Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag, angående ändrad lydelse af 15 kap. 3 § rättegångsbalken

1890-01-24 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1890:14, Med förslag till lag, angående ändrad lydelse af 15 kap. 3 § rättegångsbalken

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.

9

N:o 14.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, med förslag till

lag, angående ändrad lydelse af 15 kap. 3 § rättegångsbalken;

gifven Stockholms slott den 24 januari 1890.

Under åberopande af bilagda i statsrådet och högsta domstolen förda

protokoll vill Kongl. Maj:t, jeralikt 87 § regeringsformen, föreslå Riksdagen

att antaga följande

Lag

angående ändrad lydelse af 15 kap. 3 § rättegångsbalken.

Härigenom förordnas, att 15 kap. 3 § rättegångsbalken skall erhålla

följande ändrade lydelse:

Ej må någon fullmägtig vara i den sak, dermed han sig befattat i annan

rätt, såsom domare, eller rättens betjent, eller hos Konungens befallningshafvande

å embetes vägnar; ej den, som förr varit fullmägtig för vederdelomannen

i samma mål; eller den, som sjelf under målsman står; ej

heller den, hvars fader eller svärfader, son eller måg, broder eller svåger,

i rätten domare sitter. Ej må någon ledamot i öfverrätten, eller dess betjent,

som årlig lön njuter, låta bruka sig till fullmägtig der eller vid någon

underrätt, som derunder lyder; ej heller må vid häradsrätt häradshöfdingen

eller någon, som i hans ställe är förordnad till domare, eller vid rådstufvurätt

någon rättens ledamot fullmägtig vara; dock vare domare eller öfverrätts

betjent icke förment att vid rätt, som nyss är sagd, tala för skyldeman

till och med syskonbarn, eller för omyndig, den han är målsman för.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd och ynnest

städse väl bevågen.

OSCAR.

Aug.

öster

gr

en.

2

Bill. till Riksd. Prof. 1890. 1 Sami. 1 Afd. 7 Höft.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

fredagen den G december 1889,

i närvaro af

o

Hans excellens herr statsministern friherre Akerhielm,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: friherre von Otter,

Wennerberg,

friherre Palmstierna,

friherre von Essen,

friherre Akerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad.

2:o.

Departementschefen, statsrådet östergren anförde:

»I skrifvelse den 20 sistlidne mars har Riksdagen tillkännagifvit, att

Riksdagen för sin de] antagit en lag angående ändrad lydelse af 15 kap.

3 § rättegångsbalken. Sedan högsta domstolen öfver detta lagförslag afgifvit

utlåtande, har Eders Kongl. Magt, på sätt protokollet för den 8 sistlidne

november utvisar, förklarat sig icke vilja godkänna förslaget i oförändradt

skick.

Som emellertid anmärkning mot förslaget icke förekommit i annat

afseende än att den föredragna lagtexten icke med erforderlig tydlighet

uttryckte hvad med lagförändringen åsyftades, och ett lagstadgande i den

syftning, Riksdagen afsett, synes lämpligt, har jag låtit inom justitiedepartementet,

för undanrödjande af den otydlighet, som sålunda anmärkts,

upprätta nytt förslag i ämnet af följande lydelse:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14. 11

Förslag till lag angående ändrad lydelse af 15 kap. 3 § rättegångsbalken.

Härigenom förordnas, att 15 kap. 3 § rättegångsbalken skall erhålla

följande förändrade lydelse:

Ej må någon fullmägtig vara i den sak, dermed han sig befattat i

annan rätt, såsom domare eller rättens betjent, eller hos Konungens befallningshafvande

å embetets vägnar; ej den, som förr varit fullmägtig för

vederdelomannen i samma mål; eller den, som sjelf under målsman står;

ej heller den, hvars fader eller svärfader, son eller måg, broder eller svåger,

i rätten domare sitter. Ej må någon ledamot i öfverrätten, eller dess

betjent, som årlig lön njuter, låta bruka sig till fullmägtig der eller vid

någon underrätt, som derunder lyder; ej heller må vid häradsrätt häradshöfdingen

eller vid rådstufvurätt borgmästaren eller någon rättens ledamot

fullmägtig vara; dock vare domare eller öfverrätts betjent icke förment

att vid rätt, som nyss är sagd, tala för skyldeman till och med syskonbarn,

eller för omyndig, den han är målsman för;»

Och hemstälde departementschefen att öfver detta förslag måtte för

det ändamål, § 87 regeringsformen omförmäla'', genom note ur detta protokoll

inhemtas högsta domstolens utlåtande.

På tillstyrkan af statsrådets öfrige ledamöter täcktes

Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla hvad departementschefen

sålunda hemstält.

