Sök i Ratio Lex

Angående byte af mark emellan Carlbergs kungsgård och Stockholms stad

1888-03-19 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1888:35, Angående byte af mark emellan Carlbergs kungsgård och Stockholms stad

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 85.

7

N:o 35.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående byte

af mark emellan Carlbergs kungsgård och Stockholms

stad; gifven Stockholms slott den 19 mars 1888.

Under åberopande af bifogade utdrag af protokollet öfver civilärenden

för denna dag, vill Kongl. Maj:t äska Riksdagens medgifvande

till byte af mark emellan Carlbergs kungsgård och Stockholms stad

på sätt i statsrådsprotokollet finnes angifvet.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

E. von Krusenstjerna.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 19 mars

1888.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern friherre Bildt,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve

Ehrensvård,

Statsråden: Boven,

friherre von Otter,

von Krusenstjerna,

Wennerberg,

Bergström,

friherre Palmstierna,

friherre von Essen,

Lönegren.

31:o.

Departementschefen, statsrådet von Krusenstjerna anhöll härefter

att få, efter gemensam beredning med chefen för ''landtförsvarsdepartementet,

underställa Kongl. Maj:ts nådiga pröfning den tillförene senast

den 31 december 1887 anmälda frågan om byte af mark emellan Carlbergs

kungsgård och Stockholms stad; och anförde departementschefen

härvid:

)>I sammanhang med en år 1885 af stadsfullmägtige i Stockholm

gjord ansökning om tillstånd att anlägga jernväg från Spånga station

å Stockholm—Vesterås—Bergslagens jernväg till stranden af egendomen

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 35.

Löfsta i Jerfälla socken af Stockholms län, hvilken egendom jemte

egendomen Riddersvik i samma socken Stockholms stad inköpt i syfte

att der anordna upplagsplatser för afträdesorenlighet och sopaffall, anliöllo

fullmägtige, bland annat, hvarom nu icke är fråga, att staden

måtte på de vilkor, som kunde finnas böra derför uppställas, få till

sig upplåten den kronans mark, som behöfdes för en laststation å Carlbergs

kungsgårds egor mellan jernvägen till Värtahamnen och Solnavägen.

Sedan Eders Kongl. Maj:t i anledning af denna, af öfverståthållareembetet

insända och förordade ansökning inhemtat utlåtande af vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen, som . dock icke fann det tillkomma sig

att afgifva yttrande, rörande de föreslagna anordningarne för beredande

af omförmälda, uteslutande för renhållningsverket afsedda lastplats,

afgafs utlåtande i ärendet af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i Stockholms län, hvilken dervid tillika öfverlemnade ett yttrande

af chefsembetet vid krigsskolan å Carlberg.

1 detta yttrande, som åtföljdes af två med litt. A. och B. märkta

kartor, uttalade chefsembetet till en början, att den Carlbergs kungsgård

tillhöriga, till laststation afsedda marken icke borde utan ersättning

afstås, enär denna mark för kungsgården hade värde, såsom ansedd

att antingen i enlighet med gjorda anbud uthyras eller ock med

vederbörligt tillstånd utbytas emot ett motsvarande område inom Stockholms

stads nuvarande gränser.

