Sök i Ratio Lex

Angående statsverkets tillstånd och behof

569 sidor, varav 537 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 537 av 569 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1893:1, Angående statsverkets tillstånd och behof

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj-.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 181)3.

1

KONGL. MAJ:TS

NÅDIGA

PROPOSITION

TILL

Riksdagen

angående statsverkets tillstånd och behof;

Gifven Stockholms slott den 16 Januari 1893.

Jemlikt grundlagens bud afgifver Kongl. Maj:t härmed nådig proposition

angående statsverkets tillstånd och behof.

Dervid förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsreglerinisperiod

af statsverkets inkomster.

Med åberopande af de beslut, hvarom bilagda statsrådsprotokoll öfver

finansärenden för den 14 innevarande månad *) lemnar närmare upplysning

och under de i samma protokoll angifna förutsättningar föreslår Kong], Makt

att statsverkets inkomster för år 1894 upptagas sålunda:

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Inkomstberäkningen”.

Bih. till Rikad. Prof. 1893. Va Sami. Va Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

Ordinarie inkomster:

Grundskatt .......................................................................... kronor

Kyrkotionde ........................................................................ *

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål.......................

Afgifter för persedelunderhållet vid rusthållsinfanteriet »

Trosspassevolansafgift......................................................... *

Tillfälliga rotevakansafgifter.............................................. »

Soldatvakansafgift....................................-......................

Båtsmansvakansafgift........................-................................

Arrendemedel „................................................r -......

Mantalspenningar................................................................ *

Bötesmedel....................-.................................................... *

Kontrollstämpelmedel.........................................................

Fyr- och båkmedel.........................................-...................

Telegrafmedel...........................................*......

Jernvägstratikmedel......................-...................................

Skogsmedel...........................................-..............................

Extra uppbörd.................................................................... *

säger 18,907,000: —

2.373.000

250.000

300.000

51.000

26.000

52.000

70.000

285.000

2.500.000

665.000

240.000

25.000

1.400.000

1.370.000

6.500.000

2.700.000

100.000

Bevillningar:

Tullmedel..............-......................—-----------------------.........

Postmedel...........................--------------------------------------------------

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter

Stämpelmedel....................................................................

Bränvinstillverkningsskatt..............................-..................

Hvitbetssockertillverkningsafgift,........................................

Bevillning af fast egendom samt af inkomst................

Tilläggsbevillning................................................................

säger 75,200,000: —__

kronor 37,500,000

» 8,100,000

> 500,000

» 3,500,000

» 13,700,000

» 2,600,000

> 4,900,000

» 4,400,000

summa kronor 94,107,000:

Kongl. Maj:t föreslår vidare enligt ofvan nämnda

protokoll öfver finansärenden för den 14 innevarande

månad: _

Transport kronor 94,107,000:

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Majits nåd. prop. n:o I, om statsverket 1893.

Transport kronor 94,107,000: —

att såsom tillgång vid förevarande statsreglering

må beräknas och användas öfverskott å statsregle
ringarna

för föregående år................................................ » 464,000: —•

och att för statsverkets behof må till utbetalning

vid den tid under år 1894, som af Riksdagen bestämmes,

anvisas Riksbankens vinst för år 1892, i rundt

tal utgörande................................................................... > 2,812,000: —

hvarefter det för nästa statsregleringsperiod disponibla

beloppet af statsverkets tillgångar uppgår till................ kronor 97,383,000: —

Första hufvudtiteln,

innefattande anslagen till Kongl. hof- och slottsstaterna.

Nu gällande riksstat upptager såsom årliga eller ständiga utgifter:

för Kongl. hofstaten........................................................... kronor 1,196,900: —

» » slottsstaten........................................................ » 123,100: —

tillsammans kronor 1,320,000: —

Häruti föreslår Kongl. Magt icke någon ändring.

Andra hufvudtiteln,

innefattande anslagen till justitiedepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnas i

nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisade 3,887,900

kronor, har Kongl. Maj:t icke att beträffande de ordinarie anslagen föreslå någon

förändring.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4.

Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1893.

Extra anslag.

För behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga under andra hufvudtiteln,

vill Kongl. Maj:t, under åberopande af de beslut, som innefattas i bilagda

statsrådsprotokoll öfver justitiedepartementsärenden den 14 innevarande månad,

*) föreslå Riksdagen att dels bevilja såsom extra anslag för år 1894:

[1.] till arfvoden åt Krigshofrättens ordförande och

tre militäre ledamöter........................................................... kronor 5,000: —

[2.] för Nya Lagberedningen....................................... »

[3.] till understöd åt förbättringskolonien vid Hall:

dels till slutbetalning af koloniens kapitalskuld, dels såsom

bidrag till kostnaden för uppförande af en köks- och

matsalsbyggnad vid kolonien................................................ »

[4.] dels ock medgifva, att af besparingar å Nya

Lagberedningens anslag vid 1892 års slut ett belopp

af 9,026 kronor 40 öre må användas till ersättande, så

långt det förslår, af förskott, som Statskontoret utbetalt

till en i statsrådsprotokollet omnämnd komité;

samt till godtgörande af återstoden utaf sagda, förskott

å extra stat för år 1894 anvisa................................. »

35,000: —

15,000: —

12,000: —

tillsammans kronor 67,000: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten

för år 1893 upptagen och sådan den nu är af Kongl. Maj:t föreslagen, utfaller

på följande sätt:

1893. 1894.

ordinarie anslag 3,887,900:— 3,887,900: —

extra » 72,500:— 67,000:— således minskning kronor 5,500: —

summa kronor 3,960,400:— 3,954,900:— således minskning kronor 5,500: —

'') Se bil. till statsverkspropositionen: ”Andra hufvudtiteln”.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om Hatsverket 1893.

5

Tredje hufvudtiteln,

innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

I afseende å. regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnas i nu

gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisade 606,750 kronor,

vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll

öfver utrikesdepartementsärenden den 14 innevarande månad,*)

föreslå,

att nedannämnda ordinarie anslag må af Riksdagen anvisas, att utgå emot

nu gällande redovisningsskyldighet samt med samma rätt till deras användande

och under enahanda vilkor som hittills, nemligen:

Kabinettskassans utgifter:

[1.] departementschefen, Ministern för

utrikes ärendena........................................ kronor 24,000: —

[2.] utrikesdepartementet.................... » 27,495: —

[3.] ministerstaten....................................... » 337,941: —

[4.] militärattachéer................................... > 8,471: —

[5.] skrifmaterialier, expenser och extra

utgifter................................................................ » 45,893: — 443,800: —

Konsnlskassans utgifter:

[6.] utrikesdepartementet....................... kronor 10,000: —

[7.J konsulsstaten........................................ » 129,685: —

[8.] skrifmaterialier, expenser och extra

utgifter................................................................. _» 20,315: — 160,000: —

summa kronor 603,800: —

Utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena:

[9.] svenska kyrkan i Paris........................................... >_2,950: —

tillsammans kronor 606,750: —

'') Se bil. till statsverkspropositionen: ”Tredje hufvudtiteln”.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kong!.. May.ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1S93.

Extra anslag.

Under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet för den 14 innevarande

månad finnes antecknadt, vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att bevilja:

[10.] för fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater»........ kronor 4,500: •—

Vid jemförelse med 1893 års riksstat finnas slutsummorna å anslagen

under denna hufvudtitel vara oförändrade.

n

Fjerde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till landtförsvarsdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i

1893 års riksstat med deri vid 1892 års urtima Riksdag gjorda tillägg till

årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant...............................................................................kronor 20,643,150: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter......................................................................... > 817,000: —

ersättningar.................................... »_693,400: —

tillsammans kronor 22,153,550: —

vill Kong!. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas i bilagda statsrådsprotokoll

öfver landtförsvarsärenden den 14 innevarande Januari,*) föreslå

Riksdagen beträffande

Intendenturcorpsen:

[1.] att dels bemyndiga Kongl. Maj:t att så ändra

den för intendenturcorpsen faststälda stat, att inqvarteringsersättning

eller ålderstillägg till tjensteman vid

intendenturcorpsen, som äro till dylika förmåner berättigade,

förklaras skola utgå från anslaget till inqvarteringskostnader

resp. anslaget till ålderstillägg, och

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Fjerde hufvudtiteln”.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om stattverket 1893.

dels, Vid bifall härtill, till intendenturcorpsen bevilja

ett ordinarie anslag af.............................................. kronor

att under benämning »intendenturcorpsen» i riksstaten

uppföras näst efter anslaget till generalstaben;

; i i . .? i i i'' ’'' • . ‘ t''\z 1 ! •. i* IT ! > liit fn ) > i

Armélo rvaltnirtgen:

[2.] att, vid bifall till förslaget om uppförande i

riksstaten af ett särskildt för intendenturcorpsen afsedt

anslag, minska anslaget till Arméförvaltningen, nu kronor

142,700, med kronor 12,640 till kronor 130,060;

‘ ; i: ''é)’t JJ-:l Jiii'':-; ;?! si''-1 ]\\i /* »;

Generalitetsstaten:

[3.] att för beredande af erforderliga arfvoden åt

adjutanten och fördelningsläkaren vid den nya fördelningsstaben

höja anslaget till generalitetsstaten, nu

kronor 126,265, med ........................................................ »

till kronor 129,045; . , ,< - ; . .

Öfverkommendantsexpeditionen i Stockholm:

[4.] att, under förutsättning af bifall till nedan

gjorda framställning rörande anslagdt till »kommendantsstaten»,

innefattande, bland annat, uppförande derunder

af ett belopp af 7,350 kronor, motsvarande den summa,

hvarmed anslaget till öfverkommendantsexpeditionen i

Stockholm för närvarande är i riksstaten uppfördt,

besluta, att anslaget till öfverkommendantsexpeditionen

i Stockholm skall ur riksstaten utgå;

Kommendnntsstaten:

[5.] att, vid bifall till förslagen om uppförande i

riksstaten af ett särskildt anslag för intendenturcorpsen

samt om ändring i anslagets till Arméförvaltningen nuvarande

belopp, minska anslaget till kommendantsstaten,

nu kronor 30,868, med kronor 11,970 till kronor 18,898;

Transport kronor

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kong!. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1893.

Krigsskolan:

Transport kronor

[6.J att, vid bifall till förslaget om uppförande i

riksstaten af ett särskildt för intendenturcorpsen afsedt

anslag, minska anslaget till krigsskolan, nu kronor

79,689, med kronor 2,960 till kronor 76,729;

Garnisonssjukhusen i Stockholm och å Karlsborg:

[7.] att, vid bifall till förslaget om uppförande i

riksstaten af ett särskildt för intendenturcorpsen afsedt

anslag, minska anslaget till garnisonssjukhusen i Stockholm

och å Karlsborg, nu kronor 81,487, med kronor

4,200 till kronor 77,287;

Pensioner och stipendier för fältläkarecorpsen:

[8.] att bemyndiga Kongl. Maj:t att så ändra de

vid 1892 års urtima riksmöte af Riksdagen godkända

stater för dem af arméns truppafdelningar, vid hvilka

finnas anstälde förste eller andre bataljonsläkare, att

samtliga dessa beställningar upptagas under benämningen

»bataljonsläkare» och att för dem af beställningarna,

som förut varit betecknade såsom l:ste bataljonsläkarebeställningar,

uppföres »lön 900 kronor» och

»dagaflöning 2 kronor» under vederbörligt antal dagar,

samt

att, vid bifall härtill,

dels besluta, att, i mån af nuvarande l:ste bataljonsläkares

afgång, Kongl. Maj:t må i den ordning,

Kongl. Maj:t pröfvar lämpligt, förklara de äldste bataljonsläkarne

vid armén intill ett antal af 39 berättigade

att utöfver de dem enligt stat tillkommande löneförmåner

komma i åtnjutande af lönetillägg med 900

kronor, dagaflöning med 1 krona och inqvarteringsersättning,

der sådan enligt gällande föreskrifter skall

utgå och af statsmedel gäldas, med skilnaden emellan

Transport kronor

*325,725

325,725

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj(:s nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

T ransport

den för l:ste och 2:dre bataljonsläkare nu bestämda så.

beskaffade ersättning;

dels öka anslaget till pensioner och stipendier för

fältläkarecorpsen, nu kronor 19,800, med........................

till kronor 61,775, äfvensom medgifva, att anslaget må

för framtiden benämnas »ökad aflöning till de äldre

bataljonsläkarne samt pensioner och stipendier för fältläkarecorpsen»

och

dels slutligen, med förklaring att från nämnda anslag

skall utgå, förutom ofvan omförmälda lönetillägg,

jemväl erforderlig förhöjd dagaflöning i alla de fåll,

då sådan aflöning eljest skall från vederbörande truppförbands

aflöningsanslag utbetalas, tillika medgifva, att,

derest under något år de från anslaget gjorda utbetalningar

af lönetillägg och dagaflöning till de äldre bataljonsläkarne

öfverskrida en summa af 41,975 kronor,

Överskjutande beloppet må från hufvudtitelns allmänna

besparingar ersättas;

Kavalleri- och infanteriregementena:

[9.] att minska detta anslag, nu kronor 1,517,500,

med kronor 816,600 till kronor 700,900;

Indelta arméns befälsailöning:

[10.] att de under anslagen till »indelta arméns

befälsaflöning», »Vermlands fältjägarecorps», »Marinregemente!»,

»Gotlands nationalbeväring», »Hallands beväring»,

»Vesternorrlands beväring», »aflöning till stamtrupp

vid Vesternorrlands bataljon», »aflöning till stamtrupp

vid Blekinge bataljon», »värfvade garnisonstruppernas

rekrytering och aflöning» samt »tillämpning af nya

värnpligtslagens föreskrifter i fråga om de värnpligtiges

inskrifning och redovisning m. m.» upptagna, till aflöning

af befäl och stamtrupp vid de indelta infanteriregementena

och corpserna, Vermlands fältjägarecorps samt de s. k.

Transport kronor

Bih. till Rilcsd. Prot. 1893. l:a Sami. l:a Afd.

kronor

»

325,725: —

41,975: —

367,700: —

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

Transport kronor

beväringstrupperna afsedda anslagstillgångar må få sammanslås

till ett anslag, att under benämning »det icke

garnisonerade infanteriets befälsaflöning» i riksstaten

uppföras i stället för anslaget »till indelta arméns befälsaflöning»

näst efter anslaget »till kavalleri- och infanteriregementena»,

äfvensom, vid bifall härtill och de

förut framstälda förslagen om uppförande i riksstaten

af ett särskild! anslag för »intendenturcorpsen» och om

ökning af anslaget till »pensioner och stipendier för

fältläkarecorpsen», minska det hittills under anslagsrubriken

»indelta arméns befälsaflöning» uppförda belopp,

kronor 4,208,812, med kronor 212,728 till kixmor

3,996,084;

Det icke garnisonerade kavalleriets befälsaflöning:

[11.] att under benämning »det icke garnisonerade

kavalleriets befälsaflöning» låta i riksstaten näst efter

anslaget till »det icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning»

uppföra ett nytt, för förstnämnda ändamål afsedt

allmänt anslag, äfvensom att, vid bifall härtill och

de förut framstälda förslagen om uppförande i riksstaten

af ett särskild! anslag för »intendenturcorpsen» och

om ökning af anslaget till »pensioner och stipendier

för fältläkarecorpsen», under den sålunda ifrågasatta

anslagstiteln bevilja en summa af..................................

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären:

[12.] att dels höja anslaget till »lindring i rustnings-

och roteringsbesvären», nu kronor 1,330,000,

med.......................................................................................

till kronor 2,216,000

och dels bemyndiga Kongl. Maj:t att, tills vidare

och intill dess annorlunda kan varda bestämdt, låta, i

den mån den vid 1892 års urtima Riksdag beslutade

vakanssättning kommer till stånd, af förevarande anslag

årligen tillhandahålla Arméförvaltningen ett mot

vakansafgifterna för de vakanssatta rot- och rusthåll-_

Transport kronor

367,700: —

957,000: —

886,000: —

2,210,700: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

Transport kronor

numren svarande belopp, att af Arméförvaltningen användas

till bestridande af kostnaderna för den förbättrade

härordningens genomförande;

Indelta annéns och Yerinlands fältjägarecorps’ vapen
öfningar:
[13.

] att, vid bifall till förslaget om uppförande i

riksstaten af ett särskildt anslag till intendenturcorpsen,

öka anslaget till indelta arméns och Vermlands fältjägarecorps’

vapenöfningar, nu kronor 1,500,000, med

till kronor 1,712,000, äfvensom medgifva, att detta anslag

må för framtiden benämnas »det icke garnisonerade

infanteriets och kavalleriets vapenöfningar»;

Lifgardet till häst:

[14.] att, vid bifall till förslagen om uppförande

i riksstaten af ett särskildt anslag för intendenturcorpsen

och om höjning i anslaget till pensioner och stipendier

för fältläkarecorpsen, minska anslaget till lifgardet

till häst, nu kronor 149,995, med kronor 5,160

till kronor 144,835;

Kronprinsens husarregemente, Svea lifgarde, andra

lifgardet:

[15, 16, 17.] att, vid bifall till förslagen om uppförande

i riksstaten af ett särskildt anslag för intendenturcorpsen

och om höjning i anslaget till pensioner

och stipendier för fältläkarecorpsen, minska anslaget till

Kronprinsens husarregemente, nu kronor 191,365, med

kronor 5,160 till kronor 186,205;

anslaget till Svea lifgarde, nu krono]- 169,016, med

kronor 5,160 till kronor 163,856;

samt anslaget till andra lifgardet, nu kronor

168,431, med kronor 5,160 till kronor 163,271;

2,210,700:

212,000:

Transport kronor 2,422,700:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

Transport kronor

Yermlands fältjägarecorps:

[18.] att, vid bifall till det under anslaget till »indelta

arméns befälsaflöning» framstälda förslag om sammanförande

under ett anslag af alla de för det icke

garnisonerade infanteriets befälsaflöning afsedda anslagstillgångar,

medgifva, att anslaget till Vermlands fältjägarecorps,

nu kronor 141,182, må ur riksstaten uteslutas;
Artilleriet:
[19.

] att, vid bifall till förslagen om uppförande

i riksstaten af ett särskildt anslag för intendenturcorpsen

och om höjning i anslaget till pensioner och stipendier

för fältläkarecorpsen, öka anslaget till artilleriet,

nu kronor 1,113,656, med...................—......-M

till kronor 1,341,276, äfvensom medgifva, att anslaget

för framtiden må benämnas »fältartilleriet å fastlandet»;

Vaxholms artilleri corps:

[20.] att, vid bifall till förslagen om uppförande

i riksstaten af ett särskildt anslag för intendenturcorpsen

samt om ökning af anslaget till pensioner och stipendier

för fältläkarecorpsen, minska anslaget till Vaxholms

artillericorps, nu kronor 104,815, med kronor

6,360 till kronor 98,455, äfvensom medgifva, att anslaget

för framtiden må benämnas »Fästningsartilleriet»;

Gotlands artillericorps:

[21.] att, vid bifall till förslaget om sammanförande

under ett anslag af samtliga de för det icke garnisonerade

infanteriets befälsaflöning afsedda anslagstillgångar,

medgifva, att näst efter anslaget till »fästningsartilleriet»

må i riksstaten under benämning »Gotlands artillericorps»

uppföras ett särskildt för nämnda corps afsedt

bestämdt anslag, samt att derunder bevilja en summa af »

Transport kronor

2,422,700: —

227,620: —

32,414: —

2,682,734: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

Transport kronor

Marinregementet:

[22.] att, vid bifall till förslaget om sammanförande

under ett anslag af samtliga de för det icke garnisonerade

infanteriets befälsaflöning afsedda anslagstillgångar,

medgifva, att anslaget till marinregementet, nu

kronor 66,000, må ur riksstaten afföras;

Fortifikationen:

[23.] att, vid bifall till förslagen om uppförande i

riksstaten af ett särskildt anslag för intendenturcorpsen

samt om höjning af anslaget till pensioner och stipendier

för fältläkarecorpsen, höja anslaget till fortifikationen,

nu kronor 284,176, med.................................. »

till kronor 313,932;

f.T- -:u Sfi) ,•

Trängen:

: -.i -ram.hi»

[24.] att, vid bifall till förslagen om uppförande

i riksstaten af ett särskildt anslag för intendenturcorpsen

och om höjning i anslaget till pensioner och stipendier

för fältläkarecorpsen, höja anslaget till trängen,

nu kronor 285,437, med...,................................................

till kronor 308,318, äfvensom medgifva, att 235,048

kronor deraf må upptagas såsom reservationsanslag;

Yärfvade garnisonstruppernas rekrytering och aflöning:

[25.] att, vid bifall till förslaget, att af detta anslag

ett belopp af 11,050 kronor må sammanslås med

öfriga för det icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning

disponibla tillgångar, minska anslaget till värfvade

garnisonstruppernas rekrytering och aflöning, nu

kronor 893,732, med kronor 11,050 till kronor 882,682;

Transport kronor

2,682,734:

it 2(1 tf!

29,756:

22,881:

2,735,371:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

Transport kronor

Fourragering åt'' artilleriets, värfvade kavalleriets, fortifikationstruppernas

och trängens hästar:

[26.] att, vid bifall till förslaget om uppförande i

riksstaten af ett särskildt anslag för intendenturcorpsen,

minska anslaget till fourragering af artilleriets, värfvade

kavalleriets, fortifikationstruppernas och trängens hästar,

nu kronor 615,000, med kronor 1,500 till kronor 613,500;

Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena:

[27.] att, vid bifall till förslaget om uppförande i

riksstaten af ett särskildt anslag för intendenturcorpsen,

öka anslaget till mathållning för manskapet vid garnisonsregementena,

nu kronor 1,132,000, med.................. »

till kronor 1,279,200;

Gotlands nationalbeväring, Hallands beväring, Yesternorrlands

beväring, aflöning till stamtrnpp vid Yester
norrlands

bataljon, aflöning till stamtrupp vid

Blekinge bataljon:

[28, 29, 30, 31 och 32.] att, vid bifall till förslaget

om sammanförande till ett anslag af alla de för

det icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning afsedda

anslagstillgångar, medgifva, att anslaget till Gotlands

nationalbeväring, nu kronor 200,509, anslaget till Hallands

beväring, nu kronor 12,660, anslaget till Vesternorrlands

beväring, nu kronor 31,420, anslaget till aflöning

till stamtrupp vid Vesternorrlands bataljon, nu

kronor 26,644, samt anslaget till aflöning till stam- ...

trupp vid Blekinge bataljon, nu kronor 60,000, må

ur riksstaten afföras;

Beväringsmanskapets vapenöfningar:

[33.] att, vid bifall till förslagen dels om öfverflyttning

från anslaget till beväringsmanskapets vapen-_

Transport kronor

2,735,371

147,200

2,882,571

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kong1. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

Transport kronor

öfningar till anslaget till indelta arméns vapenöfningar

af ett belopp utaf 115,123 kronor och dels om uppförande

i riksstaten af ett särskild! för intendenturcorpsen

afsedt anslag, öka förstnämnda anslag, nu kronor

1,544,000, med..................................... »

till kronor 2,865,000;

: ■ in /'' >f I ■!»;!; /.i-: il, .-bil"! flit }•>.

Yolontärskolor:

[34.] att, vid bifall till förslaget, att det belopp,

93,655 kronor, hvilket, såsom afsedt för utbildningen

af stammanskap vid det icke garnisonerade infanteriet,

får af förevarande anslag användas för genomförande af

infanteriets nya organisation, måtte få sammanslås med

det för samma ändamål afsedda anslaget till indelta

arméns vapenöfningar, minska anslaget till volontärskolor,

nu kronor 285,000, med kronor 93,655 till

kronor 191,345;

Reservbefälet:

[35.] att, för beredande af ersättning åt reservofficerare

och reservintendenter i enlighet med de af

Riksdagen godkända grunder, såsom ordinarie anslag

bevilja en summa af..................................................... .... »

äfvensom, vid bifall dertill, medgifva, dels att beloppet

må under benämning »reservbefälet» såsom »förslagsanslag

högst» i riksstaten uppföras näst efter anslaget

till »volontärskolor» och dels att deraf jemväl

må gäldas den dagaflöningskostnad till reservunderbefäl,

som kan blifva af nöden och som ej skall af andra

anslagsmedel utgå;

Försvarsverket till lands i allmänhet eller Arméförvaltningens

departement:

[36.] att Riksdagen, vid bifall till förslaget om

uppförande i riksstaten af ett särskildt anslag för in
Transport

kronor

2,882,571: —

1,321,000: —

t ''-IwKwirr

till:

>. -*:• <r ifil ! I

17,000: —

4,220,571: —

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

Transport kronor

tendenturcorpsen, må för beredande af erforderliga

ökade tillgångar till bestridande af kostnaderna för dels

de värnpligtiges beklädnad och utredning under de förlängda

öfningarna, dels anskaffandet af ammunition till

stammens öfningar och dels nybyggnad och underhåll

af landtförsvaret tillhörande byggnader höja anslaget

till försvarsverket till lands i allmänhet eller Arméförvaltningens

departement, nu kronor 2,534,600, med »

till kronor 3,154,175;

Beklädnad och utredning m. m. för indelta infanteriet,

Termlands fältjägarecorps och Jemtlands hästjägarecorps:

[37.] att, vid bifall till förslaget om uppförande i

riksstaten af ett särskildt anslag till intendenturcorpsen,

minska anslaget till beklädnad och utredning m. m.

för indelta infanteriet, Vermlands fältjägarecorps och

Jemtlands hästjägarecorps, nu kronor 436,583, med

kronor 2,825 till kronor 433,758;

- , •?.,>'' * '' ? ■; 1 1! • i- i ■ fii

Anskaffande och underhåll af beklädnads-, bevärings-,

remtygs- samt häst- och sadelmunderingspersedlar vid

det berustade kavalleriet:

[38.] att, vid bifall till förslaget om uppförande i

riksstaten af ett särskildt anslag för intendenturcorpsen,

minska anslaget till anskaffande och underhåll af beklädnads-,

bevärings-, remtygs- samt häst- och sadelmunderingspersedlar

vid det berustade kavalleriet, nu

kronor 205,000, med kronor 750 till kronor 204,250;

Byggnader och sängkläder å mötesplatserna:

[39.] att höja anslaget till byggnader och sängkläder

å mötesplatserna, nu kronor 165,000, med........

till kronor 180,488; _

4,220,571: —

619,575: —

15,488: —

Transport kronor 4,855,634: —

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om »tatsverket 1893,

Transport kronor

Inqvarteringskostnader:

[40.] att, vid bifall till förslaget om uppförande i

rik sstaten af ett särskildt anslag för intendenturcorpsen

och öfriga i sammanhang dermed gjorda framställningar,

höja anslaget till inqvarteringskostnader, nu kronor

133,000, med.................................................................... »

till kronor 135,475;

Ålder stillägg:

[41.] att, vid bifall till förslaget om uppförande i

riksstaten ax ett särskildt anslag för intendenturcorpsen

samt öfriga i sammanhang dermed gjorda framställningar,

minska anslaget till ålderstillägg, nu kronor

10,000, med kronor 3,000 till kronor 7,000;

Rese- och traktamentspenningar:

[42.] att höja detta anslag, nu kronor 70,000, med »

till kronor 137,000;

Extra utgifter:

[43.] att, vid bifall till förslaget om uppförande i

riksstaten af ett särskildt anslag för intendenturcorpsen,

minska anslaget till extra utgifter, nu kronor 67,500,

med kronor 500 till kronor 67,000;

Skrifmaterialier och expenser, ved m. in. för departementets

afdelning af Kongl. Maj:ts kansli och kommandoexpeditionen:
[44.

] att för jemnande af hufvudtitelns ordinarie

anslag minska detta anslag, nu kronor 6,201, med

kronor 66 till kronor 6,135;

Ändring af rubriker:

[45.] att, vid bifall till förslagen om förändrade

benämningar å anslagen till »indelta arméns befälsaflöning»

samt »indelta arméns och Vermlands fältjägare
Transport

kronor

Bih. till Rilcsd. Prot. 1893. 1:a Sami. 1:a Afd.

4,855,634: —

2,475: —

67,000: —

4,925,109: —

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:t» nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

Transport kronor

corps’ vapenöfningar», medgifva, att de under fjerde

hufvudtiteln förekommande rubrikerna »indelta armén»

och »värfvade armén» må utbytas mot rubrikerna »den

icke garnisonerade armén» och »den garnisonerade armén».

Beträffande öfriga under fjerde hufvudtiteln uppförda

ordinarie anslag föreslår Kongl. Maj:t ingen

förändring. ____

Summa kronor

Härifrån afgå dels anslagen till:

»öfverkommendantsexpeditionen i Stockholm................. »

»Vermlands fältjägarecorps»........................................»

»Marinregementet»...........................................................— »,

»Gotlands nationalbeväring»............................................... »

»Hallands beväring».......................... ......................»

»Vesternorrlands beväring»............... ............................... »

»aflöning af stamtrupp vid Vesternorrlands bataljon».... *

»aflöning af stamtrupp vid Blekinge bataljon» ............. »

och dels minskning i anslagen till:

»Arméförvaltningen»........................................................... »

»kommendantsstaten».....................:................—...u.»

»krigsskolan».................. »

»garnisonssjukhusen i Stockholm och å Karlsborg»........ »

»kavalleri- och infanteriregementena».............. »

»indelta arméns befälsaflöning»........................... »

»lifgardet till häst»............................ »

»Kronprinsens husarregemente»............ »

»Svea lifgarde»..............,„.srh..„.......................................»

»andra lifgardet».........................................................i.....„ »

»Vaxholms artillericorps» ................................. - »

»värfvade garnisonerade truppernas rekrytering och aflöning».

.................. »

»fourragering af artilleriets, värfvade kavalleriets, forti
fikationstruppernas

och trängens hästar».................... »

»volontärskolor».............................................................----- »

»beklädnad och utredning m. m. för indelta infanteriet,

Vermlands fältjägarecorps och Jemtlands hästjägare
corps».

............. ----- »

Transport kronor

4,925,109: —

4,925,109: —

7,350: —

141,182: —

66,000: —

200,509: —

12,660: —

31,420: —

26,644: —

60,000: —

12,640: —

11,970: —

2,960: —

4,200: —

816,600: —

212,728: —

5,160: —

5,160: —

5,160: —

5,160: —

6,360: —

11,050: —

1,500: —

93,655: —

2,825: —

1,742,893: —

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

Transport kronor 1,742,893: —*

»anskaffande och underhåll af beklädnads-, remtygssamt

häst- och sadelmunderingspersedlar vid det be
-

rustade kavalleriet»......................................4......... » 750: —

»ålderstillägg»...................................................................... » 3,000: —

»extra utgifter».................................................................... » 500: —

»skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementets

afdelning af Kongl. Maj:ts kansli och kommandoexpeditionen»

........................................................ 66: —

Summa kronor 1,747,209: —

Då från ofvan angifna belopp .............. » 4,925,109: —

dragés nyssnämnda summa........................ » 1,747,209: —

utgör den erforderliga förhöjningen ................................ kronor 3,177,900: —

Dragés från denna förhöjning ytterligare det för år

1893 redan beviljade belopp................................ ........... » 1,083,850: —

återstår för år 1894 erforderlig förhöjning.................... kronor 2,094,050: —

Lägges till denna förhöjning summan af hufvudtitelns

anslag enligt nu gällande riksstat med deri vid

1892 års urtima Riksdag gjorda tillägg.......................... » 22,153,550: —

skulle denna hufvudtitels ordinarie anslag enligt Kongl.

Maj:ts förslag uppgå till................................................... kronor 24,247,600: —

Extra anslag.

Under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet för den 14 innevarande

Januari finnes antecknadt, föreslår Kongl. Maj:t vidare Riksdagen:

att under denna hufvudtitel på extra stat bevilja:

[46.]

för tillämpning af nya värnpligtslagens före- skrifter i fråga om de värnpligtiges in- skrifning och redovisning in. m...............

kronor

53,000: —

[47.]

» förändring af ytterligare 28,000 1867 års

gevär till vapen af liten kaliber...............

550,000: —

[48.]

» ändring af gamla och anskaffning af nya

gevärshandtverkarekistor............................

22,600: —

[49.]

» anskaffande af mobiliseringsammunition

till de nya gevären....................................

»

800,000: —

Transport kronor

1,425,600: —

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj:t8 nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

[50.]

[51.]

[52.]

[53.]

[54.]

[55.]

[56.]

[57.]

[58.]

[59.]

[60.]

Transport kronor

för inrättande vid Åkers krutbruk af en fabrik

för röksvagt krut 219,500 kronor

och deraf till utgående under år 1894 anvisa.

.............................................................. »

» anskaffande af fästningsartillerimateriel... »

» anskaffande af infanteriammunitionsvagnar »

» fullbordande af en laboratoriebyggnad och

ett förrådsskjul å Karlsborg...................... »

» anskaffande af ny fältartilleri materiel

1,270,000 kronor och deraf till utgående

under år 1894 anvisa................................. »

» fortsättande af arbetena å Karlsborgs

hufvudfästning och Vaberget samt anskaffning

af de för södra Vabex’gsfästet

erforderliga pansarlavetter för snabbelds
kanoner.

............... *

samt

» komplettering af fältingeniörmateriel i

öfverensstämmelse med 1890 års mobili
seringsplan.

.................................................. »

att för anskaffning af den för fältarméns

trupper och staber samt sjukvårdskompanier

erforderliga sjukvårdsmateriel till

utgående likaledes på extra stat under år

1894 anvisa återstoden af det derför beviljade

anslag...............................,.............. »

samt att på extra stat för år 1894 bevilja:

till reseunderstöd åt officerare och intenden
turtjenstemän.

............................................. »

» fortsättande af generalstabens topografiska

arbeten......................................................... »

» skarpskytteväsendets och skjutskicklighe
tens

befrämjande................. >

tillsammans kronor

1,425,600: —

100,000: —

100,000: —

20,000: —

48,036: —

254,000: —

350,000: —

27,450: —

45,000: —

9,000: —

90,000: —

60,000: —

2,529,086: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1893 års

riksstat med deri vid 1892 års urtima Riksdag gjorda tillägg upptagen och

sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

1893. 1894.

ordinarie anslag 22,153,550:— 24,247,600: — således ökning kronor 2,094,050: —

extra » 2,039,200:— 2,529,086:— > » » 489,886: —

summa kronor 24,192,750:— 26,776,686: — således ökning kronor 2,583,936: —

Femte hufvudtiteln,

innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu

gällande riksstat till årliga och ständiga utgifter anvisadt:

kontant............................................................................. kronor 6,436,781: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter-......................................................................... » 75,905: —

ersättningar.................................................................... » 26,404: —

tillsammans kronor 6,539,090: —

hvarförutom, i enlighet med 1892 års urtima Riksdags

beslut, i tillägg till riksstaten för år 1893 upptagits:

för sjöbeväringens vapenöfningar samt beklädnad

och ersättning derför........ kronor 114,700: —

samt till lindring i rustnings-och

roteringsbesvären................ » 13,300: — » 128,000: —

att redovisas gemensamt med de i riksstaten för år

1893 uppförda ordinarie anslag till nämnda ändamål

_summa kronor 6,667,090: —

vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll

öfver sjöförsvarsärenden den 14 innevarande månad,*) föreslå

beträffande

Aflöning för flottans kårer och stater:

[1.] att det i nu gällande riksstat till aflöning åt

flottans kårer och stater anvisade anslag å 1,647,934

kronor må förhöjas:

'') Se bil. till ät»tsverk*propo»itioneu: ”Femte hufvudtiteln”.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

dels med det för år 1894 till förändrad organisation

af sjömanskåren erforderliga belopp..i..................... kronor 67,000=

dels med de för ökning af underofficerskårens

maskiniststat med 8 flaggunderofficerare och 2 underofficerare

af 2:a graden behöfliga.................................... » 11,120:

eller till 1,726,054 kronor;

[2.] att hvad af anslaget till ersättning för vakanta

rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad

af Kalmar län icke redan på grund af 1872 och 1876

årens riksdagsbeslut bör inräknas bland tillgångarne

till aflöning för flottans kårer och stater må likasom

föregående år för fyllande af behofvet under denna

anslagstitel under år 1894 användas; samt

[3.] att i öfrigt ett anslag af 50,000 kronor till

genomförande af senast beslutade lönereglering för flottan

må å extra stat för år 1894 anvisas att gemensamt med

anslaget till aflöning för flottans kårer och stater redovisas;
Beklädnad

åt sjömans- och skeppsgossekårerna:

[4.] att Riksdagen må, jemte anslagets uppförande

i staten till samma belopp som för innevarande år,

medgifva, att, till utjemnande af den från år 1887

qvarstående bristen, må användas jemväl den besparing,

som under år 1894 må kunna på anslaget beredas;

Båtsmansindelningen:

[5.] att det å anslaget till båtsmansindelningen

under rubriken »indelning och dermed jemförlig anvisning

på förslag: friheten uppförda belopp 75,500 kronor

må minskas med 72,900 kronor och sålunda upptagas

till 2,600 kronor;

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären:

[6.] att förslagsanslaget till lindring i rustningsoch

roteringsbesvären, nu 53,300 kronor, må för år

1894 bestämmas till 33,300 kronor; _

Transport kronor

78,120

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1893.

Transport kronor

Flottans underhåll:

[7.] att det i nuvarande riksstat under titel »flottans

nybyggnad och underhåll» upptagna anslag å

1,239,000 kronor må, förhöjdt med................................. »

till anställande af daglönare vid flottans varf, i riksstaten

för år 1894 upptagas med förändrad titel: »flottans

underhåll» till belopp af 1,260,000 kronor;

Flottans nybyggnad:

[8.] att till. nyanskaffning af fartygsmateriel med

tillhörande artilleri- och min-utredning på ordinarie

stat i riksstaten med titel: »flottans nybyggnad» uppföres

ett reservationsanslag å.........................._______ »

med dervid fästadt vilkor att detsamma icke må utan

Riksdagens medgifvande användas för byggande af

fartyg af större cert än den nu antagna pansarbåttypen;
Sjöbeväringens

vapenöfningar:

[9.] att anslaget till sjöbeväringens vapenöfningar

må i riksstaten för år 1894 upptagas med ett belopp

af 256,500 kronor, utgörande....................................»

mera än det belopp, hvartill detsamma blifvit för innevarande

år bestämdt;

’ • • ♦» ’ •'' t v*-" .!’/<*.'' ■ |»*5 > ’• V\ li}

Stipendier åt sjöofficerare under anställning i utländsk

tjenst eller kommendering utrikes:

[10.] att anslaget till stipendier åt sjöofficerare

under anställning i utländsk tjenst eller kommendering

utrikes må under förändrad titel: »Ersättning åt officerare

och ingeniörer vid flottan under anställning eller

kommendering utrikes» i riksstaten uppföras med ett

från 15,000 kronor till 12,000 kronor nedsatt belopp;

Transport kronor

78,120: —

21,000: —

- t fbo vmJ

2,000,000: —

41,800: —

2,140,920: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

?A

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

Transport kronor 2,140,920: —

Dnrchmarschkostnader:

[11.] att anslaget till durchmarschkostnader, nu

10.000 kronor, må i 1894 års riksstat nedsättas med

4.000 kronor och sålunda upptagas till 6,000 kronor;

Signal- och telefonstationers betjenande samt telefonledningars

underhåll:

[12.] att till signal- och telefonstationers betjenande

samt telefonledningars underhåll må uppföras

ett årligt anslag till belopp af.........................................

lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna:

[13.] att det till lots- och fyrinrättningen med

lifräddningsanstalterna erforderliga penningeanslag må

upptagas med ett från 1,200,000 kronor till 1,400,000

kronor förhöjdt belopp, hvartill inkomsten af titeln fyroch

båkmedel beräknats, och följaktligen anslaget med

inberäkning af deri ingående friheter och ersättningar,

409 kronor, utföras med 1,400,409 kronor, hvilket

innebär en ökning af..................................................-----

hvarvid Kongl. Maj:t tillika förutsätter, att de å inkomsttiteln

fyr- och båkmedel uppkommande öfverskott

fortfarande må såsom hittills få användas för de

med anslaget afsedda ändamål;

6,400: —

200,000: —

Skrifmaterialier och expenser, ved in. m.:

[14.] att detta förslagsanslag, nu 46,852 kronor,

må för jemnande af hufvudtitelns slutsumma höjas med » 46: 48

till 46,898 kronor 48 öre. ___

Summa kronor 2,347,366: 48

Beträffande öfriga under femte hufvudtiteln i riksstaten

uppförda ordinarie anslag har Kongl. Maj:t icke

att föreslå någon förändring. __

Transport kronor 2,347,366: 48

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

Transport kronor 2,347,366: 48

Om från de sålunda föreslagna tillökningarna afräknas

nedsättningarne i följande anslag, nemligen:

till båtsmansindelningen........... kronor 72,900: —

» lindring i rustnings- och

roteringsbesvären................. » 20,000: —

» stipendier åt sjöofficerare

under anställning i utländsk

tjenst eller kommendering

utrikes.................................. » 3,000: —

och » durchmarschkostnader......... » 4,000: — » 99,900: _

skulle förhöjningen utgöra............................................. kronor 2,247,466: 48

Lägges härtill femte hufvudtitelns slutsumma enligt

1893 års riksstat jemte dertill hörande tilläggsstat...... » 6,667,090: —

skulle femte hufvudtitelns ordinarie anslag enligt Kongl.

Maj:ts förslag uppgå till .................................................. kronor 8,914,556: 48

Extra anslag.

Förutom ofvan begärda extra anslag för genomförande under år 1894 af

löneregleringen för flottan ................................................ kronor 50,000: —

vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att bevilja till:

[15.] tillbyggnad af underbefälsskolans hus i Carls
krona,

återstående............................................................... » 54,583: 52

[16.] artillerimateriel för fartyg................................. » 252,900: —

[17.] artillerimateriel för sjöbefåstningarne............... » 62,500: —

[18.] skjutförsök........................................................... » 10,000: —

[19.] minväsendet......................................................... » 100,000: —

[20.] kruthus m. m. på Kalsholmen ........................ » 57,000: —

[21.] löneförbättring åt lärarne vid sjökrigsskolan .. » 1,860: —

tillsammans kronor 588,843: 52

Fn jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1893 års riksstat

jemte dertill hörande tilläggsstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t

nu år föreslagen, utfaller på följande sätt:

Bih. till Riksd. Prot. 189.i. l:a Sami. l:a Afd.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

1893. 1894.

ordinarie anslag 6,667,090: — 8,914,556: 48, således ökning kronor 2,247,466:48

extra_» 1,989,110:— 588,843:52, » minskning » 1,400,266:48

summa kronor 8,656,200: — 9,503,400:—, således ökning kronor 847,200:—*)

Sjette hufvudtiteln,

innefattande anslagen till civildepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken linnes i nu

gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant.............................-........-.......-.............-................... kronor 4,788,091: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter........................................................................ > 9,290:

ersättningar..............................-............................... *_6,231:

tillsammans kronor 4,803,612: —

vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll

öfver civilärenden den 14 innevarande månad,**) föreslå beträffande
Rikets

ekonomiska kartverk:

[1.] att Riksdagen må, utöfver det å riksstatens

sjette hufvudtitel för rikets ekonomiska kartverk uppförda

ordinarie anslag, 6,000 kronor, under samma hufvudtitel

på extra stat för år 1894 anvisa till de ekonomisk-geografiska

kartarbetena i Norrbottens län och

de delar af Vesterbottens län, som äro belägna ofvan

odlingsgränsen eller ingå i kartblad, tillhörande den

under utgifning varande kartan öfver förstnämnda län,

31.000 kronor och för de ekonomiska kartarbetena i

öfriga delar af riket 45,000 kronor, eller tillsammans

76.000 kronor, äfvensom medgifva, att möjligen uppstående

behållningar å båda anslagen må användas

äfven till bestridande af utgifter för det topografiska

kartverket;

*) Häruti ingår ökning i anslaget till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna med

200.000 kronor, motsvarande förhöjd beräkning af fyr- och b åk med len.

**) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sjette hufvudtiteln .

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

Landsstaterna i länen:

[2.] att anslaget till »landsstaterna i länen (deraf

90,000 kronor reservationsanslag)» må höjas med -------- kronor 1,075

eller från 2,651,227 kronor till 2,652,302 kronor;

Landtbruksstyrelsen:

[3.] att Riksdagen må, med godkännande af de

enligt statsrådsprotokollet ifrågasatta ändringar i staten

för Landtbruksstyrelsen och i vilkoren och förbehållen

för åtnjutande af de deri upptagna löneförmåner, från

och med år 1894 höja anslaget till Landtbruksstyrelsen

från dess nuvarande belopp, 27,800 kronor, till 28,800

kronor eller med............................................................ * 1,000

Skiften och afvittringar:

[4.] att Riksdagen må dels för år 1894 bevilja förhöjning

i styresmannens för storskiftesverket i Kopparbergs

län årsarfvode med 400 kronor, dels medgifva,

att de belopp, hvarmed inkomsterna af tjensten under

år 1894 för afvittringslandtmätare i Vesterbottens och

Norrbottens län samt storskifteslandtmätare i Kopparbergs

län kunna komma att understiga 2,500 kronor

för dem, som tillhöra första lönegraden, och 3,000

kronor för dem, som på grund af ålder i tjensten åtnjuta

arfvodesförhöjning, må desse tjensteman godtgöras

af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken,

dels ock för år 1894 åt föredraganden af afvittringsärendena

i Norrbottens län samt till skrifbiträde åt

honom bevilja en tillökning af 400 kronor i det åt

honom anslagna belopp;

Skrifmaterialier och expenser, ved in. m.:

[5.] att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma,

detta anslag ökas med..................-..................................... » 24

eller från 118,541 kronor till 118,565 kronor.

Vidare föreslår Kongl. Maj:t beträffande____ ____ ____

Transport kronor

2,099

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

Transport kronor

2,099: —

Statens jernvägstrafik:

[6.] att Riksdagen må medgifva, att af jernvägstrafikmedlen

ett belopp af högst 12,000 kronor må

under år 1894, efter Jern vägsstyrelsens bepröfvande,

användas till förhöjning i vissa fall af de vid statens

jernvägstrafik anstälde banvakters löneförmåner, utöfver

det nu medgifna högsta arfvodesbeloppet, med högst

60 kronor för hvarje banvakt, som af förhöjningen

kommer i åtnjutande;

Patentbyrån:

[7.] att Riksdagen må medgifva, att afgifterna för

patent och för registrering af varumärken må användas

till bestridande af de utgifter, hvilka betingas af tilllämpning

under år 1894 af förordningen angående patent

och lagen om skydd för varumärken;

Arbetareförsäkringen:

[8.] att Riksdagen må medgifva, att Kongl. Maj:t.

må för år 1894 använda de till underlättande af åtgärder

för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors

bildande afsätta belopp, i mån af behof, dels till förvaltningsbidrag

åt sjukkassor under enahanda vilkor,

som i Riksdagens underdåniga skrifvelse den 13 Maj

1891 (N:o 85) äro angifna, dels ock till utarbetande

och offentliggörande genom försäkringsinspektörens försorg

af årsredogörelse för sjukkasseväsendet i riket.

Summa ökning kronor 2,099: —

Om till förestående ökning lägges de ordinarie

anslagens nuvarande slutsumma......................................._ » 4,803,612: —

komma sjette hufvudtitelns ordinarie anslag att uppgå till kronor 4,805,711: —

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

Extra anslag.

Förutom ofvan under punkten 1 begärda extra

anslag till fortsatt bearbetande af rikets

ekonomiska kartverk...................................... kronor

vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att

bevilja till:

[9.] handhafvande af kontroll å försäkringsan
stalterna.

...................................................... »

[10.] fortsatt utgifvande af »polisunderrättelser»... »

[11.] aflöning m. m. åt särskild polisstyrka på

landet........................................................... »

[12.] ersättning för juridiskt biträde åt de sven
ske

lapparne i Norge samt till lappfogdar I

och lappförmän.............................. »

[13.] undersökningar af broar, mindre hamnar

och farleder.............................................. »

[14.] aflöningar och öfriga utgifter vid Ultima

landtbruksinstitut.............. »

[15.] nya byggnader vid Ultuna landtbruksinstitut

och jordegendom in. m............................. »

[16.] anordnande af högre undervisning i mejerihushållning

vid Alnarps landtbruksinstitut »

[17.] byggnadsarbeten och ny värmeledning vid

Alnarp m. m............................................... »

I sammanhang härmed föreslår Kongl.

Maj:t:

[18.] att Riksdagen må medgifva, att den besparing,

som kommer att uppstå å det för

anordnande af högre undervisning i mejerihushållning

vid Alnarps landtbruksinstitut

å extra stat för år 1893 anvisade anslag,

10,000 kronor, må användas för genomförande

af förändrade anordningar i den

nya mejeribyggnaden vid Alnarp samt för

anskaffande af möbler och inventarier, allt

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med styrelsens

för institutet i statsrådsprotokollet

omförmälda förslag.

29

76,000: —

4,500: —

15,000: —

65,000: —

10,000: —

5,000: —

29,000: —

19,000: —

10,000: —

14,425: —

Transport kronor 247,925: —

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

[19.]

[20.]

[21-]

[22.]

[23.]

[24.J

[25.]

[26.]

[27.]

[28.]

[29.]

[30.]

[31-]

[32.]

[33.]

[34.]

[35.]

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 18SJ3.

Transport kronor

Vidare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen

att bevilja till:

bidrag till bestridande af kostnaderna för

allmänna landtbruksinöten......................... »

prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten

för husdjur, redskap, maskiner

m. m...............................................-.........-

bidrag till underhåll af sju kemiska stationer

för jordbrukets och näringarnas

behof...........................................................

understöd åt frökontrollanstalter...............—- »

utbildande af en elev i boskapsskötsel och

mejerihushållning...................... »

understöd åt svenska mosskulturföreningen »

de geologiska undersökningarna................»

anställande af en andre instruktör i husslöjd »

bidrag till upprätthållande af väfskolan i _

Borås och till aflönande af en andre lärare

vid samma skola............. >

understöd åt Göteborgs handelsinstitut och

Frans Schartaus praktiska handelsinstitut

i Stockholm..............................-.................. »

beredande åt alster af svensk industri och

svenska näringar af afsättning i främmande

länder...........................................

bergsskolorna i Filipstad och Falun............ *

anordnande af fabriksinspektion.................... »

ersättning för åtskilliga förskottsvis bestridda

utgifter........................................... »

bidrag för anläggning af nya samt förbättring

eller omläggning af backiga eller

eljest mindre goda vägar.......................... »

understödjande af brobyggnader och, företrädesvis

mindre, hamnbyggnader samt

upprensning af åar och farleder.............- »

understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldighet,

af sådana myrutdikningar

och vattenaftappningar, hvilkas__

Transport kronor

247,925: —

7,500: —

12,500: —

28,000: —

10,000: —

1,000: —

10,000: —

92,000: —

2,000: —

4,800: —

27,000: —

20,000: —

14,000: —

16,800: —

87,764: —

800,000: —

150,000: —

1,531,289: —

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o /, om statsverket 1893.

[36.]

[37.]

[38.]

[39.]

[40.]

Transport kronor

ändamål är att minska frostländigheten

för närliggande bygd ................................. »

hvarjemte Kongl. Maj:t föreslår, att i

afseende å de tre sistnämnda anslagen må

gälla de vilkor och bestämmelser, som i

statsrådsprotokollet omförmälas.

Vidare anmärkes här:

att, enligt 1891 års Riksdags beslut, blifvit

för år 1894 beviljade till understödjande,

medelst lån, af enskilda jernvägsanläggningar

1,000,000 kronor.

Ytterligare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen

att till utgående under år 1894

anvisa

å riksstatens sjette hufvudtitel:

till utförande af nya byggnader och anläggningar

vid statens järnvägstrafik.............. »

å riksstaten utom hufvudtitlarne:

till anskaffande af ny rörlig materiel vid

statens trafikerade jernvägar ett belopp

af 500,000 kronor;*)

samt vidare:

till afslutande af arbetena å stambanan

mellan Vännäs (Nyby) och Öfver-Luleå

(Boden) samt för banans förseende med

rörlig materiel 4,500,000 kronor.**)

Slutligen föreslår Kongl. Magt:

att Riksdagen må till Kongl. Maj:ts förfogande

ställa ett belopp af 500,000

kronor, att i mån af behof lyftas för att

användas till enligt statsrådsprotokollet

ifrågasatt inköp af inalmvagnar för Luleå

—Gellivarabanan. **)

tillsammans kronor

1,531,289: —

100,000: —

500,000: —

2,131,289: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1893 års

riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller

på följande sätt:

*) Se vidare härnedan »statsverkspropositionen» pag. 54.

**) Se vidare härnedan »statsverkspropositionen» pag. 58.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o i, om statsverket 1893.

1893. 1894.

ordinarie anslag 4,803,612:— 4,805,711:—således ökning kronor 2,099: —

extra anslag 2,281,388:— 2,131,289:— » minskning » 150,099: —

summa kronor 7,085,000:— 6,937,000:— således minskning kronor 148,000: —

Sjunde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till finansdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu

gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant...................................... kronor 16,534,960: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter och kyrkotionde.................... »_6:

tillsammans kronor 16,534,966: —

vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll

öfver finansärenden för den 14 innevarande månad,*) föreslå

beträffande

Postverket:

[1.] att Riksdagen, med godkännande af de enligt

statsrådsprotokollet för den 14 innevarande Januari

tillstyrkta ändringar i postverkets stater äfvensom af

den eldigt samma protokoll föreslagna bestämmelsen om

rätt för postinspektor att uppbära i hans innehafvande

ordinarie befattning intjent ålderstillägg, må för år 1894

bestämma postverkets anslag, förslagsvis beräknadt, till

7,642,000 kronor, att utgå direkt af postmedlen, hvarigenom

postverkets utgiftsstater skulle ökas med........... kronor 198,500:

Transport kronor 198,500: —

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sjunde hufvudtiteln”.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1893.

Transport kronor

Telegrafverket:

[2.] att Riksdagen, dels med godkännande af de i

ofvannämnda protokoll öfver finansärenden omförmälda

ändringar i telegrafverkets stater, dels ock med för- \

klarande att Telegrafstyrelsens å stat uppförda vaktbetjening

må eg a rätt till pension på enahanda sätt

och vilkor, som uti Kongl. bref vet den 5 Oktober 1883

äro bestämda för tjensteman hos Telegrafstyrelsen, må,

under Kongl. Maj:t förbehållen rätt att i verkets utgiftsstater

göra de jemkningar, som kunna finnas af

behofvet påkallade, såsom reservationsanslag, att utgå

direkt af telegrafmedlen, till telegrafverket för år 1894

anvisa enahanda belopp, 1,370,000 kronor, hvartill telegrafinkomsterna

för året blifvit beräknade, samt tillika

medgifva, att det öfverskott, som kan å telegrafinkomsterna

uppstå, må af Kongl. Maj:t användas för telegrafverkets

tidsenliga utveckling och förbättring; blifvande

härigenom anslagets slutsumma i riksstaten ökad med »

Tullverket:

[3.] att Riksdagen, med godkännande af de enligt

ofvannämnda protokoll öfver finansärenden föreslagna

förändringar i tullverkets stater, må för år 1894 bestämma

anslaget för tullverket till ett mot staternas

slutsumma svarande belopp af 2,574,000 kronor, att

såsom förslagsanslag utgå direkt af tullmedlen; hvarvid

uppstår en ökning i anslagets nuvarande belopp af...... » •

■ ■U-..I .Öl ... •: ... lh I '' V. ’

Skogsväsendet:

[4.] att anslaget till kronoskogarnes förvaltning

och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet höjes

med 29,600 kronor från 401,492 kronor till 431,092

kronor;

så att an8la.get till skogsväsendet erhåller denna

uppställning:

Transport kronor

Bih. till Rikéd. Prot. 1893. l:n Sami. I:a Åfd.

198,500: —

20,000:

26,000: —

244,500: —

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kongl. Maja» nåd. prop. n:o 1, om *tatsverket 1893.

Transport kronor 244,500: —

bestämdt anslag:

för skogsstaten... kronor 447,208: —

» statens skogs
läroverk.

....... » 47,700: — kronor 494,908: —

förslagsanslag:

till ålderstillägg åt skogsstaten och

skogsinstitutets lärarepersonal... » 84,400: —

reservationsanslag:

till enskilda skogsundervisnin
gen.

.............. kronor 8,600: —

» kronoskogarnes

förvaltning

och befrämjande

af

skogsväsendet

i allmänhet.

............... » 431,092:— » 439,692: —

Summa kronor 1,019,000: —-

hvarigenom det nuvarande anslaget till skogsväsendet

i dess helhet skulle ökas med.......................................... » 29,600: —

Beträffande öfriga under sjunde hufvudtiteln uppförda

ordinarie anslag föreslår Kongl. Maj:t icke någon

förändring.

Summa kronor 274,100: —

Lägges härtill summan af hufvudtitelns ordinarie

anslag enligt nu gällande riksstat................................... » 16,534,966: —

skulle denna hufvudtitels ordinarie anslag enligt Kongl.

Maj:ts förslag uppgå till.................................................... kronor 16,809,066: —

Extra anslag.

Kongl. Maj:t föreslår vidare, med åberopande af ofvannämnda protokoll

öfver finansärenden för den 14 innevarande Januari, att under denna hufvudtitel

må å extra stat beviljas till

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

[5.] arfvode för en byråassistent å Finansdepartementets

bankbyrå.............................................................. kronor 4,000:

[6.] ersättning för af Statskontoret gjorda förskott » 244,080:

[7.] anläggning af telefonledningar: ''

dels återstående femtedelen af det af 1889 års

Riksdag härför anvisade anslag eller...........jv :....... » 150,000:

dels till telefonledningar från Malmö till Hildesborgs

kabelhus, från Norrköping öfver Vestervik till

Oscarshamn, från Sundsvall till Östersund, från Norrköping

till Örebro, från Göteborg öfver Falköping till

Sköfde, från Upsala öfver Sala till Norberg, från Malmö

till Helsingborg, från Varekil till Håttan och från Göte
-

borg till Uddevalla........................................ » * 238,600:

[8.] genomförande af öfverintendentsembetets nya

organisation ;......U.................................................. * 500:

[9.] uppförande af nytt landsstatshus i Mariestad

131,000 kronor, att utgå under två år, hvaraf

för år 1894 skulle anvisas................................................ » 60,000:

[10.] aflöning åt domänintendenter och uppehållande

af domängöromålen hos länsstyrelserna................ » 45,000:

[11.] resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsanslag

....................................................i.:.......s> 40,154:

[12.] byggnadsarbeten och inventarier vid skogsinstitutet

.................................;........................................ » 15,000:

[13.] skogsodlingens befrämjande................25,000:

tillsammans kronor 822,334

Fn jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den tinnes i riksstaten för

år 1893 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller

på följande sätt:

1893. 1894.

ordinarie anslag 16,534,966: — 16,809,066: — således ökning kronor 274,100: —

extra»872,334: — 822,334: — > minskning » 50,000: —

summa kronor 17,407,300:— 17,631,400:— således ökning kronor 224,100: —

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1893.

Åttonde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken tinnes i nu

gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant....................................,......................................... kronor 11,793,340: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter och kyrkotionde...,.........................^....... > 253,190: —

ersättningar......................................... >_513,428: —

tillsammans kronor 12,559,958: —

vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll

öfver ecklesiastikärenden för den 14 i denna månad,*) föreslå

beträffande

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli:

[1.] att för anställande inom Ecklesiastikdepartementet,

såsom biträde vid utförande af de statistiska

arbetena inom departementet, af en aktuarie, med eu

aflöning af 3,000 kronor, deraf 1,800 kronor skola utgöra

lön och 1,200 kronor tjenstgöringspenningar, hvilken

lön kan höjas efter fem år med 500 kronor och

efter tio år med ytterligare 500 kronor, samt med

skyldighet att vara underkastad samma vilkor för dessa

löneförmåners åtnjutande och eljest, som gälla för öfrige

inom departementet fast anstälde tjensteman, anslaget

till Ecklesiastikdepartementets afdelning af Kongl.

Maj:ts kansli må höjas från sitt nuvarande belopp,

79,800 kronor, till 82,800 kronor, eller med................ kronor 3,000: —

Kongl. biblioteket:

[2.] att för beredande af arfvoden åt extra ordinarie

tjensteman samt ersättning åt vaktbetjening för _

Transport kronor 3,000: —

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Åttonde hufvudtiteln”.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o J, om statsverket 1833i

Transport kronor

särskild tjenstgöring om eftermiddagarne, då Kong],

biblioteket å sådan tid hålles öppet, Kongl. bibliotekets

anslag må höjas från dess nuvarande belopp, 62,700

kronor, till 64,200 kronor, eller med _......................''.L... »

samt att Riksdagen må medgifva, ej mindre att

kostnaden för belysning af bibliotekets förstuga, kapprum,

låneexpedition och läsesal från och med innevarande

år må mot behörig redovisning gäldas af åttonde

hufvudtitelns förslagsanslag till skrifmaterialier

och expenser, ved in. in., än äfven att det af Riksdagen

på extra stat för år 1893 beviljade anslag å 500 kronor • <•!

till bestridande af den med ifrågavarande lokalers be-i

lysning förenade driftkostnad må användas till arfvoden

åt extra ordinarie tjensteman och godtgörelse åt vaktbetjening

för sådan särskild eftermiddagstjenstgöring,

som nyss blifvit nämnd; : må o- -jo'',! ''i.uuåaifl/.

...■rhjiouf sm uog*v ••

Universiteten: ..

[3.] att till aflönande af en assistent vid patologiska

institutionen i Lund må beviljas ett årligt anslag af.... »

[4.] att till aflöning åt eu laborator i växtfysiologi

vid botaniska institutionen i Lund må beviljas ett årligt

anslag af............................................ »

hvaraf 750 kronor såsom tjénstgöringspenningar;

[5.] att till förhöjning af årsanslaget till konstsamlingarna

vid universitetet i Lund må beviljas......... » ’

afseende punkterna 3—5 ökning af anvisningen i kontant

till universiteten från nuvarande beloppet, 690,681

kronor, till 695,581 kronor, samt af hela anslagstiteln

för universiteten, nu 726,501 kronor, till 731,401

kronor;

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

[6.] att för höjande till 1,500 kronor af det arfvode,

som tillkommer rektor vid institutet, må beviljas

ett årligt anslag af.............................................»

Transport kronor

3,000: —

. -.t: iso i'' ''..i

1,500: —

1,500: -

3,000: —

400: —

‘ '' •'' ■ • 1 ti

600: —

10,000: —

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kongl. Maj-.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1H9H.

Transport kronor

samt att för uppehållande af den del utaf den rektor

åliggande undervisningsskyldighet, från hvilken lian

med hänsyn till rektorsgöromålen må varda befriad, må

anvisas ett årligt anslag af............................................... »

[7.] att till förhöjning af årsanslaget till den hygieniska

institutionen från 500 kronor till 1,500 kronor

må beviljas.....................................i........................ »

[8.] att till anskaffande och underhåll af materiel

för den oftalmiatriska kliniken må beviljas ett årligt

anslag af.............................;,....................u.......................... »

afseende punkterna 6—8 förhöjning af institutets ordinarie

anslag från nuvarande beloppet, 165,600 kronor,

till 169,200 kronor;

10,000

1,500

1,000

500

Allmänna läroverken:

[9.] att Riksdagen må medgifva,

att treklassigt allmänt läroverk må, på framställning

af vederbörande kommunalstyrelse, anordnas såsom

Barnskola för gossar och flickor, med rätt för Kongl.

Maj:t att i sådant fall för undervisningens uppehållande

vid läroverket disponera såväl de å läroverkets stat

upptagna lönemedel som de på de särskilda i staten

uppförda lärareplatserna belöpande löneförbättringsmedel,

så länge sådana utgå, under vilkor att vederbörande

kommun åtager sig att gälda de kostnader,

som för undervisningens uppehållande blifva erforderliga

utöfver hvad sålunda af statsmedel utgår; samt

att kommunen må, såsom bidrag till betäckande

af sina nämnda kostnader, vara befogad att uppbära

en terminlig afgift af läroverkets lärjungar till belopp,

som på kommunalstyrelsens förslag af Kongl. Maj:t

fastställes, men som icke må öfverstiga 10 kronor för

lärjunge inom lista, 2:dra och 3:dje årskurserna och

20 kronor för lärjunge inom 4:de och 5:te årskurserna,

med rätt för läroverkskollegiet att från hela eller en

del af denna afgift befria medellöse eller mindre bemedlade

lärjungar, hvilka genom fallenhet för studier,

Transport kronor 13,000

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

Transport kronor 13,000: —

flit och godt uppförande anses förtjent» af denna för- ‘ r. ,

mån, dock att summan af de afgifter, från hvilka befrielse

meddelas, icke må uppgå till mer än 25 % af

det belopp, som skulle inflyta, om alla lärjungar erlade

full afgift; ,

‘ t !f | J j ! f! ’ l IT ‘ ‘ ! ) t j •* 1 1 f? f f f -ff*} \ [ !

Folkundervisningen:

, i f « ''v t . ... > „ • .

[10.] att för anordnande af undervisning i slöjd

vid folkskolelärareseminariet i Göteborg anslaget till

seminarierna för folkskolelärares bildande, nu 313,025

kronor, må höjas med......................................................... » 1,500: —-

eller till 314,525 kronor;

[11.] att anslaget till undervisningsmateriel in. in.

för folkskolorna må höjas från 15,000 kronor till 20,000

kronor, eller med...........................................» 5,000:

samt att den undervisningsmateriel, som af Ecklesiastikdepartementet

anskaffas, måtte få på reqvisition af

vederbörande styrelser till samma pris, som medgifves

åt de allmänna folkskolorna, tillhandahållas äfven de

seminarier för bildande af lärare vid småskolan, hvilka

af landsting upprättats;

[12.] att förslagsanslaget till befrämjande af folkundervisningen

bland de i rikets nordligare trakter bosatta

finnar, nu 25,000 kronor, må höjas till 45,000

kronor, eller med................................................................ » 20,000: —

[13.] att förslagsanslaget till lönetillskott åt lärare

vid folkskolor och småskolor, nu 3,725,000 kronor,

må höjas till 3,925,000 kronor, eller med..................... » 200,000: —

att förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor,

nu 40,000 kronor, må höjas till 55,000 kronor, eller med » 15,000: t—

att förslagsanslaget till understöd för aflönande af

lärare vid fortsättningsskolan, nu 30,000 kronor, må

höjas till 50,000 kronor, eller med.,,..,................. ...T.... .». , . 20,000: —

att förslagsanslaget till bidrag till aflönande af lärare

i slöjd vid folkskolorna, nu 75,000 kronor, må

höjas till 110,000 kronor, eller med.,,..................;.......,. » 35,000: —

Transport kronor 309,500: —

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kongl. Maj:t» nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

Transport kronor 309,500: —

afseende punkterna 10—13 förhöjning af anslagstiteln

»Folkundervisningen» från nuvarande beloppet, 4,413,025

kronor, till 4,709,525 kronor;

i''u:! K’’:* H:''i ,‘dv li!»i flux* , pe >‘X ■ tid>

De tekniska läroverken:

[14.] att för inrättande vid Chalmers’ tekniska

läroanstalt, i stället för den nuvarande lärarebefattningen

i allmän och hus-byggnadskonst, af en lektorsbefattning

i byggnadskonst och ornamentsritning, med rätt för

innehafvaren till aflöning och andra förmåner i likhet

med öfriga, lektorer vid anstalten, årsanslaget till anstalt^

måtte ökas med ..............................................-.....

[15.] att för inrättande vid Chalmers’ tekniska

läroanstalt, efter nuvarande förste-lärarens i skeppsbyggeri

afgång, af en lektorsbefattning i detta ämne i

stället för den nuvarande förste-lärarebefattningen, med

rätt för innehafvaren af den blifvande lektorstjensten

till aflöning och andra förmåner i likhet med öfriga

lektorer vid anstalten, årsanslaget till anstalten måtte

ökas med ......................

afseende punkterna 14 och 15 förhöjning af anslaget

till de tekniska läroverken från nuvarande beloppet,

392,475 kronor, till 394,975 kronor;i; ,

•• CU T»'' K‘iT : ; > r. c

Medicinalstyrelsen med dithörande stater:

;i »i H i. i ... . . ..... ...

[16.] att ett å anslaget till Medicinalstyrelsen med

dithörande stater upptaget arfvode för en provinsial-- kirurg, (225 ki’onor, må ur riksstaten afföras och anslaget

till Medicinalstyrelsen med dithörande stater ■■ i

minskas från 494,975 kronor med ett mot arfvodet

svarande belopp af 225 kronor, eller till 494,750 kronor;

j.j.r • i i .1 0x >• v'''''' ''}'' ,i 11 -!» •; * "•> : . • pjr M*t •''!-*;

Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen:

[17.] att i staten för barnmorskeundervisnings
anstalten

i Göteborg de till 2,591 kronor uppgående_''

: >.!>(-. Transport kronor 312,000: —

2,000:

•y
»
-

500: -

nrt>! •

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

Transport kronor

medel, som vid olika tillfallen anvisats till frilärlingars

underhåll samt till hyra, ved, ljus, inventarier för frilärlingarnas

rum och åtskilliga behof för undervisningen,

må sammanföras till en gemensam anslagspost,

för slutsummans jemnande ökad med.............................. »

eller till 2,600 kronor, under den förändrade titeln

»till frilärlingars underhåll, hyra, bränsle, lyse, inventarier,

undervisningsmateriel m. m.»,

kommande vid bifall härtill anslaget till nämnda

barnmorskeundervisningsanstalt, nu 8,891 kronor, att

uppgå till 8,900 kronor, samt anslagstiteln i dess

helhet, nu 33,441 kronor, till 33,450 kronor;

Veterinärundervisningen:

[18.] att anslaget till veterinärinstitutet i Stockholm

må ökas från 50,100 kronor till 56,100 kronor, eller

med..................................................................................... »

deraf till aflöning åt en professor i histologi, patologisk

anatomi och bakteriologi 5,000 kronor, att utgå med

3,500 kronor såsom lön och 1,500 kronor såsom tjenstgöringspenningar,

samt till anskaffande af undervisningsmateriel

för ifrågavarande professur 1,000 kronor,

äfvensom

att lönen för innehafvaren af denna befattning må,

i likhet med hvad som gäller för de nuvarande professorerna

vid institutet, kunna efter fem års tjenstetid

höjas med 500 kronor;

kommande vid bifall härtill hela anslagstiteln för

veterinärundervisningen att höjas från nuvarande beloppet,

51,500 kronor, till 57,500 kronor;

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien:

[19.] att årsanslaget till det under akademiens inseende

stälda bibliotek må ökas med ett belopp af...... »

eller till 2,500 kronor, hvarigenom anslaget till nämnda

akademi, nu 29,450 kronor, skulle komma att uppgå

till 30,450 kronor; ______________________

Transport kronor

Bill. till Riktd. Prof. 18‘J.I. I:a Smal. t:a Afd.

312,000: —

9: —

6,000: —

■ . .‘.i: \

f;I" ..j**»

}t. r l j . *

1,000: —

319,009: —

«

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Katigt. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

Transport kronor 319,009: —

Musikaliska akademien:

[20.] att i akademiens stat må beviljas till expenser

m. m. en förhöjning af___........................................ » 300: —

[21.] att under akademiens stat må uppföras ett

årligt reservationsanslag af............................;.....6,000: —

för att, i enlighet med de föreskrifter, som af Kong!.

Maj:t meddelas, användas dels till stipendier åt yngre

svenska musikidkare med anlag för tonsättningskonst

och dels till belöning åt eller uppmuntran af inhemska

tonsättare för åstadkommande af musikaliska arbeten

af högre värde;

afseende punkterna 20 och 21 höjning af anslags- ‘=

titeln från nuvarande beloppet, 44,900 kronor, till

51,200 kronor;

•'' *•'' hi i

Naturhistoriska riksmuseum:

; it !<''..! P>,

[22.] att till höjande af naturhistoriska riksmuseets

årliga expensmedelsanslag må beviljas............................

kommande härigenom museets ordinarie anslag att

uppgå till 76,650 kronor;

Meteorologiska centralanstalten:

[23.] att, för ett fullständigt ordnande och utvidgande

af väderlekstjensten vid anstalten i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med ett af anstaltens föreståndare

afgifvet, i statsrådsprotokollet omförmäldt förslag, det

till anstalten utgående årliga anslag måtte höjas med.. » 7,950: —

deraf 6,075 kronor såsom reservationsanslag, hvarigenom

anstaltens ordinarie anslag skulle uppnå en slutsumma

af 33,000 kronor, deraf 22,075 kronor reservationsanslag;
-

Transport kronor 334,889:

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o /, om statsverket 1893''.

Transport kronor 334,889: —

Hospitals underhåll:

■ A- r

[24.] att Riksdagen må godkänna den i statsrådsprotokollet

omförmälda aflöningsstat för öfverläkare,

biträdande läkare och syssloman vid Piteå hospital;

att i fråga om denna stats tillämpning Riksdagen

jemväl må godkänna, att enahanda föreskrifter, som af

Kongl. Maj:t redan beträffande stat för tjensteman vid

Kristinehamns hospital meddelats om den kontanta aflöningens

fördelning i lön och tjenstgöringspenningar,

om förändring i biträdande läkarens aflöning under

vissa förhållanden samt om förbud för öfverläkaren att

utom hospitalet utöfva annan än viss praktik, äfven

skola tillämpas för bemälde tjensteman vid Piteå hospital;

att, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle att

lemna arfvoden åt öfriga vid Piteå hospital erforderliga

tjensteman, Riksdagen må med 1,300 kronor öka det

belopp af högst 17,000 kronor, stim af Riksdagen år

1885 och 1886 beviljats till arfvoden åt motsvarande

tjensteman vid de hospital, för hvilka aflöningsstater

då faststäldes; äfvensom

att Riksdagen må medgifva, att de sålunda för

samtliga tjensteman vid Piteå hospital afsedda aflöningar

skola utgå af förslagsanslaget till hospitals underhåll;

r k

i U n •

,r{ )

to *‘>£jrrl#

''11; i * :.«•>\f

?i T

i i * - v

I!I:

nU

Resestipendier samt läroböckers och lärda verks

utgifvande:

[25.] att reservationsanslaget till resestipendier samt

läroböckers och lärda verks utgifvande må höjas från

24,000 kronor till 30,000 kronor, eller med ................ » 6,000: —

JM. ! ‘"''''t) r

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.:

u • i

[26.] att detta förslagsanslag, nu 23,090 kronor,

må höjas till 23,093 kronor, eller med -..l.....;.......>

Summa kronor

340,892

a n i

Transport kronor 340,892

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

Transport kronor 340,892: —

Beträffande öfriga under åttonde hufvudtiteln i

riksstaten uppförda ordinarie anslag har Kongl. Maj:t

icke att föreslå någon ändring.

Om från de sålunda föreslagna tillökningarna afdrages

ofvan omförmalda minskning i anslaget till

Medicinalstyrelsen med dithörande stater........................ » 225:

skulle förhöjningen utgöra.............................................. kronor 340,667: —

Lägges härtill summan af hufvudtitelns ordinarie

anslag enligt nu gällande riksstat.................................... » 12,559,958: —

skulle åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag enligt

Kongl. Maj:ts förslag uppgå till...............—.................... kronor 12,900,625: —

Extra anslag.

För behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga under åttonde hufvudtiteln,

vill Kongl. Maj:t, på sätt omförmälda protokoll öfver ecklesiastikärenden vidare

innehåller, föreslå Riksdagen att på extra stat bevilja i afseende å

Riksarkivet:

[27.] till arfvoden åt extra ordinarie tjensteman... kronor 2,500: —

[28.] till fortsatt utgifvande i tryck af sådana

skrifter och handlingar, som äro af vigt för fäderneslandets

historia, .....................*...................................... > 3,000: _

[29.] till fortsatt utgifvande af »Svenska riksdagsakter»

m. m....................................................................... » 1,500: —

Nationalmuseum:

[30.] till vård, underhåll och tillökning af statens

konstindustriella samlingar............................................... » 4,000: —

Transport kronor 11,000: —

s. 45 Kontrollera mot PDF

KongI. Maj:ts nåd. prop. n:o /, om statsverket 1893.

Transport kronor

Lifrustkammaren:

[31.] för tillsyn, underhåll och vård af samlingarna

m. in.......................................................................... »

Domkapitlens expeditioner:

[32.] till löneförbättring åt tjenstemännen vid dessa

expeditioner...............................ii.......................................i »

Universiteten:

[33.] till det språkvetenskapliga seminariet i Upsala »

» » » »i Lund »

» » matematiska » i Upsala »

•> d it »i Lund »

[34.] till aflöning åt observatorn i astronomi vid

universitetet i Upsala......................................................... »

[35.] till lärare i tyska, franska och engelska

språken vid universitetet i Upsala, af förut beviljadt

anslag........................................................—-....................... »

[36.] för uppehållande af undervisningen och examinationen

i geografi vid universitetet i Upsala.......... »

[37.] till arfvoden åt extra ordinarie amanuenser

vid universitetsbiblioteket i Upsala.................................. »

[38.] till nya byggnader och förändringar vid

botaniska institutionen i Upsala, af förut beviljadt

anslag.i..............................................................................- »

[39.] till aflöning åt en extra ordinarie professor

inom juridiska fakulteten vid universitetet i Lund........ »

[40.] till lärare i tyska, franska och engelska

språken vid universitetet i Lund, af förut beviljadt

anslag.................................................................................. »

[41.] till särskild! arfvode åt docenten vid universitetet

i Lund Sven Söderberg, under i statsrådsprotokollet

angifvet vilkor,.................... »

Transport kronor

45

11,000: —

5,800: —

3,716: —

3,000: —

2,950: —

1,500: —

1,500: —

3,000: —

6,000: —

1,000: —

2,500: —

26,000: —

4,000: —

6,000: —

2,000: —

79,966: —

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kongl. May.ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1893.

Transport kronor

[42.] såsom personligt lönetillägg för år 1894 åt

vice bibliotekarien vid universitetsbiblioteket i Lund

August Jakob Theodor Palm............................................ »

[43.] såsom personligt lönetillägg för år 1894 åt

akademikamereraren i Lund Oscar Gerhard Regnell..... »

hvaraf 150 kronor såsom tjenstgöringspenningar;

[44.] till arfvoden åt extra biträden vid universitetsbiblioteket

i Lund...........................,ihao /•» <»■[''?!!■ » t *i|

[45.] till arfvode åt en instrumentmakare vid fysiologiska

institutionen i Lund, .-v <»■;, : -ii-fj* n; ydyt- . »

[46.] till förstärkning af arbetskrafterna vid patologiska

institutionen i Lund............................................ »

79,966: —

500: —

750: -

1,500: —

500: —

>»t« { •''-}>•/(r / )

500: —

Karolinska mediko-kirurgiska institutet

[47] till arfvode åt en amanuens vid institutets

gynekologiska

klinik............. »

* » » i''lU»'' » vid institutets

kemiska laboratorium.

....... •»

[48.] till en pediatrisk klinik vid Kronprinsessan

Lovisas vårdanstalt för sjuka barn ..:. ..........»

till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm,

under i statsrådsprotokollet omförmäldt vilkor,............. »

[49.] till bekostande af teckningar i vetenskapliga

ändamål vid institutet.........................................................

[50.] för om- och tillbyggnad af den åt institutets

patologiskt-anatomiska och kemiska institutioner för

närvarande upplåtna byggnad in. in., af förut beviljadt

anslag ..................................................................................

[51.] till anskaffande af instrument och apparater

för institutets hygieniska institution. ...

Allmänna läroverken och pedagogierna:

[52.] till tillfällig löneförbättring åt lärarne vid de

allmänna läroverken och pedagogierna, att utgå efter

samma grunder som för innevarande år,.......................

Transport kronor

900: —

900: —

1,800: —

2,800: —

15* • > i* I:: n Ti: f

1,500: —

50,000: —

2,000: —

345,725: —

489,341: —

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kong}. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

l-r.!.''!!'' t« mi . J ;-t,>((-•!;••'' i Transport kronor 489,341: —

[53.] till arfvode]! åt extra lärare samt till arfvodesförhöjning

åt extra ordinarie ämneslärare vid de allmänna

läroverken.............................. » 1 100,000: —

:»idc,.f .............i ti?:i*•• ■■•m

i t; Hi >U; . •••i ''f Öl ilfri bom

Högre lärarinneseminariet:

)tU:i ’i 5» f- j| > ''ii''. T*-i •}{.»< '' i iO''.i .4 ‘ 1 G <! |(''!‘‘H i

[54.] till löneförbättring åt lärare och lärarinnor

vid seminariet, efter samma grunder som för innevarande

år,.............................. 4,000: -—

[55.] för fortsatt uppehållande af den valfria fjerde

årskursen vid seminariet.................................................... » 3,000: —

för beredande af undervisning i huslig ekonomi

vid seminariet och normalskolan.,^..^..,fijtyfiiivrftifr-tvmr-.eui->fi i*IcnhUA*P00: —

i/i -''■joti ■’(pod goiif/!''!:fö!

Folkundervisningen:

[56.] till löneförbättring åt lärare och lärarinnor

vid folkskolelärareseminarierna samt till arfvoden åt

teckningslärare för extra tjenstgöring och extra arfvoden

åt musiklärare vid dessa seminarier, efter samma

grunder som för innevarande år,.....................................

[57.] för anordnande af undervisning i slöjd vid

folkskolelärareseminariet i Göteborg ..•.•■in.i...i......H::....

[58.] till understöd åt mindre bemedlade lärjungar

vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel,

................................:...t........:uU.J.....

[59.]. till uppförande af åtskilliga folkskolebyggnader

inom vissa finsktalande församlingar af Norrbottens

län samt deras förseende med erforderlig materiel.

.:..................................................................................

jo fri 4 • i *: f

» 33,300:

» 3,000:

15,000:

!’•>{{ pff it

24,000:

“ «/ o i‘ i i *f

De tekniska läroverken:

[60.] till arfvode åt en extra lärare i praktisk /

elektroteknik vid tekniska högskolan............................... » 2,000: —

till elektrotekniska apparater och laborationer vid

samma högskola.......................■...........-.............................. ■ »__1,200: —

Transport kronor 679,841:—

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kongl. MajUs nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

Transport kronor 679,841:

till förstärkning af undervisningen vid högskolan. » 15,800:

till hyresersättning åt professorn i kemisk teknologi » 600:

[61.] till förstärkning af lärarekrafterna vid tekniska

skolan i Eskilstuna.................................................. » 1,500:

med rätt för Kongl. Maj:t att till ersättande från

detta anslag låta af tillgängliga medel förskjuta det

belopp af 750 kronor, som för ändamålet är under innevarande

år erforderligt;

[62.] till understöd, på det i statsrådsprotokollet

omförmälda vilkor, åt lägre tekniska yrkesskolor och

till bestridande af kostnader för deras inspektion......... » 35,000:

Medicinalstyrelsen med dithörande stater:

[63.] till arfvode för granskning af hospitalens räkenskaper.