Ex protocollo

C. P. Hagbergh.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 14.

Utdrag af protokollet öfver lagärenden, hållet uti Kongl. Maj:ts

högsta domstol tisdagen den 17 december 1889.

Andra rummet:

Närvarande:

Justitieråden: Svedelius,

Hernmarck,

Wedberg,

Äbergsson,

Hekslow,

Hammarskjöld,

Carlson.

Tillförordnade byråchefen, revisionssekreteraren Afzelius föredrog i

underdånighet:

l:o.

Note ur protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 6 innevarande december, hvarmedelst

för det ändamål, § 87 regeringsformen omförmäler, högsta domstolens utlåtande

blifvit infordradt öfver ett inom justitiedepartementet upprättadt,

så lydande förslag till

Lag angående ändrad lydelse af 15 kap. 3 .§ rättegångsbalken.

Härigenom förordnas, att 15 kap. 3 § rättegångsbalken skall erhålla

följande förändrade lydelse:

Ej må någon fullmägtig vara i den sak, dermed han sig befattat i

annan rätt, såsom domare, eller rättens betjent, eller hos Konungens befallningshafvande

å embetets vägnar; ej den, som förr varit fullmägtig för

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.

vederdeloinarmén i samma mål; eller den, som sjelf under målsman står;

ej heller den, hvars fader eller svärfader, son eller måg, broder eller

svåger, i rätten domare sitter. Ej må någon ledamot i öfverrätten, eller

dess betjent, som årlig lön njuter, låta bruka sig till fullmägtig der eller

vid någon underrätt, som derunder lyder; ej heller må vid häradsrätt

häradshöfdingen eller vid rådstufvurätt borgmästaren eller någon rättens

ledamot fullmägtig vara; dock vare domare eller öfverrätt® betjent icke förment

att vid rätt, som nyss är sagd, tala för skyldeman till och med

syskonbarn, eller för omyndig, den han är målsman för.

Högsta domstolens fleste ledamöter lemnade förslaget

utan anmärkning.

Justitierådet Hernmarch fann förslaget ej föranleda

annan anmärkning, än att, enär detsamma lemnade rum

för tvekan, huru vida dermed afsåges, att det stadgade

förbudet för häradshöfdingen att vara fullmägtig vid

häradsrätt skulle ega tillämplighet jemväl å den, som

vore förordnad att häradshöfdingeembetet antingen i dess

helhet eller till någon del förvalta, förslaget syntes böra

omredigeras för vinnande af full tydlighet huru detsamma

skulle i afseende å nyssberörda fråga förstås.

Justitierådet Wedberg ansåg förslaget, så vidt det

rörde häradsrätt, böra ändras så, att det komme att

gälla ej blott om häradshöfdingen, utan äfven om den,

som i hans ställe förvaltade någon del af domareembetet.

Justitierådet Herslow yttrade: hvad beträffar det i

förslaget förekommande stadgande, att vid häradsrätt

häradshöfdingen icke må vara fullmägtig, så har med

anledning af de ordalag, hvari samma stadgande finnes

affattadt, tvifvelsmål hos mig uppstått angående den

åsyftade omfattningen af det förbud, som här meddelas.

Att förbudet gäller i afseende å den ordinarie domhafvanden,

så att han, äfven då han sjelf icke förvaltar sitt

embete, är förhindrad att inom sin domsaga uppträda

såsom rättegångsombud, är klart. Likaledes synes mig

förbudet uppenbarligen ega tillämplighet å den, som är

förordnad att i ordinarie domhafvandens ställe förrätta

hans embete i dess helhet, så att vikarien under den tid,

förordnandet omfattar, är, äfven om han under någon

del af samma tid åtnjuter tjenstledighet, sådant oaktadt

obehörig att vara rättegångsfullmägtig i domsagan. Men

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.

