken numera afslutats,

borde ganska fort vinna eu betydlig tillväxt genom hemmansklyfningar

och utflyttningar på de vidsträckta områden, som tillfallit

de olika byarne;

att Björnalinien komme att hafva stor betydelse för Bjurholms

socken, hvilken, med en ytvidd af 11,7 qvadratmil och sålunda i det

närmaste lika stor som Nordmalings socken, hade den bördigaste jordmånen

af alla kustlandssocknarne, ehuru, delvis till följd af dåliga

kommunikationer, odlingen ännu icke erhållit någon större utveckling,

och i hvilken funnes mera betydande skogstillgångar än i Nordmalings

socken;

att Björnalinien äfven inom Ångermanland skulle beröra skogrikare

trakter än Gideålinien; samt

att jernvägens framdragande genom skogrika trakter egde en särskild

betydelse för tillverkningen af träkol, som framdeles torde komma

att tillföra jernvägen betydande frakter.

Från Björna och Trehörningsjö samt Fredrika socknar hafva underdåniga

petitioner inkommit med anhållan, att Björnalinien måtte

väljas.

Slutligen har chefen för generalstaben uti utlåtande af den 23

december 1887 på det kraftigaste uttalat sig för valet af Björnalinien

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 29.

och förklarat, att ur politisk och militärisk synpunkt måste öfver Gideålinien

fällas en bestämd förkastelsedom. Chefen åberopar i detta afseende

de skäl, som finnas närmare utvecklade i ofvan omförmälda,

af honom den 25 juni 1885 i samma ärende afgifna yttrande, der det,

bland annat, heter:

»Det torde vara tydligt, att den blifvande stambanans sträckning

i sjelfva verket kommer att spela en afgörande roll i afseende på

möjligheten att åvägabringa ett ändamålsenligt försvar. Gifves åt

sträckningen af jernvägen mellan Sollefteå och Umeå en sådan utstakning,

att eu någorstädes å norra delen af Vesternorrlands eller i

sydligaste delen af Vesterbottens läns kuststräcka landsatt fiendtlig

ströftrupp lätteligen kan från sin landstigningsplats uppnå någon punkt

å jernvägen, måste en särskild mindre truppstyrka afdelas till den sålunda

hotade punktens omedelbara försvar. En dylik detachering är

alltid militäriskt ofördelaktig och varda de punkter af jernvägen, som

fordra sådana särskilda försvarsåtgärder för många, kan följden blifva,

att försvaret i sin helhet, för att icke alldeles söndersplittras, måste

dragas längre söderut eller med andra ord att det ordnade försvaret

måste helt och hållet öfvergifva landskap, som med en riktigare utstakad

jernvägslinie kunnat och bort behållas.»

»Såsom jernvägslinie n (— Gideålinien) mellan Sollefteå och Umeå

blifvit på kartan upptagen, kan Umeå icke försvaras. Örnsköldsvik,

Gideå och Nordmaling, till hvilka punkter jernvägen närmar sig på afstånd

understigande l''é> mil och från hvilka en "landsatt fiendtlig ströftrupp

sålunda med några timmars marsch kan hinna fram till och afbryta

jernvägen, komma att fordra så betydliga truppstyrkor till sitt

omedelbara försvar, att den afdelning, som komme att blifva öfver i

och för Umeås tryggande, alldeles icke skulle vara tillräcklig för sitt

ändamål.»

»Den alternativt utmärkta linien (Björnalinien), hvilken, med undantag

endast för eu kortare sträcka i närheten af Örnsköldsvik, håller

sig på samma afstånd af 3Va å 4 mil, det vill säga närmare tvenne

dagsmarscher, från Bottenhafvets kust som jernvägen genom Norrland

i öfrigt, är vida att föredraga, enär med densammas antagande, ehuru

Örnsköldsvik alltid måste hafva en stark besättning, försvarets utsträckande

till Umeå dock varder möjligt.»

