Sök i Ratio Lex

Korall. Maj:tx nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1892

736 sidor, varav 674 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 674 av 736 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1892:1, Korall. Maj:tx nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1892

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Korall. Maj:tx nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1892.

1

‘ihsfiUrtO

i H H>#

.t i/ ti é

in'':.;- < 11

, \*V *" •

;♦ H)()

0)1 Hl

t )( *{*,

| ''

:■ )U< i

åttio

< P*

:ot jo

T i J

■ i nä)

<>Jb

■ i it f

Of i,''..''.-

.M H )i I

.t)(JO

< ) { L*

;«}(»< t

(''.e

pH M K

O0‘;. |

:00o,

i ii''..”,. 1

:0()t*.

.Ai j{ j

; a i <1,3

:< m.h>

* t f11 i

o(

: U-Åe.htuyi *)

... .

ni’f• •[!.;,• 7!/!

! i i I 7 !-l| [iuIti! <lf .1.1 (''jb'' f ''!i>t ''(Oljig!/

lli;2 laf-ftldn /•)eetl’.]>e< i*l J

miligh ''iUihi f->t<agi[i

..... . iirdlf.e.airÅR-tiiMv''''.

:''i t>v

i’ J i

KONGL. MAJ:TS

NADIGA

PROPOSITION

lott < M . i

TILL

Riksdagen

l-.lHiiwlattmi

''i/joGlaiLK^Inriu:!/

..... f-iboniKoiöo

lobo1jTl''><purGh\ri nm/i

ui:!i -•«/''i

!•>!

t.lihm-•, .!.

P )l ;? !

•(ofihllKlovl^

ivrödimi; jj-rtxM

angående statsverkets tillstånd och behof;

•of to.< i! to. [ i- •iinfiriri bbmtlkt J

Gifven Stockholms slott den 16 Januari 1892.

-no'' , •miorfgsttfri il-.io t.mol nWii''Å*''u\* •toi *i

■ooo.ffui. _ _

i ilo» fiol.,:! t: /llit-rri/fiiri''!

:*>( »oj" ix. 1 iii jWv.-joiiLh -> /Ii i it>i->< i*.»G r: /il

Jeinlikt grundlagens bud afgifver Kongl. Maj:t hlivmed nådig proposition

angående statsverkets tillstånd och,.behof.

Dervid förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsregleringsperiod

af statsverkets inkomster.

Med åberopande af de beslut, hvarom bilagda statsrådsprotokoll öfver

finansärenden för den 13 innevarande månad ''*) leinnar närmare upplysning,

och under de i samma protokoll angifna förutsättningar föreslår Kongl. Magt,

att statsverkets inkomster för år 1893 upptagas sålunda:

*) Se-bil. till statsverkspropositionen: ”Inkomstberäkningen”.

Uih till Riksd. /''rot. 1892. l;u Samt. Un Afd.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ta nåd. grop. n:o /, om statsverket 1892.

Ordinarie inkomster:

Grundskatt.......................................................................... kronor 3,264,000: —

Kyrkotionde ........................................................................ » 250,000: —

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål....................... » 300,000: -

Afgifter för persedelunderhållet vid rusthållsinfanteriet » 51,000: —

Trosspassevolansafgift......................................................... » 26,000: —

Tillfälliga rotevakansafgifter.............................................. » 53,000: —

Soldatvakansafgift............................................................... » 67,000: —

Båtsmansvakansafgift..............*.......................................... » 285,000: —

Arrendemedel............................................................. » 2,500,000: —

Mantalspenningar................................................................ » 665,000: —

Bötesmedel......................................................................... » 240,000: —

Kontrollstämpelmedel.......................................................... » 25,000: —

Fyr- och båkmedel............................................................. » 1,200,000: —

Telegrafmedel..........................j........................................... » 1,350,000: —

Jernvägstrafikmedel..../...4......i..................1..J...........i..J. » 6,500,000: —

Skogsmedel.......................................................................... » 2,500,000: —

Skolavgifter.......................................................................... » 340,000: —

Extra uppbörd................................................. » 100,000: —

säger 19,716,000: —

Bevillningar:

Tullmedel............................................................................ kronor 41,000,000: —

Postmedel............................................................................. > 7,800,000: —

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter > 333,000: —

Stämpelmedel.................................................... » 3,500,000: —

Bränvinstillverkningsskatt................................................ » 13,700,000: —

Hvitbetssockertillverkningsafgift...................................... > 1,800,000: —

Bevillning af fast egendom samt af inkomst................ » 4,860,000: —

säger 72,993,000: —

summa kronor 92,709,000: —

Kongl. Maj:t föreslår vidare enligt ofvan nämnda

protokoll öfver tinansärenden för den 13 innevarande

månad:

Transport kronor 92,709,000: —

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:t* nåd. prop. n:o /, om statsverket 18.92.

Transport kronor 92,709,000: —

att såsom tillgång vid förevarande statsreglering

må af öfverskottet å statsregleringarna för år 1890

och föi’egående år beråknas och användas ..................... » 5,818,000: —

och att af Riksbankens vinst för år 1891 må anvisas

för statsverkets behof till utbetalning vid den tid

under år 1898, som af Riksdagen bestämmes.......; ■ »_1,750,000: —

hvarefter det för nästa statsregleringsperiod disponibla

beloppet af statsverkets tillgångar uppgår till................kronor 100,277,000: —

Första hufvudtiteln,

innefattande anslagen till Kongl. hof- och slottsstaterna.

Nu gällande riksstat upptager såsom årliga eller ständiga utgifter:

för Kong], hofstaten........................................................... kronor 1,196,900: —

» > slottsstaten .................................................. > 123,100: —

tillsammans kronor 1,320,000: —

Häruti föreslår Kongl. Maj:t icke någon ändring.

Andra hufvudtiteln,

innefattande anslagen till justitiedepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnas i

nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisade 3,854,107

kronor, vill Kongl. Maj:t i eldighet med de beslut, som innefattas i bilagda

statsrådsprotokoll öfver justitiedepartementsärenden den 13 innevarande månad*),

föreslå Riksdagen beträffande

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Andra hufvudtiteln”.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

KongI. Moj:ts nåd. ]iroj>. u:o /, om statsverket 18.92

Fångvården:

[l.J att det i gällande stat för Fångvårdsstyrelsen

uppförda anslag till vikariat,sersättning samt arfvoden

och flitpenningar åt extra, biträden m. mi, 11,800 kronor,

må höjas till 13,000 kronor eller med kronor 1,200;

[2.] att bestämda anslaget till fångars vård och

underhåll må minskas med belopp, motsvarande de å

detta anslag nu anvisade arfvoden till chefen för nu

mera upplösta kronoarbetskompaniet å Vaxholm, 2,000

kronor, och till en suhalternofticer vid samma kompani,

1,200 kronor, eller således med tillhopa 3,200 kronor;

[3.] att godkänna, det i omförmälda statsrådsprotokoll

intagna förslag till aflöningsstaf, för tjenstemännen

vid tvängsarbetsanstalten å Svartsjö äfv ensom

de vilkor, som blifvit föreslagna för åtnjutande af deri

upptagna löneförmåner;

[4.] att bestämda, anslaget till fångars vård och

underhåll må ökas med sammanlagda beloppet af de i

förenämnda aflöningsstat, upptagna löner och arfvoden,

8.800 kronor;

[5.] att förslagsanslaget till fångars vård och underhåll

må nedsättas med dels 1,200 kronor, motsvarande den

föreslagna förhöjningen i anslaget till Fångvårdsstyrelsen,

dels ock 5,600 kronor, motsvarande det belopp, hvarmed

den föreslagna ökningen i bestämda anslaget till

fångars vård och underhåll öfverstiger föreslagna minskningen

i samma anslag, eller således med tillhopa

6.800 kronor;

kommande, i händelse öfvahnämnda framställningar

bifallas,

anslaget till Fångvårdsstyrelsen, som nu utgör

59,500 kronor, att uppgå till 60,700 kronor;

bestämda, anslaget till fångars vård och underhåll,

som nu utgör 506,000 kronor och som skall minskas

med 3,200 kronor men ökas med 8,800 kronor, att

uppgå till 511,600 kronor;

förslagsanslaget till fångars vård och underhåll,

som nu utgör 1,120,900 kronor, att upptagas till

1,114,100 kronor; samt

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Majtia nåd. prop. nto 1, om atatsmrkel 1892.

fång vård säl isläget i sin helhet att upptagas till samma

belopp som i nu gällande riksstat eller 1,781,400 kronor;

Ersättning åt domare, vittnen och parter:

ter/ib

[6,| att det nu i riksstaden under denna anslags
titel

uppförda anslag hötes med.................................... kronor

från nuvarande beloppet 100,000 kronor till 135,000

kronor;

-!■> list innöta -riiniiAOn i;ol ilo ''

[öut no-'' .itp.

35,000: —

gninbo-MivK.I

10110*1/1 Ko!.T

Öfriga ordinarie anslag:

• t no | iMf tt* <. ».,!(■

[7,] I afseende å dessa har Kongl. Magt icke att

föreslå någon annan förändring, än att, till jemnande

af hufvudtitelns slutsumma, anslaget till skrifmaterialier

och expenser, ved m. in. nedsättes med 7 kronor eller

från 64,210 kronor till 64,212 kronor.

in '' >f;i;!*''.*i r itc T:o>!- .. »/! fn ifHln.--. 4-"-*—i<->vr;.'''' ■ •;};—‘WH-1~—

Den föreslagna förhöjningen i ordinarie anslag Tt,{t

utgör således................................................................... kronor 35,000: —

Härifrån afgår ofvan angifna minskning i anslaget-''iV‘

till skrifmaterialier och expenser, ved m. m.:''..!........ ■» o ■ —

hvadan förhöjningen utgör...............i.................kronor 34,993: ^

Lägges härtill slutsumman af andra hufvudtitelns f.;:*:

ordinarie anslag enligt nu gällande riksstat.................. > 3,854,107: —

skulle andra hufvudtitelns ordinarie anslag enligt

Kongl. Maj:ts förslag uppgå till...................................... kronor 3,889,100: —

.nisliJbxnrfrnf erbeiT

Extra anslag.

* ; ! ''•.*''(! il tf •!''••/«! 1 / : ■ i'' • i t * * •’ . i''»1 il} * it '' !:»'' V> ;t; ’ j!’»t • It. t f < U * * !M'' >! ’J ‘ ; ''ii i'' : : i

För behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga under andra hufvudtiteln,

vill Kong!. Magt, på sätt omförmälda protokoll öfver justitiedepartementsärenden

vidare innehåller, föreslå Riksdagen att dels bevilja såsom extra anslag

för år 1893:

[8.] till arfvoden åt Krigsbofrättens ordförande och

tre militäre ledamöter....................................................... kronor 5,000: —

[9.] för Nya Lagberedningen ................ > 40,000: —

Transport krono!* 45,000:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kong!. Maj:tu nåd. prof. n:o I, om statsverket 1892.

Transport, kronor 45,000: —

[10.] för Svea hofrätt» förstärkning med en öfvertalig

division................................................................................ » 17,500: —

[11.] till understöd åt förbättringskolonien vid Hall,

att, om möjligt, användas uteslutande till afbetalning å

koloniens kapitalskuld.......................................................... * 15,000: —

[12.] dels ock medgifva, att af besparingar å Nya

Lagberedningens anslag vid 1891 års slut till belopp af

7,103 kronor 29 öre må användas 2,000 kronor till ersättande

af förskott, som Statskontoret utbetalt till en i

statsrådsprotokollet omnämnd komité.

tillsammans kronor 77,500: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten

för är 1892 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller

på följande sätt:

1892. 1893.

ordinarie anslag 3,854,107

extra » 81,093

— 3,889,100:— således ökning kronor 34,993

— 77,500:— » minskning » 3,593

—

summa kronor 3,935,200

— 3,966,600:—således ökning kronor 31,400

—

Tredje hufvudtiteln,

innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnas i nu

gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisade 606,750 kronor,

vill Kongl. Magt i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll

öfver utrikesdepartementsärenden den 13 innevarande månad*),

föreslå,

att nedannämnda ordinarie anslag må af Riksdagen anvisas, att utgå emot

nu gällande redovisningsskyldighet samt med samma rätt till deras användande

och under enahanda vilkor som hittills, nemligen:

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Tredje liiifvudtileln”.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. tv.o 1, om statsverket 1892.

7

Kabinettskassans utgifter:

[L] departementschefen, Ministern för''

utrikes ärendena................................................ kronor

[2.] utrikesdepartementet........................... »

[3.] ministerstaten...................................... »

[4.] militärattachéer...................... »

[5.] skrifmaterialier, expenser och extra

utgifter........................................................j..''.''it. »

24,000: —

27,495: —

337,941: —

8,471: —

. JlTUflHM

45,893: — 443,800: —

Konsulskassans utgifter:

[6.] utrikesdepartementet........................... kronor 10,000: —

[7.J konsulsstaten........................................ > 129,685: ±<- • - •: >/!

[8.] skrifmaterialier, expenser och extra

utgifter................................................ >__ 20,315: — 160,000;

summa kronor 603,800: —

. h Irf

Utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena:

[9.] svenska kyrkan i Paris......................>_2,950: —

_tillsammans kronor 606,750: —

Extra anslag. 1

Under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet för den 13 innevarande

månad finnes antecknadt, vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att bevilja:

[10.] för fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater» ..... kronor 4,500: —

Vid jemförelse med 1892 års rikstat finnas slutsummorna å anslagen

under denna hufvudtitel vara oförändrade.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1892.

: 1‘iili^hi e.itfiée.uilett‘>nidntf

Fjerde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till landtförsvarsdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i

1892 års riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant................................................kronor 19,159,600: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter..................................................................... > 817,000: —

ersättningar..................mattiufj»- *u......-__>_693,400: —-

tillsammans kronor 20,670,000: —

Vliiu i tf ‘Un hr*''* I''1 ■t-rf-n*1 f ?''*rTf f''~~~~fo ; "

vill Kongl. Maj;t'' i enlighet med de beslut, som innefattas i bilagda statsrådsprotokoll

öfver landtförsvarsärenden den 13 innevarande Januari,*) föreslå

Riksdagen beträffande :«

- m it ■ t. ; *«,*j *H; ‘''J*-

Generalitetsstaten:

u

löning åt fördelningsintendenter med biträden föreslagits,

medgifva, att för inrättandet af sex fördelningsintendentsbefattningar

med erforderliga biträden anslaget

till generalitetsstaten, nu kronor 126,265, må med kronor

höjas till kronor 161,185;

.] att, med godkännande af hvad beträffande af- * ''

Illa,-

.vMlmf I

34,920:

Indelta armens hefälsaflöniiig;

| 2.] att, med godkännande ej mindre af hvad som

föreslagits i fråga om anställande vid Norrbottens,

Vesterbotténs och Jemt! ands fältjägarecorpser af ytterligare

personal utöfver den, vid samma truppförband

nu anställa, utan äfven af de för den ifrågasatta nya

personalen föreslagna löneförmåner och deraf föranledda

förändringar i de för berörda truppförband nu gällande

stater, höja anslaget till indelta arméns bevisa flöning,

nu kronor 4,208,812, med...........................................

till kronor 4,308,812; _

Transport kronor

bi! I

1 >111 ITIII

100,000: —

134,920: —

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Fjerde hufvudtiteln”.

opaginerad Kontrollera mot PDF

■9

Kongl. Majt:s nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1892.

im.M[-.tintT Transport kronor 134,920: —

Jemtlands hästjägarecorps:

[3.] att, med godkännande af hvad som föreslagits

beträffande dels uppsättande vid Jemtlands hästjägarecorps

af tre värfvade sqvadroner och dels den dervid

anstälda personals aflöning, äfvensom de i Sammanhang

dermed föreslagna förändringar i cörpsens stat, låta. i

riksstaten, näst efter anslaget till »indelta arméns befälsaflöning»,

under benämning »Jemtlands hästjägarecorps»

såsom reservationsanslag uppföra hvad som för genomförande

af den nya organisationen under 1893 erfordras

med ................................................................................... » 130,000: —

äfvensom medgifva, att å anslaget uppkommande ^ . ^ ^

reservationer må af Kongl. Magt få disponeras för bestridande

af uppsättningskostnader och öfriga med organisationens

genomförande förenade utgifter;

Lindring i rustnings- och roteringsbesvärcn:

[4.J att, för den händelse den nådiga propositionen

denna dag angående ändring i § 1, § 3 mom. 1, §§ (i,

27 och 28, § 33 mom. 2 och 3 samt §§ 34, 52 och

53 i vämpligtslagen och det af Kongl. Maj:t jemväl

denna dag godkända förslag om förstärkningar i landets

nuvarande försvarsorganisation varda af Riksdagen antagna,

höja ifrågavarande anslag, nu kronor 1,330,000,

med i rundt tal ...........................a.j...........■ •• » 880,000: —

till kronor 2,216,000;

•J.nnbei )''••<! •><>! i s< >- s i j i:jr.j/. .igtm/I It; .m .-:.h-ri*»d

Imlelta arméns och Vermlands fältjägarecorps’

vapenöfningar:

[5.] att. höja detta anslag, nu kronor 1,322,300, med » 177,700: -

till kronor 1,500,000;

Artilleriet:

[6.] att, med godkännande af hvad som föreslagits

beträffande dels omorganisation af de två, Svea artilleriregemente

tillhörande, för Norrland afsedda fotbatterierna,

dels uppsättande vid samma regemente af ett .*»17.17 '' lin

Transport kronor 1,328,620: —

Hili. till Hiksd. Prat. 1891. 1:a Smal. 1:a A/d.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1892.

Transport kronor

nytt åkande batteri och dels den till anställning vid

dessa batterier föreslagna personals aflöning, höja anslaget

till artilleriet, nu kronor 1,113,650, med........... »

till kronor 1,179,456;

äfvensom medgifva, att omförmälda belopp, 65,800

kronor, må under anslaget upptagas såsom reservationsanslag,

med Kongl. Maj:t förbehållen rättighet att till

bestridande af uppsättningskostnader och öfriga med

den föreslagna organisationens genomförande förenade

utgifter använda derå uppkommande reservationer;

Karlsborgs artillericorps:

[7.] att, med godkännande af de i statsrådsprotokollet

uppgift^ grunder för organisationen af en fästningsartillericorps

ä Karlsborg jemte hvad som föreslagits

beträffande personalens aflöning, för corpsen anvisa,

utöfver de för Göta, artilleriregementes å Karlsborg

förlagda 2 fästningskompanier nu anslagna medel, jemväl

10,400 kronor af reservartilleriets anslag samt såsom

nytt anslag.................................................... »

att sistnämnda anslagsbelopp, under benämning

»Karlsborgs artillericorps» uppföres såsom reservationsanslag

näst efter anslaget till Vaxholms artillericorps,

samt att de besparingar, som under uppsättningstiden

kunna å de för artillericorpsen afsedda medel

beredas, må af Kongl. Maj:t disponeras för bestridande

af uppsättningskostnader och öfriga med organisationens

genomförande förenade utgifter;

Marinregemente!:

[8.] att, med godkännande af de i statsrådsprotokollet,

föreslagna nya grunderna för aflöningen af den

vid Blekinge bataljon anstälda personal, höja anslaget

till marinregementet, nu kronor 66,000, med.............

till kronor 72,710;

1,328,620: —

65,800: —

100,000: —

6,710: —

Transport kronor 1,501,130: —

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Konyl. Maj:ts nåd. prop. n:o 7, om statsverket 1892.

Transport kronor

Tränjon:

[9.] att, med godkännande af hvad som föreslagits

beträffande organisationen af eu tredje trängbataljon

och personalens aflöning, höja anslaget till trängen, nu

kronor 285,437, med....................................................... »

till kronor 435,437,

samt att medgifva, att förutom det belopp, 200,143

kronor, som i årets riksstat är under nämnda anslag

såsom reservationsanslag upptaget, ifrågavarande belopp,

150,000 kronor, må ytterligare under förevarande anslag

uppföras såsom reservationsanslag, med rättighet

för Kongl. Maj:t att använda uppkommande reservationer

a det sålunda till den nya bataljonen anslagna

belopp till bestridande af uppsättningskostnader och

öfriga med genomförandet af bataljonens organisation

förenade utgifter;

Gotlands nationalbeväring:

[10.] att, med godkännande af de i statsrådsprotokollet

föreslagna nya grunderna för aflöningen af den

vid Gotlands nationalbeväring anstälda. personal, höja

anslaget till Gotlands nationalbeväring, nu kronor

200,509, med...................................................................... »

till kronor 216,703;

Hallands beväring:

[11.] att, med godkännande af de i statsrådsprotokollet

föreslagna nya grunderna för aflöningen af den

vid Hallands bataljon anstälda personal, höja anslaget

till Hallands beväring, nu kronor 12,660, med............. >>

till kronor 19,370;

Vesternorrlands beväring:

[12.] att, med godkännande af de i statsrådsprotokollet

föreslagna nya grunderna för aflöningen af den

Transport kronor

1,501,130: —

150,000: —

16,194: —

6,710: —

1,674,034: —

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kohgl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1892.

Transport kronor

vid Vesternorrlands bataljon nu anstälda personal äfvensom

hvad beträffande ökningen af befälspersonalen hemstälts,

höja anslaget till Vesternorrlands beväring, nu

kronor 31,420, med................................................. .

till kronor 76,130;

samt att, vid bifall härtill, medgifva, att anslaget

ma. för framtiden benämnas »Vesternorrlands regemente»;

»•i (. f M >ir >!•><{ ''•*() u * < Mirfol ! It; ''./j? :*!>•>

Aflöning till staintrnpp vid Vesternorrlands bataljon:

[13.] att, med godkännande af hvad som beträffande

ökning af korpralsplatserna vid Vesternorrlands

bataljon föreslagits, höja anslaget till nämnda bataljons

stamtrupp, nu kronor 26,644, med..........*........ . . »

till kronor 27,949;

äfvensom, vid bifall härtill, medgifva, att anslaget

för framtiden må benämnas »aflöning till stamtrupp vid

Vesternorrlands regemente»;

:ruin'';ot<0i:ioutint -duud hd

Beväringsmanskapets vapenöfning»!'':

[14.] att höja anslaget till beväringsmanskapets

vapenöfningar, nu kronor 1,472,000, med*..................... >

till kronor 2,270,000;

; j i; i . rl i

Voloutärskolor:

[15.] att, med godkännande af förslaget om inrättande

af eu eller flera nya volontärskolor, låta:

af det för ändamålet nödiga belopp, 240,000 kronor,

såsom reservationsanslag i riksstaten uppföra 100,000

kronor, och af sådan anledning liöja anslaget till volontärskolor,

nu kronor 285,000, med.....................................

till kronor 385,000;

äfvensom bemyndiga, Kong!. Magt att till byggnads-

och öfriga kostnader, som för skolans eller, sko-,

lomas inrättande varda af nöden, använda uppkommande

reservationer å nämnda för den eller de nya skolorna

afsedda belopp, kronor 100,000; .''•'' •ar; •

II

irn(<i7

Transport kronor

1,674,034: —

44,710:

, »i n *''f >1 <‘"O.O»''. i

1,305: —

t

798,000: —

! ,■ ,i i; • ;<tä

*. • (. , .j f f: ,

100,000: —

..i ii il Hrr

i .itc. !

2,618,049; —

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 7, om statsverket 1802.

Transport kronor

Försvarsverket till lands i allmänhet eller arméförvaltningens

departement:

[16.] att, för beredande af ökade tillgångar dels

till anskaffande af förbrukningsammunition till det nya

geväret in. in. och dels till bestridande af kostnaderna,

för erforderlig beklädnad, utredning och ammunition

m. in. i anledning af de värnpligtiges ifrågasatta förlängda

öfningar, höja anslaget till försvarsverket till

lands i allmänhet eller arméförvaltningens departement,

nu kronor 2,404,600, ined.ii:‘Uhi«-,i-‘.fihi.%-''.,.,iJ..;i!ixrt.vJJJ:i:-<''J:«»r»6:

till kronor 2,752,600;

Byggnader och sängkläder å mötesplatserna m. in.:

[17.] att höja förevarande anslag, nu kronor 165,000,

med ..........................................:...........................-........ *

till kronor 172,000;

lic. i in-» •irtrth.''- Hbljj , in-ni t:*1 ^

Inqvartcringskostnader:

[18.] att, med godkännande af förslaget, att sammanlagda,

inqvarterings- och servisersättningen till underofficerare

med vederlikar, som för närvarande äro berättigade

till dylik ersättning, må, utan ändring af

servisersättningens nuvarande belopp, bestämmas att från

och med innevarande års början utgå till underofficerare

med vederlikar vid i Stockholm förlagda, ej till

Stockholms garnison hörande regementen och corpser

med 200 kronor, till dylika tjensteman vid i Göteborg

garnisonerade regementen och corpser med 190 kronor 50

öre och till öfriga, till inqvarteringsersättning berättigade

underofficerare och vederlikar med 96 kronor, höja

anslaget till inqvarteringskostnader, nu kronor 113,000.

med...............................................L.................................. »

till kronor 133,000;

Salpeteruppköp:

[19.] att förevarande anslag må från och med ingången

af innevarande år få användas jemväl till inköp

af råmaterialier till röksvagt krut, och

Transport kronor

13

2,618,049: —

hji-dfh; rtdimif

t | j ; ( !<_•

■in!- . fr.- ''

" 348,000: —

7,000: —

20,000: —

2,993,049: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

It

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1802.

Transport kronor 2,993,049: —

att anslaget såsom följd deraf må i riksstaten få

uppföras under benämning »anslag för uppköp af salpeter

eller råmaterialier till röksvagt krut»;

Skrifmaterialier och expenser, ved in. in. för departementets

afdelning af Kongl. Majrts kansli och kommandoexpeditionen

:

[20.] att detta anslag, nu kronor 6,201, för jemnande

af slutsumman å hufvudtitelns anslag minskas

med 49 kronor till kronor 6,152;

Ändring i befordringsgrunderna för 2:dre bataljonsläkare:
[21.

] att, i ändamål att ordinarie andre bataljonsläkare

må kunna i tur efter utnämningsdagen befordras

till förste bataljonsläkare, medgifva, dels att de åt förste

bataljonsläkarne beviljade aflöningsförmåner må, i den

mån de genom nuvarande innehafvares afgång blifva

lediga och derefter framgent, få, utan hinder deraf att

beloppen äro å truppförbandens särskilda stater uppförda,

användas till aflöning åt motsvarande antal af

de till tjensteåldern äldste bataljonsläkarne, räknadt

från deras första utnämning till ordinarie bataljonsläkare,

samt dels att från fjerde hufvudtitelns allmänna

besparingar må få bestridas den ökning i dagaflöningskostnaden,

som genom sådan anordning till äfventyra

någon gång kan vid de värfvade garnisonerade truppförbanden

uppkomma.

Beträffande öfriga under fjerde hufvudtiteln uppförda

ordinarie anslag föreslår Kong]. Maj:t ingen

förändring. . ________________ __________ ''___

Summa kronor 2,993,049: —

Härifrån åtgår minskning i anslaget till skrifmaterialier

och expenser, ved in. in. för departementets

afdelning af Kongl. Maj:ts kansli och kommando
-

expeditionen... ............................................................... » 49: —

hvadan förhöjningen utgör................... ........................... kronor 2,993,000: —

Lägges till denna förhöjning summan af hufvudtitelns

anslag enligt nu gällande riksstat........................ »■ 20,670,000: —

skulle denna hufvudtitels ordinarie anslag enligt Kongl.

Maj:ts förslag uppgå till.................................................. kronor 23,663,000: —

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1892.

15

Extra anslag.

Under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet den 1

Januari finnes antecknadt, föreslår Kongl. Magt vidare, att

under denna hufvudtitel på extra stat bevilja:

[22.] för tillämpning af nya värnpligtslagens föreskrifter

i fråga om de värnpligtiges inskrifning

och redovisning in. m.............. kronor

[23.] » anskaffning af mobiliseringsammunition

till de nya gevären.................................... »

[24.] » anskaffande af fästningsartillerimateriel... »

[25.] att Riksdagen af det redan beviljade

anslaget till förändring af arméns nuvarande

gevär till vapen af liten kaliber

må för år 1893 anvisa återstoden med »

Vidare föreslår Kongl. Maj:tRiksdagen att på extra

stat för samma år bevilja

[26.] för anskaffande af infanteriammunitionsvagnar *

äfvensom att af det redan beviljade anslaget

[27.] till byggnader å Karlsborg för år 1893 anvisa »

att på extra stat för år 1893 bevilja:

[28.] för fortsättande af befästningsarbetena vid

Karlsborgs hufvudfästning och på Vaberget

äfvensom till anskaffning af pansarlavetter

till de för befästningarna å sistnämnda

plats erforderliga kanoner ......... »

[29.] » anskaffning och komplettering af fält
ingeniörinateriel.

........................................ »

samt

[30.] » expropriation af mark och öfriga för uppförande

af ett permanent fäste i trakten

af Tingstäde a Gotland nödiga förberedande

arbeten....................................... »

att

[31.] »•• anskaffning af den för fältarméns trupper

och staber samt sj ukvårdskompanier erforderliga

sjukvårdsmateriel bevilja 93,666

Transport kronor

3 innevarande

Riksdagen må

77,500: —

800,000: —

100,000: —

568,000: —

20,000: —

46,074: —

200,000: —

12,200: —

100,000: —

1,923,774: —

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1892.

Transport kronor 1,923,774: —

kronor 25 öre och deraf för år 1893 anvisa

hälften med i rundt tal ij.. i.............. » 47,000: —

att på extra stat för år 1893 bevilja:

[32.] till reseunderstöd åt officerare och intenden
turtjenstemän.

.................................~..s- » 9,000: —

[33.] » fortsättande af generalstabens topografiska

arbeten..........-.............................................. * 90,000: —

[34.] » skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens

befrämjande..................................... » (10,000: —

och [35.] » gäldande af utaf arméförvaltningen och

statskontoret utgifna förskott...................:__26,426: —

tillsammans kronor 2,156,200: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1892 års

riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t, nu är föreslagen, utfaller på

följande sätt:

1892. 1893.

ordinarie anslag 20,670,000:— 23,663,000: — således ökning kronor 2,993,000: —

extra » 2,172,800:— 2,156,200:— » minskning j»____ 16,600:—

summa kronor 22,842,800: — 25,819,200: — således ökning kronor 2,976,400: —

Femte hufvudtiteln,

innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu

gällande riksstat till årliga och ständiga utgifter anvisadt:

kontant............................................................................... kronor 6,156,381:

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter.................................r........^..................... » 75,905:

ersättningar............................................................... » 26,404:

tillsammans kronor 6,258,690: —

vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll

öfver sjöförsvarsärenden den 13 i denna månad*), föreslå beträffande
-*)

Se bil. till statsverkspropositionen i ”Femte hufvudtiteln”.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1892.

Aflöning för flottans kårer och stater:

[1.] att det i nu gällande riksstat till aflöning för

flottans kårer och stater anvisade anslag å 1,579,734

kronor må förhöjas:

dels med det för år 1893 till förändrad organisation

af sjömanskåren erforderliga belopp........................ kronor

dels med de till l:a repetitionskursen för reservofficerare

behöfliga........................................................... »

eller till 1,647,934 kronor;

[2.] att hvad af anslaget till vakanta rusthållsnummer

i Blekinge län och Södra Möre härad af

Kalmar län icke redan på grund af 1872 och 1876

årens riksdagsbeslut bör inräknas bland tillgångarne

till aflöning för flottans kårer och stater må likasom

föregående år för fyllande af behofvet under denna

anslagstitel under år 1893 användas;

[3.] att i öfrig! ett anslag af 50,000 kronor till

genomförande af senast beslutade lönereglering för flottan

må å extra stat för år 1893 anvisas''att gemensamt med

anslaget till aflöning för flottans kårer och stater redovisas;
Uppsättning

af eu fästningsartilleri kår för sjöbefästningarna

vid Garlskrona:

[4.] att Riksdagen för uppsättande af en fästningsartillerikår,

afsedd för sjöbefästningarna vid Carlskrona,

må med godkännande af de för samma kår uppgjorda.,

vid ofvannämnda protokoll öfver sjöförsvarsärenden fogade

stater (bil. A.—D.) på ordinarie stat anvisa ett

förslagsanslag högst......................................................»

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna:

[5.] att de besparingar, som under år 1893 kunna

å reservationsanslaget till beklädnad åt sjömans- och

skeppsgossekårerna beredas, må, i den mån de icke erfordras

till täckande af öfverbetalningar å detta reserva
Transport

kronor

Bih. till Rikad. Prof. 1892. l:a Sand. 1:tt Afd.

66,000:

2,200:

189,600:

257,800:

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. MajUs nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1892.

Transport- kronor

tionsanslag, få användas till godtgörande af eller afbetalning

å den brist, som å anslaget uppkommit, innan

detsamma erhöll reservationsanslags natur;

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären:

[6.] att förslagsanslaget till lindring i rustningsoch

roteringsbesvären, nu 60,000 kronor, må höjas

med................................................................................. »

till 66,600 kronor;

Flottans nybyggnad och underhåll:

[7.] att af den år 1887 medgifna förhöjning med

högst 100,000 kronor i anslaget till flottans nybyggnad

och underhåll må, utöfver det i riksstaten för år 1892

deraf anvisade belopp 20,000 kronor, för år 1893 ytterligare

uppföras.................................................................... j

samt nämnda anslag, nu 1,220,000 kronor, alltså upptagas

till 1,240,000 kronor;

Sjöbeväringens vapenöfningar:

[8.] att, under förutsättning af bifall till föreslagen

tillökning i öfningstiden för värnpligtige, det till sjöbeväringens

vapenöfningar anvisade förslagsanslag må

förhöjas med...................................................................... »

eller från 72,400 kronor till 185,000 kronor;

Sjökrigsskolan:

[9.] att de vid sjökrigsskolan anstälde lektorers förmaner

må sålunda förbättras:

a) att aflöningen i T.a lönegraden bestämmes till 3,600

kronor, deraf lön 1,800 kronor, tjenstgöringspenningar

1,200 kronor och hyresbidrag 600 kronor;

b) att de nu utgående ålderstilläggen, hvilka skola anses

såsom tillägg till den fasta lönen, må i 2:a, 3:e

och 4:e lönegraderna förhöjas från 250 till 500

kronor; samt

Transport kronor

257,800:

6,600:

20,000:

112,600:

397,000:

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1892.

Transport kronor

c) att lektorerna vid sjökrigsskolan må förklaras berättigade

att från allmänna indragningsstaten erhålla

pension efter enahanda grunder och på samma vilkor,

som äro eller varda bestämda för lektorernas vid de

allmänna läroverken pensionsrätt;

[10.] att den här ofvan i punkten b) bestämda

förhöjning i ålderstillägg äfven medgifves biträdande

läraren i matematik;

[11.] att för beredande af ofvanberörda löneförbättring

må utöfver de 1,300 kronor af kadetternas

terminsafgifter, som enligt Riksdagens medgifvande år

1888 få dertill användas, af Riksdagen beviljas en förhöjning

af............................................................................ »

i det för sjökrigsskolan anvisade anslag, 31,040 kronor,

så att detsamma kommer att utgöra 32,900 kronor;

äfvensom]

[12.] att, vid bifall härtill, må såsom vilkor för

åtnjutande af de förbättrade avlöningsförmånerna och

af pensionsrätt stadgas:

a) att den lektor, som vill tillgodonjuta dessa förmåner,

£ *- icke må jemte sin lärarebefattning vid sjökrigsskolan

utöfva lärareverksamhet vid någon privat

undervisningsanstalt för inträde i nämnda skola;

b) att han skall hafva anmält sig att ingå på den nya

lönestaten före 1893 års början; samt

c) att han i öfrigt skall i tillämpliga delar vara underkastad

de vid löneregleringarna för statens embetsoch

tjensteman i allmänhet för lönernas åtnjutande

faststälda vilkor;

Sjökarteverket:

[13.] att reservationsanslaget till sjökarteverket, nu

60.000 kronor, må höjas med.......................................... »

till 70,000 kronor.

Durchmarschkostnader:

[14.] att anslaget till durchmarschkostnader, nu

14.000 kronor, må nedsättas med 4,000 kronor och

sålunda upptagas till 10,000 kronor; ___

397,000: —

1,860: —

10,000: —

Transport kronor 408,860:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1892.

Transport kronor 408,860: —

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsaiistalterna:

[15.] att det till lots- och fyrinrättningen med

lifräddningsanstalterna erforderliga penningeanslag må

upptagas till enahanda belopp, hvartill inkomsten af

titeln fyr- och båkmedel beräknats, eller till 1,200,000

kronor, och följaktligen anslaget, med ^beräkning af

deri ingående friheter och ersättningar 409 kronor, utföras

med 1,200,409 kronor; hvarvid Kongl. Maj:t

tillika förutsätter, att de å inkomsttiteln fyr- och båkmedel

uppkommande öfverskott fortfarande må såsom

hittills få användas för de med anslaget afsedda. ändamål.

Den föreslagna tillökningen i ordinarie anslag utgör

således.................................................................................. kronor 408,860: —

hvarifrån bör afräknas nedsättningen i anslaget

till durchmarschkostnader......................................... » 4,000: —

då anslagsförhöjningen utgör ......................................... kronor 404,860: —

Lägges härtill femte hufvudtitelns slutsumma enligt

gällande riksstat................................................................ » 6,258,690: —

skulle femte hufvudtitelns ordinarie anslag enligt Kongl.

Maj:ts förslag uppgå till .................................................. kronor 6,663,550: —

Extra anslag.

Förutom ofvan begärda extra anslag för genomförande under år 1893 af

löneregleringen för flottan ............................................. kronor 50,000: —

vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att bevilja till:

[16.] fullbordande af pansarbåten Thule................... » 1,118,000: —

[17.] artillerimateriel och skjutförsök 676,300 kronor

samt deraf för år 1893 anvisa........................................... » 530,000

[18.] rörliga minförsvaret .........................;...........» 100,000

[19.] fasta och tillfälliga minförsvaret.................... » 150,000

[20.] kruthus å Bergholmen........................................ » 21,250

[21.] signal- och telefon-stationer................ » 46,000

Transport kronor 2,015,250

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kong!. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1892.

Transport kronor 2,015,250: —

äfvensom

[22.] dels medgifva, att för tillbyggnad af underbefälsskolans

hus i Carlskrona må användas hos Marinförvaltningen

innestående odisponerade 14,416 kronor

48 öre af de för tioårsvakanserna. i Blekinge län och

Södra Möre härad af Kalmar län influtna båtsmansvakansafgifter,

dels ock för samma tillbyggnad bevilja

ett belopp af 110,583 kronor 52 öre samt deraf för år

1893 anvisa .................................................................... » 56,000: —

samt anvisa till:

[23.] exercishus och ekonomibyggnader å Kungs
holms

fästning och Vestra Hästholmen ............................ » 67,500: —

[24.] sängservis och beklädnad för 500 man värnpligtige.

.........................................................-........................ » 46,000: —

tillsammans kronor 2,184,750: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1892 års riksstat

upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på

följande sätt:

1892. 1893.

ordinarie anslag 6,258,690

extra » 2,143,110

— 6,663,550

— 2,184,750

— således ökning kronor 404,860

— » » » 41,640

_

summa kronor 8,401,800

— 8,848,300

— således ökning kronor 446,500

—

Sjette hufvudtiteln,

innefattande anslagen till civildepartementet.

1 afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu

gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant.............................................................................. kronor 4,785,345: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter........................................................................ » 9,290: —

ersättningar................ ............................................ » 6,231: —

tillsammans kronor 4,800,866: —

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1892.

vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti

rådsprotokoll öfver civilärenden den 13 innevarande månad !

träffande

Rikets ekonomiska kartverk:

[1.] att Riksdagen må, utöfver det å riksstatens

sjette hufvudtitel för rikets ekonomiska kartverk uppförda

ordinarie anslag, 6,000 kronor, under samma

hufvudtitel på extra stat för år 1893 anvisa till de

ekonomisk-geografiska kartarbetena i Norrbottens län

och de delar af Vesterbottens län, som äro belägna

ofvan odlingsgränsen eller ingå i kartblad, tillhörande

den under utgifning varande kartan öfver förstnämnda

län, 31,000 kronor och för de ekonomiska kartarbetena

i öfriga delar af riket 45,000 kronor, eller tillsammans

76,000 kronor, äfvensom medgifva att möjligen uppstående

behållningar å båda anslagen må användas äfven

till bestridande af utgifter för det topografiska kartverket;
-

Landtbruksingeniörer och deras biträden:

[2.] att Riksdagen må medgifva, att ytterligare en

landtbruksingeniör må från och med år 1893 anställas

med enahanda aflöningsförmåner, som äro nuvarande

landtbruksingeniörer beviljade, samt för beredande af

tillgång å härför erforderliga aflöningsmedel höja anslaget

till »landtbruksingeniörer och deras biträden» från

47,500 kronor till 49,500 kronor eller med..................... »

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna
näringar:
[3.

] att Riksdagen må medgifva, att assistenten vid

landtbruksakademiens agrikulturkemiska afdelning Carl

Gustaf Eggertz må ega att, så länge han vid denna befattning

qvarstår, från anslaget till »befrämjande i all
Transport

kronor

bilagda'' stats''),

föreslå be
-

2,000: —

2,000: —

) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sjette hufvudtlteln”.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:t» nåd. prop. n:o /, om statsverket 1892.

Transport kronor 2,000

niftrihet af jordbruk och landtuiannanäringar» åtnjuta

ett personligt lönetillägg af 1,200 kronor åi''ligen;

Skiften och afvittringar:

[4.] att Riksdagen må dels för år 1893 bevilja förhöjning

i styresmannens för storskiftesverket i Kopparbergs

län årsarfvode med 400 kronor; dels medgifva,

att de belopp, hvarmed inkomsterna af tjensten under

ar 1893 för afvittringslandtmätare i Vesterbottens och

Norrbottens län samt storskifteslandtmätare i Kopparbergs

län kunna komma att understiga 2,500 kronor

för dem, som tillhöra första lönegraden, och 3,000

kronor för dem, som på grund af ålder i tjensten åtnjuta

arfvodesförhöjning, må desse tjensteman godtgöras

af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken;

dels ock för år 1893 åt föredraganden af afvittringsärendena

i Norrbottens län samt till skrifbiträde åt

honom bevilja en tillökning af "400 kronor i det åt

honom anslagna belopp;

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.:

[5.J att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma,

detta anslag ökas med............................................. » 746

eller från 117,795 kronor till 118,541 kronor.

Vidare föreslår Kongl. Maj:t beträffande

Statens jernvägstrafik:

[6.] att Riksdagen må medgifva, att banvakt vid

statens jernvägstrafik må kunna uppflyttas i 19:de löneklassen

enligt gällande aflöningsreglemente för embetsed!

tjensteman samt betjente vid statens jernvägstrafik

med årligt arfvodesbelopp af 600 kronor;

Patentbyrån:

[7.] att Riksdagen må medgifva, att afgifterna för

patent och för registrering af varumärken må användas

Transport kronor

2,746

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1892.

Transport, kronor 2,746: —

till bestridande af de utgifter, hvilka betingas af till—

lä,rapning under år 1893 af förordningen angående

patent och lagen om skydd för varumärken;

Arbetareförsäbringen:

[8.] att Riksdagen må medgifva, att Kongl. Maj:t

må för år 1893 använda de till underlättande a,f åtgärder

för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande

afsätta belopp, i man af behof, dels till förvaltningsbidrag

åt sjukkassor under enahanda vilkor, som

i Riksdagens underdåniga skrifvelse den 13 Maj 1891

(N:o 85) äro angifna, dels ock till utarbetande och

offentliggörande genom försäkringsinspektörens försorg

af årsredogörelse för sjukkasseväsendet, i riket.

Summa ökning kronor 2,746: —

Om till förestående ökning lägges de ordinarie

anslagens nuvarande slutsumma ..............''.................... • » 4,800,866: —

komma sjette hufvudtitelns ordinarie anslag att uppgå till kronor 4,803,612: —

Extra anslag.

Förutom ofvan under punkten 1 begärda extra

anslag till fortsatt bearbetande af rikets

ekonomiska kartverk ........................... kronor 76,000: —

vill Kongl. Maj:t, härmed föreslå Riksdagen att

bevilja till:

[9.] handhafvande af kontroll å försäkringsan
stalterna.

...................................................... » 4,500: —

[10.] fortsatt, utgifvande af »polisunderrättelser»... » 15,000: —

[ll.] aflöning m. m. åt särskild polisstyrka på

landet........................................................... . » 65,000: —

[12.] ersättning för juridiskt biträde åt de svenske

lapparne i Norge samt till lappfogdar

och lappförmän............................... » 10,000: —i

Transport kronor 170,500: —

s. 25 Kontrollera mot PDF

[13.]

[14.]

[15.]

[16.]

[17.]

[18-]

[19-]

[20.]

[21-]

[22.]

[23.]

[24.]

[25.]

[26.]

[27.]

[28.]

[29.]

[30.]

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o i, om statsverket 1892.

25

Transport kronor

undersökningar af mindre hamnar och farleder

............................................................. »

aflöningar och öfriga utgifter vid Ultuna

landtbruksinstitut,.......................................

nya byggnader vid Ultuna landtbruksinstitut

och jordegendom m. m..............................

byggnadsarbeten och ny värmeledning vid

Alnarp in. in...............................................

anordnande af högre undervisning i mejerihushållning

vid Alnarps landtbruksinstitut

bidrag till bestridande af kostnaderna för

allmänna landtbruksmöten .......................-

prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten

för husdjur, redskap, maskiner

m. m..........................................................~

bidrag till underhåll af sju kemiska stationer

för jordbrukets och näringarnas

behof..............................................................

understöd åt frökontrollanstalter...................

utbildande af en elev i boskapsskötsel och

mejerihushållning ......................~...............

understöd åt svenska mosskulturföreningen

de geologiska undersökningarna...................

anställande af en andre instruktör i husslöjd

bidrag till upprätthållande af väfskolan i

Borås och till aflönande af en andre lärare

vid samma skola................................

deltagande i 1893 års internationela utställning

i Chicago och understöd åt teknici

för att besöka nämnda utställning...........

beredande åt alster af svensk industri och

svenska näringar af afsättning i främmande

länder.............................................

uppehållande af eu regulier ångbåtsförbi lidelse

mellan Sveriges vestkust och England

uppehållande af eu regulier ångbåtsförbindelse

mellan östra kusten af Sverige och

ryska östersjöprovinserna...........................

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

170,500: —

5,000: —

29,000: —

19,000: —

15,000: —

10,000: —

7,500: —

12,500: —

28,000: —

10,000: —

1,000: —

10,000: —

91,500: —

2,000: —

4,800: —

200,000: —

20,000: —

50,000: —

^50,000: —

735,800: —

4

llih. till Riksd. Prot. 1892. l:a Samt. ha Afd.

Transport kronor

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Korigl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1892.

Transport kronor

[31.] bergsskolorna i Filipstad och Falun »

[32.] inrättande åt en fond för fiskerinäringens

befrämjande_______ »

[33.] anordnande af fabriksinspektion.................... »

[34.] ersättning för åtskilliga utaf Statskontoret

förskottsvis bestridda utgifter............_...... »

[35.] bidrag för anläggning af nya samt förbättring

eller omläggning af backiga eller

eljest mindre göda vägar...................... »

[36.] understödjande af brobyggnader och hamnbyggnader

samt upprensning af åar och

farleder.................. »

[37.] understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldighet,

af sådana myrutdikningar

och vättenaftappningar, hvilkas

ändamål är att minska frostländigheten

för närliggande bygd..............................

hvarjemte Kongl. Maj:t föreslår, att i

afseende å de tre sistnämnda anslagen

må gälla de vilkor och bestämmelser, som

i statsrådsprotokollet omförmälas.

Vidare anmärkes här:

[38.] att enligt 1891 års Riksdags beslut blifvit

för år 1893 beviljade till understödjande,

medelst lån, af enskilda jernvägsanläggningar

1,000,000 kronor,

och

[39.] att till odlingslånefonden skola under år

1893 af Riksgäldskontoret i mån af behof

öfverlemnas medel till så stort belopp,

som jemte de till fonden ingående

annuiteter å odlingslån kan erfordras till

fyllande af högst 1,000,000 kronor.

Ytterligare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen

att till utgående under år 1893

anvisa

735,800: —

14,000: —

50,000: —

16,800: —

14,788: - 800,000: —

150,000: —-

100,000: —

Transport kronor 1,881,388:

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1892.

[40.]

[41.]

[42.]

[43.]

Transport kronor 1,881,388: —

å riksstatens sjette hufvudtitel:

till utförande af nya byggnader och anläggningar

vid statens jernvägstrafik.............. » 500,000: —

samt å riksstaten utom hufvudtitlarne:

till anskaffande af ny rörlig materiel vid

statens trafikerade jernvägar ett belopp

af 1,200,000 kronor;*)

och

till fortsättning af arbetena å stambanan

mellan Vännäs (Nyby) och Öfver-Luleå

(Boden) 4,000,000 kronor*).

Slutligen föreslår Kongl. Maj:t:

att Riksdagen må till Kongl. Maj:ts förfogande

ställa- ett belopp af 4,000,000 kronor, att

i mån af behof lyftas för att användas

till Luleå-Gellivara-banans försättande i

fullständigt skick och till inköp af rullande

materiel för densamma, äfvensom till ersättande

af de för banan under år 1891

häfda utgifter.**) ______________

tillsammans kronor 2,381,388: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1892 års

riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller

på följande sätt:

1892. 1893.

ordinarie anslag 4,800,866:— 4,803,612: — således ökning kronor 2,746: —

extra anslag 2,060,134:— 2,381,388: — »___»__» 321,254: —

summa kronor 6,861,000:— 7,185,000: — således ökning kronor 324,000: —

*) So vidare härnedan »statsverkspropositionen» pag. 51.

**) Se vidare härnedan »statsverkspropositionen» pag. 54.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1892.

Sjunde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till finansdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu

gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant............................................... kronor 16,340,060: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter och kyrkotionde............................................ » 6: —

tillsammans kronor 16,340,066: —

vill Kong]. Maj:t i eldighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll

öfver finansärenden för den 13 innevarande månad*), föreslå

beträffande

Statskontoret:

[1.] att det under denna rubrik upptagna belopp

inå, för ökande af deri ingående anslag till vikariat,

renskrifning, flitpenningar och tillfälliga biträden, höjas

från 100,800 kronor till 102,800 krono]- eller med...... kronor 2,000: —

Postverket:

[2.] att Riksdagen, dels med beviljande af årliga

understöd till förre styrmannen å postfartyget Sofia

Karl August Hammarberg å 600 kronor och till vaktbetjenten

Sivert P:son Gjärsvalls enka Annika Henriksdotter

å 300 kronor, att till henne utgå, så länge hon

lefver ogift, med rätt för Hammarberg och enkan Gjärsvall

att uppbära de föreslagna understöden från och

med innevarande år, dels ock med godkännande af öfriga

enligt statsrådsprotokollet för den 13 innevarande Januari

tillstyrkta ändringar i postverkets stater äfvensom

af de enligt samma protokoll föreslagna,^bestämmelserna

____ Transport kronor 2,000: —

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sjunde hufvudtiteln”.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kongl. Maj:ls nåd. jtrop. n:o 1, om statsverk t 1892.

Transport kronor

angående semester för tjenstemännen vid postdistriktsförvaltningarna

och postanstalterna samt angående rätt

för q vinliga postfunktionärer att komma i åtnjutande

af ålderstillägg, må för år 1893 bestämma postverkets anslag,

förslagsvis beräknadt, till 7,477,000 kronor, att utgå

direkt af postmedlen, hvarigenom postverkets utgiftsstater

skulle ökas med....................................................

Telegrafverket:

[3.] att Riksdagen, med godkännande af de i ofvannämnda

protokoll öfver finansärenden oinförmälda ändringar

i telegrafverkets stater, under Kongl. Maj:t

förbehållen rätt att i verkets utgiftsstater göra de jemkningar,

som kunna finnas af behofvet påkallade, må

såsom reservationsanslag, att utgå direkt af telegrafmedlen,

till telegrafvei‘ket för år 1893 anvisa enahanda

belopp, 1,350,000 kronor, hvartill telegrafinkomsterna

för året blifvit beräknade, samt tillika medgifva, att

det öfverskott, som kan å telegrafinkomsterna uppstå,

må af Kong]. Maj:t användas för telegrafverkets tidsenliga

utveckling och förbättring;

Tullverket:

[4.] att Riksdagen, med godkännande af de enligt

ofvannämnda protokoll öfver finansärenden föreslagna

förändringar i tullverkets stater, må bestämma anslaget

för tullverket till ett mot staternas slutsumma svarande

belopp af 2,548,000 kronor, att såsom förslagsanslag

utgå direkt af tullmedlen; hvarvid uppstår en minskning

i anslagets nuvarande belopp af 2,000 kronor;

Skogsväsendet:

[5.] att Riksdagen må godkänna den i ofvan åberopade

protokoll öfver finansärenden föreslagna staten

för skogsinstitutet och de vilkor för den nya afiöningens

åtnjutande, hvilka i sammanhang dermed tillstyrkts;

Transport kronor

2,000: —

227,000: —

229,000: —

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 18.92.

Transport kronor

att, med uteslutande ur staten af de deri nu upptagna

anslagen för statens skogsskolor, 24,500 kronor,

och till skogsinstitutet, 21,300 kronor, såsom bestämdt

anslag under titel »för statens skogsläroverk» uppföras

47,700 kronor;

samt att anslaget till kronoskogarnes förvaltning

och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet minskas

med 500 kronor från 401,992 kronor till 401,492

kronor;

sä att anslaget till skogsväsendet erhåller denna

uppställning:

bestämdt anslag:

för skogsstaten............ kr. 447,208: —

» statens skogsläro
verk.

................-- * 47,700: — kr_ 494)908: _

förslagsanslag:

till alderstillägg åt skogsstaten och

skogsinstitutets lärarepersonal........ » 84,400: —

till

reservationsanslag:

enskilda skogs
undervisningen

... kr. 8,600: —

kronoskogarnes

förvaltning och befrämjande

af skogsväsendet

i allmänhet.

........................ » 401,492: — kl.

Summa kronor

410,092: —

989,400: —

hvarigenom det nuvarande anslaget till skogsväsendet

i dess helhet skulle ökas med.........................................

Och föreslår Kongl. Maj:t i sammanhang härmed

Riksdagen att medgifva:

att jägmästare må i fråga om rätt till ålderstillägg

räkna sig till godo den tid, han innehaft befattning

229,000: —

1,400: -

Transport kronor 230,400: —

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

K orig l. Majrts nåd. grop. n:o /, om statsverket 1892.

Transport kronor 230,400: —

såsom direktör eller lektor vid skogsinstitutet, föreståndare

för statens skogsskola eller underlärare vid Ombergs

skogsskola, vare sig befattningen innehafts på

grund af konstitutorial eller, i följd af fråga om skogsläroverks

reglering, endast på nådigt förordnande; samt

att första gradens tjensteman hos Domänstyrelsen,

som vinner anställning såsom jägmästare, eller jägmästare,

som vinner anställning såsom första gradens

tjensteman hos Domänstyrelsen, må för alderstilläggs

åtnjutande tillgodoräkna sig den tid, han egt att för

samma ändamål räkna sig till godo vid den förut innehafda

tjenstår; allt under de vilkor i öfrigt, som stadgas

i nådiga kungörelserna af den 10 November 1882, den

29 November 1889 och den 6 Juni 1890.

Beträffande öfriga under sjunde hufvudtiteln uppförda

ordinarie anslag föreslår Kongl. Maj:t icke någon

förändring.__

Summa kronor 230,400: —

Härifrån afgår ofvan angifna minskning i anslaget

till tullverket med..........................................■....■..iiiili''...: »___2,000: —

hvadan förhöjningen på det hela å de ordinarie anslagen

blifver................................................................... kronor 228,400: —

Lägges härtill summan af hufvudtitelns ordinarie

anslag enligt nu gällande riksstat.................................. » 16,340,066: —

skulle denna hufvudtitels ordinarie anslag enligt Kongl.

Maj:ts förslag uppgå till................................................... kronor 16,568,466: —

Extra anslag.

Kongl. Maj:t föreslår vidare, med åberopande af ofvannämnda protokoll

öfver finansärenden för den 13 innevarande Januari, att under denna lmfvudtitel

må å extra stat beviljas till

[6.] arfvode för en byråassistent å finansdepartementets

bankbyrå.............................................................. kronor 4,000: —

Transport kronor 4,000: —

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1892.

Transport kronor 4,000: —

[7.] ersättning för af Statskontoret gjorda förskott » 384,304: —

[8.] genomförande af Öfverintendentsernbetets nya

organisation............................................ » 500: —

[9.] uppförande af nytt landsstatshus i Luleå........ * 102,000: —

[10.] anläggning af telefonledningar:

dels en femtedel af det af 1889 års Riksdag härför

anvisade anslag eller........................................................ » 150,000: —

dels till telefonledningar från Stockholm till Örebro,

från Stockholm öfver Norrköping till Linköping, från

Malmö till Kristianstad samt från Göteborg öfver Varekil

till Lysekil................................ » 206,450: —

[11.] aflöning åt domänintendenter och uppehållande

af domängöromålen hos länsstyrelserna ................ » 45,000: -—

[12.] resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsanslag.

......................................................................... » 40,080: —

[13.] skogsodlingens befrämjande............................. » 25,000: —

tillsammans kronor 957,334: —

Eu jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten för

ar 1892 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller

på följande sätt:

1892. 1898.

ordinarie anslag 16,340,066: — 16,568,466: — således ökning kronor 228,400: —

extra >____783,234:— 957,334:— » » » 174,100: —

summa kronor 17,123,300:— 17,525,800: — således ökning kronor 402,500: —

Åttonde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under 1

gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter och kyrkotionde.............. » 253,190: —

ersättningar......................................... » 514^028: —

tillsammans kronor 12,335,282: —

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1892.

vill Kongl. Magt i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll

öfver ecklesiastikärenden för den 13 innevarande månad*), föreslå

beträffande

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli:

[1.] att, för beredande af ett särskildt årligt arfvode

såsom godtgörelse åt den kanslisekreterare inom

ecklesiastikdepartementet, som förordnas att å folkskolebyrån

till föredragning bereda besvärsmål jemte öfriga

rent administrativa mål och ärenden, hvilka icke åt

byråchefen sjelf handläggas, äfvensom att, i den mån

sådant erfordras, under byråchefens inspektionsresor bestrida

dennes öfriga göromål å byrån, anslaget till

departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli må

höjas från sitt nuvarande belopp, 78,800 kronor, till

79,800 kronor, eller med.................... ..................... kronor 1,000:

Kleresistaten:

[2.] att, såsom årlig ersättning för prosteturma,

tillkommande kontraktsprosten i Vesterbottens tredje

kontrakt för Edefors församling, må beviljas 13 kronor

73 öre och för sådant ändamål den under kleresistaten

uppförda anvisning i kontant, 20,646 kronor, ökas till

20,660 kronor, eller med ett jemnadt belopp af.......... » 14:

Universiteten:

[3.] att årsanslaget till anatomiska institutionen vid

universitetet i Upsala, 5,000 kronor, må höjas till 6,000

kronor, eller med ett belopp af........................................ »

[4.] att till aflöning åt en laborator i växtfysiologi

vid botaniska institutionen vid universitetet i Lund må

beviljas ett årligt anslag af............................................... »

hvaraf 750 kronor såsom tjenstgöringspenningar;

[5.] att till förhöjning af årsanslaget till den kemiska

institutionen vid universitetet i Lund med den__

Transport kronor

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Åttonde liufvudtiteln”.

Bih. till Riksd. Prot. 1892. 1:a Sami. l:a Afä.

1,000: —

3,000: —

5,014:

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o /, om statsverket 1892.

Transport kronor 5,014:

fördelning af anslaget, som i statsrådsprotokollet angifves,

må beviljas.............................................................. » 1,500:

[6.] att till arfvode åt en assistent vid fysiska institutionen

vid universitetet i Lund må beviljas ett

årligt anslag af................................................................... » 1,500:

afseende punkterna, 3—-6 ökning af anvisningen i kontant

till universiteten från nuvarande beloppet, 686,681

kronor, till 693,681 kronor, samt af hela anslagstiteln

för universiteten, nu 722,501 kronor, till 729,501 kronor;

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

[7-1 att under det i statsrådsprotokollet omförmälda

vilkor må till höjande af aflöningen för laboratorn i

fysiologi, till 4,500 kronor, hvaraf 1,500 kronor skulle

utgöra tjenstgöringspenningar, på ordinarie stat beviljas » 1,500:

[8.] att det till den medicinska kliniken utgående

årsanslag må ökas från 500 kronor till 2,000 kronor,

eller med ett belopp af..................................................... » \ 599.

afseende punkterna 7 och 8 förhöjning af institutets

ordinarie anslag från nuvarande beloppet, 163,100 kronor,

till 166,100 kronor.

I fråga om

Allmänna läroverken

[9.] vill Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med

nämnda protokoll öfver ecklesiastikärenden, för eslå Riksdagen

:

a) med afseende på lärarnes vid de högre och femklassiga

allmänna läroverken aflöning,

att — under förutsättning att lästiden så utsträckes,

att lärarnes tjenstgöringstid kommer att uppgå till 39

veckor om året — för lärarne vid dessa läroverk må

bestämmas den i statsrådsprotokollet angifna lönereglering,

att gälla från och med år 1893;

b) med afseende på de extra ordinarie ämneslärarnes

aflöning,

Transport kronor 11,014:

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1892.

Transport kronor

att, derest icke Kongl. Maj:t i särskilda fall annorlunda

bestämmer, dels vikarierande lektor, som icke

innehar ordinarie läraretjenst, må, om han fullgjort

stadgade vilkor för att kunna till lektor utnämnas, uppbära

arfvode efter 2,000 kronor, men eljest efter 1,800

kronor för år räknadt, dels vikarierande adjunkt eller

kollega äfvensom extra lärare må, om han efter aflagd

akademisk examen, som enligt gällande bestämmelser

medför eller af Kongl. Maj:t genom särskildt beslut

förklarats medföra behörighet till lärarebefattning, vederbörligen

genomgått stadgad profårskurs, uppbära arfvode

efter 1,800 kronor, men eljest efter 1,500 kronor

för år räknadt;

c) med afseende på terminsafgifternas förhöjning,

att — under förutsättning att den föreslagna löneregleringen

för lärarne vinner fastställelse — lärjungarne

vid de allmänna läroverken skola från och med vårterminen

1893, utom förut bestämda afgifter, erlägga,

en terminlig, till statsverket ingående afgift till belopp

af 10 kronor för lärjunge i första, andra och tredje

klasserna, af 20 kronor för lärjunge i fjerde och femte

klasserna samt af 30 kronor för lärjunge i sjette och

sjunde klasserna, dock att befrielse derifrån må kunna beviljas

enligt de i statsrådsprotokollet upptagna bestämmelser,

samt att i fråga om uppbörd och redovisning af

terminsafgifter äfvensom påföljd af uraktlåtenhet att dem

erlägga skall gälla hvad derom i statsrådsprotokollet sägs;

d) med afseende på mindre läroverks ombildning m.m.,

att treklassiga allmänna läroverken i Söderköping,

Vimmerby, Askersund, oSa.la, Sölvesborg, Trelleborg,

Marstrand, Strömstad, Åmål, Filipstad, Skellefteå och

Örnsköldsvik, tvåklassiga pedagogierna i Södertelge, Köping

och Nora samt enklassiga pedagogien i Simrishamn

må ombildas till mindre, allmänna läroverk med treämneslära

re samt treklassiga allmänna läroverken i Alingsås, Falköping,

Engelholm, Varberg och Arvika till mindre, allmänna

läroverk med fyra ämneslärare, äfvensom att

ett nytt mindre, allmänt läroverk med tre ämneslärare___

Transport kronor

11,014: —

11,014: —

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1892.

Transport kronor

må upprättas i Motala, allt på sätt och under vilkor

samt med de närmare bestämmelser, som i statsrådsprotokollet

omförmälas;

e) med afseende på behofvet af särskild!, statsbidrag

till vissa mindre läroverk,

att bevilja ett förslagsanslag å................................ »

hvaraf bidrag må kunna lemnas till undervisningens

uppehållande vid mindre, såsom samskola inrättadt allmänt

läroverk, då det i läroverkets stat upptagna anslag

visat sig icke vara tillräckligt för ändamålet; dock

att berörda bidrag icke må öfverstiga det belopp,. hvartill

de till statsverket inflytande terminsafgifterna från

läroverket under kalenderåret uppgått;

f) med afseende på förändrade anordningar vid

Jakobs femklassiga läroverk i Stockholm:

att profårskurs för blifvande lärare vid mindre

läroverk med tre eller fyra. ämneslärare må anordnas

vid Jakobs läroverk, och att vid detta läroverk må för

sådant ändamål inrättas en särskild afdelning, samt. att

till bestridande af kostnaderna härför må af reservationerna

å anslagen till de allmänna läroverken användas

ett belopp af högst 14,200 kronor årligen;

att lärjunge, som intagits vid den afdelning af

Jakobs läroverk, der olika årsklasser undervisas tillsammans,

må befrias från all terminsafgift; samt

att gymnastiklära rebefattningen vid Jakobs läroverk

må indragas;

g) med afseende på behofvet af skolkare:

att vid hvarje allmänt läroverk må anställas en

läkare för att utöfva tillsyn öfver lärjungarnes helsotillstånd

och biträda rektor vid öfvervakandet af de

hygieniska anordningarna vid läroverket; samt

att skolläkaren må såsom arfvode uppbära dels af

läroverkets ljus- och vedkassa 1 krona, om året för

hvarje under höstterminen närvarande lärjunge, dels

af statsmedel årligen: vid de högre läroverken 150

kronor, vid de femklassiga 100 kronor och vid de

mindre 50 kronor;

11,014

8,000

Transport kronor 19,014:

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1892.

Transport kronor

h) med afseende å pensionsreglering för lärarne

vid de allmänna läroverken,

att ordinarie lärare och lärarinnor vid rikets allmänna

läroverk skola hafva rättighet och i de uti statsrådsprotokollet

omförmälda fall äfven skyldighet att från

tjensten afgå med pension å allmänna indragningsstaten

enligt de närmare bestämmelser, som i statsrådsprotokollet

angifvits; samt

i) med afseende på behofvet af förhöjning i ordinarie

anslaget till allmänna läroverken,

att förutom det under mom. e) omnämndai förslagsanslag

må beviljas eu förhöjning af reservationsanslaget

till de allmänna läroverken från nuvarande

beloppet, 2,902,453 kronor 36 öre, till 3,609,002 kronor,

eller med..................................................................... »

blifvande härigenom anslagstitelns slutsumma ökad till

3,617,002 kronor.

Vidare föreslår Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse

med berörda statsrådsprotokoll, Riksdagen beträdande

Pedagogier och folkskolor:

[10.] att — under förutsättning deraf att Riksdagen

medgifver, att pedagogierna i Södertelge, Köping, Nora

och Simrishamn på föreslaget sätt ombildas — ordinarie

anslaget i kontant till pedagogier och folkskolor

må nedsättas med 19,381 kronor, eller från 24,417 kronor

till 5,036 kronor, hvarigenom anslagstitelns slutsumma

minskas från 26,527 kronor till 7,146 kronor;

Folkundervisningen:

[11.] att, för lärares och lärarinnors vid folkskolelärareseminarierna

uppflyttning i högre lönegrad enligt

gällande bestämmelser, anslaget till samma seminarier

må ökas med...................................................................... »

[12.] att, för anordnande af undervisning i slöjd

vid folkskolelärareseminariet i Vexiö, anslaget till seminarierna

för folkskolelärares bildande må höjas med..... .» _

Transport kronor

37

19,014: —

706,548: 64

5,000: —

1,500: —

732,062: 64

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

KongI. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1892.

Transport kronor

[13.] att, för anordnande af undervisning i slöjd

vid folkskolelärarinneseminarierna i Falun och Umeå,

732,062: 64

anslaget till folkskolelärareseminarierna må ökas med... »

afseende punkterna 11—13 förhöjning af anslaget till

seminarier för folkskolelärares bildande från nuvarande

1,600: —

beloppet, 304,925 kronor, till 313,025 kronor;

[14.] att förslagsanslaget till lönetillskott åt lärare

vid folkskolor och småskolor, nu 3,525,000 kronor, må

ökas till 3,725,000 kronor, eller med »

och således anslaget till folkundervisningen höjas från

sitt nuvarande belopp, 4,204,925 kronor, till 4,413,025

kronor;

200,000: —

Veterinärundervisningen:

[15.] att i staten för veterinärinstitutet i Stockholm

ma till byggnaders och stängsels underhåll beviljas eu

förhöjning med............. »

kommande härigenom anslaget till nämnda veterinär- institut, nu 49,100 kronor, att uppgå till 50,600 kronor

samt hela anslagstiteln för veterinärundervisningen, nu

50,500 kronor, till 52,000 kronor;

1,500: —

Vetenskapsakademien:

[16.] att under det i statsrådsprotokollet omför- mälda vilkor ordinarie anslaget till vetenskapsakademien,

nu 44,980 kronor, må, minskadt med dels de vid

1862—1863 och 1876 årens riksdagar till expenser vid

naturhistoriska riksmuseum beviljade medel, tillhopa

7,470 kronor, dels det för meteorologiska centralanstalten

anvisade anslag, 25,050 kronor (deraf 16,000 kronor

reservationsanslag), i riksstaten upptagas med åter- stående 12,460 kronor;

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien:

[17.] att i det å akademiens stat uppförda anslag,

300 kronor, för underhåll och fortsättning af inred-

Transport kronor

935,162: 64

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kongl. Maj:t8 nåd. prop. n:o /, om statsverket 1892.

Transport kronor 935,162: 64

ningen i statens historiska museum och myntkabinettet

må beviljas en förhöjning af............................................ » 700: —

hvarigenom akademiens ordinarie anslag, nu 28,750

kronor, ökas till 29,450 kronor;

Musikaliska akademien:

[18.] att till understöd åt inhemska tonsättare inå

under akademiens stat uppföras ett årligt anslag af.... » 6,000: —

att af Kongl. Maj:t, efter akademiens hörande,

fördelas;

kommande vid bifall härtill akademiens anslag,

nu 44,900 kronor, att uppgå till 50,900 krono]'';

Naturhistoriska riksmuseum:

[19.] att ordinarie anslaget till naturhistoriska riksmuseum,

nu 67,550 kronor, må, ökadt med de vid

1862—1863 och 1876 årens riksdagar till expenser

vid museet beviljade, för närvarande under rubriken

»Vetenskapsakademien» uppförda medel, tillhopa 7,470

kronor, upptagas i riksstateri med 75,020 kronor;

Meteorologiska centralanstalten:

[20.] att bland de ordinarie anslagen i riksstaten,

näst efter anslagsrubriken »Naturhistoriska riksmuseum»,

må införas en ny rubrik, »Meteorologiska centralanstalten»,

och under denna rubrik uppföras det för

anstalten nu under rubriken »Vetenskapsakademien»

anvisade anslag, 25,050 kronor (deraf 16,000 kronor

reservationsanslag) ;

Kyrkors underhåll:

[21.] att, under vilkor att det anslag af 82,4461

hektoliter spanmål, hälften råg och hälften korn, som

för närvarande med lösen efter medelmarkegångspris

tillkommer Visby domkyrka, med slutet af år 1892

upphör att utgå, till domkyrkans iståndsättande och ___

Transport kronor 941,862: 64

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1892.

Transport kronor

framtida bestånd må från och med år 1893 anvisas

ett årligt belopp af 1,000 kronor;

att för sådant ändamål den vid anslagsrubriken

»Kyrkors underhåll» förekommande anvisning i kontant,

nu 6,528 kronor, höjes till 7,528 kronor; och

att den vid samma rubrik i kolumnen »indelning

och dermed jemförlig anvisning, på förslag: ersättningar»

uppförda summa, 170,000 kronor, nedsättes med

ett jemnadt belopp af 600 kronor till 169,400 kronor;

i följd hvaraf anslaget till kyrkors underhåll ökas

med...................................................................................... »

eller från 369,828 kronor till 370,228 kronor;

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.:

[22.] att detta förslagsanslag, nu 23,078 kronor

64 öre, må höjas till 23,098 kronor, eller med............ »

Summa kronor

941,862: 64

400: —

_19: 36

942,282: —

Beträffande öfriga under åttonde hufvudtiteln i

riksstaten uppförda ordinarie anslag har Kongl. Maj:t

icke att föreslå någon ändring.

Om från de sålunda föreslagna tillökningarna afdrages

ofvan omförmälda minskning i anslaget till

pedagogier och folkskolor.................................................. » 19,381: —

skulle förhöjningen utgöra................................................ kronor 922,901: —

Lägges härtill summan af hufvud titelns ordinarie

anslag enligt nu gällande riksstat.................................... » 12,335,282: —

skulle åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag enligt

Kongl. Maj:ts förslag uppgå till....................................... kronor 13,258,183: —

Extra anslag.

För behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga under åttonde hufvudtiteln,

vill Kongl. Magt, på sätt omförmälda protokoll öfver ecklesiastikärenden vidare

innehåller, föreslå Riksdagen att på extra stat bevilja i afseende å

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kong/. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1892.

41

Riksarkivet:

[23.] till fortsatt utgifvande i tryck af sådana

skrifter och handlingar, som äro af vigt för fäderneslandets

historia, .....................~...........................-............ kronor

[24.] till fortsatt utgifvande af »Svenska riksdagsakter»

m. m.......................................................................

Kongl. biblioteket:

[25.] till bestridande af den med elektrisk belysning

i Kongl. bibliotekets förstuga, kapprum, låneexpedition

och läsesal förenade driftkostnad................. »

till arfvoden åt extra ordinarie tjensteman och

vaktbetjening för särskild eftermiddagstjenstgöring,

då Kongl. biblioteket å sådan tid hålles öppet,............ »

eller ett sammanlagdt belopp af 1,500 kronor;

Nationalmuseum:

[26.] till vård, underhåll och tillökning af statens

konstindustriella samlingar............................................... »

[27.] till förändrad inredning af de s. k. alkov - rummen m. m. i nationalmuseibyggnadens öfre våning

och till fullständigande af brandbottnarna i samma

våning.................................................................................. »

Lifrustbammaren:

[28.] för tillsyn, underhåll och vård af samlingarna

in. in.......................................................................

Domkapitlens expeditioner:

[29.] till löneförbättring åt tjenstemännen vid dessa

expeditioner......................................................................... »_

Transport kronor

Bih. till liiksd. Prat. 1892. l:n Sainl. l:u Afd.

3,000: —

1,500: —

500: —

1,000: —

4,000: —

7,500: —

5,800: —

3,716: —

27,016: —

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1892.

Transport kronor

Universiteten:

[30.] till det språkvetenskapliga seminariet i Upsala »

i Lund

» » matematiska » i Upsala

* * # * * i Lund »

[31.] till aflöning åt laboratorn i experiment el

fysik och observatorn i astronomi vid universitetet i

Upsala, 3,000 kronor för hvardera befattningen,............

[32.] . till lärare i tyska, franska och engelska

språken vid universitetet i Upsala, af förut beviljadt

anslag................................................................................... ,

[33.] I enlighet med ofvannämnda protokoll öfver

ecklesiastikärenden begär Kongl. Maj:t Riksdagens samtycke

dertill att, utan hinder af de vilkor, som fästats

vid beviljadt statsunderstöd till Carolina-rediviva-byggnadens

omändring i enlighet med faststäld plan? i

byggnadens bottenvåning må anbringas längs väggarne

löpande gallerier af trä i stället för transversal:) gallerier

af jern samt mezzaninfönstren förblifva vid sin nuvarande

storlek.

Vidare föreslår Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse

med samma statsrådsprotokoll, Riksdagen att på extra

stat bevilja

[34.] till arfvoden åt extra ordinarie amanuenser

vid universitetsbiblioteket i Upsala............................. »

[35.] till mineralogisk-geologiska institutionen i

Upsala

för inköp af kristall modeller och preparat................

* _ » » kartor och litteratur................

» fullbordandet af institutionens inredning med

mikroskopbord, montrer, skåp m. m............................. »

eller ett sammanlagdt belopp af 10,200 kronor;

[36.] till nya byggnader och förändringar vid

botaniska institutionen i Upsala 62,000 kronor, deraf

för år 1893 ett belopp af....................................... r »

[37.] till aflöning åt en extra ordinarie professor

inom juridiska fakulteten vid universitetet i Lund........ »

Transport kronor

27,016 —

3,000: —

2,950: —

1,500: —

1,500: —

6,000: —

6,000: —

2,500: —

2,200: —

3,000: —

5,000: —

31,000: —

4,000: —

95,666: —

s. 43 Kontrollera mot PDF

Korujl. May.ts nåd. pvop. n:o 1, om statsverket 1892.

Transport kronor

[38.] till lärare i tyska, franska och engelska

språken vid universitetet i Lund, af förut beviljad t

anslag,.................................................................................. »

[39.] till särskild! arfvode åt docenten vid universitetet

i Lund Sven Söderberg, under i statsrådsprotokollet

angifvet vilkor,.......................... »

[40.] såsom personligt lönetillägg för år 1893 åt

vice bibliotekarien vid universitetsbiblioteket i Lund

August Jakob Theodor Palm...........................................'' »

[41.] såsom personligt lönetillägg för år 1893 åt

akademikam reraren i Lund Oscar Gerhard Regnell »

deraf 150 kronor såsom tjenstgöringspenningar;

[42.] till arfvode» åt extra biträden vid universitetsbiblioteket

i Lund...................................................... »

[43.] till arfvode åt en instrumentmakare vid

fysiologiska institutionen i Lund...................................... »

[44.] för arbetets uppehållande vid patologiska

institutionen i Lund........................................................... »

samt i afseende på

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

[45.] till arfvode åt en amanuens vid institutets

gynekologiska

klinik.............. »

» » » » » vid institutets

kemiska laboratorium.

........ »

[46.] till en pediatrisk klinik vid Kronprinsessan

Lovisas vårdanstalt för sjuka barn................................... »

till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm,

under i statsrådsprotokollet omförmäldt vilkor,.............. »

[47.] till bekostande af teckningar i vetenskapliga

ändamål vid institutet........................................................ *

[48.] till inredning af ett för institutets medicinska

klinik afsedt laboratorium och anskaffande för detsamma

af erforderliga instrument och apparater............ »

[49.] för om- och tillbyggnad af den åt institutets

patologiskt-anatomiska och kemiska institutioner in. in. _

Transport kronor

43

95,666: —

6,000: —

2,000: —

500: —

750: —

1,500: —

500: —

500: —

900: —

900: —

1,800: —

2,800: —

1,500: —

10,000: —

125,316: —

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kongl. Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1892.

Transport kronor

för närvarande upplåtna byggnad, till de nya lägenheternas

inredning och förseende med uppvärmningsoch

luftvexlingsinrättningar samt gas- och vattenledningar

äfvensom till uppsättning å den bakteriologiska

afdelningen af erforderliga instrument m. m. 120,800

kronor, deraf för år 1893 ett belopp af......................... »

Allmänna läroverken:

[50.] till arfvoden åt extra lärare............................ »

Högre lärarinneseminariet:

[51.] till löneförbättring åt lärare och lärarinnor

vid seminariet, efter samma grunder som för innevarande

år,.......................................................................... »

[52.] för fortsatt uppehållande af den valfria fjerde

årskursen vid seminariet................................................... »

för beredande af undervisning i huslig ekonomi

enligt de närmare bestämmelser, Kongl. Maj:t kan

komma att meddela, ett anslag af.................................. »

med rätt för Kongl. Maj:t att till ersättande från

detta anslag låta af tillgängliga medel förskjuta det

belopp, som för ifrågavarande undervisnings anordnande

under höstterminen detta år kan vara erforderligt;

Folkundervisningen:

[53.] till löneförbättring åt lärare och lärarinnor

vid folkskolelärareseminarierna samt till arfvoden åt

teckningslärare för extra tjenstgöring och extra arfvoden

åt musiklärare vid dessa seminarier, efter samma

grunder som för innevarande år, ........................ »

[54.] för anordnande af undervisning i slöjd vid

folkskolelärareseminariet i Vexiö...................................... »

[55.] till understöd åt mindre bemedlade lärjungar

vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel,

............................ »

Transport kronor

125,316: —

60,400: —

70,000: —

4,000: —

3,000: —

5,000: —

33,300: —

1,500: —

15,000: —

317,516: —

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kongl. May.ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1892.

Transport kronor

De tekniska läroverken:

[56.] till arfvode åt en extra lärare i praktisk

elektroteknik vid tekniska högskolan.......-.......--...........#—

till elektrotekniska apparater och laborationer vid

samma högskola............................................................

[57.] till understöd, på det i statsrådsprotokollet

omförmälda vilkor, åt lägre tekniska yrkesskolor och

till bestridande af kostnader för deras inspektion ..... »

Medicinalstyrelsen med dithörande stater:

[58.] till arfvode för granskning af hospitalens räkenskaper.

.........................................................................

[59.] till uppehållande i Stockholm af en poliklinik

för tandsjukdomar............................-...........................

Vetenskapsakademien:

[60.] till vidtagande af åtgärder mot eldfara i

statens andel af akademiens hus, i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med i sådant afseende upprättadt förslag

och tillhörande ritningar samt under vilkor, som i

statsrådsprotokollet omförmäles,.,......................................

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien:

[61.] till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden

vid ordnandet och vården af de under akademiens

inseende stälda samlingar samt till aflöning åt vakt
betjening.

...........................................................................-

till undersökning och beskrifning af fäderneslandets

fornlemningar in. m..................................................

till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och

andra märkvärdiga föremål i statens historiska museum

in. m.......................................................................... *_

Transport kronor

45

317,516: —

2,000: —

1,200: —

35,000: —

1,200: —

4,000: —

10,300: —

4,000: —

3,200: —

2,000: —

380,416: —

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kont/l. Maj:ts nåd. prop. n:o /, om statsverket lts£)2.

Transport kronor 380,416:

Akademien för de fria konsterna:

[62.] till om- och nybyggnad af akademiens hus,

åt förut beviljad t anslag,................................................... , 175,000:

Naturhistoriska riksmuseum:

[63.] till inköp och insamling af naturalier vid

museets afdelning för arkegoniater och fossila växter,

till arbetsbiträden derstädes och till bestridande af

andra med arbetena vid afdelningen förenade utgifter.. * 2 000:

[64.] till vård, underhall och förkofran af museets

etnografiska samling..................................... » 2 8qq.

Meteorologiska centralanstalten:

[65.] till anordnande af väderleksmeddelanden om

eftermiddagarna under månaderna juli—september...... » 2 500:

såsom bidrag till bestridande af vissa utgifter

för väderlekstelegram in. in.................................. » 2 200-

med rätt för Kong! Maj:t att till ersättande från

dessa anslag låta af tillgängliga medel förskjuta hvad

som för ifrågavarande ändamål under innevarande år

erfordras;

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:

[66.] till uppehållande af undervisningen vid tre

läroanstalter för öfveråriga. döfstumma............ * aq 900-

[67.] till blindskolan i Vexiö.................................... » lpOOO
[68.

] till handtverksskolan i Kristinehamn förblinda > 10,000-

[69.] till tryckning af blindskrifter......................... » 2 500:

till understöd åt blindlärareelever.................. > ] 200-

Hospitalsvården:

[70.] till fullbordande af arbetena å hospitalet vid

Piteå, af förut beviljadt anslag,.................................. » 270 200-

Transport kronor 909,016:

s. 47 Kontrollera mot PDF

Konpl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1892.

47

, Transport kronor

[71.J till uppförande vid Lunds asyl af en nybyggnad

för vård af obotliga sinnessjuka qvinnor 237,400

kronor, deraf för år 1893 ett belopp af......................... »

[72.] till understöd åt Jerfsö sjukhus för spetelske,

under i statsrådsprotokollet omförmäldt vilkor,............. »

909,016: —

150,000: —

14,000: —

Kyrkorestaurering:

[73.] till fortsättande af restaureringsarbetet å

Vadstena klosterkyrka, af förut beviljadt anslag,...........

40,000: —

Diverse anslag:

[74.] till svenska fornskriftsällskapet........................ »

[75.] till beredande af religionsvård åt svenske

sjöman m. fl. i utländska hamnar.................................... »

[76.] till två kontraktsadjunkter inom Vesterbottens

fjerde kontrakt, af förut beviljadt anslag,....................... »

till stipendier för teologie studerande, jemväl af

förut beviljadt anslag,............................................. »

[77.] till nordiska museet..................................

[78.] till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften

»Nyare bidrag till kännedom om de svenska

landsmålen och svenskt folklif»..,................................. »

[79.] till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften

»Acta mathematica»................................ »

[80.]_ till understöd, på de i statsrådsprotokollet

angifna vilkor, åt sådana anstalter eller föreningar, som

anordna föreläsningskurser för arbetsklassen,.................. >,

[81.] till fortsättande åt precisionsnivelleringsarbetena

i norra Sverige samt underhåll och tillsyn af

vattenhöjdmätningsstationer in. m. .»

[82.] till ersättning för belopp, som af Statskontoret

förskottsvis utbetalts,........................................ »

Summa krono]''

2,000: —

10,000: —

4,000: —

1,500: —

25,000: —

3,150: —

4,000: —

20,000: —

11,500: —

39,951: —

1,234,117: —

•i •iemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1892 års

riksstat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Makt för år 1893 föreslagen,

utfaller sålunda:

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1892.

1892. 1893.

ordinarie anslag 12,335,282: — 13,258,183: — således ökning kronor 922,901: —

extra » 1,663,518: — 1,234,117:— > minskning » 429,401: —

summa kronor 13,998,800: — 14,492,300: — således ökning kronor 493,500: —

Nionde hufvndtiteln,

innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna.

Pensionsstaten:

1 afseende å denna stat, för hvilken gällande riksstat upptager 1,314,898

kronor, föreslår Kongl. Maj:t icke någon ändring.

Allmänna indragningsstaten:

För allmänna indragningsstaten

riksstat anvisadt:

kontant....................................... ...........

ersättning för indragen indelning m.

är i nu gällande

kronor

1,600,052: -

m., på förslag....

600: -

tillsammans

kronor

1,600,652: -

Beträffande denna stat föreslår Kongl. Maj:t enligt bilagda statsråds

protokoll*):

[1.] att åt förre fanjunkaren vid nu mera upplösta kronoarbetskompaniet

ä Vaxholm Carl Gustaf Pettersson må å allmänna indragningsstaten uppföras

en årlig pension af 400 kronor, att under hans återstående lifstid utgå tran

och med månaden näst efter den, då Pettersson frånträdt sin befattning såsom

slottsvaktmästare å Vaxholms fästning;

[2.] att för förrådsvaktmästaren vid lifregementets grenadiercorps Per

Reinhold Bodin må å allmänna indragningsstaten uppföras en pension åt 200

kronor, att af honom under hans återstående lifstid årligen åtnjutas, med beräkning

från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked tran

vaktmästarebefattningen; n t tv t a

[3.1 att regementsläkaren vid flottans station i Karlskrona O. 1. in- Lindberghs

enka Augusta Lovisa Dorothea Lundbergh, född Mossberg, må tran

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Nionde hufvudtiteln”.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kongl Majds nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1892.

allmänna indragningsstaten åtnjuta årlig pension till belopp af 500 kronor, att

utgå från och med februari månad 1891 och så länge hon i sitt nuvarande

enkestånd förblifver;

[4.] att åt vaktmästaren vid sjökrigsskolan Gustaf Petersson må å allmänna

indragningsstaten beviljas eu pension af 500 kronor om året, att utgå

från och med månaden näst efter den, i hvilken lian efter uppnådda 70 lefnadsår

erhåller entledigande från befattningen;

[5.] att länsmannen i Jösse härads vestra distrikt af Vermlands län Per

Johan Lundqrist må från och med månaden näst efter den, hvarunder han

erhåller afsked från länsmanstjensten, under sin återstående lifstid å allmänna

indragningsstaten åtnjuta pension till så stort belopp, att detta tillsammans

med den pension från Civilstatens pensionsinrättning, 600 kronor, hvartill lian

är berättigad, utgör 1,000 kronor eller 400 kronor årligen;

[6.] att åt läraren i veterinärkunskap, anatomi och fysiologi vid Ultima

landtbruksinstitut Carl Jonas Axel Segerström må å allmänna indragningsstaten

uppföras eu årlig pension af 1,500 kronor, att utgå från och med

månaden näst efter den, hvarunder han från sin befattning erhåller entledigande;
[7.

] att å allmänna indragningsstaten må för år 1893 anvisas ett anslag

af 10,000 kronor, att enligt de närmare bestämmelser, Kongl. Maj:t kan finna

godt meddela, användas till understöd af högst 250 kronor åt sådana äldre

behöfvande folkskolelärare, Indika oförvitligen skött sin tjenst, men derifrån

erhållit afsked före år 1867;

[8.] att förste vaktmästaren vid tekniska högskolan Fredrik Wilhelm

Dahlman må från och med månaden näst efter den, i hvilken han efter ingången

af april månad 1892 erhåller afsked från befattningen såsom förste

vaktmästare vid nämnda högskola, för sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten

uppbära pension till belopp af 800 kronor årligen;

[9.] att förste vaktmästaren i riksarkivet Carl Erik Eriksson må beviljas

en mot hans lön svarande årlig pension å allmänna indragningsstaten af 800

kronor, att utgå under hans återstående lifstid från och med månaden näst

efter den, i hvilken afsked från tjensten varder honom beviljadt; samt

[10.] att förre kamereraren vid de Kongl. teatrarne Gustaf Fredrik Törner

må från och med månaden näst efter den, hvarunder han frånträder anställning

vid Kongl. operan, under sin återstående lifstid uppbära eu årlig pension

från allmänna indragningsstaten af 2,000 kronor.

Enligt hvad af åberopade statsrådsprotokoll framgår, anser Kongl. Magt

sig icke böra föreslå någon ändring i beloppet af de ordinarie anslagen å pensions-

och allmänna indragningsstaterna.

liih. till Itiks J. /''rot. 18U2. hd Sami. hd Afl/.

;

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kongl. Majits nåd. prop. nio 1, om statsverket 1892.

Extra anslag.

Beträffande extra anslag å denna hufvudtitel föreslår Kongl. Magt,

[11.] att å extra stat för år 1893 må anvisas ett kreditiv af 1,520,000

kronor, att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas egen

pensionering med nu faststälda pensionsbelopp, mot skyldighet för pensionskassan

att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda vederlag för

de till statsverket indragna rusthållsafgifterna, och dels till fyllnadspensioner

i enlighet med de af Riksdagen godkända grunder för sådana pensioners

utgående;

äfvensom att hvad af de till pensioneringen under år 1892 anslagna

medel kan blifva oanvändt må för det kommande årets pensionering användas.

Eu jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten

för år 1892 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller

på följande sätt:

1892. 1893.

ordinarie anslag 2,915,550:— 2,915,550:— — — — —

extra » 1,475,000:— 1,520,000:— således ökning kronor 45,000: —

summa kronor 4,390,550:— 4,435,550:— således ökning kronor 45,000: —

N Ällir

De under de särskilda hufvudtitlarne äskade anslag för år 1893 utgöra

alltså:

Ordinarie:

I

hufvudtiteln:

1,320,000

—

II

»

3,889,100

—

III

606,750

—

IV

23,663,000

—

V

6,663,550

—

VI

»

4,803,612

—

VII

»

16,568,466

—

VIII

»

13,258,183

—

IX

»

2,915,550

—

summa kronor

73,688,211

- !

Extra:

Summa:

—

1,320,000

—

77,500

— 3,966,600

—

4,500

— 611,250

—

2,156,200

— 25,819,200

—

2,184,750

— 8,848,300

—

2,381,388

— 7,185,000

—

957,334

— 17,525,800

—

1,234,117

— 14,492,300

•—

1,520,000

— 4,435,550

—

10,515,789

— 84,204,000

—

Härtill komma de belopp, hvilka Kongl. Maj:t i

sammanhang med regleringen af utgifterna under sjette

Transport kronor 84,204,000: —

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kongl. MajUs nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1892.

Transport kronor 84,204,000: —

hufvudtiteln föreslagit Riksdagen att anvisa till utgående

under år 1893 utom hufvudtitlarne, nemligen:

till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens trafikerade

jernvägar.................. kronor 1,200,000:

» fortsättning af arbetena å

stambanan mellan Vännäs

(Nyby) och Öfver-Luleå

(Boden)......................... » ______4,000,000: — » 5,200,000: —

De Riksgäldskontorets utgifter, hvilka Kongl. Magt,

med åberopande af omförmälda protokoll öfver finansärenden

den 13 innevarande Januari*), anser böra i

riksstaten uppföras, äro:

riksdags- och revisionskostnader samt aflöningär in. in.,

förslagsvis..................................... kronor 616,250: —

räntor å statsskulden och afbetalningar å de

fonderade statslånen kronor 12,631,370: —

efter afdrag af de till

Riksgäldskontoret

ingående ränte- och

kapitalbetalningar.,. » 2,940,420: —

förslagsvis...........................-............ kronor 9,690,950: — » 10,307,200: —

Derjemte bör i staten uppföras det belopp, som

enligt 1888 års Riksdags beslut skall för år 1893 afsättas

till byggnadsfonden för riksdags- och riksbanks
hus

....................................................................................-

Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen vidare, under åberopande

af nyssnämnda protokoll, att afsätta till underlättande

af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring

och sjukkassors bildande..................................................

samt att anvisa till förstärkande af statsverkets kassa
förlagsfond.

..........................................................................

Summan af dessa belopp...........................................

250,000: —

'' » 100,000: —

»_ 215,800: —

kronor 100,277,000: —

utvisar totalsiffran af de i riksstaten förekommande utgifter, hvilka således

uppgå till enahanda belopp, hvartill statsverkets tillgångar för år 1893 här

ofvan beräknats; och erhåller riksstaten följande utseende:

'') Se bil. till statsverkspropositionen: ”Finansplanen”.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konffl. Maj:ls nåd. prop. n:o 1, om slulsverleet 1892.

ht

: i . I r .......-..i r.-''i''

Riksstat

i i

Kronor.

Tillgångar och inkomster:

Af öfverskottet å statsregleringarna för av 1890 och föregående år.... 5,818,000

Statsverkets inkomster:

ordinarie inkomster.....................1................................ 19,716,000

beviIlningar........................-.......................-.......... 72,993,000 92,709,000

Af riksbankens vinst för år 1891.........................................,..... t 1,750,000

.{f)

Summa kronor 100,277,000!

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kong!. Majrts nåd. prof. n:o /, om statsverket 1892.

53

för år 1893.

1

Ordinarie anslag.

Extra anslag.

Summa.

Utgifter: ”

'' KrönöH * *

Kronor.

Kronor.

att utgå från Statskontoret:

, } t}»; -jnU »

t J . > { } i \ '' *« (

I hufvudtiteln...........,......-....................

1,320,000

1 ''•it.UO i> :

1,320,000

ii »’ ...................;.................. ...

3,889,100

77,500

3,966,600

iii » '''' ... J...........

606,750

4,500

611,250

iv ;r.! > ......:................................~;r.......

23,663,000

2,156,200

25,819,200

v » ................................................

6,663,550

2,184,750

8,848,300

VI » ................................................

4,803,612

2,381,388

7,185,000

VII > ................................................

16,568,466

957,334

17,525,800

VIII » ...............................................

13,258,183

1,234,117

14,492,300

IX

2,915,550

1,520,000

4,435,550

Utom hufvudtitlarne ...................................

• • i-., j ,jj±±11.

5,200,000

5,200,000

Säger

73,688,211

15,715,789

89,404,000

att utgå från Riksgäldskontor et: ■

riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar in. in.,

förslagsvis ................................................

616,250

räntor å statsskulden och af betalningar å

fonderade statslånen..............................

de

... 12,631,370

efter afdrag af de till Riksgäldskon- toret ingående ränte- och kapitalbetal- ningar............................................................ 2,940,420

förslagsvis ...............................................

. 9,690,950

10,307,200

Afsättning till byggnadsfonden för riksdags-

och riksbankshus...............

250,000

! Afsättning till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfalls-

försäkring och sjukkassors bildande ....

100,000

Till förstärkande af statsverkets kassaförlagsfond..............

215,800

,;r u ; Summa kronor

100,277,000

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kongl. MujUs nåd. prop. n:o /, om statsverket 1892.

Kong! Maj:t föreslår i sammanhang härmed enligt beslut, som innefattas

i bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden för den 13 innevarande

Januari*), att Riksdagen må medgifva, att vid statsregleringen för år 1893

de i Rikets Ständers skrifvelse den 12 Maj 1841 angifna grunder i afseende

å dispositionen af besparingarna å hufvudtitlarne fortfarande må blifva gällande.

Utgifter utom riksstaten: . ; -♦ :

. X -J tf 5 a # -i vi

Beträffande slutligen det under sjette hufvudtiteln oinförmälda anslag af

4,000,000 kronor att i mån af behof lyftas för att användas till Luleå-Gellivara-banans

försättande i fullständigt skick och till inköp af rullande materiel

för densamma, äfvensom till ersättande af de för banan under år 1891 häfda

utgifter, föreslår, jemlikt nyssnämnda statsrådsprotokoll,*) Kongl. Maj:t, som

anser nämnda belopp böra bestridas af upplånta medel, att samma belopp,

4,000,000 kronor, må anvisas till utgående från Riksgäldskontoret, att af Kong].

Maj:t i mån af behof lyftas.

Samtliga de i denna proposition åberopade eller för öfrigt med statsregleringen

sammanhang egande handlingar skola Riksdagens statsutskott tillhandahållas;

och Kong). Magt förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och

ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

F. v. Essen.

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Finansplanen”.

Stockholm 1892. Kongl. Boktryokeriet, P. A. Norstedt & Söner.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilagor

till

Kong!.0 <« Maj:ts1

.ourr.l vft/if ZI- i u r.it i '' t iy ! !

. IT "J 1* J »IT/5 III

.^miOlan j aixofloitiaoqof*!

nådiga proposition

om statsverket år 1892.

opaginerad Kontrollera mot PDF

i o g b I i 3

ili i

Inkomstberäkningen.

Utgifterna å I—IX hufvudtitlarne.

Finansplanen.

Propositionens justering.

fl o i i i s o qo i q £ g i h å n i

i -ui tM.I-iovktnJp fm..

s. 3 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 3

-..>![ n; lobilWui [filt rrob '' ►''.*H**>f« i

''in T<f! (i • *>} < >•''1 * u''/• 11 < J y >! rr Ji;-,tivoli; o-A> ''".n

0i:lovU''l/la Jill!(:;[)'' I.})P (Vi

-apeTviol Ji ti X‘* 1 ''nl JJ il Ii -JO tiUIW

<''i> ;3K9.0C0.ö ........... In in

banrtp.

i: p; I f .Ig (-.,/[.

gai . Ap

/ Hj fil 3 (

r/Uaf .-ui^rrhi

1,0 i tf) 1

i-.it

njuiv V Him-.fö

Inkomstberäkningen.

•j-.-Clh/fa^ioi fiptbfirr

Lyiif it

vY-id jiplbnff

uj j; iijjjiiinIfåJod oLinoii''Kj-iitiO

ifV; ipilno .pnisun

Utdrag af protokollet öfver Jinansärenden, hållet inför Hans

Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten i Statsrådet d

Stockholms slott den 13 Januari 1892.

• l. iunr. •

■ibiiiwlr ono t • v:<> -< VI »bl-utr-; {*»sibo febiöl

'' •fcr-'' ! j . i n1 i nu i.yijm ,i>{-*ir

Närvarande:

»i :[lfyS£*t» 7'' >n< rijf ..... .. iur w-.pp! »död föh Aq...föifö/iV[or/Ki t in in''

Hans Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lewenhaupt,

Statsråden: Herr Friherre von Otter,

Friherre Palmstierna, - Friherre von Essen,

Friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

; i i V V . I f < WlKBLAD,

Gilljam.

Chefen för Finansdepartementet, Statsrådet Friherre von Essen

anhöll att få underställa Kongl. Maj:ts ompröfvande de delar af statsregleringen

vid nu instundande riksdag, som rörde beräkningen af statsverkets

tillgångar för de behof, hvilka vid ifrågavarande statsreglering

borde fyllas, dervid departementschefen, efter att hafva anmält Statskontorets

den 7 December nästlidet år afgifna berättelse om statsverkets

tillstånd och förvaltning, hvilken berättelse finnes detta protokoll bilagd

under litt. A., vidare yttrade:

s. 4 Kontrollera mot PDF

1800 ars

statsreglering

vi. ra.

268,000: —

53,139: 30.

4 Inkomstberäkningen: ätatsräaspiéfökollefr

»Statskontoret har redan i skrifvelse den 29 Juli nästlidet år hos

Kongl. Maj:t anmält, huru, enligt den afslutade rikshufvudboken för år

1890, stat sregleringen för samma år utfallit. På sätt denna skrifvelse

utvisar, hafva statsverkets inkomster samt ordinarie och extra förslagsanslag

lem nät ett nettoöfverskott af ....................... kronor 6,996,636: 86

hvartill kommer:

af myntverkets behållning förär ..1890, enligt; f*T

nådiga brefvet déir ö flfaj* TOHz Ai,,

odisponerade behållningar å en del extra statsanslag,

enligt särskilda nådiga föreskrifter............... „

'' '' v 1 dito å 1885, 1886 och 1887 årens extra stats-i ''•

anslag tillyk understödjande medelst anslag/utan

återbetalningsskyldighet af torrläggning utaf sådana

vattensjuka marker, som, utan att kunna med

fördel odlas, sprida frostskada öfver omgifvande

nejd, enligt nådiga brefvet dem 31 Maj 1889...: „ 108,165: —

så att öfver skottet på det hela uppgår till ........... kronor 7,425,941: 16

n.o.vii'': a u ridt ^iielloozH aufJ!

I samma skrifvelse omförmäles vidare,ratt för en blifvande stats:- reglering är att disponera ■ " > r.ni *. : tiri

nyssnämnda summa............... kronor 7,425,941:16 <y

efter afdrag af deri ingående, ./a-mA

i riksstaten för år 1890 disponerade

reservationer å anslag

till torrläggning af vattensjuka

marker.......................... „ 108,165:

noll : uobirialr.d

-bild

Hi/4

jemte hvad som ännu är odisponeradt af öfverskottet

å 1889 och föregående årens statsregleringar

till följd af samma öfverskotts upptagande i

1892 års riksstat med jemnadt tusental ..................

samt behållningen å det i riksstaten för år 1890

med jemnadt tusental upptagna anslag till betäckande''

af bristen, 4,753,692 kronor 53 öre, i 1887

års statsreglering

. Klent.)

kronor 7,317,776: 16

:/ I..UI J

914: 70

-tom

.1/;.

307: 47

eller tillhopa kronor 7,318,998: 3 3

fråga om dispositionen af detta öfverskott anhåller jag att framdeles

få yttra mig.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Drifr>! fri''

20,000:

Beträffande statsregleringen för år 1891 hafva, såvidt hittills kan

vara kändt eller beräknelig!, följande öfverskott och brister uppstått:

Bötesmedel, beräknade till 240,000 kronor, kunna med ledning af

förhållandena under åren 1889 och 1890 antagas ■ o. -fö''

lemna ett öfverskott af.a............................JjjI.kronor

SJcogsmedlen, som äro i riksstaten upptagna

med 2,500,000 kronor, hafva, enligt uppgift från

Domänstyrelsen, under år 1891 influtit med 2,553,104

kronor 70 öre och således lemnat ett öfverskott L

jemnt tal af................................,.r.,.,..;................ : „

Extra uppbörd. Inkomsten å denna i riksstaten

med 100,000 kronor upptagna inkomsttitel

kan, med ledning af förhållandena under flera föregående

år samt då under densamma för år 1891

äfven ingått den andel, 69,060 kronor 10 öre, af

vid 1889 års slut befintliga svenska behållningen

i konsulskassan, som jemlikt kong!, brefvet den 13

Mars 1891 öfverlemnats till statsverket, antagas

lemna ett öfverskott af omkring...!.''.::..''....:.......:.....''.!.-''''1 „ ’<

Tullmedlen, beräknade till 38,000,000 kronor,

hafva, enligt uppgift från Generaltullstyrelsen, belöpt

sig till 38,009,767 kronor 95 öre, hvadan ett

öfverskott uppkommit med i jemnt tål..................... ,,

Bevillningsafg tf ter för särskilda förmäner och

rättigheter äro i riksstaten beräknade till 350,000

kronor och kunna, med ledning af förhållandena

under de senaste åren, antagas lemna ett öfverskott

äf omkring ....................................................................•... „ u‘

Bränvinstillverkningsskatt, i riksstaten för år

1891 beräknad till 13,700,000 kronor, har influtit

med 14,498,991 kronor 5 öre. Efter afdrag för

medgifven restitution för denatureradt bränvin,

hvilken restitution torde under året hafva uppgått

till åtminstone 550,000 kronor, skulle behållna inkomsten

utgöra 13,948,991 kronor 5 öre och således

öfverstiga beräkningen med ett jemnadt tal af ,,

Hvitbetssockertillverkningsafgiften 1 som för år

1891 är beräknad till 650,000 kronor, har influtit

med 1,846,578 kronor 1 öre, hvilken summa öfverstiger

beräkningen med i jemnt tal.......................... „

* v>terrin!

K;ö 7

53,000:4

. ,■<4 44

I C

o[if: ;fr>l

100,000: —

9,000: —

160,000: —

248,000:

1,196,000:

Transport kronor^l,786,000:

1891 drs

statsreglering.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Transport kronor 1,786,000: —

» inf* ■''’•» .-l^T. '' * ••>!'', i;; •: 1 • 1M • *.

Bevillning af fast egendom samt af inkomst

är beräknad för år 1891 till 3,700,000 kronor och

torde med ledning af förhållandena under åren

1889—1890 kunna antagas lemna ett öfverskott af

åtminstone..............................;................■............ „ 750,000: —

I öfrigt å en del inkomsttitlar uppkommande

öfverskott kunna antagas ungefärligen motsvara de

brister, som å andra inkomsttitlar uppstå, och torde

alltså öfverskottet af inkomsterna kunna beräknas till kronor 2,536,000: —

Då bristerna å förslagsanslagen, utöfver de på

en del anslag möjligen uppkommande besparingar,

kunna beräknas till ... ..............................„ 2,500,000: —

skulle alltså 1891 års statsreglering kunna antagas

lemna ett öfverskott af ...................;......kronor 36,000: —

I fråga om resultatet af 1891 års statsreglering faster sig uppmärksamheten

vid det anmärkningsvärda förhållande, att tullmedlen,

hvilka, för att endast gå tillbaka till de senaste åren, lemnat ett öfverskott

utöfver det i riksstaten beräknade beloppet: år 1888 af 8,718,000

kronor, år 1889 af 6,475,000 kronor och år 1890 af 5,667,000 kronor,

år 1891 lemnat en afkastning, som endast jemnt och nätt uppgått till den

beräknade. Detta förhållande beror till allra väsentligaste delen derpå, att

den i bredd med den ökade tillverkningen inom landet af hvitbetssocker

högst betydligt minskade importen af utländskt socker framkallat en

nedgång i tullinkomsten, som med nuvarande system för beskattningen

af hvitbetssockertillverkningen icke på långt när uppvägts af den visserligen

jemväl ökade afkastningen af hvitbetssockeraccisen. Såsom i sin

mån medverkande till förhållandet kan äfven anföras den omständighet,

att, medan i beloppet af tullmedlen för de närmast föregående åren ingår

äfven tullen för den spannmål, som utaf idkare af qvarnrörelse införts med

rättighet att återfå motsvarande tullbelopp vid utförsel af varan i förädladt

skick inom föreskrifven tid af 6 månader, så har deremot, enligt

det förändrade bokföringssätt, som föreskrifvits jemlikt nådigt bref den

24 April 1891, ifrågavarande tull blifvit förd framför linien, och såsom

inkomst för statsverket deraf endast upptagits de belopp, som motsvarat

de varupartier, hvilka icke blifvit inom stadgad tid i förädladt skick ur

riket utförda.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 7

I fråga om beräkningen af statsverkets inkomster för år 1893 erinrar

jag till en början derom, att, då Kongl. Maj:t förut i dag beslutit

till Riksdagen aflåta nådiga framställningar angående afskrifning af de å

viss jord hvilande grundskatter samt lindring i rustnings- och roteringsbesvären

äfvensom i sammanhang dermed om vissa förändringar i gällande

förordningar angående bevillning af fast egendom samt af inkomst

och angående bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter,

häraf påkallas ändringar i de af Statskontoret beräknade beloppen af

vissa inkomsttitlar.

Hvad först beträffar inkomsttiteln grundskatt, har denna, af Statskontoret

beräknats till enahanda belopp, hvarmed den är upptagen i

riksstaten för innevarande år, eller 4,185,000 kronor. Enligt hvad jag

redan vid anmälan af förslaget om grundskatternas afskrifning haft tillfälle

nämna, kommer i följd af den afskrifning med tjugu procent, som

borde inträda med år 1893, grundskattens belopp att nedgå med 921,000

kronor till i rundt tal 3,264,000 kronor.

I inkomsttiteln tillfälliga rotevakansafgifter innefattas, bland andra

afgifter, hvilkas beräkning ej beröres af en afskrifnings- eller lindringsåtgärd,

de vid början af år 1878 till statsverket tills vidare indragna afgifterna

af åtskilliga till underofficerares aflöning förut anslagna vakanta

rusthåll och rotar. Derest dessa erlade vakansafgifter enligt de i lagen

den 5 Juni 1885 angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären

för lindringens beräknande bestämda värden, skulle efter afräkning af

det rustnings- och roteringsunderstöd,; som utbetalas af statsmedel, deSsa

vakansafgifters belopp utgöra:

för 44 rusthåll................................................. kronor 7,397: 0 6

„ 431 rotar ........................................... r „ 67,016:51

tillsammans kronor 74,413: 57.

i i Tjugu procent derå utgör kronor 14,882: 7 1.

I Statskontorets berättelse är samma inkomsttitel för år 1893 efter

afdrag af förut medgifna 30 procent beräknad till...... kronor 68,000: —

om derifrån dragas nyssnämnda..................................... ,, 14,882: 71

återstå ................................................................................. kronor 53,117: 29

eller i rundt tal 53,000 kronor. ;•

Med tillämpning af de i nyssnämnda lag stadgade värden samt

med ledning af 1890 års rikshufvudbok i fråga om rotarnes antal skulle

salt lat vakansafgiftern* utgöra:

Inkomstberäkning

för år

1893.

Ordinarie inkomster.

Grundskatt.

Tillfälliga

rotevakans
afgifter.

Soldat
vakansafgift.

s. 8 Kontrollera mot PDF

BåUmans
ralcansafgift.

Skolavgifter,

8 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

för 684,7 31 rotar ny ordinarie rotering............ kronor 108,120: 9o

„ 368,328 bergslagsrotar.................................... „ 29,812: 24

, hvartill komma för tre rotar i Sårna, Idre och

Mede byar i Kopparbergs län ;..................... „ 40: -—

tillsammans kronor 137,973: 14

Tjugu procent derå utgör kronor 27,594: 6 3.

Inkomsttiteln är af Statskontoret för år 1893 efter afdrag af förut

medgifva 30 procent beräknad till ................................. kronor 95,000: —

Om derifrån dragas nyssnämnda .................................. 27,594: 6 3

återstå ..................................................................................... kronor 67,405: 3 7

eller i rundt tal 67,000 kronor.

Inkomsttiteln bätsmansvdkansafgift omfattar utgifter af städernas

båtsmanshåll, af sex båtsmansrotar på Visingsö, af nio båtsmansrotar i

Södra Möre härad af Kalmar län, af den nya båtsmansindelningen i

Blekinge, af den nya ordinarie båtsmansrot eringen, af utsockne frälsehemman

i Halland, af de på tioårig vakans satta rusthållen i Blekinge

och Södra Möre härad samt slutligen de vakansafgifter, som till följd af

1887 års Riksdags beslut om båtsmanshållets sättande på vakans inflyta.

Efter afdrag af det belopp, hvarmed jemlikt förenämnda lag ifrågavarande

rusthåll och rotar ärp berättigade att åtnjuta afkortning å afgiften,

eller 30 procent, är båtsmansvakansafgiften i 1892 års riksstat uppförd

med 385,000 kronor samt af Statskontoret beräknad för år 1893

till 400,000 kronor. En ytterligare nedsättning i dessa afgifter med

20 procent föranleder en minskning i nyssnämnda för år 1893 beräknade

belopp med \ deraf eller med 114,286 kronor, hvarefter komme

att återstå 285,714 kronor, i rundt tal 285,000 kronor.

Enligt hvad jag inhemtat, har chefen för Ecklesiastikdepartementet

för afsigt att senare i dag, vid anmälan af de till åttonde hufvudtiteln

hörande anslagsfrågor, hemställa, att i sammanhang med reglering af

lärarnes vid de allmänna läroverken löneförmåner och förändrad organisation

af åtskilliga läroverk lärjungarne vid de allmänna läroverken må

från och med vårterminen 1893 efter vissa grunder åläggas en terminlig,

till statsverket ingående afgift. Då den statsinkomst, som skulle tillfalla

statsverket, derest dessa terminsafgifter blefve beslutade, lärer, enligt

hvad nyssbemälde departementschef jemväl meddelat mig, kunna

beräknas till 340,000 kronor, tillstyrker jag, under förutsättning af bifall

till chefens för Ecklesiastikdepartementet berörda framställning, att

340,000 kronor må i ziksstaten för år 1893 upptagas bland statsverkets

inkomster under benämning “skolafyifta

s. 9 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 9

Tullmedlen äro af Statskontoret för år 1893 beräknade till 37,000,000

kronor. Mot denna beräkning, vid hvilken Statskontoret naturligen icke

haft att taga hänsyn till den verkan, möjliga förändringar i tullsatserna

kunde komma att utöfva på tullinkomsten, har jag under den förutsättning,

hvarifrån Statskontoret utgått, intet att erinra. En förändring i

den af Statskoutoret föreslagna beräkningen af denna inkomsttitel påkallas

emellertid af Kong!. Maj:ts förut i dag på min föredragning

• fattade beslut om framläggande för Riksdagen af förslag till ny tulltaxa.

Vid anmälan af detta förslag hade jag tillfälle att inför Eders

Kongl. Höghet redogöra för de förändringar i tullinkomst, som kunde

antagas komma att härflyta af samma förslag. Af denna redogörelse

framgick, att med antagande af oförminskad import af de artiklar,

för hvilka nya eller förhöjda tullsatser föreslagits, en ökad tullinkomst

af i rundt tal 5,000,000 kronor kunde beräknas uppkomma,

hufvudsakligen härledande sig från den ökade tullbeskattning, som

ansetts böra efter franska och spanska handelstraktaternas utlöpande

påföras åtskilliga industri- och lyxartiklar, men att, då de föreslagna

tullförhöjningarna måste antagas komma att framkalla en minskning

i införseln, såsom finansielt resultat af ändringarna i tulltaxan ansetts

böra upptagas en ökad tullinkomst af i rundt tal 4,000,000 kronor.

På grund af denna utredning, till hvilken jag här får hänföra mig,

hemställer jag, att tullmedlen må för år 1893 beräknas till ett belopp,

som med sistnämnde summa öfverstiger den af Statskontoret beräknade

afkastningen, 37,000,000 kronor, eller således till 41,000,000 kronor.

Postmedlen äro af Statskontoret upptagna till det belopp, 7,900,000

kronor, hvartill de blifvit af Generalpoststyrelsen för år 1893 beräknade.

Med föranledande af en utaf bemälda Styrelse i dess underdåniga skrifvelse

den 23 sistlidne November med förslag till postverkets utgiftsstater

för år 1893 gjord framställning torde emellertid beräkningen af

denna inkomsttitel böra nedsättas med ett för ökande af postverkets

kassaförlag erforderligt belopp.

Enligt § 23 af den för Generalpostslyrelsen gällande instruktion

skall till Statskontoret levereras hvad af postverkets medel vid verkstäldt

bokslut befinnes öfverstiga det belopp, som postverket, enligt

särskildt af Kongl. Maj:t meddeladt beslut, eger att såsom kassaförlag

bibehålla. Genom nådiga brefvet den 4 Juni 1886 förordnades, att

det belopp af postverkets behållningar, hvilket finge af verket såsom

kassaförlag iunehafvas, skulle utgöra högst 1,000,000 kronor.

Bill. till RiksA. Prof. 1892. 1 Sami. 1 Afd.

Bevillningar.

gf Tullmedel.

Postmedel.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Vid afgifvande af det underdåniga förslaget till postverkets utgiftsstater

för år 1892 framhöll Generalpoststyrelsen åtskilliga omständigheter,

såsom den stegrade inrikes postförskotts- och postanvisningsrörelsen,

den ökade postanvisningsrörelsen jemväl med utlandet, särskildt

Amerikas Förenta Stater och Storbritannien, det stora förskott för de

med Postsparbankens förvaltning förenade utgifter, som af postverket

utlemnats till Postsparbanken och bunde postverket i dess disposition

af kassaförlaget, hvilka omständigheter syntes med nödvändighet på-,

kalla ökning af postverkets då till 1,000,000 kronor bestämda kassaförlag

med åtminstone 200,000 kronor att tagas af det för nämnda år

beiäknade öfverskott å postverkets inkomster. Kassaförlaget skulle

derigenom hafva kommit att uppgå till 1,200,000 kronor. Vid underdånig

anmälan den 12 Januari 1891 af denna framställning anförde

jag, att jag fann behofvet af en förstärkning i postverkets kassaförlag

hafva blifvit af Generalpoststyrelsen på ett tillfyllestgörande sätt ådagalagdt,

ehuru det icke syntes mig nödigt, att den af Generalpoststyrelsen

för ändamålet begärda afsättningen till hela sitt belopp egde rum

under år 1892; utan ansåg jag densamma lämpligen kunna fördelas på

ett par år, så att för nyssnämnda år afsattes hälften af det föreslagna

beloppet eller 100,000 kronor, och med återstoden anstode till ett följande

år. Genom nådigt bref den 29 Maj 1891 förklarade ock Kongl.

Maj.t, att det belopp af postverkets behållningar, hvilket finge af verket

såsom kassaförlag innehafvas, efter 1892 års utlåna'' skulle utgöra

1,100,000 kronor.

Generalpoststyrelsen anför nu, att de omständigheter, som åberopats

för kassaförlagets höjning till 1,200,000 kronor, fortfarande

qvarstå. Inrikes postförskottsförsändelser inlöstes år 1889 med i rundt

tal 1,854,800 kronor, men år 1890 med i rundt tal 2,225,600 kronor.

Beloppet af inrikes postanvisningar utgjorde år 1889 i rundt tal

13,593,800 kronor, men år 1890 i rundt tal 14,523,300 kronor. Förskottet

till Postsparbanken i förberörda hänseende utgjorde vid framställningen

om 1892 ars stater 339,524 kronor 84 öre, men uppgick

vid aflåtandet af Generalpoststyrelseus nu förevarande skrifvelse till

357,789 kronor 84 öre. Beloppet af postanvisningar från Amerikas

Förenta Stater och Storbritannien att här utbetalas uppgick år 1889

till resp. 3,403,152 kronor 74 öre och 446,048 kronor 68 öre, men

ökades år 1890 till resp. 4,323,780 kronor 22 öre och 484,402 kronor

7 öre.

Vidare erinrar Generalpoststyrelsen, att, då det efter verkstäldt bokslut

för år 1890 ålåg Generalpoststyrelsen att till Statskontoret leverera

s. 11 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 11

det för nämnda år uppkomna öfverskott, 475,703 kronor 25 öre, Generalpoststyrelsen

den 22 Maj nästlidet år nödgades — under åberopande

af nyss anförda omständigheter, sådana de då gestaltade sig, och under

anförande hurusom det skulle medföra afsevärda svårigheter att då

leverera hela öfverskottsbeloppet, enär derigenom Generalpoststyrelsen

sannolikt skulle, i följd af bristande tillgång på disponibla medel, antingen

blifva urståndsatt att å behöriga tider verkställa förekommande

utbetalningar för postomkostnader äfvensom tillhandahålla postanstalterna

erforderliga medel till infriande af postanvisningar och postförskott

eller ock nödsakas göra särskild framställning om beredande af

tillfällig kassaförstärkning — hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,

att 200,000 kronor af öfverskottsbeloppet måtte få framdeles under årets

lopp till Statskontoret levereras, i den mån postverkets disponibla tillgångar

sådant medgåfve, hvilken framställning jemlikt nådigt bref af

den 29 nyssnämnda Maj af Kongl. Maj:t bifölls.

Den återstående leveransen egde först rum den 29 sistlidne December,

enär beloppet icke förr kunnat undvaras, utan de disponibla medlen

behöft för postverkets rörelse behållas.

Af nyssberörda anledningar och då hvad till kassaförlaget afsattes

ju icke vore verklig utgift, har Generalpoststyrelsen funnit sig föranlåten

ånyo göra underdånig framställning derom, att postverkets

kassaförlag måtte höjas till 1,200,000 kronor, och att för sådant ändamål

postverket måtte få af dess öfverskott för år 1893 behålla att läggas

till kassaförlaget 100,000 kronor.

Då de skäl, som föranledde Generalpoststyrelsens i sammanhang

med statsförslaget för år 1892 gjorda framställning om förhöjning med

200,000 kronor i postverkets kassaförlag, fortfarande ega giltighet, och

behofvet af en dylik förhöjning vunnit ytterligare bekräftelse genom

de svårigheter, som, enligt hvad Generalpoststyrelsen erinrat, mött för

Styrelsen att efter senast verkstälda bokslut till Statskontoret afleverera

hela beloppet af postverkets öfverskottsmedel för år 1890, synes mig

lämpligt, att af det till 323,000 kronor beräknade öfverskottet å postmedlen

för år 1893 afsättes det belopp, som utöfver det jemlikt nådiga

brefvet den 29 Maj 1891 anvisade erfordras för kassaförlagets uppbringande

till den af Generalpoststyrelsen såsom erforderlig ansedda

summa af 1,200,000 kronor eller 100,000 kronor; och är det derföre

min afsigt att, efter det postverkets stater för år 1893 blilvit af Riksdagen

pröfvade, i underdånighet föreslå Kongl. Maj:t att meddela det

i sådant afseende nödiga förklarande.

Då vid bifall härtill ett belopp af 100,000 kronor alltså skulle

s. 12 Kontrollera mot PDF

Bevillningsafgifter

för•

särskilda förmåner

och

rättigheter.

Bevillning af

fast egendom

samt af inkomst.

12 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

komma^att af'' postverkets till 7,900,000 kronor beräknade inkomster

för år 1893 för ifrågavarande ändamål tagas i anspråk, bör det för statsregleringen

disponibla beloppet af nämnda inkomster nedsättas med

motsvarande belopp till 7,800,000 kronor, med hvilken samma jag följaktligen

hemställer, att inkomsttiteln postmedel må i riksstaten för år

1893 upptagas.

Kongl. Maj:t har förut denna dag besluta till Riksdagen aflåta

nådig framställning derom, att de under inkomsttiteln bevillning saf gifter

för särskilda förmåner och rättigheter ingående bevillningsafgifterna af

frälseegendomar och lotshemman från och med år 1893 skola upphöra.

Bevillningsafgifterna för frälseegendomar och lotshemman inbragte

enligt rikshufvudboken för år 1890:

bevillningen af frälseegendomar

„ „ lotshemman .....

eller i rundt tal 67,000 kronor.

Ifrågavarande inkomsttitel är af Statskontoret

beräknad till................................................................. kronor 400,000: —

Minskas^detta belopp med nyssnämnda ....... ,, 67,000: —

återstår en summa af .................................................... kronor 333,000:^

till hvilket belopp~inkomsttiteln torde för år 1893 få beräknas.

Inkomsttiteln bevillning af fast egendom samt af inkomst är af Statskontoret

för år 1893 beräknad till 4,000,000 kronor.

Denna statsinkomst har utgjort:

år 1888 .................................................................. kronor 3,790,335: —

„ 1889 .................................................................. „ 4,031,576: —

„ 1890 .................................................................... „ 4,298,099: —

och kan. enligt hvad som framgår af uppgifter, dem jag förut meddelat,

beräknas för år 1891 uppgå till omkring 4,450,000 kronor.

Nyssnämnda af Statskontoret beräknade belopp motsvarar medeltalet

af skattens afkastning för åren 1888—1890 eller 4,040,003 kronor.

Då emellertid inkomsttiteln under de senare åren varit i jemnt stigande,

torde densamma böra för den statsreglering, som nu är i fråga, upptagas

till ett något högre belopp än det, hvartill berörda medeltalsberäkning

föranleder. Om beräkningen höjes med 200,000 kronor till

.............. kronor 67,083: 37.

............... „ 70: 12.

Summa kronor 67,153: 49

s. 13 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

13

4.200.000 kronor, skulle bevillningen af fast egendom samt af inkomst

derigenom för år 1893 upptagas till ett belopp, som med omkring

250.000 kronor understiger den antagliga afkastningen för år 1891, en

beräkning, mot hvilken, med fästadt. afseende jemväl å bevillningens

nyss anmärkta tendens att stiga, ingen betänklighet lär kunna möta.

Då jag således anser mig böra förorda denna förhöjning i beräkningen,

har jag tillika att erinra derom, att en ytterligare förhöjning

föranledes af Kongl. Maj:ts förut i dag fattade beslut att föreslå Riksdagen,

det bevillningen för jordbruksfastighet må från och med år 1893

höjas från 3 öre till 6 öre för hvarje fulla 100 kronor af taxeringsvärdet.

Bevillningen för jordbruksfastighet utgjorde enligt 1890 års rikshufvudbok

660,728 kronor 6 öre. Om denna bevillning höjes, på sätt

nyss blifvit sagdt, bör alltså bevillningen ökas med ett belopp, motsvarande

nyssnämnda summa, eller i rundt tal med kronor 660,000:

Om härtill lägges det belopp, hvartill utan

afseende å sistberörda förhöjning inkomsttiteln bevillning

af fast egendom samt af inkomst nyss af

mig beräknats, eller ..................................... ............. » 4,200,000:

uppkommer eu summa af............................................. kronor 4,860,000:

utvisande det belopp, hvartill ifrågavarande inkomsttitel torde böra i

riksstaten för år 1893 upptagas.

Emot’ Statskontorets beräkning af öfriga statsinkomster har jag

ej anledning att göra någon erinran.

Ehuru jag hemsjäller, att statsverkets inkomster för år 1893 må

med de belopp jag föreslagit få i statsverkspropositionen upptagas i

den ordningsföljd, som hittills varit iakttagen, och likaledes med den

vanliga fördelningen i ordinarie inkomster och bevillningar torde det tilllåtas

mig att, likasom vid föregående tillfällen egt rum, här låta införa

eu gruppering af dessa inkomster, som bättre än den sedvanliga uppställningen

lemnar en öfversigt af dessa inkomsters olika natur ur

finansiel synpunkt och närmare sammanför inkomster af närbeslägtad art.

Denna öfversigt angifver såsom

Inkomsternas

uppställning.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Statsverkets inkomster.

A. Inkomster, som ej utgöra skatter.

arrendemedel ........

skogsmedel ............

jernvägstrafikmedel

postmedel ...............

telegrafmedel ........

bötesmedel.............

extra uppbörd........

kronor 2,500,000: —

„ 2,500,000: —

„ 6,500,000: —

„ 7,800,000: —

„ 1,350,000: —

„ 240,000: —

„_100,000: —

a) allmänna:

tullmedel..............

bränvinstillverk-

kronor

ningsskatt ......

hvitbetssockertill-

11

ningsafgift .....

n

stämpelmedel ......

ii

mantalspenningar

bevillning af fast

egendom samt

ii

af inkomst ......

ii

b) af viss fastighet:

grundskatt............ kronor

kyrkotionde ....... ,,

kavalleriregementenas

hästvakans8panmål

... „

afgifter för persedelunderhållet

vid rusthålls
infanteriet.

........ „

Transport kronor

B. Skatter.

41,000,000: —

13,700,000: —

1,800,000: —

3,500,000: —

665,000: —

4,860,000: — 65,525,000:-

3,264,000: —

250,000: —

300,000: —

51,000: —

3,865,000: — 65,525,000: —

20,990,000:

20,990,000:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 15

Transport kronor 3,865,000: — 65,525,000: — 20,990,000: —

trosspassevolans
afgift.

.............. „ 26,000: —

tillfälliga roteva
kansafgifter.

.... „ 53,000: —

soldatvakansafgift. „ 67,000: —

båtsmansvakans
afgift.

................. „ 285,000: — 4,296,000: —

c) särskilda afgifter:

fyr- och båkmedel „ 1,200,000: —

kontrollstämpel
medel

............... „ 25,000: —

skolafgifter............ „ 340,000: —

bevillningsafgifter

för särskilda förmåner

och rättigheter

.......... „ 333,000:— 1,898,000:— 71,719,000: —

Summa kronor 92,709,000: —

I enlighet med det förfarande, som under en lång följd af år i

allmänhet iakttagits, torde för den nu föreliggande statsregleringen

böra påräknas ungefär hälften af Riksbankens vinst för nästlidet år.

Denna vinst har i sin helhet, enligt en af Bankofullmäktige mig meddelad

beräkning, utgjort 3,573,150 kronor 50 öre. Jag hemställer derföre,

att Kongl. Maj:t må hos Riksdagen göra framställning derom, att

af Riksbankens vinstmedel för år 1891 må anvisas för statsverkets behof,

att utbetalas vid den tidpunkt under år 1892 Riksdagen bestämmer,

ett belopp, som i rundt tal torde sättas till 1,750,000 kronor.»

Sedan departementschefen härefter lemna! en sammanfattad redogörelse

af de beräknade anslagsbehofven under de olika hufvudtitlarne,

yttrade han vidare:

»Jag har förut meddelat, att till disposition nu föreligger ett öfverskott

från föregående statsregleringar till belopp af 7,318,998 kronor

33 öre. En sammanställning af de för 1893 års statsreglering påräkneliga

tillgångar och af de nyss angifna anslagsbehofven för samma

år utvisar emellertid, att icke hela det omförmälda öfverskottet behöfver

tagas i anspråk för den förevarande statsregleringen, utan att ett

belopp af omkring 1| million deraf kan reserveras till ett följande år.

Jag hemställer derföre, att af öfverskottet å statsregleringarna för är 1890

Riksbankens

vinstmedel.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

och föregående är allenast ett belopp i jemnadt tusental af 5,818,000

'' kronor måtte tagas i beräkning för 1893 års statsreglering.

Om, under förutsättning af bifall till hvad jag nu föreslagit, till

slutsumman af statsverkets ofvan beräknade inkomster.

........................................................................kronor 92,709,000: —

lägges

af öfverskottet å statsregleringarna för år

1890 och föregående år ......................,................... „ 5,818,000: —

och förenämnda belopp af Riksbankens

vinstmedel för år 1891............................................ „ 1,750,000: —

så erhålles för statsregleringen år 1893

en tillgång af..............................................................kronor 100,277,000: —»

De af föredragande departementschefen sålunda

i afseende å beräkningen af statsverkets ofvan omförmälda

tillgångar och dermed sammanhängande ämnen

gjorda hemställanden och förslag, i hvilka Statsrådets

öfriga ledamöter instämde, behagade Hans

Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten gilla och bifalla.

Ex protocollo:

Fr. N:son lhrfelt.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI.AKTIEBOLAG, 1892.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

1

Bil. Lilt A.

Till Konungen.

Jemlikt gällande instruktion åligger det Statskontoret att årligen

före den 15 December till Eders Kongl. Maj:t afgifva berättelse om

statsverkets inkomster under det sistförflutna året jemte förslag till

deras beräknande vid nästföljande statsreglering med hvad mera, som

kan tjena till upplysning vid uppgörande af den nådiga propositionen

till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof; och får StatsBih.

till Riksd. Prut. 1892. 1 Sand. 1 Afd. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

kontoret berörda nådiga föreskrift för innevarande år härmed i underdånighet

fullgöra.

Riksdagens under detta år församlade revisorer hafva verkstält

granskning af 1890 års rikshufvudbok jemte öfriga räkenskaper öfver

statsverkets och andra allmänna medels förvaltning under samma år;

och Statskontoret får i underdånighet hänvisa till innehållet i den berättelse

angående statsverkets tillstånd under nämnde år, hvilken före

revisionsförrättningens början blifvit af detta embetsverk afgifven och

sedermera till revisorerna öfverlemnad. Jemlikt föreskrift i 39 § af

Riksdagsordningen skola räkenskaper och öfriga statsverket rörande

handlingar för Riksdagens statsutskott hållas tillgängliga för verkställande

af den granskning, som vid fullgörande af bemälda utskotts

åliggande att utreda och uppgifva statsverkets tillstånd och behof må

vara erforderlig.

Beträffande undsättningsfonden afgifver Statskontoret särskild

underdånig berättelse, och redovisas för öfrigt förhållandet med denna

fond genom räkenskaper och handlingar, som äfvenledes skola hållas

statsutskottet tillhanda.

Hvad angår statsverkets inkomster för år 1893, har Statskontoret

ansett desamma böra beräknas på sätt bilagde tabell litt. a) utvisar och,

enligt hvad tabellen litt. b) ådagalägger, för denna beräkning i allmänhet

lagt till grund medeltalen af de senaste tre årens inkomstbelopp,

hvilka åter äro hemtade från de för samma år afslutade rikshufvudböckerna.

Vid upprättandet af förslaget till inkomstberäkningen har

för öfrigt afseende blifvit fästadt dels derpå, huruvida inkomsterna

varit i jernnt stigande eller fallande, dels på de vid vissa titlar förekommande

särskilda förhållanden, för hvilka Statskontoret får här nedan

i underdånighet närmare redogöra.

Ordinarie inkomster.

Grundskatt. Uti Kong!, förordningen den 11 September 1885 är

stadgadt, bland annat, att skattefrälseräntor, kronotionde, som innehades

under enskild eganderätt, samt arbets- eller hofveriskyldighet till skattesåld

kronoegendom skulle, i mån som vederbörande egare derom framstälde

anbud, sedan behörig utredning om utskyldernas eller besvärens

rätta natur och belopp egt ruin, för statsverkets räkning på vissa vilkor

inlösas; att inlösta räntor och kronotionde skulle med iakttagande af

s. 3 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 3

de beräkningsgrunder, som gälde för utgörande af kronans räntor och

tionde näst före utfärdandet af Kongl. kungörelsen den 11 Maj 1855

angående de i ordinarie räntan ingående persedlars omsättning och

förenkling, omsättas enligt föreskrifterna i nämnda kungörelse och Kongl.

förordningen den 23 Juli 1869 samt till statsverket utgöras för tiden

från räntornas och kronotiondens indragning, hvarvid för desamma

skulle gälla enahanda bestämmelser som för annan till staten utgående

grundskatt; att inlöst arbets- eller hofveriskyldighet skulle upphöra och

afgäld enligt föreskrifterna i Kongl. förordningen den 15 Juni 1883,

angående reglering af arbets- eller hofveriskyldigheten till vissa kronans

egendomar i Skåne, de arbetsskyldige hemmanen och lägenheterna

åsättas samt jemte den för arbetsskyldigheten afkortude ränta till statsverket

utgöras efter enahanda bestämmelser, som gälde för annan till

statsverket ingående afgäld för upphörd arbets- eller hofveriskyldighet;

samt att vederbörande egare, som ville begagna sig af den sålunda

bestämda inlösen, skulle inom viss, numera förfluten tid derom gorå

anmälan hos Kammarkollegium eller Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande.

Sedermera är genom Kongl. kungörelsen den 29 Maj innevarande

år förordnadt, att inlösen af skattefrälseräntor och kronotionde,

som innehafves under enskild eganderätt, må ega rum, derest vederbörande

egare, som vill begagna sig af denna inlösen, derom i föreskrifven

ordning gör anmälan inom utgången af år 1892.

Under antagande att skattefrälseräntor och öfriga utskylder af

nu ifrågavarande slag vid 1888 års utgång skulle vara inlösta för åtminstone

3,000,000 kronor samt att statsverkets behållna inkomst af

dylika räntor komme att uppgå åtminstone till 60,000 kronor, blef inkomsttiteln

grundskatt i riksstaten för år 1889 beräknad till ett inkomsten

för år 1886, 4,124,615 kronor, ökad med nyssnämnda 60,000

kronor, motsvarande belopp, eller i jemnadt tal 4,185,000 kronor; varande

denna statsinkomst med nämnda belopp upptagen såväl i 1890

och 1891 årens som i 1892 års riksstater.

Enligt Statskontoret meddelad uppgift hafva löseskillingarne för

skattefrälseräntor och kronotionde, om hvilkas inlösen anbud inkommit

till Kammarkollegium och derstädes handlagts, beräknats utgöra:

för skattefrälseräntor ................................... kronor 2,934,287:7 5

och för kronotionde ..................................__ 121,694: 50 __

tillsammans kronor 3,055,982: 2 5 öre;

härtill kommer beräknad löseskilling för frälseräntor och hofveriskyl
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

Vighet, om hvilkas inlösen anbud gjorts, men ännu ej blifvit. handlagda,

nemligen:

frälseräntor ................................................. kronor 317: 2 5

hofveriskyldighet ......................................■ „ 5,225: — 5?542: 25.

För inlösen af skattefrälseräntor och kronotionde äro utaf Stats
-

kontoret af dertill anvisade medel utgifna:

år 1887 ............,...................................................... kronor 798,314: 50

„ 1888 (efter afdrag af återdebiterade 88: 44) „ 1,001,266:31

» 1889 ...................................... „ 790,801: 24

„ 1890 (efter afdrag af återdebiterade 351: 2 5) „ 148,627: —

samt under innevarande år intill denna dag

(efter afdrag af återdebiterade 1,469: —)......... „ 59,316: 25

summa kronor 2,798,325: 30.

Enligt räkenskaperna bar ifrågavarande inkomsttitel belöpt sig:

år 1888 till ..................................................... kronor 4,155,486: —

» 1889 n ..................................................... „ 4,187,471: —

» 1890 v .................................................... „ 4,171,755: —

Deri i förhållande till inkomsten för åren 1888 och 1890 höga

uppbörden för år 1889 är föranledd af, bland annat, att deri ingå med

tillhopa . 13,701 kronor 65 öre retroaktiva utgifter för åren 1887 och

1888 af hemman inom tvenne fögderin af Upsala län, hvilkas skattefrälseräntor

blifvit till statsverket öfverlåtna.

Ifrågavarande inkomst för år 1890 understiger visserligen den

senast antagna beräkningen med mera än 13,000 kronor; men då, såsom

af det. ofvan anförda framgår, alla de skattefrälseräntor in. m.,

hvilka blifvit till inlösen hembjudna, ännu icke inlösts och beslut om

inlösen af afgälder utaf detta slag än vidare kunna, till följd af det i

högstberörda Kongl. kungörelse den 29 sistlidne Maj lemuade medgifvande,

förekomma inom utgången af nästkommande år, hemställer Statskontoret,

att någon förändring i samma beräkning nu icke måtte vidtagas,

utan att inkomsttiteln »grundskatt» måtte äfven i riksstaten för

år 1893 få uppföras med 4,185,000 kronor.

Kyrkotionde, i riksstaten alltsedan år 1887 beräknad till 250,000

kronor, har i medeltal för åren 1888—1890 belöpt sig till 222,686 kronor.

_ Till beloppet beroende af markegång, är denna afgift till hufvudsakligaste

delen tilldelad landskyrkorna med flera inrättningar. På sätt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 5

Statskontoret i föregående berättelser angående statsverkets inkomster

förmält, är beräkningen af denna inkomst för statsregleringen af ringa

vigt, enär uppkommande brist i inkomsten alltid betäckes af besparing

å de under riksstatens åttonde hufvudtitel vid åtskilliga anslagsrubriker

i kolumnen för »indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag,

friheter och kyrkotionde» uppförda belopp; lärande kyrkofonden få

med oförändradt belopp, 250,000 kronor, upptagas äfven i riksstaten

för år 1893.

Kavalleriregementenas *hästvakansspanmål erlägges, på grund af

nådiga beslut den 27 December 1873 och den 30 Januari 1874, årligen

och intilldess annorlunda kan varda förordnad t af rusthållen vid det

afsutna kavalleriet och är i riksstaten alltsedan år 1888 beräknad till

300,000 kronor. Denna afgäld, som är beroende af vexlande markegångspris,

har i medeltal för de tre sistförflutna åren belöpt sig till

endast 281,630 kronor och således understigit den antagna beräkningen;

men då densamma under tiden, på sätt tabellen litt. b) utvisar,

varit, om ock i ringa mån, i oafbrutet stigande, torde inkomsttiteln

kunna med oförändradt belopp, 300,000 kronor, i riksstaten för år 1893

upptagas.

Af gifter för persedelunderhållet vid rusthållsinfanteriet. Enligt 1885

års riksdagsbeslut och Kongl. kungörelsen den 23 December samma år

utgöras dessa afgifter af de effektiva rusthållen vid rusthållsinfanteriet

med 20 kronor af hvarje rusthållsnummer för upphörande af rusthållsinfanteriets

skyldighet aitt anskaffa och underhålla beklädnads-, beväringsoch

remtygspersedlar samt äro uti 1890 års riksstat för första gången

upptagna bland statsverkets inkomster med ett efter rusthållens antal

beräknadt belopp af 51,000 kronor. Inkomsten, som för år 1890 belöpt

sig till 50,920 kronor, torde få upptagas i riksstaten för år 1893 med

oförändradt belopp, 51,000 kronor.

Trossjiassevolansafgiften, i medeltal för de trenne sista åren uppgående

till 26,396 kronor, torde få upptagas i riksstaten för år 1893

mod det belopp, hvartill densamma är beräknad i 1892 års riksstat,

eller 26,000 kronor.

Tillfälliga rotevakansaf''gifter, beräknade i riksstaten för år 1892

likasom i flera föregående års riksstater till 68,000 kronor, hafva i

medeltal för de tre åren 1888—1890 belöpt sig till 92,434 kronor. I

denna inkomsttitel innefattas, utom afgifter af rusthåll och rotar för

uraktlåten rekrytering, jemväl de vid början af år 1878 till statsverket

tills vidare indragna afgifterna af åtskilliga till underofficerares aflöning

förut anslagna vakanta rusthåll och rotar. Belöpande afgifter af sådana

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

rusthåll eller rotar vid båtsmanshållet, som jemlikt Kongl. kungörelsen

den 13 Juli 1887 angående båtsmanshållets sättande på vakans inflyta,

skola redovisas under titel »båtsmansvakansafgift»; dock hafva, på sätt

Statskontoret i föregående berättelser angående statsverkets inkomster,

senast i den under den 6 December 1890 afgifna, meddelat, afgifterna för do

år, hvarunder vakanssättningen medgifvits, i räkenskaperna upptagits under

nu förevarande inkomsttitel, och har beloppet af sådane afgifter utgjort

för år 1888 kronor 23,073: 26, för år 1889 kronor 30,995: 37 samt för

år 1890 kronor 25,839:5 3. Inkomsten i öfrigt af tillfälliga rotevakansafgifter

för år 1890 har visserligen i någon mån, eller med närmare

3.000 kronor, understigit den senast antagna beräkningen, hvilket förhållande

med hänsyn dertill, att den utaf afgifter för uraktlåten rekrytering

bestående delen af inkomsten är vexlande, dock icke torde böra

föranleda någon förändring i denna beräkning; lärande alltså inkomsttiteln

»tillfälliga rotevakansafgifter» få med oförändradt belopp, 68,000

kronor, i riksstäten för år 1893 upptagas.

Soldatvakansafgift, för innevarande år beräknad till 110,000 kronor,

är i riksstäten för år 1892 upptagen med ett nedsatt, inkomsten

för år 1889 ungefärligen motsvarande belopp af 95,000 kronor. Inkomsten,

som år 1889 utgjorde 94,414 kronor, belöpte sig för år 1890

till 109,875 kronor, hvartill anledningen är att söka deri, att under

sistnämnda år såsom retroaktiva afgifter influtit mera än 13,000 kronor,

deraf endast inom Gefleborgs län, jemlikt särskilda enligt Kongl. brefvet

den 7 Februari 1890 fastställa Kammarkollegii utslag, för åren

1882—1889 kronor 11,772: 17. Med förmälan härom hemställer Statskontoret,

att »soldatvakansafgiften» måtte få med oförändradt belopp,

95.000 kronor, i riksstäten för år 1893 uppföras.

Båtsmansvakansafgiften är i 1891 års riksstat beräknad till 350,000

kronor.

Vid 1887 års riksdag beslutades, att dåvarande båtsmanshållet

skulle sättas på vakans samt de derigenom inflytande vakansafgifter,

beräknade efter de i lagen om lindring i rustnings- och roteringsbesvären

den 5 Juni 1885 bestämda värden, ingå bland statsverkets

inkomster; dock finge vakanssättningeu under öfvergångstiden till den

i sammanhang dermed beslutade organisationen af en sjömanscorps icke

ega rum med mera än en åttondedel af dåvarande effektiva rotar årligen.

Den tillökning i båtsmansvakansafgiften, som härigenom vore

att påräkna, har antagits uppgå i jemnadt tal till 45,000 kronor för

hvart och ett af de följande åren.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 7

Då inkomsten för år 1889, ökad med den för kvart ock ett af

åren 1890 ock 1891 påräknade tillökning, belöpte sig till en summa af

338,125 kronor, som med närmare 12,000 kronor understege den för

sistnämnda år antagna beräkningen, 350,000 kronor, och då den för

hvarje år beräknade maximitillökningen af 45,000 kronor icke keller

kunde med säkerhet antagas blifva uppnådd under kvart ock ett af

åren 1890—1892, blef denna statsinkomst upptagen i 1892 års riksstat

med ett till endast 385,000 kronor förhöjdt belopp.

Enligt den för år 1890 afskräde rikshufvudboken har »båtsmansvakansafgiften»

för nämnda år belöpt sig till 281,182 kronor. Lägges

härtill den för hvart ock ett af åren 1891 och 1892 påräknade tillökning,

tillhopa 90,000 kronor, uppkommer en summa af 371,182 kronor,

som med närmare 14,000 kronor understiger den för sistberörda år

antagna beräkningen, 385,000 kronor. Med afseende härå och då ej

heller under hvart och ett af åren 1891—1893 maximitillökningen, 45,000

kronor, kan med säkerhet antagas blifva uppnådd, torde »båtsmansvakansafgiften»

upptagas i riksstaten för år 1893 med ett till endast

400,000 kronor förnöjdt belopp.

Arrendemedel. Af 1888 års Riksdag blef medgifvet, att utgifvande

af skilnadsarrende för kronoegendom, med afseende hvarå rätt till

arrendets uppsägning eldigt Kongl. kungörelsen den 13 Juli 1887 egt

rum, men icke begagnats, finge för den tid af arrendeperioden, som

den 14 Mars 1889 återstode, förutvarande arrendator efterskänkas, så

vidt icke kontraktets förverkande föranledts af vanhäfd. Vidare medgafs

af 1890 års Riksdag, att oguldna skilnadsarrenden, hvilka tillkommit

på grund af arrenden, hvarom kontrakt afslutats före 1884 års

ingång, finge, derest icke kontraktet blifvit förverkadt genom vanhäfd

eller arrendet vore att hänföra till de i högstberörda Kongl. kungörelse

den 13 Juli 1887 bestämda undantag, arrendatorerne för arrendetiden

intill den 14 Mars 1889 eftergifvas. Jemlikt Kongl. cirkuläret den 16

Maj 1890 hafva sålunda eftergifna skilnadsarrenden, som, enligt hvad

Statskontoret i sin underdåniga berättelse deri 6 December 1889 meddelat,

uppgingo till ett sammanlagdt belopp af 621,033 kronor 26 öre,

i räkenskaperna för sistlidet år afskrifvits.

Med afseende å den minskning i arrendeinkomsten för år 1889,

som i förhållande till föregående årets inkomst visats blilva eu följd

af begagnandet af den, enligt hvad ofvan förmälts, vissa kronans arrendatorer

medgifna uppsägningstid, blef inkomsttiteln arrendemedel, som

i 1890 års riksstat var upptagen till 2,700,000 kronor, för år 1891

beräknad till endast 2,600,000 kronor. Då inkomsten för år 1889 enligt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

räkenskaperna belöpt sig till endast 2,558,370 kronor, blefvo, med afseende

jemväl å hvad en af Domänstyrelsen lemnad förteckning gåfve

vid handen, samt å den, enligt Riksdagens beslut, fortgående försäljningen

af mindre kronoegendomar, på sätt Statskontoret äfven föreslagit,

arreudemedlen i riksstaten för år 1892 uppförda med ett till

2.550.000 kronor ytterligare nedsatt belopp.

För år 1890 har inkomsten visserligen uppgått till 2,607,728

kronor och således öfverstigit nyssnämnda beräkning med mera än

57.000 kronor; men då en af Domänstyrelsen till Statskontoret öfverlemnad

förteckning å de förändringar i statsverkets inkomster af för

dess räkning utarrenderade kronoegendomar, som under år 1890 blifvit

vidtagna, utvisar, att dessa förändringar, delvis föranledda af omförmälda

alltjemt fortgående försäljning af kronoegendomar, äro så väsentliga,

att inkomsten för hvart och ett af de närmast följande åren

knappast kommer att uppgå till det belopp, hvartill densamma för år

1892 beräknats, lära »arrendemedlen» icke böra i riksstaten för år 1893

upptagas med högre belopp än 2,500,000 kronor.

Mantalspenningarne, som för år 1890 influtit med 663,033 kronor,

torde fä i riksstaten för år 1893 beräknas till enahanda belopp, hvarmed

desamma äro i innevarande och nästkommande års riksstater

upptagna, eller till 665,000 kronor.

Bötesmedel. Denna statsinkomst är för innevarande och nästkommande

år beräknad till 240,000 kronor. 1 medeltal för åren 1888—

1890 har densamma uppgått till 256,085 kronor; lärande denna inkomsttitel,

som är af tillfällig beskaffenhet och under ett af nyssnämnda år

belöpt sig till endast 239,312 kronor, få med oförändradt belopp, 240,000

kronor, uppföras i 1893 års riksstat.

Kontrollstämpelmedel, som i meddeltal för åren 1888—1890 uppgått

till 24,822 kronor, lära likaledes få för år 1893 upptagas med oförändradt

belopp, eller med 25,000 kronor.

Fyr- och båkmedel, för år 1892, likasom under flera föregående år,

beräknade till 1,200,000 kronor, hafva i medeltal för åren 1888—1890

belöpt sig till 1,485,589 kronor; hemställande Statskontoret, att, då

samma skäl mot en förhöjning i beräkningen af fyr- och båkmedel,

som, enligt hvad i Statskontorets berättelse den 6 December sistlidet

år anförts, tillförene förekommit, äfven nu torde föreligga, denna statsinkomst,

som under Januari—November månader detta år debiterats med

1,532,902 kronor 19 öre, måtte med oförändradt belopp, 1,200,000

kronor, i riksstaten för år 1893 uppföras.

Telegraf medel, som äro i riksstaten förår 1892 upptagna med 1,350,000

s. 9 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 9

kronor, hafva, enligt hvad Statskontoret inhemta!, af Telegrafstyrelsen

för 1893 beräknats till samma summa, hvilken alltså i bilagda tabell

uppförts.

Jernvägstrajikmedel. Nettobehållningen å trafikmedlen för år 1893

kan, jemlikt eu från Jernvägsstyrelsen erhållen uppgift, antagas till

6,500,000 kronor; varande jemväl detta belopp i nyssomförmälda tabell

upptaget.

Skog smedel, som uti innevarande och nästkommande års riksstater

äro beräknade till 2,500,000 kronor, hafva uppgått:

år 1888 till ...........................

„ 1889 „ ............................

„ 1890 „ ..........................

eller i medeltal för de tre åren

kronor 2,066,905: —

„ 2,694,470: —

„ 3,150,074: —

„ 2,637,150: —

Enligt från Domänstyrelsen erhållen uppgift hafva statsverkets

skogsmedelsinkomster under innevarande års trenne första qvartal belöpt

sig till 2,344,755 kronor 61 öre och skulle, i händelse skogsmedelsuppbörden

under fjerde qvartalet komme att motsvara uppbörden under

samma tid af sistlidet år, 203,480 kronor 46 öre, för år 1891 således

uppgå till 2,548,236 kronor 7 öre, eller till ett belopp, som endast

obetydligt öfverstiger det beräknade. Då emellertid ej mindre inkomsten

för hvart och ett af åren 1889 och 1890 än äfven medeltalet af

de sistförflutna trenne åren öfverstigit den senast antagna beräkningen,

anser Statskontoret sig icke ega skäl att nu ifrågasätta någon nedsättning

i denna statsinkomst, som för öfrigt är beroende af förhållanden,

som icke på förhand med någon säkerhet kunna beräknas, utan hemställer

Statskontoret, att inkomsttiteln »skogsmedeb måtte få upptagas

äfven i 1893 års riksstat med 2,500,000 kronor.

Extra uppbörd. Omfattande flera mer eller mindre tillfälliga inkomster,

är denna inkomsttitel uti riksstaten för år 1892 beräknad till

100,000 kronor och har enligt räkenskaperna belöpt sig:

för år 1888 till

1889

1890

n

it

n

it

kronor 182,569: —

„ 131,400: —

„ 135,912: —

Det höga inkomst beloppet för år 1888 är hufvudsakligen föranledt

deraf, att i det årets uppbörd jemväl ingått den tiondeafgift,

som enligt föreskrift i Kongl. brefvct den 23 April nämnda år med

43,238 kronor 19 öre erlagts för det silfver, som under år 1887 utBih.

till Biksd. Frot. 1892. 1 Sami. 1 Afd. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

bringats ur »after» vid Sala grufva; hemställande Statskontoret, att

förevarande inkomsttitel måtte äfven i 1893 års riksstat upptagas med

100,000 kronor.

Bevillningar.

Tullmedel. Enligt räkenskaperna har statsverkets inkomst af

tullmedel belöpt sig:

år 1888 till ................................................. kronor 37,644,953: —

„ 1889 „ .................................................. „ 42,298,853: —

v 1890 „ ................................................... „ 42,462,773: —

Den debiterade tulluppbörden för tiden från innevarande års början

intill den 1 dennes har, enligt meddelande från Generaltullstyrelsen,

utgjort .......................................................................... kronor 35,596,414: so

hvilken summa med.................................................. „ 4,321,319: 75

understiger enahanda uppbörd under Januari—

November månader sistlidet år........................ „ 39,917,734: 65.

Uppbörden under November månad innevarande år har understigit

uppbörden under samma tid sistlidet år med 366,800 kronor 13 öre.

Under antagande att inkomsten för innevarande månad skulle vid jemförelse

med inkomsten för December månad sistlidet år utvisa en liknande

minskning, komme den debiterade tulluppbörden för innevarande

år att belöpa sig till omkring 37,987,000 kronor och således icke fullt

uppgå till den summa, 38,000,000 kronor, hvarmed tullmedlen äro i

1892 års riksstat upptagna. Vid sådant förhållande och med hänsyn

till vigten för statsregleringen deraf, att ifrågavarande så betydliga

statsinkomst icke varder så högt beräknad, att ej öfverskott derå kan

med säkerhet antagas uppstå, finner sig Statskontoret böra hemställa,

att tullmedlen måtte i riksstaten för år 1893 upptagas med ett till

37,000,000 kronor nedsatt belopp.

Postmedlen äro, efter hvad Statskontoret inhemtat, för år 1893

af Generalpoststyrelsen beräknade till 7,900,000 kronor, hvadan denna

summa blifvit å bilagda tabell uppförd.

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter, i 1891 års

riksstat beräknade till 350,000 kronor, äro uppförda i riksstaten för år

1892 med 380,000 kronor.

De särskilda afgifter, som innefattas under denna titel, hafva

enligt räkenskaperna utgjort:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

11

af frälseegendomar..............................

lotshemman.......................................

för rättighet till skogsfång och kolningsfrihet

på allmänningar

af bankbolag med sedelutgifnings
rätt.

........................-........

, utländska eller andra här i riket

:''icke mantalsskrifne handlande

''•.och handelsexpediter .....................

vissa handlande och handelsexpediter

• V.;.........•...................................

, utländingar för konserter och

dramatiska eller andra föreställningar

v,r.........................................

sager

I i , r . i * i • . ! r, *

->l SH.i. Mj . - i" i''. ■ - / ’ l i *> * '' • . - ‘

hvartill kommer tillfällig uppbörd ...

Summa

år 1888.

år 1889.

år 1890.

67,462

54

67,126

26

67,083

37

67

12

67

12

67

12

1,739

63

1,739

63

1,739

63

170,064

94

162,017

77

198,662

79

143,490

170,820

--—

—

— —

—

—

232,240

9,846

9,519

12,003

—

392,670

23

411,289

78

511,795

91

429

85

775

03

491:11

393,100

08

412,064

81

512,287j02

r T i

- ■ . ; ■ < P, • ; , : . : ) : •;] ;• '' i 1 ■ 1 i t; . '' ''

Efter afdrag för restantier och propriebalanser samt afkortningar

har behållna medelinkomsten för dessa trenne år belöpt sig till 438,790

kronor, hvilken summa öfverstiger den senast antagna beräkningen

med 58,790 kronor. Det i förhållande till föregående års inkomst betydliga

inkomstbeloppet för år 1890 är hufvudsakligen föranledt af de

ökade belopp, hvarmed bevillningsafgifterna af sedelutgifvande banker

äfvensom af vissa handlande och handelsexpediter influtit. Beträffande

sistnämnda bevillningsafgifter, som enligt Kongl. kungörelsen den 16

Maj 1884 skulle af vissa handlande och handelsexpediter för rättigheten

att under en tid af högst tre månader här i landet utöfva handelsverksamhet

erläggas med 100 kronor och för hvarje månad derutöfver

med 40 kronor, har jemlikt Kongl. kungörelsen den 5 Oktober 1889

vidtagits den förändring, att afgiften skall för Hela den tid berörda

rättighet begagnas utgöras med 100 kronor för hvarje kalendermånad,

ehvad rättigheten begagnas under hela månaden eller blott en del deraf.

Då ifrågavarande statsinkomst under sistförflutna trenne år och

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

äfven under flera derförutgångna år visat sig vara i oafbrutet stigande

samt från och med år 1888 öfverstigit den senast antagna beräkningen,

kronor, år 1890 med ej mindre än 132,104 kronor, synes en

förhöjning i denna beräkning kunna ega rum, hvarvid dock med afseende

derå att inkomsten till väsentligaste delen är beroende af förhållanden,

som ej på förhand kunna beräknas, densamma icke torde

böra upptagas för år 1893 med högre belopp än 400,000 kronor, hvilken

summa blifvit i åtföljande tabell uppförd.

Stämpelmedel, som äro i innevarande och nästkommande års riksstater

beräknade till 3,600,000 kronor, hafva utgjort:

år 1888 .........................................................:.......... kronor 3,666,865

« 1889 ................................................................. „ 3,731,990

och „ 1890

eller i medeltal för dessa tre år

3,526,387

3,641,747

på stämpelmedlen år 1890 uppgått till endast 3,526,387 kronor

och således understigit den senast antagna beräkningen, samt ej mindre

samma års Riksdag beslutat dels en ej obetydlig nedsättning af

stämpeln för gravationsbevis, utfärdade af domare på landet, dels ock

att helt och hållet borttaga stämpelafgiften för vissa slag af produktionsbevis,

än äfven innevarande års Riksdag medgifvit dels stämpelfrihet

i vissa fall för utslag i fattigvårdsmål och lagfarter och dels

nedsättning af stämpelafgiften för patentbref, anser Statskontoret en

nedsättning i denna beräkning böra ega rum; hemställande alltså Statskontoret,

att denna statsinkomst icke måtte i riksstaten för år 1893

upptagas med högre belopp än 3,500,000 kronor.

Bränvinstillverkningsskatt. Enligt räkenskaperna har bränvinstillverkningen

i riket utgjort:

år 1886 ................................................................. liter 38,171,077

ii

ii

ii

1887

1888

1889

1890

utgörande medeltalet för femårsperioden ...............

Medeltalet för femårsperioden 1885—1889

uppgick till .............................................................

34,454,382

28,478,758

29,191,284

29,050,059

31,869,112.

33,739,237.

Tillverkningen under innevarande år intill den 1 i denna månad

har, enligt meddelande från Finansdepartementets kontroll- och juste
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

ringsby rå,^uppgått till..................................................

och om härtill lägges tillverkningen under December

månad sistlidet år ........................................

liter 27,336,933

'' f t '' i •>j i i < • ,1 * f >

„ 4,812,282

skulle, under förutsättning att sistnämnda litertal

komme att motsvara tillverkningen för samma ’iM’

månad innevarande år, detta års tillverkning blifva liter 32,149,215.

Beträffande den influtna tillverkningsskatten samt den förbrukning,

som motsvarar den statsverket behållna delen deraf under femårsperioden

1886—1890, meddelas följande öfversigt:

Restitution för

Den behållna

Influten skatt.

Statsverket

skatten mot-

denatu-

för högt

behållet.

svarande

reradt

erlagd

förbrukning.

bränvin.

skatt.

liter.

år 1886 .......................

14,035,002

12,698,136

14,035,002

12,698,136

35,087,505

» 1887 ........................

___

_ __

31,745,340

» 1888, under hvilket

år den i Kongl. kun-

görelsen den 28

Mars samma år stad- gade förhöjning i

skatten från 40 öre

till 50 öre litern

trädde i tillämpning

på det sätt och i

:

. obnrm*

htr»

i ’ l. i

den ordning kun- görelsen närmare

bestämde,..................

14,433,090

224,799

366,779

10,614

14,197,677

33,596,727

år 1889 .......''..................

14^370^270

12,444

13,991,047

27,982,094

» 1890...........................

16,287,351

435,179

11,599

15,840,573

31,681,146

Under innevarande år intill den 1 dennes är tillverkningsskatt

erlagd med .................................................................. kronor 12,634,931: —

Om ifrågavarande skatt under innevarande

månad inflöte med lika stort belopp som under

motsvarande tid sistlidet år eller med....................» 1,839,814: —

summa kronor 14,474,745: —

Transport kronor 14,474,7^45: •—

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Inkomstberäkningen: Statskontorets-skrifvelse;

_ Transport kronor 14,474,745:—•

skulle inkomsten för innevarande år, efter afdrag

för restitution för denatureradt bränvin, hvilken

restitution, efter hvad hittills är kändt, icke kan

antagas understiga ................................, » 550,000: —

komma att uppgå till....,tlua. ...........i..... kronor 13,924,745:

hvilken inkomst betingar en förbrukning af 27,849,490 liter.

Å allmänt nederlag voro inneliggande:

------—------~------—-------------------- ------- ------- -----1890. ----1891.

den 2 Januari....................................................... liter 6,999,196 3,898,875

» 1 December.................................................. » 2,702,461 4,816,752.

Bränvinstillverkningsskatten är i riksstaterna för innevarande och

nästkommande år uppförd med 13,700,000 kronor, motsvarande en förbrukning

af 27,400,000 liter, hvilket litertal understiger den här ofvan

beräknade förbrukningen med 449,490 liter; och då statsverkets behållna

inkomst af denna skatt under hvart och ett af åren 1888—1890 öfverstigit

samt, enligt hvad ofvan förmälts, torde kunna antagas komma

att äfven under detta år öfverstiga den nu antagna beräkningen, hemställer

Statskontoret, att denna statsinkomst måtte med oförändradt

belopp, 13,700,000 kronor, upptagas i riksstaten för år 1893.

Hvitbetssockertillverkningsafgift. Denna bevillning är uti- innevarande

års riksstat uppförd med 650,000 kronor, och inkomsten deraf,

som under flera år visat sig vara i stigande, belöpte sig: för år 1890

till 997,976 kronor.

Uti det vid den. 14 sistlidne Mars till Riksdagen aflåtna nådiga

propositionen, angående beräkning af viss andel af öfverskottet å 1890

års statsreglering såsom tillgång vid statsreglering##; för år 1892, bifogade

statsrådsprotokoll öfver finansärenden inhemtas, att hvitbetssockertillverkningen

under tillverkningsåret 1 September 1890—1 September

1891 bedrefves vid sex fabriker; att ytterligare två fabriker vore under

anläggning och komme att börja sin verksamhet hösten 1891; samt

att afverkningen af betor under tillverkningsåret 1 September 1891 —

1 September 1892 med säkerhet kunde antagas öfverstiga 230,000 ton

betor, derför, enligt då gällande skatteberäkning, hvitbetssockerskatten

skulle belöpa sig till något mer än 1,350,000 kronor.

Då inkomsten af denna skattetitel, enligt hvad Riksdagen inhemtat,

redan under tillverkningsåret 1890—1891 öfverstigit 1,250,000 kronor,

och nya fabriker väntades under innevarande år komma i gång, samt

s. 15 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statekontorsets skrifvelse. 15

Riksdagen derjemte beslutat, att ifrågavarande afgift från och med den

1 nästlidne September skulle höjas från två femtedelar till hälften af

gällande tullsats för utländskt råsocker af mörkare färg än N:o 18 af

den i verldshandel antagna holländska standard, ansåg Riksdagen skatten

för år 1892 kunna beräknas till 1,600,000 kronor, hvilket belopp

blef i nämnda års riksstat uppfördt.

Enligt meddelande från nämnda kontroll- och justeringsbyrå har

hvitbetssockerafgiften debiterats: iiij-n;vd

under Januari—April månader innevarande

år med ....................-.......................f.^....v.................... kronor 615,731: 7 3

samt under September—November månader, under

hvilken tid den af innevarande års Riksdag beslutade

högre beskattning egt tillämpning, med ...... » 842,276: 71

summma kronor 1,458,008: 44.

I händelse nu gällande beräkningsgrund för denna afgift egt tillämpning

under Januari—April månader detta år, då ännu tillverkningen

bedrefs vid 6 fabriker, skulle inkomsten för Januari—November

månader hafva öfverstigit det för år 1892 beräknade beloppet 1,600,000

kronor; hvarför och då fabrikernas antal numera ökats med tvenne

och skatten, efter då gällande lägre beräkningsgrund, under December

månad sistlidet år uppgick till mera än 232,000 kronor, hvitbetssockertillverkningsafgiften

torde kunna i riksstaten för år 1893 uppföras med

ett till 1,800,000 kronor forhöjdt belopp.

Bevillning af fast egendom samt af inkomst är beräknad i innevarande

års riksstat till 3,700,000 kronor och i riksstaten för nästkommande

år till 3,800,000 kronor.

Enligt räkenskaperna har denna statsinkomst utgjort:

år 1888

„ 1889...........................•.....

„ 1890........................................

^joller i medeltal för dessa tre åren

kronor 3,790,335: —

„ 4,031,576: —

„ 4,298,099: —

„ 4,040,003: —

Då inkomsten sålunda visat sig fortfarande vara i stigande och

under sistlidet år med närmare 500,000 kronor öfverstigit den senast

antagna beräkningen, anser Statskontoret en förändring i denna beräkning

böra eg a rum och att ifrågavarande bevillning bör i riksstaten

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

för år 1893 uppföras åtminstone med ett ofvannämnda medeltal motsvarande

belopp, eller i jemnadt tal 4,000,000 kronor.

Beträffande resultatet af 1890 års statsreglering är af Statskontoret

i underdånig skrifvelse den 29 sistlidne Juli anmäldt, att statsverkets

inkomster samt ordinarie och extra förslagsanslag lemnat ett netto
öfverskott

af.................................................................. kronor 6,996,636: 8 6

hvartill kommer:

268,000: —

53,139: 30

af myntverkets behållning för åi ''890, enligt

Kongl. brefvet den 5 Maj 1882, ..................... „

odisponerade behållningen å en del extra statsanslag,

enligt särskilda nådiga föreskrifter,... „

dito å 1885, 1886 och 1887 årens extra statsanslag

till understödjande medelst anslag utan återbetalningsskyldighet

af torrläggning utaf sådana

vattensjuka marker, som, utan att kunna

med fördel odlas, sprida frostskada öfver omgifvande

nejd, enligt Kongl. brefvet den 31

Maj 1889, ......................................................... „

så att öfverskottet på det hela uppginge till kronor 7,425,941: 16;

108,165:

och framginge af hvad i samma skrifvelse vidare förmäldes, bland

annat, att för en blifvande statsreglering vore att disponera ofvannämnda

summa .............................. kronor 7,425,941: 16

efter afdrag å deri ingående, i

riksstaten för år 1890 disponerade

reservation å anslag till torrläggning

af vattensjuka marker............ „ 108,165: — 7,317,776: 16

jemte hvad som ännu vore odisponeradt af

öfverskottet å 1889 och föregående årens

statsregleringar till följd af samma öfverskotts

upptagande i 1892 års riksstat med

jemnadt tusental .................................................. kronor 914: vö

samt behållningen å det i riksstaten för år

1890 med jemnadt tusental upptagna anslag

Transport kronor 7,318,690: 8 6

s. 17 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse: 17

.b .iliJ .iiQ Transport kronor 7,318,690: 8 6

till betäckande af bristen, 4^753j692 krqaor

53 öre, i 1887 års statsreglering...!.;.... „_

307: 47

eller tillhopa ........................................................... kronor 7,318,998: 33.

.ronOlil -

- — — — — — — — — -rirrrojbr nrsmtnG

Stockholm den 7 December 1891.

- 000,<*8 fl

— U( H

- iOö

- OoOAf

L. W. RIBEN.

Föredragande.

- - ooo.du

•— OOo.Oftl—

OOO.aOc,!''

— OOO.öÖO

ooo.ot-s

— OCH

— UO< ».öOS, t

— Otta.Of.i''.. (

— ÖGO,'' »Of,i»

- yijpji(if »>

i— 0o0,oo f

ooo.föt-.oi

i.

ahbninO

Underdånigst:

ALB. ANDERSON.

i[-T

.....it fvO......_

■ fl bill; sm b 4 iive roi i lid !ii 1

C. Kinberg.

fTfirnst)” <CI

■ , i i .

PER SAMZELIUS. C. G. SYLVAN.

. .tftgnr ui‘"{>.\nhv. U

..........tebofnset* >«‘I

!t>b >mfoq n.tuoid

iobenidM doo -ivr>I

;< bom d;t in tgvKvn ml.

!oK-»?r!«jgo>l>

bi do f olif iar/d-1

•isrifiinilivsa

— 000.000,73

__uiii <)!>0.7

UOt i,(i! »7,7, i

0oof0oH.1

00(>,00Ufl

()\ M )

.oor. .H<)

1HM)

c.ö7,8H

vin m n

K» O 0(1

Bill. till Biksd. Prot: 1892. 1 Sami. 1 Afd.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

Bil. Litt. a.

Statsverkets inkomster.

-—-

Jnpifflh) I‘tl

—

t

Kronor.

Ordinarie inkomster.

Grundskatt........................................... ...............

4,185,000

Kyrkotionde ............................................ ...............

250,000

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål ....................

300,000

Afgifter för persedelunderhållet vid rusthållsinfanteriet

51,000

—

Trosspassevolansafgift...........................................................

26,000

—

Tillfälliga rotevakansafgifter.............................................

68,000

—

Soldatvakansafgift .................................................................

95,000

—

Båtsmansvakansafgift ..........................................................

400,000

—

Arrendemedel ........................................................................

2,500,000

_

Mantalspenningar..........................................................

665''000

Bötesmedel..........................................................................

240,000

_

Kontrollstämpelmedel .........................................................

25,000

—

Fyr- och båkmedel ..............................................................

1,200,000

—

Telegrafmedel..........................................................................

1,350,000

—

Jernvägstrafikmedel ............................................................

6,500,000

Skogsmedel ..........................................................................

2,500,000

Extra uppbörd .....................................................................

ioo''ooo

—

Säger

20,455,000

—

Bevillningar.

Tullmedel ........................................................................

37,000,000

Postmedel ............................................... ....................

7^900^000

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättig-

heter ...............................................................

400,000

_

Stämpelmedel .......................................................

3,500,000

Bränvinstillverkningsskatt .................................................

13,700,000

Hvitbetssockertillverkningsafgift ......................................

1,800,000

Bevillning af fast egendom samt af inkomst..............

4,000,000

—

Säger

68,300,000

—

Summa

88,755,000

—

i

s. 19 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

19

eif? drevs! st 3

LT^f Tö

i^isrnojlrit insfiihiO

000, C31

OOO.Ooi;

000.00».

oMO,d’j;

UOO.Hff

ooo. .o;

0'')o.r.8H

OljO.Oc.n.i;

000 o00

oi^.^Obt

000.00‘;J

oOO.liöK, i.

1 K HI

t )i ii ( 1 >{ i, ■. 1 ,

(-00,00!

(H>0.()0 i .*

/

ttiivfal)um?0

tbirohiiiiirX

ii:<niH»<HHitu,4rvto(> i i/>

loh-OM.0ai4iedf.Hi

i oH4u><iiiB>0.v:>jo''i äj>UTSW(i J

Statsverkets inkomster

............fiiOir.Hm; dtevaatunaJ/ifi

åren 1888—1890.

loFöIU^O-.O

i j I > i a i! ■ «. [ n i i; i a H'' i''t t!! i - /!

f ibo - 3 r -1

....... 1

. bhonr/fftrsib.M;vn i-»I.

.''r« jjninlbvoö

000,000,8<-

''-Utl t :-t 11 ''

11| k i i

OOU OHOJ, ■

o-io,ooTr;-.i

t -t K)rOOil, i

11( 10.(I< O, .i,

OHII UV

00''i.oT(:.0, i;r(inin4

hbfMn.lt.ri''

. liirhii^fUi!:!''! -vlihaiuvnihH

'' t» „nr, / Ii 111 -a •■ »OM . l

Iun|l([’,-.JM J .1-1 ''ii; "iliiOli

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

Statsverkets

Ordinarie inkomster.

Grundskatt ...............................................................................

Kyrkotionde.................................................................................

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål .......................

Afgifter för persedelunderhållet vid rusthållsinfanteriet

Trosspassevolansafgift............................................................

Tillfälliga rotevakansafgifter .

Soldatvakansafgift ......

Båtsmansvakansafgift ........................

Arrendemedel......................rwjät--

Mantalspenningar..............r.rf.r* ® ^ ~~

Beräknad i

riksstaten för

år 1892.

Bötesmedel.

Kontrollstämpelmedel ...

Fyr- och båkmedel.........

Telegrafmedel..................

Jernvägstrafikmedel ......

Skogsmedel .....................

Extra uppbörd ..............

CE9al£t

Säger

Bevillningar.

Tullmedel .....................................................................................

Postmedel .....................................................*................................

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter

Stämpelmedel................................................................................

Bränvinstillverkningsskatt .........................................................

Hvitbetssockertillverkningsafgift.................................................

Bevillning af fast egendom samt af inkomst ......................

4.185.000

250.000

300.000

51.000

26.000

68,000

95.000

385.000

2.550.000

665.000

240.000

25.000

1.200.000

1.350.000

6.500.000

2.500.000

100.000

20,490,000

38,000,000

7.700.000

380,000

3.600.000

13,700,000

1.600.000

3,800,000

Säger|

68,780,000

Summa

89,270,000

s. 21 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse,

21

inkomster.

Bil. Litt. b.

Enligt räkenskaperna

Statskontorets

beräkning

för år 1893.

för år 1888.

för år 1889.

för år 1890.

Medium.

4,155,486

4,187,471

4,171,755

4,171,571

4,185,000

224,974

222,041

221,043

222,686

250,000

278,998

282,023

283,868

281,630

300,000

— —

- -

50,920

- -

51,000

26,145

26,459

26,583

26,396

26,000

91,059

95,101

91,143

92,434

68,000

103,110

94,414

109,875

102,466

95,000

212,721

248,125

281,182

247,343

400,000

2,929,144

2,558,370

2,607,728

2,698,414

2,500,000

656,707

656,594

663,033

658,778

665,000

239,312

261,095

267,848

256,085

240,000

21,961

26,544

25,962

24,822

25,000

1,448,639

1,501,915

1,506,214

1,485,589

1,200,000

1,447,511

1,428,448

1,444,909

1,440,289

1,350,000

6,800,000

6,500,000

6,500,000

6,600,000

6,500,000

2,066,905

2,694,470

3,150,074

2,637,150

2,500,000

182,569

131,400

135,912

149,960

100,000

20,885,241

20,914,470

21,538,049

21,095,613

20,455,000

37,644,953

42,298,853

42,462,773

40,802,193

37,000,000

6,609,347

6,985,160

7,195,703

6,930,070

7,900,000

392,259

412,006

512,104

438,790

400,000

3,666,865

3,731,990

3,526,387

3,641,747

3,500,000

14,197,677

13,991,047

15,840,573

14,676,432

13,700,000

544,345

635,812

997,976

726,044

1,800,000

3,790,335

4,031,576

4,298,099

4,040,003

4,000,000

66,845,781

72,086,444

74,833,615

71,255,279

68,300,000

87,731,022

93,000,914

96,371,664

92,350,892 || 88,755,000

Bih. till Riksd. /''rot. 181)2. 1 Rami. 1 Afd. 4

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utgifterna.

Första hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

Kongl. Höghet Kronprinsen-Hegenten i Statsrådet å

Stockholms slott den 13 Januari 1892.

Närvarande.

Hans Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lewf.nhaupt,

Statsråden: Herr Friherre von Otter,

Friherre Palmstierna,

Friherre von Essen,

Friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam.

Chefen för Finansdepartementet, Statsrådet Friherre von Essen

anförde vidare:

Beträffande regleringen af första hufvudtiteln hemställer jag, att

i propositionen angående statsverkets tillstånd och behof må för denna

hufvudtitel beräknas enahanda belopp, som nu finnes å ordinarie stat

dertill anvisadt, eller 1,320,000 kronor.

Bill. till Itiks. Prof. 18!>2. 1 Sami. 1 Af it.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första hufvudtiteln.

Hvad departementschefen sålunda föreslagit täcktes,

enligt det öfriga Statsrådets tillstyrkande, Hans Kongl.

Höghet Kronprinsen-Regenten gilla.

Ex protocollo:

Fr. N:son Ihrfelt.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1892.

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Andra hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

ä Stockholms slott Onsdagen den 13 Januari 1892,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lewenhaupt,

Statsråden: Herr Friherre von Otter,

Friherre Palmstierna,

Friherre von Essen,

Friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

WlKBLAD,

Gilljam.

Departementschefen Statsrådet Östergren föredrog de frågor, som

rörde regleringen af andra hufvudtitelns stat, och yttrade dervid beträffande

:

Bih. till lliksd. Vrot. 1892. 1 Sami. 1 Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra hufvudtiteln.

[10

Höjning af

anslaget till

Fångvårdsstyrelsen.

Ordinarie anslag.

Fångvården.

Enligt nu gällande riksstat utgöra anslagen under denna titel:

Fångvårdsstyrelsen .................................................................... 59,500: —

Fångars vård och underhåll:

Bestämdt anslag.......................................... 506,000: —

Förslagsanslag ............................................... 1,120,900: — 1,626,900: —

Ålderstillägg för en del vid Fångvårdsstyrelsen och fångvården

anstälda embete- och tjenstemän, förslagsanslag 65,000: —

Vård och underhåll af läns- och kronohäkten, reservationsanslag

.................-..................................................................... 30,000: —

Kronor 1,781,400: —

Beträffande förslagsanslaget till ålderstillägg och reservationsanslaget

för vård och underhåll af läns- och kronohäkten har jag icke att föreslå

någon förändring.

I nådiga reglementet angående arbetspremier vid de centrala straffoch

tvångsarbetsanstalterna i riket den 24 Oktober 1890, hvilket trädde i

kraft den 1 sistlidne Maj, äro meddelade åtskilliga bestämmelser, genom

hvilkas tillämpning arbetet inom Fångvårdsstyrelsen blifvit ökadt. Dessa

bestämmelser, hvilka återfinnas i §§ 5, 9 och 11 af reglementet, innehålla:
att

besparade arbetspremier för fånge, som i dylik anstalt undergår

straff- eller tvångsarbete, skola med vissa vilkor och förbehåll för

hans räkning i postsparbanken insättas;

att frigifven fånge, som häktas för lösdrifveri eller för brott, begånget

under hans vistelse vid anstalten eller derefter, icke må ega

rättighet att medan han sålunda hålles häktad förfoga öfver premiemedel,

som för hans räkning i postsparbanken innestå;

samt att frigifven fånge i vissa fall förverkar å hans postsparbanksbok

innestående premiemedel, hvilka tillfalla anslaget till fångars vård

och underhåll.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra hufvudtiteln.

3

Under åberopande, att genom öfvervakandet af dessa föreskrifters

tillämpning helt och hållet nya göromål af icke ringa omfattning blifvit

Fångvårdsstyrelsen pålagda, gjorde Styrelsen i underdånig skrifvelse den

31 Mars 1891 framställning''derom, att Kongl. Maj:t, på det Styrelsen

måtte sättas i tillfälle att vidtaga erforderliga anordningar för vederbörlig

tillämpning af bestämmelserna uti ifrågakomna reglemente, täcktes medgifva

Styrelsen att af fångvårdsanstalternas besparingskassemedel få disponera

för år 1891 ett belopp af intill 1,500 kronor samt för kommande

år och intill dess annorlunda kunde varda förordnadt ett lika belopp af

intill 1,500 kronor. Styrelsen anförde härvid, efter att hafva närmare

redogjort för beskaffenheten af omförmälda göromål, hurusom ansvaret

för fullgörandet af desamma tillika med den skriftvexling, som deraf

otvifvelaktigt i ej ringa grad komme att föranledas, icke torde kunna

läggas på någon annan än en af Styrelsens ordinarie tjenstemän och

bland dem på ingen lämpligare än registratorn, hvilken enligt den för

Fångvårdsstyrelsen gällande instruktion af den 22 November 1877 hade

att emottaga, ordna och förvara alla till Styrelsen inkommande handlingar.

Men denne tjensteman, hvilken jemlikt instruktionen, utom de

egentliga registratorsgöromålen, hade att verkställa granskning och sammanfattning

af de från fångvårdsinrättningarne inkommande uppgifter

angående personalredovisningen, att upprätta de statistiska tabellerna

dertill samt att besörja den derför erforderliga skriftvexlingen, vore af

de göromål, hvilka sålunda redan ålåge honom, så strängt upptagen

under den vanliga tjenstgöringstiden, att han för fullgörandet af ifrågavarande

nya bestyr, ehuru han dervid för kollationering in. m. borde ega

att anlita nödigt biträde, skulle blifva nödsakad att betydligt utsträcka

sagda tid; och då nyssnämnda bestyr finge anses ligga utom den egentliga

fångvårdsförvaltningen, syntes billigheten fordra, att någon särskild

ersättning bereddes registratorn och den amanuens, som blefve af Sty•

relsen till hans biträde förordnad. Denna ersättning kunde lämpligen

utgå från fångvårdsanstalternas besparingskassor, hvilka jemlikt föreskrift

i reglementet skulle ega rätt till en del förverkade premiemedel.

Enligt nådigt beslut den 12 sisllidne Juni fann emellertid Kongl

Maj:t, enär de göromål, hvilka genom tillämpningen af åberopade reglementet

hos Fångvårdsstyrelsen uppkommit, icke kunde anses falla utom

området för Styrelsens embetsförvaltning, den gjorda framställningen ej

till någon åtgärd föranleda.

Fångvårdsstyrelsen har nu i underdånig skrifvelse af den 29 sistlidne

September rörande ordinarie anslagen till fångvården för år 1893

ånyo upptagit frågan om beredande af medel lör ofvanberörda ändamål.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra hufvudtiteln.

detta afseende har Styrelsen, med hänvisning till innehållet

friTVA SP +lll ___________. n -I

a- . i -r» -i ";.n ; AA1CV-1 ^^visimig un mnenaiiet i sm

foira skrifvelse, till fullständigt angifvande af de nya göromålen öfver
emna

en i . tyrelsens registratorskontor upprättad promemoria öfver

desamma, hvarjemte Styrelsen vidare anfört följande.

Såsom af promemorian syntes, bestode arbetet i samlande, diarieförande

och inregistrerande af en mängd olika uppgifter, hvilka i anledning

af det nya reglementet måste från skilda håll till Styrelsen insändas,

samt i meddelanden, som på grund af dessa uppgifter borde lenmas

till postsparbankens styrelse, hvarförutom, på det reglementets bestämmelsei

skulle leda till afsedt ändamål samt ordning och reda i deras

tillämpning uppratthallas, med den största noggranhet måste öfvervakas

ej mindre att samtliga de olika vederbörande, hvilka kunde hafva att

skatta med frågor, som stode i sammanhang med reglementet, fullgjorde

hvad pa dem ankomma, än äfven att de uppgifter, som på grund af

reglementet afgafves, till alla delar blefve rigtiga, i hvilket hänseende

skrivelser esomoftast måste aflåtas för påminnelser eller rättelsers vinnande

samt för utredning af uppkommande förvecklingar. Då nu detta

tidsödande arbete, hvilket till sin natur vore närmast beslägtadt med de

göromål, som enligt Fångvårdsstyrelsens instruktion ålåge dess registrator,

icke kunnat af honom medhinnas, hade Styrelsen funnit sig föranlåten

uppdraga detsamma åt en å registratorskontoret antagen extra ordinarie

amanuens Men sedan Styrelsens framställning om anvisande af särskilda

S-! it 11 /raga™;ande bestyrens godtgörande icke vunnit Kongl.

Maj:ts bifall, . funnes till beredande åt nämnda amanuens af arfvode för

dessa bestyr icke några andra medel att anlita än det i staten för Fångar

sstyrelsen uppförda anslag å 11,800 kronor till vikariatsersättning

samt arfvoden och fhtpenmngar åt extra biträden m. in. I fråga om

detta anslags tillräcklighet för den nya utgiften finge Styrelsen erinra

om hvad som vid anslagets bestämmande förekommit. I löneregleringskomitens

underdåniga betänkande af den 9 November 1876 ingående

lönereglering in. m. för Fångvårdsstyrelsen hade komitén föreslagit

namnda anslags upptagande till 12,500 kronor, deraf komitén beräknat

till en biträdande arkitekt 4,500 kronor, till en biträdande läkare 600

kronor, till vikariatsersättningar 2,200 kronor, till renskrifning 1,000

„°n°r Samt godtgörande af extra ordinarie tjensteman 4,200 kronor

allt tor ar. Såsom motivering för sistnämnda belopp framhöll komitén

att, i anseende till de inskränkningar, som enligt dess förslag skulle

komma att vidtagas i den ordinarie tjenstepersonalens antal, biträde af

extra ordniarie tjensteman måste i betydligt högre grad än dittills anlitas,

sä att hos Styrelsen komme att erfordras åtminstone tre biträden med

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra hufvudtiteln.

i)

ständigt arbete, för hvilket de borde godtgöras med vanliga amanuensarfvoden

eller 1,200 kronor hvardera för år, samt dessutom ett »fjerde

biträde med mindre ihållande sysselsättning och hälften så stort arfvode,

som de förre. Sedan emellertid Styrelsen i afgifvet underdånigt

utlåtande öfver det af komitén upprättade regleringsförslaget, bland

annat, uttalat den åsigt, att ofvannämnda till arfvoden åt extra biträden

m. m. ifrågasatta anslag kunde nedsättas från 12,500 till 11,800

kronor, och i enlighet dermed sistnämnda belopp upptagits i den stat,

som Kongl. Maj:t. framlade för Riksdagen, blef den sålunda föreslagna,

och ännu gällande staten af 1877 års Riksdag godkänd och antagen.

Den nedsättning, som härigenom gjordes i anslaget, funne sin förklaring

dels deri, att i utgifterna till vikariatsarfvoden en icke obetydlig besparing

kunnat vinnas genom en, i enlighet med hvad Styrelsen i dess

underdåniga utlåtande hemstält, gjord afvikelse från komiterades förslag

i afseende å utöfningen af Generaldirektörens embete under dennes frånvaro,

dels ock deri, att nödig renskrifning ansetts kunna erhållas för

billigare kostnad än af komiterade beräknade 1,000 kronor för år.

Enligt en af Styrelsens kamererare upprättad, vid Styrelsens skrifvelse

fogad tablå hade under åren 1888, 1889 och 1890 af ifrågavarande

anslag i medeltal för år utgifvits till vikariatsarfvoden 1,629 kronor och

för renskrifning in. in. omkring 1,000 kronor. Hvad i öfrig! anginge de af

komitén beräknade utgifter, så hade icke allenast arfvodena till arkitekten

och läkaren under hela den efter statens fastställande tilländagångna tiden

utgått med de af komitén upptagna belopp, utan, såsom tablån närmare

angåfve, hade jemväl till de hos Styrelsen antagna extra ordinarie tjenstemän

godtgörelse för deras arbete utbetalts med ungefärligen det belopp,

som enligt komiténs betänkande, hvilket utgjort grunden för den af

Kongl. Maj:t och Riksdagen antagna staten, ansetts nödigt med afseende

å de göromål, som hittills ålegat Styrelsen. Att, för vinnande af tillgång

till aflöning åt det vid de nu i anledning af arbetspremiereglementet

tillkomna göromålen nödvändiga biträdet, göra besparingar i de till godtgörelse

åt Styrelsens öfriga biträden beräknade utgifter, dertill såge

Styrelsen sig icke i stånd, utan att Styrelsen derigenom skulle betagas

utsigten att i sin tjenst förvärfva och bibehålla derför passande och dugliga

arbetskrafter.

Med afseende å storleken af de utaf löneregleringskomitén beräknade

amanuensarfvoden har Styrelsen ansett det belopp, som för

det nya ändamålet skulle erfordras, lämpligen böra bestämmas till

1,200 kronor. Och har Styrelsen i sammanhang härmed framhållit,

att den sålunda ifrågasatta tillökningen i utgift, åtminstone till icke

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra hufvudtiteln.

in

Indragning

af

arfvoden till

chefen för

nv, mera

upphörda

kronoarbetskompaniet

å

Vaxholm och

till eu

snbnlternofficer

derstädes.

oväsentlig de], hvaröfver närmare beräkning dock icke ännu kunde

göras, torde komma att motvägas genom den inkomst, som till statsverket

lärer inflyta på grund deraf, att frigifna, men derefter i brott

återfallna fångar, jemlikt § 11 i ofta nämnda reglemente, förverka i

postsparbanken insatta medel.

På grund af det anförda bär Fångvårdsstyrelsen hemstält,

att Kong!. Maj:t täcktes till Riksdagen göra framställning derom,

att det i gällande stat för Fångvårdsstyrelsen uppförda anslag iill vikariatsersättning

samt arfvoden och flitpenningar åt extra biträden in. m.,

11,800 kronor, måtte höjas med 1,200 kronor till 13,000 kronor.

Den af Fångvårdsstyrelsen i förevarande fråga lo sinade utredning

synes mig innefatta giltiga skäl för den begärda tillökningen i omförmälda,

uti Fångvårdsstyrelsens stat upptagna anslag. Jag tillstyrker

derför, att Kongl. Maj:t behagade lill Riksdagen aflåta förslag i enlighet

med Fångvårdsstyrelsens hemställan.

I fråga om det bestämda anslaget till fångars vård och underhåll

förekommer, att, enligt hvad Fångvårdsstyrelsen anmält, kronoarbetskompaniet

å Vaxholm nu mera, sedan tvångsarbetsanstalten å

Svartsjö under år 1891 öppnats, blifvit indraget, och att i följd häraf

de å förenämnda anslag anvisade arfvoden till chefen för kompaniet,

2,000 kronor, och till en subalternofficer derstädes, 1,200 kronor, kunna

från anslaget utgå.

Jag hemställer alltså, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att ofvan berörda arfvodesbelopp, tillhopa 3,200 kronor, må från bestämda

anslaget till fångars vård och underhåll uteslutas och samma anslag

följaktligen med motsvarande belopp minskas. v

I underdånig skrifvelse af den 7 April 1891 anmälde Fångvårdsstyrelsen,

att deri nya tvångsarbetsanstalten å Svartsjö kunde till begagnande

upplåtas under samma års sommar, hvarjemte Styrelsen

öfverlemnade förslag till stat föranstalten, uti hvilket förslag till löner åt

tjenstemännen uppförts följande belopp att tillsvidare såsom arfvoden utgå,

nemligen till direktören 3,500 kronor, till bevakningsbefälhafvaren

2,000 kronor, till kamereraren 1,800 kronor och till predikanten 1,500

kronor, allt för år räknadt. Styrelsen anförde tillika bland annat att,

beträffande storleken af tjenstemännens aflöning, borde tagas i betraktande,

att vid den nya anstalten, der fångantalet torde komma att

tidtals uppgå till 300 man, och hvilken skulle förvaltas i närmaste likhet

med rikets öfriga större centrala fång vård san sta It er, tjenstegöromålen

måste blifva fullt ut lika betungande och ansvarsfulla, som vid

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra hufvudtiteln. 7

sistberörda större anstalter. Det syntes följaktligen Styrelsen icke blott

med billighet och rättvisa öfverensstämmande utan ock till vinnande och

bibehållande vid anstalten af nitiska och dugliga tjenstemän nödigt,

att dem tilldelades samma inkomster, som för deras vederlikar vid

andra jemförliga fångvårdsanstalter funnits erforderliga. I sådant afseende

hade Styrelsen i valet emellan de något vexlande löneförmåner,

som vid de olika centrala anstalterna förekomme, ansett lämpligast

föreslå enahanda belopp, som i stat funnes anvisade för tvångsarbetsanstalten

i Landskrona.

Efter det Kongl. Maj:t, enligt nådigt beslut den 15 sistlidne Maj,

anvisat medel till de i omförmälda statsförslag åt tjenstemännen vid

tvångsarbetsanstalten å Svartsjö upptagna arfvoden, har Fångvårdsstyrelsen

nu inkommit med framställning derom, att de sålunda faststälda

lönebeloppen, i likhet med hvad förhållandet vore rörande aflöningen

till motsvarande tjenstemän vid andra centrala fångvårdsanstalter,

samt med för dem iakttagen fördelning i lön, arfvode och skrifvarearfvode,

måtte i stat å fångvårdens bestämda anslag uppföras,

hvarjemte Styrelsen framhållit, att direktören, kamererare!! och bevakningsbefälhafvaren

borde tillerkännas enahanda rätt till ålderstillägg,

som vore åt andra dylika befallningshafvande vid fångvården medgifven.

Styrelsen har på grund häraf hemstält, att löneförmåner till

tjenstemännen vid Svartsjö tvångsarbetsanstalt måtto anvisas att utgå

enligt följande förslag till stat:

1

1 direktör ...................

Lön.

Arfvode.

Skrifvare-

arfvode.

Summa.

i

Ålderstillägg.

Efter

5 år.

Efter i

10 år. !

3.000

1,500

2.000

1,500

500

300

3.500

1,800

1.500

2,000

500

300

300

500

200

200

1 kamererare .....................

1 predikant .....................

1 bevakningsbefälhafvare

Summa kronor —

—

—

8,800

—

—

Instämmande uti hvad Fångvårdsstyrelsen sålunda hemstält, tillstyrker

jag, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att godkänna omförmälda förslag till aflöningsstat för tjenstemännen

vid tvångsarbetsanstalten å Svartsjö med förklarande, att för

do föreslagna löneförmånernas åtnjutande skola gälla enahanda vilkor,

[3-]

Aflöningsstat

för tjenstemännen

vid

tvångsarbetsanstalten

å

Svartsjö.

opaginerad Kontrollera mot PDF

^ Andra hufvudtiteln.

som föreskrifvits för innehafvare af lön å den af Riksdagen redan antagna

aflomngssfaten för en del tjensteman vid fångvårdsanstalterna;

Höjning af 1/oljd har,af Mja bestämda anslaget till fångars vård

bestämdaan- lla ei . ^ med sammanlagda beloppet af de i förenämnda aflöninffs
^si^s:8^ot:tg8arbetsan8taiien

4 srart8j8

håll * Nar ifrån nyssnämnda aflöningsbelopp vid tvångsarbetsanstalten

a.r*^artsJö’ °>°00 kronor, afräknas de till indragning föreslagna arfvoden

vid kronoarbetskompauiet å Vaxholm, 3,200 kronor, uppgår den summa,

hvarmed bestämda anslaget till fångars vård och underhåll i verkligheten

skulle behöfva höjas, till 5,600 kronor. Enligt hvad Fångvårdsstyrelsen

meddelat, bör årliga arbetsinkomsten vid berörda tvångsarbetsanstalt

kunna beräknas komma att motsvara sagda förhöjning, 5,600

uonor, och den föreslagna förhöjningen i Fångvårdsstyrelsens stat, L200

ron or, i följd hvaraf Styrelsen anser, att förslagsanslaget till fångars

vard och underhåll kan minskas med en emot dessa förhöjningar svarande

summa, eller 6,800 kronor.

Minskning ÉVund häraf tillstyrker jag, att Kongl. Maj:t behagade föreslå

af förslags- Riksdagen medgifva, att förslagsanslaget till fångars vård och underÄ

nedsättas med dels 1,200 kronor, motsvarande den föreslagna

och under- torhöjningen i anslaget till Fångvårdsstyrelsen, dels ock 5,600 kronor

UV. motsvarande det belopp, hvarmed den föreslagna ökningen i bestämda

anslaget till fångars vård och underhåll öfverstiger föreslagna minskningen

i samma anslag, eller således med tillhopa 6,800 kronor.

Bifalles hvad jag här ofvan hemställa kommer

anslaget till Fångvårdsstyrelsen, som nu utgör 59,500 kronor,

att uppgå till .................................................................. kronor 60,700: —

bestämda anslaget till fångars vård och

underhåll, som nu utgör 506,000 kronor och som

skall minskas med 3,200 kronor, men ökas med

8,800 kronor, att uppgå till ..................................... ^ 511 qqq. _

förslagsanslaget till fångars vård och underhåll,

som nu utgör 1,120,900 kronor, att upp
ta&as

tlI! ......................................................................... „ 1,114,100: —

samt

fångvårdsanslaget i sin helhet att upptagas

till samma belopp som i nu gällande riksstat eller „ 1,781,400: _-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra hufvudtiteln.

9

Ersättning åt domare, vittnen och parter.

Sedan Kongl. Maj:t, med anledning af stadgandet i 314 § 1 mom.

af nya sjölagen den 12 Juni 1891, genom nådig kungörelse den 9

påföljande Oktober förordnat, att sakkunnig, som på grund af rättens

förordnande, biträder rådstufvuuätt vid sjöförklarings upptagande, eger

derför åtnjuta ersättning efter fjerde klassen i gällande resereglemente,

har Kongi. Maj:t tillika uti nådigt bref till Statskontoret af sistnämnde

dag föreskrifvit, att berörda ersättning skall utgå af det å andra

hufvudtiteln uppförda förslagsanslag till ersättning åt domare, vittnen

och parter. Den ökade statsutgift, som härigenom kommer att föranledas,

kan naturligtvis nu icke till siffran närmare angifvas, men torde

icke komma att öfverstiga ett belopp af omkring 10,000 kronor för

år räknadt.

I händelse Kongl. Maj:ts särskildt beslutade nådiga proposition

angående utsträckning af nämndemäns rätt till ersättning för biträde

vid ransakningar i brottmål varder af Riksdagen bifallen, torde från

ifrågavarande förslagsanslag komma att ytterligare utgå ett årligt belopp

af omkring 25,000 kronor.

På grund häraf tillstyrker jag, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att höja det nu i riksstaten under anslagstiteln »Ersättning

åt domare, vittuen och parter» uppförda anslag, 100,000 kronor, med

35,000 kronor, eller således till 135,000 kronor.

Öfriga ordinarie anslag.

Beträffande öfriga ordinarie anslag har jag icke att föreslå annan

ändring än att, till jemnande af hufvudtitelns slutsumma, anslaget till

skrifmaterialier och expenser, ved m. m. nedsättes med 7 kronor eller

från 64,219 kronor till 64,212 kronor.

Extra anslag.

I öfverensstämmelse med hvad under föregående år blifvit anvisadt,

hemställer jag, att på extra stat för år 1893 måtte äskas 5,000

Bih. till Jliksd. Prof. 1892. 1 Sami. 1 Afä. 2

[6.]

Höjning eif

anslaget till

ersättning åt

domare, vittnen

och

parter.

[7-1

Minskning af

anslaget till

skrifmaterialier

m. m.

[8-]

Krigs
hofrätten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

lö Andra hufyudtiteln.

kronor till arfvoden åt Krigshofrättens ordförande och tre militära ledamöter.

[9-] Likaledes hemställer jag, att till bestridande af kostnaderna för

beredningen. Lagberedningen under år 1893 må begäras samma belopp, som

för innevarande år finnes i sådant afseende anvisadt, eller 40,000 kronor.

Beredningen har angående sin verksamhet under år 1891 afgifvit

en redogörelse, som, för att komma till Riksdagens kännedom, torde

få biläggas detta protokoll.

TIO-] Uppå framställningar af Kongl. Maj:t har Riksdagen för hvart
visioniSvea

^.era aren 1891 och 1892 anvisat ett extra anslag af 17,500 kronor

Hofrätt, till Svea Hofrätts förstärkning med en öfvertalig, sjunde, division i

ändamål, att den stora balansen af till Hofrätten instämda och vädjade

mål måtte nedbringas. Med Kongl. Maj:ts tillstånd trädde sagda division

i verksamhet redan den 1 September 1890.

I underdånig skrifvelse af den 16 sistlidne Oktober har Hofrätten

anfört, hurusom den omständighet, att sjunde divisionen sålunda började

sitt arbete redan år 1890, i förening dermed, att under samma år

någon minskning egde rum i de inkommande målens antal, haft till

följd, att antalet balanserade mål, som vid slutet af år 1888 utgjorde

1,495 och under år 1889 ökades till 1,707, följande år nedgick till

1,550. Huru stor del af denna balans komme att återstå den 1 September

1892, intill hvilken tid de af Riksdagen redan beviljade anslag

försloge för uppehållande af den sjunde divisionens verksamhet, kunde

naturligtvis ej på förhand beräknas, men balansen komme säkerligen

då icke att understiga 900 mål. Att Hofrätten under åtminstone ytterligare

ett år, räknadt från nämnda tid, blefve i behof af förstärkning

med en tillfällig sjunde division för ifrågavarande, för den rättsökande

allmänheten högst vigtiga ändamål, ansåge Hofrätten derföre icke vara

tvifvel underkastadt.

'' Under åberopande häraf har Hofrätten hemstält, at.t Kongl. Maj:t

täcktes bereda Hofrätten det för angifna ändamålet erforderliga anslag

17,500 kronor.

Då Hofrättens framställning rörande behofvet af fortfarande tillfällig

förstärkning i dess arbetskrafter synes mig vara befogad, tillstyrker

jag, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, för bestridande

af kostnaderna för eu tillfällig, sjunde, division i Svea Hofrätt,

för år 1893 på extra stat anvisa 17,500 kronor.

[11.] Hos Kong]. Maj:t har styrelsen för Föreningen till minne af

Förbätt- Konung Oscar I och Drottning Josefina, enligt Föreningens uppdrag,

,lrid Hall™ anhållit, att till fortsatt förräntande af och afbetalning å den skuld,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra hufvudtiteln.

It

Föreningen måst ikläda sig för erforderliga anordningar vid sin å egendomen

Hall inrättade uppfostringsanstalt för ungdom, som hemfallit åt

brott eller gröfre vanart, Kongl. Maj:t. täcktes hos Riksdagen utverka

ett anslag för år 1893 till enahanda belopp som för hvartdera af åren

1884—1892 blifvit föreningen såsom understöd beviljadt, eller 15,000

kronor.

Till upplysning så väl om användandet af de för år 1891 anvisade

statsmedel som angående Föreningens verksamhet samt dess och koloniens

ekonomiska ställning, har styrelsen åberopat af Föreningens revisorer

och styrelse afgifna berättelser angående förvaltningen under senaste

räkenskapsåret från och med den 1 Juli 1890 till och med den 30 Juni

1891. Dessa berättelser utvisa, att Föreningens skulder, som vid räkenskapsårets

början utgjorde 50,215 kronor 99 öre, minskats med 13,964

kronor 77 öre, äfvensom att af det för år 1891 af Riksdagen anvisade

anslag ett belopp af 13,647 kronor 68 öre blifvit användt till kapitalafbetalning

och återstoden 1,352 kronor 32 öre till räntebetalningar.

Föreningens tillgångar utgjorde

egendomen Hall................................

byggnader å egendomen ............

inventarier och förråd....................

en obligation...................................

kassa...................................................

vid räkenskapsårets slut:

....................... kronor 146,300: —

145,638: 90

58,128: G4

1,000: —

94: 41

kronor 351,161: 95.

it

11I

11

11

Egendomen Halls nettoafkastning har under räkenskapsåret utgjort

4,563 kronor 22 öre. Enligt hvad revisorernas berättelse utvisar hafva

under året anväudts till underhåll af koloniens byggnader 2,625 kronor

24 öre samt till nybyggnader vid egendomen Hall 2,483 kronor 98 öre.

Elevantalet uppgick den 30 Juni 1891 till 161, deraf 54 från

Stockholms stad och de öfriga från nitton olika län. Kostnaden för

hvarje elev under förvaltningsåret har utgjort 317 kronor 55 öre. Af

revisorernas berättelse framgår, att det ökade antalet elever utöfver

150, som med Kongl. Maj:ts tillstånd under året varit å kolonien intaget,

icke föranledt. någon ökad förvaltningskostnad, utan varit ekonomiskt

fördelaktig. _

Likasom för nästföregående år har jemväl för det senast förflutna

en af Kongl. Maj:t utsedd revisor deltagit i granskningen af koloniens

räkenskaper och förvaltning.

På grund af hvad sålunda förekommit och enär så väl Fångvårds
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

[12.]

Stats
kontorets
förskott.

''2 Andra hufvudtiteln.

styrelsen som Kongl. Maj:t Befallningshafvande i Stockholms län vitsordat,

att Föreningen fortfarande är förtjent af enahanda bidrag från

statens sida som hittills, hemställer jag, att Kong], Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att för år 1893 anvisa ett belopp af 15,000 kronor till

understöd åt förbättringskolonien vid Hall att — såsom Riksdagen i

afseende å det för innevarande år kolonien beviljade anslag föreskrifvit

— om möjligt, användas uteslutande till afbetalning å koloniens kapitalskuld.

r

Enligt en vid Statskontorets beräkning angående statsverkets inkomster

för år 1893 fogad förteckning, har Statskontoret jemlikt nådigt

bref den 12 December 1890 till komitén för utarbetande af förslag till

lagar angående solidariska bolag och aktiebolag samt med dem jemförliga

föreningar för ekonomisk verksamhet förskottsvis utbetalt, att

till ersättande hos Riksdagen anmälas ............................... kronor 2 000.

I öfverensstämmelse med hvad förut egt rum anser jag, att af

den besparing, som, enligt hvad från Statskontoret meddelats, förefinnes

å Nya Lagberedningens anslag för år 1891 till ett belopp af

7,103 kronor 29 öre, lämpligen böra användas 2,000 kronor till bestridande

af omförmälda förskott.

Jag hemställer derföre, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

medgifva,. att af besparingarne å Nya Lagberedningens anslag vid 1891

års slut till belopp af 7,103 kronor 29 öre må användas 2,000 kronor

till ersättande af förskottet till omförmälda komité.

Hvad föredragande Departementschefen sålunda

hemstält och deruti Statsrådets öfrige ledamöter instämde

behagade Hans Kongl. Höghet KronprinsenRegenten

i nåder bifalla; och skulle utdrag af detta

protokoll expedieras till Finansdepartementet för behörigt

iakttagande vid uppsättandet af Kongl. Maj:ts

nådiga proposition angående statsverkets tillstånd och

behof.

Ex protocollo:

Carl Boheman.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra hufvudtiteln.

13

Till Konungen.

I öfverensstämmelse med föreskrifterna i den för Nya Lagberedningen

faststälda instruktion får Beredningen härmed i underdånighet

afgifva redogörelse för sina arbeten under innevarande år.

Beredningen, hvilken, enligt hvad arbetsredogörelsen för nästlidet

år utvisar, vid samma års slut var sysselsatt med handläggning af

frågan om förändrad lagstiftning angående vilkoren för fullföljd af

talan i öfverrätt och hos Konungen, fortsatte under förra delen af detta

år arbetet med upprättande af förslag i ämnet, hvilket arbete under

vårsessionen så fortskred, att slutligt förslag dels till lag »angående fullföljd

af talan mot allmän domstols utslag i tvistemål» och dels till

lag »angående fullföljd af talan mot allmän domstols utslag i brottmål»

blefvo upprättade. Sedan efter semesterns slut dessa förslag blifvit

vid gemensamma sammanträden genomgångna och granskade samt förslag

till förordning om införande af de nya lagarne och till de ändringar

i vissa lagrum, som af dessa föranledas, blifvit upprättade, har

Beredningen innevarande dag till Eders Kongl. Maj:t aflemnat förslag till:

l:o. Lag angående fullföljd af talan mot allmän domstols utslag

i tvistemål;

2:o. Lag angående fullföljd af talan mot allmän domstols utslag

i brottmål;

3:o. Förordning om införande af de nya lagarne angående fullföljd

af talan mot allmän domstols utslag och hvad i afseende

derå iakttagas skall;

4:o. Lag angående beräknande af fatalietid i visst fall;

5:o. Lag angående fullföljd af talan i vissa fall mot underrätts

utslag i tvister om husesyn å krono- eller andra publika

hemman;

6:o. Lag angående fullföljd af talan mot allmän domstols beslut

i ansökningsärendeu;

7:o. Lag angående tillägg till gällande föreskrifter i afseende

på fullföljden af polismål;

Bill. till liiksd. Prof. 1892■ 1 Sami. 1 Afd.

3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra hufvudtiteln.

8:o. Lag angående ändring i vissa delar af Utsökningslagen;

9:o. Lag angående verkställighet i vissa fall af utslag i brottmål

utan hinder af ändringssökande;

10:o. Lag angående förändrad lydelse af 327 § i Sjölagen den

12 Juni 1891;

ll:o. Lag angående ändring i vissa delar af Förordningen den

14 April 1866 angående jords eller lägenhets afstående

för allmänt behof;

12:o. Lag angående förändrad lydelse åt 3 § i Lagen för Rikets

Ständers Bank den 1 Mars 1830, samt

13:o. Lag angående förändrad lydelse af 134 § i Stadgan om

skiftesverket i riket den 9 November 1866.

Beredningens sammansättning har under året undergått den förändring,

att, sedan förutvarande Byråchefen för lagärenden I. Atzelius

blifvit utnämnd till justitieråd, Eders Kongl. Majrt den 29 Maj till byråchef

för lagärenden förordnat undertecknad Wijkander, som derefter i

sådan egenskap deltagit i Beredningens arbeten; hvarjemte Eders Kongl.

Maj:t den 4 December förordnat Rådmannen i Stockholm H. Billing att

från nästkommande års början tillsvidare vara ledamot i Beredningen.

Presidenten m. m. Herr K. J. Berg har jemlikt Eders Kongl.

Maj:ts den 1 Februari 1889 honom gifna förordnande fortfarande tagit

del i Beredningens förhandlingar.

Underdånigst

L. ANNERSTEDT.

TH. WI.TKANDER. JOHAN WOLD. J. G. HORNEY.

Stockholm den 31 December 1891.

STOCKHOLM. ISAAC MARCtTS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1892.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Kongl. Höghet Kromprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 13 januari 1892.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lkwknhaupt.

Statsråden: Herr Friherre von Otter,

Friherre Palmstierna,

Friherre von Essen,

Friherre Akerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam.

l:o.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog regleringen

af utgifterna under riksstatens tredje hufvudtitel för år 1893 och yttrade:

»Med afseende å kabinettskassans utgifter är behofvet, jemlikt Eders Kongl.

Maj:ts beslut den 27 sistlidne november, beräknadt till 628,700 kronor för de

Förenade Rikena tillsammans, hvaraf 1S/17 böra, enligt vedertagen proportion,

bestridas af svenska statsmedel med 443,800 kronor, eller samma belopp som

af senaste Riksdag beviljades.

Af de härunder ingående anslag är löneanslaget till departementschefen,

ministern för utrikes ärendena, uppförd! med samma belopp som i nu gällande

riksstat, eller 24,000 kronor.

Samma förhållande eger rum med anslaget till utrikesdepartementet, som

alltså upptagits till 27,495 kronor.

Bill. till Riksd. Prut. 1892. 1 Sami. 1 Afd.

Kabinetts

kassan

[!•]

[»•]

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje hufvudtiteln.

Under anslagen till ministerstaten, militärattachéer samt skrifmaterialier,

expenser och extra utgifter förekommer ingen ändring.

Hvad konsulskassan angår, upptaga beräkningarne ett likaledes oförändradt

anslagsbehof af 280,000 kronor för Sverige och Norge tillsammans,

deraf Sverige skulle, såsom hittills, bestrida 4/7 med 160,000 kronor.

De särskilda rubrikerna utgöras af:

utrikesdepartementet, uppfördt med oförändradt belopp af 10,000 kronor;

konsulsstaten, för hvilken upptages 129,685 kronor eller 4/7 af det belopp,

226,950 kronor, som återstår sedan från den beräknade totalutgiften för båda

rikena, 510,450 kronor, blifvit dragen den beräknade inkomsten af konsulatafgifter

utaf svenska och norska fartyg äfvensom af expeditionsafgifter, 283,500

kronor; samt

skrifmaterialier, expenser och extra utgifter, uppförda med oförändradt

belopp af 20,315 kronor.

Under utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena, uppföres understöd

åt svenska kyrkan i Paris med oförändradt belopp af 2,950 kronor.

o

A tredje hufvudtiteln tinnes uppfördt endast ett extra anslag, nemligen

för utgifvande af »Sveriges traktater».

Utgifvarens senaste redogörelse innehåller följande om arbetets fortskridande

under nästlidna år:

»I öfverensstämmelse med den i föregående redogörelse frainstälda planen för

traktatverkets utgifning under den närmaste tiden, har jag, med fästadt afseende

på det allt kännbarare behofvet af tillgång till den nyare tidens traktathandlingar

i samlad form, under det gångna året förberedt utgifvandet af en dithörande

del af nämnda verk, och har arbetet härmed så fortskridit, att ifrågavarande

del, ämnad att omfatta till det andra och tredje samt någon del af det fjerde

årtiondet af innevarande århundrade hörande handlingar, under loppet af detta

år kommer att läggas under pressen. Derjemte har jag äfven arbetat på komplettering

af ännu icke i tryck fullständigt utkomna delar, tillhörande den

äldre tiden, och har häraf under året utgifvits femte delens andra häfte, omfattande

åren 1609—1630. Beträffande dessa ännu icke kompletta delar af

traktatverket får jag i öfrigt hänvisa till hvad i min senaste redogörelse är

anfördt. Med undantag af en tid under förlidne sommar, då jag af sjukdom

var hindrad, har arbetet under hela året fortgått och dervid all den skyndsamhet

blifvit använd, som med ett samvetsgrant utförande varit förenlig.»

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln. 3

På grund af hvad jag nu i olika punkter anfört och föreslagit, får jag i

underdånighet hemställa,

att Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen för år 1893 äska de anslag

under tredje hufvudtiteln, som finnas intagna i kolumnen b af den i likhet

med hvad föregående år egt rum utarbetade tablå, som torde böra fogas vid

denna dags protokoll såsom bilaga A;

att de ordinarie anslagen måtte föreslås att utgå mot nu gällande redovisningsskyldighet

samt med samma rätt till deras användande och under

enahanda vilkor som hittills;

och att utdrag af protokollen vid föredragning i sammansatt statsråd den

27 sistlidne november och denna dag rörande den för de Förenade Rikena gemensamma

utrikesbudgeten måtte såsom bilagor B. och C. åtfölja protokollet

öfver denna föredragning.»

Jemlikt öfrige statsrådsledamöters tillstyrkande

behagade Hans Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

med gillande af det föredragna förslaget till riksstatens

tredje hufvudtitel för år 1893 samt af hvad Herr Ministern

för utrikes ärendena i öfrigt hemställt och föreslagit,

befalla, att afskrift af detta protokoll skulle till

finansdepartementet öfverlemnas för att tjena till ledning

vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till

Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof.

ex protocollo

G. M. Falkenberg.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bil. A,

Tredje hufvudtiteln.

Ordinarie anslag.

Kabinettskassam utgifter.

Riksstaten

1892.

Förslag till

Riksstat

1893.

Norges ande

i utrikes- Budgeten

1893.

Sveriges och

Norges ge- mensamma

utrikesbud- get 1893.

a

kronor.

b

kronor.

| c

kronor.

d (b + c)

kronor.

i Departementschefen, Ministern för utrikes

ärendena......

24,000

27,495

337,941

8,471

45,893

24,000

27,495

337,941

8,471

45,893

24.000

38,950

478,750

12.000

75,000

2 Utrikesdepartementet.........

11,455

140,809

3,529

29,107

3 Ministerstaten.

i Militärattachéer

5 Skrifmaterialier, expenser och extra ut- gifter........

Säger

443,800

443,800

184,900

628,700

Konsulskas sans utgifter.

« Utrikesdepartementet........

10,000

10,000

129,685

20,315

7,500

97,265

15,235

17,500

226,950

35,550

7 Konsulsstaten.................

129,685

8 Skrifmaterialier, expenser och extra ut- gifter.........................

“ ............................

20,315

Säger

160,000

160,000

120,000

280,000

Summa

603,800

603,800

304,900

908,700

Utgifter som. bestridas af svenska statsverket

allena.

Svenska kyrkan i Paris

2,950

2,950

Säger

2,950

2,950

Summa

606,750

606,750

Extra anslag.

För fortsatt utgifvande af »Sveriges

Traktater»

4,500

4,500

;

Säger

4,500

4,500

Summa

611,250

611,250

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

5

Anmärkningar.

(Till kabinettskassans utgifter bidrager Sverige med 12/n och Norge med °/n. Anslagen till minister|

staten och militärattachéer äfvensom till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter må användas

utan hinder af deras fördelning å särskilda utgiftstitlar eller inskränkning till något visst år.

(Sverige bestrider allena löneanslaget till departementschefen, men för vinnande af ofvan angifva

It proportion mellan slutsumman för Sveriges andel och slutsumman för Norges andel i kabi
|

nettskassans utgifter är Norges bidrag till anslagsrubriken 5 beräknadt högre än proportionen.

Till en del af konsulskassans utgifter påräknas de vid de lönade konsulaten inflytande kousulatafgifterna

utaf svenska och norska fartyg samt expeditionsafgifter (ang. beräkningen af dessa,

se sid. 11—12 här nedan). Resten af utgifterna bestrides af statsanslag, till hvilka Sverige

bidrager enligt den af de 1855 och 1875 tillsatta konsulskomitéer sammanstämmande förordade

proportion, för hvilken redogörelse lemnas i det af sistnämnda komité den 4 november

1876 afgifna betänkande sid. 53 och följ., sid. 170 och följ. (jmfr Konsulatförordningen

den 4 november 1886 § 126), och hvilken proportion uttryckt i procent motsvarar

57,14 % för Sverige och 42,86 / för Norge. Anslagen under konsulskassan må fritt användas,

allenast med den inskränkning lönestaten för utrikesdepartementet betingar.