................................................................,........... » 1,200:

[64.] till uppehållande i Stockholm af en poliklinik

för tandsjukdomar.............................................................. » 4,000:

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien:

[65.] till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden

vid ordnandet och vården af de under akademiens

inseende stälda samlingar samt till aflöning åt vaktbetjening.

........................................... » 4,000:

till undersökning och beskrifning af fäderneslandets

fornlemningar in. in....................;........................... » 3,200:

till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och

andra märkvärdiga föremål i statens historiska museum

m. in...................... » 2,000:

[66.] till vidtagande af åtgärder för bevarande af

Kärnan vid Helsingborg.................................................... » 15,000:

Naturhistoriska riksmuseum:

[67.] till inköp och insamling af naturalier vid

museets afdelning för arkegoniater och fossila växter,

Transport kronor 762,141:

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

49

Transport kronor

till arbetsbiträden derstädes och till bestridande af

andra med arbetena vid afdelningen förenade utgifter..

[68.] till vård, underhåll och förkofran af museets

etnografiska samling........................................................... »

Meteorologiska centralanstalten:

[69.] till godtgörelse åt telegrafverket för vissa

meteorologiska telegram .................................................... »

med rätt för Kongl. Maj:t att låta förskottsvis under

innevarande år af tillgängliga medel utanordna

ifrågavarande belopp;

Undervisningsanstalter för döfstunnna och blinda:

[70.] till uppehållande af undervisningen vid tre

läroanstalter för öfveråriga döfstumma............................ »

[71.] till blindskolan i Vexiö.................................... »

[72.] till handtverksskolan i Kristinehamn för blinda »

[73.] till tryckning af blindskrifter......................... »

till understöd åt blindlärareelever__________________ >

Hospitalsvården:

[7 4.] till fullbordande af en nybyggnad vid Lunds

asyl, af förut beviljadt anslag.........................................

[75.] till fortsättande af arbetet å Vadstena asyl,

af förut beviljadt anslag....................................................

[76.] till understöd åt Jerfsö sjukhus för spetelske,

under i statsrådsprotokollet oinförmäldt vilkor,.............

Kyrkorestaurering:

[77.] till fortsättande och afslutande af restaureringsarbetet

å Vadstena klosterkyrka, af förut beviljadt

anslag ....... ....................................................................... »

Transport kronor

762,141: —

2,000: —

2,800: —

925: —

49,200: —

11,000: —

10,000: —

2,500: —

1,200: —

87,400: —

250,000: —

14,000: —

40,000: —

1,233,166: —

Bill. till Ili k sd. Prat. 189 ii. ha Sami. ha A/d.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

Transport kronor 1,233,166: -

Diverse anslag:

[78.] till svenska fornskriftsällskapet........................

[79.] till beredande af religionsvård åt svenske

sjömän m. fl. i utländska hamnar....................................

[80.] till anställande af två kontraktsadjunkter inom

Vesterbottens fjei’de kontrakt 12,000 kronor, deraf att

utgå under år 1894...........................................................

till resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter

1,500 kronor, deraf att utgå under år 1894............

till två stipendier för utbildande vid universitet

af prester, förtrogna med finska språket, 4,500 kronor,

deraf att utgå under år 1894 —.....................................

med rätt för Kongl. Maj:t att meddela de närmare

bestämmelser, som må erfordras rörande dessa anslags

användande;

[81.] till nordiska museet..........................................

[82.] till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften

»Nyare bidrag till kännedom om de svenska

landsmålen och svenskt folklif».........................................

[83.] till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften

»Acta mathematica»..............................................

[84.] till understöd, på de i statsrådsprotokollet

angifna vilkor, åt sådana anstalter eller föreningar, som

anordna föreläsningskurser för arbetsklassen,..................

[85.] till fortsättande af precisionsnivelleringsarbetena

i norra Sverige, till underhåll och tillsyn af

vattenhöjdmätningsstationer m. m. samt till fortsatt

sammanställning och bearbetande af anteckningar öfver

de vid dessa stationer registrerade vattenhöjder............

[86.] till ersättning för belopp, som af Statskontoret

förskottsvis utbetalts,................................................

» 2,000: —

10,000: —

4,000: —

500: —

1,500: —

25,000: —

» 3,150: —

4,000: —

» 20,000: —

12,500: —

8,559: —

Summa kronor 1,324,375: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1893 års

riksstat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1894 föreslagen,

utfaller sålunda:

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kong!. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

1893. 1894.

ordinarie anslag 12,559,958

extra » 1,760,442

— 12,900,625

— 1,324,375

— således ökning kronor 340,667

— » minskning » 436,067

_

summa kronor 14,320,400

— 14,225,000

— således minskning kronor 95,400

—

Nionde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna.

Pensionsstaten:

I afseende å denna stat, för hvilken gällande riksstat upptager kontant

1,314,898 kronor, föreslår Kongl. Maj:t enligt bilagda statsrådsprotokoll: *)

[1.] att den under ifrågavarande stat uppförda anslagsrubriken »Amiralitetskrigsmanskassa™!

må uppföras under den förändrade benämningen »Flottans

Pensionskassa».

Vidare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att, i afseende å kostnaderna för

småskolelärares in. fl. ålderdomsunderstödsanstalts förvaltning och verksamhet

under år 1894, medgifva,

[2.] att Kongl. Maj:t må för sistnämnda år bestämma de belopp, som

för bestridande af anstaltens förvaltningsbestyr blifva erforderliga; samt

att de för berörda förvaltningskostnad och för anstaltens utgifter i öfrigt

under nämnda år erforderliga medel må af Kongl. Maj:t, i den mån influtna

afgifter icke äro att tillgå, anvisas utaf tillgängliga statsmedel såsom förskott,

att antingen ersättas af berörda afgifter, i den mån de under året ingå, eller,

derest sagda afgifter skulle för året befinnas härtill otillräckliga, anmälas till

ersättande af Riksdagen.

Allmänna indragningsstaten:

För allmänna indragningsstaten är i nu gällande

riksstat anvisadt:

kontant..............................................................................

ersättning för indragen indelning in. m., på förslag....

kronor

»

1,600,052: —

600: —

tillsammans

kronor

1,600,652: —

*) Se bil till statsverkspropositionen: ”Nionde hufvudtiteln”.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

Beträffande denna stat föreslår Kongl. Maj:t:

[3.] att för förrådsvaktmästaren vid Jönköpings regemente, Adolf Bragd

må å allmänna indragningsstaten uppföras en pension af 200 kronor, att af

honom under hans återstående lifstid årligen åtnjutas, med beräkning från

och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked från vaktmästarebefattningen;
[4.

] att åt befälhafvaren å kronans vid Karlsborgs fästningsbyggnad använda

ångfartyg, pumpmästaren Frans Björling må från allmänna indragningsstaten

beviljas en årlig pension af 600 kronor, att utgå från och med månaden näst

efter den, då han varder från sina förenämnda befattningar entledigad;

[5.] att åt aflidne underofficerskorporalen vid l:a eldare- och handtverkskompaniet

vid flottan n:o 102 Sven Olof Anderssons enka, Mathilda Andersson,

må på allmänna indragningsstaten beviljas en årlig pension af 100 kronor,

att utgå från och med innevarande år under hennes återstående lifstid, så

länge hon lefver ogift;

[6.] att undervisaren i fiskodling Friherre Gustaf Carl Ulrik Cederström

må från och med månaden näst efter den, hvarunder han från sin befattning

erhåller entledigande, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten

åtnjuta årlig pension till belopp af 1,200 kronor;

[7.] att beridaren vid Ottenbv stuteri Magnus Robert Ericsson må från

och med månaden näst efter den, under hvilken han från befattningen entledigas,

under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära en

årlig pension af 1,200 kronor;

[8.] att stuteri veterinären vid Flyinge hingstdepot Carl Axel Johan von

Zweigbergks enka, Maria Malin von Zweigbergk, född Hyllén, må, så länge

hon förblifver enka, å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af

400 kronor, att utgå från och med Juli månad år 1892;

[9.] att den å ordinarie stat anstälde instruktören i husslöjd må undfå

samma rätt till pension å allmänna indragningsstaten, som på grund af 1876

års Riksdags beslut tillkommer instruktören i boskapsskötsel och mejerihushållning

samt undervisaren i fårskötseln och ullkulturen;

[10.] att förre inspektören vid Ultuna landtbruksinstitut Sven Svensson

må under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig

pension af 500 kronor, att utgå från och med November månad år 1892;

[11.] att länsmannen i Vesterås fögderis tredje distrikt af Vestmanlands

län Nils Erik Palmaer må från och med månaden näst efter den, hvarunder

han erhåller afsked från länsmanstjensten, under sin återstående lifstid å allmänna

indragningsstaten åtnjuta pension till så stort belopp, att detta tillsammans

med den pension från civilstatens pensionsinrättning, 600 kronor, hvartill

han synes vara berättigad, utgör 1,200 kronor, eller 600 kronor årligen;

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:0 1, om statsverket 1893.

[12.] att länsmannen i Solleröns distrikt af Kopparbergs län Johan Edvard

Berg må från och med månaden näst efter den, hvarunder lian erhåller afsked,

dock först från och med den 1 Januari 1894, under sin återstående lifstid

å allmänna indragningsstaten åtnjuta pension till så stort belopp, att detta

tillsammans med den pension från civilstatens pensionsinrättning, 600 kronor,

hvartill han är berättigad, uppgår till 1,200 kronor, eller 600 kronor årligen;

[13.] att adjunkten vid universitetet i Upsala Fredrik Georg Afzelius må

från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked från adjunktsbefattningen

kan varda honom beviljadt, under sin återstående lifstid uppbära, utöfver

den honom enligt Kongl. brefvet den 6 Juni 1873 tillkommande pension

å allmänna indragningsstaten af 2,500 kronor, en pensionsförhöjning af 500

kronor, eller tillsammans 3,000 kronor;

[14.] att för docenten Karl Piehl må vid universitetet i Upsala inrättas

en personlig extra ordinarie professur i egyptologi och för detta ändamål på

allmänna indragningsstaten anvisas årlig lön till belopp af 4,000 kronor, deraf

1,000 kronor såsom tjenstgöringspenningar, med rätt för Piehl att efter fem

års väl vitsordad tjenstgöring erhålla ålderstillägg med 500 kronor årligen;

[15.] att. å allmänna indragningsstaten må för år 1894 anvisas ett anslag

af 10,000 kronor, att enligt de närmare bestämmelser, Kongl. Maj:t. kan finna

godt meddela, användas till understöd af högst 250 kronor åt sådane äldre

behöfvande folkskolelärare, hvilka oförvitligen skött sin tjenst, men derifrån

erhållit afsked före år 1867; samt

[16.] att det kontanta anslaget till allmänna indragningsstaten må höjas

med 184,214 kronor eller från 1,600,052 kronor till 1,784,266 kronor, då

med ^beräkning af den under anslaget utgående ersättning för indragen in
-

delning m. m., 600 kronor, anslagets slutsumma blir... kronor 1,784,866: —

Lägges härtill anslaget till pensionsstaten............... » 1,314,898: —

blifver slutsumman af hufvudtitelns ordinarie anslag

enligt Kongl. Maj:ts förslag............................................... kronor 3,099,764: —

Extra anslag.

Beträffande extra anslag å denna hufvudtitel föreslår Kongl. Maj:t:

[17.] att. å. extra stat för år 1894 må anvisas ett förslagsanslag af

1,540,000 kronor, att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas

egen pensionering med nu faststälda pensionsbelopp, mot skyldighet

för pensionskassan att afstå det för året. densamma tillkommande förhöjda

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna, och dels till

fyllnadspensioner i eldighet med de af Riksdagen godkända grunder för sådana

pensioners utgående.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten

för år 1893 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t. nu är föreslagen, utfaller

på följande sätt:

1893. 1894.

ordinarie anslag 2,915,550:— 3,099,764:— således ökning kronor 184,214: —

extra » 1,520,000:— 1,540,000:— » » » 20,000: —

summa kronor 4,435,550: — 4,639,764: — således ökning kronor 204,214: —

De under de särskilda hufvudtitlarne äskade anslag för år 1894 utgöra

alltså:

Ordinarie:

I

hufvudtiteln:

1,320,000

—

II

3,887,900

—

in

»

606,750

—

IY

24,247,600

—

V

8,914,556

48

VI

»

4,805,711

—

VII

»

16,809,066

—

Vill

12,900,625

—

IX

3,099,764

—

summa kronor

76,591,972

48

Extra:

Summa:

—

1,320,000

—

67,000: —

3,954,900

—

4,500: —

611,250

—

2,529,086: —

26,776,686

—

588,843: 52

9,503,400

—

2,131,289: —

6,937,000

—

822,334: —

17,631,400

—

1,324,375: -

14,225,000

—

1,540,000: —

4,639,764

—

9,007,427: 52

85,599,400

—

Härtill kommer det belopp, hvilket Kongl. Maj:t i

sammanhang med regleringen af utgifterna under sjette

hufvudtiteln föreslagit Riksdagen att till utgående under

år 1894 utom hufvudtitlarne i riksstaten anvisa till

anskaffande af ny rörlig materiel vid statens trafikerade

jernvägar eller................................................................... kronor 500,000: —

Transport kronor 86,099,400: —

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kongl. Maf.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

Transport kronor 86,099,400: —

De Riksgäldskontorets utgifter, hvilka Kongl. Maj:t,

med åberopande af omförmälda protokoll öfver finansärenden

den 14 innevarande Januari,*) anser böra i

riksstaten uppföras, äro:

riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. m.,

förslagsvis....................................kronor 707,750: —

räntor å statsskulden och afbetalningaråde

fonderade statslånen kronor 12,927,350:—

efter afdrag af de ti 11

Ri ksgäld s kontoret

ingående ränte-och

kapitalbetalningar » 2,701,500: —

förslagsvis...................................... kronor 10,225,850:— * 10,933,600: —

Derjemte bör i staten uppföras det belopp, som

enligt 1888 års Riksdags beslut skall för år 1894 afsättas

till byggnadsfonden för riksdags- och riksbanks
hus

...................................................................................... »

Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen vidare, under åberopande

af nyssnämnda protokoll, att afsätta till underlättande

af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring

och sjukkassors bildande.................................................... »

Summan af dessa belopp........................................... kronor 97,383,000:

250,000: —

100,000: —

utvisar totalsiffran af de i riksstaten förekommande utgifter, hvilka således

uppgå till enahanda belopp, hvartill statsverkets tillgångar för år 1894 här

ofvan beräknats; och erhåller riksstaten följande utseende:

) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Finansplanen”.

opaginerad Kontrollera mot PDF

5(5

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o /, om statsverket 1893.

Riksstat

Kronor.

Tillgångar och inkomster:

öfverskott å statsregleringarna för föregående år

Statsverkets inkomster:

ordinarie inkomster....................................................- 18,907,000

bevillningar....................................-........................ 75,200,000

Riksbankens vinst för år 1892

464,000

94,107,000

2,812,000

Summa kronor 97,383,000

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kong1. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

57

för år 189 4.

j

Ordinarie anslag.

Extra anslag.

Summa.

Utgifter:

Kronor.

Öre.

Kronor.

Öre.

Kronor.

Öre.

att utgå från Statskontoret:

I hufvudtiteln.................

II

1,320,000

3,887,900

. 606,750

24,247,600

8,914,556

4,805,711

16,809,066

12,900,625

3,099,764

67,000

4,500

2,529,086

588,843

2,131,289

822,334

1,324,375

1,540,000

500,000

—

1.320.000

3,954,900

611,250

26,776,686

9,503,400

6.937.000

17,631,400

14,225,000

4,639,764

500,000

—

III

IV

V »

48

52

—

VI

VII

VIII

—

—

—

IX »

Utom hufvudtitlarne .......

—

—

—

Säger

76,591,972

48

9,507,427

52

86,099,400

att utgå från Riksgäldskontor et:

riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. m.,

förslagsvis................................................................... 707,750

räntor å statsskulden och afbeta]ningar å

de fonderade statslånen ................... 12,927,350

efter afdrag af de till Riksgäldskon- toret ingående ränte- och kapitalbetal- ningar..................................................... 2,701,500

förslagsvis................................................................... 10,225,850

Afsättning till byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus..........

Afsättning till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfalls- försäkring och sjukkassors bildande............

10,933,600

250.000

100.000

Summa kronor

97,383,000

—

Bih. till Rikul. Prat. 1898. t:a Sami. 1:a Afd.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1893.

Kong]. Maj:t föreslår i sammanhang härmed enligt beslut, som innefattas

i bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden för den 14 innevarande

Januari,*) att Riksdagen må medgifva, att vid statsregleringen för år 1894

de i Rikets Ständers skrifvelse den 12 Maj 1841 angifna grunder i afseende

å dispositionen af besparingarna å hufvudtitlarne fortfarande må blifva gällande.

Utgifter utom riksstaten:

Beträffande slutligen de under sjette hufvudtiteln omförmälda anslag dels

af 4,500,000 kronor till afsilande af arbetena å stambanan mellan Vännäs

(Nyby) och Öfver-Luleå (Boden) samt för banans förseende med rörlig materiel,

dels af 500,000 kronor, att i mån af behof lyftas för att användas till inköp

af malmvagnar för Luleå—Gelli var abanan, föreslår, jemlikt nyssnämnda

statsrådsprotokoll, *) Kongl. Maj:t, som anser de omförmälda beloppen böra

bestridas af upplånta medel, att samma belopp, sammanlagdt utgörande

5,000,000 kronor, må anvisas till utgående från Riksgäldskontoret,

Samtliga de i denna proposition åberopade eller för öfrigt med statsregleringen

sammanhang egande handlingar skola Riksdagens statsutskott tillhandahållas;

och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kong], nåd och

ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

F. v. Essen.

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Finansplanen”.

Stockholm 1893. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilagor

till

Kong!. Maj:ts

nådiga proposition

om statsverket år 1893.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen.

Utgifterna å I—IX hufvudtitlarne.

Finansplanen.

Propositionens justering.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

3

Inkomstberäkningen.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i närvaro af Hans Kongl. Höghet Kronprinsen

i Statsrådet å Stockholms slott den 14 Januari 1893.

Närvarande statsrådsledamöter:

Hans Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lewenhaupt,

Statsråden: Friherre von Essen,

Friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

Friherre Rappe,

Christerson.

Chefen för Finansdepartementet, Statsrådet Friherre von Essen

anhöll att få underställa Kongl. Maj:ts ompröfvande de delar af statsregleringen

vid nu instundande riksdag, som rörde beräkningen åt statsverkets

tillgångar för de behof, hvilka vid ifrågavarande statsreglering

borde fyllas, dervid departementschefen, efter att hafva anmält Statskontorets

den 6 December nästlidet år afgifna berättelse om statsverkets

tillstånd och förvaltning, hvilken berättelse finnes detta protokoll bilagd

under Litt. A., vidare yttrade:

s. 4 Kontrollera mot PDF

1890 års

statsreglering.

1891 års

statsreglering.

1892 års

statsreglering.

4 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Då vid 1892 års lagtima riksdag statsregleringen för innevarande

år uppgjordes, förelåg till disposition ett öfverskott å statsregleringarne

för år 1890 och föregående år till belopp af 7,318,998 kronor 33 öre.

Af detta öfverskott togs för 1893 års statsreglering ej i anspråk mer

än 5,818,000 kronor, hvadan och då sagda öfverskott ej heller anlitades

vid uppgörande af den tilläggsstat för samma år, som föranleddes af de

vid näst-lidet års urtima riksdag fattade beslut i försvars- och skattefrågorna,

å detta öfverskott ännu återstår en odisponerad behållning

af......................................................................................... kronor 1,500,998: 3 3.

Statskontoret har i underdånig skrifvelse den 28 Juli nästlidet år

hos Eders Kongl. Maj:t anmält, huru, enligt den afslutade rikshufvudboken

för år 1891, statsregleringen för samma år utfallit. På sätt denna

skrifvelse utvisar, har å statsverkets inkomster samt ordinarie och extra

förslagsanslag uppstått en nettobrist af........................ kronor 732,652: 7 3

hvarifrån dock böra afräknas

öfverskott från myntverket för år 1891, enligt

nådiga brefvet den 5 Maj 1882, kronor 23,000: —

odisponerade behållningar å

en del extra statsanslag, enligt

särskilda nådiga föreskrifter,........ „ 48,237:9 7 ^ 71,237:9 7

så att bristen på det hela uppgår till........................... kronor 661,414: 76.

Beträffande statsregleringen för år 1892 anhåller jag att fa meddela

följande uppgifter rörande öfverskott och brister, grundade på hittills

kända eller beräkneliga förhållanden.

Statsverkets inkomster.

Öfverskott.

Brist.

Kronor.

Kronor.

Ordinarie.

Grundskott. Till följd bland annat deraf, att vid

försäljning eller förnyad utarrendering af domäner

dem åsatt grundskatt afskrifvits, har denna in- komst under de senare åren understigit beräk- ningen, och kan bristen för år 1892 antagas till

20,000

Transport

20,000

s. 5 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrå sprotokollet.

5

Transport

Kyrkotionde. A denna inkomsttitel uppkommande

öfverskott eller brist motsvaras af brist eller besparing

å de i riksstaten uppförda kyrkotiondeanslag.

Kavalleriregementenas liästvakansspanmäl. Till följd

af ökad markegång torde denna inkomst för år

1892 uppgå till det beräknade beloppet.

Af gifter för persedelunderhållet vid rusthällsinfanteriet

samt Trosspassevolansafgiften torde motsvara beräkningen.

Tillfälliga rotevakansafgifter. Enligt hvad Stats
kontorets

berättelse af den 6 sistlidne December

gifver vid handen, ingå under denna titel i viss

mån afgifter för vakanssatta båtsmansrotar, hvilka

ej i riksstaten beräknats. Under förutsättning att

sådan vakanssättning under år 1892 egt rum i

samma omfattning som under år 1891, skulle

kunna påräknas ett öfverskott af.............................

Soldatvakansafgift. I anledning af tillkommen ny

ordinarie rotering torde kunna påräknas ett öfverskott

af.......................................................................

Båtsmansvahansafgift. På grund af den utredning,

som i förenämnda berättelse meddelats, måste brist

å denna titel antagas uppstå med minst ..............

Arrendemedel synas kunna lemna öfverskott af.........

Mantalspenningarne torde motsvara beräkningen.

Bötesmedel äro beräknade till 240,000 kronor, hvilken

beräkning Statskontoret i anseende till inkomstens

ovissa beskaffenhet ansett böra bibehållas, oaktadt

den antagna beräkningen sedan år 1889 årligen

öfverskridits. För år 1892 lärer kunna beräknas

ett öfverskott af ..........................................................

Kontroll stämpelmedel torde motsvara beräkningen.

Transport

Öfverskott.

Brist.

Kronor.

Kronor.

20,000

19.000

5,000

50.000

45,000

20,000

94,000| 65,000

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Öfverskott.

Brist.

Kronor.

Kronor.

Transport

94,000

65,000

Fyr- och bäkmedel samt Telegrafmedel inverka ej

på statsregleringens resultat.

Jernvägstrajihnedel äro till Statskontoret under år

1892 levererade med beräknade 6,500,000 kronor.

Skogsmedel, beräknade till 2,500,000 kronor, hafva,

enligt meddelande från Domänstyrelsen, för år 1892

influtit med 2,986,805 kronor 39 öre och således

öfverstigit beräkningen med i rundt tal..................

487,000

Extra uppbörd. Med ledning af förhållandena under

föregående år torde kunna påräknas ett öfver- skott af ....................................................................

30,000

Bevillningar.

Tullmedlen, beräknade till 38,000,000 kronor, hafva,

enligt, uppgift från Generaltullstyrelsen, under år

1892 belöpt sig till endast 37,300,087 kronor 63

öre, hvadan uppstått en brist af 699,912 kronor

37 öre eller i rundt tal................................................

700,000

Postmedel torde motsvara beräkningen.

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättig- heter torde kunna antagas lemna ett öfverskott af

170,000

Stämpelmedel äro beräknade till 3,600,000 kronor.

Vid jemförelse mellan denna beräkning och in- komsten i landtränteriema under December 1891

samt Januari—November 1892 äfvensom hos Stats- kontoret under år 1892 synes framgå, att en brist

är att motse till belopp af omkring........................

300,000

Bränvinstillverlcningsskatt. Statsverkets behållna in- komst af denna skatt antages, enligt uppgift från

Finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå,

för år 1892 belöpa sig till 14,440,000 kronor,

hvilken summa öfverstiger beräkningen med........

740,000

Transport

1,521,000| 1,065,000

s. 7 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

7

öfverskott.

Brist.

Kronor.

Kronor.

Transport

Hvitbetssoclcertillverkningsafgiften har, enligt uppgift

af bemälda byrå, år 1892 utgjort 2,099,347 kronor,

hvilken summa öfverstiger beräkningen i rundt

1,521,000

1,065,000

tal med ........................................................

500,000

Bevillning af fast egendom samt af inkomst kan an-

tagas lemna ett öfverskott af omkring ................

Enligt uppgift af Myntdirektören torde statsverket

520,000

tillflyta af myntverkets vinst för år 1892 .............

80,000

t’ .

Summa

2,621,000

1,065,000

eller öfverskott..................................................... kronor 2,621,000

öfverstigande bristerna .............................. „ 1,065,000

med................................................................. kronor 1,556,000.

Besparingarne och bristerna å förslagsanslagen för år 1891 utgjorde:

Brister: anvisning i kontant.............. kronor 3,626,534: 5 6

indelning och dermed jemförlig

anvisning................. __61: 41 3,626,595: 9 7

Besparingar: anvisning i kontant ... kronor 422,179: 4 2

indelning och dermed

jemförlig anvisning ... „ 163,210:4 3 585,389: 8 5

hvadan nettobristen å förslagsanslagen belöpte sig till kronor 3,041,206: 12.

För bedömande af förhållandet med förslagsanslagen år 1892 bör

anmärkas, att utgifterna å åtskilliga förslagsanslag under fjerde och

femte hufvudtitlarne, hvilka, enligt hvad Statskontorets ofvanberörda

berättelse utvisar, de senare åren varit i oafbrutet stigande, måste antagas

under år 1892 hafva till följd af ökade varupris öfverstigit utgifterna

för år 1891; att anslagen till »indelning och dermed jemförlig

anvisning», till följd af i flertalet af rikets län ökadt medelmarkegångspris

å spannmål, komma att utgå med högre belopp än det, hvartill de

för år 1891 uppgått; att, enligt hvad tillgängliga uppgifter å utbetalnin
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

garne från landtränterierna för år 1892 samt Statskontorets memorialböcker

gifva vid handen, bristerna å åtskilliga anslag under andra, sjette,

sjunde, åttonde och nionde hufvudtitlarne komma att öfverstiga föregående

årets med minst 250,000 kronor; att deremot anslaget till hospitals

underhåll i 1892 års riksstat är uppfördt med ett från 600,000 kronor

till 900,000 kronor förhöjdt belopp och att således bristen derå, som år

1891 belöpte sig till mera än 400,000 kronor, för år 1892 torde varda

af mindre betydenhet; att någon, om ock ej väsentlig, minskning i utgiften

å anslaget till städernas tolagsersättning är att motse i anledning

af minskningen i tulluppbörden; samt att, enligt meddelad upplysning,

Riksgäld skontoret kommer att till Statskontoret återbetala af derstädes

lyftade medel å anslaget till annuiteter m. m. ett belopp af 626,086 kronor

67 öre, till följd hvaraf å detta anslag, derå år 1891 uppstod brist med

648,394 kronor 21 öre, för år 1892 bl ifver en besparing af omkring

53,000 kronor.

Med iakttagande häraf kan nettobristen å 1892 års förslagsanslag

beräknas till omkring......................................................... kronor 2,400,000.

Då öfverskottet å inkomsterna för år 1892 beräknats

till..........................w...................................................... „ 1,556,000

skulle alltså bristen i 1892 års statsreglering blifva

omkring ...................................................................... kronor 844,000.

Förut är anfördt, att å statsregleringarne för år 1890 och föregående

år finnes en odisponerad behållning af ...... kronor 1,500,998: 3 3.

Härtill böra läggas:

dels enligt nådiga brefvet den 13 Mars 1891

till statsverket öfverlemnad andel af svenska behållningen

i konsulskassan............................................ ,, 69,060: 10

dels jemlikt nådiga brefvet den 4 Februari

1892 af de vid 1891 års utgång befintliga reserva
tioner

å anslaget till allmänna läroverken till fonden

för reserverade medel öfverförda ....................... „ 400,000: —

Summa kronor 1,970,058: 4 3.

Om från denna summa dragés:

dels bristen å 1891 års

statsreglering .............................. kronor 661,414: 7 6

dels den beräknade bristen

å 1892 års statsreglering „ 844,000:— ^ 1,505,414:7 6

äro alltså af föregående års öfverskott för en blifvande

statsreglering att disponera........................... kronor 464,643:6 7;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 9

och hemställer jag, att detta belopp måtte få under benämning öfverskott

å statsreglering armé för föregående ar tagas i beräkning för 1894

års statsreglering, dervid summan torde få jemnas till 464,000 kronor.

Af den lemnade redogörelsen för resultatet af 1892 års statsreglering,

hvilket naturligtvis endast får betraktas som approximativt, har

framgått, att, ehuru de för året beräknade statsinkomsterna lemnat ett

öfverskott af sammanlagdt 1,556,000 kronor, statsregleringen likväl slutat

å en brist af 844,000 kronor, beroende derpå att å samma års förslagsanslag

beräknats uppstå en nettobrist af 2,400,000 kronor. Jag har

redan vid föregående tillfällen framhållit, hurusom den årligen återkommande,

betydliga bristen å förslagsanslagen är en för en sund statsreglering

synnerligen menlig faktor. Så länge de verkliga statsutgifterna

årligen öfverstiga de i riksstaten upptagna med belopp, vexlande mellan

två och tre millioner kronor, kan riksstaten icke sägas vara, hvad den dock

är afsedd att utgöra, ett troget uttryck af statens beräknade inkomster och

utgifter under en viss statsregleringsperiod. Under tider, då statsinkomsterna

lemnat öfverskott, till belopp öfverstigande bristerna å förslagsanslagen,

hafva de med det antydda förhållandet förenade olägenheterna

icke i mera kännbar mån gjort sig bemärkta, men ett motsatt förhållande

inträder, då, såsom under de två senast gångna åren varit fallet, en betydlig

nedgång i statsinkomsterna egt rum. Väl hafva vid den senast

faststälda statsregleringen, likasom tid efter annan vid föregående sådana,

vissa förslagsanslag upptagits med något förhöjda belopp, men dessa förhöjningar

hafva icke varit tillräckliga att på ett verksamt sätt råda bot

på missförhållandet. Jag anser det derför vara en bjudande nödvändighet,

att åtgärd vidtages för ett kraftigare motverkande af sagda missförhållande.

Att på en gång höja samtliga förslagsanslag till belopp,

motsvarande dem, hvarmed de faktiskt utgå, låter sig uppenbarligen icke

gorå, men jag har förestält mig, att vid den nu förevarande statsregleringen

medel borde beredas för en höjning i särskilda förslagsanslag under

olika hufvudtitlar med sammanlagdt omkring 700,000 kronor. Jag kar

ock förvissat mig, att vederbörande departementschefer, hvar för sin

hufvudtitel, komma att föreslå höjning i några af de förslagsanslag, som

ansetts mest vara deraf i behof, likasom jag äfven har för afsigt att gorå

eu dylik framställning under nionde hufvudtiteln.

I sammanhang härmed bör jag anmärka, att, då ett belopp af

denna betydenhet afses för höjning i förslagsanslagen, utrymme för

någon afsättning till statsverkets kassaförlagsfond icke, på sätt under

en följd af år egt rum, kan å statsregleringen beredas. Visserligen är

det med de för sistnämnda ändamål gjorda afsättningarne åsyftade mål

Bill. till It iliad. Prat. 1393. 1 Sami. 1 Afd. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Ordinarie inkomster.

Qrundskatt.

10 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

att uppbringa nämnda fond till ett belopp af 15,000,000 kronor ännu

icke till fullo uppnådt, i det att fondens behållning med inberäkning af

den afsättning, som i riksstaten för innevarande år egt rum, kommer att

utgöra 14,122,907 kronor 27 öre, men det torde så mycket mindre

kunna anses möta någon betänklighet vid att låta ännu någon tid anstå

med fondens uppbringande till den för densamma afsedda fulla storleken,

som förhö]ningarne i förslagsanslagen syfta till alldeles samma mål,

jemte det derutöfver vinnes den förut omförmälda fördelen, att riksstaten

bringas till större öfverensstämmelse med de faktiska förhållandena.

Uppenbart är, att i samma mån som förut otillräckliga anslag erhålla

erforderlig förhöjning, minskas ock statsverkets behof af särskildt förlag

för sin kassarörelse.

I fråga om beräkningen af statsverkets inkomster för år 1894 och

dervid först de ordinarie inkomsterna får jag, med hänvisning till Statskontorets

berättelse, hemställa, att dessa inkomster, med undantag för

inkomsttiteln grundskatt, må upptagas till de af Statskontoret beräknade

belopp.

Hvad grundskatten angår, erinrar jag derom, att, sedan Eders Kongl.

Maj:t den 2 sistlidne December utfärdat lag angående afskrifning af de

å viss jord h vilande grundskatter och hvad dermed eger sammanhang,

Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref af samma dag anbefalt Kammarkollegium

och Statskontoret att afgifva underdånigt yttrande, huruvida

i ett eller annat afseende hinder kunde anses möta för uteslutande ur

så väl jordeböcker som riksstat och öfriga statsverkets räkenskaper, af

sådana grundskattebelopp, som inginge i den å riksstatens inkomstsida

upptagna titeln grundskatt, men åter affördes såsom »friheter» under

vederbörande utgiftstitlar å riksstatens utgiftssida. Till åtlydnad af denna

befallning hafva Kammarkollegium och Statskontoret inkommit med

underdånigt utlåtande af den 28 sistlidne December, deruti embetsverken

till en början meddelat, att af berörda grundskattebelopp, utgörande efter

1891 års landsboksräkenskaper tillsammans omkring 900,000 kronor,

frinjutes den största delen eller 891,791 kronor 85 öre för rustning eller

rotering enligt följande fördelning:

A. Vid berustade kavalleriet.

Lifregementets dragoncorps.................. 124,823:7 2

» husarcorps.................... 72,332:71

Smålands husarregemente ..................... 62,312: 82

Skånska husarregementet .................... 37,799: 03

» dragonregementet..................... 33/700: o 330,968:8 8

Transport 330,968: 8 8

s. 11 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

11

Transport 330,968: 8 8

B. Vid berustade infanteriet.

Lifregementets grenadiercorps ............ 102,351: 04

Vestgöta regemente.............................. 108,406: 0 3

Andra lifgrenadierregementet.............. 207,268:4 5

Smålands grenadierbataljon ................. 60,395: 4 7 478,420: 9 9

C. Vid berustade båtsmansliållet.......................................... 75,543: 52

(deraf tillgiftspenningar 2,565: 8 9.)

1). Vid roterade infanteriet.

Skaraborgs regemente ........................... 82: 7 9

Bohusläns » .......................... 6,775: 6 7 6,858: 4 6

Summa 891,791: 85.

Embetsverken erinra vidare, att i det af numera generaldirektören

Alb. Anderson den 15 September 1874 afgifna betänkande angående

sättet och vilkoren för grundskatternas samt rustnings- och roteringsbesvärens

afskrifning föreslogs i fråga om de för rustning och rotering

frinjutna rånte- och kronotiondebelopp, att desamma vid afskrifningens

bör jan skulle indragas till statsverket mot en till vederbörande jordegare

utgående årlig ersättning, svarande mot den indragna räntans och kronotiondens

i jordeboken upptagna belopp.

Enligt förslag, framstäldt af skatteregleringskomitén i dess den 13

September 1882 afgifna underdåniga utlåtande angående skatteförhållandena

i riket, skulle dessa rånte- och kronotiondebelopp deremot vid afskrifningens

början ur jordeböcker och räkenskaper helt uteslutas och

således ej ingå i de liqvider mellan staten å ena sidan samt rust- och

rotehållare å den andra, som under afskrifningstiden komme att eg a

rum, dock med undantag för de till båtsmansrustningen i Södra Möre

härad anordnade tillgiftsräntor, hvilka efter komiténs uppfattning närmast

vore att jemföra med de till statsverket indragna augmentsräntorna

och derför vid tiden för afskrifningens början borde till statsverket indragas

mot ersättning till vederbörande rusthållare med det belopp, som

tillgiftsräntegifvaren för året näst före afskrifningens början varit skyldig

att till rusthållaren utbetala; och anförde komitén till stöd för förstberörda

förslag: att de för rustning och rotering frinjutna rånte- och

kronotiondebelopp i verkligheten icke utgjordes, utan förvandlats till rustnings-

och roteringsprestation; att upptagandet det oaktadt af dessa

rånte- och kronotiondebelopp i kronans jordeböcker och räkenskaper

både såsom en inkomst för kronan och såsom en utgift till vederbörande

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

rust- och rotehållare härledt sig deraf, att vid rustningens och i några

fall äfven vid roteringens inrättande ifrågavarande räntor och kronotionde

eftergifvits såsom en ersättning för rustnings- och roteringsprestationens

fullgörande och i öfrigt kunde anses påkalladt deraf, att, i

händelse rustnings- och roteringsbesvären enbart och utan sammanhang

med grundskatterna afskaffades, vederbörandes skyldighet att utgöra dessa

räntor och kronotionde åter skulle inträda; att något sådant emellertid

icke kunde inträffa, om en samtidig och efter lika måttstock beräknad

afskrifning af såväl grundskatter som rustning och rotering vidtoges;

samt att, då eu indragning af de för dessa besvär anordnade rånte- och

kronotiondebelopp, utan att åstadkomma något i sjelfva verket förändradt

resultat vare sig för staten eller den skattskyldige, skulle förorsaka en

icke ringa rubbning i det sedan lång tid tillbaka häfdvunna sättet för

utgörande af grundskatter samt rustning och rotering, det ej kunde vara

skäl att i sammanhang med ett beslut om samma skatters och besvärs

successiva afskrifning vidtaga en dylik indragning, som dessutom icke

vore erforderlig för afskrifningens verkställande.

Uti ett den 9 November 1882 afgifvet underdånigt utlåtande i anledning

af hvad skatteregleringskomitén sålunda föreslagit anförde Kammarkollegium:

att genom nådiga brefven den 3 Oktober 1809, den 13

December 1825 och den 20 December 1836 stadgats, det de hemman,

från hvilka ofvanberörda tillgiftsräntor utginge, antingen egde deltaga i

rustningen efter räntans dalertal, jemfördt med dalertalet af öfriga till

samma rusthåll anvisade rustnings- och tillgiftsräntor, eller ock, der sådant,

i anseende till hemmanens aflägsenhet från sjelfva stammen eller

emedan de vore indelade på flera rusthåll, ej kunde ske, utgöra tillgiftsräntan

genom erläggande af dess efter enahanda grund uträknade andel

i det värde, hvartill årliga kostnaden för en båtsman genom utsedda

ombud för tillgiftstagare och tillgiftsgifvare hvarje gång för fem års tid

borde bestämmas; att dessa föreskrifter föranleda att tillgiftsräntorna ej

kunnat, i likhet med hvad som enligt nådiga förordningen den 23 Juli

1869 skett med augmentsräntorna, till statsverket indragas; samt att, då

tillgiftsräntegifvarne på grund af valfriheten att antingen effektivt deltaga

i rustningen eller i stället utbetala de derför belöpande, på särskilt

sätt bestämda afgifter ingalunda vore i samma ställning som de, hvilka

vid berustade kavalleriet och infanteriet betalade augmentsräntor, utan

tvärtom sjelfve rusthållare, hinder fortfarande mötte för dessa räntors

indragning till statsverket, i enlighet med hvad skatteregleringskomitén

hemstält; men att Kollegium i öfrigt ej hade något att erinra vid komiténs

ofvanberörda förslag.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 13

Då år 1885 en nedsättning med 30 procent beviljades i de å viss

jord hvilande gröndskatter, meddelades ej någon föreskrift beträffande

sådana grundskattebelopp, för Indika något besvär i stället utgjordes,

utan skulle desamma, efter hvad statsrådsprotokollet upplyser, tillsvidare

qvarstå, enär fråga icke vore om grundskatternas fullständiga borttagande.

Sedan Eders Kongl. Maj:t den 2 sistlidne December förordnat, ej

mindre att de å viss jord hvilande grundskatter successivt skola afskrifvas

under loppet af tolf år, räknadt från och med år 1893, än

äfven i samband dermed att eu samtidig och efter lika måttstock beräknad

lindring skall ske i rustnings- och roteringsbesvären, för hvilka

från och med år 1904 vederbörande rust- och rotehållare årligen af

statsverket skola erhålla en ersättning, svarande mot dessa besvärs hela

uppskattade värde, anse embetsverken något hinder ej längre möta för

afförande ur jordeböcker, riksstat och öfriga statsverkets räkenskaper

af de för rustning och rotering frinjutna grundskattebelopp, då genom

en dylik afföring naturligen icke någon rubbning sker i den rustningseller

roteringsskyldighet, som nu eller framdeles lagligen kan åligga

de dertill indelade hemmanen.

Derest emellertid ifrågavarande grundskattebelopp skulle afföras

redan med år 1894, borde dock enligt embetsverkens mening undantag

tillsvidare göras för tillgiftsräntorna i Södra Möre härad, utgörande

enligt verkstäld uträkning 2,565 kronor 89 öre.

Ehuru dessa tillgiftsräntor, på sätt Kammarkollegium i sitt utlåtande

af den 9 November 1882 anfört, icke ansetts kunna, i likhet

med hvad som skett, med augmentsräntorna, indragas till statsverket,

utan fortfarande böra qvarstå såsom anordnade, hafva tillgiftsräntegifvarne

likväl ej för dessa räntor kommit i åtnjutande af motsvarande

lindring, som genom lagen den 5 Juni 1885 angående lindring i rustnings-

och roteringsbesvären beredts vederbörande rust- och rotehållare.

Hos Eders Kongl. Maj:t hafva derför åtskilliga tillgiftsräntegifvare

den 5 Juli 1887 gjort ansökning om dylik lindring, och anse embetsverken,

att i afbidan på detta till Kammarkollegii underdåniga utlåtande

remitterade ärendes pröfning, i samband hvarmed förhållandet mellan

tillgiftsräntegifvare och tillgiftsräntetagare äfven i andra afseenden

kunde antagas blifva ordnadt, tillgiftsräntorna fortfarande böra qvarstå

såsom anordnade.

För så vidt de för rustning och rotering frinjutna grundskattebelopp,

med undantag af tillgiftsräntorna i Södra Möre härad, komma

att från och med år 1894 afföras ur jordeböcker, riksstat och öfriga

statsverkets räkenskaper, böra, enligt embetsvorkens mening, i rikssta
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

ten under fjerde hufvudtiteln friheterna för kavalleri- och infanteriregementena,

hvilka friheter omfatta icke allenast för rustning och rotering

frinjutna grundskattebelopp, utan äfven räntor af några militieboställen,

som innehafvas å gammal stat, nedsättas till ett sistberörda räntor

motsvarande belopp af 421 kronor 32 öre eller i jemnadt tal 400 kronor

samt under femte hufvudtiteln friheterna för båtsmansindelningen

till 2,565 kronor 89 öre eller i jemnadt tal 2,600 kronor, hvarjemte,

då ett belopp af 889,500 kronor grundskatt sålunda kommer att i riksstaten

å utgiftssidan utgå, den i riksstaten beräknade inkomst af grundskatt

bör minskas med motsvarande belopp.

Hvad angår frågan om uteslutande ur så väl jordeböcker som riksstat

och öfriga statsverkets räkenskaper af ej mindre nyssnämnda boställsräntor

än äfven öfriga för rustning och rotering ej frinjutna gruudskattebelopp,

som ingå i den å riksstatens inkomstsida upptagna titeln

grundskatt, men åter afföras såsom »friheter» under vederbörande utgiftstitlar

å riksstatens utgiftssida, hafva embetsverken anhållit att

framdeles, sedan derför erforderlig utredning hunnit verkställas, få inkomma

med underdånigt yttrande.

Då de ifrågavarande räntorna, hvilka å riksstatens inkomstsida

uppföras endast för att åter afföras å dess utgiftssida, icke i verkligheten

utgöras eller, efter det afskrifning af grundskatterna samt motsvarande

lindring i rustnings- och roteringsbesvären numera blifvit beslutad,

kunna tänkas komma att någonsin utgöras, förefinnes uppeuba rligen

intet skäl att vidare låta dem qvarstå i riksstaten, hvars slutsumma

derigenom får skenet af att vara närmare en million kronor

större, än den i verkligheten är. Af räntornas uteslutande ur riksstaten

följer äfven, att de böra utgå ur jordeböcker och öfriga statsverkets

räkenskaper, hvarigenom i dessa en afsevärd förenkling åvägabringas.

Åberopande hvad af Kammarkollegium och Statskontoret anförts,

hemställer jag derför, efter samråd med cheferne för Landtförsvars- och

Sjöförsvarsdepartementen, att de af sagda embetsverk till uteslutande

föreslagna beloppen af friheter under anslagstitlarne »kavalleri- och in

fanteriregementena» samt »båtsmansindelningen» må från och med år

1894 å vederbörande hufvudtitlar i riksstaten uteslutas och att såsom

följd deraf den beräknade inkomsten af grundskatten i motsvarande mån

minskas. Denna inkomsttitel har af Statskontoret, med iakttagande af

den afskrifning å skatten, som jemlikt lagen den 2 December 1892 sk all

under åren 1893 och 1894 ega rum, beräknats till 3,263,000 kronor.

Minskas detta belopp med summan af de frinjutna räntor, hvilka nu

böra ur riksstaten uteslutas, eller 889,500 kronor, utgör återstoden

s. 15 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 15

i jemnt. tusental kronor 2,373,000, med hvilket belopp jag hemställer,

att inkomsttiteln grundskatt må i riksstaten för år 1894 upptagas.

Bevillningarne äro af Statskontoret beräknade till 70,200,000

kronor. Vid beräkningen af de särskilda iukomsttitlarne har jag icke

annat att erinra, än att, då livitbetssockertillverkningsafgiften, af Statskontoret

beräknad till 2,000,000 kronor, kan enligt den utredning, jag

lemnat till statsrådsprotokollet den 16 sistlidne December, antagas

komma att, vid bifall till den åt Eders Kongl. Maj:t samma dag beslutade

nådiga proposition med förslag till ny förordning om beskattning

af hvitbetssockertillverkningen i riket, år 1894 lemna en till

2.600.000 kronor ökad afkastning, nämnda inkomsttitel lärer böra med

sistnämnda belopp i riksstaten för nästkommande år upptagas.

Summan af statsverkets sålunda beräknade inkomster, ökade med

tillgängligt öfverskott och, på sätt under de senare åren varit®vanligt,

med hälften af riksbankens årsvinst, skulle alltså uppgå till 91,577,000

kronor. Statsverkets utgifter åter har jag, efter samråd med öfriga

departementschefer, funnit icke kunna nedbringas under sammanlagdt

97.383.000 kronor, dervid, på sätt jag längre fram i dag får tillfälle

anföra, beräknats, att kostnaden för återstående bj^ggnadsarbeten å norra

stambanan bör betäckas genom upplåning, medan åter kostnaden för

nyanskaffning af materiel vid statens trafikerade jernvägar ansetts böra

uppföras å riksstaten. För betäckande af skilnaden mellan de sålunda

angifna inkomst- och utgiftssummorna, eller 5,806,000 kronor, måste

såledas nya statsmedel beredas.

I fråga om orsaken till 1894 års statsutgifters nyss antydda öfvervigt

öfver de beräkneliga statsinkomsterna för samma år ber jag att få

erinra, att densamma främst och förnämligast beror deraf, att i riksstateu

för år 1894 förekomma till betäckande de på sagda år belöpande

andelar af kostnaderna för de vid nästlidet års urtima riksdag beslutade

skattereglerings- och försvarsåtgärder, kostnader, Indika icke ega

någon motsvarighet i den vid 1892 års lagtima riksdag faststälda riksstaten

för år 1893. Nämnda kostnadsandel kan i sin helhet beräknas

till 4,733,600 k ronor, deraf å grundskatteafskrifning samt lindring i

rustning och rotering belöpa 2,062,600 kronor samt i försvarskostnader

2,671,000 kronor. Af kostnaden för grundskatteafskrifning samt

lindring i rustning och rotering är den de], 1,150,000 kronor, som

betecknar nedgång i vissa inkomsttitlar, grundskatt, vakansafgifter m. fl.,

iakttagen i den af Statskontoret verkstälda inkomstberäkningen; återstoden,

912,600 kronor, förekommer jemte de ökade kostnaderna för

försvaret under vederbörande utgiftstitlar.

Bevillningar.

llvitbetssocker
tillverknings
afgift.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Bland nya utgifter för år 1894 förekommer äfven, såsom jag nämnt,

ett belopp af omkring 700,000 kronor för ökning af förslagsanslag.

Att nya statsmedel måste beredas för täckande af det genom de

beslutade försvars- och skatteregleringsåtgärderna ökade statsbehofvet,

bar alltid varit förutsatt. Till eu del har detta redan skett genom den

enligt nådiga kungörelsen den 2 December nästlidet, år inträdda förhöjningen

i bevillningen för jordbruksfastighet från 3 till G öre för

hvarje fulla 100 kronor af taxeringsvärdet, hvilken förhöjning, beräknad

att afkasta 660,000 kronor, iakttagits vid Statskontorets beräkning

af inkomsttiteln bevillning af fast egendom samt af inkomst. Efter

afdrag af denna summa återstår för skattereglerings- och försvarskostnaderna

under år 1894 ett statsbehof af 4,073,600 kronor, för hvars

fyllande nya medel måste anlitas.

Då Eders Kongl. Maj:t beslöt att, i sammanhang med förslag till

förbättrad härordning, förelägga nästlidet års urtima Riksdag förslag

om afskrifning af grundskatterna samt lindring i rustnings- och

roteringsbesvären, behagade Eders Kongl. Maj:t godkänna den af Statsrådets

samtliga ledamöter biträdda mening, att de nuvarande grundskatterna

borde ersättas och medel till lindringar i rustnings- och

roteringsbesvären anskaffas, icke genom indirekta komsumtionsskatter,

utan genom direkta och förmögenhetsskatter. I fråga om de skatteslag,

hvilka syntes i sådant hänseende böra tillitas, anförde jag i mitt

yttrande till statsrådsprotokollet den 14 sistlidne Oktober såsom företrädesvis

lämpliga — förutom den sedermera vidtagna höjningen i jordbruksfastighetsbevillningen

— särskild fastighetsskatt, bestämd till visst

per mille af taxeringsvärdet, särskild inkomstskatt att utgå med vissa

procent af de debiterade bevillningsafgifterna för inkomst af kapital

och arbete, arfsskatt samt ökad stämpelskatt; och nämnde jag, att bland

dessa skaldeslag de särskilda fastighets- och inkomstskatterna syntes mig

böra i första rummet tagas i anspråk. I sammanhang med mitt yttrande rörande

sist omförmälda skatter anförde jag vidare åtskilliga skäl, hvilka

enligt min åsigt påkallade eu revision af bevillningsförordningens bestämmelser

i syfte dels att åvägabringa en mera likformig tillämpning

af desamma, dels att med beskattning på ett verksammare sätt, än för

närvarande eger rum, träffa vissa inkomstarter.

Beträffande frågan, med hvilka tillgångar kostnaden för de föreslagna

försvarsförbättringarne skulle täckas, anförde jag, att enahanda anledning

icke förelåge att ingå i en närmare utredning, som förekommit i fråga

om det af grundskatteafskrifningen samt lindringen i rustnings- och

roteringsbesvären föranledda statsbehofvet, men framhöll dock, att bland

s. 17 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 17

de flera utvägar, som kunde ifrågasättas och af mig angåfvos, beskattning

på maltdrycker samt ökning af statsverkets andel i riksbankens

vinst borde i första rummet ifrågakomma.

1 underdånig skrifvelse af den 27 November nästlidet år förklarade

sig Riksdagen anse det fullt rigtigt samt med rättvisa och billighet

öfverensstämmande, att de nuvarande grundskatterna ersattes och

medel till lindringar i rustnings- och roteringsbesvären anskaffades,

icke genom indirekta konsumtionsskatter, utan genom direkta och förmögenhetsskatter.

I öfverensstämmelse med den uppfattning, som låg

till grund för hela den för Riksdagen framlagda finansplanen, ansåg

Riksdagen vidare särskilda, utan samband med kommunalbeskattningen

anordnade, men i förhållande till hvarandra väl och rättvist afpassade

skatter å inkomst och fastighet vara de skattearter, som, samtidigt

ålagda och likformigt ökade, för nu afsedda ändamål i främsta rummet

borde komma i fråga; och anslöt sig Riksdagen derjemte i allo till hvad

jag i mitt yttrande om denna höjda beskattning anfört om önskvärdheten

att från densamma i möjligaste mån skona de lägst beskattade

inkomstkategorierna. I sammanhang härmed uttalade Riksdagen såsom

sin åsigt, att det starkare anlitande af den direkta beskattningen för

statsbehofvens täckande, som enligt den framlagda finansplanen skulle

komma att ega rum, oeftergiflig! förutsatte en revision af bevillningsförordningens

bestämmelser i syfte så väl att i allmänhet öka deras

effektivitet som ock att, på sätt i statsrådsprotokollet antydts, åvägabringa

en mera likformig tillämpning af förordningen samt särskilt

med beskattning på ett verksammare sätt, än för närvarande egde rum,

träffa vissa inkomstarter.

Hvad kostnaderna för de beslutade försvarsförbättringarne vidkommer,

har Riksdagen, med hänsyn så väl till den nuvarande i vårt

skattesystem rådande relationen mellan direkta och indirekta skatter,

äfven om beskattningen för kommunala ändamål härvid toges med i

beräkningen, som ock till arten och beskaffenheten af de förbrukningsartiklar,

hvilka nu i enj eller annan form vore underkastade beskattning,

ansett önskvärd!, att åtminstone till en början de af försvarsfrågans

lösning orsakade utgifterna för försvaret icke täcktes genom

nya skatter på allmänna förbrukningsartiklar. Allt efter som för tillgodoseende

af nu ifrågavarande statsbehof nya skatter behöfde upptagas,

antoges väl konsumtionsskatter i en eller annan form icke kunna

undvikas, men Riksdagen ansåge dock, att direkta och förmögenhetsskatter

för detta ändamål, i den mån sådant lämpligen ske kunde,

jemväl borde anlitas.

Bih. till liiksd. Frat. 1893. 1 Sami. 1 Afd.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Då nu till öfvervägande förekommer frågan, under hvilken form

de för år 1894 i följd af försvars- och skattefrågornas lösning behöfliga

nya skattemedel böra upptagas, är det en gifven följd af den korta

tid, som förflutit efter det besluten i dessa frågor fattades, att den för

utarbetande af förslag rörande de ifrågasatta nya skattearterna erforderliga

utredningen ännu icke hunnit försiggå. De föreslagna särskilda

fastighets- och inkomstskatterna, hvilka skulle anordnas i anslutning

till bevillningen af fast egendom samt af inkomst, skulle visserligen

kunna tänkas införda och tillämpade på grundvalen af den nu gällande

bevillningsförordningen, men då Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen

samstämmigt funnit en revision af nämnda förordning oeftergifligen

erforderlig, synas öfvervägande skäl tala derför, att, på sätt

äfven Riksdagen synes afsett, anordnandet af de nya skatterna först

eger rum i sammanhang med bevillningsförordningens revision. Förarbeten

för en sådan revision äro jemlikt Eders Kongl. Maj:ts beslut

vidtagna, i det att dels en uppdelning af 1891 års taxeringslängder i

särskilda inkomstkategorier blifvit verkstäld, en utredning, hvartill jag

anhåller att strax få återkomma, dels uppdrag lemnats åt sakkunnigperson,

professoren vid universitet i Upsala D. Davidson, att utarbeta

en öfversigt af den i utlandet gällande lagstiftning angående inkomstskatt,

i den mån densamma för jemförelse med våra skatteförhållanden

kan auses ega särskild betydelse. Omförmälda förarbeten böra varda

till god ledning vid den revision af bevillningslagstiftningen, om hvilken

jag har för afsigt att hos Eders Kongl. Maj:t göra framställning,

och lära i sammanhang med densamma jemväl böra verkställas de

utredningar, hvilka erfordras för ett allsidigt bedömande af de åtskilliga

synpunkter, som vid eu utsträckning af arfsbeskattningen böra komma

under skärskådande.

Hvad slutligen maltskatten angår, föreligger visserligen ett af

särskilda komiterade utarbetadt förslag till författning, hvaröfver vederbörande

myndigheter afgifvit utlåtanden, och har jemväl, efter det fråga

blifvit väckt om svagdrickas undantagande från den föreslagna beskattningen,

omförmälda komité enligt nådigt uppdrag utarbetat förslag till

författning om maltskatt med iakttagande att nämnda dryck undantages

från beskattningen, men är sistnämnda förslag för närvarande under

remiss till Öfverståthållareembetet och Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i länen.

Med fasthållande å ena sidan af den grundsats, att grundskatterna

böra ersättas och medel till lindring i rustnings- och roteringsbesvären

anskaffas genom direkt beskattning, hvilken jemväl enligt den af Riks
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 19

dagen uttryckta önskan lärer böra tillitas för bestridande af de i nästa

års budget förekommande utgifter för försvarsfrågans lösning, och med

tagen hänsyn å andra sidan till det sakförhållande, att de skatter, hvilka

enligt den för urtima Riksdagen framlagda, af Riksdagen i väsentliga

delar biträdda finansplanen skulle för sagda ändamål användas, icke

redan för nästa statsregleringsperiod äro färdiga att tagas i anspråk,

erbjuder sig sjelfmant utvägen att för sagda period anlita den provisoriska

form af direkt beskattning, som redan af Riksdagen användts

för fyllande af motsvarande statsbehof för innevarande år, eller en

särskild tilläggsbevillning. Det torde icke vara ur vägen att här erinra

derom, att denna mening om lämpligaste sättet att fylla 1894 års ifrågavarande

statsbehof äfven delats af det för försvars- och skattefrågornas

behandling vid urtima Riksdagen tillsatta särskilda utskott, hvilket

i sitt utlåtande N:o 7 med anledning af väckta förslag, som åsyftat

framställning till Eders Kong!. Maj:t om föreläggande redan för innevarande

års Riksdag af förslag till de nya skatterna, yttrat, att sådant

icke kunde vara lämpligt, då åtminstone en del af förslagen uppenbarligen

icke kunde hinna till dess utarbetas, utan att Riksdagen tills

vidare i fråga om den nya direkta beskattningen torde vara hänvisad

till den provisoriska anordningen med tilläggsbevillning.

Jag har redan meddelat, att de för år 1894 beräknade statsutgifterna

öfverskjuta de för samma år redan tillgängliga tillgångarne med

5,806,000 kronor, hvilken skilnad således bör täckas med nya statsmedel.

Likaså har jag nämnt, att af denna summa 4,073,600 kronor

belöpa på statsbehof, som bero af försvars- och skattefrågornas lösning,

samt omkring 700,000 kronor på höjning af förslagsanslag, medan

återstoden beror af erforderlig höjning i andra anslagsposter. Att

fylla hela omförmälda skilnadsbelopp medelst anlitande af tilläggsbevillning

lärer icke kunna anses lämpligt, utan torde, i enlighet med

hvad jag nedan går att närmare utveckla, eu del af summan böra betäckas

derigenom, att för statsverkets räkning tages i anspråk äfven

den hälft af Riksbankens vinst för år 1892, som icke redan här ofvan

tagits i beräkning såsom en statsverkets tillgång. Under förutsättning

att hela Riksbankens årsvinst sålunda anlitas för statsregleringen, torde

tilläggsbevillningen böra bestämmas att utgå med 1 krona för hvarje

bevillningskrona af 1894 års bevillning af fast egendom samt af inkomst.

Denna tilläggsbevillning lärer dock böra anordnas så, att i enlighet

med den af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen samstämmigt biträdda

grundsats de lägst taxerade inkomstkategorierna i möjligaste mån

skonas. Då Riksdagen åtog sig en tilläggsbevillning af 30 procent för

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

innevarande år, tillämpades denna grundsats sålunda, att från tilläggsbevillningens

utgörande befriades de, hvilka för inkomst äro taxerade

till belopp understigande 800 kronor. Då nu ifrågasattes en tilläggsbevillning

till icke oväsentligt högre belopp, synes mig lindringen

böra något utsträckas utöfver den vid tilläggsbevillningen för innevarande

år faststälda gräns, och synes mig i sådant afseende fullständig

befrielse lämpligen böra medgifvas dem, hvilka för inkomst äro taxerade

till belopp understigande 1,200 kronor, medan för inkomst uppgående

till 1,200 kronor, men understigande 1,800 kronor endast skulle

utgöras half tilläggsbevillning; lärande bevillningsfriheten och lindringen

böra begränsas till sådan inkomst, för hvilken jemlikt § 11 mom.

1 i bevillningsförordningen afdrag vid taxeringen eger rum.

I fråga om storleken af det afdrag från den påräkneliga afkastningen

af tilläggsbevillningen, som med tillämpning af nyss antydda

grunder för befrielse från eller lindring i skatten kan beräknas uppkomma,

anhåller jag att få hänvisa till ett öfver den förut omförmälda

statistiska utredningen rörande 1891 års inkomstbevillning upprättadt

sammandrag, hvilket under Litt. B torde få biläggas dagens protokoll.

Under antagande att någon mera afsevärd skiljaktighet i inkomstbevillningens

afkastning under de båda år, om hvilka nu är fråga, icke kan

förutsättas, framgår af berörda sammandrag, att det på förut angifvet sätt

beräknade afdraget skulle komma att uppgå till 533,516 kronor 60 öre.

Då emellertid af rikshufvudboken för år 1891 framgår, att å bevillningen

för inkomst af kapital och arbete samma år afkortats 98,143 kronor

56 öre och af detta belopp en icke obetydlig del med visshet kan antagas

belöpa på de inkomstkategorier, hvilka skulle komma i åtnjutande

af befrielse från eller lindring i tilläggsbevillningen, bör det beräknade

afdraget med trygghet kunna nedsättas åtminstone till 500,000 kronor.

Inkomsttiteln bevillning af fast egendom samt af inkomst har för

år 1894 beräknats till 4,900,000 kronor. Eu tilläggsbevillning af 100

procent härå skulle med nyssnämnda afdrag af 500,000 kronor alltså

bereda statsverket en inkomst af 4,400,000 kronor.

Med åberopande af hvad jag nu anfört hemställer jag, att Eders

Kongl. Maj:t måtte i särskild nådig proposition föreslå Riksdagen

att såsom bidrag till fyllande af statsverkets behof för år 1894

bevilja en särskild tilläggsbevillning af 4,400,000 kronor att, utan

sammanblandning med bevillningen af fast egendom samt af inkomst,

på grund af nämnda års bevillningstaxering utgå med en krona för

bevillningskrona å bevillningen af fast egendom samt af inkomst, dock

så att de, hvilka för inkomst äro taxerade till belopp, för hvilka jemlikt

s. 21 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 21

§ 11 mom.'' 1 i gällande bevillningsförordning lindring i bevillningen

eger rum, skola, då inkomsten icke uppgår till 1,200 kronor,'' från tillläggsbevillningens

utgörande vara befriade och, då inkomsten uppgår till

1,200 kronor, men icke till 1,800 kronor, erlägga tilläggsbevillning med

endast^öO öre för bevillningskrona; börande denna tilläggsbevillning

på enahanda sätt som bevillningen af fast egendom samt åt inkomst

af vederbörande vid de under år 1895 infallande uppbördsstämmor uppbäras

samt i behörig ordning redovisas.

.(•;! ■ ‘() r _ i v t / M try! •; 7 rf! \ y i }it

Ehuru jag hemställer, att statsverkets inkomster för år 1894 må

med de belopp, jag föreslagit, få i statsverkspropositionen upptagas i den

ordningsföljd, som hittills varit iakttagen, och likaledes med den vanliga

fördelningen i ordinarie inkomster och bevillningar, torde det tillåtas

mig att, likasom vid föregående tillfällen egt rum, här låta införa

en gruppering af dessa inkomster, som bättre än den sedvanliga uppställningen

lemnar en öfversigt af dessa inkomsters olika natur ur

finansiel synpunkt och närmare sammanför inkomster af närbeslägtad art.

Denna öfversigt angifver såsom

Statsverkets inkomster.

A. Inkomster, som ej utgöra skatter.

arrendemedel...................................... kronor 2,500,000: —

skogsmedel ......................................... „ 2,700,000:*—

jernvägstrafikmedel ........................... „ 6,500,000: —

postmedel ............................................. „ 8,100,000: —

telegrafmedel....................................... „ 1,370,000: —

bötesmedel .......................................... „ 240,000: —

extra uppbörd ........................... „ 100,000: — 21,510,000: —

B. Skatter.

a) allmänna:

tullmedel............... kronor 37,500,000: —

bränvinstillverk
ningsskatt.

........ „ 13,700,000: —

Transport kronor 51,200,000:— 21,510,000: —

Inkomsterna*

uppfilning.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Transport kronor 51,200,000: —

hvitbetssockertill
verkningsafgift

„ 2,600,000: —

stämpelmedel ...... „ 3,500,000: —

mantalspenningar „ 665,000: —

bevillning af fast

egendom samt

af inkomst ...... „ 4,900,000: —

tilläggsbevillning „ 4,400,000: —

21,510,000: —

67,265,000: —

b) af viss fastighet:

grundskatt......... kronor 2,373,000: —

kyrkotionde ...... „ 250,000: —

kavalleriregementenas

häst
vakansspanmål

„ 300,000: —

afgifter för persedelunderhållet

vid rusthålls
infanteriet.

........ „ 51,000: —

trosspassevolans
afgift.

................. „ 26,000: —

tillfälliga roteva
kansafgifter.

..... „ 52,000: —

soldatvakansafgift „ 70,000: —

båtsmansvakans
afgift.

................. » 285,000: — 3,407,000: —

c) särskilda afgifter:

fyr- och båkmedel kronor 1,400,000: —

kontrollstämpel
medel.

................. „ 25,000: —

bevillningsafgifter

för särskilda förmåner

och rättigheter

..................... „ 500,000:— 1,925,000:— 72,597,000: —

Summa kronor 94,107,000: —

\

s. 23 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 23

Storleken af Riksbankens vinst och sättet för dess fördelning under

åren 1867—1891 inhemtas af följande tabell:

Uppgifter angående bankovinsten och dess fördelning m. m.

■;,( ifi År.

Vinstens belopp.

Statsverkets andel.

Riksbankens andel.

Kronor.

öre.

Kronor.

öre.

Kronor.

öre.

1867 .........................

1,995,647

77

1,995,647

77

_

1868 .............

1 535 608

2 3

1 504 352

23

31 256

1869 ...................

1,642,930

99

1,500,000

142,930

99

1870 ........................

1,351,328

25

1.351,000

—

328

25

1871..........................

1,424,214

84

- -

—

1,424,214

84

1872 .......................

1,523,861

66

- -

—

1,523,861

66

1873 ..................

2,411.656

5 9

500 000

1 911 656

5 9

1874 ..........

2 501 534

9 6

1 250 000

1 251 534

Q

1875 ...........

2.602 827

3 9

1 300 000

1 302 827

q Q

1876 ...........................

1,820,691

90

900,000

_

920,691

90

1877 ........................

2,743,464

91

1,350,000

—

1,393,464

91

1878 .........................

2,622,833

25

1,300,000

—

1,322,833

25

1879 ....................

2,371,086

14

1,185,000

—

1,186,086

14

1880 ...........................

2,518,178

39

1,250,000

—

1,268,178

39

1881.........................

3,261,722

52

1,600,000

—

1,661,722

52

1882 .........................

2,637,605

80

1,300,000

—

1,337,605

80

1883 ......................

2,631,747

09

1,300,000

—

1,331,747

09

1884 ......................

2,527,386

05

1,200,000

—

1,327,386

05

1885 .....................

2,773,009

69

- -

—

2,773,009

6 9 *)

1886 ..........................

2,496,938

30

1,250,000

—

1,246,938

3 0

1887 .....................

2,703,703

91

- -

—

2,703,703

91

1888 ..........................

2,664,493

08

1,300,000

—

1,364,493

08

1889 ...................

2,621,725

81

1,300,000

—

1,321,725

81

1890 ....................

3,707,485

69

1,850,000

—

1,857,485

69

1891 .........................

3,573,150

50

1,750,000

—

1,823,150

50

Riksbankens

vinstmedel.

‘) Häraf skulle afsättas för rikmlagshusfonden 500,000 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Enligt bokslutet för år 1891 utgjordes Riksbankens tillgångar utöfver

dess skulder vid nämnda års slut af:

grundfond............................................................. kronor 45,000,000: —

reservfond.............................................................. „ 5,000,000: —

och reserverade medel till framtida förfogande „ 8,386,631: 35

kronor 58,386,631: 35.

I de reserverade medlen ingick emellertid

årets vinst, kronor 3,573,150: 50, deraf för statsverkets

behof anvisades............................................... „ 1,750,000: —

så att Riksbankens till år 1892 behållna fonder

utgjorde................................................................ kronor 56,636,631: 35.

Enligt en från fullmäktige i Riksbanken mig Ätillhandakommen

uppgift har Riksbankens vinst för år 1892 beräknats till i rundt tal

2,812,000 kronor.

Enligt min mening kan hela denna vinst utan våda eller olägenhet

för Riksbanken tagas i anspråk för 1894 års statsreglering; och jag

herntar ett stöd för denna mening i det utlåtande, som afgafs af den

utaf Eders Kongl. Maj:t år 1889 tillsatta bankkomitén. Komitén erinrar,

att Riksbankens förmåga att städse fullgöra sina förbindelser beror i

första rummet på beskaffenheten af de valutor, banken mottager i utbyte

för sina sedlar, och vidare på den metalliska kassans storlek.

Komitén instämmer derföre icke i den ofta framstälda fordran, att Riksbankens

fonder borde förstärkas, utan påpekar fastmera, att mycket stora

fonder kunde motverka det afsedda syftet att stärka Riksbankens soliditet,

enär bankstyrelsens naturliga önskan att af dessa, fonder erhålla en tillfredsställande

afkastning lätt framkallade frestelsen till en allt för stor

utsträckning af bankens verksamhet. Ehuru, såsom bekant, komiténs

förslag gick derpå ut, att Riksbanken skulle öfvertaga all sedelutgifning

inom landet, till följd hvaraf krafven på Riksbankens soliditet tydligen

skulle ökas, ansåg komitén Riksbankens fonder, Indika, då komiténs utlåtande

afgafs, endast uppgingo till omkring 52 millioner kronor, för

det dåvarande vara tillräckliga att sätta Riksbanken i stånd att öfvertaga

hela omförmälda sedelutgifning. Om, enligt desse sakkunniges mening,

sagda fonder således voro tillräckliga, äfven under förutsättning att en

successiv indragning af de enskilda bankernas sedelutgifning var omedelbart

förestående, synes ingen tvekan böra råda derom, att, sedan fonderna

numera tillväxt med omkring fyra millioner kronor, ytterligare

förstärkning af desamma är ur synpunkten af Riksbankens soliditet

obehöflig.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 25

Men nu kan det ju ock sägas, att, då den stegring, Riksbankens

årsvinster visat, måste antagas stå i ett visst förhållande till ökningen

af dess fonder, man, om fonderna icke vidare ökas, icke kan förvänta,

att årsvinsterna skola stiga. Häremot erinrar jag, att, såsom ofvan är

antjdt, det finnes en gräns, utöfver hvilken en ökning af fonderna icke

är önsklig, emedan svårighet kan möta att för dem erhålla en nöjaktig

och särskildt för Riksbanken lämplig placering. Men om ock en sådan

placering fortfarande står att vinna och man således får antaga, att

kommande års vinst i någon mån påverkas deraf, att fondema icke ytterligare

ökas, så är det att märka, att vinstmedlen nu skulle afses för

fyllande af ett statsbehof, för hvars tillgodoseende beskattning eljest

måste anlitas. Valet står således mellan att antingen, enligt praxis under

de senare åren, för Riksbanken reservera halfva bankovinsten, omkring

1,400,000 kronor, i den förhoppning att Riksbankens vinst under kommande

år skall stiga med ett belopp, motsvarande afkomsten af denna

summa, samt genom beskattning upptaga nämnda belopp, eller ock för

statsverkets behof använda hela bankovinsten för år 1892. Stäld inför ett

sådant val, känner jag för min del ingen tvekan. Svenska folket är ju

Riksbankens principaler; och intet är väl då naturligare, än att den af

rörelsen uppkommande vinst, som icke är för Riksbankens eget ändamål

erforderlig, användes för ett statens ändamål, dertill medel eljest måste

beredas genom förhöjd beskattning.

Jag hemställer derföre, att Eders Kongl. Maj:t må hos Riksdagen

göra framställning derom, att Riksbankens vinstmedel för år 1892, i

rundt tal utgörande 2,812,000 kronor, må anvisas för statsverkets behof,

att utbetalas vid den tidpunkt under år 1894 Riksdagen bestämmer.

Om, under förutsättning af bifall till hvad jag nu föreslagit, till slutsumman

af statsverkets ofvan beräknade inkomster, kronor 94,107,000: —

lägges

det af mig såsom öfverskott ^å statsreglerin
-

garne för föregående år beräknade belopp ............ „ 464,000: —

och Riksbankens vinstmedel för år 1892 ... „ 2,812,000: —

så erhålles för statsregleringen år 1894 en

tillgång af...................................................................... kronor 97,383,000: —

De af föredragande departementschefen sålunda

i afseende å beräkningen af statsverkets ofvan omBIL

till Riksd. Prof. 1893. 1 Samt. 1 Afd. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

förmälda tillgångar och dermed sammanhängande ämnen

gjorda hemställanden och förslag, i hvilka Statsrådets

öfriga ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t

Konungen gilla och bifalla.

Ex protocollo:

G. Wilh. Smeriing.

STOCKHOLM, ISAÅC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1893.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

1

Bil. Litt. A.

Till Konungen.

*01 f

Jemlikt gällande instruktion åligger det Statskontoret att årligen

före den 15 December till Eders Kongl. Maj:t afgifva berättelse om

statsverkets inkomster under det sistförflutna året jemte förslag till deras

beräknande vid nästföljande statsreglering med hvad mera, som kan

tjena till upplysning vid uppgörande af den nådiga propositionen till

Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof; och får StatsBih.

till Kiksd. Prof. 1893. 1 Samt. 1 Afd. 1 ''

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

kontoret berörda nådiga föreskrift för innevarande år härmed i underdånighet

fullgöra.

Riksdagens under detta år församlade revisorer hafva verkstält

granskning af 1891 års rikshufvudbok jemte öfriga räkenskaper öfver

statsverkets och andra allmänna medels förvaltning under samma år;

och Statskontoret får i underdånighet hänvisa till innehållet i den

berättelse angående statsverkets tillstånd under nämnda år, hvilken

före revisionsförrättningens början blifvit af detta embetsverk afgifven

och sedermera till revisorerna öfverlemnad. Jemlik! föreskrift i 39 §

af Riksdagsordningen skola räkenskaper och öfriga statsverket rörande

handlingar för Riksdagens statsutskott hållas tillgängliga för verkställande

af den granskning, som vid fullgörande af bemälda utskotts

åliggande att utreda och uppgifva statsverkets tillstånd och behof må

vara erforderlig.

Beträffande undsättningsfonden afgifver Statskontoret särskild

underdånig berättelse, och redovisas för öfrigt förhållandet med denna

fond genom räkenskaper och handlingar, som äfvenledes skola hållas

statsutskottet tillhanda.

Hvad angår statsverkets inkomster för år 1894, har Statskontoret

ansett desamma böra beräknas på sätt bilagda tabell litt. a) utvisar

och, enligt hvad tabellen litt. b) ådagalägger, för denna beräkning i

allmänhet lagt till grund medeltalen af de senaste tre årens inkomstbelopp,

hvilka åter äro hemtade från de för samma år afslutade rikshufvudböckerna.

Vid upprättandet af förslaget till inkomstberäkningen

har för öfrigt afseende blifvit fästadt dels derpå, huruvida inkomsterna

varit i jemnt stigande eller fallande, dels på de vid vissa titlar förekommande

särskilda förhållanden, för hvilka Statskontoret får här nedan

underdånigst närmare redogöra.

Ordinarie inkomster.

Grundskatt. Beträffande den genom Kongl. förordningen den 11 September

1885 och Kongl. kungörelsen den 29 Maj 1891 under vissa vilkor

medgifna inlösen för statsverkets räkning af skattefrälseräntor, kronotionde,

som innehades under enskild eganderätt, samt arbets- eller

hofveriskyldighet till skattesåld kronoegendom får Statskontoret meddela,

att, enligt uppgift, löseskillingarne för skattefrälseräntor, kronotionde

och hofveriskyldighet, om hvilkas inlösen anbud inkommit till

Kammarkollegium och derstädes handlagts, beräknats utgöra:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 3

för skattefrälseräntor.................................. kronor 2,936,833: 50

„ kronotionde .......................................... „ 121,694: 5 0

tillsammans kronor 3,058,528: —;

härtill kommer beräknad löseskilling för frälseräntor och hofveriskyldighet,

om hvilkas inlösen anbud gjorts, men ännu ej blifvit handlagda,

nemligen:

frälseräntor ............................................ kronor 19,221: 2 5

hofveriskyldighet ............................................... 5,225: — 24,446: 2 5.

För inlösen af skattefrälseräntor och kronotionde äro utaf Statskontoret

af dertill anvisade medel utgifna:

år 1887 ................................................................... kronor 798,314: 50

„ 1888 (efter afdrag af återdebiterade 88: 44) „ 1,001,266: 31

„ 1889 .................................................................... „ 790,801: 24

„ 1890 (efter afdrag af återdebiterade 351: 25) „ 148,627: —

„ 1891 (efter afdrag af återdebiterade 1,469:—) „ 71,226: 50

samt under innevarande år intill denna dag ,, 1,419: 50

summa kronor 2,811,655: 05.

Ifrågavarande inkomsttitel är i 1893 års riksstat upptagen till

4,185,000 kronor. Enligt lagen den 2 dennes angående afskrifning af

de å viss jord hvilande grundskatter och hvad dermed eger sammanhang

skola de skatter och utlagor, som med tillämpning af bestämmelserna

i nådiga kungörelsen den 5 Juni 1885 angående nedsättning i

de på viss jord hvilande grundskatter samt § 4 i nådiga förordningen

den 11 September samma år angående inlösen af skattefrälseräntor

m. m. blifvit nedsatta med trettio procent, afskrifvas under loppet af

tolf år, räknadt från och med år 1893, i sådan ordning att, under iakttagande

i tillämpliga delar af föreskrifterna i berörda nådiga kungörelse,

omförmälda skatter och utlagor nedsättas från och med år 1893

med tio procent af det belopp, hvarå nedsättningen enligt kungörelsen

den 5 Juni 1885 beräknats, samt derefter från och med hvart och ett

af åren 1894, 1896, 1898, 1900 och 1902 med ytterligare tio procent

af nämnda belopp, hvarefter återstoden af skatterna och utlagorna från

och med år 1904 eftergifves. Enligt den utredning, som är meddelad

i det vid Eders Kongl. Maj:ts till innevarande års urtima Riksdag aflåta

nådiga propositioner angående afskrifning af de å viss jord hvilande

grundskatter med flora dermed sammanhang egande ämnen bi
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

fogade utdrag af protokollet öfver finansärenden den 14 sistlidne Oktober,

skulle den grundskatt, hvarå afskrifning kunde ega rum, utgöra

4,604,819 kronor 29 öre. Tio procent derå motsvarar 460,481 kronor

92 öre eller i rundt tal 461,000 kronor, och då grundskatten skall, på

sätt ofvan nämnts, år 1893 nedsättas med tio procent och år 1894 med

ytterligare tio procent, torde denna statsinkomst, i 1893 års riksstat

beräknad till ............................................................. kronor 4,185,000: —

i riksstaten för år 1894 upptagas med ett nämnda

summa, minskad med 20 procent, å den afskrif
ningsbara

andelen deraf, eller............ „ 922,000: —

motsvarande belopp af ................................................ kronor 3,263,000: —

Kyrkotionden är i riksstaten alltsedan år 1887 beräknad till 250,000

kronor och har i medeltal för åren 1889—1891 belöpt sig till 219,661

kronor. Till beloppet beroende af markegång, är denna afgift till

hufvudsakligaste delen tilldelad landskyrkorna med flera inrättningar.

På sätt Statskontoret i föregående berättelser angående statsverkets

inkomster förmält, är beräkningen af denna inkomst för statsregleringen

af ringa vigt, enär uppkommande brist i inkomsten alltid betäckes af

besparing å de under riksstatens åttonde hufvudtitel vid åtskilliga

anslagsrubriker i kolumnen för »indelning och dermed jemförlig anvisning,

på förslag, friheter och kyrkotionde» uppförda belopp; lärande

kyrkotionden få med oförändradt belopp, 250,000 kronor, upptagas

äfven i riksstaten för år 1894.

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål erlägges årligen och intilldess

annorlunda kan varda förordnadt af rusthållen vid det afsutna

kavalleriet och är i riksstaten alltsedan år 1888 beräknad till 300,000

kronor. Denna afgäld, som är beroende af vexlande markegångspris,

har i medeltal för de tre sistförflutna åren belöpt sig till endast 287,966

kronor och således understigit den antagna beräkningen; men då densamma

under tiden, på sätt tabellen litt. b) utvisar, varit i stigande

och för år 1891 uppgått till 298,007 kronor, torde inkomsttiteln kunna

med oförändradt belopp, 300,000 kronor, i riksstaten för år 1894 upptagas.

Af gift er för persedelunderhållet vid rusthållsinfanteriet. Enligt 1885

års Riksdags beslut och Kongl. kungörelsen den 23 December samma

år utgöras dessa afgifter af de effektiva rusthållen vid rusthållsinfanteriet

med 20 kronor af hvarje rusthållsnummer för upphörande af

rusthållsinfanteriets skyldighet att anskaffa och underhålla beklädnads-,

bevärings- och remtygspersedlar samt äro sedan år 1890 upptagna

s. 5 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 5

bland statsverkets inkomster med ett efter rusthållens antal beräknadt

belopp af 51,000 kronor, med hvilket belopp denna inkomst, som för

år 1891 belöpt sig till 50,920 kronor, torde få upptagas äfven i riksstaten

för år 1894.

Trosspassevolansafgiften, i medeltal för de trenne sista åren uppgående

till 26,506 kronor, är i bilagda tabell litt. a) upptagen med

det belopp, hvartill densamma är beräknad i 1893 års riksstat, eller

26,000 kronor.

