Sök i Ratio Lex

Angående ändring i tiden för ekonomiska besigtning ars hållande

1892-03-24 · 6 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1892:58, Angående ändring i tiden för ekonomiska besigtning ars hållande

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 58.

1

N:o 58.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående ändring

i tiden för ekonomiska besigtning ars hållande; gifven

Stockholms slott den 24 mars 1892.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

finansärenden för denna dag vill Kongl. Maj :t härmed inhemta Riksdagens

yttrande öfver följande förslag till

Förordning

angående ändring i tiden för ekonomiska besigtningars hållande.

Härigenom förordnas, att sådan besigtning å kronojord, som i 27

kap. 1 § byggningabalken omförmäles, hädanefter icke skall ega rum

oftare än hvart femte år, der icke särskilda förhållanden påkalla besigtnings

anställande med kortare mellantid, dock att beträffande krononybyggen

stadgandet i berörda lagrum fortfarande skall lända till efterrättelse; kommande

genom hvad sålunda är stadgadt ändring icke att ske i de uti

särskilda författningar innefattade bestämmelser angående besigtning å

vissa slag af kronojord.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

F. v. Essen.

Bih. till Riksd. Prof. 1892. 1 Sami. 1 Afd. 33 Käft. (Nös 58, 59.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 58,

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24 mars

1892 i närvaro af Hans Kongl. Höghet Kronprinsen.

N ärv ar an de statsråd sledamö ter:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhatjpt,

Statsråden: herr friherre von Otter,

friherre Palmstierna,

friherre von Essen,

friherre Akerhielm,

Österoren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet friherre von Essen anförde

i underdånighet:

»Med erinran, hurusom så kallad ekonomisk besigtning skulle enligt

27 kap. 1 § byggningabalken hvart tredje år eller oftare, der så tarfvades,

hållas å kronojord, men att detta stadgande genom särskilda författningar

undergått den ändring, att sådan besigtning å vissa betydande

grupper af allmän egendom i regeln egde rum endast hvart femte år, och

då den för dessa senare egendomar i detta afseende gällande föreskrift,

hvarigenom besväret och utgifterna för ifrågavarande förrättningar minskades,

syntes kunna utan olägenhet utsträckas till all kronoegendom, å hvil
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 58.

3

ken ekonomiska besigtningar borde periodiskt verkställas, der icke med

afseende å särskilda förhållanden nu gällande stadganden borde undantagsvis

bibehållas, såsom till exempel i fråga om krononybyggen, vid

hvilka en mera verksam tillsyn uppenbarligen vore nödig, har Riksdagen,

med framhållande tillika att ekonomiska besigtningar i allmänhet sedan

lång tid tillbaka icke egde rum å kronojord, som med stadgad åborätt

innehades, i underdånig skrifvelse den 14 maj 1890 anhållit, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag

till sådana stadganden angående ekonomisk besigtning å kronojord, att

dylik besigtning icke måtte anställas oftare än hvart femte år, der icke

särskilda förhållanden påkallade undantagsbestämmelser.

Öfver denna Riksdagens skrifvelse har kammarkollegium den 20

november 1891 afgifvit infordradt underdånigt utlåtande, hvarmed kollegium

tillika öfverlemnat yttranden, som af kollegium inhemtats dels i

anledning af den utaf Riksdagen ifrågasatta behöfligheten af undantagsstadganden

för de hufvudsakligen inom Norrbottens och Yesterbottens

län i jemförelsevis stort antal befintliga krononybyggen, från Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvande i dessa båda län, dels ock från kammaradvokatfiskalsembetet.