Hela utgiften för konsulsstaten 1893 utgör 510,450 kr. (se sid. 13 rad 10 uppifrån), men då inkomsten

af konsulat- och expeditionsafgifterna 1893 beräknas till 283,500 kr., utföres här

i kolumnen d endast skilnaden 226,950 kr.

i

opaginerad Kontrollera mot PDF

fi

Tredje hufvudtiteln.

Bil. B.

Utdrag af protokollet öfver utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i sammansatt statsråd å Stockholms

slott den 21 november 1891.

N ärvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lewenhaupt,

Hans Excellens Norske Herr Statsministern Blehr,

Statsråden Herr Friherre von Otter,

Friherre Palmstierna,

Friherre von Essen,

Friherre Akerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

Berner,

Länge.

3:o.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog i underdånighet:

»Uti skrifvelse den 6 maj innevarande år angående regleringen af utgifterna under

tredje hufvudtiteln har Riksdagen anfört följande:

»Hvad Eders Kong!. Maj:t i fråga om regleringen af de ordinarie utgifterna under

tredje hufvudtiteln föreslagit, har Riksdagen bifallit.

Med tillkännagifvande häraf får Riksdagen meddela, att, ehuruväl Riksdagen vill tro,

att besparingar å denna hufvudtitel än vidare kunna vidtagas, Riksdagen dock icke ansett

ega nödiga förutsättningar för att kunna föreslå, hvarest och till hvilka belopp be
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Tredje hnfvudtiteln. 7

sparingarna skulle kunna göras. »Sådant torde lämpligen böra öfverlemnas till Eders Kongl.

Maj:ts bepröfvande och förslag, helst hänsyn jemväl måste tagas dertill, att representationen

i utlandet är gemensam för båda de Förenade Rikena. Den vidlyftiga utredning af hithörande

förhållanden, som i statsrådsprotokollet öfver utrikesdepartementsärenden den 5

december 1890 lemnats, och den nedsättning i utgifterna, som dels redan nu föreslagits,

dels stälts i utsigt, gifva Riksdagen stöd för antagandet, att Eders Kongl. Maj:t skall vid

förnyad pröfning egna frågan den omsorgsfulla uppmärksamhet, som dess vigt kräfver;

och förlitar sig Riksdagen emellertid uppå, att den nedsättning af ministerns i Rom löneförmåner,

hvilken Ministern för utrikes ärendena ansett böra vid uppkommande ledighet

till pröfning upptagas, varder snarast möjligt genomförd.

Riksdagen får derför hos Eders Kongl. Maj:t anhålla, det Eders Kongl. Maj:t täcktes

tillse, huruvida icke sådana anordningar kunna vidtagas, att utgifterna under tredje hufvudtiteln

blifva ytterligare minskade.»

Kongl. Norska Regeringens Departement för det inre har genom skrifvelse den 23

sistlidne juli öfverlemnat afskrift af en skrifvelse till Departementet från Storthingets presidentskap

af den 2 sistlidne juni, innehållande att Storthinget för budgetterminen 1 juli

1891—30 juni 1892 beviljat det som bidrag till de Förenade Rikenas utrikes budget begärda

belopp, men att beslutet blifvit fattadt under förutsättning att beskickningarna i

Wien och Konstantinopel fortfarande blefve skötta af tillförordnade, samt att, för hvad

öfriga beskickningar anginge, den eller de af dessa beskickningar, vid hvilka ledighet

kunde uppkomma, endast skulle provisoriskt återbesättas intill dess att frågan, huruvida

och i hvilken mån för Norges del fortsatt anslag till dessa beskickningar borde beviljas,

varit förelagd Storthinget.

Häraf framgår således, att Riksdagen för sin del anhållit, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes tillse, huruvida icke en ytterligare minskning af utgifterna under tredje hufvudtiteln

kunde åstadkommas, under det att Storthinget förutsatt ett sådant provisoriskt förfaringssätt

från Eders Kongl. Maj:ts sida, att frågan om minskning må kunna blifva föremål

för Storthingets pröfning såväl fortfarande i fråga om beskickningarna i Wien och

Konstantinopel, som ock framdeles för öfriga beskickningar, då vid desamma ledighet

uppkommer.

I fråga om utgifterna till beskickningarna, hvilka i det af mig för Eders Kongl.

Maj:t sistlidet år framlagda förslag till stat för 1892 nedsattes med 26,300 kronor, anser

jag mig för närvarande icke kunna föreslå Eders Kongl. Maj:t någon ytterligare nedsättning.

Jag anförde vid föredragning i sammansatt statsråd den 5 december 1890, att

det då framlagda förslaget till budget icke innehöll någon större nedsättning af utgifterna,

emedan jag icke ansett mig kunna föreslå indragning af någon beskickning, och med afseende

å beskickningen i Wien, hvars indragning inom Riksdag och Storthing blifvit särskilt

ifrågasatt, anförde jag, att ingen fråga, som berör maktställningen i Europa, kan afgöras,

utan att utgången inverkar på alla stater af någon betydenhet och deribland äfven

de Förenade Rikena, och att då Österrike-Ungern icke blott i allmänhet såsom stormakt,

utan äfven i vissa fall till följd af sin geografiska belägenhet kommer att deltaga i af
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Tredje liufvudtiteln.

görandet af dylika frågor, denna beskickning, enligt min åsigt, icke borde indragas. Jag

anser äfven fortfarande, att de Förenade Rikena böra hafva en beskickning i denna hufvudstad,

hvarest alla stormakter hafva ambassadörer och alla andra europeiska makter sändebud

med rang af envoyé, och det synes mig, att denna åsigt icke med fog kan bestridas,

med mindre än att man anser, att beskickningar icke böra underhållas i andra länder än

dei de kuuna anses nödvändiga för bevakande af de Förenade Rikenas ekonomiska intressen.

Om man utgår från den förutsättningen, synes det som om eu stadigvarande

beskickning i Wien skulle kunna undvikas, och då anslaget till denna beskickning är beräknadt

till 32,000 kronor, skulle i sådant fall visserligen en ganska stor ytterligare besparing

kunna göras på anslaget till beskickningarna, men hela beloppet, skulle dock icke

i veikligheten komma att inbesparas, enär utgifter för tillfälliga diplomatiska ombud utan

tvifvel tid efter annan skulle blifva nödvändiga. Sålunda, om ingen beskickning funnits

i Wien, hade det t. ex. under innevarande år varit nödvändigt att derstädes anställa ett

tillfälligt ombud till följd af en från norsk sida ifrågasatt ändring af den mellan de Förenade

Rikena och Österrike-Ungern gällande handelstraktaten. Göromålen vid generalkonsulatet

skulle äfven komma att betydligt ökas, och den svenske kontorist, som generalkonsuln

redan för närvarande på egen bekostnad aflönar, skulle komma att mera uteslutande

blifva behöflig för konsulatärenden. Beskickningen förestås för närvarande af

en tillförordnad chargé d’affaires i enlighet med Eders Kong], Maj:ts beslut vid ministeriel

föredragning den 16 oktober 1890, och då bemälde chargé daffaires uppbär

en lön af 20,000 kronor, uppkommer under denna provisoriska anordning en besparing

af 12,000 kronor å det i budgeten beräknade belopp af 32,000 kronor.

I Konstantinopel förestås beskickningen af en tillförordnad ministre plénipotentiaire,

som uppbär tillsammans 20,000 kronor, och då vid beskickningen dessutom finnes anstäld

en drogman, som uppbär 7,000 kronor, uppgår anslaget till 27,000 kronor för dessa

tjensteman. 1 fråga om denna beskickning anförde jag vid föredragning den 5 december

1890 såsom ett af skälen, hvarför en beskickning i Turkiet är nödvändig, att turkiska

regeringen ej underhåller direkta förbindelser utom med diplomatiske agenter, och att som

en följd deraf konsuler icke kunna erhålla exequatur utom på begäran genom en beskickning.

Anledningen härtill är i främsta rummet den, att, på grund af gällande

traktater eller s. k. kapitulationer, alla kristna makter, som hafva beskickningar eller

konsuler i Turkiet, kunna utöfva obegränsad domsrätt i alla såväl civila mål som brottmål,

då målet icke rör ottomanisk undersåte eller blifvit begånget mot turkiska regeringen,

utan endast utländingar äro parter i målet. Beskickningar finnas äfven i Konstantinopel

för nästan alla europeiska stater, och då det alltid varit brukligt, att de Förenade Rikenas

representanter varit likstälda med diplomaterna från andra med de Förenade Rikena likstälda

länder, samt ingen beskickningsprof i Konstantinopel numera har lägre rang än minister,

anser jag, att denna rang fortfarande bör bibehållas för de Förenade Rikenas representant.

Rangfrågan inverkar emellertid i detta fall icke på anslagsbeloppet, enär lönen för

beskickningschefen enligt min åsigt icke skulle kunna sättas lägre än nu, äfven om han benämndes

charge d affaires och derigenom erhölle rang efter alla andra länders representanter.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Tredje hufvudtiteln.

Några länder, som i orienten endast hafva obetydlig handel eller sjöfart, hafva visserligen

uppdragit bevakandet af dessa intressen åt annan makts beskickning, utan annan

kostnad än eu obetydlig utgift för kanslikostnader, men göromålen vid de Förenade Rikenas

beskickning i Konstantinopel äro så talrika, att det icke ens synes mig kunna från

deras sida ifrågasättas, att eu annan makt skulle åtaga sig dessa göromål utan att en

särskild personal anstäldes för deras utförande. Om åter så skedde, skulle beskickningens

indragning icke komma att medföra någon besparing, under det att en sådan anordning

ej skulle kunna vidtagas, utan att derigenom för svenska och norska intressen i orienten

en ofördelaktig förändring skulle förorsakas.

Till beskickningen utgå för närvarande följande anslag från tredje hufvudtiteln.

Minister: från kabinettskassan.................... 10,000 kr.

från konsulskassan................—-- 10,000 »

Drogman: från konsulskassan....................................

Extra utgifter: officiela drickspenningar, 2 kavasser och

1 portvakt...............—..........-.............-.......

20,000 kr.

7,000 »

3,680 :

30680 kr.

I händelse beskickningen indroges och eu sådan anordning som nyss nämnts vidtoges,

skulle, om jag antager att lönen för generalkonsuln, särskildt med afseende pa dyrheten

på platsen, måste beräknas i något förhållande till lönerna för generalkonsulerne i

Antwerpen och Rio de Janeiro, hvilka med kontorsanslag uppbära från 17,500 till 21,000

kronor, kostnaden för beskickningen antagligen blifva följande:

Den främmande ministern: extra anslag utan redovisningsskyldighet till samma belopp,

som för närvarande utgår till den utländske minister, som förestår de Förenade

Rikenas beskickning i Japan..............-................................................... 4,000 kr.

Generalkonsul ............................................-....................-.........-........- 17,000

Drogman.................................-............-.............................................. 7,000

Extra utgifter: officiela drickspenningar, 1 kavass m. m............................. 2,500 »

Summa 30,500 kr.

De Förenade Rikenas sjöfart på Konstantinopel, som år 1888 utgjordes af 2 svenska

och 104 norska ångfartyg, uppgick år 1890 till 25 svenska och 141 norska ångfartyg,

hvilka nästan alla besökte hamnar vid Svarta hafvet och derför två gånger passerade

Konstantinopel. Införseln från de Förenade Rikena, som i turkiska statistiken upptages

under en gemensam rubrik, uppgifves för finansåret 1889—1890 hafva uppgått till ett

värde af 7°55,456 kronor och utgjordes hufvudsakligen af trä, jern och tändstickor, som

infördes öfver tredje land, England och Frankrike. De oftast förekommande göromålen

vid beskickningen äro äfven, förutom de, hvilka äro eu följd af ett par svenska och

norska affärsfirmors tillvaro på platsen, sådana som föranledas af sjöfartsförbindelserna.

Bih. till lliksil. Prof. 1892. I Sami. 1 Afd. *

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Tredje hufvudtiteln.

Med afseende å dessa senare kan visserligen anmärkas, att den svenska sjöfarten är

obetydlig i jemförelse med den norska, men frågan om beskickningens nödvändighet

torde böra bedömas ur synpunkten af båda rikenas sjöfart, då, i den ställning de Förenade

Rikena befinna sig till hvarandra, beskickningarna under alla omständigheter måste

vara gemensamma, och bidrag till desamma således böra lemnas från båda rikena.

Beskickningen förestås för närvarande på förordnande, men då enligt Storthingets

ofvan omförmälda beslut icke någon del af Norges anslag till kabinettskassan kan användas,

vare sig för närvarande för beskickningarna i Konstantinopel eller Wien eller

vid inträffande ledighet för någon af de andra beskickningarna, om sändebudsposterna

återbesättas å stat, samt ett sådant återbesättande, om ock önskligt, likväl fortfarande

icke synes vara för tillfället ovilkorligen nödvändigt, har jag hittills ansett mig icke

böra föreslå någon ändring i denna provisoriska anordning, jag antager, att om ledighet

framdeles uppkommer vid andra beskickningar, det likaledes skall, åtminstone under

någon kortare tid, befinnas möjligt att tillsätta dem på förordnande, intill dess frågan om

utgiftsbeloppets bestämmande varit förelagd Riksdagen och Storthinget.

Hvad beträffar den föreslagna nedsättningen af lönen för ministern i Rom, då ledighet

vid denna beskickning inträffar, har densamma ej under innevarande år kunnat genomföras,

enär ingen ministerpost, till hvilken inuehafvaren af ministerbefattningen i Rom

lämpligen kunnat förflyttas, hittills varit ledig.

I enlighet härmed har jag i det förslag till utrikes budget för år 1893, som jag anhåller

att nu få inför Eders Kongl. Maj:t i underdånighet föredraga, upptagit slutsummorna

af utgifterna till samma belopp som de, Indika finnas upptagna i den nu gällande

staten. Beräkningen öfver kabinettskassans utgifter har alltså upptagits till kr. 628,700,

hvaraf, enligt den vedertagna proportionen 12 till 5, falla på Sveriges andel 443,788 kr.

24 öre och på Norges 184,911 kr. 76 öre.

Utgiftsförslaget för JcabinettsJcassan omfattar enligt beräkningen:

ministern för utrikes ärendena____________________________ kr. 24,000:

utrikesdepartementet......................................... » 3g 959.

ministerstaten.......... » 47g 75q.

militärattachéer.............. » 12 000-

skrifmaterialier, expenser och extra utgifter_________ 75,000:

eller tillsammans kr. 628,700

t e skassan utfående pensioner hafva minskats med tillsammans 6,600

kronor derigenom att f. d. envoyén grefve E. Piper och introduktören för främmande

sändebud grefve von Saltza s enka under året aflidit. Som emellertid besparingar å

kabinettskassans pensionsstat endast äro af tillfällig natur, har jag icke ansett mig böra

ifrågasätta någon nedsättning i denna anslagsrubrik.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Tredje liufviidtiteln.

11

Konsulskassans inkomst af konsulatafgifter har för 1892 beräknats till kr. 269,500

enligt följande uppställning:

Från Antwerpens distrikt

''» Archangels »

» Barcelonas

» Bilbaos »

* Genuas »

kr. 10,000: —

700: —

8,500: —

3,000: —

4,000: —

» Havres distrikt:

från hufvudstationen____________________________________

vice konsulatet i Bordeaux.....................

» de olönade vicekonsulaten inom distriktet

■» Helsingfors’ distrikt........................................

» Konstantinopels » .............................-..........

Från Köpenhamns distrikt:

från hufvudstationen...........................-i......

» vice konsulatet i Helsingör....................

de öfrig-a vicekonsulaten inom distriktet—

Från Leiths distrikt................................................

» Lissabons » ..............................-.................

» Londons distrikt:

från hufvudstationen....................................

» vicekonsulatet i Cardiff..........:......—......

» » Liverpool......................

» ,, a New-Castle...................

»- » West. Hartlepool...........

öfriga vice konsulat inom distriktet...........

» Lybecks distrikt........................-............-.......

» New-Yorks > .............................................

Rigas » .............................................

» Rio de Janeiros distrikt................A................

kr. 7,500: —

.» 4,500: —

« 8.000= ~ kr. 20,000: —

.................. » 5,000: —

.................. » 300: —

kr. 8,500: —

a 300: —

» 7,200: — kr. 16,000: —

.................. » 18,500: —

................... » 6,500: —

kr. 27,000: —

» 20,000: —

» 18,000: —

16,000: —

» 4,000: —

» 40,000:— kr. 125,000: —

.................. » 8,500: —

.................. - 28,000: —

................... » 7,000: —

................... 2__8,500: —

Summa kr. 269,500: —

hvaraf med ledning af 1890 års siffror i runda tal kr. 81,650 eller 30,3 procent antagas

belöpa på svenska och kr. 187,850 eller 69,7 procent på norska fartyg.

Som från de Förenade Rikenas konsuler approximativa beräkningar öfver konsulatafgiftsuppbörden

för år 1893 ännu icke inkommit, är jag icke i tillfälle att lemna nagra

nya uppgifter i detta afseende. Emellertid torde ingen olägenhet framkallas deraf att

till grund för beräkningen af konsulskassans inkomst af konsulatafgifter för år 1893

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Tredje lmfvudtiteln.

lägges 1892 års beräknade inkomst af sagda afgifter, enär någon minskning i desamma

icke torde vara att befara.

Konsulskassans inkomster af expeditionsafgifter, som för 1892 beräknades till kr.

14,000, torde kunna uppföras med samma belopp. På grund af 1890 års uppbörd kunna

ifrågavarande afgifter i runda tal beräknas utgöra för svenska ärenden omkring kronor

4,160 eller 29,7 procent, och kronor 9,590 eller 68,5 procent för norska ärenden samt

kronor 250 eller 1,8 procent för sådana ärenden, hvilka äro att betrakta såsom för båda

rikena gemensamma.

Om till den beräknade inkomsten af konsulatafgifter_________________________ kr. 269,500

samt af expeditionsafgifter................................................................... » 14,000

läggas statsbidrag till samma belopp, hvarmed dessa under en följd af år

utgått och jemväl för 1892 blifvit beviljade, nemligen kr. 160,000 från Sverige

och kr. 120,000 från Norge eller tillsammans......................................... 280,000

skulle konsulskassans inkomster komma att utgöra i det hela___________________ kr. 563,500

eller samma belopp som för år 1892.

Beträffande härefter konsulskassans utgifter, bland hvika bidraget till utrikesdeparmentet

upptages med oförändradt belopp kr. 17,500, inträder en minskning i rubriken

löner och arfvoden i följd deraf att vicekonsuln i Bordeaux, A. B. Christiernsson, den

23 sistlidne Oktober erhållit afsked, hvarigenom tvenne ålderstillägg, som tillkommit

honom, eller 1,000 kronor blifvit lediga. A andra sidan inträder en ökning i denna

rubrik derigenom att vicekonsuln i Havre vid ingången af 1893 på grund af nådiga

beslutet den 3 December 1882 blifver berättigad till ett första ålderstillägg af kr. 500,

hvadan sålunda rubriken kommer att minskas med inalles 500 kronor.

I afseende på anslagen till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet ifrågakommer

icke någon förändring.

I anslagen till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet uppstår en minskning

genom indragning, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts beslut den 18 sistlidne September, af

det hittills med kr. 3,000 utgående årliga anslaget till konsulatet i Rom.

Utgifterna för pensioner, som i 1892 års budget uppfördes till 8,050 kr. uppgingo

likvisst då för tillfället endast till 6,050 kr., hvarigenom ett öfverskott af 2,000 kr. uppkom.

Pensionerna hafva nu ökats med 8,000 kr. derigenom att förre generalkonsuln H. S.

Beruhoft genom nådigt beslut den 25 sistlidne September och förre generalkonsuln

O. Munch-Raeder genom nådigt beslut denna dag tilldelats en årlig pension af 4,000

kr. hvardera, och i följd deraf skulle, efter afdrag af det belopp af 2,000 kr., som finnes

att tillgå, ett ytterligare belopp af 6,000 kr. erfordras, men då budgetens slutsiffra

skulle komma att rubbas, om jag upptoge hela denna ökning, och pensionsbeloppet

dessutom ständigt vexlar, har jag endast beräknat ökningen till 3,500 kr. motsvarande

den minskning i utgifter, som under andra rubriker uppkommit. Det i budgetförslaget

uppförda belopp är i enlighet härmed 11,550 kr., och det derefter återstående belopp af

2,500 kr. torde, derest sådant blir erforderligt, med lätthet kunna betäckas af tillfälliga

besparingar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

För skrifmaterialier, expenser och extra utgifter beräknas likasom för 1892 ett

belopp af kr. 35,550. Slutsumman för konsulskassans utgifter blir densamma som för

1892 är upptagen eller kr. 563,500.

Konsulskassans utgifter år 1893 skulle alltså omfatta:

utrikesdepartementet........................................-........*—

konsulsstaten

a) löner och arfvoden............................................

b) anslag till kontorskostnader mot redovisning.........

c) anslag till kontorskostnader utan redovisning ........

d) pensioner ........................................-—..........

skrifmaterialier, expenser och extra utgifter............-......-

366,400

68,500

64,000

11,550

Summa utgifter kr.

17,500

510,450

35,550

563,500

Denna summa motsvaras af den ofvan gjorda inkomstberäkningen.

En sammanställning af beräkningarna för 1892 och 1893 skulle hafva följande

utseende:

Inkomster:

statsverkets bidrag........................................

lconsulatafgifter.......................................... - -

expeditionsafgifter.........................................

1892

280,000

269,500

14,000

1893

280,000

269,500

14,000

Ökning Minskning

Summa kr.

563,500

563,500

----

Utgifter:

1892

1893

Ökning Minskning

1. utrikesdepartementet ...............................

17,500

17,500

2. konsulsstaten

a) löner och arfvoden ...........................

366,900

366,400

500

b) anslag till kontorskostnader mot redo-

visning............................................

68,500

68,500

c) anslag till kontorskostnader utan redo-

visning............................................

67,000

64,000

3,000

d) pensioner.........................................

8,050

11,550

3,500 --

3. skrifmaterialier, expenser och extra utgifter

35,550

35,550

Summa kr.

563,500

563,500

3,500 3,500

De summor, som för tillfälliga och oförutsedda utgifter samt till betäckande af

möjligen bristande inkomster skulle behöfva begäras åt Storthinget, anser jag böra i

likhet med föregående år beräknas till kr. 12,000 för kabinettskassan och kr. 24,000 för

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Tredje hufvudtiteln.

konsulskassan. För Sveriges del lärer Eders Kongl. Maj:t vilja af Riksdagen begära

samma dispositionsrätt öfver uppkommande besparingar, som hittills varit medgifven.

Jag hemställer i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t behagade öfver de af mig

uPPgj°rda förslag och beräkningar infordra Kongl. Norska Regeringens betänkande.»

Till denna af det sammansatta statsrådets öfrige ledamöter tillstyrkta hemställan

behagade Hans Maj:t Konungen i nåder lemna bifall.

cx protocollo

Eric Trolle.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

15

Bil. C.

Protokoll öfver utrikesdepartementsärende, hållet inför Hans Kongl.

'' Höghet Kronprinsen-Regenten i sammansatt statsråd å Stockholms

slott den 13 januari 1892.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lewenhaupt,

Hans Excellens Norske Herr Statsministern Blehk,

Statsråden Herr Friherre von Otter,

Friherre Palmstierna,

Friherre von Essen,

Friherre Akerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

Berner,

Länge.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog i underdånighet ånyo

det i sammansatt statsråd den 27 november nästlidet år anmälda förslaget till de Förenade

Rikenas gemensamma utrikes budget för 1893 samt Kongl. Norska Regeringens

den 2 innevarande månad deröfver afgifna underdåniga betänkande.

Herr Ministern anförde:

»Mot att inkomsterna af konsulat- och expeditionsafgifterna för 1893, i saknad af de

för uppgörandet af ett nytt öfverslag nödiga uppgifterna från konsulaten, uppförts till

enahanda belopp som för 1892 eller mot beräkningen af inkomsterna i öfrigt har Departementet

för det inre i det utlåtande, soin ligger till grund för Kongl. Norska Regeringens

betänkande i ärendet, icke framställt någon anmärkning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Tredje hufvudtiteln.

Beträffande hvad af mig blifvit till protokollet anfördt i fråga om de å ministerstaten

till beskickningarna uppförda löner, har Departementet förklarat sig icke finna

anledning till att nu upptaga till slutlig pröfning den väckta frågan om indragning,

särskilt af beskickningarna i Konstantinopel och Wien, i det att, enligt Departementets

förmenande, afgörandet af denna fråga rättast bör ske, då frågan om omorganisation

af norska konsulatväsendet blifvit löst, enär denna fråga möjligen kunde antagas komma

att få inflytande på organisationen af åtskilliga af de diplomatiska posterna. I sammanhang

härmed har Departementet uttalat, att Departementet icke delar den af mig uttalade

uppfattning om nödvändigheten af för båda de Förenade Rikena gemensamma

beskickningar, men finner det icke påkalladt att inlåta sig på dryftandet af denna fråga

vid behandlingen af det nu föreliggande budgetförslaget. — I det Departementet också,

i enlighet med hvad anfördt blifvit, velat tillstyrka, att anslagen till beskickningarnas

aflöning i budgetförslaget för det kommande tidsrummet uppföres i öfverensstämmelse

med de af mig uppgjorda beräkningar, har Departementet uttalat sig för, att vid beviljandet

från Norge af ifrågavarande anslag fästes det förbehåll, att beskickningarna i

Konstantinopel och Wien skola fortfarande skötas af tillförordnade, samt att den eller

de af öfriga beskickningar, vid Indika ledighet inträffar, endast skola provisoriskt återbesättas

intill dess att frågan, huruvida och i hvilken mån för Norges del fortsatt anslag

till upprätthållande af den- eller desamma varit storthinget förelagd.

Att utgifterna å ministerstaten för pensioner i betraktande af utgifternas vexlande

natur blifvit uppförda till enahanda belopp som förekommer i 1892 års budget, ehuru

det nu utgående pensionsbeloppet något minskats, finner Departementet i sin ordning.

Vidkommande konsulskassans utgifter har Departementet anfört, att den komité,

som i Norge nedsatts för att utreda, huruvida samt i hvilken utsträckning anställandet

af egna konsuler eller upprättandet af eget konsulatväsen för Norge kunde anses för

påkalladt, och livilka utgifter deraf skulle föranledas, samt huruvida och i huru stor utsträckning

konsulatafgifterna skulle kunna nedsättas och utgifterna för det norska konsulatväsendet

öfver hufvud kunna inskränkas, i oktober 1891 afgifvit ett betänkande, i

hvilket den uttalar sig för åtskiljande af de båda rikenas konsulatväsende, men då de

beslut, som i den frågan kunde komma att fattas, icke kunde antagas få något inflytande

på budgeten för den nu förestående budgetterminen, har Departementet ansett

sig, jemväl hvad beträffar konsulskassan, böra ansluta sig till det af mig framlagda

förslaget.»

Herr Ministern fortsatte:

»Kougl. Norska Regeringen har sålunda i allo tillstyrkt mitt förslag rörande de

Förenade Rikenas utrikes budget för år 1893. Vid detta förhållande och då Kongl.

Norska Regeringen icke gjort någon framställning i sammanhang med meddelandet om

det utaf den omnämnda Konsulatkomitén i oktober afgifna betänkande om åtskiljande

af konsulatväsendet, antager jag, att något yttrande af mig i det afseendet icke vid

detta tillfälle erfordras.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Tredje^hufvudtiteln. 17

Då deremot Departementet för det inre i sitt betänkande, hvilket Kongl. Norska

Regeringen i det väsentliga biträdt, förklarat sig icke dela den af mig uttalade uppfattning

om nödvändigheten af gemensamma beskickningar för de Förenade Rikena,

ehuru Departementet antagit det obehöflig! att vid behandlingen af nu föreliggande budget

inlåta sig på pröfningen af detta spörsmål, anser jag visserligen, lika med Departementet,

att då denna fråga ej föreligger, anledning saknas att nu ingå i någon närmare

behandling af densamma; dock kan jag ej underlåta att här uttala den bestämda åsigt,

att gemensamma beskickningar hos främmande makter med nödvändighet påkallas af

den mellan rikena bestående förening, och att ett upphäfvande af berörda gemensamhet

ej är med unionens bestånd förenligt.»

I hvad Herr Ministern sålunda anfört instämde det sammansatta statsrådets öfriga

svenska ledamöter.

Norska Statsrådsafdelningen hänförde sig till Norska Regeringens betänkande och

anmärkte i underdånighet, att den icke funne det vid förevarande tillfälle påkalladt att

närmare inlåta sig på det af H. Exc. utrikesministern senast berörda spörsmål, men

att den likväl gent emot ett så bestämdt uttalande funne nödvändigt att betona, att,

enligt Stadsrådsafdelningens uppfattning, i unionen mellan de tvenne rikena icke ligger

något hinder mot att hafva särskilda beskickningar hos främmande makter, och att en

upplösning af den i sådant hänseende hittills bestående gemensamheten icke är oförenlig

med unionens bestånd.

Herr Ministern yttrade derefter:

»Efter de gjorda beräkningarna, hvilka, derest Kongl. Maj:t behagar desamma gilla,

torde böra dagens protokoll biläggas, utgör hela anslagsbehofvet till kabinettskassan

628,700 kronor för de Förenade Rikena tillsammans eller samma belopp som till nämnda

kassa finnes uppfördt i nu gällande utrikesbudget. Med iakttagande af en sträng fördelning

enligt den vedertagna proportionen 12 till 5 skulle detta belopp fördelas sålunda,

att Sveriges bidrag blefve kronor 443,788:2 4 och Norges kronor 184,911:7 6,

men för afrundning af slutsiffran i hvardera landets anslag beräknas Sveriges andel till

kronor 443,800 och Norges till kronor 184,900. En obetydlig rubbning uppkommer

visserligen härigenom i proportionen mellan rikenas bidrag, men densamma är emellertid

endast skenbar, emedan i utrikesdepartementets räkenskaper hänsyn till den rätta proportionen

alltid tages, och skilnaden godtgöres hvardera landet, så att uppkommen besparing

eller brist i hvarje fall fördelas efter den verkliga proportionen.

Det anslag af statsmedel, som erfordras för konsulskassan, belöper sig i likhet med

föregående år till 280,000 kronor, hvaraf, enligt proportionen 4 till 3, 160,000 kronor

skulle falla på Sverige och 120,000 kronor på Norge.

Jag får alltså i underdånighet hemställa, det Kongl. Maj:t behagade besluta att af

Riksdagen och Storthinget äska de för utgifternas bestridande nödiga anslag, att utgå

efter den för de båda rikenas bidrag till sådana utgifter hittills tillämpade proportion

såväl för kabinettskassan som för konsulskassan.

Bih. till Riksd. Prot. 1692. 1 Sami. 1 Afd.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Tredje hufvudtiteln.

Med hänsyn såväl till de för Sverige och Norge olika statsregleringsperioderna

som till den olika dispositionsrätt öfver besparingar å ifrågavarande anslag, hvilken i de

båda rikena under senare år varit bestämd, får jag slutligen föreslå,

att af Riksdagen måtte för år 1893 begäras 443,800 kronor till kabinettskassan och

160.000 kronor till konsulskassan, att utgå emot nu gällande redovisningsskyldighet samt

med samma rätt till anslagens användande och under enahanda vilkor som hittills,

och att af Storthinget måtte för budgetterminen 1 juli 1892—30 juni 1893 äskas

184,900 kronor till kabinettskassan och 120,000 kronor till konsulskassan, förutom hvad

i konsulatafgifter af norska fartyg samt expeditionsafgifter kan komma att under samma

period inflyta, äfvensom derutöfver ett anslag för tillfälliga eller oförutsedda utgifter af

36.000 kronor, hvaraf 12,000 kronor för kabinettskassan och 24,000 kronor för konsulskassan.

»

Uti hvad Herr Ministern för utrikes ärendena sålunda hemstält och föreslagit, förenade

sig det sammansatta statsrådets öfriga ledamöter,

och behagade Hans Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten

detsamma i nåder gilla och bifalla.

in fidem

G. M. Falkenberg.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

19

Sveriges och Norges gemensamma utrikesbudget för år 1893.

Sverige.

Norge.

Tillsammans.

Kabinettskassan:

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1.

Ministern för utrikes ärendena--------------------

24,000

24,000

2.

Utrikesdepartementet.......................-—.....

27,495

11,455

38,950

3

Ministers täten .........................- .......-.....

337,941

140,809

478,750

4.

Militärattachéer.............-............-.............

8,471

3,529

12,000

5.

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter...

45,893

29,107

75,000

, Summa kronor 443,800

184,900

628,700

Konsulskassan:

6.

7.

U trikesdepartem entet.......... -----------------------

10,000

7,500

17,500

afo-år hvad som häraf beräknas kunna

O

bestridas af inflytande konsulat- och

expeditionsavgifter------------------------ - - 283,500

129,685

97,265

226,950

8.

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter...

20,315

15,235

35,550

Summa kronor

160,000

120,000

280,000

Beräkning öfver kabinettskassans utgifter för år 1893.

1. Ministern för utrikes ärendena

2. Utrikesdepartementet..........

3. Ministeretaten.

Kronor.

24,000

38,950

a. Traktamenten:

Beskickningen i Berlin:

Envoyé Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire............................ 48,000

Legationssekreterare........... ............ 6,000

ö -

Transport

54,000

54,000

62,950

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Tredje hufvudtiteln.

Transport 54,000

Beskickningen i Bryssel och Haag:

Ministre Plénipotentiaire............................. 20,000

Beskickningen i Konstantinopel:

fr^k>rara!skuasn''u^oooPkr!llr} Ministre Plénipotentiaire............................. 10,000

Beskickningen i Köpenhamn:

Envoyé Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire........................... 36,000

Legationssekreterare....................... 5,000 4] ,000

Beskickningen i London:

Envoyé Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire........................... 60,000

Legationssekreterare....................... 8,000 68,000''

Beskickningen i Madrid:

Ministre Plénipotentiaire............................. 22,000

Beskickningen i Paris:

Envoyé Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire........................... 60,000

Legationssekreterare....................... 8,000 68,000

Beskickningen i S:t Petersburg:

Envoyé Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire........................... 60,000

Legationssekreterare ....................... 8,000 68,000

Beskickningen i Rom:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire

............................................... 29,000

Beskickningen i Washington:

iÄr.’Ssom Kencra,ko,,sul| Envoyé Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire........................... 24,000

Legationssekreterare, lön................. 6,000

D:o, tjenstgöringspenningar 4,000 34,000

62,950

Transport 414,000

62,950

s. 21 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln. 21

Transport 414,000 62,950

Beskickningen i Wien:

Envoyé Extraordinär och Ministre Plénipotentiaire.

............................................ 32,000 446,000

b. Expelctanslön...................................- ■....... 4,800

c. Pensioner.................................................... 27,950 478,750

4. Militärattachéer:

1 Militärattaché................................................ 6,000

1 d:o .............................................. 6,000 12,000

5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:

a. Skrifmaterialier och expenser............... 24,500

b. Ekiperingspenningar........,............................ 10,000

c. Hemliga utgifter.......................................... 14,000

d. Öfriga extra utgifter................................— 26,500 75,000

Summa kronor 628,700

Beräkning öfver konsulskassans inkomster och utgifter för år 1893.

Inkomster:

Svenska statsverkets bidrag

Norska statsverkets bidrag..

Konsulatafgifter, förslagsvis:

inom Antwerpens konsulsdistrikt..................... 10,000

» Archangels » 700

» Barcelonas » 8,500

» Bilbaos » 3,000

» Genuas » 4,000

» Håvres konsulsdistrikt:

vid liufvudstationen................... 7,500

vice konsulatet i Bordeaux________ 4,500

öfriga vice konsulat inom distriktet 8,000 20,000

» Helsingfors’ konsulsdistrikt.......... 5,000

» Konstantinopels » 300

Kronor.

160,000

120,000

Transport 51,500

280,000

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Tredje hufvudtiteln.

Uppbar konsulatafgifter.

Transport 51,500

inom Köpenhamns konsulsdistrikt:

vid hufvudstationen___________________ 8,500

- » vice konsulatet i Helsingör... 300

» öfriga vice konsulat inom distriktet---------------------------

7,200 i6)000

Leiths konsulsdistrikt ........................... 18,500

.» Lissabons » ........................... 6,500

» Londons konsulsdistrikt:

vid hufvudstationen___________________ 27,000

vice konsulatet i Cardiff....... 20,000

» » » i Liverpool... 18,000

» » »i Newcastle... 16,000

» » »i West-Hartle
pool.

...... 4,000

» öfriga vice konsulat inom distriktet--------,

.................. 40,000 125,000

Lybecks konsulsdistrikt ________________________ 8,500

» Newyorks » 28,000

» Rigas » 7,000

» Rio de Janeiros » 8,500 269,500

Expeditionsafgifter, förslagsvis______________________________ 14,000

Summa kronor

Utgifter:

6. Utrikesdepartementet___________________

7. Konsulsstaten:

a. Löner och arfvoden:

Antwerpen, Generalkonsuln, lön 13,000

Archangel, » » 12,000

Barcelona, » » 12,000

Bilbao, Konsuln, » _________ 10,000

Genua, Generalkonsuln, » 12,000

Hamburg, » » 8,000

Håvre » » 14,500

Vicekonsuln, » 4,500

Alderstillägg » 500 19,500

Transport 86,500

280,000

283.500

563.500

17,500

17,500

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje hufvndtiteln.

23

Transport

86,500

17,500

Bordeaux,

Vicekonsuln, lön_______

6,000

Helsingfors,

Generalkonsuln, lön

15,000

omför mintaterstateu.

Konstantinopel,

Ministre Plénip. »

10,000

Drogman, »

7,000

17,000

Köpenhamn,

Generalkonsuln, »

15,000

Vicekonsuln, »

4,500

ålderstillägg

500

20,000

ppbär konsulatafgiftcr.

Helsingör,

Vicekonsuln, »

3,900

2:ne ålderstillägg

1,000

4,900

Leith,

Konsuln lön

16,000

Lissabon,

Generalkonsuln, »

15,000

London

» »

24,000

Vicekonsuln, »

10.000

ålderstillägg

500

Kanslisten, lön

6,000

En kontorist, »

5,000

» » »

4,000

49,500

''

Cardiff,

Liverpool,

Vicekonsuln, »

9,000

» »

9,000

2:ne ålderstillägg

1,000

10,000

Newcastle,

Vicekonsuln, »

9,000

2:ne ålderstillägg

1,000

10,000

West Hartlepool, Kontoristen, lön

4,000

personligt lönetillägg

1,000

5,000

Lybeck,

Generalkonsuln, »

12,000

Newyork,

Riga,

Rio de Janeiro,

Konsuln »

Vicekonsuln, »

ålderstillägg

Konsuln,

Generalkonsuln, »

30,000

6,000

500

36,500

9,000

17,000

I lönen ingår ersättning

resor inom distriktet.

för} Shanghai,

Vicekonsuln,

12,000

Jemför ministerstaten.

W ashington,

Generalkonsuln, «

16,000 366,400

b. Anslag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet:

Antwerpen....................................................... 4,500

Archangel....................................................... 2.000

Transport (>,500 366,400 17,500

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Tredje hufvndtiteln.

Transport 6,500

Barcelona........................................................ 2,000

Bilbao............................. 2,500

Genua............................................................. 2,500

Håvre............................................. 4,500

Helsingfors...... ............................................ 4,000

Köpenhamn........................................... 4,500

Leith _________________________ 6,000

Lissabon ........................... 4,000

London ............................................... 11,000

till underhåll af generalkonsulatets hus ... 4,000 15,000

Lybeck..........................................................” 2,000

Newyork.............. 8,000

Riga............ 3,000

Shanghai......................................................... 4,000

366,400

68,500

c. Anslag till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet:

Alexåndria_____

Alger.............

Bordeaux________

Buenos Ayres..

Cardiff...........

Gibraltar........

Hamburg________

Havana..........

Japan ............

Kiel_______________

Liverpool.......

Marseille________

Melbourne_____

Montevideo_____

Neapel...........

Newcastle_______

Pirjeus............

Rio de Janeiro

San Francisco..

Tanger___________

3.500

3.000

2.000

4.000

7.000

2.000

2,000

3.000

4.000

1.500

5.000

1,500

6.000

2,000

3.000

4.000

1.000

4,000

4,000

1,500

64,000

d. Pensioner:.............................................................. 11,550

Transport

17,500

510,450

527,950

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

25

8.

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:

a. Skrifmaterialier och expenser...............—

b. Konsulernes embetsutgifter...................

c. Diverse utgifter....................................

Transport 527,950

....... 6,500

;......... 15,500

-........ 13,550 35,550

Summa kronor 563,500

Uppgift öfver de från Kabinettskassan och Konsulskassan för närvarande utgående

expektanslöner och pensioner.

Från Kabinettskassan.

*0

Jemt. Nådigt

beslut af den

16 Nov. 1883 Envoyén

Expektanslön:

Grefve von Essen..............

Kronor.

Kronor

4,800

Pensioner:

10 Juli 1884 Förre Envoyén Herr Björnstjerna.................-------........-

21 Juni 1889 » » Lindstrand.............................................

26 April 1883 » » Friherre Palmstierna.........-................

15 » 1869 » Ministerresidenten Friherre Wrede........................

2 Jan. 1863 Aflidne Kabinettskuriren Cronlands dotter Sofia Wilhelmina

2 Jan. 1863 » » Liljedals dotter dåra -----------------

6,000

6,000

4,800

4,000

75

75

20,950

Summa Kronor 25,750

Så länge Friherre Palmstierna å Kongl. Utrikesdepartementets stat uppbär arfvode

såsom introduktör för främmande sändebud, utgår den honom beviljade pension tillsvidare

endast med 3,400 kr. eller med 1,400 kr. lägre belopp än ofvan angifves, och hela utgiften

för pensioner minskas sålunda till..........................-..............---..... 19,550 kr.

Bill. till Riksd. Prat. ISOS. I Samt. I A/d.

4

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Jeml. Nådigt

beslut af

den

27

Nov.

1891

25

Sept.

1891

9

Jan.

1886

24

April

1885

29

Maj

1874

16

April

1869

6

Juli

1825

Tredje hufvndtiteln.

Från Konsulskcissan.

Pen8ioner: Kronor.

Förre Generalkonsuln O. Munch-Raeder................. 4 000

* » H. S. Bernhoft .................................... 4,000

* » Bodom..................................... ........... 4 000

Generalkonsuln Hegardts enka________________ gOQ

Vice konsuln Hambros enka........................

Aflidne förre Generalkonsuln Lagerheims dotter Fatima.. 400

» konsulatsekreteraren Frumeries döttrar:

Anna Carolina ............................................ 225

Sofia Helena.......... 225

Summa kronor 14,050

Kongl. Maj:ts i Nåder faststälda Stat för Utrikesdepartementet.

Gifven Stockholms Slott den 16 november 1883.

chef, arfvode.

Afdelningschef.

1

2 D:o

1 Arkivarie ............

1 Förste sekreterare

1 Andre sekreterare.

D:o

D:o

D:o

1 Förste vaktmästare

1 Vaktmästare............

3 D:o ....................

Till Utrikesdepartementet hörande

embetsman:

1 Introduktör för främmande sändebud,

arfvode____________

Lön.

!

Tjenst-

görings-

penningar.

Summa.

i

.

7,500

4,400

2,000

6,400

8,800

4,000

12,800

2,500

1,500

4,000

2,500

1,500

4,000

1,800

1,200

3,000

3,600

2,400

6,000

1,200

.800

2,000 j

2,400

1,600

4,000

650

300

950

500

300

800

1,500

900

2,400

''

_ |

2,600 |

{Af detta arfvode anses 2,500

kr. motsvara tjenstgörings-j

penningar.

^Lönen kan efter 5 års tjenst-)

j göring höjas med 600 kr.

| Lönen kan efter 5 års tjenst- j

I göring höjas med 500 kr. och

[ efter 10 års tjenstgöring med!

I ytterligare 500 kr.

Derjemte fri bostad.

iLönen kan efter 5 års tjenst|

göring höjas med 100 kr.

Summa kn

onor

56,450

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtitelii. 27

Förestående stat skall tillämpas från och med den 1 januari 1884, utom hvad

angår kabinettssekreteraren, för hvilken densamma blifver gällande först vid nuvarande

innehafvares afgång.

Statens slutsumma af femtiosex tusen fyra hundra femtio kronor kommer att åt

nedanstående anslagsmedel utgå, nemligen:

1) Anslaget å svenska riksstatens Tredje hufvudtitel:

Utrikesdepartementet.............................................................. hr. 27,495

2) De Förenade Rikenas anslag till Utrikesdepartementet å den gemen
samma

konsulskassan.............................................................. * 17,500

3) Norska statsverkets anslag till Utrikesdepartementet....................... » 11,455

Summa kronor 56,450

s. 1 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

Utdrag af protokoll öfver landtforsvarsärenden, hållet

inför Hans Kongl. Höghet Kronprinsen Regenten

i Statsrådet å Stockholms slott den 13 januari 1892.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Levvenhaupt,

Statsråden: herr friherre von Otter,

friherre Palmstierna,

friherre von Essen,

friherre Åkerhieem,

Östergren,

Groll,

WlKBLAD Och

Gilljam.

Departementschefen statsrådet friherre Palmstierna anhöll att få

underställa Kongl. Maj ds pröfning frågan om reglerandet af utgifterna

under riksstatens fjerde hufvudtitel för år 1893 och att i sammanhang

dermed få föredraga följande, till Kongl. Maj:t inkomna framställningar

i de delar, som icke förut blifvit inför Kongl. Maj:t anmälda:

generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet underdåniga

skrifvelse den 10 sistlidne november angående arméförvaltningens å

artilleridepartementet behof af statsanslag under år 1893;

Bill. till Eiksd. Prot. 1892. 1 Barn!. 1 A/d. 1 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Fjerde IiufVudtiteln.

generalfälttygmä starens och cliefcns för artilleriet underdåniga

skrifvelse den 18 sistlidne november angående förändrad användning

af anslaget till salpeteruppköp;

arméförvaltningens å artilleridepartementet underdåniga skrifvelse

den 18 sistlidne november angående erforderliga ökade kostnader i

händelse af utsträckning af beväringens öfningar;

arméförvaltningens å fortifikationsdepartementet underdåniga skrifvelse

den 14 sistlidne november angående nämnda departements medelsbehof

under år 1893 jemte tvenne dervid fogade, af chefen för

fortifikationen samma dag aflåtna underdåniga skrivelser angående behofven

af extra anslag under nämnda år dels till fästningsbyggnader

och dels till anskaffning och komplettering af fältingeniörmaterielen;

chefens för fortifikationen underdåniga skrifvelse den 30 sistlidne

november angående kostnaden m. m. för ifrågasatta befästningar å

Gotland;

arméförvaltningens å intendentsdepartementet underdåniga skrifvelse

den 10 sistlidne november angående nämnda departements behof af

statsmedel för år 1893;

samma departements underdåniga skrifvelse den 27 sistlidne november

angående erforderliga ökade kostnader i händelse af utsträckning

utaf beväringsmanskapets vapenöfningar;

t. f. generalintendentens underdåniga skrifvelse den 9 sistlidne

november angående extra anslag till fullständigande af den för staber,

trupper och sjukvårdskompanier erforderliga sjukvårdsmateriel; äfvensom

medicinalstyrelsens den 30 november och arméförvaltningens å

intendentsdepartementet den 22 december 1891 deröfver afgifna underdåniga

utlåtanden;

arméförvaltningens å civila departementet underdåniga skrifvelse

den 17 sistlidne november angående statsregleringen för år 1893;

generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet underdåniga skrifvelse

den 13 februari 1890 angående ökad inqvarteringsersättning för

underofficerare och vederlikar vid Göta artilleriregemente m. fl. regementen

och corpser äfvensom arméförvaltningens å civila departementet

den 30 sistlidne oktober deröfver afgifna underdåniga utlåtande;

chefens för generalstabens topografiska afdelning underdåniga

skrifvelse den 26 sistlidne november angående behofvet af medel för

de topografiska arbetena under ar 1893 jemte chefens för generalstaben

samma dag deröfver afgifna underdåniga utlåtande;

medicinalstyrelsens underdåniga skrifvelse den 27 sistlidne november

angående ändring i befordringsgrunderna för 2:dre bataljons
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufyudtiteln. 3

läkare jemte arméförvaltningens å civila departementet den 11 december

1891 deröfver afgifna underdåniga utlåtande; samt

statskontorets underdåniga skrifvelse den 28 sistlidne november

angående ersättning för förskjutna kostnader för utarbetande af en

samling föreskrifter angående rustnings- och roteringsbesvären.

Under tillkännagifvande, att vid den förestående statsregleringen

andra ändringar i de för närvarande utgående ordinarie anslagen icke

af departementschefen åsyftades än de, som nu komme att af honom

särskildt omnämnas, anförde departementschefen härvid beträffande de

Ordinarie anslagen.

Ge n e ral itets-state n.

T mitt anförande till statsrådsprotokollet för denna dag beträffande Höjning

de ifrågasatta förbättringarne i landets försvarsorganisation m. m. detta andag.

bär jag, i närmaste anslutning till de åsigter, hvilka så väl af

mina företrädare i embetet som af mig flera gånger uttalats, påpekat

angelägenheten deraf, att vid arméns högsta truppenheter, fördelningarna,

sjelfständiga förvaltningsorgan varda anstälda. Särskildt

ber jag att i detta hänseende få erinra om hvad jag yttrat i mitt anförande

till statsrådsprotokollet för den 11 januari 1890 rörande statsreglermgen

för år 1891. Det framgar deraf, att i intet af de härordningsförslag,

som sedan år 1871 framlagts, nödvändigheten af dylika

förvaltningsorgans inrättande lemnats ur sigte och att krigs styrelsen i

öfrigt ansett denna angelägenhet vara af den vigt, att förslag till dess

ordnande flera gånger föreslagits Riksdagen jemväl utan samband med

förslag till fullständig omdaning af härväsendet. Det torde alltså falla

af sig sjelft, att, då nu på nytt fråga om förstärkning af landets försvarskraft

bragts å bane, jag ansett inrättandet af dessa, jemväl af

senaste landtförsvarskomité såsom synnerligen vigtiga framhållna förvaltningsmyndigheter,

eller med andra ord tillsättandet vid de olika

fördelningames staber af särskilda fördelningsintendenter, vara en af

de frågor, som böra finna sin lösning.

Hvad angår aflöningen till dessa tjenstemän, anser jag, lika med

senaste landtförsvarskomité, att ena hälften af dem lämpligen bör i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Fjerde hufVudtiteln.

aflöningsförmåner likställas med öfverste!öjtnanter och den andra med

majorer. Någon särskild inqvarteringsersättning synes mig emellertid,

så länge öfriga vid generalbefälen anstälde tjenstemän icke äro i åtnjutande

af dylik förmån, ej kunna dem tilläggas. Då jag vidare, i

likhet med nämnda komité, finner nödigt, att hos de blifvande fördelningsmtendenterne

anställas biträden, hvilka dock tills vidare synas

mig kunna vara till intendenter utbildade löjtnanter eller underlöjtnanter

på stat, hvadan andra löneförmåner icke böra för dem beräknas

än dagaflöning för tiden mellan vapenöfningarna, skulle alltså kostnaden

för den ifrågasatta nya organisationen komma att utgöra

eu fördelningsintendent, lön ........................ kr. 4,000: _

dagaflöning å 4 kr....................................... » i’460: — kr>

två d:o d:o ..........................................................^777^ . »

en fördelningsintendent, lön ....................... kr. 3,500: _

dagaflöning å 4 kr. ......................................... j> l’,460: — kr.

två d:o d:o................................. ~ ,, ’

dagaflöning å 2 kr. till sex biträden under 305 dagar »

5,460: —

10,920: —

4,960

9,920

3,660

Glimma kr. 34,920: —

Da denna kostnad synes böra under anslaget till generalitetsstaten

uppföras, hemställer jag alltså, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen

att, med godkännande af hvad sålunda beträffande

aflöning åt fördelningsintendenter med biträden

föreslagits, medgifva, att för inrättandet af sex fördelningsintendentsbefattningar

med erforderliga biträden

anslaget till generalitetsstaten, nu...... kr. 126,265

må med ......:............................ i» 34,920

höjas till..................................................... kr<

161,185

[2-]

Förhöjning

åt anslaget.

Indelta arméns befälsaflöning.

I mitt nyss nämnda anförande till statsrådsprotokollet för denna

dag har jag vidare såsom en af de åtgärder, hvilka särskildt vore

a nöden för att afhjelpa bristerna i landets nuvarande försvarsorganisation,

framhållit ökandet af befälskadrerna vid de tre norrländska

indelta infantericorpserna äfvensom Vesternorrlands bataljon.

Enligt det förslag, som jag i detta afseende uti mitt anförande till

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Fjerde hufVudtitelii.

statsrådsprotokollet för den 14 mars 1891 framlade och hvilket jag,

hvad sjelfva saken angår, nu till alla delar vidhåller, skulle kadrerna

vid dessa truppförband uppbringas till enahanda styrka som kadrerna

vid ett af de vanliga större indelta infanteriregementena och skulle,

med undantag af de blifvande regementsclieferne och en adjutant vid

Vesternorrlands regemente, den nytillsatta personalen, såsom ej behöflig

vid den s. k. rotetjenstgöringen, ej komma i åtnjutande af tjenstgöringspenningar,

men i öfrigt till aflöningsförmåner likställas med

den äldre personalen. Enligt de förslag till nya stater för de nu närmast

i fråga varande tre indelta truppförbanden, som jag tillika framlade,

komme, vid bifall till hvad jag sålunda hemstält, att till aflöning

in. m. åt personalen vid desamma erfordras sammanlagdt 438,432. kronor,

under det att samma truppförbands stater, efter de förhöjningar

i desamma, som af senaste Riksdag medgifvits, sluta å en sammanlagd

summa af 242,247 kronor. Den erforderliga ökningen skulle

alltså uppgå till 196,185 kronor, hvaraf jag, i likhet med hvad jag år

1891 föreslog, dock anser endast 100,000 kronor vara för nästa statsregleringsperiod

af nöden.

Under tillkännagifvande slutligen, att jag vid jemförelse mellan de

af mig för ifrågavarande truppförband vid senaste Riksdag framlagda

förslagsstater och de å samma summor slutande stater, som statsutskottet

vid nämnda Riksdag låtit upprätta och bilägga sitt- utlåtande

öfver Kong! Maj:ts i ämnet aflåtna nådiga proposition, funnit de

senare i afseende å uppställningen hafva företräde och att jag, vid

upprättande af de förslag till stater, som jag nu framlägger och som

jag anhåller må såsom bilagor under n:ris I och II fogas till dagens

protokoll, vid sådant förhållande följt statsutskottets uppställning, hemställer

jag alltså, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, med godkännande ej mindre af hvad som

föreslagits i fråga om anställande vid Norrbottens,

Vesterbottens och Jemtlands fältjägarecorpser af ytterligare

personal utöfver den vid samma truppförband

nu anstälda, utan äfven af de för den ifrågasatta nya

personalen föreslagna löneförmåner och deraf föranledda

förändringar i de för berörda truppförband nu

gällande stater, för år 1893 höja anslaget till indelta

arméns befälsaflöning, nu ................. kr. 4,208,812: —

med .................................................. » 100,000: —

till

kr. 4,308,812:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Fjerde hnfriidtiteln.

[3.]

Angående

uppförande i

riksstaten af

ett nytt anslag

under denna

benämning.

Jemtlands Hästjägarecorps.

Bland de åtgärder för stärkande af Norrlands försvar, som jag

sistlidet år föreslog och som jag i mitt anförande till statsrådsprotokollet

för denna dag förmält mig återupptaga, afsåg eu att uppbringa

det enda för norrlandsfördelningen disponibla kavalleritruppförbandet,

Jemtlands hästjägarecorps, till den såsom nödig ansedda styrkan

af 5 sqvadroner.

Målet skulle nås genom att vid corpsen, som för närvarande räknar

endast två sqvadroner, anställa värfvad stam med erforderligt befäl

lör ytterligare tre sådana; och skulle för organisationen af de tre nya

sqvadronerna den vid 1889 års Riksdag framlagda plan till organisation

af kavalleriet i dess helhet tjena till ledning.

Enligt de mitt anförande i ämnet bilagda »förslag till tilläggsstat

för Jemtlands hästjägarecorps vid tillkomsten af 3 nya sqvadroner»

samt »kostnadsberäkning för manskapsstyrkan vid 3 nya sqvadroner vid

Jemtlands hästjägarecorps jemte dess skolor och öfningar» skulle vidare

kostnaden för den nya organisationen, efter dess fullständiga genomförande,

uppgå till 260,415 kronor; och föreslog jag slutligen, att

detta belopp tills vidare skulle såsom ett särskildt reservationsanslag i

riksstaten uppföras näst efter anslaget till indelta arméns befälsaflöning,

med Kong!. Maj:t tillagd rättighet att till uppsättningskostnader förfoga

öfver de å anslaget uppkommande reservationer.

Under hänvisande, hvad angår detaljerna af mitt förslag, till mitt

törenämnda statsrådsanförande äfvensom omförmälda förslagsstat och

kostnadsberäkning, hvilka båda senare handlingar jag anhåller må såsom

bilagorna III och IV få fogas till detta protokoll, får jag, som, i likhet

med hvad sistlidne år var fallet, anser endast halfva anslagsbeloppet

vara för det första uppsättningsåret erforderligt, alltså härmed hemställa
att

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att,

med godkännande af hvad som föreslagits beträffande

dels uppsättande vid Jemtlands hästjägarecorps

af tre värfvade sqvadroner och dels den dervid

anstälda personals aflöning äfvensom de i sammanhang

dermed föreslagna förändringar i corpsens nuvarande

stat, låta i riksstaten, näst efter anslaget till

»indelta arméns befälsaflöning», såsom reservations
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Fjerde hufvudtitcln.

anslag uppföra hvad som för genomförande af den

nya organisationen under 1893 erfordras med 130,000

kronor, äfvensom medgifva

att å anslaget uppkommande reservationer må af

Kongl. Maj:t få disponeras för bestridande af uppsättningskostnader

och öfriga med organisationens

genomförande förenade utgifter.

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären.

Enligt det beslut, Kongl. Maj:t förut i dag fattat, skall till Riks<

dagen aflåtas förslag, afseende sådan ändring i lagen den 5 juni

1885 om lindring i rustnings- och roteringsbesvären att, derest Riksdagen

godkänner den förut beslutade nådiga propositionen om ändring

i vissa delar af värnpligtslagen, i hvad densamma afser § 1, § 3 mom. 1,

§§ 6, 27 och 28, § 33 mom. 2 och 3 samt §§ 34, 52 och 53, äfvensom

lemnar bifall till det i mitt anförande till statsrådsprotokollet för denna

dag framstälda, af Kongl. Maj:t godkända förslag om förstärkningar i landets

försvarsorganisation, lindringen i nyssnämnda besvär må komma att

successive ökas, till dess den motsvarar ifrågavarande besvärs hela uppskattade

värde; och som, enligt nämnda förslag, lindringen för år 1893

skall utgå med ytterligare 20 procent, lärer eu ökning i förevarande

anslag med % af dess nuvarande belopp vara af nöden.

Jag hemställer alltså, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, för den händelse nämnda delar af den nådiga propositionen angående

ändring i värnpligtslagen och berörda förslag om förstärkning i

landets nuvarande härväsende varda af Riksdagen antagna, höja ifrågavarande

anslag, nu................................................................. kr. 1,330,000: —

med i rundt tal...................................................................... )) 886,000: —

till ............................................................................................. kr. 2,216,000: —

Indelta arméns och Vermlands fältjägarecorps’ vapenöfningar.

Armé förvaltningen å intendentsdopartementet, som i sin ofvanberörda

underdåniga skrifvelse den 10 november 1891 ansett sig böra hemställa

om detta anslags höjande, redogör dervid till en början för de

olika framställningar, som sedan hösten 1871 i sådant syfte gjorts

dels af Kongl. Maj:t hos Riksdagen och dels af förvaltningen hos

[4-]

Höjning i

detta anslag.

[5.]

Höjning af

detta anslag.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Fjerde hufvudtiteln.

Kongl. Maj:t, och de förhöjningar i anslaget, som deraf blifvit en följd.

Förvaltningen yttrar derom hufvudsakligen följande:

Vid 1872 års riksdag föreslog Kongl. Maj:t, enär den början

till fälttjenstöfningar i större skala, som hösten 1871 gjordes i Skåne,

lemnat de bästa förhoppningar för framtiden, men den derunder förvärfvade

erfarenheten emellertid äfven visat, det de till manövern disponibla

medlen vore otillräckliga för vinnande af ett fullt tillfredsställande

resultat,

att till truppsammandragningars utförande under hösten måtte för

framtiden afses ett årligt belopp af 250,000 kronor,

att, på det armén icke under år 1872 måtte gå i mistning af dessa

högst behöfliga öfningar, ett extra anslag måtte med enahanda belopp

för samma år anvisas att utgå för omförmälda ändamål, samt

att då arméns fälttjenstöfningar beräknades kosta 250,000 kronor

årligen och en utsträckning af såväl infanteriunderbefälsskolans som

förberedande kavalleriunderbefälsskolornas öfningar erfordrades, vid

hvilket förhållande den sammanlagda kostnaden för indelta arméns och

Vermlands fältjägarecorps’ vapenöfningar kunde antagas årligen komma

att uppgå till 1,257,443 kronor 73 öre, Riksdagen måtte såsom förhöjning

i det för dessa vapenöfningar då afsedda statsanslag, 1,000,000

kronor, för år 1873 anvisa ett belopp af 257,443 kronor 73 öre.

Då emellertid sistnämnda beräkningar grundade sig på förutsättning

af indelta infanteriets uppbringande till 24,000 man genom öfverflyltning

till landtförsvaret af en del båtsmansnummer, hvilken öfverflyttning

dock icke af Riksdagen medgifvits, och vidare en af dåvarande

statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet till Riksdagen öfverlemnad

specifik beräkning, deri kostnaderna för indelta infanteriets

öfningar upptagits efter eu nummerstyrka af 22,000 man och anslagets

utgifter beräknats till eu summa af 1,218,111 kronor 93 öre, utvisade,

att det af Kongl. Maj: t anmälda medelsbehofvet skulle i förevarande

anslag kräfva en förhöjning af endast 218,111 kronor 93 öre,

förklarade Riksdagen i sitt svar å Kong!. Maj:ts berörda framställning,

att Riksdagen, med afseende å såväl underbefälskolornas som

de s. k. fälttjenstöfningarnas allmänt erkända stora betydelse för arméns

utbildning, visserligen icke drogo i betänkande att bevilja de

anslag, som uti i fråga varande hänseende kunde finnas oundgängligen

nödiga, men att Riksdagen, som förestälde sig att, genom minskning

af de inkommenderade truppernas antal eller på annat sätt, kostnaderna

för fälttjenstöfningama kunde utan synnerlig olägenhet något inskränkas,

funne den nådiga framställningen endast på det sätt kunna bifallas,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Fjerde hufviultiteln.

att, för åstadkommande af årliga fälttjenstöfningar med trupper af alla

vapen och för utsträckning af infanteriunderbefälsskolans samt förberedande

kavalleriunderbefälsskolornas öfningar, anslaget till indelta arméns

och Vermlands fältjägarecorps’ vapenöfningar förböjdes med

200,000 kronor samt att, beträffande den nådiga fram ställningen om

anvisande af anslag för fälttjenstöfningar under år 1872, Riksdagen,

vid det förhållande att denna fråga redan under 1871 års lagtima riksmöte

varit föremål för pröfning och anslagsbehofvet då blifvit i viss

mån tillgodosedt i det vapenöfningsanslaget blifvit förhöjdt från 924,062

kronor 8 öre till 1,000,000 kronor, icke ansåge sig kunna bifalla framställningen

i denna del.

Förhöjning i förevarande anslag med 70,000 kronor beviljades

derefter af 1874 års Riksdag på framställning af Kongl. Maj:t, som

ansåg nämnda belopp af nöden i och för en förbättrad, utspisning

vid stamtruppens vapenöfningar genom användande af eu till näringsvärdet

ökad portionsstat. Från och med år 1875 utgick alltså anslaget

med 1,270,000 kronor. Då emellertid de sålunda tid efter annan af

Riksdagen anvisade förhöjningar uti anslaget icke afsett att bringa detsamma

i öfverensstämmelse med de under de närmast föregående åren

småningom stegrade pris å sådana lifsförnödenlieter, hvilka tillhörde

indelta arméns mötesbehof, ansåg sig änne f örvaltn in gen böra redan

för statsregleringen 1876 bringa frågan om förhöjning i detsamma på

nytt under öfverläggning'' och hemstälde af sådan anledning i underdånig

skrifvelse den 27 november 1874, att, da nämnda ökade pris

fortfarande vore gällande utan att någon förändring deri syntes kunna

påräknas såsom snart förestående, men deraf vållades anslagets otillräcklighet

för vapenöfningarnas allmänna utsträckning till deras fulla

omfång enligt plan, och dertill vidare komme, att de under anslaget

beräknade medel för gemensamma årliga fälttjenstöfningar med trupper

af olika vapen icke på långt när motsvarade kostnaden för sadana

öfningar af den omfattning och beskaffenhet i öfrig! som redan då

ansåges nödig, hvadan dylika öfningar under de 8 åren från 1867 års

början till 1874 års slut icke kunnat hållas mer än tre särskilda gånger,

Kolig]. Maj:t täcktes af Riksdagen begära förhöjning i anslaget med

ett belopp af 420,000 kronor, utgörande hvad som, enligt eu tillika

öfverlemnad jemförelseberäkning emellan anslagets dåvarande tillgångar,

1,270,000 kronor, och dess för år beräknade utgifter,.omkring 1,690,000

kronor, ansågs erforderligt för att anslaget skulle blifva tillräckligt för

sitt ändamål.

Bih. till Rilcsd. Brot. 181)2. 1 Sami. 1 Ajd. 1 lläft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Fjerde liufmdtiteln.

Kongl. Maj:t biföll denna begäran, såsom följd hvaraf uti nådig

proposition till 1875 års riksdag en förhöjning i anslaget af 420,000

kronor äskades, hvarförutom Kongl. Maj:t för beredande af portion

in natura under vapenöfningarna åt underofficerare vid indelta

armén och Vermlands fältjägarecorps föreslog, att ytterligare 55,000

kronor måtte anvisas. Riksdagen åter beviljade väl sistnämnda belopp,

ehuru på extra stat, men ansåg sig icke böra medgifva den i

öfrigt äskade tillökningen af 420,000 kronor, med anledning hvaraf

arméförvaltningen i underdånigt utlåtande den 13 november 1875

på nytt gjorde anmälan om anslagets höjande, denna gång med ett

belopp af 425,000 kronor, oberäknadt nyssnämnda på extra stat uppförde

. 55,000 kronor; och öfverlemnade förvaltningen dervid till stöd

för sin framställning en kalkyl öfver förhållandet emellan tillgångarna

å anslaget enligt statsregleringen för år 187G samt de årliga utgifterna

för vapenöfningarna, hvarjemte förvaltningen upplyste, att det i kalkylen

upptagna kostnadsbeloppet för de vanliga mötena, 1,141,100 kronor,

blifvit grunda dt på inkomna beräkningar rörande upphandlingarna af

proviant och fourrage för 1876 åra möten, att beloppet för de gemensamma

fälttjenstöfningarna, 350,000 kronor, upptagits till 39,400 kronor

mera än hvad som enligt afskräde räkenskaper utgifvits för sådana

öfningar i Småland och Vestergötland år 1874, enär dessa öfningar

höllos under sommaren omedelbarligen efter de deri deltagande truppernas

särskilda vapenöfningar på deras mötesplatser, hvilket föranledde

mindre marschkostnader än om, såsom eljest åsyftas, de gemensamma

öfningarna skedde på hösten, när, efter grödans inbergning,

trupprörelserna kunde mer obehindradt och således på ett ändamålsenligare

sätt ordnas, samt att de öfriga utgifterna i kalkylen hufvudsakligen

grundats på arméförvaltningens räkenskaper de närmast föregående

åren.

Äfven denna framställning bifölls af Kongl. Maj:t, som uti nådig

proposition till 1876 års Riksdag äskade berörda anslagsförhöjning af

425,000 kronor, hvaremot Riksdagen ej heller denna gång beviljade

den äskade anslagsförhöjningen.

I underdånig skrifvelse den 26 september 1876 framhöll emellertid

arméförvaltningen på . nytt, att anslaget sedan flera år tillbaka icke

vunnit någon förhöjning, motsvarande de prisstegringar, som under

den gångna, tiden uppstått å arméns proviant- och fourrageförnödenheter,

att tillräckliga medel saknats för årliga gemensamma fälttjenstöfningar

med trupper af olika vapen enligt tidens fordringar, samt att

i följd deraf indelta arméns vapenöfningar icke kunnat under de dess
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Fjerde liufvudtiteln.

förinnan närmast förflutna åren ega rum i åsyftad omfattning, samt

anhöll, under upplysning, att, enligt en då gjord utredning, för vapenöfningarnes

bedrifvande enligt plan erfordrades 1,657,382 kronor 50

öre under det att anslaget fortfarande vore i riksstaten uppfördt med

ett belopp af 1,270,000 kronor, det Kongl. Maj:t täckte^ göra förnyad

framställning i ämnet till Riksdagen.

Kongl. Maj:ts denna gång, med anledning af förvaltningens hemställan,

till Riksdagen aflåtna proposition hade så till vida önskad

verkan som Riksdagen visserligen förklarade, att det icke syntes Riksdagen

kunna med visshet antagas, att den äskade allmänna förhöjningen

i anslaget för framtiden vore behöflig till så högt belopp,

som Kongl. Maj:t föreslagit, men emellertid, för vinnande af någon

erfarenhet om hvilket belopp, som för öfningarnas ordnande vore erforderligt,

å extra stat för år 1878 uppförde det derför begärda beloppet

388,000 kronor och tillika medgaf, att å ordinarie stat finge

med ett mindre afdrag uppföras det belopp 55,000 kronor, som vore

erforderligt för beredande åt underofficerarne af portion under vapenöfningarna.

Kongl. Maj:ts, på arméförvaltningens förslag, till 1878 ars riksdag

aflåtna proposition, att den föregående år beviljade förhöjningen

i anslaget måtte tillsammans med ett mindre belopp, som vore erforderligt

för de indelta truppernas lägerutredning, uppföras å ordinarie

stat, bifölls dock icke i annan mån af Riksdagen, än att den, som

fortfarande ansåg det ej kunna med visshet antagas, att berörda förhöjning

vore för framtiden till lika högt belopp behöflig, och af sådan

anledning jemväl för år 1879 upptörde beloppet allenast på extra stat,

emellertid '' medgaf, att nyssnämnda för lägerutredningen erforderliga

belopp 2,500 kronor finge från anslaget för försvarsverket till lands.i

allmänhet öfverflyttas till vapenöfningsanslaget, som sålunda på ordinarie

stat kom att utgöra 1,322,300 kronor eller samma belopp, hvarmed

det ännu utgår. , ...

Sedermera hade Kongl. Maj:t, vid det förhållande, att det i or

år 1878 på extra stat anvisade tillskott i vapenöfningsanslaget af

388 000 kronor för första gången kunnat användas vid samma års

vapenöfningar, men räkenskaperna öfver anslaget da icke hunnit afslutas

och kostnaderna för vapenöfningarna i det fullständigare skick, hvartill

desamma skulle genom berörda förhöjning uppbringas, sålunda ej med

visshet kunde angifvas, uti nådig proposition till 1879 års riksdag äskat

samma förhöjning i vapenöfningsanslaget, att äfven under ar 1880 utgå

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Fjerde hnfrndtiteln.

allenast på extra stat; men denna framställning lyckades icke vinna

Riksdagens samtycke.

Sedan armé förvaltningen härefter redogjort för de skäl, som af

förvaltningen åberopats till stöd för dess '' under åren 1879, 1880

och 1881 hos . Kongl. Maj:t gjorda underdåniga framställningar om

extra anslag till fälttjenstöfningar, livilka framställningar dock icke

föranledt någon Kongl. Maj:ts åtgärd, framhåller arméförvaltningen

vidare, att efter denna tid visserligen ingen förhöjning i anslaget af

förvaltningen begärts, men att det likväl af den omständigheten, att

åren 1878—1884 några fälttjenstöfningar icke kunnat hållas, tydligen

framginge, att sådan förhöjning varit behöflig just för främjandet af

det med den ursprungliga mera betydande anslagsförhöjningen närmast

och hufvudsakligen afsedda ändamål. Att vidare fälttjenstöfningar såväl

år 1884 som åren 1886, 1888 och 1889 kunnat ega rum, anser

förvaltningen endast kunna tillskrifvas dels det med år 1883 började

och sedermera under loppet af några år fortgående betydliga prisfallet

å de för vapenöfningarna erforderliga proviant- och fourrageartiklar,

och dels den omständighet, att Riksdagen från och med år 1886 anvisat

ett särskild^ statsanslag för bekostande af byggnadsunderhållet å mötesfälten,

hvarigenom indelta arméns vapenöfningsanslag, som tillförene

fått bidraga dertill med ganska ansenliga belopp, vissa år uppgående

till öfver 100,000 kronor, erhållit, om ock indirekt, en välbehöflig förhöjning.

Da nu emellertid från och med ar 1889 ånyo inträdt någon prisstegring

å proviant- och fourrageartiklar, anser arméförvaltningen det

ligga i sakens natur, att anslagets otillräcklighet fortfarande skall göra

sig synnerligen känbar, särskildt beträffande möjligheten att åstadkomma

de för armén beliöfliga gemensamma större fälttjenstöfningarna.

Förvaltningen anmäler slutligen, att, enligt hvad dess räkenskaper

för åren 1881—1890 utvisa, anslagets utgifter uppgått i medeltal till

1,343,000 kronor under hvart och ett af dessa år, deri inberäknadt

kostnaderna för de under denna tioårsperiod utförda större gemensamma

fälttjenstöfningarna åren 1884, 1886, 1888 och 1889, hvilka kostnader

genom en delvis förändrad anordning af dessa öfningar samt under

iakttagande af den största sparsamhet och omtänksamhet vid de för

ändamålet disponibla medlens användning kunnat nedbringas till i medeltal

omkring 200,000 kronor för hvardera af 1884 och 1886 års fälttjenstöfningar,

hvilka varat 5 dagar, och till omkring 300,000 kronor

för hvardera af 1888 och 1889 års motsvarande öfningar, hvilka räckt

i 6 dagar, sedan dock i båda fallen värfvade garnisonerade arméns

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Fjerde hufrudtiteln.

mathållnings- och fourageringsanslag samt anslaget till volontärskolor

m. fl. statstillgångar fått bidraga med belopp, som motsvarat derå under

öfningstiden besparade utgifter; och då således vapenöfningsanslagets

utgifter under berörda tioårsperiod visat sig i medeltal öfverstiga anslagstillgången

med omkring 21,000 kronor årligen, hade detta, yttrar

förvaltningen, haft till följd, att den vid periodens början befintliga besparing,

i jemnadt, tal 311,700 kronor, under samma tid tagits i anspråk

med undantag af omkring 100,000 kronor, som ännu vid 1890

års utgång funnes å anslaget besparade, men hvilken besparing dock

förväntades komma att under 1891 ännu mera förminskas, om icke

helt och hållet användas.

På grund af hvad sålunda blifvit af förvaltningen andraget, anser

förvaltningen, att såväl anslagets otillräcklighet som behöfligheten af

förhöjning i detsamma blifvit fullständigt ådagalagd, hvarför förvaltningen

ock finner sig böra ånyo i underdånighet hemställa, det Kongl.

Maj:t täcktes, för åstadkommande af nödig förhöjning deri, af Riksdagen

äska dels ett belopp af omkring 21,000 kronor, hvarmed de årliga

utgifterna kunna i medeltal anses öfverskrida anslagets nuvarande slutsumma,

dels ock, för möjligheten att kunna anställa större gemensamma

fälttjenstöfningar på ett mera regelbundet sätt än hittills, så att de

åtminstone kunna ega rum hvartannat år, hälften af hvad för dessa

öfningar, anordnade med största sparsamhet och under erforderlig

tidslängd, på senaste tiden visat sig oundgängligen erforderligt, eller

150,000 kronor, med tillhopa 171,000 kronor, hvilket belopp förvaltningen

likväl anser böra för utjemnande af anslagets slutsumma skäligen

ökas till 177,700 kronor, hvarigenom detsamma skulle komma att uppgå

till 1,500,000 kronor. __

På samma gång jag finner mig på det lifligaste böra understödja

arméförvaltningens förevarande förslag, kan jag icke underlåta att mot

den uppställning, som arméförvaltningen gifvit åt sina beräkningar, göra

följande erinran. Att under tioårsperioden 1881 —1890, under hvilken

sammanlagdt 4 fälttjenstöfningar hållits, efter medeltalsberäkning en

årlig brist i anslaget af omkring 21,000 kr. uppkommit, skulle noga

räknadt kunna leda till den slutsats, att med en förhöjning i anslaget

af nämnda belopp 4 fälttjenstöfningar skulle kunna under hvarje tioårsperiod

anordnas. Så är emellertid ingalunda fallet. Den under senare

åren inträdda prisstegring har nu liksom på 70-talet så fördyrat truppernas

underhåll under de vanliga mötena, att anslaget i sin helhet

knappast är tillräckligt att bekosta nämnda underhåll än mindre med
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Fjerde hufvudtiteln.

gifver anordnandet af några fälttjenstöfningar. Detta visar sig också

deraf, att reservationerne å anslaget måst tillgripas först de senare

åren, under hvilka inga fälttjenstöfningar hållits och då Kong!. Maj:t

dessutom, i syfte att få anslaget att räcka till, funnit sig nödsakad

att till tiden betydligt inskränka indelta kavalleriets redan förut

väl korta remontmöten. Det är sålunda uppenbart, att, om fälttjenstöfningar

skola kunna anordnas åtminstone hvart annat år, det med

nuvarande priser är nödigt, att anslaget ökas icke allenast med nyssnämnda

belopp 21,000 kronor, utan, på sätt förvaltningen också hemstält,

med hälften af det belopp, som kan anses representera dylika

öfningars årliga kostnad.

Någon omständlig motivering för nödvändigheten af fälttjenstöfningar

lär emellertid icke erfordras. Att icke nämna, det representationen

genom sitt beslut vid 1872 års riksmöte godkänt behofvet

deraf, finnes numera knappt något land inom Europa, der ej sådana

truppsammandragningar reguliert och merändels årligen förekomma, och

det lärer vara klart, att i vårt land med dess nuvarande härorganisation,

som medför, att de årliga vapenöfningarna försiggå på spridda mötesplatser,

der endast undantagsvis olika vapen kunna sammanträffa, dylika

vapenöfningar måste vara mera af behofvet påkallade än annorstädes.

Det torde också af sig sjelft inses, att det högre befälet och staberne endast

vid dylika öfningar, hvilka numera anordnas med bestämdt syfte att så

vidt sig göra låter gifva en trogen bild af det verkliga kriget, kunna förvärfva

vana vid den nästan städse i krig förekommande uppgiften att bringa

de olika vapnen till samverkan m. m. d. Då vid de öfningar af ifrågavarande

slag, som hitintills förekommit, i regeln två af arméns sex fördelningar

deltagit, skulle, under förutsättning att öfningarne för framtiden anordnas

på samma sätt och att de återkomma hvart annat år, hvarje

truppförband ändock icke hafva utsigt att oftare än hvart sjette år

deltaga i sådana öfningar, och det måste dessutom ihågkommas, att,

då tillgångarne ej medgifva beväringens inkommenderande till deltagande

deri, befäl och staber icke någonsin komma i tillfälle att operera

med fullt fältstarka afdelningar.

Under åberopande häraf hemställer jag alltså, att Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen

att höja anslaget till indelta arméns och Vermlands

fältjägarecorps’ vapenöfningar

nu .................................

............................ kr.

1,322,300: —

med..............................

............................. »

177,700: —

till.................................

............................. kr.

1,500,000: —

s. 15 Kontrollera mot PDF

Fjerde linfvudtiteln.

15

Artilleriet.

I det förslag till stärkande af Norrlands försvar, som jag sistlidet

år afgaf och. hvilket jag, på sätt i mitt anförande till statsrådsprotokollet

för denna dag angifves, nu ansett mig böra till alla

delar vidhålla, afsågs att öka den för Norrlands försvar disponibla

artilleristyrkan på det sätt, att dels de två för Norrland bestämda fotbatterierna

vid Svea artilleriregemente förvandlades till åkande och dels

ett nytt sådant, som jemväl skulle blifva åkande, uppsattes..

Enligt det »förslag och kostnadsberäkning för en division åkande

artilleri i Norrland», som jag förra gången, frågan föredrogs, låtit upprätta

och som jag anhåller nu må såsom bilaga V få fogas till dagens

protokoll, skulle de grunder till omorganisering af de båda fotbatterierne,

som föreslogos 1884 och 1885 års riksdag, tjena till mönster

för samtliga de tre batteriernas organisation; hvarjemte och då hela

organisationen beräknades kosta 250,009 kr. 5 öre, under det att för

de båda fotbatterierna en summa af 118,232 kr. 86 öre redan vore

disponibel, den erforderliga kostnadsökningen skulle uppgå till 131,/76

kr. 19 öre eller i jemnt krontal 131,777 kr.

Det sålunda nödiga beloppet ansåg jag slutligen böra tills vidare

odeladt uppföras under anslaget till artilleriet samt erhålla karakter af

reservationsanslag med Kongl. Maj:t förbehållen rätt att för uppsättningskostnader

och öfriga med genomförande af den nya organisationen

förenade utgifter förfoga öfver derå uppkommande reservationer.

Under hänvisande i öfrigt till mitt meranämnda till statsrådsprotokollet

för den 14 mars 1891 afgifna yttrande i ämnet får jag, som nu

liksom förra året anser endast halfva nyssnämnda belopp eller i rundt

tal 65,800 kr. vara för det första uppsättningsåret erforderligt, alltså

hemställa,

att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att,

med godkännande af hvad som föreslagits beträffande

dels omorganisation af de två, Svea artilleriregemente

tillhörande, för Norrland afsedda fotbatterierna,

dels uppsättande vid samma regemente af ett

nytt åkande batteri och dels den till anställning vid

dessa batterier föreslagna personals aflöning, för år

1893 höja anslaget till artilleriet

nu ....... .................................................... kr. 1,113,656: —

med........................................................... ® 65,800: —

till............................................................ kr. 1,179,456

re.]

Höjning af

detta anslag.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Fjerde hufvudtiteln.

äfvensom medgifva, att omförmälda belopp 66,000 kr.

må under anslaget upptagas såsom reservationsanslag

med Kongl. Maj:t förbehållen rättighet att till

bestridande af uppsättningskostnader och öfriga med

den föreslagna organisationens genomförande förenade

utgifter använda derå uppkommande reservationer.

Karlsborgs artillericorps.

[7-]

Skjuta?''It1 . mitt anförande till statsrådsprotokollet för den 4 i denna månad

eu, nytt anslag ^ar jag närmare redogjort för de skäl, som föranleda mig att påyrka

”bensmnfn11* uppsättandet af eu särskild artillericorps å Karlsborg. Jag ber att

g utöfver hvad jag dervid yttrat endast få tillägga, dels att frågan om

en dylik artillericorps’ uppsättande redan åren 1884 och 1885 understälts

Riksdagen, och dels att denna angelägenhet, särskildt derest rustningar

i och för neutralitetens upprätthållande af en eller annan anledning

skulle blifva af nöden, måste anses vara af yttersta vigt. Under en

dylik eventualitet torde nemligen sjöfästningarne i främsta rummet

böra försättas i försvarsdugligt stånd, hvadan, och då för Karlskronas

besättande någon särskild fästningsartillericorps icke finnes tillgänglig,

större delen af de nu å Karlsborg förlagda båda fästningsartillerikompanierna

måste ditflyttas. Enligt gjorda beräkningar skulle, sedan

nämnda detachera)^ utgått, af kompaniernas disponibla styrka endast

återstå, utom beväring, en obetydlig depotafdelning af ej fullt 50 man,

deri inberäknadt afskedade stamartillerister, som ännu qvarstå i värnpligtsåldern,

och en hvar inser, att detta antal icke kan vara tillräckligt

för bestridande af fästningsartilleritjensten å landets centralfästning.

Hvad beträffar den blifvande corpsens organisation lärer under

nuvarande förhållanden falla af sig sjelf t, att densamma bör, om möjligt,

bringas till fullkomlig öfverensstämmelse med den, som blifvit antagen.

för redan uppsatta fästningsartillericorpsen å Vaxholm—OskarFredriksborg.

Enligt det förslag öfver den årliga totalkostnaden för corpsen,

som jag med ledning af den för sistnämnda artillericorps faststälda

stat låtit upprätta och som jag anhåller må såsom bilagan n:o VI få

fogas till dagens protokoll, skulle den årliga utgiften för corpsen komma

att uppgå till 267,782 kr. 85 öre.

Då emellertid de nu å Karlsborg förlagda 2 fästningskompanierna

vid Göta artilleriregemente torde böra till den nya corpsen öfverflyttas

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Fjerde hufvudtiteln.

och samtliga kostnaderna för desamma, enligt en inom artilleristaben

utarbetad promemoria (bil. VII), uppgå till 80,097 kronor 71 öre, hvarförutom

nu, liksom vid Vaxholms artillericorps’ uppsättande, Vs af de

till reservartilleriet ursprungligen anvisade medel med i rundt tal 10,400

kronor synes böra såsom bidrag till corpsens uppsättande användas,

blifver, vid bifall till förevarande förslag, hela den årliga tillökningen

i statsverkets kostnad 177,285 kronor 14 öre eller i jemnadt krontal

177,286 kronor. Och torde detta belopp, på sätt förut varit vanligt

vid nya truppers uppsättande, lämpligen böra, så länge uppsättningen

pågår, såsom ett enda särskildt anslag i riksstaten uppföras med rätt

för Kongl. Maj:t att använda detsamma jemte öfriga för corpsen påräknade

tillgångar för bestridande af uppsättningskostnader och öfriga

med organisationens genomförande förenade utgifter.

Då för första uppsättningsåret 100,000 kronor torde vara erforderligt,

hemställer jag alltså, att Kongl. Magt behagade föreslå Riksdagen
att,

med godkännande af de uppgifna grunderna

för organisationen af en fästningsartillericorps å Karlsborg

jemte hvad som föreslagits beträffande personalens

aflöning, för år 1893 för corpsen anvisa, utöfver

de för Göta artilleriregementes å Karlsborg förlagda

2 fästningskompanier nu anslagna medel, jemväl 10,400

kronor af reservartilleriets anslag samt såsom nytt

anslag 100,000 kronor;

att sistnämnda anslagsbelopp, under benämning

»Karlsborgs artillericorps», uppföres såsom reservationsanslag

näst efter anslaget till Vaxholms artillericorps

;

samt att de besparingar, som under uppsättningstiden

kunna å de för artillericorpsen afsedda medel

beredas, må af Kongl. Maj:t disponeras för bestridande

af uppsättningskostnader och öfriga med organisationens

genomförande förenade utgifter.

Marinregementet.

Äfven beträffande erforderlig höjning i de till befälet vid beväringstrupperna

utgående aflöningsförmåner har jag i mitt nämnda anBih.

till It i hd. Blot. 1892. / Band. 1 A/d. / Haft. A

[8.]

Höjning af

detta anslag.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Fjerde liufVudtlteln.

förande till statsrådsprotokollet, för denna dag yttrat mig, och billigheten

deraf, att detta befäl, som, derest beväringens öfning utsträckes

till 90 dagar, i fråga om tjenstgöring vid trupp blifver lika

betungadt som befälet vid den indelta armén, också i fråga om den

fasta lönen varder med samma befäl likstäldt, torde, på sätt jag betonade

i mitt anförande i ärendet förra gången denna fråga inför Kongl. Maj:t

föredrogs, ej rimligen kunna bestridas.

Enligt den utredning, som vid senaste riksdag i ärendet förebragtes,

skulle för böjning på föreslaget sätt af den till befälet vid Blekinge

bataljon för närvarande utgående aflöning erfordras 6,710 kronor; och

då nämnda belopp, på sätt jag äfven sistlidet år yttrade, lämpligen

synes böra uppföras under anslaget till marinregementet, hvilket, enligt

1886 års riksdags beslut, må, i den mån det ej tages i anspråk för

aflöning af nämnda regementes återstående personal, användas till den

beslutade, men ännu ej fullt genomförda organisationen af beväringstrupperna,

hemställer jag, som, i öfverensstämmelse med den vid 1891

års riksdag framlagda stat för bataljonen, låtit upprätta ny sådan (bil.

Vill), att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att, med godkännande af de föreslagna nya grunderna

för aflöningen af den vid Blekinge bataljon anstälda

personal, böja anslaget till marinregementet

nu................................''................................ kr. 66,000: —

med.................................................... » 6,710: —

till kr. 72,710: —

Trängen.

[9.] ......

Höjning af Pa sätt jag i mitt ofta nämnda anförande till statsrådsprotodetta

anslag. kollet för denna dag antydt, vidhåller jag äfven nu mitt till sistlidna

riksdag framlagda förslag om uppsättande i Norrland af en ny

trängbataljon. Hvad dess organisation beträffar skulle, såsom Eders

Kongl. Höghet behagade erinra sig, de redan nu förefintliga, till sin

organisation fullkomligt likartade båda bataljonerna tjena till mönster;

och skulle vidare, enligt den kostnadsberäkning, som jag vid nämnda

riksdag framlade och som jemväl nu torde böra protokollet biläggas,

samtliga kostnader för den nya bataljonen, efter dess fullständiga uppsättning,

komma lätt uppgå till 200,142 kronor 12 öre.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Fjerde hnfvncHIteln.

19

Af detta belopp anser jag emellertid endast 150,000 kronor vara

för nästa statsregleringsperiod erforderliga; hvarjemte jag, i likhet med

hvad jag sistlidne år föreslog och på enahanda skäl, som då androgos,

finner nödigt, att hvad till bataljonen anslås till en början i riksstaten

uppföres såsom ett odeladt reservationsanslag och att Kongl.

Maj:t berättigas att disponera derå uppkommande besparingar för bestridande

af uppsättningskostnader och öfriga med organisationens

genomförande förenade utgifter. hem , ;

Under hänvisande i öfrigt till den omnämnda .kostnadsberäkningen

(bil. IX) hemställer jag alltså, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

Sf: : 1'' ''! i i"'':, .ijih; ''

att, med godkännande af hvad som föreslagits

beträffande organisationen af en tredje trängbataljon

och personalens aflöning, för år 1893 höja anslaget

till trängen, nu......................................... kr. 285,437:

med..............>.......;............................. » 150,000:

• O''.

till kr. 435,437

samt

att medgifva, att, förutom det belopp 200,143

kronor, som i årets riksstat är under nämnda anslag

såsom reservationsanslag upptaget, ifråga varande

150,000 kronor må i 1893 års stat ytterligare under

förevarande anslag uppföras såsom reservationsanslag

med rättighet för Kongl. Maj:t att använda

uppkommande reservationer å det sålunda till

den nya bataljonen anslagna belopp till bestridande

af uppsättningskostnader och öfriga med genomförandet

af bataljonens organisation förenade utgifter.

Gotlands nationalbeväring.

[10.]

. n ''“''•J

Enligt det förslag till ny stat för Gotlands nationalbeväring, som Höjning af

jag låtit upprätta och som jag anhåller må få fogas till dagens proto- detta anslag''

koll såsom bil. X, skulle, derest aflöningsförmånerna för det vid nationalbeväringen

anstälda befäl ökades i enlighet med hvad jag så val

vid sistlidne riksdag som nu hemstält, till aflöning af nämnda befäl

och gäldandet af öfriga i nationalbeväringens stat upptagna utgifter

erfordras eu summa af 199,960 kronor 25 öre; och då nu gällande stat

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Fjerde hnfvudtiteln.

för densamma, efter de förändringar deri, som vidtagits vid Riksdagarna

åren 1889 och 1891, slutar å en summa af 183,766 kronor 25 öre, uppgår

alltså den ökade kostnad, som den ifrågasatta löneförhöjningen

medför, till ett belopp af 16,194 kronor.

Under erinran, att, med hänsigt, till den ännu ej afslutade omorganisationen

af beväringstrupperna, det enligt gällande stat för nationalbeväringen

anvisade belopp ej öfverensstämmer med det i riksstaten

för densamma uppförda, utan att sistnämnda belopp, som är afsedt att

efter omorganisationens slutliga genomförande delvis användas till aflöning

af befälet vid de tre beväringsbataljonerna å fastlandet, något

öfverskjuter slutsumman för nationalbeväringens stat, hemställer jag

alltså, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, med godkännande af de föreslagna nya grunderna

för aflöningen af den vid Gotlands nationalbeväring

anstälda personal, höja anslaget till Gotlands

nationalbeväring, nu............................... kr. 200,509: —

med............................................................. » 16,194: —

till kr. 216,703: —

Hallands beväring.

[11.]

Höjning af Det belopp, som erfordras för att på nyss angifvet sätt höja aflödetta

anslag. n;ngcn till det vid Hallands bataljon anstälda befäl, uppgår, enligt det

förslag till stat (bil. VIII), som jag, i öfverensstämmelse med den år

1891 framlagda, låtit upprätta, till 6,710 kr.

Jag hemställer alltså,

att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att,

med godkännande af de föreslagna nya grunderna

för aflöningen af den vid Hallands bataljon anstälda

personal, höja anslaget till Hallands beväring

nu .............................

................................ kr.

12,660: —

med..............................

.................................. »

6,710: —

•

till kr.

19,370: —

s. 21 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvndtiteln. 21

i -i ■>.. ; ;,p : •: ■>; u • .ö. f ■ : «''

Vesternorrlands beväring.

—- . [12.]

Enligt nyss omförmälda, jemväl för Vesternorrlands bataljon afsedda

stat erfordras för att på föreslaget sätt höja det nuvarande be- ett^a°[ag

fälets vid nämnda bataljon aflöning likaledes en summa af 6,710 kronor.

För ökning af personalen, i enlighet med hvad jag såväl vid sistlidna

riksdag som nu yrkat, är vidare, jemlikt det förslag till ny stat

för Vesternorrlands regemente (bil. XI), som jag likaledes i öfverensstämmelse

med den vid sistlidne riksdag framlagda, låtit upprätta, en

summa af 76,430 kronor af nöden. Då jag emellertid nu liksom sistlidne

år anser endast hälften af det för befälets förökning nödiga belopp

eller i rundt tal 38,000 kronor vara för nästa statsregleringsperiod erforderligt,

så att ökningen i sin helhet för år 1893 skulle komma att

uppgå till 44,710 kronor, hemställer jag, att Kongl. Makt täcktes

föreslå Riksdagen

att, med godkännande af de föreslagna nya grunderna

för aflöningen af den vid Vesternorrlands bataljon

nu anstälda personal äfvensom hvad beträffande

ökningen af befälspersonalen hemstälts, för år 1893

höja anslaget till Vesternorrlands beväring

nu.............. ;......;........................................... kr. 31,420: —

med............................................................. » 44,710: —

till kr. 76,130: —

samt

att, vid bifall härtill, medgifva, att anslaget må

för framtiden benämnas »Vesternorrlands regemente».

Aflöning till stamtrupp vid Vesternorrlands bataljon.

[13.]

Enligt den plan för ökningen af befälsstyrkan vid Vesternorrlands dH°iniani?9laf

bataljon, som jag vid sistlidne riksdag framlade, skulle icke allenast ettaan8ag''

officerarnes och underofficerarnes antal bringas till likhet med antalet

dylika tjenstemän vid ett större indelt regemente, utan äfven så många

nya korpralsplatser vid bataljonen inrättas, att detta truppförband

jemväl i fråga om antalet underbefäl af manskapsklässen blefve lik stridt

med ett dylikt regemente. Aflöningen till officerare och underofficerare

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Fjerde hnfvndtiteln.

vid bataljonen är för närvarande uppförd i den för bataljonen gällande

stat och utgår från anslagen till »marinregementet», »Gotlands nationalbeväring»,

»Hallands beväring» och »Vesternorrlands beväring», hvilka

fyra anslag, såsom jag ofvan antydt, enligt 1886 års riksdags beslut,

få gemensamt användas till genomförande af den då beslutade nya

organisationen af beväringstrupperna. Jag har också under sistnämnda

anslag gjort framställning om den erforderliga ökningen af officerare

och underofficerare vid Vesternorrlands bataljon.

Den kostnadsökning åter, som är af nöden för att till föreslaget

antal uppbringa korpralerna vid Vesternorrlands bataljon, torde deremot

höra påföras nu förevarande anslag, derifrån aflöningen till de redan

vid bataljonen anstälda korpraler bestrides; och då, enligt den utredning,

som sistlidet år lemnades, 8 nya distinktionskorprals-, 20 korpralsoch

16 vicekorpralsbeställningar måste inrättas, på det att det blifvande

nya regementet må erhålla samma antal underbefäl af manskapsklassen,

som ett större indelt regemente, och, på sätt jag sistlidet år ådagalade,

kostnaden derför, efter beräkning åt* samma aflöningsförmåner för de

nya som de förut varande korpralsbeställningarna, uppgår till 1,304

kronor 75 öre eller i rundt tal till 1,305 kronor, hemställer jag att

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, med godkännande af hvad som sålunda beträffande

ökning af korpralsplatserna vid Vesternorrlands

bataljon föreslagits, höja anslaget till nämnda

bataljons stamtrupp, nu............................. kr. 26,644: —

med................................................................. » 1,305: —

till kr. 27,949: —

äfvensom, vid bifall härtill, medgifva, att anslaget för

framtiden må benämnas »anslag till aflöning till stamtrupp

vid Vesternorrlands regemente».

Beväringsmanskapets vapenöfningar.

IM t . :

af 1 sm förenämd da underdåniga skrifvelse den 10 November 1891

t C ta .inslag. k8r arm^förvaltningen å intendentsdepartementet afgifvit utlåtande

rörande den ökning i förevarande anslag, som nödvändiggöres deraf,

att, på sätt i § 52 af vämpligtslagen enligt dess nuvarande lydelse

föreskrifves, beväringens öfningar skola från och med år 1893 utsträckas

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Fjerde hufrudtftelli.

till sin fulla längd enligt bestämmelsen i § 27 mom. 1 af samma lag

och således komma att fortgå 2 dagar längre än nu är fallet.

I nämnda utlåtande förmäler sig arméförvaltningen anse af nöden,

att, i likhet med livad som egde rum, då förvaltningen uti underdånig

skrifvelse den 8 november 1889 af liknande anledning gjorde hemställan

om ökning af anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar

för år 1891, kostnaden för aflöning, underhåll och nödig mötesmateriel

åt hvarje beväringsman fortfarande beräknas till 1 krona 20 öre per

dag. I den äskade anslagsökningen hade nemligen vid föregående tillfällen

icke inberäknats någon ersättning för den till beväringsmanskapets

öfvande kommenderade stamstyrkan, oaktadt denna ersättning så mycket

snarare syntes böra från förevarande anslag utgå, som de för indelta

infanteriets munderingsunderliåll särskild! anvisade statsmedel, hvarifrån

underhållet af stammanskapets munderingspersedlar jemväl under beväringsöfningarna

hitintills guldits, knappast försloge till bestridande

af den under stamöfniugarna erforderliga utgift af nämnda beskaffenhet.

Utgående härifrån beräknar alltså arméförvaltningen den erforderliga

ökningen, efter eu styrka af 30,000 man, till 72,000 kronor och hemställer

af sådan anledning, att anslaget, som nu är i riksstaten uppförd t

med 1,472,000 kronor, må i riksstaten för år 1893 höjas till 1,544,000

kronor.

Då jag emellertid, på sätt jag i mitt anförande till statsrådsprotokollet

för den 4 i denna månad anmält, redan från början varit

betänkt att, i sammanhang med framläggandet till Kongl. Maj ds pröfning

af senaste landtförsvarskomités förslag till ny härordning, hos

Kongl. Majd hemställa, att utsträckningen af beväringsmanskapets

vapenöfningar måtte få under de båda första öfningsåren ordnas i fullkomlig

öfverensstämmelse med det förslag, som i detta hänseende

förelädes 1891 års riksdag, anmodade jag i embetsskrifvelse den 30

Oktober 1891 arméförvaltningen å artilleri- och intendentsdepartementen

att, med ledning af den erfarenhet rörande dagkostnaden för beväringsmanskapets

vapenöfningar, som under senare åren vunnits och

med hänsyn särskild! till den kostnadsbesparing, som på grund af

skärpt kontroll och ändamålsenligare medelsförvaltning vore att emotse

såsom följd af fördelningsintendenters anställande vid armén, låta uträkna

och till Kongl. Maj:t afgifva underdånigt yttrande i fråga om

de anslagsförhöjningar, som under åren 1893 och 1894 blefvo åt nöden

i de under nämnda departement stälda anslag för genomförandet åt

den på dylikt sätt ifrågasatta utsträckningen af beväringsmanskapets

vapenöfningar.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Fjerde hufrudtiteln.

Uti sitt med anledning deraf den 27 sistlidne november afgifna,

förut omförmälda underdåniga yttrande beräknar arméförvaltningen å

intendentsdepartementet, på sätt jag i anförande till statsrådsprotokollet

för denna dag redan antydt, den höjning uti nu förevarande anslag,

som, derest en sådan förlängning af sagda öfningar utaf Riksdagen

medgifves, för år 1893 varder af nöden, till 798,000 kronor, och upplyser

förvaltningen, beträffande de grunder, som vid denna sålunda

gjorda beräkning blifvit följda,

att underhållskostnaden för de värnpligtige, med anledning af särskilt

gjorda undersökningar rörande de faktiska kostnaderna härför

under åren 1887—1890, beräknats till 1 krona 12 öre per tjenstgöringsdag,

att arméförvaltningen, under förutsättning att en värfvad stamtrupp

skulle komma att vid sidan af den indelta uppsättas vid Jemtlands

hästjägarecorps och att de värnpligtige vid denna corps följaktligen

skulle kunna göras beridne å stammanskapets hästar, ansett sig kunna

beräkna antalet legda hästar för kavalleriet till allenast 525, samt

slutligen

att kostnaden för den till de värnpligtiges vapenöfvande beliöfliga

styrkan af stammanskap, som i förvaltningens i ämnet vid sistlidna

riksdag afgifna utlåtande beräknats något för lågt, numera höjts, så

att det för nämnda ändamål erforderliga antalet dylikt manskap må vara

att i sin helhet tillgå.

Mot dessa förvaltningens beräkningar har jag ingen erinran att

göra, och synes, hvad särskildt angår den något minskade dagkostnaden

för de värnpligtiges underhåll m. in., som förvaltningen i sitt senaste

utlåtande lagt till grund för beräkningarna, det med skäl kunna antagas,

att, då öfningarna för framtiden skulle komma att försiggå vida

längre tid i en följd än nu är fallet, nämnda beräkningssiffra skall visa

sig tillförlitlig, helst densamma, på sätt förvaltningen anmäler, framgått

såsom resultat af erfarenheten under de senare åren, hvilka i allmänhet

haft att uppvisa skäligen höga priser på de flesta för de värnpligtiges

underhåll erforderliga förnödenheter.

Jag hemställer alltså, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att höja anslaget till beväringsmanskapets vapen
öfningar,

nu............................................. kr. 1,472,000: —

med.......................................................... » 798,000: —

till kr. 2,270,000: —

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Fjerde linfvudtiteln.

Volontärskolor.

I mitt flere gånger nämnda anförande till statsrådsprotokollet

för den 4 i denna månad har jag redogjort för de skäl, som synas

mig tala för att nuvarande anslag till volontärskolor höjes. Mitt yrkande

i detta afseende gjordes visserligen då under förutsättning, att det

af mig framlagda förslag till fullständigt ordnande af landets härväsende

af Kongl. Maj:t lades till grund för nådig proposition till

Riksdagen. De skäl, som under denna förutsättning till stöd för den

gjorda framställningen af mig åberopades, förlora emellertid icke sin

giltighet, äfven då, såsom nu är fallet, endast partiella förbättringar

af den bestående försvarsorganisationen ställas i utsigt. Då den nu

ifrågasatta kortare öfningstiden för de värnpligtige icke medgifver, att,

på sätt komiterade föreslagit, så att säga direkte ur deras led uttaga

nödigt reservbefäl, måste särskild utbildning af dylikt befäl under nuvarande

omständigheter försiggå i större omfattning än som skulle

blifvit händelsen, derest eu ny härordning kommit till stånd; och uppenbarligen

kan, åtminstone hvad angår den indelta armén och beväringstrupperna,

en sådan utbildning icke försiggå annorstädes än vid någon

volontärskola.

En i fråga om behofvet af reservbefäl inom landtförsvarsdepartementet

verkstäld utredning gifver också vid handen, att, derest med

nuvarande befälst Ålgång mobilisering, eldigt gällande mobiliseringsplan,

skulle verkställas och dervid för truppförbandens förseende med befäl

senaste landtförsvarskomités beräkningar tagas till utgångspunkt, bristen

på officerare och underofficerare skulle blifva så stor, att för dess fyllande

endast vid infauterivapnet elevantalet vid detta vapens volontärskola

måste årligen höjas med omkring 200. Men dertill kommer ytterligare

dels att, vid bifall till förslaget om ökning af kadrerna vid de fyra

norrländska truppförbanden, ett större antal volontärer än för närvarande

är fallet måste vid desamma utbildas, och dels att, såsom följd

af den föreslagna utsträckningen af de värnpligtiges tjenstetid, landets

mobiliserbara styrka kan höjas och att af sådan anledning behofvet af

reservbefäl måste blifva större; och slutligen måste icke lemnas opåaktadt,

att det i riksstaten till volontärskolor uppförda anslag redan

visat sig allt för knappt och flera år måst öfvorskridas, ehuru, med

hänsigt till det begränsade utrymmet å Karlsborg, volontärer till det

antal, som varit önskligt, under samma år icke kunnat kommenderas

till genomgående af volontärskolan derstädes.

Hvad beträffar platsen för det nya volontärskoleetablissementet,

Bih. till llihd. Prot. 18i)2. 1 Sami. 1 A/d. 1 lläft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Fjerde hufVudtiteln.

synes väl det naturligaste vara att detsamma förlägges till Norrland,

der ökningen af volontärernas antal kommer att blifva störst. Å andra

sidan torde det emellertid icke vara lämpligt, att förslag i denna fråga

redan nu framlägges och måhända skulle det till och med kunna ifrågasättas,

att icke ett utan flera dylika etablissement inrättades. Åtskilliga

städer hafva redan förklarat sig villiga att, mot det en större eller

mindre militärstyrka förlägges till desamma, af egna medel bekosta

uppförandet af erforderliga etablissement; och kanske skall det på sådant

sätt lyckas att utan statsverkets alltför stora betungande inom

hvarje distrikt få till stånd ett skoletablissement, vid hvilket distriktets

volontärer sålunda skulle kunna erhålla den under första tjensteåret

nödiga utbildningen. Utrymmet på Karlsborg, som för närvarande

är så knappt, att endast fyra af infanteriskolans kompanier

kunnat förläggas i särskild! dertill afsedda byggnader och att det femte

måst provisoriskt inhysas i lokaler, som nu skola upptagas af Göta

trängbataljon, kunde måhända under sådana förhållanden blifva tillräckligt

för sitt ändamål. Endast de volontärer, som anses lämpliga att

jemväl andra tjensteåret undergå militärisk utbildning, äfvensom officersvolontärerna

behöfde nemligen under nämnda förutsättningar kommenderas

till skolan derstädes.

Då emellertid ännu någon tid lärer åtgå, innan visshet vinnes, om

och till hvilket antal volontärskoleetablissement skola kunna på nyssnämnda

sätt bringas till stånd, lära statsmedel böra beredas till uppförande

af det eller de etablissement af nämnda beskaffenhet, som kronan

kan nödgas att på egen bekostnad bringa till stånd, och synes

mig den lämpligaste utvägen härtill vara, att det anslag, som för ändamålet

beviljas, till en början erhåller karakter af reservationsanslag med

Kongl. Maj:t öppen lemnad rätt att deraf bestrida byggnads- och öfriga

kostnader, som med anledning af förslaget blifva af nöden.

Då slutligen af det belopp, 240,000 kronor,'' som jag ansett vara

för den ökade utbildningen af volontärer erforderligt, endast 100,000

kronor torde behöfva utgå år 1893, hemställer jag, att Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen

att, med godkännande af förslaget om inrättande

af eu eller flera nya infanterivolontärskolor, låta utaf

det för ändamålet nödiga belopp 240,000 kronor i

1893 års riksstat såsom reservationsanslag uppföra

100,000 kronor och af sådan anledning höja anslaget

till volontärskolor, nu.............................. kr. 285,000: —

med .............................................................. )> 100,000: —

till kr. 385,000: —

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Fjerde hnfvndtiteln.

äfvensom bemyndiga Kongl. Maj:t att till byggnadsoch

öfriga kostnader, som för skolans eller skolornas

inrättande varda af nöden, använda uppkommande

reservationer å nämnda för den eller de nya skolorna

afsedda belopp, 100,000 kronor.

Försvarsverket till lands i allmänhet eller arméförvaltningens departement.

[16.]

Rörande höjning af detta anslag hafva så väl generalfälttygmastaren

och chefen för artilleriet som arméförvaltningen å artilleri- och inten- e g

dentsdepartementen gjort underdåniga framställningar..

Generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet erinrar uti sin förenämnda

underdåniga skrifvelse den 11 sist.lidne november, att han i

memorial af den 15 november 1890 såsom skäl, hvarför han ej redan

då hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit om framläggande för

Riksdagen af frågan om förhöjning af artilleridepartementets andel

i anslaget för försvarsverket till lands i allmänhet, anfört att han ansåg

sig tvungen att hösten 1891 inkomma med begäran om förhöjning

å °den under nämnda anslagsdel uppförda anslagstiteln »Kopparpatrontillverkningen»,

samt att han af sådan anledning och på. i öfrigt anförda

skäl trott sig böra uppskjuta sin berörda framställning, till dess

han kunde i ett sammanhang göra reda för hela det erforderliga behofvet.

_

Nu vore denna tidpunkt inne och han fäster fördenskull till en

början Kongl. Maj:ts uppmärksamhet derpå, att jemväl hans företrädare

dragit denna sak under Kongl. Maj:ts pröfning.

Uti memorial af den 15 november 1889 hade nemligen dåvarande

generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet, uppå af

honom anförda skal, i underdånighet anhållit, att som sedan 1880 å

åtskilliga särskilt angifna anslagstitlar i dop för nämnda anslagsdel

faststälda stat uppkommit nya behof, till hvilkas täckande ett årligt

belopp af 99,000 kronor vore erforderligt, Kongl. Maj:t täcktes hos

näst derefter sammanträdande Riksdag äska förhöjning med nämnda

belopp i departementets andel i nu förevarande anslag; och hade

Kongl. Maj:t behagat i hufvudsak gilla denna framställning, så att af

Riksdagen för ändamålet begärdes 100,000 kronor, deri dock inberäknadt

det belopp, 50,000 kronor, hvarmed anslaget till salpeteruppköp vore

i riksstaten uppfördt och hvilket, vid bifall till den begärda förhöjningen,

skulle ur riksstaten utgå med förbindelse för arméförvaltningen å ar
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Fjerde hnfVudtfteln.

tilleridepartementet att från sin andel i anslaget till försvarsverket till

lands i allmänhet för framtiden bekosta inköp af erforderlig salpeter.

Den nådiga propositionen bifölls emellertid af Riksdagen endast så

till vida, att, jemte det anslaget till salpeteruppköp förklarades skola

bibehållas oförändradt, en förhöjning af 36,000 kronor i artilleridepartementets

andel uti ifrågavarande anslag beviljades. Och hade sistnämnda

belopp, enligt derom i nåder utfärdade bestämmelser, blifvit emellan

de olika titlarna i den för ifrågavarande anslagsdel faststälda stat så

fördeladt, att å Tit. IV »ammunitionsbehof» uppförts 20,000 kronor, å

Tit. V »ammunitionskostnader» 10,000 kronor samt å Tit, IX »kruttillverkningsko

stnad» 6,000 kronor.

Ställningen å förenämnda tre anslagstitlar hade, fortsätter generalfälttygmästaren

och chefen för artilleriet, derigenom visserligen blifvit

något förbättrad, men behofven voro dock ej fyllda; dels förelåge nemligen

numera nya sådana och dels vore ställningen å öfriga af förre

generalfälttygmästaren angifna titlar, deri brist förefunnits och hvilka

den af 1890 ars riksdag å anslaget i dess helhet beviljade förhöjning

icke tillgodokommit, fortfarande alldeles oförändrad.

De behof, som, efter det frågan om förhöjning i anslaget senast

förelädes Riksdagen, i detta afseende gjort sig gällande, hänförde sig,

yttrar generalfälttygmästaren, uteslutande till frågan om förbättrad och

förökad ammunition för armén; och anför generalfälttygmästaren, hvad

dervid först angår

Artilleriammunition

i hufvudsak följande:

Genom inrättande af skjutskolor och genom flitig öfning i riktning

m. m. hade vårt artilleri under de senare åren otvifvelaktigt gjort beaktansvärda

framsteg i skjutskicklighet; men utsigten att denna skulle

kunna uppdrifvas till jemnhöjd med den, som de flesta främmande ärfd

lerier besutte, vore ringa, så länge de till skarp ammunition i och

för skjutöfningarna anslagna medel vore så knappt tillmätta, som för

närvarande vore fallet,

I och för vårt fältartilleris skjutöfningar kunde nemligen för närvarande,

utan minskning af den för en mobilisering afsedda ammunitionstillgången,

icke anslås ett större antal skarpa skott per batteri än

omkring 100 st,, under det att motsvarande skottantal utgjorde i Tyskland

600 st. samt i Frankrike och Ryssland närmare 400 st,

Det vore dock icke endast de stora arméerna, som i fråga om

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Fjerde hufvud titeln.

qvantiteten af öfningsamimmition voro oss öfverlägsna, utan vårt artilleri

stode i detta hänseende betydligt tillbaka äfven för de mindre,

med vårt land mera jemförliga staterna. Så använde t. ex. ett danskt

fältbatteri för de årliga skjutöfningama icke mindre än 450 skott, ett

holländskt omkring 200 och ett norskt omkring 300. Vid Schweiziska

fältartilleriet, 48 batterier, förbrukades år 1889 enligt officiel a uppgifter

inalles 19,749 skarpa skott, under det att samma år till hela vårt fältartilleri,

32 batterier, icke voro anslagna mer än tillsammans 4,200.

Af de till-vårt artilleris skjutöfningar anslagna projektilerna vore

vidare af besparingsskäl 50 procent så kallade öfningsprojektiler, det

vill säga projektiler, som utan olägenhet kunde användas vid öfningar,

men som ej på långt när egde den förstörelseverkan, att de kunde

ifrågasättas att komma till användning i fält.

Med den proportionsvis ringa förbrukningen af ammunition vore

dessutom en annan olägenhet af betänkligt slag förenad.

Af de för mobilisering afsedda projektiler förbrukade nemligen

hvarje batteri årligen endast 50 st. eller, om man tilläde den till skjutskolan

anslagna ammunitionen, omkring 70 st. eller 12 per kanon.

Mobiliserings förråd et utgjordes emellertid af omkring 500 projektiler

per kanon och om fråga skulle uppstå att utbyta en äldre projektilmodell

mot en nyare och kraftigare, hvartill för öfrigt i vårt land anledning

förefunnes, i det man med framgång försökt en ny granatkartesch

med minst 30 procent större effekt än den nu reglementerade, så skulle

det med nuvarande årliga anslag till ersättande af förbrukade projektiler

dröja icke mindre än omkring 40 år innan en dylik ammunitionsförändring

kunde blifva fullständigt genomförd.

Af det sålunda anförda funne generalfälttygmästaren och chefen

för artilleriet framgå:

dels att den till vårt fältartilleri för årliga skjutöfningar anslagna

ammunitionsqvantitet vore oproportionerligt liten i jemförelse med den

qvantitet sådan, som icke allenast i de stora europeiska fastlandsstaterna,

utan äfven i de båda andra skandinaviska och de flesta öfriga mindre

stater för motsvarande ändamål användes, samt

dels att den på den ringa årsförbrukningen beroende långsamma

omsättningen af mobiliseringsammunitionen föranledde, att denna till

stor del komme att vara af föråldrad och mindre användbar beskaffenhet;

och ansåg generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet dessa

för vårt artilleris stridsduglighet högeligen ogynsamma missförhållanden

så mycket snarare böra utan dröjsmål i möjligaste mån afhjelpas, som

till de redan nämnda skälen härför komme, att vårt fältartilleris numerär

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Fjerde hiifrudtiteln.

relativt till infanteriet vore mycket svag, under det att infanteriet på

samma gång till följd af sin bristfälliga utbildning vore i det allra

största behof af stödet utaf ett dugligt fältartilleri.

Det syntes sålunda generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet

i och för sig i hög grad önskligt, om den årliga qvantiteten ammunition

för fältartilleriets skjutöfningar kunde ökas till 300 skott per batteri,

den största ammunition smängd, som, med afseende fästadt å den nuvarande

korta regementsexercisen, lämpligen kunde komma till användning;

men då en så stor ökning sannolikt icke kunde, på grund af den

deraf föranledda betydande kostnaden, stå att erhålla, ansåge han sig

för tillfället böra ifrågasätta allenast, att antalet skott per batteri ökades

med 100 och att samtidigt det till fältartilleriets skjutskola anslagna

skottantalet höjdes med 800 till 2,000.

Den ammunitionsmängd, som, enligt hvad sålunda blifvit yttradt,

kunde anses behöflig för vårt fältartilleris skjutöfningar utöfver den,

som med nuvarande anslag kunde för berörda ändamål anvisas, utgjorde

alltså:

för 32 fältbatterier å 100 skott................................................. 3,200 skott,

» skjutskolan .............................................................................. 800 »

eller tillhopa 4,000 skott,

derför kostnaden efter ett medelpris af 10 kronor per skott (9,to kronor

för projektil och rör m. m. samt 90 öre för krutet) utgjorde tillsammans

40,000 kronor.

Hvad vidare angår

Ammunition för eldhandvapen

erinrar generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet att, som de nya

gevären år 1894 böra kunna utlemnas till såväl stamtrupp som beväringsmanskap

vid alla arméens infanteriregementen och corpser, för att

begagnas vid skjutningar och andra ofningar, det blefve nödvändigt

att ammunition till dessa gevär då funnes tillgänglig i tillräcklig myckenhet

för öfningarnas ändamålsenliga bedrifvande; och att tillverkning

af dylik ammunition i mera betydande utsträckning sålunda måste börja

senast år 1893.

Ammunitionen till det nya geväret komme vidare, fortsätter generalfälttygmästaren

och chefen för artilleriet, att på sätt redan i Kongl.

Maj ds nådiga proposition till 1890 års riksdag antyddes, blifva dyrare

än ammunitionen till det gamla; och berodde detta förhållande dels

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Fjerde hufnultiteln.

derpå att såväl patronhylsan som kulan vore af ett dyrbarare material

och vid tillverkningen måste undergå ungefär dubbelt så många

arbetsoperationer, som motsvarande delar af den gamla ammunitionen,

och dels derpå att det med hänsyn till de stora fördelar, som röksvagt

krut erbjöde i såväl ballistiskt som taktiskt afseende, blifvit nödvändigt

att till den nya gevärsammunitionen använda sistnämnda krutsort, som

emellertid, hvad anskaffningskostnaden anginge, stälde sig tre till fyra

gånger så dyrt som vanligt svart krut.

Enligt hvad generalfälttygmästaren yttrar, syntes det dock, att

döma af den erfarenhet, som vid hittills verkställd tillverkning af den

nya ammunitionen vunnits, med temlig visshet kunna antagas, att kostnaden

för densamma, vid tillverkning i stor skala, skall kunna nedbringas

till mindre än 11 öre för skarp och 5 öre för lös patron, under

det motsvarande kostnad för den gamla ammunitionen utgjorde 5 öre

och 3,5 öre, och att för den skarpa ammunition till det nya geväret,

som begagnades till öfningarna och vid hvars tillverkning en del hylsor

kunde användas flera gånger, kostnaden till och med ej skulle behöfva

beräknas till mer än 9 öre per patron. _ ...

Hvad vidare anginge den årliga förbrukningen af infanteriammunition,

hade denna visserligen under åren 1887—1890 i medeltal uppgått

till endast omkring 3,200,000 skarpa samt omkring 2,000,000 lösa patroner,

men torde emellertid, med fästadt afseende å de mera omfattande

skjutningar, som under innevarande år utförts såväl vid skjutskolan

som vid trupperna, enligt generalfälttygmästarens åsigt, icke böla föi

framtiden beräknas till mindre än 3,700,000 skarpa och 2,500,000 lösa

patroner. Härtill komme revolver- och kammarammunition, hvaraf det

årliga behofvet kunde beräknas utgöra:

till

1887

1871

1871

ars

års

revolver

d:o

d:o

skarpa patroner

d:o d:o

lösa d:o » 18/1 ärs

kammarskott.....................................................................••••••;........

Då för revolver- och kammarammunition åtginge

med kr. 6,300 för den förra och 6,700 kronor för den .

alltså kostnaden för hela behofvet af förbrukningsammunition beräknas

sålunda:

80,000 st.

.. .. 80,000 »

. .. 20,000 »

.. .. 600,000 »

13,000 kronor

senare, kunde

för 3,700,000 skarpa gevärspatroner å 9 öre ................. kr. 333,000

» 2,500,000 lösa d:o å 5 öre .............. » 125,000

» revolverammunition .......................................................... -0 6,300

» kammarammunition ......................................................... 6,700

eller sammanlagd! kr. 471,000

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Fjerde hufvudtiteln.

Då den del af artilleridepartementets ordinarie anslag, som vore

afsedd till ersättande af förbrukad ammunition till eldhandvapen, utgjorde

omkring 216,000 kronor, komme alltså den af nu förevarande

anledning ifrågasatta förhöjning af artilleridepartementets andel i anslaget

till försvarsverket till lands i allmänhet att utgöra 255,000 kronor.

Under åberopande häraf och då för arméns förseende med tidsenlig

och tillräcklig ammunition erfordrades sammanlagdt 295,000 kronor,

hvarförutom bland de af förre generalfälttygmäståren och chefen

för artilleriet i hans ofvannämnda skrifvelse omförmälda nya behof

följande ännu icke blifvit afhulpne, nemligen:

å Tit. I af den för användandet af ifrågavarande medel fastställda

stat, hvilken har till rubrik: artilleriförråden:

till betäckande af årlig kostnad för 3:ne kruthusvaktare å Karlsborg

och 5 vid Vaxholm—Oskar-Fredriksborg .......... kr. 3,600: —

ä Tit. IV. Artilleriregementena:

till betäckande af årlig kostnad för underhåll af Marma

skjutfält med derå befintliga byggnader och inrättningar,

för hyra af skjutfält för Göta och Wendes artilleriregementen

samt för Gotlands artillericorps ............................ n 10,650:__

å Tit. XI. Rese- och traktamentskostnader:

till betäckande af årlig kostnad för fälttygmästarens

förrådsinspektioner samt för artilleriofficerares resor i

och för besigtning af arméns gevär och ammunition...... » 1,725: —

å Tit. XII. Transportkostnader:

till betäckande af ökade transportkostnader i följd

af ökad ammunitionsåtgång vid arméns regementen och

eorpser ............ ......................................................................... » 1,404: —

samt slutligen till betäckande af ökade kostnader

för de å flera titlar förekommande »byggnadsreparationer»,

beroende derpå att många byggnader tillkommit

under de sednare åren ............................................................... » 10,000: _

eller tillsammans kr. 27,379: —

hemställer alltså generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet, att

Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen begära förhöjning i arméförvalt
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln, 33

ningens å artilleridepartementet andel i förenämnda anslag med tillsammans

322,379 kronor.

Den af arméförvaltningen å artilleridepartementet gjorda framställning

om höjning af ifrågavarande anslag är åter föranledd af min förut

omförmälda embetsskrifvelse, deri utredning äskats beträffande de ökade

kostnader, som utsträckning af beväringens öfningar, i enlighet med

hvad sistlidne år föreslogs, skulle medföra; och upplyser arméförvaltningen

i sin med anledning deraf till Eders Kong! Maj:t aflåtna, den

27 sistlidne november dagtecknade skrifvelse, att, enligt uträkning, som

verkstälts å dess militärbyrå, den för nämnda ändamål erforderliga böjning

i anslaget för år 1893, då 1867 års gevär antages ännu vara i

bruk, kornme att uppgå till 50,000 kronor.

Hvad slutligen angår den ökning af anslaget, som af arméförvaltningen

å intendentsdepartementet ifrågasatts, står jemväl den i sammanhang

med frågan om förlängda öfningar för de värnpligtige. Sålunda

beräknar arméförvaltningen å nämnda departement i sin förenämnda

underdåniga skrifvelse den 10 november 1891, att för den förlängning

med 2 dagar uti de värnpligtiges öfningar, som enligt redan gällande

bestämmelser skall inträda år 1893, en förböjning af 30,000 kr. i departementets

andel i förevarande anslag nu liksom år 1890, då af enahanda

anledning höjning af anslagsdelen begärdes och beviljades, är af nöden.

Hvad åter angår den böjning i anslagsdelen, som af den ifrågasätta

utsträckningen utaf do värnpligtiges öfningar till 90 dagar skulle nödvändiggöras,

tillkännagifver arméförvaltningen i sin förut nämnda underdåniga

skrifvelse den 27 sistlidne november, att förvaltningen funnit

denna anslagsförböjning för år 1893 kunna, under förutsättning att

beväringsstyrkan, på sätt sistlidne år antogs, icke kommer att öfverstiga

24,000 man, begränsas till 98,000 kronor.

Mot de anslagsförböjningar, som af arméförvaltningen å artilleriocli

intendents-departementen äskats i och för gäldandet åt kostnaderna

för de ifrågasatta förlängda vapenöfningarne för de värnpligtige, bar

jag ingen erinran att göra.

Hvad åter den af generalfälttygmästare!! och chefen för artilleriet

begärda anslagsförökningen, finner jag, lika med honom, att den ainmunitionsmängd,

som, med nuvarande tillgångar för ammunitionsanskaffning,

för de årliga öfningarna står till svenska arméns förfogande, är allt för knapp

och att ökning af densamma ur synpunkten af arméns tjenstduglighet

skulle vara synnerligen oneklig. Ej heller kan jag bestrida förefintligbeten

af de öfriga behof, Indika så väl den nuvarande som den förutvarande

generalfälttygmästaren ansett böra föranleda böjning af ar
Bili.

till HHnd. Prut. 1802. 1 Sami. / Afd. 1 lläft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Fjerde liufvudtlteln.

tilleri-departementets andel i nu förevarande anslag. Hänsynen till de

öfriga anslagsfordringar, som jag innevarande år finner mig böra framställa,

förhindra mig emellertid att, beträffande beloppet af den äskade

anslagsförhöjningen, lemna fullt understöd åt generalfälttygmästarens

förslag; och jag anser mig derför, helst en del af armén ännu år 1893

antagligen kommer att till skjutöfningar begagna 1867 års gevär med

dess billigare ammunition, icke kunna för tillgodoseende af de utaf

generalfälttygmästaren angifna behof påyrka anslagets höjning med

större belopp än 200,000 kronor.

De åt arméförvaltningens artilleri- och intendentsdepartement

ifrågasatta anslagsförhöjningar uppgingo till sammanlagdt 148,000 kr.;

och skulle sålunda anslagsförhöjningen i sin helhet komma att uppgå

till 348,000 kronor.

Jag hemställer alltså att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, för beredande af ökade tillgångar dels till

anskaffande af förbrukningsammunition till det nya

geväret m. m. och dels till bestridande af kostnaderna

för erforderlig beklädnad, utredning och ammunition

m. m. i anledning af de värnpligtiges ifrågasatta förlängda

öfningar, höja anslaget för försvarsverket till

lands i allmänhet eller arméförvaltningens departement

nu............................................................ kr. 2,404,600: —

med........................................................... j> 348,000: —

till kr. 2,752,600

Byggnader och sängkläder å mötesplatserna m. m.

[17-]

Höjning af Den höjning å förevarande anslag, som vid bifall till förslaget om

detta anslag, utsträckta vapenöfningarne för de värnpligtige varder af nöden, beräknas

af arméförvaltningen å intendents-departementet i dess förenämnda

underdåniga skrifvelse den 27 sistlidne november till 7,000 kr. Och

då jag mot denna uträkning icke har något att erinra, hemställer jag,

att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att höja förevarande anslag nu... kr. 165,000: —

.............................................................. »_7,000: —

till kr. 172,000: —

med

s. 35 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

35

Inqvarteringskostnader.

C18-]

Uti sin förenämnda underdåniga skrifvelse den 13 februari 1890 Höjning af

erinrar generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet, att han i en detta an3lag

annan, dagen dessförinnan aflåten skrifvelse, på grund af flera anförda

skäl, ansett sig böra göra hemställan i syfte, att inqvarterings- och

servisersättningen till Svea artilleriregementes underofficerare med vederlikar

måtte varda förhöjd till 300 kronor för år räknadt eller, med

undantag för besigtningsrustmästarne, till det dubbla beloppet af den

nu till denna personal utgående ersättningen; och som enahanda skäl

af ömmande beskaffenhet talade för en förhöjning af berörda ersättning

jemväl för underofficerare med vederlikar vid artilleriets öfriga regementen

och corpser, hemställer han att till Kongl. Maj:ts nådiga pröfning

få hänskjuta jemväl sistnämnda fråga.

Den i skrifvelsen den 12 Februari 1890 omförmälda, under sista

tiden inträdda prisstegringen å lifsmedel och andra förnödenheter hade,

yttrar generalfälttygmästaren, för de svagt aflönade underofficerarne vid

sist nämnda regementen och corpser äfven blifvit synnerligen kännbar,

och den trägnare tjenstgöringen, som numera af dessa underofficerare

fordrades, lemnade lika litet dem som deras kamrater vid Svea

artilleriregemente tillfälle till någon beaktansvärd extra förtjenst.

Inqvarterings- och servisersättningen utgjorde, fortsätter generalfälttygmästaren

vidare, för underofficerare med vederlikar i Göteborg,

95 kronor 25 öre samt för dem, som voro i öfriga städer förlagda, 48

kronor, deraf, då servisersättningen öfverallt utom i Stockholm utginge

med lika belopp 12 kronor, till inqvarteringsersättning återstode för

underofficerarne i Göteborg 83 kronor 25 öre och för dem å öfriga

ställen 36 kronor; och som sagda belopp, äfven hvad anginge ifrågavarande

underofficerare, utan tvifvel voro för ändamålet alldeles otillräckliga,

måste sålunda jemväl desse för bostad, vedbrand, ljus och upppassning

använda en icke obetydlig del af sina i öfrigt knappt tillmätta

inkomster; hvarförutom berörda omständigheter medförde enahanda

svårigheter med afseende å besättandet af underofficersgraderna med

lämpliga och förtj en stfulla individer, som i fråga om Svea artilleriregemente

i den underdåniga skrifvelsen den 12 februari 1890 blifvit

framhållna.

Hvad slutligen angår beloppet af den ifrågasatta förhöjningen anför

generalfälttygmästaren, att om inqvarterings- och servisersättningen

blefve fördubblad, på sätt för Svea artilleriregementes underofficerare

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Fjerde hufvudtiteln.

med vederlikar blifvit i underdånighet hemställdt, denna ersättning komme

att utgå i Göteborg med 190 kronor 50 öre samt i öfriga städer med

96 kronor, och att det visserligen kunde ifrågasättas att af denna förhöjning

beräkna någon del å servisersättningen, som med hänsyn till

nuvarande prisförhållanden syntes vara allt för knappt tillmätt, men

att, då sistsagda ersättning utbetalades af respektive städer och en

förhöjning af densamma vid sådant förhållande antagligen komme att

kräfva allt för omfattande utredningar och framställningar i förhållande

till den fördel, som skulle derigenom ernås, generalfälttygmästaren ansåge

servisersättning böra bibehållas vid nuvarande belopp, 12 kronor.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer alltså generalfälttygmästaren,

att Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra den framställning,

som pröfvades erforderlig för att sammanlagda inqvarterings-

och servisersättningen till artilleriets underofficerare med vederlikar,

livilka ej tillhörde Stockholms garnison, blefve, utan ändring i

det belopp, som för närvarande utgår såsom servisersättning, på det

sätt förhöjd, att den komme att utgöra i Göteborg 190 kronor 50 öre,

och å andra garnisonsorter 96 kronor.

Öfver generalfälttygmästarens ifrågavarande framställning har arméförvaltningen

å civila departementet i sin ofvannämnda skrifvelse den

30 sistlidne oktober atgifvit underdånigt utlåtande och erinrar förvaltningen

deri, att, sedan stadsfullmäktige i Stockholm inkommit med

yttrande öfver såväl generalfälttygmästarens ofvan berörda framställning,

i fråga om inqvarteringsförbättring åt Svea artilleriregementes underofficerare,

som en af sekundcheferne för lifgardesregementena gjord

hemställan angående förhöjning i servis- och inqvarteringsersättningen

åt samtliga underofficerare med vederlikar vid Stockholms garnisonsregementen,

Kongl. Maj:t, enligt nådigt bref af den 4 sistlidne September,

funnit godt förklara, att från och med 1892 års början och

tillsvidare, så länge någon nedsättning icke vidtages i det för ordnande

af in qvar te ringsbesväret i hufvud staden anvisade statsbidrag af 21,450

kronor, inqvarteringsersättningen ej mindre för besigtningsrustmästarne

vid Svea artilleriregemente, än äfven för samtliga de till sjunde klassen

i inqvarteringsordningens för Stockholm tariff litt. a. hörande underofficerare

vid såväl nämnda regemente som lifgardet till häst, Svea lifgarde

och Andra lifgardet skall utgå med ett till tvåhundra kronor,

höj dt belopp, deraf servisersättningen skulle beräknas till 90 kronor.

Under åberopande häraf och då, enligt arméförvaltningens förmenande,

den af generalfälttygmästaren för underofficerare och vederlikar

vid de å andra orter än Stockholm förlagda artilleritruppförbanden

s. 37 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln. 37

ifrågasatta förhöjningen i inqvarteringsersättningen skäligen icke, i förhållande

till hushyrornas pris och den numera för nyssomförmälda

underbefäl i hufvudstaden bestämda inqvarteringsersättning, kunde anses

för högt beräknad, hemställer arméförvaltningen, som tillika fäster

uppmärksamheten derå, att gäldandet af inqvarterings- och servisersättning

till befälet vid ofvanuppräknade fyra regementen. åligger

Stockholms stad, det Kongl. Maj:t täcktes uti nådig proposition till

Riksdagen utverka dels förhöjning till 200 kronor jemväl uti inqvarteringsersättningen

för de i Stockholm förlagda underofficerare med

vederlikar af fortifikationen och trängen, hvilkas inqvartering bekostas

af statsverket allena, dels den af generalfälttygmästaren ifrågastälda

förhöjda inqvarteringsersättningen för artilleriets utom Stockholm

förlagda underbefäl med vederlikar, dels ock slutligen förhöjning i

inqvarteringsersättningen, i enlighet med hvad generalfälttygmästaren

yrkat, jämväl åt de vid andra vapen än artilleriet anstälde, inqvarteringsberättigade

underofficerare med vederlikar, som äro garnisonerade

utom Stockholm och Göteborg.

Enligt hvad arméförvaltningen upplyser, skulle vid bifall härtill

anslaget till inqvarteringskostnader, såvidt nu kan bedömas, komma att

vidkännas en ökad årlig utgift af i jemnadt tal............... kr. 12,600: —

och då anslaget redan förut understiger behofvet med

minst.................................................................................... * 7,400:

skulle således i detta anslag påkallas en förhöjning af

tillhopa........................................................................................ 20,000:

hemställande emellertid arméförvaltningen, som anser förhöjning i anslaget

med nyssnämnda belopp böra äskas för år 1893, att, då anslaget

är af förslagsanslags natur, och den ifrågastälda inqvarteringsförbättringen

sålunda kan, utan rubbning i den faststälda riksstaten, utgå

redan med innevarande år, Kongl. Maj:t täcktes dertill äska Riksdagens

medgifvande, på det att allt underbefäl liktidigt må komma i

åtnjutande af ifrågavarande förmån.

Till denna framställning, hvilken synes mig af billighet och rättvisa

förestafvad, får jag tillstyrka nådigt bifall; och hemställer jag

alltså, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att, med godkännande af förslaget, att sammanlagda

inqvarterings- och servisersättningen till underofficerare

med vederlikar, som för närvarande äro berättigade

till dylik ersättning, må, utan ändring i

servisersättningens nuvarande belopp, bestämmas att

s. 38 Kontrollera mot PDF

. [ISO

Andrad användning

af

detta anslag.

38 Fjerde hnfvHdtIteln.

från och med innevarande års början utgå till underofficerare

med vederlikar vid i Stockholm förlagda,

till Stockholms garnison ej hörande regementen och

corpser med 200 kronor, till dylika tjensteman vid i

Göteborg garnisonerade regementen och corpser med

190 kronor 50 öre och till öfriga till inqvarteringsersättning

berättigade underofficerare och vederlikar

med 96 kronor, för år 1893 höja anslaget till inqvar
teringskostnader,

nu .............................. kr. 113,000: —

med................................................ » 20,000: —

till kr. 133,000: —

Salpeteruppköp.

1 sin förenämnda underdåniga skrifvelse den 18 sistlidne november

angående ändrad användning af ifrågavarande anslag erinrar generalfälttygmästaren

och chefen för artilleriet, att, sedan frågan om

införandet af röksvagt krut här i landet numera så långt framskridit,

att det blifvit nödvändigt att anskaffa dylikt krut till ej ringa mängd

för de försök i stor skala, som måste föregå det definitiva antagandet

af ett sådant krut, anslaget till salpeteruppköp på grund af sakens

natur måste åtminstone delvis få en annan användning än förut. Anslaget

vore nemligen afsedt för inköp af den vigtigaste och dyraste

beståndsdelen af krutet, hvilken hitintills varit salpetern; och då nu,

hvad anginge det röksvaga krutet, detta förhållande helt och hållet

ändrat sig, så att andra beståndsdelar ingingo i detsamma, följde deraf

också, att förevarande anslag borde få till inköp af dylika ämnen användas.

Generalfälttygmästare!! hemställer alltså, att Kongl. Maj:t

täcktes äska Riksdagens medgifvande dertill,

att förevarande anslag må från och med ingången

af innevarande år få användas jemväl till inköp af

råmaterialier till röksvagt krut, och

att anslaget såsom följd deraf må i riksstaten

för år 1893 få uppföras under benämning »anslag för

uppköp af salpeter eller råmaterialier till röksvagt

krut».

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Fjerde linfvudtiteln.

Till denna hemställan, som synes mig tillräckligt motiveras af de

förändrade metoder för tillverkningen af krut som under senare tider

kommit till användande, får jag tillstyrka nådigt bifall.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementets afdelning af

Kongl. Maj:ts kansli och kommandoexpeditionen.

Detta anslag, hvilket nu är uppfördt till ..................... kr. 6,201: —

torde, för jemnande af slutsumman å hufvudtitelns anslag,

böra minskas med................................................................. » 49:

till............................................................................................. kr. 6,152: —

Ändring i befordringsgrunderna för 2:dre bataljonsläkare.

Innan jag öfvergår till redogörelsen för de extra anslag, som jag

under ifrågavarande statsregleringsperiod finner vara af nöden, anhåller

jag till slut att få fästa uppmärksamheten på den af medicinalstyrelsen

i nyssnämnda fråga gjorda framställning, hvilken, äfven om

den icke föranleder förändring i riksstaten, dock synes, såsom afseende

ändrad användning af åtskilliga i densamma uppförda anslag, lämpligen

böra i detta sammanhang behandlas.

Enligt de i fråga om anställning såsom l:ste bataljonsläkare för

närvarande gällande bestämmelser utnämnas dessa tjenstemän, uppå

medicinalstyrelsens förslag, af Kongl. Maj:t; och är rörande vilkoren

för dylik befordran stadgadt, att den sökande bör, jemte det han

eger full kompetens till ordinarie läkarebeställningar i statens tjenst,

hafva, efter aflagd medicine kandidatexamen och fullgjord klinisk tjenstgöring

vid universiteten, minst 3 år tjenstgjort som bataljonsläkare

eller i deremot svarande militär läkarebefattning.

Följden af detta stadgande har, yttrar medicinalstyrelsen, blifvit, att

några läkare med stöd af de meriter, de erhållit genom tjenstgöring

såsom extra läkare vid armén eller flottan, befordrats till förste bataljonsläkare

vid armén efter relativt kort tjenstgöring såsom ordinarie

andre bataljonsläkare eller till och med alldeles utan sådan tjenstgöring,

under det att andra, till följd af bristande vakans vid det regemente

eller corps, der de vunnit anställning, och med hänsigt dertill att deras

existens på grund af den ringa ersättning, do åtnjuta vid armén, i viss

grad är beroende af deras enskilda läkarepraktik i den ort, der de äro

[20.]

Höjning af

detta anslag.

. [21-]

Andrad användning

af

de till bataljonsläkares

aflöning an8lagne

medel.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Fjerde liufvudtiteln.

bosätta, nödgats qvarstå en lång följd af år såsom andre bataljonsläkare

med lägre lön och lägre grad än till ordinarie tjenstetid vida yngre

militärläkare.

Så vore t. ex. för närvarande fallet, att tvenne särdeles skicklige

och till militärläkare lämplige personer qvarstått i ofvannämnda tjenstegrad

den ene 11 och den andre 8 år, under det att 20—30 till tjensteålder

såsom ordinarie militärläkare yngre andre bataljonsläkare befordrats

till förste bataljonsläkare.

Till förekommande af dylika missförhållanden hemställer medicinalstyrelsen,

under erinran, att tjenstgöringen för förste och andre bataljonsläkare

är alldeles enahanda, det Kongl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder

i syfte att, jemte det antalet förste och andre bataljonsläkarebeställningar

bibehålies oförändradt, andre bataljonsläkare må, utan afseende

på placering vid regementen och corpser, få i tur, enligt tjensteår

som ordinarie bataljonsläkare, uppflyttas till förste bataljonsläkares

grad och lön.

Då dagaflöningen är något större för förste än för andre bataljonsläkare,

skulle visserligen, på sätt medicinalstyrelsen erinrar, såsom följd

af den föreslagna bestämmelsen något ökade utgifter uppkomma i det

fall, att större delen af vid värfvade regementen anstälde bataljonsläkare

komme att aflönas såsom förste bataljonsläkare. Efter medicinalstyrelsens

åsigt, talar emellertid all sannolikhet för, att denna skilnad

i utgifter blifver så obetydlig att den ej synes medicinalstyrelsen böra

utgöra hinder för genomförandet af den föreslagna, från många synpunkter

önskvärda förändringen.

Öfver medicinalstyrelsens ifrågavarande framställning har arméförvaltningen

å civila departementet i sin förenämnda underdåniga skrifvelse

den 11 sistlidne december afgifvit utlåtande och förklarar förvaltningen

deri, att efter dess åsigt den ökning i aflöningskostnad, som af

den nu föreslagna åtgärdens genomförande skulle uppkomma, kan med

sannolikhet antagas blifva ingen. Att sådant blefve förhållandet med

aflöningens hufvudpost, den fasta lönen, vore, yttrar förvaltningen,

uppenbart, enär förökningen af förste bataljonsläkare vid ett truppförband

motsvarades af lika minskning vid något annat. Hvad vidare anginge

dagaflöningen, uppstode, fortsätter förvaltningen, samma förhållande i

fråga om de talrikaste truppförbanden, nemligen indelta arméns och

den med dessa i aflöningsförhållande likstälda Vermlands fältjägarecorps.

Däremot kunde det tänkas, att vid de värfvade garnisonerade truppförbanden

komme att någon ogång yppas behof af ökade tillgångar för

dagaflöningens bestridande. Å dessas stater finnes nu anvisad aflöning

s. 41 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln. 41

åt 12 förste och 11 andre bataljonsläkare. I den mån denna proportion

skulle vid något tillfälle förändras, uppstode för hvarje enhet,

hvarmed den förstnämnda siffran ökades, en ökning i dagaflöningskostnader

af 365 kronor, hvarifrån dock borde dragas en vid sådant förhållande

vid indelta armén genom motsvarande minskning derstädes af

första bataljonsläkareantalet uppkommande besparing af 60 kronor, således

i verkligheten en ökning i utgift af 305 kronor. Häremot svarade

emellertid å andra sidan en lika stor minskning, i den män andra batalj

onsläkarnes antal vid dessa truppförband växte på bekostnad af första

bataljonsläkarnes. I längden komme alltså, enligt förvaltningens

åsigt, detta förhållande att utjämnas, och det syntes förvaltningen derför

rimligt, att de allmänna besparingarne finge bestrida den tillfälliga

ökningen, liksom de fingo draga fördel af den lika tillfälliga minskningen.

I det svårligen tänkbara fallet att alla 11 ifrågavarande andre

bataljonsläkareplatserna blefvo besatte med förste bataljonsläkare, skulle

kostnadsökningen uppgå till 3,355 kronor, och i den lika otänkbara

händelse att alla 23 bataljonsläkarne vid de garnisonerade truppförbanden

vore andre bataljonsläkare, besparingen utgöra kronor 3,660.

Någon betänklighet mot att låta allmänna besparingarne öfvertaga, den

tillfälliga regleringen af denna dagaflöningsfråga, syntes alltså förvaltningen

näppeligen kunna förefinnas.

Den obetydliga utgift af några få kronor, hvilken vidare, i den

händelse andre bataljonsläkaren vid Gotlands nationalbeväring ryckte

upp till förste bataljonsläkare, komme att drabba vederbörande vapenöfningsanslag,

hvarifrån denna bataljonsläkares dagaflöning bestrides,

och hvilken ökning skulle mer än uppvägas af en besparing på annat

håll, syntes ej heller förvaltningen kunna på detta ärendes utgång utöfva

något inflytande.

Hvad slutligen angår frågan om inqvartering ens möjliga ökning,

upplyser förvaltningen, att när man härvid afräknar de bataljonsläkare,

hvilkas inqvartering bekostas af Stockholms stad samt de, hvilka, såsom

förlagda å fästningarne, skola åtnjuta inqvartering in natura, maximum

af den ökade utgift, som vid förslagets antagande kan i detta

afseende uppkomma, icke kan stiga högre än till mellan 300 och

400 kronor, och då inqvarteringsanslaget lika väl, som allmänna besparingarna,

kan på den föreslagna anordningen göra vinst som förlust,

finner förvaltningen någon betänklighet mot bifall till medicinalstyrelsens

förslag icke heller kunna af hänsyn till nämnda anslag hemtas.

Under förutsättning att Ivongl. Maj:t sålunda finner skäl gilla den

Bill. Ull Riksd, Blot. 1892. 1 Sami. I Afd. 1 Tläft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Fjerde hufvudtitcln.

af medicinalstyrelsen föreslagna förändringen i sättet för tillsättning

af armens förste bataljonsläkare, hemställer alltså förvaltningen, det

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, i ändamål att ordinarie andre bataljonsläkare

må kunna i tur efter utnämningsdag befordras till

förste bataljonsläkare, medgifva, dels att de åt förste

bataljonsläkarne beviljade aflöningsförmåner må, i den

mån de genom nuvarande innehafvares afgång blifva

lediga och derefter framgent, få, utan -hinder deraf

att beloppen äro å truppförbandens särskilda stater

uppförda, användas till aflöning åt motsvarande antal

åt de till tjensteåldern äldste bataljonsläkarne, räknadt

från deras första utnämning till ordinarie bataljonsläkare,

samt dels att från fjerde hufvudtitelns allmänna

besparingar må få bestridas den ökning i dagaflöningskostnaden,

som genom sådan anordning till

äfventyrs någon gång kan vid de värfvade garnisonerade

truppförbanden uppkomma.

Denna sålunda af medicinalstyrelsen ifrågasatta förändring i fråga

om sättet för 2:dre bataljonsläkares uppflyttning till l:ste bataljonsläkare

synes mig i och för sig synnerligen lämplig, då såsom följd deraf

den ofta öfverklagade ojemnheten i 2:dre bataljonsläkares befordran

torde, utan någon nämnvärd kostnad för statsverket, för framtiden

kunna undvikas. Emellertid anser jag mig icke böra förorda, att uppflyttningen,

på sätt medicinalstyrelsen synes förutsätta, i alla händelser

göres beroende af tur, utan torde, derest förslaget bifalles, Kongl.

Maj:t böra fortfarande förbehålla sig att, efter yttrande af medicinalstyrelsen,

i hvarje särskild! fall afgöra, om den till uppflyttning i tur

varande 2:dre bataljonsläkaren också kan anses böra dertill ifrågakomma.

På formuleringen af den framställning till Riksdagen, om

hvilken arméförvaltningen gjort underdånig hemställan och som skulle

afse endast att möjliggöra eu uppflyttning efter tjensteålder från 2:dre

till l:ste bataljonsläkarebeställning, inverkar dock denna min uppfattning

icke; och jag får alltså tillstyrka nådigt bifall till hvad arméförvaltningen

föreslagit, under anhållan att, derest jemväl Riksdagen

skulle gilla förslaget i fråga, få till ämnet återkomma i sammanhang

med redogörelsen för de åtgärder som med anledning af Riksdagens

beslut må finnas erforderliga.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Fjerde hufvudtiteln.

Fjerde hufvudtitelns ordinarie anslag utgöra nu kr. 20,670,000: —

De af mig ifrågasatta nya och tillökningar i

förut befintliga ordinarie anslag uppgå, efter

afdrag af ofvan förutsatta minskning, tillsammans

till 2,993,000 kr.; och skulle

alltså de ordinarie anslagen genom tillägg

af detta belopp ................................................ *> 2,993,000:

komma att höjas till................................................... kr. 23,663,000:

Extra anslag.

Tillämpning af nya värnpligtslagens föreskrifter i fråga om de värnpligtiges

inskrifning och redovisning m. m.

Sedan flera år tillbaka har under denna titel i riksstaten varit uppfördt

ett extra anslag å 77,500 kronor, från hvilket utgår dagaflöning

till befälet vid beväringstrupperna för tjenstgöring mellan de årliga

vapenöfningarne äfvensom erforderliga arfvoden till de i kompaniområdena

anstälde afdelningsområdesbefälhafvare. Då anslaget fortfarande

är af nöden, hemställer jag, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen

att, för tillämpning af nya värnpligtslagens föreskrifter

i fråga om de värnpligtiges inskrifning och

redovisning in. m., på extra stat för år 1893 bevilja

ett belopp af 77,500 kronor.

[22.]

Anslag för

tillämpning

af nya värnpligtslagens

föreskrifter.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Fjerde liufvudtiteln.

[23.]

Anslag till

mobiliseringsammunition

till eldhandvapen.

Artilleribehof.

Mobiliseringsamrminition för de nya gevären.

I sin ofvannämnda underdåniga skrifvelse den 10 sistlidne november

fäster generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet Kong!.

Maj:ts uppmärksamhet derpå, att i sammanhang med framställningen till

nästinstundande riksdag angående ökning af arméförvaltningens å artilleridepartementet

andel i anslaget för försvarsverket till lands i allmänhet,

med hvilken anslagsdel kostnaderna för den årliga förbrukningen

af ammunition till eldhandvapen bestridas, förslag till Riksdagen

jemväl, måste aflåtas om vidtagande af erforderliga åtgärder för anskaffande

inom möjligast korta tid af det för mobilisering behöfliga förrådet

af ammunition till de nya gevären.

På sätt generalfälttygmästare!! upplyser, utgör enligt de uppgifter,

som blifvit åt artilleridepartementet infordrade från arméns regementen

och . corpser, den qvantitet ammunition till 1867 års gevär, som vid

mobilisering af hela armén genast erfordras, med inräknande af öfningsammunition

till linie- och depottrupper, i rundt tal 22,000,000 patroner.

Vid beräkningen af denna siffra hade man emellertid, yttrar ^eneralfälttygmästaren,

tagit till utgångspunkt den nu bestämda personliga

ammunitionsutrustningen för infanteristen, hvilken endast utgör 80

patroner.

Samtidigt med antagandet af gevär med liten kaliber hade deremot,

fortsätter generalfälttygmästaren, i de flesta stater infanteristens

personliga ammunitionsutrustning betydligt ökats. I Tyskland utgjorde

densamma nu 150, i Österrike 140 patroner och i Frankrike vore man

betänkt på en ökning till ungefär samma antal.

Hvad .Sverige anginge, hade den genom nådigt bref den 12 Oktober

1888 tillsatta komité för utarbetande af förslag till fältförvaltningsocli

etappreglementen i sitt under sistförfluten Maj månad till Kongl.

Maj.t aflemnade förslag till fältutrustningsplaner beräknat den personliga

ammunitionsutrustningen vid beväpning med 1867—89 års gevär

till 100 patroner, och skulle, med denna siffra till utgångspunkt, den

i. det föregående omnämnda totalsumman 22,000,000 komma att höjas

till i rundt tal 24,000,000.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Fjerde hufvudtitehi.

I denna siffra inginge emellertid endast den ammunition, som bures

af soldaten eller medfördes i bataljonernas ammunitionsvagnar och i

ammunitionskolonnerna äfvensom den, som beräknades blifva förbrukad

under de i mobiliseringsinstruktionen föreskrifna skjutöfningarna. Derutöfver

måste dock i förråden äfven finnas ammunition till ersättande

af förbrukningen vid armén, och, enligt generalfälttygmästarens åsigt,

kunde för detta ändamål en ammunitionsmängd uppgående till 50 proc.

af den till armén utlemnade icke anses för stor.

Hela behofvet af mobiliseringsammunition till 1867—89 års gevär

syntes derför generalfälttygmästaren icke böra beräknas till mindre än

36,000,000 patroner, till livilkas anskaffande efter ett pris af 11 öre per

patron skulle erfordras ett belopp af i rundt tal 4,000,000 kronor.

Beträffande den tid inom hvilken anskaffandet af denna mobiliseringsammunition

borde vara afslutad, ansåge generalfälttygmästaren, med hänsyn

till den kritiska belägenhet, i hvilken en stat.utan nöjaktig tillgång

på ammunition till sin armé städse befunne sig, densamma icke

böra utsträckas längre än till sammanlagdt 4 år. Denna tid motsvarade

äfven ungefärligen ammunitionsfabrikens årliga produktionsförmåga,

enär denna kunde uppbringas till 15,000,000 skarpa patroner, af hvilkot

antal, på sätt förut vore nämndt, 3,700,000 antoges årligen förbrukas

vid öfningarna.

På grund häraf hemställer generalfälttygmästaren, att Kongl. Maj:t

täcktes af Riksdagen äska ett extra anslag för år 1893 till anskaffning

af mobiliseringsammunition till 1867—89 års gevär af 1,000,000 kronor.

Då det behof, generalfälttygmästaren med förevarande framställning

önskar tillgodose, är en nödvändig följd af den utaf Riksdagen medgifna

förändringen utaf arméns nuvarande gevär till vapen af liten kaliber

och det icke torde kunna förnekas, att, på sätt, generalfälttygmästaren

yttrat, ett skyndsamt anskaffande af ifrågavarande ammunition

är en angelägenhet af yttersta vigt, lärer någon erinran mot framställningen

i och för sig så mycket mindre vara att göra, som, enligt

inom landtförsvarsdepartementet verkstäld utredning, den af generalfälttygmästaren

angift]a, för en möjlig mobilisering erforderliga ammunitionsqvantitet,

ingalunda kan anses för högt beräknad. Hänsynen till

andra landtförsvarets behof, som jemväl måste fyllas, nödga mig emel
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

[24.]

Anslag till

fästningsartillerimateriel.

46 Fjerde hufvudtiteln.

lertid att i det af generalfälttygmästare!! för ändamålet ifrågasatta belopp

yrka någon nedsättning.

Jag hemställer alltså

att Kongl. Maj:t täcktes för anskaffande af mobilisering

sammunition till de nya gevären för år 1893 af

Riksdagen äska ett extra anslag å 800,000 kronor.

Fästningsartillerimateriel.

Uti meranämnda underdåniga skrifvelse den 10 sistlidne november

erinrar generalfälttygmäsfaren och chefen för artilleriet, att han i memorial

af den 22 sistlidne maj, angående utarbetandet af nya bestyckningsplaner

för befästningarne i Stockholms skärgård samt Karlsborgs

fästning, framhållit den nuvarande pansarbrytande bestyckningens å

Oskar-Fredriksborg otillfredsställande beskaffenhet, såsom icke egande

nog kraft mot nutidens pansar. För ett verksamt försvar af farleden

till Stockholm erfordrades, att å fästet Oskar-Fredriksborg uppsattes

fullkraftiga pansarbrytande pjeser, deraf 3 stycken å öfre verket samt

2 å 3 stycken på platser i det nedre kasematterade, hvarifrån portéema

vore störst. Kostnaden för en dylik pjes af stål med kaliber af 24 c.m.

och en längd af 35 kaliber i sjelfsänkande lavett med erforderlig utredning

och ammunition, bestående af 50 stycken pansarbrytande granater

och 100 stycken granater med dertill hörande laddningar, uppginge

till 227,234 kronor, hvartill komme transport- och uppsättningskostnad,

beräknad till 5,000 kronor. Med anledning häraf och då en

af de för det öfre verket erforderliga pjeserna kunde anskaffas af de

medel, som af senaste riksdag blifvit för år 1892 anvisade till fortsatt

bestyckning af Vaxholm och Oskar-Fredriksborg, hemställer generalfälttygmästaren,

som, med hänsyn till de betydliga belopp han ansett

sig böra begära för anskaffning af mobiliseringsammunition till eldhandvapen,

finner beviljandet af nödiga medel för fortsatt bestyckning af

Karlsborgs fästning för år 1893 icke kunna ifrågasättas, det Kongl.

Maj:t täcktes, för anskaffande af 2 stycken pansarbrytande pjeser,

afsedda för Oscar-Fredriksborg hos Riksdagen äska ett extra anslag för

1893 af 464,468 kronor.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Fjerde hufvud ti teln.

Att behof förefinnes af starkare pansarbrytande kanoner å Oskar

Fredriksborg än de för närvarande derstädes uppstäda, torde icke kunna

bestridas. Frågan om denna fästnings bestyckning har emellertid, i sammanhang

med några andra frågor af liknande beskaffenhet, hänskjuta

till eu särskild för ändamålet tillsatt komité; och då denna först helt

nyligen till Kongl. Maj:t ingifvit betänkande i ämnet, och yttrande

deröfver från vederbörande embetsverk ännu ej hunnit inhemtas, hvarförutom

utredning ej heller vunnits beträffande kostnaderna för de

fortifikatoriska anordningar, hvilka i sammanhang med den ifrågasatta

nya bestyckningens uppställande torde blifva af nöden, synes mig ej

lämpligt att redan nu vidtaga åtgärder för den af generalfälttygmästaren

omförmälda materiel anskaffning.

Jag kan alltså ej instämma med generalfälttygmästaren beträffande

belopjaet af det för fästningsartillerimateriels anskaffande erforderliga

anslag, men hemställer, då enligt den utredning, som sistlidet år lemnades,

ännu högst betydliga belopp erfordras för att fylla det enligt

äldre uträkningar erforderliga behofvet af dylik materiel, att Kongl.

Maj:t täcktes

för anskaffande af fästningsartillerimateriel på extra

stat för år 1893 af Riksdagen äska ett belopp af

100,000 kronor.

Gevärstillverkningen.

Enligt hvad generalfälttygmästaren upplyser, hafva, i syfte att utlemnandet

till armén af de förändrade gevären må kunna påskyndas,

verkstäderna vid gevärsfaktoriet under innevarande år utvidgats, hvarjemte

nattarbete användts; och har till följd deraf och då nattarbete

fortfarande kommer att tfedrifvas ett större belopp för år kunnat upparbetas

än det, som af senaste riksdag beviljades.

Under åberopande häraf hemställer generalfälttygmästaren i sin

meranämnda skrifvelse, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att å extra stat för är 1893 anvisa återstoden af det belopp 1,668,000

kronor, som beviljats för förändring af 1867 ars gevär till vapen aj liten

kaliber, eller 568,000 kronor.

[25.]

Anslag till

förändring af

arméns gevär.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

[26.]

Anslag till

infanteriammunitionsv

agn ar.

[27.]

Anslag till

byggnader å,

Karlsborg.

Fjerde hufVndtitelu.

Under hänvisning, beträffande de nya gevärens beskaffenhet, till den

utredning, som meddelats af Riksdagens revisorer i deras berättelse

rörande verkstäld granskning af statsverkets förvaltning för år 1890

och som helt nyligen inför Kongl. Maj:t föredragits, får jag till denna

framställning, som synes mig af synnerligen stor vigt, tillstyrka nådigt

bifall.

Infanteriammunitionsvagnar.

För fortsatt förändring af äldre infanteriammunitionsvagnar för

ammunitionskolonnerna och dessas förseende med rid- och anspannspersedlar

m. m., äfvensom till anskaffning af de för stridsträngen vid

infanteriet och kavalleriet afsedda nya tvåspända infanteriammunitionsvagnar

med tillhörande utredning, har, enligt hvad generalfälttygmästaren

anmäler, hittills beviljats 170,000 kronor af de 239,112 kronor,

som beräknats vara för denna anskaffning erforderliga. Då alltså ett

belopp af 69,112 kronor ännu erfordras för att bringa denna del af

arméns materiel i fullständigt skick, hemställer generalfälttygmästaren

i sin underdåniga skrifvelse den 10 sistlidne november, att Kongl.

Maj:t för ändamålet måtte af Riksdagen äska ett extra anslag för år

1893 af 30,000 kronor.

I likhet med hvad under sistlidne år var fallet finner jag jemväl nu

någon nedsättning i det sålunda af generalfälttygmästaren för ändamålet

begärda belopp kunna ega rum och hemställer alltså, att Kongl.

Maj:t täcktes för anskaffande af infanteriammunitionsvagnar af Riksdagen

äska ett extra anslag för år 1893 af 20,000 kronor.

Byggnader å Karlsborg.

Enligt hvad generalfälttygmästaren erinrar, beviljade 1891 års

riksdag, på Kongl. Maj:ts förslag, för uppförande af en laboratoriebyggnad

och ett förrådsskjul å Karlsborg 140,110 kronor, deraf på extra

stat för år 1892 för båda byggnadsföretagen anvisades tillhopa 46,000

kronor. Då af det beviljade beloppet alltså ännu återstå 94,110 kronor,

hemställer generalfälttygmästaren, det Kongl. Maj:t för ifrågavarande

byggnaders uppförande täcktes föreslå Riksdagen att på extra stat för

år 1893 anvisa ytterligare 46,000 kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Fjerde liufvndtitcin.

Härtill får jag tillstyrka nådigt bifall, dervid jag emellertid för

jemnande af extra anslagens slutsumma till fulla hundratal, finner beloppet

böra bestämmas till 40,074 kronor; och hemställer jag alltså,

att Kongl. Maj:t täcktes för byggnader å Karlsborg å extra stat för år

1893 äska ytterligare 46,074 kronor.

Fortifikationsbehof.

Karlsborg.

I likhet med sin företrädare är jemväl den nuvarande chefen för

fortifikationen af den åsigt, att arbetena å denna landets hufvudfästning

måste bedrifvas med större kraft, än de senare åren varit fallet, och

att af sådan anledning årsanslagen derför måste ökas. I sin underdåniga

skrifvelse den 14 sistlidne november erinrar han i nämnda afseende

dels om de militära vådorna, som vid krig skulle blifva en följd

deraf, att armén ännu icke eger en enda punkt i landets inre till stöd

för dess försvar mot en möjligen inträngande fiende, och dels om den

ur ekonomisk synpunkt stora misshushållning, som vore förenad med

undanskjutandet af fästningens fullbordande. Då, yttrar han, afsigten

väl ändock vore att fästningen en gång skall varda färdig, borde

det vara klart, att ju förr denna afsigt bringades till utförande, desto

mindre blefve de dermed oundgängligen förenade tillfälliga omkostnaderna,

och desto mera kunde man ega grundad förhoppning att fästningen

skall, i händelse af behof, kunna göra försvaret påräknadt gagn,

hvaremot den i ofullbordadt skick blefve för detsamma mer eller mindre

värdelös.

För att ytterligare klargöra dessa förhållanden erinrar chefen för

fortifikationen i korthet om Karlsborgs byggnadshistoria och anför han

derom hufvudsakligen följande.

Sedan arbetena å denna fästningsbyggnad fortgått från och med

år 1819 till och med år 186G med en sammanlagd kostnad af 4,171,665

kronor, hvaraf dock endast något öfver 21 /•> millioner kronor utgjort direkta

kostnader för utförda arbeten, beräknades åt 1867 års befästningskomité

återstående kostnaderna för fästningens fullbordande, deri inbegripne

nödiga förrådsanläggningar men utan bestyckning, i rundt tal

till 8,400,000 kronor.

Bih. till Rihd. Prot. 1892. 1 Sami. 1 A/d. 1 Haft.

[28.]

Anslag till

Karlsborgs

fästningsbyggnad.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Fjerde hufrudtiteln.

Denua betydliga kostnad i förening med hänsynen dels. till den

långa tid, sonx under sådana omständigheter måste förflyta, innan fästningen

hunne fullbordas, och dels till den mera inskränkta rol af .ren

förrådsfästning, som Karlsborg, i öfverensstämmelse med dess ursprungliga

uppgift och komiténs åsigt, hade att fylla i landets försvarssystem,

föranledde dock komitén att framhålla både nödvändigheten och möjligheten

af en förenklad befästningsplan för landtfronternas utanför retranchementet

belägna del och att tillstyrka ett skyndsamt uppförande

af de angelägnaste förrådsbyggnaderna. :, v ro*„

Anslagen hade emellertid under åren 18Ö7 och 1868 inskränkts

till sammanlagdt 150,000 kronor och ökades först från och med år 1869,

då medel beviljades till före nämndabyggnader, å hvilka arbete pågick

till och med år 1877.

Under dessa 9 år uppfördes den s. k. norra borgen m. fl. förrådsbyggnader

för artilleriet och fortifikationen för en sammanlagd kostnad

af 1,180,000 kronor. Hvad åter de egentliga fästningsverken anginge,

bestodo de arbeten, som under nämnda år å dem bedrefvos, hufvudsakligen

uti uppförande af den i alla händelser nödvändiga hufvudvallen

å landfronterna med tillhörande innerbrantsmur och grafflankeringsverk.

Under tiden hade åtskilliga förslag blifvit uppgjorda till förenkling

af befästningsplanen, af hvilka slutligen det allra enklaste och billigaste

i slutet af år 1876 framlades inför Kongl. Maj:t och den 8 Januari

1877 erhöll nådigt godkännande.

Kostnaden för fästningens fullbordande enligt denna plan beräknades

efter då gällande priser till 5 V2 millioner kronor, sålunda fördelade

:

I. för de egentliga fästningsverken åt landsidan, med

deri inbyggde kruthus.......................................... kr. 2,483,000: —

II. för sjölinm ''na med tillhörande kruthus och fristående

mur............................................................... » 1,005,300: —

111. för bombfria hvalf under linien X, proviantförrådets

sköldvall samt öfriga kruthus.............. » 1,121,700: —

I\ . för åtskilliga hus och byggnader för garnisonen,

förrådsskjul, verkstäder ....................................... » 485,000: —

V. för hamnanläggning............................................... )j 405,000: —

Summa kr. 5,500,000: —.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Fjerde hufvudtlteln.

De under I upptagna arbeten, hvilka kunde anses representera det

oundgängligaste för åstadkommande af ett första försvai sstadium, om
-

fattade :

a) grafvens yttre in urklädnad, med utfyllning af be
täckt

väg, fältvall, mingallerier och blockhus...... kr. 1,119,300:

b) vallens tillredning för artilleriets uppställning å

landfronterna (Lin. I, TI, III) med tillhörande

kruthus och tvärvallar ..........................•..................... » 113,700:

c) slutvärnets täckning och skyddsvallar framför det
samma

med derunder föreslagna kruthus ........... » 590,700:

d) anslutningarne mot sjön ................................................ * 495,800:

e) diverse: portar, luckor, bryggor m. in...................... » 163,500:

Summa kr. 2,483,000: —.

För dessa arbeten, som togo sin början år 1878, samt för påbörjande

af de icke mindre angelägna under III upptagna kruthusbyggnaderna,

hade chefen för fortifikationen, under de snart tilländalupna

14 åren, i årliga framställningar om anslagsbehof begärt tillhopa

2,771,950 kronor, således i det närmaste 200,000 kronor i medeltal per

år, men endast erhållit sammanlagt 1,481,350 kronor eller i medeltal

föga öfver 100,000 kronor per år. Hade, yttrar chefen för fortifikationen,

förstnämnda belopp erhållits, skulle fästningen, hvad de fortifikatoriska

anläggningarna beträffade, nu befunnit sig åtminstone i det

första stadiet af försvarbarhet och äfven haft åtskilliga bombfria hvalf

för krut och andra förråder uppförda.

Den lamhet, fortsätter härefter chefen för fortifikationen, hvarmed

Karlsborgs fästningsbyggnad sålunda sedan 1880 fortskridit, folie sa

mycket bjärtare i ögonen, om man å ena sidan erinrade sig, att detta

fästningsarbete sedan år 1883 varit det enda i riket med undantag al

de obetydliga batteriarbetena i Stockholms skärgård och å Kungsholmen,

samt att under årtiondet 1870—79, då arbeten samtidigt pågingo

både vid Karlskrona och under de fem förstnämnda åren jemväl i Stockholms

skärgård, statskassans tillgångar ansetts kunna medgifva ett

anslag till arbetena å Karlsborgs fästning af i medeltal i det närmaste

300,000 kronor årligen, och å andra sidan besinnade denna fästnings

betydelse för landets försvar, hvilken, såsom chefen för fortifikationen

erinrar, senast blifvit på ett utförligt och öfvertygande _ sätt framhållen

af chefen för generalstaben uti hans i statsverkspropositionen till 1883

års riksdag återgifna underdåniga memorial af den 23 december 1882.

''bill följd af donna långsamhet vore, yttrar chefen för fortifikatio
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Fjerde hufvudtiteln.

nen vidare, fästningen ännu så godt som utan portförsvar, hade ännu

ingen enda port, som kunde stängas, och saknade stormhinder å sjö1

i nier na samt jordskydd framför slutvärnet och proviantförrådet, för att

icke tala om de under 111 upptagna bombfria hvalfven m. m.

Emellertid vore, oansedt tillkomsten af de befästningar i förterrängen,

till Indika eu början nyligen blifvit gjord genom anläggningarna

a \ aberget, hufvudfästningens försättande i försvarsdugligt skick en

oundgänglig nödvändighet. Äfven efter nämnda anläggningars fullbordande

skulle nemligen ensamt flankelden derifrån sannolikt icke förmå

hindra en öfverlägsen och företagsam fiende att å Svanviks- eller Vanäslanden

framtränga mot och anfalla hufvudfästningen, isynnerhet om

han visste,, att denna a större delen åt sin omkrets saknar stormhinder

och tran sina vallar icke sjelf kan åt dessa bada hufvudanfallsrigtuingar

afgifva någon afsevärd artillerield. Och äfven under antagande, att

man genom provisoriska eller ännu starkare befästningar å Svanviksoch

Vanäslanden lyckades sluta hela den yttre försvarslinien, så måste

dock sjelfva kärnfästningen bakom denna linie besitta så pass mycken

fortifikatorisk försvarbarhet, att den icke genast måste uppgifvas, så

snart den yttre försvarslinien genombrutits. Dess vigtiga uppgift vore

ej mindre att utgöra den kringhägnade upplagsplatsen för de massor

af krigsförnodenheter, hvilka komme att samlas å denna ort, än äfven

att åt hela det yttre försvaret gifva det stöd och den ökade styrka och

stadga, som kunde påräknas af eu god inre försvarslinie. Hvar och

eu af dessa uppgifter för sig kräfde, att fästningen åtminstone vore

tryggad mot våldsamt anfall.

Detta hindrade emellertid icke, att vissa inskränkningar i de för

hufvudfästningens slutliga fullbordande enligt 1877 års plan ännu erforderliga

arbetena kunde vidtagas, och chefen för fortifikationen förmäler

sig framdeles skola, så snart ske kan, inför Kongl. Maj:t framlägga

ett förslag i detta syfte, men anser sig dock redan nu böra

fästa uppmärksamheten derå, att arbetena numera icke obetydligt fördyrats

genom stegrade dagsverkspris samt ännu mera genom nödvändigheten

af betydligt solidare konstruktioner, särskildt för de bombfria

byggnaderna.

Hvad angår frågan om det lägsta årliga anslagsbehof för Karlsborgs

fästningsbyggnad, som under sådana förhållanden vore erforderligt för

att på en gång tillgodose fordringarne på en någorlunda ekonomisk

arbetsdrift och en skälig årlig arbetsprodukt, erinrar chefen för fortinkataoncn,

att detta behof af hans företrädare beräknats till 250,000 å

300,000 kronor och det på eu tid, då arbetena pågingo ensamt på Imf
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Fjerde hufrudtiteln.

vudfästningen. Som arbeten numera bedrefvos äfven å Vaberget, måste

sistnämnda summa, eldigt chefens för fortifikationen åsigt, så mycket

snarare anses vara ett minimum för årsanslagen till fästningen.

Man måste ihågkomma, yttrar han, att under senare åren arbetena

vid hufvudfästningen väsentligen koncentrerats på det stora krutmagasinet

framför midteltornet med dettas täck vall, att kostnaden för dessa

genom nådigt bref af den 23 mars 1888 anbefallda arbeten beräknats

till 470,000 kronor, hvaraf under åren 1888—91 anvisats endast vid

pass 300,000 kronor, så att från och med innevarande år ensamt för

denna byggnad skulle återstå 170,000 kr., samt slutligen att dessutom,

jemte andra, följande synnerligen vigtiga arbeten ännu återstode, nemligen

: anskaffning af jernportar samt anordnande af stormhinder å sjöfronterna;

anordnandet af slutvärnsesplanaden med täck- och tvärvallar,

samt ytterligare erforderliga anordningar för uppställande af bestyckningen

jemte de för densamma nödvändiga ammunitionsmagasin, hvilka

arbeten äfven med betydligt ökade årsanslag skulle fordra flera år för

sitt fullbordande.

Hvad slutligen angår de nyligen påbörjade befästningarna å Vaberget,

både, yttrar chefen för fortifikationen, under åren 1889—91 derför

användts 160,000 kronor. Då det under arbete varande södra fortet

vore beräknadt kosta 498,000 kronor, återstode vid innevarande års

ingång sprängnings- och murningsarbeten för ytterligare 338,000 kronor,

oberäknad! kostnaderna för de för kanonernas skyddande erforderliga

bepansringarna jemte anordningar för elektrisk belysning, väganläggning

in. in. Med en så ringa årlig anslagssumma som omkring 50,000 kronor,

skulle det alltså dreja ännu minst 7 år innan detta fäste blefve färdigt,

utan att likväl vid nämnde 7 års slut ännu en enda bepansring funnes

till skydd för kanonerna. Denna summa borde derföre, efter chefens

för fortifikationen åsigt, åtminstone fördubblas och bepansringamas anskaffning

påbörjas.

Enligt den nådigst fastställda planen vore vidare fästet afsedt för

4 gröfre och 8 mindre pansarskyddade pjeser, och kunde, enligt hvad

chefen för fortifikationen anmäler, till sistnämnda 8 pjesers anskaffande

medel beredas. Vid sådant förhållande, och då fästet vid 1893 års

slut borde kunna vara, om ock långt ifrån färdigt, likväl i skick att

mottaga en de! af denna bestyckning, förmäler chefen för fortifikationen

sig anse så mycket lämpligare att icke; dröja med anskaffningen af de''

för snabbeldspjeserna afsedda höj- och sänkbara pansartorn, som dessa

torn på samma gång utgjorde pjäsernas lavettage, och pjeserna således

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Fjerde hufvudtiteln.

i alla händelser icke skulle kunna komma till användning å denna punkt,

derest omförmälda torn icke vore anskaffade.

Hvad kostnaden härför angår, anmäler chefen för fortifikationen,

att, enligt inhemtade upplysningar från åtskilliga etablissement för tillverkning

af pansarmateriel, densamma stälde sig väsentligt billigare,

om beställningen omfattade ett större antal pansarlavetter på eu gång,

hvarföre det, etter hans förmenande, vore med klok hushållning öfverensstämmande,

om medel kunde beredas för samtidig anskaffning af

samtliga nu ifrågavarande 8 pansarlavetter; men då arbetena å fortet

icke kunde beräknas redan år 1893 vara så långt framskridna, att

samtliga dessa pjeser då kunde uppställas, och vidare medel äfven

måste afses för sjelfva arbetenas raskare bedrifvande, hvartill komme,

att utsigten till fortsatt beställning å pansarmateriel för ett kommande

år möjligen kunde föranleda en blifvande leverantör att vid en första,

ehuru mindre omfattande beställning, icke ställa anspråken allt för

högt, förklarar chefen för fortifikationen sig dock på dessa skäl anse

lämpligt, att anspråken på anskaffning af pansarlavetter för snabbeldskanoner

inskränkas till att afse endast 3 stycken för år 1893; och

skulle, enligt de prisuppgifter, som han på frågans närvarande ståndpunkt

varit i tillfälle att från åtskilliga håll inhemta, kostnaden för

dessa 3 pansarlavetter uppgå till omkring 50,000 kronor.

På grund af hvad sålunda blifvit a oför dt hemställer chefen för

fortifikationen, att Kong!. Maj:t af näst instundande Riksdag täcktes

begära för år 1893, till fullföljande af arbetena å Karlsborgs hufvudfästning

och Vaberget samt till påbörjande af anskaffning utaf pansarlavetter

för snabbeldskanoner, ett sammanlagdt belopp af 350,000

kronor.

Då frågan om årsanslag till Karlsborgs fästningsbyggnad inför

Kongl. Maj:t föredragits, har jag städse betonat angelägenheten deraf,

att de för detta ändamål afsedda belopp icke blefvo allt för obetydliga.

Jag skulle alltså äfven nu varit beredd att understödja chefens

för fortifikationen ifrågavarande förslag, derest statsverkets tillgångar

och hänsynen till öfriga för landtförsvaret lika nödvändiga anslagsbehof

inedgåfve, att till nämnda fästningsbyggnad anvisa så stort belopp, som

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Fjerde liufrndtiteln.

emellertid detta icke är

och jag- hemställer

rum

af chefen för fortifikationen ifrågasatts. Då

fallet, måste någon inskränkning deri ega

alltså, att Kong! Maj:t, för fortsättande af befästningsarbetena vid Karlsborgs

hufvudfästning och på Vaberget, äfvensom till anskaffning af pansarlavetter

till de för befästningarne å sistnämnda plats erforderliga kanoner,

täcktes af Riksdagen äska ett extra anslag för år 1893 af 200,000

kronor.

Anskaffning och komplettering af fältingeniörmateriel.

I sin förenämnda underdåniga skrifvelse den 14 november 1890

om extra anslag för anskaffning och komplettering af fältingeniörmateriel

erinrar chefen för fortifikationen, att hans företrädare i skrifvelse

den 15 november 1888 inför Kongl. Maj:t redogjort för den

materiel, som återstode att anskaffa för ingeniörtruppernas fältutrustning,

äfvensom för det härför beräknade kostnadsbeloppet. Af

detta belopp, 132,200 kronor, hade, yttrar chefen för fortifikationen,

till anskaffning och komplettering af fältingeniörmaterielen, med anledning

af Kongl. Maj:ts nådiga proposition i ämnet, Riksdagen sedermera

för hvardera af åren 1890, 91 och 92 beviljat å extra stat

40,000 kronor eller tillhopa 120,000 kronor, hvadan ytterligare skulle

erfordras en summa af 12,200 kronor för att den materiel, som behöfdes

för ingeniörtrupperna enligt den år 1888 gällande mobiliseringsplanen,

skulle vara komplett. Då emellertid denna plan blifvit i någon

mån förändrad, och ändring likaledes ifrågasatts uti de för fortifikation strupperna

gällande utrustningsplaner, såsom följd hvaraf ett belopp af

27,450 kronor skulle för komplettering af ingeniörmaterielen ytterligare

erfordras, hemställer chefen för fortifikationen, att Kongl. Maj:t täcktes

i och för anskaffning och komplettering af fältingeniörmaterielen hos

nästkommande Riksdag äska ett extra anslag för 1893 af 39,050 kronor.

Då de af chefen för fortifikationen till stöd för hans förevarande

framställning åberopade utrustningsplaner för närvarande undergå revision,

anser jag mig icke kunna tillstyrka bifall till framställningen, i

hvad den angår anvisande af 27,450 kronor för anskaffning af enligt

nämnda planer ytterligare erforderlig ingeniörmateriel.

Jag inskränker mig alltså till att hemställa, det Kongl. Maj:t täcktes

för anskaffning och komplettering af fältingeniörmateriel af Riksdagen

såsom entra anslag för är 1893 aska det belopp 12,200 kronor,

s. 56 Kontrollera mot PDF

[30.]

Anslag till

befästningar

å Gotland.

56 Fjerde hufvndttteln.

som enligt den förut lemnade utredningen skulle för ifrågavarande anskaffning

ännu erfordras.

Befästningar å Gotland.

I händelse af krigsutbrott utgör ön Gotland onekligen en af Sveriges

mest hotade punkter. Belägen midt i Östersjön och på mer än 8 mils

afstånd från fastlandet, kan ön lätt utsättas för en öfverrumpling,

innan undsättning från detsamma hinner anlända, och eu fiendes landstigning

torde icke heller kunna hindras af flottan, hvilken möjligen

måste skydda andra ännu vigtigare delar af riket och som dessutom,

i händelse angriparen är en stormakt, ej kan förfoga öfver eu för

ändamålet tillräcklig styrka. Då vidare försvarskrafterna vid ett krig

måste fördelas efter landskapens betydelse för försvaret af landet i

dess helhet, men skyddandet af Gotland ur denna synpunkt icke kan

tillmätas någon synnerligen stor vigt, inses lätt, att en förläggningdit

af trupper från fastlandet så mycket mindre kan vid ett möjligt,

krigsutbrott ifrågasättas, som, oafsedt att en dylik åtgärd svårligen

torde kunna medhinnas, våra försvarskrafters ringhet dessutom knappt

medger en nöjaktig gruppering deraf å fastlandets vigtiga punkter, än

mindre tillåter detacheringar derifrån. Å andra sidan måste Gotland,

såsom en del af Sverige och i främsta rummet hotadt af en angripare,

från moderlandet erhålla allt det skydd, som, utan att rikets försvar i

dess helhet sättes på spel, är möjligt att åstadkomma. Men dertill

hörer i främsta rummet att å ön anlägges en lämplig befästning, afsedd

att under ett eventuelt krig på eu gång utgöra en skyddad förrådsort

samt en utgångs- och replipunkt för de gotländska försvarskrafterna

vid deras rörelser. Endast under skyddet deraf skall det

för öns, på grund af sakens natur, svaga härafdelningar blifva möjligt

att med hopp om framgång upptaga striden med en inbrytande fiende;

och, äfven om den nödgas i dess våld lemna de öfriga delarne af ön,

skall den alltid någon tid kunna hålla sig i den befästade ställningen

och sålunda åt moderlandet bevara denna, till dess antingen undsättning

anländer eller striderna på fastlandet, som i sista hand måste

blifva bestämmande jemväl för Gotlands öde, hunnit kämpas till slut.

Dessutom måste icke förglömmas, att, äfven om man icke närmast

fäster sig vid den ytterliga eventualiteten af ett direkt mot landet

riktad t krig, utan endast har för ögonen de åtgärder, som en neutra
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Fjerde liufvudtiteln.

litetsförklaring gör af nöden, förefintligheten på Gotland af en befästad

ställning är af yttersta vigt. På sätt jag i mitt anförande till statsrådsprotokollet

vid föredragning af frågan om statsreglering^! för

innevarande år särskild!, betonade, innebär nemligen en dylik förklaring

städse förpligtelse!! att med vapenmakt skydda landet mot den

af de krigförande makterna, som kan vilja för sin krigföring tillgodogöra

sig dess hjelpkällor, och de förberedande försvarsanordningar,

som eu neutralitetsförklaring klöfver, måste sålunda i grunden blifva

desamma som de, Indika nödvändiggöras af ett verkligt krig.

Ledd af en dylik uppfattning om betydelsen för Gotlands försvar

af eu befästad försvarspunkt bar jag, som ansett den ifrågasatta befästningen

ej böra läggas vid kusten, på det fienden icke må komma

i tillfälle att samtidigt tillgodogöra sig sin sannolika öfverlägsenhet så

väl till sjös som till lands, uppdragit åt chefen för fortifikationen

att till Kong! Maj:t inkomma med skizzritningar och approximativa

kostnadsuppgifter för en befästning i det inre af Gotland; och har

nämnda uppdrag af honom fullgjorts uti underdånig skrifvelse den 30

nästlidne november.

Chefen för fortifikationen gifver deri tillkänna, att, enligt de undersökningar,

som vid så väl flera föregående som innevarande års fälttjenstöfningar

med fortifikationens officerare verkstälts och livilkas resultat

jemväl bekräftats af chefen för generalstaben vid de besök, son!

lian tillsammans med chefen för fortifikationen gjort å ön, den enda

försvarsställning uti det inre af Gotland, som lämpar sig för ifrågavarande

ändamål, är trakten kring Tingstäde.

På sätt chefen för fortifikationen yttrar, beherskar denna ställning

en vigtig vägknut, den enda inom hela norra delen af Gotland, och

begränsas å tvenne sidor af ganska vidsträckta terränghinder, ringstäde

träsk och Martebo myr, af Indika dock den senare snart lärer

komma att torrläggas. Till följd af dessa hinder och terrängförhållandena

i öfrigt vore, fortsätter bemälde chef, ett kringgående af ställningen

förenadt med ganska mycken tidsutdrägt och bristen på jernvägsförbindclse

med öns hufvudort Visby skulle, enligt hvad chefen för

fortifikationen anmäler, komma att afhjelpas, derest en tilltänkt jernvägsanläggning

från denna stad öfver Tingstäde framdeles kom me

till stånd.

Sådan ställningen efter noggranna lokalundersökningar blifvit un
Bill.

till Rihd. Vrål. 1892. 1 Sami. 1 A/d. 1 Höft. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Fjerde hufvudtiteln.

der nyssnämnda fältöfningar utstakad, skulle densamma vidare såsom

af en inom fortifikationen upprättad, skrifvelsen bilagd situationsplan

närmare framgår, från eu punkt nordost om kyrkan sträcka sig mot

vester och söder i en båge af 4,5 km:s längd öfver Häktåker och Träskvälder,

anslutande sig vid sistnämnda ort ånyo till Tingstäde träsk, och

skulle den bestå af sammanlagdt 5 slutna verk, hufvudsakligen afsedda

blott för infanteri, med undantag af hörnfortet vid kyrkan, som skulle

erhålla 2:ne i kupoler uppsatta grafva kanoner, hvartill komme åtskilliga

batterier i det inre af ställningen.

Hvad angår de fortifika to riska arbeten, som å platsen borde komma

till utförande, erinrar chefen för fortifikationen, att ofvanberörda fältöfningar

på Gotland under innevarande sommar egentligen afse 11 att

få utrönt möjligheten att i behofvets stund befästa ställningen genom

enklare, mera provisoriska, men också derför mindre motståndskraftiga

anläggningar. Undersökningen hade emellertid gifvit vid handen, att

detta vore i det närmaste omöjligt. Endast mycket litet af arbetena

skulle kunna medhinnas, derest desamma uppskötos till tiden för krigsberedelserna

och att dessförinnan låta uppföra provisoriska befästningar

skulle, utan att ändock kunna gifva ställningen en nöjaktig fasthet,

medföra så stora kostnader, att medlen hellre syntes böra nedläggas

på befästningar af mera varaktig art. Då dertill komme de gotländskastridskrafternas

svaghet, syntes, yttrar chefen för fortifikationen, hvarje

tanke på tillfälliga befästningar för stödpunkterna i ställningen höra

öfvergifvas och endast ställningens befästande på ett permanent sätt

kunna ifrågakomma.

Hvad åter beträffar graden af styrka, som borde gifvas åt hvarje

särskild stödpunkt i befästningslinien, berodde detta, fortsätter chefen

för fortifikationen, på frågan mot hvilken punkt anfallet kunde antagas

blifva riktadt och huru detsamma sannolikt sedermera komme att utveckla

sig. Enligt chefens för fortifikationen åsigt kunde anfallet sannolikast

väntas från norr, så att nordöstra hörnpunkten blefve den, som

komme att mottaga första stöten. Det till uppförande derstädes ifrågasatta

fästet, som dessutom måste kunna beherrska en stor del af ställningens

inre, borde derför göras jemförelsevis starkt och särskildt med

afseende å det ringa utrymmet på åsen byggas på ett dyrbarare sätt

eller nästan uteslutande af bet-on och järn.

Emellertid anser chefen för fortifikationen äfven det nordvestra

och det sydöstra hörnfästet böra vara af relativ stor styrka, hvaremot

de båda vestliga Amrken synas honom kunna erhålla en mera enkel

konstruktion. >

s. 59 Kontrollera mot PDF

Fjerde hnfvudtiteln.

59

Hvad till sist augår sättet för arbetenas utförande anser chefen

för fortifikationen, att till krigsberedelserna skulle kunna uppskjutas,

förutom fullbordandet af de två nyssnämnda, vestra verken, alla arbeten

för sammanbindningslinier, skogsrödjningar och batterier, för så

vidt ej de senare kunna så småningom genom artilleriets å ön försorg

redan'' i fredstid uppföras, eller åtminstone förberedelser derför göras.

Härtill komme också fullständigandet af anordningarne för truppernas

förläggning inom ställningen. Dessa återstående arbeten komme, efter

chefens för fortifikationen åsigt, att taga i anspråk alla de arbetskrafter,

som kunde vara att påräkna under den sannolikt mycket korta rustningstiden.

Kostnaden för de anläggningar, hvilka redan i fredstid måste

komma till stånd, blir, enligt hvad chefen för fortifikationen anmäler,

ganska betydlig, ehuru man sökt anordna befästningarna på enklaste

sätt, derifrån dock undantaget fästet på åsen vid Tingstäde, der dyrbarare

konstruktioner nödvändiggjorts af det trånga utrymmet.

Efter approximativ beräkning, uppgjord med ledning af de upprättade

och bifogade skizzerna, skulle totalkostnaden för befästningarna

komma att uppgå till inemot 272 millioner kronor, sålunda fördelade:

permanenta fortet N:o I vid Tingstäde ............................ 800,000 kr.

» ). » II » » ............................. 560,000 »

» » » V » » .............................. 690,000 »

halfpermanenta skansarne III och IV .................................. 200,000 »

expropriationer, väganläggningar och förberedande åtgärder.

............... ...................................................................... 200,000 »

Summa 2,450,000 kr.

Och derutöfver skulle för inqvartering af de trupper, som icke

kunna inrymmas inom befästningarne eller i redan befintliga byggnader,

antagligen 8 å 10 kompanier, samt för förråden, eventuell, för 5,000

man i högst 3 månader, erfordras åtskilliga barackbyggnader, livilkas

kostnad, approximativt beräknad, kunde anslås till 250,000 kronor.

Dertill borde slutligen läggas kostnaden för den bestyckning, som

särskildt skulle behöfva anskaffas, nemligen ett par 12 cm. kanoner i

fästet N:o I, en del snabbeldspjeser och kulsprutor för verkens försvar

samt något positionsartilleri, antagligen 2:ne batterier.

Chefen för fortifikationen, som ännu ej hunnit uppgöra fullständiga

ritningar och kostnadsförslag till befästningar, hemställer emellertid

af sådan anledning att, derest Kongl. Magt skulle pröfva denna nu

ifrågavarande befästnings anläggning vara af don vigt, att anslag der
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Fjerde hufvudtiteln.

till af instundande riksdag finnes böra äskas, framställningen om anslag

för närvarande måtte inskränkas till det belopp, som för expropriation

af mark och förberedande åtgärder till en början erfordras och hvilket,

efter chefens för fortifikationen åsigt, icke bör komma att öfverstiga

ett belopp af 100,000 kronor.

Hvad chefen för fortifikationen sålunda yttrat beträffande valet af

plats för den tilltänkta befästningens anläggande kan jag, som i ämnet

rådgjort, jemväl med chefen för generalstaben, icke annat än gilla.

Deremot anser jag, att chefen för fortifikationen något underskattat

ställningens af naturen skyddade läge, då han påyrkat, att fortena i

så val sydvest som sydost må göras permanenta. För min del finner

jag anordnandet af ett permanent verk å åsen vid Tingstäde på den

plats, som af chefen för fortifikationen betecknats med N:o 1, skola i

och för sig åt ställningen gifva den styrka, att de öfriga verken kunna

beräknas blifva af mindre dyrbar beskaffenhet och sålunda komma till

utförande dels efter hand under de årliga vapenöfningarne och dels vid

krigsberedelse. Den kostnad, som nu närmast är i fråga, kan alltså, efter

min åsigt begränsas till det belopp 800,000 kronor, som för sjelfva

Tingstädefästet beräknas åtgå, jemte nödiga utgifter för expropriationen

af den derför erforderliga mark och för fästets blifvande bestyckning.

Under erinran slutligen att, enligt de för Kongl. Magt den 4 i

denna månad föredragna protokollen öfver de af Gotlands försvarsförening

inom öns samtliga socknar anordnade möten för öfverläggning

om försvarsfrågan, befolkningen öfver allt uttalat sig för önskligheten

deraf, att en befäst försvarsställning blefve på Gotland anordnad, får

jag alltså hemställa,

att Kongl. Maj:t täcktes, för expropriation af

mark och öfriga för uppförande af ett permanent

fäste i trakten af Tingstäde å Gotland nödiga förberedande

arbeten, af Riksdagen på extra stat för år

1893 äska ett anslag af 100,000 kr.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvndtiteln.

61

Intendenturbehof.

Anskaffning af sjukvårdsmateriel.

I sin förenämnda underdåniga skrifvelse den 9 sistlidne November

angående anskaffande af sjukvårdsmateriel förmäler t. f. generalintendenten,

att han, sedan han kommit i tillfälle granska de i enlighet med

1890 års mobiliseringsplan infordrade uppgifterna rörande behof af och

tillgång på sådan materiel och sådana persedlar, hvarmed arméförvaltningens

intendentsdepartement har att taga befattning, äfvensom

de deröfver upprättade sammandrag, allt mer kommit till den öfvertygelsen,

att bland de luckor, som förefinnas inom den under arméförvaltningens

intendentsdepartements förvaltning stående materiel, bristerna

inom arméns sjukvårdsutredning för närvarande äro de mest behjertansvärda

och de, som företrädesvis måste fyllas.

Samma brister hade ock, yttrar t, f. generalintendenten, förut

behörigen beaktats. Så hade uti skrifvelse den 20 Januari 1887

dåvarande generalintendenten hos Kongl. Maj:t anhållit om anvisande

af medel för komplettering af arméns trängutrustning; och

skulle dessa medel, enligt hvad de skrifvelsen bifogade beräkningarna

utvisade, till en väsentlig del kommit sjukvårdsfordonsutnmtningen till

godo. Vidare hade inspektören för trängen i sin underdåniga rapport

angående 1890 års öfningar med kraft framhållit vigten deraf, att trängtrupperna

åtminstone erhölle så stor del af den för uppsättande af mobiliserade

sjukvårdsformationer erforderliga materiel, att redan under

fred öfningar och marscher med fältutrustade afdelningar kunde ega rum.

Sjelf förmäler sig t. f. generalintendenten skolat hafva långt före

detta ''påkallat. Kongl. Maj:ts uppmärksamhet på ifrågavarande angelägenhet,

derest ej hinder derför mött dels i den omständigheten,

att de modeller af olika slag, som på hemställan af den genom nådigt

bref den 13 Oktober 1886 tillsatta s. k. sjukvårdskomitén blifvit i nåder

faststälda, först nu kunde anses hafva blifvit vederbörligen pröfvade,

samt dels och företrädesvis i det förhållandet, att behofvet af

sjukvårdsmateriel, som först blifvit behörigen utredt af ofvan nämnda

sjukvårdskomité, ej blifvit slutligt bestämdt förr än genom fastställande

af 1890 års mobilisoringsplaner.

[31.]

Anslag till

sjukvårdsmateriel.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Fjerde hnfvndtiteln.

Sedan t. f. generalintendenten derefter påpekat, att den för sjukvården

i fält erforderliga personal ännu långt ifrån vore fulltalig, i'' det

frågan om svenska arméns förseende med tillräckligt antal trängtrupper

hitintills ej fått sin lösning, samt att det af sådan orsak vore så mycket

angelägnare att tillse det den materiel, som för nämnda sjukvårdstjenst

vore af nöden, också komme att i tillräckligt antal förefinnas,

öfvergår han till en redogörelse för den anskaffning, som med anledning

deraf erfordras.

Enligt det genom nådig generalorder den 26 oktober 1888 till

efterrättelse anbefallda »förslag till reglemente för sjukvården i fält»

omfattade, yttrar han, den militära sjukvården under ett krig trenne

hufvudgrupper nemligen

a) vid fältarmén;

b) vid etappväsendet; och

c) i hemorten.

Med hänsyn emellertid till den omständighet, att ej obetydliga tillgångar

efter hand samlats af de för tillgodoseende af sjukvården i fält

befintliga föreningar, att den allmänna offervilligheten till lindrande af

de i fält sjukes och sårades lidanden särskildt under ett försvarskrig i

eget land kan beräknas blifva ganska stor samt att allt hvad till den

frivilliga sjukvården hörer företrädesvis bör finna sin användning bakom

den egentliga fälthären d. v. s. vid etappväsendet och i hemorten,

finner sig t. f. generalintendenten kunna utgå derifrån, att blott behofvet

af den för fälthären erforderliga sjukvårdsmateriel i första hand

beliöfver under fred af den militära förvaltningen anskaffas.

Hvad nämnda sjukvård anginge, innefattade den vidare, enligt ofvan

nämnda förslag till fält-sjukvårdsreglemente, 3:ne väsendtligt skilda

underafdelningar, nemligen:

I) vid de högre staberna och vid trupperna;

II) vid sjukvårdskompanierna;

III) vid de flyttande sjukhusen.

Sjukvården vid de högre staberna och vid trupperna afsåge, fortsätter

t. f. generalintendenten, att taga vård om de insjuknade, att fortfarande

vårda lindrigt sjuke, som antagas snart skola tillfriskna, att transportera

svårare sjuke till någon sjukvårdsanstalt samt att på slagfältet genom

upprättandet af förbandsplatser deltaga i arbetet med de sårades

upphemtande och förbindande.

Sjukvårdskompanierna åter hade till uppgift att öfvertaga sådana sjuke,

som icke kunna vårdas vid trupperna, för att ombesörja deras förflyttning

till lämplig sjukvårdsanstalt, samt att, då allvarligare strid upp
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Fjerde huvudtiteln. 63

står, på slagfältet genom upprättande af förbandsplatser öfvertaga det

hufvud sakliga arbetet med de sårades upphemtande, förbindande och

vidare transport.

De flyttande sjukhusens uppgift slutligen vore att till vård mottaga

sjuka och sårade från trupperna och förbandsplatserna samt att öfverföra

mottagna sjuke och sårade till sjukvårdsanstalterna vid etappväsendet.

Enär emellertid frågan om lämpligaste konstruktionen af de för de

flyttande sjukhusen afsedda förbinderivagnar ännu ej vore slutligen afgjord

och det för närvarande syntes t. f. generalintendenten Iramtör

allt gälla att fylla de befintliga bristerna i den för den främsta liniens

sjukvård behöfliga materiel, förmäler han sig denna gång endast vilja

framhålla nödvändigheten deraf, att den för trupper och staber samt

sjukvårdskompanierna erforderliga materiel blifver snarast möjligt fullständiga

d.

Enligt meranämnda reglementsförslag utgjordes ifrågavarande materiel

i främsta rummet af:

förbinderivagnar dels för trupperna (1 per infanteribataljon o., s. v.),

dels för sjukvårdskompanierna (4 per kompani), medförande nödig medicinal-,

instrumental- och förbandsutredning, förfriskningsmedel o. s.. v.;

sjuktransportvagnar, enligt sjukvårdsreglementsförslaget 8 per sjukvårdskompani

och 1 per infanteriregemente, samt enligt 1890 års mobiliseringsplaner

12 per sjukvårdskompani;

sjukvårdsränslar och förband späckfickor, vid trupperna, 1 lör hvarje

sjuk vårdssoldat, d. v. s. 4 st. per infanteribataljon o. s. v. samt 24 st.

per sjukvårdskompani;

sjukbårar vid trupperna 1 för hvarje bårlag om 4 sjukbärare, d. v. s.

16 per infanteribataljon o. s. v. och 48 per sjukvårdskompani; samt

förbandsväskor till lika antal med sjukbärarna.

Och vore i afseende å nämnda sjukvårdsmateriel dessutom att märka:

att vid de till kavalleriet, artilleriet och iugeniörtrupperna hörande

truppförbanden samt vissa staber särskilda lörbinderi vagnar ansetts obehöflig;!

och den nödiga medicinal-, instrumental- och förbandsutredningen

i stället funnits kunna inrymmas uti å packvagnar eller andra

fordon förda förbinderikistor, benämnda förbind er ikista 1 och förbinderikista

II;

att kavalleriet afsåges skola i fält medföra ett visst antal sjukvårdspackfickor

äfvensom, i stället för sjukbårar af vanlig modell, ett mindre

antal sittbärar;

att, då äfven för trängforrnationernas sjukvård vore erforderlig eu

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Fjerde hufyudtiteln.

viss qvantitet sjukvårdsmateriel, som medfördes hufvudsakligen i sjukvårdsränslar

(en per proviantkolonn, furagekolonn o. s. v.), behofvet af

dessa vid samtliga vapenslag (utom kavalleriet) och vid sjukvård skompanierna

nödiga persedlar blefve jemförelsevis stort.

Om man nu, yttrar t. f. generalintendenten, vid bestämmande af

den för staber, trupper och sjukvårdskompanier erforderliga sjukvårdsmateriel,

utginge å ena sidan från det behof af sjukvårdsmateriel per

truppenhet (tördelning, inf.-reg:te o. s. v.), som af sjukvårdskomitén

sålunda blifvit bestämdt och som af den betraktats såsom ett minimum,

som ej utan verklig fara för sjukvårdens försummande kunde underskridas,

och å andra sidan från det antal truppenheter, som enligt de

af Kongl. Maj:t år 1890 faststälda mobiliscringsplaner skola ingå i den

svenska fälthären, blefve sammanlagda behofvet följande:

Vid

trupper

och

staber.

Vid

sjukvårds-

kom-

panier.

Till-

sammans.

Forbandsväskor .............................

380

276

60(3

Sjukbårar mod solar ................................

330

276

600 i

Sittbårar ................................................

37

_

37

[ Förbandspackfickor..............................................................

40

—

49

1 Sjukvårdspackfiokor................................

32

—

32

Sjukvårdsriinslar ...

262

132

394

Förbinderikistor I ................................................................

49

--

49

» II....................................................................

26

—

26

Förbinderivagnar för stabel'' och trupper . .......................................

87

—

87 :

» •» sjukvårdskompanier..........................................

23

23

Sjuktransportvaguar .....................................................................

_

68

08

För tillgodoseende af dessa behof åter funnes, enligt hvad t. f.

generalintendenten anmäler, för närvarande egentligen blott den materiel,

som ansetts vara nödig för att bereda trupperna vederbörlig öfning

i sjukvårdsmaterielens användning; och har han för att åskådliggöra

så väl de brister, Indika vid sådant förhållande måste fyllas, som

den derför nödiga kostnad uppgjort följande tabell,

s. 65 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

65

Behof.

Till-

gång.

Öfver-

skott.

Brist.

Pris pr

st.

Summa

kostnad.

Kr.

Förbandsväskor ..............................

606

*) 402

—

204

15

—

3,060

—

Sjukbårar med selar...........................

606

402

—

204

30

—

6,120

—

Sittbårar ..........................................

37

—

—

37

20

—

740

—

Förbandspackfickor ..........................

49

59

10

—

—

—

—

—

Sjukvårdspackfiekor ..........................

32

16

—

16

230

—

3,680

—

Sjukvårdsränslar ............................

394

2)91

—

303

120

—

36,360

—

Förbinderikistor I............................

49

16

—

33

180

—

5,940

—

Förbinderikistor II ...........................

26

13

13

100

—

1,300

—

Förbinderivagnar för staber och trupper

87

88

1

—

—

—

—

—

Förbinderivagnar för sjukvårdskompanier

23

3

_

20

3)2,415

—

48,300: —

Sjuktransportvagnär ......,..................

68

84

16

S

Limma kronor

105,500: —

varande, enligt hvad t. f. generalintendenten anmäler, rörande tabellen

att märka:

att för samtliga fordon och persedlar utom hvad beträffar sittbårar,

finnas modeller, hvilka befunnits ändamålsenliga;

att den för fältartilleriet erforderliga materiel väl delvis förefinnes,

men att de sålunda redan anskaffade persedlarna ej äro upptagna under

»tillgång», enär medlen för anskaffningen ännu ej blifvit af intendentsdepartementet

utbetalade;

att af fältläkarekontorets förråd af sjukvårdspersedlar blott beräknats

såsom tillgång de derstädes befintliga sjukvårdsränslar, sjukvårdspackfickor

och förbinderikislor, hvaremot den del af derstädes befintlig

instrumental- och förbandsutredning, som kan afses för fullständigandet

af truppernas och stabernas samt sjukvårdskompaniernas sjukvårdsutrustning,

ej upptagits;

att den utredning af filtar, madrassvar m. m., som skall förefinnas

vid sjukvårdskompanierna och af dem medföras å packvagnar, såsom

befintlig i arméns allmänna förråd, ej upptagits hvarken bland behof

eller tillgång; t

att priserna äro beräknade med ledning af kostnaden för redan *)

*) Deraf ett större antal utan fullständig utredning.

a) Deraf 12 utan utredning.

a) Fordonet 550 kronor, utredningen 1,865 kronor.

Bih. till Riksd. Prat. 1892. I Sami. 1 A/d. / lläft.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Fjerde hnfvudtiteln.

verkstälda leveranser och i öfrigt af vederbörande fabrikanter lemnade

uppgifter; samt slutligen

att den vid arméns regementen och corpser befintliga äldre sjukvårdsmaterielen,

bestående af regements-instruments-kistor, medikamentskistor,

medicinalkistor, infanterikartuscher o. s. v., ej upptagits såsom

påräknelig för fältarmén, enär densamma, på grund af den omhvälfning,

som på senare tider egt rum beträffande särskildt den kirurgiska behandlingen,

blott anses användbar till en ganska ringa del och derför

lämpligast, enligt t. f. generalintendentens åsigt, endast bör afses för

de i hemorten vid depoterna befintliga afdelningarna.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer t. f. generalintendenten,

att Kongl. Maj:t täcktes till fullständigande af den för

fältarméns trupper och staber samt sjukvårdskompanierna erforderliga

sjukvårdsmateriel anvisa ett belopp af 105,500 kronor, minskadt

med värdet af den i fältläkarekontoret befintliga instrumental- och förbandsutredning,

som kan vara afsedd att användas för nyssberörda

ändamål.

Öfver t. f. generalintendentens ifrågavarande framställning hafva

medicinalstyrelsen och arméförvaltningen å intendentsdepartementet i

förenämnda underdåniga skrifvelser den 30 november och den 22 december

sistlidet år afgifvit, yttranden; och hafva båda embetsverken

tillstyrkt bifall till densamma; hvarjemte medicinalstyrelsen, som i förbigående

erinrar att, om man än, såsom t. f. generalintendenten yttrar,

är berättigad att för sjukvården vid etappväsendet och i hemorten

vänta stor offervillighet af allmänheten, staten dock, efter dess åsigt,

icke kan underlåta att äfven sjelf taga denna angelägenhet om hand,

tillika upplyser, att värdet af den i dess vård befintliga sjukvårdsmateriel

af ifrågavarande slag uppgår till 11,833 kr. 75 öre.

Förevarande af t. f. generalintendenten å bane bragta fråga synes

mig af yttersta vigt och jag kan alltså ej annat än på det lifligaste

understödja densamma; och som medel till anskaffningen icke kunna

utan förmedelst ett af Riksdagen för ändamålet beviljadt extra anslag

beredas, får jag, som emellertid finner anskaffningen kunna fördelas på

två år, hemställa att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att för anskaffning af den för fältarméns trupper

och stabel'' samt sjukvärdskompanier erforderliga sjukvårdsmateriel

bevilja ett extra anslag af 93,666 kronor

25 öre och deraf för år 1893 anvisa hälften med i

rundt tal 47,000 kronor.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufviultiteln.

67

Diverse behof.

Reseunderstöd åt officerare och intendenturtjenstemän.

Till bestridande af kostnader för officerares utsändande till främmande

länder i ändamål att inhemta upplysningar rörande krigsväsendet

och såsom bidrag till de kostnader, officerare maste vidkännas under

anställning i utländsk krigstjenst eller eljest under resor utomlands för

utbildning i sitt yrke har under en lång följd af år på extra stat anslagits

ett belopp af 9000 kronor, hvarjemte, i följd af 1883 års riksdags

beslut, medel från detta anslag anvisats för att bereda tjenstemän

vid intendenturen tillfälle att genom besök i främmande länder

tillgodogöra intendenturen den der vunna erfarenheten i hvad till

en armés hushållning hörer; och då ett dylikt anslag fortfarande är af

nöden, hemställer jag

att för år 1893 må till reseunderstöd åt officerare

och intendenturtjenstemän äskas ett extra anslag å enahanda

belopp, 9,000 kronor, med rättighet för Kong!.

Maj:t att få under följande år använda hvad af anslaget

kan under året besparas.

Generalstabens topografiska arbeten.

I sin förenämnda underdåniga skrifvelse den 26 sistlidne november

har chefen för generalstabens topografiska afdelning, under åberopande

af hvad han i skrifvelserna den 16 november 1889 och den 26 november

1890 anfört i syfte att årsanslaget för afdelningens arbeten

måtte för framtiden bestämmas att utgå med 90,000 kronor, i

underdånighet hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes, på sätt ifråga om

statsregleringen för 1891 och innevarande år varit fallet, jemväl!

för är 1893 hos Riksdagen äska ett extra anslag för berörda arbeten å

90,000 kr.; och då jag, i enlighet med hvad jag i denna fråga förut

yttrat, fortfarande är af den åsigt, att årsanslaget till dessa arbeten

icke kan, utan skada för desammas ändamålsenliga bedrifvande, bestämmas

att utgå med lägre belopp, får jag hemställa, att denna afdelningschefens,

utaf chefen för generalstaben tillstyrkta framställning

måtte varda af Kongl. Maj:t bifallen.

[32.]

Anslag till

reseunderstöd

åt officerare

m. fl.

[33.]

Anslag till

de topografiska

arbetena.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Fjerde hufvudtiteln.

[34.]

Anslag till

skarpskytteväsendets

befrämjande.

[35.]

Anslag till

ersättning för

försträckning.

Skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande.

Enligt riksstaten innevarande år utgår detta anslag med 60,000

kronor; och då nämnda anslag icke kan utan stort men för det för

fosterlandets försvar vigtiga skarpskytteväsendet bestämmas till lägre

belopp, får jag alltså hemställa, att Kongl. Maj:t täcktes, i öfverensstämmelse

med hvad jemväl arméförvaltningen å civila departementet

i sin förenämnda skrifvelse föreslagit,

till skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande

af Riksdagen såsom extra anslag för år

1893 äska 60,000 kronor.

Ersättning för förskott.

Slutligen hafva till ersättande anmälts dels af arméförvaltningen

å civila departementet uti dess förenämnda skrifvelse den 17 november

1891 ett belopp af 19,958 kronor 15 öre, som förvaltningen, jemlikt

nådiga brefven den 14 november 1890 och den 1 maj 1891, förskjutit

för den genom förstnämnda nådiga bref förordnade härordningskomité

samt för tryckning af dess betänkande m. m., och dels af statskontoret

i dess underdåniga skrifvelse den 28 sistlidne november ett belopp af

6,467 kronor 45 öre, som jemlikt bestämmelserna i nådiga brefvet den

12 sistlidne juni är af nöden för gäldande af kostnaden för den, enligt

Riksdagens begäran, af särskildt dertill utsedd person utarbetade

samling af gällande föreskrifter angående rustnings- och roteringsbesvärens

effektiva utgörande vid indelta armén och hvilket belopp af

statskontoret förskjutits; varande i fråga om sistnämnda förskott af

statskontoret erinradt, att nämnda embetsverk, på grund af föreskriften

i nådiga brefvet den 12 juni 1891, förskottsvis utbetalt dels till författaren

af samlingen såsom arfvode 3,000 kronor och såsom godtgörelse

för af honom bestridda utgifter för fullgörandet af hans uppdrag

137 kronor 45 öre och dels för tryckning af samlingen 5,330 kronor

eller tillsammans 8,467 kronor 45 öre, äfvensom att, då till försäljning

genom bokhandlares försorg utlemnats 1,200 exemplar, för hvilka, enligt

den med bokhandlaren träffade öfverenskommelse, ett försäljnings
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Fjerde hnfrudtiteln.

pris af 2,000 kronor, kunde beräknas komma att. till statsverket inflyta,

ofvan angifna belopp 6,467 kronor 45 öre återstode till ersättande.

Då medel till betäckande af dessa förskott ej kunna af de under

fjerde hufvudtiteln uppförda, för dylikt ändamål användbara tillgångar

beredas, får jag tillstyrka, att ett extra anslag må för ändamålet af Riksdagen

äskas, och sålunda hemställa,

att Kongl. Maj:t täcktes till gäldande af ifrågavarande

förskott utaf Riksdagen på extra stat för ar

1893 äska ett belopp af, i jemnadt krontal, tillsammans

26,426 kronor.

Hvad chefen för landtförsvarsdepartementet sålunda

i afseende å regleringen af utgifterna under

riksstatens fjerde hufvudtitel yttrat, tillstyrkt och liemstält,

täcktes Hans Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

på tillstyrkande af statsrådets öfrige ledamöter,

gilla och bifalla, med befallning tillika, att utdrag åt

detta protokoll skulle till finansdepartementet öfverlenmas

till ledning vid författandet af Kongl. Maj:ts

nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets

tillstånd och behof.

Ex protocollo

Gustaf Pauli.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Fjerde hufvudtitelii.

Bil. I.

Förslag till stat för Norrbottens (Vesterbottens) regemente.

Staben.

1 öfverste och chef, lön ...............................................

lönetillägg för 2 tjenstehästar å 400 kronor ............

6,000

800

Kronor.

öro.

fourageersättning å 1 krona om dagen för hvarje häst

730

—

7,530

1 öfverstelöjtnant och förste major, lön ..........................

lönetillägg för 1 tjenstehäst......................................

4,000

400

—

fourageersättning.........................................................

365

—

4,765

1 major, lön.......................................................

lönetillägg för 1 tjenstehäst....................................

3,500

400

—

fourageersättning......................................................

365

—

4,265

1 d:o d:o................................................................

1 regementsqvartermästare, lön .....................................

lönetillägg för 1 tjenstehäst.......................................

1,800

400

—

4*265

—

fourageersättning.......................................................

365

—

2,565

1 förste regementsadjutant, lön ..................................

lönetillägg för 1 tjenstehäst....................................

1,200

400

—

fourageersättning........................................................

1 andre regementsadjutant. lön .............................

lönetillägg för 1 tjenstehäst ...................................

365

900

400

—

1,965

—

fourageersättning......................................................

365

—

1,665

1 regementsauditör, lön.............................................

900

_

1 regementspastor, lön ..............................................

800

_

1 regementsläkare, lön ..........................

2,800

.

1 förste bataljonsläkare, lön....................................

1,800

_

1 andre bataljonsläkare, lön.................

900

_

1 regementsintendent, lön............................

Anm. Efter tio ars val vitsordad tjenstgöring åtnjuter regementsintendenten ett

alderstillägg a lön af 500 kronor, att utgå från anslaget under fjerde

hufvudtiteln till alderstillägg.

2,800

Transport

37,020

- |

s. 71 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

71

Transport

i 1 bataljonsadjutant, jemte portion under vapenöfningarna,

lön ........................................................... 360:

beklädnad

arfvode ...........

120: —

-200: —

.

i 1 d:o d:o ......................................................•••■;.......................

i 1 regementsväbel, jemte portion under vapenöfningarna,

lön ..................................................................... 360:

beklädnad...................................................................

arfvode ............................................................-........

1 gevärshandtverkare, jemte 2 nummerlöner och portion

under vapenöfningarna, lön ..................................

1 d:o d:o........................................................................

1 hornblåsare, jemte portion under vapenöfningarna, lön 360: —

beklädnad................................................................

150: —

Kompanistaten.

1 kapten af första klassen, lön .......................................

7 d:o d:o..............................................................

1 d:o af andra klassen, lön........................................

3 d:o d:o..................................................................

1 löjtnant af första klassen, lön.......................................

| 7 d:o d:o....................................................................

; 1 d:o af andra klassen, lön............................................

I 7 d:o d:o................................................................

1 underlöjtnant, lön..........................................................

7 d:o d:o.........................................•••••_.............•••••

1 fanjunkare, jemte portion under vapenöfningarna, lön

beklädnad...................................................................

7 d:o d:o...................................................................

1 sergeant af första klassen, jemte portion under vapenöfningarna,

lön........................................................

beklädnad..................................................................-j_

13 d:o d:o ....................................................................

1 sergeant af andra klassen, jemte portion under vapenöfningarna,

lön.......................................................

beklädnad.................................................................

15 d:o d:o.......................................................................

720:

150:

360:

120:

Transport

Kronor.

öre.

37,020

—

680

680

680

200

_

200

—

510

—

2,800

19,600

—

1,800

—

5,400

—

1,200

—

8,400

900

—

—

6,300

—

600

—

4,200

—

870

_

6,090

—

480

6,240

—

360

5,400

—

t 110,610

—

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Fjerde linfvudtiteln.

Kronor.

öre.

Transport

110,610

1 korpral, jemte beklädnad in natura och portion under

vapenöfningarna, lön..............................................................

120

23 d:o d:o ...........................................................................

2,760

_

1 korpral, jemte beklädnad in natura och portion under

vapenöfningarna, lön .......................................... 120: —

ersättning för rotelön, motsvarande en medelvakans- afgift...................................................................... 150: —

270

27 d:o d:o ...........................................................