nu inträffar vidare icke sällan det förhållande, att förordnande

meddelas någon att i ordinarie domarens eller

hans vikaries ställe utöfva allenast eu del af domareembetets

funktioner. Ett sådant inskränkt domareförordnande

kan än vara föranledt af ordinarie domarens

eller hans vikaries jäfvighet i afseende å ett eller flera

bestämda rättegångsmål eller ock deraf, att den ene eller

andre af desse fått ledighet från vissa, men icke från

alla af de till domareeinbetet hörande åligganden, än

åter hafva sin grund i förordningen den 10 april 1810,

som tillåter vederbörande hofrätt att inom vissa landsdelar

förordna ständige extra domare att, när ordinarie

domaren är hindrad, hålla urtima ting i brottmål. Huru

vida den på grund af sådant inskränkt förordnande, vid

sidan af den ordinarie domhafvanden eller hans vikarie

samtidigt fungerande extra domaren skall, under förutsättning

att han icke tillika är tingsbiträde åt någon af

de förre och således redan af denna anledning enligt

kongl. brefvet den 1 februari 1758 oberättigad att brukas

till fullmägtig vid tingen, enligt förslaget sakna behörighet

att, så länge förordnandet fortfar, vara ombud

i sådana mål, som ordinarie domhafvanden eller hans

vikarie sjelf handlägger, är en fråga, som enligt mitt

omdöme icke finnes i förslaget med erforderlig tydlighet

besvarad. Val har under förslagets granskning i högsta

domstolen den tanken uttalats, att förbudet icke skulle

afse sådan extra domare; men enär den nu föreslagna

lagförändringen väsentligen är föranledd deraf, att uppmärksamheten

blifvit fäst vid det oskick, som någon

gång skall hos stad sdom stolarne hafva förekommit, att

nemligen samma person vid samma rätt ena stunden

sutit såsom domare och andra stunden uppträdt i egenskap

af rättegångsfullmägtig, förefaller det mig högligen

tvifvelaktigt, huru vida, då lagförändringen ansetts böra

utsträckas äfven till underdomstolarne å landet, det vid

sådant förhållande kan vara öfverensstämmande med förslagets

anda och mening, att t. ex. den, som på ordinarie

domhafvandens framställning förordnats att såsom särskild

ordförande i häradsrätten handlägga och afgöra ett mål,

deri ordinarie domhafvanden sjelf är part, må, omedelbart

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.

efter det han handlagt detta mål och innan förordnandet

genom sakens bringande till slut eller annorledes upphört,

vid samma rätt uppträda såsom ombud i tvister,

som ordinarie domhafvanden i sin ordning behandlar.

En sådan omvexling af roller kunde icke annat än väcka

anstöt och verka nedsättande för domareembetets anseende.

■ Med den affattning, det af Riksdagen för dess

del i ämnet antagna lagförslag haft, skulle ett dylikt

förfarande af en tillförordnad särskild domare svårligen

kunnat anses tillåtet; och det saknas, enligt min uppfattning,

all anledning att antaga, att någon ändring af

hvad sistnämnda förslag i detta afseende inneburit åsyftats

i det nu remitterade förslaget.

Till meningens förtydligande i det af mig angifna

syfte, hemställer jag, att ifrågavarande del af förslaget

måtte erhålla ungefär följande, förändrade lydelse: —

— — ej heller må vid häradsrätt häradshöfdingen eller

någon, som i hans ställe är till domare förordnad, eller

vid rådstufvurätt — — —.

Ex protocollo

C. P. Hagbergh.

*

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

fredagen den 24 januari 1890,

i närvaro af:

Hans excellens herr statsministern friherre Åkerhielm,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: friherre von (Utter,

Wennerberg,

friherre Palmstierna,

friherre von Essen,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Justitieråden: Norberg,

Huss.

Statsrådet, friherre Åkerhielm anmäldes vara af sjukdom hindrad att

komma tillstädes.

2:o. •

Departementschefen, statsrådet Östergren föredrog högsta domstolens

yttrande öfver det enligt statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden

den 6 sistlidne december till högsta domstolen remitterade förslag

till lag angående ändrad lydelse af 15 kap. 3 § rättegångsbalken och anförde

härefter vidare:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14. 17

»Tre af högsta domstolens ledamöter hafva ansett ett tillägg i den

föreslagna lagtexten nödigt i syfte att utmärka, det ifrågavarande förbud

att uppträda såsom rättegångsombud afser icke blott den ordinarie domhafvanden

å landet utan äfven den, som i hans ställe är satt att utöfva

domareembetet. Med anledning häraf har i förslaget upptagits ett förtydligande

tillägg, öfverensstämmande med hvad en af nämnda ledamöter

föreslagit; och har i följd af denna redaktionsförändring funnits lämpligt

att vidtaga en jemkning jemväl i alfattningen af stadgandet beträffande

rådstufvurätt. I den sålunda ändrade form, föreslaget erhållit, hemställer

jag att detsamma må af Eders Kongl. Maj:t godkännas och jemlikt 87 §

regeringsformen för Riksdagen till antagande framläggas.»

Till denna, af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lemna bifall;

och skulle proposition till Riksdagen aflåtas i öfverensstämmelse

med bil. litt. B vid detta protokoll.

Ex protocollo

Carl Boheman.

Bih. till Riksd. Prot. 1890. 1 Sami. 1 Afd. 7 Håft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.