Kammarkollegium har i sitt berörda utlåtande anfört, att, på sätt

Riksdagen erinrat, tiden för ekonomiska besigtningars anställande redan

blifvit utsträckt till hvart femte år för dels kyrkoherdeboställen, lcapellansocli

klockarebol samt prestestomhemman enligt 1 § i nådiga kungörelsen

28 maj 1830, dels militieboställen enligt 53 § i militieboställsordningen

den 23 januari 1 836, dels ock de för statsverkets räkning utarrenderade,

under domänstyrelsens inseende stälda kronoegendomar enligt 32 punkten

i nådiga kungörelsen den 10 november 1882. Då enahanda bestämmelser,

jemlikt 11 och 30 §§ i instruktionen för skogsstaten den 29 november

1889, äfven gälde för såväl de till skogspersonalen upplåtna som de för

skogsväsendets räkning utarrenderade hemman och lägenheter, utgjordes

de särskilda slag af kronoegendomar, i fråga om livilka byggningabalkens

förberörda stadgande ännu egde giltighet, endast af en del boställen,

som fortfarande vore åtskillige embets- och tjensteman på lön anvisade,

samt af nybyggen och annan kronojord, som under stadgad åborätt innehades.

Sistnämnda så kallade civila boställen utgöras, enligt hvad kollegium

meddelar, till största delen af länsmansboställen, hvilkas antal för närvarande

uppgår till 186. Då något skäl icke syntes förefinnas att i fråga

om dem påfordra en strängare tillsyn än vid de vida talrikare och mera

betydande ecklesiastiska boställena, finner kollegium det både ömkligt och

lämpligt, att ofvan omförmälda utsträckning i tiden mellan de ekonomiska

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 58.

besigtningarna, hvaraf några olägenheter hittills icke försports, måtte

genomföras att gälla såsom regel för alla civila boställen.

Beträffande kronojord, som under stadgad åborätt innekafves, har

Eders Kongl. Maj:t befallningshafvande i Norrbottens län erinrat, att, åtminstone

efter promulgationen af nådiga förordningen den 29 juni 1866

angående dispositionsrätten öfver skogen å sådana skattehemman, som

uppkomme af nybyggen, kvilka dädanefter från kronan upplätes, eller af

sådana äldre nybyggen, för kvilka föreskrifna byggnads- och odlingsskyldigheter

icke blifvit behörigen fullgjorda, ekonomiska besigtningar

hvart tredje år hölles å såväl kronohemman som krononybyggen inom detta

län. Tiden för dessa besigtningar har Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

ansett icke kunna utan olägenhet utsträckas till hvart femte år,

enär, oafsedt de mycket talrika fall, då förrättningarna i fråga medfört

den inskränkning i dispositionsrätten till skogen å hemmanen, som i berörda

nådiga förordning afsåges, samma förrättningar äfven i öfrigt vore

af stor vigt och betydelse, i det Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

derigenom komme i tillfälle att bedöma i hvad mån vederbörande åbor

fullgjorde sina skyldigheter, likasom ock desse senare å sin sida till följd

af berörda tillsyn i allmänhet sökte att, om ock mången gång nödtorftigt,

efter förmåga lagligen bebygga och häfda sina hemman, samt verkan af

denna tillsyn skulle blifva mindre kraftig, derest tiden mellan de ekonomiska

besigtningarne utsträcktes längre än nu vore förhållandet. Emot

en sådan utsträckning har Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande ytterligare

erinrat, att en afse värd del af skogstillgågen i Norrbottens län vore

att finna inom kronohemmanens och krononybyggenas områden, framförallt

i lappmarken, och att då detta förhållande hade till följd, att åborätten

till sådan kronojord blefve föremål för fleres täflan såsom skogsspekulation,

det väsentligen vore dessa tidt och ofta förekommande ombyten af brukare,

som påkallade bibehållande af byggningabalkens stadgande angående tiden

för ekonomiska besigtningars hållande å inom länet befintliga kronohemman

och krononybyggen, helst det i fråga om dem framför allt vore af vigt,

att desamma uppbringades till sådan odling, att de kunde föda sina åbor,

och betryggades mot faran att af ringa anledning åter falla i ödesmål,

samt en noggrann eftersyn för sådant ändamål vore erforderlig.

