Sök i Ratio Lex

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 64

1891-05-01 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1891:64, Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 64

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 64.

1

N:o 64.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående förbud

för barn att nattetid idka viss försäljning m. m.; gif■

ven Stockholms slott den 1 maj 1891.

v

Under åberopande af bifogade utdrag af protokollet öfver civilärenden

för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed inhemta Riksdagens

yttrande öfver bilagda förslag till förordning angående förbud för barn

att nattetid idka viss försäljning in. m.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

O $ C A ll.

V. L. Groll.

Bih. till Bibel. Prof. 1891. 1 Sami 1 Åfd. 42 B lift.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 64.

Förslag

till

Förordning

angående

förbud för barn att nattetid idka viss försäljning m. m.

,1 §•

Förekommer i stad anledning att förbjuda barn att under viss tid

af dygnet å gator eller andra allmänna platser eller å utskänkningsställen

eller andra offentliga lokaler till salu utbjuda eller utdela tryckalster,

blommor, kramvaror eller annat, må sådant förljud meddelas på

sätt och i den ordning här nedan stadgas.

2 §•

1. Fråga om meddelande af förbud, hvarom i 1 § förmäles, må

kunna väckas hos stadsfullmäktige eller i stad, der stadsfullmäktige

icke finnas, vid allmän rådstuga. Varder, sedan .helsovårdsnämnden

blifvit i ärendet hörd, dylikt förbud af stadsfullmäktige eller allmän rådstuga

beslutadt, skall beslutet af magistraten eller i stad, der magistrat

ej finnes, af den för sådan stad särskildt tillsatta styrelse med eget

utlåtande underställas Kongl. Maj:ts befallningshafvande, som beslutet

antingen oförändradt fastställer eller ogillar.

2. Finner Kongl. Maj:ts befallningshafvande eljest förbud, hvarom

nu är nämndt, af behofvet påkalladt, upprätte förslag i ämnet och höre

deröfver stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan äfvensom magistra
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. May.ts Nåd. Proposition No 64.

3

ten eller stadsstyrelsen. Gillas förslaget af stadsfullmäktige eller allmänna

rådstugan, sedan helso vårdsnämnden blifvit deröfver hörd, har

Kongl. Maj:ts befallningshafvande att det sålunda antagna stadgandet

utfärda. Varder förslaget icke antaget, men Kongl. Maj:ts befallningshafvande

fortfarande finner det ifrågasatta stadgandet vara behöfligt,

eger Kongl. Maj:ts befallningshafvande att i ämnet förordna, men skall

underställa sitt beslut Kongl. Maj:ts pröfning.

3. På enahanda sätt, som nu är föreskrifvet, skall ock förfaras i

fråga om upphäfvande eller ändring af redan meddeladt förbud; egande

dock Kongl. Maj:ts befallningshafvande att, der undantag från förbudet

för visst tillfälle må af omständigheterna vara påkalladt, sådant undantag

på särskild ansökning medgifva.

4. Från hvad här ofvan är stadgadt eger för Stockholm den

skilnad rum, att utlåtande och underställning af magistraten icke ifrågakomma.

3 §.

Förbud, hvarom ofvan sägs, må ej utsträckas utöfver tiden från

klockan 8 eftermiddagen till klockan 8 förmiddagen och ej gälla för

andra än barn af mankön under fjorton år och af qvinkön under femton

år.

4 §•

Öfverträdes meddeladt förbud, skall ej mindre den, för hvars räkning

utbjudandet eller utdelningen sker, än ock den, hvilken vården

om barnet åligger, straffas med böter från och med fem till och med

etthundra kronor. Derest af omständigheterna ådagalägges, att förseelsen

icke egt rum på befallning eller med tillåtelse af föräldrar eller

annan, hvilken vården om barnet tillhör, må polismyndigheten varna

barnet samt, i fall förseelsen förnyas, förordna, att barnet skall af föräldrar

eller annan, under hvars lydnad det står, med aga i hemmet

rättas.

5 §•

Den, som under tid, då han är stäld under tilltal för öfverträdande

af förbud, hvarom ofvan är sagdt, fortsätter eller förnyar samma

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 64.

förseelse, skall, för hvarje gång åtal mot honom egt rum och han deraf

undfått del, fällas till de böter, som för dylik förseelse äro bestämda.

