Sök i Ratio Lex

Angående dödande af en till säkerhet för statens fordran lios Gotlands jernvägsaktiébolag uti bolagets jernväg meddelad inteckning

8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1891:16, Angående dödande af en till säkerhet för statens fordran lios Gotlands jernvägsaktiébolag uti bolagets jernväg meddelad inteckning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

1

K:o 16.

Kong!, Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående dödande

af en till säkerhet för statens fordran lios Gotlands jernvägsaktiébolag

uti bolagets jernväg meddelad inteckning; gifven

Stockholms slott den 19 december 1890.

Med åberopande af bilagda statsrådsprotokoll öfver civilärenden

den 19 december 1890 vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

medgifva,

att den inteckning, som till säkerhet för statens fordran hos Gotlands

jernvägsaktiebolag meddelats i bolagets jernväg, måtte få dödas,

så vidt den afser det i statsrådsprotokollet omförmälda, å södra sidan

om Visby hamn belägna område om 8,ss qvadratref.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR

F. L. Groll,

Bill, till Biksd, Prot. 1891. 1 Sami. 1 Afä. 10 Haft,

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd, ''Proposition N:o 16.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, kallet inför

Hans Maj :t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

19 december 1890.

N är var and e:

Hans excellens herr statsministern friherre Åkerhielm,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: herr Wennerberg,

friherre Palmstierna,

friherre von Essen,

friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad.

Statsrådet herr friherre von Otter anmäldes vara af sjukdom

hindrad att närvara.

44:o.

Departementschefen, statsrådet Groll anförde härefter:

»Sedan Eders Kongl. Maj:t den 5 maj 1876 beviljat Gotlands

jernvägsaktiebolag rättighet att anlägga och till allmänt begagnande

mot afgift upplåta jernväg från Visby till Hemse kyrka och tillika be
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. May.ts Nåd Proposition N:o 16.

rättigat bolaget att enligt gällande lag och författningar till sig lösa

och med full eganderätt besitta den enskilda personer, menigheter eller

inrättningar tillhöriga jord, som blefve erforderlig för jernvägens anläggning

enligt den plan, som kunde blifva faststäld, täcktes Eders

Kong]. Maj:t dels den 10 november 1876 fastställa en af löjtnanten vid

väg- och vattenbyggnadscorpsen C. A. Husberg upprättad plan för

jernvägsanläggningen, utom hvad anginge föreningen mellan stationen

vid Visby och dervarande hamn, dels ock den 8 juni 1877 gilla den

å en af ingeniören I. Danielsson upprättad planritning och tillhörande

detaljritning med grön färg betecknade sträckningen för banans ledande

från stationen vid Visby till och utmed hamnen samt godkänna dertill

hörande profilritningar å planchen A, under vilkor att jernvägsspåret

utmed kajen ej finge förläggas närmare intill de å kajen anbringade

fastgöringspollarne af jern för fartyg, än att afståndet mellan omförmälda

pollares inre sida och den till kajen närmaste jernvägsskenans

ytterkant blefve minst sju fot.

Den 24 november 1876 beviljade Eders Kongl. Maj:t ofvan bemälda

bolag för dess jernvägsanläggning ett låneunderstöd af femhundratusen

kronor att utgå af de medel, samma års Riksdag anvisat

till understödjande af enskilda jernvägar.

Uppå ansökan af styrelsen för jernvägsaktiebolaget meddelade

Stockholms rådstufvurätt den 12 september 1881 lagfart å Gotlands

jernväg, deruti inbegripet ett å södra sidan om Visby hamn beläget

område om 8,85 qvadratref, och derefter har inteckning med främsta

betalningsrätt blifvit i jernvägen meddeladt för statslånet.

Under förmälan att nyssberörda område om 8,85 qvadratref vore

staden tillhörigt och blifvit, staden oåtspord, tillagdt jernvägen, hafva

uti särskilda till Eders Kongl. Maj:t ingifna skriftliga framställningar af

den 9 juli och den 12 augusti 1890 ej mindre styrelsen för Gotlands

jernvägsaktiebolag i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes i nåder medgifva att ifrågavarande 8,ss qvadratref, som å expropriationskartan

öfver jernvägen blifvit upptaget under litt. A, finge

från jernvägen afsöndras för att till Visby stad åter afträdas, än äfven

stadsfullmägtige i Visby i underdånighet hemstält, att Eders Kongl.

