Sök i Ratio Lex

Angående höjning i det under fjerde hufvudtiteln uppförda anslag till lindring i rustningsoch roteringsbesvären rn. m

1891-03-14 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1891:38, Angående höjning i det under fjerde hufvudtiteln uppförda anslag till lindring i rustningsoch roteringsbesvären rn. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj:ts Proposition N:o 38.

1

t

N:o 38.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående höjning i

det under fjerde hufvudtiteln uppförda anslag till lindring

i rustnings- och roteringsbesvären rn. m.; Gifven Stockholms

slott den 14 mars 1891.

Kongl. Maj:t, som denna dag till Riksdagen aflåter särskilda nådiga

propositioner angående dels ändring i vissa delar af värnpligtslagen den 5

juni 1885, dels höjning af det under fjerde hufvudtiteln uppförda anslag till

beväringsmanskapets vapenöfningar in. in., och dels anslag under femte

hufvudtiteln, i anledning af väckt förslag om utsträckta vapenöfningar för de

värnpligtige, vill härmed föreslå Riksdagen att — för den händelse omförmälda

propositioner, den förstnämnda dock endast i hvad densamma afser förändrad

lydelse af 1 §, 3 § 1 inom., 6 §, 27 § 1 mom., 28 §, 33 § mom. 2 och 3

samt 34, 52 och 53 §§ värnpligtslagen, varda af Riksdagen godkända, —

dels för år 1892 höja det under fjerde hufvudtiteln uppförda förslagsanslagtill

lindring i rustnings- och roteringsbesvären

nu.................................................................. kronor 1,330,000

med ............................................................... » 886,000

till.................................................................. kronor 2,216,000;

dels medgifva,

att 1 och 6 §§ i lagen om lindring i rustnings- och roteringsbesvären

den 5 juni 1885 må erhålla följande förändrade lydelse:

§ 1.

»I rustnings- och roteringsbesvären skall, på sätt samt under iakttagande

af de särskilda bestämmelser och undantag, som här nedan i denna lag omBih.

till Rilcsd. Prot. 1891. 1 Sami. 1 Afd. 20 Höft. (N:o 38.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Proposition N:o 38.

förmälas, lindring ega rum att årligen utgå intill 1892 med trettio procent,

för år 1892 med femtio procent, för åren 1893 och 1894 med sextio

procent, för åren 1895 och 1896 med sjuttio procent, för åren 1897 och

1898 med åttio procent, för åren 1899 och 1900 med nittio procent, allt af

dessa besvärs uppskattade värde, samt från och med år 1901 med hela

beloppet af samma värde.

§ 6.

Vid bestämmande af det belopp, hvarmed lindring, jemlikt § 1, bör

rusthåll eller rote tillgodokomma, skall följande iakttagas:

A) Beträffande effektiva rusthåll och rotar:

För rusthåll eller rote, som icke åtnjuter understöd, skall till grund

för beräkningen läggas fulla värdet å rustningen eller roteringen, sådant

samma värde i § 2 inom. a) blifvit bestämdt, hvaremot för rusthåll eller

rote, som är i åtnjutande af understöd, hvarom i § 5 mom. 1 förmäles,

beräknas allenast det belopp, hvarmed nyssnämnda värde å rustningen eller

roteringen öfverstiger understödet; kunnande, der understödet skulle uppgå

till lika belopp med eller öfverstiga besvärets värde, sådan lindring, som i

denna lag afses, icke ifrågakomma.

B) Beträffande helvakanta rusthåll och rotar vid kavalleriet, vakanta

rotar vid infanteriet samt vakanta rusthåll och rotar vid båtsmanshållet:

l:o) Der vakansafgiften, med inberäkning deri jemväl af trosspassevolansafgiften,

då sådan utgår, är lika stor med eller större än det här ofvan

i § 2 mom. a) bestämda värde å rustningen eller roteringen, skall för rusthåll

eller rote, som icke åtnjuter understöd, till grund för beräkningen läggas

vakansafgiftens eller nämnda afgifters sammanlagda belopp, men för rusthåll

eller rote, som är i åtnjutande af understöd, endast det belopp, hvarmed

vakansafgiften eller summan af berörda afgifter öfverstiger understödet; och

kommer alltså, der understödet uppgår till lika belopp med eller öfverstiger

afgifterna, lindring, hvarom i denna lag är fråga, icke att ega rum.

