Sök i Ratio Lex

Med förslag till ändrad lydelse af 5 § i den emellan Sverige och Norge upprättade riksakt

1891-01-22 · 26 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 25 av 26 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1891:14, Med förslag till ändrad lydelse af 5 § i den emellan Sverige och Norge upprättade riksakt

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.

M:o 14.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, med förslag till

ändrad lydelse af 5 § i den emellan Sverige och Norge

upprättade riksakt; gifven Stockholms slott den 31

januari 1891.

Under åberopande af bifogade protokoll öfver justitiedepartementsärenden,

förda i sammansatt svenskt-norskt statsråd den 17, 23 och

28 innevarande januari och i svenskt statsråd denna dag, vill Kong].

Maj:t härmed föreslå Riksdagen att för sin del besluta ändring af och

tillägg till 5 § i den emellan Sverige och Norge upprättade riksakt i

enlighet med närlagda förslag till ny lydelse af nämnda §; dock med

förbehåll att beslutet icke blifver gällande med mindre dels Riksdagen

antager det förslag till ändrad lydelse af 11 § regeringsformen, hvilket

i särskild proposition af denna dag framställes, dels ock sådan ändrad

lydelse af 5 § riksakten, som nu föreslagits Riksdagen till antagande,

för Norges del beslutes af det Storting, som tidigast kan i ämnet fatta

beslut.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

OSCAR.

Aug. Östergren.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 14.

7

Förslag

till bestämmelse om ändring af och tillägg till 5 §

i riksakten.

Riksaktens 5 § skall erhålla följande lydelse:

Såväl den norske statsministern som de tvenne statsråd, livilka

åtfölja Konungen, skola hafva säte och öfverläggningsstämma i det

svenska statsrådet, enär ämnen der föreliafvas, livilka angå begge rikena.

I dylika mål skall den i Norge varande regeringens betänkande

inhemtas, så vida de ej fordra ett så hastigt afgörande, att tiden sådant

icke medgifver.

Då inför Konungen i det norska statsrådet, enär och ehvar det är

samladt, ämnen föreliafvas, som angå båda rikena, skola trenne ledamöter

af det svenska statsrådet der äfven hafva säte och stämma; och

bör, så vida ej ett hastigt afgörande är af nöden, utlåtande i dessa

ämnen inhemtas från den tillförordnade regeringen i Sverige.

Ministeriella (diplomatiska) mål, ehvad de omedelbart angå båda

rikena eller omedelbart blott det ena men tillika medelbart äfven det

andra, så ock frågor om tillsättande af sändebud hos främmande magter

och tjenstemän vid beskickningarne afgöras af Konungen i närvaro af

tre ledamöter af hvartdera rikets statsråd. Dock kan sådant ärende,

der Konungen finner det lämpligt, föredragas i statsråd, så sammansatt,

som i första eller andra stycket af denna § är nämndt. Föredragningen

af de ministeriella (diplomatiska) målen och ofvan nämnde utnämningar

tillhör ministern för utrikes ärendena; skolande samtlige närvarande

statsrådsledamöter innan Konungen fattar beslut till protokollet yttra

sina meningar under den ansvarighet, hvartdera rikets grundlag bestämmer.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 14.

Alla meddelanden i ministeriella (diplomatiska) mål till främmande

magt eller Konungens sändebud i utlandet skola utan afseende å ärendets

beskaffenhet ske genom ministern för utrikes ärendena.

Svenska Riksdagens konstitutionsutskott samt en af hvarje norskt

Storting vid början af dess förhandlingar utvald komité af högst tjugo

ledamöter ege att, hvar för sig, äska de öfver ministeriella (diplomatiska)

ärenden förda protokoll, dock endast i det, som rörer allmänt

kända och af utskottet eller komitén uppgifna händelser; och skola

protokollen eller afskrifter deraf till utskottet eller komitén utlemnas

på Konungens befallning, meddelad i den ordning, som ofvan föreskrifves

i fråga om beslut i ministeriella (diplomatiska) ärenden. Ej

må utlemnadt protokoll eller något af dess innehåll offentliggöras, der

ej sådan åtgärd påkallas af bestämmelserna i regeringsformens 106

eller 107 § eller i norska grundlagens 30 §. I annat fall eller i annan

ordning än nu är sagd!, må Riksdagen eller Stortinget icke kunna

fordra utlemnande af protokoll eller handlingar i ministeriella (diplomatiska)

ärenden. «

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, No 14

9

Utdrag af protokollet öfver ett ju s t i ti e d ep) av te men t sär ende, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i sammansatt svenskt och

norskt statsråd å Stockholms slott lördagen den 17 januari

189 f

i närvaro af:

Hans excellens lierr statsministern friherre Åkerhielm,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Hans excellens norske herr statsministern Gram,

Svenske statsråden: herr friherre von Otter,

herr Wennerberg,

friherre Palmstierna,

friherre von Essen,

friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Norske statsråden: Roll,

Thorne.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder yttra:

»Af min konungsliga pligt manad att efter förmåga söka betrygga

och främja den förening, som till mina tvenne folks lycka nu redan

under tre fjerdedel sekel egt bestånd, tror jag det vara angeläget undanrödja

allt, som skulle kunna framkalla misstroende och misshälligheter

emellan brödrafolken, försvaga föreningen samt sålunda motverka

det höga mål jag i mitt valspråk uttalat.

Bih. till Bilcsd. Prof. 1891. 1 Sami. 1 Afd. 8 Haft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.

De förenade folkens önskningar icke mindre än rikenas välförstådda

intressen anvisa dem en fredlig utveckling inom deras likasom af sjelfva

naturen utstakade gränser. Men de måste icke desto mindre vara tillreds

att skydda dessa intressen och önskningar, såsom det anstår fria

och sjelfständiga stater, Båda måste derför samvetsgrann! deltaga i

det gemensamma försvarets bördor på ett sätt och i eu utsträckning,

som motsvarar hvardera rikets folkmängd och läge.

Hvad i detta hänseende återstår att göra blifver föremål för framtida

pröfning i lagbestämd ordning. För ögonblicket och vid detta

tillfälle framträder för min tanke önskvärdheten af förändring af nu

gällande riksakt i syfte att vid behandlingen af ministeriella (diplomatiska)

mål äfven åt Norge må inrymmas ett deltagande, rättvist motsvarande

dess genom föreningen tillförsäkrade statsrättsliga sjelfständighet.

