Sök i Ratio Lex

Angående uppförande af ny teaterbyggnad ä operahusets tomt to. to

36 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 35 av 36 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1889:32, Angående uppförande af ny teaterbyggnad ä operahusets tomt to. to

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

1

N:o 32.

Kongl. Maj:ts nådiga ''proposition till Riksdagen angående uppförande

af ny teaterbyggnad ä operahusets tomt to. to.;

gifven Stockholms slott den 26 Mars 1889.

Sedan öfverståtkållaren Friherre 0. G. A. Tamm, Landshöfdingen

Herr 0. R. Themptauder, Hofmarskalken P. 0. Reuterswärd,

Kabinettskammarherren E. Ribbing, Bankofullmägtigen J. W. Arnberg,

Grodsegaren W. Walldén, Sekreteraren i Riksgäldskontor S. H. Wikblad

och Bankdirektören K. A. Wallenberg i en till Kongl. Maj:t ingifven

skrift af den 28 sistlidne Februari framlagt förslag till uppförande

af en ny teaterbyggnad å operahusets tomt och betryggande

i sammanhang dermed af teaterinstitutionens framtida ställning, samt

Stockholms stadsfullmägtige i underdånigt yttrande den 18 innevarande

månad tillkännagifvit, att stadsfullmägtige samma dag beslutat att för

Stockholms stad åtaga sig vissa förbindelser beträffande teaterbyggnadsföretaget,

hvilka enligt nyssberörda förslag blifvit för staden ifrågasatta,

vill Kongl. Maj:t, under åberopande af bilagda protokoll öfver

finansärenden för denna dag och under förutsättning att Stockholms

stadsfullmägtiges omförmälda beslut varder beståndande, härmed föreslå

Riksdagen

l:o) att—jemte medgifvande ej mindre att nuvarande operahusets

hela tomt i qvarteret. Norrström må af ofvan omförmälda teaterbyggnadskonsortium

disponeras för uppförande derstädes af en ny teaterbyggnad,

under vilkor att byggnaden uppföres enligt ritningar, som af

Kongl. Maj:t fastställas, och enligt af Kongl. Maj:t godkänd plan

för byggnadsarbetets bedrifvande; att konsortiet anskaffar för teatern

erforderlig materiel af dekorationer, attributer, maskineri, belysning

m. m. och öfrig inredning, med rätt för konsortiet att dervid förfoga

öfver Kongl. operans lösa egendom och tillhörigheter; samt att, sedan

byggnaden blifvit färdig, konsortiet till statsverket under full eganderätt

öfverlemnar densamma jemte nyssnämnda materiel och inredning

äfvensom tillhandahåller den i konsortiets skrift af den 28 sistlidne

Februari omförmälda reservfond, dock att, derest Kongl. operans verksamhet

skulle komma att upphöra eller det ordinarie anslaget till

nämnda opera ej vidare varda af Riksdagen beviljadt, af statsverket

skall till Stockholms stad återgäldas det af staden till byggnadsarbetet

Bill. till Piksd. Prot. 1889. 1 Sami. 1 Afd. 20 Raft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

anvisade bidrag å 600,000 kronor äfvensom att, om teaterverksamheten

skulle upphöra, nyssnämnda reservfond eller den del deraf, som då

må finnas i behåll, skall öfverlemnas till Stockholms stadsfullmägtige

för att användas till det kulturändamål, Kongl. Maj:t kan komma att

gilla; allt enligt bestämmelser och föreskrifter i kontrakt, som emellan

Kongl. Maj:t och kronan samt konsortiet upprättas; än äfven att Kongl.

Maj:t må ega att med Stockholms stad träffa aftal om utbyte af mark

vid operahustomten enligt de i Stockholms stadsfullmägtiges underdåniga

skrifvelse af den 18 innevarande månad omförmälda grunder, med rätt

för Kongl. Maj:t att medgifva den utvidgning af Arsenalsgatan vid dess

utmynnande i Gustaf Adolfs torg, som är förenlig med den plan för

teaterbyggnaden, hvilken af Kongl. Maj:t varder faststäld — å ordinarie

stat under riksstatens sjunde hufvudtitel uppföra ett anslag till Kongl.

operan till belopp af 60,000 kronor;

2:o) att medgifva Kongl. Maj:t rätt att högst för tiden intill slutet

af det spelår, under hvilket den nya teaterbyggnaden varder färdig,

upplåta de Kongl. teatrarnes fasta och lösa egendom till begagnande

åt den eller dem, som kunna befinnas villiga att, utan att statsverket

derigenom betungas med några kostnader utöfver det för Kongl. operan

afsedda anslag å 60,000 kronor, bedrifva teaterverksamhet å sagda

teatrar, eller, hvad operan angår, å särskildt förhyrd lokal, på ett konsten

värdigt sätt, med rättighet jemväl för Kongl. Maj:t att, med nedan

nämnda undantag, för detta ändamål disponera eller öfverlåta

dispositionsrätten till alla från teatrarne och deras fastigheter''inflytande

inkomster; samt

3:o) att medgifva, att den afkomst, som under nyssnämnda tid

må komma att vid upplåtelse af dramatiska teatern betingas, må af

Kongl. Maj:t disponeras till förstärkande af de Kongl. teatrarnes pensionsinrättnings

fond.

Härjemte föreslår Kongl. Maj:t, att tillgång till det för Kongl.

operan föreslagna anslag å 60,000 kronor beredes genom motsvarande

minskning af det belopp, 350,600 kronor, som enligt den nådiga propositionen

angående statsverkets tillstånd och behof den 14 sistlidne

Januari blifvit föreslaget att anvisas till förstärkande af statsverkets

ka ssaförlagsfond.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen

med all Kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

F. v. Essen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 32.

3

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

May.t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 26

Mars 1889.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre Bildt,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve

Ehrensvård,

Statsråden: Herr Loven,

Friherre von Otter,

von Krusenstjerna,

Wennerberg,

Friherre von Essen,

Örbom,

Friherre Åkerhielm.

Chefen för Finansdeparteirentet, Statsrådet Friherre von Essen

anförde i underdånigdiet:

»Sedan Riksdagen i underdånig skrifvelse den 11 Maj nästlidet år

anmält, att Riksdagen beslutit att icke bevilja något anslag till uppehållande

åt verksamheten å de Kong!, teatrarne, men medgifva Eders

Kongl. Magt rätt för en tid af ett år, räknadt från den 1 sistlidne

Juli, att upplåta de Kongl. teatrarnes fasta och lösa egendom till begagnande

under längre eller kortare tid af året åt den eller dem, som

kunde befinnas villiga att, utan att statsverket derigenom betungades

med några kostnader, bedrifva teaterverksamhet å sagda teatrar på

ett konsten värdigt sätt, med rättighet jemväl för Eders Kongl. Maj:t

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

att för detta ändamål disponera eller öfverlåta dispositionsrätten till

alla från teatrarne och deras fastigheter inflytande inkomster, behagade

Eders Kongl. Maj:t dels jemlik! nådigt beslut den 14 Juni nästlidet år åt

premieraktörerna G. Fredrikson, F. Thegerström, A. Elmlund, E. Hillberg

och N. Personne, i egenskap af förtroendemän för en bland Kongl.

dramatiska teaterns nuvarande sujetter bildad association, för en tid

af ett år från och med den 1 derpå följde Juli upplåta den dramatiska

teatern på arrende, dels ock enligt nådigt beslut af den 25

nyssnämnda Juni likaledes för ett år från och med den 1 Juli nästlidet

år till Hofkapellmästaren Conrad Nordqvist upplåta Kongl. stora teatern

för att derstädes uppföra operor och andra musikverk.

I underdånig skrifvelse den 27 November 1888 har derefter Hofkapellmästaren

Nordqvist, med förmälan att det icke vore honom möjligt

att under ännu ett spelår vidmagthålla verksamheten vid Kongl.

operan, derest icke denna tillförsäkrades ett anslag från statens sida,

i underdånighet anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes hos näst sammanträdande

Riksdag för Kongl. operan äska ett anslag till belopp af

60,000 kronor, jemte det operan fortfarande finge åtnjuta så väl Eders

Kongl. Maj:ts nu utgående enskilda bidrag som ock inkomster af hyror

för lokaler inom operahuset samt Kongl. dramatiska teaterns hyresbidrag

å 15,000 kronor.

Vid underdånig föredragning den 7 sistlidne December af detta

ärende tillät jag mig erinra, att, ehuruväl, så vidt af erfarenheten från

den dittills gångna delen af spelåret finge dömas, det icke syntes oantagligt,

att sökanden skulle kunna under detta spelår utan förlust genomföra

sitt företag, detta förhållande, om ock till en del orsakadt deraf

att verksamheten å den lyriska scenen kunnat, såsom enskildt företag,

bedrifvas på ett mera ekonomiskt sätt, än för operan såsom statsinstitution

visat sig möjligt, likväl derjemte till väsentlig grad varit beroende

deraf, att sökanden under innevarande spelår hade att förfoga öfver

ett ännu i godt stånd varande kostym- och attributförråd samt kunnat

uppföra förut uppsatta operor, som ännu egt dragningskraft på allmänheten,

hvilken äfven visat sig angelägen att för upprätthållande af

operans tillvaro stödja sökandens företag, men att, i den mån kostymoch

attributförrådet måste med betydlig kostnad förnyas samt, på det

operan måtte kunna fylla sin uppgift, nya musikverk framföras, förutsättningarne

för enskild person eller konsortium att kunna under ett

kommande spelår uppnå ett gynsamt ekonomiskt resultat måste komma

att väsentligen bortfalla. Med afseende å hvad sålunda blifvit erinradt

och då med hänsyn till de åsigter, som i detta ämne tillförene

inom Riksdagen gjort sig gällande, anslag från Riksdagens sida svår
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

ligen vore att förvänta, derest icke jemväl Stockholms stad för ändamålet

lemnade bidrag, täcktes Eders Kongl. Maj:t anbefalla öfverståtbållareembetet

att från Stockholms stadsfullmägtige inhemta yttrande,

huruvida stadsfullmägtige vore villige att, derest Riksdagen på Eders

Kongl. Majrts framställning beviljade anslag för Kongl. operans verksamhet

under spelåret 1 Juli 1889—1 Juli 1890, bidraga till denna

verksamhets uppehållande under nämnda spelår med ett belopp, motsvarande

det af Riksdagen beviljade anslag, dock ej utöfver trettio

tusen kronor.

Med underdånig skrifvelse den 30 sistlidne Januari har öfverståthållareembetet

öfverlemnat det från Stockholms stadsfullmägtige

sålunda infordrade yttrandet. Fullmägtige erinra här, att, då frågan

om bidrag från Stockholms kommun till de Kongl. teatrarne senast

förelåg för stadsfullmägtige, ett förslag att under vissa vilkor bevilja

ett anslag af 600,000 kronor till Kongl. stora teaterns om- och tillbyggnad

af fullmägtige antogs med 56 röster mot 36, ehuruväl frågan

om anslaget förföll af den orsak, att för anslagets beviljande fordrades

bifall af två tredjedelar bland dem, som deltagit i omröstningen. Oaktadt

således ett flertal bland stadsfullmägtige ansett kommunen icke

böra, om någon lämplig form derför stått att finna, undandraga sig att

i sin mån bidraga dertill, att Kongl. teaterns verksamhet komme att

fortfara, hade afgörande betänkligheter mött hos kommunens myndigheter

mot att befordra detta ändamål under form af årsbidrag från

stadskassan till Kongl. teatern, äfven då denna teater, såsom nu icke

längre vore förhållandet, upprätthölls genom statens försorg.

I enlighet med detta åskådningssätt förklarade sig stadsfullmägtige

icke kunna bifalla framställningen om ett bidrag af 30,000 kronor

till uppehållande af Kongl. operans verksamhet nästa spelår.

