Angående byte af mark emellan Carlbergs kungsgård och Stockholms stad
1888-03-19 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1888:35, Angående byte af mark emellan Carlbergs kungsgård och Stockholms stad
Dokumentets text
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 85.
7
N:o 35.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående byte
af mark emellan Carlbergs kungsgård och Stockholms
stad; gifven Stockholms slott den 19 mars 1888.
Under åberopande af bifogade utdrag af protokollet öfver civilärenden
för denna dag, vill Kongl. Maj:t äska Riksdagens medgifvande
till byte af mark emellan Carlbergs kungsgård och Stockholms stad
på sätt i statsrådsprotokollet finnes angifvet.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
OSCAR.
E. von Krusenstjerna.
8
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.
Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 19 mars
1888.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern friherre Bildt,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve
Ehrensvård,
Statsråden: Boven,
friherre von Otter,
von Krusenstjerna,
Wennerberg,
Bergström,
friherre Palmstierna,
friherre von Essen,
Lönegren.
31:o.
Departementschefen, statsrådet von Krusenstjerna anhöll härefter
att få, efter gemensam beredning med chefen för ''landtförsvarsdepartementet,
underställa Kongl. Maj:ts nådiga pröfning den tillförene senast
den 31 december 1887 anmälda frågan om byte af mark emellan Carlbergs
kungsgård och Stockholms stad; och anförde departementschefen
härvid:
)>I sammanhang med en år 1885 af stadsfullmägtige i Stockholm
gjord ansökning om tillstånd att anlägga jernväg från Spånga station
å Stockholm—Vesterås—Bergslagens jernväg till stranden af egendomen
9
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 35.
Löfsta i Jerfälla socken af Stockholms län, hvilken egendom jemte
egendomen Riddersvik i samma socken Stockholms stad inköpt i syfte
att der anordna upplagsplatser för afträdesorenlighet och sopaffall, anliöllo
fullmägtige, bland annat, hvarom nu icke är fråga, att staden
måtte på de vilkor, som kunde finnas böra derför uppställas, få till
sig upplåten den kronans mark, som behöfdes för en laststation å Carlbergs
kungsgårds egor mellan jernvägen till Värtahamnen och Solnavägen.
Sedan Eders Kongl. Maj:t i anledning af denna, af öfverståthållareembetet
insända och förordade ansökning inhemtat utlåtande af vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen, som . dock icke fann det tillkomma sig
att afgifva yttrande, rörande de föreslagna anordningarne för beredande
af omförmälda, uteslutande för renhållningsverket afsedda lastplats,
afgafs utlåtande i ärendet af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i Stockholms län, hvilken dervid tillika öfverlemnade ett yttrande
af chefsembetet vid krigsskolan å Carlberg.
1 detta yttrande, som åtföljdes af två med litt. A. och B. märkta
kartor, uttalade chefsembetet till en början, att den Carlbergs kungsgård
tillhöriga, till laststation afsedda marken icke borde utan ersättning
afstås, enär denna mark för kungsgården hade värde, såsom ansedd
att antingen i enlighet med gjorda anbud uthyras eller ock med
vederbörligt tillstånd utbytas emot ett motsvarande område inom Stockholms
stads nuvarande gränser.
Angående ett dylikt byte anförde chefsembetet, att genom ett
den 24 augusti 1795 mellan dåvarande krigsakademien och Rörstrands
fabriksegare ingånget kontrakt åt akademien upplåtits en Rörstrand
tillhörig mark »med full rättighet och frihet att till nyttjande disponera
och bebygga densamma», i anledning hvaraf ock å platsen uppförts en
värdshusbyggnad, som ännu qvarstode; att krigsakademien i ersättning
för denna mark till Rörstrand lemnat, förutom andra fördelar, rättighet
att »nyttja och bärga» en äng, belägen straxt nordost om'' den numera
aftappade s. k. Bomsjön, å hvilken äng den ifrågavarande laststationen
vore afsedd att anläggas; att berörda kontrakt visserligen icke
kunde af Rörstrand återkallas, »så länge förenämnda deremot svarande
fördel åtnjötes», men att då under senare tider den omnämnda ängen
till en del inkräktats af jernvägen Carlberg—Värtan, fråga uppstått, om
måhända icke kontraktet skulle kunna från Rörstrands sida uppsägas
och krigsskolan i följd deraf varda nödsakad att återlemna den berörda
platsen och derifrån bortföra värdshusbyggnaden; att med anledning af
detta förhållande chefsembetet år 1881 sökt åvägabringa eu öfverenskom
Bih.