2:o) Der vakansafgiften, med inberäkning deri jemväl af trosspassevolansafgiften,

då sådan utgår, är lägre än det i § 2 mom. a) satta värde å

rustningen eller roteringen, skall den lindring, som, enligt hvad här ofvan är

stadgadt, skolat tillkomma rusthållet eller roten, om besväret varit effektivt,

minskas med skilnaden mellan nyssnämnda värde och afgiftsbeloppet, men

skulle denna skilnad vara lika stor med eller större än berörda lindring,

kommer, så länge detta förhållande fortfar, någon lättnad i rustningen eller

roteringen enligt denna lag icke att ega ram.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj. ts Proposition N:o 38.

3

0) Beträffande halfvakanta rusthåll och rotar vid kavalleriet och vakanta

rusthåll vid infanteriet:

l:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet jemväl för beklädnad,

remtyg och beväpning, är lika stor med det i § 2 mom. b) eller c)

bestämda värde, skall lindring tillgodokomma rusthåll eller rote i de fall och

efter enahanda beräkningsgrund, som här ofvan angående effektiva rusthåll

och rotar stadgas.

2:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet jemväl för beklädnad,

remtyg och beväpning, är lägre än. det i § 2 mom. b) eller c)

bestämda värde, skall den lindring, som enligt hvad här ofvan är stadgadt

skolat tillkomma rusthållet eller roten, om besväret varit effektivt, minskas

med skilnaden mellan nyssnämnda värde och afgift, men är denna skilnad

lika stor med eller större än berörda lindring, kommer, så länge detta förhållande

fortfar, någon lättnad i rustningen och roteringen enligt denna lag

icke att ega rum.

3:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet äfven för beklädnad,

remtyg och beväpning, är större än det i § 2 mom. b) eller c) bestämda

värde, skall öfverskottet tilläggas värdet å hela rustnings- eller roteringsbesväret

och lindring å summan häraf, efter afdrag af understödet, der sådant

utgår, tillgodokomma rusthållet eller roten i öfverensstämmelse med hvad här

ofvan angående effektiva rusthåll och rotar är stadgadt;»

dels ock besluta,

att frälserusttjensten äfvensom presterskapets åliggande att vid inträffande

krig utgöra krigsgärd i spanmål skola med ingången af är 1892 helt och

hållet upphöra.

Kongl. Maj:t förblifver Eiksdagen med all kongl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

OSCAR.

Ilj. Palmstierha.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Proposition N:o 38.

Utdrag af protokollet, öfver landtför svar särenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen uti statsrådet å Stockholms slott den 14

mars IS91.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern friherre ÅkerJuelm,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: herr friherre von Otter,

herr Wennerberg,

friherre Pahnstierna,

friherre von Essen,

friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad.

19.

»gBYsdisv 3• 1 • é,

Departementschefen, statsrådet friherre Palmstierna anförde i underdånighet:
Angående

På grund af Eders Kongl. Maj:ts uppå föredragning af statsrådet och

mksTateenaf^eien ^Ö1 finansdepartementet nyss fattade beslut i fråga om grundskatternas

nådig propo-aDkrifvande torde det åligga mig att afgifva förslag i syfte att lindring i

gående Toj- rustninSs'' oc^ roteringsbesvären, motsvarande den successivt fortgående afning

i det skriftligen af grundskatterna, må komma att utgå; och lärer derför erYufvudiifetT01^^

(\e^s r att i 1892 års riksstat uppföras tillgänglige medel för att för

uppförda nämnda år åvägabringa en lindring i rustnings- och roteringsbesvärens uppaundringli

fattade värde af ytterligare 20 procent och dels att bestämmelser att

rustnings- lindring i nämnda besvär med samma belopp, som för afskrifningen af grund°Cfces!;ämfS’skatterna

äro föreslagna, skola för framtiden utgå, varda i lagen den 5 juni

m. m. 1885 införda.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Proposition N:o 38.

5

Hvad förstnämnda fråga angår, är, såsom bekant, anslaget till lindring

i rustnings- och roteringsbesvären, hvilket är af förslagsanslags natur, i

1891 års riksstat uppförd t med ett belopp af 1,330,000 kronor, hvilket belopp

visat sig fullt förslå till bestridande af kostnaden för den nu med 30

procent utgående lindringen. En ökning i anslagets belopp utaf 2/s-delar eller

i rundt tal 886,000 kronor lärer alltså för år 1892 vara af nöden.

