Sök i Ratio Lex

Rongl. Maj ds Nåd. Proposition No 56

1891-04-02 · 15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1891:56, Rongl. Maj ds Nåd. Proposition No 56

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Rongl. Maj ds Nåd. Proposition No 56.

1

H:o 56.

Kongl. Maf.ts nådiga proposition till Riksdagen i fråga om

reglering af bergslagernas jernvägsaktiebolags obligationsskuld;

gifven Stockholms slott den 2 april 1891.

Med anledning af en utaf styrelsen för bergslagernas jernvägsaktiebolag

å bolagets vägnar i underdånighet gjord framställning, vill Kong!

Maj:t, under åberopande af bifogade statsrådsprotokoll öfver finansärenden

för denna dag, härmed föreslå Riksdagen att bemyndiga riksgäldskontor

att för de till nämnda bolags 5 procent obligationslån hörande

obligationer och räntekuponger, som af staten innehafvas, medgifva:

beträffande obligationslånet: att detsamma må bibehållas utelöpande

till oförändrad ränta, men genom påstämpling å obligationerna förbehåll

göras derom, att amorteringen af samma obligationslån upphör intill dess

det obligationslån för oguldna räntekuponger, om hvilket nedan förmärs,

blifvit till fullo återbetaldt; att derefter amortering af 5 procent obligationslånet

skall ega rum; samt att slutbetalning af lånet skall vara till

fullo verkstält! senast år 1920 med rätt för bolaget att redan efter ingången

af år 1900 uppsäga hela lånet till inbetalning sex månader efter

i allmänna tidningarne skedd uppsägning;

och vidkommande gäldandet af de till 5 procent obligationslånet

hörande förfallna, men icke infriade kuponger: att sådant må ske medelst

ett kupongskuldens nominella värde motsvarande 4 procent obligationslån

af den beskaffenhet, som inhemtas af det härvid under litt. A fogade

formulär till de förbindelser, som för detta lån skulle utfärdas.

Bih. till Riksd. Prof. 1891. 1 Samt. 1 Afd. 3G Höft. (No 56J.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl, Maj:ts Nåd. Proposition No 56.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 56.

3

Litt. A.

Formulär till förbindelse.

Serie. Kr.

Till innehafvare!! af denna skuldförbindelse betalar Bergslagernas

Jernvägs Aktiebolag senast den 15 Januari 1912 på sätt som angifves i

omstående utfästelse Kronor med fyra procent årlig ränta från den

15 Januari 1892 till dess betalning sker.

Räntan erlägges den 1 Januari och 1 Juli.

Bergslagernas Jernvägsaktiebolag förbehåller sig rätt att efter ingången

af år 1900 återbetala hela lånet sex månader efter i allmänna

tidningarne skedd uppsägning.

Göteborg den 1891.

För Bergslagernas Jernvägsaktiebolag

Dess Styrelse:

Denna skuldförbindelse utgör andel af ett den af Bergsla
gernas

Jernvägsaktiebolag för inlösen af utelöpande oinfriade kuponger

tillhörande obligationslånet den 15 Januari 1874 upplagdt lån å Kronor

fördeladt i

Och har Bergslagernas Jernvägsaktiebolag beträffande nu ifrågavarande

lån gjort följande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl, May.ts Nåd. Proposition N:o 56.

Utfästelse.

Bergslagernas Jernvägsaktiebolag förbinder sig härmed:

att, så länge denna skuldförbindelse är utelöpande, icke verkställa

amortering å bolagets obligationslån den 15 Januari 1874, ej heller företaga

någon utdelning till aktieegarne;

att, sedan annuiteten å Jernvägsbolagets statslån och räntan å dess

obligationslån blifvit betalda, använda öfverskottet af bolagets nettobehållning

till gäldande af räntan å denna skuldförbindelse;

att, derest dylikt öfverskott för ett eller flera år ej skulle förslå till

sistberörda räntas fulla gäldande, använda hvarje derefter följande års

öfverskott till att i främsta rummet täcka bristen i föregående års räntebetalningar;
att,

med hvad af nyssnämnda öfverskott kan återstå sedan full ränta

å denna förbindelse blifvit erlagd, verkställa inlösen af de denna dag af

bolaget i utbyte mot förfallna oinfriade kuponger tillhörande berörda

obligationslån utfärdade skuldförbindelser;

att hvarje år, sådan inlösen kan ske, den 1 Juli verkställa densamma

efter inför Notarius Publicus i Göteborg den första helgfria dagen

i föregående Juni månad skedd utlottning, som omedelbart derefter kungöres

i allmänna tidningarne;

att, till säkerhet för denna skuldförbindelses behöriga fullgörande i

taka händer nedsätta i jernvägen näst efter obligationslånet intecknad förbindelse