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Yesterbottens län har jemväl

framhållit nödvändigheten af att nu gällande bestämmelser angående

ekonomiska besigtningar å krononybyggen fortfarande må bibehållas.

Kammarkollegium, som vitsordar, att, på sätt Riksdagen framhållit,

inom orterna i allmänhet utvecklat sig den praxis, att ekonomisk besigtning

å kronojord, som under stadgad åborätt innekafves, icke alls cger

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 58

5

rum, har för sin del instämt deruti att krononybyggena med afseende å

nyss anförda förhållanden väl synas tarfva att hvart tredje år besigtigas,

men kollegium har deremot icke kunnat dela den af Eders Ivongl. Maj:ts

befallningshafvande i Norrbottens län uttalade åsigten om behofvet af lika

sträng tillsyn vid kronohemman. För så vidt dermed afsåges sådan i skatt

ingången och under stadgad åborätt upplåten kronojord, som i motsats mot

kronobyggen redan blifvit behörigen uppodlad och bebyggd, syntes det

kollegium, som borde andra föreskrifter i fråga om ekonomiska besigtningars

hållande å dylika hemman icke vara påkallade, än som gälde för

kronans under arrende eller boställsrätt upplåtna egendomar, helst, hvad

beträffade förenämnda, under stadgad åborätt upplåtna kronohemman, tillbörlig

eftersyn med afseende å skogshushållningen väl utöfvades af vederbörande

skogstjensteman samt annan tillsyn å dem i öfrigt icke syntes

vara erforderlig än att de till åbyggnader och häfd behörigen vidmagtliölles.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har kammarkollegium tillstyrkt

sådan ändring i nu gällande bestämmelser angående ekonomiska

besigtningar å kronojord, att med undantag af krononybyggen, för hvilka

stadgandet i 27 kap. 1 § byggningabalken fortfarande syntes böra

tillämpas, dylika besigtningar i öfrigt icke måtte i regeln anställas oftare

än hvart femte år.

Under åberopande af den i ärendet förebragta utredning, hvilken

synes mig ådagalägga, att, med det såväl af Riksdagen som af kammarkollegium

ifrågasatta undantaget i fråga om krononybyggen, den af Riksdagen

föreslagna förändring i tiden för ekonomiska besigtningars hållande

bör icke blott utan olägenhet utan äfven till fördel för det allmänna kunna

genomföras, anser jag mig böra förorda meddelandet af en bestämmelse i

det af kammarkollegium angifua syfte, dervid åt lagstiftningsåtgärden

torde böra gifvas sådan form, att densamma, utan rubbning i de författningar,

som innehålla bestämmelser om ekonomisk besigtning å särskilda

slag af kronojord, allenast kommer att medföra ändring i den uti 27

kap. 1 § byggningabalken innefattade, för kronojord i allmänhet gällande

regel.

Jag hemställer derför i underdånighet, att Eders Ivongl. Maj:t täcktes

inhemta Riksdagens yttrande öfver följande förslag till

Förordning

angående ändring i tiden för ekonomiska besigtningars hållande.

Härigenom förordnas, att sådan besigtning å kronojord, som i 27 kap.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 58.

1 § byggningabalken omförmäles, hädanefter icke skall cga rum

oftare än hvart femte år, der icke särskilda förhållanden påkalla besigtnings

anställande med kortare mellantid, dock att beträffande krononybyggen

stadgandet i berörda lagrum fortfarande skall lända till efterrättelse;

kommande genom hvad sålunda är stadgadt ändring icke att ske i de uti särskilda

författningar innefattade bestämmelser angående besigtning å vissa

slag af kronojord».

Hvad föredragande departementschefen sålunda yttrat

och hemstält, deruti statsrådets öfriga ledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla;

och skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas

af den lydelse bilagan — — — — vid detta

protokoll utvisar.

Ex protocollo

Adolf von Hofsten.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.