Angående ett dylikt byte anförde chefsembetet, att genom ett

den 24 augusti 1795 mellan dåvarande krigsakademien och Rörstrands

fabriksegare ingånget kontrakt åt akademien upplåtits en Rörstrand

tillhörig mark »med full rättighet och frihet att till nyttjande disponera

och bebygga densamma», i anledning hvaraf ock å platsen uppförts en

värdshusbyggnad, som ännu qvarstode; att krigsakademien i ersättning

för denna mark till Rörstrand lemnat, förutom andra fördelar, rättighet

att »nyttja och bärga» en äng, belägen straxt nordost om'' den numera

aftappade s. k. Bomsjön, å hvilken äng den ifrågavarande laststationen

vore afsedd att anläggas; att berörda kontrakt visserligen icke

kunde af Rörstrand återkallas, »så länge förenämnda deremot svarande

fördel åtnjötes», men att då under senare tider den omnämnda ängen

till en del inkräktats af jernvägen Carlberg—Värtan, fråga uppstått, om

måhända icke kontraktet skulle kunna från Rörstrands sida uppsägas

och krigsskolan i följd deraf varda nödsakad att återlemna den berörda

platsen och derifrån bortföra värdshusbyggnaden; att med anledning af

detta förhållande chefsembetet år 1881 sökt åvägabringa eu öfverenskom
Bih.

till Rilcsä. Prof. 1888. 1 Sami. 1 Afd. 17 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 35.

a

melse med Rörstrand, hvarigenom Carlberg skulle från Rörstrand erhålla

den egofigur, som vore med gill färg utmärkt å den med litt. A. betecknade

kartan och uti hvilken egofigur den nämnda marken med

värdshusbyggnaden ingiuge, hvaremot Rörstrand skulle från Carlberg

bekomma den sydost om Värtabanan befintliga, å samma karta med

röd t utmärkta mark, å hvilken största delen af den i kontraktet omnämnda

äng vore belägen; att, ehuru Carlbergs kungsgård sålunda

skulle afhändas 1 hektar 86 ar 10 qvadratmeter, men erhålla endast

97 ar 70 qvadratmeter, hvarifrån dessutom afginge arealen af den å

kartan mellan bokstäfverna a och e befintliga väg, hvilken tillhörde

staden, chefsembetet dock ansett sig böra ingå på ett sådant byte, dels

för att erhålla en tydlig och genom jern vägen bestämd gräns, dels ock

för att vinna eganderätt till värdshusplatsen, men att, enär, under fortgången

af underhandlingarne, ytterligare eu del af det område, som

vant afsedt att till Rörstrand öfverlemnas, blifvit till Värtabanan exproprierad,

underhandlingarne måst afbrytas och bytesfrågan genom

nådigt bref den 25 april" 1884 förklarats böra förfalla; och hemstälde,

på grund af hvad sålunda blifvit anfördt, chefsembetet, att såsom vilkor

för att till Stockholms stad öfverlemnades den kungsgården tillhöriga

mark, som läge sydost om Värtabanan och hvilken efter gränsreglermgen

med Stockholms stad ar 1883 utgjorde 1 hektai 59,6 ai,

måtte stadgas, att till kungsgården skulle i vederlag afträdas det område,

som vid underhandlingarne med Rörstrand varit afsedt att tillfalla

kungsgården, eller den a nyssnämnda karta med gult utmärkta

egofigur, med afdrag likväl af den med a—e betecknade vägen. Härför

borde från stadens sida så mycket mindre möta svårighet, som staden

år 1883 vid inköp af mark från Rörstrands egare tillförsäkrats att

år 1888, i händelse bytet emellan Carlberg och Rörstrand förfölle, erhålla

den ofvannämnda marken, med undantag af egofiguren b c d,

hvilken således borde från Rörstrand exproprieras för att till kungsgården

öfverlemnas; och erinrade chefsembetet slutligen, att ehuru till

laststationen icke erfordrades annan mark än den, som läge nordost

om vägen till Solna, embetet likväl i bytet jemväl upptagit den sydvest

om nämnda väg befintliga, å kartan litt. B. med f, g, h betecknade

egofiguren, på det att gränsen emellan staden och kungsgården

framdeles måtte komma att utgöras af Värtabanan.

