Sök i Ratio Lex

Med förslag till ändrad lydelse af 1 § i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862

1892-03-10 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1892:56, Med förslag till ändrad lydelse af 1 § i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 56.

1

N:o 56.

Kongl. Maj-.ts nådiga proposition till Riksdagen, med förslag till

ändrad lydelse af 1 § i förordningen om kyrkostämma

samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862; gifven

Stockholms slott den 10 mars 1892.

Sedan Riksdagen i skrifvelse den 27 mars 1890 anhållit, att Kongl.

Maj:t täcktes vidtaga sådana åtgärder, som funnes nödiga, på det att föreskrifterna

i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den

21 mars 1862 och i stadgan angående folkundervisningen i riket den 20

januari 1882 ej måtte lägga hinder i vägen för särskilda till en kyrkoförsamling

hörande kommuner att hvar för sig utgöra ett skoldistrikt med

eget skolråd och rätt att å särskild kyrkostämma med de till kommunen

hörande röstberättigade handlägga de ärenden, som rörde kommunens

skolväsende, samt infordrade underdåniga yttranden i anledning af denna

framställning afgifvits ej mindre af öfverståthållareembetet och Kongl.

Maj:ts befallningshafvande i samtliga länen, än äfven af domkapitlen i

riket och Stockholms stads konsistorium, vill Kongl. Maj:t, med hänvisning

till hvad bilagda protokoll öfver ecklesiastikärenden för denna dag innehåller,

härmed föreslå Riksdagen att antaga bifogade förslag till förordning

angående ändrad lydelse af 1 § i förordningen om kyrkostämma samt

kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862; kommande Kongl. Maj:t, derest

detta förslag af Riksdagen antages, att i sammanhang med utfärdande af

Bih. till lliksd. Prat. 18.92. 1 Sami. 1 Afd. 31 Raft. (N:o 56.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Moj:ts Nåd. Proposition N:o 56.

den nu föreslagna förordningen vidtaga motsvarande, erforderlig ändring

i stadgan angående folkundervisningen i riket.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

G. F. Gilljam.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 56.

3

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse af 1 § i förordningen om kyrkostämma

samt kyrkoråd och. skolråd den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att 1 § i förordningen om kyrkostämma samt

kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862 skall hafva följande ändrade

lydelse:

1 §•

Hvarje kyrkoförsamling, så i stad som på landet, eger att, för vården

af kyrkans och folkskolans angelägenheter, i kyrkostämma med kyrkoherden

sammanträda till öfverläggning och beslut, på sätt denna förordning

stadgar.

Har Kongl. Maj:t förordnat, att kommun, som ej bildar egen kyrkoförsamling,

skall utgöra särskildt skoldistrikt, gälle om sådan kommun, i

afseende å vården af folkskolans angelägenheter, hvad i denna förordning

är om kyrkoförsamling stadgadt.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 56.

Ang. rätt för

kommuner,

som icke utgöra

egna

kyrkoför samling

ar, att bilda

särskilda

skoldistrikt.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10

mars 1892.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: herr friherre von Otter,

friherre Palmstierna,

friherre voon Essen,

friherre Aiierhielm,

Östergren,

Groll,

WlKBLAD,

Gilljam.

23:o.

Departementschefen, statsrådet Gilljam anförde:

I skrifvelse den 27 mars 1890 har Riksdagen anhållit, att Eders KonglMaj:t

täcktes vidtaga erforderliga åtgärder, på det att föreskrifterna i förordningen

om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862

°ph i stadgan angående folkundervisningen i riket den 20 januari 1882

ej måtte lägga hinder i vägen för särskilda till en kyrkoförsamling hörande

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 56. 5

kommuner att hvar för sig utgöra ett skoldistrikt med eget skolråd och

rätt att i särskild kyrkostämma med de till kommunen hörande röstberättigade

handlägga de ärenden, som röra kommunens skolväsende.

ö Såsom skäl för den gjorda framställningen anföres i Riksdagens skrifvelse

hufvudsakligen följande:

Enligt förordningen om kominuncilstyrelse pa landet kunde en socken

icke i annat fall delas i flere kommuner, än när inom församlingen uppkommit

en köping, hvilken då kunde utbrytas och bilda egen kommun. Då

det utmärkande för en köping just vore, att förhållandena derstädes näimade

sig till förhållandena i stad, vore det tydligt, att anordningarna för

skolväsendet i en köping, likasom i en stad, måste blifva af annan beskaffenhet

än i en vanlig landtkommun. Så vidt Riksdagen hade sig bekant,

utgjorde stad och landtkommun, der de bildade en gemensam kyrkoförsamling,

alltid skilda skoldistrikt. Följaktligen kunde det icke heller

vara lämpligt, att en köping nödgades att gemensamt med den öfriga församlingen

handhafva sitt eget skolväsende såsom en del af hela församlingens^

och att närmaste uppsigten öfver detta utöfvades af ett gemensamt

skolråd. Detta måste nemligen leda derhän, att antingen den ena kommunens

ledamöter måste å den gemensamma kyrkostämman och i det

gemensamma skolrådet hålla sig overksamma vid behandlingen af den

andra kommunens angelägenheter eller ock deltaga i behandlingen af

frågor, som vore dem främmande och likgiltiga. Till ett sadant deltagande,

som i regeln knappast kunde vara till gagn, kunde dock ofta hänsyn

till den gemensamma ekonomien förmå de personer, hvilka eljest icke hade

något omedelbart intresse i ämnet.

