Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående straff för oloflig införsel af skjutvapen eller ammunition i vissa delar af Afrika

1891-03-13 · 40 sidor, varav 38 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 38 av 40 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1891:46, Med förslag till lag angående straff för oloflig införsel af skjutvapen eller ammunition i vissa delar af Afrika

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kotig!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 46.

1

N:o 46.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, med förslag till

lag angående straff för oloflig införsel af skjutvapen eller

ammunition i vissa delar af Afrika; gifven Stockholms

slott den 13 mars 1891.

Med öfverlemnande af statsrådets och högsta domstolens i ärendet

förda protokoll, vill Kongl. Maj:t härigenom, jemlikt 87 § regeringsformen,

föreslå Riksdagen att antaga följande förslag till

Lag, angående straff för oloflig införsel af skjutvapen eller

ammunition i vissa delar af Afrita,

Sedan Kongl. Maj:t med åtskilliga främmande magter afslutat en

konvention, i syfte att medelst gemensamma åtgärder sätta en gräns

för handeln med afrikanska slafvar och bereda skydd för den infödda

befolkningen i Afrika, så varder, i anledning deraf, förordnadt som

följer:

Hvar som i den del af Afrika, hvilken ligger mellan 20° nordlig

och 22° sydlig bredd, deri innefattade de på närmare afstånd från

kusten än ett hundra sjömil belägna öar, införer skjutvapen eller ammunition,

utan att iakttaga de föreskrifter, hvilka för sådan införsel

må vara i vederbörlig ordning meddelade, straffes med böter från

och med fem till och med femhundra kronor eller med fängelse från

och med en månad till och med två år. Saknas hos den, som blifvit

Bill. till Riksd. Prot. 1891. 1 Sami. 1 Afd. 27 Höft. (N:o 46.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 46.

fäld till böter, tillgång till deras fulla gäldande, skola böterna förvandlas

efter allmänna strafflagen.

Denna lag träder i kraft den dag, Konungen bestämmer.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

OSCAR.

Aug. Östergren.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konc/l. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 46.

3

Utdrag af protokollet öfver jnstitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj it Konungen i statsrådet å Stockholms slott

lördagen den 31 januari 1891,

i närvaro af:

o

Hans excellens herr statsministern friherre Akerhielm,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: herr friherre von Ottek,

herr Wennerberg,

friherre Palmstierna,

friherre voon Essen,

friherre Akerhielm,

Östergren,

Gr ROLL,

WlKBLAD.

Departementschefen statsrådet Östergren anförde

5:o)

»Vid en internationel konferens, som hållits i Bryssel 1889—1890

och hvari ombud så väl för Sverige som för de flesta stater i Europa,

för Nordamerikas förenta stater och för några andra utom Europa belägna

stater tagit del,'' har upprättats ett förslag till konvention, i syfte

att medelst gemensamma åtgärder från de fördragslutande magternas sida

sätta en gräns för handeln med afrikanska slafvar och bereda skydd för

den inhemska befolkningen i Afrika. I denna konvention, hvilken i

öfversättning torde, såsom bilaga litt. D, få åtfölja detta protokoll, har

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 46.

en hvar af magterna förbundit sig att, der icke redan enligt bestående

lagstiftning åtgärder af viss, i konventionen närmare angifven beskaffenhet

vore belagda med sådant straff, som i konventionen omförmäldes,

sörja för att lagstiftningen i dessa delar blefve bragt till öfverensstämmelse

med konventionen. För Sveriges del torde, då gällande strafflag

i 14 och 15 kap., jemförda med 3 kap., synes innefatta erforderliga

straffbestämmelser i de afseenden, V art. af konventionen omhandlar, i

nämnda hänseenden någon lagstiftningsåtgärd icke vara behöflig. Men

då XII art. förutsätter, att för öfverträdelse af den i VIII och IX art. - angifna ordning för införsel af skjutvapen och ammunition i vissa delar

af Afrika straff må kunna ådömas i hvilket land än förbrytelsen åtalas,

och således jemväl i det fall, att åtalet skulle anhängiggöras vid svensk

domstol, så måste, derest Sverige skall kunna definitivt ansluta sig till

konventionen, för dylik öfverträdelse upptagas straffbestämmelse i svensk

lag. Jag har derför låtit inom justitiedepartementet upprätta förslag

i sådant syfte. Enär konventionen, som ännu icke kunnat af magterna

ratificeras, skall blifva gällande först viss tid efter det sådant skett, och

ifrågavarande lag icke bör träda i kraft före konventionen, har i förslaget

upptagits en bestämmelse, som åt Eders Kongl. Maj:t öfverlemnar

att fastställa, hvilken dag lagen skall träda i kraft.»

Departementschefen uppläste härefter förslaget, hvilket var af denna

lydelse:

Förslag

till Lag, angående straff för oloflig införsel af skjutvapen och ammunition

i vissa delar af Afrika.

Sedan Kongl. Maj:t med åtskilliga främmande magter afslutat en

konvention, i syfte att medelst gemensamma åtgärder sätta en gräns

för handeln med afrikanska slafvar och bereda skydd för den infödda

befolkningen i Afrika, så varder, i anledning deraf, förordnadt som

följer:

Hvar som i den del af Afrika, hvilken ligger mellan 20° nordlig1

och 22° sydlig bredd, deri innefattade de på närmare afstånd från

kusten än ett hundra sjömil belägna öar, införer skjutvapen eller ammunition,

utan att iakttaga de föreskrifter, hvilka för sådan införsel

må vara i vederbörlig ordning meddelade, straffes med böter från och

med fem till och med femhundra kronor eller med fängelse från och

med eu månad till och med två år. Saknas hos den, som blifvit fäld

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. May.ts Nåd. Proposition No 46.

till böter, tillgång till deras fulla gäldande, skola böterna förvandlas

efter allmänna strafflagen.

Denna lag träder i kraft den dag, Konungen bestämmer.

Och hemstälde departementschefen att öfver förslaget måtte, för det

ändamål, 87 § regeringsformen omförmäler, inhemtas högsta domstolens

utlåtande.

På tillstyrkan af statsrådets öfrige ledamöter behagade

Hans Maj:t Konungen bifalla hvad departementschefen

sålunda hemstält.

Ex protocollo

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Körtel. Majds Nåd. Proposition N:o 46,

*

Öfversättning.

Hufvudakt vid konferensen i Bryssel.

I Guds den Allsinägtiges namn!

Hans Majestät Konungen af Sverige

och Norge in. in.; Hans Majestät

Kejsaren af Tyskland, Konung af

Preussen i Tyska rikets namn; Hans

Majestät Kejsaren af Österrike, Konung

af Böhmen m. m. samt Apostolisk

Konung af Ungern; Hans Majestät

Belgiernes Konung; Hans Majestät

Konungen af Danmark; Hans Majestät

Konungen af Spanien och i Dess namn

Hennes Majestät Drottningen-Regentinnan;

Hans Majestät Konungen-Suveränen

öfver oberoende Korigo-staten;

Presidenten för Amerikas Förenade

Stater; Franska Republikens President;

Hennes Majestät Drottningen

af det Förenade Konungariket StorBritannien

och Irland, Kejsarinna af

Indien; Hans Majestät Konungen af

Italien; Hans Majestät Konungen af

Nederländerna, Storhertig af Luxemburg

m. m.; Hans Majestät Shahen

af Persien; Hans Majestät Konungen

af Portugal och Algarvierne m. m.;

Hans Majestät Kejsaren af Ryssland;

Hans Majestät Ottomanernes Kejsare

och Hans Höghet Sultanen af Zanzibar

;

hafva, lifvade af samma fasta föresats

att sätta en gräns för de brott

och förödelser, som handeln med afrikanska

slafvar framkallar, att verksamt

beskydda Afrikas ursprungliga

befolkning och att tillförsäkra denna

vidsträckta verldsdel fredens och civilisationens

välsignelser, och

i afsigt att gifva en ny bekräftelse

å de beslut, som redan blifvit

i samma afsigt vid olika tidpunkter

tagna af magterna, fullständiga redan

vunna resultat samt i ett sammanhang

träffa åtgärder för att genomföra

den uppgift, som utgör föremål

för deras gemensamma omsorg;
beslutat

att, uppå inbjudning af

Hans Majestät Belgiernes Konungs

Regering, efter öfverenskommelse

med Hennes Majestät Drottningens

af det Förenade Konungariket Stor
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd.

Britannien och Irland, Kejsarinna af

Indien, Regering för nämnda ändamål

låta en konferens sammanträda

i Bryssel samt dervid till Sina befullmägtigade

ombud utsett:

O O

Hans Majestät Konungen af Sverige

och Norge,

Herr Carl Burenstam, Dess Kammarherre,

Dess Ministre Plénipotentiaire

hos Hans Majestät Belgiernes

Konung och hos Hans Majestät Konungen

af Nederländerna;

Hans Majestät Kejsaren af Tyskland,

Konung af Preussen, i Tyska

Rikets namn,

Herr Grefve Fredrik Johan von

Alvensleben, Dess Kammarherre och

Verkligt Geheimeråd, Dess Envoyé

Extraordinaire och ministre Plénipotentiaire

hos Hans Majestät Belgiernes

Konung;

och

Herr Wilhelm Göhring, Dess Geheimelegationsråd,

Tyska Rikets Generalkonsul

i Amsterdam;

Hans Majestät Kejsaren af Österrike,

Konung af Böhmen och Apostolisk

Konung af Ungern;

Herr Grefve Rudolf KhevenhullerMetsch,

Dess Kammarherre, Dess Envoyé

Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire hos Hans Majestät

Belgiernes Konung;

Hans Majestät Belgiernes Konung,

Herr Baron August Lambermont,

Dess Statsminister och Envoyé Extraordinaire

och Ministre Plénipotentiaire,

Proposition N:o 46.

och

Herr Emil Banning, Generaldirektör

vid Belgiska Utrikes-Ministeriet;

Hans Majestät Konungen af Danmark,

Herr Fredrik Georg Schack-Brockdorff,

Danmarks Generalkonsul i Antwerpen;
Hans

Majestät Konungen af Spanien

och i Dess namn Hennes Majestät

Drottningen-Regentinnan öfver

Konungariket,

Herr Josef Gutierrez de Aguera,

Dess Envoyé Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire hos Hans Majestät

Belgiernes Konung;

Hans Majestät Konungen-Suveränen

öfver den Oberoende Kongostaten,

Herr Edmund van Eetvelde, Generaladministrator

vid den Oberoende

Kongostatens Utrikes-Departeinent,

och

Herr August van Maldeghem, Råd

vid Belgiska Kassationsdomstolen;