Detta kan naturligtvis nu endast ske under iakttagande af oundvikliga

hänsyn till de alltsedan lång tid tillbaka bestående faktiska förhållandena,

äfvensom ock i möjligaste måtto med anknytning till grundsatserna

i redan tillförene å bane bragta förslag rörande samma sak.

Ett mål, så vigtig^ för brödrafolkens framtida styrka, frid och

lycka, så magtpåliggande äfven för hvarje unionskonung, hvilken önskar

med oveld skipa rätt åt båda sidor är i sanning väl värdi ett ömsesidigt

och ärligt tillmötesgående. Det bör ock fordra detta.

Förtröstansfullt räknar jag derpå hos begge rikenas upplysta

statsråd.

Emellertid tror jag, att ett så grannlaga ärende lättast skall kunna

bringas till godt slut i fall det först blifver förberedt, mellan två af mig,

på hvartdera rikets statsråds hemställan utvalda statsrådsledamöter, en

svensk och en norsk, innan det företages till behandling inför mig i

statsråd.

När ärendet af desse tvenne förtroendemän blifvit nöjaktigt beredt

och alltså utsigterna till öfverenskommelse befästade — livilket jag

varmt önskar ej måtte länge dröja — dä

att företaga denna frågas realitet i ett statsråd af samma art, som det

här nu församlade. Sedan derefter den norska regeringens betänkande

såsom vanligt blifvit in hemta dt, kommer saken åter till slutligt afgörande.

))

Hans Maj:t Konungen uppmanade derefter det svenska och det

norska statsrådet att hvart för sig föreslå en statsrådsledamot att förbereda

ofvanberörda ärende.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition No 14.

11

Hans excellens svenske herr statsministern hemstälde å det svenska

statsrådets vägnar, att Hans Maj:t Konungen ville lemna det ifrågasatta

uppdraget åt statsrådet och chefen för justitiedepartementet.

Hans excellens norske herr statsministern anförde, att statsrådsafdelningen

vore med den norska regeringen enig i att tillråda den

föreslagna åtgärden och att från norsk sida statsrådet Roll vore utsedd

att deltaga i det förberedande arbetet.

Hans Maj:t Konungen täcktes i nåder uppdraga

åt chefen för justitiedepartementet och statsrådet Roll

att, med hänsyn till hvad Hans Maj:t Konungen till

dagens protokoll yttrat, gemensamt utarbeta förslag

till ändring i och tillägg till den nu gällande riksakten.

Ex protocollo

Carl Boheman.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 14.

Utdrag af protokollet öfver ett justitiedeparlementsärende, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i sammansatt svenskt och

norskt statsråd å Stockholms slott fredagen den 23 januari

1891,

i närvaro af:

Hans excellens herr statsministern friherre Åkekhielm,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Leweni-iaupt,

Hans excellens norske herr statsministern Gram,

Svenske statsråden: herr friherre von Otter,

herr Wennerberg,

friherre Palmstierna,

friherre von Essen,

friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad.

Norske statsråden: Roll,

Thorne.

Sedan det, genom beslut i sammansatt statsråd den 17 innevarande

januari, blifvit uppdraget åt chefen för justitiedepartementet och statsrådet

Roll att gemensamt utarbeta förslag till riksaktsbestämmelser om

behandlingen af ministeriella (diplomatiska) mål, så föredrog nu chefen

för justitiedepartementet två, detta protokoll bilagda, med litt. A och

B märkta underdåniga skrifter, affattade den ena på svenska och den

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 14.

13

andra på norska språket; ock inhemtades af dessa skrifter, att chefen

för justitiedepartementet och statsrådet Roll efter hållna öfverläggningai''

i ämnet gemensamt afgifvit ett i skrifvelserna intaget förslag till bestämmelser

angående ändring i och tillägg till § 5 i den emellan Sverige

och Norge upprättade riksakt.

På statsådets enhälliga tillstyrkande täcktes Hans

Maj:t Konungen i nåder besluta, att norska regeringens

yttrande öfver ofvan omförmälda förslag skall

inhemtas.

Ex protocollo

Carl Boheman.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition, No 14.

Bil. litt. A.

TILL KONUNGEN.

Genom nådigt beslut, fattadt i sammansatt svenskt-norskt statsråd

den 17 innevarande januari, liar det blifvit uppdraget åt undertecknade

ledamöter af Eders Kongl. Maj:ts svenska och norska statsråd att

gemensamt utarbeta förslag till riksaktsbestämmelser om behandlingen

af ministeriella (diplomatiska) mål, och få vi, efter hållna öfverläggningar

i ämnet, såsom resultat af dessa öfverläggningar afgifva följande:

Förslag

till bestämmelser angående ändring af och tillägg till § 5 i den mellan

Sverige och Norge upprättade riksakt.

Riksaktens § 5 skall härefter lyda som följer:

Så väl den norske statsministern som de tvenne statsråd, hvilka

åtfölja Konungen, skola hafva säte och öfverläggningsstämma i det

svenska statsrådet, enär ämnen der föreliafvas, hvilka angå begge rikena.

I dylika mål skall den i Norge varande regeringens betänkande inhemtas,

så vida de ej fordra ett så hastigt afgörande, att tiden sådant icke

medgifver.

Då inför Konungen i det norska statsrådet, enär och ehvar det

är samladt, ämnen förehafvas, som angå båda rikena, skola trenne

ledamöter af det svenska statsrådet der äfven hafva säte och stämma;

och bör, så vida ej ett hastigt afgörande är af nöden, utlåtande i dessa

ämnen inhemtas från den tillförordnade regeringen i Sverige.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 14.

Ministeriella (diplomatiska) mål, ehvad de omedelbart angå båda

rikena eller omedelbart blott det ena men tillika medelbart äfven det

andra, så ock frågor om tillsättande af sändebud bos främmande magter

och tjenstemän vid beskickningarne afgöras af Konungen i närvaro af

tre ledamöter af hvardera rikets statsråd. Dock kan sådant ärende,

der Konungen finner det lämpligt, föredragas i statsråd, så sammansatt,

som i första eller andra stycket af denna § är nämndt. Föredragningen

af de ministeriella (diplomatiska) målen och ofvan nämnde utnämningar

tillhör ministern för utrikes ärendena; skolande samtlige närvarande

statsrådsledamöter, innan Konungen fattar beslut, till protokollet yttra

sina meningar under den ansvarighet, hvartdera rikets grundlag bestämmer.