å Kronor ;

samt att, utan afseende å hvad lag stadgar angående preskriptionstid,

fullgöra sina åtaganden på grund af denna förbindelse;

dock förbehåller Bergslagernas Jern vägsaktiebolag sig att ränta å

denna skuldförbindelse ej må utsökas, der ej visas kan att bolaget brustit

i iakttagandet af här ofvan stadgade bestämmelser om användning af

bolagets nettobehållning.

Göteborg den 1891.

För Bergslagernas Jernvägsaktiebolag

Dess Styrelse:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 56.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

2 april 1891.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern friherre Akerhielm,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Levvenhaupt,

Statsråden: herr friherre von Otter,

herr Wennerberg,

friherre Palmstierna,

friherre von Essen,

friherre Akerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet friherre von Essen anförde

i underdånighet:

I underdånig skrifvelse den 7 nästlidne mars har styrelsen för bergslagernas

jernvägsaktiebolag gjort framställning i syfte af reglering af

bolagets obligationsskuld och dervid till en början beträffande bolagets

nuvarande affärsställning upplyst,

att bolaget för anskaffande af medel, hvilka utöfver aktiekapital och

statslån kunde för utförande af bolagets jernvägsbyggnader erfordras, den

15 januari 1874 upplagt ett obligationslån å............... kr. 36,000,000: —

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 56.

deraf dock utlemnats endast ............................................. kr. 33,079,500: —

att häraf amorterats dels med

byggnadsmedel åren 1875—1881 ... kr. 502,200: —

och dels med trafikmedel......... » 3,649,500: — 4,151,700: -—

så att återstoden af utelöpande obligationer nu utgjorde kr. 28,927,800: —

att med tillgängliga medel inlösts de till obligationslånet

hörande räntekuponger till och med n:o 23,

förfallen den 15 juli 1885, hvaremot ogulden men

förfallen ränta å berörda lån för närvarande upp*

ginge till................................................................................. » 8,342,145: —

hvadan alltså hela skulden till obligationsinnehafvarne

utgjorde..................................t................................................. kr. 37,269,945:

samt att å statslånet, som ursprungligen utgjorde

5,000,000 kronor, och å hvithet annuiteten behörigen

erlagts, återstode oguldne ................................................... » 4,650,580: 37

Bolagets hela skuld belöpte sig alltså till ............ kr. 41,920,525: 37

Vidare har styrelsen till ledning för bedömande af jernvägens ränteförmåga

meddelat följande tablå, utvisande för de senast förflutna 5 åren

huru stor del af den i styrelsens årsberättelser till bolagsstämmor upptagna

nettobehållning stått till förfogande för liqvid åt fordringsegarne,

nemligen:

I styrelsens Berättel- ser uppgifven netto- behållning

Häraf användt till

rörlig materiel, för- råd, utvidgnings- arbeten m. m.

Öfverskott

1886.......................................

1,489,484

31

253,159

25

1,236,325

06

1887.......................................

1,602,650

74

155,491

84

1,447,158

90

1888.......................................

1,828,047

90

126,499

04

1,701,548

86

1889.......................................

2,125,573

31

410,508

76

1,715,064

55

1890.......................................

2,179,123

82

429,983

70

1,749,140

12

Styrelsen anför härefter, hurusom, på sätt af ofvanstående redogörelse

framginge, det, sedan byggnadsmedel ej längre kunnat användas till liqvid

åt obligationsinnehafvarne, icke varit för bolaget möjligt att, med underlåtande

af amortering, gälda, jemte annuiteten å statslånet, full ränta å

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 56. 7

obligationsskulden och än mindre att fullgöra så väl ränteliqvid som

amortering. Om nemligen kapitalamorteringen från och med år 1882

instälts och derefter öfverskottet af inkomster användts ensamt till annuitet

å statslånet och ränteliqvider för obligationslånet, hade påföljden blifvit,

att kapitalskulden för obligationslånet nu varit lika stor som vid slutet

af 1881, eller 32,577,300: — kronor, och att bolaget det oaktadt häftat

för nödlidande kuponger till belopp öfverstigande 5,000,000: — kronor.