Tillfälliga rotel''akansafgifter hafva i medeltal för de tre åren

1889—-1891 belöpt sig till 91,636 kronor. I denna inkomsttitel innefattas,

utom utgifter af rusthåll och rotar för uraktlåten rekrytering,

jemväl de vid början af år 1878 till statsverket tillsvidare indragna

afgifterna af åtskilliga till underofficerares aflöning förut anslagna vakanta

rusthåll och rotar. Belöpande afgifter af sådana rusthåll eller

rotar vid båtsmanshållet, som jemlik! Kongl. kungörelsen den 13 Juli

1887 angående båtsmanshållets sättande på vakans inflyta, skola redovisas

under titel »båtsmansvakansafgift»; dock hafva, på sätt Statskontoret

i föregående berättelser angående statsverkets inkomster meddelat,

afgifterna för de år, hvarunder vakanssättningen medgifvits, i

räkenskaperna upptagits under nu förevarande inkomsttitel, och har

beloppet af sådana afgifter utgjort för år 1888 kronor 23,073: 2 6, för

år 1889 kronor 30,995: 3 7, för år 1890 kronor 25,839: 5 3 samt för år

1891 kronor 20,809: 4 6.

Enligt innevarande års urtima Riksdags beslut skall i rustningsoch

roteringsbesvären, på sätt samt under iakttagande af de särskilda

bestämmelser och undantag, som i lagen den 2 innevarande månad

omförmälas, lindring ega rum, att årligen utgå från och med år 1893

med fyratio procent, från och med år 1894 med femtio procent, från

och med år 1896 med sextio procent, från och med år 1898 med sjuttio

procent, från och med år 1900 med åttio procent och från och med

år 1902 med nittio procent, allt af dessa besvärs uppskattade värde,

samt från och med år 1904 med hela beloppet af samma värde. Af

de afgifter, som, enligt hvad ofvan förmälts, äro i riksstaten upptagna

under denna inkomsttitel, är det endast de vid 1878 års början till

statsverket tillsvidare indragna vakansafgifterna, hvilkas beräkning beröres

af den sålunda beslutade lindringen i rustnings- och roteringsbesvären.

Derest dessa vakansafgifter erlades enligt de i lagen den 5

Juni 1885 för lindringens beräknande bestämda värden, skulle, efter

afräkning af det rustnings- och roteringsuuderstöd, som utbetalas af

statsmedel, dessa vakausafgifters belopp utgöra:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

för 44 rusthåll .v........................................................ kronor 7,397: 06

n„ 431 rotar................................................................. „ 67,016: 61

tillsammans kronor 74,413: 5 7,

derå tio procent utgör 7,141 kronor 35 öre; varande den genom den

medgifua lindringen uppkommande minskning mot den i riksstaten för

år 1893 antagna beräkningen, 68,000 kronor, af urtima Riksdagen antagen

till i rundt tal 8,000 kronor. Med beräkning af enahanda minskning

i inkomsten för år 1894 skulle denna statsinkomst för nämnda år

komma att utgöra 52,000 kronor, hvilket belopp blifvit. i närlagda tabell

af Statskontoret upptaget.

Soldatvakansafgift är i riksstaten för år 1893 upptagen med ett

inkomsten för år 1889 ungefärligen motsvarande belopp af 95,000 kronor.

Inkomsten belöpte sig för år 1890 till 109,875 kronor, hvartill anledningen

är att söka deri, att under nämnda år såsom retroaktiva afgifter

influtit mera än 13,000 kronor, deraf endast inom Gefleborgs län, jemlikt,

särskilda enligt Kong], brefvet den 7 Februari 1890 faststälda

Kammarkollegii utslag för åren 1882—1889, kronor 11,772: 17.

För år 1891 utgjorde inkomsten 100,784 kronor, hvilken summa,

vid jemförelse med förhållandet under år 1889, visar eu ökning, föranledd

af under tiden tillkommen ny ordinarie rotering; och torde med

anledning deraf denna inkomsttitel, efter afdrag af förut medgifven

lindring af trettio procent, kunna antagas till 100,000 kronor.

Den af förenämnda, innevarande år beslutade lindringsåtgärd föranledda

minskning i inkomsterna för år 1893 är af urtima Riksdagen

beräknad till 15,000 kronor och torde för år 1894 kunna antagas motsvara

samma belopp. Med iakttagande häraf lärer inkomsttiteln »soldatvakausafgift»

böra i riksstaten för år 1894 upptagas med 70,000 kronor.

Båtsmansvakansafgiften är i 1892 års riksstat beräknad till 385,000

kronor.

Vid 1887 års riksdag beslutades, att dåvarande båtsmanshållet

skulle sättas på vakans samt de derigenom inflytande vakansafgifter,

beräknade efter de i lagen om lindring i rustnings- och roteringsbesvären

den 5 Juni 1885 bestämda värden, ingå bland statsverkets inkomster;

dock finge vakanssättningen under öfvergångstiden till den i sammanhang

dermed beslutade organisationen af en sjömanscorps icke ega

rum med mera än eu åttondedel af dåvarande effektiva rotar årligen.

Den tillökning i båtsmansvakansafgiften, som härigenom vore att påräkna,

antogs uppgå i jemnadt tal till 45,000 kronor för hvart och ett

af de följande åren.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 7

Då inkomsten för år 1890, ökad med den för hvart och ett af

åren 1891 och 1892 påräknade tillökning, belöpte sig till en summa

af 371,182 kronor, som med närmare 14,000 kronor understege den

för sistnämnda år antagna beräkningen, 385,000 kronor, och då den

för hvarje år beräknade maximitillökningen af 45,000 kronor icke heller

kunde med säkerhet antagas blifva uppnådd under hvart och ett af

åren 1891—1893, blef denna statsinkomst upptagen i 1893 års riksstat

med ett till endast 400,000 kronor förhöjdt belopp.

Enligt den för år 1891 afslutade rikshufvudboken har »båtsmansvakansafgiften»

för nämnda år belöpt sig till 309,723 kronor. Lägges

härtill den för hvart och ett af åren 1892 och 1893 påräknade tillökning,

tillhopa 90,000 kronor, uppkommer en summa af 399,723 kronor,

som i det närmaste motsvarar den för sist berörda år antagna beräkningen,

400,000 kronor.

Den påräknade maximitillökningen, 45,000 kronor, har emellertid

icke under något af de förflutna åren blifvit uppnådd. Tillökningen i

båtsmansvakansafgiften till följd af båtsmanskållets sättande på vakans

har nemligen belöpt sig till endast:

år 1888 kronor 37,033: 81

„ 1889 ............................................. „ 36,294: 68

„ 1890 .................................................................... „ 34,869: 42

„ 1891 ...................................................................... „ 29,001: 61.

Med tillämpning af den grund för afkortning, 30 procent, hvarefter

ofvanberörda maximitillökning beräknats, torde denna tillökning för

hvart och ett af åren 1892—1894 icke få antagas uppgå till mera än

30,000 kronor, eller för alla tre åren 90,000 kronor. Då, såsom ofvan

nämnts, inkomsten för år 1891 belöpt sig till 309,723 kronor, skulle

»båtsmansvakansafgiften» för år 1894 sålunda, efter nyssnämnda beräkningsgrund,

i rundt tal utgöra 400,000 kronor, eller samma summa,

som för år 1893 beräknats. Till följd af om förmälda, under innevarande

år beslutade ytterligare lindring i rustnings- och roteringsbesvären

kommer för år 1894 en nedsättning i båtsmansvakansafgifterua att ega

rum med f af nyssnämnda summa, eller 114,286 kronor, hvarefter

återstå 285,714 kronor; och lärer alltså »båtsmansvakansafgiften» få i

riksstaten för år 1894 upptagas med 285,000 kronor.

Arrendemedlen, i riksstaten för År 1892 uppförda med 2,550,000

kronor, blefvo i riksstaten för år 1893 upptagna med ett till 2,500,000

kronor nedsatt belopp.

I medeltal för de sistförflutna tre åren 1889—1891 hafva arrende
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

medlen belöpt sig till 2,591,400 kronor, eller till ett belopp, som med

91,400 kronor öfverstiger den senast antagna beräkningen. Med afseende

emellertid å den, enligt Riksdagens beslut, fortgående försäljningen

af mindre kronoegendomar anser Statskontoret någon förändring

i denna beräkning icke böra nu vidtagas, utan hemställer, att arrendemedlen

måtte jemväl i 1894 års riksstat upptagas med 2,500,000 kronor.

Mantalspenningarne, som för år 1891 influtit med 664,313 kronor,

torde få i riksstaten för år 1894 beräknas till enahanda belopp, hvarmed

desamma äro i innevarande och nästkommande års riksstater

upptagna, eller till 665,000 kronor.

Bötesmedel. Denna inkomsttitel, i 1893 års riksstat beräknad till

240.000 kronor, är af tillfällig beskaffenhet och torde med oförändradt

belopp uppföras i riksstaten för år 1894.

Kontrollstämpelmedel, som i medeltal för åren 1889—1891 uppgått

till 26,552 kronor, torde för år 1894 få upptagas med oförändradt belopp,

eller med 25,000 kronor.

Fyr- och båkmedel, för år 1893 beräknade till 1,200,000 kronor,

hafva i medeltal för åren 1889—1891 belöpt sig till 1,535,008 kronor;

hemställande Statskontoret, att, då inkomsten redan för år 1888 uppgick

till mera än 1,448,000 kronor och sedermera varit i oafbrutet

stigande och under Januari—November månader innevarande år debiterats

med 1,531,739 kronor 4 öre, densamma måtte få i riksstaten

för år 1894 upptagas med ett åtminstone till 1,400,000 kronor förhöjdt

belopp.

Telegrafmedel, för år 1893 i riksstaten upptagna med 1,350,000

kronor, hafva, enligt hvad Statskontoret inhemtat, af Telegrafstyrelsen

för år 1894 beräknats till 1,370,000 kronor, hvilken summa alltså i

bilagda tabell uppförts.

Jernvägstrafdcrnedel. Nettobehållningen å trafikmedlen för år 1894

kan, jemlikt en från Jernvägsstyrelsen erhållen uppgift, antagas till

6.500.000 kronor; varande jemväl detta belopp i nyss omförmälda tabell

upptaget.

Skogsmedel, som uti innevarande och nästkommande års riksstater

äro beräknade till 2,500,000 kronor, hafva uppgått:

år 1889 till .......................................................... kronor 2,694,470: —

„ 1890 „ ..................................................... „ 3,150,074: —

,, 1891 „ ................ „ 2,520,439: —

eller i medeltal för de tre åren ........................... „ 2,788,328: —

Enligt från Domänstyrelsen erhållen uppgift hafva statsverkets

s. 9 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 9

skogsmedelsinkomster under innevarande års trenne första qvartal belöpt

sig till 2,732,180 kronor och skulle, i händelse skogsmedelsuppbörden

under fjerde qvartalet komme att motsvara uppbörden under

samma tid af sistlidet år, 327,471 kronor, för år 1892 således uppgå

till 3,059,651 kronor. Med förmälan härom hemställer Statskontoret,

att skogsmedlen måtte i riksstaten för år 1894 få upptagas med ett

medeltalet af inkomsten för de tre sistförflutna åren nära motsvarande

belopp af 2,700,000 kronor.

Extra uppbörd. Omfattande flera mer eller mindre tillfälliga inkomster,

är denna inkomsttitel uti riksstaten för år 1893 beräknad till

100,000 kronor och har enligt räkenskaperna belöpt sig:

för år 1889 till...................................................... kronor 131,400: —

„ „ 1890 „ ..............................''............................ „ 135,912: —

„ „ 1891 „ ......................................................... „ 133,231: —

Med tillkännagifvande att den af Karlstads allmänna läroverks

kollegium förvaltade s. k. konrektorsfonden, som enligt 1890 års Riksdags

beslut vid samma års utgång till statsverket indragits, under år

1891 till Statskontoret levererats och med 2,109 kronor 32 öre ingått

bland statsverkets inkomster under titel »extra uppbörd», hemställer

Statskontoret, att förevarande inkomsttitel måtte äfven i 1894 års riksstat

upptagas med 100,000 kronor.

Bevillningar.

Tullmedel. Enligt räkenskaperna har statsverkets inkomst af

tullmedel belöpt sig:

år 1889 till ................................................. kronor 42,298,853: —

„ 1890 „ ................................................. „ 42,462,773: —

„ 1891 „ ................................................... „ 37,865,262: —

Den debiterade tulluppbörden för tiden från innevarande års början

intill den 1 dennes har, enligt meddelande från Generaltullstyrelsen,

utgjort ......................................................................... kronor 35,083,322: 8 4

hvilken summa med ............................................ „ 503,076: 8G

understiger enahanda uppbörd under Januari—

November månader sistlidet år........................... „ 35,586,399: 7 0.

I riksstaten för år 1892 äro tullmedlen upptagna med 38,000,000

kronor. Då uppbörden för år 1891 icke uppgick fullt till denna summa,

beräknades tullmedlen af Statskontoret för år 1893 till endast 37,000,000

kronor. En förändring af denna beräkning blef emellertid påkallad af

Eders Kongl. Maj:ts beslut att till innevarande års lagtima Riksdag

framlägga förslag till ny tulltaxa. Såsom finansielt resultat af de i

Bih. till Riksd Brot. 1893. 1 Sami. 1 Afd. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

denna taxa föreslagna tullförhöjningar antogs, på sätt det vid den till

samma Riksdag aflåtna nådiga proposition om statsverket bifogade

utdrag af protokollet öfver finansärenden den 13 Januari närmare utvisar,

en ökad tullinkomst af i rundt tal 4,000,000 kronor vara att

påräkna, hvadan Eders Kong], Maj:t fann tullmedlen för år 1893 böra

upptagas til! 41,000,000 kronor. Med afseende emellertid å de nedsättningar

i de föreslagna tullsatserna, hvilka af Riksdagen beslutits, ansåg

Riksdagen, att det af Eders Kongl. Maj:t sålunda beräknade beloppet

borde minskas med 3,500,000 kronor och upptog denna statsinkomst för

år 1893 i riksstaten till 37,500,000 kronor. Och då, efter Statskontorets

tanke, anledning ej förefinnes att nu ifrågasätta någon förändring i denna

beräkning, hemställer Statskontoret,att tullmedlen måtte äfven i riksstaten

för år 1894 upptagas med nyssnämnda summa, eller 37,500,000 kronor.

Postmedlen äro, efter hvad Statskontoret inhemtat, för år 1894 af

Generalpoststyrelsen beräknade till 8,100,000 kronor, hvadan denna

summa blifvit å bilagda tabell uppförd.

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter. De särskilda

afgifter, som innefattas under denna titel, hafva enligt räkenskaperna

utgjort:

•

år 1889.

år 1890.

år 1891.

67,126

26

67,083

37

67,114

63

67

12

67

12

67

12

1,739

63

1,739

63

1 1,740

14

162,017

77

198,662

79

202,459

24

170,820

—

— —

—

— —

—

—

232,240

—

253,200

.

—

9,519

—

12,003

—

13,801

50

411,289

78

511,795

91

538,382

53

775

03

491

1 1

9,127

4 4

1 412,064

81

512,287

02

547,509

97

af frälseegendomar

lotshemman

för rättighet till skogsfång och kolningsfrihet

på allmänningar ...

af bankbolag med sedelutgifnings
rätt

..................................................

„ utländska eller andra här i riket

icke mantalsskrifne handlande och

handelsexpediter .......................

,, vissa handlande och handelsexpediter

................................................

„ utländingar för konserter och

dramatiska eller andra föreställningar

................................................

sager

hvartill kommer tillfällig uppbörd

s. 11 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 11

Med afseende derå att denna statsinkomst, som i riksstaten för

år 1892 är beräknad till 380,000 kronor, sedan flera år tillbaka visat

sig vara i stigande samt sedan innevarande års lagtima Riksdag besluta,

att den särskilda bevillningsafgift, som bankbolag med sedelutgifningsrätt

både att erlägga, skulle höjas från 3 till 5 kronor för

hvarje tusen kronor af det högsta utelöpande sedelbeloppet under

näst föregående år, hvilken höjning antogs medföra en ökning i denna

inkomsttitel af omkring 100,000 kronor, blef förevarande statsinkomst

i 1893 års riksstat upptagen med 500,000 kronor.

Efter afdrag för restantier och propriebalanser samt afkortningar

har behållna medelinkomsten för åren 1889—1891 belöpt sig till

490,474 kronor.

Enligt Kongl. kungörelsen den 2 innevarande månad skola ofvannämnda

bevillningsafgifter af frälseegendomar och lotshemman från

och med år 1893 ej vidare utgöras. Dessa afgifter inbragte, på sätt

ofvan förmälts, år 1891:

bevillningen af frälseegendomar .................... kronor 67,114: 53

„ „ lotshemman............................... „_67: 12

summa kronor 67,181: 65,

eller i rundt tal 67,000 kronor. Om den i 1893 års rikstat beräknade

summan, 500,000 kronor, minskas med förenämnda 67,000 kronor,

återstår ett belopp af 433,000 kronor. Minskas omförmälda medelinkomst

för åren 1889 — 1891 med de från och med nästkommande år

upphörande afgift©rna-, återstå deraf 423,474 kronor.

Med hänsyn till den af innevarande års lagtima Riksdag beslutade,

till 100,000 kronor beräknade förhöjningen i bevillningen af bankbolag

med sedelutgifningsrätt lärer någon förändring i den senast antagna

beräkningen af bevillningsafgifterua för särskilda förmåner och rättigheter

icke böra ega rum; hemställande Statskontoret alltså, att denna

inkomsttitel måtte med oförändradt belopp, 500,000 kronor, upptagas

i riksstaten för år 1894.

Stämpelmedel, i innevarande års riksstat beräknade till 3,600,000

kronor, äro i riksstaten för år 1893 upptagna med ett till 3,500,000

kronor nedsatt belopp och hafva utgjort:

år 1889 kronor 3,731,990: — deraf kortstämplingsafgift kronor 122,501: —

„ 1890 „ 3,526,387:- „ „ „ 120,405:-

,,1891 „ 3,311,391: — „ „ „ 121,465: —

eller i medeltal

för dessa tre år: 3,523,256: — ,,

121,457: —

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

samt således under dessa år varit i fallande och äfven under ett af

dem understigit den senast antagna beräkning. Till följd af den af

1891 års Riksdag beslutade stämpelfribet i vissa fall för utslag i

fattigvårdsmål och för lagfartsprotokoll samt nedsättning af stämpelafgiften

för patentbref torde tilläfventyrs någon ytterligare minskning

i inkomsten för innevarande år vara att emotse, men då den senast

församlade lagtima Riksdagen beslutat böjning från 75 öre till 1 krona

50 öre af bevillningsafgiften för spelkort, anser Statskontoret någon

förändrad beräkning af denna statsinkomst nu icke böra ega rum, utan

hemställer, att stämpelmedlen måtte äfven i riksstaten för år 1894

upptagas med 3,500,000 kronor.

Bränvinstillverkni ags skatt. Enligt räkenskaperna har bränvinstillverkningen

i riket utgjort:

år 1887 ........................... liter 34,454,382

„ 1888 ................................................................ „ 28,478,758

„ 1889 ..................................................................... „ 29,191,284

„ 1890 .............. „ 29,050,059

„ 1891 .............. „ 32,141,007

utgörande medeltalet för femårsperioden.................. „ 30,663,098.

Medeltalet för femårsperioden 1886— 1890

uppgick till ..................................................................... „ 31,869,112.

Tillverkningen under innevarande år intill den 1 i denna månad

har, enligt meddelande från Finansdepartementets kontroll- och juste
ringsbyrå,

uppgått till ................................................... liter 26,574,272

och om härtill lägges tillverkningen under December

månad sistlidet år............................................ ,, 4,804,073

skulle, under förutsättning att sistnämnda litertal

komme att motsvara tillverkningen för samma

månad innevarande år, detta års tillverkning blifva liter 31,378,345.

Beträffande den influtna tillverkningsskatten under femårsperioden

1887—1891 meddelas följande öfversigt:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

13

Influten skatt.

år

J1

1887 ..........................................

1888, under hvilket år den i

Kongl. kungörelsen den 28

Mars samma år stadgade förhöjning

i skatten från 40 öre

till 50 öre litern trädde i

tillämpning på det sätt och

i den ordning kungörelsen

närmare bestämde ..................

1889............................................

1890 ...........................................

1891 ...........................................

Kronor.

12,698,130

14,433,090

14,370,270

16,287,351

15,022,350

Restitution för

denatu-

för högt

reradt

erlagd

bränvin.

skatt.

Kronor.

Kronor.

224,799

10,614

366,779

12,444

435,179

11,599

593,933

7,835

Statsverket

behållet.

Kronor.

12,698,136

14,197,677

13,991,047

15,840,573

14,420,582

Under innevarande år intill den 1 dennes är tillverkningsskatt

erlagd med ................................................................... kronor 13,413,812: —

Om ifrågavarande skatt under innevarande

månad inflöte med lika stort belopp som under

motsvarande tid sistlidet år, eller med „ 1,864,060:

summa kronor 15,277,872: —

skulle inkomsten för innevarande år efter afdrag

för restitution för denatureradt bränvin, hvilken

restitution här upptages till....................................... n_590,000:

komma att uppgå till ............................................... kronor 14,687,872:

Bränvinstillverkningsskatten är i riksstaterna för innevarande och

nästkommande år uppförd med 13,700,000 kronor. Visserligen har statsverkets

behållna inkomst af denna skatt under hvart och ett af åren

1888—1891 öfverstigit samt torde, enligt hvad ofvan förmälts, kunna

antagas komma att äfven under detta år öfverstiga den nu antagna

beräkningen, men Statskontoret hemställer emellertid, med fästadt afseende

å den minskning i tillverkningen under femårsperioden 1887

1891, som vid jemförelse med förhållandet under åren 1886—1890 samt

nästföregående femårsperiod visat sig hafva egt rum, samt äfven å den

oafbrutna ökningen i de skattebelopp, som för denatureradt bränvin

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

restituerats, att denna statsinkomst måtte med oförändradt belopp,

13.700.000 kronor, upptagas i riksstaten för år 1894.

Hvitbetssockertillverkningsafgift, uti innevarande års riksstat uppförd

med 1,600,000 kronor, är i riksstaten för år 1893 beräknad till

1.800.000 kronor.

Vid 1891 års riksdag beslutades, att ifrågavarande afgift från och

med den 1 September samma år skulle höjas från två femtedelar till

hälften af gällande tullsats för utländskt råsocker af mörkare färg än

N:o 18 af den i verldshandel antagna holländska standard; och belöpte

sig denna skatt för år 1891 till 1,846,588 kronor.

Enligt meddelande från nämnda kontroll- och justeringsbyrå har

hvitbetssockerafgiften debiterats:

under Januari—Mars månader innevarande

år med ............................................................................ kronor 679,001: —

samt under Oktober och November månader med „ 1,031,776: —

summa kronor 1,710,777: —

Under antagande att inkomsten för innevarande

månad skulle uppgå till samma belopp

som under December månad sistlidet år, eller till „ 388,569: —

skulle densamma för innevarande år komma att

utgöra................................................................................ kronor 2,099,346: —

Hvitbetssockertillverkningen, som under sistlidet år bedrefs vid

åtta fabriker, har under innevarande år utöfvats vid tio fabriker. Med

afseende derå att afgiften för innevarande år kan antagas öfverstiga

afgiften under sistlidet år med mera än 200,000 kronor och att anläggning

af än flera fabriker torde vara att emotse synes en förhöjning i

beräkningen af ifrågavarande statsinkomst kunna ega rum; hemställande

Statskontoret, att hvitbetssockertillverkningsafgiften måtte i riksstaten

för år 1894 upptagas med ett till 2,000,000 kronor förhöjdt belopp.

Bevillning af fast egendom samt af inkomst har enligt räkenskaperna

belöpt sig till:

år 1889 ...................................... kronor 4,031,576: —

v 1890 ................................................................ „ 4,298,099: —

1891 ................................................................. „ 4,321,040: —

eller i medeltal för dessa tre åren.................... „ 4,216,905: —

Då denna inkomsttitel, som i riksstaten för innevarande år beräk
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 15

nate till 3,800,000 kronor, under de senare åren varit i jemnt. stigande,

blef densamma för år 1893 upptagen med ett till 4,200,000 kronor för-,

höjdt belopp, hvilket i det närmaste motsvarar medeltalet af de sista

tre årens inkomst. Innevarande års urtima Riksdag har beslutat förhöjning

i bevillningen för jordbruksfastighet från tre till sex öre för

hvarje fulla 100 kronor af taxeringsvärdet att utgå från och med år

1893 samt beräknat denna förhöjning för nämnda år till 660,000 kronor,

eller till ett belopp i rundt tal motsvarande inkomsten af jordbruksfastighetsbevillningen

för år 1891; hemställande Statskontoret, att

ifrågavarande inkomsttitel måtte i riksstaten för år 1894 upptagas med

ett till 4,900,000 kronor förhöjdt belopp.

“'' ;) ffio -ii;,

Beträffande resultatet af 1891 års statsreglering är af Statskontoret

i underdånig skrifvelse den 28 sist.lidne Juli anmäldt, att å

statsverkets inkomster samt ordinarie och extra förslagsanslag uppstått

en nettobrist af ..........,........................................ kronor 732,652: 73

hvarifrån dock borde afräknas:

öfverskott från myntverket

för år 1891, enligt Kongl.

brefvet den 5 Maj 1882, kronor 23,000: —

odisponerade behållningar å

en del extra statsanslag,

enligt särskilda nådiga

föreskrifter, ....................__„ 48,237: 97 „ 71,237: 9 7

så att bristen på det hela uppginge till .................. kronor 661,414: 76.

Vidare blef i samma skrifvelse förmäldt, beträffande förhållandet

med den uti rikshufvudboken under benämning af »fonden för reserverade

medel» upplagda särskilda räkningen öfver öfverskott och brister

i statsregleringarne, att behållningen å denna fond enligt 1890 års

riksbokslut utgjorde....................... kronor 18,955,998: 3 3

hvartill komme:

dels enligt Kongl. brefvet den

13 Mars 1891 till statsverket

öfverlemnad andel af svenska

behållningen i konsulskas
san.

........ kronor 69,060: 10

Transport kronor 69,060: 10 kronor 18,955,998: 3 3

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

Transport kronor 69,060: 10 kronor 18,955,998: 3 3

. samt dels, enligt

Kongl. brefvet

den 4 Februari

innevarande år,

af de vid 1891

års utgång befintliga

reservationer

å anslaget

till allmänna läroverken

............ 400,000:— „ 469,060:io 19,425,058:4 3

att om derifrån afräknades den på

1891 års riksstat af denna behållning

uppförda anvisning af.......... kronor 5,750,000: —

och ofvannämnda nettobrist i samma

års statsreglering ..................... „ 661,414: 76 6,411,414: 76

uppkomme det belopp af .......................................... kronor 13,013,643: 6 7,

hvartill, enligt 1891 års rikshufvudbok, behållningen å nyssnämnda särskilda

räkning vid samma års slut uppginge; samt att af denna behållning,

hvaraf voro disponerade enligt 1892 års riksstat 5,887,000 kronor

och enligt 1893 års riksstat 5,818,000 kronor, alltså återstode att disponera

en summa af 1,308,643 kronor 67 öre.

Stockholm den 6 December 1892.

Underdånigst:

ADB. ANDERSON.

L. W. RIBEN. PER SAMZELIUS. C. G. SYLVAN.

Föredragande.

C. Kinberg.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

17

Bil. Litt. a.

3 t

Statsverkets inkomster.

Ordinarie inkomster.

äarojt

Grundskatt.......................................................................•......

! Kyrkotionde .............................................................................

I Kavalleriregementenas hästvakansspanm&l.....................

Afgifter för persedelunderhållet vid rusthållsinfanteriet

j Trosspassevolansafgift...........................

Tillfälliga rotevakansafgifter.................................................»

Soldatvakansafgift .......,...................... .....

Båtsmansvakansafgift .........................................................

Arrendemedel ..............................................................................

Mantalspenningar......................................................................

Bötesmedel..................................................................................

Kontrollstämpelmedel ...........................................................

Fyr- och båkmedel.................................................................

Telegrafmedel.............................................................................

Jernvägstrafikmedel ..............................................................

Skogsmedel .........................................................................

Extra uppbörd ...................................''..................................

Säger

Bevillningar.

Tullmedel .............................................................................

Postmedel ...............................................................................

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter

........................;.............................................................

Stämpelmedel ........................................................................

Bränvinstillverkningsskatt ..................................................

Hvitbetssockertillverkningsafgift .......................................

Bevillning af fast egendom samt af inkomst ...............

Säger

Summa

Kronor.

3.263.000

250.000

300.000

51.000

26.000

52.000

70.000

285.000

2.500.000

665.000

240.000

25.000

1.400.000

1.370.000

6,500,000''—

2.700.000 —

100,000:—

19,797,000

37.500.000 —

8,100,000

500,000

3,500,000 —

13,700,000;—

2,000,000 —

4,900,000,—

70.200.000 .....

89,997,000

Bill. till Riksd. Prot. 1893. 1 Sami. 1 Afd.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

Statsverkets

Ordinarie inkomster.

(4rund skatt ... .................................................................

Beräknad i

riksstaten för

år 1893.

4.185.000

250.000

300.000

51.000

26.000

68,000

95.000

400.000

2.500.000

665.000

240.000

25.000

1.200.000

1.350.000

6.500.000

2.500.000

100.000

FCvrkntionde ...............................................................

TCflvnllprirAcrpmpmtp.tiar Viäst.valcaTiRsnanrnål........................................

TmsanaRRevnlanRafcrift. ......................................................

Pillfällio-a rntevakanRaficriftRr ......................................................

Solf! At.valransaffyift ................................................................

Rnt.HmanRvnVanKa.ficrift ....................................................................

A rrAn Hp.mprl a! .................................................................

TVrantalsnennincrnr .........................................................

.............................................................

TCnntmllRtämnelmedel ..................................................................

T^vr- noll hatmfiftal ...............................................................

Teleorrafmedel .......................................................

.lernvaofstrafikmerlel ....................................... .................

SkrxrRmedel ..................................................................

Extra uppbörd............................................................................................

Säger

20,455,000

Bevillningar.

Tullmedel ...............................................................................................

Postmedel ........................................................

37.500.000

7.800.000

500,000

3.500.000

13.700.000

1.800.000

4,200,000

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter............

Stämpelmedel ...........................................

Bränvin Rf,i 11 verk ni n (raska 1.1. .............................

HvithetRRnekertillverkninfrRafcrift, .................................

Bevillning af fast egendom samt af inkomst....................................

Säger

69,000,000

Summa

89,455,000

s. 19 Kontrollera mot PDF

Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.

19

inkomster.

Bil Litt. b.

Enligt räkenskaperna

Statskontorets

beräkning

för år 1894.

för år 1889.

för år 1890.

för år 1891.

Medium.

4,187,471

222,041

282,028

26,459

95,101

94,414

248,125

2,558,870

656,594

261,095

26,544

1,501,915

1,428,448

6,500,000

2,694,470

131,400

4,171,755

221,043

283,868

50,920

26,583

91,143

109,875

281.182

2,607,728

663,033

267,848

25,962

1,506,214

1,444,909

6,500,000 *

3,150,074

135,912

4,163,762

215,900

298,007

50,920

26.476

88,665

100,784

309,723

2,608,101

664,313

265,853

27,149

1,596,894

1,464,491

6,500.000

2,520,439

133,231

4,174,329

219,661

287,966

50,920

26,506

91,636

101,691

279,677

2,591.400

661,313

264,932

26,552

1,535,008

1,445,949

6,500,000

2,788,328

133,514

3.263.000

250.000

g 300,000

51.000

26.000

52.000

70.000

285.000

2.500.000

665.000

240.000

25.000

1.400.000

1.370.000

6.500.000

2.700.000

100.000

20,914,470

21,538,049

21,034,708

21,179,382

19,797,000

42,298,853

6,985,160

412.006

3,781,990

13,991,047

635,812

4,031,576

42,462,773

7,195,703

512,104

3,526,387

15,840,573

997,976

4,298,099

37,865,262

7,373,052

547,311

3,311,391

14,420,582

1,846,588

4,321,040

40,875,629

7,184,638

490,474

3,523,256

14,750,734 i

1,160,125

4,216,905

37.500.000

8,100,000

500,000

3.500.000

13.700.000

2,000,000

4.900.000

72,086,444

74,833,615 |

69,685,226

72,201,761 [|

70,200,000

93,000,914

96,371,664

90,719,934 |

93,381,143

89,997,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

eu (j^oogKiffioi rf*. eucoi-^oeooo^CT^cy^cutoi-1

Öfversigt af 1891 års bevillning för inkomst af kapital och arbete.

Bil. Litt. B.

Efter afdrag enligt § 11 i bevillningsstadgan:

500-599

600-699

A. Landet.

Stockholms

Upsala

Södermanlands

Östergötlands

Jönköpings

Kronobergs

Kalmar

Gotlands

Blekinge

Kristianstads

Malmöhus

Hallands

Göteborgs och Bohus „

Elfsborgs

Skaraborgs

Yermlands

Örebro

Vestmanlands

Kopparbergs

Gefleborgs

Vesternorr lands

Jemtlands

Vesterbottens

Norrbottens

län

»

J?

77

77

Antal

skatt
skyldige.

3,261

1,354

1,853

2,229

974

827

1,491

160

903

2,162

4,312

1,363

4,599

1,561

1,118

2,433

2,589

1,930

% 2,638

„ i 5,986

.. i 6,864

„ ^ 2,687

„ j 1,765

„ j 2,690

Bevillning, j Antaj ! Bevillning.

Kronor, ö. skyldige. Kronor.

skatt- i -

Summa för landet 57,749

B. Städerna.

Stockholm........................| 2|

Öfriga städer ................! 27,191!

Summa för städerna, 27,193,

1,903 5 6 1,473 2,399 0 5

859 0 8 566 9744 4

1,141 2 4 837 1,445''4 1

1,422 82 1,111 1,954 7 9

695 i o 653 1,138 6 4

553 70 456 809 3 2

1,014 75 576 974 ie

99 28 100 169 36

567 0 9 295 487 2 8

1,500 9 6 821 1,410 3 4

3,090 3 2 1,962 3,343 0 9

1,011 81 318 541 94

2,955'' 5 8 2,256 3,432 3 6

1,029 7 9 745 1,265 4 3

714 31 620 1,086 8 6

1,618 56 1,197 2,061 06

1,819 9 5 1,083 1,862 7 5

1,275 75 839 1,315 78

1,705 91 1,425 2,448 8 0

3,474 8 0 1,872 3,133 61

4,361 0 4 2,048 3,253 5 5

1,526 2 8 604 976|4 2

1,062 3 6 512 84419 4

1,570 88 511 82öj76

36,974 9 2 22,880 38,165 84

5 8'' 3 4 20

17,544 17 13,770 22,251]oi

17,546; 7 51 13,773| 22,255 g i

700-799

Antal

skatt
skyldige.

800- 999

Bevillning. Antal Bevillning,

skatt
-

Kronor.

ö. skyldige. Kronor, ö.

508

319

413

506

390

230

362

62

175

483

1,091

160

928

454

354

643

633

411

670

1,032

1,036

255;

167

225!

1,361)78

88601

1,12874

1,403 20

1,06522

631 18

978 92

177,41

465) is

1,302| 13

2,79884

447! s 4

2,440 41

1,246 64

990!o3

1,787!2?

1,763 91

1,093 8 0

1,853

2,789

2,716

653

450

597

776

495!

617|

698

621!

288;

412''

118!

210;

573

1,282

226

777

569

535

864

863

666

1,080

1,350

1,315

339

236

282

3,060 4 n

2,083 2 3

2,504 2 7

2,806:81

2,513|20

1,161 20

1,635 00

507

846

2,302

5,030

912

3,046

2,277

2,190

3,526

3,533

2,722

4,397

5,494

5,048

1,280 9 4

927

1,114

1000-1199

Antal j Bevillning.

skatt- -

skyldige, i Kronor, ö.

96

28

1 3

85

72

5 5

44

57

93

3 6

8 4

62)

97<

9 5''

24

19!

398

244

245

386

353

202

283

71

135

309

559

116

365

378

294

467

389

297

428

640

543

220

152

180

11,507, 31,029 79, 15,192 60,925 74

17,386

10,046

17,087

20,943

42 18,140,

9 71 12,135)

37,927 2 2

42,751! 8 7

2,397 6 9

1,549 2 3

1,490 6 3

2,350! 6 3

2,202,6 0

1,230,91

1,729 3 3

454 9 3

822 6 9

1,912)88

3,431)6 6

725)8 6

2,238 7 9

2,284 7 8

1,850 4 6

2,879

2,371

1,855

2,606

3,882

3,168

1,314

922

1,101

1200—1499

Antal j Bevillning.

skatt- -—

skyldige.) Kronor.

231

131

171

233

139

150)

138''

411

68)

155)

340

67

219

155

132

283

270

168

274

351

377

137

73

105

2,205

1,291

1,685 o o

2,249)50

1,342)7 3

1,494!2 5

1,330''4 8

410 5 7

18

15

56

57

09

96

81

70

91

85

70

92

99

32

72

64

676

1,493

3.303

653

2,108

1,507

1,287

2,734

2,681

1,669

2,657

3,380

3,570

1.304

705

1,023

1500—1799

Antal

skatt
skyldige.

7,6541 46,776 25 ) 4,408; 42,769 59

4,401)

6,945;

27,432) 38,031!»9

Summa för hela riket) 84,942) 54,521 [671 36,653| 60,411 |o6| 38,939) 69,061) 18

18,800

38,437

30,275] 80,679)09) 11,34g 57 238

45,467)141,604)83) ifcjg

2,834'' 23,966

4,900; 45,835

147

65

89

119

88

52

69

11

26

83

146

23

112

99

79

164

114

78

139

191

245

98

67

76

Bevillning.

Kronor. ■ ö.

1,850 4 0

839 71

1,144 8 7

1,524''9 e

1,120'' 8 2

647)7 9

879 8 8

138

323

1,053

1,857

294

1,405

1,233

1,004

2,085

1,461

987

1,763

2,401

3,035

1,225

842)13

977)75

93

42

7 1

15

47

SO

36

66

0 3

35

68

6 5

14

4 4

56

3 1, 7,734, 69,802; 18)

2,380: 30,099 16

2,016 23,035 61

3,436 42,100)0 9

5,452 65,135)70

56; 12,142|112,571)771 7,8:32) 95,234,8 6

Utan afdrag enligt § 11 bevillningsstadgan:

1-1799

Antal ! Bevillning,

skatt- -

skyldige.l Kronor, ö.

496

197

284

501

338

223

570

100

175

473

775

322

457

389

421

338

439

236

409

415

355

247

116

133

8,409

4,10315

1,586 7 4

2,277 3 6

3,926 3 7

2,774 02

2,069 si

8,160 4 8

644

1,355

3,196

6,340

2,150

3,482

2,950

3,698

2,770

3,236

2,043

3,110

3,211

2,870

2,190

1,018

1,091

1800—3999

4000-

Antal

skatt
skyldige.

474

208

345

424

258:

254

255

92

112

273

520

115

311

336

301

410

357

254

399

460

513

215

193

219

Bevillning.

Kronor, ö

Antal

skatt
skyldige.

11,577 15

5,272)o7:

8,625 77

10,746 8 6

6,869)02''

6,279)55|

6,335 8 5:

2,301 19

2,697:80

6,976 si i

13,292)37

2,798 26f

7,979

8,467

7,461

10,456

9.290

6)355

10,269

11,529

12,750

5,315( 0 s

4,884:3 8

5,448)5 4

65 261 20 7,298183,481 12

1,414'' 13,382)4 1 5,314

4,059 39919)80 11,318

133,449 7 6

177

83

111

156

113

69

84

11

46

103

236

56

181

153

109

200

220

137

237

196

303

79

93

121

3,274

4,104

7,727

Bevillning.

Kronor. ö,

19,585

18,625

10,901

17,027

9,627

4,849

6,153)57

655 14

4.137)36

7,199 29

33,110

4,181

22,595

19,706

10,951

25,676

27,933

19,428

28,999

38,515

58,267

6,420

9,413

10,976 8 8

414,93903

440,164 3 6

808,090 04

289,129)6 6

5,473) 53.252)27) 16,632 422,579)41) 11,831) 1,248,254)40

13,882; 118“j 13 47) 23,93<>006,060,6 3)15,105) 1,663,193]43

Summa.

Antal

skatt
skyldige.

7,941

3,662

4,965

6,363

3,927

2,751

4,240

766

2,145

5,435

11,223

2,766

10,205

4,839

3,963

6,999

6,957

5,016

7,699

12,493

13,599

4,881

3,374

4,542

140,751

55,614

101,627

157,141

Bevillning.

Kronor.

50,443

33,966

32,344

45,413

28,848

19,726

24,192

5,559

12,379

28,347

75,598

13,718

51,684

41,970

31,236

55,596

55,955

38,748

59,814

77,813

99,043

22,207 82

21,072 is

24,728)8 2

950,412 84

59)13

1314

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

707,770 8 8

1,367,003 8 3

2,074,774]71

297,892 3,025,187! 36

opaginerad Kontrollera mot PDF

JJj.-i.tj.

■y1

jt åt*.-.

Utgifterna.

Första hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i närvaro af Hans Kongl. Höghet Kronprinsen

i Statsrådet å Stockholms slott den 14 Januari 1893.

Närvarande statsrådsledamöter:

Hans Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lewenhaupt,

Statsråden: Friherre von Essen,

Friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

Friherre Rappe,

Christerson.

Chefen för Finansdepartementet, Statsrådet Friherre von Essen

anförde vidare:

Beträffande regleringen af första hufvudtiteln hemställer jag, att

i propositionen angående statsverkets tillstånd och behof må för denna

hufvudtitel beräknas enahanda belopp, som nu finnes å ordinarie stat

dertill anvisadt, eller 1,320,000 kronor.

Bih. till Rilcsd. Prof. 1893. 1 Sand. 1 Afd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första hufvudtiteln.

Hvad departementschefen sålunda föreslagit täcktes,

enligt det öfriga Statsrådets tillstyrkande, Hans

Maj:t Konungen gilla.

Ex protocollo:

G. Wilh. Smet-ling.

STOCKHOLM, ISÅAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1893.

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Andra hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver Justitiedepartementsärenden, hållet

ä Stockholms slott Lördagen den 14 Januari 1893 inför

Hans Majit Konungen i Statsrådet, dervid Hans Kongl.

Höghet Kronprinsen äfven var tillstädes.

Närvarande:

’ Hans Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lewenhaupt,

Statsråden: Friherre von Essen,

Friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

Friherre Rappe,

Christerson.

Departementschefen Statsrådet östergren föredrog de frågor, som

rörde regleringen af andra hufvudtitelns stat, och yttrade dervid beträffande

:

Ordinarie anslag.

I de ordinarie anslagen under andra hufvudtiteln har jag icke att

föreslå någon förändring.

Bih. till lliksd. Frot. 1893. 1 Sami. 1 Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra hufvudtiteln.

[1-3

Krig 8- hofrätten.

[2.]

Nya Lagberedningen.

[3.]

Förbättringskolonien

vid

Hall.

Extra anslag.

I öfverensstämmelse med hvad under föregående år blifvit anvisadt,

hemställer jag, att på extra stat för år 1894 måtte äskas 5,000 kronor

till arfvoden åt Krigshofrättens ordförande och tre militäre ledamöter.

I fråga om det anslag, som erfordras för bestridande af kostnaderna

för Nya Lagberedningen, får jag erinra: att arfvodet till ordföranden

i Beredningen skall, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut den

31 sistlidne December, från och med innevarande år utgå med 5,000

kronor årligen; att f. d. Presidenten K. J. Berg, som fortfarande deltager

i Beredningens förhandlingar, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga

bref den 1 Februari 1889 derför uppbär arfvode med 4,000 kronor om

året; att de tre ledamöterna åtnjuta årsarfvoden till belopp af 7,000

kronor hvardera; att för hyra, betjening och andra dylika utgifter under

de tre senaste åren utgått ett belopp af omkring 3,000 kronor årligen;

samt att de omkostnader, som på förhand kunna med temlig tillförlitlighet

beräknas, alltså uppgå till 33,000 kronor. Vid sådant förhållande

och då det kan blifva nödigt att lemna Beredningen tillfälle till hörande

af sakkunnige personer eller anlitande af annat tillfälligt biträde eller

att eljest till underlättande af Beredningens arbete vidtaga anordningar,

som medföra kostnader utöfver de ofvan beräknade, lärer för Nya Lagberedningens

uppehållande under år 1894 erfordras anslag till enahanda

belopp, som sistlidet års lagtima Riksdag för år 1893 beviljat, eller

35,000 kronor; och får jag förty hemställa, att dylikt anslag må för

år 1894 å extra stat begäras.

Beredningen bär angående sin vei''ksamhet under år 1892 afgifvit

en redogörelse, som, för att komma till Riksdagens kännedom, torde få

biläggas detta protokoll.

Hos Eders Kongl. Maj:t har styrelsen för Föreningen till minne

af Konung Oscar I och Drottning Josefina, enligt föreningens uppdrag,

i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till nästkommande

Riksdag göra framställning derom, att Riksdagen måtte för år

1894 tilldela föreningens å egendomen Hall inrättade, till uppfostringsanstalt

för i brott eller gröfre vanart fallen ungdom afsedda åkerbrukskoloni

ett understöd af 15,000 kronor dels till slutbetalning af den kapital
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra hufvudtiteln.

3

skuld, som föreningen måst ikläda sig för erforderliga anordningar vid

kolonien, dels ock såsom bidrag till en del af de kostnader, som erfordras

för uppförande derstädes af en köks- och matsalsbyggnad.

I styrelsens underdåniga skrifvelse i ämnet bar styrelsen, med erinran

derom att föreningen för hvart af åren 1884—1892 fatt, till förräntande

och amortering af sin skuld, af allmänna medel uppbära ett

belopp af 15,000 kronor, och att enahanda statsbidrag jemväl för år

1893 blifvit föreningen beviljadt, dock med det vilkor att anslaget skulle

användas uteslutande till afbetalning å koloniens kapitalskuld, vidare anfört

hufvudsakligen följande:

Då sagda anslag vid 1883 års riksdag af Eders Kongl. Maj:t första

gången äskades, hade åberopats en af styrelsen uppgjord amorteringsplan,

enligt hvilken med ett årligt anslag af 15,000 kronor under tolf år föreningens

hela skuld skulle vara vid utgången af nämnda tid till fullo

gulden. Föreningens räkenskaper utvisade emellertid, att dess kapitalskuld

vid nu löpande räkenskapsårs ingång, den 1 Juli 1892, utgjorde

22,078 kronor 61 öre, hvadan, om detta belopp minskades med det för

år 1893 beviljade anslag å 15,000 kronor, föreningens skuld komme att år

1893 eller med endast 10 års amorteringar nedgå till 7,078 kronor 61 öre.

Men i följd af denna hastigare amortering, hvilken möjliggjorts

bland annat derigenom, att föreningen kunnat af öfriga tillgångar bidraga

till förräntande af föreningens skuld, hvilket icke vid amorteringsplanens

uppgörande beräknats, hade föreningens tillgångar icke lemnat

tillfälle till utförande af ytterst nödiga byggnadsarbeten vid kolonien.

Dessa arbeten hade fått anstå, då styrelsen ansett största vigt ligga

derpå, att föreningens skuld blefve så fort som möjligt betald.

I fråga om dessa för kolonien nödvändiga nybyggnader stälde sig

behofvet af en ny köks- och matsalsbyggnad i främsta rummet. Redan

1891 års revisorer af föreningens och kolonien Halls förvaltning hade

uttalat sig härom och anfört, »att koloniens kök, som vore provisoriskt

inredt i källarvåningen i elevbyggnaden N:r 1, vore i alla afseenden

otillfredsställande och fordrade främst bland annat att erhålla annan

lokal». Styrelsen, hvilken länge känt behofvet vid kolonien att erhålla

förbättrade anordningar såväl för kök och matsalar för eleverna som ock

för bostäder åt kökspersonalen, hvilken hittills icke kunnat beredas annan

lägenhet än i källarvåningen i nämnda elevbyggnad, hade låtit upprätta

kostnadsförslag till ifrågavarande byggnad, som enligt styrelsens mening

borde uppföras i en våning af tegel på granitfot under plåttak och erhålla

110 fots längd, 50 fots bredd och 20 fots medelhöjd till taklisten

samt inrymma en större matsal äfvensom kök, diskrum, skafferi och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra hnfvudtiteln.

vedrum jemte boställsrum för kokerskan och hennes biträden, och vore

kostnaden för byggnaden, på sätt nämnda kostnadsförslag utvisade, beräknad

till 12,685 kronor. Styrelsen hade vidare låtit under året företaga

förberedande stenarbeten för grundläggningen med användande af

koloniens och gårdens egna arbetare, men till påbörjande, af byggnadsföretaget

i öfrigt hade medel saknats.

Beträffande nödvändigheten af byggnadens snara uppförande finge

styrelsen erinra, hurusom Eders Kong]. Maj:ts Befallningshafvande i

Stockholms län i sin den 15 December 1891 afgifna underdåniga berättelse

angående koloniens förvaltning vitsordat, att den nuvarande köksafdelningen

vid kolonien vore i ett mycket otillfredsställande skick och

att, om man hittills af sparsamhetshänsyn varit tvungen att åtnöjas med

en provisorisk kökslokal i en derför icke passande källarvåning, det med

numera ökadt elevantal vore af trängande vigt, att anstalten sattes i

tillfälle att så snart som möjligt förskaffa sig en annan lämplig byggnad

för kök och matsalar, hvarigenom äfven den fördelen skulle vinnas,

att de verkstäder, i hvilka ett stort antal elever sysselsättas med skomakeri-

och skrädderi-arbeten, kunde erhålla en mycket behöflig utvidgning.

Jemväl 1892 års revisorer hade uttalat sig om vigten af ifrågavarande

köks- och matsalsbyggnads snara uppförande och tillika erinrat,

att någon utsigt icke funnes, att. besparingar för detta ändamål skulle

kunna göras på föreningens och koloniens s. k. ordinarie inkomster, såsom

årsafgifterna, bidragen från fångvårdsanstalternas besparingskassor,

elevafgifterna eller gårdens afkastning, då dessa inkomster vore behöfliga

och understundom otillräckliga till koloniens och der intagna elevers

underhåll, hvilket framginge af 1892 års räkenskaper.

Men äfven en annan nybyggnad, nemligen en lämplig byggnad

till smedja och verkstad för gröfre slöjd, vore under den närmaste framtiden

oundgängligen nödig, derest kolonien skulle kunna rätt uppfylla

det med denna uppfostringsanstalt afsedda ändamål.

I detta afseende hade 1892 års revisorer anfört, att koloniens

nuvarande smedja, som uppförts under föregående egares tid, endast för

gårdens dåvarande ringa behof, vore alldeles förfallen och oreparabel,

hvarförutan det ej längre kunde anses välbetänkt att under den kalla

årstiden anvisa eleverna sysselsättning i ett förfallet skjul, der vind och

snö kunde intränga från alla sidor. Verkstaden för gröfre slöjd vore

nu inrymd i två små låga rum i ett boningshus, hvilka rum vore alldeles

otillräckliga för att deri sysselsätta mer än några få elever, då

golfytorna till större delen måste upptagas af nödiga bänkar och verktyg,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra hufvudtiteln.

5

hvartill komme, att det vore förenadt med stor eldfara att hafva slöjdverkstad

och bostäder i samma byggnad. Med den sammanbyggda

smedje- och slöjdverkstad, som revisorerna föreslagit, afsåges icke så

mycket att fylla behofvet för sjelfva egendomen Hall utan fastmer och

hufvud sakligast att förskaffa eleverna tillfälle t ill en länge önskad och

särdeles lämplig undervisning. Kolonien hade ju till uppgift att, såvidt

möjligt vore, dana en stor del af sina elever till jordbruksarbetare.

Denna uppgift syntes jemväl vidhållas att döma af det temligen stora

antal elever, som erhölle anställning å landsbygden, då de lemnade

kolonien; men än flere 3-nglingar och synnerligast de, som saknade håg

och fallenhet för det egentliga jordbruket, skulle sannolikt, om de blefve

i tillfälle att förvärfva insigt och någorlunda färdighet i den gröfre slöjden,

såsom smide och tillverkning af för jordbruket erforderliga kör- och

andra redskap, på landsbygden söka sin utkomst i stället för att draga

sig åt städerna med deras större frestelser och hårdare strider för tillvaron.

Visserligen behöfde icke den föreslagna byggnaden blifva af

någon dyrbar beskaffenhet, men medel erfordrades dock till dess utförande

likasom till fullbordande af förutnämnda köks- och matsalsbyggnad; och

kunde revisorerna för sin del icke utfinna något annat sätt för medlens

åstadkommande, med undvikande af förnyad skuldsättning, än att föreslå

föreningen att uppdraga åt sin styrelse att i underdånig skrifvelse anhålla,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes till nästkommande Riksdag göra

framställning om, att Riksdagen måtte bevilja enahanda understöd till

kolonien, som utgått för hvardera af åren 1884—1893.

På grund af hvad sålunda förekommit vågade styrelsen hysa den

förhoppning, att Eders Kongl. Maj:t genom beredande åt kolonien af

det ifrågasatta jemförelsevis ringa byggnadsbidraget ville sätta styrelsen

i stånd att, utan nytt beträdande af den för koloniens fortgående utveckling

måhända farliga vägen af koloniens skuldsättning, bättre och

fullständigare uppfylla det vigtiga statsändamål — elevernas uppfostran

till nyttiga samhällsmedlemmar — hvaråt föreningen egnat sin verksamhet.

Vid den underdåniga skrifvelse, för hvilken jag nu redogjort, har

styrelsen, till upplysning om såväl användandet af det för år 1892

kolonien Hall beviljade statsanslag som föreningens verksamhet samt

dess och kolonien Halls ekonomiska ställning, fogat af föreningens revisorer

och styrelse afgifna berättelser angående förvaltningen under senaste

räkenskapsåret från och med den 1 Juli 1891 till och med den 30 Juni

1892, utvisande dessa berättelser bland annat följande:

Af Riksdagens anslag, 15,000 kronor, hafva användts till kapital
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra hufvudtiteln.

afbetalningar 13,391 kronor 43 öre samt till gäldande af räntor 1,608

kronor 57 öre.

Föreningens skulder hafva under året minskats från 36,251 kronor

22 öre till 22,620 kronor 91 öre, af hvilket senare belopp 22,078 kronor

61 öre utgjorde kapitalskuld den 30 Juni 1892.

Koloniens utgifter hafva utgjort:

för elevernas och koloniens byggnaders underhåll och afskrif
ningar

................................................................ 64,507: 9 3

årets kostnad för nya statbyggnaden och tillbyggnad

vid landtegendom en.......................... 5,916: 9 3 70,424: 8 6

samtliga inkomster hafva uppgått till ......................................... 64,773: 7 5

inkomsterna hafva således understigit utgifterna med ............ 5,65l: 11

hvilket belopp blifvit affördt å föreningens kapitaltillgång.

Å de byggnader, hvilka egentligen äro att hänföra till kolonien

såsom uppfostringsanstalt, hafva under året endast de nödvändigaste

underhållsarbeten blifvit utförda för en kostnad af 2,403 kronor 61 öre.

Å jordbrukets byggnader hafva nödiga underhållsarbeten under året verkstälts

för en sammanlagd kostnad af 3,148 kronor 90 öre, ingående i

omkostnaderna för jordbruket. Dessutom hafva extra byggnadsarbeten

för jordbruket blifvit utförda för tillsammans 5,916 kronor 93 öre,

hvilket belopp afförts bland koloniens omkostnader för året.

Föreningens tillgångar utgjorde vid räkenskapsårets slut:

egendomen Hall............................................................................ 146,300: —

kolonien Hall................................................................................. 145,638: 9 0

inventarier och förråder vid kolonien....................................... 52,477: 5 3

en obligation....................................................................................... 1,000: —

kapit alräkning i bank inrättning ................................................. 502: 7 3

kronor 345,919: 16.

Egendomen Halls nettoafkastning under året utgjorde 2,005 kronor

22 öre. 1891 års skörd lemnade ett ogynsamt- resultat, föranledt af

inträffad missväxt å vårsäd samt uppkommen skada å rågfälten.

Elevantalet utgjorde den 30 Juni 1892 158, deraf 54 från Stockholms

stad och de öfriga från 19 olika län. Då styrelsens berättelse

den 16 November 1892 afgafs, hade elevantalet stigit till 171. Kostnaden

för hvarje elev under förvaltningsåret har utgjort 344 kronor 77

öre. Den ökning i elevkostnaden, jemförd med samma kostnad under

föregående år, som sålunda uppkommit, har nästan uteslutande varit

föranledd af stegrad utspisningskostnad. Det enligt Eders Kongl. Maj:ts

nådiga bref den 13 April 1888 medgifna elevantal utöfver 150, hvilket

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra hufvudtiteln.

7

under året i medeltal uppgått till 9,4 per dag, bär icke föranledt någon

tillökning i förvaltningskostnaden. Ett för desse elevers underhåll enligt

nådig föreskrift särskildt fördt konto visar en vinst af 1,432 kronor 34 öre.

Likasom under föregående år har jemväl för det senast förflutna

en af Eders Kongl. Maj:t utsedd revisor deltagit i granskningen af

koloniens räkenskaper och förvaltning.

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Stockholms län, som,

jemlikt föreskriften i 17 § af nådiga reglementet den 24 Oktober 1879

för åkerbrukskolonien Hall, i skrifvelse den 13 sistlidne December afgifvit

yttrande öfver koloniens verksamhet, har dervid anfört, bland

annat, att med den kännedom, Eders Kongl. Maj: te Befallningshafvande

på grund af inspektionsbesök äfvensom eljest egde om anstalten, Eders

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande hade tillfredsställelsen att kunna upprepa

samma fördelaktiga vitsord, som förut lemnats, om den samvetsgranna

omvårdnad, hvilken egnades anstalten af dess styrelse, och om

den framstående skicklighet och det synnerligen varma nit, hvarmed

anstaltens nuvarande föreståndare skötte sin maktpåliggande befattning,

biträdd af en lärare och bevakningspersonal, som på ett mycket erkännansvärdt

sätt fylde sina trägna åligganden; att i fråga om behofvet af en

särskild köks- och maf satsbyggnad för anstalten Eders Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande åberopade sitt i nästlidna års inspektionsberättelse

afgifna yttrande; att Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande jemväl till

alla delar instämde i hvad styrelsen och revisorerna i deras nu aflemnade

berättelser anfört om angelägenheten af att lämpliga lokaler anskaffades

för smedja och slöjdstuga för ''grofslöjd, såsom tillverkande och reparation

af landtbruksredskap, hvarmed det vore af vigt att kunna sysselsätta

det stora antal af eleverna, som man afsåge att utbilda till dugliga

jordbruksarbetare; samt att, då det blifvit begärdt, att samma extra anslag

af 15,000 kronor, som beviljats för åren 1884—1893 till gäldande

af anstaltens skuld, skulle fortfara jemväl för år 1894 och, i den mån

det icke åtginge till skuldens slutbetalning, få användas såsom bidrag

till ofvan antydda nybyggnader, denna framställning torde så mycket

mera vara förtjent af bifall, som det ju icke kunde vara önskligt, att

anstalten, omedelbart efter det den genom statens välvilliga hjelp befriats

från sin gamla skuld, skulle behöfva å nyo skuldsätta sig för att kunna

utföra dessa byggnader, som vore särdeles behöfliga för anstaltens kompletterande

i byggnadsväg.

Slutligen har Fångvårdsstyrelsen, hvars yttrande i ärendet infordrats,

i underdånighet tillstyrkt bifall till föreningens styrelses ifrågavarande

framställning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra hufvudtiteln.

Hvad sålunda i ärendet förekommit synes mig innefatta giltiga skäl

för koloniens understödjande med jemväl det nu ifrågasatta statsbidraget;

och får jag fördenskull i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen att för år 1894 anvisa ett belopp af 15,000

kronor till understöd åt förbättringskolonien vid Hall dels till slutbetalning

af koloniens kapitalskuld, dels såsom bidrag till kostnaden för

uppförande af en köks- och matsalsbyggnad vid kolonien.

[4.] Enligt eu vid Statskontorets beräkning angående statsverkets in
Staiskontorets

komster för år 1894 fogad förteckning har Statskontoret jemlikt nådiga

förskott. prefven (jen 21 November 1890, den 15 och 22 Maj samt 31 December

1891 äfvensom den 1 April, 27 Maj och 22 Juni 1892 till komitén för

utarbetande af förslag till lagbestämmelser med anledning af framställningar

af Kyrkomötet och Riksdagen rörande ändring i kyrkolagen in. m.

förskottsvis utbetalt att till ersättande hos Riksdagen anmälas kronor

21,026: 40.

I öfverensstämmelse med hvad förut egt rum, anser jag, att af den

besparing, som, enligt hvad från Statskontoret meddelats, förefinnes å

anslaget till Nya Lagberedningen, och hvilken vid 1892 års slut uppgick

till 11,717 kronor 49 öre, deraf dock 2,000 kronor redan blifvit af 1892

års Riksdag till annat ändamål anvisade, ett belopp af 9,026 kronor 40

öre lämpligen bör användas till ersättande, så långt det förslår, af förutnämnda

förskott.

Hvad angår återstoden af förskottet har jag tagit i öfvervägande,

huruvida densamma lämpligen skulle kunna, på sätt i liknande fall understundom

skett, gäldas af besparingarne å de ordinarie anslagen under

andra hufvudtiteln, hvilka besparingar den 22 sistlidne December, enligt

från Statskontoret lemnad uppgift, utgjorde 28,333 kronor 85 öre. Då

emellertid Eders Kongl. Maj:t under den 31 sistlidne December å samma

besparingar anvisat ett belopp af 17,500 kronor att användas till Svea

Hofrätts förstärkning med en öfvertalig division under ett år, räknadt

från och med den 1 nästkommande September, och besparingarne under

innevarande år komma att ytterligare tagas i anspråk för den förstärkning

af Nedre Revisionens arbetskrafter, som betingas af under sagde tid fortgående

ökadt arbete inom Högsta Domstolen, har jag ansett mig icke

böra föreslå dessa besparingars användande till förskottets täckande utan

torde för detta ändamål extra anslag böra hos Riksdagen begäras.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att

dels medgifva att af besparingarne å Nya Lagberedningens anslag

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra hufvndtiteln.

9

vid 1892 års slut ett belopp af 9,026 kronor 40 öre må användas till

ersättande^ ofvan omförmälda förskott,

och dels till godtgörande af återstoden af samma förskott å extra

stat för år 1894 anvisa 12,000 kronor.

I sammanhang härmed får jag underdånigst anmäla, att förutnämnda

komité afslutat sina arbeten samt aflemnat förslag till dels lag

om stiftsstyrelse med flera författningar, dels författningar angående

kyrkotukt och dermed sammanhängande ämnen, dels lag om ändring i

förordningen angående allmänt kyrkomöte jemte åtskilliga andra författningar,

samt att dessa förslag för närvarande äro föremål för den

vidare behandling, som är erforderlig, innan förslagen kunna inför Eders

Kongl. Maj:t till pröfning föredragas.

Hvad föredragande Departementschefen sålunda

hemstält och deruti Statsrådets öfrige ledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla;

och skulle utdrag af detta protokoll expedieras

till Finansdepartementet för behörigt iakttagande vid

uppsättandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående

statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo

C. P. Hagbergh.

Bih. till Riksd. Prof. 1893.

1 Sami. 1 Afd.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra hufvudtiteln.

Till Konungen.

I öfverensstämmelse med föreskrifterna i den för Nya Lagberedningen

faststälda instruktion får Beredningen härmed i underdånighet

afgifva redogörelse för sina arbeten under innevarande år.

Vid årets början hafva de i sistlidet års arbetsredogörelse omför - mälda förslag till lagar angående fullföljd af talan mot allmän domstols

utslag i tvistemål och i brottmål jemte andra dermed sammanhängande

författningar tillika med motiv dertill af Beredningen enligt nådigt uppdrag

blifvit till trycket befordrade.

Sedan Eders Kongl. Maj:t genom nådiga brefvet den 31 December

1891 anbefalt Beredningen att utarbeta ej mindre det förslag till ändring

i gällande bestämmelser angående boskilnad och dermed sammanhängande

lägstadganden, som kunde finnas erforderligt i syfte att dels lättare

tillfälle till vinnande af boskilnad bereddes hustru, dels hustrus eller

enkas betalningsansvarighet för gäld, som mannen ensam ådragit det

gemensamma boet, inskränktes eller undanröjdes, än ock förslag till de

lagbestämmelser angående hvad till fast eller lös egendom vore att hänföra,

hvilka kunde vara af behofvet påkallade, har Beredningen under

vårsessionen utarbetat förslag till lag angående hvad till fast egendom

är att“hänföra, hvilket förslag jemte motiv Beredningen den 4 sistlidne

Juli till Eders Kongl. Maj:t aflemnat.

Enligt Eders Kongl. Maj ds nådiga bref den 8 sistlidne Juli har

Beredningen derefter till trycket befordrat nämnda lagförslag» med dertill

hörande motiv.

Efter semesterns slut har Beredningen i öfverensstämmelse med

föreskrifterna i förstnämnda nådiga bref upprättat och den 21 innevarande

December till Eders Kongl. Maj:t aflemnat följande lagförslag

med dertill hörande motiv, nemligen:

l:o) Lag angående makars ansvarighet i visst fall för gäld''i boet; och

2:o) Lag angående ändring i vissa delar af förordningen om boskilnad

och undanskiftande af egendom i makars bo den 18 September

1862.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra hufvudtiteln.

11

Med anledning af Högsta Domstolens anmärkningar vid granskning

af Beredningens förslag till Lag angående bevisning inför Rätta

hafva på anmodan af Statsrådet och chefen för Justitiedepartementet de

ledamöter af Beredningen, som deltagit i utarbetande af nämnda lagförslag,

uppgjort förslag till förändrad lydelse af vissa paragrafer deri.

Beredningens sammansättning har under året undergått den förändring,

att Eders Kongl. Maj:t den 6 sistlidne Juni förordnat undertecknad

Ramstedt att tills vidare vara ledamot i Beredningen.

Presidenten m. m. Herr Karl Johan Berg har jemlikt Eders Kongl.

Maj:ts den 1 Februari 1889 honom gifna förordnande fortfarande tagit

del i Beredningens förhandlingar. Under året har t. f. byråchefen för

lagärenden i Justitiedepartementet varit af andra embetsgöromål hindrad

att deltaga i Beredningens arbeten.

Underdånigst

L. ANNERSTEDT.

JOHAN WOLD. HERMAN BILLING. JOH. O. RAMSTEDT.

Stockholm den 22 December 1892.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Ma.j:t Konungen i närvaro af Hans Kongl. Höghet

Kronprinsen i statsrådet å Stockholms slott den 14 januari

1893.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lewenhaupt,

Statsråden: Friherre von Essen,

Friherre Akerhielm,

Östergren,

Groll,

Wjkblad,

Gilljam,

Friherre Rappe,

Christerson.

l:o.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog regleringen

af utgifterna under riksstatens tredje hufvudtitel för år 1894 och yttrade:

»Med afseende å kabinettskassans utgifter är behofvet, jemlikt Eders Kongl.

Maj:ts beslut den 2 nästlidne december, beräknadt till 628,700 kronor för de

Förenade Rikena tillsammans, hvaraf 12/J7 böra, enligt vedertagen proportion,

bestridas af svenska statsmedel med 443,800 kronor, eller samma belopp som

af senaste lagtima Riksdag beviljades.

Af de härunder ingående anslag är löneanslaget till departementschefen,

ministern för utrikes ärendena, uppfördt med samma belopp som i nu gällande

riksstat, eller 24,000 kronor.

Samma förhållande eger rum med anslaget till utrikesdepartementet, som

alltså upptagits till 27,495 kronor.

Hih. till Rilcsd. Prut. 18911. 1 Sami. 1 Afd.

Kabinetts
kassan.

[I-]

[2.

l

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Tredje hufvudtiteln.

Under anslagen till minister staten, militärattachéer samt skrifmaterialier,

expenser och extra utgifter förekommer ingen ändring.

Hvad konsulskassan angår, upptaga beräkningarne ett likaledes oförändradt

anslagsbehof af 280,000 kronor för Sverige och Norge tillsammans,

deraf Sverige skulle, såsom hittills, bestrida 4f med 160,000 kronor.

De särskilda rubrikerna utgöras af:

utrikesdepartementet, uppfördt med oförändradt belopp af 10,000 kronor;

konsulsstaten, för hvilken upptages 129,685 kronor eller i/1 af det belopp,

226,950 kronor, som återstår sedan från den beräknade totalutgiften för båda

rikena, 519,750 kronor, blifvit dragen den beräknade inkomsten af konsulatafgifter

utaf svenska och norska fartyg äfvensom af expeditionsafgifter, 292,800

kronor; samt

skrifmaterialier, expenser och extra utgifter, uppförda med oförändradt

belopp af 20,315 kronor.

Under utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena, uppföres understöd

åt svenska kyrkan i Paris med oförändradt belopp af 2,950 kronor.

o

A tredje hufvudtiteln finnes uppfördt endast ett extra anslag, nemligen

för utgifvande af »Sveriges traktater».

I den redogörelse, som utgifvaren af detta verk afgifvit öfver sin verksamhet

under sistförflutet. år, har han beträffande arbetets fortskridande anfört

följande:

»Sedan af traktatverket vid slutet af 1891 femte bandets andra häfte

utkom, har under år 1892 arbetet sålunda fortgått, att dels den lucka i detsamma,

hvilken af uppgifvet vetenskapligt skål på sin tid lemnades för dess

tredje band, blifvit till en betydlig del fyld, i det att nämnda bands andra

häfte, omfattande en tid af fyrtiosju år, lemnat pressen, — dels material samlats

och redigerats för den närmare vår tid liggande del af verket, hvars utgifning

af praktiska skäl ansetts nu böra företagas. Början af denna del har

blifvit till tryckning öfverlemnad, och beräknas densamma varda under årets

lopp utgifven komplett.»

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje hufradtiteln.

3

På grund af hvad jag nu i olika punkter anfört och föreslagit, får jag i

underdånighet hemställa,

att Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen för år 1894 äska de anslag

under tredje hufvudtiteln, som finnas intagna i kolumnen b af den i likhet

med hvad föregående år egt rum utarbetade tablå, som torde böra fogas vid

denna dags protokoll såsom bilaga A;

att de ordinarie anslagen måtte föreslås att utgå mot nu gällande redovisningsskyldighet

samt med samma rätt till deras användande och under

enahanda vilkor som hittills;

och att utdrag af protokollen vid föredragning i sammansatt statsråd den

2 nästlidne december och denna dag rörande den för de Förenade Rikena gemensamma

utrikesbudgeten måtte såsom bilagor B. och C. åtfölja protokollet

öfver denna föredragning.»

Jemlikt öfrige statsrådsledamöters tillstyrkande

behagade Hans Maj:t Konungen, med gillande af det

föredragna förslaget till riksstatens tredje hufvudtitel för år

1894 samt af hvad Herr Ministern för utrikes ärendena

i öfrigt hemställt och föreslagit, befalla, att afskrift af

detta protokoll skulle till finansdepartementet öfverlemnas

för att tjena till ledning vid författandet af Kongl. Maj:ts

nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd

och behof.

ex protocollo

G. M. Falkenberg.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bil. A

Tredje hufvudtiteln.

Ordinarie anslag.

Kabinettskassans utgifter.

Departementschefen, Ministern för utrikes

ärendena ............................ .....

Riksstaten

1893.

Förslag till

Riksstat

1894.

Norges andel

i utrikes- budgeten

1894.

Sveriges och

Norges ge- mensamma

ntrikesbud- get 1894.

a

kronor.

24,000

27,495

337,941

8,471

45,893

b

kronor.

24,000

27,495

337,941

8,471

45,893

C

kronor.

11,455

140,809

3,529

9!9 107

d (6 4- c)

kronor.

24.000

38,950

478,750

12.000

75 000

Utrikesdepartementet...............

Ministerstaten...............................................

Militärattachéer..........................................

Skrifmaterialier, expenser och extra ut- gifter........

Säger

Konsulskassans utgifter.

Utrikesdepartementet.................................

Konsulsstaten.............................................

Skrifmaterialier, expenser och extra ut- gifter ....... . . . ........

443,800

443,800

184,900

628,700

10,000

129,685

20,315

10,000

129,685

20,315

7,500

97,265

15,235

17,500

226,950

35,550

Säger

160,000

160,000

120,000

280,000

Summa

Utqifter, som bestridas af svenska statsverket

allena.

Svenska kyrkan i Paris.............................

603,800

603,800

304,900

908,700

2,950

2,950

Säger

2,950

2,950

Summa

Extra anslag.

För fortsatt utgifvande af »Sveriges

Traktater»......................

606,750

606,750

4,500

4,500

Säger

4,500

4,500

Summa

611,250

611?250

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje hnfvudtiteln.

5

Anmärkningar.

[Till kabinettskassans utgifter bidrager Sverige med 12/17 och Norge med ä/17. Anslagen till minister<

staten och militärattachéer äfvensom till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter må användas

utan hinder af deras fördelning å särskilda utgiftstitlar eller inskränkning till något visst år.

[Sverige bestrider allena löneanslaget till departementschefen, men för vinnande af ofvan angifna

K proportion mellan slutsumman för Sveriges andel och slutsumman för Norges andel i kabinettskassans

utgifter är Norges bidrag till anslagsrubriken 5 beräknadt högre än proportionen.

Till en del af konsulskassans utgifter påräknas de vid de lönade konsulaten inflytande konsulatafgifterna

utaf svenska och norska fartyg samt expeditionsafgifter fång. beräkningen af dessa,

se sid. 9—11 här nedan). Resten af utgifterna bestrides af statsanslag, till hvilka Sverige

bidrager enligt den af de 1855 och 1875 tillsatta konsulskomitéer sammanstämmande förordade

proportion, för hvilken redogörelse lemnas i det af sistnämnda komité den 4 november

1876 afgifna betänkande sid. 53 och följ., sid. 170 och följ. (jmfr Konsulatförordningen

den 4 november 1886 § 126), och hvilken proportion uttryckt i procent motsvarar

57,14 % för Sverige och 42,86 % för Norge. Anslagen under konsulskassan må fritt användas,

allenast med den inskränkning, lönestaten för utrikesdepartementet betingar.

Hela utgiften för konsulsstaten 1894 utgör 519,750 kr. (se sid. 12 rad 14 uppifrån), men då inkomsten

af konsulat- och expeditionsafgifterna 1894 beräknas till 292,800 kr., utföres här

i kolumnen d endast skilnaden 226,950 kr.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje hufvudtiteln,

Bil. B.

Utdrag af protokollet öfver utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans May.t Konungen i sammansatt statsråd å Stockholms

slott den 2 december 1892.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lewenhaupt,

Hans Excellens Norske Herr Statsministern Blehr,

Statsråden: Herr Friherre von Otter,

Friherre von Essen,

Friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

Friherre Rappe,

W EXELSEN,

Engelhart.

4:o.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena anförde i underdånighet:

Uti skrifvelse den 17 maj innevarande år har Riksdagen meddelat, att Riksdagen

bifallit hvad Kongl. Maj:t i fråga om regleringen af de ordinarie utgifterna under tredje

hufvudtiteln föreslagit.

Kongl. Norska Regeringens Departement för det Inre har genom skrifvelse den

11 Augusti innevarande år öfverlemnat afskrift af en skrifvelse till Departementet från

s. 7 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln. 7

Storthingets presidentskap af den 28 sistlidne juli, innehållande att Storthinget för budgetterminen

1 juli 1892—30 juni 1893 beviljat det som bidrag till de Förenade Rikenas

utrikes budget begärda belopp. Genom skrifvelse den 7 sistlidne oktober har Kongl.

Departementet för det Inre, jemte öfverlemnande af aftryck af det till grund för Stortbingets

omnämnda beslut liggande betänkande af Storthingets konstitutionskomité och af

protokollet öfver Storthingets förhandlingar rörande denna sak, fäst uppmärksamheten

vid, att konstitutionskomitén anslutit sig till det af Departementet i dess underdåniga

föredrag den 2 januari detta år angående förslaget till utrikes budget gjorda uttalande

derom, att till Norges anslag till beskickningarna fortfarande borde knytas det förbehåll,

att beskickningarna i Konstantinopcl och Wien komme att förestås på förordnande samt

att den eller de öfriga beskickningar, vid hvilka ledighet kunde uppkomma, endast

skulle provisoriskt återbesättas, intill dess att frågan, huruvida och i hvilken mån för

Norges del fortsatt anslag till dessa beskickningar borde beviljas, varit förelagd Storthinget.

Kongl. Departementet för det Inre har vidare i samma skrifvelse dels framhållit,

att konstitutionskomitén utgått från förutsättningen, att generalkonsulaten i

Köpenhamn och i Hamburg, i likhet med andra lönade befattningar, som kunde komma

att blifva lediga inom konsulsstaten, tills vidare skulle skötas af tillförordnade, dels ock

fäst uppmärksamheten vid, att under sakens behandling i Storthinget konstitutionskomiténs

0 rdförande framhållit önskligheten af, att för framtiden den ordning infördes, att redovisning

för användandet af anslaget till hemliga utgifter afgåfves i ministerielt statsråd,

så att den norske Statsministern i Stockholm finge tillfälle att kontrollera anslagets

användande. I fråga om detta uttalande af konstitutionskomiténs ordförande har Kong],

Departementet för det Inre slutligen anfört, att inom Storthinget ingen anmärkning från

något håll blifvit gjord mot detta uttalande, som af Departementet påpekats i det af

Departementet afgifna, af Kongl. Norska Regeringen hufvudsakligen tillträdda underdåniga

föredraget angående Storthingsbeslutets godkännande, samt att Kongl. Departementet

funne sig böra ansluta sig till detta uttalande.

Det af mig uppgjorda förslag till utrikes budget för år 1894, öfver hvilket Kongl.

Norska Regeringens betänkande torde böra inhemtas, är hufvudsakligen lika med det

af Riksdag och Storthing antagna förslaget för år 1893. Anslagen till beskickningarna i

Koustantinopel och Wien äro äfven i det nu uppgjorda förslaget uppförda med samma

belopp som förut, men dessa beskickningar förestås fortfarande på förordnande, och

under denna provisoriska anordning, i hvilken jag hittills ansett mig icke böra föreslå

någon ändring, uppkommer en besparing af kr. 12,000 å det för beskickningen i Wien

1 budgeten beräknade belopp af kr. 32,000. Af öfrige ordinarie ministerposter bar ingen

varit ledig under innevarande år, och hvad beträffar frågan om det af Departementet

i dess underdåniga betänkande den 2 Januari detta år gjorda förbehåll med afseende

å framdeles uppkommande ledigheter vid beskickningarna, antager jag, att jag endast

behöfver åberopa hvad jag vid underdånig föredragning den 27 november 1891 yttrat

om möjligheten att iakttaga detta förbehåll.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Tredje hufvudtiteln.

1 detta sammanhang torde jag böra erinra derom, att, sedan ett större antal norske

och några svenske fartygsbefälhafvare i Santos, Brasilien, anhållit, att en minister måtte

ditsändas för att förskaffa dem tillfälle att lossa sina fartyg, enär de i annat fall löpte

fara att uppehållas derstädes under ända till 12 månader utan godtgörelse, under det

gula febern rasade på platsen, och Kongl. Departementet för det Inre å sin sida i

skrifvelse den 24 december 1891 föreslagit, att de Förenade Rikenas representant i

Rio de Janeiro för tillfället skulle erhålla diplomatisk karakter, beslöt Eders Kongl.

Maj:t vid ministeriel föredragning den 31 december 1891 att förordna t. f. generalkonsuln

i Rio de Janeiro till minister; och, förutom ett arfvode såsom t. f. generalkonsul

af kr. 1,000 i månaden, utgående af ordinarie innehafvarens af befattningen lön, uppbär

denne tillförordnade minister från kabinettskassan ett arfvode af kr. 45 pr dag. Det

synes likväl vara anledning att antaga, att de särskilda förhållanden, som föranledde

denna anordning, komma att förändras, och vid sådant förhållande synes det icke nödvändigt

att för närvarande föreslå upprättande af ordinarie beskickning i Brasilien.

Hvad beträffar frågan om möjligheten att, i enlighet med den af Kongl. Departementet

för det Inre omnämnda förutsättning af norska konstitutionskomitén, låta alla

lönade befattningar, som kunna komma att blifva lediga inom konsulsstaten, tills vidare

skötas af tillförordnade, anser jag, att frågan, huruvida en ledig konsulsbefattning skall

återbesättas, bör beredas i den ordning konsulatförordningen föreskrifver, innan jag

derom uttalar mig.

Med afseende å redovisningen för anslaget till hemliga utgifter har Kongl. Departementet

för det Inre förklarat, att Departementet funne sig böra ansluta sig till hvad

konstitutionskomiténs ordförande härom uttalat, och Kongl. Departementet har tillika

öfversändt ett utdrag af Storthingets protokoll för den 28 sistlidne juli, hvaraf inhemtas,

att bemälde ordförande yttrat, att han ansåge sig böra fästa uppmärksamheten vid, att

detta anslag, uppgående till kr. 14,000, hvaraf ,2/n från Sverige och ä/17 från Norge,

disponerades af Utrikesministern ensam, utan att kontroll utöfvades af någon för Norge

eller norsk statsmyndighet ansvarig myndighet, samt att, då detta förhållande icke

syntes vara fullt tillfredsställande, han ville framhålla önskligheten af, att för framtiden

den ordning infördes, att redovisning för dessa utgifter afgåfves i ministerielt statsråd,

så att den norske Statsministern finge tillfälle kontrollera, huru detta belopp

användes.

För min del anser jag mig likväl icke kunna föreslå någon förändrad ordning med

afseende å redovisningen för detta anslag, hvilket sedan en följd af år utgår med kr.

14,000, hvaraf kr. 9,882 från Sverige och kr. 4,118 från Norge. I fråga om dylika anslag

till hemliga utgifter, som finnas i alla länder, synes det, som om det icke vore

möjligt att föreskrifva annan kontroll än den, som utöfvas af Statschefen. Ingen utgift

bestrides med detta anslag, utan att Utrikesministern i hvarje särskildt fall inhemtar

Konungens tillstånd, och sedan i början af hvarje år den detaljerade räkenskapen för

nästföregående år blifvit af Konungen godkänd, anmäler Utrikesministern i ministerielt

statsråd slutsumman af det sålunda af detta anslag använda belopp.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

9

Förhållandet är således, på sätt som anmärkt, att norske Herr Statsministern icke

erhåller kännedom om den detaljerade räkenskapen, men denna räkenskap meddelas

icke heller det ministeriela statsrådets tvenne svenska ledamöter, och kontrollen

öfver Utrikesministern utöfvas såväl för Sveriges som för Norges del uteslutande

af Konungen.

I det förslag till utrikes budget för år 1894, som jag anhåller att nu få inför

Eders Kongl. Maj:t i underdånighet föredraga, har jag upptagit slutsummorna af

kabinettskassans utgifter till samma belopp som de, hvilka finnas upptagna i den nu

gällande staten. Beräkningen öfver kabinettskassans utgifter har alltså upptagits till

kr. 628,700, hvaraf, enligt den vedertagna proportionen 12 till 5, på Sveriges andel

falla kr. 443,788: 24 och på Norges kr. 184,911: 76.