Uti sitt senare utlåtande af den 23 december 1887 anför chefen

för generalstaben vidare:

»Den del af norra stambanan, om hvilken här är fråga, är emellertid

af vigt icke blott för den trakt hon genomlöper. Jernvägssträck
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Maj.ls Nåd. Proposition N:o 29.

ningen genom Ångermanland är, ur militärisk synpunkt, basen för hela

den fortsatta jernvägen till Norrbotten och Luleå—Ofotenbanan. Försvaret

af vårt gränslandskap mot Ryssland och den nordligaste delen

af riket hänger helt och hållet på ifrågavarande bansträckning. Detta

förhållande gör spörsmålet om de alternativa banrigtniugarna Björnaeller

Gideålinien till en lifsfråga för Sveriges sjelfbestånd. DeÅ störa

etapplinien, som i fred och krig skall sammanhålla det aflägsna Norroch

Vesterbotten med moderlandet, får icke sväfva i ständig fara att

när som helst besättas eller obrulcbargöras af eu ringa fiendtlig landstigningsstyrka.

Ja, än mer, svenska staten kan och får icke bygga

en jernväg, som vid krig endast gagnar fienden och icke oss sjelfva.

Den fiende, som beherrska!- hafvet, kan nemligen använda kustbanan

genom Norrland till etappväg för sig, så vidt han från sin landgräns

vill genaste väg infalla i vårt land. Sist framstälda anmärkning mot

Gideålinien är af den allvarsamma art, att jag anser det för min pligt

uttala den meningen, att hellre ingen jernväg bör byggas genom

Ångermanland än Gideålinien godkännas.»

Hvad Björnalinien vidkommer, föreligga, såsom jag förut omnämnt,

för dess nordligaste sträckning från B rattsbacka till Vännäs två alternativa

utställningar, den ena öfver Nyåker och den andra öfver Agnäs.

Af dessa förordar chefen för generalstaben den senare sträckningen

såsom varande ur militärisk synpunkt fördelaktigare, enär derigenom

banan till en längd af omkring 40 kilometer konnne omkring 10 kilometer

längre från kusten.

För sträckningen Skorped—Yttersel har ej någon annan linie än

den af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen undersökta och förordade

blifvit ifrågasatt. För sträckningen Yttersel—Vännäs åter är att välja

mellan den inre och den yttre linien.

Om än å den yttre linien på grund af den något tätare befolkningen

hos de trakter, den berör, persontrafiken och till en början

möjligen äfven godstrafiken skulle blifva större än å den inre linien

och således det finansiela utbytet af den förra blifva något mera tillfredsställande

än af den senare, synes mig dock denna omständighet

icke uppväga de af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållna beaktansvärda

företrädena hos Björnalinien:

att till fördel för den genomgående trafiken förkorta förbindelsen

med det öfre Norrland med 6,634 meter;

att bäst motsvara den för en lång stambana vigtiga principen att

göra så små afvikuingar som möjligt från hufvudrigtningen;

Bih. till Biksd. Prat. 1888. 1 Sami. 1 Afd. 13 Käft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. May.ts Nåd. Proposition No 29.

att erbjuda bättre kröknings- och lutningsförhållanden än Gideålinien

och derigenom äfven vara billigare i afseende å drifts- och

underhållskostnad;

att bättre gagna det inre, å goda kommunikationer vanlottade landet;

samt

att öfverensstämma med den grundsats, som förut xöljts vid anläggning

af stambana på statens bekostnad, nemligen att den bör

framdragas förnämligast genom de orter, hvilka, i anseende till sin

aflägsenhet från vattenkommunikationer, icke kunna af dessa kommunikationer

draga någon fördel.

Då härtill komma de af chefen för generalstaben med synnerlig

styrka framhållna militära skäl, hvilka synas mig utgöra ett alldeles

afgjordt hinder att välja kustlinien, så vida man ej vill helt och hållet

lemna ur sigte ett af hufvudändamålen med den öfre norrländska

stambanan, tvekar jag ej att förorda Björnalinien, dervid dock, dåden

af chefen för generalstaben påyrkade ännu vestligare linien öfver

Agnäs är dyrare och i tekniskt hänseende ofördelaktigai e än den af

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förordade linien öfver Nyåker och

denna senare i allt fall ligger pa ganska betydligt afstånd flan kusten,

sistnämnda linie torde böra väljas för den nordligaste sträckningen af

banan.. . . .