Vid sådant förhållande hade styrelsen, särskild! med föranledande af den

låga kurs, hvartill obligationerna tidigare i den allmänna marknaden nedgått,

i afsigt att befordra äfven obligationsinnehafvarnes intresse valt sådant

liqvidationssätt, att efter omständigheterna amortering verkstälts samt

mindre eller större del af räntan guldits. Styrelsen, som noga tillsett,

att bolagets nettobehållning, såvidt den ej tagits i anspråk för den för

trafikens skötsel nödiga ökningen af rörlig materiel in. m. eller för utvidgning

af spårsystemet in. in., efter gäldande af annuiteten å statslånet

oafkortad kommit obligationsinnehafvarne till godo, skulle hafva önskat

att frågan om reglering af skulden till obligationsinnehafvarne ännu någon

tid fått anstå i afvaktan derå, att vare sig med fortsatt begagnande af

förberörda liqvidationssätt eller utan annotering men med betalning af full

ränta och minskning af kupongskulden, i den mån trafiken dertill lemnade

tillgång, vid tilltagande trafik skulle möjliggjorts betalning af bolagets

hela obligations- och ränteskuld genom ett nytt lån, hvarom aftal

då, sedan ytterligare erfarenhet om jernvägens afkastning vunnits, lättare

skulle kunnat träffas,

Emellertid hade innehafvare af obligationer, representerande betydliga

belopp, ansett tiden redan nu vara inne för reglering af obligationsskulden;

och hade, på inbjudning af skandinaviska kreditaktiebolaget och

Stockholms enskilda bank till bildande af ett konsortium för tillvaratagande

af obligationsinnehafvarnes rätt, ett sammanträde af desse hållits

i Stockholm den 14 sistlidne februari, dervid förslag till reglering af

skulden antagits och delegerade utsetts med uppdrag att verka i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med det antagna förslaget. Med föranledande

af obligationsinnehafvarnes berörda sammanslutning hade derefter extra

bolagsstämma med delegarne i jern vägsbolaget hållits den 26 förberörda

februari, dervid styrelsen bemyndigats dels att å bolagets vägnar med

full laga verkan vidtaga alla de åtgärder, som kunde anses vara erforderliga

för åstadkommande af reglering och konsolidering af bolagets skulder

i öfverensstämmelse med de derför vid obligationsinnehafvarnes möte an
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Mai ds Nåd. Proposition N:o 56.

tagna grunder vare sig utan ändring eller med de förändringar och modifikationer

deri, som styrelsen för vinnande af nyssnämnda ändamål

kunde finna lämpligt att å bolagets vägnar medgifva, dels ock — för

det fall att uppgörelse i enlighet med de antagna grunderna icke kunde

komma till stånd — att å bolagets vägnar med full laga verkan vidtaga

alla erforderliga åtgärder för åstadkommande af reglering och kon
o

o o O O

solidering af bolagets skulder efter andra mer eller mindre skiljaktiga

grunder, som af styrelsen kunde finnas lämpliga.

Sedan emellertid obligationsinnehafvare, representerande betydliga belopp,

i en till delegerade ingifven skrift förklarat sig icke kunna biträda

det vid sammanträdet den 14 sistlidne februari uppgjorda förslag till

reglering af bolagets obligationsskuld, samt delegerade i anledning deraf,

och då en likartad uppfattning gjort sig gällande äfven pa andra håll

bland obligationsinnehafvarne, funnit det vara ändamålslöst att vidare afhandla

frågan på grund af de vid merberörda sammanträde uttalade åsigter,

hemställer nu styrelsen, med anslutning till ett af delegerade framstäldt

förslag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till nu församlade Riksdag i nåder

aflåta proposition om uppdrag för riksgäldskontoret att för de till bolagets

obligationslån hörande obligationer och räntekuponger, som af staten innehades,

medgifva:

beträffande obligationslånet: att detsamma finge bibehållas utelöpande

till oförändrad ränta, men genom påstämpling å obligationerna förbehåll

göras derom, att amorteringen af samma obligationslån upphörde intill

dess det obligationslån för oguldna räntekuponger, om hvilket här nedan

förmärs, blifvit till fullo återbetaldt; att derefter amortoring utaf

5 procent obligationslånet skulle ega ruin, sedan aktieegarne förut undfått

intill 5 procent ränta, men att slutbetalning af lånet skulle vara till

fullo verkstad! senast år 1920 med rätt för bolaget att redan efter ingången

af år 1900 uppsäga hela lånet till inbetalning sex månader efter

i allmänna tidningarne skedd uppsägning; och

vidkommande gäldandet af de till 5 procent lånet hörande förfallna

men icke infriade kuponger: att sådant finge ske medelst ett kupongskuldens

nominella värde motsvarande 4 procent obligationslån af den beskaffenhet,

som inhemtades af ett vid skrifvelsen fogadt formulär till de förbindelser,

som för detta lån skulle utfärdas;

och uttalar styrelsen sin förhoppning att på detta sätt kunna bevara

och framdeles för bolagets delegare göra fruktbärande det betydande, till

nära 14,000,000 kronor uppgående aktiekapital, som blifvit nedlagdt i bo
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

\

Kongl. Mag ris Nåd. Proposition No 56.

lagets för hela riket högst nyttiga jernvägsföretag, som sannolikt utan

denna stora uppoffring af kommuner och enskilde först i eu aflägsen framtid

skulle kommit till stånd, hvarjemte styrelsen i det skede, hvari frågan

om konsolidering af bolagets obligationsskuld numera kommit, anser att

det nu framlagda förslaget har utsigt att vinna den erforderliga anslutningen

af obligationsinnehafvarne under förutsättning, att det biträdes äfven

af staten för dess betydande del af ifrågavarande lån.

Sedan Eders Kongl. Maj:t genom nådig remiss lemnat fullmägtige i

riksgäldskontoret tillfälle att yttra sig öfver ifrågavarande framställning

hafva fullmägtige den 16 nästlidne mars afgifvit underdånigt utlåtande i

ämnet och dervid till en början erinrat, hurusom Eders Kongl. Maj:t den 26

september 1871 beviljat åtskilliga personer koncession å fem olika jernvägsanläggningar

och deribland:

l:o från staden Falun till Ludvika station å Vessman—Barkens

jernväg;

2:o från Ludvika eller annan tjenlig punkt å Frövi—Ludvika-banan

till Kihls station å nordvestra stambanan; och

3:a från Kihl vester om sjön Venern till Göteborg.

Härjemte behagade Eders Kongl. Maj:t, på det att utförandet af den

för bergsbrukets befordrande och utveckling vigtiga jernvägslinien från

Ludvika eller annan lämplig plats å Frövi—Ludvika-banan till Kihl måtte

vara betryggadt jemväl, i den händelse, att koncessionsinnehafvarne icke

komme att utföra företaget i dess helhet, i resolutionen tillförsäkra det

aktiebolag, som bildat sig för anläggning af nyssberörda jernväg från

Ludvika eller annan lämplig plats å Frövi—Ludvika-banan till Kihl, att af

de 10,000,000 riksdaler, 1871 års lagtima Riksdag stält till Eders Kongl.

Maj:ts disposition för understödjande af enskilda jernvägsanläggningar, undfå

försträckning till belopp, motsvarande två tredjedelar af de enligt kostnadsförslag,

som Eders Kongl. Maj:t faststälde, för anläggningen beräknade

kostnader, dock ej öfverstigande 5,000,000 riksdaler.

