Sök i Ratio Lex

Angående omförande till invalidhus^onden af besparingar å »anslaget till blesserade öfveroch underofficerare;»

1891-01-31 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1891:26, Angående omförande till invalidhus^onden af besparingar å »anslaget till blesserade öfveroch underofficerare;»

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

1

N:o 26.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående omförande

till invalidhus^onden af besparingar å »anslaget till

blesserade öfver- och underofficerare;» gifven Stockholms slott

den 31 januari 1891.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

landtförsvarsärenden vill Kongl. Maj:t härmed äska Riksdagens medgifvande

dertill,

att såväl de vid 1889 års slut å »anslaget till blesserade öfverock

underofficerare» befintliga besparingar, som ock de enahanda besparingar,

hvilka derefter uppkommit eller framdeles kunna uppkomma, må få i

vederbörande rikshufvudböcker till invalidhusfonden omföras.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest

städse väl bevågen.

OSCAR.

Hj. Palmstierna.

Bill. till Riksd. Prof. 1891. 1 Sami. 1 Afd. 14. Höft. (No 26).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

Utdrag af protokollet öfver landtför sv ar särenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen uti statsrådet å Stockholms slott den

31 januari 1891.

Närvarande:

Hans excellens, herr statsministern friherre Akerhiehn,

Hans excellens, herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: herr friherre von Otter,

herr Wennerberg,

friherre Palmstierna,

friherre von Essen,

friherre Åkerhiélm,

Östergren,

Groll,

Wikblad.

15.

Efter förutgången gemensam öfverläggning med statsråden och

cheferne för sjöförsvars- och finans-departementen yttrade departementschefen,

statsrådet friherre Palmstierna:

»I sin den 29 november 1890 afgifna berättelse om verkstäld

granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse

och förvaltning under år 1889 hafva Riksdagens revisorer fäst uppmärksamheten

vid det jemförelsevis betydliga belopp, hvartill reservationerna

å det under riksstatens nionde hufvudtitel uppförda reservationsanslag till

blesserade öfver- och underofficerare uppgå.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Koagl, Maj:fs Nåd. Proposition N:o 26. 3

Detta anslag, som, på sätt revisorerne erinra, vid 1810 års riksdag

beviljades och på allmänna indragningsstaten uppfördes med 5,500

rdr. banko, utgick med oförändradt belopp till och med år 1823, då

detsamma af Eikets Ständer nedsattes till 5,000 r:dr banko; Och blef,

i anledning af Eikets Ständers begäran, genom Kongl. brefvet den 24

september 1845 stadgadt, att de å anslaget då befintliga och sedermera

uppkommande besparingar skulle af statskontoret göras fruktbärande och

räntan uppdebiteras att dermed öka det reserverade beloppet. Då till

följd deraf reservationerna blefvo ständigt större, så att desamma vid

1870 års riksdag befunnos uppgå till 41,000 kronor, blef anslaget vid

nämnda riksdag ytterligare nedsatt till 5,000 kronor, hvarjemte KonglMaj:t,

med föranledande af eu utaf Eiksdagen gjord framställning, genom

nådigt bref den 29 december 1870 förordnade, att den då befintliga

reservationen å anslaget skulle till riksgäldskontoret öfverlemnas.

Oaktadt nedsättningen i anslagets belopp uppkommo emellertid

reservationer å nyo, och de hafva sedan dess och jemväl, efter det anslaget

vid 1884 års riksdag faststäldes att utgå med sitt nuvarande till

4,000 kronor nedsatta belopp, nästan ständigt varit i stigande.

Under åberopande häraf, och då utgifterna å anslaget under år

1889 uppgått till endast 3,466 kronor 67 öre, hafva revisorerna i sin

förenämnda berättelse förmält sig böra ifrågasätta, huruvida icke reservationerna

å anslaget, hvilka vid 1889 års slut uppginge till 22,826 kronor

4 öre, borde öfverföras till fonden för reserverade medel att för kommande

statsregleringar kunna disponeras.

Statskontoret, som genom nådig remiss anbefalts att öfver denna

revisorernes hemställan inkomma med yttrande, förmäler, i sitt med anledning

deraf den 13 i denna månad afgifna utlåtande, att för innevarande

år äro till utgående från anslaget anvisade pensioner åt tre personer till

ett sammanlagdt belopp af 2,800 kronor, och att, då anslaget sålunda för

närvarande, liksom fallet varit under flera föregående år, är fullt tillräckligt

för derå anvisade utgifters bestridande, hinder synes statskontoret

icke möta för vidtagande af den utaf revisorerne ifrågasatta åtgärd; Och

har detta embetsverk med anledning deraf hemstält, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes förordna, att de enligt 1889 års rikshufvudbok befintliga

besparingar å anslaget skola i rikshufvudboken för år 1890 omföras till

fonden för reserverade medel.