Jemte det jag haft att för Eders Kong]. Maj:t omförmäla denna

utgång af den väckta frågan om bidrag från Stockholms stad till uppehållande

af operaverksamheten under nästkommande spelår, har jag nu

att i underdånighet anmäla en hos Eders Kongl. Maj:t gjord framställning,

som synes mig innebära ett löftesrikt uppslag till lösning af

de länge sväfvande frågorna om anskaffande af ny tidsenlig byggnad

för Kongl. teatern och betryggande af teaterinstitutionens framtida

bestånd. I en den 28 sistlidne Februari till Eders Kongl. Maj:t ingifven

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

skrift hafva nemligen Öfverståthållaren Friherre G. Tamm, Landshöfdingen

Herr 0. R. Themptander, Hofmarskalken P. Reuterswärd, Kabinettskammarherren

E. Ribbing, Bankofullmägtigen J. W. Arnberg, Godsegaren

W. Walldén, Sekreteraren H. Wikblad och Bankdirektören K.

A. Wallenberg framlagt ett förslag till teaterfrågans lösning, hvilket

jag nu anhåller att för Eders Kongl. Maj:t få föredraga.»

Departementschefen uppläste härefter omförmälda skrift, hvilken

var af följande lydelse:

»Vid de många tillfällen, då under den senare tiden frågan om

de Kong], teatrarne varit understäld dels Riksdagens, dels Stockholms

stadsfullmägtiges afgörande, har såsom ett väsentligt önskningsmål

framhållits, att frågans lösning borde ske på ett sådant sätt, att den

blefve definitiv; och har det antagligen varit svårigheterna att åstadkomma

en sådan definitiv lösning och den deraf beroende bristen i

berörda hänseende hos de olika framlagda förslagen som vållat, att

detta ärende ännu ej kunnat bringas till något tillfredsställande slut.

Det har vid förhandlingarne härom med allt större styrka framhållits,

att anskaffandet af en ny byggnad för teatern vore nödvändigt.

Behofvet af en sådan har erkänts ur flera synpunkter.

Det nuvarande operahusets bristfälliga beskaffenhet och anordningarne

inom detsamma göra det nemligen snart sagdt, omöjligt att der

åstadkomma en någorlunda betiyggande säkerhet mot eldfara, och den

fullständiga ombyggnad, som af hänsynen härtill nödvändiggöres, påkallas

äfven af ekonomiska orsaker, emedan dels vid eu sådan ombyggnad

ökade hyresinkomster skulle kunna till bidrag för teaterverksamhetens

upprätthållande beredas, dels ock det endast i ett nytt

teaterhus blir möjligt att vidtaga sådana anoidningar, särskilt beträffande

vården samt uppsättandet och undanskaffandet- af dekorationer

och dylikt, genom hvilka dagkostnaderna kunna nedbringas och förvaltningen

i dess helhet förenklas och underlättas; hvartill äfven kommer

möjligheten att genom ökadt antal åhörareplatser bereda ökade

recettinkomster, då tillfälle dertill gifves.

Äfven ur en annan synpunkt än den med byggnadsfrågan sammanhängande

hafva svårigheter mött och verkat återhållande på vederbörande

myndigheters beslut och åtgöranden.

Riksdagen, som fått vidkännas betydliga uppoffringar för de

Kongl. teatrarne utöfver det ordinarie anslag, som sedan lång tid tillbaka

ända till innevarande år för ändamålet utgått, har funnit det

oegentligt, att teaterverksamhet drefves för statens räkning, och ansett

nödigt, att denna verksamhet ordnades så, att för teaterns förbindelser

funnes en bestämd, från statsverket skild ansvarighet och att de ut
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

gifter, Riksdagen till konstens vårdande för ändamålet medgaf, också

stadnade vid de beviljade beloppen; hvarjemte Riksdagen på grund af

det stora gagn, Stockholms stad i flera afseenden hade af ifrågavarande

teaterverksamhets utöfvande i hufvudstaden på ett värdigt sätt, yrkat,

att Stockholms stad skulle med Riksdagen till detta ändamål bidraga.

Stockholms stadsfullmäktige åter hafva väl vid flera tillfällen

ådagalagt ett afsevärdt intresse för nyssnämnda verksamhets upprätthållande

såsom varande af vigt för hufvudstaden, hvars angelägenheter

de vårda, men återhållits af samma betänklighet, som hos Riksdagen

gjort sig gällande, den att utgifterna ej med säkerhet blefve begränsade,

hvarigenom kommunen kunde komma att ledas till uppoffringar, större

än densamma rätteligen borde åligga.

För åstadkommande af den säkerhet beträffande- teaterns ekonomiska

ställning, som både Riksdagen och Stockholms stadsfullmägtige

sålunda ansett behöflig, torde ej blott ett nytt teaterhus, utan äfven

ökade teaterinkomster och beredande af en reservfond vara af nöden.

Dessa ändamåls vinnande måste emellertid enligt sakens natur vara

förenadt med eu så betydlig utgift, att ingen utsigt lärer förefinnas

att i vanlig anslagsväg erhålla medel till mera än en jemförelsevis

ringa del deraf.

Undertecknade våga derför i underdånighet för Eders Kongl.

Maj:t framlägga följande förslag till berörda, ännu sväfvande frågas

lösning och få härvid förutskicka den erinran, att, på sätt ock af förslaget

torde framgå, detsamma ej i ringaste mån afser att, vare sig

nu eller framdeles, medföra någon enskild vinst samt att undertecknade

äro beredde att åt planens utförande, om den godkännes, egna den

tid och det arbete, som derför kräfves.

Vi anse de medel, som till förevarande ändamål erfordras, lämpligen

kunna beredas dels genom ett byggnadsbidrag från Stockholms

stad till det belopp Stadsfullmäktige redan en gång, ehuru då ej med

erforderlig qvalificerad röstpluralitet, derför beviljat, eller 600,000 kronor,

dels genom behållna vinsten å ett premieobligationslån, hvartill

komma de tvänne, här nedan omförmälda årliga anslag å tillhopa

120,000 kronor.

Det ifrågasatta obligationslånet är ämnadt att uppgå till ett nomiuelt

belopp af 10,000,000 kronor, fördeladt i 500,000 obligationer å

20 kronor hvardera. Dessas inlösen skulle ske efter utlottning, som,

enligt förut bestämd plan, komme att årligen ega ruin, samt taga sin

början första året efter det obligationerna utgifvits och inom 57 år

vara iullbordad. Minsta inlösuingsbeloppet skulle blifva 30 kronor,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

med hvilket belopp de utlottade obligationerna redan första året komme

att infrias, men derefter successivt stiga, så att hvarje obligationsinnehafvare

återfinge ej blott kapitalet, utan ock ränta derå; hvarjemte

äfven större och mindre vinstbelopp komme att utlottas, allt i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med bifogade amorteringsplan.0) Obligationerna

skulle utgifvas af oss och innehålla upplysning om ändamålet med

deras utfärdande, men Stockholms stad skulle, mot erhållen valuta

såsom här nedan sägs, åtaga sig deras utlottning och infriande. Obligationerna

skulle förfärdigas på sådant sätt att, utan handskrifna namnteckningar,

hvilket i anseende till obligationernas mängd är omöjligt,

deras äkthet kunde med säkerhet pröfvas.

Genom träffadt aftal hafva vi försäkrat oss derom att ett fullt

vederhäftigt bankkonsortium kommer att, för den händelse vi erhålla

rätt till lånets upptagande och obligationernas utgifning, af oss öfvertaga

desamma uppå de vilkor att bankkonsortiet dels till oss betalar, vid

obligationernas erhållande 2,500,000 kronor och den 1 Oktober 1890

500,000 kronor, dels vid obligationernas erhållande till Stockholms stad

erlägger hela det belopp, som efter af staden godkänd uträkning, förräntadt

efter procent för år, erfordras för samtliga obligationernas

infriande enligt amorteringsplanen, dels ock vidkännes alla kostnader

för obligationernas förfärdigande.

Vi hafva visserligen ej förbisett, att ett dylikt premieobligationslåns

utgifvande och försäljning står i strid med innehållet i 2 § af

kongl. förordningen den 6 Augusti 1881, men vi våga hysa den förhoppning,

att Eders Kongl. Maj:t, med hänsyn till det fosterländska,

konstnärliga och fullkomligt oegennyttiga i det ändamål, hvars främjande

med vinsten af lånet afses, skall täckas medgifva ett undantag

för detta lån, i likhet med hvad i den kongl. förordningen stadgas beträffande

svenska statens premielån af år 1860, och vi tillåta oss att till

stöd härför ytterligare anföra, att Riksdagens underdåniga skrifvelse

af den 14 Maj 1880, som närmast torde hafva föranledt ofvannämnda

förordning, ej i någon mån synes kunna afse företag af sådan beskaffenhet

som det ifrågavarande;

att efter tiden för förordningens utfärdande åsigterna i ämnet

synas hafva undergått en betydlig förändring, sedan det visat sig, att

utländska lottsedlar, promesser m. m. i mängd hit införas;

att framstående nationalekonomer ej hafva något att invända mot

dylika lån i det fall, som här är för handen, att obligationsinnehaf
-

*) Se bilagan A vid detta protokoll.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

varen erhåller åter ej blott det förskrift^ kapitalet, utan genom det

högre inlösningsbeloppet äfven ränta derå;

att tillfället att förvärfva dylika, en säker tillgång utgörande

obligationer befrämjar sparsamhet; samt

att främmande stater med stränga statsfinansiella grundsatser

tillåta utgifvandet af obligationer af ifrågavarande beskaffenhet, i hvilket

afseende vi endast åberopa det premieobligationslån, som i Tyskland

upptagits för anskaffande af medel till Kölner-domens fullbordande.

Beträffande nu sjelfva byggnadsföretaget, anse vi det vara lämpligast

att förlägga den nya teatern å östra delen af operahusets nuvarande

tomt, åt Carl XII:s torg. Fasaden åt Gustaf Adolfs torg skulle

bibehållas oförändrad, men i öfrig! hela det nuvarande operahuset rifvas

och fullständigt ombyggas samt nybyggnaden å vestra tomtdelen

genom en brandmur skiljas från den egentliga teaterbyggnaden å den

östra. Så långt utrymmet och hänsynen till teaterns behof medgifva,

skulle i den nya byggnadskomplexen inrymmas till uthyrning afsedda

lägenheter, allt enligt af Eders Kongl. Maj:t fastställa ritningar.

I sammanhang med nybyggnaden kunde eu erforderlig reglering

af tomten ega rum och särskild!, om Stockholms stad så önskar, möjlighet

till utvidgning af körbanan å Arsenalsgatan beredas derigenom

att gångbanan utmed norra delen af operahuset förlädes i en arkadgång

under våningen en trappa upp åt denna sida af huset.

Ur ekonomisk synpunkt vore det visserligen fördelaktigast att få

utföra byggnadsarbetet, om möjligt, öfver hela tomten på en gång,

hvarigenom det skyndsammast skulle bringas till sin fullbordan och

hyresafkastning från de derför afsedda delarne snarast kunna inträda.

Vi hafva likväl trott det vara af stor vigt, att operaverksamheten

kunde utan afbrott eller förflyttning till annan plats fortgå å den nuvarande,

ända till dess att den nya teatern blefve färdig, och hafva,

med hänsyn härtill, ansett byggnadsarbetet böra så bedrifvas, att först

östra tomtdelen bebygdes med teater och öfriga dit förlagda lägenheter

samt att derefter, och sedan teaterverksamheten förflyttats till

den nya scenen, bebyggandet fortsattes å vestra delen af tomten. Med

ett sådant byggnadssätt hafva vi antagit, att den östra tomtdelen skulle

vara bebygd och den nya teatern färdig år 1891 samt arbetet å den

vestra tomtdelen vara fullbordadt år 1894.

livad byggnadskomplexens detaljer angår, för så vidt de ännu

kunna uppgöras, tillåta vi oss hänvisa till bifogade ritningar och här

endast tillägga, att den nya teatersalongen är afsedd att inrymma

platser för omkring 1,200 åhörare och vara indelad i parkett och

tre logerader.

Bih. till Riksd. Prot. 1889. 1 Sami. 1 Afd. 20 Käft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 32.

Kostnaden är af Professoren, Slottsintendenten E. A. Jacobsson

beräknad till 2,500,000 kronor.

Vid ett så omfattande och delvis, nemligen hvad sjelfva teatern

och dithörande anordningar beträffar, till arten mindre vanligt byggnadsföretag

och med afseende jemväl å grundens beskaffenhet å ifrågavarande

tomt måste nödig varsamhet kräfva det antagande på förhand,

att ofvannämnda beräknade kostnadsbelopp kan komma att ej obetydligt

öfverskridas, äfvensom att, sedan teatern väl blifvit färdig, i början

af den nya teaterverksamheten derstädes eu del anskaffningar af

dekorationer och dylika föremål kan blifva erforderlig utöfver hvad nu

i berörda hänseende kunnat antagas.