Jag får alltså i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen besluta, att stambanan genom_ öfre Norrland

skall mellan Skorped i Yesternorrlands län och Vännäs i Vesterbottens

län framdragas öfver Anundsjö, Björna, Trehörningsjö och Nyåker,

med rätt för Eders Kongl. Maj:t att närmare bestämma de orter,

banan skall genomgå,))

Hvad föredragande departementschefen sålunda

tillstyrkt, deruti statsrådets öfrige ledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla samt

befalde, att nådig proposition i enlighet med ett nu af

departementschefen uppläst, detta protokoll bilagdt.

förslag skulle till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

Carl G. Edman.

Stockholm, tryckt hos K. L. Beckman, 1888.

opaginerad Kontrollera mot PDF

•A''vf\dt . * Hd Ib er,f

Vtorjukla

WesterSs

JiranlidenA

Basta nspi

‘Kaxbehf

R.W7

Näfverliden

AnkarSund

Svensbytf

yjusku

Sandsele

W""/''

''Hobnfars

Kdiktråsk

Bäckertjaur

''Sträsunä’

\ • Bäcktnark

r unksijd

(jremträsku u

''j" sf \

KU tils /y

^VAV/t ils fint/,.

tiraniuis

Tlåsmaa

Vanksele

Skans

Mörtbeiy

pf.Lomft

DfunuFp

So mitt.

ipUn^daVs V.

''OJslat

■Thorviksöt

%Sandsjö

irdeistdn

>dv*

jStenhmd

/ •[ ainemur

Keype jord
-

WuUber<fa\

Sandfors

Klintträsk

Bon don

St-Ransav

Xqrrddl

thinäset

Guhbträsk

JtOTktlJj

StJMui. V.

+ M..1Ä

-fors Br.

''(ortrask

Di ka dyks

«»* Jtidneiittt

a/

Os/ff Fp j^\(>kik a Si

WcsterFj.

''''''•Jffintpen,

Sed Lontlors

Rörträsk

Me\Vvrf<js Y

I.uspe,

'' Lafskäck * vital- ~\ ,g

V

^ ^ LP kpspen / V.

ay‘''~X^^gjsteiisel

^Forsrik

.Tvära iräijk

Deqerträsk

JSodarne. "**■

Rentfern
-

IDa/kiJtroik.

\ V

\ (rtjin ?s I

U* ^vKswJUf

'' O- \V_.£/(y,

mö strå sk

nn fras

tf rån s ele.

''aimo malis

hei/fSfrs

Järns Kap.

"Huskon

(Xäsvattrui

lekatt.

{tvärträsk

Murs

Tame,

iursele
-

-iiträsk

-To msvar ten

Xtork/ujeträsk

irrse/e''

S\iys\kjt

nias V

l ver ed

åt t ne t

[Skårfejd

/i/l''t /.st

Skäneqt

(Satsnäs

.Indijäsk

S örsjö

Vf Jhrrntjsi

Jiankasjö

Worrnfrask

S Butsele.

(irundti

1 Rom r Isdn

Xtstvik

K o vs jö ''

Frostkäyi

JfKusinar,

Orättn t

Tlftukajt

,* j tf

* jnmu

''“Sj/V

ASikai

T Knös

S/i t sva ro Fy.

Sötas f ''''

: Worrnsett
-

Helt

Osta/isji

furvdtti

TreSiuid

Svaker

JF.rsmark''

Bönåker
-

~j film''i k

istafstorp

''Umini

•gårm

istntnisk

1odvik’i,

t ro/id nas

,/lötf nästat

Loliiäs^P^ä f v

•>V ro 11m ds L^J,

/ / IVa/är-T^L

/^J JWrfofK

mJ.lerqtnork

Hedmark ■ Kattisa

Jt. Z9S■

Storsets

lAAs
-

filta ''

. Holm t läslig

r<&c.