7,290

_

1 vice korpral, jemte beklädnad in natura och portion

under vapenöfningarna, lön ........... ....................................

60

23 d:o d:o....................................................

1,380

—

| 1 vice korpral, jemte beklädnad in natura och portion

under vapenöfningarna, lön.................................... 60: —

ersättning för rotelön, motsvarande en medelvakans-

afgift.................................................................... 150: —

210

27 d:o d:o .....................................................................

5,670

__

1 volontär, jemte beklädnad in natura samt portion och tobaks- skilling eller dagaflöning under vapenöfningarna från veder- börande vapenöfningsanslag, ersättning för nummerlön, mot- svarande en medelvakansafgift............................................

150

7 d:o d:o..........................................................

1,050

_

Till musikens underhåll.............................................

2,000

—

Tjenstgöring spenningar,

1 som utgå med 1,500 kronor till öfverste och chef, 500 kronor til

öfverstelöjtnant och major, 400 kronor till kapten af första klassen

och regementsqvartermästare, 200 kronor till kapten af andra

klassen och förste regementsadjutant, 120 kronor till löjtnant

och underlöjtnant, 400 kronor till regementsauditör, 300 kronor

till fanjunkare, 200 kronor till sergeant af första klassen och ba- taljonsadjutant samt 120 kronor till sergeant af andra klassen,

beräknas för följande personal: öfversten och chefen, öfverstelöjt- nanten eller en major, regementsqvartermästaren, förste regements- adjutanten, regementsauditören, en bataljonsadjutant, 4 kaptener af

första klassen, 2 kaptener af andra klassen, 4 löjtnanter af första

J klassen, 4 löjtnanter af andra klassen samt 4 underlöjtnanter, 4

fanjunkare, 4 sergeanter af första klassen samt 8 sergeanter af

andra klassen, samt utföras alltså med..........................................

9,600

Transport]

141,170 |

—

s. 73 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

73

Transport

Kronor.

öre.

141,170

Dagaflöning,

som utgår med 5 kronor till öfverste och chef, 4 kronor till öfverstelöjtnant,

major och regementsläkare, 3 kronor till kapten, regementsqvartermästare,

regementspastor, förste bataljonsläkare

och regementsintendent, 2 kronor till löjtnant, underlöjtnant,

regementsadjutant, regementsauditör och andre bataljonsläkare,

1 krona till fanjunkare och hornblåsare, 80 öre till sergeant,

bataljonsadjutant och regementsväbel, 40 öre till gevärshandtverkare,

25 öre till korpral och 10 öre till vice korpral, utföres

för tjenstgöring ''vid stamtruppen under förslagsvis 60

dagar för öfversten och chefen, öfverstelöjtnanten eller en major,

regementsqvartermästaren, förste regementsadjutanten, regementsauditören,

regementspastorn, regementsläkaren, andre

bataljonsläkaren, regementsintendenten, en bataljonsadjutant, 2

gevärshandtverkare, hornblåsaren, 4 kaptener af törsta klassen,

2 kaptener af andra klassen, 4 löjtnanter af första klassen,

4 löjtnanter af andra klassen och 4 underlöjtnanter, 4 fanjunkare,

4 sergeanter af första klassen, 8 sergeanter af andra

klassen, 26 korpraler och 26 vice korpraler med ............ .......

skolande dylik aflöning i öfrigt gäldas af anslaget till beväringsmanskapets

vapenöfningar.

5,718

Anm. Under skottår utgår fourageersättning för skottdagen till öfversten och

chefen, en major, regementsqvartermästaren och förste regementsadjutanten

från besparingarna å anslaget till indelta arméns befälsaflöning eller, i den

mån dessa icke lemna tillgång, af fjerde hufvudtitelns allmänna besparingar,

samt till öfverstelöjtnanten och förste majoren, en major och andre

regementsadjutanten från beväringons vapenöfningsanslag.

Summa | 146,888 I —

bill. till Ilihd. blot. 1892. 1 band. 1 Åfd. 1 Höft.

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Fjerde hufvudtiteln.

Bil. II.

Förslag till stat för Jemtlands regemente.

Kronor.

öre.

7,530

4,765

—

4,265

4,265

—

2,565

—

1,965

—■

1,665

900

—

800

—

2,800

—

1,800

—

900

-—

2,800

hvarje

6,000:

800:

730

4,000

400

365

3,500

400

365

Staben.

1 öfverste och chef, lön ........................................

lönetillägg för 2 tjenstehästar å 400 kronor .

fourageersättning å 1 krona om dagen för

häst.........................................i....................

1 öfverstelöjtnant och första major, lön .................

lönetillägg för 1 tjenstehäst ............................

fourageersättning ....... ...........................

1 major, lön.............................................................

lönetillägg för 1 tjenstehäst............................

fourageersättning............................................

1 d:o d:o............................................................

1 regementsqvartermästare, lön ............................

lönetillägg för 1 tjenstehäst............................

fourageersättning..............................................

1 förste regementsadjutant, lön ............................

lönetillägg för 1 tjenstehäst.............................

fourageersättning..............................................

1 andre regementsadjutant, lön ............................

lönetillägg för 1 tjenstehäst.............................

fourageersättning.............................................

1 regementsauditör, lön ..........................................

1 regementspastor, lön.............................................

1 regementsläkare, lön..............................................

1 förste bataljonsläkare, lön.....................................

1 andre bataljonsläkare, lön...................................

1 regementsintendent, lön.......................................

Anm. Efter tio ars väl vitsordad tjenstgöring åtnjuter regementsintendenton ett

alderstillägg a lönen af 500 kronor att utgå från fjerde hufvudtitelns anslag

till alderstillägg.

1,800

400

365

1,200

400

365

900

400

365

Transport! 37,020

s. 75 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

75

Transport

1 bataljonsadjutant, jemte portion under vapenöfningarne,

lön ........................................................................... 360

beklädnad.....................................................................

arfvode ........ 200

1 d:o d:o..............................•?•..................................................

1 regementsväbel, jemte portion under vapenöfningarne,

lön .......................................................................... 360

beklädnad................................................................... 120

arfvode ..................... 200

1 gevärshandtverkare, jemte 2 nummerlöner och portion

under vapenöfningarne, lön.................................................

1 d:o d:o..............................................................................

1 förste hornblåsare, jemte portion under vapenotmn
garne,

lön ..............................................................

beklädnad....................................................................

360:

Kompanistaten.

kapten af första klassen, lön .........................................

kaptener af första klassen, lön ......................................

kapten af andra klassen, lön ..........................................

d:o d:o d:o ................................................................

löjtnant af första klassen, lön......................................

d:o d:o d:o ..................................................................

löjtnant af andra klassen, lön..........................................

eko d:o d:o ..................................................................

underlöjtnant, lön ...........................................................

d:o d:o................................................................''V

fanjunkare, jemte portion under vapenöfningarne, lon

beklädnad....................................................................

720:

150:

7 d:o d:o d:o ...................................;..........;.......... ... .

1 sergeant af första klassen, jemte portion under vapenöfningarne

lön ......................................................................... 3”0; —

beklädnad.................................................................. ^20:

13 d:o d:o ..........................................•;..........:...........

1 sergeant af andra klassen, jemte portion under vap

lön ....................................................................

beklädnad..............................................................

15 d:o d:o d:o ..................................................

240:

120: —

Transport;

Kronor.

öre.

37,020

—

680

680

680

—

200

_

200

‘

—

j

510

—

2,800

19,600

—

1,800

—

5,400

—

1,200

—

8,400

—

900

—

6,300

—

600

—

4,200

—

870

_

6,090

480

_

6,240

J

360

_

5,400

| —

tj 110,610

i —

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Fjerde liufVudtiteln.

11 i • i . Transport

1 korpral, jemte beklädnad in natura och portion undor vapen

öfningarne, lön ..........................................................

31 d:o d:o ............ ’’’ ’ ........

1 d:o, jemte beklädnad in natura och portion under vapenöfningarne,

lön ........................................................... 120: _

ersättning för rotelön, motsvarande en medelvakans
a%ift

............. 150: —

19 d:o d:o ....................................................................

1 vice korpral, jemte beklädnad in natura och portion under

vapenöfningarne, lön.......................................................

31 d:o d:o d:o .........................................................

1 vice korpral, jemte beklädnad in natura och portion under vapenöfningarne,

lön........................................................ 6Q. _

ersättning för rotelön, motsvarande en medelvakans
a%ift

................................................................. 150: -!

19 d:o d:o ............................................................... I

1 volontär, jemte beklädnad in natura samt portion och tobaks-j

skilling eller dagaflöning under vapenöfningarne från veder-!

börande vapenöfningsanslag, ersättning för nummerlön motsvarande

en medelvakansafgift..........

7 d:o d:o................................... ..........................j

Till musikens underhåll ...............................

Tjenstgöring spenning ar,

I som utgå med 1,500 kronor till öfverste och chef, 500 kronor till

öfverstelöjtnant och major, 400 kronor till kapten af första

klassen och regementsqvartermästare, 200 kronor till kapten

af andra klassen och förste regementsadjutant, 120 kronor till

löjtnant och underlöjtnant, 400 kronor till regementsauditör

dOO kronor till fanjunkare, 200 kronor till sergeant af första

klassen och bataljonsadjutant samt 120 kronor till sergeant

a i a ur? dassen, beräknas för följande personal: öfversten

och chefen, öfverstelöjtnanten eller 1 major, regementsqvartermästaren,

förste regementsadjutanten, regementsauditören, 1

bataljonsadjutant, 4 kaptener af första klassen, 2 kaptener af

andra klassen, 4 löjtnanter af första klassen, 4 löjtnanter af

andra klassen samt 4 underlöjtnanter, 4 fanjunkare, 4 serge
-

Kronor.

110,610

120

3,720

270

5,130

60

1,860

210

3,990

150

1,050

2,000

Transport] 129,170

s. 77 Kontrollera mot PDF

Fjerde hnfvudtitelu.

77

Kronor.

öre.

Transport

anter af första klassen samt 8 sergeanter af andra klassen

129,170

—

samt utföres alltså med...............................................................

9,600

Dagaflöning,

som utgår med 5 kronor till öfverste och chef, 4 kronor till

öfverstelöjtnant, major och regementsläkare, 3 kronor till kap- ten, regementsqvartermästare, regementspastor, förste bataljons- läkare och regementsintendent, 2 kronor till löjtnant och under- löjtnant, regementsadjutant, regementsauditör och andre batal- jonsläkare, 1 krona till fanjunkare och förste hornblåsare, 80

öre till sergeant, bataljonsadjutant och regementsväbel, 40 öre

till gevärshandtverkare, 25 öre till korpral och 10 öre till vice

korpral, utföres för tjenstgöring vid stamtruppen under för- slagsvis 60 dagar för öfversten och chefen, öfverstelöjtnanten

eller 1 major, regementsqvartermästaren, förste regements- adjutanten, regementsauditören, regementspastorn, regements- läkaren, andra bataljonsläkaren, regementsintendenten, 1 batal- jonsadjutant, 2 gevärshandtverkare, hornblåsaren, 4 kaptener

af första klassen, 2 kaptener af andra klassen, 4 löjtnanter af

första klassen, 4 löjtnanter af andra klassen, 4 underlöjtnanter,

4 fanjunkare, 4 sergeanter af första klassen, 8 sergeanter åt

andra klassen, 34 korpraler och 34 vice korpraler med... .......

skolande dylik aflöning i öfrigt gäldas af anslaget till bevärings- manskapets vapenöfningar.

Anm. Under skottår utgår fourageersättning för skottdagen till öfversten och

chefen, 1 major, regementsqvartermästaren och förste regementsadjutanten

från besparingarna å anslaget till indelta arméns befälsaflöning eller, i

den mån dessa icke lemna tillgång, af fjerde hufvudtitelns allmänna be- sparingar, samt till öfverstelöjtnanten och förste majoren, 1 major och

andre regementsadjutanten från beväringens vapenöfningsanslag.

5,886

Summa

144,656

1 —

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Fjerde lmfrudtiteln.

Bil. III.

Förslag till tilläggsstat för Jemtiantls hästjägarecorps, vid tillkomsten

af 3 nya sqvadroner.

Kronor.

öre.

1 corpschef, lönen höjes till öfverstes med ..................

1,000: —

tjenstgöringspenningar, höjas till d:o med ............

300: —

dagaflöning i 60 dagar, höjas till d:o med ..........

-60: —

1,360

1 major, lön............................................................

3,500: —

tjenstgöringspenningar..........................................

500: —

dagaflöning å 4 kronor i 60 dagar ........................

240: —

lönetillägg för 3 tjenstehästar.................................

1,200: —

fourageersättning....................................................

1,095: -

6,535

1 adjutant, lön .............................................................

900: —

dagaflöning å 2 kronor i 60 dagar ......................

120: —

lönetillägg för 2 tjenstehästar ..''.............................

800: —

fourageersättning......................................................

730: —

2,550

1 regementsläkare, lönen höjes från förste bataljons-

läkares med ........................................................

1,000: —

dagaflöning i 60 dagar, höjes från d:o med............

60: -

1,060

1 andre bataljonsläkare, lön .......................................

900: —

dagaflöning å 2 kronor i 60 dagar..........................

120: —

1,020

1 regementspastor, arfvode ............................................

''600

_

1 auditör, arfvode ...........................................................

1.000

_

1 regementsintendent, lön ............................................

2,800: —

dagaflöning å 3 kronor i 365 dagar.......................

1,095: —

3,895

1 pistolsmed, lön, jemte portion under vapenöfningarna

400: —

dagaflöning å 40 öre i 60 dagar...........................

24: —

424

1 förrådsförvaltare (till hans aflöning) ...........................

1,360

_

1 stabstrumpetare, lön, jemte portion under vapenöf-

ningarna...............................................................

360: —

dagaflöning å 80 öre i 60 dagar ..........................

48: —

beklädnad...............................................................

120: —

528

1 d:o d;o .....................................................................

528

—

Transport

20,860 |

—

s. 79 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

79

Transport

Sqvadronsstaten.

1 ryttmästare af l:a klassen, lön...................•

tjenstgöringspenningar............................................

dagaflöning å 3 kronor i 60 dagar .......................

lönetillägg för 2 tjenstehästar...............................

fourageersättning...................................:-.......~.u _

2 d:o d:o................................................... ...............

1 ryttmästare af 2:dra klassen, lön..............................

dagaflöning ä 3 kronor i 60 dagar ........................

lönetillägg för 2 tjenstehästar ..................................

fourageersättning...................................................._

1 löjtnant af l:a klassen, lön.......................................

dagaflöning å 2 ''krön or i 60 dagar .......................

lönetillägg för 2 tjenstehästar .................................

fourageersättning......................................................

2 d:o d:o ..................................................................

1 löjtnant af 2:a klassen, lön.......................................

dagaflöning ä 2 kronor i 60 dagar ......................

lönetillägg för 2 tjenstehästar .................................

fourageersättning .....................................................

1 underlöjtnant, lön.........................................................

dagaflöning å 2 kronor i 60 dagar .......................

lönetillägg för 2 tjenstehästar...............................

fourageersättning.....................................................

2 d:o d:o .....................................................................

1 arfvode för en stallmästare .........................................

1 fanjunkare, lön, jemte portion under vapenöfningarna

och ration för eu nummerhäst mellan vapenöfningarna

tjenstgöringspenningar.............................................

dagaflöning å 1 kronor i 60 dagar ........................

beklädnad.................................................................

2 d:o d:o ............................................................. .....

1 sergeant af l:a klassen, lön, jemte portion under

vaponöfningarna....................................................

tjenstgöringspenningar.............................................

dagaflöning ä 80 öre i 60 dagar.............................

beklädnad...............................................................

8 d:o d:o ...................................................................

2,800

400

180

800

730

1,800

180

800

730

1,200

120

800

730

900

120

800

730

600

120

800

730

720

300

60

150

360

200

48

120

Transport

Kronor.

öre.

20,860

: ''

—

i'' H i K. : * ■ .

4,910

9,820

—

3,510

—

2,850

5,700

—

2,550

—

2,250

4,500

800

—

1,230

2,460

—

728

5,824

—

67,992

—

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Fjerde hufvud titeln.

Kronor.

öre.

Transport

67,992

—

1

sqvadronstrumpetare, lön, jemte portion under vapen-

öfningarna.............................................................

240: —

dagaflöning å 80 öre i 60 dagar..............................

48: -

beklädnad...........................................

120: —

408

5

d:o d:o .....................................

2 040

1

distinktionskorpral, arfvode i 11 månader å 7 kronor

50 öre..........................................

82: 50

d:o arfvode i 1 månad å 15 kronor .....................

15: —

97

50

2

d:o d:o ...............................

195

1

korpral, arfvode i 11 månader å 5 kronor..............

55: —

d:o » il » ä 10 » ..............

10: -

65

5

d:o d:o ...........................................

325

_

1

vicekorpral, arfvode i 11 månader å 2 kronor 50 öre

27: 50

d:o » il » å 5 » .........

5: —

32

50

8

d:o d:o ...................................................................

260

—

Summa

71,415 |

—

s. 81 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

81

Bil. IV.

Kostnadsberäkning för manskapsstyrkan vid 3 nya sqvadroner vid

Jemtlands hästjägarecorps jemte dess skolor och öfningar.

1) Dagaflöning i 305 dagar till skolsqvadronens personal:

för 1 ryttmästare å 3 kronor....................................

» 4 subalternofficerare å 2 kronor.......................

» 5 sergeanter a 80 öre ......................................

» 2 trumpetare ä 80 öre ......................................

» 1 andre bataljonsläkare å 2 kronor ..................

» 1 bataljonsveterinär ä 2 kronor .......................

2) Tilläggsarfvode för skolsqvadronens korpraler i 11

månader:

4 korpraler å 5 kronor i månaden..........................

4 vicekorpraler ä 2: 50 i » .......................•••

3) Kommenderingstillägg:

1 sjukvårdshästjägare å 2 kronor i 12 månader......

2 hofslagare » ä 3 » i 12 » .....

1 d:o "» å 3 » il » ......

4) Medikamentspenningar:

255 man å 2: 25 kronor årligen...............................

5) Kommunionpenningar:

255 man å 5 öre årligen .......................................

6) Servis:

255 man å 8 kronor årligen ...................................

7) Kaserninventariers underhåll:

255 man å 2: 50 kronor årligen .............................

8) Underhåll af etablissementet..................................

9) Underhåll af beväringspersedlar.............................

10) Musikens underhåll...................................................

11) Skoning och medikamenter:

108 hästar i ständig tjenstgöring å 10 kronor årligen

165 hästar i depot å 6 kronor årligen ..................

3 underofficershästar å 2 kronor årligen..................

Kronor.

öre.

915: —

2,440: —

1,220: —

488: —

610: —

610: —

6,283

220: —

110: —

330

_

24: —

72: —

3: —

99

_

573

75

12

75

2,040

—

637

50

3,000

—

1,200

—

600

—

1,080: —

990: —

6: —

2,076

—

Transport

16,852

1-

11

Bih. till Riktd. Prut. 18/2. I Sami. 1 A/d, 1 Uäft.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Fjerde hnfvudtiteln.

Kronor.

öre.

Transport

16,852

12) Hästutrustning sper sedlar ä 10 öro per dag:

108 hästar i 342 dagar............................ ...

276 » i 23 » .................................

...... 3,693: 60

634: 80

4,328

40

13) Beklädnad:

101 man i 342 dagar å 40 öre .....................

..... 13,816: 80

255 » i 23 » ä 50 » .....................

....... 2,932: 50

16,749

30

14) Manskapets aflöning:

101 man å 160 kronor årligen........................

154 » å 90 » » ........................

....... 16,160: —

....... 13,860: —

30,020

15) Remontering (jemte uppbörd för kasserade

och

döda hästar):

276 hästar å 65 kronor årligen............

17,940

_ I

16) Transportkostnader ....................

1,994

10

17) Portioner ä 55 öre:

108 man i 342 dagar......................

276 » i 23 » ........

...... 20,314: 80

...... 3,491: 40

23,806

20

! 18) jRationer å 1 krona:

108 hästar i 342 dagar...............

276 » i 23 » .....................................

...... 36,936: —

...... 6,348: —

43,284

| 19) Hästars underhåll mellan vapenöfningarna:

3 underofficershästar ä 342 kronor årligen .....

165 hästar i depot å 200 kronor årligen ........

...... 1,026: —

... 33,000: —

34,026

Summa

189,000

—

s. 83 Kontrollera mot PDF

Fjerde hnfvudtiteln.

83

Bil. V.

Förslag och kostnadsberäkning för en division åkande artilleri

i Norrland.

underlöjtnant, lön

dagaflöning, 365 dagar, å 2 kronor..

d:o d:o d:o ........................

styckjunkare, lön.................................

dagaflöning, 365 dagar, å 1 krona ..

beklädnad .......................................

portion, 365 dagar, å 62 öre ...........

styckjunkare d:o...................................

sergeant, lön.......................................

dagaflöning, 365 dagar, ä 80 öro ...

lönetillägg .......................................

beklädnad .......................................

portion, 365 dagar, å 62 öre ..........

d:o d:o d:o ............

batteritrumpetare d:o .........................

800:

730:

Löner, dagaflöning m. m. åt officerare och

underofficerare.

1 major, lön ......................................................... 3,500:

dagaflöning, 365 dagar, å 4 kronor.............. 1,460: -

lönetillägg för 2 tjenstehästar..........

fourageersättning..............................

1 löjtnant, detachementsadjutant, lön ...

dagaflöning, 365 dagar, å 2 kronor

1 kapten af första klassen, lön .............

dagaflöning, 365 dagar, ä 3 kronor

2 d:o d:o d:o ........................

1 kapten af andra klassen, lön.................

dagaflöning, 365 dagar, å 3 kronor..

2 d:o d:o d:o ......................

3 batterichefsarfvoden å 600 kronor ...

6 löjtnanter ä 1,930 kronor.................

1,200:

730:

2,800: —

1,095: -

1,800: —

1,095: —

600:

730:

720: —

365: —

200: —

226: 30

360: —

292: —

12: —

200: —

226: 30

Transport

■ - .

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

6,490

1,930

—

3.895

7’790

—

2,895

5,790

1,800

11,580

1,330

2,660

—

1,511

7,556

30

50

1,090

8,722

3,270

30

40

90

68,311

40

| —

—

68,311

40

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Fjerde hufvudtiteln.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Transport

—

—

68,311

40

Arfvoden.

För ecklesiastikvården................

» hästsjukvården ....................

» rättsväsendet ......................

200

—

300

300

150

300

800

—

åt 1 detachementsadjutant..........................

» 1 stallmästare............................

» 1 regementskommissarie ........

» 2 förrådsunderofficerare å 400 kronor......

800

—

2,850

Särskilda anslag.

Medikamentspenningar för 312 man å 2 kr. 25 öre årligen

kommunionspenningar för 348 man ä 5 öre årligen...........

702

17

40

, 1 komma fortfarande att utgöra

till skrifmaterialier och expenser 1 en del af Svea artillerirege- för informationsverkets behof | mentes nuvarande anslag och

J behöfva ej att specificeras.

till musikinstrumenters anskaffande och underhåll, nuvarande

anslag ökas mod ................

200

» anskaffning af undervisnings- materiel

» gymnastikapparaters och per- sedlars anskaffande och un-

nuvarande anslag för Svea ar- . tilleriregemente, sammanlagdt

800 kronor, torde böra ökas med

200

1,119

40

derhän.

Kosnaden för sjukvården å länslasarettet i Östersund

torde fortfarande kunna utgå från besparingar å Svea

artilleriregementes ordinarie anslag.

Aflöning och arfvoden m. m. för manskap.

Aflöning: 312 man i 1 månad å 10 kronor i månaden......

12 förste konstaplar,

21 andre konstaplar,

9 afdelningstrumpetare,

3 sjukvårdsartillerister,

3 hofbeslagsartillerister,

3 batterihandtverkare,

138 artillerister,

3,120

summa 189 man i 11 månader å 10 kronor i månaden

20,790

—

Transport

23,910

—

72,280

80

s. 85 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

85

Transport

i 12 mån. å 15 kr. i man.

ä 10 » »

å 3 » »

ä 10 » »

å 10 » »

å 5 » »

arfvoden: 12 förste konstaplar

21 andra konstaplar i 12

9 afdelningstrumpetarc i 12

6 batterihan dtverkare i 1

3 d:o i 11

3 d:o i 11

kommenderingstillägg: en del af Svea art.-reg:ts nuv. anslag.

lega: 138 man ä 40 kr........................................................

174 » ä 80 » .........................................

Beklädnad och underhåll ni. m. för manskap.

beklädnad: 312 man i 30 dagar ä 33 öre om dagen...

189 » i 335 » å 33 » » » .........

underhåll: 312 » i 30 » å 62 » » » ......••

189 » i 335 » å 62 » » .........

servis och sängkläder: 312 man å 9 kr. om året.........-.....

kaserninventariers underhåll: 312 man å 2 kr. 50 öre om aret

Hästars remontering, fouragering m. m.

102 stamhästar: remontering, skoning och medikamonter

å 80 kr. om året....................................................

fouragering 365 dagar å 1 kr. om dagen .....................

90 hästar, legda i 30 dagar: lega, skoning ooh medikamenter

å 90 kr........................................................................

fouragering å 1 kr. om dagen.......................................

Ved och ljus.

Kostnaden bostridcs enligt gifna grunder af anslaget till

ved och ljus vid fästnings- och garnisonsorter.

Utgår enligt författningarna.

Summa

Kronor.

Ö.

Kronor.

8.

23,910

72,280

80

2,160-

2,520

324

60

330

165

.

5,520

_

13,920

—

48,909

3,088

80

20,893

95

5,803

20

39,255

30

2,808

—

780

—

72,629

25

8,160

37,230

—

8,100

_

2,700

56,190

—-

‘1 “

250,001

)05

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Fjerde hufrudtiteln.

Bil. VI
-

Förslag öfver den årliga totalkostnaden för I fästningsartilleri
bataljon

å Karlsborg.

Lön m. m. åt officerare, civilpersonal och

underofficerare.

öfverstelöjtnant och chef, lön..............................

major, lön..................... ........................................

kapten af första klassen, lön..................................

eko eko eko..................................

kapten af andra klassen, lön.................................

d:o d:o d:o...............................

arfvoden till kompanichefer å 600 kronor .............

löjtnant af första klassen, lön .............................

d:o d:o d:o ......

underlöjtnant, lön.........................

d:o d:o..........................

förste bataljonsläkare, lön..............

regemontsintendent, lön ...............

styckjunkare, lön............................................... 720:

beklädnad...................................... 200:

7 (ko (ko .................................................

4 arfvoden till förrådsundorofficerare ä 300 kronor ......

1 sergeant af första klassen, lön ....................... 360:

.......... 12:

......... 200:

15 d:o d:o

1 stabstrumpetare, lön............

lönetillägg

beklädnad

lönetillägg,

beklädnad.

eko

360:

12:

200:

Kronor.

Ö.

Kronor.

5,000

3,500

2,800

_

8,400

_

1,800

_

5,400

_

2,400

_

1,200

_

8,400

_

600

_

2,400

_

1,800

__

2,800

—

920

6,440

_

1,200

—

572

8,580

572

64,784 -

Transport j

64,784 I—|

s. 87 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufrudtiteln.

87

Transport

Dagaflöning.

Dagaflöning, som till vederbörande utgår enligt särskilda

bestämmelser, utgör:

för öfverstelöjtnant och major 4 kronor, kapten 3 kronor,

löjtnant och underlöjtnant 2 kronor, förste bataljonsläkare

och regementsintendent 3 kronor, styckjunkare 1 krona,

sergeant och stabstrumpetare 80 öre; varande dagaflöningen

förslagsvis beräknad för öfverstelöjtnanten och

majoren under 365 dagar, för 7 kaptener under 365 och

1 kapten under 30 dagar, för 7 löjtnanter under 365 coh

1 löjtnant under 30 dagar, för 5 underlöjtnanter under

365 dagar, för förste bataljonsläkaren och regementsintendenten

under 365 dagar, för 8 styckjunkare under

365 dagar, för 10 sergeanter under 365 och 6 sergeanter

under 30 dagar samt för stabstrumpetaren under 365

dagar, tillsammans ...............................................o...

Portion till underbefäl in. fl.

Portion ä 62 öre beräknas förslagsvis för 8 styckjunkare

under 365 dagar, för 10 sergeanter under 365 och 6 sergeanter

under 30 dagar samt för stabstrumpetaren under

365 dagar, tillsammans......................................................

Arfvoden

åt 1 informationsofficer .......................

» tygmästaren å Karlsborgs fästning

för undervisning i gymnastik..............

» ecklesiastikvården .........................

till auditörsbiträde.............................

åt 1 informationsunderofficer .............

Transport

Kronor.

400

450

200

300

750

100

Kronor.

64,784

27,961

4,411

30

2,200 |—

— |_| 99,356 ;30

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Fjerde hufvudtlteln.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Transport

—

99,356

30

Särskilda anslag.

raedikamentspenningar för 400 man å 2,25 kronor årligen...

900

_

kommunionspenningar för 450 personer å 5 öre årligen......

22

50

till biblioteket .........................

100

_

» informationsverkets behof.........................

100

_

» skrifmaterialier.........................................

500

_

för anskaffning af undervisningsmateriel såsom böcker, skrif-

materialier m. m. i öfverensstämmelse med hvad genom

Kongl. brefvet den 3 December 1875 för artillerirege-

mentena anvisats ...............................

150

_

till gymnastikapparaters och persedlars anskaffning och

underhåll............................................................ .........

200

-

1,972

50

Tygstaten.

1 förrådsförvaltare *), lön .................................

1,800

1 1 tygskrifvare, lön......................................................

1,000

1 1 handtverksmästare, lön.....................................

700

1 d:o d:o ...............................

700

1 rustkammarsmed, lön..............................

600

1 d:o d:o......................................

600

kommunionspenningar för 6 personer ä 5 öro.....................

30

5,400

30

Servisersättning

i åt regementsofficerare, kaptener, förste bataljonsläkare och

regementsintendent: 12 personer å 30 kronor........

360

_

» subaltern officerare och förrådsförvaltare: 14 personer ä

24 kronor.....................................

336

_

» underofficerare, stabstrumpetare, tygskrifvare, handtverks-

mästare och rustkammarsmeder: 30 personer å 12 kronor

360

—

1 056

*) Anm. Artilleriets förrådsförvaltare åtnjuta ett ålderstilläsre:

åt noo kronor, att såsom arfvode efter femte tjensteåret utgå.

Transport

107,785 10

s. 89 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufrudtiteln.

89

Kronor.

ö. i Kronor.

O.

Transport

__

— 107,785

10

Aflöning och arfvoden in. in. för manskap.

Aflöning: 400 man i 1 manad å 10 kr. i månaden

4,000

—

255 » i 11 månader å 10 kr. i » ......

28,050

—

Arfvoden: 16 förste konstaplar i 1 månad å 15 kr. i mån.

240

-1

12 » » i 11 mån:r å 15 kr. i »

1,980

—

4 » » i 11 ». . ä 7,50 kr. i ,

330

_I

24 andre konstaplar i 1 månad ä 10 kr. i »

240

20 » »i 11 mån:r å 10 kr. i »

2,200

4 » » i 11 » ä 5 kr. i »

220

4 trumpetare i 12 » ä 3 kr. i

144

-1 ..

1

4 kompanikandtverkare i 12 » å 10 kr. i »

480

1

Lega: 176 man ä 40 kronor .............................................

7,040

-i

224 » å 80 » ........................................■''.......

17,920

—- 62 844

Beklädnad och underhåll m. in.

Beklädnad: 400 man i 30 dagar å 33 öre om dagen.........

3,960

—

255 » i 335 » ä 33 » » » .........

i 28,190

25;

Underhåll: 400 » i 30 » å 62 »

v ,440

255 » i 335 » å 62 » » » .........

] 52,963

50

Servis och sängkläder: 400 man å 9 kronor........................

3,600

-j

Kaserninventariers underhåll: 400 man å 2,so kronor........

1,000

1——--

~ 97,153

75

, Summa kronor

——

— 267,782 85

Bill. till Rikad. Prof,. 1892. 1 Sami. 1 Afd. 1 Höft.

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Fjerde hufvudtiteln.

Bil. VIL

Uppgift på årliga kostnaden för Göta artilleriregementes

å Karlsborg förlagda fästningskompanier

samt för tygstaten derstädes.

1

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

i

Löner, dagaflöning m. m. åt officerare och

underofficerare.

i 1 kapten af första klassen, lön ...........................

2,800: -

dagaflöning ä 3 kr....

1,095: —

3,895

1 1 d:o af andra klassen, lön ...........................

1,800: —

dagaflöning ä 3 kr....

1,095: —

2,895

2 arfvoden till kompanichefer å 600 kronor .......

1,200

—

1 löjtnant af första klassen, lön..........................

1,200: —

dagaflöning ä 2 kr....

730: —

1,930

1 d:o d:o d:o

l’930

_

1 underlöjtnant, lön .....................................

600: —

dagaflöning å 2 kr...................

730: —

1,330

1 d:o d:o ....................

1,330

—

1 styckjunkare, lön............................

720: —

dagaflöning ä 1 kr.....................

365: —

beklädnad ....................

200: —

portion ä 62 öre ............:...........

226: 30

1,511

30

1 d:o eko ...............

1,511

30

1

1 sergeant af första klassen, lön.........

360: —

dagaflöning å 80 öre

292: —

lönetillägg.............

12: -

beklädnad...............

200: -

portion å 62 öre......

226: 30

1,090 i

30

^ d:o d:o * d:o .....

3,270

90

21,893

80

Transport

__|_

21,893

80

s. 91 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvndtiteln

91

Transport

Arfvoden

åt tygmästare!! å Karlsborg ...................

» 2 förrådsunderofficerare å 300 kronor

» 1 informationsunderofficer................

Särskilda anslag.

Medikameutspenningar för 112 man ä 2,25 kr... ..

Kommunionspenningar för 126 personer ä 5 öre

Till sjukvårdskostnader .......................................

Tygstaten.

1 förr åd sförvaltare, lön ..................................................

1 d:o d:o .................................................

1 tygskrifvare, lön...........................................................

1 d:o d:o...........................................••••■•...........

1 besigtningsrustmästare, lön.........................................

1 d:o d:o................................,.........

1 rustkammarsmed, lön...................................................

7 d:o d:o ...............................................

1 stockmakare, lön .........................................................

3 d:o d:o ................................................... ••

Kommunionspenningar för 18 personer ä 5 öro årligen

Servisersättning

åt 2 kaptener ä 30 kronor..................................................

» 4 subalternofficerare och 2 förrådsförvaltaro ä 24 kronor

» underofficerare, tygskrifvare, besigtningsrustmästare,

rustkammarsmeder och stockmakare: 22 personer å 12

kronor .............................................................................

Transport

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

—

—

21,893

80

450

''

600

—

100

—

1,150

_.

252

!

6

30

100

—

358

30

1,800

1,800

—

1,000

—

1,000

—

1,500

—

1,500

—

600

—

4,200

—

600

—

1,800

—

—

90

15,800

90

60

144

—

264

—

468

_

39,671

—

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Fjerde hufVudtiteln.

Kronor. ö. ; Kronor.

Transport--— 39,671

Aflöning, arfvoden in. in. åt manskapet.

Aflöning: 112 man i 1 månad ä 6 kr. i månaden

72 » » 11 månader å 6 »

40 » »11 » å 4 » »

Arfvoden: 2 förste konstaplar ä 180 kr. om året ......

8 andre d:o å 120 » » ......

2 afdelningstrumpetare ä 36 kr. ». .....

Aflöningstillägg: ålderstillägg....................................

examenstillägg ................................

Kommenderingstillägg.................................................

Rekryteringskostnadcr: arfvoden till värfvare m. m. ..

städja å 15 kronor.................

672

-

4,752

1,760

—

360

—

960

—

72

—

906

62

444

46

307

49

1,118

14

1,680

—

13,032

71

Beklädnad och underhåll in. in. för manskapet.

Beklädnad: 112 man i 30 dagar ä 33 öre om dagen........! 1,108

72 » i 335 » å 33 » » j 7,959

Underhåll: 112 » i 30 » å 62 » » ......... 2,083

72 » i 335 » å 62 » » ......... 14,954

Servis och sängkläder för 112 man ä 9 kronor .................j 1,008

Kaserninventariers underhåll för 112 man å 2,so kronor......I 280

Summa i —-

80,

60,

20

40

JZj 27,394 [—

|—| 80,097 |71

s. 93 Kontrollera mot PDF

Fjerde hnfrudtiteln.

93

Bil. VIII.

Förslag till stat för Hallands bataljon (Vesternorrlands bataljon)

(Blekinge bataljon).

Officerare, underofficerare, civilpersonal och spel.

Löner m. m.

Staben.

1 major och bataljonschef, lön...........

lönetillägg för 1 tjenstehäst.........

fourageersättning .......................

1 regementsqvartermästare, lön ........

lönetillägg för 1 tjenstehäst.......

fourageersättning ......................

1 regementsläkare, lön ....................

1 bataljonsadjutant, lön ....................

beklädnad ...................................

arfvode.........................................

1 regementstrumslagare, lön..............

beklädnad ...................................

Kompanistaten.

1 kapten af första klassen, lön ..

3 d:o d:o d:o d:o ..

1 löjtnant af andra klassen, lön

7 d:o d:o d:o d:o

1 underlöjtnant, lön..................

3 d:o d:o....................

1 fanjunkare, lön .......................

beklädnad ............................

3 fanjunkare, d:o ........................

1 sergeant af första klassen, lön

beklädnad ............................

d:o

d:o d:o

3,500

400

365

1,800

400

365

360

120

200

360

150

720: —

150: —

360: —

120: —

Kronor.

Kronor.

4,265

2,565

2,800

680

510

2,800

8,400

900

6,300

600

1,800

870

2,610

480

1,440

Transport j 37,020

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Fjerde hnfrndtiteln.

Kronor.

Transport

1 sergeant af andra klassen, lön ......................... 240: _

beklädnad .................................................... 120: —

7 d:o d:o d:o ..........................................

1 fältmusikant, lön................................................ 240: _

beklädnad ........................................................ 120; _

3 fältmusikanter, d:o ...............................,...................

1 trumslagare (hornblåsare) lön .........................................

3 d:o '' d:o d:o ...............................

1 d:o d:o d:o ..........................................

3 d:o d:o d:o ..........................................

Dagordning.

Dagaflö.ning utgår, för tjenstgöring mellan de årliga vapenöfningarna

jemte beväringens redovisning, från anslaget

till ersättning åt värnpligtsområdenas befäl*) och, under

de årliga vapenöfningarna, af anslaget till beväringens

vapenöfningar, samt utgör:

för bataljonschef och regementsläkare 4 kronor; kapten och

regementsqvartermästare 3 kronor; löjtnant och underlöjtnant

2 kronor; fanjunkare och regementstrumslagare

1 krona; bataljonsadjutant, sergeant, fältmusikant och !

spel 80 öre.

Portion.

Portion åtnjutes af undorofficerare och spol under vapenöfningar

i likhet med beväringsmanskapet samt utgår, I

för tjenstgöring under den öfriga tiden af året jemte 1

beväringens redovisning, från anslaget till ersättningåt

värnpligtsområdenas befäl.

Beklädnad.

Beklädnad åtnjutes af trumslagare (hornblåsare) i likhet!

med bataljonens beväringsmanskap.

Transport |

37,020

360

2,520

360

1,080

80

240

40

120

Kronor.

41,820

—| 41,820

. ,.,u2±nm- 8äsT yen,8t^öl:a“do mellan de årliga vapenöfningarna beräknas endast bataljonschefen,

4 kaptener, regementsqvartormästaren och 5 underofficerare. J

s. 95 Kontrollera mot PDF

Fjerde liufvudtitehi.

95

r

Transport

Kronor.

Volontärer.

8 distinktionskorpraler, 12 korpraler, 24 vice korpraler och

1(5 menige, tillsammans (50 man.

utgöres af:

Aflöning

Lega,

som utgår med 40 kronor för hvartdera af de två första]

tjensteåren och med 80 kronor för hvartdera af de

öfriga, beräknas förslagsvis:

för 10 man ä 40 kronor ...-.......................... 400: —

» 50 > » 80 » .............................. 4,000: —

Lön,

som utgår under tjenstgöring med 10 kronor för månad, j

beräknas förslagsvis:

under kommendering till volontärskolan för 8 man i 10-|

månader............................................................_............ j

samt bestrides under de årliga vapenöfningarna vid bataljonen

af anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar.

Arfvode,

som under tjenstgöring utgår för månaden med 15 kronor

till distinktionskorpral, med 10 kronor till korpral och

med 5 kronor till vice korpral, beräknas förslagsvis:

under kommendering till volontärskolan för 1 vice korpral

i 10| månader ..............................................................

samt bestrides under do årliga vapenöfningarna vid bataljonen

af anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar.

Transportj

Kronor.

4,400

41,820

840 -

52 50

5,292

47,112

50

50

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Fjerde luifviultiteln.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Transport

Beklädnad och underhåll.

Dessa förmåner åtnjutas af volontärerna i likhet med batal- jonens beväringsmanskap.

:

47,112

50

Särskilda anslag

För musiken ........................

__

—

500

—

Summa kronor

—

—

47,612

50

s. 97 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvndtiteln.

97

Bil. IX.

Förslag och kostnadsberäkning för en trängbataljon om 2 kompanier

med en nummerstyrka vid hvarje kompani af 120 korpraler, spel

och soldater.

Kronor.

Lön, dagaflöning m. m.

Militärstaten.

1 major (bataljonschef), lön ..n.<............

dagaflöning 365 dagar ä 4 kronor ...

lönetillägg för 1 tjenstehäst ............

fourageersättning .............................

1 adjutant (löjtnant af 2:a klassen), lön

dagaflöning 365 dagar ä 2 kronor ...

1 kapten af l:a klassen, lön.....................

dagaflöning 365 dagar ä 3 kronor ...

2 d:o d:o ............................................

1 kapten af 2:a klassen, lön................—

1 d:o d:o ...........................

2 arfvoden till kompanichefer

1 löjtnant af l:a klassen, lön

1 löjtnant af l:a klassen, lön ................

dagaflöning 30 dagar å 2 kronor...

2 d:o d:o ............................................

1 löjtnant af 2:a klassen, lön ................

dagaflöning 365 dagar å 2 kronor .

1 löjtnant af 2:a klassen, lön ................

dagaflöning 30 dagar ä 2 kronor...

1 underlöjtnant, lön...............................

dagaflöning 365 dagar ii 2 kronor

1 d:o ....................................................

.......... 4,000: —

......... 1,460: —

... 400: —

.......... 365: —

6,225

.......... 900: —

.......... 730: —

1,630

......... 2,800: —

.......... 1,095: —

3,895

7,790

.......... i ,800: —

kronor 90: —

1,890

1,890

or .......................

1,200

........... 1,200: —

kronor 194: —

1,394

........... 1,200: —

........... 60: —

1,260

2,520

...... 900: —

........... 730: —

1,630

..... 900: —

60: —

960

600: —

........... 730: —

1,330

| 1,330

Transport

34,944

Kronor.

Bih. till Itihd. Prof. 1802. 1 Sami. 1 Afd. 1 Höft.

in

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Fjerde hufvudtiteln.

1 underlöjtnant, lön

1 underlöjtnant, lön ......................................

dagaflöning 30 dagar å 2 kronor...........

1 fanjunkare, lön............................................

dagaflöning 365 dagar å 1 krona ..........

beklädnadsersättning ............................

portionsersättning 365 dagar ä 62 öre...

| 2 d:o d:o ...................................................

| 1 fanjunkare, lön...........................................

beklädnadsersättning ............................

portionsersättning 97 dagar å 62 öre ..

I fanjunkare, lön.................................................. 720

dagaflöning 30 dagar å 1 krona .................

beklädnadsersättning ...............................

portionsersättning 30 dagar å 62 öre ........

1 sergeant af l:a klassen, lön.............................

lönetillägg....................................................

dagaflöning 365 dagar ä 80 öre .................

beklädnadsersättning ....................................

portionsersättning 365 dagar ä 62 öre........

4 d:o d:o ......................................................

1 sergeant af l:a klassen, lön.............................

lönetillägg.....................................................

dagaflöning 242 dagar å 80 öre .................

beklädnadsersättning ..............

portionsersättning 242 dagar å 62 öre........

1 sergeant af l:a klassen, lön.............................

lönetillägg..................................................

dagaflöning 97 dagar å 80 öre .................

beklädnadsersättning ...................................

portionsersättning 97 dagar ä 62 öre ........

1 d:o d:o .......................................................j

1 sergeant af l:a klassen, lön..............................

lönetillägg......................................................

dagaflöning 30 dagar å 80 öre......................

beklädnadsersättning ...................................

6 d:o d:o

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Transport

nnn.

34,944

194

—

794

.. 600

_,

60

—

660

.. 720

_

.. 365

—

.. 200

—

.. 226

30

1,511

30

3,022

60

.. 720

—

97

—

.. 200

—

60

14

1,077

14

_

30

—

. 200

—

18

60

968

60

. 360

—

12

—

. 292

—

. 200

—

226

30

1,090

30

4,360

20

. 360:

—

12:

—

. 193:

60

. 200:

—

150:

04

915

64

. 360:

__

12:

—

77:

60

200:

—

60:

14

709

74

709

74

360:

—

12:

—

24:

—

200:

_ 1

18:

60

614

SO

3,687

SO

1

Transport

55,065 |46

s. 99 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtitcln.

99

1 sergeant af 2:a klassen, lön.......................

lönetillägg .......................;........................

dagaflöning 365 dagar ä 80 öre ..........

beklädnadsersättning ..........................

portionsersättning 365 dagar ä 62 öre..

5 d:o d:o ..................................................

1 sergeant af 2:a klassen, lön......................

lönetillägg..............................................

dagaflöning 242 dagar å 80 öre ...........

beklädnadsersättning .............................

portionsersättning 242 dagar ä 62 öro..

1 d:o d:o ..................................................

1 sergeant af 2:a klassen, lön.....................

lönetillägg...............................................

dagaflöning 97 dagar ä 80 öre..............

beklädnadsersättning ............................

portionsersättning 97 dagar å 62 öre ..

1 d:o d:o .................................................

1 sergeant af 2:a klassen, lön......................

lönetillägg...............................................

dagaflöning 30 dagar å 80 öre..............

beklädnadsersättning .............................

portionsersättning 30 dagar å 62 öre ..

4 d:o d:o .................................................

1 stabstrumpetare, lön...................................

lönetillägg...............................................

dagaflöning 365 dagar å 80 öre ...........

beklädnadsersättning ...........................

portionsersättning 365 dagar å 62 öre..

1 stabstrumpetare, lön...............................

lönetillägg...........................................

dagaflöning 30 dagar å 80 öre........

beklädnadsersättning ..........................

portionsersättning 30 dagar ä 62 öro

Civilstaten.

1 regementsläkare, lön .......................

dagaflöning 365 dagar ä 4 kronor

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Transport

55,065

46

240

—

12

—

.. 292

—

. 200

—

. 226

30

970

30

4,851

50

.. 240

—

12

—

.. 193

60

. 200

—

.. 150

04

795

64

795

64

.. 240

—

12

—

77

60

. 200

—

60

14

589

74

589

74

.. 240

—

12

—

24

—

.. 200

—

18

60

494

60

1,978

40

.. 360

—

12

—

.. 292

—

.. 200

—

226

30

1.090

30

.. 360

—

12

—

24

—

.. 200

—

18

60

614

60

.. 2,800

.. 1,460

—

4,260

—

Transport

72,095

92

1

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Fjerde hufvudtitcln.

Kronor.

Ö.

Kronor.

l

i

Transport

72,095

92

1 förste bataljonsläkare, lön...............................

. 1,800: —

dagaflöning 365 dagar å 3 kronor.............

. 1,095: —

2,895

1 andre bataljonsläkare, lön..............................

. 900: —

dagaflöning 365 dagar å 2 kronor............

730: —

1,630

1 regementskommissarie, lön ............................

1,800: —

dagaflöning 365 dagar ä 3 kronor ............

1,095: —

2,895

1

1 bataljonsveterinär, lön....................................

900: —

dagaflöning 365 dagar å 2 kronor..............

730: —

1,630

1 förrådsförvaltare *), lön ..............................

1,800

__

1 handtverkare af l:a klassen, lön.....................

700

1 » » » » » ....................

700

_

1 » » 2:a » » .................

500

_

1 » » » » » .....................

500

—

85,345

92

Arfvoden

''

-

till 1 bataljonspredikant............................

400

|

» auditörsbiträde................................................

.................

500

—

900

Särskilda anslag

medikamentspenningar för 240 man, korpraler

spel och

soldater å 2 kronor 25 öre om året.........

540

kommunionpenningar för d:o å 5 öre d:o .........

12

_

skrifmaterialier m. m...............................

500

bataljonens skolor samt undervisnings- och gymnastikmateriel

400

_

praktiska öfningar.........................................

2,000 :

_

musikiustrumenters anskaffande och underhåll...

250 j

—

3,702 |

Inqvartering.

1 major ...................................

435

3 kaptener å 165 kronor ..................................

.................

495

—1

Transport

930 |

-|

89,947

92

, o i, Anm. Förradsförvaltaren åtnjuter dessutom ett ålderstillägg af 300 kronor att såsom arfvode

utgå efter 5:te tjenstearet.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Fjerde linfvudtiteln.

101

Transport

subalternofficerare ä 100 kronor 50 öro

regementsläkare ........

förste bataljonsläkare

andre bataljonsläkare

regementskommissarie,

bataljonsveterinär ....

Aflöning och arfvoden ni. m. för manskap.

Kronor.

ö. | Kronor.

930

603

435

165

100

165

100

aflöning: 73 man i 12 månader å 10 kr.

53 » i 8 » å 10 »

i månaden 8,760

i » 4,240

—

5

» i 4 »

å 10

»

i »

200

—

109

»il »

å 10

»

i »

1,090

—

14,290

—

arfvoden: 8 distinktionskorp.

i 12 mån.

å 15 kr. i mån. 1,440

—

2

»

i 8

»

å 15 »

240

—

2

»

i 4

»

å

7:50 »

60

—

4

korpraler

i 12

»

ä 10 »

480

—

1

»

i 8

»

ä 10 »

80

—

4

»

i 4

»

å 10 »

160

—

11

»

i 1

»

å 10 »

no

—

1

»

i 4

»

å

5

20

—

4

»

i 8

»

å

5

160

—

11

»

ill

»

å

5 »

605

—

<8

vice korpraler

i 12

»

å

5

180

—

32

»

i 1

»

å

5 »

160

—

32

»

ill

»

å

2:50 »

880

—

2

trumpetare

i 12

»

å

3 »

72

—

•

1

»

i 4

»

ä

3 »

12

—

1

»

i 1

»

ä

3 »

3

—

1

»

i 8

»

ä

1:50 »

12

—

1

»

ill

»

å

1:50 »

16

50

4,690

50

lega: 136 man å 80 kronor om

året

10,880

—

104

» å 40 »

»

4,160

—

15,040

—

kommenderingstillägg

Beklädnad och underhäll m. m.

beklädnad: 73 man i 365 dag. ä 33 öro om dagen 8,792: 85

53 » i 242 » ä 33 » » » 4,232:58

Transport 13,025: 43

500

89,947

92

2,499

34,520

50

126,967|42

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Fjerde hufvudtiteln.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Transport 13,025: 43

126,967

42

beklädnad: 5 man i 97 dag. ä 33 öre om dagen 160: 05

109 » i 30 » å 33 » » » 1,079:10

14,264

58

underhåll: 73 » i 365 » å 62 » » » 16.519:90

53 » i 242 » å 62 » » » 7,952:12

5 » i 97 » ä 62 » » » 300:70

109 » i 30 » ä 62 » » » 2,027:40

26,800

12

sängkläder och servis för 240 man å 9 kronor om året

2,160

sjukvårdspersedlar.....................

200

undorbefälskolc-distinktionstccken och diverse utgifter, för- slagsvis ...........................

250

_

43,674

70

Hästar.

40 stamhästar: remontering, skoning och medikamenter å

80 kronor om året..................

3,200

utfordring 365 dagar å 1 krona om dagen ........

14,600

30 logda hästar: lega, skoning och medikamenter å 90

kronor om året..............................

2,700

utfodring 30 dagar ä 1 krona om dagen ....................

''900

—

21 400

KaserneringsJcostnader.

Underhåll af kasern med kaserngård, sotning, brandredskap, i

renhållning m. m...........

6,000

ved och ljus........................

l''500

kaserninventariers underhäll för 240 man ä 2 kronor 50 öre

600

8,100-

Summa |

200,142|l2

s. 103 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

103

Bil. X.

Förslag till stat för Gotlands nationalbeväring.

Militärbefälhafvare med stab och civilpersonal.

Löner m. m.

1 öfverste och militärbefälhafvare, lön.................. 6,000: —

lönetillägg för 2 tjenstehästar ä 400 kronor ... 800: —

fourageersättning å 1 krona om dagen för hvarje

häst .............................................................. 730: —

Anm. Den till militärbefälhafvaren nu utgående inqvarteringsersättning

skall vid den nuvarande tjensteinnehafvarens afgång

upphöra.

1 regementsqvartermästare, lön ........................... 1,800: —

lönetillägg för 1 tjenstehäst.............................. 400: —

fourageersättning............................................. 365: —

1 andre regementsadjutant, lön ........................... 900: —

lönetillägg för 1 tjenstehäst.............................. 400: —

fourageersättning........................................... 365: —

1 regementsauditör, lön........................................................

1 regementspastor, lön .......................................................

1 regementsläkare med skyldighet att jemväl besörja sjukvården

vid sjukhuset i Visby, lön...................................

1 andre bataljonsläkare, lön.................................................

1 regementsintendent, lön................................... 1,800

lönefyllnad......................................................... 1,000

dagaflöning å 3 kronor, förslagsvis i 60 dagar 180:

Anm. Efter 10 års väl vitsordad tjenstgöring åtnjuter regomentsintendenten

ett åldorstillägg å lönen af 500 kronor, att utgå från

fjerde liufvudtitelns anslag till åldorstillägg.

1 vaktmästare, lön.................................................................

Kronor.

7,530

Kronor.

2,565

1,665

900

800

2,800

900

2,980

135

20,275

Transport |

— - 20,275

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Fjerde hnfvndtiteln.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Transport

—

20,275

—

Dagaflöning.

Dagaflöning, som utgör för militärbefälhafvaren 5 kronor,

|

regementsläkaren 4 kronor, regementsqvartermästaren och

regementspastorn 3 kronor samt regementsadjutanten,

regementsauditören och andre bataljonsläkaren 2 kronor,

utgår till desse för tjenstgöring under de årliga vapen- öfningarna från anslaget till beväringens vapenöfningar

samt beräknas för tjenstgöring under öfriga tiden af året

jemte beväringens redovisning, förslagsvis för 300 dagar,

till följande tjenstemän, sålunda:

1,500

i

för 1 militärbefälhafvare........................................................

—

» 1 regementsqvartermästare ............................................

900

—

» 1 regementsadjutant.........................................................

600

—

. » 1 regementsläkare...........................................................

1,200

—

4,200

_

Infanteri.

Officerare, underofficerare och spel.

Löner m. m.

Staben.

1 öfverstelöjtnant, lön ........................................ 4,000: —

lönetillägg för 1 tjenstehäst.............................. 400: —

fourageersättning................................................ 365: —

4,765

1 major, lön ......................................................... 3,500: —

lönetillägg för 1 tjenstehäst.............................. 400: —

fourageersättning.............................................. 365: —

4,265 1

! 1 major, d:o ........................................................................

1 förste regementsadjutant, lön ........................... 1,200: —

4,265

—

lönetillägg för 1 tjenstehäst............................. 400: —

fourageersättning................................................ 365: —

1,965

Transport

15,260 1

|

24,475 j

s. 105 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln

105

Kronor.

5.

Kronor.

Ö.

15,260

24,475

1,665

680

680

510

18,795

_

1

2,800

. . ;

19,600

—

1,800

—

12,600

—

900

—

20,700

—

600

—

6,600

—

870

_

6,090

—

480

_

5,280

360

5,400

—

360

i

2,520

80

400

40

200

—

: 87,680

—

1 andre regementsadjutant, lön ..........

lönetillägg för 1 tjenstehäst............

fourageersättning..............................

1 bataljonsadjutant, lön .....................

beklädnad...........................................

arfvode ............................................

1 bataljonsadjutant, d:o .......................

1 regementstrumslagare, lön................

beklädnad..........................................

Kompanistaten.

1 kapten af första klassen, lön .......

7 d:o d:o .......

1 kapten af andra klassen, lön .......

7 d:o d:o .......

1 löjtnant af andra klassen, lön.......

23 d:o d:o .......

1 underlöjtnant, lön ........................

11 d:o d:o .........................

1 fanjunkare, lön ..............................

beklädnad.......................................

Transport

900: —

400: —

365: —

7 d:o d:o ......................

1 sergeant af första klassen, lön.

beklädnad..................................

11 d:o d:o

1 sergeant af andra klassen, lön.

beklädnad..................................

360: —

120: —

200: —

360: —

150: —

720:

150:

360:

120:

240:

120:

15 d:o d:o

1 fältmusikant, lön .....................

beklädnad.................................

7 d:o d:o ....................

1 trumslagare (hornblåsare), lön.

5 d:o d:o

1 trumslagare (hornblåsare), lön.

5 d:o d:o

ltih. till Ri/csd. Prot. I8H2. 1 Sami. 1 Jf<L

240:

120:

Transport I

1 Hå/t.

— 130,950

14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Fjerde lmfvudtiteln.

Dagaflöning.

Transport

Dagaflöning, som utgör för öfverstelöjtnant och major 4

kronor, kapten 3 kronor, regementsadjutant, löjtnant

och underlöjtnant 2 kronor, fanjunkare och regementstrumslagare

1 krona, bataljonsadjutant, sergeant och

fältmusikant och spel 40 öre, utgår för tjenstgöring

under de årliga vapenöfningarna från anslaget till beväringens

vapenöfning^ samt beräknas för tjenstgöring

under den öfriga tiden af året jemte beväringens redovisning,

förslagsvis för 300 dagar, sålunda:

Kronor.

för

1 regementsofficer...

1 d:o

1 kapten..................

7 d:o ..................

1 regementsadjutant

1 d:o

1 fanjunkare............

7 d:o ............

1 bataljonsadjutant

1 d:o

Arfvode.

1 afdelningsområdesbefälhafvare.............................................

7 d:o ............................................

Portion.

Portion åtnjutes af underofficerare och spel under vapenöfningar

i likhet med beväringsmanskapet samt beräknas

lör tjenstgöring under den öfriga tiden af året jemte

beväringens redovisning, förslagsvis för 300 dagar efter

50 öre för hvarje dag, sålunda:

för 1 fanjunkare..........................................

» 7 d:o .....................................................

» 1 bataljonsadjutant ............................................

» 1 d:o .......

Beklädnad.

Beklädnad åtnjutos af trumslagare (hornblåsare) i likhet

med beväringsmanskapet.

Transport

Kronor.

130,950

1,200

1,200

900

6,300

600

600

300

2,100

240

240

250 —

1,750 I

150

1,050

150

150

13,680

2,000

1,500

148,130

s. 107 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufrudtiteln.

107

Transport

Volontärer.

16 distinktionskorpraler, 48 korpraler, 76 vice korpraler

och 40 menige, tillsammans 180 man.

utgöres af:

Aflöning

Lega,

som utgår med 40 kronor för hvartdera af de tva första

tjensteåren och med 80 kronor för hvardera af de öfriga,

beräknas förslagsvis:

för 29 man å 40 kronor................................. 1,160: —

» 151 » ä 80 » .................................... 12,080: —

Lön,

som utgår under tjenstgöring med 10 kronor för månad,

beräknas förslagsvis:

under kommendering till volontärskolan för 22 man i 10^

månader ........................................................................;•••

samt bestrides under de årliga vapenöfningarna vid nationalbeväringen

af anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar.

Arfvode,

som under tjenstgöring utgår för månad med 15 kronor till

distinktionskorpral, med 10 kronor till korpral och med

5 kronor till vice korpral, beräknas förslagsvis:

under kommendering till volontärskolan för 3 vice korpraler

i 104 månader .............................................................;•••

samt bestrides under de årliga vapenöfningarna vid nationalbeväringen

åt anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar.

JBehlädnad och underhåll.

Dessa förmåner åtnjutas af volontärerna i likhet med beväringsmanskapet.

Kronor.

Transport

13,240

2,310

157

Kronor.

148,130

50j

15,707

50

—| 163,837 [50

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Fjerde hufvudtiteln.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Transport

Artilleri.

—

—

163,837

50

Artilleribefälhafvare med stab.

Arfvode.

1 artilleribefälhafvare och chef för nationalbeväringens ar- tilleri med skyldighet att tillika förestå tygmästarebefatt- ningen på Gotland .................................!.........................

750

Anm. Härtill kommenderas en regementsofficer från något af

artilleriregementena.

Dagaflöning.

1 subalternofficer, som kommenderas att förrätta adjutants- och regementsqvartermästaretjenst vid artilleriet, å 2 kronor

—

730

—

Batteristaten.

Löner.

1 kapten af första klassen ..................................................

1 d:o d:o ................................................

1 d:o af andra klassen ..................................................

1 löjtnant d:o ...........................

2 eko d:o ..................................................

1 underlöjtnant ..................................................

3 (ko .....................................................................

1 styckjunkare.................................................

2 eko .....................................................................

1 sergeant af första klassen...................................................

4 eko d:o .................................................

1 sergeant af andra klassen...................................................

2 eko eko ..................................................

1 trumpetare, lön ................................................................

1 d:o d:o ..............................................................

2,800

2,800

1,800

900

1,800

600

1,800

720

1,440

360

1,440

240

480

80

40

—

17,300

Beklädnad,

som utgår med 150 kronor till styckjunkare och 120 kronor

till sergeant, utföres för en styckjunkare och fem ser- geanter, hvilka icke tjenstgöra vid stamtruppen, med......

750

Transport

—

183,367 |

50

s. 109 Kontrollera mot PDF

Fjordo hu fvudtitcl n.

109

Transport

Kronor.

Arfvode.

1 kapten...........................................

2 eko ...........................................

1 subaltern officer ............................

3 eko ............................

Anm. Sistnämnda 4 arfvoden utgå till de subalternofflcerare,

som ej tjenstgöra vid stamtruppen eller såsom adjutant hos artilleribefälhafvaren

och på sådan grund åtnjuta dagaflöniug för ständig

tjenstgöring.

Dagaflöning,

som utgör för kapten 3 kronor, subalternofficer 2 kronor,

styckjunkare 1 krona, sergeant och spel 80 öre,

beräknas för följande personal under tjenstgöring vid

stamtruppen hela året, sålunda:

för 1 kapten...........................................................................

» 1 subalternofficer .....................

» 1 d:o .....................

» 1 styckjunkare............................

» 1 eko ................

» 1 sergeant.................................

» 2 eko ................................

» trumpetare.......................................................................

Dagaflöning till den öfriga personalen utgår för tjenstgöring

under de årliga vapenöfningarna från anslaget till beväringens

vapenöfningar.

Portion.

Portion åtnjutes af underofficerare och trumpetare under

tjenstgöring i likhet med manskapet.

Beklädnad.

Beklädnad åtnjutos af 2 styckjunkare och 3 sergeanter,

tjenstgörande vid stamtruppen. Trumpetare erhålla beklädnad

i likhet med manskapet.

Kronor.

400

800

300

900

183,367

50

2,400

1,095

730

730

365

365

292

584

292

4,453

Transport |--|—| 190,220 |50|

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Fjerde hufyudtfteln.

Kronor.

ö.

Kronor.

1

i 0''

Transport

—

190,220

50

|

Diverse anslag.

Medikamentspenningar för 100 man ä 2 kronor 25 öre...

225

j

Kommunionspenningar för 111 personer ä 5 öre ............

5

55

Till sjukvård åt manskapet vid stamtruppen å länslasarettet

i Yisby ..............................................................................

150

—

380

55

Informationsverket.

1 informationsofficer, arfvode ....................

450

1 informationsunderofficer, d:o...........................

112

50

1 d:0 d:o.......................

50

_

Till skrifmaterialier samt ved och ljus.................................

150

762

50

Tygstaten.

1 tygofficerslön att fördelas emellan 2 förrådsofficerare med

400 kronor åt den ene och 300 kronor åt den andre.....

700

—

1 tygförvaltare, lön ..........................................

1,200

—

1 gevärshandtverkare, lön................................................

600

—

1 d:o d:o......................................................

600

—

3,100

Särskilda anslag.

i

Till befälsmötets utgifter, sjukvård, resor i tjensten och

1

mönstringsresor, hyra för militärdetaljens embetsrum, ut-

i

gifter för militärbiblioteket, skrifmaterialier, ved, ljus in. m.

4,496

70

1

Diverse kostnader för musiken...........................................

1,000

—1

5,496

70

Summa kronor

_|

199,960

25

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fjerde lmfvudtiteln.

in

Bil. XI.

Förslag till stat för Vesternorrlands regemente.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Officerare, underofficerare, civilpersonal och spel.

Löner ni. in.

Staben.

1 öfverste och chef, lön .....................................

6,000: -

tjenstgöringspenningar ................................

1,500: —

lönetillägg för 2 tjenstehästar å 400 kronor

800: —

fourageersättning ä 1 krona om dagen för

•

hvarje häst ...............................................

730: —

9,030

1 öfverstelöjtnant och förste major, lön ...............

4,000: —

lönetillägg för 1 tjenstehäst..........................

400: —

fourageersättning............................................

365: —

4,765

1 major, lön ......................................................

3,500: —

lönetillägg för 1 tjenstehäst..........................

400: —

fourageersättning............................................

365: —

4,265

1 d:o d:o............................................................

4,265

—

1 regementsqvartermästare, lön .........................

1,800: —

lönetillägg för 1 tjenstehäst...........................

400: —

fourageersättning...........................................

365: —

2,565

1 förste regementsadjutant, lön ...........................

1,200: —

tjenstgöringspenningar....................................

200: —

lönetillägg för en tjenstehäst .......................

400: —

fourageersättning.............................................

365: —

2,165

_

1 andre regementsadjutant, lön ..........................

900: —

lönetillägg för 1 tjenstehäst...........................

400: —

fourageersättning.............................................

365: —

1,665

1 regementsauditör, lön.......................................

900

—

1 regementspastor, lön ........................................

800

1 regementsläkare, lön .......................................

2,800

_

1 förste bataljonsläkare, lön................................

1,800

j_

1 andre d:o d:o..................................

900

1-

Transport

35,920

1-

1

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Fjerde liufviidtitelii.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö. 1

Transport

35,920

1 regementsintendent, lön..................................

2,800

—

Anm. Efter 10 års väl vitsordad tjenstgöring åtnjuter

regementsmtendenten ett alderstillägg å lönen

af

500 kronor, att utgå från fjerde hufvudtitelns

in-

slag till alderstillägg.

1 bataljonsadjutant, lön ...................................

... 360: —

beklädnad ....................................

... 120: —

arfvode.........................................................

... 200: —

680

1 d:o d:o d:o ...........................................

680

1 regementsväbel, lön .......................................

... 360: —

beklädnad .....................................................

... 120: —

arfvode..........................................................

... 200: —

680

1 gevärshandtverkare, lön...................................

500

—

1 d:o d:o.................................

500

_

1 regementstrumslagare, lön................................

... 360: —

beklädnad ..................................................

.. 150: —

510

—

Kompanistaten.

1 kapten af första klassen, lön..........................

2,800

_

7 d:o d:o d:o ...........................

19,600

—

1 kapten af andra klassen, lön ...........................

1,800

—

3 d:o d:o d:o ............................

5,400

—

1 löjtnant af första klassen, lön .........................

1,200

—

7 d:o d:0 d:o .........................

8,400

—

1 löjtnant af andra klassen, lön ........................

900

—

7 d:o d:o d:o .........................

6,300

—

1 underlöjtnant, lön.............................................

600

—

7 d:o d:o ...........................................

4,200

—

1 fanjunkare, lön................................................

.. 720: —

beklädnad ..................................................

.. 150: —

870

7 d:o d:o ........................................................

6.090

_

1 sergeant af första klassen, lön .......................

.. 360: —

beklädnad ...................................................

120: —

480

13 sergeanter af första klassen d:o.....................

6,240

—

1 d:o af andra klassen, lön...................

240: —

beklädnad ...................................................

.. 120: —

360

15 d:o d:o d:o.......................................

5,400

—

Transport

112,910

1

—

s. 113 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvud titeln.

113

Kronor. I ö.

—

Transport 112,910

... 240: —''

120:

1 fältmusikant, lön...................

beklädnad ...........................

7 d:o d:o d:o ............

1 trumslagare (hornblåsare) lön.

7 d:0 d:o d:o.

1 d=o d:o d:o.

7 d:o d:o d:o.

Dagaflöning.

Dagaflöning utgår för tjenstgöring mellan de årliga vapenöfningarne

jemte beväringens redovisning från anslaget

till ersättning åt värnpligtsområdenas befäl*) och under

de årliga vapenöfningarne af anslaget till bevänngons

vapenöfningar, samt utgör:

för regementschef 5 kronor; öfverstelöjtnant, majoi och

regementsläkare 4 kronor; kapten, regementsqvartermästare,

förste bataljonsläkare, regementspastor och

regementsintendent 3 kronor; regementsadjutant, löjtnant,

andre bataljonsläkare, underlöjtnant och regementsauditör

2 kronor; fanjunkare och regementstrumslagare

1 krona; bataljonsadjutant, sergeant, regementsvabei

och fältmusikant 80 öre samt gcvärshandtvorkare och

spel 40 öre.

Portion.

Portion åtnjutes af underofficerare med vederlikar och spel

under vapenöfningar i likhet med beväringsmanskapet

samt utgår för tjenstgöring under den öfnga tiden åt

året jemte beväringens redovisning från anslaget till

ersättning åt värnpligtsområdenas befäl.

Beklädnad.

Beklädnad åtnjutes af trumslagare (hornblåsare)

med regementets beväringsmanskap.

likhet

Transport |

Kronor.

360

2,520

80

560

40

280

111,045

116,750

»r A„m Såsom tiensteörande emellan do årliga vapenöfningarna beräknas förutom regomentschofen

och förste regemontsadjutanten, för hvilka tjenstgöringspenmngar har ofvan upptagits, majoren,

4 kaptener, regementsqvartermästaren och 5 underofficerare.

Bill. till Riksd. Prat. 181)2. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft.

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Fjerde lmfrudtitelii.

1

Kronor.

ö.

Kronor.

ö. 1

Transport

-

116,75(

)-

Volontärer.

8 distinktionskorpraler, 12 korpraler, 24 vice korpraler ock

16 menige, tillsammans 60 man.

Aflöning

utgöres af

Lega,

som utgår ° med 40 kronor för hvartdera af de 2 första

fjensteåren och med 80 kronor för hvartdera af de

öfriga, beräknas förslagsvis:

för 10 man ä 40 kronor..................... 400-

»50 » å 80 » ......... 4 000-

4,400

''

Lön,

som utgår under tjenstgöring med 10 kronor för månad,

beräknas förslagsvis under kommendering till volontär- skolan för 8 man i 10 månader .........

840

samt bestrides under de årliga vapenöfningarna af

anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar.

1

Arfvode,

som under tjenstgöring utgår för månad med 15 kronor

till distinktionskorpral, med 10 kronor till korpral och

med 5 kronor till vice korpral, beräknas förslagsvis:

under kommendering till volontärskolan för 1 vice

korpral i 10 | månader......................

52

)0

5,292

50

samt bestrides under de årliga vapenöfningarna af

anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar.

Transport

—

122,04250

s. 115 Kontrollera mot PDF

Fjerde bufrudtiteln.

115

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Transport

—

—

122,042

50

Beklädnad och underhåll.

Dessa förmåner åtnjutas af volontärerne i likhet med rege- mentets beväringsmanskap.

/

Sär skild t anslag

för musiken ..........................................................................

2,000

—

Summa | —

—

124,042

50

opaginerad Kontrollera mot PDF

.{U >iiJbfJ7''ti){! aiiie/fl

sll.E0i.OlO

Femte hufvudtiteln.

ledvis doo nnhd anPätdoR iöl gainöftA

v *

()OU

Utdrag af protokollet öfver sjöförsvarsärenden, hållet

inför Hans Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten i

Statsrådet ä Stockholms slott den 13 januari 1892.

luismumattial.kun'' ntitfdr,’/ ''mt ^(tiuth^n > Hi!. » >!v *!•>!>

-[f./l t S> ''!''!♦/[/ r.’ii ''/■><». i i K t ‘ '' ,* i t i 4 1) .'' ! [

länoppj!) x-mobdil a i:)

Närvarande:

. :i K-Ut.dr , . ..-cu.jiiVHi in;U:>:l to! ‘fntrtvni

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Leweniiaupt,

Statsråden: herr friherre von Otter,

friherre Palmstierna,

friherre von Essen,

n >:\w in t*>

‘ ! • >! ä:''tf. t f

7 ir 0081

b ):;i!ii3

friherre. Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

"d h.»7v irfin i il;,! vi'''' i

t . ; 0‘1 V1 JJ.

j; / t ; ‘•.iJfOiVfCi (*V;

ib

ilrl O)'', VJ-* It''

Wikblad. och

... (A -j; \}

GlLLJAMib i

r*r 4(j; ioooi! fn

'' . , , ; [ t p

Departementschefen, statsrådet herr friherre von Otter anmälde i

underdånighet frågan om reglering af utgifterna under riksstatens femte

hufvudtitel för år 1893 och föredrog härvid tillika:

Marinförvaltningens skrifvelse den 25 september 1891 angående de

ordinarie anslagen samt behof vet af extra anslag för flottan för år 1893;

samt

Chefens för sjökarteverket skrifvelse den 23 sistlidne november

angående förhöjning i det för nämnda verk utgående anslag.

Härefter yttrade herr departementschefen beträffande:

Bih. till lliksd. Prof. 181)2. 1 Sami. 1 AJd. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Femte hufrudtiteln.

Ordinarie anslag.

Aflöning för flottans kårer och stater.

[1-3.]

Aflöning för

flottana kårer

och stater.

Till aflöning

anvisade:

för flottans kårer och

stater äro för innevarande

o

ar

dels det härför å ordinarie stat uppförda anslag., kronor 1,579,734: —

dels det till ersättning för vakanta rusthållsnummer

i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar

län likaledes å ordinarie stat uppförda

anslag.......................................................................... » 114,000: —

dels ock å extra stat till genomförande af senast

beslutade lönereglering för flottan beviljade ... » 50,000: —

eller tillhopa kronor 1,743,734: —

Härutöfver erfordras för den del af sjömanskåren, som under år

1893 skall uppsättas, 66,000 kronor.

Enligt det af 1887 års riksdag godkända förslaget för utbildande

af reservbefäl skulle reservofficer i flottan efter genomgången 1-årig

militärkurs ånyo genomgå två särskilda repetitionskurser, hvardera beräknad

till en kostnad af 2,200 kronor för hvarje årsklass, hvilket belopp

Riksdagen ock beviljat; och då nu de år 1888 antagna reservofficerarna

böra under år 1893 undergå första repetitionskursen, erfordras

att Riksdagen anvisar härför nödiga, redan beviljade 2,200 kronor.

Den tillökning, som för år 1893 bör ega rum i aflöningsanslaget,

uppgår således till 68,200 kronor.

I afseende på behofvet af det extra anslaget å 50,000 kronor till

genomförande af senast beslutade lönereglering för flottan erinrade jag

vid statsregleringen för innevarande år, att detta extra anslag vore behöflig!

ända till dess de på reserv- och indragningsstatema uppkommande

lönebesparingar uppgått till det belopp af 114,000 kronor, som

af dessa besparingar anvisats för officerskårens tillökning; och då nämnda

besparingar hittills allenast lemnat en tillgång för berörda ändamål af

91,086 kronor 66 öre, erfordras ifrågavarande extra anslag äfven för

år 1893.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

3

På grund'' af det sålunda anförda får jag underdånigst hemställa,

att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

att det i nu gällande riksstat* till aflöning för flottans kårer och

stater anvisade anslag å................................................ kronor 1,579,734:

må förhöjas:

dels med det för år 1893 till förändrad organisation

af sjömanskåren erforderliga belopp......... » 66,000:

dels med de till lista repetitionskursen för reserv
officerare

behöfliga................................................ *_2,200:

eller till kronor 1,647,934: —

att hvad af anslaget till vakanta rusthållsnummer i Blekinge län

och Södra Möre härad af Kalmar län icke redan på grund af 1872 och

1876 årens riksdagsbeslut bör inräknas bland tillgångarne till aflöning

för flottans kårer och stater, må likasom föregående år för fyllande af

behofvet under denna anslagstitel under år 1893 användas; samt

att i öfrigt ett anslag af 50,000 kronor till genomförande af senast

beslutade lönereglering för flottan må å extra stat för åi* 1893 anvisas

att gemensamt med anslaget till aflöning för flottans karer och stater

redovisas.

Uppsättning af en fästningsartillerikår för sjöbefästningarne

vid Carlskrona.

På Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning beslöt 1871 års riksdag

att dåvarande marinregementet, som, jemte uppehållande af garnisonstjensten

i Carlskrona, hufvudsakligen var afsedt för sjöbefästningarnes försvar,

med 1872 års ingång skulle från sjö- till landtförsvaret öfverflyttas och i

sammanhang dermed det för nämnda regemente förut utgående anslag

248,228 kronor 42 öre jemväl från femte till fjerde hufvudtiteln öfverflyttas

samt regementet derefter så fort ske kunde indragas och de medel,

som genom indragningen blefve disponibla, till statsverket ingå.

Såsom ersättning för den sjöförsvaret sålunda frantagna truppstyrka

befalde Kongl. Maj:t år 1872 att garnisonstjenstgöringen i Carlskrona

skulle bestridas af en kommendering af armén, hvarjemte år 1877 af

Kongl. Maj:t faststäldes en besättningslista för sjöbefästningarne, enligt

hvilken krigsbesättningen, förutom 10 officerare, 23 underofficerare och

451 man af flottan, skulle utgöras af 40 officerare, 106 underofficerare

[4-]

Fästningsartillerikår

vid Carlskrona.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Femte hufrndttteln.

och 1,264 man af armén, hvilken besättningslista sedan låg till grund

för såväl kommendantens å sjöbefästningarne förslag till fördelning af

besättningen å nämnda fästningar, och 1882 års sjöförsvarskomités beräkningar

rörande flottans personalbehof, som ock för de värfvade fästningskompaniernas

styrka i det af riksdagen år 1887 antagna förslaget

till ny organisation af sjömanskåren.

Enligt den för armén år 1890 faststälda mobiliseringsplanen bär

visserligen en betydande och ökad styrka blifvit afsedd för det rörliga

försvaret af Carlskronas vidsträckfa försvarslinier; men af fela den här

ofvan i 1877 års besättningslista för sjöbefästningarnes till bemanning

bestämda personal af armen, hvilken,* såsom här ofvan är nämndt, var

afsedd att ersätta det till landtförsvaret. öfverflyttade marinregementet,

har ingen enda man tilldelats nämnda fästningar och försvaret ej allenast

af desamma utan äfven delvis af landtfronten vid Oscarsvärnslinierna

liksom sedan år 1889 jemväl garnisonstjensten i Carlskrona

öfverlemnats åt flottan.

Sedan första steget till uppsättande af en särskild fästningsartillerikår

vid flottan år 1887 blifvit taget genom uppsättande af två värfvade

fästningsartillerikompanier, har detta manskaps utbildning blifvit ledd

af flottans befäl och underbefäl; men då desamma ofta måste ombytas

och man i öfrigt icke kan af hvar och en bland dem, jemte förfarenhet

i deras egentliga redan i och för sig mångsidiga yrke, jemväl fordra

de kunskaper och den erfarenhet, som fästningsartilleriets rätta användande

numera kräfver, och hvartill erfordras särskild grundlig utbildni

ås te följden blifva att, om dermed skulle fortfara, öfningarne

komme att lida, på samma gång som brist i den för sjötjensten afsedda

och erforderliga personalen uppstode.

Med den oerhörda utveckling, som inom artilleriets område under

senare tider egt rum, torde äfven vara uppenbart, att den styrka

af armén, som enligt 1877 års krigsbesättningslista bestämdes för sjöbefästningarnes

bemanning och som hufvudsakligen skulle uttagas af infanteriet,

om den äfven med tillhjelp af ett mindre antal öfva dt befäl,

underbefäl och förhandsmän kunde anses någorlunda tillfredsställande

såsom servis för de äldre slätborrade kanonerna, numera likväl måste

anses olämplig för betjenande af den nyare artillerimaterielen, och

detta i. än högre grad än flottans befäl, underbefäl och manskap, Indika

ju alltid är o hemmastadda i handterandet af de moderna fartygspjoserna.

Förenämnda betydliga styrka af armén har derföre, såsom ofvan

är nämndt, och på goda grunder enligt 1890 års mobiliseringsplan i

stället för att fortfarande tillhöra sjöbefästningarnes bemanning afsetts

s. 5 Kontrollera mot PDF

Femte hufvndtiteln. 5

för det rörliga försvaret af öarne och landtfronten vid Oscarsvärnslinieraa,

och hären kan sålunda icke anses lemna den kontingent af sjöbefästningarnes

bemanning, som enligt 1877 års besättningslista skulle lemnas

af densamma.

Häraf torde framgå, att en högst betänklig brist uppkommit i den

till sjelfva sjöbefästningames försvar erforderliga styrkan, åtminstone hvad

angår befäl, underbefäl och förhandsmanskap, hvilken brist, hvars fyllande

är af yttersta vigt, synes mig endast på fullt lämpligt sätt kunna

afhjelpas genom uppsättande af en särskild fästningsartillerikår.

Redan den år 1878 tillsatta komité, som bland annat hade åliggandet

att uppgöra en plan för Carlskronas försättande i fullständigt

försvarsskick, framhöll den befintliga bristen på artilleribemanning för

befästningarne och föreslog uppsättandet af eu särskild artillerikär åt

48 officerare, 57 underofficerare, 806 konstaplar och stamartillerister samt

1,758 man beväring.

Vid hären har äfven behofvet af att skilja fält- och fästningsartilleriet

redan länge gjort sig gällande, hvarföre också Riksdagen år 1888 beviljade

medel för uppsättande af en fästeingsartilleribataljon å Vaxholm

—Oscar-Fredriksborg, och minst lika goda skäl torde förefinnas för att

sjöbefästningarne vid Carlskrona må erhålla sin särskilda, för artilleriets

betjenande äfsedda personal.

Det torde äfven vara uppenbart, att, om de dyrbara befästningarne

vid Carlskrona skola motsvara sitt ändamål, för deras bemannande äfven

måste kunna påräknas en i sitt yrke öfvad och hemmastadd personal,

hvilken derföre redan under fredstid måste erhålla en fullständig utbildning,

hvartill återigen erfordras en permanent och skicklig befälsoch

underbefälspersonal, hvilken förutom af de skäl, som redan blifvit

anförda, desto mindre kan erhållas från flottan, som derigenom en betänklig

brist skulle uppstå i den egentliga sjökrigsmaterielens bemanning,

hvilket äfven bekräftas af senaste i flottans stab uppgjorda mobiliseringsplan

för sj (»försvaret. Åt denna framgår nemligen att, förutom

det till förhyrda fartygs bemannande erforderliga befäl och underbefäl,

som åtminstone till största delen ansetts kunna tagas ur de värnpligtiges

led, och sedan nödigt befäl och underbefäl beräknats för krigsfartygen

och minlinierna samt flottans stationer och varf m. m. — hvarvid

äfven reservbefälet samt de högsta klassernas sjökadett^ tagits i

anspråk, och ingen reserv för sjuka eller åt annan anledning utoblitna

med tagits i beräkningen, — endast 14 officerare återstå (och pa underofficerare

är det brist) till artilleribemanning å fästningarne och öarne,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Femte lmfvndtiteln.

hvartill enligt sistberörda mobiliserings plan skulle erfordrats 49 officerare

och 138 underofficerare.

Under sådana förhållanden och då det naturligtvis är af största

vigt, att för försvaret af flottans hufvudstation dess befästningar vid

mobilisering ej sakna lämplig utbildad artilleribemanning, är det sålunda

af behofvet högeligen påkalladt att en fästningsartillerikår med egen befäls-

och underbefälskader uppsattes.

Chefen för flottans stab har äfven i skrifvelse den 14 sistlidne november

framhållit behofvet af en sådan kår och tillika fästat uppmärksamheten

derå, att vid mobilisering artilleribemanning jemväl erfordras

för de befästningar å öarne kring Carlskrona, som anses nödiga och

utan Indika, enligt hvad chefen för fortifikationen flere gånger framhållit,

det är omöjligt att ens för en kortare tid hålla Kungsholms

fästning och skydda Carlskrona hamn och stad tillika med flottans dervarande

etablissementer m. m. vid anfall af en fiendtlig flotta.

Då likväl förra årets riksdag icke funnit skäl att bevilja medel ens

till påbörjande af det såsom vigtigast ansedda verket på Aspö, har jag

icke heller funnit anledning att, vid afgifvande af förslag till den befälsoch

underbefälsstyrka som den ifrågasatta fästningsartillerikåren borde

upptaga, medräkna det ytterligare behof af befäl och underbefäl, som

kommer att uppstå, derest dessa verk blifva uppförda, utan endast afsett

de nu befintliga sjöbefästningarnes försvar, men deremot, för att åtminstone

kunna påräkna öfvadt manskap jemväl för försvaret af Oscarsvärnslinierna

samt af de tillfälliga befästningar, som vid fredsbrott

antagligen måste å öarne uppföras, ansett lämpligt att det antal värnpligtig

årligen bör till sjöbefästningarne inkallas och öfvas, som anses

behöfligt för att vid mobilisering kunna erhålla jemväl den för nämnda

försvar nödiga manskapsstyrka.

I skrifvelse den 17 sistlidne oktober anmodade jag öfverkommendanten

i Carlskrona att till mig inkomma med förslag bland annat angående

det antal befäl och underbefäl, som ansågs oundgängligen behöfligt

för sjöbefästningarnes bemanning, särskilt under fred för manskapets

utbildning och särskild! vid mobilisering, äfvensom hvilka åtgärder,

som vore erforderliga för förenämnda kårs inqvarterande samt dermed

möjligen förenade kostnader.

Till fullgörande häraf har öfverkommendanten i afgifvet förslag

beräknat den för Kungsholms fästning och Vestra Hästholmen behöfliga

personal till 37 officerare, 63 underofficerare och underofficerskorporaler

samt 1,258 man, hvaruti likväl icke inbegripes ekonomister och

s. 7 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

7

vapensmeder, likasom icke heller den för transporttjenst och minering

erforderliga personal, som han anser böra uttagas från sjömanskåren.

För att fylla fästningarnes behof af befäl och underbefäl under

fredstid d. v. s. det för fästningarnes gamisonering och för manskapets,

såväl fästningsartillerikompaniernas som beväringens, öfvande behöfliga

antalet befäl och underbefäl beräknar öfverkommendanten 26 officerare

och 40 underbefäl.

Af detta behof af 40 underbefäl anser jag att 20 platser böra kunna

fyllas af underofficerskorporaler och att således underofficerarnes antal

må bestämmas till 20.

För att en fästningsartillerikår skall kunna tillgodose sjöbefästningarnes

krigsbehof af artilleribemanning föreslår vidare öfverkommendanten att

de nuvarande värfvade fästningsartillerikompanierna, som enligt organisationsplanen

för sjömanskåren skola uppgå till 400 man, böra från sjömanskåren

öfverflyttas till fästningsartillerikåren samt att förutom ovannämnda

befäl och underbefäl en från sagda värfvade fästningsartillerikompanier

rekryterad fast stam af 7 5 första klassens fästningsartillerister,

deraf 25 underofficerskorpraler, skulle uppsättas.

Det antal värnpligtige, som årligen bör å sjöbefästningarne inkallas

och öfvas för att vid mobilisering kunna fylla den för dessa fästningar

behöfliga manskapsstyrka, beräknar öfverkommendanten till 240 man.

Ehuru det visserligen ur ren militär synpunkt vore att föredraga

om officerare och underofficerare å den föreslagna fästningsartillerikåren

uppsattes till hela det för fästningarnes krigsbehof beräknade antalet,

anser jag mig dock, för att icke öfverskrida det oundgängliga st nödiga

och för att derigenom nedbringa kostnaden till den minsta möjliga, icke

böra föreslå större antal befäl och underbefäl än som i fredstid fordras

för öfvandet af den för försvaret ej blott af fästningarne utan jemväl

af öarne och Oscarsvärnslinierna behöfliga artilleribetjening helst då af

förenämnda krigsbehof af 37 officerare och 63 underbefäl 11 officerare

torde kunna påräknas från flottans reserv och 43 underbefäl beräknas

kunna erhållas dels af underofficerskorporaler från fästningsartillerikompaniemas

fasta stam dels från reserven, och krigsbehofvet på sådant

sätt kunna tillgodoses.

I olikhet med öfverkommendanten anser jag dock att den föreslagna

fästningsartillerikåren ej bör göras beroende af stationen för den personal,

som är behöflig för bestridande af ekonomiska sysslor eller vapensmedens

yrke, hvarföre utöfver det i öfverkommendantens förslag upptagna

antal ytterligare skulle fordras 4 underofficerare och 25 första

klassens sjömän fast stam, deraf 5 underofficerskorporaler. Jag anser

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Femte hufvudtiteln.

derföre att den ifrågasatta fästningsartillerikåren, förutom af den i 1887

ars organisation af sjömanskåren bestämda fästningsartilleriafdelning af

400 man värfvadt manskap, skall utgöras af:

26 officerare nemligen:

1 öfverste (kommendant å Kungsholms fästning),

1 öfverstelöjtnant (kommendant å Vestra Hästholmen),

1 major,

4 kaptener af l:a klass, ,,-t

4 » » 2:a »

10 löjtnanter och

5 underlöjtnanter;

24 underofficerare nemligen:

8 underofficerare af l:a graden och

16 •»; . ; » 2:a »

30 underofficerskorporaler samt 70 första klassens sjömän;

hvarjemte en bataljonsläkare samt eu fästomgsintern!ent icke torde kunna

undvaras, och anser jag att den föreslagna fästningsartillerikåren så sammansatt

nöjaktigt skulle motsvara det med densamma afsedda ändamålet.

_ För att befordras till löjtnant skulle erfordras att hafva genomgått

artilleri- och ingeniörliögskolan.

_ Få, såsom här ofvan redan är nämndt, min mening är att, för att

åtminstone kunna påräkna öfvadt. manskap för Oscarsvärnslinierna och

öarne, det antal värnpligtige, som anses behöfligt för att vid mobiliseringerhålla

härför erforderlig manskapsstyrka, årligen bör öfvas å sjöbefästningarne,

och detta antal torde kunna beräknas till minst lika stort som

det på sjelfva fästuingarne af öfverkommendanten beräknade, har jag

ansett att 500 man värnpligtige årligen böra å sjöbefästningarne inkallas

och öfvas.

Af förenämnda befälsstyrka skulle 13 officerare och samtliga underbefäl

och förhandsmanskap jemte eu förste bataljonsläkare och en

regementsintendent vara i ständig tjenstgöring. De öfriga officerarne

skulle inkallas till fästuingarne i och för de värnpligtiges öfvande under

de tider af året sådan öfning påginge samt i öfrig!, med undantag

för dem, som genomginge artilleri- och ingeniörliögskolan, vara skyldiga

att i öfverensstämmelse med i kommandoväg gifna bestämmelser tjenstgöra

i öfverst.yrelsen och vid artilleridepartementen å flottans stationer,

och hela personalen sålunda erhålla full sysselsättning hela året om.

Befälet borde kunna rekryteras dels genom transport från flottan

och från artilleriregementena vid armén dels från sjökrigsskolan och

krigsskolan vid Carlberg.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Femte liufvudtiteln.

9

Underofficerskåren borde äfven, åtminstone till en början, kunna

rekryteras från flottan och från arméns artilleriregementen, men är ansedd

att företrädesvis utbildas från fästningsartillerikårens fasta stam

och denna från de värfvade fästningsartillerikompanierna, ur hvilka årligen

borde uttagas omkring 15 man l:a klassens fästningsartillerister,

som funnes skicklige att öfverflyttas till den fasta stammen.

Vid beräkning af kostnaderna för uppsättningen af ifrågavarande

fästningsartilleri kår har jag ansett att aflöningen borde bestämmas efter

enahanda grunder, som de för flottans personal gällande, dels emedan,

^ såsom nämn dt, meningen vore att rekrytera befäl och underbefäl från

flottan, dels ock emedan aflöningsförmånerna för den nya kårens fasta

stam lära böra utgå efter enahanda bestämmelser, som gälla för den

värfvade delen af samma stam, och det i öfrigt torde medföra stora

svårigheter att rekrytera en trupp, förlagd ute i hafsbandet och utan

tillfälle till några förströelser, om manskapet vore sämre aflönadt, än

deras vederlikar i det närbelägna Carlskrona.

Hela kostnaden skulle då, på sätt bifogade promemoria och förslagsstater

utvisa, uppgå till ett belopp af 189,600 kronor, hvaraf till

aflöning 154,900 kronor, till beklädnad 11,700 kronor, till naturaunderhåll

22,000 kronor och till diverse behof 1,000 kronor.

De officerare, som blifva beordrade att tjenstgöra i öfverstyrelsen

och vid flottans stationer äfvensom de som genomgå artilleri- och ingeniörhögskolan,

böra under denna tid jemväl vara berättigade till inqvarteringsersättning,

hvilken bör utgå i likhet med hvad lör flottans

officerare under tjenstgöring är medgifvet, och torde kostnaden härför

under den tid kåren är under uppsättning kunna bestridas åt det för

aflöningen beräknade belopp.

För fästningsartillerikårens inqvarterande och öfning skulle de byggnader

å Kungsholms fästning delvis tagas i anspråk, om hvilkas

uppförande för den flottan tillhörande beväring, som der är afsedd att

öfvas, jag här nedan kommer att göra framställning.

Då uppsättningen af den nya kåren icke lärer kunna ske på en

gång utan efter hand, i mån som den erforderliga personalen kan erhållas,

torde de för densamma nödiga anslag icke behöfva till hela deras

belopp under de första åren anlitas. De synas mig derföre icke

böra nu begäras såsom förhöjning i de ordinarie an slagstitlar, på hvilka

de eljest skulle och framdeles böra fördelas, utan såsom ett enda förslagsanslag

högst, hvarigenom kostnaden noga begränsas till det verkliga

behofvet.

Med anledning af det sålunda anförda får jag i underdånighet hem
Bih.

till ltiksd. Prot. 1802. 1 Band. 1 Afd. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Femte hufvudtlteln.

ställa det Kongl. Maj:t täcktes föreslå, att Riksdagen för uppsättande

af en fästningsartillerikår, afsedd för sjöbefästningarne vid Carlskrona,

måtte, med godkännande af de för samma kår uppgjorda vid detta

protokoll fogade förslag till stater (Bil. A—D), på ordinarie stat för

år 1893 anvisa ett förslagsanslag högst 189,600 kronor.

[5.]

Beklädnad åt

sjömans- och

skeppsgossekårerna.

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna.

Sedan vid 1877 års riksdag detta anslag blifvit bestämdt till ett

förslagsanslag »högst» 282,000 kronor, hade under följande år å detsamma

uppkommit en betydlig brist. Med anledning häraf framstälde

Kong!. Maj:t, med afseende derå att anslaget i följd af en del tillfälliga

förhållanden det ena året toges mera i anspråk än det andra och under

förutsättning att anslagets belopp efter medeltalsberäkning vore

tillräckligt, till 1880 års riksdag förslag att förändra anslaget från naturen

»förslagsanslag högst» till reservationsanslag och i sammanhang

dermed medgifva, att af möjligen uppkommande besparingar å detta anslag

finge betäckas såväl den för år 1878 balanserade bristen derå som

ock den brist, som å samma anslag uppstått eller komme att uppstå

för åren 1879 och 1880. Denna framställning ansåg sig Riksdagen

endast så till vida kunna tillmötesgå, att Riksdagen beslöt, att ifrågavarande

anslag skulle till oförändradt belopp 282,000 kronor fortfarande

såsom förslagsanslag högst i riksstaten upptagas, men medgaf, att den

besparing, som under år 1880 kunde å anslaget beredas, finge af Kongl.

Maj:t disponeras till godtgörande af eller afbetalning å den brist, som

å samma anslag förut kunde hafva uppkommit. Enahanda medgifvande

i afseende pa sedermera uppkomna besparingar å anslaget hafva påföljande

Riksdagar på derom gjorda framställningar lemnat.

Till följd häraf och af de förändrade föreskrifter angående beklädnaden

af flottans trupper, Kongl. Maj:t, i hufvud sakligt syfte att minska

beklädnads kostnaden, den 6 augusti 1881 till efterrättelse faststält, hade

bristen å ifrågavarande anslag, hvilken vid 1880 års slut uppgick till

100,403 kronor 69 öre, minskats så att den vid 1886 års slut utgjorde

15,856 kronor 4 öre.

Sedan anslaget vid 1885 års riksdag sammanslagits med anslaget

till anskaffande och underhåll af de s. k. småpersedlarne och fått reservationsanslags

natur samt bestämts till sitt nuvarande belopp 287,500

kronor, gjorde Kongl. Maj:t vid 1888 års riksdag, enär det kunde anses

tvifvelaktigt huruvida besparingar å anslaget, ehuru det dåmera var

reservationsanslag, utan Riksdagens medgifvande borde användas till

s. 11 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

11

betäckande af brist, tillkommen före denna förändring i anslagets natur,

framställning att jemväl de besparingar, som å anslaget kunde beredas

under åren 1887, ‘ 1888 och 1889, måtte få användas till utjemnande af

den återstående bristen. Riksdagen biföll detta och bristen nedgick till

följd häraf så att den vid 1887 års slut utgjorde 14,139 kronor 68 öre.

Ehuruväl äfven de tre senaste Riksdagarne lemnat liknande medgifvande

som de föregående till den återstående bristens betalande, har någon

minskning af denna efter sistnämnda ar icke egt rum, emedan nagra

besparingar å anslaget icke kunnat beredas af skäl, som här nedan

skola närmare angifvas.

Då vid 1887 års riksdag den nya organisationen af sjömanskåren

o-en omfördes, gjordes ingen förändring i anslaget till beklädnaden, enäi

jag efter verkstälda beräkningar faun, att detsamma borde blifva för

den nya kårens beklädnad fullt tillräckligt. Under öfvergångstiden bär

det emellertid visat sig, att, emedan afgången pa båtsman shållet icke

motsvarat den uppsåt! a styrkan af den nya sjömanskaren, anslaget, som

sålunda måste tagas i anspråk för såväl nyanskaffning af beklädnad åt

det nyantagna manskapet som till komplettering och underhåll af beklädnaden

åt båtsmännen, icke härför varit fullt tillräckligt, utan att

brister under såväl år 1888 som år 1890 å detsamma uppstått, men,

då dessa brister helt visst komma att framdeles af uppkommande besparingar

på anslaget täckas, bär jag icke ansett detta tillfälliga, nödtvungna

öfverskridande af anslaget böra föranleda någon framställning

om förhöjning deri, utan att i stället genom meddelade föreskrifter om

minskad uppfordring af båtsmän ett fortsatt öfverskridande af anslaget

skall kunna i möjligaste måtto förebyggas. Då på sådant sätt besparingar

å anslaget för år 1893 möjligen torde kunna beredas, lära desamma, i

den mån de icke erfordras till betäckande af bristerna å reservationsanslaget,

höra få användas till utjemnande af bristen å det gamla förslagsanslaget,

och jag hemställer derföre, att Kongl. Maj:t i nåder må föreslå Riksdagen:

att medgifva, att de besparingar, som under år 1893 kunna å anslaget

beredas, må, i den män de icke erfordras till täckande af öfverbetalningar

å reservationsanslaget, fa användas till godtgörande af eller

afbetalning å den brist, som å anslaget uppkommit innan detsamma

erhöll reservationsanslags natur.

F ör

utgjorde

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären.

att bereda de rust- och rotehållare vid båtsmanshåll, livilka

rustnings- och roteringsbesvären effektivt, den år 1885 beslu
-

ta .

Lindring i

rustnings- och

roteringsbesvären.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Femte hufVudtiteln.

tade lindring- af tretio procent i det uppskattade värdet af dessa besvär

uppförde Riksdagen å femte hufvudtiteln ett förslagsanslag af 162,000

kronor. Sedan beslut år 1887 blifvit fattadt om båtsmanshållets vakanssättning

har, vid det förhållande att för alla vakanssatta rotar lindringen

skall utgå medelst afdrag å vakansafgiften och icke genom utbetalning.

från statsverket, anslaget i mån af vakanssättningens fortgång

blifvit nedsatt samt utgör för närvarande 60,000 kronor. Med hänsyn

till den fortgående vakanssättningen borde detta belopp, på sätt marinförvaltningen

äfven föreslagit, för år 1893 ytterligare nedsättas till

40,000 kronor. Men enär Kong]. Maj:t i sammanhang med förslag till

förändringar i värnpligtslagen beslutat föreslå Riksdagen medgifva en

ytterligare lindring i rustnings- och roteringsbesvären af tjugu procent

utaf deras uppskattade värde, föranledes häraf behof utaf en förhöjning,

som, då det eljest för 1893 till beredande af lindring af trettio procent

erforderliga anslag skulle uppgå till 40,000 kronor, lärer böra beräknas

till två tredjedelar häraf eller 26,666 kronor 67 öre; hvarigenom anslaget

för år 1893 torde böra bestämmas till i jemnadt tal 66,600

kronor.

Flottans nybyggnad och underhåll.

[7-]

och Mannförvaltnmgen har förnyat sin flera föregående år gjorda framunderhåll''

ställning att anslaget till »flottans nybyggnad och underhåll» måtte ökas

med 2,000,000 kronor, i öfverensstämmelse med hvad 1882 års sjöförsvarskomité

föreslagit, nemligen att å extra stat årligen utgå med 1,900,000

kronor till flottans nybyggnad äfvensom nybygda fartygs artilleri- och

minutredning samt med 100,000 kronor till min väsendet i öfrigt; och har

marinförvaltningen härvid till undvikande af onödig vidlyftighet hänvisat

till de skäl, samma embetsverk förut anfört, och livilka skäl enligt dess

tanke med hvarje år blifva allt mer behjertansvärda.

För den händelse att ett sålunda ökadt ordinarie anslag till flottans

nybyggnad ni. m* skulle varda i riksstaden uppfördt, anser marinförvaltningen,

att kostnaden för det egentliga underhållet för framtiden skulle

kunna begränsas inom det derför nu årligen utgående belopp 1,200,000

kronor, jemte den tillökning deri, hvilken 1887 års riksdag beslöt skola

intill ett belopp af 100,000 kronor ega rum i mån som dertill vanligen

vid varfveu använda antalet båtsmän icke kunde genom uppfordring

erhållas.

Vidare skulle i sådant fall 1,900,000 kronor, som marinförvaltningen

upptagit å extra stat för år 1893 till »fartygsmateriel», blifva obehöflig!,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

13

äfvensom det belopp, som under rubriken »minväsendet» med 150,000

kronor uppförts för det fasta minförsvaret, kunna inskränkas till 50,000

kronor; hvaremot behofvet af de öfriga i förslaget omförmälda anvisningarna

å extra stat i hvarje fall skulle qvarstå.

Förutom ofvannämnda ökning i nybyggnadsanslaget med 2,000,000

kronor, begär marinförvaltningen derjemte, att, i enlighet med 1887 års

riksdagsbeslut och på grund af varfschefernas vid flottans stationer

anmälda behof, ifrågavarande anslag måtte för år 1893 höjas med

18,350 kronor eller i rundt tal med 19,000 kronor till anställning af

daglönare å varfven i stället för båtsmännen och hela anslaget sålunda

uppföras med 3,239,000 kronor.

Liksom jag de föregående åren framhållit, anser jag fortfarande

ett fast nvbyggnadsanslag vara af största vigt, för att icke säga ett

lifsvilkor för vårt sjöförsvar, och finner det i högsta grad önskvärdt

att ett sådant snarast möjligt måtte blifva i riksstaten uppfördt, men

kan för närvarande lika litet som de föregående åren ifrågasätta någon

framställning till Riksdagen i detta hänseende, alldenstund de skäl, jag

då anförde deremot och hvilka skäl jag äfven nu får åberopa, oförminskade

qvarstå.

Förutom 50,000 kronor till löneregleringens genomförande, hvilka

icke kunna undvaras, utgöra nemligen de anslag å extra stat, marinförvaltningen

anmält såsom i hvarje fall behöfliga, mer än 1,000,000

kronor, hvaraf 357,000 kronor redan blifvit af Riksdagen beviljade till

behof, med hvilkas fyllande icke utan olägenhet kan anstå, och för

hvilka de beviljade medlen nu måste anvisas; hvartill komma andra

behof så väl å ordinarie som å extra stat, hvilkas tillgodoseende nu jag

anser af synnerlig vigt, såsom afsedda att komplettera redan befintliga

men ännu ofullständigt ordnade och försedda försvarsanstalter, och

hvilka behof hvar på sin plats jag närmare berört.

Den summa, som i riksstaten för år 1893 kan afses för femte

hufvudtiteln, medgifver derföre icke att jemte ofvan omförmälda behof

å extra stat tillgodose sådana å ordinarie staten med ifrågavarande

2,000,000 kronor, så framt icke anslagen å denna hufvudtitel skola göra

intrång på andra hufvudtitlars lika berättigade anspråk.

Den ifrågasatta anslagsförhöjningen med 19,000 kronor till anställande

af daglönare å varfven nödvändiggöres deraf att tillgången på

båtsmän till följd af den fortsatta vakanssättningen ytterligare nedgått

sedan förra året samt bristen på arbetskrafter följaktligen ökats; och

äfven om denna brist skulle kunna afhjelpas genom extra uppfordring,

kan en sådan åtgärd destomindre ifrågasättas, som, sedan det antal

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Femte hufvudtitcln.

[8.]

SjÖbeväringens

vapenöfningar.

värfvadt stammanskap, som på en gång skall vara i tjenstgöring vid

stationerna och der inqvarteras, är fyldt, kasernutrymmet redan nu är

knappt, och blifver det i ännu högre grad i den mån beslutad tillökning

i den fasta stammen hinner genomföras.

Denna anslagsförhöjning är sålunda behöflig; men anser jag densamma

böra uppföras med jemna 20,000 kronor och den af Riksdagen

beslutade anvisningen till ''daglönares anställande för år 1893 således

utgå med 40,000 kronor eller det belopp, som enligt de för organisationens

genomförande gjorda beräkningarne (bil. D i 1887 års statsverksproposition)

redan för innevarande år ansågs erforderligt.

På nu anförda skäl hemställer jag alltså i underdånighet, att Kongl.

Maj:t behagade besluta att marinförvaltningens framställning, i hvad den

afser förhöjning i ordinarie anslaget med 2,000,000 kronor till flottans

nybyggnad, till nybygda fartygs artilleri- och min-utredning samt till

min väsendet i öfrigt, för närvarande icke måtte till någon Kongl. Maj:ts

åtgärd föranleda, men att Kong!. Maj:t ville hos Riksdagen begära en

förhöjning af 20,000 kronor till daglönare å varfven i stället för de afgångna

båtsmännen, samt ifrågavarande anslag för år 1893 upptagas till

1,240,000 kronor.

Sjöbeväringens vapenöfmngar.

Då på grund af 1885 års värnpligtslag sjöbeväringen, som förut

öfvat-s vid hären, skulle öfvas vid flottan, äskade Kongl. Maj:t för bestridande

af kostnaden för dessa öfningar af Riksdagen dels å ordinarie

stat ett förslagsanslag å 67,000 kronor dels å extra stat för år

1887 till första uppsättningen af beklädnad för 1,000 man och sängservis

åt 250 man tillhopa 71,605 kronor. Riksdagen, som beslutade

till 20 öre förhöja den till 10 öre om dagen beräknade i förstnämnda

anslag ingående aflöningen till de värnpligtige, ökade i följd deraf

samma anslag med 5,400 kronor till 72,400 kronor. Detta anslag var

beräknadt för öfning af 1,500 man under 36 dagar och under förutsättning

att öfning ar ne skulle komma att ske i land samt att fördenskull en

då tillika föreslagen tillbyggnad åt underbefälsskolans hus i Carlskrona,

hvarigenom ertorderligt kasernutrymme åt en del af de värnpligtige skulle

beredas, komme att ega rum; i annat fall, om de värnpligtige skulle

förläggas och öfvas, såsom äfven föreslaget blifvit, å fartyg, skulle,

på sätt äfven i statsrådsprotokollet är anförd t, kostnaden för vapenöfningarne

blifva icke obetydligt högre, hvilket äfven framgår af den

s. 15 Kontrollera mot PDF

Femte hufvud t i teln.

15

beräkning af anslagsbehofvet, som marinförvaltningen gjort under förutsättning

att de vämpligtige i Carlskrona skulle förläggas å skolskeppet

Stockholm, hvilken beräkning, som likväl upptog beklädnad för 1,500

man, slutade å 207,000 kronor i stället för de i propositionen äskade

båda anslagen å tillhopa 138,352 kronor 20 öre.

Riksdagen beviljade emellertid icke det begärda anslaget till tillbyggnad

af underbefälsskolans hus och af detta och andra skäl hafva

sjöbeväringens vapenöfningar alltsedan egt rum å skolfartygen och i

Carlskrona derjemte till en del å Kungsholms fästning.

I följd häraf har också kostnaden blifvit betydligt större än den

under andra förutsättningar beräknade samt enligt från marinförvaltningen

infordrad uppgift utgjort, i jemnade tal:

1887 då 307 man öfvats 36 dagar kr. 55,880: —

ar

»

1888

»

527 b

B

36

B

b 73,159: —

B

1889

b

521 b

B

38

B

b 71,701: —

B

1890

»

682 b

B

38

B

b 89,044: —

eller i medeltal 3 kronor 83 öre i stället för beräknade 1 krona 34

öre om dagen för hvarje man.

Då nu föreslaget'' blifvit, att öfningarne för de vämpligtige skola

utsträckas för år 1803 till 66 dagar och för år 1894 till 90 dagar,

skulle alltså, derest detta förslag vinner Riksdagens bifall, en betydlig

förhöjning af anslaget erfordras.

Enär likväl under en så betydligt utsträckt öfningstid det hvarken

är med tillbörlig sparsamhet förenligt, för utbildningen nödigt eller ens

utan men för flottans stammanskaps öfningar möjligt att öfva sjöbeväringen

ombord å fartyg och under ledning af flottans befäl hela den

förlängda öfningstiden, har jag, efter samråd med statsrådet och chefen

för landtförsvarsdepartementet, ansett lämpligast föreslå att, i händelse

af bifall till de föreslagna förändringarne i värnpligtslagen, sjöbeväringens

öfningar så fördelades, att desamma komme att ega rum

dels i land under befäl från armén men med medel från flottans anslag

under 36 dagar år 1893 samt under 60 dagar år 1894, dels ock ombord

å fartyg under befäl från flottan i 30 dagar. 1 ör att på sådant

sätt öfva 1,500 man vämpligtige under 66 dagar, deraf 30 ombord å

fartyg skulle, enligt beräkningar dels stödda på marinförvaltningens

uppgifter om de kostnader öfningen af de vämpligtige hittills vållat,

dels direkt uppgjorda i marinförvaltningen, erfordras en kostnad af

220,410 kronor samt för samma styrkas öfvande under 90 dagar, hvaraf

30 dagar ombord å fartyg, ett anslag af 252,450 kronor.

Då det likväl visat sig, att sjöbeväringens antal under de fyra

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Femte hufvud ti teln.

åren 1887—1890 endast småningom stigit från 307 till 682, som det

utgjorde sistsagda år, och så stor tillväxt i detta antal att det uppgår

till beräknade l,o00 man icke torde vara att under de närmast kommande

åren motse, synes det vara tillräckligt att tills vidare beräkna

anslaget för en styrka af allenast 1,000 man. För 66 dagars öfning

skulle då erfordras 146,940 kronor och för 90 dagars öfning 168,300

kronor, hvartill kommer dels rese- och traktamentskostnad samt inqvarteringsersättning

för de officerare af armén, som under öfningarne i

land skulle leda desamma, förslagsvis beräknad till 10,000 kronor dels

den kostnad, som under öfningarne i land möjligen kan ifrågakomma

för de värnpligtiges inqvarterande; men, då åtminstone flertalet torde

kunna inlogeras i befintliga kaserner, hvilka under den tid, de värnpligtiges

öfningar äro afsedda att ega ruin, i allmänhet äro delvis utrymda,

har denna kostnad icke medtagits i beräkningen för år 1893,

helst anslaget är af förslagsanslags natur.

Utöfver de kostnader, som sålunda föranledas af den föreslagna

utsträckta vapenöfningstiden för de vid flottan hittills vapenöfningsskyldige

värnpligtige, erfordras ytterligare kostnader för öfvande af de 500

man värnpligtige, som, afsedda för sjöbefästningarne, skulle förläggas

och öfvas å Kungsholms fästning. Då vid nästlidet års riksdag Kongl.

Maj:t framlade förslag till ändringar i värnpligtslagen, deribland jemväl

till sådan ändring af § 25, att flottan skulle kunna erhålla nödigt antal

värnpligtige för försvaret af Carlskrona befästningar, äskade Kongl.

Maj:t dels för öfning af härför nödige ansedde 500 man värnpligtige

under den då för år 1892 till 64 dagar föreslagna öfningstiden en förhöjning

i anslaget till sjöbeväringens vapenöfningar af 42,904 kronor

samt derjemte å extra stat till manskapets inkasernering samt för sängar,

sängservis och första uppsättningen beklädnad för de värnpligtige ett

anslag å 68,500 kronor. Riksdagen, som godkände den föreslagna

ändringen i § 25 af värnpligtslagen, anvisade icke något anslag till

de för befästningarne afsedda värnpligtiges öfvande eller till de derför

nödiga anordningarne, i följd hvaraf flottan icke kan komma att under

innevarande år ombesörja dessa värnpligtiges vapenöfning. Då det

likväl är nödigt, att detta sker så snart som möjligt, erfordras såsom

nänmdt härför ytterligare förhöjning i anslaget för sjöbeväringens vapenöfningar.

Den erforderliga kostnaden för 500 man värnpligtige, öfvade å

Kungsholms fästning i 66 dagar, skulle enligt från marinförvaltningen

erhållna beräkningar, uppgjorda under förutsättning att öfningarne ske

under befäl från den af mig till uppsättning föreslagna fästningsartil
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

17

lerikåren, bestiga sig’ till 27,984 kronor och för 90 dagar till 38,100

kronor.

Skalle åter fästningsartillerikåren icke komma till stånd, måste öfningarne

antingen ske å Kungsholms fästning genom från armén kommenderad!

befäl, i hvilket fall kostnaden blifver icke obetydligt högre,

eller ock denna beväringsstyrka fortfarande tills vidare öfvas vid armén

såsom tillhörande denna.

Till kostnaderne för nämnda bevärings öfvande h Kungsholms

fästning tillkommer för första uppsättningen af sängservis och beklädnad

40,000 kronor samt för uppförande af exercishus och ekonomibyggnader

derstädes 122,000 kronor, Indika belopp såsom för en gång behöfliga

böra å extra stat begäras.

Den förhöjning i förslagsanslaget till sjöbeväringens vapenöfningar,

som sålunda erfordras i följd af den föreslagna utsträckningen af öfningstiden

och för öfning å Kungsholms fästning genom fästningsartillerikårens

befäl af den för fästningarne afsedda beväring af 500 man,

skulle alltså utgöra tillhopa för en öfningstid af 00 dagar 112,524 kronor

och för 90 dagar 144,000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för år 1893 med i rundadt tal 112,600

kronor förhöja ifrågavarande anslag så att detsamma för år 1893 må

komma att, utgöra 185,000 kronor.

Sjökrigsskolan.

Till Riksdagen år 1888 gjorde Kongl. Maj:t, framställning om förbättring

i lönevilkoren för de vid sjökrigsskolan anstälda lektorer samt

deras likställighet i detta och eu del andra hänseenden med lektorerna

vid de allmänna läroverken; men, sedan statsutskottet afstyrkt framställningen

under anförande att densamma på uppgifna skäl icke borde

tagas i betraktande annorledes än i sammanhang med eller efter pröfning

af frågan om de allmänna läroverkens organisation, biföll Riksdagen

endast på det sätt Kongl. Maj:ts framställning, att till löneförbättring

åt lärarne vid sjökrigsskolan dels Unge användas af kadetternas terminsafgifter,

så vidt de dertill lemnade tillgång, ett belopp åt 1,300 kronor,

dels anvisades ett extra anslag af 1,800 kronor för år 1889. Detta

extra anslag blef äfven, på särskild nådig framställning, åt påföljande

Riksdag bcviljadt för år 1890.

Då sistnämnda år förslag till omorganisation af de allmänna läroverken

och till definitiv reglering af lärarepersonalens vid dessa läroBih.

till RUcsd, Prot. 1892. 1 Sami. 1 A/il. 3

[9-12.]

Sjökrigs
skolan.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Femte hufvudtiteln.

verk aflöning till Riksdagen framlades, gjorde Kongl. Maj:t på min hemställan

ånyo frågan om löneförbättring åt sjökrigsskolans lärare till föremål

för Riksdagens pröfning och föreslog:

att de vid sjökrigsskolan anstälde lektorers förmåner skulle sålunda

förbättras:

a) att aflöningen i första lönegraden bestämdes till 3,600 kronor,

deraf 1,800 kronor lön, 1,200 kronor tjenstgöringspenningar och 600

kronor hyresbidrag;

b) att de nu utgående ålderstilläggen, hvilka skulle anses såsom

tillägg till den fasta lönen, finge i 2:a, 3:e och 4 lönegraderna förhöjas

från 250 till 500 kronor;

c) att lektorerna vid sjökrigsskolan finge åtnjuta rätt till tjenstårsberäkning

i likhet med lektorerna vid de allmänna läroverken; samt

d) att lektorerna vid sjökrigsskolan måtte förklaras berättigade att

från allmänna indragningsstaten erhålla pension efter enahanda grunder

och på samma vilkor, som vore eller blefve bestämda för lektorernas

vid de allmänna läroverken pensionsrätt,

allt med vilkor att den, som ville komma i åtnjutande af dessa förbättrade

löneförmåner och af pensionsrätt, icke finge jemte sin lärarebefattning

vid sjökrigsskolan utöfva lärareverksamhet vid någon privat

undervisningsanstalt för inträde i nämnda skola, samt före 1891 års

ingång anmälde sig att med samma år ingå på den nya lönestaten,

äfvensom att han i öfrigt skulle i tillämpliga delar vara underkastad de

vid löneregleringarne för statens embets- och tjensteman i allmänhet

för lönernas åtnjutande faststälda vilkor;

att den här ofvan i punkten b) bestämda förhöjning i ålderstillägg

älven medgåfves biträdande läraren i matematik; samt

att för beredande af ofvanberörda löneförbättring måtte utöfver de

1,300 kronor af kadetternas terminsafgifter, som enligt Riksdagens medgifvande

år 1888 finge dertill användas, af Riksdagen beviljas en förhöjning

af 1,860 kronor i det för sjökrigsskolan anvisade anslag 31,040

kronor, så att detsamma komme att utgöra 32,900 kronor.

Enär emellertid det framlagda förslaget till lönereglering för lärarne

vid de allmänna läroverken icke vann Riksdagens bifall, ansåg Riksdagen

deraf böra följa, att icke heller förenämnda framställning borde

bifallas, hvarföre Riksdagen, med bibehållande af det ordinarie anslaget

till sjökrigsskolan för år 1891 vid oförändradt belopp 31,040 kronor, endast

på extra stat för sistsagda år såsom förut beviljade 1,860 kronor att

utöfver de 1,300 kronor af kadetternas terminsafgifter, som enligt 1888

s. 19 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

19

års riksdags medgifvande finge dertill tagas i anspråk, användas till

löneförbättring åt lärarne vid sjökrigsskolan under vilkor att de icke

utöfvade lärareverksamhet vid privat läroanstalt för inträde i sjökrigsskolan.

Som vid nästlidet års riksdag någon* förnyad framställning i

fråga om lönereglering för lärarne vid de allmänna läroverken icke förekom,

gjorde Kongl. Maj:t ingen annan framställning beträffande lektorernas

vid sjökrigsskolan, aflöningsförmåner än att det vilkor för åtnjutandet

af löneförbättringen, som blifvit bestämdt, måtte sålunda förändras,

att den lektor, som icke utöfvade lärareverksamhet vid förberedande

sjökrigsskolan måtte kunna erhålla löneförbättringen, fastän en

eller flere af hans kamrater bland lektorerna fortsatte med sin lärarebefattning

vid den förberedande skolan; och Riksdagen biföll också

Kongl. Maj ds hemställan att till löneförbättring åt lärarne vid sjökrigsskolan

måtte, utöfver de 1,300 kronor, som enligt 1888 års riksdags

medgifvande finge dertill användas, anvisas för år 1892 ett extra anslag

af 1,860 kronor med det dervid för löneförbättringens erhållande fastade

vilkor att den, som ville deraf komma i åtnjutande, icke finge, jemte

sin lärarebefattning i sjökrigsskolan, utöfva lärareverksamhet vid någon

privat undervisningsanstalt till inträde i nämnda skola.

Då nu ånyo förslag till lönereglering för lärarne vid de allmänna

läroverken lärer komma att Riksdagen föreläggas, anser jag mig böra

återupptaga frågan om löneförbättring för lektorerna vid sjökrigsskolan.

Enligt hvad jag inhemtat, innehåller det förslag, hvilket chefen för

ecklesiastikdepartementet har för afsigt att för Kongl. Maj:t framlägga

angående lärarnes vid de allmänna läroverken aflöningsförmåner,. att,

under förutsättning att lästiden sa utsträckes att lärarnes tjenstgöringstid

kommer att uppgå till 39 veckor om året, lektorerna skulle aflönas

i fyra lönegrader å 2,100 kronor, 2,600 kronor, 3,100 kronor och 3,600

kronor jemte tjenstgöringspenningar 1,400, kronor med rätt till uppflyttning

från lägre till högre lönegrad efter tern års för nit och skicklighet

vitsordad tjenstgöring. Härförutom åtnjuta lektorerna vid de

allmänna läroverken i Stockholm 600 kronor hyresbidrag.

Det vore visserligen, på sätt jag förut, då denna fråga varit före,

uttalat, mest önskligt om enahanda löneförmåner kunde beredas lektorerna

v id sjökrigsskolan, på det detta läroverk skulle kunna förvärfva

och bibehålla’ så framstående och dugliga lärarekrafter som möjligt; och

jag kan icke gent emot vigten häraf tillmäta den anförda omständigheten,

att lektorerna vid sjökrigsskolan icke skola vara likstälda med

lektorerna vid de allmänna läroverken i undervisningstid och elevantal

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Femte hufrudtitelii.

afgörande betydelse för frågan om deras likställighet i aflöningsförmåner,

helst det åligger de förre, att på den kortare undervisningstiden och

vid sidan af de militära ämnena, som utgöra hufvudämnena för undervisningen,

bibringa länjungarne det kunskapsmått i de humanistiska

ämnena, som motsvarar det, som vid de allmänna läroverken bibringas

lärjungarne för mogenhetsexamen. Men då ingen utsigt torde förefinnas

att till en framställning om lektorernas vid sjökrigsskolan lika aflönande

med lektorerna vid de allmänna läroverken för det närvarande vinna

Riksdagens bifall, har jag icke trott mig böra ifrågasätta större förhöjning

i aflöningsförmånerna för de förstnämnde än hvad det till 1888

och 1890 årens riksdagar framstälda förslag innefattar.

I öfverensstämmelse dermed skulle lägsta aflöningen för lektor vid

sjökrigsskolan utgöra 3,600 kronor, deraf 600 kronor motsvarande lektorernas

vid de allmänna läroverken i Stockholm hyresbidrag, och denna

aflöning skulle sedermera efter 5, 10 och 15 års väl vitsordad tjenstgöring

förhöjas med 500 kronor hvarje gång samt efter 20 års lika

beskaffad tjenstgöring med ytterligare 250 kronor. Härigenom komme

sjökrigsskolans lärare i åtnjutande åt enahanda aflöningsförmåner som

de allmänna läroverkens lektorer för närvarande undfå.

För bestämmande såväl af pensionsbelopp som af det afdrag på

aflöningen lektorerna vid sjökrigsskolan i händelse af förfall genom

sjukdom skola vidkännas till öfverensstämmelse med de vid löneregleringarne

för statens embets- och tjensteman hittills följda grunder,

bör aflöningen fördelas i lön och tjenstgöringspenningar; och då den

lägsta lektorslönen, oberäknadt hyresbidraget 600 kronor, kommer att

utgöra 3,000 kronor, skulle, med iakttagande af samma förhållande

mellan lön och tjenstgöringspenningar som vid fördelningen af aflöningen

för lektorerna vid de allmänna läroverken egt rum, af nämnda

belopp 1,800 kronor bestämmas såsom lön och 1,200 kronor såsom

tjenstgöringspenningar. De efter föreskrifven tid tillkommande ålderstihäggen

skulle, såsom i liknande fall hittills egt rum, utgöra förhöjning

på den fasta lönen. Lektorernas vid sjökrigsskolan aflöning skulle

sålunda komma att utgå i fem lönegrader med 1,800, 2,300, 2,800,

3,300 och 3,550 kronor lön samt 1,200 kronor tjenstgöringspenningar

och 600 kronor hyresbidrag, samt vid en jemförelse med lektorernas

vid de allmänna läroverken ställa sig sålunda, hyresbidraget eller ersättningen

derför icke medräknade:

s. 21 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

21

Lönegrad.

Lektor vid

Lektor vid

sjökrigsskolan.

do allmänna lärovcrkon.

l:a

3,000 kronor

3,500 kronor

2:a

3,500 b

4,000 b

3:e

4,000 b

4,500 »

4:e

4,500 b

5,000 b

5:e

4,750 »

I fråga om rätt till ålderstillägg har biträdande läraren i matematik,

som uppbär arvode till högre belopp än 1,000 kronor, i enlighet

med bestämmelserna i Riksdagens skrifvelse den 13 maj 1876, hittills

åtnjutit samma rätt som lektorerna och synes han i detta hänseende

fortfarande böra likställas med dessa och alltså få tillgodonjuta de här

ofvan föreslagna högre ålderstilläggsbeloppen.

Den likstäldhet i tjenstår sberäkning med lärarne vid de allmänna

läroverken jag förut ifrågasatt för sjökrigsskolans lektorer hafva dessa

redan erhållit genom föreskriften i Kongl. Maj ds nådiga kungörelse

den 12 september 1890, att lektorerne vid sjökrigsskolan må, om de

öfvergå i de allmänna läroverkens tjenst, åtnjuta samma rätt till lönetursberäkning,

som genom Kongl. kungörelserna den 29 maj 1874 och

den 29 juni 1883 medgifvits lärare vid vissa enskilda läroverk.

Hvad beträffar pensionsrätt för lektorerna vid sjökrigsskolan efter

samma grunder, som äro eller varda bestämda för de allmänna läroverkens

lärare, dock till det lägre belopp, som betingas af de för de

förre bestämda lägre lönebelopp, får jag till stöd härför åberopa de

af mig härför förut anförda skäl: att det icke kan vara önskligt eller

ens utan betänklig olägenhet för sjökrigsskolan att tvingas att bibehålla

lärare, hvilkas ålder icke längre tillåter dem att med oförsvagade krafter

egna sig åt tjensten; att Riksdagen redan godkänt denna uppfattning

genom att på särskild framställning bevilja pension åt en lektor

vid sjökrigsskolan; samt att den ökade utgift, som häraf orsakas statsverket,

icke kan blifva af afsevärd betydelse i jemförelse med förmånen

att till lärare vid denna för landet vigtiga läroanstalt kunna påräkna

fullgoda lärarekrafter; hvartill kan läggas, att, om äfven denna förmån

af pension skall jemte högre aflöningsförmåner tillkomma de allmänna

läroverkens men icke sjökrigsskolans lektorer, svårigheten att i täflan

med de allmänna läroverken, åt skolan förvärfva och bibehålla lärare

med framstående förmåga betydligt ökas.

De ökade kostnader, som den nu ifrågasatta förbättringen skulle

medföra, utgöra, såsom af mitt yttrande till statsrådsprotokollet den 12

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Femte hufVudtiteln.

januari 1888 närmare synes, 3,121 kronor 71 öre, förutom den förhöjda

utgift, som kommer att drabba ålderstilläggsanslaget i följd af förhöjningen

i dessa tillägg och hvilken förhöjning högst kan komma att

uppgå till 4,500 kronor, men icke föranleder någon förändring i detta

anslag, som är af förslagsanslags natur.

Som emellertid, enligt Riksdagens beslut år 1888, af kadetternes

terminsafgifter till löneförbättring åt lektorerne får användas omkring

1,300 kronor, skulle den tillökning, som erfordrades i statsanslaget till

sjökrigsskolan, blott blifva 1,870 kronor, som till jemnande af anslagets

slutsumma torde upptagas till det hittills å extra stat för ändamålet anvisade

belopp 1,800 kronor, hvarigenom anslaget till sjökrigsskolan

skulle förhöjas från 31,040 kronor till 32,900 kronor.

På grund af hvad jag sålunda anfört, får jag i underdånighet hemställa

att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

att de vid sjökrigsskolan anstälda lektorers förmåner må sålunda

förbättras:

a) att aflöningen i l:a lönegraden bestämmes till 3,600 kronor,

deraf lön 1,800 kronor, tjenstgöringspenningar 1,200 kronor och hyresbidrag

600 kronor;

b) att de nu utgående ålderstilläggen, hvilka skola anses såsom

tillägg till den fasta lönen, må i 2:a, 3:e och 4:e lönegraderna förhöjas

från 250 till 500 kronor; samt

c) att lektorerna vid sjökrigsskolan må förklaras berättigade att

från allmänna indragningsstaten erhålla pension efter enahanda grunder

och på samma vilkor, som äro eller varda bestämda för lektorernas vid

de allmänna läroverken pensionsrätt;

att den här ofvan i punkten b) bestämda förhöjning i ålderstillägg

äfven medgifves biträdande läraren i matematik, samt

att för beredande af of vanberörda löneförbättring må utöfver de

1,300 kronor af kadetternas terminsafgifter, som enligt Riksdagens medgifvande

år 1888 få dertill användas, af Riksdagen beviljas en förhöjning

åt 1,860 kronor i det för sjökrigsskolan anvisade anslag 31,040

kronor, så att detsamma kommer att utgöra 32,900 kronor;

Och torde, i händelse af bifall härtill, såsom vilkor för åtnjutande

af de förbättrade aflöningsförmånerna och af pensionsrätt böra stadgas:

a) att den lektor, som vill tillgodonjuta dessa förmåner, icke må

jemte sin lärarebefattning vid sjökrigsskolan utöfva lärareverksamhet

vid någon privat undervisningsanstalt för inträde i nämnda skola;

b) att han skall hafva anmält sig att ingå på den nya lönestaten

före 1893 års början;

s. 23 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

23

c) att lian i öfrigt skall i tillämpliga delar vara underkastad de vid

löneregleringarne för statens embete- och tjensteman i allmänhet för

lönernas åtnjutande faststälda vilkor.

Sjökarteverket.

Reservationsanslaget till sjökarteverket har allt sedan år 1870 utgått

med ett belopp af 00,000 kronor, hvilket jemte den behållna inkomsten

af försålda sjökort intill de senaste åren varit, tillräckligt för att bestrida

verkets'' samtliga utgifter, hvarjemte i allmänhet någon besparing

uppstått, som blifvit använd till förnyande af ångpannor, inköp af ångslupar,

med flere nödiga utgifter af mera tillfällig natur. Under de tre

senaste åren har emellertid, i följd af stigande pris på stenkol, proviant

med flere förnödenheter äfvensom förhöjda aflöuingar, brist uppstått,

hvilken för år 1889 uppgick till 509 kronor, för år 1890 till 9,433 kronor

10 öre och hvilken för år 1891, oaktadt mätningsförrättarnes antal,

till åstadkommande af nedsättning i kostnaderna, för samma år minskats

från 8 till 7, lärer böra, enligt chefens för sjökarteverket uppgift,

beräknas till 6,233 kronor 22 öre. Dessa brister hafva hittills visserligen

kunnat täckas af reservationer å föregående års anslag, men ådagalägga

likväl anslagets otillräcklighet under nuvarande förhållanden och

derest mätningarne skola fortgå i samma omfattning som den senaste

tiden.

Med åberopande af förenämnda förhållanden samt under anförande

att genom att ytterligare med tvenne förminska mätningsförrättarnes

och i förhållande dertill äfven besättningarnes å sjömätningsfartygen

antal, jemvigt emellan inkomster och utgifter visserligen åter skulle

kunna uppnås, men att, då mätningsförrättarne derigenom skulle nedgå

från det förut vanliga antalet 8 till 5, arbetsprodukten äfven komme

att minskas i samma förhållande, har chefen för sjökarteverket, enär

det syntes honom nödvändigt att de nu under arbete varande vidlyftiga,

sjömätningarna i Bottniska viken bedrefves med all den kraft, som

kan utvecklas med sjökarteverkets nuvarande fartygsmateriel, föreslagit

en förhöjning af 10,000 kronor i anslaget till sjökarteverket.

Då jag i allo delar chefens för sjökarteverket åsigt om nödvändigheten

att så skyndsamt som möjligt bedrifva och utsluta sjömätningsarbetena

i Bottniska viken samt att i allmänhet detta karteverks

arbeten bedrifvas i den utsträckning, som dess fartygsmateriel tillåter,

helst de äldre sjökorten öfver större delen af Bottniska kusten icke

[13.]

Sjökarte

verket.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Femte hufvud tf teln.

[14.]

Durchmarsch
kostnader.

[ISO

Lotsverket.

Ofriga ordinarie

anslag.

på långt, när äro så tillförlitliga som sjöfartens trygghet, kräfver, får

jag i underdånighet hemställa, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att öka reservationsanslaget till sj ökarte verke t från 60,000 till

70.000 kronor.

Durchmarschkostnader.

Till bestridande af kostnaderna för den nya sjömanskårens organisation

påräknades, jemte vakansafgifterna för båtsmanshållet, hvad af

anslaget till durchmarschkostnader återst.ode, sedan 10,000 kronor deraf

öfverförts till ökande af anslaget till rese- och traktamentspenningar,

utgörande denna återstod 20,000 kronor.

Sedan Riksdagen beviljat särskilda anslag till genomförande af den

nya organisationen samt rese- och traktament.spenningeanslaget numera

genom öfverföring från durchmarschkostnadsanslaget erhållit den afsedda

tillökningen af 10,000 kronor, bör en nedsättning af sistnämnda

anslag, hvilket redan för år 1891 minskats med 2,000 kronor och för

år 1892 med ytterligare 4,000 kronor, ega rum; och bör denna nedsättning,

i enlighet med den uppgjorda planen för sjömanskårens organisation

och beräkningen af förändringarne i de deraf berörda anslag

under femte hufvudtiteln, för år 1893 utgöra 4,000 kronor, så att anslaget,

som nu uppgår till 14,000 kronor, kommer att minskas till

10.000 kronor.

Jag får fördenskull hemställa, att Kongl. Maj:t. täcktes föreslå

Riksdagen:

att anslaget till durchmarschkostnader må i 1893 års riksstat nedsättas

med 4,000 kronor och sålunda upptagas till 10,000 kronor.

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.

Då inkomsttiteln fyr- och båkmedel för nu ifrågavarande statsregleringsperiod

beräknats liksom för innevarande år till 1,200,000 kronor,

lärer penningeanslaget till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna

böra i riksstaten upptagas till enahanda belopp och följaktligen

anslaget, med inberäkning af deri ingående friheter och ersättningar,

409 kronor, utföras med 1,200,409 kronor, under förutsättning

derjemte att de å förenämnda inkomsttitel uppkommande öfverskott fortfarande

må såsom hittills få användas för de med anslaget afsedda ändamål.

I afseende å afviga ordinarie anslag har jag icke någon framställning

att göra.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

25

Extra anslag.

Fartygsmateriel.

Marinförvaltningen tiar, med erinran att 1890 års riksdag till pansarbåten

Thules byggande beviljat ett belopp af 2,868,000 kronor,

deraf för år 1891 blifvit anvisadt 500,000 kronor och för innevarande

år 1,250,000 kronor, hemstält att för år 1893 dels återstående oanvisade

belopp 1,118,000 kronor till pansarbåten Thules färdigbyggande, dels

ett belopp af 3,089,000 kronor till en fjerde pansarbåt af Sveas cert,

deraf för år 1893 1,000,000 kronor, måtte af Riksdagen äskas.

Då pansarbåten Tliule kontraktsenligt skall levereras med utgången

af mars månad nästkommande år, lärer ofvannämnda ännu oanvisade

belopp till detta fartygs färdigbyggande böra af Riksdagen begäras,

hvaremot då såväl sjöförsvarets som öfriga statsdepartements vigtiga

behofs tillgodoseende'' icke medgifva att bland de för år 1893 äskade

extra anslagen inrymma det af marinförvaltningen till en fjerde pansarbåt

föreslagna beloppet eller ens någon nämnvärd del deraf, denna

senare framställning för närvarande icke torde böra föranleda till någon

Kongl. Maj:ts åtgärd, helst jag anser, såsom jag äfven upprepade gånger

''anfört, att, huru vigtigt och behöfligt det än är att vår fartygsmateriel

ökas, vi dock i främsta rummet och så långt tillgångarne

medgifva böra försöka försätta det fåtal fartyg och befästningar vi ega

i fullständigt skick och först då tillgångar derutöfver kunna erhållas

öka nämnda försvarsanstalters antal.

Jag hemställer sålunda i underdånighet, att Kongl. Maj:t ville af

Riksdagen för år 1893 begära anvisandet af 1,118,000 kronor till fullbordande

af pansarbåten Tliule.

Artillerimateriel och skjutförsök.

Marinförvaltningen anmäler att det förhållande som förvaltningen

föregående år påpekat fortfarande eger rum, nemligen att, till följd af

de för ifrågavarande ändamål beviljade anslagens otillräcklighet, bristen

på artillerimateriel ej blott p var ståt t utan med hänsyn till det växande

behofvet jemväl ökats.

Bih. till Riksd. Prut. 18112. 1 Sami. I Afd.

[16.]

Fartygs
materiel.

[17.]

Artillerimateriel

och

skjutförsök.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Femte hufvudtitcln.

Sålunda anföres:

att det behöflig^ antalet revolvrar endast delvis kunnat anskaffas

och att 400 st. ytterligare erfordras för att med dylika vapen kunna

förse fartygens besättningar samt ersätta förslitna revolvrar;

att det förlidet år angifna behofvet af 25 cm. granater och 57 mm.

patronel- något ökats till följd af ny tillkommen bestyckning å några

fartyg;

att af det för pansarbåtarne Svea och Göta erforderliga bruna prismatiska

krutet föga mer än en utredning finnes, och att, hvad angår

pansarbåten Thule, medel saknas för anskaffning af det för detta fartyg

behöfliga krutet af nämnda sort, samt att fördenskull för de tre l:a

klassens pansarbåtarne erfordras anskaffning af 30,000 kg. brunt prismatiskt

krut; 1

att vidare, till ersättande af förbrvkadt kanonkrut, det enligt beräkning

i marinförvaltningens underdåniga skrifvelse den 28 september

L888 för ändamålet erforderliga beloppet 18,000 kronor är beböfligt;

att da anställande af skjutförsök fortfarande är af synnerlig vigt,

ej minst för vår inhemska fabrikation af stålprojektiler och krut, samma

belopp som föregående år eller 10,000 kronor jemväl för år 1893 erfordras

;

att då förra årets riksdag, till anskaffning af tre kraftiga kanoner

af stål med tillhörande lavettage, afsedda för Kungsholms fästning, beviljade

ett belopp af 459,600 kronor och till en del annan materiel

30,400 kronor eller tillhopa 490,000 kronor, men deraf för innevarande

år endast anvisades 200,000 kronor, samt då förenämnda 30,400 kronor

blifvit använda för dermed afsedda ändamål och således endast 169,600

kronor kunnat afses till förenämnda kanonanskaffning, återstoden af de

beviljade medlen eller 290,000 kronor borde för år 1893 anvisas till

liqviderande af kanonerna med tillhörande lavettage; samt

att slutligen till anskaffande af 150 st. stålprojektiler och lika

många laddningar brunt krut till ofvannämnda kanoner behöfdes 72,000

kronor och till anordnande af uppställningsplatser och bäddningar för

samma kanoner 31,800 kronor, hvilket senare belopp marinförvaltningen

likväl i skrifvelse den 20 sistlidne oktober ansett kunna besparas, sedan

arméförvaltningens fortifikationsdepartement upplyst, att kanonerna med

fördel kunde uppställas å annan och högre belägen plats än den ursprungligen

afsedda, och att ett billigare slag af lavettage utan nämnväid

olägenhet der kunde begagnas; i följd hvaraf marinförvaltningen

antagit, att den genom anskaffning af billigare lavettage uppkommande

s. 27 Kontrollera mot PDF

Femte hiifvudtiteln.

27

besparing kunde användas till bekostande af uppställning af meranämnda

kanoner och lavettage.

Marinförvaltningen hemställer alltså, att Kongl. Maj:t måtte lör år

1893 af Riksdagen begära följande anslag å extra stat, nemligen:

Till fartygen:

4 st. 65 mm. kanoner med lavettage

10 st. 25 mm. tvåpipiga kulsprutor......

400 revolvrar ..........................................M

100 st. 25 cm. pansargranater af stål ...

100 st. 25 cm. granater...........................

1.000 st. 65 mm. projektiler........................

2.000 st. 57 mm. patroner...........................

4.000 st. 25 mm. patroner.........................

30,000 kg. brunt prismatiskt krut ...............

Till ersättande af förbrukadt krut ...............

kr.

8,000

—

»

47,000

—:

))

18,500

—

»

25,000

—

)>

10,500

—

))

4,300

—

}>.

30,000

—

y>

62,000

—

»

81,000

—

»

18,000

—

»; j

Ii:

304,300: -•

Till sjöbefeistningarne:

Till bestridande af återstående kostnad för

de bestälda 3 st. 24 cm. kanonerna

samt desammas uppställande å Kungs
holms

fästning............................................. kr. 290,000:

samt till anskaffande af 150 st. stålprojektiler

och lika många laddningar brunt

prismatiskt krut......................................... » 72,000: 362,000: —

Till skjutförsök och inskjutning af kanoner................................ 10,000:

Summa summarum kronor 676,300: —

Då det vore i högsta grad önskvärd^ att den år efter år anmälda

bristen i fartygens artilleriutredning afhjelptes snarast möjligt och samtidigt.

dermed att sjöbefästningarne, åtminstone i hvad sådant beror på de

från femte hiifvudtiteln utgående anslag, försattes i försvarsdugligt skick,

skulle jag obetingadt vilja tillstyrka Kongl. Maj:t, att, oaktadt det belopp,

som marinförvaltningen sålunda anmält såsom behöflig!, icke obetydligt

öfverstiger hvad för ifrågavarande ändamål i allmänhet blifvit anvisadt, hos

Riksdagen hemställa, att hela den af marinförvaltningen till artillerimateriel

begärda summan 676,300 kronor måtte för nästkommande år

anvisas och den befintliga bristen sålunda utjemnas; men åt enahanda

s. 28 Kontrollera mot PDF

[18.]

Rörliga

minförsvaret.

28 Femte hufyudtiteln.

skäl, som förut blifvit anfördt nemligen nödvändigheten att begränsa

de extra anslagen inom de belopp, som kunna för liufvudtiteln få afses,

måste jag föreslå en inskränkning i så måtto, att det till artillerimateriel

för fartygens behof beräknade belopp 304,300 kronor måtte fördelas på

två år, så att Kongl. Maj:t väl föreslår Riksdagen att bevilja hela detta

belopp men deraf anvisa för år 1893 allenast omkring hälften eller

till jemnande af hela anslaget till artillerimateriel, 158,000 kronor. Sedan

den nu befintliga bristen blifvit på sådant sätt afhjelpt, torde extra

anslag för dylika ändamål, förutom till anskaffning i mån af behof till

en andra utredning ammunition samt till ersättande af förbrukadt

krut, derefter endast undantagsvis böra kunna ifrågakomma, om — på

sätt marinförvaltningen iakttagit vid beräkning af kostnaden för den

föreslagna fjerde pansarbåten och som jemväl egt rum såväl med den

förra året levererade nya kanonbåten som med de senast beviljade minbåtarne

— vid äskande af anslag till nya fartyg, samtliga med deras

försättande i komplett och stridsdugligt skick förenade kostnader, med

undantag af en andra utredning ammunition, upptagas i den begärda

anslagssumman.

ff * J''ig i likhet med marinförvaltningen äfven för innevarande år

anser ett belopp af 10,000 kronor nödigt för anställande af skjutförsök

och inskjutning af kanoner, skulle alltså till artillerimateriel för år 1893

ifrågakomma följande belopp:

till fartygen................................................................................... fa-, 158?000. _

» sjobefastnmgarne............................................................... » 362 000- —

» skjutförsök....................................... » 10’00Q; —

eller tillhopa kr. 530,000: —

och jag får fördenskull underdånigst hemställa, att Kongl. Maj:t behagade

föreslå Riksdagen att till artillerimateriel och skjutförsök bevilja

på extra stat ett belopp af 676,300 kronor samt deraf för år 1893 anvisa

530,000 kronor.

Minväsendet.

R ö rliga in in fö r sv av et.

Till 1890 års riksdag anmälde marinförvaltningen behof af extra

anslag till sjelfgående minor, nemligen dels 75,000 kronor till påbörjande

af en andra utredning till de minfartyg och båtar, som flottan

s. 29 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

29

redan egde, dels 75,000 kronor till en första utredning till de af 1889

års riksdag beviljade två minbåtarne; och anvisade Riksdagen i enlighet

med Kong!. Maj:ts derom gjorda framställning 75,000 kronor för sistnämnda

ändamål.

För närvarande finnas 35 st. 38 cm. och 31 st. 35 cm. minor af

ifrågavarande slag, hvarjemte medel blifvit anvisade till anskaffning åt

8 st. 35 cm. och 14 st. 38 cm. minor till pansarbåten Thule och de

senast beviljade minbåtarne.

Tillgången af minor kan sålunda beräknas till 49 st. 38 cm. och

39 st. 35 cm., deraf likväl en del blifvit mycket begagnade och förslita

samt följaktligen mindre tillförlitliga.

Beliofvet för en utredning till nu befintlig minmateriel uppgår återigen

till 46 st. 38 cm. och 41 st. 35 cm. minor, hvarföre ett öfverskott

finnes af 3 den större sortens minor men deremot en brist af 2

af den mindre sorten, allt för en utredning.

Om, såsom hittills i allmänhet blifvit förutsatt och jemväl af marinförvaltningen

ansetts behöfligt, två utredningar för hvarje minbåt och

för hvarje med mintub försedt större fartyg borde finnas i likhet »med

hvad som är föreskrifvet beträffande annan ammunition för fartygen,

skulle sålunda ytterligare erfordras 86 minor för redan befintliga minfartyg,

motsvarande en kostnad af omkring 750,000 kronor.

Då det likväl enligt min åsigt icke är sannolikt att samtliga eller

ens flertalet minbåtar samt med mintub försedda fartyg komma i tillfälle

att under ett eventuelt krig i medeltal förbruka en full utredning

hvardera, och då minbåtarne vid anfall i allmänhet icke torde böra medföra

mera än en mina för hvarje mintub och de återstående minorna

tillhörande första utredningen förvaras ombord å depötfartygen, torde

redan denna återstod kunna anses såsom en någorlunda nöjaktig reserv,

och, om dertill ytterligare anskaffas eu reservmina för hvarje minbåt,

synes mig dessas behof vara fullt tillgodosedt.

Hvad återigen beträffar de med mintub försedda större fartygen,

hafva för dessa beräknats och finnes tillgång af 3 minor för hvarje tub,

hvithet äfven synes mig vara tillfyllest.

Häraf torde framgå, att enligt mitt förmenande en utredning jemte

eu mina i reserv för hvarje minbåt är allt hvad vi behöfva; detta dock

endast under förutsättning att samtliga dessa minor äro fullgoda och

icke användas för annat än verkligt krigsbruk, samt att fördenskull derutöfver

för de nödvändiga årliga öfningarne finnes ett tillräckligt antal

exercisminor, hvartill de iildre mest begagnade minorna kunde uttagas.

Desse kunde tillika tjena såsom eu ytterligare reserv under krig; öfrig»

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Femte liufvudtitelii.

minor skulle deremot etter verkstäld inskjutning- endast få utlemnas vid

krigsrustning.

Det antal med mintuber försedda fartyg och båtar, som med det

nu årligen anvisade öfningsanslaget torde ifrågakomma att samtidigt

under fredstid rustas för expedition, lärer icke öfverstiga 10; och om

för hvardera åt dessa funnes tillgång på 2 exercisminor — således

tillhopa 20 dylika, hvilket bör vara fullt tillräckligt, förutsatt att en och

annan, som möjligen förloras eller blifver obrukbar, framdeles ersättes —

skulle, med iakttagande af förutnämnda öfverskott och brist å minor

för en utredning, och om till exercisminor uttagas 20 st., hälften 38

cm. och hälften 35 cm. af de nu befintliga, mest begagnade minorna,

samt 6 st. 38 cm. och 9 st. 35 cm. nya afses såsom reserv, tillhopa

. 13 st. 38 cm. och 21 st. 35 cm. minor vara allt som behöfde anskaffas

för komplettering af det nuvarande behofvet af sjelfgående minor, och,

om på sätt vid de senast beviljade minbåtarne egt rum, antalet minor

ingå i den till minbåtarne begärda anslagssumman, borde icke heller

hrist af minor framdeles ifrågakomma. Kostnaden för förenämnda 34

minor beräknas till 290,000 kronor och, om derifrån afdrages 5,000

kronor, som å redan anvisade anslag till sjelfgående minor finnas odisponerade,

kan enligt min åsigt behofvet af extra anslag för ifrågavarande

ändamål inskränkas till 285,000 kronor, och om denna summa fördelas

på tre år, torde, på sätt marinförvaltningen föreslagit, ett belopp af

100,000 kronor böra äskas för år 1893, och får jag underdånigst hemställa,

att Kongl. Maj:t derom behagade hos Riksdagen göra framställning.

Fasta och tillfälliga minförsvaret.

[19.]

tiiifäiii^a I skrifvelse den IG september år 1890 hemstälde marinförvaltningen,

minförsvaret. Mt Kongl. Maj:t till fortsatt ordnande af minspärmingen i Södertelje

skärgård behagade för år 1892 af Riksdagen äska ett belopp af 100,000

kronor, hvilken summa likväl af Kongl. Maj:t på anförda skäl, deribland

behofvet af medel för anskaffning af nödig materiel för tillfälliga minspärrningar,

höjdes till 200,000 kronor, hvilket senare belopp jemväl

af Riksdagen anvisades.

Marinförvaltningen har nu i dess förslag angående utgifterna under

riksstatens femte hufvudtitel för år 1893'' anfört, att under de tio sistförfiutna

åren, för utvecklingen af vårt fasta minförsvar, hvad angår

positionsmateriel, årligen användts i medeltal omkring 100,000 kronor,

hvilket belopp enligt förvaltningens åsigt icke heller för framtiden kunde

s. 31 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtitcln.

31

nedsättas, såvida en utveckling af detta försvar skulle systematiskt bedrifvas;

och har marinförvaltningen derföre hemstält, att sistnämnda

summa jemväl för år 1893 måtte af Riksdagen för nämnda ändamål

begäras; hvarjemte marinförvaltningen föreslagit, att till fortsatt anskaffning

af mindre minor, hvilka för sin lätthandterlighet benämnts

handminor och äro afsedda för tillfälliga minspärrningar, måtte äskas

50,000 kronor, i livilket belopp då jemväl kunde inbegripas behöfliga

medel för inköp af bomullskrut, såväl för handminorna, som för fyllande

af den brist i bomullskrutförråden, hvilken beräknas komma att uppstå

intill år 1893.

Då den modellhandmina, som blifvit tillverkad och förliden sommar

pröfvad, enligt rapport af de sakkunnige, som beordrats att öfvervara

försöken, visserligen befunnits fullt tillfredsställande med hänsyn till

lätthandterlighet, klargörande, utläggande och hemtagning; men tiden

och de till buds stående medlen icke medgifvit så detaljerade försök

som med densamma bort ega rum, och då hvarken minans antändning»- materiel eller förstörelseverkan kunnat praktiskt utrönas, torde ytterligare

och mera omfattande försök med dylika minor böra anställas innan

tillverkning deraf i större utsträckning eger rum, om än de förbättringar,

som af de sakkunnige vid förenämnda försök ansetts erforderliga

samt vidtagits, efter förnyad pröfning befunnits så tillfredsställande,

att några vidare försök med modellminan icke ansetts behöfliga.

Marinförvaltningen har äfven för afsigt att med för ändamålet anvisade

medel till en början bestrida kostnaden för tillverkning af endast 10

minor, att utlemna» nästkommande sommar dels till mineringsafdelningen

och dels till på expedition utgående fartyg för att ytterligare pröfvas

och först, sedan sådan pröfning blifvit verkstäld och utfallit gynsamt,

använda återstoden af anslaget för tillverkning af handminor i större antal.

Under sådana förhållanden anser jag det af marinförvaltningen till

handminor in. m. för år 1893 anmälda anslagsbelopp vara tillfyllest.

Hvad handminan i öfrigt beträffar, inhemtas af marinförvaltningens

skrifvelse och af de sakkunniges rapport jemte hvad i öfrigt blifvit

upplyst, bland annat, följande:

att minan klargöres, utlägges och upptages medelst handkraft, dervid

något för ändamålet särskilt apteradt fartyg icke erfordras, att den

handteras af två man, samt att för dess utläggning, sedan den i förrådet

blifvit klargjord, större insigter i minväsendet icke erfordras än som i

minskola och under minöfningar meddelas åt flottans signalmän;

att den är afsedd dels för tillfälliga minapärrnim/ar, då den från

krigsfartyg eller från sådana åtföljande förhyrda fartyg kan utläggas

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Femte hufvudtiteln.

såväl direkt från de större fartygen som från de på desamma medförda

eller i orten anskaffade småfartyg eller båtar; och dels till förstärkning

vid minpositionerna för att göra kontraminering till ett tidsödande och

kostsamt arbete, då fienden derigenom tvingas att slösa bort stora laddningar

emot der och hvar kringspridda handminor;

att minan, innan den utlägges, kan regleras för det vattendjup för

hvilket den under olika förhållanden kan vara afsedd och sålunda vid

utkastandet sjelf intager sitt rätta läge i vattnet;

att den är ofarlig såväl vid utläggning som upptagning och att

dess sprängverkan anses tillräckligt stor för att allvarsamt skada fiendtlig

fartyg, som komma i beröring med eller till och med i närheten

af minan;

att dess art derföre är en sjelfförankrande elektrokontakt-mina,

som dock äfven lätt kan vid utläggningen förändras till syftmina; samt

att tändbatteriet är befintligt på ofarligt afstånd från minan i hvilketdera

fallet som helst;

att för utläggning såväl som för upptagning af minan, då det sker

från båt, en tid af omkring 7 minuter under vanliga förhållanden erfordras,

men att det äfven visat sig kunna ske på 5 minuter; samt

att då utläggning sker direkt från under sakta fart gående ångfartyg,

sådant kan verkställas på mindre än en minut, förutsatt att

minan förut är klargjord.

Då de vigtiga minpositionerna såväl vid Oscar-Fredriksborg och

Vaxholm som vid inloppen till Carlskrona nu äro fullständigt ordnade

och positionen i Södertelje skärgård nästkommande år äfvenledes torde

blifva försatt i försvarsdugligt skick, förutsatt att Riksdagen beviljar

den af marinförvaltningen begärda summan 100,000 kronor till miupositionsmateriel,

och då frågan huru många och Indika farleder och

inlopp vidare anses höra skyddas medelst fasta minpositioner i väsentlig

män torde komma att bero af huruvida handminan, efter dermed anstälda

ytterligare och uttömmande försök, befinnes fullt ändamålsenlig

för tillfällig minspärrning, i hvilket fall de dyrbara fasta minpositionernas

antal kunde väsentligt minskas under hvad som eljest anses oundgäng’- ligen nödigt, torde för år 1893 sistnämnda summa kunna anses tillräcklig

för anskaffande af positionsmateriel.

Skulle handminan komma att motsvara de fordringar, som af densamma

förväntas, skulle derigenom enligt mitt förmenande stora och

värdefulla såväl ekonomiska som praktiska fördelar vinnas.

Kostnaden för en enda minposition t. ex. den vid Oscar-Fredriksborg,

der 28 minor äro afsedda att kunna utläggas, har med inberäk
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudttteln. 33

nino’ af allt tillbehör för positionens tjenstbarhet uppgått till 8,442 kronor

för minenhet eller tillhopa till 236,395 kronor, eu summa för hvilken

525 st handminor med tillbehör kunde anskaffas, eller tillräckligt intinga

för att dermed förse t. ex. 21 fartyg med 25 minor hvartdera; och då

pnlio-t 1882 års sjöförsvarskomités betänkande fasta minpositioner vid

endast 23 bland de vigtigare af de hundradetals inloppen å våra långsträckta

kuster skulle kräfva eu kostnad af närmare 50,000,000 kronor

samt eu personal till dessa positioners betjenande af 144 officerare, 364

underofficerare och 1,910 man, torde det vara uppenbart hvilken minskad

kostnad på samma gång som ökad försvarsförmåga vunnes, om

med användande af handminor tillfälliga mmspärrnmgar kunde skyndsamt

och effektivt åstadkommas hvarhelst en fiende hotade att framtränga

och der han icke väntade sådant hinder, i stället för att mmförsvaret

vore begränsadt till vissa af en fiende antagligen banda positioner,

livilka han naturligtvis skulle undvika så länge han genom andra

farleder obehindrad kunde framtränga till sitt mål.

I)å derjemte spärrningar medelst handminor hufvudsakligen skulle

utföras från krigsfartygen och dem åtföljande förhyrda handelsfartyg,

hvilka under alla förhållanden och för andra ändamål alltid vid mobilisering

skulle rustas, och då andra anordningar för utläggning åt de a

dessa fartyg befintliga handminor icke erfordras än att ett fatal med

denna materiel förtrogen personal från flottan å hvarje fartyg funnes

att tillgå, lärer detta ytterligare medföra såväl minskad kostnad som

ökad försvarskraft. .,, ... . , ,,

Om det nu äfven torde vara för tidigt att söka beräkna de ett

sådant minförsvar åtföljande kostnader innan handminans egenskaper

biff vit fullständigt pröfvade, lärer dock af det här ofvan anförda framgå,

att denna kostnad skulle komma att uppgå till en relativ obetydlighet,

jemförd med kostnaden för fasta minpositioner, om sådana skulle anordnas

der så befunnes nödigt. ir

Till skydd för inloppen till hufvudstaden och till flottans etablissement

i Carlskrona äfvensom för en del andra vigtiga platser, der befästningar

finnas eller anses böra uppföras, torde likväl under alla förhållanden

vara nödigt att fasta minpositioner anordnas. _

Under afvaktan på ytterligare pröfning af handminan hemstader

jag sålunda i underdånighet att Kongl. Maj:t täcktes för ar 18.13 af

Riksdagen till minpositions- och handmmematenel fiska ett anslag åt

tillhopa 150,000 kronor, deruti äfven torde få inbegripas de kostnader,

som för minväsendets utveckling i fiffigt torde blifva erforderliga.

Rih. till II i hd. Prut. 1892. 1 Sami. / A/d. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Femte hiifrudtiteln.

[20.]

Kruthus å

Bergholmen.

[21.]

Signal- och

telefonstationer.

[22.]

Underbefälsskolans

hus

Carlskrona.

Kruthus å Bergholmen.

^ För anläggning af ifrågavarande kruthus beviljade senaste Riksdag

42,500 kronor och anvisade deraf för år 1892 hälften med 21,250 kronor;

och får jag fördenskull hemställa, att Kongl. Maj:t täcktes äska för

ar 1893 anvisandet af anslagets återstående hälft med 21,250 kronor.

Signal- och telefonstationer.

Till anläggning af dylika stationer beviljade senaste Riksdag på

Kongl Majrts förslag 92,000 kronor, deraf för år 1892 på extra stat

!™®6 hälften med 46,000 kronor; och hemställer jag att återstående

46,000 kronor måtte för år 1893 för ändamålet af Riksdagen äskas.

Tillbyggnad af underbefälsskolans hus i Carlskrona.

Bland behof, hvilka under en följd af år och äfven för år 1893

framhållits af såväl stati onsmyndighetema i Carlskrona som marinförvaltnmgen,

men med hvilkas tillgodoseende hittills måst anstå till följd

af de fyrfaldiga sjövapnets behof, för hvilkas fyllande anslag bort begaras,

ar äfven tillbyggnaden af underbefälsskolans hus i Carlskrona.

Redan vid föredragning den 11 januari 1886 af frågan om reglering

af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel framhöll jag inför

kongl. Maj:t behofvet af sådan tillbyggnad, dervid åberopande'' stationsmyndigheternas

yttrande, bland annat, att derigenom ett länge kändt

och erkandt behof af ökadt kasernutrymme för stationens sjötrupper

skulle åtminstone till någon del blifva afhjelpt, och behagade Kongl.

Maj.t äfven att, med bifall till mitt i ärendet afgifna förslag, hos Riksdagen

hemställa- om anvisande af för ändamålet erforderliga medel; men

Riksdagen fann sig af anförda skäl icke kunna vid dåvarande förhållandon

bifalla den gjorda framställningen. Enligt det nu afgifna förslaget

skulle i byggnaden inrymmas nödiga embetslokaler för stationsbefälhafvaren,

kommendanten, kompanicheferna vid sjömanskåren och chefen

föi stationens skolor samt lokaler för krigsrätten, stationens räkenskapskontor,

kassa och arkiv, reservofficersaspirantskola samt underbefälsskolan

med undantag af denna skolas maskinist- och skeppsbyggeriklasser, för

s. 35 Kontrollera mot PDF

Femte hnfVndtiteln.

35

hvilkas inrymmande i lokal inom stationens varf marinförvaltningen vidtagit

nödiga åtgärder.

Af de bär ofvan omförmälda embets- och tjenstelokalerna inrymmas

för närvarande stationsbefälhafvarens expedition, räkenskap skontoret,

kassan samt en del af arkivet, innehållande de senare årens arkivhandlingar,

i en vid varfvet belägen byggnad af korsvirke och tegel, hvilken

byggnad, oafsedt olämpligheten af att i ett så eldfarligt hus förvara

kassa och arkiv, är så förfallen och otidsenlig att densamma, om den

fortfarande skall kunna begagnas för sitt nuvarande ändamål, måste

undergå en högst betydlig och kostsam reparation, hvaraf endast ändring

utaf eldstäder och rökgångar till öfverensstämmelse med gällande byggnadsordning

för Carlskrona stad skulle medföra en utgift, enligt uppgjordt

kostnadsförslag, uppgående till omkring 9,000 kronor.

Ännu olämpligare och mera eldfarlig är nuvarande förvaringsplatsen

för de äldre arkivalierna, hvilka äro inrymda uti en å varfvet belägen

träbyggnad, der äfven varfschefens kansli och en del tjensterum för

varfsdepartementen äro förlagda.

Genom att flytta ofvannämnda i förstberörda byggnad inrymda lokaler

äfvensom de äldre arkivalierna till den föreslagna tillbyggnaden

vunnes dels den fördel att stationsbefälhafvarens embetslokal komme i

närheten af förut i underbefälskolans hus befintliga andra embetsrum,

dels ock att ett säkrare och för eldfara mindre utsatt förvaringsställe

erhölles för stationens kassa och arkiv, hvarjemte man undveke en dyrbar

reparation af nämnda korsvirkeshus, som för öfrigt endast varit

provisionelt inredt för dess nuvarande användande.

Af kompanichefsexpeditionerna äro några förlagda i den s. k. nya

båtsmanskasernen, hvilket jemväl är förhållandet med åtskilliga af kasernbefälets

tjensterum. Dessa lokaler inkräkta sålunda på utrymmet

för sjömanskåren, och om desamma i stället inrymdes i den föreslagna

tillbyggnaden och de i kasernen befintliga korridorerna sammansloges

med de till dessa expeditioner och tjensterum använda lokaler, skulle

ett betydligt öka dt utrymme kunna beredas för att möta det växande

behofvet häraf till sjömanskårens inlogerande.

Huru oalvisligt behofvet af ökadt kasernutrymme vid Carlskrona

station är, torde inses deraf att, då detsamma redan är knappt för sjömanskårens

nuvarande numerär, den fasta stammen under nästföljande

fyra år enligt organisationsplanen skall ökas med ytterligare 140 man,

och att derjemte eu del manskap från Stockholms station, som, till

åstadkommande af större enhet i undervisningen och densammas ord
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Femte liufvudtiteln.

nande på ett mindre kostsamt sätt, beordras till Carlskrona för genomgående

af vissa underbefälsskolans klasser, måste der inkaserneras.

Jag kan härvid icke underlåta att, erinra hurusom 1882 års sjöförsvarsko

mité, för inkasernering af den manskapsstyrka af 1,500 man,

som skulle vara förlagd vid Carlskrona station, ansåg nödigt att der bereda

ökadt kasernutrymme för 7 50 man af denna styrka för en beräknad

kostnad af 750,000 kronor; och, då af den nya sjöman skåren 1,710 man

sommartid och 1,457 man vintertid skola vara inne i tjenstgöring vid

stationen, lärer beholvet åt ökadt kasemutrymme framstå såsom en oeftergiflig

nödvändighet. Kunde nu, såsom meningen vore, detta behof af

kasernutrymme till den hufvudsakligaste delen fyllas genom den föreslagna

tillbyggnaden och i sammanhang dermed stående anordningar,

samt ny kasernbyggnad härigenom under nuvarande förhållanden undvikas,

vore tillbyggnaden redan häraf att anse såsom påkallad och

då dertill kommer, att, såsom förut blifvit antydt, icke oväsentliga fördelar

derigenom skulle vinnas i afseende å såväl tjensteutöfningen vid

stationen i sin helhet och disciplinens upprätthållande, som ock undervisningens

lämpliga ordnande, äfvensom ökad trygghet mot eldfara för

flottans kassa och arkiv, anser jag mig icke längre kunna uppskjuta att

ånyo göra anmälan om nödvändigheten af ifrågavarande tillbyggnad.

Den för oftanämnda tillbyggnads uppförande erforderliga kostnad

upptogs i framställningen till 1886 års riksdag till 177,300 kronor,

hvaruti da likväl ingick ett belopp åt 52,300 kronor för sådan anordning

åt tillbyggnaden att i densamma jemväl skulle inkaserneras sjöbeväring.

Sedan likväl, i följd åt riksdagens afslag på framställningen, sjöbeväringen

åt brist på kasernutrymme måst ehuru med ökad kostnad inrymmas

dels å stationens skoltartyg och dels å Kungsholms fästning,

har i det nu framstälda tillbyggnadsförslaget beredande af utrymme för

sjöbeyäringen icke blifvit ifrågasatt, och kostnaden derigenom reducerats

till den ursprungligen beräknade af 125,000 kronor.

Beträffande medel till bestridande af denna kostnad, bär marinförvaltningen

anfört, att af de båtsmansvakansafgifter för tioårsvakanser

inom Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län, hvilka afgifter

till förvaltningen inleverats innan 1885 års riksdagsbeslut om dessa afgifters

upptagande bland statsverkets inkomster började tillämpas, återstode

ett belopp af 14,416 kronor 48 öre, hvilken tillgång synts marinförvaltningen

lämpligen kunna tagas i anspråk för nu ifrågavarande

ändamål, samt att hvad derutöfver erfordrades eller 110,583 kronor 52

öre torde å extra stat anvisas.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln. 37

x

Med afseende å hvad sålunda anförts, får jag i underdånighet hemställa

det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

dels att medgifva, att för tillbyggnad af underbefälsskolans hus i

Carlskrona må användas hos marinförvaltningen innestående odisponerade

14,416 kronor 48 öre af de för tioårsvakanserna i Blekinge län

och Södra Möre härad af Kalmar län influtna båtsmansvakansafgifter,

dels ock att för samma tillbyggnad på extra stat bevilja ett belopp

af 110,583 kronor 52 öre, samt deraf för år 1893 anvisa 56,000 kronor.

Exercishus och ekonomibyggnader å Kungsholms fästning

och Vestra Hästholmen.

Såsom jag redan vid behandlingen af frågan om uppsättning af en

fästningsartiilerikår för sjöbefästningarne vid Carlskrona äfvensom vid

anslagstiteln sjöbev äring ens vapenöfningar anfört, bör för erhållande af

fyllnaden i det vid mobilisering behöfliga antalet bemanning för sjöbefästningarne

äfvensom Oscarsvärnsliniema och öarne en styrka al

500 man värnpligtige å sjöbefästningarne årligen öfvas. _ För inqvartering

af denna styrka saknas emellertid nödigt utrymme inom de å befästningarne

nu befintliga byggnader och öfverkommendanten har, efter

kommendantens å fästningarne och fortifikationsbefälhafvarens i Carlskrona

hörande, i afgifvet utlåtande ansett sig böra tillstyrka fortifikationsbefälhafvarens

förslag att lör beredande af behöfligt utrymme lör

inqvartering af ytterligare 11 officerare, 12 underofficerare och 353

man måtte på dertill föreslagna platser inom Kungsholms fästning uppföras

dels en ekonomibyggnad för en beräknad kostnad af 43,000 kronor

dels ock ett gymnastik- och exercishus, afsedt att tillika under

tiden för de värnpligtiges öfvande inredas med flyttbara kojställ för 8

man hvardera, hvilka ställ på några minuter kunde nedtagas och utflyttas,

för en kostnad af 7i),000 kronor; och har chefen för fortifikationen,

hvilkens yttrande öfver fortifikationsbefälhafvarens förslag till

byggnaderna å Kungsholms fästning jag infordrat, i anledning_ häraf

i skrifvelse den 8 i denna månad hufvudsakligen anfört:

att det ökade inqvarteringsbehofvet icke kan till fullo tilltredsställas

genom förändradt användande åt de nu befintliga lokalerna å

fästningen samt att om flottan icke för den tid af 3 månader, hvarom

det här synes vara fråga, kan disponera och vid Kungsholms iästning förlägga

ett logementsfartyg för de 6 underofficerare och 353 man, hvilka icke

[23.]

Exercishus å

Kungsholms

fästning m. m.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Femte hufYiidtitcln.

kunna inrymmas i logementen, ingen annan utväg finnes än uppförandet

af nya byggnader;

att, i betraktande af den för närvarande otillfredsställande befälsinqvart,

eringen å fästningen, den föreslagna ekonomibyggnaden under

alla förhållanden vore oundgängligen nödvändig samt

att, då behofvet af.ett gymnastik- och exercishus för fästningarnes

garnison uppgifvits vara ytterst kännbart och den plats utanför fästnings

vallarne, der eljest en sommarbarack af trä för 353 man skulle

med mindre kostnad kunna uppföras, icke kunde undvaras i egenskap

af exercisplats, chefen ansåge det ganska lämpligt att, på det i fortifikationsbefälhafvarens

förslag framställda sätt, genom uppförandet af

en sådan byggnad tillfredsställa på samma gång nämnda behof och

behofvet af sommarinqvartering af de värnpligtige; och borde byggnaden,

om den skulle förläggas inom fästningen, på föreslaget sätt uppföras

af sten.

Att, på sätt chefen för fortifikationen ifrågasatt, till Kungsholms

fästning förlägga ett fartyg såsom logementsfartyg för det underbefäl

och manskap, som icke kunde å fästningen för närvarande inqvarteras,

skulle likväl, om det än under första året, i jemförelse med utgifterna

för de föreslagna byggnadernas uppförande, medförde minskad utgift,

likväl, på sätt det visat sig i fråga om öfningarne ombord å fartyg af

den nuvarande sjöbeväringen, i längden medföra så betydligt ökade

kostnader, då ett sådant fartyg, förutom kostnaden för dess ut- och afristning,

måste förses med eget befäl och besättning, att jag icke kan

finna en sådan utväg till ett i alla hänseenden endast tillfälligt och ofullständigt

afhjelpande af det bristande kasernutrymmet inom fästning-en

tillrådligt. &

Jag anser fördenskull ingen annan lämplig utväg förefinnas för

undanrödjande af berörda brist än uppförandet af de föreslagna byggVid

behandlingen af frågan om uppsättandet af fästningsartillerikåren

omnämnde jag att, för inqvartering af denna kår, de nu ifrågasatta för

beväringen afsedda byggnaderna skulle delvis tagas i anspråk; men

härmed vore likväl behofvet af kasernutrymme för denna kår icke fullständigt

tillgodosedt. Enligt hvad öfverkommendanten i sin skrifvelse

den 23 november sistlidne år angående behofvet af befäl och underbefäl

för sjöbefästningarne vid mobilisering m. m. tillkännagifvit, skulle

för en fullt nöjaktig inqvartering af det i fredstid för nämnda befästningar

erforderliga befäl, underbefäl och manskap, fästningsartillerikåren

deri inbegripen, erfordras dels en mindre utvidgning af den här ofvan

s. 39 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

39

föreslagna ekonomibyggnaden å Kungsholms fästning för en af fortifikationsbefälhafvaren

beräknad kostnad af 6,000 kronor, dels uppförande

å Vestra Hästholmen af en mindre ekonomibyggnad af trä med enkel inredning,

innehållande boställen för 1 öfverstlöjtnant, 1 kapten, 3 subalternofficerare

och 7 underofficerare jemte erforderliga messrum, för en

kostnad, som fortifikationsbefälhafvaren beräknat till 7,000 kronor.

Då jag funnit de sålunda föreslagna byggnaderna för beredande af

nödigt kasernutrymme för den för sjöbefästningarnes försvar erforderliga

befäls- och manskapsstyrka oundgängligen nödiga, anser jag de

derför behöfliga medlen, tillsammans 135,000 kronor, böra af Riksdagen

äskas, hvarvid likväl kostnaden synes mig lämpligen kunna på två år

fördelas; och jag hemställer fördenskull, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att, till uppförande af ett gymnastik- och exercisbus samt

af en ekonomibyggnad å Kungsholms fästning äfvensom af en ekonomibyggnad

å Vestra Hästholmen, å extra stat bevilja ett belopp af 135,000

kronor samt deraf för år 1893 anvisa 67,500 kronor.

Sängservis och beklädnad för de för sjöbefästningarne

vid Carlskrona afsedda värnpligtige.

Vid föredragningen af frågan angående sjöbeväringens vapenöfningar

omförmälde jag, huruledes nästlidne års riksdag väl beslutat godkänna

en sådan förändring i § 25 af värnpligtslagen, att flottan skulle

kunna för öfning uttaga det antal värnpligtige, som ansåges erforderligt

för sjöbefästningarnes vid Carlskrona försvar, men samtidigt dermed

icke beviljat de anslagsbelopp, som för öfvandet af desse värnpligtige,

beräknade till 500 man, tillika under femte hufvudtiteln äskats.

I afseende på den årliga kostnaden för dessa öfningar har jag

redan vid frågan om förstberörda anslagstitel gjort framställning, men

då dessutom, såsom i den till nämnda riksdag aflåtna nådiga proposition

nio 33 och det dervid fogade statsrådsprotokoll omförmäles, erfordras

för sängservis åt dessa 500 man 14,000 kronor och för första uppsättningen

af beklädnad åt samma värnpligtige 32,000 kronor, eller tillhopa

46,000 kronor, hvilket belopp såsom mera tillfälligt lärer böra å

extra stat anvisas, får jag nu i underdånighet hemställa, att Kongl.

Maj:t ville af Riksdagen till sängservis och första uppsättningen beklädnad

åt 500 man värnpligtige å extra stat för År 1893 äska ett belopp

af 46,000 kronor.

[24.]

Sängservis och

beklädnad åt

värnpligtige.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Femte hufvud titeln.

Sammanlagda summan af de för år 1893 erforderliga extra anslag

skulle alltså utgöra 2,184,750 kronor; och en jemförelse mellan denna

hufvudtitel, sådan den finnes i 1892 års riksstat upptagen och sådan

den af Kong!. Maj:t nu är föreslagen (Bil. F.), utfaller på följande sätt:

1892.

Ordinarie anslag 6,258,090

Extra d:o 2,143,110

1893.

— 6,663,550: —, således ökning 404,860

— 2,184,750:—, således ökning 41,640

—

Summa kronor 8,401,800

— 8,848,300: —, således ökning 446,500

—

Uppå tillstyrkan af statsrådets öfrige ledamöter

behagade Hans Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten

till alla delar bifalla hvad nu i afseende å regleringen

af femte hufvudtiteln och i öfrigt för sjöförsvarets

behof blifvit af herr departementschefen hemstäldt; och

skulle utdrag af protokollet öfver hvad Kongl. Maj:t

sålunda beslutat finansdepartementet meddelas för att

läggas till grund vid författandet af Kongl. Maj:ts

nådiga proposition om statsverkets tillstånd och behof,

i hvad den afsåge femte hufvudtiteln.

Ex protocollo:

F. Wrangcl.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Femte liufvudtiteln.

41

Bil. A.

Förslag

till

lönestat för officerspersonalen

1 öfverste, lön ...................................

1 öfverstelöjtnant » ...................................

1 major » ...................................

1 kapten af l:a klass » ..................................

3 dio » .................................

1 kapten af 2:a klass » ..................................

3 d:o »

1 löjtnant »

9 d:o »

1 underlöjtnant »

4 d:o »

Till dagaflöning under 365 dagar

vid fästniiigsartillerikåren.

............................................ kr. 6,000:

............................................. » 4,000

........................................... » 3,500

............................................... » 2,800

............................................. » 8,400

............................................. » 1,800

............................................ » 5,400

............................................. » 1,200

............................................ » 10,800

........................................... » 600

........................................ .. 2,400

kr. 46,90C

............................. .. 24,455

Summa kronor 71,355

Bih. till Bikid. Vrot. 181)2. 1 Barn!. 1 A/d.

G

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Femte hufrudtiteln

Bil. B.

Förslag

till

lönestat för uuderoffleerspersonalen vid fästningsartillerikåren.

Fast lön.

Beklädnad.

Summa.

1 styckjunkare (flaggunderofficer) ...............

720

—

200

_

920

__

7 d:o ...............

5,040

—

1,400

—

6,440

—

1 sergeant (underofficer af 2:a grad).......

720

—

200

—

920

—

j 15 d:o ..........................

10,800

—

3,000

—

13,800

—

kronor

17,280

—

4,800

—

22,080

—

Till dagaflönitig under 365 dagar ..............................

—

—

—

—

10,220

- j

Summa kronor

—

—

—

—

32,300

- j

s. 43 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln

43

Bil. C.

Förslag

till

stat för fästnlngsartillerikårens manskap af fasta stammen.

• .!>ir

Månadslön

för år.

Dagaflöning

365 dagar.

Summa.

1 underofficerskorporal............................................

360

—

182

50

542

50

| 29 d:o .............................................

10,440

—

5,292

50

15,732

50

1 första klassens sjöman........................................

240

—

182

50

422

50

69 d:o ..........................................

16,560

—

12,592

50

29,152

50

Summa kronor

27,600

—

18,250

—

45,850

_

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Femte hufvudtlteln.

Bil. T).

Förslag

till

stat för civilmilitära personalen vid fästningsartillerikåren.

1 förste bataljonsläkare...............

1 fästningsintendent ..............

Lön.

Dagaflöning.

Tjenstgörings-

penningar.

■ i

Summa.

1,800

2,200

—

1,095

—

300

:

2,895

2,500

— 1

Summa kronor

4,000

—

1,095

—

300

—

5,395

_

s. 45 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln

45

Bil E.

P. M.

angående kostnaden för uppsättning af en fästningsartillerikår för

sjöbefästningarne vid Carlskrona.

Aflöning:

Kronor.

kronor.

1 åt officerspersonalen enligt stat (Bil. A)...............................................

71,355

—

» underofficerspersonalen enligt d:o (Bil. B).........................................

32,300

» manskapet af fasta stammen enligt d:o *) (Bil. C)...............................

45,850

» civilmilitära personalen enligt d:o (Bil. D).........................................

5,395

154,900

—

Beklädnad och sängservis.

Beklädnad till 100 man.....................................................................

10,800

—

Sängservis » » ......................................................................

900

11,700

—

Naturaimderhåll förslagsvis.................................................................

—

—

22,000

—

Diverse behof.

Underhåll af undervisnings- och gymnastikmatoriel................................

500

—

Skrifmaterialier..............................................................................

500

—

1,000

-

Summa kronor

189,600

—

*) De till öfverflyttning frän sjömanskåren till fästningsartillerikåren afsedda värfvade fastningsarhllenkompanierna

400 man åtnjuta aflöning, beklädnad m. m. enligt de af Riksdagen år 1887 for sjömanskåren

godkända stater.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Femte huf''Yudtiteln

Bil. F.

Förslag

till

Stat

för Femte hnfyudtiteln för år 1893.

f

Indelning och dermed

—

Anvisning

jemförlig anvisning

Summa

! i kontant.

på förslag.

Summa.

summarum.

S j öförs varsdepartementet.

!

Friheter.

Ersättningar

Departementet och öfverstyrelsen.

| Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö

Kronor.

Ö.

Departementschefen ....................

17,000

__

_

17,000

Departementets afdelning af Kongl. Haj:ts kansli

samt kommandoexpeditionen ...............

26,800

—

—

_

26,800

Marinförvaltni ngen....................................

38,600

—

—

—

38,600

Sgr

82,400

—

i

1

1 -

82,400

_

82,400

L

Flottans personal.

i

Aflöning för flottans kårer och stater ............

1,647,934

_

_

1,647,934

Till uppsättning af en fästningsartillerikår, för-

slagsanslag, högst ...............................

189,600

_

—

_

_

189,600

Ålders till ägg, förslagsanslag ........................

32,000

_

_

_

_

32,000

Pensionering af reservbefäl, förslagsanslag, högst

6,400

_

_

6,400

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna,

reservationsanslag....................................

287,500

—

_

_

_

287,500

Naturaunderhåll, förslagsanslag.....................

452,450

—

__

_

_

_

452,450

Båtsmansindelningen...................................

—

—

75,500

—

26,400

—

101,900

_

Ersättning för vakanta rusthållsnummer i Ble-

länge län och Södra Möre härad af Kalmar

I

län............................................

114,000

—

—

—

114,000

_

| Lindring i rustnings- och roteringsbesvären, för-

slagsanslag.....................................

66,600

—

—

—

—

66,600

Sgr

2,796,484 j

—1

75,500 |

— 1

26,400

—

2,898,384

2,898,384

Flottans materiel.

[

|

Flottans nybyggnad och underhåll, reservations-

|

anslag ...........................................

1,240,000

I

- 1-

—

1,240,000

-

1,240,000

Transport

- 1

_|

--

|

f

4,220,784

s. 47 Kontrollera mot PDF

Femte hufrudtiteln

47

Anvisning

i kontant.

Indelning och dermed

jemförlig anvisning

på förslag.

Summa.

Summa

summarum.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Transport

_

_

_

—

—

4,220,784

Diverse anslag.

Flottans öfningar, reservationsanslag ............

670,000

—

—

--

—

-

670,000

—

Sjöbeväringens vapenöfningar med beklädnad

och ersättning derför, förslagsanslag .........

185,000

—

—

—

185,000

Undervisningsverken:

Sjökrigsskolan......................... 32,900: —

Skeppsgosseskolan .................... 8,780: —

41,680

—

—

-

—

_

41,680

—

Sjökarteverket, reservationsanslag..................

70,000

-

_

—

—

—

70,000

—

Stipendier åt sjöofficerare under anställning i

utländsk tjenst eller kommendering utrikes ..

15,000

—

—

—

—

~

15,000

Durchmarschkostnader, reservationsanslag ......

10,000

—

—

—

—

—

10,000

~~

Sjukvård ..................................................

39,000

—

—

—

—

—

39,000

—

Diverse behof.............................................

19,175

—

—

—

—

—

19,175

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag

25,000

—

—

—

—

—

25,000

~

Skrifmaterialier och expenser, ved m. in., för-

slagsanslag .............................................

46,852

—

—

—

—

—

46,852

—

12,500

—

—

—

12,500

—

Sgr

1,134,207

—

—

—

—

—

1,134,207

1,134,207

-

Summa för sjöförsvaret

5,253,091

—

75,500

26,400

—

—

—

5,354,991

-

Handeln.

!

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstal-

terna, reservationsanslag...........................

1,200,000

—

405

~

4

—

1,200,409

Undervisningsanstalter för sjöfart ..................

86,150

—

—

__

—

—

86,150

Nautisk-meteorologiska byrån........................

i 9,000

—

—

—

9,000

Ålderstillägg för personalen vid undervisnings-

anstalterna för sjöfart och föreståndaren för

nautisk-meteorologiska bvrån, förslagsanslag

13,000

| —

1 ---

—

—

13,000

I-

Summa för handeln

1,308,150

405

4

1,308,559

-

1,308,559

Summa för femto hufvudtitoln

6,561,241

|-

75,905

1-

| 26,404

I

1

1 —

1-

6,663,550

!-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Femte lmfvudtiteln.

Kronor.

ö.

Extra ordinarie anslag.

Till genomförande under år 1893 af löneregleringen för flottan

50,000

» fullbordande af pansarbåten Thule

1,118,000

_

» artillerimateriel och skjutförsök ....................................

530,000

_

» rörliga minförsvaret ...........................................

100,000

_

» fasta och tillfälliga minförsvaret...-

150,000

_

» kruthus å Bergholmen......

21,250

—

>’ signal- och telefonstationer ........................................

40,000

» tillbyggnad af underbefälsskolans hus i Carlskrona.............................

56,000

” exercishus och ekonomibyggnader å Kungsholms fästning och Vestra Hästholmen

67,500

—!

» sängservia och beklädnad för 500 man värnpligtige

46,000

—

Summa

2,184,750

—!

Stockholm, K. L. Beckman, 1892.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför

Hans Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten i Statsrådet

å Stockholms slott den 13 januari 1892.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Bostköm,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: herr friherre von Otter,

friherre Palmstierna,

friherre von Essen,

friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad och

Gilljam.

2:o.

Departementschefen statsrådet Groll anhöll i underdånighet att få

underställa Kongl. Maj:ts nådiga pröfning frågan om reglerandet af

utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel samt yttrade härvid beträffande

anslagstitlarne:

Bill. till Kikad. Krot. 1 Sami. 1 A/d. 1 Häft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sjette hufYudtiteln.

[1.]

Anslag

till rikets

ekonomiska

kartverk.

Rikets ekonomiska kartverk.

Sedan afdelningschefen vid generalstabens topografiska afdelning i

skrifvelse den 26 november 1891 afgifvit förslag till stater för de ekonomiska

kartverken för innevarande år, bär Kong], Maj:t den 18

december 1891 faststält berörda förslag, enligt livilka kostnaderna

skulle under år 1892 utgöra:

för det allmänna ekonomiska kartverket, som har att kartlägga

södra och mellersta delarne af riket, 69,700 kronor och

för Norrbottens läns ekonomiska kartverk 31,200 kronor.

De tillgångar, som för dessa utgifter kunna påräknas, äro

för mellersta och södra delarne af riket:

anslag på ordinarie stat 6,000 kronor, anslag på extra stat 45,000

kronor, under anslaget till landtmäteristaten besparade 24 andre-landtmätarelöner

21,600 kronor samt förslagsvis beräknad inkomst för under

år 1891 försålda kartor och beskrifningar 100 kronor, eller tillhopa

72,700 kronor; och

för Norrbottens län:

anslag på extra stat 31,000 kronor och förslagsvis beräknad inkomst

genom försäljning af kartor och beskrifningar 200 kronor, eller

tillhopa 31,200 kronor.

Å tillgångarna för det allmänna ekonomiska kartverket beräknas

sålunda ett öfverskott af 3,000 kronor och, enligt hvad Kongl. Maj:t

sistnämnda dag beslutat, får detta öfverskott i män af behof användas

till bestridande af utgifter för det topografiska kartverket.

I ofvanberörda skrifvelse har afdelningschefen jemväl gjort framställning

om de anslag, som för kartarbetenas bedrifvande under år

1893 erfordras, och i sådant afseende hufvudsakligen anfört följande.

Anslaget till Norrbottens läns ekonomiska kartverk hade under

åren 1889—91 till föga mindre än hälften af sitt belopp varit användt

till påskyndande af utgifningen af kartan öfver länet i skalan 1:200,000,

deraf 27 i koppar genom heliogravyr utförda blad nu förelåge. Äfven under

åren 1892 och 1893 syntes karteutgifningen kunna fortgå i samma

omfång och årsanslaget således böra bibehållas vid sitt nuvarande belopp,

men för år 1894 och följande år, då utgifningen hunnit så långt,

att endast ett eller annat, under de nästförflutna åren uppmätt blad

tunnes att till utgifning bereda, kunde anslaget nedbringas till 24,000

kronor och efter ytterligare ett par år till ännu lägre belopp.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Sjette liufvudtiteln.

Uppmätningen på fältet hade nu så fortskridit, att kartläggningen

af kartverkets inom länet belägna område kunde under innevarande år

fullbordas, hvarefter endast återstode att till kartverkets kompletterande

uppmäta sådana delar af Vesterbottens län, som inginge på kartblad

tillhörande Norrbottens läns kartverk i förenämnda skala 1:200,000.

Vid uppgörandet af bladindelningen för detta kartverk hade nemligen

i betraktande tagits det samband, som borde ega rum mellan kartorna

öfver Norrbottens län och dem, som framdeles komme att af generalstabens

topografiska afdelning utgifvas öfver det öfriga Norrland, så

att rikets geografiska kartverk skulle komma att bestå af två hufvuddelar,

en i skalan 1:100,000 öfver största delen af landet och en i

skalan 1:200,000 öfver dess nordligaste fjerdedel. En sådan öfvergång

från en skala till en annan kunde, da kartverket utgafves i blad,

icke lämpligen ske utefter en lånegräns utan måste följa en bladvåd,

och med hänsyn härtill hade den latitudgrad (den 65:te), som närmast

sammanfölle med Norrbottens läns sydligaste punkt, blifvit antagen

till gräns för länets kartverk. En följd häraf vore att vissa delar af

Vesterbottens län komme att ingå å kartan öfver Norrbottens län, och

detta område, till största delen bestående af fjelland och till lappmarken

hörande skogland, men äfven till en mindre del af kustland, borde naturligtvis

bearbetas efter samma grunder som den öfriga delen af

kartverket och af dess personal. Hvad särskildt beträffade kartläggningen

af fjellandet, och området ofvan den faststälda odlingsgränsen

i Vesterbottens län, så hade afdelningschefen tillförene framhållit behofvet

af en kartas upprättande öfver detta område, det enda i

vårt land, som icke varit föremål för något slags uppmätning och

öfver hvilket endast förefunnes kartor, upprättade med ledning af

genom resor och okulärundersökningar vunnen kännedom om landet

och följaktligen saknande all tillförlitlighet. Sedan Kongl. Maj:t

med fastställande af afgifna arbetsplaner anbefalt utförande af för

uppmätningen grundläggande geodetiska arbeten, hade också generalstabens

topografiska afdelning verkstält triangelmätningar i länet till

den utsträckning, att inom området ofvan odlingsgränsen funnes ett

tillräckligt antal säkra utgångs- och kontrollpunkter för områdets uppmätning.

Sjelfva kartläggningen verkställa deremot billigast och

lämpligast af de vid Norrbottens läns kartverk anstälde fyra karto
grafer,

för hvilka de återstående kartarbetena inom länet icke lenmade

full sysselsättning under längre tid än till och med år 1893. Åt dessa

fyra kartografer hade två under mångårigt arbete i Norrbottens läns

fjell trakter hunnit förvärfva sig största skicklighet i det för kartlägg
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sjette hnfvudtiteln.

ning af så beskaffade trakter lämpligaste tillvägagåendet och den fullkomligaste

kännedom om huru allt borde ordnas för arbetenas bästa och

skyndsammaste bedrifvande. Att efter fullbordandet af arbetena inom

Norrbottens läns gränser pensionera dessa ännu i kraftfull ålder varande

kartografer kunde icke vara förenligt med det allmännas fördel

och staten kunde icke på ett nyttigare sätt tillgodogöra sig deras arbetsförmåga

än genom att låta dem verkställa kartläggningen af Vesterbottens

läns lappmarker ofvan odlingsgränsen. För de två andra kartograferna

funnes icke heller lämpligare användning än att låta dem

kartlägga de delar af Vesterbottens kust- och skogland, som inginge

på kartblad tillhörande Norrbottens läns kartverk.

Ur synpunkten af såväl den billigaste och ändamålsenligaste kartläggningen

af Vesterbottens län ofvan odlingsgränsen som ock det

fördelaktigaste tillgodogörandet af den vid Norrbottens läns kartverk

anstälda personalens arbetsduglighet, hemstälde afdelningschefen derföre

att anslaget till Norrbottens läns kartverk och de vid nämnda

kartverk anstälda kartografer måtte få användas äfven till kartläggning

af Vesterbottens läns lappmarker ofvan odlingsgränsen samt af

de delar af nämnda län, som ingå å kartblad tillhörande den under

utgifning varande kartan öfver Norrbottens län.

För öfrigt hade afdelningschefen icke att föreslå någon förändring

i de bestämmelser, som sedan flere ar varit gällande för årsanslagen

till de ekonomiska kartverken, och ansåge sig derföre böra i underdånighet

föreslå att de till de ekonomisk-geografiska kartarbetena i

Norrbottens län samt till de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af

riket för innevarande år anvisade anslag äfven måtte för år 1893 till

oförändrad storlek anvisas samt att den behållning, som härå kunde

komma att uppstå, finge i mån af behof användas till bestridande af

utgifter för generalstabens topografiska afdelning.

Till detta afdelningschefens förslag likasom ock till hans hemställan

i afseende å personalens vid Norrbottens läns kartverk användande

till uppmätning jemväl af vissa delar af Vesterbottens län

har kommissionen för de allmänna kartarbetena i afeifvet utlåtande förordat

bifall.

Till de beaktansvärda skål, som afdelningschefen anfört till stöd

för förslaget om kartläggning af vissa delar af Vesterbottens län, har

jag endast att lägga att, enligt hvad afdelningschefen uti ett på Kongl.

Maj:ts pröfning beroende ärende angående afvittring inom den del

utaf nämnda län, som är belägen ofvan odlingsgränsen, upplyst, denna

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Sjette liufvudtiteln.

länsdels kartläggning på föreslaget sätt skulle bidraga till eu väsentlig

minskning af kostnaderna för afvittringen, liksom en på detta sätt

åstadkommen karta vore oumbärlig vid afgörande! af frågor rörande

lappväsendet inom ifrågavarande område samt jemväl skulle blifva af

vigt för vården af statens skogar derstädes.

Med anledning af afdelningschefens hemställan att möjligen uppstående

behållningar å anslagen till de ekonomiska kartverken måtte

få användas till bestridande af utgifter för do topografiska kartarbetena,

anser jag mig höra erinra att, derest Riksdagen bifaller den framställning

Kongl. Maj:t förut i dag på föredragning ^ af chefen för

landtförsvarsdepartementet beslutat till Riksdagen aflåta om förhöjning

till 90,000 kronor af det årliga anslaget till det topografiska

kartverket, det, på sätt jag i mitt yttrande till statsrådsprotokollet den

12 januari 1891 framhöll, icke vidare blifver behöflig! att för de topografiska

kartarbetena anlita besparingar å de ekonomiska kartverkens

anslag. Då emellertid det medgifvande i afseende å dylika besparingars

användande, som hittills plägat af Riksdagen lemnas, fortfaiande

är behöfligt, derest Kongl. Maj:ts berörda framställning icke skulle

komma att af Riksdagen bifallas, torde ett dylikt medgifvande äfven

nu böra af Riksdagen äskas.

I öfrigt har jag intet att vid afdelningschefens förslag anmärka.

Med erinran dels att i fråga om det förslag rörande landtmäterikorpsens

omorganisation, som jag tillförene omnämnt såsom berörande

ekonomiska kartverket och de derför behöfliga anslagen, laudtmäteristyrelsen

numera visserligen afgifvit underdånigt utlåtande, men att

ärendet ännu icke hunnit slutligen pröfvas, dels ock att de besparade

andre-landtmätarelönerna fortfarande äro för de ekonomiska kartverken

att påräkna, hemställer jag alltså att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att,

utöfver det å riksstatens sjette hufvudtitel för rikets ekonomiska

kartverk uppförda ordinarie anslag, 6,000 kronor, under samma

hufvudtitel på extra stat för år 1893 anvisa till de ekonomisk-geografiska

kartarbetena i Norrbottens län och de delar af Vesterbottens län,

som äro belägna ofvan odlingsgränsen eller ingå i kartblad, tillhörande

den under utgifning varande kartan öfver förstnämnda län, 31,000

kronor och för de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket

45,000 kronor, eller tillsammans 76,000 kronor, äfvensom medgifva

att möjligen uppstående behållningar å båda anslagen må användas

äfven till bestridande af utgifter för det topografiska kartverket.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sjette hufvud titeln.

[2.]

Aflöning till

ytterligare er

landtbruksingeniör.

Landtbruksingeniörer och deras biträden.

Af de 20 landtbruksingeniörer, till hvilka aflöning för närvarande

, fi|ines å riksstaten anvisad, är eu anstäld inom Vesterbottens och

Norrbottens län och en inom Vesternorrlands och Jemtlands län.

Nu hafva framställningar gjorts dels af Norrbottens läns landsting

och af samma läns hushållningssällskap om beredande af medel till

anställande af en landtbruksingeniör med tjenstgöring endast inom

Norrbottens län, dels ock af Vesternorrlands läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott om anställande af en särskild landtbruksingeniör

för detta län.

Sedan Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län afgitvit

infordradt yttrande öfver de från länet gjorda framställningarna

och dervid till desamma på det lifligaste förordat bifall, har landtbruksstyi

elsen, efter nådig remiss, den 16 december 1891 deröfver afgift!

utlåtande och dervid tillika yttrat sig öfver berörda, af Vesternorrlands

läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott gjorda, omedelbart

till styrelsen insända framställning.

I detta utlåtande anför styrelsen vidkommande frågan om anställande

af en landtbruksingeniör särskilt för Norrbottens län, att det

visat sig, att den landtbruksingeniör, hvars tjenstgöringsdistrikt för

närvarande utgjordes af Norrbottens och Vesterbottens län, på senare

tiden icke medhunnit de förrättningar, hvilkas utförande åt honom

uppdragits, hvaraf följden blifvit att han måst antingen anlita enskilda

biträden vid utförandet af undersökningarna eller ock uppskjuta desamma

till ett påföljande ar. Distriktet omfattade också mer än eu

tredjedel af rikets hela areal och innehölle sannolikt största delen af

dess vattendränkta och odlingsbara moss- och myrmarker. Till följd

af den alltmera stegrade enskilda företagsamheten inom dessa län hade

antalet reqvisitioner å biträde af landtbruksingeniören numera så ökats

att, under det antalet af de utaf ingeniören för yttre förrättningar använda

arbetsdagar år 1887 utgjort endast 75, deras antal under hvartdera

af åren 1890 och 1891 uppgått till 140, hvaraf omkring hälften upptagits

af förrättningar inom Norrbottens län och återstoden af förrättningar

inom Vesterbottens län. Till följd af den i dessa trakter rådande

korta sommaren och bristen på goda kommunikationer derstädes kunde den

tid, som landtbruksingeniören i distriktet hade att använda till undersökningar

på marken, icke beräknas högre än till 80 eller högst 90

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Sjette hufvudtiteln.

dagar, och då genom de af 1891 års riksdag beslutade ändrade bestämmelser

i fråga om understöd från frostförminskningsfonden större

lätthet beredts för erhållande af dylikt understöd samt landtbruksingeniörens

i distriktet biträde alltså efter all sannolikhet hädanefter komme

att, i likhet med hvad redan för innevarande år visat sig blifva händelsen,

i högre grad än hittills tagas i anspråk, framginge häraf tydligt

angelägenheten deraf att hvardera af ifrågavarande län erhölle

egen landtbruksingeniör.

Beträffande den från Vesternorrlands län inkomna framställningen

att detta län skulle erhålla egen landtbruksingeniör, meddelar styrelsen

att den landtbruksingeniör, hvars tjenstgöringsdistrikt för närvarande

utgjordes af Vesternorrlands och jemtlands län, under år 1891 varit

så upptagen af förrättningar endast inom sistnämnda län, att en extra

landtbruksingeniör måst förordnas att utföra förrättningarna inom Vesternorrlands

län. Deremot hade reqvisitionerna från sistberörda län

ännu icke varit så talrika eller afsett så omfattande företag, att en

landtbruksingeniör derigenom kunnat beredas full sysselsättning. Detta

förhållande funne styrelsen likväl icke bevisa obehöfligheten deraf att

en särskild landtbruksingeniör anstäldes för hvardera länet, utan endast

att företagsamheten inom Vesternorrlands län ännu icke med

större kraft riktat sig på uppodlingen eller torrläggningen af de vidsträckta

mosstrakter, som funnes inom länet. Erfarenheten hade emellertid

visat att den säkraste häfstången till jordbrukets höjande och

företagsamhetens ökande hos jordbrukaren inom vårt land läge i en

sakkunnig och upplysande ledning af de sträfvanden, som inom landtmännens

krets nästan öfverallt inom landet numera börjat gorå sig

gällande, och enligt styrelsens förmenande lede det icke något tvifvel

att det skulle vara en stor fördel för Vesternorrlands län i nyss antydda

hänseende, om länet bereddes tillfälle att erhålla en statens

landtbruksingeniör stationerad inom länet.

Då styrelsen sålunda hölle före att de två nordligaste landtbruksingeniörsdistrikten

borde delas, hade styrelsen tagit i öfvervägande

huruvida genom omreglering af de sydligare distrikten tillfälle kunde

beredas att fylla behofvet för Vesterbottens och Vesternorrlands län

att hvartdera erhålla en särskild landtbruksingeniör. Vid företagen

undersökning beträffande omfattningen af den verksamhet, som under

de senaste fem åren utöfvats.af statens landtbruksingeniörer, hvilken

undersöknings resultat inhemtades af eu styrelsens utlåtande bifogad

promemoria, hade det visat sig att eu sådan reglering möjligen kunde

ega rum, dock att derigenom icke i någon händelse mor än en landt
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Sjette hufvudtiteln.

bruksingeniör kunde genom sammanslagning af distrikt varda ledig att

mottaga verksamhet inom annat tjenstgöringsområde än det honom för

närvarande tilldelade. Styrelsen hade redan vidtagit förberedande åtgärder

för vinnande af de ytterligare upplysningar, som erfordrades

lör att styrelsen skulle kunna framlägga förslag till en sådan förändring

inom vissa af de sydligare distrikten, men då oberoende af

denna undersökning det kunde anses fullt visst att icke mer än en

landtbruksingeniör kunde komma att från de sydligare länen förflyttas

till något af de nordligaste, ansåge styrelsen att frågan om anställande

af en landtbruksingeniör i ettdera af de bägge län, som styrelsen

funnit böra erhålla egen landtbruksingeniör, redan nu kunde till afgörande

företagas. Vid bedömande af frågan, hvilketdera af de bägge

länen först borde erhålla egen landtbruksingeniör, tvekade styrelsen

icke att i detta afseende gifva företrädet åt Vesterbottens län samt

förordade förty att det nordligaste landtbruksingeniörsdistriktet, som,

med afseende å såväl omkrets som antalet af de derstädes under de

senaste fem åren utförda förrättningar, öfverträffade det distrikt, som

omfattade Vesternorrlands och Jemtlands län, blefve deladt, så att såväl

Norrbottens som Vesterbottens län komme att utgöra eget landtbruksingeniörsdistrikt

med station för ingeniören i det förra länet i

Luleå och i det senare länet uti Umeå.

Genom hvad landtbruksstyrelsen i detta ärende anfört synes mig

önskvärdheten af eu delning utaf de båda nordligaste landtbruksingeniörsdistrikten

vara ådagalagd; och då, på sätt styrelsen framhållit,

denna delning antagligen kan genomföras utan att derför mer än en

ny landtbruksingeniörstjenst behöfver inrättas, hemställer jag — med

erinran att aflöningen för landtbruksingeniör utgör, förutom resekostnads-

och traktamentsersättning, 2,000 kronor och kan ökas efter 5

års väl vitsordad tjenstgöring till 2,500 kronor, efter ytterligare 5 år

till 3,000 kronor och efter ytterligare 5 år till 3,500 kronor, hvilka

lönetillökningar utgå af sjette hufvudtitelns förslagsanslag till ålderstillägg

— att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att medgifva att ytterligare en landtbruksingeniör må från och med år

1893 anställas med enahanda aflöningsförmåner, som äro nuvarande landtbruksingeniörer

beviljade, samt för beredande af tillgång å härför erforderliga

aflöningsmedel höja anslaget till »landtbruksingeniörer och

deras biträden» från 47,500 kronor till 49,500 kronor eller med 2,000

kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln.

9

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

På framställning af Kongl. Maj:t blef aflöningen för assistenten [3.]

vid landtbruksakademiens agrikulturkemiska afdelning, förut utgående

med 1,200 kronor, af Riksdagen år 1874 ökad med 300 kronor eller assistenten

till 1,500 kronor. Sedan Riksdagen derefter år 1888 medgifvit att

assistenten finge efter tio ars väl vitsordad tjenstgöring åtnjuta ett miens agrikulålderstillägg

till belopp af 300 kronor att utgå af sjette hufvudtitelns tuarf^”i8nkga

anslag till ålderstillägg, förklarade Kongl. Maj:t genom nådigt bref c. g. Eggertz.

den 31 maj sistnämnda år att innehafvare!! af ifrågavarande befattning,

numera filosofie doktorn Carl Gustaf Eggertz vore berättigad att från

och med år 1889 komma i åtnjutande af dylikt tillägg. 1 följd häraf

åtnjuter Eggertz för närvarande eu aflöning af 1,800 kronor.

Nu har uti en till landtbruksakademiens förvaltningskomité ingifven

skrift af den 8 december 1891 föreståndaren för akademiens ofvannämnda

afdelning, professoren L. F. Nilson, med tillkännagifvande att

Eggertz nu, då tillfälle dertill yppade sig, ärnade på annat håll söka

en hans framtid mera betryggande anställning än den lian innehade,

hemstält att, då det vore mycket att beklaga, om akademiens kemiska

laboratorium skulle nödgas gå i mistning om en så framstående

arbetskraft, åtgärder måtte vidtagas för Eggertz bibehållande vid

laboratoriet, i hvilket afseende professor Nilson meddelat att Eggertz

förklarat sig villig att fortfarande egna akademien sin tjenst,

så framt hans aflöning för framtiden kunde bestämmas till 3,000 kronor,

ett belopp, som visserligen väsentligt understege hvad Eggertz.nu

hade utsigt att å annan ort erhålla, men med hvilket han dock förmält

sig vara tillfredsstäld, så vida han fortfarande finge egna sig åt

samma verksamhet som hittills, dill stöd för denna hemställan har

professor Nilson anfört att Eggertz med en flit, en skicklighet, en

samvetsgrannhet och ett intresse, som vore öfver allt beröm, deltagit

i de löpande göromålen vid akademiens kemiska laboratorium och, bland

annat, på grund af sjelfständig undersökning öfver mullämnena i

åker- och mossjord offentliggjort ett arbete, som för alla tider förblefve

grundläggande inom detta svårutredda område, samt att. han ända från

laboratoriets reorganisation varit detsamma till oskattbar nytta.

Med anledning häraf har uti underdånig skrifvelse den 14 decemBih.

till Riksd. Prat. 1802. / Sami. 1 Åfd. I Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Sjette hufyudtiteln.

ber nästlidna år landtbruksakademien, jemte anmälan att Eggertz den

21 september 1877 anstäldes såsom assistent vid akademiens kemiska

laboratorium och med förklarande att akademien till fullo instämde i

de af professor Nilson gjorda uttalanden beträffande såväl det synnerligen

berömvärda sätt, hvarpå Eggertz fullgjort sina tjensteåligganden,

som ock den framstående duglighet och utpräglade begåfning på

åkerbrukskemiens och agronomiens områden, på hvilka han genom sin

verksamhet och sina offentliggjorda skrifter aflagt öfvertygande prof,

vidare anfört att Eggertz, som under de senaste åren haft sig anförtrodd

ledningen af de utaf akademien med understöd af statsmedel anordnade

mosskulturförsök i olika delar af landet, äfven härvid ådagalagt

stor skicklighet äfvensom förmåga att hos de landtmän, med hvilka

han för fullgörandet af detta värf kommit i beröring, väcka förtroende

och intresse samt att vid sådant förhållande hans afskedstagande, hvilket

i betraktande åt de sjmnerligt små löneförmåner, hvaraf han under

sin långa tjenstetid varit i åtnjutande, icke kunde väcka förvåning,

skulle för akademien och den institution, det kemiska laboratoriet, han

så nitiskt tjenat, innebära eu mycket svår förlust, så mycket svårare

som arbetena vid nämnda laboratorium på den senaste tiden och särskildt

efter inrättandet derstädes af en försöksgård för växtkultur så

betydligt tillvuxit i omfattning, att de med nu tillgängliga arbetskrafter

endast med största svårighet kunde medhinnas och icke utan tillökning

af dessa kunde utsträckas till det omfång, som vore önskligt och vid

institutionens anläggning afsetts. I sjelfva verket skulle redan vid den

nuvarande omfattningen af laboratoriets verksamhet de befintliga arbetskrafterna

vara alldeles otillräckliga, derest icke laboratoriets tjenstemän

genom långvarig handläggning af der förekommande arbeten vunnit

nödig erfarenhet, insigt och färdighet, och det vore tydligt att lång tid

måste förgå, innan en ny, yngre och ovan kemist hunne inöfvas för

att kunna ersätta den bepröfvade och utmärkta arbetskraft, hvaröfver

laboratoriet nu förfogade. Akademien ansåge sig dessutom böra framhålla

att, då verkligt framstående vetenskapliga förmågor alltid vore

sällsynta, framför allt på ett område sådant som åkerbrukskemiens, der

i vårt land förhållandena i ekonomiskt hänseende för dess idkare hittills

icke varit synnerligen lockande, det vore så mycket angelägnare

att, då en dylik vetenskapsidkare med särskild begåfning i nu ifrågavarande

riktning, i trots af missgynnande omständigheter, lyckats kämpa

sig fram till en i vetenskapliga kretsar ansedd ställning, samhället

genom lämpligt och i tid meddeladt understöd satte honom i stånd att

på den plats, der hans särskilda utbildning och arbetskraft kunde bäst

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Sjette hnfvudtiteln.

göra sig gällande, verka till det allmännas gagn. Akademien kunde derför

icke annat än på det lifligaste instämma i den af professor Nilson

uttryckta önskan att åtgärder måtte vidtagas för att möjliggöra Eggertz’

fortfarande anställning vid akademiens kemiska laboratorium. Men då

akademiens egna tillgångar icke medgåfve henne att härutinnan något

åtgöra, funne akademien, som ansåge det lämpligast att den löneförbättring,

som kunde ifrågakomma, gjordes personlig för Eggertz, hvarigenom

den tillika erhölle karakteren af en välförtjent belöning för nitisk och

trogen tjenst samt framstående vetenskaplig verksamhet, sig höra i

underdånighet hemställa att Kongl. Maj:t täcktes vidtaga erforderliga

åtgärder för att bereda Eggertz ett personligt årligt lönetillskott af 1,200

kronor att utgå från och med början af år 1892, så länge han qvarstode

i sin nuvarande befattning.

Med afseende å fördelame för det allmänna af att en så framstående

vetenskapsidkare, som Eggertz visat sig vara, må kunna bibehållas

vid akademiens kemiska laboratorium och då det aflöningsbelopp, som

Eggertz, i händelse den ifrågasatta löneförbättringen honom beviljas,

skulle komma att åtnjuta, eller 3,000 kronor, icke kan, då hänsyn tages

till de utmärkta vitsord, som om hans verksamhet lemnats, anses oskäligt,

tvekar jag icke att förorda att åt honom beviljas det föreslagna

lönetillskottet, hvilket torde höra utgå från samma anslag, från hvilket

Eggertz’ nuvarande aflöning utom ålderstiIlägget utgår, eller det å sjette

hufvudtiteln uppförda anslaget till befrämjande i allmänhet af jordbruk

och landtmannanäringar, hvilket icke i följd deraf behöfver höjas.

Jag hemställer alltså att Kongl. Maj:t matte föreslå Riksdagen mediat

assistenten vid landtbruksakademiens agrikulturkemiska afdelning

Carl Gustaf Eggertz må ega att, så länge han vid denna befattning

qvarstår, från anslaget till »befrämjande i allmänhet af jordbruk

och landtmannanäringar» åtnjuta ett personligt lönetillägg af 1,200

kronor årligen.

Skiften och afvittringar.

I underdånig skrifvelse den 16 november 1891 har landtmäteristyrelsen

beräknat kostnaderna för storskiftes- och afvittringsverken

för år 1893 sålunda:

[4-]

Höjning i årsarfvodet

för

styresmannen

för storskiftesverket

in. m.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

[5.]

Skiif
materialier
-

Sjette hufvudtiteln.

för Kopparbergs län till.................... 20,000 kronor,

» Vesterbottens » )> 14,500 »

» Norrbottens x> » ................ 50,000 »

eller tillhopa till 84,500 kronor.

Då, enligt hvad styrelsen tillika anmält, den vid innevarande års

sint påräkneliga behållningen å anslagen till skiften och afvittringar

tillika med 1893 års ordinarie anslag till samma ändamål blifver tillräcklig

för fyllande af anslagsbehofvet för sistnämnda år, behöfver

något extra anslag lör storskiftes- och afvittringsarbetenas fullföljande

under år 1893 icke af Riksdagen äskas.

Deremot och i enlighet med hvad landtmäteristyrelsen föreslagit,

hemställer jag, på det att styresmannen vid storskiftesverket i Kopparbergs

län samt storskiftes- och afvittringslandtmätarne äfvensom föredraganden

af afvittringsärendena i Norrbottens län må för år 1893

komma i åtnjutande af samma aflöningsförmåner, som hittills varit dem

beviljade, att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att. för år 1893 bevilja förhöjning i styresmannens för storskiftesverket

i Kopparbergs län årsarfvode med 400 kronor; att medgifva

att de belopp, hvarmed inkomsterna af tjensten under år 1893 för afvittringslandtmätare

i Vesterbottens och Norrbottens län samt storskifteslandtmätare

i Kopparbergs län kunna komma att understiga 2,500

kronor för dem, som tillhöra första lönegraden, och 3,000 kronor för

dem, som på grund af ålder i tjensten åtnjuta arfvodesförhöjning, må

desse tjensteman godtgöras af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken;

och att för år 1893 åt föredraganden af afvittringsärendena

i Norrbottens län samt till skrifbiträde åt honom bevilja eu tillökning

af 400 kronor i det åt honom anslagna belopp.

Öfriga ordinarie anslag.

Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

år finnas å. sjette hufvudtiteln uppförda, har jag icke att föreslå någon

annan ändring, än att förslagsanslaget till

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

för jemnande af hufvudtitelns slutsumma ökas med 746 kronor eller

från 117,795 kronor till 118,541 kronor.

ra. m.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Sjette liufvudtiteln.

Sedan departementschefen sålunda genomgått de i riksstaten för

innevarande år uppförda ordinarie anslagstitlar, i afseende å hvilka

någon förändring borde ifrågasättas, yttrade departementschefen vidaie

beträffande

Statens jernvägstraflk.

Enligt gällande aflöningsreglemente för embets- och tjensteman

samt betjente vid statens jernvägstraflk utgår aflöningen till banvakter

inom följande i reglementet upptagna löneklasser, nemligen

25:e

klassen

med

årligt

arfvodesbelopp af 240

kronor,

24:e

»

»

»

» 300

23:e

»

»

»

» 360

»

22:a

»

»

»

» 420

»

21:a

»

»

»

»

» 480

»

20:e

»

»

»

»

» 540

Dessutom åtnjuta banvakteme fri bostad eller inqvarteringsersättning,

äfvensom beklädnadsersättning med 8 kronor i månaden.

Nu hafva uti en till Kongl. Maj:t ingifven skrift fem banvakter,

med förmälan att de dertill blifvit af sina kamrater utsedde, anhållit

att banvakterne måtte i aflöningshänseende blifva likstälde med stationskarlarne,

för hvilka enligt aflöningsreglementet den högsta aflöningen

utgör 660 kronor (18:e löneklassen).

‘ Till stöd för denna anhållan hafva sökandena anfört att under de

senare åren lefnadskostnadema så fördyrats, att banvakterne, hvilka till

största delen vore familjefäder, för närvarande icke hade sådan inkomst,

som för deras och deras familjers nödtorftiga uppehälle oundgängligen

fordrades; att utsigt till befordran till högre tjenstegrad och dermed

förbättrade lönevilkor icke vore för dem att påräkna; att, enär pension

utbetalades med en viss procent af lönen och en banvakt, som hunnit

pensionsåldern, i de flesta fall vore utarbetad och föga kunde bidraga

till sitt uppehälle, den enligt nu gällande löneförhållanden utgående

pensionen för dem, men i synnerhet för deras enkor, blefve alldeles

otillräcklig; samt att banvakternes dagliga tjenstgöringstid vore längre

och sjelfva tjenstebefattningen betydligt mera ansträngande än stationskarlames

och dessutom minst lika maktpåliggande, emedan på banvakternes

påpasslighet, omtanke och duglighet tågens säkerhet å linien

i hög grad berodde.

[6.]

Löneförbätt

ring åt ban

vakterne.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Sjette hufvudtitelii.

Till följd af härå erhållen nådig remiss har jernvägsstyrelsen den

10 december 1891 afgifvit underdånigt utlåtande och deruti erinrat att

styrelsen redan vid afgifvande af sitt förslag till arfvodesstat för år

1890 ansett det högsta banvakterna tillkommande aflöningsbelopp vara

i följd af ökade lefnadskostnader för lågt och derföre gjort framställning

om beredande af eu tillfällig löneförbättring åt banvakteme vid

vissa delar af statsbanorna, der lefnadskostnaderna vore högre än vanligt,

men att Kongl. Maj:t funnit den då gjorda framställningen icke

till någon åtgärd föranleda. Med erinran att det då väckta förslaget

afsett ett tillskott af 60 kronor för hvarje banvakt, som deraf

komrae i åtnjutande, hvarigenom högsta aflöningen skulle komma att

uppgå till 600 kronor (motsvarande 19:e löneklassen), har i det nu afgifva

utlåtandet styrelsen, som funnit den nu gjorda framställningen

mycket behjertansvärd, då lefnadskostnadema, sedan det förra förslaget

väcktes, ytterligare stegrats, och som ansett vidtagandet af åtgärder för

förbättrande af den svagast aflönade personalens löneförmåner icke böra

uppskjutas i afbidan på den revision af aflöningsreglementet, hvartill

styrelsen vore betänkt på att uppgöra förslag, hemstält att Kongl.

