Sök i Ratio Lex

Angående ändring i vilkoren för öfverlåtelse till Göteborgs stad af eganderätten till kronans andel i förra ostindiska kompaniets faslighet i nämnda stad

1890-01-24 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1890:30, Angående ändring i vilkoren för öfverlåtelse till Göteborgs stad af eganderätten till kronans andel i förra ostindiska kompaniets faslighet i nämnda stad

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj:is Nåd. Proposition N:o 30.

1

N:0 30.

Kong!,. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående

ändring i vilkoren för öfverlåtelse till Göteborgs stad

af eganderätten till kronans andel i förra ostindiska

kompaniets faslighet i nämnda stad; gifven Stockholms

slott den 24 januari 1890.

Med bifall till en af Kong]. Maj.t i nådig proposition den 2 april

1886 gjord framställning beslöt samma års Kiksdag att medgifva, att, med

upphörande af den genom kong!, brefvet den 24 april 1863 Göteborgs

museum omedelbart förunnade nyttjanderätt till kronans andel i förra

ostindiska kompaniets bris i nämnda stad, samma andel med eganderätt

finge öfverlåtas till Göteborgs stad under förbehåll,

att den skulle användas för musei ändamål, så att försäljning, pantförskrifning

eller utbyte deraf icke utan Kongl. Maj:ts tillstånd finge ske;

att de i byggnaden till statens och stora nordiska telegrafbolagets

telegrafstationer samt till förrådsrum för telegrafmateriel med mera använda

lokaler, tillökade med antingen de i byggnadens östra flygel belägna två

större rum, hvilka begagnats till ritsalar, eller annat deremot svarande utrymme

i buset efter Kongl. Maj:ts bestämmande för all framtid till telegrafverket

kostnadsfritt upplätes, att med oinskränkt nyttjanderätt och fritt

förfogande, så som telegrafstyrelsen funne för ändamålet lämpligt, af verket

innehafvas, derest icke andra till läge och utrymme fullt tjenliga lokaler,

som af Kongl. Maj:t godkändes, blefve af staden, likaledes kostnadsfritt för

staten, till samma ändamål upplåtna;

samt att staden pa lämpligt ställe tillhandahölle kronan ett fullgodt

magasin för upplag af minst 20,000 kubikfot onåd spanmål.

Bih. till Riksd. Prot. 1890. 1 Sami. 1 Afd. 18 Häft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 30.

I anledning af en utaf Göteborgs stadsfullmägtige i underdånighet

gjord framställning vill Kongl. Maj:t, under åberopande af bilagda protokoll

öfver finansärenden för denna dag, härmed föreslå Riksdagen att medgifva

sådan ändring i de af Kongl. Maj:t och Riksdagen år 1886 faststälda

vilkor för upplåtelse med eganderätt till Göteborgs stad af kronans andel i

förra ostindiska kompaniets fastighet, eller hus och tomter under n:o 59 i

5:te och n:o 19 i 6:te roten af Göteborgs stad, att, jemte det föreskrift

meddelas derom, att den till staden öfverlåtna fastighetsandelen eller det

vederlag, som genom försäljning eller annorledes kan derför erhållas, endast

må för Göteborgs musei ändamål och räkning användas, staden lemnas rätt

att utan Kongl. Maj:ts särskilda tillstånd medgifva försäljning, pantförskrifning

eller utbyte af ifrågavarande fastighetsandel.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott

tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

F. v. Essen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

3

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

24 januari 1890.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern friherre Åkerhielm,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: friherre von Otter,

Wennerberg,

friherre Palmstierna,

friherre von Essen,

Östergren,

Groll,

Wikblad.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet friherre von Essen föredrog

i underdånighet en af Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs och

Bohus län med underdånig skrifvelse den 30 april sistlidet år insänd, af

stadsfullmägtige i Göteborg gjord underdånig ansökning om öfverlåtelse på

vissa angifna vilkor till staden af eganderätten till kronans andel i förra

ostindiska kompaniets fastighet i Göteborg;

öfver hvilken ansökning telegrafstyrelsen sig i underdånighet yttrat,

hvarefter kammarkollegium och statskontoret på nådig befallning gemensamt

afgifvit underdånigt utlåtande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 30.

