Angående tillägg till § .9 i de vid gällande tulltaxa fogade underrättelser om hvad vid taxans tillämpning iakttagas hör
6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1888:6, Angående tillägg till § .9 i de vid gällande tulltaxa fogade underrättelser om hvad vid taxans tillämpning iakttagas hör
Dokumentets text
Kongl. Maj:ts Nåd. Preposition N:o C>.
15
N:o 6.
Kongl. May.ts nådiga proposition till Riksdagen, angående tillägg
till § .9 i de vid gällande tulltaxa fogade underrättelser
om hvad vid taxans tillämpning iakttagas hör; gifven
Stockholms slott den 25 november 1887.
Under åberopande af bilagda protokoll öfver finansärenden för
denna dag, vill Kong], Maj:t härmed föreslå Riksdagen att besluta, att
till § 9 i de till gällande tulltaxa hörande underrättelser om hvad vid
taxans tillämpning iakttagas bör må fogas ett nytt moment afföljande
lydelse, nemligen:
»Derest utländskt råbränvin endast för förädling till export under
tullverkets kontroll införes och förädlas i derför särskildt inrättad
fabrik, må restitution af belöpande tullafgift beviljas ej mindre för den
myckenhet förädladt bränvin, som, på sätt här ofvan sägs, behörigen
styrkes hafva från fabriken blifvit utförd, än äfven för den qvantitet
bränvin, hvilken efter verkstäld inventering tillförlitligen utrönes hafva
genom förädlingen gått förlorad, dock icke för denna förlust i något
fall med mera än två procent af den utförda myckenheten normalliter.»
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
OSCAR.
(Pust. Tamm.
16
Kongl. Maj:ts Aåd. Proposition N:o 6.
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 25 november
1887.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Themptander,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve
Ehrensvärd,
Statsråden: Lovén
von Steyern,
Hammarskjöld,
Richert,
von Krusenstjerna,
Friherre Tamm,
Friherre Peyron.
Departementschefen statsrådet friherre Tamm anförde vidare:
»Det förhållande, att vissa råämnen vid förädling undergå förminskning
till vigt eller rymd, har ej lemnats utan uppmärksamhet af
tullagstiftningen, som dels i åtskilliga fall åsätter ett mera förädladt
ämne högre tull, än som drabbar det råämne, hvaraf det blifvit framstäldt,
dels, åtminstone i ett fall (socker), medgifver, att vid utförsel
af varor, som inom landet tillverkats af utländskt, tullpligtigt råämne,
restitution må åtnjutas till högre belopp än den tull, som är samma
vigt af råämnet åsatt. Äfven vid utförsel af renadt inhemskt bränvin
medgifves restitution för det bränvin, som gått förloradt vid reningen
och hvilket antagits utgöra två procent af det renande bränvinet, i
det § 10 mom. 3 i nådiga förordningen angående viikoren för tillverkning
af bränvin den 13 sistlidne juli i likhet med § 12 mom. 2
17
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 6.
i nådiga förordningen den 2 juni 1882 vid utförsel af inhemskt bränvin
medgifver restitution med 40,8 öre för hvarje liter renadt och med
40 öre för hvarje liter icke renadt bränvin af normalstyrka.
Något motsvarande stadgande har emellertid ännu ej meddelats
för det fall, att utländskt råbränvin blifvit i landet infördt och renadt
samt derefter åter utföres, ehuru sådan rörelse numera eger rum.
9 § af tulltaxunderrättelserna medgifver nemligen, att tull underkastad
vara må införas för att bearbetas eller förädlas för att åter utföras med
rätt till återbekommande af erlagd tullafgift, under vilkor att dylik afsigt
med införseln redan i sammanhang dermed vid varans angifning till tullbehandling
skriftligen anmäles, att varuegaren i öfrigt ställer sig till efterrättelse
de föreskrifter, hvilka generaltullstyrelsen eger meddela till förekommande
af missbruk utaf sålunda medgifven förmån, samt att återutförseln
egt rum och sådant styrkes inom natt och år efter det införseln
skedde. På grund af detta stadgande har generaltullstyrelsen den
13 juli 1883 tillåtit Carlshamns spritförädlingsaktiebolag att införa utländskt
bränvin i ändamål att detsamma i förädladt skick åter utföra
och den vid införseln erlagda tullafgiften återbekomma. Såsom vilkor
har styrelsen dervid föreskrifvit, bland annat, att godset likasom bolagets
fabrik skall på bolagets bekostnad vara under ständig tullbevakning.
Från och med den 27 december 1884, då fabriken uppläts, till
den 25 sistlidne april har bolaget sålunda enligt bevis af tullkammaren
i Carlshamn infört tillsammans............................ 56,430,677,37 liter
samt utfört .......................................................................... 53,576,308,33 „
så att i fabriken skulle qvarligga................................. 2,854,360,04 liter,
allt af normalstyrka.