Sedan Eders Kongl. Maj:t derefter den 26 januari 1872 faststält ordning

för bergslagernas jernvägsaktiebolag, å hvilket bolag, bildadt i ändamål

att tillvägabringa och bedrifva de genom berörda resolution koncessionerade

jernvägslinier, ej mindre innehafvande af koncessionerna till anläggning

af dessa jernvägslinier än äfven det i resolutionen omförmälda,

under benämning Vermlands bergslagsbanas aktiebolag bildade bolag öfverlåtit

alla de genom samma resolution beviljade rättigheter och förmåner,

anhöll bergslagernas jernvägsaktiebolag, under anförande hurusom bolaget

Bih. till Riksd. Prof. 1891. 1 Sami. 1 Afd. 86 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 56.

vore ur stånd att, utan undfående af försträckning från staten, utföra

ifrågavarande jernvägsföretag i dess helhet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

bestämma de vilkor, under hvilka den tillförsäkrade försträckningen skulle

komma bolaget till del och få af bolaget lyftas.

Med anledning häraf fann Eders Kongl. Maj:t, enlig nådigt bref den

1 november 1872, godt att af 1871 års fond för låneunderstöd till enskilda

jernvägar åt bergslagernas jernvägsaktiebolag anvisa ett belopp af

5,000,000 riksdaler för anläggning af jernvägen från Ludvika till Kihls

station å nordvestra stambanan.

A detta lån, hvars sista andel från riksgäldskontoret utbetalades den

1 juli 1876 och hvarför Riksgäldskontoret såsom säkerhet innehar inteckning

med främsta betalningsrätt i bergslagernas jernvägsaktiebolags hela

jernväg från Falun till Göteborg, återstår oguldet ett belopp af 4,650,580

kronor 37 öre jemte derå löpande 5 procent ränta från den 31 december

1890.

För anskaffande af erforderliga medel utöfver inbetaldt aktiekapital

och berörda statslån till utförande af de jernvägar, hvarå bolaget förvärfvat

koncession, hade bolaget den 15 januari 1874 upplagt ett med 5

procent årlig, halfårsvis förfallande ränta löpande obligationslån å 36,000,000

kronor. Med förmälan att ett konsortium af in- och utländska banker och

bankirer af detta lån öfvertagit obligationer till ett belopp af 29,000,000

kronor efter en kurs af 90 procent, hvaremot bolaget sjelft tills vidare

reserverat obligationer å 7,000,000 kronor, för hvilket belopp deltagare

i lånet icke kunnat vinnas, samt att den inom landet allt knappare tillgången

på ledigt kapital för bolaget omöjliggjort placeringen af nyssnämnda

återstående del af obligationslånet, anhöll bolagets styrelse, som icke funnit

någon annan utväg att kunna genomföra företaget, i en till Eders Kongl.

Maj:t den 31 december 1877 ingifven skrift om Eders Kongl. Maj:ts

medverkan för undfående af låneunderstöd af allmänna medel.

På framställning af Eders Kongl. Maj:t beslöt 1878 års Riksdag att

på vissa vilkor, som bolaget sedermera uppfylt, skulle för statsverkets

räkning få inköpas af bolaget utfärdade till dess upplagda obligationslån

å 36,000,000 kronor hörande obligationer å 6,753,600 kronor efter en

kurs af 90 procent å nominella beloppet, motsvarade 6,078,240 kronor.

Till följd af detta Riksdagens beslut hade riksgäldskontoret under åren

1878 och 1879 förvärfvat 6,753,600 kronor i obligationer af berörda lån,

för hvilket bergslagernas jernväg vore intecknad med rätt näst efter det

bolaget beviljade statslånet å ursprungligen 5,000,000 kronor. Af de

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 56.

utaf staten sålunda öfvertagna obligationerna hade emellertid utlottats och

af bolaget till och med den 15 januari innevarande år infriats ett belopp

af 765,000 kronor, så att riksgäldskontorets fordran i obligationer för

närvarande utgjorde 5,988,600 kronor, hvilket belopp i inköp kostat

5,889,740 kronor. Deremot hade bolaget icke förmått fullgöra stadgade

ränteliqvider å obligationslånet. Den sista af bolaget inlösta halfårskupongen

hade förfallit den 15 juli 1885, hvadan elfva derefter förfallna kuponger

ännu återstode oinlösta. Af dessa kuponger innehade riksgäldskontoret

ett belopp af 1,718,145 kronor, då följaktligen riksgäldskontorets

hela fordran hos bolaget på grund af öfvertagna obligationer uppginge

till 7,706,745 kronor jemte från den 15 sistlidne januari upplupen, icke

förfallen ränta efter 5 procent för år å 5,988,600 kronor.