Maj:t måtte till Riksdagen aflåta proposition derom att aflöningsreglementet

måtte sålunda ändras, att arfvoden inom 19:e löneklassen med

årligt belopp af 600 kronor kunde banvakter tilldelas.

En förbättring af banvakternes aflöningsförmåner synes verkligen

vara af omständigheterna påkallad. Särskild! är detta fallet i fråga om

banvakterne å de nordligaste banlinierna, der lefnadsvilkoren äro ogynsammare

än eljest till följd af högre pris å lifsförnödenheter och klimatiska

förhållanden, livilka icke blott försvåra tjenstgöringen, utan

äfven orsaka att banvakterne icke kunna hemta något nänmvärdt bidrag

till sitt uppehälle af de små planteringsland, som, der omständigheterna

sådant medgifvit, lagts till deras bostäder. Och då jag, lika med jemvägsstyrelsen,

anser den nu väckta frågan icke böra undanskjutas, till

dess en fullständig revision af aflöningsreglementet hinner genomföras,

samt jernvägsstyrelsens förslag rörande löneförbättringens belopp

synes mig skäligt, hemställer jag att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

medgifva

att banvakt vid statens jern vägstrafik må kunna uppflyttas i 19:e

löneklassen enligt gällande aflöningsreglemente för embets- och tjenstemän

samt betjente vid statens järnvägstrafik med årligt arfvodesbelopp

af 600 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvvidt!teln.

15

Patentbyrån.

Denna byrå, som tillförene utgjort en särskild afdelning af korn- [7.]

merskollegium, har med innevarande års början i följd af kollega för- di8p”fftj“jjea

ändrade organisation blifvit ett sjelfständigt embetsverk, lydande ome- patent- och

delbart under Kongl. Maj:t. ™f^fTekr!S"

Beträffande byråns ekonomiska förhållanden under år 1891 har dess

chef uti eu till mig öfverlemnad promemoria meddelat att byråns inkomster

under nämnda år utgjort:

afgifter för 941 patentansökningar (deraf

årsafgifter för patent ...................................

afgifter för 209 registreringsansökningar

för försålda publikationer ............................

4 obetalda) kronor 46,850: —

..................... » 45,415: —

................... » 8,360: —

.................... » 776: 25

summa kronor 101,401: 25

samt att byråns utgifter, hvilka dock, då räkenskaperna ännu icke

vore afslutade, ej kunde med full noggrannhet uppgifvas, under samma

år uppgått till 80,614 kronor 75 öre, af hvilket belopp de vigtigaste

posterna utgjorts af aflöningar och arfvoden 33,712 kronor 49 öre,

byråns publikationer 25,952 kronor 81 öre, återstälda patent- och registreringsafgifter

6,545 kronor, utgifter för byråns bibliotek 2,561 kronor

22 öre, renskrifning 1,750 kronor, bidrag till upprätthållande af patentunionens

internationela byrå i Bern 1,509 kronor 12 öre samt hyra för

byråns lokal 4,000 kronor.

För år 1890 belöpte sig patentbyråns inkomster till 92,423 kronor

34 öre och dess utgifter till 82,499 kronor 83 öre. Antalet patentansökningar

år 1890 utgjorde 873, antalet registreringsansökningar 217.

Årsafgifter för patent samma år uppgingo sammanräknade till 37,985

kronor.

Medan byråns inkomster sålunda under sistlidna år ökats med omkring

9,000 kronor, hafva dess utgifter under samma år utgjort omkring

2,000 kronor mindre än under år 1890.

1 likhet med hvad för innevarande år är bestämdt, tillstyrker jag

att Kongl. Maj:t måtte föreslå “Riksdagen medgifva

att afgifterna för patent och för registrering af varumärken må

användas till bestridande af de utgifter, hvilka betingas af tillämpning

under år 1893 af förordningen angående patent och lagen om skydd

för varumärken.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Sjette hufvudtiteln.

Arbetareförsäkringen.

[8.] Vid hvartdera af åren 1890 och 1891 har Riksdagen afsatt ett be
F“f

lopp af 100,000 kronor till underlättande af åtgärder för arbetares

sjnkkfssor olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande, och enligt dess under“•

m- dåniga skrifvelse den 13 maj 1891 (n:o 85) har Riksdagen medgifvit

att Kongl. Maj:t må för år 1892 använda det för nämnda ändamål afsätta

belopp, i mån af behof, dels till förvaltningsbidrag åt sjukkassor

under vissa af Riksdagen angifna vilkor, dels ock till utarbetande och

offentliggörande genom försäkringsinspektörens försorg af årsredogörelse

för sjukkasseväsendet i riket.

Med erinran att Kongl. Maj:t den 30 oktober nästlidna år godkänt

den af Riksdagen samma år för dess del antagna lag om sjukkassor, får

jag, som anser lämpligt att af uppkommande öfverskott vid slatsregleringen

till förenämnda ändamål afsättes enahanda belopp som hvarje

af de två sista åren eller 100,000 kronor, hemställa att, då ett sådant

medgifvande, som Riksdagen för innevarande år lemnat i afseende

å användningen af ifrågavarande redan afsätta medel, bör äfven

för år 1893 af Riksdagen äskas, Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

medgifva

att Kongl. Maj:t må för år 1893 använda de till underlättande af

åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande afsätta

belopp, i mån af behof, dels till förvaltningsbidrag åt sjukkassor

under enahanda vilkor, som i Riksdagens underdåniga skrifvelse den

13 maj 1891 (N:o 85) äro angifna, dels ock till utarbetande och offentliggörande

genom försäkringsinspektörens försorg af årsredogörelse för

sjukkasseväsendet i riket.

Vidare anförde departementschefen:

Sjette hufvudtitelns ordinarie anslag uppgå för innevarande år

till ........................................................................................... kr. 4,800,866: —

Vid bifall till de af mig framstälda förslag om höjning

i anslagen:

till landtbruksingeniörer och deras biträden

med.............................................................. kr. 2,000: —

)) skrifmaterialier och expenser, ved m. m. » 746: —

skulle de ordinarie anslagen höjas med ..................... kr. 2,746: —

eller till.............................................................................. kr. 4,803,612: —

s. 17 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln.

17

Extra anslag.

I fråga om de anslag på extra stat, som kunde erfordras utöfver

de redan omförmälda anslagen, 76,000 kronor, till rikets ekonomiska

kartverk, anförde departementschefen beträffande

Civildepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli.

Det anslag, som Riksdagen sedan flera år tillbaka årligen plägat

på extra stat bevilja för handhafvande af kontroll å försäkringsanstalterna,

är till oförminskadt belopp behöflig! jemväl för år 1893, och jag

hemställer derföre att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att, för handhafvande af kontroll å försäkringsanstalterna, för år 1893

på extra stat anvisa till Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af 4,500

kronor.

Öfverståthållareembetet.

Under en följd af år har Riksdagen på extra stat anvisat ett anslag

af 15,000 kronor för utgifvande af tidningen »Polisunderrättelser».

Med anmälan att öfverståthållareembetet i underdånig skrifvelse den

12 oktober 1891 gjort framställning om proposition till Riksdagen angående

beviljande jemväl för år 1893 af ett anslag för nämnda ändamål

till oförändradt belopp, tillstyrker jag att Kongl. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen

att för år 1893, till utgifvande under samma år af »Polisuvderrättelsen,

på extra stat anvisa 15,000 kronor.

Landsstaterna i länen.

Sedan Riksdagen år 1875, med anledning af särskilda inom Riksdagen

väckta motioner, för hvartdera af åren 1875 och 1876 till Kongl.

Maj:t,s förfogande anvisat ett extra anslag af 20,000 kronor, att i man

af behof användas till aflöning och underhåll af särskild polisstyrka på

Bih. till Riksd. Prat. 1892. 1 Rum/. 1 Afd. 1 Haft. 3

[9.] o

Kontroll å

försäkringsanstalterna.

[10.]

Utgifvande af

polisunderrättelser.

[ll.]

Särskild polisstyrka

på

landet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Sjette ])«{Vildt!teln.

landet, äfvensom till belöningar för gröfre brotts upptäckande samt

torbrytares efterspanande eller gripande, bär Riksdagen årligen, till

följd af derom utaf Kong! Maj:t gjorda framställningar, för nämnda

aaiA?, anvisat ett extra anslag, som under åren 1877—1882 utgjort

4°,0°0 kronor, men från och med år 1883 höjts till 50,000 kronor, med

livilket belopp anslaget allt sedermera utgått.

Efter det sistnämnda förhöjning i anslaget beviljats, behöfde under

de närmast derefter följande åren icke hela det anvisade anslagsbelönpet

tagas i anspråk. Men under de senare åren hafva framställningar från

lansstyrelserna gjorts om delaktighet af omförmälda anslag till så stor

omfattning, att de begärda bidragen icke obetydligt Öfverstigit den

äril ga anslagssumman. Sålunda hafva för år 1889 begärts öfver 54 000

kronor samt för hvart dera af åren 1890 och 1891 omkring 65,000

kronor. Vid föredragning den 5 december 1890 af Kongl. Majds befallnmgshafvandes

framställningar om bidrag för år 1891 från ifråenvarande

anslag, beslöt derföre Kongl. Maj:t, på sätt jag till statsrådsprotokollet

den 12 januari 1891 erinrade, att anbefalla sfne befallningslahande

i lanen att tillse, hvilka inskränkningar i omkostnaderna för

polisbevakningen skäligen kunde göras, och särskild!, att erinra kommuner

eller enskilde, hvilka kunde hafva intresse af fortfarande extra

polisbevakning om behöfhgheten af att de sjelfve till kostnaderna deror

bidroge, äfvensom att inkomma med upplysningar om de åtgärder

som i namnda afseende!! vidtagits, och hvilka minskningar i utgifterna’

som i anledning deraf kunde vara att för år 1892 förvänta. ’

Af hvad Kongl. Maj ds befallningshafvande till svar härå meddelat

och anfört framgar att i nästan alla rikets län bidrag från kommuner

och enskilde till ganska väsentliga belopp lemnats samt att bidrag af

statsmedel ! allmänhet icke gifvits till uppehållande af mera ständig

d^lt-M Polfbevakm^ med mindre än att kommuner, bolag eller enskilde

delta it i kostnaderna harfot med ungefärligen enahanda belopp, som

åt statsmedel lemnats. Sådant oaktadt hafva icke få ansökningar om

;::a; ^tsanslaget måst af Kongl. Majds befallningshafvande på

do It 7 fand?. lemnas utan afseende, ehuru behofvet af

aen ifrågasätta polisbevakningen varit påtagligt. Kongl Maids befall

jäfvande hafva derför i allmänhet förkW sig icke E Sä

någre afsevarda nedsattnmgar i de från statsanslaget för ändamål»!

förut anvisade belopp, utan hafva fastmer betonat att de hittills bo

viljade bidragen vore synnerligen knappt tilltagna. Också uppgång»

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Sjette bufradtiteln.

de af Kongl. Maj:ts befallningshafvande för år 1892 begärda bidrag

för meranämnda ändamål till 61,975 kronor.

Då af hvad sålunda förekommit framgår att en väsentlig förhöjning

af ifrågavarande anslag är af omständigheterna oundgängligen påkallad,

får jag hemställa att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

'' att på extra stat för år 1893 ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett

anslag af 65,000 kronor att användas till aflöning och underhåll af

särskild polisstyrka på landet, dej sådan kan af förhållandena påkallas,

äfvensom till belöningar för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares

efterspanande eller gripande.

Om detta bifalles, lärer Kongl. Maj:t, såsom förut skett, vilja förständiga

vederbörande länsstyrelser att, hvad beträffar anslagets användande

till särskild polisstyrka på landet, bidrag företrädesvis böra tilldelas

kommuner, hvilka sjelfva vilja lemna motsvarande tillskott, eller

der landsting eller enskilde äro villige att för ändamålet bidraga, samt

att undantag härifrån endast må medgifvas i särskilda fall, då behofvet

af förstärkt polisuppsigt finnes oafvislig^ och annat bidrag till bestridande

af kostnaderna derför icke kan erhållas.

För hvartdera af åren 1891 och 1892 har uppå Kongl. Maj:ts fram- [12.]

ställning Riksdagen beviljat ett extra anslag af 10,000 kronor till er- ^afpvp0fdoeg”a^

sättning för juridiskt biträde åt de svenske lapparne i Norge samt till m. m.

lappfogdar och lappförmän.

Då anslag för ifrågavarande ändamål äfven för år 1893 lärer vara

behöflig!; till oförminskadt belopp, tillstyrker jag att Kongl. Maj:t

måtte föreslå Riksdagen

att, till ersättning för juridiskt biträde åt de svenske lapparne i Norge

samt till lappfogdar och lappförmän, på extra stat för år 1893 anvisa

10,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstaten.

Uppå framställning af Kongl. Maj:t har Riksdagen för innevarande [13.]

år å extra stat beviljat ett anslag af 5,000 kronor till undersökningar

af mindre hamnar och farleder. _ _ nar m- m''

Med anmälan att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i underdånig skrifvelse

den 11 november 1891 hemstält om beviljande för ändamålet åt ett

anslag till nämnda belopp jemväl för år 1893 samt med hänvisning till

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Sjette hiifvudtiteln.

hvad af mig till statsrådsprotokollet den 12 januari 1891 i ämnet yttrades,

tillstyrker jag att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att jemväl för ar 1893 på extra stat anvisa, till undersökningar af

mindre hamnar och farleder, ett anslag af 5,000 kronor.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmanna
näringar.

anledning af Kongl. Maj:ts hos Riksdagen sistlidna år gjorda

m. .riTm- hemställning om förändrad organisation af landtbruksinstitutet vid Ultuna

landt- luna beslöt Riksdagen under vissa förutsättningar, bland annat, att, med

ruksinstatut, godkännande af en för nämnda institut uppgjord stat, slutande å 49,000

kronor, bibehålla det å sjette hufvudtiteln under denna anslagstitel upptorda

ordinarie anslag till institutet vid oförändradt belopp, 20,000 kronor,

samt på extra stat för innevarande år anvisa för aflöningar och

öfriga institutets utgifter 29,000 kronor.

Sedan Kongl. Maj:t den 6 augusti 1891 godkänt Riksdagens i

ämnet fattade beslut i hvad det afveke från Kongl. Maj:ts proposition

hafva åtgärder vidtagits, på det att institutets förändrade organisation

ma kunna träda i kraft den 1 nästkommande november efter innevarande

läsårs utgång.

Då det icke torde böra ifrågasättas att förr, än någon tids erfarenhet

vunnits om lämpligheten af institutets nya organisation, förhöja det

ordinarie anslaget till institutet, får jag, med erinran att lärarebefattningarna

vid det ombildade läroverket tillsvidare skola allenast på förordnande

tillsättas, i underdånighet tillstyrka, med anledning jemväl af

hvad landtbruksstyrelsen i underdånig skrifvelse den 26 oktober 1891

hemstält, att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att på extra stat för år 1893 anvisa, till aflöningar och öfriga utgifter

vid Ultuna landtbruksinstitut, 29,000 kronor.

[15.]

Byggnader

m. m. vid

Ultuna.

Med anledning af en utaf Kongl. Maj:t i ämnet gjord framställning

beslöt Riksdagen år 1891 att till bestridande af kostnader för nya

byggnader vid Ultuna landtbruksinstitut och jordegendom, inköp af en

aldre byggnad, reparation och förändring af såväl denna som andra

aldre byggnader äfvensom kreatursstammens tillökning och förbättrande

ålit i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de i statsrådsprotokollet öfve.i

civilarenden den 12 januari 1891 angifna grunder med vissa af Riksdagen

ifrågasätta förändringar, bevilja ett sammanlagdt belopp af 68,000

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Sjette hufvudtiteln.

kronor samt deraf på extra stat för år 1892 anvisa till Kongl. Maj:ts

förfogande 30,000 kronor. o

Rörande användningen af det för innevarande ar sålunda anvisade

anslaget har styrelsen för institutet afgifvit förslag, hvilket, sedan landtbruksstyrelsen

på grund af nådig remiss deröfver sig yttrat, är pa

Kongl. May.ts pröfning beroende.

I enlighet med den af mig till nyssnämnda statsrådsprotokoll yttrade

åsigt att hvad af det för ifrågavarande ändamål erforderliga anslagsbeloppet

icke behöfde anvisas redan för innevarande år lämpligen

kunde fördelas till utgående under åren 1893 och 1894, tillstyrker jag

nu att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att af det utaf Riksdagen år 1891 till bestridande af kostnader för

nya byggnader vid Ultuna landtbruksinstitut och jordegendom m. m. beviljade

'' anslag, 68,000 kronor, å extra stat för år 1893 anvisa 19,000

kronor.

Till bestridande af kostnaderna för vissa i statsrådsprotokollet [16.]

öfver civilärenden för den 12 januari 1891 upptagna byggnadsarbeten a ®eytgesnnamd8m.

och ny värmeledning vid Alnarp samt anskaffning af inventarier och vid Ainarp.

möbler beviljade Riksdagen år 1891, med bifall till en af Kong! Maj.t

derom gjord framställning, 67,425 kronor samt anvisade deraf pa extra

stat för innevarande år 38,000 kronor.

Rörande det återstående anslagsbeloppet, 29,425 kronor, antydde

jag till nämnda statsrådsprotokoll att detsamma syntes kunna fördelas

till utgående under åren 1893 och 1894; och då detta synes kunna ske

till ungefär hälften deraf för hvartdera året, tillstyrker jag att Kongl.

Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att af det utaf Riksdagen år 1891 till bestridande af kostnaderna

för byggnadsarbeten och ny värmeledning vid Alnarp m. rn. beviljade

anslag,'' 67,425 kronor, på extra stat för år 1893 anvisa 15,000 kronor.

I mitt anförande till statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 12 [17.]

januari 1891 yttrade jag vid behandlingen af frågan om en förändrad Hu°gdreer ™8en\enrg

organisation af Ultuna landtbruksinstitut att enligt min åsigt den högre vid Ainarp,

mejeriundervisningen borde uteslutande förläggas till Alnarp, och då det

vore af stor vigt att för denna undervisning funnes att tillgå ett fullt

tidsenligt mejeri, hemstälde jag tillika att bland anslag till nybyggnadsarbeten

vid Alnarp, att af Riksdagen begäras, äfven borde upptagas ett

belopp för en ny mejeribyggnad derstädes. Sedan Riksdagen beviljat det

af Kongl. Maj:t i enlighet med min hemställan äskade anslag för bygg
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjette kufviidtiteln.

nadsarbeten m. m vid Alnarp, torde den högre mejeriskolan derstädes

i sitt utvidgade skick kunna under år 1893 börja sin verksamhet.

Ehuru, kostnaderna för denna skola ännu icke kunna tillförlitligen

beräkna^, torde det dock vara visst att desamma icke komma att underSLiga

det belopp, som hittills utgått för den högre mejeriundervisningen

vid bada landtbruksmstituten, eller 10,000 kronor, och detta belopp har

också landtbruksstyrelsen i underdånig skrifvelse den 29 september

nastiidna år ansett vara erforderligt.

På grund häraf hemställer jag att Kongl. Maj: t måtte föreslå Riksdagen
att,

för anordnande af högre undervisning i mejerihmhållninq vid

Mwrps iandibruksimtiiut, för år 1893 anvisa å extra stat ett anslag af

10,000 kronor. ö

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna
näringar.

Sedan landtbruksstyrelsen uti underdånig skrifvelse den 29 september

1891 hemstält att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att för

år 1893 bevilja såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna

landtbruksmöten samt till prisbelöningar vid dylika möten för

husdjur, redskap och maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och

andra jordbruksalster samma belopp, som sedan åtskilliga år tillbaka

plägat ° af Riksdagen dertill anvisas, eller 5,000 kronor till det förra

ändamålet och 10,000 kronor till det senare, har bestyrelsen för det

adertonde allmänna svenska landtbruk smötet, som är afsedt att hållas

i Malmö år 1896, uti en till Kongl. Maj:t ingifven skrift gjort framställning

om förhöjning af berörda anslagsbelopp. Bestyrelsen framhåller

i denna skrift, hurusom från den tid för snart femtio år

sedan, då de allmänna svenska landtbruksmötena togo sin början, jordbruk

och boskapsskötsel utvecklat sig derhän att vårt land i dessa afseenden

kunde anses jemnbördig!, med de mera framstående länderna i Europa, men

att berörda landtbruksmöten också i samma män blifvit mera omfattande

och pa grund deraf äfven stälde ständigt växande anspråk på omtanke och

penningemedel. Sålunda hade, under det att omkostnaderna för det 1881

i Malmö hållna mötet, de utdelade prisen oberäknade, uppgått till 122,463

kronor 27 öre, omkostnaderna för ett dylikt möte fem år derefter stigit

till 221,400 kronor 99 öre, och om än utgifterna vid 1891 års landt
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Sjette ImfvadtitelH.

bruksmöte i Göteborg, antagligen på grund af billigare byggnadsförhållanden,

stannat vid 206,605 kronor 50 öre, betecknade detta i allt fall

en högst betydlig stegring af omkostnaderna, hvilken stegring ytterligare

framträdde deruti att, medan i Malmö år 1881 kunnat i pris utdelas

64,186 kronor 44 öre, det utdelade prisbeloppet 1891 nedgått till

50,000 kronor. En dylik inskränkning af prisen på grund af andra

omkostnaders tillväxt vore så mycket mer att beklaga, som i sammanhang

med de allt dyrbarare och mångsidigare utställningsföremålen samt

de stegrade omkostnaderna och risken vid deras utställande dessa pris

i stället ovilkorligen borde höjas, och det kunde ej förnekas att ett

inom flera afdelningar förminskadt deltagande uti 1891 års utställning

i Göteborg måste tillskrifvas de alltför knappt tilltagna prisen, Indika

icke ansetts uppväga den särskilt med utställning af dyrbara afvelsdjur

förenade risken. Om man än kunde beräkna att det stigande intresset

för dessa möten med deras utställningar i förening med växande

folkmängd och lättare kommunikationer skulle öka de besökandes antal

och dermed äfven inträdesafgifternas belopp, vore dock denna tillökning

i mötenas inkomst alltför vexlande och beroende på en mängd

tillfälliga omständigheter, såsom mötesplatsens läge, väderlekens beskaffenhet

m. in., för att kunna såsom en säkert stigande tillgång påräknas.

Äfven de tillskott till kostnaderna för mötena, som plägade

påräknas från det eller de hushållningssällskap, inom hvilkas områden

mötet hölles, vore jemförelsevis osäkra, såsom beroende så väl af sällskapens

mycket olika tillgångar, som ock af de förpligtelser, desamma

uti sin årliga budget åtagit sig, hvadan någon stegring uti inkomster

från detta håll, åtminstone i de flesta fall, icke vore att emotse.

Enär således ökade inkomster från andra håll icke med någon säkerhet

kunde beredas, men utgifterna otvifvelaktigt för hvarje möte

kornme att stiga, dels genom penningevärdets fallande, dels emedan

anspråken på plats och utstyrsel blefve allt större, i följd hvaraf alla

slags anordningar, byggnader, hyror, arbete m. m. blefve allt dyrare,

dels ock emedan prisens antal i sammanhang med utställningarnes tillväxt

i utsträckning och värde otvifvelaktigt måste ökas, så syntes anledning

icke saknas att för ^jemnande af dessa svårigheter påkalla

statens biträde, då å ena sidan betydelsen för landet af dessa möten

väl måste anses höjd öfver allt tvifvel och å andra sidan det svårligen

kunde begäras att de enskilda personer, som åtoge sig omsorgen om

ett mötes ordnande, skulle utsätta sig för den med detsamma förenade

ekonomiska risk.

På grund häraf och med erinran att tillförene på framställning af

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Sjette hnfviidtitelii.

bestyrelse!! för det femtonde allmänna svenska landtbruksmötet anslaget

till dessa möten blifvit förhöjdt, har bestyrelsen anhållit att Kongl.

Maj:t täcktes till Riksdagen göra framställning om beviljande af en årlig

förhöjning af 5,000 kronor i de till pris och anordningar vid de allmänna

svenska landtbruksmötena utgående årliga anslag och att denna

förhöjning måtte taga sin början med år 1892.

Vid bestyrelsens skrift är fogadt ett förslag rörande inkomster och

utgifter vid det blifvande mötet i Malmö, enligt hvilket förslag inkomsterna

beräknats på följande sätt:

statsanslag, deruti inberäknadt den af bestyrelsen ifrågasatta förhöj
-

ningen af 5,000 kronor under 5 år ......................... kr. 100,000: —

anslag af Malmöhus läns hushållningssällskap.................. » 50,000: —

» af Malmö stad .............................................................. » 25,000: —

räntor ............................................................................................. » 8,000: —

inträdesafgifter m. m............................................................. » 100,000: —

försålda effekter m. m............................................................. » 7,000: —

summa kr. 290,000: —

Utgifterna äro i samma förslag beräknade sålunda:

pris (landtbruksakademiens pris deri ej inberäknadt) ... kr. 70,000: —

omkostnader............................................................................ y> 220,000: —

summa kr. 290,000: —

Enligt en vid ansökningen likaledes fogad uppgift hafva vid de tre

närmast föregående mötena inkomsterna af inträdesafgifter in. m. utgjort,

vid mötet i Malmö år 1881 74,531 kronor 19 öre, vid mötet i

Stockholm år 1886 134,771 kronor 75 öre och vid 1891 års möte i

Göteborg 98,605 kronor 50 öre. Det torde härvid böra erinras att det

ovanligt höga belopp, hvartill inträdesafgifterna vid 1886 års möte uppgingo,

har sin förklaring deri att nämnda möte hölls i hufvudstaden,

hvadan detta belopp icke kan läggas till grund för beräknandet af

den sannolika storleken af denna inkomstpost vid det stundande mötet

i Malmö.

Öfver denna framställning har landtbruksstyrelsen den 18 december

nästlidna år afgifvit infordradt underdånigt utlåtande och dervid öfverlemnat

dels bestyrkta afskrifter af särskilda till bestyrelsen från ordförandena

i Kristianstads och Hallands läns hushållningssällskap inkomna

skrivelser, hvaraf framgår att några bidrag från nämnda

hushållningssällskap till bestridande af kostnaderna för landtbruksmötet

i Malmö icke äro att förvänta, dels ock en till landtbruksstyrelsen

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Sjette hufvudtiteln.

stäld skrift, deruti bestyrelse!! uttalat den åsigt, att åt den utaf bestyrelsen

begärda anslagsförhöjningen hälften borde anvisas till pris och hälften

till bestridande af kostnaderna för anordnandet af mötet.

För egen del har landtbruksstyrelsen förmält att enär, emot hvad

landtbruksstyrelsen vid aflåtandet af sin förstberörda skrifvelse i ämnet

antagit, några bidrag till nästa landtbruksmöte, enligt hvad nu mera

blifvit upplyst, icke syntes vara att från Kristianstads och Hallands läns

hushållningssällskap förvänta, samt den af bestyrelsen för mötet begärda

summan syntes vara lämpligen afpassad efter de behof, som dermed

afsåges att fylla, landtbruksstyrelsen ansåge sig böra hemställa

att Kongl. Maj:t täcktes dels för innevarande år af tillgängliga medel

ställa till bestyrelsens förfogande 5,000 kronor att användas, hälften till

anordnande af mötet och hälften till prisbelöningar vid samma möte,

dels ock till Riksdagen göra framställning om anvisande på extra stat

för år 1893 såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna

landtbruksmöte!! 7,500 kronor samt till prisbelöningar vid allmänna

landtbruksmöten för husdjur m. m. 12,500 kronor.

Hvad bestyrelsen i sin ansökning anfört synes mig, jemfördt

med hvad de dervid fogade uppgifter innehålla, gifva vid handen att

en förhöjning af ifrågavarande båda anslag med de af bestyrelsen

ifrågasatta belopp är af behofvet påkallad, och jag anser mig derföre böra

förorda en dylik förhöjning för år 1893. Deremot hemställer jag att

framställningen att för ifrågavarande ändamål medel måtte jemväl för

innevarande år beviljas utöfver de i riksstaten för samma år anvisade

nu icke måtte föranleda till någon Kongl. Maj ds åtgärd, helst det förhöjda

belopp, som skulle belöpa på innevarande år, eller 5,000 kronor, torde,

om förhållandena dertill föranleda, framdeles kunna beredas.

Jag tillstyrker alltså att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att

på extra stat för år 1893 anvisa

såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landtbruksmöten

7,500 kronor, samt

till pris hd ö n i nq ar vid sådana möten för husdjur, redskap och maskiner

samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra j ordbruksalster

12,500 kronor.

[18-]

Allmänna

landtbruks
möten.

[19-]

Prisbelöningar

vid allmänna

landtbruksmöten.

Bih. till llikad. Blot. 1892. 1 Ram/, 1 Afd. 1 Iläft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

[20.]

.Agrikultur
kemiska
stationer.

[21.]

Frökontroll
anstalter.

26 Sjette liufvudtiteln.

Såsom bidrag till underhåll af sju kemiska stationer för jordbrukets

och näringarnas behof beviljade Riksdagen år 1891 på extra stat

för innevarande år ett anslag af 4,000 kronor för hvarje station eller

tillhopa 28,000 kronor. De sålunda beviljade anslagen åtnjutas af stationerna

i Kalmar, Halmstad, Skara, Örebro, Vesterås, Jönköping och

Hernösand.

Då jag icke har anledning att föreslå någon förändring, vare sig

i beloppet af de till ofvannämnda sju stationer nu utgående anslag

eller i de för anslagens åtnjutande stadgade vilkor, hemställer jag, i

enlighet med hvad jemväl landtbruksstyrelsen tillstyrkt, att Kongl. Maj:t

måtte föreslå Riksdagen

att, såsom bidrag till underhåll af sju kemiska stationer för jordbrukets

och näringarnas behof — inom de orter, der landsting eller hushållningssällskap,

hvart för sig eller i förening, förbundit sig att upprätta

laboratorium och bekosta lokal för detta jemte bostad och hyresmedel

för kemist och assistent samt bekosta atlöningen till desse och

laboratorietjenaren äfvensom årliga utgifterna för laboratoriets underhåll

samt till inköp af böcker och inventarier för stationens behof — på

extra stat för år 1893 anvisa ett anslag af 4,000 kronor för hvarje

station eller tillhopa 28,000 kronor.

För innevarande år liksom för flera föregående år har Riksdagen,

uppå framställning af Kongl. Maj:t, på extra stat anvisat 10.000 kronor

för att under vissa vilkor användas till understöd åt frökontrollanstalter.

Det för år 1891 för detta ändamål beviljade anslaget har blifvit

af Kongl. Maj:t till fullo disponeradt till understöd åt 18 dylika anstalter,

hvilka dervid undfått understöd, vexlande mellan 200 kronor

och 850 kronor.

Då anslag för ifrågavarande ändamål sålunda lärer vara till oförminskadt

belopp behöfligt jemväl för år 1893 och jag icke anser mig

böra föreslå någon förändring i de rörande anslaget hittills gällande

bestämmelser, tillstyrker jag att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att på extra stat för år 1893 till Kongl. Majrts förfogande anvisa

ett anslag af 10,000 kronor, för att med högst 1,000 kronor för

hvarje anstalt användas till understöd åt sådana frökontrollanstalter, som

af landsting eller hushållningssällskap, hvart för sig eller i förening,

understödjas med minst samma belopp som statsbidraget och hvilka

anstalter vilja underkasta sig de vilkor och föreskrifter i afseende på

analysmetoder och öfriga förhållanden, som af Kongl. Maj:t fastställas.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Sjette hufvudtiteln.

Uppå framställning af Kongl. Maj:t medgaf Riksdagen sistlidna år [22.]

att det för samma år anvisade anslaget till en elev i husslöjd finge i

mån af behof användas till anställande under nästlidna år af en elev i mejerihnsboskapsskötsel

och mejerihushållning, hvarjemte på extra stat för inne- ^nuvarande

år anvisades till utbildning af en dylik elev 1,000 kronor.

Då de skäl, hvilka föranledde Kongl. Maj:ts berörda framställning

och för hvilka finnes redogjordt i statsrådsprotokollet öfver civilärenden

för den 12 januari 1891, fortfarande ega giltighet, tillstyrker jag, med

anmälan att landtbruksstyrelsen gjort framställning om anvisande af

anslag för ändamålet jemväl för år 1893, att Kongl. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen _ . .

att på extra stat för år 1893 anvisa, till utbildande af en elev i

boskapsskötsel och mejerihushållning, 1,000 kronor.

Till understöd åt svenska mosskulturföreningen har Riksdagen på [23.]

extra stat beviljat för hvardera af åren 1890 och 1891 5,000 kronor

och för innevarande år 10,000 kronor. Derjemte har Kongl. Maj:t åren geDi

1888, 1889, 1890 och 1891 såsom bidrag till utgifvande af föreningens

tidskrift af tillgängliga medel anvisat, hvartdera af de två förstnämnda

åren 600 kronor och hvartdera af åren 1890 och 1891 1,000 kronor.

Dessutom har Riksdagen beviljat 4,000 kronor till bestridande af kostnaderna

för föreningens deltagande i sjuttonde allmänna landtbruksmötets

utställning i Göteborg sistlidna år.

Nu har föreningen i en till Kongl. Maj:t ingifven skrift anhallit,

att Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition om beviljande

åt föreningen af ett anslag för år 1893 till belopp af 15,000

kronor.

Enligt en i ansökningen meddelad beräkning skulle töreningens

utgifter under år 1893 utgöra: skuld från år 1892 2,900 kionor, tidskriftens

utgifvande 7,000 kronor, postporto 600 kronor, kulturförsöksverksamheten

10,500 kronor, reseersättningar 4,500 kronor, aflönmgar

10,100 kronor, inventarier och litteratur 1,000 kronor, årssammanträden

och utställningar 1,000 kronor, hyror, arrenden och diverse utgifter

900 kronor. Till betäckande af dessa, till ett sammanlagdt belopp af

38,500 kronor uppgående utgifter beräknar föreningen, förutom det nu

begärda statsanslaget, 15,000 kronor, andra inkomster till belopp af

22,700 kronor, hvadan för föreningen alltså vid 1893 års slut en brist

af 800 kronor skulle förefinnas.

Vid jemförelse mellan de sålunda beräknade utgifterna och töreningens

utgifter år 1891, enligt den för sistnämnda år antagna utgifts

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Sjette hufvudtitelu.

staten, visa följande utgiftsposter mera betydande höjningar, nemligen

kostnaderna för tidskriftens utgifvande, som ökats med 2,000 kronor

resekostnader, som likaledes höjts med 2,000 kronor, samt afiöningar’

som ökats med 4,630 kronor.

I fråga om behofvet åt öka dt statsbidrag har föreningen anfört

hufvudsakligen, att föreningen hade för afsigt att i Jönköping hyra

lokal för uppställande af en föreningen tillhörig värdefull och lärorik

samling af mosskulturen afseende föremål; att föreningen vidare, för att

sätta aflägset boende, mindre bemedlade mossodlare, hvilka icke vore

i tillfälle att besöka de allmänna landtbruksmötena, i stånd att bättre

följa framstegen på mosskulturens område, ämnade, i den mån medel

dertill blefve tillgängliga, anordna mindre utställningar vid föreningens

ordinarie sommarsammanträden, hvilka hölles i skilda delar af landet;

att föreningens försöksfält vid egendomen Flahult i Jönköpings län, hvilket

fält i föreningens underdåniga framställning om statsanslag för innevarande

år beräknats komma att upptaga en areal af endast 4 hektar,

ökats till en areal af omkring 15 hektar; att föreningens kulturingeniör

måst ytterligare utsträcka sina tjensteresor såväl till följd af ökadt antal

reqvisitioner å hans biträde som ock för inspekterande af de kulturförsök,

hvilka anordnats hos mossodlare i landets olika delar; att

föreningen påbörjat särskilda undersökningar rörande odlingsvärdet af

landets vidsträckta mossar och ämnade utsträcka dessa undersökningar

till landets . nordligare delar, i följd hvaraf föreningen nödgats antaga

flere nya tjensteman; samt att föreningens tidskrift kräfde allt större

utgifter.

Landtbruksstyrelsen, som öfver ansökningen afgifvit infordradt utlåtande,

har förklarat sig så mycket hellre kunna vidhålla den uppfattning

om nyttan af föreningens verksamhet, hvilken styrelsen vid flere

föregående tillfällen uttalat, som styrelsens chef vid en af honom nästlidna

år verkstäld inspektion af föreningens verksamhet funnit föreningcn

motsvara det. förtroende, staten genom anvisande af frikostiga bidrag

till understödjande af föreningen visat sig hysa för densamma. Staten

syntes styrelsen icke kunna på ett mera praktiskt och framför allt billigare

sätt verka för uppnående af det för hela landet vigtiga mål, som

mosskulturföreningen föresatt sig att lösa, än genom att lemna understöd

åt en förening, som visat sig arbeta med en sällspord energi och

framgång samt äfven sjelf förfogade öfver tillgångar, vida öfverstigande

de af staten begärda understöden. Någon inskränkning af föreningens

verksamhet, i syfte att derigenom minska dess behof af medel, ansåge

styrelsen icke böra ifrågasättas, enär detta skulle hafva till följd att,

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Sjette hufvudtitcln.

till skada för vårt lands uppodling, tiden för uppnåendet af föreningens

ändamål framflyttades samt särskildt de vid Flahult påbörjade arbetena

för åstadkommande af ett försöksfält, der landets mossodlare kunde

inhemta värdefulla upplysningar till ledning vid mossodlingen, icke hunne

fullbordas så snart önskligt vore och förhållandena eljest medgåfve.

På grund häraf och med afseende å hvad föreningen till stöd för sin

framställning anfört, har styrelsen till bifall förordat denna framställning,

hvarvid styrelsen såsom vilkor för åtnjutande af det begärda anslaget

ansett böra föreslcrifvas att det skulle åligga föreningen ej mindre att

före den 1 april 1894 till Kongl. Maj:t afgifva berättelse rörande anslagets

användande samt att vara underkastad inspektion från statens

sida af föreningens verksamhet, än äfven att kostnadsfritt tillställa

hvartdera af rikets landtbruksinstitut två exemplar samt enhvar af de

med statsmedel understödda landtmanna- och lantbruksskolor ett exemplar

af föreningens tidskrift för år 1893.

Ehuru föreningens verksamhet fortfarande synes vara förtjent att

med statsbidrag understödjas, synas mig dock fullgiltiga skäl icke vara

för handen att sätta statsbidraget högre än det belopp, Riksdagen för

innevarande år såsom understöd åt föreningen beviljat, och jag tillstyrker

derföre aft Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att, till understöd åt svenska mosskulturföreningen, på extra stat för

år 1893 anvisa ett anslag af 10,000 kronor.

Bifalles detta, lärer Kongl. Maj:t vilja angående vilkoren för anslagets

åtnjutande meddela bestämmelser i det syfte, landtbruksstyrelsen

föreslagit.

Uti underdånig skrifvelse den 23 november 1891 har chefen för

Sveriges geologiska undersökning afgifvit förslagsberäkning öfver de

under år 1893 till fullföljande af de geologiska arbetena erforderliga

medel.

Denna beräkning upptager utgifterna till 93,500 kronor.

Häraf är beräknädt för:

Aflöningen.

Löner, arfvoden samt ersättning till tillfälliga biträden kronor 55,950.

Fältarbetena.

Rese- och traktamentsersättning, verktyg, fraktkostnad

in. m. samt omkostnader för sådana resor m. m.,

som med bidrag af särskildt anslag utföras,............... 20,500.

Transport kronor 70,450.

[24.]

Geologiska

undersök
ningarna.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Sjette hufyudtiteln.

Transport kronor 76,450.

Byrå afdeln ingen.

Inventarier, arbetsmateriel m. m......................................... » 2,000.

Biblioteket och samlingarna.

Böcker, kartor och samlingar................................................. y> 1,700.

Kart- och boktrycket.

Tryckning af kartor, beskrifningar och dylikt, ritning

af originalkartor in. m..................................................... » 12,000.

Värme och diverse utgifter.

Omkostnader ................................................................................ » 1,350.

summa kronor 93,500.

Till bestridande af utgifterna är att påräkna:

behållning af sålda kartor m. m................... kronor 500

bidrag från Gefleborgs läns hushållningssällskap

och landsting ........................... » 1,500

eller tillhopa kronor ....................... 2,000,

hvadan det belopp, som enligt förslagsberäkningen härutöfver

erfordras för år 1893, utgör .......................... kronor 91,500

eller 1,500 kronor mera än för innevarande år af Riksdagen anvisats.

Denna tillökning beror, enligt hvad undersökningens chef upplyst,

derpå att tre geologer blifva nästkommande år berättigade att komma

i åtnjutande af ökade ålderstillägg.

I mitt yttrande till statsrådsprotokollet den 12 januari 1891 meddelade

jag, i afseende å frågan om förändring i skalan för utgifning af vissa

geologiska kartor, att de erforderliga försöksarbetena på fältet dåmera

afslutats samt att de föreslagna förändringarna i afseende å karttrycket

komme att tillämpas vid offentliggörandet i skalan 1 : 100,000 af

den på Hallands läns hushållningssällskaps bekostnad upprättade jordartskartan

öfver sällskapets område. Nu har undersökningens chef i

en till mig aflemnad promemoria meddelat att i följd af oförutsedda

tekniska svårigheter endast kartbladet Halmstad ännu blifvit färdigt,

men att tryckningen af bladet Varberg påginge. Derjemte hade föranstaltats

omfattande försök med färgläggning för hand af ett område

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Sjette lmfvudtiteln.

inom bladet Uddevalla, hvilket erbjöde särskilda olägenheter för den

ifrågasatta metodens tillämpande. Dessa olägenheter syntes dock numera

kunna på ett tillfredsställande sätt lösas och, derest detta visade

sig vara förhållandet, funnes intet hinder för framläggande af

definitivt förslag rörande ändrad utgifningsskala för rikets geologiska

kartverk.

Då sålunda någon förändring i de hittills följda förslagsberäkningarna

nu icke kan ifrågakomma, hemställer jag, på grund åt hvad sålunda

anförts, att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att, för fortsättande under år 1893 af de geologiska undersökningarna

och utgifvande af derpå grundade kart or, åt handlingar och uppsatser,

-bevilja ett extra anslag för samma år till belopp af 91,500

kronor.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

Då behof af en andre instruktör i husslöjd, hvartill Riksdagen

sedan många år tillbaka plägat anvisa medel, fortfarande förefinnes, tillstyrker

jag, i enlighet med hvad jemväl landtbruksstyrelsen hemstält,

att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att på extra stat för år 1893 bevilja, till anställande af en andre

instruktör i husslöjd, 2,000 kronor.

Vidare hemställer jag, med anledning jemväl af en i ämnet gjord

framställning, hvaröfver kommerskollegium afgifvit underdånigt utlåtande,

att Kongl. Maj:t måtte, i likhet med hvad förut egt rum, föreslå

Riksdagen

att på extra stat för år 1893 bevilja, såsom bidrag till upprätthållande

af väfskolan i Boras — med vilkor att från Elfsborgs läns

landsting eller eljest tillskjutes ett belopp, motsvarande minst hälften

af statsanslaget — 3,800 kronor och, såsom bidrag till aflönande aj en

andre lärare vid samma skola, 1,000 kronor, under vilkor att enahanda

belopp varder för ändamålet från nämnda läns landsting eller eljest

tillskjutet.

I början af år 1891 ankom genom Amerikas Förenta Staters härvarande

minister, å dess regerings vägnar, inbjudning till de förenade

rikena Sverige och Norge att deltaga i den konst-, industri- och slöjdsamt

jordbruks-, grufve- och fiskeriutställning, som till firande af fyra
-

[25.]

En andre instruktör

i

husslöjd.

[26.]

Väfskolan i

Borås.

[27.]

Utställningen

i Chicago.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Sjette liufvudtiteln.

hundrade årsdagen af Amerikas upptäckt genom Christofer Columbus

är afsedd att hållas i Chicago i staten Illinois från den 1 maj 1893

till sista torsdagen i oktober månad samma år.

I anledning häraf har kommerskollegium, som genom nådig remiss

anbefalts att, efter vederbörandes hörande, afgifva underdånigt utlåtande

i frågan, dels begärt yttranden i ärendet af landtbruksstyrelsen,

landtbruksakademiens förvaltningskomité, akademien för de fria konsterna,

fullmäktige i jernkontoret, styrelsen för Sveriges allmänna exportförening

och styrelsen för svenska slöjdföreningen, dels anmodat

öfverståtliållareembetet och magistraterna i Göteborg, Malmö, Gefle,

Norrköping, Borås och Eskilstuna att från handels- och sjöfartsnämnder

och sådana föreningar af näringsidkare, som afsåges i 13 § af. förordningen

angående utvidgad näringsfrihet den 18 juni 1864, eller,

der sådana föreningar icke funnes, från stadsfullmäktige infordra yttranden

i ämnet, dels ock genom annons i allmänna tidningarna tillkännagifvit

att den, som hade något att i saken andraga, egde att

med skriftligt yttrande till kollegium inkomma. Och har kommerskollegium

derefter med eget utlåtande af den 1 maj 1891 öfverlemnat

ej mindre de svar, som afgifvits af ofvannämnda myndigheter, fullmäktige

i jernkontoret samt styrelserna för exportföreningen och slöjdföreningen,

än äfven till kollegium inkomna yttranden i ämnet från handels-

och sjöfartsnämnderna i Gefle, Göteborg, Malmö, Norrköping och

Stockholm, fabriksföreningarne i Eskilstuna, Norrköping och Stockholm,

liandtverksföreningarna i Malmö, Norrköping och Stockholm, industriföreningen

i Malmö, handelsföreningen i Gefle samt stadsfullmäktige i

Borås och Eskilstuna.

Bland dessa myndigheter och föreningar har ett deltagande från

Sveriges sida uti ifrågavarande utställning tillstyrkts endast af handelsoch

sjöfartsnämnderna i Malmö och Gefle, handelsföreningen i sistnämnda

stad samt fabriksföreningen i Eskilstuna, hvaremot ett dylikt

deltagande afstyrkts af landtbruksstyrelsen, landtbruksakademiens förvaltningskomité,

fullmäktige i jernkontoret, styrelsen för exportföreningen,

styrelsen för slöjdföreningen samt handels- och sjöfartsnämnderna

i Stockholm och Göteborg; varande dervid af fullmäktige i jernkontoret

särskildt upplyst att, sedan fullmäktige hos flertalet åf de

bruksägare, som vore delaktige i kontoret, framstält förfrågan, huruvida

de ansåge det vara af särskildt intresse för den svenska jernhandteringen

att densamma blefve vid ifrågavarande utställning representerad

och om de vore villige att dertill medverka, något intresse för deltagande

i utställningen icke från de sålunda tillfrågades sida gifvit, sig

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Sjette hufVudtiteln.

tillkänna. Fabriksföreningarna i Norrköping och Stockholm, handtverksföreningarna

i Malmö, Norrköping och Stockholm samt industriföreningen

i Malmö hafva, utan direkt vare sig af- eller tillstyrkande, framhållit att,

enligt deras åsigt, något allmännare eller lifligare deltagande i utställningen

icke vore att från svenska industriidkares sida förvänta, under

det att akademien för de fria konsterna samt handels- och sjöfartsnämnden

i Norrköping jemte stadsfullmäktige i Borås och Eskilstuna

icke yttrat sig i fråga om lämpligheten af eller utsigterna för ett

deltagande i utställningen.

För egen del har kommerskollegium i sitt ofvan berörda utlåtande

af den 1 maj 1891 anfört att, då af de inkomna yttrandena framginge

att något deltagande uti ifrågavarande utställning från svenska industriidkares

sida, åtminstone i vidsträcktare mån, icke vore att förvänta,

anledning till vidtagaude af några särskilda åtgärder för Sveriges deltagande

i utställningen icke syntes vara för handen.

Ett nytt uppslag i denna fråga har emellertid sedermera inträffat

derigenom att bestyrelsen för det allmänna möte mellan teknici och

fabrikanter — som, på inbjudning af tekniska samfundet i Göteborg, hölls

derstädes i augusti månad 1891 och hvarvid, enligt uppgift, infunnit

sig omkring 350 ingeniörer, arkitekter och teknici inom olika områden

samt fabrikanter från alla trakter af landet — uti en till Kongl.

Maj:t ingifven skrift, under anförande af de skäl, som talade för önskvärdheten

af vårt lands deltagande i den stundande utställningen i

Chicago och af reseunderstöd af allmänna medel åt teknici för besök

vid utställningen, i underdånighet framfört mötets i sådant afseende

fattade resolution.

Kommerskollegium erhöll med anledning häraf befallning att dels

— efter det genom öfverståthållareembetets och Kongl. Maj:ts befallningshafvandes

i rikets samtliga län försorg landets näringsidkare

lemnats tillfälle att före den 15 november 1891, enligt af kollegium

upprättade formulär, afgifva yttrande, om och i huru vidsträckt mån

de vore villige att deltaga i ifrågavarande utställning — inkomma med

utlåtande och förslag, huruvida Sverige borde vid utställningen representeras,

tillika med förslagsberäkning öfver statens kostnader derför,

dels ock afgifva utlåtande öfver hvad i ofvanberörda framställning anförts

i fråga om tilldelande af anslag åt teknici för besök vid utställningen.

Med öfverlemnande af de uppgjorda formulären anmodades härefter

öfverståthållareembetet samt Kong]. Maj:ts befallningshafvande

Bill. till Rikad. Prot. J8iJ2. 1 Barn!. J Afd. 1 lläft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Sjette hufrndtlteln.

i samtliga länen att tillställa näringsidkarne exemplar af samma formulär

och att föranstalta det de å formulären afgifna yttrandena

blefve af myndigheterna öfverlemnade till kollegium. Derjemte begärde

kollegiet i fråga om det väckta förslaget om anvisande af anslag

åt teknici för besök vid utställningen yttranden från styrelsen för

svenska teknologföreningen i Stockholm, tekniska samfundet i Göteborg

och skånska ingeniörsklubben i ''Malmö.

Kollegiet afgaf sedermera den 27 november 1891 nytt utlåtande

i ärendet och öfverlemnade dervid de yttranden, som i frågan afgifvits,

äfvensom ett af särskilda komiterade inom tekniska samfundet i Göteborg

utarbetadt förslag i ämnet jemte förslagsritningar till den svenska

utställningsbyggnaden.

För hvad i ärendet blifvit anfördt har kommerskollegium i sitt utlåtande

närmare redogjort, och tillåter jag mig derur meddela hvad

som synes vara af betydelse för frågans bedömande.

Beträffande först frågan, huruvida Sverige bär vid utställningen representeras,

har bestyrelsen för ofvannämnda möte i Göteborg andragit

att, äfven om den omedelbara, pekuniära vinsten för alla de svenske

industriidkare, som komme att deltaga i utställningen, under förutsättning

att staten emottoge inbjudningen dertill, ej komme att motsvara

omkostnaderna derför, förefunnes dock flere industrigrenar, dels

gamla, inom landet rotfästade, dels ock nya på senare åren uppblomstrande,

hvilka skulle hafva en påtaglig och beaktansvärd fördel af att

blifva representerade på denna utställning. Så hade exempelvis den

svenska jernhandteringen haft en obestridd fördel af landets deltagande

i utställningen i Philadelphia år 1876, enär amerikanarnes uppmärksamhet

då först blef offentligen fästad derpå att det jern, som de dittills

förskaffat sig under benämningen »norway iron», egentligen vore svenskt

jern, hvilken för vårt jerns afsättning hämmande namnförvexling ännu

ej vore till fullo häfd. Äfven flera andra af våra varumärken vore alldeles

för litet kända bland den stora mängden af engelsk-talande folk.

En jemförelsevis ny industrigren härstädes, cementtillverkningen, om

hvilken England intill sistnämnda tidpunkt varit så godt som ensamt

på verldsmarknaden, hade då äfven lyckats göra sig känd och deraf

skördat vinst, hvilket jemväl torde vara förhållandet med flere andra

industrigrenar. Den afsättning af svenska produkter, som nu vore på

god väg att slå rot i Brasilien, Argentina med flera af Sydamerikas

stater och för hvars utbredning i Ostindien, Japan och China med flera

andra länder den svenska exportföreningen vore verksam, komme i

väsentlig mån att främjas genom vårt officiela deltagande i den, efter

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Sjette hufvudtiteln.

en storartad måttstock tillärnade Chicagoutställningen, som utan tvifvel

komme att besökas af de mest framstående affärsmän och industriidkare

från nyssnämnda länder. Ett afböjande svar på den från Förenta

staterna gjorda inbjudningen kunde deremot med visshet sägas

komma att verka hämmande på de ansträngningar, som från många

håll gjordes att för svenska produkter vinna utländsk export, hvilken

hämmande inverkan komme att göra sig känd icke blott på den transatlantiska

marknaden utan äfven på den europeiska, f rån den nyssnämnda

utställningen i Philadelphia hade man haft den erfarenhet att

efter densamma beställningar hit ingått på svenska varor från i grannländerna

bosatta personer, hvilka besökt nämnda utställning och först

der fått kunskap om att dessa varor tillverkades här i landet. Beträffande

åter alster af hemslöjd, konstindustri och konst, kunde vart

land numera fördelaktigt framträda äfven vid en verldsutställning,

och då verksamheten i denna riktning på mangahanda sätt börjat att

kraftigt uppmuntras af staten, syntes det som om den äfven borde

kunna påräkna statens hjelp för att vinna en större kundkrets och

derigenom en afsättning af sina alster, hvaraf den gjort sig förtjent

och hvarigenom den småningom kunde bringas att uppblomstra, hvilket

allt borde anses vara ett mycket vägande skäl för statens deltagande

uti den tillärnade amerikanska utställningen. Under diskussionen vid

ofvannämnda möte om nu föreliggande ämne hade det betonats att, om

man än ej med siffror kunde ådagalägga fördelarne af Sveriges officiela

deltagande i Chicagoutställningen, vore dock dervid bundet ett stort

ideelt intresse, nemligen att uppehålla den vexelverkan, som förefunnes

mellan våra till Amerika öfverflyttade landsmän och fosterlandet, hvarföre

staten äfven på denna grund icke ansåges kunna undandraga sin

medverkan. Då den nu tillärnade utställningen komme att hållas i

Chicago, hufvudorten i den stat, der våra öfverflyttade landsmän i stor

mängd slagit sig ned och der de kunde räknas i hundratusenden, vore

det klart att de skulle känna sig högeligen besvikne, om de ej finge

se sitt gamla fosterland representeradt just der.

Tekniska samfundet i Göteborg har förordat ett deltagande från

Sveriges sida i berörda utställning i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med följande af ofvannämnde, inom samfundet utsedde komiterade utarbetade

plan.

Beträffande Sveriges deltagande hafva bemälde komiterade anfört

att Sverige redan nu hade en ganska afsevärd export pa Amerika,

hvilken, om Sverige uteblefve från utställningen, kunde befaras skola

deraf lida menlig inverkan. Om en dag det förnämsta hindret för en

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Sjette InifTiultiteln.

större tillökning uti vår export till Amerika, nemligen det der rådande

protektionistiska tullsystemet, skulle försvinna, skulle det säkert visa

sig att det vant till fördel för Sverige att hafva deltagit uti ifrågavarande

utställning. Vid eu utställning af den omfattning, som »the

Worlds Columbian Exposition)) komme att blifva, vore det af vigt att

feltaga, ej blott för att blifva känd inom det land, der utställningen

hölles, utan äfven för att bli (va känd inom alla civiliserade länder, och

om ett litet land som Sverige uteblefve, löpte det fara att blifva bortglö.

mdt. Det tillfälle, som en större utställning erbjöde för köpare och

säljare att lära känna hvarandra och inleda direkta affärsförbindelser i

stället för att begagna mellanhänder, vore af stor betydelse för båda

parterna. Sverige både intresse af att, vid ett tillfälle sådant som nu

erbjöde sig, visa sin kulturståndpunkt samt ådagalägga att det intoge

en framstående ställning bland jordens bildade nationer och borde jemväl

begagna detta tillfälle att framhålla sina naturskönheter och söka

visa, hvilken _ angenäm vistelseort landet vore för turister, och sålunda

söka leda turistströmmen hit starkare än tillförene och derigenom draga

främmande kapital in i landet. I gengäld för den uppmärksamhet, som

amerikanska regeringen visat, då den hitsände vår store landsman

John Ericssons stoft, och den omvårdnad den amerikanska regeringen

ständigt utöfvat mot dem af våra landsmän, som sökt ett hem inom

dess landamären, borde Sverige nu visa Amerika den uppmärksamheten

att deltaga i firandet af en amerikansk nationalfest af så ovanlig betydelse

som den ifrågavarande. Sverige vore skyldigt sina i Amerika

boende landsmän, som så ofta ådagalade sin kärlek till det gamla

fäderneslandet, att bereda dem glädjen se den blågula flaggan svaja

från de fält, der verldens alla bildade nationer stämt möte, och detta

så mycket mer, som utställningen komme att hållas i eu stad, hvilken

mer än någon annan kunde betraktas såsom medelpunkten för de skandinaviska

kolonisternas hemvist på andra sidan Atlanten. Vårt lands

ingeniör och arbetare komme utan tvifvel att i stort antal besöka

Amerika under utställningstiden, då de säkerligen ej allenast ville se

hvad utställningen erbjöde, utan äfven begagna tillfället att studera

det amerikanska fabrikslifvet, men säkert skulle de mottagas med ofantligt

mycket större välvilja, om Sverige deltoge i utställningen, än om

det uteblefve. .

Hvad angår formen för deltagandet hafva Tekniska samfundets

komiterade ansett att utställningen borde anordnas så, att den gåfve en

så fullständig bild som möjligt af vårt land, dess kulturtillstånd, naturliga

hjelpkällor och några af dess vigtigaste industrigrenar. Då Sveriges

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Sjette hufvudtiteln.

deltagande i utställningen sålunda i främsta rummet skulle vara al representativ

art, borde enligt komiterades åsigt kostnaderna derför hufvudsakligen

drabba staten, som sålunda borde öfvertaga hela transporten

af utställningsgodset och detsammas uppsättning å utställningsfältet och

slutligen återföra till utgångspunkten hvad af godset icke blifvit i

Amerika försåldt. Äfvenså borde staten bekosta de utställningsföremål,

som vore af uteslutande representativ natur, samt uppförandet af en

byggnad för uppställningen af våra utställningsföremål, under det att

montrer och dylikt af mera privat natur skulle bekostas af utställarne

sjelfva, med rätt för staten, utan att behöfva ingå i detaljerad pröfning

af de föremål, som skulle utställas, att vägra mottagandet af utställningsföremål,

om sådant af ett eller annat skäl ansåges nödigt.

I fråga om utställningens ordnande har al komiterade föreslagits

att en i Sverige utförd utställningsbyggnad skulle uppföras för att tjena

såsom exempel på svensk byggnadskonst och visa användningen af

svenskt material samt bereda plats för flertalet af utställningsföremålen.

Utställare, som önskade deltaga inom de olika gruppafdelningarna uti

utställningens allmänna byggnader, borde äfven beredas tillfälle dertill.

Svenska byggnaden, hvars storlek kunde beräknas till 1,000 qvadrat - meters golfyta, borde inrymma förslagsvis följande, nemligen: redogörelser

för vårt lands förhållanden, såsom de geografiska och historiska,

för våra kommunikationer, telefonväsendet, vårt jordbruk, sjöfart, handel

och administration, undervisningsväsende, bergsbruk, fiske, skogsskötsel,

fabriksindustri, konstindustri och hemslöjd, geografiska upptäcktsresor

och turistväsendet ; utställningar af våra geologiska, ekonomiska, topografiska

och sjökarteverk, andra kartor och statistiska tabeller. m. in.

samt framställningen af var gymnastik och slöjd; utställningar af vetenskapliga

instrument, boktryckerialster och litografiska arbeten, fotografier,

byggnadsmodeller äfvensom af utsädesfrö- och mosskulturföreningarnes

arbeten och produkter, mineralier, bergarter och skogsprodukter samt

industriprodukter af allehanda slag o. s. v. Inom de allmänna gruppafdelningarna

borde inrymmas i främsta rummet konstverk, såsom jaflor

och byggnadsritningar, samt möjligen någon åt de större industrierna,

exempelvis jernindustrien.

Angående byggnaderna hafva komiterade, ehuru enligt deras tanke

visserligen kunde antagas att uppgörandet åt ritningar till utställuingsbyggnaden

komme att blifva föremal för täflan mellan svenska arkitekter,

öfverlemnat en åt arkitekterna H. Hedlund och Yngve Rasmussen utförd

förslagsritning för eu svensk utställningsbyggnad, hvarjemte de

framhållit att detta förslag till byggnad, eller rättare komplex af bygg
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Sjette hnfrudtiteln.

nåder, innehölle åtskilligt beaktansvärdt, ehuru det éj ansetts lämpligt

ingå i närmare pröfning af förslagets detaljer* och hafva komiterade

i sammanhang härmed funnit sig böra fästa uppmärksamheten på önskvärdheten

deraf att en kommission utsändes till Chicago för att tillförsäkra

Sverige en god plats, för den händelse dess deltagande i utställningen

beslutades.

Vidkommande kostnaderna hafva komiterade med stöd af den erfarenhet,

som vunnits genom Philadelphiautställningen, hvilkens räkenskaper

varit i utdrag tillgängliga för komiterade, och under antagande

af att anordningarna för utställningen skedde efter ofvan angifna grunder

och sålunda deltagandet något mer begränsades än fallet varit i

Philadelphia, ansett att kostnaderna för vårt lands deltagande i Chicagoutställningen

kunde, enligt bilagdt kostnadsförslag, beräknas till 300,000

kronor.

Slutligen hafva komiterade betonat att de vore öfvertygade derom

att på den sålunda föreslagna basen ett fullt tillräckligt deltagande från

de industriidkandes och fabrikanternas sida vore att påräkna, om också

på de frågelistor, som cirkulerat i landet, ej inkomme så många jakande

svar, att någon maning i dem läge att anordna utställningen.

För egen del har i afseende å denna fråga kommerskollegium anfört

följande: Sverige hade vid de flesta af de större internationela

utställningar, som förekommit, varit representerad t. Ett undantag härifrån

gjorde verldsutställningen i Paris 1889. Sverige hade derjemte

deltagit i flera utländska specialutställningar, såsom fiskeri-, landtbruks-,

grufve- med flera utställningar; och särskild! vid de nordiska utställningarna

i Köpenhamn hade den svenska industrien intagit ett framstående

rum.

Enligt officiela redogörelser för dylika utställningar såväl af ena

som andra slaget hade från Sverige deltagit:

i verldsutställningen i London 1851......

114 utställare,

» i Paris 1855 ............

..... 542

b

» i London 1862............

...... 511

B

» i Paris 1867 ..............

...... 605

B

» i Wien 1873 ................

.. .. 836

B

» i Philadelphia 1876...

..... 504

B

» i Paris 1878 ...............

..... 524

B

i den nordiska utställningen i Köpenhamn

1872.........

.. .. 847

»

it) » i »

1888.........

..... 954

B

s. 39 Kontrollera mot PDF

Sjette hufVudtiteln.

39

och bland, andra utställningar, deri Sverige deltagit, kunde vidare

nämnas:

fiskeriutställningen i Berlin 1880 ............... med 148 svenske utställare,

» i London 1883 .............. J> 293 x> »

fröutställningen i Buda-Pest 1885 ............... f> 148 » »

utställningen af bergverksprodukter i Madrid

1883 ................................... » 43 » »

landtbruksutställningen i Wien 1890 ......... » 68 » »

För dem bland ofvannämnda verldsutställningar, till bvilka staten

lemnat bidrag, hade statens omkostnader, utom i fråga om resestipendier,

enligt tillgängliga handlingar och räkenskaper utgjort:

i anledning af utställningen i London 1851............

b » »i Paris 1855...............

» » »i London 1862...........

b » » i Paris 1867 ........................

b » »i Wien 1873:

af Riksdagen anslagna .......................... 150,000: —

enligt nådiga bref den 8 november

1872 och 25 april 1873.................... 20,000: —

i anledning af utställningen i Philadelphia 1876 ...........

b b »i Paris 1878:

af Riksdagen anslagna ........................... 200,000: —

enligt nådiga bref den 30 november

1877, 29 mars och 4 juli 1878 ...... 63,000: —

18,000 kronor,

69,900 »

139,400 »

170,200 »

170.000 »

373.000 »

263,000 »

Förutom ofvannämnda statsbidrag för Sveriges deltagande i verldsutställningama

i Wien 1873 och Paris 1878 hade, till betäckande af

de allmänna omkostnaderna, genom frivilliga bidrag af enskilde influtit

för den förra utställningen 80,672 kronor och för den senare 10,500

kronor, hvadan sålunda de allmänna omkostnaderna för Sveriges representerande

vid sistnämnda utställningar belöpte sig till:

i Wien .....i................................. 250,672 kronor

och Paris................................... 273,500 »

Att redogöra för statsbidragen till alla ofvannämnda specialutställningar

torde, enligt hvad kollegiet vidare yttrar, icke erfordras, da

dessa utställningar icke kunde anses vara med den nu ifrågasätta verlds
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Sjette hufvudtiteln.

utställningen jemförliga; dock borde nämnas att för utställningen af

bergverksprodukter i Madrid 1883 anvisats af statsmedel, genom särskilda

nådiga bref, tillsammans 60,500 kronor, och att för de allmänna

omkostnaderna vid Sveriges deltagande i den nordiska utställningen i

Köpenhamn 1888 varit tillgängliga följande medel, nemligen:

anvisade enligt nådigt bref den 30 september 1887 ..... 16,000 kronor

» af Riksdagen 1888...................................................... 15,000 »

» af Sveriges allmänna exportförening.................. 10,000 »

» a,‘ enskilde................. 23,352 »

tillsammans 64,352 kronor.

För bedömandet af de kostnader, som erfordrades för olika ändamål

i sammanhang med deltagandet i en utställning, har kollegiet till

ledning meddelat följande utdrag ur räkenskaperna för utställningarna

i Wien 1873, Philadelphia 1876, Paris 1878, Madrid 1883 och Köpenhamn

1888.

!

I Wien 1873.

I Philadelphia

1876.

I Paris 1878.

I Madrid

1883.

I Köpenhamn

1888.

Byråomkostnader och diverse

* t * 1

utgifter ....................

15,204

20,589

11,394

8,742

5,450

Kataloger och trycksaker ......

Transporter, inpackning och

8,228

13,000

13,286

4,257

3,822

återsändning....... .............

80,036

70,062

60,670

15,210

20,133

Aflöningar och reseräkningar...

Försäkringar (brand- och tran-

39,787

109,773

71,695

9,646

22,009

sport-)................ ............

Inredning, dekoration, inven-

21,211

29,974

8,719

; - ''

*)

tarier m. m.....................

52,546

74,239

60,575

—-

9,370

*) Betaltos af utställarne sjelfye.

Kostnaderna för de vid sistberörda utställningar af Sverige separat

uppförda byggnader — deri dock icke inräknadt kostnader för transporter

och i visst fall uppsättning — samt det pris, hvartill samma

efter utställningarnas slut blifvit försålda, framginge af

följande tablå:

s. 41 Kontrollera mot PDF

Sjette hufrudtiteln.

41

Wien

1873.

Philadelphia

1876.

Paris 1878.

Madrid 1883. J

B y g g n a d e r.

\ •■! ,• bl - ... i- !

Kostnad

för

Försåld

för

Kostnad

för

Försåld

för

Kostnad

för

Försåld

för

Kostnad

för

Försåld i

för

Fiskeribyggnad........................

15,930

1,520

—

—

—

—

—

—-

Armébyggnad ........................

3,210

720

—

—

—

—

—

—

Restanrationsbyggnad ...............

17,311

10,972

—

■ ---

—

—

—

Jagtpaviljong...........................

3,173

—

—

—

_

—

1

Skolhusbyggnad........................

9,374

G,400

26,545

5,355

—

—

- i

Byggnad för jernvägsmateriel ...

—

—

—

—

3,122

1,872

—

—

Byggnader i Trocadéro ............

—

—

—

---

21,024

14,400

—

—

Andel i eu »internationel fänad» ..

—

---

—

—

13,000

—

—

—

| TTtställningsbyggnad (oberäknadt

| uppsättning) ........................

_

—

—

—

—

—

7,715

5,976

Öfver de kostnader, som de enskilde utställarne en hvar för sig

haft för anordnandet af sina utställningar, kunde gifvetvis icke någon

uttömmande redogörelse meddelas, men upplysningar i sådant hänseende

beträffande Philadelphiautställningen hade emellertid stälts till

kollega förfogande från åtskilliga firmor, hvilka deltagit i denna utställning,

och inhemtades deraf att flera bland dem fått för sitt värdiga

representerande vidkännas betydande utgifter; så t. ex. skulle dessa

utgifter hafva för en gjuteri- och mekanisk verkstad uppgått till 33,000

kronor, för en annan sådan till 31,800 kronor och för två andra till

resp. 2,500 och 2,691 kronor, för jernkontoret till 14,369 kronor, för

en bruksfirma till 10,109 kronor, för en annan sådan firma till 15,000

kronor och för ännu en annan till omkring 3,000 kronor, för en

porslinsfabrik till 8,000 kronor, för eu urmakerifirma till 1,200 kronor,

för eu tändsticksfabrik till 1,428 kronor och för ett stort antal andra

firmor, som derom lemnat uppgifter, till emellan 1,000 och 50 å 60

kronor.

Omkring 80 firmor, hvilka deltagit i Philadelphiautställningen och

hvaribland funnes åtskilliga af vårt lands förnämsta i flera brancher,

hade på tillfrågan nästan alla svarat att de icke haft någon direkt

nytta af detta sitt deltagande. Några hade uppgifvit att de till följd

af erhållna medaljer blifvit mera uppmärksammade hemma; ett par

hade haft den nyttan att deras utstälda artiklar blifvit till större eller

mindre del försålda.

Bill. till Bifall. Prof. 181)2. 1 Sami. / A/d. 1 Haft. 0

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Sjette hufvudtiteln.

Enligt hvad kollegiet inliemtat af de för kollegiet tillgängliga underrättelser,

bestode de förmåner, som erbjödes deltagare i nu ifrågasatta

utställning i Chicago, bland annat deri

att utställningsföremålen finge tullfritt och utan föregående tullbehandling

föras direkt från hamnen, der de lossades, till utställningsplatsen,

men att tull skulle betalas för de varor, som vid utställningen

försåldes till bruk inom Förenta staterna;

att utställningsföremålen, om de till pristäflan anmäldes, komme att

för prisbelöning underställas pröfning af en internationel jury; samt

att platshyra icke erfordrades och ej heller någon afgift för användande

af ång- eller vattenkraft intill viss begränsad mängd.

Vidare hade, i afseende å jernvägstransporten från hamn och till

Chicago, kollegium erfarit att vederbörande amerikanska utställningskommission

träffat aftal med jernvägsbolagen att för utställningsgodset

fraktafgift. betalades endast till utställningsplatsen, men att återfrakten

derifrån till hamn verkstäldes utan afgift.

Enligt hvad kollegiet vidare meddelar, hade exporten från Sverige

till Amerikas Förenta stater i medeltal för de fem åren 1885—1889

haft ett värde af 1,771,325 kronor för år, hvari ingått värdet af i

medeltal för år under samma tid till Förenta staterna exporterade 10,460

ton jern och stål samt 4,030 ton trämassa. Enligt svensk statistik

vore vidare värdet af exporten till Förenta staterna från Sverige år

1889 1,447,864 kronor, innefattande värdet af 4,500 ton jern och stål

samt 5,700 ton trämassa; men enligt amerikansk statistik hade samma

år till Nordamerika importerats, jemlikt ursprungsbevis, 64,000 ton

svenskt jern och stål samt 8,064 ton svensk trämassa äfvensom andra

svenska varor till sådan mängd att importens sammanlagda värde vore

2,787,000 dollars, hvilken olikhet i uppgifter berodde derpå att den

svenska statistiken angåfve såsom till Förenta staterna utfördt endast

hvad som direkt från Sverige dit afskeppats, men den amerikanska

äfven alla de varor, som genom mellanhänder från Sverige anländt

till Förenta staterna.

Kollegiet yttrar vidare följande:

Af hvad ofvan anförts ej mindre beträffande antalet af svenska

utställare vid föregående expositioner, än äfven rörande de kostnader,

staten och jemväl enskilde iklädt sig för Sveriges värdiga representerande

dervid, syntes framgå att, om man undantoge utställningen i

Paris 1889, ett lifligt intresse för deltagande i utställningar hittills allt
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Sjette hufvudtiteln.

jemt förefunnits såväl lios de enskilde näringsidkarne som hos statsmakterna,

Ett sådant intresse torde dock i fråga om den nu tillärnade

utställningen i Chicago icke kunna sägas i samma mån förefinnas hos

vårt lands näringsidkare.

I det underdåniga utlåtande, som, i anledning af inbjudning att

deltaga i merberörda utställning, kollegium den 1 maj 1891 afgifvit,

hade kollegium, på grund af då'' infordrade yttranden, ansett att något

deltagande uti utställningen i Chicago 1893 från svenske industriidkares

sida, åtminstone i vidsträcktare mån, icke vore att förvänta, Denna

mening syntes icke heller hafva blifvit vederlagd genom det tillfälle,

som nu beredts näringsidkarne i landet att yttra sig i ämnet. Af de

tillsammans 9,750 formulär till yttranden om deltagande i utställningen,

hvilka kollegium tillstält öfverståthållareembetet och Kongl. Maj:ts

befallningshafvande i rikets samtliga län, för att efter dessa myndigheters

bepröfvande och genom deras försorg utdelas bland landets

näringsidkare, hade 2,146 till kollegium återkommit besvarade. Af de

näringsidkare, som sålunda yttrat sig, hade 161 förklarat sig villige

att i utställningen deltaga, åtskillige dock under ett eller annat vilkor,

såsom att staten droge alla omkostnaderna, eller under förutsättning

af kollektiv utställning o. s. v. Obestämda svar hade lemnats af 12,

men de öfriga 1,973 hade förklarat sig icke vilja i utställningen taga

del; varande bland de nekande yttrandena äfven sådana afgifna af

kommuner och andra korporationer. Då erfarenheten gåfve vid handen

att, så snart ett lands representerande vid en utställning blifvit beslutadt

och erforderliga medel derför anvisats, åstundan att i utställningen

deltaga betydligt ökades och detta än mera i samma mån tiden

för utställningens öppnande närmade sig, kunde det visserligen antagas

att, derest en allmän utställning af svenska industrialster komme till

stånd i Chicago, antalet af dem, som ville deltaga deri, skulle blifva

icke obetydligt större än det ofvan nyssomförmälda, om det äfven icke

skulle komma att uppgå till samma storlek som vid föregående utställningar.

Men det vore icke antalet i och för sig af utställare, som

borde vara bestämmande för tillstyrkande af ett officielt anordnande af

eu utställning sådan som den nu ifrågasatta, utan berodde detta fasthellre

deraf att bland de utställare, som anmält sig vilja deltaga, landets

mera betydelsefulla eller kännetecknande industrier funnes representerade

på ett sådant sätt och i sådan mängd, att landets industris

ståndpunkt och utveckling verkligen kunde anses vinna ett uttryck i

utställningen. Så kunde emellertid icke sägas nu vara i allmänhet händelsen,

om ock vissa af vårt lands mera framstående näringsidkare

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Sjette hufvudtiteln.

återfunnes bland dem, som anmält sig villige att utställa sina produkter

i Chicago. Vår pappers- och trämasse-industri kunde visserligen anses

ganska tillräckligt representerad genom dem, som anmält sig till deltagande

inom denna grupp, men i afseende å den för oss så betydelsefulla

jern- och stålindustrien kunde detta icke sägas. Visserligen torde

de fem bruksfirmor, som förklarat sig vilja deltaga, en hvar för sig

kunna anses såsom fullt värdiga representanter af denna industri; men

tre af dessa firmor ville icke deltaga annat än för den händelse att

en _ kollektivutställning anordnades af jernkontoret eller eljest. Af

öfriga större jern- och stålberedningsverk hade de fleste icke tillkännagivit,

om de önskade deltaga i utställningen eller icke; från ett par

hade tvekande eller obestämda svar ingått. Sammanstäldes det nu sagda

med hvad fullmäktige i jernkontoret, efter förfrågan hos landets jernek

ståltillverkare, i ofvanberörda, kollegii utlåtande af den 1 maj 1891

bifogade yttrande andragit, kunde med fog sägas att något lifligare intresse

icke försports från jern- och stålindustriidkarnes sida att i utställningen

taga del. Grufrörelsen vore icke representerad och annan metallindustri

än jernets förekomme nästan icke alls bland de anmälde deltagarne. Inom

den mekaniska verkstads- och gjuterirörelsen samt manufaktureringen

af jern och stål saknades en mångfald af de framstående och ledande

verkstäder, hvilka eljest plägat göra vårt land heder vid utställningar;

dock hade ett par framstående dylika verk anmält sig. Det finare

eggjems- och verktygssmidet vore genom några Eskilstuna- och andra

firmor rätt väl representeradt, men produkter af annan finare metallbearbetning

saknades. — Vår på senare tid alltmer framträdande stenförädlingsindustri

vore representerad af endast en firma. — Inom textilindustriens

stora område hade visserligen så betydande firmor som

Malmö yllefabriksaktiebolag och Manufakturaktiebolaget i Malmö anmält

sig villiga att deltaga, men Norrköpings hela klädesindustri och de

stora fabrikerna inom Eltsborgs, Göteborgs och Bohus samt Hallands

län ined flera förekomme icke bland dem, som önskade deltaga. —

Glasmdustrien vore väl representerad, men inom porslins- och fajansfabrikationen

hade endast den ena af våra mest framstående fabriker

förklarat sig villig deltaga, dock likväl endast under förutsättning att

staten droge alla kostnader. — Byggnadssnickeriet torde kunna anses

sparsamt representeradt. Inom till konstindustri och konstslöjd hörande

näringar vore deltagandet ringa eller intet. Möbelsnickeriet vore visserligen

temligen talrikt representeradt, isynnerhet af stolmakare från

Oster-Wåla och andra orter, men det finare möbelsnickeriet och tapetserareyrket

kunde icke sägas vara på framstående sätt företrädt, —

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Sjette hufvud titeln.

Guldsmedsyrket hade en representant, nemligen tran Umeå, och inom

de flesta andra industri- och yrkesgrupper vore jemväl deltagandet af

mera ledande firmor icke synnerligen stort; dock gjorde spritförädlingsindustrien

härifrån ett undantag, då ett större antal punschfirmor anmält

sig önska utställa sina fabrikat.

Orsakerna till att så relativt få af landets mera betydande industriel

firmor visat ett varmare intresse för deltagandet i merberörda

utställning finge enligt kollega åsigt anses vara hvad utaf de korporationer

med flera, hvilka i anledning af den första framställningen i

frågan till kollegium afgifvit yttranden, framhållits,. nemligen, dejs att

ett deltagande i Chicagoutställningen skulle menligt inverka på deltagandet

i den jemväl tillärnade utställningen i Stockholm, dels den nu

i Amerikas Förenta stater gällande tullagstiftning, dels ock att fördelarne

af Chicagoutställningen icke kunde komma att motsvara de med

ett deltagande i densamma förenade kostnader för utställarne. Onekligt

vore äfven att dessa med allt kortare mellanrum återkommande täflingar

hos mången deltagare framkallat en ofta icke oberättigad misstro till

deras nytta, helst den pekuniära vinsten, som deltagarne skördat, sällan

vant af den betydenhet, att den stått i något afsevärdt förhållande till

de å utställningarna nedlagda kostnader eller kunnat uppmuntra till

förnyade ansträngningar och dermed förenade uppoffringar.

Skulle staten låta anordna en allmän utställning af svenska industrioch

konstprodukter- i Chicago, skulle utan tvifvel de på staten sig belöpande

kostnader, hvilka för landets fullt värdiga representerande blefve

erforderliga, ingalunda kunna beräknas lägre än hvad de utgjort för

Sveriges deltagande i Philadelphiautställningen; ty om än utställarnes

antal och vigten af deras produkter icke blefve lika stora nu som då,

skulle dock det vida längre afstånd, som föremålen nu måste landvägen

transporteras, äfvensom den betydliga förhöjning i det amerikanska

myntets kurs, som inträffat sedan år 1876, och de ökade fordringar

å sättet för utställningsföremålens uppställning för att de skulle

ådraga sig vederbörlig uppmärksamhet, som blifvit eu följd af de ofta

upprepade utställningarna, verka till höjande af de relativa kostnaderna

för en allmän svensk utställning i Chicago, jemförda med samma kostnader

i Philadelphia år 1876.

Då alltså, såsom nämndt, intresset för deltagandet i utställningen

i Chicago och att derför göra några uppoffringar visat sig inom de

flesta industrigrupper hos de mera betydande näringsidkare, hvilka i

främsta rummet borde vara vid utställningen representerade, föga lifligt,

och särskildt inom vissa grupper detta intresse nästan alldeles saknades,

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Sjette hufvudtiteln.

samt de kostnader, som för en allmän svensk utställning skulle drabba

statsverket, blefve ganska afsevärda, funne kollegium sig icke böra

förorda anordnandet af en allmän svensk utställning, i hvilken enhvar

näringsidkare, som det åstundade, skulle ega deltaga.

Men å andra sidan, fortsätter kollegium, borde ett litet land, hvilket,

såsom vårt, intoge eu ingalunda obetydlig plats inom industriens

och odlingens tjenst, icke helt och hållet underlåta att vid en utställning

sådan som den nu ifrågasatta låta sig representeras. Det vore

icke lämpligt eller nyttigt att icke söka begagna det tillfälle, som

nu erbjöde sig att ej allenast bland hela Nord- och Syd-Amerikanska

verldsdelens folk, utan äfven bland Australiens och en stor del

af Asiens bebyggare göra vårt land och dess kultur kända; och kunskapen

om vårt land kunde i icke oväsentlig grad genom ett deltagande

i Chicagoutställningen spridas äfven bland Europas nationer, då

representanter för dem sannolikt i stort antal komme att besöka denna

utställning. Och jemväl deruti att, enligt hvad kollegium erfarit, det

vore mycket antagligt att, pa ett eller annat undantag när, Europas

samtliga länder komme att vid meranämnda utställning representeras,

för hvilket ändamål många bland dem redan anvisat anslag, läge en

maning för oss att inför öfriga verldsdelar söka försvara vår plats i

ledet af Europas kulturfolk. Slutligen borde äfven den betydelsen af

ett Sveriges representerande vid utställningen, att detta skulle tjena

till att underhålla och befästa bandet mellan den.talrika svenska befolkning,

som i Nord-Amerika nedslagit sina nya bopålar, och det

gamla fosterlandet, icke lemnas utan afseende.

Allt detta, säger kollegium, torde sammanlagdt utgöra ett stort

fosterländskt, om ock måhända öfvervägande ideelt intresse, hvilket

hade sitt fulla berättigande och borde beaktas. Kollegium hade alltså

med hänsyn härtill tänkt sig att, för den händelse Kongl. Maj:t

skulle dela nyssnämnda uppfattning, Sverige borde å utställningen representeras

och att detta representerande borde så tillgå, att på utställningsplatsen

i Chicago eu svensk byggnad uppfördes, i och omkring

hvilken en utställning anordnades, som kunde gifva en tydlig

föreställning om vårt lands kultur- och industriståndpunkt och der upplysningar

af alla slag stode att vinna om våra exportartiklar, om landets

naturliga beskaffenhet och hjelpkällor m. m. Att utställuingsföremål

i tillräcklig mängd och af lämplig beskaffenhet för en dylik utställning

skulle kunna erhållas i de flesta fall utan särskilda uppoffringar

från statens sida för inköp af föremålen, lede intet tvifvel. Anordnandet

af ett dylikt »mönsterlager», som omhänderhades af en med

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Sjette hufvudtiteln.

våra industriela och öfriga förhållanden förtrogen person, hvilken kunde

lemna upplysningar om, hvarest och på hvilka vilkor med de utstälda

föremålen likartade varor kunde i vårt land erhållas, borde jemväl

kunna tjena landets materiela intresse i ej oväsentlig mån. Kostnaderna

för en dylik utställning blefve visserligen i och för sig icke

obetydliga, men dock vida understigande dem, som svenska staten^vidkänts

för utställningen i Philadelphia. Enligt ofvannämnda utaf Tekniska

samfundets i Göteborg komiterade upprättade kostnadsberäkning

för en med den nu af kollegium ifrågasatta ungefär jemförlig utställning,

skulle kostnaderna för densamma blifva ungefär följande:

Byggnad jemte uppsättning................................................

Administrationskostnader........................................................

Transporter ...............................................................................

Försäkring..................................................................................

Inredning, uppsättning, inventarier in. m.........................

Katalog, trycksaker m. in. ..................................................

Diverse, såsom tillsyn, bränsle, ljus in. m.....................

tillsammans kronor

80,000: —

50,000: —

50,000: —

25,000: —

60,000: —

15,000: —

20,000: —

300,000: —

Kollegium, som emellertid ansett tvifvelaktigt, huruvida den byggnad,

hvartill Tekniska samfundet öfverlemnat ritningar, verkligen kunde

åstadkommas för 80,000 kronor, och dessutom befarade att nämnda

summa för endast byggnaden vore väl hög, hade anmodat arkitekten i

öfverintendentsembetet F. Liljeqvist att upprätta förslag till en byggnad,

som uppsatt skulle kosta mellan 30,000 och 40,000 kronor, och

till följd häraf från honom fått emottaga ritningar, hvilka dock efter

verkstälda beräkningar befunnits medföra för stora kostnader; dock

antoge kollegium att svårigheter ej borde möta att genom lämpliga

anordningar och förminskning af byggnadens storlek kunna erhålla eu

sådan af värdigt och prydligt utseende till en kostnad, ej öfverstigande

40,000 kronor. Äfven af aktiebolaget J. O. Wengströms snickerifabrik

hade kollegium fått mottaga ritningar å en villabyggnad för svenska

utställningen i Chicago.

Med ledning af räkenskaperna för Philadelphia- och andra utställningar

samt på grund af särskilda upplysningar, hade kollegium uppgjort

en fö r slags beräkning öfver statens kostnader för en utställning

af det utaf kollegium antydda slag, dervid dock fraktkostnaderna icke

kunnat med säkerhet beräknas. Äfven försäkringsafgifterna kunde ej

annorlunda än på ett ungefär beräknas. I bada fallen hade emoller tid

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Sjette hufrndtiteln.

räkningarna från Philadelphia-expositionen lemnat någon ledning. Sammanlagda

vigten af utställningsföremålen, som i Philadelphia varit 985

ton, hade beräknats vid nu ifrågasatta utställning blifva mellan 400

och 500 ton. Svenske kommissarien vid Philadelphiautställningen hade

åtnjutit ett arfvode af 90 kronor för dag under vistelsen i Amerika, men

kollegium ansåge, i betraktande af nu itrågavarande utställnings mindre

omfattning, att en blifvande kommissaries arfvode kunde beräknas ej

obetydligt lägre.

För en svensk utställning i Chicago, inrymd i en i Sverige förfärdigad

byggnad, skulle kostnaderna enligt kollegii beräkning ställa

sig ungefär sålunda:

Förberedande arbeten i Sverige......

Byggnad, uppsatt .................................

Kommissarien, arfvode i Chicago...

Sekreteraren, d:o d:o

Resor...........................................................

Arkitekt.....................................................

(ifrigt biträde .........................................

Inredning, dekoration, uppställning

Trycksaker ............................................

Försäkringar ........................................

Transporter ..........................................

Byråomkostnader m. m......................

20,000

7,500

3.000

6.000

5,000

6,300:

40,000:

41,500

30.000

10.000

15.000

40.000

17,200

tillsammans kronor 200,000

Skulle emellertid denna summa, 200,000 kronor, anses för hög,

kunde en svensk utställning äfven så anordnas, att Sverige utverkade

sig plats för en kollektivutställning inom den amerikanska allmänna

hufvudbyggnaden i Chicago. Fn der inrymd utställning koinme dock

icke att göra samma verkan eller blifva så ändamålsenlig som eu utställning,

på ofvan antydt sätt, ordnad i egen svensk byggnad. Kostnaden

för en svensk utställning i den störa hufvudbyggningen kunde

beräknas sålunda:

Förarbeten i Sverige ............................................................ 6 300: _

Kommissarie, sekreterare, arkitekt, biträden och resor 41^500: —

Inredning och dekoration .............................................. 20,000: —

Försäkring.................................................................................. 10,000: —

Transport kr. 77,800: —

s. 49 Kontrollera mot PDF

Sjette liufyudtiteln.

49

Trycksaker ..................................

Transporter.................................

Byråomkostnader m. in...........

Transport kr. 77,800

.........................;.......... 10,000

.................................. 30,000

.................................... 17,200

tillsammans kronor 135,000

På grund af hvad sålunda andragits, har kollegium föreslagit att,

derest Kongl. Maj:t skulle pröfva skäligt att Sverige blefve vid utställningen

i Chicago 1893 representeradt, detta representerande finge

ega rum på så sätt, att en svensk utställning, afsedd att lemna en

tydlig bild af vårt lands ståndpunkt inom kultur och industri, dess

naturbeskaffenhet, dess naturliga hjelpkällor m. m., anordnades, samt

att åtgärd vidtoges för beredande af anslag för detta ändamål till belopp

af helst 200,000 kronor, eventuel 135,000 kronor, äfvensom att

en kommission tillsattes för omhändertagandet af med utställningen

sammanhängande frågor och för att ordna utställningens detaljer samt

anskaffa eller utvälja för ändamålet lämpliga utställningsartiklar m. m.

Kommerskollegium öfvergår derefter till behandlingen af frågan

om tilldelande af anslag åt teknici för besök vid utställningen i Chicago

och omförmäler dervid till en början, hurusom bestyrelsen för ofvannämnda

möte i Göteborg erinrat att, med afseende å den höga ståndpunkt,

som den maskin- och fabriksmessigt drifna mauufaktureringen af en

mängd varor samt maskiner och verktyg inom Amerikas Förenta stater

uppnått, en beaktansvärd fördel för vårt land kunde skördas, om ett

större antal teknici härifrån sattes i tillfälle att besöka Chicagoutställningen

för att der göra studier, somliga i merkantilt, andra i rent tekniskt

syfte, helst det torde medgifvas att många af vårt lands industrier

haft för sin tillkomst att tacka den kunskap och erfarenhet, som vunnits

i Amerika, och att andra tagit väsentligt intryck och lyftats genom

samma inflytande.

Kommerskollegium redogör vidare för de yttranden, som afgifvits

af styrelsen för Svenska teknologföreningen i Stockholm, tekniska

samfundet i Göteborg och Skånska ingeniörsklubben i Malmö, och anhåller

jag att här få relatera hufvudsakliga innehållet af dessa yttranden.

Styrelsen för Svenska teknologföreningen i Stockholm, som på det kraftigaste

förordat den gjorda framställningen om reseunderstöd åt landets

teknici för studieresor till utställningen, har dervid anfört att beträffande

frågorna om anslagens belopp, om de kompetensvilkor, som

borde uppställas för erhållande af understöd, samt om de föreskrifter,

Jtih. till Iliksd. Prof. 18112. 1 Sand. 1 Afd. 1 Iligt. 1

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Sjette hufvudtiteln.

som borde meddelas till kontroll öfver understödens rätta användande,

dessa frågors besvarande vore i väsentlig mån beroende på huru långt man

ansåge sig böra utsträcka omfattningen af begreppet »tekniker», enär,

om detta toges i dess vidsträcktaste bemärkelse, det omfattade ej allenast

praktiserande ingeniörer och arkitekter, utan äfven lärare vid

tekniska undervisningsanstalter samt egentliga yrkesidkare eller handtverkare.

För dessa olika kategorier borde kompetensvilkoren för understöds

åtnjutande och äfven andra föreskrifter uppställas olika. På

grund häraf ansåge styrelsen det lämpligast att inskränka sina uttalanden

till endast den första gruppen af teknici eller teoretiskt och praktiskt

utbildade sådane. För bedömandet af det erforderliga anslagsbeloppet

blefve i första hand nödvändigt att bestämma ungefärliga antalet

ingeniörer och arkitekter, som ansåges böra undfå understöd, och,

om härvid utginges derifrån att representanter för alla de för vårt

land vigtigare industrigrenar borde utsändas till utställningen, finge ett

sammanlagdt antal af 60 personer ej anses vara för högt beräknadt.

Om vidare förutsattes att för resan och vistelsen vid utställningen åtginge

omkring två månader, kunde det understöd, som af allmänna

medel borde beredas en hvar af dessa personer, i medeltal uppskattas

till 1,000 kronor, hvadan hela det erforderliga anslagsbeloppet blefve

60,000 kronor. Hvad anginge kompetensvilkoren för erhållande af reseunderstöd,

borde sökande till sådant understöd, jemte tydligt angifvande

åt hvad han vid utställningen önskade studera, med intyg styrka

sig ega tillräcklig teoretisk underbyggnad och praktisk erfarenhet inom

det angifna studieområdet för att med fördel kunna tillgodogöra sig

de rön och iakttagelser, hvartill utställningen lemnade tillfälle. Vidkommande

slutligen vinnandet af garanti för understödens användande

till dermed afsedt ändamål, borde föreskrifvas att den, som beviljats

reseunderstöd, finge deraf lyfta tre fjerdedelar vid afresan från fäderneslandet,

men återstoden först sedan han dit återkommit och till vederbörande

aflemnat reseberättelse, som af dessa godkändes, hvilken berättelse

skulle vara afgifven inom åtta månader från den dag, förstnämnda

del af anslaget lyftats, hvarjemte sökanden skulle hafva att

ställa antaglig säkerhet för att, derest de gifna föreskrifterna icke af

honom uppfyldes, den redan utbekomna delen af understödet blefve

återbetald.

Tekniska samfundet i Göteborg instämde på det varmaste i teknikermötets

förslag om anslag i berörda syfte, enär väsentliga fördelar

skulle beredas den svenska industrien genom att dess målsmän finge

tillfälle att besöka Chicagoutställningen och der taga kännedom om den

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Sjette hufVudtiteln.

i många afseenden framstående amerikanska industriens ståndpunkt,

hjelpmedel och arbetsmetoder. Då emellertid omkostnaderna för en

dylik resa vore så stora, att utan statens understöd endast ett fåtal

teknici skulle kunna besöka utställningen, borde understöd lemnas i

ganska stort antal och af sådan storlek, att de utgjorde ett väsentligt

bidrag till omkostnadernas bestridande. I fråga om kompetensvilkoren

för erhållande af understöd förefunnes stora svårigheter på grund af

de med hvarandra ganska olika kategorier af sökande, som utan tvifvel

komme att anmäla sig och som vore förtjente att komma i betraktande,

enär det icke endast vore de i egentlig mening såväl teoretiskt

som praktiskt utbildade teknici, hvilkas understödjande vore för landets

industri af betydelse, utan det äfven inom den mindre industrien och

handtverkerierna funnes ett ganska stort antal personer, hvilka ic e

varit i tillfälle att bedrifva i egentlig mening teoretisk-tekniska studier,

men som ändock skulle kunna med framgång studera utställningen och

derifrån hemföra rön och iakttagelser, som sedermera kunde visa sig i

hö»- grad fruktbärande. Jemte det samfundet instämde i hvad (svenska

teknologi reningen i fråga om understöd åt sådana personer, som egde

såväl praktisk som teoretisk utbildning, i afseende å anslagsbeloppets

och de skilda stipendiernas storlek föreslagit, hemstälde samfundet likväl

af hänsyn till jemväl öfriga teknici att anslagsbeloppet höjdes till

80 000 kronor för att understöd jemväl skulle kunna tilldelas dem,

som styrkte sig ega tillräcklig underbyggnad samt grundlig praktisk

erfarenhet inom angifvet studieområde. . . .

Skånska ingeniör sklubb en i Malmö har jemväl mstämt i de åt teknikermötet

uttalade åsigter om lämpligheten af de föreslagna reseunderstöden,

under anförande att, då ändamålet med reseunderstoden icke

vore att bereda de sökande tillfälle att komplettera sin allmänna tekniska

bildning, hvilket skulle fordra en längre vistelse vid utställningen,

utan fasthellre att bereda dem möjlighet att inhemta kunskaper i de

specialfack, hvaråt de egna! sig, alla stipendierna borde göras lika

störa och bestämmas hvardera till 1,500 kronor, med skyldighet för

stipendiaterna att vistas utomlands minst 60 dagar;. att med hänsyn

till de många olika industrigrenar, som förekomme i vårt, land, samt

dertill att icke blott ingeniörer utan i lika hög grad sådana personer,

åt hvilka vore anförtrodd närmaste ledningen af arbeten, såsom t. ex

verkmästare, borde ifrågakomma vid stipendiernas utdelande, antalet åt

dylika stipendier lämpligen borde bestämmas till 100, så att hela det

belopp, som härför vore behöflig!, blefve 150,000 kronor; att, eu pa

föregående praktisk verksamhet grundad insigt i det fack, för hvars

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Sjette hufnulttteln.

studium stipendierna söktes, vore nödvändig för att draga verklig nytta

af stipendiet; att hvad de teoretiska insigterna beträffade borde, såsom

an tyd t, äfven verkmästare och andra arbetsledare kunna till följd af

den ställning de inom industrien innehade anses besitta ett visst mått

teoretiskt vetande, hvarför de icke borde vara från stipendiernas erhållande

uteslutne, äfven om de icke kunde förete intyg om vid teknisk

läroanstalt aflagda examensprof; att, då således ej endast examensmeriter

borde vara bestämmande vid fördelningen af ifrågavarande

stipendier och sålunda tillräckligt objektiva grunder saknades för bedömandet

af de sökandes kompetens, svårigheterna vid sagda bedömande

kunde undanrödjas derigenom att förslaget till stipendiater

upprättades af en pröfningsnämnd, i hvilken kommerskollegium utsåge

två medlemmar, jernkontoret en och enhvar af de tekniska föreningarna

i Sveriges industricentra en medlem, hvarjemte utställningskommissarien

eller en hans ställföreträdare borde i nämnden ingå; att

genom den personkännedom, som inom en sådan nämnd borde finnas,

det mest fruktbringande urval bland de sökande skulle kunna göras;

att tillräcklig kontroll öfver stipendiernas rätta användande kunde vinnas,

om stipendiat finge vid afresan lyfta en tredjedel, vid framkomsten

till Chicago en tredjedel och efter en månads vistelse derstädes

en tredjedel af stipendiet, med skyldighet att ställa borgen för hela

stipendiets återbärande för den händelse, att han icke före den 1

juni 1894 till fäderneslandet återkommit och till kommerskollegium insändt

berättelse öfver sina rön och iakttagelser; samt att dessa berättelser

borde, _ efter vederbörlig redaktion, i en billig upplaga i tryck

utgifvas, hvarigenom stipendiaten finge en ytterligare maning att söka

motsvara de förväntningar, som vid stipendiet vore fastade.

För egen del har kommerskollegium i afseende å denna fråga anfört

följande:

Antingen Sverige blefve vid den tillärnade utställningen i Chicago

representeradt eller icke, borde dock det tillfälle, som genom utställningen

bereddes att vinna kännedom om de inom andra länder, särskildt

Amerika, under de senare åren gjorda framsteg i industrielt

och tekniskt med flera afseenden, icke lemnas obegagnadt. För att

emellertid häraf måtte kunna uppstå någon verklig fördel, vore nödigt

att kännedomen om det nya och nyttiga, utställningen kunde hafva att

uppvisa, blefve inom landet mera allmänt spridd. Detta mål skulle på

lämpligaste sätt ernås genom anvisande af ett så stort anslagsbelopp

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Sjette linfvudtiteln.

för de nu ifrågasatta reseunderstöden, att flertalet af vart lands olika

industrigrenar kunde blifva bland understödstagarne representeradt...

Då de personer, som komme i åtnjutande af dessa understöd, icke

allenast kunde vid utställningen se och studera nya arbetsmetoder, varor,

verktyg och maskiner m. m., utan äfven finge tillfälle till erfarenhet derigenom

att, enligt hvad kollegium inhemtat, Amerikas Förenta staters och

Canadas förnämsta ingeniörsföreningar sammanslutit sig för att vid utställningen

inrätta för teknici från alla länder under hela expositionstiden

tillgängliga samlingslokaler, der tillika upplysningar af alla slag

rörande utställningen m. m. erhölles, samt. för hållande af öfverläggningar

rörande nästan alla grenar af industriel verksamhet äfvensom

för anordnande af utflygter till industriela verk m. m., torde vid nu

ifrågavarande utställning möjligheten att vinna vidgade kunskaper, af

hvilka vår industri kunde draga nytta och dess utveckling befrämjas,

vara mer än vanligt stor.

Jemväl vid föregående utställningar hade anslag af statsmedel vant

anvisade för med det nu ifrågasatta jemförliga ändamål; så anvisades

till reseunderstöd för

utställningen i Paris 1851 ...................................................... 6,000 kronor,

b » London 1862 .................................................. 6,850 »

b b Paris 1867 ..................................................... 6,500 »

» b Köpenhamn, London och Moskwa 1872 10,000 b

b b Wien 1873 ................................................. 20,000 b

b b Paris 1889 ................................. 10,000 b

och af det utaf Riksdagen för utställningen i Philadelphia anvisade

belopp, 400,000 kronor, hade till resestipendier användts 27,000

kronor.

Af dessa vid olika tillfällen anvisade anslag hade undei''stöd utdelats

än åt lärare vid de tekniska läroverken, än åt teoretiskt och

praktiskt bildade teknici, än åt andra industriidkare och slutligen äfven

åt arbetare i de särskilda näringsyrkena. För besök vid utställningen

i Philadelphia 1876 hade dock reseunderstöd af ofvan nämnda medel

utgifvits endast åt ingeniörer.

Äfven nu borde, i betraktande af dels utställningsortens aflägsenhet

och dyrheten af resorna dit och derifrån, dels ofvanberörda syfte, med

understöden, nemligen att göra kunskapen om hvad vid utställningen

vore nytt och nyttigt mera allmänt spridd, understöden utgå endast

till sådana personer, som genom sin ställning inom industrien och sina

insigter kunde till nämnda syftes ernående verkligen medverka och

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Sjette hnfvudtiteln.

som derjemte borde kunna sjelfve bidraga till resekostnadernas bestridande.

Hvad anginge storleken af det anslag, som skulle ifrågakomma, borde

med hänsigt till det nyttiga och lämpliga deri, att så många som möjligt

åt landets olika näringar blefve bland understödstagarne representerade,

anslagsbeloppet icke bestämmas lägre än till 50,000 kronor att fördelas

i stipendier om minst 1,000 och högst 1,500 kronor efter bepröfvande

i hvarje fall.

Kollegium hemstälde derför i underdånighet att Kongl. Maj:t täcktes

vidtaga åtgärd för beredande af ett anslag om 50,000 kronor, att användas

till understöd för besök vid utställningen i Chicago 1893 åt

sådane svenske män, som till följd af sin ställning inom de skilda näringarnas

tjenst eller eljest kunde anses utöfva en mera allmän inverkan

på näringarnas utveckling, samt att, derest ett dylikt anslag skulle beviljas,

det måtte i nåder föreskrifvas att ansökning om erhållande af

reseunderstöd af detta anslag skulle till kommerskollegium ingifvas

inom utgången af viss tid, som af kollegium bestämdes; att den, som

anmälde sig till undfående af reseunderstöd, skulle, med angifvande af

hvad han ärnade vid utställningen särskilt studera, styrka sig inom

detta ämne ega tillräcklig underbyggnad och praktisk insigt för att

kunna med fördel tillgodogöra sig de rön och iakttagelser, hvartill utställningen

inom området för hans tillärnade studier kunde lemna tillfälle;

att understöden skulle efter pröfning i hvarje fall utgå med lägst

1,000 och högst 1,500 kronor; att på vistelsen i Nord-Amerika skulle

användas en tid af minst 45 dagar; att understödstagare skulle, sedan

han till fäderneslandet återvända till kommerskollegium afgifva fullständig

reseberättelse, innefattande ej allenast uppgift om resan och

de orter, som derunder besökts, utan äfven redogörelse för det nya

och nyttiga, som i afseende å det angifna studieföremålet iakttagits;

att understödstagare derjemte ålåge att styrka, det han minst 45 dagar

uppehållit sig i Nord-Amerika; att af reseunderstödet, allenast tre fjerdedelar

finge före afresan lyftas och den återstående fjerdedelen deremot

innehållas, intill dess efter återkomsten till fäderneslandet ofvannämnda

berättelse och intyg om vistelsen i Nord-Amerika aflemnats och blifvit

godkända; att berättelsen och sistnämnda intyg skulle vara aflemnade

senast inom ett år från den dag, då de första tre fjerdedelarna af

understödet lyftats; samt att understödstagare skulle ställa till vederhäftigheten

styrkt borgen för att, derest han underläte något af hvad ofvan

sagts, den uppburna delen af understödet blefve till staten återbetald.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Sjette hufvudtitelu.

Slutligen har kollegium, beträffande sättet för bestämmandet af

hvilka personer, som skulle komma i fråga att undfå understöd af nu

föreslagna anslag, i underdånighet hemstält att anslaget måtte af Kongl.

Maj:t fördelas på förslag af kollegium, som skulle bemyndigas att rörande

de sökandes kompetens höra tekniska högskolan äfvensom till

samråd i ärendet inkalla några industriidkare eller-, andra personer,

hvilka funnes lämpliga att lemna tilläfventyrs behöfliga upplysningar

om de sökande.

Sedan kommerskollegium afgifvit sitt utlåtande af den 27 sistlidne

november, för hvars innehåll jag nu redogjort, har äfven tekniska högskolans

styrelse, på hemställan af högskolans lärarekollegium, inkommit

med en underdånig framställning om att lärarne vid rikets tekniska

undervisningsanstalter måtte kunna komma i åtnjutande af reseunderstöd,

som af allmänna medel blefve anslagna för besök vid Chicagoutställningen;

och har kommerskollegium i underdånigt utlåtande öfver

denna framställning förordat densamma med förklarande att kollegium

redan vid afgifvande af sitt utlåtande öfver teknikermötets framställning

åsyftat att de af kollegium föreslagna reseunderstöden skulle kunna

meddelas äfven åt tekniska lärare.

Den utställning, som är afsedd att hållas i Chicago under år 1893,

torde säkerligen komma att intaga ett synnerligt framstående rum bland

nutidens verldsutställningar, och man kan för visso antaga att densamma

kommer att besökas af personer från de flesta länder, ej mindre från de

redan på högre kultur stående än äfven från dem, hvilka sträfva att

utveckla sig till eu sådan. Det bör derför kunna förväntas att, om vi genom

att deltaga i utställningen kunde lyckas att fästa uppmärksamheten på

de grenar af vår industri, som kunna uthärda täflingen med andra länders

verksamhet på samma områden, vi derigenom borde kunna påräkna vidgade

afsättningsområden för våra alster. Ett tillfälle, sådant som det,

livilket nu erbjuder sig att göra våra fabrikater kända, torde derför icke

böra leinnas å sido, äfven om det kan tyckas att de dermed förenade

uppoffringar i pekuniärt afseende ställa sig väl höga. Om Sverige, som

icke sedan år 1878 deltagit i någon större allmän internationell utställning,

uteblifver äfven från den nu förestående i Chicago, kan man befara att vår, i

förhållande till landets betydelse för öfrig!, i vissa afseenden högtuppdnfna

industri blifver förbisedd och att vår marknad på utlandet sa småningom

öfverflyglas af andra länder, som bättre förstå att framhålla sina

tillverkningar. Man bör i förevarande fråga besinna att det gäller af
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Sjette hufvndtiteln.

sättningen icke allenast i Amerika utan äfven i länder, hvilka

genom vid utställningen närvarande näringsidkare erhålla kännedom

om livad vårt land har att erbjuda. Sveriges industri har numera nätt

den ståndpunkt, att den hvad naturliga tillgångar och arbetsskickligheten

beträffar kan på de flesta vigtigare områden täfla med nästan

hvarje annat lands, men hvad prisbilligheten angår är Sverige likasom

hvarje annat land beroende åt den afsättning, som kan påräknas,

och det är härutinnan, som Sverige i många afseenden står efter andra

länder. För att ernå en större afsättning är det första vilkoret att

våra tillverkningar blifva mera kända, och något lämpligare tillfälle

dertill finnes knappast än att deltaga i eu utställning, af den omfattning

som den ifrågavarande synes komma att erhålla.

De kostnader, som äro förenade med ett dylikt deltagande, äro

emellertid icke obetydliga, och man måste derför tillse, huru de medel,

som för ändamålet anvisas, blifva på lämpligaste sätt disponerade.

Det synes derför vara aldeles gifvet. att ett urval bör ske af de föremål,

som skola utställas, så att inga andra tillverkningar dervid ifrågakomma

än sådana, som kunna uthärda täflan med andra länders. Om

således Sverige kommer att deltaga i utställningen, synes mig nödigt,

på det att kostnaderna skola inskränkas inom måttliga gränser, att eu

särskild bestyrelse förordnas att taga saken om hand, med uppdrag

att gorå ett noggrant urval af utställningsföremålen. Huruvida en svensk

utställning bör anordnas i en särskild byggnad eller erhålla sin plats

i den allmänna utställningsbyggnaden är en fråga, som först efter närmare

undersökning, och sedan beloppet af statens bidrag blindt bestämdt,

kan afgöras och i första hand torde böra bedömas af bes

tyr elsen.

Hvad beträffar beloppet af det anslag, som för utställningen från

Sverige erfordras, så synes mig detta, med hänsyn till utgifterna vid

föregående utställningar, hvari Sverige deltagit,'' icke skäligen kunna

beräknas till mindre än 150,000 kronor.

Hvad angår de i ärendet gjorda framställa i ngarne om beredande

af anslag till reseunderstöd åt teknici, för att taga kännedom om utställningen,

så synas mig älven dessa framställningar förtjenta af all uppmärksamhet;

och torde ett sådant anslag icke böra understiga 50,000

kronor. Beträffande beloppen af reseunderstöden, så synas dessa icke

böra sättas lägre än till 1,000 kronor, men i vissa särskilda fall kunna

bestämmas ända till 3,000 kronor, livilket bidrag icke lärer vara

för högt för en framstående tekniker, som gör den dyrbara x-esan

öfver Atlanten och under utställningstiden uppehåller sig ett par

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Sjette hufvud titel».

månader i Amerika, der priserna under utställningstiden naturligtvis

blifva högst betydligt uppdrifna. För stipendiaternas utseende torde

vara lämpligast att en särskild nämnd tillsättes, som har att granska

ansökningarne och till Kongl. Maj:t afgifva förslag i ämnet.

På grund af hvad jag sålunda anfört tillåter jag mig hemställa

att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att å extra stat för år 1893 ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett,

anslag af 200,000 kronor att användas dels för deltagande; i 1893 års

internationellt utställning i Chicago och dels till understöd åt teknici för

att besöka nämnda, utställning.

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart.

För innevarande år, liksom för hvartdera af de fyra närmast föregående

åren, har Riksdagen på extra stat beviljat ett anslag af 20,000

kronor att af Kongl. Maj:t användas för att åt alster af svensk industri

och svenska näringar bereda afsättning i främmande länder.

Det för innevarande år beviljade anslaget har den 6 november

1891 blifvit af Kongl. Maj:t sålunda disponerad!, att 8,500 kronor anvisats

till mejeriagenturen i Manchester och 5,000 kronor till fiskeriagenturen

i norra Tyskland samt återstoden, 6,500 kronor, tilldelats

Sveriges allmänna exportförening.

I mitt yttrande till statsrådsprokollet den 12 januari 1891 erinrade

jag om en af styrelsen för exportföreningen väckt fråga om anvisande åt

stipendier åt unge män, hvilka önskade att i utlandet förvärfva sig erforderliga

kunskaper i handelsyrket, samt om vidtagande af vissa andra

åtgärder i syfte att utbilda agenter för befrämjande af vår export. Då

kommerskollegium under sistlidna år inkommit med den utredning angående

den svenska handelsundervisningens tillstånd, som Kongl. Maj:t

ansett böra föregå nämnda frågas afgörande, torde frågan kunna inom

kort föreläggas Kongl. Maj:t till slutlig pröfning och antagligen till en

början provisoriskt ordnas, utan att derför anslag åt Riksdagen behöfver

äskas. För närvarande anser jag mig sålunda endast böra hemställa

att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att jemväl för år 1893 på extra stat anvisa ett anslag af 20,000

kronor att af Kongl. Maj:t användas, för att åt alster af svensk industri

och svenska näringar bereda afsättning i främmande länder.

Bil*, till Rikad. 1''rol. ISO2. I Sami. I Afd. 1 lläft.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

[29.]

Subvention åi

ångbätsförbindelse

mellan

Sveriges vestkust

och England.

58 Sjette hufvudtiteln.

Den af Kongl. Maj:t tillsatta komité, som fått i uppdrag att, efter

; utredning af den svenska sjöfartsnäringens tillstånd och de för dess

förkofran nödiga. och nyttiga betingelser, afgifva förslag till de åt;

gärder för främjande af näringens utveckling, hvartill berörda utredning

kunde föranleda, har i sitt afgifna betänkande, bland annat, anfört

^ att såsom en form för statsunderstöd till sjöfartsnäringen föreslagits

subventioner af statsmedel för regelbundna ångfartygsförbindelser

mellan Sverige och utlandet. Dylika subventioner måste dock

enligt komiténs tanke, om de skulle medföra verkligt gagn, lemnas

med ganska stora belopp, hvarför de endast kunde utgå i några få fall.

De blefve derför yttrade komitén vidare — icke af så stor betydelse

för sjöfartsnäringen såsom sådan, som icke mer för Sveriges handel och

industri; och huruvida dylika subventioner borde komma till stånd,

måste företrädesvis bedömas ur handelns och industriens synpunkt.

*ör närvarande föreligga till Kongl. Maj:ts bepröfvande tre särskilda

till civildepartementet inkomna framställningar om subventioner

för uppehållande af regelbundna ångfartygsförbindelser dels mellan

svenska hamnar och La Platafloden, dels mellan Sveriges vestkust

och England, dels ock mellan ostkusten af Sverige och motliggande

ryska hamnar.

Den förstnämnda af dessa framställningar, som afser subvention

till ångbåtsförbindelse mellan svenska hamnar och La Platafloden, inkom

redan i början af år 1890. I densamma har styrelsen för Sveriges

allmänna exportförening hemstält att Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande,

huruvida icke skäl förefunnes för beviljande af ett anslag af

högst 200,000 kronor, att användas till understöd åt det inhemska åDgfartygsrederi,

som kunde finnas villigt att på de för svenska staten förmånligaste

vilkor upprätta en regelbunden ångbåtsförbindelse mellan svenska

hamnar och La Platafloden. Framställningen har vunnit understöd såväl

af kommerskollegium som ock af förenämnda komité i deröfver afgifna

särskilda utlåtanden af den 14 mars och den 21 juni 1890 och skulle

säkerligen varit värd afseende från statens sida, derest icke, sedan dessa

utlåtanden afgåfvos,. förutsättningarna för subventionens nytta väsentligen

förändrats. Till följd af den revolution, som i juli månad 1890

utbröt i Argentina, inträffade nemligen svåra rubbningar i landets finansiela

förhållanden, och ej så kort tid torde förflyta innan detta land,

som säkerligen i en framtid skall kunna bereda god afsättning åt våra

fabriksalster, åter ernår den stadga i finansielt afseende, som fordras

för att reguliera affärsförbindelser i större omfattning'' med detsamma

må kunna underhållas.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Sjette liufvudtiteln.

På grund häraf lärer framställningen från exportföreningen för

närvarande icke böra föranleda till vidare åtgärd från Kongl. Maj:ts sida.

Deremot äro de båda andra framställningarne förtjenta af större

uppmärksamhet.

Hvad dervid först angår frågan om statsunderstöd för uppehållande

af regelbunden ångbåtsförbindelse mellan Sveriges vestkusl och England,

har i en till Kongl. Maj:t i juni månad 1891 ingifven skrift styrelsen

för sydsvenska ångfartygsaktiebolaget, med förmälan att bolaget allt

sedan år 1878 uteslutande förmedlat den direkta transporten från städerna

Malmö, Landskrona och Helsingborg af lefvande djur, smör och

andra ladugårdsprodukter på England, dervid med bolagets ångfartyg

intill 1890 års slut till nämnda land öfverförts 134,984 nötkreatur,

80,093 får och 652,742 drittlar smör, vidare anfört att, under det företaget

i ekonomiskt hänseende i allmänhet lemnat någorlunda godt resultat,

deremot år 1890 ett omslag inträffat i sådant afseende. Till följd

af 1889 års knappa fodertillgång och deraf framkallad nödtvungen reducering

af en väsentlig del af den normala kreatursstocken i södra Sverige

hade nemligen en betydlig minskning i kreatursexporten år 1890 egt

rum, så att bolagets bruttoinkomster med 152,985 kronor 1 öre understigit

det föregående årets och enligt revisionsberättelsen en totalförlust

å seglationen för 1890 uppstått af 42,083 kronor 42 öre. Dertill hade

ytterligare kommit ej mindre att bolaget blifvit utsatt för konkurrens

från ett utländskt bolags sida, så mycket känbarare, som detta bolags

båtar understöddes af den korresponderande jernvägslinien i England,

än äfven att de danskar, hvilka egde de hufvudsakligaste svinslagterierna

i Skåne, sände sina för England afsedda produkter till Köpenhamn

med de af svenska postverket subventionerade danska båtarne

för att på denna väg befordras till England. Sydsvenska bolaget, som

derigenom ginge miste om en fraktförtjenst åt 40,000 kronor årligen,

Båge under dessa omständigheter sin framtid hotad, derest icke offentligt

understöd i en eller annan form kunde erhållas för ifrågavarande

ångbåtslinie, hvilken mera än de flesta gagnat jordbruket i södra och

mellersta delarna af landet genom att sätta säljame i direkt förbindelse

med afnämarne af de förädlade svenska landtmannaprodukterna. Behofvet

af denna ångbåtsförbindelse hade äfven i sin tid varit så kändt och

erkändt, att aktierna i bolaget till största delen tecknats af possessionater

och landtbrukare i Skåne och Halland. Då det emellertid för tillgodoseende

af detta behof varit nödvändigt att anskaffa allt bättre ångbåtar, vore

bolaget numera egare af tre sådana, särskildt inredda för kreaturstrans
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Sjette liufrudtitel».

port, hvilka, bokförda lör tillsammans 1,165,000 kronor, hvardera rymde

omkring; 400 kreatur, förutom smör m. m., och med eu fart i medeltal

af 11 /2 knop ofta tillrygga la de resan från Helsingborg till Newcastle

on Tyne på något öfver 50 timmar. De höga underhålls- och driftkostnader,

som denna materiel och denna särskilda trade krafde, i samband

med den omständighet att icke från Skåne, såsom t. ex. från

Göteborg, tunnes timmer, jern etc. utan blott landtmannaprodukter att

utföra, innebure förklaringen, hvarför behållningen på dessa båtar endast

under särskildt gynsamma omständigheter kunde blifva så stor som på

vanliga lastbåtar.

Styrelsen för ångbåtsbolaget framhåller vidare att, om subvention

icke erhölles, utan bolaget blefve tvunget att nedlägga sin verksamhet

och denna öfvertoges af utländingar, hvilka sannolikt ej

komme att sakna understöd i sitt land och i hvilkas händer affären

derför skulle kunna bära sig, följden säkert blefve den, att de moderata

frakter, som bolaget alltid hållit, komme att till skada för det

svenska landtbruket höjas, samt åberopar dels att understöd eller subvention

redan nu af svenska staten lemnades åtskilliga sjölinier i form

af postföringsersättning och att, hvad den inre handeln och samfärdseln

beträffade, dessa af staten erhölle det kraftigaste understöd i många

former såsom genom byggande och underhållande af dyrbara jernvägslinier

. m. m., dels ock att i nästan alla länder staten lemnade högst

betydliga penningeunderstöd till sådana sjölinier, som ansåges deraf förtjenta

och af hvilka många, enligt hvad erfarenheten visat, icke kunnat

utan dylikt understöd komma till stånd eller fortsätta sin för såväl

handeln som jordbruket välsignelsebringande verksamhet; och har styrelsen

med stöd af hvad sålunda anförts anhållit om ett bidrag af statsmedel

under år 1891 af 50,000 kronor.

Sedan ko ram ers kollegium anbefalts att, efter det yttranden inhemta

från Kongl. Maj:ts befallningshafvande och hushållningssällskapens

förvaltningsutskott i Malmöhus, Hallands samt Göteborgs och Bohus

län, ^ afgifva underdånigt utlåtande i ärendet, har Kristianstads läns

hushållningssällskaps förvaltningsutskott uti särskildt till Kong!. Maj:t afgifvet

yttrande förmält att det skulle lända icke blott Skånes utan

hela Sveriges jordbruk och ladugårdsskötsel till oberäknelig skada, om

den under de senare åren med så stor framgång påbörjade direkta exporten

af gödboskap och mejeriprodukter från södra Sverige till England

skulle upphöra och denna export komma att åter söka sin väg

öfver Danmark, i hvilket fall de svenska produkterna efter icke särdeles

lång tid skulle komma att förlora i anseende och tvifvelsutan ett

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Sjette hufvudtiteln.

stillastående mycket snart inträda i den snabba utveckling-, hvari det

skånska landtbruket, tack vare ladugårdsskötsel^ förkofran under de

sista årtiondena, vant stadt, samt på grund af detta och i öfrigt anförda

skäl på det varmaste förordat sydsvenska bolagets förevarande ansökning

om understöd af allmänna medel för fortsättande af den för Sveliges

jordbruk och boskapsskötsel så vigtiga traden på England.

Med anledning af- remissen har kommerskollegium sedermera inkommit

med underdånigt utlåtande af den 13 november 1891 och dervid

öfverlemnat ej mindre infordrade yttranden från Kongl. Maj:ts

befallningshafvande och hushållningssällskapens förvaltningsutskott. i

Malmöhus, Hallands samt Göteborgs och Bohus län, än äfven en till

kollegium ingifven ytterligare skrift af styrelsen för sydsvenska ångfartygsaktiebolaget;

och har i nämnda yttranden hufvudsakligen anförts

följande, nemligen af

Malmöhus läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott: Genom den

direkta förbindelse mellan städerna Malmö, Landskrona och Helsingborg

samt England, som bolaget underhölle med stora tidsenliga ångare,

hufvudsakligen afsedda för transport af lefvande kreatur, smör, fläsk

och ägg, hade stora fördelar tillskyndats ej allenast de landsdelar i

södra och östra Sverige, som begagnade sig af denna förbindelse, utan

äfven vårt land i dess helhet. Vigten deraf att jordbrukaren kunde

få sina produkter transporterade utan omlastningar direkt från svensk

hamn till England framginge af det förhållande, att ju kortare tid de

ifrågavarande artiklarne vore på väg, i desto bättre skick framkomma

de till försäljningsorten och desto fördelaktigare blefve de der realiserade.

Högre frakt, dubbla hamnumgälder, större risk och exportföremålens

sämre skick vid framkomsten samt derigenom vålladt ofördelaktigare

försäljningsresultat skulle otvifvelaktigt blifva följden af att

nödgas sända lefvande djur och smör till utländsk hamn för att få dem

öfverförda till England, hvadan rätt känbara förluster skulle komma

att drabba afsändaren. Synnerligen vigtigt och alldeles nödvändigt,

för att vårt smör, våra djur och vårt fläsk m. m. skulle pa verldsmarknaden

förvärfva sig ett välförtjent namn såsom svenska varor,

vore att de fördes till densamma från våra egna hamnar, ty, om de

komme från dansk hamn, skulle de anses vara danska produkter samt

såsom sådana försäljas och upptagas i de statistiska uppgifterna saväl

i Danmark som i England. Genom eu dylik omväg löpte vi dessutom

en betänklig risk, i det nemligen, om djuren vintertiden fördes på däck

till Köpenhamn och under svår väderlek ådroge sig eu allvarlig förkylning

och i sjukt tillstånd anlände till England och der blefve föremål

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Sjette lmfvudtiteln.

för anmärkning, deras egenskap af svensk boskap komtne att framhållas,

hvarigenom, till skada för vår export, en sämre föreställning om

vara djurs helsotillstånd skulle uppstå. För öfrigt borde ihågkommas,

huru beklagligt det vore om, sedan hela Öresundstrafiken gått ur våra

händer, nu äfven vår export till England skulle komma att verkställas

med eu annan nations fartyg; och vore det förvaltningsutskottets allvarliga

öfvertygelse att. det vore en stor förlust för alla de landsdelar,

hvilka begagnade sig af nu ifrågavarande trade, och till en ej ringa

skada för hela vårt land, om sydsvenska ångfartygsbolaget nödgades

inställa en kommunikationsled, som vore till lika stort gagn för de

enskilde jordbrukarne som för våra produkters anseende på verldsmarknaden,

då denna trades upphörande otvifvelaktigt skulle vålla en

känbar förlust inom de vigtiga grenar af husdjursskötseln, som exporten

gälde, och sålunda ej undgå att utöfva ett menligt inflytande på

landets jordbruk i dess helhet;

Konyl. Ma jäs befallningshafvande i Malmöhus län: Det vore att beklaga,

om sydsvenska ångfartygsaktiebolaget, som med synnerligt väl

anordnade ångbåtar och på ett i allo särdeles tillfredsställande sätt

sedan år 1878 ombesörjt transporten till England från Malmö, Landskrona

och Helsingborg af lefvande djur, smör in. m., skulle nödgas

upphöra med sin verksamhet. Ifrågavarande trafik skulle då komma

att antingen ombesörjas åt utländska ångbåtar medelst direkt förbindelse

med England, i hvilket fall det kunde befaras att, då dessa båtar

vore stälda utan konkurrens, exportörernas intressen med afseende på

tillmötesgående,, omvårdnad om exportgodset och skälig prisbillighet i

frakt blefve mindre väl tillgodosedda, eller ock ledas öfver Danmark.

Erfarenheten vore emellertid redan nu icke ringa i fråga om de olägenheter,

som svenska exportörer af lefvande djur, smör in. in. vore

underkastade, då denna export skedde genom mellanhänder i Danmark,

hvilka olägenheter bestode bland annat deruti, att svensk vara

vid framkomsten till England stämplades såsom svensk eller dansk,

beroende på dess qvalitet, men alltid till förfång för den svenska

exporten. Kongl. Maj:ts befallningshafvande, som vore i tillfälle

att vitsorda hvad i den underdåniga ansökningen förmälts beträffande

den konkurrens, för hvilken sydsvenska ångfartygsaktiebolaget i sin verksamhet

vore utsatt från ett engelskt ångfa r tygs b olags sida, ansåge alltså

ytterst önskvärdt att bolagets verksamhet komme att tillsvidare fortgå;

och om detta mål kunde genom beviljandet af det äskade anslaget

ernås, ^ så att bolaget förbunde sig att mot anslagets erhållande

uppehålla ifrågavarande trafik under vissa år, så vore enligt Kongl.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Sjette hufvudtiteln.

Maj:ts befallningshafvandes förmenande den uppoffring, staten sålunda

underkastade sig, ej nämnvärd, särdeles då jemförelse gjordes med beloppet

af de subventioner af förevarande slag, som egde rum i utlandet

och särskildt i Danmark åt ett bolag, jemförligt med sydsvenska

ångfartygsaktiebolaget;

Hallands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott, i hvars Yttrande

Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet instämt: För närva
rande

ginge den direkta utförseln till England af våra ladugårdsprodukter

dels öfver Göteborg och dels öfver Malmö jemte de städer, Landskrona

och Helsingborg, hvilka på utfärden från Malmö till Newcastle

angjordes af sydsvenska ångfartygsbolagets båtar. Utan fara för misstag

borde kunna antagas att största delen af de båda skånska länens,

södra och mellersta Hallands, Blekinges, de tre småländska länens och

södra Östergötlands jordbrukare sände sina till export afsedda ladugårdsprodukter

öfver de sistnämnda afskeppningsorterna, under det att

den hufvudsakliga afsättningen af dessa produkter från det öfriga landet

sökte sig väg öfver Göteborg; och för stora delar åt riket, med redan

högt utvecklad och i ständigt framåtgående stadd ladugårdsskötsel, bildade

sålunda den väg, hvarå sjötransporten besörjdes af nämnda bolags

ångare, den naturliga exportleden till England. Vid fråga om

understöd till bolaget i ändamål att sätta det i stånd att fortsätta med

ifrågavarande verksamhet, läge emellertid den anmärkning nära till

hands att, om bolagets fartyg droges från denna trade, sannolikt andra

fartyg komme, utan särskildt åtgörande, att intaga deras ställe, och

borde det för den, som hade någon kännedom om sjöfartsförhållandena,

ej vara tvifvel underkastadt att, under berörda förutsättning, i

främsta rummet två fartygsegare skulle tillse, huruvida det ej vore

med deras fördel förenligt att låta sina ångare intaga den lediga platsen,

nemligen det »Forenede Dampskibsselskab» i Danmark och den

engelsk-skotska firman Wilson, som hade afdelningskontor i Göteborg

och hvars fartyg till hufvudsaklig del torde besörja utförseln derifrån

till England af våra ladugårdsprodukter. Tanken på möjligheten af

att dessa båda rederier, af hvilka hvartdera, såsom kändt vore, förfogade

öfver ett stort antal fartyg, träffade öfverenskommelse sins emellan

om öfvertagande af ifrågavarande trafik borde härvid ej uteslutas, och

i sådant fall skulle antingen den del af vår export af ladugårdsprodukter,

som ginge öfver de sydsvenska städerna, varda anförtrodd åt

en förening, hemmahörande i ett land, med hvilket vårt eget hade en

stark konkurrens att bestå just på det område, der dess biträde af oss

anlitades, eller ock så godt som hela denna export ligga i händerna

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Sjette hufvudtiteln.

på en engelsk firma, af hvilka alternativ intetdera vore önskvärdt, då

det icke kunde anses likgiltigt, om utförseln af en väsentlig del af

våra jordbruksalster, hvilkas värde vore i hög grad beroende af det

sätt, hvarpå denna utförsel verkstäldes, lemnades utan medtäflare i

händerna på utländska affärsmän, hvilka, huru omsorgsfullt deras angelägenheter

i allmänhet än handhades, måste antagas lättare undgå den

kontroll, som ett svenskt bolag, hvari svenske jordbrukare hade största

delen, ej kunde undandraga sig, och hvilka öfverhufvud ej kunde förutsättas

ega lika stort intresse som vi sjelfve att se transporten besörjd

så, att dessa alster kunde med framgång uthärda den konkurrens,

de vore underkastade på den engelska marknaden. Då utskottet alltså

ansåge att betänkliga olägenheter skulle kunna uppstå för vår export

på Storbritannien, särskildt af lefvande djur och smör, om sydsvenska

ånglartygsaktiebolaget nu upphörde med sin verksamhet, utan att annat

svenskt rederi trädde i dess ställe, lika fullständigt rustadt och i

allmänhet med samma förutsättningar som det. förra för ombesörjande

af en regelbunden och väl ordnad trafik, syntes det utskottet att, derest,

såsom uppgifvits och hvilket utskottet icke-hade anledning betvifla,

det visat sig att missgynnande förhållanden under den närmast förflutna

tiden förorsakat bolaget opåräknade förluster, som kunde gifva

detsamma giltig anledning att nedlägga sin verksamhet, tvekan icke

borde uppstå från det allmännas sida att vidtaga åtgärder för att understödja

bolaget i dess sträfvande att öfvervinna de uppkomna svårigheterna,

så vidt sådant kunde ske utan allt för stora uppoffringar.

Undantagsfall kräfde nemligen undan tagsåtgärder, och här förelåge ett

sådant undantagsfall, berörande ett vigtigt intresse, ty det vore visserligen

icke ångfartygsbolaget såsom sådant, som här komme i betraktande,

utan det svenska jordbruket, för hvilket det vore maktpåliggande,

att en af hufvudförbindelserna med den förnämsta afsättningsorten för

dess produkter fortfarande uppehölles så, som detta bolag en längre

tid visat sig vilja och kunna besörja den; samt

Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott, i hvars

yttrande Kongl. Maj ris befallningshafvande i länet sig förenat: Förbindelser

mellan Sverge och England för transport af kreatur och mejeriprodukter

hade redan under lång tid förefunnits och uppehölles fortfarande genom

flere särskilda ångbåtslinier från olika orter inom landet. Hvad särskildt

beträffade Göteborgs och Bohus län, kunde en ångbåtsförbindelse

med England, utgående från Malmö, ej hafva någon betydelse, då,

den förutan, tillräckliga förbindelser mellan detta län och England

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Sjette hufvud ti tel n.

upprätthölles med ett stort antal ångbåtar från Göteborg och Uddevalla.

Om sådant bidrag, som här ifrågasatts, beviljades åt ett bolag,

skulle andra under liknande förhållanden arbetande ångbåtsbolag säkerligen

icke försumma att framkomma med anspråk att af samma skäl

och med samma rätt äfven erhålla dylikt understöd åt staten. Ett

ogynsamt resultat af ångbåtstrafiken kunde vara beroende icke blott på

för tillfället dåliga affär skön] Tinktur er och konkurrens af andra bolag,

utan äfven på trafikens mindre omsorgsfulla ordnande och skötsel, användande

af äldre icke kolbesparande fartyg med flere menligt inverkande

förhållanden, hvilka ej syntes böra uppmuntras genom understöd.

På grund häraf afstyrkte förvaltningsutskottet bifall till den underdåniga

framställningen.

Styrelsen för sydsvenska ångfartygsaktiebolaget har i sin senast omförmälda

till kommerskollegium ingifna skrift, med tillkännagifvande

att bolagets verksamhet ej heller under år 1891 lemna! något gynsamt

resultat, anfört att styrelsen hade kunnat, genom att använda bolagets

ångare i annan fraktfart, bereda delegarne i bolaget vinst i stället för

förlust, till bevis hvarför åberopats, hurusom dels eu af bolagets ångare

»Ceres», hvilken för närvarande vore obehöflig på traden, vore förhyrd

för £ 650 för månad å så kallad time charter, dels ock för de öfriga

båtarne förelåge anbud af £ 700 för månad, siffror, hvilka vore liktydiga

med en årlig nettovinst af 50,000 kronor för år för hvarje ångbåt,

men att styrelsen emellertid ansett det såsom en hederssak att,

så länge sådant utan allt för stor uppoffring kunnat ske, uppehålla eu

förbindelse, som bolaget varit den första att öppna och som varit och

vore till stort gagn för landtmannen i så väl Skåne som hela södra

Sverige. Gent emot de skäl för afslag, som anförts af Göteborgs och

Bohus läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott, ville styrelsen påpeka

att, såvidt styrelsen hade sig bekant, direkt förbindelse mellan Sverige

och England för'' transport af kreatur och mejeriprodukter förefunnes,

förutom från Göteborg, endast från Malmö, Landskrona och Helsingborg;

att förbindelsen öfver Göteborg icke hade den ringaste betydelse för Skåne

och en stor del af södra Sverige, ty, innan sydsvenska ångfartygsbolaget

började sin verksamhet, hade alla kreatur och landtmannaprodukter

från dessa orter befordrats till England ingalunda öfver Göteborg

utan via Köpenhamn med danska båtar; att då bolagets förlust under

år 1891 vore synnerligen stor, men denna förlust kunnat alldeles undgås,

om ångbåtarne blifvit safta i annan fraktfart, det syntes vara billigt

att det för år 1891 begärda statsunderstödet beviljades bolaget, men

att, då de ogynsamma konjunkturerna sannolikt icke komme att upphöra

Bill. tilI Riksd. Blot. 181)2. 1 Barn/. 1 AJd. 1 Haft. ''•>

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Sjette hufvudtiteln.

under den närmaste tiden, enahanda skäl, som anförts till stöd för subvention

för 1891, jemväl talade för att understödet utsträcktes äfven till

eu kommande tid, och hemstälde styrelsen derföre nu att statsunderstöd

med 50,000 kronor årligen måtte beredas bolaget för en tid af fem år,

räknade från den 1 januari 1891, så länge bolaget upprätthölle den

reguliera förbindelsen mellan Malmö och hamn eller hamnar i England.

För egen del har kommérskollegium anfört följande: Under de senast

förflutna fem åren 1886—1890 hade, enligt för kollegium tillgängliga

uppgifter, utförseln från Sverige till England af nedannämnda

landtmannaprodukter utgjort:

1886.

1887.

1888

1889.

1890.

1

Fläsk.....

.............. kg.

458,647

1.235,830

2,061,299

3,691,720

3,882,972

Kreatur:

Hästar..............

.............. st.

—

94

19

18

17<

Tjurar .............

.............. »

1,646

774

1,403

941

253

Oxar...................

............. M

8,305

10,066

11,977

10,534

6,715|

Kor ...................

.............. ))

2,413

1,741

2,697

2,671

•1,653

Ungnöt.............

.............. »

383

59

71

549

382

Får ...................

.............. »

6,722

5,362

7,913

12,229

7,420

Svin...................

.............. kg.

—

—

—

237,121

99,115

Kött.....

.............. »

15,136

24,605

8,050

39,220

17,953l

Ost......''

.............. n

20,451

123,558

118,553

40,038

24,059

Smör... .

............. »

7,457,885

8,080,756

9.913,815

10,374,589

11.180,403

Ägg......

............ st.

497,280

445,940

657,480

552,630,

2,825,820

Val lemnade uppgifterna i ämnet icke upplysning om, från livilka

särskilda orter i Sverige ifrågavarande utförsel till England egt rum;

men tvifvel kunde icke råda derom att densamma hufvudsakligen verkstälts

dels öfver Göteborg och dels öfver de skånska städerna vid Öresund,

då nemligen,_ enligt de statistiska uppgifterna, rikets hela utförsel

af omhandlade artiklar till öfvervägande grad skett från dessa platser.

Att det för den betydliga del af exporten till England af kreatur och

andra landtmannaprodukter, hvilken förmedlades öfver de skånska Öresundsstäderna,

vore af afgörande betydelse att ega tillgång till en direkt,

regelbunden, under svensk flagg skeende ångfartygsförbindelse mellan

dessa städer och England torde få anses ligga i öppen dag; och det vore

för öfrigt, enligt kollegii uppfattning, såväl i ansökningsskrifterna som

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Sjette lmfyudtiteln.

i de från Malmöhus, Kristianstads och Hallands län inkomna tillstyrkande

yttrandena tydligt påvisadt, hvilka afsevärda olägenheter kunde

förväntas uppstå, derest ifrågavarande, för stora delar af vårt land

synnerligen vigtiga export tvunges att för sin befordran till afsättningsorten

i England antingen söka sin väg öfver Danmark eller anlita ett

utländskt ångfartygsbolag. Med afseende härå och då det alltså, enligt

kollega uppfattning, vore af maktpåliggande betydelse för de företrädesvis

jordbruksidkande provinserna i södra delarne af riket, att

den af sydsvenska ångfartygsbolaget hittills uppehållna ångfartygsförbindelsen

mellan de skånska öresundsstäderna och England komme att

fortfarande ega bestånd, ansåge kollegium, som funne de af Göteborgs

och Bohus läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott mot den förevarande

ansökningen gjorda erinringar vara i bolagets senare skrift på

tillfredsställande sätt bemötta, för sin del anledning vara för handen

att från det allmännas sida åtgärd vidtoges till förebyggande af att,

på sätt med hänsyn till de af bolaget angifna omständigheter syntes

eljest vara att befara, bolaget komme att upphöra med trafikerandet af

den ifrågavarande ångbåtslinien.

Hvad emellertid beträffade den form, hvaruti ett sådant statens

eventuella ingripande borde ske, syntes det kollegium att, då de omständigheter,

hvilka föranledt den senaste tidens, enligt hvad af handlingarna

framginge, ogynsamma resultat i ekonomiskt hänseende af

bolagets ifrågavarande verksamhet, torde få antagas vara af mera tillfällig

art, och ett omslag deruti lätteligen skulle kunna ganska hastigt

inträffa, det vore mindre lämpligt, om bolaget för en följd af år tillförsäkrades

ett understöd till på förhand bestämdt belopp, utan med

syftet för det ifrågasatta understödet bättre förenligt, om understödet

komme att utgå i den form, att bolaget tillförsäkrades att under vissa

år af staten utbekomma godtgörelse intill visst belopp för den förlust,

som för bolaget tilläfventyrs kunde uppstå af den ifrågavarande ångbåtsförbindelsens

upprätthållande, i hvilket fall emellertid det belopp,

som borde fastställas såsom det högsta, hvarför godtgörelse skulle tillförsäkras

bolaget, torde skäligen kanna bestämmas till enahanda summa,

som af bolaget blifvit begärd såsom fast understöd, eller 50,000 ki^nor

för år. Vidkommande den tidslängd, under hvilken en sådan förmån

borde bolaget beredas, ansåge kollegium, som funne sig icke kunna

förorda bolagets begäran om understöd för år 1891, att tiden för

garantiens fortvara för närvarande icke skäligen borde utsträckas till

mer än tre år, räknadt från ingången af år 1892 eller den senare tidpunkt,

som kunde blifva af omständigheterna betingad. Det syntes

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Sjette hufVudttteln.

kollegium nemligen vara mindre lämpligt att med afseende å sådana

undantagsåtgärder, som den här ifrågasatta, vidtoges anordningar för en

allt för lång tid, utan borde, enligt kollega uppfattning, tillfälle lemnas

öppet att efter en jemförelsevis kortare tids förlopp ånyo taga frågan

under ompröfning och ordna densamma efter sig då företeende förhållanden.

Hvad slutligen anginge de vilkor och bestämmelser, som borde

stadgas för den ifrågasatta förmånens åtnjutande af bolaget, ansåge

kollegium sig endast böra angifva några hufvudsakliga bestämmelser i

detta afseende. Sålunda borde bolaget, för att komma i åtnjutande af

ifrågavarande förmån, åtaga sig att uppehålla regelbunden förbindelse

mellan städerna Malmö, Landskrona, Helsingborg och Halmstad samt

hamn i England medelst för transport af företrädesvis lefvande djur

och andra landtmannaprodukter fullt tjenliga ångfartyg af tillräcklig

lastrymlighet, af hvilka minst ett borde afgå från omförmälda svenska

städer hvarje vecka under årets hela seglationstid. Vidare syntes vid

bestämmandet af den förlust, som för bolaget tilläfventyrs kunde uppstå

vid fullgörandet af ett dylikt åtagande och hvarför bolaget skulle

ega att af staten undfå ofvanberörda godtgörelse intill högst 50,000

kronor för år, skäligen böra iakttagas att bland omkostnaderna finge

upptagas ej mindre fem procent ränta å aktiekapitalet än äfven verkliga

underhållskostnaderna för de för liniens trafikerande nyttjade fartygen;

och slutligen torde uttrycklig föreskrift böra gifvas derom att

de bolaget beviljade förmåner komme att återkallas, derest bolaget

bruste i fullgörandet af sina åtaganden.

I afseende å de af kollegium sålunda föreslagna vilkoren har bolaget

uti en den 30 december 1891 till Kongl. Maj:t ingifven skrift

anmärkt, att Halmstad icke för närvarande, och innan en tillämnad fördjupning

af hamnen egt rum, kunde anlöpas af bolagets fartyg, enär

dessa ginge 16 till 17 fot djupt, samt att vid tillfällen, då i Landskrona

endast obetydlig last funnits att intaga, bolaget låtit på sin bekostnad

på jernväg befordra godset till Helsingborg, i stället för att

låta fartyget ingå till Landskrona.

^Kommerskollegium har vid sitt utlåtande fogat ett från svenska

och norska generalkonsulatet i Köpenhamn till upplysning om den

subvention, som i Danmark lemnades för en ångbåtslinie på England,

erhållet exemplar af »Aarsberetning om det Kongelige danske

Landhusholdningsselskabs Virksomhed 1888—89», deruti finnes intaget

det mellan danska inrikesministeriet och det »Forenede Dampskibssel
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Sjette liufvudtiteln.

skab» upprättade kontrakt angående ångfartygsförbindelsen mellan Esbjerg

och England, enligt hvilket kontrakt, som, efter hvad generalkonsulatet

tillika meddelat, för innevarande finansår, med endast ett par

mindre väsentliga förändringar, förnyats, »Dampskibsselskabet» såsom

vederlag för de genom kontraktet ålagda förpligtelser för upprätthållandet

af eu, företrädesvis för transport af lefvande djur och landtmannaprodukter

afsedd, regelbunden ångfartygsförbindelse mellan^ Esbjerg

och Parkeston, tillförsäkrats dels återbetalning af de under årets

lopp i Esbjerg erlagda bropenningar för de i kontraktet omhandlade,

till Parkeston förda varor och kreatur, dels ock en årlig subvention af

50.000 kronor, hvilken subvention emellertid skulle bortfalla, om den

från Esbjerg till Parkeston befordrade mängden af de i öfverenskommelsen

omnämnda varorna under närmast föregående året uppgått till

24.000 ton. . ,

Jemväl i Norge har man ansett lämpligt att bevilja angbatssub
ventioner.

Sålunda äro i norska budgeten för finansåret juli 1891-—

juni 1892 såsom bidrag till privat ångbåtsfart uppförda tillhopa 748,820

kronor, deraf för en linie Bergen—Stavanger—Newcastle med två resor

i veckan 90,000 kronor och för en linie Trondhjem—Bergen—Newcastle

med en resa i veckan 125,000 kronor.

Enligt en af svenska och norska generalkonsulatet i Finland meddelad,

handlingame bifogad uppgift af handels- och industriexpeditionen

inom kejserliga senaten för Finland, har finska regeringen tilldelat,

bland annat, finska ångfartygsaktiebolaget subventioner dels med 200,000

mark för att under minst fem år från början af år 1889 underhålla

direkt och regelbunden trafik mellan hamnar vid Finska viken och Spanien

en gång i månaden med två för ändamålet anskaffade första klassens

ångfartyg, dels ock med 360,000 mark för att med två snabbgående

och med afkylningsrum försedda ångfartyg en gång i veckan

hela året om och under minst tio års tid underhålla regelbunden kommunikation

mellan Hangö och England, hvilket sistnämnda belopp, som

till en början lemnats såsom räntefritt lån på tio års tid, likväl, om

företaget visat sig vara till nytta för landet, sedermera kan bolaget

efterskänkas.

På grund af hvad i nu förevarande fråga blifvit upplyst torde vara

uppenbart att, om den ångbåtsförbindelse mellan hamnar vid Sveriges

vestra kust och England, som af sydsvenska ångfartygsaktiebolaget

sedan år 1878 uppehållits, blifver afbruten, sådant skall komma att med
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Sjette hufvudtiteln.

föra betydlig skada för eu fördelaktig afsättning af kreatur och landtmannaprodukter

från flera af våra län. Men gifvet är ock att, om

bolaget fortfarande på denna trade finner sig nödgas kämpa mot samma

ogynsamma förhållanden, som under sista tiden varit fallet, bolaget måste

söka andra i ekonomiskt afseende fördelaktigare trader för sina båtar,

derest icke bolaget blifver tryggadt åtminstone mot allt för stora förluster.

Det synes mig derföre öfverensstämma med den omsorg, staten

bör egna^ åt näringarna, att den söker understödja uppehållandet af ifrågavarande

ångbåtsförbindelse. Men dervid torde staten icke böra gå längre

än att staten garanterar bolaget ersättning för den förlust, som kan för

bolaget uppstå intill det belopp, som bolaget sjelft uppstält såsom

maximigränsen derför. Att genom statsunderstöd bereda bolaget någon

särskild vinst å företaget synes icke öfverensstämma med de fordringar

man kan ställa på staten och har säkerligen icke heller ingått

i afsigten med förevarande framställning. Det lärer derföre, såsom ock

i ärendet framhållits, icke vara lämpligt att fixera en viss summa, som

bolaget under den tid traden uppehälles skulle ega i statssubvention utbekomma,

^ utan understödets belopp torde för den tid subventionen utgår

icke i någon händelse böra öfverstiga bolagets verkliga förlust under

samma tid, dervid dock bland omkostnaderna torde böra upptagas fem

procent ränta å bolagets i företaget nedlagda kapital, assuransafgifter till

svenska bolag, om sådana blifvit erlagda, äfvensom verkliga underhållskostnaden

för båtarne under den tid de för traden disponeras,

men ej haveriförluster. I öfrigt synes bolaget böra tillförbindas att

ställa sig till efterrättelse de föreskrifter Kongl. Maj:t efter ytterligare

utredning kan finna böra bestämmas i afseende å, utom annat, turernas

anordnande och de hamnar, som böra angöras. Hvad beträffar den tid,

för hvilken subvention bör af Riksdagen äskas, så anser jag, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med kommerskollegium, att denna tills vidare

icke bör afse mera än tre ar från och med 1892 års ingång) dock att

om det derjemte skulle för framtida trafikerandet finnas behöfligt att

bolaget erhölle någon godtgörelse för de förluster, bolaget underkastat sig

för tradens uppehållande under år 1891, sådan möjligen kunde till någon del

beredas bolaget för tiden, från det bolagets ifrågavarande framställning

till Kongl. Maj:t inkom, från andra, under Kongl. Maj:ts disposition

varande medel, som afse handelns och sjöfartens understödjande.

På grund af hvad jag sålunda anfört tillåter jag mig tillstyrka att

Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att, till uppehållande af en regulier ångbåtsförbindelse medelst sydsvenska

ångfartygsaktiebolaget tillhöriga ångbåtar under åren 1892, 1893

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Sjette liufvudtiteln.

och 1894 mellan å ena sidan de hamnar vid Sveriges vestkust samt å

andra sidan de engelska hamnar, Kongl. Maj:t må finna skäligt bestämma,

ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett sammanlagdt belopp af 150,000

kronor, att på af Kongl. Maj:t stadgade vilkor användas till godtgörelse

af den förlust, som för bolaget kan å nämnda företag uppstå,

samt att till utgående under år 1893 af berörda belopp å extra stat

anvisa 50,000 kronor.

Den tredje af de till Kongl. Maj:ts pröfning föreliggande fram- s [30.]

ställningar, deri statens mellankomst för uppehållande af ångbåtsförbin- b|”£^fe8:^

delse mellan Sverige och utrikes ort påkallats, har ingifvits af styrel- iau Sveriges

sen för ångfartygsaktiebolaget Vester vik- Libau, som hemstält om subvention

af statsmedel under fem år till en regelbunden ångbåtsförbin- provinserna,

delse året om mellan ostkusten af Sverige och ryska Öster sjöhamnar.

Nämnda bolag har förut åtnjutit statsunderstöd för sin verksamhet,

i det att Kongl. Maj:t den 18 september 1885, mot det att bolaget

under en tid af fem år, räknade från 1886 års höst, uppehölle, bland annat,

regelbunden varu- och passagerarefart äfvensom postföring, för den händelse

sådan befunnes böra anordnas, medelst en ångbåt om cirka 200

registerton en gång i veckan året om mellan Vestervik och Libau fram

och åter med anlöpande af Visby under tiden från den 15 april till den

15 november, medgifvit att, jemte det viss årlig ersättning för postföringen

finge till bolaget utbetalas från postverket, bolaget derutöfver

skulle under vissa vilkor och förbehåll ega att af staten utbekomma

godtgörelse för den förlust, som, med iakttagande att bland omkostnaderna

upptoges viss ränta å aktiekapitalet samt verkliga underhållskostnaderna

för fartygen, kunde för bolaget vid fullgörande af dess

åtagande uppstå intill ett belopp af högst 25,000 kronor för år,

att af handels- och sjöfartsfonden utgå. Sedan derefter kontrakt i

ämnet af generalpoststyrelsen afslutats med bolaget, bär detsamma,

ehuru med vissa sedermera medgifna afvikelse!- i afseende å anlöpningsorterna

i Sverige, enligt hvilka fartyget bland annat jemväl

egde att besöka Stockholm, besörjt den ifrågavarande trafiken. Oaktadt

företaget understödts äfven af kejserliga ryska regeringen, som

till en början enligt deklaration den jH januari 1887 förbundit sig

att lemna ett årligt bidrag af 10,000 kronor under åren 1887—1891,

skulle likväl det ekonomiska resultatet af bolagets verksamhet hafva

visat sig synnerligen otillfredsställande utan svenska statens ofvannämnda

garanti. Under det första trafikåret öfversteg förlusten den från svenska

statsverket lemnade garantisumman med 8,479 kronor 14 öre; det andra

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Sjette lmfvudtiteln.

året uppgick förlusten, med inberäknande af nämnda från det första året

balanserade förlust, visserligen blott till 14,134 kronor 45 öre, som af

statsverket ersattes, men för trafikåret 1888—1889 böjde sig förlustsiffran

till nära 35,000 kronor, eller inemot 10,000 kronor utöfver garanterade

beloppet. För trafikåret 1889—1890, det sista, för hvilket resultatet

blifvit framlagdt, hade det bristande beloppet af bolaget beräknats till nära

37.000 kronor, den oersatta förlusten från nästföregående trafikår deri inberäknad.

Ehuru genom från ryska statsverket sedermera influtna medel

förlustbeloppet nedbragts till 23,354 kronor 78 öre, tages sålunda likväl för

förlustens betäckande nästan hela garantisumman för året i anspråk.

I maj 1890 anhöll emellertid bolaget att Kong]. Maj:t måtte för

ytterligare fem år, räknade från hösten 1891, bevilja bolaget enahanda

understöd af allmänna medel, som genom nådiga brefvet den 18 september

1885 medgifvits, mot det att bolaget under sagda tid åtoge sig

uppehållande af omförmälda ångbåtsförbindelse med undantag af skyldigheten

att anlöpa Gotland, men då denna ansökning var stäld i samband

med åtskilliga andra förmåner, som af bolaget äskades med hänsyn

till postföringen, blef, på föredragning af chefen för finansdepartementet

och sedan kommerskollegium afgifvit utlåtande, denna framställning

slutligen af Kongl. Maj:t den 4 juli 1891 afslagen.

I sin nu förevarande framställning har bolagets styrelse, som uppgjort

förslag och beräkningar i afseende å möjligheten att under vissa

förutsättningar och med något ändrad plan fortsätta bolagets verksamhet

i hufvudsakligen samma syfte som hittills, uppehållandet af regulier

ångbåtsförbindelse året om mellan Sveriges ostkust och Ryssland,

dock utan att anlöpa Gotland, vidare anfört, att bolagets verksamhet i

förevarande hänseende borde så ordnas, att Kalmar, Vestervik och Stockholm

sju månader af året sattes medelst bolagets ångare Rurik, som

skulle efter beslutad ombyggnad erhålla en lastdryghet af omkring 400

ton, i regulier förbindelse dels med Riga och dels med Libau, men att

under vintermånaderna turerna inskränktes till Libau, Vestervik och Stockholm,

i hvilket fall ångaren komme att anlöpa Riga tio gånger, Libau

tjugufem gånger, Stockholm tretiofem gånger, Vestervik trettio gånger

och Kalmar fem gånger om året; att, enligt gjorda beräkningar, inkomsterna,

för att företaget skulle kunna bära sig, måste uppgå till

123.000 kronor årligen, under det att den sannolika årliga inkomsten

under de första åren, innan normala förhållanden inträdt och leden

blifvit upparbetad, icke kunde antagas stiga till högre belopp än omkring

64,000 kronor mot en utgiftssumma af omkring 118,000 kronor,

hvarigenom en årlig brist af 54,000 kronor skulle komma att uppstå;

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Sjette hufvudtiteln.

samt att genom åstadkommandet af en regulier förbindelse mellan de

två förnämsta importhamnarna, Kiga och Libau, å ryska Östersjökusten

- samt de tre hamnarne Stockholm, Vestervik och Kalmar å Sveriges

ostkust, vid Indika hamnar vigtiga jernvägslinier utmynnade, en stor del

af mellersta och södra Sverige skulle beredas en lätt, regulier och beqväm

väg för sådana alster af industri och åkerbruk, Indika uti Ryssland

kunde afsättas, hvarjemte en ifrågasatt transitotrafik å jernvägarne

skulle kunna förverkligas.

Med erinran hurusom kommerskollegium i sitt den 12 juni 1891

afgifna utlåtande öfver bolagets då föreliggande framställning om statsunderstöd

såsom stöd för afstyrkande af nådigt bifall till framställningen

åberopat, bland annat, ett af konsuln i Riga afgifvet yttrande, deruti

denne anfört att i Ryssland väntade tullförhöjningar antagligen skulle

komma att lägga så stora hinder i vägen för import till Ryssland af

svenska industrialster, att Sveriges redan då mindre betydande export till

Ryssland skulle än ytterligare förminskas, framhåller styrelsen i den nu

gjorda ansökningen att den nya ryska tullstadgan, hvilken emellertid brådt

i kraft, visade, enligt konsulns i Riga skrifvelse till kollegium den 22

påföljande juli, för de svenska artiklar, hvilka efter konsulns mening

skulle kunna blifva föremål för import till Ryssland, en bestämd nedsättning

i stället för den befarade förhöjningen, hvarigenom också en

ljusare framtid beredts för den svenska marknaden än vid tiden för

kollegii utlåtande. Styrelsen ville vidare erinra att, om exporten af

svenska industrialster till Ryssland för närvarande vore obetydlig emot

hvad den kunde vara, så berodde detta just derpå att de svenske exportörerne

vore i förhållande till de utländske så ogynsamt stälde med

afseende å kommunikationer. Den ryska marknaden vore emellertid

stor nog för att Sverige der skulle kunna finna ett för sig fullt tillräckligt

fält för varuutbyte, och de svenska artiklarne kunde i allmänhet

uti prisbillighet och nästan alltid i qvalitet mäta sig med exempelvis

de tyska och engelska artiklar, som till Ryssland infördes. Enligt bolaget

meddelade uppgifter hade år 1889 Sverige och Norge tillsammans

utfört till Ryssland och Finland varor för ett värde af 6,100,000 rubel,

under det, bland andra, Tyskland dit exporterat för ett värde af

124,000,000 rubel och England för ett värde af 95,900,000 rubel. Åt

varor, hvilka kunde blifva föremål för export till Ryssland och i afseende

å hvilka Sverige väl kunde upptaga täflan med andra länder, hade

år 1889 importerats till Ryssland maskiner och redskap för 21 millioner

rubel, jernvaror för 9,6, stålvaror för 12,i, gjutjern för 4,2, koppar för

6,6, sill för 6,i, pappersark!ar för 2,7, landtbruksprodukter för 2,7,

Bih. till Riktd. Prat. 1892. 1 Sami. 1 A/d. 1 Häft. 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Sjette hufrudtiteln.

glasvaror för 1,6 och trycksaker för 1,6 millioner rubel, och ensamt

från Hamburg hade nämnda år utförts till Riga och Libau för 22 millioner

riksmark, hvaraf för 2,85 millioner sådant gods, hvithet antagligen

med lika lätthet kunnat från Sverige dit exporteras. Under åren

1889 (Ocli 1890 hade importen till Riga och Libau utgjort i medeltal

för år: af cement 19,650 tunnor, af gödningsämnen 35,055 ton, af

gjutjern 30,110 ton, deraf 319 ton från Stockholm, af stångjern och

plåt 10, i 46 ton, hvaraf 2,309 ton från Stockholm, af maskinerier och

delar deraf 4,994 ton med ett värde af omkring fem millioner kronor,

hvaraf 128,310 kronor komme på importen från Stockholm, och af sill

96,183 tunnor, hvaraf 39,878 tunnor från Stockholm, och under samma

båda år hade särskildt från Öfverums bruk försålts landtbruksredskap,

hufvudsakligast plogar, till Ryssland för 144,790 kronor.

Dessa uppgifter, ehuru ofullständiga, syntes styrelsen otvetydigt

ådagalägga att förutsättningar för en lönande export till Ryssland af

svenska industrialster förefunnes och att en ansenlig marknad för sådana

borde kunna derstädes skapas, om första vilkoret härför, anordnandet

af en regulier ångbåtsförbindelse mellan Sveriges ostkust samt

Riga och Libau, uppfyldes.

Erinrande derjemte om betydelsen af en dylik förbindelse för persontrafiken

och dennas vigt för afsättningen af industrialster på Ryssland,

bär styrelsen, på grund af hvad sålunda och i öfrigt af densamma

anförts, hemstält att Kong! Maj:t täcktes under en tid af fem år, räknadt

från våren 1892, bevilja ångfartygsaktiebolaget Vestervik—Libau

eu årlig subvention af 54,000 kronor, mot det att bolaget åtoge sig att

upprätthålla en regelbunden ångbåtstrafik året om emellan Stockholm,

Vestervik och Kalmar å ena sidan samt Riga och Libau å den andra i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med bilagd turlista samt på de vilkor i

öfrigt, Kong], Maj:t funne godt bestämma.

Angående lämpligheten af en utaf staten subventionerad ångbåtsförbindelse

mellan mellersta och södra Sveriges östra kust och motliggande

ryska hamnar föreligga i särskilda, vid förevarande ansökning

fogade yttranden några uttalanden, som synas mig vara förtjenta af

uppmärksamhet. Sålunda har af svensk-norske konsuln i Riga framhållits,

hurusom saknaden af direkt lägenhet särskildt mellan nämnda

stad och Stockholm hade till följd att mången vara, som i anseende till

dess godhet och prisbillighet skulle kunna från Sverige införas, nu

söktes från annat håll, och att Riga, hvilken stad bibehölle sin ställning

såsom östersjöprovinsernas förnämsta handels- och industrisamhälle,

ännu hade för sin industri i en eller annan män behof af svenska rå
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Sjette Imf vild titeln.

ämnen, blott möjlighet bereddes att på beqvämt sätt hålla dem tillhanda.

En skeppsklarerarefirma i Stockholm, hvilken under en följd af år sökt

uppehålla ångbåtsförbindelse mellan Stockholm och Riga, men numera

måst dermed upphöra, har uttalat den åsigten att en tidsenlig, för passagerare

och fraktgods afsedd ångare med regelbundna bestämda afgångstider

mellan Stockholm och Riga vore af behofvet i högsta måtto påkallad

och att ett dylikt företag, om det under den första tiden, till dess

traden vunnit full stadga, subventionerades, sedermera skulle visa sig

tillräckligt lifskraftigt att gifva sina intressenter tillbörlig afkastning å

deri nedlagdt kapital; ett enskildt bolag kunde likväl icke utan subvention

eller utan kapital, som tilläte mötandet af åtskilliga års förluster,

åstadkomma traden. En annan skeppsklarerarefirma i Stockholm har

äfvenledes betecknat såsom synnerligen beklagansvärd!, om en regulier

förbindelse särskild! med Libau skulle komma att saknas; då numera

äfven förbindelsen Stockholm—Riga upphört, skulle således Stockholm

och hela Sveriges ostkust endast komma att ega eu regulier förbindelse

med Ryssland, nemligen Stockholm—S:t Petersburg, men då denna till

följd af naturförhållandena i allmänhet upphörde i slutet af oktober eller

början af november och först i maj kunde upptagas, blefve allmänheten

under 6 å 7 månader af året alldeles blottstäld på regulier förbindelse

med Ryssland; ångbåtslinien Stockholm—Hängd vore nemligen alldeles

olämplig för transport från ryska hamnar söder om finska viken.

Aktiebolaget Öfverums bruk, som tillverkar landtbruksredskap i stor skala,

framhåller, hurusom den brist på regelbundna kommunikationer mellan

Sverige och östersjöprovinserna, särskild! Riga, som nu rådde, allt mer

och mer försvårade för bolaget dess export på Ryssland; de försök,

bolaget gjort att i det inre Ryssland förvärfva afnämare, hade till stor

del måst uppgifvas, då bolaget icke sett sig i stånd att uppfylla de

fordringar i afseende å eu snabb och punktlig leverans,. som påyrkats

såsom ett första vilkor; insättandet af en ångbåt på linierna till Riga

och Libau med reguliera turer hela året om skulle bereda Sveriges exportörer

på Ryssland de största fördelar och gifva dem. det mod och

det förtroende, hvilket de nu, i striden mot de oupphörligen återkommande

svårigheterna i afseende på kommunikationerna, nästan hade

förlorat. Liknande åsigter hafva uttalats i en till ångfartygsaktiebolaget

Vestervik—Libau stöld skrift, undertecknad af framstående idkare åt

qvamrörelse, jemhandtering, korkfabrikation m. fl.

Till följd af nådig remiss å förevarande framställning har Kongl.

Maj:ts befallningshafvande i Kalmar län deröfver afgifvit underdånigt

utlåtande af den 17 oktober nästlidna år, dervid Kongl. Maj:ts befall
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Sjette hufvudtiteln.

ningshafvande öfverleinnat yttrande af handels- och sjöfartsnämnden i

staden Kalmar. Nämnden förklarar att det, enligt nämndens mening,

vore i hög grad önskvärdt att den ifrågasatta kommunikationen komme

till stånd, enär densamma skulle för orten otvifvelaktigt blifva till den

största nytta, då de inre delarne deraf genom sin jernvägsförbindelse

med Kalmar kunde komma i direkt beröring med de ryska östersjöhamnarne

utan att behöfva använda den långa vägen öfver Stockholm

eller annan svensk hamn för sagda ändamål, likasom äfven staden Kalmar

och dess närmaste omnejd genom den ifrågavarande kommunikationsleden

finge vidgadt fält för sin export på ryska östersjöhamnarne.

Men enligt nämndens förmenande skulle nu nämnda fördelar för orten

först derigenom ernås att Kalmar anlöptes lika ofta som Vestervik och

Stockholm under de tider på året, då isförhållandena sådant tilläte,

hvaremot om, i öfverensstämmelse med den af bolaget uppgjorda turlistan,

Kalmar skulle anlöpas endast fem gånger årligen, nyttan dermed

skulle blifva ringa eller ingen.

Kongl. Maj :ts befallningshafvande i Kalmar län har i sitt utlåtande

likaledes vitsordat nyttan af en trade på Ryssland och dervid yttrat att

det ej torde vara oberättigadt aftaga såväl att tillgodoseendet af Rysslands

behof af vissa industriartiklar fortfarande som hittills skulle kräfva import

från andra länder som ock att i frambringandet af åtskilliga sådana artiklar

vårt lands industriidkare kunde framgångsrikt täfla med andra nationers

både hvad prisbillighet och varornas godhet beträffade, men att

deremot afsättningen på Ryssland måste för våra industriidkare vid konkurrens

med närliggande länders röna betänklig svårighet, om ej förefintligt

behof af en lifligare, direkt och regelbunden ångbåtsförbindelse mellan

svenska och ryska östersjöhamnar afhjelptes. Nyttan och nödvändigheten

af en dylik förbindelse vore, vidkommande Vesterviksorten, redan ådagalagd

af erfarenheten från senast gångna fem åren, hvarunder trafik mellan

svenska och ryska hamnar uppehållits af bolaget. Hvad i öfrigt anginge

orter i Kalmar län och jemväl genom jernväg med Kalmar

förbundna orter inom Kronobergs län, hvilka genom den ifrågasatta

ångbåtstrafiken skulle hafva att påräkna en vidgad marknad för sina

fabriksalster, inrymde dessa orter flera industriella verk af afsevärd betydenhet

såsom jernbruk, mekanisk verkstad, gjuterier, glashyttor, pappersbruk,

snickerifabrik med flera, af hvilka inrättningar säkerligen ett

flertal skulle röna förkofran genom vunnen möjlighet att å på förhand

beräkneliga tider leverera sina alster i någon af ofvanomförmälda ryska

hamnar; och ehuru bolagets förut gjorda framställning om förnyad

subvention ej rönt bifall, torde likväl, då förändrade förhållanden nu

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Sjette luifvudtiteln.

vore för handen och den af bolaget förebragta utredning syntes

ådagalägga att en regelbunden ångbåtsförbindelse mellan afsedda orterna

ej under de närmaste fem åren kunde uppehållas utan förlust för

rederiet, förhoppningen om ett bidrag af staten för företagets möjliggörande

vara lika behjertansvärd som det ändamål, för hvilket understödet

påkallades, hvadan Kongl. Maj:ts befallningshafvande, då företaget

i verkligheten vore att betrakta såsom af allmän nytta, till nådigt

afseende förordade framställningen.

Härefter har, likaledes till följd af nådig remiss, öfverståthållareembetet

med eget utlåtande af den 5 november sistlidna år öfverlemnat

yttrande i ärendet af Stockholms handels- och sjöfartsn.ämnd, som, med

hänvisning hufvudsakligen dertill att bolaget icke lyckats upparbeta den

linie, det under de senare åren uppehållit mellan Sveriges ostkust och

Libau, funnit sig sakna anledning förorda bifall till ansökningen, helst

det äskade årliga statsunderstödet, hvars tillräcklighet torde vara ganska

tvifvelaktig, icke syntes stå i rimlig proportion till den fördel, som ett

uppehållande af förbindelsen kunde medföra för Sverige; och har med

åberopande häraf äfven öfverståthållareembetet funnit sig icke kunna

till bifall förorda ansökningen.

Sedan jemväl kommerskollegium erhållit befallning att efter styrelsens

för Sveriges allmänna exportförening hörande afgifva underdånigt

utlåtande, har styrelsen för exportföreningen i sitt yttrande anfört

att styrelsen, som ansåge den ifrågavarande kommunikationsleden al

väsentlig nytta och vigt för Sveriges industri och handel, ville för sin

del tillstyrka att Kongl. Maj:t täcktes bereda det ifrågavarande företaget

nödigt understöd, dock att. styrelsen ansåge sig icke på grund af

nu föreliggande utredning kunna yttra sig derom, huruvida ett så stort

belopp som det af bolaget begärda vore för ändamålets vinnande erforderligt.

Vid detta skriftliga yttrande fans fogadt utdrag af styrelsens protokoll

vid det sammanträde, då frågan förevar, utvisande att vid öfverläggningen

om frågan skiljaktiga meningar uppkommit och att af styrelsens

vid sammanträdet närvarande 13 ledamöter 6 i afgifven reservation

förenat sig om det yttrandet att, enär frågan om statssubvention, synnerligast

i den föreslagna formen, syntes vara af särdeles omtvistad beskaffenhet

och i alla händelser dylik subvention, om den öfverhufvud skulle

förekomma, borde föregås af en mycket omsorgsfull utredning, som tydligt

och bestämdt påvisade såväl nödvändigheten som nyttan af en dylik åtgärd,

men den utredning, som nu förelåge, icke uppfylde detta vilkor, utan

de afgifna utlåtandena divergerade ganska mycket såväl i hvad anginge

behöfligheten som rörande nyttan af en statssubvention i det ifråga
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Sjette hufyndtlteln.

varande fallet, bemälde sex ledamöter reserverade sig mot styrelsens

beslut att tillstyrka statsunderstöd.

Slutligen har kommerskollegium i sitt den 4 i denna månad afgifna

underdåniga utlåtande anfört hufvudsakligen följande:

Bolagets förevarande framställning skilde sig från dess senast

gjorda ansökning i enahanda syfte, med afseende på planen för företaget,

derutinnan att traden skulle komma att omfatta å svenska sidan, förutom

Vestervik, jemväl Stockholm och Kalmar samt å ryska sidan, förutom

Libau, jemväl Riga, af Indika hamnar dock Riga och Kalmar

skulle anlöpas allenast sommartiden och särskildt Kalmar endast jemförelsevis

få gånger.

I ärendet hade blifvit upplyst, hurusom redan under ett antal föregående

år ett enskildt svenskt rederi uppehållit regulier ångbåtstrafik

mellan Stockholm och Riga, men att densamma under år 1891 upphört.

Af uppgiften rörande de senare årens befraktningar på denna trade

framginge att dessa varit af ungefär lika ringa omfattning som de å

Vestervik—Libau-linien; och funne kollegium med afseende härå enahanda

skal, hvarå kollegium stödt sitt afstyrkande af bifall till bolagets

år 1890 gjorda ansökning, i hufvudsak ega giltighet äfven angående

förevarande framställning. Visserligen hade, på sätt af bolaget framhållits,

sedan kollegium afgifvit sitt nyssberörda utlåtande, vissa nedsättningar

i den ryska tulltaxan egt rum beträffande åtskilliga sådana

artiklar, som egnade sig till export härifrån till Ryssland, men, med

afseende å lättheten i sistnämnda land att åstadkomma förändringar i

tullförhållandena och den faktiskt äfven rådande obeständigheten i dessa

förhållanden, syntes den angifna omständigheten, hvilken, äfven om den

möjligen kunde bidraga till ökandet af exporten härifrån till Ryssland,

dock vid bedömandet af det sannolika ekonomiska resultatet af ifrågavarande

företag, särskildt för det närvarande, torde motvägas af de i

Ryssland gällande exportförbud, hvarigenom tillfälle till returfrakter

från Ryssland antagligen nästan helt och hållet upphört, icke vara af

beskaffenhet att i och för sig föranleda bifall till den nu gjorda framställningen.

Härtill komme att, under det att i förevarande ärende från flere

håll betonats att i sjelfva fraktfartens intresse det vore angeläget att

ifrågavarande kommunikation beredde tillfälle jemväl till beqväm passageraretrafik

samt det uppgifvits att en väsentligt bidragande orsak till

den ringa framgången af särskildt förbindelsen emellan Stockholm och

Riga varit att söka i det derför använda ångfartygets mindre lämpliga

beskaffenhet i nämnda afseende, ingen som helst utredning förelåge

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Sjette hufvudtiteln.

rörande ändamålsenligheten af bolagets fartyg Rurik, hvarken i dess

nuvarande skick eller derest, på sätt uppgifvits, detsamma skulle komma

att ombyggas, hvarjemte den af bolaget företedda utredning icke syntes

bereda tillräcklig ledning för bedömandet af, huruvida det äskade anslaget

vore till beloppet skäligt. På grund häraf ansåge kollegium sig

således icke kunna till bifall förorda ifrågavarande underdåniga framställning.

— Skulle emellertid, yttrar kollegium vidare, hvad antagligt

syntes vara, något företag af ifrågavarande beskaffenhet icke, utan statssubvention,

komma till stånd och förty Sveriges ostkust komma i afsaknad

af annan direkt ångbåtsförbindelse med Ryssland än den, som

uppehölles emellan Stockholm och Petersburg, hvilken förbindelse till

följd af isförhållanden icke plägade kunna uppehållas mera än. 6 å 7

månader om året, så vore detta, enligt kollegii åsigt, ett beklagligt förhållande,

hvars afhjelpande syntes väl förtjena att blifva föremål för

Kongl. Maj:ts omtanke. Ryssland syntes nemligen böra vara eu naturlig

afsättningsort för åtskilliga af våra industrialster, likasom ock

hamnarne på Sveriges ostkust söder om Stockholm, på grund af deras

allt mera ökade jernvägsförbindelser med de inre delarne af landet och

derigenom äfven med vestkusten, syntes vara egnade ej mindre till

lämpliga hamnar för exporten till Ryssland, än äfven att förmedla en

fördelaktig transitohandel. — I den svenska handelns och industriens allmänna

intresse och med stöd af de i förevarande ärende förekommande

uttalanden rörande önskvärdheten af direkt ångbåtsförbindelse

emellan Sveriges ostkust och de ryska östersjöprovinserna, ansåge

kollegium sig derföre böra hemställa att Kongl. Maj:t täcktes taga i nådigt

öfvervägande frågan om beredandet af medel för sagda ändamål.

Rörande ordnandet af en sådan kommunikation och de närmare

vilkoren, som borde vara med statssubventionen förbundna, ansåge

kollegium något vidare yttrande nu icke vara erforderligt, än att företaget

syntes böra utbjudas till allmän täflan emellan svenska rederier

samt att bland de föreskrifter, som borde meddelas i fråga om anbuds

afgifvande, borde ock stadgas, att vederbörande skulle med sakkunnige

mäns intyg styrka ändamålsenligheten af det eller de fartyg,

som skulle komma att i företaget användas.

Hvad slutligen anginge beloppet af de medel, som vore för ändamålet

erforderliga, så torde, under förutsättning att företaget utbjödes

till allmän täflan, detta belopp ytterst komma att bero på de anbud,

som blefve afgifna, men med hänsyn till erfarenheten under den tid,

statsunderstöd utgått till Vestervik—Libaubolaget, äfvensom till de i

förevarande ärende gjorda beräkningar syntes som om ett belopp af

s. 80 Kontrollera mot PDF

80 Sjette hufvudtiteln.

50,000 kronor skulle kunna åtminstone under de första åren komma att

erfordras.

Till stöd för den af ångfartygsaktiebolaget Vestervik—Libau nu

gjorda ansökning om statssubvention för uppehållande af en regalier

angbåtsförbindelse med Ryssland kan icke åberopas att afsättningen

från de landsdelar, hvilka medelst den afsedda ångbåtstrafiken skulle

tillgodoses, blifvit genom åtnjutande under någon längre tid af befintliga

kommunikationsförhållanden ledd i en viss riktning, som, om den

rubbades, skulle föranleda väsentligt afbräck i dessa orters ekonomiska

tillstånd. Men genom bolagets framställning har uppmärksamheten fästats

på en brist i våra kommunikationsförhållanden, som synes böra afhjelpas,

äfven om sådant ej kan ske på annat sätt än genom statens

mellankomst i form af pekuniärt bidrag. Med afseende å den betydliga

import, som, efter hvad af bolaget uppgifvits, från främmande

länder eger rum till de ryska östersjöprovinserna, måste det förefalla

egendomligt att Sverige, som dock genom sitt läge i förhållande till

Ryssland är mera gynnadt, än många andra länder, deri dock tager en

ytterst ringa del, och detta ehuru tvifvel icke torde kunna råda derom att

vårt land i fråga om många slag af artiklar kan bjuda lika goda och

lika prisbilliga varor som andra länder. Det har ofta sagts att svensken,

som obestridligen åtnjuter ett godt anseende för sin industriela

färdighet, deremot är mindre egnad att på ett kraftigt sätt befrämja

afsättningen af landets tillverkningar, och måhända ligger deri en viss

sanning, i hvilken man kan finna någon anledning till jemväl det missförhållande,

som i afseende å vår afsättning till de ryska östersjöprovinserna

påpekat^. Det uppgifves vara förenadt med åtskilliga svårigheter

att vinna en marknad i Ryssland, men dessa svårigheter äro

\äl i och föi sig icke större för oss än de från början vant för andra

nationer, som dock numera besegrat dem, men ett nödvändigt vilkor

för deras öfvervinnande är att köpare i Ryssland kunna med någon

grad af säkerhet beräkna tiden för varornas levererande. Detta åter

klöfver ordnade reguliera kommunikationer. För närvarande ega vi

endast en regulier trade med Ryssland, nemligen mellan Stockholm och

Petersburg, men hela den stora och folkrika sträckan söder om

Petersburg utefter Östersjön står icke i någon regulier förbindelse

med Sverige. För södra ostkusten af Sverige, vanlottad på beqväma

förbindelser med utlandet, men ingalunda på framstående industriela

etablissementer, hvilka dock af brist på ordnade sjökommunikationer

med de för dem naturliga afsättningsorterna öster ut måste söka

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Sjette hufvudtiteln.

afnämare af sina tillverkningar på andra håll, skulle det vara till icke

oväsentlig förkofran, om ryska östersjöprovinserna tillika med en del

af det inre Ryssland kunde påräknas till afsättningsområde. För

vinnande af detta mål erfordras dock vidare, enligt min tanke, att derstädes

på särskilda platser af mera framstående betydelse i kommersiell

afseende anställas svenska agenter med syfte särskilt att verka för

afsättningen af svenska varor, och om Riksdagen bifaller hvad i år,

likasom några föregående år, föreslagits i afseende å anvisande af ett

anslag å 20,000 kronor för att åt alster af svensk industri och svenska

näringar bereda afsättning i främmande länder, torde med en del af

dessa medel tillika med andra, hvilka Kong! Maj:t i händelse af behof

eger använda för sådant ändamål, kunna beredas tillgång att i

Ryssland, der för närvarande blott en agent, med station i Petersburg,

är af exportföreningen antagen, anställa flera agenter, som kunna göra

sig förtrogne med dervarande betingelser för en förmånlig afsättning af

våra tillverkningar.

För min del är jag således lifligt öfvertygad om att det skulle

vara till fördel för vår industri, om en regulier ångbåtsförbindelse med

de ryska östersjöprovinserna ocli såmedelst äfven med den del af det inre

Ryssland, som'' der bar sina egentliga nederlagsorter, blefve anordnad;

men hvad beträffar det bidrag, som från statens sida bör ifrågakomma

och hvilket torde böra lemnas i hufvudsakligen enahanda form samt till

högst lika belopp och för lika lång tid, som föreslagits i afseende å

subventionen åt sydsvenska ångfartygsaktiebolaget, torde det närmare

bestämmandet af statsbidragets storlek böra hänskjutas till Kongl. Maj:t,

som sålunda vid understödets meddelande får tillfälle lämpa dess belopp

efter sig då företeende omständigheter. Möjligt är att ett annat

bolag kan åtaga sig att uppehålla ifrågavarande ångbåtsförbindelse mot

åtnjutande af en mindre subventionssumma. Möjligen kunna kostnaderna

för företaget nedbringas genom t, ex. inskränkning af turernas

antal eller andra lämpliga anordningar. Dessa förhållanden kunna

dock endast utredas genom att, i händelse statsmedel för ändamålet anslås,

förbindelsens anordnande och upprätthållande lemnas öppen för

täflan genom infordrande af anbud. Efter det dessa anbud inkommit

.och den utredning, hvartill do gifvit anledning, försiggått, blifver det

lättare att bestämma beloppet af den stats subvention, som skäligen bör

meddelas, äfvensom de vilkor, som för dess åtnjutande böra stadgas.

Några andra hamnar på ryska sidan synas ej kunna ifrågakomma _ att

anlöpas än Libau och Riga, men i fråga såväl derom, som om Indika

hamnar å svenska ostkusten från och med Stockholm söderut böra an
Bih.

till Riksd. Fiol. 1892. 1 Sami. / A/d. 1 Haft. 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

[31.]

Bergsskolorna

i Filipstad

och Falun.

[32.].

Lånefond för

anskaffande af

fiskebåtar

ra. m.

82 Sjette hufvudtiteln.

löpas, synes jemväl bestämmandet lämpligast böra hänskjutas till Kongl.

Maj:t.

Jemte det jag sålunda icke kan på den i detta ärende förebragta

utredning obetingadt tillstyrka att statssubvention må beredas ångfartygsaktiebolaget

Vestervik—Libau för uppehållande af ifrågavarande

ångbåtsförbindelse, utan anser detta böra bero på vidare utredning på

sätt jag ofvan antydt, tillåter jag mig tillstyrka att Kongl. Maj:t måtte

föreslå Riksdagen

att, såsom bidrag till uppehållandet af en regulier ångbåtsförbindelse

mellan östra kusten af Sverige och ryska östersjöprovinserna under tre år,

ställa till Kongl. Majrts förfogande ett belopp af 150,000 kronor samt

deraf på extra stat för år 1893 anvisa 50,000 kronor.

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

Under denna anslagstitel tillstyrker jag att Kongl. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen att, i likhet med livad under nästlidna och flera föregående

år varit förhållandet,

under vilkor att bergsskolorna i Filipstad och Falun med dertill

hörande skolor för bergsarbetare komma att jemväl under år 1893

fortsätta sin verksamhet i enahanda omfång och utsträckning som hittills,

hvarom Kongl. Maj:t torde vilja genom inspektion af sakkunnigperson

sig förvissa, å extra stat för samma år anvisa ett belopp af

14,000 kronor att till brukssocietetens fullmäktige i jernkontor utbetalas.

Fiskerinäringens understöd.

Med anledning af en utaf Kongl. Maj:t derom gjord framställning beslöt

Riksdagen sistlidna år att till inrättande af en fond för fiskerinäringens

befrämjande — från hvilken fond, i mån af tillgång och på

vissa vilkor, lån finge tilldelas landsting eller hushållningssällskap, somförklarat

sig villigt att utlemna låneunderstöd för anskaffande af fiskebåtar

och fiskeredskap eller för anläggande af smärre inrättningar för

tillgodogörande och förädling af fiskets produkter — bevilja ett anslag

af 100,000 kronor och deraf på extra stat för innevarande år anvisa

50,000 kronor.

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Sjette hufvadtiteln.

Under åberopande häraf tillstyrker jag att Kongl. Maj:t måtte

föreslå Riksdagen _ ..

att af det utaf Riksdagen år 1891 beviljade anslaget till inrättande

af en fond för fiskerinäringens befrämjande på extra stat för år 1893

anvisa återstående 50,000 kronor.

Anordnande af fabriksinspektion.

I afsende å det anslag, som Riksdagen för hvartdera af åren

1890, 1891 och 1892 anvisat för anordnande af fabriksinspektion, anser

jag mig icke böra för nästkommande år ifrågasätta någon förändring,

och jag hemställer fördenskull att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att, för anordnande af fabriksinspektion, på extra stat för år 1893

anvisa till aflöning åt tre inspektörer 15,000 kronor, med 5,000 kronor

till hvardera för år räknadt, och till bestridande af kostnaden för skrifbiträden

och likartade utgifter 1,800 kronor, eller tillhopa 16,800 kronor.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

Enligt hvad statskontoret anmält, har nämnda embetsverk förskjutit

följande belopp, hvilka torde böra anmälas till ersättande af

Riksdagen under sjette hufvudtiteln, nemligen:

ersättning till Blekinge läns ränteri för derifrån till länsmannen

H. Bolling, såsom innehafvare af bostället V2 mantal n:r 1 Möllekulla,

förskjuten räntegodtgörelse för tiden från den 14 mars 1889 till den

14 mars 1890 för från bostället exproprierad jord......... kr.

ersättning till en landtstatstjensteman för mistad bo
ställsförmån

i följd af boställets indragning .....................

godtgörelse för afkomst af boställen, som enligt

nådiga brefvet den 31 maj 1878 innehafvare af länsmanstjenster,

hvarmed boställen varit förenade, egt undfå

i anledning deraf att företrädarne åtnjutit fardagsar,

samt aflöningsfyllnad enligt nådiga brefvet den 27 april

1883 till tjenstförrättande länsman under den tid, företrädaren

i tjensten innehaft dertill hörande boställe,

hvars afkastning uppskattats till högre belopp än kontanta

lönen ................................................................................

45: 28

650:

4,545: 08

Transport kr. 5,240: 36

[33.]

Anordnande

af fabriksinspektion.

[34.]

Ersättning

för af statskontoret

gjorda förskott.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Sjette hufvudtiteln.

Transport kr. 5,240: 36

till betäckande af kostnader för aflönings- och pen
sionsstatistiken

under år 1891 ................................................ » 5 185; 25

ersättning till Malmöhus läns ränteri för derifrån

förskjutna kostnader för militärkommenderingar till Malmö

i anledning af de under juni månad 1890 derstädes ti
made

gatuoroligheter ................................................................ j> 2 449: 68

godtgörelse för understöd, som, på grund af nådiga

brefvet. den 8 juli 1889, i anledning af den brand, som

den 4 i samma månad öfvergått staden Köping, utdelats

bland de brandskadade derstädes ........................................ » 1,911: 85.

Summa kr. 14,787: 14.

Med iakttagande af grundsatsen om anslags bestämmande till jemnt

tal af kronor, hemställer jag att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att, till betäckande af ofvan omförmälda, af statskontoret förskottsvis

bestridda utgifter, anvisa ett extra anslag af 14,788 kronor.

Allmänna arbeten af beskaffenhet, att deras utförande

kontrolleras af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

I sin förut omförmälda underdåniga skrifvelse af den 11 november

1891 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen afgifvit förslag rörande de

anslag, som styrelsen ansåge böra af Riksdagen äskas för år 1893 till

understödjande dels af anläggning m. m. af vägar, dels af bro- och

hamnbyggnader samt upprensning af åar och farleder, dels ock af företag,

som afse frostländighetens minskande; och har styrelsen dervid

förmält sig icke ega anledning att föreslå någon förändring i de belopp,

hvartill anslagen för berörda ändamål för närvarande äro bestämda.

Deremot har styrelsen ansett den förändring i afseende å användningen

af bro- och hamnbyggnadsanslaget böra ske att detta anslag

finge användas äfven till andra än mindre hamnbyggnader. Och då det

understundom kan vara af omständigheterna påkalladt att statsbidragbeviljas

äfven för åstadkommande af hamnanläggningar, hvilka, i allmänhet

taget, icke kunna hänföras till andra än mindre sådana, ehuru

de efter våra förhållanden måhända förefalla ganska omfattande och

kostsamma, anser jag den af styrelsen ifrågasatta förändring ega skäl för

sig till förekommande af tvekan om uttryckets rätta innebörd, då det

med den nuvarande bestämmelsen ofta kan vara vanskligt att afgöra,

huruvida en ifrågasatt hamnanläggning är af beskaffenhet att

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Sjette hufvudtiteln.

bidrag dertill från berörda anslag må beviljas eller icke. Naturligen

kan det med afseende å anslagets jemförelsevis ringa belopp i allt fall

icke ifrågakomma att med bidrag från anslaget understödja sådana

hamnanläggningar, som äro synnerligen kostsamma, såsom t. ex. hamnanläggningar

vid mera betydande sjöstäder.

På grund häraf och då jag, lika med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

anser anslagen för de ifrågavarande ändamålen böra för år 1893

bestämmas till samma belopp, hvarmed de för innevarande år utgå, tillstyrker

jag att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att lör år 1893 ställa

till Kongl. Maj:ts förfogande,

till bidrag för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af

backiga eller eljest mindre goda vägar, 800,000 kronor,

till understödjande af brobyggnader och hamnbyggnader samt upprensning

af åar och farleder, 150,000 kronor, samt,

till understödjande, medelst anslag utan återbetalning sskyldighet, af sådana

myr utdikning ar och v attenaftappning ar, hvilkas ändamål är att minska fr ostländigheten

för närliggande bygd, 100,000 kronor.

I afseende å vilkoren för erhållande och tillgodonjutande af ofvan

omförmälda statsbidrag samt kontrollen derå att taststälda planer varda

vid arbetenas utförande följda, hemställer jag att Kongl. Maj:t måtte

föreslå Riksdagen att bibehålla de allmänna vilkor och bestämmelser,

hvilka nu äro gällande och finnas intagna i Riksdagens skrivelser den

27 april 1881 (n:r 69), den 11 juni 1883 (n:r 67) och den 7 maj 1889

(n:r 43), hvarvid jag dock anser mig böra erinra att Riksdagen, enligt

dess skrifvelse den 6 maj 1891, från en af dessa bestämmelser medgifvit

undantag för en väganläggning mellan Wistträsk och Glommersträsk

i Norrbottens län.

I sammanhang härmed torde jag böra erinra

att, enligt 1891 års Riksdags beslut, blifvit för år 1893 beviljade till

understödjande, medelst lån, af enskilda jernvägsanläggningar 1,000,000

kronor; samt

att, enligt 1888 års Riksdags beslut, skola till odlingslånefonden

under hvarje af åren 1889—1893 ej mindre ingå de till statskontoret

inflytande annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäld skontoret, i man

af behof, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till

fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst 1,000,000

kronor årligen.

[35.]

Anläggning

n. m. af vägar.

[36.]

Bro- och

hamnbyggnader

m. m.

[37.]

Frostminsk
ningsföretag.

[38.]

Lå,n till enskilda

jernvägar.

[39.]

Odlingsläne
fonden.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Sjette hufvudtiteln.

Statens jernvägstrafik.

I underdånig skrifvelse den 14 december 1891 har jernvägsstyrelsei1

gjort framställning’ om aflåtande till Riksdagen af proposition angående

anslag för år 1893 dels till nya byggnader och anläggningar

vid statens jernvägar, dels ock till anskaffande af ytterligare rullande

materiel vid de redan trafikerade statsbanelinierna.

I denna skrifvelse föreslår styrelsen att för nya byggnader och

anläggningar måtte af Riksdagen för år 1893 äskas ett anslag af 660,000

kronor.

Huru detta anslag enligt styrelsens åsigt skulle användas, inhemtas

af följande utdrag af styrelsens omförmälda skrifvelse:

»Byggnader och anläggningar.

Beräknad kostnad.

Flen: fullbordande af utvidgningen af bangården

och spårsystemet m. m., till hvars påbörjande under

1892 ett anslag af 30,000 kronor är afsedt .................. kr. 98,000: —

Linien Sparreholrn—Flen: anläggning af en station

vid Skeboqvarn, i syfte dels att besörja ortens trafik,

dels ock att erhålla en mötesplats för tåg å den 15

km. långa bansträckan mellan nämnda båda stationer » 18,000: —

För åstadkommande af tågmötesplats vid Skeboqvam

hade styrelsen redan i underdånig skrifvelse

den 18 december 1886 begärt 15,000 kronor

för år 1888, men till följd af det då äskade

anslagets nedsättning nödgats afstå från företaget.

Då emellertid behofvet fortfarande qvarstår, och

trafikanter i orten lofvat lemna bidrag till arbetets

utförande, så vida station der anlägges, har styrelsen

ansett eu sådan lösning af frågan äfven

för jernvägen förmånligare än att endast anordna

en tågmötesplats, och begär derföre nu 3,000

kronor mer än förra gången.

Grafversfors: uppförande af bostäder för två stationskarlar,

hvilka icke kunna erhålla sådan i stationens

Transport kr. 116,000: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Sjette hufvudtiteln.

Transport kr.

närhet, utan nödgas till olägenhet för tjenstgöringen

bo långt från stationen............................................................ 5)

Norsholm: utläggning af ett stickspår lör underlättande

af öfverflyttning af gods från fartyg till jern
vägs

vagnar................................................................................. ^

Linköping: uppförande af ett för ilgodsets förvaring

och expediering afsedt hus, hvilket är behöfligt, emedan

de för detta ändamål hittills använda lokalerna i

stationshuset redan länge visat sig otillräckliga ............ »

Sy a: uppförande af bostad åt en stationskarl, hvars

i stationshuset belägna bostad behöfs för utvidgning

af trafiklokalerna..............................................................•_........ 9

Torp: uppförande af ett godsmagasin, som stationen

för närvarande saknar .....................................................

Lagmansholm: behöflig utvidgning af spårsystemet s>

Foglavik: d:o d:o d:o »

Falköpings stad: tillbyggnad af godsmagasinet, som

för trafiken å platsen är otillräckligt................................. »

Skö [de: tillbyggnad af stationshuset för beredande

af en s. k. nattväntsal, hvaraf behof länge visat sig »

Hallsberg: anskaffning af mark för lokomotivstall och

utläggning af ny vändskifva jemte spår, Indika anordningar

betingas af det nuvarande stationsområdets

otillräcklighet för lokomotivstallbyggnader ................... »

Lerbäck: utvidgning af spårsystemet............................. »

Motala: tillbyggnad af godsmagasinet, som är otillräckligt

för trafiken på platsen.............................................. »

Malmö: uppförande af stängsel kring bangården, för

att kunna mot tillgrepp skydda jernvägens och trafikanters

gods ..........................................................................."•

Hessleholm: uppförande af en körbro öfver alla spåren

i stationens norra ända, der en mycket trafikerad

vägöfvergång i banans plan nu finnes .............................. f>

Municipalstyrelsen i Hessleholm har inkommit

med af distriktbefälet vitsordade klagomål öfver

de faror och olägenheter, för hvilka personer,

som måste passera vägen i stationens norra ände,

äro utsatta genom tåg och vagnsvexlingar å de

Transport kr.

116,000:

4,500:

1,500:

10,000:

3,000:

1,100:

1,650:

2,600:

2,000:

4,000:

24,000:

4,400:

1,300:

10,000:

28,000:

214,050:

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Sjette hufvudtiteln.

Transport kr. 214,050:

körvägen korsande jernvägsspåren, samt anhållit

att åtgärder må vidtagas för afhjelpande af detta

missförhållande.

Alf vesta: uppförande af stall för två lokomotiv jemte

anskaffning af mark och spårutläggning in. m., för

hvilka anordningar det nuvarande stationsområdet icke

le»"iar utrymme ....................................................................... » 30,000:

Nässjö: planering af jordområde, utläggning af spår

och vändskifva samt uppförande af stall för 8 lokomotiv » 51,000:

Fryksta: förlängning af en lastbrygga, erforderlig

för sjötrafikens emottagande vid stationen ..................... » 2,800:

Stockholms norra station: uppförande af en byggnad

innehållande lokaler för expedition af ankommande och

afgående gods, för utbetalning af efterkraf, för telegrafen

och stationstöreståndaren samt förvaringsrum

för till godsexpeditionerna hörande formulär och handlingar

m. m................................................,......................... » 145,000:

D:o tillbyggnad af magasinet för ankommande gods » 15,500:

D:o tillbyggnad af magasinet för afgående gods ... » 11,500:

Tomteboda: påbörjande af en vagnreparationsverkstad

med jordanskaffning i närheten af stationen......... » 50,000:

Upsala: uppförande af en bostad för grindvakten

vid de norr om Upsala station jernvägen korsande

gatorna, hvilken vakt bör hafva sin bostad invid banan

• för att alltid vara till hands för påpassning vid öfver
gångarna

..................................................................................... » 3,300:

Sala: utvidgning af spårsystemet................................... » 8,100:

Bollnäs: uppförande åt bostad för en pumpare, som

till fördel för tjensten bör bo nära pumphuset, hvilket

är beläget på ett afstånd af mer än 400 meter från

stationen..................................................................................... 3,300:

D:o utläggning af spår till kolbåsen i närheten af

de nya lokomotivstallen ........................................................ » 1,700:

Stugsund: uppförande af kolbås för 2,000 ton stenkol

och spårförlängning ....................................................... » 4,500:

Delsbo: uppförande af bostäder för två stationskarlar.

........................................................................................... » 5,600:

Jerf so: uppförande af bostad för en stationskarl...... » 3,000:

Transport kr. 549,350:

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Sjette kyfv mitt tölp.

Trapspqrt l^r.

Vid båda dessa stationer beimfvas bostäder

för stationskarlarna, på det dessa må kunna, till

fördel såväl för tjenst eu som för sig sjelfva, bo

inom stationens område.

Sundsvall: uppförande af eu byggnad innehållande

lokaler för förråd och öfverliggande tågpersonal äfvensom

bostäder för lokomotivförareförman, vagnförman

och förrådsvakt.......................................................................... »

Östersund: uppförande af ångmaskinhus vid reparationsverkstaden,

livilket behöfves för att i verkstaden

bereda erforderligt utrymme, samt utläggning af spår

för uppställande af till reparation ankommande vägnar »

Lång sele: uppförande af kolbås för 600 ton stenkol »

Fullföljande af förut påbörjade anordningar för vexelförreglings-

och förbättrade signalapparater vid en

del stationer å bandelen Stockholm—Malmö ........ »

Diverse arbeten .........................................................,............. »

Summa kr.

549,350: —

31,800: —

4,800: —

2,300: —

50,000: —

21,750: —

660,000: —»

Angående de föreslagna ny- och tillbyggnaderna vid Stockholms

norra station yttrar styrelsen:

»De nuvarande godsmagasinen vid nämnda station med i dem inrymda

expeditionslokaler för ankommande och afgående gods samt för

stationsföreståndaren och telegrafen blefvo under våren 1876 färdiga

till begagnande och hafva sedermera — med blott ringa förändringar

— allt jemt varit för ändamålet använda. Om de ock till en början

varit tillräckliga för trafikens handhafvande, har detta dock icke varit

fallet under de senare åren. Till frågans belysning anföras nedanstående

siffror.

Under april månad 1876 utgjordes stationens kontorspersonal af

22 personer, antalet expeditioner uppgick för afsändt gods till 10,279

och för ankommande gods till 8,700, samt från statiopen afsända godsvagnar

till 1933. Motsvarande siffror för april månad innevarande år

utvisa: kontorspersonal 57, expeditioner för afsändt gods 39,353 (mer

än 1,300 om dagen), för emottaget gods 24,804 samt afsända godsvagnar

8,849. Efterkrpfven hafva på samma tid vuxit från 1,000 kronor

till mellan 60,000 och 70,000 kronor för en månad.

Det är gifvet, att den ansenliga tillväxt i trafiken, som de anförda

siffrorna angifva, skall kräfva ett väsentligt ökadt utrymme, och för att

lUh. till Riksd. Vrot. 1892. 1 Sami. 1 A/d. 1 Käft. 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Sjette hufvudtiteln.

bereda sådant för magasin sgodset är det nödvändigt både att tillbygga

magasinen och att ur dem undanskaffa de i allt fall för sitt ändamål

för små expeditionslokalerna samt förflytta dessa till en särskild byggnad,

hvilken för att vara nära till hands för båda godsmagasinen bör

förläggas mellan dessa. Till följd af bristande utrymme i sistnämnda

lokaler har det under de senaste åtta åren varit nödvändigt att ute i

staden förhyra rum, i hvilka en del af den för godsrörelsens handhafvande

erforderliga expeditionsföringen kunnat verkställas, ehuru en

sådan splittring af arbetskrafterna icke kunnat ske utan afsevärda olägenheter;

men oaktadt dessa åtgärder har likväl den talrika fjenstepersonal,

som till följd åt rörelsens beskaffenhet nödgats arbeta i godsmagasinens

expeditionsrum — under vissa tider af dygnet ända till tio

personer samtidigt i samma rum — helst när gasen varit tänd, lidit af

den förskämda luften i de öfverbefolkade lokalerna.

Styrelsen har tänkt sig, att den nya expeditionsbyggnaden skulle

uppföras i tre våningar, af hvilka den nedre skulle innehålla lokaler

för allmänhetens betjenande vid aflemnande af fraktsedlar å afsändt

gods, ^qvittering af ankommande gods, betalning af fraktafgifter, utbekommande

af efterkraf, utskrifning af fraktsedlar äfvensom för stationsföreståndarens

expedition och tågexpeditionen. I lokalerna en

trappa upp skulle verkställas utskrifning af godslistor och införande i

godsböckerna såväl af dessa som ock af dem å ankommande gods, utskrifning

af notiser och dessas kontrollering med mera dylikt, hvarjemte

telegrafexpeditionen skulle der inrymmas. Den öfre våningen skulle

användas för förvaring af formulärer, listor, böcker och handlingar med

mera sådant, som icke tillhör den dagliga expeditionen.»

I fråga om den vid Sundsvalls station föreslagna husbyggnaden förmäler

styrelsen att den vore afsedd att innehålla dels två förrådsrum

med tillhörande källare för förvaring af oljor, talg, såpa, torkdukar,

trassel, metaller, bultar, bromsblock med flera artiklar för lokomotivoch

vagntjenstens behof, dels sex rum för öfverliggande tågpersonal

och ett expeditionsrum för lokomotivförareförmannen, dels ock bostäder

för vissa betjente, hvilkas tjenstgöring vore af sådan beskaffenhet, att

de borde bo i stationens omedelbara närhet, nemligen tre rum och kök

för nämnde förman, två rum och kök för vagnförmannen samt två rum

och kök för materialvakten. 1 sammanhang härmed meddelar styrelsen

att för två lägenheter, som för jern vägstrafikens räkning i staden förhyrts

till bostäder åt lokomotivförareförmannen och vagnförmannen, betalas

tillsammans 850 kronor.

Beträffande förslaget om inköp af mark för lokomotivstall m. m. vid

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Sjette hufvudtiteln.

Hallsberg och Alfvesta upplyser styrelsen att vid dessa, liksom ock vid

nästan alla stationer, der lokomotivstall uppförts, dessa _ byggnader förlagts

inne å stationerna temligen nära spårsystemen, hvilkas utvidgning

vid uppkommande behof till följd deraf delvis förhindrats. Då nu behof

af nya lokomotivstall vid de nämnda stationerna framträdt och då

plats för dem icke funnes inne å stationerna, utan fråga i stället uppstått

derom att, för beredande af utrymme för trafikens skötande, bortflytta

inom stationerna befintliga äldre lokomotivstall, vore det nödvändigt,

att annan plats för de nya stallen anskaffades. Liknande åtgärder

hade redan för några år sedan vidtagits vid Katrineholm och

Elmhult, hvarförutom jemväl vid Nässjö anskaffats jord för dylikt ända
Vidkommande

behofvet af kolbås vid Slug sund och Lang sele meddelar

styrelsen att detta behof föranleddes på förstnämnda station deraf,

att der årligen emottoges stora qvantiteter stenkol, som. icke hunne att

genast borttransporteras och för hvilkas inrymmande tillräckligt störa

kolbås ännu icke funnes, samt vid sistnämnda station af tåganordningar

å bandelen Långsele—Vännäs.

För anskaffande af ny rullande materiel föreslår styrelsen att ett

anslag af 1,340,000 kronor måtte för år 1893 af Riksdagen äskas, och

i fråga om behofvet af detta anslag anför styrelsen:

»l:o) Lokomotiv.

I underdånig skrifvelse af den 10 december 1890 framhöll och

motiverade styrelsen behofvet af att inemot 20 st. nya lokomotiv anskaffades

under åren 1892 och 1893. o ''

Sedan derpå Riksdagen till ny rörlig materiel under ar 1892 bevilja-t

1,200,000 kronor, ansåg styrelsen trafikens kraf fordra, att häraf

570,000 kronor användes till inköp af 10 lokomotiv och reservdelar till

sådana, eller ock af 11 lokomotiv; och har styrelsen derom tillåtit sig

att hos Eders Kongl. Maj:t göra underdånig anmälan.

Under förutsättning ’ att denna underdåniga framställning vinner

Eders Kongl. Maj:ts bifall, återstår derföre att under år 1893 fylla behofvet

af 9 lokomotiv med reservdelar eller ock af 10 lokomotiv för att,

såsom styrelsen i ofvannämnda underdåniga skrifvelse påvisat, krafvet

på dragkraft må kunna tillgodoses på ett ekonomiskt rigtigt och för

trafikens oafbrutna gång betryggande sätt. Den härför erforderliga

summan är beräknad till 500,000 kronor.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Sjette hlifvndtitelh.

2:o) Vagnar.

Med framhållande al bristen på reservlnateriel och den oundgängliga

nödvändigheten deraf, ätt denna brist snarast möjligt utjemnades

genom anskaffande af nya vagnar samt utvidgning af reparationsverkstäderna,

anhöll styrelsen i ofvannämnda underdåniga skrifvelse om

aflåtande af nådig proposition till Riksdagen om beviljande af medel

under 1892 för anskaffande af 230 täckta vägnar (deraf 20 å 30 personvagnar).

Af det förut nämnda anslag, som Riksdagen beviljade, 1,200,000

kronor, eller 300,000 kronor mindre än hvad styrelsen föreslagit, återstår

efter afdrag af ofvan berörda 570,000 kronor ett belopp °af 630,000

kronor, för hvilka styrelsen hos Eders Kong! Maj:t anhållit, att 8 stycken

person-, post- och packvagnar (af bögiesystemet) samt 165 täckta

godsvagnar måtte få anskaffas.

Under antagande att denna materiel kunnat före utgången af 1892

sättas i trafik och de vagnar, som under samma år måste slopas, blifvit

ersatta med nya, af trafikmedel bekostade, skulle för 1893 behöfvas

16 personvagnar och 200 godsvagnar med tillhörande axlar och hjul

samt apparater för belysning och uppvärmning.

Allra största delen af denna tillökning är nödvändig för att fortgå

med reparationerna af den nu befintliga, af inemot 12,000 fordon bestående

vagnparken, så att icke, i följd af uppskof med iståndsättande

äf uppkomna biistfälligheter, en del af densamma i förtid blir obrukbar.

Under år 1893 behöfva nemligen omfattande reparationer verkställas å

256 person- och 1,900 godsvagnar. Reparationerna å personvagnarna

taga i medeltal inemot 2 månader i anspråk för hvarje vagn, hufvudsakligen

till följd af den langa tid ommalningen och färgernas torkning

kräfver, och beräknas derför att 36 personvagnar samtidigt för det

ändamålet stå i verkstäderna. Men det är tydligt att under den tid, de

sålunda äro dragna ur trafik!]ensten, de måste ersättas af reservvagnar

till lika stort antal. För närvarande kunna i verkstäderna intagas samtidigt

till ommålning 20, och räknar man att för dessa redan finnas

vagnar till ersättning, synes att till insättning i trafiktågen i stället för

de ytterligare 16, som blifva under året otillgängliga, minst ett lika

antal nya vagnar måste anskaffas, för att kunna tillgodose trafikens

behof. Samma år måste af de 1,900 reparationsmässiga godsvagnarna

190 stycken samtidigt vara dragna ur rörelsen och böra ersättas af ett

motsvarande antal reservvagnar, för att icke en minskning i transport
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Sjette MtYndtitélrt.

förmågan skall uppstå. Genom banornas utsträckning och rörelsens

jern hare fördelning under hela året är det numera svårare att undvara

vagnar än förut. Då hade nemligen godstörelsen sin största liflighet

under vinter- och vårmånaderna, men var i betydlig mån minskad under

den öfrigä delen af året, så att en del godsvagnar då kunde undvaras

för trafiken, hvarföre också den tiden hufvudsakligen användes för att

iståndsätta de vagnar, som behöfde lagas. Numera deremot äro alla

de vagnar, som icke upptagas för transporterna i den södra och mellersta

delen af landet, under sommartiden i flitigt bruk å de norrländska

banorna, hvarest de då pågående virkestransporterna fordra eu högst

betydlig vagnpark. Dertill kommer, att ett ej ringa antal vagnar under

den blidare delen af året upptagas af transporter för banans egen räkning,

liksom ock att när vagnar behöfva förflyttas till en ort, der en

förstärkning af materielen är nödig för att kunna möta en stegrad,

kortare eller längre tid fortvarande trafik, det tager en ganska rundlig

tid att hemta dem från de aflägsna^ platser, der möjligen för tillfället

vagnar finnas disponibla och måste i brist på tillgång å närmare håll

sökas. Allt detta gör att det för trafiken är under hvarje tid på året

ganska svårt /itt undvara några vagnar, som äro begagneliga, äfven

om de äro i behof att repareras, inen som uppskof med reparationer,

som visa sig behöflig^, alltid hafva menliga följder för materielens bestånd,

och allmänhetens kraf på transportmedel icke kan tillbakavisas

med hänvisning till rådande brist å materiel, är det en oundgänglig

nödvändighet att ersättning finnes för de ur rörelsen för iståndsättning

dragna vagnarna. Då nu det af styrelsen begärda antalet godsvagnar,

200 stycken, till allra största delen erfordras för upprätthållande af den

nuvarande trafiken, synes att hon vid sin hemställan så godt som helt

och hållet, hvad året 1893 beträffar, lemnat åsido den tillökning, som

kunde påkallas för att möta krafven af en antagligen stegrad trafik.

Anskaffningskostnaden för ofvan omförmälda vagnar uppgår för

16 personvagnar till 160,000 kronor, för 200 godsvagnar till 550,000

och för axlar och hjul till 120,000 samt för till vagnarna nödiga apparater

för uppvärmning och belysning 10,000 kronor, eller sammanräknad

till 840,000 kronor.»

Härefter yttrar styrelsen slutligen i fråga om behofvet af den

bland de föreslagna nya byggnaderna upptagna vagnreparationsVerkstaden

vid Tomteboda:

»För att kunna utföra vagn reparation er i den omfattning, som har

ofvan beskrifvits och som naturligtvis ej kan inskränkas under den följande

tiden, måste man vara betänkt på att bereda tillräckligt verkstads
-

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Sjette hufvudtiteln.

utrymme för det antal vagnar som samtidigt repareras. I vagnverkstäderna

finnas för närvarande platser för 205 vagnar, deraf 20 i målareverkstaden.

Skulle nu, såsom erforderligt är, 36 personvagnar samtidigt

vara under arbete, bör utrymmet i dessa verkstäder ökas med

16 platser; och styrelsen tillåter sig derföre framhålla angelägenheten

deraf att medel anslås för eu verkstadsbyggnad, som kan fylla detta

behof. Anläggningen borde gifvetvis icke begränsas till sagda minimum

af utrymme, utan afseende fästas å att en tillökning derå betingas

af vagnparkens efter hand skeende tillväxt, hvadan det vore klokt att

verkstaden planlades för 26 å 30 vagnar och att ungefär hälften af

densamma blefve färdigstäld under år 1893; och som plats ej finnes

för en sådan byggnad invid de nuvarande större verkstäderna, men kan

beredas i Stockholms närhet, har styrelsen i förslaget till nya byggnader

upptagit ett belopp, 50,000 kronor, till påbörjande af och jordanskaffning

till en sådan verkstadsbyggnad vid Tomteboda station.»

I anledning af jern vägsstyrelsens i dess skrifvelse omförmälda framställning

rörande användningen af det utaf Riksdagen för innevarande

år anvisade anslag, 1,200,000 kronor, till ny rullande materiel har Kongl.

Maj:t den 11 december 1891 meddelat beslut och dervid bifallit styrelsens

förslag om anskaffande af dels 10 lokomotiv med reservdelar

eller ock 11 lokomotiv, dels 5 kombinerade post- och packvagnar efter

bogiesystemet, dels ock 165 godsvagnar, hvaremot Kongl. Maj:t förklarat

sig vilja ^ framdeles besluta i fråga om förslaget att inköpa 3 personvagnar

efter bogiesystemet.

Ehuruväl de af styrelsen föreslagna nya byggnader och anläggningar

synas vara af behof påkallade samt det jemväl genom hvad

styrelsen anfört synes mig vara ådagalagdt att en väsentligare tillökning

af den rullande materielen är behöflig för tillgodoseende af trafikens

kraf och till förekommande af materielens förslitande i förtid, torde det

dock icke vara oundgängligen nödigt att alla de af styrelsen ifrågasatta

byggnadsarbeten och anläggningar komma till utförande under år 1893

eller att hela den tillökning af den rullande materielen, som styrelsen

föreslagit, åstadkommes under nämnda år. De ifrågavarande anslagen

torde derföre kunna för nästkommande år begränsas till 500,000 kronor

till nya byggnader och anläggningar och till 1,200,000 kronor till anskaffande

af ny rörlig materiel.

Jag hemställer alltså att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att

för år 1893 anvisa

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Sjette hufTutltiteln.

dels å riksstatens sjette hufvudtitel, till utförande af nya byggnader ^ [40.]

och anläggningar vid statens jernväg strafik, 500,000 kronor, d!rmbm!rid

statens jernvägar.

dels ock å riksstaten utom hufvudtitlarne, till anskaffande af ny [41-]

rörlig materiel vid statens redan trafikerade j omväg ar. 1,200,000 kionor. te[iel vi| ata_

tens jernvägar.

I

Statens jernvägsbyggnader.

Sedan Kongl. Maj:t den 31 januari 1891 faststält plan för samma [42.]

års arbeten å stambanan genom öfre Norrland, kafva arbetena så fortgått,

att den 129 kilometer långa bansträckan Anundsjö—Vännäs kunnat stambanan

den51 sistlidne oktober för trafik upplåtas, hvarjemte linien mellan Vän- ”°"n°“

näs och Norra Degerfors färdigterrasserats, större delen .af grundläggnings-

och murningsarbetena för brobyggnaden öfver Vindelelfven afslutats,

skenläggningen framdragits till nämnda eif samt den permanenta

utstakningen af jern vägs] inien mellan Norra Degerfors och Bastuträsk

jemte en del tillhörande förberedande arbeten verkstälts. Mot slutet

af året hafva derjemte arbeten å nämnda stambana påbörjats från Boden

söderut.

Uti underdånig skrifvelse den 9 december 1891 har nu jernvägsstyrelsen

afgifvit förslag å det statsanslag, som borde för fortsättning

af arbetena å nämnda stambana under år 1893 äskas, och dervid anfört,

hufvudsakligen följande.

Sedan arbetena å stambanan börjat bedrifvas från två hall, beräknade

styrelsen att med det för innevarande år beviljade anslag å 4,000,000

kronor kunna under samma år verkställa följande arbeten, nemligen dels

å den södra arbetslinien norrut, förutom uppsättning af den störa broöfverbyggnaden

öfver Vindelelfven, terrassering af den under ar 1891

renstakade 70 kilometer långa bansträckan från Norra Degerfors till den

i närheten af Bastuträsk framgående landsvägen mellan Skellefteå och .

Norsjö, skenläggning till samma punkt samt fullbordandet af alla återstående

kompletteringsarbeten mellan Vännäs och den. på ett afstånd

af 259 kilometer från Långsele belägna punkten, Hällnäs vid Vindelelfven,

der banan afveke från den till Lycksele och dess omnejd ingående stora

landsvägen, dels ock å den norra arbetslinien med Boden såsom utgångspunkt,

terrassering af bansträckan till Pite elfs norra strand, skenlägg
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Sjette hufvudtiteln.

ying’ af större delen deraf äfvensom uppförande af brobyggnaden öfver

Lule eif. Enligt denna om fattande arbetsplan, som endast på grund af

särdeles gynsamma terrängförhållanden kunde utföras, skulle sålunda

vid 1892 års slut terrasseringen hafva framdragits dels till 317 kilometer

från Långsele dels ock från Boden söderut 45 kilometer.

Då vid 1892 års slut alla anordningar funnes vidtagna för jernvägsarbetets

fortsatta bedrifvande i lika omfattning som under åren

1890, 1891 och 1892, skulle stambanebyggnaden derefter kunna fortskrida

så, mtt banans återstående oterrasserade del, omkring 150 kilometer,

blefve under år 1893 till större delen färdigterrasserad och äfven

delvis skenlagd. Hvad derefter återstode af terrasseringen och skenläggningen

kunde under sommaren 1894 medhinnas, och dermed vore

hela stambanan trafikabel samt jemväl statsbanan Luleå—del liva ra sammanknuten

med stambanenätet, ''

För att under åy 1893 kunna utföra det enligt denna beräkning för

nämnda år afsedda arbete kräfdes ett anslag till lika stort belopp som

det för innevarande år beviljade, eller 4,000,000 kronor; och då erfarenheten

från 1890 och 189i års jern vägsarbete tydligt ådagalagt den

mångsidiga fördelen deraf att under nuvarande förhållanden låta detta

arbete fortgå i den omfattning, som möjliggjordes af ett årligt, anslagtill

nyssnämnda belopp och af de redan i öfrig! för arbetets bedrifvande

vidtagna anordningar, samt arbetena å denna stambana redan nu bedrefves

från två punkter, hvartill komme att det äfven vore skäl att

begagna sig af de för utförande af större byggnadsföretag gynsamma

konjunkturer, som inträdt genom den till följd af märkbar inskränkning

af skogsafverkningen uppkomna sänkningen i pris å byggnadsmaterialier

och jemförelsevis lättare tillgång på arbetskrafter, ansåge styrelsen sig

böra hemställa att Kong!. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta proposition

om beviljande för år 1893 af ett anslag å 4,000,000 kronor till arbetenas

fortsättning å ifrågavarande stambana.