Presidenten för Amerikas Förenade

Stater,

Flerr Edwin H. Terrell, Amerikas

Förenade Staters Envoyé Extraordinaire

och Ministre Plénipotentiaire

hos Hans Majestät Belgiernes Konung,

och

Herr Henrik Shelton Sandford;

Franska Republikens President,

Flerr Albert Bourée, Franska Republikens

Envoyé Extraordinaire och

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd•

Ministre Plénipotentiaire hos Hans

Majestät Belgiernes Konung,

och

Herr Georg Cogordan, Ministre

Plénipotentiaire, Kabinettschef hos

Franska Uträkes-Ministern;

Hennes Majestät Drottningen af

det Förenade Konungariket Stor-Britannien

och Irland, Kejsarinna af Indien,

Lord Yivian, Pär af det Förenade

Konungariket, Dess Envoyé Extraordinaire

och Ministre Plénipotentiaire

hos Hans Majestät Belgiernes

Konung,

och

Sir Johan Kirk;

Hans Majestät Konungen af Italien,

Herr Frans de Renzis, Baron de

Montanaro, Dess Envoyé Extraordinaire

och Ministre Plénipotentiaire hos

Hans Majestät Belgiernes Konung,

och

Plerr Thomas Catalani, Dess Envoyé

Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire;

Elans Majestät Konungen af Nederländerna,

Storhertig af Luxemburg,

Herr Baron Ludvig Gericke von

Herwynen, Dess Envoyé Extraordinaire

och Ministre Plénipotentiaire

hos Hans Majestät Belgiernes Konung;
Hans

Kejserliga Majestät Shahen

af Persien,

Proposition N:o 46.

General Nazare Aga, dess Envoyé

Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire

hos Hans Majestät Belgiernes

konung;

Hans Majestät Konungen af Portugal

och Algarvierne,

Herr Henrik de Macedo Pereira

Coutinho, Medlem af Dess Statsråd,

Pär af Konungariket, Honorär Statsminister

och Statssekreterare, Dess

Envoyé Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire hos Hans Majestät

Belgiernes Konung;

Hans Majestät Kejsaren af Ryssland,

Furst Leo Ouroussoff, Dess Hofmarskalk,

Dess Envoyé Extraordinaire

och Ministre Plénipotentiaire

hos bians Majestät Belgiernes Konung,

och

Herr Fredrik von Martens, Dess

Verklige Statsråd, Ständig Medlem af

Ryska Utrikes Ministeriets Råd;

Hans Majestät Ottomanernas Kejsare,

Stefan Carathéodory Effendi, StorDignitär

i Dess Kejsarrike, Dess Envoyé

Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire hos Hans Majestät

Belgiernes Konung;

Hans Höghet Sultanen af Zanzibar.

Sir John Kirk,

och

Herr Wilhelm Göhring,

hvilke, försedde med fullmagter,

som befunnits i god och behörig form,

antagit följande bestämmelser:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition No 46.

KAPITEL I.

Angående de länder, der slaf handeln

idkas, och de åtgärder, som

höra vidtagas derstädes.

Artikel I.

Magterna förklara, att de verksammaste

medlen till slafhandelns

bekämpande i det inre af Afrika äro

följande:

l:o ett fortskridande ordnande

af förvaltnings-, domstols-, religionsoch

militärväsendet i de landområden

i Afrika, som äro stälda under civiliserade

nationers suveränitet eller

protektorat;

2:o ett gradvis upprättande i landets

inre, genom försorg af de magter,

under hvilka landsområdena lyda,

af starkt besatta stationer, på så

sätt att dessas beskyddande eller

repressiva inflytande må göra sig

verksamt gällande inom de områden,

som förhärjas genom menniskojagterna;
3:o

anläggandet af vägar, särskildt

af jernvägar, som förbinda de framskjutna

stationerna med kusten, och

lemna ett beqvämt tillträde till de

inre vattnen och till öfre delarne af

de floder och elfvar, hvilkas lopp afbrytas

af strömsättningar och vattenfall,

i ändamål att genom ekonomiska

och snabbare transportmedel ersätta

det nu brukliga användandet af menniskor

såsom bärare;

4:o användandet af ångfartyg å

de inre segelbara vattendragen och

på sjöarne, med befästade poster å

stränderna såsom skydd;

5:o utläggandet af telegraflinier,

som betrygga förbindelsen mellan

posterna och stationerna samt kusten

och medelpunkterna för förvaltningen;
6:o

organisation af expeditioner

och flygande kolonner, som hafva att

underhålla förbindelserna mellan stationerna

inbördes och mellan dem

och kusten, understödja dessas verksamhet

för slafhandelns undertryckande

och betrygga säkerheten å

stråkvägarne;

7:o inskränkningar på hela det

område, som hemsökes af slafhandeln,

i införseln af eldvapen, åtminstone

af perfektionerade vapen, äfvensom

af ammunition.

Artikel II.

Oberoende af sin hufvuduppgift,

som är att hindra slaffångsten och

spärra de vägar, som följas vid slafhandel,

skola stationerna, äfvensom

de expeditioner magterna anordna

på de dem tillhöriga farvatten, samt

de poster, hvilka tjena som utgångspunkter

för dessa expeditioner, hafva

till biuppgift:

l:o att tjena såsom stödjepunkter

och, om behof deraf uppstår, såsom

tillflyktsorter såväl för den infödda

befolkningen, som är stäld under den

stats suveränitet eller protektorat,

hvarunder stationen lyder, som för

Bih. till Riksd. Prof. 1891. 1 Sami. 1 Afd, 27 Raft.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:Is Nåd.

den sjelfständiga befolkningen eller,

i händelse af hotande fara, för kortare

tid för hvilket som helst annat folk;

att sätta befolkningen af det först

nämnda slaget i tillfälle att sjelf bidraga

till sitt försvar; att genom

skiljedom minska de inbördes krigen

mellan stammarne; att undervisa dessa

i åkerbruk och handtverk i ändamål

att öka deras välstånd, att föra dem

fram till civilisation och att utrota

barbariska bruk sådana som menniskoätande

och menniskooffer;

2:o att understödja och skydda

handelsföretag, öfvervaka deras lagenlighet,

särskildt genom att hålla

hand öfver de med infödingarne ingångna

tjenstekontrakt samt bereda

allt för grundläggandet af fasta medelpunkter

för kulturen och inrättningar

för handeln;

3:o att, utan afseende å trosbekännelsen,

skydda redan upprättade

eller framtida missionsanstalter;

4:o att draga försorg om helsovården

samt lemna gästfrihet och

hjelp åt upptäcktsresande och alla

dem, som i Afrika taga del i slafhandelns

undertryckande.

Artikel III.

På samma gång de magter, hvilka

i Afrika utöfva suveränitets eller protektorats

rättigheter, bekräfta och förtydliga

sina föregående förklaringar,

förbinda de sig att gradvis, och i

den mån omständigheterna det medgifva,

söka vare sig genom de ofvan

angifna medlen eller på andra sätt,

Proposition N:o 46.

som kunna synas dem lämpliga, undertrycka

slafhandeln, hvar och en

inom sitt område och under egen

ledning. När helst de anse det möjligt,

skola de med sitt inflytande

understödja de magter, hvilka i uteslutande

menniskovänligt syfte egna

sig åt en dylik uppgift i Afrika.

Artikel IV.

De magter, hvilka i Afrika utöfva

suveränitets eller protektorats rättigheter,

kunna dock till kompanier,

försedda med privilegier, vare sig i

sin helhet eller delvis öfverlåta de

förbindelser, som de i kraft af artikel

III öfvertaga. De förblifva icke dess

mindre sjelfve ansvarige för uppfyllandet

af de förbindelser, som de

genom denna hufvudakt sig åtagit

och garanterat.

Magterna förbinda sig att mottaga,

understödja och beskydda de

nationella föreningar och enskilda

personer, som inom deras besittningar

vilja bistå vid slafhandelns undertryckande,

med förbehåll likväl

att de dertill fått tillstånd, hvilket

tillstånd kan när som helst återkallas,

och att magterna fortfarande

må dervid behålla ledningen och kontrollen,

samt med uteslutande af

hvarje utöfning af suveränitetsrättigheter.

Artikel V.

De kontraherande magterna förbinda

sig, der ej derför redan blifvit

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Majds Nåd.

sörjdt genom lagar, som öfverensstämma

med andan i denna artikel,

att inom loppet af högst ett år från

denna hufvudakts undertecknande,

utfärda eller för vederbörande lagstiftande

församling föreslå en lag,

hvarigenom, å ena sidan, de i deras

strafflagar befintliga bestämmelser

rörande grof misshandel af menniskor

göras tillämpliga å ledare och medhjelpare

vid menniskojagt, å dem,

som stympa fullvuxne och barn af

mankön, samt å alla dem, som taga

del i tillfångatagande med våld af

slafvar, och å andra sidan, bestämmelserna

om brott mot annans frihet

göras tillämpliga å dem, som forsla,

befordra samt handla med slafvar.

Med-anstiftare och delaktige i

ofvan omförmälda slag af slaffångst

och slafhandel skola drabbas af straff,

stående i förhållande till de straff,

som träffa sjelfva anstiftarne.

De brottslige, som undandragit

sig rättvisan i det land, hvarest

brottet eller förbrytelsen blifvit begången,

skola vare sig mot företeende

af undersökningsprotokollen från de

myndigheter, som konstaterat förbrytelserna,

eller på grund af hvarje

annat bevis om brottslighet, inmanas

i häkte af den magt, på hvars område

de anträffas och utan vidare formaliteter

hållas till de domstolars förfogande,

hvilka det tillkommer att

dem döma.

Magterna skola inom kortast möjliga

tid meddela hvarandra de lagar

och förordningar, som gälla eller ut
-

Proposition N:o 46.

färdas för att gifva verkställighet åt

denna artikel.

Artikel VI.

De slafvar, som befrias vid anhållandet

eller skingrandet af en

slaftransport i det inre af fastlandet,

skola, derest omständigheterna tillåta

det, återsändas till sitt hemland; i

motsatt fall skola ortmyndigheterna

såvidt möjligt underlätta deras bemödanden

att lifnära sig och att nedsätta

sig i landet, om de så önska.

Artikel VII.

En hvar förrymd slaf, som å fastlandet

söker skydd hos någon af de

undertecknande magterna, skall erhålla

sådant, och skall mottagas i de

läger och på de stationer, som upprättats

officiel! af magterna äfvensom

ombord å de staten tillhöriga fartyg,

som befara sjöarne och floderna. Enskildes

stationer och fartyg ega icke

utöfva asylrätt, för så vidt de icke

på förhand dertill erhållit statens

samtycke.