till Rilcsä. Prof. 1888. 1 Sami. 1 Afd. 17 Höft. 2
10
Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 35.
a
melse med Rörstrand, hvarigenom Carlberg skulle från Rörstrand erhålla
den egofigur, som vore med gill färg utmärkt å den med litt. A. betecknade
kartan och uti hvilken egofigur den nämnda marken med
värdshusbyggnaden ingiuge, hvaremot Rörstrand skulle från Carlberg
bekomma den sydost om Värtabanan befintliga, å samma karta med
röd t utmärkta mark, å hvilken största delen af den i kontraktet omnämnda
äng vore belägen; att, ehuru Carlbergs kungsgård sålunda
skulle afhändas 1 hektar 86 ar 10 qvadratmeter, men erhålla endast
97 ar 70 qvadratmeter, hvarifrån dessutom afginge arealen af den å
kartan mellan bokstäfverna a och e befintliga väg, hvilken tillhörde
staden, chefsembetet dock ansett sig böra ingå på ett sådant byte, dels
för att erhålla en tydlig och genom jern vägen bestämd gräns, dels ock
för att vinna eganderätt till värdshusplatsen, men att, enär, under fortgången
af underhandlingarne, ytterligare eu del af det område, som
vant afsedt att till Rörstrand öfverlemnas, blifvit till Värtabanan exproprierad,
underhandlingarne måst afbrytas och bytesfrågan genom
nådigt bref den 25 april" 1884 förklarats böra förfalla; och hemstälde,
på grund af hvad sålunda blifvit anfördt, chefsembetet, att såsom vilkor
för att till Stockholms stad öfverlemnades den kungsgården tillhöriga
mark, som läge sydost om Värtabanan och hvilken efter gränsreglermgen
med Stockholms stad ar 1883 utgjorde 1 hektai 59,6 ai,
måtte stadgas, att till kungsgården skulle i vederlag afträdas det område,
som vid underhandlingarne med Rörstrand varit afsedt att tillfalla
kungsgården, eller den a nyssnämnda karta med gult utmärkta
egofigur, med afdrag likväl af den med a—e betecknade vägen. Härför
borde från stadens sida så mycket mindre möta svårighet, som staden
år 1883 vid inköp af mark från Rörstrands egare tillförsäkrats att
år 1888, i händelse bytet emellan Carlberg och Rörstrand förfölle, erhålla
den ofvannämnda marken, med undantag af egofiguren b c d,
hvilken således borde från Rörstrand exproprieras för att till kungsgården
öfverlemnas; och erinrade chefsembetet slutligen, att ehuru till
laststationen icke erfordrades annan mark än den, som läge nordost
om vägen till Solna, embetet likväl i bytet jemväl upptagit den sydvest
om nämnda väg befintliga, å kartan litt. B. med f, g, h betecknade
egofiguren, på det att gränsen emellan staden och kungsgården
framdeles måtte komma att utgöras af Värtabanan.
För egen del yttrade Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
att, derest det af chefsembetet föreslagna utbytet, hvithet vore för
kungsgården fördelaktigast, icke kunde komma till stånd, annan lämplig
ersättning borde kungsgården beredas för den mark, som blefve
från kungsgården afträdd.
11
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.