Med instämmande i hvad jernvägsstyrelsen heiustält och då, enligt

hvad jag inhemtat af chefen för finansdepartementet, statsverkets tillstånd

medgifver att det af jernvägsstyrelsen föreslagna anslagsbeloppet

upptages å rikastaten, tillstyrker jag att Kongl. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen

att, till fortsättning af arbetena å stambanan mellan Vännäs (Nybg) och

Ofver-Luleå (Boden), för år 1893 bevilja, å riksstaten utom hufvudtitlarne,

ett anslag af 4,000,000 kronor.

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Sjette hufvudtiteln.

Sedan Riksdagen år 1890 stält till Kongl. Maj:ts förfogande en [43.]

summa af 7,000,000 kronor att användas med högst 6,750,000 kronor L“^ba^h‘

till inköp af jernvägen mellan Luleå och gränsen mot Norge tillika

med den vid jernvägen befintliga, the Swedish and Norwegian Railway

Company Limited tillhörande rullande materiel och med högst 250,000

kronor till bestridande af ifrågakommande kostnader lör köpets verkställande,

så blefvo på våren 1890 underhandlingar inledda om banans

förvärfvande, hvilka, på sätt jag haft tillfälle för Kongl. Maj:t redogöra,

ledde dertill att banan med tillhörigheter slutligen under 1891

års sommar inköptes af staten för en köpeskilling af 6,500,000 kronor,

i sammanhang hvarmed den å jernvägsanläggningen den 8 december

1882 utfärdade koncession den 20 augusti 1891 till all kraft och

verkan upphäfdes. Till godtgörande från den för kostnaders bestridande

anslagna summan, 250,000 kronor, hafva hittills endast några

mindre belopp ifrågakommit, hvilka tillsvidare förskjutits af andra tillgängliga

medel, och hvad af denna summa slutligen kommer att för

ändamålet tagas i anspråk kan ej angifvas förr, än sluträkningar inkommit

från de advokater i England, som det befunnits nödigt anlita

för att bringa aftalet till öfverensstämmelse jemväl med engelsk lag.

Ja»- antager dock att den slutliga summan icke skall komma att öfverstiga

20,000 till 30,000 kronor, i hvilket fall af hela det af Riksdagen

dels för inköpet och dels för kostnaderna beviljade anslag åtminstone

omkring 450,000 kronor skulle inbesparas.

Innan Riksdagen fattade sitt beslut om banans inköpande hade på

hösten 1889 genom bandirektören C. F. Sundberg enligt honom lemnadt

uppdrag eu uppskattning egt rum af banan med tillhörande byggnader

och andra för trafikens behof utförda anläggningar, dervid Sundberg

jemväl upprättat kostnadsförslag öfver de arbeten, som erfordrades

för jern vägens komplettering, så att densamma försattes i ett för den

blifvande rörelsen fullt betryggande skick; och blef kostnaden för kompletteringen

beräknad till 3,323,000 kronor, utan rullande materiel.

Kostnaden för den rullande materiel, som erfordrades utöfver den,

som i köpet skulle ingå, antog jernvägsstyrelsen kunna beräknas till

1,400,000 kronor. _ ,

Någon tid innan banan blef statens tillhörighet verkstäldes under

år 1891, likaledes genom bemälde Sundberg, eu uppskattning af hvad

som erfordrades dels för banans nödtorftiga underhåll och trafikerande

under 1891 och dels för dess kompletterande, enligt hvilken uppskattning,

som af Sundberg gjorts med beräkning att trafiken å banan

för statens räkning skulle börjas den 1 augusti, i förra hänseendet er
Bih.

till ltiksd. Prut. 1892. 1 Sami, 1 AJ\L 1 Uäft. 13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Sjette hufvudtiteln.

fordrades 130,000 kronor samt för banans kompletterande 3,323,000

kronor äfvensom för iståndsättande af inköpta lokomotiv och vagnar,

kostnader för transport af ytterligare behöflig rullande materiel, flyttningskostnader

för personal m. m. tillhopa 275,000 kronor; hvarjemte

Sundberg i särskild specifikation uppgifvit att, för den händelse banan

skulle under 1891 och vintern 1892 kunna trafikeras, redan under 1891

erfordrades till kompletteringsarbeten ett belopp af 570,000 kronor.

Sedan jernvägsstyrelsen i utlåtande, som afgifvits i anledning af

Sundbergs sistberörda förrättning, förklarat sig anse att det af Sundberg

för 1891 beräknade utgiftsbeloppet kunde minskas för kompletteringsarbeten

och banans utrustning till 450,000 kronor och för driftkostnaden

till 100,000 kronor, erhöll statskontoret den 28 augusti 1891 befallning

att till jernvägsstyrelsen förskjuta dessa belopp, tillhopa 550,000

kronor, för livilket belopp statskontoret sedermera hemstält om ersättning.

I sammanhang med sistberörda beslut godkände också Kongl. Maj:t

beträffande förvaltningen af banan under den tid, densammas komplettering

påginge, hvad jernvägsstyrelsen i sådant afseende hemstält, nemligen

att banan skulle skötas såsom ett för sig stående byggnadsföretag

och befälet öfver byggnads-, trafik- och maskinpersonalen utöfvas af eu

och samma person, som skulle ega att med den myndighet, som under

stambanebyggandets tidigare skede tillkom då fungerande intendenter,

leda kompletteringsarbetena samt under ombyggnadstiden föra befälet

öfver samtliga afdelningarne under iakttagande af hvad som funnes stadgadt

i de för statens jernvägar utfärdade reglementen och andra föreskrifter,

med rätt för honom att föreslå de förenklingar i tillämpningen

häraf, som skötseln af eu bana, der trafiken tillsvidare intoge en underordnad

ställning, medgåfve; att särskilde föreståndare för de olika afdelningarna

icke skulle förordnas under öfvergångsperioden, då de bestyr,

som särskildt skulle handläggas af afdelningsföreståndaren, kunde under

intendentens tillsyn besörjas af en underlydande, mera framstående ingeniör

eller stationsinspektor; att redovisningen af omhänderhafvande

medel skulle ega rum efter de för statsbanorna gällande bestämmelser,

men att de medel, som komme att inflyta för trafiken, icke skulle ingå

i den allmänna redovisningen för statens trafikerade banor eller insändas

till jernvägsstyrelsens uppbördskassa, utan räknas såsom Gellivarabanans

tillgång och efter intendentens anvisning användas till bestridande

af driftkostnaderna; och att, derest behållning derutöfver skulle uppstå,

denna finge användas såsom bidrag till ombyggnadskostnaden, likasom

a andra sidan uppstående brist vid trafikerandet finge tillsvidare för
-

s. 99 Kontrollera mot PDF

Sjette hiifvndtiteln. 99

skjutas af anslagsmedel och saldot regleras vid slutuppgörelsen af ombyggnadsräkenskapen.

I dessa bestämmelser, med hvilka afsågos att intilldess banan blefve

fullfärdig omkostnaderna för såväl trafiken som byggnadsarbetena skulle

kunna i möjligaste mån nedbringas, har sedermera, efter det jernvägsstyrelsen

anmält att banan numera vore i sådant skick, att malmtransporter

derå kunde verkställas, vidtagits den ändring att, enligt Kong!

Maj:ts den 31 december 1891 fattade beslut, banans inkomster och

utgifter hvad trafiken anginge skulle från och med detta år ingå i den

allmänna uppbörden och redovisningen för statens trafikerade banor,

hvaremot sjelfva sättet för banans förvaltning, hvilket hvad afiöningarna

och äfven vissa andra förhållanden beträffade icke, då här vore fråga

om både byggande och trafikerande af en bana, kunde inpassas i de för

statens trafikerade banor eljest gällande stadganden, skulle fortgå enligt

de den 28 augusti 1891 meddelade föreskrifter.

Jern vägsstyr elsen har nu i en den 16 sistlidne december aflåten

skrifvelse beträffande Luleå—Gellivara banan, jemte det styrelsen redogjort

för de» kompletteringsarbeten, som under året verkstälts, vidare

anmält att trafiken underhållits med dagliga tåg mellan Luleå och Boden

samt sedan medlet af november med ett tåg fram och åter i veckan på

hela sträckan till Gellivara, och att förlag af under vintermånaderna

behöfliga kol och andra förnödenheter måst anskaffas. Kostnaderna

härför hade medtagit de från statskontoret förskjutna summorna, hvarförutom

åtskilligt måst förskjutas af de sydligare banornas trafikmedel.

Beträffande banornas behof för 1892 och 1893 anför styrelsen följande.

Hvad kompletteringsarbetena och banans utrustning beträffade, erfordrades

i första rummet den af Sundberg beräknade kostnadssumman,

3,598,000 kronor, men utöfver de i detta förslag upptagna poster måste

åtskilliga utvidgningsarbeten företagas och materielen äfven ökas för att

utföra de transporter, som antagligen kunde väntas under loppet af

innevarande och nästkommande år. Enträgna framställningar hade nemligen

inkommit till styrelsen från vederbörande grufegare om nedförande

under år 1892 .af 100,000 och under år 1893 af 300,000 ton malm till

Luleå. För så stora transporter räckte icke den nuvarande materielen.

De sex 23 tons tankmaskiner, som inginge i köpet, vore nemligen i sig

sj elfva ganska svaga och dessutom, ehuru användbara för de kortare

lokaltågen till och från Boden samt som vexel- och bjelpmaskiner,

mindre lämpliga för tunga transporter af 200 kilometers längd, emedan

de med den ringa mängd vatten de kunde intaga ofta beliöfde förnya

sitt förråd deraf, hvadan för malmtransporterna endast de 3 godsma
-

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Sjette liuFvudtiteln.

skiner vore påräkneliga, som till banan uppsäudts söderifrån, men äfven

dessa lemnade en mycket knapp tillgång på dragkraft, då dermed högst

ett lastadt tåg om dagen kunde expedieras. Med vagnparken vore det

något bättre bestäldt, då den, när alla vagnar hunnit iståndsättas, innehölle

75 större malmvagnar, men detta antal blefve också otillräckligt

för den nu förväntade trafiken. Det blefve derför nödvändigt att under

1892 för banan anskaffades 4 lokomotiv och 25 malmvagnar af större

bärighet och likaså att för 1893 funnes tillgång på ytterligare 10 lokomotiv

och 175 malmvagnar.

Kostnaden för anskaffande af denna materiel skulle uppgå till:

under 1892 för 4 lokomotiv.................... kr. 200,000: —

» 25 större malmvagnar » 100,000: — gpp qqq. _

» 1893 » 10 lokomotiv..................... kr. 500,000: --

» 175 större malmvagnar ... » 700,000: — j 200 000- _

eller sålunda för båda åren till sammanlagdt .............. kr. 1,500,000: —

Men ännu några flera anordningar erfordras innan banan kan vara

rustad för en trafik af 300,000 ton malm per år. Härom yttrar styrelsen:

Likasom tillgång å tillräcklig transportmateriel vore nödvändig för

en orubbad fortgång af större masstransporter, likaså vore det ett oundgängligt

vilkor att å såväl lastnings- som lossningsorten anordningar

vore träffade, så att dels godset kunde utan dröjsmål lastas å vagnarne,

dels, sedan det anländt till aflastningsorten, vagnarne kunde så fort

som möjligt frigöras och godset, om det skulle vidare befordras sjöledes,

omedelbart inlastas å fartyg eller ock i afvaktan på sådana uppläggas.

Vid Gellivara mötte tills vidare intet väsentligt hinder att lasta malmen

i den mån densamma brutits, men i Luleå kunde med nuvarande anstalter

icke mer än omkring 100,000 ton årligen mottagas. I dervarande

hamn å Svartö funnes vid kajen plats för endast två ångare, och som

efter erfarenheten omkring 1,000 ton om dagen kunde från jernvägen

inlastas å fartyg, åtginge till utskeppningen af sagda årsqvantitet hela

den tid, inemot fyra månader, sjöfarten vore öppen. Naturligtvis måste

den mängd, som nedförts under föregående åtta månader, under hvilka

sjöfarten varit stängd, herntas till fartygen från upplag, men platsen

för uppläggning vore icke större än att högst 50- till 60,000 ten der

kunde rymmas. Blefve malmbrytningen och utskeppningen så stor som

det uppgifvits för 1893, vore det derföre nödvändigt att större upplagsplatser

bereddes och äfven anordnades så, att åtminstone sex ångare

kunde samtidigt vara vid kaj förtöjda, äfvensom att tillräckligt antal

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Sjette lmfuidtitcln.

jern vägsspår utlades. Planer för de erforderliga anordningarne hade

visserligen ännu ej kunnat definitivt uppgöras, men styrelsen hade tänkt

sig att det behöfliga utrymmet skulle kunna beredas å den innanför

strandremsan befintliga bergplatån och den der upplagda malmen föras

1 vagnar ut till kajen på bryggor så höga, att densamma kunde direkt

nedstjelpas i fartygens lastrum, samtidigt med att dessa matades med

malm från vagnar, som lastade komme med malmtågen och uppfördes

på den vid kajen befintliga elevatorn. Dessa för en aflastning af

300,000 ton erforderliga anordningar beräknades att kosta minst 600,000

kronor. Nödvändigheten att utföra eller åtminstone påbörja dem under

det instundande året berodde naturligtvis på, huruvida den i utsigt stälda

större malmproduktionen blefve en verklighet, hvarom man väl under

årets lopp borde erhålla större visshet än som för närvarande funnes.

Enligt de af Sundberg och Klemming uppgjorda beräkningar, som

lågo till grund för Kongl. Maj:ts framställning till Riksdagen om banans

förvärfvande åt staten, antogos, på sätt jag till statsrådsprotokollet den

2 maj 1890 anförde, statens utgifter för banans förvärfvande och dess

försättande i fullgodt skick till Gellivara äfvensom för erforderlig rullande

materiel komma att uppgå till högst 11,723,000 kronor, hvarvid dock

det af jernvägsstyrelsen nu anmälda behofvet af vissa anläggningar vid

Luleå för att kunna ombesörja en malmtrafik af 300,000 ton icke blifvit

medräknadt. I händelse hvad jag vidare har att anföra vinner godkännande

och om hänsyn icke tages till de särskilda anskaffningskostnader,

som en betydligare trafik kan framdeles kräfva, torde det kapitalbelopp,

hvartill banan i fullfärdig! skick bör bokföras, kunna beräknas

till omkring 10,500,000 kronor och således komma att med mer än

1,000,000 kronor understiga hvad år 1890 antogs.

Hvad beträffar de af jernvägsstyrelsen ifrågasatta, till 600,000 kronor

beräknade anläggningarna vid Luleå samt anskaffandet af rörlig materiel

för en trafik öfverstigande 100,000 ton, torde vara uppenbart att staten

icke i annan händelse än att en dylik större trafik med all sannolikhet

är att påräkna bör å banans utrustning nedlägga de dryga utgifter,

som här äro i fråga; och då jag för närvarande icke har något giltigt

skäl antaga att malmbrytningen vid Gellivara skall redan under 1893

kunna uppbringas till en qvantitet af 300,000 ton, motsvarande inemot

eu tredjedel af Sveriges nuvarande hela malmbrytning, anser jag mig

för närvarande icke behöfva föreslå att af Riksdagen äskas det af jernvägsstyrelsen

för vissa anläggningar vid Luleå uppgifva beloppet, 600,000

kronor, likasom icke heller den summa af 1,200,000 kronor, jernvägs
Bih.

till Iti/csd. /‘rot. 1892. 1 Sami. 1 AJd, l Saft. 14

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Sjette hufrudtiteln.

styrelsen upptagit för inköp under år 1893 af rullande materiel. Deremot

torde blifva nödigt att banans öfriga komplettering jemte utrustning

verkställes i den mån ske kan under detta och nästa år, och då jernvägsstyrelsen

icke haft något att anmärka mot hvad Sundberg härutinnan

föreslagit och särskildt framhållit att kompletteringsarbetena ej borde

afbrytas och kunde utan hinder af årstiden fortgå, torde således de dertill

nödiga medel böra af Riksdagen äskas, utgörande för kompletteringsarbetena,

deri inbegripna redan under 1891 verkstälda sådana, hvartill

medel från statskontoret förskjutits, 3,598,000 kronor, och för anskaffande

af rörlig materiel 300,000 kronor. Vidare och då de belopp, som

förskjutits för trafikens uppehållande under år 1891, jemväl böra ersättas,

synes mig hela det belopp, som nu bör begäras, kunna i rundt tal anslås

till 4,000,000 kronor.

Jag tillåter mig derföre hemställa att Kongl. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen

att till Kongl. Maj:ts förfogande ställa ett belopp af 4,000,000 kronor,

att i mån af behof lyftas för att användas till Luleå— Gelikar a b anan s

försättande i fullständigt skick och till inköp af rullande materiel för

densamma äfvensom till ersättande af de för banan under år 1891

häfda utgifter; lärande Kongl. Maj:t vilja uppå föredragning af chefen

för finansdepartementet besluta om sättet för anskaffande af dertill nödiga

medel0).

Hvad föredragande departementschefen i ofvan

berörda hänseenden hemstält och föreslagit täcktes

Hans Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten, på tillstyrkan

af Statsrådets öfrige ledamöter, i nåder gilla

med befall ning tillika att utdrag af detta protokoll

skulle till finansdepartementet öfverlemnas till ledning

vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition

till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo:

Aug. Alströmer.

*) Se bil. till statsverkspropositionen: Finansplanen.

Stockholm, K. L. Beckman, 1892.

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

.ulajitftn ofina {tf

Sjunde hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten i Statsrådet å

Stockholms slott den 13 Januari 1892.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lewenhaupt,

Statsråden: Herr Friherre von Otter,

Friherre Palmstierna,

Friherre von Essen,

Friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam.

Sedan de till andra, tredje, fjerde, femte och sjette hufvudtitlarne

hörande frågor blifvit af vederbörande departementschefer föredragna,

anhöll departementschefen, Statsrådet Friherre von Essen att få anmäla

de frågor, som tillhörde regleringen af sjunde hufvudtiteln, samt anförde

dervid beträffande anslagstitlarne:

Bill. till Riksd. Prof. 1892. 1 Sami. 1 Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sjunde hufvudtiteln.

[1-]

Stats
kontoret.

Ordinarie anslag.

Statskontoret.

1 deri. nådiga proposition, Kong!. Maj:t den 24 Januari 1876

aflat till Riksdagen angående omorganisation af Statskontoret, beräknades

utgifterna för vikariat, renskrifning, flitpenningar och tillfälliga

biträden till 15,000 kronor, dock under förutsättning att de med hvarje

befattning förenade tjenstgöringspenningar finge uppbäras endast för

den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit ferier

eller semester, utan att annan måst under tiden för honom''förordnas;

men vid behandlingen af denna fråga ansåg Riksdagen enligt underdånig

skrifvelse den 13 Maj samma år billigheten fordra, att tjenst-,

göringspenningarna finge under semester af den ordinarie tjensteinnehafvaren

bibehållas, äfven om annan förordnades att tjensten derunder

uppehålla. Någon förhöjning i nämnda anslag, motsvarande utgifterna

för semestervikariat, blef dock icke beviljad, förr än 1882 års Riksdag

på framställning af .Kong], Maj:t för nämnda ändamål anvisade 2,200

kronor, hvarigenom ifrågavarande anslag från 1883 års början utgjorde

17,200 kronor.

Då likväl äfven detta förhöjda anslag snart befans otillräckligt,

nödgades Statskontoret deri begära ytterligare tillökning. I underdånig

skrifvelse den 18 November 1884 omförmälde Statskontoret, att derigenom,

att en kammarskrifvare å verkets äldre stat, hvilken dittills

uppburit . sin aflöning å det till genomförande af Statskontorets nya

organisation beviljade extra anslag med skyldighet att verkställa de

mot hans kammarskrifvarebefattning svarande göromål, som kunde varda

honom anvisade, befordrats till en första gradens tjenst inom verket,

det påräknade, redan förut knappa antalet af amanuensbiträden minskats

med en plats; att otillräckligheten af det till vikariat, renskrifning,

flitpenningar, och tillfälliga biträden då bestämda anslag vore att tillskrifva

ej mindre det jemförelsevis stora behofvet för Statskontoret af

amanuensbiträden än äfven den omständigheten, att arfvodet till Statskontorets

ombudsman eller det juridiska biträdet måst i saknad af

derför särskildt anvisade medel utgå af nyssnämnda anslag; samt att

ytterligare en amanuens å riksbokslutsbyrån vore behöflig. På grund

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Sjunde hufvudtiteln.

häraf hemstälde Statskontoret, det täcktes Kongl. Maj:t för beredande

af medel till aflönande af ytterligare två amanuenser föreslå

Riksdagen att förhöja ifrågavarande anslag med 2,000 kronor, hvarigenom

detsamma komme att uppgå till 19,200 kronor. Med bifall

härtill äskade Kongl. Maj:t i den nådiga propositionen _ angående

statsverkets tillstånd och behof till 1885 års Riksdag den ifrågasatta

förhöjningen, hvilken ock af Riksdagen beviljades.

I underdånig skrifvelse den 3 sistlidne November har Statskontoret

gjort framställning om ytterligare förhöjning i samma anslag.

Statskontoret erinrar, att af anslaget i fråga utbetalas dels kostnaderna

för semestervikariat, hvilka, derest samtlige embets- och tjenstemän,

som under vissa vilkor äro berättigade till semester, komme i

tillfälle att begagna sig af denna förmån under hela den tid, som är

en hvar medgifven, numera uppgå till 2,412 kronor 50 öre, dels tjenstgöringspermingar

åt en biträdande föredragande, hvilken Statskontoret,

i anseende till ökningen i göromålen, genom nådiga brefvet den 5

November 1886 bemyndigats att förordna under högst en och en half

månad årligen, dels ock bidrag till aflöning åt embetsverkets juridiska

ombud.

Om från berörda anslag, nu utgörande.............. kronor 19,200: —

afräknas nyssnämnda vid verkets omreglering icke

afsedda utgifter, nemligen:

för semestervikariat.......................... kronor 2,412: 50

till en biträdande föredragande...... „ 250: —

till tillförordnade ombudsmannen „ 1,500: — „ 4,162: 50

återstå kronor 15,037: 50

eller ungefärligen samma belopp, hvartill anslaget år 1876 bestämdes.

Sedan nämnda år hafva dock göromålen inom Statskontoret betydligt

ökats. Sålunda befinnes, att, under det de inkomna målen år 1877 utgjorde

5,685, antalet af desamma sedermera år efter år stigit, så att

de år 1885 uppgingo till 6,425 och år 1890 till 7,614. I jemnbredd

med ökningen af göromålen hafva ock kostnaderna för renskrifningen

stigit, hvarigenom de för arfvoden åt amanuenser och flitpenningar åt

öfriga extra ordinarie tjenstemän tillgängliga medel minskats. Dessa

hafva i följd af göromålens ökning under de senaste åren befunnits

allt mera otillräckliga, och Statskontoret bär, jemlikt bemyndigande i

nådigt bref den 21 November 1890, af sjunde hufvudtitelns anslag till

extra utgifter samma år användt 1,096 kronor 68 öre till betäckande

af uppkommen brist uti ifrågavarande anslag.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sjunde hufvudtiteln.

Med tillkännagifvande att äfven för år 1891 komme att uppstå brista

hvilken, enligt hvad redan vid tiden för aflåtandet af Statskontorets

förevarande skrifvelse visade sig, blefve större än bristen för år 1890,

har Statskontoret, som ansåge sig böra inskränka anspråket på ökning

i ifrågavarande anslag till det minsta möjliga, hemstält, att en förhöjning

i anslaget med 2,000 kronor måtte''af Riksdagen äskas.

Jag ° tillåter mig i detta sammanhang erinra, att Kongl. Maj:t

genom nådigt bref den 11 sistlidne December af sjunde hufvudtitelns

anslag till extra utgifter anvisat ett belopp af 1,340 kronor till

betäckande af brist i Statskontorets anslag till vikariat m m för

år 1891.,

Då ingen anledning finnes att antaga, att de orsaker, som på

senare^ tiden vållat anslagets otillräcklighet, skola visa sig vara af

öfvergående natur, hemställer jag, som icke finner något att erinra

mot beloppet af den utaf Statskontoret föreslagna förhöjningen, att

Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen,

att det i Statskontorets stat uppförda anslag till vikariat, renskrifning,

flitpenningar och tillfälliga biträden måtte från dess nuvarande

belopp, 19,200 kronor, höjas med 2,000 kronor till 21,200 kronor,

hvarigenom alltså anslaget till Statskontoret skulle i sin helhet ökas

från 100,800 kronor till 102,800 kronor.

Postverket

[2-]

Post
verket.

De för innevarande år af Kongl. Maj:t faststälda utgiftsstater

för postverket upptaga följande slutsummor:

aflöningsstaten ..........................

öfvergångsstaten ......................

indragningsstaten .......................

pensionsstaten ...........................

omkostnadsstaten .......................

oförutsedda utgifter ................

afkortningar och restitutioner

........................... kronor 2,820,800: —

.......................... „ 6,200: —

........................... „ 2,593: —

........................... „ 88,000: —

......................... „ 4,193,500: —

.......................... „ 90,000: —

m. m. ............ ._48,907: —

tillsammans kronor 7,250,000: —

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Sjunde hufvudtiteln.

Generalpoststyrelsen har i underdånig skrifvelse den 23 November

1891 afgifvit förslag till stater för postverket för år 1893. Hvad först

beträffar

*'' ■ ‘ . f

Aflöningsstaten,

anför Generalpoststyrelsen till en början, att det å denna stat uppförda

anslaget till vikariatsersättning samt arfvoden åt extra biträden rn. m.

blef på Generalpoststyrelsens erinran derom, att den väckta frågan

om öfverflyttningeji af en del ärenden från centralstyrelsen till underordnade

myndigheter icke kunde antagas komma att för år 1892 utöfva

någon inverkan på behofvet af ökade arbetskrafter inom centralförvaltningen,

och att således Styrelsen blefve då nödsakad att använda

extra biträden i ännu större utsträckning än förut, i samma års stater

höjdt med 10,000 kronor eller till 65,000 kronor. Ehuru af detta anslag

bestridas utgifterna icke blott till arfvoden åt de bos Generalpoststyrelsen

anstälda extra biträder, utan äfven till vikariatsersättning för

förordnanden i anledning dels af semester för Generalpoststyrelsens

embets- och tjenstemän, dels af resor i postverkets ärenden, när uppdrag

derom meddelas embets- eller tjenstemän bos Styrelsen, och ehuru

utgifterna å anslaget redan för tiden 1 Juli 1890 30 Juni 1891 upp
gått

till omkring 63,600 kronor, bar Generalpoststyrelsen likväl, då,

enligt hvad jag strax går att omförmäla, förslag nu framlägges att i

postverkets stater för år 1893 upptaga anslag till aflöning åt nya distriktsmyndigheter,

hvilka skulle öfvertaga bestyret med eu del göromål,

som hittills handlagts inom centralstyrelsen, ansett sig höra, under

förutsättning af bifall till sistberörda nya anslag, föreslå en nedsättning,

motsvarande den för år 1892 vidtagna höjning eller 10,000 kronor, i

anslaget till vikariatsersättning samt, arfvoden åt extra biträden in. in.,

hvarigenom detta anslag skulle nedgå till förslagsvis 55,000 kionor. .

Vid anmälan af Riksdagens underdåniga skrifvelse den 12 Maj

1888 med anhållan’ om utarbetande af förslag till post- och telegrafverkens

förenande under en gemensam styrelse, uttalade jag till statsrådsprotokollet

den 12 Januari 1889 den mening, att i utredningen af

denna fråga äfven borde ingå en undersökning, huruvida icke det betydliga

tryck, som ärendena nu utöfvade på postverkets centralstyrelse,

kunde i någon mån lindras. Bland de till Generalpoststyrelsen inkommande

mål vore säkerligen ett betydligt antal af den beskaffenhet,

att deras afgörande med full trygghet borde kunna anförtros åt under
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Sjunde hnfvndtiteln.

ordnade myndigheter. Kunde derföre på detta område en decentralisation

åvägabringas, hvarigenom postverkets öfverstyrelse befriades från

bestyret med en mängd mindre vigtiga ärenden, borde en sådan åtgärd

icke allenast lända till fromma för handlingskraften hos denna

styrelse, utan äfven kunna underlätta lösningen af frågan om post- och

telegrafverkens förening.

Sedermera har Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 13 December

1889, samtidigt med tillsättandet af en komité för utredning

af frågan om post- och telegrafverkens förenande under en gemensam

styrelse, bemyndigat Generalpoststyrelsen att för utarbetande inom Styrelsen

af förslag, bland annat, till sådana förändringar i postverkets

förvaltning, hvarigenom handläggningen af en del ärenden öfverflyttades

från centralstyrelsen till underordnade myndigheter, tillkalla visst antal

tjenstemän vid den lokala postförvaltningen.

I en den 14 April 1891 aflåten skrifvelse anförde nyssberörda

komité, att, efter det komiténs flertal bestämt sig för att föreslå, det

en förening af post- och telegrafverken under samma styrelse måtte

åvägabringas och åtskilliga provisoriska beslut fattats i fråga om organisationen

af den gemensamma styrelsen samt af vissa distriktsmyndigheter

med mera, komitén vidare både att till närmare behandling företaga

frågan, huru med pensioneringen af det förenade verkets personal

skulle ordnas; att det syntes komitén, som om för ordnandet af det

blifvande post- och telegrafverkets pensionsangelägenheter två utvägar

er bjöd e sig, nemligen att antingen den särskilda pensionsinrättningen

för telegrafverket jemte dertill hörande enke- och pupillkassa upplöstes

och den nuvarande telegrafpersonalen likasom den blifvande nya gemensamma

post- och telegrafpersonalen bereddes delegarerätt i Civilstatens

pensionsinrättning samt i dess enke- och pupillkassa, eller ock en

gemensam post- och telegrafpensionsinrättning anordnades, hvilket då

borde ske på det sätt, att postpersonalen utginge ur Civilstatens pensionsinrättning

och i stället erhölle inträde i telegrafverkets nuvarande

pensionsinrättning; att komitén, som funnit den senare af dessa utvägar

ega företräde framför den förra, ansett angeläget att låta anställa

fullständiga undersökningar i fråga om storleken af postverkets andel

i Civilstatens pensionsinrättnings tillgångar, hvilken undersökning synts

så mycket angelägnare, som, enligt hvad komitén inhemta!, den

åt Kongl. Maj:t för utredning af Civilstatens pensionsinrättnings

stallning och behof m. m. den 19 Augusti 1889 tillsatta komité till

Kongl. Maj:t öfverlemnat vissa enligt uppdrag af komitén verkställa

beräkningar angående Civilstatens pensionsinrättnings ekonomiska

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Sjunde hufvudtiteln.

ställning, utvisande, att pensionsinrättningen i stället för att, såsom

man ansett sannolikt, ega öfverskott, redan vid 1886 års slut lidit af

en kapitalbrist af öfver 7,000,000 kronor; samt att komitén likaledes

ansett utredning böra åstadkommas af den på saken jemväl inverkande

frågan angående verkliga värdet af postverkets pensionsskyldighet beträffande

dess personal. Då med anledning af hvad sålunda förekommit

hos komitén uppstått tvekan, huru komiténs arbeten dädanefter borde

ordnas, anhöll komitén, att nådig föreskrift i detta afseende måtte

komitén meddelas. Vid föredragning af komiténs berörda skrifvelse

har Kongl. Maj:t enligt nådigt beslut den 6 Augusti 1891, jemte

det komitén bemyndigats att vid fullföljande af sina arbeten utgå från

det antagande, att frågan om det framtida ordnandet af post- och

telegrafpersonalens samt deras enkors och barns pensionering komme

att behandlas i sammanhang med den å bane bragta frågan om

ordnandet af pensionsväsendet för statens öfrige civile tjensteman och

betjente, förklarat, att, då det förslag, som i fråga om de båda

verkens förening kunde komma att af komitén utarbetas, icke, under

förutsättning att detsamma i öfrigt vunne godkännande, torde komma

att genomföras, innan frågan om det civila pensionsväsendet blifvit

slutligen ordnad, men Kongl. Maj:t ansåge angeläget, att icke i

afbidan på sådant ordnande måtte anstå med genomförandet af de

förändringar i postverkets förvaltning i syfte att öfverflytta handläggningen

af en del ärenden från centralstyrelsen till underordnade

myndigheter, hvartill Generalpoststyrelsen erhållit befallning att utarbeta

förslag, Generalpoststyrelsen vid utarbetandet af sådant förslag

skulle ega utgå från den förutsättning, att förändringarna i

postverkets förvaltning bragtes till stånd oberoende af frågan om postoch

telegrafverkens förenande under en gemensam styrelse; dock att

Generalpoststyrelsen dervid skulle hafva att tillse, att icke genom de

föreslagna förändringarna svårigheter lades i vägen för lösningen af

sistberorda fråga.

I sammanhang med det föreliggande statsförslaget har Generalpoststyrelsen

nu framlagt ett på grund af det Styrelsen gifna nådiga

uppdrag inom Styrelsen utarbetadt förslag till inrättande af distriktsförvaltningar

inom postverket äfvensom gjort framställning om anvisande

af dertill erforderliga medel.

I sådant afseende anför Generalpoststyrelsen följande:

Behofvet af att kunna åt myndigheter, stälda mellan centralstyrelsen

och lokalförvaltningarna, öfverlemna utredningen och behandlingen

af en del ärenden, som nu hvilade direkt på Generalpoststyrel
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Sjunde hnfvudtiteln.

sen kunde icke bestridas, och ett skyndsamt afhjelpande af detta behof

skulle, derom vore Generalpoststyrelsen förvissad, vara till fördel för

Styrelsens handlingskraft samt i hög grad gagna den allmänhet, postverket

vore satt att betjena.

Redan i sin underdåniga skrifvelse den 25 Augusti 1869 med förslag

till allmän poststadga framhöll Generalpoststyrelsen angelägenheten

af, att en del frågor rörande sättet för besörjande af postutvexlingen

mellan särskilda postanstalter finge, till förekommande af omgång

och tidsutdrägt, i stället för att hvarje gång hänskjutas till Generalpoststyrelsens

pröfning, handläggas och afgöras af vissa posttjenstemän

i orterna, hvilka tjensteman det ock skulle åligga att öfvervaka postutvexlingens

besörjande i enlighet med meddelade föreskrifter. Styrelsen

antydde jemväl, huru enligt Styrelsens förmenande dylika mellaninstanser

borde ordnas.

Om vid ifrågavarande tidpunkt behofvet, af sådana instanser gjorde

sig gällande, måste detta i ojemförligt mycket större mån vara förhållandet

nu, sedan det svenska postväsendet erhållit en utveckling,

som då knappast kunde förutses. Icke minst inom Styrelsen hade

göromålen i utomordentligt hög grad ökats. Under det att antalet till

Generalpoststyrelsen inkomna inregistrerade ärenden år 1869 belöpte

sig till 4,271, hade antalet sådana ärenden år 1889 ökats till 12,971.

År 1890 minskades antalet mål med 380, men redan under den vid

afgifvande af statsförslaget förflutna delen af år 1891 hade antalet

diarieförda mål med resp. 1,197 och 585 öfverstigit dem under motsvarande

perioder åren 1889 och 1890.

Att förekomsten inom Styrelsen af eu så stor arbetsbörda som

den nuvarande måste hafva en menlig inverkan på förvaltningen, läge

i öppen dag. Användandet af den utvägen att öka arbetskrafterna inom

Styrelsen skulle icke heller vara tillfyllest, ty det vore icke allenast ur

synpunkten af att lindring måste beredas Styrelsens embete- och tjensteman,

särskildt byråcheferna, i deras arbete, som en decentralisation

vore nödvändig, utan densamma påkallades äfven och detta i främsta

rummet af hänsyn till verkets ändamålsenliga skötsel och fortsatta

utveckling1. Endast med tillhjelp af distriktsförvaltningar kunde det

blifva möjligt att handhafva den skärpta kontroll, om hvars nödvändighet

någon tvekan icke torde råda. Jemte denna kontroll skulle distriktsförvaltningarna

vara särskildt egnade att tillhandagå underlydande postförvaltare

med erforderliga råd och upplysningar i tjensten samt öfvervaka,

att gifna föreskrifter följdes. De skulle bereda möjlighet för

centralförvaltningen att bättre, än nu vore fallet, erhålla kännedom om

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Sjunde hufvudtiteln.

och kunna taga hänsyn till särskilda ort- och personförhållanden vid

träffande af anordningar af olika slag, hvilket ofta kunde vara af den

största betydelse och jemväl mången gång föranleda till minskning i

omkostnaderna för verkets drift. De skulle under sina täta tjensteresor

kunna tillse, att göromålen å postanstalterna vöre på lämpligt sätt

ordnade och der tillgängliga arbetskrafter på bästa sätt använda. Vid

de så ofta förekommande ansökningarna från de särskilda postanstalternas

föreståndare om tillökning i anslagen till biträdespersonalen vore

Styrelsen — i saknad af hvarje annan utredning, än den sökanden sjelf

lemnat — ofta tveksam i valet emellan ett obetingadt bifall till anspråk,

som kunde förefalla väl höga, eller ett atslag, som kunde verka hämmande

å postgöromålens behöriga skötande. En utredning från en

distriktsförvaltnings sida vore i sådana fal! ytterst välbehöflig. Distriktsförvaltningarna

skulle ock på ett tillförlitligare sätt, än nu kunde ske,

genom beröring med allmänheten erhålla kännedom om och kunna

öfverskåda posttrafikens behof inom de särskilda landsdelar, der deras

verksamhet vore förlagd, samt blifva i tillfälle att skyndsamt afhjelpa

öfverklagade smärre olägenheter eller befintliga brister och beträffande

större sådana föreslå lämpliga åtgärder. Det lede väl intet tvifvel, att

härigenom en bättre enhet, ordning och säkerhet i postgöromålens

handhafvande samt en större möjlighet att tillmötesgå allmänhetens

önskningar skulle kunna ernås.

På sätt Generalpoststyrelsen i dess ofvan omförmälda skrifvelse

den 25 Augusti 1869 erinrat, förekommo redan då mellaninstanser

inom de flesta länder med mera utveckladt postväsende. Numera funnes,

enligt hvad exempelvis kunde anföras, dylika instanser i Tyska riket,

Bayern, Österrike, Ungern, Storbritannien och Irland, Nederländerna,

Ryssland, Frankrike, Spanien, Portugal, Grekland, Belgien, Schweiz

och Italien.

I Preussen inrättades mellanmyndigheter eller s. k. Ober Postdirektionen

redan år 1850. Vid den tidpunkt, då institutionen, som

sedermera öfvergick i Nordtyska förbundet och derefter i det Tyska

riket, kunde fira sin tjugufemåriga tillvaro, fick denna institution i det

såsom bilaga till Amtsblatt der Deutschen Reichs-Postverwaltung utgifna

Deulsches Postarchiv det vitsord, att den under alla förhållanden visat

sig hafva på ett utmärkt sätt fyllt posttjenstens behof och iakttagit

allmänhetens intressen. Och förre franske post- och telegrafministern

Cochery har i en embetsberättelse af 1884 om dessa oberpostdirektioner

yttrat, att de utgöra »administrationens egentliga drifhjul» i de

särskilda provinserna.

Bill. till Iii/csd. Prof. 1892. 1 Sami. 1 Afd.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Sjunde hufvudtiteln.

Såsom i det ofvanberörda yttrandet till statsrådsprotokollet den

12 Januari 1889 uttalats, skulle ock inrättandet af dylika underordnade

myndigheter här i landet underlätta lösningen af frågan om post- och

telegrafverkens förening; och Generalpoststyrelsen hölle för sin del

före, att sådana mellanmyndigheter vore eu nödvändig förutsättning

för en gemensam post- och telegrafförvaltning.

Då Generalpoststyrelsen nu ginge att framlägga det förslag till

inrättande af dylika mellanmyndigheter, som blifvit inom Styrelsen

utarbetadt, skedde det i visshet derom, att sådana myndigheter vore

nödvändiga och skulle visa sig gagneliga både för postverket och allmänheten.

För sin uppfattning om dylika myndigheters gagnelighet

hade Styrelsen för öfrigt att åberopa stödet af erfarenheten ej blott

från utlandet, utan äfven från den svenska postförvaltningen. De nu

varande jernvägspostinspektionerna hade nämligen i vissa hänseenden

funktioner, likartade med dem, som enligt Styrelsens mening borde tillkomma

de nya distriktsmyndigheterna, och Generalpoststyrelsen kunde

i _ fullaste mån vitsorda den stora nytta och det stöd, centralförvaltningen

hemtade af dessa jernvägspostinspektioner.

Vid uppgörande af förslaget i fråga hade Generalpoststyrelsen med

ledning af förhållandena i utlandet haft att välja mellan två olika hufvudformer.

Den ena af dessa hade varit att låta föreståndarne för en del

större postanstalter, med bibehållande af sina resp. föreståndarebefattningar,

öfvertaga chefskapet för samtliga postanstalter inom vissa dem

tilldelade distrikt, och den andra att inrätta särskilda myndigheter,

hvilka uteslutande skulle hafva till uppgift att tjena såsom mellaninstanser.

Den förra anordningen, hvilken, så vidt kunnat af tillgängliga

handlingar inhemtas, funnes införd i Portugal, Spanien och Italien,

ehuru i de två senare af dessa länder dessutom funnes fristående inspekterande

mellanmyndigheter, var den, som af Generalpoststyrelsen år

1869 förordades. Styrelsen utgick då från historiska förhållanden och

erinrade, att, jemlik!, instruktionen den 16 Februari 1707, vederbörande

postinspektorer eller postförvaltarne i länsresidensstäderna, egt att

»dels med samtliga postmästare i distriktet såväl som de nästgränsande

flitigt korrespondera, om hvad som till postföringens riktighet och eljest,

postväseudet angående, der förefalla kunde», dels ock en gång hvart

år verkställa en inspektionsresa inom distriktet. Efter att vidare hafva

redogjort för de förändrade förhållanden af olika slag, hvilka haft till

följd, att de ifrågavarande postinspektionernas verksamhet i sådan egenskap

i en senare tid kommit att nästan helt och hållet upphöra, äfven
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Sjunde hufvudtiteln.

som framhållit önskligheten och behofvet af, att en del Generalpoststyrelsens

pröfning underkastade frågor finge handläggas och afgöras

af vissa bland posttjenstemännen i orterna, anförde Styrelsen, att. lämpligare

än att, på sätt inom, bland annat, jernvägsförvaltningen egde

rum, för ändamålet anställa särskilda distriktschefer eller intendenter,

syntes Styrelsen vara, att, i ungefärlig öfverensstämmelse med hvad af

ålder varit inom postverket vedertaget, uppsigten öfver postbefordringen

och postutvexlingens besörjande inom vissa distrikt uppdroges åt en af

postkontorsföreståndarne inom samma område, dock sålunda att detta

uppdrag, utan att vara fästadt vid visst postkontor, måtte kunna för

längre eller kortare lid anförtros åt hvilken som helst af ifrågavarande

tjenstemän, som dertill befunnes mest lämplig. Styrelsen förordade

tillika, att distriktens antal skulle bestämmas till tolf eller möjligen till

nio, samt att den postförvaltare, som finge uppdraget sig. anförtrodt,,

skulle för detsamma få uppbära särskildt arfvodé till visst belopp,

hvarjemte han, för att kunna något så när oförhindrad af postkontorsgöromålen

egna sig åt det nämnda uppdraget, borde ega att påräkna

anställande vid postkontoret af ett särskildt extra biträde.

Den andra i utlandet förekommande hufvudformen för distriktsförvaltning

eller den med särskilda för sig bestående myndigheter,

hade, enligt hvad Generalpoststyrelsen i sin nu föredragna underdåniga

skrifvelse vidare anför, vunnit vida större utbredning än den förra.

Den hade sålunda, hvad europeiska länder anginge, införts i Tyska

riket, Österrike, Ungern, Storbritannien och Irland, Ryssland, frankrike,

Grekland, Nederländerna, Belgien och Schweiz. I Bayern vore den

alternativt införd, på det sätt, att lokalanstalteniden ort, der distriktsmyndigheten

hade sitt säte, kunde vara förenad med denna. Äfven i

Amerikas förenta stater, der decentralisationsfrågan stode på dagordningen,

hade vederbörande tänkt sig distriktsmyndigheterna såsom fristående

förvaltningsorgan.

För sin dei hölle Generalpoststyrelsen före, att, om den ifrågasatta

nya instansen i verkligheten skulle kunna fullt uppfylla det med

densamma åsyftade målet, åt densamma måste gifvas en sådan organisation,

att distriktschefeu uteslutande kunde egna sig åt sina åligganden

såsom sådan. Förhållandena hade sedan år 1869 så väsentligen ändrats

genom jernvägsnätets utbredning och rörelsens tillväxt i öfrig!, att

den af Generalpoststyrelsen då förordade ombildningen af den äldre

postinspektorsinstitufionen icke vidare kunde anses ändamålsenlig.

Först och främst måste nämligen förvaltningen af ett stort postkontor

med de olika grenar af poströrelse, som nu der förekomme, af dess

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Sjunde hufvudtiteln.

chef kräfva så mycket arbete och så mycken omtanke, att någon möjlighet

icke för honom kunde förefinnas att, utan en högst väsentlig

lättnad i postkontorsgöromålen, vid sidan deraf egna sig på ett verkligt

tillfredsställande sätt åt verksamheten såsom chef för ett stort

distrikt. Och frånsedt, att det för postverket icke kunde vara förmånligt,

att förvaltningen af just de större och mera svårskötta postkontoren

komme att till en icke ringa del uppehållas af underordnade

tjensteman, skulle alltså postkontorsföreståndarens verksamhet såsom

distriktschef, om häri samtidigt skulle kunna egna någon omsorg åt det

honom anförtrodda postkontorets skötsel, komma att i väsentlig mån

hämmas. Särskildt syntes den kraftigare uppsigt öfver de lokala

anstalterna, hvars åstadkommande skulle vara en af den nya institutionens

hufvuduppgifter, svårligen kunna i önskvärd mån uppnås, om

distriktschefen i denna sin verksamhet inskränktes af nödvändigheten

att vid ett visst*af distriktets postkontor närmare öfvervaka gången

af ärendena och i viss mån äfven deltaga i desamma.

Vidare föranledde särskilda förhållanden dertill, att den större

utgift, inrättandet af för sig bestående distriktsmyndigheter kundo synas

skola betinga i jemförelse med en anordning, liknande den af Generalpoststyrelsen

år 1869 förordade, i verkligheten komme att blifva relativt

obetydlig. Om distriktsmyndigheterna blefve fristående, borde nämligen,

jemte det att deras antal kunde blifva mindre än i det andra

fallet, de nu befintliga jernvägspostinspektionerna kunna indragas och

dessas göromål öfvertagas af de nya distriktsmyndigheterna, med iakttagande

likväl dervid, att samtliga de inspektionerna nu omedelbart

underlagda poststationer — så väl vid jernvägsstationer inrättade som

öfriga skulle förläggas närmast under de postkontor, dit de på

grund af sitt läge kunde finnas böra hänföras. Kostnaden för särskilda

jernvägspostinspektioner skulle således kunna inbesparas; och

den ekonomiska vinsten deraf skulle, hvad framtiden beträffade, blifva

än mera betydande än för närvarande, enär någon tvekan icke kunde

råda derom, att, i händelse det nuvarande systemet för jernvägspostförvaltningen

skulle bibehållas, inrättandet af en fullständig jernvägspostinspektion

för öfre Norrland inom den närmast liggande tiden skulle

vid det fortgående jernvägsbyggandet i denna del af riket blifva oundgängligen

nödigt. Skulle åter distriktschefsbefattningarna komma

att sammanbindas med föreståudareplatserna vid större postkontor,

kunde visserligen i allt fall den inskränkning i nuvarande jernvägspostinspektioners

åligganden genomföras, att vederbörande poststatiouer

undantoges från deras uppsigt, i följd hvaraf en i annat fall nödig

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Sjunde hufvudtiteln.

förstärkning i deras personal äfven skulle kunna undvikas, men i (ifrigt

skulle man gifvet.vis nödgas för den egentliga jernvägspostförvaltningen

bibehålla de ifrågavarande inspektionerna.

Om således, redan hvad postförvaltningen enbart beträffade, inrättandet

af för sig bestående mellanmyndigheter måste anses ega afgjordt

företräde framför den andra anordningen, blefve detta naturligen

i ännu högre grad förhållandet, då det blefve fråga om att inrätta

dylika myndigheter för så väl post- som telegrafväsendet gemensamt.

Jemte det att vederbörande distriktschefers åligganden i detta fall

komme att blifva mera qvalificerade, ansvarsfulla och ansträngande,

måste det nemligen blifva ännu svårare för stora lokalanstalters föreståndare

att vid sidan af förenade anstalters förvaltning utöfva annan

verksamhet; och då Generalpoststyrelsen vid upprättandet af sitt förslag

skolat tillse, att icke genom de föreslagna förändringarna svårigheter

lades i vägen för lösningen af frågan om post- och telegrafverkens

förenande, men mellanmyndigheter, så organiserade, som Generalpoststyrelsen

år 1869 ifrågasatt, torde blifva för en gemensam postoch

telegrafförvaltning oanvändbara, hade det synts Generalpoststyrelsen

icke böra råda någon tvekan derom, att mellaninstanserna borde erhålla

en sådan organisation, att de blefve helt och hållet skilda från de

lokala anstalterna.

Innan Generalpoststyrelsen närmare redogjorde för, huru enligt

Generalpoststyrelsens förmenande de ifrågavarande myndigheterna borde

vara inrättade, ansåge sig Generalpoststyrelsen böra i allmänna drag

angifva, hvilka åligganden synts böra anförtros åt samma myndigheter.

I enlighet med hvad redan i det föregående delvis blifvit antydt,

skulle de nya distriktscheferna, eller, såsom de syntes Generalpoststyrelsen

lämpligen kunna benämnas, postinspektörerna, hafva till hufvudsaklig

uppgift dels att utöfva tillsyn öfver postinrättningarna inom

distriktet, således äfven öfver jernvägspostbefordringen, samt ombesörja

verkställigheten i vissa fall af Styrelsens beslut, dels att utreda och

förbereda vissa frågor, hvilka sedermera skulle underställas Styrelsen,

dels ock slutligen att sjelfständigt handlägga och afgöra vissa ärenden,

hvilka nu i allmänhet vore föremål för styrelsens behandling och beslut,

samt vidtaga åtskilliga åtgärder i öfrigt, som nu tillkomme Styrelsen.

I förstnämnda afseende skulle inspektörerna öfvervaka postbefordriugen

inom distriktet, tillse, att den blefve med största möjliga

omsorg, säkerhet och skyndsamhet bestridd, samt att göromalen vid

postanstalterna blefve förrättade i enlighet med gifna föreskrifter, äfven
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Sjunde hufvudtiteln.

som att anordningarna vid postanstalterna till allmänhetens betjenande

vore åt beskaffenhet att motsvara trafikens omfattning.

Det. skulle alltså tillkomma inspektörerna att utöfva befäl öfver

samtliga inom de resp. distrikten anstälda posttjenstemän, poststationstorestandare,

föreståndare för ångbåtspostexpeditioner, postvaktbetjente

och landtbrefbärare; att minst en gång årligen och i öfrigt, så ofta

omständigheterna kunde dertill föranleda, verkställa inspektion och inventering

af alla underlydande fullständiga postanstalter, dervid dock

^en kontrollör, som, enligt hvad nedan närmare angifves, skulle vara

anstalt! vid inspektörens expedition, skulle med inspektören alternera;

att då så af särskilda förhållanden påkallades, sjelf eller genom kontrollören,

inspektera poststationer inom distriktet; samt att tidt och

ofta inspektera de å jernvägarne inom distriktet framgående post.kupéexpeditioner

och postiljonskupéer. Hvad särskildt jernvägspostbetordringen

och den för densamma anstälda personal anginge, så skulle

de nya postinspektörerna i afseende derå utöfva den omedelbara tillsyn,

som tillkomme de nuvarande jernvägspostinspektörerna.

Hvad derefter anginge den postinspektörerna åliggande förberedande

och utredande verksamheten, borde det enligt Generalpoststyrelsens

förmenande, först och främst tillkomma inspektörerna att,

under noggrant aktgifvande på förhållandena å skilda orter inom

distriktet, till Styrelsen afgifva erforderliga förslag om inrättande af

nya postanstalter eller postgångar samt om indragning eller förändring

åt förut befintliga äfvensom rörande postbefordringen i allmänhet inom

distriktet.

. Vidare skulle inspektörerna å Styrelsens vägnar emottaga uppsägning

af kontrakt rörande poststationsföreståndarebefattning, postbefordring,

posttransport inom postanstalts område, vårdande af postgods,

förhyrande af lägenheter m. m. samt träffa åtgärder för erhålande

af nya, på. Styrelsens pröfning beroende kontrakt i förenämnda

hänseenden, hvarjemte inspektörerna skulle verkställa undersökning

vid inträffande oordning i afseende å fortskaffande af post eller vid

fel eller försummelse af postförare.

Beträffande slutligen den inspektörerna tillkommande sjelf ständiga

af g öi andel ätten, skulle de cga, bland annat, att uppgöra och ändra

vissa tidtabeller för postbefordring; att verkställa eu del liqvider; att

förordna om poststation^ uppflyttning i högre klass anbringande åt

bre.flådoi, utförande af mindre reparationer å posthusbyggnader, inventarier

och persedlar samt om inköp af inventarier och" persedlar till

ersättande af förslitna; att medgifva ökadt förskott af frimärken, franko
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Sjunde hufvudtiteln.

kuvert, brefkort och kortbref till poststationsföreståndare in. fl.; att

antaga och entlediga reservvaktbetjent; att i vissa fall låta anställa

tillfälliga biträden vid de lokala anstalterna; att inom vissa gränser

utöfva disciplinär myndighet öfver postpersonalen inom distriktet; samt

att för kortare tid bevilja tjenstledighet bland underlydande personal.

I fråga om huru dessa distriktsförvaltningar borde vara anordnade

för att kunna på ett tillfredsställande sätt uppfylla de åligganden,

hvilka skulle dem tillkomma, hade Generalpoststyrelsen, vid det förhållande

att förvaltningarna blefve för sig bestående myndigheter, trott

sig kunna inskränka deras antal till fem, mellan hvilka riket, med

undantag af städerna Stockholm, Göteborg och Malmö, skulle i territorielt

hänseende fördelas likasom samtliga inom de fem territoriela

distrikten befintliga postinrättningar. I spetsen för dessa myndigheter

skulle, såsom redan af det föregående syntes, finnas en postinspektor.

Han skulle på förslag af Generalpoststyrelsen tillsättas af Kongl.

Maj:t, dock icke medelst fullmakt, utan på förordnande tills vidare

eller på viss tid. Närmast under inspektören skulle åter, enligt hvad

jemväl i det föregående vore antydt, såsom assistent af Generalpoststyrelsen

anställas en kontrollör. I öfrigt skulle vid postinspektionerna

tjenstgöra erforderligt antal postexpeditörer och extra biträden samt

vaktbetjente. Dessas antal kunde svårligen på förhand med bestämdhet

angifvas i annan mån, än att vid hvarje postinspektion skulle finnas

åtminstone en postexpeditör, hvilken, bland annat, skulle sköta kassörsgöromålen,

två å tre extra biträden samt eu vaktbetjent.

Från postinspektörernas myndighet hade ansetts böra undantagas

städerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Anledningen dertill vore

den betydande poströrelsen inom nämnda städer. Föreståndarne för

postkontoren derstädes skulle, beträffande dem underlydande personal

och för de till anstalterna hörande områden, i tillämpliga delar utöfva

inspektörs myndighet och åligganden.

Hvad derefter anginge den vid postinspektionerna anstälda personalens

aflöningsförhållanden, hade Generalpoststyrelsen ansett, att

endast i afseende å postinspektörerna några aflöningsbelopp behöfde i

postverkets utgiftsstater uppföras; och hade det synts Styrelsen att,

med hänsyn till det ansvarsfulla arbete, som uppenbarligen komme att

dessa inspektörer åligga, och i betraktande jemväl deraf, att de skulle

vara förmän för så pass aflönade postförvaltare som dem af andra klass,

aflöningsbeloppet icke kunde sättas lägre än till 5,500 kronor, deraf —

med tillämpning af den fördelning, som vore bestämd i fråga om aflöningen

för tjenstemännen vid lokalförvaltningen — £ eller 4,125

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Sjunde hufvudtiteln.

kronor skulle utgöra arfvode och \ eller 1,375 kronor tjenstgöringspenningar.

Härförutom skulle postinspektörerna ega att under sina

tjensteresor åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning enligt tredje

klassen i gällande resereglemente, hvarvid Generalpoststyrelsen dock

lorutsatt, att dessa inspektörer skulle, i likhet med hvad nu vore fallet

med jernvägspostinspektörerna, erhålla fribiljett å statens jernvägar.

Inrättandet af några nya biträdande tjenstemansbefattniugar skulle

icke erfordras, utan skulle vederbörande kontrollörer och postexpeditörer

från lokalstaten placeras till tjenstgöring vid distriktsförvaltningarna.

Att tilldela dem något särskildt arfvode under den tid, de derstädes

tjenstgjorde, hade icke synts Generalpoststyrelsen nödigt, då

tjenstgöringen för dem icke torde blifva mera betungande vid distriktsförvaltningarna

än vid lokalanstalterna. Men enär de kontrollörer och

postexpeditörer, som till distriktsförvaltningarna placerades, derigenom

komme att gå miste om den andel i uppbörds- och frimärkesprovision,

hvaraf de skulle hafva kommit i åtnjutande vid tjenstgöring å lokalstaten,

borde de för denna provision erhålla godtgörelse. Frånsedt de

kontrollörer, som vore anstälda vid de nuvarande jernvägspostinspektionerna,

samt den kontrollör, som skötte kassörsgöromålen vid Stockholms

postkontor, hvilka tjenstemäns provisionsandelar uppgått till

högre belopp, hade, enligt gjorda beräkningar, uppbörds-och frimärkesprovisionen

för öfriga kontrollörer under åren 1885—1889 utgjort i

medeltal omkring 620 kronor årligen för hvarje. Motsvarande provision.

för postexpeditörerna, jemväl med undantag af de vid jernvägspostinspektionerna

tjenstgörande, hade under samma tid uppgått till i

jemnt tal 334 kronor. Med stöd af dessa beräkningar hade Generalpoststyrelsen

ansett, att godtgörelsen i förenämnda hänseende borde

utgå till kontrollör med 600 kronor och till postexpeditör med 400

kronor och för den skull samt då högsta antalet vid distriksförvaltningarna

placerade postexpeditörer tills vidare icke torde komma att

öfverstiga tio, i postverkets utgiftsstater för år 1893 upptagit såsom

»förslagsanslag» ett belopp af 7,000 kronor för beredande af tillgång

till sådan godtgörelse. För de tjensteresor, kontrollör kunde komma

att företaga, skulle han i öfrigt ega att uppbära resekostnads- och

traktamentsersättning enligt den för posttjenstemän i allmänhet faststälda

grund eller efter resereglementets fjerde klass, dervid fribiljett

å statens jernvägar för sådana resor syntes kunna tillhandahållas äfven

honom.

Erforderligt antal vaktbetjente skulle likaledes erhållas från postanstalterna

och åtnjuta vanliga aflöningsförmåner.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Sjunde hufvudtiteln.

För de extra biträden, hvilka skulle placeras eller anställas vid

distriktsförvaltningarna, hade arfvodesbeloppet ansetts icke behöfva

öfverstiga 1,500 kronor årligen för hvarje eller enahanda belopp, som

nu konime de af Generalpoststyrelsen förordnade extra biträdena vid

jernvägspostinspektionerna inom centrala, vestra och södra jernvägspostdistrikten

till del.

Den ökade kostnad, som för postverket skulle uppstå till följd

af nu föreslagna distriktsförvaltningars inrättande, skulle sålunda bestå

deri, att den nuvarande utgiftsstaten skulle ökas med arfvoden och

tjenstgöringspenningar till fem postinspektörer å

5,500 kronor, tillhopa .................................................... kronor 27,500: —

samt med högst ........... „ 7,000: —

för att bereda godtgörelse till vissa biträdande

tjenstemän i stället för uppbörds- och frimärkesprovision.

___

Från summan häraf .......r............................. kronor 34,500: —

borde dock, för att bedöma den

verkliga ökningen i utgifter, afdragas:

dels det belopp.................... kr. 10,000: —•

hvarmed, enligt hvad förut angifvits,

det i aflöningsstaten under Generalpoststyrelsen

upptagna anslaget

till vikariatsersättning samt arfvoden,

åt extra biträden m. m. ansetts

under förutsättning af distriktsförvaltningars

inrättande, kunna min- ....... -

skas, dels ock resp. ..................... „ 12,000:— ^

och............................................................ „ 1,500: —

som nu vore å aflöningsstaten uppförda till postförvaltare

vid postanstalterna å jernväg samt till

den postförvaltare, som bestrede göromålen inom

norra jernvägspostdistriktet.

Efter afdrag af sålunda tillhopa .................... „ 23,500: —

borde till återstående beloppet ...................................... kronor 11,000: —

läggas: :

ej mindre det belopp ,,................................................... „ 7,980: —

hvarmed, sedan de för närvarande vid jernvägs
Transport

kronor 18,980: —

3

Bih. till Rilisd. Prof. 1892. 1 Sami. 1 Afd.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Sjunde hufvudtiteln.

Transport kronor 18,980: —

postinspektionerna'' utgående extra biträdesarfvoden

och s. k. dispositionsanslag till största delen tagits

i anspråk för extra biträden vid distriktsförvaltningarna,

anslaget till extra biträden vid postanstalterna

ansetts böra, med någon förändring i

anslagets benämning, höjas för att bereda tillgång

att i succession efter de kontrollörer och postexpeditörer,

som, utöfver de vid jernvägspostinspektionerna

disponibla, placerades från lokalanstalterna

till distriktsförvaltningarna, anställa erforderligt

ökadt antal extra biträden vid lokalanstalterna,

än äfven — med beräkning att de vid distriktsförvaltningarna

anstälde inspektörers och kontrollörers

tjensteresor skulle årligen kosta omkring 15,000

kronor — det belopp, hvartill ökningen i utgifter

å anslaget »till rese- och traktamentsersättningar

för resor i embets- och tjensteärenden i allmänhet»

ansetts kunna begränsas, eller ..................................... „ 3,500: —

sedan från kostnaderna för den distriktsförvaltningarna

åliggande inspektion och inventering af postanstalter

afräknats hvad som kunde antagas blifva

besparadt i följd af dessa förvaltningars inrättande

dels genom inskränkning i styrelsepersonaleps och

andra af Styrelsen direkt förordnade inspektionseller

inventeriugsförrättares tjensteresor, eller omkring

G,000 kronor, dels ock genom upphörande

af jernvägspostinspektörernas resor, hvilka beräk
-

nats kosta omkring 5,500 kronor årligen.

Summan häraf utgjorde...................................... kronor 22,480: —

och om i denna kostnad beräknades en ytterligare

minskning derigenom, att de för närvarande

till tre expeditörer vid jernvägspostinspektionerna

med tillhopa ................................................................... „ 1,369: —

utgående dagtraktamenten skulle komma att upphöra,

ehuruväl till detta jemförelsevis ringa belopp

icke ansetts böra tagas hänsyn vid förslag

till bestämmande af traktamentsanslaget, skulle

verkliga kostnaden komma att utgöra ........................ kronor 21,111: —

en kostnad, som det afsedda ändamålets vinnande finge anses väl uppväga.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Sjunde hufvudtiteln.

Generalpoststyrelsen har, på grund af hvad sålunda anförts, ansett

sig böra föreslå inrättande af distriktsförvaltningar, så anordnade,

som förut angifvits, och hemställer fördenskull, att å stat för år 1893

måtte, med uteslutande af de nuvarande jernvägspostinspektionerna,

uppföras de föreslagna dietriktsförvaltningarna, hvilka, under iakttagande

af de föreskrifter, Kongl. Maj:t kunde finna skäligt meddela, med sistnämnda

års ingång skulle träda i verksamhet.

Det af Generalpoststyrelsen framlagda förslaget till inrättande af

distriktsförvaltningar synes mig innefatta en lycklig lösning af frågan

om åstadkommande af en decentralisation inom postadministrationen,

hvaraf behofvet. länge gjort sig känbar!. Generalpoststyrelsen, har

redogjort för de åligganden, som skulle tillkomma dessa förvaltningar

i deras olika verksamhetsgrenar såsom dels inspekterande postanstalterna,

dels utredande och förberedande vissa ärenden, hvilkas afgörande ankommer

på centralstyrelsen, dels ock sjelfständigt beslutande, samt med

styrka framhållit de fördelar, som ur dessa olika synpunkter skulle

genom inrättandet af dessa myndigheter beredas postverket. Beträffande

den sistnämnda af de verksamhetsgrenar, som skulle tillkomma

distrikts förvaltningarna, skulle visserligen kunna ifrågasättas, huruvida

icke enligt de af Generalpoststyrelsen antydda grunder ett nog vidsträckt

mått af sjelfständig beslutanderätt blifvit tillägg omförmälda

förvaltningar, och Kongl. Maj:t. torde måhända vid fastställande af

instruktion för dessa finna skäligt vidtaga lämplig begränsning af

sagda beslutanderätt, men i öfrigt instämmer jag med Generalpoststyrelsen

i fråga om den nytta,'' som af den nya institutionen bör

kunna vinnas för postverket, och vill., beträffande den inspekterande

verksamhet, som skulle tillkomma distriktsförvaltningarna, särskildt.betona

angelägenheten deraf, att med den omfattande medelsförvaltning,

gom, efter uppkomsten af nya och utvecklingen af äldre sätt för penningeförsändning

genom postverket äfvensom efter postsparbankens inrättande,

åligger postanstalterna, dessa underkastas en jemnare tillsyn,

än som för närvarande kan åstadkommas. Den uppgift, distriktsförvaltningarna

i detta afseende få att fylla, varder säkerligen den icke minst

betydelsefulla.

Med fästadt afseende jemväl derå, att den ökning i postverkets

anslag, som skulle erfordras för inrättandet af distriktsförvaltningar, sfi

organiserade, som i Generalpoststyrelsens skrifvelse angifves, måste i

förhållande till den väsentliga nytta, som derigenom skulle postverket beredas,

anses ganska måttlig, torde någon tvekan ej böra råda om önskvärdheten

deraf, att den ifrågavarande institutionen varder införd.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Sjunde hufvudtiteln.

Hvad de föreslagna nya postinspektörernas aflöning beträffar, så

lärer densamma, i betraktande af vigten och omfånget af de göromål,

som skulle dem åligga, samt den ställning, de komme att inom administrationen

intaga, ej böra sättas lägre än Generalpoststyrelsen ifrågasatt.

På grund af det anförda och då Generalpoststyrelsen lärer få anses

hafva vid utarbetandet af det föreliggande förslaget på ett fullt

tillfredsställande sätt stält sig till efterrättelse den i nådiga brefvet den

6 Augusti 1891 Styrelsen meddelade föreskrift att tillse, att genom de

förändringar i nu ifrågavarande hänseende, till hvilka Styrelsen hade

att utarbeta förslag-, svårigheter icke lades i vägen för lösningen af

irågan om post- och telegrafverkens förenande under en gemensam styrelse,

anser jag mig böra biträda framställningen om distriktsförvaltnirigarnas

upptagande i postverkets stater; och torde jag, derest förslaget om inrättande

af sadana förvaltningar af Riksdagen bifalles, framdeles få

underställa Kongl. Maj:t förslag till de närmare bestämmelser, som erfordras

för ordnandet af de nya myndigheternas verksamhet.

Under förutsättning af bifall till framställningen om inrättande af

och anslag till distriktsförvaltningar torde, i öfverensstämmelse med hvad

Generalpoststyrelsen föreslagit, anslaget till vikariatsersättning samt arfvode

åt extra biträden hos Generalpoststyrelsen m. m. böra nedsättas

med 10,000 kronor, samt från aflöningsstaten uteslutas den för närvarande

å nämnda stat upptagna aflöning till postförvaltare vid postanstalterna

å jernväg, 12,000 kronor, äfvensom det å samma stat uppföida

arfvode till den postförvaltare, som bestrider postvnspektionsqöromålen

inom norra jernvägspostdistriktet, 1,500 kronor.

Generalpoststyrelsen anmäler vidare, att, jemlikt Eders Kongl.

Maj:ts och Riksdagens år 1884, i sammanhang med reglering af postanstalternas

vaktbetjening, fattade beslut om indragning efter hand af

de återstående vaktmästarebefattningarna vid postanstalterna och deras

ersättande med vaktbetjentbefattningar enligt ny stat, antalet qvarstående

vaktmästare af andra lönegraden nu bör till följd af två vaktmästares

afgång minskas från det i 1892 års stat upptagna antal 21 till 19 och

i stället antalet »andra vaktbetjente» vid postanstalterna ökas från 739

till 741.

Då aflöningen för vaktmästare af andra lönegraden är bestämd till

700 kronor, medan lönen för vaktbetjent utgör 500 kronor, uppstår

härigenom eu minskning i anslagen å aflöningsstaten med 400 kronor.

Anslaget till aflönande af poststationsförestdndare, hvilket i 1891 års

stat upptogs till förslagsvis 490,000 kronor, höjdes i staten för innevarande

år med 20,000 kronor till förslagsvis 510,000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Sjunde hufvudtiteln.

Generalpoststyrelsen hemställer nu om ytterligare förhöjning af

nämnda anslag.

Då i årligt arfvode till föreståndare för poststationerna, hvilkas

antal vid 1890 års utgång utgjorde 1,867 stycken och vid tiden för

statsförslagets afgifvande uppgick till 1,910 stycken, i rundt tal utginge

496,000 kronor, samt, i betraktande af de fördelar, som bereddes allmänheten

genom nya poststationers inrättande, man icke borde tveka

att tillmötesgå skäliga anspråk på nya poststationers erhållande, måste,

enligt hvad Generalpoststyrelsen anför, redan detta hafva till följd, att

det till 510,000 kronor höjda anslaget för år 1892 behöfde för samma

år tagas till fullo i anspråk och att således anslaget, bibehållet till

samma belopp, för år 1893 skulle blifva otillräckligt.

Härtill komme äfven andra omständigheter. Maximiarfvodet för

poststationsföreståndare vore i allmänhet 600 kronor, men till sådan

poststationsföreståndare, som tillika vore tjensteman vid någon af statens

jernvägsstationer, finge, jemlikt nådiga brefvet den 23 Februari

1872, aflöning för postgöromålens bestridande icke utgå med mera

än högst 40 kronor i månaden eller 480 kronor för år räknadt. Från

poststationsföreståndare vid statens jernvägar hade nu genom Jernvägsstyrelsen

inkommit framställning om förbättring i aflöningsvilkoren;

och då de postgöromål, som ålåge åtskilliga sådana poststationsföreståndare,

numera vuxit till den betydenhet, att tullgiltiga skäl till bibehållande

af förenämnda olikhet i aflöningsvilkor icke vidare förefunues,

vore Generalpoststyrelsen betänkt på att hos Kongl.. Maj:t

göra särskild underdånig framställning om dessa föreståndares likställande

med öfriga poststationsföreståndare, så att älven för dem arfvodet

måtte kunna uppgå till högst 600 kronor, när göromålens omfattning

dertill föranledde.

Vidare hade i allmänhet, såsom Generalpoststyrelsen förut haft tillfälle

erinra, de öfriga poststationsföreståndarearfvodena en stadig tendens

att stiga äfven inom den faststälda maximigränsen. Göromålen

ökades, föreståndarne nöjdes ej längre med det kontraherade arfvodet,

utan uppsade kontraktet; och Generalpoststyrelsen hade ofta ingen annan

utväg än att höja arfvodet för att erhålla en fullt lämplig föreståndare.

Med hänsyn såväl till dessa omständigheter som till poststationernas

växande antal borde enligt Generalpoststyrelsens förslag, mot hvilket

jag icke har något att erinra, ifrågavarande anslag för år 1893 sättas till

förslagsvis 530,000 kronor, hvilket innebure en förhöjning af 20,000 kronor.

Beträffande anslaget till aflönande af extra biträden vid postanstalterna

anmäler Generalpoststyrelsen, att, medan detta anslag från och

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Sjunde hufvudtiteln.

med år 1889 varit i postverkets stater upptaget till sitt nuvarande belopp

eller förslagsvis 435,000 kronor, utgifterna å anslaget stigit år

1889 till 442,916 kronor 57 öre, år 1890 till 466,122 kronor 46 öre,

samt för tiden från och med den 1 Juli 1890 till och med den 30 Juni

1891 till i rundt tal 468,000 kronor. Anledningen, att någon förhöjning

i anslaget icke förut töreslagits, hade varit, att Generalpoststyrelsen

velat afvakta, i hvad mån det med år 1891 höjda antalet postexpeditörsbefattningar

kunde leda till minskade utgifter å ifrågavarande anslag.

Men, sedan det nu visat sig, att posttrafiken, der antalet försändelser

från 1888 års slut till 1891 års ingång ökats med 17,486,539 stycken,

kraft biträde vid postanstalterna till det omfång, att utgifterna å anslaget

utgjort för de tre första qvartalen af år 1891 i rundt tal 346,000 kronor

mot en utgift af i rundt tal 347,000 kronor för de tre första qvartalen

år 1890, och att således de nya postexpeditörsbefattningarnas tillsättande

väl förekommit stegring i utgifterna å anslaget, men icke kunnat väsentligt

minska utgiftsbeloppet, samt vid fortsatt ökning i posttrafiken

behofvet af ökade arbetskrafter vid postanstalterna naturligtvis gjorde

sig allt mera gällande, läge redan häri en anledning, att anslaget måste

för år 1893 fört löjas.

I sammanhang härmed anmäler Generalpoststyrelsen, att behof

förefinnes att öka ifrågavarande anslag för att bereda ordinarie tjenstemän

vid postanstalterna semester utan minskning i inkomster å tjensten.

I sådant hänseende erinrar Generalpoststyrelsen till en början, att

enligt § 67 i den för Styrelsen gällande nådiga instruktion af den 4

Juni 1886 Generalpoststyrelsen är oförhindrad träffa sådana anordningar,

att, i den mån utan särskild kostnad för postverket och utan hinder

för göromålens gång ske kan, äfven tjenstemännen vid postanstalterna

beredas semester af högst en månad för en hvar, samt att ett stadgande

i enahanda syfte jemväl återfans i den förut gällande instruktionen

för Generalpoststyrelsen.

Behofvet af semester för desse tjenstemän, anför Generalpoststyrelsen

vidare, finge således anses erkändt, men bestämmelsen, att semestern

icke finge föranleda särskild kostnad för postverket, hade vållat,

att den genom semestern afsedda hvila endast undantagsvis kunnat

vederbörande beredas. Särskilt hade det mött och mötte fortfarande

svårighet att, utan allt för stora uppoffringar från tjenstemännens sida,

bereda semester åt föreståndarne för de många postkontor, der postförvaltaren

ensam vore ordinarie tjensteman, såsom förhållandet, med få

undantag, vore vid 5:te och 6:te klassernas postkontor.

Om semestern vore icke allenast en förmån för tjenstemännen,

utan äfven ett medel att, genom beredande af någon kortare hvila från

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Sjande hufvudtiteln.

ett ansträngande och enerverande arbete, göra tjenstemannen mera uthållig,

vore det påstående icke obefogad!, att semestern vore till fördel

äfven för sjelfva tjensten och dess skötande. Att tjensterna å postanstalterna,

der arbetet icke läge nere någon dag och vid vissa af

dem icke ens någon natt af året, vore ansträngande, vore utan tvifvel

allmänt erkändt. När då med den för tjenstens skötande erforderliga

hvilan kunde förenas den kontroll, som läge deri, att uppbördsman

måste å tid, den öfverordnade myndigheten bestämt, efter inventering,

för någon kortare tid frånträda sin befattning, syntes det vara rättvist,

att de med semestern förenade kostnader drabbade staten och icke

tjenstemannen. Möjligheten att mera allmänt erhålla semester hade utgjort

öfverläggningsämne vid två särskilda postmannamöten; och styrelsen

för posttjenstemännens förening hade på grund af uppdrag af det

under år 1891 i Stockholm hållna mötet hos Generalpoststyrelsen gjort

framställning derom, att åt de ordinarie tjenstemannen vid postanstalterua

måtte beredas kostnadsfri semester under en månad årligen, samt

att semestern måtte blifva obligatorisk för sådana tjensteman, som hade

sig anförtrodd uppbörd. Denna framställning ansåge sig Generalpoststyrelsen

böra på förut anförda skäl understödja.

Hvad kostnaderna anginge, förestälde sig Generalpoststyrelsen, att

ordinarie tjensteman af lägre grad vid postanstalt borde vara skyldig

att, om han för beredande af semester förordnades till högre befattning,

densamma bestrida mot åtnjutande endast af sina egna aflöningsförmåner,

dock ej längre tid än tre månader under ett år, och att således postverkets

kostnader för semesterns beredande borde begränsas till utgifvande

af skäliga arfvoden åt de extra tjenstemän, som, eljest oaflönade,

tillkallades att under semestertiden tjenstgöra å postanstalterna eller vid

distriktsförvaltningarna, derest sådana blefve inrättade. Generaipoststyrelsen

hade tänkt sig, att beloppet af detta artvode, hvilket naturligtvis

måste blifva något beroende af tjenstgöringens beskaffenhet och

lefnadskostnaderna å olika orter, vid de fasta postanstalterna i regeln

icke skulle öfverstiga 60 kronor i månaden, dock att, för den händelse

ordinarie tjensteman icke kunde erhållas att under semester för postförvaltare

bestrida dennes tjenst, tilläfventyrs erforderligt fyllnadsbelopp

syntes böra utgå af postmedel, på det att vikarie för postförvaltare

icke måtte under semesterförordnandet åtnjuta lägre arfvode än 100

kronor i månaden. Hvad anginge arfvodet till extra tjensteman, som

inkallades att under semester tjenstgöra för i jernvägspostkupé anstäld

postexpeditör, har Generalpoststyrelsen ansett detta arfvode kunna

sättas något lägre än arfvodet för semestertjenstgöring vid fast postanstalt,

dock icke under 25 kronor i månaden, med rätt för vikarien

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Sjunde hufvudtiteln.

att jemväl uppbära det, enligt bestämmelserna i nådiga brefvet den 8

December 1881, till de i jernvägspostkupé tjenstgörande postexpeditörer

utgående traktamente.

Till dessa kostnader komme ytterligare ersättning till vikarie enligt

gällande resereglemente, när resa för inställelse till tjenstgöring erfordrades.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer Gfeneralposts

tyr elsen, att, på det att åt tjenstemännen vid postdistriktsförvaltningarna

och postanstalterna måtte kunna, utan särskilda kostnader för dem sjelfva,

beredas semester af en månad årligen för hvar tjensteman, följande föreskrifter

måtte varda meddelade, att, jemte öfriga redan gifna bestämmelser,

. gälla såsom vilkor för tillgodonjutande af aflöningsförmåner å stat

för dylika tjensteman, nemligen:

att tjensteman af lägre grad skulle, när sådant erfordrades för

beredande af semester, vara skyldig att, om han förordnades till högre

befattning vid distriktsförvaltningarna eller postanstalterna, densamma

bestrida mot åtnjutande allenast af den honom eljest tillkommande aflöning,

dock ej längre tid än sammanlagdt tre månader under ett och

samma kalenderår;

att semester tinge åt tjenstemännen vid distriktsförvaltningarna

och postanstalterna åtnjutas, i den man sadant i vederbörlig ordning

pröfvades kunna ske utan hinder för göromålens gång;

att vid distriktsförvaltning eller postanstalt anstäld tjensteman,

som hade sig anförtrodd uppbörd, skulle vara pligtig att å tid af året,

som af vederbörande öfverordnade myndighet bestämdes, begagna sig

af ifrågavarande semester;

att dessa föreskrifter ovilkorligen skulle lända till efterrättelse för

dem, som med eller efter 1893 års ingång tillträdde tjenstebefattning

vid distriktsförvaltning eller postanstalt; samt

att de, som dessförinnan tillträdt tjenstebefattning vid postanstalt

och icke kunde lagligen förbindas att, mot sitt bestridande, underkasta

sig ifrågavarande föreskrifter, skulle blifva underkastade desamma, om

och när de anmälde sin'' önskan att komma i åtnjutande af semester.

Då beloppet af den kostnad, som för genomförande af berörda

förslag skulle postverket tillskyndas, utöfver ersättningen för resor, beräknats

till omkring 30,000 kronor, och, såsom förut omförmälts, det af

distriktsförvaltningars anordnande påkallade anställandet af ökadt antal

extra biträden vid postanstalterna ansetts föranleda en ökad kostnad af

7,980 kronor, att af nu ifrågavarande anslag utgå, samt anslaget redan

måst öfverskridas med betydliga belopp och med ökad posttrafik måste

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Sjunde hufvud titeln.

än vidare tagas i anspråk, har Generalpoststyrelsen, för tillgodoseende

af dessa särskilda behof, ansett, att anslaget för år 1893 icke borde

sättas lägre än till 510,000 kronor och således höjas med 75,000 kronor.

I betraktande af det trägna och ansträngande arbete, posttj ensten

kräfver, synes det mig vara af rättvisa och billighet påkalladt, att tjenstemännen

vid postanstalterna äfvensom vid distriktsförvaltningarna, derest

sådana komma att inrättas, beredas tillfälle att, der sådant utan hinder

för göromålens gång kan ske, utan ekonomisk uppoffring komma i

åtnjutande af en kortare semester hvarje år. Härtill kommer, att,

derest i öfverensstämmelse med Generalpoststyrelsens förslag semestern

varder obligatorisk för dem bland ifrågavarande tjenstemän, som hafva

sig anförtrodd uppbörd, en sådan anordning äfven skulle innebära en

högst afsevärd skärpning af kontrollen öfver uppbörden af postmedel.

Jag finner mig derför böra hos Kongl. Maj:t på det lifligaste förorda

hvad Generalpoststyrelsen uti ifrågavarande hänseende föreslagit, dervid

endast, i fråga om sista punkten bland de af Generalpoststyrelsen

för åtnjutande af aflöningsförmåner å stat för nu ifrågavarande posttj

enstemän föreslagna nya vilkor, erinrande, att, på sätt Generalpoststyrelsen

jemväl torde hafva afsett, den uti sagda punkt innefattade föreskrift

uppenbarligen endast bör komma till tillämpning i det fall, att

der afsedd tjensteman anmäler sin önskan att komma i åtnjutande af

semester utan afstående af aflöning. Vid den af nu ifrågavarande och

öfriga af Generalpoststyrelsen angifna orsaker föranledda höjningen i anslaget

till aflönande af extra biträden vid postanstalterna har jag icke

något att erinra.

Vidkommande anslaget till ålder stillägg, hvilket i gällande stat

upptagits till förslagsvis 274,800 kronor, anmäler Generalpoststyrelsen,

att detta anslag, i enlighet med uppgjorda beräkningar rörande de belopp,

som för år 1893 skulle derå utgå, borde höjas med 24,300 kronor.

Att förhöjningen denna gång vore betydligt större än vanligt, berodde

hufvudsakligen derpå, att de postexpeditörer, som år 1887 tillsattes i

följd af beslutet att öka antalet inom denna tjenstemannaklass med 20,

kunde vid 1893 års ingång vara berättigade till första ålderstillägget.

Anslaget är dock härvid beräknadt allenast för manlig tjenstepersonal.

Genom nådigt bref den 19 December 1884 angående qvinnas anställning

såsom postexpeditör och föreståndare för femte eller sjette

klassens postkontor har Eders Kongl. Maj:t förklarat, att, då sådan befattning

åt qvinna anförtroddes, å befattningen icke finge utfärdas annat

än förordnande eller konstitutorial, hvarigenom tjensten icke blefve defi
liihMill

liilcsd. Vrot. 181)2. 1 Sand. 1 Afd. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Sjunde hufvudtiteln.

nitivt tillsatt. Denna bestämmelse, som äfven återfinnes i § 32 mom. 6

af den för Generalpoststyrelsen gällande instruktion, har vållat, att i ett

särskildt fall, der en qvinlig postexpeditör begärt komma i åtnjutande af

ålderstillägg, för hvars erhållande hon i öfrigt uppfyllt stadgade vilkor,

Generalpoststyrelsen förklarat sig förhindrad bifalla den sålunda gjorda

ansökningen; och sedan sökanden hos Kongl. Maj:t fullföljt sin begäran,

har Kongl. Maj:t enligt nådigt beslut den 23 Oktober nästlidet år, enär

sökanden allenast vore konstituerad att tills vidare vara postexpeditör,

funnit den underdåniga ansökningen ej kunna bifallas.

Med erinran härom hemställer nu Generalpoststyrelsen, att jemväl

qvinna, som vunnit anställning som postförvaltare eller postexpeditör,

måtte förklaras likstäld med den manliga tjenstepersonalen i fråga om

rättighet till ålderstillägg.

Till stöd för denna framställning anföres, att, såsom Generalpoststyrelsen

i sitt öfver nyssberörda underdåniga ansökning afgifna utlåtande

framhållit, afsigten med förenämnda genom nådiga brefvet den 19 December

1884 meddelade bestämmelse kunde antagas hufvudsakligast hafva

varit, att derigenom fritaga qvinlig postfunktionär från skyldighet att

med afgifter bidraga till civilstatens pensionsinrättnings enskilda enkeoch

pupillfond, men ingalunda att göra henne i aflöning sämre lottad

än de i samma lönegrad anstälde män. Det syntes fördenskull af hänsyn

till rättvisa och billighet vara önskligt, att ålderstillägg, hvilket inginge

såsom en högst afsevärd andel i postfunktionärs aflöningsförmåner,

måtte kunna tilldelas jemväl qvinlig postfunktionär, helst hvarken i omfånget

och beskaffenheten i öfrigt af det henne i tjensten åliggande arbete,

ej heller i den hittills vunna erfarenheten om qvinnas förmåga att

fullgöra detta arbete, kunde hemtas stöd för hennes utestängande från

dylik förmån.

Genom bifall härtill skulle, enligt hvad Generalpoststyrelsen tillika

meddelat, utgifterna å anslaget till ålderstillägg för år 1893 ökas med

1,600 kronor; och då, såsom förut nämnts, detta anslag i enlighet med

uppgjorda beräkningar öfver de belopp, som för år 1893 borde i öfrigt

derifrån utgå, ansetts böra förhöjas med 24,300 kronor, har anslaget i

statsförslaget upptagits till 300,700 kronor, hvilket innefattar en förhöjning

af 25,900 kronor.

Billigheten deraf, att åt qvinliga postfunktionärer beredes likställighet

med de manliga i fråga om rätt till ålderstillägg, lärer vara obestridlig.

Då emellertid det förut omförmälda hindret för qvinnas anställning

såsom ordinarie funktionär vid postverket fortfarande qvarstår, lärer, i

öfverensstämmelse med hvad Generalpoststyrelsen hemstält, för likställighetens

åvägabringande vara nödigt, att Riksdagens medgifvande inhemtas

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Sjunde hufvudtiteln.

dertill, att qvinna, för hvilken utfärdats förordnande att tillsvidare vara

postexpeditör vid postverket eller föreståndare för femte eller sjette

klassens postkontor, må, så länge hon innehar sådan befattning i postverkets

tjenst, vara i fråga om rätt till ålderstillägg likstäld med man,

som innehar ordinarie befattning i samma tjenstegrad inom verket; .och

torde, på sätt Generalpoststyrelsen jemväl föreslagit, förklarande äfven

böra äskas, att ålderstillägg, hvartill i postverket anstäld qvinna sålunda

kan varda berättigad, må utgå från och med 1892 års början.

Den af Generalpoststyrelsen föreslagna förhöjning i anslaget till

ålderstillägg föranleder, vid bifall till hvad i fråga om ålderstillägg för

qvinliga postfunktionärer nu blifvit föreslaget, ej till någon erinran från

min sida.

Beträffande

öfver gångs staten

har Generalpoststyrelsen anmält, att, sedan den derå med en aflöning

af 1,600 kronor upptagne kanslisten under år 1891 aflidit, anslagen

under denna stat kunna minskas med nämnda belopp eller från 6,200

kronor till 4,600 kronor.

I anslagen under

Indragning sstaten

förekommer, enligt hvad Generalpoststyrelsen meddelat, icke anledning

till någon ändring.

Beträffande

Pensionsstaten

>■ >i

anmäler Generalpoststyrelsen,

att i följd af inträffade dödsfall från denna stat böra afföras do

pensioner, som utgått

till förre båtföraren A. Bylund ...............

postmästaren L. Adlerstam......

E. Sodenstierna

C. J. Asp.........

ii ii

ii ii

ii ii

■n

11

kronor 300

1,800

2,550

1,800

ii

11

11

eller tillhopa kronor 6,450: —

men att deremot å staten böra uppföras följande pensioner, som

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Sjunde hufvudtiteln.

blifyit beviljade, efter det Kong-1. Maj:t till sistlidet års Riksdag aflat

nådig proposition angående statsverkets tillstånd och behof, nemligen

för förre

postmästaren A. W. Södergren .................

kronor

3,000

_

11 ■

11

,, C. T. Béen ...........................

1,350

_

11

11

vaktbetjenten C. G. L. Nesselqvist..............

11

200

--

11

11

„ O. Persson ................................

300

_

11

11

„ J. M. Wettermark.....................

300

4_

11

11

„ M. Svensson .............................

300

-

11

11

postmästaren G. Horney ;..................

1,050

11

11

intendenten vid postverkets persedelförråd

»,• 7 ! ,

A. L. Ström..........................

2,200

: _

11

11

postmästaren C. G. G. Hagberg ...........

11

1,950

—

Summa kronor

10,650

—

Härtill bör läggas den pension, som jemlikt

nådiga brefvet den 11 sistlidne December blifvit bestämd

att från postverkets pension sstat årligen utgå

till postmästaren M. Hoffman med................................. „ 2,400: _

tillsammans kronor 13,050: —

I sammanhang härmed har Generalpoststyrelsen gjort framställning

om årliga understöd åt förre styrmannen å postfartyget Sofia

Karl August Hammarberg och vaktbetjenten Sivert P:son Gjärsvalls enka

Annika Henriksdotter.

Generalpoststyrelsen har dervid beträffande Hammarberg meddelat,

att Hammarberg redan år 1890 hos Styrelsen gjort framställning,

att, i anseende till den långa tid, han tj en st gjort, å postverkets fartyg,

och den sjuklighet, han dervid ådragit sig, honom måtte beredas någon

pension, hvaraf han som medellös vore i behof; men att, då Hammarberg

vid den tiden ännu var anstäld såsom styrman å postfartyget Sofia,

hvilket enligt kontrakt disponerades af ångfartygsaktiebolaget Vestervik

Libau för uppehållande af vintertrafik hufvudsakligen mellan svenska

fastlandet och Gotland, Generalpoststyrelsen ansett sig då icke böra

bringa denna fråga under pröfning. Sedan ifrågavarande postföring

blifvit på annat sätt ordnad, och i följd deraf fartyget till postverket

återlemnats och vid flottans varf i Stockholm upplagts, samt Hammarbergs

anställning såväl å fartyget som i bolagets tjenst upphört, hade

Hammarberg hos Generalpoststyrelsen förnyat sin anhållan.

Hammarberg, som enligt företedt prestbetyg är född den 20 Juni

1835, antogs från början af år 1870 till rorgängare å postfartyget Pol
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 29

hem, hvilket då uppehöll vintertrafiken å linien Vestervik—Visby, och

öfvertog den 26 November samma år styrmansbefattningen å postfartyget

Sofia, vid hvilken befattning han sedan qvarstod till den 15 November

nästlid et år, med undantag allenast af tiden från början af Mars till

medio af Juni 1876, då han tjenstgjorde såsom befälhafvare å postfartyget

Polhem, samt från medio af Maj till utgången af Juni 1880, då

han skötte befälhafvaretjensten å postfartyget Sofia. Med Juni månad

1886, efter det fartyget upplåtits till begagnande af Vestervik—Libaubolaget,

upphörde visserligen Hammarbergs anställning vid postverket,

men efter nämnda tid har han dock fortfarit att sköta sin styrmansbefattning,

ehuru i bolagets tjenst. Såsom styrman i postverkets tjenst

åtnjöt Hammarberg månadslön med 135 kronor under vintermånaderna

och 90 kronor under den öfriga delen af året jemte fri kost; och sedermera

har hans aflöning såsom styrman i nämnda bolags tjenst utgjort

900 kronor årligen. Stadsläkaren i Vestervik L. Fredelius har den 23

Augusti 1890 skriftligen intygat, att Hammarberg då befunnits lida af

organiskt hjertfel, hvilket han måste anses hafva ådragit sig under tjenstgöringen

å postfartyget Sofia, samt att Hammarberg under något mer

än två år före intygets utfärdande lidit af emellanåt påkommande svindelanfall,

hvarvid understundom medvetandet helt och hållet försvunnit.

Lasarettsläkaren i Vestervik M. von Friesen har i betyg, af den 25

Augusti 1891 vitsordat, att Hammarberg, som år 1873 blifvit af honom

undersökt och då befunnits frisk, sedermera i många år lidit och fortfarande

lede af ledgångsreumatism, hvilken åkomma gifvit anledning

till hjertfel; att Hammarberg under de sista fyra åren tidtals haft epileptiforma

anfall; att Hammarberg måste anses hafva ådragit sig nämnda

åkomma under sin nitiska tjenstgöring vintertid å postfartygen Polhem

och Sofia; samt att dessa åkommor under Hammarbergs återstående

lifstid torde göra honom ©tjenstbar i sjömansyrket. F. d. marindirektören

J. L. Frykholm, hvilken en följd af år varit postverkets biträde i

frågor rörande postfartygen, har den 2 sistlidne November lemnat det

intyg, att under den tid, Frykholm tjenstgjort i nämnda egenskap af

postverkets biträde, Hammarberg i sin styrmansbefattning alltid visat sig

pålitlig och omtänksam om skepp och gods samt att Hammarbergs uppförande

städse varit exemplariskt. Lika godt vitsord har lemnats Hammarberg

för den tid, han såsom styrman varit anstäld å post-fartyget

Sofia, sedan det uthyrts till enskildt, bolag.

Med afseende å dessa intygs innehåll och då Hammarberg, enligthvad

vederbörande pastorsembete intygat, vore medellös, har Generalpoststyrelsen

förordat Hammarberg till erhållande från innevarande års

början af årligt understöd från postverket under sin återstående lifstid,

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Sjunde hufvudtiteln.

hvilket understöd Generalpoststyrelsen, med hänsyn dels till den ganska

långa tid, Hammarberg på ett nitiskt och pligttroget sätt skött den

särdeles maktpåliggande och ansträngande befattningen såsom styrman å

det postverkets fartyg, som uppehållit den med mödor och faror förenade

vinterpostföringen mellan Sveriges fastland och Gotland, dels ock till

läkares intyg, huruledes Hammarbergs helsa derigenom lidit, så att han

numera ansåges till sjömansyrket otjenstbar, ansett icke böra bestämmas

lägre än till 600 kronor årligen.

Beträffande enkan Gjärsvall har Generalpoststyrelsen, med öfverlemnande

åt en utaf henne till Styrelsen ingifven ansökning om understöd,

anfört, att mannen Gjärsvall, hvilken var anstäld såsom ordinarie

vaktbetjent. vid postkontoret i Hudiksvall, blifvit under tjenstgöring såsom

landsvägspostiljon å linien Hudiksvall—Söderhamn natten mellan

den 8 och 9 sistlidne November på väg till Söderhamn i närheten af

Alebo inom Norrala socken af Gefleborgs län öfverfallen och med eldvapen

dödad, hvarvid den medföljande skjutskarlen emellertid lyckades

föra såväl Gjärsvalls döda kropp som posten fram till Söderhamn, dit

posten sålunda ankom i oskadadt skick. Gjärsvall, som var född den 25

April 1834, 1863 anstäldes som extra vaktbetjent och 1867 befordrades

till ordinarie vaktbetjent vid postverket, hade i nära tjugunio år tjenstgjort

såsom landsvägspostiljon, alltid med det bästa vitsord. Enligt

hvad postmästaren i Hudiksvall intygat, var Gjärsvall »ytterst ordentlig,

pålitlig och redbar, absolut nykter samt en stillsam och fredlig menniska.

»

Enligt ett enkan Gjärsvalls till Generalpoststyrelsen ingifna ansökning

bilagdt läkarebetyg lider enkan Gjärsvall af underlifssjukdom

och af kronisk magkatarr, genom hvilken sistnämnda sjukdom hennes

kroppskrafter blifvit så nedsatta, att hon är oförmögen att genom kroppsligt

arbete förtjena sitt uppehälle. Pastorsembetet i Hudiksvall har in
a4t

enkan Gjärsvall är född den 23 December 1845; att Gjärsvall

efterlemna! en dotter, som är född den 1 Juni 1870; att enkan'' Gjärsvall

är genom sjukdom alldeles urståndsatt att bidraga till sitt uppehälle

och måste vårdas af sitt barn; samt att hon behöfver allt det

understöd, som henne kan tilldelas.

Under åberopande af dessa intyg och då Gjärsvall i postverkets

tjenst tillsatt lifvet, har Generalpoststyrelsen hemstält, att enkan Gjärsvall

måtte beredas ett årligt understöd till belopp af 300 kronor, att

utgå från och med innevarande år och så länge hon lefver ogift.

De af Generalpoststyrelsen gjorda framställningarna om understöd

åt förre styrmannen Hammarberg och enkan Gjärsvall synas mig särdeles

behjertansvärda och öfverensstämma jemväl med hvad förut i lik
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Sjunde hufvudtiteln.

ilande fall medgifvits. Hvad Hammarberg beträffar, skulle visserligen

kunna anmärkas, att han sedan Juni månad år 1886 ej vidare varit i

postverkets tjenst, men då Hammarberg jemväl efter nyssnämnda tidpunkt

likasom under en lång följd af år före densamma tjenstgjort å

det postverkets fartyg, som uppehållit postförbindelsgn mellan Vestervik

och Visby, torde den omständigheten, att under den senaste femårsperioden

en förändrad anordning medelst fartygets upplåtande åt enskildt

bolag varit vidtagen i fråga om sättet för nämnda postförbindelses uppehållande,

icke böra för Hammarberg inverka derhän, att han derföre skulle

gå i mistning af det understöd från postverket, hvaraf han genom en

lång och nitisk verksamhet i dess tjenst, derunder hans helsa blifvit

svårt skadad, gjort sig förtjent. Med erinran att Kongl. Maj:t enligt

nådigt beslut den 4 sistlidne December tilldelat enkan Gjärsvall ett tillfälligt

understöd till belopp af 100 kronor, anser jag mig sålunda böra

till ifrågavarande framställningar tillstyrka bifall.

Hvad beträffar

Omkostnadsstaten,

föreslår Generalpoststyrelsen, att följande anslag måtte höjas, nemligen

anslaget till uppbörds- och frvnärkesprovision med 5,000 kronor från

315.000 kronor till 320,000 kronor, anslaget till expensutgifter med 10,000

kronor från 375,000 kronor till 385,000 kronor, anslaget till rese- och

tv aktarnentser sättning ar för resor i embets- och tjensteärend.en i allmänhet

med 7,000 kronor från 22,000 kronor till 29,000 kronor, anslaget till

traktamenten för tjensteman i jernvägspostkupé med 20,000 kronor från

250.000 kronor till 270,000 kronor, anslaget till postföringskostnad vid

befordran å jernväg med 90,000 kronor från 1,300,000 kronor till 1,390,000

kronor samt anslaget till postföringskostnad vid befordran å landsväg och

inom postanstalternas områden samt till landtbrefbäring med 15,000 kronor

från 725,000 kronor till 740,000 kronor.

Å anslagen till traktamenten för vaktbetjente, till postbetjentes beklädnad

och beväring samt till inköp och underhäll af inventarier, Indika

i staten för innevarande år upptagits till respektive 500,000 kronor,

80.000 kronor och 90,000 kronor, hafva, enligt hvad Generalpoststyrelsen

meddelar, under tiden från och med den 1 Juli 1890 till och med den

30 Juni 1891 utgifterna uppgått till respektive 475,300 kronor, 61,700

kronor och 65,900 kronor och således med afsevärda belopp understigit

dem, hvartill anslagen blifvit i staten för år 1892 salta. Men då, hvad

särskildt anginge de två förstnämnda anslagen, de förbättringar, som

med anslagens ökning för år 1892 afsetts, vid tiden för statsförslagets

afgifvande ännu icke blifvit genomförda, samt, hvad anginge anslaget till

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Sjunde hufvudtiteln.

inköp och underhåll af inventarier, betydliga belopp under senare hälften

af år 1891 utgått eller skulle utgå för inköp af inventarier, afsedda att

möjliggöra bättre förvar af postgods å poststationerna, en åtgärd, hvartill

de på senaste tiden timade många inbrottsstölderna å poststationerna

syntes gifva berättigad anledning, har Generalpoststyrelsen ansett ifrågavarande

anslag böra bibehållas vid de belopp, hvartill de blifvit i senast

faststälda stat upptagna.

Höjningen i anslaget till rese- och traktamentsersättningar för resor

i embets- och tjensteärenden i allmänhet är föranledd af Generalpoststyrelsens

förslag angående inrättande af distriktsförvaltningar och om

beredande af semester åt tjenstemännen vid dessa förvaltningar och postanstalterna.

Af hvad jag förut anfört framgår, att ett bifall till dessa

framställningar skulle leda till ökade utgifter från nu ifrågavarande anslag.

Under förutsättning att berörda af mig förut tillstyrkta framställningar

vinna godkännande, lärer derföre anslaget böra upptagas med det

af Generalpoststyrelsen föreslagna beloppet.

Beträffande den föreslagna förhöjningen i anslaget till postföringskostnad

vid befordran å jernväg har Generalpoststyrelsen anfört, att å

detta anslag, hvilket i 1891 ars stat höjdes med 100,000 kronor och i

staten för år 1892 bibehölls till samma belopp som för år 1891 eller till

1,300,000 kronor, utgifterna under tiden från och med den 1 Juli 1890

till och med den 30 Juni 1891 uppgått i rundt tal till 1,338,900 kronor;

att under senare hälften af år 1891 för trafik öppnats statsbanedelar

och enskilda jernvägssträckor med en sammanlagd väglängd af 274

kilometer, att flera enskilda jernvägar vore afsedda att för trafik öppnas

under, loppet af åren 1892 och 1893; samt att med denna betydliga utvidgning

af jernvägsnätet ökad postbefordran å jernväg vore att motse.

Hvad angår anslaget till postföringskostnad vid befordran å landsväg

och inom postanstalternas områden samt till landtbrefbäring, förmäler

Generalpoststyrelsen, att utgifterna derå under tiden från och med

den 1 Juli 1890 till och med den 30 Juni 1891 uppgått i rundt tal till

728,600 kronor; samt att, långt ifrån att någon minskning i kostnader

af ifrågavarande slag kunde under år 1893 beredas, ett tillgodoseende

af allmänhetens behof tvärtom kräfde fortsatt utvidgning af denna art

af postbefordran.

Mot de af Generalpoststyrelsen föreslagna förhöjningarna i sistberörda

två anslag, hvilka förhöjningar synas mig af omständigheterna

påkallade, har jag icke något att erinra liksom icke heller mot de af

Generalpoststyreisen i öfrigt begärda ökningarna å anslagen under omkostnadsstaten,

hvilka äro en följd af posttrafikens alltjemt stegrade

tillväxt.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Sjunde hufvudtiteln.

Det å postverkets stat uppförda anslag till oförutsedda utgifter har

i gällande stat, likasom i staten för år 1891, upptagits till 90,000 kronor,

dervid afsetts, att kostnaden för uppförande af nytt posthus i Sundsvall

skulle utgå af detta anslag för åren 1891 och 1892. Då några vidare

utgifter för detta särskilda ändamål icke erfordras, bör anslaget för år

1893 nedsättas; och har Generalpoststyrelsen i sådant afseende föreslagit,

att anslaget måtte bestämmas till 40,000 kronor, hvilket innebär en

minskning af 50,000 kronor.

Denna Generalpoststyrelsens framställning anser jag mig böra biträda.

1 anslaget till afkortningar och restitutioner m. in., hvilket i gällande

stat är upptaget till 48,907 kronor, föreslår Generalpoststyrelsen

en nedsättning af 7,000 kronor. För vinnande af jemn slutsumma å

utgiftsstaterna, sådana de af mig tillstyrkas, torde emellertid ifrågavarande

anslagssumma böra utföras med 41,507 kronor, då minskningen

blifver 7,400 kronor.

Sammanställas de nu tillstyrkta ändringarna i postverkets stater,

visar det sig,

att under aflöning sstaten ökning komme att ega rum med följande

belopp, nemligen:

Ökning. Minskning.

genom uppförande i staten af

dels arfvode och tjenstgöringspenningar

till 5

postinspektörer med tillsammans

........................ kronor 27,500: —

dels ett anslag till ersättning

för mistning af uppbörds-

och frimärkesprovision

åt de kontrollörer

och postexpeditörer

vid postanstalterna,

som beordras att tjenstgöra

vid distriktsför
valtningarna,

å.............. „ 7,000: —

i anslaget till vaktbetjente,

för beredande af lön till

2 vaktbetjente, som

komme att ersätta 2

Transport kronor 34,500: —

Bih. till liilcsd. Prof. 1892. 1 Samt. 1. Afd.

ö

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Sjunde hufvudtiteln.

11

11

1,000: —

20,000: —

75,000

25,900

Transport kronor 34,500: —

indragna vaktmästare,

med .................................

i dito till aflönande af poststationsföreståndare

med

i dito till aflönande af extra

biträden vid postanstalterna

med....................

i dito till ålderstillägg med

kronor 156,400

hvaremot minskning skulle

uppkomma

i det i aflöningsstaten under Generalpoststyrelsen

uppförda anslaget till

vikariatsersättning och arfvoden

åt extra biträden

med........ kronor 10,000: —

genom uteslutande

ur staten

af dels de till

postförvaltare

vid postanstalterna

å jernväg

samt till

den postförvaltare,

som bestrider

göromålen

inom

norra jernvägspostdistriktet,

uppförda belopp,

tillsammans

.............. „ 13,500: —

dels 2 vakt- •

mästarebefattningar

medlön

af samman
lagdt

............. „ 1,400: —

Ökning.

Minskning.

24,900:

so;

<17

så att alltså på det hela aflöningsstaten

skulle växa med kronor.......................................... 131,500:

Transport kronor 131,500:

s. 35 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

35

Ökning.

Transport kronor 131,500: -

att å öfvergdngsstaten genom afförande af

det för förenämnde aflidne kanslist upptagna belopp

minskning komme att uppstå med kronor •— — —

att å pensionsstaten skulle tillkomma:

af Kongl. Maj:t beviljade >1 :

nya pensioner ....................... kronor 13,050: —

föreslagna understöd för förre

styrmannen Hammarberg

och enkan Gj är svall,

tillsammans ...•......... .......... V_9Q0; —

kronor 13,950: —

• ■ • :00c, <* .. ....... !’M J>

T hvaremot i följd af

pensionstagares afgång komme

att besparas ...,................. _6,450: —

— :0OO.Ol- ... ................ löifiv,:»/

;7 så att alltså ökning i denna stat komme

att ega rum med kronor .........;i.. .................... 7,500:

att under omkostnadsstaten ökning komme

att ega rum

i anslaget till uppbörds- och frimärkesprovision

med Otö..............i...kronor 5,000: —

i dito till expensutgifter med „ 10,000: —

i dito till rese- och traktamentsersättningar

för resor

i embets- och tjensteärenden

i allmänhet med „ 7,000: —

i dito till traktamenten för

tjenstemän i jernvägspost
kupé

med ................... „ 20,000: —

i dito till postföringskostnad

vid befordran å jernväg

med............1.*..........„ 90,000:

i dito till postföringskostnad

vid befordran å landsväg

och inom postanstalternas ___ ________________

Transport kronor 132,000: — 139,000:

Minskning.

■ritdTnd

1,600: —

1,600: —

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Sjunde hufvudtiteln.

Ökning.

Transport kronor 132,000: — 139,000: —

områden samt till landt
brefbäring

med............15,000:— 147?000: —

att anslaget till oförutsedda utgifter komme

att minskas med kronor....................a...;....................

samt att slutligen anslaget till afkortningar

och restitutioner komme att minskas med kronor _ _ _

tillhopa kronor 286,000: —

Minskning.

1,600: —

50,000: —

7,400: —

59,000: —

nr^n ökning på det hela komme alltså att ega rum med kronor

ZZ ijUUU j

och skulle staternas slutsummor blifva följande:

aflöningsstaten ............................ Vrnnnr

öfvergångsstaten ..........................................

indragningsstaten........................................

pensionsstaten..............................

omkostnadsstaten..........................................

oförutsedda utgifter ...................................

afkortningar och restitutioner......................

n

it

7)

2,952,300

4,600

2,593

95,500

4,340,500

40,000

41,507

tillsammans kronor 7,477,000

1nnnnI)å1 p08tverkets inkomster för år 1893 blifvit, efter afdrag af

.fyiS hvarmed postverkets kassaförlag borde ökas, beräknade

till 7,800,000 kronor, skulle alltså inkomsterna komma att öfverstiga

utgifterna med 323,000 kronor.

Åberopande hvad jag nu anfört hemställer jag, att Konffl. Makt

täcktes föreslå,

att Riksdagen, dels med beviljande af årliga understöd till förre

styrmannen å postfartyget Sofia Karl August Hammarberg å 600 krouor

och till vaktbetjenten Sivert P:son Gjärsvalls enka Annika Henriksdotter

å 300 kronor att till henne utgå, så länge hon lefver ogift, med

ratt för Hammarberg och enkan Gjärsvall att uppbära de föreslagna

understöden från och med innevarande år, dels och med godkännande

af öfriga nu tillstyrkta ändringar i postverkets stater äfvensom af de

föreslagna bestämmelserna angående semester för tjenstemännen vid

postdistriktsförvaltningarna och postanstalterna samt angående rätt för

qvinliga postfunktionärer att komma i åtnjutande af ålderstillägg, måtte

för år 1893 bestämma postverkets anslag, förslagsvis beräknadt, till

7,477,000 kronor, att utgå direkt af postmedlen.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

37

Telegrafverket,

Sedan sistlidet års Riksdag antagit utgiftsstater för telegrafverket, [3.]

slutande å 1,330,780 kronor, att gälla under innevarande år, med rätt Telegrafför

Kongl. Maj:t att i nämnda stater göra de jemkningar, som ver''et

kunde finnas af behofvet påkallade, har Kongl. Maj:t den 9 Oktober

1891 faststält telegrafverkets stater för år 1892 och dervid beträffande

stationspersonalen beslutat den ändring, hvilken numera bör

för Riksdagen anmälas, att antalet kommissarier af tredje klassen blifvit

i följd af Norrtelje telegrafstations indragning minskadt från 17 till 16.

De sålunda nu gällande staterna upptaga följande slutsummor:

aflöningsstaten ...................................................... kronor 932,400: —

öfvergångsaflöningsstaten ................................. ,, 8,520: —

pensions- och understödsstaten........................ „ 101,790: —

underhållsstaten ............................................... ,, 284,800: —

Summa kronor 1,327,510: —

hvilken summa med 3,270 kronor understiger slutsumman i det för

1891 års Riksdag framlagda och af Riksdagen godkända förslag till

utgiftsstater för år 1892.

I underdånig skrifvelse den 10 sistlidne November har telegrafstyrelsen

afgifvit förslag till stater för telegrafverket under år 1893

och dervid hemstält om nedan omförmälda ändringar i

Afröning sstaten.

Den vid Telegrafstyrelsen anstälde öfveringeniör, hvilken såsom

tjensteman i första graden åtnjuter aflöning med 1,800 kronor i lön

och 1,200 kronor i tjenstgöringspenningar, skall tillika enligt instruktionen

för Telegrafstyrelsen vara föreståndare för telegrafverkets undervisningsanstalt,

med rätt att i denna sin egenskap uppbära särskildt

arfvode till belopp af omkring 1,500 kronor, utgående af det för nämnda

anstalt i staten upptagna anslag. Sedan år 1878, då i sammanhang

med förändrad organisation af Telegrafstyrelsen omförmälda anordning

vidtogs, hafva emellertid förhållandena väsentligt förändrats. Genom

uppkomsten af statens telefonväsende och den stora utveckling deraf,

som i synnerhet på de senaste åren egt rum, är det icke längre möjligt

för öfveringeniören att med de till denna magtpåliggande och

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Sjunde hufvudtiteln.

ansvarsfulla befattning egentligen hörande göromål förena äfven föreståndarebefattningen

för undervisningsanstalten, hvadan inseendet öfver

denna och dermed följaktig undervisningsskyldighet enligt Styrelsens

mening måste uppdragas åt annan person Af detta skäl anser Styrelsen

det vara med nödvändighet påkalladt, att åtskiljandet af de

ifrågavarande två befattningarna må i aflöningsstaten finna sitt uttryck

genom öfveringeniörens uppflyttning i andra lönegraden med 3,000

kronor i lön och 1,500 kronor i tjenstgöringspenningar eller tillhopa

4,500 kronor. Då denne tjensteman, på sätt förut blifvit antydt, redan

för närvarande innehar aflöningsförmåner till ungefärligen enahanda

belopp, skulle han icke för egen del komma i åtnjutande af någon

atiöningsförbättring, men summan på aflöningsstaten för Telegrafstyrelsen

komma att — jemte det antalet tjenstemän i första graden minskades

från 10 till 9 — ökas med 1,500 kronor eller från 80,100 kronor till

81,600 kronor. Telegrafstyrelsen tillägger, att, då öfveringeniörstjensten

är af uteslutande teknisk art, densamma icke lärer komma att beröras

af frågan om post- och telegrafverkens förenande under en gemensam

styrelse.

I anledning deraf att aflöningen till direktörerna vid telegrafverkets

stationer, innan de uppnå ålderstillägg, är densamma som kommissariernas

af första klassen, sedan dessa erhållit båda ålderstilläggen,

har, enligt hvad Telegrafstyrelsen anmäler, den olägenheten uppstått,

att vid återbesättandet af direktörstjensterna i Malmö och Sundsvall,

hvilka under nästlidet år varit lediga, endast ett fåtal sökande anmält

sig. Till Styrelsens kännedom hade ock kommit, att åtskilliga kommissarier

af första klassen, hvilka på grund af tjensteålder och bepröfvad

skicklighet skulle kunnat komma i åtanke till dessa platser, förklarat

sig icke önska sådant, enär direktörstjensterna vore förenade med ökadt

ansvar, utan att under de fem första åren lemna någon tillökning i inkomst

eller bereda förhöjning i pension. Af dessa skäl och då telegrafdirektörerna,

hvilka i vissa hänseenden utöfvade chefskap öfver telegrafstationspersonalen

och telegramtrafiken inom hvar sin del af riket,

syntes, hvad aflöningen vidkomme, böra likställas å ena sidan med

tjenstemännen af andra graden inom de centrala embetsverken och å

andra sidan med sina vederlikar inom vissa embetsverks lokalförvaltningar,

har Telegrafstyrelsen såsom med rättvisa och billighet öfverensstämmande

föreslagit, att den normala aflöningen till bemälda direktörer,

utgörande ett antal af fyra, af hvilka en vid hvardera af stationerna

i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall, måtte ökas med

500 kronor för en hvar eller från 4,000 kronor till 4,500 kronor, deraf

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Sjunde hufvudtiteln.

3,375 kronor i lön och 1,125 kronor i tjenstgöringspenningar, hvarvid

afsetts, att rätten till ålderstillägg skulle bibehållas oförändrad.

Emellertid och på det härigenom icke måtte uppstå någon väsentlig

tillökning å aflöningsstaten, föreslår Telegrafstyrelsen, att samtidigt

med nämnda aflöningsförhöjning, utgörande för de fyra direktörerna

tillhopa 2,000 kronor, det å staten uppförda särskilda anslag till hushyresersättniug

åt direktören vid Stockholms centralstation nedsättes

från 1,000 kronor till 500 kronor, och att det likartade anslagsbeloppet,

600 kronor, åt direktören vid Göteborgs station helt och hållet indrages,

då denna befattnings nuvarande innehafvare, hvilken redan uppnått

pensionsåldern, men med Telegrafstyrelsens begifvande tills vidare

qvarstå!- i tjensteu, ur denna afgår. Ökningen på telegrafverkets utgiftsstater

skulle alltså till följd af denna anordning komma att inskränka

sig till 900 kronor; men dessutom vore det Telegrafstyrelsens afsigt

att till hälften eller 500 kronor nedsätta det arfvode af telefonmedel,

1,000 kronor, hvilket direktören i Malmö för närvarande åtnjöte i egenskap

af jemväl föreståndare för dervarande centraltelefonstation, så att

ingendera af telegrafdirektörerna i Stockholm, Göteborg eller Malmö

skulle i verkligheten komma att erhålla någon ökad inkomst.

Fördelen af den föreslagna förändringen för dessa telegrafdirektörer

komme således att inskränka sig dertill, att, efter intjenta ålderstillägg,

pensionsbeloppet för dem komme att ökas med 500 kronor.

Hela förhöjningen å den normala aflöningsstaten skulle, såsom

redan blifvit nämndt, uppgå till 2,000 kronor, men deremot komme

att inbesparas dels af telegrafmedel, under rubriken »särskilda anslag»,

hushyresersättningar till belopp af 1,100 kronor och dels af

telefonmedei ett arfvodesbelopp af 500 kronor eller sammanlagdt 1,600

kronor, så att telegrafverket genom bifall till den föreslagna anordningen

icke behöfde på det hela vidkännas någon större tillökning i

utgift än 400 kronor. Men äfven denna ökning skulle, enligt hvad

Telegrafstyrelsen förmäler, framdeles komma att alldeles bortfalla, nemligen

så snart det nästlidet år inköpta telefonnätet i Sundsvall, hvilket

tills vidare och intill dess det nya post- och telegrafhuset i nämnda

stad blefve färdigt, måste handhafvas af särskild föreståndare, kunde

förläggas under inseende af telegrafdirektören derstädes.

Af förhandlingarna hos komitén för utredning af frågan om postoch

telegrafverkens förenande under en gemensam styrelse har Telegrafstyrelsen

inhemta!, att post- och telegrafanstalterna i Stockholm, Göteborg,

Malmö och Sundsvall vore föreslagua att bibehållas under särskilda

föreståndare med aflöning icke understigande hvad Telegrafstyrelsen

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Sjunde hufvudtiteln.

föreslagit för telegrafdirektörerna å samma orter, hvadan enligt Telegrafstyrelsens

mening icke heller af denna aflöningsfråga syntes böra uppstå

något hinder för ett möjligen blifvande beslut om förening af de

båda verken.

Sedan början af år 1888 är vid Stockholms centralstation så ordnadt,

att kassaexpeditionen, hvilken dittills förestods af två kassörer

med skyldighet, bland annat, att gemensamt i första hand bära ansvaret

för uppbörden och redovisningen af derstädes inflytande telegramportomedel

samt dessas aflemnande för hvarje dag till stationens direktör,

numera står under närmaste inseende af en enda person, tillhörande

kommissariegraden af första klassen, med sagda åligganden. Då

denna anordning visat sig ändamålsenlig och tillfredsställande samt då

den ena af de båda kassörstjensterna i Göteborg redan är ledig och

innehafvaren af den andra under innevarande år uppnår pensionsåldern

med skyldighet att ur tjensten afgå, kan alltså, enligt hvad Telegrafstyrelsen

anmäler, i Göteborg vidtagas samma fördelaktiga anordning

som den nyss omförmälda i Stockholm, nemligen sålunda, att de båda

kassörstjensterna, för hvilka den normala aflöningen utgör tillhopa

5,400 kronor, indragas och ersättas med en kommissarie af första klassen

och en biträdande assistent med aflöning af 3,000 kronor till den förre

och 1,600 kronor till den senare eller sammanlagdt 4,600 kronor, hvadan

härigenom vinnes en besparing af 800 kronor.

Telegrafstyrelsen, tillkännagifver vidare, att antalet kommissarier

af andra löneklassen i Malmö, hvilket för närvarande utgör tre, utan

olägenhet kan minskas till två, mot det att i stället assistenternas antal

derstädes ökas med en. Denna förändring kan på grund af jemväl der

uppkommen ledighet vidtagas och såmedelst en minskning i aflöningsstaten

erhållas till belopp af 1,100 kronor.

Som nuvarande innehafvaren af kommissarietjensten i Vesterås,

tillhörande första löneklassen, kommer att under innevarande år efter

uppnådd pensionsålder afgå och göromålen vid Vesterås’ station icke

äro af större omfattning, än att aflöningen åt stationens föreståndare

kan nedsättas från 3,000 kronor till 2,700 kronor, har Telegrafstyrelsen

ansett sig böra begagna tillfället att föreslå denna förändring, hvarigenom

en årlig besparing af 300 kronor skulle erhållas.

Telegramvexlingen och portouppbörden vid Lysekils station, hvilken

för närvarande förestas af en kommissarie af tredje klassen, hafva

under de senare åren till följd af sillfisket och de många telefonföibindelser,

genom hvilka angränsande kustorter i Bohuslän numera

kunna öfver Lysekil sända och mottaga äfven telegrammer, betydligt

ökats, hvilket framgår af följande öfversigt af rörelsen derstädes:

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Sjunde hufvudtiteln.

Telegramportouppbörd.

kronor 7,223: —

,, 6,958: —

„ 9,481:-

„ 11,692: —

„ 13,545: —

it l\ • t * '' ■ '' ''

Telegrafkorrespondensens omfattning i Lysekil är numera större

än vid t. ex. stationerna Eskilstuna, Linköping, Lund, Motala, Uddevalla

och Varberg, hvilka alla hafva kommissarier af andra klassen till

föreståndare; och då Lysekil snart kommer att sättas i förbindelse med

rikstelefonnätet, är all anledning antaga, att telegrafstationen derstädes

vinner ännu mera ökad vigt och betydelse, hvartill kommer, att lefnadskostnaderna

derstädes ställa sig högt dels om sommaren i följd af invånareantalets

ökning med talrika badgäster, dels om vintern genom

sillfisket, hvaråt nästan hela befolkningen då egnar sig. Telegrafstyrelsen

har på’1 grund häraf ansett sig ega fullgiltig anledning att

tillmötesgå en af nuvarande föreståndaren för Lysekils station hos Styrelsen

särskildt gjord framställning om löneförbättring genom att föreslå

kommissarietjenstens vid nämnda station uppflyttning från tredje klassen

med 2,400 kronors aflöning till andra klassen med 2,700 kronors

aflöning.

Telegrafstyrelsen föreslår vidare, att kommissarietjensten i Söderköping,

tillhörande tredje aflöningsklassen, måtte indragas och ersättas

med en telegrafist såsom stationsföreståndare, hvarigenom skulle vinnas

en minskning på den normala aflöningsstaten med 1,500 kronor eller

från 2,400 kronor till 900 kronor. Denna förändring har varit afsedd,

allt sedan stationen i afseende på tjenstgöringstiden nedflyttades i

tredje klassen med inskränkt dagstjenst, men först nu kunnat föreslås,

sedan kommissarietjenstens innehafvare, hvilken på grund af långvarig

sjukdom icke kunnat till tjenstgöring vid annan telegrafstation förflyttas,

erhållit afsked med pension.

Enligt aflöningsstaten för innevarande år utgör assistenternas

antal 106. På grund af dels skedd, dels inom kort skeende afgång

inom assistentgraden kunna, enligt hvad Telegrafstyrelsen anmäler,

sex assistenttjenster utbytas mot ett lika antal telegräfistbefattningar,

men då, enligt hvad förut blifvit omförmäldt, vid hvardera af stationerna

Göteborg och Malmö skulle tillkomma en assistent, föreslår

Telegrafstyrelsen, att hela assistentantalet nedsättes med allenast fyra

eller till 102.

Bih. till liiksd. Vrot. 1892. 1 Sami. 1 Afd.

År. i Afsända och ankomna telegrammer.

bo. 1886 .......,..nrUa-............. st. 9,472 .............

1887 ......................„ 9,142 .............

1888 ............. „ 12,515 .............

1889 .......................t...... „ 18,312 .............

1890 .............................. „ 20,850 .............

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Sjunde hufvudtiteln

Telegrafisternas antal är för närvarande i staten bestämdt till

189. Läggas härtill dels nyss nämnda sex telegrafister till ersättande

af samma antal assistenter, dels den telegrafist, som skulle ersätta den

hittills i Söderköping anstälde kommissarien af tredje klassen, dels ock

ytterligare en telegrafist, som påkallas i stället för den vid fastställandet

af staterna för år 1892 indragna kommissarietjensten vid Norrtelje

station, hvilken, ehuru förändrad till rikstelefonstation, skall fullständigt

ersätta den förutvarande telegrafstationen på platsen, så erfordras

ytterligare åtta telegrafister, med hvilka Telegrafstyrelsen alltså föreslår,

att det nuvarande antalet måtte ökas, då detsamma skulle uppgå

till 197.

Om man nu lemnar å sido, de af Telegrafstj^relsen, enligt hvad

förut blifvit nämndt, i sammanhang med personalförändringarna i Göteborg,

Malmö och Söderköping föreslagna förändringar beträffande assistent-

och telegrafistgraderna, kommer, derigenom att, i stället för sex

assistenttjenster å 1,600 kronor med sammanlagd aflöning af 9,600

kronor, uppföras sju telegrafistbefattuingar å 900 kronor med aflöning

af tillhopa 6,300 kronor, att å aflöningsstaten uppstå en minskning af

tillhopa 3,300 kronor.

Till följd af de senaste årens omsättning inom Telegrafstyrelsens

personal kan, enligt hvad Telegrafstyrelsen anmäler, nedsättning ega

rum i det särskilda förslagsanslaget, till ålderstillägg åt Telegrafstyrelsens

personal med 1,000 kronor eller från 8,400 kronor till 7,400 kronor.

Oaktadt de båda å aflöningsstaten uppförda förslagsanslagen till

arfvoden åt extra biträden och vikariat samt åt telegrambärare och

uppassare vid stationerna blifvit, i anledning af den med år 1889 inträdda

nedsättning i det inländska telegramportot och deraf uppkommen

tillväxt i antalet telegrammer, hvardera ökade från 70,000 kronor

till 90,000 kronor, hafva de icke varit för ändamålet tillräckliga. Detta

har i synnerhet varit förhållandet med det förra af dessa anslag på

grund deraf, att icke samtidigt med korrespondensens tillväxt någon

mot denna svarande tillökning i den ordinarie stationspersonalen egt

rum. . Sålunda uppgick under år 1890 utgiften för extra biträden och

vikariat vid stationerna till nära 110,000 kronor samt för telegrambäring

och uppassning till föga mindre än 100,000 kronor, och då någon

minskning i dessa utgifter under år 1891 eller närmast kommande år

icke. vore att motse, har Telegrafstyrelsen föreslagit, att hvartdera af

de ifrågavarande anslagsbeloppen måtte ytterligare ökas med 10,000

kronor eller till 100,000 kronor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvndtiteln. 43

Under förutsättning af bifall till hvad Telegrafstyrelsen i fråga

„ förhöjning af den normala aflöningen till de

fyra direktörerna och i sammanhang dermed r ■

föreslagna åtgärder, med ..................... jj 900:

„ uppflyttning af kommissarietjensten vid Lysekils

station från tredje till andra lönegraden, ''■

med.,............. it ^00:

„ förhöjning af anslaget till arfvoden för extra

biträden och vikariat, med................................. » 10,000:

„ förhöjning af anslaget åt telegrambärare och !;;-f Vl

T uppassare vid stationerna, med ....................''■■■• „ ‘ »10,000: u
kronor

22,700: —

• -t o v* • •

hvaremot minskning skulle uppkomma:

genom indragning af de båda kassörstjensterna vid Göteborgs

station och deras ersättande med en kommissarie

af första klassen och en assistent,

med ........................................... kronor 800:

,, utbyte af eu andra klassens kommissarietjenst

vid Malmö station

mot en assistentbefattning, med ... ,, 1,100:— . ,

,. nedflyttning af kommissarietjensten

i Yesterås från första till andra .

löneklassen, med...........— „ 300:

,, indragning af en tredje klassens

kommissarietjenst i Söderköping

och densammas ersättande med en

telegrafist såsom stationsförestån
dare,

med ........................................» 1,500:

,, uppförande i staten af 7 telegrafistbefattningar

i stället för 6 assistent
tjenster,

med ...................................... n 3,300:

„ nedsättning i anslaget till ålders- ,

* tillägg åt Telegrafstyrelsens personal,

med............................ r>__ 1,000: 8,000: —

hvadan aflöningsstaten på det hela skulle komma att ökas

med ti.. ...........................a./.....................................u.............. kronor 114,700: —

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Sjunde hufvudtiteln.

I fi aga om öfvergangsaflåning sstaten, pensions- och under stödsstaten

samt underhallsstaten föreslår Telegrafstyrelsen ingen ändring.

Med de af Telegrafstyrelsen ifrågasatta ändringar skulle telegrafverkets

stater för ar 1893 komma att utvisa följande slutsummor:

aflöningsstaten ........................................................ kronor 947,100: —

öfvergångsaflöningsstaten............................................ 8 520:_

pensions- och understödsstaten................. ’ lOl^O:_

underhållsstater^................. ^ 284,''800- —

tillsammans kronor 1,342,210: —

hvilket belopp med 14,700 kronor öfverstiger slutsumman å de utaf

Kongl. Maj:t faststälda utgiftsstaterna för år 1892.

Frånsedt från den förhöjda beräkning af förslagsanslagen till

extra biträden och vikariat samt till telegrambärare och uppassare vid

stationerna, som föranledts af den efter nedsättningen i det inländska

telegramportot väsentligt ökade telegramtrafiken, innebära de af Telegrafstyrelsen

föreslagna förändringar i staterna en icke obetydlig minskning

i dessas belopp, i det att de förhöjningar i aflöningen för vissa

tjensteman, som ansetts af behofvet påkallade, mer än motvägas af på

andra håll vidtagna . reduktioner; och då de sålunda ifrågasatta förändringarna

synas mig hafva blifvit af Telegrafstyrelsen på goda skäl

föieslagua, hemställer jag, att Kongl. Maj:t måtte föreslå,

. Riksdagen, med godkännande af de omförmälda ändringarna

i telegrafverketsstater, under Kongl. Maj:t förbehållen rätt att i

verkets utgiftsstater göra de jemkningar, som kunna finnas af behofvet

påkallade, må såsom reservationsanslag, att utgå direkt af telegrafmedlen,

till telegrafverket för år 1893 anvisa enahanda belopp, 1,350,000

kronor, hvartill telegrafinkomsterna för året blifvit beräknade, samt tilllika

medgifva, att. det öfverskott, som kan å telegrafinkomsterna uppstå,

må af Kongl. Maj:t användas för telegrafverkets tidsenliga utveckling

och förbättring.

Då jag den 12 Januari nästlidet år inför Kongl. Maj:t anmälde

frågan om ^ åtskilliga anslag för telefonanläggningar, uttalade jag

såsom min åsigt, att med den utveckling, statens telefonväsende redan

vunnit och inom den närmaste framtiden ytterligare komme att vinna,

den tidpunkt icke syntes böra vara aflägsen, då statsverkets telefon
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Sjunde hufmdtiteln.

medel kunde i riksstaten upptagas bland öfriga statsinkomster samt

staten för telefon väsendet årligen framläggas inför Riksdagen. Nämnda

tidpunkt vore likväl, enligt min mening, då ännu icke kommen. Statsverkets

telefonväsende befunne sig nemligen i ett öfvergångsskede.

Af de långsträckta telefonledningarna vore ännu endast några få fullbordade,

och i öfrigt bestode telefonnätet af ett större antal i skilda

orter spridda nät af öfvervägande lokal betydelse. Formerna för förvaltningen

af dessa ännu icke till ett organiskt helt förenade delar

kunde tydligen icke besitta någon högre grad af fasthet eller likformighet,

utan borde tvärtom vara af beskaffenhet att kunna utan omgång

underkastas de förändringar, hvilkas lämplighet efter olika orters förhållanden

blifvit af erfarenheten ådagalagd. En under dessa öfvergångsförhållanden

utarbetad stat för telefonverket skulle uppenbarligen icke

kunna erhålla den för en sådan handling nödiga stadga. Härtill komme,

att, innan den för utredande af frågan om post- och telegrafverkens

förenande under en gemensam styrelse af Kongl. Maj:t tillsatta komité

inkommit med de förslag, hvartill det komitén lemnade uppdrag kunde

komma att föranleda, och dessa förslag blifvit af Kongl. Maj:t pröfvade,

frågan om telefonverkets framtida ställning ännu vore sväfvande.

Då jag sålunda ännu icke ansåg förslag till stat för telefonverket böra

Riksdagen föreläggas, hemtade jag derför äfven stöd i det förfarande,

som iakttogs vid elektriska telegrafinrättningens första införande här

i landet. Ehuruväl telegraflinier började för statens räkning anläggas

redan under år 1853, understäldes nemligen staten för telegrafverket

icke förr än år 1871 Riksdagens pröfning. ''

Med anledning af detta uttalande anför Telegrafstyrelsen i sm

förut omförmälda underdåniga skrifvelse af den 10 November 1891 med

förslag till telegrafverkets stater för år 1893, att, ehuruväl telefonväsendets

af mig omförmälda öfvergångs- eller utvecklingsskede ännu

fortfore, till följd hvaraf det icke vore möjligt att med någon grad af

visshet för närvarande beräkna inkomsterna af statstelefonväsendet under

år 1893 eller att, med hänsyn jemväl till den ännu oafgjorda frågan

om post- och telegrafverkens förening under en gemensam styrelse,

uppgöra eu utförlig stat för driften och underhållet af samma telefon>- väsende, Telegrafstyrelsen likväl tilltrott sig att redan nu, i sammanhang

med sitt underdåniga förslag angående inkomster och utgifter af

telegrafmedel, kunna och böra i runda tal uppgifva nedanstående hufvudsummor

såsom de minsta, hvartill inkomsterna af statsverkets telefonmedel

ansåges komma att år 1893 uppgå, och dervid tillika, lemnande

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Sjnnde hufvudtiteln.

å sido en möjligen uppkommande nettobehållning, beräkna de motsvarande

utgifterna sålunda:

Inkomster: abonnementsafgifter kronor 675,000: —

afgifter för telefonsamtal „ 125,000:— kronor 800,000:_

Utgifter: för drift och underhåll kronor 550,000: —

till räntor och afbetalning

å upplånta anlägg
ningsmedel

..................... „ 250,000: — kronor 800,000: —

Hela summan af de förslagsvis beräknade inkomsterna af både

telegraf- och telefonmedel skulle alltså komma att för år 1893 uppgå

till 2,150,000 kronor och utgifterna för så väl telegraf- som telefonväsendet

utgöra sammanlagdt 2,142,210 kronor.

Ehuruväl de af Telegrafstyrelsen sålunda lemnade siffror torde

böra komma till Riksdagens kännedom, synas mig likväl skäl icke vara

för handen att å desamma grunda en framställning till Riksdagen om

upptagande i riksstaten af inkomsterna och utgifterna för statstelefonväsendet.

Af skäl, som jag i mitt förut anförda yttrande till statsrådsprotokollet

af den 12 Januari 1891 anfört och hvilka fortfarande

ega giltighet, är tiden ännu icke inne att för Riksdagen framlägga förslag

till stat för telefonväsendet, och i brist af ett sådant kommer Riksdagen

att sakna hvarje fast underlag för sin pröfning af anslagsbehofvet.

I det utvecklingsskede, hvari telefonväsendet för närvarande befinner

sig, kan dessutom på sin höjd en viss grad af sannolikhet tillmätas

de redan nu uppgjorda beräkningarna rörande inkomsterna och

utgifterna under år 1893. Skulle derföre nu af Riksdagen äskas anslag

till de nämnda år för telefonväsendet nödiga drifts- och underhållskostnader

äfvensom för rånte- och kapitalbetalningar, blefve nödigt att

tillika begära, att anslaget beviljades under sådan form, att telegrafverket,

oberoende af det beviljade anslagets belopp, egde full frihet

att disponera öfver telefonmedlen. Vid sådant förhållande och derest

icke hämmande band skulle läggas på telefonväsendets utveckling,

blefve Riksdagens pröfning knappast mera än en formsak. Väl skulle

tilläfventyrs kunna sägas, att i betraktande af de i allmänhet rörande

statsmedlens disposition gällande regler äfven denna formalitet icke

skulle sakna sin betydelse, men då i allt bill Riksdagen sättes i tillfälle

att vid pröfningen af anslags- och lånebehof för nya telefonanläggningar

utöfva ett bestämmande inflytande på frågan om den om
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Sjunde hufvudtiteln.

fattning, hvari anläggandet af nya telefonförbindelser skall ega rum,

torde någon väsentligare betänklighet icke kunna anses möta deremot,

att med utöfningen af den rätt att pröfva jämväl telefonväsendets förvaltningsutgifter,

som ostridigt bör tillkomma Riksdagen, anstår, intill

dess förhållandena vunnit sådan stadga, att ett förslag till stat kan

föreläggas Riksdagen; helst med den utveckling, statstelefonväsendet

redan vunnit, tidpunkten härför numera icke synes böra vara synnerligen

aflägsen. T ; u - ~

6 6 , -v TÅ j ;if ..

in,ny''-,- ''vrr.o’ It,i uiM

Tullverket.

Generaltdllstyrelsen, som i underdånig skrifvelse den 12 sistlidne

November afgifvit förslag till tullverkets stater för år 1893, har dervid

beträffande ‘i ,t •- V:

Aflöningsstaten

endast föreslagit den förändring, att antalet å denna stat uppförda uppsyningsman

ökas med ytterligare em Enligt hvad Generaltullstyrelsen

förmäler, har nemligen en längre tids erfarenhet ådagalagt nödvändigheten

att i Sundsvall, hvars tullbevakningspersonal, oaktadt trafikens

betydliga tillväxt, icke under de tre senaste årtiondena erhållit någon

förstärkning^ anställa ännu en bevakningsförman utöfver dervarande en

öfveruppsyningsman och en uppsyningsman. Det har visat sig, att,

under det nämnde öfveruppsyningsman är fullt sysselsatt af de till

hans tjenst hörande göromål i packhuset, uppsyningsmannen åter upptages

af invisiterandet af det stora antal fartyg, hvilka skola intaga

last i någon af distriktets talrika landthamnar och dessförinnan för erhållande

af invisitation och inklarering anlöpa Sundsvalls yttre redd

vid Tjufholmen, belägen omkring en fjerdedels mil från staden, samt

att till följd deraf för invisiteringen af de till sjelfva staden och

till lastplatser inom dess vidsträckta hamnområde inkommande fartyg

och för tillsynen å dessas lossning jemte öfriga en bevakningsförman

åliggande göromål erfordras ytterligare en uppsyningsman.

Detta behof har hittills af Generaltullstyrelsen tillgodosetts genom medgifvande

för tullkammaren i Sundsvall att använda eu biträdande uppsyningsman

mot dagtraktamente, men då behofvet visat sig icke vara

af blott öfvergående beskaffenhet, har det synts Generaltullstyrelsen

vara lämpligast och rigtigast, att å tullkammarens stat uppföres ytter
-

[4-]

Tullverket.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

ligare en uppsyningsman; och har Generaltullstyrelsen derföre hemstält,

att a tullverkets aflöningsstat måtte, utöfver der redan upptagna uppsyningsman,

uppföras ännu en dylik med samma aflöning, som tillkommer

den nuvarande uppsyningsmannen i Sundsvall, eller lön 900 kronor

och tjenstgöringspenningar 300 kronor med rätt till två ålderstillägg

å tillhopa 300 kronor.

I händelse af bifall till denna framställning skulle aflöningsstatens

slutsumma, enligt 1892 års stat utgörande 1,812,600 kronor, komma

att uppgå till 1,813,800 kronor.

Enligt hvad Generaltullstyrelsen anmäler, har

hohaviluT

Öfvergångsaflöningsstaten

genom en derå uppförd persons afgång minskats med 500 kronor från

19,320 kronor till 18,820 kronor, likasom ock å

Indragningsstaten,

som för år 1892 upptagits till 25,910 kronor, uppstått en minskning af

2,400 kronor, i följd hvaraf denna stats slutsumma komme att utgöra

23,510 kronor.

I öfriga stater ifrågasätter Generaltullstyrelsen ej annan förändring,

än att, till jemnande af staternas slutsumma,, det å omkostnadsstaten

upptagna förslagsanslaget till diverse utgifter måtte minskas

med 300 kronor samt denna stat sålunda nedsättas från 213,370 kronor

till 213,070 kronor.

Med iakttagande af sålunda föreslagna ändringar skulle tullverkets

stater för år 1893 komma att utvisa följande slutsummor:

aflöningsstaten _ ...............................:................................ kronor 1,813,800: —

öfvergångsaflöningsstaten ........................................... „ 18,820: —

ålderstilläggsstaten ................... „ 220,000: —

indragningsstaten ........................................................... „ 23,510: —

pensionsstaten för afskedade tjenstemän och betjente

........... „ 227,000: —

pensionsstaten för aflidue tjenstemäns och betjen
tes

i fattigdom efterlemnade enkor och barn „ 31,800: —

omkostnadsstaten ....................................................... v 213,070: —

Summa kronor 2,548,000; —

eller 2,000 kronor mindre än det belopp, 1892 års stat upptager.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Sjunde hufvudtiteln.

Då Generaltullstyrelsen synes mig hafva på ett tillfyllestgörande

sätt ådagalagt behofvet af den under aflöningsstaten omförmälda förstärkning

af tullbevakningspersonalen i Sundsvall, och vid de i öfriga

stater ifrågasatta ändringar intet lärer vara att erinra, tillstyrker jag,

att Kongl. Maj:t må föreslå Riksdagen

att, med godkännande af de utaf Generaltullstyrelsen föreslagna

förändringar i tullverkets stater, bestämma anslaget för tullverket till

ett mot'' staternas slutsumma svarande belopp af 2,548,000 kronor, att

såsom förslagsanslag utgå direkt af tullmedlen.

Skogsväsendet.

För skogsväsendet är å ordinarie stat för år 1892 uppfördt:

dels bestämdt anslag:

för skogsstaten ......a......, ....... kronor 447,208:

,, statens skogsskolor ..........it......•... .. ^_24,500: — 471,708:

dels förslagsanslag:

till ålderstillägg åt skogsstaten .............................................. 84,400:

dels reservationsanslag:

till skogsinstitutet..................................... kronor 21,300:

„ enskilda skogsundervisningen ...;..... „ 8,600: —

„ kronoskogarnes förvaltning och befrämjande

af skogsväsendet i allmänhet

.............. „ 401,992: 431,892:

tillsammans kronor 988,000:

[5.]

Skogs
väsendet.

I sin den 23 September 1891 aflåtna underdåniga skrifvelse angående

anslagsbehofvet för skogsväsendet år 1893 har Domänstyrelsen icke

ifrågasatt någon ändring i de för skogsstaten och statens skogsskolor nu

uppförda anslagens belopp eller i beloppet af förslagsanslaget till ålderstillägg

åt skogsstaten.

Beträffande skogsinstitutet bar Domänstyrelsen i underdånig skrifvelse

den 2 November 1891, med bifogande af en från direktören vid

nämnda institut till Styrelsen aflåten skrift, afgifvit förslag till reglering

af direktörens och lektorernas vid skogsinstitutet aflöning samt till ny

stat för institutet.

I berörda skrift bar direktören vid skogsinstitutet, efter att hafva

erinrat om skogshushållningens stora betydelse för landet och om anBdx.

till Riksd. Frot. 1802- 1 Sami. 1 Afd. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Sjunde hufvudtiteln.

gelägenheten af att i anledning häraf utbilda dugliga skogsförvaltare

för såväl statens som enskildes räkuing, meddelat eu utförlig historik

öfver den forstliga undervisningens utveckling inom landet, af hvilken

historik, bland annat, inhemtas, att det första skogsläroverket i landet

öppnades, af enskild man år 1826 och blef uppbofvet till det nuvarande

skogsinstitutet, för hvilket nådig stadga den 15 Oktober 1828 utfärdades.

Enligt denna stadga blef öfverhofjägmästaren chef för institutet,

som i öfrigt förestods af en direktör, hvilken jemte en underlärare meddelade

undervisning. Vid institutet fans då plats för sex frielever, som

derstädes undergingo tvåårig lärokurs.

Intill år 1838 leddes undervisningen af direktören och en underlärare.

Nämnda år blef direktören chef för institutet och befriades från

undervisningsskyldighet, hvarföre samtidigt förordnande utfärdades för

en lärare i skogshushållning och de matematiska ämnena. År 1846

erhölls anslag till en lärarebefattning i zoologi och jagtkunskap.

Den 29 Januari 1859 stäldes skogsinstitutet under Skogsstyrelsens

chefskap, hvarefter den 26 April samma år löner anslogos åt två nya

lärare, nemligen en i jagt och författningskunskap samt en i naturvetenskap.

I jämnbredd med skogshushållningens utveckling inom landet stegrades

anspråken på . elevernas såväl teoretiska som praktiska utbildning,

hvarföre det snart visade sig vara nödvändigt att höja inträdesfordringarna,

så att studietiden ej skulle behöfva upptagas af undervisning i

de allmänna elementarämnena. Äfven hade det befunnits nödvändigt,

att eleverna före inträdet vid institutet hade någon praktisk kännedom

om skogsskötsel och de dervid allmännast förekommande göromål.

Då flera förändringar med afseende på den högre skogsundervisningen

således voro nödiga, utfärdades nya stadgar för skogsläroverken

den 25 Maj 1860, enligt hvilka undervisningen uppehölls af

direktören jemte fyra lärare, nämligen en i skogshushållning, en i jagt

och författningskunskap, en i de matematiska och en i de naturvetenskapliga

kunskapsämnena.

Lärokursen vid institutet, som fortgick under två år, omfattade

matematik och naturalhistoria till den för studier i skogshushållning

och jagtväsende erforderliga vidd, kännedom om skogs-och jagtlagarne,

bokföring samt skogsredogörelseformlerna, jagtkunskap, teoretisk och

praktisk, kännedom i skogstaxering, egentliga skogsbruket och skogsteknologien

samt färdighet i skogsmätning, kartritning, nivelering och

skjutkonst.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Sjunde Imfvudtiteln.

För att blifva elev vid institutet erfordrades, dels att sökanden

antingen aflagt examen med godkända betyg i matematik, naturalhistoria

och svenska språket till inträde vid rikets universitet eller

också af vederbörande lärare vid något af rikets fullständiga elementarläroverk

blifvit i hvarje af dessa ämnen examinerad och dervid befunnits

ega för afgång från läroverket godkända insigter, dels ock att han

under minst ett års tid hos någon skogsförvaltare praktiserat i skogsmätning

och skogsskötsel samt derunder förvärfvat sig färdighet att

föra egen mättafla.

Den 15 September 1871 utfärdades för de allmänna skogsläroverken

förnyade nådiga stadgar, enligt hvilka lärarebefattningen i skogshushållning

indrogs, så att direktören derefter skulle meddela undervisning

i alla den egentliga skogshushållningen omfattande ämnen, under

det att den öfriga delen af undervisningen uppdrogs åt tre lektorer.

Om den nya stadgan i detta hänseende betecknade en tillbakagång,

så togs dock med afseende å inträdesfordringarnas. höjande ett

väsentligt steg framåt, i det att derefter ingen antogs till elev, som

ej aflagt friaturitetsexamen på reallinien eller, om denna examen aflagts

på klassiska linien, företedde kompletteringsintyg i matematik, fysik

och kemi enligt fordringarna å reallinien; hvarjemte stadgades, att

sökanden antingen skulle hafva genomgått skogsskola eller under minst

ett års tid hos någon af Skogsstyrelsen anvisad förvaltande tjensteman

vid skogsstaten erhållit praktisk öfning i skogsskötsel och skogsmätning.

Under tiden för skogsinstitutets fortgående utveckling uppstod

fråga om institutets sammanslagning med teknologiska institutet eller

landtbruksinstituten eller om skogsinstitutets föiläggande till landsorten.

Det första förslaget i detta hänseende väcktes af 1869 års Riksdag,

som i underdånig skrifvelse den 13 Maj nämnda år ifrågasatte,

huruvida undervisningen i skogsväsendet borde förläggas till teknologiska

institutet eller till ettdera af landtbruksinstituten vid Alnarp

eller Ultuna eller till båda dessa institut.

Med anledning af detta förslag anförde Skogsstyrelsen i underdånig

skrifvelse den 22 November 1869 angående skogsundervisningens

förläggande till teknologiska institutet, att, ehuru åtskilliga läroämnen

vid de båda läroverken vore gemensamma, dessa dock till sin omfattning

och riktning vore så olika, att någon gemensam undervisning

icke kunde anordnas, och att följaktligen icke någon fördel, men deremot

flera olägenheter skulle uppstå genom sammanslagningen, hvarför

Skogsstyrelsen i likhet med styrelsen för teknologiska institutet och

skogsinstitutets lärarekollegium afstyrkte denna del af förslaget.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Sjunde hufvudtiteln.

. . Rörande skogsundervisningens förläggande till Alnarps landtbruks
institut,

ansågs detta läroverks läge i landets sydligaste provins med

sina från det öfriga landet helt och hållet skiljaktiga skogsförhållanden

såväl af Skogsstyrelsen och styrelsen för Alnarps landtbruksinstitut

som af skogsinstitutets lärarekollegium vara olämpligt för ett för hela

landet afsedt skogsläroverk, hvarför äfven detta alternativ afstyrktes.

Skogsundervisningens fördelning på de båda landtbruksinstituten

måste, om man såge saken endast från dessas synpunkt, helt naturligt

medföra fördelar för nämnda läroverk, hvarför ock en sådan åtgärd förordades

af styrelsen för Alnarps landtbruksinstitut, men deremot afstyrktes

af såväl styrelsen för Ultuna landtbruksinstitut som af skogsinstitutets

lärarekollegium och Skogsstyrelsen.

Beträffande skogsundervisningens förläggande till Ultuna, förordades

detta af styrelsen för nämnda institut, men afstyrktes på det

bestämdaste af skogsinstitutets lärarekollegium och Skogsstyrelsen, som

rörande denna fråga hufvudsakligen anförde, att det syntes, som skulle

en dylik åtgärd endast böra ega rum, för så vidt derigenom antingen

berörda undervisning utan ökad kostnad kunde blifva fullständigare

och för ändamålet med densamma bättre afpassad, eller någon afsevärd

besparing i kostnaden för undervisningens meddelande vunnes, utan

att den senare deraf komme att blifva lidande; men då intetdera af

detta vunnes och man dessutom kunde befara, att skogsundervisningen

skulle förtryckas till fördel för undervisningen i landthushållning, afstyrktes

äfven denna del af förslaget.

Sedermera hade såväl Riksdagen enligt underdånig skrifvelse

den 9 Mars 1870 som Kongl. Maj:t enligt nådigt bref den 10 Juni

samma år funnit undervisningens ''förläggande till teknologiska institutet

eller till ettdera af landtbruksinstituten vid Alnarp och Ultuna

eller till bada dessa institut icke lämpligen kunna eg a rum.

Ett andra förslag i liknande syfte väcktes af 1872 års Riksdag,

som i skrifvelse den 8 Maj samma år anhöll, att Kongl. Maj:t måtte

tillse,_ om och i hvad mån och under hvilka vilkor en ombildning och

förening af teknologiska institutet, krigshögskolan, skogsinstitutet,

farmaceutiska institutet och undervisningen för landtmätare till en

teknisk högskola kunde vara gagnelig och af behofvet påkallad.

Efter det en för utredningen af denna fråga tillsatt komité den

4 November 1873 afgifvit underdånigt utlåtande och vederbörande

myndigheter sedan yttrat sig öfver nämnda komités underdåniga betänkande.

och förslag, hvarvid föreståndaren för teknologiska institutet,

skogsinstitutets lärarekollegium och Skogsstyrelsen hufvudsakligen på

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Sjunde hufvudtiteln.

samma grunder, feom år 1869 anfördes mot skogsinstitutets sammanslagning

med teknologiska institutet, afstyrkte skogsinstitutets förening

med den tekniska högskolan, förklarade Kongl. Maj:t den 13

November 1874, att väckt fråga om den högre skogsundervisningens

förläggande till en föreslagen teknisk högskola icke kunde bifallas. I

samma nådiga bref anbefaldes Skogsstyrelsen att yttra sig angående

skogsinstitutets förläggande till landsorten och om någon lämplig kronoskog

för detta ändamål förefunnes.

I underdånig skrifvelse den 9 December 1874 anförde Skogsstyrelsen,

att den för ett skogsinstitut mest lämpliga plats otvifvelaktigt

måste anses vara å eller invid någon staten tillhörig, .i mellersta

eller södra delarne af landet belägen och för en intensiv skogshushållning

tjenlig större skog, som kunde förete tillräckligt omvexlande

förhållanden. Styrelsen meddelade likväl tillika, att någon dylik

skog ej då befunnes för ändamålet passande. Skogsstyrelsens åsigt i

fråga om lämpligheten deraf, att institutet förlädes till landsorten, delades,

enligt hvad af Riksdagens underdåniga skrifvelse den 19 Maj

1875 framgår, af Riksdagen, men det visade sig emellertid, att någon

för ifrågavarande ändamål lämplig skogsegendom icke kunde erhållas.

Då skogsinstitutets förflyttning i följd häraf icke kunde komma

till stånd, vidtogos åtgärder för att vid institutet ändamålsenligare ordna

undervisningen. Så begärdes och erhölls vid 1875 års Riksdag anslag

till förstärkande af lärarekrafterna och förbättrande af personalens aflöning.

Den egentliga skogshushållningsläran, hvari undervisning förut

besörjts af direktören ensam, fördelades nu mellan direktören och eu

lektor, hvilken senare, med lön af 3,500 kronor, tillika skulle undervisa

i skogsmatematik, nivellering och kartritning. Undervisningen i de

naturhistöriska ämnena och jagtkunskap skulle ombesörjas af en lektor

med lön af 2,500 kronor. I öfriga läroämnen, som dels redan föredrogos

vid institutet, dels nu der infördes — kemi, fysik och nationalekonomi

— skulle undervisningen bestridas af extra lärare med aflöning

från ett för sådant ändamål gemensamt anslag af 1,900 kronor. _ Den

länge eftersträfvade reformen i afseende å den praktiska förbildningen

genomfördes dock först år 1886, då, sedan föregående års Riksdag beviljat

härför erforderliga medel, Ombergs skogsskola ombildades. till en

förberedande skola i syfte att bibringa praktisk insigt och färdighet i

skogshushållning och jagt åt dem, som sökte inträde vid skogsinstitutet.

Samma år stäldes en kronopark såsom demonstrationsskog under

institutets vård och förvaltning, hvarigenom eleverna äfven under studie
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Sjunde hufvudtiteln.

tiden vid institutet bereddes tillfälle att deltaga i de rent praktiska

förvaltningsåtgärderna.

För det sålunda utvidgade och omorganiserade läroverket utfärdades

den 13 April 1886 förnyade nådiga stadgar, hvilka ännu gälla.

Under skogsinstitutets 63-åriga verksamhet hafva 446 elever, deraf

48 utländingar, utexaminerats från läroverket, nemligen under åren

1828 1837 ................... t................................. 31 elever

1838—1847 ............................. 36

1848—1857 ...................... 43 ”,

1858—1867 ........................ H3 ”

1868—1877 ............. ......... 67 ”

1878—1887 ............................. 122 ”

1888—1891 ..................................................... 34 ”

hvarjemte genom lärarepersonalens försorg i tryck utgifvits talrika

större och mindre skrifter i skogshushållning och dermed sammanhängande

ämnen.

Beträffande särskild! frågan om läroverkets förflyttning till landsorten

har direktören vid skogsinstitutet anfört, att, äfven om en passande

skogsegendom för ändamålet kunde anskaffas, kostnaderna för

och olägenheterna af förflyttningen skulle blifva så stora, att tanken

derpå måste uppgifvas. Genom en sådan förflyttning skulle nemligen

enligt direktörens mening en väsentlig rubbning i den nuvarande lärarepersonalens

organisation och arbetsfördelning inträffa. Direktören, som

för närvarande undervisade i två af skogshushållningens hufvudämnen,

finge, utom öfvervakandet af det hela, så många ekonomiska bestyr,

att han svårligen skulle kunna undervisa i mer än ett af dessa ämnen.

Lektorn i skogsmatematik vore fullt upptagen af sina läroämnen, så

att något nytt sådant icke kunde åläggas honom, hvadan en ny lektorsbefattning,

^ omfattande skogsteknologi, jagt och skjutkonst, författningar

och skogsförvaltningskunskap, enligt direktörens ’ mening blefve oundgängligen

erforderlig. För undervisningen i fysik, kemi, mineralogi,

geologi och agronomi, hvilka ämnen nu foredroges af extra lärare,

blefve äfven en ny lektorsbefattning behöflig. Utgifterna till byggnader

och andra organisationskostnader blefve ock ganska betydliga,

under det att för stipendier, expenser samt praktiska öfningar ko.mrne

att erfordras fullt ut lika stora belopp, som för närvarande åtgiuge.

Bland olägenheter af institutets förläggande till landsorten framhåller

slutligen direktören vådan af att under två års tid kasernera ett tjugutal

ynglingar i en kanske aflägsen skogsbygd, äfvensom att undandraga

institutet i dess helhet all effektiv kontroll och dess lärare den

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Sjunde hufvudtiteln.

eggelse till vetenskaplig verksamhet, som beröringen med de vetenskapliga

institutionerna i hufvudstaden lemnade.

På grund häraf anser direktören, att numera, sedan det vore

sörjdt för elevernas praktiska utbildning, institutets förläggande till

landsorten hvarken vore af behofvet. påkalladt eller ens nyttigt, samt

att under sådana förhållanden anledning ej funnes att längre uppskjuta

institutets uppförande å ordinarie stat och vidtaga eu väl behöflig reglering

af direktörens och lektorernas aflöning.

I sistnämnda afseende hemställer direktören, att direktörens aflöning,

som nu, jemte fri bostad och vedbrand, utgör 4,500 kronor,

måtte höjas till 5,000 kronor, deraf 3,500 kronor såsom lön och 1,500

kronor såsom tjenstgöringspenningar, jemte ett ålderstillägg af 500

kronor efter 5 år, samt att aflöningen för lektorerna, af hvilka den

ene, med undervisningsskyldighet i skogsmatematik m. m., nu uppbär

3,500 kronor, men den andre, med undervisningsskyldighet i naturhistoriska

ämnen, endast 2,500 kronor, måtte bestämmas till 3,500

kronor för båda, deraf 2,000 kronor i lön och 1,500 kronor i tjenstgöringspenningar,

jemte tre ålderstillägg, hvardera å 500 kronor, efter

respektive 5, 10 och 15 år. Deremot har direktören icke ifrågasatt

någon förhöjning i arfvodena för extra lärarne, hvilka hafva sin hufvudsakliga

sysselsättning på annat håll, eller någon ökning i anslaget till

skogsinstitutet i öfrigt.

Såsom motiver för den föreslagna löneförbättringen har direktören

anfört, hurusom den nuvarande aflöningen vore alltför otillräcklig, för

att lärarne, såsom önskligt vore, skulle kunna egna sig uteslutande

åt institutets tjenst, hvarjemte af honom framhållits, dels beträffande

direktörsbefattningen, att med denna likstälda befattningar, såsom föreståndarebefattningarna

vid tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers’

tekniska läroanstalt i Göteborg, Ultuna och Alnarps landtbruksinstitut

samt veterinärinstitutet i Stockholm, vore förenade med vida högre

aflöning än den, som nu tillkomme direktören vid skogsinstitutet, dels

i fråga om lektorerna, att dessa senare kunde närmast jemföras med

lektorerna vid Ultuna landtbruksinstitut, hvilka åtnjöte, jemte fri bostad,

2,000 kronor i lön och 1,000 kronor i tjenstgöringspenningar, jemte

tre ålderstillägg å 500 kronor hvardera, hvadan lektorerna vid skogsinstitutet,

som ej åtnjöte fri bostad och vore underkastade dyrare lefnadsomkostnader

i hufvudstaden, enligt direktörens mening, borde tilldelas

500 kronor högre aflöning än lektorerna vid Ultuna landtbruksinstitut.

Rörande lektorsbefattningen i de naturvetenskapliga ämnena har direktören

särskilt erinrat, att, då eu mängd vigtiga frågor, som tillhöra

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Sjunde hufvudtiteln.

denna befattnings läroämnen, ännu vore föga utredda, t. ex. om trädsjukdomar,

förorsakade af svampar och insekter, om markbetäckningen

och dess betydelse för skogens tillväxt och trefnad, med flere dylika

frågor, hvilka erhölle ökad betydelse, i samma mån en rationel skogshushållning

blefve allmännare, det vore af stor vigt, att innehafvaren

af denna befattning genom tillräcklig aflöning blefve i tillfälle att med

odelade krafter egna sig åt institutets tjenst och genom undersökningar

under sommarmånaderna bidraga till utredningen af berörda frågor.

För egen del har Domänstyrelsen anfört, att, i den mån anspråken

på skogsmannabildningen stegrats, har, på sätt nyss lemnade

redogörelse närmare utvisar, den högre skogsundervisningen efter hand

utvecklats och erhållit sin nuvarande organisation genom de förnyade

nådiga stadgar för de allmänna skogsläroverken i riket, som den 13

April 1886 blifvit utfärdade. Med skogsinstitutet har såsom förberedande

praktisk kurs förenats Ombergs skogsskola, efter hvars genomgående

eleverna undervisas vid skogsinstitutet i följande ämnen, nemligen

i skogsindelning, skogsskötsel, skogsteknologi, botanik, zoologi,

fysik, kemi, läran om jordmån och klimat samt agronomi, matematik

och byggnadslära, tillämpade på skogshushållningen, geodesi, linearoch

kartritning, nationalekonomi, skogs-och jagtförfattningar, bokföring

och tjensteexpedition samt jagtkunskap.

Institutet förestås af en direktör och lyder under Domänstyrelsen,

hvars chef är institutets inspektor. Kursen är tvåårig och undervisningen

fortgår omvexlande med praktiska öfningar i institutets granskap

från den 15 Oktober till den 15 Juni med högst tre veckors uppehåll

jultiden; den öfriga delen af hvarje läroår användes till skogsmätning

och andra praktiska öfningar å de för sådant ändamål särskildt

anvisade skogar. En särskild kronopark är stäld under institutets

skötsel, för att eleverna måtte erhålla tillfälle deltaga i förefallande förvaltningsåtgärder.

Lärarepersonalen utgöres af direktören, som, utom de honom såsom

läroverkets föreståndare tillhörande särskilda åligganden, har att

undervisa i skogsskötsel och skogsteknologi, samt två lektorer, af hvilka

den ene undervisar i matematik och byggnadslära med deras tillämpningar

på skogshushållningen, i skogsindelning, i geodesi och i linearoch

kartritning samt handhar förvaltningen af de skogar, som ställas

under institutets skötsel, och den andre undervisar i botanik, zoologi

och jagtkunskap. I öfriga ämnen uppehålles undervisningen af extra

lärare, som för närvarande äro fyra till antalet.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Sjunde hnfmdtiteln.

Det i riksstaten till skogsinstitutet uppförda reservationsanslaget,

21,300 kronor, utgår jemlikt nådiga brefven den 2 Juli 1875 och den

1 Juni 1877 enligt följande stat:

1 direktör och förste lektor ............................................ kronor 4,500: —

1 lektor i skogshushållning och matematik ............„ 3,500: —

1 d:o i naturvetenskap................................................. „ 2,500: —

1 extra lärare i författningskunskap............................. „ 1,000: —

1 d:o % d:o i kemi och fysik.......................................... „ 1,200: —

1 d:o d:o i nationalekonomi....................................... „ 600: —•

1 planteringsvaktare........................................................... „ 600: —

till elevernas praktiska öfningar .................................... „ 3,000: —

„ stipendier å 250 kronor åt fyra elever ............... „ 1,000: —

„ expenser, bibliotek m. m........................................... „ 2,500: —

„ arrendeafgifter för institutets lägenheter och

experimentalfält............................................................ „ 900: —

hvartill alltsedan senare hälften af år 1886 ytterligare

'' kommit, vid fastställande af Domänstyrelsens årliga

generalförslag, från reservationsanslaget till

kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af

skogsväsendet i allmänhet till aflöning åt en

extra lärare i agronomi anvisade ................ „_500: —

så att anslaget i sin helhet utgör............................ kronor 21,800: —

I sammanhang med utfärdandet af nu gällande nådiga stadgar

för de allmänna skogsläroverken förklarades genom nådigt bref den

13 April 1886, att den lägenhet å Djurgården invid Stockholm, hvilken

då vore åt skogsinstitutet upplåten till lärosalar, till bostadslägenheter

åt institutets direktör och betjening samt till inrymmande af institutets

samlingar, äfvensom det åt institutet då anvisade jordområde för plantskolor,

trädplantering och skjutbana, finge fortfarande för samma ändamål

disponeras.

Genom nådigt bref den 31 December 1890 har derjemte, sedan

å anslaget till arrendeafgifter för institutets lägenheter m. m. uppstått

en besparing af 200 kronor derigenom, att en del af den för skogsinstitutets

räkning arrenderade s. k. Laboratoriehagen icke längre

varit för institutet behöflig, af besparingarna å reservationsanslaget till

institutet anvisats ett belopp af 200 kronor årligen, att från och med

Bill. till Riksd. Prof. 1992. 1 Sami. 1 Afd. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 . Sjunde hufvudtiteln.

den 1 Mars 1890 tills vidare utgå till praktiska öfningar utom institutets

område, dock utan rubbning af det i gällande stat faststälda belopp

för praktiska öfningar i allmänhet. Då särskilda resepenningar

icke finnas anvisade, åtnjuta vederbörande lärare vid skogsinstitutet

ersättning enligt gällande resereglemente för de resor, som af elevernas

praktiska öfningar föranledas, hvilken ersättning utgår från anslaget

till dessa öfningar och från de medel, som genom skogsindelningar

kunna för institutets räkning intjenas.

Den störa betydelse, skogshushållningen eger för landet, hvars

ytvidd till hufvudsakligaste delen består af för odling ej lämplig skogsmark,

förutsätter, anför Domänstyrelsen vidare, fortvaron af ett högre

skogsläroverk dels för utvecklande af skogsvetenskapen efter våra för

olika landsdelar vidt skilda förhållanden, dels ock för utbildande af

skickliga yrkesmän för vården om landets skogsegendom, ej allenast

statens utan äfven och ej minst de enskildes.

Från denna sistnämnda synpunkt skulle, enligt Domänstyrelsens

mening, kunna ifrågasättas, huruvida icke, då för den privata skogsförvaltaren

i allmänhet icke torde erfordras så omfattande förkunskaper

och mångsidig utbildning, som staten med rätta kräfver af sina skogstjenstemän,

åtgärder borde vidtagas för utbildande af privata skogsförvaltare.

Domänstyrelsen håller fördenskull före, att vid skogsinstitutet

i sådant syfte, i likhet med hvad vid tekniska högskolan eger rum,

specialelever böra antagas, hvilkas elementarbildning icke skulle behöfva

motsvara de nuvarande fordringarna för inträde vid institutet. Men då

specialelever lika väl som de ordinarie eleverna behöfva praktiska förkunskaper

för att hafva gagn af undervisningen vid skogsinstitutet,

måste de, derest de ej kunna styrka sig ega sådan förkunskap, som af

föreståndaren anses tillräcklig, hafva, innan de derstädes mottagas,

genomgått den praktiska kursen vid Ombergs skogsskola, hvarest derföre,

allt efter de inträdessökandes lämplighet för skogsyrket, till elever

skulle antagas de mest passande, oafsedt hvilken kategori de tillhöra.

I fråga om de närmare bestämmelser, som för nu antydda ändamåls

vinnande kunna erfordras, förbehåller sig Styrelsen att, derest det antydda

syftemålet skulle befinnas förtjena afseende, framdeles få inkomma

med underdånigt förslag.

Den vid Ombergs skogsskola anordnade förberedande kursen har,

enligt hvad Domänstyrelsen vitsordar, visat ett gynsamt inflytande

på elevernas utbildning i praktiskt hänseende och synes i förening med

de öfningar, som eleverna under lärotiden vid institutet numera undergå

såväl å den under institutets egen skötsel etälda kronoparken, som

å de skogar i landets särskilda delar, hvilka för ändamålet särskildt

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Sjunde hufvudtiteln.

anvisas, hafva fyllt den brist i den praktiska undervisningen, som

under en föregående period förefunnits och ansetts böra afhjelpas genom

läroverkets förläggande till någon skogsegendom i landsorten.

Härmed anser ock Domänstyrelsen skälet för bibehållande af iustitutets

anslag på provisorisk stat hafva bortfallit. Detta anslags uppförande

på ordinarie stat samt i samband härmed lärarelönernas reglering har

derföre synts Styrelsen icke längre böra uppskjutas, helst aflöningen

länge varit otillräcklig och saknaden af pensionsrätt försatt dessa tjenstemän

i sämre ställning än deras vederlikar. Vid flera tillfällen hafva

ock olägenheter uppstått deraf, att aflöningen icke varit fördelad i lön

och tjenstgöriugspenningar. '' ; ’

Enligt för skogsinstitutet gällande ämnesprogram och arbetsordning

har direktören, utom de med föreståndareskapet för läroverket

förenade särskilda åligganden och bestyr, 10 timmars, lektorn i matematik

och skogshushållning 16 timmars samt lektorn i naturhistoriska

ämnen 14 timmars undervisningsskyldighet i veckan, hvarjemte det

åligger lärarne, hvar och en i sina ämnen, att leda elevernas praktiska

öfningar under tiden mellan vår- och höstterminerna vid institutet.

Med hänsyn till betydelsen och omfattningen af det arbete, som med

dessa befattningar är förenadt, äfvensom i betraktande af angelägenheten

deraf, att dessas innehafvare utan hindrande bisysslor kunna egna

sig åt sin uppgift, anser Domänstyrelsen tvifvel ej råda derom, att

den nuvarande aflöningen, såsom varande för låg, behöfver ökas, dervid

Styrelsen, som anser förenämnda ersättning enligt gällande resereglemente

för resor i och för elevernas praktiska öfningar fortfarande liksom hittills

böra utgå åt lärarne vid institutet, dock anser förhöjningen kunna

inskränkas till ett något lägre belopp än det af direktören vid skogsinstitutet

föreslagna, eller för direktörsbefattningen, utom fri bostad

och vedbrand, till ett belopp af 5,100 kronor, hvaraf 600 kronor såsom

ålderstillägg efter 5 år, samt för lektorerna, hvilkas aflöning med hänsyn

till deras undervisningsskyldighet synts böra utgå med lika belopp

för båda, till 4,500 kronor, deraf 500 kronor såsom ålderstillägg efter

5 år. Såsom lön bör enligt Styrelsens mening räknas af direktörens

aflöning 3,000 kronor och efter ålderstilläggets erhållande 3,600 kronor

samt af lektorernas aflöning 2,500 kronor och efter ålderstilläggets erhållande

3,000 kronor, så att tjenstgöringspenuingarna vid eu hvar af

dessa befattuingar komme att utgöra 1,500 kronor.

I likhet med de flesta öfriga statens tjenstemän borde såväl direktören

som lektorerna förpligtas att vid uppnådda 65 lefnads- och minst

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Sjunde hufvndtiteln.

35 tjensteår med oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstaten

från tjensten afgå.

I anslaget till de extra lärarne har, enligt hvad förut blifvit nämndt,

direktören vid skogsinstitutet icke ifrågasatt någon förhöjning. Härvid

erinrai likväl Domänstyrelsen, att för utöfvande af skogsstatstjenst förutsättas

insigter jemväl i vissa delar af gällande lag, såsom i'' de delar

u rf3." °ch bygg^gabalkarne, som ega tillämpning på jordbrukshuBh&Uningen

i vissa delar af rättegångsbalken, strafflagen och utsökningslagen

äfvensom af skiftesstadgan. Visserligen har undervisningen

härutinnan till någon del meddelats af den extra läraren i skogs- och

jagtförfattningarna samt tjensteexpedition, men, utom det att undervisningen

i de förstnämnda ämnena kräfver eu juridiskt bildad person, har

den åt de sistnämnda ämnena anslagna tiden visat sig alltför knapp

att, utan men för hufvudämnena, kunna medgifva undervisning i ursprungligen

. ej hithörande läroämnen. Särskild undervisning i nyssnämnda

juridiska ämnen har derföre synts Styrelsen vara af behofvet

påkallad, för hvilket ändamål, äfvensom för undervisningen i textning

m. m., en ökning i anslaget till extra lärare af tillsammans 400 kronor

ansetts erforderlig. Anslaget till extra lärare vid skogsinstitutet skulle

således komma att utgöra: för undervisning i skogs- och jagtförfattningar

m. m. 1,000 kronor, i kemi och fysik 1,200 kronor, i nationalekonomi

600 kronor, i agronomi 500 kronor och i de juridiska ämnena

m. m. 400 kronor eller tillsammans 3,700 kronor.

I fråga om öfriga anslag till institutet har annan ändring i staten

icke ansetts erforderlig, än att i öfverensstämmelse med förberörda

nådiga bref af den 31 December 1890 anslaget till arrendeafgifter borde

minskas med 200 kronor, hvilka i stället skulle påföras anslaget till

de praktiska öfningarna.

Anslaget till skogsinstitutet var uppfördt. på extra stat, till dess

detsamma vid 1878 års Riksdag inflyttades under det ordinarie reservationsanslaget

till skogsväsendet. Oaktadt denna öfverflyttning, hvarigenom

erkännande måste anses hafva blifvit gifvet åt den, för öfrigt

väl numera af ingen bestridda oumbärligheten för landets skogsväsende

af den högre fackbildning, skogsinstitutet har att meddela, bibehölls

detta institut vid sin förutvarande provisoriska organisation, hvarvid

jemväl allt hittills förblifvit. Orsaken härtill har, på sätt af det föregående

lärer framgå, varit att söka deri, att man icke velat genom en

definitiv organisation af institutet lägga hinder i vägen för lösningen

af den å bane bragta frågan om institutets förflyttning till någon för

ändamålet lämplig kronopark. Sedan denna fråga väcktes, har emeller
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Sjaide hufTudtiteln

tid en betydelsefull åtgärd för främjande af skogselevernas praktiska

utbildning vidtagits derigenom, att Ombergs skogsskola ombildats till

eu förberedande undervisningsanstalt för nämnda elever med hufvudsakligt

syfte att bibringa dem praktisk insigt och färdighet i skogshushållning

och jagt. För skogselevernas fortsatta utbildning i praktiskt

hänseende under lärotiden vid skogsinstitutet- synes äfven vara

på ett tillfredsställande sätt sörjdt genom de praktiska öfningar, eleverna

hafva att undergå mellan läseterminerna å särskildt för ändamålet anvisadkronoskog.

Det synes derföre, som om någon grund ej vidare borde

finnas för den farhåga, som väl närmast framkallat förslaget om institutets

förflyttning till landsorten, eller att undervisningen vid ett i

hufvudstaden förlagdt skogsinstitut kunde komma att erhålla en alltför

öfvervägande teoretisk riktning. Då således det väsentligaste skälet

för den föreslagna förflyttningen numera torde få anses hafva förfallit,

och en sådan åtgärd i öfrigt komme att, på sätt Domäilstyrelsen framhållit,

föranleda åtskilliga olägenheter och ökade kostnader, synes mig

hinder ej vidare böra möta derför, att, på sätt Domänstyrelsen föreslagit,

definitiv stat fastställes för skogsinstitutet och att följaktligen

anslaget för detta institut erhåller naturen af bestämdt anslag.

Enligt Domänstyrelsens förslag skulle direktören vid skogsinstitutet,

som för närvarande åtnjuter aflöning af 4,500 kronor, bibehållas

vid denna aflöning, men tillerkännas rätt till ett ålderstillägg å 600

kronor efter fem års väl vitsordad tjenstgöring. De båda lektorerna,

hvilka för närvarande åtnjuta aflöning, den ene med 3,500 kronor och

den andre med 2,500 kronor, skulle enligt samma förslag båda erhålla

4,000 kronor i aflöning, hvardera med rätt till ett ålderstillägg å 500

kronor efter fem års väl vitsordad tjenstgöring. Med Domänstyrelsen

är jag ense om behofvet af någon förbättring i de för direktören och

lektorerna vid skogsinstitutet för närvarande anvisade löneförmånerna.

För att skogsinstitutet skall kunna uppfylla de stora fordringar, som

numera ställas på en läroanstalt för den högre skogsundervisningen,

är nödigt, att institutets fasta lärarepersonal beredes eu i ekonomiskt

afseende så pass tryggad ställning, att den må kunna, utan att för

lifsuppehällets förvärfvande nödgas uppsöka bisysslor, egna sig åt sin

vigtiga uppgift att utbilda de blifvande förvaltarne af statens och enskildes

skogar samt att bidraga till utredningen af de många för skogshushållningen

vigtiga frågor, som falla inom området för de vetenskaper,

hvari de hafva att undervisa. Vid de af Domänstyrelsen föreslagna

aflöningsbelopp har jag ej heller annat att erinra, än att aflöningen

för lektorerna, hvilken blifvit af Domänstyrelsen föreslagen till 4,000

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Sjunde hufvudtiteln.

kronor — deraf 2,500 kronor såsom lön och 1,500 kronor såsom tjenstgöringspenningar

— jämte rätt till ett ålderstillägg å 500 kronor efter 5

års väl vitsordad tjenstgöring, lämpligen synes mig böra, i närmare öfverensstämmelse

med det sätt, hvarpå aflöning är anvisad andra med de

ifrågavarande jemförliga tjensteman, i stället bestämmas till 3,500 kronor

— deraf 2,000 kronor såsom lön och 1,500 kronor såsom tjenstgöringspenningar

— jemte rätt till två ålderstillägg å hvartdera 500 kronor

•efter resp. 5 och 10 års väl vitsordad tjenstgöring.

Vid öfriga af Domänstyrelsen i staten för skogsinstitutet föreslagna

förändringar, hvilka inskränka sig dertill, att ett arfvodesbelopp

å 500 kronor till en extra lärare, hvilket hittills utgått från reservationsanslaget

till kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af skogsväsendet

i allmänhet, skulle öfverflyttas till berörda stat; att anslaget

till arfvoden åt extra lärare skulle derutöfver ökas med 400 kronor;

samt att anslaget till arrendeafgifter m. m. skulle minskas med ett belopp

af 200 kronor, hvarmed i stället anslaget till de praktiska öfningarna

skulle ökas, har jag icke något att erinra.

Den af mig tillstyrkta staten för skogsinstitutet skulle således erhålla

följande utseende:

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Summa.

1 '' ; r : *

Direktören ............................

3.000

2.000

2,000

1,500

1,500

1,500

4.500

3.500

3.500

3,700

600

1,000

3,200

700

2.500

i

.

(Fri bostad och vedbrand.

.Efter 5 år kan lönen höjas

(med 600 kronor.

(Efter 5 år kan lönen höjas

Imed 500 kronor och etter

Lektorn i matematik och

skogshushållning ...........

Lektorn i naturvetenskap

Arfvoden åt extra lärare....

Aflöning till planterings- vaktare..........................

llO år med ytterligare 500

''kronor.

/Efter 5 år kan lönen höjas

(med 500 kronor och efter

(10 år med ytterligare 500

(kronor.

Fri bostad och vedbrand.

Till stipendier.......................

r de praktiska öfningarna

i „ arrendeafgifter för in- stitutets lägenheter och

experimentalfält............

- -

„ expenser ........................

- -

- - ,

Summa kronor]"

—

--i

23,200

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Sjunde hufvudtiteln.

och lärer anslaget för skogsinstitutet, i likhet med anslagen till skogsstaten

och statens skogsskolor, böra uppföras såsom bestämdt anslag

och sammanföras med sistnämnda anslag under gemensam titel »för

statens skogsläroverk» med belopp af 47,700 kronor. _

Såsom vilkor för åtnjutande af löneförmånerna enligt den nya

staten torde, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad Domänstyrelsen

härutinnan hemstält, böra stadgas:

att innehafvare af befattning vid skogsinstitutet skall vara underkastad

den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet och jemkning i åligganden,

som kan varda föreskrifven;

att med ordinarie tjenst vid skogsinstitutet icke må förenas annan

tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat och ej heller annan

tjenstebefattning, med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande

af tjenstgöringen vid skogsinstitutet; _

att direktören alldeles icke och lektor endast inom de gränser, Domänstyrelsen

bestämmer, eger åtaga sig skogsförrättningar åt enskilde,

att de med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få

uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort,

men skola för den tid, han varit från tjenstgöring befriad, utgå till

den, som tjensten förrättat; •''

att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära

hela lönen, men att den, som eljest undfår ledighet för svag helsas

vårdande, enskilda angelägenheter eller särskild! uppdrag, kan förpligta

att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket

af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest pröfvas

fika iP*t * i r

att tidpunkten för åtnjutande af det direktören tillerkända ålderstillägg

likasom det åt lektor medgifna första ålderstillägget skall inträda

fem år efter befattningens tillträdande, under vilkor att inner

hafvaren under mer än fyra femtedelar af denna tid sjelf bestndt sin

egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjenst, och att hans

tjenstgöring derunder varit af beskaffenhet att kunna väl vitsordas,

samt med iakttagande, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr

än vid början af kalenderåret näst efter det år, då den stadgade tjensteåldern

blifvit, uppnådd, börande härvid direktören tillgodoräknas den

tid, han före den nya statens utfärdande på nådigt förordnande uppehållit

direktörsbefattningen, och lektor den tid, han likaledes före den

nya statens utfärdande enligt nådigt förordnande bestndt lektorsbefattning

vid institutet; , r , ,

att andra ålderstillägget får af lektor tillträdas efter ytterligare fem

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Sjunde hufvudtiteln.

år under enahanda vilkor, som gälla beträffande det första ålderstillägget;
att

ålderstillägg skall räknas till lönen; samt

att direktör och lektor vid institutet skola, då de uppnått sextiofem

lefnads- och minst trettiofem tjensteår, vara förpligtade att med

oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstaten från tjensten

afgå, Kongl. Maj:t dock obetaget att låta med afskedet anstå,

derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten

på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan finnas villig

att i tjensten qvarstå.

Den utgift, som, i händelse af bifall till den föreslagna nja regleringen,

varder erforderlig för ålderstillägg åt direktören och lektorerna

vid skogsinstitutet, torde böra bestridas af anslaget till ålderstillägg åt

skogsstaten. Nämnda utgift kommer emellertid icke att varda af den

betydenhet, att någon höjning af anslagets belopp af denna anledning,

åtminstone för närvarande, varder behöflig. Deremot torde anslagets

titel böra sålunda förändras, att densamma angifver, att från anslaget

utgå ålderstillägg jemväl till skogsinstitutets lärarepersonal.

Beträffande anslagen till enskilda sko g sundervisning en och till

kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet

ifrågasätter Domänstyrelsen icke någon förändring. Då emellertid

det arfvode å 500 kronor till en extra lärare i agronomi vid skogsinstitutet,

som hittills utgått från sistnämnda anslag, upptagits i den

nya staten för skogsinstitutet, torde anslaget till kronoskogarnes förvaltning

och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet böra minskas

med motsvarande belopp eller från 401,992 kronor till 401,492 kronor.

På grund af hvad jag nu anfört och då hinder icke torde möta

för att lärarne vid skogsinstitutet för resor, som föranledas af elevernas

praktiska öfningar, hädanefter som hittills må åtnjuta ersättning

enligt resereglementet från anslaget till nämnda öfningar och från de

medel, som genom skogsindelningar kunna för institutets räkning intjenas,

hemställer jag, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att godkänna den nu föreslagna staten för skogsinstitutet och de

vilkor för den nyä aflöningens åtnjutande, hvilka i sammanhang dermed

tillstyrkts;

att, med uteslutande ur staten af de deri nu upptagna anslagen

för statens skogsskolor, 24,500 kronor, och till skogsinstitutet, 21,300

kronor, såsom bestämdt anslag under titel »för statens skogsläroverk»

uppföra 47,700 kronor;

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Sjunde hufvudtiteln.

samt att minska anslaget till kronoskogarnes förvaltning och befrämjande

af skogsväsendet i allmänhet med 500 kronor från 401,992

kronor till 401,492 kronor;

så att anslaget till skogsväsendet skulle erhålla denna uppställning:
bestämdt

anslag:

för skogsstaten .......................... kronor 447,208: —

„ statens skogsläroverk ......... „ 47,700: — kronor 494,908: —

förslagsanslag:

till ålderstillägg åt skogsstaten och skogsinstitutets

lärarepersonal................................................................ ,, 84,400: —

res erv ationsansl ag:

till enskilda skogsundervisnin
gen

............................................. kronor 8,600: —

„ kronoskogarnes förvaltning

och befrämjande af skogsväsendet

i allmänhet............ „ 401,492: — „ 410,092: —

Summa kronor 989,400: —

hvarigenom det nuvarande anslaget till skogsväsendet i dess helhet

skulle ökas med 1,400 kronor.

I sammanhang med utfärdande af nu gällande nådiga stadgar

för de allmänna skogsläroverken i riket förklarades i nådigt bref den

13 April 1886, att direktören och lektorerna vid skogsinstitutet samt

föreståndarne för skogsskolorna, på enahanda sätt som dittills, äfvensom

underlärare:! vid Ombergs skogsskola skulle ega att, i händelse

de vunne anställning såsom jägmästare, i fråga om ålderstillägg räkna

sig till godo den tid, de innehaft befattning vid skogsläroverken af

nyss omförmälda beskaffenhet.

1 anledning af uppkommen fråga om rätt för en den 19 Augusti

1890 utnämnd jägmästare att i fråga om ålderstillägg räkna sig till

godo den tid, han innehaft befattning såsom lektor vid skogsinstitutet,

anförde Statskontoret i infordradt underdånigt utlåtande, bland annat, att

Bill. till Riksd. Vrot. 1802. 1 Sami. 1 Afd. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Sjunde hufvudtiteln.

medgifvandet i nådiga brefvet den 13 April 1886 endast syntes afse

ålderstillägg för jägmästarne enligt då gällande bestämmelser, hvilka voro

väsentligen afvikande från de genom nådiga kungörelserna den 29

November 1889 och den 6 Juni 1890 meddelade, samt att enligt förstnämnda

nådiga kungörelse lektorstjenstgöring vid skogsinstitutet under

tiden före utfärdandet den 29 November 1889 af den nya lönestaten

för skogsstaten icke finge för åtnjutande af ålderstillägg på grund af

samma stat jägmästare tillgodoräknas. Kongl. Maj:t, som i den

då föreliggande frågan jemlikt nådigt beslut den 19 December 1890

godkände Statskontorets berörda uppfattning, anbefalde emellertid samtidigt

Domänstyrelsen att inkomma med underdånigt yttrande,huruvida

efter de förändrade förhållanden i fråga om jägmästarnes aflöningsförmåner,

hvilka, enligt nyssnämnda författningar inträdf, skäl kunde

anses förefinnas derför, att direktören och lektorerna vid skogsinstitutet

samt föreståndarne för skogsskolorna äfvensom underläraren vid

Ombergs skogsskola fortfarande finge, i händelse de vunne anställning

såsom jägmästare, i fråga om ålderstillägg räkna sig till godo den tid,

de innehaft befattning vid skogsläroverken af omförmälda beskaffenhet.

Till fullgörande af denna befallniug har Domänstyrelsen i underdånig

skrifvelse den 3 Februari 1891 anfört, att redan nådiga stadgarne

för skogsläroverken i riket af den 25 Maj 1860 i §§ 4 och 27

inrymde rätt för direktören och lärarne vid skogsinstitutet äfvensom

lärarne vid skogsskola till tjensteårsberäkning inom skogs- och jägeristaten.

Stadgarne för de allmänna skogsläroverken i riket af den 15

September 1871 bestämde i § 29, att direktör och lektor vid skogsinstitutet

samt föreståndare för skogsskola egde, i händelse han vunne

anställning såsom jägmästare, att dervid erhålla plats i den löneklass,

som af hans föregående tjensteår angåfves, så snart ledighet inom

denna löneklass uppstått. Vid denna tidpunkt var skogsstatens aflöning

jemlikt nådigt bref den 10 December 1869 så ordnad, att jägmästare

i staten upptagits i fem åldersklasser med lön af 900, 1,000, 1,200,

1,500 och 2,000 kronor, mellan hvilka klasser successionen skulle ske

efter tur och anciennitet i mån af inträffad ledighet, men blef vid skogsstatens

omorganisation jemlikt nådiga brefvet den 5 Juni 1874 ändrad

derhän, att aflöningen, fördelad i lön och tjenstgöringspenningar, skulle

utgöra 1,500 kronor jemte ålderstillägg af 500 kronor vid intjenta 10,

15 och 20 år.

Vid fastställande af stat för Ombergs skogsskola den 5 Juni 1885

hade jemväl medgifvits, att underläraren vid nämnda skola skulle ega

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Sjunde hufvudtiteln.

rätt att, efter befordran till jägmästaretjenst, i fråga om ålderstillägg

räkna sig till godo den tid, han såsom underlärare tjenstgjort.

Beträffande jägmästarnes nuvarande aflöning, hade den genom

nådiga brefvet och nådiga kungörelsen af den 29^ November 1889 och

nådiga kungörelsen af den 6 Juni 1890 blifvit bestämd till 1,500

kronors lön samt 1,000—1,600 kronors tjenstgöringspenningar med

rätt under vissa vilkor till ålderstillägg å 500 kronor efter intjenta 5,

10 och 15 år.

Enligt Domänstyrelsens åsigt vore det ej med billighet förenadt,

att innehafvare af förberörda lärarebefattningar genom förhållanden,

som icke berört reglering af deras egen aflöning, beröfvades sin förutvarande

rätt till årsberäkning i fråga om ålderstillägg såsom jägmästare

och derigenom försattes i en sämre ställning, än de förut innehaft.

Den förbättring i aflöning, som numera kommit jägmästarne till del,

syntes icke heller utgöra skäl för upphörande af nämnda rätt, helst

äfven lärarnes verksamhet ökats i samma mån, som större anspråk

stälts på skogspersonalen, samt åtminstone vissa af lärarebefattningarna

lämpligen borde skötas af jemförelsevis yngre krafter, hvilkas framtida

inträde vid skogsstaten icke borde försvåras. Styrelsen måste derföre

såsom sin mening framhålla, att fullt giltiga skäl förefunnes derför, att,

äfven med de för jägmästarne numera ändrade aflöningsförhållanden,

omförmälda vid skogsläroverken anstälde _ tjenstemän bereddes fortfarande

rätt till årsberäkning för ålderstillägg, derest de vunne anställning

såsom jägmästare.

Då emellertid anledning kunde förekomma, att, i afvaktan pa omreglering

af skogsläroverk, ledigblifvande befattning. derstädes icke

definitivt återbesattes, utan uppehölles tillsvidare på nådigt förordnande,

syntes det Styrelsen rättvist, att jemväl sålunda tillförordnad tjensteman

komme i åtnjutande af samma rätt till årsberäkning.

Lika med Domänstyrelsen anser jag billigheten kräfva, att, i enlighet

med hvad förhållandet varit före den senaste löneregleringen

för skogsstaten, jägmästare äfven efter denna lönereglering må få i

fråga om ålderstillägg räkna sig till godo den tid, han innehaft befattning

af förut omförmäldt slag vid statens skogsläroverk. Då direktörsoch

lektorsbefattningarna vid skogsinstitutet hittills endast uppehållits

på nådigt förordnande, lärer häraf följa, att äfven sådant förordnande

bör uti ifrågavarande afseende tillgodoräknas jägmästare. Men äfven

vid skogsskolorna kunna, enligt hvad Domänstyrelsen papekat, förhållanden

förekomma, då förordnande å föreståndarebefattning derstädes

är af beskaffenhet att böra den tjenstförrättande tillgodoräknas i fråga

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Sjunde hufvudtiteln.

om ålderstillägg, såsom då i. anledning af väckt fråga om skolas förflyttning

till annan ort eller indragning o. s. v. föreståndarebefattningen

ansetts böra uppehållas endast på nådigt förordnande.

Jag hemställer i underdånighet, att Kongl. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen att medgifva,

att jägmästare må i fråga om rätt till ålderstillägg räkna sig till

godo . den tid, han innehaft befattning såsom direktör eller lektor vid

skogsinstitutet, föreståndare för statens skogsskola eller underlärare

vid Ombergs skogsskola, vare sig befattningen innehafts på grund af

konstitutorial eller, i följd af fråga om skogsläroverks reglering, endast

på nådigt förordnande.

I underdånig skrifvelse den 3 Februari 1891 bar Domänstyrelsen

påpekat önskvärdheten deraf, att förflyttning af tjenstemän mellan Styrelsen

och skogsstaten måtte i någon mån underlättas. För Styrelsen,

såsom utöfvande ledningen af den praktiska skogshushållningen i orterna,

måste det påtagligen vara af nytta att vid sig fästa personer, som

under tjenstgöring såsom jägmästare förvärfvat praktisk erfarenhet i

detta afseende, medan, å andra sidan, vunnen insigt om ärendenas

behandling inom centralstyrelsen måste blifva fruktbringande efter förflyttning

till skogsstaten. En sådan förflyttning vore emellertid för

tjenstemannen föga lockande, så länge den blefve för honom ekonomiskt

förlustbringande. derigenom, att den tid, som för ålderstilläggs beräknande

intjenats i förutvarande befattning, icke komme honom till godo

i den nya tjensten. De hos Styrelsen i första graden anstälda tjenstemän

åtnjöte jemlikt nådiga brefvet den 10 November 1882 i aflöning

3,000 kronor med rätt under vissa vilkor till två ålderstillägg å, 500

kronor efter intjenta fem och tio år. I afseende på aflöningen vore

dessa tjenstemän således närmast likstälda med jägmästarne, hvilka jemlikt

nådiga brefvet och nådiga kungörelsen af den 29 November 1889

och nådiga kungörelsen af den 6 Juni 1890 åtnjöte 2,500 å 3,100 kronor

i aflöning med rätt till tre ålderstilläg å 500 kronor efter intjenta fem,

tio och femton år under liknande vilkor, som för Styrelsens tjenstemän

stadgats.

Delande den åsigt Domänstyrelsen uttalat rörande det ej mindre

för centralstyrelsen än äfven för den lokala förvaltningen af statens

skogsdomäner önskvärda deri, att en förflyttning af tjenstemän mellan

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Sjunde hufvadtiteln.

Styrelsen och skogsstaten må underlättas, hemställer jag, att Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att medgifva,

att första gradens tjensteman hos Domänstyrelsen, som vinner

anställning såsom jägmästare, eller jägmästare, som vinner anställning

såsom första gradens tjensteman hos Domänstyrelsen, må för ålderstilläggs

åtnjutande tillgodoräkna sig den tid, han egt att för samma

ändamål räkna sig till godo vid den förut innehafda tjensten; allt

under de vilkor i öfrigt, som stadgas i nådiga kungörelserna af den

10 November 1882, den 29 November 1889 och den 6 Juni 1890.

Öfriga ordinarie anslag.

no -f 1: v ro? , ho-i ■ . ;• - n,; ‘K..:- .t.-.iföwi tala l-.v." '' _ 1"''

Beträffande öfriga ordinarie anslag under hufvudtiteln har jag ej nlrTaZug.

anledning att föreslå någon förändring.

Jag har ofvan tillstyrkt förhöjning i anslagen:

till Statskontoret med ........ kronor 2,000: —

„ postverket med ............... ,, 227,000: --

„ skogsväsendet med ......... .,, 1,400: — kronor 230,400: —

Deremot har jag föreslagit minskning i

anslaget till tullverket med .................................... ,,_2,000: —

hvadan förhöjningen på det hela å de ordinarie

anslagen skulle blifva .................................. kronor 228,400: —

Härvid bör likväl, beträffande anslaget till

postverket, erinras, att kostnaderna för detta

verk bestridas af verkets egna medel.

Lägges till den föreslagna förhöjningen

summan af hufvudtitelns ordinarie anslag enligt

nu gällande riksstat ................................................... 16,340,066:

skulle, under förutsättning af bifall till hvad jag

sålunda hemstält, slutsumman af sjunde hufvudtitelns

ordinarie anslag för år 1893 blifva ....... kronor 16,568,466:

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Sjunde hufvudtiteln.

>1

Extra anslag.

I fråga om de anslag å extra stat, som kunde erfordras, yttrade

departementschefen beträffande

Arfvode för en byråassistent å Finansdepartementets bankbyrå.

_ För hvartdera af åren 1890, 1891 och 1892 har Riksdagen på

en byråex^’a s^af'' beviljat 4,000 kronor till beredande af arfvode för en byråassistent

å assistent å Finansdepartementets bankbyrå; och då detta anslag är till

depirienmen- oförändradt belopp behöfligt äfven för år 1893, hemställer jag, att Kongl.

tets bank- Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

byrä'' af* tih beredande af arfvode för en byråassistent å Finansdeparte
mentets

bankbyrå på extra stat för år 1893 anvisa ett belopp af 4,000

kronor.

Ersättning för af Statskontoret gjorda förskott.

. De af Statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, som tillhöra

tfrTsZL 8j“nde hufvudtiteln och torde böra till ersättande hos Riksdagen ankontoret

mälas, äro enligt uppgifter från Statskontoret:

9^0rskott°r'' godtgörande af kostnader för uppmätning och

kartläggning af åtskilliga kronans domäner ... kronor 13,137: 6 4

„ ersättning för till statsverket afträdd åbyggnad

å ett indraget boställe ........................................... „ 1,845: 3 6

,, ersättning till vissa kronoarrendatorer och boställshafvare

för saknad afkomst af exproprierad

jord ........................................ „ 7,126: 6 6

ii godtgörande af kostnader för vissa kronoegendomars

deltagande i Hjelmarens och Qvismarens

sänkning ...................... ............................................... „ 8,213: n

ii dito för dito i andra vattenafledningsföretag ... „ 18,465: 0 5

,, ersättning för öfverbyggnad å indragna boställen

.............................................. „ 225,097: 86

Transport kronor 273,885: 7 4

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Sjunde hufvudtiteln.

Transport kronor 273,885: 7 4

till godtgörande af förskjutna husröteersättningar

åt tillträdande arrendatorerna af indragna mili- tieboställena 1 mantal Solberga N:is 1 och 2 i

Elfsborgs län och j mantal Våtamåsa N:o 1 i

Malmöhus län ............................................................

11

J v j . r , i

2,191:

38

godtgörande af skifteskostnad, belöpande å in- dragna militiebostället Ty5 mantal Heljesund

N:o 3 i Jemtlands län ............................................

11

1,205:

87

bidrag till uppförande af ny ladugård å in- dragna militiebostället f mantal Åsaka N:o 3

Jutegården i Elfsborgs län ...................................

11

700:

godtgörande af reparations- och underhållsar- beten å Tranebergs, Nockeby och Drottning- holms broar ..............................................................

11

3,704:

16r

ersättning till egare af skattefrälsehemman,

hvilkas ränta icke blifvit af statsverket inlöst,

11

7,845:

28

kostnader för tullkomitén .....................................

11 ''

62,571:

31

reparationsarbeten å tekniska skolans hus i

Stockholm efter den å nämnda hus den 7 Juni

1889 timade eldsolycka..........................................

11

32,200:

eller tillhopa kronor

384,303:

74

Beträffande den af Statskontoret till ersättande anmälda posten

å 32,200 kronor för reparationsarbeten å tekniska skolans hus, anhåller

jag att få erinra, att, sedan vid ofvan omförmälda eldsolycka yttertaket

å en större del af nämnda skolas hus blifvit förstördt och skador jemväl

i öfrigt tillfogats huset, öfverintendentsembetet med underdånig

skrifvelse den 25 Juni 1890 öfverlemnade förslag öfver erforderliga

åtgärder för botande af dessa skador, enligt hvilket förslag kostnaden

härför uppginge till 38,800 kronor eller, med afdrag af 3,000 kronor

att ersättas af Stockholms Brandförsäkringskontor och 2,800 kronor

afsedda att utgå af det utaf 1890 års Riksdag på extra stat för år 1891

anvisade anslag till reparations- och förändringsarbeten å vissa kronans

hus i Stockholm, tillhopa 33,000 kronor; och anmälde Embetet tillika,

att denna kostnad ej kunde, utan åsidosättande af nödiga underhållsåtgärder

beträffande kronans hus, bestridas af det årliga reparationsanslaget

för desamma. Vid föredragning häraf den 11 Juli 1890 behagade

Kongl. Maj:t, jemte det Öfverintendentsembetet bemyndigades

utföra de föreslagna reparationsarbetena, anbefalla Statskontoret

opaginerad Kontrollera mot PDF

‘2 Sjunde hufvudtiteln.

att till bestridande af den, efter afdrag af tekniska skolan tillkommande

brandskadeersättning af 3,000 kronor, till 35,800 kronor beräknade

kostnader^ för nämnda reparationsarbeten af för handen varande medel

förskottsvis till Ofverintendentsembetet i mån af reqvisition utbetala

ej mindre 2,800 kronor att ersättas af nyssnämnda på extra stat för

år 1891 uppförda anslag än äfven i öfrigt ett belopp af högst 33,000

kronor. . Utaf sistberörda sålunda anvisade summa har Statskontoret,

enligt tillkännagifvande i underdånig skrifvelse den 31 December 1890,

till Ofverintendentsembetet på dess reqvisition utanordnat förenämnda

nu till ersättande hos Riksdagen anmälda belopp, 32,200 kronor.

Jag hemställer, att Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra

framställning,

att till gäldande af förut omförmälda förskott må å extra stat för

år 1893 anvisas ett motsvarande belopp, som för undvikande af öretal

i riksstaten torde få utföras med 384,304 kronor.

Genomförande af Öfverintendentsembetets nya organisation.

[8.] Till detta ändamål är å extra stat för innevarande år anvisadt

Genomföran-- ett belopp af 500 kronor; och då öfverintendentsembetet i underdånig

intendents- skrifvelse den 17 sistlidne November anmält, att det förhållande, som

organisation? föranledt anvisande af berörda anslag, ännu fortfar, hemställer jag, att

'' Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att för genomförande af Öfverintendentsembetets nya organisation

å extra stat för år 1893 anvisa enahanda belopp, 500 kronor.

Uppförande af nytt landsstatshus i Luleå.

[9]. _ I underdånig skrifvelse den 17 November 1888 gjorde Kongl.

SPn u7andes- Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens län framställning om bestatshus

i redande af nödiga medel för uppförande i enlighet med uppgjorda

Luleå. ritningar invid landsstatsembetshuset i Luleå af mot eldfara tryggade

förvaringsrum för länsstyrelsens, landtränteriets och provinslandtmäterikontorets

dyrbaraste handlingar, genom hvilken åtgärd jemväl skulle

vinnas erforderligt ökadt utrymme för länsstyrelsens embetslokaler.

Till stöd för denna framställning anfördes hufvudsakligen, hurusom

genom^ de förhärjande eldsvådor, hvilka under åren 1887 och 1888

öfvergått tre af Norrlands städer, den erfarenhet vunnits, att de flesta

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Sjunde hufvudtiteln.

kassahvalf af enkla murar, förlagda i midten af trähus, erbjöde så

otillförlitligt skydd mot eldsolyckor, att sedlar och papper, till och

med inneslutna i brandfria kassaskåp, ofta blefve i dylika hvalf förstörda,

oaktadt dessa i allmänhet ansetts brandfria och jemväl varit

uppförda med sådan styrka, att sjelfva murverket lemnats oförstördt

af elden; att ifrågavarande framställning jemväl vore påkallad af nödvändigheten

att afhjelpa den brist på erforderligt utrymme inom landsstatshuset,

som för närvarande förefunnes; att länsstyrelsens sessionsrum

vore så litet, att det understundom ej utan stor svårighet kunde

rymma den allmänhet, som ofta vid allmänna sammanträden, virkesauktioner

och andra dylika tillfällen komme tillstädes; samt att såväl

nämnda sessionsrum som länsstyrelsens öfriga lokaler skulle genom

den ifrågasatta åtgärden vinna en välbehöflig utvidgning; och åberopade

Kongl. Majrts Befallningshafvande, som ansåg sig ej kunna stå

i ansvar för fortvaron af de nu befintliga eldfarliga och otillräckliga

anordningarna inom landsstatshuset, instrumentet öfver den 28 September

1888 förrättad ekonomisk besigtning å nämnda hus, deri vitsordades

de lemnade uppgifterna angående landtränterihvalfvets eldfarlighet

och embetslokalernas otillräcklighet, samt förslag framstäldes om

afhjelpande af berörda olägenheter medelst uppförande af en tillbyggnad

af tegel i två våningar för en kostnad af 14,000 kronor, hvilken

kostnadssumma, efter det nödiga ritningar blifvit upprättade, funnits

böra höjas till 16,680 kronor.

I häröfver den 18 December 1888 afgifvet utlåtande framhöll

Öfverintendentsembetet, hurusom beträffande inredningen i nuvarande

landsstatshuset i Luleå välgrundade anmärkningar kunde göras, då uti

nämnda af trävirke uppförda hus dels samtliga lokaler vore med hänsyn

till behofvet allt för små, dels räntmästarens rum användes såsom

genomgång, under det att tillträde till det murade och i utsträckning

obetydliga ränterihvalfvet ej, såsom behöfligt vore, funnes från räntmästarens

rum utan allenast från sessionssalen, dels ock landtmäterikontoret

med dess vigtiga handlingar vore inrymdt å vinden, allt omständigheter,

hvilka syntes Embetet böra i en närmare framtid föranleda

till en förändring till det bättre. Emellertid funne Embetet

det af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande framstälda förslaget, afseende,

förutom uppförande af eu stenhusbyggnad invid nuvarande

landsstatshuset, jemväl påbyggnad af detta senare trähus, hvarigenom

eldfaran ökades, utan att likväl genom dessa anordningar olägenheterna

af förstugors och tamburers otillräcklighet blefve afhulpna, ej vara tillfredsställande

utan snarare att betrakta såsom endast en provisionel

Bih. till llihsä. Prot. 1892. 1 Sami. 1 Afd. 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Sjunde hufvudtiteln.

åtgärd för afhjelpande tillsvidare af de öfverklagade olägenheterna,

hvilka enligt Embetets tanke påkallade uppförande af ett helt och hållet

nytt landsstatshus af sten, helst residenshuset, som äfvenledes vore af

trä, läge helt nära det nuvarande landsstatshuset.

Vid föredragning af detta ärende den 25 Januari 1889 behagade

Kongl. Maj:t enligt Ofverintendentsembetets hemställan uppdraga åt

bemälda Embete att i samråd med Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i Norrbottens län uppgöra förslag till en nybyggnad af sten för länsstyrelsens

embetslokaler.

Till åtlydnad af denna befallning hafva, enligt hvad Öfverintendentsembetet

nu i underdånig skrifvelse den 1 sistlidne December

anmäler, alternativa ritningar till en sådan byggnad uppgjorts dels

såsom byggnadsprogram genom länsstyrelsens föranstaltande, dels ock

derefter hos Ofverintendentsembetet med iakttagande af vissa ändringar

i det af länsstyrelsen uppgjorda förslaget i syfte att åstadkomma tillräcklig

dager i tamburer och väntrum samt af vaktmästarebostadens

förläggande till husets bottenvåning, efter hvilka ändringar, som gifvit

anledning till omarbetande jemväl åt husets fasader likasom till dessas

förenkling, byggnadskostnad åt Embetet beräknats till 102,000 kronor.

Denna senare hos Embetet utarbetade ritning har derefter blifvit af Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande, efter erhållen del af planen dertill, förordad

till godkännande med vilkor af någon tillökning i utrymme inom länsnotariens

rum, landtmäterikontorets förvaringshvalf samt i vaktmästarebostället

äfvensom af beredande af rum jemväl för en extra länsnotarie

samt anordnande af en spiraltrappa mellan landskontoret och dertill

hörande arkiv; och har Embetet efter iakttagande af de begärda ändringarna

nu för nådig pröfning öfverlemnat hos Embetet uppgjord senare

ritning jemte kostnadsförslag och beskrifning till ifrågavarande byggnad,

afsedd att uppföras å den derför enligt jemväl bifogad situationsplan

öfver residenstomten utmärkta plats.

Med afseende å hvad upplyst blifvit rörande utrymmet och beskaffenheten

i öfrigt af länsstyrelsens nuvarande embetslokaler, synes

mig, att uppförandet af eu ny tidsenlig byggnad för inrymmande

af nämnda lokaler är af ett tvingande behof påkalladt; och då jag ej

funnit något att anmärka mot vare sig den hos Öfverintendentsembetet

uppgjorda ritningen eller Embetets kostnadsberäkning, hemställer jag,

att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att till bestridande af kostnaden för uppförande af nytt landsstatshus

i Luleå i enlighet med upprättadt kostnadsförslag bevilja ett

extra anslag för år 1893 af 102,000 kronor.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

75

Anläggning af telefonledningar.

För anläggning af telefonledningar beviljade 1889 ars Riksdag ett

extra anslag af 750,000 kronor, att utgå under fem år, af hvilket anslag

hittills anvisats 150,000 kronor för hvardera af åren 1890, 1891

och 1892. Enligt den för nyssnämnda Riksdag framlagda plan borde

i första rummet till anläggande förekomma linierna Stockholm—Malmö,

Stockholm—Hernösand, Göteborg—Malmö, Göteborg—Jönköping och

Göteborg—Uddevalla med föreslagna utgreningar.

Beträffande användningen af de hittills anvisade medlen, sammanlagdt

450,000 kronor, får jag erinra derom, att Kongl. Maj:t jemlikt

nådiga bref den 5 Oktober 1889 och den 6 Juni 1890 anbefalt

Telegrafstyrelsen att för en beräknad kostnad af 343,915 kronor låta

anlägga två dubbeltrådiga ledningar, den ena af 3 mm. och den andra

af 2,5 mm. koppartråd mellan Stockholm och Malmö jemte utgreningslinier

till Jönköping och Yexiö med två dubbelledningar af 2,5 mm.

koppartråd. De sålunda till utförande anbefalda ledningarna äro numera

fullbordade.

Närmast efter utförandet af linien Stockholm—Malmö med utgreningar

var, enligt hvad Telegrafstyrelsen anmälde i skrifvelse af den

23 December 1890, afsedt att påbörja och till Söderhamn framdraga

linien Stockholm—Hernösand, för hvilket ändamål 1892 års anslag

skulle tagas i anspråk. I underdånig skrifvelse den 23 Juni nästlidet

år anförde emellertid Telegrafstyrelsen, att Styrelsen, i betraktande

deraf att staten å linien Stockholm—Hernösand ännu icke egde några

dubbeltrådiga telefonnät att omedelbart med rikstelefonnätet förbinda,

ansåge, att under de förändrade förhållanden, som inträdt genom rikstelefonnätets

utvidgning i södra och mellersta delarne af landet, åt anläggningen

af linierna Göteborg—Malmö och Göteborg—Jönköping

borde gifvas företräde framför anläggningen af linien Stockholm—Söderhamn,

i hvad anginge den del deraf, som tillhörde sträckningen norr

om Upsala. Behofvet af lättare förbindelse mellan Göteborg, å ena,

samt Skåne, Blekinge, Småland och Östergötland, å andra sidan, hade

nemligen alltmera gjort sig känbart, sedan förbindelse med rikstelefonnätet

anordnats för en mängd af abonnenterna inom telegrafverkets

skånska nät och hela det blekingska telefonnätet ombygts till dubbeltrådigt

samt telegrafverket i Småland och Östergötland nyanlagt eller

åt sig förvärfvat flere telefonnät, som redan vore eller under år 1891

[10-]

Anläggning

af telefonledningar.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Sjunde hufvudtiteln.

kom me att ombyggas till dubbelt.rådiga. Genom anläggning af förbindelselinien

mellan Göteborg och Malmö skulle icke blott vinnas en

lättare förbindelseled, mellan vestkusten och södra Sverige, utan äfven

den olägenheten förebyggas, att samtalen mellan dessa orter behöfde

samtidigt upptaga begge de från Stockholm utgående stamlinierna, hvilka

i allt högre, grad toges i anspråk för hufvudstadens egna och underlydande

stationers samtal med nämnda landsdelar, hvilket framginge

deraf, att antalet samtal per dag i medeltal uppginge till 90 å 100 å

direkta ledningen Stockholm—Göteborg och till 50 å 60 å direkta ledningen

Stockholm—Malmö, hvarjemte den högre afgiften af 1 krona,

hvilken maste för förstnämnda samtal erläggas, blefve för korrespondenterna

betungande i betraktande af det jemförelsevis korta direkta

afståndet mellan Göteborg och Malmö. Genom anläggning af förbindelselinien

.Göteborg—Jönköping skulle i förening med linien Jönköping

Nässjö vinnas fördelen af lättare och mera direkt förbindelse mellan

vestkusten och orterna i Småland och Östergötland. Af de sålunda

föreslagna tre linierna skulle enligt den af Kongl. Maj:t för 1889

års Riksdag framlagda plan sträckningarna Göteborg—Malmö och Göteborg—Jönköping

förses hvardera med en dubbelledning af 2,5 mm.

koppaitrad, hvaremot a linien Stockholm—Upsala två dubbelledningar

vore afsedda att framdragas. Kostnaderna för de ifrågavarande ledningarna

hade beräknats: för en dubbelledning från Göteborg till Malmö

till 67,435 kionor, för en dubbelledning från Göteborg till Jönköping

till 35,425 kronor och för två dubbelledningar från Stockholm till Upsala

till 32,825 kronor eller till sammanlagdt 135,685 kronor. Utöfver

det belopp af 106,085 kronor, som efter afdrag af den del af kostnaden

för telefonledningen Stockholm—Malmö, hvilken icke kunnat bestridas

af anslagen för åren 1890 och 1891, eller 43,915 kronor, återstode af

de utaf Riksdagen för år 1892 anvisade 150,000 kronor, skulle således

för. ifrågavarande arbetens utförande kräfvas ett belopp af 29,600 kronor,

hvilket belopp emellertid, intill dess 1893 års telefonanslag blefve disponibelt,

kunde, af andra tillgängliga medel förskjutas. Telegrafstyrelsen

erinrade derjemte, att det vore i hög grad gagneligt och önskvärdt

både med hänsyn till statsverkets inkomster af telefonväsendet och i

den allmänna samfärdselns intresse, att telefonledningarna Göteborg_

Malmö, Göteborg—Jönköping och Stockholm—Upsala utan dröjsmål

kunde bringas till utförande.

Med anledning af denna Telegrafstyrelsens framställning behagade

Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 4 Juli nästlidet år bemyndiga

Telegrafstyrelsen att redan under samma år gå i författning om

s. 77 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

77

utförande, på sätt Telegrafstyrelsen föreslagit, af telefonanläggningarna

Göteborg—Malmö, Göteborg—Jönköping och Stockholm—Upsala; hvarjemte

Kongl. Maj:t meddelade nödiga bestämmelser i fråga om

tillhandahållandet åf de för anläggningarna erforderliga medlen. Sedan

det af Riksdagen för år 1892 till telefonanläggningar beviljade anslaget

å 150,000 kronor tagits i anspråk för bestridande af kostnaderna för

ifrågavarande tre ledningar äfvensom af den ännu oguldna andelen af

kostnaden för linien Stockholm—Malmö, återstår, såsom ännu obetäckt,

ett kostnadsbelopp af 29,600 kronor.

Jag tillåter mig vidare erinra derom, att Kongl. Maj:t genom

förut omförmälda nådiga bref af den 5 Oktober 1889 tillika

bemyndigat Telegrafstyrelsen att, sedan enligt gjordt erbjudande ett

belopp, motsvarande den beräknade anläggningskostnaden för telefonförbindelsen

mellan Göteborg och Uddevalla, 26,465 kronor, blifvit såsom

räntefritt förskott för en tid af tre år af Uddevalla stad stäldt till

Telegrafstyrelsens disposition, gå i författning om nämnda förbindelses

anläggning.

I underdånig skrifvelse den 10 sistlidne November har Telegrafstyrelsen

hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till

utbetalning år 1893 anvisa den fjerde femtedelen eller 150,000 kronor

utaf förenämnda af 1889 års Riksdag för anläggning af telefonledningar

till utgående under fem år anvisade anslag å 750,000 kronor.

Ifrågavarande anslagsbelopp skulle, enligt hvad Telegrafstyrelsen tillika

anmäler, användas sålunda:

till återgäldande af nyss omförmälda förskott från

Uddevalla stad............................................................ kronor 26,465: —

„ ersättning till telegrafverket för förskott. af

den del af kostnaderna för de genom nådiga

brefvet den 4 Juli 1891 anbefalda arbeten, till

hvilken 1892 års anslag ej lemnade tillgång,... „ 29,600: —

„ fortsättande mellan Upsala och Söderhamn af

de under nästlidet år påbörjade och å sträckningen

Stockholm—Upsala fullbordade telefonledningarna

Stockholm—Hernösand:

för sträckningen Upsala—Gefle kr. 56,675: —

.. „ Gefle—Söder
-

hamn

i»

55,625: —

112,300: —

eller tillhopa kronor 168,365:

s. 78 Kontrollera mot PDF

78 Sjunde hufvudtiteln.

af hvilken summa det ifrågavarande anslag af 150,000 kronor Överskjutande

beloppet, 18,365 kronor, kunde af telegrafverkets eller andra

tillgängliga medel förskjutas, intill dess den till utgående år 1894 afsedda

sista femtedelen af 1889 års anslag till telefonanläggningar blefve

tillgänglig.

I underdånig skrifvelse den 22 sistlidne December har Telegrafstyrelsen

vidare gjort framställning om anvisande, utöfver den del af

det utaf 1889 års Riksdag för anläggning af telefonledningar beviljade

anslag, som bör utgå under år 1893, eller 150,000 kronor, af ett särskildt

anslag till belopp af sammanlagdt 250,000 kronor för åstadkommande

af följande interurbana telefonlinier, nemligen:

1 :o) Stockholm—Örebro—Karlstad;

2:o) Stockholm—Norrköping—Linköping;

3:o) Malmö—Kristianstad; samt

4 :o) Göteborg—Varekil— Lysekil.

I förevarande underdåniga skrifvelse anför Telegrafstyrelsen till

en början, hurusom å de interurbana telefonledningarna antalet samtal

under år 1891 ökats i högst väsentlig grad och vida hastigare, än hvad

vid desammas anläggning antogs skola komma att ske, med den Dåföljd

att vissa delar af linierna, i närheten af de stora städerna, redan

äro så upptagna, att de under vissa timmar af dagen icke allenast icke

lemna plats för flere samtal utan äro så belastade, att begärda samtal

ganska ofta icke kunna komma till stånd — hvarigenom telegrafverket

går miste om inkomst — eller ock måste framskjutas så länge, att det

afsedda ändamålet förfelas, hvilka begge olägenheter framkalla missnöje

hos den telefonerande allmänheten. Till belysning af den ökning,

telefonkorrespondensen under sistlidet år uppnått, meddelar Telegrafstyrelsen,

att å linien Stockholm — Göteborg med mellanstationer och

utgreningar antalet enkla samtal under Januari—November år 1890

utgjorde 40,236 med en portoinkomst af 17,877 kronor 65 öre, då

deremot under motsvarande del af år 1891 antalet samtal å samma

linier uppgått till icke mindre än 95,682 samt lemnat en inkomst af

37,701 kronor 90 öre. För linien Stockholm—Malmö kan motsvarande

jemförelse icke uppställas, emedan denna linie öppnades i sin helhet

för korrespondens först med 1891 års ingång.