/s«jv /

%-JArflidén

Falt ro Si

(rrundsji

Fikensqt

SkejxefteA

■j Wastnasjo1

Björn B ,

OraaF''

\TttSVCi

träsjj

• kina//en-’

Tv erse te

t tätt it av

K!utmål

Tutt V.

liken

ttylitet

Herrbertfi

''Va/tfsele

it fträsk

(Bisbäck

<*JL(rostviknip

BakV

{/‘Skräp

itfvallstr.''

* K ^

I*1? |^^Stalepnik

fäktartlale

X pJori

''Fvr/w^mM ty&hägvattnet ^

‘''Storhäek

Risaträsk

nttiJib,

»s men

kräsV»

, iiifllvnrn

F/elltorp

B. m

uvrksld

''area

letsete

I.aj/ä

Mall t tysk

■aUnel

[VUhfbnj

Ovcrlialfde,,

nymön- ./ .

t/out/flndset

\y%~öfnviken

O •B/ol

b‘iitr/rö.d

Böfvel

■k seid

Wi livat!

Stor Ön

Tonaséle

Svamla

Åineele/

Jo ost er t

mamma

\ltyn

^''^^Jjufitlal

ur träsk.

/V.vÅ-,7''

Breäscle

Ttaqlöstefv

Sval!sele!

8C-W

It/Satyrlt,lei

Sten sele

rostviken

-sFussvattnet

Hedlund

Fj Kl

itfordlid

./■/kartrask

P vilt t

lim

''‘Hans,

hmesn

‘brsshde

Gojrkn.

-» *r£''

rits

Mörtens/iden

Q^jgd

Bjurö Wskläyt

tlvarnrixef]

hiva lille/

Myrträsk

Santls/t

St..Vä t va r trä sk

Stor/ide}

^ Bota öset i

''fFlypdernäset

! läsele

Swvork

•V Or nisele

,<l Qvterselc

xT"‘//r''*d$

Jfönigslund/

1 tmerträsk

Hton tr)\sk

a flen

Vrask

ftrvkfors

VTorfsjc

Mårlensma

I. .Säivavtväsk

''\liädtltra.e£

tona,.

ftrnnsnuu

\W. Ta sjö''

Åträsk Hy''ä‘

Strvksele

\Kallviken

.Öretorp

Tjädenäs

•y°S<{Afvatr.

Thor*1,

Sna insföbv

KarbäeJen

S)-tand

'' (iranträs

hnsele.

Syaninat

---------

v '' - 4 « Fl

**^älnnsyattnet •/’

X ^repstvikens S£n)

1 lYofvet

Granbeiifct

sqtlrn

» .. JkMärdsjö

or o then

.Talthe,

Ikalf/jo .yYj

fatiqsele

isetY \ G''“tll>äek, n \ \\

r ^BeUvfken Aj >

Cl Täv/Ö IT fn

rf/t

\ i , Raströ

[Wcirrmi

[Flaekt

lljuksby

Sakta

sy titten

Sorlid

Hy va/i t tf t

SuldiJiöt/eiTy

Riffgvättnet

>P7 * {‘vittring

S’ylidcn

tr ridfors.

(i valp Fr.

Strömöker

(rärtlnt

^Bötfskor

^Wänns-kör

''■''SluVk?

Rjfbntflörs

''aVVntV

1Bom sjö

Sör.isvle

Skutt rd,

flejw^rroRSS
-

dor/in/t/a

ll/ltp

Intntui

Miekelträsk

yStais/ö

v!* Hrdnös

Hi/fsand

Vill S1

lAku/h

sOrträi

Ii åt-6.i

\f tlödÖ

Ö\ åt/träsk

Ojemt tu et

JRödälunt

3KI Si

''Kräk.yä

Xtf Röda

Metr.nibttr

A Liva 11

Österrik

■AT''A

Stor sjäk er

’ Kiucj'' Sy.

t Urna!

> tu-vattnet*^

^ (r rubb drif

sUrndglsn

Vattnet

ÖkYaUnel

teboda

Ström

taskärs Jtäk

Steril

Orcstiönf

Slwl

■rfsitud 1

TalisHiark

''Trehörning!

tagens Kap.

diset

tet tvätta.

vattnet

il Mjölk vattnet

\ Bana*

1 vattnet

. fnfhap er,

lok adb

deri tv.