Till omförmälda byggnads-, inrednings- och nyanskaffningskostnad

skulle användas, i främsta rummet och uteslutande för byggnadsarbetet,

det från Stockholms stad påräknade bidrag å 600,000 kronor

och derefter vinsten å premieobligationslånet efter afdrag af de 500,000

kronor deraf, som skulle afsättas till bildande af en reservfond för

teaterverksamhetens bedrifvande.

Till denna fond skulle ingå dels nyssnämnda 500,000 kronor, dels

hvad af vinsten i öfrigt å premielånet ej behöfde för byggnadsarbetet

samt inredningen och nyanskaffningen tagas i anspråk och dels, efter

teaterverksamhetens början, möjligen dervid uppkommande öfverskott.

Fonden är afsedd att med ej blott deraf fallande ränta, utan äfven

kapitalbelopp, om deraf gjordes behof, betäcka brist, derest sådan tillfälligtvis

skulle vid teaterverksamheten uppstå; hvarefter, vid bättre

tider och inträffande öfverskott, fonden skulle af recettinkomster återfå

hvad den sålunda förskjutit.

Såsom understöd för teaterverksamhetens bedrifvande på ett konsten

värdigt sätt förutsätta vi vidare uttryckligen, dels att Hans Maj:t

Konungen fortfarande som hittills nådigt hugnar teatern med ett bidrag

af 60,000 kronor och dels att Riksdagen ånyo beviljar ett årligt

ordinarie anslag å 60,000 kronor.

Riksdagen har till den Kongl. teatern anvisat ordinarie anslag,

för åren 1858—1868 till belopp af 75,000 kronor och för åren 1869 —

1888 till belopp af 60,000 kronor, allt årligen. Men härutöfver har

Riksdagen, för åren 1883—1889, beviljat följande extra anslag:

för år 1883: till reparation efter vådeld ................. kronor 69,548: —

för år 1884: extra teateranslag ......... kronor 40,000: —

till ersättning af förskott „ 143,000: —

„ skydd mot eldfara ... ,, 5,669: — 188,669: _

Transport kronor 258,217: —

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 32.

för år 1885:

för år 1886:

för år 1887:

för år 1888:

för år 1889:

Transport kronor

till ersättning af förskott kronor 87,470: —

teaterkreditiv ................. „ 15,000: —

teaterkreditiv..........................................................

teaterkreditiv..........................................................

teaterkreditiv..........................................................

till gäldande af kostnader för operahusets

skyddande mot eldfara kronor 20,250: —

till betäckande af brist

under spelåren 1883

—1888 .......................... „ 129,000: —

258,217:

102,470:

15,000:

15,000:

25,000:

149,250:

kronor 564,937: —

hvartill kommer dels hvad som till reparationer

å operahuset utgått af anslaget till byggnader

och reparationer å kronans hus och dels det för

år 1889 beviljade kreditivet till understöd åt vid

de kongl. teatrarne anstälda personer å 40,000 kronor,

hvilket, såsom ej egande sammanhang med

förevarande ämne, här ej tages med i beräkning.

Deremot torde från nämnda summa böra afdragas

dels ett belopp, som ej lärer utgått af det

för spelåret 1885 — 1886 afsedda

kreditivet, ....................................... kronor 9,090: —

dels ett belopp, som lärer återstå

af ofvanomförmälda anslag

å 129,000 kronor för

år 1889,................................... „ 26,938: — „ 36,028: —

hvarefter återstå .......................................................... kronor 528,909: —

Om härtill lägges det ordinarie anslaget för

åren 1883—1888, tillhopa ............................................ „ 360,000: —

visar sig att statens utgift för de kongl. teatrarne

för åren 1883—1889 utgjort sammanlagdt ...... kronor 888,909: —

eller i medeltal för hvarje år 126,987 kronor.

Då med vårt förslag just afses att göra ett slut på ett dylikt

missförhållande, hafva vi ej ansett oss böra hemställa om annat än en

återgång till det ordinarie anslaget 60,000 kronor, eller mindre än

hälften af hvad de kongl. teatrarne under ofvan angifna tidsperiod

kostat staten, men detta anslags beviljande utgör ock ett oeftergifligt

vilkor för möjligheten att genomföra förslaget.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 32.

Bidragen till teaterverksamhetens uppehållande blefve sålunda:

Hans Maj:t Konungens bidrag ................................... kronor

det ordinarie anslaget .....................................................

hyresafkastning, som vi beräknat till .......................

60,000

60,000

100,000

kronor 220,000: —

hvaremot vi ej ansett oss böra begära att få åtnjuta de från nuvarande

dramatiska teatern för det närvarande utgående 15,000 kronor.

I dessa årsbidrag, i åstadkommandet af en ny ändamålsenlig teater

och i tillvaron af en reservfond af ofvan angifna beskaffenhet våga vi

hoppas, att Eders Kongl. Maj:t, Riksdagen och Stockholms stadsfullmägtige

skola finna den säkerhet för framtiden i ifrågavarande hänseende,

som tillförene saknats, och en visshet derom att ej vidare anspråk

än de i denna plan upptagna skola blifva behöfliga eller kunna

framställas.

Vi hafva ej ansett oss böra ifrågasätta någon förändring i fråga

om eganderätten till den nuvarande operatomten. Denna tomt, likasom

hela den värdefulla nybyggnaden derå, skulle enligt vår meningtillhöra

staten. Dock lärer det blifva nödvändigt att i sammanhang

härmed bestämma, att, om ifrågavarande teaterverksamhet skulle komma

att upphöra eller det ordinarie anslaget ej vidare blifva af Riksdagen

beviljadt, Stockholms stad skall ega rätt att af staten återbekomma sitt

tillskott å 600,000 kronor, ett åtagande från statens sida, som så mycket

mindre torde kunna anses med någon våda förenadt, som den nya

byggnaden, de egentliga teaterlokalerna oberäknade, måste komma att

lemna en hyresafkastning, som väl räcker till förräntning och snabb

amortering af ett kapital å nyssnämnda belopp.

Till reservfonden har ingen enskild någon rätt. Vi hafva tänkt

oss, att, om mot förmodan teaterverksamheten skulle upphöra, reservfonden

eller hvad deraf då funnes i behåll skulle öfverlemnas till Stockholms

stadsfullmägtige för att användas till något, helst ett liknande,

af Eders Kongl. Maj:t gilladt kulturändamål.

För undertecknade vore det, af lätt insedda skäl, kärt att, sedan

den nya byggnaden väl blifvit färdig och reservfonden bildad, blifva

från vidare bestyr med denna fråga befriade. Vi hoppas ock, att, i

det nya skick, hvari frågan då kommit, svårighet ej skall möta för ett

ändamålsenligt arrangement beträffande teaterverksamhetens uppehållande,

måhända sålunda att teatern kunde komma att förvaltas under

Hans Maj:t Konungens höga hägn och under de former, hvarom öfverenskommelse

då kunde träffas.

På grund af hvad ofvan anförts, tillåta vi oss att i underdånighet

hemställa,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

att Eders Kongl. Maj:t täcktes tillåta och utverka Riksdagens

medgifvande dertill att det nuvarande operahusets hela tomt i qvarteret

Norrström finge af oss disponeras för uppförande derstädes af en

ny byggnad för teater m. fl. lokaler, enligt af Eders Kongl. Maj:t fastställa

ritningar;

att Eders Kongl. Maj:t må tillåta oss att, utan hinder af Kongl.

förordningen den 6 Augusti 1881, utgifva och försälja ett premieobligationslån

å 10,000,000 kronor af här ofvan angifna beskaffenhet;

att Eders Kongl. Maj:t må hos Stockholms stadsfullmägtige göra

framställning dels derom att staden åtager sig de till berörda lån hörande

obligationernas utlottning och inlösen, dels ock om anvisande

från staden af ett bidrag till ofvanomförmälda byggnads uppförande

till belopp af 600,000 kronor, uppå det här ofvan antydda vilkor i fråga

om kapitalets eventuella återfående; samt

att Eders Kongl. Maj:t må hos Riksdagen göra framställning om

beviljande af ett årligt ordinarie anslag å 60,000 kronor för teaterverksamhetens

bedrifvande samt om rätt för oss att förfoga öfver den

Kongl. operans lösa egendom och tillhörigheter, äfvensom om de medgifvanden

i öfrigt, som må vara erforderliga för träffande af de aftal

och bestämmelser, som kunna påkallas för genomförande af det af oss

underdånigst framstälda förslag.»

Departementschefen yttrade härefter vidare:

»Med anledning deraf att förslagsställarne för uppnående af det

med förslaget åsyftade mål påräknat viss medverkan från Stockholms

stads sida, täcktes Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 1 i denna

månad anbefalla Öfverståthållareembetet att från Stockholms stadsfullmägtige

inhemta underdånigt yttrande, huruvida Stockholms stad åtoge

sig de förbindelser, hvilka enligt det nyss upplästa förslaget för staden

blifvit ifrågasatta.

Med underdånig skrifvelse den 19 innevarande- Mars har Öfverståthållareembetet

öfverlemnat det sålunda infordrade yttrandet, dagtecknadt

den 18 i samma månad. Stadsfullmägtige förklara häri, att,

då genom det framlagda förslagets antagande af vederbörande myndigheter

Kongl. teaterns framtid borde kunna anses betryggad, och den

form, hvarunder kommunens bidrag till ändamålet blifvit ifrågasatt,

eller ett byggnadsanslag, icke heller mött vidare betänkligheter, stadsfullmägtige

funnit sig höra förklara staden villig att med ett anslag af

den begärda storleken underlätta bemödandena att sätta Kongl. teatern

i tillfälle att fortfarande ega bestånd, hvilket anslag lämpligen utbetalades

med en tredjedel hvart och ett af åren 1889—1891.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

Hvad åter anginge byggnadstomtens föreslagna reglering, hade

stadsingeniörskontoret i ett af karta åtföljdt tjensteutlåtande dels fästat

uppmärksamhet på, att i en år 1870 af dåvarande stadsingeniören upprättad

beskrifning öfver staden tillhöriga igenstängda gränder dit räknats

den igenlagda Operahusgränden, dels ock upplyst, att, om gränserna

för operahusets hela nu varande tomt, hvaröfver någon designation

icke funnes å stadsingeniörskontoret förvarad, med nämnda undantag

antoges vara de å marken befintliga, skulle enligt förslaget med

tomten sammanläggas det å kartan med grön färg lagda området, innehållande

i areal

Operahusgränden........................... omkring 290 qv.-meter (3,300 qv.-fot)

marken söder om operahuset... „ 310 „ (3,500 „ )

omkring 600 qv.-meter (6,800 qv.-fot),

hvaremot från tomten skulle afsöndras för att utläggas till Arsenalsgatan

och Jakobs torg de med gul färg lagda två områdena, innehållande,

det ena vester om

Operahusgränden........................... omkring 94 qv.-meter (1,060 qv.-fot)

och det andra öster om samma

gränd ............................... „ 56 „ ( 640 „ )

omkring 150 qv.-meter (1,700 qv.-fot).

Häraf framginge, att staden skulle för tomtregleringen afstå 450

qv.-meter (5,100 qv.-fot) mera mark, än som komme gaturegleringen

till godo. Afträdande! af Operahusgränden och platsen söder om operahuset

funne stadsfullmägtige emellertid sig kunna medgifva för att

befordra teaterfrågans lösning.

Enligt förslaget skulle vidare en 5,2 meter (17,5 fot) bred arkadgång

anordnas längs byggnadens norra sida, hvilken gång skulle för

allmän trafik upplåtas. Under förutsättning att denna arkad komme

att sträcka sig å ena sidan ända fram till Gustaf Adolfs torg och å

den andra till nu varande Operagränden samt läggas i samma plan

som den nu befintliga gångbanan, skulle denna kunna utläggas till

Arsenalsgatan, hvars körbana jemväl skulle kunna ökas med det af

staden förvärfvade området. Arsenalsgatan skulle derigenom vid hörnet

af Gustaf Adolfs torg, oberäknad! arkaden, erhålla en bredd af 10,15

meter (34,2 fot). Då den på norra sidan af gatan varande gångbanan

endast innehade en bredd af 1,8 4 meter (6,2 fot), hvilken bredd vore

alldeles otillräcklig redan för den nu varande trafiken, vore det i högsta

grad önskvärdt, att Arsenalsgatan vidgades vid hörnet af Gustaf Adolfs

torg i sammanhang med nedtagandet af operahusets fasad mot torget.