Alla meddelanden i ministeriella (diplomatiska) mål till främmande

magt eller Konungens sändebud i utlandet skola utan afseende å ärendets

beskaffenhet ske genom ministern för utrikes ärendena.

Svenska Riksdagens konstitutionsutskott samt en af hvarje norskt

Storting vid början af dess förhandlingar utvald komité af högst tjugo

ledamöter ega att, hvar för sig, äska de öfver ministeriella (diplomatiska)

ärenden förda protokoll, dock endast i det, som rörer allmänt kända

och af utskottet eller komitén uppgifna händelser; och skola protokollen

eller afskrifter deraf till utskottet eller komitén utlemnas på Konungens

befallning, meddelad i den ordning, som ofvan föreskrifves i fråga om

beslut i ministeriella (diplomatiska) ärenden. Ej må utlemnadt protokoll

eller något af dess innehåll offentliggöras, der ej sådan åtgärd påkallas

af bestämmelserna i regeringsformens 106 eller 107 § eller i norska

grundlagens 30 §. I annat fall eller i annan ordning än nu är sagdt,

må Riksdagen eller Stortinget icke kunna fordra utlemnande af protokoll

eller handlingar i ministeriella (diplomatiska) ärenden.

I det vi, såsom af förslaget synes, för öfrig! hållit oss inom omfånget

för de tidigare i frågan förda förhandlingar, hafva vi ansett oss

böra föreslå, att det skall vara Konungen förbehållet att låta ministeriella

mål behandlas i sammansatt statsråd, hvarigenom icke allenast

den hittills i detta hänseende följda praxis blefve lagfäst, utan äfven

tillfälle öppnades att i större utsträckning än hittills öfverföra ministeriella

mål till behandling i sådant statsråd. Derjemte hafva vi trott oss

böra begagna tillfället att i andra stycket af riksaktens 5:te § införa

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Majds Nåd. Proposition, N:o 14..

tillägg om inhemtande af den i Sverige tillförordnade regeringens betänkande

i mål, som behandlas i norskt-svenskt statsråd, hvilket tilläggfullständigt

motsvarar bestämmelsen i första stycket om inhemtande af

den i Norge varande regeringens betänkande i mål, som handläggas i

svenskt-norskt statsråd. Det har synts oss vara så mycket mera skäl

att på angifvet sätt fullständiga det ifrågavarande stycket, som, efter

hvad ofvan är antydt, det sammansatta statsrådets verksamhetsfält kunde

komma att utvidgas. Tillägget skulle, så vidt de faktiska förhållandenas

olikhet medgifver, på det här ifrågavarande området införa full ömsesidig

likställighet, ty, likasom den motsvarande bestämmelsen i §:ns första

stycke, häntyder tillägget på det i regeln bestående förhållandet, att i

det rike, af hvars statsråd blott tre ledamöter skola vara närvarande i

det sammansatta statsrådet, finnes tillsatt eu regering, som fungerar

under Konungens frånvaro.

På sätt förut är nämndt, hafva vissa ministeriella mål, enligt gammal

praxis, blifvit behandlade i sammansatt statsråd. Häraf har följden

varit, att protokoll och handlingar i dessa mål blifvit förelagda riksdagen

och stortinget till konstitutionel granskning; och vi förutsätta,

att så äfven kommer att förhållas, om det af oss afgifna förslaget

antages.

Underdånigst

Aug.

Östergren.

Ferd. Boll.

Stockholm den 22 januari 1891.

s. 17 Kontrollera mot PDF

<•

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, No lå.

17

Bil. litt. B.

\

Til Kongen!

Ved Deres Majestaäts naadigste Bestemmelse, afgiven i sammensat

svensk-norsk Statsraad den 17:de Januar sidstleden, er det överdraget

undertegnede Medlemmer af Deres Majestsets norske o g svenske Statsraad

i Förening åt udarbeide Förslag til Rigsaktsbestemmelse angaaende

Behandlingen af diplomatiske (ministerielle) Sager. Som Resultat af

vore Overlsegninger tilläde vi os i Underdanighed åt fremlasgge fölgende

Förslag

til Bestemmelse angaaende Förändring af og Tillseg til § 5 i

den mellem Norge og Sverige oprettede Rigsakt.

Rigsaktens § 5 skal härefter lyde som fölger:

»Saavel den norske Statsminister, som de tvende norske Statsraader,

der fölge Kongen, have Ssede og delibererende Stemme i det svenske

Statsraad, naar sammesteds forhandles Gjenstande, som angaa

begge Riger. I saadanne Sager bör till ige den i Norge vserende Regjeriugs

Betänkning indhentes, medmindre Sagerne udfordre saa hastig

Afgjörelse, åt Tid dertil ei gives.

Saa ofte hos Kongen i det norske Statsraad, naar og livor det er

sand et, Gjenstande forhandles, som angaa begge Riger, skulle tre Medlemmer

af det svenske Statsraad ogsaa der have Saede og Stemme og bör,

forsaavidt ikke en hastig Afgjörelse paakrseves, Udtalelse angaaende

disse Gjenstande indhentes fra den tilforordnede Regjering i Sverige.

Diplomatiske (ministerielle) Sager, hvad enten de umiddelbart angaar

begge Riger eller umiddelbart blot det ene, men tillige middelbart

ogsaa det andet, saavelsom Spörgsmaal om Udneevnelse af Gesandter

hos fremmede Magter og Tjenestemsend ved Gesandtskabeme afBih.

till Rihd. Prof. 1891. 1 Sami. 1 Afl. 8 Käft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 14.

gjöres af Kongen i Overvaer af tre Medlemmer af livert Riges Statsraad.