För att så mycket som möjligt afhjelpa nyssnämnda olägenheter

har Telegrafstyrelsen sökt att i mån af tillgänliga medel öka ledningarnas

antal genom att upplägga nya sådana på de mest trafikerade

linierna, såsom mellan Stockholm och Arboga öfver Vesterås, Hallsta
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Sjunde lmfvudtiteln.

hammar och Köping, mellan Stockholm och Norrköping, från Malmö

öfver Landskrona och Helsingborg till Engelholm med flere linier.

Telegrafstyrelsen anser sig dock icke kunna fortsätta härmed, euär de

till Styrelsens förfogande stående medlen äro afsedda att i främsta rummet

användas för anläggande af nya eller utvidgning af förutvarande

staten tillhöriga telefonnät samt uppförande af kortare förbindelselinier

för dessa näts förenande med de störa interurbana ledningarna. Dessa

medel vore i öfrigt otillräckliga för anläggande af längre och kostbarare

interurbana ledningar, och ej heller vore det möjligt att å medel,

som användes för uppförande af sistnämnda slags ledningar, erlägga

erforderlig ränta och amortering.

Till stöd för nu gjorda underdåniga framställning anför Telegrafstyrelsen

beträffande

l:o) linien Stockholm—Örebro—Karlstad,

att Styrelsen uti sin den 19 December 1890 afgifna underdåniga framställning

om anslag för rikstelefonnätets utsträckning från Örebro till

riksgränsen vid Magnor föreslagit förstnämnda ort såsom den lämpligaste

för den från Norge via Karlstad kommande liniens anknytning

till rikstelefonnätet och detta med hänsyn dertill, att telefonförbindelse

mellan de båda rikenas hufvudstäder derigenom skulle kunna lättast

åvägabringas. Telegrafstyrelsen hade nemligen då antagit, att de

mellan Stockholm och Örebro varande telefonledningarna skulle förmå

upptaga äfven den från den nya linien kommande korrespondensen,

för hvilket antagande gälde såsom förutsättning, att antalet samtal icke

skulle tillväxa i högre grad, än hvad då syntes sannolikt. Sedan dess

har emellertid antalet af de å linien Stockholm—Örebro utvexlade samtal

ökats i högre grad, än som kunnat pa förhand beräknas. Da sålunda

antalet enkla samtal å nämnda liniesträcka under Oktober och November

månader år 1890 utgjorde 2,915, har antalet under samma månader

år 1891 uppgått till icke mindre än 11,090.

Att än ytterligare belasta de redan befintliga ledningarna mellan

dessa städer med korrespondensen mellan Norge och Vermland, å ena

sidan, och Stockholm, å den andra, låter sig, enligt hvad Telegrafstyrelsen

vidare anför, icke gorå, och kan af förutnämnda skäl denna

korrespondens således ej komma till stånd utan intrång för de redan

förut i rikstelefonnätet intagna abonnenterna, med mindre än att ytterligare

en förbindelseledning anordnas mellan Stockholm och Örebro.

Genom en sådan förbindelseledning skulle beredas plats för utvexling

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Sjunde hufvudtiteln.

af samtal mellan Stockholm, å ena sidan, samt Vermland och Norge,

å den andra. Telegrafstyrelsen tror sig dock hafva skäl antaga, att

korrespondensen från linien norska gränsen—Örebro till äfven andra

orter inom landet, som äro i förbindelse med rikstelefonnätet, kommer

att^ blifva betydlig, och anser för den skull, att den föreslagna nya

linien Stockholm—Örebro bör utsträckas till Karlstad. Vermland är

nemligen, på sätt Telegrafstyrelsen påpekar, ännu utan telefonisk förbindelse

med det öfriga landet, men har utan tvifvel stort behof af att

komma i en dylik förbindelse icke blott med Stockholm utan äfven med

Göteborg såsom varande nämnda landsdels förnämsta afsättningsort,

hvilket förhållande framgår deraf, att talrika förfrågningar i detta afseende

till Telegrafstyrelsen ingått rörande rikstelefonens utbredning

inom Vermland från de orter, som komma att beröras af linien norska

gränsen—Örebro.

Äfven telefonkorrespondensen mellan de båda rikenas hufvudstäder

anser Telegrafstyrelsen med kännedom om den vidlyftiga telegramvexling,

som mellan dessa städer synnerligast under vissa tider

af året eger rum, kunna förväntas blifva betydlig. All denna telefontrafik

a linien norska gränsen—Örebro skulle emellertid blifva hänvisad

till en enda ledning, hvarigenom särskildt mellan Karlstad och Örebro

stor svårighet för densammas hastiga befordran skulle uppstå. Sålunda

blefve Vermland under tiden för pågående samtal mellan Norge och

orter i Sverige, belägna öster om nämnda provins, utestängdt från

möjligheten att meddela sig med det öfriga rikstelefonnätet, hvilken

omständighet kunde blifva ett hinder för Telegrafstyrelsen att emottaga

abonnenter i Vermland, under det återigen Norges telefonkorrespondens

inskränktes uteslutande till Vermland, då denna landsdel korresponderade

med det öfriga rikstelefonnätet, Redan denna omständighet

utvisade behofvet af två ledningar mellan Örebro och Karlstad, hvilket

behof än ytterligare framginge deraf, att det i tekniskt afseende skulle

inverka högst menligt att å en ledning af så betydande längd, som

mellan Stockholm och Kristiania, inlänka många mellanstationer. Då

af flera skäl både Karlstad och Örebro måste intagas å sagda ledning,

och Telegrafstyrelsen hade sig bekant, att äfven Kongsvinger skulle

ingå såsom mellanstation, beröfvades Kristinehamn möjligheten att

utan särskild förbindelseledning intagas uti rikstelefonnätet. Samtliga

dessa olägenheter skulle upphäfvas derigenom, att den af Telegrafstyrelsen

föreslagna nya telefonlinien Stockholm—Örebro utsträcktes

till Karlstad.

Hela denna linie bör enligt Telegrafstyrelsens åsigt framdragas

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Sjunde hufvudtiteln.

inom statens jernvägars område samt utgöras af en dubbeltrådig kopparledning

af 3 mm. diameter, upplagd på ny stolplinie af 229 kilometers

längd mellan Stockholm och Laxå, hvarifrån ledningen å en sträcka

af 101 kilometer skulle uppläggas å befintliga stolpar till Karlstad,

jemte en 25 kilometer lång utgreningslinie från Hallsbergs jernvägsstation

till Örebro med ny stolplinie och två dubbeltrådiga ledningar

af 2,5 mm. koppartråd.

Kostnaden för luden Stockholm—Örebro beräknar Telegrafstyrelsen

uppgå till 78,770 kronor och för fortsättningsliuien Örebro—Karlstad

till 43,550 kronor, hvadan liuien Stockholm—Karlstad alltså i sin helhet

skulle betinga eu utgift af 122,320 kronor.

Beträffande

2:o) linien Stockholm—Norrköping—Linköping

anför Telegrafstyrelsen, att å sträckan Stockholm—Norrköping dagligen

utvexlas i regel 110 å 120 samtal och å sträckan Norrköping—Linköping

80 å 100 samtal per ledning, hvadan linien redan är tagen i

anspråk för ett större antal samtal, än hvad som ur synpunkten af

allmänhetens intresse bör ega rum. För att kunna befordra detta

stora antal samtal har Telegrafstyrelsen nödgats att till Norrköping

dels införa förutom den i nådiga brefvet den 5 Oktober 1889 bestämda

indirekta ledningen mellan Stockholm och Malmö äfven den mellan

dessa städer befintliga direkta ledningen, dels ock uppföra en ny linie.

Att å dessa linier bereda plats för de samtal, som ytterligare tillkomma

med anledning af det ständigt växande abonnentantalet, låter sig ej

göra, utan blifver, i den mån som samtalen till och från Skåne å den

direkta ledningen mellan Stockholm och Malmö ökas, denna ledning

mindre tillgänglig för samtal mellan Stockholm och Norrköping.

Med undantag af telefonnäten i Norrköping och Finspong samt

några få abonnentledningar i Linköping äro näten i Östergötland,

hvilka telegrafverket genom köp åt sig förvärfva^ enkeltrådiga och

kunna följaktligen ännu icke sättas i förbindelse med de interurbana

ledningarna. Det torde dock inom den närmaste framtiden blifva nödvändigt

att till dubbeltrådiga ombygga en del af näten derstädes, då

rättvisan kräfver, att äfven abonnenterna i dessa nät likställas med

abonnenterna i Norrköping och Finspong och således må kunna komma

i förbindelse med rikstelefonnätet under förutsättning, att do bestrida

de för abonnentledningarnas ombyggande till dubbeltrådiga nödvändiga

Bih. till Riksd. Vret. 1892. 1 Sami. 1 Afd. 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Sjunde hufvudtiteln.

utgifterna. Också föreligga, enligt hvad Telegrafstyrelsen meddelar,

talrika förfrågningar härutinnan.

Förr än ytterligare en förbindelseledning mellan Stockholm och

Östergötland kommit till stånd, kan emellertid intet med fördel åtgöras

för intagande i rikstelefonnätet af flera abonnenter derstädes, och är

det derför af behofvet påkalladt att med det snaraste dit uppföra en ny

linie från Stockholm, hvilken linie bör öfver Norrköping framdragas

till Linköping. Tillfälle skulle då beredas att ur defi indirekta ledningen

mellan Stockholm och Malmö, å hvilken Linköping nu ingår,

uttaga sistnämnda ort för att bereda plats för samtal med hufvudstaden

åt abonnenterna i Jönköping och Vexiö samt åt tillkommande

nya abonnenter, för bvilka alla i annat fall stora svårigheter att samtala

med hufvudstaden torde komma att uppstå.

Den sålunda ifrågastälda nya linien Stockholm—Norrköping—

Linköping, hvilken i längd uppgår till 231 kilometer, är jemväl afsedd

att uppföras inom statens jernvägars område och utgöras af en dubbeltrådig

ledning af 2,5 mm. koppartråd. Kostnaden för densamma, med

ny stolplinie mellan Katrineholm och Linköping eller å en sträcka af

97 kilometer, beräknar Telegrafstyrelseij till 58,115 kronor.

I fråga om

3:o) linien Malmö—Kristianstad

har Telegrafstyrelsen meddelat, att, sedan Styrelsen under år 1890 och

början af år 1891 genom köp förvärfvat och till dnbbeltrådiga omb}^gt

samtliga i de blekingska städerna varande telefonnät och förbundit

dessa sinsemellan medels en dubbeltrådig ledning, Styrelsen för samma

näts förbindande med rikstelefonnätet låtit upprätta dels en dubbeltrådig

ledning från Karlskrona till Vexiö, afsedd till förmedling af den

blekingska telefonkorrespondensen med de orter inom rikstelefonnätet,

hvilka äro belägna norr om eller i närheten af Vexiö, dels ock en

dubbeltrådig ledning från Sölvesborg öfver Kristianstad till Hessleholm,

hvarest denna senare ledning är intagen å den indirekta ledningen

Stockholm—Malmö. Så länge endast ett fåtal af abonnentledningarna

inom Skåne voro dubbeltrådiga och sålunda kunde sättas i förbindelse

med de interurbana ledningarna, kunde sträckningen Malmö—Hessleholm

af den indirekta ledningen Stockholm—Malmö upptaga samtalen

såväl mellan Skåne och Blekinge som ock mellan Skåne, å ena sidan,

samt Småland och Östergötland, å den andra. Förhållandet har dock

redan nu blifvit ett helt annat. Under de senaste månaderna af nästlidet år

opaginerad Kontrollera mot PDF

SB

Sjunde hufvudtiteln.

hafva nemligen rikstelefonabonnenternas antal i Skane ökats betydligt

och i följd deraf äfven samtalen tilltagit i sådan mängd, att en ^ny

förbindelselinie för utvexling af telefonsamtal synnerligast mellan bkane

och Blekinge är af behofvot påkallad. Endast derigenom kunde a den

indirekta ledningen Stockholm—Malmö beredas plats för de samtal,

som komme att utvexlas mellan Skåne, å ena, samt Småland och

Östergötland, å andra sidan, och hvilkas antal inom kort förväntades

blifva särdeles högt, enär telegrafverket vid 1891 års utgång med rikstelefonnätet

införlifvade abonnenterna inom de af telegrafverket under

året inköpta näten i Jönköping och Vexiö.

Med hänsyn till den framtida utvecklingen af riksteleionnatet

inom Skåne anser Telegrafstyrelsen, att nämnda nya förbindelselinie

bör framdragas inom statens jernvägars område från Malmo till flor

samt vidare derifrån utefter de enskilda jernvägarne öfver Horby till

Kristianstad och för densamma användas dubbel kopparledning åt 2,5

mm. diameter. , ,

Kostnaden för denna linie, hvilkens längd utgör 114 kilometer,

är af Telegrafstyrelsen beräknad till 31,630 kronor; varande uti detta

belopp äfven intagen kostnaden för ny stolplime, med undantag blott

för den 17 kilometer långa sträckningen Lund—Eslöf.

Hvad slutligen vidkommer

4:o) linien Göteborg—Vav ekil—Lysekil,

erinrar Telegrafstyrelsen, att Styrelsen i ein år 1890 afgifna underdåniga

framställning om anslag till telefonlinien Uddevalla—Strömstad

framhållit, hurusom det läge stor vigt uppå, att de nuvarande genom

telegrafverkets försorg anlagda och staten tillhöriga i bohuslänska

skärgården spridda telefonstationerna blefve sins emellan forbundna,

så att derigenom erhölles ett fullständigt provinsnät med snabb

kommunikation med de förnämsta afsättnings- och skeppmngsorterna

för fisket, bland livilka särskildt bordo nämnas Göteborg. I öfverensstämmelse

med denna uppfattning anser Telegrafstyrelsen fortfarande,

att en telefonlinie Göteborg—Varekil-Lysekil är al noden. Härigenom

skulle den stora fördelen vinnas, att nyss nämnda skärgårds mest betydande

men nu åtskilda telefonnät, de i Varekil och Lysekil, erholle

förbindelse med hvarandra och med Göteborg. Dessa båda nät ega

nemligen de flesta telefonstationerna för allmänheten inom Göteborgs

och Bohus län och förete redan nu ett jemförelsevis betydande antal

abonnenter, hvilken antal torde komma att tilltaga, i den mån telefonens

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Sjunde hufvudtiteln.

användbarhet ökas. Länets hushållningssällskap och landsting hafva

ock under de senaste åren beviljat anslag, det förra med 4,000 kronor

om året i fem års tid och det senare med 3,000 kronor om året i lika

lång tid eller båda tillsammans med i allt 35,000 kronor, allt för

att understödja teckning af abonnenter och utvecklingen af länets telefonnät.

Skäl finnas ock, enligt hvad Telegrafstyrelsen anför, till det

antagande, att dessa länets korporalioner komma att fortsätta å den

sålunda inslagna vägen att främja länets telefon väsende.

En dubbeltrådig telefonlinie Göteborg—Varekil—Lysekil skulle

naturligtvis äfven blifva till stort gagn för Göteborgs stad, hvars telefonabonnenter

och öfriga invånare derigenom erhölle telefonförbindelse

ined de vigtigaste fiskestationerna inom länet. Samma förbindelse har

af största delen utaf länets kustbefolkning eftorsträfvats såsom den

numera mest vigtiga och behöfliga anläggning samt erbjuder vidare den

förmånen åt bohuslänska telefonväsendet, att två förbindelsevägar komma

till stånd mellan Lysekil och Göteborg, hvilken förmån vore ganska

afsevärd, enär den förutvarande förbindelselinien öfver Uddevalla och

Veneisborg numera är strängt anlitad för annan korrespondens.

Den del af bohuslänska skärgården, som omfattas af Varekils och

Lysekils telefonnät, eger den ojemförligt största betydelsen för fiskebedriften

ej mindre inom Bohuslän än ock i hela riket samt utgör ett

af de allra främsta fiskericentra. De flesta af länets stora fiskelägen

tillhöra denna trakt, hvilken dessutom är den mest framstående inom

länets skärgård i afseende äfven å skeppsrederi, badortsväsende och

affärsrörelse i allmänhet samt derför redan besitter de flesta af just

denna rörelse framkallade samfärdsanstalterna inom samma skärgård.

Hvilken stor betydelse Göteborgs och Bohus län eger för sjöfarten

och fiskebedriften inom riket, framgår tillräckligt deraf, att enligt

lvommersekollegii senast offentliggjorda underdåniga berättelse öfver

utrikes handels och sjöfarten angifves hela landets handelsflotta för

år 1889 hafva egt en drägtighet af 504,679 tons, af hvilka närmare

tre tiondedelar eller 146,356 tons kommo på nämnda län. Under det

att för samma år hela rikets utförsel af färsk fisk uppgick till 55 806,882

kilogram och af saltad sill till 20,494,685 kilogram, så hafva icke mindre

än 53,543,086 kilogram af förra slaget och 18,905,919 kilogram af det

senare utförts från sagda läns tullkammardistrikt och detta oberäknadt

den ganska betydliga mängd af fisk, som från Bohuslän forslats till

öfriga delar af riket för att der förbrukas. Den bohuslänska hafsfiskebedriften

uppgifves omfatta ett sillfiske, som är näst det på kusten af

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Sjunde hufvudtiteln.

Skottland förekommande det största i verlden samt en export af färsk

fisk, som är den allra största, som finnes eller någonsin funnits till.

För ådagaläggande af den offervillighet, som är å dessa orter

rådande för telegraf- och telefonväsendets utveckling derstädes, anför

Telegrafstyrelsen, hurusom en för telegraf- och centraltelefonstationen

i Varekil nyuppförd, rymlig och för ändamålet lämplig byggnad med

tillhörande tomt inom kort kommer att till telegrafverket med full

eganderätt öfverlåtas af enskilda personer i orten.

Äfven för den nu ifrågasatta linien anser Telegrafstyrelsen böra

användas dubbel kopparledning af 2,5 mm. diameter, och har densamma

synts lämpligast böra uppläggas på telegrafverkets förutvarande stolplinie

af 76 kilometers längd från Göteborg via Kungelf, Hulta och

Svanesund till Varekil samt derifrån fortsättas äfvenledes på förut befintliga

stolpar å en sträcka af 20 kilometer via Kårehogen till närheten

af Fiskebäckskil, hvarifrån 13 kilometer ny stolplinie jemte en 3

kilometer lång kabelledning öfver Gullmarsfjorden i närheten af de så

kallade Kopparnaglarne erfordras för liniens framdragande till Lysekil.

Kostnaden för linien Göteborg—Varekil utgör med ^beräkning

af kortare kabelledningar och apparater 20,580 kronor samt för linien

Varekil—Lysekil, hvilkens längd utgör 36 kilometer, 17,355 kronor

eller tillsammans för hela linien Göteborg—Varekil—Lysekil 37,935

kronor.

Vid föredragning den 12 Januari nästlidet år af Telegrafstyrelsens

i underdånig skrifvelse den 19 December 1890 gjorda framställning

om anvisande af ett särskilt anslag å sammanlagdt 116,000 kronor

för åstadkommande af telefonförbindelse mellan Piteå och Haparanda

samt för utsträckning af rikstelefonnätet från Uddevalla till Strömstad

och från Örebro till riksgränsen vid Magnor hade jag tillfälle erinra,

att, då på framställning af Kong!. Maj:t 1889 års Riksdag för

anläggning af telefonledningar anvisade ett belopp af 750,000 kronor,

att utgå under fem år, och derigenom satte telegrafverket i stånd att

telefoniskt med hvarandra förbinda ett större antal af landets vigtigare

städer, staten på telefonväsendets område öfvertog en uppgift, hvars

fyllande, såsom ock vid sistnämnda tidpunkt uttalades, med visshet

kunde antagas leda dertill, att inom en närmare eller aflägsnare framtid

ett hela landet omfattande telefonnät genom statens försorg komme

opaginerad Kontrollera mot PDF

8(3-

Sjunde hufvudtiteln.

att bringas till stånd. Med denna uppgift för ögonen vore det emellertid

af vigt, att de hufvudledningar, hvilka skulle förbinda de olika

landsdelarne med rikstelefonnätet, komme till utförande, så fort omständigheterna

det medgåfve. Härför talade icke blott den omständigheten,

att, då staten på detta område öfvertagit en uppgift, hvilken

eljest kunnat tillgodoses af den enskilda företagsamheten, de särskilda

orterna syntes eg a berättigade anspråk, att med deras förbindande i

telefoniskt afseende med öfriga delar af landet icke fördröjdes längre

än nödigt. Äfven statens eget välförstådda intresse hänvisade på ett

framgående i antydda riktning. Jemte det att inkomsten af de talrika

lokala telefonnät, staten numera eger i olika landsdelar, kan antagas

komma att väsentligen stegras, i den mån dessa nät varda förbundna

med hvarandra och med rikstelefonnätet, är det, på sätt jag vid nyssberörda

tillfälle framhöll, en gifven sak, att statens telefonnät, först

sedan det erhållit en sådan utsträckning, att det omfattar alla orter af

betydenhet i landet, kommer att utveckla sin hela betydelse för samfärdseln

och do ekonomiska intressena och dermed äfven att gifva

staten full afkastning af det i anläggningen nedlagda kapitalet, hvarför

det uppenbarligen bör ligga i statens intresse att, i den mån tillgångar

kunna beredas, fortskynda uppnåendet af nyssnämnda tidpunkt.

De skäl, hvilka sålunda vid berörda tillfälle föranledde mig att

understödja Telegrafstyrelsens då gjorda framställning, sjmas mig vid

det förhållande, att telefonkorrespondensen å statens interurbana ledningar

sedan sistlidet år ökats i en utsträckning, som vid nämnda tillfälle

icke kunde förutses, i ännu högre grad gälla i fråga om Styrelsens

nu framstälda ytterligare begäran om ett särskilt anslag för vidare

utveckling af de interurbana telefonledningarna. Telegrafstyrelsen synes

mig ock hafva anfört-göda skäl för valet af de föreslagna ledningarna,

hvilka utan tvifvel alla komme att få för telefonsamfärdseln vigtiga

uppgifter att fylla. Jag anser likväl icke, att, utöfver den till utgående

under år 1893 afsedda femtedelen, 150,000 kronor, af 1889 års anslag

till telefonanläggningar, större belopp lämpligen bör för ifrågavarande

ändamål denna gång disponeras än omkring 200,000 kronor, och då

af detta skäl bland de af Telegrafstyrelsen föreslagna ledningar en

uteslutning torde böra ega rum, vill det synas mig, som om linien

Örebro—Karlstad jemförelsevis i mindre grad än de öfriga påkallade ett

skyndsamt utförande. Den af sistlidet års Riksdag till utförande beviljade

ledningen Örebro—riksgränsen, hvilken är afsedd att dragas öfver Karlstad,

kommer nemligen först under innevarande år att anläggas, och

man torde derför kunna antaga, att någon tid kommer att förflyta, innan

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Sjunde hufvudtiteln.

trafiken å denna linie varder så upparbetad, att de af Telegrafstyrelsen

framhållna olägenheterna deraf, att densamma är den enda för befordrande

af den norska och vermländska telefonkorrespondensen tillgängliga,

i hela sin vidd göra sig gällande. Med anläggningen af den föreslagna

nya ledningen Örebro—Karlstad, beräknad att kosta 43,550

kronor, torde derföre kunna och böra anstå till ett följande år, hvaremot

jag med Telegrafstyrelsen är ense om angelägenheten deraf, att

de öfriga af Stvrelsen föreslagna ledningarna med det snaraste komma

till utförande.

Jag hemställer i underdånighet, att Kongl. Maj: t täcktes föreslå

Riksdagen . *

dels att af det utaf 1889 års Riksdag beviljade anslaget för anläggning

af telefonledningar på extra stat för år 1893 anvisa en femtedel

med 150,000 kronor,

dels ock att för anläggning af telefonledningar från Stockholm

till Örebro, från Stockholm öfver Norrköping till Linköping, från Malmö

till Kristianstad samt från Göteborg öfver Varekil till Lysekil bevilja

ett extra anslag för år 1893 å 206,450 kronor.

Den lokala förvaltningen af statens jordbruksdomäner.

För bestridande af hit hörande utgifter äro i nu gällande riksstat [11, 12.]

såsom extra anslag anvisade dels till aflöning åt domänintendenter och ^u^n,

uppehållande af domängöromdlen kos länsstyrelserna 45,000 kronor, dels „f statens

ock till resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsvis, 22,181 kronor,

I underdånig skrifvelse den 6 November sistlidet år har Domänstyrelsen

anmält, att båda dessa anslag fortfarande äro behöfliga, och

att i fråga om det förra anledning saknas, att föreslå förhöjning eller

nedsättning i beloppet. Beträffande åter förslagsanslaget till omkostnader

vid domänförvaltningen hafva, enligt hvad Domänstyrelsen anför,

under alla de år, Styrelsen utöfvat sin verksamhet, dessa kostnader

uppgått till högre belopp än det i sådant afseende nu anvisade och

detta jemväl efter utfärdandet af nådiga kungörelsen den 20 December

1889, angående ändring i reseroglementet den 11 Februari 1881, idet

nemligen resekostnaderna vid domänförvaltningen under år 1890 uppgingo

till 48,914 kronor 25 öre. Domänstyrelsen hyser väl den förhoppning,

att, i den mån försäljningen af mindre kronoegendomar kommer

att fortgå, förvaltningskostnaderna i allmänhet och således äfven

resekostnaderna skola kunna nedbringas, men ännu hafva försälj
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

[13.]

Skogsodlingens

befrämjande,

°° Sjunde hufvudtiteln.

ningarna, som först genom nådiga trefven den 18 Maj 1888 och den

2J Maj 1891 erhållit en mera betydande omfattning, ej kunnat utöfva

någon väsentlig verkan i nämnda hänseende, helst som för flertalet af

de egendomar, som försäljas, statsverket får vidkännas särskilda utgifter

derigenom, att. försäljningen bör enligt gällande föreskrifter föregås af

saluvärdering i den ordning, som för arrendeuppskattningar är stadgad.

Då emellertid, enligt hvad Domäustyrelsen antager, redan under de

närmaste åren kan förväntas, att resekostnaderna skola blifva något

mindre än för år 1890,. anser Domänstyrelsen desamma för år 1893

kunna beräknas till omkring 40,000 kronor.

Då det till resekostnader vid domänförvaltningen i riksstaten upptagna

förslagsanslaget årligen måst betydligt öfverskridas, och, enligt

hvad Domänstyrelsen anfört, utsigt icke förefinnes, att utgifterna under

denna anslagstitel skola kunna under den närmaste framtiden i någon

n?®ra betydlig, mån nedbringas, torde ordningen fordra, att anslagets

siffra. sättes till ett belopp, som närmare öfverensstämmer med det,

hvartill utgifterna från anslaget i verkligheten uppgå.

Med afseende härå och då anslaget till aflöning åt domänintendenter

och .uppehållande af domängöromålen hos länsstyrelserna fortfarande

är till oförändradt belopp erforderligt, torde de af Domänstyrelsen

under nu ifrågavarande titlar föreslagna beloppen böra af Riksdagen

äskas, dock att för erhållande af jemn slutsumma å anslagen under

denna hufvudtitel anslaget till resekostnader vid domänförvaltuingen

torde få utföras med 40,080 kronor. Jag hemställer alltså, att Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att å extra stat för år 1893 anvisa

till aflöning åt domänintendenter och för uppehållande af domängöromålen

hos länsstyrelserna 45,000 kronor; samt

till resekostnader vid domänförvaltningen såsom förslagsanslag’

40,080 kronor.

Skogsodlingens befrämjande.

b ör innevarande ar, likasom för hvart och ett af de tre närmast

föregående, har Riksdagen för skogsodlingens befrämjande anvisat ett

extra anslag af 25,000 kronor.

. .De för ifrågavarande ändamål för åren 1889, 1890 och 1891

beviljade anslag hafva blifvit af Kong]. Maj:t till fullo disponerade;

och för år 1892 hafva till Kongl. Maj:t inkommit ansökningar om

delaktighet i anslaget till sammanlagdt belopp af 31,500 kronor.

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Sjunde hufvudtiteln.

Då anledning icke finnes att antaga annat, än att anslaget äfven

för år 1893 är till oförminskadt belopp behöflig!, samt jag icke eger

skäl att ifrågasätta ändring i de för åtnjutande af bidrag från samma

anslag stadgade vilkor, hemställer jag, att Kongl. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen _ o

att för skogsodlingens befrämjande för år 1893 bevilja ett extra

anslag af 25,000 kronor, att ställas till Kongl. Majrts förfogande

för att i mån af tillgång tilldelas landsting eller hushållningssällskap,

som understödja enskilda skogsödare genom tillhandahållande af skogsbo

och plantor till billigt pris eller beredande af kostnadsfritt biträde

vid skogsodlingsarbeten, dock med vilkor att statsbidrag icke må till

något län utgå med högre belopp, äu hvad landsting och hushållningssällskap

tillsammans eller ettdera af dem för ändamålet anslagit, ej

heller till högre belopp än 2,000 kronor för hvarje landstingsområde.

Summan af de utaf mig tillstyrkta anslagen a extra stat för ar

1893 utgör 957,334 kronor mot 783,234 kronor i riksstaten för år 1892.

Statsrådets öfriga ledamöter instämde i hvad

föredragande departementschefen sålunda hemstält och

föreslagit beträffande anslagen under sjunde hufvudtiteln;

och behagade Hans Kongl. Höghet KronprinsenRegenten

dertill lemna bifall.

Ex protocollo:

Fr. N:son Ihrfelt.

Bih. till Riksd. Prof. 1892. 1 Sami. 1 Afd.

12

opaginerad Kontrollera mot PDF

\

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1892.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 13 januari 1892.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Leweniiaupt,

Statsråden: herr friherre von Otter,

friherre Palmstierna,

friherre v0on Essen,

friherre Akeriiielm,

Östergren,

Groll,

WlKBLAD Och

Gilljam.

Departementschefen, statsrådet Gilljam föredrog följande ärenden rörande

regleringen af åttonde hufvudtitelns ordinarie stat och de till samma

hufvudtitel hänforliga extra ordinarie anslagsbehof; hvarvid departementschefen

yttrade beträffande

Bill, till Riksd. Prot. 1892. 1 Sami. 1 Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Åttonde hufvndtiteln.

Ordinarie anslag.

Departementets afdelning af Kong]. Maj:ts kansli.

[1.] Redan länge har det visat sig, att mängden och beskaffenheten af de

Admmistratii>tveri^ administrativa mål och ärenden, som numera skola af ecfclesiastikchlfenft

dePartementetf folkskolebyrn handläggas, göra det omöjligt för byråns chef

fuikskoie- vederbörligen ombesörja den honom tillkommande beredningen af alla

byrån, dessa mai° och ärenden och att på samma gång tillfredsställande fullgöra

sina åligganden i afseende på frågor af pedagogisk art.

Sedan nämnda byrå inom departementet upprättades, har mer än ett

fjerdedels sekel förflutit. Lnder denna tid hafva de folkundervisningsanstalter,

med hvilka byrån ursprungligen hade att befatta sig, ökats från

5,473 till 10,571. Statsanslagen till dessa anstalter, som vid periodens

början uppgingo till 215,000 kronor, utgöra nu öfver 3,800,000 kronor.

° Seminarierna, som då egde en ytterst ringa utveckling med afseende

å både klasser och lärareantal, äro nu fullt organiserade och försedda

med en. talrik lärarepersonal. Redan af denna utveckling och den dermed

följande ytterst rörliga och vexlande lagstiftningen har förorsakats

betydlig ökning i byråns administrativa verksamhet, men dessutom hafva

efter byråns inrättande nya skolformer, hvar och en med sina särskilda

lagar och författningar, vuxit upp och stälts under byråns administration.

Folkskolorna hafva förbundits med fortsättnings- och slöjdskolor. Nya

lärarebildningsanstalter hafva uppstått i de af landsting eller enskilda personer

upprättade småskolelärareseminarierna. Öfver de egentliga folkundervisningsanstalterna

hafva folkhögskolorna utbildats. I rikets nordligaste

trakter har undervisningen för den finska och lappska befolkningen

ordnats enligt särskilda bestämmelser. En pensionsinrättning för så *väl

folkskolelärare som deras enkor och barn har tillkommit, hvarigenom en

betydande mängd mal tillföres byrån. Det i många hänseenden invecklade

s. k. abnormskoleväsendet tillhör också numera, i olikhet mot förr,

byråns verksamhet. Särskilt kommer utan tvifvel ordnandet af döfstumundervisningen,

som under den senaste tiden inträdt i ett alldeles

nytt skede, att i den närmaste framtiden medföra svårlösta och invecklade

frågor. Och äfven fransedt sistberörda förhållande kommer säkerligen antalet

af de rent administrativa ärendena och besvärsmålen å byrån att ej

obetydligt ökas, sedan frågan om beredande af ålderdomsunderstöd åt lä
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvndtiteln. 3

rare och lärarinnor vid mindre folkskolor och småskolor in. fl. äfvensom

andra byrån tillhörande, nu sväfvande frågor vunnit sin lösning.

1 olikhet med förhållandet å eu annan byrå inom departementet, den

s. k. läroverksbyrån, hvilkens chef äfven är eu fackman, äro de å folkskolebyrån

förekommande rent administrativa malen och ärendena dels

till antalet öfvervägande de pedagogiska, dels ofta af ganska invecklad

och tidsödande art, hvilket i icke ringa mån beror derpå att, under det

läroverksbyrån har att syssla med fast organiserade statsanstalter, folkskolebyrån

handlägger ärenden, beträffande livilka det öfvcrlemnats åt kommunala

myndigheter att utöfva eu ganska vidsträckt beslutanderätt och

Indika derför förete mycket vexlande former samt påkalla efter de olika

förhållandena lämpade åtgärder.

Tydligen kan det icke rimligtvis fordras af byråchefen, att han

skall kunna fullständigt sätta sig in i och ombesörja beredningen af alla

dessa administrativa mål och ärenden, särskild! betungande för eu person,

som saknar egentlig embetsmannautbildning, och pa samma gång ega^ tid

och krafter öfver att på tillfredsställande sätt besörja sina öfriga åligganden,

såsom bland annat att väckande och ledande följa arbetet inom

landet på folkskolans område, att iakttaga de vigtigaste företeelserna

inom samma område i utlandet, att utöfva erforderlig tillsyn öfver folkskoleinspektionen

och söka få densamma pa lämpligaste sätt ordnad och

utvecklad samt att sjelf inspektera de särskilda folkskolelärareseminarierna,

för hvilket ändamål han tidtals måste lemna byrån och företaga resor.

Synnerligen önskvärdt vore, att tiden för dessa resor icke behöfdc blifva

allt för knapp, utan att byråchefen kunde få tillfälle att derunder sammanträffa

med inspektörerna inom ett eller flera distrikt för att med dem

samråda om folkskolans angelägenheter inom deras inspektionsområden,

samt att hans inspektionsverksamhet utsträcktes äfven till de för folkskolans

utveckling så vigtiga småskolelärareseminarierna.

De med den nuvarande anordningen af folkskolebyran förenade olägenheter

och behofvet af en förbättrad folkskoleinspektion föranledde

Kongl. Maj:t att i den till senast församlade riksdag aflatna statsverksproposition

bland annat föreslå, att Riksdagen måtte medgifva, att af anslaget

till arfvoden och resekostnadsersättning åt folkskoleinspektörer finge

utgå arfvode, ej öfverstigande 6,000 kronor för år, åt en för viss tid förordnad

person, hvilken, förutom öfvervakande af folkskoleinspektionen,

tillika skulle utöfva tillsyn öfver seminarierna för bildande af lärare så

väl vid folkskolor som vid småskolor samt biträda departementschefen vid beredning

af ärenden rörande folkundervisningen af uteslutande eller öfvervägande

pedagogisk art. Förslaget åsyftade derjemte, att chefen för folk
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Åttonde hufvudtiteln.

skolebyran skulle befrias från afl inspektion .af folkundervisningsanstalterna

och till chef för nämnda byrå kunna utses cn person med egentlig embetsmannautbildning.

o Statsutskottet, som erkände vigten deraf att byråchefen å folkskolebyran

sattes i tillfälle att odcladt egna sin tid och sina krafter åt den

mångfald af administrativa mål och ärenden, som, enligt hvad i statsrådsprotokollet

vitsordades, numera tillkomme denna byrå, tillstyrkte bifall

till Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning. Första Kammaren biföll

framställningen, hvaremot Andra Kammaren afslog densamma, såsom

af den inom sistnämnda kammare förda öfverläggning framgår, till stor

del åt skäl, att en skolman ansågs böra stå i spetsen för folkskolebyrån

och att af honom borde kunna utföras eu hufvudsaklig del af de åligganden,

hvilka enligt Kongl. Maj:ts förslag skolat tillkomma en särskild

öfverinspektor ötver anstalterna för folkundervisningen; men på

samma gång erkändes af ett flertal bland dem, som yrkade afslag å

Kongl. Maj:ts framställning, att krafvet på lättnader för folkskolebyråns

chef i fråga om beredningen af de administrativa ärendena å byrån vore

fullt berättigadt och att en förändrad organisation af byrån syntes böra

ske i den retning, att till biträde åt byråchefen vid dennes sida sattes

en för dessa ärendens förberedande behandling lämplig tjensteman, som

kunde under byråchefens inseende handlägga och till slutligt afgörande

bereda samma ärenden.

Sedan frågan om anställande af eu öfverinspektor öfver folkundervisningsanstalterna

förfallit i följd af kamrarnes skiljaktiga beslut, bär

Kongl. Maj:t den 9 oktober nästlidna år till chef för folkskolebyrån

utnämnt eu skolman. Det återstår nu att taga i öfvervägande, huru den

af behofvet påkallade förändrade anordningen och fördelningen af arbetet

inom nämnda byra ma kunna lämpligast och med minsta kostnad åstadkommas.

Af hvad ofvan blifvit omförmäldt torde framgå, att, derest chefen för

folkskolebyrån skall kunna egna erforderlig tid och krafter åt den pedagogiska

sidan af sin verksamhet, lian så mycket som möjligt bör befrias

från den förberedande handläggningen af de rent administrativa ärendena

å byran. För att detta skall kunna ske, måste beredningen af dessa mål,

särskildt af besvärsmålen, hvilkas handläggning de senaste åren måst till

hufvudsaklig del ombesörjas af departementets redan förut i hög grad betungade

expeditionschef, uppdragas åt någon annan derför passande

person. . Att för detta ändamål anställa en särskild tjensteman torde

emellertid icke vara behöfligt, då säkerligen alltid någon kanslisekreterare

inom departementet torde finnas lämplig och villig att utöfver de

s. 5 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 5

med hans tjenst förenade göromål åtaga sig ifrågavarande uppdrag mot

särskildt arfvode, hvilket synes mig kunna bestämmas till 1,000 kronor

årligen, eller enahanda belopp, som enligt fastståld stat för sjöförsvarsdepartementet

utgår i arfvode till en kanslisekreterare för handläggande af

en del sådana göromål, som tillhöra byråchef.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer jag i underdånighet,

det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, för beredande

af ett särskildt årligt arfvode såsom godtgörelse åt den kanslisekreterare

inom ecklesiastikdepartementet, som förordnas att å folkskolebyrån

till föredragning bereda besvärsmål jemte öfriga rent administrativa mål

och ärenden, hvilka icke af byråchefen sjelf handläggas, äfvensom att,

i den mån sådant erfordras, under byråchefens inspektionsresor bestrida

dennes öfriga göromål å byrån, höja anslaget till ecklesiastikdepartementets

afdelning af Kongl. Maj:ts kansli från sitt nuvarande belopp, 78,800 kronor,

till 79,800 kronor.

Kleresistaten.

Sedan Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 13 april 1881 förord- [2.]

nät, bland annat, att Öfver Luleå församling i Norrbottens län skulle,

så snart sådant kunde i behörig ordning ske, delas i två regala pastorat, församling.

af hvilka det ena skulle bibehålla benämningen Öfver Luleå församling

och det andra benämnas Edefors församling, bär kontraktsprosten i

Vesterbottens tredje kontrakt J. A. Englund bos Kongl. Maj:t anhallit,

att honom måtte tillerkännas rätt till prostetunna jemväl för den sålunda

nybildade, till kontraktet hörande Edefors församling.

I anledning af denna ansökning hafva uppbördsförvaltningen i orten,

domkapitlet i Hernösand och Kongl. Maj:ts befallningshafvande i

länet sig yttrat, dervid Kongl. Maj:ts befallningshafvande erinrat, att kyrkoherdebeställningen

i Edefors pastorat år 1890 blifvit tillsatt, samt att genom

den sålunda inträdda förändringen med afseende på indelningen af

nämnda kontrakts församlingar prosten i detta otvifvelaktigt fått sina embetsgöromål

i allmänhet ökade. Vidare hafva kammarkollegium och statskontoret

gemensamt afgifvit infordradt underdånigt utlåtande i ämnet och

dervid, med förmälan att prosten i Vesterbottens tredje kontrakt, bestående af

Luleå stadsförsamling samt Neder Luleå, Öfver Lulea, Edefors, Råneå, Neder

Kalix, Öfver Kalix, Jockmocks, Qvickjocks och Gellivare församlingar,

af hvilka de tre sistnämnda tillhörde lappmarken, enligt kronoräkenskaperna

åtnjöte ersättning för fem tunnor kronotiondespanmal, tillstyrkt, att

Kongl. Maj:t täcktes i nådig proposition till Riksdagen göra framställning

s. 6 Kontrollera mot PDF

[3.]

Anatomiska

institutionen

Upsala.

6 Åttonde hufvndtiteln.

om uppförande under anslaget till kleresistaten af ett belopp af 13 kronor

73 öre, utgörande det till penningar, på sätt kongl. förordningen den 23

juli 1869 förcskrefve, förvandlade värdet å en tunna korn, att till kontraktsprosten

i Vesterbottens tredje kontrakt årligen utgå.

1 öfverensstämmelse med hvad kammarkollegium och statskontoret

sålunda tillstyrkt hemställer jag i underdånighet, att Kongl. Maj:t måtte

föreslå Riksdagen att såsom årlig ersättning för prosttunna, tillkommande

kontraktsprosten i Vesterbottens tredje kontrakt för Edefors församling,

bevilja 13 kronor 73 öre och för sådant ändamål öka den under

kleresistaten uppförda anvisning i kontant, 20,646 kronor, till 20,660 kronor,

eller med ett jemnadt belopp af 14 kronor.

Universiteten.

I underdånig skrifvelse den 30 september nästlidna år har kanslern

.för universitetet i Upsala, efter anhållan af det större akademiska konsistoriet

derstädes, påpekat önskvärdheten deraf att eu förhöjning med

1,000 kronor kunde beredas i årsanslaget till den anatomiska institutionen

vid nämnda universitet. Denna anhållan grundar sig på eu

af medicinska fakulteten i ämnet gjord framställning, för hvilken jag ber

att få redogöra.

Efter erinran hurusom fakulteten tillförene begärt eu förhöjning i

nämnda anslag af 2,000 kronor samt att Kongl. Maj:t i anledning

häraf hos 1889 års riksdag äskat ett årligt belopp af 1,500 kronor, som

af Riksdagen beviljats, yttrar fakulteten, att ifrågavarande institution icke

med det sålunda anslagna beloppet kunnat bestrida de för dess verksamhet

nödiga utgifter. Fakulteten hade derför nödgats hos kanslern anhålla

om ett tillskott af 500 kronor för det följande läsåret från universitetets

reservfond, hvilket äfven beviljats; och dylikt tillskott hade sedermera

årligen utgått. Ett årligt bidrag från reservfonden till s. k. löpande utgifter

vid en institution kunde emellertid för längre tid icke skäligen

förväntas.

Att fakulteten icke genast begärt ytterligare förhöjning af statsanslaget

hade haft sin grund deri, att densamma ansett sig böra afvakta någon tids

erfarenhet, för den händelse möjligen inkomsten af lärjungarnes afgifter,

de s. k. dissektionsafgifterna, komme att ökas, eller utgifterna på ett eller

annat sätt kunde nedbringas. Intetdera hade dock inträffat. Dissektionsafgifterna

hade tvärtom genom ett aftagande antal medicine studerande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 7

betydligt minskats och syntes, enligt tillgängliga uppgifter, komma att under

den närmaste framtiden ännu mera nedgå. Dessa afgifter hade under

läsåren 1887—1889 utgjort i medeltal 1,523 kronor årligen, för läsåret

1889—1890 1,258 kronor och under läsåret 1890—1891 endast 1,042

kronor, hvarigenom nu uppstått eu minskning i årsinkomst af nära 500

kronor. Då afgiften för hvarje lärjunge nyligen höjts och en jemförelse

med storleken af samma afgift vid öfriga medicinska läroverk visade, att

en ytterligare förhöjning vore obillig, kunde en förökad inkomst icke på

detta sätt beredas. De största utgifterna, nemligen de för värme, ljus och

vatten samt för anskaffande och konservering af dissektionsmaterialet, påverkades

deremot endast i ringa grad af dissekanternas antal och vore

derför nästan oförändrade.

Den vetenskapliga verksamheten vid institutionen hade på grund af

nu anförda förhållanden kunnat föga tillgodoses; nyare för densamma

behöfliga instrument samt preparat af vax och gips hade endast i ringa

antal och med användande af medel, som hufvudsakligen från enskild!,

håll bekommits, kunnat anskaffas, och förrådet af glaskärl, nödvändiga

för bevarandet af de vid institutionen förfärdigade och för museet afsedda

preparat, vore uttömd!.

Härtill komme, att institutionen för att få behålla en vid densamma

till ovanlig duglighet för sin tjenst uppfostrad biträdande vaktmästare,

som man påräknat till efterträdare åt den nu 66 år gamle ordinarie vaktmästaren

och hvilkens nuvarande aflöning, 500 kronor, bestredes med de

af reservfonden lemnade medlen, icke kunde undgå att från början af

läsåret 1891—1892 höja den biträdande vaktmästarens aflöning med 300

kronor årligen. Den nytta, som denne gjorde institutionen genom sin

färdighet i allehanda yrken, vore dock så stor, att lönetillökningen redan

derigenom kunde anses ersatt.

Då det nuvarande tilläggsanslaget från reservfonden utgjorde 500

kronor, inkomsten af dissektionsafgifterna minskats med ungefär lika stor

summa och en ökad utgift af 300 kronor icke utan verklig skada för

institutionen kunde undvikas, behöfde institutionen egentligen eu tillökning

af sitt anslag med 1,300 kronor. Med hänsyn till en, om också icke under

den närmaste framtiden, möjlig ökning af dissektionsafgifterna ansåge sig

fakulteten dock böra föreslå ett belopp af endast 1,000 kronor. Hela årsanslaget

till institutionen skulle, om detta beviljades, komma att utgöra

6,000 kronor.

Fakulteten anför vidare med afseende å lönen åt den biträdande

vaktmästaren, dels att institutionen, ehuru den bestode af två afdelningar,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Åttonde hnfvudtiteln.

den anatomiska och den histologiska, blott egde en ordinarie vaktmästare,

dels att den nuvarande biträdande vaktmästaren genom sin verksamhet

i flera hänseenden kunde anses motsvara det biträde, som under

namn af maskinist, preparatör eller konservator ofta vid jemförliga institutioner

funnes jemte den ordinarie vaktmästaren anstäldt med en fast lön,

uppgående till högre belopp än 800 kronor.

I sin underdåniga skrifvelse har kanslern förordat nu ifrågasatta

anslagsförhöjning såsom synnerligen behöflig. Krafvel på dess beviljande

synes ock, med afseende å hvad medicinska fakulteten anfört, vara fullt

befogad! Jag hemställer derför, det Kong! Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att årsanslaget till anatomiska institutionen vid universitetet i

Upsala, 5,000 kronor, må höjas med ett belopp af 1,000 kronor till

6,000 kronor.

[4.] När vid 1888 års riksdag nådig framställning gjordes om anslag till

LboumiTa ,vuPPförande för botaniska institutionen vid universitetet i Lund af en ny

stitutionen i byggnad, hvilken i väsentlig mån afsågs för upprättande af ett växtfysioiimd.

logiskt laboratorium, omförmäldes, att vid ett sådant laboratorium måste

förr eller senare anställas en laborator, hvilken skulle leda öfningarna derstädes.

Med anledning af en utaf institutionens föreståndare gjord framställning

har akademiska konsistoriet nu anhållit, att till lön åt eu laborator

vid nämnda anstalt måtte beredas ett årligt anslag af 3,000 kronor,

hvilken anhållan universitetets kansler ansett sig böra särskildt förorda.

De till stöd för denna anhållan åberopade skäl hafva af institutionsföreståndaren

anförts och äro hufvudsakligen följande.

Med begäran om ifrågavarande anslag hade man ansett hittills kunna

anstå, så länge eu af universitetets docenter, hvilken vore fullt skicklig att

leda växtfysiologiska öfningar, innehade ett af den matematisk-naturvetenskapliga

sektionens docentstipendier och till följd deraf vore pligtig att biträda

vid de praktiska öfningar, som kunde ifrågakomma vid den botaniska

institutionen. Denna utväg att använda tillfälliga understöd för tillgodoseende

af universitetets ordinarie behof af lärare kunde dock endast för

en kortare tid anlitas. En docent kunde nemligen ej länge finna sig tillfredsstäld

med ett dylikt stipendium, som utgjorde en allt för ringa ersättning

för den uppoffring af tid och arbete, som skötandet af en laboratorsbefattning

kräfde. Med år 1892 kunde det nya laboratoriet tagas

i bruk, och i början af år 1893 tilländaginge den tid af sex år, under

hvilken den ofvan omförmälde docenten Ange innehafva sitt docentstipendium.

Som redan två fast aflönade lärare i botanik funnes vid universitetet,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

9

kunde man måhända föreställa sig, att ytterligare en lärare i detta ämne

vore obehöflig. Den undervisning och de öfriga göromål vid den botaniska

institutionen, som dessa båda lärare hade att bestrida, toge dock

deras tid fullt i anspråk; och det vore ej för att bereda någon lindring i

det dem hittills åliggande arbete, som ifrågavarande laboratorslön begärdes,

utan det gälde att i universitetsundervisningen införa en ny gren af

vetenskapen, som hittills ej kunnat studeras vid de svenska högskolorna.

Då under öfverläggningarna om behofvet af detta anslag blifvit ifrågasatt,

huruvida icke vid inträffande ledighet sådan förändring af redan befintliga

lärarebefattningar vore möjlig, som kunde göra en särskild laboratorstjenst

öfverflödig, har institutionsföreståndaren uttalat den mening,

att en förändring i detta syfte icke kunde genomföras utan skada för de

vetenskapliga studierna. Hela undervisningen inom den filosofiska fakulteten

syntes för närvarande stadd i en utveckling, som snarare gjorde ett

ökadt lärareantal nödvändigt, och särskildt gälde detta om läroämnena

botanik och zoologi. Också funnes numera vid många utländska universitet,

bland andra det i Köpenhamn, två ordinarie professorer i botanik,

nemligen en i växtfysiologi och en i systematisk botanik, samt dessutom

flere lägre aflönade lärare med skyldighet att biträda vid undervisningen

eller tjenstgöra vid vederbörande institution. I hvilket fall som helst utgjorde

det under nuvarande förhållanden för den ostörda verksamheten

vid den nya läroanstalten ett nödvändigt vilkor, att en särskild lärare med

skyldighet att leda de växtfysiologiska laborationerna blefve anstäld. Fullt

kompetent sökande till en laboratorsbefattning skulle ej komma att saknas,

om en sådan tjenst snart kunde tillsättas.

Anställandet af en laborator är en förutsedd följd af upprättandet

af ett växtfysiologiskt, laboratorium i den nya byggnad, som nu är färdig

att för sitt ändamål användas. Med afseende härå och på i öfrigt af institutionsföreståndaren

anförda skäl anser jag mig böra i underdånighet

tillstyrka, att Kong! Maj:t täcktes till Riksdagen göra framställning derom,

att till aflöning åt en laborator i växtfysiologi vid botaniska institutionen

i Lund må beviljas ett årligt anslag af 3,000 kronor, hvaraf 750 kronor

såsom tjenstgöringspenningar.

Vid två föregående tillfällen har akademiska konsistoriet i Lund, med [5.]

anslutning till en af professorn i kemi och mineralogi C. W. Blomstrand

gjord framställning, i underdånighet anhållit om utverkande af anslag till tutiomn i

inrättande af en ny extra ordinarie professorsbefattning i mineralogi och pe- Luml m- “■

trografi, på det att dessa vetenskapsgrenar måtte kunna skiljas från lärostolen

i kemi. Professor Blomstrand bär nu ånyo framhållit detta behof,

Bih. till. Iliksd. Prat. 1892. 1 Sami. 1 Afd. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Åttonde hufvudtiteln.

men till vinnande af besparing i kostnaderna inskränkt sig till att föreslå

inrättandet af en assistentplats vid kemiska institutionens mineralogiska

afdelning. Den till konsistorium ingifna skrifvclsen i ämnet innehåller

följande motivering.

Uppenbart vore, att någonting borde göras för att vid universitetet

bringa kemien och mineralogien i en bättre ställning än den nuvarande,

då undervisning i båda dessa läroämnen meddelades af en och samma

professor. Med den hastiga utveckling, som dessa vetenskaper under senast

förflutna årtionden vunnit, måste det vara förenadt med stora svårigheter

att finna en person, som till alla delar vore fullt vuxen de

anspråk, som kunde ställas på en målsman för dem begge. Vid sådant

förhållande blefve följden, att mineralogien, såsom den jemförelsevis mindre

vigtiga, finge såsom undervisningsämne stå tillbaka för kemien. Dervid

vore särskildt att anse såsom en väsentlig brist, om mineralogiens kristallografiskt-optiska

del, som på senare tiden börjat spela en vigtig rol, allt för

mycket sattes å sido. I hvarje fall måste åt mineralogien i och för sig,

och ej minst då det gälde vårt land, tillerkännas stort värde.

För att så väl kemiens som mineralogiens, och särskildt den senares,

intressen måtte blifva bättre tillgodosedda än för närvarande, men likväl

de mera genomgripande förändringar och större kostnader undvikas, hvilka

skulle föranledas af dessa läroämnens fullständiga skiljande, har professor

Blomstrand föreslagit, att framställning måtte göras dels om anslag till

arfvode åt en assistent vid mineralogiska af delningen, hvilken skulle tillhandagå

de studerande med undervisning särskildt i minerallärans kristallografiska

del samt leda öfningar i mineraliernas bestämmande med mera

dylikt äfvensom i allmänhet vara professorn till biträde vid vården och

tillsynen om mineralsamlingen, dels om någon förhöjning i det till kemiska

institutionen nu utgående anslag till materiel, hvilken förhöjning vore afsedd

för inköp af instrument och samlingarnas komplettering för undervisningens

behof. Beloppen hafva af institutionsföreståndaren upptagits till

1,200 kronor såsom arfvode åt assistenten och 300 kronor såsom förhöjning

i materielan slaget. Konsistorium, som fortfarande funnit den förut

ifrågasatta extra ordinarie professuren af behofvet påkallad, har ansett sig

böra såsom en nödfallsutväg hemställa om beredandet af anslag till en

assistentbefattning, för hvilken dock arfvodet syntes konsistorium icke höra

understiga 1,500 kronor, derest man skulle kunna för platsen påräkna en

fullt kompetent person, hvarjemte konsistorium förordat den föreslagna

höjningen af materielanslaget.

Till konsistoriets berörda framställning har universitetskanslern tillstyrkt

bifall.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

11

Utan tvifvel måste det möta stora svårigheter för en professor att på

vederbörligt sätt uppehålla undervisningen i både kemi och mineralogi.

Det nu föreslagna sättet att för eu måttlig kostnad minska dessa svårigheter

synes mig derför böra vinna afseende. Arfvodet för assistenten torde

kunna upptagas till det af institutionsföreståndaren angifna belopp. Jag

tillstyrker alltså i underdånighet, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att för universitetet i Lund bevilja på ordinarie stat:

till arfvode åt en assistent vid kemiska institutionens

Akademiska konsistoriet i Lund har vidare anhållit om beredande af

ett årligt anslag å 1,500 kronor till arfvode åt en assistent vid fysiska

institutionen. Den till grund för dénna anhållan liggande framställning af

institutionens föreståndare innehåller hufvudsakligen följande. .

För bestridande af undervisningen i fysik vid Lunds universitet funnes

för närvarande en ordinarie professor äfvensom en amanuens, hvilken

senares befattning hittills bestått i att biträda professorn vid föreläsningarna

och instrumentsamlingens vård. Förutom genom föreläsningar in eddelades

ifrågavarande undervisning genom praktiska öfningar, hvilka i nådiga

stadgan den 17 april 1891 blifvit formligen pabjudna. En redan

vunnen erfarenhet hade ådagalagt, att dessa öfningar medförde en ökad

undervisningstid af minst tio timmar i veckan; med mindre tid skulle sådana

öfningar föga uträtta. Det kunde väl ej skäligen ifragasättas, att det

undervisningsarbete, som härigenom tillkommit, skulle aläggas någon såsom

en ständig skyldighet utan ersättning. Men som för en dylik ersättning

inga medel funnes att tillgå, syntes någon vidare motivering för ett

nytt anslag icke behöfvas, utan hade institutionsföreståndaren ansett sig

endast böra gifva ett förslag till sådan anordning, att det nu erkända beliofvet

kunde utan för stor kostnad på verksammaste sätt fyllas.

Praktiska öfningar i fysik borde ej anses blott såsom ett medel att

bibringa den för fysikern nödvändiga tekniska färdigheten. De vore fastmer,

derigenom att de gåfve en inblick i beskaffenheten af vetenskapens inre

arbete, ett kraftigt medel att i studiet främja eu lefvande uppfattning och

ett djupare intresse. Men detta blefve de endast med det vilkor, att de

stäldes i strängt beroende af den allmänna undervisningsplanen, så att intet

ginge förloradt af den helsosamma vexelverkan emellan undervisningen i

föreläsningssalen och den i laboratorierna. Man borde derför framför allt

mineralogiska afdelning

kr. 1,200:

såsom förhöjning i anslaget till materiel

för samma institution ........................

300: —

alltid skulle stä under lnstitutions^

hålla på, att ifrågavarande öfningar

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Åttonde hufvudtiteln.

föreståndarens ledning. Här vore hvarken fråga om att utbilda eu gren

af en vetenskap till ett fristående och sjelfständigt läroämne eller att skapa

eu expektantplats för högre syssla, utan det handlade endast om att göra

undervisningen vid de fysikaliska öfningarna så ändamålsenlig och kraftfull

som möjligt. Detta kunde ej ske bättre, än om institutionsföreståndaren

sjelf utförde det arbete, hvilket vanligen fullgjordes af en så kallad

laborator med fast anställning; men liksom en laborator borde ock professorn

hafva biträden, pa det att sådana undervisningsdetaljer, som väl

kunde utföras af en yngre lärare och för honom vara lärorika, icke onödigtvis

måtte göra intrång på professorns för öfriga uppgifter behöfliga tid.

Det vore lätt att inse sa väl värdet deraf, att den, som hade vården om

läroämnets alla intressen, också verkligen öfvervakade de praktiska öfningarnas

planmessiga gång, som ock att de studerande skulle i laboratoriet

arbeta med mera reda och lifaktighet, om de i arbetets detaljer hade en

flitig tillsyn och handleddes af en kunnig man, hvilken, såsom assistenten,

i ålder stode dem jemförelsevis nära och som borde hafva ett ökadt intresse

för deras arbete, så länge han sjelf deraf hade något att lära.

Enligt den sålunda föreslagna anordningen skulle den ständiga lärarepersonalen

vid fysiska institutionen utgöras af eu ordinarie professor med

tillförordnade biträden, nemligen en amanuens såsom medhjelpare vid de

offentliga föreläsningarna och instrumentsamlingens vård, samt eu eller

möjligen flere assistenter för att tillhandagå vid de praktiska öfningarna.

I regeln skulle väl ock komma att finnas docent, för hvilken den påbjudna

propedevtiska undervisningen skulle blifva ett passande verksamhetsfält.

Hvad anginge assistenten, borde han vara en i vetenskapen försigkommen

yngre man ined vida större skicklighet än den, som kunde fordras

för amanuensbeställningen; hans värf vore minst lika maktpåliggande som

en i undervisningen mera anlitad docents. Det vore derför ej klokt att

hane arfvode lä^re än till beloppet af ett fast docentstipendium eller

1,500 kronor. Detta utgjorde dock icke mer än hälften af ett anslag till

laborator inom andra institutioner; och det skulle troligen blifva svårt att

förvärfva en man med den duglighet och vetenskapliga utbildning, som

häi maste förutsättas, mot lägre ekonomiska vilkor än dem, som bjödes

eu extra lärare vid allmänt läroverk.

Till konsistoriets ifrågavarande anhållan har universitetskanslern tillstyrkt

nådigt bifall.

Med afseende a hvad sålunda förekommit, anser jag mig böra hemställa,

det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att bevilja ett årligt anslag

af 1,500 kronor till arfvode åt en assistent vid fysiska institutionen

vid universitetet i Lund.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

13

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

I en till universitetskanslern stäld och af honom till Kongl. Maj:t [7.]

öfverlemnad skrifvelse har lärarekollegiet vid Karolinska^ mediko-kirurgiska^™^

institutet bland andra institutets behof, hvilka synts påkalla nådig fram- ratorn ;

ställning till innevarande års riksdag, framhållit vigten deraf, att aflö- f’Js‘0 09‘- ningen för laboratorn i fysiologi, hvilken aflöning för närvarande utgör

3,000 kronor, varder höjd till 4,500 kronor. Till stöd härför har anförts

följande. .

Om en lärare i fysiologi skulle kunna följa med sm vetenskaps utveckling

och sjelf arbeta inom densamma, vore det för honom icke möjligt

att sysselsätta sig med läkarepraktik; men en för nu ifrågavarande befattning

kompetent person kunde svårligen åtnöja sig med en aflöning, sa

liten som den nuvarande, och det vore fara värdt, att, om en sådan person

erhållits, han icke ville eller kunde qvarstanna vid befattningen. Dessutom

vore laboratorns tjenståligganden ganska omfattande. Enligt senast

utfärdade instruktion skulle han icke allenast leda de studerandes praktiska

öfningar i fysiologi, utan han vore derjemte skyldig att under hela läsaret

två timmar i veckan föreläsa fysiologi eller medicinsk fysik, ^ och hvad af

hans tid blefve öfrig nödgades han nästan uteslutande egna åt specielt vetenskapliga

ai’beten. För laboratorn i experimentel fysiologi och medicinsk

fysik vid universitetet i Upsala höjdes också vid 1885 ars riksdag lönen

från 3,000 kronor till 4,500 kronor. Dennes undervisningsskyldighet vore

dock ingalunda större, snarare mindre än laboratorns vid Karolinska institutet.

För billigheten af den ifrågasatta arfvodesförliöjningen har universitetskanslern

ansett synnerligen giltiga skäl anförda. .

Samma skäl, som föranledt höjning till nu ifragasatt belopp åt löneförmånerna

för två laboratorer inom medicinska fakulteten i Upsala, synas

mig tala för bifall till den nu gjorda framställningen. Jag får derför i

underdånighet hemställa, att Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att

till höjande af aflöningen för laboratorn i fysiologi vid Karolinska institutet

till 4,500 kronor, hvaraf 1,500 kronor skulle utgöra tjenstgöringspenningar,

bevilja på ordinarie stat 1,500 kronor, under vilkor att den

tjenstgöringsskyldigliet, som hittills alegat befattningens innehafvare, ma

kunna ökas på sätt Kongl. Maj:t kan finna skäligt bestämma.

Vidare har lärarekollegiet vid Karolinska institutet gjort framställning [8.]

om anslag till inredning af ett laboratorium för institutets medicinska klinik

och detsammas förseende med nödig utrustning af instrument äfvensom

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Åttonde hufvndtiteln.

om förhöjning i anslaget till denna klinik. Angående behofvet häraf har

lärarekollegiet meddelat följande motivering och utredning.

Den storartade utveckling, som under senaste tiden försiggått på invärtes-medicinens

område, vore i främsta rummet betingad af införandet

af nya undersöknings- och behandlingsmetoder. Härigenom hade en mängd

nya fakta uppdagats och nya forskningsfält öppnats. Den moderna kliniska

medicinen hade såsom en tillämpad, men på samma gång fullt sjelfständig

vetenskap icke blott att hemta undersökningsmetoder från sina närmaste

hj elpvetenskaper — histologi, fysiologi, kemi och bakteriologi — och omdana

dessa metoder för sina speciela syften, utan äfven att skapa nya

metoder och sjelfständigt framgå på sitt forskningsområde. Den direkta

kliniska iakttagelsen, understödd af den s. k. fysikaliska undersökningen

perkussion, auskultation, termometri in. in. — vore ej längre tillräcklig

för eu forskning och en undervisning, som skulle tillfredsställande fylla

den moderna tidens kraf. Den kliniske läraren och vetenskapsmannen

måste numera vara utrustad med fysikaliska, fysiologiska, histologiska,

kemiska och bakteriologiska hjelpmedel för att enligt nutidens fordringar

uppdaga och undersöka sjukdomsföreteelserna, framställa dem för sina lärjungar

och draga vetenskapligt giltiga slutledningar för den terapevtiska

behandlingen. Till ytterligare belysning, huru det kliniska forskningsområdet

på den sista tiden utvidgats, vore tillräckligt att erinra om den

grafiska metodens tillämpning på den kliniska medicinen, utbildningen af

de. elektriska undersöknings- och behandlingsmetoderna, de nya kemiska,

fysikaliska och bakteriologiska undersökningsmetoderna för vissa sjukdomar

äfvensom för blodet, sekreterna och exkreterna m. in.

Tydligt vore, att dessa nya och vidgade kraf på klinisk forskning och

klinisk undervisning icke kunde på ett tillfredsställande sätt fyllas utan en

materiel utrustning, hvarom man för helt kort tid sedan ej hade någon föreställning.

Också hade man utomlands på många håll behjertat dessa kraf och

skyndat att med de medicinska klinikerna förena kliniska laboratorier, försedda

med eu rikhaltig instrumentel utrustning. Äfven i vårt land hade ett

sadant steg redan blifvit taget. Sedan ar 1888 hade den medicinska kliniken

i Upsala varit försedd med ett kliniskt laboratorium, som då omfattade fem

lum, afsedda dels för de tjenstgörande medicine kandidaternas öfningar,

dels för medicinsk klinisk forskning. Att äfven Karolinska institutets

medicinska klinik, vid hvilken vart lands hela läkarekår finge en stor del

af sin ° praktiska utbildning, blefve försedd med ett kliniskt laboratorium

vore sålunda alldeles nödvändigt, om den kliniska undervisningen och

forskningen skulle kunna på ett tillfredsställande sätt bedrifvas. Genom

serafimerlasarettets ombyggnad hade lämpliga lokaler för upprättandet af

s. 15 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 15

ett sådant laboratorium blifvit stälda till klinikens förfogande. För dessa

lokalers inredning till sitt ändamål och deras förseende med. den nödiga

instrumentela utrustningen skulle enligt lärarekollegiets beräkning erfordras

en summa af minst 10,000 kronor.

Men för att det kliniska laboratoriet skulle fortfarande kunna verka

i undervisningens och forskningens tjenst och utveckla sig i jembredd

med de framsteg, som det aldrig hvilande vetenskapliga arbetet gjorde,

vore det nödvändigt att det till den medicinska kliniken nu utgående årliga

anslaget, ''500 kronor, icke så litet höjdes. I betraktande af den betydliga

materiel, som erfordrades och som måste nöjaktigt underhallas,

samt den rätt stora förbrukning, som otvifvelaktigt komme att uppstå

företrädesvis på den del, som af klinikanterna dagligen handhades, äfvensom

med hänsyn till den ständigt fortgående utvecklingen af metoder och

instrumentela hjelpmedel, ansåge lärarekollegiet ett årligt anslag af 2,000

kronor vara erforderligt.

Lärarekollegiets sålunda uttalade åsigt har äfven universitetskanslern

för sin del biträdt.

Hvad i denna fråga anförts synes mig ådagalägga behofvet af de begärda

anslagen. Anhållande att fa längre fram återkomma till anslaget

för inredning och anskaffande af instrument och apparater, far jag nu i

underdånighet tillstyrka, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att

bevilja förhöjning med 1,500 kronor i det till den medicinska kliniken vid

Karolinska institutet utgående årsanslag, hvilket derigenom skulle uppgå

till 2,000 kronor.

Allmänna läroverken.

Med anledning af inkomna ansökningar af lärarne vid rikets all- [9.]

manna läroverk, folkskolelärareseminarier och högre lärarinneseminariet angående

beredande af förbättring i deras lönevilkor uppdrog Kongl. Maj:t rame.

den 3 maj 1878 åt särskilda komiterade att verkställa en fullständig

utredning af detta ärende i hela dess vidd och afgifva förslag i ämnet.

Den 17 maj följande år afgåfvo komiterade sitt betänkande, hvaröfver

vederbörande myndigheters utlåtanden inhemtades. Och till 1882^°''''Atj|l1"|ofi,802

års riksdag gjorde Kongl. Maj:t nådig framställning om löne- och pen- Krs riksdag,

sionsreglering för lärarne vid de högre och femklassiga allmänna läroverken,

högre lärarinneseminariet och folkskolclärarcseminarierna äfvensom

angående beredande af tillfällig löneförbättring åt lärarne vid såväl de

treklassiga allmänna läroverken som de två- och enklassiga pedagogierna,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Åttonde liufvudtiteln.

under förutsättning af förhöjda terminsafgifters införande vid de allmänna

läroverken och pedagogierna.

De dervid föreslagna närmare bestämmelserna voro:

> att lärjungarne vid de allmänna läroverken och de tvåklassiga pedagogierna

skulle utom förut bestämda afgifter erlägga en terminlig, till

statsverket ingående afgift till belopp af 30 kronor för lärjunge i sjette

och sjunde klasserna samt 20 kronor för lärjunge i öfriga klasser, dock

att medellöse läx-jungar till högst 15 procent och mindre bemedlade till

högst 20 pi’ocent af hela närvarande lärjungeantalet i hvardera gruppen

af klasser skulle kunna befrias, de medellöse från hela och de mindre

bemedlade från halfva den nya afgiften; äfvensom

a) med afseende på de högre allmänna läroverken,

att lärarne vid dessa läroverk skulle åtnjuta följande aflöning: rektorer:

lönegrader 1) 3,500 kronor, 2) 4,000 kronor, tjenstgöringspenningar 1,500

kronor; lektorer: lönegrader 1) 2,100 kronor, 2) 2,600 kronor, 3) 3,100

kronoi1, 4) 3,600 kronor, tjenstgöringspenningar 1,400 kronor; adjunkter:

lönegrader l) 1,500 kronor, 2) 2,000 kronor, 3) 2,500 kronor, 4) 3,000

kronor, tjenstgöringspenningar 1,000 kronor; musiklärare: lönegrader 1)

1,000 kronor, 2) 1,200 kronoi1, 3) 1,400 kronor; gymnastiklärare: lönegrader

1) 1,200 kronor, 2) 1,400 kronor, 3) 1,600 kronor; teckningslärare:

lönegrader 1) 1,200 kronor, 2) 1,400 kronor, 3) 1,600 kronor;

att uppflyttning från lägre till högre lönegrad medgåfves lärarne efter

dittills gällande grunder; samt

att teckningslärare skulle vara skyldig tjenstgöra för lönen intill 16

timmar i veckan; att ytterligare tjenstgöringsskyldighet intill 4 timmar i

veckan skulle af eforus kunna honom åläggas mot ersättning af 75 kronor

för hvarje timme i veckan under helt läsår åt lärare i första och andra

lönegraderna och af 100 kronor åt lärare i tredje lönegraden; samt att i

öfrigt de i nådiga cirkuläret den 18 maj 1878 meddelade bestämmelser

1''örande teckningslärarne skulle lända till efterrättelse;

b) i afseende på de femklassiga läroverken,

att lärarne vid dessa läroverk skulle sålunda aflönas: rektorer vid läroverk

i Stockholm: lön 3,200 ki''onor och tjenstgöringspenningar 1,300 kronor;

rektorer vid öfriga läroverk: två lönegrader l) 2,700 kronor, 2) 3,200

kronoi1, tjenstgöringspenningar 1,300 kronor; kolleger: lika med adjunkter

vid de högre allmänna läroverken; musiklärare: lön 500 kronor; gymnastik-

och, teckningslärare: lika med nuvarande aflöning;

s. 17 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufyudtiteln. 17

att uppflyttning från lägre till högre lönegrad medgåfves lärarne efter

då gällande grunder;

c) med afseende på de treklassiga allmänna läroverken samt de tväoch

enklassiga pedagogierna:

att lärarne vid dessa läroverk skulle erhålla tillfällig löneförbättring,

så att hela aflöningen uppginge till följande belopp: rektorer vid de treklassiga

läroverken: lönegrader 1) 2,500 kronor, 2) 3,000 kronor, tjenstgöringspenningar

1,000 kronor; rektorer vid tvåklassiga pedagogier: lönegrader

1) 2,000 kronor, 2) 2,500 kronor, 3) 3,000 kronor, tjenstgöringspenningar

1,000 kronor; kolleger vid de treklassiga läroverken och de tvåklassiga

pedagogierna: lika med adjunkter vid högre allmänna läroverk;

lärare vid enklassiga pedagogier: lön 2,000 kronor; musik-, gymnastik- och

teckning slärare: lika med nuvarande aflöning; samt

att uppflyttning från lägre till högre lönegrad medgåfves kollegerna

efter dittills gällande grunder, men att rektorerne vid de treklassiga läroverken

och tvåklassiga pedagogierna måtte efter 10 års tjenstgöring, räknadt

från början af kalenderåret näst efter det, då fullmagt första gången erliölles

såsom ordinarie lärare, uppflyttas i andra lönegraden och de sistnämnda

efter ytterligare 5 års tjenstgöring i tredje lönegraden;

att tjenstgöringspenningarna skulle för alla lärare och lärarinnor, rektorerne

undantagne, beräknas utgå för läsår eller för ett visst antal läsveckor;

att de i rektorernes aflöning ingående tjenstgöringspenningar skulle

beräknas utgå för kalenderår, men till olika belopp för läsåret och för

ferierna efter särskilda bestämmelser, som af Kongl. Maj:t faststäldes; samt

att tjenstgöringspenningarna icke finge af tjenstens innehafvare uppbäras

under tjenstledighet, dock att, om rektor eller lektor, som vore domkapitelsledamot,

endast åtnjöte ledighet från domkapitelsgöromålen, afdrag å tjenstgöringspenningarna

icke skulle ske;

att för rättighet att tillgodonjuta den förbättrade aflöning, som enligt

berörda lönereglering komme lärare till del, skulle gälla som vilkor: 1) att

lärare, som enligt dittills gällande stat vore berättigad till ersättning för

indelt lön, skulle frånträda sin rätt till nämnda ersättning; 2) att innehafvare

af löner, i hvilka inginge afkomst af prebendehemman och lägenheter

eller andra särskilda förmåner utom kontanta penningar, finge tillträda

ifrågavarande löneförbättring endast under vilkor att, sedan eu undersökning

af dessa förmåners beskaffenhet samt uppskattning af deras

ekonomiska värde egt rum, vara underkastade antingen förmånernas indragning

till statsverket mot ersättning i penningar till det belopp, hvartill

de vore i stat beräknade, eller den minskning i statsverkets löneanslag

för tjensten, som kunde i vederbörlig ordning varda beslutad, dock icke

Bill. till Riksd. Prof. 18.92. 1 Sami. 1 Afd. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Åttonde liufvudtiteln.

till större belopp, än soin motsvarade den löneförbättring, som löntagaren

vid den föreslagna löneregleringen komme att vinna; 3) att den genom nådiga

cirkulären den 20 mars 1858 och den 29 december 1860 stadgade skyldighet

för visse lärare att, i händelse de genom inträffade förändringar

skulle finnas umbärlige, inträda i tjenstgöring vid annat läroverk, helst

inom stiftet, skulle åligga äfven öfrige vid de högre och de femklassiga

allmänna läroverken anstälde lärare, intill dess de uppnått 45 års ålder;

samt 4) att lärare skulle vara skyldig att från tjensten afgå med pension

enligt de bestämmelser, som i sammanhang med denna lönereglering komme

att fastställas;

att hvarje lärare, som blefve utnämnd till tjenst, med hvilken rätt till

särskilda förmåner vore förenad, skulle vara underkastad den minskning

i aflöning från statsverket, som Kongl. Maj:t framdeles kunde fina

lämpligt besluta, till ett belopp, icke öfverstigande det, hvartill de i lönen

ingående särskilda förmåner efter skälig uppskattning uppginge;

att, med undantag för gymnastiklärarne, öfrige ordinarie lärare och

lärarinnor vid rikets högre och femklassiga allmänna läroverk skulle hafva

rättighet och, hvad angår de lärare och lärarinnor, som inginge på den nya

lönestaten eller som utnämndes efter det kungörelse i ämnet utkommit,

äfven skyldighet att vid uppnådda 65 lefnadsår och minst 35 tjenstår

med oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstaten från tjensten

afgå, Kongl. Maj:t dock obetaget att låta med afskedet anstå, derest

och så länge den pensionsberättigade pröfvades i tjensten kunna på ett

tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kunde finnas villig att i

densamma qvarstå;

att ordinarie gymnastiklärare vid förenämnda läroverk, då de uppnått

60 lefnadsår och minst 30 tjenstår, skulle under i öfrigt enahanda vilkor

och förutsättningar, som för öfrige lärare blifvit föreslagna, hafva samma

rätt och skyldighet att från tjensten afgå med pension, som nästföregående

moment innehåller beträffande öfrige lärare; samt

att vid dessa läroverk anstäld ordinarie lärare eller lärarinna, som i

minst tre ar lidit af lamhet, blindhet, döfhet eller vansinne, hvaraf han

eller hon varit urståndsatt att sin tjenst bestrida, skulle, derest det blefve

behörigen styrkt, att anledning icke förefunnes till antagande, det han

eller hon kunde återvinna tjenstbarhet, kunna äfven utan egen ansökning

före uppnådd pensionsålder från tjensten skiljas mot åtnjutande under sin

återstående lifstid af pension från allmänna indragningsstaten, hvilken pension

skulle för lärare eller lärarinna, hvilkens aflöning vore fördelad i lön och

tjenstgöringspenningar, utgå med ett belopp lika med hela lönen, om han

eller hon befunne sig i annan lönegrad än den högsta, men för den, som

s. 19 Kontrollera mot PDF

Åttonde hnfvudtiteln. 19

redan uppnått högsta lönegraden eller innehade tjenst, för hvilken ingå

lönegrader funnes, så beräknas, att för hvarje i full pensionsålder

felande tjenstår afdroges eu procent af lönen, dock icke mer än tio procent,

samt att för lärare och lärarinna, hvilkens aflöning icke vore på förenämnda

sätt fördelad, pensionen skulle utgå med ett mot tre fjerdedelar af lönen

svarande belopp, minskadt med eu procent för hvarje tjenstår, som felades

i pensionsåldern, dock icke öfver tio procent; hvarjemte föreslogs

att Riksdagen i sammanhang härmed jemväl måtte för sin del medgifva,

att de prebendehemman och lägenheter samt andra förmåner af

privilegii natur, som vore lärare vid de allmänna läroverken och pedagogierna

på lön anslagna, finge, i den man det kunde ske utan förnärmande

af nuvarande innehafvares rätt eller rubbning uti enskildes genom testamenten

eller annorledes gjorda förordnanden, till statsverket indi''agas.

Denna Kong! Maj:ts framställning tillstyrktes af statsutskottet iStau\8£°dtel.ets

hvad den rörde förhöjda terminsafgifter af de allmänna läroverkens lärjungar

obetingadt, men beträffande löneregleringen för lärarne vid de allmänna

läroverken blott så till vida, att, för beredande af dylik löneförbättring,

med tillämpning af de i statsrådsprotokollet angifva grunder,

med hälften af de belopp, som blifvit af Kongl, Maj:t föreslagna,

skulle på extra stat för år 1883 anvisas såsom förhöjning i anslaget till

de allmänna läroverken ett belopp af 336,975 kronor. Och ansag utskottet,

att vid sådant förhållande hvarken de vilkor, som uppstälts för löneförhöjningens

åtnjutande på ordinarie stat, eller förändring i sättet för

lärarnes pensionering för tillfället borde ifrågakomma.

I sin motivering af detta beslut yttrar sig utskottet sålunda:

»Den grundsats, som nu är i fråga att bär införas, eller att lärjungarne

vid statens allmänna läroverk böra i någon man bidraga äfven till

bestridandet af kostnaderna för lärarnes aflöning, är visserligen i denna

form ny i vårt land, men, på sätt komiterade jemväl anfört, deremot tillämpad

i andra länder och särskild! i våra grannländer. Enligt utskottets

åsigt kan det äfven anses rätt och skäligt att personer, som befinna sig i

den ekonomiska ställning, att de kunna bekosta eller i allt fall bidraga

till utgifterna för sina barns undervisning, icke erhålla denna undervisning

så godt som för intet af staten. Genom bestämmandet af en högre

afgift vinnes dessutom den ur så väl allmän som enskild synpunkt beaktansvärda

fördelen, att ej allt för inånga ynglingar lockas in .på den

mödosamma studiebanan eller frestas till att för länge fortsätta sin skolgång

utan att derför hafva tillräckliga anlag eller i längden kunna bära

de uppoffringar, som dermed äro förenade, om de skola vinna verklig

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Åttonde hufvudtiteln.

eller för staten afsevärd förkofran i bildning. För desse är det nemligen

utan ° tvifvel ^mycket lyckligare att i tid välja en annan lefnadsrigtning

och sålunda på en gång mer gagna sitt land och vida bättre vinna sin utkomst.»

»Val torde å andra sidan mot afgiftsförhöjningen invändas, att derigenom

tilläfventyrs begåfvade ynglingar ur de fattigare samhällsklasserna

skulle kunna beröfvas tillfälle till förvärfvande af kunskaper, som kunde

göra dem skickliga till utöfvande af en gagnande verksamhet; men, enligt

utskottets öfvertygelse, saknar en dylik invändning väsentlig betydelse, enär

helt _ säkert, med . den föreslagna rättigheten till befrielse för ett ej oväsentligt

antal lärjungar antingen från hela, eller ock för de så kallade

mindre bemedlade från halfva den ifrågasatta nya afgiften, knappast någon

yngling, som visar verklig håg och fallenhet för studier samt genom

flit och godt uppförande gör sig förtjent af sådan befrielse, på grund af

bristande tillgångar skulle behöfva försaka den högre offentliga undervisningen,

utan tvärtom sadana ynglingar i och genom förändringen med

större lätthet skulle komma framåt än nu är fallet, då anlagen hafva

mindre att betyda i fråga om möjligheten till skolgång.»

»Beträffande vidare frågan om lärarnes löne- och pensionsreglering,

bär utskottet velat erinra derom, att hittills icke någon dylik reglering

för dem blifvit stäld i samband med de löneregleringar, som under senare

tiden egt rum för flertalet öfrige tjensteman, hvaraf också följt, dels att

lärarnes löneförmåner ej, såsom andre tjensteman, äro fördelade i lön och

tjenstgöringspcnningar och ^ dels att lönebeloppen för lärarne i allmänhet

äro lägre. Att detta förhållande påkallar rättelse, torde vara så mycket

mer uppenbart, som det är att befara att, om än sökande till lärarebeställningar

fortfarande skulle stå att finna, åt detta kall dock icke skulle vilja

egna sig personer med den duglighet och förmåga, som de allt mer ökade

anspråken på undervisningen nu mer än förr med nödvändighet ställa på

läraren, om han skall kunna rätt fullgöra sitt särdeles vigtiga och ansvarsfulla

värf.»

»Då emellertid i båda de motioner, öfver hvilka det tillhör utskottet

att här äfven yttra sig, frågan om lärarnes lönereglering blifvit stäld i

samband med ifrågasätta förändringar i afseende å läroverkens organisation

samt ett sadant samband jemväl blifvit i statsrådsprotokollet antydt, torde

böra tillses, att löneregleringen icke må genomföras på sådant sätt, att derigenom

hinder läggas i vägen för de påyrkade förändringarna, derest dessa

i öfrigt skulle befinnas ändamålsenliga, i hvilket hänseende, enligt hvad

till statsrådsprotokollet blifvit yttradt, utredning torde vara att förvänta

utaf en komité af sakkunnige och för den allmänna bildningen intresserade

män.»

s. 21 Kontrollera mot PDF

Åttonde hutVudtiteln.

21

Mot utskottets beslut reserverade sig de af Andra Kammaren valde

ledamöterna, livilka yrkade, att utskottet pa angifna skäl skulle förklara,

att det, ehuru med '' allt erkännande af ärendets stora vigt och betydelse

samt af lärarens berättigade anspråk pa erhållande af en efter omfattningen

och vigten af hans tjenstäligganden anpassad aflöning äfvensom

af billigheten att de mera bemedlade, hvilkas söner i regeln torde få anses,

om icke mest anlita, dock fullständigast begagna sig af de allmänna läroverken,

genom högre terminsafgifter mera än nu bidroge till kostnaden

för den offentliga undervisningen, icke för närvarande kunnat biträda

Kongl. Maj:ts proposition.

Första Kammaren biföll statsutskottets hemställan, under det att Andra R''j^1anf£n''

Kammaren beslöt i öfverensstämmelse med reservanternas förslag, dervid

särskilt betonande hvarjehanda skäl och omständigheter, som i första delen

af reservationen blifvit anförda. Sedan kamrarne sålunda stannat i olika

beslut, bestämdes genom gemensam omröstning att för beredande af löneförbättring

för lärarne vid de allmänna läroverken, med tillämpning af de i

statsrådsprotokollet angifna grunder, med hälften af de belopp, som blifvit

af Kongl. Maj:t föreslagna, skulle på extra stat för år 1883 anvisas såsom

förhöjning i anslaget till de allmänna läroverken 336,975 kronor.

De följande riksdagarna hafva år efter år för detta ändamål beviljat

samma belopp och dertill äfven för beredande af löneförbättring för lärarne

vid pedagogierna enligt samma grunder ett belopp af 8,750 kronor.

Under de senare åren hafva sålunda lärarne vid de allmänna läro-^j1®9,^;

verken och pedagogierna åtnjutit följande aflöning: _ förmåner.

rektorer: vid de högre allmänna läroverken 4,500 kronor och efter tio

års tjenstgöring såsom rektor vid sådant läroverk 5,000 kronor; vid de

fewklassiga läroverken i Stockholm 4,000 kronor; vid de öfriga femklassiga

läroverken 3,500 kronor och efter tio års tjenstgöring såsom rektor vid

femklassigt läroverk 4,000 kronor; vid de treklassiga läroverken 3,000

kronor och efter femton års tjenstgöring såsom ordinarie lärare 3,500 kronor;

vid de tväklassiga pedagogierna 2,500 kronor samt efter femton ars tjenstgöring

i egenskap af ordinarie lärare 3,000 kronor och efter tjugu ars

dylik tjenstgöring 3,500 kronor; hvarförutom dessa rektorer af vederbörande

kommuner åtnjutit fri bostad eller hyresersättning;

lektorer vid de allmänna läroverken: fem lönegrader å 2,500,. 3,000,

3,500, 4,000 och 4,500 kronor, med uppfly tingsrätt från lägre till. närmast

högre lönegrad efter fem års för nit och skicklighet vitsordad tjenstgöring;
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Åttonde hufriidtiteln.

adjunkter vid de högre läroverken samt kolleger vid de lägre läroverken

och de tvåklassiga pedagogierna: fem lönegrader å 1,500, 2,000, 2,500, 3,000

och 3,500 kronor, med uppflyttningsrätt lika som lektorer;

lärare vid enklassiga pedagogik'': 1,500 kronor jemte fri bostad;

musiklärare: vid de högre läroverken tre lönegrader å 750, 1,000 och

1,250 kronor, med rätt till uppflyttning från lägre till närmast högre lönegrad

enligt samma grunder, som gälla för lektorer och adjunkter; vid de

temklassiga läroverken 450 kronor; vid de treklassiga läroverken 300 kronor;

vid de tvåklassiga pedagogierna 200 kronor;

teckning slär are: vid de högre läroverken tre lönegrader å 1,000, 1,250

och 1,500 kronor, med uppflyttningsrätt enligt samma grunder som lektorer

och adjunkter; vid de femklassiga läroverken 600 kronor; vid de treklassiga

läroverken 300 kronor; hvarjemte samtlige teckningslärare ega rätt att efter

vissa grunder åtnjuta särskildt arfvode för de undervisningstimmar, som

åläggas dem utöfver ett visst antal i veckan;

gymnastiklärare: vid de högre läroverken tre lönegrader å 1,000, 1,250

och 1,500 kronor, med rätt till uppflyttning från lägre till högre lönegrad

enligt samma grunder som lektorer och adjunkter; vid de femklassiga

läroverken 600 kronor; vid de treklassiga läroverken och de tvåklassiga

pedagogierna 300 kronor;

_ hvartill bör läggas den löneförbättring, som Riksdagen på extra stat

beviljat för hvart och ett af åren 1883—1892, utgörande för

rektorer vid allmänt läroverk och tvåklassig pedagogi 250 kronor;

lektorer, adjunkter och kolleger i första, andra, tredje eller fjerde lönegraden

500 kronor, i femte lönegraden 250 kronor;

lärare vid enklassig pedagogi 250 kronor;

musiklärare vid högre läroverk, hvilken uppbär lön i första lönegraden,

125 kronor, i andra lönegraden, 100 kronor och i tredje lönegraden, 75

kronor;

musiklärare vid fernklassigt läroverk 25 kronor;

gymnastik- och teckningslärare vid högre läroverk, livilka uppbära lön

i första lönegraden, 100 kronor, i andra lönegraden, 75 kronor och i tredje

lönegraden, 50 kronor.

KsUion IssT Under framhållande, att de skäl, som af förbemälde komiterade äfvensom

. af statsutskottet vid 1882 års riksdag anfördes för höjandet af de

terminliga afgifter, som utgå från de allmänna läroverkens lärjungar, samt

för behöfligheten och billigheten af löneförbättring för nämnda läroverks

lärare, qvarstode ännu lika giltiga, upprepades med några mindre väsentliga

förändringar nyss berörda framställning i en nådig proposition an
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 23

gående ändrade bestämmelser med afseende på de allmänna läroverken

och pedagogierna, hvilken den 14 februari 1887 afläts till da församlade

riksdag.

De härvid föreslagna förändringarna gälde, beträffande de högre och

femklassiga läroverken, dels terminsafgifterna, dels tecknings- och gymnastiklärarnes

löneförmåner och undervisningsskyldighet.

Med afseende på terminsafgifterna hade en af Kongl. Maj:t förordnad

läroverkskomité i sitt den 25 augusti 1884 afgifna betänkande föreslagit

följande bestämmelser:

1) att lärjunge, som vore vid allmänt läroverk inskrifven, skulle för

hvarje termin erlägga:

A) till statsverket:

inom lista, 2:dra och 3:dje klasserna kr. 10;

» 4:de och 5:te klasserna kr. 20;

» 6:te och 7:de » »30;

B) till läroverkets kassor:

l:o till ljus- och vedkassan den afgift, hvarom i läroverksstadgan § 136

mom. 1 funnes stadgadt;

2:o till biblioteks- och materielkassan 4 kronor 50 öre;

3:o till byggnadsfonden 5 kronor;

2) att befrielse från samtliga, de under A) samt B) 2:o och 3:o i föregående

punkt nämnda afgifterna kunde beviljas medellöse lärjungar, så vida

de genom fallenhet för studier, flit och godt uppförande ansåges böra till

erhållande af denna förmån komma i åtanke;

att befrielse från halfva beloppet af samtliga dessa utgifter kunde beviljas

mindre bemedlade lärjungar, som uppfylde det för hel befrielse i

föregående moment stadgade vilkor;

att lärjunge ej finge från erläggande af ifrågavarande afgifters vare sig

hela eller halfva belopp erhålla befrielse för den termin, under hvilken

han blifvit vid läroverket inskrifven; dock att denna bestämmelse icke

skulle gälla lärjunge, som vid höstterminens början sökte inträde vid

högre läroverk, efter att vid näst föregående vårtermins slut hafva vid

lägre allmänt läroverk vunnit flyttning från detta läroverks högsta klass;

3) att ej i någon drsafdelning mer än 15 % af afdelningens^hela

lärjungeantal finge erhålla hel befrielse och ej mer än 20 % half sådan,

hvarvid dock, om så pröfvades nödigt, tva halfva befrielser finge ersätta

en hel sådan eller omvändt, blott att hela det för hvarje termin

inom årsafdelningen debiterade afgiftsbeloppet ej understege 75 % af

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Åttonde bufvudtiteln.

hvad det skulle utgöra, om alla lärjullgarne erlade full afgift (de olika

linierna inom samma arsafdelning vid denna beräkning betraktade såsom

ett helt);

att vid bestämmandet af det antal lärjungar, som inom hvarje årsafdelning

kunde erhålla berörda befrielse, de lärjungar ej finge tagas i beräkning,

hvilka enligt föregående punkt ej kunde för terminen till sådan

befrielse ifrågakomma;

4) att befrielsen skulle beviljas, efter företedda intyg om de härvid

ifrågakommande lärjungarnes lefnadsvilkor, genom läroverkskollegiets beslut,

hvilket skulle underställas efori eller möjligen blifvande lokalstyrelses

pröfning och stadfästelse;

- 5) att uppbörden af samtliga de i första punkten nämnda afgifterna skulle

verkställas pa utsatt tid, 14 dagar efter det tillkännagifvande blifvit gjordt

om de enligt föregående punkt beviljade afgiftsbefrielser, och senast 6

veckor efter terminens början;

6) att uppbörden af den under A) i första punkten nämnda afgiften

skulle redovisas af rektor, i länen till landträ nterierna och i Stockholm

till statskontoret, för vårterminen före juni och för höstterminen före december

manads slut; samt att de öfriga afgifterna skulle förvaltas och redovisas

sa, som i §§ 136 och 137 af gällande läroverksstadga föreskrefves;

7) att lärjunge, som ej före lästerminens utgång erlagt stadgade afgifter,

skulle från läroverket uteslutas och ej finge vare sig i detta eller

annat af staten bekostadt eller understödt läroverk intagas, förr än den

resterande afgiften blifvit gulden; samt

8) att, om lärjunge, som enligt näst föregående punkt blifvit från läro
verket,

utesluten, önskade erhålla afgångsbetyg, sådant finge för honom utfärdas,

dock att a detsamma skulle antecknas den skuld, i hvilken han

häftade på grund af uraktlåtenheten att erlägga de stadgade afgifterna.

Hvad komiten sålunda föreslagit, syntes dåvarande departementschefen

i allmänhet väl grundadt, särskild! förslaget att nedsätta terminsafgiften

för lärjungarne i de tre lägsta klasserna till 10 kronor. Derigenom

att afgiften i dessa klasser gjordes så låg, kunde föräldrar och

målsmän utan större uppoffringar låta sina söner och myndlingar pröfva

sin håg och förmåga för studier; och en icke ringa del af de olägenheter,

förhöjda terminsafgifter medförde, vore dermed undanröjd. Beträffande

de öfriga punkterna af komiténs förslag ansågs den i 2:dra punktens 3:dje

moment föreslagna bestämmelsen väl sträng, ty det vore något, som säkerligen

mer än .en gång komme att inträffa, att en nyintagen lärjunge

kunde med fullt tillförlitliga intyg styrka framstående fallenhet för studier

synnerlig flit, godt uppförande och stor fattigdom; och det vore då hardt,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 25

om en sådan icke skulle kunna komma i fråga till befrielse ens från de

afgifter, från hvilka han nu på grund af sin medellöshet egde rätt att

befrias. Äfven bestämmelserna i 3:dje och 4:de punkterna borde formuleras

på annat sätt. Ty visserligen borde frågan om befrielserna närmast

afgöras för hvarje årsklass eller årsafdelning särskild^ men om härvid befrielse

i någon klass eller afdelning icke blifvit medgifven till 25 % af det

totala beloppet, skulle ytterligare befrielse kunna medgifvas i annan till

samma skolstadium (klasserna 1—3, 4—5 eller 6—7) hörande klass, blott

icke befrielse medgåfves från mer än 25 % af det belopp, som utan befrielse

skulle erlagts af de till ifrågavarande skolstadium hörande lärjungarne.

Att, såsom koinitén föreslagit i 4:de punkten, fortfarande öfverlåta

åt lärarekollegiet ensamt att besluta angående befrielser från terminsafgifterna

vore ej heller fullt lämpligt. Ty sedan dessa afgifter blifvit så betydligt

höjda, fordrades för fullgörande af detta uppdrag noggrannare

kännedom om ortens befolkning och dess förmögenhetsvilkor, än som kunde

förutsättas hos kollegiets medlemmar.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemstälde föredraganden,

att Kongl. Maj:t med afseende på termin safgifternas förhöjning ville föreslå

Riksdagen:

att lärjunge, som vore vid allmänt läroverk inskrifven, skulle, förutom

nu utgående afgifter, från och med vårterminen 1888 för hvarje termin

erlägga till statsverket:

inom lista, 2:dra och 3:dje klasserna 10 kronor,

» 4:de och 5:te klasserna............... 20 » ,

» 6:te och 7:de » ................30 s ;

att befrielse från nämnda afgift skulle kunna beviljas medellöse lärjungar,

så vida de genom fallenhet för studier, flit och godt uppförande

ansåges böra till erhållande af denna förmån komma i åtanke;

att befrielse från afgiftens halfva belopp skulle kunna beviljas mindre

bemedlade lärjungar, som uppfylde det för hel befrielse stadgade vilkor;

att å hvarje skolstadium (klasserna 1—3, 4—5 samt 6 — 7) icke mer

än 15 % af stadiets hela lärjungeantal Unge erhålla hel befrielse och icke

mer än 20 % half sådan, hvarvid dock, om så pröfvades nödigt, två halfva

befrielser skulle kunna ersätta en hel sådan eller omvändt, blott att hela

det för hvarje termin inom stadiet debiterade afgiftsbeloppet ej understege

75 °jo af livad det skulle utgöra, om alla lärjungarne erlade full afgift;

att förslag å de lärjungar, som skulle komma i åtnjutande af befrielse,

upprättades af eu nämnd, bestående af läroverkets rektor såsom ordförande,

klassföreståndaren för den klass eller afdelning, som frågan i hvarje fall

gälde, samt två af lärarekollegiet, eu af läroverksstadens kommunalstyrelse

liih. till Rike)!. Prål. 18112. 1 Hand. 1 Afd. i

opaginerad Kontrollera mot PDF

äé

Åttonde hufvudtiteln.

och tva af vederbörande landsting valde ledamöter, hvilket förslag derpå

skulle underställas eforus till pröfning och stadfästelse;

att uppbörden af samtliga terminsafgifter skulle verkställas på utsatt

tid, minst 14 dagar efter det tillkännagifvande skett angående de beviljade

befrielserna, och senast 8 veckor efter terminens början;

att uppbörden af de till statsverket ingående afgifterna skulle redovisas

af rektor, i länen till landtränterierna och i Stockholm till statskontoret,

för vårterminen före juni månads och för höstterminen före december

månads slut;

att lärjunge, som ej före lästerminens utgång erlagt stadgade afgifter,

skulle från läroverket uteslutas och ej finge vare sig i detta eller annat

statens läroverk intagas, förr än den resterande afgiften blifvit gulden;

att om lärjunge, som enligt näst föregående punkt blifvit från läroverket

utesluten, önskade erhålla afgångsbetyg, sådant finge för honom utfärdas;

dock att å detsamma skulle antecknas den skuld, i hvilken han

häftade pa grund af uraktlåtenheten att de stadgade afgifterna erlägga;

hvarjemte hemstäldes, att lärjunge, som tillhörde den s. k. praktiska

linien — en ny bildningslinie, hvars upprättande föreslogs af beinälde

departementschef — blott skulle åläggas hälften af de i första punkten

upptagna afgifterna.

Hvad föredraganden sålunda hemstält vann Kongl. Maj:ts bifall, och

blef den kongl. propositionen i enlighet dermed affattad.

oehCg“mna- . . beträffande tecknings- och gymnastiklärarnes löneförmåner och understikiararnes

visningsskyldighet framhöllos af departementschefen följande omständig
löneförmåner

heter. * n

och undervis- o o . ilo. . .

uingsskyi- oasom i en underdånig petition angående löneförbättring åt teckningsdlghet‘

lärarne blifvit påpekadt, vexlade desse lärares undervisningstid vid de högre

läroverken högst betydligt. Så varierade den under läsåret 1884 —1885

mellan 14 och 37 timmar i veckan. Enligt gällande bestämmelser vore

teckningsläraren vid ett högre läroverk skyldig att mot sin till 1,000, 1,250

och 1,500 kronor uppgående lön undervisa 15 timmar i veckan samt åtnjöte

för hvarje undervisningstimme derutöfver, om han uppbure lön i 1 :sta

eller 2:dra lönegraden, 75 kronor, men om han vore i 3:dje lönegraden,

100 kronor. En teckningslärare, som undervisade 30 timmar i veckan,

uppbure således årligen 2,125 kronor, om han vore i lista lönegraden,

och, om han vore i 3:dje lönegraden, 3,000 kronor. Men blefve han sjuk

och erhölle tjenstledighet, så förlorade han tydligen arfvodet för öfvertimmarna

och måste dessutom afstå fjerdedelen af sin lön åt vikarien. Det

aterstode honom da af lönen i förra fallet 750 kronor, i senare fallet

s. 27 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 27

1,125 kronor. Äfven på den blifvande pensionens belopp utöfvade detta

afiöningssätt ett ogynsamt inflytande. Ty en lärare^ som haft 30 timmars

undervisning hvarje vecka i skolan och sålunda deråt egnat i det närmaste

hela sin tid samt under tjenstetiden uppburit 3,000 kronor årligen, erhölle

i pension endast 1,500 kronor. Dessa missförhållanden kunde emellertid

utan någon större direkt kostnad för staten afhjelpas derigenom, att teckningslärarebefattningarna

indelades i olika klasser med olika aflöning och

tjenstgöringstid. Vid befattningar af lista klassen borde aflöningen bestämmas

till 2,000 kronor med tva alderstillägg a 250 kronor hvartdera

och eu tjenstgöring af 25 timmar i veckan, vid befattningar af 2:dra klassen

till 1,500 kronor med två alderstillägg, hvartdera å 250 kronor, och en tjenstgöring

af 20 timmar i veckan, samt vid befattningar af 3:dje klassen till

1,200 kronor med två ålderstillägg å 200 kronor hvartdera samt en tjenstgöring

af 16 timmar i veckan. Af första klassens teckningslärarebefattningar

vore 7 och af andra klassens likaledes 7 behöfliga, under debatt

de ofri ga 21 lämpligen kunde vara tredje klassens befattningar, vid hvilka

såväl aflöning som tjenstgöringstid skulle helt och hållet öfverensstämma

med dem, som i 1882 års kongl. proposition föreslagits för samtlige teck
ningslärare

vid högre läroverk. .

Emellertid borde det icke vara en gång för alla bestämdt, till hvilken

klass teckningslärarebefattning vid hvarje läroverk skulle höra, då härigenom,

i följd af vexlande förhållanden, stora oegentligheter kunde uppstå, utan

borde, innan teckningslärarebefattning tillsattes, af Kongl. Majit afgöras,

till hvilken klass den borde räknas. För den närmaste framtiden blefve

dylika befattningar af lista klassen företrädesvis behöfliga vid högre realläroverket

i Stockholm, högre latinläroverket å Norrmalm, högre realläroverket

i Göteborg samt läroverken i Malmö, Jönköping, Norrköping och

Örebro. Befattningar af 2:dra klassen erfordrades åter vid högre latinläroverket,

å Södermalm samt läroverken i Lund, Linköping, Upsala, Skara,

Karlstad och Kalmar. _ ... .

Gymnastiklärarnes tjenstgöringsskyldighet hade dittills icke vant bestämd

i visst timantal för vecka, utan hade gymnastiklärarne vid de högre

läroverk, hvarest lärjungarnes antal i betydligare mån öfverstege 200, i

följd af kongl. cirkuläret den 11 december 1863, för sitt ökade ^arbete

erhållit ett extra arfvode, hvarförutom särskilt arfvode äfven utgått för

ledningen af de utsträckta militäröfningarna.

Vid genomförandet af den föreslagna anordningen af gymnastik-, vapenoch

militäröfningar vid de allmänna läroverken blefve emellertid nödvändigt,

att, såsom läroverkskomitén äfven föreslagit, ordna gymnastiklärarnes

aflöning på samma sätt som teckningslärarnes, sa att de för den i stat be
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Åttonde hnfvudtiteln.

stämda lönen förpligtades meddela undervisning ett visst antal timmar i veckan

samt erhölle särskilt arfvode för hvarje Överskjutande timme. Och borde

härvid upprepas den föreskrift, soin redan funnes upptagen i kong], cirkuläret

den 11 december 1863, nemligen att gymnastiklärare vid högre läroverk,

som icke sjelf egde erforderlig skicklighet att meddela undervisning

i exercis och militäröfningar, på egen bekostnad skulle aflöna det biträde,

som i sådant hänseende pröfvades behöfligt och af vederbörande godkändes!

I framtiden komme det möjligen att visa sig ändamålsenligt att på samma

sätt, som föreslagits beträffande teckningslärarebefattningarna, indela gymnastiklärareplatserna

i olika klasser, men då erfarenhet på detta område

ännu helt och hållet saknades, vore lämpligast att för gymnastiklärarne

fastställa samma vilkor, som föreslagits för teckningslärare med befattning''

af 3:dje klassen.

I enlighet med hvad föredraganden sålunda anfört, föreslogs i den

kongl. propositionen:

att följande löneförmåner skulle bestämmas

för teckningslärare: vid högre läroverk med befattning af lista klassen

tre lönegrader å 1) 2,000 kronor, 2) 2,250 kronor och 3) 2,500 kronor;

med befattning af 2lära klassen tre lönegrader a 1) 1,500 kronor, 2) 1,750

kronor, 3) 2,000 kronor; med befattning af 3:dje klassen tre lönegrader ii

1) 1,200 kronor, 2) 1,400 kronor och 3) 1,600 kronor, alla klasserna med

uppflyttningsrätt lika som musiklärare; vid femklassiga läroverk lön 600

kronor;

för gymnastiklärare: vid högre läroverk tre lönegrader å 1) 1,200 kronor,

2) 1,400. kronor, 3) 1,600 kronor, med uppflyttningsrätt lika som musiklärare;

vid femklassiga läroverk lön 600 kronor;

att . gymnastiklärare skulle vara skyldig tjenstgöra för den faststälda

lönen vid högre läroverk 16 timmar i veckan, vid femklassiga läroverk 8

timmar, samt teckningslärare vid högre läroverk med befattning af lista

klassen 25 timmar i veckan, med befattning af 2:dra klassen 20 timmar,

nied befattning af 3:dje klassen 16 timmar; vid femklassiga läroverk 8

timmar i veckan; men att ytterligare tjenstgöringsskyldighet måtte kunna

aläggas desse lärare mot ersättning af 7 5 kronor för hvarje timme i veckan

under helt läsår åt lärare vid femklassigt läroverk eller i första och andra

lönegraden vid högre läroverk samt af 100 kronor åt lärare i tredje lönegraden;

samt

att gymnastikläiare vid högre läroverk, som icke sjelf egde erforderlig

O ^11 1/1 1 • ^ i exercis och militäröfningar, skulle

P\.eJen bekostnad aflöna det biträde, som i sådant hänseende pröfvades

behöfligt och af vederbörande godkändes.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Åttonde hnfvndtiteln.

29

Såsom förutsättning för don föreslagna löneregleringen för de allmänna

läroverkens lärare upptogs dessutom i 1887 års nådiga proposition, att lästiden

skulle så utsträckas, att lärarnes tjenstgöringstid koinme att uppgå

till 40 veckor om året.

Ijästidens

förlängning.

Då emellertid nyss berörda proposition, i följd af riksdagens upp-K^^.P^

lösning, icke kom under dess behandling, aflat Kongl. Maj:t ny propo- ."u.s riksdag,

sition angående ändrade bestämmelser med afseende på de allmänna läroverken

och pedagogierna till 1890 års riksdag. I denna upptogos oförändrade

de förslag, som i 1887 års proposition framstäldes med afseende

på lärarnes Inne- och pensionsreglering, men vidtogs den ändring i de förut

föreslagna bestämmelserna angående förhöjning af lärjungarnes terminsafgifter,

att dylik förhöjning icke skulle ifrågakomma i de tre lägsta klasserna,

utan endast i de högre, från och med den fjerde, nemligen inom

4:de och 5:te klasserna med ‘20 kronor och inom 6:te och 7:de klasserna

med 30 kronor; hvarförutom föreslogs, att lärjunge, som intagits i den afdelning

af Jakobs läroverk i Stockholm, der olika årsklasser skulle undervisas

tillsammans, måtte befrias från all terminsafgift.

Såsom skäl för denna ändring anförde dåvarande föredraganden, att

han likasom 1882 års läroverkskomité lade synnerlig vigt dervid, att de

tre nedersta klasserna hade till en af sina uppgifter att meddela den grundläggande

bildning, hvaraf ett stort antal yrkesidkare vore i behof utöfver

hvad som i folkskolan kunde erhållas, äfvensom dervid, att det just vore

i dessa klasser, som erfarenhet skulle vinnas, huruvida gossen hade den

håg och den begåfning för studier, att verkligt skäl för honom förefunnes

att fortsätta på studiebanan. Det skulle derför vara föga välbetänkt, att

genom förhöjning af redan för handen varande terminsafgifter, af hvilka

den del, som utginge till ljus- och vedkassan, måste af alla gäldas, försvåra

tillträdet till dessa klasser, i synnerhet som genom lästidens förlängning

underhållskostnaden för ett flertal lärjungar måste blifva i någon

mån större än förut. Den kontanta utgift, som förhöjningen af terminsafgiften

koinme att medföra, skulle säkerligen hindra mången väl begåfvad

men fattig gosse från inträde i skolan och sålunda betaga honom tillfället

att der visa hvad han dugde till. Mången skulle äfven deraf tvingas att

utgå i det praktiska lifvet utan de kunskaper, han i allmänna läroverkets

lägre klasser lätt kunnat vinna och som han i sin följande verksamhet

utan tvifvel mer än en gång koinme att sakna. Den uppoffring, statsverket

skulle göra genom att afstå från all till detsamma ingående afgift åt lärjungarne

i de tre lägsta klasserna, skulle derför fullt uppvägas deraf, att

undervisningen i dessa klasser fortfarande blefve i det närmaste afgiftsfri,

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Åttonde hufvudtiteln.

hvarigenom ej blott en väl behöflig lättnad bereddes mindre bemedlade

föräldrar vid deras barns uppfostran, utan ock för staten öppnades en

större möjlighet att med fullt dugande förmågor tillgodose sina mångfaldiga

behof.

Hvad slutligen anginge förslaget att befria de lärjungar, som vunnit

inträde i den afdelning af Jakobs läroverk, der olika årsklasser skulle undervisas

tillsammans, från all tenninsafgift, hade detta förslag framstälts, emedan

det ansetts nödvändigt eller åtminstone lämpligt att bereda dessa lärjungar

någon liten förmån, då i hufvudstaden erbjödes rikt tillfälle till erhållande

af särskild undervisning i hvarje årsklass.

Särskilda

utskottets

utlutande.

Första

klassens

indragning.

Det särskilda utskott, till hvars förberedande behandling sist berörda

nådiga proposition blifvit hänvisad, upptog, innan det yttrade sig öfver de

i propositionen framstälda förslagen, till granskning två frågor, af hvilka

den ena gjorts till föremål för enskilda motioner och den andra delvis berörts

i det propositionen bilagda statsrådsprotokollet, nemligen frågorna

om indragning åt de allmänna läroverkens lägsta klass samt om det latinska

öfversättningsprofvet i afgångsexamen och tiden för latinets inträde på

läroverkens studieplan. Det slut, till hvilket man komme med afseende på

dessa frågor, kunde nemligen öfva inflytande vid bedömandet af vissa af

de öfriga.

Med afseende på indragning af de allmänna läroverkens lägsta klass

hade yrkats: af en motionär, att, med borttagande af nuvarande lägsta

klassen af elementarläroverken, folkskolan måtte komma att intaga sådan

ställning till dessa läroverk med afseende på undervisningsväsendet i dess

helhet, att den utgjorde bottenskolan och utgångspunkten för undervisningen

i elementarläroverken; och af en annan, att Riksdagen ville i skrifvelse

till Kongl. Maj:t anhålla om framläggande för Riksdagen af förslag

till sådan förändring af våra allmänna läroverk, att åtminstone den första

klassen vid dem kunde indragas.

På anförda skäl hemstälde emellertid utskottet, att dessa motioner icke

måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Denna hemställan blef af Första Kammaren bifallen, hvaremot Andra

Kammaren, med afslag å utskottets hemställan, biföll ett under öfverläggningen

framstäklt yrkande, att Riksdagen måtte för sin del besluta, att

nuvarande första klassen vid samtliga allmänna läroverk måtte indragas,

att inträdesåldern till den blifvande första klassen bestämdes till fylda 10

år, och fordringarna för inträde deri förhållandevis ökades, dock så att

för intagning i densamma ej skulle fordras insigt i något ämne, hvari folkskolan

icke meddelade undervisning.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 31

Då någon sammanjemkning åt'' kamrarnes skiljaktiga beslut angående

denna punkt icke syntes utskottet kunna ega rum och densamma ej heller

kunde afgöras genom gemensam omröstning, anmälde utskottet för Riksdagen,

att frågan om första klassens indragning ansåges hafva förfallit.

Beträffande åter frågan om latinets ställning hemstälde utskottet, att

Riksdagen måtte fatta de beslut, hvilka utskottet i de följande punkterna

komme att föreslå i fråga om lärarnes lönereglering m. in., under uttalande

af den vissa tillförsigt, att Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med den af

departementschefen i yttrandet till statsrådsprotokollet den 7 februari 1890

framstälda åsigt, borttoge det nuvarande latinska öfversättningsprofvet i

mogenhetsexamen, samt under uttryckande af den önskan, att Kongl.

Maj:t behagade i sammanhang med en blifvande väsentlig reduktion i fordringarna

på insigter i klassiska språk i de akademiska examina se till,

huruvida icke latinets inträde i skolan kunde uppskjutas till den sjette

klassen och sålunda de fem lägre klassernas kurser komma att tillsammans

utgöra ett bättre afrundadt helt.

Denna utskottets hemställan blef af Första Kammaren rent afslagen,

hvaremot Andra Kammaren, med afslag å utskottets hemställan, biföll ett

framstäldt yrkande, att Riksdagen måtte i fråga om lönereglering för

lärarne vid de högre och femklassiga läroverken uppställa såsom vilkor

för löneregleringens genomförande, dels att, i öfverensstämmelse med departementschefens

i yttrande till statsrådsprotokollet den 7 februari 1890

framstälda åsigt, det nuvarande öfversättningsprofvet från svenska till latin

utbyttes mot en öfversättning från latin till svenska, dels att latinets inträde

i skolan uppskötes till nuvarande sjette klassen, utan att de för

detta språk i de fyra öfre klasserna nu anslagna lärotimmarna ökades.

Då någon sammanjemkning af kamrarnes skiljaktiga beslut i denna

fråga icke syntes utskottet kunna ega rum, och densamma ej heller kunde

afgöras genom gemensam omröstning, anmälde utskottet för Riksdagen,

att frågan måste anses hafva förfallit.

Med hänsyn till den föreslagna förhöjningen af lärjungarnes termins- Förhöjning af

afgifter anmärkte utskottet, att i den kongl. propositionen å ena sidan 1“''^.“f“r9ues

icke någon s. k. praktisk linie med billigare afgifter ifrågasatts, men att å afgifter.

andra sidan förhöjda afgifter för lärjungarne i lista—3:dje klasserna icke

ansetts böra komma i fråga.

Hvad anginge frågan, huru vida de nuvarande terminsafgifterna, hvilka

enligt läroverkskomiténs utredning i medeltal uppginge för de minst betalande

till 11 kronor, för de halfbetalande till 20 kronor 50 öre och för

de fullt betalande till 30 kronor för helt år, borde höjas förmedelst påläggande

af till statsverket ingående afgifter, hyste visserligen flere åt

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Åttonde Iiufvudtiteln.

särskilda utskottets ledamöter stora betänkligheter mot vidtagandet af eu

sådan åtgärd, men utskottet ansåge sig dock kunna ansluta sig till den af

1882 års statsutskott uttalade åsigten, då de föreslagna befrielserna syntes

vara af det omfång, att svårare olägenheter borde kunna undvikas, och

då den lönereglering för de allmänna läroverkens lärare, hvilken utskottet

ansåge nödig, endast i sammanhang med nämnda höjning syntes kunna

genomföras. Utskottet tillstyrkte alltså de nuvarande terminsafgifternas

höjning.

Med afseende åter på de klasser, af hvilkas lärjungar förhöjda avgifter

skulle utkräfvas, kunde utskottet ej finna annat, än att sådana utgifter

borde, såsom Kongl. Maj:t åren 1882 och 1887 föreslagit, utgå jemväl

af de tre lägsta klassernas lärjungar, då ju dessa klasser undervisades af

samma slags lärare och enligt samma läroplan som de öfriga. Om afgiften

till statsverket för dessa klasser, i enlighet med läroverkskomiténs

förslag och Kongl. Maj:ts framställning till Riksdagen år 1887, sattes så lågt

som till 10 kronor i terminen och om möjlighet till befrielse från hela

eller halfva afgiften medgåfves i den utsträckning, hvarom Kongl. Maj:t

hemstält, samt om dessutom sådan befrielse, såsom Kongl. Maj:t, i olikhet

med läroverkskomitén, föreslagit, kunde vinnas redan första terminen af

vistelsen i skolan, kunde inga väsentliga olägenheter anses följa af förhöjningen

i terminsafgiften äfven i de tre lägsta klasserna. Genom en sådan

förhöjning skulle ock den ökning af det nuvarande anslaget till de allmänna

läroverken och pedagogierna, hvilken lärarnes lönereglering skulle

medföra, kunna ske utan statsverkets ytterligare betungande.

Utskottet ansåg således, att till statsverket ingående utgifter borde påläggas

icke blott lärjungarne i de allmänna läroverkens -fåle och högre

klasser till de af Kongl. Maj:t föreslagna beloppen, utan äfven till ett belopp

af 10 kronor terminligen lärjungarne i samma läroverks tre nedersta

klasser.

Den af Kongl. Maj:t föreslagna inskränkningen med afseende på terminsafgifter

vid Jakobs läroverk, syntes utskottet, på de i propositionen

anförda skäl, böra godkännas.

Vid de i statsrådsprotokollet föreslagna närmare bestämmelserna angående

terminsafgifterna hade utskottet intet att anmärka utom i fråga

om sammansättningen af den nämnd, som hade att upprätta förslag å de

lärjungar, som skulle komma i åtnjutande af befrielse från de till statsverket

ingående afgifterna. Utskottet ansåg nemligen, att denna nämnd

vore väl talrik och att icke flere än två representanter för läroverket vore

erforderliga, samt att derför de två af lärarekollegiet valde medlemmarne

borde utgå.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 33

I öfverensstämmelse med utskottets sålunda uttalade åsigter, formulerades

ock dess hemställan till Riksdagen. Denna hemställan blef af

Andra Kammaren bifallen. Första Kammaren åter beslöt att bifalla hvad

utskottet hemstält i denna punkt, dels med den inskränkningen, att någon

förhöjning af terminsafgifterna icke skulle ega rum i de tre lägsta klasserna,

och dels under det vilkor, att den af utskottet föreslagna aflöningen

för lärarne vid de allmänna läroverken faststäldes.

Vid denna utgång af saken förklarade utskottet, att, derest på grund

af kamrarnes skiljaktiga beslut den föreslagna löneregleringen för lärarne

icke faststäldes, jemväl frågan om införande af till statsverket ingående

terminsafgifter måste anses hafva förfallit. Då emellertid utskottet framstält

förslag till sammanjemkning af kamrarnes skiljaktiga beslut rörande

lärarnes aflöning, ansåg utskottet sig äfven böra framställa förslag till sammanjemkning

af kamrarnes skiljaktiga beslut i fråga om terminsafgifterna,

och hemstälde utskottet i detta syfte — med erinran derom att, då enligt

utskottets åsigt frågan om förändring af Jakobs läroverk, i följd af kamrarnes

skiljaktiga beslut derom, förfallit, vid nämnda läroverk icke komme

att finnas "någon afdelning, der olika årsklasser undervisades tillsammans —

att kamrarne, med frånträdande åt sina förut i ärendet fattade beslut, matte

medgifva, att, under vilkor att den af utskottet föreslagna aflöning för

lärarne vid de allmänna läroverken faststäldes, lärjungarne vid de allmänna

läroverken måtte från och med vårterminen 1891, utom förut bestämda utgifter,

åläggas eu terminlig till statsverket ingående afgift till belopp af

10 kronor för lärjunge i första, andra och tredje klasserna, af 20 kronor

för lärjunge i fjerde och femte klasserna samt af 30 kronor för lärjunge i

sjette och sjunde klasserna, dock med den inskränkning, att, enligt de närmare

bestämmelser, som af Kong!. Maj:t i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med de i statsrådsprotokollet angifna grunder kunde komma att fastställas,

medellöse lärjungar till högst tjugu procent och mindre bemedlade till

högst trettio procent af hela närvarande lärjungeantalet skulle kunna befrias,

de medellöse från utgiftens hela och de mindre bemedlade från dess

halfva belopp; dock att den nämnd, som hade att upprätta förslag å de

lärjungar, som i de högre och femklassiga läroverken skulle komma i åtnjutande

af befrielse, borde bestå åt läroverkets rektor såsom ordförande,

klassföreståndaren för den klass eller afdelning, som fragan i hvarje särskiklt,

fall gälde, samt en af läroverksstadens kommunalstyrelse och två

af vederbörande landsting valde ledamöter.

Första Kammaren biföll denna hemställan, men Andra Kammaren afslog

densamma och förklarade sig vidblifva sitt förra beslut.

Bill. till llihsd. Blot. ISirJ. 1 Sami. 1 Afil.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Åttonde hufvudtiteln.

Lästidens fövliingniug.

Såsom eu förutsättning för den föreslagna löneregleringen för lärarne

ansag särskilda utskottet visserligen, att eu förlängning af lästiden och

dermed äfven af lärarnes tjenstgöringstid borde bestämmas, men det fann

icke nödvändigt, att denna förlängning gjordes fullt så stor, som i de

kongl. propositionerna till riksdagarne 1887 och 1890 föreslagits. Enligt

hvad statsrådsprotokollen till nämnda propositioner gåfve vid handen,

skulle lärarnes tjenstgöringstid utsträckas till 40 veckor om året och sjelfva

läsaret^ förlängas till 39 veckor, deri inberäknad ledighet under en vecka

vid påsk och en half vecka vid pingst, men icke den tid, som för vissa

lärjungar upptoges af inträdes- och flyttningspröfningar, hvilka skulle för1

äggas utom lästerminerna. Höstterminen skulle, der Kongl. Maj:t icke

på gjord framställning annorlunda förordnat, taga sin början den 26 augusti

och sluta den 20 december, samt vårterminen börja den 16 januari och

sluta den 20 juni.

Läsaret omfattade för närvarande 36 veckor. Efter frånvikning af påskoch

pingstlof, särskilda ledighetsdagar, dagar för inträdespröfning och examenslof

samt i de högre klasserna ledighet för militäröfningar och månadslof,

utgjorde dock den effektiva lästiden, såsom i statsrådsprotokollet af

den 7 februari 1890 påvisats, på sin höjd:

för klasserna I-V..................................... 32 veckor,

» klassen VI ............ 29 V2 »

» » VII.......................................... 26 7, » ;

eller i medeltal för hela läroverket omkring 30 veckor. I de flesta andra

länder uppginge åter lästiden till 40 veckor, och i flera länder, bland dem

vara närmaste grannland Norge och Danmark, vore den ännu längre. Såsom

utskottet vid behandlingen af fragan om första klassens indragning

påpeka!, hade det klagats deröfver, att de svenska läroverkens lärjungar

vid ankomsten till universitetet, i jemförelse med hvad förhållandet vore

i andra länder, röjde omogenhet och bristande förmåga att begagna sig

af den akademiska undervisningen. Detta hade icoke utan skäl satts i samband

med den relativt korta lästiden hos oss. Årskurserna i vårt land,

i förhållande till den för deras inlärande anslagna tiden, kunde nemligen

anses vara väl dryga, hvaraf följden blefve, dels att lärjungarne

hade svarare att fullt tillgodogöra sig de inhemtade kunskaperna, dels

att fara för öfveransträngning uppstode. Härmed stode också den omständigheten

i sammanhang, att i vårt land eu så betänkligt stor procent af

de allmänna läroverkens lärjungar vid läsårets slut icke blefve flyttad

till högre klass, utan måste antingen genom ansträngande läsning under

s. 35 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvndtiteln.

35

sommarferierna söka skaffa sig tillräekliga kunskaper eller ock »sitta qvar»,

cl. v. s. tillbringa mer än ett läsår i en och samma klass.

Då fordringarna i afgångsexamen, såsom utskottet i annat sammanhang

redan framhållit, i det hela icke kunde sänkas, och antalet årsklasser

icke” kunde ökas, syntes derför ingen annan utväg till afhjelpande af de

nämnda olägenheterna återstå, än att läsåret förlängdes.^ För en sådan

förlängning till 39 veckor hade också redan 1873 års riksdag uttalat

sig.

Invändningar hade dock gjorts mot läsårets förlängning eller rättare

mot sommarferiernas förkortning, dels af hygieniska, dels af andra

grunder. _ , .

Af läroverkskomiténs i hygieniskt afseende särskildt sakkunnige ledamot

hade sålunda betänkligheter yttrats mot att öka den nedpressning i

barnens tillväxt, som under vintern och våren egde rum, och förkorta

tiden för den absolut nödvändiga kompensationen under sommaren.

Häremot hade dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet till stattsrådsprotokollet

den 14 februari 1887 anfört hufvudsakligen följande,

hvarom utskottet ville erinra: att äfven om, såsom sannolikt vore, lärjungarnes

vegetativa och animala funktioner under våra långa, från andligt

arbete fritagna sommarferier vunne betydligt i kraft, och den kroppsliga

utvecklingen sålunda derunder sköte en utomordentlig fart, detta icke

med säkerhet vore någon så stor fördel för deras helsa och harmoniska

utveckling i det hela; att dessutom det vore att befara, dels att det

skärpa ombyte i lärjungarnes lefnadssätt, som med skolgångens början

måste inträda, kunde verka skadligt på deras helsa, dels att de lägre drifterna

och begären kunde vinna en sådan styrka, om arbetet och den intellektuella

verksamheten under eu längre tid Unge ligga nere, att de sedermera

icke läte sig beherskas, utan alstrade en förderfbringande maklighet,

arbetsskygghet och njutningslystnad; att helsotillståndet i de danska skolorna,

trots de betydligt kortare ferierna, vore bättre än hos oss; att de

flesta lärjungar under de tre månader långa sommarferierna läte studierna

helt och hållet ligga nere och till följd deraf, då de återkomme till läroverket,

hade glömt en stor del af det, som cfc under föregående läsår

inhemtat, och att de derför måste så fort som möjligt söka återerinra

sig detta för att derpå kunna med framgång börja med de nya

kurserna; men genom den langa ledigheten hade de icke blott kommit ur

arbetstakten, utan rent, af blifvit ovana vid eu allvarlig, intellektuel verksamhet,

hvarför de funne denna tråkig, tung och tröttsam; att undei

sådana förhållanden de, som saknade lifligare fästningsgåfva och större

energi, icke förmådde på den korta tid, som dertill kunde anslas, erinra

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Åttonde hufvudtiteln.

sig det gamla och derför icke heller kunde följa med undervisningen i

det nya, utan redan från början blefve ohjelpligt efter, under det de, som

egde större energi och ambition, ansträngde sig till det yttersta och verkligen

öfvervunne svårigheterna men redan vid läsårets början blefve

öfveransträngda, och att härigenom arbetet blefve dem under hela året

tungt, sa att de vid dess slut väl behöfde den långa ferietidens sysslolöshet

för att hemta sig, och att endast de lyckligast begåfvade kunde

utan olägenhet bestå detta svåra prof.

_ Man hade vidare anmärkt, att den tid, som lärjungarne finge tillbringa

i sina hem, och dermed det välgörande inflytande, som familjelifvet och

föräldrarnes personliga tillsyn på dem kunde utöfva, genom läsårets utsträckning

komme att minskas, samt att föräldrarnes kostnad för lärjungarnes

underhåll vid läroverket derigenom skulle blifva större.

Med afseende Jiärå hade i nyssnämnda anförande till statsrådsprotokollet

yttrats, att, såsom genom läroverkskomiténs utredning visats, mer än

Va af samtliga lärjungar vid våra läroverk under skoltiden bodde i sina föräldrahem,

under det att 3/10 vore inackorderade i andra familjer och icke

fullt Vid hade s. k. eget hushåll eller lefde under andra förhållanden; att

beträffande de lärjungar, som hade sina hem i läroverksstaden, de framstälda

anmärkningarna alldeles icke gälde; att, då flertalet af dessa lärjungars

föräldrar icke hade så stora inkomster, att de kunde hålla sig särskild

sommarbostad på landet, och då dertill rätt många af dem saknade tid,

insigt eller kraft nog för att utfinna och anordna lämplig sysselsättning

för sina söner under den långa ledighetstiden, desse finge löpa omkring

i staden i sällskap med lika lottade kamrater och på egen hand söka

finna medel till att fördrifva tiden, och att de utvägar, som de dervid påfund,

långt ifrån alltid vore gagneliga eller ens oskadliga; att de lärjungar,

som icke hade sina hem i läroverksstaden, derför icke nödvändigt behöfde

sakna god tillsyn; och att slutligen, om också kostnaden för en del

lärjungars arliga underhåll något ökades, kostnaderna för deras fortsatta

studier komme att i ännu större man minskas, då genom grundligare skolstudier

studietiden vid högskolorna skulle kunna förkortas; många skulle

ock kunna från skolan träda ut i lifvet ett eller annat år tidigare än hittills.

Utskottet hyste emellertid betänkligheter mot eu så stark inknappning

på sommarlofvet, som föreslagits, i synnerhet hvad anginge försommaren,

och utskottet förestälde sig, att åtskilligt skulle kunna vinnas utan en sådan

inknappning. Enligt nuvarande bestämmelser skulle läsåret börja inom augusti

och sluta, inom juni månad, och af ferierna skulle minst tre veckor vara

förlagda till tiden under och omkring julhelgen och den återstående delen till

sommaren. Enligt den officiella statistiken hade under läsåren 1870—1885,

s. 37 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufyudtiteln. 37

der icke särskilda omständigheter föranledt undantag, den tidigaste dagen

för höstterminens början vexlat mellan den 19 och 23, den senaste mellan

den 30 och 31 augusti, den tidigaste dagen för samma termins slut mellan

den 11 och 14, den senaste mellan den 17 och 22 december, den tidigaste

dagen för vårterminens början mellan den 10 och 14, den senaste mellan

den 26 och 29 januari, samt den tidigaste dagen för denna termins slut

varit den 1 och den senaste vexlat mellan den 12 och 14 juni.

Om nu höstterminen komme att taga sin början den 26 augusti och

att sluta den 20 december, och om, såsom redan nu vore medgifvet, julferierna

begränsades till tre veckor, så att vårterminen började den 12

januari, skulle läsåret, enligt utskottets mening, kunna få en ganska afsevärd

förlängning till 38 veckor, utan att dess afslutning behöfde förläggas

ens så sent som till den tidpunkt, hvilken nu plägade vara den sista derför.

Det skulle nemligen sluta den 9 juni. Lärarnes tjenstgöringstid skulle

vid en sådan förlängning, om, såsom föreslagits och syntes böra ske, inträdes-

och flyttningspröfningarna förlädes utom lästerminerna, komma att

uppgå till 39 veckor.

Med afseende på den föreslagna förhöjningen i lärarnes aflöning yttrade

åter särskilda utskottet hufvudsakligen följande:

»Hvad angår behofvet af löneförbättring för lärarne, så är det obestridligt,

att desse tjensteman äro väsentligen sämre aflönade än öfrige, hvilka

äro med dem likstälde i afseende på utbildning och tjenstgöring, till och

med sämre än flere, hvilkas studiekurs icke kan med deras jemföras, hvartill

kommer, att utsigterna till befordran till förmånligare befattningar,

såsom af 1878 års löneregleringskomité visats, äro synnerligen små för lärarne

i jemförelse med andra tjensteman. Nämnda komité har uträknat,

att de talrikaste gruppernas af elementarlärare, lektorernas och adjunkternas

eller kollegernas, dåvarande löner, om de i stället för att vara bestämda

till fem lönegrader, utginge, såsom för de fleste andra tjensteman,

i en lön med två ålderstillägg å 500 kronor efter 5 och 10 års tjenstgöring,

skulle motsvara, lektorernas ej fullt 2,800 och adjunkternas och

kollegernas ej fullt 1,800 kronor jemte för båda klasserna två ålderstillägg

å 500 kronor hvartdera. Eu lektors ordinarie lön vore följaktligen 200

kronor mindre än en första gradens tjensteman i eu styrelse eller ett

centralt embetsverk, 700 till 1,200 kronor mindre än eu kronofogdes, omkring

750 kronor mindre än eu medelmåttigt aflönad tullkontrollörs, 1,200

kronor mindre än en kanslisekreterares, omkring 1,450 kronor mindre än

eu tullförvaltares öfver hufvud, 1,700 kronor mindre än en andra gradens

tjensteman och 2,000 till 2,500 kronor mindre än lönen för eu hofrätts
-

Förhöjning

i lärarnes

aflöning.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Åttonde hufrudtiteln.

assessor, hvilken efter medeltalsberäkning blott tre år'' senare tillträder sin

befattning med ganska säker utsigt till vidare befordran. Och eu adjunkts

eller kollegas ordinarie lön understiger en lektors med 1,000 kronor. En

rektors vid högre läroverk löneförmåner, de högsta en skolman kan hoppas

uppnå och som uppnås blott af 1/1 af lektorerna, vore, då afseende ej

fästes vid att samtlige rektorer halva fri bostad eller hyresersättning, närmast

lika med löneförmånerna för eu lägsta gradens tjensteman i eu departementsexpedition

eller med en medelmåttigt aflönad tullförvaltares, men

mindre än för de bättre aflönade tullkontrollörerna; och rektorer vid de

femklassiga läroverken kunde i afseende på löneförmåner närmast likställas

med lägsta gradens tjensteman i ett centralt embetsverk eller en styrelse.»

»Under sådana förhållanden synes 1882 års statsutskott icke hafva

saknat skäl för den farhåga, det uttalade, att, derest löneregleringen för

lärarne längre uppskötes, deraf skulle blifva eu följd, att, om än sökande

till lärarebeställningar fortfarande skulle stå att finna, åt detta kall dock

icke skulle vilja egna sig personer med den duglighet och förmåga, som

de allt mer ökade anspråken på undervisningen nu mer än förr med nödvändighet

ställa på läraren, om han skall kunna rätt fullgöra sitt särdeles

vigtiga och ansvarsfulla värf.»

»Genom den af 1882 och följande års riksdagar beviljade löneförbättringen

å extra stat har visserligen värdet af lektorernas, adjunkternas och

kollegernas löner ökats med omkring 450 kronor årligen och af rektorernas

med 250. Förhållandet mellan deras och andra tjensteman löner är,

såsom af det ofvan anförda framgår, det oaktadt ofördelaktigt.»

»Enligt Kongl. Maj:ts nu föreliggande förslag skulle, såsom ofvannämnda

komité utredt, lektorernas aflöning komma att motsvara 2,271 kronor

i lön, 1,400 kronor i tjenstgöringspenningar och två ålderstillägg å 500

kronor hvartdera, således högsta lön 4,671 kronor, och adjunkternas skulle

motsvara en lön af 1,668 kronor, 1,000 kronor i tjenstgöringspenningar och

två ålderstillägg å 500 kronor hvardera, således högsta lön o,668 kronor, hvadan

eu lektor skulle komma att uppbära eu löneinkomst 671 kronor större

än eu lägsta gradens tjensteman i en styrelse eller ett centralt embetsverk,

men 829 kronor mindre än eu andra gradens tjensteman, och eu adjunkt

skulle under de fem första åren af sin tjenstgöring få mindre än eu lägsta

gradens tjensteman och först, då han kommit i andra lönegraden, blifva i

afseende på aflöning likstäld med eu sådan tjensteman, oaktadt de större

kompetensvilkor han måste uppfylla för erhållande af sin befattning. De

lönebelopp, som af Kongl. Maj:t föreslagits för de ordinarie ämneslärarne

vid de högre och femklassiga allmänna läroverken, kunna således, enligt

utskottets mening, icke anses för höga i förhållande till nutida lcfnadskost
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 39

nåder, den långa och dyrbara studiekurs, desse tjensteman måste genomgå,

och deras mödosamma och för samhället vigtiga arbete, i synnerhet som

genom läsårets utsträckning deras arbetstid skulle icke obetydligt förlängas.»

»Lika litet har utskottet något att anmärka mot de lönebelopp, som

af Kong! Maj:t föreslagits för öfningslärarne, eller mot de arfvodesbelopp,

som föreslagits för de vikarierande och extra lärarne, eller mot öfriga i

den föreliggande punkten innehållna bestämmelser, endast att, i öfverensstämmelse

med hvad utskottet ofvan i fråga om läsårets utsträckning yttrar,

tjenstgöringspenningarna för alla lärare, rektorerna undantaga, böra

beräknas att utgå för läsår med 39 läsveckor i stället för 40, såsom Kongl.

Maj:t föreslagit.»

På grund af det anförda hemstälde utskottet, att Riksdagen måtte på

det sätt bifalla Kongl. Maj:ts förslag, att — under förutsättning att lästidén

så utsträcktes, att lärarnes tjenstgöringstid komme att uppgå till 39

veckor om året — för lärarne vid de högre och femklassiga läroverken

måtte bestämmas de i den kongl. propositionen föreslagna löneförmåner, att

utgå från och med år 1891.

Denna utskottets hemställan bifölls af Första Kammaren oförändrad,

hvaremot Andra Kammaren biföll den under vilkor att det nuvarande

latinska öfversättningsprofvet borttoges samt att latinets inträde i skolan

uppskötes till nuvarande sjette klassen, utan att de för detta språk i de

fyra öfre klasserna nu anslagna lärotimmar ökades.

I anledning af hvad sålunda förekommit, ansåg utskottet sig böra söka

sammanjemka de olika meningar, som sålunda gjort sig gällande, och hemstälde

i detta syfte, att kamrarne, med frånträdande af sina förut i ärendet

fattade beslut, måtte — under uttalande af den vissa tillförsigt, att

Kongl. Maj:t i öfverensstämmelse med chefens för ecklesiastikdepartementet

i yttrande till statsrådsprotokollet den 7 februari 1890 framstälda åsigt

måtte borttaga det nuvarande latinska öfversättningsprofvet, samt med

anhållan, att Kongl. Maj:t ville taga i öfvervägande, huruvida icke

vare sig det åt latinets studium i läroverken nu anslagna antal timmar

skulle kunna minskas eller ock antalet af de läroverk, der undervisning

i latin meddelades, i väsentlig mån inskränkas — besluta, att, under förutsättning

att läst!den så utsträcktes, att lärarnes tjenstgöringstid komme

att uppgå till 39 veckor om året, för lärarne vid de högre och femklassiga

läroverken skulle bestämmas de löneförmåner, som föreslagits i den kongl.

propositionen, att utgå från och med år 1891.

Detta utskottets sammanjemkningsförslag antogs af Första Kammaren,

men förkastades af Andra Kammaren, hvilken förklarade sig vidblifva sitt

förra beslut i frågan.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Åttonde hufvudtiteln.

''^3t-de°aii-f ^<?l sålunda frågan om lönereglering för de allmänna läroverkens lärare

manna svenskaför denna gång förfallit, beslöt trettonde allmänna svenska läraremötet,

läiaremötet. samladt i Helsingborg den 17—19 juni 1890, att ingå till Kongl. Maj:t

med underdånig anhållan:

att, då en reglering af de ordinarie lärarnes löner, för mer än ett årtionde

sedan af dertill utsedd komité till behofvet fullt utredd och med

all tydlighet framhållen, under de senaste åren med deras stigande lefnadskostnader

än yttermera nödvändig blifven, af Kongl. Maj:t också behjertad

och i nådig proposition inför Riksdagen två gånger betygad, samt

slutligen jemväl af Riksdagen, senast år 1890, erkänd, likvisst ännu icke

kunnat af kända skäl vinna eu tillfredsställande lösning, Kongl. Maj:t

täcktes i nåder redan för näst sammanträdande riksdag å nyo framlägga

hela löneregleringsfrågan att, i händelse af Riksdagens bifall, träda i t.illlämpning

redan från den 1 januari 1891; samt

att Kongl. Maj:t måtte behjerta det oafvisliga behofvet af förbättrad

aflöning för de extra ordinarie lärarne och billigheten deraf, att. de efter

längre tids väl vitsordad tjenstgöring yttermera erhölle en lämplig arfvodesförhöjning

af förslagsvis femhundra kronor; äfvensom

att Kongl. Maj:t täcktes i nåder taga i öfvervägande, huruvida det

icke skulle lända till läroverkens verkliga fördel, att de extra ordinarie

befattningar, hvilka visat sig faktiskt nödvändiga, snarast möjligt förändrades

till ordinarie, hvarigenom den oskäligt långa tid, under hvilken de extra

ordinarie lärarne hittills i regeln fått. vänta på befordran, skulle i någon

mån förkortas.

komulu Emellertid hade Kongl. Maj:t den 6 juni 1890 uppdragit åt en

komité att utarbeta förslag till ändring i gällande stadga för rikets allmänna

läroverk samt i ötriga författningar rörande de allmänna läroverken

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de grunder för undervisningens

anordnande, som funnes angifna i dåvarande chefens för ecklesiastikdepartementet.

yttrande till statsrådsprotokollet den 7 februari 1890, äfvensom

till ändringar i öfrigt i dessa författningar, i den mån sådana ändringar

under fortgången af komiténs arbete kunde finnas af behofvet påkallade.

De allmänna bestämmelser angående undervisningens anordning, som

skulle läggas till grund för komiténs arbete, formulerades af dåvarande

chefen för ecklesiastikdepartementet sålunda:

att antalet af skolans undervisningsämnen skulle minskas genom uteslutande

från undervisningsplanen af filosofisk propedevtik och hebreiska;

att nuvarande lärokurser i allmänhet blefve oförändrade;

s. 41 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 41

att kursafslutningar på i protokollet närmare angifvet sätt anordnades

i tredje och femte klasserna;

att de obligatoriska lärotimmarnas antal minskades, så att det i ingen

klass öfverstege 30 i veckan;

att månadslofven bibehölles blott i de två öfverstå årsklasserna;

att hemarbetet inskränktes, i synnerhet derigenom att de skriftliga arbetena

dels minskades, dels förlädes till lärorummet;

att läsåret förlängdes till 39 veckor, hvari dock skulle inräknas ledighet

under en vecka vid påsk och en half vecka vid pingst; och att, der icke

Kongl. Maj:t på gjord framställning annorlunda bestämt, höstterminen skulle

taga sin början flen 26 augusti eller, derest denna dag infölle på en söndag,

följande söckendag;

att examen med de fem lägre klasserna vid höstterminens slut upphörde;

att den eforus och rektor medgifna rätt att bevilja läroverket ledighet,

när hård väderlek, marknad, allmän högtidlighet eller annan giltig anledning

förekomme, så begränsades, att den sålunda meddelade ledigheten

under ett läsår icke tillhopa öfverstege sex arbetsdagar, i hvilken tid dock

icke skulle inräknas den ledighet under två eller tre dagar, som gåfves lör

förberedelse till årsexamen;

att, såsom hittills, på den klassiska luden latinet inträdde i 4:de, franskan

i 5:te och grekiskan i 6:te klassen, på den reala linien engelskan i 4:de och

franskan i 5:te klassen, samt att på den helklassiska linien engelskan utgjorde

valfritt ämne;

att tyskan å båda linierna fortsattes till skolkursens slut;

att i inogenhetspröfningen i stället för skriftlig öfversättning till latin

infördes sådan öfversättning från nämnda språk;

att å latinlinien A den åt matematik och naturvetenskap anslagna

tiden inskränktes, samt att å latinlinien B matematikens och naturvetenskapens

ställning stärktes och i sammanhang dermed matematisk skrifning

återinfördes i inogenhetspröfningen å sistnämnda linie;

att sångundervisningen borde vara obligatorisk blott i läroverkens lägre

klasser;

att gymnastik dagligen öfvades med alla lärjungar, som icke af helsoskäl

blifvit derifrån befriade, dock med den jemkning, som i vissa klasser kunde

anses böra ifrågakomma, om vapenöfning under dagen skulle ega ruin;

att tre timmar i veckan ansloges till gymnastik och vapenöfning för hvarje

klass; att rektor bemyndigades att, der så lämpligen kunde ske, efter samråd

med skolläkaren och gymnastikläraren, för svagare lärjungar anordna särskilda,

för dem lämpade gymnastiklektioner eu half timme dagligen; att

gymnastikläraren skulle, så ofta han funne lämpligt, använda den åt gymBih.

till Riksd. 1 ''rot. 1892. 1 Sami. 1 Af,l. 0

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Åttonde hufvudtiteln.

liastik anslagna liden till öfvandet af fria lekar; samt att militäröfningarna

skulle sa anordnas och utsträckas under läsåret, att ledighet från öfrig undervisning

i skolan för deras skull icke blefve erforderlig; samt

att beträffande tillsättning af rektorsbefattningar vid de lägre allmänna

läroverken skulle gälla hvad för närvarande vore föreskrifvet med afseende

pa tillsättning af dylika befattningar vid de högre läroverken.

Sitt förslag till stadga för rikets allmänna läroverk afgaf komité!) den

13 januari 1891, och sedermera hafva vederbörande myndigheters utlåtanden

deröfver inhemtats och befordrats till trycket.

o^ervisMDgs-, . Sedan Riksdagen i skrifvelse den 7 juli 1887 anhållit, att Kongl.

examens- och Maj:t täcktes låta undersöka och utreda, huru vida icke, med särskild hänsyn

li.funiverse1''11 önskvärdheten af studiernas kraftigare främjande och studietidens benfil.

glansning inom nödigt mått, åtskilliga ändringar och tillägg i gällande

bestämmelser med afseende på undervisnings-, examens- och studieväsendet

kunde vara behöfliga för Upsala och Lunds universitet samt för Karolinska

mediko-kirurgiska institutet i Stockholm, och att Kongl. Magt derefter

täcktes vidtaga de åtgärder, som kunde befinnas för det åsyftade ändamålet

erforderliga och gagneligt fann Kongl. Maj:t godt att den 18

juni 1888, efter det att statistiska undersökningar rörande studie- och

examensförhållanden vid de svenska universiteten blifvit utförda och till

trycket befordrade, uppdraga åt en komité att verkställa utredning af

berörda frågor. Denna komité öfverlemnade den 2 juli 1889 till Kongl.

Maj:t sina underdåniga förslag och betänkanden. Och sedan vederbörande

akademiska myndigheter deröfver blifvit hörda, har Kongl. Maj:t

den 17 april 1891 utfärdat ny stadga angående filosofie kandidat- och

licentiatexamina, nådig kungörelse angående ändring i gällande bestämmelser

rörande teologisk-filosofisk examen samt nådig kungörelse angående

ändring i vissa paragrafer af universitetsstatuterna.

h6-dne>f8t’ • Slutlig®n har Riksdagen i skrifvelse den 14 maj 1891 anmält, att

exZorfi,,;, ieRiksdagen, i anledning af inom densamma väckt förslag, för att vikarierande

ämnesiaiare. ämneslärare och extra lärare vid de allmänna läroverken, hvilka genom

afiagd akademisk examen och genomgången profårskurs förvärfva! kompetens

att söka ordinarie lektors-, adjunkts- eller kollegabefattning vid

allmänt läroverk, måtte kunna från och med år 1892 erhålla arfvode0efter

1,800 kronor för år räknadt, beviljat å extra stat för år 1892 ett anslag

af 60,000 kronor till arfvodesförhöjning åt extra ordinarie ämneslärare vid

de allmänna läroverken.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtitelu.

43

Af det anförda torde framgå, att behofvet af löneförbättring åt Återblick,

lärarne vid de allmänna läroverken redan för öfver tio år sedan blifvit

till fullo ådagalagdt samt sedermera erkändt så väl af statsutskottet och

Riksdagen år 1882 som af särskilda utskottet och båda kamrarne vid 1890

års riksdag; vidare att de lönebelopp, som af Kongl. Maj:t föreslagits

för de särskilda slagen af lärare, lemnats utan anmärkning af statsutskottet

och Riksdagen år 1882 samt vid 1890 års riksdag godkänts af

särskilda utskottet och båda kamrarne, hvilka äfven i hufvudsak bifallit

eu af Kongl. Maj:t framstäld, på den föreslagna lönestaten grundad

pensionsreglering för bemälde lärare; samt slutligen att sistlidna ars riksdag

funnit behofvet af förbättrad aflöning åt de extra ordinarie ämneslärarne

vid de allmänna läroverken så behjertansvärdt, att den, pa derom inom riksdagen

väckt förslag, beviljat visst belopp för berörda ändamål.

Att allt detta oaktadt ingen lönereglering för de allmänna läi-overkens^A^d^.ge^

lärare blef af 1890 års riksdag beslutad, har sin närmaste grund deruti,af8,ag a löneatt

Andra Kammaren biföll den föreslagna löneregleringen, endast under ie^''f''a"nSa

vilkor att det nuvarande latinska öfversättningsprofvet borttoges, samt att

latinets inträde i skolan uppskötes till nuvarande sjette klassen, utan att

de för detta språk i de fyra öfre klasserna nu anslagna lärotimmarne ökades.

De skäl, som anfördes härför, voro i hufvudsak följande. Med afseende

å utbytandet af den skriftliga öfversättningen från svenska till

latin i afgångsexamen mot eu öfversättning från latin till svenska

hänvisades till hvad dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet med

hänsyn härtill anfört i sitt yttrande till statsrådsprotokollet den 7 februari

1890, och erinrades derom, att Riksdagen i skrifvelse den 24 maj 1873

anhållit, det Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huruvida icke fordringarna

i afgångsexamen vid rikets elementarläroverk kunde ändras pa

det sätt, att öfversättningsprofvet från svenska till latin utbyttes mot en

öfversättning från latin till svenska, samt påpekades, att redan för längre

tid tillbaka i Norge och Danmark i motsvarande examen den skriftliga

öfversättningen till latin utbytts mot öfversättning från latin till modersmålet,

äfvensom att, framstående filologer så väl i vårt land som i finland

och Tyskland påyrkat eu sådan reform.

Beträffande åter uppskjutandet af latinets inträde i undervisningen

till nuvarande sjette klassen framhöll man:

att Riksdagens Andra Kammare åren 1880 och 1881 begärt eu sådan i

förändring;

att, om eu väsentligare inskränkning

språk i de akademiska examina, såsom

i fordringarna på insigter i klassiska

önskvärdt vore, koinme till stånd,

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Åttonde hiifviidtiteln.

latinets inträde i skolan kunde framflyttas till sjette klassen, utan att det

antal undervisningstimmar, som för närvarande vore anslaget till de döda

språkens inlärande i skolans fyra sista årsafdelningar, derför beliöfde ökas;

att endast ett fatal studerande för sina universitetsexamina vore i

behof af större latinkunskaper, än som under eu fyraårig kurs i skolan

kunde inhemtas, nemligen de, som egnade sig åt filologiska studier, men

att man för detta fåtals skull ej finge tvinga det stora flertalet att börja

latinstudiet redan i fjerde klassen;

att, om latinet uppskötes till sjette klassen, undervisningen i de fem

lägre klasserna kunde ordnas på ett för de lärjungar, som, efter att hafva

genomgått dessa klasser, ville träda ut i det praktiska lifvet, mer ändamålsenligt

sätt än nu, då hänsyn till latinet hade föranleda att undervisningen

på reallinien ordnats på ett mindre tillfredsställande sätt, ett förhållande,

som af ekonomiska skäl vid de flesta läroverk icke utan latinets uppskjutande

kunde ändras; samt

.att för de lärjungar, som lemnade skolan efter att hafva erhållit undervisning

i latinliniens femte eller sjette klass, den tid de egnat åt latinet

vore fruktlöst bortkastad.

tÄff'', SäSOm °fvan llämilts’ har det förslag till stadga för rikets allmänna

läroverk, som af den för ändamålet tillsatta komitén afgafs den 13 januari

1891, blifvit utarbetadt i enlighet med af dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet

angifna grunder.

Till dessa grunder hörde bland andra:

att i mogenhetspröfningen i stället för skriftlig öfversättning till latin

skulle införas sådan öfversättning från nämnda språk;

att a latinlinien A den åt matematik och naturvetenskap anslagna

tiden skulle inskränkas, samt att å latinlinien B matematikens och naturvetenskapens

ställning skulle stärkas och i sammanhang dermed matematisk

skrifning återinföras i mogenhetspröfningen å sistnämnda linie;

att antalet af skolans undervisningsämnen minskades genom uteslutande

från undervisningsplanen af filosofisk propedevtik och hebreiska;

att tyskan å båda linierna fortsattes till skolkursens slut;

att, såsom hittills, på den klassiska linien latinet skulle inträda i fide,

franskan i 5:te och grekiskan i 6:te klassen, på den reala linien engelskan

i fide och franskan i 5:te klassen, samt att på den helklassiska linien engelskan

utgjorde valfritt ämne; äfvensom

att läsåret förlängdes till 39 veckor, hvari dock skulle inräknas ledighet

under en vecka vid påsk och en half vecka vid pingst; och att, der

icke Kongl. Maj:t på gjord framställning annorlunda bestämde, höstterminen

s. 45 Kontrollera mot PDF

Åttonde liufvndtiteln.

45

skulle taga sill början den 26 augusti eller, derest denna dag inföllc på

en söndag, följande söckendag.

Den sist nämnda af nu anförda grunder innebär någon afvikelse från

hvad som i detta afseende föreslogs i nådiga propositionen till 1890 års

riksdag, då enligt denna lärarnes tjenstgöringsskyldighet skulle utsträckas

till 40 veckor om året. Den vidtagna förändringen torde haft sin grund

i särskilda utskottets förslag och kamrarnes uttalanden i berörda fråga

vid nämnda riksdag. Och med hänsyn till de skäl, som af särskilda utskottet

anfördes för en sådan ändring, har jag intet att deremot invända.

Med ledning af nyss nämnda och öfriga angifna grunder har bemälda

komité vid läroplanens uppgörande sökt göra de särskilda bildningslinierna

så oberoende som "möjligt af hvarandra och har derför icke dra git i betänkande

att föreslå särskild undervisning för en linie i ett eljest gemensamt

ämne, derest denna linie ansetts hafva behof af annan undervisning

deruti än den eller de öfriga. Att detta kunnat ske, utan att lärarekrafterna

behöft ökas, har berott derpå, att hela antalet undervisningstimmar

för vecka i de flesta klasser något minskats samt att undervisningen

i välskrifning i allmänhet öfverlemnats åt lärarne i teckning.

Och då komitén synes mig i det hela hafva pa ett tillfredsställande sätt

löst sin uppgift, har dermed vunnits:

att undervisningen å den reala linien, särskildt inom de fem lägre

klasserna, ordnats på det under nuvarande förhållanden bästa möjliga sätt

och så, att den ej gerna kunnat ordnas bättre, äfven om ingen latinlinie

i dessa klasser förekomma;

att A-linien erhållit en starkt markerad historisk-språklig karakter och

derigenom blifvit särskildt lämplig för blifvande teologer, filologer, filosofer,

historieforskare och lärde jurister, för hvilka vidsträcktare kunskaper

i språk och historia äro af synnerlig vigt; samt

att B-linien, som utvecklats i en matematisk-naturvetenskaplig retning,

derigenom blifvit mer lämplig än hittills såsom förberedelse för medicinska

samt sådana matematiska och naturvetenskapliga universitetsstudier,

som förutsätta någon insigt i latin.

Att detta resultat kunnat vinnas har tydligen till hufvudsaklig del

berott derpå, att å ena sidan den årliga lästiden ökats med tre veckor

samt att å andra sidan latinet fått inträda i.4:de klassen. Hade

åter latinet enligt Andra Kammarens yrkande skolat inträda i G:te klassen,

så skulle för det första det hafva blifvit omöjligt att så inskränka latintimmarnas

antal inom de fyra högsta årsafdelningn.na, som i komiténs

förslag skett, nemligen från 32 i veckan enligt nuvarande läsplan till 27

å B-linien och 28 å A-linicn, hvarigenom ej så litet tid i dessa klasser

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Åttonde hufvudtiteln.

vunnits för andra ämnen; vidare både grekiskan måst uppskjutas till nuvarande

7:de klassen eller kanske helt och hållet uteslutas. Nu äro emellertid

de kurser i klassiska språk, som af komitén föreslagits, icke större, än

att akademiska studier i dessa ämnen eller i ämnen, som för sitt studium

förutsätta insigt deri, icke med framgång kunna drifvas, utan att åtminstone

hvad som föreslagits blifvit inhemtadt, något, som äfven torde framgå

deraf, att intet land hittills har stadgat mindre eller ens så små fordringar i de

klassiska språken för inträde vid universitetet. En nödvändig följd af latinets

uppskjutande till (hte klassen måste således blifva, att de, som vid universitet

ville egna sig åt studier, för Indika insigter i båda de klassiska språken

äro erforderliga, måste offra eu icke obetydlig del af sin tid vid universitetet

åt skolstudier i dessa, ehuru de genomgått skolans A-linie. Särskilt

blefve de, som skulle förbereda sig för den presterliga banan, illa

lottade, ty de skulle komma till universitetet icke blott utan kunskaper i

hebreiska utan äfven med mycket ofullständiga skolkunskaper i klassiska

språk, och de större kunskaper, som de i andra ämnen, t. ex. matematik,

naturvetenskap, franska in. in., i stället inhemtat, skulle för dem vara till

lika liten hjelp eller direkt nytta som insigter i klassiska språk för dem,

som egnade sig åt matematiska och naturvetenskapliga studier för tekniskt

ändamål.

Då nu de, som egnat sig åt teologiska studier, både för närvarande

äro och alltid maste komma att blifva ganska många och dertill i allmänhet

höra till de minst bemedlade, skulle det tydligen vara mindre

välbetänkt att väsentligen förlänga och fördyra deras akademiska kurs.

Och lägger man till dessa alla dem, som för grundligare studier i filologi,

filosofi och historia äro i behof af goda kunskaper i båda de klassiska

språken, så blir utan gensägelse, dessas sammanlagda antal så stort, att

hänsyn måste tagas till dem vid skolans organisation eller med andra ord

att eu väl anordnad A-linie för dem måste åvägabringas.

Da A-lin ien vid latinets uppskjutande till 6:te klassen genom grekiskans

deraf föranledda uppskjutande till 7:de klassen skulle få flera rimmar

icke blott i 4:de och 5:te klasserna utan äfven i båda afdelningarna

af (hte klassen för andra ämnen än enligt koiniténs förslag, så blefve detta

deremot icke förhållandet för B-linien. Denna linie skulle nemligen visserligen

få 14 timmar mer för andra ämnen i 4:de och .hte klasserna men

5 timmar mindre i de fyra högsta. Följden häraf måste åter blifva, att

mycket i de andra ämnena, hvilket i sjclfva verket förutsätter eu större

förståndsutveckling, för att i skolan kunna medhinnas måste förläggas till

de fem lägre klasserna, under det att enkla minnessaker i latin måste inläras

i de högre, der minnet för dylika saker är mindre mottagligt, Fn

s. 47 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 47

dylik, psykologiskt oriktig fördelning af undervisningsstoffet är ett af de

betänkligaste fel vid uppgörande af en läsplan, och resultatet skulle utan

tvifvel blifva, att icke blott kunskaperna i latin blefve mindre utan

äfven insigterna i öfriga ämnen ojemnare och osäkrare.

Några hafva visserligen förmenat, att man genom att afsluta något

eller några ämnen redan i 5:te eller åtminstone i 6:te klassen skulle kunna

undvika detta resultat. Derigenom skulle emellertid tillståndet snarare försämras

än förbättras, ty å ena sidan lär den erfarenhet, vr hafva af tyskans

och naturalhistoriens afsilande med sjette klassen, att, ehuru detta blott

skett två år före skolkursens slut, likväl insigterna i dessa ämnen visat

sig för svaga i förhållande till de fordringar, universitetsstudierna derpå

stält, hvarför det från många håll ifrigt yrkats på skolstudiernas fortsättande

i dessa ämnen till afgångsexnmen; och å andra sidan är tydligt,

att då skolstudierna i ett ämne skola afslutas, maste allt det väsentligare

deri, som hör till skolstadiet, tagas med, och ju tidigare derför ett

ämne, som är afsedt att komma till användning vid universitetsstudierna,

skall afslutas, desto mer måste deri meddelas, som går utöfver flertalets

ståndpunkt.

Den moderna principen om arbetets fördelning, som äfven blifvit

strängt tillämpad inom vetenskapens område och föranledt vetenskapernas

specialisering, har i första hand gifvit upphof åt de skilda bildningslinierna

inom skolan. Och i samma mån som de särskilda vetenskaperna allt mer

utvecklats samt konkurrensen äfven på detta område stegrats, i samma

mån har det ock visat sig behöfligt att noga afpassa den förberedande

undervisningen efter de vetenskapers fordringar, åt hvilka alumnen har

för afsigt att för framtiden egna sig, hvarför ock skolans särskilda bildningslinier

allt mer skilt sig från hvarandra och hvardera fått sin särskilda

uppgift. Den föreslagna åtgärden att uppflytta latinet till sjette

klassen går emellertid i motsatt retning och sträfva)'' att iller närma

linierna till hvarandra, och en och annan af de ifrigare förfäktarne för

denna åtgärd säger äfven rent ut, att rörelsens yttersta mål är att genom

ett fullständigt uteslutande af de klassiska språken från skolan åstadkomma

enhet i skolbildningen. Men derigenom är tydligen arbetsfördelningen

inom skolan upphäfd.

Sant är visserligen, att de särskilda bildningslinierna i skolan föra

den olägenheten med sig, och det i desto högre grad ju mer skilda de åro,

att den, som ej vet, åt hvilkct håll han vill, tvingas att bestämma sig,

och att den, som oj är belåten med den linie han valt, icke utan särskild

ansträngning eller tidsförlust kan komma in på en annan. Men denna

olägenhet ligger i sakens natur och är icke egendomlig för skolan, utan

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Åttonde liufvudtiteln.

återfinnes öfver allt i det praktiska lifvet. Så kan den, som vill blifva

handtverkare, icke i början egna sig åt handtverk i allmänhet, utan sedan

lian erhållit de skolkunskaper, som för dem alla äro nödvändiga, måste

han välja ett visst yrke och deri göra sina läroår; ledsnar han dervid

eller finner han sig ej passa derför och ger sig in i ett annat, så har han

i viss mån förlorat sin tid och måste göra om sina läroår. Alldeles utan

gagn har hans förra verksamhet, om den utöfvats med omsorg och allvar,

dock icke varit, ehuru den direkta nyttan deraf understundom är svår att

påvisa och tidsförlusten är klar.

Enahanda är förhållandet med dem, som valt orätt bildningslinie

och derför göra ombyte eller sluta. Emellertid är dessas antal ingalunda

sa stort, som man i allmänhet tror, och i samma mån allmänheten kommer

till insigt om, att hvarje linie har sin särskilda uppgift samt hvilken

denna är, i samma mån torde ock berörda misstag blifva allt färre.

Redan nu tillhöra de, som i 4:de, 5:te eller nedre 6:te klassen eller

efter genomgången af någon af dessa klasser lemna läroverket, företrädes-- vis den reala linien, hvilket tydligast framgår, om man tager i betraktande

de siffror, som i den officiella statistiken för statens allmänna läroverk

upptagas under rubriken »öfversigt öfver förändringen i skolgenerationernas

storlek». Så utgjorde enligt uppgift i berättelsen för läsåret 1887—

1888 totalantalet lärjungar

höstterminen

1882

i 4:de realklassen

961

och i

4:de latinklassen

1,288

»

1883

i 5:te

»

616

»

5:te »

1,219

»

1884

i 6: 1

298

»

6: 1 »

1,072

1885

i 6:2

»

214

6: 2

888

1886

i 7: 1

170

»

7: 1

763

»

1887

i 7:2

»

144

»

7: 2

646.

Häraf visar sig.

, att lärjungeantalet

o

a re

al linien

minskas

vid

öfvergången från 4:de till

5:te klassen med

36 proc. af antalet i

föreg.

klass

»

T>

»

5:te »

6: 1

52 »

»

»

»

»

»

6: 1 »

6: 2

28 »

»

»

»

»

»

6: 2 »

7: 1

»

21 »

»

»

2>

»

»

»

7: 1 »

7:2

15 »

»

*,

under det att lärjungeantalet å laiinlinim minskas

vid öfvergången från 4:de till 5:te klassen med 5 proc. af antalet i föreg. klass

»

»

»

5:te »

6: 1

» 12

»

»

»

6: 1 »

6:2

»

» 18

»

»

»

6: 2 »

7: 1

»

* 14

.»

»

»

7: 1

7: 2

15

»

s. 49 Kontrollera mot PDF

Åttonde liufvudtiteln. 49

♦

Dessa förhållanden återfinner man med mindre variationer, hvilken

läriungegeneration man vill följa. Till samma resultat skulle man äfven

komma genom att taga i betraktande uppgifterna angående de från hvarje

klass afgående lärjungarne; men då uppgift saknas för ett stort antal lärjungar

angående deras tillämnade lefnadsbanor efter. afgången och da eu

stor" del af dem, som afgå från latinlinien, söker sig in vid annat allmänt

läroverk, gifva dessa uppgifter ett osäkrare resultat.

Med afseende på den jemförelsevis stora afgången från nedre sjette

latinklassen torde böra anmärkas, att ganska många lärjungar, efter att hafva

genomgått denna klass, söka inträde a apotek. o 0 .

Af den officiella statistiken framgår äfven, att öfvergangen tran latintill

reallinien eller tvärtom icke är af någon betydelse,, da den knappast

uppgår till 1 procent af lärjungeantalet a de bada linierna tillsammans.

Det torde derför icke med fog kunna pastas, att en afsevärd olägenhet

uppstår derigenom att lärjungar, som i 4:de och 5:te klasserna läst

latin, öfvergå till praktiska yrken eller till den reala limen, helst den undervisning

de mottagit i latin säkerligen i någon mån vant åt gagn tor

deras utveckling.

Med de ändringar i universitetsstatuterna och vissa, examensstadgar i uuiversiför

universiteten, som Kongl. Maj:t den 17 april nästlidna ar besluta,tetens statuter

bär å ena sidan åsyftats att gorå den akademiska undervisningen mer"*™- öfverensstämmande med tidens fordringar och närmare afpassad etter de

särskilda studerandenas behof samt att vinna en ändamalsenligare användning

af tillgängliga lärarekrafter och en fastare ledning af den studerande

ungdomens arbeten, så att det är att hoppas, att, i den män de vidtagna

förändringarna hunnit göra sin verkan, studietiden i regeln skall förkortas,

på samma gång kunskaperna vinna i omfattning ^och djup. A andra sidan

hafva derigenom borttagits alla tvångsämnen från filosofie kandidat- och

licentiatexamina, och särskildt har latinets ställning till dessa examina

blifvit eu helt annan än förut; hvarjemte fordringarna i latin minskats i

teologisk-filosofisk examen genom uteslutandet derur åt den skriftliga

öfversättningen till latin.

Enligt förut gällande stadgar var latinet obligatoriskt ämne i filosofie

kandidatexamen, så väl i den, hvilken medförde rätt till afläggande åt

licentiatexamen inför humanistiska sektionen, som i den, hvilken medförde

rätt till sådan examens afläggande inför matematisk-naturvetenskapliga

sektionen. För afläggande af filosofie kandidat- eller licentiatexamen töiutsattes

således alltid icke blott skolstudier utan äfven akademiska studier

i latin.

Bill. till liiksd. Vrot. 189''J. 1 Sami. 1 Af cl.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Åttonde hufrudtiteln.

• un

mu

Slutsats med

Enligt nadiga stadgan af den 17 april 1891 äro deremot akademiska

studier i latin icke erforderliga '' vare''sig för humanistisk eller

matematisk-naturvetenskaplig kandidat- eller licentiatexamen; och filosofie

kandidat- och licentiatexamina kunna bådadera afläggas äfven utan några

som helst skolstudier i latin, derest det öfvervägande antalet ämnen för

dessa examina väljes bland dem, som höra till matematisk-naturvetenskapl.

ga sektionen, under det att blott godkänd mogenhetsexamen på latinlimen

fordras af dem, hvilka vilja undergå filosofie kandidat- eller licensektionen11

1 ainnei1’ hvilka tid öfvervägande antal höra till humanistiska

Genom dessa bestämmelser har för det första tillträde till universitetet

beredts den reala bildnmgsliniens lärjungar och ett vidsträckt område

för dem öppnats till studier derstädes. Härigenom skall utan tvifvel lärJungeantalet

a denna lime komma att ej obetydligt växa. Också torde

derigenom öfvergangen mellan de båda linierim och afgången från latiniimens

lägre klasser komma att i någon mån ytterligare minskas, då mången

malsman hittills satt sm myndling å latinlinien eller låtit honom öfverflytta

till denna för att halla tillgången till eu akademisk studiebana honom

öppen ehuru han egentligen för honom afsett en lefnadsbana, för hvilken

klassiska språk icke erfordras. En ytterligare anledning till ökad freqvens

a reaUimen torde det äfven blifva, om, såsom jag har för afsigt att föreslå

de mindre läroverk med fem klassers kurs, till hvilka de nuvarande

treklassiga läroverken samt några pedagogier skulle ombildas, i hufvudsak

mrattas enligt den reala liniens undervisningsplan.

. . För ,de.t andra hafva genom nämnda bestämmelser fordringarna å in!‘ii

mr1 ahni1 !)er‘;rda »kemiska examina blifvit sänkta till det minsta

tillradhga och hänföra sig tydligen till de nu gällande eller af skolW

komiten föreslagna kurserna för mogenhetsexamen. Skulle derför genom

atmets uppskjutande till _ 6:te klassen dessa kurser komma att minskas,

maste således latinet återinföras såsom obligatoriskt ämne för åtskilliga

f örmer af filosofie kandidat- och licentiatexamina, hvarigenom tydligen stu
komm?

attdUUpstårSltetet SkullG förlängas och åtskilliga andra olägenheter

Vare sig man betraktar saken från skolans eller universitetets syn
Kl.

infall rÖT* Sfi nnrlQ __• j .. i • -i . *

afseende å ■« oc^rvcn ai txi i smulans ener universitetets svn
Sal;m+dai

uPPskJutandet af latinets inträde i undervisningen

Till U.lO K hpf.^tnQTirlö Vnn/lnv» —__?__* . j P.. i -» V

Seffunn jtll c.t, Ti ;II laimcis inträde i undervisninger

skjutande .h‘te klas?en betydande hinder och svårigheter för den hö^re undervisningen,

hvilken dock ett land, som vill bevara sin sjelfständighet på

vetenskapens fält icke far försumma eller tillbakasätta. De olägenheter,

som föranledas af latinets inträde i fide klassen, hafva deremot visat sig

s. 51 Kontrollera mot PDF

Åttonde hnfvndtiteln. 51

* - • •, »il
vara

af ringa eller ingen betydelse. Härtill kommer att hittills intet land

försökt att inskränka skolkursen i latin till blott fyraårig, så att man saknar

afl erfarenhet angående sättet att anordna den högre undervisningen

under sådan förutsättning, hvarför det land, som vill göra början dermed,

miste utsätta sig för alla de misstag och missräkningar, hvilka synas vara

oundvikliga, då ett vanskligt, blott på abstrakta teorier bygdt experiment

skall genomföras.

Tydligt är, att jag under sådana omständigheter icke kan föreslå

någon förändring beträffande latinets inträde i skolans undervisningsplan,

utan att jag i detta afseende ställer mig på samma ståndpunkt, som förre

departementschefen intog så väl i sitt yttrande till statsrådsprotokollet den

7 februari 1890 som i fråga om de grunder, hvilka föreskrefvos skollagskomitcn

för dess arbete. Och då, såsom jag ofvan haft tillfälle att framhålla,

antagandet af bemälda komités förslag till stadga för rikets allmänna

läroverk skulle i flera afseenden medföra väsentliga fördelar för vårt undervisningsväsende,

är jag beredd att för Kongl. Maj:t framlägga nämnda förslag

till fastställelse med de mindre väsentliga ändringar, som af vederbörande

myndigheters anmärkningar deremot kunna föranledas, men anser

dock billigheten kräfva, med hänsyn till den ökade tjenstgöringstid, som,

derest ett sådant förslag varder faststäldt, skulle komma att åläggas lärarne,

att samtidigt den så länge uppskjutna löneförbättringen må komma dem

till godo.

Då emellertid dels genom de af Kongl. Maj:t vidtagna åtgärder, hvarom

jag i det föregående erinrat, dels förmedelst genomförandet af nyss berörda

förslag till skolstadga de önskningar med afseende på latinets ställning i

undervisningsplanen, som af särskilda utskottet och kamrarne vid 1890 års

riksdag uttalats, blifvit eller skulle blifva fylda, med undantag af yrkandet

angående latinets uppskjutande till 6:te klassen, och då det, genom

hvad ofvan yttrats, torde kunna anses till fullo ådagalagdt, att genomdrifvandet

af detta yrkande skulle medföra stora hinder och svårigheter för

en väsentlig del af den högre undervisningen, så anser jag mig hafva

grundad anledning till den förhoppning, att Riksdagen icke längre skall

vägra lärarne vid de allmänna läroverken den löneförbättring, hvars behöflighet

den redan erkänt, och som alltmer visar sig vara af en trängande

nödvändighet.

Jag anser mig på grund häraf böra tillstyrka, att för Riksdagen å,

nyo framlägges det förslag till lönereglering för lärarne vid de högre och reglering för

femklassiga allmänna läroverken, som innehölls i propositionen till 1890 laiarnuårs

riksdag. Mot de närmare bestämmelserna i detta förslag gjordes

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Åttonde hufvudtiteln.

De extra ordinarie

äraneslärarnes

arfvoden.

hvarken af särskilda utskottet eller af kamrarne några anmärkningar, och

icke heller jag vill deri föreslå någon ändring, med undantag för en

enda punkt, i hvilken för tydlighetens skull en omredigering torde vara

behöflig.

Denna punkt angår de extra ordinarie ämneslärarnes arfvoden och

lyder i statsrådsprotokollet den 7 februari 1890 sålunda:

att vikarierande lektor, som icke innehar ordinarie läraretjenst, må, om

han fullgjort stadgade vilkor för att kunna till lektor utnämnas, uppbära

arfvode efter 2,000 kronor, men eljest efter 1,800 kronor för år räknadt;

samt att vikarierande adjunkt eller kollega äfvensom extra lärare må, om

han efter aflagd akademisk examen, som medför behörighet till lärarebefattning,

vederbörligen genomgått stadgad profårskurs, uppbära arfvode

efter 1,800 kronor, men eljest efter 1,500 kronor för år räknadt.

Det har emellertid inträffat, att Kongl. Maj: t, då en lärarebefattning

under en längre tid bort hållas ledig eller af annan anledning måst

uppehållas af vikarie, på det att läroverket måtte kunna erhålla en

fullt qvalificerad lärare till platsens skötande och icke löpa fara att allt för

snart förlora honom, medgifvit, att ett högre vikariearfvode än det vanliga,

och understundom uppgående till den med befattningen förenade lönens

belopp i lägsta lönegraden, fått utgå. Sådana fall lära säkerligen äfven i

framtiden förekomma och torde derför böra med några ord afses i den

ifrågavarande punkten. Vidare skulle en sträng tolkning af berörda punkt

kunna medföra, att det högre arfvodet måste vägras åtskilliga extra ordinarie

lärare, som synas böra komma i åtnjutande deraf. Jag tänker bär

närmast på dem, som aflagt både filosofie kandidat- och dimissionsexamen,

men hvilka, ehuru de idkat långt vidsträcktare akademiska studier, än som

i regeln erfordras för behörighet till adjunktsbefattning, dock kunna sakna

dylik behörighet, emedan deras kandidatexamen icke omfattar alla derför

erforderliga ämnen. Då sådana kandidater genom nådigt beslut vunnit

kompetens till ordinarie lärarebefattning, synas de äfven böra komma i

åtnjutande af det högre arfvodesbeloppet. Denna förmån torde äfven

billigtvis böra tillkomma andra extra ordinarie ämneslärare, hvilkas akademiska

examen icke omedelbart medför kompetens till ordinarie lärarebefattning,

men som på grund af annan vetenskaplig eller pedagogisk förtjenst

genom nådigt beslut erhålla sådan kompetens. Jag hemställer derför, att

berörda punkt måtte få följande lydelse:

att, derest icke Kongl. Maj:t i särskilda fall annorlunda bestämmer,

dels vikarierande lektor, som icke innehar ordinarie läraretjenst, må, om han

fullgjort stadgade vilkor för att kunna till lektor utnämnas, uppbära arfvode

efter 2,000 kronor, men eljest efter 1,800 kronor för år räknadt, dels

s. 53 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 53

vikarierande adjunkt eller kollega äfvensom extra lärare må, om han

efter aflagd akademisk examen, som enligt gällande bestämmelser medför

eller af Kongl. Maj:t genom särskild! beslut förklarats medföra behörighet

till lärarebefattning, vederbörligen genomgått stadgad profårskurs, uppbära

arfvode efter 1,800 kronor, men eljest efter 1,500 kronor för ar raknadt.

I samband med frågan om ny lönereglering för lärarne har allt sedan terjninss

komiterades den 17 maj 1879 afgifna förslag i ämnet stälts fragan om

förhöjda terminsafgifter. Jag anser mig derför äfven höra tillstyrka,

att Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen, att, derest den föreslagna löneregleringen

antages, särskilda, till statsverket ingående terminsafgifter skola

åläggas de allmänna läroverkens lärjungar. På de skäl, som af särskilda

utskottet vid 1890 års riksdag anförts, anser jag dessa afgifter hora utgå

af lärjungarne så väl i de tre lägsta som i öfriga klasser äfvensom till de

belopp och med de närmare bestämmelser, som utskottet godkant eller

föreslagit.

af

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer jag, att Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

a) med afseende på lärarnes vid de högre och femklassiga allmänna Lajgrn"''sg;

läroverken aflöning: ,.. .

att — under förutsättning att lästiden sa utstrackes, att lararnes t]ens -

qörinastid kommer att uppgå till 39 veckor om aret — för lärarne vid berörda

läroverk må bestämmas följande lönevilkor, att gälla från och med

är 18 93

för rektorer: vid högre läroverk två lönegrader å 1) 3,500 kronor och

2) 4 000 kronor, jemte tjenstgöringspenningar 1,500 kronor, med rätt till uppflyttning

i andra lönegraden efter tio års val vitsordad tjenstgöring såsom

rektor vid sådant läroverk; vid de femklass,ga läroverken / Stockholm lön 3,200

kronor, tjenstgöringspenningar 1,300 kronor; vid öfnga femklassiga läroverk

tvä lönegrader å 1) 2,700 kronor och 2) 3,200 kronor, jemte tjenstgöring

penningar 1,300 kronor, med rätt till uppflyttning; i andra lönegraden eftei

tio års väl vitsordad tjenstgöring såsom rektor vid femklassigt läroverk; hvarförutom

rektorerne vid alla dessa läroverk ma° af vederbörande kommuner

såsom hittills åtnjuta fri bostad eller hy reser sättning; . n

för lektorer: fyra lönegrader å 1) 2,100 kronor, 2) 2,600 kronor, 3) 3,1

kronor och 4) 3,600 kronor, jemte tjenstgöringspenningar 1,400 kronor med

rätt till uppflyttning frän lägre till högre lönegrad efter fem ars for nit och

skicklighet vitsordad tjenstgöring;

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Åttonde hufvudtiteln.

/) 1 i n ?djUnkter0] mdh?9re och fewMassiga läroverk: fyra lönegrader å

1) 1,500 kronor, 2) 2,000 kronor, 3) 2,500 kronor och 4) 3,000 kronor, jemte

tjenstgormgspenmngar 1,000 kronor, med uppflyttningsrätt lika som lektorer;

2) 1f%nTklårar% iinnÖ9ire läroverk tre lönegrader ä 1) 1,000 kronor,

.. I’200 honor, 3) 1,400 kronor, med rätt till uppflyttning frän lägre till

na''™ ho9jo lönegrad enligt samma grunder, som gälla för lektorer och

adjunkter; vid femk/assiga läroverk lön 500 kronor;

9) 1JM9rnaStif\n!?nni? ^ läroverk tr* lönegrader ä 1) 1,200 kronor,

■hf0,, kr0P07) 3) dflOO kronor, med uppflyttning srätt lika som musiklärare;

vid femk/assiga läroverk lön 600 kronor; ’

för tecknings lärare: vid högre läroverk med befattning af 1:sta klassen

tre lönegrader a 1) 2,000 kronor, 2) 2,250 kronor och 3) 2,500 kronor; med

ri T/mn 2:dm kaSS}en, Ute bograder å 1) 1,500 kronor, 2) 1,750 kronor,

j) med bef<*H"mg af 3:dje klassen tre lönegrader ä 1) 1,200

kronor, 2) 1,400 kronor och 3) 1,600 kronor, alla med uppflyttning sr ätt lika

som musiklärare-, vid femk/assiga läroverk lön 600 kronor;

■) SkaU Va™ Skyldig tienst?öra för den faststälda lönen

vid ogre lagverk 16 timmar i veckan; vid femk/assiga läroverk 8 timmar

i verkan; samt tecknmgslärare vid högre läroverk med befattning af lista

klassen 25, med! befattning af 2lära klassen 20, med befattning af 3:dje klassen

16 timmar i veckan; vid femk/assiga läroverk 8 timmar i veckan; men att

ytterligaretjenstgöring sskyldighet må kunna åläggas gymnastik-och teckninqslarare

mot ersättning af 75 kronor för hvarje timme i veckan under helt

lasciv åt lärare vid femklassigt läroverk eller i första och andra lönegraden

vid högre läroverk samt af 100 kronor åt lärare i tredje lönegraden;

. «tt gymnastiklärare vid högre läroverk, som icke sjelf eqer erforderlig

skicklighet att meddela undervisning i exercis och militäröfningar, skall på

egen bekostnad aflöna det biträde, som i sådant hänseende pröfvas behöfliqt

och af vederbörande godkännes; J J

att tjenstgöringspenningarna skola för alla lärare, rektorerna undantaga,

beraknas utgå för läsår med 39 läsveckor; att de i rektorernas aflöning ingaende

tjenstgöring sparning av skola beräknas utgå för kalenderår, men till

olika belopp för läsaret och för ferierna, efter särskilda bestämmelser, som af

ongi Maj:t faststallas; samt att tjenstgöringspenningarna icke få af tienstens

innehafvare uppbäras under tjenstledighet, dock att, om rektor eller lektor, som

av domkapitelsledamot, endast åtnjuter ledighet från domkapitelsgöromålen,

afdrag a tjenstgöringspenningarna icke må ske;

att för rättighet att tillgodonjuta den förbättrade aflöning, som enligt

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

^Åttonde hufvudtiteln.

denna lönereglering kommer lärare till del, skola gälla såsom vilkor: 1) att

lärare, som enligt hittills gällande stat är berättigad till ersättning för

indelt lön, skall frånträda sin rätt till nämnda ersättning; 2) att nuvarande

innehafvare af lön, i hvilken ingår afkomst af prebendehemman och lägenheter

eller andra särskilda förmåner utom kontanta penningar, skall vara pligtig

att, sedan en undersökning af dessa förmåners beskaffenhet samt uppskattning

af deras ekonomiska värde egt rum, vidkännas antingen förmånernas indragning

till statsverket mot ersättning i penningar till det belopp, hvartill

de äro i stat beräknade, eller den minskning i statsverkets löneanslag till tjensten,

som kan i vederbörlig ordning varda beslutad, dock icke till större belopp

än som motsvarar den löneförbättring, som löntagaren vid nu föreslagen lönereglering

kan komma att vinna; 3) att den genom nådiga cirkulären- den 20

mars 1858 och den 29 december 1860 stadgade skyldighet för visse lärare att,

i händelse de genom inträffade förändringar skulle finnas umbärlige vid det

läroverk, der de äro anstälde, inträda i tjenstgöring vid annat läroverk helst

inom stiftet, skall åligga äfven öfriga vid de högre och femklassiga allmänna

läroverken anstälde lärare, intill dess de uppnått 45 års ålder; samt 4) att

lärare skall vara skyldig att från tjensten afgå med pension enligt de bestämmelser,

som i sammanhang med denna lönereglering fastställas; äfvensom

att hvarje lärare, som varder utnämnd till tjenst, med hvilken rätt till

särskilda förmåner är förenad, skall vara underkastad den minskning i aflöning

frän statsverket, som Kongl. Maj :t framdeles kan finna lämpligt besluta,

till ett belopp, icke öfverstigande det, hvartill de i lönen ingående särskilda förmåner

efter skälig uppskattning sig belöpa;

b) med afseende på de extra ordinarie ämneslärarnes aflöning: Ex.tra ordina''

n rie ämnes
att,

derest icke Kongl. Maj:t i särskilda fall annorlunda bestämmer, dels ,ärarn.e9 af*

vikanerande lektor, som icke innehar ordinarie läraretjenst, må, om han fullgjort lunins''

stadgade vilkor för att kunna till lektor utnämnas, uppbära arfvode efter

2,000 kronor, men eljest efter 1,800, kronor för år räknad,t, dels vikarierande

adjunkt eller kollega äfvensom extra lärare må, om han efter aflagd

akademisk examen, som enligt gällande bestämmelser medför eller af Kongl.

Maj:t genom särskilt beslut förklarats medföra behörighet till lärarebefattning,

vederbörligen genomgått stadgad profårskurs, uppbära arfvode efter 1,800

kronor, men eljest efter 1,500 kronor för år räknadt;

c) med afseende på terminsafgifternas förhöjning: Förhöjning af

att — under förutsättning att den föreslagna löneregleringen för lärarne :ifsiftcniavinner

fastställelse — lärjunge, som är vid allmänt läroverk inskrifven, skall,

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Åttonde hufvudtiteln.

förutom nu utgående af gifter, från och med vårterminen 1893 för hvarje termin

erlägga till statsverket:

inom l:sta, 2:dra och 3:e klasserna 10 kronor,

» 4:de och 5:te klasserna.......... 20 )) ,

» G:te och 7:de » .......... 30 » ;

att befrielse från nämnda afgift må kunna beviljas medellöse lärjungar,

sä vida cle genom fallenhet för studier, flit och godt uppförande anses böra

till erhållande af denna förmån komma i åtanke;

att befrielse från afgiftens halfva belopp må kunna beviljas mindre bemedlade

lärjungar, som uppfylla det för hel befrielse stadgade vilkor;

att å hvarje skolstadium (klasserna 1—3, 4—5 samt G—7) icke mer

än 15 % af stadiets hela lärjungeantal må erhålla hel befrielse och icke mer

än 20 % half sådan, hvarvid dock, om sä pröfvas nödigt, två halfva befrielser

må kunna sättas i stället för en hel sådan eller omvändt, blott att

hela det för hvarje termin inom stadiet debiterade af giftsbelopp ej understiger

75 fo af hvad det skulle utgöra, om alla lärjungarne erlade full afgift;

att förslag å de lärjungar, som skola komma i åtnjutande af befrielse,

upprättas af en nämnd, bestående af läroverkets rektor såsom ordförande,

klassföreståndaren för den klass eller afdelning, som frågan i hvarje särskilt

fall gäller, samt en af läroverksstadens kommunalstyrelse och tvä af vederbörande

landsting valda ledamöter, hvithet förslag derpå underställes eforus

till inöfning och stadfästelse;

att uppbörden af samtliga ter minsafgifter verkställes på utsatt tid, minst

14 dagar efter det tillkänna gifvande skett angående de beviljade befrielserna,

och senast 8 veckor efter termmens början;

att uppbörden af de till statsverket ingående afgifterna redovisas af

rektor, i länen till landtränterierna och i Stockholm till statskontoret, för

vårterminen före juni månads och för höstterminen före december månads slut;

att lärjunge, som ej före lästerminens utgång erlagt stadgade afgifter,

skall från läroverket uteslutas, intill dess den resterande afgiften blifvit

gulden; samt

att, om lärjunge, som enligt näst föregående punkt blifvit frän läroverket

utesluten, önskar erhålla afgångsbetyg, sådant må för honom utfärdas; dock

att å detsamma skall antecknas den skuld, i hvilken han häftar på grund

af uraktlåtenheten att erlägga de stadgade afgifterna.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

57

I den till 1890 års riksdag aflåtna nådiga proposition angående än-0”^™”^°f

drade bestämmelser med afseende på de allmänna läroverken och peda- mindre lärogogierna

hade 7:de punkten följande lydelse: verk

»att treklassiga allmänna läroverken i Söderköping, Viinmerby, Alingsås, JlöÅootrs

Askersund, Sala, Sölvesborg, Trelleborg, Engelholm, Marstrand, Strömstad, riksdag.

Åmål, Filipstad, Arvika, Skellefteå och Örnsköldsvik, tvåklassiga pedagogierna

i Södertelge, Köping och Nora samt enklassiga pedagogien i Simrishamn

må ombildas till lägre allmänna läroverk med tre ämneslärare och

sådan organisation, som i statsrådsprotokollet närmare angifvits, under vilkor

att vederbörande kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga och

lämpliga undervisningslokaler och bostad eller hyresersättning åt rektor;

att under samma vilkor, som i föregående moment nämnts, ett nytt

lägre allmänt läroverk med tre ämneslärare må upprättas i Motala;

att treklassiga allmänna läroverken i Falköping och Varberg må ombildas

till lägre allmänna läroverk med 4 ämneslärare, under vilkor att

vederbörande kommun åtager sig samma skyldigheter med afseende på

undervisningslokaler och rektorsbostad, som stadgats beträffande dylikt

läroverk med tre ämneslärare;

att vederbörande kommunalstyrelse må i sammanhang med beslutet

om förbemälda vilkors uppfyllande afgöra, dels enligt hvilkendera bildningsliniens

undervisningsplan läroverket bör inrättas, dels huruvida qvinliga

lärjungar må, i mån af utrymme, vid läroverket mottagas;

att lärarepersonalen vid ett lägre allmänt läroverk med tre ämneslärare

må utgöras af: en rektor med en aflöning af 3,500 kronor, deraf

1,000 kronor tjenstgöringspenningar, och ett ålderstillägg å 500 kronor

efter 10 års väl vitsordad tjenstgöring såsom rektor, jemte fri bostad; en

adjunkt med vanlig adjunktsaflöning; en kollega med lön af 2,000 kronor

jemte två ålderstillägg å 250 kronor hvartdera efter respektive 5 och 10

års väl vitsordad tjenstgöring; en musiklärare med arfvode af 300 kronor;

en gymnastiklärare med aiflvode af 300 kronor och tjenstgöringsskyldighet

af 4 timmar i veckan; samt en teckningslärare med ett arfvode af 500

kronor och undervisningsskyldighet af 7 timmar i veckan; äfvensom att

vid'' hvarje läroverk af detta slag må anställas en skolläkare med arfvode

af 50 kronor jemte samma afgift af lärjungarne, som tillkommer skolläkarne

vid öfriga allmänna läroverk;

att angående lärarepersonalen och skolläkaren vid lägre allmänna läroverk

med 4 ämneslärare må gälla samma bestämmelser som vid läroverk

Bih. till KUascl. Vrål. 1892. 1 Sami. 1 Afd. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Åttonde hufvudtiteln.

med 3 ämneslärare med undantag deraf, att lärarepersonalen ökas med en

adjunkt;

att rektorerna vid de i de föregående momenten afsedda läroverken

må tillsättas på förordnande under viss tid samt att samtlige lärare vid

ett dylikt läroverk må vara förbundne att, derest läroverket upphör eller

förändras, öfvertaga den tjenstgöring, som Kongl. Maj:t kan finna skäl dem

anvisa; samt

att lärarne vid de treklassiga allmänna läroverk och de pedagogier,

som föreslagits till ombildning, må, intill dess ombildningen hunnit verkställas

eller annorlunda varder bestämdt, åtnjuta de löneförmåner, som

hittills till dem utgått.»

Den 8:de punkten lydde sålunda:

»att profårskurs för blifvande lärare å den praktiska luden samt vid

allmänna läroverk med 3 eller 4 ämneslärare må anordnas vid Jakobs

femklassiga läroverk i Stockholm, samt att nämnda läroverk må på för

ändamålet erforderligt sätt ombildas och dervid följande ändringar med

afseende på lärarepersonalen och dess aflöning vidtagas, nemligen: att

rektor erhåller samma löneförmåner som rektorerna vid högre läroverk,

att ämneslärarnes antal ökas med 3 adjunkter, att teckningsläraren tilllägges

samma aflöning, som åtföljer teckningslärarebefattning af 3:dje klassen

vid högre allmänt läroverk, samt att gymnastiklärarebefattningen indrages,

äfvensom att en skolläkare må der anställas med ett årligt arfvode

af 100 kronor utom den afgift af lärjungarne, som tillkommer skolläkare

vid öfriga allmänna läroverk.»

I sitt yttrande till det propositionen bifogade statsrådsprotokollet hade

föredragande departementschefen derjemte hemstält, att förslag å de lärjungar

vid de i 7:de punkten omförmälda läroverk, som skulle komma i

åtnjutande af befrielse från den till statsverket ingående terminsafgiftens

hela eller halfva belopp, skulle upprättas af en nämnd, bestående af läroverkets

rektor såsom ordförande samt två af lärarekollegiet och två af

läroverksstadens kommunalstyrelse valda medlemmar, hvilket förslag derpå

skulle underställas eforus till pröfning och stadfästelse; äfvensom att lärjunge,

som intagits vid den afdelning af Jakobs läroverk, der olika årsklasser

skulle undervisas tillsammans, måtte befrias från all terminsafgift.

Särskilda utskottets

utlåtande.

Det särskilda utskott, till hvilket berörda proposition öfverleinnades

anmärkte beträffande 7:de punkten: att, då lärjungeantalet vid Sölvesborgs

läroverk under en lång följd af år varit obetydligt — det hade i medeltal

s. 59 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 59

utgjort åren 1873—1878 24, 1879—1883 17, 1884—1888 17 — och då den

hastiga höjningen till 27 höstterminen 1888 och till 47 höstterminen 1889

möjligen kunde anses vara tillfällig, samt då afståndet till a ena sidan

Karlshamn och å andra sidan Kristianstad vore obetydligt och kommunikationerna

med båda dessa städer goda, tillräckliga skäl ej syntes finnas

för bibehållande af läroverket i Sölvesborg; äfvensom att till undvikande

af den missuppfattning, att kommunalstyrelse vid bestämmande af bildningslinie

skulle hafva att välja endast mellan de tva hittills förekommande,

den klassiska och den reala, ordet »hvilkendera» i punktens 4:de

moment borde utbytas mot »hvilken», sa att äfven den s. k. praktiska linien

kunde vid valet ifrågakomma, hvarjemte en bestämmelse borde till momentet

tilläggas, att komrnunalstyrelsens beslut skulle underställas Kongl.

Maj:ts pröfning och stadfästelse.

Med afseende på den i statsrådsprotokollet omförmälda nämnd, som

skulle hafva att upprätta förslag angående befrielserna från den till statsverket

ingående terminsafgiften, ansåg utskottet, att den vore onödigt talrik,

hvarför den borde begränsas till rektor såsom ordförande samt en af vederbörande

landsting och en af läroverksstadens kommunalstyrelse vald medlem.

Deremot förklarade utskottet, att det fann den organisation, som^ af

Kongl. Maj:t föreslagits för ifrågavarande läroverk, lämplig och ändamålsenlig

samt att det lika litet hade något att invända mot Kongl. Maj:ts förslag

med afseende på de läroanstalter, hvilka skulle blifva lägre allmänna

läroverk med 3 eller 4 ämneslärare, utom hvad anginge läroverket i Sölvesborg,

som mot de föreslagna löne- och arfvodesbeloppen eller öfriga i punkten

innehållna bestämmelser.

Beträffande 8:de punkten uttalade utskottet såsom sin mening, att det

kunde anses vara nödvändigt, att eu särskild profårskurs anordnades för

dem, som ämnade blifva lärare vid lägre allmänna läroverk med 3 eller 4

ämneslärare eller å den ifrågasatta praktiska linien, samt att den af Kongl.

Maj:t med anledning häraf föreslagna anordning syntes lämplig.

På grund häraf hemstälde utskottet:

dels att Riksdagen måtte för sin del besluta, att treklassiga allmänna

läroverket i Sölvesborg skulle indragas på det sätt, som föreslagits med

afseende på vissa andra läroanstalter;

dels ock att Riksdagen måtte bifalla hvad Kongl. Maj:t i 7:de och 8:de

punkterna föreslagit, med de ändringar och tillägg, som utskottet i öfverensstämmelse

med det anförda i 7:de punkten tillstyrkt.

Hvad utskottet hemstält i afseende å indragning af treklassiga läroverket

i Sölvesborg blef af Riksdagen bifallet, under det att hvad utskottet

Riksdagens

beslut.

s. 60 Kontrollera mot PDF

Läroverks
koraiténs
förslag.

60 Åttonde hufvudtiteln.

i öfrigt hemstält beträffande 7:e och 8:e punkterna bifölls af Första Kammaren,

men afslogs af Andra Kammaren. Sedan derpå det sammanjemkningsförslag,

som af utskottet framstälts beträffande 7:de punkten, genom

Andra Kammarens beslut afslagits, hade sålunda frågorna om förenämnda

läroverks ombildning äfvensom om upprättande af särskild profårskurs vid

Jakobs läroverk för denna gång förfallit.

Såsom skäl för afslaget anfördes under diskussionen i Andra Kammaren

blott, att afslag a föreliggande punkter utgjorde en konseqvens af

kammarens förut fattade beslut med afseende å latinets uppskjutande till

6:te klassen, da a ena sidan ett bifall till 7:de punkten skulle innebära

medgifvande^ att vid de ifrågavarande mindre läroverken latin skulle få

förekomma i de lägre klasserna, och då å andra sidan genom latinets

uppskjutande en särskild praktisk linie ansågs blifva öfverflödig.

I sammanhang med sitt förslag, att de pedagogier och treklassiga allmänna

läroverk, hvilkas lärjungeantal i medeltal under åren 1873—1882

eJ uppgått till 30, skulle indragas, föreslog 1882 års läroverkskomité, att

öfriga till dessa grupper hörande läroverk skulle ombildas till s. k. kommunalskolor.

Dessa skolor, som skulle bekostas af staten och vederbörande kommuner

gemensamt, skulle hafva till uppgift att inom mindre kommuner,

der upprättandet af vanliga allmänna läroverk ej kunde sättas i fråga,

med större kraft och till större omfång, än i folkskolan vore möjligt, efter

bästa förmåga utveckla ungdomens själs- och kroppskrafter, ett mål, som

utan tvifvel kunde nås på många olika vägar. Derför skulle ock hvarje

kommunalskolas styrelse, som borde bestå af en utaf Kongl. Maj:t förordnad

ordförande, skolans föreståndare samt tre af kommunen valde medlemmar,

ega rätt att uppgöra stadga för undervisningen och ordningen vid skolan.

Åy. berörda skolstyrelse kände bäst sa väl ortens behof och önskningar

som de lärarekrafter, öfver hvilka skolan hade att förfoga för dessa behofs

fyllande. Emellertid borde staten äfven i dessa hänseenden ega att

öfver nämnda skolor utöfva den kontroll, hvartill dess bidrag till” kostnaderna

berättigade och som äfven för hvarje skolas eget bästa vore af

största vigt. Såsom allmänna regler skulle dessutom gälla:

att skolan skulle vara i verksamhet minst lika många veckor af året,

som för de allmänna läroverken vore stadgadt;

att '' lärarnes tjenstgöring för vecka skulle hafva samma omfattning

som adjunkternas vid de allmänna läroverken, dock med skäligt afdrag''

för rektor; e 6

att inträdesåldern ej Ange understiga fylda 9 år; samt

s. 61 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtitelu.

61

att minst ett främmande lefvande språk skulle på läroplanen upptagas.

För öfrigt skulle en kommunalskolas styrelse ega den befogenhet och

myndighet öfver skolan, som hittills tillkommit eforus och domkapitel,

blott med någon inskränkning beträffande tillsättning af lärare.

Antalet lärare skulle bero af det normala antalet lärjungar vid skolan,

sa ättj

då dessa vore 30—44, borde anställas 2 ämneslärare,

» » » 45—54, » » 3

» » » 55—64, » »4 » ,

» » » 65—74, » » 5 »

Först då lärjungeantalet uppginge till 75, borde upprättandet af ett

vanligt femklassigt allmänt läroverk ifrågasättas.

Då sålunda antalet lärare vore beroende af lärjungeantalet, finge vid

kommunalskola ledig lärarebefattning ej till ansökning kungöras, förr än

Kongl. Maj:ts tillstånd dertill erhållits.

Af ämneslärarne skulle en vara rektor och de öfrige vare sig adjunkter

eller s. k. »andre-lärare».

Af rektorer och adjunkter skulle fordras vanlig adjunktskompetens.

För »andre-lärare» skulle det vara nog med vanlig folkskolelärarekompetens.

Rektorer vid kommunalskolor med 4 eller 5 ämneslärare skulle åtnjuta

samma löneförmåner som rektorer vid femklassiga allmänna läroverk, men

för rektorer vid skolor med två eller tre ämneslärare skulle lönen bestämmas

till 3,000 kronor, med två ålderstillägg å 500 kronor efter respektive

5 och 15 års tjenstgöring, utom fri bostad. Adjunkter vid ifrågavarande

skolor skulle hafva samma löneförmåner som vid allmänna läroverk, och

»andre-lärarne» skulle i lön uppbära 2,000 kronor med 2 ålderstillägg å

250 kronor efter respektive 5 och 10 års tjenstgöring. Vid skolor med 2

eller 3 ämneslärare skulle utom rektor anställas 1 eller 2 »andre-lärare»

och vid skolor med 4 eller 5 lärare utom rektor och 2 »andre-lärare» 1

eller 2 adjunkter.

Kostnaderna för kommunalskolorna skulle sålunda fördelas, att staten

bekostade 2/s af lärarnes minimilöner jemte ifrågakommande ålderstillägg,

under det att kommunerna bekostade 1/i af lärarnes minimilöner och öfriga

för skolorna erforderliga utgifter samt sörjde för skollokal och fri bostad

åt skolans föreståndare. Kommunernas kontanta bidrag skulle sålunda

komma att uppgå

för eu kommunalskola med 2 lärare till 1,867 kronor,

» » » » 3 » » 2,633 » ,

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Åttonde hufvudtiteln.

Terminsafgifterna, der sådana funnes, skulle ingå till kommunerna.

Beträffande dessa afgifters belopp synes komiténs mening hafva varit, att

kommunerna inom vissa gränser borde ega rätt att, om så ansåges lämpligt,

uttaga högre afgifter af lärjungar, som bodde utom kommunerna, så

vida ej genom öfverenskommelse mellan den kommun, der skolan vore

belägen, och grannkommuner eller landstinget andra bestämmelser kunde

träffas; dock att terminsafgifter vid dessa läroverk icke finge åläggas lärjungarne

till högre belopp än vid de allmänna läroverken.

Ehuru komitén ansåg, att kommunalskolornas hufvudändamål borde

vara att förbereda för direkt utträde i det praktiska lifvet, fann den dock

icke obilligt, särskildt med hänsyn till förutvarande förhållanden i många

af de här ifrågakommande städerna, att möjligheten af eu öfvergång från

dessa skolor till de allmänna läroverken åtminstone icke allt för mycket försvårades.

Komitén föreslog derför, att kommunalskola skulle kunna erhålla

så kallad dimissionsrätt till allmänt läroverk på derom gjord ansökning

och efter pröfning af ifrågavarande skolas särskilda förhållanden.

Detta läroverkskomiténs förslag rönte i allmänhet icke något gynsamt

mottagande af kommunalstyrelserna i de städer, hvilkas intressen det närmast

rörde.

Mot det föreslagna sättet för ombildningen af de mindre läroverken

anmärktes sålunda:

att, ehuru någon oklarhet och obestämdhet rådde beträffande de s. k.

kommunalskolornas uppgift och organisation, det dock syntes framgå af

komiténs framställning, att de företrädesvis afsetts för lärjungar, som hade

för afsigt att derifrån direkt utgå i det praktiska lifvet, en uppgift, som för

flertalet af nämnda skolor torde blifva den enda möjliga, då de, i följd af

den föreslagna lärarebesättningen, ej kunde väntas blifva i stånd att meddela

en undervisning, motsvarande den, som gåfves i de lägre klasserna af

ett allmänt läroverk; men att det kommersiella och industriella lifvet i de

flesta af de små städer och köpingar, der dessa läroverk skulle hafva sitt

säte, vore så litet utveckladt, att endast ringa intresse för en bildning af

detta slag, utöfver hvad folkskolan kunde erbjuda, förefunnes, under det att

ett jemförelsevis stort antal lärjungar, söner till embets- och tjensteman,

förmögnare borgare och den kringliggande traktens allmoge, gerna önskade

att i sin hembygd få börja med och pröfva sin förmåga för lärda studier,

som sedan vid ett högre läroverk kunde fortsättas. En sådan organisation

af kommunalskolorna, som omöjliggjorde deras användning för sist berörda

ändamål, måste derför tillintetgöra en stor del af det gagn, som dermed

afsetts, och betaga kommunernas medlemmar, särskildt de mera inflytelserika

bland dem, allt lifligare deltagande för dessa skolor;

s. 63 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 63

att det visserligen vore en fördel, att kommunen finge större inflytande

än hittills på det derinom förlagda läroverket, men att det utan

tvifvel vore att tilltro de små städerna för mycket, då det öfverlätes åt

deras förtroendemän, såsom utgörande majoriteten i skolans lokalstyrelse,

att bestämma undervisningsplan och lärokurser, lämpade efter ortens behof

och intressen, ett i vårt land alldeles nytt uppdrag, som det ^säkerligen

skulle vara svårt äfven för de större stadskommunerna att fa pa tillfredsställande

sätt fullgjordt, ehuru de tydligen egde vida rikare tillgång på män

med praktisk blick för bildningskrafvet inom och för orten;

att, då det visat sig, att de nuvarande två- och treklassiga läroverken,

hvilka till sin disposition hade lärare med samma aflöning och kompetens

som de högre läroverken, icke lemnat tillfredsställande resultat och erhållit

ett tillräckligt antal lärjungar, det vore föga troligt, att kommunalskolor med

två eller tre lärare, af hvilka i förra fallet en, i senare fallet tva skulle

hafva betydligt mindre aflöning och blott folkskolelärarekompetens, skulle

kunna bättre lösa sin uppgift eller ens vinna det förtroende hos allmänheten,

som kommit de gamla skolorna till del; o

att de bidrag, som enligt komiténs förslag skulle af kommunerna utgå

till kommunalskolorna, vore allt för stora i förhållande till de små kommunernas

förmåga att utgöra dem, hvarför förslaget till ombildning af de

nuvarande läroverken under nämnda förutsättning i de flesta fall blefve

liktydigt med ett förslag till deras indragning;

att det ej vore öfverensstämmande med rättvisa och billighet, att ett

litet och fattigt samhälle skulle af staten tvingas att ataga sig betydligt

ökade pålagor för att få behålla sitt mindre läroverk, då deremot de större

och vida förmögnare samhällena finge behålla sina högre läroverk utan

någon ökad kostnad å samhällenas sida; samt

att klagomålen öfver elevernas fåtalighet vid de lägre läroverken. lätt

kunde afhjelpas, om flickor finge der mottagas, en tillåtelse, som i en

mindre stad, der alla förhållanden lätt kunde öfvervakas, icke borde innebära

någon fara och som skulle göra skolan dubbelt gagnande för ett

samhälle, hvilket i följd af sin litenhet hade att kämpa med störa svårigheter

vid försöket att åt den qvinliga ungdomen förskaffa eu tillfredsställande

bildning.

I sitt yttrande till statsrådsprotokollet den 14 februari 1887 anförde

dåvarande föredraganden med afseende a föreliggande fråga hufvudsakligen

följande.

Den visserligen icke enda beaktansvärda, men kanske allvarsammaste

anmärkningen emot de lägre läroverken vore fataligheten af deras

Statsrådsprotokollet

den 14 februari

1887.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Åttonde hufvudtiteln.

lärjungar. Der denna fåtalighet öfverskrede en viss gräns, vore deras bibehållande

utan tvifvel ett slöseri med statsmedel, som kunde bättre användas.

Men äfven a öfriga ställen borde man se till, att läroverken så

ordnades, att de bättre motsvarade de kostnader, de ådroge staten. En

orsak till lärjungarnes fåtalighet vid de här afsedda läroverken kunde man

anse vara, att nämnda läroverk i följd af deras kursers ringa utsträckning

i allmänhet blott under tva eller tre år kunde behålla hvarje särskild lärjunge.

Många föräldrar, som skulle hafva största fördel af att för sina

söner använda ett dylikt läroverk, föredroge emellertid att genast sända

dem till ett fullständigare, emedan de i alla fall snart skulle blifva tvungna

att öfverflytta dem till ett sadant. För att ett läroverk i en mindre stad

skulle kunna ^erhålla ett tillräckligt antal lärjungar, fordrades derför, att

det kunde behålla hvai‘je lärjunge under 5 till 6 år och således utsträcka

sina kurser till ett omfång, som motsvarade kurserna för de fem lägre

klasserna vid ett allmänt läroverk. Under denna förutsättning skulle utan

tvifvel i manga af de städer, der skolorna nu vore ganska fåtaligt besökta,

ett ej obetydligt lärjungeantal kunna påräknas, ehuru lärjungeantalet vid

dessa skolor icke kunde antagas blifva så stort, att det berättigade upprättandet

af ett vanligt femklassigt läroverk.

Ett medel borde derför utfinnas att med ett mindre antal lärare drifva

undervisningen till angifvet omfång. Ett sådant medel behöfde man emellertid

icke söka aflägse. Vid de gamla lärdoms- och apologistskolorna var

det icke ovanligt, att en lärare samtidigt läste med tvä årsafdelningar, och

utan exempel var det till och med icke, att en och annan skola med 3 eller 4

lärare dref undervisningen ända till de kurser, som fordrades i studentexamen.

Ännu pa senare tider hade nagra tvåklassiga pedagogier utsträckt

sin undervisning till fjerde klassens kurs och sålunda förberedt sina lärjungar

för inträde i femte klassen vid allmänt läroverk. Vid privata läroverk

hade nämnda förfarande med framgång användts äfven i de hö tf re

klasserna. Med tillämpning af berörda anordning skulle sålunda med 3

lärare undervisningen kunna utsträckas till femte klassens kurs, ehuru tydligen

blott på endera bildningslinien. För vinnande af ett godt resultat

förutsattes emellertid, att lårjungeantalet i de särskilda klasserna icke vore

för stort, att den eljest föreskrifna timplanen och kursfördelningen för de

fem . lägre klasserna icke behöfde slafvisk! följas, utan att nödiga modio

fiende dera fin^e göras, blott samma slutresultat som i

nämnda klasser nåddes, samt att lärarne vore fullt inne i det egendomliga

förfaringssätt, som i en sålunda inrättad skola måste följas.

För närvarande hade minnet af metoden vid eu dylik undervisning

inom vår lärarekår nästan gått förloradt, hvilket man kunde se af den

s. 65 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 65

motvilja, med hvilken äfven ganska små afdelningar i de högre klasserna

sammansloges. Det blefve derför nödvändigt att upprätta en särskild skola,

der profår kunde genomgås af de lärarekandidater, som hade för afsigt att

egna sig åt berörda skolors tjenst, och der äfven tillfälle kunde blifva att

genom försök utröna lämpligaste sättet att ordna arbetet vid en dylik skola.

Då vid en skola af nu antydda slag samma kurser skulle genomgås

som i de fem lägre klasserna af ett allmänt läroverk, borde i sjelfva verket

samma kompetens i teoretiskt afseende fordras af densammas lärare

som af dem vid ett femklassigt läroverk. På af läroverkskomitén anförda

skäl kunde man dock försöksvis upplåta en af de tre lärareplatserna åt

eu lärare med mindre teoretisk kompetens än den för adjunkter föreskrifna.

Vanlig folkskolelärarekompetens vore emellertid för liten. Ty det nära

samband, som borde ega rum mellan undervisningen i de särskilda till de

lägre klasserna hörande läroämnena och i synnerhet mellan undervisningen

i modersmålet och i de främmande lefvande språk, som lästes i skolan,

gjorde det nödvändigt för hvarje lärare i en sådan skola att hafva nödtorftig

kunskap i alla dessa läroämnen. Utom folkskolelärareexamen och

profårskurs, genomgången vid ofvan omnämnda profarsläroverk, skulle således

fordras särskild examen i de främmande språk, som lästes vid skolan,

aflagd enligt de närmare bestämmelser Kongl. Maj:t kunde finna godt föreskrifva.

Lönen vid ifrågavarande lärarebefattning, hvars innehafvare skulle

bära namn af kollega, skulle i öfverensstämmelse med komitens förslag

utgöra 2,000 kronor med två ålderstillägg, hvardera å 250 kronor, efter

respektive 5 och 10 års tjenstgöring.

Af de båda öfriga lärarne skulle den ene vara rektor och åtnjuta

samma löneförmåner, som i nådig proposition till 1882 ars riksdag föreslogs

för rektor vid treklassigt läroverk, den andre åter adjunkt med vanlig

adjunktsaflöning och kompetens. Dessutom skulle vid dessa skolor anställas

en teckningslärare, en gymnastik- och en musiklärare samt en skolläkare.

Teckningsläraren skulle i årligt arfvode uppbära 500 kronor mot

en undervisningsskyldighet af 7 timmar i veckan, gymnastikläraren skulle

åtnjuta 300 kronor mot en undervisningsskyldighet af 4 timmar i veckan,

musikläraren 300 kronor och skolläkaren 50 kronor jemte samma afgift

af hvarje lärjunge, som tillkomme skolläkare vid annat allmänt läroverk.

Rektor, för hvilken borde gälla samma kompetensfordringar som för

rektor vid femklassigt läroverk, skulle liksom öfrige rektorer tillsättas pa

förordnande å viss tid. Hvarje vid skola af ifrågavarande slag anstäld

lärare eller lärarinna skulle vara skyldig att, ifall läroverket upphörde

eller förändrades, mottaga tjenstgöring vid annat likartadt läroverk, der

Kongl. Maj:t kunde finna lämpligt anvisa sådan.

lilh. till lliksd. Vrot 181)2. 1 Sami. 1 Afil. 9

opaginerad Kontrollera mot PDF

GC Åttonde hufvudtiteln.

Vore lärjungeantalet större, än att det lämpligen kunde skötas af tre

ämneslärare, skulle en fjerde ämneslärare, en adjunkt, tillsättas, utan att

undervisningen derför utsträcktes utöfver kurserna för de fem lägre klasserna.

Vid hvarje läsårs slut skulle afgångsexamen hållas, under den kontroll

Kongl. Maj:t kunde finna godt förordna, med de lärjungar, som

genomgått skolans högsta afdelning; och lärjunge, som blifvit i denna

examen godkänd^ skulle ega rätt till inträde i nedre sjette klassen vid

allmänt läroverk a den linie, enligt hvilkens undervisningsplan skolan varit

ordnad, eller, derest denna varit den praktiska liniens, de rättigheter, som

möjligen komme att medfölja afgångsexamen å sistnämnda linie.

Mot de af komitén föreslagna bidrag, som skulle utgå af kommunerna

till kommunalskolornas underhåll, hade af de särskilda kommunalstyrelserna

med mycken . skärpa framhållits det orättvisa och obilliga deruti, att de

små och . fattiga kommunerna skulle nödgas dyrt betala förmånen af en

undervisning, som staten tillhandahölle de större och rikare kommunerna

utan att fordra dylik utgift, Ehuru befogenheten af denna klagan icke

kunde förnekas, vore dock att uppmärksamma, att staten hittills i allmänhet

betalt hvarje lärjunges undervisning i de små kommunerna och vid

de mindre läroverken vida dyrare än i de större städerna och vid de högre

läroverken. För att i viss mån motverka detta missförhållande och göra

kommunerna sjelfva intresserade för, att deras skolor icke bibehölles med

ett allt för ringa lärjungeantal, borde det åläggas ifrågavarande kommuner

att garantera statsverket terminsafgifter af det antal lärjungar, som i medeltal

undervisades i motsvarande klasser vid de högre läroverken af det

antal lärare, som vid de mindre läroverken förekomme. Eldigt gjord beräkning

skulle det belopp, som sålunda borde garanteras statsverket, för ett lägre

läroverk med o ämneslärare uppgå till 1,560 kronor, om läroverket vore

inrättadt i enlighet med den klassiska eller reala liniens undervisningsplan,

men till 780 kronor, om den praktiska liniens undervisningsplan dervid

följdes; och vid en skola med 4 ämneslärare skulle dessa belopp blifva i

förra fallet 2,080 kronor och i det senare 1,040 kronor. Nämnda belopp

skulle af kommunerna direkt inbetalas till landtränterierna, under det att

kommunerna skulle ega rätt att uppbära de terminsafgifter, som eljest bort

tillflyta statsverket.

Angående afgifterna till ljus- och vedkassan, biblioteks- och materielkassan

samt byggnadsfonden skulle gälla samma bestämmelser som vid

andra allmänna läroverk. Såsom hittills skulle ock kommunerna sörja för

läroverkshus, bostad eller hyresersättning åt rektor m. m.