6 §•

Öfverträdelse af förbud, meddeladt på grund af denna förordning,

åtalas af allmän åklagare hos polisdomstol, der särskild sådan är inrättad,

men eljest hos poliskammare och, der sådan icke finnes, vid

allmän domstol; och galle, i fråga om klagan öfver domstols eller

poliskammares beslut i dessa mål, hvad i allmänhet angående besvär

i brottmål finnes förordnadt.

7 §•

Böter, som ådömas på grund af denna förordning, tillfalla stadens

kassa.

Saknas tillgång till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas

enligt allmän strafflag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 64.

o

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Plans Maj:t

Konungen i Statsrådet ä Stockholms slott den 1 maj 1891.

Närvarande:

Hans excellens lierr statsministern friherre Åkeehielm,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: herr friherre von Otter,

herr Wennerberg,

friherre von Essen,

friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll och

WlKBLAD.

8:o.

Efter gemensam beredning med cheferna för justitie- och ecklesiastikdepartementen

anförde föredragande departementschefen, statsrådet

Groll, i underdånighet:

»I en till Eders Kong!. Maj:t stäld skrift har styrelsen för den i

Stockholm varande publicistklubben, å dess vägnar, i underdånighet

anhållit att, i sammanhang med blifvande revision af förordningen den

18 november 1881 angående minderåriges användande i arbete vid fabrik,

handtverk eller annan handtering, fullt betryggande lagligt skydd

måtte beredas för minderåriga äfven i afseende på kolportering af tidningar

och andra tryckalster; varande af styrelsen till stöd för denna

anhållan anfördt, att under de senare åren lösnummerförsäljningen utomhus

af tidningar i Stockholm, likasom antagligen äfven på andra orter,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition No 64.

sysselsatte ett stort och, som det villo synas, växande antal barn och

minderårige, hvilken sysselsättning dels utsträcktes ända in på nätterna,

dels ock för vissa blad började tidigt på morgnarne; att, då det visat sig

att barnen härigenom hindrades i sitt skolarbete, inhemtade dåliga vanor

samt lede men i sin fysiska utveckling, publicistklubben funnit det

angeläget att söka motverka detta menliga förhållande och dervid ansett,

att användandet af barn under 12 års ålder till tidningskolportering

på gatorna borde förebyggas samt att äfven för minderårige mellan 12

och 15 år skydd borde beredas mot en alltför utsträckt och sen arbetstid;

att det emellertid befunnits vara svårt, om icke omöjligt, att

från tidningsegarnes sida vidtaga för detta ändamåls vinnande fullt

betryggande åtgärder, emedan mellanhändernas förfarande att i sin

tjenst upptaga äfven barn näppeligen kunde af tidningsegarne kontrolleras;

samt att det för desse sålunda endast skulle återstå att göra

slut på hela sin lösnummerförsäljning uppå denna väg, hvilket åter

skulle medföra för många tidningsegare stor ekonomisk förlust, hvarjemte

förlust äfven skulle uppstå för försäljarne, af hvilka många på

denna sysselsättning kunde förvärfva afsevärda bidrag till uppehälle

både för sig och sina anhöriga.

Till följd af härå erhållen nådig remiss har öfverståthållareembetet

afgifvit underdånigt utlåtande och dervid öfverlemnat infordrade yttranden

i ärendet af Stockholms stads helsovårdsnämnd och öfverstyrelsen

för Stockholms stads folkskolor.

Af helsovårdsnämnden har dervid anförts att, ehuru något särskildt

statistiskt material icke förelåge rörande sjukligheten hos minderårige

af ifrågavarande kategori och ehuru det, äfven med ett sådant material,

i hvarje fall måste vara ytterst svårt att rättvist bedöma, hvad som

angående möjligen befintligt men i fysisk utveckling borde tillskrifvas

sysselsättningen med kolportering och hvad som borde tillräknas dålig

föda, osund bostad m. m., syntes man dock, endast med kännedom om

hvad som erfordrades för barnakroppens sunda utveckling, kunna tryggt

påstå, att minderårige genom att i snart sagdt hvilket väder som helst

vandra ute på gatorna långt in på nätterna och tidigt på morgnarne,

innan ännu ens arbetet i fabriker och verkstäder börjats, måste lida

men i sin fysiska utveckling, samt att en och annan dervid till och

med ådroge sig allvarsamma sjukdomar och kanske döden. Toge man

härvid tillika i betraktande natt- och gatuvandringens menliga inflytande

på barnens andliga utveckling, måste det erkännas, att det lagliga

slyydd, som publicistklubben med sin framställning afsett, vore af behofvet

synnerligen påkalladt. På samma gång nämnden således till

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 64.