Utgiftsförslaget för kabinettskassan omfattar enligt beräkningen:

Ministern för utrikes ärendena.......... kr. 24,000: —

Utrikesdepartementet......................................... » 38,950: —

Ministerstaten.................................................. » 478,750: —

Militärattachéer........................ » 12,000: —

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter......... » 75,000: —

eller tillsammans kr. 628,700

De från kabinettskassan utgående pensioner hafva icke undergått någon förändring,

och jag har derföre ansett mig böra bibehålla den i 1893 års budget för denna utgiftspost

upptagna siffra.

Konsulskas sans inkomst af konsulatafgifter beräknades för år 1893 till kr. 269,500,

och denna beräkning torde hufvudsakligen kunna användas äfven för år 1894, ehuruväl

en ökning i kassans inkomster är att påräkna i följd deraf, att de vid generalkonsulatet

i Hamburg inflytande konsulatafgifter, hvilka förut tillföllo generalkonsuln, numera

jemlikt Nådigt beslut den 27 November 1891 tills vidare redovisas till konsulskassan i

enlighet med de för lönade konsulat i allmänhet gällande bestämmelser.

Utgifterna för generalkonsulatet i Hamburg voro förut: lön från konsulkassau kr.

8,000, konsulatafgifter, som under senare år i medeltal uppgått till kr. 11,000, samt kontorsanslag

utan redovisningsskyldighet från konsulskassan kr. 2,000 eller tillsammans

kr. 21,000. Genom nämnda Nådiga beslut infördes, efter inträffad ledighet vid generalkonsulatet,

en provisorisk ordning med lön kr. 15,000 och kontorsanslag mot redovisningsskyldighet

kr. 4,500 eller tillsammans kr. 19,500. Härigenom uppkom en minskning i

kostnad af kr. 1,500, och då till följd af förändringar vid andra konsulat, för hvilka

jag skall redogöra, en ytterligare minskning på det hela uppstått i konsulskassans utgifter

med kr. 200, torde, för vinnande af lika slutsummor å kassans inkomster och utgifter,

den genom konsulatafgifternas i Hamburg redovisning till konsulskassan uppkommande

ökning kunna beräknas till kr. 9,300, och hela inkomsten af konsulatafgifter

i 1894 års stat upptagas till kr. 278,500 enligt följande uppställning:

Bill. till Kiksd. Prot. 189d. 1 Sami. 1 A/d. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Tredje hufvndtiteln.

Från Antwerpens distrikt:

från hufvudstationen ....................................... kr. 8,800:

» vicekonsulaten.......................................... » 1,200:— kr.

* Archangels distrikt................................................................ »

:> Barcelonas

» Bilbaos >

» Genuas distrikt:

från hufvudstationen .................................. kr. 3,700: —

» vicekonsulaten......................................... » 300: —

» Hamburgs distrikt:

från hufvudstationen........................................ kr. 9,000: —-

;> vice konsulaten.......................................... » 300: —

Havres distrikt:

från hufvudstationen....................................... kr. 7,500: —

» vicekonsulatet i Bordeaux......................... » 4,500: —

» de olönade vicekonsulaten........................ » 8,000: —

Helsingfors’ distrikt

» Konstantinopels »

Köpenhamns distrikt:

från hufvudstationen......................... kr. 8,500: —

» vicekonsulatet i Helsingör........... » 300: —

» de öfriga vicekonsulaten.................. » 7,200: —

Leiths distrikt:

» hufvudstationen........................................kr. 3,500: —

» vicekonsulaten......................................... » 15,000;— »

» Lissabons distrikt.................................................................. .»

» Londons distrikt:

från hufvudstationen............ kr. 27,000: —

» vicekonsulatet i Cardiff............................ » 20,000: —

» » » Liverpool......................... ». *18,000: —

» * New-Castle...................... » 16,000: —

» » » West-Hartlepool............... 4,000: —

» de öfriga vicekonsulaten.................... >> 40,000: — ,>

» Lybecks distrikt:

från hufvudstationen....................................... kr. 7.000: —

» vicekonsulaten.......................................... » 1,500: —

» New-Yorks distrikt............................................................... 8

Transport kr.

10,000: —

700: —

8,500: —

3,000: —

4,000: —

9,300: —

20,000: —

5,000: —

300: —

16,000: —

18,500: —

6,500: —

125,000:

8,500: —

28,000: —

263,300: —

s. 11 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

11

Från Rigas distrikt :

från hufvudstationen

» vicekonsulaten..

Transport kr. 263,300: —

kr. 5,000: —

» 2,000: — , 7,000: —

» Rio de Janeiros distrikt:

från hufvudstationen...

-> vicekonsulaten ....

__________kr. 6,500: —

.......... » 2,000:— »

8,500: —

Summa kr. 278,800: —

hvaraf med ledning af 1891 års siffror i runda tal kr. 82,441 eller 29,5 7 procent antagas

belöpa på svenska och kr. 196,359 eller 70,4 3 procent på norska fartyg.

Konsulskassans inkomster af expeditionsafgifter, som för 1893 beräknades till kr.

14,000, torde kunna uppföras med samma belopp. På samma sätt som i förra årets

budgetförslag kunna ifrågavarande afgifter i runda tal beräknas utgöra för svenska

ärenden omkring kr. 4,160 eller 29,7 procent och kr. 9,590 eller 68,5 procent för norska

ärenden samt kr. 250 eller 1,8 procent för sådana ärenden, hvilka äro att betrakta

såsom för båda rikena gemensamma.

Om till den beräknade inkomsten af konsulatafgifter..................... kr. 278,800: —

samt af expeditionsafgifter............................-...............-................... » 14,000: —

läggas statsbidrag till samma belopp, hvarmed dessa under en följd af år

utgått och jemväl för 1893 blifvit beviljade, nemligen kr. 160,000 från

Sverige och kr. 120,000 från Norge eller tillsammans......................... » 280,000: —

skulle konsulskassans inkomster komma att utgöra i det hela.............. kr. 572,800: —

Beträffande härefter konsulskassans utgifter, bland hvilka bidraget till Utrikesdepartementet

upptages med oförändradt belopp, kr. 17,500, inträder en ökning i rubriken

löner och arfvoden i följd dels deraf, att vicekonsuln i Köpenhamn vid ingången af

1893, på grund af Nådiga beslutet den 8 december 1882, blifver berättigad till ett

andra ålderstillägg af kr. 500, dels deraf att, i enlighet med det ofvan omnämnda Nådiga

beslutet den 27 November 1891, lönen för generalkonsuln i Hamburg tillsvidare

utgår med kr. 15,000 i stället för kr. 8,000, hvadan ifrågavarande rubrik kommer att

inalles ökas med kr. 7,500.

I afseende på anslagen till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet inträder en

ökning derigenom, att i följd af Nådiga beslutet den 27 november 1891 till generalkonsulatet

i Hamburg tills vidare anvisats ett anslag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet

af kr. 4,500 i stället för det förut utgående anslaget utan redovisningsskyldighet

å kr. 2,000.

I anslagen till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet uppstår en minskning

dels, i följd af det nyss omnämnda beslutet den 27 november 1891, med kr. 2,000, dels

genom nedsättning till kr. 800 årligen, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts beslut den 22 sist
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Tredje huJYndtiteln.

lidne oktober, af det hittills med kr. 1,500 utgående anslaget till vicekonsulatet i Kiel,

hvadan rubriken kommer att inalles minskas med kr. 2,700.

Utgifterna till"pensioner hafva icke undergått någon förändring.

För skrifmaterialier, expenser och extra utgifter beräknas liksom för 1893 ett belopp

af kr. 35,550. Slutsumman för konsulskassans utgifter blir sålunda kr. 572,800.

Konsulskassans utgifter år 1894 skulle alltså omfatta:

Utrikesdepartementet...................................................................... kr. 17,500: —

konsulsstaten:

a) löner och arfvoden _______________________________________ kr. 373,900: —

b) anslag till kontorskostnader mot redovisnings
skyldighet.

.................................................. ;> 73,000: —

c) anslag till kontorskostnader utan redovisnings
skyldighet.

................................................. ;> 61,300: —

d) pensioner...................................................... » 11,550:— » 519,750: —

skrifmaterialier, expenser och extra utgifter...................................... » 35,550: —

Summa utgifter kr. 572,800: —

Denna summa motsvaras af den ofvan gjorda inkomstberäkningen.

En sammanställning af beräkningarna för 1893 och 1894 skulle hafva följande

utseende:

Inkomster:

1893

1894

Ökning

Minskning

statsverkets bidrag................

kr.

280,000: —

kr. 280,000:-

konsulatafgifter .....................

269,500: —

, 278,800:-

- kr. 9,300: -

expeditionsafgifter.................

14,000: -

14,000: -

——

——

Summa kr.

563,500: —

kr. 572,800: -

kr. 9,300: —

Utgifter:

1893

1894

Ökning

Minskning

1. Utrikesdepartementet.......

2. konsulsstaten:

kr.

17,500: —

kr. 17,500: —

a) löner och arfvoden_____

b) anslag till kontorskost-

366,400: —

» 373,900: —

kr. 7,500: —

nader motredovisnings- skyldighet.................

»

68,500: —

» 73,000: —

» 4,500: —

c) anslag till kontorskost-

nader utan redovisnings- skyldighet.................

»

64,000: —

> 61,300: —

kr. 2,700: —

d) pensioner.________________

11,550: —

» 11,550: —

—

—

3. skrifmaterialier, expenser

och extra utgifter__________

■

35,550: —

» 35,550: —

Summa

kr. 563,500: —

kr. 572,800: —

kr. 12,000: —

kr. 2,700: —

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Tredje hufvudtiteln.

Slutsumman af utgifterna är således ökad med kr. 9,300, men denna ökning är,

såsom förut nämndt, beroende deraf, att genom den nya reglering, som tills vidare är

införd vid generalkonsulatet i Hamburg, fartygsafgifterna redovisas till konsulskassan.

I verkligheten äro utgifterna enligt denna stat, på sätt ofvan anfördt, kr. 1,700 mindre

än förut.

De summor, som för tillfälliga och oförutsedda utgifter samt till betäckande af

möjligen bristande inkomster skulle behöfva begäras af Storthinget, anser jag böra i

likhet med föregående år beräknas till kr. 12,000 för kabinettskassan och'' kr. 24,000

för konsulskassan. För Sveriges del lärer Eders Kongl. Maj:t vilja af Riksdagen begära

samma dispositionsrätt öfver uppkommande besparingar, som hittills varit medgifven.

Jag hemställer i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t behagade öfver de af mig

uppgjorda förslag och beräkningar infordra Kong]. Norska Regeringens betänkande.»

Till denna af det sammansatta statsrådets öfrige ledamöter tillstyrkta hemställan

behagade Hans Maj:t Konungen i nåder lemna bifall.

Ex protocollo

Eric Trolle.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Tredje hufYiidtiteln.

Bil. C.

Protokoll öfver utrikesdepartementsärende, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i närvaro af Hans Kongl. Höghet Kronprinsen i

sammansatt statsråd å Stockholms slott den 14 januari 1893.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lewenhaupt,

Hans Excellens Norske Herr Statsministern Bleke,

Statsråden Friherre von Essen,

Friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

Friherre Rappe,

Christerson,

Wexelsen,

Engelhart.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog i underdånighet ånyo

det i sammansatt statsråd den 2 december nästlidet år anmälda förslaget till de Förenade

Rikenas gemensamma utrikes budget för 1894 samt Kongl. Norska Regeringens

den 10 innevarande månad deröfver afgifna underdåniga betänkande.

Sedan Herr Ministern härefter anfört, att han visserligen genom telegram af den

10 innevarande månad erhållit underrättelse om det hufvudsakliga innehållet af detta

betänkande, men att sjelfva betänkandet först förliden gårdag blifvit honom meddeladt,

och att han derför icke kunde i protokollet redogöra för hela betänkandet, utan måste

inskränka sig till hufvudpunkterna, yttrade Herr Ministern:

»Departementet för det Inre tillstyrker mitt förslag till budget för nästkommande

budgettermin, men tillstyrker dervid samtidigt att utgifterna rörande diplomatiska- och

konsulat-ärenden i norska statsbudgeten för terminen 1 juli 1893—30 juni 1894 skola

uppföras med följande belopp:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

15

A. Kabinettskassan:

1. Utrikesdepartementet.

2. Ministerstaten:

a. Traktamenten......

b. Expektanslön......

c. Pensioner___________

3. Militärattachéer........

kr. 131.150

1,400

8,250

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:

a. Skrifmaterialier och expenser................... kr. 7,250

b. Ekiperingspenningar..................................... » 2,950

c. Hemliga utgifter......................................... » 4,100

d. Öfriga extra utgifter.................................... » 7,800:

hvartill kommer det belopp som motsvarar ä/17 af

det belopp af kr, 24,000: —, som af Sverige ut
redes

som Utrikesministerns lön..................... » 7,050:

kr. 11,450: —

140,800:

3,500:

29,150

kr. 184,900

» 12,000

Till tillfälliga och oförutsedda utgifter........................................

kr. 196,900: —

med vilkor att beskickningarna i Wien och Konstantinopel skola fortfarande komma att

skötas af tillförordnade samt den eller de af öfriga beskickningar, vid hvilka ledighet

inträffar, skola skötas af tillförordnade, intill dess att frågan huruvida och i hvilken mån

för Norges del fortsatt anslag bör gifvas till upprätthållande af den- eller desamma

varit Storthinget förelagd.

O O

B.

2.

Konsulskassan:

1. Utrikesdepartementet........................................................

Konsulsstaten:

a. Löner och arfvoden.................................. kr. 211,800:

b. Bidrag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet.

.......................................... 41,350

c. D:o utan d:o........................................... 34,700

d. Pensioner................................................ » 6,550

kr. 9,900: —

3. Skrifmaterialier, expenser och andra utgifter:

a. Skrifmaterialier och expenser.................

b. Konsulernes embetsutgifter____________________

c. Diverse utgifter____________________________________

Till tillfälliga och oförutsedda utgifter...............

med vilkor att inom konsulsstaten fast lönade poster, som nu

ledighet härefter inträffar, skola skötas af tillförordnade.

kr. 3,700: —

> 8,800: —

» 7,650: —

294,400:

20,150

16,000

Summa kr. 340,450: —

äro lediga, men vid hvilka

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Tredje hufvndtiteln.

Angående dispositionen af anslaget till hemliga utgifter framhålles i princip önskvärdheten

af iakttagande af det af Storthinget påpekade sättet, men om det skulle

anses mindre hänsigtsmessigt att räkenskaperna framläggas i statsråd uttalar sig Departementet

för att norske Statsministern i Stockholm hlifver underrättad om medlens

användande under denna post genom att vara närvarande vid räkenskapernas framläggande

för Konungen.

Bevillningen till tillfälliga och oförutsedda utgifter under konsulskassan föreslås

nedsatt från 24,000 kronor till 16,000 kronor, då hvarje år uppkommit betydligt större

öfverskott än det till ^sådana utgifter beviljade belopp. Med afseende å fördelningen

af besparingarna å konsulsstaten göres hemställan om en sådan förändring, att besparingarna

återställas till hvardera statsverket i förhållande till det belopp, hvarmed

hvarje rike i det hela har bidragit, utan hänsyn till bidragets beskaffenhet (konsulatafgifter

och direkta statsbidrag). Departementet förklarar sig icke kunna erkänna

rigtigheten af den grund, hvarpå den nu gällande principen för besparingarnas återbetalande

uteslutande hvilar, nemligen förhållandet mellan de direkta statsbidragen

(Sverige 4/7 och Norge 3/7). Departementet anför, att hvardera rikets tillskott till

konsulatväsendets upprätthållande bör betraktas som en helhet för sig, och att, då norska

konsulatafgifterna uppgå till ett väsentligt högre belopp än de svenska, den föreslagna

förändringen skulle medföra att Norges andel i besparingarna blefve icke obetydligt

större än nu, då Norge endast får 3/7 af hela beloppet.

Departementet yttrar vidare, att »så framt icke upplösningen af gemensamheten i

konsulatväsendet efter Storthingets beslut den 10 Juni 1892 vore nära förestående»,

skulle man vara böjd att tillstyrka det af konstitutionskomitén 1881 ifrågasatta tillvägagående,

nemligen att konsulatafgifter af norska fartyg inbetalades till norska statskassan

och konsulatafgifter af svenska fartyg till svenska statskassan. Under förutsättning

att den del af konsulernes aflöningar och kontorsanslag, hvilken faller på norska

statskassan, utbetalades direkt till vederbörande konsulat, försåvidt den icke kunde bestridas

af de på hvarje plats uppburna afgifter, skulle räkenskapsförhållandena rikena

emellan derigenom mycket förenklas. För kabinettskassans räkning föreslås deremot

ingen förändring af besparingarnas fördelning, då denna kassas alla utgifter bestridas af

de direkta statsbidragen.

Hvad beträffar den af Kongl. Departementet för det Inre ifrågasatta anordning

med afseende å uppförandet i norska statsbudgeten af utgifterna rörande diplomatiska

och konsulsärenden i följande hufvudposter, å kabinettskassan: utrikesdepartementet,

ministerstaten, militärattachéer, skrifmaterialier, expenser och extra utgifter, samt å

konsulskassan: utrikesdepartementet, konsulsstaten, skrifmaterialier, expenser och extra

utgifter, antager jag att berörda anordning ej afser någon annan eller vidare specialisering

än ungefärligen densamma som svenska riksstaten i motsvarande del innehåller,

samt att med den i viss mån förändrade formella uppställningen ej kan åsyftas någon

inskränkning i den Eders Kongl. Maj: t för närvarande medgifna dispositionsrätt öfver

s. 17 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln. 17

de i budgeten uppförda anslagsposterna. Jag anser mig vid sådant förhållande ej behöfva

härom vidare uttala mig.

Vidkommande åter det ifrågasatta förbehållet om provisoriskt tillsättande af lediga

eller ledigblifvande minister- och lönade konsulsbefattningar, antager jag, i fråga om

ministerbefattningarna, att beskickningarna i Konstantinopel och Wien fortfarande kunna

skötas på förordnande, och att, om ledighet uppkommer vid andra beskickningar, det

likaledes skall, åtminstone under någon kortare tid, befinnas möjligt att tillsätta dem på

förordnande, intill dess frågan om utgiftsbeloppets bestämmande varit förelagd Riksdagen

och Storthinget, men jag kan icke tillråda att som regel för en obestämd framtid

införa den ordningen att tillsätta alla ministerposter på förordnande. En sådan

åtgärd vore enligt min åsigt icke välbetänkt, emedan den osäkra ställning, som härigenom

skulle för posternas innehafvare uppkomma, tvifvelsutan komme att afhålla unge

män med förmåga från att egna sig åt den diplomatiska banan. Frågan huruvida en

ininisterbefattning kan lemnas vakant, torde vid inträffande ledighet böra i hvarje särskilt

fall blifva föremål för Eders Kongl. Maj:ts pröfning.

Med afseende å frågan om redovisningen af anslaget till hemliga utgifter åberopar

jag hvad jag yttrat vid föredragning den 2 sistl. december.

Vidkommande anslaget till konsulskassan har Departementet för det Inre med afseende

å lediga och ledigblifvande konsulsbefattningar föreslagit en bestämmelse om

provisoriskt tillsättande. Med afseende å denna frågan åberopar jag likaledes hvad jag

yttrat vid föredragning den 2 sistlidne december.

Under antagande att den nuvarande dispositionsrätten öfver anslagen fortfarande

medgifves, finner jag icke något hinder för att, på sätt Departementet för det Inre föreslagit,

norska statsverkets bevillning till tillfälliga och oförutsedda utgifter under konsulskassan

nedsättes till 16,000 kronor.

I fråga om anmärkningen att konsulskassans besparingar vid återbetalning böra

fördelas i förhållande till det belopp, hvarmed hvart rike genom såväl direkta bidrag

som konsulatafgifter bidragit, anser jag, att jag icke bör härom uttala någon åsigt, innan

jag erhållit yttrande i ämnet från vederbörande myndigheter, och jag anser mig derför

icke vid detta tillfälle kunna anmäla denna fråga till Eders Kongl. Maj:ts pröfning.

Då Kongl. Departementet för det Inre i sitt betänkande yttrar, att, »så framt icke

upplösningen af gemensamheten i konsulatväsendet efter storthingets beslut den 10 juni

1892 vore nära förestående,» kunde vissa åtgärder ifrågasättas, finner jag mig böra erinra,

att en upplösning af gemensamheten på berörda område är en angelägenhet, hvilken

angår icke Norge ensamt, utan båda de Förenade Rikena, att denna fråga måste göras

till föremål för unionel behandling i enlighet med riksakten, samt att i sådant syfte

något meddelande från norsk sida hittills icke blifvit gjordt. Vid detta tillfälle saknar

jag anledning att upptaga till undersökning i hvad mån det må vara möjligt att, med

bibehållande af den gemensamhet på det diplomatiska området, som är ett vilkor för

unionen, införa ändringar med afseende å konsulatväsendet, men jag betviflar icke, att

Bill. till Riksd. Prof. 1893. 1 Sami. 1 Afd. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Tredje hufvudtiteln.

genom ömsesidigt tillmötesgående en för båda rikena tillfredsställande lösning kan

vinnas såväl af frågan om den gemensamma utrikes styrelsens ordnande på likställighetens

grund med en gemensam utrikes minister, svensk eller norsk man, som af frågan

om ordnandet af det i samband med utrikes styrelsen stående konsulatväsendet.

Mot de af mig gjorda beräkningarna har af Departementet för det Inre någon anmärkning

icke blifvit gjord. Enligt dessa beräkningar, hvilka, derest Eders Kongl. Maj:t

behagar desamma gilla, torde böra dagens protokoll biläggas, utgör hela anslagsbehofvet

till kabinettskassan kr. 628,700 för de Förenade Rikena tillsammans eller samma belopp

som till nämnda kassa finnes uppfördt i nu gällande utrikesbudget. Med iakttagande af en

sträng fördelning enligt den vedertagna proportionen 12 till 5, skulle detta belopp fördelas

sålunda, att Sveriges bidrag blefve kr. 443,788: 24 och Norges kr. 184,911: 76,

men för afrundning af slutsiffran i hvartdera landets anslag beräknas Sveriges andel

till kronor 443,800 och Norges till kronor 184,900. En obetydlig rubbning uppkommer

visserligen härigenom i proportionen mellan rikenas bidrag, men densamma är emellertid

endast skenbar, emedan i utrikesdepartementets räkenskaper hänsyn till den rätta proportionen

alltid tages, och skilnaden godtgöres hvartdera landet, så att uppkommen besparing

eller brist i hvarje fall fördelas efter den verkliga proportionen.

Det anslag af statsmedel, som erfordras för konsulskassan, belöper sig i likhet med

föregående år till 280,000 kronor, hvaraf, enligt proportionen 4 till 3, 160,000 kronor

skulle falla på Sverige och 120,000 kronor på Norge.

Jag får alltså i underdånighet hemställa, det Kongl. Maj:t behagade besluta att af

Riksdagen och Storthinget äska de för utgifternas bestridande nödiga anslag, att utgå

efter den för de båda rikenas bidrag till sådana utgifter hittills tillämpade proportion

såväl för kabinettskassan som för konsulskassan.

Med hänsyn såväl till de för Sverige och Norge olika statsregleringsperioderna

som till den olika dispositionsrätt öfver besparingar å ifrågavarande anslag, hvilken i de

båda rikena under senare år varit bestämd, får jag slutligen föreslå,

att af Riksdagen måtte för år 1894 begäras 443,800 kronor till kabinettskassan och

160.000 kronor till konsulskassan, att utgå emot nu gällande redovisningsskyldighet samt

med samma rätt till anslagens användande och under enahanda vilkor som hittills,

och att af Storthinget måtte för budgetterminen 1 juli 1893—30 juni 1894 äskas

184,900 kronor till kabinettskassan och 120,000 kronor till konsulskassan, förutom hvad

i konsulatafgifter af norska fartyg samt expeditionsafgifter kan komma att under samma

period inflyta, äfvensom derutöfver ett anslag för tillfälliga eller oförutsedda utgifter af

28.000 kronor, hvaraf 12,000 kronor för kabinettskassan och 16,000 kronor för konsulskassan.

»

I hvad Herr Ministern sålunda anfört och hemstält instämde det sammansatta statsrådets

öfrige svenske ledamöter.

Norska statsrådsafdelningen, som i det hela hänförde sig till Norska Regeringens betänkande,

anförde i underdånighet : »Statsrådsafdelningen antager icke att den af Departe
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln. 19

rnentet för det Inre föreslagna form för den norska budgeten vill medföra någon annan

inskränkning i den Konungen medgifna dispositionsrätt, än som är en gifven följd af

sjelfva 8pecificeringen i hufvudposter. Inom hvar och en af dessa komme dispositionsrätten

antagligen att blifva oförändrad.

När Hans Excellens Utrikesministern anfört att en upplösning af gemensamheten i

konsulatväsendet är en angelägenhet, som angår icke Norge ensamt, utan båda de Förenade

Rikena, och att denna fråga måste göras till föremål för unionel behandling i enlighet

med riksakten, anser sig statsrådsafdelningen böra erinra

att Storthinget i en under 1 mars sistlidet år antagen dagordning häfdat, natt spörsmålet

om, huruvida Norge skulle upprätta eget konsulatväsende är ett uteslutande norskt

spörsmål, som blifver att behandla och afgöra allena af norska statsmyndigheter, under

det att den derpå följande afvecklingen af det hittills bestående förhållandet i förekommande

fall må blifva föremål för förhandlingar mellan norska och svenska myndigheter»

;

att Storthinget under den 10 derpå följande juni fattade följande beslut: »1. I det

Storthinget hufvudsakligen godkänner den i Departementets för det Inre betänkande

af den 14 mars detta år framlagda plan för upprättandet af eget norskt konsulatväsende,

beviljas af statskassans kontanta behållning intill kronor 50,000 — femtio tusen kronor —

till de för denna plans genomförande nödvändiga förberedande åtgärder; 2. Regeringen

anmodas om att inleda förhandlingar med Sverige om afvecklingen af gemensamheten i

konsulatväsendet och framlägga resultatet häraf för nästa Storthing;»

att Eders Kong! Maj:t den 27 derpå följande juli i norskt statsråd i nåder behagat

besluta: »Denna sak uppskjutes tills vidare».

Under åberopande häraf och med fullt erkännande af att afvecklingen af den nu

bestående gemensamheten i konsulatväsendet må blifva föremål för förhandling mellan

norska och svenska myndigheter, betonar statsrådsafdelningen att den mellan rikena bestående

riksakt icke tillägger Sverige någon medbeslutande rätt med hänsyn till spörsmålet

om Norge skall upprätta sitt eget särskilta konsulatväsende.

Likaså finner man sig böra uttala, att efter statsrådsafdelningens mening intet är till

hinder för att i förekommande fall upprätta eget sådant med bibehållande af gemensamheten

på det diplomatiska området.

När Hans Excellens Utrikesministern i förbindelse härmed berör en omordning på det

diplomatiska området och härunder uttalar, att han icke betvifla!-, att genom ömsesidigt

tillmötesgående en för båda rikena tillfredsställande lösning kan vinnas af frågan om den

gemensamma utrikes styrelsens ordnande på likställighetens grund med en gemensam

utrikesminister, svensk eller norsk man, anser sig statsrådsafdelningen icke för närvarande

kunna derom närmare uttala sig, så mycket mera som i Hans Excellens Utrikesministerns

anförande icke finnes någon antydan om, huru saken i förekommande fall tänkes genomförd

med bibehållande af hvartdera rikets fulla sjelfständighet och samtidigt genomförande

af betryggande konstitutionel ansvarighet för hvartdera af rikena. Statsrådsafdelningen

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Tredje hufvudtiteln.

inskränker sig vid detta tillfälle till att uttala, att den icke kan erkänna, att gemensam

heten på det diplomatiska området är något vilkor för unionen.»

Hvad Herr Ministern för utrikes ärendena hemstält och före

slagit, behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla.

in fidem

G. M. Falkenberg.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Tredje hufrudtiteln.

21

Sveriges och Norges gemensamma utrikesbudget för är 1894.

I. Kabinettskassan:

1. Ministern för utrikes ärendena ........

2. Utrikesdepartementet..............................

3. Ministerstaten.................................

4. Militärattachéer....................

5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter...

Sverige.

Kronor.

24,000

27,495

337,941

8,471

45,893

Norge.

Kronor.

11,455

140,809

3,529

29,107

Tillsammans.

Kronor.

24.000

38,950

478,750

12.000

75,000

Summa kronor 443,800

184,900

628,700

II. Konsulskassan:

6. Utrikesdepartementet......................

10,000

7,500

17,500

7. Konsulsstaten.............................. 519,750

afgår hvad som häraf beräknas kunna

bestridas af inflytande konsulat- och

expeditionsafgifter.......................... 292,800

129,685

97,265

226,950

8. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter...

20,315

15,235

35,550

Summa kronor 160,000

120,000

280,000

Beräkning öfver kabinettskassans utgifter för år 1894.

Kronor.

1. Ministern för utrikes ärendena........................................... 24,000

2. Utrikesdepartementet........................................................ 38,950

3. Ministerstaten:

a. Traktamenten:

Beskickningen i Berlin:

Envoyé Extraordinär och Ministre

Plénipotentiaire........................... 48,000

Legationssekreterare........................ 6,000 54,000

Transport 54,000

62,950

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Tredje hufvud titeln.

Transport 54,000

Beskickningen i Bryssel och Haag:

Ministre Plénipotentiaire............................. 20,000

Beskickningen i Konstantinopel:

Ministre Plénipotentiaire.......................-- 10,000

Beskickningen i Köpenhamn:

Envoyé Extraordinär och Ministre

Plénipotentiaire........................... 36,000

Legationssekreterare....................... 5,000 4] ,000

Beskickningen i London:

Envoyé Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire........................... 60,000

Legationssekreterare....................... 8,000 68,000

Beskickningen i Madrid:

Ministre Plénipotentiaire............................. 22,000

Beskickningen i Paris:

Envoyé Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire........................... 60,000

Legationssekreterare....................... 8,000 68,000

Beskickningen i S:t Petersburg:

Envoyé Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire........................... 60,000

Legationssekreterare....................... 8,000 68,000

Beskickningen i Bom:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire

............................................... 29,000

Beskickningen i Washington:

FÄr.,l,om *enera,kons“1} Envoyé Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire........................... 24,000

Legationssekreterare, lön................. 6,000

D:o, tjenstgöringspenningar 4,000 34,000

62,950

Transport 414,000

62,950

s. 23 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvndtiteln

23

Transport 414,000

.''Beskickningen i Wien:

Envoyé Extraordinär och Ministre Plé
nipotentiaire.

..................................„......... 32,000

b. Expektanslön

c. Pensioner.....

446,000

4,800

27,950

4. Militärattachéer:

1 Militärattaché...............................;................ 6,000

1 d:o ................................................ 6,000

5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:

a. Skrifmaterialier och expenser......................... 24,500

b. Ekiperingspenningar..................................... 10,000

c. Hemliga utgifter.......................................... 14,000

d. Öfriga extra utgifter.................................... 26,500

Summa kronor

62,950

478,750

12,000

75,000

628,700

Beräkning öfver konsulskassans inkomster och utgifter för år 1894.

Inkomster:

Svenska statsverkets bidrag.....................

Norska statsverkets bidrag.........

O -----

Konsulatafgifter, förslagsvis:

inom Antwerpens konsulsdistrikt:

vid hufvudstationen................... 8,800

» vice konsulaten inom distrikts

................................- 1,200 10,000

» Archangels konsulsdistrikt...................... 700

» Barcelonas > 8,500

» Bilbaos » 3,000

» Genuas konsulsdistrikt:

vid hufvudstationen................... 3,700

» vice konsulaten inom distrikts.

................................ 300 4,000

Transport 26,200

Kronor.

160,000

120,000

280,000

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Tredje hufrudtiteln

Transport 26,200

inom Hamburgs konsulsdistrikt:

vid hufvudstationen................... 9,000

» vice konsulaten inom distriktet

................................ 300 9,300

» Håvres konsulsdistrikt:

vid hufvudstationen................... 7,500

s vice konsulatet i Bordeaux... 4,500

» öfriga vice konsulat inom distriktet

........................... 8,000 20,000

» Helsingfors’ konsulsdistrikt..................... 5,000

i> Konstantinopels » 300

» Köpenhamns konsulsdistrikt:

vid hufvudstationen................... 8,500

» vice konsulatet i Helsingör... 300

> öfriga vice konsulat inom di
striktet.

.........................- 7,200 16,000

» Leiths konsulsdistrikt:

vid hufvudstationen................... 3,500

> vice konsulaten inom distrik
tet

................................- 15,000 18,500

» Lissabons konsulsdistrikt........................ 6,500

> Londons konsulsdistrikt:

vid hufvudstationen................... 27,000

» vice konsulatet i Cardiff....... 20,000

» » » i Liverpool... 18,000

> » i Newcastle... 16,000

» » »i West-Hartle
pool.

...... 4,000

» öfriga vice konsulat inom distriktet.

.......................... 40,000 125,000

» Lybecks konsulsdistrikt:

vid hufvudstationen................... 7,000

» vice konsidaten inom distriktet

................................- 1,500 8,500

» Newyorks konsulsdistrikt....................... 28,000

280,000

Transport 263,300

280,000

s. 25 Kontrollera mot PDF

Tredje hufrndtiteln.

25

Transport 263,300

inom Eigas konsulsdistrikt:

vid hufvudstationen................... 5,000

» vice konsulaten inom distriktet

..........................-.....- 2,000 7j000

> Rio de Janeiros konsulsdistrikt:

vid hufvudstationen ............... 6,500

» vice konsulaten inom distriktet.

...............................- 2,000 8,500 278,800

Expeditionsafgifter, förslagsvis.............................. 14,000

Summa kronor

Utgifter:

6. Utrikesdepartementet

7. Konsulsstaten:

a. Löner

och arfvoden:

Antwerpen,

Generalkonsuln, lön

13,000

Arckangel,

» »

12,000

Barcelona,

» »

12,000

Bilbao,

Konsuln, »

10,000

Genua,

Generalkonsuln, »

12,000

Hamburg,

» >

15,000

Håvre

> >

14,500

Vicekonsuln, »

4,500

Alderstillägg

500

19,500

Bordeaux,

Vicekonsuln, lön.....

6,000

Helsingfors,

Generalkonsuln, lön

15,000

Jomför ministerstaten. Konstantinopcl,

Ministre Plénip. »

10,000

Drogman, »

7,000

17,000

Köpenhamn,

Generalkonsuln, »

15,000

Vicekonsuln, »

4,500

2:ne ålderstillägg;

1,000

20,500

Uppbär konsulatafgifter. Helsingör,

Vicekonsuln, lön

3,900

2:ne ålderstillägg

1,000

4,900

Transport

156,900

Bill. till Bi hd Prat. 18!Kt. 1 Samt. 1 Afd.

280,000

292.800

572.800

17,500

17.500

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Tredje hufvudtiteln.

Transport

156,900

Leith,

Konsuln lön

16,000

Lissabon,

Generalkonsuln, »

15,000

London,

Vicekonsuln, »

ålderstillägg

Kanslisten, lön

En kontorist, »

24.000

10.000

500

6,000

5,000

» > »

4,000

49,500

Cardiff,

Vicekonsuln, »

9,000

Liverpool,

» »

9,000

2:ne ålderstillägg

1,000

10,000

Newcastle,

Vicekonsuln, lön

9,000

2:ne ålderstillägg

1,000

10,000

West-Hartlepool, Kontoristen, lön

4,000

personligt lönetillägg

1,000

5,000

Lybeck,

Generalkonsuln, lön

12,000

Newyork,

Konsuln »

Vicekonsuln, »

30,000

6,000

ålderstillägg

500

36,500

Kiga,

Konsuln, lön

.........

9,000

Rio de Janeiro,

Generalkonsuln, »

17,000

I löneu ingår ersättning för}

resor inom distriktet. i 0 ’

Vicekonsuln, »

12,000

Jemför ministerstaten. AVaslllDQ^tOD,

Generalkonsuln, »

16,000

b. Anslag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet:

Antwerpen...................................................— 4,500

Arcliangel........................—........................... 2,000

Barcelona............................................-........... 2,000

Bilbao...................................... 2,500

Genua............................................................. 2,500

Hamburg................... 4,500

Havre.........................................................----- 4,500

Helsingfors........ 4,000

Köpenhamn..................................................... 4,500

Leith ..................................................-.......... 6,000

Lissabon ......................................................... 4,000

Transport 41,000 373,900

17,500

17,500

s. 27 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

Transport 41,000 373,900

London ............................................... 11,000

till underhåll af generalkonsulatets hus... 4,000 15,000

Lybeck........................................................... 2,000

Newyork.......................................................... 8,000

Riga............................................................... 3,000

Shanghai......................................................... 4,000 73,000

c. Anslag till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet:

Alexandria............. 3,500

Alger............................................................. 3,000

Bordeaux........................................... 2,000

Buenos Ayres........................................... 4,000

Cardiff....................... 7,000

Gibraltar......................................................... 2,000

Havana.................. 3,000

Japan............................................................. 4,000

Kiel................................................................ 800

Liverpool........................................................ 5,000

Marseille......................................................... 1,500

Melbourne....................................................... 6,000

Montevideo...................................................... 2,000

Neapel............................................................ 3,000

Newcastle................. 4,000

Piraeus............................................................. 1,000

Rio de Janeiro................................................. 4,000

San Francisco................ 4,000

Tanger............................................................ L500 61,300

d. Pensioner:.............................................................. 11,550

8. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:

a. Skrifmaterialier och expenser..................................... 6,500

b. Konsulernes embetsutgifter....................................... 15,500

c. Diverse utgifter...................................................... 13,550

Summa kronor

27

17,500

519,750

35,550

572,800

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Tredje hufvudtiteln.

Uppgift öfver de från Kabinettskassan och Konsulskassan för närvarande utgående

expektanslöner och pensioner.

Från Kabinett ska s san.

Jeml. Nådigt

beslut af den Lxpektan8lon: Kronor. Kronor

16 Nov. 1883 Envoyén Grefve von Essen.................................................... 4,800

Pensioner:

10 Juli 1884 Förre Envoyén Herr Björnstjerna.................. 6,000

21 Juni 1889 » » Lindstrand............................................. 6,000

26 April 1883 » » Friherre Palmstierna .............................. 4,800

15 » 1869 » Ministerresidenten Friherre Wrede........................ 4,000

2 Jan. 1863 Aflidne Kabinettskuriren Cronlands dotter Sofia Wilhelmina 75

2 Jan. 1863 » » Liljedals dotter Clara................ 75 20,950

Summa Kronor 25,750

Så långe Friherre Palmstierna å Kongl. Utrikesdepartementets stat uppbär arfvode

såsom introduktör för främmande sändebud, utgår den honom beviljade pension tillsvidare

endast med 3,400 kr. eller med 1,400 kr. lägre belopp än ofvan angifves, och hela utgiften

för pensioner minskas sålunda till................................................. 19,550 kr.

Från Konsulskassan.

Jeml. Nådigt

beslut af den Pensioner: Kronor.

27 Nov. 1891 Förre Generalkonsuln O. Munch-Rsder.................................. 4,000

25 Sept. 1891 » » H. S. Bernhoft............................... 4,000

9 Jan. 1886 » » Bodom............................................. 4,000

24 April 1885 Generalkonsuln Hegardts enka........................................ 800

29 Maj 1874 Vice konsuln Hambros enka............ 400

16 April 1869 Aflidne förre Generalkonsuln Lagerheims dotter Fatima............. 400

6 Juli 1825 > konsulatsekreteraren Frumeries döttrar:

Anna Carolina ................................................................. 225

Sofia Helena_____________________________________________________________________ 225

Summa kronor 14,050

s. 29 Kontrollera mot PDF

Tredje hufvudtiteln.

29

Kongl. Maj:ts i Nåder faststälda Stat för Utrikesdepartementet;

Gifven Stockholms Slott den 16 november 1883.

Summa kronor

. -- I

Lön.

Tjenst-

görings-

Summa.

penningar.

1 Kabinettssekreterare, Expeditions-

7,500 {

chef, arfvode----------------------------

—

—

1 Afdelningschef.................-........

4,400

2,000

6,400 \

2 D:o .........................-

8,800

4,000

12,800 1

1 Arkivarie _________________________-......

2,500

1,500

4,000 1

1 Förste sekreterare____________________

2,500

1,500

4,000 |

1 Andre sekreterare....-----------------

1,800

1,200

3,000

1 2 D:o .....................

3,600

2,400

6,000

1 D:o .................. ---

1,200

800

2,000

2 D:o .....................

2,400

1,600

4,000

1 Förste vaktmästare-------------------

650

300

950

1 Vaktmästare ----------------------------

500

300

800

3 D:o ...............-------......

1,500

900

2,400

Till Utrikesdepartementet hörande

embetsman:

1 Introduktör för främmande sände- bud, arfvode----------------------------

1

i

2,600

Af detta arfvode anses 2,500

kr. motsvara tjenstgöringspenningar.

[Lönen kan efter 5 års tjenstgöring

höjas med 600 kr.

Lönen kan efter 5 års tjenstgöring

höjas med 500 kr. och

efter 10 års tjenstgöring med

ytterligare 500 kr.

Derjemte fri bostad.

[.Lönen kan efter 5 års tjenstgöring

höjas med 100 kr.

56,450

Förestående stat skall tillämpas från och med den 1 januari 1884, utom hvad

angår kabinettssekreteraren, för hvilken densamma bl ifver gällande först vid nuvarande

innehafvares afgång.

Statens slutsumma af femtiosex tusen fyra hundra femtio kronor kommer att åt

nedanstående anslagsmedel utgå, nemligen:

1) Anslaget å svenska riksstatens Tredje hufvudtitel:

Utrikesdepartementet...........-......-......-.....-............-................. ^r- 27,495

2) De Förenade Rikenas anslag till Utrikesdepartementet å den gemen
samma

konsulskassan........................-..........-.................... ''

3) Norska statsverkets anslag till Utrikesdepartementet............-.......... 11,4o.)

Summa kronor 56,450

Bihang till Rikad. Prof. 189.1. 1 Sami. 1 Afd.

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Fjerde hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver landtför svar särenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen, i närvaro af Hans Kongl. Höghet Kronprinsen,

uti statsrådet å Stockholms slott den 14 Januari

1893.

Närvarande statsrådsledamöter:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: friherre von Essen,

friherre Åkerhielm,

Östergren.

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson.

Departementschefen, statsrådet friherre Rappe anhöll att få underställa

Kongl. Maj:ts pröfning frågan om reglerandet af utgifterna under

riksstatens fjerde hufvudtitel för år 1894 och att i sammanhang dermed

få föredraga följande, till Kongl. Maj:t inkomna framställningar i de

delar, som icke förut blifvit inför Kongl. Maj:t anmälda:

generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet underdåniga skrifvelse

den 29 sistlidne november angående arméförvaltningens artilleridepartements

behof af statsmedel för år 1894;

Bih. till Riksd. Prot. 1893. 1 Barn/. 1 Åfd, 1 Raft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Fjerde hufvndtitcln.

arméförvaltningens å fortifikationsdepartementet underdåniga skrifvelse

den 15 sistlidne november angående nämnda departements medelsbehof

under år 1894;

arméförvaltningens å fortifikationsdepartementet underdåniga skrifvelse

den 15 sistlidne november jemte dervid fogade, af chefen för

fortifikationen samma dag aflåtna underdåniga skrivelser angående behofven

af extra anslag för år 1894 dels till fästningsbyggnader och

dels till komplettering af fältingeniörmaterielen;

armé förvaltningens å intendentsdepartementet underdåniga skrifvelse

den 11 sistlidne november angående nämnda departements behof af statsmedel

för år 1894;

arméförvaltningens å civila departementet underdåniga skrifvelse

den 22 sistlidne december angående statsregleringen för år 1894;

statskontorets underdåniga skrifvelse den 6 sistlidne december angående

statsverkets inkomster under år 1891;

chefens för generalstabens topografiska afdelning underdåniga skrifvelse

den 26 sistlidne november angående behofvet af medel för de

topografiska arbetena under år 1894 jemte t. f. chefens för generalstaben

den 28 i samma månad deröfver afgifna underdåniga utlåtande,

äfvensom kartverkskommissionens den 6 december 1892 afgifna yttranden

öfver de af kartverkscheferna upprättade förslag till anslag för

år 1894;

t. f. chefens för generalstaben underdåniga skrifvelse den 22 sistlidne

december med förslag till och kostnadsberäkningar öfver förändringar

i infanteriets organisation år 1894;

inspektörens för kavalleriet underdåniga skrifvelse den 18 sistlidne

december med beräkningar öfver ökade kostnader för skånska husaroch

dragonregementena samt Jemtlands kavalleriregemente under år 1894;

generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet underdåniga skrifvelse

den 14 sistlidne december med förslag till och kostnadsberäkningar

rörande artilleriets omorganisation under år 1894;

chefens för fortifikationen underdåniga skrifvelse den 17 sistlidne

december med förslag till och kostnadsberäkning rörande åtgärder för

genomförande af fortifikationens nya organisation under år 1894;

inspektörens för trängen underdåniga skrifvelse den 20 sistlidne

december med kostnadsberäkningar rörande trängens organisation under

år 1894; samt

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Fjerde hufvudtiteln.

generalintendentens underdåniga skrifvelse den 19 sistlidne december

med förslag till och kostnadsberäkningar rörande de åtgärder, som

för genomförande af intendenturcorpsens nya organisation under år

1894 ansågos erforderliga.

Departementschefen, som förmälde sig icke ifrågasätta andra ändringar

i de under fjerde hufvudtiteln uppförda ordinarie anslag än

dem, som här nedan omförmälas, yttrade dervid:

»De omfattande förändringar i den nuvarande härorganisationen,

hvilka vid senaste urtima Riksdag af statsmakterna beslötos, måste, såsom

jag i mitt anförande till statsrådsprotokollet för den 14 sistlidne oktober

antydde, i eu framtid, sedan om- och nybildningen af den reorganiserade

härens alla afdelningar genomförts, komma att medföra betydande

ändringar i fjerde hufvudtitelns nuvarande uppställning. Då de olika

besluten i härordningsfrågan, på grund af sakens natur, kommo till

stånd, så att säga, vapenslagsvis och utan att någon hänsyn dervid

kunde tagas till fjerde hufvudtitelns på historiska förhållanden beroende

uppdelning i en mångfald olika anslag med delvis enahanda ändamål,

måste den nämnda omgestaltningen i främsta rummet komma att

träffa de anslag, som äro afsedda till aflöning, underhåll och beklädnad

af arméns personal, och för den närmaste tiden torde krigsstyrelsens

sträfvan i detta afseende hufvudsakligen böra riktas deråt att, i

den mån den nya härordningen utvecklas, bringa dessa anslags benämning

och uppställning i öfverensstämmelse med ofvannämnda för härens

framtida organisation bestämmande beslut vid 1892 års urtima Riksdag.

De förslag om uppförande i riksstaten af ett särskildt för intendenturcorpsen

afsedt. anslag, om sammanförande till ett anslag af samtliga

de för det icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning afsedda

tillgångar samt om särskiljande från anslaget till indelta arméns befälsaflöning

af de för det icke garnisonerade kavalleriet afsedda anslagsbelopp,

hvilka jag här nedan kommer att framställa, gå alla i denna

riktning.

Hvad åter angår de nya anslagsbelopp, som för aflöning, beklädnad

och underhåll af manskapet vid de om- och nybildade truppförbanden

varda af nöden, torde, i enlighet med det tillvägagående, som i liknande

fall förut varit följdt, desamma under hela öfvergångstiden böra hvart

för sig i sin helhet sammanhållas under ett anslag, helst ett sådant,

som redan har karakteren af reservationsanslag.

Då, såsom lätt inses, de statsutgifter, som för sistnämnda ändamål

erfordras, under öfvergångstiden kunna år efter år till beloppet högst betydligt

vexla, torde det öfverhufvud endast på detta sätt blifva för krigsstyrel
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Fjerde liufvudtiteln.

sen möjligt att utan ständiga rubbningar i budgeten och ständig omflyttning

af olika anslagsbelopp genomföra den utveckling af härorganisationen,

som under de närmaste åren förestår. De nya anslag, som afses

för aflöning, underhåll och beklädnad af manskap med mera dylikt

vid fältartilleriet, torde sålunda böra tilläggas anslaget till artilleriet,

motsvarande anslag för fästningsartilleriet anslaget till Vaxholms artilleri-corps,

hvilket torde böra ombildas till ett anslag för sistnämnda vapen,

samt slutligen de för manskapets vid trängen aflöning, underhåll

och beklädnad afsedda nya anslag anslaget till nämnda vapen. Häraf

blir visserligen en följd, att då de uppräknade anslagen samtliga äro afsedda

för befälets aflöning och följaktligen de för sådan aflöning erforderliga

nya anslagsbelopp likaledes måste tilläggas mera omförmälda anslag,

hela ds belopp, som utöfver nuvarande tillgångar erfordras för genomförande

af fältartilleriets, fästningsartilleriets och trängens beslutade nya organisation,

komma att uppföras under samma anslag. Häremot kan emellertid

icke något vara att erinra och detta tillvägagående finner sin fullkomliga

motsvarighet i hvad som egde rum, då t. ex. Svea trängbataljon uppsattes.

Hela det för bataljonen erforderliga anslag, vare sig nu dermed

afsågs befäls aflöning eller manskapets aflöning, underhåll eller beklädnad,

uppfördes nemligen till en början under en anslagsrubrik och först,

sedan bataljonens uppsättning fullbordats, blef an slagsbeloppet, med hänsyn

till de olika ändamål, det hade att tjena, uppdeladt på de för nämnda

olika ändamål afsedda särskilda anslag.

Hvad infanteriet och kavalleriet angår, blir emellertid förhållandet

något annorlunda. Jag lemnar dervid alldeles ur räkningen de värfvade

truppförbanden af detta slag. De förändringar, som dessa skola genomgå,

äro nemligen mycket obetydliga och dessutom af beskaffenhet att

ej vid nu instundande Riksdag böra genomföras. Beträffande åter öfriga

infanteri- och kavalleri-truppförband, synas de nya anslag, som för aflöning

af det vid desamma anstälda befäl erfordras, lämpligen böra uppföras

under anslaget till indelta arméns befälsaflöning eller då detta

anslag, enligt den framställning jag längre fram kommer att göra, skulle

delas i två, ett för infanteriet och ett för kavalleriet, under det af dessa

anslag, till hvilket anslagsbeloppen med afseende å sina ändamål böra

hänföras; och torde, då de med statsmedel aflönade volontärer vid

indelta infanteriet hitintills erhållit den dem tillkommande fasta lön från

nämnda anslag, bland befälsaflöningen böra inräknas jemväl den fasta

lön, som är beräknad för de enligt sistlidne Riksdags beslut nytillkomne

volontärerne vid infanteriet. Öfriga anslag åter eller de, som

erfordras dels till aflöning af det nya stammanskapet vid de båda in
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Fjerde hufvudtiteln.

delta skånska kavalleriregementena och Norrlands kavalleriregemente

och dels till underhåll och beklädnad under möten och öfningar af allt

nytillkommet manskap vid såväl dessa trupper som det icke garnisonerade

infanteriet i dess helhet, torde åter böra tilläggas auslaget till

indelta arméns och Vermlands fältjägarecorps’ vapenöfningar, hvarifrån

de hufvudsakligaste kostnaderne under sistnämnde truppförbands öfningar

hitintills bestridts.

Hvad slutligen angår det vid sistlidne Riksdag Eders Kongl. Maj:t.

lemnade bemyndigande att använda vissa af fjerde hufvudtitelns anslag

till andra ändamål än dem, för hvilka de ursprungligen varit afsedda,

lärer vara uppenbart, att detta bemyndigande, hvilket ej är inskränkt

att gälla allenast för år 1893, måste, i den mån detsamma ej af sig

sjelft förfaller i följd af de framställningar jag nu kommer att göra,

fortfarande anses ega giltighet. Beskaffenheten af den förändring i härorganisationen,

som nu är i fråga och som medför, att äfven obetydliga

och till beloppet synnerligen svårberäkneliga delar af ett anslag måste

användas att fylla bristen i ett annat, gör detta till en nödvändighet,

som först efter det den nya organisationen genomförts och kan till

sina verkningar fullt öfverskådas upphör att göra sig gällande.

Efter förutskickande af dessa anmärkningar ber jag att få öfvergå

till de särskilda anslagen.

Intendenturcorpsen.

Såsom Eders Kongl. Maj:t täcktes erinra sig, beslöt, i anledning

af Eders Kongl. Maj:ts förslag, sistlidne Riksdag upprättandet af en

särskild intendenturcorps; och skulle nödiga medel för densamma på

det sätt beredas, att dels från åtskilliga i Riksdagens skrifvelse uppräknade

anslag finge för den nya corpsen användas de belopp, som

förut derifrån utgått till intendenturtjenstemäns aflöning, och dels att, i

den mån organisationen af den nya corpsen fortginge, Riksdagen anvisade

de för densamma derutöfver erforderliga belopp. Ett nytt anslag

under benämning »intendenturcorpsen» torde alltså böra i riksstaten uppföras

till belopp motsvarande sammanlagda summan af de särskilda poster,

som från ofvannämnda anslag i riksstaten få för den nya corpsen

tagas i anspråk, och de belopp, Riksdagen år efter år för organisstionens

genomförande beviljar; och lärer ifrågavarande anslag böra erhålla

sin plats näst efter anslaget till generalstaben, med hvilken corps

den nya intendenturcorpsen så till uppgifter som ställning inom härorganismen

är närmast jemförlig.

[10

Nytt anslag

under denna

benämning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Fjerde hufYudtlteln.

Hvad angår frågan om det nya anslagets belopp torde böra erinras,

att enligt Riksdagens beslut de anslagsposter, som från redan befintliga

anslag må till den nya corpsen användas, uppgå till 310,245 kronor 63

öre och att Riksdagen derutöfver för genomförande af corpsens organisation

under år 1893 för nämnda år beviljat 13,500 kronor. Då vidare,

enligt hosfogade af generalintendenten med hans ofvannämnda

skrifvelse öfverlemnade förslag till åtgärder för genomförande under år

1894 af intendenturcorpsens organisation (bil. I), för nämnda år skulle

för corpsen ytterligare erfordras ett belopp af 14,912 kronor 60 öre

eller i rundt tal 15,000 kronor, samt ett belopp, motsvarande det för

år 1893 beviljade, naturligtvis blifver nödigt jemväl för år 1894, skulle

alltså det nya anslaget i sistnämnda års riksstat böra uppföras med

338,745 kronor 63 öre. Härvid är emellertid att märka, att i den nya

staten för intendenturcorpsen är uppförd dels inqvarteringsersättning

till vissa tjenstemän med sammanräknadt 5,300 kronor 63 öre och dels

ålderstillägg till 35 förvaltare å 300 kronor med tillsammans 10,500

kronor, men att i alla öfriga arméns stater så väl inqvarteringsersättning

som ålderstillägg anvisas att utgå icke från vederbörande corps’ eget

anslag, utan från anslaget till inqvarteringskostnader respektive anslaget

till ålderstillägg. Då enahanda bestämmelser lämpligen synas böra gälla

för intendenturcorpsen, lär alltså af Riksdagen böra äskas bemyndigande

för Eders Kongl. Maj:t att så ändra intendenturcorpsens stat, att jemväl

denna corps’ tjenstemän berättigas från de för ändamålet i riksstaten

uppförda anslag uppbära dem tillkommande inqvarteringsersättning och

ålderstillägg samt under förutsättning af bifall dertill corpsens stat och

deremot svarande anslag minskas med sammanräknade beloppet af ofvannämnda

summor eller 15,800 kronor 63 öre. Då, såsom jag nyss nämnde,

det belopp, som, med tillämpning af nu gällande stat, i 1894 års riksstat

borde för corpsen anvisas* uppgår till 338,745 kronor 63 öre, blefve

alltså motsvarande belopp, derest nämnda förslag gillas, allenast 322,945

kronor.

En ytterligare omständighet är emellertid härvid att beakta.

Till de redan befintliga anslag, från hvilka bidrag till intendenturcorpsen

skola hemtas, höra nemligen jemväl anslagen till inqvarteringsersättning

och ålderstillägg, i det att för nämnda ändamål skulle utgå, från först

omförmälda anslag 2,825 kronor 62 öre, motsvarande den inqvarteringsersättning,

som enligt nu gällande bestämmelser tillkommer regementsintendenterne

vid de värfvade, ej till Stockholms garnison hörande

garnisonerade trupperna äfvensom regementskommissarierne vid Svea

och Göta trängbataljoner, samt från det senare 13,500 kronor, utgörande

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Fjerde hufvudtiteln.

det belopp, som beräknas åtgå till ålderstillägg åt de intendenturtjenstemän,

hvilka för närvarande äro till dylik förmån berättigade. Då enligt

den nya staten för intendenturcorpsen 5,300 kronor 63 öre skola utgå

i inqvarteringsersättning åt intendenturtjenstemän, måste alltså från det

kontanta tillskott, Riksdagen beviljar åt samma corps, ett belopp motsvarande

skil na fl eu emellan 5,300 kronor 63 öre och 2,825 kronor 62

öre eller 2,475 kronor 1 öre tillföras anslaget till inqvarteringskostnader,

enär eljest anvisningarne för intendenturcorpsen å detta anslag

komme att öfverskrida hvad som enligt nu gällande bestämmelser kan

för densamma tagas i anspråk. Hvad åter angår anslaget till ålderstillägg,

betingar det anmärkta förhållandet, såsom lätt inses, endast

den påföljd, att derifrån måste till anslaget för intendenturcorpsen öfverföras

allenast det belopp 3,000 kronor, som motsvarar skilnaden emellan

beloppet 13,500 kronor, hvilket, enligt hvad jag nyss antydt, på grund

af Riksdagens beslut från berörda anslag får till intendenturcorpsen användas,

och beloppet 10,500 kronor, som enligt staten erfordras för att

åt dertill berättigade tjensteman vid intendenturcorpsen bereda ålderstillägg.

Rigtigheten häraf framstår klarast, om man med hvarandra jemför

å ena sidan det belopp, som uppkommer, derest man sammanlägger

dels det under år 1894 för intendenturcorpsen erforderliga nya anslag,

dels de bidrag, som enligt Riksdagens beslut få från samtliga de i

Riksdagens skrifvelse uppräknade anslag, med undantag af de båda anslagen

till inqvarteringskostnader och ålderstillägg, för intendenturcorpsen

tagas i anspråk och dels slutligen beloppet 3,000 kronor, som från

anslaget till ålderstillägg skulle till anslaget för intendenturcorpsen

öfverflyttas, och å andra sidan det belopp, som, enligt hvad jag ofvan

visat, i 1894 års riksstat bör för intendenturcorpsen uppföras.

De för intendenturcorpsen under år 1894 behöfliga nya anslag

utgöra .......................................................................................... kr. 28,500: —

Från redan befintliga anslag (utom anslagen till inqvarteringskostnader

och ålderstillägg) skola enligt Riksdagens

beslut utgå ....................................................... » 293,920: 01

Från anslaget till ålderstillägg............................................. » 3,000: —

kr. 325,420: 01

Det ofvan nämnda under 1894 för intendenturcorpsens

anslag erforderliga belopp utgör ................................ » 322,945: —

Rest kr- 2,475: 01

s. 8 Kontrollera mot PDF

[2.]

Minskning af

detta anslag.

/

8 Fjerde hufvndtiteln.

eller samma belopp, som, enligt livad jag ofvan visat, bör tillföras

anslaget till inqvarteringskostnader.

Under anhållan att framdeles vid de anslag, från Indika bidrag till

intendenturcorpsen skola utgå, göra de ytterligare framställningar, som

af de nu angifna förhållandena påkallas, hemställer jag alltså, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att

dels bemyndiga Eders Kongl. Maj:t att så ändra

den för intendenturcorpsen faststälda stat, att inqvarteringsersättning

eller ålderstillägg till tjenstemän vid

intendenturcorpsen, som äro till dylika förmåner berättigade,

förklaras skola utgå från anslaget till inqvarteringskostnader

resp. anslaget till ålderstillägg, och

dels, vid bifall härtill, till intendenturcorpsen bevilja

ett ordinarie anslag af kr. 322,945 att under

benämning »intendenturcorpsen» i riksstaten uppföras

näst efter anslaget till generalstaben.

Arméförvaltningen.

Af de till arméförvaltningen anslagna medel skulle, enligt 1892

års urtima Riksdags beslut, för den nya intendenturcorpsen tagas i anspråk

ett belopp af 16,900 kronor, motsvarande de förut i arméförvaltningens

stat till generalintendenten, intendenten (byråchefen) och byråchefsassistenten

uppförda aflöningsbelopp. Å andra sidan skulle emellertid,

enligt samma Riksdags beslut, en ny sjukvårdsbyrå inrättas å arméförvaltningens

intendentsdepartement och nödiga medel till den derför

erforderliga kostnad, hvilken beräknades till 10,271 kronor 90 öre, på

så sätt beredas, att af anslaget till »kommendantsstaten» finge för ändamålet

användas 4,260 kronor, af anslaget till »militärläkares undervisning»

2,150 kronor samt af de för den nya veterinärorganisationen anvisade

medel den behållning 6,342 kronor, som vid denna organisations genomförande

beräknas uppkomma.

Det belopp, hvarmed anslaget till ,arméförvaltningen bör minskas,

skulle således utgöra skilnaden emellan 16,900 kronor och 10,271 kronor

90 öre eller 6,628 kronor 10 öre, men dervid är att märka, att, ehuru

verkliga kostnadsökningen för den nya sjukvårdsbyrån uppgår till nyssnämnda

belopp 10,271 kronor 90 öre, denna summa i sin helhet dock

icke blifvit för ändamålet uppförd i arméförvaltningens nya stat. I den

beräknade kostnadsökningen ingick nemligen med ett belopp af 1,362

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Fjerde lmfrndtiteln.

kronor 50 öre den vederbörande tjensteman vid den nya sjukvårdsbyrån

tillkommande inqvarteringsersättning, som emellertid enligt den nya

staten för arméförvaltningen skall gäldas icke från arméförvaltningens

anslagsmedel utan från förslagsanslaget till inqvarteringskostnader. Till

summan 6,628 kronor 10 öre, som skulle beteckna den minskning i

anslaget till arméförvaltningen, hvilken blefve en följd af intendenturcorpsens

och den nya sjukvårdsbyråns inrättande, måste alltså läggas

nyssnämnda belopp 1,362 kronor 50 öre, då summan 7,990 kronor 60

öre befinnes utgöra det belopp, hvarmed framdeles, sedan å ena sidan

från arméförvaltningens anslag till anslaget för intendenturcorpsen öfverförts

ofvannämnda 16,900 kronor och å den andra till samma anslag

öfverflyttats de anslagstillgångar, som enligt arméförvaltningens nya

stat erfordras för den nya sjukvårdsbyrån, förstnämnda anslags slutsumma

kommer att understiga den, som för närvarande finnes för detsamma i

riksstaten uppförd.

Hvad angår de tillgångar, som vid sistlidne Riksdag beräknades

blifva för den nya sjukvårdsbyrån disponibla, ber jag få erinra, att

garnisonsläkaren å Karlsborg numera afgått från sin befattning och att

det för garnisonsläkarebefattningen derstädes från anslaget till kommendantsstaten

förut utgående aflöningsbelopp 4,260 kronor således

redan nu kan för sjukvårdsbyrån tagas i anspråk. Såsom jag i mitt

anförande till statsrådsprotokollet för den 14 sistlidne oktober upplyste,

kunna deremot öfriga ofvanangifna tillgångar ännu ej på någon tid

i sin helhet disponeras för ändamålet och lär vid sådant förhållande

någon öfverföring af dem till anslaget för arméförvaltningen ej böra

ifrågakomma. Detta anslag, som för närvarande är i riksstaten uppfördt

med ett belopp af 142,700 kronor, skulle alltså, då detsamma nu

komme att minskas med 16,900—4,260 eller 12,640 kronor, i 1894 års

riksstat komma att uppföras med 142,700 kronor — 12,640 kronor

eller 130,060 kronor.

Då arméförvaltningens nya stat slutar å 134,709 kronor 40 öre

erfordras alltså, på det anslagets slutsumma må komma att svara mot

statens, att till arméförvaltningen ytterligare anvisas 4,649 kronor 40

öre och är att emotse, det denna summa inom en jemförelsevis snar

framtid skall varda disponibel å de för den nya veterinärorganisationen

afsedda anslagstillgångar.

Under åberopande af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag alltså,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

Bill. till Rikxd. Prof. 1 Rami. J A/d. 1 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Ökning af

detta anslag.

[4-]

Afförande ur

riksstaten af

detta anslag.

Fjerde hufvudtiteln.

att, vid bifall till förslaget om uppförande i riksstaten

af ett särskildt för intendenturcorpsen afsedt

anslag, minska anslaget till arméför
-

valtningen nu ...................

................... kr.

142,700: —

med.......................................

.................... »

12,640: —

till .........................................

..................... kr.

130,060: —

Generalitetsstaten.

Vid 1892 års urtima Riksdag beslutades, såsom Eders Kongl. Maja

täcktes erinra sig, uppsättandet af en sjette fördelningsstab, hvarjemte

Riksdagen till arfvoden åt adjutanten hos den nya fördelningsgeneralen

och fördelningsläkaren anvisade ett anslag för år 1893 af 2,780 kronor.

Detta belopp torde nu böra på ordinarie stat uppföras; och hemställer

jag, då med tillsättande af den sjette fördelningsgeneralen torde

kunna anstå till ett senare år af den för den förbättrade härordningens

genomförande bestämda öfvergångstid samt i öfrigt några förändringar

inom generalitetet af beskaffenhet att föranleda minskning i nu förevarande

anslagsbelopp icke sedan förra Riksdagen inträffat, det Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att för beredande af erforderliga arfvoden åt

adjutanten och fördelningsläkaren vid den nya fördelningsstaben

höja anslaget till gene
ralitetsstaten

nu..................................... kr. 126,265: —

med........................... » 2,780: ■—

till ............................................................... kr. 129,045: —

Öfverkommendantsexpeditionen i Stockholm.

Då 1892 års urtima Riksdag, bland annat, medgifvit, att till »kommendantsstaten))

finge öfverflyttas nu utgående anslag till öfverkommendantsexpeditionen

i Stockholm och hinder icke möter, att denna

öfverflyttning redan vid nu instundande Riksdag kommer till setånd,

hemställer jag, som under anslaget till »kommendantsstaten)) kommer

att göra framställning om, bland annat, detta anslags ökande med ett

belopp af 7,350 kronor, motsvarande den summa, hvarmed anslaget

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Fjerde hufvudtiteln.

till öfverkommendantsexpeditionen i Stockholm för närvarande är i riksstaten

uppfördt, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, under förutsättning att sistnämnda framställning

vinner bifall, besluta, att anslaget till öfverkommendantsexpeditionen

i Stockholm skall ur riksstaten

utgå.

Kommendantsstaten.

Enligt sistlidne Riksdags beslut skall af detta anslag ett belopp

af 15,060 kronor användas till bestridande af kostnaderna för intendenturcorpsens

nya organisation; och har jag vidare förut i dag

gjort framställning derom, att ett belopp af 4,260 kronor, motsvarande

den från förevarande anslag utgående aflöningen till gamisonsläkaren

å Karlsborg, måtte få läggas till arméförvaltningens anslag. Under

iakttagande häraf borde anslaget till kommendantsstaten minskas med

ett belopp af 19,320 kronor; men då å andra sidan till detsamma

skall läggas det belopp 7,350 kronor, med hvilket anslaget till öfverkommendantsexpeditionen

är i 1893 års riksstat uppfördt, skulle den

verkliga minskningen i anslaget, som för närvarande kan ifrågakomma,

uppgå till ett belopp af 11,970 kronor.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att,

vid bifall till förslagen om uppförande i riksstaten

af ett särskildt anslag för intendenturcorpsen

samt om ändring i anslagets till arméförvaltningen

nuvarande belopp, minska anslaget till kommendants
-

staten nu .................................

.................. kr.

30,868: —

med ............................................

................. »

11,970: —

till ..............................................

................. kr.

18,898: —

Krigsskolan.

Enligt 1892 års urtima Riksdags beslut i fråga om intendenturcorpsens

organisation skall al’ nu förevarande anslag ett belopp af

2,960 kronor, motsvarande den för närvarande från detsamma till redo
-

[5.]

Minskning af

detta anslag.

. [o.]

Minskning af

detta anslag.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

[7-]

Minskning af

detta anslag.

[8.]

Ökning af

detta anslag.

Fjerde hufvudtiteln.

göraren vid krigsskolan utgående aflöning, tagas i anspråk för nämnda

corps. Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen

att, vid bifall till förslaget om uppförande i riksstaten

af ett särskildt för intendenturcorpsen afsedt

anslag, minska anslaget till krigssko
-

lan nu .......................................................* kr. 79,689: —

med ............................................................ » 2,960: —

till ................................................................. kr. 76,729: —

Garnisonssjukhusen i Stockholm och å Karlsborg.

Enligt meranämnda Riksdags beslut beträffande organisationen af

en intendenturcorps skall af ifrågavarande anslag för berörda corps användas

4,200 kronor, motsvarande den från detsamma till sjukhuskommissarien

och sjukbusskrifvaren vid allmänna garnisonssjukhuset i Stockholm

utgående aflöning.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att,

vid bifall till förslaget om uppförande i riksstaten

af ett särskildt för intendenturcorpsen afsedt

anslag, minska anslaget till garnisonssjukhusen i Stock
-

holm och å Karlsborg nu...........

........... kr.

81,487: —

med ....................................................

.......... B

4,200: —

•

till ......................................................

........... kr.

77,287: —

Pensioner och stipendier för fältläkarecorpsen.

I syfte att uppflyttning till l:ste bataljonsläkarelöneförmåner i regeln

måtte komma att ega rum i tur inom hela fältläkarecorpsen föreslog

Eders Kongl. Maj:t 1892 års båda Riksdagar, att Eders Kongl. Maj:t

måtte bemyndigas att, i mån af nuvarande l:ste bataljonsläkares afgång,

använda de åt dem i de olika staterna uppförda aflöningsbelopp

till aflöning åt motsvarande antal af de till tjensteåldern äldste 2:dre

bataljonsläkarne, äfven om dessa icke voro vid vederbörande truppförband

anstälde. Förslagen lyckades emellertid icke tillvinna sig Riksdagens

bifall. Af förhandlingarne i ämnet vid dessa båda Riksdagar

synes emellertid framgå, att motståndet mot de ifrågasatta bestäm
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Fjerde hnfvudtiteln.

melserna berott icke på någon inom Riksdagen förefintlig obenägenhet

mot förslaget om ändrade befordringsgrunder för 2:dre bataljonsläkarne

utan endast på formella betänkligheter. I den till svar å Eders Kongl.

Maj:ts förslag i härordningsfrågan aflåtna skrifvelsen säger 1892 års

urtima Riksdag detta uttryckligen och antyder på samma gång, att det

af Eders Kongl. Maj:t afsedda mål synes kunna vinnas på det sätt, att

bataljonsläkarne uppfördes i en enda lönegrad, motsvarande 2:dre bataljonsläkares,

och att till Eders Kongl. Maj:ts disposition stäldes ett

belopp svarande mot skilnaden emellan nuvarande förste bataljonsläkarnes

och andre bataljonsläkarnes löneförmåner att lika fördelas bland

de till tjensteåldern äldste bataljonsläkarne.

Enär det fortfarande synes mig af vigt, att nu gällande olämpliga

bestämmelser ifråga om 2:dre bataljonsläkarnes befordran utbytas mot

nya, som bättre tillgodose dessa tjenstemäns anspråk på en så vidt

möjligt jemn uppflyttning i högre lönegrad, bär jag ansett mig böra

upptaga detta Riksdagens förslag; och lärer, då för detsammas genomförande

ett särskildt nytt anslagsbelopp skulle ställas till Eders Kongl.

Maj:ts disposition, nämnda anslagsbelopp, till undvikande af en ny

anslagstitel, lämpligen böra sammanslås med nu förevarande anslag,

från hvilket aflöning till en del af fältläkarecorpsens personal redan

bestrides.

Hvad angår den summa, som för förslaget är af nöden, har jag

trott mig böra utgå från förhållandena, sådana de komma att gestalta

sig sedan den vid sistlidne Riksdag antagna förbättrade härordningen

blifvit till fullo genomförd. Anslagets belopp blifver visserligen såsom

följd deraf redan från början något större än som skulle hafva blifvit

fallet, derest antalet nuvarande l:ste bataljonsläkarebeställningar vid

armén tagits till utgångspunkt. Enligt de hittills gällande staterna

förefinnas nemligen 37 dylika beställningar vid armén, under det att

för framtiden skulle komma att förefinnas 39 sådana. Skilnaden

i anslagsbeloppet, hvilken kommer att utgöra 2,785 kronor, är emellertid

obetydlig, helst då den ställes vid sidan af den obestridliga

fördölen att redan nu få denna angelägenhet definitivt ordnad; och som

lätt inses, komma, såsom följd af det utaf mig förordade till vägagåendet,

statens utgifter icke att ökas. Rättigheten för Eders Kongl.

Maj:t att af det nya anslagsbeloppet tilldela lönefyllnad åt de äldre

bataljonsläkarne skulle nemligen inträda endast i den mån nuvarande

l:ste bataljonsläkare afgå; och lärer vara uppenbart, att samtlige nu

tjenande i:ste bataljonsläkare omöjligen kunna komma att afgå före

den för härordningens genomförande bestämda ötvergångstid, vid hvit
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Fjerde hnfvudtiteln.

kens utgång emellertid löner jemväl till de 2 nya l:ste bataljonsläkarebeställningarne

böra vara anvisade.

Af omförmälda 39 förste bataljonsläkarebeställningar äro 23 uppförda

å staterna för ej garnisonerade infanteriregementen, nemligen de

19 indelta samt Norrbottens, Vesterbottens, Jemtlands och Vesternorrlands

regementen, 5 å staterna för lifregementets dragoner och husarer,

Smålands husarregemente samt skånska husar- och dragonregementena

och de återstående 11 å staterna för värfvade truppförband, nemligen

de tre gardesregementena, de tre äldre artilleriregementena, Vaxholms

artillericorps, fortifikationen (2 dylika beställningar) samt Svea och

Vendes trängbataljoner. Då, oberäknad!, inqvarteringsersättningen, som

till l:ste bataljonsläkare utgår med samma belopp som till kaptener

och till 2:dre bataljonsläkare med samma belopp som till löjtnanter,

skilnaden emellan den för förste och andre bataljonsläkare å staterna

anslagna aflöning uppgår till följande belopp:

vid de 23 förstnämnda infanteriregementena

samt de tre indelta kavalleriregementena,

lön ...............................................................

. kr.

900: —

och dagaflöning ..............................................

»

90: —

summa kr.

990: —

eller vid 26 regementen sammanlagdt ... .

............... kr. 25,740: —

vid skånska husarregementet, lön...............

.. kr.

900: —

dagaflöning .........................................................

.. »

305: — » 1,205: —

vid skånska dragonregementet, lön............

. kr.

900: —

dagaflöning .......................................................

.. »

215: — » 1.115: —

samt vid värfvadt regemente, lön-..............

kr.

900: —

dagaflöning ..................................... ...............

»

365: —

summa

kr. 1,265: —

eller för 11 värfvade regementen sammanlagdt............... » 13,915: —

skulle alltså summan häraf kr. 41,975: —

utgöra det belopp, hvarmed vid bifall till nu förevarande förslag slutsumman

å anslaget till pensioner och stipendier för fältläkarecorpsen

skulle ökas.

Det torde emellertid böra erinras, att detta belopp icke under alla

förhållanden blifver tillräckligt för sitt ändamål. Om antalet vid värfvade

truppförband anställde bataljonsläkare, som äro berättigade till

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Fjerde hufrudtiteln.

den högre aflöningen, öfverstiger siffran 11, som, enligt hvad jag nyss

nämnde, betecknar antalet vid värfvade trupper för närvarande anstälde

l:ste bataljonsläkare, måste nemligen brist uppstå i den del af anslaget,

som är ansedd att bekosta dagaflöningen, hvilken vid värfvade truppafdelningar

utgår året om men vid de indelta och öfrige icke garnisonerade

regementen beräknas utgå för 90 resp. 243 (skånska husarregementet)

och 213 (skånska dragonregementet) dagar. Denna olägenhet

uppväges emellertid deraf, att vid motsatt förhållande d. v. s., då antalet

till den högre aflöningen berättigade bataljonsläkare vid de värfvade

truppförbanden understiger 11, öfverskott å anslaget måste uppstå,

hvilket, då anslaget är af allmän natur, kommer liufvudtitelns allmänna

besparingar till godo. Hela saken torde alltså ej påkalla annan åtgärd,

än att Eders Kongl. Maj:t af Riksdagen äskar bemyndigande att, derest

de till lön och dagaflöning åt de äldre bataljonsläkarne från anslaget

gjorda utbetalningar under något år öfverskrida ofvan nämnda belopp

41,975 kronor, låta täcka bristen från allmänna besparingame.

Då enligt Riksdagens förslag benämningarne l:ste och 2:dre bataljonsläkare

skulle utbytas mot benämningen bataljonsläkare och i hvarje

fall den i vederbörande stater uppförda aflöning för l:ste bataljonsläkarne

för framtiden skulle bestämmas att utgå med allenast det till

2:dre bataljonsläkare anslagna belopp, kunde ifrågasättas, att staterna

för arméns samtliga truppförband med undantag af Gotlands och Karlsborgs

artillericorpser, vid livilka någon läkare icke finnes anstäld, nu

ånyo borde föreläggas Riksdagen till godkännande. Emellertid lär den

erforderliga ändringen i staterna jemväl kunna på det sätt åvägabringas,

alt Riksdagen, utan att nya förslagsstater föreläggas densamma, bemyndigar

Eders Kongl. Maj:t att vidtaga derför nödiga åtgärder och

torde, med afseende å den jemförelsevis obetydliga ändring, som nu är

i fråga, sistnämnda utväg böra föredragas.

Slutligen torde böra påpekas, att hvad den högre dagaflöningen till

de äldre bataljonsläkarne angår, endast sådan aflöning af detta slag,

som eljest skolat från vederbörande truppförbands eget anslag utbetalas,

kan ifrågakomma att gäldas från det nya anslaget. Om sålunda för

framtiden en till högre dagaflöning berättigad bataljonsläkare kommenderas

till någon af landtförsvarets skolor eller annan inrättning af beskaffenhet

att ersättning till den dervid tjenstgörande personal utgår

från andra landtförsvarets medel än vederbörande truppförbands aflöningsanslag,

torde vara uppenbart, att från nämnda medel bör betalas

jemväl den högre dagaflöning, som under kommenderingen kan tillkomma

batalj onsläkaren.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Fjerde hufvudtiteln.

Under erinran, att vid bifall till dessa förslag nu förevarande anslag

bör erhålla en något ändrad benämning, som gifver antydan om

det nya ändamålet med anslaget, hemställer jag alltså, att Eders Kongl.

Maj: t täcktes föreslå Riksdagen

att bemyndiga Eders Kongl. Maj:t att så ändra de

vid 1892 års urtima riksmöte af Riksdagen godkända

stater för dem af arméns truppafdelningar, vid hvilka

finnas anstälde förste eller andre bataljonsläkare, att

samtliga dessa beställningar upptagas under benämningen

»bataljonsläkare» och att för dem af beställningarna,

som förut varit betecknade såsom l:ste bataljonsläkarebeställningar,

uppföres »lön 900 kronor»

och »dagaflöning 2 kronor» under vederbörligt antal

dagar, samt

att vid bifall härtill

dels besluta att, i mån af nuvarande l:ste bataljonsläkares

afgång, Eders Kongl. Maj:t må i den ordning,

Eders Kongl. Maj:t pröfvarlämpligt, förklarade

äldste bataljonsläkarne vid armén intill ett antal af

39 berättigade att utöfver de dem enligt stat tillkommande

löneförmåner komma i åtnjutande af lönetillägg

med 900 kronor, dagaflöning med 1 krona och inqvarteringsersättning,

der sådan enligt gällande föreskrifter

skall utgå och af statsmedel gäldas, med skilnaden

emellan den för l:ste och 2:dre bataljonsläkaf-e

nu bestämda så beskaffade ersättning;

dels öka anslaget till pensioner och stipendier för

fältläkarecorpsen nu ................................. kr. 19,800: —

med.......................................................... » 41,975: —

till........................................................... kr.* 61,775: —

äfvensom medgifva att anslaget må för framtiden benämnas

»ökad aflöning till de äldre batalj onsläkarne

samt pensioner och stipendier för fältläkarecorpsen»

och

dels slutligen, med förklaring att från nämnda

anslag skall utgå, förutom ofvan omförmälda lönetilllägg,

jemväl erforderlig förhöjd dagaflöning i alla de

fall, då sådan aflöning eljest skall från vederbörande

s. 17 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln. 17

truppförbands ''aflöningsanslag utbetalas, tillika medgifva

att, derest under något år de från anslaget

gjorda utbetalningar af lönetillägg och dagaflöning till

de äldre bataljon släkarne öfverskrida en summa af

41,975 kronor, öfverskjutande beloppet må från hufvudtitelns

allmänna besparingar ersättas.

Kavalleri- och infanteriregementena.

Enligt det af statsrådet och chefen för finansdepartementet åberopade,

utaf kammarcollegium och statskontoret den 28 sistlidne december

afgifna utlåtande skulle det under detta anslag uppförda belopp

817,000 kronor, motsvarande ränta, som af berustade och roterade hemman

frinjutes, kunna nedsättas till 421 kronor 32 öre eller i rundt tal

400 kronor, utgörande den ränta, hvilken frinjutes af åtskilliga innehafvare

utaf militieboställen på gammal stat.

Anslaget i sin helhet kan alltså minskas med 816,600 krono]; och

hemställer jag fördenskull,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att minska anslaget till kavalleri- och infanteriregementena

nu............................................. kr. 1,517,500: —

med............................................................ )) 816,600: —

till............................................ » 700,900: —

Indelta arméns befälsaflöning.

Genom de förändringar i fråga om infanteriets organisation, som vid

sistlidne Riksdag beslutades, hafva det indelta infanteriets truppförband,

Vermlands fältjägarecorps och de uteslutande af infanteri bestående

s. k. beväringstrupperna erhållit en i det närmaste likformig organisation.

Noga räknadt är det endast sättet för stammanskapets anskaffning,

som för dessa slag af trupper är något olika. Under det att vid

de indelta infanteriregementena och corpserna manskapet hufvudsakligen

utgöres af soldater, som rekryterats på det hitintills inom indelta armén

vanliga sättet, består stammanskapet vid Vermlands fältjägarecorps och

de s. k. beväringstrupperna uteslutande af värfvadt folk, men i öfrigt

BIL till lliksd. Vrot. 181) B. 1 Sami. ] Afd. 1 Haft. 3

[9-]

Minskning af

detta anslag.