Departementschefen anförde härvid:

»Med anledning af en utaf styrelsen för Göteborgs museum, åthvilket

staden Göteborg till lokal kostnadsfritt upplåtit den i dess ego varande

ena hälften af förra ostindiska kompaniets hus i nämnda stad, i underdånighet

gjord framställning att, för vinnande af erforderligt ökadt utrymme

för såväl museet som den i staden varande slöjdföreningens skola, äfven

kronans hälft af nämnda hus måtte varda för alla tider till Göteborgs museum

kostnadsfritt upplåten under de vilkor, som Kongl. Maj:t kunde finna

vara betryggande för vinnande af de med upplåtelsen afsedda ändamål,

föreslog Kongl. Maj:t, efter det vederbörande myndigheter yttrat sig i

ärendet, i nådig proposition den 5 december 1862 rikets ständer, att kronans

andel uti förra ostindiska kompaniets hus i Göteborg måtte kostnadsfritt

och för alla tider till stadens museum upplåtas, mot skyldighet för

denna inrättning att ansvara för husets underhåll och onera af hvad slag

det vara måtte med följande vilkor i öfrigt, nemligen:

Do att huset fortfarande skulle användas för uppgifvet ändamål eller

museets och slöjdskolans behof, såvida ej Kongl. Maj:t härutinnan medgåfve

någon förändring;

2:o att de lokaler i kronans hälft af omförmälda byggnad, hvilka för

det dåvarande vore åt telegrafinrättningen anvisade, äfven för framtiden

härtill bibehölles, derest icke annan fullt tjenlig lokal, som af Kongl. Maj:t

godkändes, för detta ändamål i stället anskaffades och inreddes;

3:o att antingen i det ifrågavarande huset eller på annat lämpligt

ställe tillhandahölles kronan ett fullgodt magasin för upplag af minst 20,000

kubikfot onåd spanmål; samt

4:o att upplåtelsen icke egde rum, förr än nyssnämnda vilkor blifvit

behörigen fullgjorda och hinder till följd af gällande kontrakt rörande uthyrda

lägenheter icke mötte;

och borde Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande hålla tillsyn öfver

fullgörandet af de vid upplåtelsen fästade vilkor, hvilkas åsidosättande

komme att föranleda upplåtelsens upphörande.

Sedan rikets ständer i underdånig skrifvelse den 11 april 1863 anmält,

att de till berörda framställning lemnat bifall, meddelades genom nådigt

bref till länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län den 24 i samma månad

Kongl. Maj:ts och rikets ständers omförmälda beslut till vederbörandes

efterrättelse.

Jag tillåter mig här erinra, att den första upplåtelsen af lokal för

telegrafinrättningen inom kronans ifrågavarande egendom skedde genom

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

nådiga brefvet den 7 mars 1862, hvarigenom förordnades, att de i bemälda

bus af förvaltaren af det derstädes tillförene inrymda kronomagasin förut

innebafda lägenheter, bestående af fyra rum, ett kök, ett hvalf, användt

till visthus, jemte brygghus, bagarestuga, vagnbod och åtskilliga andra uthus,

skulle från och med den 1 april samma år till telegrafverket upplåtas

för att inredas till lokal såväl för telegrafstationen som för linieförrådet

och till sådant ändamål af telegrafverket framgent disponeras.

Denna lokal blef emellertid sedermera otillräcklig för telegrafstationens

behof af ökadt utrymme, hvarför tid efter annan förändringar måst vidtagas

till vinnande af erforderlig utvidgning af stationen. Sålunda blef vo

i början af år 1872, efter öfverenskommelse med museistyrelsen, stationens

dåvarande vaktmästarerum och källare, hvilka voro för museum behöflig^,

utbytta emot ett större rum i östra flygeln, hvilket inreddes till det nuvarande

apparatrummet. Sedan vidare styrelsen för det stora nordiska

telegraf bolaget i Köpenhamn, hvilket den 13 december 1872 erhållit nådig

koncession till anläggning af undervattenskablar mellan Sverige, Danmark

och England, med åberopande af § 6 i nämnda koncession, påkallat telegrafstyrelsens