Som emellertid oöfverstigliga svårigheter kunde möta att företaga denna

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o ■''•2.

vidgning på annat sätt än det ofvan antydda, ansåge stadsfullmägtige

vidgningen väl böra fordras, men dess utförande på nämnda sätt kunna

i nödfall medgifvas.

Hvad anginge den befattning med det tillernade premielånet,

hvilken staden skulle åtaga sig, så kunde det vara förenadt med risk

för staden att för så lång tid som 57 år binda sig vid en bestämd

räntefot å ett lån, som icke kunde uppsägas, men i betraktande deraf

att den effektiva räntan vore lägre än den, som under nu varande

förhållanden kunde betingas, och med hänsyn jemväl dertill att det

vigtiga ändamålet svårligen kunde vinnas, med mindre staden inginge

på detta vilkor, hade stadsfullmägtige trott sig böra äfven i denna del

godkänna det framlagda förslaget, under förutsättning att drätselnämndens

första afdelning erhölle bemyndigande att om sättet för utförandet

träffa närmare aftal med låneöfvertagarne.

Det kunde tydligen icke hafva varit förslagsställarnes afsigt att

binda staden vid att för obligationshafvarnes räkning förvalta såsom

en från stadens öfriga medel fristående fond det belopp, som låneöfvertagarne

skulle aflemna till staden, utan hade förutsättningen fast mera

varit den, att hvad sålunda inflöte till stadskassa!! skulle användas på

samma sätt som medel, hvilka staden med vederbörligt tillstånd upplånade.

Då det emellertid kunde vara af vigt att på förhand hafva

Eders Kongl. Maj:ts sanktion på stadens rätt att så föx-fara, hade stadsfullmägtige

infört en bestämmelse i sådant syfte.

På grund af det sålunda anförda och under förutsättning ej mindre

att Ofverståthållaren Friherre Gustaf Tamm, Landshöfdingen Herr

O. R. Themptander m. tf. erhölle dels det i skrifvelse till Eders Kong],

Majrt den 28 Februari 1889 begärda medgifvande! att få disponera det

nuvarande operahusets hela tomt för uppförande derstädes enligt den i

skrifvelsen antydda plan af en ny byggnad för teater med flere lokaler

efter ritning, som kunde blifva af Eders Kongl. Maj:t godkänd, dels

ock det dersammastädes begärda tillståndet att för byggnadens uppförande

och dermed sammanhängande ändamål upptaga ett premielån

å tio millioner kronor, betalbart inom femtiosju år, än ock att den del

af samma premielån, som staden skulle mottaga, finge användas till

bestridande af sådana stadens utgifter, för hvilka Eders Kong]. Maj:t

på derom framdeles gjord ansökan medgåfve staden att använda lånta

medel, hade stadsfullmägtige fattat följande beslut:

Do) Staden åtager sig att enligt den i förenämnda skrifvelse åberopade

amorteringsplanen utlotta och inlösa obligationerna till premielånet,

mot det att låneöfvertagarne vid obligationernas erhållande till

drätselnämndens första afdelning å de tider, hvarom aftal må träffas

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 32.

med afdelningen, aflemna det belopp, hvilket, förräntadt efter 31 procent,

fordras enligt räkning, som afdelningen godkänner, för samtliga obligationernas

infriande.

2:o) Staden anslår i bidrag till den nya teaterbyggnadens uppförande

600,000 kronor, att utgå med en tredjedel hvardera af åren

1889, 1890 och 1891, under förutsättning och vilkor:

att det, som i öfrigt enligt förenämnda underdåniga skrifvelse

beräknats blifva, behöflig! för byggnadens uppförande och ändamålsenliga

inredning, nyanskaffningar för och drifvande af teaterverksamheten

samt bildande af en reservfond, erhölles på det sätt, som i skrifvelsen

förutsatts;

att alla lägenheter inom den nya byggnaden, hvilka icke behöfvas

för teaterns ändamål, för dess räkning uthyras;

att Eders Kongl. Maj:t till innevarande Riksdag gör de begärda

framställningarna om dels operatomtens användning, dels ett årligt

ordinarie anslag å 60,000 kronor för teaterverksamhetens drifvande, dels

rättighet för bemälda personer att förfoga öfver Kongl. operans lösa

egendom och tillhörigheter, dels ock öfriga medgifvanden af Riksdagen,

som kunna fordras för ändamålet;

att Riksdagen bifaller dessa Eders Kongl. Majrts framställningar;

att Hans Maj:t Konungen fortfarande likasom hittills nådigt hugnar

teatern med ett årligt bidrag af 60,000 kronor; samt

att, om teaterverksamheten i den nybyggda lokalen komme att

upphöra eller det ordinarie anslaget icke vidare blefve till ofvannämnda

belopp af 60,000 kronor af Riksdagen beviljadt, staden eger rätt att

af staten återbekomma sitt tillskott af 600,000 kronor.

3:o) Staden medgifver, dels att den mark, som enligt en af stadsingeniörskontoret

den 5 Mars 1889 upprättad karta skulle från Strömgatan

läggas till teatertomten, må gå i byte mot den mark, som enligt

samma ritning skulle från tomten utläggas till Arsenalsgatan, dels opk

att staten utan ersättning bekommer eganderätt till den gatudessein,

som skiljer den nu varande operatomten i två delar, hvilka medgifvanden

dock endast göras under vilkor af Arsenalsgatans vidgande på

södra sidan åtminstone på det sätt, att längs det nya husets hela norra

sida bildas en 5,2 meter bred arkadgång med samma höjd som nedre

våningen, hvilken arkadgång skall vara upplåten såsom gångbana för

den allmänna rörelsen, så att körbanan kan vidgas med hela den nu

varande södra gångbanan.

4:o) Staden åtager sig att, om teaterverksamheten skulle upphöra

och någon reservfond då linnés i behåll, använda denna till det kulturändamål,

Eders Kongl. Maj:t kan komma att gilla.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

På grund af nådig remiss har Öfverståthållareembetet den 23 i

denna månad afgifvit underdånigt utlåtande, deruti Embete!, med

öfverlemnande af utdrag utaf det hos Stockholms stadsfullmägtige

i ärendet förda protokoll den 18 Mars 1889, utvisande att stadsfullmägtiges

beslut, i hvad detsamma kunde anses innefatta beviljande af

anslag till nytt ändamål, tillkommit i den ordning, § 23 i nådiga förordningen

om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 Maj 1862 bestämde,

tillika erinrat, att, då enligt protokollsutdraget åtecknadt

bevis det justerade protokollet, på sätt § 24 i förordningen föreskrefve,

blifvit offentligen uppläst den 21 berörde Mars, den tid, inom hvilken

besvär, jemlikt förordningens § 49, finge anföras, ännu icke förflutit.

Då likväl konsortiets förslag och stadsfullmägtiges beslut förutsatte

medverkan af innevarande års Riksdag, hade Öfverståthållareembetet, till

hvilket besvär i ärendet dittills icke inkommit, ansett det anbefalda

underdåniga utlåtandet böra afgifvas utan afbidan på besvärstidens utgång,

dervid Öfverståthållareembetet anfört, hurusom, på sätt konsortiet

erinrat, det ifrågasatta premieobligationslånets utgifvande och försäljning

stode i strid med innehållet af § 2 i nådiga förordningen den

6 Augusti 1881. Förordningens 3 § förutsatte dock, att undantag

från förbudet mot lotterier och andra dylika företag finge ega rum, då

fråga vore om välgörande ändamål eller understöd och uppmuntran

af svenske konstidkare. Om nu konsortiets förslag vunne godkännande,

komme otvifvelaktigt redan det ifrågasatta nya byggnadsföretaget

i och för sig att under den närmaste framtiden icke allenast

bereda rikligt tillfälle till arbetsförtjenst för en mängd arbetare, utan

äfven i hög grad taga i anspråk svenske konstidkares krafter, på det

att byggnaden måtte till sin såväl yttre som inre anordning erhålla

det värdiga skick, dess belägenhet på en af hufvudstadens förnämligare

platser och dess ändamål att utgöra eu af landets främsta anstalter

för skön konst kräfde. Dessutom borde efter byggnadsföretagets

fullbordan den konstanstalt, som deri inrymdes, komma att lemna

svenske konstnärer utkomst och på samma gång utöfva ett förädlande

inflytande på en stor allmänhets smak och andra likartade konstanstalters

deraf i icke oväsentlig mån beroende verksamhet. Härtill komme,

att, enligt konsortiets förslag, minsta inlösningsbeloppet skulle blifva

trettio kronor, med hvilket belopp de utlottade obligationerna redan

första året komme att infrias; hvadan förslaget om premieobligationslånet

i väsentlig mån skilde sig från vanliga penningelotterier, der de

deltagande icke återfinge något af sina utlägg i annan händelse, än

om vinst tillfälligtvis utfölle på den inköpta lotten. I betraktande

häraf och då det konsortium, hvilket, derest teaterbyggnadskonsortiet

Bill. till Riksd. Prof. 1889. 1 Sami. 1 Åfd. 20 Raft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 32.

erhölle rätt till lånets upptagande och obligationernas utgifning, skulle

af sistnämnda konsortium öfvertaga obligationerna, vore pligtigt att

vid obligationernas erhållande till Stockholms stad erlägga hela det belopp,

som efter af staden godkänd uträkning, förräntadt efter 3£ procent

för år, erfordrades för samtliga obligationernas inlösen enligt amorteringsplanen,

och Stockholms stadsfullmägtige, å stadens vägnar, åtagit

sig att mot fullgörande häraf enligt amorteringsplanen utlotta och

inlösa obligationerna till premielånet, torde skälig anledning förefinnas

till medgifvande i detta fall af undantag från omförmälda, i nådiga

förordningen den 6 Augusti 1881 stadgade förbud.

Enligt hvad teaterkonsortiet sjelft föreslagit, skulle de ritningar,

efter hvilka det nya byggnadsföretaget komme att utföras, fastställas

af Eders Kongl. Maj:t, som sålunda helt och hållet skulle ega i sin

hand att bestämma byggnadens anordning, så att densamma icke allenast

till sin yttre form och ornamentering blefve prydlig och lämpad

efter det framstående läget särskildt med hänsyn till det Kongl. slottet,

från hvilket dock byggnaden komme att ligga mera aflägset än de

föreslagna nybyggnaderna på Helgeandsholmen, utan äfven erhölle en

stilfull och beqväm inredning, fullt värdig och motsvarande det höga

ändamål, som densamma vore afsedd att fylla. Om dervid skulle visa

sig, att beräkningarne i det vid handlingarne fogade kostnadsförslaget

vore för låga och att detsamma måste öfverskridas, komme detta icke

någon annan vid än konsortiet, hvars vilja att genomföra förslaget

stöddes af förmågan att verkligen kunna fullgöra hvad det uti sådant

hänseende sig åtagit.

För framtida betryggandet af teaterverksamheten å Kongl. operan

syntes genom förslaget vara så väl sörjdt, som rimligtvis kunde på

förhand begäras, hvadan förslaget äfven i denna del vore synnerligen

beaktansvärdt.

Under åberopande häraf och med hänsyn dertill att, om förslaget

bifölles, särskildt svenska staten skulle beredas den stora fördelen att

utan någon nämnvärd uppoffring få en monumental och prydlig byggnad

uppförd på sin till Kongl. operan upplåtna tomt och tomten i

sammanhang dermed på ett förmånligt sätt reglerad, hemstälde Öfverståthållareembetet,

att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder lemna sin

kraftiga medverkan till genomförande af konsortiets förslag, hvilket

Stockholms stadsfullmägtige med sällspord beredvillighet understödt.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

Af redogörelsen för det af teaterbyggnadskonsortiet framlagda

förslag till teaterfrågans lösning täcktes Eders Kongl. Maj:t finna, att

förslaget är väsentligen grundad! på möjligheten, att för uppförandet

af ny teaterbyggnad och betryggande af teaterinstitutionens framtida

bestånd skall kunna, utöfver de anslag, som ansetts böra för ändamålet

ifrågasättas af Eders Kongl. Maj:t, Riksdagen och Stockholms stad,

beredas en tillgång till belopp af 3,000,000 kronor.