7

fullo instämde i publicistklubbens framställning, ville dock nämnden

hafva uttalat den uppfattningen, att de ifrågasatta skyddsåtgärderna

borde afse minderåriges användande icke blott vid kolportering af tidningar

och tryckalster utan äfven vid all försäljning genom kolportering

å gator och offentliga ställen, således äfven försäljning af t. ex. tändstickor,

blommor, mindre kramvaror och dylikt.

Beträffande de närmare föreskrifter uti ifrågavarande afseende,

som publicistklubben föreslagit, eller att användande af barn under 12

år till tidningskolportering å gatorna borde förbjudas samt att äfven

för minderåriga från 12 till 15 år skydd borde beredas mot en alltför

utsträckt och sen arbetstid, har helsovårdsnämnden likväl med afseende

å det arbete, som här vore i fråga, ansett detta förslag väl strängt

och derföre för ✓ sin del föreslagit, att förbud måtte utfärdas mot användande

af minderårige under 14 år till försäljning genom kolportering

å gator och offentliga ställen under tiden från klockan 10 på

aftonen till klockan 6 på morgonen. För öfverträdelse af detta förbud

borde stadgas böter ej mindre för den tidningsredaktion eller

näringsidkare, som använde sådana minderårige till kolportering, än

äfven, för barnens föräldrar eller målsmän. Hvad anginge öfvervakandet

af en dylik föreskrift, syntes det nämnden, som om detsamma

lämpligast borde öfverlemnas åt vederbörande polismyndighet,

samt att föreskriften således icke borde intagas i 1881 års ofvannämnda

förordning, utan särskild förordning derom utfärdas.

Ofverstyrelsen för Stockholms stads folkskolor, som upplyst, att barn

i skolåldern de sista åren användts och allt fortfarande användes i

ej ringa antal att kringbära och försälja tidningar äfvensom att afyttra

tändstickor och andra saker af mindre värde, särskildt blommor, med

livilkas försäljning skolflickor under den varmare årstiden i stor mängd

sysselsattes, har vidare anfört, att för att kunna vid fabrikerna och de

större verkstäderna utbjuda tidningarna åt arbetarne, när desse om

morgnarne gånge till sitt arbete, som vissa tider på året började redan

klockan 6 f. m., de barn, som användes till tidningsförsäljning, måste

i så god tid på morgnarne begifva sig till redaktionslokalerna för att

hemta tidningarna, att barnen kunde hinna tillryggalägga vägen till

samma lokaler från sina ofta rätt långt derifrån belägna hem och, medförande

tidningarna, infinna sig vid verkstäderna redan vid arbetarnes

ankomst dit. Det vore ej att begära, att dessa barn, hvilka till följd af

detta allt för tidiga uppstigande om morgnarne ej fått njuta tillräcklig

sömn, skulle kunna med uppmärksamhet följa undervisningen och draga

nytta af denna. Äfven hände det, att barn fortsatte denna tidnings
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 64.

försäljning under den tid, de borde vara i skolan, samt att föräldrar i

sådant fall till skolan anmälde, att barnen vore af sjukdom hindrade att

der infinna sig. Lika uppenbart vore att det icke vore mindre skadligt för

barnen att sent om qvällarne och ofta långt inpå nätterna ströfva omkring

på gatorna och utbjuda tidningar eller andra saker. Detta måste

nemligen nödvändigt inverka högst menligt på barnens fysiska utveckling

samt medföra försvagad helsa, och följderna i moraliskt hänseende

för de barn, hvilka hade mindre goda hem, torde blifva lika skadliga

och för barnens framtid förderfliga. Så hade det ofta visat sig, att

skolbarn, som gjort sig skyldiga till tjufnadsbrott, börjat dermed just

under detta kringströfvande under qvällar och nätter för försäljning af

tidningar in. in. Äfven visade det oblyga sätt, hvarpå skolflickor ofta

långt inpå nätterna under den varmare årstiden utbjöde blommor, att

deras _ moral tagit skada af det sena kringströfvande t på gatorna.