medverkan för anskaffande af lokal för den telegrafstation,

som bolaget måste inrätta i Göteborg till befordrande af kabelkorrespondensen

och hvilken lokal i enlighet med föreskrifterna i nyssnämnda paragraf

borde anordnas i omedelbar förbindelse med statens telegrafstation derstädes,

träffade telegrafstyrelsen aftal med museistyrelsen om förhyrande för

stora nordiska telegrafbolagets räkning i kronans andel i det åt museum

upplåtna huset af två mindre och ett större rum, gränsande omedelbart

intill statstelegrafstationens ofvan berörda nya apparatrum, mot en hyra af

1,500 kronor om året. Då sedermera år 1875 en utvidgning af lokalen

för sistnämnda station å njm blef af behof vet påkallad, kunde det erforderliga

utrymmet icke vinnas på annat sätt, än att förbemälda bolag afstod en

mindre del af den för dess räkning förhyrda lägenheten, emot det att svenska

telegrafverket åtog sig att med en tredjedel eller 500 kronor deltaga i

den årliga hyran. En från telegrafverkets sida senare gjord framställning

hos museistyrelsen om upplåtelse till telegrafstationen af de i samma våning

som stationen belägna två större rum, hvilka varit använda till ritlokaler

för eleverna i Göteborgs slöjdskola, kunde icke af museistyrelsen

bifallas, emedan nämnda rum vore af nöden för musei egen räkning för

begagnande till bibliotek.

Till följd af museets behof af ökadt utrymme uppstod emellertid fråga

om att antingen fullständigt ombygga ifrågavarande hus eller uppföra en ny

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

museibyggnad, men då beslutet härom var beroende af, huruvida museum

kunde vinna full eganderätt till den åt museum upplåtna byggnaden, anhöll

museets styrelse år 1886, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att full eganderätt till kronans andel i denna byggnad måtte varda

museum eller alternativt Göteborgs stad beviljad på enahanda vilkor, hvarpå

museum innehade upplåtelsen för all tid till byggnaden.

Med anledning häraf föreslog Eders Kongl. Maj.t, efter inhemtande

af vederbörande myndigheters yttranden, i nådig proposition den 2 april

nyssnämnda år Riksdagen att medgifva, att, med upphörande af den genom

nådiga brefvet den 24 april 1863 Göteborgs museum omedelbart förunnade

nyttjanderätt till kronans andel i förra ostindiska kompaniets hus i nämnda

stad, samma andel med eganderätt Unge öfverlåtas till Göteborgs stad under

förbehåll,

att den skulle användas för musei ändamål, så att försäljning, pantförskrifning

eller utbyte deraf icke utan Eders Kongl. Maj:ts tillstånd

finge ske,

att de i byggnaden till statens och stora nordiska telegrafbolagets

telegrafstationer samt till förrådsrum för telegrafmateriel med mera använda

lokaler, tillökade med antingen de i byggnadens östra flygel belägna två

större rum, hvilka begagnats till ritsalar, eller annat deremot svarande utrymme

i huset, efter Eders Kongl. Maj:ts bestämmande för all framtid till

telegrafverket kostnadsfritt upplätes, att med oinskränkt nyttjanderätt och

fritt förfogande, så som telegrafstyrelsen funne för ändamålet lämpligt, af

verket innehafvas, derest icke andra till läge och utrymme fullt tj enliga

lokaler, som af Eders Kongl. Maj:t godkändes, blefve af staden, likaledes

kostnadsfritt för staten, till samma ändamål upplåtna,

samt att staden på lämpligt ställe tillhandahölle kronan ett fullgodt

magasin för upplag af minst 20,000 kubikfot oriad spanmål.

Berörda framställning blef af Riksdagen bifallen, hvarefter Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvande genom nådigt bref den 21 maj 1886 bemyndigades

att å kronans vägnar om egendomens öfverlåtande på Göteborgs

stad under de af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen bestämda vilkor med

stadsfullmägtige upprätta skriftligt aftal.

Förslag till dylikt aftal Slef jemväl af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

upprättadt och till stadsfullmägtige öfverlemnadt. I en af

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande med underdånig skrifvelse den SO

april nästlidet år insänd skrift af den 17 i samma månad hafva emellertid

stadsfullmägtige i underdånighet anfört, hurusom, enligt stadsfullmägtiges

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 30.

mening, för vinnande af ändamålet med museistyrelsens förut omförmälda underdåniga

ansökan erfordrades, att ifrågavarande fastighet i sin helhet och alltså äfven

den del deraf, som nu begagnades af telegrafverket, finge för museets behof användas.