För egen del yttrade Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

att, derest det af chefsembetet föreslagna utbytet, hvithet vore för

kungsgården fördelaktigast, icke kunde komma till stånd, annan lämplig

ersättning borde kungsgården beredas för den mark, som blefve

från kungsgården afträdd.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Sedan derefter yttranden afgifvits, bland andra, af styrelsen för

statens jern vägstrafik,''hvilken såsom vilkor för upplåtelse af mark till

deri föreslagna lastplatsen å Carlbergs kungsgårds egor, ansåg böra

stadgas, att staden i vederlag derför skulle lemna annan lämpligt belägen

och af vederbörande myndighet godkänd mark, föredrogs ärendet

inför Eders Kongl. Maj:t den 22 oktober 1886, dervid Eders Kongl.

Maj:t, jemte det staden beviljades koncession å den ifrågavarande jernvägsanlägguingen,

behagade anbefalla öfvers!athållareembetet att infordra

stadsfullmägtiges underdåniga yttrande i anledning af chefsembetets

vid krigsskolan ofvan omförmälda förslag.

I det utlåtande, som stadsfullmägtige i följd deraf afgåfvo, förklarade

desse, att de icke kunde ingå i pröfning af chefsembetets bytesförslag,

enär, hvad anginge eu del af den utaf chefsembetet begärda

marken, staden icke deraf vore egare och staden först framdeles komme

i besittning af återstoden. Dä genom anläggningen af Värtabanan det

område, som vore för laststationen behöflig! och hvilket nu vore alldeles

oanvändt, blifvit helt och hållet afskildt från kungsgårdens öfriga

mark och det sålunda icke vore af något värde för kungsgårdens eget

behof, hemstälde stadsfullmägtige, med åberopande att staden till Eders

Kongl. Maj:t och kronan utan ersättning upplåtit ganska ansenliga

staden tillhöriga områden för anläggning af vestra och norra stambanorna,

sammanbindningsbanan genom Stockholm samt jernvägen

Carlberg—Lilla Värtan, att det ifrågavarande området måtte kostnadsfritt

till staden upplåtas.

Sedan Eders Kongl. Maj:ts och rikets kammarkollegium härefter

undfått nådig befallning att afgifva utlåtande i frågan, anförde kollegium,

att genom den disposition, som i senare tider egt rum så väl al

den Rörstrand till nyttjande upplåtna äng som ock af den å kartan

Kitt. A med gul färg utmärkta mark eller den så kallade värdshusplatsen,

kontraktet af den 24 augusti 1795 förfallit; att det likväl för

Carlbergs kungsgård vore af vigt att behålla åtminstone sa stol del

af den så kallade värdshusplatsen, som staden komme att år 1888

taga i besittning; att till vederlag derför från kungsgårdens sida syntes

bäst lämpa sig den mark, som nu af Stockholms stad eftersträfvades,

att vid sådant förhållande kollegium icke kunde annat än biträda chefsembetets

vid krigsskolan uppfattning, att sistnämnda mark ej bolde

utan ersättning afstås af kungsgården; att ehuru kollegium icke förbisåge,

att vid den uppgörelse angående jordabyte, som kunde komma

till stånd, fördelar skulle, på sätt chefsembetet framhållit, tillskyndas

kungsgården ej mindre derigenom, att kungsgården erhölle Värtabanan

till gräns på denna sida, än äfven genom att, jemte den öfriga delen

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

af värdshusplatsen, komma i besittning af den å kartan Lätt. A med

bed utmärkta egofiguren, kollegium likväl ansåge dessa fördelar så

mycket hellre böra lemnas å sido, som sådana förhållanden här icke

förelåge, att egarne till Rörstrand syntes kunna förklaras skyldige att

genom expropriation afstå nämnda, dem tillhöriga egofigur; samt att,

då härtill komme, att kollegium af chefsembetets yttrande funne anledning

antaga, att ett utbyte af platsen för laststationen mot värdshusplatsen,

med undantag af egofiguren bed skulle vara för kungsgården

tillfredsställande, kollegium hemstälde att Eders Kongl. Maj:t täcktes

icke bevilja upplåtelse från Carlbergs kungsgård till Stockholms

stad af den åstundade platsen för laststationen på nordöstra sidan om

Solnavägen, så vida icke staden förbunde sig att i utbyte derför till

kungsgården med full eganderätt öfverlemna den del af värdshusplatsen,

hvaraf staden år 1888 komme i besittning, och derjemte förpligtade

sig att omkring det område, som åt staden sålunda upplätes, upprätta

och för framtiden underhålla lämpligt stängsel.