Sedan derefter yttranden afgifvits, bland andra, af styrelsen för
statens jern vägstrafik,''hvilken såsom vilkor för upplåtelse af mark till
deri föreslagna lastplatsen å Carlbergs kungsgårds egor, ansåg böra
stadgas, att staden i vederlag derför skulle lemna annan lämpligt belägen
och af vederbörande myndighet godkänd mark, föredrogs ärendet
inför Eders Kongl. Maj:t den 22 oktober 1886, dervid Eders Kongl.
Maj:t, jemte det staden beviljades koncession å den ifrågavarande jernvägsanlägguingen,
behagade anbefalla öfvers!athållareembetet att infordra
stadsfullmägtiges underdåniga yttrande i anledning af chefsembetets
vid krigsskolan ofvan omförmälda förslag.
I det utlåtande, som stadsfullmägtige i följd deraf afgåfvo, förklarade
desse, att de icke kunde ingå i pröfning af chefsembetets bytesförslag,
enär, hvad anginge eu del af den utaf chefsembetet begärda
marken, staden icke deraf vore egare och staden först framdeles komme
i besittning af återstoden. Dä genom anläggningen af Värtabanan det
område, som vore för laststationen behöflig! och hvilket nu vore alldeles
oanvändt, blifvit helt och hållet afskildt från kungsgårdens öfriga
mark och det sålunda icke vore af något värde för kungsgårdens eget
behof, hemstälde stadsfullmägtige, med åberopande att staden till Eders
Kongl. Maj:t och kronan utan ersättning upplåtit ganska ansenliga
staden tillhöriga områden för anläggning af vestra och norra stambanorna,
sammanbindningsbanan genom Stockholm samt jernvägen
Carlberg—Lilla Värtan, att det ifrågavarande området måtte kostnadsfritt
till staden upplåtas.
Sedan Eders Kongl. Maj:ts och rikets kammarkollegium härefter
undfått nådig befallning att afgifva utlåtande i frågan, anförde kollegium,
att genom den disposition, som i senare tider egt rum så väl al
den Rörstrand till nyttjande upplåtna äng som ock af den å kartan
Kitt. A med gul färg utmärkta mark eller den så kallade värdshusplatsen,
kontraktet af den 24 augusti 1795 förfallit; att det likväl för
Carlbergs kungsgård vore af vigt att behålla åtminstone sa stol del
af den så kallade värdshusplatsen, som staden komme att år 1888
taga i besittning; att till vederlag derför från kungsgårdens sida syntes
bäst lämpa sig den mark, som nu af Stockholms stad eftersträfvades,
att vid sådant förhållande kollegium icke kunde annat än biträda chefsembetets
vid krigsskolan uppfattning, att sistnämnda mark ej bolde
utan ersättning afstås af kungsgården; att ehuru kollegium icke förbisåge,
att vid den uppgörelse angående jordabyte, som kunde komma
till stånd, fördelar skulle, på sätt chefsembetet framhållit, tillskyndas
kungsgården ej mindre derigenom, att kungsgården erhölle Värtabanan
till gräns på denna sida, än äfven genom att, jemte den öfriga delen
12
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.
af värdshusplatsen, komma i besittning af den å kartan Lätt. A med
bed utmärkta egofiguren, kollegium likväl ansåge dessa fördelar så
mycket hellre böra lemnas å sido, som sådana förhållanden här icke
förelåge, att egarne till Rörstrand syntes kunna förklaras skyldige att
genom expropriation afstå nämnda, dem tillhöriga egofigur; samt att,
då härtill komme, att kollegium af chefsembetets yttrande funne anledning
antaga, att ett utbyte af platsen för laststationen mot värdshusplatsen,
med undantag af egofiguren bed skulle vara för kungsgården
tillfredsställande, kollegium hemstälde att Eders Kongl. Maj:t täcktes
icke bevilja upplåtelse från Carlbergs kungsgård till Stockholms
stad af den åstundade platsen för laststationen på nordöstra sidan om
Solnavägen, så vida icke staden förbunde sig att i utbyte derför till
kungsgården med full eganderätt öfverlemna den del af värdshusplatsen,
hvaraf staden år 1888 komme i besittning, och derjemte förpligtade
sig att omkring det område, som åt staden sålunda upplätes, upprätta
och för framtiden underhålla lämpligt stängsel.