Artikel VIII.

Då erfarenheten hos alla de nationer,

som hafva förbindelser med

Afrika, ådagalagt hvilken skadlig och

stor betydelse eldvapnen hafva i afseende

å slafhandeln äfvensom vid

krigen de infödda stammarne emellan,

och då samma erfarenhet uppenbart

visat omöjligheten af att bevara den

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd.

infödda befolkningen, hvars existens

magterna särskild! velat trygga så

länge icke åtgärder till inskränkande

af handeln med eldvapen och ammunition

blifvit vidtagna, så besluta

magterna, för så vidt deras gränser

under nuvarande förhållanden tillåta

det, och med undantag för de fall

och på de vilkor, som i nästa artikel

innehållas, att införseln af eldvapen,

särskild t refflade och perfektionerade

gevär, äfvensom af krut, kulor och

kartuscher skall vara förbjuden till

de områden, som ligga mellan 20°

nordlig bredd och 22° sydlig bredd,

och som gränsa i vester till Atlantiska

hafvet och i öster till Indiska

oceanen med dertill hörande vatten,

deri inbegripna de öar, som ligga

vid kusten på närmare afstånd än

hundra sjömil från stranden.

Artikel IX.

Då anledning finnes att medgifva

införsel af eldvapen och ammunition

till besittningar, tillhörande de af

undertecknade magter, hvilka i Afrika

utöfva suveränitets- eller protektoratsrättigheter,

skall, med mindre

att en likartad eller strängare ordning

redan der tillämpas, denna införsel

inom det i artikel VIII betecknade

område ordnas på följande vis.

Alla eldvapen, som införas, skola

på importörernas bekostnad, risk och

ansvar läggas på ett under statsförvaltningens

uppsigt stäldt offentligt

nederlag. Eldvapen och ammunition,

som införts, må icke uttagas ur ne
-

Proposition N:o 46.

derlagen utan styrelsens föregående

medgifvande. Detta medgifvande

skall, utom för hvad angår nedan

angifna fall, förvägras för uttagande

af alla slags precisionsvapen, såsom

refflade gevär, magasinsgevär, bakladdningsgevär,

vare sig i hela eller

i lösa delar, dertill hörande kartuscher,

knallhattar eller annan ammunition.

I sjöhamnarne kunna vederbörande

regeringar på vilkor, som innebära

nödiga garantier, medgifva enskilda

nederlag, dock endast för vanligt

krut och flintlåsgevär samt med uteslutande

af perfektionerade vapen

och dertill hörande ammunition.

Oberoende af de åtgärder, som

regeringarne omedelbart vidtaga för

beväpnandet af krigsmagten och organisationen

af försvaret, kunna undantag

i särskilda fall medgifvas för

personer, som erbjuda tillräcklig säkerhet

för att till dem utlemnade

vapen och ammunition icke komma

att skänkas, afstås eller försäljas till

tredje man, äfvensom för resande,

som förete en af deras regering afgifven

förklaring af innehåll att gevären

med dertill hörande ammunition

uteslutande äro afsedda för deras

personliga försvar.

Alla vapen skola uti de i föregående

stycke förutsedda fall inregistreras

och märkas af den myndighet,

som har kontrollen sig uppdragen,

och hvilken det tillkommer,

att åt de personer, hvarom här är

fråga, utlemna tillståndsbevis att bära

vapen, innehållande uppgift å inne
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nådigt

hafvarens namn och den stämpel,

hvarmed vapnet är märkt. Sådana

tillståndsbevis, hvilka i händelse af

ådagalagdt missbruk kunna återkallas,

skola icke utlemnas för längre tid

än fem år, men kunna förnyas.

Den här ofvan gifna regeln om

intagandet på nederlag gäller äfven

för krut.

Endast orefflade flintlåsgevär och

vanligt s. k. slafhandelskrut må uttagas

ur nederlagen för att försäljas.

Så ofta sådana för handel afsedda

vapen och sådan ammunition uttagas,

skola ortmyndigheterna bestämma de

trakter, hvarest vapnen och ammunitionen

få försäljas. Af slafhandeln

hemsökta områden skola alltid vara

härifrån uteslutna. De personer, som

medgifvas att från nederlagen uttaga

vapen eller krut, skola förbinda sig

att hvar sjette månad till styrelsen

aflemna detaljerade förteckningar öfver

de platser, dit de försålda vapnen

och krutet blifvit sända, äfvensom

öfver de qvantiteter deraf, som finnas

qvar i magasinen.

Artikel X.

Regeringarna skola taga alla försigtighetsmått,

som de kunna finna

nödvändiga för att tillförsäkra föreskrifterna

om införsel, försäljning och

transport af eldvapen och ammunition

ett så fullständigt utförande som

möjligt äfvensom för att förhindra

såväl införsel och utförsel öfver deras

fastlandsgränser som ock transport

Proposition N:o 46. 13

till de trakter, der slafhandeln råder,

af eldvapen och ammunition.

Transiteringstillstånd inom gränserna

för det genom artikel VIII bestämda

område må icke förvägras,

när vapnen och ammunitionen måste

föras genom ett område som tillhör

en magt, hvilken undertecknat eller

tillträdt denna öfverenskommelse och

som besitter kusten till i det inre

belägna områden, som äro stälda

under en annan undertecknande eller

tillträdande magts suveränitet eller

protektorat, för såvidt icke denna

sistnämnda magt sjelf har direkt förbindelse

med hafvet öfver sitt eget

område. Om denna förbindelse är

alldeles afbruten, kan transiteringstillståndet

ej heller förvägras. Hvarje

sådan begäran om transitering skall

vara åtföljd af en förklaring, afgifven

af den magts regering, som har besittningar

i det inre, och intygande,

att ifrågavarande vapen och ammunition

äro afsedda icke till försäljning

men till bruk af denna magts

myndigheter eller för den till missionärs-

eller handelsstationers skydd

nödvändiga militärstyrkan eller ock

för vissa i förklaringen narangifna

personer. Kustmagten förbehåller sig

likväl rätten att i undantagsfall och

tillsvidare förbjuda transitoförsändelsen

genom sitt område af precisionsvapen

och ammunition, derest i följd

af oroligheter i landets inre eller

andra allvarsamma faror anledning

finnes att befara, att försändelsen af

vapen och ammunition kan hota dess

egen säkerhet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 46.

Artikel XI.

Magterna skola meddela hvarandra

upplysningar rörande handeln med

vapen och ammunition, utfärdade tillståndsbevis,

äfvensom de åtgärder,

som inom deras områden vidtagits

till slafhandelns undertryckande.

Artikel XII.

Magterna förbinda sig antaga eller

att för sina lagstiftande församlingar

föreslå de åtgärder, som kunna blifva

nödvändiga, för att de personer,

hvilka öfverträda de i artiklarne VIII

och IX gifna förbud, äfvensom deras

medbrottslingar öfverallt måtte blifva

bestraffade, förutom med beslag och

konfiskation af förbjudna vapen och

ammunition, vare sig med böter eller

med fängelse eller med begge dessa

straff i förening, allt i förhållande

till förbrytelsens betydelse och hvarje

särskild! falls allvarsamhet.

Artikel XIII.

De af undertecknande magterna,

hvilka i Afrika hafva besittningar,

gränsande till det i artikel VIII angifna

område, förbinda sig att vidtaga

nödiga åtgärder för att förhindra

införseln öfver deras gränser i det inre

af landet till detta område af eldvapen

och ammunition, eller åtminstone

af perfektionerade vapen och kartuscher.

Artikel XIV.

Den i artiklarne VIII till XIII,

båda inbegripna, föreskrifna ordningen

skall gälla under tolf år. För

den händelse att ingen af de fördragslutande

parterna tolf månader före

utgången af denna tid tillkännagifvit

sin afsigt att låta densamma upphöra

att gälla och ej heller begärt

dess revision, skall den förblifva

bindande i ytterligare två år och på

samma vis allt framgent under en

tid af två år, hvarje gång.

KAPITEL II.

Angående karavanvägarne och slaftransp

orterna öfver land.

Artikel XV.

Oberoende af sin undertryckande

och skyddande verksamhet i sjelfva

stamhållen för slafhandeln, skola de

stationer, expeditioner och poster,

hvilkas upprättande förutsättes i artikel

II, äfvensom alla de andra stationer,

hvilka i enlighet med bestämmelserna

i artikel IV upprättats eller

erkänts af enhvar regering inom sina

besittningar, hafva till uppgift att,

såvidt omständigheterna det tillåta

och i mån af utvecklingen af sin administrativa

organisation, öfvervaka

de vägar slafhandlandena taga öfver

deras områden samt anhålla framtågande

slaftransporter eller förfölja

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. Maj-.ts Nåd.

dem så långt deras inflytande lagligen

sträcker sig.

Artikel XVI.

I de trakter af kusten, som äro

kända för att vanligen tjena såsom

öfverfarts- eller slutpunkter för slaftransporter,

kommande från det inre,

äfvensom vid skärningspunkterna för

de hufvudvägar, som följas af karavaner,

hvilka genomtåga området

gränsande till kusten, som redan är

underlagd någon af de suveränitetseller

protektorats-rättigheter utöfvande

magterna, skola på de vilkor

och med de inskränkningar, som omnämnas

i artikel III, poster upprättas

af de myndigheter, af hvilka områdena

äro beroende, i ändamål att anhålla

slaftransporterna och befria slafvarne.

Artikel XVII.

Ortmyndigheterna skola anordna

en sträng uppsigt i hamnarne och

de till kusten gränsande trakterna, i

ändamål att hindra såväl tillsaluhållande

och inskeppande af slafvar,

som tillförts från landets inre, som ock

bildande och aftågande till det inre

af band af menniskojägare och slafhandlande.

De karavaner, som anlända till

kusten eller dess grannskap, äfvensom

de, hvilka i det inre anlända till

en ort, som är besatt af territorial
-

Proposition N:o 46.

inagtens myndigheter, skola alltifrån

ankomsten vara underkastade en noggrann

uppsigt i afseende å sammansättningen

af folket. Hvar och en,

som befinnes hafva blifvit fångad,

bortförd med våld eller stympad,

vare sig i hemlandet eller under resan,

skall försättas på fri fot.

Artikel XVIII.