Hvad vidare angår ändringarne i den s. k. lindringslagen torde, till

undvikande af ett ständigt upprepande på särskilda ställen i densamma utaf

de olika procent, hvarmed lindringen för framtiden skulle komma att utgå,

lämpligast vara, att stadgande härom införes redan i första paragrafen och

att derefter på de öfriga ställen i lagen, der bestämmelser om lindringsprocentens

belopp för närvarande förekomma, införes hänvisning till nämnda

paragraf.

Slutligen torde i förevarande sammanhang böra tagas under öfvervägande,

om ej nu lika väl som år 1883, då fråga om rustnings- och rot.eringsbesvärens

fullständiga afskrifning förevar, förslag bör till Riksdagen hänskjutas

om upphörande af extra roteringen och frälserusttjensten äfvensom presterskapets

åliggande att vid inträffande krig utgöra krigsgärd i spanmål. Hvad

angår sist omförmälda båda besvär, Indika numera kunna sägas hafva förlorat all

betydelse ur militärisk synpunkt, har jag intet att erinra deremot, att ett dylikt

förslag framställes. Förhållandena beträffande exfra roteringen synas mig deremot

något olika. Till eu början afsåg frågan år 1883 en fullständig afskrifning af

rustnings- och roteringsbesvären, under det att för närvarande förutsattes, att samma

besvär fortfarande skola ega bestånd och att de rustnings- och roteringsskyldige

endast skola komma i åtnjutande af ett mot dessa besvärs värde svarande

vederlag. Analogien emellan nämnda besvär och extra roteringen synes mig

alltså för närvarande endast kunna medföra, att ersättning för de prestationer,

som i extra roteringen innefattas, skulle, utan rubbning af den med extra

roteringen förenade skyldighet, vederbörande tillerkännas. Vidare torde

grundade anspråk på extra roteringens upphörande före ingången af det år,

då lindring i rustnings- och roteringsbesvären skall utgå med dessa besvärs

fulla värde, knappast med fog kunna framställas; och då slutligen, enligt

kontrakt med vederbörande hemmansegare extra roteringen skall af de flesta

hemman, som deraf äro betungade, på det sätt utgöras, att vederbörande

rotar skola i krigstid för hären anskaffa hästar, men denna skyldighet ingalunda

är för hären utan betydelse, så länge frågan om sättet, huru behofvet

deraf i öfrigt skall tillgodoses, icke blifvit genom lag definitivt ordnad, synes

mig lämpligast, att frågan om den ersättning, som möjligen kan anses böra

utgå till innehafvare af extra roterade hemman, icke för närvarande upptages

till behandling.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj ds Proposition N:o 38.

Under åberopande af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag alltså,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för den händelse

att de förut denna dag af Eders Kongl. Maj:t beslutade nådiga propositioner

angående dels ändring i vissa delar af värnpligtslagen, dels höjning af det

under fjerde hufvudtiteln uppförda anslag till beväringsmanskapets vapenöfningar

m. m. och dels anslag under femte hufvudtiteln i anledning af

förslaget om utsträckta vapeuöfningar för de värnpligtige, varda, förstnämnda

proposition dock endast i hvad densamma afser förändrad lydelse af 1 §,

3 § 1 mom., 6 §, 27 § 1 mom., 28 §, 33 § momenten 2 och 3, samt 34,

52 och 53 §§ värnpligtslagen, af Riksdagen godkända, —

dels för år 1892 höja det under fjerde hufvudtiteln uppförda förslagsanslag

till lindring i rustnings- och roteringsbesvären

nu..................................... kronor 1,330,000

med ............................................................... » 886,000

till................................................................. kronor 2,216,000;

dels medgifva,

att 1 och 6 §§ i lagen om lindring i rustnings- och roteringsbesvären •

den 5 juni 1885 må erhålla följande förändrade lydelse:

§ 1.

I rustnings- och roteringsbesvären skall, på sätt samt under iakttagande

af de särskilda bestämmelser och undantag, som här nedan i denna

lag omförmälas, lindring ega ram, att årligen utgå intill 1892 med 30 procent,

för år 1892 med 50 procent, för åren 1893 och 1894 med 60 procent, för

åren 1895 och 1896 med 70 procent; för åren 1897 och 1898 med 80

procent, för åren 1899 och 1900 med 90 procent, allt af dessa besvärs

uppskattade värde, samt från och med år 1901 med hela beloppet af samma

värde.

§ 6.