Då ärendet den 25 februari 1887 ånyo inför Eders Kongl. Maj:t
anmäldes, förklarade Eders Kongl. Maj:t, att stadsfullmägtiges anspråk
på kostnadsfri upplåtelse af mark för laststation vid Carlberg icke
kunde bifallas, samt anbefalde öfverståthållareembetet att infordra stadsfullmägtiges
yttrande i anledning af hvad kammarkollegium i nyssberörda
utlåtande anfört.
Uti det yttrande, stadsfullmägtige i följd häraf afgifvit, hafva
fullmägtige, med öfverlemnande af två på stadens ingeniörskontor upprättade
kartor, märkta med n:is 1 och 2, anfört att, då kostnadsfri
upplåtelse af mark till laststationen ansetts icke kunna medgifvas, borde
vid bestämmande af den ersättning, som för denna mark borde tillkomma
Carlbergs kungsgård, läggas till grund vilkoren i det emellan
Rörstrands aktiebolag'' och chefen för krigsskolan träffade förberedande
aftal, hvarigenom i utbyte emot 1 hektar 86 ar 10 qvadratmeter
skulle lemnas 97 ar 70 qvadratmeter; att då den mark, kungsgården
numera hade att afstå, utgjorde enligt hvad stadsingeniörskontoret
upplyst, 1 hektar 37 ar 51 qvadratmeter, det område, staden skulle
lemna i utbyte, följaktligen blefve 72 ar 19 qvadratmeter; samt att
fullmägtige på grund deraf förklarade sig villige att ingå på ett byte
af mark på följande vilkor:
l:o) att Eders Kongl. Maj:t och kronan afstode till Stockholms
stad med full eganderätt den mark, som å kartan n:o 1 vore utmärkt
inom bokstäfverna a, b, c, d, e, f, g och a, i areal innehållande omkring
142,600 qvadratfot, äfvensom den mark, som å samma karta
funnes upptagen inom de med bokstäfverna h, i, k, 1, m, n, o, p och
13
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.
1) utmärkta punkter, utgörande i areal omkring 13,400 qvadratrot eller
tillsammans omkring 156,000 qvadratfot;
2:o) att Stockholms stad till Eders Kongl. Maj:t och kronan afstode
sin rätt till den del af tomten n:o 37 i qvarteret Röda Berget,
som å kartan n:o 2 funnes upptagen inom de med bokstäfverna d, e,
f, g, h, i, k, 1, m, n, o, p, q, r, s, t, u, v, x, y, z, och d utmärkta
punkter, innehållande i areal omkring 81,900 qvadratfot;
3:o) att Eders Kongl. Magt och kronan förbunde sig att, på sätt
för närvarande egde rum, hålla öppen och underhålla den öfver dess
område gående del af körvägen emellan vägportarne på norra stambanan,
å kartan n:o 2 utmärkta med lit. A och lit. B, samt vägporten
på Värtabanan, å kartan n:o 1 utmärkt med lit. C; samt
4:o) att den af staden från Eders Kongl. Maj:t och kronan tillbytta
marken förlädes till Stockholms stad i ecklesiastikt, judicielt och
administrativt hänseende.
Skulle åter ett byte på dessa vilkor icke vinna Eders Kongl.
Maj:ts godkännande, anhölle fullmägtige om tillstånd för staden att
förvärfva den för laststationen vid Carlberg behöfliga mark i den ordning,
förordningen den 14 april 1866 om jords eller lägenhets afstående
för allmänt behof föreskrefve.