I hvar och en af de fördragslutande

magternas besittningar skola

myndigheterna hafva förpligtelse att

beskydda frigifna slafvar, att om möjligt

hemsända dem, att förskaffa dem

medel till sitt uppehälle och särskild!

att draga försorg om öfvergifna barns

uppfostran och utkomst.

Artikel XIX.

De straffbestämmelser, som i art.

V förutsättas, skola göras tillämpliga

å alla de handlingar af brottslig beskaffenhet,

som blifvit begångna i

och för transport af eller handel

med slafvar till lands, oafsedt när

handlingen konstaterats.

Enhvar, som ådragit sig straff för

en förbrytelse, omtalad i förevarande

hufvudakt, skall vara underkastad

skyldigheten att ställa säkerhet, innan

han må tillåtas företaga en han- *

delsoperation i de länder, der slafhandel

idkas.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 46.

KAPITEL III.

Angående undertryckandet af slafhandeln

till sjös.

§ 1. Allmänna bestämmelser.

Artikel XX.

De undertecknande magterna erkänna

lämpligheten af att i kraft af

en gemensam öfverenskommelse vidtaga

åtgärder, syftande till ett verksammare

undertryckande af slafhandeln

i det hafsområde, der densamma

ännu idkas.

Artikel XXL

Detta område sträcker sig emellan,

å ena sidan, stränderna af Indiska

oceanen (Persiska vikens och Röda

hafvets häruti inbegripna) från Beluchistan

till Tangalanes (Quilimanes)

udde och, å andra sidan, en genom

öfverenskommelse bestämd linie, som

till en början följer Tangalanes meridian

ända till den punkt, der den

möter 26° sydlig bredd; följer sedan

denna breddgrad, svänger derefter

omkring ön Madagascar på dess östliga

sida på ett afstånd af 20 mil

från ost- och nordkusten ända till

dess den skär kap Ambres meridian.

'' Från denna punkt begränsas området

af en linie, som är dragen i sned

rigtning mot Beluschistans kust, och

som på ett afstånd af 20 mil utåt

öppna hafvet går förbi kap Raz-el-Had.

Artikel XXII.

De magter, hvilka undertecknat

förevarande hufvudakt, och emellan

hvilka särskilda överenskommelser

till slaf handelns undertryckande gälla,

hafva öfverenskominit att till ofvanomförmälda

område inskränka de bestämmelser

rörande ömsesidig rätt

till visitation, undersökning och uppbringande

af fartyg på hafvet, som

innehållas i berörda överenskommelser.

Artikel XXIII.

Ofvannämnda magter äro likaledes

ense att begränsa förberörda

rätt till att gälla fartyg, hvilkas drägtighet?

understiger 500 tons.

Denna bestämmelse skall revideras,

så snart erfarenheten ådagalagt

nödvändigheten deraf.

Artikel XXIV.

Alla öfriga bestämmelser i de

mellan sagda magter afslutade öfver
O

o

enskommelser angående slafhandelns

undertryckande, förblifva i kraft i

den mån de icke genom förevarande

hufvudakt blifvit förändrade.

Artikel XXV.

De undertecknande magterna förbinda

sig att vidtaga kraftiga åtgärder

för att förekomma olagligt bruk

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Maj:ts Nådiga

af deras flagga och för att förhindra

transport af slafvar å fartyg berättigade

att föra deras flagga.

Artikel XXVi.

De undertecknande magterna förbinda

sig att vidtaga alla de åtgärder,

som erfordras för att underlätta

ett snabbt utbyte af upplysningar

egnade att leda till upptäckt af de

personer, som befatta sig med slafhandel.

Artikel XXVII.

Minst en internationel byrå skall

upprättas; den skall hafva sitt säte

i Zanzibar. De höga fördragsslutande

parterna förbinda sig att tillställa

densamma alla de i artikeln XLI uppräknade

handlingar äfvensom de upplysningar

af hvad slag som helst,

som kunna vara egnade att bidraga

till slafhandelns undertryckande.

Artikel XXVIII.

Proposition No 46.

Artikel XXIX.

Hvarje slaf, som mot sin vilja

qvarhålles ombord å ett inhemskt

fartyg, har rätt att fordra sin frihet.

Hans frigifning kan afsägas af

hvilken som helst agent för en af de

undertecknande magter, åt hvilka

förevarande hufvudakt förlänar rätten

att hålla uppsigt öfver de personers

ställning, hvilka befinna sig ombord

å dessa fartyg; dock utan att han,

för den händelse han begått en enligt

allmän lag straffbar förbrytelse,

genom frigifningen undandrages behörig

domstol.

§ II. Reglemente angående rätten

att föra flagga och den uppsigt,

kryssarne hafva att utöfva.

1. — Regler för medgifvandet åt

inhemska fartyg att föra flagga, angående

folkrullan och negerpassagerarelistan.

''

Hvarje slaf, som tagit sin tillflykt

ombord å ett örlogsfartyg förande

någon af de undertecknande

magternas flagga, skall genast och

för beständigt frigifvas; dock utan

att han, för den händelse han begått

en enligt allmän lag straffbar förbrytelse,

genom frigifningen undandrages

behörig domstol.

Artikel XXX.

De undertecknande magterna förbinda

sig att utöfva en sträng uppsigt

såväl öfver de inhemska fartyg,

som berättigats att uti det i artikel

XXI angifna området föra deras flagga

som ock öfver de af dessa fartyg utförda

handelsföretag.

Bill. till Rihsd. Prot. 1891. 1 Sami. 1 Afd. 27 Raft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 46.

Artikel XXXI.

Såsom »inhemska» anses de fartyg,

hvilka uppfylla ettdera af följande

begge vilkor:

l:o hafva utseendet att vara byggda

eller tacklade på inhemskt vis;

2:o hafva en besättning, hvaraf

befälhafvaren och flertalet af manskapet

tillhör ett af de till Indiska

oceanen, Röda hafvet eller Persiska

viken gränsande länderna.

Artikel XXXII.

Tillstånd att föra någondera af

ofvannärnnda magters flagga skall för

framtiden medgifvas endast åt de inhemska

fartyg, som på en gång uppfylla

följande trenne vilkor:

l:o redarne eller egarne skola

vara undersåtar eller skyddslingar

(protégé’er) af den magt, hvars flagga

de .begära att föra;

2:o de skola vara skyldiga att

styrka, att de ega fast egendom inom

den myndighets område, till hvilken

ansökningen ställes, eller ock ställa

borgen i penningar såsom säkerhet

för de böter, som möjligtvis kunna

blifva dem ålagda;

3:o nyssnämnde redare eller egare,

äfvensom fartygets befälhafvare skola

förete bevis, att de åtnjuta godt anseende,

och särskildt att de icke

blifvit dömde för någon handling,

stående i samband med slafhandei.

Artikel XXXIII.

Tillståndet skall förnyas hvarje

år. Det kan alltid suspenderas eller

återkallas af myndigheterna för den

magt, hvars flagga fartyget förer.

Artikel XXXIV.

Tillståndsbeviset skall innehålla

de för fastställandet af fartygets identitet

nödiga uppgifter. Befälhafvaren

skall förvara detsamma. Det inhemska

fartygets namn och en uppgift

öfver dess drägtighet skola inhuggas

och målas med latinska bokstäfver å

fartygets bakstam; hemortshamnens

för-bokstaf eller bokstäfver äfvensom

det nummer, hvarunder fartyget blifvit

i denna hamns nummerliggare

infördt, skola tryckas i svart färg å

seglen.

Artikel XXXV.

En folkrulla skall i afgångshamnen

af myndigheten för den magt,

hvars flagga fartyget förer, lemnas

till befälhafvaren. Den skall förnyas

vid hvarje ny utrustning af fartyget

eller senast vid slutet af hvarje år

under iakttagande af följande bestämmelser:
l:o

rullan skall vid afgången

viseras af den myndighet, som utfärdat

densamma;

2:o ingen neger får såsom sjöman

inmönstras å fartyget, utan att

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kongl. Maj:ts Nåd.

han dessförinnan blifvit förhörd af

myndigheten för den magt, hvars

flagga fartyget förer, eller, der sådan

myndighet saknas, af ortmyndigheten,

i ändamål att utröna, om han afslutat

en frivillig öfverenskommelse;

3:o denna myndighet skall tillse,

att antalet sjömän eller skeppsgossar

icke står i missförhållande till

fartygens drägtighet och tackling;

4:o den myndighet, som före

afresan förhört folket, skall uppföra

det å rullan, som skall innehålla ett

kort signalement på hvar och en af

karlarne, i bredd med namnet;

5:o i ändamål att säkrare förekomma

sättandet af karl i annans

ställe kunna sjömännen dessutom förses

med ett igenkänningsmärke.

Artikel XXXVI.

Då en fartygsbefälhafvare önskar

taga negerpassagerare ombord, skall

han derom afgifva förklaring till

myndigheten för den magt, hvars

flagga fartyget förer, eller, der sådan

myndighet saknas, till territorialmyndigheten.

Passagerarne skola förhöras,

och då det blifvit ådagalagdt,

att de frivilligt inskeppa sig, skola

de uppföras på en särskild lista, innehållande

bredvid namnet hvars och

ens signalement med särskild upplysning

om kön och ålder. Negerbarn

kunna icke medtagas såsom

passagerare, försåvidt de icke åtföljas

af sina föräldrar eller af personer,

hvilkas hederlighet är allmänt

känd. Vid afresan skall passagerare
-

Proposition N:o 46.

listan efter förutgånget namnupprop

viseras af ofvannämnda myndighet.

Om inga passagerare finnas ombord,

skall detta förhållande uttryckligen

anmärkas å folkrullan.

Artikel XXXVII.

Vid ankomsten till anlopps- eller

destinationshamn skall fartygets befälhafvare

inför myndigheten för den

magt, hvars flagga fartyget förer,

eller, der sådan myndighet saknas,

inför territorialmyndigheten förete

folkrullan, äfvensom om anledning

dertill föreligger, de förut utfärdade

passagerarelistorna. Myndigheten

skall kontrollera de passagerare, som

framkommit till bestämmelseort, eller

som stanna i en anloppshamn, och

skall anteckna deras afgång å listan.

Vid afresan skall samma myndighet

å nyo förse rullan och passagerarelistan

med sin visering och verkställa

namnupprop af passagerarne.

Artikel XXXVIII.

På afrikanska kusten och närliggande

öar får ingen negerpassagerare

inskeppas ombord å ett inhemskt

fartyg annorstädes än å de orter,

der en myndighet tillhörande någon

af de undertecknande magterna har

sitt residens.