Denna tillgång skulle enligt förslaget beredas genom vinsten på

ett premieobligationslån, som konsortiet skulle tillåtas för ifrågavarande

ändamål upplägga.

Då nu, enligt § 2 i nådiga förordningen den 6 Augusti 1881 angående

förbud mot lotterier m. m., förbjudes företag, hvarigenom åt

en eller flere af de deruti deltagande erbjudes i penningar eller penningars

värde utfäst och efter lottning eller dermed jemförlig anordning

utgående vinst till högre belopp än det, som erbjudes åt en hvar af

deltagarne, och ett premieobligationslån ostridigt är af beskaffenhet att

falla under definitionen på de företag, som sålunda innefattas under

lotteriförbudet, lärer pröfningen af förslagets öfriga delar böra föregås

af en undersökning, huruvida, med afseende på de föreslagna bestämmelserna

för det ifrågasatta lånet, skäl må förefinnas att i nu föreliggande

fall medgifva undantag från lotteriförordningens föreskrifter och sålunda

bereda möjlighet för genomförande af konsortiets förslag.

Nyss omförmälda § i lotteriförordningen torde visserligen, på sätt

konsortiet erinrat, icke i främsta rummet vara rigtad mot handeln med premieobligationer,

utan fastmera mot vissa med vinstutdelningar förbundna

litterära företag, men då lagrummet erhållit en så vidsträckt formulering,

att det kommit att omfatta jemväl premielån, har detta haft sin grund

deruti, att ett betydligt antal af de premielån, som utbjudas på fondmarknaden,

icke kunna annorlunda anses än som lotteriföretag, stundom

af mycket tvifvelaktig beskaffenhet. Af den omständighet att all handel

med premieobligationer sålunda hos oss blifvit förbjuden bör emellertid

icke dragas den slutsats, att denna låneform i och för sig vore att

anse såsom absolut förkastlig. Den finansvetenskapliga teorien erkänner

fastmera sagda låneform, under förutsättning att lånen byggas på sunda

och för så väl långifvaren som låntagaren betryggande grunder, såsom

en fullt berättigad form för den offentliga krediten, och densamma anlitas

äfven, på sätt konsortiet erinrat, i främmande stater med stränga

statsfinansiela grundsatser. Förutom exemplet af Tyskland, der premielånesystemet

är användt i stor utsträckning, må sålunda nämnas, att i

Frankrike, der likväl lotterier äro förbjudna, det är ganska vanligt, att

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 32.

större stadskommuner utgifva premieobligationslån, hvilka åtnjuta välgrundad!

anseende. Att förbudet mot handel med premieobligationer

hos oss blifvit totalt, torde derföre väsentligen vara att tillskrifva

svårigheten att i eu lagparagraf uppdraga eu tillfyllestgörande gränsskilnad

mellan sådana papper af ifrågavarande slag, som besitta egenskapen

af verkliga värdepapper, och den massa delaktighetsbevis i

tvetydiga lotteriföretag, som utbjudas under namn af premieobligationer.

Med det anförda har jag, utan att vidare inlåta mig på teorien

för premieobligationslån, endast velat antyda, att afgörande!, huruvida

ett premielån bör anses såsom lotteri, måste bero på en granskning af

förhållandena i hvarje särskild! fall. Såsom kännetecknande för ett

lotteriföretag torde kunna angifvas, att det stora flertalet deltagare

förlora sina insatser, medan ett fåtal göra större eller mindre vinster.

Jemföres med ett sådant företag den af konsortiet föreslagna låneoperation,

inses lätt den väsentliga skilnaden. Hvarje obligationsinnehafvare

skulle till fullo återbekomma sitt utlagda kapital och dessutom

åtnjuta ränta i sämsta fall till belopp af närmare 2 procent å nominela

värdet, hvilket likväl torde komma att med några procent stegras.

För skilnaden mellan denna räntefot och den å lånemarknaden i allmänhet

gällande skulle obligationsinnehafvaren åtnjuta godtgörelse

genom utsigten att komma i åtnjutande af något af de större eller

mindre vinstbelopp, som enligt amorteringsplanen komme att utlottas.

Denna utsigt komme naturligtvis att utgöra den egentliga lockelsen för

deltagande i lånet, men förbises bör icke, att det gynnande af spellusten,

som skulle kunna anses ligga häruti, äfven komme att verka som en

häfstång till befordrande af sparsamhet. Oaktadt all lagstiftning mot

lotterier har det icke kunnat förekommas, att årligen högst betydande

summor utgå såsom insatser i utländska lotterier. Af dessa summor,

hvilka säkerligen till stor del utgöras af sparpenningar, tillhörande

personer af de mindre bemedlade samhällsklasserna, skulle antagligen en

icke ringa del i stället komma att söka placering i teaterkonsortiets

premieobligationer. Spelinsatser, som i det vida öfvervägande flertalet

fall gå för sina egare utan ringaste nytta förlorade, skulle dermed förvandlas

till säkert placerade kapital, afkastande någon, om ock jemförelsevis

låg ränta och af beskaffenhet att, i fall af behof kunna när

som helst genom obligationernas försäljning realiseras till ett pris, som

i de flesta fall jemväl bör komma att innefatta godtgörelse för den

upplupna räntan.

Ur en annan synpunkt sedt kan lånet äfven betraktas som en

nationalsubskription, hvilken lemnar för teaterinstitutionens bestånd

intresserade personer tillfälle att till ändamålet medverka med uppoffring

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 32. 21

allenast af en del af räntan å de medel, som af dem lemnas såsom

bidrag.

Af nu anförda orsaker och under åberopande i öfrigt af hvad

Öfverståthållareembetet anfört, har jag, efter samråd med Chefen för

Civildepartementet, ansett mig böra låta de betänkligheter falla, som

alltid måste resa sig mot medgifvande af ett i lotteriförordningen icke

förutsatt undantag från samma förordnings föreskrifter. Under förutsättning

att konsortiets förslag i öfrigt vinner framgång, är jag derför

sinnad att tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att lemna konsortiet tillstånd

att upplägga det ifrågasatta lånet.

Till de närmare bestämmelser och förbehåll, som lära böra fogas vid

tillståndet till lånets uppläggande, torde jag få återkomma, då frågan om

tillståndets beviljande till afgörande föreligger. Redan nu anhåller jag

emellertid att få framhålla såsom min åsigt, att ett visst maximum för storleken

af de utlottade vinsterna bör bestämmas. De högsta vinstbelopp,

som vid svenska statens premielån af år 1860 hädanefter kunna förekomma,

vexla, mellan 20,000 och 5,000 thaler. Högsta vinstbeloppet vid

nu ifrågavarande lån synes mig lämpligen kunna sättas icke obetydligt

lägre än den högre af de nyssnämnda båda siffrorna. Härtill torde ytterligare

med fördel kunna fogas den föreskrift, att så länge vinstbelopp,

som skall utlottas på en dag, öfverskrider 100,000 kronor, skola minst

50.000 kronor utlottas med smärre vinster ej öfverstigande 1,000 kronor

och att, när sedermera vinstbeloppet, som skall utlottas, nedgår under

100.000 kronor, minst en tredjedel skall utgå i dylika smärre vinster.

Slutligen torde från det medgifna tillståndet uttryckligen böra undantagas

handel med promesser.

I sammanhang härmed anhåller jag att få nämna, att, enligt hvad

jag inhemta t, Chefen för Civildepartementet är sinnad att tillstyrka

nådigt bifall till den af Stockholms stadsfullmägtige för deras förut

omförmälda beslut bland annat uppstäda förutsättning, att den del af

premielånet, som staden skulle mottaga, finge användas till bestridande

af sådana stadens utgifter, för hvilka Eders Kongl. Maj:t på derom

framdeles gjord ansökning medgåfve staden att använda lånta medel.

Då konsortiets förslag innefattar åtagande för konsortiet att, utan

annan uppoffring för statsverket än det årliga teateranslag, som under

en lång följd af år intill det nu löpande utgått, ej mindre uppföra och

under full eganderätt till statsverket öfverlemna en ny tidsenlig teater
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

byggnäd, än äfven att tillhandahålla en reservfond tillräckligt stor att,

jemte de väsentligt ökade hyresinkomsterna af lägenheter i teaterns

hus, bereda all önskvärd trygghet mot förekomsten af brist vid teaterns

framtida verksamhet, täcktes Eders Kongl. Maj:t finna, att liufvudgrunderna

i förslaget äro af beskaffenhet att kunna ur statens synpunkt

vinna godkännande. Förslagets antaglighet måste derföre bero

af detaljerna i detsamma, till hvilkas granskning jag nu öfvergår.

Jag tillåter mig då först erinra derom, att Eders Kongl. Maj:t

genom nådig remiss af den 1 i denna månad behagat infordra Ofverintendentsembetets

underdåniga utlåtande i ärendet. I det utlåtande,

Embetet på grund häraf den 12 i denna månad afgifvit, förmäler Embete!

sig böra efter granskning af de vid förslaget fogade ritningar

hufvudsakligen anmärka: frånvaron af tidsenliga vestibul- och foyeranordningar,

olämpligheten af lokalers placering öfver salongens plafond

samt, beträffande byggnadernas yttre arkitektur, en i ögonen

fällande brist på karakteristisk monumentalitet.

Vidkommande byggnadskostnaden, angifven till 2,075,000 kronor,

både, efter emottagande under målets handläggning hos Ofverintendentsembetet

af uppgift om de detaljpriser, som härför legat till grund,

blifvit erinradt, hurusom nämnda kostnad, utgörande rätteligen 2,084,000

kronor, oaktadt alltför lågt stälda fordringar å t. ex. fasadmaterialier,

likväl måste anses för mycket låg, om i betraktande toges, att för en

byggnad af så sammansatt beskaffenhet och beräknad till ett så forceradt

och med särskilda risker förenadt utförande som denna upptagits

ett så lågt pris som högst 45 öre per kubikfot. Eu lägre motsvarande

beräkningsgrund än 55 öre hade enligt Embetets åsigt icke

bort ifrågasättas, och skulle då byggnadskostnaden hafva blifvit i rundt

tal 2,550,000 kronor. De ofvan anmärkta oegentligheterna syntes dock

Embetet kunna undanrödjas, men svårligen kunde detta ske hvad anginge

den totaldisposition, från hvilken förslagsställarne utgått. Likasom

Helgeandsholmen vore också operahustomten en af kronans i alla

afseenden dyrbaraste byggnadstomter, hvilken företrädesvis påkallade

hänsyn till arkitektonisk disposition, ett förhållande, som framginge af

tomtens läge emot Norrström och det Kongl. slottets hufvudfasad,

emellan centralplatsen Gustaf Adolfs torg och stadens förnämsta promenadplats,

Kungsträdgården, samt vid den mycket anlitade trafikleden

Arsenalsgatan och Jakobstorg; och vore det derför enligt Ofverintendentsembetets

åsigt synnerligen lyckligt, att denna plats tillhörde kronan

och ej enskild man, enär den derigenom borde kunna påräkna att

varda tillvaratagen på det mest grannlaga sätt och så hänsynsfullt

som möjligt — för monumental byggnadskonst och lokaldisposition.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 32.

Sådant hade enligt nu föreliggande byggnadsförslag ej i någon män

iakttagits, då om detsamma obestridligen syntes kunna sägas, att ett

förbiseende eller en missuppfattning af byggnadsplatsens omförmälda

betydelse egt rum. Förläggandet emot centralplatsen Gustaf Adolfs

torg af ett till förvärf afsedt, men för teaterhusets arkitektoniska organism

samt teaterverksamheten främmande bihang till nämnda hus och

uppförandet af hufvudbyggnaden — teaterhuset — vid detta bihangs

frånsida vore enligt Öfverintendentsembetets tanke föga välbetänkt,

och i fråga om byggnadernas arkitektoniska utstyrsel gjorde sig de

anmärkningar gällande, att åt det hela gifvits en arkitektur, som förgäfves

sökte motsvara byggnadskomplexets inre dubbelnatur och som,

hvad detaljerna anginge, hvarken rätt anslöte sig till operahusets nuvarande

fasad åt Gustaf Adolfs torg, hvilken vore afsedd att nedtagas

och derefter — ändrad — ånyo uppföras, eller mägtade gifva åt byggnaderna

ett betecknande och värdigt uttryck af nutidens konstsmak.