BordänasC

Xtismärk.''

M/iHnarlc

täififsjö

mtiolmsjS.

Wesfert,

Läfber,

Lanefvattnel

fttuet

dnoret

YttVatuiJ eb

Ansätt

dira/nid

< Höltnsjo

lökvattnet''

Itilläsa

Gox Si

,y .»•:

loiiuriSyi

Lodauu

pttnet

1 ) FV1 r-tysGäaml

"dmilen^ 1 Slrivm~}.%£ Hä/Ö

\ 1''n/RnqsösyI V

Flank.

unnas

t k vattnet

,Stennäs

./(i

S/ätthr1

Bullins

O rust,q

trsbotla

bränna

iä/en \

iStknd Sjj

XSkärvdin

Lajvt ken

täaeroäåj

Holjtii

Nyland

VBredträsk X.

, , -tö Xy.'' Y>} 11 äkn

■ •

A Önska n/is,

Sténbxikew f f •>%

kj OnsVtdSyf^S X

5? f Sor,

■„ t .. . eu

Malm

yFtö trfpj

^Stlljäderätfi/s Fyr

•djobnön
-

-fndälei

fcavj a. tv''

k.USt

Akersberrf

Hrmitöorrn
-

Öfärrbtu/a SkraBels/ö

\fj. ffxsknlil ä/en
-

Suiuiansji''‘''^''^^\_

Silsiönö^ö^^y

Åker Si

Lägsta!

sy<Veka

pd/de

Massa/rask

’ Stöeksjö/

PfeknebÖle

■n ’Ft»nsäter Ö^Chit/lran

Barken j ■lo,''''>biberi/\. X'' ^1

■;Badvattnet

Hvviksbräunt

N\T eslra

Ärelös

Ihufcrsji.

.Slätt/

OrrboU

Meribertf

eusjov^

.A,.i''dsta\

Slöts ta isj/./i

5X.f/ei7fc^s

&\Ntamsele

«ek,uTsj

Risiförd
-

''JVenget

livselds

O.v ark

las an

JffediäfF

Öfret-kont

Alvtiden

''Orassqrmul
-

''tords O it

\R"/ms/ö

Mayottnet

Sikds J®V

Tät/snia ■

''åttio rs.

Woidont/öy

“ATäpps/Ö.

häsen

■J/a ff.r/oh njdrn

; Halm

(råddens

Of Mila

^S‘Täi^

QMÖ°

Meäiörss

k#"''''

\Bratfsfö ^

llypt/s/o

Oustot

Bred liv

B./6S9

Skarp!

-----* »736''

V/ r StaUÖern^

.. *

Koppai-wyk''

irdland

''KnutIt,

.Bjelkes qr,^

ilfsved

iant(ria,.‘

S u.wX«l„

Vardhåll

pKavuSj*

‘JterysfiTy

■''/bide

A o>''Jh\ /,

Fy. Ovan,näs''

Hädsatbt*S^_ \<~''y

*Kubbe

V. Val tuff orden- \ 1

,\.Fonby \ \

. ''ali—— —n—rrr~T]

— * flatnar.

''.Vtafrc

uns el

■ aildvai/en

Ottersf/änl

1 Lanqse/e

Jfikeny

1 Höstvatten

Sotkera

kyattneT

^Jffa?Ver‘sjS

ifqrdantftli;

Hull vattna

•ft örke

Sfon/drd

Skallsjö^ ;

t Fal/s/Éy f i XdhrnsfdALl

Jooröva \ \

” \l/,ieksjö \

^ lRjörkhö/ih i

iorpe*''

idetiBr.

dif/nö) S1

liöyarye{\,

Ömyelirörtn)

I-idem

.v östtniTy

vXh (rens/,

\Aiui

Johannis#

Norr,}

T£

[t/et/hn/Sq.,

Edséle

f Skytt mai

Aftala Sj. _/

liansa'',

Mas

Atsc ns

''luckei

atken

rruitdsunc

Jävnäsudd,

Robber

Titani

SörrlanHo

/Handöl L

''SeJöyV,

»vöpUn^A

: Morell]

■''flörke1

11''jälffmbö.l

SkorpeuA^

^ä,?nrMsj~

1 Rober/j^1 /

\y '' .

fdrds/ö ^y.Xelsälarufet

VHckjae

• llandotf

•nbotti

■^trjmonK^X

Hiltsia

Veqersjö

dbäek.

