Sök i Ratio Lex

Angående tillstånd för Ystad—Eslöfs jernvägsaktiebolag att till riksgäldskontoret inbetala oguldna återstoden af ett bolaget beviljadt lån

1892-03-10 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1892:53, Angående tillstånd för Ystad—Eslöfs jernvägsaktiebolag att till riksgäldskontoret inbetala oguldna återstoden af ett bolaget beviljadt lån

Dokumentets text

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 53.

N:o 53.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående tillstånd

för Ystad—Eslöfs jernvägsaktiebolag att till riksgäldskontoret

inbetala oguldna återstoden af ett bolaget beviljadt

lån; gifven Stockholms slott den 10 mars 1892.

Under åberopande af bifogade utdrag af protokollet öfver civilärenden

för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen medgifva,

att Ystad—Eslöfs jernvägsaktiebolag må under år 1892 å tid,

som fullmägtige i riksgäldskontoret eg a bestämma, till riksgäldskontoret

inbetala oguldna återstoden af det bolaget jemlikt Rikets Ständers beslut

år 1863 beviljade lån jemte ränta, under vilkor att bolaget inom

tid, som jemväl af fullmäktige bestämmes, för fullmäktige tillkännagifver

sin afsigt att begagna sig af det lemnade medgifvandet.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

V. L. Groll.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 53.

31

Utdrag

af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 10 mars

1892.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för'' utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: herr friherre von Otter,

friherre Palmstierna,

friherre von Essen,

friherre Åkeriiielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad och

Gilljam.

Departementschefen statsrådet Groll anförde derefter:

Uti underdånig skrifvelse den 7 september 1863 anmälde Rikets

Ständer att för byggandet af jernväg från trakten af Eslöfs station å

södra stambanan till Ystad Rikets Ständer beviljat det för denna jernvägs

anläggande redan då bildade bolag ett mot tva tiedjedelar af den

till 3,682,000 riksdaler beräknade kostnaden ungefärligen svarande lån

å 2,450,000 riksdaler att från riksgäldskontor et utgå, hvilket lån finge

räntefritt innehafvas under tre år från den dag, hvar och en särskild

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

del deraf blifvit lyftad, hvarefter å lånebeloppet, i den mån lyftning

egt rum, skulle inom hvarje kalenderårs slut inbetalas fem procent efter

år räknadt, hvaraf skulle, för hvad af lånet dessförinnan icke godtgjorts,

beräknas fyra procent årlig ränta, och återstoden utgöra kapitalafbetalning.

Genom nådigt bref den 11 september 1863 godkände Kongl.

Maj:t de af Rikets Ständer i afseende å detta låneunderstöds utbekommande

och användande samt dermed förenade vilkor, åligganden och

rättigheter meddelade beslut och stadganden.

o Sedan. Ystad—Eslöfs jern vägsaktiebolag fått lyfta detta lån och

derå åtnjutit stadgad räntefrihet, har bolaget genom erläggande årligen

af den stadgade annuiteten minskat skulden så, att kapitalåterstoden

vid 1890 års början utgjorde 1,614,245 kronor 5 öre.

Redan i början af år 1890 inkom styrelsen för nämnda jernvägsaktiebolag

med en underdånig ansökning om Eders Kongl. Maj:ts medverkan

dertill, att bolaget. under loppet af år 1891 måtte få på vilkor,

som af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen kunde varda bestämda, inlösa

den oguldna andelen af statslånet med derå upplupen ränta.

Till stöd för denna ansökning anfördes, att, enär bolaget genom

stadgade afbetalningar så betydligt minskat sin skuld, att den nedgått

till ofvanberörda belopp, 1,614,245 kronor 5 öre, samt den årliga afbetalningen

å lånet, sedan det räntedragande kapitalet blifvit så väsentligt

mindre, da mera representerade ett betydligt belopp, som för år

1889 uppgått till 55,/02 kronor 11 öre, den tanken hos bolagsstyrelsen

uppstått att genom upptagande af nytt lån, att återbetalas under en

längre följd af år, inlösa statslånet, samt att af en sådan åtgärd en

minskning _ i annuiteten för lånets gäldande skulle följa, så att aktieegarne,

hvilka från jernvägens öppnande ända till år 1879 icke erhållit

någon utdelning från bolaget, skulle, tidigare än annars kunde ske,

komma i åtnjutande af så stor del af nettobehållningen, att de såge

sina ränteförluster under bolagets första tid i någon mån minskade.