På hela det område, som bestämts

i artikel XXI får ingen negerpassagerare

landsättas från ett inhemskt

fartyg utom å sådana ställen,

der en myndighet tillhörande en af

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 46.

de fördragslutande magterna har sitt

residens, och ej heller får sådant ske

utan att denna myndighet är vid

landsättningen närvarande.

Då »vis major» åberopas såsom

anledning till en öfverträdelse af

dessa bestämmelser, skall fallet undersökas

af myndigheterna för den

magt, hvars flagga fartyget förer,

eller, der sådan myndighet saknas,

af territorialmyndigheten i den hamn,

der det åklagade fartyget gör uppehåll.

Artikel XXXIX.

Bestämmelserna i artiklarne XXXV,

XXXVI, XXXVII och XXXVIII äro

icke tillämpliga å fullkomligt odäckade

båtar, som hafva en besättning

af högst tio man, och som uppfylla

ettdera hf följande två vilkor:

l:o egna sig uteslutande åt fiske

i territorialvattnet;

2:o egna sig åt den mindre kustfarten

mellan olika hamnar tillhörande

samma territorialmagt och utan att

aflägsna sig mer än 5 mil från kusten.

Dessa slag af båtar skola, allt

efter omständigheterna, af territorialmyndigheterna

eller af konsulatmyndigheten

mottaga ett särskildt tillståndsbevis,

som kan förnyas hvarje

år, och som är återkalleligt uti de

i artikel XL förutsedda fallen, och

för hvilka det bestämda formulär,

sådant detsamma finnes denna hufvudakt

vidfogadt, skall meddelas den

internationella upplysningsbyrån.

Artikel XL.

Hvarje handling innebärande

handel med slafvar eller försök till

slafhandel, hvartill befälhafvare!],

redaren eller egaren af ett fartyg,

som berättigats föra någondera af de

undertecknande magternasflagga, eller

som erhållit det i artikel XXXIX omtalade

tillståndsbevis, blifvit lagligen

förvunnen, skall medföra ett omedelbart

återkallande af sådan rättighet

eller af tillståndsbeviset. Alla öfverträdelser

af föreskrifterna i paragraf

2 af kapitel III skola dessutom beläggas

med de straff, som föreskrifvas

i hvar och en af de kontraherande

inagternas lagar och särskilda

förordningar.

Art. XLI.

De undertecknande magterna förbinda

sig att till den internationella

upplysningbyrån öfverlemna formulär

för nedanstående handlingar:

l:o handling, hvarigenom rätten

att föra flaggan förlänas;

2:o folkrullan;

3:o negerpassagerarelistan.

Dessa handlingar, hvilkas innehåll

kan vexla allt efter de för hvarje

särskildt land gällande föreskrifter,

skola ovilkorligen innefatta följande

i något europeiskt språk affattade

upplysningar:

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 46.

21

I. Hvad beträffar medgifvandet

att föra flaggan:

a) fartygets namn, drägtighet,

tackling och hufvudsakliga dimen
O

<D

sioner;

b) inskrifningsnumret och hemortshamnens

signalbokstaf;

c) tiden för tillståndsbevisets erhållande

och den persons embetsställning,

som detsamma utfärdat;

II. Hvad beträffar folkrullan:

a) fartygets, befälhafvarens, redarens

eller egarnes namn;

b) fartygets drägtighet;

c) fartygets inskrifningsnummer

och hemortshamn, dess destination

äfvensom de i artikel XXV angifna

upplysningar.

III. Hvad beträffar negerpassager

ar elist an:

Namnet å fartyget, som förer

negerpassagerarne, och de i artikel

XXXVI angifna upplysningar, som

äro afsedda att fullständigt identifiera

passagerarnc.

De undertecknande magterna skola

taga nödiga mått och steg i ändamål

att territorialmyndigheterna eller

deras konsuler till nyssnämnda byrå

öfversända bestyrkta afskrifter af alla

tillståndsbevis att föra deras flagga,

så snart sådant medgifvits, äfvensom

meddela uppgift, i händelse sådana

tillstånd blifvit återkallade.

Denna artikels bestämmelser gälla

endast de för inhemska fartyg afsedda

handlingar.

2. — Om anhållandet af misstänkta

fartyg.

Artikel XLII.

Då officerare, som föra befälet å

örlogsfartyg, tillhörande någon af de

undertecknande magterna, hafva anledning

antaga, att ett fartyg, hvars

drägtighet understiger 500 tons och

som påträffas å det ofvan angifna

området, användes till slafhandel eller

gjort sig skyldigt till olagligt bruk

af flaggan, kunna de företaga en undersökning

af skeppshandlingarna.

Denna artikel innefattar ingen förändring

i gällande ordning angående

jurisdiktion i territorialvattnen.

Artikel XLIII.

För sådant ändamål kan en slup,

förd af en sjöofficer i uniform, sändas

ut till det misstänkta fartyget,

sedan detsamma förut blifvit anropadt

för att underrättas om afsigten.

Den ombord å det anhålla fartyget

sände officeren skall gå till väga

med all möjlig hänsyn och skonsamhet.

Artikel XLIV.

Undersökningen af skeppshandlingarna

skall bestå i granskningen

af följande dokument, nemligen:

Do hvad beträffar inhemska fartyg,

de i artikel XIJ omnämnda handlingar;
2:o

hvad beträffar öfriga fartyg,

de handlingar, som föreskrifvas uti

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kongl. Maj:ts Nåd.

de i kraft bibehållna traktater och

överenskommelser.

Undersökningen af skeppshandlingarna

berättigar icke till namnupprop

af besättning och passagerare

annat än i de fall och på de vilkor,

som omhandlas i nästföljande paragraf.

Artikel XLV.

Undersökning af fartygets last

eller »visitation» kan endast ega rum

gentemot fartyg, som segla under

någondera af de magters flagga, som

afslutat eller kunna komma att utsluta

de särskilda överenskommelser,

som afses i artikel XXII och i enlighet

med bestämmelserna i dessa överenskommelser.

Artikel XLVI.

Officeren skall, innan han lemnar

det anhållna fartyget, uppsätta ett

protokoll i den form och på det

språk, som brukas i det land, han

tillhör.

Detta protokoll skall dateras och

undertecknas af officeren samt konstatera

de faktiska förhållandena.

Det anhållna fartygets befälhafvare

äfvensom vittnena hafva rätt

att till protokollet få antecknade de

förklaringar, de anse lämpliga.

Artikel XLVII.

Befälhafvaren å ett örlogsfartyg,

som anhållit ett fartyg under främ
-

Proposition A7:o 46.

mande flagga, skall i hvarje fall till

sin regering afgifva eu rapport med

redogörelse för orsakerna till hans

handlingssätt.

Artikel XL VIII.

Ett sammandrag af denna rapport

äfvensom en afskrift af det protokoll,

som uppsatts af den ombord å

det anhållna fartyget sände officeren,

skall snarast möjligt sändas till den

internationella upplysningsbyrån, som

skall meddela den till närmaste konsulat-

eller territorialmyndighet för

den magt, hvars flagga det på resan

anhållna fartyget förf. Dubletter af

dessa handlingar skola bevaras i byråns

arkiv.

Artikel XLIX.

Om vid iakttagande af de i de

föregående artiklarne omnämnda kontrollåtgärderna

kryssaren öfvertygat

sig derom, att en handling innebärande

slafhandel begåtts ombord

å det anhållna fartyget under resan,

eller om ovedersägliga bevis föreligga

mot befälhafvaren eller redaren

för en anklagelse för olagligt

bruk af flagga, eller för svek eller

delaktighet i slafhandel, skall han

föra det anhållna fartyget till närmaste

inom området belägna hamn,

der en behörig myndighet finnes för

den magt, hvars flagga fartyget fört.

Hvarje undertecknande magt förbinder

sig att inom området utse de

territorial- eller konsulatmyndigheter

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kongl. Maj:ts Nåd.

eller särskilt utsedde delegerade,

som i ofvan angifna händelser hafva

befogenhet, äfvensom att derom underrätta

den internationella upplysningsbyrån.

Det misstänkta fartyget kan likaledes

öfverlemnas till en kryssare tillhörande

dess egen nation, om kryssaren

samtycker dertill.

3. — Om undersökning och dom öfver

uppbringade fartyg.

Artikel L.

Den i föregående artikel åsyftade

myndigheten, till hvilken det anhållna

fartyget öfverlemnats, skall i enlighet

med de för hans nation gällande

lagar och reglementen och i närvaro

af en officer från den utländska kryssaren

verkställa en fullständig utredning

af förhållandena.

Artikel LI.

Om det vid denna undersökning

framgår, att det anhållna fartyget

gjort sig skyldigt tilf olagligt bruk

af flaggan, skall det hållas till uppbringarens

förfogande.

Artikel LII.

Om undersökningen ådagalägger,

att en handling, kännetecknad såsom

slafhandel genom närvaron ombord

af slafvar, afsedda att försäljas, eller

att andra handlingar, innebärandesl afhända

och som förutsetts i de sär
-

Proposition N:o 46.

skilda öfverenskommelserna, blifvit

begångna, skall fartyget och lasten

förblifva under seqvester samt under

bevakning af den myndighet, som

verkstält undersökningen.

Befälhafvaren och besättningen

skola ställas inför de i artiklarne

LIV och LVI angifna domstolarne.

Slafvarne skola, sedan dom fälts, försättas

i frihet.

Uti de i denna artikel förutsedda

fall skall med de frigifna slafvarne

förfaras i enlighet med de särskilda

överenskommelser, som afslutats eller

komma att afslutas mellan de undertecknande

magterna. I saknad af

dylika överenskommelser skola bemälda

slafvar öfverlemnas till ortmyndigheten

för att om möjligt sändas

till sitt hemland; i motsatt fall

skall denna myndighet, såvidt på

densamma beror, underlätta deras bemödanden

att lifnära sig och, om de

så önska, att nedsätta sig i landet.

Artikel LID.

Om vid undersökningen bevisas,

att fartyget olagligen anhållits, har

det rätt till en ersättning beräknad

i förhållande till den skada fartyget

lidit genom ändringen i dess kurs.

Ersättningens belopp bestämmes

af den myndighet, som ledt undersökningen.

Artikel LIV.

För den händelse att officeren från

det uppbringande fartyget icke skulle

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kongl. Majds Nåd.

gilla det slut, hvartill den i hans

närvaro företagna undersökningen

ledt, skall målet öfverlemnas till den

nations domstol, hvars flagga fartyget

fört.