[10.]

Minskning af

detta anslag

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Fjerde hufvudtiteln.

skulle utbildningen för manskapet vid samtliga truppslagen för framtiden

blifva densamma, liksom lönerna för så väl allt befäl som dem

af manskapet, hvilka erhålla sin aflöning direkte af statsmedel, äfvenledes

inom kort skulle komma att utgå med i hufvudsak samma belopp.

Under sådana förhållanden lärer någon anledning icke vidare förefinnas

att under skilda titlar i riksstaten uppföra de anslag, som äro afsedda

för aflöning utaf befäl och manskap vid ifrågavarande truppslag.

De anslag eller anslagsdelar, som under sådana förhållanden kunna

komma i fråga att sammanslås, äro, på sätt som framgår af mitt anförande

till statsrådsprotokollet för den 14 sistlidne oktober, följande:

»Indelta arméns befälsaflöning» i 1893 års riksstat uppfördt med

ett belopp af ........................................................................ kr.

»Vermlands fältjägarecorps» d:o d:o »

»Marinregementet» d:o

»Gotlands nationalbeväring» d:o

»Hallands beväring» d:o

»Vesternorrlands beväring» d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

»Aflöning till stamtrupp vid Vesternorrlands bataljon» d:o

»Aflöning till stamtrupp vid Blekinge bataljon» d:o d:o

samt af anslaget »till värfvade garnisonstruppernas

rekrytering och aflöning» .......................................

och af extra anslaget för »tillämpning af nya värnpligtslagens

föreskrifter i fråga om de värnpligtig^

inskrifning och redovisning in. m.» ........

4,208,812

141,182

66,000

200,509

12,660

31,420

26,644

60,000

11,050:

24,529: 95

Summa kr. 4,782,806: 95

Hela detta belopp kan emellertid ej upptagas under det nya anslag,

som sålunda skulle bildas och som, med hänsigt till det ändamål hvarför

detsamma komme att blifva afsedt, lämpligen torde böra benämnas

»det icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning». Då från anslaget

till »indelta arméns befälsaflöning» utgår aflöning jemväl till det indelta

kavalleriets befäl, måste till en början från den angifna slutsumman

dragas det belopp, som enligt vederbörliga stater skall från nämnda

anslag till det indelta kavalleriet utgå och hvilket belopp torde böra

uppföras såsom ett särskilt anslag.

Då af meranämnda anslag utgår

till Lifregementets dragoner ....................................... kr. 140,058: —

» Lifregementets husarer .......................................... » 140,058: —

» Smålands husarregemente .................................. » 140,058: —

Transport kr. 420,174

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Fjerde hufvudtiteln.

Transport kr. 420,174: —

till Skånska husarregementet....................................... » 232,783: —

» Skånska dragonregementet................................. » 231,983: — samt

» Norrlands dragonregemente ............................. » 51,385: —

utvisar alltså summan häraf ....................................... kr. 936,325: —

det afdrag, som vid ifrågavarande anslags sammanläggning af denna

anledning bör ega rum.

Vidare böra af orsaker, som af det föregående framgå, från den

ofvan angifna summan dragas dels de belopp, som från de till sammanläggning

ifrågasatta anslagen utgå till intendenturtjenstemän vid det ej

garnisonerade infanteriet, och dels skilnaden emellan den i staterna

för nämnda infanteris truppförband uppförda aflöning till en l:ste bataljonsläkare

och den aflöning, som enligt samma stater utgår till en

2:dre bataljonsläkare.

Då vid indelta infanteriet för närvarande äro anstälde 24 regementsintendenter,

vid Vermlands fältjägarecorps 1 och vid Gotlands nationalbeväring

1 samt lön med dagaflöning till dessa tjenstemän i samtliga

de för vederbörande truppförband mi gällande stater är upptagen till

2,980 kronor, uppgår det afdrag, som af förstnämnda anledning nödvändiggöres,

till 26 x 2,980 eller 77,480 kronor.

Skilnaden emellan nuvarande l:ste bataljonsläkares aflöning och

de blifvande »bataljonsläkarnes» utgör vidare enligt samtliga de stater,

som nu äro i fråga, 960 kronor, hvadan och då af de icke garnisonerade

infanteritruppförbanden 19 äro försedda med l:ste bataljonsläkare det

afdrag, som af det i detta afseende anmärkta förhållandet blir en följd,

uppgår till 19 x 960 eller 18,240 kronor.

Slutligen måste beaktas dels att från anslaget »Gotlands nationalbeväring»

utgår aflöning jemväl till befälet vid Gotlands artillericorps

och dels att från anslaget till »aflöning till stamtrupp vid Blekinge

bataljon» bestrides förutom aflöning till stamtruppen jemväl kostnaden

för dess utbildning vid bataljonens volontärskola. Då enligt

vederbörliga stater till Gotlands artillericorps är anslaget ett belopp af

28,456 kronor 5 öre och till utbildningen af stamtruppen vid nämnda

bataljon ett belopp af 33,608 kronor 75 öre, måste alltså af dessa anledningar

ett afdrag utaf 62,064 kronor 80 öre ega rum.

Samtliga afdragen uppgå alltså till följande belopp:

För det indelta kavalleriets befälsaflöning..................... kr. 936,325: —

» regementsintendenternas » .................... » 77,480: —

Transport kr. 1,013,805: —

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Fjerde hufvndtiteln.

Transport kr. 1,013,805: —

För l:ste bataljonsläkarnes aflöning-................................. » 18,240: —

» Gotlands artillericorps och utbildningskostnad för

stamtruppen vid Blekinge bataljon................... » 62,064: 80

Sumöia kr. 1,094,109: 80

och då summan af ifrågavarande anslagsbelopp uppgår

till ............................................................................. kr. 4,782,806: 95

skulle alltså med afdrag af................................................ » 1,094,109: 80

resten..................................................................................... kr. 3,688,697: 15

utgöra det belopp, hvarmed det nya anslaget skulle i riksstaten uppföras.

Härtill bör emellertid läggas det belopp som, med anledning af

infanteriets beslutade nya organisation, under år 1894 erfordras till ökad

befälsaflöning vid det icke garnisonerade infanteriet. På sätt hosföljande

tabeller (Bil. II och III) gifva vid handen, är behofvet i detta

afseende af t. f. chefen för generalstaben, hvilken anmodats att i ämnet

inkomma med förslag, beräknadt till 288,361 kronor. Dervid är emellertid

att märka, att bland utgifter, som upphöra, jemväl är beräknad den besparing

1-9,026 kronor, som i föfrjd af indragningen utaf åtskilliga soldatnummer,

hvilka icke med nya ersättas, skulle i mötes- och öfningskostnader

uppkomma och hvilken naturligtvis bör tillgodokomma anslaget

till indelta arméns och \ ermlands fältjägarecorps’ vapenöfningar, som

bekostar dylika utgifter.

T. f. chefens för generalstaben förslag, mot hvilket jag i öfrigt

icke har något att erinra, föranleder, alltså en ökning i förevarande

anslag af 288,361 kronor + 19,026 kronor eller 307,387 kronor.

Då härtill lägges förut ornförmälda belopp 3,688,697 kronor 15 öre,

skulle alltså hela anslagsbeloppet komma att utgöra 3,996,084 kronor

15 öre eller i jemnt krontal 3,996,084 kronor.

Under åberopande af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag alltså,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att medgifva

att de under anslagen till »indelta arméns befälsaflöning)),

»Vermlands fältjägarecorps», »Marinregementet»,

»Gotlands nationalbeväring», »Hallands beväring»,

»Vesternorrlands beväring», »aflöning till stamtrupp

vid Vesternorrlands bataljon», »aflöning till stamtrupp

. vid Blekinge bataljon», »värfvade garnisonstruppernas

rekrytering och aflöning» samt »tillämpning af nya

värnpligtslagens föreskrifter i fråga om de värnpligtiges

inskrifning och redovisning m. m.» upptagna, till

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Fjerde hufnidtiteln.

aflöning af befäl och stamtrupp vid de indelta infam

teriregementena och corpserna, Vermlands fältjägarecorps

samt de s. k. beväringstrupperna afsedda anslagstillgångar

må få sammanslås till ett anslag, att under

benämning »det icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning»

i riksstaten uppföras i stället för anslaget

»till indelta arméns befälsaflöning» näst efter anslaget

»till kavalleri- och infanteriregementena» äfvensom, vid

bifall härtill och de förut framställda förslagen om

uppförande i riksstaten af ett särskildt anslag för

»intendenturcorpsen» och om ökning af anslaget

till »pensioner och stipendier för fältläkarecorpsen»,

minska det hittills under an slagsrubriken »indelta arméns

befälsaflöning» uppförda belopp...... kr. 4,208,812: —

med ............................,............................ » 212,728: —

till ......................................,..................... kr. 3,996,084: —

Det icke garnisonerade kavalleriets befälsaflöning.

På sätt jag redan antydt, torde de under anslaget till indelta arméns

befälsaflöning uppförda, för aflöningen af befälet vid det indelta kavalleriet

afsedda anslagstillgångar lämpligen böra särskildt för sig upptagas

i riksstaten under ett nytt anslag, som i analogi med hvad jag

nyss hemstält beträffande det nya anslaget till infanteriet torde böra

benämnas »det icke garnisonerade kavalleriets befälsaflöning» och i riksstaten

erhålla plats närmast efter anslaget till »det icke garnisonerade

infanteriets befälsaflöning».

Hvad anslagets belopp beträffar utgör, såsom jag redan yttrat, det

indelta kavalleriets andel i anslaget till indelta arméns befälsaflöning

en summa af 936,325 kronor. Hela detta belopp kan emellertid icke

uppföras under det nya anslaget. Derifrån måste nemligen af orsaker,

som jag redan angifvit, dragas dels de belopp, som för närvarande

enligt stat utgå till 5 vid det indelta kavalleriet anstälde regementsintendenter,

utgörande 5 x 2,980 kronor eller 14,900 kronor och dels

skilnaderi emellan den i staterna för det indelta kavalleriets truppförband

uppförda 6 förste bataljonsläkarebeställningar och den aflöning, som

för närvarande utgår till motsvarande antal 2:dre bataljonsläkarebeställ
-

[11.]

Uppförande

i riksstaten

af ett nytt

anslag med

denna benämning.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Fjerde hnfnidtiteln.

ningar eller, då denna skilnad för hvarje beställning utgör 960 kronor,

ett belopp af 5,760 kronor.

Med afdrag utaf 14,900 + 5,760 eller 20,660 kronor blefve alltså

anslagets belopp 915,665 kronor.

Dertill måste emellertid å andra sidan läggas den del af de för

kavalleriets nya organisation under år 1894 erforderliga kostnader, som

är afsedd att användas till befälsaflöning. Enligt de af inspektören för

kavalleriet vid hans ofvannämnda skrifvelse fogade tabeller Bil. IV och

V, jemförde med bil. VI B. 6 till t. f. chefens för generalstaben betänkande

rörande den förbättrade härordningen, utgör nämnda kostnad,

hvari bör inräknas all aflöning, som utgår till befäl och underbefäl

med vederlikar äfvensom korpraler på gammal stat (dylik aflöning utgår

nemligen för närvarande från anslaget till »indelta arméns befälsaflöning»),

följande belopp:

Vid skånska husarregementet (bil. IV):

dagaflöning vid rekrytskolan......................................... kr. 6,645: 95.

d:o d:o regementsskolan................................ » 609: 02.

» skånska dragonregementet (bil. IV):

dagaflöning vid rekrytskolan .......................................... » 6,645: 95.

d:o d:o regementsskolan................................... » 609: 02.

» Norrlands kavalleriregemente:

Under år 1893 nytillkommet befäl (bil. VI B. 6 till

generalstabens förslag)................................................... » 19,922: —

Under år 1894 nytillkommet befäl (Bil. V).............. » 4,760: —

Dagaflöning vid skolorna (Bil. V)................................. » 5,909: 70.

Summa kr. 45,101: 64.

hvarifrån dock bör afdragas, såsom hörande till

detta anslag:

Indragning af stallmästarelönen vid de båda skånska

kavalleriregementena (bil. IV) ............ kr. 3,300: —

Indragning af en sadelmakarebefattning

vid Norrlands kavalleriregemente » 460: — ^ 3?760:

då verkliga beloppet blir ......................................................... kr. 41,341: 64.

Då jag mot dessa af inspektören för kavalleriet afgifna förslag icke

har något att erinra, skulle alltså anslaget i 1894 års riksstat böra

uppföras med 915,655 kronor + 41,341 kr. 64 öre eller i rundt tal

957,000 kr.

Jag hemställer alltså,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fjerde hufmdtiteln. 25

att Eders Kong]. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att under benämning »det icke garnisonerade kavalleriets

befälsaflöning» låta i riksstaten näst efter anslaget

till »dét icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning»

uppföra ett nytt, för förstnämnda ändamål afsedt

bestämdt anslag, äfvensom att, vid bifall härtill och de

förut framstälda förslagen om uppförande i riksstaten

af ett särskilt anslag för »intendenturcorpsen» och om

ökning af anslaget till »pensioner och stipendier för

fältläkarecorpsen», under den sålunda ifrågasatta anslagstiteln

bevilja en summa af 957,000 kronor.

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären.

Enligt de vid 1892 års urtima Riksdag fattade beslut skall lindrin- [12.]

gen i rustnings- och roteringsbesvären under år 1894 utgå med 50 pro- ökning af

cent af nämnda besvärs uppskattade värde. Det nu i riksstaten under

ofvannämnda titel uppförda anslag, hvilket är beräknadt efter en med

30 procent af sagda värde utgående lindring, måste alltså, för att under

de nya förhållandena blifva tillräckligt för sitt ändamål, ökas med 2/3- delar af sitt nuvarande belopp 1,330,000 kronor eller med i rundt tal

886,000 kronor.

Innan jag lemnar detta anslag, anhåller jag emellertid att få fästa

Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet på ett förhållande, som dermed

står i sammanhang och som torde påkalla särskild åtgärd af Eders

Kongl. Maj:t. Redan i mitt anförande till statsrådsprotokollet för den ''

14 oktober 1892 påpekade jag, att för den nya organisationen af infanteriet

och kavalleriet vakansafgifter i ganska stor omfattning kom me

att tagas i anspråk, men att, då dessa afgifter inflöte först året efter

det, för hvilket de vore afsedda, under det att de utgifter, som deraf

skulle bestridas, folie på det löpande året, arméförvaltningen och statskontoret

komme att år för år för organisationens genomförande ligga

i förskott, intill dess, i afseende å fjerde hufvudtiteln, enahanda förfaringssätt

iakttoges, som redan egde rum beträffande den femte hufvudtiteln,

eller att ett mot vakausafgifterna svarande belopp uppfördes på

utgiftssidan, under det att vakausafgifterna sjelfva upptoges såsom en

statsverkets inkomst. Vidtagandet af en sådan åtgärd är förr eller

senare så mycket mer af beliofvet påkalladt, som de rusthåll och rotar,

för hvilka vakanssättning kan ifrågakomma, ega att åtnjuta den af

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Fjerde hufvudtiteln.

Riksdagen medgifna lindringen i besväret medelst afkortning å vakansafgiften,

till följd hvaraf för bestridande af de å vakansafgifterna anvisade

utgifterna för den förbättrade härordningens genomförande icke

är att disponera hela beloppet af dessa afgifter, utan endast hvad deraf

återstår, sedan den för året bestämda lindringen afgått.

Under den 2 december sistlidet år har emellertid Eders Kongl.

Maj:t funnit godt uppdraga åt arméförvaltningen och statskontoret att

till Eders Kongl. Maj:t afgifva förslag till de bestämmelser, som utöfver

dem, som innefattas i den samma dag utfärdade lagen om lindring

i rustnings- och roteringsbesvären, kunde för tillämpning af föreskrifterna

deri finnas erforderliga; och då det yttrande, som med anledning

deraf är att emotse, jemväl torde komma att innefatta förslag till

bestämmelser om sättet för upptagande i räkenskaperna af omförmälda

vakansafgifter, torde någon annan åtgärd i ofvanberörda hänseende icke

för närvarande böra vidtagas, än att Eders Kongl. Maj:t hos Riksdagen

äskar bemyndigande att från förevarande anslag tills vidare tillhandahålla

arméförvaltningen ett mot de enligt 1892 års urtima Riksdags

beslut vakanssatta rot- och rusthållsnumrens vakansafgifter svarande

belopp, att af förvaltningen användas till bestridande af kostnaderne för

den förbättrade härordningen.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att

dels höja anslaget till »lindring i

rustnings- och roteringsbesvären» nu kr. 1,330,000: —

med ............................................................ » 886,000: —

till............................................................. kr. 2,216,000: —

och dels bemyndiga Eders Kongl. Maj:t att tills

vidare och intill dess annorlunda kan varda bestämdt

låta, i den mån den vid 1892 års urtima Riksdag beslutade

vakanssättning kommer till stånd, årligen af

förevarande anslag tillhandahålla arméförvaltningen ett

mot vakansafgifterna för de vakanssatta rot- och rusthållsnumren

svarande belopp, att af arméförvaltningen

användas till bestridande af kostnaderna för den förbättrade

härordningens genomförande.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Fjerde liufvudtiteln.

25

Indelta arméns och Vermlands fältjägarecorps’ vapenöfningar.

Vid 1892 års urtima Riksdag bemyndigades Eders Kongl. Maj:t att .[13.]

för infanteriets omorganisation använda, bland annat, af anslaget till »bevä^ringsmanskåpets

vapenöfningar» 115,123 kr., motsvarande det belopp,

som under dittills rådande förhållanden från nämnda anslag beräknats

utgå till aflöning och underhåll till volontärerne vid de s. k. beväringstrupperna

under vapenöfningarne, samt af anslaget till »volontärskolor»

93,655 kronor, motsvarande den från nämnda anslag utgående kostnaden

för utbildningen vid volontärskolor af nämnda volontärer äfven

som af de fast anstälda volontärerne vid Norrbottens fältjägarecorps.

Då detta slags volontärer, på sätt jag redan antydt, numera komma

att i allo varda likstälda med stammanskapet vid det öfriga icke garnisonerade

infanteriet och de dem under kommenderingar af nyssnämnda

beskaffenhet tillkommande aflönings- och underhållsbelopp vid sådant

förhållande för framtiden lära böra utgå från det anslag, med hvilket

stammanskapets vid det öfriga icke garnisonerade infanteriets aflöning

och underhåll under motsvarande kommenderingar bestrides eller anslaget

till »indelta arméns och Vermlands fältjägarecorps’ vapenöfningar»,

blir deraf en nödvändig följd, att omförmälda båda belopp böra med

nyssnämnda anslag sammanläggas; och bör af samma anledning det

belopp 33,608 kronor 75 öre, hvilket, på sätt jag ofvan yttrat, enligt

vederbörlig stat är afsedt att från anslaget till »aflöning af stamtrupp

vid Blekinge bataljon» utgå till bestridande af kostnaderna för stammanskapets

utbildning vid bataljonens volontärskola, likaledes tilläggas

nu förevarande anslag.

Från anslaget bör å andra sidan afföras det belopp 24,372 kronor

51 öre, som enligt sistlidne Riksdags beslut må, såsom motsvarande

den från detsamma till åtskilliga intendenturtjenstemän utgående aflöning,

för den nya intendenturcorpsen tagas i anspråk.

Den förändring i anslagets slutsumma, som af nämnda förhållanden

betingas, skulle alltså bestå deri, att anslaget ökades med 115,123

kronor -f- 93,655 kronor -f 33,608 kronor 75 öre — 24,372 kronor 51

öre eller med 218,014 kronor 24 öre.

Till nämnda belopp bör emellertid å ena sidan läggas den summa,

som utöfver nu disponibla medel erfordras för bestridande af kostnaderna

för de nya skolorna vid de båda skånska samt Norrlands kavalleriregementen,

och å andra sidan dragas det belopp 19,026 kronor, hvarje.

till ltiksd. Blot. 181) o. J Sami. 1 A/U. 1 Hä/t. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Fjerde hufvudtiteln.

med, på sätt jag ofvan yttrat, kostnaden för manskapets vid det icke

garnisonerade infanteriet utbildning kommer att minskas i följd af åtskilliga

indelta manskapsnummers indragning.

Hvad förstnämnda kostnadssumma angår, beräknas, på sätt Eders

Korigl. Maj:t torde finna af bilagorna IV och V, hela ökningen i utgift

för de indelta skånska och Norrlands kavalleriregementenas beslutade

omorganisation af inspektören för kavalleriet skola under år 1894 komma^

att uppgå till 138,924 kronor 30 öre (1,775: 10 + 137,149: 20). Åt

denna kostnadsökning är emellertid ett belopp af 41,341 kronor 64 öre

redan påfördt anslaget till »det icke garnisonerade kavalleriets befälsaflöning»,

så att hela ökningen i nu förevarande anslag, som af den

nämnda organisationen nödvändiggöres, skulle uppgå till 97,582 kronor

66 öre eller med ytterligare afdrag utaf det belopp 84,482 kronor 84

öre, som af t, f. chefen för generalstaben i hans ofvannämnda betänkande

beräknats årligen besparas såsom följd åt den nu beslutade indragningen

af infanteriets befälsmöten och hvithet följaktligen fortfarande är

disponibelt att tagas i anspråk till bestridande af kostnaderna för den

förbättrade härordningen, till 13,099 kronor 82 öre.

Då det belopp, som i följd af indragningen af nummer vid infanteriet

besparas, enligt hvad jag nyss nämnde uppgår till 19,026 kronor,

blir det alltså i sjelfva verket eu minskning uti anslaget, som af

de nu omhandlade organisationsfrågorna föranledes; och skulle denna

minskning uppgå till 19,026 kronor —13,099 kronor 82 öre eller 5,926

kronor 18 öre.

Hela ökningen i anslaget skulle sålunda komma att uppgå till

218,014 kronor 24 öre —5,926 kronor 18 öre eller 212,088 kronor

6 öre, hvilket belopp jag anser kunna bestämmas till jemt 212,000

kronor.

Då vidare anslaget för framtiden skulle komma att blifva afsedt

för hela det icke garnisonerade infanteriet och kavalleriet och dess

benämning torde böra derefter lämpas, hemställer jag, som under anslagen

till »beväringsmanskapets vapenöfuingar» och till »volontärskolor»

kommer att göra de ytterligare framställningar, som af nu angifna förhållanden

föranledas, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att,

vid bifall till förslaget om uppförande i riksstaten

af ett särskildt anslag till intendenturcorpsen, öka

anslaget till indelta arméns och Vermlands fältjägarecorps’

vapenöfningar

s. 27 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufyndtiteln.

27

nu ........................................................... kr. 1,500,000: —

med........................................................... » 212,000: —

till............................................................ kr. 1,712,000: —

äfvensom medgifva, att detta anslag må för framtiden

benämnas »det icke garnisonerade infanteriets och kavalleriets

vapenöfningar».

Lifgardet till häst.

De förändringar i detta regementes organisation, som vid 1892 [14.]

års urtima Riksdag beslötos, kunna icke under år 1894 komma till ^''etta^nfiag1

utförande. I beloppet af det för regementet uti riksstaten uppförda

anslag kan alltså annan ändring för närvarande ej ifrågasättas, än den

som blir en följd af de flera gånger förut nämnda förslagen om uppförande

i riksstaten af ett särskild^ anslag för intendenturcorpsen och

om höjning i anslaget till pensioner och stipendier för fältläkarecorpsen;

och då de båda belopp, hvilka af dessa anledningar böra från

anslaget afloras, tillsammans uppgå till 5,160 kronor eller summan af

den i staten för lifgardet till häst till eu regementsintendent uppförda

aflöning 3,895 kronor och skilnaden emellan en l:ste .och en 2:dre

bataljonsläkareaflöning vid värfvad trupp 1,265 kronor, hemställer jag,

att Éders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att vid bifall till nyssnämnda båda förslag minska

anslaget till lifgardet till häst

nu ................................

.............................. kr.

149,995: —

med ..............................

.............................. »

5,160: —

till.................................

............................ kr.

144,835: —

Kronprinsens husarregemente, Svea lifgarde, andra lifgardet.

Då i staterna för dessa regementen likaledes är uppförd aflöning [15, 16,

till en regementsintendent och en förste bataljonsläkare, måste, derest 17.]

förslagen om uppförande i riksstaten af ett särskildt anslag för inten- 1

denturcorpsen och om höjning af anslaget till pensioner och stipendier

för fältläkarecorpsen bifallas, från de för samma regementen afsedda

anslag jemväl ett belopp af 5,160 kronor afföras.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

[18.]

Uteslutande

ur rikestaten

af detta

anslag.

Fjerde hufvudtiteln.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen

att vid bifall till meranämnda förslag minska anslaget

till Kronprinsens husarregemente

nu ................................................................

. kr.

191,365: —

med.............................................................

»

5,160: —

till .............................................................

. kr.

186,205: —

anslaget till Svea lifgarde

nu ...............................................................

. kr.

169,016: —

med ............................................................

»

5,160: —

till.............................................................

. kr.

163,856: —

samt

anslaget till andra lifgardet

nu ...............................................................

. kr.

168,431: —

med...........................................................

. »

5,160: —

till ...................■.......................................

. kr.

163,271: —

Vermlands fältjägarecorps.

I enlighet med det förslag, jag under anslaget till »indelta arméns

befäls aflöning» framstälde, skulle det under nu förevarande anslag uppförda

belopp sammanslås med öfriga för det icke garnisonerade infanteriets

befälsaflöning afsedda tillgångar.

Vid bifall till detta förslag bör alltså anslaget ur riksstaten uteslutas.

Jag hemställer fördenskull, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen

att, vid bifall till det under anslaget till »indelta

arméns befälsaflöning» framstälda förslag om sammanförande

under ett anslag af alla de för det icke garnisonerade

infanteriets befälsaflöning afsedda anslagstillgångar,

medgifva att anslaget till Vermlands fältjägarecorps

nu .......................................... kr. 141,182: —

må ur riksstaten uteslutas.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Fjerde liufvudtiteln.

29

Artilleriet.

Enligt de tabeller (bil. VI och VII), som fogats vid generalfält- [19.]

tygmästarens och chefens för artilleriet ofvannämnda skrifvelse den 14 dftj“l“^slaaf8

sistlidne december i fråga om åtgärder för artilleriets omorganisation

nnder år 1894, skulle i och för fältartilleriets å fastlandet ombildning en

summa af 119,100 kronor 5 öre under nämnda år blifva af nöden utöfver

de förut för samma artilleri anvisade tillgångar, deri naturligtvis

jemväl inräknadt det belopp 124,000 kronor, som af 1892 års urtima

Riksdag för organisationens genomförande under år 1893 anvisades

och hvilket belopp nu torde böra å ordinarie stat uppföras. Då jag

mot de framstälda förslagen till öfvergångsanordningar under år 1894

icke har något att erinra och det ökade anslagsbeloppet, på sätt jag

redan yttrat, lämpligen synes böra i sin helhet i riksstaten uppföras

under nu förevarande anslag, skulle alltså detsamma, som i 1893 års

riksstat är upptaget till 1,113,656 kronor, i 1894 års riksstat böra

ökas till 1,113,656 kronor -f 119,100 kronor 5 öre + 124,000 kronor

eller 1,356,756 kronor 5 öre, hvilken summa torde kunna jemnas till

1,356,756 kronor.

Emellertid inverka jemväl på detta anslagsbelopp de oftaomnämnda

förslagen om uppförande i riksstaten af ett särskildt anslag för intendenturcorpsen

samt om höjning af anslaget till pensioner och stipendier

för fältläkarecorpsen. I hvar och en af staterna för Svea, Göta

och Vendes artilleriregementen är nemligen aflöning uppförd dels till

en regementsintendent och dels till en l:ste bataljonsläkare. Då aflöningen

för regementsintendenterne är upptagen med det för värfvade

trupper vanliga belopp eller 3,895 kronor och skilnaden emellan l:ste

och 2:dre bataljonsläkareaflöning likaledes enligt dessa stater uppgår

till 1,265 kronor, måste alltså vid bifall till nämnda förslag från anslaget

till artilleriet afföras ett belopp af 3 x 5,160 kronor eller 15,480

kronor. Anslaget skulle fördenskull, derest meraomförrnälda förslag

bifallas, böra i riksstaten uppföras med 1,341,276 kronor.

Då slutligen anslaget för framtiden kommer att afses allenast för

fältartilleriet å fastlandet och dess benämning lärer böra derefter lämpas,

hemställer jag alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Fjerde hufvud titeln.

att vid bifall till ofvannämnda båda förslag öka

anslaget till artilleriet nu ........

......... kr.

1,113,656: —

med..................................................

......... »

227,620: —

till.....................................................

......... kr.

1,341,276: —

äfvensom medgifva att anslaget för framtiden må benämnas

jfältartilleriet å fastlandet)).

Vaxholms artillericorps.

[20.] Då de för fästningsartilleriet disponibla medel redan nu äro till
detta

Karlsborgs artillericorps och dels böjande af chefslönen vid Vaxholms

artillericorps till öfversteaflöning och i öfrigt några förändringar i

fästningsartilleriets organisation af beskaffenhet att medföra ökade kostnader

icke vid 1892 års urtima Riksdag beslutats, har generalfälttygmästaren

och chefen för artilleriet i sin ofvannämnda skrifvelse den

14 sistlidne december icke gjort framställning om något särskilt anslag

för fästningsartilleriet under år 1894.

Nu förevarande anslag, hvilket är afsedt för det enda fästningsartilleri-truppförband,

som för närvarande tinnes, kan emellertid det

oaktadt icke lemnas oförändradt.

I staten för nämnda artillericorps är nemligen uppförd dels aflöning

till en regementsintendent med 3,895 kronor äfvensom arfvoden till 4

förrådsunderofficerare med 1,200 kronor, Indika belopp, jemlikt 1892

års urtima Riksdags beslut, äro afsedda att tagas i anspråk för den nya

intendenturcorpsen, och dels aflöning till en l:ste bataljonsläkare med

det för dessa tjenstebefattningar vid värfvade trupper vanliga belopp.

Vid bifall till förslagen om uppförande i riksstaten af ett särskildt anslag

för intendenturcorpsen samt om höjning i anslaget till pensioner

och stipendier för fältläkarecorpsen måste alltså afdrag i nyssnämnda

belopp göras ej mindre för summan af förstnämnda båda belopp eller

5,095 kronor än äfven för skilnaden emellan den för l:ste och 2:dre

bataljonsläkare vid värfvad trupp uppförda aflöning eller 1,265 kronor.

Anslaget måste sålunda, derest nämnda förslag vinna bifall, minskas

med 6,360 kronor.

Då vidare, i den mån de Göta artilleriregemente nu tillhörande

fästningskompanierna från regementet utbrytas och öfverflyttas till den

nya fästningsartillericorpsen å Karlsborg, de derför afsedda anslagstill

s. 31 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufrudtfteln.

31

gångar torde böra sammanslås med anslaget till Vaxholms artillericorps

för att tillsammans med detta bilda ett för fästningsartilleriet i dess

helhet afsedt gemensamt anslag, lärer ifrågavarande anslag lämpligen

redan nu böra erhålla en derefter lämpad ändrad benämning.

Jag hemställer alltså att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riks
-

dagen

att, vid bifall till förslagen om uppförande i riksstaten

af ett särskilt anslag för intendenturcorpsen

samt om ökning af anslaget till pensioner och stipendier

för fältläkarecorpsen, minska anslaget till Vax
-

holms artillericorps nu........................... kr. 104,815: —

med .......................................................... » 6,360: —

till............................................................... kr. 98,455: —

äfvensom medgifva, att anslaget för framtiden må benämnas

»Fästningsartilleriet».

Gotlands artillericorps.

Som Eders Kongl. Maj:t täcktes erinra sig, är under anslaget till

Gotlands nationalbeväring för närvarande uppfördt jemväl det belopp

28,456 kronor 5 öre, som enligt nu gällande stat är afsedt för Gotlands

artillericorps. I mitt förut framstälda förslag om sammanförande till

ett anslag af alla de för det icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning

afsedda an slagstillgångar har jag också förutsatt, att vid sammanslagningen

skulle från Gotlands nationalbevärings anslag afräknas nämda

belopp och synes mig detsamma, med afseende å Gotlands artillericorps’

säregna ställning och från de öfriga artilleritruppförbandens något afvikande

organisation, tillsvidare åtminstone böra hållas skildt från det

öfriga artilleriets tillgångar och såsom ett särskildt anslag uppföras i

riksstaten.

Hvad vidare angår anslagets belopp, är af generalfälttygmästare!!

och chefen för artilleriet uti hans ofvannämnda utredning beträffande

kostnaderna för artilleriets nya organisation under år 1894 förutsatt,

att, med undantag af chefen, befälet vid corpsen skulle, i enlighet med

hvad af t. f. chefen för generalstaben i hans betänkande om den förbättrade

härordningen jemväl föreslagits, nämnda år tillträda sina nya

löneförmåner.

Enligt samma utredning (bil. VII), mot hvilken jag icke har något

[21.]

Uppförande

riksstaten af

ett nytt anslag

med

denna benämning.

s. 32 Kontrollera mot PDF

[22.]

Uteslutande

ur riksstaten

af detta

anslag.

. [23.]

Ökning af

detta anslag.

32 Fjerde liufVudtitetn.

att erinra, skulle för denna löneförhöjning erfordras ett belopp af 3,958

kronor.

Anslaget i sin helhet skulle alltså komma att uppgå till 32,414

kronor 5 öre eller i jemt krontal 32,414 kronor; och hemställer jag

med anledning deraf, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, vid bifall till förslaget om sammanförande

under ett anslag af samtliga de för det icke garnisonerade

infanteriets befälsaflöning afsedda anslagstillgångar,

medgifva, att näst efter anslaget till »fästningsartilleriet»

må i riksstaten under benämning »Gotlands

artillericorps» uppföras ett särskildt för nämnda corps

afsedt bestämdt anslag, samt att derunder bevilja en

summa af 32,414 kronor.

Marinregementet.

Det under förevarande anslag uppförda belopp skulle, derest mitt

nyss nämnda förslag om sammanförande till ett anslag af de för det

icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning afsedda anslagstillgångar

utaf Eders Kongl. Maj:t gillas, med nämnda anslag sammanslås och nu

förevarande anslag med anledning deraf ur riksstaten uteslutas.

Jag hemställer alltså att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att

vid bifall till nämnda förslag medgifva, att

anslaget till marinregementet, nu kronor 66,000, må ur

riksstaten afföras.

Fortifikationen.

Enligt den vid chefens för fortifikationen ofvannämnda skrifvelse den

17 sistlidne december fogade tabell (bil. VIII) skulle för genomförande

af fortifikationens nya organisation under år 1894 erfordras ett belopp

af 18,576 kronor 30 öre utöfver de anslagstillgångar, som för närvarande

äro för detta vapen afsedda.

Jag bar ingen erinran att göra mot chefens för fortifikationen i

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Fjerde hufvndtiteln.

detta afseende gjorda framställningar. Anslaget till fortifikationen, under

hvilket det erforderliga ökade an slagsbeloppet synes mig böra i

sin helhet uppföras, skulle alltså, med inräkning så väl af anslagets

belopp, enligt 1893 års ursprungliga riksstat, 284,176 kronor,

som af det i tilläggsstaten för samma år till fortifikationen anslagna

särskilda belopp 21,500 kronor, i staten för år 1894 komma att uppgå

till 324,252 kronor 30 öre eller i jemt krontal 324,252 kronor.

Härifrån måste emellertid af förut redan flera gånger nämnda anledningar

dragas dels det belopp sammanlagdt 7,790 kronor, som enligt

den hittills för fortifikationen gällande stat är anslaget till de två vid

fortifikationen anstälde regementsintendenter och dels 2,530 kronor,

utgörande skilnaden emellan den i staten för 2 l:ste bataljonsläkare

upptagna aflöning och den aflöning, som vid värfvad trupp utgår till

två 2:dre bataljonsläkare. Anslaget skulle alltså i 1894 års riksstat

böra uppföras med 324,252 kr. — (7,790 + 2,530) eller 313,932 kronor.

Jag hemställer alltså att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, vid bifall till förslagen om uppförande i riksstaten

af ett särskildt anslag för intendenturcorpsen

samt om höjning af anslaget till pensioner och stipendier

för fältläkarecorpsen, höja anslaget till fortifika
-

tionen nu...................................................... kr. 284,176: —

med ............................................................... 3> 29,756: —

till........................................................... kr. 313,932: —

Trängen.

Enligt de beräkningar (bil. IX, X, XI, XII) rörande kostnaderne för [24.]

Svea, Göta, Norrlands och Vendes trängbataljoner under år 1894, som

fogats vid t. f. inspektörens för trängen ofvannämnda skrifvelse den 20

sistlidne december och mot hvilka jag icke har något att erinra, skulle

för nämnda år erfordras, för Svea trängbataljon 6,063 kronor 93 öre

mindre än som för närvarande enligt stat till densamma utgår, för Göta

trängbataljon 144,131 kronor 85 öre, för Norrlands trängbataljon 90,629

kronor 17 öre samt för Vendes trängbataljon 6,247 kronor 69 öre.

Då sammanlagda kostnaden för de tre bataljoner, hvilkas uppsättning

ännu icke är afslutad, sålunda under sagda år skulle komma att

uppå till 241,008 kronor 71 öre och man för att bestämma den ökning

i anslagsmedel, som härför erfordras, måste derifrån draga ej mindre

Ihh. till Jlikid. Prot. 18‘J3. 1 Sami. 1 Ad/. 1 Iläft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Fjerde hufvndtlteln.

den beräknade besparingen i de för Svea trängbatalj on disponibla tillgångarne

6,063 kronor 93 öre, utan äfven det belopp 200,143 kronor,

hvilket såsom afsedt för Göta trängbataljon är under nu förevarande

anslag upptaget såsom reservationsanslag, skulle behofvet för år 1894

alltså blifva 34,801 kronor 78 öre.

Då vidare det erforderliga ökade anslagsbeloppet, på sätt jag redan

yttrat, i sin helhet synes höra upptagas under anslaget till Trängen,

skulle alltså nämnda anslag, som för närvarande utgår med 285,437

kronor, i 1894 års riksstat höra uppföras med ett till 285,437 kronor

+ 34,801 kronor 78 öre höjdt belopp eller till 320,238 kronor 78 öre,

som jag dock anser kunna jemnas till 320,238 kronor; och torde af

detta belopp de för de nya bataljonerne afsedda medel 241,008 kr. 71

öre böra, på sätt förut i liknande fall varit vanligt, upptagas såsom

reservationsanslag.

De ofta nämnda förslagen om uppförande i riksstaten af ett särskilt

anslag för intendenturcorpsen och om höjning i anslaget till

pensioner och stipendier för fältläkarecorpsen hafva emellertid till följd,

att äfven i detta belopp afdrag måste göras dels för de för närvarande

1 Svea och Göta trängbataljoners stater till intendenturtjenstemän uppförda

aflöningsbelopp och dels för de belopp, hvarmed de vid samma

bataljoner anstälde l:ste bataljonsläkares aflöning öfverstiger aflöningen

för motsvarande antal 2:dre bataljonsläkare. Då vid hvardera af de båda

bataljonerna äro anstälde 1 regementskommissarie med en aflöning af

2,895 kronor, 1 förråd sförvaltare med en aflöning åt 1,800 kronor och

en l:ste bataljonsläkare med en aflöning, som med 1,265 kronor öfverstiger

den för 2:dre bataljonsläkare vid värfvad trupp faststälda, skulle

alltså, då afdraget för hvarje bataljon komme att uppgå till 5,960 kronor,

hela anslagsförhöjningen kunna inskränkas till 34,801 kronor —

2 x 5,960 kronor eller 22,881 kronor; och skulle alltså hela anslaget i

1894 års riksstat böra upptagas med 285,437 kronor + 22,881 kronor

eller 308,318 kronor, deraf såsom reservationsanslag 241,008 kronor

71 öre — 5,960 kronor eller 235,048 kronor 71 öre, som dock torde

kunna jemnas till 235,048 kronor.

Jag hemställer alltså att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att vid bifall till ofvan nämnda förslag höja an
-

slaget till trängen nu..............

.............. kr.

285,437: —

med ................................................

............. J>

22,881: —

till ...............................................

.............. kr.

308,318: —

äfvensom medgifva att 235,048 kronor deraf må upptagas

såsom reservationsanslag.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

35

Värfvade garnisonstruppernas rekrytering och aflöning.

Enligt sistlidne Riksdags medgifvande får af detta anslag ett belopp

af 11,050 kronor användas till bestridande af kostnaden för omorganisationen

af det icke garnisonerade infanteriet; och har jag också

förut i dag hemstält, att detta belopp må få sammanslås med öfriga

för nämnda infanteris befälsaflöning disponibla tillgångar.

Beloppet måste till följd deraf från nu ifrågavarande anslag afföras;

och hemställer jag med anledning deraf att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen

att vid bifall till nyssnämnda förslag minska anslaget

till värfvade garnisonstruppernas rekrytering

och aflöning nu....................................... kr. 893,732: —

med.............................................................. 3> 11,050: —

till ....................................... kr. 882,682: —

Fourragering af artilleriets, värfvade kavalleriets, f o rtifi kali o n stru pp e r n as

och trängens hästar.

Enligt sistlidne Riksdags beslut må af detta anslag för intendenturcorpsens

räkning tagas i anspråk ett belopp af 1,500 kronor, motsvarande

de arfvoden, som från anslaget utgå till en kompanikommissarie

vid Svea artilleriregemente, 1 regementskommissarie vid hvartdera

af Göta och Wendes artilleriregementen samt 3 sqvadronskommissarier

vid Kronprinsens husarregemente.

Skall ett särskildt anslag för nämnda corps i riksstaten upptagas,

måste alltså omförmälda belopp från nu förevarande anslag afföras; och

jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att vid bifall till förslaget om uppförande i riksstaten

af ett särskildt anslag för intendenturcorpsen

minska anslaget till fourragering af artilleriets, värfvade

kavalleriets, fortifikationstruppernas och

trängens hästar nu.................................... kr. 615,000: —

med ............................................................... » 1,500: —

[25.]

Minskning af

detta anslag.

[26.]

Minskning af

detta anslag.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Fjerde huvudtiteln.

Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena.

Enligt eistlidne Riksdags beslut må af detta anslag för intendenturcorpsen

tagas i anspråk ett belopp af 2,800 kronor, motsvarande de

arfvoden, som från anslaget utgå till 1 regementskommissarie och 1

kompanikommissarie vid Svea artilleriregemente, 1 regementskommissarie

vid hvardera af Göta och Wendes artilleriregementen samt 3

sqvadronskommissarier vid Kronprinsens husarregemente.

Å andra sidan torde emellertid anslaget, som under år 1891 öfverskridits

med ett belopp af 210,236 kronor 94 öre, böra, i enlighet

med den af statsrådet och chefen för finansdepartementet rörande förslagsanslagen

i allmänhet gjorda framställning ökas med en nämnda

belopp åtminstone i det närmaste motsvarande summa.

Då jag anser denna kunna bestämmas till 150,000 kr., skulle alltså,

med afdrag af nyssnämnda 2,800 kr., ökningsbeloppet utgöra 147,200

kr.; och jag hemställer fördenskull, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen

att, vid bifall till förstnämnda förslag, öka anslaget

till mathållning för manskapet vid gamisonsre
gementena

nu ....................................... kr. 1,132,000: —

med........................................................... » 147,200: —

till .......................................... kr. 1,279,200: —

Gotlands nationalbeväring, Hallands beväring, Vesternorrlands beväring,

aflöning till stamtrupp vid Vesternorrlands bataljon, aflöning till stamtrupp

vid Blekinge bataljon.

[28, 29, Såsom Eders Kongl. Maj:t täcktes erinra sig, äro de under samt30,

31 och liga dessa anslag uppförda belopp afsedda att sammanläggas med det

32.] föreslagna nj^a anslaget för »indelta infanteriets befälsaflöning». Godnr''riksakten

kännes nämnda förslag måste alltså dessa anslag från riksstaten afföras;

åt desa/an- och jag hemställer fördenskull att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Blag- Riksdagen

att vid bifall till förslaget om sammanförande till

ett anslag af alla de för det icke gamisonerade

infanteriets befälsaflöning afsedda anslagstillgångar

.[27.]

Ökning af

detta anslag.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Fjerde hufTudtiteln.

medgifva att anslaget till Gotlands nationalbeväring

nu................................................................ kr. 200,509: —

anslaget till Hallands beväring nu... » 12,660: —

anslagettillVesternorrlandsbeväringnu )) 31,420: —

anslaget till aflöning till stamtrupp

vid Vesternorrlands bataljon nu ... » 26,644: —

samt anslaget till aflöning till

stamtrupp vid Blekinge bataljon nu » 60,000: —

må med tillsammans ............................. kr. 331,233: —

ur riksstaten afföras.

Beväringsmanskapets vapenöfningar.

Enligt den vid sistlidne Riksdag lemnade utredning erfordras för [33.]

år 1894, då bestämmelsen om de ökade vapenöfningarne för de värn- Höjning af

pligtige fullständigt träder i kraft, en höjning i detta anslag af 1,061,371 detu anslag

kronor 34 öre, häri dock ej inberäknadt det anslagsbelopp, som blir

af nöden för att åt de värnpligtige bereda den förhöjda dagaflöning,

som 1892 års urtima Riksdag beviljat. Under år 1894, då endast de

värnpligtige vid kavalleriet erhålla dagaflöning för fulla 90 dagar, under

det att de värnpligtige, som tilldelats de öfriga vapenslagen, äro

berättigade till sådan aflöning för allenast 66 dagar, utgör enligt särskild

utredning, som jag låtit verkställa, det med anledning af nämnda

beslut nödiga anslagsbeloppet en summa i jemt krontal af 406,450 kronor.

Hela den anslagsökning, som under nu förevarande anslagstitel

för år 1894 varder af nöden för de förlängda öfningarne, uppgår sålunda

till 1,467,821 kronor 34 öre.

Å andra sidan måste emellertid från anslaget afdragas dels det

belopp 115,123 kronor, som enligt mitt förut framstälda förslag skulle

derifrån öfverflyttas till anslaget för indelta arméns vapenöfningar eller,

såsom detta anslag numera skulle benämnas, anslaget till det icke garnisonerade

infanteriets och kavalleriets vapenöfningar och dels det belopp

31,302 kronor 50 öre, kvilket,, såsom motsvarande den från anslaget

till åtskilliga intendenturtjenstemän för närvarande utgående aflöning,

enligt sistlidne Riksdags beslut må för den nya intendenturcorpsen

tagas i anspråk.

Med afdrag af dessa båda belopp tillsammans 146,425 kronor 50

öre skulle alltså den erforderliga anslagsökningen uppgå till 1,321,395

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Fjerde hufvudtiteln.

kronor 84 öre eller i rundt tal 1,321,000 kronor; och jag hemställer

fördenskull, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, vid bifall till förslagen dels om öfverflyttning

från anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar

till anslaget till indelta arméns vapenöfningar af ett

belopp utaf 115,123 kronor och dels om uppförande

i riksstaten af ett särskildt för intendenturcorpsen afsedt

anslag, öka förstnämnda an
-

slag nu...............................................kr. 1,544,000: —

med......................................................... » 1,321,000: —

till............................................ kr. 2,865,000: —

Volontärskolor.

[34.] I det förslag till förbättrad härordning, som af Eders Kongl. Maj:t

^relades sistlidne Riksdag och som sedermera i sina hufvuddrag af

a ans ag. jjjkscjagen ant0gs, var jemväl förutsatt, att, i den mån den förbättrade

härordningen utvecklades, nya volontärskolor skulle anordnas i och för

utbildning af det ökade antal på stat eller i vederbörande reserver anstälde

officerare och underofficerare, som för armén blefvo af nöden.

Riksdagen, som erkände nödvändigheten af särskilda åtgärders vidtagande

för att i mån af volontärstyrkans vid armén tillväxt bereda tillfälle

för utbildande af ökadt underbefäl, förklarade sig emellertid, då

ingen närmare utredning blifvit af Eders Kongl. Maj:t förebragt vare

sig om det antal volontärskolor, som kunde erfordras för härordningsförslagets

genomförande, eller om sjeliva organisationen af volontärskoleväsendet

i dess helhet, icke böra för det dåvarande fatta beslut

i ämnet.

Då jag fortfarande är af den åsigt, att för ett lyckligt genomförande

af den antagna förbättrade härordningen en kraftig utveckling af volontärinstitutionen

är af nöden, och ett af de allra lämpligaste medlen derför

synes mig vara att i så stor omfattning som möjligt bereda volontärerne

vid de olika truppförbanden utsigter att komma i åtnjutande

af en mera genomgående underofficersutbildning, hemstälde jag, vid

föredragning den 2 sistlidne december af Riksdagens underdåniga skrifvelse

i ämnet, att Eders Kongl. Magt täcktes uppdraga åt t. f. chefen

för generalstaben att om möjligt redan före 1892 års utgång till Eders

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Fjerde hufvndtitcln.

Kong! Maj:t inkomma med den af riksdagen äskade utredning, så att

förslag i ämnet skulle kunna till nu instundande Riksdag aflåtas.

Eders Kongl. Maj:t biföll denna min framställning. Emellertid bär

t. f. chefen för generalstaben i sin förenämnda skrifvelse den 22 sistlidne

december anmält, att, med afseende särskilt- å de flerehanda uppgifter,

som för uppdragets fullgörande måste infordras, det icke varit

möjligt att under den korta tid, som sedan sistlidne Riksdag förflutit,

bringa utredningen till stånd. Förslag i ämnet torde alltså först till

1894 års riksdag kunna aflåtas och finner jag någon väsentligare olägenhet

så mycket mindre deraf kunna uppstå, som, på sätt t. f. chefen

för generalstabeu också erinrar, endast en jemförelsevis obetydlig del

af de på grund af 1892 års urtima Rikdags beslut nyuppsatta volontärerne

redan år 1894 kan hafva kommit så långt i sin militära uppfostran,

att de kunna underkastas utbildning till underofficerare.

Anslaget kan dock icke lemnas till beloppet oförändradt. Som

Eders Kongl. Maj:t täcktes erinra sig, har jag nemligen, i anledning

af sistlidne Riksdags beslut, förut i dag hemstält, att det belopp 93,655

kronor, hvilket, såsom afsedt för utbildningen af stammanskap vid det

icke garnisonerade infanteriet, får af förevarande anslag användas för

genomförande af infanteriets nya organisation, måtte få sammanslås med

det för samma ändamål afsedda anslaget till indelta arméns vapenöfningar.

Godkännes detta förslag måste alltså ett motsvarande belopp

afföras från anslaget till volontärskolor; och jag hemställer fördenskull,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att vid bifall till sistnämnda förslag minska an
-

slaget till volontärskolor nu ............... kr. 285,000: —

med ........................................................... » 93,655: —

till ............................................................. » 191,345: —

Reservbefälet.

Enligt den plan för reservbefälsinstitutionens ordnande, som af

t. f. chefen för generalstaben i hans betänkande angående härordningens

förbättrande sistlidne år förelädes Eders Kongl. Maj:t, skulle ersättning

enligt vissa grunder utgå till dem, som gjort sig kompetenta att befordras

till reservofficerare och reservintendenter. Kostnaden härför

beräknades skola, sedan den föreslagna organisationen fullständigt genomförts,

komma att uppgå till 53,516 kronor. Eders Kongl. Maj:t, som

gillade denna framställning, aflät med anledning deraf förslag i ämnet

[35.]

Uppförande i

rik88taten af

ett nytt anslag

med

denna benämning.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Fjerde hufvndtiteln.

till sistlidne Riksdag; och fann Riksdagen med godkännande af de sålunda

för ersättning åt reservofficerare och reservintendenter föreslagna

grunder, skäligt att för år 1893 för ändamålet anvisa 5,000 kronor.

Då med afseende å den för öfvergången till den förbättrade härordningen

bestämda tid ytterligare en fjerdedel af erforderliga beloppet

eller i rundt tal 12,000 kronor synes höra för år 1894 ställas till Eders

Kongl. Maj:ts disposition, skulle alltså i 1894 års riksstat böra för dylikt

befäl uppföras en summa af 17,000 kronor.

Hvad angår sättet för beloppets upptagande i riksstaten, lärer, då

detsamma icke lämpligen kan sammanföras med något annat anslag,

ett nytt sådant deraf böra bildas, hvilket synes kunna erhålla sin plats

näst efter anslaget till volontärskolor, med hvilket det står i närmaste

sammanhang; och torde vidare med hänsigt till ändamålet med det nya

anslaget och de förhållanden, under hvilka det skulle komma till användande,

detsamma i enlighet med hvad som är fallet med motsvarande

anslag vid flottan, böra erhålla egenskap af »förslagsanslag högst».

Då slutligen nu liksom vid senast förflutna Riksdag tillgångar måste

beredas till den antagligen mycket obetydliga dagaflöningskostnad till

reservunderbefäl, som kan blifva af nöden och som ej skall af andra

anslagsmedel gäldas, samt med afseende å anslagets belopp hinder icke

lärer möta att derå anvisa denna utgiftspost, hemställer jag, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, för beredande af ersättning åt reservofficerare

och reservintendenter i enlighet med de af Riksdagen

godkända grunder, såsom ordinarie anslag bevilja en

summa af 17,000 kronor;

äfvensom vid bifall dertill medgifva dels att beloppet

må under benämning »reservbefälet» såsom

»förslagsanslag högst» i riksstaten uppföras näst efter

anslaget till »volontärskolor» och dels att deraf jemväl

må gäldas den dagaflöningskostnad till reservunderbefäl,

som kan blifva af nöden och som ej skall

af andra anslagsmedel utgå.

Försvarsverket till lands i allmänhet eller arméförvaltningens departement.

[36.] Den förhöjning i detta anslag, som af de förlängda vapenöfningama

ökning af för de värnpligtige nödvändiggöres, beräknades af t. f. chefen för

detta anslag.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Fjerde hufvudtlteln.

generalstaben i hans meranämnda betänkande skola för år 1894, då

öfningarne erhållit sin i lag bestämda längd, komma att uppgå till

447,405 kronor.

Det är emellertid icke endast af denna anledning förhöjning i nu

förvarande anslag varder af nöden. Så väl generalfälttygmästaren och

chefen för artilleriet som armé förvaltningen å fortifikationsdepartementet

hafva i sina ofvannämnda underdåniga skrifvelser den 29 och 15 sistlidne

december gjort framställning derom.

Generalfälttygmästarens berörda framställning afser en förhöjning

af de anslagsmedel, som stå till arméförvaltningens disposition för bestridande

åt kostnaderna för öfningsammunitions anskaffande. I sin

omnämnda skrifvelse yttrar generalfälttygmästaren derom hufvudsakligen

följande.

I skrifvelse den 10 november 1891 hade han gjort underdånig framställning

om äskande hos Riksdagen af förhöjning i arméförvaltningens

å artilleridepartementet andel i anslaget för försvarsverket till lands i

allmänhet med tillsammans 322,379 kronor, deraf 67,379 kronor för

anskaffande af artilleriammunition och underhåll af skjutfält m. m. samt

återstående 255,000 kronor till bestridande af den ökade kostnad för

förbrukningsammunition till eldhandvapen, som blefve en följd deraf,

att 1867—1889 års gevär inom kort koinme att utlemnas till hela infanteriet

för att vid skjutöfningarna användas. I nådig proposition till

1892 års lagtima riksdag föreslog Eders Kongl. Maj:t med anledning

deraf, att för ändamålen måtte beviljas 200,000 kronor, hvilket belopp

dock af riksdagen nedsattes till 100,000 kronor, enär, såsom Riksdagen

i sin underdåniga skrifvelse yttrade, den beslutade gevärsfthändringen

icke hunne att före 1893 års öfningar fullbordas. Mot den höjning af

anslaget som ifrågasattes för att bereda ökade tillgångar till anskaffande

af artilleriammunition samt till underhåll af skjutfält m. in. gjordes

deremot ingen erinran, och hade generalfälttygmästaren af denna anledning

ansett, att af de anvisade 100,000 kronorna sistnämnda behof

skulle i främsta rummet tillgodoses, såsom följd hvaraf de till anskaffning

af förbrukningsammunition för eldhandvapen disponibla medel icke

kunde under innevarande år höjas med större belopp än 32,621 kronor.

För anskaffande af ammunition till eldhandvapen, motsvarande den i

förut åberopade underdåniga skrifvelsen den 10 november 1891 beräknade

förbrukningen under 1894 års öfningar, erfordrades alltså en ytterligare

anslagsökning af 222,379 kronor.

I denna summa inginge emellertid den ökade kostnaden för såväl

stamtruppens som beväringens skjutöfningar, dessa sistnämnda dock

Bih. till Riksd. Prot. 1803. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Fjerde hufvudtiteln.

under förutsättning af endast 42 dagars öfningstid; och uppginge den

del af kostnadstillökningen, som beräknats komma på beväringens skjutöfningar,

till 36,000 kronor.

Enligt hvad generalfälttygmästaren antoge komme emellertid det

sålunda för beväringens skjutöfningar erforderliga ökade anslagsbeloppet

att begäras i sammanhang med de öfriga anslag, som med anledning

af den vid 1892 års urtima riksdag beslutade förlängningen af beväringens

öfningar blefve af nöden; och funne sig generalfälttygmästaren

af sådan anledning nu endast böra göra framställning om den oundgängligen

erforderliga ökningen af anslaget till stamtruppens skjutöfningar,

hvilken, såsom i det föregående blifvit visadt, uppginge till

186,379 kronor (222,379—36,000) eller i rundt tal 186,000 kronor.

På grund af hvad han sålunda anfört hemställer alltså generalfälttygmästaren,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att för beredande af ökade tillgångar till anskaffande af ammunition

för stamtruppens skjutöfningar med eldhandvapen höja arméförvaltningens

å artilleridepartementet andel i nu förevarande anslag

med 186,000 kronor.

Armé förvaltningens å fortifikationsdepartementet ifrågavarande framställning

åter afser förhöjning i de för nybyggnad och underhåll af

landtförsvarets byggnader nu tillgängliga medel.

Redan uti underdånig skrifvelse den 15 november 1892 hade, yttrar

arméförvaltningen, af densamma anmälts, hurusom de fråu nu förevarande

anslag med 217,526 kronor utgående anslagsmedlen till »nybyggnader

och underhåll af fästningarna och landtförsvaret i allmänhet

tillhörande hus och byggnader)) voro för ändamålet alldeles otillräckliga.

Uti beloppet af nämnda medel hade sedan år 1883 icke skett annan

förhöjning än att år 1888 en summa af 5,876 kronor tillkommit för

underhåll af Svea trängbataljons kasern och kaserngård m. in., medan

under samma tid deremot blifvit uppförda, förutom nu nämnda etablissement

och flere enstaka byggnader, som skola med ifrågavarande medel

underhållas, dels de nya kasernetablissementen för fotgardesregementena,

hvilka innehölle långt mera utrymme och såsom följd deraf också komme

att framdeles kräfva mycket större reparationskostnader än dessa regementens

äldre kaserner särskildt under de sista åren af deras begagnande

erfordrat, dels ett nytt kasernetablissement för Gotlands artilleri
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Fjerde hiifvndtiteln.

corps och dels ett armat sådant å pontonierbataljonens öfningsplats å

Laxön m. fl., hvartill komme det under uppförande varande etablissementet

i Östersund för en artilleridivision, hvilket vore afsedt att innevarande

år blifva färdigt.

Förvaltningen, som under sådana förhållanden ansett oundgängligt

att, på sätt den jemväl i sin underdåniga skrifvelse den 14 November

1891 framhållit, ifrågavarande anslagsmedel blefve förhöjda, hade med

anledning deraf låtit upprätta en förteckning öfver kostnaderna för alla

sedan år 1883 uppförda byggnader, som skulle genom fortifikationsdepartementets

försorg underhållas; och framginge af densamma, att

nämnde kostnad utgjort för byggnader af sten 3,795,167 kronor 6 öre,

för dylika af trä 262,842 kronor 27 öre och för byggnader af blandadt

sten och trä 380,880 kronor.

Beräknades nu, fortsätter arméförvaltningen, årliga underhållskostnaden,

uttryckt i procent af byggnadskostnaden, för de af sten och

synnerligen solidt uppförda fotgardeskasernerna, hvilka dessutom voro

nya och följaktligen under den närmaste framtiden icke erfordra några

dryga underhållskostnader, till 1 Vt procent, för öfriga stenbyggnader

till 1 l!i procent, samt för byggnader af trä till 2 procent, skulle alltså

underhållet af nu ifrågavarande sedan år 1883 tillkomna byggnader uppgå

till omkring 62,000 kronor. Derifrån borde dock afräknas dels en summa

af omkring 26,200 kronor, som förut årligen i medeltal utgått till

underhåll af fotgardesregementenas äldre kaserner och dels förutnämnda

för underhållet af Svea trängbataljons etablissement särskildt anvisade

belopp 5,876 kronor, så att den ökning af anslaget, som för nu ifrågavarande

ändamål vore af nöden, utgjorde 30,000 kronor.

Men härförutom erfordrades jemväl en tillökning i anslaget i och

för vidmagthållande såväl af de under senare tiden tillkomna fästningsbyggnader

som af äldre byggnader, hvilkas underhåll till följd af anslagets

otillräcklighet delvis måst eftersättas; och ansåge arméförvaltningen

denna tillökning icke kunna sättas lägre än till 15 a 20,000

kronor, så att ett ökadt anslagsbelopp af 45 å 50,000 kronor af dessa

förhållanden betingades.

För den närmaste framtiden funne emellertid förvaltningen bchofvet

kunna begränsas till 35,000 kronor. Dels komme nemligen fotgardesregementenas

kasern etablissement med sitt solida byggnadssätt icke

att omedelbart kräfva full underhållskostnad och dels kunde, sedan Riksdagen

beviljat medel till ett nytt kasernetablissement för lifgardet till

häst, underhållet af detta regementes äldre etablissement inskränkas till

det allra nödvändigaste. Arméförvaltningen, som tillika upplyser, att

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Fjerde hufvudtiteln.

reservationerna å anslaget år efter år nedgått och att den disponibla

behållningen derå i sin helhet skulle medtagas, derest samtliga för nästkommande

år ifrågasatta reparationer å landtförsvarets hus och byggnader

finge komma till utförande, hemställer alltså, att nyssnämnda anslagsförhöjning

35,000 kronor måtte af Riksdagen för år 1894 äskas.

De sålunda af generalfälttygmästare!! och chefen för artilleriet samt

arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet gjorda framställningar

finner jag mig på det kraftigaste böra förorda, då derigenom anslagsbehof,

som redan länge gjort sig synnerligen kännbara, skulle blifva

afhulpna. Hvad särskildt angår den af generalfälttygmästaren begärda

anslagsförhöjning, tillåter jag mig erinra, att jemväl t. f. chefen för

generalstaben i sitt betänkande om den förbättrade härordningen framhållit

vigten deraf, att nödiga medel för den förändrade ammunitionens

anskaffande komme att stå till krigsstyrelsens förfogande och dervid

tillika uppgilvit det andra öfvergångsåret såsom det, under hvilket

anslagsförhöjningen vore af behofvet påkallad. Det belopp, hvarmed,

förevarande anslag i 1894 års riksstat borde ökas, skulle alltså uppgå

till 447,405 + 186,000 + 35,000 kronor eller sammanlagdt 668,405

kronor; och är, på sätt generalfälttygmästaren antagit, deri jemväl

inbegripen den ökade kostnad, som i följd af den nya ammunitionens

användande vid beväringens öfningar varder af nöden.

Skall ett särskildt anslag i riksstaten uppföras för intendenturcorpsen,

måste emellertid från nämnda belopp dragas den summa 48,830

kronor, hvilken såsom motsvarande den från anslaget utgående aflöning

till åtskilliga intendenturtjenstemän, enligt Riksdagens beslut får från

detta anslag tagas i anspråk för nämnda corps. Anslagsförhöjningen

skulle sålunda, med afdrag deraf, komma att uppgå till 619,575 kronor.

Jag hemställer alltså,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att

den, vid bifall till förslaget om uppförande i riksstaten

af ett särskildt anslag för intendenturcorpsen, må

för beredande af erforderliga ökade tillgångar till bestridande

af kostnaderna för dels de värnpligtiges beklädnad

och utredning under de förlängda öfningarna,

dels anskaffandet af ammunition till stammens öfningar

och dels nybyggnad och underhåll af landtförsvaret

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Fjerde hnfvudtlteln.

tillhörande byggnader höja anslaget till försvarsverket

till lands i allmänhet eller arméförvaltningens departement

nu................................................ kr. 2,534,600

med.................................................................... » 619,575

till

kr. 3,154,175

Beklädnad och utredning m. m. för indelta infanteriet, Vermlands

fältjägarecorps och Jemtlands hästjägarecorps.

Enligt sistlidne Riksdags beslut får af detta anslag ett belopp af

2,825 kronor, motsvarande hälften af handräckningskostnaderna vid indelta

infanteriets, Vermlands fältjägarecorps’ och Jemtlands hästjägarecorps’

förråd, tagas i anspråk för den nya intendenturcorpsen.

Skall, på sätt jag förut hemstält, ett särskildt anslag för nämnda

corps i riksstaten uppföras, måste för den skull omförmälda belopp från

nu ifrågavarande anslag afföras.

Jag hemställer alltså,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, vid bifall till förslaget om uppförande i riksstaten

af ett särskildt anslag till intendenturcorpsen, minska

anslaget till beklädnad och utredning m. m. för indelta

infanteriet, Vermlands fältjägarecorps

och Jemtlands hästjägarecorps nu... . kr. 436,583: —

med............................................................. » 2,825: —

till.......................................................... kr. 433,758: —

Anskaffande och underhåll af beklädnads-, bevärings-, remtygs- samt hästoch

sadelmunderingspersedlar vid det berustade kavalleriet.

Enligt meranämnda Riksdags beslut får för den nya intendenturcorpsen

af detta anslag användas ett belopp af 750 kronor, motsvarande

handräckningskostnaderna vid det berustade kavalleriets förråd.

Uppföres i riksstaten ett nytt anslag för intendenturcorpsen, måste

för den skull beloppet från nu förevarande anslag afföras; och jag

hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

[37.]

Minskning af

detta anslag.

[38.]

Minskning af

detta anslag.

s. 46 Kontrollera mot PDF

[39.]

Höjning af

detta anslag.

[40.]

Höjning af

detta anslag.

46 Fjerde hufvudtiteln.

att, vid bifall till förelaget om uppförande i riksstaten

af ett särskildt anslag för intendenturcorpsen,

minska anslaget till anskaffande och underhåll af beklädnads-,

bevärings-, remtygs- samt häst- och sadelmunderingspersedlar

vid det berustade

kavalleriet nu................................. kr. 205,000: —

med........................................................... »_750: —

till.................................................................. kr. 204,250: —

Byggnader och sängkläder å mötesplatserna.

Enligt den vid sistlidne Riksdag af t. f. chefen för generalstaben

lemnade utredning erfordras för år 1894, då de ökade bé''- väringsöfningarne nått sin fulla längd, en höjning af detta anslag med

15,488 kronor.

Jag hemställer alltså att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att

höja anslaget till byggnader

och sängkläder

å mötesplatserna nu kr.

165,000: —

med......................

........................................ »

15,488: —

till.......................

....................................... kr.

180,488: —

Inqvarteringskostnader.

Som jag redan yttrat, måste, derest de af mig under anslaget till

intendenturcorpsen gjorda framställningar utaf Eders Kongl. Maj:t och

Riksdagen gillas, nu förevarande anslag höjas med ett belopp af 2,475

kronor 1 öre eller i rundt krontal 2,475 kronor.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att,

vid bifall till förslaget om uppförande i riksstaten

af ett särskildt anslag för intendenturcorpsen

och öfriga i sammanhang dermed gjorda framställningar,

höja anslaget till inqvarterings
-

kostnader nu.......................

...................... kr.

133,000: —

med.........................................

...................... »

2,475: —

till ......... ...........................

.................... kr.

135,475: —

s. 47 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufrudtiteln.

47

Ålderstillägg.

Under nyssnämnda förutsättning bör, på sätt jag likaledes förut

ådagalagt, från förevarande anslag afföras ett belopp af 3,000 kronor.

Jag hemställer alltså att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riks
att,

vid bifall till förslaget om uppförande i riksstaten

af ett särskilt anslag för intendenturcorpsen

samt öfriga i sammanhang dermed gjorda framställningar,

minska anslaget till ålderstill
lägg

nu...........................................

med ....................................................

dagen

till

..... kr.

10,000: —

..... »

3,000: —

..... kr.

7,000: —

Rese och traktamentspenningar.

Under åberopande af den utaf statsrådet och chefen för finansdepartementet

beträffande förslagsanslagen i allmänhet gjorda framställning

hemställer jag, att detta förslagsanslag, som under de senare tre

åren i medeltal ’öfverskridits med 67,000 u------

från sitt nuvarande belopp.............................

ökas med ................................................................

till.............................................................................

................ kr.

70,000: —

............... »

67,000: —

................. kr.

137,000: —

detta anslag

för den nya

Extra utgifter.

intendenturcorpsen tagas i anspråk ett belopp af 500 kronor, motsvarande

ett derifrån till byråchefsassistenten i arméförvaltningens intendentsdepartement

utgående arfvode å nämnda belopp.

Om alltså ett särskildt anslag för intendenturcorpsen uppföres i

riksstaten, måste nyssnämnda belopp från nu förevarande anslag afföras.

Jag hemställer för den skull, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen

att, vid bifall till förslaget om uppförande i riksstaten

af ett särskildt anslag för intendenturcorpsen,

[41.]

Minskning af

detta anslag.

[42.]

Ökning af

detta anslag.

[43.]

Minskning af

detta anslag.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

[44.]

Minskning af

detta anslag.

. [45.]

Ändring af

rubriker.

Fjerde hufvudtlteln.

minska anslaget till extra utgifter nu kr. 67,500: —

med ............................................................ » 500: —

till ................................................................. kr. 67,000: —

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementets afdelning

af Kongl. Maj:ts kansli och kommandoexpedition.

Detta anslag, hvilket nu är uppfördt till .................... kr. 6,201: —

torde, för jemnande af hufvudtitelns ordinarie anslag böra

minskas med .........................:....................................................... » 66: —

till....................................................................................................... kr. 6,135: —

Ändring i rubriker under fjerde hufvudtiteln.

Slutligen torde, derest förslaget om de nya benämningame å anslagen

till »indelta arméns befälsaflöning» samt »indelta arméns och Vermlands

fältjägarecorps’ vapenöfningar» af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen

gillas, jemväl de under fjerde hufvudtiteln förekommande allmänna

rubrikerna »Indelta armén» och »Värfvade armén» böra ändras.

Under förstnämnda rubrik skulle nemligen för framtiden komma att uppföras

anslag, som äro afsedda jemväl för de nuvarande s. k. beväringstruppema.

Förstnämnda rubrik synes mig derföre, i enlighet

med hvad jag förut i dag hemstält beträffande omförmälda anslags benämning,

böra utbytas mot rubriken »Den icke gamisonerade armén»

och såsom följd deraf rubriken »Värfvade armén» utbytas mot rubriken

»Den gamisonerade armén».

Jag hemställer alltså att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att vid bifall till ofvannämnda förslag medgifva,

att de under 4:dje hufvudtiteln förekommande rubrikerna

»Indelta armén» och »Värfvade armén» må utbytas

mot rubrikerna »Den icke gamisonerade armén»

och »Den gamisonerade armén».

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Fjerde hufvudttteln.

Fjerde hufvudtitelns ordinarie anslag utgöra för närvarande, då

deri jemväl inräknas det belopp 1,083,850 kronor, som af 1892 års

urtima Riksdag till landtförsvaret beviljades, en

summa af................................................................................ kr. 22,153,550: —

De af mig ifrågasatta nya och tillökningar i de

uti 1893 års ursprungliga riksstat upptagna ordinarie

anslag uppgå, efter afdrag af anslag, som föreslås

skola ur riksstaten afföras, äfvensom af förutsatt

minskning i en del andra anslag, till 3,177,900 kronor

eller, efter afdrag af det vid 1892 års urtima Riksdag

beviljade belopp, till.................................................. » 2,094,050: —

Och skulle, på sätt Bil. XIII gifver vid lianden,

för den förbättrade härordningens genomförande erfordras

................................................ kr. 2,671,047: 88

eller, då derifrån dragés det af

1892 års urtima Riksdag för ändamålet

beviljade belopp........... » 640,850: —

en summa af...................................... kr. 2,030,197: 88

Återstående beloppet .................. » 63,852: 12

utgör, efter vederbörliga afdrag, af annan anledning

erforderlig förhöjning.

Med tillägg af nämnda belopp skulle alltså de

ordinarie anslagen för år 1894 komma att höjas till » 24,247,600: —

Extra anslag.

Tillämpning af nya värnpligtslagens föreskrifter i fråga om de värnpligtiges

inskrifning och redovisning m. m.

Sedan flera år tillbaka har under denna titel i riksstaten varit uppfördt

ett extra anslag å 77,500 kronor, från hvilket utgått dagaflöning

till befälet vid beväringstrupperna för tjenstgöring mellan de årliga

vapenöfningarne äfvensom erforderliga arfvoden till de i kompaniområdena

anstälde afdelningsområdesbefälliafvare.

Då emellertid sistlidne Riksdag medgifvit, att af anslaget ett belopp

utaf 24,529 kronor 95 öre, motsvarande den dagaflöning, som

Bih. till Rikad. Prot. 1893. 1 Sami. 1 Ajd. 1 lliift. 7

[46.]

Anslag för

tillämpning af

nya värn•

pligtslagens

föreskrifter.

s. 50 Kontrollera mot PDF

[47.]

Anslag till

förändring af

arméns äldre

gevär till

vapen af liten

kaliber.

50 Fjerde hufvudtiteln.

enligt hittills gällande bestämmelser kunnat under fullt normala förhållanden

derifrån utgå till nyssnämnda truppers befäl, må för den beslutade

omorganisationen af infanteriet tagas i anspråk, har jag förut

i dag hemstält, att vid sammanföring till ett anslag af alla de för det

icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning disponibla tillgångar jemväl

nämnda belopp måtte få medräknas. I 1894 års riksstat bör alltså

imder anslaget uppföras allenast skilnaden emellan det belopp, hvarmed

anslaget förut utgått, och nyssnämnda summa eller i rundt tal

53,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Eders Kong! Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att

för tillämpning af nya värnpligtslagens föreskrifter

i fråga om de värnpligtiges inskrifning och

redovisning m. m. på extra stat för år 1894 bevilja ett belopp

af 53,000 kronor.

Artilleribehof.

Arméns gevär.

Uti sin förut åberopade underdåniga skrifvelse den 29 november

1892 gör generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet framställning

om ytterligare anslag för förändring af arméns äldre gevär till vapen

af mindre kaliber.

Hans företrädare i embetet hade, yttrar lian, i underdånig skrifvelse

den 15 november 1888 hemstält, att Eders Kongl. Magt täcktes

till 1889 års Riksdag göra proposition om anslag till förändring af

200,000 st. 1867 års gevär och 20,000 st. 1870 års karbiner till vapen

af 8 mm. kaliber och hade kostnaderna härför, oafsedt 215,000 kronor

för de af denna förändring påkallade nya anordningarna vid gevärs
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Fjerde hiifrudtiteln.

faktoriet och ammunitionsfabriken, beräknats till 14 kronor per gevär

och 13,25 kronor per karbin.

Den i öfverensstämmelse härmed af Eders Kongl. Maj:t till Riksdagen

gjorda framställning hade emellertid endast på det sätt bifallits,

att Riksdagen för ändamålet beviljade en summa af 1,668,000 kronor motsvarande

dels de för förändringar vid gevärsfaktoriet och ammunitionsfabriken

äskade belopp och dels hvad som, efter ofvan angifna pris,

erfordrades för förändring af 100,000 st. 1867 års gevär till gevär af

8 mm. kaliber eller, såsom den nya modellen sedermera jemlikt nådig

generalorder blifvit benämnd, 1867—89 års gevär.

Sedan 1867—89 års gevär vunnit nådig fastställelse samt gevärsförändringen

redan börjat, inträffade emellertid, fortsätter generalfälttygmästaren,

den betydelsefulla omkastning i krutfabrikationen, hvarigenom

det äldre krutet, svartkrutet, började undanträngas af det nya

drifmedel, som blifvit kalladt röksvagt krut. Detta senare karakteriserades

ej blott genom den egenskap, som angåfves af dess benämning,

utan ock, hvad som var mycket vigtigare, genom eil högst betydlig

kraft, vida större än det äldre krutets och ådagalagd å ena sidan genom

en projektilhastighet, den man förut knappast ansett möjlig att

uppnå, samt å den andra af en återverkan på vapnet, som ställde icke

obetydligt ökade anspråk på dettas hållbarhet.

De fördelar i såväl taktiskt som ballistiskt afseende, hvilka genom

dylikt krut stodo att vinna, voro emellertid så väsentliga, att dess antagande

på ett håll ovilkorligen måste leda till efterföljd på alla andra,

i vårt land ej mindre än annorstädes. Häraf betingades för oss nödvändigheten

att frånträda den ammunition, som för 1867—89 års gevär

ursprungligen blifvit bestämd, och börja ett väsentligen sjelfständigt

arbete på framställande af krut, motsvarande tidens senaste fordringar.

Detta arbete, ehuru i och för sig ingalunda ofruktbart, hade emellertid

på gevärsfrågan verkat mindre fördelaktigt, i det åtskilliga delar till

1867—89 års gevär, hvilka vid användningen af det äldre krutet visat

tillräcklig motståndsförmåga, befunnits för svaga gent emot den kraftigare

påkänning, det röksvaga krutet på vapnet utöfvade, hvaraf följde de

missöden i form af sprängningar, som kännetecknade de första skjutningarna

i trupp med 1867—89 års gevär och röksvagt krut.

Häraf påkallades med nödvändighet åtskilliga mer eller mindre kostsamma

förändringar i vissa gevärsdelars material och konstruktion. Ett

antal delar, redan fullbordade, måste efter dessa erfarenheter kasseras

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Fjerde hufvudtiteln.

och utbytas mot nya; andra, som kunde bibehållas, måste undergå ytterligare

behandling af dels metallurgisk, dels mekanisk art.

Härtill komme, att gevärens skottställning, den man först antoge

skulle kunna utföras på regementena, sedan måst, med anlitande af

för detta ändamål särskild! beordrad personal, förläggas till faktoriet,

för främjande af den jemnhet och noggrannhet i denna vigtiga operation,

som af gevärets ökade skjutförmåga betingades.

Dessa direkt till prisförhöjning verkande anledningar vore emellertid

icke de enda, som gjorde det nya geväret dyrare än som från början

beräknats. Dertill hade ock bidragit den omständigheten, att gevärsfaktoriet,

som före detta förändringsarbetes början sysselsatte blott

ett trettiotal arbetare, sedermera ökat sin personal till omkring 350, af

hvilka den ojemförligt större delen alltså tillträdt sina platser vid verkstaden

utan den speciela arbetsskicklighet på detta område, som erfordrades

och som först efter hand kunde förvärfvas; och då en arbetsprodukt,

på hvars noggranna utförande måste ställas höga anspråk,

uppenbarligen droge billigare arbetskostnad i samma mån alla vid dess

framställning medverkande krafter hunnit blifva fullt förtrogna med

sina uppgifter, vore så mycket naturligare, att medelkostnaden per förändradt

gevär ej kunnat nedbringas till det ursprungligen beräknade

beloppet, som till alla förut påpekade, till fördyrande af arbetsprodukten

verkande omständigheter slutligen jemväl kommit den, att vid kostnadsbeloppets

beräkning 200,000 gevär och 20,000 karbiner antagits skola

förändras, under det att, i följd af Riksdagens beslut, förändringen kommit

att afse endast 100,000 gevär.

Antalet gevär, som kunnat erhållas för det af 1889 års Riksdag

beviljade anslaget till gevärsförändring, hade också i stället för 100,000

st. utgjort allenast omkring 72,000 st.

Dessa sålunda påpekade omständigheter vore emellertid, fortsätter

generalfälttygmästare, icke de enda, som vid behandlingen af förevarande

angelägenhet borde tagas i öfvervägande.

Frågan om repetergevär hade under de senaste åren i vårt land

inom både militära och icke militära kretsar varit föremål för intresse och

meningsutbyten. Olika åsigter hade uttalats såväl beträffande lämpligheten

att för närvarande förse vår armé med dylika vapen som ock

med hänsyn till det vigtiga spörsmålet, huruvida öfverhufvud ett i ordets

hela bemärkelse fullgodt repetergevär verkligen och bevisligen stått

till buds.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln. 53

För sin del funne generalfälttygmästaren, fastän i princip ense

med dem, som i repetervapnet sågo framtidsvapnet för vår likasom för

andra arméer, de dyrköpta erfarenheter, som åtskilliga andra länder och

särskildt några af Europas stormagter på detta område måst göra, dock

vara af beskaffenhet att mana till försigtighet, om han än å andra sidan

flera gånger fått anledning att inför Eders Kongl. Maj:t uttala den

åsigt, att repetervapnet numera nått sådan utvecklingsgrad, att frågan

om antagande af detta slags vapen för vår armé borde tagas under

ompröfning. Den konstruktion, som därvid särskildt funnits vara förtjent

af uppmärksamhet, vore Mausers repetermekanism af 1891 års

modell. Generalfälttygmästarens uppfattning härom stödde sig i första

hand på de under år 1892 vid skjutförsök med olika repetervapen här

i Sverige gjorda erfarenhetsrön, och vidare på upplysningar, som nyligen

tillförts honom af styresmannen och verkstadschefen vid Carl

Gustafs stads gevärsfaktori, hvilka båda sakkunniga personer på nådigt

uppdrag i Tyskland inhemtat närmare kännedom om mausergeväret och

dess tillverkning, dervid de vid den af Mauser sjelf styrda stora

vapenfabriken Oberndorf i Wiirtemberg såväl i detalj fått följa tillverkningen

som varit närvarande vid skjutförsök med repetervapen af ifrågavarande

modell.

För så vidt rep etergevärs frågan finge betraktas uteslutande från

teknisk och särskildt från mekanisk synpunkt, ansåge generalfälttygmästaren

också efter dessa erfarenhetsrön och upplysningar, att i och

med mausergeväret, sådant detta i sin senaste form framträda nämnda

fråga vore på ett tillfredsställande sätt löst; men gevärsfrågan hade

ännu ej inträdt i ett så stadgadt läge, att dess lösning kunde anses bero

blott på mekanismen. En annan högst betydelsefull faktor, som tills

vidare ej finge lemnas utom räkningen, vore frågan om kalibern.