Härtill syntes kunna läggas det från arkitektoniskt skick afvikande

sät•, på hvilket portiken åt Arsenalsgatan såväl in- som utmynnade

samt i elevation visade sig; och kunde, på grund af hvad ofvan blifva

anfördt, det tvifvelsutan i bästa afsigt nu framlagda byggnadsförslaget

ej betecknas annorlunda än såsom ett nödfallsordnande, hvilket

endast skulle kunna försvaras, derest frågan gälde ombyggnad af ett

äldre hus. Derest ett dylikt tillvägagående af tvingande ekonomiska

skäl möjligen anstode den enskilde, syntes dock staten icke böra inslå

på denna väg, och olägenheten af operaverksamhetens afbrytande under

en ombyggnad af teaterhuset å dess nuvarande plats syntes kunna

undanrödjas utan ett sådant förnärmande af en annan visst icke mindre

vigtig konstart — arkitekturen — som här blifvit ifrågasatt. Vid

denna fråga syntes ock böra tagas i betraktande, hurusom genomförandet

af den framstälda byggnadsplanen äfven måste bidraga att

förvilla allmänhetens begrepp i fråga såväl om de förbindelser, som

pålades af märkliga byggnadsplatser, som äfven om monumental byggnadskonst;

och för efterverlden, hvilken icke torde taga kännedom om

de tillfälliga trångmål, som här utgjort driffjedern, skulle byggnaderna

komma att bära ett lika ofördelaktigt som också falskt vittnesbörd om

nuvarande tids urskiljning i vigtiga konstfrågor.

öfverintendentsembetet ansåge sig i följd häraf förhindradt att

tillstyrka nådigt godkännande af det framlagda förslaget, för så vidt

det anginge byggnadsfrågan; hvarjemte Embetet hänvisade till sitt den

11 Februari 1888 i ämnet afgifna förslag, hvilket åsyftade att, jemte

förändring af nuvarande operahuset till dramatisk teater, uppföra å

nordligaste delen af Carl XIII:s torg en byggnad endast för den lyriska

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

scenen, genom tillämpning af hvilket förslag skulle vinnas, bland andra

fördelar, äfven de, att Kongl. slottet ej komme att undanskymmas

genom en bog byggnad å den nu obebyggda delen af byggnadstomten,

samt att Konung Gustaf Hirs i operahuset efterlemnade byggnadsminne

hölles i helgd.

Såsom Eders Kongl. Maj:t af redogörelsen för Öfverintendentsembetets

utlåtande behagade inhemta, grundar Embetet sitt afstyrkande

af teaterkonsortiets byggnadsförslag dels på betänkligheter mot valet af

byggnadsplats, dels ock på framstälda anmärkningar mot de uppgjorda

förslagsritningarne, i hvilket afseende erinrats, att den yttre arkitekturen

saknade karakteristisk monumentalitet, att byggnadens disposition

å tomten vore felaktig, i det ett för teaterverksamheten främmande

bihang till teaterhuset skulle förläggas mot centralplatsen Gustaf Adolfs

torg, medan hufvudbyggnaden vore afsedd att uppföras vid nämnda

bihangs frånsida, samt att teaterbyggnadens inredning i vissa afseenden

vore otillfredsställande.

Af dessa anmärkningar drabbar den, som afser valet af byggnadsplats,

en hufvudpunkt i konsortiets förslag, då rättigheten att för

nämnda ändamål disponera operahusets nuvarande tomt i förslaget ingår

som ett väsentligt moment. Det torde få erkännas, att, såsom förhållandena

numera gestaltat sig, svårligen mer än två platser inom

hufvudstaden kunna vid val af byggnadsplats för teaterhuset ifrågakomma,

nemligen dels operatomten och dels norra delen af Kungsträdgården.

Öfverintendentsembetet har i sitt utlåtande tillerkänt den

senare platsen företrädet, och äfven jag anser densamma för ändamålet

erbjuda beaktansvärda fördelar. Då emellertid i förevarande fall, der

konsortiet uttryckligen bundit sitt förslag vid rätten att få disponera

operahusets tomt, något val icke föreligger och i allt fall för genomförande

af byggnadsförslaget måste påräknas medverkan af Stockholms

stad, men det med säkerhet kan antagas, att mot ett förslag, som åsyftade

att väsentligen inkräkta på hufvudstadens mest omtyckta promenadplats,

skulle från stadens sida resas ett bestämdt motstånd, torde

tanken att förlägga operahuset till norra delen af Kungsträdgården åtminstone

för närvarande icke ega praktisk betydelse.

Vidkommande åter de vid konsortiets underdåniga framställning

fogade ritningar till nytt teaterhus, har konsortiet i en till Finansdepartementet

ingifven skrift, som på grund af nådig remiss den 7 i

denna månad varit till Öfverintendentsembetet öfverlemnad för att

tagas i öfvervägande vid afgifvande af det från Embetet infordrade

underdåniga utlåtandet, framhållit, att ritningarne blifvit utförda hufvudsakligen

för att få utrönt, om det nuvarande operahusets tomt kunde

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 32.

på ett ändamålsenligt sätt bebyggas, samt för att tjena till ledning vid

kostnadernas approximativa beräknande och sålunda icke vore afsedda

att vara definitiva; och har konsortiet i sammanhang härmed meddelat,

att en arkitekt blifvit utsänd till utlandet för att der studera på senare

tider uppförda teatrar och derefter uppgöra de ritningar, hvilka slutligen

skulle underställas Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning och fastställelse.

Konsortiet sjelft betraktar sålunda frågan om teaterbyggnadens

arkitektur och inredning såsom öppen, och i hvarje fall lär Eders

Kongl. Maj:t vilja förbehålla sig den slutliga pröfningen i dessa hänseenden,

dervid tillfälle varder beredt att i möjligaste mån tillgodose

de af Öfverintendentsembetet framstälda anmärkningar.

Den vigtigaste af dessa anmärkningar är onekligen den, att

sjelfva teaterbyggnaden enligt konsortiets förslag komme att förläggas,

icke mot hufvudplatsen, Gustaf Adolfs torg, utan vid tomtens motsatta

sida. Denna disposition af tomten beror af konsortiets plan, att byggnadsarbetet

icke skulle utföras öfver hela tomten på en gång, utan

successivt bedrifvas så, att, medan arbetet å den egentliga teaterbyggnaden

å tomtens östra del fortginge, operaverksamheten kunde utan

afbrott fortsättas å den nuvarande teatern. För den sceniska verksamhetens

orubbade gång skulle naturligen en sådan anordning af

arbetet i åtskilliga afseenden medföra betydande fördelar, men å andra

sidan synes mig sagda anordning, äfven ur andra synpunkter än de

deraf för byggnadens arkitektur följande ofördelaktiga verkningarne, förknippad

med afsevärda olägenheter. Då för byggnadsarbetets ordnande

på nyssnämnda sätt blefve nödigt, att af det nuvarande operahuset

hela östra delen intill närheten af den nuvarande teatersalongen redan

vid arbetets början nedrefves, komme operan att beröfvas alla sina

dekorations- och attributmagasin förutom en hel mängd andra för dess

verksamhet erforderliga lokaler. Nödigt blefve att i ersättning för

dessa förhyra eller på annat sätt anskaffa andra för ändamålet lämpliga

lägenheter, hvilket, då dessas läge icke finge väljas för aflägset,

gifvetvis komme att medföra dryga kostnader. Vidare är med hänseende

till den bristfälliga beskaffenheten af den gamla teaterbyggnaden,

hvilken redan under nuvarande förhållanden endast erbjuder

otillfredsställande trygghet mot ras, att märka, att det omedelbart intill

den qvarstående delen pågående byggnadsarbetet med säkerhet kan

antagas komma att nödvändiggöra omfattande och kostsamma arbeten

för stödjandet af nyssnämnda byggnadsdel. Då härtill slutligen kommer,

att den påräknade betydliga hyresafkastningen af de till uthyrning

afsedda lokalerna i det nya operahuset snarast skulle vinnas, derest

detta i hela sin utsträckning finge samtidigt uppföras, torde kunna

Bih. till Riksd. Prat. 1889. 1 Sami. 1 Afd. 20 Raft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

ifrågasättas, huruvida icke sistnämnda alternativ, med operaverksamhetens

förflyttande under byggnadstiden till annan för ändamålet förhyrd

teater, skulle visa sig i ekonomiskt hänseende fördelaktigare än

det af konsortiet förordade tillvägagångssätt. Härigenom skulle äfven

kunna vinnas möjligheten af en rigtigare disposition af tomten, hvarjemte

den af Stockholms stad uttryckta önskan om ytterligare utvidgning

af Arsenalsgatan vid dess utmynnande i Gustaf Adolfs torg skulle

kunna tillgodoses. För den händelse det efter utredning skulle visa

sig, att annan teater skulle under byggnadstiden kunna förhyras och

öfriga dermed sammanhängande anordningar vidtagas till lägre kostnad

än den, som enligt det nyss sagda måste åtgå till anskaffande af

dekorations- och attributmagasin m. fl. lägenheter, arbeten för stödjande

af den qvarstående delen af operahuset m. m., och konsortiet

skulle befinnas villigt att medgifva en sålunda förändrad användning

af de ifrågavarande medlen, lärer i det kontrakt om byggnadsarbetet,

som komme att upprättas mellan staten och teaterbyggnadskonsortiet,

böra intagas bestämmelser i öfverensstämmelse med den sålunda förändrade

anordningen.

Kostnaden för hela byggnadsföretaget är enligt en vid konsortiets

framställning fogad promemoria af Professoren Jacobsson beräknad till

2,500,000 kronor, deraf antagits belöpa för byggnaden med inberäkning

af vatten-, aflopps- och värmeledning 2,075,000 kronor (eller, enligt

hvad Öfverintendentsembetet anmärkt, rätteligen 2,084,000 kronor), för

maskiner och sceninredning 150,000 kronor, för dekorationer och attributer

75,000 kronor, för elektriska belysningsledningar med krona och

armatur för teaterns lokaler 125,000 kronor och för provisorisk anordning

af dekorationsmagasin, klädloger m. m. samt för uppstöttningar

och diverse 75,000 kronor. Äfven om, på sätt Öfverintendentsembetet

anmärkt, kostnaden för sjelfva byggnaden skulle vara för lågt upptagen

till 2,075,000 kronor och böra ökas till 2,550,000 kronor, verkar

detta ingen rubbning i konsortiets kostnadsberäkning på det hela,

enär denna, just med afseende på möjligheten af ett öfverskridande af

den ursprungligen antagna kostnaden, för dylika oförutsedda utgifter

upptager ett belopp af icke mindre än 600,000 kronor och i allt fall

möjlighet alltid gifves att i byggnadsplanen vidtaga de inskränkningar,

som af tillgången på erforderliga medel må påkallas.

I det kontrakt om byggnadsföretaget, som med konsortiet bör

upprättas, lära jemväl böra intagas ej mindre så vidt möjligt noggranna

bestämmelser om den nyanskaffning af dekorationer och andra för

teaterverksamheten erforderliga föremål, som konsortiet åtagit sig, dervid

konsortiet bör förbehållas rätt att för ändamålet disponera öfver operans

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

lösa egendom och tillhörigheter, än äfven om åliggande för konsortiet

att med belopp, söm af Eders Kongl. Maj:t fastställes, bestrida arfvode

till den kontrollant, som af Eders Kongl. Maj:t varder förordnad att å

statens vägnar öfvervaka byggnadsarbetet.

Ehuru sistlidet års Riksdag beslöt att icke bevilja något anslag

till de Kongl. teatrarne, föreligger intet skäl att fatta detta beslut såsom

innebärande ett underkännande från Riksdagens sida af den lyriska

och dramatiska konstens betydelse för den fosterländska odlingen eller

af den Kongl. teaterinstitutionens kraf att från det allmännas sida åtnjuta

det understöd, utan hvilket denna institution icke mägtar uppbära

sin ställning såsom den främste vårdaren inom vårt land af ifrågavarande

konstart. Riksdagens beslut torde ega en helt annan innebörd. Det

synes mig i främsta rummet böra uppfattas såsom ett häfdande af Riksdagens

berättigade anspråk att, sedan vid utöfningen af den anslagsbeviljande

myndigheten de särskilda statsändamålen blifvit vägda mot

hvarandra och af statsmedlen för hvart och ett anvisats den andel, som

dess relativa betydelse påkallat och statens tillgångar kunnat medgifva,

resultaten af denna pröfning icke rubbas derigenom att för ett särskilt

statsändamål tages i anspråk större andel af statsmedlen, än Riksdagen

ansett böra för detsamma anvisas. Såsom väl är kändt, hafva

under senare åren förhållandena för de Kongl. teatrarne gestaltat sig

så ogynsamt, att deras verksamhet icke kunnat uppehållas utan större

bidrag från statsverkets sida än det, hvarmed statsverket rätteligen ansetts

böra understödja den sceniska konsten, och Riksdagen har äfven

med erkännansvärd offervillighet visat sig behjerta teaterinstitutionens

bekymmersamma ställning genom att under flera år anvisa betydande

summor utöfver det ordinarie teateranslaget. Då utsigt icke syntes

förefinnas för teaterinstitutionen att inom den närmare framtiden vinna

en mera betryggad ställning, har emellertid Riksdagen genom att neka

allt anslag till de Kongl. teatrarne tillkännagifvit sig icke vidare vilja

eftergifva sitt nyss antydda anspråk såsom anslagsgifvande myndighet.