Dog kan saadant Anliggende, hvis Kongen finder det tjenligt,

foredrages i Statsraad sammensat saaledes som i förste eller andet

Afsnit af denne § er sagt. Ministeren for de udenrigske Anliggender

har åt foredrage diplomatiske (ministerielle) Säger og de ovenomhandlede

Udnsevnelser. Samtlige tilstedevserende Statsraadsmedlemmer skulle,

inden Kongen fatter sin Beslutning, til Protokollen udtale sin Mening

under den Ansvarlighed, livert Riges Grundlov bestemmer.

Alle Meddelelser i diplomatiske (ministerielle) Sager til fremmede

Magter eller til Kongens Gesandter i Udlandet skulle liden Hensyn til

Gjenstandens Beskaffenhet ske gjennem Ministeren för de udenrigske

Anliggender.

En af Norges Storthing ved Begyndeisen af dets Forhandlinger

udmevnt Komité af indtil 20 Medlemmer samt Sveriges Rigsdags Konstitution

s-Utskott er hver for sig berettiget til åt fordre sig förelagt

de over diplomatiske (ministerielle) Sager förte Protokoller, dog kun forsaavidt

angaar almindelig kjendte og af Ivomitéen eller Utskottet angivne

Tilfselde, og skulle Protokollerne eller Afskrifter deraf udleveres

Komitéen eller Utskottet efter Beslutning fattet af Kongen paa samme

Maade som förän bestemt med Hensyn til Beslutninger i diplomatiske

(ministerielle) Sager. Hverken udleveret Protokol eller noget af dens

Inhold maa offentliggjöres, medmindre saadan Forloining paakrmves af

Bestemmelserne i den norske Grundlovs § 30 eller i den svenske Regjeriugsforms

§ 106 eller § 107. T andre Tilfadde eller paa anden

Maade end nu er sagt har Storthinget eller Rigsdagen ikke Rot til åt

erholde sig udleveret Protokoller eller Aktstykker angaaende diplomatiske

(ministerielle) Sager.

Idet vi, som det vil sees, forövrigt har holdt os indenfor Rammen

af de tidligere om Spörgsmaalet förte Forhandlinger, har vi fundet os

foranledigede til åt foreslaa, åt det skal va?,re Kongen forbeholdt åt

lade diplomatiske Sager behandle i sammensat Statsraad, saaledes åt

ikke alene den hidtil i saa Henseende befulgte Fremgangsmaade derigjennem

erholder Stadfästelse, men ogsaa Adgang aabnes til i videre

IJdstråkning åt överföre diplomatiske Sager til Behandling i saadant

Statsraad. Derhos har vi fundet åt burde benytte Leiligheden til ogsaa

åt söge Rigsaktens § 5, 2:det Afsnit, givet et Tilla?g om Indhentelse

af den i Sverige tilforordnede Regjerings Betänkning i Sager, der be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

i!)

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, No 14.

handles i norsk-sven sk Statsraad, fuldstsendigt svarende til Paabudet om

Indhentelse af den norske Regjerings Betänkning i Sager, der behandles

i svensk-norsk Statsraad. Det bär förekommet os, åt der var saa

meget större Opfordring til nu åt give det nmvnte Afsnit denne Udfyldning,

som der, efter livad ovenfor er antydet, er Tale om åt udvide

det sammensatte Statsraads Virkekreds. Tillsegget vil, saavidt de

faktiske Forbolds Forskjellighed medgiver, paa det lier omhandlede

Omraade indföre fuld gjensidig Ligestillethed, idet Tillmgget ligesom

den tilsvarende Bestemmelse i §:ens förste Afsnit sigter til det regelmsessigt

bestaaende Forhold, åt i det Rige, af hvis Rand kun tre Medlemmer

skulle deltage i det sammensatte Statsraad, er under Kongens

Fravser indsat en Regjering.

Som förän mevnt har visse diplomatiske Sager efter gammel Praxis

vseret behandlede i sammensat Statsraad. Heraf bar fulgt, åt Protokoller

og Aktstykker i disse Sager er blevet forelagte Storthinget og

Rigsdagen til konstitutionel Granskning, og vi forudsastter, åt saa ogsaa

vil blive forholdt, om det af os afgivne Förslag antages.

Stockholm den 22 Januar 1891.

Ferd. Roll,

Underdanigst

Aug. östergren.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, No 14.

Utdrag af protokollet öfver ett justitiedepartementsärende, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i sammansatt svenskt och

norskt statsråd å Stockholms slott onsdagen den 28

januari 1891,

i närvaro af:

Hans excellens herr statsministern friherre Åkerhielm,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Hans excellens norske herr statsministern Gram,

Svenske statsråden: herr friherre von Otter,

herr Wennerberg,

friherre Palmstierna,

friherre von Essen,

friherre Åkerhielm,

rf 1

Östergren,

Groll,

WlKBLAD,

Norske statsråden: Roll,

Thorne.

Chefen för svenska justitiedepartementet statsrådet Östergren anmälde

i underdånighet:

l:o) det af honom och statsrådet Roll utarbetade, i sammansatta

statsrådets protokoll för den 23 innevarande januari omförmälda förslag

till bestämmelser angående ändring i och tillägg till § 5 i den emellan

Sverige och Norge upprättade riksakt, enligt hvilket förslag nämnda

§ skulle erhålla följande lydelse:

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kongl, Maj:ts Nåd. Proposition, No 14.

21

»Så väl den norske statsministern som de tvenne statsråd, hvilka

åtfölja Konungen, skola hafva säte och öfverläggningsstämma i det

svenska statsrådet, enär ämnen der förehafvas, hvilka angå begge

rikena. I dylika mål skall den i Norge varande regeringens betänkande

inhemtas, så vida de ej fordra ett så hastigt afgörande, att tiden

sådant icke medgifver.

Då inför Konungen i det norska statsrådet, enär och ehvar det är

samladt, ämnen förehafvas, som angå båda rikena, skola trenne ledamöter

af det svenska statsrådet der äfven hafva säte och stämma; och

bör, så vida ej ett hastigt afgörande är af nöden, utlåtande i dessa

ämnen inhemtas från den tillförordnade regeringen i Sverige.