Sedan Eders Kongl. Maj:t medelst remiss den 22 januari 1890

lemnat fullmäktige i riksgäldskontoret tillfälle att afgifva utlåtande öfver

denna ansökning, åberopade fullmäktige i utlåtande af den 13 februari

samma år såsom yttrande i ärendet hvad fullmäktige anfört i ett samma

dag till Eders Kongl. Maj:t afgifvet utlåtande angående en af Kristianstad—Hessleholms

jernvägsaktiebolag gjord underdånig ansökning om

tillstånd. att få på en gång återbetala bolagets statslån; och hemstälde

fullmäktige i berörda utlåtanden, att ingendera af omförmälda båda ansökningar

måtte till någon Eders Kongl. Maj:ts åtgärd föranleda.

Såsom skäl härför anfördes, att bifall till ansökningarna antagligen

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

33

skulle framkalla liknande anspråk från andra jernvägsaktiebolag, hvilka

erhållit statslån, men att inbetalning i förtid af sådana lån till större

omfattning icke skulle kunna medgifvas utan att vålla staten olägenhet

och möjligen äfven förlust, hvilken blefve så mycket kännbarare, som

dels för de äldre af dessa lån åtnjutits räntefrihet under de första åren,

de innehafts, dels staten, hvad den förflutna tiden anginge, sjelf nödgats

erlägga icke obetydligt högre effektiv ränta å de penningar, som

upplånats för de enskilda jernvägarnes räkning, än den staten af jernvägsbolagen

betingat sig, och att, under antagande att riksgäldskontorets

mellankomst för anskaffande af medel åt enskilda jern vägsbolag

hvarken borde lända staten till vinst eller förlust, det icke kunde synas

obilligt, om staten under senare delen af lånetiden blefve åtminstone i

någon mån godtgjord för de uppoffringar, staten nödgats under den

förra delen af samma tid vidkännas.

Vid föredragning den 23 maj 1890 af bolagets ofvanberörda ansökning

fann Eders Kongl. Maj:t densamma icke till någon Eders Kongl.

Maj :ts vidare åtgärd föranleda.

Nu har styrelsen för nämnda bolag uti en i juli månad nästlidna

år till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift — under åberopande af hvad

styrelsen vid ärendets förra behandling anfört samt med framhållande

deraf att det för bolagets utveckling och dess förmåga att tillfredsställa

krafven på ökad rörlig materiel samt anskaffande af medel till betalning af

den betydliga skuld, bolaget under 1890 måst göra för banans förseende

med stålskenor, vore önskligt, att boLget genom inlösande af statslånet

och nytt låns upptagande med längre amorteringstid kunde blifva i

tillfälle att, då väsentligt lägre annuitet vore att erlägga, förfoga öfver

större del af nettobehållningen, än som för närvarande kunde ske —

i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder medgifva

Ystad—Eslöfs jernvägsaktiebolag att å tid och på vilkor, Eders

Kongl. Maj:t kunde finna skäligt bestämma, få inlösa statslånets oguldna

del, utgörande vid ansökningens ingifvande enligt uppgift 1,556,314

kronor 85 öre jemte derå upplupen ränta.

Fullmäktige i riksgäldskontoret, som genom nådig remiss lemnats

tillfälle att yttra sig öfver sistberörda ansökning, hafva den 16 juli 1891

med yttrande i detta ärende inkommit. Fullmäktige hafva deruti erinrat,

hurusom, sedan fullmäktiges förstberörda yttrande afgafs, förhållandena

undergått en väsendtlig förändring, hvilken syntes ega afgörande betydelse

vid föreliggande frågas bedömande från riksgäldskontorets synpunkt.

I sådant hänseende hafva fullmäktige framhållit, att, under det

fullmäktige vid den tidpunkt, deras förstnämnda yttrande afgafs, eller

Bih. Ull Rilcsd. Prot. 1892. 1 Sami. 1 Afd. 28 Saft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

i februari månad 1890, lyckats träffa aftal om konvertering af den

utelöpande återstoden af 1875 års svenska 472 procent statslån medelst

ett lån med effektiv ränta, som icke nämnvärdf öfverstege den för lånet

förskrifna eller 37a procent, fullmäktige deremot vid upplåning, som

måst för statens räkning verkställas under 1891, nödgats i den 1 juli

nyssnämnda år utfärdade obligationer utfästa en årlig ränta af 4 procent;