Om denna grund för Riksdagens omförmälda beslut än, på sätt jag

redan anfört, lärer hafva varit den egentligen bestämmande, torde likväl

äfven i beslutet böra sökas ett, enligt min åsigt välgrundad^ uttalande

från Riksdagens sida, att äfven Stockholms stad, såsom synner
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

ligen intresserad af teaterinstitutionens tryggade tillvaro, borde bidraga

med anslag för ändamålet.

Om min nu angifna uppfattning af Riksdagens sistlidet år fattade

beslut att vägra anslag till de Kongl. teatrarne är rigtig, följer deraf

äfven, att grundad förhoppning bör kunna hysas, att Riksdagen, blott

säkerhet vinnes, att det eu gång gifna teateranslaget ej vidare öfverskrides

och Stockholms stad till teaterinstitutionen lemnar skäligt bidrag,

skall finnas villig att åter bevilja det tillförene utgående teateranslaget.

Godkännes teaterbyggnadskonsortiets förslag, skulle emellertid

nyssnämnda förutsättningar vara för handen. Dä enligt detta förslag

teaterinstitutionen skulle komma att förfoga öfver en i alla afseenden

fullt tidsenlig teaterbyggnad med ett betydligt ökadt antal åskådareplatser,

utan att ändock institutionen komme att betungas med förräntande

och amortering af byggnadskostnaden; do, genom inredande i

teaterbyggnaden af ett stort antal till uthyrning afsedda lokaler skulle

beredas teatern en inkomst, som beräknats med omkring 65,000 kronor

öfverskjuta den, som under enahanda titel för närvarande tillflyter

teatern; och då för betäckande af brist, som tillfälligtvis vid teaterverksamheten

kunde komma att uppstå, skulle bildas en reservfond

till belopp af minst 500,000 kronor, torde få erkännas, att mot faran

af ett öfverskridande af teateranslaget blifvit beredd all den trygghet,

som rimligen kan fordras. Genom Stockholms stadsfullmägtiges beslut

att till teaterbyggnaden bevilja det betydande beloppet af 600,000

kronor har äfven blifvit uppfödd den andra af de utaf mig antydda

förutsättningarne för ett förnyadt beviljande från Riksdagens sida af

teateranslaget. Under erinran derjemte att konsortiets förslag är framstäldt

under förutsättning af det ordinarie teateranslagets beviljande,

så att i annat fall konsortiet är löst från sitt åtagande, hemställer jag

alltså, att Eders Kongl. Maj:t må af Riksdagen äska uppförande å ordinarie

stat under sjunde hufvudtiteln af ett anslag till Kongl. operan

till belopp af 60,000 kronor.

Då den nya teaterbyggnaden blifvit färdig och af konsortiet till

statsverket öfverlemnad, tillkommer det Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen

att besluta om sättet för uppehållande för framtiden af teaterverksamheten

å den nya scenen. Derest, såsom väl antagligt lärer

vara, nämnda verksamhet icke anses böra drifvas omedelbart för statsverkets

räkning, lärer, sedan teaterinstitutionens bestånd genom de

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

nya anordningarna blifvit tryggad, svårighet ej möta att finna en eller

flera personer villiga att, mot rättighet att, disponera öfver teaterns fasta

och lösa egendom samt öfriga tillgångar, öfvertaga uppehållandet af teaterverksamheten

på vilkor, som innebure full trygghet för verksamhetens

skötande på ett konsten värdigt sätt. För det fall att, efter den nym teaterns

fullbordande, men innan öfriga byggnadsarbeten hunnit afslutas, hinder

skulle möta att låta de nya formerna för teaterverksamheten tillämpas,

är emellertid teaterbyggnadskonsortiet, enligt hvad detsamma i skrifvelse

till mig af den 23 i denna månad förklarat, villigt att med de

tillgångar, som äro afsedda att för ändamålet användas, upprätthålla

teaterverksamheten å den nya teatern under en öfvergångstid, som

dock icke finge utsträckas längre än till utgången af det spelår, under

hvilket, byggnadsföretaget i sin helhet blefve fullbordadt.

Den nya teatern är afsedd att konstrueras med uteslutande hänsyn

till den lyriska konstartens fordringar och varder sålunda mindre

lämplig för uppförande af dramatiska stycken. Den dramatiska verksamheten

lärer derföre äfven framgent böra fortgå å den dramatiska

teatern under hufvudsakligen samma form som under nu löpande spelår.

Hvad beträffar öfvergångstiden, intill dess den nya teaterbyggnaden

varder färdig att för sitt ändamål begagnas, torde Eders Kongl.

Maj:t böra af Riksdagen äska bemyndigande att högst för tiden intill

slutet af det spelår, under hvilket den nya teaterbyggnaden varder färdig,

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad för innevarande spelår är

medgifvet, upplåta de Kongl. t.eatrarnes fasta och lösa egendom till begagnande

åt den eller dem, som kunna befinnas villiga att, utan att

statsverket derigenom betungas med några kostnader utöfver det för

Kongl. operan afsedda ordinarie anslag å 60,000 kronor, bedrifva teaterverksamhet

å sagda teatrar eller, hvad operan angår, å särskild! förhyrd

lokal på ett konsten värdigt sätt, med rättighet jemväl för Eders

Kongl. Maj:t att för detta ändamål disponera eller öfverlåta dispositionsrätten

till alla från teatrarne och deras fastigheter inflytande inkomster.

Att nyssnämnda anslag å 60,000 kronor beviljas att utgå redan under

öfvergångstiden, intill dess den nya teaterbyggnaden varder färdig, påkallas

med nödvändighet ej mindre deraf att, på sätt jag redan framhållit

vid underdånig anmälan den 7 December nästlidet år af Hofkapellmästaren

Nordqvists af mig förut i dag omförmälda framställning om

understöd med nyssnämnda belopp till operaverksamhetens uppehållande

under nästkommande spelår, operans kostym- och attributförråd måste

med betydlig kostnad förnyas och, på det operan må kunna fylla sin

uppgift, nya musikverk framföras, än äfven deraf att en väsentlig del

af de inkomster, som för innevarande spelår varit för operan att tillgå,

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 32.

redan under det nästkommande bortfalla. I första rummet, är härvid att

märka, att hyresinkomsterna för lägenheter i operahuset, hvilka för

närvarande uppgå till ett sammanlagdt belopp af 34,700 kronor, skulle,

derest, såsom jag anser önskvärdt, arbetet å den nya teaterbyggnaden

komme att bedrifvas öfver hela tomten på en gång, redan nästa

spelår helt och hållet eller åtminstone till väsentligaste delen bortfalla,

men äfven, under förutsättning att den vestra delen af byggnaden till

en början lemnas qvarstående, betydligt nedgå. Härtill kommer äfven,

att hyresafgiften för dramatiska teatern, hvilken, uppgående till

15,000 kronor, för närvarande är anslagen såsom bidrag till operaverksamhetens

uppehållande, synes mig icke vidare böra för enahanda

ändamål disponeras. Oafsedt att, med afseende på nödvändigheten

äfven för denna teater att bekosta större nyanskaffningar af materiel,

en nedsättning af hyran torde böra ifrågakomma, har jag nemligen att

i fråga om användningen af det hyresbelopp, som för nämnda teater

må kunna betingas, göra eu af nödig omsorg för teaterpersonalens

fredande mot nöd å ålderdomen påkallad framställning, till hvilken jag

nedan återkommer.

En anordning, hvarigenom uppehållandet af teaterverksamheten å

de Kong!, teatrarne öfverlåtes åt enskilde, förutsätter med nödvändighet

anställandet af ett kronans ombud vid teatrarne för bevakande af

kronans rätt gent emot de särskilda teaterförvaltningarne och slitande

af möjligen mellan dessa uppkommande tvister. Jemlikt Eders Kongl.

Maj:ts förordnande den 25 Juni 1888 och bestämmelserna i de om

teatrarnes upplåtande upprättade kontrakt har jag för nu löpande

spelår antagit ett dylikt ombud, för hvilket instruktion utfärdats den

27 i nyssnämnda månad; och har för detta ombud anvisats ett arfvode

af 2,000 kronor att utgå af de medel, hvilka enligt sistlidne Riksdags

beslut få af Eders Kongl. Maj:t disponeras för teaterverksamhetens

uppehållande. Äfven under nyssnämnda öfvergångstid lärer, under förutsättning

af bifall till hvad jag beträffande uppehållandet af teaterverksamheten

under sagda tid föreslagit, enahanda anordning böra vidtagas.

Under erinran att det för de Kongl, teatrarnes pensionsinrättning

gällande reglemente i § 12 stadgar, att för rätt till pension erfordras:

för manlig delegare af aktörs- och chorstaten att hafva hunnit en

ålder af 50 år, för qvinlig delegare af nämnda stater att hafva uppnått

47 års ålder, för manlig delegare af balettstaten att hafva uppnå1t

40 och för qvinlig delegare af balettstaten att hafva fyllt 38 år,

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

har Styrelser) för de Kongl. teatrarnes pensionsinrättning i underdånig

skrifvelse af den 30 sistlidne Januari anfört, att de Kongl. teatrarnes

sujetter ansett dessa bestämmelser innebära ett löfte, att de, sedan de

blifvit gamle och uttjente, icke skulle utsättas för nöd och betryck. I

förtröstan härpå hade sujetterna år för år betalt för dem förhållandevis

betydliga afgifter till pensionsinrättningen. Pensionsinrättningens ställning

vore emellertid icke sådan, att de förväntningar och anspråk,

som på densamma stäldes, kunde förverkligas. Den summa, som enligt

gällande stat från pensionsionsinrätfningen årligen utginge, utgjorde

24,450 kronor, deraf till 16 pensionärer å aktörsstaten 16,200

kronor, till 17 pensionärer å balettstaten 4,200 kronor och till 12 pensionärer

å chorstaten 3,450 kronor, hvarförutom å tjenstemannastaten

funnes ett pensionsrum å 600 kronor. Jemlikt § 17 i reglementet utbetalades

dessutom från pensionsinrättningen i s. k. förtida pensioner

eller understöd till 4 särskilda personer ett årligt belopp af 1,350

kronor, hvadan den summa, som från pensionsinrättningen i pensioner

och understöd årligen utginge, bestege sig sammanlagdt till 25,800

kronor, deraf dock 900 kronor tillsvidare pensionsinrättningen besparades

på grund deraf att två till pension berättigade medlemmar af aktörsstaten

ännu qvarstode i tjenst, hvarförutom den å tjenstemannastaten

befintliga pension å 600 kronor, af anledning att någon pensionär å

denna stat för tillfället ej funnes, jemväl för närvarande inbesparades.

Enligt hvad en den underdåniga skrifvelsen vidfogad tablå utvisade,

funnes förutom dessa pensionärer ett högst betydligt antal delegare,

hvilka redan uppnått pensionsmässighet, men till följd af pensionsinrättningens

bristande tillgångar icke kunnat med pension förses,

utan måste afbida inträffande ledighet; utgörande detta antal:

inom aktörsstaten 11, berättigade till en årlig pension af tillsammans

12,600 kronor;

inom balettstaten 15, berättigade till en årlig pension af tillsammans

4,350 kronor;

inom chorstaten 11, berättigade till en årlig pension af tillsammans

3,300 kronor;

eller sålunda sammanlagdt 37 delegare, berättigade till ett årligt pensionsbelopp

af 20,250 kronor. Inom pensionsinrättningen funnes expektanter,

hvilka stått såsom sådana i tio år och derutöfver, ja, å balettstaten

funnes pensionsberättigade delegare, hvilka mer än sjutton år

förgäfves väntat på pension. En pensionsinrättning, der pensionsberättigade

delegare måste vänta i decennier på pensions erhållande,

uppfylde illa sitt ändamål. Omständigheterna vore här desto mera

ömmande, som, hvad särskildt beträffade de många expektanteima å

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

balett- och chorstaten, medlemmarne å dessa stater åtnjöte så ringa

aflöning, att det blefve för dem en omöjlighet att göra några besparingar

för ålderns dagar.