Ministeriella (diplomatiska) mål, ehvad de omedelbart angå båda

rikena eller omedelbart blott det ena men tillika medelbart äfven det

andra, så ock frågor om tillsättande af sändebud hos främmande magter

och tjenstemän vid beskickningarne afgöras af Konungen i närvaro af

tre ledamöter af hvartdera rikets statsråd. Dock kan sådant ärende,

der Konungen finner det lämpligt, föredragas i statsråd, så sammansatt,

som i första eller andra stycket af denna § är nämndt. Föredragningen

af de ministeriella (diplomatiska) målen och ofvan nämnde utnämningar

tillhör ministern för utrikes ärendena; skolande samtlige närvarande

statsrådsledamöter innan Konungen fattar beslut till protokollet yttra

sina meningar under den ansvarighet, hvartdera rikets grundlag bestämmer.

Alla meddelanden i ministeriella (diplomatiska) mål till främmande

magt eller Konungens sändebud i utlandet skola utan afseende å ärendets

beskaffenhet ske genom ministern för utrikes ärendena.

Svenska riksdagens konstitutionsutskott samt en af hvarje norskt

storting vid början af dess förhandlingar utvald komité af högst tjugo

ledamöter eg a att, hvar för sig, äska de öfver ministeriella (diplomatiska)

ärenden förda protokoll, dock endast i det, som rörer allmänt

kända och af utskottet eller komitén uppgifna händelser; och skola

protokollen eller afskrifter deraf till utskottet eller komitén utlemnas

på Konungens befallning, meddelad i den ordning, som föreskrifves i

fråga om beslut i ministeriella (diplomatiska) ärenden. Ej må utlemnadt

protokoll eller något af dess innehåll offentliggöras, der ej sådan åtgärd

påkallas af bestämmelserna i regeringsformens 106 eller 107 §

eller i norska grundlagens 30 §. I annat fall eller i annan ordning

än nu är sagdt må riksdagen eller stortinget icke kunna fordra utlemnande

af protokoll eller handlingar i ministeriella (diplomatiska)

ärenden.»

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 14.

2:o) Norska regeringens öfver ofvan intagna förslag afgifna underdåniga

betänkande af den 26 januari, hvilket betänkande finnes detta

protokoll bilagdt.

Sedan departementschefen redogjort för innehållet af nämnda betänkande,

afgaf det svenska statsrådet följande gemensamma yttrande:

»Ehuru hvarken riksakten eller någon annan unionen lag åt Norge

inrymmer delaktighet i de ministeriella målens behandling, har dock

härvarande norske statsministern, enligt ett i ministerielt statsråd fattadt

samt den 13 april 1835 af Kongl. ''Maj: t i norskt statsråd tillkännagifvet

och i Norge offentliggjordt beslut, derefter öfvervarit behandlingen

af dylika mål. Sedan Norge sålunda blifvit representeradt i det

ministeriella statsrådet, var det att emotse, att den år 1885 vidtagna

ändringen af 11 § i Sveriges regeringsform skulle frammana och i

viss mån gifva stöd åt de anspråk, hvilka från norsk sida tid efter

annan framstälts om inrymmande åt det norska statsrådet af ett ökadt

inflytande vid ministeriella målens afgörande. Den nämnda grundlagsändringen,

hvarigenom antalet af de i behandlingen af dylika mål deltagande

svenska statsråden ökats från två till tre, synes väl icke utgöra

anledning att i den ministeriella konseljen bereda plats åt mer än en

ledamot af det norska statsrådet jemte den norska statsministern. Men

då vid de förhandlingar i förevarande ämne, hvilka egde rum åren

1885 och 1886, Eders Kongl. Maj:t på tillstyrkande af statsrådet gifvit

befallning om utarbetandet af förslag till lag, enligt hvilken den ministeriella

konseljen skulle bestå af tre ledamöter af det svenska och

tre ledamöter af det norska statsrådet, samt en sådan anordning synes

vara egnad att så vidt sådant är möjligt utan väsentligen genomgripande

ändringar i de för föreningen gällande bestämmelser utjemna

den olika uppfattning, som råder i fråga om det inflytande hvardera

riket bör hafva på de ministeriella ärendenas behandling, finner det

svenska statsrådet den ståndpunkt i samma fråga, hvilken sålunda vid

ett föregående tillfälle från svensk sida intagits, böra vidhållas. Vid

detta förhållande och enär det af chefen för justitiedepartementet och

en ledamot af härvarande norska statsrådsafdelning nu utarbetade förslag

till ändring af riksaktens 5 §, ordnar den ministeriella konseljens

sammansättning så, som nyss är nämndt, samt med förslaget tillika

åsyftas dels att reglera och lagfästa en länge följd praxis, enligt hvilken

ministeriella mål kunna föredragas och afgöras jemväl i sammansatt

statsråd, dels ock att i andra stycket af ifrågavarande § införa en bestämmelse

om inhemtandet af den i Sverige tillförordnade regeringens

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, No 14.

utlåtande i mål, som handläggas i norskt-svenskt statsråd, alltså biträder

det svenska statsrådet samma förslag.

Härvid vill svenska statsrådet emellertid, med afseende å de

skiljaktigheter, som förefinnas mellan det 1885 från svensk sida framlagda

förslaget och det nu förordade, särskildt betona, att det sistnämnda

förslaget utöfver hvad ofvan angifvits, icke gör någon som

helst rubbning i det nu bestående sättet för de ministeriella ärendenas

handläggning och att således dylika ärendens föredragning fortfarande

tillkommer den ledamot af svenska statsrådet, som är chef för utrikesdepartementet.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer det svenska

statsrådet, att Eders Kongl. Maj:t, med gillande af det ifrågavarande

förslaget till bestämmelser angående ändring af och tillägg till § 5 i

den mellan Sverige och Norge upprättade riksakt, täcktes besluta dels

att föreslå Sveriges Riksdag och Norges Storting att antaga samma

förslag, dels ock att i hvartdera rikets särskilda statsråd utfärda propositioner

i ämnet.»

Hans excellens norska statsministern och de norska statsråden

åberopade den norska regeringens betänkande samt instämde uti hvad

det svenska statsrådet hemstält.

Härefter anmälde departementschefen i underdånighet, att han,

för den händelse Hans Maj:t Konungen bifölle hvad det svenska och

norska statsrådet hemstält,'' vore beredd att i svenskt statsråd, föreslå

nådig proposition till Riksdagen om antagande af ett tillägg till 11 §

regeringsformen för att bringa stadgandena i denna § till öfverensstämmelse

med den i riksakten föreslagna bestämmelsen derom, att

ministeriella mål må kunna handläggas jemväl i sammansatt statsråd.