Från denna regel skall undantag

ega rum endast i det fall att tvisten

gäller beloppet af den i artikel LIII

föreskrifna ersättningssumman, hvilken

i sådant fall skall, på sätt nästföljande

artikel föreskrifver, bestämmas

genom skiljedom.

Artikel LV.

Officeren, som verkstält uppbringandet,

och den myndighet, som ledt

undersökningen, skola, hvar och en

inom fyrtioåtta timmar, utse en skiljedomare,

och de begge skiljedomarena

skola å sin sida inom tjugufyra timmar

utse en öfverskiljedomare. Skiljedomarena

skola, såvidt möjligt, utses

bland de undertecknande magternas

diplomatiske, konsuläre eller judicielle

tjensteman. Infödingar, anstälde i de

kontraherande magternas sold, äro

formligen uteslutne. Afgörandet bestämmes

genom röstöfvervigt och skall

såsom slutligt erkännas.

Om skiljedomstolen icke bildats

inom de bestämda tiderna, skall med

afseende å ersättningen likasom ock

med afseende å skadestånd förfaras

enligt bestämmelserna i artikel LVIII

paragraf 2.

Artikel LVI.

Målen skola, så fort ske kan, hänskjutas

till den nations domstol, hvars

Proposition N:o 46.

flagga fartyget fört. Dock kunna

konsuler eller hvilken som helst annan

för ändamålet särskild utsedd

myndighet, tillhörande samma nation

som de åtalade, af deras regeringar

bemyndigas att i domstolarnes stad

och ställe fälla dom.

Artikel LVU.

Rättegångsförfarande! och afdömandet

af förbrytelser mot bestämmelserna

i kapitlet III skola vara så

summariska, som gällande lagar och

reglementen i de under de undertecknande

magterna lydande länder

det tillåta.

Artikel LVIII.

Hvarje af landets domstol eller

af de i artikel LVI angifna myndigheter

fäld dom, hvarigenom förklaras,

att ett anhållet fartyg icke användts

till slafhandel, skall genast bringas

till verkställighet och full frihet lemnas

fartyget att fortsätta sin resa.

I denna händelse skall befälhafvaren

eller redaren för det fartyg,

som utan giltig anledning till misstanke

uppbringats eller oroats, hafva

rätt att fordra en skadeersättning,

som till storleken bestämmes genom

öfverenskommelse emellan de i saken

omedelbart intresserade regeringarna

eller ock genom skiljedom,1 och skall

erläggas inom en tid af sex månader

att räknas från dagen för den

dom, hvarigenom prisen blifvit frikänd.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kongh May.ts Nåd. Proposition N:o 46.

25

Artikel LIX.

I händelse att domen är fällande,

skall det seqvestrerade fartyget förklaras

såsom god pris till uppbringarens

förmån.

Befälhafvaren, besättningen och

alla andra personer, som befunnits

brottsliga, skola straffas allt efter förbrytelsernas

allvarsamhet och i öfverensstämmelse

med artikel V.

KAPITEL IV.

Angående de länder, dit slafva!’ föras,

och hvilkas institutioner medgifva

hållande af slafvar i

hushållen.

Artikel LXII.

Artikel LX. De fördragslutande magterna,

hvilkas institutioner medgifva hålBestämmelserna

i artiklarne L till lande af slafvar i hushållen och hvilLIX

skola icke inskränka vare sig kas i eller utom Afrika belägna bebefogenheten

af eller förfaringssättet sittningar till följd häraf och i trots

vid de särskilda domstolar, som redan af myndigheternas vaksamhet tjena

finnas eller komma att upprättas för såsom bestämmelseorter för afrikanatt

afdöma frågor angående slafhan- ska slafvar, förbinda sig att förhindel.

dra införsel, transitering, utförsel

äfvensom handel med slafvar. Den

Artikel LXI. verksammaste och strängast möjliga

uppsigt skall af dem anordnas å alla

De höga fördragslutande parterna de platser, dit afrikanska slafva bruka

förbinda sig att ömsesidigt meddela införas, der de passera eller hvarhvarandra

de instruktioner, som de ifrån de utföras,

vid utförandet af bestämmelserna i

kapitel III kunna utfärda för befälhafvarne

å deras örlogsfartyg, som

segla å hafven inom det angifna området.

Artikel LXIII.

De slafvar, som vid tillämpning

af föregående artikel blifvit frigifna,

skola, derest omständigheterna tilllåta

det, återsändas till hemlandet.

I hvarje fall skola de af de behöriga

myndigheterna erhålla frigifningsbref

och ega rätt till deras beskydd och

understöd för att finna medel till

sitt lifsuppehälle.

Bill. till Riksd. Prof. 1861. 1 Sami. 1 Afd. 27 Haft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 46.

Artikel LXIV. Atrikel LXVII.

Hvarje förrymd slaf, som uppnår

en af de i artikel LXII omnämnda

magternas gränser, skall anses såsom

fri och ega rätt att af de behöriga

myndigheterna fordra frigifningsbref.

Artikel LXV.

All försäljning och all handel,

hvarför de i artiklarne LXIII och

LXIV omnämnda slafvar varit föremål,

skall oafsedt under Indika omständigheter

sådant skett betraktas

som ogiltig och som hade den icke

egt rum.

Artikel LXVI.

Om anledning förefinnes till antagande,

att inhemskt fartyg, som

seglar under flagga tillhörande något

af de länder, hvilka omnämnas i artikel

LXII, användes till slafhandel,

skall detsamma af ortsmyndigheterna

i de hamnar detsamma besöker, såväl

vid ankomsten som vid afresan

underkastas en sträng undersökning

af besättning och passagerare. Om

afrikanska slafvar finnas ombord, skall

rättsligt förfarande vidtagas mot fartyget

och mot alla dem, till hvilkas

åtalande anledning förefinnes. De

ombord funna slafvarne skola erhålla

frigifningsbref genom de myndigheters

försorg, hvilka verkstält beslaget

å fartyget.

Straffbestämmelser motsvarande

de i artikel V afsedda skola föreskrifvas

gentemot dem, som införa,

forsla eller handla med afrikanska

slafvar, liksom ock gentemot anstiftare

till stympningar af gossar och

fullvuxna män och mot dem, som

handla med stympade barn och vuxne

af mankön, äfvensom mot dem, som

dervid varit delaktige och medbrottslingar.

Artikel LXVIII.

De undertecknande magterna erkänna

det höga värdet af den lag

angående förbud mot negerhandel,

som Hans Majestät Ottomanernes

Kejsare den 4/16 december 1889 (22

Rebi-ul-Akhir 1307) sanktionerat, och

de äro förvissade, att en verksam

uppsigt kommer att af de ottomaniska

myndigheterna anordnas, särskilt

å Arabiens vestkust och å de

vägar, som förbinda denna kust med

Hans Kejserliga Majestäts öfriga besittningar

i Asien.

Artikel LXIX.

Hans Majestät Shahen af Persien

förklarar sig villig att anordna eu

verksam uppsigt på de territorialvatten

och på de kuster af Persiska

viken och Omanviken, som höra till

Hans välde, äfvensom på de vägar

inom landet, som användas till träns
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kongl. Maj:ts Nåd.

port af slafva!1. Embetsmännen och

andra myndigheter skola för sådant

ändamål erhålla nödig befogenhet.

Artikel LXX.

Hans Höghet Sultanen af Zanzibar

förklarar sig villig att lemna Sitt

kraftigaste understöd till undertryckande

af de brott och förbrytelser,

som handlande med afrikanska slafvar

begå till lands och till sjös. De

domstolar, som för sådant ändamål

blifvit i Sultanatet Zanzibar inrättade,

skola noggrant tillämpa de i

artikel V förutsatta straffbestämmelserna.

I ändamål att säkrare betrygga

friheten för de slafvar, hvilka

befrias såväl i kraft af förevarande

hufvudakts bestämmelser som i följd

af de af Hans, Höghet och Dess företrädare

förut i ämnet utfärdade dekret,

skall eu frigifningsbyrå upprättas

i Zanzibar.

Artikel LXXI.

De fördragslutande magternas diplomatiske

och konsuläre agenter

äfvensom sjöofficerare skola inom de

genom bestående överenskommelser

utstakade gränser lemna sitt bistånd

till ortmyndighet*erna i ändamål att

undertrycka slafhandeln, der den

ännu råder; de skola hafva rätt att

närvara vid rättegångar angående

slafhandel, som blifvit af dem väckta,

likväl utan att taga del i öfverläggningen.

Proposition N:o 46.

Artikel LXXII.

För det med artikel XVIII afsedda

ändamål skola frigifningsbyråer eller

deremot svarande institutioner upprättas

af förvaltningen i de länder,

dit afrikanska slafvar föras.

Artikel LXXIII.

Som de undertecknande magterna

förbundit sig att meddela hvarandra

alla de upplysningar, som kunna

tjena till slafhandelns undertryckande,

skola de regeringar, som bestämmelserna

i detta kapitel angå, med de

öfriga regeringarne periodiskt utbyta

statistiska uppgifter angående anhållna

och frigifna slafvar äfvensom

upplysningar angående de lag- och

administrativa bestämmelser, som gifvits

till slafhandelns undertryckande.

KAPITEL V.

Angående de institutioner, som äro

afsedda att betrygga hufvudaktens

bringande i verkställighet.

§ 1. Angående den internationella

maritima byrån.

Artikel LXXIV.

I enlighet med bestämmelser i

artikel XXVII upprättas i Zanzibar

en internationel byrå, i hvilken hvar

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kongl. Maj:ts Nåd.

och en af de undertecknande magterna

eger att låta representera sig

af ett ombud.

Artikel LXXV.

Byrån skall träda i verksamhet,

så snart tre magter utsett sina ombud.

Byrån skall utarbeta ett reglemente

bestämmande sättet för utöfvandet

af dess uppdrag. Detta

reglemente skall omedelbarligen underställas

godkännande af de bland

de undertecknande magterna, hvilka

tillkännagifvit sin afsigt att låta representera

sig i byrån, och dessa

magter skola inom kortast möjliga

tid fatta beslut i saken.

Artikel LXXVI.

Kostnaderna för denna institution

skola i lika delar fördelas mellan de

i föregående artikel omnämnda undertecknande

magter.

Artikel LXXVII.

Byrån i Zanzibar skall hafva till

uppgift att samla alla handlingar och

upplysningar, som kunna vara af beskaffenhet

att underlätta slafhandelns

undertryckande på hafsoinrådet.

För sådant ändamål förbinda sig

de undertecknande magterna att inom

kortast möjliga tid till densamma

öfverlemna:

l:o de i artikel XLI uppräknade

handlingar;

Proposition N:o 46.