Stadsfullmägtige hade derför, med begagnande af den i 1886 års nådiga

bref antydda utväg, beslutit att i utbyte mot de i byggnaden till statens

och stora nordiska telegrafbolagets telegrafstationer samt till förrådsrum

för telegrafmateriel m. m. upplåtna lokaler kostnadsfritt och med eganderätt

erbjuda kronan stadens vid Vestra Hamngatan och Vallgatan belägna

stenhus med tomt under n:o 35 i 2:dra roten, med en tomtareal af 12,440

qvadratfot och ett värde af minst 100,000 kronor. Ehuru 1886 års nådiga

bref endast omnämnde kronans andel i förra ostindiska kompaniets hus,

antoge stadsfullmägtige, att det nådiga brefvet jemväl afsåge kronans andel

i de tomter, å hvilka huset läge, hvarför, till undvikande af missförstånd,

äfven tomterna syntes böra utsättas i öfverlåtelsehandlingen. På sätt stadsfullmägtiges

protokoll visade, hade stadsfullmägtige äfven beslutit att, om

och när öfverlåtelsen till staden af kronans andel i fastigheten kommit till

stånd, kostnadsfritt öfverlåta densamma med eganderätt till museiinstitutionen

under vilkor att museiinstitutionen icke skulle ega att afhända sig eller

pantsätta hela eller någon del af fastigheten eller att å densamma utföra

byggnadsföretag till ökande af utrymmet för museets samlingar, med mindre

stadsfullmägtige förut lemnat bifall till ifrågasatt försäljning, pantförskrifning

eller sådant byggnadsföretag. Enär staden alltså ansvarade för att

kronans ifrågavarande fastighetsandel eller derför inflytande vederlag städse

skulle för museets ändamål användas, hade stadsfullmägtige — hvilka i

följd häraf ansett sig hafva anledning antaga, det Eders Kongl. Maj:t icke

skulle finna skäl vägra att, i sammanhang med godkännande af de till

telegrafverket erbjudna lokaler i huset n:o 35 inom stadens 2:dra rote,

meddela nådigt tillstånd för staden att, om och när stadsfullmägtige så

pröfvade lämpligt, försälja, utbyta eller pantsätta ofta berörda andel i förra

ostindiska kompaniets hus — trott sig kunna och böra såsom ett bland vilkoren

för öfverlåtelse till kronan af eganderätten till stadens fastighet

n:o 35 i 2:dra roten fästa rättighet för staden att, utan vidare särskildt tillstånd

af Eders Kongl. Maj:t, få verkställa försäljning, utbyte eller pantsättning

af den kronan nu tillhöriga andelen i förra ostindiska kompaniets

fastighet.

På grund af det anförda hafva stadsfullmägtige, som funnit sig förhindrade

att godkänna det af Eders Kongl. Maj:ts befallninghafvande upprättade

kontraktsförslag, i underdånighet anhållit, att kronans andel i förra

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

ostindinska kompaniets fastighet, hus och tomter under n:o 59 i 5:te och

n:o 19 i 6:te roten af Göteborgs stad, måtte till staden öfverlåtas med full

eganderått, mot det att staden till kronan med full eganderätt öfverläte

stadens fastighet, hus och tomt under n:o 35 i 2:dra roten, i befintligt

skick och med tillträde senast å den dag inom tolf månader efter det kontraktet

mellan kronan och staden blifvit å stadens vägnar af dess drätselkammare

undertecknadt, som vid sistnämnda tillfälle af drätselkammaren

utsattes, samt under vilkor i öfrigt: •

att den till staden öfverlåtna fastighetsandelen eller det vederlag, som

genom försäljning eller annorledes kunde derför erhållas, endast finge för

Göteborgs musei ändamål och räkning användas;

att försäljning, pantförskrifning eller byte af ifrågavarande fastiglietsandel

finge verkställas utan Eders Kongl. Maj:ts särskilda tillstånd;

att den genom nådiga brefvet den 24 april 1803 museet för evärdlig

tid förunnade nyttjanderätt till fastighetsandelen samtidigt med stadens tillträde

deraf upphörde;

att staden åtoge sig att på lämpligt ställe i Göteborg tillhandahålla

kronan ett fullgodt magasin för upplag af minst 20,000 kubikfot onåd

spanmål; samt

att telegrafverkets lokaler i förra ostindiska kompaniets hus till staden

afträddes senast tre månader efter kronans tillträde af fastigheten under

n:o 35 i stadens 2:dra rote.