Maj:t måtte föreslå. Riksdagen medgifva, att den inteckning, som, till

säkerhet för statens fordran hos jernvägsbolaget, meddelats i jernvägen

med hvad dertill hörer, finge dödas, såvidt den afsåge nämnda område.

Jernvägsbolagsstyrelsen uppger i sin skrifvelse, att detta område

icke blifvit af bolaget taget i besittning eller varit behöfligt för jernvägen

under de tolf år, den varit för trafik öppnad, och att bolaget

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

äfven för framtiden torde kunna undvara detsamma. Stadsfullmägtige

anse att, som stadens hamnområde är synnerligen inskränkt, området

är för staden välbehöfligt, men framhålla svårigheten för staden att på

lämpligt sätt tillgodogöra sig detsamma, så länge eganderätten dertill

är omtvistad och området graveras af inteckning för statens fordran.

Af hvad i ärendet anförts synes framgå, bland annat, följande:

Sedan hamndirektionen vid sammanträde år 1878 med styrelsen

för jernvägsbolaget . enats om att en till sina gränser angifven del af

hamnområdet borde till jernvägen för dess behof öfverlemnas, och detta

förslag blifvit stadsfullmägtiges pröfning understäldt, remitterades samma

förslag till stadens drätselkammare, som — med tillkännagifvande att det

ifrågasatta området utgjordes af 42,592 qvadratfot öster om jernvägsspåret

samt af den till kolupplag af jernvägen vester om samma spår

begagnade plats — fann förslaget att afhända staden större delen af

dess dyrbara mark söder om hamnen vara tilltaget i sådana dimensioner,

att bifall dertill icke borde komma i fråga, helst obetydligt utrymme

sedan skulle blifva öfrigt till behöflig! upplag för ångbåts- och segelfartygstrafiken,

samt än mindre för enskilda magasiner eller andra vid

hamnen oumbärliga byggnader; och drätselkammaren hemstälde derför,

att af hamnområdet söder om hamnens materialbod öster om jernvägsspåret

skulle för jernvägens behof upplåtas endast 7,750 qvadratfot,

som syntes vara för ändamålet till fyllest. Med stöd häraf beslöto också

stadsfullmägtige den 8 juli 1877, att allenast detta område om 7,750

qvadratfot skulle till jernvägen upplåtas.

Styrelsen för jernvägsbolaget uppdrog derefter åt ingeniören Danielsson

att uppgöra plan för framtida behof af jernvägsspår vid Visby

hamn, och afgafs den 15 december 1879 detta förslag, beledsagadt af

en planritning med påskrift »plan för utläggning af jernvägsspår vid

Visby hamn». Danielsson förklarade emellertid dei’vid i utlåtande, att

han för sin del ansåge det nya spårsystemet vid hamnen vara för jernvägen

obehöfligt och icke böra utläggas förr än staden derom komme

att göra framställning. Sedan denna planritning emellertid blifvit försedd

med godkännande af statens kontrollerande ingeniör, numera

aflidne kaptenen Alb. Blix, anhöll bolagsstyrelsen, att stadsfullmägtige

måtte antingen till bolaget med eganderätt afstå de å kartan med litt.

A och B utmärkta qvarteron, utom de delar deraf, som streckats med

röd färg, staden dock förbehållet att nyttja marken, till dess den blefve

för jernvägen behöflig, eller ock besluta att framdeles lemna bolaget

det område, hvaraf bolaget kunde blifva i behof; men den 9 november

opaginerad Kontrollera mot PDF

0

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition No 16.

1880 beslöto stadsfullmägtige att vidblifva sitt ofvan berörda, den 8 juli

1879 i frågan fattade beslut.