Då ärendet den 25 februari 1887 ånyo inför Eders Kongl. Maj:t

anmäldes, förklarade Eders Kongl. Maj:t, att stadsfullmägtiges anspråk

på kostnadsfri upplåtelse af mark för laststation vid Carlberg icke

kunde bifallas, samt anbefalde öfverståthållareembetet att infordra stadsfullmägtiges

yttrande i anledning af hvad kammarkollegium i nyssberörda

utlåtande anfört.

Uti det yttrande, stadsfullmägtige i följd häraf afgifvit, hafva

fullmägtige, med öfverlemnande af två på stadens ingeniörskontor upprättade

kartor, märkta med n:is 1 och 2, anfört att, då kostnadsfri

upplåtelse af mark till laststationen ansetts icke kunna medgifvas, borde

vid bestämmande af den ersättning, som för denna mark borde tillkomma

Carlbergs kungsgård, läggas till grund vilkoren i det emellan

Rörstrands aktiebolag'' och chefen för krigsskolan träffade förberedande

aftal, hvarigenom i utbyte emot 1 hektar 86 ar 10 qvadratmeter

skulle lemnas 97 ar 70 qvadratmeter; att då den mark, kungsgården

numera hade att afstå, utgjorde enligt hvad stadsingeniörskontoret

upplyst, 1 hektar 37 ar 51 qvadratmeter, det område, staden skulle

lemna i utbyte, följaktligen blefve 72 ar 19 qvadratmeter; samt att

fullmägtige på grund deraf förklarade sig villige att ingå på ett byte

af mark på följande vilkor:

l:o) att Eders Kongl. Maj:t och kronan afstode till Stockholms

stad med full eganderätt den mark, som å kartan n:o 1 vore utmärkt

inom bokstäfverna a, b, c, d, e, f, g och a, i areal innehållande omkring

142,600 qvadratfot, äfvensom den mark, som å samma karta

funnes upptagen inom de med bokstäfverna h, i, k, 1, m, n, o, p och

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

1) utmärkta punkter, utgörande i areal omkring 13,400 qvadratrot eller

tillsammans omkring 156,000 qvadratfot;

2:o) att Stockholms stad till Eders Kongl. Maj:t och kronan afstode

sin rätt till den del af tomten n:o 37 i qvarteret Röda Berget,

som å kartan n:o 2 funnes upptagen inom de med bokstäfverna d, e,

f, g, h, i, k, 1, m, n, o, p, q, r, s, t, u, v, x, y, z, och d utmärkta

punkter, innehållande i areal omkring 81,900 qvadratfot;

3:o) att Eders Kongl. Magt och kronan förbunde sig att, på sätt

för närvarande egde rum, hålla öppen och underhålla den öfver dess

område gående del af körvägen emellan vägportarne på norra stambanan,

å kartan n:o 2 utmärkta med lit. A och lit. B, samt vägporten

på Värtabanan, å kartan n:o 1 utmärkt med lit. C; samt

4:o) att den af staden från Eders Kongl. Maj:t och kronan tillbytta

marken förlädes till Stockholms stad i ecklesiastikt, judicielt och

administrativt hänseende.

Skulle åter ett byte på dessa vilkor icke vinna Eders Kongl.

Maj:ts godkännande, anhölle fullmägtige om tillstånd för staden att

förvärfva den för laststationen vid Carlberg behöfliga mark i den ordning,

förordningen den 14 april 1866 om jords eller lägenhets afstående

för allmänt behof föreskrefve.