Öfver förevarande af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande till bifall

förordade framställning har telegrafstyrelsen den 12 juli nästlidet år

afgifvit infordradt underdånigt yttrande och dervid hufvudsakligen anfört:

att enligt de upplysningar, styrelsen varit i tillfälle att inhemta, den i utbyte

erbjudna fastighetens värde, som af stadsfullmägtige uppskattats till

minst 100,000 kronor, fullt uppginge till nämnda belopp; att telegrafstationen

å den erbjudna tomten skulle få ett fördelaktigt läge, hvilket

blefve än mer centralt i den mån bebyggandet i stadens utkanter fortginge;

att af tomtens areal, 1,096,g qvadratmeter, ''ett område af endast 643,4 qvadratmeter

vore bebygdt, hvadan den befintliga byggnaden kunde, när framtida

behof sådant påfordrade, utsträckas å ytterligare 233,g qvadratmeter;

att byggnaden rätt väl egnade sig för inredning af en tidsenlig telegrafstation

med särskilda lokaler å nedra botten för telegrammers mottagande

och utsändande samt apparatrum eu trappa upp; att de af telegrafverkets

och stora nordiska telegraf bolagets telegrafstationer för närvarande begagnade

lokaler omfattade — med ^beräkning af den tillökning i utrymme,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 30.

som jemlikt Eders Kongl. Maj:ts och Riksdagens beslut skulle för eganderättens

öfverlåtande till staden af museistyrelsen ytterligare beredas — en

golfyta af 666,9 qvadratmeter, hvarjemte uthuslägenheternas ytvidder utgjorde

119,9 qvadratmeter, eller tillsammans 786,8 qvadratmeter, under det

att i det nu erbjudna husets två våningar golfytorna utgjorde 1,287 qvadratmeter,

hvadan äfven utan utrymmets ökande genom tillbyggnad telegrafstationens

behof af utvidgade lokaler kunde anses blifva i nu föreslagna

byggnaden för framtiden betryggadt; att stora nordiska telegraf bolaget,

hvars station jemväl skulle inrymmas i berörda byggnad, förklarat sig godkänna

den föreslagna lokalen samt vara villigt att för densamma erlägga

en hyra af 1,500 kronor för år; att, sedan telegrafverket öfvertagit Belltelefonbolagets

till staten inlösta telefonanläggningar i Göteborg och dess

omnejd, en stor fördel skulle beredas derigenom, att centraltelefonstationen

till ifrågavarande telefonnät finge förläggas i en staten •tillhörig egendom

och särskild! inom samma bus som telegrafstationen, i hvilket afseende den

till telegraflokaler ifrågasatta byggnaden äfven kunde komma till nytta, enär

på nedra botten funnes en till telefonbyrå lämplig lägenhet på tre rum,

hvilken icke beböfde för telegrafstationerna användas, samt i byggnaden lätt

kunde genom uppförande af en tredje våning beredas passande lokaler för

en centraltelefonstation; att, enligt ett på styrelsens föranstaltande af sakkunnig

person upprättadt förslag, de kostnader, som skulle åsamkas telegrafverket

genom byggnadens reparation och aptering till telegrafstation, komme

att, med ^beräkning af kostnaden för möjligen behöflig förstärkning af

grunden, uppgå till högst 20,000 kronor, hvilken utgift dock komme att

fullt uppvägas af den byra, 1,500 kronor, som skulle erläggas af stora

nordiska telegraf bolaget; men att dessa reparationer med flera arbeten jemte

derpå följande flyttning af telegrafstationerna dock icke kunde med säkerhet

påräknas blifva utförda inom den af stadsfullmägtige beräknade tid af tre

månader, hvadan den tidsperiod, inom hvilken telegrafverket efter öfvertagande

af den erbjudna egendomen borde öfverlemna till staden sina nuvarande

lokaler i förra ostindiska kompaniets bus, syntes böra utsträckas

till sex månader.

På grund af hvad telegrafstyrelsen sålunda anfört och med framhållande

af den stora fördel, som skulle beredas telegrafverket genom att få

sina lokaler förlagda i eget bus utan att, såsom nu vore fallet, lida intrång

af annan institution i samma egendom, både styrelsen alltså ansett sig ega

fullt skäl att tillstyrka det ifrågasatta bytet med nyss antydda utsträckning

af den tid, inom hvilken telegrafverket skulle till Göteborgs stad öfverBih.

till Piksd. Prof. 1890. 1 Sami. 1 Afd. 18 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

lemna de lokaler, som af samma verk och stora nordiska telegrafbolaget

för närvarande innehades i förra ostindiska kompaniets hus.

