Angående beviljande af statsbidrag för ny reglering af Luleå stad i följd af den staden år 1887 öfvergångna brand
1888-04-13 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1888:43, Angående beviljande af statsbidrag för ny reglering af Luleå stad i följd af den staden år 1887 öfvergångna brand
Dokumentets text
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.
1
N:o 43.
Kongl. Maj:ts nådiga ‘proposition till Riksdagen, angående beviljande
af statsbidrag för ny reglering af Luleå stad
i följd af den staden år 1887 öfvergångna brand; gifven
Stockholms slott den 13 april 1888.
Under åberopande af bifogade utdrag af protokoll öfver civilärenden
för denna dag, vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att, för ny reglering af
Luleå stad i följd af den staden år 1887 öfvergångna brand, åt nämnda
stad bevilja såsom bidrag till inlösen af mark, som erfordras till utläggning
af gator, torg och andra allmänna platser samt såsom understöd för bestridande
af de med regleringens genomförande i öfrig! förenade kostnader,
dels ett anslag utan återbetalningsskyldighet till belopp af femtiotusen kronor,
dels ock på de vilkor, som i nämnda protokoll omförmälas, ett lån af
etthundratusen kronor att lyftas under år 1889.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott
tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl.
nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts,
Min Allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF.
E. von Krusenstjerna.
Bill. till Riksd. Prof. 1888. 1 Sami. 1 Afd. 22 Häft.
1
2
Kongl. May.U Nåd. Proposition N:o 43.
Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Kongl.
Höghet Kronprinsen-Kegenten i statsrådet å Stockholms
slott den 13 april 1888.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern friherre Bildt,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena
grefve Ehrensvärd,
Statsråden: Loven,
friherre von Otter,
von Krusenstjerna,
Wennerberg,
Bergström,
friherre Palmstierna,
friherre von Essen,
Lönegren.
Derefter anförde departementschefen:
»Staden Luleå hemsöktes den 11 juni 1887 af en eldsvåda, som förhärjade
den tätast och bäst bebyggda stadsdelen samt ödeläde 77 gårdar.
Med anledning häraf hafva stadsfullmägtige i nämnda stad uti en af
magistraten derstädes insänd underdånig skrift af den 27 december 1887
anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes i nådig proposition till Riksdagen äska,
att ett understöd för den brandskadade stadens reglering och återuppbyggande
måtte anvisas med dels 50,000 kronor såsom anslag utan återbetalningsskyldighet,
dels ock 50,000 kronor i form af räntefritt lån.
Stadsfullmägtige hafva dervid — med upplysning, att staden vid 1886 års
slut hade en skuld af 137,663 kronor, samt att utskylderna till kommunen
samt till kyrka och skola under år 1887 utgått med 4 kronor 85 öre för
hvarje bevillningskrona — anfört, att de utgifter, staden i den närmaste
framtiden hade att bestrida till uppbyggande af kyrka, prestgård, fattig
-
3
Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 43.
gård, stadshus, tullpackhus m. m. uppginge till omkring 500,000 kronor,
till hvars betäckande staden disponerade endast omkring 60,000 kronor,
utgörande erhållen brandskadeersättning. I denna summa vore dock ej
inberäknade de betydliga belopp, som behöfdes till genomförande af den
omreglering af stadsplanen, hvilken vore en oundviklig följd af den timade
eldsvådan. Då emellertid den nya stadsplanen ännu ej hunnit blifva antagen,
kunde kostnaden för dess genomförande endast approximativt beräknas,
hvarför fullmäktige anhölle att sedermera få inkomma med närmare
bestämd uppgift derå. Att denna kostnad komme att uppgå till högst
betydliga belopp framginge deraf, att den nedbrunna stadsdelen utgjorde
den mest centrala, tätast bebyggda och äldsta delen af staden, hvadan till
åstadkommande af nödiga esplanader och gator måste inköpas dyrbara och
stora tomter eller delar deraf, hvartill komme att, då den nedbrunna stadsdelen
utgjordes af mark, som vore mycket kuperad, många och kostsamma
jordschaktningar måste för gatornas reglering och planering företagas.
Vidare syntes det snara fullbordandet af Luleå—Ofotenbanan komma att
från stadens sida kräfva betydande kostnader för ordnande af nödiga gator
och kajer samt jernvägsspår från stadens hamnar till jernvägsstationen. Åt
hvad stadsfullmäktige sålunda i underdånighet anfört framginge, enligt
fullmägtiges förmenande, att staden, hufvudsakligen i följd af eldsolyckan,
drabbades af förluster och oundvikliga kostnader till ett belopp af mellan
5 och 600,000 kronor, hvadan det vore lätt förklarligt, att hela samhället
med stort bekymmer motsåge den närmaste framtiden och fruktade att
alldeles digna under de bördor, som den komme ätt pålägga, såvida ej
staten ville räcka en hjelpande och stödjande hand.
Sedan öfver denna framställning Kongl. Maj:ts befallningshafvandes i
Norrbottens län utlåtande blifvit den 9 januari innevarande år infordradt,
har bemälde befallningshafvande med eget underdånigt utlåtande af den
26 sistlidne mars insändt en ny skrifvelse från stadsfullmägtige af samma
dag. I denna skrifvelse hafva fullmägtige ■— sedan för ändamålet utsedde
koiniterade då mera inkommit med beräkning af de kostnader, den nya
stadsplanens genomförande komme att medföra — med öfverlemnande af
samma beräkning anhållit att, då det deraf visade sig, att dessa kostnader
blefve flerdubbelt större än någonsin kunnat beräknas, Kong!. Maj:t täcktes
genom nådig proposition till den nu församlade Riksdagen begära 50,000
kronor såsom anslag utan återbetalningsskyldighet och 100,000 kronor
såsom räntefritt lån att inom tjugo år återbetalas, för att användas till
den brandskadade stadens reglering och återuppbyggande.