Jemte det generaltullstyrelsen och chefen för finansdepartementets
kontroll- och justeringsbyrå den 16 nästlidne juli gemensamt afgifvit
infordradt underdånigt utlåtande i fråga om beredande af vissa
lättnader vid utförsel af svenskt obeskattadt bränvin — hvilken fråga
redan den 19 påföljande augusti blifvit för Eders Kongl. Maj:t anmäld
— hafva de nämnda myndigheterna till Eders Kongl. Maj:t,s pröfning
öfverlemnat en af Carlshamns spritförädlingsaktiebolag hos generaltullstyrelsen
gjord framställning, åsyftande att ej mindre bolaget
debiterad tull måtte afskrifvas för det bränvin, som under destilleringen
inom fabriken förflyktigats, än äfven att dylik afskrifning, dock
inom ett belopp af två procent af den förädlade varan, måtte årligen
medgifvas för den förlust, som framdeles kunde inträffa. Till stöd för
framställningen har bolaget hufvudsakligen åberopat, att detsamma
Bih. till Riksd. Prot. 1888. 1 Sami. 1 Afd. 4 Raft. 3
18
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 6.
naturligtvis beräknat sjelfva värdet af det bortdunstade bränvinet såsom
en förlust, men ingalunda beräknat, att tull skulle erläggas för
det bränvin, som under destilleringeu förflyktigades och således ej
kunde återutföras. Under antagande att fabriken kunde årligen förädla
150 millioner liter bränvin samt att två procent deraf ginge förlorade,
skulle ju affären få vidkännas eu årlig förlust i tull af 1,800,000
kronor.
Vid verkstäld inventering den 26 april innevarande år bär chefen
för kontroll- och justeriugsbyrån funnit, att behållningen af bränvin
inom fabriken utgjorde 2,393,963,9 liter, så att afdunstrnngen utgjort
460,405,14 liter eller endast 0,8 2 procent af den från början af fabrikens
verksamhet införda myckenheten.
I det nämnda utlåtandet hafva generaltullstyrelsen och chefen
för kontroll- och justeringsbyrån hemstält, att bolaget måtte medgifvas
afskrifning af debiterad tullafgift för den till och med den 26 nästlidne
april under förädlingen af utländskt råbränvin uppkomna förlust,
460,405,14 liter bränvin af normalstyrka, äfvensom att framgent, ehvad
endast utländskt eller samtidigt äfven svenskt bränvin vid fabriken
förädlas för export, afskrifning årligen må ega rum för den förlust,
som vid blifvande inventeringar finnes hafva verkligen uppkommit,
dock icke i något fall med mera än två procent af det från bolagets
fabrik exporterade bränvinet.
Då det emellertid syntes mig som om ett stadgande i sådant syfte,
afsedt att gälla för framtiden, borde erhålla eu mera allmän affattning,
anmodade jag i embetsskrifvelse den 15 sistlidne oktober kommerskollegium
och generaltullstyrelsen att taga under öfvervägande, huruvida
icke i de vid tulltaxan fogade underrättelser borde intagas föreskrift
om den restitution åt tull, som finge ega rum, då utländskt bränvin
införes för att renas och efter verkstäld rening åter utföras, samt att
afgifva förslag till de förändrade föreskrifter, som kunde finnas lämpliga.
I underdånig skrifvelse den 22 i denna månad hafva embetsverken
anfört, att de för sin del icke hade något att erinra mot intagandet
i tulltaxeunderrättelserna af ett stadgande i antydt syfte, hvilket lämpligen
kunde införas vid slutet af § 9 i nämnda tulltaxeunderrättelser
samt erhålla följande lydelse:
»Derest, utländskt råbränvin endast för förädling till export under
tullverkets kontroll införes och förädlas i derför särskild! inrättad fabrik,
må restitution af belöpande tullafgift beviljas ej mindre för den myckenhet
förädladt bränvin, som, på sätt här ofvan sägs, behörigen styrkes
hafva från fabriken blifvit utförd, än äfven för den qvantitet bränvin,
hvilken efter verkstäld inventering tillförlitligen utrönes hafva genom
19
Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 6.
förädlingen gått förlorad, dock icke för denna förlust i något fall med
mera än två procent af den utförda myckenheten normalliter.»