I gemensamt, på grund af nådig remiss afgifvet utlåtande af den 15

november sistlidet år hafva kammarkollegium och statskontoret meddelat,

att enligt 1888 års taxeringslängd^’ för Göteborgs stad kronans andel i

förra ostindiska kompaniets fastighet, hus och tomter under n:o 59 i stadens

5:te och n:o 19 i dess 6:te rote, uppskattats till 200,000 kronor samt

huset och tomten under n:o 35 i 2:dra roten till 90,000 kronor, äfvensom

att genom nådiga brefvet till chefen för allmänna magasinsinrättningens utredning

den 29 juli 1825 medgifvits utbyte af det så kallade Santessonska

sockerbruket i Göteborg, som för inrättningen inköpts, mot kommerserådet

N. Björnbergs då egande hälft af förra ostindiska kompaniets hus,

men att någon annan åtkomsthandling för kronan till nämnda fastighetsandel

hvarken i statskontoret, der allmänna magasinsinrättningens efterlemnade

handlingar förvarades, eller i riksarkivet kunnat påträffas. Då kollegierna

icke kunde antaga, att Kongl. Maj:t och rikets ständer vid upplåtelsen

till Göteborgs museum af nyttjanderätten till kronans andel i förra

ostindiska kompaniets hus velat förbehålla kronan nyttjanderätten till de

tillhörande tomtdelarne; då enligt telegrafstyrelsens underdåniga utlåtande

i ärendet det skulle blifva till stor fördel för telegrafverket att till lokal

erhålla den fastighet, Göteborgs stadsfullmägtige erbjöde kronan; och då

det ej syntes vara att befara, det ändamålet med berörda upplåtelse, som

varit att gagna en inrättning för vetenskap, konst och annat mera, skulle

förfelas, om stadsfullmägtige berättigades att, efter det meranämnda fastighetsandel

till staden afståtts, densamma utan Eders Kongl. Maj:ts tillstånd

försälja, pantförskrifva eller utbyta med vilkor, att det vederlag, som. erhålles

genom försäljning eller annorledes, för musei ändamål och räkning användes,

tillstyrkte kollegierna för sin del bifall till ansökningen, dock att

i den bytesafhandling, som blefve upprättad, borde intagas, utom hvad i

öfrigt blifvit aftaladt, att kronan afhände sig oftanämnda fastighetsandel

med den rätt, kronan innehade densamma; att stadens fastighet öfverlemnades

till kronan fri från inteckningar; samt, på sätt telegrafstyrelsen föreslagit,

att efter öfverlemnandet deraf telegrafverkets och stora nordiska telegrafbolagets

innehafvande lokaler skulle så snart ske kunde och senast inom

sex månader till staden afträdas i det skick, hvari de då befunnes.

Hvad först beträffar stadsfullmägtiges i Göteborg erbjudande att i utbyte

mot den statens telegrafverk och stora nordiska telegrafbolaget tillkommande

nyttjanderätt till vissa lokaler i kronans hälft af förra ostindi
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 30.

ska kompaniets hus under full eganderätt till kronan öfverlåta stadens fastighet

under n:o 35 i 2: dra roten, var redan i nådiga bref vet den 21 maj

1886 förutsatt, att staden skulle ega att i stället för de till beskaffenheten

närmare angifna lokaler i det ifrågavarande huset, hvilka skulle för all framtid

till telegrafverket upplåtas, ega att till samma ändamål, kostnadsfritt

för staten, upplåta andra till läge och utrymme fullt tjenliga lokaler, som

af Eders Kongl. Maj:t godkändes. Då nu, med afseende å hvad telegrafstyrelsen

anfört, det måste anses otvifvelaktigt, att det föreslagna utbytet

skulle ställa sig för telegrafverket synnerligen fördelaktigt, tvekar jag icke

att tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att godkänna detsamma, dock att, på sätt

telegrafstyrelsen föreslagit, den tid, inom hvilken telegrafverkets och stora

nordiska telegrafbolagets nuvarande lokaler skola till staden öfverlemnas,

bestämmes till sex månader efter den dag, då den erbjudna fastigheten till

kronan öfverlemnats, äfvensom att uttryckligt förklarande hör af staden

meddelas derom, att sistnämnda fastighet lemnas gravationsfri; lärande Eders

Kongl. Maj:t, derest denna min tillstyrkan vinner nådigt bifall, finna Göteborgs

stad genom sitt omförmälda erbjudande hafva uppfylt det nu ifrågavarande

vilkoret för öfverlåtelse till staden af kronans hälft i förra ostindiska

kompaniets hus.