Den fortgående minskning i kaliber och ökning i projektillängd, som

under en följd af år varit det utmärkande draget vid konstruktionen af

.alla slags eldvapen och som bildat sjelfva grundvalen för dessas stora utveckling

i ballistiskt afseende, både visserligen, yttrar generalfälttygmästaren,

någon tid ansetts hafva, hvad beträffade handvapnen, nått

sin gräns med 8 mm., den kaliber, som antagits för såväl Sveriges

som flera andra länders senaste gevärskonstruktioner. Numera syntes

emellertid nämnda kaliber hafva varit blott en hvilopunkt under utvecklingen

i den angifna riktningen. Ett oafbrutet sträfvande mot ytterligare

kaliberminskning påginge alltjemt och hade på några håll ledt

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Fjerde hufVudtltelii.

till fastställande af 6,5 mm. kaliber, mot hvilken emellertid rest sig vissa

ännu olösta praktiska svårigheter.

Denna långt drifna kaliberminskning vore dock, enligt generalfälttygmästarens

åsigt, ej i främsta rummet afsedd att åstadkomma en

ökning i skottvidd och träffsäkerhet. Det vore en annan ytterligt vigtig

fördel, man derigenom beredde sig, den nemligen att soldaten, utan

ökning i ammunitionsbelastningen kunde medföra ett större antal patroner

och sålunda bättre tillgodogöra sig gevärets snabbeldsförmåga,

en fördel i och för sig så stor, att den nästan ensam vore afgörande

för frågans lösning.

Hvad åter anginge de ännu olösta praktiska svårigheter, som med

kaliberförminskningen voro förenade, hade den största befunnits ligga

hos det nya krutet, hvars återverkan på vapnet visat sig vara desto

våldsammare, ju mindre kalibern vore. Af denna anledning blefve

samma röksvaga krut, som för ett 8 mm. gevär vore fullt normalt och

lämpligt, oanvändbart för ett 6,5 mm. gevär.

Krutfrågan stode alltså i närmaste samband med kaliberfrågan och

dermed äfven med gevärsfrågan i dess helhet; och gevärsfrågans slutliga

lösning berodde af den riktning, i hvilken krut-kaliberfrågans vidareutveckling

komme att gå, en sak, som tillsvidare vore oafgjord.

Under dessa omständigheter ansåge generalfälttygmästaren sig nu

ej kunna tillstyrka ett afgörande steg med så vidtgående följder i både

militäriskt och ekonomiskt afseende, som antagande af en ny gevärsmodell

för armén.

Då han emellertid ingalunda funne lämpligt eller rådlig! att redan

nu, innan ens en första uppsättning för armén på krigsfot blifvit ombesörjd

af ett med hänsyn till skjutförmåga tidsenligt vapen, låta något

afbrott i gevärsanskaffningen inträda, har lian ansett sig böra hos

Eders Kong]. Maj:t hemställa, det anslag af Kiksdagen må äskas till

fortsatt förändring af 1867 års till 1867—81) års gevär; och har generalfälttygmästaren

dervid tänkt sig att, i öfverensstämmelse med 1889

års riksdags beslut, antalet gevär af sistnämnda slag borde uppbringas

till 100,000 st. Genom befintligheten af detta gevärsantal, som lemnade

tillgång till en uppsättning åt den mobiliserade armén med något,

om än ringa, öfverskott i reserv, skulle öppnas möjlighet icke allenast

att, när en gång repetergevärsfrågan kunde och måste börja lösas, göra

detta mindre brådstörtadt och således i finansielt hänseende mindre

känbart, utan ock att på förhand bereda tillgång till ett i alla afseenden

lämpligt vapen för landstormen, hvilket kunde för dennas räkning afsättas

i samma män repetergevären komme liniearmén till godo.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Fjerde lnifviultlteln. 55

Kostnaden för de 28,000 st. 1807—89 års gevär, som erfordrades

för komplettering af antalet sådana till 100,000 st., hade blifvit beräknad,

allt inbegripet, till sammanlagdt 550,000 kronor, hvilket belopp

generalfälttygmästare!! alltså hemställer, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

af Riksdagen äska på extra stat för 1894.

Dessa sålunda af generalfälttygmästare)! uttalade åsigter delas i

hufvudsak jemväl af mig. Särskildt finner jag af yttersta vigt, att det

antal för krigsbruk fullt tjenliga gevär, som vid en möjlig mobilisering

äro af nöden, må utan dröjsmål anskaffas; och då, på sätt generalfälttygmästaren

yttrat, frågan om den för ett krigsgevär lämpligaste

låsmekanismen och kalibern ännu icke kan anses varit bragt i det skick,

att ett afgörande beslut derom för närvarande kan påkallas, bar jag så

mycket mindre någon erinran att göra mot generalfälttygmästarens förslag,

som behofvet af i första hand vid mobilisering erforderliga gevär

i sjelfva verket torde böra beräknas ej obetydligt högre än generalfälttygmästaren

antagit och krigsstyrelsen sålunda måste ställa såsom

ett af sina främsta åligganden att snarast möjligt uppbringa antalet

krigsdugliga gevär åtminstone till den siffra, generalfälttygmästaren

uppgifvit.

Jag hemställer alltså,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att för förändring af ytterligare 28,000 1867 års gevär

till vapen af liten kaliber på extra stat för år 1894

bevilja 550,000 kronor.

Gevärshandtverkarekistor.

För att verkställa gevärsreparationer vid truppafdelningar,.som äro

i fält, knifvas, yttrar generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet i

sin ofvannämnda skrifvelse den 29 November 1892, en del verktyg och

reservdelar, som medföras i kistor på bataljonspackvagnarna. Dylika

gevärshandtverkarekistor, afsedda för 1867 års gevär, funnes för närvarande

vid infanteriet till ett antal af 51. Vid den tid, då 1867—89

års gevär komme att utdelas till infanteriets regementen och corpser

eller år 1894, blefve emellertid dessa 51 kistor ej användbara i oförändradt

skick, utan måste såväl verktyg som reservdelar till största

[48.]

Anslag till

anskaffande

af gevärsliandtverkare

kistor.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Fjerde lmfmdtiteln.

delen utbytas och i sammanhang dermed inredningen äfven i någon

mån ändras. Antalet kistor vore äfven numera för litet. Enligt den

vid sistlidna års urtima Riksdag antagna förändrade härordningen skulle

infanteriet mobilisera 79 bataljoner, som borde vara utrustade med hvar

sin gevärshandtverkarekista, hvarförutom i och för gevärshandtverkares

och gevärshandtverkaresoldaters undervisning en dylik kista vid hvar

och en af gevärsreparationsverstäderna i Stockholm, å Karlsborg och i

Kristianstad vore ytterligare af nöden, så att hela beloppet af gevärshandtverkarekistor

blefve 82 stycken och det antal, som behöfde nyanskaffas,

31 st.

Då ändringskostnaden utgjorde 200 kronor och nyanskaffningskostnaden

400 kronor per kista, komme vidare, fortsätter generalfälttygmästaren,

hela den i fråga varande utgiften att uppgå till 22,600 kronor.

Med anledning häraf hemställer generalfälttygmästaren, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes för ändring af gamla och anskaffning af nya gevär

shandtverkarekistor på extra stat för år 1894 af Riksdagen äska

22,600 kronor.

Till denna hemställan, som är en nödvändig följd af de beslut,

Riksdagen i härordnings- och gevärsfrågan fattat, får jag tillstyrka nådigt

bifall.

Mobiliseringsammunition för de nya gevären.

[49.]

Anslag till

mobiliseringsammunition

för eldhandvapen.

I sin underdåniga skrifvelse af den 29 November 1892 erinrar generalfälttygmästaren

och chefen för artilleriet, hurusom lian uti skrifvelse

af den 10 November 1891 utvecklat de skäl, som efter hans uppfattning

talade för att arméns behof af mobiliseringsammunition till 1867—89

års gevär inom en viss, kortare period blefve fyldt, på samma gång

han meddelat, att detta behof, beräknadt till 36,000,000 skarpa patroner,

komme att draga en kostnad, i rundt tal, af 4,000,000 kronor, så

att under hvart och ett af fyra på hvarandra följande år ett extra

anslag af 1,000,000 kronor för detta ändamål påkallades.

Sedan, med anledning af denna framställning, Eders Kongl. Maj:t

för berörda ändamål begärt och Riksdagen beviljat på extra stat för

1893 ett belopp af 800,000 kronor, hade, upplyser generalfälttygmästaren

vidare, kontrakt blifvit afslutadt om leverans under förra hälften

af 1893 utaf dels 7,300,000 st. patronhylsor med tändhattar och lika

många kulor och dels 15,000 kg. röksvagt krut, afsedt för aptering af

dessa patrondelar till skarp ammunition; Och hemställer han, då han

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Fjerde hufyudtiteln.

fortfarande anser det vara af vigt, att mobiliseringsammunitionen inom

ofvan angifna tidrymd kompletteras till beräknad mängd och detta ej

kan ske, derest det af honom ifrågasatta årsanslaget förminskas, det

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för fortsatt anskaffning

af mobiliseringsammunition af Riksdagen på extra stat för 1894

äska ett belopp af 1,000,000 kronor.

Nödvändigheten att, på sätt gener alfälttygmäs tar en erinrar, snarast

möjligt anskaffa den för arméns mobilisering erforderliga ammunition

lärer icke kunna bestridas; Och jag skulle icke tvekat att i likhet med

honom hemställa, att för ändamålet äskades nyssnämnda belopp 1,000,000

kronor, om ej hänsynen till andra landtförsvarets behof, som jemväl

måste fyllas, nödgat mig att hos Eders Kongl. Maj:t förorda någon

inskränkning deri.

Jag hemställer alltså,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes för anskaffande af

mobiliseringsammunition till de nya gevären för år 1894

af Riksdagen äska ett extra anslag af 800,000 kronor.

Fabrik för tillverkning af röksvagt krut.

I sin meranämnda underdåniga skrifvelse den 29 november 1892

erinrar generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet, hurusom röksvagt

krut, hvars anskaffande inom vårt land likasom öfverallt annorstädes

under de sist förflutna åren visat sig blifva en oafvislig nödvändighet,

hittills i Sverige framställts endast inom en anläggning af provisorisk

art. I början af innevarande år hade nemligen arméförvaltningens

artilleridepartement på fördelaktiga vilkor inköpt en ursprungligen

af ett enskildt, bolag anordnad, i närheten af ammunitionsfabriken

å Marieberg belägen anläggning, vid hvilken, under öfverinseende af

arbetsofficern vid nämnda fabrik, röksvagt krut sedan dess tillverkats;

och hade genom gjorda erfarenhetsrön tillverkningen derstädes efter

hand kunnat utvecklas i såväl kvalitativt som kvantitativt hänseende,

så att den slutligen lemnat eu produkt, som, af Eders Kongl. Maj:t

fastställd under namn af handgevärskrut m. 92, med nöjaktigt resultat

Bih. till lUfad. Prat. 1893. 1 Sami. I Afd. I Raft. . 8

[50.]

Anslag för inrättande

af en

fabrik för röksvagt

krut.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Fjerde hufrudtlteln.

användts under innevarande års skarpskjutningsöfningar med 1867—89

års gevär vid krigsskolan, lifgardesregementena till fot samt infanteriets

skjut- och volontärskolor.

Om således, fortsätter generalfälttygmästaren, den sålunda beträdda

vägen kunde anses vara den rätta för uppnående af krutfrågans lösning

i öfverensstämmelse med tidens fordringar, återstode dock, enligt hans

åsigt, att fullfölja verket genom åtgärder, egnade att betrygga erforderlig

tillgång på en vara, hvilken inom krigsmaterielens område intoge

en så utomordentligt betydelsefull plats, som krutet; och vore dervid

särskildt att märka, det produktionsförmågan hos ofvannämnda provisoriska

anläggning uppginge till endast omkring 700 kilogram röksvagt

krut i månaden eller något mer än 8,000 kilogram per år, under

det att, sedan 1867—89 års gevär blifvit till alla regementen utdelade,

årsförbrukningen af röksvagt krut vid arméns öfningar beräknades komma

att stiga till minst 18,000 kilogram.

Då artilleristyrelsen vidare, för att bilda den fond af mobiliseringsammunition,

som måste finnas och för hvars grundande 1892 års lagtima

Riksdag beviljat ett betydligt belopp, under en följd af år måste

anskaffa ett så stort antal skarpa patroner, att derför årligen åtginge

20,000 å 22,000 kilogram röksvagt krut, och slutligen äfven flottans och

skytteföreningarnas behof måste tagas i betraktande, insåges lätt, att,

äfven om ur räkningen för tillfället lemnades den betydliga mängd

röksvagt krut, som vore af nöden för artilleriets och flottans gröfre

eldvapen af olika kalibrar, men för hvars framställande åtgärder dock

måste vidtagas, i den mån tid och omständigheter det medgåfve, den

erforderliga mängden handgevär sammunition i och för sig kräfde mångdubbelt

mera röksvagt krut, än den lilla anläggningen vid Marieberg

förmådde åstadkomma.

Det vore emellertid, erinrar generalfälttygmästaren, icke endast

skäl af denna beskaffenhet, som talade för förslaget att staten sjelf

komme i besittning af en fabrik för röksvagt krut, stor nog att tillgodose

alla anspråk, som kunde ställas på densamma.

Äfven om nemligen, under fredliga förhållanden, i allmänhet kunde

ifrågasättas att för anskaffande af krigsmateriel anlita den främmande

marknaden, måste man dock söka att i detta afseende såvidt möjligt ställa

sig oberoende af utlandet; och i främsta rummet vore detta fallet, då

frågan gälde ett sådant ämne som krigskrutet. Redan af dessa anledningar

och frånsedt sakens ekonomiska sida förklarar sig fördenskull

generalfälttygmästaren anse oundgängligt, att i och för inhemsk tillverkning

af röksvagt krut anordningar nu träffas af vida fullständigare och

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Fjerde hufYudtiteln.

mera permanent art, än de som för närvarande finnas. Hvad angår platsen

för den ifrågasatta krutfabriken anser generalfälttygmästare!! Marieberg

så mycket mindre lämpa sig derför, som de lokala förhållandena

lägga bestämdt hinder i vägen för den nuvarande anläggningens utvidgning.

Statens eget krutbruk, Åker, vore, enligt generalfälttygmästarens

åsigt, den plats, som bäst egnade sig för de anläggningar, hviska af

den nya kruttillverkningen påkallades. Utrymme såväl som drifkraft

vore der, utan särskild kostnad, till finnandes, hvarförutom, då tillverkning

af det äldre krutet kunde upphöra först i den mån ändamålsenligt

röks vagt krut för alla slags eldvapen hunne framställas och förvaltningspersonalen

vid krutbruket vid sådant förhållande fortfarande måste bibehållas,

densamma kunde omhändertaga äfven den nya kruttillverkningen.

Den anläggning vid Åkers krutbruk, som generalfähtygmästaren

sålunda förordar, borde, enligt hans åsigt, erhålla den omfattning, att

dervid kunde årligen åstadkommas omkring 60,000 kilogram röks vagt

krut. Hvad angår de för anläggningens utförande erforderliga kostnader,

skulle, enligt uppgjorda förslagsritningar och kostnadsberäkningar

m. m. hvilka granskats af sakkunnig person, för fabriken, hvilken

beräknades kunna färdigbyggas på ett år, erfordras

A. Fabriksbyggnader:

apyritfabrik, 2 byggnader................................

blandnings-, tork- och destilleringshus, 6

byggnader......................................................

kr.

19,852:

18,494:

36

52

ångpannehus ........................................................

»

7,893:

75

magasin, 3 byggnader......................................

7,036:

34

53,276:

97

B. Arbetarebostäder.....................................

41,000:

—

C. Ordnande af vattenkraften, motorer,

linledningar

48,831:

—

D. Maskiner med uppsättning ................

43,620:

40

E. Planering, belysning, ängledningar....

32,749:

—

Summa

kr.

219,477:

37,

Hvad slutligen angår kostnaderna för det röksvaga krutets tillverkning

i en statens egen fabrik, jemförda med dem, som påkallades

af varans inköp från utlandet, anför gencralfälttygmästaren

att årsbehofvet af röksvagt krut beräknats att tills vidare utgöra

omkring 52,500 kilogram,

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Fjerde hufvudtlteln.

att det lägsta pris, som kunde beräknas för prima röksvagt krut,

vore 10 francs = 7,20 kronor pr kilogram, emballage inbegripet och

varan fritt levererad i svensk hamn, så att kostnaden för årsbehofvet, då

detsamma tillfredsstäldes genom uppköp från utlandet, sålunda stege

till 52,500x7,20 eller 378,000 kronor,

att enligt gjorda beräkningar kostnaden för inom landet produceradt

röksvagt krut uppginge till 4 kronor 97 öre eller, i jemnadt tal,

5 kronor per kilogram, så att om, för säkerhets skull, denna siffra höjdes

med till exempel 10 procent eller till 5,50 kronor, kostnaden för årsbehofvet

ändock icke blefve större än 52,500x5,5 eller 288,750 kronor;

och

att skilnaden i kostnad per år i ena och andra fallet alltså blefve

378,000—288,750 eller 89,250 kronor, såsom följd hvaraf den inhemska

fabriken på mindre än 2''A år, sedan den kommit i full verksamhet,

skulle vara betald.

Med stöd af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer alltså generalfälttygmästaren

att, för uppförande vid Åker af en fabrik för tillverkning

af röksvagt krut, Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen på

extra stat för år 1894 äska ett belopp, i jemnadt tal, af 219,500 kronor.

De skäl, hvilka för denna framställning sålunda af generalfälttygmästaren

anförts, synas för mig fullt öfvertygande; och har jag, då

följaktligen det i hög grad önskvärda målet att, hvad krutfabrikationen

angår, göra vårt land oberoende af utlandet, synas kunna- vinnas utan

egentliga ekonomiska uppoffringar, ansett mig böra understödja framställningen,

dervid dock det erforderliga kostnadsbeloppet synes mig

kunna fördelas på två år.

Jag hemställer alltså,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att för inrättande vid Åkers krutbruk af en fabrik för

röksvagt krut på extra stat bevilja 219,500 kronor

och deraf till utgående under år 1894 anvisa 100,000

kronor.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufmdtiteln.

61

Fästningsartillerimateriel.

Generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet erinrar uti meranämnda

underdåniga skrifvelsen den 29 november 1892, att sedan

Eders Kongl. Maj:t den 22 april och den 27 maj nämnda år i hufvudsakliga

delar fastställt de bestyckningsplaner för befästningarna i Stockholms

skärgård, Oscarsvämslinierna och Karlsborgs fästning med Vabergspositionen,

hvilka af 1891 års bestyckningskomité blifvit uppgjorda,

den för ifrågavarande tre befästningsområden erforderliga artillerimaterielen

dermed också blifvit bestämd, och att hvad anginge de kostnader,

som för densamma med dertill hörande nödig utredning och ammunition

påkallades, upplysning derom stode att hemta i de utförliga

kostnadsberäkningar, hvilka åtföljde nämnda komités underdåniga betänkanden.

Ifrågavarande artillerimateriel vore, fortsätter generalfälttygmästaren,

hvad beträffar pjeser och lavettage till Oscarsvämslinierna och Karlsborgs

fästnings enceinte, till större delen redan befintlig, om än för

båda platserna ännu saknades dels ett antal lättare pjeser, dels vissa

stridsutredningspersedlar, dels slutligen en stor del af den beräknade

ammunitionen. Den i ofvan åberopade bestyckningsplaner upptagna

materiel, hvilken deremot ännu till större delen återstode att nyanskaffa,

vore bestyckning med tillbehör för Vaxholm—Oscar-Fredriksborg samt

för Vabergspositionen; och uppenbart vore, anmärker generalfälttygmästaren,

att om den för sistnämnda position afsedda bestyckning tills

vidare endast efter hand och i mindre poster syntes böra till anskaffande

ifrågakomma, ett så vidt möjligt skyndsamt ordnande af bestyckningen

å Vaxholm—Oscar-Fredriksborg så mycket mera vore af nöden.

Af de extra anslag till fästningsartillerimateriel, som af senaste

Riksdagar lemnats, hade, enligt hvad generalfälttygmästaren vidare anmäler,

disponerats eller reserverats medel till följande, för OscarFredriksborg

afsedda och till större delen redan bestälda materiel,

nemligen 3 st. 35 kaliber långa 24 cm. kanoner med lavetter, stridsutredning

och en del ammunition, 4 st. 24 cm. haubitser med lavetter,

utredning och en del ammunition samt 11 st. 5 cm. snabbskjutande

kanoner med tillbehör. Dessutom vore beställda: 42 st. 8 cm. kanoner

och 25 st. 8 mm. kulsprutor, hvilka vapen, af gifna modeller, till större

antal inginge i alla de senast faststälda bestyckningsplanerna; hvarjemte

slutligen på bekostnad af samma anslag blifvit, anskaffade ett

antal 17 cm., 16 cm. och 12 cm. projektiler med tillhörande rör.

[51-]

Anslag till

fästningsartillerimateriel.

s. 62 Kontrollera mot PDF

[52.]

Anslag till

infanteriammunition

svagnar.

62 Fjerde hufvndtlteln.

Med ofvan omförmälda anskaffningar och beställningar vore emellertid,

anmärker generalfälttygmästaren, hvad särskild! Vaxholm—

Oscar-Fredriksborg angår, endast början gjord till åvägabringandet af

den bestyckning, som enligt den förut omförmälda af Eders Kongl.

Maj:t faststälda bestyckningsplanen vore för detta befästningsområde

erforderlig; och då dertill komme dels att den dertill hörande utredning

och ammunition vore ganska dyrbar, dels att den för andra befästningsområden

behöfliga artillerimaterielen likaledes borde, åtminstone

i någon mån, tillgodoses genom nyanskaffning eller komplettering,

och dels slutligen att den redan befintliga materielen, så snart

ske kunde, måste förses såväl med ammunition som med den utredning,

som erfordrades för dess betjenande och vidmagthållande i fullt

tjenstbar! skick, så att inom fästningsartillerimaterielens område ganska

väsentliga behof fortfarande återstode att fylla, hemställer generalfälttygmästaren,

att Eders Kongl. Maj:t, för anskaffande af fästningsartillerimateriel,

täcktes af Riksdagen på extra stat för 1894 begära ett

anslag af 400,000 kronor.

Ehuru jag icke kan annat än på det kraftigaste vitsorda rigtigheten

af generalfälttygmästarens förevarande uppgifter och lika med

honom finner af yttersta vigt, att fästningsartillerimateriel fortfarande

anskaffas, nödgas jag dock af hänsyn till de många och stora kraf på

budgeten, som vid innevarande Riksdag måste från landtförsvarsdepartementets

sida framställas, för min del ifrågasätta en betydlig nedsättning

i de anslag, som generalfälttygmästaren för nu ifrågavarande

ändamål ansett vara af nöden.

Jag hemställer alltså,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att för anskaffande af fästningsartillerimateriel på extra

stat för år 1894 bevilja ett belopp af 100,000 kronor.

Infanteriammunitionsvagnar.

Med påpekande att för anskaffning af infanteriammunitionsvagnar

med nödig utredning hittills af Riksdagen beviljats 190,000 kronor af

det belopp 239,112 kronor, som beräknats vara för detta ändamål erforderligt,

har generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet i sin

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Fjerde hufrudtiteln.

ofvanberörda skrifvelse den 29 november 1892 i underdånighet hemstält,

att Eders Kongl. Maj:t, på det anskaffningen af dylika vagnar

med utredning måtte kunna fortgå, täcktes föreslå Riksdagen att af

återstående beloppet, 49,112 kronor, på extra stat för 1894 bevilja

30,000 kronor.

Äfven i detta belopp finner jag, af nyss angifna skäl, någon nedsättning

böra ega rum, och hemställer alltså,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att för anskaffande af infanteriammunitionsvagnar på

extra stat för år 1894 bevilja 20,000 kronor.

Byggnader å Karlsborg.

Enligt hvad generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet i sin

skrifvelse den 29 november 1892 erinrar, beviljade 1891 års Riksdag,

på Eders Kongl. Majtts förslag, för uppförande af en laboratoriebyggnad

och ett förrådsskjul å Karlsborg tillsammans 140,110 kronor, deraf

på extra stat för år 1892 för båda byggnadsföretagen anvisades 46,000

kronor. Sedan 1892 års lagtima Riksdag för samma ändamål anvisat

ytterligare 46,074 kronor på extra stat för år 1893, erfordras alltså i

och för byggnadernas fullbordande en summa af 48,036 kronor; och

hemställer generalfälttygmästaren, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af

Riksdagen äska berörda belopp att under år 1894 på extra stat för

ändamålet utgå.

Till denna framställning får jag tillstyrka nådigt bifall.

Fältartillerimateriel.

Sedan 1892 års urtima Riksdag till alla delar godkänt, hvad Eders

Kongl. Maj:t, i fråga om förändrad organisation af fältartilleriet, föreslagit,

blir deraf en följd att, såsom jag ock framhöll i mitt underdåniga

anförande till statsrådsprotokollet för den 14 oktober 1892, åtgärder också

måste vidtagas för anskaffande af den fältartillerimateriel, som för det

ökade antalet fältartilleribatterier är af nöden. Enligt hvad jag vid

föredragning af liärordningsfrågan yttrade, skulle härför erfordras ett

belopp af 1,270,000 kronor; och då anskaffningen af den behöfliga

materielen, på sätt t. f. chefen för generalstaben i sitt betänkande om

[53.]

Anslag till

byggnader å

Karlsborg.

[54.]

Anslag till

fältartillerimateriel.

s. 64 Kontrollera mot PDF

[55.]

Anslag till

Karlsborgs

fästningsbyggnad.

64 Fjerde lmfviidtiteln.

den förbättrade härordningen också föreslog, lämpligen synes böra taga

sin början med 2:dra öfvergångsåret för att sedan året efter öfvergångstidens

utgång afslutas, måste alltså för hvart och ett af de kommande

fem åren Vs af nämnda belopp eller 254,000 kronor för ifrågavarande ändamål

anslås.

I öfverensstämmelse härmed hemställer generalfälttygmästaren, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för anskaffande af ny

fältartillerimateriel på extra stat bevilja ofvan angifna belopp, 1,270,000

kronor och deraf till utgående under 1894 anvisa 254,000 kronor.

Äfven till denna framställning får jag tillstyrka nådigt bifall.

Fortifikationsbehof.

Karlsborg.

Med hänvisning till den utredning angående denna fästningsbyggnads

fortskridande och de derför erforderliga anslag, som uti underdåniga

skrifvelsen den 14 november 1891 blifvit framlagd och för hvilken

min företrädare i sitt anförande till statsrådsprotokollet för den 13

januari 1892 utförligt redogjort, erinrar chefen för fortifikationen i sin

underdåniga skrifvelse den 15 november 1892, att han på grund af denna

utredning då hemstält, att till fullföljande af arbetena å Karlsborgs hufvudfästning

och Vaberget samt för påbörjande af anskaffning utaf pansarlavetter

till snabbeldskanoner ett extra anslag för år 1893 af 350,000

kronor måtte af Riksdagen äskas samt att, sedan Eders Kongl. Magt

funnit sig böra derför begära endast 200,000 kronor, Riksdagen bifallit

denna framställning.

Då emellertid svenska qvinnoföreningen, som redan år 1890 skänkt

24.000 kronor till inköp af för befästningsbehof erforderlig mark å

Vaberget, under år 1892 för befästningsändamål anvisat ytterligare

50.000 kronor, hade, enligt hvad chefen för fortifikationen anmäler,

den för år 1893 disponibla summan derigenom blifvit ökad till 250,000

kronor; och har bemälde chef, enligt hvad han vidare tillkännagifver,

vid sådant förhållande och fastän nämnda belopp med 100,000 kronor

understege det af honom anmälda behofvet, dock ansett sig kunna vidtaga

förberedande åtgärder för anskaffning utaf några af de för södra

fortet å Vaberget erforderliga 8 stycken s. k. pansarlavetter.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufrudtiteln. 65

Anskaffning af de återstående pansarlavetterna måste dock, enligt

meranämnda chefs åsigt, snarast möjligt ega ruin; och då derjemte

arbetena i öfrigt å fästningen likaledes efter hans åsigt borde bedrifvas

kraftigare än hittills, förklarar sig chefen för fortifikationen icke kunna

under år 1894 för fästningsbyggnaden ifrågasätta mindre belopp än

350,000 kronor, såsom följd hvaraf han också i underdånighet hemstält,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes till fortsättande af arbetena å

Karlsborgs hufvudfästning och Vaberget samt anskaffning af de för södra

Vabergsfästet erforderliga ''pansarlavetter för snabbeldskanoner på extra

stat för år 1894 af Riksdagen äska ett belopp af 350,000 kronor.

Äfven till denna framställning får jag tillstyrka nådigt bifall och har

jag dertill så mycket större skäl, som, frånsedt nödvändigheten att så vidt

möjligt påskynda fullbordandet af ifrågavarande för landets försvar ytterst

vigtiga centralfästning, jag, på sätt Eders Kongl. Magt täcktes erinra

sig, vid föredragning den 31 sistlidne december af flera andra utaf

chefen för fortifikationen gjorda, i och för sig synnerligen beaktansvärda

framställningar om anslag till befästningar, funnit desamma icke

för det dåvarande böra till någon åtgärd föranleda och den hufvudsakliga

anledningen dertill för mig varit att genom besparingar på andra

håll söka om möjligt åt befästningsarbetena vid Karlsborg bereda så

stora anslag, att deras afslutande inom en ej allt för aflägsen framtid

skulle vara att emotse.

Anskaffning och komplettering af fältingeniörmateriel.

Uti sin förutnämnda underdåniga skrifvelse den 15 november 1892 [56.]

om extra anslag för år 1894 för komplettering af fältingeniörmateriel A“slag ‘l!1

erinrar chefen för fortifikationen, att han uti underdåniga skrifvelsen materiel,

den 14 november 1891 hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes för

nyssnämnda ändamål af Riksdagen äska ett extra anslag för 1893 af

39,650 kronor, motsvarande dels återstoden, 12,200 kronor, af det belopp

132,200 kronor, som enligt dåvarande chefens för fortifikationen

underdåniga skrifvelse den 15 november 1888 beräknats vara erforderligt

för anskaffning och komplettering af fältingeniörmaterielen enligt

1888 års mobiliseringsplan samt dels den på grund af 1890 års mobiliBih.

till Rikad. Prof. 1MJ3. I Sami. 1 Afd. 1 Raft. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Fjerde hufvudtiteln.

seringsplan för samma ändamål ytterligare erforderliga kostnad 27,450

kronor, men att Eders Kong! Maj:t, på det af dåvarande chefen för

landsförsvarsdepartementet anförda skäl, att de för fortifikationstrupperna

gällande utrustningsplanerna underginge revision, af 1892 års

Riksdag för ändamålet äskat endast förstnämnda belopp 12,200 kronor,

hvilken summa också af Riksdagen beviljats.

Då emellertid af chefen för fortifikationen anbefald revision af

samtliga ingeniörtruppernas utrustningsplaner under 1892 års sommar

blifvit afslutad, utan att, enligt hvad chefen anmäler, hafva föranledt

till några ändringar, som kunde inverka på kostnadsberäkningarna för

den erforderliga materielen, och nyssnämnda skäl för afslag å hans i

omförmälda afseende gjorda framställning vid sådant förhållande numera

finge anses hafva bortfallit, synnerligast som det ej vore fråga om att

skaffa nya formationer, utan endast att fullständiga redan befintliga

och sålunda bringa materielen i öfverensstämmelse med nu gällande

mobiliseringsplan, förklarar chefen för fortifikationen sig finna af nöden,

att anslag för ändamålet nu af Riksdagen äskas.

Hvad angår beloppet af den för materielens komplettering erforderliga

kostnad erinrar chefen för fortifikationen, att densamma, enligt

hvad i den underdåniga skrifvelsen den 14''november 1891 också angifvits,

blifvit beräknad under den förutsättning, att för ändamålet finge

från armé förvaltningens intendentsdepartement till fortifikationen kostnadsfritt

öfverlemnas 11 stycken arméns trossvagnar "V70 med tillbehör

och att, derest så icke kunde ske, kostnaden komme att ökas till 32,400

kronor.

Chefen för fortifikationen hemställer alltså, under åberopande af

hvad han sålunda anfört, att Eders Kongl. Maj:t täcktes i och för komplettering

af fält ingeniör materiel i öfverensstämmelse med 1890 års mobiliseringsplan

för år 1894 af Riksdagen äska ett extra anslag att, derest

ofvanberörda trossvagnar kunna för fortifikationen påräknas, utgå med

27,450 kronor men i annat fall med 32,400 kronor.

Då den anskaffning af fältingeniörmateriel, som sålunda af chefen

för fortifikationen ifrågasättes, är en nödvändig följd af den utaf Eders

Kongl. Maj:t under år 1890 till efterrättelse fastställda nya mobiliseringsplan

för fortifikationen, lär någon erinran mot framställningen i

och för sig icke kunna göras; och som vidare enligt hvad från armé
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Fjerde hufvudtiteln.

förvaltningens intendentsdepartement mig meddelats, hinder icke möter

för departementet att till fortifikationen öfverlemna förut omförmälda

vagnar, så att anslagsbehofvet kan begränsas till 27,450 kronor, hemställer

jag alltså

att Eders Kongl. Maj:t täcktes i och för ifrågavarande

.anskaffning af Riksdagen på extra stat för år

1894 äska omförmälda belopp 27,450 kronor.

Xntendenturbehof.

Anskaffning af sjukvårdsmateriel.

På förslag af Eders Kongl. Maj:t beviljade 1892 års Riksdag för

anskaffning af den för fältarméns trupper och staber samt sjukvårdskompanier

erforderliga sjukvårdsmateriel ett. extra anslag å 90,000 kronor,

deraf för år 1893 anvisades 45,000 kronor.

Då anslaget, enligt hvad Riksdagen yttrade, syntes böra fördelas

på 2 år och arméförvaltningen å intendentsdepartementet i sin förut

omförmälda underdåniga skrifvelse den 11 sistlidne november gjort

framställning om återstående beloppets anvisande, hemställer jag

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att för cmskaffning af den för fältarméns trupper och

staber samt sjukvårdskompanier erforderliga sjukvårdsmateriel

till utgående på extra stat under år 1894 anvisa

återstoden 45,000 kronor af det för ändamålet

beviljade anslag.

Diverse behof.

Reseunderstöd åt officerare och intendenturtjenstemän.

Till bestridande af kostnaden för officerares utsändande till främmande

länder i ändamål att inhemta upplysningar rörande krigsväsendet

[57.]

Anslag till

sjukvårdsmateriel.

[58]

Anslag till

reseunderstöd

åt officerare

m. fl.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Fjerde hufvudtlteln.

och såsom bidrag till de kostnader, officerare måste vidkännas under

anställning i utländsk krigstjenst eller eljest under resor utomlands för

utbildning i sitt yrke har under en lång följd af år på extra stat anslagits

ett belopp af 9,000 kronor, hvarjemte, i följd af 1883 års Riksdags

beslut, medel från detta anslag anvisats för att bereda tjenstemän

vid intendenturen tillfälle att genom besök i främmande länder tillgodogöra

intendenturen den der vunna erfarenheten i hvad till en armés

hushållning hörer; och då ett dylikt anslag fortfarande är af nöden

hemställer jag

att för år 1894 må till reseunderstöd åt officerare

och intendentur tjenstemän äskas ett extra anslag å enahanda

belopp, 9,000 kronor, med rättighet för Kongl.

Maj:t att få under följande år använda hvad af anslaget

kan under året besparas.

Generalstabens topografiska arbeten.

[59.] I sin förenämnda underdåniga skrifvelse den 26 november 1892

Anslag till de har chefen för generalstabens topografiska afdelning erinrat, att flera

°aPrbeten°a.a gånger och särskildt i dåvarande afdelningschefens underdåniga skrifvelse

den 16 november 1889 med styrka framhållits, att generalstabens

topografiska arbeten ej kunna nöjaktigt ordnas med ett mindre årsanslag

än 90,000 kronor, att sistnämnde afdelningschef till stöd för denna åsigt

åberopat samstämmande uttalanden såväl af sin företrädare i embetet,

som af de sakkunniga män, hvilka tid efter annan af Eders Kongl. Maj:t

erhållit uppdrag att söka bringa frågan om vårt lands kartläggning till

en lycklig lösning, att på grund af dessa af kartverkskommissionen

jemväl förordade framställningar Eders Kongl. Maj:t såväl af 1892 års

Riksdag som af de båda närmast föregående äskat en förhöjning till

90,000 kronor i lårsanslaget till generalstabens topografiska arbeten, men

att Riksdagen icke beviljat högre belopp än 75,000 kronor, dervid Riksdagen

emellertid medgifvit, att möjligen uppkommande besparingar på

de ekonomiska kartverken finge för de topografiska arbetena användas.

För sin egen del förklarar sig den nuvarande chefen för generalstabens

topografiska afdelning i allo vara af samma åsigt som företrädaren.

Om, yttrar han, otillräckligheten af det för de topografiska arbetena

anvisade anslag redan förut vållat svårigheter, måste verkningarna deraf

s. 69 Kontrollera mot PDF

Fjerde hiifrudtiteln. 69

för framtiden så mycket mera göra sig gällande, som från och med år

1893 förökade oafvisliga kraf komme att ställas på af delningens utgiftsstat,

under det att besparingar till motsvarande belopp icke kunde å de

ekonomiska kartverken beredas.

I förslaget till 1893 års stat voro dessa beräknade att utgå med

sammanlagdt 6,000 kronor och efter afdelningschefens åsigt vore detta

också det största belopp, hvartill nämnda besparingar under för banden

varande förhållanden kunde bringas.

Hvad det allmänna ekonomiska kartverket anginge, upptoge arvodesstaten

för der anställde kartografer och öfriga biträden ensam för

sig ett belopp af i det närmaste 41,000 kronor eller 56 % af kartverkets

hela årsinkomst, ett förhållande, beroende derpå, att för närvarande

10 af kartverkets 11 kartografer tjenat så länge, att de på grund af

nådiga brefvet den 16 juni 1875 blifvit uppflyttade i högsta arvodesklassen.

De återstående, till omkostnader vid fält- och byråarbetena disponibla

medlen kunde enligt afdelningschefens åsigt endast med svårighet

räcka till att bekosta fältarbetena i den omfattning, som personalens

behöriga användande kräfde, och att möjliggöra uppfyllandet af åtagna

förbindelser i afseende å kartornas af de respektive länen bekostade

utgifning.

Besparingar å anslaget till Norrbottens läns kartverk åter kunde

åstadkommas endast geöom att något fördröja den hittills raskt fortgående

utgifningen af redan färdigmätta blad, en omständighet, så

mycket beklagligare, som ifrågavarande kartverk afsåge upprättandet

af en på samma gång topografisk och ekonomisk karta öfver denna

landets nordligaste del.

Ett bidrag af 6,000 kronor från de båda ekonomiska kartverken

vore emellertid, fortsätter afdelningschefen, långt ifrån tillräckligt att

i afsevärd grad ändra det topogi afiska kartverkets ekonomiska ställning.

Så kunde, oaktadt hvad år 1893 anginge, nämnda belopp beräknats

att, utöfver det beviljade årsanslaget 75,000 kronor, tillgodokomma

ifrågavarande kartverk, för årets fältmätningar, deruti inberäknade nödiga

öfningsarbeten samt i hög grad behöfliga revideringsarbeten, icke

beredas större tillgångar än 24,700 kronor eller ej fullt en tredjedel

af det beviljade årsanslaget, och kunde man äfven i gynsamt fall icke

beräkna att för denna summa erhålla mera än 25 qvadratmil nymätt

areal eller ungefär hvad som inrymdes på ett af kartverkets blad i

skalan 1 : 100,000.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Fjerde liufvudtiteln.

Kartverkets öfriga tillgångar toges nemligen helt och hållet i anspråk

för geodetiska, höjdmätnings-, rit- och gravyrarbeten, för hvilka

en val utbildad personal måste underhållas, äfvensom för öfriga med

kartverkets utgifning förbundna utgifter, och slutligen måste jemväl

medel beredas för den på senare tider tillkomna nya utgiftsposten,

stomkartesammansättningen.

Enda utvägen att inom ramen af de hittills beviljade anslagen

tillgodose sådana nya kraf på kartverkets utgiftsstat vore, enligt afdelningschefens

åsigt, att ytterligare inskränka de redan nu i otillräckligt

omfång bedrifna nymätningarna och att nästan alldeles inställa revideringsarbetena,

hvilka redan förut långt ifrån bedrifvits till den utsträckning,

som af kartverkets underhållande i tidsenligt skick betingades.

Om man således ville förebygga, att nuvarande för kartverkets

utveckling och bestånd högst ogynsamma förhållande jemväl under år

1894 skulle komma att fortfara, vore enda utvägen att, på sätt föregående

afdelningschefer föreslagit, höja. årsanslaget till topografiska

kartverket till 90,000 kronor.

Den ifrågasatta anslagsförhöjningen skulle, yttrar afdelningschefen,

nästan helt och hållet komma nymätningen och revideringen till godo,

hvarigenom också dessa de mest maktpåliggande grenarna af afdelningens

verksamhet skulle kunna bringas till den höjd af utveckling, som

de under nuvarande förhållanden rätteligen kunde och borde intaga.

Det befogade i en framställning om anslagsförhöjning framträdde,

fortsätter afdelningschefen, i en än starkare dager, om man toge i betraktande,

å ena sidan, att man i intet annat land i Europa kunnat

med så små tillgångar som dem, hvilka stode oss till buds, kartlägga

ett motsvarande område och samtidigt underhålla den dertill erforderliga,

vetenskapligt och tekniskt utbildade personalen, och å den andra,

att oaktadt den skandinaviska halföns länder under hela detta århundrade

bedrifvit sin kartläggning i den omfattning, som tillgångarna

medgifvit, det ännu ouppmätta området derstädes dock* fortfarande utgjorde

en större procent af hela arealen än i något annat af Europas

länder, med undantag af Turkiet, Grekland och Montenegro.

En jemförelse särskildt med Norge utfölle ej heller till vår fördel.

Detta land, som till arealen vore mindre än Sverige och jemväl stode

efter vårt land i tillgångar, bedrefve sin topografiska kartläggning med

minst dubbelt så stort årsanslag som vi, och kunde derför äfven uppvisa

eu ej obetydligt större årlig arbetsprodukt i den större mätskalan,

hvarjemte det, i motsats mot Sverige, egde användbara, på äldre mätningar

grundade kartor öfver en stor del af det område, som ännu återstode

att bearbeta.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Fjerde liufvudtitclii.

På grund af allt detta hemställer alltså chefen för generalstabens

topografiska afdelning i underdånighet, att anslaget till generalstabens

topografiska arbeten måtte för år 1894 bestämmas till 90,000 kronor.

Denna framställning är tillstyrkt af såväl kommissionen för de

allmänna kartarbetena som af t. f. chefen för generalstaben; och bar

denne senare i sitt förut omförmälda den 28 november 1892 i ämnet

afgifna yttrande dervid särskildt hänvisat till det utlåtande, hvarmed

chefen för nämnda stab beledsagade förslaget till inkomst och utgiftsstat

för generalstabens topografiska afdelning för år 1891 och för hvilket

utlåtande min företrädare i embetet, vid föredragning af frågan om

regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel för år

1892, utförligt redogjorde.

Då jag de flera gånger, jag såsom chef för generalstaben haft att

handlägga frågan om anslaget till det topografiska kartverket, städse

uttalat mig för nödvändigheten af dettas ökande och jag, i likhet med

samtlige.de

att ett bedrifvande af nämnda kartverks arbeten i den jemförelsevis

mindre betydande omfattning, som anslagets förutvarande belopp medgifver,

ur ingen synpunkt kan anses vara för det allmänna fördelaktigt,

finner jag mig böra understödja afdelningschefens förevarande förslag

och hemställer alltså,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes för fortsättande

af generalstabens topografiska arbeten på extra stat för

år 1894. af Riksdagen äska ett anslag å 90,000 kronor.

Skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande.

Enligt riksstaten för innevarande år utgår till förenämnda ändamål

ett extra anslag af 60,000 kronor; och då ett extra anslag å samma belopp

jemväl för år 1894 är af nöden, hemställer jag, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes, i öfverensstämmelse med hvad jemväl arméförvaltningen

å civila departementet i sin förenämnda skrifvelse föreslagit,

till skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande

af Riksdagen såsom extra anslag för år

1894 äska 60,000 kronor.

[60.]

Anslag till

skälskytteväsendets

befrämjande.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Fjerde hufvndtiteln.

Hvad chefen för landtförsvarsdepartementet sålunda

i afseende å regleringen af utgifterna under

riksstatens fjerde liufvudtitel tillstyrkt och hemstält,

täcktes Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkande af

statsrådets öfrige ledamöter, gilla och bifalla, med

befallning tillika, att utdrag af detta protokoll skulle

till finansdepartementet öfverlemnas till ledning vid

författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till

Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof.

Ex protokollo

Emil Hallgren.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvndtitcln.

73

Bil. I.

Förslag

till och beräkning af den ökade kostnaden för intendenturcorpsen

under 2. öfvergångsåret 1894.

De nya befattningar, som tillkomma uti 1894 års stat, äro:

Generalintendents ............................. 1

Fältintendents I kl......................... 1

» II » 1

Intendents I » 8

» II » 4

» III » 2 _

Förvaltares...................................................... 2.

När organisationen är genomförd skola 30 intendentsbefattningar af

I kl., 16 af II och 8 af III kl. finnas; kostnaderna för dessa befattningar

torde lämpligast fördelas på öfvergångsåren sålunda: 8 af I kl. tillsättas

under hvartdera af 2.—4. öfvergångsåren och 6 under det sista

samt 4 af II och 2 af III kl. under hvartdera af 2.—5. åren.

Uti 1894 års stat tillkomma följande nya löner m. m.

Lön.

Dagaflöning.

Summa.

Generalintendents ............

. 1

8,000

_

2,190

__

10,190

__

Fältintondents

I kl..........

1

4,000

—

1,460

—

5,460

—

U

II » .........

.. 1

3,500

—

1,460

—

4,960

—

Intendents

I » .........

.. 1

2,800

—

1,095

—

3,895

—

->

I » .........

7

19,600

—

7,665

—

27,265

—

»

II » .........

.. i

1,800

—

1,095

—

2,895

—

»

II .........

.. 8

5,400

—

3,285

—

8,685

—

»

in .. .........

.. 1

1,200

—

730

—

1,930

—

III » .........

.. 1

1,200

—

730

—

1,930

—

Summa 17

47,500

—

19,710

—

67,210

—

1 2 förvaltare (1 vid Norrlands kavalloriregomente och 1 vid No)

lands trängtataljon) .............................................

T-

3,022

60

1

Summa kronor

70,232

60

Bill. till Rikad. Prof. 1893. 1 Band. 1 Afd. 1 Iläft.

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Fjerde hufvudttteln

Uti 1893 års stat upptagna löner m. m., som blifva disponibla

till 1894:

Lön.

Dag-

aflöning.

Arfvode.

O

Ålders

tillägg

Summa.

Generalintendents........................

1

9,000

_

_

9,000

Fältintendents II kl...................

1

3,500

—

1,460

—

—

—

—

—

4,960

—

Regementsintendents (t. f. fältint.)...

1

2,800

—

1,095

—

500

—

500

—

4,895

—

D:o (vid värfvad trupp) afsked...

1

2,800

—

1,095

—

--.

—

500

—

4,395

—

D:o ( » indelt » )............

1

2,800

_

240

—

.---

—

500

—

3,540

—

D:o ( o » » )............

7

19,600

—

1,680

—

—

—

3,500

—

24,780

—

Byråckefsassistents och adjutants i

intendontsdepartementet............

2

_

_

3,500

_

3,500

_

Regementskommissaries *) ............

2

—

—

—

—

3,400

—

—

—

3,400

—

Summa

16

40,500

—

5,570

—

7,400

—

5,000

—

58,470

—

Den ökade kostnaden för 1894 utgör sålunda:

kronor 70,232: 60 — 58,470: — = kronor 11,762: 60,

hvartill kommer, från anslaget till inqvartering, inqvarteringsersättning

till

generalintendenten ........

....................... kr.

1,125:

—

»

1

intendent1 2) 1 kl..........

....................... »

337:

50

»

5

» 2) I » ........

........................ »

1,687:

50

Summa kr.

3,150:

—

Stockholm den 19 december 1892.

A. THORÉN,

Generalintendent.

Hj. Lindeberg.

1) Vid Hallands bataljon och Vcstornorrlands bataljon,

2) 2 intendenter vid hufvudstationen.

2 » » generalintendentens expedition.

1 » » militärbyrån.

1 » » sjukvårdsbyrån.

opaginerad Kontrollera mot PDF

v>j -t»

i a v''iO.

f .1:; r (Ko. -) : - .1'' t Vt* M*

.[•i .1

■

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Fjerde Iiufvudtiteln

Öfve

af förändringarna i infanteriets organisation under åren

Nya platser och beställningar.

A. Officerare.

1893.

''Öfverstelöjtnant........

Kaptener af 1. kl.......

» »2. » .....

3. regementsadjutanter

Löjtnanter af 1. kl.....

» » 2. » ____

lUnderlöjtnanter.........

S

I. arméfördelningen,

II. arméfördelningen.

3 H

o tr

k c;

s er;

£-

S

1 — —

1894.

Majorer.......................

Kaptener af 1. kl..........

» »2. » .......

3. regementsadjutanter...

Löjtnanter af 1. kl.......

» » 2. » .......

.Underlöjtnanter

B. Civilmilitär personal.

1893. 2. bataljonsläkare ............

1894. 1. » ............

1 -

s. 77 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln

77

Bil. II.

sigt

1893 och 1894 beträffande tillkomsten af personal.

in.

arméfördelningen.

IV

arméfördel-

ningen.

V. arméfördelningen.

VI. arméfördelningen.

Gotlands infanteri- regemente.

Summa.

Vestgöta regemente.''

Skaraborgs regemente.

Elfsborgs regemente.

Vestgöta-Dals

regemente.

BohuslänB regemente.

Yermlands regemente.

Yermlands fältjägare-

corps

Svea lifgarde.

Andra lifgarde!.

Lifregementet till fot.

Södermanlands

regemente.

Uplands regemente.

Dalregementet.

Helsinge regemente.

Vestmanlands

regemente.

Norrbottens

regemente.

Vesterbottens

regemente.

Jemtlands regemente.

Vesternorrlands

regemente.

i

i

1

i

—

—

i

—

2

1

i

—

—

—

1

i

—

—

—

—

i

—

i

i

i

1

i

—

13

i

i

1

2

—

5

-

1

—

2 !

-

i

1

—

—

2 j

i

i

—

—

—

1

i

—

—

—

_

—

i

i

—

4

4

3

6

—

26

1

1

—

—

—

2 i

1

1

—

2 ;

1

i —

1

i

i

—

_

i

1

_

i

_

i

_

i

_

_

_

—

11

i _

1

1

2

1

—

5

1

1

—

—

2

1

—

2

—

1

i

i

_

—

—

i

1

—

i

—

i

—

i

3

3

4

4

—

25

1

2

1

-

1

1

—

—

—

2

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Fjerde liufvndtitelu,

Nya platser och beställningar.

I. arméfördelningen.

3 B

B p*

3 3

II. arméfördelningen.

2 crq

3 *) **

g a

C. Underofficerare.

''Fanjunkare ..............

Bataljonsadjutanter ...

1893. Regementsväbel........

Sergeanter af 1. kl. ..

» » 2. »

Summa

1894.

^Fanjunkare..........

J Bataljonsadjutanter

I Sergeanter af 1. kl.

.. » 2. »

Summa

D. Spel.

1894. Nummerspel.........................

E. Underbefäl af manskapet.

(Distinktionskorpraler.

Korpraler................

Vice korpraler..........

(Distinktionskorpraler.

Korpraler................

Vice korpraler..........

F. Menige.

1893. Menige.................

1894. » ..................

_ I

1 1

Summa1

Summa!

*) Fördelningen af dessa menigo på infanteritruppförbanden inom VI. arméfördelningen är gjord under den förutsättningen,

nådiga brefyet den 19 mars 1888 anbefallda uppsättningen af ett kompani yolontärer yid Norrbottens fältjägarecorps blifvit

s. 79 Kontrollera mot PDF

Fjerde hnfVndtiteln.

79

in.

arméfördelningen.

IV

arméfördel-

ningen.

V. arméfördelningen.

VI. arméfördelningen.

Gotlands infanteri- regemente.

Summa.

Yestgöta regemente.

j Skaraborgs regemente.

Elfsborgs regemente.

Vestgöta-Dals

regemente.

Bohusläns regemente.

<

®

3

3"

Ö

fe

ÖB

B

OQ

O

3

B

O

Vermlands fältjägare-l

corps.

Svea lifgarde.

Andra lifgardet.

Lifregementet till fot-

Ul

B %

| g

I I

§ E

S" §

— -

CD

Uplands regemente.

Dalregementet.

Helsinge regemente.

Yestmanlands

regemente.

Norrbottens

regemente.

Vesterbottens

regemente.

Jemtlands regemente.

Yesternorrlands

regemente.

—

—

.....

- ■

1

i

''

2.;

—

i

i

i

—

—

i

i

—

1

—

i

—

1

—

i

—

i

—

13

-

i

—

i

•3

2

2

4

—

ii

1

1

1

1

—

4

—

1

i

i

—

_

—

i

i

_

1

—

i

i

5

4

3

8

—

31

1

I

—

—

2

i

—

—

—

i

1

—

—

—

—

i

—

1

—

1

1

1

1

—

13

i

—

—

—

i

1

1

2

2

2

—

13

-

1

1

—

1

—

3

2

—

—

—

2

2

—

—

—

—

~

i

_

1

3

5

4

4

—

31

1

1

1

3

—

j

6

1

1

2

—

—

—

7

7

—

6

—

20

-

—

8

8

—

4

—

20

—

16

16

10

—

42

1

1

—

2

5

5

5

5

—

20

—

-

5

5

5

5

—

20

10

10

11

11

—

42

-

-

40

27

67

-

-

-

40>)

40»)

SO1)

40'')

—

150‘)

att don gonom nådiga brofvct den 5 novombor 1880 anbefallda organisation af Vostornorrlands bataljon och don genom

fullbordad med 189.1 års utgång.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Fjerde hafrudtiteln

Bil. III.

Beräkning

af kostnaden under år 1894 för ändringarna i infanteriets organisation

och aflöningsförhållanden. * I. II.

Utgifter som tillkomma.

I. Befälets dagaflöning.

Ökadt belopp i dagailöningskostnad i anledning af förlängda beväringsöfningar

(se Bil. VI A 5 i t. f. chefens för generalstaben underdåniga

förslag till förbättrad härordning)................................................

•I---- r ■*'' • - - • ’ — - ......... — ■

II. Ökade ailöningsförmåner för befälet vid de s. k. be
väringstrupperna:
-

Gotlands infanteriregemente.

Löner höjda med:

För 1 öfverstelöjtnant.....................

............ kr. 500

—

» 2 majorer (å 500) .....................

............. » 1,000

—

» 1 regementsläkare.....................

............ » 1,000

—

» 3 regementsadjutanter (å 300) ....

............ » 900

—

» 8 kaptener af 1. kl. (ä 800).......

............ » 6,400

—

» 8 fanjunkare (å 150)..................

............. » 1,200

-

» 2 bataljonsadjutanter (ä 320) ......

............ »> 640

—

» 12 sergeanter af 1. kl. (ä 120) ...

............ » 1,440

—

» 16 » » 2. » (å 60)......

............ » 960

—

» 1 regementstrumslagare .............

........... » 150

—

» 8 fältmusikanter (å 120) ...........

............ .. 960

—

Uppflyttning af 12 löjtnanter till löjtnanter af 1. kl. (å 300) kr.

Höjning af dagaflöningen för regementsläkaren från 3 till

4 kronor under 335 dagar..............

Hallands bataljon.

Löner m. m. höjda med:

»

För 1 regementsläkare...................

................ 1,000

—

» 4 kaptener af 1. kl. (ä 800)........

................. 3,200

Transport 4,200

—

15,150: —

835: —

Kronor

19,085

19,085 —

150,285

150,285 |—

s. 81 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufr udti teln

81

K r

O

n o r.

Transport 4,200: —---

19,085

—

150,285

—

För 4 fanjunkare (ä 150)................................... 600: —

» 4 sergeanter af 1. kl. (å 120)........................ 480: —

» 8 u » 2. » (a 60) ....................... 480: —

» 1 bataljonsadjutant ..................................... 320: —

» 1 regementstrumslagare ............................... 150: —

» 4 fältmusikanter (ä 120) .............................. 480: — rr^n

Uppflyttning af 4 löjtnanter till löjtnanter af 1. kl. (ä 300)... 1,200: —

7,910

—

Vesternorrlands regemente (= Hallands bataljon) ..............................

7,910

—

Blekinge bataljon (= Hallands batalion) ..........................................

7,910

—

42,815

—

III. Ökning af personal.

1 öfverstelöjtnant *)........................................................................

5,365

—

2 majorer ä 5,005 kr......................................................................

10,010

—

2 kaptener af 1. kl. å 3,380 kr........................................................

6,760

—

2 » » » »*) å 3,200 » .....................................................

6,400

—

23 3.-regementsadjutanter ä 1,605 kr.................................................

36,915

—

1 .. *) å 1,485 » ................................................

1,485

—

7 löjtnanter af 1. kl. ä 1,440 kr......................................................

10,080

—

3 >» » » *) å 1,320 » ....................................................

3,960

—

3 » » 2. kl. ä 1,140 » ......................................................

3,420

—

1 löjtnant af 2. kl.1) å 1,020 » ......................................................

1,020

—

3 underlöjtnanter ä 840 kr............................................................

2,520

—

1 underlöjtnant1) å 720 » ...........................................................

720

—

2 1. bataljonsläkare ä 1,980 kr.......................................................

3,960

—

12. * å 1,020 >» .......................................................

1,020

—

12. .» *) ä 900 » ......................................................

900

—

3 fanjunkare ä 1,230 kr..................................................................

3,690

—

1 » *) å 1,170 » ..................................................................

1,170

—

1 bataljonsadjutant med arfvode å 928 kr.........................................

928

—

1 » » » *) å 880 » ........................................

880

—

23 bataljonsadjutanter utan arfvode ä 728 kr.....................................

16,744

—

1 bataljonsadjutant utan arfvode *) å 680 kr........................................

680

—

1 regementsväbel *) .......................................................................

880

—

18 sergeanter af 1. kl. ä 728 kr.......................................................

13,104

—

Transport

132,611

—

193,100

—

J) Vid Vesternorrland8 regemente.

Bill. till Riksd. Prot. 18U3. 1 Band. 1 Afd. 1 lläft. 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Fjerde hufvudtiteln

K r

O

n o r.

Transport

132,611

—-

193,100

—

6 sergeanter af 1. kl. *) ä 680 kr.....................................................

4,080

—

5 » » 2. » å 528 » ....................................................

2,640

—

2 » » 2. » '') å 480 » ....................................................

960

-

32 korpraler ä 135 kr......................................................................

4,320

—

12 » »)å 120 » .....................................................................

1,440

—

31 vice korpraler å 66 kr................................................................

2,046

—

9 » *) ä 60 » ...............................................................

540

—

307 nummcrlöner (44 korpraler, 40 vice korpraler, 6 spel ock 217 menige)

å 150 kr.....................................................................................

46,050

—

194,687

—

Summa

—

—

387,787

—

Utgifter som upphöra.

För 516 indragna indelta rotar å 150 kr..........................................

77,400

—

» 40 nummer vid Yermlands fältjägarekår å 75 kr............................

3,000

—

80,400

_

Rekrytmöteskostnad2) för 86 man ä 156 kr........................................

13,416

—

Regementsmöteskostnad3) för 255 man å 22 kr..................................

5,610

—

19,026

_

Summa

—

—

99,426

—

Kostnadsökningen utgör således 387,787—99,426 .................................

—

—

288,361

—

*) Vid Vestemorrlands regemente.

*) Under år 1894 indragas 278 nummer, men uppsättas 192, hvadan en besparing i rekrytmöteskostnad

uppstår för 278—192 = 86 man.

8) Under år 1893 indragas 278 nummer, men uppsättas 109 — skilnad 169 — hvadan för år 1894

en besparing i regementsmöteskostnad uppstår för dessa 169 man äfvensom för de i näst föregående not upptagna

86 man, tillsammans 255 man.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Fjerde liufrudtiteln

83

Bil. IV.

B eråkning

af ökad kostnad för Kongl. Skånska husarregementet (dragonregementet).

2. öfvergångsåret.

Krön

O

r.

Utgifter

som tillkomma:

Lega.

118 menige å ny stat

k 40 kr.....................................

—

—

—

—

4,720

—

Rekrytskolans kostnad.

a) Dagaflöning.

1 ryttmästare

i 305 dagar k 3 kr......................

915

—

4 subalternofficerare

» » 2 » .....................

2,440

—

1 fanjunkare

» » 1 » .............

305

—

4 sergeanter

» » 0,80 kr.................

976

—

1 trumpetare

» » 0,80 » ................

244

—

3 korpraler

» » 0,25 » ................

228

75

3 vice korpraler

» » 0,io » ................

91

50

1 sjukvårdsryttare

» » 0,12 » ................

36

60

1 liofslagareryttare

» » 0,12 »

36

60

1 Läte (2:dre) bataljonsläkare » » 3 (2) kr. medeltal ...

762

50

1 batalj onsveterinär

» » 2 kr......................

610

—

6,645

95

b) Månadslöner.

60 menige å ny stat i

12 månader å 10 kr..................

—

—

7,200

—

c) Medikamentspenningar.

68 man ä 1,83 kr......

—

—

124

44

d) Kaserninventariers underhåll.

68 man ä 2,81 kr......

—

—

157

08

Transport

—

—

14,127

47

4,720

—

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Fjerde hnfvudtiteln

Krönt

r.

Transport

—

14,127

47

4,720

— |

e) Underhåll af beväringspersedlar.

68 man å 3,66 kr.......................................................

—

248

88

!

f) Skoning och hästmedikamenter.

74 hästar ä 9,16 kr....................................................

—

—

677

84

g) Hästutrednimgsperseälar.

74 hästar å 33,44 kr...................................................

—

—

2,474

56

h) Beklädnad och remtyg samt personlig utredning.

68 man i 340 dagar ä 0,35 kr.....................................

—

—

8,092

—

i) Mathållning.

74 personer i 340 dagar å 0,60 kr................................

—.L.

-

15,096

—

k) Fourragering.

74 hästar i 340 dagar ä 1 kr........................................

—

—

25,160

—

1) Sängkläder och servis.

68 man ä 7,33 kr.......................................................

—

—

498

44

66,375

19

Regementsskolans kostnad.

a) Ilag aflöning.

1 ryttmästare i 43 dagar å 8 kr...............................

129

—

3 subalternofficerare » »2 » ............................

258

—

1 fanjunkare » » 1 » ..............................

43

—

3 sergeanter » » 0,8o kr...........................

103

20

1 trumpetare » » 0,8 o » ...........................

34

40

2 korpraler » » 0,2 5 » ...........................

22

50

2 vice korpraler » » 0,io » ...........................

8

60

1 sjukvårdsrvttare >■ » 0,12 » ...........................

5

16

1 hofslagareryttare » » 0,12 » ...........................

5

16

609

02

b) Månadslöner.

58 menige å ny stat i 2 månader ä 10 kr.....................

---

—

1,160

—

c) Medikamentspengar.

64 man å 33 öre......................................................

—

—

21

12

d) Kaserninventariers underhåll.

64 man å 42 öre.........................................................

—

—

26

88

Transport

—

—

1,817

02

71,095

19

s. 85 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln

85

a 1

Krono

r.

Transport

—

—

1,817

02

71,095

19

e) Underhåll af beväringspersedlar.

\ 64 man å 66 öre........................................................

—

—

42

24

f) Skoning och hästmedikamenter.

69 hästar ä 1,70 kr...................................................

—

—

117

30

g) Hästutredningspersedlar.

69 hästar ä 6 kr.......................................................

—

—

414

—

h) Beklädnad och remtyg samt personlig utredning.

64 man i 61 dagar å 35 öre ........................................

—

—

1,366

40

i) Mathållning.

69 personer i 61 dagar å. 60 öre ..................................

—

—

2,525

40

k) Fourragering.

69 hästar i 61 dagar ä 1 kr........................................

—

—

4,209

—

1) Sängkläder och servis.

64 man ä 1,38 kr......................................................

—

—

85

12

10,576

48

Remontskolornas kostnad.

Äldre årgången.

52 remontryttare (indelte), dagaflöning 166 dagar ä 6 öre

517

92

medikamentspenningar ä 92 öre ..............................

47

84

kaserninventariers underhåll å 1,15 kr......................

59

80

beklädnad etc. 166 dagar å 35 öre ........................

3,021

20

mathållning 166 dagar å 60 öre..............................

5,179

20

sängkläder och servis å 4 kr..................................

208

—

103 remonter, skoning och medikamenter ä 5 kr.............

515

—

hästutredningspersedlar å 16,50 kr.........................

1,699

50

fourragering 166 dagar å 1 kr...............................

17,098

—

28,346

46

Yngre årgången.

52 remontryttare (indelte), dagaflöning 61 dagar å 6 öre

190

32

medikamentspenningar å 33 öre ..............................

17

16

kaserninventariers underhåll å 42 öre ......................

21

84

beklädnad m. m. 61 dagar å 35 öre ........................

1,110

20

mathållning i 61 dagar å 60 öre ...........................

1,903

20

sängkläder och servis å 1,88 kr............................

69

16

Transport

3,311

88

28,346 —

| 81,671

67

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Fjerde hufvndtiteln

1

Krön

o r.

Transport

3,311

88

28,346

_

81,671

67

103 remonter, skoning och hästmedikamenter å 1,70 kr. ...

175

10

hästutredningspersedlar å 6 kr........................

618

fourragering i 61 dagar ä 1 kr........................

6,283

—

10,387

98

38,734

44

Remontering.

Inköp af 12 remonter ä 650 kr. .................................

—

—

—

—

7,800

—

Utfodring af statens hästar nr tjenst.

J 32 hästar: utfodring i 113 dagar ä 59 öre....................

2,133

44

hästutredningspersedlar å 1,75 kr..........................

56

—

skoning och hästmedikamenter ä 1,75 kr...................

56

—

2,245

44

12 nyköpta remonter: utfodring i 61 dagar å 1 kr..........

732

—

2 legda skötare i 61 dagar å 2 kr........................

244

—

976

—

3,221

44

Summa utgifter som tillkomma

—

_

—

—

131,427

55

Utgifter som upphöra eller ersättas.

118 indragna rusthåll å 300 kr....................................

_

_

35,400

_

6 ersättningar å 400 kr. för felande häst vid vakans-

sättningen..................................................

9

Kostnad för nuvarande rekryt- och remontmöten ..........

—

—

91,000

_

Indragning af stallmästares lön m. m............................

2,450

—

minskad med stallmästarearfvodet ........................... .

800

—

1,650

_

Dagaflöning för 60 menige under regementsmötet, 25 dagar

ä 6 öre ............................................................

—

—

90

—

130,540

_

Slutlig ökad kostnad

—

—

—

887

55

eller för 2 regementen

—

—

—

1,775

10

Stockholm i december 1892.

G. BRÅKENHJELM.

Inspektör för kavalleriet.

Ch. von Plåten.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln.

87

Bil. V.

B eräkning

af ökad kostnad för Kongl. Jemtlands dragonregemente 2 öfvergångsåret.

Krono

r.

Utgifter som tillkomma.

Löner, tjenstgöringspenningar m. m. för befäl.

Enligt Bil. VI B 6 under l:a året tillkomna ...................

- .

—

19,922

—

1 bataljonsläkare befordrad till regementsläkare...............

1,060

—

1 2:dre bataljonsläkare ................................................

1,020

—

Arfvode till regementsstallmästare .................................

800

—

En pistolsmed.............................................................

424

—

2 sergeanter af l:a klassen ä 728 kronor ........................

1,456

—

4,760

—

24,682

Lega.

102 menige å ny stat å 40 kronor.................................

—

—

—

—

4,080

—

Befäl vid skolorna jemte hästar.

a) Dagaflöning:

305 dagar: 1 ryttmästare ä 3 kronor..............................

915

—

2 subaltemofficerare å 2 kronor.....................

1,220

—

1 fanjunkare å 1 krona.................................

305

—

2 sergeanter ä 80 öre ..................................

488

—

1 trumpetare ä 80 öre .................................

244

—

1 l:ste bataljonsläkare å 3 kronor..................

915

1 bataljonsveterinär ä 2 kronor .....................

610

—

1 sjukv. och 1 hofsl. ryttare (indelte) ä 12 öre

73

20

244 dagar'': 2 korpraler ä 25 öre (indelte)..................

122

—

2 vice korpraler å 10 öre (indelte)..................

48

80

131 dagar: 2 subaltemofficerare å 2 kronor......................

524

—

1 sergeant å 80 öre .....................................

104

80

1 vice korpral å 10 öre.................................

13

10

Transport

5,582

90

—

—

28,762

—

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Fjerde hufvudtitcln

Krono

r.

Transport

5,582

90

_

—

28,762

_

43 (lagar: 3 subalternofflcerare å 2 kronor.....................

258

—

2 sergeanter ä 80 öre ..................................

68

80

5,909

70

b) Månadslön:

6 korpraler och vice korpraler i 2 månader å 10 kronor....

—

—

120

—

c) Arfvode åt korpraler:

2 korpraler i 2 månader å 10 kronor..............................

40

—

4 vice korpraler i 2 månader ä 5 kronor........................

40

—

80

_

d) Medikamentspenningar:

2 beställningsmän å 1,83 (11 månader)...........................

3

66

2 korpraler o. 2 v. korpraler ä 1,83 (11 mån.)..................

7

32

1 vice korpral ä 0,92 (57a månader) ..............................

—

92

2 vice korpraler å 0,33 (2 månader)...............................

—

66

12

56

e) Kaserninventariers underhåll:

6 man (i 11 månader) å 2,81 kronor..............................

13

86

1 (i 57a månader) ä 1,15 .............................................

1

15

2 (i 2 månader) å 42 öre..............................................

—

84

15

85

f) Underhåll af beväringspersedlar:

6 man (11 månader) å 3,66 kronor.................................

21

96

1 » (57a månader) å 1,83 kronor ..............................

1

83

2 » (2 månader) å 66 öre ........................................

1

32

25

11

g) Skoning och hästmedikamenter:

10 hästar (11 månader) å 9,16.......................................

91

60

2 » (6 månader) ä 5 kronor.................................

10

—

4 » (2 månader) å 1,7 o .......................................

6

80

108

40

h) Ilästutredningspersedlar:

10 hästar (i 11 månader) ä 33,44 kronor........................

334

40

2 hästar (omkring 57a månader) ä 16,50 kronor........,....

33

—

4 » (i 2 månader) å 6 kronor...............................

24

—

391

40

Transport

—

—

6,663

02

28,762

—

s. 89 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln

89

Krono

r.

Transport

—

—

6,663

02

28,762

—

■

i) Beklädnad och remtyg samt personlig utredning:

j 6 man i 340 dagar å 35 öre.........................................

714

—

1 »i 166 >» »> » » ..........................................

58

10

j 2 » i 61 » » » » ..........................................

42

70

814

80

k) Mathållning:

j 10 personer i 340 dagar ä 60 öre ...............................

2,040

—

! 2 » i 166 » » » » ..................................

199

20

i 4 » i 61 « » ii ii ..................................

146

40

2,385

60

f

1) Fourragering:

; 10 hästar i 340 dagar h 1 krona ..................................

3,400

—

•

i 2 » i 166 » » » » ..................................

332

—

| 4 .. i 61 .. .. i> .. ..................................

244

—

3,976

m) Sängkläder och servis:

6 man ä 7,sa kronor ...................................................

43

98

1 » » 4,oo » ...................................................

4

—

2 » »> 1,33 » ...................................................

2

66

50

64

13,890

06

Rekrytskolans kostnad (atom befäl).

51 menige å ny stat: månadslön i 12 månader ä 10 kronor

—

~

6,120

—

medikamentspenningar å 1,88 kronor .........................

—

—

93

33

kaserninventariers underhåll ä 2,81 kronor..................

—

—

117

81

underhåll af beväringspersedlar ä 3,66 kronor.............

—

—

186

66

mathållning i 340 dagar å 60 öre ............................

——

—

10,404

—

beklädnad m. m. 340 dagar å 35 öre ........................

—

-

6,069

—

sängkläder och servis å 7,88 kronor...........................

—

—

373

83

51 hästar: skoning och hästmodikamenter å 9,16 kronor ...

—

—

467

16

liästutredningsporsedlar å 33,44 kronor ......................

—

—

1,705

44

fourragering i 340 dagar å 1 krona...........................

—

—

17,340

—

42,877

23

Transport! -

—

— 1—

85,529

29

Bill. till Rilcsd. Prof. 1893. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft. 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Fjerde lmfvudtiteln.

Krono

1

r.

Transport

—

—

85,529

29

Regementsskolans kostnad (utom befäl).

22 menige å ny stat: månadslön i 2 månader å 10 kronor

—

—

440

—

medikamentspenningar å 33 öre.................................

—

—

7

26

kaserninventariers underhåll ä 42 öre ........................

—

—

9

24

underhåll af beväringspersedlar ä 66 öre.....................

---

—

14

52

beklädnad m. m. i 61 dagar å 35 öre........................

—

—

469

70

mathållning i 61 dagar å 60....................................

—

—

805

20

sängkläder och servis ä 1,33 kronor...........................

—

—

29

26

22 hästar: skoning och hästmedikamenter ä 1,70 kronor ...

—

—

37

40

hästutredningspersedlar å 6 kronor............................

--

—

132

—

fourragering i 61 dagar å 1 krona ...........................

—

—

1,342

—

3,286

58

Remontskolans kostnad (utom befäl).

Äldre årgången:

38 remontryttare (indelte): dagaflöning i 166 dagar å6öre

378

48

medikamentspenningar ä 92 öre.................................

34

96

kaserninventariers underhåll å 1,15 kronor..................

43

70

beklädnad m. m. i 166 dagar ä 85 öre......................

2,207

80

mathållning i 166 dagar ä 60 öre.............................

3,784

80

sängkläder och servis å 4 kronor ..............................

152

—

76 remonter: skoning och hästmedikamenter ä 5 kronor ...

380

—

hästutredningspersedlar å 16,50 kronor.......................

1,254

—

fourragering i 166 dagar ä 1 krona...........................

12,616

—

20,851

74

Yngre årgången:

23 remontryttare å ny stat, månadslön i 2 månader å 10 kr.

460

—

15 » indelte, dagaflöning i 61 dagar å 6 öre

54

90

38 » medikamentspenningar å 33 öre............

12

54

kaserninventariers underhåll å 42 öre ........................

15

96

beklädnad m. m. i 61 dagar å 35 öre........................

811

30

mathållning i 61 dagar å 60 öre ..............................

1,390

80

sängkläder och servis k 1,83 ....................................

50

54

Transport

2,796

04

20,851 74

88,815

87

s. 91 Kontrollera mot PDF

Fjerde hnfvudtiteln.

91

Krono

r.

Transport

2,796

04

20,851

74

88,815

74

75 remonter: skoning och hästmedikamenter å 1.70 .........

127

50

hästutredningspersedlar a 6 kronor............................

450

—

fourragering i 61 dagar å 1 krona ...........................

4,575

—

7,948

54

28,800

28,

Regementsmötets ökade kostnad.

Befälet beräknadt ofvan.

!

Månadslön för menige å ny stat d:o.

■

40 menige för de nya sqvadronerna:

''

medikamentspenningar å 17 öre.................................

6

80

kaserninventariers underhåll å 19 öre ........................

7

60

underhåll af beväringspersedlar ä 34 öre.....................

13

40

d:o af beklädnad m. in. i''25 dagar å 35 öre.............

350

—

mathållning i 25 dagar å 60 öre ..............................

600

—

sängkläder och servis ä 67 öre .................................

26

80

j 56 hästar för de nya sqvadronerna:

skoning och hästmedikamenter ä 84 öre.....................

47

04

I

i hästutredningspersedlar å 8,06 ..................................

171

36

fourragering i 25 dagar ä 1 krona ...........................

1,400

—

5 nytillkomne underofficerare och spel:

portionsersättning i 25 dagar å 60 öre ......................

75

—

2,698

—

afgår dagaflöning för 11 menige i 25 dagar å 6 öre.........

—

—

16

50

2,681

50!

Utfodring m. m. af hästar ur tjenst.

|

15 hästar: utfodring i 113 dagar ä 59 öre .....................

1,000

05

■

;

hästutredningspersedlar å 1,75 .................................

26

25

skoning och hästmedikamenter å 1,75 kronor...............

26

25

1,052

55

j

57 nyköpta remonter:

1

utfodring i 61 dagar å 1 krona.................................

3.477

—

6 legde skötare i 61 dagar 2 kr...............................

732

—

4,209

__i

5,261

55

.

Remontering.

—!

inköp af 57 remonter :i 650 kronor................................

i

—

—

37,050

J

_

Summa utgifter som tillkomma

— |__! -

—

162,609

201

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Fjerde hufrudtlteln,

1

Utgifter som upphöra eller ersättas.

22 indragna rotehåll å 800 kronor...............................

1 ersättning för felande häst vid indragen rote...............

rekryt- och remontmötets nuvarande kostnad ..................

indragning af 1 sadelmakare..........................................

—

—

Krono

6,600

400

18,000

460

r.

25,460

-1

Slutlig kostnadsökning

—

—

—

—

137,149

2o|

Stockholm i December 1892.

G. BRÅKENHIELM.

Inspektör för kavalleriet.

Ch. von Plåten.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Fjerde hufvudtitelii.

Öfver
af

2:a Svea artilleriregementeB och Norrlands artilleri
-

Officerare.

Under-

officerare.

Spel.

Öfverstar.

Öfverstelöjtnanter.

Majorer.

Kaptener, 1 klass.

Kaptener, 2 klass.

Löjtnanter.

Underlöjtnanter.

.

Summa.

Styckjunkare.

Sergeanter.

Summa.

Stabstrumpotare.

Batteritrumpetare.

Summa.

2:a Svea artilleriregemente.

Nyuppsatte .........................................

i

—

—

3

—

5

_

9

2

4

6

—

2

2

Öfverflyttade ....................................

-

i

i

1

3

4

5

15

6

8

14

—

2

2

Summa

i

i

i

4

3

9

5

24

8

12

20

—

4

4

Norrlands artilleriregemente.

Nyuppsatte och öfverflyttade under 1 öfver-

gångsåret........................................

i

i

2

7

4

12

6

33-

10

16

26

i

6

7

Nyuppsatte under 2 öfvergångsåret..........

Öfverflyttade >, » » ..........

1

-

Summa

i

i

2

7

4

12

6

33

10

16

26

i

6

7

x) Endast under förutsättning att bataljonsveterinärsbeställningen vid Svea artilleriregemente hunnit indragas.

*) I 42 dagar.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufviultiteln

95

Bil. VI.

sigt

regementes sammansättning under 2:a öfvergångsåret.

Civilmilitär personal.

Hästar.

Tygstatspersonal.

_ . ...

Manskap.

Regomontsläkare.

1 bataljonsläkare.

2 bataljonsläkare.

Regemontsintendonter.

Förrådsförvaltarc.

Regemcntsvctorinäror.

Summa.

Egna.

Stam.

t"1

O

a?

P-

&

Tygunderofficcraro.

Verkmästare.

o:

3

930

Pa

03

5?

◄

so

*4

?

Besigtningsrustmästaro.

Tygskrifvare.

Handtverksmästare.

W

P

00

i

B

P

•1

g

i

P-

o

r*

Stockmakare.

Summa.

1 konstaplar.

2 konstaplar.

Afdelningstrumpctaro.

g

O

2.

«

o

Summa.

i

i

‘)i

3

2

48

24

24

12

240

300

—

i

—

—

—

1

2

48

—

—

24

24

12

240

300

-

i

i

i

1

4

4

96

36

36

18

360

450

i

i

i

i

i

5

8

114

i

1

3

5

—

—

30

-

-

-

-

-

-

3

-

3

86

36

18

360

450

1

—

i

i

i

1

5

8

144

*) 84

i

—

1

—

—

6

—

—

.1

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Fjerde hufyudtiteln

Bil. VII.

Beräkning
af

den ökade kostnaden för Artilleriet under 2. öfvergångsåret.

[

K r

0

n o r.

Vid 2. Svea artilleriregemente:

1 1 öfverste ...........................

10,240

—

1 3 kaptener af första klassen ............................................................

12,180

—

{ 5 löjtnanter» » ,, ............................................................

10,152

50

1 2 styckjunkare..............................................................................

3,214

60

1 4 sergeanter af första klassen...........................................................

4,745

20

j 2 batteritrumpetare........................................................................

2,372

60

| 1 regementsveterinär *)....................................................................

2,995

50

j 1 intendent af forsta klassen (upptagen å intendenturcorpsen).

| 1 förvaltare (upptagen å intendenturcorpsen).

| Arfvoden för officerare.....................................................................

1,600

—

» » manskap: 24 förste konstaplar och 4 afdelningstrumpetare...

4,464

—

j Särskilda anslag.............................................................................

1,000

—

| Remontering och underhåll af 48 stamhästar.....................................

21,360

—

74,324

40

Tid Norrlands artilleriregemente:

Arfvoden för officerare.....................................................................

300

—

Särskilda anslag............................................................................

1,013

65

1 Hästar: Remontering och underhåll af 30 stamhästar..........................

13,350

—

Lega och underhåll för 84 legda hästar under 42 dagar ..........

14,112

—

28,775

65

Vid Gotlands artillerikår:

Enligt den njra staten utgående löneförhöjningen åt befälet (chefslönen

''

dock icke inräknad)..................................................................

—

—

3,958

— |

Till exercisbehof in. in. .............................................................

—

—

16,000

—

Summa

_

123,058

05

9 Tillsattes endast under den förutsättning att bataljonsveterinärsbeställningen vid Svea artilleriregemente

hunnit indragas.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln

97

Bil. VIII.

Ber äknin g

af den ökade kostnaden för Fortifikationen under

2. öfvergångsåret 1894.

K

O

n o r.

Löner.

1 kapten af 1. kl., lön ............................................................

2,800

—

dagaflöning å 3 kr.................................................................

1,095

—

arfvode ............................

600

—

4,495

1 d:o d:o ............................................................................

—

—

4,495

—

1 regementstrumpetare, jämte beklädnad och portion, lön....................

720

—

dagaflöning å 1 kr...............................................................

365

_

1 Q«5

1 fortifikationskassör och redogörare, lönen höjes med ........................

500

ålderstillägg ä 500 kr. efter 5. tjensteåret.

Arfyoden.

2 informationsunderofficerare å 100 kr., höjes från 1 å 50 kr................

150

—

Undervisning i gymnastik, 2 arfvoden å 200 kr.................................

400

—

För sjukvård åt stamhästar, höjes med ..........................................

100

—

1 Arfvode åt redogörare och materialförvaltare vid ingeniörbataljonema,

höjes med ......................................................................

200

—

6 distinktionskorpraler å 180 kr......................................................

1,080

—

6 korpraler ä 120 kr.....................................................

720

—

2,650

Utspisning.

1 regementstrumpetare i 365 dagar ä 62 öre ....................................

—

—

226

30

Beklädnad.