Styrelsen ansåge sig derföre böra vara betänkt på att söka utvägar

för pensioneringens utsträckning. Enligt utdrag af pensionsinrättningens

räkenskaper för år 1888 utgjorde nämnda år inrättningens

utgifter 27,705 kronor 55 öre, under det deremot inkomsterna, deri

inberäknade donerade medel till belopp af 1,390 kronor 54 öre, uppgingo

till 38,848 kronor 79 öre, hvadan och då ur räkenskapen afförts

uppdebiterade, men ännu icke upplupna delegareafgifter af från pensionsinrättningen

afgångne delegare med 2,031 kronor 33 öre, för

året uppstod ett öfverskott af 9,111 kronor 91 öre. Då härvid i

betraktande toges, dels att den pensionsinrättningens inkomstkälla,

som bestode i delegareafgifter, med all sannolikhet komme att under

de med de Kongl. teatrarne numera inträffade förändrade förhållanden

i ej oväsentlig mån förminskas, dels att penningräntan, som under en

lång följd af år varit i stadigt nedgående, tilläfventyrs komme att än

ytterligare falla, hvarigenom minskning å pensionsinrättningens vigtigaste

inkomsttitel uppstode, och dels att nyssnämnda årliga besparing

af 900 kronor icke kunde vara att särdeles lång tid påräkna, kunde,

enligt Styrelsens mening, med temlig visshet antagas, att för framtiden

pensionsinrättningens årsöfverskott icke skulle på långt när uppgå

till så stort belopp, nämnda öfverskott utgjort under år 1888, utan ansåge

Styrelsen det högsta belopp, som pensionsinrättningen, med iakttagande

af nödig försigtighet och varsamhet i afseende å pensionsinrättningens

framtida bestånd, kunde af egna medel anslå till pensioneringens

utsträckning, vara 3,000 kronor årligen. Då denna summa

ingalunda vore för ändamålet tillräcklig, hade Styrelsen ansett sig

böra hemställa, huruvida icke Eders Kongl. Maj:t skulle täckas för

målets vinnande anlita Riksdagens offervillighet. Det anslag, som

pensionsinrättningen för närvarande åtnjöte af statsmedel, utgjorde

3.000 kronor om året, hvilken summa Riksdagen den 8 Maj 1867 medgifvit

finge för framtiden å riksstaten uppföras att utgå såsom ersättning

till pensionsinrättningen för förlorade afgifter af kringresande

skådespelaretrupper med flere. Blefve nu detta anslag förhöjdt med

7.000 kronor, så skulle denna förhöjning jemte det belopp, pensionsinrättningen,

på sätt nyss blifvit omförmäldt, vore i tillfälle att af egna

medel använda för pensioneringens utsträckning, vara tillräckligt att

sätta pensionsinrättningen i stånd att åtminstone något så när uppfylla

de förväntningar och anspråk, som å densamma kunde med fog

ställas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

83

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

Med afseende å livad sålunda blifvit anfördt har Styrelsen hemstält,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes till innevarande Riksdag aflåta

nådig proposition derom, att det anslag, som af statsmedel till pensionsinrättningen

utgår, måtte varda från sitt nuvarande belopp, 3,000 kronor,

förhöjdt till 10,000 kronor, samt att af den ifrågasatta förhöjningen

2,400 kronor måtte få användas till ökande af pensionsrummen

å aktörsstaten och 4,600 kronor till ökande af pensionsrummen å balettoch

chorstaten.

Lifligt behjertande behofvet åt en förbättring i pensionsförhållandena

för de Kongl. teatrarnes sujetter, anser jag mig likväl icke kunna

förorda Styrelsens för pensionsinrättningen underdåniga framställning

om förhöjning i det till inrättningen utgående ordinarie statsanslag.

Särskild! under nuvarande förhållanden, innan definitivt beslut om de

Kongl. teatrarnes framtida ställning blifvit fattadt, måste ett förslag i

dylikt syfte ega ringa utsigt till framgång. Med afseende å de af

Styrelsen. åberopade förhållanden torde likväl nödigt vara, att någon

åtgärd vidtages till pensionsinrättningens förstärkande. För sådant

ändamål synes mig den afkomst, som må komma att vid upplåtelse af

dramatiska teatern betingas, lämpligen böra disponeras. Denna åtkomst,

hvilken, på sätt jag redan omförmält, för närvarande är anslagen

såsom bidrag . till operaverksamhetens uppehållande, skulle, derest

Riksdagen beviljar det föreslagna anslaget å 60,000 kronor till Kongl.

operan, för denna konstanstalt kunna undvaras. Ifrågavarande afkomst

torde visserligen vid uppgörelsen om nytt aftal rörande upplåtelse

af dramatiska teatern komma att något nedgå under nuvarande beloppet,

15,000 kronor, men derest enahanda bidrag under- några år

framåt anvisas pensionsinrättningen, torde på denna väg eu icke oväsentlig

förstärkning af pensionsinrättningens fond kunna uppnås.

Under åberopande af hvad jag sålunda anfört och under förutsättning

att Stockholms stadsfullmägtiges den 18 i denna månad fattade

beslut om vissa åtaganden för Stockholms stad beträffande teaterbyggnadsföretaget

varder beståndande, derom underrättelse framdeles

torde få meddelas Riksdagens statsutskott, hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes i nådig proposition föreslå Riksdagen
Bill.

till Biksd Prof. 1889. 1 Sami. 1 Afd. 20 Häft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Katigt. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

l:o) att — jemte medgifvande ej mindre att nuvarande operahusets

hela tomt i qvarteret Norrström må af ofvan omförmälda teaterbyggnadskonsortium

disponeras för uppförande derstädes af en ny

teaterbyggnad, under vilkor att byggnaden uppföres enligt ritningar,

som af Eders Kongl. Maj:t fastställas, och enligt af Eders Kongl. Maj:t

godkänd plan för byggnadsarbetets bedrifvande; att konsortiet anskaffar

för teatern erforderlig materiel af dekorationer, attributer, maskineri,

belysning m. in. och öfrig inredning, med rätt för konsortiet att dervid

förfoga öfver Kongl. operans lösa egendom och tillhörigheter; samt

att, sedan byggnaden blifvit färdig, konsortiet till statsverket under

full eganderätt öfverlemnar densamma jemte nyssnämnda materiel och

inredning äfvensom tillhandahåller den i konsortiets skrift af den 28

sistlidne Februari omförmälda reservfond, dock att, derest Kongl. operans

verksamhet skulle komma att upphöra eller det ordinarie anslaget

till nämnda opera ej vidare varda af Riksdagen beviljådt, af statsverket

skall till Stockholms stad återgäldas det af staden till byggnadsarbetet

anvisade bidrag å 600,000 kronor äfvensom att, om teaterverksamheten

skulle upphöra, nyssnämnda reservfond eller den del deraf, som

då må finnas i behåll, skall öfverlemnas till Stockholms stadsfullmägtige

för att användas till det kulturändamål, Eders Kongl. Maj:t kan komma

att gilla; allt enligt bestämmelser och föreskrifter i kontrakt, som emellan

Eders Kongl. Maj:t och kronan samt konsortiet upprättas; än äfven

att Eders Kongl. Maj:t må ega att med Stockholms stad träffa aftal

om utbyte af mark vid operahustomten enligt de i Stockholms stadsfullmägtiges

underdåniga skrifvelse af den 18 innevarande månad omförmälda

grunder, med rätt för Eders Kongl. Maj:t att medgifva den

utvidgning af Arsenalsgatan vid dess utmynnande i Gustaf Adolfs torg,

som är förenlig med den plan för teaterbyggnaden, hvilken af Eders

Kongl. Maj:t varder faststäld — å ordinarie stat under riksstatens

sjunde hufvudtitel uppföra ett anslag till Kongl. operan till belopp af

60,000 kronor;

2:o) att medgifva Eders Kongl. Maj:t rätt att högst för tiden intill

slutet af det spelår, under hvilket den nya teaterbyggnaden varder

färdig, upplåta de Kongl. teatrarnes fasta och lösa egendom till begagnande

åt den eller dem, som kunna befinnas villiga att, utan att

statsverket derigenom betungas med några kostnader utöfver det för

Kongl. operan afsedda anslag å 60,000 kronor, bedrifva teaterverksamhet

å sagda teatrar, eller, hvad operan angår, å särskildt förhyrd lokal,

på ett konsten värdigt sätt, med rättighet jemväl för Eders Kongl. Maj:t

att, med nedannämnda undantag, för detta ändamål disponera eller

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

öfverlåta dispositionsrätten till alla från teatrarne och deras fastigheter

inflytande inkomster; samt

3:o) att medgifva, att den afkomst, som under nyssnämnda tid

må komma att vid upplåtelse af dramatiska teatern betingas, må af

Eders Kongl. Maj:t disponeras till förstärkande af de Kongl. teatrarnes

pensionsinrättnings fond;

lärande tillgång till det för Kongl. operan föreslagna anslag å

60,000 kronor kunna beredas genom motsvarande minskning af det

belopp, 350,600 kronor, som enligt den nådiga propositionen angående

statsverkets tillstånd och behof den 14 sistlidne Januari blifvit föreslaget

att anvisas till förstärkande af statsverkets kassaförlagsfond.»

I hvad föredragande Departementschefen sålunda

anfört och hemstält förenade sig Statsrådets öfriga

närvarande medlemmar.

Sedan Hans Maj:t Konungen behagat tillkännagifva

sin afsigt att jemväl framgent för de Kongl.

teatrarne anvisa enahanda bidrag, som hittills till dem

utgått, eller 60,000 kronor för Kongl. operan och

7,385 kronor för dramatiska teatern, mot rätt att

å teatrarne disponera hittills vanligt antal platser,

täcktes Hans Maj:t Konungen gilla hvad Statsrådet i

ämnet yttrat och tillstyrkt samt förordna, att nådig

proposition skulle till Riksdagen aflåtas af den lydelse

bilagan litt. B. till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

C. Blomstedt.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 32.

Bil. A.

Amorteringsplan.

10,000 serier, hvar serie ä 50 nummer — 500,000 obligationer (alltså nom. kronor 20 pr styck).

från 1890—1900 dragas 315

serier

å 50 obligation

er, som inlösas mec

kronor 30 stycket. Vinster c:a

kronor 1,355,000

it

1900—1905 „

250

a a

a tt a

„ 30

it it t)

„ 300,000

it

1905—1910 „

300

»

a it

it it ti

„ 30

it it „

„ 300,000

it

1910—1915 „

350

tt

a a

it a n

„ 31

it it a

„ 300,000

it

1915—1920 ,.

400

a n

*> tt tt

„ 32

it it it

„ 250,000

it

1920—1925 „

400

„

a a

tf it

„ 33

it it it

„ 250,000

1925—1930 .,

500

a

a a

a it a

34

it it a

,. 200,000

i t

1930—1935 „

800

tt

it it

tt tt tt

„ 35

it tt it

„ 200,000

t)

1935—1939 ,.

960

it

''t it

it it tt

36

t'' it

„ 160,000

it

1939—1943

1,600

it ti

tt a it

37

it it «?

„ 160,000

it

1943—1945

1,200

t»

it •>

a •*

37

„ ,, n

„ 80,000

it

1945—1946 „

800

■>

»

v a it

37

a it it

40,000

it

1946

500

i»

a t''

a it ti

,. 38

?’ ''t it

„ 20,000

it

1947

700

■>

a it

it tt a

„ 39

•t H t,

„ 20,000

t>

” rt_

925

a

tt it

a tt a

„ 40

V a it

„ 20,000

10,000

kronor

17,943,000

c: a

kronor 3,655,000

Dragning 1

Maj och

1 November

hvarje år från

den 1 Ma

1890.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1889.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.