Ofverstyrelsen har derför, i likhet med lielsovårdsnämnden, uttalat

den åsigt, att de ifrågasatta skyddsåtgärderna borde afse minderåriges

användande icke blott vid kolportering af tidningar och tryckalster

utan äfven vid all försäljning å gator och offentliga ställen, således

äfven försäljning af blommor, tändstickor, mindre kramvaror och dylikt.

Men då det måste väcka betänkligheter att helt och hållet beröfva

fattiga familjer det bidrag till barnens underhåll, som de genom barnens

användande till nämnda försäljning kunde erhålla, har ofverstyrelsen

ansett att samma försäljning icke borde, såsom publicistklubben hemstält,

förbjudas barn under viss ålder, utan i likhet med lielsovårdsnämnden föreslagit,

att förbud måtte utfärdas mot användande af minderårige under 14

år till försäljning genom kolportering å gator och offentliga ställen under

viss angifven tid af den mörkare delen af dygnet, dervid ofverstyrelsen,

med afseende å vådan för barnen af kringströfvande på gatorna under

sena qvällstimmar äfvensom angående skadan för barnen af att, såsom

nu skedde, i och för tidningskolporteringen om morgnarne nödgas allt

för tidigt stiga upp och derföre ej få njuta tillräcklig sömn, hemstält,

att den tid på dygnet, förbudet skulle komma att afse, skulle räcka

från klockan 10 på aftonen till klockan 7 på morgonen.

För egen del har öfverståtliållareembetet anfört att, då minderåriges

användande för kolportering af tidningar och dylikt, särskild! qvällar

och nattetid, på sätt jemväl lielsovårdsnämnden vitsordat, alltid måste

vara förenadt med väsentliga sanitära olägenheter och dessutom, såsom

i de afgifna yttrandena blifvit närmare utveckladt, lätt kunde i moraliskt

hänseende skadligt inverka på barnen, ansåge öfverståthållareembetet

det vara af vigt, att bestämmelser i det nu angifna syftet

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:t''s Nåd. Proposition N:o 64.

meddelades.- Öfverståthållareembetet, som delade den af helsovårdsnämnden

och folkskoleöfverstyrelsen uttalade åsigt, att dessa föreskrifter

borde afse ej allenast kolportering af tryckalster utan äfven all annan

försäljning genom kolportering, och som, i likhet med helsovårdsnämnden,

ansåge förbudet böra omfatta minderårige under 14 år och afse tiden

emellan klockan 10 på aftonen och klockan 6 på morgonen, biträdde

jemväl hvad helsovårdsnämnden föreslagit beträffande formen för förbudets

meddelande och beskaffenheten af ansvaret för dess öfverträdande,

dock att i fråga om de personer, som skulle drabbas af

ansvar för öfverträdande af det meddelade förbudet, öfverståthållareembetet

ansåge, att till förekommande deraf, att ansvarsbestämmelsen

blefve overksam i de säkerligen icke sällsynta fall, då förbudet öfverträddes

utan att det kunde ådagaläggas, att sådant skett med de i

nämndens utlåtande, omförmälda personers vetskap eller begifvande,

polismyndigheten för dylikt fall borde tillerkännas befogenhet att, på sätt

funnes stadgadt om minderårig, som under liknande förhållanden betlade,

varna det felaktiga barnet samt, om varningen visade sig fruktlös,

förordna att barnet skulle hemma i huset med aga rättas af föräldrar

eller annan, under hvars vård och lydnad det stode.