Expropriationslandtmätaren, kommissionslandtmätaren M. C. Liander

har den 30 april 1879 upprättat beskrifning öfver den jord, som blifva

exproprierad i och för jernvägsanläggningen, deri dock icke finnes

upptaget ifrågavarande jordområde om 8,ss qvadratref, men, sedan styrelsen

för allmänna väg- och vattenbyggnader, efter det afsyning å

jernvägen egt rum, derå utfärdat afsyningsbetyg den 9 oktober 1880,

har Liander den 23 april 1881 till beskrifningen fogat följande tillägg:

»Supplement till beskrifningen öfver exproprierad jord till Gotlands

jernväg:

Visby stad upplåter ytterligare till jernvägen:

Kef.

st. |

Tid

Kpld

Litt. a. Till hamnplats vid Visby hamn.........

8

85 i

1

18,6

Summa

8

85

1

18,6

Sålunda, enligt statens kontrollerande ingeniörs bestämmande, å expropriationskartan

inlagdt samt af mig rätteligen uträknadt; betygar

Ulricehamn, Vegby den 23 april 1881.

På embetets vägnar:

M. C. Liander,

Kommissionslandtmätare och förordna*! expropriationsingeniör».

Derefter erhöll, såsom ofvan nämnts, bolaget den 12 september

1881 lagfart å jernvägen, och voro vid ansökningen härom fogade, bland

andra handlingar, dels karta öfver jernvägen i tio blad med åtecknadt

bevis af den 25 april 1881 af kommissionslandtmätaren Liander, att

densamma vore lika med den af honom åren 1877 och 1878 upprättade

expropriationskarta öfver jernvägen, dels ock ofvan berörda den 30

april 1879 upprättade beskrifning öfver den jord, som blifvit exproprierad

för jernvägens anläggning, jemte sammandrag af samma beskrifning

med derå af Liander tecknadt bevis af den 20 augusti 1881,

att, sedan beskrifningen upprättades, ingen förändring i det till jernvägen

utlagda område egt ruin, hvadan handlingen utgjorde beskrifning

till den med bevis af styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader

den 23 maj 1881 försedda plankarta; och kom sålunda att i lagfarten

å jernvägen inbegripas äfven ifrågavarande område 8,85 qvadratref.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

Uti sin ofvan berörda underdåniga ansökning i ärendet hafva

stadsfullmägtige meddelat, att kommissionslandtmätaren Liander numera

uppgifva, att det af honom vid beskrifningen fogade supplementet af

den 23 april 1881 tillkommit på grund af en vid tiden, då lagfart söktes

å jernvägen, af bolagets verkställande direktör, doktor E. Leijer

öfverlemnad, med kontrollerande ingeniörens, kaptenen A. Blix’ godkännande

försedd karta, å hvilken den i supplementet omförinälda

»hamnplats» skulle hafva upptagits, men att någon sådan karta icke

funnes bland de till jernvägsanläggningen hörande handlingarna och

efter all sannolikhet aldrig funnits. Nämnda uppgift hade, enligt hvad

stadsfullmägtige vidare förmäla, påtagligen sin grund i en missuppfattning

af den med kontrollerande ingeniörens godkännande försedda, bland

jernvägens handlingar befintliga karta öfver den af ingeniören Danielsson

uppgjorda »plan för utläggning af jernvägsspår vid Visby hamn», hvilken

blifvit här ofvan omnämnd. Då emellertid Danielsson i sitt denna

karta åtföljande utlåtande uttryckligen framhållit, att denna jord icke

vore för jernvägen behöflig och att planen tillkommit uteslutande i

Visby stads intresse, kunde kontrollerande ingeniörens å kartan tecknade

godkännande icke rimligtvis tolkas vidsträcktare än att från hans sida

hinder ej mötte för att det föreslagna spårsystemet sattes i samband

med jernvägen, men ingalunda såsom något förklarande att jorden vore

för jernvägen behöflig. Allenast genom berörda supplement och till

följd af Lianders å expropriationskartan och å den kartan tillhörande

beskrifningen tecknade intyg hade sålunda inträffat, att nu ifrågavarande

8,85 qvadratref af stadens hamnområde blifvit ej allenast af jernvägsbolaget

lagfarna, utan äfven tillika med jernvägen med hvad dertill i

öfrigt hörde intecknade för den af staten lemnade försträckningen å

500,000 kronor, oaktadt hvarken Eders Kongl. Maj:t tillåtit bolaget att

expropriera berörda område eller stadsfullmägtige för sin del bifallit

detsammas afstående till jernvägen.