2:o sammandraget af de rapporter

och afskrift^ af de protokoll, som

åsyftas i artikel XLVIII;

3:o förteckning på de territoriella

och konsulära myndigheter och på de

särskilda delegerade, som äro behöriga

att taga befattning med de på grund

af artikel XLIX anhållna fartyg;

4:o afskrift af de enligt artikel

LVIII fälda domar och utslag;

5:o alla upplysningar, som kunna

leda till upptäckt af sådana personer,

som inom ofvan omtalade område

egna sig åt slafhandeln.

Artikel LXXVIII.

Byråns arkiv skola alltid vara tillgängliga

för de af de undertecknande

magternas sjöofficerare, hvilka

hafva befogenhet att uppträda inom

det i artikel XXI bestämda områdets

gränser, äfvensom för de territorialeller

domare-myndigheter och konsuler,

hvilka för ändamålet blifvit af

sina regeringar särskildt utsedde.

Byrån skall tillhandahålla de officerare

och främmande agenter, som

äro berättigade att rådfråga dess

arkiv, öfversättningar till något europeiskt

språk af de handlingar, som

äro uppsatta på ett orientaliskt.

Byrån skall verkställa de i artikel

XLVIII angifna meddelanden.

Artikel LXXIX.

Biträdande byråer, som stå i förbindelse

med byrån i Zanzibar, kunna

upprättas i vissa delar af området

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kongl. Maj:ts Nåd.

efter föregående öfverenskommelse

mellan de intresserade magterna.

Dessa byråer skola sammansättas

af ombud för dessa magter och upprättas

i öfverensstämmelse med artiklarne

LXXV, LXXVI och LXXVIII.

De i artikel LXXVII angifna handlingar

och upplysningar skola, för

så vidt de angå under nyssnämnda

byråer hörande områden, omedelbart

tillställas dessa af territorial- och

konsulatmyndigheterna, utan att härigenom

göres någon inskränkning uti

det i samma artikel åsyftade meddelande

till byrån i Zanzibar.

Artikel LXXX.

Byrån i Zanzibar skall före utgången

af de två första månaderna

af hvarje år afgifva en berättelse

öfver sin och de biträdande byråernas

verksamhet under det förflutna året.

§ II. Angående utbytet mellan

Regeringarne af handlingar och

upplysningar om slafhandeln.

Artikel LXXXI.

Magterna skola i vidsträcktaste

mån och inom så kort tid som de

anse möjligt meddela hvarandra:

l:o ordalydelsen af de lagar och administrativa

bestämmelser, som gälla

eller komma att utfärdas till följd af

förevarande hufvudakts tillämpning;

Proposition N:o 46.

2:o statistiska upplysningar angående

slafhandeln, angående anhållna

och frigifna slafvar, samt angående

handeln med vapen, ammunition och

alkohol.

Artikel LXXXII.

Utbytet af dessa handlingar och

upplysningar skall ega rum genom

en särskild byrå, förenad med utrikesdepartementet

i Bryssel.

Artikel LXXXIII.

Byrån i Zanzibar skall hvarje år

till nyssnämnda byrå insända den i

artikel LXXX omnämnda berättelse

angående sin verksamhet under det

förgångna året, äfvensom angående

verksamheten af de biträdande byråer,

hvilka månde komma att upprättas

i enlighet med artikel LXXIX.

Artikel LXXXIV.

Dessa handlingar och upplysningar

skola samlas och periodiskt utgifvas

samt tillställas samtliga undertecknande

magter. Denna publikation

skall hvarje år åtföljas af en förteckning

å innehållet af de i artiklarne

LXXXI och LXXXIII omnämnda

legislativa, administrativa och statistiska

handlingar.

Artikel LXXXV.

Kontors-, korrespondens-, öfversättnings-

och tryckningskostnader,

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Majds Nåd.

som kunna häraf uppkomma, skola

fördelas på alla de undertecknande

magterna och uppbäras af utrikesdepartementet

i Bryssel.

§ III. Angående skydd för frigifna

slafvar.

Artikel LXXXVI.

Som de undertecknande magterna

erkänt skyldigheten att i sina besittningar

skydda frigifna slafvar, förbinda

de sig att, om icke sä redan

skett, uti hamnarne inom det

i artikel XXI bestämda område och

på de ställen inom deras sagda besittningar,

på hvilka afrikanska slafvar

fångas, öfver hvilka de föras och dit

de anlända, upprätta ett tillräckligt

antal byråer eller inrättningar med

uppgift att i enlighet med artiklarne

VI, XVIII, Bil, LXIII och LXVI frigifva

och beskydda slafvarne.

Artikel LXXXVII.

Frigifningsbyråerne eller de myndigheter,

som erhållit sådant uppdrag,

skola utfärda frigifningsbrefven och

föra register öfver dem.

Dessa byråer eller myndigheter

skola, då angifvelse sker att en handling

innebärande slafhandel blifvit

begången eller olagligt qvarhållande

egt rum, liksom äfven på slafvarnes

egen begäran, med all flit söka bereda

Proposition N:o 46.

slafvarne frihet och befordra de brottslige

till straff.

Frigifningsbrefvets öfverlemnande

får icke i något fall fördröjas, om slafven

är anklagad för en enligt allmän

lag straffbar förbrytelse; dock

skall, sedan sagda bref öfverlemnats,

undersökning företagas enligt den

i gällande rättegångsordning föreskrifna

form.

Artikel LXXXVIII.

De undertecknande magterna skola

i sina besittningar befordra grundläggandet

af asyler för qvinno!’ och uppfostringsanstalter

för frigifna barn.

Artikel LXXXIX.

Frigifne slafvar kunna städse vända

sig till byråerne för att skyddas i

åtnjutandet af sin frihet.

En hvar som brukat svek eller

våld för att fråntaga en frigifven

slaf hans frigifningsbref eller beröfva

honom friheten, skall betraktas såsom

slafhandlande.

KAPITEL VI.

Angående inskränkning i liandeln

med spriritnösa drycker.

Artikel XC.

Med skäl bekymrade öfver de

verkningar såväl i moraliskt som

materiel! hänseende, som missbruket

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kongl. Maj:ts Nåd.

af spirituösa drycker medför för den

infödda befolkningen, hafva de undertecknande

magterna öfverenskoinrnit

att tillämpa bestämmelserna i

artiklarne XCI, XCII och XCIII inom

ett område begränsadt af 20° nordlig

och 22° sydlig bredd och sträckande

sig i vester till Atlantiska och

i öster till Indiska oceanen med dertill

hörande vatten, deruti inbegripna

de intill ett afstånd af 100 sjömil

från kusten liggande öar.

Artikel XCI.

I de trakter af detta område, der

det ådagalägges, att destillerade drycker

icke begagnas eller bruket deraf

icke utvecklats, vare sig till följd af

religiösa meningar eller andra anledningar,

skola magterna förhindra sådana

varors införsel. Tillverkning af

destillerade drycker vare ock der förbjuden.

Hvarje magt eger att i sina besittningar

och protektorat bestämma

gränserna för det område, inom hvithet

spirituösa drycker äro förbjudna,

och har skyldighet att inom en tid

af sex månader för de öfriga magterna

tillkännagifva hvar gränslinierna

dragits.

Från ofvanstående förbud kan

undantag göras endast för mindre

qvantiteter, bestämda att förbrukas

af den icke infödda befolkningen

och införda i den ordning och på de

vilkor, som hvarje regering eger bestämma.

Proposition N:o 46.

Artikel XCII.

De magter, som hafva besittningar

eller utöfva protektorat i de

trakter af området, der förbudet icke

gäller, och der spirituösa drycker

nu införas fritt eller träffas af eu införseltull

af mindre än 15 francs per

hektoliter vid 50° Celsius, förbinda sig

att under de tre första åren efter i

kraft trädandet af denna hufvudakt

på sådana drycker lägga en införseltull

af 15 francs per hektoliter

vid 50° Celsius. Efter utgången af

denna period kan umgälden höjas

till 25 francs under en ny tre-årsperiod.

Vid sjette årets slut skall

umgälden underkastas revision, till

grund för hvilken skall läggas en

jemförande redogörelse för de genom

dessa olika tariffer uppnådda resultat,

i ändamål att om möjligt då fastställa

en minimiafgift för hela det

område, der det i artikel XCI stadgade

förbud icke gäller.

Magterna bevara rätten att inom

de områden, der de nu ega en sådan

rätt, bibehålla och höja afgifterna utöfver

det i denna artikel faststälda

minimum.

Artikel XCIII.

De destillerade drycker, som tillverkas

inom det i artikel XCII åsyftade

område och som äro afsedda

för inländsk förbrukning, skola drabbas

af en accisafgift.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kongl. Maj:ts Nåd.

Denna accisafgift, hvars uppbärande

magterna förbinda sig att så

vidt möjligt betrygga, får icke understiga

det i artikel XCII för införseltullarne

bestämda minimum.

Artikel XCIV.

De af de undertecknande magterna,

som i Afrika hafva besittningar

gränsande till det i artikel XC

angifna område, förbinda sig att vidtaga

nödiga åtgärder för att hindra

införseln af spirituösa drycker öfver

deras fastlandsgränser till sagda område.

Artikel XCV.

Magterna skola, under de i kapitel

V angifna vilkor, genom byrån i

Bryssel meddela hvarandra de upplysningar,

som angå handeln med

spirituösa drycker inom deras respektive

områden.

KAPITEL VII.

Slutbestämmelser.

Artikel XCVI.

Förevarande hufvudakt upphäfver

alla mot densamma stridande bestämmelser

i de mellan de undertecknande

magterna förut afslutade överenskommelser.

Proposition N:o 46.

Artikel XCVII.

Utan hinder af hvad som blifvit

stadgadt i artiklarne XIV, XXIII och

XCII, förbehålla sig de undertecknande

magterna rätten att framdeles

och efter gemensam öfverenskommelse

i denna hufvudakt införa sådana förändringar

eller förbättringar, hvilkas

nytta påvisas af erfarenheten.

Artikel XCVIII.

De magter, som icke undertecknat

förevarande hufvudakt, kunna

medgifvas tillträda densamma.

De undertecknande magterna förbehålla

sig att få bestämma de vilkor

de kunna finna nödvändiga för

en dylik anslutning.

Om intet vilkor dervid uppstälts,

så medför anslutningen i och för sig

ett åtagande af alla de förbindelser

och delaktighet i alla de fördelar, hvarom

stadgas i förevarande hufvudakt.