Vidare har justitiekanslersemhetet uti infordradt underdånigt utlåtande

anfört, att hvad i ärendet blifvit åberopadt såsom skäl för

skyddande af sådana minderårige, som användes till försäljning af

tryckalster medelst kolportering å gator och andra offentliga platser,

mot alltför utsträckt och sen arbetstid, likasom till stöd för förbud

mot användande till dylik sysselsättning af barn under viss ålder, syntes

embetet följdriktigt böra föranleda, att de bestämmelser, som kunde

varda i öfvanberörda syfte meddelade, komme att gälla försäljning icke

endast af tryckalster utan ock af andra varor, som å offentliga ställen

kringbures. Med afseende å dessa bestämmelsers syfte och då desamma

ingalunda komme att innefatta något hinder för vederbörande författare

och förläggare af tryckta skrifter att, med begagnande af den dem genom

1 § 12 mom. tryckfrihetsförordningen tillförsäkrade rätt, sjelfve eller

genom andra föryttra sina skrifter, syntes någon betänklighet mot den

ifrågasatta lagstiftningsåtgärden icke möta på grund af nämnda eller

annat lagrum i tryckfrihetsförordningen. Ansvar för öfverträdelse af

förbud, som kunde varda i ämnet stadgade, borde drabba i främsta

rummet den, som använde barnet till besörjande af försäljning, men

äfven den, hvilken vården om barnet ålåge, der öfverträdelsen skett

med dennes vilja eller vetskap. Derjemte syntes det dock blifva nödigt,

att stadgande, på sätt öfverståthåilareembetet hemstält, meddelades

Bih. till Riksd. Prof.. 1891. 1 Sami. 1 Afd. 42 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 64.

derom att, då af omständigheterna ådagalades, att öfverträdelsen ej

skett med tillåtelse af föräldrar eller annan, hvilken vården om barnet

ålåge, med barnets tillrättavisande skulle förfaras på sätt i 40 § 4

mom. af förordningen angående fattigvården den 9 juni 1871 vore

bestämdt i fråga om barn, som under liknande förhållanden betlade.

Öfvervakandet af dessa föreskrifters efterlefnad kunde icke lämpligen

ske genom de myndigheter, om hvilka förmäldes i 16 § af förordningen

den 18 november 1881, utan måste öfverlemnas åt vederbörande

polismyndigheter. Behofvet af den lagstiftning, hvarom fråga vore,

kunde antagas hafva förnämligast gjort sig känbart i städerna och särskild!

i hufvudstaden och vissa af de öfriga större städerna; men huruvida

nämnda behof jemväl å andra platser inom landet kunde vara för

handen, och i hvad mån lagstiftningen fördenskull borde afse andra

delar af riket än städerna, vore embetet icke i tillfälle att tillförlitligen

bedöma.

Till följd af nådig remiss har kommerskollegium derefter afgifvit

underdånigt utlåtande i ämnet och deruti anfört, att kollegium, i likhet

med publicistklubben och samtliga de myndigheter, som blifvit

i ärendet hörda, ansåge en inskränkning böra ega rum i rättigheten

att genom minderåriga besörja försäljning af tryckalster medelst kolportering,

likasom kollegium ock vore af den åsigt, att en dylik inskränkning

borde afse kolportering jemväl af andra varor. Ehuru det

syntes kollegium kunna ifrågasättas, huruvida icke, i öfverensstämmelse

med hvad i förberörda förordning den 18 november 1881 funnes föreskrifvet

i fråga om barns användande i arbete vid fabrik, handtverk

eller annan handtering, en sådan inskränkning borde innefatta absolut

förbud mot användande af barn under 12 års ålder till kolportering af

berörda slag, så funne likväl, i betraktande af hvad i ärendet förekommit

och då ett sådant förbud torde, åtminstone i åtskilliga fall,

kunna medföra en menlig inverkan på fattiga familjers förmåga att sig

försörja, kollegium sig .icke böra nu föreslå strängare åtgärders vidtagande

i förevarande afseende än de dels af öfverståthållareembetet

och dels af justitiekanslersembetet föreslagna. Med biträdande jemväl

i öfrig! af hvad sistnämnda myndigheter andragit, har kollegium sålunda

hemstält, att förbud måtte utfärdas mot användande af minderårig, som

ej uppnått 14 års ålder, till försäljning medelst kolportering i stad af

tryckalster, kramvaror, blommor m. in. under den tid af dygnet, som

infölle mellan klockan 10 på aftonen och klockan 6 på morgonen; att

ansvar för öfverträdelse af detta förbud måtte bestämmas till böter och

drabba i främsta rummet den, som använde barnet till besörjande af

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 64.