På några ställen förekomme det, att redan före nu gällande kommunallagars

tillkomst en församling varit delad i tva kommuner, utan att någondera

af dem bildade en köping. Äfven i sådant fall ansåge Riksdagen

skäl förefinnas, som gjorde en skilsmessa önskvärd jemväl i fråga om skol
Öfver

Riksdagens framställning har Eders Kongl. Maj:t infordrat utlåtanden

från öfverståthållareembetet och Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i de särskilda länen samt från domkapitlen i riket och Stockholms

stads konsistorium, hvilka alla tillstyrkt framställningen, med undantag af

Upsala domkapitel. Sistnämnda domkapitel har bland annat anfört att, om

en utbruten kommuns skolväsen kräfde en annan och särskild behandling,

detta behof borde kunna på annat sätt tillgodoses än genom en skilsmessa

från den öfriga församlingen till ett särskildt skoldistrikt med eget skolråd

och rätt att °å särskild kyrkostämma handlägga skolärenden. Under nuvarande

förhållanden kunde vissa tätare befolkade och bebyggda områden

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 56.

inom vissa kyrkoförsamlingar icke undgå att för sitt skolväsen vidtaga

vissa särskilda anordningar utan att derför undandraga sig bidrag till det

öfriga distriktets skolväsen. Ett sådant område bibehölle derigenom sitt

intresse för hela skolväsendet inom församlingen, likasom det fortfarande

både gemensamma kyrkliga intressen med församlingen i dess helhet. Att

sönderbryta denna gemensamhet skulle medföra betänkliga olägenheter,

hvaribland icke den minsta blefve omöjligheten för den öfriga församlingen

att vidmagthålla, än mindre att utveckla sitt skolväsen utan bidrag från

den afsöndrade, i fråga om skattetal betydligare församlingsdelen.

1 flera af de omförmälda utlåtandena framhålles, att rätten för en

kommun, som är med en annan kommun förenad till en kyrkoförsamling,

att utgöra eget skoldistrikt icke bör blifva ovilkorlig, utan göras beroende

på särskild pröfning af öfverordnad myndighet, som då blifver i tillfälle

att efter sig företeende omständigheter afgöra, om och på hvilka vilkor

den sökta rättigheten må kunna medgifvas.

Utan at£, underkänna betydelsen af de anmärkningar, dem domkapitlet

i Upsala framstält, finner jag dock de skäl öfvervägande, som tala för

vidtagande af den ifrågasatta förändringen. Rättigheten för kommuner,

hvilka tillsammans utgöra en kyrkoförsamling, att bilda egna skoldistrikt,

torde dock ej böra göras ovilkorlig. För att förekomma, att icke genom

dylik utbrytning en kommun må bereda sig obehöriga fördelar på annan

kommuns bekostnad, synes delningen böra göras beroende af Eders Kongl.

Maj:ts pröfning och förordnande i hvarje särskildt fall.

För genomförande af den ändrade anordning, som åsyftas, erfordras

ändring dels i kongl. förordningen angående kyrkostämma m. m., dels

ock i gällande folkskolestadga. Den förändring af förstnämnda förordning,

som är behöflig, synes mig lämpligen kunna vinnas genom ett tillägg till

1 § af densamma; och får jag i sådant hänseende hemställa, det täcktes

Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att antaga följande

Förslag

till förordning angående ändrad lydelse af 1 § i förordningen om

kyrkostämma samt kyrkoråd ock skolråd den 21 Mars 1862.

Härigenom förordnas, att 1 § i förordningen om kyrkostämma samt

kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862 skall hafva följande ändrade

lydelse:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 56.

7

1 §•

Hvarje kyrkoförsamling, så i stad som på landet, eger att, för värden

af kyrkans och folkskolans angelägenheter, i kyrkostämma med kyrkoherden

sammanträda till öfverläggning och beslut, pa sätt denna förordning

stadgar.

Har Kongl. Maj:t förordnat, att kommun, som ej bildar egen kyrkoförsamling,

skall utgöra särskildt skoldistrikt, galle om sådan kommun, i

afseende å vården af folkskolans angelägenheter, hvad i denna förordning

är om kyrkoförsamling stadgadt.»

Derest Eders Kongl. Maj:t bifaller hvad jag sålunda hemstält, torde

Eders Kongl. Maj:t, i sammanhang med aflåtande af nådig proposition,

meddela Riksdagen, att, derest Eders Kongl. Maj:ts förslag af Riksdagen

antages, Eders Kongl. Maj:t kommer att i sammanhang med utfärdande af

den ”föreslagna förordningen vidtaga motsvarande, erforderlig ändring i

stadgan angående folkundervisningen i riket.

Hvad föredragande departementschefen sålunda hemstält

täcktes Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af

statsrådets öfriga ledamöter, i nåder bifalla; och skulle

proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse bilagan

D till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo

Carl Tornérliielm.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. LU 1892:39 Lagutskottets Utlåtande N:o 39 s. 1 i texten