Vid bestämmande af det belopp, hvarmed lindring, jemlikt § 1, bör

rusthåll eller rote tillgodokomma, skall följande iakttagas:

A) Beträffande effektiva rusthåll och rotar:

För rusthåll eller rote, som icke åtnjuter understöd, skall till grund

för beräkningen läggas fulla värdet å rustningen eller roteringen, sådant

samma värde i § 2 mom. a) blifvit bestämdt, hvaremot för rusthåll eller

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj.is Proposition Ko 38.

rote, som är i åtnjutande af understöd, hvarom i § 5 inom. 1 förmäles,

beräknas allenast det belopp, hvarmed nyssnämnda värde å rustningen eller

roteringen öfverstiger understödet; kunnande, der understödet skulle uppgå

till lika belopp med eller öfverstiga besvärets värde, sådan lindring, som i

denna lag afses, icke ifrågakomma.

B) Beträffande helvakanta rusthåll och rotar vid kavalleriet, vakanta

rotar vid infanteriet samt vakanta rusthåll och rotar vid båtsmanshåll et.

l:o) Der vakansafgiften, med ^beräkning deri jemväl af trosspasse

volansafgiften, då sådan utgår, tär lika stor med eller större än det här

ofvan i § 2 mom. a) bestämda värde å rustningen eller roteringen, skall

för rusthåll eller rote, som icke åtnjuter understöd, till grund för beräkningen

läggas vakansafgiftens eller nämnda afgifters sammanlagda belopp, men för

rusthåll eller rote, som är i åtnjutande af understöd, endast det belopp,

hvarmed vakansafgiften eller summan af berörda utgifter öfverstiger understödet;

och kommer alltså, der understödet uppgår till lika belopp med

eller öfverstiger afgifterna, lindring, hvarom i denna lag är fråga, icke att

ega rum.

2:o) Der vakansafgiften, med ^beräkning deri jemväl af trosspassevolansafgiften,

då sådan utgår, är lägre än det i § 2 mom. a) satta värde

å rustningen eller roteringen, skall den lindring, som enligt hvad bär ofvan

är stadgadt, skolat tillkomma rusthållet eller roten, om besväret varit effektivt,

minskas med skilnaden mellan nyssnämnda värde och afgiftsbeloppet, men

skulle denna skilnad vara lika stor med eller större än berörda lindring,

kommer, så länge detta förhållande fortfar, någon lättnad i rustningen eller

roteringen enligt denna lag icke att ega rum.

C) Beträffande halfvakanta rusthåll och rotar vid kavalleriet och vakanta

rusthåll vid infanteriet.

l:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet jemväl för beklädnad,

remtyg och beväpning, är lika stor med det i § 2 mom. b) eller

c) bestämda värde, skall lindring tillgodokomma rusthåll eller rote i de fall

och efter enahanda beräkningsgrund, som här ofvan angående effektiva rusthåll

och rotar stadgas.

2:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet jemväl för

beklädnad, remtyg och beväpning, är lägre än det i § 2 mom. b) eller c)

bestämda värde, skall den lindring, som enligt hvad här ofvan är stadgadt

skolat tillkomma rusthållet eller roten, om besväret varit effektivt, minskas

med skilnaden mellan nyssnämnda värde och afgift, men är denna skilnad

lika stor med eller större än berörda lindring, kommer, så länge detta förhållande

fortfar, någon lättnad i rustningen och roteringen enligt denna lag

icke att ega rum.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kong!. May.ts Proposition N:o 38.

3:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet äfven för beklädnad,

remtyg och beväpning, är större än det i § 2 mom. b) eller c) bestämda

värde, skall öfverskottet tilläggas värdet å hela rustnings- eller roteringsbesväret

och lindring å summan häraf, efter afdrag af understödet, der sådant

utgår, tillgodokomma rustbållet eller roten i öfverensstämmelse med hvad här

ofvan angående effektiva rusthåll och rotar är stadgadt;

dels ock besluta,

att frälserusttjensten äfvensom presterskapets åliggande att vid inträffande

krig utgöra krigsgärd i spanmål skola med ingången af år 1892 helt och

hållet upphöra.

Till hvad departementschefen sålunda hemstält behagade

Hans Maj:t Konungen, uppå tillstyrkan af statsrådets

öfriga ledamöter, lemna nådigt bifall; och skulle nådig

proposition i ämnet, sådan den tinnes detta protokoll bilagd,

till Riksdagen aflåtas.

ex protocollo

Emil Hallgren.

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1891.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1891:5b Utlåtande, angående det under riksstatens fjerde lmfvudtitel uppförda anslaget till lindring i rustningsoch roteringsbesvären. s. 1 i texten