I sammanhang med denna framställning, som rörer det utländska
bränvin, hvilket under rening förflyktigar, torde jag böra erinra om ett
annat ärende, afseende den förlust, som uppkommer under det svenskt
bränvin inom samma fabrik förädlas. I syfte att främja utförseln af
svenskt bränvin har nemligen Eders Kongl. Maj:t den 19 augusti 1887
medgifvit, att sådant bränvin må å Carlshamns spritförädlingsaktiebolags
fabrik intagas till förädling för export, under det utländskt bränvin
finnes i fabriken. Såsom vilkor derför fans dock nödigt föreskrifva,
att allt å fabriken intaget såväl utländskt som svenskt bränvin skulle
inom nittio dagar efter intagandet vara i behörig ordning exporteradt,
vid äfventyr att för det mera än 90 dagar qvarliggande partiet skulle
erläggas förfallna tullafgifter, tillverkningsskatt och böter, och att vid
utförsel af bränvin afföring i vederbörande journaler skulle verkställas
efter förhållandet mellan de qvantiter utländskt och svenskt bränvin,
som, enligt journalernas vittnesbörd, skolat omedelbart före utförseln
finnas i fabriken. Med anledning häraf har bemälda bolag i underdånig
skrifvelse — jemte det bolaget framstälde ett yrkande, som Eders
Kongl. Maj:t vid föredragning den 18 innevarande november fann icke
kunna bifallas — anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes medgifva,
att det vid förädlingen af det svenska i fabriken införda bränvinet uppkommande
undermål finge intill två procent efter verkstälda inventeringar
inom fabriken afskrifvas, enär bolaget eljest kunde nödgas att
betala tillverkningsskatt för den förlust, som inom fabriken uppstode.
Såsom underdånigt yttrande öfver ansökningen i omförmälda del har
generaltullstyrelsen åberopat det af styrelsen och chefen för kontrolloch
justeringsbyrån den 16 nästlidne juli afgifna, här ofvan omförmälda
utlåtande.
Att en konsumtioDsskatt, afsedd att utgå för den vara, som inom
landet förbrukas, icke bör drabba den vara, som utifrån införes för att
förädlas och, efter verkstäld förädling, åter utföras, synes vara så klart,
att något vidare härom ej behöfver sägas, och är äfven i princip erkändt
genom särskilda stadganden om rätt till restitution. Lika tydligt
synes det mig vara, att eu sådan skatt icke heller bör drabba den
myckenhet af varan, som under förädlingen för export förflyktigar.
Skulle den ifrågavarande rörelsen lemna vinst, är denna naturligtvis
underkastad inkomstbevillning och kommunalskatt i likhet med annan
inkomst af rörelse, men en konsumtionsskatt å den vara, som under
bearbetning för export bortgår, är obillig.
Huru j obilliga nuvarande stadganden rörande infördt bränvin äro
20
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition K:o 6.
framgår ock vid jemförelse med ett annat förhållande. Enligt tullstadgan
af den 2 november 1877 § 76 är det förbjudet att på nederlag
upplägga bränvin och sprit af säd eller potatis, men arrack, cognac
samt rum kunna åtnjuta dylik fördel, och det föreskrifves i § 88 af
samma stadga, att vid förtullning af sistnämnda varor på fastager tre
procent leckage må åtnjutas, så framt godset vid förtullningen varit på
nederlag liggande minst tre månader. Utan att nu ifrågasätta borttagande
af förbudet mot uppläggande på nederlag af bränvin och sprit
af säd eller potatis, anser jag mig dock böra framhålla billigheten deraf,
att någon leckage åtnjutes jemväl för bränvin, som under vilkor af
återutförsel inom 90 dagar medgifvits till införsel utan tullafgiftens erläggande,
och detta så mycket hellre som dels ifrågavarande bränvin
dessutom underkastas en behandling, hvilken måste åstadkomma qvantitetsförlust,
och dels den ifrågasatta afskrifningsprocenten föreslås till
högst 2 eller 1 procent lägre än den för ofvan omförmälda spritvaror
medgifna leckage.
Då det af embetsverken föreslagna stadgandet synes mig gifva
ett rigtigt uttryck åt den af mig förordade grundsats samt i öfrigt innefatta
lämpliga föreskrifter, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte
i nådig proposition till Riksdagen föreslå, att till § 9 i de till tulltaxan
hörande underrättelser om hvad vid taxans tillämpning iakttagas bör
måtte fogas ett nytt moment af den lydelse, embetsverken föreslagit.
I händelse denna framställning antages af Riksdagen, lärer Eders
Kongl. Maj:t ega att medgifva Carlshamns spritförädlingsaktiebolag eftergift
af tullen för den myckenhet utländsk sprit, som derförut kan hafva
förflyktigat, dock i intet fall öfver 2 procent af hela den införda myckenheten;
likasom Eders Kongl. Maj:t blifver oförhindrad att i och för den
genom resolutionen den 19 sistlidne augusti föreskrifna beräkning
medgifva afskrifning af det svenska bränvinet, som inom nämnda procenttal
bortdunstar under rening inom fabriken.»
I departementschefens berörda hemställan instämde
statsrådets öfriga ledamöter; och behagade
Hans Maj:t Konungen med bifall till densanma förordna,
att nådig proposition skulle till Riksdagen af
låtas
af den lydelse, bilagan--- vid detta protokoll
utvisar.
Ex protocollo
Hugo Malm.
STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS’ BOKTKYCKEKI-AKTIEBOLAG, 1888.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.