Af den i sistberörda skrifvelse omnämnda beräkningen inhemtas, att
komiterade ansett, att regleringen borde omfatta hela den afbrända stadsdelen
och de delar af den öfriga staden, hvilka genom sitt sammanhängande
4
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.
läge med denna stadsdel nödvändigt borde gemensamt med denna regleras,
samt att kostnaderna för regleringen komme att uppgå till följande belopp:
för jordschaktning och planering............. kr. 103,327: —
» ordnande af gator och torg................ » 541,934: so
« expropriation af mark......................... » 221,901: 40
eller tillsammans kr. 867,163: 20.
För egen del anför Kongl. Maj:ts befallningshafvande, att den Luleå
stad öfvergängna eldsvådan hade, med alla dess sorgliga följder för de
enskilde, möjliggjort genomförandet af en genomgående och välbehöflig
reglering af stadsplanen, hvilket tillfälle nu måste begagnas. Af ofvan
anförda uppgifter syntes dock lätt, att staden, åt sig sjelf lemnad, icke
utan att helt och hållet nedtryckas under bördan af utskylder mägtade
genomföra denna reglering, och som den afbrända delen af staden utgjorde
dess mest centrala del, kunde med denna reglering ej anstå till dess staden
återvunnit förmåga att med egna krafter åstadkomma densamma. Fn snar
och verksam hjelp vore derföre af nöden. Kongl. Maj:ts befallningshafvande
hemstälde på grund deraf, att Kongl. Maj:t täcktes genom nådig proposition
till nu församlade Riksdag söka bereda Luleå stad allt det understöd i
form af lån och anslag, som Kongl. Maj:t med hänsyn till stadens betryckta
ekonomiska ställning funne af förhållandena påkalladt.
Förslag till ny plan för staden har till civildepartementet inkommit
den 3 i denna månad, hvarefter deröfver infordrats öfverintendentsembetets
yttrande, hvilket dock ännu ej hunnit afgifvas. Ehuru den understälda
planen för ny reglering af staden följaktligen ännu icke hunnit blifva af
Kongl. Maj:t pröfvad och faststäld, har jag ansett mig böra redan nu för
Kongl. Maj:t anmäla stadsfullmägtiges underdåniga framställningar angående
beredande af statsbidrag för samma reglering; och enär för visso antagas
kan, såväl att de kostnader, hvilka med regleringen blifva förenade, icke
komma att i väsentlig mån understiga det beräknade beloppet, som ock,
hvad Kongl. Maj:ts befallningshafvande vitsordat, att Luleå samhälle. efter
den svåra olycka, som drabbat detsamma, icke förmår att, utan understöd
från det allmännas sida, bära dessa kostnader, samt angeläget är, att
regleringen af den nedbrända stadsdelen blifver så skyndsamt som möjligt
vidtagen, får jag i underdånighet hemställa, att Kongl. Maj:t måtte, med
hänsyn jemväl till hvad förut i liknande fall egt rum, föreslå Riksdagen
att åt staden Luleå bevilja såsom bidrag till inlösen af mark, som erfordras
till utläggning af gator, torg och andra allmänna platser samt såsom
understöd för bestridande af de med regleringens genomförande i öfrigt
förenade kostnader, dels ett anslag utan återbetalningsskyldighet till belopp
af femtio tusen kronor, dels ock ett lån af ett hundra tusen kronor,
opaginerad Kontrollera mot PDF
o
Kongl. Maj:t.s Nåd. Proposition N:o 43.
att lyftas under år 1889, hvarvid för tillgodonjutande af lånet torde, i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad vid liknande fall förut egt rum,
böra stadgas följande vilkor:
l:o) att stadsfullmägtige i stadens namn och på dess vägnar för lånesumman
afgifva sin till riksgäldskontoret eller ordres stälda skuldförbindelse,
innefattande de af Riksdagen för lånets användande och återbetalning stadgade
vilkor;
2:o) att hvad af lånet icke blifvit hos riksgäldskontoret uttaget före
slutet af år 1889 icke får derefter utbekommas;
3:o) att det i riksgäldskontoret lyftade lånebeloppet får utan ränta
och kapitalafbetalning innehafvas till 1892 års slut, hvarefter och intill
dess lånet blifvit till fullo godtgjordt fem procent å dess ursprungliga
belopp bör till riksgäldskontoret årligen inbetalas, deraf ränta efter fyra
för hundra å det oguldna kapitalet först beräknas och afgår, samt öfverskottet
utgör kapitalafbetalning, samt
4:o) att inbetalning af den uti nästföregående punkt omförmälda
annuitet bör vid hvarje års slut verkställas vid påföljd för underlåtenhet
deraf, att å annuiteten beräknas fem procent ränta från förfallodagen.»
Hvad föredragande departementschefen sålunda hemstält,
deruti statsrådets öfrige ledamöter instämde, behagade
Hans Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten i nåder gilla
samt befalde, att nådig proposition i enlighet med ett
nu af departementschefen uppläst, detta protokoll bilagdt
förslag skulle till Riksdagen afiåtas.
Ex protocollo
J. Me i jer.
Bih. till Riksd. Prot. 1888. 1 Sami. 1 Afd. 22 Håft.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.