11

försäljning genom kolportering, men äfven den, hvilken vården om

barnet ålåge, der öfverträdelsen skett med dennes vilja och vetskap,

och att, då det kunde ådagaläggas, att öfverträdelsen skett utan tillåtelse

af den, som vården om barnet ålåge, med barnets tillrättavisande

måtte förfaras, på sätt i förordningen angående fattigvården den 9

juni 1871 vore bestämdt i fråga om barn, som under liknande förhållanden

betlade; samt att öfvervakandet af efterlefnaden af dessa föreskrifter,

hvilka lämpligen syntes böra meddelas i särskild förordning,

måtte öfverlemnas åt vederbörande polismyndigheter.

Slutligen har medicinalstyrelsen afgifvit infordradt underdånigt utlåtande

i ämnet, deruti styrelsen, hvilken jemväl funnit en inskränkning

i den genom minderårige nu gängse kolportering af tidningar

och annat önskvärd, icke blott ur sanitär synpunkt utan äfven af andra

skäl, gjort underdånig hemställan i öfverensstämmelse med kommerskollegiets

ofvan omförmälda förslag.

På derom af mig framstäld begäran har utrikesdepartementet anmodat

Eders Kongl. Majris beskickningar i Köpenhamn, Berlin, Paris

och London att inkomma med upplysningar, huruvida derstädes funnes

förbud mot eller inskränkning i rättigheten att använda minderårige

till försäljning på gator och offentliga ställen af tidningar, tändstickor,

blommor, kramvaror och dylikt. Af de till svar härå inkomna skrivelser

inhemtas följande.

I den danska lagstiftningen finnes icke något allmänt förbud mot

eller inskränkning i ofvan omförmälda rättighet, men bestämmelser i

sådant syfte kunna meddelas i de af justitieministeriet godkända lokala

polisförordningarna. Enligt polisförordningen för Köpenhamn af den

22 juni 1883 må barn under 16 år icke användas till någon som helst

handel på offentlig gata, väg eller plats under den tid, då utrop af

varor är förbjuden, d. v. s. före klockan 6 f. in. och efter gaslyktornas

tändning samt ovilkorligen efter klockan 8 e. m., likasom försäljning

på nämnda ställen af avisor, skillingsblad och andra dylika tryckta

meddelanden icke må ega rum medelst barn under 16 år.

Uti Preussen finnes icke något dylikt allmänt förbud eller sådan

inskränkning utom såvidt angår den i näringsförordningen omhandlade

rättigheten att kringföra varor till salu, som undantagsvis kan medgifvas

åt minderårige, dervid den inskränkning kan göras, att dylika

minderårige icke få idka dylik handel efter solens nedgång och särskilt

hvad angår minderårige af qvinkön, att de endast få drifva sådan

handel å offentliga vägar, gator och platser men icke ur hus och i hus.

Ej heller i Frankrike finnes någon lagstiftning, som inskränker

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 64.

eller förbjuder minderåriges användande till ifrågavarande försäljning.

Hvad särskild! staden Paris beträffar, erfordras endast för försäljning

af tidningar och andra tryckalster en särskild tillåtelse, hvilken dock

aldrig vägras, utan gifves till hvem som helst som derom anhåller.

För försäljning på gatorna af andra föremål af diverse slag behöfves

ingen särskild tillåtelse och hinder derför lägges ej af polismyndigheterna,

såvida den ifrågavarande handeln icke stör ordningen eller den

fria cirkulationen. Barn och minderårige äro lika fria som äldre personer

att utbjuda de ifrågavarande saluföremålen, och ordningsmakten

inskrider deremot blott i det fall, att det kan till evidens bevisas, att

handeln tjenar till täckmantel för tiggeri eller kringstrykande, eller att

den omfattar föremål af osedlig natur, en inskränkning som för öfrigt

gäller jemväl äldre personer, som göra sig skyldige till dylika öfverträdelser.