1 regementstrumpetare å 200 kr.......................................................

—

—

200

—

Inqvartering.

1 kapten å 337,60 kr....................................................................

337

50

1 regementstrumpetare ä 200 kr.......................................................

200

—

537

50

Transport

—

14,188

80

Bih. till lUfad. Prof. 1803. 1 Barn/. 1 Af A. 1 llåft. 13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Fjerde hufVudtiteln

K r

0

n o r.

Transport

—

—

14,188

80

Stamhästar.

10 hästar, remonteringspenningar å 63 kr......................................

630

—

skoning ä 9,25 kr..................................................................

92

50

medikamenter .......................................................................

15

—

fourragering i 365 dagar å 1 kr.................................................

3,650

—

4,387

50

Summa

—

18,576

30

Stockholm den 17 december 1892.

H. ELLIOT,

Chef för Kongl. Fortifikationen.

s. 99 Kontrollera mot PDF

I

Fjerde hufvudtiteln.

99

Bil. IX.

Beräkning

af kostnaden för Svea trängbataljon år 1894.

Kronor.

Ökade utgifter:

Lön, dagaflöning m. m.

1893.

Militärstaten:

Dec.

Chefen befordras till öfverstelöjtnants lön från

V» 1894 ..............................................

1,000

_

1894.

April

1 kapten af 2. kl......................... 1,800 kr.

1,200

—

dagaflöning i 60 dagar ä 3 kr..................

180

—

1 löjtnant af 1. kl........................ 1,200 kr. T\

800

—

dagaflöning i 60 dagar ä 2 kr...................

120

—

1 löjtnant af 2. kl....................... 900 kr. kV

600

—

dagaflöning i 60 dagar ä 2 kr...................

120

—

1 fanjunkare ................................. 720 kr. T*T

480

—

dagaflöning i 45 dagar å 1 kr...................

45

—

beklädnadsersättning.................. 200 kr.

133

33

portionsersättning i 45 dagar h 0,62 kr......

27

90

1 sergeant af 1. kl......................... 360 kr. kV

240

—

lönetillägg .............................. 12 kr. kV

8

—

dagaflöning i 45 dagar ä 0,8 o kr................

36

-

beklädnadsersättning.................. 200 kr. -/k

133

33

portionsersättning i 45 dagar a 0,62 kr.......

27

90

1 d:o d:o ...................................................

445

23

1 d:o d:o af 2. kl......................................

365

23

5,961

92

Inqyarteringsersättning.

1 öfverstelöjtnant ......................................

—

—

225

—

Aflöning in. in.

Nov.—■

Dec.

Lön för 7 man i 2 mån....... ä 10,oo kr.

140

—

Boklädnad » 7 » i 61 dag.......... ä 0,88 »

140

91

Portion »7 » i 61 ■> ........ ä 0,62 »

264

74

|

Transport

545

65

6,186

92

—

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Fjerde hnfvndtiteln

Krön

r.

Transport

545

65

6,186

92

_

_

Hälft arfvode till 2 dist.-korp. i 2 mån. ä 7,50 kr.

30

—

» » » 1 korpral i 2 » ä 5,oo »

10

—

Helt » » 3 » i 2 » ä 10,o o »

60

—

» » u 1 vice korp. i 2 » å 5,oo »

10

—

Hälft » » 2 » » i 2 » a 2,50 »>

10

—

» » » 1 spel i 2 » k 1,50 »

3

—

Helt » »1 » i 2 » å 3, o o »

6

—

674

65

6,861

57

Summa

---

—

—

6,861

57

Besparingar å nuvarande staten 1894:

Juni.

Rekapitulanter:

Lön för 30 menige i 1 män.... å 10,oo kr.

300

—

Lega » 30 » il » ... ä 80,oo »

2,400

—

Beklädnad » 30 » i 30 dag. ... k 0,83 »

297

—

Portion » 30 » i 30 » ... å 0,62 »

558

—

3,555

—

! 7i-»7u

Korpralskolan (från den 1/n):

Lön för 15 menige i 12 mån. k 10,oo kr.

1,800

-

Lega » 15 » i 12 » å 40,oo »

600

—

Beklädnad » 15 » i 365 dag. k 0,83 »

1,806

75

Portion »15 » i 365 » ä 0,62 »

3,394

50

7,601

25

7n—*7n

Rekrytskolan:

Lön för 15 menige i 2 män.... k 10,oo kr.

300

—

Lega » 15 »• i 2 » ... å 40,oo »

600

-

Beklädnad » 15 » i 61 dag. ... k 0,33 »

301

95

Portion » 15 » i 61 » ... ä 0,62 »

567

30

1,769

25

12,925

50

Summa

—

—

—

—

12,925

50

Behållning

—

—

6,063

93

—

—

s. 101 Kontrollera mot PDF

Fjerde hnfvudtiteln

101

Bil. X.

Förslag

till utgiftsstat för Göta trängbataljon under år 1894.

K r

O

n o r.

Lön, dagaflöning'' in. in.

Militärstaten:

\ 1 major (bataljonschef), lön.........................................

...... 4,000: -

dagaflöning i 365 dagar å 4 hr..............................

...... 1,460: —

lönetillägg för 1 tjenstehäst...................................

...... 400: -

fourrageersättning ...............................................

...... 365: —

6,225

—

1 kapten af l:a klassen, lön.........................................

...... 2,800: —

dagaflöning i 365 dagar a 3 kr..............................

...... 1,095: —

3,895

—

1 d:o d:o ......................................................

3,895

—

1 kapten af 2:a klassen, lön.........................................

...... 1,800: —

dagaflöning i 365 dagar a 8 kr..............................

...... 1,095: —

lönefj-llnad för tjenstgöring i högre aflöningsgrad.....

...... 1,000: —

3,895

—

| 1 d:o lön ........................................................

...... 1,800: -

dagaflöning i 60 dagar å 3 kr.............................

....... 180: -

1,980

—

1'' 2 arfroden till kompanichefer ä 600 kr.........................

1,200

—

1 löjtnant af l:a klassen, lön ......................................

...... 1,200: —

dagaflöning i 365 dagar ä 2 kr..............................

...... 730: -

1,930

—

2 d:o d:o ......................................................

3,860

—

1 löjtnant af 2:a klassen, lön .....................................

...... 900: —

dagaflöning i 365 dagar å 2 kr..............................

...... 730: —

1,630

—

1 (1:0 lön ........................................................

...... 900: —

dagaflöning i 60 dagar å 2 kr...............................

...... 120: —

1,020

_

1 underlöjtnant, lön.................................................

...... 600: —

dagaflöning i 365 dagar ä 2 kr..............................

...... 730: —

1,330

—

Transport

30,860

-1

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Fjerde liufvndttteln

K r

O

n o r.

Transport

30,860

_

1 fanjunkare, lön...................................................

......... 720: -

dagaflöning i 365 dagar ä 1 kr...........................

......... 365: —

beklädnadsersättning........................................

......... 200: —

portionsersättning i 365 dagar å 62 öre...............

......... 226: 30

1,511

3,022

30

60

2 d:o d;o .................................................

1 sergeant af l:a klassen, lön...................................

......... 360: —

lönetillägg........................................................

......... 12: —

dagaflöning i 365 dagar ä 80 öre .......................

........ 292: —

beklädnadsersättning .........................................

......... 200: -

portionsersättning i 365 dagar ä 62 öre ..............

......... 226: 30

lönefyllnad för tjenstgöring såsom fanjunkare........

......... 421: —

1,511

30

1 d:o lön .....................................................

......... 360: -

lönetillägg .....................................................

......... 12: —

dagaflöning i 365 dagar å 80 öre ......................

......... 292: —

belädnadsersättning .........................................

........ 200: -

portionsersättning i 365 dagar ä 62 öre ..............

......... 226: 30

1,090

30

4 d:o d:0 ....................................................

4,361

20

1 d:o lön ...................................................

360: —

lönetillägg.....................................................

dagaflöning i 45 dagar å 80 öre.........................

beklädnadsersättning.........................................

......... 12: —

......... 36: —

......... 200: -

portionsersättning i 45 dagar å 62 öre.................

......... 27: 90

635

90

1 sergeant af 2:a klassen, lön ...................................

......... 240: —

lönetillägg........................................................

......... 12: —

dagaflöning i 365 dagar ä 80 öre .......................

......... 292: —

beklädnadsersättning.........................................

......... 200: -

portionsersättning i 365 dagar å 62 öre...............

......... 226: 30

970

3,881

30

20

4 d:o d:o ...................................................

1 stabstrumpetare, lön ............................................

.......... 360: —

lönetillägg.......................................................

12: —

dagaflöning i 365 dagar å 80 öre........................

........ 202: —

beklädnadsersättning..... ...................................

......... 200: —

portionsersättning i 365 dagar å 62 öre ...............

......... 226: 30

1,090

30

48,934

40

1

Transport

—

—

48,934

40

s. 103 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln

103

K r

O

n o r.

Transport

—

—

48,934

40

Civilstaten:

1 regementsläkare, lön .....................................................

. 2,800: —

dagafiöning i 365 dagar å 4 kr...................................

. 1,460: —

4,260

1 andre bataljonsläkare, lön..............................................

. 900: —

dagafiöning i 365 dagar å 2 kr...................................

. 730: —

1,630

—

1 intendent (uppbär lön 1 Intendenturcorpsens stat).

1 bataljonsveterinär, lön ..................................................

. 900: —

dagafiöning i 365 dagar ä 2 kr...................................

. 730: —

1,630

—

1 förrådsförvaltare (uppbär lön å Intendenturcorpsens stat).

Till 1 bataljonspredikant, arfvode.......................................

400

—

» auditörsbiträde » ......................................

500

—

8,420

Särskilda anslag.

Medikamentspenningar för 176 man å 2 kr. 25 öre om året...

396

-

Kommunionspenningar å 5 öre ..........................................

8

80

Srifmaterialier m. m......................................................

500

—

Skolor samt undervisnings- och gymnastik-materiel..............

400

—

Praktiska öfningar ........................................................

1,500

--

Musikinstrumenters anskaffande och underhåll ....................

250

—

3,054

80

Aflöning och arfvoden m. m. för manskap.

Aflöning: 33 man i 12 månader å 10 kr...........................

. 3,960: —

11 » » 10 » » 10 » ..........................

. 1,100: —

73 » » 6 .. » 10 » ..........................

. 4,380: —

27 » » 3 » »10 » .........................

.. 810: —

10,250

—

Arfvoden: 3 distinkt.-korpr. i 12 månader å 15 kr...........

. 540: —

2 » » 10 » »15 » ..........

.. 300: —

2 » » 2 » » 7,50 » ..........

30: —

4 korpraler »12 » »10 » ..........

.. 480: -

4 » » 10 » » 10 » ..........

400: —

4 » »2 » »5 » ..........

40: -

Transport 1,790: —

10,250

! —

60,409

|20

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Fjerde hufvudtiteln

K r 0

n 0 r.

Transport 1,790: —

10,250

—

60,409

20

Afrvoden: 5 vicekorpraler

i 12 månader å 5 kr............. 300: —

3

» 10 » » 5 .» ............ 150: —

2

» I1/* » » 5 .. ............ 15: —

2

» 107a » » 2,50 » ............ 52; 50

3

•i 2 u » 2,50 » ............ 15: —

2 trumpetare

» 12 » » 3 » ............ 12: —

1

» 17a » » 3 » ............ 4: 50

1

» IOV2 » » 1,50 » ............ 15: 75

2,414

75

Lega: 133 man ä 80 kr. ..

.............................................. 10,640: —

32 » » 40 »

............................................ 1,280: —

11,920

—

24,584

75

Beklädnad och underhåll in. in. för manskap.

Beklädnad: 33 man i 365 dagar å 33 öre........................... 3,974: 85

11 » » 304

» » 33 » ........................... 1,103: 52

73 » » 181

» »33 » .......................... 4,360: 29

1

27 » » 90

» » 33 » ........................... 801: 90

10,240

56

Underhåll: 33 » » 365

» » 62 » ........................... 7,467: 90

11 » » 304

» »> 62 » ........................... 2,073: 28

73 » » 181

» » 62 » ........................... 8,192: 06

27 » » 90

» »62 » ........................... 1,506: 60

19,239

84

Sängklädet- och sevris för 165 man ä 9 kr........................... 1,485: —

»

11 » i 10 månader å 7,50 kr..... 82: 50

1,567

50

Sjulcvår dsp ersedlar...........

200

—

Underbefälsskole-distinktioner m. in.................................................

300

—

31,547

90

Hästar.

30 stamhästar: remontering

skoning och medikamenter å 80 kr. om året

2,400

—

» » utfodring i

365 dagar ä 1 kr...................................

10,950

—

10 för stammen legda hästar:

lega ä 3 kr. om dagen i 45 dagar ...............................................

1,350

—

utfodring i 45 dagar å l kr

450

—

15,150

—

Transport

—

-i

131,691

85

s. 105 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln

105

Transport

Kaserneringskostnader.

Underhåll af kasern med kaserngård, sotning, brandredskap, renhållning

m. m...........................................................................

Yed och ljus.. ...........................................................................

| Kaserninventariers underhåll för 176 man å 2 kr. 50 öre .....................

Oförutsedda utgifter .................................................................

Summa

Kronor.

131,691

6,000

3,000

440

9,440

3,000

144,131

85

85

liih. till Ri/csd. Prat. 18 DS. 1 Sami. I Afd. i lläft.

14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Fjerde lmfvudtiteln,

Bil. XI.

B eråkning

af kostnaden för Norrlands trängbataljon under år 1894.

Krono

r.

Lön, dagaflöning m. in.

Militärstaten.

1 major (bataljonschef) å 365 .......................................

—

—

6,225

—

1 kapten af l:a kl......................................................

3,895

—

1 eko » eko ....................................................

3,895

—

7,790

_

1 d:o » 2:a kl. å 7/ia x 2,895 .................................

—

—

1,688

75

Arfvoden till 2 kompanichefer å 600 kr.........................

—

—

1,200

—

| 1 löjtnant af l:a kl. ä 365 dagar ................................

—

—

1,930

—

1 d:o » d:o 8/is x 1,930 ................................

—

—

1,286

67

l 1 d:o » eko »(frånr. dagafl. i 13 dag, 19/io—3I/io)

—

—

1,260

67

P/12 x 900 ...................................

600

—

1 d:o » 2:a kl. [ .

1 dagaflöning i 140 dagar ..............

280

—

880

_

P/12 x 600 .......................................

400

_

• 1 underlöjtnant \ _

Idagaflömng i 140 dagar.......................

280

—

680

_

1 fanjunkare i 865 dagar............................................

1,511

30

1 d:o » d:o .............................................

1,511

30

3,022

60

P/12 x 200 kr...........................................

33

33

1 d:o ''

O i-2 x 720 » ........................-................

120

—

153

33

1 stabstrumpetare x 1,090,30..................................

—

—

181

72

1 sergeant af l:a kl. i 365 dagar ................................

—

—

1,090

30

1 d:o » d:o 8/''i2 x 1,090,30 ............................

726

87

1 d:o » d:o 8/12 x 1,090,30 .............................

726

87

1 d:o » ek.o 8/i2 x 1,090,30 .............................

726

87

2,180

61

1 d:o >• d:o 8 månaders lön å 360 pr år ..........

240

—

lönetillägg...........................................................

8

—

dagaflöning i 140 dagar å 80 öre ...........................

112

—

beklädnad 8/j* x 200 ...........................................

133

33

1

portion i 140 dagar å 62 öre .................................

_86

80

580

13

Transport

30,149

78

s. 107 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvudtiteln

107

Krono

r.

Transport

—

—

30,149

78

—

—

1 sergeant af l:a kl....................................................

-

—

580

13

1 eko » 2:a » 8 månaders lön a 240 pr år............

160

—

lönetillägg..........................................................

8

—

dagaflöning i 140 dagar å 80 öre ...........................

112

beklädnad a/n x 200 .............................................

133

33

portion i 140 dagar å 62 öre .................................

86

80

500

13

5 sergeanter af 2:a kl. å 500,13 kr...............................

—

—

2,500

65

1 sergeant dagaflöning och portion i 61 dagar å 1,42 kr.

86

62

1 d:o » » ». i 61 dagar å 1,42 kr.

86

62

1 d:o » » » i Öl dagar å 1,42 kr.

86

62

1 d:o » » » i 61 dagar å 1,42 kr.

86

62

346

48

34,077

17

Civilstaten.

1 regementsläkare 8/ia x 4,260.......................................

—

—

2,840

—

1 andre bataljonsläkare 8/i2 x 1,630 ..............................

—

—

1,086

67

1 regementsintendent (å intendenturkåren).

1 bataljonsveterinär T/« x 1,630 ....................................

—

—

950

83

1 förrådsförvaltare (å intendenturkåren).

1 handtverkare af T.a klass s/i2 x 700 ...........................

—

—

466

67

1 d:o » ‘2:a » 8/ia x 500 ..........................

—

—

333

33

Till pastoralvårdens upprätthållande, arfvode ..................

—

—

400

—

» auditörsbiträde ....................................................

—

—

500

—

6,577

50

Särskilda anslag.

Enligt stat .............................................................

—

—

—

—

2,257

—

Inqvartering.

1 major 12 månader i landsorten .....................

—

—

435

—

1 kapten 12 » » » .....................

165

—

1 d:o 12 » » » .....................

165

330

—

1 subalternofficer 12 » » » .....................

100

50

o

00

67

—

00

o

ré

67

—

234

50

1 regementsläkare */u x 435 ........................................

—

—

290

—

Transport

— —

1,289

50

42,911

67

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Fjerde hufvudtiteln

Krono

r.

Transport

—

—

1,289

50

42,911

67

1 andre bataljonsläkare 8/i2

X 100,50...

—

—

67

—

1 bataljons veterinär 7/12 x 100,so ..

—

—

58

62

1,415

12

Aflöning och arfvoden m. m. för manskap.

Aflönmg: 23 man i 12 månader ä

10 kronor i månaden...

2,760

—

7 .... 5

»

10

» » »

350

—

30 » » 2

..

10

» )) »

600

—

21 .... 5

10

» » »>

1,050

—

4,760

Arfvoden: 2 distinkt.-korpr. i

12 mån. k

15 kr. i månaden

360

—

8 » »

2 »

»

15 .. ..

90

—

4

5 »

»

10 » »

200

—

5 » »

2 »

..

10 .. ..

100

—

3 vicekorpraler »

5 »

»

5 » » »

75

—

2

2 ..

..

5 » » »

20

—

2 spel »

12 »

»

3 .. ..

72

—

1

2 »

»

3 » » »

6

—

923

3 distinkt.-korpr.»

5 ..

..

7,50 .. » ..

112

50

5 korpraler »

5 »

»

5 » » »

125

—

1l vicekorpraler »

7 »

»

2,50 a » i.

192

50

2 » »

5 ..

2,50 » » »

25

—

3 distinkt.-korpr.»

5 »

»

7,50 » » »

112

50

5 korpraler »

5 »

»

5 »» » »

125

—

13 vicekorpraler >.

5 »

»

2,50 » » >»

162

50

855

_

Lega: 25 man å 80 kronor

om året ...

2,000

_

39 » å 40 »

M »

1,560

—

3.560

_

Kommenderingstillägg.......

—

—

300

—

10,398

Beklädnad och underhåll in.

Ul.

för manskap.

Beklädnad: 23 man i 365 dagar k

33

öre .....................

2,770

35

7 » » 151

» å

33

.. .....................

348

81

30 .. .. 61

» å

33

.. .....................

603

90

21 » .. 140

» å

33

» ...................

970

20

4,693

26

Transport

—

4,693

26

54,724

79

s. 109 Kontrollera mot PDF

Fjerde lmfVudtiteln

109

Krono

r.

Transport

—

—

4,693

26

54,724

79

Portion: 23 man i 865 dagar ä 62 öre .....................

5,204

90

7 » » 151 » å 62 » .....................

655

34

30 >» » 61 .. å 62 » .....................

1,134

60

21 » »140 » ä 62 » .....................

1,822

80

8,817

64

i Sängutredning förslagsvis............................................

6,000

—

Köksattiralj ..........................................................

600

—

Sjukvårdspersedlar, distinktioner...................................

300

—

6,900

—

20,410

Hästar.

18 stamhästar halfva tiden enligt staten ........................

—

—

—

4,005

—

Ökad kostnad för inqyartering i Stockholm.

j 1 major, skilnaden mellan 5 mån. inqv. i Stockholm och

landsorten 250—181,25 ..........................................

68

75

| 1 kapten, d:o d:o 140,63—68,75 ...................................

71

88

1 d;o d:o d:o 140,63—68,75 ....................................

71

88

1 subalternofflcer, d:o d:o 93,75—41,88 ...........................

51

87

264

38

264

38

Kaserneringskostnader.

j Enligt staten ............................................................

-

—

—

6,225

—

Uppsättningsmedel för undervisningsmateriel.

1 Till skolorna.............................................................

—

—

5,000

—

Summa kronor

—

-1

—

90,629

17

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Fjerde hufvudtiteln

Bil. XII.

Förslag

till utgiftsstat för Vendes trängbataljon år 1894.

Lön, dagaflöning m. in.:

1 öfverstelöjtnant 7225A (under helt år) .............................

1 kapten af 1. klassen 3896/e ............................................

1 n » » n .......................................

Kompanichefsarfvoden 120% .............................................

1 löjtnant af 1. klassen 1MO/o...........................................

1 fanjunkare 1611:3o/6 .....................................................

1 » i» ..........................................

1 sergeant af 1. klassen n>m:so/e ......................................

Aflöning och arfvoden m. in. för manskap:

Aflöning: 11 man i 2 månader å 10 kr............................

Arfvoden: 2 dist.-korpraler ...........

........... i 2 mån.

ä 15 kr.

= 60

4 korpraler .................

........... i 2 »

» 10 »

= 80

3 vice korpraler ..........

........... i 2 »

» 5 »

= 30

2 spel..........................

.......... i 2 »

» 3 »

= 12

Lega: 11 man å 80 kr.

Kronor.

1,806

649

649

200

321

251

251

181

220

182 —

880 —

4,311

1,282

74

Beklädnad och underhåll m. in.:

Beklädnad: 11 man i 61 dagar å 33 öre ................................

Underhåll: 11 » i 61 » »62 » ................................

Sängkläder och servis: 11 man i 2 månader k 9 kronor om året

221

416

16

43

02

50

653 95

6,247 |69

Summa kronor

s. 111 Kontrollera mot PDF

Fjerde hufvud titeln.

111

Bil. XIII.

Tablå

utvisande den för år 1894 beräknade ökade kostnaden för den

nya härordningen.

--------—

Nya anslag för:

Intendenturcorpsen .....................................................................................

Kronor.

28,500

Generalitetsstaten .......................................................................................

2,780

—

Ökad aflöning för äldre bataljonsläkare...........................................................

2,785

—

Infanteriets organisation, deri ej inräknade de utgifter, som täckas genom indragning

af indelta rotar och nummer vid Vermlands fältjägarecorps...........................

307,387

—

| Från extra anslaget för tillämpning af nya värnpligtlagens föreskrifter i fråga om

de värnpligtiges inskrifning och redovisning m. m. erforderligt tillskott...........

24,529

95

j Det icke garnisonerade kavalleriets omorganisation.............................................

138,924

30

Artilleriet .............................................................................................

243,100

05

Gotlands artillericorps...................................................................................

3,958

—

Fortifikationen ..........................................................................................

40,076

30

Trängen ....................................................................................................

34,801

78

| Beväringsmanskapets vapenöfningar..................................................................

1,467,821

34

[ Beväringsmanskapets utredning m. m.............................................................

447,405

—

j I anledning af beväringsmanskapets förlängda öfningar erforderligt ökadt anslag

till sängkläder .......................................................................................

15,488

—

Reservbefälet..............................................................................................

17,000

—

Summa

2,774,556

72

Härifrån afgå:

Dels den minskning i kostnaden för manskapets vid det icke garnisonerade infanteriet

utbildning, som uppkommer till följd af åtskilliga indelta manskapsnummers

indragning ........................................................................ kr. 19,026: —

Och dels besparing såsom följd af den beslutade indragningen af

infanteriets befälsmöten ................................................... » 84,482: 84

103,508

84

° 0

.. Återstå

2,671,047

88

Om från sistnämnda summa ytterligare dragés det belopp, som erfordras för

| bestridande af kostnaderna för ökad dagaflöning åt beväringon under år 1894 ellor...

406,450

Återstå

2,264,597

88

hvilket belopp med 54,597 kronor 88 öre ellor, då derifrån ytterligare dragés det från extra anslaget

för tillämpning af nya värnpligtslagens föreskrifter i fråga om do värnpligtiges inskrifning och redovisning

in. m. erforderliga tillskott 24,529 kronor 95 öre, hvilket af t. f. chefen för generalstaben i

hans yttrande om den förbättrade härordningen beräknats såsom en för nämnda ändamål redan disponibel

tillgång, med ondast 30,067 kronor 93 öre öfvorstiger don af samma chof approximativt beräknade

kostnaden för härordningens genomförande under andra öfvergångsåret 2,210,000 kronor.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

Protokoll öfver sjöförsvar särenden, hållet infor Hans Maj:t

Konungen uti statsrådet å Stockholms slott den 14

januari 1893, hvarvid äfven Hans Kongl. Höghet

Kronprinsen var tillstädes.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: friherre von Essen,

friherre Åicerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

friherre Rappe och

Christerson.

Departementschefen, statsrådet Christerson anmälde i underdånighet

frågan om reglering af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel

för år 1894 och föredrog härvid tillika:

marinförvaltningens underdåniga skrifvelse den 27 september 1892

angående de ordinarie anslagen samt behofvet af extra anslag för år 1894;

chefens för sj ökarte verket embetsskrifvelse den 28 november 1892

i fråga om det för nämnda verk erforderliga anslag för år 1894; samt

komiténs för utredning af åtskilliga frågor rörande sjökrigsmaterielen

m. in. den 30 november 1892 afgifna underdåniga betänkande.

Härefter yttrade departementschefen beträffande

lUh. till Rihd. Prat. 1803. 1 Sami. 1 Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Femte hufvud ti teln.

Ordinarie anslag.

[1-3].

Aflöning för

flottans kårer

och stater.

Aflöning för flottans kårer och stater.

Till aflöning för flottans kårer och stater äro för innevarande år

anvisade:

dels det härför å ordinarie stat uppförda anslag......... kr. 1,647,934: —

dels det till ersättning för vakanta rusthållsnummer i

Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar

län likaledes å ordinarie stat uppförda anslag )> 114,000: —

dels ock å extra stat till genomförande af senast beslutade

lönereglering för flottan ............................. » 50,000: —

eller tillhopa kr. 1,811,934: —

Härutöfver erfordras för fortsatt genomförande af nja sjömanskårens

organisation under år 1894 en förhöjning af 67,000 kronor.

Dessutom har marinförvaltningen i sin ofvannämnda skrifvelse

hemstält om ytterligare höjning af detta anslag dels för ökning af underofficerskårens

maskiniststat med 8 flaggunderofficerare och 2 underofficerare

af 2:a graden med ................................................. kr. 11,120: —

dels för anställande å mariningeniörstaten af 3 maskiningeniörer

med................................................................ » 5,500: —

eller tillhopa med kr. 16,620: —

Till stöd för sin framställning i förstberörda afseende har marinförvaltningen

anfört:

att under en följd af år vid förefallande expeditioner med ett större

antal af flottans fartyg på en gång flottans maskinistpersonal visat sig

otillräcklig, en brist, som i allt högre grad framträdt. i mån som flottan

erhållit tillökning af med ångkraft och maskiner för olika ändamål försedda

fartyg och minbåtar; till följd hvaraf det varit nödvändigt att

redan för de vanliga fredsöfningarne förhyra privata maskinister stundom

till ganska stort antal, till exempel hvarå anförts att under åren 1885

—1890 förhyrts maskinister till ett sammanlagt antal af 167 mot ersättning

förutom sjöportion, der sådan förekommit, till ett sammanräknad!

belopp af 39,686 kronor 52 öre;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

3

att den sålunda förefintliga bristen på maskinister måste blifva

ännu större vid krigsrustningar eller mobilisering af hela flottan;

att, då den stora vigten af att de nutida krigsfartygens många och

delvis alldeles speciela maskiner i beliofvets stund icke svika fordrade,

att de i görligaste måtto sköttes af dugliga och med dem förut väl förtrogna

maskinister, det vore nödigt att icke ett alltför stort antal för

tillfället anstälda maskinister inginge i hvarje fartygs maskinpersonal;

att faststälda staten för flottans underofficerare af maskiniststaten

för närvarande upptoge endast 42, deraf 8 flaggunderofficerare, under

det att, enligt gällande besättningslistor för flottans samtliga i klass

varande med ångkraft försedda fartyg, deruti inberäknade under byggnad

varande pansarbåten Thule och 2:ne minbåtar, ett antal af 99 underofficerare

af maskiniststaten erfordrades; så att tillgången af maskinistunderofficerare

understege bebofvet, ensamt för fartygen, med 57;

att det befintliga antalet maskinistunderofficerare icke ens medgåfve,

att en sådan underofficer afsåges för hvarje af flottans nuvarande

stridsfartyg, minbåtar och ångkranpråmar och naturligtvis blefve ännu

otillräckligare i mån som flottan erhölle tillökning af sådan stridsmateriel;

och

att det derföre vore oundgängligen nödvändigt att det för närvarande

i stat upptagna antalet maskinistunderofficerare, så snart ske

kunde, ökades så, att en underofficer af denna stat kunde afses till

hvarje flottans nuvarande med ångkraft försedt fartyg, miribåt och ångkranpråm

samt att derutöfver en tillgång af 10 procent funnes för att

ersätta sjuka och för att möta det ökade behof, som i närmaste framtid

kunde förväntas framträda, för hvilket ändamål erfordrades, att

maskinistunderofficerarnes antal uppbringades till 62.

Den tillökning af 20 maskinistunderofficerare, som sålunda föreslagits,

har marinförvaltningen ausett kunna åstadkommas sålunda, dels

att, på sätt förvaltningen redan tidigare ifrågasatt, 2:a gradens underofficerare

af artilleri-, styrmans-, skeppare- och ekonomi-staterna minskades

med 10 och derigenom ledigblifvande löner användes till lika

stort antal nya maskinistunderofficerare af samma grad, hvilket icke

skulle medföra någon ökad kostnad, dels ock att 10 nya underofficerare

af maskiniststaten tillsattes, af hvilka, för att bereda erforderliga

utsigter till befordran, 8 platser borde tillhöra flaggunderofficersgraden

och 2 andra underofficersgraden.

Till aflöning af detta ökade antal maskinistunderofficerare skulle

årliga utgiften från aflöningsanslaget, blifva:

s. 4 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

4

för 8 flaggunderofficerare, fast lön och beklädnadspen
ningar.

................................................................................... kr. 9,280: —

för 2 underofficerare af 2:a graden, fast lön och be
klädnadspenningar

.............................................................. » 1,840: —

eller tillsammans kr. 11,120: —

Denna marinförvaltningens åsigt om nödvändigheten af tillökning

i maskinistunderofficersstaten såväl som om sättet för åstadkommandet

af denna tillökning delar jag i allo.

I fråga om anställande af maskiningeniörer har marinförvaltningen

uttalat den åsigt, att dessa ingeniörer borde vara särskilda för ändamålet

specielt utbildade fackmän, under det att öfverdirektören och

chefen för mariningeniörsstaten ansett de denna stat tillhörande mariningeniörer

kunna nöjaktigt fullgöra de åligganden, som skulle tillkomma

maskiningeniörer, och ehuru jag, i fråga om behofvet af dugliga och

erfarna maskiningeniörer ombord på de större fartygen för öfvervakande

af de många olika maskinernas rätta skötande och för att leda

iståndsättandet af tillfälliga maskinskador, fullkomligt delar marinförvaltningens

uppfattning, som har stöd af erfarenheten ombord å så väl

främmande nationers som våra egna stridsfartyg, anser jag likväl, då

meningarne om sättet för tillgodoseende af detta behof äro delade, frågan

erfordra en närmare utredning, innan anslag för ändamålet af Riksdagen

äskas."

Den tillökning i aflöningsanslaget för år 1894, som jag anser mig

böra ifrågasätta, skulle således uppgå till 78,120 kronor.

I afseende på behofvet af det extra anslaget å 50,000 kronor till

genomförande af senast beslutade lönereglering får jag allenast erinra,

att detta anslag erfordras till oförminskadt belopp ända till dess de på

reserv- och indragnings-staterna uppkommande lönebesparingar uppgått

till det belopp af 114,000 kronor, som af dessa besparingar anvisats

för officerskårens tillökning; och då nämnda besparingar vid sistlidet

års slut allenast lemnat en tillgång för berörda ändamål af 102,866

kronor 66 öre erfordras ifrågavarande extra anslag äfven för år 1894.

På grund af det sålunda anförda får jag underdånigst hemställa,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

att det i nu gällande riksstat till aflöning för flottans kårer och

stater anvisade anslag å...................................................... kr. 1,647,934: —

s. 5 Kontrollera mot PDF

Femte hufvud ti teln.

5

må förhöjas:

dels med det för år 1894 till förändrad organisation

af sjömanskåren erforderliga belopp....................... kr. 67,000:

dels'' med de för ökning af underofficerskårens

maskiniststat med 8 flaggunderofficerare och 2 underofficerare

af 2:a graden behöfliga ................................... » 11,120:

eller till kr. 1,726,054: —

att hvad af anslaget till ersättning för vakanta rusthållsnummer i

Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län icke redan på grund

af 1872 och 1876 årens riksdagsbeslut bör inräknas bland tillgångarne

till aflöning för flottans kårer och stater må likasom föregående år

för fyllande af behofvet under denna anslagstitel under år 1894 användas;

samt

att i öfrigt ett anslag af 50,000 kronor till genomförande af senast

beslutade lönereglering för flottan må å extra stat för år 1894 anvisas

att gemensamt med anslaget till aflöning för flottans kårer och stater

redovisas.

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna.

Till betäckande af den brist, som å detta anslag uppstått innan

detsamma år 1885 erhöll reservationsanslags natur, har på Eders Kongl.

Maj:ts förslag Riksdagen under en följd af år medgifva, att. de besparingar,

som kunde å anslaget beredas, finge användas, till följd

hvaraf bristen till 1887 års slut nedgått till 14,139 kronor 68 öre, vid

hvilket belopp den ännu qvarstår, emedan några besparingar sedermera

icke varit att för dess vidare minskning tillgå. Anslaget har

nemligen under de senaste åren visat sig otillräckligt hufvudsakligen

till följd deraf att, sedan den nya sjömanskåren år 1888 uppsattes,

detsamma tagits i anspråk för beklädandet såväl af denna kår, som af

qvarvarande båtsmän, hvilka icke afgått i samma proportion som den

nya kåren ökats. Om i följd af dels redan vidtagna, dels föreslagna

åtgärder till minskning af utgifterna från anslaget, besparing å

detsamma skulle under innevarande år uppkomma, torde denna likväl

icke förslå till betäckande både af den under senare åren tillkomna och

af omförmälda äldre brist å 14,139 kronor 68 öre, och marinförvaltningen

har fördenskull föreslagit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos

Riksdagen äska, jemte anslagets uppförande i staten till samma belopp

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Femte hufviultiteln.

eom för innevarande år, medgifvande att till utlemnande af den från

1887 qvarstående bristen måtte få användas jemväl den besparing, som

under år 1894 må kunna på anslaget beredas; och hemställer jag underdånigst,

att framställning till Riksdagen må göras i enlighet med detta

marinförvaltningens förslag.

[5.]

Båtsmans
indelningen.

Båtsmansindelningen.

Med tillämpning af det vid beräkning af statsverkets inkomster

denna dag, uppå anmälan af chefen för finansdepartementet, af Eders

Kongh. Maj:t fattade beslut torde det å detta anslag under rubriken

»indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag: friheter» uppförda

belopp 75,500 kronor böra minskas med 72,900 kronor och sålunda

upptagas till 2,600 kronor.

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären.

.[60 .

^rustning1 . ®e^r^^''an^e det under femte hufvudtiteln uppförda anslag till linochrotermgs-

dring i rustnings- och roteringsbesvären för de rust- och rotehållare,

besvären. g0m utgöra dessa besvär effektivt, och hvilket anslag erfordras till

lägre belopp i samma mån som genom fortgående vakanssättning af

båtsmanshållet antalet rotar, som från anslaget böra erhålla lindring,

nedgår, har marinförvaltningen, som icke bestrider de från anslaget

utgående utgifter, anfört, att, enligt planen för genomförandet af nya

sjömanskårens organisation och på grund deraf beräknade förändringar

i afseende å en del anslag under femte hufvudtiteln, ifrågavarande anslag,

som för år 1893 i riksstaten upptagits med ett belopp af 40,000

kronor, skulle för år 1894 kunna nedsättas till 20,000 kronor. Detta

anslagsbelopp var likväl beräknadt endast för den lindring med 30

procent af det uppskattade värdet af förenämnda besvär, hvilken år

1885 beslutats.

Sedermera har emellertid 1892 års urtima Riksdag, med bifall till

Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning, beslutat, att lindringen

i rustnings- och roteringsbesvären skall utgå under innevarande år med

40 procent och från och med år 1894 med 50 procent af besvärens uppskattade

värde samt anvisat den för innevarande år erforderliga anslagstillökning

med 13,300 kronor. Då nu för år 1894 lindringen, såsom

nyss nämnts, skall utgå med 50 procent i stället för med de vid be
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Femte lmfvudtiteln.

7

räkningen antagna 30 procent, bör det efter denna beräkning föreslagna

anslagsbelopp 20,000 kronor förhöjas med två tredjedelar eller

med i rundt tal 13,300 kronor och jag hemställer alltså:

att förslagsanslaget till lindring i rustnings- och roteringsbesvären

må för år 1894 bestämmas till 33,300 kronor.

Flottans nybyggnad och underhåll.

[7 o. 8.]

Under denna anslagstitel finnes i riksstaten för innevarande år Flottans ny

uppfördt ett belopp af 1,239,000 kronor, hvaraf 39,000 kronor utaf

det anslag å 100,000 kronor Riksdagen år 1887 i sammanhang med

båtsmanshållets vakanssättning beviljade till anställande af daglönare

vid flottans varf i båtsmännens ställe, att utgå i den mån, som det

dittills vanligen vid varfven använda antalet båtsmän icke kunde genom

uppfordring af qvarvarande manskap vid båtsmanshållet erhållas.

Ifrågavarande anslag, hvilket af Eders Kongl. Maj:t vid 1886 års Riksdag

begärdes förhöjdt till 1,440,000 kronor men af Riksdagen förhöjdes

till endast 1,200,000 kronor, är, enligt gällande föreskrifter, afsedt

till årligen återkommande utgifter för underhållet af flottans fartyg och

båtar samt skeppsdockor, hus och byggnader, för aflöning af personalen å

varfvens stater, för varfsförrådens förstärkande och för åtskilliga andra behof

icke blott vid varfven utan äfven vid stationerna i öfrigt, och har för

dessa ändamål under en lång följd af år visat sig så otillräckligt, att

årligen en del ganska beliöfliga underhålls- och reparationsarbeten måst

undanskjutas. Några medel till flottans nybyggnad har således från

detta anslag icke kurmat erhållas, utan har anslag härtill årligen måst

af Riksdagen på extra stat begäras och anvisas. Olägenheterna att på

sådant sätt vara för förnyande af flottans materiel och dennas bringande

i tidsenligt skick hänvisad till icke alltid påräkneliga, till beloppet

ovissa och vexlande anslag, hvarigenom en genomgående plan

för nybyggnadsverksamheten omöjliggjorts, har föranledt marinförvaltningen

att i sin förstberörda skrifvelse, angående anslagsbehofven för

år 1894, förnya sitt hvarje år alltsedan år 1887 framstälda förslag om

anvisande å ordinarie stat af ett fast nybyggnadsanslag för flottan.

Redan 1882 års sjöförsvarskomité uttalade såsom önskligt, att anskaffningen

af sjökrigsmateriel finge ske med ett förut bestämdt visst

årsanslag, hvarigenom vunnes fördelen af en mera planmessig anordning

af allt, som med fartygsbyggandet hade sammanhang och såsom

en följd häraf billigare pris; i enlighet med hvilken uppfattning komitén

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Femte hufvudtitelu.

jemväl i sitt förslag till sjöförsvarsbudget upptog ett belopp af 2,000,000

kronor årligen.

Marinförvaltningen har såsom skäl för sin framställning om ett

fast byggnadsanslag hufvud sakligen anfört:

att endast derigenom det blefve möjligt att inom beräknelig tid

nå det mål, hvartill sjökrigsmaterielens utveckling syftade, men i sitt

beroende af extra ordinarie anslag endast kunde alltför osäkert fortskrida,

nemligen ett något så när betryggande sjöförsvar;

att ett fast anslag skulle tillåta upprättande af kontrakter för

längre tid och om större leveranser på en gång samt mer än hittills

möjliggöra begagnandet af fördelaktiga konjunkturer och undvikande

af mindre gynnsamma, hvarigenom skulle ernås en betydlig besparing

i utgifter;

att ett sådant fast anslag, till största delen användt inom landet,

skulle tillföra dettas näringslif en betydande insats; och

att kostnaderna för det egentliga underhållet för framtiden skulle

kunna begränsas inom det derför nu bestämda anslag (med deruti beviljad

tillökning för daglönares anställande å varfvet i båtsmäns ställe),

emedan derefter ett fortsatt underhåll med alltjemnt växande kostnad

af en del af den gamla, föga krigsdugliga materielen icke vidare behöfde

ifrågakomma, sedan man kunde beräkna tiden, då denna materiel kunde

blifva med duglig sådan ersatt.

I afseende på beloppet af det för ändamålet erforderliga anslag

har marinförvaltningen anfört, att det belopp af 2,000,000 kronor, som

på grundvalen af sjöförsvarskomiténs beräkning förut angifvits såsom erforderlig

ökning i ordinarie anslaget till flottans nybyggnad och underhåll,

icke vidare kunde anses tillräckligt samt till stöd derför påpekat, att, förutom

den omständigheten att de under senaste åren för anskaffning af

fartygsmateriel beviljade anslagens otillräcklighet tillbakahållit utvecklingen

af vår flotta, som i fråga om nämnda materiel ej vore jemförlig

med nationers, hvilka voro mindre än vår, förhållandena på hit hörande

områden sedan år 1882 undergått väsentliga förändringar; sålunda kunde

man numera med afseende å stridsfartygens bestyckning icke med fördel

använda sådana pjeser, som då ansågos tillfredsställande; ett nutida

stridsfartyg måste förses med vida kraftigare och mycket dyrare artilleripjeser,

för hvilka erfordrades ej blott betydligt dyrare projektiler utan

äfven krut i större myckenhet och kostsammare att anskaffa; artilleriets

snabba utveckling hade nödvändiggjort ett allt mer utsträckt pansarskydd

å fartygen med deraf följande dryga kostnader och slutligen

måste det af erfarenheten ådagalagda behofvet af ökad fart ej obe
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Femte hufyudtiteln.

9

tydligt öka fartygens anskaffningskostnad; af hvilka orsaker för anskaffningen

af den materiel, som numera ansåges erforderlig, ett väsentligen

ökadt belopp måste beräknas. Den ökning i anslaget, som

marinförvaltningen ville ifrågasätta, syntes emellertid med fästadt afseende

å de öfriga behof för vårt försvar, hvilka fordrade att varda tillgodosedda,

icke kunna bestämmas så högt som betingades af uteslutande

hänsyn till behofvet, men kunde likväl ej beräknas till mindre än

2,500,000 kronor för att det dermed afsedda ändamålet skulle kunna

något så när uppnås.

Jemväl den af Eders Kongl. Maj:t under den 16 september sistlidne

år tillsatta komité för utredande af frågor rörande sjökrigsmaterielen

har i sitt den SO påföljde november afgifna, här ofvan omförmälda

betänkande, hvilket, befordradt till trycket, kommer att till Riksdagen

utdelas, uttalat den åsigten att, för uppbringande af vårt sjövapen

till den af komitén för ett betryggande försvar nödig ansedda styrka

och detsammas fortfarande vidmakthållande, det framför allt vore vigtigt

och oeftergifligen erforderligt, att ett härför afpassadt nybyggnadsanslag

af fast natur anvisades, då utan ett sådant fast anslag den säkra grund,

som vore absolut nödvändig för sjökrigsmaterielens utveckling och bestånd,

icke kunde erhållas; och åberopade komitén i öfrigt de skäl för

ett sådant anslags äskande, som af marinförvaltningen blifvit anförda

och här ofvan omförmälda. Beloppet af det fasta anslag, komitén sålunda

förordade, ansåg komitén höra bestämmas till 2,800,000 kronor

och anförde härför skäl, för hvilka det torde tillåtas mig, som deltagit

i komiténs arbeten och i hufvudsak delat dess uttalade åsigter, att här

något utförligare redogöra.

Komitén, hvars uppgift var att utreda om och i hvad mån några

förändringar i konstruktion, bepansring, bestyckning m. m. borde vidtagas

vid byggandet af våra krigsfartyg af redan godkända certer,

äfvensom yttra sig angående behöfligheten af andra fartygstyper än de

redan befintliga och i några andra frågor angående sjöförsvaret, ålades

att vid uppgörandet af sina förslag taga hänsyn till de tillgångar, som

kunde påräknas för åstadkommande af ett så vidt möjligt betryggande

kustförsvar, och komitén måste derföre för sig klargöra: hvad ett betryggande

kustförsvar innebure, hvad för åstadkommandet deraf kräfdes

i fråga om materiel, ocli storleken af de tillgångar, som komitén ansåg

derför böra kunna påräknas.

För att vårt kustförsvar eller, som är detsamma, vårt sjöförsvar

skulle kunna anses betryggande, ansåg komitén det böra vara åt den

storlek och beskaffenhet,

Bill. till Riksd. Prat. 18U3. 1 Sami. 1 Afd.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Femte hufvud ti teln.

att, vid ett mellan andra af Europas sjömakter pågående krig, som

berörde äfven vårt land omgifvande vatten, sannolikhet förefunnes, att icke

någon af de krigförande parterna genom kränkning af vår neutralitet —

äfven för ernående af än så vigtiga fördelar såsom god operationsbas

och beqväma kolnings- och provianteringsstationer — skulle vilja äfventyra,

att hans motståndares stridskrafter förstärktes af den svenska

sjöstyrkan; samt

att det vid anfall öfver sjön kunde såväl utanför vår kust som i

våra skärgårdar göra kraftigt motstånd och med utsigt att lyckas uppträda

till förhindrande af fiendens landstigningsförsök samt i hvarje fall

så försvåra och fördröja landstigningsföretaget, att härens mobilisering

och uppmarsch kunde väl medhinnas.

Med tagen hänsyn till vårt lands geografiska beskaffenhet och på

grundvalen af den allmänna karaktären af vår tids sjökrigsmateriel och

dess omfång i andra länder, uttalade komitén den uppfattning, att i

vårt sjöförsvar, för att detta skulle kunna fylla sina här ofvan angifna

uppgifter och sålunda anses vara betryggande för landet, borde ingå

stridsfartyg till minst följande antal af de olika eerterna, nemligen:

15 st. l:a klassens pansarbåtar,

30 » l:a » minbåtar,

20 » 2:a » minbåtar, och

6 » avisofartyg,

jemte behöflig fast och tillfällig minmateriel; hvartill enligt min åsigt

väl i sinom tid borde komma såsom reserv 2 pansarbåtar, 6 minbåtar

och 2 avisofartyg.

Beträffande den tillgång, som för sjöförsvaret borde kunna påräknas,

erinrar komitén: att redan år 1876 Eders Kongl. Maj:t ansett sig kunna

biträda en framställning af dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet,

hvari storleken af det minsta årliga anslag, som erfordrades för

sjöförsvarsmaterielens förnyelse, beräknades till 2,300,000 kronor; att

så väl 1879—80 års s. k. certkomité som 1882 års sjöförsvarskomité

ansåg ett årligt nybyggnadsanslag af 2,000,000 kronor påräkneligt; samt

att med bibehållande af samma förhållande mellan nybyggnadsanslaget

och riksbudgeten, som då gillades, och hvilket på den tiden jemväl af

dem bland sjöförsvarskomiténs ledamöter, som tillhörde Riksdagen, ansågs

lämpligt, nybyggnadsanslaget numera borde utgöra omkring 22 3

millioner kronor. Eu anvisning för bedömandet af storleken af det

anslag, som framgent torde kunna beviljas, har komitén äfven velat

finna i förhållandet mellan sjöförsvarsbudgeten och riksbudgeten under

det sednaste halfva århundradet, ett förhållande, som under de 34 åren

s. 11 Kontrollera mot PDF

Femte liufvudtiteln.

11

1835—1868 var sådant att i medeltal anslagen till sjöförsvaret (utgifterna

för handeln undantagna) utgjorde 15,2 procent af hela budgeteus

summa, men sedermera så förändrades att samma medeltal nedgick

under de påföljande 12 åren till 7,9 procent och under de sednaste 13

åren till 6,9 procent; af Indika siffror komitén funnit framgå att ju längre

tid, som förflutit sedan vårt land varit inveckladt i krig och man i

erfarenhet derifrån kunde hemta stöd för sin uppfattning rörande huru

stor del af budgeten, som borde anslås åt sjöförsvaret, desto svårare

syntes det hafva blifvit att inse nödvändigheten af ett dugligt sjöförsvar

och desto mindre hade till följd häraf dess andel af budgeten blifvit.

Då likväl just i nuvarande tid krigsrustningar öfver allt bedrifvas i långt

större utsträckning än någonsin, syntes det af största vigt, att en insigt

om nödvändigheten af ekonomiska uppoffringar för sjöförsvaret gjorde

sig gällande, och, om än en så stor del som 15 procent af hela budgeten

icke för närvarande borde ifrågasättas såsom årligt anslag, syntes likväl,

i betraktande af att sådana länder som Danmark och Holland på senaste

tiden årligen utgifvit något mer än 10 procent af hela budgeten till

sjöförsvar, denna sistnämnda proportion ingalunda vara öfverdrifven.

Slutligen ville komitén finna ledning för omdömet om storleken af ifrågavarande

anslag i det af marinförvaltningen framlagda behofvet af ett

ordinarie nybyggnadsanslag af 2,500,000 kronor, hvarvid komitén påpekat,

hurusom i följd af de otillräckliga anslagen och fartygsmaterielens

deraf föranledda ojemna och långsamma utveckling, behofvet af nybyggnadsanslag

gifvetvis år efter år stegrats desto mera som den äldre

fartygsmåterigen minskats och dess stridsvärde nedgått hastigare än

ersättning skett genom anskaffande af tidsenliga fartyg.

Det var med stöd af dessa siffror och förhållanden som komitén

funnit nybyggnadsanslaget icke böra beräknas till mindre än ofvan

nämnda 2,800,000 kronor, ett anslag som likväl icke skulle uppbringa

anslagen till sjöförsvaret till mera än omkring 8 proc. af rikets totalbudget.

Med ett sådant anslagsbelopp ansåg komitén flottan kunna vinna

en nöjaktig utveckling efter loppet af tjugo år, men då enligt komiténs

åsigt det voro förenadt, med allt för stor våda, om eu så lång

tidrymd skulle förflyta innan landets kust försvar kunde anses betryggande,

har komitén ansett det nödvändigt, för att inom en kortare

tid bereda åtminstone möjlighet för flottan att trygga landets neutralitet,

hvilken vore mera beroende af landets sjövapen än af hvarje annan

gren af försvarsverket, att flottan, jemte det oumbärliga nybyggnadsanslaget,

erhölle ett större extra anslag på en gång, tillräckligt att un
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Femte hufvudtlteln.

der de tre närmaste åren anskaffa en snar förstärkning'', inberäknad i

ofvannämnda antal fartyg och omfattande tre första klassens pansarbåtar,

sex första klassens minbåtar och två avisofartyg jemte komplettering

af materielen för beslutade minpositioner; och jag instämmer

med komitén i afseende på nödvändigheten af en dylik åtgärds vidtagande,

hvarvid jag anser, att de härtill erforderliga medel lämpligast kunde

beredas, om en del af de häraf föranledda ekonomiska bördor lemnades

åt en kommande generation, eftersom målet, fosterlandets försvar, ju

äfven afser framtiden.

Det visar sig af det sålunda anförda, att alla sakkunniga, som haft

att behandla frågan om vårt sjöförsvar enhälligt varit af den mening att

ett fast nyb}7ggnadsanslag utgör ett oeftergifligt vilkor för att flottan

skall kunna komma ur den lägervall hvari den råkat, och, för att

ådagalägga vigten af att detta sker så skyndsamt som möjligt, torde

jag endast behöfva erinra om följande yttrande af 1882 års sjöfartskomité:
»Utan

annan sjökrigsmateriel än den vi nu äga, skulle vi vid ett

utbrytande krig hafva att befara:

att fienden lätteligen landstege utan att hären finge underrättelse

hvarken om tid eller rum;

att han ingenting hade att äfventyra under vägen till landstigningspunkten,

ej heller i det kritiska landstigningsögonblicket, så framt

han icke af misstag valde en sådan punkt, att han genast mötte motstånd

af vår landthär;

att han för sådant fall utan vidare äfventyr kunde draga sig tillbaka

och välja ett lämpligare landstigningsställe;

att öarne Gotland, Öland och vår öppna kust för öfrigt vore helt

och hållet oförsvarade från sjön;

att neutralitet vore för oss omöjlig att upprätthålla, ens till skenet,

i händelse af krigiska förvecklingar mellan våra grannar, samt

att hela vår kust, med alla dess hamnar kunde utan hinder blockeras

af fiendtliga kryssare, och att således vår sjöfart vore stängd

under hela det krig, i hvilket vi vore invecklade.»

Det är nedslående att nödgas erkänna, att ännu tio år derefter

dessa faror qvarstå snart sagdt oförminskade.

Sedan numera åsigterna så väl om vår flottas plats i försvaret som

om beskaffenheten af de olika fartygstyper, af hvilka den bör bestå, äro

stadgade och jemväl i hvad beträffar det relativa behofvet af antalet

fartyg inom de särskilda certerna öfverensstämmelse inom fackmännens

krets förefinnes, kan ju ovisshet i berörda hänseenden ej, såsom tillförne

skett, anföras såsom skäl mot ett fast anslag.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

13

Då jag här nämnde, att åsigterna om de erforderliga typerna äro

stadgade, torde jag böra anmärka, att det af den senaste komitén upptagna

avisofartyg icke kan anses såsom någon nyhet. Redan certkomitén

1879 omnämner, såsom behöfliga, rekognoscerings- eller avisofartyg,

och att en dylik cert af 1882 års sjöförsvarskomité ej blef föreslagen,

torde hafva berott dels på dess sträfvan att ej ytterligare öka antalet

af de förut föreslagna typerna dels antagandet att pansarbåtarne och

l:a klassens minbåtar skulle kunna användas till den så ytterst vigtiga

kunskapare^''ensten; men den senast församlade komitén har i sitt betänkande

påvisat de förres olämplighet såsom kunskapare och senare

årens erfarenhet i de större marinerna har lärt, att icke heller minbåtarne

kunna med fördel härtill användas. Vid detta förhållande och

då deremot de af senaste komitén, i stället för en del af de af sjöförsvarskomitén

till vida större antal upptagna minbåtarne, föreslagna

snabbgående avisofartygen af omkring 700 tons deplacement, försedda

med minor och snabbskjutande kanoner, med, i motsats mot minbåtarne,

väl skyddade pannor och i stånd att upptaga strid med fientliga mindre

kryssare, synas väl egpade för den maktpåliggande rekognosceringstjensten,

är det af stor vigt att äfven dylika fartyg anskaffas, så mycket

mera som en långs kusten opererande grupp af pansarbåtar ej kan

utan skada för sin verksamhet, någon gång äfven för sin egen säkerhet

mot öfverrumpling, undvara kun skaparefartyg.

Man har äfven vid olika tillfällen framställt yrkanden på framläggandet

af en i förväg uppgjord plan för anskaffningen af ny fartygsmateriel.

Dylika planer hafva ock blifvit uppgjorda så väl i andra

länder som hos oss, men hafva sällan kunnat till fullo genomföras, i de

större marinerna i följd af de genomgripande hastigt framträdande förändringar,

sjökrigsmaterielen på senare tiden undergått, i följd hvaraf

nya fartygstyper måst införas och i planen upptagna sådana uteslutas,

och här hemma till följd af bristande bestämda tillgångar. Det torde

sålunda vara vanskligt att fastslå en detaljerad plan för den ordning i

hvilka våra fartyg böra anskaffas, men jag anser mig dock böra nämna,

att, utgående från den åsigten att den af komitén föreslagna materiel

af 15 pansarbåtar, 50 minbåtar och 6 avisofartyg skulle utgöra ett för

våra kuster temligen betryggande försvar, fartygen af de tre ofvannämnda

certerna höra enligt min åsigt anskaffas i sådan ordning att

deras relativa antal sinsemellan blifver under anskaffningstiden ungefär

det som angifves af ofvanstående af komitén angifna siffror.

Med erkännansvärd offervillighet har Riksdagen numera beslutat

väsentliga förstärkningar af vårt landtförsvar; men om dessa offer skola

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Femte hufvudtiteln.

medföra hela det gagn till bevarande af fred och betryggande af sjelfständighet

för vårt land, som dermed åsyftats att vinna, så synes det

mig alldeles oundgängligt att samma omtänksamhet kommer det för

ernående af nyssberörda önskningsmål icke mindre vigtiga och såsom

stöd för en afgifven neutralitetsförklaring synnerligen betydelsefulla sjöförsvaret

till godo; och en sådan omtänksamhet erfordras ovilkorligen,

om vi skola kunna erhålla ett sjöförsvar äfven af måttliga dimensioner,

innan den nu nya materielen till följd af ålder blifver oanvändbar,

hvilket ju måste inträffa om nyanskaffningen sker lika långsamt

och lika ojemt som fallet varit på sednare tider, i hvilken händelse

man val aldrig kan hoppas att vår sjökrigsmateriel når en sådan

utveckling att vi kunna säga oss verkligen ega ett försvar för våra kuster.

Det första och vigtigaste steget till ett sålunda nödvändigt stärkande

af sjöförsvaret, är, såsom ofvan framhållits, beviljande på ordinarie

stat af ett nybyggnadsanslag af tillräcklig storlek; och jag instämmer

i afseende härå till fullo i nyssnämnda komités yttrande och förslag

rörande anskaffning af ny sjökrigsmateriel. Om jag likväl till följd

af hinder af ekonomisk natur, h vilka det ej v,arit möjligt att för närvarande

öfvervinna, icke kan tillstyrka Eders Kong! Maj:t att af Riksdagen

såsom årligt nybyggnadanslag nu äska det af komitén föreslagna

beloppet 2,800,000 kronor, utan måste stadna vid ett belopp af 2,000,000

kronor, sker detta under den förhoppning såväl att behöflig förhöjning

i detta anslag må snarast möjligt kunna erhållas som att utväg skall

kunna beredas för vinnande af den snara förstärkning af materielen,

hvars nödvändighet här ofvan framhållits.

Det behöfliga fasta nybyggnadsanslaget har marinförvaltningen sammanfört

med det nuvarande anslaget med titeln »flottans nybyggnad och

underhåll», i hvilket derjemte föreslagits den förhöjning genom anvisande

af 21,000 kronor utaf de af 1887 års Riksdag beviljade 100,000 kronor

till anställande af daglönare å varfvet i båtsmännens ställe, som för år

1894 af marinförvaltningen pröfvats erforderlig. Då likväl det nuvarande

anslaget, såsom här ofvan nämnts, till hela sitt belopp tages i anspråk

ensamt för underhållet och icke har kunnat eller kan antagas framdeles

kunna påräknas till nybyggnad, anser jag att detsamma bör

fortfarande bibehållas såsom särskild! anslag med den förändrade benämning,

»flottans underhåll», som af dess ändamål och användning

betingas, och uppföras med sitt nuvarande belopp, förhöjdt med de

21,000 kronor marinförvaltningen föreslagit, samt att det nu ifrågasatta

nybyggnadsanslaget bör upptagas såsom ett särskild! anslag och,

med hänsyn till den användning det skall få, som gör att det icke

s. 15 Kontrollera mot PDF

Femte hufrudtiteln. 15

alltid kan med fördel tagas i anspråk till lika belopp under hvarje år,

gifvas naturen af reservationsanslag.

I det af marinförvaltningen föreslagna nybyggnadsanslaget äro

inberäknade äfven de för fasta minförsvaret och minväsendets utveckling

behöfliga medel, men, då anskaffandet af denna slags minmateriel

icke kan anses vara af lika stadigvarande natur som nyanskaffningen

af fartygsmaterielen, synas mig anslagen för minväsendet, med undantag

af de sjelfgående minorna, som tillhöra fartygsmaterielen, kunna

och böra fortfarande på extra stat för hvarje år äskas.

På grund af det nu anförda får jag i underdånighet hemställa det

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

att det i nuvarande riksstat under titel »flottans nybyggnad och underhåll»

upptagna reservationsanslag å 1,239,000 kronor, må, förhöjdt

med 21,000 kronor till anställande af daglönare vid flottans varf, i riksstaten

för år 1894 upptagas med förändrad titel: »flottans underhåll»

till belopp af 1,260,000 kronor;

att till nyanskaffning af fartygsmateriel med tillhörande artillerioch

minutredning på ordinarie stat i riksstaten med titel »''flottans nybyggnads

uppföres ett reservationsanslag å 2,000,000 kronor med dervid

fästadt vilkor att detsamma ickcTnå utan riksdagens medgifvande användas

för byggande af fartyg af större cert än den nu antagna pansarbåttypen.

Sjöbeväringens vapenöfningar.

För sjöbeväringens vapenöfningar med beklädnad och ersättning

derför uppförde 1892 års lagtima riksdag i riksstaten för detta år ett ^^inoar”"

belopp af 100,000 kronor. Då den urtima riksdagen sedermera godkände

det af Eders Kongl.- Maj:t framlagda förslag till förändrad lydelse

i vissa delar af värnpligtslagen, enligt hvilket de värnpligtiges öfningstid

skulle utsträckas till 66 dagar under år 1893 och till 90 dagar

från och med 1894, anvisade Riksdagen, som tillika beslutat en förhöjning

i den till beväringsmanskapet utgående dagaflöningen från 20 till

50 öre, den häraf och af den förlängda öfningstiden betingade anslagstillökningen

för år 1893 med 114,700 kronor, till följd hvaraf ifrågavarande

anslag för innevarande år är bestämdt till ett sammanlagdt

belopp af 214,700 kronor. Eldigt den beräkning, som i statsrådsprotokollet

till propositionen rörande anslagstillökningen å femte hufvudtiteln

i följd af de föreslagna ändringarne i värnpligtslagen förelädes

den urtima Riksdagen, skulle förhöjningen i det af den lagtima Riks
-

[9.]

Sjöbevärin
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Femte hufnidtiteln.

dagen bestämda anslaget, med en öfningstid af 90 dagar och efter en

beräknad styrka af 1,500 värnpligtige, utgöra i rundt tal 116,000

kronor. Denna beräkning var likväl uppgjord efter en dagaflöning för

de värnpligtige af 20 öre; efter den med 30 öre förhöjda dagaflöningen,

som för 90 dagar utgör (0,30 x 90 x 1,500) 40,500 kronor, uppgår den

erforderliga anslagsförhöjningen till 156,500 kronor, i följd hvaraf anslaget

till sjöbeväringens vapenöfningar bör i riksstaten för år 1894

upptagas med ett belopp af 256,500 kronor utgörande 41,800 kronor

mera än det belopp, hvartill detsamma, enligt hvad ofvan är nämndt,

blifvit för innevarande år bestämdt.

Sj ökarte verket.

Sjökarte- Uti sin ofvanberörda skrifvelse af den 28 november 1892 har chefen

verket. för gjökarte verket förnyat sin nästföregående år gjorda framställning,

att anslaget till sjökarteverket, som alltsedan år 1870 utgått med 60,000

kronor, måtte, med afseende på förhöjda pris på stenkol, proviant m. m.

och på det sjömätningsarbetena måtte kunna bedrifvas med all den

kraft, som verkets personal och materiel medgåfve, förhöjas till 70,000

kronor, och har kommissionen för de allmänna kartearbetena uti afgifvet

yttrande förklarat sig på det lifligaste förorda en sådan förhöjning.

Då emellertid nästlidet års lagtima Riksdag icke fann skäl bifalla

det då i anledning af enahanda framställning gjorda nådiga förslag om

anslagsförhöjningen, och några förändrade förhållanden, som göra det

antagligt, att Riksdagen skulle finna anledning frångå sitt då fattade

beslut, icke synas mig föreligga, har jag icke ansett mig för närvarande

kunna tillstyrka äskande af förhöjning uti ifrågavarande anslag.

Stipendier åt sjöofficerare under anställning i utländsk

tjenst eller kommendering utrikes.

[10.] Till stipendier åt sjöofficerare under anställning i utländsk tjenst

Stipendier åt eller kommendering utrikes finnes för närvarande i riksstaten upptaget

sjöofficerare. ans]ag 4 15^000 kronor. Då på senare tid svårighet mött att bereda

tillfälle för våra sjöofficerare att vinna anställning i främmande länders

mariner, har anslaget icke blifvit till hela sitt belopp taget i anspråk

och torde icke heller under den närmaste framtiden kunna för nämnda

ändamål till fullo användas. Enär det synes fullkomligt öfverensstämma

s. 17 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtiteln.

17

med anslagets ändamål att icke endast åt officerare utan jemväl åt

ingeniörer vid flottan lemna tillfälle att i främmande land inhemta

kännedom om utvecklingen inom sjövapnet derstädes, men anslagets

benämning icke fullständigt uttrycker detta, har det synts mig rättast

att, då jag nu anser anslagsbeloppet kunna utan olägenhet för det

dermed afsedda ändamål nedsättas till 12,000 kronor, tillika föreslå

sådan förändring i anslagets titel att deraf tydligen framgår, att detsamma

är afsedt äfven för ingeniörer.

Jag hemställer alltså i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t måtte

föreslå Riksdagen:

att anslaget till stipendier åt sjöofficerare under anställning i utländsk

tjenst eller kommendering utrikes må under förändrad titel:

»Ersättning åt officerare och ingeniörer vid flottan under anställning

eller kommendering utrikes» i riksstaten uppföras med ett från 15,000

kronor till 12,000 kronor nedsatt belopp.

Durchmarschkostnader.

T enlighet med den uppgjorda planen för sjömanskårens organisa- [11.]

tion och beräkningen af förändringarne i de deraf berörda anslag under ^rsdhfemte

hufvudtiteln bör anslaget till durchmarschkostnader, som för år kostnader.

1893 finnes i riksstaten upptaget med 10,000 kronor, för år 1894 minskas

med 4,000 kronor; och jag får fördenskull hemställa, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

att anslaget till durchmarschkostnader, nu 10,000 kronor, må i

1894 års riksstat nedsättas med 4,000 kronor och sålunda upptagas till

6,000 kronor.

Signal- och telefonstationers betjenande samt telefonledningars

underhåll.

Under erinran, att de signal- och telefonstationer, till hvilkas inrät- [12.]

tande 1891 och 1892 årens Riksdagar anvisat medel, kunde antagas blifva Signal-och

fullbordade under loppet af innevarande år, har chefen för flottans stab stationer.

anmält, att till bestridande af utgifterna för underhäll af telefonledningarne

till dessa stationer samt för abonnementsafgifter till telegrafverket

och de enskilda bolag, med hvilka stationerna komme att stå i förbindelse,

erfordrades, enligt verkstälda beräkningar, årligen 7,750 kronor,

Bih. till Riktd. Prof. 1893. 1 Sami. 1 Afd. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Femte hufvudtiteln.

[13.]

Lotsverket.

hvartill komme arvoden till ett belopp af 25 kronor vid hvarje station

åt dem, som omhänderhade vården och uppbörden af stationernas materiel;

och då antalet ifrågavarande stationer vore 49, skulle alltså de

föreslagna arvodena medföra en årlig kostnad af 1,225 kronor. Härvid

är förutsatt, att underhållet af såväl landledningarne som kablarne skulle

ombesörjas af telegrafverket mot derför beräknad afgift samt att lotsverket

skulle, mot rätt att erhålla de från allmänheten inflytande telefonafgifterna,

bekosta utgifterna för uppassningen å stationerna.

I fråga om beredande af medel till bestridande af ofvan omförmälda

kostnader bär chefen för flottans stab föreslagit, att, då lotsverket

hade att af ifrågavarande stationer påräkna ganska stort gagn,

lotsmedlen borde lemna något bidrag till gäldande af kostnaderna för

ledningarnas underhåll och för abonnementsafgifterna, h vil ket bidrag

syntes lämpligen kunna bestämmas till en tredjedel af nämnda till

7,750 kronor beräknade kostnader eller till ett belopp af 2,583 kronor

34 öre, samt att återstående beloppet af sistnämnda kostnader, utgörande

5,166 kronor 66 öre, äfvensom det till arvoden för vård och

uppbörd af stationernas materiel erforderliga belopp af 1,225 kronor,

skulle bestridas af anslag för flottan. För ifrågavarande stationers betjenande

samt underhåll af telefonledningar erfordrades alltså å flottans

stat ett anslag af tillhopa 6,391 kronor 66 öre eller i rundt tal 6,400

kronor.

Då jag till alla delar instämmer i chefens för flottans stab förevarande

framställning, emot hvilken lotsstyrelsen och telegrafstyrelsen,

i hvad dem angår, icke haft något att erinra, får jag hemställa, det

Eders Ivongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att till signal- och telefonstationers

betjenande samt telefonledningars underhåll uppföra ett årligt

anslag på femte hufvudtiteln till belopp af 6,400 kronor.

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.

Sedan Eders Kongl. Maj:t, med anledning af statskontorets derom

gjorda framställning, beslutat, att inkomsttiteln fyr- och båkmedel för

nu ifrågavarande statsregleringsperiod skall upptagas med ett från

1,200,000 kronor till 1,400,000 kronor förhöjdt belopp, lärer penningeanslaget

till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna böra

i riksstaten upptagas till sistnämnda belopp, och följaktligen anslaget,

med inberäkning af deri ingående friheter och ersättningar 409 kronor,

utföras med 1,400,409 kronor, under förutsättning derjemte, att de å

s. 19 Kontrollera mot PDF

Femte liufrudtiteln.

19

förenämnda inkomsttitel uppkommande öfverskott fortfarande må såsom

hittills få användas till de med anslaget afsedda ändamål.

Öfriga ordinarie anslag.

Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

år finnas å femte hufvudtiteln uppförda, har jag icke att föreslå

någon annan ändring än att för jemnande af hufvudtitelns slutsumma

förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. in., nu utgörande

46,852 kronor, må höjas med 46 kronor 48 öre till 46,898 kronor 48 öre.

Extra anslag.

Tillbyggnad af underbefälsskolans hus i Carlskrona.

För detta ändamål beviljade 1892 års lagtima riksdag uppå Eders

Kongl. Maj:ts förslag ett anslag af 125,000 kronor samt anvisade deraf

för år 1893:

dels odisponerade båtsmansvakansafgifter................. kr. 14,416: 48

dels ock såsom extra anslag.......................................... » 56,000: —

eller tillhopa kr. 70,416: 48;

och jag får nu underdånigst hemställa, att Eders Kongl. Maj:t

måtte af Riksdagen begära anvisandet af återstående 54,583 kronor 52

öre på extra stat för år 1894.

Artillerimateriel.

Marinförvaltningen har anfört att, på sätt förvaltningen vid föregående

tillfällen erinrat, i behöflig artillerimateriel en ej obetydlig brist förefunnes,

hvilken med anledning af de för anskaffning af sådan materiel

beviljade anslagens otillräcklighet endast kunnat delvis afhjelpas, till följd

hvaraf eu betydande del af samma brist återstår, samt att, beträffande

särskild! fartygen, enär den påbörjade förändringen af bestyckningen å

[14.]

Skrifmaterialier

m. m.

[15.]

Underbefälsskolans

hus

i Carlskrona.

[16, 17

o. 18.]

Artilleri
materiel.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Femte hufvudtitcln.

kanonbåtarne af l:a klass visat sig särdeles fördelaktig, förvaltningen

ansåge det vara af stor vigt, att densamma utan afbrott fortsattes, och

att fördenskull härför erforderliga 15 cm. och 57 mm. kanoner i mån

af förändringens genomförande anskaffades; och har marinförvaltningen

på grund häraf anmält följande behof, beträffande

a) fartygen:

Vapen:

2 st. 15 cm. kanoner med lavettage................................... kr. 56,000: —

2 » 57 mm. kanoner med d:o .................................... b 13,000: —

Ammunition:

50

so

50

99

2,000

2,000

25.000

14.000

st.

»

B

B

B

B

B

kg

25 cm. pansargranater af stål.........

d:o d:o af tackjern

d:o granater ..................................

d:o granatkartescher ..................

57 mm. patroner (stålgranat).............

d:o d:o (jerngranat) ..........

25 mm. d:o .................................

brunt prismatiskt krut

till ersättande af förbrukadt kanonkrut

kr.

B

B

B

B

B

B

B

B

15.000

6.250

5.250

2,600

31.500

28,400

37.500

42.000

18.000

Summa kr.

255,500: —

b) sjöbefästning ar ne:

60 st. 24 cm. pansargranater af stål......

.................... kr.

17,500: —

90 b d:o granater..............................

.................... B

9,000: —

12,000 kg. brunt prismatiskt krut ..................

.................. B

36,000: —

Summa kr.

62,500: —

hvarjemte och då anställande af skjutförsök fortfarande vore af

synnerlig vigt ej minst för vår inhemska fabrikation af stålprojektiler

och krut marinförvaltningen ansett samma belopp som föregående år

eller 10,000 kronor böra jemväl för år 1894 för ifrågavarande ändamål

äskas.

Vid hvad marinförvaltningen sålunda föreslagit, har jag intet vidare

att erinra än att, då, efter hvad jag inhemtat, de bland ammunitionen

för fartygen upptagna 22 st. granatkartescher kunnat bekostas

s. 21 Kontrollera mot PDF

Femte hufvud titeln.

21

af andra tillgängliga medel, det för fartygen upptagna belopp 255,500

kronor, bör nedsättas till 252,900 kronor.

I öfrigt får jag till hvad marinförvaltningen anfört endast tillägga,

att, om medel till anskaffning af de af förvaltningen nu upptagna

effekter för fartygen erhållas och sålunda den nu befintliga bristen

skulle kunna hufvudsakligen fyllas, hädanefter, under förutsättning att

det begärda fasta nybyggnadsanslaget beviljas, särskilda anslag i allmänhet

ej behöfva begäras till annan ammunition än krut samt att, då tillverkning

af de nya stora stålprojektilema erfordrar en jemförelsevis lång

tid och patronhylsor till de snabbskjutande kanonerna icke ännu kunna

tillverkas inom landet, det är af synnerlig vigt att anskaffningen af

här upptagna ammunition icke blifver uppskjuten. Hvad särskildt beträffar

ammunitionen för fästningarne är dess snara anskaffning så

mycket nödvändigare, som till de nya kraftiga kanonerna till Kungsholms

fästning, hvilka skola ievereras före den 1 juni innevarande år,

endast en del af behöfliga projektiler hittills kunnat beställas och ej

något krut anskaffas.

På grund af det nu anförda hemställer jag underdånigst, att Eders

Kongl. Maj:t må föreslå Riksdagen att till artillerimateriel å extra stat

för år 1894 anvisa

a) för fartygen ..................... kr. 252,900: —

b) » sjöbefästningarne................... b 62,500: —

c) till skjutförsök....................................................................... b 10,000: —

Minväsendet.

På sätt jag här ofvan vid frågan om anslag till flottans materiel [19.]

anfört, har jag ansett nödiga medel för det fasta minförsvaret och min- Minväsendet.

väsendets utveckling fortfarande böra på extra stat anvisas; och då

marinförvaltningen härtill i det för fartygsmaterielen föreslagna anslag

å 2,500,000 kronor beräknat ett belopp af 100,000 kronor, anser jag

detta belopp, som är lika med hvad i medeltal under flere föregående

år härför användts, äfven böra för år 1894 äskas, hemställande

jag alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till minpositions-

och handminmateriel samt för minväsendets utveckling i öfrigt

för år 1894 bevilja ett extra anslag af 100,000 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Femte liufvudtiteln.

Kruthus m. m. på Kalsholmen.

[20.] Uti ofvan omförmälda skrifvelse kar marinförvaltningen anmält, att

Kalsholmen var^sc^e^en vid flottans station i Carlskrona alltsedan år 1882 i sina

årliga förslag till beräknande af utgifterna för lians förvaltning under

andra året derefter upptagit behofvet af ett nytt kruthus för stationen,

förlagdt på Kalsholmen invid Carlskrona. Marinförvaltningen funne

ock vigtiga skäl tala derför. De alldeles invid staden på dess östra

sida liggande gamla otidsenliga kruthusen af sten, livilka kunde af en

fiende upptäckas på långt håll, kunde ej länge rymma den qvantitet krut,

som numera borde finnas i förråd. Ett kruthus å Kalsholmen skulle förskaffa

behöflig^ utrymme och derjemte genom sitt tillbakadragna läge erbjuda

säkrare skydd för det derstädes förvarade krutet; och slutligen blefve

Carlskrona stad befriad från de nuvarande kruthusens farliga granskap.

Vid föredragning af bemälde varfschefs ifrågavarande framställning år

1891 hade marinförvaltningen, som ansåg helt andra fordringar beträffande

utrymme och byggnadssätt för ett hus af ifrågavarande slag

föreligga då än år 1882, anmodat varfschefen att inkomma med ritningar

och kostnadsförslag till ett kruthus för stationen, lämpadt efter nutida

fordringar. Varfschefen hade nu inkommit med å stationens ingeniörsdepartement

i samråd med chefen för artilleridepartementet upprättade

ritningar och kostnadsförslag. Af dessa handlingar framginge, att kruthuset,

såsom år 1882 föreslagits, borde förläggas å Kalsholmen samt

att kostnaden för kruthus, våghus, brygga, vakthus och uthusbyggnad

beräknats till 53,000 kronor, hvarutöfver varfschefen ansett ytterligare

4,000 kronor erforderliga för expropriering af ön Kalsholmen.

Då marinförvaltningen, vid sin anmälan om hvad sålunda i detta

ärende förekommit, tillika förklarat sig anse kruthusanläggningen vara

af behof påkallad och icke haft något att erinra vid de upprättade ritningarna

och kostnadsförslaget, får jag, som äfven anser det vara af

synnerlig vigt att nu tillgodose i fråga varande behof, i likhet med marinförvaltningen

hemställa,

att Eders Kongl. Maj:t måtte för anläggning af ett kruthus med

våghus, brygga, vakthus och uthusbyggnad å Kalsholmen invid Carlskrona

hos Riksdagen äska ett extra anslag för år 1894 af 57,000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Femte lmfvudtiteln.

23

Sj ökrigsskolan.

Till 1888 års Riksdag gjorde Eders Kongl. Magt nådig framställning

om förbättring i lektorernas vid sjökrigsskolan lönevilkor till likhet

med hvad lektorerna vid de allmänna lävoverken då åtnjöto, hvarvid

Eders Kongl. Maj:t föreslog, bland annat, att, för beredande af denna

löneförbättring, dels det å ordinarie stat uppförda anslag för sjökrigsskolan

måtte förhöjas med 1,860 kronor, dels ock att af kadetternas

terminsafgifter finge användas, utöfver hvad deraf redan blifvit, till löneförbättring

åt lärare anvisadt, ytterligare 1,300 kronor. Riksdagen beslöt

emellertid på det sätt bifalla Eders Kongl. Majrts berörda framställning,

att till löneförbättring åt lärarne vid sjökrigsskolan dels finge

användas af kadetternas terminsafgifter, så vidt de dertill lemnade tillgång,

ett belopp af 1,300 kronor, dels ett extra anslag af 1,860 kronor

för år 1889 anvisades. Sedermera har Riksdagen för hvarje år på extra

stat anvisat enahanda belopp 1,860 kronor att, utöfver nyss berörda 1,300

kronor af kadetternas terminsafgifter, användas till löneförbättring åt

lärarne vid sjökrigsskolan, jemte det Riksdagen åren 1891 och 1892 dervid

för löneförbättringens erhållande fäst det vilkor, att den, som ville

deraf komma i åtnjutande, icke finge, jemte sin lärarebefattning i sjökrigsskolan,

utöfva lärareverksamhet vid någon privat undervisningsanstalt

för inträde i nämnda skola.

Då behofvet af förbättrade aflöningsförmåner för sjökrigsskolans

lärare qvarstår oförminskadt och då frågan om aflöningsförbättringens

uppförande på ordinarie stat icke lärer, med hänsyn till Riksdagens vid

föregående tillfällen och senast vid nästlidna års lagtima riksmöte gjorda

uttalanden i ämnet, kunna med utsigt till framgång för Riksdagen framläggas

annorledes än i sammanhang med frågan om definitiv reglering

af aflöningen för lärarne vid de allmänna läroverken, får jag hemställa,

det Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen, att till löneförbättring

åt lärarne vid sjökrigsskolan må, utöfver de 1,300 kronor, som enligt

1888 års Riksdags medgifvande få dertill användas, anvisas för år 1894

ett extra anslag af 1,860 kronor med det dervid för löneförbättringens

erhållande fästade vilkor, att den, som vill deraf komma i åtnjutande,

icke må, jemte sin lärarebefattning i sjökrigsskolan, utöfva lärareverksamhet

vid någon privat undervisningsanstalt för inträde i nämnda skola.

[21.]

Sjökrigs
skolan.

i

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Femte hufvudtiteln.

För uppförande af ett gymnastik- och exercishus rn. rn. för skeppsgosseinrättningen

i Carlskrona har marinförvaltningen ifrågasatt ett extra

anslag för år 1894 å 53,200 kronor; men sedan den af Eders Kongl.

Maj:t under den 23 sistlidne september nedsatta komité för utredning

af åtskilliga frågor rörande fästningsartillerikåren för sjöbefästningarne

vid Carlskrona föreslagit kårens förläggande till nämnda stad samt bland

de byggnader, som der för kåren skulle komma att uppföras, upptagit

ett exercishus, hvilket tillika bör kunna begagnas för skeppsgossarnes

öfning, torde framställning till Riksdagen om ofvannämnda anslag

för närvarande icke böra göras.

Hvad chefen för sjöförsvarsdepartementet sålunda

i afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens

femte hufvudtitel äfvensom i öfrigt yttrat och

hemstält täcktes Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan

af statsrådets öfrige ledamöter, i nåder gilla, med befallning

tillika att afskrift af detta protokoll skulle till

finansdepartementet öfverlemnas till ledning vid författandet

af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen

angående statsverkets tillstånd och behof.

In fidem:

F. Wrangel.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Femte hufyudtiteln

25

Förslag

till

Stat

för Femte hufvudtiteln för år 1894.

Indelning och dermed

Anvisning

jemförlig anvisning

Summa

i kontant.

på förslag.

Samma.

summarum.

Sj öförs varsdep artementet.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Departementet och öfyerstyrelsen.