Göteborgs stadsfullmägtige hafva emellertid i sin underdåniga skrifvelse

af den 17 april 1889 gjort framställning om viss ändring i de af

Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen i öfrigt faststälda vilkor för öfverlåtelse

till staden af kronans hälft i förra ostindiska kompaniets hus. Medan nemligen

bland dessa vilkor ingick bestämmelsen, att sagda fastighetsandel

skulle användas för musei ändamål, så att försäljning, pantförskrifning eller

utbyte deraf icke utan Eders Kongl. Maj:ts tillstånd finge ske, hafva stadsfullmägtige,

som ansett ändamålet med upplåtelsen icke fullständigt kunna

ernås, derest icke staden tillädes en friare dispositionsrätt öfver fastighetsandelen,

föreslagit, att den hithörande bestämmelsen måtte så formuleras,

att den till staden öfverlåtna fastighetsandelen eller det vederlag, som genom

försäljning eller annorledes kunde derför erhållas, endast användes för

Göteborgs musei ändamål och räkning, men att försäljning, pantförskrifning

eller utbyte af fastighetsandelen finge ske utan Eders Kongl. Maj:ts

särskilda tillstånd. Med den i 1886 års nådiga bref stadgade inskränkning

i stadens dispositionsrätt öfver fastighetsandelen åsyftades betryggandet af

ändamålet med upplåtelsen, som varit att gagna den ifrågavarande inrättningen

för vetenskap, konst och industri. Som emellertid något skäl icke

finnes att betvifla, att icke enahanda säkerhet skulle ernås genom Göte
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

borgs stads utfästelse att ansvara derför, att fastighetsandelen eller det vederlag,

som derför kunde erhållas, endast skulle användas för museets ändamål

och räkning, och, med afseende å hvad stadsfullmägtige anfört, anledning

jemväl finnes till antagande, att det med upplåtelsen afsedda syftemål

skulle genom det begärda tillståndets medgifvande på ett verksammare

sätt befordras, anser jag mig kunna till bifall förorda stadsfullmägtiges framställning

äfven i denna del; och hemställer jag alltså, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes inhemta Riksdagens samtycke till den ifrågasatta förändringen

i upplåtelsevilkoren.

Ehuru något tvifvel icke torde kunna förefinnas derom, att icke den

af Eders Kongl. Maj:t och 1886 års Riksdag medgifna öfverlåtelse till Göteborgs

stad under eganderätt af kronans andel i förra ostindiska kompaniets

hus afsett kronans egande andel i hela denna fastighet och således

äfven kronans andel i de tomter, å hvilka huset är beläget, torde, då Göteborgs

stadsfullmägtige sådant påyrkat, uttryckligt förklarande derom böra

meddelas; och lärer slutligen, derest aftal med staden kommer till stånd, i

detta böra, på sätt kammarkollegium och statskontoret hemstält, intagas,

att fastighetsandelen öfverlåtes med den rätt kronan densamma innehar.

På grund af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kongl, Maj:t ville i nådig proposition föreslå Riksdagen att medgifva

sådan ändring i de af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen år 1886

faststälda vilkor för upplåtelse med eganderätt till Göteborgs stad af kronans

andel i förra ostindiska kompaniets fastighet, eller hus och tomter

under n:o 59 i 5:te och n:o 19 i 6:te roten af Göteborgs stad, att jemte

det föreskrift meddelas derom, att den till staden öfverlåtna fastighetsandelen

eller det vederlag, som genom försäljning eller annorledes kan derför

erhållas, endast må för Göteborgs musei ändamål och räkning anvimdas,

staden lemnas rätt att utan Eders Kongl. Maj:ts särskilda tillstånd medgifva

försäljning, pantförskrifning eller utbyte af ifrågavarande fastighetshandel.

»

Hvad föredragande departementschefen sålunda yttrat

och hemstält, deruti statsrådets öfriga ledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla,

och skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas

af den lydelse, bilagan litt. — vid detta protokoll

utvisar.

Ex protoeollo

Hugo Malm.

Stockholm 1890. Gernandts Boktryckeri-Aktiebolag.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.