De summor, som pa nyss angifvet sätt skulle tillförsäkras statsverket,

s. 67 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

67

vore emellertid föga betydande i jemförelse med de kostnader, underhållet

af de ifrågavarande läroverken komme att medföra, ehuru de utan tvifvel

komme att kännas rätt betungande för en del kommuner. En lättnad för

dessa skulle det vara, om tillträde till berörda läroverk lemnades qvinliga

lärjungar, för Indika det i små städer ofta vore svårt att bereda tillfälle

till högre undervisning. Och just i dylika mindre samhällen med deras

enklare och lättare öfverskådade förhållanden syntes det vara särdeles

lämpligt att anställa försök med den af många högt prisade Barnuppfostran

af gossar och flickor, i synnerhet som åtskilliga kommunalstyrelser redan

uttalat sig för en sådan anordning. Om flickor, till det antal utrymme

och lärarekrafter utan skada medgåfve, finge tillträde till läroverket, borde

emellertid en lärarebefattning, i allmänhet den, för hvilken lägre kunskapsfordringar

ansåges tillräckliga, beklädas af en qvinna, som utom sin undervisning

skulle hafva i uppdrag att vara föreståndarinna för flickorna. Såsom

kompetens för sådan lärarinna skulle fordras, att hon med nöjaktiga betyg

genomgått högre lärarinneseminariet jemte förut omnämnda profårskurs.

Den omständighet, att kommunen skulle garantera en viss summa i

terminsafgifter, kunde tydligen icke betaga läroverket dess karakter af statsläroverk

eller berättiga kommunen eller dess förtroendemän till en så vidsträckt

myndighet öfver läroverket och dess lärare, som läroverkskomitén

velat åt dem inrymma. Ifrågavarande läroverk syntes derför fortfarande

böra benämnas lägre allmänna läroverk; och kommunens direkta inflytande

öfver det till densamma förlagda läroverket syntes böra bestå deruti, att

kommunalstyrelsen dels i sammanhang med beslutandet af den ofvan berörda

garantien egde välja den bildningslinie, enligt hvilken läroverket

skulle inrättas, samt bestämma, huruvida qvinliga lärjungar skulle, i man

af utrymme, få vid läroverket mottagas, dels hade att utse vissa medlemmar

af läroverkets lokalstyrelse. Denna styrelse skulle nemligen utgöras

af läroverkets inspektor, såsom ordförande, läroverkets rektor, såsom sekreterare

och kassaförvaltare, samt tre af kommunen valde medlemmar. Och

skulle styrelsens uppgift vara: alt noga följa och öfvervaka skolans verksamhet

samt deröfver afgifva berättelse till vederbörande myndigheter; att

föreslå timplan, kursfördelning och arbetsordning för skolan; att fastställa

maximiantalet af lärjungar, som finge i hvarje klass och afdelning intagas;

att vid behof meddela rektor och lärare tjenstledighet, dock ej för längre

tid än två veckor; samt att förvalta skolans ekonomi och bestämma befrielserna

från terminsafgifter.

Till lägre allmänna läroverk med nu angifven organisation och 3

ämneslärare skulle ombildas treklassiga allmänna läroverken i Söderköping,

Vimmerby, Alingsås, Askersund, Sala, Trelleborg, Engelholm, Marstrand,

s. 68 Kontrollera mot PDF

68 Åttonde hufvudtiteln.

o

Strömstad, Amål, Filipstad, Arvika, Skellefteå och Örnsköldsvik, tvåklassiga

pedagogierna i Södertelje, Köping och Nora samt enklassiga pedagogien

i Simrishamn, hvarjemte ett nytt läroverk af förstnämnda slag skulle upprättas

i Motala; till sålunda omorganiserade läroverk med 4 ämneslärare

skulle åter ombildas treklassiga allmänna läroverken i Falköping och Varberg.

Tre af nyss berörda läroverk hade visserligen af läroverkskomitén förordats

till indragning, nemligen treklassiga läroverken i Söderköping, Vimmerby

och Marstrand, men föreslogos likväl af departementschefen till ombildning.

Vid läroverket i Söderköping utgjorde nemligen lärjungeantalet under åren

1873 82 nära 32 och öfverstege sålunda den gräns, som af komitén faststälts

för ett läroverks bibehållande. Visserligen hade lärjungeantalet under de

sista af de nämnda och under de närmast följande åren understigit berörda

gräns —- det hade under åren 1881 — 1885 utgjort i medeltal 26 — men ett

stigande hade sedan åter inträdt, så att lärjungeantalet vid början af höstterminen

1886 utgjort 35. Dessutom egde detta gamla läroverk dyrbara

läroverkshus och betydliga donationer, särskild! de Forsemanska. Vid läroverket

i Vimmerby hade lärjungeantalet en längre tid hållit sig i närheten

af 30-talet, men på sista tiden stigit ej obetydligt; åren 1873—82 hade

det i medeltal utgjort 29, åren 1881—85 33 och höstterminen 1886 43. Läroverkshusen

vore i godt skick och afståndet till andra städer med allmänna

läroverk. ej obetydligt. Beträffande läroverket i Marstrand gälde åter, att

dess lärjungeantal under ifrågavarande tid föga öfverstigit 20 och snarare

varit stadt i sjunkande än i stigande, men staden både under de

senare åren utgifvit betydliga summor för skolbyggnader, och dess kommunikationer

med närliggande städer vore under vintertiden osäkra och

besvärliga. Också hade dess kommunalstyrelse uttalat sig för, att försök

der gjordes med Barnundervisning af gossar och flickor, i hvilket fall lärjungeantalet

vid skolan utan tvifvel komme att ökas.

Skälet ^dertill, att förslag framstälts om upprättande af ett nytt läroverk

af ifrågavarande slag i Motala, vore, att denna plats på senare tider

vunnit en ej ringa betydelse i följd af de storartade industriella anläggningar,

som der förefunnes, och de lätta kommunikationer, platsen egde så väl

sjöledes som medelst jernväg. Också hade behofvet af en högre läroanstalt

der gjort sig lifligt gällande och föranleda att derstädes redan för tio år

sedan upprättats ett enskildt elementarläroverk, hvilket uppehållits genom

bidrag af kommunen, mekaniska verkstaden och enskilda personer jemte

lärjungarnes termmsafgifter.. Denna skola hade från och med läsåret 1882

83 utsträckt sin undervisning till samma omfång som i de fem lägre

klasserna vid ett allmänt läroverk och hade genom kongl. beslut den 13

april 1883 erhållit rätt för de lärjungar, som under föreskrifven kontroll

s. 69 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtitel». 69

aflagt sådan afgångsexamen, som i § 33 mom. 2 åt stadgan för rikets allmänna

läroverk omförmäldes, att utan särskild pröfning vid näst följande

hösttermins början vinna inträde i sjette klassens nedre afdelning vid statens

högre allmänna läroverk. Lärjungeantalet vid Motala enskilda läroverk

hade under femårsperioden 1882 — 86 utgjort 52. Ett lägre allmänt

läroverk med tre ämneslärare syntes derför här vara påkalladt af ett

verkligt behof.

Såsom i det föregående blifvit antydt, behöfdes ett särskildt läroverk,

der profårskurs skulle kunna genomgås af blifvande lärare dels å den

praktiska linien, dels vid de lägre allmänna läroverken med 3 eller 4 ämneslärare.

Till ett sådant skulle lämpligen Jakobs femklassiga läroverk i

Stockholm kunna ombildas. För detta ändamål erfordrades, att vid nämnda

läroverk upprättades dels eu praktisk linie med fem årsklasser, dels en afdelning,

bestående af tre klasser, af hvilka två vore 2-åriga och en 1-årig.

Denna afdelning, hvilken tydligen skulle arbeta alldeles oberoende af den,

som innehölle den femklassiga praktiska linien, skulle inrättas efter samma

grunder, som blifvit föreslagna beträffande de lägre allmänna läroverken

med tre ämneslärare. Lärjungeantalet skulle icke i någon klass af berörda

afdelning få öfverstiga 20, och samtliga lärjungar borde vara befriade från

den till statsverket ingående afgiften, då undervisningen i denna afdelning

måste blifva mindre tilldragande å en ort, der särskild undervisning för

hvarje årsklass i rikt mått erbjödes.

För uppehållandet af undervisningen och handledandet af profårskandidaterna

vid detta läroverk skulle erfordras en rektor med samma

löneförmåner, som tillkomme rektor vid högre läroverk, nio adjunkter med

vanlig adjunktsaflöning, en teckningslärare med samma aflöning och tjenstgöringsskyldighet,

som vore förenade med teckningslärarebefattning af tredje

klassen vid högre läroverk, en musiklärare med arfvode af 600 kronor

och en skolläkare med arfvode af 100 kronor jemte samma afgift af lärjungarne

som vid andra allmänna läroverk. Deremot syntes icke någon

särskild gymnastiklärarebefattning blifva behöflig, då den skyldighet, som

ålåge gymnastiska centralinstitutet att meddela gymnastikundervisning åt

lärjungame vid högre latinläroverket å Norrmalm, borde tagas i anspråk

för Jakobs läroverk, under det att särskild gymnastiklärarebefattning upprättades

vid berörda latinläroverk. Staten för Jakobs läroverk komme

således att ökas med tre adjunkter och eu skolläkare samt att minskas

med en gymnastiklärare, hvarjemte rektorn samt tecknings- och musiklärarne

erhölle höjd aflöning,

s. 70 Kontrollera mot PDF

70 Åttonde lmfviidtiteln.

tokoiTe^den0 r ^ o statsrådsprotokoll, som åtföljde den nådiga propositionen till

februari 1890.^90 års riksdag,, förklarade dåvarande departementschefen sig i väsentliga

delar instämma i det förslag till de mindre läroverkens ombildning, som

år 1887 framlades för Riksdagen och som i statsrådsprotokollet den 14

februari 1887 blifvit närmare utveckladt och förklarad!

Sålunda fann han ändamålsenligt, att, der lärjungeantalet sådant medgåfve,

två årsklasser undervisades af samme lärare, så att undervisningen

med °tre ämneslärare kunde utsträckas till femte klassens kurser på eu af

de båda bildningslinierna, den klassiska eller den reala, hvilken det skulle

stå kommunalstyrelsen fritt att välja. Skulle denna styrelse finna ändamalsenligare

att i stället för någon af de nämnda linierna inrätta cn s. k.

praktisk linie, skulle detta emellertid vara tillåtet, och egde då styrelsen

att, obunden af den för klassiska eller reala linien gällande läsordning,

föreslå en . annan, som bättre tillgodosåge ortens behof, samt derå söka

Kong! Majrts fastställelse. Dock vore ej nödigt att för dessa ombildade

läroverk bestämma, att undervisningen skulle omfatta en femårig kurs, utan

kunde, på förslag af kommunalstyrelse och läroverkskollegium, för hvarje

särskild! läroverk bestämmas, huruvida undervisningen vid detsamma skulle

utsträckas öfver tredje klassens kurser å endera af nyss berörda luder.

Vid ett större lärjungeantal i hvarje klass läte sig nemligen den föreslagna

anordningen ej genomföra, och då en dylik sammanslagning af olika årsklasser

vid undervisningen pa senare tider hos oss blott i mycket ringa

omfång förekommit på det lägre stadiet, vore förtroendet till eu sådan

anordning på många håll ej stort.

Äfven förklarade departementschefen sig intet hafva att invända mot

hvad förslaget innehölle rörande tillträde för qvinliga lärjungar till de

ombildade mindre läroverken och välboren derför, äfvensom angående

lärarepersonalen och dess aflöning vid berörda läroverk.

Vidare instämde han i nämnda förslag med afseende på frågan, hvilka

af de mindre nuvarande läroverken borde ombildas, samt i förslaget om inrättande

af ett läroverk af ifrågavarande slag i Motala, blott med tillägg deraf,

att äfven treklassiga läroverket i Sölvesborg borde ombildas till ett lägre

allmänt läroverk med 3 ämneslärare. Stadsfullmägtige i Sölvesborg hade

nemligen inkommit med underdånig petition härom och dervid andragit

åtskilliga vigtiga skäl, hvilka han icke kunde underkänna. Dessa skäl voro

hufvudsakligen: att detta från längre tider tillbaka upprättade läroverk

redan som tvaklassigt under flera ar haft ett lärjungeantal, som i medeltal

öfverstigit det antal, hvilket läroverkskomitén ansett böra utgöra minimum för

ett läroverks bibehållande; att medelantalet lärjungar under de läroverkskomiténs

betänkande näst föregående åren visserligen nedgått under be
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Åttonde linfvudtiteln.

71

rörda minimum, men att anledningen härtill förnämligast varit den, att

skolans föreståndare varit af riksdagsgöromål och andra offentliga värf

förhindrad att utöfva sitt kall inom läroverket och att hans ställföreträdare

ingalunda varit lämplige eller mägtige att tillfredsställa allmänhetens billiga

anspråk och upprätthålla läroverkets anseende; att emellertid dessa

beklagliga förhållanden numera, sedan år 1888 ny föreståndare förordnats

och den öfriga personalen delvis ombytts, så väsentligen förändrats, att lärjungarnes

antal mera än fördubblats och under läsåret 1889—1890 uppgått till

47, samt att det lifliga intresse, hvarmed läroverket fortfarande omfattades

af så väl staden som närliggande landsort, gåfve anledning antaga, att antalet

skulle under kommande år ytterligare ökas; att de lokaler, som af

staden upplåtits åt läroverket i ett under de senare åren nybygdt hus, befunnes

fullt ändamålsenliga och tilräckligt rymliga äfven för ett betydligt

större antal lärjungar än det nuvarande, äfvensom att särskilda rymliga

och särdeles lämpliga gymnastik- och slöjdsalar vore för läroverket tillgängliga;

samt slutligen att indragningen af detta läroverk ej mindre för

den ännu lifskraftiga staden än för den omgifvande folkrika orten skulle

medföra de mest bekymmersamma följder.

Af departementschefens förslag, att inga till statsverket ingående terminsafgifter

skulle upptagas i de tre lägsta klasserna, och att undervisningen

i de ombildade läroverken skulle kunna inskränkas till tredje

klassens kurser, blefve tydligen en följd, att, om man ville bestämma det

belopp, hvarmed kommunerna borde bidraga till uppehållandet af ifrågavarande

läroverk, på samma sätt, som i 1887 års proposition föreslagits,

eller såsom en garanti för terminsafgifters erläggande af ett visst antal

lärjungar, detta belopp skulle blifva så obetydligt, att eu dylik garanti

blefve utan egentligt värde. Då det emellertid icke kunde vara rättvist

och billigt, att just de mindre och fattigare kommunerna skulle, såsom

läroverkskomitén föreslagit, dyrt betala samma förman, som de större kommunerna

erhölle utan dylik uppoffring, ansåge departementschefen således,

att kommunerna borde intaga samma ställning till de ombildade läroverken

som till öfriga allmänna läroverk, samt att enahanda bestämmelser,

som stadgades för lärjungarnes terminsafgifter vid öfriga allmänna läroverk,

borde gälla äfven med afseende på de ombildade läroverkens lärjungar.

Någon särskild lokalstyrelse med den vidsträckta myndighet, som af

läroverkskomitén eller i 1887 års proposition föreslagits, kunde under sådana

förhållanden ej gerna ifrågakomma. Emellertid behöfde den nämnd, som

hade att afgifva förslag å de lärjungar, som skulle komma i åtnjutande

af befrielse från den till statsverket ingående terminsafgiften, i följd af de

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Åttonde hufvudtiteln.

här ifragakommande lärjungarnes fåtalighet, icke vara så stor som vid

de öfriga läroverken, utan kunde inskränkas till att bestå af rektor såsom

ordförande samt två af läroverkskollegiet och två af läroverksstadens kommunalstyrelse

valda ledamöter.

För att så snart som möjligt vinna erforderlig stadga för den nya

och följaktligen ännu till metoden otillräckligt pröfvade praktiska linien

vore nödvändigt, att en särskild skola upprättades, der profår kunde genomgas

af de lärarekandidater, som hade för afsigt att egna sig åt undervisning

i skolor med denna linie, och der tillfälle kunde beredas att genom

försök utröna lämpligaste sättet för arbetets anordning vid en skola af

detta slag. Den allmänna planen för en dylik undervisning hade visserligen

i statsrådsprotokollet den 14 februari 1887 blifvit angifven, och intet

vore mot densamma, såsom sådan, att anmärka; men denna plan borde

efter en praktisk pröfning till sina detaljer närmare bestämmas, innan man

ined trygghet kunde fastställa den såsom normalplan för en s. k. praktisk

bildningslinie. Ty först under tillämpningen lärde man fullt känna en

viss undervisningsplans fördelar och olägenheter, och endast af det vunna

resultatet ^framginge med någon säkerhet densammas verkliga värde. Det

vore också endast under den pågående tillämpningen af en viss undervisningsmetod,

som det blefve möjligt att utvälja och åstadkomma sådana

hjelpmedel, läroböcker och åskådningsmateriel, som för densamma vore de

mest lämpliga.

Men icke blott för att pröfva och utveckla den föreslagna undervisningsplanen

för en praktisk bildningslinie vore en särskild skola behöflig;

en sådan vore äfven erforderlig för att komma till klarhet med afseende

på de anordningar, som blefve nödiga, då man med endast tre ämneslärare

ville utsträcka ^ undervisningen till femte klassens kurser. Detta kunde,

såsom lätt insages, icke ske, med mindre än att två årsklasser ofta

undervisades samtidigt af en enda lärare. Tydligt vore dock, att dylik

gemensam undervisning af olika årsklasser lättare kunde genomföras i vissa

ämnen än i andra, och att följaktligen också förfaringssättet dervid måste

blifva olika. Ifrågavarande skolas uppgift skulle blifva att undersöka, i

hvilka ämnen och klasser en dylik undervisning lämpligen kunde införas,

och huru stort lärjungeantal samtidigt kunde åtnjuta densamma, utan att

resultaten blefve afsevärdt underlägsna dem, som nåddes vid en skola med

särskild undervisning för hvarje årsklass. Denna skola skulle således blifva

ett slags mönsterskola med afseende på plan och metoder, efter hvilken de

lägre läroverk med tre eller fyra ämneslärare, hvilka ville utsträcka sin

undervisning till 4:de eller 5:te klassens kurser, hade att bilda sig. Vid

s. 73 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 73

densamma skulle ock profårskurs genomgås af de lärarekandidater, som

hade för afsigt att träda i tjenst vid nyss berörda mindre läroverk.

I öfverensstämmelse med hvad som föreslagits i 1887 års proposition

ansåg vidare departementschefen Jakobs läroverk i Stockholm lämpligen

kunna ombildas för ifrågavarande ändamål och hade intet annat

att anmärka med afseende på den deri föreslagna organisationen af nämnda

läroverk, än att det framdeles kunde visa sig ändamålsenligt att vid detta

läroverk för de främmande språken anställa utländske lärare, som kunde

på ett raskare verkande sätt meddela lärjungarne praktisk färdighet i vederbörande

språks användning och gifva lärarekandidaterna tillfälle att deri

uppöfva sig. För tillfället inskränkte han sig emellertid till att föreslå ett

obetydligt tillägg, nemligen att lärjungarne å den afdelning af läroverket,

der gemensam undervisning af olika årsklasser skulle ega rum för att möjliggöra

undervisningens utsträckning till femte klassens kurser med blott

tre ämneslärare, måtte befrias från alla terminsafgifter.

Slutligen föreslog han beträffande tiden för ifrågavarande ombildnings

genomförande och formen för de till ombildning bestämda läroverkens

verksamhet, intill dess ombildningen hunnit genomföras, att den

nya organisationen skulle börja att tillämpas med läsaret 1891 92, derest

icke Kongl. Maj:t på grund af sig företeende omständigheter kunde

finna skäl att med hänsyn till ett eller annat af dessa läroverk annorlunda

förordna, samt att lärarne vid de till ombildning afsedda läroverken

måtte, intill dess ombildningen hunnit verkställas eller annorlunda blefve

bestämdt, åtnjuta de löneförmåner, som hittills till dem utgått.

1 sammanhang med frågan om de mindre läroverkens ombildning Fiickskoiekoanser

jag mig böra erinra om åtskilligt af hvad den s. k. flickskole-mit™sndbeta“"

komitén, hvilken den 6 november 1885 tillsattes för att undersöka, huru

undervisningen i de enskilda högre skolorna för qvinlig ungdom för närvarande

bedrefves samt hvilka resultat af densamma hittills vunnits, anfört

angående Barnundervisning af gossar och flickor. Denna komité betraktar

nemligen frågan särskild! med hänsyn till flickorna. I sitt den 19

januari 1888 afgifna betänkande yttrar den sålunda med afseende bära

bland annat följande.

»Samundervisningen är, såsom bekant, ingalunda opröfvad i vart eget land.

För att nu icke tala om ett par högre undervisningsanstalter, der den gjorda

erfarenheten visserligen tyckes gifva goda löften för framtiden, men ännu

icke torde vara omfattande nog för att tillåta säkra slutsatser, sa har ju vid

landets folkskolor Barnundervisning praktiserats mer än fyrtio år. Utan

att blifva underkastad någon pröfning ur principiel synpunkt, förr än nu

Bill. till llikail. Vrål. 1 Sami. 1 Afd. 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Åttonde liufvudtiteln.

på sista tiden, har Barnundervisningen utvecklat sig i den rigtningen, att

den allmänt öfvas på landsbygden och val äfven i åtskilliga mindre städer,

medan deremot de större städerna infört skild undervisning för begge

könen. Orsakerna till denna olikhet äro lätt insedda. Der lärjungeantalet

år stort, rekryteradt från en mängd temligen olikartade hem, samt lärarekrafter

och penningtillgångar tillräckliga, har man skilt könen i olika skolor,

dervid instinktmessigt påverkad af den betraktelsen, att ju större lärjungeantalet

är, som skall undervisas af samma lärare, desto nödvändigare måste

det blifva, derest skolan skall kunna i undervisning och disciplin taga

vederbörlig hänsyn till lärjungarnes individualitet, att undvika den svårighet

för lösningen af denna uppgift, som måste uppstå genom sammanförandet

af de bada könen i samma skola. — — — Men å andra sidan: der lärjungeantalet

icke är synnerligen stort, der man måste hushålla med lärarekrafterna,

der lärjungarne komma från temligen likartade familjer och äro

syskon, grannar, bekanta till hvarandra, växande upp under jemförelsevis

enkla lifsförhållanden, — der är samundervisningen fullt naturlig, och det

skulle vara fåfängt att försöka der afskaffa den samma. Också torde allmänna

meningen vara, att samundervisningen, der den är införd, företett

öfvervägande fördelar. — — — Någon tillämpning af samundervisningen

utöfver folkskolestadiet har endast i tre främmande länder, nemligen Förenta

Staterna, Holland och Norge, blifvit i vidsträcktare mån försökt, och

under en längre tid egentligen endast i det förstnämnda landet.»

Sedan komitén derpå redogjort för förhållandena i nämnda länder

och de erfarenheter, som der vunnits, samt funnit dessa i det hela stämma

väl öfverens med komiténs uppfattning, fortsätter den:

»Med stöd alltså af erfarenheter, dels från vårt eget land, dels från

främmande länder, vilja komiterade såsom sin mening uttala, att man synes

kunna utan fara begagna sig af de obestridliga ekonomiska fördelar, som

samundervisningen erbjuder, på alla orter, 1) der invånareantalet icke är

stort, och följaktligen lefnadsvanorna kunna antagas vara jemförelsevis

enkla och okonstlade, på samma gång som ett allt för stort lärjungeantal

icke kan vara att befara, samt 2) der man icke behöfver kräfva af skolan,

hvad gossarne beträffar, någon grundläggning för lärda studier, utan endast

bibringandet af ett kunskapsmått, som kan anses motsvara det praktiska

lifvets behof för de många, som icke fortsätta studierna utöfver 15- till

16-års åldern.»

Dessa betingelser ansåg komitén vara för handen i alla de städer,

hvilkas läroverk för gossar blifvit i 1887 års proposition föreslagna

till ombildning, samt i åtskilliga städer, der för närvarande funnes fem
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 75

klassiga allmänna läroverk, äfvensom i några, livilkas läroverk enligt Kongl.

Maj:ts af 1890 års riksdag antagna förslag blifvit bestämda till indragning.

Komitén säger sig hafva blifvit föranledd att uppställa, såsom ett önskemål,

att de allmänna läroverken i berörda städer förändrades till samskolor,

dels af omöjligheten att på så manga ställen utan allt för kånbara

kostnader upprätthålla fullt tillfredsställande separata flickskolor och dels

af den omständigheten, att de ifrågavarande läroverken samtliga vore lägre,

hvilkas läroplan syntes kunna utan större svårigheter jemkas derhän, att

den afsåge, icke grundläggandet af lärd bildning, utan bibringandet af en

allmänt medborgerlig bildning af förut antydd art, tillräcklig för det stora

flertal af både gossar och flickor, som icke fortsatte studierna utöfver 15- till 16-års åldern.

»I enlighet med de i betänkandets specielt pedagogiska del närmare

framstälda grundtankarna» — säger komitén— »skulle den egentliga flickskolan,

fullständigt utvecklad, eftersträfva följande resultat af sin undervisning:
i

kristendom: insigt i bibliska historien och katekesen, kännedom af

bibeln och den kyrkliga bekännelsen;

i modersmålet: säkerhet i rättstafning och interpunktion, färdighet i

välläsning, öfning att i tal och skrift redigt och korrekt framställa^ sina

tankar öfver lättare ämnen jemte derför erforderlig kännedom af formoch

satslära, en genom flitig iiteraturläsning vunnen bekantskap med våra

mera framstående författare;

i historia: icke blott bekantskap med de vigtigaste personligheterna

och tilldragelserna i svenska historien, utan äfven kännedom af mensklighetens

utveckling i dess hufvud punkter;

i geografi: kännedom af jorden såsom menniskans hem;

i ett eller två främmande lefvande språk: korrekt innanläsning, förmåga

att uppfatta ''sådana hörda eller lästa stycken på det främmande

språket, som icke erbjuda större svårighet, någon öfning att muntligen och

skriftligen yttra sig öfver alldagliga ämnen;

i matematik: färdighet i praktisk räkning och förandet af hushållsbok;

kännedom af läran om triangeln, fyrhörningen och cirkeln; vana vid beräkning

och mätning af plana och solida figurer;

i naturkunnighet: en med hänsyn till det praktiska lifvets kraf, särskilt

helsovården, meddelad insigt i grunddragen af zoologi, botanik,

fysik och kemi;

i teckning: färdighet att afteckna fristående föremål;

i välskrifning: förmåga att skrifva snabbt och väl;

i slöjd och qvinliga handarbeten: vana vid bruket af de i träslöjden

s. 76 Kontrollera mot PDF

76 Åttonde hufvudtiteln.

förekommande verktygen; förmåga att förfärdiga och vidmagthälla egna

kläder och hemmets linneförråd.»

»En undervisningsplan i enlighet med det sålunda angifna slutmålet

torde kunna tillämpas äfven i samskolan, dock med några modifikationer.

Naturligtvis kan icke någon undervisning i qvinliga handarbeten sättas i

fråga för gossarne. De timmar, som dessa till följd deraf finge lediga,

synas lämpligen kunna i de lägre klasserna egnas åt träslöjden, i de högre

åt en vidsträcktare undervisning i matematik och naturkunnighet samt åt

linearritning. I samma ämnen eller möjligen några andra kunde extra

undervisning lemnas åt gossarne äfven i det fall, att desse skulle befinnas

icke blott tåla, utan verkligen behöfva större mått af arbete, än som lämpligen

. kan åläggas flickor af samma ålder. Det uppgifna kunskapsmåttet

kan icke blott anses tillräckligt för det stora flertalet flickor, som icke

fortsätter studierna utöfver 16-års åldern; det kan ock anses innebära

den grundläggande bildning, som är behöflig för de många gossai'', som

icke egna sig åt lärda studier, utan vid nyssnämnda tidpunkt välja något

praktiskt yrke.» —• — — — — — — — — — — —___ _ __ __

»De. ekonomiska fördelame af den föreslagna anordningen äro påtagliga.

Visserligen blefve det nödvändigt för åtskilliga kommuner att ombygga

sina läroverkshus för att bereda utrymme åt det ökade lärjungeantalet,

men dels torde denna åtgärd icke öfver allt vara nödvändig, och

dels blefve kostnaderna derför rikligt ersatta genom en temligen betydlig

minskning i de nuvarande utgifterna för flickornas undervisning. Besparing

i statens utgifter skulle vinnas icke blott så till vida, att det nuvarande

missförhållandet vid flera af ifrågavarande läroverk mellan lärarnes

antal och lärjungarnes antal komme att försvinna genom det sistnämndas

ökning, utan ock derigenom att qvinliga lärarekrafter kunde eller,

rättare sagdt, måste användas i större mån än nu är förhållandet. Komiterade

anse visserligen icke, att en lärarinnas arbete skulle vara mindre

värdt än en lärares och af detta skäl förtjena en ringare betalning. Men

klart är att, då de manlige lärarne i allmänhet genomgått en betydligt

längre och kostsammare bildningskurs, då vidare läraren kan åläggas något

större tjenstgöringsskyldighet än lärarinnan, samt då dessutom lärarens

lön bör vara tillräcklig för underhållet af en familj, men denna sistnämnda

synpunkt icke kan göras gällande vid bestämmandet af lärarinnans lön,

så kan och hör den sistnämnda vara belåten med vida mindre aflöning

»Någon viss proportion mellan lärarnes och lärarinnornas antal vid

hithörande skolor syntes icke böra stadgas, utan kan denna vexla allt efter

tillgången på dugande krafter af det ena eller andra slaget, men bäst vore

s. 77 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

77

utan tvifvel, om denna tillgång inedgåfve, att lärarne och lärarinnorna

kunde blifva ungefär lika många, liksom skilnaden mellan gossarnes och

flickornas antal torde komma att blifva temligen obetydlig. Sa mycket

förefaller i alla händelser afgjordt, att undervisningspersonalen vid en

samskola bör vara sammansatt af både män och qvinnor, alldenstund

gossarne behöfva män och flickorna behöfva qvinnor att blicka upp till

såsom sina förebilder.»

Utom i de länder, som af flickskolekomitén omnämnts, har gemensam sn1“n"a$>7.kundervisning

af gossar och flickor äfven förekommit under en längre tid land.

vid åtskilliga skolor i Tyskland med en utöfver folkskolans gående undervisningsplan.

Så har dylik Barnundervisning under mer än 20 år förekommit

vid de lägre realskolorna i Nassau. Noggrann redogörelse för

dessa skolor och der vunna resultat lemnas af t. f. rektorn M. P. Mattson

i eu af honom afgifven berättelse öfver en under år 1887 med understöd

af allmänna medel företagen resa, hvarunder han besökt tre af bemälda

skolor. Så väl af de uttalanden, som meddelas af föreståndarne för sistberörda

tre skolor, som af de iakttagelser, Mattson sjelf varit i tillfälle

att gorå, synes framgå, att nämnda skolor i hög grad åtnjuta allmänhetens

förtroende och besökas af barn af alla samhällsklasser, att samundervisningen

i sedligt afseende visat sig icke blott icke farlig, utan

snarare fördelaktig, äfvensom att flickorna i allmänhet utan svårighet följa med

undervisningen och understundom erhålla bättre kunskapsbetyg än gossarne,

hvarvid dock är att anmärka, att flickorna i regeln äro befriade från undervisningen

i geometri och algebra samt understundom från vissa delar

af andra ämnen.

Angående samundervisningens utveckling i Norge under de senaste Sa™""dec"13

åren och de erfarenheter, som dervid vunnits, erhåller man värdefulla upp- utveckling i

lysningar i det betänkande, som den 12 juni 1891 afgafs af den kommis- Norgesion,

som af norska regeringen tillsatts för att revidera gällande bestämmelser

angående det högre undervisningsväsendet. Af nämnda betänkande

inhemtas, att sedan stortinget 1884 beviljat statsbidrag till en »middelskole»

med genomförd Barnundervisning för gossar och flickor i Brevik, följden

deraf blef, att största delen af de kommunala och några af de offentliga

»middelskoleme» blifvit omorganiserade till samskolor och gjort flickskolorna

å ifrågavarande platser öfverflödiga. Samundervisningen har

dock i regeln icke blifvit fullständigt genomförd, emedan man måst bereda

tillfälle till handarbete för flickorna och dertill taga åtskilliga af de

s. 78 Kontrollera mot PDF

78 Åttonde hufrudtiteln.

timmar, som a schemat tillagts de gemensamma undervisningsämnena,

För att emellertid flickorna skulle blifva i stånd att inhemta samma kunskapsmatt

som gossarne och liksom dessa aflägga »middelskoleexamen»,

har skolkursen för flickorna gjorts ett år längre än för gossarne, i det

att flickorna skulle stanna 2 år i högsta klassen och derunder i åtskilliga

ämnen hafva särskild undervisning. Denna anordning har likväl icke visat

sig fullt tillfredsställande, da det sista året hufvudsakligen blifvit ett repetitionsår

och såsom sådant enformigt och tröttande. Flera flickor hafva

derför begagnat det tillfälle, som stått dem Öppet, att helt och hållet följa

gossarnes läroplan, och ett par skolor hafva infört alldeles samma undervisningsplan

för båda könen. Vid andra skolor har man sökt att undgå

olägenheterna vid repetitionsåret derigenom, att flickorna, sedan de genomgått

5:te klassen, uppflyttas i eu särskild! för dem inrättad klass, som blir

slutklass för de flickor, som icke vilja undergå »middelskoleexamen», men

från hvilken de öfriga flyttas till »middelskolens» 6:te eller högsta klass,

der samundervisning åter eger rum.

Beträffande resultatet i det hela af försöket med samundervisning i

Norge framhåller kommissionen, att det framgår af de yttranden med "afseende

härå, som afgifvits från de norska samskolorna, att samundervisningen,

som i början blef införd af ekonomiska skäl, under åtskilligt tvifvel

och. motstånd från föräldrarnes sida, nu i allmänhet betraktas såsom

pedagogiskt försvarlig oeh delvis äfven gagnelig. De grunder, som anföras

till stöd för eu sådan anordning, äro i det hela desamma, som också

annorstädes åberopats; erfarenheterna gå väsentligen i enahanda rigtning

och synas derigenom vinna i tillförlitlighet. Från ett och annat håll göras

visserligen åtskilliga förbehåll och varnas för att draga allt för raska slutsatser,

såsom om det, som passar under vissa förhållanden, också skulle

passa öfverallt; men det är ingenstädes tal om att öfvergifva samundervisningen.

Ansökningar I detta sammanhang anhåller jag att få föredraga underdåniga

frä"8tädekr!ligi,an?ökn0ingar fran städerna Varberg, Askersund, Marstrand, Sölvesborg,

Alingsås och Skellefteå, öfver Indika ansökningar vederbörande afgifvit

utlåtanden. Kommunalrepresentationerna i Varberg, Askersund, Marstrand

och Sölvesborg hafva anhållit, att de treklassiga läroverken i dessa städer

måtte ombildas till samskolor för gossar och flickor med 5-årig

kurs. Såsom skäl för dessa ansökningar har i allmänhet anförts: att enlig^

de erfarenheter, som vunnits dels i andra länder, dels vid folkskolan

i vart eget land, icke nagra afsevärda olägenheter eller faror syntes upp
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 79

stå af Barnundervisning af gossar och flickor till 14 eller 15 års ålder, åtminstone

icke i kommuner med så litet omfång och så enkla förhållanden

som de ifrågavarande; att det af ekonomiska skäl visat sig omöjligt att

i dessa kommuner upprätta särskilda flickskolor med tillfredsställande

organisation eller, der sådana för tillfället förefunnes, att för framtiden

bibehålla dem; att en blott treårig undervisningskurs efter det 9:de lefnadsåret

i vår tid vore otillräcklig för så väl gossar som flickor, under

det att eu femårig kunde anses medföra tillfredsställande resultat för badadera;

att ett treklassigt läroverk genom sjelfva sin organisation vore

dömdt till att blifva fåtaligt besökt; men att utan tvifvel ett mot det erforderliga

lärareantalet fullt svarande antal lärjungar skulle å ifrågavarande

orter kunna påräknas, om samskolor med femårig kurs der upprättades.

Kommunalstyrelsen i Askersund bifogar en af läroverkskollegiet uppgjord

detaljerad arbetsordning och kostnadsberäkning samt formulerar sin anhållan

sålunda:

1) att dervarande treklassiga allmänna läroverk för gossar må få ombildas

till en på förut angifvet sätt inrättad femklassig realskola för gossar

och flickor gemensamt med bibehållande af den för treklassiga allmänna

läroverket gällande stat, hvaremot kommunen ikläder sig de ytterligare

omkostnader, som för denna omdanings genomförande blifva nödvändiga;

2) att inträdesålder och fordringarna för inträde i läroverkets första klass

må blifva lika med dem, som gälla för de allmänna läroverken; 3) att,

under antagande att den för reallinien vid de allmänna läroverken gällande

undervisningsplan följes och dess kurser med gossarne genomgås,

skolan må få sig tillerkänd dimissionsrätt för gossar till nedre 6:te realklassen

af ett högre allmänt läroverk, om de vid läroverket i Askersund

aflagt nöjaktig afgångsexamen från läroverkets 5:te klass; 4) att utom de

nu till läroverkets kassor ingående afgifter må få upptagas en terminlig

afgift af 10 kronor af hvarje lärjunge för att dermed bidraga till bestridande

af aflöningen för extra lärare, och att från dessa tilläggsafgifter må

kunna befrias medellöse och mindre bemedlade lärjungar, antingen helt

och hållet eller till halfva beloppet; samt 5) att denna ombildning må få träda

i kraft från och med höstterminen 1892, då början göres med 1 :sta klassens

omgestaltning för gemensam undervisning af gossar och flickor och

med tillökning af en 4:de klass, samt att derefter ombildningen och utvidgningen

sker successive för hvarje år, till dess läroverket erhållit sin i undervisningsplanen

angifna form.

Stadsfullmägtige i Varberg framhålla särskild^ att nämnda stad, som

för närvarande räknar en folkmängd af omkring 4,500 invånare och ligger

s. 80 Kontrollera mot PDF

80 Åttonde hufvudtiteln.

på ett afstånd af 77 kilometer från närmaste högre allmänna läroverk,

icke^ utan synnerlig olägenhet kan undvara ett feinklassigt läroverk, och

anhålla derför, det Kongl. Maj:t täcktes medgifva, att dervarande treklassiga

allmänna läroverk från början af år 1894 eller eljest, så snart

Kongl. Maj:t pröfvar skäligt, måtte få utvidgas till femklassigt läroverk

med rätt att mottaga så väl gossar som flickor till Barnundervisning

enligt de närmare bestämmelser, som Kongl. Maj:t kan finna lämpligt

° föreskrifva; förklarande stadsfullmägtige tillika, att staden är beredd

att å tjenlig tomt uppföra ändamålsenligt läroverkshus.

Kommunalrepresentationen i Alingsås anhåller, att dervarande allmänna

läroverk må förändras från treklassigt till femklassigt, samt förklarar sig

villig att ikläda staden de kostnader och åligganden i afseende på anskaffande

af byggnadsplats för läroverkshus och gymnastiklokal in. in. samt uppförande

af nämnda byggnader, som för vinnande af berörda ändamål

äro från stadens sida af nöden. Såsom stöd för denna ansökning åberopas

hufvudsakligen: att läroverkets lärjungeantal, som höstterminen 1887

utgjorde 54, nu uppgår till 84 och sålunda är större än lärjungeantalet

vid något annat treklassigt läroverk och vid flertalet af de femklassiga

läroverken; att staden har ett sundt läge och en årligen växande

folkmängd; samt att den ligger aflägse från högre allmänna läroverk inom

stiftet, under det att läroverken i Göteborg, hvilka befinna sig på kortare

afstånd, äro öfverbefolkade, så att lärjungar, som i följd af bristande utrymme

der icke kunnat mottagas, sökt inträde vid skolan i Alingsås.

Den ansökning, som inkommit från Skellefteå, går i samma rigtning

som .de öfriga. I denna ansökning begäres nemligen, att Skellefteå treklassiga

allmänna läroverk må utvidgas till femklassigt eller, om icke

detta kan medgifvas, erhålla fem eller åtminstone fyra ämneslärare. De

vigtigare skäl, som härför anförts, äro: att staden har ett mycket afskildt

läge; att staden gjort betydliga uppoffringar för sitt skolväsen och särskildt

för allmänna läroverket, vid hvilket den i nio år bekostat 2 extra

lärare; att läroverkets lärjungeantal, som säkerligen skulle ökas betydligt,

om läroverket komme att intaga en fastare ställning såsom femklassigt,

redan nu är större än lärjungeantalet vid ett och annat femklassigt läroverk;

att staden med stadigt växande folkmängd går raskt framåt i alla

rigtningar; samt att den organisation af de treklassiga läroverken, enligt

hvilken fem klassers kurs skulle läsas med tre ämneslärare, icke synes

tillfredsställande, utan att den efter all sannolikhet kommer att lemna såsom

resultat underhaltiga kunskaper för läriungarne och öfveranstränsninsr

lör lararne.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

81

I det föregående har visats, att det förslag till de mindre läroverkens

ombildning, som framlades i propositionen till 1890 års riksdag, å ena

sidan i väsentliga delar öfverensstämde med det förslag, som upptogs i

1887 års proposition, och å andra sidan med ett par mindre ändringar

godkändes af särskilda utskottet och bifölls af Första Kammaren, under det

att ifrågavarande förslag, som visserligen afslogs af Andra Kammaren,

icke i mer än eu enda punkt framkallade anmärkning inom sistnämnda

kammare.

För egen del finner äfven jag berörda förslag i hufvudsakliga delar

fullt tillfredsställande. På skäl, som anförts dels i statsrådsprotokollet den

7 februari 1890, dels i särskilda utskottets utlåtande, anser jag sålunda

lämpligt: att ifrågavarande läroverk — hvilka till skilnad från de högre

och femklassiga här torde kunna benämnas mindre läroverk — förses med

tre eller fyra ämneslärare och tre öfningslärare med den aflöning och

tjenstgöringsskyldighet, som i propositionen till 1890 års riksdag blifvit

föreslagna; att rektorerne vid berörda läroverk tillsättas på förordnande

under viss tid och att samtliga lärare och lärarinnor vid dylikt läroverk

skola vara förbundna att, derest läroverket upphör eller förändras, öfvertaga

den tjenstgöring, som Kongl. Maj:t kan finna skäl dem anvisa;

att de nuvarande lärarne vid de till ombildning föreslagna lärovei’ken

skola, intill dess ombildningen hunnit verkställas eller annorlunda varder

bestämdt, åtnjuta de löneförmåner, som hittills till dem utgått; att med afseende

å terminsafgifterna af dessa läroverks lärjungar må gälla samma

bestämmelser som beträffande öfriga allmänna läroverk; samt att den

nämnd, som skall afgifva förslag å de lärjungar, hvilka skola komma i

åtnjutande af befrielse från den till statsverket ingående terminsafgiften,

må bestå af läroverkets rektor såsom ordförande samt två medlemmar, en

vald af läroverksstadens kommunalstyrelse och en af vederbörande landsting.

Liksom förre departementschefen finner äfven jag ändamålsenligt,

att, der lärjungeantalet sådant medgifver, två årsklasser undervisas af

samme lärare, så att undervisningen med tre eller fyra ämneslärare må

kunna utsträckas till femte klassens kurser ehuru det ej torde vara nödigt

att föreskrifva, det undervisningen vid alla de ifrågavarande läroverken

skall drifvas till detta omfång, utan det må kunna med hänsyn till

de lokala förhållandena för hvarje särskild! läroverk afgöras, huruvida undervisningen

skall vid detsamma utsträckas utöfver tredje klassens kurser.

Men jag anser icke, att berörda läroverk må kunna ordnas efter den

klassiska eller den reala liniens undervisningsplan enligt vederbörande

kommunalstyrelses val; utan tror jag mig böra föreslå, att de alla i hufvudsak

inrättas enligt realliniens undervisningsplan, ehuru med de modigt.

till Hiksd. /‘rot. ISO2. 1 Sami. 1 Afd. 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82 Åttonde hufvudtiteln.

iikationer och ändringar, som af lokala önskningar och behof kunna

föranledas. Då nemligen dessa läroverk icke blifva i tillfälle att meddela

undervisning mer än på en bildningslinie, och då flertalet af de lärjungar,

som komma att besöka dem, måste antagas blifva sådana, som

icke ämna fortsätta sina studier, utan som hafva för afsigt att, sedan de

genomgått flera eller färre klasser vid desamma, träda ut i det praktiska

lifvet, så skulle det utan tvifvel vara till förfång för detta flertal, om berörda

skolor ordnades enligt latinliniens undervisningsplan. Också synes

den omständigheten, att det i 1890 års förslag medgifvits kommunalstyrelsen

att, om den så funne lämpligt, välja latinlinien för nämnda läroverk,

hafva varit anledningen till att hela förslaget rörande ombildningen

afslogs af Andra Kammaren.

Så väl i 1887 års som i 1890 års proposition föreslogs, att det skulle

medgifvas vederbörande kommunalstyrelse att afgöra, huruvida qvinliga

lärjungar finge, i mån af utrymme, vid de ombildade läroverken mottagas.

Af de ordalag, i hvilka detta förslag affattats, synes framgå, att det icke

varit meningen, att qvinliga lärjungar skulle vara lika berättigade till inträde

vid dessa läroverk som gossar, utan att de endast till begränsad! antal

skulle, då utrymme och tillgängliga lärarekrafter sådant medgåfve, få mottagas.

Då emellertid flera af de ombildade läroverken antagligen komma

att få ett ganska stort antal manlige lärjungar, så skulle, derest icke vid

upptagandet af qvinliga lärjungar äfven sörjdes för större utrymme i läroverkslokalen

och nödig ökning af lärarekrafterna, vid dessa endast ett

fåtal flickor kunna mottagas, och behofvet af en särskild flickskola för de

återstående skulle qvarstå oförändradt. Skall berörda medgifvande blifva

af verkligt värde för kommunen, måste derför det nuvarande läroverket

ombildas till en verklig samskola, med samma rätt till inträde för flickor

som för gossar. Vill man upptaga frågan i denna större omfattning, kräfvas

otvifvelaktigt åtskilliga anordningar, som kunde anses mindre behöfliga,

då det endast gälde att mer tillfälligtvis mottaga några flickor

såsom lärjungar i goss-skolan.

Af de erfarenheter, som på senaste tider vunnits i våra grannland,

särskild! i Norge, synes framgå, att samskolan är synnerligen väl egnad

att inom kommuner af den beskaffenhet som de här ifrågavarande fylla

för handen varande kraf på högre bildning för den uppväxande ungdomen.

Äfven hos oss har samskolan tillvunnit sig ett icke ringa förtroende,

hvilket visar sig dels af flickskolekomiténs uttalanden och förslag i detta

hänseende, hvarom förut erinrats, dels deraf att redan, såsom ofvan nämnts,

kommunalstyrelserna i fyra städer med till ombildning ifrågasatta läroverk

anhållit, att dessa måtte organiseras såsom samskolor. Härtill kan läggas,

s. 83 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 83

att ansökningar ingått från fyra städer, hvilkas läroverk blifvit i följd

af Riksdagens beslut år 1890 bestämda till indragning, att statsunderstöd

till angifna belopp måtte dem beviljas för upprättande af samskolor, Indika

ansökningar dock Kongl. Maj:t genom beslut den 31 december nästlidna

år förklarat för närvarande icke till någon sin åtgärd föranleda.

Med anledning häraf finner jag mig böra föreslå åtskilliga tillägg till

de bestämmelser med afseende på de mindre läroverkens ombildning, som

upptagits i propositionen år 1890, för att i möjligaste män betrygga åt

dessa läroverk, derest de inrättas såsom samskolor, en framgångsrik verksamhet.

Såsom af fiickskolekomitén riktigt framhållits, är det lämpligt, att

lärarepersonalen vid en samskola består af både män och qvinnor, helst till

ungefär samma antal. Jemte fast anstälde lärare fordras sålunda vid eu

samskola äfven fast anstälda ämneslärarinnor, ty skulle dessa blott erhålla

anställning såsom extra-ordinarier, blefve deras ställning allt för ogynsam

och skulle de icke kunna göra sig vederbörligen gällande vare sig i kollegiet

eller vid undervisningen. Emellertid är jag fullt ense med flickskolekomitén

deruti, att ämneslärarinnornas aflöning kan och bör sättas

vida lägre än lärarnes, ty utom det, att de förras bildningskurs är mindre

kostsam — då afgångsexamen från högre lärarinneseminariet jemte någon

profårstjenstgöring lämpligen synes böra medföra behörighet till ifrågavarande

ämneslärarinnebefattningar — torde ej blott tjenstgöringsskyldigheten i

hvarje vecka, utan äfven pensionsåldern böra sättas icke så litet lägre för

lärarinnan än för läraren. Ämneslärarinnas tjenstgöringsskyldighet bör

nemligen icke öfverstiga 24 timmar i veckan jemte det arbete i hemmet,

som rättandet af lärjungarnes skriftliga arbeten medför; och pensionsåldern

synes icke höra sättas högre än 55 år, då erfarenheten visar, att högst få

lärarinnor efter uppnåendet af denna ålder ega den styrka samt den sinnets

spänstighet och energi, som erfordras för en framgångsrik undervisning,

särskilt i en skola, der tjenstgöring^! är så ansträngande, som

den måste blifva vid dessa samskolor. Dessutom bör vid bestämmandet

af lärarens lön hänsyn tagas dertill, att han ma blifva i tillfälle att bilda

familj, hvilket icke gäller med afseende å lärarinnan.

Jag vill derför föreslå, att ordinarie ämneslärarinnas aflöning må

bestämmas till 1,500 kronor, jemte två ålderstillägg, hvardera å 250 kronor,

efter fem och tio års tjenstgöring, samt att af denna aflöning 600 kronor

må utgöra tjenstgöringspenningar, äfvensom att dylik ämneslärarinna ma

efter uppnådda 55 lefnadsår och minst 25 tjenstår erhålla i årlig pension

1,200 kronor.

Såsom ofvan blifvit antydt, skulle utan tvifvel flertalet af de mindre

s. 84 Kontrollera mot PDF

84 Åttonde hufvudtiteln.

läroverken, derest de inrättades såsom samskolor, erhålla ett så stort lärjungeantal

i hvarje klass, att en sammanslagning af olika årsklasser till

gemensam undervisning af samma lärare der endast i ganska ringa utsträckning

skulle kunna ega rum. Vid ett sådant läroverk måste derför

komma att erfordras flera lärarekrafter, än läroverkets stat upptager. Men

äfven vid de minsta af dessa samskolor, der dylik sammanslagning af olika

årsklasser till gemensam undervisning i alla klasser kan ega rum, behöfves

ökad lärarekraft, då flickorna icke gerna kunna gymnastisera tillsammans

med gossarne, utan måste hafva särskild undervisning i gymnastik, då

derjemte erfordras särskild undervisning för flickorna i handarbete, och då

slutligen den ^eller de qvinliga lärare, som finnas vid skolan anstälda, icke

torde kunna åläggas en så stor tjenstgöringsskyldighet, som beräknats för

de manlige lärarne.

Medgåfves det emellertid Kongl. Maj:t att efter sig å hvarje ställe

företeende omständigheter utbyta en eller två manlige lärare mot qvinliga

med den aflöning, som ofvan föreslagits, hvarvid dock rektorsbefattningen

alltid skulle bestridas af manlig lärare, så skulle eu besparing å

staten uppstå, och finge denna besparing användas till lärarekrafternas förstärkande,

skulle vid de minsta skolorna behofvet af lärare härigenom

kunna fyllas, under det att i alla händelser vid de talrikare besökta en ej

så obetydlig ökning af lärarepersonalen kornme att erfordras. Tillsattes en

lärarinna i kollegans ställe, skulle nemligen 500 kronor årligen besparas,

livilket tydligen ej kunde räcka att bekosta ökningen i gymnastiklärarens

arfvode samt arfvoden åt lärarinnan i qvinliga handarbeten och åt erforderlig

timlärare eller timlärarinna. Tillsattes åter eu lärarinna å adjunktens plats,

besparades 1,000 kronor årligen; och i sådant fall skulle vid skolor, der

sammanslagningen till gemensam undervisning, i följd af lärjungarnes fåtalighet,

kunde fullt genomföras, undervisningen kunna anordnas utan ytterligare

kostnader. Men i skolor med en så talrik lärjungeskara, att särskild

undervisning i hvarje årsklass blefve erforderlig, komme att behöfvas

ej mindre än tre nya lärarekrafter jemte arfvoden för undervisning

i qvinliga handarbeten och ökad undervisning i gymnastik. De kostnader,

som sålunda erfordras, utöfver hvad läroverkets stat upptager, anser jag

böra gäldas af vederbörande kommun. Ty staten kan ej gerna åtaga sig

att uti ifrågavarande mindre kommuner ensam bekosta högre undervisning

åt flickorna, da detta är något-, som eljest åligger kommunerna och de

enskilde med det större eller mindre bidrag af statsmedel, som i vissa fall

beviljas. Men just derför att staten lemnar dylika bidrag till uppehållande

af den högre flickundervisningen i åtskilliga af de större kommunerna,

synes mig skäl förefinnas, att staten i någon mån gör detsamma äfven i

s. 85 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufyudliteln. 85

dessa mindre kommuner, och torde detta lämpligast kunna ske pa det sätt,

att, der ytterligare kostnader för lärarekrafternas ökande visa sig erforderliga,

utöfver skolans egentliga stat lemnas åt kommunen af allmänna medel

ett bidrag, ej öfverstigande det belopp, hvartill de till statsverket ingående

terminsafgifterna från skolan under året uppgått.

Jag anser mig derför böra föreslå, att, da pa framställning af vederbörande

kommun Kongl. Maj:t tillåtit, att ett mindre läroverk inrättas

såsom samskola, det må vara Kongl. Maj:t medgifvet dels att

med undantag af rektorsbefattningen — utbyta de i staten upptagna

manliga lärarne mot qvinliga med den kompetens och aflöning, som

nyss angifvits, och att för undervisningens anordnande använda de

å staten sålunda besparade beloppen, _ dels att-, der ytterligare medel

för undervisningens uppehållande visa sig behöflig^, årligen härtill jmsla

ett belopp, ej öfverstigande det, hvartill de till statsverket ingående

terminsafgifterna från skolan under året uppgått, samt att ett förslagsanslag

för detta ändamål måtte af Riksdagen äskas; allt under förutsättning

att kommunen åtager sig att gälda de kostnader, som härutöfver för

undervisningens uppehållande kunna erfordras. Storleken af nyss berörda

förslagsanslag anser jag böra bestämmas till 8,000 kronor, da säkerligen

inom Isört hälften af de till ombildning föreslagna läroverken komma att

organiseras såsom samskolor och hela beloppet af de till statsverket ingående

terminsafgifterna från dessa skolor beräknats till 16,000 kronor*).

I öfverensstämmelse med förre departementschefen anser jag, att kommunerna

i allmänhet böra intaga samma ställning till de mindre som till

de ofri ga allmänna läroverken och att samma bestämmelser i afseende

å styrelse och förvaltning, som äro föreskrifna för de sistnämnda, äfven

må i regeln gälla för de förra. Men om ett mindre läroverk inrättas

såsom Barnskola, tror jag det vara ändamålsenligt, att en särskild lokalstyrelse

tillsättes. Denna styrelse skulle bestå af den nämnd, som bär i

uppdrag att föreslå befrielse från den till statsverket ingående terminsafgiften,

förstärkt med tre medlemmar, nemligen den af eforus för läroverket

förordnade inspektor, hvilken skulle vara styrelsens ordförande,

samt en af landstinget och en af läroverksstadens kommunalstyrelse vald

medlem. Till de båda sistnämnda platserna skulle äfven qvinnor kunna

väljas. Styrelsens uppgift skulle vara: att noga följa och öfvervälta skolans

verksamhet, att föreslå timplan, kursfördelning och arbetsordning för

skolan, att meddela vederbörande myndigheter erforderliga upplysningar

angående skolans verksamhet och dess resultat, att afgifva utlåtande

*) So tab. B. 5.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86 Åttonde hufvudtiteln.

angående erforderliga lärarekrafter, samt att föreslå extraordinarie lärare

och lärarinnor.

Beträffande de ^ städer, i hvilka mindre läroverk skulle upprättas

eller redan der befintliga läroverk till sadana ombildas, instämmer jag

helt och hållet med förre departementschefen. Jag finner således icke

skäl att för närvarande föreslå upprättande af femklassiga allmänna läroverk

i Alingsås, Varberg eller Skellefteå. Vid läroverket i Skellefteå, der

undervisning under de nio sista åren meddelats på fem klasser, har lärjungeantalet

sällan öfverstigit 40. Så utgjorde lärjungeantalet vid detta

läroverk i medeltal åren 1879—83 26, 1884—88 35 och 1887—91 40

samt uppgick höstterminen 1891 till 41. Men så länge lärjungeantalet

icke är större, torde fem klassers kurs utan större svårighet kunna genomgås

af tre ämneslärare. Kommunalstyrelsen förklarar visserligen, att den

icke har förtroende för denna undervisningsform; men sedan lärare blifvit

för ändamålet utbildade, torde förtroendet komma. Vid läroverket i Varberg,

som i 1890 års proposition föreslogs till erhållande af fyra ämneslärare,

har lärjungeantalet varit i medeltal under åren 1879—83 51,

1884 88 59 och 1887—91 59, men nedgick höstterminen 1891 till 47!

Hvarken dessa siffror eller af stadsfullmägtige anförda skäl hafva öfvertygat

mig om lämpligheten af att gå utöfver hvad som år 1890 föreslogs

med afseende pa detta läroverk. Vid läroverket i Alingsås utgjorde lärjungeantalet

i medeltal under åren 1879—83 46, 1884—88 52 och&1887—91

66 samt steg höstterminen 1891 till 84. Lärjungeantalet vid detta läroverk

företer sålunda ett stadigt stigande, och om den höga siffra, till

hvilken detsamma vid detta läsårs början sprang upp, visar sig konstant,

skall utan tvifvel deraf i förening med öfriga af kommunalstyrelsen anförda

skäl anledning kunna hemtas till en framställning angående upprättandet

af ett femklassigt allmänt läroverk i Alingsås; men då det ännu

måste anses oafgjordt, huruvida icke nämnda höga lärjungeantal berott på

tillfälliga omständigheter, då lärjungeantalet i medeltal för åren 1887—91

blott utgjort 66, så anser jag mig för närvarande böra inskränka mig

till att föreslå, att detta läroverk förses med fyra ämneslärare. Utom de

båda läroverken i Varberg och Falköping, som af min företrädare föreslogos

till erhållande af detta antal lärare, och läroverket i Alingsås,

hvarom jag nyss yttrat mig, finner jag skäligt, att äfven läroverken i

Engelholm och Arvika komma i åtnjutande af denna förmån. Lärjungeantalet

vid läroverket i Engelholm uppgick i medeltal under åren

1879. 83 till 59, 1884 88 till 45 och 1887—91 till 60 samt steg höst
terminen

1891 till 64, och vid läroverket i Arvika utgjorde lärjungeantalet

nämnda tider ° respektive 51, 45, 61 och 69. De omständigheter, under

hvilka dessa båda läroverk arbeta, synas ock gifva vid handen, att det lär
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde Imf vudti teln.

jungeantal, som de under sista qvinqvenniet företedde, kommer att bibehållas.

Några andra afvikelser från framställningen till 1890 års riksdag

har jag i detta hänseende icke att föreslå.

Sistnämnda riksdag beslöt visserligen för sin del pa framställning af

särskilda utskottet, att treklassiga läroverket i Sölvesborg skulle indragas,

och såsom skäl härför anfördes, att lärjungeantalet vid detta läroverk under

en lång följd af år varit ringa, så att den hastiga höjningen till 27

höstterminen 1888 och till 47 höstterminen 1889 kunde anses vara tillfällig,

att afståndet till å ena sidan Karlshamn och å andra sidan Kristianstad

vore obetydligt, och att kommunikationerna med båda dessa städer vore

goda. Men då lärjungeantalet vid Sölvesborgs läroverk utgjorde i medeltal

under åren 1887 — 91 43 och höstterminen 1890 steg till 58 samt

höstterminen 1891 till 62, kan lärjungeantalets stigning knappast betraktas

såsom blott tillfällig, och synes det sannolikare, att det ringa läi’jungeantalet

under de föregående åren berott på de af stadsfullmägtige angifna

och förut anförda grunder. Lägges härtill, att läroverken i Karlshamn

och Kristianstad, det sistnämnda med hänsyn till de lägre klasserna, äro

öfverbefolkade, så att extra lärare måst anställas till åtskilliga klassers delning

å parallelafdelningar, en öfverbefolkning, som tydligen måste ökas,

om läroverket i Sölvesborg indrages, så kan jag ej anse lämpligt att

föreslå en dylik åtgärd, utan hemställer, att detta läroverk må ombildas

till ett mindre läroverk med tre ämneslärare; och om nämnda läroverk,

såsom stadsfullmägtige önska, inrättas såsom samskola, skall utan tvifvel

lärjungeantalet der blifva mer än tillräckligt.

Hvad slutligen angår frågan om Jakobs läroverks ombildning till ett

profårsläroverk, så är jag visserligen öfvertygad om nödvändigheten deraf,

att en skola upprättas, der man under insigtsfull ledning och med för

ändamålet särskildt lämpliga lärarekrafter undersöker, huru undervisningen

bör ändamålsenligast ordnas vid en skola, i hvilken till följd af

lärarekrafternas fåtalighet sammanslagning af skilda årsklasser till gemensam

undervisning i större utsträckning maste ega rum, och der profår

må kunna genomgås af blifvande lärare vid skolor af nyss berörda

slag. Derjemte anser jag, att ifrågavarande skola lämpligen kan anordnas

i sammanhang med Jakobs femklassiga läroverk i Stockholm och såsom

en särskild afdelning deraf samt att den bör inrättas i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med hvad i detta afseende föreslagits i statsrådsprotokollen

den 14 februari 1887 och den 7 februari 1890. Men deremot finner jag

icke tillräckliga skäl vara anförda för upprättandet af den andra i nämnda

statsrådsprotokoll föreslagna atdelningen af samma läroverk, nemligen den,

som skulle innehålla en femklassig skola, ordnad enligt den s. k. praktiska

bildningslinien, och der blifvande lärare vid skolor af sistnämnda art

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Åttonde hufvudtiteln.

skulle genomgå sin pinfärsk urs. Ty det synes mig vara för tidigt att upprätta

profårsläroverk för ett slag af skolor, hvars införande ännu icke blifvit

beslutadt. Och da härtill vidare kommer, att det är ganska antagligt

att i en icke aflägsen framtid största delen af de mindre läroverken

organiserats såsom samskolor, hvilka, i följd af lärjungarnes talrikhet,

maste hafva särskild lärarekraft för hvarje årsklass, så kan det tänkas,

att äfven den afdelning af Jakobs läroverk, der profår skulle genomgås

af blifvande lärare vid skolor, i hvilka sammanslagning af skilda årsklasser

i större utsträckning förekomme, efter en tid blefve öfverflödig.

Jag anser derför, att denna sist berörda afdelning af bemälda läroverk

icke bör upprättas såsom en bestående institution, utan blott på extra

stat. Omkostnaderna för densamma blefve visserligen under denna förutsättning

ungefär lika stora som under den andra, eller omkring 14,200

kronor, nemligen

arfvodestillägg för rektor................................................. kr. 500: _

aflöning åt 3 adjunkter k kr. 2,500 ................................ » 7,500: —

arfvodesförhöjning åt teckningsläraren.......................... » 600: —

d:o > musikläraren.................................. » 100: —

för öfriga af profårsanordningen föranledda utgifter.. » 5,500: —

Men något ^ särskildt anslag skulle icke för bestridande af dessa utgifter

erfordras, då reservationerna å anslagen till de allmänna läroverken dertill

lemna tillgång, blott tillstånd erhalles att af nämnda reservationer för ändamålet

årligen använda ett belopp, ej öfverstigande den angifna summan.

Jemte detta tillstånd fordras emellertid äfven på den i statsrådsprotokollet

den 7 februari 1890 angifna grund ett medgifvande derom, att lärjungarne

a nu ifrågavarande afdelning vid Jakobs läroverk må befrias från alla terminsafgifter.

Skälig ersättning till läroverket för mistningen af dessa afgifter

skulle utgå af nyss berörda anslag.

Alldeles oberoende af förenämnda förslag kan åter gymnastiklärarebefattningen

vid Jakobs läroverk indragas, da i följd af 1890 års riksdags

beslut särskild gymnastiklärarebefattning upprättats vid högre latinläroverket

å Norrmalm. Gymnastiska centralinstitutet, som dittills haft skyldighet

att kostnadsfritt meddela gymnastikundervisning åt lärjungarne vid

berörda latinläroverk, kan nemligen aläggas att i stället lemna lärjungarne

vid Jakobs läroverk sådan undervisning.

Med stöd af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer jag alltså, att

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

d) med afseende på mindre läroverks ombildning m. m.:

att treklassiga allmänna läroverken i Söderköping, Vimmerby, Askersund,

Sala, Sölvesborg, Trelleborg, Marstrand, Strömstad, Åmål, Filip st ad,

Skellefteå och Örnsköldsvik, tvaklassiga pedagogierna i Södertelge, Köping

s. 89 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

89

och Nora samt enklassiga pedagogien i Simrishamn må ombildas till mindre,

allmänna läroverk med tre ämne slär are, under vilkor att vederbörande kommun

åtager sig att tillhandahålla erforderliga och lämpliga undervisningslokaler

och bostad eller hyresersättning åt rektor;

att under samma vilkor, som i föregående punkt nämnts, ett nytt mindre,

allmänt läroverk med tre ämneslärare må upprättas i Motala;

att treklassiga allmänna läroverken i Alingsås, Falköping, Engelholm,

Varberg och Arvika må ombildas till mindre, allmänna läroverk med fyra

ämneslärare, under vilkor att vederbörande kommun åtager sig samma skyldigheter

med afseende på undervisningslokaler och rekt or sb o stad, som föreslagits

beträffande dylikt läroverk med tre ämneslärare;

att förslag å de lärjungar, som skola komma i åtnjutande af befrielse

från den till statsverket ingående terminsafgiftens hela eller halfva belopp,

må upprättas af en nämnd, bestående af läroverkets rektor såsom ordförande,

en af vederbörande landsting och en af läroverksstadens kommunalstyrelse

vald medlem, hvilket förslag derpå underställes ef orus till pröfning och stadfästelse;
att

lärarepersonalen vid ett mindre läroverk med tre ämneslärare må

utgöras af: en rektor med en aflöning af 3,500 kronor, deraf 1,000 kronor

tjenstgöring spenning ar, och ett ålderstillägg å 500 kronor efter 10

års väl vitsordad tjenstgöring såsom rektor, jemte fri bostad; en adjunkt

med, vanlig adjunktsajlöning; en kollega med lön aj 2,000 kronor jemte 2

ålderstillägg, hvardera å 250 kronor, efter respektive 5 och 10 års väl vitsordad

tjenstgöring; en musiklärare med arfvode af 300 kronor; en gymnastiklärare

med arfvode af 300 kronor och tjenstgöringsskyldighet af 4 timmar

i veckan; samt en teckningslärare med arfvode af 500 kronor och undervisning

sskyldighet af 7 timmar i veckan;

ätt angående lärarepersonalen vid mindre läroverk med 4 ämneslärare

må gälla samma bestämmelser som vid läroverk med 3 ämneslärare med,

undantag deraf, att lärarepersonalen ökas med en adjunkt;

att rektorerne vid de i föregående punkter afsedda läroverken må tillsättas

på förordnande under viss tid och att samtlige lärare vid dylikt,

läroverk må vara förbundne att, derest läroverket upphör eller förändras,

öfvertaga den tjenstgöring vid läroverk, som Kongl. Maj:t kan finna skäl

dem anvisa;

att lärarne vid de treklassiga allmänna läroverk och de pedagogier, som

föreslagits till ombildning, må, intill dess ombildningen hunnit verkställas

eller annorlunda varder bestämdt, åtnjuta de löneförmåner, som hittills till

dem, utgått;

att de mindre läroverken må inrättas enligt realliniens undervisning spion

Bih. till Rxksd. not. 189‘J. 1 Samt. 1 Afd. 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

Arfvoderl å

skolläkare.

90 Åttonde hufvmltiteln.

med de ändringav deri, som på framställning af vederbörande kommunalstyrelse

eller läroverkskollegium kunna af Kongl. Maj:t medgifvas; samt

att mindre läroverk nia pa framställning af vederbörande kommunalstyrelse

kunna inrättas såsom samskola för gossar och flickor, och att i sådant

fall Kongl. Maj:t ma ega att — med undantag af rektorsbefattningen —

utbyta de å läroverkets stat upptagne manlige lärare mot fast anstälda ämne

slärarinnor med en aflöning af 1,500 kronor, deraf 600 kronor tjenstgöring

spenning ar, och två åld er stillägg, hvardera å 250 h ‘onor, efter respektive

5 och 10 års väl vitsordad tjenstgöring, äfvensom att för undervisningens

anordnande använda de ä läroverkets''stat härigenom besparade beloppen;

allt under vilkor att vederbörande kommun åtager sig att gälda de

kostnader, som för undervisningens uppehållande blifva'' erforderliga utöfver

hvad läroverkets stat upptager och det särskilda statsbidrag, hvarom i nästa

punkt förmärs;

e) med afseende å behofvet af särskild t statsbidrag till vissa mindre

läroverk:

att bevilja ett förslagsanslag ä 8,000 kronor, hvaraf bidrag må kunna

lemnas till undervisningens uppehållande vid mindre, såsom samskola inrättadt

allmänt läroverk, da det i läroverkets stat upptagna anslag visat sig

icke vara tillräckligt för ändamålet; dock att berörda bidrag icke må öfverstiga

det belopp, hvartill de till statsverket inflytande terminsafgifterna från

läroverket under kalenderåret uppgått;

f) med afseende å förändrade anordningar vid Jakobs femklassma

läroverk i Stockholm:

att profårskurs för blifvande lärare vid mindre läroverk med tre eller

fyra ämneslärare må anordnas vid Jakobs läroverk, och att vid detta

läroverk må för sådant ändamål inrättas en särskild afdelning, samt att till

bestridande af kostnaderna härför må af reservationerna å anslagen till de

allmänna läroverken användas ett belopp af högst 14,200 kronor''årligen;

att lärjunge, som intagits vid den afdelning af Jakobs läroverk, der olika

årsklasser undervisas tillsammans, ma befrias från all terminsaf gift; samt

gymnastiklärarebefattningen vid Jakobs läroverk må indragas.

I sitt den 25 augusti 1884 afgifna betänkande framhåller läroverkskomitén,

pa grund al sina hygieniska undersökningar, bland annat, att större

uppmärksamhet än hittills bör egnas åt de hygieniska förhållandena vid

läroverken, samt föreslår med afseende på anordnandet af den erforderliga

hygieniska tillsynen, att vid de fullständiga och femklassiga läroverken må

anställas dels en skolläkare, dels ett hygieniskt biträde.

Skolläkaren, för hvilken instruktion skulle fastställas af eforalstyrelsen

s. 91 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvndtiteln. 91

eller, om denna upphörde, af lokalstyrelsen, skulle hufvudsakligen hafva

till åligganden:

att hvarje läsår å bestämda tider anställa noggrann undersökning

rörande samtlige lärjungars kroppsbeskaffenhet och helsotillstånd, hörsel''

och synförmåga, längd och vigt;

att kostnadsfritt vårda medellöse lärjungar;

att, då smittosam sjukdom yppades bland lärjungame eller inom deras

närmaste omgifning, lemna nödiga föreskrifter och vidtaga på honom ankommande

åtgärder;

att minst en gång i månaden verkställa hygienisk inspektion i läroverket

och afgifva rapport öfver resultatet;

att vid hvarje läsårs slut lemna redogörelse för de hygieniska och

sanitära förhållandena vid läroverket; äfvensom

att vid uppförande af nya skolbyggnader meddela utlåtande samt tillhandagå

med råd och upplysningar.

Skolläkaren skulle äfven hafva säte och stämma i skolstyrelsen vid behandling

af frågor, som rörde lärjungarnes fysiska vård samt skolans hygien.

Det hygieniska biträdet åter skulle, efter tillsägelse hos rektor och

på hans anmodan, biträda läkaren vid dennes förrättningar i skolan och

särskildt gå honom till hända vid undersökningarna i början och slutet

af läsåret. Vidare skulle till biträdets åliggande höra att förrätta mätning

och vågning af lärjungarne samt att verkställa undersökning af luften i

skolrummen.

Skolläkarens lön skulle utgöras dels af en årlig afgift af 1 krona

för hvarje lärjunge, dels af ett af statsmedel utgående belopp, som föreslagits

vid fullständigt läroverk till 150 kronor och vid femklassigt läroverk till

100 kronor. Det hygieniska biträdet skulle af statsmedel uppbära i årligt

arfvode vid fullständigt läroverk 200 kronor, vid femklassigt 150 kronor.

Vid de af komitén föreslagna kommunalskolorna skulle deremot den

hygieniska tillsynen utöfvas af skolläkaren ensam »mot föreslaget arfvode».

Med afseende på dessa läroverkskomiténs förslag yttrade dåvarande

departementschefen i sitt anförande till statsrådsprotokollet den 14 februari

1887, att behofvet af läkares biträde vid öfvervakandet af läroverkens

hygieniska förhållanden hos oss länge varit erkändt. Gällande skolstadga

föreskrefve ock, att vid läroverk, der erforderliga medel för sådana ändamål

finnas, genom rektors försorg må antagas en läkare, som vårdar medellöse

lärjungar vid inträffande sjukdomsfall, undersöker de omständigheter,

som kunna menligt inverka på lärjungarnes helsotillstånd, samt tillhandagå:’

rektor med råd och upplysningar om undanrödjande af för handen

varande olägenheter. Och med afseende på skolläkarens särskilda aliggan
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

02 Åttonde liufvudtiteln.

den vore vidare bestämdt, att lian vid hvarje lästermins början och mot

dess slut bör anställa besigtning å läroverkets samtlig^ lärjungar samt på

grund af deröfver gjorda anteckningar icke allenast afgifva utlåtande,

hviska bland dem böra från samtliga gymnastik- och vapenöfningar eller

från vissa af dem afhållas, utan ock senast en månad efter hvarje termins

slut till rektor aflemna redogörelse för helsotillståndet bland lärjungarne

under terminen enligt formulär, som af medicinalstyrelsen meddelas.

Då emellertid medel för ifrågavarande ändamål vid åtskilliga läroverk

lielt och hållet saknats, vid andra varit otillräckliga till ersättning för fullgörandet

af alla ofvan angifna åligganden, så hade skolläkareinstitutionen

icke kunnat vinna nödig fasthet. Departementschefen ansåg sig derför

höra instämma i hvad komitén i afseende å skolläkare föreslagit, hvilket

ock blifvit af de medicinska myndigheterna tillstyrkt. Blott i en punkt

afveke hans uppfattning från komiténs. Han kunde nemligen icke finna,

hvarför olika instruktioner skulle behöfva utfärdas för de särskilda skolornas

läkare, ej heller syntes honom läroverkens vare sig eforal- eller lokalstyrelser

fullt lämpliga att uppgöra och utfärda dessa instruktioner, utan

borde detta tillkomma medicinalstyrelsen, som dervid, om så funnes nödigt,

kunde inhemta skolmyndigheternas yttranden i ämnet.

Da den aflöning, som af komitén föreslagits för-skolläkarne, vore skäligen

knapp och bemälde departementschef sjelf icke för tillfället funne sig

kunna deri föreslå någon höjning, blefve nödvändigt att något inskränka de

fordringar, som af komitén stäldes på skolläkaren. Särskilt kunde denne befrias

från att inäta och väga lärjungarne. Genom dessa hvarje termin återkommande

mätningar och vägningar skulle nemligen samlas ett material,

som i sitt obearbetade skick vore utan värde och hvars bearbetning skulle

kosta betydliga summor, såsom man lätt kunde finna, om man kastade eu

blick på kostnaderna för läroverkskomiténs arbete i detta afseende. Men

kunde berörda mätningar och vägningar, åtminstone för den närmaste framtiden,

lemnas å sido, så blefve det hygieniska biträdet i det närmaste obehöfligt.

Ty _ sedan dessa undantagits, syntes biträdets göromål antingen

vara af tillfällig art, såsom undersökningen af luften i skolrummen, eller

något, so in egentligen redan ålåge rektor, såsom tillsynen öfver renhållning,

ventilation, belysning, uppvärmning in. in. Skulle det visa sig, att

rektor ej kunde medhinna att sjelf utföra alla de magtpåliggande göromål,

som blifvit honom ålagda, syntes det vara ändamålsenligare att höja anslaget

till rektorernes skrilla träden, så att dessa kunde af rektorerne användas

äfven till uppdrag af nu ifrågavarande art, än att skapa en ny

tjensteman, hvars verksamhetssfer blefve så obestämd som den hygieniske

assistentens.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Åttonde hnfvudtiteln. 93

Komitén hade visserligen ansett, att skollåkare borde anställas äfven

vid de s. k. kommunalskolorna samt förses med arfvode, men i den för berörda

skolor föreslagna stat hade intet dylikt arfvode upptagits. Det inaste

derför antagas, det komiténs mening varit, att den afgift af 1 krona för

hvarje lärjunge, som från någon af skolans kassor skulle utbetalas till

skolläkaren, skulle utgöra lämpligt arfvode för läkare vid dessa skolor.

Detta syntes emellertid blifva väl litet, helst lärjungeantalet vid skolor med

tre eller fyra ämneslärare icke kunde blifva synnerligen stort och läkarne

vid dessa skolor tydligen borde hafva ungefär samma åligganden i afseende

å besigtningar, rapporter m. in. som läkarne vid öfriga skolor, hvarför

ett arfvode å 50 kronor för dem icke kunde anses för högt,

I här anförda åsigter instämde till alla delar den departementschef,

som år 1890 å nyo föredrog detta ärende för Kongl. Maj:t, och på hans

tillstyrkan beslöt Kongl. Maj:t att föreslå 1890 års riksdag:

att vid hvarje högre eller femklassigt allmänt läroverk måtte anställas

eu läkare för att utöfva tillsyn öfver lärjungarnes helsotillstånd och

biträda rektor vid öfvervakandet af de hygieniska anordningarna vid läroverket;
att

skolläkaren måtte såsom arfvode uppbära dels af läroverkets ljusoch

vedkassa 1 krona om året för hvarje under höstterminen närvarande

lärjunge, dels af statsmedel årligen: vid de högre läroverken 150 kronor,

vid de femklassiga 100 kronor; äfvensom

att vid hvarje lägre allmänt läroverk med tre eller fyra ämneslärare

måtte anställas eri skolläkare med arfvode af 50 kronor jemte samma

afgift af lärjungarne, som tillkomme skolläkarne vid öfriga allmänna

läroverk.

Med åberopande af de skäl, som anförts i statsrådsprotokollet den 14

februari 1887, förklarade särskilda utskottet sig anse det vara af vigt, att

åtgärder vidtoges, för att skolläkare måtte kunna anställas vid samtliga

läroverk och dessa läkare erhålla tillräckliga arfvoden, hvarför utskottet,

som icke hade något att anmärka vare sig vid de föreslagna arfvodesbeloppen

eller vid det sätt, hvarpå dessa skulle utgå, hemstälde, att Riksdagen

måtte bifalla hvad Kongl. Maj:t i detta afseende föreslagit.

Denna hemställan bifölls af Första Kammaren, men afslogs af Andra

Kammaren; oeh då någon sammanjemkning af kamrarnes beslut angående

denna punkt icke syntes utskottet kunna ega ruin, och densamma ej

heller kunde afgöras genom gemensam omröstning, hade frågan följaktligen

för denna gång förfallit.

Behofvet af särskild hygienisk tillsyn vid läroverken börjar emellertid

s. 94 Kontrollera mot PDF

94 Åttonde hufvudtitein.

allt mer inses såsom oafvisligt. Jag vill härvid först erinra derom, att

gymnastikundervisningen är obligatorisk för hvarje lärjunge, derest han

icke på grund^ af läkares intyg eller annat girigt skäl derifrån befriats.

Hade således skolan icke egen läkare, måste hvarje lärjunge, som

för sin helsas skull borde afhållas från deltagande i gymnastiköfningarna,

anskaffa intyg af läkare derom, hvilket tydligen vore förenadt med både

besvär och. kostnad. Och dock vore saken dermed ingalunda hjelpt, ty

mången lärjunge är behäftad med sådant organiskt fel, att han hör uteslutas

från gymnastiköfningar, utan att han har kännedom om felet eller

lägger den vigt dervid, att dylik befrielse begäres. För mången uppstår

äfven sjuklighet af ifrågavarande art under terminens lopp. Kongl.

Maj.t har derför ock i nådigt cirkulär den 9 januari 1863 föreskrifvit, att

hvarje termin, innan gymnastiköfningarna begynna, mönstring bör af läkare

anställas med lärjungarne i ändamål att utröna, huruvida flere eller

färre bland dem må antingen helt och hållet eller till någon del från

dessa öfningar befrias; och att, derest under terminens lopp anledning

förekommer, att gymnastikens begagnande kunde för någon lärjunge vara

otjenligt, rektor skall i samråd med läkaren och gymnastikläraren besluta,

huruvida lärjungen under den återstående delen af terminen må i de gymnastiska

öfningarna deltaga. Denna föreskrift, hvilkens ändamålsenlighet

ingen torde vilja bestrida, förutsätter tydligen, att skolan bär tillgång till

biträde af läkare ej blott vid terminens början utan under hela terminen.

Men äfven i många andra fåll är rektor i behof af upplysningar och

råd af läkare, såsom då smittosam sjukdom utbrutit i läroverksstaden eller

dess närhet, då lärjunge är behäftad med sjukdom eller lyte, som gör honom

besvärlig eller rent af farlig för , medlärjungarne, dä anordningar

skola vidtagas, som hafva inflytande på de hygieniska förhållandena vid

skolan, med flera tillfällen. Af vigt måste äfven vara för styrelsen att af

sakkunniga personer erhålla meddelanden om helsotillståndet vid skolorna.

Att, såsom det blifvit föreslaget, ålägga provinsialläkarne att tjenstgöra

såsom skolläkare, skulle utan tvifvel i många fall visa sig olämpligt

och understundom rent af blifva ett hinder för utöfvandet af deras öfriga

embetspligter, hvilka ofta nödga dem att under längre tid vistas utom

låroverksstäderna, derest de eljest der hafva sin bostad.

Också är den utgift, som de ifrågasatta arfvodena åt skolläkarne

skulle förorsaka statsverket, ej synnerligen stor. För ändamålet skulle nemligen

erfordras:

s. 95 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

95

arfvoden åt 35 skol laka re vid högre läroverk å kr. 150 = kr. 5,250,

» »23 » » feinklassiga löroverk » » 100 = » 2,300,

» » 22 » » mindre läroverk_» » 50 = » 1,100;

eller tillsammans kronor 8,050.

Jag hemställer derför, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

g) med afseende på behofvet af skomakare:

att vid hvarje allmänt läroverk md anställas en läkare för att utöfva

tillsyn öfver lärjungarnes helsotillstånd och biträda rektor vid öfvervakandet

af de hygieniska anordningarna vid läroverket; samt

att skolläkaren må såsom arfvode uppbära dels af läroverkets Ijusocli

vedkassa 1 krona om året för hvarje under höstterminen närvarande

lärjunge, dels af statsmedel årligen: vid de högre läroverken 150 kronor,

vid de feinklassiga 100 kronor och vid de mindre 50 kronor.

I skrifvelse den 19 maj 1890 anmälde Riksdagen, bland annat, att rfgj"r”°n,jSr

Riksdagen på det sätt bifallit hvad Kongl. Maj:t i samma års läroverks- lärare.

proposition föreslagit med afseende å pensionsreglering för lärare vid de

allmänna läroverken, att Riksdagen godkänt ifrågavarande förslags två

första moment, så lydande:

»att, med undantag för gymnastiklärarne, öfriga ordinarie lärare och

lärarinnor vid rikets allmänna läroverk skola hafva rättighet och, hvad

angår de lärare och lärarinnor, som ingå på den nya lönestaten eller som

utnämnas efter det kungörelse i ämnet utkommit, äfven skyldighet att

vid uppnådda (>5 lefnadsår och minst 35 tjenstår med oafkortad lön såsom

pension å allmänna indragningsstaten från tjensten afgå; Kongl.

Maj:t dock obetaget att låta med afskedet anstå, derest och så länge den

pensionsberättigade pröfvas i tjensten kunna på ett tillfredsställande sätt

gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma qvarstå;

att ordinarie gymnastiklärare vid förenämnda läroverk, då de uppnått

(!0 lefnadsår och minst 30 tjenstår, skola under i öfrig! enahanda vilkor

och förutsättningar, som för öfrige lärare blifvit föreslagna, hafva samma

rätt och samma skyldighet att från tjensten afgå med pension, som näst

föregående moment innehåller beträffande öfrige lärare.»

Då emellertid den lönestat för lärarne, till hvilken denna pensionsreglering

anslöt sig och som utgjorde eu förutsättning för densamma, icke

blifvit af Riksdagen godkänd, har det icke ansetts lämpligt att förelägga

Kongl. Maj:t denna pensionsreglering till fastställelse. Med anledning häraf

och då jag dels tillstyrkt, att lönestaten nu åter skall föreläggas Riksdagen,

dels i sammanhang med frågan om de mindre läroverkens organisation

föreslagit, att pension å allmänna indragningsstaten måtte beredas

s. 96 Kontrollera mot PDF

96 Åttonde hnfvudtiteln.

last anstälda ämneslärarinnor vid nyss berörda läroverk till belopp af 1,200

kronor, då de uppnått 55 lefnadsår och minst 25 tjenstår, anser jag Kongl.

Maj:t böra å nyo för Riksdagen framlägga jemte lönestaten den i samband

dermed stående pensionsregleringen för lärarne med nämnda tillägg och

sålunda föreslå Riksdagen:

h) med afseende å pensionsreglering för lärarne vid de allmänna

läroverken:

att, med undantag af gymnastiklärare och af ämneslärarinnor vid

mindre läroverk, öfriga ordinarie lärare och lärarinnor vid rikets allmänna

läroverk skola hafva rättighet och, hvad angår de lärare och lärarinnor,

som ingå på den nya lönestaten eller som utnämnas efter det kungörelse

i ämnet utkommit, äfven skyldighet att vid uppnådda, 65 lefnadsår

och minst 35 tjenstår med oafkortad lön såsom pension å allmänna indraqningsstaten

från tjensten afgå, Kongl. Maj:t dock obetaget att låta med afskeda

anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas i tjensten

kunna på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan finnas villig

att i densamma qvarstå;

att ordinarie gymnastiklärare vid förenämnda läroverk, då de uppnått

b0 lefnadsår och minst 30 tjenstår, skola under i öfrigt enahanda vilkor och

förutsättningar, sgm för öfrige lärare blifvit föreslagna, hafva samma rätt

och skyldighet att från tjensten afgå med pension, som nästföregående moment

innehåller beträffande öfrige lärare; samt

att ämneslärarinnor vid mindre, allmänna läroverk skola hafva så väl

rättighet som skyldighet att vid uppnådda 55 lefnadsår och minst 25 tjenstår

från tjensten afgå med pension å allmänna indragningsstaten till belopp af

1,200 kronor, Kongl. Maj:t dock obetaget att låta med af skedet anstå, derest

och sä länge den pensionsberättigade pröfvas i tjensten kunna på ett tillfredsställande

sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma

qvarstå.

Kostnads
beräkning
7)1.

7)1.

Enligt riksstaten för år 1892 äro anvisade såsom anslag i kontant till

de allmänna läroverken å ordinarie stat 2,902,453 kronor 36 öre och å

extra stat 445,725 kronor, hvarförutom till pedagogier med högre undervisning

utgå af anslaget å ordinarie stat till pedagogier och folkskolor

19,381 kronor 44 öre°), således tillsammans för nämnda ändamål 3,367,559

kronor 80 öre. I ordinarie anslaget till de allmänna läroverken ingå särskilda

anslag till ett sammanlagdt belopp af 253,451 kronor 43 öre°°), nemligen:

till arfvoden åt bibliotekarier in. in..................................... kr. 7,000: —

» skrifbiträden åt rektorer..................................................... » 12,000: —

*) Se tab. B 3 och 4. **) Se (ab. B 3.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 97

till djeknepenningeersättning, ej inräknad i kontanta lönebeloppen

till lärarne,.............................................................. kr. 4,307: 10

» ersättning för förlorad helgonskyld..................... » 2,644:33

» arfvoden åt extra och vikarierande lärare samt för oförutsedda

behof ................................................................—...... » 135,000:

» extra arfvoden åt gymnastiklärare, anskaffande af ammunition

för målskjutning m. m........................................ » 34,000: —

» praktisk utbildning af blifvande lärare vid de allmänna

läroverken............................................................................ * 20,500: •

» extra arfvoden åt teckningslärare.................................. * 28,000:—>

» resestipendier åt lärare i främmande lefvande språk..... » 6,000:

» reseunderstöd åt lärare vid de allmänna läroverken, särskilt

vid de läroverk, der profårskurs är inrättad,» 4,000: —

Med afseende å dessa anslag föreslår jag ingen förändring.

I det extra ordinarie anslaget ingår åter till extra ordinarie ämneslärare

ett belopp af 100,000 kronor, nemligen

till arfvoden åt extra lärare .......................................................... kr. 40,000: —-

och till arfvodesförhöjning åt extra ordinarie äinneslärare... » 60,000:

1 detta anslag anser jag mig böra föreslå en nedsättning med 30,000

kronor, då å ena sidan med införandet af förhöjda terminsafgifter lärjungeantalet

vid de högre och femklassiga läroverken, och dermed äfven

behofvet af extra lärare vid dessa läroverk, kan antagas blifva något

mindre än hittills, och då å andra sidan med genomförandet af den nya ^löneregleringen

för de ordinarie lärarne de belopp, dessa hafva att afstå vid

tjenstledighet, ej så litet ökas och hvad som af statsmedel skall till vikarierne

utgå i samma man minskas. I stället för de 100,000 kronor,

som för närvarande å extra stat utgå till extra ordinarie ämneslärare, har

jag således för afsigt att vid redogörelsen för de extra ordinarie anslagsbehofven

föreslå Kongl. Maj:t att till arfvoden åt extra lärare af Riksdagen

äska ett belopp af 70,000 kronor.

Vid beräkningen af det belopp, hvartill inkomsten af de till statsverket

ingående terminsafgifterna borde upptagas, utgick man ar 1887 från medeltalet

lärjungar vid början af höstterminerna 1881—85 samt afdrog 25

procent för medellöses och mindre bemedlades befrielse äfvensom. 10 procent

för möjlig minskning i lärjungeantalet. Med en terminsafgift af 10

kronor i de tre nedersta klasserna, 20 kronor i 4;de och 5:te klasserna

samt 30 kronor i 6Ite och 7:de klasserna skulle enligt denna beräkning

inkomsten af terminsafgifterna vid de högre och femklassiga läroverken

Bill. till Riksd. Prot. 189U. 1 Sami. 1 Afd. 13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98 Åttonde hufvudtiteln.

uppgått till 347,409 kronor, från hvilken summa dock afdrogs något öfver

10,000 kronor för den nedsättning af terminsafgifterna till hälften, som

föreslogs för lärjungarne å den praktiska luden, så att alltså den behållna

inkomsten upptogs till 337,000 kronor. Härtill skulle komma 28,000 kronor

i bidrag från de kommuner, der lägre allmänna läroverk med 3 eller

4 ämneslärare skulle upprättas, såsom ersättning för terminsafgifterna vid

dessa skolor.

Vid de beräkningar, som för berörda ändamål utfördes år 1890, utgick

man från medelantalet lärjungar vid höstterminernas början åren 1884—88 och

tillämpade i öfrigt samma grunder, som följts år 1887, men upptog ingen

terminsafgift för de tre nedersta klasserna och gjorde intet afdrag för nedsättning

af terminsafgift en å den praktiska linien. Enligt dessa beräkningar

skulle inkomsten af terminsafgifterna hafva uppgått vid de högre

och femklassiga läroverken till 255,500 kronor och vid de lägre till

7,500 kronor.

Vid den beräkning, som nu för sagda ändamål utförts*), har man utgått

från medelantalet lärjungar vid början af höstterminerna 1887—91

och beträffande de högre och femklassiga läroverken tillämpat alldeles

samma grunder, som år 1887 följts, dock att intet afdrag gjorts för nedsättning

af terminsafgiften å den praktiska linien, då någon sådan linie

icke föreslagits. Med afseende åter å de mindre läroverken hafva i föreliggande

beräkningar följts alldeles samma grunder, som tillämpats vid de

högre och femklassiga läroverken, blott med det undantag, att intet afdrag

gjorts för möjlig minskning i lärjungeantalet, då sannolikt är, att lärjungeantalet

vid dessa läroverk, långt ifrån att minskas, kommer att i icke

obetydlig mån ökas.

Beräkningarnas resultat visar, att inkomsten af de till statsverket ingående

terminsafgifterna kan upptagas vid de högre ocli femklassiga läroverken

till 324,000 kronor och vid de mindre läroverken till "10,000

kronor eller sammanlagdt till 340,000 kronor.

Enligt verkstäld utredning**) skulle normalstaten för samtliga allmänna

läroverk, vid genomförande af den föreslagna löneregleringen och organisationen

vid° dessa läroverk, komma att uppgå till 2,600,900 kronor, under

det att alderstilläggen för redan anstälde lärare efter de nya bestämmelserna

kunna för år 1893 beräknas till 786,000 kronor***). Läggas härtill

så väl beloppet af öfriga enligt gällande stat till de allmänna läroverken

utgående särskilda anslag, 253,451 kronor 43 öre, som ock det till arfvoden

*) Se tab. B 5.

**) Se tab. B 6.

***) Se tab. B 8.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 99

åt skolkare erforderliga belopp, 8,650 kronor, samt slutligen det förslagsanslag

å 8,000 kronor, hvaraf bidrag skulle kunna lemnas till uppehållande

af undervisningen vid samskolor, så uppgår den på ordinarie

stat erforderliga summan till 3,657,001 kronor 43 öre. Och afdrages från

denna summa den afkomst af donationer eller andra såsom särskilda fonder

förvaltade tillgångar, som i statsliggaren antecknas under rubrik »inom

kolumn specificerade inkomster», och som hafva beräknats till 40,000

kronor, så utgör det kontanta anslag, som af statsverket erfordras, 3,617,001

kronor 43 öre, hvilket förutsätter en förökning af det nuvarande ordinarie

anslaget med 714,548 kronor 7 öre eller, för att vinna en jemnad slutsumma,

714,548 kronor 64 öre.

Deremot kan, under förutsättning deraf att pedagogierna i Södertelge,

Köping, Nora och Simrishamn ombildas till mindre, allmänna läroverk, a

anslaget till pedagogier och folkskolor indragas ett belopp af 19,381 kronor*),

hvarjemte utgifterna å extra stat för de allmänna läroverken komma att

minskas med 375,725 kronor. Lägges härtill den beräknade inkomsten

af terminsafgifterna, 340,000 kronor, uppstår en summa af 735,106 kronor,

hvilken med 20,557 kronor 36 öre öfverskjuter det belopp, hvarmed det

kontanta anslaget å ordinarie stat behöfver ökas.

Emellertid kan icke sist berörda summa i sin helhet betecknas såsom

besparing, då, såsom förut blifvit föreslaget, af reservationerna å anslagen

till de allmänna läroverken skulle utgå ett belopp af högst 14,200 kronor

till anordnande af profårstjenstgöring vid Jakobs läroverk.

Med anledning af hvad sålunda blifvit utredt, får jag, som under

rubriken »Pedagogier och folkskolor» ämnar föreslå nedsättning af det

under denna rubrik utgående anslag, hemställa, att Kongl. Maj:t ville föreslå

Riksdagen:

i) med afseende på beliofvet af förhöjning i ordinarie anslaget till

allmänna läroverken:

att förutom det under mom. e) omnämnda förslagsanslag må beviljas en

förhöjning af reservationsanslaget till de allmänna lär overken fr ån nuvarande beloppet,

2,902,453 kronor 36 öre, till 3,609,002 kronor, eller med 706,548

kronor 64 öre.

Genom bifall till de under mom. e) och i) omförmälda förslag skulle

anslagstitelns slutsumma komma att ökas till 3,617,002 kronor.

de

Pedagogier och folkskolor.

[10.]

Såsom i föregående punkt angifvits, kan, under förutsättning åt att Nedsättning

ännu qvarvarande pedagogierna ombildas till mindre, allmänna läro- "b anslag.

*) Se tab. B 47

s. 100 Kontrollera mot PDF

100 Åttonde hufvudtiteln.

verk, anslaget till pedagogier och folkskolor nedsättas med 19,381 kronor,

hvarför jag anhåller, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

att — under förutsättning deraf att Riksdagen medgifver, att pedagogierna

i Södertelge, Köping, Nora och Simrishamn pa föreslaget sätt ombildas

— ordinarie anslaget i kontant till pedagogier och folkskolor mä nedsättas

med 19,381 kronor eller från 24,417 kronor till 5,036 kronor.

o

Åtskilliga inom ecklesiastikdepartementet uppgjorda tabeller, hvilka

tjena till att ytterligare belysa de af mig nu behandlade frågor rörande

allmänna läroverken, torde få i dagens protokoll intagas näst efter redogörelsen

för hvad jag hittills yttrat.

j

opaginerad Kontrollera mot PDF

TABELLER

ANGÅENDE

ALLMÄNNA LÄROVERKEN.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Täb. A 1.

Åttonde hufvudtiteln

Antalet lärjungar i medeltal vid höst
-

Högre allmänna läroverk

1

K 1 a

s s e r

1

2

3

Summa

1-3

4

5

Summa

!

Summa

1-5

Gemensam linie

R.

L.

K.

L.

Stockholm: Norra Latinläroverket ..

70

103

104

277

47

53

31

56

187

464

» Södermalms läroverk ...

60

70

* 64

194

39

26

25

20

no

304i

» Realläroverket ...............

| 32

39

I 34

105

37

_

32

69

174

» Nya Elementarskolan ...

32

49

47

128

42

_

18

12

72

200

Upsala ...............................................

57

65

57

179

25

31

12

34

102

281

j Gefle................................................

36

57

52

145

25

17

21

15

78

223

[ Hudiksvall .........................................

16

23

23

62

8

13

4

11

36

98

i Linköping ..........................................

37

52

54

143

21

29

16

28

94

237

Norrköping ......................................

34

60

61

155

36

24

24

25

109

264

Vestervik ..........................................

17

25

25

67

23

5

22

5

55

122

j Skara ................................................

28

39

39

106

17

28

10

28

83

189

Venersborg .....................................

17

23

24

64

12

14

-8

15

49

113

Strengnas......................................

10

13

11

34

6

8

3

9

26

60

[ Örebro...............................................

52

64

73

189

38

25

22

22

107

296

J Nyköping .........................................

21

27

28

76

14

15

11

16

56

132

i Vesterås............................................

29

37

33

99

12

19

7

22

60

159

| Falun ................................................

26

29

33

88

20

15

13

15

63

151

1 Vexiö .............r.....,............................

33

44

45

122

9

34

4

32

79

201

Jönköping , .............. .•.................

24

51

56

131

22

47

15

50

134

265

, Lund ................................................

40

46

63

149

18

50

12

50

130

279!

Malmö...............................................

69

87

88

244

43

40

24

40

147

391

Karlskrona .......................................

28

53

50

131

27.

20

20

14

81

212!

Kristianstad.......................................

22

40

45

107

12

25

10

26

73

180

Helsingborg......................................

29

58

60

147

35j

22

19

26

102

249

Göteborg: Latinläroverket ...............

42!

46

56

144

Öl

_

46

97

241

» Realläroverket.................

76

86

95

257

100

_1

70

170

427

Halmstad ..........................................

29

31

33

93

14

23

7

21

65

158

Kalmar .............................................

37,

53

56

146

26

27

13

24

90

236

Karlstad...........................................

32

52

48

132

35

27

25

31

118

250

Hernösand........................................

24

31

28

83

11

19

6

19

55

138

Östersund .........................................

271

27

30

84

16

15

9

16

56

140

! Umeå ................................................

13

19

12

44

6

12

4

12

34

78

1 Luleå ..............................................

17

20

17i

54

4

9

1

13

27

81

Sundsvall .....................

37

34

32;

103

25i

4

16

2

47

150

Visby ................................................

30(

30

30

90

18

10,

9

8

45

135

Summa

1,183

1,583

1,606

4,372

843

757

543

763

2,906

7,278

, ,Änm- D,e Vld Södermalms, Strengnas och Nyköpings läroverk inom ( ) strida talen äro medeltal för de

Södermalms för de 2 sista aren i B. 6: i och B. 6: 2 samt för det sista i E. 7: i, vid Strengnas för de 4 första

beraknade till ''/« af de motsvarande absoluta talens summa.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln

103

terminernas början åren 1887—91.

och

linie

r

6:

i

6:

2

7:

i i

7:

2

Summa

Summa

Högre allmänna läroverk

R. |

L.

E.

L.

R. !

1

L.

E.

L.

6-7

1—7

67

_

58

48

40

213

677

Stockholm: Norra Latinläroverket.

(24)

23

(9)

18

(4)

17''

—

18

89

393

» Södermalms läroverk.

72

_

52

_

47

_

39

_

210

384

y> Realläroverket.

26

16

13

11

14

15

7

6

108

308

» Nya Elementarskolan.

8

34

8

28

6

26

5

24

139

420

Upsala.

12

17

6

13

6

15

5

12

86

309

Gefle.

2

9

0

7

—

5

—

4

27

125

Hudiksvall.

10

30

6

24

5

21

4

24

124

361

Linköping.

11

21

6

15

5

14

4

14

90

354

Norrköping.

18

_

14

_

13

——

7

—

52

174

Vestervik.

7

39

5

35

4

33

4

28

155

344

Skara.

7

13

6

11

4

11

4

9

65

178 Venersborg.

(1)

10

0

9

—

12

—

11

43

103 Strengnäs.

8

24

7

18

7

19

10

17

no

406

Örebro.

6

14

4

13

(6)

13

—

14

65

197

Nyköping.

4

21

2

17

16

—

15

75

234

Vesterås.

5

13

2

11

4

9

4

9

57

208

Falun.

_

34

29

30

—

25

118

319

Yexiö.

14

49

8

38

6

30

4

26

175

440

Jönköping.

I 7

52

5

39

4

36

5

34

182

461

Lund.

I 8

34

4

28

4

28

2

28

136

527

Malmö.

16

14

9

12

6

11

5

12

85

297

Karlskrona.

3

25

1

18

___

16

•

14

77

257

Kristianstad.

10

26

6

20

5

17

5

15

104

353

Helsingborg.

_

51

—

43

—

43

40

177

418

Göteborg: Latinläroverket.

44

._,

29

—

22

—

18

—

113

540

» Realläroverket.

_

18

_

13

■ri—

12

_

11

54

212

Halmstad.

7

24

4

22

3

22

1

19

102

338

Kalmar.

11

30

7

25

4

25

4

21

127

377

Karlstad.

_

16

15

—

14

—

16

61

199

[ Ilernösand.

3

13

1

13

_—

13

—

13

56

196

j Östersund.

4

17

3

15

3

15

3

16

76

154

Umeå.

0

15

0

11

__

13

—

8

47

128

Luleå.

9

_

7

—

6

—

4

—

26

176

Sundsvall.

3

10

2

6

1

7

1

7

| 37

| 172

Visby.

i 345

| 779

220

635

181

606

145

550

3,461

10,739|

år, då på grund af läroverkets organisation lärjungar kunnat finnas i de motsvarande klasserna, nemligen vid

i E. 6: i samt vid Nyköpings för det sista i K. 7: i. Vid summeringarna äro äfven för dessa klasser medeltalen

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Åttonde hufvudtiteln,

Tab. Å 2.

Antalet lärjungar vid början

Högre allmänna läroverk

j

K 1 a

s s e r

1

2

3

1

Summa

1-3

4

5

Summa

4-5

Summa

1-5

Gemensam linie

It.

L.

E.

L.

1

Stockholm: Norra Latinläroverket...

70

97

107

274

47

55

34

63

199

473

* Södermalms läroverk ...

70

92

68

230

48

22

28

25

123

353

» Realläroverket...............

35

54

36

125

48

_

36

84

209

» Nya Elementarskolan ...

28

47

50

125

54

_

17

15

86

211

! Upsala.................

61

59

57

177

42

24

15

31

112

289

| Gefle ................

44

50

57

151

29

22

16

12

79

230

Hudiksvall..........................................

18

25

29

72

7

11

4

9

31

103

Linköping .........................................

34

60

62

156

20

29

21

18

88

244

Norrköping .....................................

35

68

56

159

41

25

28

36

130

289

Vestervik ..........................................

23

32

24

79

19

5

16

2

42

121

Skara ...............................................

30

44

38

112

21

35

12

26

94

206

Venersborg ....................................

15

27

: 28

70

15

10

4

13

42

112

Strengnäs .......................................

6

10

11

27

4

8

3

10

25

52

Örebro..............................................

49

73

77

199

44

26

22

19

in

310

Nyköping .........................................

23

34

28

85

13

13

12

13

51

136

Vesterås........................................

26

46

44

116

18

17

13

21

69

185!

Falun ..............................................

26

29

37

92

26

10

9

15

60

152

Vexiö .............................................

35

50

48

133

9

40

5

25

79

212

i Jönköping..........................................

28

58

51

137

25

32

13

39

109

246

Lund ..............................................

39

43

67

149

24

40

16

53

133

282

Malmö................................................

76

82

98

256

53

31

26

30

140

396

Karlskrona ....................................

19

54

54

127

36

26

26

14

102

229

Kristianstad......................................

25

55

53

133

12

19

7

23

61

194

j Helsingborg.....................................

26

52

57

135

39

18

24

26

107

242

Göteborg: Latinläroverket ...............

35

60

49

144

—

49

___

46

95

239

» Realläroverket.................

105

86

105

296

114

__

67

_

181

477

Halmstad ..........................................

29

32

31

92

10

21

8

22

61

153

Kalmar ...........................................

40

44

44

128

41

28

20

18

107

235

Karlstad.............................................

35

51

60

146

43

23

39

25

130

276

Hernösand .......................................

27

39

24

90

9

21

8

21

59

149

Östersund .......................................

39

18

27

84

20

9

13

17

59

143

Umeå ...............................................

21

24

14

59

2

10

4

8

24

83

Luleå ................................................

18

22

26

66

3

9

1

12

25

91

Sundsvall ................

48

35

35;

118

28

3

15

3

49

167

Visby .............................

29

21

29;

79

23

12

7;

6

48

127

Summa

1,267

1,673

1,681

4,621

987

703,

589

716

2,995

7,616

s. 105 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln,

105

af höstterminen 1891.

och

linie

r

Högre allmänna läroverk

6:

1

6:

2

7:

1

7:

)

2

Summa

6-7

Summa

1-7

B.

L.

B.

L.

E.

L.

E.

L.

71

55

1

46

_

44

216

689

Stockholm: Norra Latinläroverket.

26

21

13

15

4

13

- )

10

102

455

» Södermalms läroverk.

74

_

50

_

44

_

33

201

410

» Realläroverket.

24

16

3

1

16

22

10

6

98

309

» Nya Elementarskolan,

6

33

9

20

7

25

3

28

131

420

Upsala.

16

10

7

11

7

8

3

9

71

301

Gefle.

| 1

13

0

6

_

5

—

6

31

134

Hudiksvall.

5

29

10

20

9

16

2

16

107

351

Linköping.

12

20

6

12

6

12

6

13

87

376

Norrköping.

19

_

8

__

20

6

—

53

174

Vestervik.

8

29

4

23

2

27

2

27

122

328

Skara.

9

13

8

5

3

13

3

6

60

172

Venersborg.

_

11

1

8

—

7

—

7

34

86

Strengnäs.

9

23

8

12

2

14

9

18

95

405

Örebro.

8

11

6

12

6

17

—

19

79

215

Nyköping.

7

22

2

17

—

14

—

12

74

259

Vesterås.

7

11

2

11

4

5

2

4

46

198

Falun.

_

30

_

21

_

22

—

21

94

306

Vexiö.

14

35

8

30

7

22

3

25

144

390, Jönköping.

7

48

5

30

6

37

2

25

160

442

Lund.

8

46

5

19

6

20

4

27

135

531

Malmö.

13

14

11

14

7

9

5

10

83

312

Karlskrona.

I 3

28

1

13

__

18

_

15

78

272

Kristianstad.

14

21

6

22

6

14

5

12

100

342 Helsingborg.

_

47

_

34

—

40

—

34

155

394 Göteborg: Latinläroverket..

46

_

24

__

21

21

—

112

589

» Realläroverket.

15

_

15

_

14

—

8

52

205

j Halmstad.

8

24

3

16

7

19

1

18

96

331

Kalmar.

11

22

11

15

5

25

3

19

in

387

Karlstad.

_

15

_

11

__

11

—

11

48

197

j Hernösand.

2

7

1

11

_

12

—

11

44

187

j Östersund.

5

10

5

15

3

10

2

12

62

145

Umeå.

1

11

0

10

_

11

—

11

44

135

Luleå.

13

_

6

_

8

—

10

—

37

204, Sundsvall.

2

5

1

5

1

6

1 0

6

26

153 Visby.

378

711

224

509

207

534

1 135

| 490

3,188

10,804

Bill. till Riksd. Prof. 1892. 1 Samt. 1 Afd.

It

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Åttonde hufvudtiteln.

Tab. A 3.

Antalet lärjungar i medeltal vid höstterminernas början åren 1887—91.

Femklassiga allmänna läroverk

K

lass

e r

och

1 i

n i e r

l

2

3

! Summa

1—3

1

4

5

i Summa

! Summa

1-5

Gemensam linie

| R-

1 L- 1

R.

L. 1 4“5

Stockholm: Jakob .......

54

64

57

175

, 39

1

19

-1 58

233

Katarina.....

28

39

38

105

23

10

12

6 51

156

Östermalm

08

88

95

251

61

! 24''

33

21 139

390

Norrtelje.......

11

10

8

29

3

3

2

2 10

39

1 Enköping....

12

11

10

33

5

4

2

3 14

47

Söderhamn..................

23

21

18

62

11 3;

7,

3 24

86

Eksjö .........

14

18

20

52

6

9

4

10 29

81

Vadstena .....

12

13

13

38

6

6

4

6 22

60

Mariestad..........

18

19

15

52

8

3

4,

4 19

71

Borås ..............

24

29

22

75

9

6

4

4 23

98

Lidköping ..........

15

15

16

46

11

2

8

3 24

70

Skof de .......

23

26

23

72

11

Öl

Öl

4 25

97

Eskilstuna ....

28,

31

25

84

10

5

6

4 25

109

Arboga ..............

13

13

14

40

10

3

7

4 24

64

Ystad ............

24|

29

30

83

14

13

8

12 47

130

Karlshamn.........

33

43

41

117

27

8;

13

91 57

174

Landskrona .....

16

21

20

57

17

6

10

51 38

95

Uddevalla ..................

29

29!

27

85

16

8

9

7 40

125

Göteborg........

70

67

60

197

40

8

15

7; 70

267,

Oskarshamn.......

16;

17,

15

48

10

-1

8

— 18

66

Kristinehamn .......

22

22

21

65

13

3,

8

3! 27

92

Piteå ............

17

18

15

50

8

3

3

3! 17

67

Haparanda..............

12,

ll|

7

30

4

l|

2

1 8 |

38

Summa1

582 654 610

1,846

362 133 193 121 809

2,6551

, .. , Vi£ Ystads läroverk har undervisningen från och med höstterminen 1888 successivt ut
sträckts

utotver 5:e klassen, men i denna tabell äro lärjungarne i de högre klasserna ej medräknade,

s. 107 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

107

Talj. A 4.

Antalet lärjungar vid början af höstterminen 1891.

Femklassiga allmänna läroverk

K

a s s

3 r

och 1

n i

e r

i

2

3

Summa

1-3

4

5

Summa

4—5

Summa

1-5

Gemensam linie

R.

L.

R.

l.

Stockholm: Jakob ........

38

65

55

158

35

34

69

227

Katarina. .

32

35

42

109

30

9

9

6

54

163

Östermalm

70

70

100

240

52

27

33

13

125

365

Norrtelje.......................

11

11

7

29

2

5

2

1

10

39

Enköping........................

12

11

10

33

6

3

3

2

14

47

Söderhamn......................

24

18

21

63

10

3

4

8

25

88

Eksjö ...............................

17

17

12

46

10

6

1

8

25

71

Vadstena..........................

20

16

12

48

11

7

5

4

27

75

Mariestad.........................

16

21

12

49

9

2

4

3

18

67

Borås ............................

22

31

29

82

12

10

6

4

32

114

Lidköping ...................

12

17

18

47

7

3

7

2

19

66

Sköfde .............................

25

25

17

67

18

5

8

3

34

101

Eskilstuna ..................

24

22

30

76

13

5

15

5

38

114

Arboga ..........................

11

14

9

34

7

2

7

4

20

54

Ystad ...........................

24

28

23

75

22

22

10

11

65

140

Karlshamn .....................

31

41

40

112

33

4

12

8

57

169

Landskrona ...................

28

14

25

67

24

3

8

8

43

no

Uddevalla .....................

23

30

29

82

23

6

2

5

36

118

Göteborg .......................

70

68

67

205

60

4

20

7

91

296

Oskarshamn ....................

20

15

14

49

16

9

25

74

Kristinehamn .................

23

18

23

64

19

0

17

3

39

103

i Piteå ...............................

19

15

18

52

12

2

4

3

21

73

Haparanda......................

12

17

7

36

5

o

4

0

9

45

Summa

584 619 620 1,823

436

128 224 108

896

2,719

Anm. Utom de i denna tabell för Ystads läroverk upptagna lärjungarne funnos 10 i L. 6: l, 2 i

It. 6: 2, 15 i L. 6: 2, 7 i L. 7: i och 8 i L. 7: 2.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Åttonde hufvndtitel».

Tab. A 5.

Antal lärjungar i medeltal vid höstterminernas början åren 1887 91

vid de mindre till ombildning föreslagna läroverken.

K 1

a s s e r

och 1

n i

e r

Läroverk

1

2

3

Summa

l

i

Summa Summa

Gemensam linie

1-3

R.

L.

R.

IT

4—5

1-5

Trcklassiga allmänna läroverket i

Söderköping...................

14

13

11

38

(5)

(2)

6

44

Vimmerby ................

10

9

10

29

_

29

Alingsås ..................................

18

22

18

58

(16)

(5)

_

_

8

66

Falköping................................

19

16

12

47

8

_

4

12

59

Askersund ...............................

7

9

10

26

_

_

26

Sala .........................

13

13

11

37

_

_

_

37

i Sölvesborg ................................

10

13

11

34

(12)

_

(2)

_

9

43

| Trelleborg .................................

8

8

7

23

(5)

(5)

_

2

25

| Engelholm .................................

19

20

13

52

8

_

_

8

60

Varberg ...................................

15

17

13

45

8

0

5

1

14

59

Marstrand ...................

8

6

5

19

19 I

Strömstad.............

13

14

11

38

_

38

Amål........................................

9

12

9

30

_

_

_

30

Filipstad ....................................

13

12

11

36

9

2

_

_

11

47

Arvika .......................

23

22

16

61

_

_

_

61

Skellefteå...................................

10

9

8

27

4

3

3

3

13

40

Örnsköldsvik ..........................

13

12

9

34

(7)

(9)

6

40

Tvåklassiga pedagogien i

Södertelje................................

17

15

15

47

_

_

47

Köping..............................

27

12

—

39

_

_

_

_

_

39

Nora .........................................

21

14

35

—

—

—

—

—

35

Enklassiga pedagogien i

Simrishamn................................

14

25

—

39

—

—

—

—

—

39

Summa

301

293

200

794

39

30

10

10

89

883

Enskilda läroverket i

Motala ......................................

13

9

33

6

3

4

2

15

48

Summa

312 J

306

209

t''-

CO

45

33

14

12

104

931

Anm. 1. De vid Söderköpings^ Alingsås, Sölvesborgs, Trelleborgs och Örnsköldsviks läroverk inom

() strida talen äro medeltal för de ar, da pa grund af undervisningens utsträckning lärjungar kunnat

finnas i de motsvarande klasserna, nemligen vid Söderköpings för de 4 sista åren, vid Alingsås för de 2

de 3 sista i It. 4 och för det sista i It. 5, vid Trelleborgs för det tredje samt

yj, Ornsköldsviks för det första och de 2 sista i L. 4 och för det sista i L. 5. Vid summeringarna äro

äfven för dessa klasser medeltalen beräknade till V5 af de motsvarande absoluta talens summa.

Anm. 2. Emedan vid Södertelje pedagogi alla åren för undervisningens utsträckning en extra

lärare (utan statsbidrag) varit anstäld, hafva lärjungarne delats på 3 klasser. Vid Köpings och Nora

pedagogik- hafva lärjungarne alla åren i båda klasserna varit fördelade på en nedre och en öfre afdelning.

Anm. 3. Emedan vid Simrishamns pedagogi alla åren för undervisningens utsträckning en extra

lärare (utan statsbidrag) varit anstäld, hafva lärjungarne delats på 2 klasser.

v A™-. ^ första aren fans vid Motala läroverk äfven en förberedande klass med respektive

o och 3 lärjungar. Dessa äro ej i tabellen medräknade.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

109

Tab. A 6.

Antal lärjungar vid början af höstterminen 1891 vid de mindre till

ombildning föreslagna läroverken.

K 1

a s s e

r

o c b

1 i

n i

e r

Läroverk

1

2

3

Summa

4

5

J

Summa

Summa

. , .i ■ ■ <t.-

Gemensam linie

1-3 I

1

E. |

L.

E. |

L. 1

4—5

1—5

Treklassiga allmänna

läroverket i

!

|

1

.

■Å

|

- 1

i

Söderköping ..................

13

16

8

37

6

-;

—

6 |

43

| Vimmerby....................

13

9

9

31

—

- |

-1

—

31

Alingsås .......................

17

24

17

58

19

7

—

26

84

Falköping ..................

25

20

10

00

—

9j

-;

13

68

Askersund ......................

6

7

8

21

—

—

21

Sala ..............................

17

14

6

37

—

—

—

—

37

Sölvesborg...................

Trelleborg......................

10

12

17

39

14

—

9

—

23

62

8

5

6

19

—

—

—

19

Engelholm......................

18

19

17

54

—

10

—

—

10

64

Varberg ........................

16

10

11

37

8

—

2

—

10

47 1

Marstrand .....................

3

4

4

11

—

---

—

—

—

11 1

Strömstad ....................

7

9

12

28

_

—

—

—

28 ■

Åmål..........................

10

16

6

32

—

—

—

32 ;

1 Filipstad .......................

21

17

12

50

12

2

—

—

14

64

Arvika ..........................

29

20

20 69

—

—

—

—

—

69

Skellefteå.....................

12

6

12

30

3

2

3

3

11

41

Örnsköldsvik ................

14

11

12

37

6

—

9

15

52

Tväklassiga pedagogien«

i 45

Södertelje ....................

15

16

14

45

—

—

—

—

Köping ......................

32

14

—

46

—

—

—

■--

46

Nora ..........................

21

17

—

38

—

—

—

.

i 38

Enklassiga pedagogien i

''

43

Simrishamn ................

II

32

43

! —

|

! —

Summa 318

298

201

1 817

62 36

1

S 14

1 16

i 128

945

Enskilda läroverket i

j

1

"

I

Motala ...........................

1 9

1 12

1 1

> 27

| 9 (J

4

‘1 1

| 14

i 41 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

ilo

Tab. B 1.

Åttonde hufrudtitelu.

Inkomster:

Kostnads
-

Afkomst af donationer eller andra såsom särskilda fonder förvaltade

tillgångar, som i statsliggaren antecknas under rubrik

»inom kolumn specificerade inkomster», omkring

Nuvarande ordinarie anslag till de allmänna läroverken, reservationsanslag

..........................................................

Erforderlig förhöjning i detta anslag........................................

Behöfligt förslagsanslag till understöd åt samskolor.................

Erforderligt anslag å extra stat ..........................................

kr. 40,000: —

» 2,902,453: 36

» 706,548: 07

8,000: —

» 70,000: —

Summa kr. 3,727,001: 43

verk i Stockholm1 deDna beräkning är icke uPPtagen den utgift af högst 14,200 kronor, som föreslagits att utgå af

Anm. 2. Mot den föreslagna ökningen af det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken och

besparing a anslaget till pedagogi och folkskolor af 19,381 kronor, dels en minskning å det extra ordinarie

termmsafgifter, beraknad till 340,000 kronor, eller tillsammans 735,106 kronor.

s. 111 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

111

beräkning.

Utgifter:

Föreslagen normalstat vid de högre och fem
klassiga.

allmänna läroverken....................

De nuvarande lärarnes vid förenämnda läroverk

ålderstillägg enligt nya staten...........

Föreslagen normalstat vid de mindre läroverken

med 3 eller 4 ämneslärare ...........

De nuvarande lärarnes vid sistnämnda läroverk

ålderstillägg enligt nya staten ......

Arfvoden åt extra och vikarierande lärare samt

för oförutsedda behof, af ordinarie anslag

Arfvoden åt extra lärare, af extra anslag .....

Extra arfvoden åt gymnastiklärare, anskaffande

af ammunition för målskjutning m. m. ...

Extra arfvoden å teckningslärare ....................

Till praktisk utbildning af blifvande lärare

vid de allmänna läroverken .......................

Till resestipendier åt lärare i främmande lefvande

språk .............................................. ...

Till reseunderstöd åt lärare, särskildt vid de

läroverk, der profårskurs är inrättad, ...

Arfvoden åt bibliotekarier m. in.......................

Till skrifbiträden åt rektorer.............................

Djeknepenningeersättning, ej inräknad i kontanta

lönebeloppen till lärarne, .................

Ersättning för förlorad helgonskyld

Arfvoden åt skollärare................................

Till understöd åt samskolor (förslagsvis).

kr.

2,388,200: —

749,000: —

212,700: —

37,000: — kr. 3,386,900:

135,000: —

70,000: —

34,000: —

28,000: —

20,500:

6,000:

4,000

205,000:

62,000:

7,000

12,000

4,307: 10

30,500: —

19,000: —

»

2,644: 33 » 6,951:

43

» 8,650:

—

. » 8,000:

—

Summa kr. 3,727,001:

43

reservationerna å anslagen till de allmänna läroverken för uppehållande af profårstjenstgöringen vid Jakobs lärodet

nva, till understöd åt samskolor afsedda förslagsanslaget, tillsammans 714,548 kronor 7 öre, svara dels en

anslaget till de allmänna läroverken af 375,725 kronor och dels slutligen inkomsten af till statsverket ingående

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Åttonde hufvudtiteln.

Tab. B 2.

Anslag till allmänna läroverken och. vissa pedagogier enligt staten

för år 1892.

Till löner och ålderstillägg för lärare vid allmänna

läroverk, ordinarie anslag ..............................

» löner och ålderstillägg för lärare vid vissa

pedagogier, ordinarie anslag...........................

» löneförbättring åt lärarne vid allmänna läroverken

och vissa pedagogier, anslag å extra

stat .................................................................

Afkomsten af donationer och andra såsom särskilda

fonder förvaltade tillgångar, som i

statsliggaren antecknas under rubrik »inom

kolumn specificerade inkomster», omkring ...

Till arfvoden åt extra och vikarierande lärare samt

till oförutsedda behof, ordinarie anslag.........

» arfvoden åt extra lärare, anslag å extra stat

» arfvodesförhöjning åt extra ordinarie ämneslärare

vid de allmänna läroverken, anslag å

extra stat........................................................

» extra arfvoden åt gymnastiklärare, anskaffande

af ammunition m. in., ordinarie anslag

» extra arfvoden åt teckningslärare, ordinarie

anslag...............................................................

» praktisk utbildning af blifvande lärare vid de

allmänna läroverken, ordinarie anslag............

» resestipendier åt lärare i främmande lefvande

språk, ordinarie anslag..................................

» resestipendier åt lärare i andra ämnen, ordinarie

anslag .................................................

» arfvoden åt bibliotekarier m. m., ordinarie

anslag.................................,.......

» arfvoden åt rektorernas skrifbiträden, ordinarie

anslag......................................................

Djeknepenningeersättning, ej inräknad i kontanta

lönebeloppen till lärarne.................................

Ersättning för förlorad helgonskyld ....................

kr. 2,649,001: 93

» 19,381:44

» 345,725: —

» 40,000; — kr- 3,054,108: 37

» 135,000: —

» 40,000: —

» 60,000; — , 235,000: —

» 34,000: —

» 28,000: — » 62,000: —

» 20,500: —

» 6,000: —

» 4,000: — » 30,500: —

» 7,000: —

» 12,000: — * 19,000: —

» 4,307:10

*_^644:33 » 6,951:43kr. 3.407.559: 80

s. 113 Kontrollera mot PDF

Åttonde liufvndtiteln.

113

Tab. B 3.

Fördelning af kontanta anslaget till de allmänna läroverken enligt staten

för år 1892.

A. Ordinarie anslag.

Till löner och ålderstillägg.............................................

» arfvoden åt bibliotekarier m. m.........................kr.

» skrifbiträden åt rektorer.............................. »

» djeknepenningeersättning, ej inräknad i kontanta

lönebeloppen till lärarne,........................ »

» ersättning för förlorad helgonskyld.................. »

» arfvoden åt extra och vikarierande lärare samt

för oförutsedda behof.......................................... »

» extra arfvoden åt gymnastiklärare, anskaffande

af ammunition för målskjutning m. m............ »

» praktisk utbildning af blifvande lärare vid de

allmänna läroverken.......................................... »

» extra arfvoden åt teckningslärare..................... »

» resestipendier åt lärare i främmande lefvande

språk ................................................................ »

» reseunderstöd åt lärare vid de allmänna läro
verken,

särskild! vid de läroverk, der profårskurs

är inrättad,................................................ »

..................kr. 2,649,001:93

7,000: —

12,000: —

4,307:10

2,644: 33

135,000: —

34,000: —

20,500: —

28,000: —

6,000: —

4,000: —

253,451:43 kr. 2,902,453:36

B. Extra ordinarie anslag.

Till tillfällig löneförbättring åt lärarne vid de allmänna läroverken

och pedagogierna .........................................................kr. 345,725: —

» arfvoden åt extra lärare vid de allmänna läroverken ............ » 40,000: —

» arfvodesförhöjning åt extra ordinarie ämneslärare vid de allmänna

läroverken .................................................................... » 60,000: — » 445,725: —

Summa kr. 3,348,178:36

Ännu. Härtill kommer det belopp af omkring 40,000 kr., som i statsliggaren antecknas under rubrik: »Inom

kolumn specificerade inkomster».

Bill. till Rihul. Vrot. 18.92. 1 Sami, 1 Afd.

15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Åttonde lmfrudliteln.

Tab. B 4.

Fördelning af kontanta anslaget till pedagogier och folkskolor enligt

staten för år 1892.

Ordinarie anslag i kontant.......................... kr. 24,417: —

Deraf till pedagogien i Trosa .....kr. 11: 12

» » garnisonsskolan i Kristianstad

...................... » 360: —

» » Ålems pedagogi............ » 14: 44

» för befrämjande af barnundervisningen

i de nya

kapellförsamlingarna uti

Vermlands finnmarker .. » 150: —

» till sällskapet för folk
undervisningens

befrämjande

(f. d. vexelundervis
o

ningssällskapet) .................. » 4,500: — ,, 5,035: 56

Återstoden, utgående till högre undervisning ........................

kr. 19,381: 44

s. 115 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

115

Tab B. 5.

Beräkning af till statsverket ingående afgifter för lärjungar vid

A. de högre allmänna läroverken:

i klasserna 1, 2 och 3 af 4,372 lärjungar

ä 20 kr.............................. kr. 87,440: —

efter afdrag af 25 % .......................

i klasserna 4 och 5 af 2,906 lärjungar

ä 40 kr...................................

efter afdrag af 25 %.......................

i klasserna 6 och 7 af 3,461 lärjungar

ä 60 kr...........................

efter afdrag af 25 %........................

B. de femklassiga läroverken:

i klasserna 1, 2 och 3 af 1,846 lärjungar

ä 20 kr............................

efter afdrag af 25 %......................

i klasserna 4 och 5 af 809 lärjungar

ä 40 kr...........................................

efter afdrag af 25 %.......................

21,860: —

kr.

65,580: —

116,240: —

29,060: —

87,180: —

207,660: —

51,915: —

155,745: —

36,920: —

9,230: —

27,690: —

32,360: —

8,090: —

»

24,270: --

C.

Summa kr. 360,465:

Afdrag för möjlig minskning af lärjungeantalet

10 % .......................................................................... * 36,046:

Beräknad inkomst af terminsafgifter vid de högre

och femklassiga läroverken...................................... kr. 324,418:

eller i rundt tal..................................... » 324,000:

Anm. Antalet lärjungar, beräknare i medeltal för höstterminerna 1887—1891.

de till ombildning föreslagna mindre läroverken:

i klasserna 1, 2 och 3 af 827 lärjungar

ä 20 kr.............................................. kr. 16,540: —

50

50

efter afdrag af 25 %.............................

klasserna 4 och 5 af 104 lärjungar

a 40 kr.........................................

efter afdrag af 25 %............................

4,135: — kr. 12,405: —

4,160:

1,040:

— » 3,120:

eller i rundt tal kr. 16,000

Summa kr. 15,525:

Anm. På sannolikt är, att lärjungeantalet vid dessa läroverk, långt ifrån^att minskas, kommer

att ej obetydligt stiga, kan något afdrag från det efter antalet lärjungar i medelt

1887—1891'' beräknade beloppet icke ifrågakomma, utan synes snarare detta belopp

stone 16,000 kr.

medeltal för höstterminerna

böra ökas till åtmin
-

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Åttonde hnfrudtiteln.

Tab. B 6.

Föreslagen normalstat.

A. Vid de högre allmänna läroverken:

35 Rektorer............ å kr. 5,000

207 Lektorer............ a » 3,500

372 Adjunkter......... å » 2,500

35 Musiklärare ..... ä » 1,000

35 Gymnastiklärare ä » 1,200

7 Teckningslärare å » 2,000

7 D:o å » 1,500

21 D:o å » 1,200

kr.

175,000

—

»

724,500

—

»

930,000

—

»

35,000

—

»

42,000

—

»

14,000

—

»

10,500

25,200

—

kr. 1,956,200: —

B. Vid de femklassiga allmänna läroverken

:

3 Rektorer (i Stockholm)

............... ä kr. 4,500: — kr. 13,500: —

20 Rektorer............ ä » 4,000: — » 80,000: —

120 Adjunkter......... å » 2,500: — » 300,000: —

23 Musiklärare...... å » 500: — » 11,500: —

22 Gymnastiklärare å » 600: — » 13,200: —

23 Teckningslärare ä » 600: — » 13,800: — kr 432 000-

C. Vid 5 mindre, allmänna läroverk med

4 och vid 17 med 3 ämneslärare:

22 Rektorer...........

å

kr.

3,500:

— kr.

77,000

27 Adjunkter.........

å

»

2,500:

- »

67,500

22 Kolleger...........

å

»

2,000:

- »

44,000

22 Musiklärare ... .

å

»

300:

- »

6,600

22 Gymnastiklärare

å

»

300:

- »

6,600

22 Teckningslärare

å

»

500:

- »

11,000

212,700: — kr. 2,600,900

s. 117 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

117

Tal. B 7.

Normalstat för ett mindre, allmänt läroverk med 3 ämneslärare:

1 Rektor.............................................................. kr. 3,500:

1 Adjunkt.......................................................... » 2,500:

1 Kollega........................................................... » 2,000: —

1 Musiklärare.................................................... » 300: —

1 Gymnastiklärare.......................................... » 300:

1 Teckningslärare ................ » 500:

Summa kr. 9,100: —

Normalstat för ett mindre, allmänt läroverk med 4 ämneslärare:

1 Rektor......................................................... kr. 3,500:

2 Adjunkter ..................... ä kr. 2,500: — » 5,000: —

1 Kollega ...................................................... » 2,000:

1 Musiklärare................................................. » 300:

1 Gymnastiklärare.......................................... » 300:

1 Teckningslärare ................ » 500:

Summa kr. 11,600: —

Tilläggsstat för Jakobs läroverk.

Rektor, arfvodestillägg ................................ kr. 500: —

3 Adjunkter ..................... a kr. 2,500: — » 7,500:

Teckningsläraren, arfvodesförhöjning ...... » 600: —

Musikläraren, arfvodesförhöjning............. » 100: —

Öfriga af profårsan ordningen föranledda

utgifter................................ » 5,500:

Summa kr. 14,200: —

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Åttonde hufvudtiteln.

Tab. B 8.

De nuvarande lärarnes ålderstillägg för år 1893 enligt den föreslagna

staten:

A. Vid de högre allmänna

läroverken

17 Rektorer..............

. cl

kr.

500

__

kr.

8,500

37 Lektorer.............

. å

»

500

—

»

18,500

44 D:o ..............

. å

»

1,000

—

»

44,000

93 D:o ..............

å

»

1,500

_

»

139,500

65 Adjunkter...........

å

»

500

—

»

32,500

78 D:o ..........

»

1,000

—

»

78,000

178 D:o

å

»

1,500

—

»

267,000

5 Musiklärare ........

å

»

200

—

»

1,000

22 D:o ........

å

»

400

—

»

8,800

5 Gymnastiklärare..

ii

»

200

—

>,

1,000

19 D:o

a

»

400

—

»

7,600

4 Teckningslärare.

. å

»

200

—

»

800

2 D:o

a

»

250

—

»

500

12 D:o

å

»

400

—

»

4,800

8 D:o

å

»

500

—

»

4,000

B. Vid de femklassiga allmänna

läroverken:

8 Rektorer............... ä kr. 500: — kr. 4,000: —

18 Adjunkter............ å » 500: — » 9,000: —

31 D:o ............ å » 1,000: — » 31,000: —

59 D:o ........... ä » 1,500: - * 88,500: - » 132)500: _

C. Vid de till ombildning föreslagna treklassiga

allmänna läroverken:

7 Rektorer.............. ä kr. 500: — kr. 3,500: —

4 Adjunkter............ å » 500: — » 2,000: —

5 » ä » 1,000: — » 5,000: —

15 » ä » 1,500: - » 22,500: - » 33^: _

D. Vid de till ombildning föreslagna tväklassiga

pedagogierna:

1 Adjunkt.............. å kr. 1,000: — kr. 1,000: —

2 Adjunkter........... å » 1,500: — » 3,000: —

4»090: — kr. 780,000: —

s. 119 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln

119

Tab. B 9.

Summarisk uppgift å antalet lärare inom hvarje lönegrad vid de allmänna

läroverken och tvåklassiga pedagogierna år 1891.

A) Högre allmänna läroverk.

Läroverk

llektorer

Lektorer

i lönegraden

Adjunkter

i lönegraden

Musik-

lärare

i löne- graden

Teck- nings- lärare

i löne- graden

, såsom ;

rektorer

i löne- graden

såsom lektorer

i lönegraden

i

2

i

2

3 ;

4

6

i

2

3

4

5

i

2

3

4

5

i

2 |

3

1

2 ;

3

i

_!

1

i

2

1

3

2

1

2

2

i

_

_

_

_

1

i

_

_I

1

_

i

2

1

1

2

-i

-:

1

6

—

—

1

—

i

—

i

_

_

_|

i

_

___

i

_

2

1

—

1

—

3

1

2

i

—

—

—

i

—

i

_

_

_

i

_

_

_

1

—

2

4

1

—

2

1

7

—

—

1

—

i

—

: _

1

_

_

_

1

2

1

1

1

2

4

5

2

2

3

—

1

—

—

1

i

_

i

i

_

_

_

2

1

1

3

--1

4

2

1

2

—

1

—

—

—

1

i

lj

2

2

1

2

—

2

2

i

—

—

—

1

i

_

_

i

_

___

3

—

1

—

3

—

6

2

1

5

—

1

—

i

—

—

i —

1

_

I

1

__

3

1

—

1

1

—

—

3

4

3

—

—

1

i

—

1

_

_1

_

_

1

_

1

—

—

2

1

1

1

—

4

i

—

—

i

—

1

_

i

_

_

3

_

2

1

1

1

2

1

1

10

—

_

1

—

—

1

_

1

_

_

_

1

4

_

—

—

1

—

—

3

1

6

i

—

—

—

i

—

| _

1

_

_

_

1

_

—

4

1

—

—

2

1

2

2

—

—

—

1

—

—

_

1

_

_

_

1

4

3

—

_

—

1

2

3

4

7

i

—

—

—

—

1

1

1

1

3

1

1

1

2

3

_

_

1

—

—

1

1

_

i

_

3

1

2

1

3

1

2

1

3

—

—

1

—

—

1

1

_

_

_

1

1

_

2

—

2

1

3

3

2

2

_

1

_

__

_

_

1

3

1

—

_

3

2

2

1

4

3

—

—

—

—

1

1 _

1

i

_

_

_

_

1

1

1

4

—

—

4

2

3

4

1

i

_

i

_

_

3

1

—

—

3

1

3

6

2

3

—

—

1

—

—

1

i

1

_

2

1

2

—

4

4

2

4

—

—

1

—

—

1

1

_

i

—

2

—

1

1

2

—

2

3

1

4

—

—

1

—

i

—

1

_

_

_

1

2

_

—

1

2

—

—

4

—

6

—

—

1

i

—

—

1

_

_

i

_

_

2

_

—

1

1

—

1

2

1

3

—

—

1

—

—

1

1

_

_

_

1

3

1

1

1

1

2

2

2

2

3

—

1

—

i

—

—

1

_

i

_

_

_

1

1

1

1

—

—

4

2

2

1

—

1

—

—

—

1

1

_

_

_

1

1

_

_

1

2

—

1

2

3

1

i

—

—

—

—

1

_

1

_

i

_

_

3

1

3

—

—

—

5

3

2

4

—

1

—

i

—

—

i

1

2

3

1

—

1

—

1

4

2

2

—

1

i

—

—

i

_

_

''_

i

_

_

1

1

1

1

2

1

3

—

3

i

_

_

i

_

_

2

_

—

c

—

1

2

5

—

1

—

—

1

1

_

_

_

1

1

2

1

_

1

—

3

2

1

2

—

1

—

—

1

i

_

1_

i

_

_

2

1

—

—

1

1

1

1

1

2

i

—

—

—

i

—

i

_

_

1_

i

_

_

1

3

—

1

3

—

2

_

—

1

i

—

—

i

_

_

''

i

_

—

2

1

1

—

1

2

3

1

1

3

—

1

i

—

—

Gymnastiklärare

i lönegraden
12

3

Stockholm: Norra Latinläroverket

» Södermalms läroverk..

» Realläroverket

» Nya Elementarskolan

Upsala ..........

Gefle.............

Hudiksvall .......

Linköping .......

Norrköping ......

Vestervik..........

Skara...............

Venersborg .......

Strengnäs..........

Örebro .............

Nyköping..........

Vesterås ..........

Falun .............

Vexiö..............

Jönköping .......

Lund..............................

Malmö ..........................

Karlskrona .........

Kristianstad.....................

Helsingborg.....................

Göteborg: Latinläroverket

» Realläroverket..

Halmstad..........

Kalmar.............

Karlstad ..........

Hernösand ......

Östersund..........

Umeå................

Luleå................

Sundsvall...................

Visby........................

Summa

_18_17 2| 3,14, 4,11

35 ! 34

58 34 30 23 55

200

28 65 78 56 122

349

1 — —

1--1

iti-l

i

i

i

i

i

i

i

It

—! 1

1 —

1

-I 1

1 —

1 —

—1 1

1

n; 519

35

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Åttonde linfvudtiteln

Tdb. B 9.

B) Femklassiga allmänna läroverk. C) Treklassiga allmänna läroverk.

Rektorer

Kolleger

‘

Rektorer

Kolleger

Läroverk

graden

i lönegraden

Läroverk

graden

i lönegraden

i

2

1

2

; 3

1 i

5

1

1 2

1

2

3

i ^

5

! Stockholm: Jakob......

i

_

_

_

2

2

2

Söderköping..............

1 —

1

1

» Katarina...

i

1

2

4

Vimmerby ...............

— 1

1

—

—

—

1

Alingsås ...............

1 —

1

—

—

—

1

» Östermalm

i

—

1

—

2

4

—

Falköping..............

1 —

—

1

1

—

_

Norrtelje ...............

i

—

2

_

1

1

i

Askersund ...............

Sala .......................

1 1 —

1 —

1

—

1

—

1

1

| Enköping ..............

i

—

—

2

—

2

i

Sölvesborg ..............

1 —

1

—

1

—

Söderhamn...............

i

2

2

1

Trelleborg ...............

— 1

1

—

—

1

—

Lngelholm ..............

1 —

_

1

1

Eksjö .....................

—

i

—

2

2

1

—

Varberg ..................

1 —

1

—

1

- 1

Vadstena ..............

i

1

3

1

Marstrand.................

1 1 —

1

1

—

—

- l

Strömstad...............

— 1

1

_

1

_

_

Mariestad ...............

i

—

1

—

1

1

2

Åmål...................

1 '' —

1

_

1

_ |

j Borås .....................

i

2

1

2

Filipstad ..............

— 1

1

—

—

1 1

Arvika ...............

— 1

—

_

_

_

2

| Lidköping ...............

—

i

1

—

—

1

3

Skellefteå........

— 1

—

_

_

2

1 Sköfde..............

i

_

1

_

_

2

2

Örnsköldsvik ............

— 1 1

—

1

—

—

1

1 Eskilstuna..............

—

i

1

—

1

1

2

Summa

101 7

10

4

5

G

9

j Arboga ..................

i

—

—

—

1

1

3

17

34

Ystad .................

i

_

_

3

1

_

1

Karlshamn...............

i

—

—

2

1

1

1

D) Tvåklassiga pedagogier.

Landskrona ............

i

—

_

—

2

1

2

Rektorer

Uddevalla ...............

i

1

1

]

2

i löne-

Kolleg

er

Göteborg................

i

1

1

1

2

1

Läroverk

graden

lönegraden

Oskarshamn ...........

—

i

1

—

3

—

1

1 2

1

2

3

4

5

Kristinehamn............

—

i

—

2

1

1

1

Piteå ....................

i

1

2

2

Södertelje..................

— . 1

—!

—:

--

—

1

Köping.............

li —

—

_■

1

_

_

Haparanda ............

i

—

_

—

2

2

—

Nora........................|

l| -

— 1

~ 1

—

1

Summa

15

8

12

18

31

27

32

Summa

2 1

_1

_j

1

_

2

23

120

3

3

s. 121 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

121

Folkundervisningen.

För beredande af den uppflyttning i högre lönegrad, som efter gäl- [11.]

lande bestämmelser tillkommer ''lärare och lärarinnor vid folkskolelärareseminarierna,

erfordras, enligt en inom ecklesiastikdepartementet uppgjord i högre löneapproximativ

beräkning, från och med år 1893 ett belopp af 5,000 kronor n,adutöfver

hvad förut är för detta ändamål anslaget. I anledning deraf får

jag hemställa, att Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen göra framställning

derom, att anslaget till seminarierna för folkskolelärares bildande må för

berörda ändamål ökas med 5,000 kronor.

Domkapitlet i Vexiö har på anhållan af rektor vid folkskolelärare- [12.]

seminariet derstädes inkommit med underdånig framställning derom, attjg^J^

undervisning i slöjd måtte blifva införd vid nämnda seminarium. Såsom skoieiärareieskäl

derför har åberopats, att, då slöjdundervisning i folkskolorna för 1

hvarje år blefve mera allmän och förmåga att meddela sådan allt oftare

fordrades af folkskolelärarne, hvilket haft till följd att många folkskolelärare,

som icke under sin utbildning vid folkskolelärareseminarierna fått

åtnjuta undervisning i slöjd, nödgats genomgå särskilda af landsting,

hushållningssällskap eller enskilde anordnade slöjdkurser för att erhålla

ökad behörighet, det utan tvifvel vore fördelaktigare, om undervisning i

slöjd liksom i andra folkskolans läroämnen meddelades redan^ vid seminariet,

i synnerhet som både folkskolelärarne och kommunerna, åtminstone

i Smålands fattiga bygder, hade svårt att skaffa medel till de omkostnader,

som eljest fordrades för att de förre skulle förvärfva skicklighet att meddela

ifrågavarande undervisning. Dertill komme, att undervisning i slöjd redan

blifvit införd vid några seminarier, hvadan allt skäl förefunnes för anordnande

af dylik undervisning äfven vid seminariet i Vexiö, hvilket vore

beläget i en landsort, der ett allmännare införande af slöjdundervisning i

folkskolan icke blott skulle hafva pedagogisk betydelse utan äfven möjligen

skulle kunna bidraga till främjandet af befolkningens välstånd..

Med hänvisning till den utredning af frågan om undervisning i slöjd

vid seminarierna, som i bilagor till 1887 ars statsverkspropositioner lemnades

af departementets dåvarande chef, får jag erinra derom, att undervisning

i slöjd redan är införd vid folkskolelärareseminarierna i Karlstad,

Hernösand och Lund samt att anslag är beviljadt för anordnande af dylik

undervisning vid seminariet i Linköping.

Kostnaderna för införande af slöjdundervisning vid folkskolelärareseminariet

i Vexiö äro beräknade till eu utgift för en gång af 1,500 kronor,

Bill. Ull Kikad. Prot. 181)2. 1 Sand. 1 Afd. 16

s. 122 Kontrollera mot PDF

122 Åttonde hufvudtiteln.

h vilket belopp afses för ordnande af lokal och inköp af verktyg, samt till

en årlig utgift af 1,500 kronor till arfvode åt lärare, hyra för lokal, inköp

af virke m. m.

Med anledning af hvad nu blifvit anfördt, hemställer jag, det

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att för anordnande af undervisning

i slöjd vid folkskolelärareseminariet i Vexiö anslaget till seminarierna för

folkskolelärares bildande ma höjas med 1,500 kronor; och torde jag vid

redogörelsen för de å extra stat erforderliga anslagen få återkomma till

frågan om det i förevarande hänseende för en gång erforderliga belopp.

[13.] Sedan under en följd af år erforderliga medel till uppehållande af

Mj™fo9ikUn.(je!''visn^nffi: sUid Vid f°lkskddärarinneseminarierna i Stockholm och Kalmar

afcoWaYaWnne-blifvit på särskilda ansökningar af Kongl. Maj:t anvisade, täcktes Kongl.

TZZl ''iAf.ai:t §öra framställning till 1890 års riksdag derom att, för anordnande

Umeå. af undervisning i slöjd vid tre folkskolelärarinneseminarier, anslaget till

seminarierna för folkskolelärares bildande måtte ökas med 2,400 kronor.

Efter det Riksdagen bifallit denna Kongl. Maj:ts framställning, hafva

eifördel liga bestämmelser lemnats om meddelande af slöjdundervisning vid

seminarierna i Stockholm, Kalmar och Skara.

Den erfarenhet, som vunnits om lämpligheten af undervisning i slöjd

vid de qvinliga seminarierna, har varit synnerligen tillfredsställande. Det

hai . visat sig icke allenast, att slöjden utan olägenhet kunnat vid dessa

seminarier införas som undervisningsämne, utan ock att lärarinnor, hvilka

utgått derifrån, kunnat med framgång undervisa i detta vigtiga ämne.

På grund så väl deraf som ock af den omständighet, att de lärarinnor,

som genomgått seminarier, der undervisning i slöjd icke är anordnad, vid

ansökningar till^ lärarinnebefattningar ofta komma att stå tillbaka för dem,

som hafva afgångsbetyg äfven i slöjd, synes mig tiden vara inne att införa

undervisning i slöjd äfven vid de två qvinliga seminarier, der dylik

undervisning ännu ej meddelas, nemligen i Falun och Umeå. Hvad seminariet

i Falun angår, har dess rektor inkommit till Kongl. Makt med

en särskild framställning härom.

De ai liga kostnader, som äro erforderliga för slöjdundervisningens

anordnande, nemligen aflönande af lärarinna m. in., äro beräknade till i

medeltal 800 kronor för hvarje seminarium.

Med anledning af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag i underdånighet,

det Kongl. Maj:t täcktes göra framställning till Riksdagen derom,

att för anordnande af undervisning i slöjd vid folkskolelärarinneseminarierna

i F alun och Umeå anslaget till seminarierna för folkskolelärares

bildande må ökas med 1,600 kronor.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvndtiteln. 123

Sedan betydande brister å förslagsanslaget till lönetillskott åt lärare [14.]

vid folkskolor och småskolor under en följd af år uppstått, beslöt 1888

års riksdag att höja nämnda anslag från 3,193,000 kronor till 3,500,000 anslag.

kronor, eller med 307,000 kronor. Oaktadt den vidtagna förhöjningen uppstod

redan år 1889 en brist af 250,275 kronor 60 öre, oeb det följande året

uppgick bristen till icke mindre än 322,491 kronor 23 öre. Visserligen

höjde Riksdagen år 1891 det ifrågavarande anslaget med 25,000 kronor

eller till 3,525,000 kronor; men denna förhöjning tillkoin uteslutande för

tillämpning af Riksdagens beslut om löneförbättring för sådana lärare och

lärarinnor vid folkskolor, som oförvitligt tjenstgjort såsom ordinarie under

fem är. 0

Då med hänsyn till det stora missförhållande, som i fråga om detta

anslag under de senare åren förefunnits mellan det beräknade och det

verklfga behofvet, är uppenbart, att anslagets nuvarande belopp kommer att

i högst väsentlig grad öfverskridas, torde en successiv höjning af nämnda

förslagsanslag böra ega rum. Med anledning häraf hemställer jag, det Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att höja omförmälda anslag från nuvarande

beloppet, 3,525,000 kronor, till 3,725,000 kronor, eller med 200,000

kronor.

V eterinärundervisningen.

1 skrifvelse den 28 september 1891 har direktionen för vetennärin- [15.]

stitutet i Stockholm anfört, bland annat, att enligt institutets den 30 mai

1879 faststälda stat anslagits till underhäll af byggnader och stängsel vidhållaf byggnainstitutet

ett belopp af 1,000 kronor, hvilket, på Kongl. Maj:ts derom*;

till 1888 års riksdag aflåtna nådiga proposition, förhöjts med ett lika närinstitutet i

belopp, så att från 1889 års ingång funnits för ändamålet att tillgå 2,000 Stockholmkronor

årligen. Under de sista tio åren, eller alltsedan institutet inflyttat

i de för detsamma nu upplåtna byggnader, hade kostnaden för underhållet

af dem och det omkring tomten befintliga stängsel, som vore mera

än 900 meter långt, varit i ständigt stigande och under de senaste fem

åren uppgått:

1886 till ............................................... kronor 1,649: 70

1887 » » 1,510: 67

1888 » ........................................... * 2>426: 19

1889 » * 2,219: 30

1890 » > 2,815: 02

eller sammanlagdt kronor 10,620: 88,

s. 124 Kontrollera mot PDF

124 Åttonde hnfrndtiteln.

under det att härtill för samma fem år, enligt hvad nyss förmälts, funnits

anvisade allenast 7,000 kronor, hvadan under tiden till fyllande af

bristen, 3,620 kronor 88 öre, mast anlitas de för undervisningsmateriel

och andra diverse omkostnader afsedda medel. Da emellertid ifrågavarande

byggnader, enligt officiella uppgifter, funnes värderade till 452,096 kronor

13 öre, vore naturligt att'' desamma, Indika,nu varit begagnade i elfva

år, måste, för att ej i väsentlig mån förfalla, kräfva ett betydligt större

belopp i årlig underhållskostnad än derför nu anvisade 2,000 kronor,

helst dessa byggnader, som innehölle laboratorium, anatomi- och obduktionssalar,

smedjor samt stall för sjuka hästar, hundar och andra djur, i

följd deraf icke kunde i afseende på underhållet jemföras med vanliga

boningshus, utan vore i högre grad än sådana utsatta för skador och förstörelse.

_ Vid flera föregående tillfällen och senast nästlidna år hade direktionen

i följd af de knappa tillgångarna måst afslå framstälda fordringar

å vissa reparationsarbeten, som, ehuru nödiga, dock kunnat uppskjutas;

men ett sådant förfaringssätt kunde icke i längden fortgå, utan att''stora

skador å byggnaderna uppstode.

Till förekommande häraf, och då inom kort ganska omfattande underhållsarbeten

å institutets byggnader måste utföras, samt de till undervisningens

bedrifvande anvisade, i och för sig knappt tillmätta medel icke

utan densammas åsidosättande kunde vidare användas till underhåll af

byggnader och stängsel samt gårdar och vägar, har direktionen, som icke

tilltrott sig att kunna under närmaste åren i behörigt skick vidmakthålla

dessa byggnader m. m. för mindre belopp än 4,500 kronor om året, underdånigst

hemstält, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att det i staten

för veterinärinstitutet uppförda anslagsbelopp 2,000 kronor till byggnaders

och stängsels underhåll måtte höjas med 2,500 kronor.

Att en förhöjning i nämnda anslagspost är af behofvet påkallad lärer

efter hvad sålunda blifvit anfördt icke kunna bestridas, men då efter berörda

anslags höjande från och med år 1889 bristen deri uppgått för sistnämnda

år endast till 219 kronor 30 öre och för år 1890 till 815 kronor

2 öre, synes mig anslagstillökningen för närvarande kunna bestämmas något

lägre, än direktionen föreslagit. Jag hemställer derför, att Kongl. Maj:t

behagade föreslå. Riksdagen att i staten för veterinärinstitutet i Stockholm

bevilja en förhöjning af 1,500 kronor till byggnaders och stängsels underhåll,

hvarigenom anslaget till nämnda institut, nu 49,100 kronor, skulle

komma att uppgå till 50,600 kronor.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Åttonde hnfvudtiteln.

125

Vetenskapsakademien.

I skrifvelse den 10 juni 1891 har vetenskapsakademien fäst Kongl. [16.]

Maj:ts uppmärksamhet å det missledande sätt, hvarpå anslagen till

under akademiens inseende stälda statsinstitutionerna, naturhistoriska riks-,Ytn(ie ; rikt

museum och meteorologiska centralanstalten, i riksstaten uppförts, och istate"n^“a

sådant hänseende meddelat, att af anslaget till naturhistoriska riksmuseets

expenser, 10,370 kronor, endast 2,900 kronor, eller det belopp, hvarmed

ifrågavarande expensanslag vid 1878 års riksdag förhöjdes, upptagits under

museets anslag och återstoden påförts vetenskapsakademien, samt

att, oaktadt en särskild räkenskap vore för meteorologiska centralanstalten

upplagd och granskades så väl af kammarrätten som af Riksdagens revisorer,

anstalten med sina anslag icke uppförts i riksstaten särskildt såsom

eu fristående institution, utan inordnats under vetenskapsakademien.

Detta förhållande vore i hög grad oegentligt, då anstalten, lika väl som

riksmuseum, vore en särskild statsinstitution, stäld under akademiens inseende

och vård, och hade derjemte ej sällan ledt till ofördelaktiga misstydningar

för akademien, hvilken derigenom i ekonomiskt hänseende förblandats

med de henne underlydande statsinstitutionerna. I anledning

häraf och då det så väl för statsverket vore angeläget, att ordning och

klarhet blefve iakttagna i riksstaten, som det ock vore af vigt för akademien,

att hennes förhållande till de under hennes inseende stälda statsinstitutioner

blefve så klart faststäldt, att någon missuppfattning i detta

hänseende icke rimligtvis kunde uppkomma, har akademien i underdånighet

anhållit, det Kongl. Maj:t täcktes så bereda, att de antydda origtigheterna

måtte varda rättade, nemligen sålunda:

att 7,470 kronor, som nu äro i riksstaten uppförda såsom anslag till

akademien, men som enligt nådiga brefven den 11 december 1863 och den

12 mars 1876 utgjorde riksmuseets expensanslag, intilldess den senaste förhöjningen

af detsamma med 2,900 kronor af 1878 års riksdag beviljades,

varda till museets stat öfverförda, så att dettas expensanslag blifver i sin

helhet upptaget till dess för närvarande utgående verkliga belopp, 10,370

kronor; samt

att den meteorologiska centralanstalten varder, i likhet med riksmuseum,

med sina anslag uppförd i riksstaten såsom en särskild statsinstitution under

akademiens vård, och att således de såsom anslag till akademien nu i

riksstaten uppförda, men till centralanstalten anvisade medel, tillsammans

25,050 kronor, deraf 16,000 kronor reservationsanslag, öfverföras till anstaltens

ordinarie stat.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126 Åttonde hufvud ti teln.

Statskontoret, som genom nådig remiss fått sig anbefaldt att häröfver

afgifva utlåtande, liar i underdånighet anfört, att vid granskning af hvad

akademien meddelat beträffande det sätt, hvarpå naturhistoriska riksmuseets

expensanslag och° anslaget till meteorologiska centralanstalten förekomme i

riksstaten, icke något varit att erinra, samt att statskontoret funnit akademiens

förslag vara lämpligt och ledande till reda och lättare öfversigt vid

redovisningen, hvarför statskontoret hemstält, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen,

att åttonde hufvudtitelns anslag till vetenskapsakademien,

nu uppfördt med ................................................................ kr. 44,980: —

(deraf 16,000 kronor reservationsanslag) måtte, minskadt

med dels de vid 1862—1863 och 1876 årens riksdagar

till expenser vid naturhistoriska riksmuseum beviljade

medel, tillhopa ............................................... kr. 7,470: —

och dels anslaget till meteorologiska centralanstalten.

............................................. » 25,050: —

(deraf 16,000 kronor reservationsanslag),.. _ » 32,520: —

i riksstaten upptagas med återstående ................................. kr. 12,460: —

att det å samma hufvudtitel uppförda anslaget till naturhistoriska

riksmuseum, eller .................................................. » 67,550: —

måtte, ökadt med nyssberörda................................................ » 7,470: —

upptagas i riksstaten med ................................................ kr. 75,020: —

samt att i riksstaten, näst efter anslagsrubriken »Naturhistoriska

riksmuseum», införes en ny rubrik, »Meteorologiska

centralanstalten», och under denna rubrik uppföres det

för anstalten nu under rubriken »Vetenskapsakademien» anvisade

anslag........................................................................... kr. 25,050: —

(deraf 16,000 kronor reservationsanslag).

Då jag anser detta förslag välbetänkt, får jag, som framdeles återkommer

till denna fråga, nu tillstyrka, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att, under vilkor af bifall till förslaget om öfverflyttande

till naturhistoriska riksmuseets anslag af 7,470 kronor från nuvarande anslaget

till vetenskapsakademien samt om införande i riksstaten af en ny

rubrik, »Meteorologiska centralanstalten», och uppförande under denna rubrik

af det för anstalten nu under rubriken »Vetenskapsakademien» anvisade

anslag, 25,050 kronor (deraf 16,000 kronor reservationsanslag), ordinarie

anslaget till vetenskapsakademien, nu 44,980 kronor, måtte, minskadt med

nämnda belopp, 32,520 kronor, i riksstaten upptagas med återstående 12,460

kronor.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

127

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien.

Vid flera tillfällen och senast i skrifvelse den 29 september nästlidna [17.]

år har vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien framhållit otillräckligheten

af det för inredning i statens historiska museum och myntkabinettetning ; statens

beviljade ordinarie anslag, 300 kronor. Akademien har derom nu anfört,

hurusom enligt de föreskrifter, hvilka den 17 oktober 1890 meddelats ro- kabinettet.

rande de under akademiens inseende stälda statssamlingarna, riksantiqvarien

vore inför Kongl. Maj:t ansvarig för deras noggranna vård. Såsom

vilkor härför fordrades emellertid, att möjlighet förefunnes att åt dessa

samlingar lemna verklig vård; men sådant vore icke fallet, da de för

ändamålet nödvändiga penningmedlen saknades.

Nämnda samlingar ökades år efter år; statens historiska museum vore

en af de största och dyrbaraste bland likartade samlingar, och samlingen

af mynt och medaljer intoge äfven en framstående plats. Som dessa

samlingar vore af vetenskaplig art och deras innehåll skulle vara tillgängligt

för forskare och för allmänheten, vore det icke tillräckligt att

inlägga de årligen inkommande nyförvärfvade föremålen i magasin, utan

de måste utställas i skåp och lådor. Detta kunde likväl icke ske utan

medel till anskaffande af nödig ntställningsmateriel Vid inflyttningen i

den nuvarande lokalen anvisades ett då tillräckligt arsanslag af 300 kronor

till kompletterande af den genom extra statsanslag bekostade inredningen;

men denna summa vore numera alldeles otillräcklig i förhållande till samlingarnas

tillväxt och det deraf framkallade behofvet att omordna vissa af

de redan uppstäda serierna. Särdeles stora och dyrbara förvärf, dels Jnköpta

för statsmedel, dels till samlingarna skänkta af akademien, måste

ligga magasinerade, hvarigenom de vore svartillgängliga. De skrymmande

och i vetenskapligt hänseende ytterst vigtiga grottfynden från stora Karlsön

måste förvaras inpackade i lådor och lärår. Stora serier af fynd från

Gotlands jernålder delade samma öde, och den vackra samlingen af grekiska

mynt vore likaledes magasinerad. Det systematiska ordnandet af de

utländska medeltidsmynten, näst samlingen af svenska mynt och medaljer

den vigtigaste i myntkabinettet, hade måst afbrytas, emedan skap saknades.

Icke ens de svenska mynten och medaljerna, hvilkas antal under de senaste

åren blifvit genom enskildes gåfvor i hög grad ökadt, kunde fullständigt

utläggas. Men det vore icke nog med de praktiska olägenheter, som detta

magasinerande innebure; föremålen sjelfva lede genom att ligga inpackade,

ocli åtgärder för deras underhåll försvårades till följd af det sätt, hvarpå

de hölles förvarade.

s. 128 Kontrollera mot PDF

[18.]

Understöd a,

tonsättare.

128 Åttonde hufvudtiteln.

Det hade visserligen ifrågasatts, att akademien, som egde enskilda tillgångar,

kunde bekosta skåp och lådor i samlingssalarna; men akademiens

enskilda medel hade tillkommit genom donationer af enskilde personer,

livilkas syftemål varit att åstadkomma eu utveckling, icke att genom statens

befriande från sadana utgifter, som måste anses tillkomma densamma, blott

bibehålla det fö rhandfen vara n d e tillståndet.

JFör närvarande behöfde statens historiska museum åtminstone åtta

fristående skap, hvarjemte inredningen i flera gamla skåp borde ändras,

och för myntkabinettet behöfdes fyra dubbelskåp samt ett stort medalj bord.

För att tillfredsställa ögonblickets kraf erfordrades sålunda en rätt betydande

summa. Akademien ansåge sig dock böra inskränka sig till att

hemställa dels om ett särskildt extra anslag af 1,000 kronor, att användas

för inredningsarbeten under år 1892, samt dels derom att från och med

ar 1893 ordinarie anslaget för underhåll och fortsättning af inredningen i

statens historiska museum och myntkabinettet måtte höias från 300 kronor

till 1,000 kronor.

Da behofvet af förhöjning i nämnda anslagspost synes mig till fullo

ådagalagd t, får jag, som anser medel för de till utförande under innevarande

ar ifrågasätta inredningsarbeten icke böra af Riksdagen äskas, i underdånighet

hemställa, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att i det å vitterhets-,

historie- och antiqvitetsakademiens stat uppförda anslag, 300 kronor,

för underhall och fortsättning af inredningen i statens historiska museum

och myntkabinettet bevilja en förhöjning af 700 kronor, hvarigenom akademiens

ordinarie anslag, nu 28,750 kronor, skulle komma att uppgå till

29,450 kronor.

Musikaliska akademien.

I skrifvelse den 17 september 1891 har musikaliska akademien anfört,

att, som bekant, de musikaliska kompositörernas ställning hos oss ingalunda

vore sådan, att de kunde påräkna att genom sin verksamhet såsom tonsättare

bereda sig en inkomst, som ens tillnärmelsevis motsvarade lefnadsbehofven.

Det kunde till och med sägas, att, ju mera omfattande och ju konstfullare

utarbeta^ ett musikverk vore, desto mindre utsigt hade tonsättaren

att få sitt derpå nedlagda arbete i någon mån ersatt. I lyckligaste fall kunde

han måhända hoppas att få verket utfördt — utan arfvode, eller tryckt —

utan författarehonorar. Omsorgen om lifsuppehället tvingade honom sålunda

att vända sig till andra grenar af musikalisk verksamhet, såsom utöfning

af eller undervisning i tonkonst, och endast undantagsvis kunde

s. 129 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvndtiteln. 129

lian bereda sig tillfälle att genom skapande verksamhet tillfredsställa sitt

eget musikaliska behof, dervid han i de flesta fall af praktiska hänsyn

hölle Dsig till visans eller pianostyckets mera tillgängliga former.

Å andra sidan vore otvifvelaktigt den musikaliska konstens lif och

utveckling i väsentlig mån beroende derpå, att de skapande förmågorna,

der de uppstode, äfven funne tillfälle till utbildning och verksamhet. Da

som allmänt erkändt finge antagas, att musiken, så väl som hvarje annan

konst, icke blott för sin egen skull utan ock för sin i stor mening uppfostrande

inverkan vore af största betydelse för ett lands odling, borde

hon ock kunna anses ega berättigade anspråk på att, just i hvad som

rörde hennes vigtigaste och ömtåligaste grenar, från statens sida njuta det

skydd och den uppmuntran, som i allmänhet komme kul tur intressen till

del, helst staten icke undandragit sig liknande förpligtelser, när det galt

litteratur eller bildande konst. Så vore ett årligt anslag af 6,<)00 kronor

beviljadt till understöd åt framstående vitterhetsidkare, att utdelas efter

förslag af svenska akademien, och till de bildande konsternas befordran

funnes anvisadt ett årligt belopp af 9,000 kronor till resestipendier, de

der ofta för längre tid åt sina innehafvare betryggade ett ostördt arbete i

konstens tjenst. Genom det för inköp af lefvande svenska konstnärers

arbeten å nationalmusei stat uppförda anslag af (>,000 kronor årligen bildades

och vidmagthölles en samling, representerande den inhemska konsten,

hvarförutom dennas idkare i hoppet att se sin talang uppskattad och sitt

arbete ersatt egde eu sporre till fortsatt verksamhet, På musikens område

deremot vore de skapande konstnärerna uteslutande hänvisade till

den sparsamma uppmuntran, som enskilde förläggare och allmänheten

kunde förunna dem.

T våra grannländer, Norge och Danmark, ansåges deremot rättvist att

låta den musikaliska konstens representanter varda delaktiga af statsunderstöd,

lika väl som författare? och bildande konstnärer. Så hade de norske

tonsättarne Edv. Grieg och Joll. Selmer hvardera ett årligt understöd af

1,600 kronor, och samma summa vore äfven beviljad åt Johan Svendsen.

År 1889 anslogs åt norske kompositören Chr. Sinding ett belopp af 1,500

kronor årligen i två år samt åt numera aflidne Joh. D. Behrens ett lika

stort belopp. Till »Kunstneres Reiser i Odlandet» utginge 9,000 kronor

årligen, hvaraf 4,000 kronor till musici, skådespelare och författare. Ännu

betydligare vore det understöd danska staten lemnade inhemska kompositörer.

1 budgeten 1890—1891 vore uppförda fasta »livsvarige Heedersgaver»

till I. P. E. Hartmann och den nyligen aflidne N. W. Gade å 8,000

kronor årligen till hvardera, »fäste Understöttelser» åt Emil Horneman,

August Winding, Gkeser och Emil Hartmann å 1,000 kronor årligen åt hvar
Bih

Ull llikstl. Vrot. 18.92. 1 Samt. 1 A fd. 17

opaginerad Kontrollera mot PDF

[19.]

Förändradt

sätt för anslags

uppförande

i riksstaten.

[20.]

Förändradt

sätt för anslags

uppförande

i riksstaten.

I30 Åttonde hnfvudtiteln.

derå, äfvensom understöd för två eller tre år åt organisten G. MathisonHansen,

kompositörerne Bohlmann, T. A. Krygell och O. Mailing 800 kronor

årligen åt hvardera, eller tillsammans för nämnda budgetår 13,200 kronor.

Deri uppfattning af statens intresse att understödja den inhemska tonsättningen,

som sålunda blifvit genomförd både i Norge och i Danmark,

hade äfven blifvit erkänd och åtminstone vid ett tillfälle tillämpad hos oss''

i det att Riksdagen år 1883 beviljade förre hofkapellmästaren L. Norman

ett årligt understöd af 2,000 kronor.

Pa grund af hvad sålunda anförts har akademien hemstält, att Kongl.

Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition om beviljande af ett.

belopp af 6,000 kronor årligen till understöd åt musikaliska kompositörer.

De skäl, akademien för sin framställning anfört, synas mig fullt giltiga.

Det gäller här den gren af tonkonsten, som ej blott är den högsta och

för den fosterländska odlingen af mest ingripande betydelse, utan äfven,

såsom erfarenheten visat, mest i behof af eu verksam omvårdnad. Det

torde ej lida något tvifvel, att det understöd, som i Norge och Danmark

från statens sida lemnats dessa länders kompositörer, kraftigt bidragit till

den norska och danska tonkonstens utveckling och nationella pregel, liksom

att äfven hos oss goda frukter äro att vänta af eu liknande uppmuntran

från det allmännas sida. Jag tillstyrker fördenskull, det Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till understöd åt inhemska tonsättare

uppföra under musikaliska akademiens stat ett årligt anslag af 6,000

kronor, att af Kongl. Maj:t, efter akademiens hörande, fördelas; kommande

vid bifall härtill akademiens anslag, nu 44,900 kronor, att uppgå till

50,900 kronor.

Naturhistoriska riksmuseum.

Under åberopande af hvad jag förut rörande anslaget till vetenskapsakademien

yttrat, hemställer jag, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att ordinarie anslaget till naturhistoriska riksmuseum, nu 67,550

kronor, måtte,. ökadt med de vid 1862—1863 och 1876 årens riksdagar

till expenser vid museet beviljade, för närvarande under rubriken »Vetenskapsakademien»

uppförda medel, tillhopa 7,470 kronor, upptagas i riksstaten

med 75,020 kronor.

Meteorologiska centralanstalten.

Med hänvisning till mitt anförande i fråga om anslag till vetenskapsakademien,

får jag vidare tillstyrka, det Kongl. Maj t behagade hos Riksdagen

göra framställning derom, att bland de ordinarie anslagen i riks
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 13!

staten, näst efter anslagsrubriken »Naturliistoriska riksmuseum», matte

införas eu ny rubrik, »Meteorologiska centralanstalten», och under denna

rubrik uppföras det för anstalten nu under rubriken »Vetenskapsakademien*

anvisade anslag, 25,050 kronor (deraf 16,000 kronor reservationsanslag).

Kyrkors underhåll.

I underdånig skrifvelse den 29 juli 1891 har domkapitlet i Visby [21.]

hemstält, att till Riksdagen måtte aflåta nådig proposition om ökning till

dubbla beloppet af det årliga statsunderstöd, 50 tunnor eller 82,4461 hek- domkyrka.

toliter spanmål, hälften råg och hälften korn, som Vishy domkyrka nu

åtnjuter. _

Det ifrågavarande anslaget härleder sig från beslut vid riksdagarna

!844—1845 och 1847 — 1848. Vid den förstnämnda riksdagen beviljades,

med föranledande af en inom riksdagen gjord framställning, till domkyrkans

underhåll 50 tunnor af kronans behållna arrendespanmål af Visborgs kungsladugård,

att årligen intill derpå följande riksdag utgå. Ärendet återkom i

form af kongl. proposition till sistnämnda riksdag. Sedan nemligen domkyrkorådet

hos Kongl. Maj:t anmält, att domkyrkan i Visby icke, i likhet

med andra stiftskyrkor, åtnjöte så kallad domkyrkotunna och icke både

vare sig någon inkomst af vin- och byggnadssåd eller egna medel, sa att

de obetydliga inkomsterna, hvilka bestode i begrafnings- och håfmedel,

bänkhyror samt kyrkan tillfallande böter, knappast försloge till kyrkobetjeningens

aflöning och smärre förefallande oundgängliga^ utgifter, samt att

kyrkans tillstånd vore sådant, att eu snar reparation påkallades, hvartill

erfordrades minst en summa af 9,133 riksdaler 16 skillingar banko, fann

Kongl. Maj:t godt, att, i enlighet med domkyrkorådets derom gjorda anhållan,

i nådig proposition till 1847—1848 års riksdag föreslå, att Visby

domkyrka måtte för dess i ståndsättande och framtida bestånd framgent

få bibehålla ofvanberörda vid riksdagen 1844—1845 åt kyrkan beviljade

understöd af 50 tunnor spanmål årligen. Denna framställning blef af

Rikets ständer bifallen. Ifrågavarande anslag är numera, efter den med år

1881 vidtagna förändrade uppställningen af riksstaten, uppfördt i den vid

anslagsrubriken »Kyrkors underhall» förekommande kolumn föi »Indelning

och dermed jemförlig anvisning på förslag: ersättningar»..

I ofvannämnda underdåniga skrifvelse har domkapitlet förmält, att

med iakttagande af den största sparsamhet och undvikande af andra

utgifter än sådana, som afsett kyrkans bestånd och de oundgängligaste

vilkoren för dess begagnande, eu lör kyrkans ^undsättande afsedd fond,

uppgående enligt 1889 års bokslut till 17,610 kronor 72 öre, kunnat

s. 132 Kontrollera mot PDF

132 Åttonde hufvudtiteln.

bildas dels genom statsbidraget dels genom de i förhållande till motsvarande

tillgångar betydande utgifter, som Visby stads- och landsförsamlingar

för ändamålet samtidigt underkastat sig. Genom den sedan

slutet af år 1890 pågående reparation af kyrkans inre komme emellertid,

oaktadt reparationen begränsats till allenast det nödvändigaste, fondens

tillgångar att med ar 1891, under hvilket år reparationen skulle fullbordas,

alldeles eller i det närmaste uttömmas, helst reparationen medfört utgifter,

hvilka icke kunnat förutses eller undvikas. Enligt hvad en af domkapitlet

upprättad tablå utvisade, hade kyrkans utgifter under de sistförflutna tio

aren i medeltal utgjort 1,067 kronor 17 öre om året. Klart vore att, om

ökadt statsunderstöd icke erhölles, kyrkan för framtiden skulle uteslutande

vara hänvisad till det nu utgående statsunderstödet, hvars medelvärde för

aren 1881- 1890 utgjort allenast 687 kronor 4 öre, och till bidrag från

församlingarna. Dessa, som för den pågående reparationen anslagit ett

belopp af 16,000 kronor, hvilket endast kunnat ske genom en med samma

belopp ökad skuldsättning, lede emellertid af stort ekonomiskt betryck och

skulle säkerligen icke kunna utan allra största svårighet bära de ökade

utgifter, af hvilka de sålunda i omförmälda hänseende hotades.

Sistnämnda förhållande vitsordas särskildt i det yttrande, hvilket i

ärendet afgifvits af Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Gotlands län,

som dervid förordat bifall till domkapitlets hemställan. Af detta yttrande

framgår, att församlingarna ingalunda undandragit sig att för domkyrkan,

hvilken på samma gång användes såsom församlingskyrka, anvisa för underhåll

och förbättringar nödiga medel. Utom det till pågående reparation

beviljade anslaget, af 16,000 kronor hade församlingarna under åren

1845 1889 utgifvit för kyrkans underhåll tillsammans 33,355 kronor 2 öre.

Kongl. Maj:ts befallningshafvande anser, att församlingarnas förmåga till

utgifter för detta ändamål nu natt sin gräns. Enligt bifogadt utdrag af

Visby stads debiterings- och uppbördslängder för åren 1886—1890 hafva

kommunalutskylderna derstädes för dessa fem år vexlat mellan 6 kronor

28 öre och 6 kronor 58 öre för bevillningskrona. Denna utskyld kommer

nu, enligt hvad Kongl. Maj:ts befallningshafvande anfört, att ökas med

ränta och amortering å lån för gäldande af kostnader för pågående byggnad

af ett nytt folkskolehus och för kyrkoreparation till sammanlagdt

belopp af antagligen omkring 80,000 kronor.

Statskontoret, som inkommit med infordradt utlåtande i ämnet, yttrar,

att församlingarna visserligen icke kunde anses för domkyrkans underhåll

hafva varit betungade med större utgifter än annan lika stor församling

maste utgöra till sin kyrkas byggnad och underhåll, men att — då, efter

ivad domkapitlets framställning gafve vid handen, omförmälda besparings
-

s. 133 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 133

fond blefve till större delen, om ej helt och hållet, anlitad för bestridande

af kostnader för nu pågående reparation af domkyrkans inre, och kyrkan

alltså derigenom för framtiden komme att gå i mistning af den hittills

till fonden inflytande ränteinkomst — statskontoret, vid det af Kongl.

Maj:ts befallningshafvande vitsordade förhållande att församlingarna vore

urståndsätta att vidare än som skett bidraga till kyrkans underhåll, ansage en

förhöjning i det nu utgående anslaget vara af behofvet påkallad och sa mycket

hellre böra ega rum, som, på sätt en af statskontoret uppgjord och vid

dess utlåtande fogad förteckning närmare utvisar, till hvar och en af rikets

öfriga domkyrkor utom den i Lund utginge anslag af statsmedel, vida

öfverstigande det åt Visby domkyrka beviljade. Men, ehuru statskontoret

sålunda förordar en förhöjning af det nuvarande årliga anslaget, anser

dock statskontoret denna förhöjning kunna blifva något mindre, än domkapitlet

ifrågasatt, utan att ökade bidrag från församlingarna pafordras.

På sätt statskontoret anmärkt, har anslaget användts till bestridande bland

annat af vissa mindre omkostnader för domkapitlets expedition samt till

krono- och kommunalutskylder, detta sistnämnda beroende derpå, att domkyrkan

påförts inkomstbevillning för det kyrkan årligen tillfallna statsanslaget,

ehuru jemlikt § 11 mom. 2 b) i den från och med år 1884

gällande bevillningsförordning af den 14 september 1883, för kyrkan icke

vidare bort utgöras dylik bevillning. Då dessa oegentligheter måste upphöra,

anser statskontoret med hänsyn jemväl dertill, att spanmålsanslag

numera icke böra förekomma, ett anslag i penningar till belopp af 1,000

kronor i stället för det nuvarande spanmålsanslaget vara för ändamålet

tillfyllest.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt tillåter jag mig hemställa,

det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att, under vilkor att det anslag af 82,4461 hektoliter spanmål, hälften

råg och hälften korn, som för närvarande med lösen efter inedelmarkegångspris

tillkommer Visby domkyrka, med slutet af år 1892 upphör att

utgå, till domkyrkans iståndsättande och framtida bestånd må från och

med år 1893 anvisas ett årligt belopp af 1,000 kronor;

att för sådant ändamål den vid anslagsrubriken »Kyrkors underhåll»

förekommande anvisning i kontant, nu 6,528 kronor, må höjas till 7,528

kronor; och

att den vid samma rubrik i kolumnen »Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag: ersättningar» uppförda summa, 170,000 kronor,

må nedsättas med ett jemnadt belopp af 600 kronor;

i följd hvaraf anslaget till kyrkors underhåll skulle ökas med 400

kronor, eller från 369,828 kronor till 370,228 kronor.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Åttonde hufvndtiteln.

[22.]

Skrifmateria

lier och expenser,

ved,

m. m.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

I öfriga ordinarie anslag under åttonde hufvudtiteln har jag icke att

föreslå annan förändring än att, för jemnande af liufvudtitelns slutsumma,

förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved in. in., för närvarande

upptaget till 23,078 kronor 64 öre, måtte höjas med 19 kronor 36 öre,

eller till 23,098 kronor.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufviultiteln.

135

i

Extra anslag.

Riksarkivet.

Med anledning af riksarkivariens i skrifvelser den 29 september och [23.]

den 12 december 1891 gjorda framställning tillstyrker jag, det Kongl.

Majd. måtte föreslå Riksdagen att till fortsatt utgifvande i tryck genom handlingar.

riksarkivet af sådana skrifter och handlingar, som äro af vigt för fäderneslandets

historia, på extra stat äfven för år 1893 anvisa ett belopp af

3,000 kronor, eller samma belopp, som under flera föregående år varit för

ändamålet beviljadt.

I nyss omförmälda skrifvelser bar riksarkivarien hemstält, att jemväl [24.]

för år 1893 måtte på extra stat beviljas 1,500 kronor till fortsatt utgif-^A"”^/

vande genom riksarkivet af »Svenska riksdagsakter jemte andra handlingar, dagsakter».

som höra till statsförfattningens historia under tidehvarf vet 1521—1718».

Med anledning häraf och då de skäl, som föranledt Riksdagen att

under de senaste åren anslå medel för ifrågavarande ändamål, fortfarande

äro gällande, tillstyrker jag, det Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen

att jemväl för år 1893 på extra stat bevilja för sagda ändamål ett

anslag af 1,500 kronor, eller samma belopp, som för innevarande år blifva

anvisadt.

Kongl. biblioteket.

Sedan Riksdagen, med anledning af derom gjord nådig proposition, [25.]

på det kongl. biblioteket skulle kunna hållas tillgängligt för allmänheten^?

äfven å viss tid af eftermiddagarna, på extra stat för år 1892 beviljat dels biblioteket altför

anbringande af elektrisk belysning i vissa af bibliotekets lokaler 2,287

kronor, dods till bestridande af den med belysningen förenade driftkostnad middagarna.

500 kronor, dels till arfvoden åt tjensteman och vaktbetjening för särskild

s. 136 Kontrollera mot PDF

[26.]

Statens konstindustriella

samlingar.

[27.]

Anslag till för

ändrad inredning

m. m.

136 Åttonde hufvudtiteln.

ef t ermi dda gstj en s tg ö ring, då biblioteket å sådan tid bölles öppet, 1,000

kronor, har öfverbibliotekarien vid kongl. biblioteket i skrifvelse den 18

november 1891 underdånigst anhållit, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att på extra stat för år 1893 måtte anvisas till bestridande af

omförmälda driftkostnad lika stort belopp som för år 1892 eller 500 kronor

samt till arfvoden åt extra ordinarie tjensteman och vaktbetjente för den

särskilda eftermiddagstjenstgöringen 1,500 kronor eller samma belopp, som

för enahanda ändamål af öfverbibliotekarien begärdes för innevarande år.

Då den ifrågavarande anordningen först med detta år träder i verksamhet,

samt någon erfarenhet beträffande kostnaden för dess uppehållande ännu

icke kunnat vinnas, finner jag mig icke ega skäl att nu för ändamålet ifrågasätta

högre anslag, än Riksdagen i sådant afseende för innevarande år beviljat.

Jag hemställer derför, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, på det kongl. biblioteket må fortfarande hållas tillgängligt för

allmänheten äfven å viss tid af eftermiddagarna, anvisa på extra stat för

år 1893

dels till bestridande af den med elektrisk belysning i

bibliotekets förstuga, kapprum, låneexpedition och

läsesal förenade driftkostnad........................................ kronor 500: —

dels ock till arfvoden åt extra ordinarie tjensteman och

vaktbetjening för särskild eftermiddagstjenstgöring,

då kongl. biblioteket å sådan tid hålles öppet,....... » 1,000: —

eller ett sammanlagdt belopp af kronor 1,500: —

Nationalmuseum.

Med anledning af intendentens vid nationalmuseum i skrifvelse den

29 september 1891 gjorda framställning hemställer jag, det Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen att, i likhet med hvad förut skett, anvisa jemväl

för år 1893 ett extra anslag af 4,000 kronor för vård,1 underhåll och

tillökning af statens konstindustriella samlingar.

I skrifvelse den 29 september 1891 har intendenten vid nationalmuseum

förnyat sin under året förut likasom äfven under åren 1888

och 1889 gjorda underdåniga framställning, det Kongl. Maj:t täcktes

hos Riksdagen utverka erforderligt anslag för anordnande af fullständiga

brandbottnar i museibyggnadens öfre våning äfvensom till beredande af

nödiga utställnings-, arbets- och förrådsrum genom en förändrad inredning

af de båda s. k. alkovrummen i samma våning, hvilka ansluta sig det ena

s. 137 Kontrollera mot PDF

Åttonde hnfvudtiteln. 137

till den sydöstra salen, som för närvarande innehåller taflor, tillhörande

italienska afdelningen, och det andra till den nordöstra salen, i hvilken

hufvudsamlingen af svenska afdelningens taflor förvaras.

Beträffande denna fråga må erinras, att nämnda alkovrum ursprungligen,

vid byggnadens uppförande, hade så väl sidobelysning genom fönster

som äfven takbelysning genom anbragta lanterniner, hvilka dock sedermera

såsom för byggnaden vanprydliga borttogos, innan konstsamlingarna

i museet inflyttades. Begge alkovrummen äro på ungefär lika sätt anordnade.

Hvart och ett af dem är förenadt med angränsande sal eller hufvudrum

genom en på två kolonner hvilande öppen arkad. Sidofönstren hafva,

till undvikande af korsbelysning i den stora salen, blifvit förbyggda med en

plankvägg, som bildar rummets bakgrund. Alkovrummen hafva således nu

endast låndager, hvart från den bredvid liggande salen, samt sidoljus, det

till italienska afdelningen upplåtna från ett och det med svenska afdelningens

sal förenade från två angränsande mindre rum. Ilvartdera alkovrummets

öfre del, som ligger ofvan takgesimsen, är nästan alldeles mörk och skjuter

som en fristående, delvis af tegel, delvis af plankvirke bildad byggnad

utan någon brandbotten upp å vinden. Till följd af den dåliga belysningen

kunna dessa alkovrum ej med fördel användas till utställning af konstverk,

oafsedt att den nuvarande anordningen i händelse af eldsolycka skulle

medföra stor fara.

Begge alkovrummen skulle emellertid kunna bättre tillgodogöras, pa

samma gång eldfaran skulle förminskas, genom en förändrad anordning

i sjelfva inredningen. Hvad först angår alkovrummet uti italienska afdelningen

skulle, på sätt museiintendenten anfört och en vid hans första

framställning i ämnet fogad eskissritning närmare utvisar, genom anbringande

af eu skärmvägg bakom den öppna arkaden samt öppnande a nyo

af de genom en plankvägg förbygda fönstren å södra gafveln och i öfrigt

genom rummets entresolering samt genom förändrad anordning af angränsande

hörnkabinett, hvilket för närvarande är upptaget af ett fåtal italienska

taflor, kunna beredas lämpliga arbets-, packnings- och förrådsrum.

Enligt hvad intendenten yttrat, hade den af konstafdelningens båda amanuenser,

som skulle bearbeta tafvelsamlingen, för närvarande ingen annan

arbetslokal än två inåt gården i mellanvåning^], på sidan om den stora

hufvudtrappan belägna rum, hvarest äfven befunne sig hufvuddelen af

konstafdelningens boksamling. Dessa rum vore emellertid, i följd af sitt

instängda läge och bristen på direkt solljus, ohelsosamma och mindre

lämpliga till arbetsrum, hvaremot de synnerligen väl skulle kunna lemna

plats för den egyptiska fornsakssamlingen, hvilken för närvarande vore

inhyst i mörka och fuktiga lokaler i källarvåningen, der särskildt de af

Bill. till Riktid. Pr Öl. 1892. 1 Samt. 1 Afd. 18

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Åttonde hufvudtiteln.

organiska ämnen förfärdigade föremålen, mumiekistor med deras innehåll,

läder, tyger och dylikt vore utsatta för eu påskyndad förstöring.

Ett packningsrum saknades nu helt och hållet inom inuseet. In- och upppackningen

af taflor hade hittills måst verkställas i nedre vestibulen eller i öfre

våningens egentliga praktrum, den så kallade kupolsalen, hvilka i följd häraf

ofta måst belamras med packlårar och dertill hörande materiel. Om ett

packningsrum pa antydt sätt inrättades, kunde ett rymligt förrådsrum

beredas i alkovrummets öfre, entresolerade del, som genom eu spiraltrappa

skulle sättas i förbindelse med packningsrummet. Den öfriga delen

af alkovrummet skulle anordnas till arbetsrum för den omförmälde amanuensen

samt till emottagande af boksamlingen.

En förändring, liknande den, som föreslagits med afseende på italienska

afdelningens alkovrum, skulle äfven verkställas inom den svenska afdelningens,

dock så, att detta alkovrum blefve odeladt och skulle användas

för den betydligt ökade samlingen af aqvareller, pasteller och miniatyrmålningar.

Något entresolrum behöfde här icke inredas, hvaremot en trossbotten

borde inläggas i jemnhöjd med vindens golf.

Intendenten har slutligen tillagt, att jemväl i de fyra stora, tafvelsalarna

i öfre våningen saknades brandbotten öfver de plafondpai’tier, som

slöte sig till de stora glasbelagcla d agöppnii1 gärna under de fyra nu befintliga

lanterninerna, samt att brandbottnen således äfven här behöfde

kompletteras.

Hvad angår beräkningen af kostnaden för de föreslagna arbetena, hade

öfverintendentsembetet redan i sitt generalförslag för år 1888 å reparationer

af kronans hus i hufvudstaden, efter hemställan af museiintendenten

pcb på grund af verkstäld besigtning, upptagit arbetena till förändring af

italienska afdelningens alkovrum och bredvid liggande kabinett till en

kostnad af........................................................................................... 4? 100:

Kostnaden för ändring af svenska afdelningens alkovrum

hade beräknats till ................................................................. » 2,500: —

Härtill skulle komma kostnaden för anordnande af brandbottnar

öfver de fyra tafvelsalarna, 250 kr. för hval’,

eller tillsammans..................................................................... » ],000: —

Summa kr. 7,600: —

Öfverintendentsembetet bär emellertid i sitt utlåtande i detta ämne

anfört, att till de ifrågasatta förändringsåtgärderna medel icke utan berättigade

klagomål från andra håll öfver uppskjutna arbeten kunde beredas

från det under riksstatens sjunde hufvudtitel uppförda anslag till byggnader

och reparationer.

s. 139 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 139

Nationalmusei nämnd, som flere gånger yttrat sig i ämnet, har senast

i sitt utlåtande af den 6 november 1891, med lifligt vitsordande af beliofvet

af de föreslagna arbetena, förordat intendentens framställning om

utverkande hos Riksdagen af anslag för de omförmälda förändringsåtgärderna

till belopp af 7,500 kronor.

De sålunda föreslagna ändrings- opb kompletteringsarbetena äro onekligen

högst nödiga och ändamålsenliga. Att de så länge blifvit uppskjutna

har sin förklaring till en del deri, att intendenten vid nationalmuseum,

då han först gjorde framställning i ämnet, tillika begärde anslag för eu

icke mindre vigtig förändring i inuseibyggnaden, nemligen af värmeledningen

och materielen i gravyrsalen, för hvilket ändamål Riksdagen sedermera,

på derom af Ivongl. Maj:t gjord proposition, beviljat ett särskild!

anslag för år 1891. Jag tillstyrker nu i underdånighet, att Kongl. Maj:t

behagade föreslå Riksdagen att på extra stat för ar 1893 anvisa ett belopp

af 7,500 kronor till förändrad inredning af alkovrummen m. m. i

nationalmuseibyggnadens öfre våning och till fullständigande af brandbottnarna

i samma våning.

Lifrustkammaren.

På derom af intendenten vid nationalmuseum i skrifvelse den 29 [28.]

september 1891 gjord underdånig framställning tillstyrker jag, det £££*

Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att för tillsyn, underhåll och vard

af lifrustkammarens samlingar m. in. anvisa pa extra stat jemväl för är

1893 ett anslag af 5,800 kronor, att användas enligt samma grunder, som

hittills följts.

Domkapitlens expeditioner.

För att åt tjenstemännen vid domkapitlens expeditioner bereda löne- [29.]

förbättring under'' år 1893, i likhet med föregående år, erfordras anslag

till oförändradt belopp; och får jag för den skull i underdånighet tillstyrka männen vid

framställning till Riksdagen derom, att för berörda ändamål måtte å extra

stat för år 1893 anvisas 3,716 kronor.

Universiteten.

Med anledning af vederbörandcs framställningar om fortfarande un- [30.]

derstöd af statsmedel för de vid universiteten befintliga seminarier för3e™"/Jr

språkvetenskap och matematik, får jag, under åberopande af hvad tillförene^ap och maui

detta hänseende anförts, i underdånighet tillstyrka, att Kongl. Maj:t maUk
-

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Åttonde hnfvndtiteln.

täcktes föreslå Riksdagen att åt ifrågavarande anstalter äfven för år

bevilja extra anslag till samma belopp som förut, nemligen:

till det språkvetenskapliga seminariet i

181)3

matematiska

Upsala.................. kronor

i Lund................... »

i Upsala.................. »

i Lund................... »

3,000

2,950

1,500

1,500

[31-] Vid 1889 års riksdag beviljades, på det att laboratorstjensten i experi
laboråtor1

0ecl''nefltel fvs''^ samt observator.stjernsten i astronomi vid universitetet i Upsala

en observator måtte kunna med ordinarie innehafvare förses, för hvardera af nämnda

1 uPs<da- befattningar 3,000 kronor årligen, att utgå intill dess adjunktslöner blefve

härför tillgängliga; och hafva i berörda afseende för hvartdera af åren

1890—1892 anvisats 6,000 kronor. Då medel å universitetets stat ännu

ej blifvit för ifrågavarande ändamål disponibla, hemställer jag, att Kongl.

Maj:t måtte till Riksdagen göra framställning om anvisande för år 1893

af 6,000 kronor till aflöning åt laboratorn i expcrimentel fysik och observatorn

i astronomi vid universitetet i Upsala.

[32.] Af det vid 1888 års riksdag beviljade anslag, 36,000 kronor, för

UineZrrTT anställande vid universitetet i Upsala under sex år af lärare i tyska,

upsala. franska och engelska språken äro för hvartdera af åren 1889 —1892 anvisade

6,000 kronor. Jag tillstyrker nu i underdånighet, att Kongl. Maj:t

täcktes till Riksdagen göra framställning derom, att af omförinälda anslag

må för år 1893 anvisas 6,000 kronor.

[33.] Till Kongl. Maj:t har kanslern för universitetet i Upsala inkom
vZlbZnfdénm[\

nied en framställning rörande nådig proposition till Riksdagen om

i Upsala. medgifvande af vissa afvikelser från den plan, som skall lända till efterrättelse

vid utförandet af beslutad förändring af biblioteksbyggnaden i

Upsala,. den s. k. Carolina-rediviva-byggnaden, till hvilket arbete under

vissa vilkor af statsmedel anvisats 200,000 kronor. Innan jag närmare

redogör för nämnda framställning, torde det tillåtas mig att° i korthet

erinra om tillkomsten af berörda anslag och de för dess åtnjutande bestämda

vilkor.

I nådig proposition den 25 april 1887 begärde Kongl. Maj:t, att

Riksdagen måtte till förändring af omförmälda byggnad bevilja ett

extra anslag af o50,000 kronor, hvilket belopp ansågs erforderligt för

förändringens utförande i öfverensstämmelse med derför framlagdt, af

arkitekten G. A. Kihlberg uppgjordt förslag. I anledning af denna

Kongl. Maj:ts framställning beslöt Riksdagen — som ansåg, att universi
-

s. 141 Kontrollera mot PDF

Åttonde liufvudtiteln. 141

tetet borde med egna medel bidraga till förändringens utförande samt att

vissa inredningsarbeten kunde uppskjutas — att till utförande, i öfverensstämmelse

med det uppgjorda förslaget, af Carolina-rediviva-byggnadens

förändring bevilja ett bidrag af statsmedel till belopp af 200,000 kronor

och deraf på extra stat för år 1888 anvisa 50,000 kronor, dock under

vilkor att universitetet af egna eller eljest anskaffade medel beredde tillgång

till bestridande af alla de kostnader, Indika, utöfver statsbidraget,

blefve för ändamålet behöfliga.

Sedan Kong! Maj:t, i anledning af detta Riksdagens beslut, anbefalt

kanslern för universitetet i Upsala att efter vederbörandes börande

inkomma med det yttrande och förslag, hvartill Riksdagens beslut i

denna fråga kunde föranleda, verkstälde bibliotekarien C. Annerstedt och

arkitekten Kihlberg eu utredning rörande de delar af det ursprungliga

förslaget, hvilka voro mest angelägna och som kunde tillgodoses genom

det af Riksdagen beviljade anslaget jemte ett bidrag från universitetet,

beräknadt till 50,000 kronor — det högsta belopp, som universitetet ansågs

kunna till ifrågavarande ai''bete tillskjuta — dervid Annerstedt och Kihlberg

kommo till det resultat, att med ett belopp af 250,000 kronor skulle

kunna utföras vissa hufvudsakliga delar af planen, nemligen trapphusets

omgestaltning samt de åtgärder, som åsyftade dels att undanrödja förefintliga

olägenheter i bottenvåningen, dels att betrygga hufvudbyggnaden för

eldfara.

Efter det de akademiska myndigheterna anslutit sig till Anncrstedts

och Kihlbergs förslag samt kanslern i underdånig skrifvelse tillstyrkt detsamma,

med tillkännagifvande att han vore sinnad att för ändamålet anvisa

50,000 kronor af universitetets reservfond, derest universitetet, på sätt

konsistoriet förutsatt, finge genom utförande af berörda hufvudsakliga delar

af planen anses befriadt från alla med ifrågavarande statsanslag förenade

förbindelser, föreslog Kong! Maj:t 1888 års riksdag att medgifva, att

det af Riksdagen beviljade anslaget finge användas till utförande af de

i Anncrstedts och Kihlbergs nyss anförda utredning angifna arbeten,

utan annat vilkor å universitetets sida, än att universitetet beredde tillgång

till de kostnader, hvilka utöfver statsbidraget blefve för dessa arbetens

verkställande behöfliga.

Enligt hvad Riksdagen i sin skrifvelse nämnda år rörande regleringen

af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel meddelade, hade till

Riksdagen i ärendet öfverlemnats eu af Annerstedt och Kihlberg uppgjord

särskild redogörelse för de delar af den ursprungliga arbetsplanen, hvilka

ansetts kunna utan större olägenhet uppskjutas. I skrifvelsen förklarade

Riksdagen sig vilja biträda det förslag i ärendet, som för densamma fram
-

s. 142 Kontrollera mot PDF

142 Åttonde liufvudtiteln.

lagts; men Riksdagen hade funnit nödigt affatta det begärda medgifvandets

ordalydelse så, att säkerhet funnes för att samtliga hufvuduppgifterna utan

vidare statsbidrag bringades till utförande och fullbordan samt uppskof

egde rum endast med de i nyssnämnda redogörelse angifna delar af arbetet.

Riksdagen medgaf fördenskull, att det af Riksdagen till byggnadsarbetet

beviljade anslaget finge användas utan annat vilkor å universitetets

sjda,, än att universitetet af egna eller eljest anskaffade medel beredde

tillgång till bestridande af alla de kostnader, hvilka, utöfver statsbidraget,

kunde blifva behöfliga för verkställande af samtliga i den ursprungliga

planen upptagna arbeten med undantag endast af dem, hvilka funnits

utan större olägenhet kunna uppskjutas, nemligen: tredje våningens i hufvudbyggnaden

direkta aptering till bokmagasin, åtgärderna för byggningens

yttre dekorering, anbringande af jernluckor för bottenvåningens fönster,

samt af arbetena för värmeledningens utsträckning det, som belöpte

på dess inledning i hufvudbyggnadens tredje våning. Riksdagen anvisade

derjemte för år 1889 50,000 kronor af det beviljade anslaget. Sedan för

hvartdera af åren 1890 och 1891 ytterligare anvisats 50,000 kronor, närmar

sig ändringsarbetet nu sin fullbordan i enlighet med de bestämmelser,

som vid byggnadsanslagets beviljande uppstälts.

Bland det, som ännu skulle återstå att utföra, är anbringandet af

transversal gallerier af jern i bottenvåningen och i sammanhang dermed

upphuggandet af nämnda vånings mezzaninfönster till dubbel storlek för

att lemna tillräckligt ljus åt den så anordnade lokalen. Det är dessa

arbeten, som afses i kanslerns nu ifrågavarande framställning.

Vid universitetet har nemligen numera den mening gjort sig gällande,

att dessa arbeten icke vore af nödvändigheten påkallade. Man har funnit,

att längs väggarne löpande gallerier af trä skulle lemna lika stort bokutrymme

och medföra samma beqvämlighet som de transversala gallerierna.

Dervid skulle det icke blifva behöflig! att för beredande af tillräcklig

dager upphugga fönstren, utan dessa kunde bibehållas vid sin nuvarande

storlek. Dessa båda förändringar i den faststälda planen, framför allt den

sist omförmälda, skulle medföra en icke obetydlig besparing, hvilken skulle

vara val behöflig för utförande af andra vigtiga arbeten i bibliotekshuset.

Fragan om dessa afvikelse!’ från den faststälda byggnadsplan en har

redan tidigare framlagts för Kongl. Maj:t, I underdånig skrifvelse

den 30 juli sistlidna år anhöll nemligen universitetskanslern, efter hemställan

af det större akademiska konsistoriet, det täcktes Kongl.

Maj:t medgifva, att mezzaninvåningens fönster finge bibehållas oförändrade,

i sammanhang dermed att de ursprungligen afsedda transversala

gallerierna af jern utbyttes mot längs väggarna löpande gallerier af trä.

s. 143 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 143

öfverintendentsembetet, hvars utlåtande häröfver inhemtades, yttrade dervid,

att, äfven om de ifrågavarande fönstrens bibehållande vid sin nuvarande

storlek skulle orsaka, att nämnda fönster syntes allt för laga i förhållande

till den öfre omfattningen samt antagligen ej komme att passa

in med den för byggnadens yttre dekorering afsedda rustikindelningen,

öfverintendentsembetet likväl, i betraktande af den betydliga besparing af

omkring 4,000 kronor, som skulle uppstå, derest fönstren medgafves. förblifva

oförändrade, icke ansåge sig böra afstyrka, att desamma linge,

till dess nödiga medel kunde anskaffas för deras förändrande i enlighet

med den faststälda ritningen, bibehållas i sitt nuvarande skick. Hvad

anginge utbytandet af de transversal gallerierna af jern mot sadana af

trä, löpande längs väggarna, funne einbetet visserligen en dylik anordning

mera betänklig, i synnerhet om, såsom ämnadt vore, de nuvarande

djupa bokhyllorna med sin betydliga trämassa skulle bibehållas. Men med

hänsyn till de begränsade tillgångar, som för byggnadsföretaget vore afsedda,

och med stöd af de skäl i öfrigt, som blifvit hos de myndigheter,

hvilka i ärendet yttrat sig, anförda, tvekade embetet icke att tillstyrka

bifall till den gjorda framställningen äfven i denna del och hemstälde

förty, att med utförandet af den föreskrifna mera brandfria inredningen i

nu ifrågavarande del af Carolina-rediviva-byggnaden matte fa anstå. Da

emellertid Riksdagen vid beviljande af byggnadsbidraget uppstält såsom

vilkor, att samtliga de i den ursprungliga planen upptagna arbeten skulle

utföras, med undantag allenast af vissa i Riksdagens skrifvelse särskild!

angifna delar af arbetet, bland hvilka emellertid bottenvåningens förändring

icke upptagits, fann Kong! Maj:t, vid föredragning den 11 september

nästlidna år af den underdåniga ansökningen, de begärda afvikelserna

från byggnadsplanen icke kunna af Kongl. Maj:t medgifvas. Vid denna

utgång af omförmälda ansökning har det större akademiska konsistoriet, i

enlighet med bibliotekarien Annerstedts och drätselnämndens hemställan,

hos kanslern anhållit om utverkande af nådig proposition till Riksdagen i

ämnet. Till villfarande af denna anhållan har ock kanslern inkommit med

den först omförmälda framställningen i frågan.

Då det af bibliotekarien Annerstedt i ämnet afgifna yttrande, hvilket

återfinnes i de handlingar kanslern vidfogat sin nu gjorda framställning,

är af vigt för ärendets bedömande, anhåller jag att få anföra det väsentligaste

af detta yttrandes innehåll.

Vid uppgörandet af den ursprungliga planen till biblioteksbyggnadens

omgestaltning hade bibliotekarien mot bottenvåningen bland annat rigta!

den anmärkningen, att den känbara olägenhet, som läge i denna vanings

osedvanliga höjd, borde afhjelpas genom att något lägre än mezzanin
-

s. 144 Kontrollera mot PDF

144 Åttonde liufvudtiteln.

fönstren och utan deras ändring inlägga ett längs salarnes väggar löpande

galleri af trä med direkta kommunikationer med närgränsande lokaler.

Dåvarande arkitekten Kihlberg hade emellertid framlagt ett annat förslag,

nemligen att, enär de mezzaninfönster, som i det forna trapphusets väggar

skulle upphuggas, för att tjena sitt ändamål måste göras dubbelt så stora

som de i hufvudbyggnaden, man borde för symmetriens skull äfven upphugga

hufvudbyggnadens mezzaninfönster. Häremot hade bibliotekarien

invändt, att fönsterupphuggningen minskade hyllutrymmet å galleriet och

tillika måste menligt återverka på byggnadens, särskildt fasadens utseende.

I anledning häraf hade Kihlberg framlagt förslaget om transversala jerngallerier

för att sålunda bereda ersättning för det genom fönsterupphuggningen

förlorade utrymmet. Genom omläggande i rustik af husets nedre

parti ända upp öfver mezzaninfönstren skulle det för utseendet menliga

af fönsterupphuggningen afhjelpas.

_ Denna redogörelse visade, att de nu bestämda åtgärderna för bottenvåningens

omgestaltning icke utgjorde enda sättet för frågans lösning. Att

de icke heller vore det bästa sättet hade så småningom blifvit tydligt.

För det första afhjelpte det äldsta förslaget att anbringa trägallerier längs

väggarna lika väl som det med transversala gallerier det anmärkta missförhållandet

af hyllornas ofantliga höjd och det gjorde icke någon ändring

i fråga om de önskvärda direkta nya kommunikationerna för galleriet.

Vidare hade verkstäld undersökning ådagalagt, att gallerier längs salen

medförde samma bokutrymme som de transversala gallerierna, under förutsättning

att murytorna icke minskades genom fönsteruppthuggning, hvilken

icke vore nödig för belysningen, derest icke någon rubbning gjordes

i nuvarande inredning. Nämnda numera obehöfliga fönsterupphuggning

maste, da rustikindelningen icke komine till stånd, enär universitetet härifrån

genom Riksdagens beslut fritagits, särdeles menligt inverka på byggnadens,

i synnerhet fasadens utseende. Ytterligare innebure fönsterupphuggningen

och transversala galleriers inläggande en betydande demolering

af bottenvåningens öfre partier, hvithet tvingade till en besvärlig och kostsam

fram- och återflyttning af der förvarade samlingar, hvarjemte biblioteket

icke kunde undgå att ånyo hemsökas af all den skada, som det

under arbetet upprörda fina, öfverallt inträngande grusdammet förorsakade,

hvaraf man under de närmast gångna åren haft en sorglig erfarenhet.

Till allt detta komme slutligen, att de längs väggarne löpande trägallerierna

kunde utföras för en kostnad af 2,560 kronor, under det att ensamt

fönsterupphuggningen beräknats till 4,000 kronor och jerngallerierna

naturligen blefve mångdubbelt dyrare än trägallerierna.

De invändningar, som möjligen kunde rigtas mot den föreslagna än
-

s. 145 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 145

dringen, syntes icke vara af egentlig betydelse. Mot träkonstruktionen

kunde man naturligen anmärka, att den något minskade tryggheten mot

eldfara, men detta gälde ju lika väl om afl, enligt den bestämda planen

för ombyggnaden, qvarvarande träkonstruktion i byggnaden; och ifrågavarande

bila tillväxt i träkonstruktionen syntes icke mycket betyda. Någon

kunde fästa sig vid, att å baksidan af hufvudbyggnaden två af mezzaninfönstren

å ena och ett å andra sidan om trapphuset närmast intill detta

blifvit upphuggna af det skäl, att innanför dem verkliga rum bildats genom

golfs inläggande; men ifrågavarande oregelbundenhet kunde icke sägas

på något starkare sätt falla åskådaren i ögat.

Med afseende på nu anförda förhållanden vågade bibliotekarien antaga,

att den begärda förändringen skulle finnas god och välbetänkt. Framställningen

innebure ju tydligen icke något försök att utverka ett uppskof

med de delar af planen, hvilkas utförande Riksdagen gjort till vilkor för

statsbidragets erhållande. Universitetet, som icke satt i fråga, att icke

bottenvåningen skulle omgestaltas, önskade endast att få verkställa denna

förändring på ett annat sätt, än som i den faststälda planen vore föreskrifvet.

Det, vore icke fråga om att ådraga statsverket någon ny utgift,

utan endast att i stället för eu kostsammare åtgärd sätta en billigare, som

vore lika ändamålsenlig. Besparingen härpå skulle universitetet, som redan

till byggnaden anvisat ett belopp af 50,000 kronor, använda till att genomföra

åtskilliga vigtiga anordningar, som, ehuru icke omnämnda i den

faststälda planen, dock befunnits kunna lämpligast utföras under nu pågående

arbete och i ej ringa grad bidroge till förbättrande af omgestaltningens

resultat. Dessa anordningar vore följande: ändringar å de gamla

gallerierna i mellersta våningen, nya gallerier i samma vånings fyra hörnrum,

inredande af nya behöfliga arbetsrum i bottenvåningens södra sidosalar,

anbringande af tre nya jerndörrar för att dels fullständigt isolera

bottenvåningens midtparti, dels skydda förevisningssalen, samt af två nya

kaminer i förstugan äfvensom af ljudlösa dörrar till läsesalen och af ringledningar.

Dessa tilltänkta förbättringsåtgärder, som enligt en i bibliotekariens

skrifvelse intagen beräkning skulle medföra en kostnad af tillhopa

4,345 kronor, syntes icke minst tala för att förslaget skulle vinna bifall.

Naturligen vore det fördelaktigare, att universitetet finge tillfälle att utföra

äfven dessa arbeten, hvilka endast afsåge att öka effektiviteten af den

onämd ring, hvartill Riksdagen beviljat bidrag, än att universitetet tillförblindes

att för onödigt stegrad kostnad utföra ändringsarbetena i bottenvåningen,

och biblioteket dervid beröfvades utsigten att fa sin inre anordning

väsentligen förbättrad.

Arkitekten E. V. Langlet har å bibliotekarien Annerstedts skrift tecken//.

till Kikad. Krok 1892. 1 Sami, 1 Afd. 19

s. 146 Kontrollera mot PDF

146 Åttonde hufvudtiteln.

nät, att han instämde i allt hvad deri anförts; och har det större akademiska

konsistoriet utan meningsskiljaktighet biträdt samt lifligt förordat

bibliotekariens förslag.

För egen del finner jag de skäl, som anförts till stöd för detta, vara

synnerligen beaktansvärda. Jag anser mig derför böra tillstyrka Ivongl.

Maj:t att gilja de ifrågasatta afvikelserna från arbetsplanen, till hvilka

emellertid, pa sätt vid nådig pröfning af den föregående underdåniga

framställningen i ämnet uttalats, Riksdagens medgifvande är erforderligt

Fördenskull hemställer jag i underdånighet, att Kongl. Majrt måtte

begära Riksdagens samtycke dertill att, utan hinder af de vilkor, som

fästats vid det beviljade statsunderstödet till Carolina-redi vi va-byggnadens

omändring i enlighet med faststäld plan, i byggnadens bottenvåning må

anbringas längs väggarne löpande gallerier af trä i stället för transversala

gallerier af jern samt mezzaninfönstren förblifva vid sin nuvarande

storlek.

[34.] ^ Vidare har det större akademiska konsistoriet i Upsala anhållit, att

ansjag på extra stat för år 1893 måtte anvisas 2,500 kronor till

vidiuniversi- arf voden åt e. o. amanuenser vid universitetsbiblioteket. Till ådagaläggande

tetäb^i/iioteket >af behöfligheten häraf har, under ordinarie bibliotekariens tjenstledighet

pa grund af sjukdom, tillförordnade universitetsbibliotekarien L. Bygden

i en till konsistorium ingifven skrifvelse gjort följande framställning.”

Redan länge hade behofvet af förstärkning i de vid universitetsbiblioteket

anstälda tjenstemännens antal visat sig känbar! i följd af den oafbrutna

tdlväxt, hvari nämnda institution varit stadd. Alltsedan år 1854, då Riksdagen

beviljade anslag åt en andre amanuens, hade de ordinarie tjenstcmännen

varit fem till antalet. Enligt universitetets stat af år 1885 åtnjöte

de följande löneförmåner:

1 bibliotekarie 6,000 kronor (deraf 4,500 kronor i lön och 1,500 kronor i

tjenstgöringspenningar),

1 vice bibliotekarie 4,000 kronor (deraf 2,500 kronor i lön och 1,500

kronor i tjenstgöringspenningar),

1 förste amanuens 2,500 kronor (deraf 2,000 kronor i lön och 500 kronor

i tjenstgöringspenningar),

1 andre amanuens 2,000 kronor (deraf 1,600 kronor i lön och 400 kronor

i tjenstgöringspenningar),

1 tredje (Lidénsk) amanuens 1,500 kronor (deraf 1,200 kronor i lön och

300 kronor i tjenstgöringspenningar).

Dessutom vore vid institutionen anstälde två aflönade vaktmästare, af

hvilka den ene tillika tjenstgjorde såsom maskinist.

s. 147 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

147

Att denna personal förr kunnat vara tillräcklig för bibliotekets vederbörliga

verksamhet, både till väsentlig del berott på den omständigheten,

att biblioteket kunnat såsom extra biträden förvärfva åtskilliga personer,

hvilka på grund af den förmån, sådana extra tjensteman åtnjutit, nemligen

rätt till dubbel presterlig tjenstårsberäkning, inträdt i bibliotekets tjenst.

Numera vore förhållandena helt annorlunda; ty sedan nämnda förmån

borttagits, utan att någon annan satts i dess ställe, vore utsigten att få

behålla e. o. amanuenser i tjenst en längre tid långt mindre än förr, och

den extra förstärkning af bibliotekets arbetskrafter, som stode att vinna,

vore allenast beroende af det litterära eller bokliga intresse, som kunde

hysas af eu eller annan yngre vetenskapsidkare vid universitetet, hvilken

kunde offra något år af sin studietid i bibliotekets tjenst utan tanke på

ersättning och med ringa förhoppning om befordran. Härtill komrne att,

enär dessa e. o. amanuenser vanligen ej fullbordat sin studiekurs, deras

biträde aldrig stode att påräkna i den omfattning eller med den regelbundenhet,

som institutionens arbete påfordrade. Att derför i högre mån

och med full tillit under närvarande förhållanden bygga på dessa frivilliga

olönade krafter, vore icke för institutionens trygga förvaltning rådlig!,

knappast en offentlig institution värdigt. Emellertid vore dessa e. o. bibliotekstjenstemän

för närvarande rent af nödvändiga för uppehållandet af

institutionens verksamhet.

Enligt gällande reglemente för universitetsbiblioteket ålåge bibliotekarien

den omedelbara vården om biblioteket samt att leda och mellan de

öfrige tjenstemännen föi’dela alla för biblioteksförvaltningen nödiga arbeten

och att vaka öfver deras behöriga verkställande, hvarjemte enligt utbildad

praxis bibliotekarien, vid sidan af mångfaldiga andra löpande ärenden, haft

att sköta korrespondensen och att katalogisera den nyinkomna utländska

litteraturen. Korrespondensens ökade storlek under de senare åren framginge

af nedanstående redogörelse.

Paket och korsband till utlandet

» » » inrikes ........

1885

1886

1887

1888

1889

1890

194

256

353

319

608

512

231

251

348

314

541

477

188

286

287

319

638

581

63

119

332

164

224

337

676 912 1,320 1,116 2,011 1,907.

Stegringen är 1889 hade berott på eu donation af orientaliska böcker,

som biblioteket då erhållit.

Vice bibliotekarien ålåge att besörja utlåningen och deltaga i utarbetandet

af nödiga kataloger, hvarjemte han i regel signerat från bokbindare

återkommande böcker. På senare tiden och särskildt sedan biblioteket

s. 148 Kontrollera mot PDF

148 Åttonde hufvudtiteln.

erhållit eu ordentlig läsesal, hvarifrån bokreqvisitioner samtidigt med utlåningen

inginge, hade emellertid vice bibliotekarien icke mägtat att utan

biträde medhinna utlåningen. Dennas storlek syntes af följande redogörelse.

1886 1887 1888 1889 1890

Hemlån i volymer 5,958 6,449 6,106 6,654 6,663.

Häri vore dock ej inräknade nära 2,000 nummer tidskrifter till akademiska

läsesällskapet, läkareföreningen med flere. Efter läsesalens öppnande

den 1 juni 1890 till den 31 december s. å. reqvirerades för densamma

2,656 volymer, hvilket visade ett ej obetydligt tillskott i vice bibliotekariens

åligganden.

Den ökade utlåningen kräfde naturligen ett långt mer ansträngande

arbete af amanuenserna i och för framtagande och uppsättande af böcker.

Biblioteket lunk också, sett sig nödsakadt att, så vidt dess knappa medel

det . medgifvit, såsom biträde jemte e. o. amanuenserna anlita andra utom

biblioteket ^stående personer, hvilka mot betalning, som måst tagas af bibliotekets

arsanslag, förrättat vissa mindre magtpåliggande arbeten, men

detta hade å andra, sidan bidragit att ytterligare minska bibliotekets redan

förut allt för låga inköpsmedel.

Ett annat förhållande, som i ännu högre grad gjorde det nödvändigt

att använda förökad arbetsstyrka i bibliotekets tjenst, vore att bibliotekslokalernas

område vunnit högst betydlig utvidgning genom den ombyggnad,

som biblioteket de sista åren undergått. Det område, som skulle skötas!

både blifvit nästan dubbelt större, och i följd deraf behöfdes arbetskrafter

på långt flere punkter än förr inom den vidsträckta byggnaden,

så vida den låntagande allmänheten skulle kunna utan allt för stor tidsutdrägt

betjenas. Minst tre tjensteman erfordrades för besörjandet af utlåningen

i de särskilda vaningarna, och, då vice bibliotekarien måste tagas i anspråk

för expeditionen i utlåningsrummet och till läsesalen, vore alltså

fyra af de ordinarie tjenstemännen sysselsatta ensamt för utlåningens behöriga

handhafvande. Som emellertid denna sträckte sig öfver största delen

af förmiddagen, måste allt öfrigt arbete återfalla på den femte ordinarie

tjenstemännen eller bibliotekarien. Till hjelp i hans arbete och till biträde

vid utlåningen återstode då de e. o. amanuenserne, hvilkas understöd dock

aldrig med full visshet eller i behöflig omfattning kunde påräknas. Dessutom

borde anmärkas, att vice bibliotekarien allt mera behöfde vid expeditionen

påräkna ett ständigt biträde, särskildt för att tillhandagå i läsesalen;

att den stora, 11,000 nummer starka och mycket rådfrågade handskriftsamlingen

väl behöfde sin särskilde dermed förtrogne vårdare; och

s. 149 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvndtiteln.