Till hvad statsrådet tillstyrkt behagade Hans Maj:t

Konungen lemna nådigt bifall.

Ex protocollo

C. P. Hagbergli.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 14.

Gjenpart

af den Kongelige Norske Regjerings underdanigste Indstilling af 26:de

Januar 1891, bifaldt ved Kongelig Resolution af 28:de s. M.

Chefen for Justits- og Politi-Departementet, Statsraad Arneberg,

har underdanigst föredraget Fölgende:

Ifölge derom modtagen Meddelelse har det i sammensat Statsraad

den 17:de Januar sidstleden behaget Deres Majestset åt overdrage Medlem

af den Norske Statsraadsafdeling i Stockholm, Statsraad Roll, og

Chefen for det Svenske Justitie-Departement i Förening åt udarbeide

Förslag til Förändring af og Tillseg til den nu gjseldende Rigsakt med

Hensyn til Behandlingen af diplomatiske (ministenelle) Säger.

De mc väte Msend liave derpaa afgivet sit Förslag i underdånig

Skrivelse af 22:de Januar saalydende:

»Ved Deres Majestsets naadigste Bestemmelse, afgiven i sammensat

svensk-norsk Statsraad den 17:de Januar sidstleden, er det överdraget

undertegnede Medlemmer af Deres Majestsets norske og svenske Statsraad

i Förening åt udarbeide Förslag til Rigsaktsbestemmelse angaaende

Behandlingen af diplomatiske (ministerielle) Sager. Som Resultat af

vore Overlsegninger tilläde vi os i Underdanighed åt fremlsegge fölgende

Förslag

til Bestemmelser angaande Förändring af og Tillseg til § 5 i den niellera

Norge og Sverige oprettede Rigsakt.

Rigsaktens § 5 skal härefter lyde som fölger:

»Saavel den norske Statsminister, som de tvende norske Statsraader,

der fölge Kongen, halm Ssede og delibererende Stemme i det

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, No 14.

svenske Statsraad, naar sammesteds forhandles Gjenstande, som angaa

begge Riger. I saadanne Säger bör tillige'' den i Norge vaerende Regjerings

Betänkning indhentes, medmindre Sagerno udfordre saa hastig

Afgjörelse, åt Tid dertil ei gives.

Saa ofte hos Kongen i det norske Statsraad, naar og hvor det er

sanitet, Gjenstande forhandles, som angaa begge Riger, skulle tre Medlemmer

af det svenske Statsraad ogsaa der have Ssede og Stemme, og

bör, forsaavidt ikke en hastig Afgjörelse paakrseves, Udtalelse angaaende

disse Gjenstande indhentes fra den tilforordnede Regjering i

Sverige.

Diplomatiske (ministerielle) Sager, hvad enten de mniddelbart angaa

begge Riger eller mniddelbart blot det ene, men tillige middelbart ogsaa

det andet, saavelsom Spörgsmaal om Udneevnelse af Gesandter hos

fremmede Magter og Tjenestemmnd ved Gesandtskaberne afgjöres af

Kongen i Overvser af tre Medlemmer af hvert Riges Statsraad. Dog

kan saadant Anliggende, hvis Kongen finder det Renligt, foredrages i

Statsraad sammensat saaledes som i förste eller andet Afsnit åt denne

§ er sagt. Ministeren for de udenrigske Anliggender har åt foredrage

diplomatiske (ministerielle) Sager og de ovenomhandlede Udnaivnelser.

Samtlige tilstedevmrende Statsraadsmedlemmer skulle, inden Kongen

fatter sin Beshitning, til Protokollen udtale sin Mening under den Ansvarlighed,

hvert Riges Grundlov bestemmer.

Alle Meddelelser i diplomatiske (ministerielle) Sager til fremmede

Magter eller til Kongens Gesandter i Udlandet skulle liden Hensyn til

Gjenstandens Beskaffenhed ske gjennem Ministeren for de udenrigske

Anliggender.

Eu af Norges Storthing ved Begyndeisen af dets Forhan (Ringeludnmvnt

Komité af indtil 20 Medlemmer samt Sveriges Rigsdags Konstitutions-Utskott

er hver for sig berettiget til åt fordre sig förelagt de

over diplomatiske (ministerielle) Sager förte Protokoller, dog kun forsaavidt

angaar almindelig kjendte og af Komitéen eller Utskottet angivne

Tilfmlde og skulle Prötokollerne eller Afskrifter deraf udleveres

Komitéen eller Utskottet efter Beslutning fattet af Kongen paa samme

Maade som förän bestemt med Hensyn til Beslutninger i diplomatiske

(ministerielle) Sager. Hverken udleveret Protokol eller noget af dens

Indhold maa offentliggjöres, medmindre saadan Forföining paakrseves

af Bestemmelserne i den norske Grundlovs § 30 eller i den svenske

Regjeringsforms § 106 eller § 107. I andre Tilfmlde eller paa anden

Maade, end nu er sagt, •har Storthinget eller Rigsdagen ikke Ret til åt

Bill. till Rihd. Prof. 1891. 1 Sami. 1 Afl, 8 Jläft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition,'' N:o li.

erliolde sig udleveret Protokoller eller Aktstykker angaaende diplomatiske

(ministerielle) Säger.»