Då enligt de sålunda af stadsfullmägtige föreslagna vilkoren

kungsgården icke skulle erhålla hela det område, som kammarkollegium

ansett böra till kungsgården afträdas, i det att fullmägtige undantagit

den mark, som å kartan n:o 2 är upptagen inom de med bokstäfverna

a, b, c, d, z och a utmärkta punkter, beslöt Eders Kongl.

Magt vid ärendets förnyade föredragning den 31 december sistlidet år

att anbefalla öfverståthållareembetet att från stadsfullmägtige infordra

yttrande huru vida de vore villige att, emot det att kronan till Stockholms

stad med eganderätt afträdde det område, som i fullmägtiges

senaste yttrande blifvit ifrågasatt, afstå till kronan, likaledes med

eganderätt, hela det område, som å den med n:o 2 märkta kartan funnes

upptaget inom de med bokstäfverna a, b, c, d, e, f, g, h, i, k, 1,

m, n, o, p, q, r, s, t, u, v, x, y, z och a utmärkta punkter och hvilket,

enligt hvad handlingarne utvisa, innefattar eu areal af omkring 95,000

qvadratfot; och hafva uti det yttrande, stadsfullmägtige i anledning

häraf afgifvit, fullmägtige förklarat sig villige att härpå ingå.

Då jag anser ett byte på de senast ifrågasatta vilkoren vara från

Eders Kongl. Magt och kronans sida antagligt, helst, derest bytet icke

komme till stånd, Carlbergs kungsgård för rätt att fortfarande disponera

den mark, hvarå värdshusbyggnaden finnes uppförd, tilläfventyrs

blefve nödsakad att underkasta sig uppoffringar, som icke motsvarades

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

af den löseskilling, som kunde erhållas för den mark, hvarå staden för

laststationen gör anspråk, hemställer jag att Eders Kongl. Maj:t måtte

1 nådig proposition äska Riksdagens medgifvande dertill, att byte af

mark emellan Carlbergs kungsgård och Stockholms stad må verkställas

på det sätt, att Eders Kongl. Maj:t och kronan till Stockholms stad

med eganderätt afstår dels den Carlbergs kungsgård tillhöriga mark,

som å ofvan omförinälda med n:o 1 betecknade karta finnes utmärkt

inom bokstäfverna a, b, c, d, e, f, g och a, dels ock den kungsgården

tillhörande mark, som å samma karta upptages inom de med bokstäfverna

h, i, k, 1, m, n, o, p och h angifna punkter, med skyldighet

för staden att omkring dessa områden upprätta och för framtiden

underhålla lämpligt stängsel, samt att Stockholms stad till Eders Kongl.

Maj:t och kronan afträder likaledes med eganderätt hela det område,

som å ofvan omförmälda med n:o 2 märkta karta finnes upptaget inom

de med bokstäfverna a, b, c, d, e, f, g, h, i, .k, 1, m, n, o, p, q, r, s,

t, u, v, x, y, z och a utmärkta punkter, med förbindelse för Eders

Kongl. Maj:t och kronan att, på sätt för'' närvarande eger rum, hålla

öppen och underhålla den öfver kronans område gående del af körvägen

emellan vägportarna på norra stambanan, hvilka å kartan n:o

2 finnas utmärkta med lit. A och B, samt den å kartan n:o 1 med

lit. C betecknade vägporten på Värtabanan.

I fråga om stadsfullmägtiges förslag att den mark, som genom

bytet skulle tillfalla staden, måtte i ecklesiastikt, judicielt och administrativt

hänseende förläggas till staden, lärer Eders Kongl. Maj:t

först framdeles vilja fatta beslut.»

Hvad föredragande departementschefen sålunda

hemstält, deruti statsrådets öfrige ledamöter instämde,

behagade Hans Maj: t Konungen gilla samt befalde

att nådig proposition, sådan den finnes detta protokoll

bilagd, skulle till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

Adolf Berencreutz.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.