149

att åtskilliga åt'' de talrika funktioner, som bibliotekarien nu ensam bestrede,

tarfvade att på flera bänder fördelas.

Ännu ogynsammare stälde sig förhållandena under sommarmanaderna,

då de ordinarie tjenstemännen hade rätt till sex veckors semester och de

extra ordinarie icke gerna kunde åläggas någon tjenstgöring. Det inträffade

derför regelbundet hvarje år, att två till tre tjensteman finge sköta hela

biblioteket under en tid, då detsamma vanligen plägade besökas af utländske

vetenskapsmän, som fordrade särskild uppmärksamhet och ledning

i sina forskningar.

Beträffande sättet, på hvilket förstärkningen af arbetskrafterna inom

biblioteket lämpligast skulle kunna anordnas, vore det naturligt, att ändamålet

bäst vunnes genom förökande af de ordinarie tjenstemännens antal;

men då, såsom visadt vore, inrättandet af allenast en ordinarie tjenst icke

vore tillfyllest, syntes frågan för närvarande lättast lösas genom att söka

bereda skäliga arfvoden åt de extra ordinarie biblioteksamanuenserne för

att derigenom kunna bättre tillgodogöra sig dessa krafter och binda dem

vid institutionen någon längre tid än hittills. Pa samma gång kunde man

då äfven påräkna deras biträde under en del af ferierna. Skulle detta

förslag vinna bifall, borde bibliotekarien ega att allt efter hvars och ens

arbete föreslå lämpligt arfvode för e. o. amanuenserne, hvaremot åt universitetskanslern

borde öfverlemnas beslutanderätt i frågan. För ändamalet

vore ett anslag af 2,500 kronor erforderligt.

Det större akademiska konsistoriet har för sin del tillagt, att enligt

dess åsigt 2,500 kronor vore det minsta belopp, som i det uppgifna hänseendet

kunde anses tillräckligt.

Berörda af kanslern förordade framställning anser jag i hög grad hell

jertansvärd och tillstyrker derför, det Kongl. Magt behagade föreslå

Riksdagen att på extra stat för år 1893 anvisa ett belopp af,2,500 kronor

till arfvoden åt extra ordinarie amanuenser vid universitetsbiblioteket i

Upsala.

Redan år 1890 begärde de akademiska myndigheterna flerahanda an-^.J^ö.]^

slag till den mineralogisk-geologiska institutionen vid universitetetJ i Upsala.*^™in_

Af de då ifrågasatta ansiagen blefvo åtskilliga, som begärdes å ordinarie •

stat och voro beräknade att hålla institutionen vid magt, sedan densamma p,a

blifvit satt i fullgodt skick och försedd med en fullständig utrustning,

af Kongl. Majtt äskade i statsverkspropositionen till 1891 års riksdag,

och blefvo dessa äfven, med ett undantag, af Riksdagen beviljade.

Af de anslag åter, som begärdes å extra stat och afsago att genom inköp

af instrument, kartverk in. in. höja institutionen till eu ståndpunkt, som

opaginerad Kontrollera mot PDF

ISO Åttonde linfvudtiteln.

den sedermera genom de ordinarie anslagen borde bevara, blef endast

ett, det som gälde inköp af instrument, af Kongl. Maj:t till eu del

upptaget i statsverkspropositionen och sedermera af Riksdagen i eldighet

med. Kongl. Maj:ts förslag beviljadt. På sätt af protokollet öfver ecklesiastikärenden

den 12 januari 1891 inhemtas, var det emellertid icke

beskaffenheten af och ändamalet med de sålunda tillbakavisade anslagsfordringarna,

som föranledde dåvarande departementschefen att icke tillstyrka

framställning till Riksdagen äfven om dem.

På begäran af omförmäla institutions föreståndare hafva nu det

större akademiska konsistoriet och kanslern gjort förnyade framställningar

rörande de pa extra stat begärda anslag, som icke upptogos i förra årets

statsverksproposition; och da jag finner vissa af dem, nemligen anslagen

till inköp af kristallmodeller och preparat samt af kartor och litteratur

äfvensom till fullbordande af institutionens inredning med mikroskopbord,

montrer, skap m. in., särskildt behjertansvärda, utbeder jag mig att fä

fästa Kongl. Maj:ts uppmärksamhet å hvad institutionens föreståndare i

fråga härom anfört.

lydigt hvad föreståndaren yttrat, vore det af nöden att, i stället för

naturliga kristaller, hvilka vore dels dyrbara och svåra att anskaffa, dels

mindre lämpliga för demonstration och undervisning, i stor utsträckning

använda kristallmodeller af trä och glas. Äfvenledes behöfdes för demonstration

. af kristallernas fysiska egenskaper preparat af kristallplattor i

olika snitt och tjocklek. Enligt tillgängliga prisuppgifter från vederbörande

fabrikanter kräfdes för detta ändamål ett belopp af 2,200 kronor.

Vid senaste riksdag beviljades ett årligt anslag af 600 kronor till

inköp bland annat af kartor. För att lägga grunden till ett för de studerande

vid institutionen tillgängligt specialbibliotek, innehållande geologiska

kartor samt hand- och uppslagsböcker i ämnet, särskildt sådana,

hvilka hittills saknades vid universitetsbiblioteket, erfordrades emellertid

ett anslag för en gång af o,000 kronor. Behofvet af mindre specialbibliotek

både redan visat sig, i ty att åtminstone två af universitetets

naturvetenskapliga institutioner anlagt sådana. Vid Stockholms högskola

hade man ansett nödigt att för en kostnad, som åtminstone uppgått till

.12,000 kronor, anskaffa ett mineralogiskt-geologiskt bibliotek, ehuru man

i samma stad egde två andra offentliga bibliotek, vetenskapsakademiens

och geologiska byråns, der ifrågavarande vetenskaper vore synnerligen väl

representerade.

Redan år 1885 hade mineralogisk-geologiska institutionen genom upplåtelse

af större delen utaf det forna konsistoriehuset kommit i besittning

af lokaler, som med jemförelsevis obetydliga ändringar kunde blifva syn
-

s. 151 Kontrollera mot PDF

Åttonde luifvudtiteln.

151

nerligen lämpliga och användbara för institutionens behof. I dessa lokaler

funnes utrymme så väl för samlingarna som för öfningsinstitutionen. Hittills

hade dessa lokaler dock endast delvis kommit till användning såsom

provisoriska upplagsrum för samlingar, men största delen af dem hade

stått obegagnad och oinredd i brist på anslag. De för de kristallografiska

arbetena afsedda rummen kräfde nemligen en särskild inredning, likaså

laboratoriet; förutom mikroskopbord måste nya montrer och skåp förfärdigas

för hysandet af de allt jemt växande samlingarna. En öfverslagsberäkning

visade, att ett anslag af 5,000 kronor vore nödvändigt för ifrågavarande

ändamål.

Institutionsföreståndaren har vidare påpekat, hurusom den omständigheten,

att den mineralogisk-geologiska institutionen icke på lång tid framstält

några kraf på anslag, oaktadt densamma varit tillgodosedd endast

med ett jemförelsevis obetydligt årligt belopp, orsakade, att nu på en gång

ganska betydande anslag vore af nöden.

Så väl det större akademiska konsistoriet som kanslern hafva lifligt

förordat de för den mineralogisk-geologiska institutionen begärda anslagen,

hvilka filosofiska fakultetens matematisk-naturvetenskapliga sektion funnit

högst måttliga i förhållande till det afsedda ändamålet.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer jag i underdånighet,

det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att på extra stat för

år 1893 bevilja följande anslag till den mineralogisk-geologiska institutionen

vid universitetet i Upsala, nemligen:

för inköp af kristallmodeller och preparat........................ kr. 2,200: —

» » » kartor och litteratur ...................................... » 3,000: —

» fullbordandet af institutionens inredning med mikroskopbord,

montrer, skåp in. in................................. > 5,000: —

Summa kr. 10,200: —

kanslern för universitetet

förslag rörande

vid nämnda

i Upsala år 1890 till Kongl. Maj:t [3(1.

lokalfurändrmqar och nyhyqqnad för b o t a n iskaB''mnad«<- /0, •

• , jo • i °S* '' . £ i TÅ*»» botaniska in
universitet

vann da icke nådigt utseende. I iör- stimuonen i

Ett af

framburet

institutionen

ändrad form har frågan åter väckts vid universitetet; och sedan särskilde uttala

af matematisk-naturvetenskapliga sektionen utsedde komiterade, nemligen

botaniska institutionens föreståndare professorn T. M. Fries, e. o. professorn

F. R. Kjellman samt professorn S. A. IT. Sjögren, framlagt ett af ritningar

och kostnadsberäkningar åtföljdt förslag, har detta ärende, som innefattar

begäran om ett statsanslag af 60,051 kronor 20 öre för ifrågavarande

ändamål, blifvit med tillstyrkan af så väl nämnda sektion som det större

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Åttonde hufvudtiteln.

akademiska konsistoriet genom kanslern å nyo bragt under Kongl. Maj:ts

nådiga pröfning, hvarvid kanslern framhållit det begärda anslaget såsom

synnerligen vigtigt och önskvärd!.

Beträffande de behof, som med hänsyn till museum, laboratorium,

bostäder m. in. förefinnas för botaniska institutionen, yttrade institutionens

föreståndare, då frågan förut var å bane, ungefär följande.

En omändring af det botaniska institutionshuset i förening med nybyggnad

af bostäder åt föreståndaren, trädgårdsmästaren samt öfrige vid

trädgården fast anstälde personer vore i följd af åtskilliga förhållanden

särdeles trängande. Bland de skal, som talade derför, borde följande framhållas:

behofvet af ökadt utrymme för botaniska museet; nödvändigheten

af botaniska laboratoriets förflyttning till botaniska trädgården; behofvet

af plats för institutionens bibliotek samt af större och bättre rum för trädgårdens

frösamling, verktyg in. m.; krafvet på större trygghet mot eldfara

samt på sundare bostäder än de nuvarande. I fråga härom förtjenade följande

förhållanden att märkas.

Botaniska museet hade för närvarande sig upplåtna en större och en

mindre sal samt två små arbetsrum, hvarjemte nödvändigheten tvingat att

i föreläsningssalen inrymma flera museiskåp. Enär de botaniska samlingarna

under det senaste decenniet vunnit en betydande tillväxt, vore utrymmet

numera otillräckligt, så att en stor del af samlingarna, särskild!

alla de dyrbara för undervisningen mycket vigtiga organografiska (torra

eller i sprit förvarade växtdelar) och praktiskt-botaniska (produkter in. in.

från växtriket), befunne sig i ett så hoppackadt, svårtillgängligt tillstånd,

att de för de studerande vore till största delen oanvändbara. Det hade

till och med varit nödvändigt att på institutionshusets vindar tills vidare

magasinera mycket betydande, delvis särdeles värdefulla samlingar, då plats

på museet ej åt dem kunnat beredas.

För närvarande vore det botaniska laboratoriet inhyst i f. d. konsistoriehuset.

Laboratoriets från de öfriga till botaniska institutionen

hörande lokalerna afskilda läge medförde uppenbarligen många och stora

olägenheter och mycken tidspillan, då material för arbetet å laboratoriet

till stor del måste hemtas från botaniska trädgården och museet. Att

undervisningen i väsentlig mån lede häraf vore naturligt. Det nuvarande

botaniska laboratoriet bestode dessutom, oberäknad! ett mycket litet

rum, som måste reserveras åt föreståndaren, af endast två något större ruin.

Utrymmet vore sålunda mycket knappt, och endast fyra fönster funnes, vid

hvilka de studerande lämpligen kunde verkställa mikroskopiska undersökningar.

De åt laboratoriet upplåtna lokaler vore tillika af flera anledningar

ur sanitär synpunkt otjenligt såsom arbetsrum. Tnstitutionsföre
-

s. 153 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufyudtiteln.

153

ståndaren vore fullt förvissad, att i hela Europa näppeligen ett universitet

skulle kunna uppgifvas, som i detta hänseende vore så vanlottad! som det

i Upsala. Vid universitetet i Lund funnes särskild^ efter nyligen af Riksdagen

beviljadt anslag, ett botaniskt laboratorium, som förfogade öfver fem

arbetssalar med tillsammans trettio fönster, två rum för föreståndaren samt

två rumQ för fysiologiska undersökningar i mörker och i konstant temperatur.

Å botaniska laboratoriet i Upsala vore det icke möjligt att mottaga

alla dem, som der borde erhålla undervisning; äfven de allra enklaste

fysiologiska eller biologiska undersökningar, bvilka kräfde ett något större

utrymme samt isolering från störande inflytanden, voi''e det alldeles omöjligt

att derstädes företaga. Men icke ens den nuvarande trånga och bristfälliga

lokalen kunde laboratoriet få länge behålla, enär det mineralogiskgeologiska

museet snart torde behöfva densamma för att vinna plats för

sina ständigt växande samlingar. Då de talande skäl, som från Lunds

universitet framlagts beträffande vigten af ett tidsenligt botaniskt laboratorium,

blifvit behjertade, ansåge institutionsföreståndaren sig icke behöfva

ytterligare framhålla ifrågavarande för det botaniska studiet vid Linnés

gamla lärosäte bjudande behof.

Hvad anginge institutionens bibliotek, hade sådant först på senaste

tiden funnits. Bokförrådet vore numera icke obetydligt, men plats saknades

för dess fullständiga uppställande och ordnande, så att samlingen i

sin helhet kunde blifva för de studerande tillgänglig och gagnelig.

Botaniska trädgårdens frösamling, som borde vara att tillgå för de

studerande, vore nu inhyst i ett litet trångt rum, till hvilket man hade

tillträde antingen genom trädgårdsmästarens kök och kökskammare eller

genom två af hans boningsrum och kökskammaren. Detta vore högst obeqvämt;

och att trädgårdens redskap, vei''ktyg in. m. nu hade sin plats i

källarne medförde äfvenledes ej ringa olägenhet.

Det kunde icke förnekas, att det vore i högsta grad olämpligt, att

icke säga oförsvarligt, att förvara botaniska museets dyrbara, delvis oersättliga

samlingar, bvilka vore af den brännbaraste beskaffenhet, i ett hus,

hvari sex familjer bodde och hvarest dessutom tvätt- och bagarstuga vore

inredda. Äfven om stöi*sta försigtighet iakttoges, kunde någon i boningsrum

inträffande tillfällighet, en lampas kullslagning eller dylikt, lätt gifva

upphof till olyckor af känbaraste slag. Olyckstillbud hade icke heller

saknats under de senaste åren.

Beträffande slutligen nödvändigheten att anskaffa sundare bostäder än

de nuvarande, fäste institutionsföreståndaren sig mindre vid beskaffenheten af

sin egen och trädgårdsmästarens boställsvåning, ehuru äfven dessa visat sig

icke vara i sanitärt hänseende tillfredsställande. Deremot kunde förestan
JJih.

till liikad. Prut. 1892. 1 Sand. 1 Afd. 20

s. 154 Kontrollera mot PDF

154 Åttonde hufvudtiteln.

daren icke finna ord nog kraftiga för att framhålla den tvingande nödvändigheten

af nya bostäder åt de vid trädgården fast anstälde två underträdgårdsmästarne

och två trädgårdsmedhjelparne, till hvilkas knappa löneförmåner

äfven hörde fri bostad. Enligt en af föreståndaren särskild! lemnad

redogörelse för de båda trädgårdsmedhjelparnes bostäder, vore dessa

synnerligen låga och trånga, mörka och fuktiga, samt af läkare förklarade

i hög grad osunda och olämpliga att, utom i största nödfall, användas till

menniskoboningar. Underträdgårdsmästarnes lägenheter vore visserligen i

någon mån bättre, men måste äfvenledes betraktas såsom för låga och

trånga, helst om de skulle inrymma familjer med flera barn.

Föreståndarens framställning af nu omförmälda förhållanden återgifves

i komiterades yttrande. Till olägenheternas afhjelpande förorda dessa,

bland ifrågasatta olika alternativ, att hus uppföras till nya bostäder för

de vid botaniska trädgarden anstälda personer, i hvilkas löneförmåner fri

bostad ingar och hvilka ej utan att vara i trädgården boende kunna behörigen

fullgöra sina åligganden, samt att hela det nuvarande institutionsliuset

uteslutande användes till lokaler för de botaniska institutionernas

behof. Detta alternativ vore det lämpligaste, ej allenast derför att det

medförde mindre utgifter, utan äfven derför att det kunde tillfredsställa

billiga fordringar med hänsyn till den botaniska undervisningens ändamålsenliga

ordnande.

De vid botaniska trädgården anstälda personer, för hvilka bostäder

sålunda skulle beredas, vore ordinarie professorn i botanik, akademiträdgårdsmästaren,

tva underträdgardsmästare samt två trädgårdsinedhjelpare. Det

af komiterade framlagda förslaget afsåge, att ett mindre i s. k. villastil

bygdt stenhus skulle i enlighet med stadsarkitekten C. A. Ekholms ritningar

uppföras åt professorn och ett dylikt åt akademiträdgårdsmästaren. För

underträdgårdsmästarne och trädgårdsmed hjulparne åter skulle ett hus af

trä uppföras. Kostnaden för hvardera af de båda stenhusen skulle enligt

uppgjord beräkning komma att utgöra 15,500 kronor, tillsammans 31,000

kronor, hvartill bör läggas utgifterna för vattenledning, uppgående enligt

kostnadsförslag till 073 kronor 70 öre; det för underträdgårdsmästarne

och trädgårdsmedhjelparne afsedda huset, som skulle uppföras enligt ritningar

af arkitekten E. V. Langlet, kunde jemte dertill hörande vedbodar

m. m., enligt kostnadsförslag, byggas för ett belopp af 20,460 kronor.

Komiterade hänvisa i fråga om dessa byggnaders inredning, rummens

storlek in. in. till ritningarna, hvilka bifogats den underdåniga framställningen

i ärendet. Den för professorn afsedda byggnaden skulle innehålla

fem rum och kök jemte kökskammare, hvartill ytterligare skulle komma

tva vindsrum. Beträffande behöfligheten af boställsvåning för professorn

s. 155 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufviidtiteln. 155

inom institutionens område, hvaremot invändning försports, åberopa komitcrade

hvad som af G. Retzius i eu skrift »Om några reformer i vår medicinska

undervisning» yttras om fördelarna för undervisning och vetenskap

deraf, att sådane lärare, som hafva laboratorier eller museer att öfvervaka

och som undervisa i dem och sjelfve der arbeta, alltså i allmänhet lärare

i naturvetenskapliga ämnen, bo i eller invid sjelfva den läroanstalt, der de

skola verka. Komiterade framhålla derjemte, att för professorn i botanik

vid universitetet i Upsala vore en dylik boställslägenhet alldeles särskild!

önskvärd eller rent af nödvändig i anseende till botaniska trädgårdens

läge i en utkant af staden, hvarest säkerligen ofta vore omöjligt att i närheten

finna passande bostad. Af den lön professorn bekomma afdroges

för öfrigt såsom ersättning för fri bostad ett belopp af 600 kronor, hvilket

vore ränta efter 4 procent å ett kapital af 15,000 kronor, d. v. s. ungefärliga

kostnaden för det tillämnade boställshuset.

Den för trädgårdsmästaren afsedda byggnaden skulle i allo likna den

nyss omförmälda; trädgårdsmästaren skulle dock ega att disponera endast

de på nedre bottnen belägna fem rummen jemte kök och kökskammare,

under det att de två vindsrummen vore afsedda att öfverlemnas till botaniska

trädgårdens amanuens. Billigheten fordrade nemligen, att denne,

som enligt nu gällande stat endast åtnjöte penningarfvode, lika väl som

amanuenser vid andra naturvetenskapliga institutioner derjemte erhöllc fria

husrum, så mycket mer som han i olikhet med dessa amanuenser maste

tjenstgöra äfven under sommarferierna. För de vetenskapliga arbetena i

botaniska trädgården vore det ock synnerligen förmånligt, om amanuensen

vore der bosatt.

I samband med uppförandet af dessa båda byggnader stode en annan

utgift. Då på den lämpligaste platsen för deras uppförande för närvarande

befunne sig dels en gammal, i dåligt skick varande och numera

alldeles öfverflödig ladugårdsbyggnad, dels några vedbodar in. in., blefve

det nödvändigt, att dessa byggnader refves och att, med begagnande af i

dem befintligt virke, andra vedbodar m. in. uppfördes. Ritning härför vore

uppgjord och kostnaden hade af byggmästarne A. Ankarstrand och T.

Hallström uppgifvits till 825 kronor, för hvilket belopp desse förklarat sig

villige att verkställa arbetet. För trädgården skulle denna förändring vara

till stor fördel ur så väl nyttans som prydlighetens synpunkt

Den tredje af omförmälda byggnader, den för underträdgardsmästarne

och trädgårdsmedhjelparne afsedda, syntes mycket väl kunna uppföras af

trä, hvarigenom den bleive relativt billig. Lämplig plats för denna byggnad

funnes likaledes inom det åt botaniska trädgarden disponerade området.

I byggnaden skulle hvardera trädgårds medhjelpare!! erhålla ett rum

s. 156 Kontrollera mot PDF

156 Åttonde hufvudtiteln.

och kök samt en livat* af de båda underträdgårdsmästarne två rum ocli

kök. . Tvättstuga och bagarstuga, som för närvarande funnes förlagda i

botaniska institutionsbyggnaden, skulle inrymmas i nu omförmälda tillämnade

byggnad. Sådana lokaler kunde i anseende till botaniska trädgal

dens läge icke utan stora olägenheter undvaras. För frösamlingen vore

lämplig, plats beredd i samma hus, hvarigenom en känbar brist afhjelptes.

A ritningen funnes upptagen en femte bostadslägenhet, bestående af ett

rum och kök. Da anställandet af en vaktmästare för botaniska museet och

laboratoriet, hvilka nu vore de enda vetenskapliga institutioner vid universitetet,

som saknade sådan, framdeles, när institutionen vunnit den utveckling,

som afsåges, blefve oundgänglig, bjöde klokheten att vid nybyggnaden

försäkra sig om plats för honom. Äfven om särskilt anslag till

hans aflöning ej beviljades, utan denna måste på annat sätt beredas, vore

det dock af flerahanda skäl nödigt att förskaffa honom bostad i trädgården

eller i dess omedelbara närhet.

I fråga om de förändringar, som kunde vara nödiga i den nuvarande

institutionsbyggnaden, hafva inom komitén något olika åsigter yppats, i ty

att professor Fries framlagt ett förslag, i hvilket e. o. professor Kjellman

instämt, hvaremot professor Sjögren uttalat eu i viss mån afvikande

mening. . Den sistnämnde synes dock, då Fries och Kjellman hyst den

uppfattning, att så. väl museets som laboratoriets behof blefve på ett tillfredsställande

sätt tillgodosedda genom den åt Fries föreslagna enklare anordningen,

och då det af Sjögren ifrågasatta alternativet kräfde icke obetydligt

ökade kostnader, ej hafva vidhållit sin mening, hvarför komitén

såsom sitt framlagt det förslag, som af Fries utarbetats.

I detta förslag har Fries yttrat följande. Vid uppgörandet af förslaget

uppstäldes tva grundsatser, nemligen att förändringarna och anordningarna

borde vara sådana, att de med desamma afsedda ändamålen på möjligast bästa

sätt vunnes samt nu befintliga brister och olägenheter undanröjdes ej blott

för tillfället utan, så vidt beräknas kunde, för en längre tid, äfvensom att

alla omkostnader, som ej för målets vinnande vore alldeles nödvändiga,

borde samvetsgrant undvikas och till följd häraf inga mera genomgripande

förändringar företagas, om ej behofvet oundgängligen kräfde sådant.

Af dessa två grundsatser hade såsom eu gifven följd alstrats eu tredje,

nemligen den, att någon sträng gräns mellan laboratorie- och museirum

ej borde dragas, utan att i lokaler, som egentligen vore att beteckna såsom

museirum, arbetsplatser kunde anordnas, liksom ock att i laboratorierum,

om utrymmet det medgåfve, skåp till förvaring af museiföremål kunde

uppställas.

Beträffande de lokaler — fortsätter professor Fries — som för när
-

s. 157 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 157

varande vore anvisade åt botaniska museet, vore ingen förändring behöflig

utom med hänsyn till användningen, i det att samlingarna borde på lämpligt

sätt omflyttas, doek så, att hinder icke uppst-ode för anordnande af

arbetsplatser för de studerande vid smårummens fyra fönster. Ur föreläsningssalen

skulle utflyttas de deri nu befintliga samlingarna af kryptogamer

(svampar) och svenska frön; i stället skulle der inrymmas särskilda

studiesamlingar, åt hvilka, oaktadt deras vigt för undervisningen, hittills

omöjligen plats kunnat beredas.

Vidkommande öfre våningen, som för närvarande disponerades af professorn

i botanik, hade enligt förslaget i densamma icke andra förändringar

ifrågasatts än rifvande af några väggar, upptagande af ett fönster o. s. v.,

hvarigenom erhållits två större rum, hvardera med fem fönster, samt tre

mindre med tillsammans sju fönster, af hvilka sistnämnda rum tva jemlikt

ritningen vore afsedda för laboratorieförestandaren och amanuensen.

Af alla dessa rum vore de, hvilkas fönster vette åt norr och vester, företrädesvis

afsedda till laboratorium; det stora mot söder vettande rummet

skulle deremot användas så väl till praktiska öfningar som till uppställning

af en del samlingar. Härigenom skulle för praktiska öfningar finnas

att tillgå sjutton fönster; och genom anordnande af arbetsplatser vid

fönstren i den genom eu varm tambur med stora laboratorierummet förenade

föreläsningssalen samt i de förut omtalade smårummen kunde man

förfoga öfver ända till tjugusju arbetsplatser, hvilket antal enligt e. o.

professor Kjellmans intygande kunde anses fullt tillräckligt, i synnerhet

som, i händelse af stort tillopp, två personer kunde få utrymme å hvarje

plats.

Den för närvarande till största delen åt trädgårdsmästaren upplatna

entresolvåningen skulle visserligen vinna i värde, om dess höjd, som utgjorde

litet öfver 2''/2 meter, kunde något ökas. De förslag, som härutinnan

fram stål t s, kunde Fries emellertid icke biträda, då desamma vore

vidtomfattande och kostbara, men måhända dock icke komme att blifva

tillfredsställande. Lyckligtvis syntes dessa förslag icke heller nödvändiga,

vare sig för afhjelpande af nu befintliga behof eller af omtanke för sadana,

som under åtskilliga kommande decennier kunde yppas med hänsyn

till utrymme för de botaniska samlingarna och arbetslokaler för dessas

bearbetande. Entresolvåningen vore visserligen, såsom nämndt, låg; men

om än betänkligheter kunde framställas mot densammas användande

till bostäder åt familjer, bestående af många personer, mötte dock intet

hinder för dess begagnande till arbetslokaler, i hvilka endast en eller tva

personer på en gång skulle uppehålla sig, eller till förvaringsrum för en

del samlingar, för hvilka låga skåp vore af af flera skäl ändamalsenligast.

s. 158 Kontrollera mot PDF

158 Åttonde hiifvudtiteln.

De förändringar i entresolvåningen, som enligt Fries’ åsigt borde företagas,

inskränkte sig till rifvande af ett par väggar, upptagande af några dörrar

cell ett fönster, anbringande af en spiraltrappa till öfre våningen o. s. v.

I enlighet med den uppgjorda ritningen skulle rummen komma att på

följande sätt användas: ett till biblioteks- och läsrum, ett för föreståndaren,

ett för konservatorn samt de öfriga för samlingarna och till arbetsrum.

Särskilda rum för samlingarnas bearbetande vore ej behöfliga, då vid hvarje

af denna museiafdelnings fönster, tolf till antalet, kunde placeras arbetsbord.

Genom denna betydliga tillökning af museiutrymmet borde plats

förefinnas för den tillväxt, som under en lång följd af år kunde förväntas.

Det vore emellertid ej nog att ega endast rum till botaniskt laboratorium,

museum in. in., utan det fordrades jemväl att dessa rum erhölle

en för ändamålet afpassad inredning. Förslag härtill, för så vidt denna

inredning vore väggfast, hade af Fries, delvis i samråd med Kjellman, uppgjorts,

omfattande väggskåp, till en del med glasdörrar, mikroskopbord

in. in. Kostnaden för nämnda inredning uppginge enligt vidfogad beräkning

till 3,817 kronor. Då härtill koinme de beräknade utgifterna för

husets förändring, 2,791 kronor, och för vatten- och gasledningars framdragande

1,054 kronor 50 öre, komme denna del af arbetet att kosta tillhopa

7,692 kronor 50 öre.

Det aterstode att redogöra för det sätt, hvarpå bottenvåningen borde

förändras och användas. Med obetydliga kostnader skulle denna våning,

oaktadt man icke kunde fullständigt förtaga fukten i densamma, kunna

göras gagnelig till åtskilliga ändamål, som behöfde tillgodoses. Man kunde

der finna förvaringsrum för trädgårdens verktyg, redskap in. in., expeditionslokal

för trädgårdsmästaren samt plats för ett litet för växtfysiologiskt

behof afsedt kemiskt laboratorium. Då den, som ville begagna sig af detta

laboratorium, antagligen endast kortare stunder för hvarje gång behöfde uppehålla

sig derstädes, kunde några sanitära olägenheter icke befaras genom

fukten i detta ruin. Derjemte kunde man i bottenvåningen erhålla ett rum

till förvaring af en del skräpande, skrymmande saker, såsom tomma lårar,

lådor o. s. v., hvilka alltid måste medfölja ett botaniskt museum, äfvensom en

i samband med detta förvaringsrum stående liten verkstadskammare, der en

del behöfligt snickarearbete kunde verkställas, vidare ett förrådsrum till

förvaring af glas och andra museet tillhöriga, för fukt ej ömtåliga saker

äfvensom i samband med kemiska laboratoriet ett förrådsrum för kemikalier

in. in., hvilka, förvarade i väl tillslutna kärl, ej kunde taga någon skada.

Då ifrågavarande förslag behandlades i det större akademiska konsistoriet,

afgaf professor Fries ett skriftligt yttrande i frågan. I detta yttrande

anföres, bland annat, att visserligen det nu för botaniska institutionen i

s. 159 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 159

Upsala begärda anslag vore större än det, som för några år sedan beviljades

till motsvarande institution i Lund, men härvid vore att märka, att studentantalet

i Upsala öfvcrstege det i Lund samt att botaniska museet i Upsala

vore Lunds botaniska museum till omfattning vida öfverlägset, äfvensom

att åt föreståndaren för botaniska institutionen i Lund icke beredts någon

boställsvåning, hvarför denne ock uppbure full lön af 6,000 kronor. Fries

framhåller vidare, att, då botaniska laboratoriet inrättades, öfningarna derstädes

voro inskränkta till ett par timmar två dagar i veckan samt afsedda

endast för de mest försigkoinne bland de studerande, men att tyngdpunkten

i den botaniska undervisningen till ökadt gagn för de studerande

och ökadt arbete för lärarne allt mer förlagts till de praktiska öfningarna

å laboratoriet, samt att genom examensstadgan af den 17 april 1891 en

ytterligare utsträckning af dessa öfningar antagligen blefve behöflig, hvaraf

med nödvändighet följde, att de olägenheter, som berodde på det inskränkta

utrymmet och det stora afståndet mellan laboratoriet och de öfriga botaniska

institutionerna, från hvilka erforderligt arbetsmaterial måste hemtas,

för hvarje år blefve allt känbarare. Slutligen betonar Fries ej mindre

nödvändigheten att till skydd för medmenniskors lif och helsa nya bostadslägenheter

anskaffades särskildt åt underträdgårdsmästarne och trädgårdsmedhjelparne,

än äfven behofvet för undervisningen och vetenskapen,

att laboratoriet och museet erhölle större och lämpligare lokaler. Den botaniska

undervisningen kunde för närvarande, oaktadt alla ansträngningar

från lärarnes sida, omöjligen ordnas så, som vetenskapen och den studerande

ungdomen hade full rätt att fordra; och hvad särskildt museet vidkomme,

kunde det ej annat än kännas nedslående och nästan tröstlöst att

se värdefulla samlingar, som med cj ringa möda blifvit sammanbragta, till

stor del ligga oanvändbara, i stället för att de, om de pa behörigt sätt

kunde uppställas, säkerligen skulle ej oväsentligt främja botanikens studium.

Sedan nu ifrågavarande framställning inkommit till Kongl. Maj:t, har

öfver i n t end eu tsem 1 > etets utlåtande öfver densamma infordrats. Bemälda

myndighet har i anledning häraf anfört att, hvad först anginge de för

professorn i botanik samt akademiträdgårdsmästaren jemte en amanuens

afsedda boställshusen, hvilka vore ämnade att uppföras enligt samma ritning,

embetet funnit, att åtskilliga af embetet uppgifna olägenheter skulle

komma att vidlåda desamma; hvarför embetet till afhjelpande häraf äfvensom

för erhållande å ifrågavarande båda hus af en med den botaniska

institutionens gamla byggnad mer öfverensstämmande stil samt en fördelaktigare

fönsterindelning i rummen låtit omarbeta ritningen på sätt vid

densamma fästade blad närmare angåfve. Beträffande vidare den till bostad

för underträdgårdsmästare med flere afsedda byggnad både öfver
-

s. 160 Kontrollera mot PDF

160 Åttonde hufvudtiteln.

intendentsembetet, i betraktande bland annat deraf att ruin i densamma förlagts

öfver den i huset inrymda tvätt- och bagarstuga och att till samtliga

lägenheter ej funnes andra ingångar än genom köken, låtit till denna byggnad

uppgöra ny ritning. Vidkommande slutligen den föreslagna förändringen

af botaniska institutionens nuvarande byggnad samt den för de

tillämnade arbetena beräknade kostnad hade öfverintendentsembetet ej

funnit skäl till anmärkning mot berörda förändringsåtgärder. Rörande

kostnadsförslaget i dess helhet, slutande å ett belopp af 60,651 kronor 20

öre, i hvilket belopp jemväl inginge kostnaden för uppförande af två uthusbyggnader

samt anläggande af gas- och vattenledningar jemte inredande

af botaniska museet och laboratoriet, hade öfverintendentsembetet endast

velat erinra, dels att vid uppgörande af kostnadsförslaget till uppförande

af de båda stenhusen någon post för utarbetande af nödiga detalj ritningar

samt för tillsyn under arbetstiden icke upptagits, dels att i kostnadsberäkningarna

för ändring af den botaniska institutionens gamla byggnad någon

utgift för den i sammanhang med de föreslagna ändringsåtgärderna nödiga

oljemålning icke beräknats och snickeriarbetet upptagits för lågt, dels ock

att genom de af embetet föreslagna förändringarna någon ökad kostnad

icke föranleddes; och borde i följd af de utaf öfverintendentsembetet gjorda

erinringar förslagets slutsumma, 60,651 kronor 20 öre, ökas med 1,500

kronor.

Hvad i ärendet förekommit ådagalägger enligt min mening, att de

hittills varande institutionslokalerna, särskildt med hänsyn till nutidens

kraf på den vetenskapliga undervisningen i ämnet, icke kunna på tillfredsställande

sätt tjena sitt ändamål. .Åtskilliga af boställslägenlieterna synas

derjemte vara alldeles olämpliga till bostäder. På grund häraf och då

det nu af vederbörande uppgjorda förslaget erbjuder stora fördelar för en

måttlig kostnad, anser jag mig böra i underdånighet förorda den gjorda

framställningen, dock att det begärda beloppet, med anledning af hvad

öfverintendentsembetet anfört, må höjas till i jemnadt tal 62,000 kronor,

hvarjemte anslaget synes kunna utan olägenhet fördelas på två år. Jagtillstyrker

derför, att Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen göra framställning

derom, att till nya byggnader och förändringar vid universitetets i Upsala

botaniska institution må beviljas ett extra anslag af 62,000 kronor samt

deraf anvisas 31,000 kronor att utgå under år 1893.

Vi 1889 års riksdag beviljades, på det att en extra ordinarie professur

finorn juridiska fakulteten vid universitetet i Lund måtte kunna tillsättas,

ett anslag af 4,000 kronor årligen, att utgå intill dess adjunktslöner blefve

härför tillgängliga; och har sagda belopp anvisats för hvartdera af åren

s. 161 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 161

1890—1892. Då medel å universitetets stat ännu icke äro att för ifrågavarande

ändamål tillgå, hemställer jag, att Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen

göra framställning om anvisande för år 1893 af 4,000 kronor

till aflöning åt en extra ordinarie professor inom juridiska fakulteten i

Lund.

Af det vid 1889 års riksdag beviljade anslag, 36,000 kronor, för an- [38.]

ställande för en tid af sex år vid universitetet i Lund af lärare i tyska, u™"fre''f

franska och engelska språken äro för hvartdera af aren 1890 1892 an- Lund.

visade 6,000 kronor. Jag tillstyrker nu i underdånighet, att Kongl. Maj:t

täcktes till Riksdagen göra framställning derom, att af omförmälda anslag

må för år 1893 anvisas 6,000 kronor.

Under åberopande af de skäl, som förut anförts för beviljande af ett [39.] °

personligt anslag åt docenten vid universitetet i Lund Sven Söderberg, får $

jag i underdånighet hemställa, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksda- Söderberg.

gen att såsom särskilt arfvode åt docenten Söderberg för år 1893 anvisa

ett extra anslag å 2,000 kronor, med vilkor att Söderberg under nämnda

år egnar sin tjenst åt universitetets historiska museum samt mynt- och

medalj kabinett,

Vidare hemställer jag, att, på det vice bibliotekarien vid universitetet [40.]

i Lund August Jakob Theodor Palm må fortfarande komma i åtnjutande

af det honom vid 1889 års riksdag beviljade personliga lönetillägg, kanen a. j.

Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta nådig framställning derom, att T■ Palmför

nämnda ändamål anvisas för år 1893 ett extra anslag af 500 kronor.

Likaledes hemställer jag, att, på det kamreraren vid universitetet i [41.]

Lund Oscar Gerhard Eegnell må fortfarande komma i åtnjutande af det

honom vid senaste riksdag beviljade personliga lönetillägg, Kongl. Maj:t,.ernien o. g.

täcktes föreslå Riksdagen att såsom personligt lönetillägg åt Regnell Reine“- för år 1893 på extra stat anvisa samma belopp, Som det för innevarande

år anslagna, eller 750 kronor, deraf 150 kronor såsom tjenstgöringspenningar.

Med anledning af gjord anmälan om det fortfarande behofvet af arf- [42.]

voden åt extra biträden vid universitetet sbibliotek et i Lund tillstyrker jag,

det Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att, i likhet med hvad under i Lund.

flera år egt ruin,'' jemväl för år 1893 på extra stat anvisa 1,500 kronor

till arfvoden åt extra biträden vid nämnda bibliotek.

Bill. till Rilcsd. Brot. 1892, 1 Sami. 1 Afd.

21

s. 162 Kontrollera mot PDF

162 Åttonde hufvudtiteln.

[43.] Vid senaste riksdag beviljades på Kongl. Maj:ts framställning ett extra

Ainstrument”^^P kronor till arfvode åt en instrumentmakare vid fysiologiska,

makure i Lund.institutionen i Lund. Då behofvet af detta anslag är o förän dr ad t, tillstyrker

jag> 11 ad i" framställning må göras till Riksdagen derom, att för ena
handa

ändamål må för år 1893 anvisas ett extra anslag af 500 kronor.

[44-] I anledning af eu utaf Kongl. Maj:t gjord framställning blef vid

institutionen is®nasfe riksdag, för arbetets uppehållande vid patologiska institutionen i

Lund. Lund, pa extra stat för år 1892 anvisadt ett anslag af 500 kronor. Då

enahanda behof för nästa år bör tillgodoses, hemställer jag, det Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för samma ändamål bevilja för år 1893

ett extra anslag af 500 kronor.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

[45.] _ Med anledning af vederbörandes anhållan om fortfarande anslag till

amanuens er!arfvoden åt tvä amanuens er vid Karolinska institutet, för hvilka sådant

anslag under en följd af år beviljats, får jag tillstyrka, att Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen att jemväl för år 1893 å extra stat anvisa:

till arfvode åt en amanuens vid Karolinska institutets gyne
kologiska

klinik.......................................................... kronor 900: —

* arfvode åt en amanuens vid institutets kemiska laboratorium.

.................................................................................... » 9Q0. _

*7^'']/ o som föranledt Kongl. Maj:ts under de närmast föregående

barnsjul aren hos. Riksdagen gjorda^ och af densamma bifallna framställningar om

domar, anslag till uppehållande sa väl af den pediatriska kliniken vid Kronprinsessan

Lovisas vårdanstalt för sjuka barn som af en pediatrisk poliklinik

i hufvudstaden, ega, på sätt åt vederbörandes förnyade framstå! In i no- i

ämnet framgår, fortfarande giltighet. Fördenskull hemställer jag i underdånighet,

det Kongl Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att på extra stat för

ar 1893 anvisa:

till en pediatrisk klinik vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt

för sjuka barn ............................................ kronor 1 800:_

till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm.............. » 2*800:_

under vilkor, hvad sistnämnda anslag beträffar, att Stockholms stad för

polikliniken tillskjuter samma belopp för år 1893.

s. 163 Kontrollera mot PDF

Åttonde hnfvudtiteln. 163

Ytterligare hemställer jag, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Kiksdagen, [47.]

att ett anslag å 1,500 kronor måtte, i likhet med hvad för de senare åren

egt rum, å extra stat för år 1893 beviljas till bekostande af teckningar i ändamål,

vetenskapliga ändamål vid Karolinska institutet.

Åberopande hvad förut under punkten 8 anförts angående behofvet af [48.]

tidsenliga hjelpmedel för den medicinska kliniken vid Karolinska institutet, Å*jniLn.

i afseende å hvilka detaljerad! kostnadsförslag, slutande a 10,000 kronor,

linnes bilagdt öfriga handlingar i ärendet, får jag i underdånighet tillstyrka,

att Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen äska ett extra anslag för år 1893 af

10,000 kronor till inredning af ett för nämnda klinik afsedt laboratorium

och anskaffande för detsamma af erforderliga instrument och apparater.

Lärarekollegiet vid Karolinska institutet har jemväl gjort framställning [49.]

om anslag till om- och tillbyggnad af den åt patologiskt-anatomiska och™dj£vj£

kemiska institutionerna m. in. för närvarande upplåtna byggnaden, dels för i09hu-anatodessa

institutioners behof af större utrymme, dels och hufvudsakligen för-j^ “

inrättande af ett bakteriologiskt laboratorium. Lärarekollegiet har härom afsedda

anfört följande. . . „ . jo byggnad.

Den snabba utveckling, som bakteri ologi eu på senaste tider undergått,

och den genomgripande betydelse, som densamma erhållit för medicinens

alla grenar, såväl i teoretiskt som ännu mer i praktiskt hänseende, gjorde

det till en oafvislig nödvändighet, att ett medicinskt läroverk, framför allt

ett sådant som Karolinska institutet, der alla landets läkare skulle erhålla

sin hufvudsakliga praktiska utbildning, sattes i tillfälle att meddela nödig

undervisning i ämnet. En sådan undervisning kunde för närvarande ej

vid institutet lemnas. Den bakteriologiska forskningen och undervisningen

vore af den art, att de kräfde alldeles särskild! för ändamålet inrättade

lägenheter med nödig utrustning af instrument och apparater. ° Vid institutets

patologiskt-anatomiska anstalt inrättades väl för ett par ar sedan ett

litet bakteriologiskt laboratorium i tva för andra ändamål afsedda ruin,

men dessa lemnade ej plats till arbete för mera än tva, högst tre personer

jemte läraren, och detta endast med afbrott, då ett af rummen ofta måste

tagas i anspråk för andra kraf. Det lilla laboratoriet voro dessutom mer

än väl behöfligt för de bakteriologiska arbeten, som stode i direkt samband

med de mera rent patologiskt-anatomiska undersökningarna, hvilka ständigt

borde kunna föras öfver på det bakteriologiska fältet. Det maste således

stå till förfogande för lärarne i patologisk anatomi, och ett sårskildt laboratorium

borde inrättas uteslutande för undervisningen i bakteriologi.

Härtill vore det nuvarande laboratoriet äfven alldeles för litet.

s. 164 Kontrollera mot PDF

164 Åttonde hufvudtiteln.

Att upprätta en särskild bakteriologisk institution efter mönstret af

dem, som under sista tiden utförts i andra länder, såsom t. ex. Institut

Pasteur i Paris, skulle medföra så betydliga kostnader, så väl för byggnaden

som för institutionens utrustning och förseende med lärare och tjenstepersonal,

att något dylikt lios oss ej kunde eller borde ifrågasättas. Lämpligast syntes

ändamalet kunna vinnas, om det bakteriologiska laboratoriet inrättades i

samband med den nuvarande patologiskt-anatomiska institutionen såsom eu

tillbyggnad och en afdelning af denna. Nämnda institution vore under

alla förhallanden i behof af en sådan tillökning och den skulle ej för

framtiden kunna undvara den, äfven om ett sjelfständigt bakteriologiskt

institut upprättades.

Sambandet emellan den patologiskt-anatomiska och den bakteriologiska

forskningen och undervisningen vore i grunden oupplösligt. Af den allmänna

patologien och patologiska anatomien utgjorde bakteriologien eu

högst väsentlig del och toge äfven i den allmänna delen af alla nymäre

patologiskt-anatomiska läroböcker ett mycket stort utrymme. Den speciela patologiska

anatomien åter hade ej blott för de egentliga infektionssjukdomarna

utan i öfrigt för hvarje organ att göra med en mängd förändringar, som

föranleddes af olika slags bakterier, och komme sålunda ständigt in på

bakteiiologiens område. Häraf följde, att vid hvarje patologiskt-anatomisk

institution måste finnas en särskild för ändamålet inrättad bakteriologisk

afdelning, der ett flertal personer, allt efter behofvet, kunde arbeta ”och

der äfven kurser i ämnet kunde gifvas samt genomförda, omfattande undersökningar

utan störande afbrott utföras. Vid alla nyare dylika institutioner

tillgodosåges detta behof och vid de äldre gjordes om- och tillbygg
Då

Karolinska institutets patologiskt-anatomiska institution för närmare

trettio år sedan planlades och byggnaden uppfördes, fans bakteriologien

ännu icke till, och institutionen vore nu äfven för de ursprungligen

med densamma afsedda ändamålen alldeles för trång och i behof af ”utvidgning

till följd af det flerdubbla antalet lärjungar, som numera der

skulle erhålla undervisning. Hvad särskild! för bakteriologien nu behöfdes

vore: 1) ett större laboratorium, der åtminstone tjugu arbetsplatser funnes

för dem, som deltoge i öfningskurser — mer än två personer kunde ej för

dylika arbeten få plats vid hvarje fönster —; 2) två mindre arbetsrum för

lärarne; 3) ett tvätt- och rengöringsrum; 4) två rum för experiments utförande,

det ena afsedt för experiment med de farligaste smittämnena,

hvilkas handhafvande fordrade den största försigtighet; 5) ett litet rum

för högre konstant temperatur; 6) nödigt källareutrymme för djurstallar,

aqvarier m. in.

s. 165 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 165

Allt detta kunde på lämpligaste sätt vinnas genom ett vid kollegiets framställning

fogadt förslag till om- och tillbyggnad af patologiskt-anatomiska

institutionen, hvilket öfverintendentsembetet låtit uppgöra och enligt hvilket

förslag, såsom planritningarna utvisade, nuvarande likboden med svepningsrum

och begrafningskapell skulle utrymmas och förläggas emellan de båda

flyglarna, Indika skulle utdragas. I de sålunda bekomna lokalerna skulle

inredas de här ofvan under 2), 3) och 5) angifna lägenheterna (I. I. K. å

för sia gs rita i n gen). Utanför dessa lägenheter, åt sjösidan, skulle tillbyggas

det under 1) angifna allmänna bakteriologiska laboratoriet (H.). Under

gårdsplanen, som skulle böjas och cementeras, vunnes i samband med

källarevåningen plats för experimentrummen med takdager (C. C.). Under

likbodarna och laboratoriet erhölles i källarevåningen plats för djurstallar

och nödiga förråd (B. B. B.). Da härtill komme de bada små, redan nu

för bakteriologiska undersökningar inredda rummen (S. S.) i våningen en

trappa upp, afsedda för lärarnes mera tillfälliga undersökningar, skulle eu,

hvad lägenheterna beträffade, för våra behof lämpad bakteriologisk afdelning

åstadkommas.

Men det vore ej nog att erhålla nödiga lokaler. Ett laboratorium af

detta slag behöfde en alldeles egendomlig och till vissa delar dyrbar, inredning

och utrustning. Det dyrbaraste i denna vore mikroskopen, hvilka

samtliga måste vara försedda med skarpt förstorande oljeimmersionslinser.

Ett tiotal sådana vore behöfligt, och hvart och ett af dem kostade omkring

400 kronor. Derjemte behöfdes ett särskildt mikroskop med linser af den mest

fulländade konstruktion för en kostnad, uppgående till omkring 800 kronor.

I sammanhang med ofvan nämnda tillbyggnad maste en del andra

tillbyggnader och förändringar företagas, hvilka dels af den förra direkt

påkallades, dels vore i sig sjelfva alldeles nödvändiga till följd af institutionens

otillräcklighet sedan de studerandes antalet sa ökats, som under sista

decenniet varit förhållandet. Sålunda skulle en ny, något rymligare obduktionssal

(O.) vinnas i våningen en trappa upp öfver allmänna bakteriologiska

laboratoriet. Gamla obduktionssalen skulle ändras till tva ruin

med mellanliggande korridor (P. Q. ib). Det ena rummet (P.) vore afsedt

för likens upphissning för tvätt och rengöring samt för de vid obduktionerna

tillvaratagna preparatens förberedande behandling äfvensom till reservrum

för obduktioner. Ett sådant rum hade blifvit synnerligen behötligt,

sedan de två ruin (S. S.), hvilka förut tjenat till nyssnämnda ändamål,

inredts till bakteriologiska arbetsrum. Det andra rummet (It.) skulle blifva

en förlängning af det bredvid liggande rummet, som varit afsedt för

mcdikofilosofie-kandidaternas praktiska öfningskurser. Från början inrättadt

för 12 arbetsplatser, hade det sedan länge varit sa otillräckligt, att det ej

s. 166 Kontrollera mot PDF

166 Åttonde hulradtiteln.

kunnat för ändamalet användas, hvilket vållat mycket stora svårigheter.

Nu skulle arbetsplatser för 24 personer vinnas, hvilket vore af verkligt

behof påkalladt.

I våningen två trappor upp skulle två högst nödiga förbättringar

kunna åstadkommas. Då patologiskt-anatomiska institutionen byggdes, inrättades,

för besparande af utrymme, icke särskild föreläsningssal och särskilt

rum för mikroskopiska demonstrationer. Det hade äfven gått och

ginge fortfarande ganska väl för sig att använda samma lägenhet för båda

delarnc; men salen hade, i synnerhet under det senaste årtiondet, blifvit

så otillräcklig för de mikroskopiska öfningarna och demonstrationerna, att

undervisningen deraf i hög grad lidit och afhjelpandet af denna svårighet

blifvit ett trängande behof, alldeles oberoende af krafvet på tillbyggnad

lör bakteriologien. Salen vore nemligen med sina åtta fönster beräknad

för högst 32 platser för mikroskopiska arbeten. Detta hade äfven under

långtid efter institutionsbyggnadens uppförande varit tillräckligt, men numera

utgjorde de tjenstgörandes antal under sex månader af året 40 och under

sex månader ej mindre än 65. Platser kunde ej beredas för ens halfva

detta antal. Genom tillbyggnaden vunnes vid sidan af gamla föreläsningssalen

en ny sal (V.), hvilken skulle förses med estrad, så att arbetsborden

kunde ställas i dubbel rad. Härigenom erhölles tillsammans 60 platser

och i nödfall ännu några liera. — Genom rummet X skulle ett annat

inom institutionen länge kändt behof fyllas, nemligen att hafva något rum

att upplåta åt enskilda lärare och lärjungar eller utanför institutet stående

läkare, som vid institutionen ville utföra specialundersökningar eller idka

studier. Ett sådant rum saknades för närvarande alldeles.

Tillbyggnaden å den motsatta (vestra) flygeln skulle medgifva eu väl

behöflig tillökning i utrymme för institutets museum genom inredning af

en nyc sal (Y.) vid sidan af den gamla museisalen. I två mindre rum (Z.

och A.) erhölles lokaler för skötseln af museet, preparatens montering,

spritbehandling o. s. v. Det rum, som från början varit afsedt härför, hade

måst tagas i anspråk för andra ändamål.

I samma flygel skulle slutligen för kemiska laboratoriet vinnas en

utvidgning, hvaraf detsamma vore i stort behof, enligt hvad närmare omförmälts

i en af kemiska institutionens föreståndare afgifven, handlingarna

bifogad promemoria.

Kostnaderna för så väl sjelfva byggnadsarbetet som öfriga i sammanhang

dermed stående arbeten äro beräknade sålunda:

om- och tillbyggnaden, enligt specificeradt, på uppdrag af

öfverintendentsembetet utaf arkitekten L. Peterson

uppgjordt förslag............................................................... kr. 78,000: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

1C7

uppvärmnings- och ventilationsinrättningar, enligt förslag

af E. A. Wiman ............................................................ kr.

gas- och vattenledningar, enligt beräkning af J. W. Bergström »

hissapparater m. in. enligt förslag från Bolinders mekaniska

verkstad....................................................................... *

inredningsarbeten på den patologiskt-anatomiska

och bakteriologiska afdelningen, enligt förslag

af Ekmans snickerifabrik........................ 6,856: —

på den kemiska afdelningen, enligt förslag af

professorn grefve K. A. H. Mörner.............. 3,464: — »

uppsättning å bakteriologiska afdelningen af instrument

och apparater, enligt specificeradt förslag........................ »

13,000: —

8,000: —

2,400: —

10,320: —

9,100: -

Summa kr. 120,820: —

Vigten af de skäl lärarekollegiet anfört för nödvändigheten deraf, att

vid Karolinska institutet må kunna meddelas undervisning i bakteriologi,

torde ej kunna underkännas. Då för ändamålets vinnande erfordras nya,

särskildt inrättade lokaler och dessutom de patologiskt-anatomiska och kemiska

institutionerna behöfva ökadt utrymme, synes den föreslagna omoch

tillbyggnaden vara en både nödig och lämplig åtgärd. Kostnadsberäkningarna

synas icke gifva anledning till anmärkningar och slutsumman,

ehuru uppgående till ett i och för sig betydligt belopp, torde, i betraktande

af hvad dermed skulle vinnas, ej få anses öfverdrifven. Hela denna

summa synes dock ej behöfva utgå under nästa år, då med en del inredningsarbeten

samt anskaffandet af instrument och apparater bör kunna

anstå ännu ett år. Jag får alltså i underdånighet tillstyrka, att Kongl.

Maj:t behagade till Riksdagen göra framställning derom, att till utförande

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ofvanberörda ritningar af om- och

tillbyggnad af den åt patologiskt-anatomiska och kemiska institutionerna

in. in. för närvarande upplåtna byggnaden vid Karolinska institutet, till

de nya lägenheternas inredning och förseende med uppvärmnings- och

luftvexlingsinrättningar samt gas- och vattenledningar äfvensom till uppsättning

å den bakteriologiska afdelningen af erforderliga instrument

m. in. må beviljas ett extra anslag af i jemnadt tal 120,800 kronor och

deraf anvisas 60,400 kronor att utgå under år 1893.

Allmänna läroverken.

Vid beräkningen af kostnaderna för genomförandet af den föreslagna

löneregleringen och organisationen vid de allmänna läroverken har jag

[50.]

Arfvoden åt

extra lärare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1G8 Åttonde hufvadtiteln.

fäst uppmärksamheten på behofvet af ett anslag å extra stat af 70,000

kronor till arfvoden åt extra lärare, och får jag med anledning häraf nu

hemställa, det Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att å extra stat för år

1893 anvisa ett belopp af 70,000 kronor till arfvoden åt extra lärare vid

de allmänna läroverken.

Högre lärarinneseminariet.

[51.] För beredande åt lärare och lärarinnor vid högre lärarinneseminariet

Tflättring" tillfällig löneförbättring jemväl för år 1893, att utgå efter samma grun
der

som den för innevarande år beviljade, tillstyrker jag, att Kongl. Maj:t

måtte föreslå Riksdagen att för år 1893 på extra stat anvisa enahanda

belopp, som hittills, eller 4,000 kronor.

[52.J Efter anhållan af direktionen öfver högre lärarinneseminariet begärde

Vatfri fjerde Kongl. Maj:t af senaste .riksdag ett anslag å extra stat för innevarande

minarietZ.ZÅr af 3,000 kronor för anordnande vid seminariet af en valfri fjerde årskurs

enligt de närmare bestämmelser, som Kongl. Maj:t kunde finna skäligt

föreskrifva. Riksdagen anvisade de begärda medlen, hvarefter Kongl.

Maj:t genom skrifvelse den 5 juni 1891 anbefalde direktionen att afgifva

förslag till ordnande af berörda årskurs, i afseende hvarå borde ej mindre

iakttagas de grunder för dess anordnande, hvilka funnes angifna i den

framställning af direktionen, som föranledt den nådiga propositionen till

fjolårets riksdag, än äfven särskild hänsyn tagas till angelägenheten deraf,

att handledning i sådana färdigheter och kunskapsämnen, som för qvinlig

praktisk verksamhet vore af särskild betydelse, i årskursen meddelades.

Att direktionen anbefaldes i sitt förslag taga hänsyn till frågan om

elevernas utbildning i qvinlig praktisk verksamhet, föranleddes närmast

deraf, att under början af förlidet år ett erbjudande blifvit af enskild person,

professorskan Anna Retzius, född Hierta, framstäldt att till lärarinneseminariet

samt den dermed förenade normalskolan såsom gåfva öfverlemna

en med understöd af stiftelsen »Lars Hiertas minne» i hufvudstaden

upprättad matlagningsskola jemte inventarier samt ett belopp af 1,500

kronor i kontanta penningar. Detta anbud påkallade naturligen ett öfvervägande,

huruvida icke i den föreslagna nya årskursen, och på samma

gång jemväl för normalskolans lärjungar, tillfälle borde beredas att vinna

utbildning i praktisk qvinlig verksamhet, så väl matlagning som andra färdigheter,

och härmed en början göras att gifva åt den qvinliga uppfostran

en mera praktisk rigtning än hittills.

s. 169 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

169

I särskilda skrivelser den 9 september och den 12 oktober nästlidna

år afgaf direktionen för lärarinneseminariet yttranden i ämnet och bifogade

med sistnämnda skrifvelse förslag till närmare bestämmelser för den föreslagna

årskursens anordnande, dervid direktionen, enär de färdigheter, som

för qvinlig praktisk verksamhet vore af särskild betydelse, syntes innefattas

i hvad man numera plägade benämna huslig ekonomi, såsom en särskild

uppgift för kursen — utöfver hvad som från början afsetts för densamma

— angaf att bereda dem, som önskade utbilda sig till lärarinnor i huslig

ekonomi, tillfälle att vinna erforderlig skicklighet härtill. I hufvudsaklig

öfverensstämmelse med direktionens förslag faststälde derefter Kongl. Maj:t

den 13 november 1891 bestämmelser angående anordningen af den nya

årskui''sen, hvarvid såsom särskild uppgift för denna jemväl upptogs utbildande

af lärarinnor i huslig ekonomi, dock med uttryckligen angifvet förbehåll,

att sistberörda uppgift allenast under den förutsättning komme att

genomföras, att de för ändamålet nödiga anordningar kunde träffas.

Det anslag af 3,000 kronor, som af Riksdagen anvisats, erfordras nemligen

i sin helhet för tillgodoseendet af de syften, som ursprungligen uppstälts

för den ifrågavarande årskursen, medan för beredande af undervisning

i huslig ekonomi särskilda anstalter och kostnader visat sig erforderliga.

I afseende härå har direktionen i sin ofvannämnda skrifvelse den 9

september 1891 anfört, hurusom den erbjudna matlagningsskolan, om den

införlifvades med de läroverk, som stode under direktionens ledning — i

hvilket fall den borde utbildas till en skola för huslig ekonomi — icke

kunde af direktionen för detta ändamål mottagas, med mindre ett särskildt

årligt anslag af statsmedel härför erhölles. Verkstäld undersökning af matlagningsskolans

ekonomi under åren 1886—1890 hade nemligen visat, att

skolan under två af dessa fem år gått med förlust, som år 1888 var störst

och uppgick till 760 kronor 32 öre, men under de öfriga tre åren gått

med vinst, som år 1889 var störst och uppgick till 1,138 kronor 15 öre.

Om emellertid elevernas afgifter, hvilka utgjort för de högst betalande 40

kronor i månaden och för de lägst betalande 20 kronor i månaden, frånräknades

— och några elevafgifter till afsevärdt belopp borde icke kräfvas

af seminariets eller normalskolans elever — skulle skolan för hvarje ar

hafvagifvitförlust, störstunder år 1890, då den utan elevafgifter skulle utgjort

3,762 kronor 94 öre. Med hänsyn härtill fann sig direktionen behöfva för

inrättningens ändamålsenliga anordning ett anslag af statsmedel, hvilket direktionen

ansåg sig icke kunna beräkna lägre än till 5,000 kronor årligen. 1

skrifvelsen den 12 oktober 1891 har ock direktionen anhållit, det täcktes Kongl.

Maj:t till Riksdagen göra framställning om anvisande för ändamålet af ett

Bill. till Kikad. Prof. 1 Sand. 1 Afd. 22

s. 170 Kontrollera mot PDF

170 Åttonde hnfvudtiteln.

dylikt anslag; hvarförutom direktionen i särskild underdånig skrifvelse

hemstält om nådig proposition angående anvisande jemväl för år 1893

af 3,000 kronor för fortsatt uppehållande i öfrigt af den valfria fjerde

årskursen.

I fråga om sistnämnda anslagsyrkande synes mig ingen erinran vara

att gorå. Den erfarenhet om gagnet af den ifrågavarande årskursen, som

vunnits läsaret 1890—1891, under hvilken tid seminariet med egna medel

gjort ett försök att anordna en dylik kurs, synes, att döma af den i årsprogrammet

intagna redogörelsen, lofva godt för framtiden, och finner jag

mig böra, under häifvisning till de skäl, som bestämt förra riksdagens

beslut i ämnet, förorda direktionens hemställan. Beträffande direktionens

begäran om anslag för anordnande af undervisning i huslig ekonomi torde

jag få anföra följande.

I en till mig afgifven promemoria har rektor vid högre lärarinneseminariet,

rörande vigten af att undervisning i huslig ekonomi lemnas vid

de högre flickskolorna, framhållit, att detta läroämnes införande derstädes

vore af flera skäl önskvärd!. Derigenom skulle åt den uppväxande qvinlig*1

ungdomen gifvas bättre förutsättningar för utöfning af det husmoderliga

kallet, än den hos oss vanliga qvinliga uppfostran vore egnad att gifva.

Genom utbildningen i huslig ekonomi blefve den ensidiga teoretiska och

estetiska bildning, som vara högre flickskolor meddelade, kompletterad med

ett verkligt praktiskt bildningsmedel, som — motsvarande snickerislöjden

i goss-skolorna — direkt kunde främja utvecklingen af den praktiska förmågan

i allmänhet. Genom ifrågavarande läroämne bereddes ock nödig

omvexling i arbetet under den tid mellan det fjortonde och sextonde lefnad

saret, då flickorna vanligen visade sig mindre hågade för studier, särskild!

sådana, som fordrade eu kraftigare tankeverksamhet. Om af dessa

skäl det ifrågavarande ämnets upptagande i de högre flickskolornas läroplan

vore ömkligt, sa borde enligt rektors åsigt högre lärarinneseminariet

sättas i stånd att utbilda dugliga lärarinnor för denna nya gren af den

qvinliga undervisningen; och bland skolorna borde statens normalskola

ga i spetsen för reformen. Fullt inordnas i normalskolans arbetsplan

kunde visserligen ämnet ännu icke. Men den uppgift i förevarande hänseende,

som tillkomme seminarium, kunde och borde snarligen lösas. Intresset

för det nya bildningsmedlet hade på många ställen i landet vaknat,

men ett hinder för dess användning vore bristen på kompetenta lärarekrafter.

Det vore emellertid för sakens framgång af största vigt, att fullt

skickliga lärarinnor från början finge den om hand.

I samma promemoria angifver rektor, huruledes enligt hans åsigt den

nya institutionen vid seminariet och undervisningen derstädes borde ord
-

s. 171 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 171

nas, förutsatt att seminariet finge emottaga den omförmälda gåfvan, hvarigenom

enligt rektors uppfattning möjlighet bereddes att erhålla en för

utbildning af lärarinnor i huslig ekonomi fullt användbar och med inventarier

väl försedd anstalt. Undervisningen skulle meddelas under successiva

tre-månaders-kurser. De elever i seminariets fjerde afdelning, som

valt ämnet huslig ekonomi, skulle dels som elever genomgå eu dylik kurs,

dels under eu följande tjenstgöra såsom biträdande lärarinnor under föreståndarinnans

ledning. Af lärjungar, som genomgått normalskolan, borde

bildas eu fortsättningsklass, i hvilken teoretisk och praktisk utbildning i

huslig ekonomi skulle meddelas.

Det uppslag till en mera praktisk anordning af den qvinliga uppfostran,

hvilket innefattas i det framställa förslaget, synes mig vara väl

värdt att taga vara uppå. I första rummet synes det^ mig böra tillkomma

staten att låta utbilda dugliga lärarinnor för här ifrågavarande ändamål,

men derjemte ock att erbjuda de lärjungar vid den staten tillhöriga normalskolan,

som befinna sig i de högsta klasserna eller ock nyss afslutat

sin kurs vid densamma, tillfälle att under lämplig ledning förbereda sig

för en mycket vigtig sida af det husmoderliga kallet, Emellertid drager

jag i betänkande att nu tillstyrka mottagandet af den till seminariet frikostigt

erbjudna gåfvan. Skolans nuvarande lokal ligger nemligen rätt

långt från seminariet, och de ekonomiska betingelserna för en anstalt sådan

som den ifrågavarande matlagningsskolan äro derjemte af sa pass oviss

beskaffenhet, att lärarinneseminariet, åtminstone tills någon erfarenhet hunnit

vinnas, icke bör utsättas för de svårigheter, som lätt kunna uppstå vid

skötandet af eu dylik affär. Vida fördelaktigare vore efter mitt förmenande,

om matlagningsskolan fortfarande blefve den nuvarande egarinnans enskilda

tillhörighet, men seminariet der, mot vissa bestämda skyldigheter, komme i

åtnjutande af vissa bestämda rättigheter. Jag har ock gjort mig förvissad,

att det står seminariet öppet att härom till 1893 års slut träffa aftal på de

hufvudsakliga vilkor, att seminariets direktion skulle ega att utse föreståndarinna

vid skolan och hafva företrädesrätt att dit hänvisa elever, sa långt

utrymmet medgifver, men å andra sidan vara förpligtad att aflöna föreståndarinnan

och ansvara för de afgifter, som i närmaste öfverensstämmelse

med hittills vid skolan gällande ordning böra af eleverna erläggas.

Jag tillåter mig härvid erinra, att Kongl. Maj:t på framställning af direktionen

för seminariet genom nådigt beslut den 25 september nästlidna ar åt

cn för uppgiften särskilt lämplig lärarinna anvisat reseunderstöd för att

i utlandet taga kännedom om undervisningsanstalter för huslig ekonomi

samt att vid dessa genomgå dithörande lärokurser, hvadan, om eu anord
-

s. 172 Kontrollera mot PDF

[53.]

Löneförbättring

m. m. å

lärare vid

folkskolelärareseminarierna.

[54.]

Undervisning

i slöjd vid

folkskolelärareseminariet

i Vexiö.

172 Åttonde hnfvndtiteln.

ning sådan som den nu angifna kommer till stånd, en fullt kompetent föreståndarinna

kan påräknas.

I enlighet med det nu sagda anser jag, att det af direktionen för högre

lärarinneseminariet ifrågasatta anslag lämpligast bör användas dels till lön

åt omförmälda föreståndarinna, i hvilket afseende ett belopp af 1,200

kronor för år torde vara skäligt, dels ock till bestridande af afgifter för

eleverna till belopp af högst 40 kronor i månaden för hvarje elev. Att

förevarande anslag nu skulle begäras å ordinarie stat, torde icke böra

ifrågasättas, helst enligt sakens natur en noggrann beräkning af anslagets

erforderliga belopp icke låter sig åstadkomma. I afseende å beloppets storlek

vill det dock synas 2nig, som borde ett belopp af 5,000 kronor vara tillräckligt

att bestrida omförmälda aflöning och elevafgifter icke allenast för

båda terminerna år 1893 utan jemväl för höstterminen innevarande år.

(hiskligt är naturligen, att den föreslagna anordningen tager sin början

nästa hösttermin med ingången af nytt läsår; och får jag i enlighet med

hvad jag nu anfört hemställa, det täcktes Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen

att pa extra stat för år 1893 bevilja för högre lärarinneseminariet

dels för fortsatt uppehållande af den valfria fjerde årskursen 3,000

kronor,

dels för beredande af undervisning i huslig ekonomi enligt de närmare

bestämmelser, Kongl. Maj:t kan komma att meddela, ett anslag af 5,000

kronor, med. rätt för Kongl. Maj:t att till ersättande från detta anslag låta

af tillgängliga medel förskjuta det belopp, som för ifrågavarande undervisnings

anordnande under höstterminen detta år kan vara erforderligt.

Folkundervisningen.

Då de skäl, som föranledt Kongl. Maj:t att af senast församlade riksdagar

äska anslag till löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid folkskolelärareseminarierna

samt till arfvoden åt teckningslärare för extra tjenstgöring

och extra arfvoden åt musiklärare vid dessa seminarier, oförändrade

qvarstå, hemställer jag, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till

beredande af nämnda löneförbättring och arfvoden för år 1893, enligt

samma grunder, som för år 1892 blifvit bestämda, på extra stat anvisa

ett belopp af 33,300 kronor.

Under åberopande af hvad förut i punkten 12 blifvit anfördt, hemställer

jag, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för anordnande af

undervisning i slöjd vid folkskolelärareseminariet i Vexiö anvisa på extra

stat för år 1893 ett belopp af 1,500 kronor.

s. 173 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtitelu. 173

Till understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana folkhögskolor, [55.]

som åtnjuta bidrag af statsmedel, hemställer jag, att Kongl. Maj:t måtte ggj" £

föreslå Riksdagen att jemväl för år 1893 på extra stat anvisa ett belopp folkhögskolor.

af 15,000 kronor. »

De tekniska läroverken.

I skrifvelse den 28 september nästlidna ar har styrelsen för tekniska [56.]

högskolan hos Kongl. Maj:t gjort framställning om anslag till beredande af^?raa9

utvidgad undervisning i elektroteknik vid högskolan. Styrelsen har med af- prakt, inseende

härå anfört följande.

Såsom allmänt bekant vore, hade elektrotekniken de senare åren“■ mvunnit

en hög grad af utveckling samt stor och ständigt växande industriel

betydelse. Vid sådant förhållande och då densamma hos sina

idkare kräfde ett icke ringa mått af teoretiska förkunskaper, kunde

icke något tvifvel föreiinnas om behofvet af en omfattande teoretisk undervisning

i ämnet. Vid de flesta af utlandets tekniska högskolor hade

man i flerahanda måtto tillgodosett detta behof, och jemväl vid tekniska

högskolan i Stockholm hade i samband med undervisningen i tillämpad

fysik anordnats föreläsningskurser i elektroteknik och elektrotekniska laborationer.

Af denna utvidgade undervisning vid högskolan hade ock många

begagnat sig, och antalet af dem, som ville deltaga i laborationerna, ökades

år efter år samt utgjorde under höstterminen 1891 ej mindre än 55, hvaraf

12 vore elever, som ämnade utbilda sig till elektrotekniker. Ett icke ringa

antal af högskolans elever hade för öfrigt redan, efter att hafva åtnjutit

undervisning i elektroteknik, vunnit anställning vid eller grundat elektriska

industriella företag af olika slag eller dels vid elektriska centralstationer,

dels vid mariningeniörstaten, dels ock vid rikstelefonen fatt tillfälle att

använda sina kunskaper, hvarjemte flera vid det fasta minförsvaret anstälde

sjöofficerare dragit nytta af ifrågavarande undervisning.

Då emellertid till följd af teknikens framsteg ständigt nya och

växande anspråk stäldes på högskolan i alla Tidningar, och detta mest i

fråga om elektrotekniken, hade det blifvit omöjligt att med de tillgångar,

öfver hvilka högskolan kunde förfoga, bereda medel till anordnande af en

någorlunda tidsenlig undervisning i elektroteknik. Vid ett teknikermöte i

Göteborg sistlidna år hade den åsigt af fackmän uttalats, att vid tekniska

högskolan borde upprättas en fackskola för elektroteknik. För sin del

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Åttonde hufvudtiteln.

vore oek styrelsen af den mening, att den elektrotekniska undervisningens

utsträckning icke längre kunde uppskjutas; men styrelsen ansage

sig af flera skäl icke för närvarande kunna ifrågasätta anordnandet

af en dylik fackskola, utan hölle före, att man för den närmaste

framtiden kunde inskränka sig till anställande af eu extra lärare

för undervisning i elektroteknik till förstärkning i praktisk rigtning af

den hufvudsakligen teoretiska undervisning, som vid högskolan redan lemnades

i denna kunskapsgren af professorn i allmän och tillämpad fysik

samt af den honom biträdande assistenten. Det blefve på sådant sätt

möjligt att vidsträcktare än hittills kunnat ske anordna praktiska öfningar

i elektricitetens mätning och i undersökning af elektriska anläggningar

med afseende på effekt och isolering samt i konstruktionen af anstalter för

elektrisk belysning och i kraftöfverföring m. in. äfvensom i praktisk undervisning

i galvanoplastik och telefoni. Styrelsen ansåge, att 2,000 kronor

om året borde anslås såsom arfvode åt denne extra lärare. Dessutom vore

ett belopp af 1,200 kronor årligen erforderligt för anskaffande af elektrotekniska

apparater och för elektrotekniska laborationer. Af det anslag å

5,000 kronor, som i högskolans utgiftsstat vore upptaget för samlingar och

fysiska laborationer, kunde nemligen nödiga medel icke anvisas för att

tillfredsställa den elektrotekniska undervisningens behof i nämnda hänseende,

da detta anslag måste fördelas på flera institutioner, såsom den

geodetiska, den mekaniska och mekaniskt-tekniska, den fysiska, den mineralogiska

och den arkitektoniska. För att emellertid icke de anordningar,

som för ifrågavarande ändamål nu borde vidtagas, skulle lägga hinder i

vägen för ett fullständigare ordnande af den elektrotekniska undervisningen

i framtiden, vore det lämpligast, att de nu behöfliga anslagen endast uppfördes

å extra stat, Om proposition till Riksdagen härutinnan anhölle

styrelsen fördenskull i underdånighet.

Hvad styrelsen anfört synes mig innebära giltiga skäl för bifall till

styrelsens framställning. Jag tillstyrker derför, det Kongl. Maj:t täcktes

förestå Riksdagen att för tekniska högskolan på extra stat för år 1893 bevilja:

till arfvode åt en extra lärare i praktisk elektroteknik . kronor 2,000: —

till elektrotekniska apparater och laborationer.............. » 1,200: —

tillhopa kronor 3,200: —.

[57.] Till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor och till bestridande af kost
Understod

åt nåder för deras inspektion har under de senaste åren anvisats ett belopp

la9yrle!skoiora^ 35>°00 kronor årligen, under vilkor att det bidrag, som af dessa medel

m. m. komme att utbetalas till understöd åt sådan skola, icke finge öfverstiga

s. 175 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 175

hvad vederbörande kommun i kontant tillsköte för skolan. Da omförmälda

belopp fortfarande är för ifrågavarande ändamål erforderligt, hemställer

jag, det Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att jemväl för år 1893 härtill,

under nämnda vilkor, på extra stat anvisa 35,000 kronor.

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

På derom af medicinalstyrelsen i skrifvelse den 18 september 1891 [58.]

angående medicinalverkets behof gjord framställning tillstyrker jag,

Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att på extra stat för ar 1893 bevilja hospitalens

ett anslag af 1,200 kronor, eller samma belopp som under flera föregående räkenskaper.

år, till arfvode för granskning af hospitalens räkenskaper.

Medicinalstyrelsen har i nyssnämnda skrifvelse anmält, att vid den i [59.]

hufvudstaden inrättade poliklinik för tandsjukdomar, hvilken sedan börjanPohtfjfJju/fr

af år 1885 varit i verksamhet och fortgått enligt de af styrelsen efter nådigt domar.

uppdrag meddelade bestämmelser, så väl patienternas som de studerandes

antal årligen tillväxt, så att, medan patienternas antal år 1885 utgjorde

1,340, detsamma under år 1890 uppgick till 8,422, hvarjemte antalet studerande

ökats från 16 under år 1885 till 40 under ar 1890. Enär anstalten

sålunda tillvunnit sig ökadt förtroende och visat sig motsvara det

med densamma afsedda ändamål, får jag, i enlighet med medicinalstyrelsens

framställning, tillstyrka, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att pa

extra stat äfven för år 1893 anvisa ett belopp af 4,000 kronor för uppehållande

under samma år af nämnda poliklinik.

Vetenskapsakademien.

[60.]

I skrifvelse den 9 september 1891 har vetenskapsakademien anfört, faff"

hurusom vid eldsvådor i senare tid inom hufvudstaden det mer än en^n,''hus.''

gång visat sig, att de antända husen icke varit anordnade på ett sätt, som

varit egnadt att i möjligaste mån hindra eldens spridning, och att derför

ödeläggelsen genom branden blifvit mycket vidsträcktare, än med bättre

anordningar kunnat blifva förhållandet. Med anledning af denna erfarenhet

hade akademien funnit sig af sin pligt manad att tillse, hurudant förhållandet

i detta hänseende vore med det hus, n:r 94, 96 vid Drottninggatan

i hufvudstaden, Rvilket till eu del tillhörde svenska staten och till

eu del akademien enskild! och som bland annat inneslöte det naturhisto
-

s. 176 Kontrollera mot PDF

176 Åttonde hufvudtiteln.

riska riksmuseets samlingar. Akademien hade fördenskull låtit genom sin

arkitekt, professorn F. G. A. Dahl, jemte Stockholms stads brandchef, kommendörkaptenen

E. B. Hollsten, och byggmästaren A. G. Sällström, besigtiga^

sagda hus i berörda hänseende, och hade dessa besigtningsman afgifvit

förslag till de anordningar, som enligt brandchefens uttalade åsigt

vore oundgängligen påkallade för vinnande af trygghet mot eldfara.

Nämnda förslag, hvilka uppgjorts särskildt för statens och särskildt för

akademiens andel i huset, slutade å en kostnadssumma för den förra

delen af 10,300 kronor och för den senare af 8,000 kronor.

I betraktande af det ansvar, för hvilket, i händelse af en brandolycka

i detta hus, akademien skulle vara blottstäld, derest hon icke hade gjort

allt hvad på henne ankommit till skydd för de dyrbara och delvis oersättliga

skatter, som detta hus inneslöte, kunde akademien icke underlåta

att taga Kongl. Maj:ts uppmärksamhet i anspråk för denna angelägenhet.

Akademien ville derför, med öfverlemnande af besigtningsmännens af ritningar

åt följ cl a förslag till de åtgärder, hvilka ansetts nödiga inom statens

andel i huset, i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen

aflåta nådig proposition om anvisande af den för ändamålet erforderliga

summan, 10,300 kronor. I denna summa inginge äfven kostnaden

för uppförandet inom statens andel i huset af två brandmurar, hvilka besigtningsmännen

ansett vara så angelägna, att de bort snarast möjligt anbringas,

hvarför akademien icke dragit i betänkande att redan under sistlidna

års sommar låta uppföra desamma och att förskjuta derför belöpande

kostnader, tillhopa 1,250 kronor.

Derest, såsom akademien hoppades, den sålunda begärda summan,

10,300 kronor, blefve för det magtpåliggande ändamålet af Riksdagen anvisad,

ville akademien låta sig angeläget vara, att de anordningar, som

blifvit föreslagna för hennes andel af huset, blefve samtidigt utförda, fastän

den derför ^ erforderliga kostnaden, 8,000 kronor, vore för hennes ekonomiska

förhållanden ganska betungande. Men verkan af det skydd mot

eldfara, som här afsåges, skulle endast ofullständigt kunna påräknas, derest

de derför nödiga åtgärderna icke utsträcktes till hela huskomplexen

utan inskränktes blott till eu del deraf.

Öfverintendentsembetet, hvars utlåtande häröfver blifvit infordradt,

har förmält sig icke hafva funnit anledning till anmärkning mot förevarande

förslag, vare sig i fråga om de tillämnade åtgärderna eller den

för desamma beräknade kostnad.

Med anledning af hvad sålunda förekommit, tvekar jag icke att tillstyrka,

det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till vidtagande af

åtgärder mot eldfara i statens andel af nämnda hus, i hufvudsaklig öfver
-

s. 177 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 177

ensstämmelse med det upprättade förslaget och tillhörande ritningar, bevilja

på extra stat för år 1893 ett belopp af 10,300 kronor, under vilkor

att vetenskapsakademien samtidigt med ifrågavarande arbetens utförande

låter vidtaga erforderliga likartade åtgärder inom akademiens egen andel

af huset.

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien.

Med anledning af vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademiens i un- [61.]

derdånig skrifvelse den 29 september 1891 gjorda anhållan hemställer jag, Arfvode» för

att, enär de extra anslag, å tillsammans 9,200 kronor, som för ändamål,^“0*"_

tillhörande akademiens verksamhet, blifvit för innevarande liksom för flera Unga»• m. m.

föregående år beviljade, äro för samma ändamål fortfarande erforderliga,

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1893 be
-

vilja enahanda anslagsbelopp, nemligen:

till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet

och vården af de under akademiens inseende stälda samlingar

samt till aflöning åt vaktbetjening......................... kr. 4,000: —

till undersökning och beskrifning af fäderneslandets fornlem
ningar

m. m............................................................................... » 3,200:

samt till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra

märkvärdiga föremål i statens historiska museum

in. ............................................................................................. » 2,000:

tillhopa kronor 9,200: —

Akademien för de fria konsterna.

På framställning af Kongl. Maj:t beviljade Riksdagen år 1890 till [02.]

om- och nybyggnad af akademiens för de fria konsterna fastighet, n:r 1 Om- och «yqvarteret

Uttern i hufvudstaden, ett anslag af 385,000 kronor, med vilkor

att, förr än någon del af statsbidraget utbetalades, dels akademien visade ku,.

sig kunna på sätt, som af Kongl. Maj:t godkändes, anskaffa och tillskjuta ett

byggnadsbidrag af 200,000 kronor, dels ock fullständiga ritningar till den

ifrågavarande byggnaden blifvit af Kongl. Maj:t faststälda. Under åberopande

deraf, att enligt högsta domstolens utslag den 27 november 1891

nådigt medgifvande lemnats akademien att inteckna omförmälda fastighet

för ett lån å 200,000 kronor jemte ränta, anhöll akademien, att, då med

Bill. till lliksd. Prot. 18,92, l Sami. 1 A fil. 23

opaginerad Kontrollera mot PDF

l?8 Åttonde liufvudtiteln.

flen inteckningsrätt, som sålunda medgifvits, ingen svårighet kunde möta

för akademien att när som helst anskaffa det erforderliga byggnadsbidråget,

Ivongl. Maj:t täcktes förklara det i afseende härå uppstälda vilkor

vara af akademien fullgjordt. Vid ärendets föredragning den 31 december

1891 fann Ivongl. Maj:t akademien hafva ådagalagt, att det byggnadsbidrag,

hvarom vid statsanslagets beviljande vilkor uppstälts, kunde

af akademien anskaffas, likasom Kongl. Maj:t ock fann det sätt, hvarpå

sagda bidrag skulle avägabringas, eller genom lån mot inteckning i fastigheten,

vara af beskaffenhet att böra af Kongl. Maj:t godkännas; och förklarade

Kongl. Maj:t vid sådant förhållande Sig hafva funnit det vilkor

vara uppfyldt, som för statsanslagets åtnjutande stadgats i afseende å bidrag

från akademiens sida till byggnadens utförande.

Af ifrågavarande anslag har Riksdagen anvisat på extra stat för år

1891 ett belopp af 35,000 kronor och för år 1892 ett belopp af 175,000

kronor. Pa derom af akademien gjord framställning tillstyrker jag nu,

det Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att af nämnda anslag anvisa

på extra stat för år 1893 det återstående beloppet, eller 175,000

kronor.

Naturhistoriska riksmuseum.

[63.] Med anledning af vetenskapsakademiens i skrifvelse den 9 september

Teinin ''£■ .1891 ?jor(la anmälan, att ett årligt anslag af 2,000 kronor till inköp och

arkegoniater insamling af naturalier vid naturhistoriska riksmuseets af cle l n ing jäv arke0Cväiurla

y°niater 00,1 fossila växter, till arbetsbiträden derstädes och till bestridande

af andra med arbetena vid avdelningen förenade utgifter fortfarande är

behöfligt, får jag i underdånighet hemställa, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att för sagda ändamål anvisa på extra stat jemväl för år

1893 enahanda belopp som för innevarande år, eller 2,000 kronor.

[64.] Likaledes får jag, med anledning af vetenskapsakademiens i skrifvelse

MuseraLkT den september 1891 gjorda framställning derom, att behofvet, af anslag

samling. fpr vård, underhåll och förkofran af naturhistoriska riksmuseets etnografiska

samling vore detsamma som under föregående år, i underdånighet

hemställa, det^ Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för sagda ändamål

anvisa pa extra stat jemväl för år 1893 enahanda belopp som för

innevarande år, eller 2,800 kronor.

s. 179 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtitelu.

Meteorologiska centralanstalten.

179

I en till vetenskapsakademien ingifven skrifvelse har föreståndaren

för statens meteorologiska centralanstalt professorn R. Rubenson omförmäla

hurusom anstalten, jemte sitt främsta åliggande att genom anordnande af

meteorologiska iakttagelser inom riket och genom dessas bearbetning åstadkomma

en möjligast fullständig kännedom af landets klimatförhållanden,

äfven hade till uppgift att dagligen söka utröna den närmast förestående

väderleken och att till allmänhetens och särskildt landtbrukets nytta sprida

dessa väderleksförutsägelser ej blott genom de dagliga tidningarna utan

äfven och i synnerhet genom de medel, som den elektriska telegrafen och

telefonen erbjöde. Dylika dagliga väderleksmeddelanden, grundade på telegrafiskt

erhållna meteorologiska uppgifter från en mängd orter ej blott

inom landet utan äfven i utlandet, hade redan sedan en lång följd af år

tillbaka från anstalten utgått, ehuru de, med hänsyn till de dermed förenade

kostnader, ända till år 1890 måst inskränkas till en gång om dagen

och varit grundade på iakttagelser, anstälda omkring klockan 8 förmiddagen.

Efter erhållen uppmaning från de flesta hushållningssällskap i

riket anordnades emellertid, med användande af några tillgängliga mindre

besparingar, först under 1890 års sommarmånader telegrafiska väderleksmeddelanden

äfven på aftnarna, hvilka meddelanden jemväl fortsattes

under augusti och september månader nästlidna år, sedan Kongl. Maj:t,

enligt nådigt bref till vetenskapsakademien af den 23 juli samma år,

anvisat för en gång det erforderliga beloppet till bestridande af dermed

förenade kostnader. Att än vidare fortsätta samt ytterligare utbreda

och fullkomna dessa, meddelanden, så ock i önskvärd mån utvidga anstaltens

verksamhet i öfrigt, såge sig likväl föreståndaren urståndsatt, derest

icke särskilda medel blefve för ändamålet anvisade, i hvilket afseende han,

med hänsyn till det intresse, hvarmed nämnda meddelanden varit omfattade,

och det stora gagn, de erkänts hafva medfört särskildt för landtbruket,

hemstälde, att akademien måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet

anhålla om nådig framställning till Riksdagen om anvisande af derför

nödiga anslag.

Förutom lönestaten innefattade meteorologiska centralanstaltens stat

för närvarande följande ordinarie anslag:

ko) till arfvoden åt observatörerna vid statens meteorologiska stationer,

för räknebiträden, aflöning åt eu vaktmästare, anskaffande och underhåll

af instrument, underhåll af anstaltens telegraf och materiel äfvensom

för andra behof, jemlikt nådiga brefven den 12 maj 1876 och den 12 juni

1882, reservationsanslag 16,000 kronor;

[65.]

Anslag för

väderleksmeddelanden

m. m.

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Åttonde liufvudtiteln.

’2:o) såsom bidrag till ersättning åt telegrafverket för väderlekstelegram

in. in., enligt nådigt bref den 31 maj 1889, 1,050 kronor.

På grund af nådiga brefvet den 21 september 1877 hade anstalten

dessutom att bestrida följande utgiftsposter å tillsammans 2,150 kronor,

nemligen 300 kronor för utvexling af meteorologiska telegram med Deutsche

Seewarte i Hamburg samt 1,850 kronor dels till ersättning åt de observatörer

i landsorten, som insände väderlekstelegrammen, dels till arfvode

åt den tjensteman vid centraltelegrafstationen i Stockholm, som öfvervakade

och sammanfattade de dit inkommande väderlekstelegrammen, dels till

ersättning för observationer och telegrafering vid Stockholms observatorium

och underhall af telegraflinien mellan detta observatorium och centraltelegrafstationen.

Härvid hade anstalten dock, i händelse dess årliga anslag

befunnits för ändamålet otillräckligt, egt att hos Kong! Maj:t anhålla

om erforderligt tillskott för sagda ändamål. Anstalten hade ock under eu

följd af ar nödgats hos Kongl. Maj:t begära och äfven erhållit nämnda

tillskott^ af 2,150 kronor, intill dess genom 1889 års riksdags, på derom

gjord nådig proposition, fattade beslut förenämnda ordinarie anslagsbelopp

1,050 kronor, som förut för annat ändamål utgått till vetenskapsakademiens

förfogande, blef lemnadt såsom årligt bidrag till bestridande af

dessa utgifter, hvarefter endast återstoden, 1,100 kronor, af Kongl. Maj:t

årligen anvisats.

Föreståndaren för meteorologiska central an stalten, som med sin framställning

nu afsett att för väderlekstjensten vid anstalten vinna ett fullständigt

och väl ordnadt system af in- och utländska stationer, hvilka till

anstalten insände väder lekstelegram, två gånger dagligen under månaderna

juli—september och eu gång dagligen under den öfriga delen af året, samt

att erhålla arbetskraft till fullständig bearbetning af dessa telegrams innehall

och, sa vidt möjligt, till ett fortgående vetenskapligt studium af den

synoptiska metoden att förutsäga väderleken, har beräknat de härför erforderliga

kostnaderna och i enlighet dermed begärt följande tillökning i anstaltens

ordinarie anslag:

O

arfvoden till observatörer vid statens meteorologiska stationer kr. 2,111: —

arfvode!! till biträden vid det ökade arbetet vid anstalten

för den dagliga väderlekstjensten...................................... » 3,600: —

diverse omkostnader ................................................................... » 364;

ersättning till utländska telegrafii nier för befordran af de

nya väderlekstelegrammen till anstalten........................ » 1,000

ersättning till svenska telegrafverket...................................... » 2,175

Summa kr. 9,250

s. 181 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

181

hvarifrån dock borde afdragas det genom nadiga brefvet

den 31 maj 1889 anvisade beloppet................................... kr. 1,050:

utgörande således den behöfliga tillökningen i anstaltens arliga

anslag .............................................................................. * 8,200:

I denna summa är äfven inberäknadt det belopp af 1,100 kronor,

som, på sätt ofvan sägs, under de senaste åren beviljats utöfver staten,

men hvilket, såsom af permanent natur, föreståndaren ansett numera böra

i densamma ingå. ... .

Då emellertid ifrågavarande anslagsförhöjning, om den beviljades, icke

skulle komma att utgå förr än med år 1893, har föreståndaren hemstält,

att derjemte måtte för en gång anvisas ett anslag af 2,000 kronor för fortsättande

under år 1892 af den provisoriska eftermiddagstjenstgöring, som

under 1890 och 1891 årens somrar varit till landtbrukets gagn anordnad;

varande detta anslag beräknadt enligt följande fördelning:

arfvoden till observatörer vid statens meteorologiska stationer för uppsättande

af extra väderlekstelegram och utförande af extra observationer.

...................................................................................... kr- 910:

arfvoden till bestridande af ökadt arbete vid anstalten samt

kostnader för ökad förbrukning af material m. in......... » 900:

ersättning till utländska telegraflinier för nya telegram....... * 190:

Summa kr. 2,000: —

Hvad föreståndaren sålunda föreslagit har äfven blifvit tillstyrkt af

de utaf vetenskapsakademien för anstalten förordnade inspectores, kanslirådet

friherre A. H. Fock och professorn Gr. R. Dahlandcr; och akademien,

som med skrifvelse den 30 oktober 1891 till Kongl. Maj:t öfverlemnat

ifrågavarande framställning, har, med hänsyn till sakens erkända vigt för

landets modernäring, förordat samma framställning till bifall.

Ehuru det måste anses önskvärdt, att meteorologiska centralanstaltens

verksamhet blefve efter ett bestämdt system utvidgad och så fullständig

som möjligt, kan jag likväl af hänsyn till de många andra behof, hvilka

höra tillgodoses med statsanslag, icke för närvarande tillstyrka bifall till

deri gjorda framställningen i den utsträckning, som nu blifvit föreslagen.

Nödigt synes mig emellertid, att väderleksmeddelanden om eftermiddagarna

måtte fortfarande kunna anordnas under de tre sommarmånaderna

juli—september, i hvilket afseende närmast erfordras för hvart af aien

1892 och 1893 ett anslag, som torde kunna bestämmas till 1,250 kronor

eller det belopp, som för enahanda ändamål under sistlidna ars sommar af

anstaltens föreståndare ansågs behöfligt. Vidare och då det varit förenadt

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Åttonde hufvudtiteln.

med svårigheter att af särskilda medel årligen anvisa 1,100 kronor till ersättning

för väderlekstelegram m. in., torde de i sådant afseende för åren

1892 och 1893 erforderliga belopp nu jemväl böra af Riksdagen begäras,

och synas desamma i likhet med nyssnämnda anslag lämpligen böra äskas

a extra stat. I enlighet härmed hemställer jag, det Kong! Maja behagade

föreslå Riksdagen att åt meteorologiska centralanstalten på extra stat bilar

1893 bevilja

till anordnande af väderleksmeddelanden om eftermiddagarna

under månaderna juli—september .................. kronor 2,500: —

samt såsom bidrag till bestridande af vissa utgifter för

väderlekstelegram in. in............................................ » o 200:

med rätt för Kongl. Maj:t att till ersättande från dessa anslag låta af

tillgängliga medel förskjuta hvad som för ifrågavarande ändamål under

innevarande år erfordras.

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.

76ÖJ Till uppehållande af undervisningen vid de i Vadstena, Skara och

/årl/^J" “0^nä8 anordnade läroanstalter för öfveräriga döfstumma har Riksdagen

åri,ju dö/- för hvart och ett af de senare åren på extra stat anvisat tillsammans

49,200 kronor.

Samtidigt med utfärdande af lag angående ordnande af döfstumundervisningen

i riket förordnade Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 31

maj 1889, bland annat, att i dessa läroanstalter finge, jemte döfstumma i

de åldersklasser, för hvilka anstalterna egentligen vore afsedda, för framtiden,

i den mån utrymme och tillgång på lärarekrafter medgåfve, äfven

intagas döfstumma barn i åldern 12—15 år.

Da, på sätt vid framläggande för Riksdagen af förslag till den nya

lagen angående döfstumundervisningens ordnande påvisades, dessa anstalters

verksamhet än vidare måste fortgå och anslaget för deras bibehållande

alltså fortfarande erfordras,^ hemställer jag, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att, för uppehållande af undervisningen vid nämnda tre läroanstalter,

anvisa ett extra anslag för år 1893 af 49,200 kronor.

^7;] . Styrelsen för blindskolan i Vexla har i underdånig skrifvelse den 9

m"" '' oktober 1891, med öfverlemnande af förslag till stat för skolan för år

1893, anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska för uppehållande

af skolans verksamhet under år 1893 enahanda belopp, som under flera

föregående år beviljats, eller 11,000 kronor; och får jag hemställa, att

s. 183 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

183

Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att till ifrågavarande skola anvisa

nämnda belopp på extra stat för år 1893.

På derom af styrelsen för liandtverksskolan i Kristinehamn för blinda [68. |

i underdånig skrifvelse den 12 september 1891 gjord begäran hemställer

jag, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att enahanda belopp, som för

beviljats för skolans uppehållande under år 1892, eller 10,000 kronor, må bhnJaför

denna skola anvisas på extra stat för år 1893.

I enlighet med en af direktionen öfver institutet för blinda gjord [69.]

underdånig framställning får jag tillstyrka Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen ^dsknftaatt,

i likhet med hvad under flera föregående år egt rum, äfven för år m.

1893 på extra stat anvisa till tryckning af blindskrifter 2,500 kronor och

till understöd åt blindlär ar eelever 1,200 kronor.

Hospitalsvården.

Sedan Riksdagen till uppförande af ett nytt hospital å Pitholmen i [70.]

närheten af Piteå beviljat ett anslag af 965,200 kronor samt deraf anvisat.™''4 ho*>>''tal

på extra stat för år 1890 ett belopp af 120,000 kronor, för år 1891 en

summa af 300,000 kronor och för år 1892 ett belopp af 275,000 kronor,

har medicinalstyrelsen i skrifvelse den 18 sistlidne september i underdånighet

anhållit, det Kong]. Maj:t täcktes till nästsammanträ dande riksdag

aflåta nådig proposition om anvisande på extra stat för år 1893 af återstående

beloppet 270,200 kronor. Till stöd härför har styrelsen anfört, att,

fortfarande rådde stor brist på platser för sinnessjuke och att ett jemnt

fortskridande af arbetet från denna synpunkt vore behöfligt, samt tillika

medförde besparing.

1 anledning häraf hemställer jag, det Kongl. Maj:t behagade föreslå

Riksdagen att till fullbordande af arbetena å hospitalet vid Piteå anvisa

på extra stat för år 1893 återstoden af det beviljade anslaget, eller 270,200

kronor.

T skrifvelse den 14 december nästlidna år har medicinalstyrelsen an- [71.]

fört bland annat, att, ehuru statens anstalter för sinnessjukes vård underffffjff,

senare år betydligt utvidgats, hufvudsakligen genom nybyggnader och nu

senast genom den under sistförflutna år i bruk tagna asylen vid Land

med beräknadt utrymme för 118 män och 266 qvinnor eller 684 patienter,

s. 184 Kontrollera mot PDF

184 Åttonde hufvndtiteln.

dock fortfarande förefunnes så stor brist på platser för till asylvård berättigade

sinnessjuke, att åtgärder snarast möjligt borde vidtagas för afhjelpande

af denna brist, Styrelsen skulle långt förr hafva framstäf

underdånigt förslag härom, derest den icke ansett, att härmed borde anstå,

till dess någon erfarenhet förelåge om lämpligheten af den nya, relativt

till det stora patientantalet billiga asylen vid Lund. För att, i detta hänseende

erhålla nödiga upplysningar hade styrelsen infordrat utlåtande från

direktionen öfver Lunds hospital och asyl, huruvida direktionen på grund

af den erfarenhet, som redan nu kunde förefinnas om den nya asylens

ändamålsenlighet, ansåge sig kunna förorda uppförandet af eu ny paviljongför

sjuka qvinnor på derför reserverad plats vid asylen i öfverensstämmelse

. med den redan befintliga, midt emot denna plats uppförda, samt

huruvida några förändringar, och i sådant fall hvilka, dervid borde vidtagas.

Till svar härpå hade direktionen i skrifvelse den 29 augusti 1891,

i enlighet med öfverläkarens yttrade mening, förklarat, att direktionen,

ehuru den erfarenhet, som dittills vunnits vid asylen, ännu vore för ringa

för ett grundligt bedömande af anstaltens ändamålsenlighet, likväl, då

behofvet, af ökad t utrymme vore särdeles stort, på det bestämdaste tillstyrkte

det snara uppförandet af den ifrågasätta paviljongen å qvinnosida!!,

enär ingen anledning funnes att befara, det anstalten skulle komma att visa

sig mindre ändamålsenlig, i synnerhet om i den blifvande paviljongen kunde

beredas ett något större antal isoleringsrum för oroliga och orenliga sjuke.

Asylen var i midten af nästlidne september belagd med endast 310

patienter, och någon stadgad erfarenhet om densammas fulla lämplighet

förefans då icke. Under sistlidna års höst, intill den 1 december, hade emellertid

patientantalet ökats till 424, och asylen hade, enligt läkarnes åsigt

och vid inspektioner inhemtade upplysningar, fortfarande visat sig väl

motsvara sitt ändamål, hvarför medicinalstyrelsen lika med direktionen

ansåge, att ingen anledning funnes att befara, det anstalten skulle på grund

af sin storlek visa sig mindre ändamålsenlig, derest den saknade paviljongen

å qvinnosida!! snart blefve uppförd.

För närvarande vore, med nådigt medgifvande, en kommission sysselsatt

med uppgörande af förslag till eu större asyl, afsedd hufvudsakligen för

mellersta Sverige. För utredande af alla hithörande frågor erfordrades dock

någon tid, hvarjemte derutöfver torde förgå åtskilliga år, innan denna asylbyggnad

blefve så färdig, att den kunde tagas i bruk för sinnessjukes vård. Då

emellertid stor brist på platser för obotliga sinnessjukes vård i allmänhet och

särskilt för qvinnor förefunnes och komme att förefinnas, äfven sedan den

nya asylen vid Lund bli f vi t fullt belagd, hade medicinalstyrelsen uppgjort

förslag till eu ny byggnad vid samma asyl för oroliga, orenliga och obot
-

s. 185 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 185

liga af sinnessjukdom lidande qvinnor. Om denna för sjukvården väl behöfliga

nybyggnad anordnades på den derför afsedda plats och i samband

med den redan befintliga asylen, blefve så väl kostnaderna för byggnadernas

uppförande som ock de årliga utgifterna för sjukvården mycket

mindre, än om eu liknande byggnad skulle anordnas annorstädes såsom

en sjelfständig anstalt eller i samband med något redan befintligt hospital,

hvartill komme att, om nödiga medel erhölles till företaget, arbetet kunde

utföras på en mycket kort tid, hvilken omständighet med hänsyn till bristen

på sjukplatser äfven förtjenade afseende.

Af de vid medicinalstyrelsens skrifvelse i ämnet fogade ritningar och

kostnadsförslag jemte dertill hörande beskrifning syntes, att den nya paviljongen

vore anordnad i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den deremot

svarande, redan befintliga paviljongen å manssidan, men med nagra ej oväsentliga

förändringar, hvarigenom anstalten erhölle ett betydligt ökadt

antal isoleringsrum, behöfliga för emottagandet af från hospitalen öfversända

qvinnor, bland hvilka många vore så svarhandterliga, att de ej

kunde begagna gemensamma sofrum med andra patienter utan att störa

dessas nattro och försämra deras tillstånd.

Den nu föreslagna nybyggnaden vore beräknad för 152 patienter och försedd

med 42 isoleringsrum, utgörande 27,0 procent af samtliga sjukplatserna.

Den motsvarande byggnaden å manssidan hade 156 sjukplatser, men endast

16 isoleringsrum, motsvarande 10,3 pi-ocent af samtliga sjukplatser.

För att bereda dessa oroliga och orenliga qvinnor lämplig vard hade äfven

andra förändringar måst vidtagas, såsom att den föreslagna nybyggnaden

inrymde 2 badrum, 2 skölj- och torkrum samt 6 klosetter mera än motsvarande

byggnad å manssidan. Dessa förändringar hade^ ej kunnat

åstadkommas utan att byggnadens storlek mast ökas, hvilket åter betingat

en förlängning af flyglarna med 1 7 fot. Ifrågavarande nybyggnad med tillhörande

afloppsledning och dränering, apparater för uppvärmning och

ventilation, för elektrisk belysning, åskledare, inledning och aflopp af kallt

och varmt vatten till snyggningsruin, badrum in. in., som erfordrades för

att sätta byggnaden i fullständigt skick, betingade eu kostnad af tillsammans

237,386 kronor. .

Kostnaden för motsvarande nybyggnad å manssidan hade medicinalstyrelsens

biträdande arkitekt, hofintendenten A. Kumlien, hvilken jemväl

uppgjort ritningarna till den nu föreslagna byggnaden, beräknat till

212,750 kronor.

Skilnaden i pris hade betingats af nödvändigheten att gifva den nya

byggnaden ökad storlek hufvudsakligen för att deri kunna anordna ett

större antal isoleringsrum. Kostnaden för hvarje sjukplats i den nya bygg
Bih.

till lliksd. Prot. 1892. 1 Sami. 1 Afd. 24

s. 186 Kontrollera mot PDF

186 Åttonde hufrudtiteln.

naden uppginge emellertid, detta oaktadt, endast till 1,562 kronor, under

det att hvarje sjukplats i asylen beräknats till 1,726 kronor. Besparingen

både uppkommit derigenom, att åtskilliga byggnader för asylen

från början uppförts med beräkning, att de skulle blifva tillräckliga, äfven

sedan anstalten utvidgats, på sätt nu föreslagits.

Att den föreslagna nybyggnaden kunde uppföras för ett oväntadt lågt

pris, syntes bäst genom en jemförelse mellan det beräknade priset för sjukplats

vid nybyggnaden, 1,562 kronor, och motsvarande beräknade pris

för sjukplats vid andra under senare år verkstälda hospitalsbyggnader,

nemligen vid Lunds hospital 4,591 kronor, vid tillbyggnad af Hernösands hospital

3,160 kronor, vid Upsala hospitals mansafdelning omkring 4,700 kronor,

vid Kristinehamns hospital 3,030 kronor och vid Piteå hospital 3,328 kronor.

Vid anordnandet af den nu befintliga asylen vid Lund befarade man

en framtida brist på isoleringsrum, hvarför i murarna till 2 paviljonger inlades

kanaler för centraluppvärmning och ventilation jemte nödiga jernbjelkar

och hvalf. Härigenom kunde ytterligare 20 nya isoleringsrum erhallas

för en relativt ringa utgift. Det beräknade antalet sjukplatser komme

derigenom att ökas från 684 till 704. Lades dertill 152 sju k platser i den

föreslagna nybyggnaden, erhölles derigenom tillfälle till vård af 856 asylpatienter,

hvartill förut anvisats 1,181,743 kronor och nu ifrågasattes

237,386 kronor, eller tillsammans 1,419,129 kronor, då medelpriset för

hvarje sjukplats a asylen blefve 1,658 kronor. Hospitalsbyggnaderna vid

Lund med 354 platser hade kostat 1,625,293 kronor, eller fullt 200,000

kronor mer än asylbyggnaderna komme att kosta, men asylen medgåfve

vård åt 502 flere sjuke, än hospitalet kunde emottaga.

Vid de båda under samma direktions förvaltning stälda anstalterna,

hospitalet och asylen, skulle alltså kunna mottagas 1,210 patienter, deraf

hälften män och hälften qvinnor.

Skulle nödiga medel på en gång anvisas för den nu föreslagna nybyggnaden,

kunde densamma uppföras på helt kort tid och derigenom inbesparas

åtskilliga arfvoden åt byggnadschef och kontrollant in. m. samt

dessutom vinnas en annan, vida större fördel, ett snart afhjelpande af den

nu radande, kända bristen pa platser för vård af obotliga sinnessjuke.

Pa grund af hvad sålunda blifvit anfördt har medicinalstyrelsen hemstält,

det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för uppförande å derför

reserverad plats vid Lunds asyl af en nybyggnad för vård af obotliga

sinnessjuka qvinnor ^ bevilja ett extra anslag af 237,386 kronor, att utgå

med hälften under år 1892 och med återstoden under år 1893 eller, om

detta icke kunde beviljas, med hela beloppet under år 1893.

Ofverintendentsembetet, som erhållit befallning att häröfver afgifva ut
-

s. 187 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 187

låtande, hav anfört, att embetet vid granskning af omförmälda ritningsocli

kostnadsförslag icke funnit anledning till någon anmärkning vare sig

mot de ifrågavarande ritningarna eller mot kostnadsförslaget.

Den framställning af medicinalstyrelsen, för hvilken jag nu redogjort,

synes mig ådagalägga så väl behofvet af den föreslagna nya vårdanstalten

som ock angelägenheten af dess snara utförande. De många kraf, som i

andra afseenden ställas på statsverket, torde emellertid påkalla en något

långsammare byggnadsplan, än den styrelsen i sin framställning afsett;

och det vill synas mig, som borde någon väsentligare olägenhet icke uppstå,

derest det ifrågastälda anslaget fördelades på åren ISOo^och 1894, med

större delen af detsamma anvisad för det förra af dessa år. Jag finner

mig fördenskull böra tillstyrka Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att för

uppförande vid Lunds asyl af eu nybyggnad för vård af obotliga sinnessjuka

qvinnor, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ofvan omförmälda

ritningar, bevilja å extra stat ett anslag af, i jemnadt tal, 237,400 kronor

samt att deraf för år 1893 anvisa ett belopp af 150,0u0 kronor.

Medicinalstyrelsen har i skrifvelse den 18 september 1891 under- [72.]

dånigst hemstält, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till under-^''^*^

stöd åt Jerf so sjukhus för spetelske anvisa för år 1893 ett extra anslag

af 14,000 kronor, eller enahanda belopp, som blifvit för närmast föregående

är beviljadt.

Med anledning häraf hemställer jag, det Kongl. Maj It behagade föreslå

Riksdagen att anvisa äfven för år 1893 ett extra anslag af 14,000

kronor till understöd åt Jerfsö sjukhus för spetelske, under vilkor att

Gefleborgs läns landsting dertill för samma år anvisar 4,000 kronor och

medgifver, att spetelske äfven från andra län må vid sjukhuset erhålla

vård, i den mån utrymmet sådant medgifver.

Kyrkorestaurering.

På Kongl. Maj:ts framställning har senast församlade riksdag beviljat [73.]

till restaurering af Vadstena klosterkyrka, i hufvudsaklig enlighet med derför

uppgjord plan samt under den tillsyn och kontroll, Kongl. Maj:t be- /dotterkyrka.

stämde, ett anslag af 100,000 kronor, deraf för innevarande år 20,000

kronor, med vilkor att Vadstena och S:t Pers församlingar tillsköte det

belopp, som utöfver sagda anslag för ifrågavarande restaureringsarbete erfordrades.

Sedan församlingarna nu förbundit sig fullgöra detta vilkor,

och Kongl. Maj:t den 31 december 1891 faststält ritningar för det ifråga
-

s. 188 Kontrollera mot PDF

188 Åttonde hufvud titeln.

varande restaureringsarbetet samt meddelat erforderliga bestämmelser rörande

tillsynen och kontrollen vid arbetets utförande, hemställer jag, det

Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att till fortsättande af restaureringsarbetet

anvisa af det beviljade anslaget på extra stat för år 1893 ett belopp

af 40,000 kronor.

Diverse anslag.

[74.] I likhet med hvad under åtskilliga år skett och af samma skäl, som

“iTda förekommit, torde Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att jemväl för år

stapel. 1893 på extra stat anvisa ett belopp af 2,000 kronor till svenska fornskriftsällskapet.

[75.] Under flera föregående år har Riksdagen på Kongl. Maj:ts framställ
beviljat

anslag till beredande af religionsvård åt svenska sjömän i utslå»

m. ji. ländska hamnar samt åt andra derstädes sig uppehållande landsmän, och hem‘

kamnif.0 ?täJler Jag> det lektes Kongl. Maj:t jemväl för år 1893 af Riksdagen för

ifrågavarande ändamål äska anslag till samma belopp som det, hvilket

hittills årligen plägat anvisas, eller 10,000 kronor.

[76.] Sedan Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda fram
Atförbättrad

filning, på extra stat beviljat dels till anställande af två kontraktsadjunkreiigionsvård

te v inom Vesterbottens fjerde kontrakt, enligt de närmare bestämmelser,

‘sZi/mJu som af Kongb Majrt kunde komma att meddelas, 12,000 kronor, hvaraf

finsktalande 4,000 kronor anvisats för hvartdera af aren 1891 och 1892, dels ock till

församlingar, inrättande, för det i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 11

januari 1890 angifna ändamål, af två stipendier för teologie studerande,

enligt de närmare bestämmelser, som Kongl. Maj:t kunde komma att meddela,

4,500 kronor, deraf 1,500 kronor bestämts att utgå under hvartdera

af åren 1891 och 1892, får jag i underdånighet hemställa, det Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen att för år 1893 anvisa af anslaget till kontraktsadjunkterna

återstående 4,000 kronor och af det till stipendiers inrättande

beviljade anslag återstående 1,500 kronor.

[77.] Med åberopande af 1891 års riksdags beslut om anvisande af ett

NZfeekL extra ansla£ för år 1892 af 25,000 kronor till nordiska museet, har museets

styrelse anhållit, att till Riksdagen måtte aflåtas framställning om beviljande

jemväl för år 1 893 af enahanda anslag; och får jag med anledning

häraf i underdånighet hemställa, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att på extra stat för år 1893 anvisa ett belopp af 25,000 kronor,

s. 189 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

189

att ställas till styrelsens för nordiska museet förfogande för att enligt dess

bestämmande användas för museet tillhörande ändamål.

Med anledning af en utaf e. o. professorn J. A. Lundell gjord ansök- [78.]

ning om fortfarande anslag för den af honom utgifna tidskriften »ATyare™‘W‘

bidrag till kännedom om de svenska landsmålen och svenskt folklif» anser

jag mig böra hemställa, att Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att

jemväl för nästkommande år ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett extra

anslag till samma belopp, som vid flera föregående riksdagar anvisats,

eller 3,150 kronor, att på de vilkor, Kongl. Maj:t kan finna godt bestämma,

användas till understöd för utgifvande äfven under år 1893 af nämnda

tidskrift.

Hos Kongl. Maj:t har utgifvaren af tidskriften »Acta mathematica», pro- [79.]

fessorn G. Mittag-Leffler, underdånigst anhållit, att enahanda anslag, eller

4,000 kronor, hvilket för innevarande år liksom för flera föregående ar nation».

beviljats såsom understöd för utgifvande af nämnda tidskrift och som vore

behöfligt för fortsatt utgifvande af tidskriften, äfven för år 1893 matte

sökanden för sådant ändamål beredas; och har vetenskapsakademien i ämnet

afgifvit underdånigt utlåtande och dervid förordat bifall till ansökningen.

Med anledning häraf hemställer jag, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att på extra stat jemväl för år 1893 anvisa ett belopp af 4,000

kronor, att såsom bidrag till bestridande af kostnaderna lör utgifvande under

samma år af tidskriften »Acta mathematica» till professorn MittagLefflers

förfogande utbetalas.

På Kongl. Mapts framställning har Riksdagen för hvart och ett af [80.]

aren 1889—1892 beviljat ett extra anslag af 20,000 kronor att användas

till understöd åt sådana anstalter eller föreningar, som anordna föreläs- arbetsklassen,

ningskurser för arbetsklassen, dock under följande vilkor:

att understödsbelopp, som utgifves till hvarje anstalt eller förening,

icke får öfverstiga 3,000 kronor för år räknadt;

att kommuner eller enskilde tillskjuta minst lika mycket som staten;

att anstaltens angelägenheter vårdas af en styrelse, som antager föreståndare

och lärare;

att föreläsningarna ordnas regelbundet, visst antal timmar i veckan

under fem till åtta månader och i väl afpassadc kurser;

att anstalten förfogar öfver kunniga och dugliga, för denna under
-

s. 190 Kontrollera mot PDF

[81.]

Precisionsnivelleringsarbeten

m. jk

[82.]

Ersättning föl

förskott.

190 Åttonde hufvudtileln.

visning lämpliga lärarekrafter samt tillräcklig och passande undervisningsmateriel;
att

alla politiska och religiösa strider eller förhandlingar vid föreläsningarna

eller undervisningen blifva förbjudna; samt

att anstalten eller föreningen skall vara skyldig att underkasta sig de

vilkor och kontroller, som i öfrigt af Kongl. Maj:t pröfvas nödiga och

lämpliga.

Jag hemställer, det Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att bevilja

jemväl för år 1893 ett extra anslag å 20,000 kronor att under enahanda

vilkor, som nyss nämnts, användas till omförmälda ändamål.

Afdelningschefen vid generalstabens topografiska afdelning har gjord

framställning om beredande för år 1893 af ett anslag å 9,000 kronor för

[.fortsättande af precisionsniveUeringsarbetena i norra Sverige; hvarjemte styrelsen

för nautisk-meteorologiska byrån hemstält om anvisande för nämnda

år af 2,500 kronor för underhåll och tillsyn af de i riket inrättade vättenhöjdinätningsstationer

in. in. 1 anledning häraf och under åberopande af

hvad i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 11 januari 1890

blifvit i ämnet anfördt, tillstyrker jag, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att på extra stat för år 1893 bevilja 11,500 kronor, deraf 9,000

kronor till fortsättande af precisionsniveUeringsarbetena i norra Sverige

samt 2,500 kronor till underhåll och tillsyn af vattenhöjdmätningsstationerna

in. in.

På grund af nådiga blefven den 6 och 20 november 1885, den 11

juni och 1 juli 1886, den 30 november och 21 december 1888, den 25 april

1889 och den 24 januari 1890 har statskontoret till den af Kongl. Magt

tillsatta komité för undersökning af undervisningens beskaffenhet vid högre

flickskolor under förskottstitel utanordnat följande belopp, nemligen:

arfvode!! samt resekostnads- och traktainentsersättning till

komiténs ledamöter................... kr. 21,216: 45

till diverse utgifter för komitén.............................................. » 1,062: 65

arfvoden åt vikarier för en af komitéledamöterna .............. » 1,394: 85

ersättning till ordföranden för mistade tjenstgöringspennin
.

gar ......................-o........................ » 817: 71

gratifikationer till två ledamöter................................................ » 3,015: —

för tryckning och häftning dels af komiténs betänkande,

dels af utlåtanden deröfver samt för korrekturläsning

m- m..................................................................................,... > 4,078: 02

tillhopa kr. 31,584: 68.

s. 191 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. , 191

Med anmälan härom har statskontoret hemstält, att Kongl. Maj:t behagade

förordna om ersättning för ifrågavarande förskott.

Likaledes har statskontoret anhållit om godtgörelse för förskott till

sammanlagdt belopp af 8,365 kronor 87 öre, afseende kostnader för verkställande,

dels genom e. o. biblioteksamanuensen G. Eneström, dels genom

särskilde komiterade, af utredning m. m. i fråga om beredande af ålderdomsunderstöd

åt småskolelärare med flere.

I anledning häraf tillstyrker jag, att Kongl. Maj:t täcktes för återgäldande

af berörda förskott äska af Riksdagen ett extra anslag för år

1893, hvilket anslag, till undvikande af öretal i riksstaten, torde böra bestämmas

till 39,951 kronor.

Hvad föredragande departementschefen i ofvan berörda

hänseenden hemstält och föreslagit täcktes Hans

Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten, på tillstyrkande

af statsrådets öfriga ledamöter, i nåder gilla, med befallning

tillika, att utdrag af detta protokoll skulle till

finansdepartementet öfverlemnas till ledning vid författandet

af Kongl. Majrts nådiga proposition till Riksdagen

angående statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo:

Gustaf Norström.

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Nionde hnfvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver finans ärenden, hållet inför Hans

Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten i Statsrådet d Stockholms

slott den 13 Januari 1892.

Närvarande:

r ;''p \) 1 . 7 ] ,}?{!

Hans Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lewenhaupt,

Statsråden: Herr Friherre von Otter,

Friherre Palmstierna,

Friherre von Essen,

Friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam.

Sedan de till åttonde hufvudtiteln hörande frågor blifvit på föredragning

af vederbörande departementschef pröfvade, anhöll departementschefen,

Statsrådet Friherre von Essen att få anmäla de frågor, som rörde

regleringen af

nionde hufvudtiteln,

innefattande pensions- och indragningsstaterna.

Bih. till Riksd. Prot. 1892. 1 Sami. 1 Afd. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

[!•]

Pension för

förre fanjunkaren

C. G.

Pettersson.

[2-]

Pension för

förrådsvaktmästaren

P. P. Bodin.

Pension för

regementsläkaren

C. I.

Th. Lundber

glis enka.

Nionde hufvudtiteln.

Hvad först angick

pensionsstaten,

anmälde departementschefen, att anledning icke förekommit att ifrågasätta

någon förändring i afseende å de anslag, som funnes uppförda

å denna stat, för hvilken gällande riksstat upptoge 1,314,898 kronor

Beträffande derefter ’

indragningsstaten

erinrade departementschefen om Kongl. Maj:ts på nedannämnda departements

föredragning förut fattade beslut om aflåtande till Riksdagen

af följande framställningar, nemligen:

på justitiedepartementets föredragning:

(se bil. I vid detta prot. pag. 9)

att åt förre fanjunkaren vid nu mera upplösta kronoarbetskompaniet

å Vaxholm Carl Gustaf Pettersson må å allmänna indragningsstaten

uppföras en årlig pension af 400 kronor, att under hans återstående

lifstid utgå från och med månaden näst efter den, då Pettersson

frånträdt sin befattning såsom slottsvaktmästare å Vaxholms fästning;

på landtför svar sdepartementets föredragning:

(se bil. 2 vid detta prot. pag. 14)

att för förrådsvaktmästaren vid lifregementets grenadiercorps Per

Reinhold Bodin må å allmänna indragningsstaten uppföras en pension

af 200 kronor, att af honom under hans återstående lifstid årligen åtnjutas,

med beräkning från och med månaden näst efter den, då han

erhåller afsked från vaktmästarebefattningen:

O J

på sjöförsvarsdepartementets föredragning:

(se bil. 3 vid detta prot. pag. 17)

att regementsläkaren vid flottans station i Karlskrona C. I. Th.

Lundberghs enka Augusta Lovisa Dorothea Lundbergh, född Mossberg,

må från allmänna indragningsstaten åtnjuta årlig pension till belopp

af 500 kronor, att utgå från och med februari månad 1891 och så länge

hon i sitt nuvarande enkestånd förblifver;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln.

3

(se bil. 4 vid detta prot. pag. 20)

att åt vaktmästaren vid sjökrigsskolan GllStaf Petersson må å

allmänna indragningsstaten beviljas en pension af 500 kronor om året,

att utgå från och med månaden näst efter den, i hvilken han efter

uppnådda 70 lefnadsår erhåller entledigande från befattningen;

på civildepartementets föredragning:

(se bil. 5 vid detta prof. pag. 23)

att länsmannen i Jösse härads vestra distrikt af Vermlands län

Per Johan Lundqvist må från och med månaden näst efter den, hvarunder

han erhåller afsked från länsmanstjensten, under sin återstående

lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta pension till så stort belopp,

att detta tillsammans med den pension från Civilstatens pensionsinrättning,

600 kronor, hvartill han är berättigad, utgjorde 1,000 kronor,

eller 400 kronor årligen;

(se bil. 5 vid detta prof. pag. 25)

att åt läraren i veterinärkunskap, anatomi och fysiologi vid

Ultuna landtbruksinstitut Carl Jonas Axel Segerström må å allmänna

indragningsstaten uppföras en årlig pension åt 1,500 kronor,, att utgå

från och med månaden näst efter den, hvarunder han från sin befattning

erhåller entledigande;

på ecklesiastikdepartementets föredragning:

(se bil. 6 vid detta prot. pag. 28)

att å allmänna indragningsstaten må för år 1893 anvisas ett anslag

af 10,000 kronor, att enligt de närmare bestämmelser, Kongl. Maj:t

kan finna godt meddela, användas till understöd af högst 250 kronor

åt sådana äldre behöfvande folkskolelärare, hvilka oförvitligen skött

sin tjenst, men derifrån erhållit afsked före år 1867;

(se bil. 6 vid detta prot. pag. 29)

att förste vaktmästaren vid tekniska högskolan Fredrik Wilhelm

Dahlman må från och med månaden näst efter den, i hvilken han efter

ingången af April månad 1892 erhåller afsked från befattningen såsom

förste vaktmästare vid nämnda högskola, för sin återstående lifstid a

allmänna indragningsstaten uppbära pension till belopp af 800 kronoi

årligen;

[4-]

Pension för

vaktmästaren

G. Petersson.

[5.]

Pension för

länsmannen

P. J. Lundqvist.

[6.]

Pension för

läraren vid

Ultuna landtbruksinstitut

C. J. A. Segerström.

[7-]

Understöd åt

äldre behöfvande

folkskolelärare.

[8-1

Pension för

för förste vaktmästaren

F.

W. Dahlman.

s. 4 Kontrollera mot PDF

[9.]

Pension för

förste vaktmästaren

C.

E. Eriksson.

[10.]

Pension för

förre kamereraren

vid de

Kongl. teatrame

G. F.

Törner,

4 Nionde hufvudtiteln.

(se bil. 6 vid detta prot. pag. 30)

att förste vaktmästaren i Riksarkivet Carl Erik Eriksson må beviljas

en mot hans lön svarande årlig pension å allmänna indragningsstaten

af 800 kronor, att utgå under hans återstående lifstid från och

med månaden näst efter den, i hvilken afsked från tjensten varder

honom beviljadt.

Departementschefen, Statsrådet Friherre von Essen anförde härefter:

»Det torde tillatas mig att erinra, hurusom förre kamereraren vid

de Kongl. teatrarne Gustaf Fredrik Törner uti en den 2 Juli 1888 till

Kongl. Maj.t ingifven skrift gjorde underdånig framställning derom, att

honom måtte för hans återstående lifstid beredas förmånen af pension

från statsverket.

Enligt hvad af handlingarna i detta ärende inhemtas, inträdde

Törner, som är född den 26 Maj 1821, i tjenstgöring å Kongl. teaterns

kansli den 1 Februari 1842 samt befordrades den 13 Juli 1852 till

kamererare och kassör derstädes, hvilken befattning han derefter oafbrutet

innehade, till dess densamma med utgången af spelåret 1887—

1888 i. sammanhang dermed, att de Kongl. teatrarne upplätos åt enskilde,

indrogs. I sådan egenskap uppbar Törner, som icke åtnjöt förmånen

af fri bostad i något af de Kongl. teatrarnes hus, i årlig lön

till utgången af år 1873 2,000 kronor och derefter 3,000 kronor.

Förutom berörda tjenst har Törner alltsedan år 1852 jemväl innehaft

befattningen såsom kamererare vid de Kongl. teatrarnes pensionsinrättning,

i hvilken egenskap han uppburit årligt arfvode med 375

kronor samt från år 1883 med 1,000 kronor; och vitsordade direktionen

öfver pensionsinrättniugen, som på nådig befallning afgaf

underdånigt utlåtande öfver Törners förevarande framställning, att

han med sällspord ordentlighet, nit, omsorg och skicklighet förvaltat

sistberörda befattning. Tillika yttrade direktionen uti sitt omförmälda

utlåtande, att, ehuru det icke egentligen tillkomme direktionen

att lemna något vitsord åt det sätt, hvarpå Törner skött sin förnämsta

och hufvudsakligaste befattning såsom kamererare och kassör vid de

Kongl. teatrarne, direktionen likväl, då den myndighet, hvarunder

Törner i sådan egenskap lydt, eller Kongl. teaterdirektionen icke vidare

funnes till, ansett sig icke böra undertrycka ett uttalande derom,

hurusom bland dem, som varit i tillfälle följa Törners verksamhet vid

de Kongl. teatrarne, icke funnes mera än ett omdöme derom, att denna,

mycket arbete och ordningssinne kräfvande verksamhet utöfvats på ett

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln. >C|

sätt, som i fullaste mått förtjenade enahanda vitsord, som det direktionen

afgifvit rörande Törners verksamhet vid pensionsinrättningen.

Med anledning häraf tillönskade direktionen på det varmaste framgång

åt Törners ifrågavarande ansökning.

Slutligen har Törner, likaledes allt sedan år 1852, utan någon

som helst godtgörelse förvaltat den jemlikt nådigt bref den 12 Oktober

1888 under pensionsinrättningens direktion numera stälda »Kong!,

teatrarnes arbetares och betjentes sjuk- och begrafningskassa»; och

tillät jag mig att till upplysning om det förtjänstfulla sätt, hvarpå Törner

vårdat sistnämnda kassas angelägenheter, vid ärendete fördragning

den 12 Januari 1889 framhålla, hurusom vid direktionens sammanträde

den 29 November 1888 direktionens ordförande, enligt hvad det vid

sammanträdet förda protokoll gaf vid handen, sedan de till sjuk- och

begrafningskassan hörande handlingar och fonder till direktionen öfverlemnats,

till Törner framburit den synnerliga erkänsla och. förbindelse,

hvari såväl pensionsinrättningen som den Kongl. teaterinstitutionen

stode till Törner, som under mera än 36 år med den honom städse

utmärkande ordning, nit och skicklighet förvaltat denna kassa och det

med ett så framgångsrikt resultat, att kassans fonder, som vid Törners

tillträde af förvaltningen utgjorde allenast 19,771 kronor, af honom

aflemnats med det betydande beloppet af 79,874 kronor 48 öre.

Af det sålunda anförda fann jag framgå, att Törner, som mera

än 46 år varit anstäld i de Kongl. teatrarnes tjenst och under 36 år

af denna tid såsom redogörare omhänderhaft den omfattande uppbörden

och redovisningen vid de Kongl. teatrarne, på ett synnerligen väl

vitsordadt sätt förvaltat denna ansvarsfulla befattning. Då härtill kom,

att Törner tillika under en lång följd af år på ett oegennyttigt och

framgångsrikt sätt vårdat de för teaterpersonalens pensionering inrättade

kassor och jemväl derigenom gagnat Kongl. teaterinstitutionen, ansåg

jag Törner, som då vid fylda 67 års ålder från ifrågavarande kamererarebefattning

afträdt, vara förtjent af årlig pension från statsverket, hvilken

pension lämpligen syntes mig böra bestämmas till ett belopp, motsvarande

två tredjedelar af hvad Törner såsom kamererare under de

senare åren i aflöning uppburit eller 2,000 kronor.

På grund häraf och med tillkännagifvande, att Törner, såsom

förutvarande revisor i Kammarrätten, från Civilstatens pensionsinrättning

uppbure en årlig pension af 800 kronor, hemstälde jag, att Kongl.

Maj:t i den nådiga proposition angående statsverkets tillstånd och behof,

som komme att aflåtas till 1889 års Riksdag, måtte föreslå Riksdagen,

att Törner, som, efter det på grund af nådigt beslut den 25

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Nionde hufvudtiteln.

Juni 1888 Kongl. Stora teatern upplåtits åt enskild person för uppförande

af operor och andra musikverk, vunnit anställning såsom kamererare

vid nämnda operaföretag, måtte från och med månaden näst efter den,

hvarunder han frånträdde anställning vid Kongl. operan, under sin

återstående lifstid uppbära en årlig pension från allmänna indragningsstaten

af 2,000 kronor. I öfverensstämmelse med denna min hemställan

blef ock nådig framställning till Riksdagen aflåteu.

I underdånig skrifvelse den 16 Maj 1889 angående regleringen

af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel meddelade emellertid

Riksdagen, att, då ett bifall till större eller mindre del af ifrågavarande

förslag lätt kunde föranleda till framställande af en mängd liknande

anspråk, samt frågan om Kongl. operans ordnande för framtiden då

ännu var oafgjord, den omförmälda framställningen ej vunnit Riksdagens

bifall.

Nu har Törner uti en till Kongl. Maj:t den 25 Augusti 1891 ingifven

skrift gjort förnyad framställning derom, att pension måtte honom

beredas, dervid framhållande att han, som numera uppnått 70

lefnads- och mer än 50 tjensteår, icke ifrågasatte att komma i åtnjutande

af den sökta förmånen förr, än han på grund af försvagad helsa och

arbetskraft nödgades afgå från befattningen såsom kamererare vid Kongl.

operan, hvilken befattning han fortfarande innehade. I anledning af

denna framställning har ordföranden i styrelsen för de Kongl. teatrarnes

pensionsinrättning förste hofmarskalken E. W. af Edholm på min

begäran afgifvit utlåtande och dervid, jemte åberopande af hvad i anledning

af Törners år 1888 gjorda framställning om erhållande af pension

direktionen i sitt afgifna utlåtande andragit, och i hvilket förste

hofmarskalken af Edholm till alla delar instämt, tillika yttrat, att han

begagnade det honom sålunda gifna tillfälle för att, då han under de

femton år, han tjenstgjort såsom förste direktör för Kongl. Maj:ts hofkapell

och teatrar, noggrant följt Törners verksamhet såsom dessas

kamererare, afgifva det vitsord, att Törner äfven vid utförandet af

denna sin befattning städse ådagalagt samma osvikliga redbarhet,

pligttrohet och nit, som utmärkt honom i beställningen såsom kamererare

vid pensionsinrättningen.

l)å i sammanhang med beslut om uppförande af ny operabyggnad

frågan om Kongl. operans framtida ställning kan sägas hafva blifvit

så till vida ordnad, att full säkerhet förefinnes derför, att teaterverksamheten

ej vidare kommer att bedrifvas för statens räkning, bör

ur denna synpunkt hinder ej möta för bifall till Törners ansökning om

s. 7 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvndtiteln

7

pension; och då af de personer, som haft anställning vid operan under

den tid, densamma omedelbart var en statsinstitution, Törner numera

är den ende, som med afseende på arten af den befattning han innehaft

skäligen kan ifrågakomma till erhållande af statspension, lärer

grund ej finnas till farhågan att ett bifall till ansökningen skulle framkalla

andra likartade. Anmärkas bör, att den befattning, Törner

vid de Kongl. teatrarne innehaft, icke för honom medfört delaktighet

i nämnda teatrars pensionsinrättning. Med afseende på Törners långvariga

och af alla vederbörande såsom mer än vanligt förtjenstfull vitsordade

verksamhet för den Kongl. teaterinstitutionen, anser jag det derföre

vara min pligt att förorda förnyandet af den i fråga om pension

för honom förut gjorda framställningen; och hemställer jag sålunda, att

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att förre kamereraren vid de Kongl. teatrarne Gustaf Fredrik

Törner må från och med månaden näst efter den, hvarunder han frånträder

anställning vid Kongl. operan, under sin återstående lifstid uppbära

en årlig pension från allmänna indragningsstaten af 2,000 kronor.

Då summan af de nya anvisningar å allmänna indragningsstaten,

som sålunda skulle komma att hos Riksdagen äskas, icke är större,

än att en motsvarande minskning i anslaget kan antagas uppstå genom

äldre pensionstagares afgång, anser jag mig icke böra ifrågasätta

någon ändring i det belopp, hvartill anslaget är i nu gällande riksstat

beräknadt; och torde således de ordinarie anslagen å nionde hufvud
-

titeln få såsom för närvarande upptagas:

anslaget för pensionsstaten till ........................ kronor 1,314,898: —

,, „ allmänna indragningsstaten till „ 1,600,652: —

tillsammans kronor 2,915,550: —

Extra anslag.

Beträffande extra anslag under denna hufvudtitel bör vid statsverkspropositionens

affattande iakttagas Kongl. Maj:ts den 13 sistlidne

November på föredragning af landtförsvarsdepartementet (se bil. 7 vid

detta prot. pag. 32) fattade beslut att föreslå Riksdagen

att å extra stat för år 1893 anvisa ett kreditiv af 1,520,000 kronor,

att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas egen

pensionering med nu faststälda pensionsbelopp, mot skyldighet för pensionskassan

att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda

Beloppet af

de ordinarie

anslagen å

nionde hufvudtiteln.

[11.]

Kreditiv för

upprätthdllan•

de af arméns

pensionskassas

egen pensionering

samt

till fyllnadspensioner.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Nionde hufvudtiteln.

vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna, och dels

till fyllnadspensioner i enlighet med de af Riksdagen godkända grunder

för sådana pensioners utgående;

äfvensom medgifva, att hvad af de till pensioneringen under år

1892 anslagna medel kan blifva oanvändt må för det kommande årets

pensionering användas.»

Hvad departementschefen sålunda rörande nionde

hufvudtiteln hemstält biträddes af Statsrådets öfriga

ledamöter och blef af Hans Kongl. Höghet KronprinsenRegenteu

gilladt och godkändt; och behagade Hans

Kongl. Höghet, på Statsrådets tillstyrkande, härjemte

förordna, att nu anmälda, för statsregleringen erforderliga

handlingar skulle tillställas Riksdagens statsutskott.

Ex protocollo:

Fr. N:son Ihrfelt.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 1.

9

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten i Statsrådet

å Stockholms slott Torsdagen den 31 December 1891,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lewenhaupt,

Statsråden: Friherre von Essen,

Östergren,

Groll,

WlKBLAD,

Gilljam.

ll:o.

Departementschefen, Statsrådet Östergren anförde:

»Hos Kongl. Maj:t har förre fanjunkaren vid nu mera upplösta

kronoarbetskompaniet å Vaxholm Carl Gustaf Pettersson i en den 6

sistlidne November ingifven skrift gjort underdånig ansökning om erhållande

af pension.

Af handlingarna i detta ärende inhemtas, bland annat:

att Pettersson är född den 5 Februari 1839 samt har familj, bestående

af hustru och fyra ännu icke till myndig ålder komna barn;

att han den 10 December 1857 antogs till underkanonier vid

Kongl. flottan, derifrån han erhöll afsked den 8 September 1863;

att han den 7 September 1863 fick anställning såsom sergeant

vid kronoarbetscorpsen samt den 27 Juli 1880 befordrades till fanjunkare

vid samma corps;

att han, hvilken tidtals tjenstgjort dels såsom extra underkonBih.

till Riksd. Prof.. 1892. 1 Samt. 1 Afä. 2

U-]

Pension för

förre fanjunkaren

C. G.

Pettersson.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Nionde hufvudtiteln: bil. 1.

duktör _ vid fästningsbyggnadsarbetet å Vaxholm dels i egenskap af

uppsyningsman vid käran tänsinrättningen derstädes, blef den 11 Januari

1876 antagen till tillförordnad slottsvaktmästare å Vaxholms fästning,

hvilken befattning han fortfarande innehar;

att han, enligt intyg från sina förmän, med nit, ordning och

duglighet skött de honom anförtrodda tjenstebefattningar;

samt att han nu mera, jemlikt intyg af läkaren vid kronoarbetskompamet

å Vaxholm, på grund af kronisk bronchit och framskriden

ålder ar oförmögen att fortfarande bestrida tjenstgöring inom fångvården.

• ^ed åberopande af detta läkarebetyg sökte Pettersson i underdånighet

den 9 sistlidne Mars att komma i åtnjutande af pension, öfver

hvdken ansökan såväl Fångvårdsstyrelsen som Statskontoret, på grund

åt nådig befallning, afgåfvo underdåniga utlåtanden.

Dervid anfördes af Fångvårdsstyrelsen, att den vid kronoarbetscorpsen

anstälda bevakningspersonal icke vore uppförd å den vid 1882

års Riksdag faststälda lönestat för en del betjente vid fångvårdsanstalterna;

att Petterssons vederlikar, som å ordinarie stat uppbure sin aflöning,

vore vid uppnådda 65 lefnads- och 35 tjensteår, deraf minst 20

l långvårdens tjenst, berättigade att från allmänna indragningsstaten

uppbäia pension till ett lönen med innehafvande ålderstillägg motsvarande

belopp; att enligt den vid senaste Riksdag för en del betjente

vid fångvårdsanstalterna faststälda nya lönestat, hvilken med innevarande

års början trädt i tillämpning, aflöningen för underofficer utgjorde:

lön 500 kronor, tjenstgöringspenningar 300 kronor, samt ålderstillagg

100 kronor efter fem och ytterligare 100 kronor efter tio års

tjenstgöring; att pensionen alltså utgjorde för underofficer, som innehade

båda ålderstilläggen, 700 kronor; att 1889 och 1890 årens Riksdagar,

med bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda framställningar, beviljat

tva underofficerare vid kronoarbetscorpsen hvar för sig pension

till enahanda belopp,_ som skulle dem tillkommit, om de på fångvårdens

oidinane stat innehaft underofficerarebefattningar; samt att Petterssons

löneförmåner utgmge af förslagsanslaget till fångars vård och underfall

med lon 700 kronor och beklädnadsersättning 80 kronor, hvartill

komme eu årlig gratifikation, som för de senare åren utgjort 150 kronor.

På giund af det sålunda anförda och då Pettersson, ehuru han

endast uppnått en ålder af 52 år och tjensteålder af allenast omkring

33 ar vore, såsom läkarebetyget utmärkte, på grund af sjukdom och

framskriden ålder oförmögen att bestrida någon tjenst inom‘fångvården,

hemstälde Fångvårdsstyrelsen, att Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen

göra framställning derom, att Pettersson måtte berättigas att från och

s. 11 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 1.

11

med månaden näst efter den, då afsked ur fångvårdens tjenst honom

beviljades, å allmänna indragningsstaten för sin återstående lifstid uppbära

en årlig pension af 400 kronor.

Statskontoret, som upplyste, att Pettersson i egenskap af slottsvaktmästare

å Vaxholms fästning åtnjöte ett årligt arfvode å 600 kronor,

utgående från Fortifikationsdepartementets andel i det å fjerde

hufvudtiteln uppförda anslaget: »Försvarsverket till lands i allmänhet

eller Arméförvaltningens departement», yttrade vidare i sitt underdåniga

utlåtande, att, fastän Pettersson hvarken i fråga om lefnadsår eller den

tid, han tillbragt i statens tjenst, uppfylt de för hans vederlikar vid

centralfängelserna bestämda vilkor för pensions erhållande, Statskontoret

likväl, i betraktande af hans genom behörigt läkarebetyg styrkta oförmögenhet

till utöfvande af tjenstebefattning inom fångvården och då

Fångvårdsstyrelsen icke ifrågasatt ett högre pensionsbelopp än 400

kronor, ansåge sig böra biträda Fångvårdsstyrelsens hemställan; dock

i afseende å tiden, från hvilken pensionen skulle komma att utgå, med

den förändring, att pensionsförmånen icke finge beräknas inträda förr

än med månaden näst efter den, då Pettersson jemväl frånträdt sin

befattning såsom slottsvaktmästare å Vaxholms fästning.

Kongl. Maj:t fann emellertid den 2 sistlidne April vid underdånig

föredragning af Petterssons omtormälda den 9 Mars gjorda framställning

densamma ej till någon åtgärd föranleda.

Derefter begärde Pettersson hos Fångvårdsstyrelsen att, på grund

af läkarebetygets innehåll, undfå tjenstledighet under ett år från den

1 sistlidne Juni, men genom beslut den 22 Maj förklarade Styrelsen,

att, då den anställning vid kronoarbetscorpsen, Pettersson af vederbörande

chef för kronoarbetskompaniet å Vaxholm tillsvidare undfått,

upphörde i och med kompaniets upplösning och kronoarbetskarlarnes

förflyttning till tvångsarbetsanstalten å Svartsjö, samt med dylik anställning

förenad aflöning i allt fall varit att såsom tjenstgöringspenningar

anse, Styrelsen icke kunde bifalla Petterssons anhållan om

tjenstledighet.

Till stöd för den förnyade underdåniga pensionsansökan, hvarom

nu är fråga, har Pettersson åberopat innehållet af förenämrida läkarebetyg

jemte Fångvårdsstyrelsens omförmälda beslut af den 22 Maj.

jemväl öfver nu ifrågavarande ansökan äro underdåniga utlåtanden

från Fångvårdsstyrelsen och Statskontoret infordrade och afgifna.

1 det utlåtande, Fångvårdsstyrelsen sålunda afgifvit, har Styrelsen

— under erinran, att jemlikt nådiga brefvet, den 15 sistlidne Maj

kronoarbetskompaniets å Vaxholm militära organisation upphört, i sam
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Nionde hufvudtiteln: bil. 1.

manhang hvarmed de till samma kompani hörande kronoarbetskarlar

förflyttats till tvångsarbetsanstalten å Svartsjö — ytterligare anfört

hufvudsakligen följande: Alltsedan kronoarbetscorpsens första uppsättning

hade, på grund af nådiga reglementet för kronoarbetscorpsen den

8 Augusti 1842 § 3 mom. 1, de vid corpsen anstälda officerare och

underofficerare enligt regeln varit kommenderade från armén eller flottan,

dervid, enligt en i aflöningsstaterna af sistnämnda dag intagen bestämmelse,

underofficerarne, hvilkas aflöning utgått i form af arfvode,

tillförordnades af bataljonschef eller kompanichef; och stadgades genom

nådiga biefvet den 22 Maj 1843, att för de fall, då inga i tjenst varande

underofficerare sig anmält för att till tjenstgöring vid kronoarbetskompanierna

blifva beordrade, bataljonschef eller kompanichef skulle ega

att till dylik tjenstgöring antaga ur tjenst afgångna, välfrejdade underofficerare,

korporal och kanonierer med full tjenstbarhet. Med stöd af

denna bestämmelse syntes Pettersson, som den 8 September 1863 erhållit

afsked från sin anställning vid kanoniercorpsen, den 12 i sistberörda

månad och år af kompanichefen vid det å Vaxholm förlagda

tionde kronoarbetskompauiet hafva blifvit beordrad att såsom underofficer

tjenstgöra vid sagda kompani. Vid dessa förhållanden hade Styrelsen

ic e egt befogenhet, att vid den nya anstalten å Svartsjö anställa eu

person, hvilken enligt läkares intyg vore till tjenstgöring oförmögen,

lfa Pettersson emellertid under nära 34 år varit i statens samt mera

än 28 år i fångvårdens tjenst, kunde det icke vara med billighet

och rättvisa förenligt, att han, oförmögen till tjenstgöring, nu vid en

ålder af nära 53 år lemnades af staten utan allt understöd. Till följd

häraf finge . Styrelsen hemställa, att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

bevilja Pettersson årlig pension af 400 kronor, att under hans

återstående lifstid utgå från allmänna indragningsstaten från och med

ingången af Juni månad 1891, då hans anställning vid kronoarbetscorpsen

upphörde.

Penna hemställan har Statskontoret på de skäl, hvilka blifvit i

dess förra utlåtande åberopade, biträdt, dock med enahanda förändring

i afseende å tiden för pensionsrättens inträdande, som i nyssnämnda

utlåtande blifvit tillstyrkt.

Genom hvad sålunda i ärendet förekommit finner jag vara ådagalagdt,

att Pettersson gjort sig förtjent af något understöd från det allmännas

sida; likasom jag icke har något att erinra mot beloppet af

den pension,. de i ärendet hörda myndigheter för honom ifrågasatt.

Beträffande tiden, från hvilken pensionen skulle börja att utgåpanser

jag mig böra instämma uti hvad Statskontoret derutinnan tillstyrkt.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 1.

13

Visserligen hemstälde jag vid underdånig föredragning den 2 sistlidne

April af Petterssons då ifrågavarande pensionsansökan, att Kongl. Maj:t

måtte finna samma ansökning ej till någon åtgärd föranleda; och behagade

äfven Kongl. Maj:t att fatta sitt beslut i enlighet med berörda,

af Statsrådets öfriga ledamöter biträdda hemställan. Men denna hemställan

var uteslutande föranledd deraf, att med afseende å den korta

tid, som återstod för deri dåvarande Riksdagens sammanvaro, det icke

syntes mig lämpligt, att nådig proposition i ämnet till nämnda Riksdag

afläts.

Jag hemställer alltså, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att åt förre fanjunkaren Carl Gustaf Pettersson å allmänna indragningsstaten

uppföra en årlig pension af fyrahundra kronor, att under hans

återstående lifstid utgå från och med månaden näst efter den, då Pettersson

frånträdt sin befattning såsom slottsvaktmästare å Vaxholms fästning».

På tillstyrkan af Statsrådets öfriga ledamöter

behagade Hans Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten

i nåder bifalla hvad departementschefen sålunda hemstält;

och skulle utdrag af detta protokoll meddelas

Finansdepartementet till iakttagande vid uppgörande

af förslag till reglering af utgifterna under riksstatens

nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

C. P. Hagbergh.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Pension för

förråda-vaktmästaren

P. R.

Bodin.

Nionde hufvudtiteln: bil. 2.

T

3

Utdrag af protokollet öfver land t förs varsår enden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen uti Statsrådet å Stockholms slott

den 20 November 1891.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lewenhaupt,

Statsråden: Herr Friherre vox Ottef.,

Friherre Palmstierna,

Friherre vox Essen,

Friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

WlKBLAD,

Gilljam.

13:o

Departementschefen föredrog vidare i underdånighet:

Arméförvaltuingens å intendentsdepartementet underdåniga skrifvelse

den 6 sistlidne Februari, hvaruti Arméförvaltningen anmält, det

sekundchefsembetet vid lifregementets grenadiercorps anhållit, att förrådsvaktmästaren

vid corpsen Per Reinhold Bodin, hvilken vore född

den 18 Maj 1824 och tjena! vid corpsen såsom förrådsvaktmästare i

31 år och derförut såsom trumslagare i nära 9 år samt städse ådagalagt

stort nit och duglighet och i öfrigt sig utmärkt väl skickat, måtte,

i enlighet med derom af Bodin gjord framställning, vid blifvande

s. 15 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 2.

15

afskedstagande beredas pension från allmänna indragningsstaten till

belopp, motsvarande hans nu innehafvande arfvode eller 200 kronor

per år, i hvilket fall Bodin vore sinnad att från vaktmästarebefattningen

afgå före 1892 års vapenöfningar;

Och enär af ett utaf Arméförvaltningen från ordföranden i vederbörande

kommunalnämnd infordradt intyg framginge, att Bodin, som

hufvudsakligen haft sin utkomst af skrädderiyrket, vore i följd af försvagad

syn och orkeslöshet i behof af understöd, samt billigheten syntes

fordra, att Bodin efter mångårigt och väl vitsordadt arbete i kronans

tjenst samt i anseende till hans bristande arbetsförmåga erhölle från

allmänna medel något bidrag till sitt uppehälle, hade Arméförvaltningen

ansett sig böra i underdånighet hemställa, att Kongl. Maj:t måtte, i

likhet med hvad vid jemförliga fall tillförene egt rum, till Riksdagen

aflåta nådig proposition om pension för Bodin från allmänna indragningsstaten

till belopp af 200 kronor, motsvarande hans vaktmästarearfvode.

Efter härå erhållen nådig remiss hade Statskontoret den 28 sistlidne

Februari underdånigt utlåtande i ärendet afgifvit samt dervid,

under åberopande af ett rörande Bodin infordradt läkarebetyg, hvaraf

inhemtades, att Bodin lede af kronisk lungutvidgning och luftrörskatarrh

samt i följd deraf vore oförmögen att sig försörja, tillstyrkt bifall till

Arméförvaltningens ifrågavarande framställning.

Då Bodin, enligt hvad sålunda blifvit vitsordadt, på ett hedrande

sätt skött sin befattning och varit i statens tjenst anstäld under 40

år, hvaraf 31 år såsom förrådsvaktmästare, samt vid nu uppnådda 67

år saknade förmåga att, efter afsked från vaktmästarebefattningen,

hvilken ej berättigade honom till pension från arméns pensionskassa,

med arbete sig försörja, tillstyrkte Statsrådet i underdånighet, det Kongl.

Maj:t täcktes föreslå näst sammanträdande Riksdag att för Bodin å

allmänna indragningsstaten uppföra en pension af 200 kronor, att af

honom under hans återstående lifstid årligen åtnjutas, med beräkning

från och med månaden näst efter den, då han erhölle afsked från vaktmästarebefattningen.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder bifalla

hvad Statsrådet sålunda hemstält och förordnade, att

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Nionde hufvudtiteln: bil. 2.

protokollsutdrag i ärendet skulle till finansdepartementet

expedieras för behörigt iakttagande vid uppgörande

af förslag till reglering af riksstatens nionde

hufvudtitel.

Ex protocollo:

Emil Hallgren.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 3.

17

Utdrag af protokollet öfver sjöförsvar särenden, hållet inför Hans

,

Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten i Statsrådet å Stockholms

slott den 13 Januari 1892.

moln /jt.H.i. itvL ; iovafoalru;. jude >öi m.UiotsuiOiGpo Juni .i.diJobdo

■tärn utbita i r->o • in < '' ^:L:L - infria avyt u''u>« ,noa no

:Närvarande:

p 1 i i k J j . M . -> ••* 1 .. i - 1 i ''■ f'' •''* *r • i. i t? iJ ^ \ ! - ■* ~ *■ -‘‘i-* '' '' - »<>.:./ A. ti It : »i : i J 4 > •

Hans Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lewenhaupt,

Statsråden: Herr Friherre von Otter,

. :u< Friherre Palmstierna,

Friherre von Essen,

Friherre Åkerhielm,

Östergren,

.i Groll,

WlKBLAD,

GlLLJAM.

,f ’[■. ! ii I * f :u r i It i • ff. • i l • ■ * ■ •.. ;; ,;;n • ; ''• :

Departementschefen, Statsrådet Herr Friherre von Otter föredrog

i underdånighet:

r: bota fm-'') •: > , . ■'' ■ u;:i.- ■ i

En af regementsläkaren vid flottans station i Carlskrona C. I.

Th. Lundberghs enka Augusta Lovisa Dorothea, född Mossberg, ingifven

skrift, deruti hon — under förmälan om den bekymmersamma belägenhet,

hvari hon jemte två oförsörjda döttrar sig belunne efter

mannens död, samt med åberopande af bilagda prest- och läkarebetyg,

utdrag af bouppteckningen efter mannen med flere intyg — i underdånighet

anhållit om något årligt understöd af allmänna medel;

Bill. till Rihsd. Prut. 18:)2. 1 Sami 1 Afl.

[3.]

Pension för

regementsläkaren

C. 1. Th.

Lundberghs

enka.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Nionde hufvudtiteln: bil. 3.

öfver hvilken ansökning stationsbefälhafvaren i Carlskrona, Medicinalstyrelsen

och Statskontoret, hvar för sig, afgifvit infordrade

underdåniga utlåtanden.

Af de vid ansökningen fogade handlingar inhemtades: att regementsläkaren

Lundbergh, som vid sin den 8 Januari 1891 i en ålder

af nära 66 år inträffade död varit austäld i flottans tjenst i mer än 3f>

år eller allt sedan den 10 Augusti 1858, då han erhöll nådigt förordnande

att tills vidare bestrida en förste bataljonsläkaretjenst vid

förenämnda station, aflidit till följd af rossvullnad å högra armen med

blodförgiftning, hvilka sjukdomar han, såsom med visshet kunde antagas,

ådragit sig genom infektion af eu sårig nagelrot å högra handens

långfinger vid en af honom kort förut å flottans sjukhus företagen

obduktion med demonstration för sjukvårdselever; att den döde, utom

en son, som nyss slutat sina medicinska studier och icke i någon mån

kunde bidraga till sin moders och sina systrars underhåll, efterlemnat

ofvannämnda enka, född den 16 Augusti 1833, och två ogifta döttrar,

af hvilka den ena ännu icke hunnit myndig ålder; att behållningen i

boet uppginge till 15,739 kronor 65 öre, hvaraf dock en stor del utgjordes

af lösöreboet, derå ingen ränta kunde beräknas; att enkan härförutom

endast hade att påräkna ett gratial från amiralitetskrigsmanskassan

af 360 kronor årligen; samt att enligt intyg af två embetsmän

vid stationen enkan med sina två döttrar befunne sig i små och brydsamma

ekonomiska omständigheter.

Uti här ofvan omformälda underdåniga yttranden hade såväl

stationsbefälhafvaren som Medicinalstyrelsen, med hänsyn till sökandens

bekymmersamma ekonomiska ställning samt med särskild! afseende

derå, att regementsläkaren Lundbergh under en lång följd af år med

synnerligt nit och skicklighet fullgjort sina tjensteåligganden och att

han i tjenstens utöfning ådragit sig den sjukdom, hvaraf han aflidit,

tillstyrkt bifall till den gjorda ansökningen;

hvarjemte Statskontoret uti sitt utlåtande — med afseende å hvad

i frågan förekommit och under åberopande af 1886 års Riksdags beslut

angående årlig pension till enkår; efter provinsialläkaren Comstedt,

som under tjensteresa vådligen omkommit — tillstyrkt, att sökanden

måtte från och med den 1 Februari 1891 och så länge hon förblefve

enka, undfå pension, att utgå med ett årligt belopp af 500 kronor eller

samma belopp, som blifvit enkan Comstedt tillagdt.

Med afseende derå att regementsläkaren Lundbergh, såsom med

visshet kunde antagas, aflidit till följd af sjukdom, ådragen under

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 3. d?

tjensteutöfning, samt med hänsyn jemväl till öfriga i ärendet förekomna

omständigheter hemstälde Statsrådet, det täcktes Kong). Maj:t föreslå

Riksdagen, att enkan Lundbergli måtte från allmänna indragningsstaten

åtnjuta årlig pension till belopp af femhundra kronor, att utgå från oc

med Februari månad 1891 och så länge hon i sitt nuvarande enkestånd

förblefve.

Hvad Statsrådet sålunda hemstält behagade Hans

Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten gilla och bifalla;

och skulle protokollsutdrag härom expedieras

till Finansdepartementet för behörigt iakttagande vid

uppgörande af förslag till reglering af utgifterna under

riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

F. Wrangel.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Nionde hufvndtiteln: bil. 4.

[4-]

Pension för

vaktmästaren

O.‘.Petersson.

o yt!to ni

Utdrag af protokollet öfver sjöförsvarsärenden, hållet inför Hans

Kongl. Höghet Kronprinsen-llegenten uti Statsrådet å

Stockholms slott den 13 Januari 1892.

.10): : ''äii obo . i;»!( i . ->:ri

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Leavenhaupt,

Statsråden: Herr Friherre von Otter,

Friherre Palmstierna,

Friherre von Essen,

Friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikbi.au

Gilljam.

Departementschefen, Statsrådet Herr Friherre von Otter föredrog

i underdånighet:

Chefens för sjökrigsskolan embetsskrifvelse den 27 April 1891

med anledning åt en utaf vaktmästaren vid skolan Gustaf Petersson hos

honom gjord anhållan, att framställning måtte göras om rättighet för

Petersson att vid uppnådda 70 lefnadsår få för sin återstående lifstid

komma i åtnjutande af nu innehafvande lönebelopp i pension å allmänna

indragningsstaten; såsom skäl för hvilken anhållan Petersson anfört,

bland annat:

s. 21 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 4. 21

att han, som vore född den 22 Juli 1822 och den 1 Februari 1869

antagits till vaktmästare vid sjökrigsskolan, således tjenstgjort i sådan

egenskap i nära 28 år; ■"* i .

att han från antagandet såsom vaktmästare och till den 1 Oktober

1879 åtnjutit, jemte fri bostad, en aflöning af endast 600 kronor, hvilken

aflöning visserligen från och med nämnda dag utgått med 800 kronor,

men att han deremot icke åtnjöte ålderstillägg, hvilken förmån i regeln

tillkomme vaktmästare i andra statens embetsverk;

att han, som i tj ensten ådragit sig ett svårare ryggbrott och tidtals

lede af reumatisk värk, ansåge sig af ålder och sjukdom oförmögen

att vidare nöjaktigt fullgöra sina åligganden; samt

att han, hvilken icke förvärfvat delegareskap i någon pensionskassa,

vore medellös och utan förmåga att anskaffa ens så mycket, som

erfordrades till de nödvändigaste lefnadsbehofvens fyllande;

Och hade chefen för skolan, med vitsordande af Peterssons under

tjenstetiden ådagalagda pligttrohet, redbarhet, omtänksamhet och nit

samt att han gjort sig väl förtjent af den utaf honom begärda förmånen,

på det högsta tillstyrkt den gjorda ansökningen.

Uti häröfver infordradt och den 9 innevarande Januari afgifvet utlåtande

hade Statskontoret anfört, att den vid sjökrigsskolan anstälde

vaktmästaren icke författningsenligt vore berättigad till pension å allmänna

indragningsstaten samt att sökanden i allt fall endast hade att

åberopa en tjenstetid af tjugutre år eller vida mindre, än soni erfordrades

för rätt till pension å nämnda stat, men att, då Petersson vid sin framskridna

ålder icke billigtvis torde kunna vid afgång från befattningen

lemnas utan understöd af staten, Statskontoret ansåge honom böra komma

i åtnjutande af pension å förenämnda stat, hvilken pension dock med

hänsyn till den jemförelsevis korta tjenstetiden icke borde utgå med

mer än 500 kronor om året eller enahanda belopp, som vid 1884 års

Riksdag beviljades vaktmästaren vid Karolinska medico-kirurgiska institutet

C. P. Berggren.

Med afseende å hvad sålunda förekommit och i enlighet med

Statskontorets tillstyrkan hemstälde Statsrådet, att Kong!. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att åt vaktmästaren vid sjökrigsskolan Gustaf Petersson

å allmänna indragningsstaten bevilja en pension af fem hundra kronor

om året, att utgå från och med månaden näst efter den, i hvilken han

efter uppnådda 70 lefnadsår erhölle entledigande från befattningen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Nionde hufvudtiteln: bil. 4.

Hvad Statsrådet sålunda hemstält behagade Hans

KongL Höghet Kronprinsen-Regenten gilla och bifalla;

och skulle protokollsutdrag härom expedieras till Finansdepartementet

för behörigt iakttagande vid uppgörande

af förslag till reglering af utgifterna under riksstatens

nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

F. Wrangel.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Nionde hnfvudtiteln: bil. 5.

23

IT. V

i.

'' i

i

Utdrag af protokollet öf ver civilärenden, hållet inför Hans Kongl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i Statsrådet a Stockholms

slott den 31 December 1891.

a

f.iii

Närvarande:

) i > i < *

Hans Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lewenhaupt,

Statsråden: Friherre von Essen, 1 - ■ " g ; m bo*

Statsråden Herr Friherre von Otter, Friherre Palmstierna och Fri

herre Åkerhielm anmäldes vara af sjukdom hindrade att närvara.

Departementschefen, Statsrådet Groll föredrog i underdånighet:,.

En af länsmannen i Jösse härads vestra distrikt af Vermlands län [5.]

Per Johan Bandqvist till Kongl. Maj :t stäld, af Kongl. Maj :ts Befallnings- jJ£-£

hafvande i nämnda län med skrifvelse den 14 Juli 1891 öfverlemnad ansok- P j jMndning,

att honom måtte vid afskedstagandet beviljas pension till så stort be- irLStlopp,

att det tillsammans med den pension från Civilstatens pensionsmrättning,

600 kronor, hvartill han vore berättigad, motsvarade den länsmän

tillkommande pension på allmänna indragningsstaten eller 1,200 kronor.

Östergren,

Groll,

Wikblad och

Gilljam.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Nionde hufvudtiteln: bil. 5.

Af de vid ansökningen fogade handlingar inhemtades, att Lundqvist,

som vore född den 3 November 1836, år 1859 antagits i statens

tjenst och den 29 Juni 1867 konstituerats till sin nuvarande länsmansbefattning;

att, enligt ett af extra provinsialläkaren A. Z. Lindholm den

29 Juni innevarande år utfärdadt betyg, Lundqvist, som lede af stort

högersidigt ljumskbråck, åderbråck å underbenen samt allmän svaghet

med nedsatta kroppskrafter och derigenom bristande arbetsförmåga, vore

till följd häraf oförmögen ej mindre att sköta sin tjenst än ock att sig

med annat arbete försörja; samt att Lundqvist, enligt hvad vederbörande

kronofogde och kyrkoherde vitsordat, vore fullkomligt medellös.

För egen del hade Kongl. Maj:ts Befallningshafvande anfört, att enligt

läkarebetyget föga eller ingen utsigt förefunnes, att Lundqvist, som

sedan flera år tillbaka varit otjenstbar, skulle kunna återinträda i tjenstgöring,

samt att tjenstens uppehållande genom vikarie, intill dess Lundqvist

uppnått 65 lefnadsår, skulle vara föga förenligt med det allmännas

fördel, helst för det ifrågavarande länsmansdistriktet fullt lämplig ställföreträdare

icke alltid kunde vara att tillgå, hvadan Kongl. Majfls Befallningshafvande,

som ansåge Lundqvist böra vara för sitt behof belåten

med en fyllnadspension till belopp af 400 kronor, funne sig böra hemställa,

att Kongl. Maj:t täcktes bereda honom en fyllnadspension till sistnämnda

belopp.

Till följd af härå erhållen nådig remiss hade.. Statskontoret uti

underdånigt utlåtande af den 2 sistlidne September, jemte meddelande

att. sökanden såsom länsman, förutom tjenstgöringspenningar, 600 kronor,

och expensmedel, 100 kronor, åtnjöte årlig lön af 900 kronor jemte

ålderstillägg derå med 300 kronor, enligt nådiga brefvet den 17 Januari

1879, i öfrigt anfört, att Statskontoret, med afseende å de af Kongl.

Majrts Befallningshafvande anförda omständigheter, ansåge sökanden böra

beredas tillfälle att afgå från tjensten med fyllnadspension från allmänna

indragningsstaten till så stort belopp, att det tillsammans med pensionen

från Civilstatens pensionsinrättning uppginge till 1,000 kronor. Härefter

hade jemväl direktionen öfver Civilstatens pensionsinrättning den 10 sistlidne

Oktober sig yttrat och dervid anmält, att Lundqvist, derest han

efter den 3 nästlidne November, då han fyllde 55 år, atginge från tjensten,

fullgjort de i 14 § af reglementet för nämnda pensionsinrättning

den 23 November 1888 stadgade vilkor för pensions erhållande och således

vore berättigad att. från ooh med månaden näst efter den, hvarunder

afsked från tjensten blefve honom meddeladt, åtnjuta för sin återstående

lifstid pension från samma inrättnings tjenstemannapensionsfond

i sjette'' klassen med årligt belopp af 600 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 5.

25

Slutligen hade Kongl. Maj:ts Befallningshafvande insänd t ett nytt

af förbemälde Lindholm den 21 innevarande månad utfardadt läkarebetyg,

utvisande att Lundqvist till följd af de i Lindholms förra betyg

omförmälda sjukdomar vore för all framtid oförmögen såväl att sköta

sin tjenst, som ock att sig med annat arbete försörja.

På grund af hvad i ärendet förekommit tillstyrkte Statsrådet, att

Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen medgifva, att länsmannen Per Johan

Lundqvist finge från och med månaden näst efter den, hvarunder han

erhölle afsked från länsmanstjensten, under sin återstående lifstid å allmänna

indragningsstaten åtnjuta pension till så stort belopp, att detta

tillsammans med den pension från Civilstatens pensionsinrättning, 600

kronor, hvartill han vore berättigad, utgjorde 1,000 kronor, eller 400

kronor årligen.

2:o.

Styrelsens för Ultuna landtbruksinstitut underdåniga skrifvelse den [6.]

28 September 1891, deri styrelsen anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes till

näst sammanträdande Riksdag aflåta nådig proposition derom, att åt nunna landtläraren

i veterinärkunskap, anatomi och fysiologi vid nämnda institut bminnttuut

Carl Jonas Axel Segerström måtte beviljas pension å allmänna indrag- segerström.

ningsstaten till belopp, motsvarande åttio procent af lönen, eller 2,000

kronor; i anledning hvaraf underdåniga utlåtanden afgifvits, den 26 nästlidne

November af Landtbruksstyrelsen och den 9 i denna månad af

Statskontoret.

Af handlingarna i detta ärende inhemtades:

att Segerström, som vore född den 6 Mars 1835, alltsedan år 1868

innehaft sin lärarebefattning och derunder meddelat undervisning åt såväl

institutets och mejeriskolans elever som ock lärlingarna vid institutet

äfvensom haft tillsyn öfver helso- och sjukvården med afseende å egendomens

husdjur;

att han, enligt ett af styrelsen för institutet den 16 December

1889 utfärdadt intyg, skött dessa sina åligganden med duglighet, nit

och intresse samt till styrelsens synnerliga belåtenhet;

att, enligt handlingarna bifogade läkarebetyg, Segerström sedan

flere år lidit och fortfarande lede af fallandesot (epilepsia), och att denna

sjukdom inverkat så störande på hans psykiska förmögenheter och så

Bill till Rtksd. Vrot. 1892. 1 Sami. 1 Afd, 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Nionde hnfvudtiteln: bil. 5.

försvagat hans minne och tankekraft, att han vore urståndsatt. att fullgöra

sina lärareskyldigheter, hvarjemte Segerström, till följd af ett honom

enligt egen uppgift under en obduktion af tuberkulösa djurkroppar å

institutets obduktionssal ådraget lidande i venstra långfingrets ledgångar,

ej med samma säkerhet som förr kunde använda sin hand vid operationer.

Uti sin framställning i ämnet hade styrelsen för institutet, med anmälan

att Segerström åtnjöte, förutom fri bostad för sig och sin familj,

lön af 2,500 kronor, samt med erinran att efter den nyss beslutade omorganisationen''

af institutet adjunktsbefattning vid detsamma vore förenad

med en lön af allenast 2,000 kronor, anfört, att för Segerström

skulle, äfven om han ansåge sig kunna söka och erhölle en dylik adjunktsbefattning,

uppstå synnerliga svårigheter ej mindre genom den

förminskade löneinkomsten än ock derigenom, att med sådan befattning

ej följde familjebostad, hvarjemte styrelsen vitsordat, att Segerström

städse på oförvitligt, sätt skött sin lärarebefattning vid institutet.

Landtbruksstyrelsen hade i sitt underdåniga utlåtande tillstyrkt

bifall till institutsstyrelsens framställning samt till stöd derför anfört,

att, då vid den förestående omorganisationen af institutet Segerström på

grund af sin iråkade sjuklighet icke syntes kunna vinna fortsatt anställning

vid institutet, samt han af samma orsak efter sitt entledigande

från institutet ej heller syntes kunna genom eget arbete försörja sig

och sin familj, billigheten syntes, med afseende å Segerströms väl vitsordade

långvariga tjenstgöring vid institutet och numera framskridna

ålder, fordra, att han, som icke med sina jemförelsevis obetydliga inkomster

kunnat förvärfva eller eljest egde någon enskild förmögenhet,

bereddes tillfälle till åtnjutande af statspension.

Statskontoret hade i sitt yttrande jemväl förordat institutsstyrelsens

framställning. . -■ ■; .

- .fö. fö,.- : .1 fö/ .1 :■.! •• ■ för!-

Statsrådet, som väl ansåg pension af statsmedel böra Segerström

beredas, då han, efter uppnådda 55 lefnadsår, i följd af sjuklighet icke

kunde efter institutets förändrade organisation derstädes finna användningy

men som med afseende derå, att Segerström allenast i några och tjugu

år innehaft sin tjenst, fann pensionens belopp kunna skäligen sättas

något lägre, än myndigheterna föreslagit, tillstyrkte, att Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen, att åt läraren i veterinärkunskap, anatomi

och fysiologi vid Ultima landtbruksinstitut Carl Jonas Axel Segerström

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Nionde hufvudtitela: bil. 5.

finge å allmänna indragningsstaten uppföras en årlig pension af 1,500

kronor, att’ utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder han

från sin befattning erhölle entledigande.

Till hvad Statsrådet i förestående två ärenden tillstyrkt

behagade Hans Kongl. Höghet KronprinsenRegenten

lemna bifall samt förordnade, att utdrag af

protokollet härom skulle meddelas Finansdepartementet

för iakttagande vid uppgörande af förslag till reglering

af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.

itM t''s\. reyea Å

,\»M , >»''wtvrA\ Vw Stolt

Ex protocollo:

Hj. Bennich.

>m~. oe
-

a-; .-nfl yt-?H airtfleoxS -utjsH

trr tö metare rM noM aifftM

./m-äI a>j! mufnd timhftvari:?5''?

,/inaoaaTaO

. upat t

.uA.nr>n V/

.MAM.llié

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Nionde hufvudtiteln: bil 6.

[70

Understöd åt

äldre behöfvande

folkskolelärare.

''“ly* r.KU >! rmwnjg • I

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, AaZ/ef in/or #ans

Kongl. Höghet Kronprinsen-Kegenten i Statsrådet å Stockholms

slott den 31 December 1Ö91.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lewenhaupt,

Statsråden: Friherre von Essen,

Östergren,

Groll,

Wikblad, .

Gilljam.

55:o.

Departementschefen, Statsrådet Gilljam hemstälde härefter, att

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att, i likhet med hvad under

derå föregående år egt rum, å allmänna indragningsstaten måtte äfven

för år 1893 anvisas ett anslag åt 10,000 kronor, att enligt de närmare

bestämmelser, Kongl. Maj:t kunde finna godt meddela, användas till

understöd af högst 250 kronor åt sådane äldre behöfvande folkskolelärare,

hvilka oförvitligen skött sin tjenst, men derifrån erhållit afsked

före år 1867.

I denna hemställan förenade sig Statsrådets öfriga ledamöter,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 6.

29

Vidare föredrog Statsrådet Gilljam:

56:o.

Eu af styrelsen för tekniska högskolan gjord framställning, deruti

— sedan förste vaktmästaren vid högskolan Fredrik Wilhelm Dahlman i

en till styrelsen ingifven skrift, med bifogande af prestbevis, utvisande

att Dahlman vore född den 22 Oktober 1823, anmält, att han ej längre

kunde sköta sin syssla med erforderlig kraft och uthållighet, samt förklarat

sig vilja derifrån afgå, om lian, som vore för sin utkomst helt

och hållet beroende af sina löneförmåner såsom vaktmästare, kunde komma

i åtnjutande af tillräcklig pension — styrelsen i underdånighet anhållit,

det Kongl. Maj:t täcktes genom proposition till Riksdagen förskaffa

Dahlman en pension af 800 kronor årligen.

Till stöd för denna framställning hade styrelsen anfört,, att Dahlman,

hvilken sedan den 1 april 1859 varit anstäld såsom vaktmästare vid

högskolan och dessförinnan under två år innehaft dylik befattning vid

svenska slöjdföreningens söndags- och aftonskola, numera tekniska skolan,

i sin krafts dagar med mycken duglighet och städse med nit och redbarhet

fullgjort sina åligganden, samt att dessa, hvilka de senare åren

genom högskolans utvidgning i flera hänseenden blifvit allt mera ansträngande,

numera omfattade vaktmästarebiträde vid tre af läroverkets

fackskolor och dessutom vid högskolans kansli, bibliotek och fysiska

kabinett, så att det uppenbarligen vore af stor vigt, att ifrågavarande

befattning innehades af en person med full arbetsduglighet. Styrelsen

hade derjemte beträffande beloppet af den pension, som skäligen kunde

tillkomma Dahlman, upplyst, att hans nuvarande lön utgjorde 900 kronor,

förutom fri bostad och ved, så att han, enligt styrelsens åsigt, kunde i

fråga om lönevilkor likställas med förste vaktmästaren i Statskontoret,

för hvilken 800 kronor i pension skulle jemlikt, gällande bestämmelser

utgå.

Efter nådig remiss hade Statskontoret afgifvit underdånigt utlåtande

i ärendet och dervid erinrat, att svenska slöjdföreningens söndags- och

aftonskola redan vid tiden för Dahlmans anställning derstädes åtnjutit

ett årligt anslag af 15,000 kronor på ordinarie stat samt år 1859 blifvit

öfvertagen af staten och stäld under Kommerskollegium såsom öfverstyrelse,

samt att Dahlman följaktligen den 1 April 1892 vid en ålder

af mer än 68 år tillbragt 35 år i det allmännas tjenst. Vidare hade

Statskontoret anfört, att, ehuru på tekniska högskolans vid 1876 års

riksdag faststälda lönestat icke funnes uppförda några särskilda vakt
-

el

Pension för

förste vaktmästaren

F.

IT. Dahlman.

opaginerad Kontrollera mot PDF

so

Nionde hufvudtiteln: bil. 6

[9-]

Pension för

förste vaktin

fistel ren C.

K. Eriksson

mästarelöner utan i stället ett anslag af 3,500 kronor till betjenings

aflönande, denna omständighet dock icke syntes böra betaga Dahlman

förmånen att i likhet med sådane vaktbetjente vid statens embetsverk

och institutioner, för hvilka aflöningen vid de från och med 1876 års

riksdag vidtagna löneregleringar fördelats i lön och tjenstgöringspenningar,

vid uppnådda 65 lefnads- och minst 35 tjenstår komma i åtnjutande af

en mot lönen svarande pension å allmänna indragningsstaten, och detta

så mycket mindre som vårdandet af tekniska högskolans många och

dyrbara inventarier otvifvelaktigt stälde ganska stora anspråk på tjensteinnehafvarens

arbetsförmåga och ordentlighet. Till följd häraf och då

beträffande det föreslagna pensionsbeloppet Dahlman syntes, på sätt

styrelsen för högskolan förmenat, kunna likställas med förste vaktmästaren

hos Statskontoret, hvilken, med en lön af 800 kronor och

tjenstgöringspenningar till belopp af 300 kronor, åtnjöte 800 kronor i

pension, tillstyrkte Statskontoret, det framställning måtte göras till Riksdagen

derom, att åt Dahlman blefve å allmänna indragningsstaten beviljad

en pension af 800 kronor om året, att utgå från och med månaden

näst efter den, i hvilken han efter ingången af April månad 1892 erhölle

afsked från sin befattning.

På grund af hvad i ärendet förekommit hemstälde Statsrådet, att

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att medgifva, det Dahlman finge

från och med månaden näst efter den, i hvilken han efter ingången af

April månad 1892 erhölle afsked från befattningen såsom förste vaktmästare

vid tekniska högskolan, för sin återstående lifstid å allmänna

indragningsstaten uppbära pension till belopp af 800 kronor årligen.

57:o.

Eu af förste vaktmästaren i Riksarkivet Carl Erik Eriksson gjord

underdånig ansökning, att han, som vore född den 28 Januari 1815'' och

sålunda uppnått en ålder af mer än 76 år samt tjenstgjort i Riksarkivet

såsom extra vaktmästare från den 17 November 1858 och såsom ordinarie

sedan den 7 April 1859, hvarförutom lian varit anstäld såsom vaktmästare

hos Svenska akademien under åren 1844—1885, måtte, då han

nu på grund al hög ålder, sjuklighet och försvagade krafter önskade

afgå från tjensten, å allmänna indragningsstaten erhålla en mot hans

nuvarande lön svarande pension, att utgå från och med månaden näst

efter den, i hvilken afsked kunde varda honom beviljadt. Till stöd för

s. 31 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 6. 31

denna anhållan hade sökanden bifogat två intyg om synnerligen väl vitsordad

tjenstgöring, utfärdade de! ena af sekreteraren i Svenska akademien

och det andra af riksarkivarien, som på det varmaste förordat, att

den sökta pensionen måtte beviljas.

öfver berörda ansökning hade Statskontoret afgifvit infordradt

underdånigt utlåtande och deruti anfört, bland annat, att enligt gällande

stat för Riksarkivet af den 1 Juni 1877 aflöningen för förste vaktmästaren

derstädes utgjordes af lön 800 kronor och tjenstgöringspenningar

300 kronor, och att enligt nådigt bref af nyssnämnda dag civile embetsoch

tjensteman samt betjente, hvilkas aflöning vid senast skedda löneregleringar

fördelats i lön och tjenstgöringspenningar, egde rätt att efter

uppnådda 65 lefnads- och minst 35 tjenstår vid afskedstagandet undfå

pension från allmänna indragningsstaten till lönens hela belopp.

.in »arv-«{i i ''.-''il -u Jr ■■>aA . ;• i 1

Då Eriksson såsom vaktmästare i Riksarkivet tjenstgjort endast

något mer än 33 år, samt å det till Svenska akademien anvisade ordinarie

anslag icke funnes uppfördt något belopp till aflöning åt vaktmästare,

ansåg Statsrådet förevarande fråga böra underställas Riksdagens

pröfning; och hemstälde Statsrådet, det Kongl. /Maj:t täcktes,, med afseende

på Erikssons höga ålder samt långvariga och väl vitsordade

tjenstgöring, föreslå Riksdagen att bevilja Eriksson , en mot hans lön

svarande årlig pension å allmänna indragningsstaten af 800 kronor, att

utgå under hans återstående lifstid från och med månaden näst efter

den, i hvilken afsked från tjensten blefve honom beviljadt.

. i, t''Vi ‘k!. [• 111 .i i. > H >!-n : ; 1tv/-Öl < 1 tl »li i'' 1 i>''i U>! .. ;

Hvad Statsrådet beträffande de under nästföregående

tre punkter upptagna ärenden i underdånighet

hemstält behagade Hans Kongl. Höghet KronprinsenRegenten

gilla och bifalla; och skulle protokollsutdrag

härom till Finansdepartementet öfverlemnas för behörigt

iakttagande vid uppgörande af förslag till reglering af

utgifterna under riksstateus nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

Alfred Zimmerman.

i 1! f, j »'' i-'' .11,'' . . i t ! i 1 ) i

.( i It

• I

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Nionde hufvudtiteln: bil. 7.

eu-]

Kreditiv för

upprätthållande

af armén*

pensionskassas

egen pensionering

samt till

fyllnadspensioner.

Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen uti Statsrådet å Stockholms slott

den 13 November 1891.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lewenhaupt,

Statsråden: Herr Friherre von Otter,

Friherre Palmstierna,

Friherre von Essen,

Friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam.

Chefen för Landtförsvarsdepartementet, Statsrådet Friherre Palmstierna,

föredrog i underdånighet:

stjerna, föredrog i underdånighet

Departementschefen yttrade härefter:

I afseende å beloppet af det kreditiv, som för år 1893 kan blifva

erforderligt dels till upprätthållande af arméns pensionskassas egen pensionering

och dels till fyllnadspensioner för arméns befäl och underbefäl

med vederlikar, har direktionen öfver nämnda kassa uti skrifvelse den 4

innevarande månad afgifvit underdånigt utlåtande och dervid hufvudsakligen

anfört, att direktionen, på grund af verkstäld undersökning rörande

pensionstagarnes medellifslängd, funne antagligt, att vid den tidpunkt,

då 20 år förflutit, sedan 1877 års pensioneringsgrunder började tillämpas,

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Nionde hufvudtiteln: bil. 7.

tillkomst och afgång å pensionsstaten skulle komma att ungefärligen

motsvara hvarandra, samt att, då med nästkommande års utgång 15 år

af nyssnämnda tidrymd tilländagått, det belopp, hvarmed ifrågavarande

kreditiv förut årligen behöft höjas, utg''örande för hvartdera af aren 1890,

1891 och 1892 en summa af 50,000 kronor, syntes kunna från och med

år 1893 småningom minskas; hemställande direktionen med anledning

häraf och då direktionen ansåge kreditivbeloppet för sistnämnda år erfordra

en förhöjning af endast 45,000 kronor utöfver de för år 1892

beviljade 1,475,000 kronor, att Eders Kongl. Maj:t täcktes under vanliga

vilkor af Riksdagen för ändamålet äska ett belopp af 1,520,000 kronor.

På grund häraf hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t behagade

föreslå Riksdagen .

att å extra stat för år 1893 anvisa ett kreditiv af 1,520,000 kronor,

att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas egen

pensionering med nu faststälda pensionsbelopp, mot skyldighet för pensionskassan

att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda

vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgiftema, och dels till

fyllnadspensioner i enlighet med de af Riksdagen godkända grunder för

sådana pensioners utgående; .

äfvensom medgifva, att hvad af de till pensioneringen under ar

1892 anslagna medel kan blifva oanvändt må för det kommande årets

pensionering användas.

i nu a-in..''! x- ::\ i :-i /: *2TmaAi: .kjohjoo'' *

Till denna departementschefens hemställan, hvaruti

Statsrådets öfrige ledamöter instämde, täcktes Hans

Maj:t Konungen lemna nådigt bifall; och skulle utdrag

af detta protokoll tillställas Finansdepartementet för

iakttagande vid uppgörande af förslag till reglering

af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

Eugene Peyron.

Bill. till Riksd. Frot. 1892. 1 Sami. 1 Afd.

it

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finansplanen: statsrådsprotokollet.

Finansplanen.

■ : •It:; ri i i. -1 . 17

KJO.cBI,* ..

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, Aef/fe* inför Hans

Kongl. Höghet Kr onpr insen-Regent en i Statsrådet ä

Stockholms slott den 13 Januari 1S92.

.....:U,;. .... •_ ... -/n-.i.in • /i

~ . .,.j ,, . :UtHl,t1 .. :r.u/.•>

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lewenhaupt,

Statsråden: Herr Friherre von Otter,

Friherre Palmstierna,

Friherre von Essen,

Friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

WlKBLAD,

Gilljam.

Härefter yttrade departementschefen, Statsrådet Friherre von Essen.

De anslag, Kongl. Maj:t på de särskilda departementschefernas

föredragning beslutit äska af Riksdagen för år 1893, utgöra sålunda.

Bill. till liiksd. 1’rot. 1892. 1 Samt. 1 Afd. 1

Sammanfattning

af

utgifterna

under hufvudtitlame.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anslag

utom hufvudtitlame.

Riksgälds
kontorets
ställning.

Finansplanen: statsrådsprotokollet.

I hufvudtiteln: ordinarie

II

11

ordinarie:

kronor

3,889,100: —

extra:

11

77,500: —

III

11

ordinarie:

11

606,750: —

extra:

11

4,500: —

IV

11

ordinarie:

11

23,663,000: —

extra:

11

2,156,200: —

V

11

ordinarie:

11

6,663,550: —

VI

extra:

11

2,184,750: —

11

ordinarie:

11

4,803,612: —

VII

extra:

11

2,381,388: —

11

ordinarie:

11

16,568,466: —

VIII

extra:

11

957,334: —

11

ordinarie:

11

13,258,183: —

IX

extra:

11

1,234,117: —

11

ordinarie:

11

2,915,550: —

extra:

11

1,520,000: —

Vidare har Kongl. Maj:t. förut denna dag

på föredragning af chefen för Civildepartementet

beslutit föreslå Riksdagen att till utgående under

år 1893 utom hufvudtitlarne å riksstaten anvisa:

till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens

trafikerade jernvägar ... kronor 1,200,000: —

,, fortsättning af arbetena å

stambanan mellan Vännäs

(Nyby) och öfverLuleå

(Boden) .............. 4,000,000: —

kronor 1,320,000: —

„ 3,966,600: —

„ 611,250: —

„ 25,819,200: —

„ 8,848,300: —

„ 7,185,000: —

„ 17,525,800: —

„ 14,492,300: —

_ 4,435,550:

kronor 84,204,000: —

5,200,000: —

Fullmäktige i Riksgäldskontoret hafva i skrifvelse

den 10 sistlidne December, som torde få under

Litt. B biläggas dagens protokoll, lemnat uppgift

å de Riksgäldskont örets utgifter för år 1893, hvilka

Fullmäktige ansett böra i riksstaten uppföras.

Enligt denna fullmäktiges beräkning utgöra dessa

siffror:

riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar

m. m., förslagsvis ...............kronor 616,250: —

Transport kronor 616,250: — kronör”89,404,000: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finansplanen: statsrådsprotokollet.

Transport kronor 616,250: — kronor 89,404,000:

räntor å statsskulden ock af betalningar

å de fonderade statslånen

kronor 12,631,370: —

efter afdrag af

de till Riks
gäldskonto-

. ,.,

ret ingående

rånte- och

kapitalbetal
ningarkronor

2,940,420: —

förslagsvis.................................... „ 9,690,950:

Enligt hvad Riksdagen i underdånig skrifvelse

den 11 Maj 1888 anmält, har Riksdagen,

som beslutit, att för inrymmande af Riksdagen,

Riksgäldskontoret och Justitieombudsmansexpeditionen

samt af Riksbanken skulle uppföras tvenne

skilda byggnader å vestra delen af Helgeandsholmen,

i sammanhang härmed fattat beslut om

bildande af en byggnadsfond för riksdags- och

riksbanksbus, hvaruti skulle ingå dels den för

uppförande af nytt riksdagshus bildade fonden,

då uppgående med räntor till 2,900,000 kronor, dels

de till nytt hus för Riksbanken afsätta 1,500,000

kronor, dels af sådana medel i Riksbanken, som

blifvit afsätta för inlösen af gamla sedlar, en

summa af 255,000 kronor, dels ock under 7 års

tid årligen ett anslag af 250,000 kronor eller tillsammans

1,750,000 kronor, hvarigenom denna

byggnadsfond skulle uppbringas till en totalsumma

af 6,405,000 kronor. I öfverensstämmelse härmed

har Riksdagen af nyssnämnda 1,750,000 kronor

på extra stat för hvart och ett af åren 1889,

1890, 1891 och 1892 anvisat ett belopp af 250,000

kronor; och bör för ifrågavarande ändamål för år

1893 afsättas enahanda belopp eller.......................

10,307,200:

MIT

''f T

•t ud/i

Afsättning till

byggnadsfonden

för

riksdags- och

riksbankshus.

250,000: —

Summan af statsverkets utgifter för år 1893

uppgår således till..................................................... kronor 99,961,200:

opaginerad Kontrollera mot PDF

^ Finansplanen: statsrådsprotokollet.

Statsverkets tillgångar för den förevarande

stat sregleringen äro beräknade till ....................... kronor 100,277,000:_

Efter afdrag af nyssnämnda utgiftssumma „ 99,*961,*200: —

återstår ett belopp af ............................................... kronor 315,800: —

underlättande „ I riksstaterna för hvardera af åren 1891 och 1892 kar Riksdagen

af åtgärder pa Kongl. Maj:ts framställning uppfört ett belopp af 100,000 kronor till

oiycksjalltför- uncförlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och sjuksäkring

och kassors bildande. Efter samråd med chefen för Civildepartementet tillZTndT

styrker jag, att för ifrågavarande ändamål må äfven af öfverskottet å

statsregleringen för år 1893 afsättas enahanda belopp eller 100,000

kronor.

Statsverkets

kassaförlagsfond.

Statsverkets kassaförlagsfond utgjorde enligt 1890 års rikshufvudbok

vid samma års slut ............................................ kronor 12,549,707: 2 7

Till fonden har vidare afsatts:

enligt riksstat^ för år 1891 kronor 691,200: —

” ” _ » h 1892 „ 654,300:— „ 1,345,500: —

hvadan fonden vid innevarande års utgång kommer

att utgöra................................................................... kronor 13,895,207: 2 7

Det har förut ansetts, att afsättningarna till kassaförlagsfonden

borde fortgå, till dess densamma uppnått ett belopp af minst 15,000,000

kronor. I öfverensstämmelse härmed hemställer jag, att den del af det

ofvan beräknade öfverskottet för år 1893, som återstår efter frånräknande

af den föreslagna afsättningen till underlättande af åtgärder för arbetares

olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande, eller 215,800 kronor, må

afsättas till statsverkets kassaförlagsfond, hvilken, i händelse af bifall

härtill, skulle vid 1893 års slut uppgå till 14,111,007 kronor 27 öre.

Såsom häraf framgar, torde statsverkets kassaförlagsfond kunna

antagas komma att inom den närmare framtiden uppnå den storlek, att

vidare afsättningar till densamma icke behöfva ifrågakomma. Jag anser

mig emellertid härvid böra påpeka, att, äfven sedan berörda fond uppnått

den afsedda storleken, en del af de öfverskott, som å de årliga

statsregleringarna kunna uppstå, torde böra erhålla en med afsättningarna

till kassaförlagsfonden så till vida analog användning, att de disponeras

för beredande af ökad stadga åt statshushållningen. Jag syftar härmed

derpå, att åtskilliga af förslagsanslagen under de olika hufvudtitlame

äro i riksstaten upptagna till belopp, väsentligen understigande de utgiftssummor,

som från samma anslag i verkligheten utgå. En höjning

s. 5 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: statsrådsprotokollet. 5

af dessa anslag till erforderliga belopp skulle undanrödja den med det

nuvarande förhållandet förenade olägenhet, att, derest icke bristerna å

förslagsanslagen uppvägas af motsvarande öfverskott å den beräknade

afkastningen af statsinkomsterna, statsregleringen i dess helhet kommer

att sluta med en brist till större eller mindre belopp. Då bristen å förslagsanslagen

årligen plägar uppgå till ett ganska betydande belopp,

inses lätteligen vigten deraf, att statsregleringen genom nämnda anslags

höjande bringas till att bilda ett i möjligaste mån exakt uttryck för statens

hushållning./^ ,-\

Äfven i den statsreglering, som nu skall föreläggas Riksdagen,

hafva, likasom vid föregående statsregleringar tid efter annan egt rum,

vissa förslagsanslag upptagits med något förhöjda belopp, men för undanrödjande

på tillfyllestgörande sätt af nyssnämnda för budgeten såsom

helhet menliga förhållande erfordras ytterligare ej ringa förhöjningar.

I sammanhang med framläggande för Riksdagen af förslag till Disposition af

riksstat torde Riksdagens medgifvande böra äskas dertill, att vid stats- bt*p£™u9dtu.a

regleringen för år 1893 de i Rikets Ständers skrifvelse den 12 Maj 1841 lame.

angifna grunder i afseende å dispositionen af besparingarna å hufvudtitlame

fortfarande må blifva gällande.

På föredragning af chefen för Civildepartementet har Kongl. Maj:t

förut i dag besluta föreslå Riksdagen att till Kongl. Maj:ts förfogande ” *

ställa ett belopp af 4,000,000 kronor att i mån af behof lyftas för att

användas till Luleå—Gellivara-banans försättande i fullständigt skick och

till inköp af rullande materiel för densamma äfvensom till ersättande af

de för banan under år 1891 häfda utgifter.

I öfverensstämmelse med det förfarande, som enligt 1890 års Riksdags

beslut iakttogs vid anvisandet af medel till inköp af omförmälda

jernväg, torde äfven det nu ifrågavarande beloppet böra bestridas af

upplånta medel; och hemställer jag derföre, att Kongl. Maj:t må föreslå

Riksdagen, att samma belopp, 4,000,000 kronor, må anvisas till utgående

från Riksgäldskontoret, att af Kongl. Maj:t i män af behof lyftas.

På Statsrådets tillstyrkande behagade Hans Kongl.

Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla hvad departementschefen

sålunda hemstält och åt honom uppdraga

att, sedan han erhållit protokollsutdrag om hvad som

efter de öfriga departementens föredragning blifvit beslutadt

med afseende å statsregleringen, uppsätta och

Bill. till lliksd. Frot. 189H. 1 Samt. 1 Afd. ii-, . 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Finansplanen: statsrådsprotokollet.

till justering inför Kongl. Maj:t anmäla förslag till

nådig proposition angående statsverkets tillstånd och

behof i enlighet med Kongl. Maj:ts nu i ämnet fattade

beslut.

-■jdr A uv>.JM''jd AU

TT’ ‘‘* -** •- 1‘ ~

fcvataitfc fthrrmna mo.

i? < . J• -;4r-!

- joll T*

ii in

xrr* »i1 -

“t—

s(t-*t 8''gtfj

+ il

jxt lff.-

■.[»■in

.TiigUl,!

i Ifii

no-

-! r

11! a il

IfOi.r gina

JfiUiP,

i

FTi /

tia

r 1 it

l/töli *Jttf ; /■

igi/ inf

Jn£i >''<> kJW/i

tistel arh

iffei

i/;M

(. r

nab

-1.iljifj;.;'''',

fiH i

1 * o4o i i

: i(

t i JO-.,

*

-!vivt

, { *

{?

i! 11

Tf1, fi n

jod ''tr;

uoaoidffor^i

* å yl

IIOOhIk f

;t'': I ‘

ring

*.r/ligifK

.•»brnii

ilig r.v

iid i;m oi

ann

il iföl

offTfilrii

> S/nl/f

>/i

Xiioli

;< {• ''blr/iO tu t

i* *.)}■«■''»(t''

) 1(5 gm/T’

^l>ll

Of bl i

,i

i itu''i

si

}j-.U

o/l 11

it t li»

bill! i-

hot bi. ti till

■■ ''j\ \

i i in ö!

T*t’/!

Olif

)fl ti

muff

i in: -foiroT>

(»00 i

»U0,{- i K <

IM''i

)(j t i

Tf ■ .

• iiil.tR

ji>-. «■

>■2»

ijai

•liiktE

ilo!

..förf

1 i fö-To! H/TI!tf

al-m «y

if!''.i)~-iVjJ

ml

Hi, ^

»biTijvmi

ta o hr

L A ► j *

%''1‘J

Kri

(it1 >K

Lio /t i’.

R!!'',lura: >!> t

»t ton

jifinr .film

“tj. ,- j,''

;,Snt Itij

.v> fl Harr rJ

ript{ n

dl iA t S

flit

IUUI&

•jo T Öl)

~*J(f I

-''fl*

1 (• irf

I:i;i

lina

» 1/Ml

■ i^t.onf c; i,i

>.<[''

T‘''/fö

f

i’i ''i>;iil

l> t

5 ({"

.{ _ ;

ifii 1-

r * .

J tf*/

r [>/j

d M-l-J.

reta1

flod

;•«[

u »J*»'' i

:ti!(T*rf:•;i

iob -i- /!i

Mii/mtb

!■[-. t b

H11

l.i

f\t

1t j

/! : 1 i.

- gf!

P , v,J

■ o f i

f

''llJfiippi

. .. ^. /

4 ’ i ’

li; ,

\\A v

fö ii1 i

t/i)''i 1)1111

t- ,i S1 y

l-.l L.MM

-■ i j

vi

o iföl

j ’jf;

ii liitl

i t:ii;K .förn

y. it;

.1 !•''» . J ~**f (till

mm!

.Ib-m

;<i • *i

i / 1 i J *> } i

Ex protocollo:

Fr. N:son Ihrfelt. >

■ <>- ii"!i ; no/ /.

bi.'' liVttrAil .«•/!/:

; i-j ti i i!

Öl i

.i%Vf* •/! iiTidl •*bn,gi5''föd "I fifr.rfV.''»[Ii

''job b»;Vfl isUbifu •• • ii 11

i. 12 äJTij M! i1 lll< >m»d : i i ‘>11 ; ■ rf {

no nio

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1892.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning. 1

Bil. Litt. B.

Hio/lifl ^i-nohiod/brttei^i ä v»*''Jo -lita
-

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kongl. Finansdepartementet.

åt ;;•-!> •ginnllåi!*>d«8«l- A •;tt<»i. ^ i

Med anledning af Eder skrifvelse den 11 nästlidne November

hafva Fullmäktige i Riksgäldskontoret låtit upprätta och få härmed till

Eder öfverlemna förslagsvis'' uppgjorda beräkningar öfver Riksgäldskontorets

sannolika ställning vid slutet af hvartdera året 1891 och 1892

samt redan nu påräkneliga inkomster och utgifter 1893.

I dessa beräkningar äro såsom vanligt ej upptagna inkomster, utgifter

och behållningar för de särskildt förvaltade fonderna, nemligen

jernvägshypoteksfonden, de fonderade lånens liqvidations- och amortissementsfonder

samt fonden för e^t^a amortering af statsskulden; och

enär de utgifter, som af upplåningen för jernvägshypoteksfonden föranledts,

böra med de till fonden ingående rånte- och kapitalbetalningar

bestridas, finnes i beräkningarne ej bland utgifterna uppförd den andel

af annuiteten för 1878 års statslån, som belöper å de återstående obligationer

af nämnda lån, genom hvilkas försäljning medel till utlåningen

från jernvägshypoteksfonden anskaffats och hvilkas valuta ännu för fondens

räkning användes.

Stockholm den 10 December 1891.

ALB. ANDERSON. PER SAMZELIUS. J. NORDENFALK.

EDW. SEDERHOLM. CLAES WERSÅLL. WILH. LILLIESKÖLD.

P. R. Babe.

Bill. till Riksd. Prof. 1892. 1 Sami. 1 Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontor yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning.

.8 .tliJ M

Forslagsberäkning öfver Riksgäldskontorets Inkomster och * I

.lolr-Mi::»,! .[gno/J iol noteiU» do o not! !!

Riksgäldskontorets kassabehållning den 10 Decem
j

.ber 1891 .................................................................... 714,357: 51

I Kapitalfordran för tills vidare förräntade medel:

emot uppköpta obligationer...... 1,155,550: —

„ reverser och depositions
bevis

...r.y.to-y.:;..;............. 2,526,800: — 3,682,350: —

Fordran af fonderna ...........................■'' * 34 972: 54

jk ,''ioiHKfodoi t ugjiiqqn jo igtlanv -------’--------

flyglinjer! ,lund no! obr.tfcvröt tbiiolsifia o b d''1 •n.gi rtliåiled doo

Of-.rMiOiiin dno -anoimbivpil nätnål ohrn&Lind o b .oobiK.dadotoqy ilig/;

grinot-fou^ nöl i!''i0:ie* t asur rdmolfe

!>■: i! /i''gn''/u-JOj rot negnuu-bfqn ''!> im>« f ro Orgor -.S

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda

föremål anvisade lånetmderstöd........................... 1,442,500: _

Ränta å utgifna belopp från odlingslånefonden...... 104^744: —

Genom förräntande af tills vidare utlånta medel ... 30,000: —

ro rot intill; bihIbv enduvd noo slaiifixam; hoIhu M"!'' ''O ynv-^nvnroL

/i ml

i>:h

nox

4,431,680

'' inö;

nom

delo

05

1,577,244

,*"A)iuivati ■amu

/

1081 ledfri

''! H- *.!. y. i i. i M .\ |/. t.'','', / •<

0i*-• ■ o i.Hd ii.ll U .i.I i <U''M! > .l/.(oHM.-f''i:-18 ./ni i

Transport ) 6,008,924|o5

s. 3 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontor yttrande ang. Riksgäldskontor ställning. 3

! §(! 800.

Utgifter från och med den 10 December 1891 till årets slut.

([HlllV

X

Utgifter:

Riksdags- och revisionskostnader............;....................... 15,000

Kostnader för Riksdagens hus och bibliotek............... 2,000

Förvaltningskostnader vid Riksgäldskontor .......... 5,500

Ränta å obligationer för 1887 års 36/10 »-lån ........... 50,226

Ränta och omkostnader å obligationer för 1891 års

tillfälliga 4 »-lån ..............................................X....... 145,000: —

Ränta å gamla 5 »-lånet, å Konung Carl XIILs hem
giftskapital

samt å Göta kanals reparationsfond 9,153: 8 3

Köpeskillingar för försålda mindre kronolägenheter

Vid

Vid 1879 års riksdag till utgående från Riksgäldskontor anvisadt

anslag, högst 4,000,000 kronor, för inköp af Hallsberg—

Motala—Mjölby jernväg, återstoden ........................ 730: 31

1885 års riksdag till utgående under år 1887

anvisade medel, 2,350,000 kronor, för jernvägens

mellan Hudiksvall och Näsviken inköp och ombyggnad

m. m., återstoden af det för inlösen af

i jernvägen intecknade obligationer anvisade belopp

105,624 kronor 7 öre......................................... 5,624: 07

Låneunderstöd för enskilda jernvägar:

Ur 1886 års fond anvisade:

återstoden af 1891 års anslag 1,Q00,000 kronor

O äling slånefonden:

Vid 1883 års riksdag anvisade medel:

återstoden af 1888 års anslag, 525,505: 84,......... 25,505: 84

Transport 25,505: 8 4

22,500

204,379

138,877

83

83

6,354

807,450

38

1,179,562|04

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning.

Transport

6,008,924

it 1''irii;

b Inni

Summa kronor

6,008,924

" < . ,.i Ib; , ,-hh-Ah '' nu r «Hl bi r

nr !!•'':.■ i ‘bo nnll-urr

f rob in mbl.;tft f.m .in bf;ir;>^-/u

■ •Miotu-if-lo vbt uJootui i

Oi - T lön oi Å t till do f qqo!

Ht

nltit-iiviu! budi

. n • !. Om.tu^i.! o tv ..t,; • n; Jt>d! n

rits 088 f brV

s. 5 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning. 5

Transport 25,505: 84

Vid 1888 års riksdag anvisade medel:

1889 års anslag .............................. 365,406: 34

1890 „ „ ... 1,000,000: —

efter afdrag af för

sistnämnda år

, (i/ beräknade, till «-r« ''J>*! bi /

Kongl. Statskontoret

inflytande

annuiteter å od- iieiamojinl

lingslån............... 145,860: — 854,140: —

1891 års anslag ... 1,000,000: — : •i
efter

enahanda afdrag.

.................... 128,500: — 871,500:j— 2,091,046: 34

Vid 1891 års riksdag anvisade lånemedel till fortsatt utveckling

af statens telefonväsende, 1,000,000 kronor, återstoden .......

Beräknad behållning vid 1891 års slut ..............................................

i;J(- Summa kronor

•«''. ; rf:'' ,bvr. <n n-bvcMii uu/fölst 10’ -.t

1,179,562

>d

dau -Iftjrq

1 obag i v

2,116,552

1 ■ 1;

200,000

2,512,809

6,008,924

04

yl.

18

83

05

(nu

1 it)!

•\ ''v,av

•4 v,

U5UUV)*.

'' bi unge- .5 •< ‘I! ti; ;ol

in ntoaiiovi?''. .1:1 .1;: •fn^ftiuöli;: ,tebuu

\X\rk''''1--

;!.nih$a/(iy! t <71 fiol» ''In uin bl k mlto

ni biflod bil jtnfiiinft tobnn

''nfj; Mit! lian • Öl tint

i:k <;*•.

w.-uu. <\C\

;irm<

51» »Svit

lit ob

M!81 [)iV

tint

"T

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning.

;,1:7 1

Förslagsfoeräkning öfver Riksgäldskontorets

/I) <)t in

rot In gr,r

n- Rbf!

Beräknad behållning vid 1892 års början

Inkomster:

hmivtylln

’>o £ •( •i j

TFT!

0(MJ

•i eib

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål anvisade

låneunderstöd ............................................... 2,579,000:

Afbetalningar å lån till undsättningar inom Kronobergs

och Kalmar län i anledning af 1868 års

missväxt

1,120:

Ränta å 1885 —1892 års hela anslag för odlings
lånefonden

.........................................216,000: —

Genom förräntning af tills vidare uti äntå medel

samt å lån för telefonväsendets utveckling ... 50,000: —

Ersättning af statsverkets medel:

Motstående för år 1892 upptagna riksdags- och revisionskostnader,

aflöningar m. m. äfvensom annuiteter å de fonderade

lånen samt räntor å öfrig statsskuld .............. 13,414,220: —

efter afdrag af den för Riksgäldskontoret

under samma tid beräknade inkomst af

rånte- och kapitalinbetalningar ................ 2,846,120: —

Upplåning:

Vid 1891 års riksdag beräknad återstående upplåning för år 1891

och föregående år ........................ 9,867,205: 4o

2,512,809

lag a il

it 1 Or

vo

83

bi:

fm

2,846,120

10,568,100

Transport 9,867,205: 4 o

15,927,029)83

s. 7 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning. 7

<>*• :ö<>k.738tfi Hoq*ns''iT

Inkomster och Utgifter år 1892.

-qq» ri''v/l

''Om

•I t HaViU ti

bi 7

'' ^iTITI

i l''»nt<iibJ

nonii flit

M ♦, 1

-iUt iol

iii-ghv rn oj

gr, ibideitifl

-OM lt>TI

il i :*l. t

u ilom gtiv

< flöd bitas

Iht

mtdifl tro

■ ■. i.

Ni.l.ij If«. D.lV

"''.blöilunÖ

■-■.! Liiou

i*. Juft

it>1 ii»“rt m

>!-t i Ui:

-4 4»f i ; {?/0

r*>.

’>• - i v rf*

''LtioiilHtotu

tnbo uéft

•t öl

616,250: —

* Aziuiu m

300,000: —

.i j ^ •

''in birt

it i)j rjnöj

!iIiJ /urnon

tu;

1 k,’i i; \ H A 1.

''i. M utoilnjp

ilil i i i j <

1 *

1 i : - '' • '' 1''.*{{*

i ;:

•;A ''<MV I

! . t/in:

v»; i • >:<» ''ii!

in) j i j: ji‘>uf

ir$

r

M.ilKi

Utgifter:

Riksdags- och revisionskostnader samt ajlömngar:

riksdags- och revisionskostnader ...... 500,000: —

kostnader för Riksdagens hus............ 12,000: —

„ „ „ bibliotek 3,000: —

löner, arfvoden och expenser vid Riksgäldskontoret

............................... 64,925: —

löner på indragnings- och pensions
stat

vid dito ................................ 14,075: —

aflöning, resekostnad och expenser,

för Justitieombudsmannen och

hans expedition .............................. 22,250: —

Annuiteter och räntor:

till Hans Maj:t Konungen ...................................... 300,000: —

annuitetsanslag: Kapital. Ränta.

1860 års lån emot

premieobligationer

1878 års lån emot

4 % obligationer ...

1880 års lån emot

4 % obligationer ...

1886 års lån emot

3 >/2 % obligationer

1890 års lån emot

3 ‘/j * obligationer

Kapital.

131,111: 11‘ 161,888:89

1J! f'' «

276,395:20 579,703:52

1,197,900: - 4,371,246: —

140,888:89 1,734,421:11

280,888^ 8 9 1,230,024:44

2,027,184: 09 8,077,283: 9 6

Transport 2,027,184:09 8,077,283:96 916,250: —

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning.

Transport 9,867,205: 4 0

-in ! liq-

vid samma riksdag medgifven upp- låning för år 1892:

till låneunderstöd för enskilda

jernvägar ........... 1,000,000: —

lånebidrag för an- läggning af jern- väg mellan Hernö- sand och Sollefteå 1,175,000: —

till anläggning af

en bibana från

norra stambanan

vid Mellansel till

Örnsköldsvik jem- te trafik materiel... 1,000,000: —

till betäckande af

motstående utgift

från odlingslåne-

fonden,förslagsvis 854,500:— 4,029,500: — 13,896,705: 40

som minskas med:

redan verkstäld upp- låning genom för- säljning af obliga- t- tioner, tillhörande

1887 års lån ...... 347,480: —

1891 „ „ ...... 7,008,620: 34 7,356,100: 34

återförda obligationer af 1878 års

lån från jern vägshypoteksfonden 107,795: 13

skilnaden mellan vid

1890 års riksdag

anvisade medel för

inköp af jern vägen , o» :

mellan Luleå och

norska gränsen... 6,750,000: —

15,927,029

/vw ,Vjh

r j (•

• • ’ . . " f(JO

/ '' *. 1 i : i f

lif’

r: ti*

i lofinils :* j

"n t i (! < > ^ !

^ y

i J \ : vt-'' , t ,

83

v >1

4 H

i

Transport 6,750,000:— 7,463,895:4 7 13,896,705: 40 |15,927,029|83

. v v(.;,8

s. 9 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgåldskontorets ställning. 9

•v *!•:<), i yt Kapital.'' Ränta.

Transport 2,027,184: 09 8,077,283: 96 916,250: —

mn

Rån teanslag:

1887 års lån emot 3,6 %

obligationer 700,128: —

1888 års lån

emot 3% obligationer

800,000: —

1891 års lån

emot 4% obligationer

288,000: —

fond. för extra amort©-

H.UOt.

, f * i <

X.

1,788,128:

ring af statsskulden . 340,333:3 3_

* !! Sgr 2,367,517: 42 9,865,411:

96 12,232,929: 38

ränta å medgifven och beräknad, men ännu icke

verkstäld upplåning ............................................. 250,000: —

ränta å gamla 5 &-lånet, å konung Carl XIII:s

hemgiftskapital samt å Göta kanals reparationsfond,

15,030: 7 0, som för slutsummans

utjemnande utföres med ...................................... 15,040: 6 2

Återbetalning af från Kongl. Statskontoret till Riksgåldskontorets

förvaltning aflemnad kassabehållning ...................................

Vid 1890 års riksdag å Riksgäldskontoret anvisade medel till

bestridande af ifrågakommande kostnader vid inköpet af jernvägeh

mellan Luleå och norska gränsen ................................

Vid 1888 års riksdag anvisade medel för odlingslånef onden:

1892 års anslag ......................................................... 1,000,000: —

efter afdrag af för sistnämnda år beräknade,

till Kongl. Statskontoret inflytande annuiteter

å odlingslån ......................................................... 145,500: —

J\- ■ < «»

;i}>( r

13,414,220

1,000,000

250,000

854,500| —

Transport 15,518,720''

Bih. till Riksd. Frot. 1892. 1 Sami. 1 Afd.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning.

Transport 6,750,000: —

samt den af Riksgäldskontoret

betaldaköpesumman

6,500.000: —

Summa kronor.

i

»Oii iK*u

* j t

s. 11 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: Fullmäktigea i, Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning. 11

Transport

Vid 1891 års riksdaa till utqående från Riksgäldskontoret under

15,518,720

dr 1892 anvisade utgifter:

lån ur 1891 års fond för enskilda jernvägar,

5,000,000 kronor,...........................-................—1,000,000: <

låDebidrag till anläggning af jernväg mellan Hernö-

eand och Sollefteå ................................................ 1,175,000: -

till anläggning af en bibana från norra stambanan

vid Mellansel till Örnsköldsvik jemte trafik- materiel .....................................................................M,000,000: —

3,175,000

Beräknad behållning: vid 1892 års slut ....................

3,416,119

76

Summa kronor

22,109,839

76

\

opaginerad Kontrollera mot PDF

12 finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning.

Förslagsräkning öfver Riksgäldskontorets

_I.5

-T''d\iyV.

AvAaao iöt h

Beräknad behållning vid 1893 års början

1 i .itd'' - -.t -j

Bli. 1 ‘.''.i f

.....

iing^tnlnr: [fri

— m4 éefhdioB i

Inkomster: no; t ,nVvl mmdU ,;ö 1« ^.Uf,

-äiRri? ojm-u if/aLlö/l-uiG !Iil hämd

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål anvisade

låneunderstöd................................................ 2,643 000:_

Afbetalningar å lån till undsättningar inom Krono*

bergs och Kalmar län i anledning af 1868

års missväxt ............................................................... 1 i 20: _

Ränta å 1885—1893 års hela anslag för odlings
lånefonden

................................................................. 246,300: —

Genom förräntning af tills vidare utlånta medel

samt å lån för telefonväsendets utveckling ... 50,000: _

ävA T»

in mit

3,-416,119

^eibidofiål

jo basa

suäifu; Hit

>M biv

''■ttObai!

t,-in•

Ersättning af statsverkets medel:

Motstående för år 1893 upptagna riksdags- och revisionskostnader,

aflöningar m. m. äfvensom annuiteter å de fonderade

lånen samt räntor å öfrig statsskuld ............ 13,247,620: -

efter afdrag af den för Riksgäldskontoret

under samma tid beräknade inkomst af

rånte- och kapitalinbetalningar ............... 2,940,420: -

Upplåning till betäckande af motstående utgift från odlingslånefonden,

förslagsvis ......................................................................

2,940,420

76

a

10,307,200

805,000

Transport |17,468,739|76

s. 13 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontor yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning. 13

Inkomster och Utgifter år 1893.

v

Utgifter:

\ ''

Riksdags- och revisionskostnader samt ajiöningar:

riksdags- ock revisionskostnader ...... 500,000: —

kostnader för Riksdagens hus............ 12,000: —

„ „ „ bibliotek 3,000: —

löner, arfvoden och expenser vid Riks-

gäldskontoret........................................ 64,925: —

löner på indragnings- och pensions-

stat vid dito ......................................... 14,075: —

aflöning, resekostnad och expenser

för Justitieombudsmannen och hans

expedition ................................................ 22,250: — 616 250:

Annuiteter och räntor: \

till Hans Maj:t Konungen .............................. 300,000: —

annuitetsanslag: Kapital. Ränta

1860 års lån emot

premieobligationer 131,111: it 161,888: 89

1878 års lån emot

4 % obligationer ... 287,472: so 568,426: 16 \

1880 års lån emot

4 % obligationer... 1,306,800:— 4,321,152: —

1886 års lån emot

3 Vg * obligationer 140,888: 89 1,734,421: u

1890 års lån emot

3 l/s % obligationer . 290,666: 67 1,220,022: 22

2,156,939: 47 8,005,910: 38

*

Transport 2,156,939: 47 8,005,910: 38 916,250: —

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontor yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning.

17,468,739

Transport

Summa kronor

s. 15 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets stallning. 15

Kapital. Ränta.

Transport 2,156,939: 4 7 8,005,910: 3 8 916,250: —

Ränteanslag:

1887 års lån emot. 3,6 %

obligationer 7 00,128: —

1888 års lån

emot 3 % obligationer

... 800,000: —

1891 års lån

emot 4 %ob
ligationer

... 288,000: -• 1,788,128: —

fond för extra amortering

af statsskulden ... 85,333: 3 3

Sgr 2,242,272: so 9,794,038: 38 12,036,311: 18

ränta å medgifven och beräknad, men ännu icke

verkstäld upplåning ................................................

ränta å gamla 5 $-låuet, å konung Carl XIII:s hemgiftskapital

samt å Göta kanals reparationsfond,

15,030: 7 0, som för slutsummans utjemnande

utföres med ..............................................................

280,000: —

15,058: 8 2

13,247,620

Vid 1888 års riksdag anvisade medel för odling slånefonden:

1893 års anslag........................................................ 1,000,000: —

efter afdrag af för sistnämnda år beräknade,

till Kongl. Statskontoret inflytande annui
teter

å odlingslån ............................................ 195,000: —

Vid 1891 års riksdag till utgående från Riksgäldskontoret

under år 1893 anvisade utgifter:

lån ur 1891 års fond för enskilda jern vägar,

5,000,000 kronor, ................................................. 1,000,000: —

lånebidrag till anläggning af jernväg mellan Her
nösand

och Sollefteå.............................................. 1,175,000: —

Beräknad behållning vid 1893 års slut ............................................

805,000

2,175,000

1,241,119

Summa kronor 17,468,739

76

76

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsverkspropositionens justering.

Protokoll öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen

i Statsrådet å Stockholms slott den 16 Januari 1892.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lewenhaupt,

Statsråden: Herr Friherre von Otter,

Friherre Palmstierna,

Friherre von Essen,

Friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

WlKBLAD, :■!>.

Gilljam.

Departementschefen, Statsrådet Friherre von Essen uppläste till

justering ett, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts förut fattade, af

Statsrådet enhälligt tillstyrkta beslut, uppsatt förslag till Kongl. Maj:ts

nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och

behof.

Hans Maj:t Konungen täcktes, enligt Statsrådets

underdåniga tillstyrkande, i nåder gilla berörda förslag,

sådant det finnes detta protokoll bilagdt; och skulle

i enlighet dermed omförinälda nådiga proposition till

Riksdagen aflåtas.

In fidem

Fr. N~:son Ihrfelt.

Bih. till Riksd. Prof. 1892. 1 Samt. 1 Afd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

R U11 e 1 s o

i Kongl. Maj:ts nåd. proposition n:o 1; Tredje hufvudtiteln.

Sid. IG, rad. 22 nedifrån står: till upprätthållande af den- eller desamma

varit storthinget förelagd.

läs: till upprätthållande af den- eller desamma

bör gifvas, varit storthinget förelagd.

Bih. till Riksd. Prof. 1893. 1 Sami. 1 Afd.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.