Deremot finnas i England meddelade bestämda föreskrifter uti

ifrågavarande afseende. Genom eu act af den 26 augusti 1889 i fråga

om åtgärder till förekommande af grymhet mot samt angående skydd

för minderårige är i allmänhet stadgadt dels förbud mot användande af

barn under 10 års ålder att utbjuda något till salu, vid hvilken tid

det vara må, på gator eller offentliga ställen, dels ock inskränkning i

afseende på rättigheten att använda minderårig — gosse under 14 år

och flicka under 16 år — att utbjuda något till salu mellan kl. 10

e. in. och kl. 5 f. m. Det är likväl medgifvet, att vederbörande lokala

Händighet må, om den anser sådant nödigt eller önskligt, kunna genom

särskild undantagslag utsträcka eller inskränka sistnämnda tidsbestämmelse

antingen för hvarje dag eller för någon viss dag eller vissa

dagar i veckan och antingen för hela lokalområdet eller någon viss

del af samma område. Den som använder minderårig till dylik förbjuden

försäljning skall, om han dertill kännes skyldig, dömas till böter

af högst 25 pund sterling eller ock alternativt, eller om tillgång saknas

till böternas gäldande, eller såsom tillägg till bötesstraffet, till fängelse,

med eller utan tvångsarbete, i högst tre månader.

Med publicistklubben och de i ärendet börda myndigheterna är

jag ense derom att, med hänsyn till de menliga följder, som minderårigas

användande till kolportering å gator och andra offentliga ställen

i stad af tidningar, kramvaror och annat dylikt visat sig medföra såväl

i sanitärt som i moraliskt hänseende, åtgärder böra vidtagas i syfte att

inskränka rätten att använda minderåriga till dylik kolportering. Härvid

synas mig dock tillräckliga skäl icke förefinnas att gå så långt

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 64.

13

som pubhcistklubben ifrågasatt, då denna velat ovilkorligen förbinda

anvandnmgen af barn under viss ålder till kolportering.8 Icke lider

arer det vara lämpligt att, såsom föreslaget blifvit, stadga enahanda

bestämmelser i detta ämne för alla städer i riket, då naturligen be
ocbVeföretr

fdresknff-er r lfraSavarande hänseende är olika å olika orter

inåt/ Wn d fi1Sl 1 i® StÖrre städema- Då det väsentligen

aste bero af lokala förhållanden, ej blott huruvida några föreskrifter

\ n,et ofver-LirfVricl kunna erfordras, utan äfven under hvilken tid af

dygnet och för hvilken åldersgräns ett förbud i nu afsedt syfte må vara

häromitji™6 d''spamphgen böra åt ortens myndigheter öfverlenmas att

härom bestämma pa hufvudsakligen enahanda sätt som i 20 8 af ordnin °-sstadgan

för rikets städer och i 24 § af-helsovårdsstadgan för rikeWir

föreskriet för der alsedda fall. Såväl i fråga om den tid af dygnet

hvarunder forbudet må gälla, som i afseende å åldern bör dock en

viss grans foresknfvas, hvilken myndigheterna icke må ega öfverskrida.

et synes mig i detta hänseende lämpligen böra stadgas att förbudet

ej far utsträckas till längre tid af dygnet än mellan klockan 8 på aftonen

och klockan 8 på morgonen, ej heller gälla för andra än barn

af mankön under 14 ar och af qvmkön under 15 år. Härigenom

beredes lokalmyndigheterna möjlighet att, om så befinna nödigt, utsträcka

förbudet något längre än genom antagande af de i ärendet hörda myndigheternas

förslag skulle blifva fallet. ^

1 öfverensstämmelse med hvad jag nu yttrat och med iakttagande

af hvad de horda myndigheterna föreslagit i afseende å påföljderna af

öfverträdelse af meddeladt förbud bär jag låtit uppgöra ett förslag till

förordning angående förbud för barn att nattetid idka viss försäljning

Sedan berörda förslag, hvithet finnes detta protokoll bilagdt, härefter

blifvit af föredragande departementschefen uppläst, hemstälde

departementschefen att Kongl. Maj:t täcktes, innan förslaget slutligen

protvades, deröfver inhemta Riksdagens yttrande.

Med bifall till denna af Statsrådets öfrige ledamöter

biträdda hemställan behagade Hans Maj :t KonunS®11

i nåder förordna att proposition i ämnet skulle

till Riksdagen aflåtas, så lydande som bilagan till

detta protokoll utvisar. ry . „

Kx protocollo:

Carl G. Edman.

*

Bih. till Riksd. Prot. 1891. 1 Sami 1 Afd. 42 Käft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.