Idet vi, som det vil sees, forövrigt har holdt os indenfor Rammel!

af de tidligere om Spörgsmaalet förte Förhandlinger, har vi fundet os

foranledigede til åt foreslaa, åt det skal vane Kongen forbeholdt åt

lade diplomatiske Sager behandle i sammensat Statsraad, saaledes åt

ikke alene den hidtil i saa Hänseende befulgte Fremgangsmaade derigjermem

erholder Stadfästelse, men ogsaa Adgang aabnes til i videre

Udstraekning åt överföre diplomatiske Sager til Behandling i saadant

Statsraad. Derhos har vi fundet åt burde benytte Leiligheden til ogsaa

åt söge. Rigsaktens § 5, 2:det Afsnit, givet et Tillasg om fn d hen tel se

af den i. Sverige tilforordnede Regjerings Betänkning i Sager, der behandles

i norsk-svensk Statsraad, fuldstamdigt svarende til Paabudet om

Indhentelse af den Norske Regjerings Betänkning i Sager, der behandles

i svensk-norsk Statsraad. Det har förekommet os, åt der var saa

moget större Opfordring til nu åt give det nanm te Afsnit denne Udfyldning,

som der, efter hvad ovenfor er antydet, er Påle om åt udvide

det sammensatte Statsraads Virkekreds. Till aegget vil, saavidt de faktiske

l orholds Forskjellighed medgiver, paa det her omhandlede Omraade

indföre fuld gjensidig Ligestillethed, idet Ti l hugget ligesom den

tilsvarende Bestemmelse i §:ens förste Afsnit sigter til det regelnnessigt

bestaaende Forhold, åt i det Rige, af hvis Rand kun tre Medlemmer

skulle deltage i det sammensatte Statsraad, er under Kongens Travan

indsat en Regjering.

Som förän naevnt har visse diplomatiske Sager efter gammel Praxis

vrnret behandlede i sammensat Statsraad. Heraf har fulgt, åt Protokoller

og Aktstykker i disse Sager er blevet forelagte Storthinget og Rigsdagen

til konstitutionel Granskning, og vi forudssetter, åt saa ogsaa

vil blive forholdt, om det af os afgivne Förslag antages.»

Efteråt denne Skrivelse var föredraget for Deres Majestät i sammensat

Statsraad den 23 Januar behagede det Deres Majestät, overensstennnende

med hvad Statsraadet enstemmigt tilraadede, åt bestemme,

åt den Norske Regjerings Betänkning skulde indhentes angaaende det

i Skrivelsen indeholdte Förslag. #

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition, No 14.

27

I Heiihold hertil skal Justits-Departementet, hvem Behandlingen

af denne Sag tilfalder, tilläde sig i Underdanighed åt anföre Fölgende:

Forslaget skiller sig fra det af Departementet under 15 Marts 1886

fremlagte Udkast hovedsagelig deri, åt det aabner Adgang til åt indbringe

diplomatiske Sager til Behandling i sammensat Statsraad. Som

det af Departementets i Aftryk vedliggende Föredrag (Stil. Prp. N:o 62

for 1886 Pag. 27) vil sees, var det Forudseetningen ved Departementets

Udkast, åt der ikke skulde ske nogen Förändring i de gjmldende Regler

om, hvilke Sager der er Gjenstand for ministeriel Behandling, og åt

Sager angaaende udenrigske Forhold saaledes fremdeles i samme Udstrsekning

som hidtil vilde blive åt behandle i almindeligt sammensat

Statsraad. Denne Forudsaetning ligger, som det sees, ogsaa til Grund

for det nu udarbeidede Förslag; men ved Siden deraf vil der ifölge

Forslaget blive Adgang til efter Omstmndighederne åt överföre tillige

andre Sager til sammensat Statsraad. Da Behandlingen i sammensat

Statsraad i Almindelighed maa antages åt afgive större Betryggelse end

Behandlingen i ministeriel!, maa den heromhandlede Förändring utvivlsomt

ansees for åt vsere en Forbedring, og man gaar ud fra, åt Fölgen

af en Bestemmelse som den foreslaaede vil värre, åt alle diplomatiske

Sager af nogen Betydenhed efterhaanden vil, forsaavidt ikke i de foreliggende

Tilfaelde saeregne Forhold er tilstede, blive inddragne under

sammensat Statsraad. Fn Betingelse for, åt diplomatiske Sager i videre

Uds träckning skal kunne behandles i sammensat Statsraad, antages det

imidlertid åt vane, åt der haves Sikkerhed for, åt Forhandlingerne i

Statsraadet og de sammesteds fremlagte Dokumenter kan, om det ansees

nödvendigt, holdes hemmelige; i modsat Fald vil selvfölgelig de

Sager, hvis Offentliggjörelse er utilraadelig, maatte afgjöres i ministeriel!

Statsraad. Overensstemmende med denne Betragtning sees ogsaa

Forslaget i det Vaesentlige uforandret åt ha ve gjengivet de i det tidligere

Udkast indeholdte Bestemmelser, ifölge hvilke diplomatiske Sager

er undtagne fra åt forelsegges den samlede Nationalrepresentation, hvorunder

det er forudsat, åt — förliden Sager af den Slags, som hidtil

har vteret behandlede i sammensat Statsraad — ogsaa andre i saadant

Statsraad behandlede Sager i Regelen vil blive Gjenstand for sedvanlig

Forekeggelse.

Efter den norske Grundlov har Storthinget hidtil i det Store taget

ikke havt nogen statsretlig begrundet Adgang til åt blive bekjendt med

og öve konstitutionel Kontrol over diplomatiske Sagers Behandling,

idet der — bortseet fra § 26 — i Grundloven ingen anden Regel haves

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kongl. Ma,j:ts Nåd. Proposition, N:o 14.

om diplomatiske Sagers Behandling end, åt Sagerne ikke skal föredragés

i Statsraadet (§ 28), hvoraf, naar den sidst citerede § sammenholdes

med § 75 /, fölger, åt Storthinget i Medhold af Grundloven

ingen Adgang har til åt öve kontrollerende Indflydelse paa andre diplomatiske

Anliggender end de i § 75 g naevnte Förbund og Traktater.

Den videre Adgang, Storthinget i saa Henseende faktisk har havt,

stofter sig paa administrative Anordninger, der ved åt överföre visse

diplomatiske Sager til sammensat Statsraad indirekte har medfört, åt

disse Anliggender er blevet undergivne almindelig Kontrol fra Storthingets

Side. Heri vil ske Förändring ved de nu foreslaaede ovenfor

naevnte Bestemmelser, der gjennem sine Forskrifter i Tilslutning til den

bestaaende Praxis vil give Storthinget en statsretlig begrundet Adgang

til konstitutionel Granskningsret med Hensyn til diplomatiske Sager,

svarende til den, som den svenske Bigsdag har. Ligestillethed mellem

Rigerne vil saaledes i dette Punkt opnaaes gjennemfört.