För min del är jag så till vida ense med Eiksdagens revisorer

och statskontoret, som jag finner ifrågavarande besparingar icke vidare

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Mnj:ts Nåd. ''Proposition N:o 26.

böra under anslaget bibehållas. På sätt statskontoret anmärkt, är detsamma

i och för sig fullt tillräckligt att bestrida de derå för närvarande

anvisade utgifter, och det torde under sådana förhållanden icke vara i

sin ordning, att å anslaget qvarhållas reservationer, som uppgå till flera

gånger det belopp, hvarmed detsamma är i riksstaten uppfördt. Deremot

synes mig det af Riksdagens revisorer och statskontoret framstälda

förslag att öfverföra meranämnda reservationer till fonden för reserverade

medel ej rätt lämpligt. För denna fond, hvilken, såsom bekant, enligt

1889 års rikshufvudbok uppgick till 12,358,057 kronor 17 öre eller,

efter afdrag af det belopp stort 5,887,000 kronor som deraf beräknats

skola användas till regleringen af 1892 års stat, till 6,471,057 kronor

17 öre, lärer det i utsigt stälda tillskottet af i rundt tal 23,000 kronor

vara af endast ringa betydelse, och det torde under sådana förhållanden

med skäl kunna ifrågasättas, att de samlade reservationerna bevaras åt

landt- och sjöförsvaret för att, om än i något förändrad form, komma

det med anslaget ursprungligen afsedda ändamål till godo.

Detta skulle blifva fallet, om reservationerna lades till den s. k.

invalidhusfonden. Denna fond, som, i likhet med anslaget till blesserade

efver- och underofficerare, är gemensam för armén och flottan, har, såsom

bekant, blifvit bildad af de till den forna invalidinrättningen å Ulriksdal

anslagna hemmansräntor; och skall, enligt de vid Riksdagen 1847

—1848 lemnade bestämmelser, fonden på det sätt stå till Kong!. Maj:ts

disposition, att dess årliga inkomster må efter behof användas till pensioner

och gratifikationer åt sådana afskedade krigsmän af armén och

flottan, som, enligt de vid tiden för nämnda Riksdags beslut i ämnet

gällande föreskrifter, skulle varit berättigade att å den förra invalidinrättningen

intagas, och att möjligen uppstående öfverskott lägges till fondens

kapital. Sedan Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 18 december 1849

ytterligare förordna!, att endast en del af fonden skulle under fredstid

till understöd användas, och densamma i öfrigt afses att efter krigsutbrott

lemna tillgång till då erforderliga pensioner och understöd, har den alltså

numera i ej oväsentlig grad antagit karakteren af ett slags under fredstid

samlad reservfond med uppgift att under och efter ett krig bereda utvägar

till bestridandet af de då till betydande summor växande utgifterna

af just det slag, som jemväl nu förevarande anslag är afsedt att tillgodose:

och öfverförandet till nämnda fond af de ifrågavarande reservationer

torde vid sådant förhållande stå i närmaste öfverensstämmelse med

de för desammas användande redan gällande föreskrifter.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 26.

5

Under åberopande häraf, och då blifvande reservationer å anslaget

synas lämpligen böra erhålla samma användande som de redan å detsamma

befintliga, får jag alltså hemställa, det Eders Kongl. Maj:c täcktes

äska Riksdagens medgifvande dertill

att såväl de vid 1889 års slut å »anslaget till

blesserade öfver- och underofficerare» befintliga besparingar

som ock de enahanda besparingar, hvilka derefter

uppkommit eller framdeles kunna uppkomma,

må få i vederbörande rikshufvudböeker till invalidhusfonden

omföras.

Hvad föredragande departementschefen sålunda yttrat och hemstält,

behagade Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af statsrådets öfriga

ledamöter, i nåder gilla och bifalla; och skulle i följd häraf till Riksdagen

aflåtas nådig proposition af den lydelse, bilagan till detta protokoll

utvisar.

Ex protocollo:

Emil Hallgren.

Bill. till Rihsd. Prof. 1891. 1 Sami. 1 Afd. 14 Haft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.