Då enligt de sålunda af stadsfullmägtige föreslagna vilkoren
kungsgården icke skulle erhålla hela det område, som kammarkollegium
ansett böra till kungsgården afträdas, i det att fullmägtige undantagit
den mark, som å kartan n:o 2 är upptagen inom de med bokstäfverna
a, b, c, d, z och a utmärkta punkter, beslöt Eders Kongl.
Magt vid ärendets förnyade föredragning den 31 december sistlidet år
att anbefalla öfverståthållareembetet att från stadsfullmägtige infordra
yttrande huru vida de vore villige att, emot det att kronan till Stockholms
stad med eganderätt afträdde det område, som i fullmägtiges
senaste yttrande blifvit ifrågasatt, afstå till kronan, likaledes med
eganderätt, hela det område, som å den med n:o 2 märkta kartan funnes
upptaget inom de med bokstäfverna a, b, c, d, e, f, g, h, i, k, 1,
m, n, o, p, q, r, s, t, u, v, x, y, z och a utmärkta punkter och hvilket,
enligt hvad handlingarne utvisa, innefattar eu areal af omkring 95,000
qvadratfot; och hafva uti det yttrande, stadsfullmägtige i anledning
häraf afgifvit, fullmägtige förklarat sig villige att härpå ingå.
Då jag anser ett byte på de senast ifrågasatta vilkoren vara från
Eders Kongl. Magt och kronans sida antagligt, helst, derest bytet icke
komme till stånd, Carlbergs kungsgård för rätt att fortfarande disponera
den mark, hvarå värdshusbyggnaden finnes uppförd, tilläfventyrs
blefve nödsakad att underkasta sig uppoffringar, som icke motsvarades
14
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.
af den löseskilling, som kunde erhållas för den mark, hvarå staden för
laststationen gör anspråk, hemställer jag att Eders Kongl. Maj:t måtte
1 nådig proposition äska Riksdagens medgifvande dertill, att byte af
mark emellan Carlbergs kungsgård och Stockholms stad må verkställas
på det sätt, att Eders Kongl. Maj:t och kronan till Stockholms stad
med eganderätt afstår dels den Carlbergs kungsgård tillhöriga mark,
som å ofvan omförinälda med n:o 1 betecknade karta finnes utmärkt
inom bokstäfverna a, b, c, d, e, f, g och a, dels ock den kungsgården
tillhörande mark, som å samma karta upptages inom de med bokstäfverna
h, i, k, 1, m, n, o, p och h angifna punkter, med skyldighet
för staden att omkring dessa områden upprätta och för framtiden
underhålla lämpligt stängsel, samt att Stockholms stad till Eders Kongl.
Maj:t och kronan afträder likaledes med eganderätt hela det område,
som å ofvan omförmälda med n:o 2 märkta karta finnes upptaget inom
de med bokstäfverna a, b, c, d, e, f, g, h, i, .k, 1, m, n, o, p, q, r, s,
t, u, v, x, y, z och a utmärkta punkter, med förbindelse för Eders
Kongl. Maj:t och kronan att, på sätt för'' närvarande eger rum, hålla
öppen och underhålla den öfver kronans område gående del af körvägen
emellan vägportarna på norra stambanan, hvilka å kartan n:o
2 finnas utmärkta med lit. A och B, samt den å kartan n:o 1 med
lit. C betecknade vägporten på Värtabanan.
I fråga om stadsfullmägtiges förslag att den mark, som genom
bytet skulle tillfalla staden, måtte i ecklesiastikt, judicielt och administrativt
hänseende förläggas till staden, lärer Eders Kongl. Maj:t
först framdeles vilja fatta beslut.»
Hvad föredragande departementschefen sålunda
hemstält, deruti statsrådets öfrige ledamöter instämde,
behagade Hans Maj: t Konungen gilla samt befalde
att nådig proposition, sådan den finnes detta protokoll
bilagd, skulle till Riksdagen aflåtas.
Ex protocollo
Adolf Berencreutz.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.