Forslaget afviger ligeledes fra Departementets tidligere Udkast deri,

åt Ord ene »hos Kongen» i sidste Afsnit samt Slutningstiradens 3:die

Afsnit (»i Overensstemmelse med, hvad hvert Riges Grundlov beröm

föreskriver») er udeladte. Slöifningen af de förstnaevnte Ord begrundes

i den i Forslaget givne udvidede Adgang til åt behandle diplomatiske

Sager i sammensat Statsraad, der medförer, åt den norske — ligesom

eventuelt den svenske — Regjerings Betänkning kan komme til åt

indhentes i Sager, hvis Hemmeligholdelse er nödvendig. Paa Foreheggelsen

af Betaenkninger i Sager af den Slags, som tidligere er foreskrevet

henlagt til sammensat Statsraad, vil Udslettelsen efter det ovenfor

anförte ikke liave nogen begramdsende Indflydelse. Udeladelsen

af den omhandlede Slutningstirade maa fra norsk Synspunkt snarest

regnes for en Fordel. Ordene kan, som det tildels alt bär vist sig,

värre Gjenstand for forskjellig Tydning. Hvad de antageligvis nsermest

har tilsigtet åt skulle sikre, tiltrmnger formentlig ikke att omgjaerdes

med nogen smregen Udtalelse i Rigsakten, idet det siger sig selv, åt

det maa tilkomme hvert Riges Grundlov, forsaavidt Rigsakten intet

Modsat indeholder, til enhver Tid åt bestemme, hvilke af Statsraadets

Medlemmer der skal tiltraede Behandlingen af diplomatiske Sager.

De öfrige /Endringer, der er foretagne, er af underordnet Betydning

og har vassentlig kun eu redaktionel Karakter, naar undtages det

Tillasg, der er givet §:ens andet Afsnit om, åt den tilforordnede svenske

Regjerings Betänkning betingelsesvis skal indhentes, för en Sag behandles

i sammensat norsk-svensk Statsraad. Dette Tillägg tiltraenger

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds Nåd. Proposition, No 14. 29

imidlertid, efter det i Praemisserne til Forslaget anförte ingen nsermere

Belysning.

Med Hensyn til Spörgsmaalet om Udenrigsministerens Nationalitet

ligger det i Forslaget, ligesom i Departementets tidligere Udkast, åt

det i saa Henseende bestaaende Forliold lades uforandret.

Skjönt det Förslag, der saaledes nu er udarbeidet, ikke fuldt ud

fyldestgjör, hvad der fra norsk Side maa fastholdes som det endelige

Mani, antages Forslaget dog — ved åt tilveiebringe Ligestillethed med

Hensyn till Antallet af Medlemmer for hvert Rige i det ministerielle

Statsraad, ved åt give udtrykkelig grundlovsmeessig Hjemmel for diplomatiske

Sagers Behandling i almindeligt sammensat Statsraad, samt ved

åt skaffe Storthinget densamme Adgang til konstitutionel Kontrol med

Hensyn til diplomatiske Sagers Behandling, som der tilkommer Sveriges

Rigsdag — åt frembyde saa veesentlige Fordele for Norge, åt Departementet

ikke kan vaere i Tvivl om åt maatte anbefale det. Åt der er aabnet

Adgang til åt indhente svensk tilforordnet Regjerings Betänkning i

Tilfeelde lignende dem, hvori der efter Grundlov og Rigsakt er Adgang

til åt indhente den Norske Regjerings Betänkning, findes tilsagt af

Hensyn til Gj ensidighedens Krav og turde derhos i enkelte Tilhelde

ställe sig som en faktisk Betingelse for åt Behandling i sammensat

norsk-svensk Statsraad vil blive benyttet istedetfor ministeriel t Statsraad.

Departementet tillader sig saaledes i Underdanighed åt tilraade, åt

der overensstemmende med det foreliggende Förslag befales udarbeidet

Udkast til naadigste Propositioner til Norges Storthing og Sveriges

Rigsdag angaaende Förändring i Rigsaktens § 5, idet tilföies, åt Departementet

i Tilfselde vil vrnre betänkt paa samtidig med Fremssettelsen

af saadan Proposition betraeffende Rigsakten åt foranledige fremsat for

Storthinget naadigst Proposition til en i Samklang med den eventuelle

nye Rigsaktsbestemmelse staaende Förändring i Grundlovens §§ 28 og 75.

I Henhold til Foranförte, der af Statsraadets övrige Medlemmer

tiltrsedes, indstilles underdanigst:

»Åt det naadigst maa behage Deres Majestät åt

befale Gj enpart af nmrvaerende underdanigste Indstilling

tilstillet det Kongelige svenske Justitie Departementet.

»

In fidem.

H. Schlytter.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, No 14.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

lördagen den 31 januari 1891r

i närvaro af:

Hans excellens herr statsministern friherre Åkeriiielm,

Hans excellens lierr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: lierr friherre von Otter,

herr Wennerberg,

friherre Palmstierna,

friherre von Essen,

friherre Åkeriiielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad.

2:o.

Sedan Hans Maj:t Konungen i sammansatt svenskt-norskt statsråd

den 28 innevarande januari besluta dels att föreslå Sveriges Riksdag

och Norges Storting att antaga ett i det sammansatta statsrådet framlagdt

förslag till bestämmelser angående ändring af och tillägg till § 5 i den

emellan Sverige och Norge upprättade riksakt, dels ock att i hvartdera

rikets särskilda statsråd utfärda propositioner i ämnet, så uppläste departementschefen

statsrådet Östergren nu förslag till sådan proposition,

hvarefter departementschefen anförde, att då en sådan ändring af riksakten,

hvarigenom denne skulle komma att innehålla en bestämmelse,

som afveke från motsvarande stadgande i regeringsformen, ej lämpligen

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, No 14.

borde vidtagas utan att öfverensstämmelse emellan de begge lagarne

samtidigt åstadkommes, samt riksakten ej kunde ändras utan sammanstämmande

beslut derom i begge rikena, hade det föreslagna stadgandets

giltighet i propositionen gjorts beroende på förbehåll, som af nyss

anförda skäl påkallades.

På statsrådets tillstyrkan täcktes Hans Maj:t Konungen

i nåder gilla det upplästa förslaget sådant det

finnes detta protokoll under litt, B bilagdt; och skulle

i enlighet dermed nådig proposition till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

C. P. Hagbergh.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.