Öfvern

, A,jii lss/,,

Win q näs /t

lev.it

An

Ro do i

■"Såll Si

t liftS

itlensjö
-

A/äfanq /* f/örin

Rursj

Kött Si

Jlotnu

.Mai,lian

X stolk*KRjS$[

yyniraöyXniujs^in

Fe-iiJnqi

''.uqnet\J

fätåiLile,

ilffiny^ei

ÖB. Anm

fyäkersherq

tifö,

»It» |t

(>jsOTväLh

njnie

Lagen» Kap.

:ksund

PO.

.''endels

gillra

ln#m@

Senns-pland

IIfjnuifdJqud

Hosjöbodarnr Xybodg

Sko i/s lidd

isrts

''utsele™

se Bänk ,

Stråna**

LAGA

^Ppen

tefta.

k 60«5

/skate

r f '' ‘'' e ‘"t V

»JCiiriebw

'' s.Sujberq''

Nyland

Mu Osäker

vj''HY1 lärd

^^Udmmai:,

M»tand

Sitt (Si

£jAilet

SRagiuidir

11 it it tf it ö ö N

•nas''

\sksjöjnint

///i^TQlor^

diättstl

•Hätta

till Kong L Maj ti nådigas proposition/

angdendes stambanans

Lång sele-Yänn äs sträcknirig

mellan/

Ttofksti

I ySund

^kafisstmfao

3-i 00 *

Skarf: **",

döh-n k r

'' Ulfän

bVh//ern\

Skidstä

_ Utvika

ikai-fdj

Fj

. Hi stan,-, le

''liv SS

''IVTkeiis

, Östövn
-

Nätei-y,,

.SV Utfå

Öllrrlinj^jy
-

Hi*Marat \

$estK>“*‘“e

AtriM*1

'' örnhjn,),

Ro lista. M

Vii/jBvi

ttyniis

, (inssjöltni

L/nupdatciis

Ullrik

"BerifvaUe.

Häl/111,1../,

ledvsEuu

Fräna*

ain/s/tuiösj

tttafftöistöl

Jmeksföä.

sjPtif/''

,1 m/sv i k

-jt«sne Si

''Xn/ansjö

[ Wi t teln

Finne

Rarlse/änt

Gru/välal,

triii/ixiken,

kaeke/i

Jffin\(ilei.

Sl rj it,/åker

IfögsjtP

SKORPED

Tf uthålla.

VANNAS

1 Asbenf,

• ''A..,,.

birätt Fr

lletnnin/e.

•Rrä eko''

Brörkl

'' Mahn 1

.Vitter

äuksval/a,

(Noketa

^S-pötvetds

1 Kdävik

Bdsfdqafhn,

•Hatten,

/n^J^lvallenj\

''1 Malmbaekvfk .

j/äqkäUa.

\,S/orf/ervatl

imagen

i>nui([k Xybodarn

(ap. Atorkin

Skala laoooooo

So..land

LSevtjSi

N/u,/u.,yö

Os/Arnse

(bele «=Q«

allen 4

•ZJ/arUg

tils- Bruk

ihgsfö

kléeln

frrvalf

b.STEMSTnfe

sbnXtå\\lhss/fi

''NO SAKD

Mark

Stenh1

¥Ust*i

KLafsiä

lOJ^STfj.

''tiVMöÅti %

anfall

Ky/7 J

Kwnmelsk

J;

S’ ''i

Lapparen

J yBJörko

tern. ro 5 c

jrrFTktXIJU-1

Gen. vSfab. Lit. Anst.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1888:39 Skrifvelse till Konungen, angående fortsättning af statens jernväg sbyggnader. a1 i texten