att genom den upplåning, som sålunda under samma år egt rum,

erforderligt belopp likväl icke anskaffats till betäckande af vare sig

återstående för 1891 på riksgäldskontoret anvisade utgifter, för livilka

nödiga medel skulle upplånas, eller de utgifter, som af Riksdagen anvisats

att utgå från riksgäldskontoret under år 1892 och till hvilkas

bestridande tillgång skulle på enahanda sätt beredas; att fullmäktige

förty måste vara betänkte på att inom en icke aflägsen framtid gå i

författning om ytterligare upplåning för statens räkning; att emellertid

läget i den allmänna penningemarknaden så väl inom som utom landet

syntes gifva vid handen, att staten vid en blifvande upplåning, äfven

om denna skedde inom landet, torde komma att få vidkännas en effektiv

ränta, som i bästa fall icke komme att mycket understiga fyra procent;

att under sådana förhållanden, och då det belopp, som för 1892 års

behof skulle upplånas, betydligt öfverstege återstående beloppet af det

till Ystad—Eslöfs jernvägsaktiebolag utbetalda statslån, fullmäktige numera

vore i tillfälle att utan afsevärd ränteförlust för staten och, derest

den allmänna räntefoten skulle ytterligare stiga, till statens fördel emottaga

återbetalning af ifrågavarande med 4 procent ränta löpande skuldbelopp;

samt att, då medlens emottagande utan förlust möjliggjordes

genom de rådande penningeförhållandena, men en förändring af dessa

kunde komma att undanrödja förutsättningen för fullmäktiges ofvanberörda

uttalande, återbetalningen likväl, i händelse bolagets framställning

derom vunne bifall, torde böra eg a rum under år 1892 å tid, som fullmäktige

vid öfverenskommelse med bolaget funne sig kunna utan förlust

för staten medgifva; hvarförutom det syntes fullmäktige såsom vilkor

för en till äfventyrs medgifven återbetalning böra föreskrifvas skyldighet

för bolaget att någorlunda tidigt under samma år, exempelvis före den

1 juni, för fullmäktige tillkännagifva sin afsigt att begagna sig af det

lemnade medgifvandet.

Till belysande af bolagets ekonomiska ställning får jag meddela,

att bolaget, enligt ett vid ansökningen fogadt tryckt exemplar af revisionsberättelsen

rörande bolagets räkenskaper och förvaltning för år

1890, vid samma års slut egde, utöfver ett inbetaldt aktiekapital å

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majrfs Nåd. Proposition No 53. 35

1,225,000 kronor, en reservfond å 147,000 kronor och en besparingsfond

å 1,064,751 kronor 7 öre; att, enligt bolagsstyrelsens berättelse

för år 1890, bolaget under samma år inköpt 2,300 tons skenor af stål

med tillbehör för en kostnad af 263,466 kronor 10 öre och för gäldande

af denna kostnad upptagit ett lån af 250,000 kronor, hvaraf dock under

år 1890 återbetalts 80,000 kronor, som influtit genom försäljning af

gamla skenor af jern, som upptagits från banan; samt att, enligt en

från riksgäldskontoret lemnad uträkning, å bolagets statslån hos kontoret,

sedan den vid nästlidne års slut förfallna annuiteten erlagts, i

början af innevarande år 1892 återstår oguldet ett belopp af 1,496,067

kronor 44 öre.

Då de af fullmäktige i riksgäldskontoret för bifall till framställningen

i juli månad 1891 anförda skäl fortfarande torde ega giltighet, anser

jag mig böra i underdånighet hemställa att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen medgifva, att Ystad—Eslöfs jernvägsaktiebolag må

under år 1892 å tid, som fullmäktige i riksgäldskontoret eg a bestämma,

till riksgäldskontoret inbetala oguldna återstoden af det bolaget jemlikt

Rikets Ständers beslut år 1863 beviljade lån jemte ränta, under vilkor

att bolaget inom tid, som jemväl af fullmäktige bestämmes, för fullmäktige

tillkännagifver sin afsigt att begagna sig af det lemnade medgifvandet.

Hvad föredragande departementschefen sålunda

hemstält, deruti Statsrådets öfrige ledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla samt

befalde, att nådig proposition i ärendet skulle till Riksdagen

aflåtas af den lydelse, bilagan till detta protokoll

utvisar.

Ex protocollo

E. K■ Almqvist.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.