Då bergslagernas jernvägsaktiebolag nu syntes kunna utan olägenhet

fullgöra ränteliqvider na å obligationslånet, hade innevarande års Riksdag

uppdragit åt fullmägtige att, på sätt fullmägtige kunde pröfva lämpligt,

tillse, att bolagets styrelse i främsta rummet erlade förfallen och hädanefter

förfallande ränta å bolagets obligationsskuld till riksgäldskontor och

först sedan räntan blifvit vederbörligen gulden verkstälde amortering derå.

Af det vid styrelsens nu ifrågavarande underdåniga ansökning fogade

formulär till de förbindelser, hvilka skulle af bolaget utfärdas för att

lemnas i utbyte mot förfallna oinfriade kuponger, tillhörande ofvan berörda

obligationslån, framginge, att bolaget ville utfästa sig att, så länge

någon dylik skuldförbindelse vore utelöpande, icke verkställa amortering

å bolagets obligationslån af den 15 januari 1874 och icke heller företaga

någon utdelning till aktieegarne. I detta hänseende stode styrelsens förslag

till reglering af bolagets obligationsskuld i öfverensstämmelse med

Riksdagens nyssnämnda beslut. Fullmägtige hade derför icke något att

anmärka emot den grund, hvarpå omförmälda förslag vore bygdt.

Enligt förslaget skulle det lån, som vore afsedt att träda i stället

för bolagets kupongskuld, löpa med 4 procent årlig ränta. Då obligationsinnehafvarne

icke vore lagligen berättigade till ränta å förfallna oinlösta

kuponger, syntes i jemförelse med det af bolaget iakttagna förfaringssätt

beträffande liqviden af dess obligationsskuld den erbjudna räntegodtgörelsen

innebära en oomtvistlig fördel för innehafvarne af bolagets obligationer

och sådana förfallna kuponger, som tillhörde redan infriade obligationer.

Emot den i förslaget intagna bestämmelsen att, sedan det ifrågasatta

4 procent lånet blifvit återbetaldt, amortering af 5 procent obligations
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 56.

lånet skulle ega rum först sedan aktieegarne undfått intill 5 procent

ränta, hade fullmägtige deremot ansett sig böra erinra, att en sådan bestämmelse

skulle åt aktieegarne inrymma en förmån, som stode i uppenbar

strid med innehållet af de utaf bolaget utfärdade 5 procent obligationerna.

I den å dessa obligationer aftryckta del af det om lånet upprättade kontrakt

funnes nemligen stadgadt, att bolagets behållna årsinkomster och alla

disponibla tillgångar i öfrigt skulle i främsta rummet användas till liqviderande,

näst efter annuiteten å statslånet, af ränta och amortering å nu ifrågavarande

lån, i följd hvaraf någon utdelning å aktierna i bolaget icke finge

ega rum, förr än den förfallna räntan och amorteringen blifvit guldna. Då

bolaget, om föreliggande förslag bifölles ocli kupongskulden således blefve

förvandlad till ett 4 procent lån på omkring 8,000,000 kronor, skulle få

vidkännas en årlig amorterings- och ränteutgift af mer än 2,000,000

kronor, innan amorteringen af 5 procent lånet finge vidtaga, skulle emellertid

äfven i lyckligaste fall den aktieegarne tillkommande ränta, hvarom

nu vore fråga, icke kunna utfalla, förr än en jemförelsevis lång tid förflutit.

Ett medgifvande af omförmälda art synes fullmägtige dessutom

mindre välbetänkt, enär det skulle kunna befaras, att deruti måhända

kornme att för delegarne i bolaget ligga en frestelse att för ernående af

den fördel, för hvilken medgifvandet öppnade utsigt, skänka mindre omtanke

åt banans och materielens underhåll.

Ehuru den enligt förslaget bolaget förbehållna rättighet att efter

ingången af år 1900 återbetala sitt nuvarande obligationslån icke egde

något stöd i lydelsen af de till detta lån hörande obligationer, syntes likväl

tillräcklig anledning saknas att från riksgäldskontorets sida motsätta sig

den af bolaget önskade konverteringsrätten, hvarom numera vid afslutandet

af obligationslån förbehåll allmänt gjordes. Det vore emellertid enligt

fullmägtiges mening utan tvifvel fördelaktigt för riksgäldskontoret, om

konverteringstiden, som, i händelse af bifall till förslaget, komme att

inträda, då enligt amorteringsplanen omkring en tredjedel af lånet skulle

vara återbetald, blefve framflyttad till en något senare tidpunkt.