Magterna skola öfverenskomma om

de åtgärder, som böra vidtagas för

att erhålla de staters anslutning,

hvilkas medverkan erfordras för eller

kan främja det fullständiga genomförandet

af denna hufvudakt.

Anslutningen sker genom en särskild

handling. Den tillkännagifves

på diplomatisk väg för Hans Majestät

Belgiernes Konungs Regering och

genom denna för alla de stater, som

undertecknat eller tillträdt denna

akt.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 46.

Artikel XCIX.

Förevarande hufvudakt skall ratificeras

så snart ske kan och i hvarje

fall inom en tidsrymd icke öfverstigande

ett år.

Hvarje magt skall sända sin ratifikation

till Hans Majestät Belgiernes

Konungs Regering, som derom skall

underrätta alla öfriga magter, hvilka

undertecknat förevarande hufvudakt.

Alla magternas ratifikationer skola

förvaras i belgiska statsarkivet.

Så snart alla ratifikationerna inkommit

eller senast ett år efter förevarande

hufvudakts undertecknande,

skall en urkund öfver deras nedläggande

upprättas genom ett protokoll,

som skall undertecknas af represen
-

tanterne för alla de magter, hvilka

ratificerat.

En bestyrkt afskrift af detta protokoll

skall tillställas alla intresserade

magter.

Artikel C.

Förevarande hufvudakt skall i

samtliga de fördragsslutande magternas

besittningar träda i kraft på

den sextionde dagen, räknadt från den

dag, då det i föregående artikel nämnda

protokoll upprättats.

Till yttermera visso hafva de respektive

fullmägtige undertecknat

denna hufvudakt och försett densamma

med sina sigill,

Som skedde i Bryssel den andra

dagen af juli månad aderton hundra

nittio.

(L. S.) Burenstam. (L. S.) Alvensleben. (L. S.) Göhring.

(L. S.) R. Khevenhuller. (L. S.) Lambermont. (L. S.) E. Banning.

(L. S.) Schack de Brockdorff. (L. S.) I. G. de Aguéra.

(L.S.) Edm. van Eetwelde. (L. S.) A. van Maldeghem.

(L.S.) Edwin H. Terrell. (L.S.) H. S. Sanford.

(L. S.) A. Bourée. (L. S.) G. Cogordan. (L. S.) Vivian.

(L.S.) John Kirk. (L.S.) F. de Renzis.

(L.S.) L. Gericke.

(L. S.) Henrique de Macedo Pereira Coutinho.

(L. S.) Martens. (L. S.) Carathéodory.

(L. S.) Göhring.

(L. S.) T. Catalani.

(L.S.) Nazare Aga.

(L. S.) L. Ouroussoff.

(L.S.) John Kirk.

Bill. till Rilcsd. Prat. 1891. 1 Sami. 1 Afd. ‘27 Haft.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tillståndsbevis att segla i liten kustfart på Afrikas ostkust enligt artikel XXXIX,

CO

Fartygets namn med an- gifvande af slag och tackling.

Nationa-

litet

Drägtig-

het

Hemorts-

hamn

Befäl-

hafvarens

namn

Besätt-

ningens

antal

Högsta an- talet passa- gerare

Det vatten

fartyget

skall befara

Allmänna anmärkningar.

•

Förevarande tillståndsbevis skall förnyas den ..

Den persons embetsställning, som utfärdat beviset:

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 46.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 46.

35

( öfversättning.)

Deklaration.

De till konferens i Bryssel församlade

magter, hvilka ratificerat

hufvudakten i Berlin den 26 februari

1885, eller som tillträdt densamma,

hafva,

efter att i hufvudakten af denna

dag hafva gemensamt, uppgjort och

undertecknat ett system af åtgärder,

afsedda att göra ett slut på handeln

med negrer, såväl till lands som sjös,

och att förbättra den infödda befolkningens

moraliska och materiella

vilkor, och

enär ett genomförande'' af de

bestämmelser, som de i sådant afseende

träffat, ålägger dem, hvilka

hafva besittningar eller utöfva protektorat

i det konventionella Kongobäckenet,

skyldigheter, som för att

uppfyllas ovilkorligen kräfva nya tillgångar,

öfverenskommit att afgifva följande

förklaring:

De undertecknande eller biträdande

magter, hvilka hafva besitt
-

ningar eller utöfva protektorat inom

nyssnämnda konventionella Kongobäcken

ega, för så vidt ett medgifvande

är dem för ändamålet erforderligt,

att pålägga varor, som dit

införas, afgifter, som dock icke få

öfverskrida 10 % af värdet i införselhamnen,

med undantag likväl för spirituösa

drycker, hvilka behandlas enligt

bestämmelserna i kapitlet VI i

hufvudakten af denna dag.

Sedan nämnda hufvudakt underskrifvits,

skola underhandlingar inledas

mellan de magter, hvilka ratificerat

hufvudakten i Berlin eller

tillträdt densamma, i ändamål att

bestämma, inom maximumgränsen af

10 °lo af värdet, vilkoren för det tullsystem,

som skall införas i det konventionella

Kongobäckenet.

Det är likväl öfverenskommet:

Do att ingen differentialbehandling

eller transitoafgift får införas;

2:o att vid tillämpningen af det

tullsystem, hvarom öfverenskommelse

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kongl. Maj:ts Nåd.

träffas, skall hvarje magt söka att så

mycket som möjligt förenkla formaliteterna

och underlätta handelsföretagen

;

3:o att den ordning, som kan framgå

ur de sålunda förutsatta underhandlingarna,

skall ega bestånd i femton

år, att räknas från denna deklarations

undertecknande.

Vid utgången af denna tid och

om ingen ny öfverenskommelse träffats,

komma de fördragslutande magterna

att åter befinna sig i den ställning,

som i artikel IV af hufvudakten

i Berlin angifves, med bevarad

Proposition N:o 46.

rätt likväl att intill ett maximum af

10 °j0 beskatta de varor, som införas

i det konventionella Kongobäckenet.

Ratifikationerna af denna deklaration

skola utvexlas på samma gång

som ratifikationerna af hufvudakten.

Till yttermera visso, hafva undertecknade

fullmägtige uppsatt förevarande

deklaration och försett densamma

med sina sigill,

Som skedde i Bryssel den andra

dagen af juli månad aderton hundra

nittio.

(L. S.) Burenstam. (L. S.) Alvensleben. (L. S.) Göhring.

(L. S.) R. Khevenhuller. (L. S.) Lambermont. (L. S.) E. Banning.

(L. S.) Schack de Brockdorff. (L. S.) J. G. de Aguera.

(L. S.) Edm. van Eetwelde. (L. S.) A. van Maldeghem.

(L. S.) Edwin H. Terrell. (L. S.) H. S. Sanford. (L. S.) A. Bourée.

(L. S.) G. Cogordan. (L. S.) Vivian. (L. S.) John Kirk.

(L. S.) F. de Renzis. (L. S.) T. Catalani. (L. S.) L. Gericke.

(L. S.) Nazare Aga. (L. S.) Henrique de Macedo Pereira Coutinho.

(L. S.) L. Ouroussoff. (L. S.) Martens. (L. S.) Carathéodory.

(L. S.) John Kirk. (L. S.) Göhring.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 46.

37

Utdrag af protokollet öfver lagärenden, hållet inför Kongl. Maj:ts

högsta domstol tisdagen den 17 februari 1891.

Andra rummet.

Närvarande:

Justitieråden: Wretman,

SVEDELIUS,

Skarin,

Lilienberg,

Hammarskjöld,

Westman,

Thomasson.

T. f. byråchefen, revisionssekreteraren Afzelius föredrog i underdånighet:
2:

o)

Note ur protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 31 nästlidne januari, hvarmedelst

för det ändamål, 87 § regeringsformen omförmäler, högsta domstolens

utlåtande blifvit infordradt öfver följande inom justitiedepartementet

upprättade förslag till

Lag, angående straff för oloflig införsel af skjutvapen eller

ammunition i vissa delar af Afrika.

Sedan Kongl. Maj:t med åtskilliga främmande magter afslutat en

konvention, i syfte att medelst gemensamma åtgärder sätta en gräns

för handeln med afrikanska slafvar och bereda skydd för den infödda

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 46.

befolkningen i Afrika, så varder, i anledning deraf, förordnadt som

följer:

Hvar som i den del af Afrika, hvilken ligger mellan 20° nordlig

och 22° sydlig bredd, deri innefattade de på närmare afstånd från

kusten än ett hundra sjömil belägna öar, införer skjutvapen eller ammunition,

utan att iakttaga de föreskrifter, hvilka för sådan införsel må

vara i vederbörlig ordning meddelade, straffes med böter från och med

fem till och med femhundra kronor eller med fängelse från och med

en månad till och med två år. Saknas hös den, som blifvit fäld till

böter, tillgång till deras fulla gäldande, skola böterna förvandlas efter

allmänna strafflagen.

Denna lag träder i kraft den dag, Konungen bestämmer.

Högsta domstolen leranade förslaget utan anmärkning.

Ex protoeollo

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 46.

39

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

fredagen den 13 mars 1891,

i n ärvaro af:

Hans excellens herr statsministern friherre Åkerhielm,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: herr friherre von Otter,

herr Wennerberg,

friherre Palmstierna,

friherre voon Essen,

friherre'' Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Justitieråden: Skarin,

Hammarskjöld.

4:o)

Departementschefen statsrådet östergren anmälde, att sedan, på sätt

protokollet för den 31 sistlidne januari utvisade, högsta domstolens utlåtande,

jemlikt 87 § regeringsformen, infordrats öfver ett inom justitiedepartementet

utarbetadt förslag till Lag angående straff för oloflig införsel

af skjutvapen eller ammunition i vissa delar af Afrika, så hade

högsta domstolen den 17 sistlidne februari afgifvit sådant utlåtande;

och hemstälde departementschefen att förslaget, som af högsta domstolen

lemnats utan anmärkning, måtte af Kongl. Maj:t godkännas och

jemlikt, 87 § regeringsformen föreläggas Riksdagen till antagande.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 46.

Statsrådets öfrige ledamöter tillstyrkte bifall till departementschefens

hemställlan.

Hvad departementschefen hemstält täcktes Hans

Maj:t Konungen i nåder bifalla; och skulle proposition

i ämnet till Riksdagen aflåtas i enlighet med bilagan

litt. D vid detta protokoll.

Ex protocollo

C. P. Hagbergh.

Stockholm, Ivar Hseggströms boktryckeri, 1891.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. LU 1891:34 Lagutskottets Utlåtande N:o 34 s. 6 i texten