Öfver de af stadsfullmägtige och styrelsen för Gotlands jernvägsaktiebolag

gjorda underdåniga ansökningar har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

till följd af nådig remiss, afgifvit underdånigt utlåtande

af den 30 sistlidne september och hemställer deruti, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes till ansökningarna lemna nådigt bifall.

Slutligen hafva fullmägtige i riksgäldskontoret lemnats tillfälle att

i ärendet sig yttra, och hafva fullmägtige i utlåtande af den 30 oktober

1890 anfört följande:

A jernvägsbolagets statslån, som ursprungligen utgjorde 500,000

kronor, återstodo oguldna dels ett icke förfallet kapitalbelopp af 476,558

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

kronor 41 öre, dels 1889 års annuitet 25,000 kronor, hvarjemte bolaget

häftade i skuld för oguldna räntor med 74,243 kronor 6 öre, då alltså

bolagets hela skuld till riksgäldskontoret för närvarande utgjorde 575,801

kronor 47 öre. Såsom säkerhet för denna sin fordran hade riksgäldskontoret

inteckning med främsta betalningsrätt i bolagets jernväg.

Den pant, som riksgäldskontoret sålunda innehade, torde emellertid

icke ega så högt värde, att densamma kunde utan risk för statsverket

minskas. Tvärt om syntes den omständigheten, att bolaget icke

förmått fullgöra stadgad annuitetsliqvid, särskildt mana till omsorg derom,

att pantens värde uppeliölles. Dertill komme, att, i händelse Visby

städs och Gotlands handelsomsättning framdeles skulle ökas och trafiken

å jernvägen derigenom växa, det måste vara af stor vigt för bolaget

att vid eu slutstation af den betydenhet som Visby hamn ega tillräckligt

utrymme.

Betraktades föreliggande ansökningar endast ur ofvan angifna

synpunkter, ansåge sig fullmägtige icke kunna tillstyrka bifall till desamma.

Dessa synpunkter torde likväl, enligt hvad fullmägtige vidare

yttra, icke böra få anses utgöra hinder för de i förevarande båda ansökningar

ifrågasatta åtgärder, derest Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen

skulle finna de i saken anförda omständigheter innefatta tillräcklig anledning

att medgifva, det omförmälda område finge till Visby stad

återlemnas och förberörda inteckning dödas, såvidt den besvärade samma

område.

Då af hvad i detta ärende förekommit synes framgå att ifrågavarande

område, 8,85 qvadratref, blifvit till följd af missuppfattning intaget

i den å jernvägen meddelade lagfart och till följd deraf äfven för

statslånet intecknats, torde detta förhållande böra rättas sålunda, att

området afsöndras från jernvägen och, fritt från gravationer, till staden

återställes. Som emellertid, jemlikt 11 § i förordningen angående lagfart

och inteckning af jernväg den 15 oktober 1880, mark ej må från

intecknad jernväg afsöndras, så vida icke marken är från inteckning fri,

får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen medgifva,

att den inteckning, som till säkerhet för statens fordran hos Gotlands

jernvägsaktiebolag- meddelats i bolagets jernväg, måtte få dödas,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

såvidt den afser ofvan berörda, å södra sidan om Visby hamn belägna

område om 8,85 qvadratref.

Till denna af statsrådets öfrige ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lemna nådigt

bifall; och skulle proposition till Riksdagen aflåtas

af den lydelse bilagan till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo

Adolf Berencrenig.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1891:33 Utlåtande, i anledning af Kong!. Maj ds proposition angående dödande af en till säkerhet för statens fordran hos Gotlands jernväg saktiebolag uti bolagets jernv s. 1 i texten