, Fullmägtige hade ansett sig jemväl böra fästa uppmärksamhet derpå,

att det skulle kunna ifrågasättas, huruvida icke för antagandet af ifrågavarande

förslag, hvilket torde få anses medföra afsevärda fördelar för

bolaget, från statens sida borde uppställas samma fordran, som 1886 års

Riksdag gjorde till vilkor för åtnjutandet af den vid nämnda riksdag

beviljade nedsättning i räntan å lånen till enskilda jernvägar — af hvilken

räntenedsättning bergslagernas jernvägsaktiebolag icke begagnade sig —

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 56.

13

eller att bolaget skulle vara underkastadt de jemkningar i erhållna koncessionsvilkor

eller andra af Eders Kongl. Maj:t gifna bestämmelser, hvilka

Eders Kongl. Maj:t, ur statens och det allmännas synpunkt samt för åstadkommande

af närmare öfverensstämmelse med de under senare tid gifna

koncessioner, funne skäl att föreskrifva. Enligt hvad fullrnägtige inhemtat,

saknade koncessionen å bergslagernas jernväg åtskilliga ur berörda synpunkt

vigtiga bestämmelser, under det att åter andra vore i väsentliga

stycken olika dem, som numera meddelades.

Med afseende å de uppoffringar, delegarne i bolaget fått vidkännas

för åstadkommande af ifrågavarande, för det allmänna vigtiga trafikförbindelse,

syntes emellertid fullrnägtige hvad fullrnägtige anfört rörande det

af bolagets styrelse nu framlagda förslag till reglering af bolagets obligationsskuld

likväl icke, derest öfriga obligationsinnehafvare inginge på detsamma,

böra utgöra hinder för antagande äfven från statens sida af förslaget

med undantag dock af den deri förekommande bestämmelsen om

aktieegarnes rätt till 5 procent ränta eller rättare sagdt utdelning, innan

amortering å bolagets nuvarande obligationslån finge ega rum.

Sedan styrelsen för bergslagernas jernvägsaktiebolag lemnats tillfälle

att inkomma med underdånigt yttrande i anledning af det utaf fullmägtige

i riksgäldskontoret afgifna utlåtande, har styrelsen anfört, att jernvägsaktiebolaget

å sin sida underkastade sig, att den i delegerades för

obligationsinnehafvarne af bolaget antagna förslag ingående bestämmelse

om rätt för aktieegarne till ränta eller utdelning, innan vidare amortering

å bolagets nuvarande obligationslån finge ega rum, må bortfalla.

Bland de af bolaget från statens sida äskade medgifvanden är den

föreslagna rätten att efter ingången af år 1900 till återbetalning uppsäga

hela 5 procent obligationslånet utan tvifvel det vigtigaste. Fullrnägtige

i riksgäldskontoret hafva också, utan att likväl bestämdt motsätta sig

förslaget i denna del, antydt, att det vore fördelaktigt för riksgäldskontoret,

om konverteringstiden blefve framflyttad till en något senare tidpunkt.

Ehuru detta naturligtvis icke kan bestridas, bör man likväl icke

förbise, att statens lånetransaktioner med bolaget icke varit förenade med

någon uppoffring. Sålunda har staten å det bolaget år 1872 beviljade

lån å 5,000,000 kronor uppburit och kommer alltjemt att uppbära ränta

efter 5 procent, hvilken ränta betydligt öfverstiger statens egen nuvarande

upplåningsränta. Likaledes hafva de af staten åren 1878 och 1879 efter

en kurs af 90 procent af bolaget inköpta obligationerna å sammanlagdt

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition No 56.

6,753,600 kronor intill flen 15 juli 1885 lemnat 5 .procent ränta å nominella

beloppet, och skulle enligt förslaget staten, jemte godtgörelse för

den hittills förfallna, men icke godtgjorda räntan, äfven hädanefter intill

konverteringstiden åtnjuta enahanda ränta å nyssnämnda belopp. Härtill

kommer att staten äfven så till vida på obligationslånet skördat vinst, att

af de ä 90 procent inköpta obligationerna hittills utlottats ett belopp af

765,000 kronor. Med afseende härå och då aktieegarne, hvilka med betydliga

egna uppoffringar bragt stora bergslagsbanan till stånd, härigenom

beredt väsentliga fördelar åt en stor del af landet, anser jag mig ega skäl

att tillstyrka bifall till bolagets framställning i denna del.

Hvad åter beträffar bolagets förslag om uppläggande af ett 4 procent

obligationslån till täckande af obligationsinnehafvarnes fordran för icke

liqviderade räntekuponger, af hvilka riksgäldskontoret innehar ett belopp

af 1,718,145 kronor, finner jag lika med fullmägtige, att detta erbjudande

för staten innebär eu väsentlig fördel och att detsamma derför bör antagas.

Amorteringen af detta lån kan äfven under de lyckligaste förhållanden

icke vara fullbordad till år 1900, då konverteringen af 5 procent

obligationslånet skulle få ske, och den af bolaget begärda rätten att åt

aktieegarne lemna 5 procent ränta, innan amortering af nyssnämnda lån

egde rum, synes derför endast innefatta en skenbar fördel, af hvilken

bolaget, äfven om densamma beviljades, ej lärer komma att begagna sig.

Då bolaget emellertid förklarat sig vilja låta förslaget i denna del falla,

har jag intet att erinra vid fullmägtiges hemställan om uteslutande af

den ifrågasatta bestämmelsen.

Slutligen hafva fullmägtige ansett det kunna ifrågasättas, huruvida

icke såsom vilkor för de ifrågastälda medgifvandena från statens sida borde

uppställas skyldighet för bolaget att underkasta sig vissa jemkningar i de

erhållna koncessionsvilkoren. Med anledning häraf tillåter jag mig likväl

erinra, att, då staten beträffande de nu ifrågavarande, af staten inköpta

obligationerna icke kan sägas stå i annat förhållande till bolaget än hvarje

annan obligationsinnehafvare, skäl icke synas mig vara för handen att till

detta förhållande utsträcka tillämpningen af vilkor, hvilka med skäl kunna

uppställas, då fråga är om förändringar beträffande de för befrämjande af

enskilda jernvägsanläggningar utlemnade statslån.

Åberopande hvad jag nu anfört, hemställer jag i underdånighet, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes i nådig proposition föreslå Riksdagen att bemyndiga

riksgäldskontoret att för de till bergslagernas jernvägsaktiebolags

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. Mcij:ts Nåd. Proposition No 56.

5 procent obligationslån hörande obligationer och räntekuponger, som af

staten innehafvas, medgifva:

beträffande obligationslånet: att detsamma må bibehållas utelöpande

till oförändrad ränta, men genom påstämpling å obligationerna förbehåll

göras derom, att amorteringen af samma obligationslån upphör intill dess

det obligationslån för oguldna räntekuponger, om hvilket nedan förmäles,

blifvit till fullo återbetaldt; att derefter amortering af 5 procent obligationslånet

skall esa rum; samt att slutbetalning af lånet skall vara till

fullo verkstäld senast år 1920 med rätt för bolaget att redan efter ingången

af år 1900 uppsäga hela lånet till inbetalning sex månader efter

i allmänna tidningarna skedd uppsägning;

och vidkommande gäldandet af de till 5 procent obligationslånet

hörande förfallna, nu icke infriade kuponger: att sådant må ske medelst

ett kupongskuldens nominella värde motsvarande 4 procent obligationslån

af den beskaffenhet, som inhemtas af det vid bolagets skrifvelse fogade

formulär till de förbindelser, som för detta lån skulle utfärdas, hvilket

formulär torde få under litt. — — biläggas dagens protokoll.»

Hvad föredragande departementschefen sålunda yttrat och hemstält,

deruti statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen

gilla och bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den

lydelse, bilagan litt. — — vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo

Hugo Mahn.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1891:53 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition i fråga om reglering af Bergslagernas jernväg saktiebolags obligationsskuld. s. 28 i texten