Departementschefen ....................................

17,000

—

—

—

—

—

17,000

—

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli

samt kommandoexpeditionen .....................

26,800

—

—

—

—

—

26,800

__

Marinförvaltningen ...............................

38,600

—

—

—

.. ——

—

38,600

—

Sgr

82,400

—

——

—

—

—

82,400

—

82,400

—

Flottans personal.

Aflöning för flottans kårer och stater ............

1,726,054

—

—

—

—

—

1,726,054

—

Fästningsartillerikåren för sjöbefästningarne vid

Carlskrona, reservationsanslag ..................

189,600

—

—

—

—

—

189,600

—

Alderstillägg, förslagsanslag ........................

32,000

—

—

—

—

—

32,000

—

Pensionering af reservbefäl, förslagsanslag, högst

6,400

—

—

—

—

—

6,400

—

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna,

reservationsanslag....................................

287,500

—

—

-

—

—

287,500

—

Naturaunderhåll, förslagsanslag........... .........

452,450

-—

—

—

—

452,450

—

Båtsmansindeluingen...................................

-—-

—

2,600

—

26,400

—

29,000

—

Ersättning för vakanta rusthållsnummer i Ble-

— ;

kinge län och Södra Möre härad af Kalmar

län..............................

114,000

—

—

-

—

—

114,000

—

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären, för-

slagsanslag.......................

33,300

—

—

—

—

33,300

—

Sgr

2,841,304

—

2,600

—

26,400

—

2,870,304

—

2,870,304

—

Flottans materiel.

Flottans underhåll, reservationsanslag...........

1,260,000

—

—

—

—

—

1,260,000

—

Flottans nybyggnad, reservationsanslag .........

2,000,000

—

—

—

—

—

2,000,000

—

Sgr

3,260,000

—

—

—

—

—

3,260,000

—

3,260,000

—

Transport

—

—

—

—

—

—

—

—

6,212,704

—

Bih. Ull Riksd. Prof. 1893. 1 Sarnl. 1 Afd. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Femte linfrö dtiteln,

Anvisning

i kontant.

Indelning och dermed

jemförlig anvisning

på förslag.

Summa.

Summa

summarum.

Friheter.

Ersättningar.

.1 (;V » n;?

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Transport

6,212,704

—

Diverse anslag.

Flottans öfningar, reservationsanslag ............

670,000

—

—

—

,,—

—

670,000

—

| Sjöbeväringens vapenöfningar samt beklädnad

—

och ersättning derför, förslagsanslag .........

| Undervisningsverken:

256,500

256,500

1 Sjökrigsskolan......................... 31,040: —

Skeppsgosseskolan ..................... 8,780: —

39,820

60,000

39,820

''

i Sjökarteverket, reservationsanslag..................

—

—

—

—

—

60,000

—

Ersättning åt officerare och ingeniörer vid flottan

under anställning eller kommendering utrikes

12,000

—

—

—

—

—

12,000

—

Durchmarschkostnader, reservationsanslag ......

Signal- och telefonstationers betjenande samt

6,000

6,000

•

telefonledningars underhåll........................

6,400

—

—

—

—

—

6,400

—

Sjukvård ..................................................

39,000

—

—

-

—

—

39,000

—

Diverse behof.............................................

19,175

—

—

—

—

—

19,175

—

Bese- och traktamentspenningar, förslagsanslag

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., för-

25,000

—

—

—

25,000

slagsanslag .............................................

46,898

48

—

—

—

—

46,898

48

1 Extra utgifter.............................................

12,500

—

—

-7

—

12,500

—-

Sgr

1,193,293

48

—

—

—

—

1,193,293

48

1,193,293

48

Summa för sjöförsvaret

7,376,997

48

2,600

—

26,400

—

—

—

7,405,997

48

Handeln.

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstal-

terna, reservationsanslag...........................

1,400,000

—

405

—

4

—

1,400,409

—

Undervisningsanstalter för sjöfart ..................

86,150

—

—

—

—

—

86,150

—

Nautisk-meteorologiska byrån........................

Ålderstillägg för personalen vid undervisnings-

9,000

—

—

—

—

—

9,000

—

anstalterna för sjöfart och föreståndaren vid

nautisk-meteorologiska byrån, förslagsanslag

13,000

13,000

Summa för handeln

1,508,150

—

405

—

4

—

1,508,559

—

1,508,559

—

Summa för femte hufvudtiteln

8,885,147

48

3,005

—

26,404

—

—

—

8,914,556

48

s. 27 Kontrollera mot PDF

Femte hufvudtitcln.

27

Kronor.

Ö.

Extra ordinarie anslag.

Till genomförande under år 1894 af löneregleringen för flottan ..............................

50,000

—

» tillbyggnad af underbefälsskolans hus i Carlskrona, återstående......................

54,583

52

» artillerimateriel för fartyg........................................................................

252,900

—

» artillerimateriel för sjöbefästningarne............................................................

62,500

—

» skjutförsök...............................................................................................

10,000

—

» minväsendet.............................................................................................

100,000

—

» kruthus m. m. på Kalsholmen.....................................................................

57,000

—

» löneförbättning åt lärame vid sjökrigsskolan ...............................................

1,860

—

Summa

588,843

52

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln.

Protokoll öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i närvaro af Hans Kongl. Höghet Kronprinsen

i Statsrådet å Stockholms slott den 14 januari

1893.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: friherre von Essen,

friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

friherre Rappe och

Christerson.

Departementschefen statsrådet Groll anhöll i underdånighet att få

underställa Kongl. Maj:ts nådiga pröfning frågan om reglerandet af

utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel samt yttrade härvid beträffande

anslagstitlarne:

Bi/t. till /liked. Prof. 1803. 1 Sami. 1 Afd. 1 lliift.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sjette Imfvudtiteln.

[1-]

Anslag

till rikets

ekonomiska

kartverk.

Rikets ekonomiska kartverk.

Sedan afdelningschefen vid generalstabens topografiska afdelning

i skrifvelse den 26 november 1892 afgifvit förslag till stater för de

ekonomiska kartverken för innevarande år, har Eders Kongl. Maj:t den

10 december 1892 faststält berörda förslag, enligt hvilka kostnaderna

skulle under år 1893 utgöra:

för det allmänna ekonomiska kartverket, som har att kartlägga

södra och mellersta delande af riket, 69,700 kronor och

för Norrbottens läns ekonomiska kartverk 28,200 kronor.

De tillgångar, som för dessa utgifter kunna påräknas, äro

för mellersta och södra delarne af riket:

anslag på ordinarie stat 6,000 kronor, anslag på extra stat 45,000

kronor, under anslaget till landtmäteristaten besparade 24 andre-landtmätarelöner

21,600 kronor samt förslagsvis beräknad inkomst för under

år 1892 försålda kartor och beskrifningar 100 kronor, eller tillhopa

72,700 kronor; och

för Norrbottens län:

anslag på extra stat 31,000 kronor och förslagsvis beräknad inkomst

genom försäljning af kartor och beskrifningar 200 kronor, eller

tillhopa 31,200 kronor.

Å tillgångarna för hvardera kartverket beräknas sålunda ett öfverskott

af 3,000 kronor och, enligt hvad Eders Kongl. Maj:t sistnämnda

dag beslutat, får det sålunda å de extra anslagen till kartverken uppstående

öfverskottet i män af behof användas till bestridande af utgifter

för det topografiska kartverket.

I ofvanberörda skrifvelse har afdelningschefen jemväl gjort framställning

om de anslag, som för kartarbetenas bedrifvande under år

1894 erfordras, och i detta afseende hemstält att de för innevarande

år för ifrågavarande ändamål anvisade anslag äfven måtte för år 1894

få utgå med oförändrade belopp, hvarjemte afdelningschefen föreslagit

att, liksom hittills skett, medgifvande måttfj lemnas att använda den

behållning, som möjligen kan uppstå å de ekonomiska kartverkens anslag,

till bestridande af utgifter för generalstabens topografiska arbeten.

Hvad afdelningschefen sålunda hemstält och föreslagit har af kommissionen

för de allmänna kartarbetena förordats till bifall.

Med anledning deraf att, ehuru uti den framställning, som låg till

grund för Eders Kongl. Maj:ts hemställan till Riksdagen år 1892 om

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Sjette hufrudtiteln.

anslag till de ekonomiska kartarbetena, dåvarande afdelningschefen

vid generalstabens topografiska afdelning uttalat den mening att anslaget

till Norrbottens läns ekonomiska kartverk kunde för år 1894 nedbringas

till 24,000 kronor, nuvarande afdelningschefen i det nu föreliggande

förslaget upptagit anslaget till detta kartverk till oförminskadt

belopp, har jag från nuvarande afdelningschefen begärt och erhållit en

promemoria, deruti afdelningschefen hufvudsakligen anfört följande:

»Innan man genom minskning i anslaget till Norrbottens kartverk

föranleder rubbning i arbetenas gång och tvingar till minskning af den

nu befintliga, arbetsskickliga personalen, som sedan ej inom flera år

kan med fullgoda arbetskrafter ersättas, synes mig att det vore rätta

tidpunkten att, i samband med bestämmande af 1895 års anslag, pröfva

frågan, huruvida Sveriges kartläggning norrifrån skall upphöra, då man

nått södra gränsen för den nu planlagda kartan öfver Norrbotten, 65:te

parallelgraden, samt uppmätt de delar af Vesterbottens län, som ligga

ofvan odlingsgränsen, eller om det ej fastmera vore i alla afseenden

fördelaktigare, att med den befintliga personalen, som är van vid arbeten

i dessa trakter och i denna lilla mätskala samt hittills visat ett

synnerligen godt arbetsresultat under förhållanden, som ej hafva sin

motsvarighet i landets sydligare delar, fortsätta arbetena åtminstone

öfver hela den del af Vesterbottens län, som ej behöfver uppmätas i

utförligare skala, än den hittills för Norrbottens län använda.»

»Från denna senare förutsättning, som synes mig i alla afseenden

naturligast och fördelaktigast, då man derigenom bibehåller kontinuitet

i, arbetena och använder arbetskrafterna, der de på grund af sin utbildning

bäst lämpa sig, har man äfven utgått i den utredning angående

hela landets topografiska kartläggning, som medföljde framställning till

1890 års riksdag angående förnöjdt anslag till generalstabens topografiska

arbeten. Man torde äfven få antaga att Riksdagen, åtminstone

i hufvudsak, gillade den gjorda framställningen samt de skäl och utredningar,

på hvilka den grundade sig, då på framställningen följde en

anslagsförhöjning, visserligen ej den begärda till 90,000 kronor, men

dock en förhöjning från 60,000 kronor till 75,000 kronor.»

»Skall Norrbottens kartverks personal fortsätta med uppmätning af

Vesterbottens län utöfvef redan bestämda delar deraf, bör beslut derom

fattas i samband med bestämmandet af 1895 års anslag, på det att

nödiga förarbeten, triangelmätning och stomkartesammansättning, må i

tid hinna utföras.»

»Förr, än denna fråga blifvit afgjord, torde ej heller minskning böra

ske i kartverkets anslag. Minskas nemligen detta anslag utan mot
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sjette hufvudtiteln.

svarande förhöjning i den topografiska afdelningens arbetsanslag, så

kan ej den topografiska afdelningen i rätt tid triangulera och bereda

stomkarta, för den händelse man sedan skulle vilja kartlägga nu ej

afsedda delar af Vesterbotten.»

»Men äfven under den förutsättning, axt Norrbottens kartverk,som

visar det gynsammaste förhållandet mellan kostnad och arbetsqvantitet,

om några år skall upphöra, måste väl i alla händelser personalens

arbetsduglighet på lämpligaste sätt tagas i anspråk intill den tid, då

kartograferna kunna erhålla pension. Äfven ur denna synpunkt är det

fördelaktigt, om medel beredas till nödiga triangulerings- och stomkartearbeten,

så att dessa kartografer kunna finna sysselsättning i nordliga

Sverige till fortsättning af sina föregående arbeten. De lemna der ett

vida värdefullare bidrag till landets kartläggning, hvilket ju är alla arbetenas

slutmål, samt åstadkomma en vida billigare arbetsprodukt, än

om de skola med dryga kostnader förflyttas till mellersta Sverige och

der på äldre dagar inöfva nya arbetsmetoder och lefva under nya förhållanden,

der de ej kunna, såsom hittills, åtnöja sig med mindre

ersättning än öfrige kartografer.»

»Så vidt skilda, som norra och södra Sverige äro, torde det utan

allt tvifvel vara fördelaktigast att inom hvardera landsändan arbeta

med ur ortens befolkning rekryterad personal; då man är nog lycklig

att hafva en liten korps, som i norra Sverige arbetar billigt och väl, bör

man ej nu ställa densamma på indragning för att kanske om ett eller

annat årtionde åter nödgas med uppoffring af tid och penningar bilda

en ny i något af de norrländska länen, der de söderifrån kommande

arbetskrafterna ej visa sig lämpliga. Snarare då så länge som möjligt

draga fördel af densamma inom ett område, der den är lämpligare än

de öfriga arbetskrafter, man disponerar.»

»På grund af hvad som ofvan blifvit anfördt anser jag mig ej

kunna förorda en minskning i det till Norrbottens läns kartverk nu

utgående anslaget, förr än afgjordt blifvit, huruvida ej kartverkets personal

bör öfvertaga hela Vesterbottens läns uppmätning eller åtminstone

trygghet vunnits för utförandet af triangelmätnings- och stomkartearbeten

i det omfång, att Norrbottens kartverks nuvarande personal

kan under sin återstående tjenstetid beredas tillfälle till fortsättning af

sina arbeten i norra Sverige.»

Då en minskning af anslaget till Norrbottens läns ekonomiska kartverk,

innan den i promemorian vidrörda frågan om kartläggning af Vesterbottens

län genom detta kartverks personal blifvit afgjord, måste komma

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Sjette hufvudtiteln.

att medföra olägenhet, derest beslut framdeles fattas att kartverket

skall bibehållas för kartläggning af sistnämnda län, i hvilket fall

anslaget fortfarande blifver behöfligt till dess nuvarande belopp, samt å

andra sidan anslagets bibehållande oförminskadt för år 1894 medför den

förmån, att kartan öfver Norrbottens län och de delar af Vesterbottens

län, som det redan nu är bestämdt att ifrågavarande kartverk skall

bearbeta, blifver fullbordad tidigare än eljest skulle blifva fallet, anser

jag mig böra förorda att anslaget för år 1894 bestämmes till samma

belopp, som under en följd af år utgått, eller 31,000 kronor, liksom jag

icke har något att erinra i afseende å det för det allmänna ekonomiska

kartverket föreslagna anslagsbeloppet.

Med anledning af afdelningschefens hemställan att möjligen uppstående

behållningar å anslagen till de ekonomiska kartverken måtte få

användas till bestridande af utgifter för de topografiska kartarbetena,

anser jag mig böra upprepa min vid två föregående tillfällen, vid behandlingen

af frågan om anslag till de ekonomiska kartverken, gjorda

erinran att, derest det årliga anslaget till det topografiska kartverket

höjes till 90,000 kronor, hvarom Eders Kongl. Maj:t jemväl i dag besluta

att till Riksdagen göra framställning, det icke vidare blifver behöfligt

att för de topografiska kartarbetena anlita besparingar å de

ekonomiska kartverkens anslag. Då emellertid det medgifvande i afseende

å dylika besparingars användande, som hittills plägat af Riksdagen

lemnas, fortfarande är behöfligt, derest Eders Kongl. Maj:ts

berörda framställning icke skulle komma att af Riksdagen bifallas, torde

ett dylikt medgifvande äfven för år 1894 böra af Riksdagen äskas.

Med anmälan att det förslag till landtmäterikorpsens omorganisation,

hvilket jag vid föregående tillfällen omnämnt såsom berörande det ekonomiska

kartverket och de derför behöfliga anslag, ännu icke blifvit slutligen

pröfvadt samt med erinran att de besparade andre-landtmätarelönerna

fortfarande äro för de ekonomiska kartverken att påräkna, hemställer

jag, på grund af hvad ofvan anförts, att Eders Kong!. Maj:t behagade

föreslå Riksdagen

att, utöfver det å riksstatens sjette hufvudtitel för rikets ekonomiska

kartverk uppförda ordinarie anslag, 0,000 kronor, under samma

hufvudtitel på extra stat för år 1894 anvisa till de ekonomisk-geografiska

kartarbetena i Norrbottens län och de delar af Vesterbottens län,

som äro belägna ofvan odlingsgräns^! eller ingå i kartblad, tillhörande

den under utgifning varande kartan öfver förstnämnda län, 31,000 kronor

och för de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket 45,000

kronor, eller tillsammans 70,000 kronor, äfvensom medgifva att möjligen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sjette liufvndtiteln.

uppstående behållningar å båda anslagen må användas äfven till bestridande

af utgifter för det topografiska kartverket.

Landsstaterna i länen.

[2.] I sin berättelse angående statsverkets tillstånd och behof har stats
Höjning

af kontoret anmält dels att i följd af förre tjensteinnehafvarens afgång

följd*^af ett kronofogdebostället i Göstrings och Vifolka härads fögderi af Östergöt^sstatsb0-

lands län, Väderstad N:o 5, % mantal, för hvilken den i stat beräkdragning

nade afkastningen utgjorde 695 kronor, komme att efter tilländalupna

m- “• tjenste- och fardagsår till statsverket indragas, dels ock att, i enlighet

med nådiga brefvet den 1 maj 1891, det länsmannen i Valbo härads

norra distrikt af Elfsborgs län anslagna bostället Rennelanda stommen

N:o 1, s/4 mantal, undergått förnyad uppskattning för bestämmande

af afdraget å den kontanta lönen, dervid detta afdrag minskats med

380 kronor; och har statskontoret i följd häraf hemstält att anslaget till

landsstaterna i länen måtte höjas med en mot nämnda båda belopp,

sammanlagda, svarande summa af 1,075 kronor.

På grund häraf tillstyrker jag att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen

att anslaget till »landsstaterna i länen (deraf 90,000 kronor reservationsanslag)»

må höjas med 1,075 kronor eller från 2,651,227 kronor

till 2,652,302 kronor.

Landtbruksstyrelsen.

[3.] Enligt den af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen för landtbruks
Ändring

styrelsen fastställa stat samt den för styrelsen gällande instruktion utlandtbruks-

göres styrelsen af en öfverdirektör och chef samt såsom ledamöter en

styrelsen, fiskeriinspektör och två byråingeniörer, nemligen en öfveringeniör och

en landtbraksinspektör, hvarjemte hos styrelsen skall finnas anstäld en

sekreterare. För kompetens till ledamotsbefattningarna äro uppstälda sådana

vilkor, som ansetts nödiga för att vinna trygghet för att hvarje

ledamot eger erforderliga teoretiska fackinsigter och praktisk erfarenhet

inom det område, som tillhör hans verksamhet, hvaremot några juridiska

insigter eller förfarenhet i administrativa värf naturligtvis icke uppstäda

såsom behörighetsvilkor. Af sekreteraren fordras deremot att han af
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln. 7

lagt examen för inträde i rikets rättegångsverk eller till Eders Kongl.

Maj:ts kansli.

Uti underdånig skrifvelse af den 30 nästlidne september bär nu

landtbruksstyrelsen anfört att under den tid, styrelsen redan varit i verksamhet,

erfarenheten otvetydigt gifvit vid handen, att dess nuvarande

organisation i ett afseende vore mindre tillfredsställande. För landtbruksstyrelsen

såsom centralt embetsverk vore nemligen de fackkunskaper uti

de till styrelsens verksamhetsområde hörande näringsgrenar, hvilka erfordrades

hos fiskeriinspektören och byråingeniörerne, icke de enda, som

kunde och borde utöfva ett bestämmande inflytande på styrelsens beslut.

Dessa borde tillika grunda sig på en klar och bestämd insigt om uppgiften,

omfånget och gränserna för de förvaltande embetsverkens verksamhet

i allmänhet jemte reglerna och sätten derför, äfvensom på en

mera omfattande kunskap beträffande gällande lagar och författningar

än som gifvetvis kunde förutsättas hos dem, hvilka icke gjort

dithörande ämnen till föremål för speciela studier samt under tjenstgöring

inom statsadministrationen eller på liknande sätt gjort sig fullt

förtrogne med ifrågavarande slag af offentlig verksamhet. Med styrelsens

nuvarande organisation gåfves icke någon garanti derför att äfven

sistnämnda insigter och erfarenhet skulle inom styrelsen städse finnas

i erforderlig grad representerade, då den hos styrelsen anstälde sekreteraren

hvarken enligt instruktionen vore ålagd eller med sin ställningkunde

åläggas att i de ärenden, styrelsen hade alt handlägga, verkställa

sjelfständiga utredningar eller uttala sin mening. Styrelsen vore

derföre, om den nuvarande instruktionen strängt följdes, hänvisad att

antingen undvara erforderliga upplysningar i nämnda afseende eller ock,

till skada för den praktiska riktning, i hvilken styrelsen ansåge elghorn

arbeta, nödga ledamöteme inom styrelsen, hvilkas hufvudsakliga

studier och erfarenhet folie inom ett annat område, att egna en god

del af sitt arbete åt tidsödande undersökningar för lösningen af de juridiska

och administrativa frågor, hvarmed ärenden inom styrelsen ofta

stode i oupplösligt sammanhang. För motverkande af de antydda olägenheterna

hade visserligen styrelsen, då derstädes förekommit ärenden,

hvilka kräft juridisk eller administrativ fackinsigt, såsom frågor om

instruktioner för under styrelsens inseende stående tjensteman och

anstalter, reglementen för administrativa inrättningar, afseende understödjande

af vissa grenar af landthushållningen, besvärsmål in. m.,

låtit sekreteraren deltaga i öfverläggningarna inom styrelsen, men, då

sekreteraren icke härför vore underkastad tjenstemannaansvar, hänvisade

den utväg, som sålunda måst anlitas, endast ytterligare på behofvet af

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Sjette hnfvudtiteln.

en förändring af styrelsens organisation i syfte att densamma komme

att bestå, förutom af öfverdirektören och de nuvarande ledamöterne,

af ytterligare en ledamot med juridisk eller administrativ fackbildning,

i hvilken händelse likväl sekreterarebefattningen kunde indragas. Af

de göromål, som för närvarande ålåge sekreteraren, vore, näst biträdet

vid uppsättandet af expeditioner, registrators- och aktuariegöromålen

de mest tidsödande, beroende derpå att antalet till styrelsen inkomna

mål och ärenden allt ifrån den tid, styrelsen trädde i verksamhet,

varit ganska betydligt och visat en sådan tendens att tillväxa, att

samma antal, som år 1890 utgjort 989 och år 1891 vuxit till 1,060,

under år 1892 så tilltagit, att det vid sistlidne september månads utgång

uppgått till 913 eller 277 flera än motsvarande dag år 1890 och 201

flera än motsvarande dag år 1891. Då sekreterarens biträde vid uppsättningen

i icke ringa grad tagits i anspråk på styrelsens samtliga

afdelningar, hade styrelsen, för att sekreteraren måtte kunna egna tillräcklig

uppmärksamhet åt det maktpåliggande expeditionsväsendet samt

vid förefallande behof kunna deltaga i styrelsens öfverläggningar, låtit

registrators- och aktuariegöromålen under sekreterarens inseende och på

hans ansvar handhafvas af en hos styrelsen anstäld extra ordinarie

tjensteman. Om en dylik anordning vidtoges i det fall, att sekreterarebefattningen

hos styrelsen indroges och en ny ledamotsplats i stället

inrättades, skulle den nye ledamoten kunna öfvertaga, jemte de af hans

ställning såsom ledamot härflytande åligganden, äfven öfriga med sekreterarebefattningen

för närvarande förenade göromål.

För vidtagande af en sådan åtgärd, som den af styrelsen sålunda

ifrågasatta, talade för öfrigt åtskilliga andra skäl. Sålunda funnes t. ex.

ett helt slag af ärenden, hvilka med styrelsens nuvarande organisation

icke kunde erhålla en lämplig beredning och föredragning, nemligen

vissa styrelsens ekonomiska angelägenheter, i det att, förutom styrelsens

aflöningsmedel, hvilka skulle, efter upprättadt förslag af sekreteraren,

på vissa tider af styrelsen reqvireras, styrelsen hade att verkställa en

stor mängd såväl régelbundet återkommande som tillfälliga utbetalningar,

för hvilka medel skulle på behöriga tider reqvireras och lyftas.

Beslut om alla dessa utgifter, hvilka under nuvarande förhållanden skulle

påfordra föredragning än af den ene än af den andre utaf de nuvarande

ledamöterne, kunde icke, derest någon enhet eller reda uti styrelsens

förvaltning uti ifrågavarande afseende skulle kunna bibehållas, fattas

annat än efter förslag af en och samma person, hvartill styrelsen

ansåge den bäst lämpa sig, som handhade styrelsens ekonomiska angelägenheter.

Vidare hade det med styrelsens nuvarande sammansättning

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Sjette hufvudtiteln.

visat sig förenadt med nästan oöfverstigliga svårigheter att under sommartiden,

då inspektioner af de under styrelsens inseende stälda läroverk

och andra anstalter samt den styrelsen underlydande personal och

dess tjensteförrättningar hufvudsakligen måste ske, upprätthålla styrelsens

verksamhet, hvartill erfordrades att antingen styrelsens chef och

en ledamot eller två ledamöter af styrelsen vore i residensstaden närvarande,

och sådant hade, oaktadt hvarken öfverdirektören eller ledamöterne

i regel åtnjutit någon semester, endast låtit sig göra derigenom

att embetsresorna så mycket som möjligt inskränkts, hvilket åter icke

kunnat undgå att medföra beaktansvärda olägenheter. Genom anställande,

på sätt föreslaget blifvit, af ytterligare en ledamot, hvilken naturligtvis

icke behöfde företaga några embetsresor, blefve denna svårighet

undanröjd. Slutligen borde det icke lenmas oanmärkt att den

sekreteraren tillkommande aflöningen vore så knappt tilltagen, att styrelsen

icke i allmänhet kunde beräkna att till innehafvare af denna befattning

erhålla fullt kompetent person eller få bibehålla denne längre,

än till dess han lyckats förvärfva eu annan mera förmånlig anställning,

hvadan och då en ökning af sekreterarens aflöning, om befattningen

bibehölles, i allt fall vore af förhållandena oundgängligen påkallad, det

syntes styrelsen synnerligen lämpligt att, på samma gång som en ändring

i styrelsens stat vidtoges, dess organisation lämpades efter hvad

erfarenheten visat vara i sådant afseende nödvändigt.

Då styrelsen emotsåge att dess verksamhet redan under den närmaste

framtiden skulle komma att än ytterligare utvidgas, ansåge sig

styrelsen icke böra längre uppskjuta med att underställa Eders Kongl.

Maj ds pröfning frågan om de åtgärder, som till afhjelpande af ofvan

omförmälda brister i styrelsens organisation kunde erfordras. Om äfven

styrelsen härvid Båge sig nödsakad föreslå en förhöjning af det för

styrelsen bestämda anslag, hade styrelsen så mycket mindre funnit sig

böra häraf afhålla sig från att göra underdånig framställning i ämnet,

som styrelsen vore öfvertygad derom att, då ett embetsverk för befrämjande

af landets modernäring och andra i samband dermed stående näringar

inrättats, det icke kunde vara med god hushållning förenligt att

genom inbesparande af den obetydliga utgift, verkets fullständiga

uppsättande skulle medföra, äfventyra eller åtminstone försvåra uppnåendet

af det ändamål, hvarför verket inrättats.

Beträffande de åligganden, Indika skulle tillkomma den ifrågasatta

nye ledamoten af styrelsen, har landtbruksstyrelsen föreslagit att det

skulle åligga denne att dels deltaga i behandlingen af alla sådana frågor,

som erfordrade juridisk fackinsigt, och inom styrelsen föredraga alla

liih. till lliksd. Prat. 1893. 1 Smal. 1 Afd. 1 Raft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Sjette hufrudtiteln.

kansli- och kameralärenden; dels utöfva tillsyn öfver registrators- och

aktuariegöromålen; dels ansvara för uppsättningen af samt till styrelsens

granskning öfverlemna koncept till expeditioner i ej mindre de

utaf honom sjelf föredragna, än äfven alla ofri ga af styrelsen eller öfverdirektören

till honom för uppsättning aflemnade mål och ärenden; dels

uppbära och handhafva af styrelsen reqvirerade medel samt medlen

till vederbörande utbetala och i laga ordning redovisa; dels ock besörja

verkställigheten åt styrelsens beslut i ekonomiska angelägenheter.

Beträffande den föreslagna nye ledamotens aflöningsförmåner har styrelsen

ansett dessa böra sättas lika med de nuvarande ledamöternes,

med hvilka lian jemväl i afseende å vilkoren för aflöningens åtnjutande

samt rätt till åklerstillägg, pension och semester borde vara likstäld,

och den nye ledamotens aflöning följaktligen i styrelsens stat upptagas

med 4,000 kronor, deraf 2,500 kronor såsom lön och 1,500 kronor såsom

tjenstgöringspenningar, förutom två ålderstillägg, hvardera å 500

kronor. Då sekreterarebefattningen i stället borde indragas, skulle deremot

sekreterarens aflöning, hvarmed äfven vore förenade två ålderstillägg

å 500 kronor hvartdera, ur staten utgå, hvadan och då någon

indragningsstat ej syntes erforderlig, den ifrågasatta omorganisationen

af styrelsen skulle kräfva ett förhöjdt anslag af endast 1,000 kronor.

Med stöd af hvad styrelsen sålunda anfört, har styrelsen hemstält

att Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, med godkännande

•af de föreslagna ändringarna i staten för styrelsen, medgifva att anslaget

till styrelsen finge från och med år 1893 höjas med ett belopp

af 1,000 kronor, eller från 27,800 kronor till 28,800 kronor.

Öfver styrelsens framställning har statskontoret den 21 oktober

1892 afgifvit infordradt underdånigt utlåtande och deruti anfört att, derest

Eders Kongl. Maj:t skulle finna den af landtbruksstyrelsen föreslagna

omorganisationen redan vara åt behofvet påkallad och hvarför styrelsen

syntes statskontoret i allmänhet hafva anfört goda skäl, statskontoret,

med hänsyn till mängden och beskaffenheten af de åligganden, som enligt

landtbruksstyrelsens förslag skulle tillkomma den ifrågasatta nye ledamoten,

icke hade något att erinra mot den för ändamålet föreslagna

höjningen af det till styrelsen utgående anslag.

För en ändring af landtbruksstyrelsens organisation i det syfte,

som med styrelsens nu förevarande framställning afses, synas mig giltiga

skäl tala. Hos styrelsen förekomma så många vigtiga ärenden,

för hvilkas behöriga afgörande erfordras insigter i juridiska ämnen och

en noggrannare kännedom om administrativa förhållanden, att det må
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Sjette liufvudtiteln.

ste för styrelsen vara af vigt att ega tillgång till någon juridiskt och

administrativt bildad person, som är pligtig att deltaga i styrelsens

öfverläggningar i dylika ärenden och dervid under tjenstemannaansvar

yttra sin mening. Att de i styrelsen anstälde fackmän i landtbruk

och dertill hörande näringar skola behöfva använda en god del af

sin tid för att sätta sig in i frågor, som för dem, livilkas utbildning

är af naturvetenskaplig och teknisk art, alltid måste förblifva

mer eller mindre främmande, kan icke vara annat än till skada

för det allmänna, då de derigenom i viss mån dragas ifrån sin egentliga

uppgift, och sådant måste i längden inverka menligt på styrelsens

förmåga att behörigen fylla de fordringar, som på densamma ställas.

Och saknaden af en ledamot med juridiska och administrativa insigter

kan icke ersättas deraf att dylika insigter förefinnas hos sekreteraren,

då denne tjensteman för de meningar, som af honom yttras under

styrelsens öfverläggningar, till deltagande hvari han, enligt hvad styrelsen

upplyst, hittills stundom plägat kallas, icke är under nuvarande

förhållanden underkastad tjenstemannaansvar, och hans yttranden följaktligen

icke kunna annorlunda anses än såsom enskild! till styrelsens chef

eller ledamöter uttalade åsigter.

Enligt styrelsens förslag skulle för vinnande af det åsyftade ändamålet

inom styrelsen inrättas en ny befattning, hvars innehafvare skulle

utom sina åligganden såsom ledamot öfvertaga den nuvarande sekreterarens

skyldigheter, hvaremot sekreterare^’ensten skulle indragas. Huru

den nya befattningen skulle benämnas, derom har styrelsen icke yttrat

sig. För min del anser jag deremot den erforderliga förändringen i

styrelsens organisation lämpligare åstadkommas på det sätt, att sekreterarebefattningen

bibehålies, men sekreteraren, jemte det han fortfarande

fullgör sina nuvarande åligganden, göres till ledamot af styrelsen. I sak

vinnes detsamma hvilkendera utvägen än väljes. Men då de göromål,

som hufvudsakligen torde komma att upptaga ifrågavarande tjenstemans

tid, äro desamma, som hittills tillhört sekreteraren, synes det mig egentligare

att för befattningen äfven bibehålla benämningen af sekreterare.

Jag torde böra erinra att ett dylikt förenande i en befattning af ledamots

åligganden och af sådana göromål, som vanligen tillhöra underlydande

tjensteman, icke är för vår statsförvaltning främmande, i det att

don ene af öfverintendentsembetets förste intendenter samt landtmäterisekreteraren

på en gång fullgöra sekreteraregöromål och äro ledamöter

af sina respektive verk.

Af den tillökning i göromål, som sålunda skulle åläggas sekreteraren,

och den förändrade ställning inom styrelsen, han skulle komma

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Sjette hiifrudtiteln.

att intaga, följer att han äfven i afseende å aflönings- och andra förmåner

bör, på sätt landtbruksstyrelsen föreslagit, likställas med styrelsens

öfrige ledamöter.

Då sekreteraren för närvarande åtnjuter lön 1,800 kronor och tjenstgöringspenningar

1,200 kronor med rätt till två ålderstillägg, hvardera

å 500 kronor, bör han i stället erhålla i lön 2,500 kronor och såsom

tjenstgöringspenningar 1,500 kronor med rätt att jemväl kunna komma i

åtnjutande af två ålderstillägg till nyssnämnda belopp. Förhöjningen i

aflöning inskränker sig således till 1,000 kronor, för hvilken ringa tillökning

i utgifterna för landtbruksstyrelsen det allmänna i min tanke

fullt kommer att beredas ersättning genom den förbättring i styrelsens

organisation, som derigenom vinnes.

Jag anser sålunda att i staten för landtbruksstyrelsen bör, på det

att sekreteraren må kunna uppflyttas bland styrelsens ledamöter, göras

den ändring att aflöningen för sekreteraren bestämmes till lön 2,500

kronor och tjenstgöringspenningar 1,500 kronor, utan förändring i den

nuvarande bestämmelsen om ålderstillägg åt denne tjensteman. Tillika

bör, på det att sekreteraren jemväl i afseende å semesterförmån må

blifva likstäld med de öfrige ledamöterne, vilkoren och förbehållen för

åtnjutande af de i staten upptagna löneförmåner ändras sålunda, att

semester må, när sådant utan hinder för göromålens behöriga gång

kan ega rum, åtnjutas af styrelsens chef och ledamöter under en och

en half månad årligen.

Då det icke torde böra ifrågasättas att för genomförande af den

antydda ändringen i styrelsens organisation göra rubbning i den redan

faststälda riksstaten för innevarande år, bör den erforderliga anslagsförhöjningen

icke inträda förr än 1894.

Derest förändringen i styrelsens organisation beslutas, erfordras i

följd deraf vissa ändringar i styrelsens instruktion, men i detta afseende

torde jag icke behöfva nu vidare yttra mig.

För närvarande hemställer jag alltså endast att Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen

att, med godkännande af de af mig ifrågasatta ändringar i staten för

landtbruksstyrelsen och i vilkoren och förbehållen för åtnjutande af

de deri upptagna löneförmåner, från och med år 1894 höja anslaget

till landtbruksstyrelsen från dess nuvarande belopp, 27,800 kronor, till

28,800 kronor, eller med 1,000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Sjette hut™ dtitel ii.

Skiften och afvittringar.

13

I underdånig skrifvelse den 21 November 1892 har landtmäteri- [4.]

styrelsen beräknat kostnaderna för storskiftes- och afvittringsverken

under år 1894 sålunda:

för Kopparbergs län till...................................... 7,000 kr.

» Vesterbottens » » 14,000 »

» Norrbottens » » 65,000 »

eller tillhopa till 86,000 kr.

styresmannen

för storskiftesverket

m. m.

Enligt hvad styrelsen tillika meddelat, blifver den vid 1893 års utgång

påräkneliga behållningen å anslagen till skiften och afvittringar

jemte 1894 års ordinarie anslag till samma ändamål tillräcklig för fyllande

af anslagsbehofvet för sistnämnda år. Något extra anslag för

ifrågavarande arbetens fullföljande under år 1894 behöfver alltså icke

af Riksdagen äskas.

Deremot, och i enlighet med hvad landtmäteristyrelsen föreslagit,

hemställer jag, på det att styresmannen vid storskiftesverket i Kopparbergs

län samt storskiftes- och afvittringslandtmätarne äfvensom föredraganden

af afvittringsärendena i Norrbottens län må för år 1894

komma i åtnjutande af samma aflöningsförmåner, som hittills varit dem

beviljade, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att för år 1894 bevilja förhöjning i styresmannens för storskiftesverket

i Kopparbergs län årsarfvode med 400 kronor; att medgifva

att de belopp, hvarmed inkomsterna af tjensten under år 1894 för afvittringslandtmätare

i Vesterbottens och Norrbottens län samt storskifteslandtmätare

i Kopparbergs län kunna komma att understiga 2,500

kronor för dem, som tillhöra första lönegraden, och 3,000 kronor för

dem, som på grund af ålder i tjensten åtnjuta arfvodesförhöjning, må

desse tjenstemäu godtgöras af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken;

och att för år 1894 åt föredraganden af afvittringsärendena

i Norrbottens län samt till skrifbiträde åt honom bevilja en tillökning

af 400 kronor i det åt honom anslagna belopp.

Öfriga ordinarie anslag.

Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

år finnas å sjette hufvudtiteln uppförda, har jag icke att föreslå någon

annan ändring, än att förslagsanslaget till

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Sjette Imf vildt! teln.

[5.]

Skrifmaterialier

m. m.

[6.]

Löneförbättring

åt

banvakter.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

för jemnande af *hufvudtitelns slutsumma ökas med 24 kronor eller

från 118,541 kronor till 118,565 kronor.

Sedan departementschefen sålunda genomgått de i riksstaten för

innevarande år uppförda ordinarie anslagstitlar, i afseende å hvilka

någon förändring borde ifrågasättas, yttrade departementschefen vidare

beträffande

Statens jernvägstrafik.

Vid 1892 års lagtima riksdag föreslog Eders Kongl. Maj:t att

Riksdagen måtte medgifva att banvakt vid statens jemvägstratik måtte

kunna uppflyttas i nittonde löneklassen enligt gällande aflöningsreglemente

för embete- och tjenstemän samt betjente vid statens järnvägstrafik

med årligt arfvodesbelopp af 600 kronor. Då emellertid Riksdagen,

som inhemtat att Eders Kongl. Maj:t anbefalt jernvägsstyrelsen att

inkomma med förslag till nytt aflöningsreglemente för embets- och

tjenstemän samt befjente vid statens jernvägstrafik, antog att förslag

till en allmän revision af det nu gällande aflöningsreglementet kunde

redan för nästa Riksdag framläggas, höll Riksdagen före att den slutliga

pröfningen af frågan om förbättring af banvakternas lönevilkor

borde till dess anstå. Men då det syntes Riksdagen ostridigt att behofvet

af en något högre aflöning för vissa banvakter, särskildt de i Norrland

anstälde, vore så känbart att detsamma borde så fort som möjligt

för tillfället afhjelpas, biföll Riksdagen på det sätt Eders Kongl. Maj:ts

ifrågavarande framställning, att Riksdagen medgaf att af jernvägstrafikmedlen

ett belopp af högst 12,000 kronor finge under år 1893,

efter jernvägsstyrelsens bepröfvande, användas till förböjning i vissa

fall af de vid statens jernvägstrafik anstälde banvakters löneförmåner

utöfver det nu medgifna högsta arfvodesbeloppet, med högst 60 kronor

för hvarje banvakt, som af förhöjningen kommen åtnjutande.

Sedan jernvägsstyrelsen den 26 november 1892 afgifvit förslag till

nytt aflöningsreglemente, hvilket förslag till civildepartementet inkommit

den 13 derpå följande december, har styrelsen i underdånig skrifvelse den

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Sjette hufvadttteln.

14 i sistnämnda månad — jemte anmälan att nyssberörda belopp,

12,000 kronor, komme att tilldelas de banvakter, till ett antal icke

öfverstigande 200, som sedan fem år eller längre tid med godt vitsord

tjenstgjort och fortfarande tjenstgjorde å bandelar norr och öster om

Ljusdal — liemstält att, för den händelse det nya aflöningsreglementet, till

livilket styrelsen ingifvit förslag, icke komme att tillämpas för år 1894,

Eders Kongl. Maj:t täcktes till instundande Riksdag aflåta nådig proposition

om anvisande af ett belopp af högst 12,000 kronor att såsom

tillfällig löneförhöjning för sistnämnda år utöfver det nu medgifna högsta

arfvodesbeloppet med högst 60 kronor till hvarje banvakt, som af förhöjningen

komme i åtnjutande, efter samma grunder, som tillämpats

för användning af det för innevarande år anvisade beloppet, tilldelas å

berörda bandelar tjenstgörande banvakter.

Då jernvägsstyrelsens förslag till nytt aflöningsreglemente icke bör

företagas till pröfning, innan en närmare utredning i vissa hänseenden

hunnit åstadkommas, för hvars åvägabringande jag ämnar inom kort

föreslå Eders Kongl. Maj:t att vidtaga åtgärder, lärer någon framställning

i fråga om förändrade aflöningsvilkor för jernvägstrafikens

personal icke till nu instundade Riksdag komma att aflåtas. Vid sådant

förhållande och då det af Riksdagen erkända behofvet af förbättring

af särskildt de i Norrland austälde banvakternas aflöningsförmåner

fortfarande qvarstår oförminskadt,'' tillstyrker jag att Eders

Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen medgifva

att af jernvägstrafikmedlen ett belopp af högst 12,000 kronor må

under år 1894, efter jernvägsstyrelsens bepröfvande, användas till förhöjning

i vissa fall af de vid statens jernvägstrafik anstälde banvakters

löneförmåner utöfver det nu medgifna högsta arfvodesbeloppet,

med högst 60 kronor för hvarje banvakt, som af förhöjningen kommer

i åtnjutande.

Patentbyrån.

Beträffande patentbyråns ekonomiska förhållanden under år 1892

har dess chef uti en till mig öfverlemnad promemoria meddelat att

byråns inkomster under nämnda år utgjort:

utgifter för 1,004 patentansökningar (deraf 6 obetalda) kronor 49,900: —

årsafgifter för patent....................................................... » 49,875: —

transport kronor 99,775: —

[7-]

Angående

disposition af

patent- och

varumärkesafgifter.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Sjette lintråd ti teln.

transport kronor 99,775: —-

afgifter för 200 registreringsansökningar..................... )) 8,000: —

för försålda publikationer ............................................... » 1,903: 75

summa kronor 109,678: 75

samt att b}7råns utgifter, hvilka dock, då räkenskaperna ännu icke

vore afskräde, ej kunde med full noggrannhet uppgifvas, under samma

år uppgått till 87,424 kronor 40 öre, af hvilket belopp de vigtigaste

posterna utgjorts af aflöningar och arfvoden 37,148 kronor 57 öre,

byråns publikationer 29,540 kronor 50 öre, återstälda patent- och registreringsafgifter

6,895 kronor, utgifter för byråns bibliotek 2,618 kronor

73 öre, renskrifning 2,019 kronor, bidrag till upprätthållande af patentunionens

internationela byrå i Bern 1,510 kronor 17 öre samt hyra för

byråns lokal 4,000 kronor.

För år 1891 belöpte sig patentbyråns inkomster till 101,401 kronor

25 öre och dess utgifter till 80,614 kronor 75 öre. Antalet patentansökningar

år 1891 utgjorde 941, antalet registreringsansökningar 209.

Årsafgifter för patent samma år uppgingo sammanräknade till 45,415

kronor.

I likhet med hvad för innevarande år är bestämdt, tillstyrker jag

att Eders Kongl. Magt måtte föreslå Riksdagen medgifva

att afgifterna för patent och för registrering af varumärken må

användas till bestridande af de utgifter, hvilka betingas af tillämpning

under år 1894 af förordningen angående patent och lagen om skydd

för varumärken.

Arbetareförsäkringen.

[8.] Vid hvardera af åren 1890—1892 har Riksdagen afsatt 100,000

Förvaltnings- pr0nor till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring

^utkfssol och sjukkassors bildande, hvarjemte Riksdagen enligt dess underdåniga

m- m- skrifvelser den 13 maj 1891 (n:r 85) och den 20 maj 1892 (n:r 67)

medgifvit att de för nämnda ändamål afsätta belopp finge för åren

1892 och 1893 användas, i mån af behof, dels till förvaltningsbidrag åt

sjukkassor under vissa i Riksdagens förstberörda skrifvelse angifna

vilkor, dels ock till utarbetande och offentliggörande genom försäkringsinspektörens

försorg af årsredogörelser för sjukkasseväsendet i riket.

Den 1 juli 1892 har lagen om sjukkassor trädt i verksamhet, och

med anledning af Riksdagens nyssberörda medgifvanden hafva den

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Sjette hufvudtiteln.

30 oktober 1891 och den 10 juni 1892 utfärdats nådiga kungörelser

angående förvaltningsbidrag åt sjukkassor, hvarjemte sistnämnda dag

genom särskild nådig kungörelse meddelats erforderliga föreskrifter

angående handläggningen af frågor om dylikt förvaltningsbidrag.

Jemväl vid nu instundandd Riksdag synes mig enahanda belopp,

som vid hvar och en af de tre senaste lagtima riksdagarne afsatts, böra

för ifrågavarande ändamål anvisas, hvarom ock chefen för finansdepartementet,

efter hvad jag under hand inhemtat, lärer komma att

föreslå framställning till Riksdagen; och då samma medgifvande, som

Riksdagen för sistförflutna och innevarande år lemnat i afseende å

användningen af de för nämnda ändamål afsätta medel, jemväl för år

1894 bör af Riksdagen äskas, tillstyrker jag att Eders Kongl. Maj:t

måtte föreslå Riksdagen medgifva

att Eders Kongl. Maj:t må för år 1894 använda de till underlättande

af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors

bildande afsätta belopp, i mån af behof, dels till förvaltningsbidrag åt

sjukkassor under enahanda vilkor, som i Riksdagens underdåniga skrifvelse

den 13 maj 1891 (n:r 85) äro angifna, dels ock till utarbetande

och offentliggörande genom försäkringsinspektörens försorg af årsredogörelse

för sjukkasseväsendet i riket.

Vidare anförde departementschefen:

Sjette hufvudtitelns ordinarie anslag uppgå för

innevarande år till ................................................................. kr. 4,803,612: —

Vid bifall till de af mig framstälda förslag om

höjning i anslagen:

till landsstaterna i länen med.................. kr. 1,075: —

» landtbruksstyrelsen med..................... » 1,000: —

» skrifmaterialier och expenser, ved

m. m. med.......................................... » 24: —

skulle de ordinarie anslagen höjas med ....................... »_2,099: —

eller till...................................................................................... kr. 4,805,711: —

Bih. till Rited. Prof. 181)3. 1 Rami. 1 Afd. 1 Raft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Sjette hufvndtiteln.

[9.]

Kontroll å

försäkringsanstalterna.

[10.]

Utgifvande s

polisunderrättelser.

[ll.]

Särskild

polisstyrka

på landet.

Extra anslag.

I fråga om de anslag på extra stat, som kunde erfordras utöfver

de redan omförmälda anslagen, 76,000 kronor, till rikets ekonomiska

kartverk, anförde departementschefen beträffande

Civildepartementets afdelning af Kong! Maj:ts kansli.

Då det anslag, som Riksdagen sedan flera år tillbaka årligen plägat

på extra stat bevilja för handhafvande af kontroll å försäkringsanstalterna,

är till oförminskadt belopp behöflig! jemväl för år 1894, hemställer

jag att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att, för handhafvande af kontroll ä försäkringsanstalterna, för år 1894

på extra stat anvisa till Eders Kongl. Maj:t,s förfogande ett belopp af

4,500 kronor.

Öfverståthållareembetet.

Med erinran att Riksdagen under en följd af år på extra stat anvisat

ett anslag af 15,000 kronor för utgifvande af tidningen »Polisunderrättelser»,

hemställer jag, med anledning jemväl af en utaf öfverståthållareembetet

i underdånig skrifvelse den 29 oktober 1892 i ämnet

gjord framställning, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen
att

för år 1894, till utgifvande under samma år af »Polisunderrättelser»,

på extra stat anvisa 15,000 kronor.

Landsstaterna i länen.

Det anslag, som Riksdagen alltsedan år 1875 plägat ställa till

Eders Kongl. Maj:ts förfogande till aflöning och underhåll af särskild

polisstyrka på landet, der sådan kunde af förhållandena påkallas, äfvensom

till belöningar för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Sjette hufvudtlteln.

efterspanande eller gripande, utgick för hvardera af åren 1883—1892

med 50,000 kronor, men höjdes sistnämnda år för innevarande år till

65.000 kronor.

Då äfven för år 1894 anslag till sistnämnda belopp torde vara för

ändamålet behöfligt, hvartill man synes vara berättigad att sluta deraf

att de af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande begärda bidrag från

1893 års anslag öfverstigit 65,000 kronor, tillstyrker jag att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att på extra stat för år 1894 ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande

ett anslag af 65,000 kronor att användas till aflöning och

underhåll af särskild polisstyrka på landet, der sådan kan af förhållandena

påkallas, äfvensom till belöningar för gröfre brotts upptäckande samt

förbrytares efterspanande eller gripande.

Om detta bifalles, lärer Eders Kongl. Maj:t, såsom förut skett, vilja

förständiga vederbörande länsstyrelser att, hvad beträffar anslagets användande

till särskild polisstyrka på landet, bidrag företrädesvis böra

tilldelas kommuner, hvilka sjelfva vilja lemna motsvarande tillskott, eller

der landsting eller enskilde äro villige att för ändamålet bidraga, samt

att undantag härifrån endast må medgifvas i särskilda fall, då behofvet

af förstärkt polisuppsigt finnes oafvisligt och annat bidrag till bestridande

af kostnaderna derför icke kan erhållas.

Uppå Eders Kongl. Maj:ts framställning har Riksdagen för hvart- [12.]

dera af åren 1891, 1892 och 1893 beviljat ett extra anslag af 10,000 Arfyoden^åt

kronor till ersättning för juridiskt biträde åt de svenske lapparne i Norge app.°®.ar

samt till lappfogdar och lappförmän.

Äfven för år 1894 lärer anslag för detta ändamål vara behöfligt

till oförminskadt belopp, och jag tillstyrker derföre att Eders Kongl. Maj:t

behagade föreslå Riksdagen

att, till ersättning för juridiskt biträde åt de svenske lapparne i Norge

samt till lappfogdar och lappförmän, på extra stat för år 1894 anvisa

10.000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstaten.

Till undersökningar af mindre hamnar och farleder har Riksdagen [13.]

för hvardera af åren 1892 och 1893 på extra stat anvisat 5,000 kronor.

Med erinran härom har nu väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uti broar, mindre

underdånig skrifvelse den 3 december 1892 förmält att det visat sig, hamnar m- m
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

[14.]

Aflöningar

ra. m. vid

Ultima landtbruksinetitut.

20 Sjette hufvmltiteln.

det medel jemväl erfordrades för bestridande af utgifter vid upprättande

af planer till anläggning eller ombyggnad af broar, då dylika arbeten

icke vore förenade med vägföretag och undersökningskostnaden förty

icke ansetts kunna gäldas af det för vägundersökningar afsedda anslaget;

och har styrelsen med anledning häraf, utan att ifrågasätta någon

höjning af anslagsbeloppet, hemstält om aflåtande af framställning till

Riksdagen derom att anslaget till undersökningar af mindre hamnar

och farleder måtte för år 1894 få anvisas jemväl till undersökningar

af broar.

Med afseende å hvad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört och

då, vid det förhållande att anslaget för år 1892 icke till fullo behöft

användas, det torde kunna antagas att från anslaget, utan förhöjning

af dess belopp, medel kunna beredas äfven till broundersökningar,

utan att det ändamål, för hvilket anslaget från början beviljats, eller

understödjandet af undersökningar af mindre hamnar och farleder, derigenom

åsidosätta, tillstyrker jag att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen

att för år 1894 på extra stat anvisa, till undersökningar af broar,

mindre hamnar och farleder, ett anslag af 5,000 kronor.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmanna
näringar.

Sedan Riksdagen år 1891 med anledning af Eders Kongl. Maj:ts

hos Riksdagen gjorda framställning om förändrad organisation af landtbruksinstitutet

vid Ultima beslutat, bland annat, att, med godkännande

af en för nämnda institut uppgjord stat, slutande å 49,000 kronor, bibehålla

det å sjette hufvudtiteln under denna anslagstitel uppförda ordinarie

anslag till institutet vid oförändradt belopp, 20,000 kronor, samt

på extra stat för 1892 anvisa för aflöningar och öfriga institutets utgifter

29,000 kronor, har Riksdagen jemväl för innevarande år på extra stat

anvisat för berörda ändamål ett anslag till sistnämnda belopp.

Då, på sätt af mig till statsrådsprotokollet för den 13 januari 1892

jemväl yttrades, någon tids erfarenhet om lämpligheten af institutets

nya organisation bör afvaktas, innan det ifrågasättes att förhöja

det ordinarie anslaget till institutet, tillstyrker jag i underdånighet, med

anledning tillika af hvad landtbruksstyrelsen i underdånig skrifvelse

den 30 september 1892 hemstält, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen

s. 21 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvud titeln. 21

att på extra stat för år 1894 anvisa, till aflöningar och öfriga utgifter

vid Ultuna landtbruksinstitut, 29,000 kronor.

Under erinran, hurusom med anledning af en utaf Eders Kongl.

Maj:t i ämnet gjord framställning Riksdagen år 1891, till bestridande

af kostnader för nja byggnader vid Ultuna landtbruksinstitut och jordegendom,

inköp af en äldre byggnad, reparation och förändring af så

väl denna som andra äldre byggnader äfvensom kreatursstammens tillökning

och förbättrande, allt i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de

i statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 12 januari 1891 angifna

grunder med vissa af Riksdagen ifrågasatta förändringar, beviljat ett

sammanlagdt belopp af 68,000 kronor samt deraf på extra stat för år

1892 till Eders Kongl. Maj:ts förfogande anvisat 30,000 kronor, samt

att Riksdagen år 1892 af berörda anslag för innevarande år anvisat

19,000 kronor, hvadan oanvisadt återstår ett belopp af 19,000 kronor,

tillstyrker jag att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att af det utaf Riksdagen år 1891 till bestridande af kostnader för

nya byggnader vid Ultuna landtbruksinstitut och jordegendom m. m. beviljade

anslag, 68,000 kronor, å extra stat för år 1894 anvisa återstående

beloppet, 19,000 kronor.

För anordnande af högre undervisning i mejerihushållning vid [16.]

Alnarps landtbruksinstitut anvisade 1892 års lagtima Riksdag på extra Högre mejeristat

för innevarande år ett anslag af 10,000 kronor, eller samma be- ”“j^Ainårpf

lopp, som under åren 1883—1891 utgått för anordnande af dylik undervisning

vid rikets båda landtbruksinstitut, men uttalade vid anmälan af

detta beslut att enligt Riksdagens åsigt möjlighet borde förefinnas att

i någon mån nedbringa kostnaderna, då den högre mejeriundervisningen

för framtiden komme att meddelas vid endast ett läroverk, under det

att den dittills lemnats vid två å skilda orter belägna läroverk.

Vid underdånig anmälan af Riksdagens berörda beslut behagade

Eders Kongl. Maj:t anbefalla styrelsen för Alnarps landtbruksinstitut

att inkomma med förslag till plan för den högre undervisningen i

mejerihushållning vid nämnda institut, och med anledning häraf har

styrelsen med underdånig skrifvelse den 1 oktober 1892 öfverlemnat

ej mindre af motiver och detaljerad läroplan åtföljdt förslag till plan

för undervisningen vid en med Alnarps landtbruksinstitut förenad högre

mejeriskola än äfven förslag till stat för skolan, hvilket sistnämnda förslag

upptager ett statsanslag af 10,000 kronor.

[15.] •

Byggnader

m. m. vid

Ultuna.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Sjette Imfvndtiteln.

Sedan landtbruksstyrelsen i särskilda skrifvelser af den 5 december

1892 dels afgifvit utlåtande i anledning af institutsstyrelsens förslag,

dels ock hemstält om aflåtande till Riksdagen af proposition om anvisande

å ordinarie stat från och med år 1894 af ett anslag af 10,000

kronor till ett mejeriinstitut vid Alnarp, anhåller jag att nu få underställa

detta ärende Eders Kongl. Maj:ts pröfning, såvidt ärendet bör

föranleda framställning till Riksdagen.

Enligt institutsstyrelsens förslag skall den högre mejeriskolan,

hvilken borde utgöra eu afdelning af landtbruksinstitutet samt stå under

ledning af dess styrelse och föreståndare, hafva till ändamål att åt män,

som på ifrågavarande område önska förskaffa sig en högre teoretisk

utbildning, vare sig för enskildt behof eller för att vinna anställning

såsom undervisare i mejeri- och boskapsskötsel eller såsom föreståndare

för större mejerier och ladugårdar, meddela undervisning i de kunskapsarter,

hvarpå mejerihushållningen och boskapsskötseln, dess ordnande,

ledning och förvaltning böra vara grundade, äfvensom öfning i

handläggning af mejeri- och ladugårdsarbeten. Med afseende å skolans

hufvudsyften att utbilda dels lärare i mejeriskötsel, dels ock föreståndare

för större mejerier, borde skolan delas i två afdelningar, en

öfre och en lägre. Erfarenheten under de nio år, den nuvarande högre

mejeriskolan vid Alnarp varit i verksamhet, hade nemligen ådagalagt

att för sagda ändamål en enda kurs icke vore tillräcklig. Mejeriläraren

behöfde icke blott en betydligt mera omfattande teoretisk utbildning

och i sammanhang dermed större förkunskaper än mejeristen, utan

äfven kunskaper i landthushållning. Den praktiska mejeristen åter, för

hvilken en dylik omfattande teoretisk utbildning icke vore erforderlig,

behöfde deremot en större praktisk utbildning. Följden af den nuvarande

anordningen af den högre mejeriskolan hade ock varit, att ingen

derifrån utexaminerad elev, som ej tillika genomgått landtbrukskurs,

erhållit plats såsom mejerikonsulent, liksom å andra sidan ingen af

skolans elever blifvit praktisk mejerist, under det att de fleste af dem,

hvilka utgått från Malmöhus läns hushållningssällskaps vid Alnarp förlagda

mejeriskola, hvilkens undervisning den föreslagna nedra afdelningen

närmast skulle komma att motsvara, erhållit platser såsom mejerister.

Då för närvarande icke någon af staten underhållen skola för

utbildande af manliga mejerister funnes inom landet, ehuru behofvet

deraf blefve allt större i den mån andelsmejeriernas antal ökades, syntes

skäl vara för handen att inrätta en dylik skola genom att dela den

högre mejeriskolan i två afdelningar. Såsom ett ytterligare skäl härför

borde framhållas att, medan antalet från den högre mejeriskolan ut
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Sjette hufvudtiteln.

examinerade elever redan vore ganska betydligt, de platser, som desse

elever kunde påräkna att erhålla, deremot vore ganska få och i allmänhet

besatta med yngre personer, hvadan tilloppet till skolan säkerligen

skulle hafva betydligt minskats, om skolan uteslutande skulle haft till

uppgift att utbilda mejerilärare, samt att å andra sidan en afdelning

för utbildande af mejerister med säkerhet kunde påräkna många sökande.

Hvardera afdelningens kurs skulle omfatta ett år. I den öfra

afdelningen, afsedd för utbildning af mejerilärare, skulle undervisning

meddelas i mejerilära, husdjurs- och foderlära, nötkreaturens, fårens

och svinens helso- och sjukvårdslära, ångmaskinlära samt byggnadslära.

Undervisningen i den nedra afdelningen, som skulle vara ämnad att

utbilda praktiska mejerister, skulle omfatta kemiens och fysikens enklaste

grunder, mejeriskötsel, nöt- och svinkreaturens byggnad och lif, utfodring

och skötsel, deras helsovårds-, sjukdoms- och förlossningslära m. m.

samt ångmaskinlärans och byggnadslärans enklaste grunder. I begge

afdelningarna skulle dessutom förekomma praktiska öfningar, dock till

större utsträckning i den nedra än i den öfra. För inträde i den öfra

afdelningen skulle fordras, bland annat, godkänd afgångsexamen såsom

landtbrukselev vid någotdera af rikets landtbruksinstitut eller deremot

svarande kunskaper, hvaremot goda folkskolekunskaper borde vara tillräckliga

för inträde i den nedra afdelningen. Såsom vilkor för inträde

i skolan, vare sig i dess öfra eller nedra afdelning, borde dessutom

stadgas att den sökande minst ett hälft år deltagit i de vid ett mejeri

förefallande göromål.

Elevernes antal borde årligen utgöra i båda afdelningarna tillsammans

högst 12, af hvilka en frielev i hvardera afdelningen. Detta

antal, som vore detsamma som förut årligen kunnat utbildas vid både

Alnarps och Ultima högre mejeriskolor tillsammans, kunde dock skolan

emottaga endast under förutsättning att den delades på två afdelningar.

Skulle deremot skolan fortfarande komma att inskränkas till en högre

afdelning, kunde icke flera än sex elever antagas.

Elev i öfra afdelningen borde erlägga samma afgift som elev vid

institutet i andra årskursen, d. v. s. för närvarande 600 kronor,

hvaremot afgiften i lägre afdelningen borde bestämmas till 400 kronor,

för hvilket belopp elev i denna afdelning skulle åtnjuta samma förmåner

som landtbrukslärlingarne vid Alnarp.

För undervisningen i skolan borde anställas en lärare i mejeriskötsel,

en assistent åt denne samt en mejeriinstruktör, hvilken sistnämnde

skulle hafva att under mejerilärarens öfverinseende handleda

lärjungarne vid deras praktiska arbeten och öfningar i mejeriet m. m.,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Sjette hRfvudtlteln.

äfvensom i den nedra afdelningen meddela undervisning i något af de

der förekommande läroämnena. Derjemte borde institutets lärare vara

skyldige att meddela erforderlig undervisning vid skolan. Tillika skulle

för undervisning i byggnadslära antagas en extra lärare.

Det af institutsstyrelsen uppgjorda förslag till stat för skolan är af

följande lydelse:

Inkomster.

Statsanslag ....

..... kr.

10,000: —

Afgifter för 5

elever i ofta afdelningen å kr.

600:

— »

3,000: —

)> » 5

» i nedra x> å »

400:

— »

2,000: —

kr.

15,000: —

‘i

Utgifter.

Läraren i mejeriskötsel ...............................

kr.

4,000

—

Assistenten .......................................................

»

1,500

—

Instruktören ................................................

5)

500

_

Läraren i byggnads- och ångmaskinlära

»

1,000

—

» i husdjur slära för nedra afdelningen ))

200

—

\

Lör undervisning i skrifning, räkning och

i ladugårdsskötsel m. m. .....................

»

150

—

Laboratorie- och försökskostnader..........

»

1,200

—

Undervisningsmateriel ..................................

»

300

—

Bidrag till underhåll af inventarier, instru-

ment m. m..........................................

»

250

—

2 frielevsplatser.............................................

»

900: —

kr.

10,000: —

Mathållning: 5 elever i öfra afdelningen:

350 dagar å 1,30 pr dag

kr.

2,275: —

» 5 elever i nedra afdel-

ningen: 350 dagar å l,io

pr dag ...............................

»

1,925: —

»

4,200: —

Städning och uppassning ...........................

»

400: —

Bidrag till belysning och uppvärmning ..

250: —

Läkarevård och medicin...............................

»

150: —

Kronor 15,000: —

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Sjette hufvudtitcln.

Lika med styrelsen för Alnarps landtbruksinstitut anser landtbruksstyrelsen

undervisningen vid den ifrågavarande läroanstalten böra fördelas

på två kurser, afsedda den ena för utbildande af mejerilärare,

den andra för mejeristers utbildning. Deremot är landtbruksstyrelsen

af olika mening med institutets styrelse i afseende å anstaltens ställning

till landtbruksinstitutet vid Alnarp. Landtbruksstyrelsen anser

nemligen att skolan bör anordnas, icke, såsom institutsstyrelsen föreslagit,

såsom en afdelning af institutet, utan såsom eii fristående anstalt,

ehuru under ledning af samma styrelse och föreståndare som institutet.

I enlighet med denna uppfattning föreslår landtbruksstyrelsen att anstalten

i sin helhet skall benämnas mejeriinstitut, hvarjemte styrelsen

anser att dess afdelningar böra, då benämningen högre mejeriskola synes

styrelsen icke kunna utan oegentlighet tilläggas den för blifvande

mejerister afsedda undervisningskursen, hvilken icke har någon som

helst vetenskaplig karakter, benämnas, den för blifvande mejerilärare

afsedda högre mejeriskola och den andra mejeriskola. Det förslag till

stadgar för detta mejeriinstitut, som styrelsen uppgjort och bifogat sitt

underdåniga utlåtande, skiljer sig i öfrigt från institutsstyrelsens förslag

till plan för undervisningen i de hänseenden, som jag ofvan berört,

hufvudsakligen allenast derutinnan att landtbruksstyrelsen såsom vilkor

för inträde vid institutet uppställer den fordran att sökande skall hafva

under minst ett år allvarligt deltagit i alla vid ett mejeri förefallande

göromål, medan, såsom nyss omnämnts, institutsstyrelsen anser ett

hälft års dylik verksamhet vara tillräcklig.

Vid det af institutsstyrelsen uppgjorda förslaget till stat har landtbruksstyrelsen,

som ansett kostnaderna för mejeriinstitutet icke kunna nedbringas

under de af institutsstyrelsen beräknade, icke haft något annat

att erinra, än att lönen för läraren i mejeriskötsel syntes kunna utan

olägenhet nedsättas från 4,000 kronor till 3,500 kronor, helst fri bostad

kunde denne lärare beredas, samt att den för assistenten beräknade

aflöningen, 1,500 kronor, syntes vara så låg att lämplig person

icke torde kunna beräknas komma att för denna aflöning åtaga sig

befattningen, hvadan samma aflöning syntes böra höjas till 2,000 kronor.

Den af institutsstyrelsen framlagda, af landtbruksstyrelsen i allt

väsentligt biträdda planen för undervisningens ordnande synes mig vara

af beskaffenhet att kunna i hufvudsak godkännas. Särskilt synes mig

institutsstyrelsen hafva för förslaget om undervisningens fördelande på

två skilda kurser förebragt goda skäl. Hvad angår frågan om läroanstaltens

ställning till landtbruksinstitutet och om dess benämning, torde jag

Vih. till Itilcsd. Prat. 18DJ. 1 Sami. 1 Afd. 1 Väft. I

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Sjette hufvudtlteln.

icke derom behöfva nu närmare yttra mig, då denna frågas lösning

icke inverkar på undervisningsplanen och i allt fall synes vara af underordnad

betydelse.

Hvad angår frågan om stat för anstalten, synes mig någon tids

erfarenhet böra afvaktas, innan dylik definitivt fastställes, och de för

anstalten under år 1894 erforderliga statsmedel följaktligen böra anvisas

allenast å extra stat. Vid sådant förhållande lärer jag icke heller

nu böra underställa Eders Kongl. Maj:ts pröfning förslag till stat för

anstalten för nästkommande år. Jag anser mig dock böra redan nu

nämna att enligt min tanke läraren i mejeriskötsel bör i aflöningshänseende

likställas med lektorerne vid Ultuna landtbruksinstitut, för

hvilka Riksdagen år 1891 bestämt aflöningen till 3,000 kronor förutom

tre ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor, att vederbörande tillgodokomma

efter respektive 5, 10 och 15 års tjenstgöring, med rätt för

löntagaren att härvid tillgodoräkna sig den tid han före utfärdande af

den nya staten för institutet derstädes tjenstgjort i lärarebefattning, som

i afseende å omfånget af undervisningsskyldigheten är med hans nya

befattning jemförlig. Huru stort belopp, som för år 1894 bör för ifrågavarande

lärarebefattning beräknas, bör således blifva beroende på huruvida

den, som till befattningen antages, förut innehaft sådan befattning,

att han kan anses vara berättigad att på grund deraf åtnjuta förhöjning

af aflöningen utöfver 3,000 kronor eller icke. Likaledes torde aflöningen

till assistenten i viss mån böra blifva beroende deraf, huruvida en

fullt lämplig person kan till befattningen erhållas för den af institutsstyrelsen

föreslagna aflöningen af 1,500 kronor eller ej. Hvad angår

de aflöningsbelopp, tillhopa 1,350 kronor, som af institutsstyrelsen beräknats

för uppehållande af undervisningen i byggnads- och ångmaskinlära,

husdjurslära i den nedra kursen samt i skrifning, räkning m. m., hvilken

undervisning enligt styrelsens plan synes vara afsedd att åtminstone

delvis uppehållas af lärare vid landtbruksinstitutet, torde, då billigheten

synes kräfva att de lärare vid institutet, hvilka, jemte uppehållande

af undervisningen vid landtbruksinstitutet, i någon högre grad

deltaga i den nya läroanstaltens undervisning, derför erhålla någon

gratifikation, någon afsevärd nedsättning i nyss nämnda belopp,

1,350 kronor, icke vara att påräkna. Då i öfrigt institutsstyrelsens utgiftsberäkning

icke gifvit anledning till någon väsentligare anmärkning,

synes mig, äfven om möjligen utgifterna i deras helhet för framtiden

skulle kunna något nedbringas, försigtigheten bjuda att icke beräkna

det för 1894 erforderliga statsanslaget till lägre belopp än det af styrelsen

föreslagna, eller 10,000 kronor, helst det icke med säkerhet kan

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Sjette hufvudtiteln.

påräknas att elevafgifterna år 1894 komma att uppgå till hela det beräknade

beloppet, 5,000 kronor. Skulle det visa sig att statsanslaget

icke till hela sitt belopp behöfver tagas i anspråk, kommer ju den möjliga

besparingen statsverket till godo, då anslaget uppföres å extra stat.

På grund häraf hemställer jag att Eders Kong! Maj:t måtte föreslå

Riksdagen

att, för anordnande af högre undervisning i mejerihushållning vid

Alnarps landtbruksinstitut, för år 1894 anvisa å extra stat ett anslag af

10.000 kronor. ___

Sedan Riksdagen år 1891, till bestridande af kostnaderna för vissa

i statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 12 januari samma år

upptagna byggnadsarbeten och ny värmeledning vid Alnarp samt anskaffning

af inventarier och möbler, beviljat 67,425 kronor och deraf på

extra stat för år 1892 anvisat 38,000 kronor, har Riksdagen nästlidna

år af berörda beviljade belopp för innevarande år anvisat ytterligare

15.000 kronor, hvadan ett belopp af 14,425 kronor återstår att anvisas.

Med ifrågavarande anslag afsågs, bland annat, uppförande af en

ny mejeribyggnad samt bostad åt förste läraren vid den högre mejeriskolan

vid Alnarps landtbruksinstitut. Sedan genom nådigt bref den 12

maj 1892 medgifvits att mejeribyggnaden finge uppföras i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med en af institutsstyrelsen insänd ritning, har nu

styrelsen, med hänvisning till det af styrelsen afgifna, nyss inför Eders

Kongl. Maj:t anmälda förslag till ordnande af den högre mejeriundervisningen

vid Alnarp, i underdånig skrifvelse den 1 oktober 1892 anmält

att bostäder vid institutet saknades ej blott åt den assistent och den

mejeriinstruktör, som enligt berörda förslag borde vid mejeriskolan anställas,

utan ock för det ökade antalet elever derstädes, men att uti den

nya mejeribyggnaden sådana förändringar i afseende å inredningen

kunde göras, att bostäder derstädes kunde bemälde personer beredas,

hvarjemte styrelsen hemstält om anvisande af härför nödiga medel,

uppgående till 5,000 kronor för sjelfva bostädernas anordnande och 1,000

kronor till anskaffande af nödiga inventarier dertill. Såsom en tillgång,

som härtill skulle kunna användas, har styrelsen hänvisat på den besparing,

som å det för innevarande år anvisade anslaget, 10,000 kronor,

till anordnande af högre undervisning i mejerihushållning vid institutet

komme att uppstå i följd deraf, att det ökade antalet elever vid mejeriskolan

icke kunde intagas förrän den 1 november innevarande år.

Sedan landtbruksstyrelsen anbefalts att i anledning häraf afgifva

utlåtande, har denna styrelse från institutsstyrelsen begärt utredning

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Sjette hufvudtiteln.

dels i fråga om kostnaderna för anskaffande af nu ifrågavarande bostäder

och inventarier, dels ock i hvad mån nyssnämnda anslag kunde

lemna tillgång till bestridande af dessa kostnader, hvarefter landtbruksstyrelsen

med underdånigt utlåtande af den 12 december 1892 öfverlemnat

en skrifvelse från institutsstyrelsen, hvilken deruti beräknat ifrågavarande

kostnader sålunda:

för vissa tillägg och förändringar uti inredningen af det nya mejeriets

öfra våning och vind för anordnande af bostäder för assistenten

och ökadt antal elever samt af en ritsal i enlighet med bifogad ritning

och kostnadsförslag .................................................................. kr. 4.875: _

till skåp, ritbord, stolar, lampor m. fl. inventarier i ritsalen

....................................................................................'' »

till möbler och inventarier i assistentens bostad ...... »

d:o d:o i 4 elevrum............ ..................... »

425

300

400

summa kr. 6,000

I fråga om förstnämnda utgiftspost har styrelsen anfört att med

den betydliga utvidgning af ämnena byggnads- och maskinlära, som det

uPPg''jorda undervisningsförslaget upptoge, anordnandet af en särskild

ritsal för den högre mejeriskolan blifvit. en nästan oafvislig nödvändighet;

att då, med anledning deraf att hela öfra våningen sålunda komme

att upptagas, de för mejeriets behof nödiga vattencisternerna måste placeras

på vinden, sådant medförde en särskild utgift, som ock vore i

förslaget upptagen; samt att hvad anginge en i kostuadsförslaget upptagen

post å 1,900 kronor, utgörande prisskilnad för anbringande af värmeledning

för spillånga i stället för ugnar, anbringandet af en dylik värmeledning

befunnits behöfligt till eu del för att minska eldfara och tillgodogöra

spillångan, men hufvudsakligen på grund af svårigheten att

till de många eldstäderna under den låga takresningen anbringa brukbara

skorstensrör.

Beträffande den påräknade besparingen å 1893 års anslag till högre

mejeriundervisning, har styrelsen anfört att, då den utvidgade kursen

vid den. högre mejeriskolan icke kunde komma att taga sin början

förrän vid ett nytt läsårs ingång eller den 1 november 1893 och sålunda

under innevarande år komme att pågå allenast två månader, densamma

skulle komma att erfordra allenast en sjettedel af det belopp, 5,000

kronor, hvarmed anslaget blifvit för år 1893 höjdt utöfver det förut

anvisade beloppet, hvadan ett belopp af 4,166 kronor 67 öre vore att

tillgå för betäckande af ofvan omförmälda kostnader.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Sjette hufyudtiteln.

Uti sitt utlåtande har landtbruksstyrelsen anfört att af en jemförelse

mellan det föreliggande förslaget till ändrad inredning af öfra

våningen i mejeribyggnaden och det genom nådiga brefvet den 12

maj 1892 faststälda förslaget framginge, att enligt det nya förslaget

ytterligare en lärarebostad och två elevrum skulle inrättas, hvarigenom

i denna våning bostäder komme att finnas för två lärare och åtta elever;

att det i det äldre förslaget uti ifrågavarande våning förekommande

större rum, å ritningen till samma förslag betecknadt med

ordet »vindsplats», uti nu förevarande förslag tagits i anspråk, förutom

till den nya lärarebostaden och ett elevrum, jemväl för inrättande derstädes

af en ritsal; samt att emellertid genom sistnämnda anordning de

för mejeriets behof nödvändiga vattencisternerna, hvilka skolat hafva

sin plats i nyssberörda större rum, måst förflyttas till vinden.

För egen del har landtbruksstyrelsen funnit de föreslagna förändringarna

i mejeribyggnaden äfvensom de derför beräknade kostnaderna

icke gifva anledning till någon erinran samt hemstält att till bestridande

af kostnaderna för de ifrågasatta arbetena m. m. måtte få användas

4,166 kronor 67 öre af de för anordnande af högre undervisning i

mejerihushållning vid Alnarps landtbruksinstitut för år 1893 anvisade

medel. Beträffande återstoden af det beräknade kostnadsbeloppet. eller

1,833 kronor 33 öre har styrelsen ansett institutsstyrelsen böra hänvisas

att om dess betäckande gona underdånig framställning, sedan det

visat sig om och i hvad mån öfverskott komme att uppstå å det af

1891 års Riksdag till nybyggnader m. m. vid institutet beviljade anslag.

Då de af instituts styreis en för beredande af bostäder åt assistenten

och det ökade antalet elever vid den blifvande högre mejeriundervisningsanstalten

vid Alnarp föreslagna förändringar i mejeribyggnaden,

liksom de öfriga förändringar, styrelsen i samband dermed

ifrågasatt, synas mig i hufvudsak lämpliga, ehuru tilläfventyrs vid det

definitiva fastställandet af ritning till arbetena vissa jemkningar kunna

visa sig erforderliga, samt till bestridande af kostnaderna härför lämpligen

synes kunna användas den besparing, som å omförmälda anslag

till högre mejeriundervisning kommer att uppstå — hvilken besparings

belopp dock måste blifva beroende af den stat för ifrågavarande undervisningsanstalt,

som Eders Kongl. Maj:t framdeles torde vilja fastställa

för månaderna november och december af innevarande år — men ett

dylikt användande af nämnda besparing icke torde kunna ega rum utan

Riksdagens medgifvande, anser jag framställning derom böra hos Riksdagen

göras. Hvad af de ifrågavarande kostnaderna icke kan betäckas

s. 30 Kontrollera mot PDF

[17.]

Byggnadsarbeten

m. m

vid Alnarp.

[18.]

Användande

af besparing

å 1893 års

anslag till

högre undervisning

i

mejerihushållning.

[19-]

Allmänna

landtbruksmöten.

[20.]

Prisbelöningar

vid

allmänna

landtbruksmöten.

[21.]

Agrikulturkemiska

stationer.

30 Sjette linfviidtiteln.

af nämnda besparing jemte det af 1891 års Riksdag beviljade anslag

till byggnadsarbeten m. m. vid Alnarp, torde kunna bestridas af andra till

Eders Kongl. Maj:ts disposition stående medel, hvadan något särskildt

anslag för ifrågavarande ändamål icke beliöfver af Riksdagen begäras.

På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag att Eders

Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

dels att af det utaf Riksdagen år 1891 för bestridande af kostnaderna

för byggnadsarbeten och ny värmeledning vid Alnarp in. in. beviljade

anslag, 67,425 kronor, på extra stat för år 1894 anvisa återstående

14,425 kronor, ''

dels ock medgifva att den besparing, som kommer att uppstå å det för

anordnande af högre undervisning i mejerihushållning vid Alnarps landtbruksinstitut

å extra stat för år 1893 ''anvisade anslag, 10,000 kronor,

må. användas för genomförande af förändrade anordningar i den nya

mejeribyggnaden vid Alnarp samt för anskaffande af möbler och inventarier,

allt i hufvudsaklig öfverensstämmelse med styrelsens för institutet

ofvan omförmälda förslag.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna
näringar.

På sätt landtbruksstyrelsen uti underdånig skrifvelse den 30 september

1892 hemstält, tillstyrker jag att Eders Kongl. Magt måtte

föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1894 anvisa

såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landtbruksmöten

7,500 kronor, samt

till prisbelöningar vid sådana möten för husdjur, redskap och maskiner

samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra iordbruksalster

12,500 kronor.

Såsom bidrag till underhåll af sju kemiska stationer för jordbrukets

och näringarnas behof beviljade Riksdagen år 1892 på extra stat för

innevarande år ett anslag af 4,000 kronor för hvarje station eller tillhopa

28,000 kronor. De sålunda beviljade anslagen åtnjutas af stationerna

i Kalmar, Halmstad, Skara, Örebro, Vesterås, Jönköping och

Hernösand.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Sjette hufvudtiteln.

Jag har härvid att anmäla att Norrbottens läns landsting och

hushållningssällskap i särskilda till civildepartementet inkomna skrifter

gjort framställning om beviljande af ett anslag af 7,000 kronor till

underhåll af en kemisk-växtbiologisk försöksanstalt inom länet; men då

öfver dessa framställningar, af hvilka den ena till civildepartementet

inkom först den 20 december 1892, landtbruksstyrelsen ännu ej hunnit

afgifva infordradt utlåtande, är jag icke för närvarande i tillfälle att

underställa desamma Eders Kongl. Majrts pröfning.

Då jag icke har att föreslå någon förändring, vare sig i beloppet

af de till ofvannämnda sju stationer nu utgående anslag eller i de för

anslagens åtnjutande stadgade vilkor, hemställer jag, i enlighet med

hvad landtbruksstyrelsen i dess nyssberörda skrifvelse tillstyrkt, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, såsom bidrag till underhåll af sju kemiska stationer för jordbrukets

och näringarnas behof—inom de orter, der landsting eller hushållningssällskap,

hvart för sig eller i förening, förbundit sig att upprätta

laboratorium och bekosta lokal för detta jemte bostad och hyresmedel

för kemist och assistent samt bekosta aflöningen till desse och laboratorietjenaren

äfvensom årliga utgifterna för laboratoriets underhåll samt

till inköp af böcker och inventarier för stationens behof — på extra

stat för år 1894 anvisa ett anslag af 4,000 kronor för hvarje station

eller tillhopa 28,000 kronor.

För innevarande år liksom för åtskilliga föregående år har Riks- [22.]

dagen, på framställning af Eders Kongl. Maj:t, på extra stat anvisat F]^ton1]re]11''

10,000 kronor för att under vissa vilkor användas till understöd åt

frökontrollanstalter.

För sistlidna år inkommo till Eders Kongl. Maj:t ansökningar om understöd

åt IS dylika anstalter till ett sammanlagdt belopp af 11,750 kronor,

och genom nådigt bref den 4 mars 1892 har det af Riksdagen för

samma år beviljade anslaget till fullo disponerats. De belopp, som dervid

tilldelades anstalterna, vexlade mellan 850 kronor och 100 kronor.

Då anslag för ifrågavarande ändamål sålunda lärer vara till oförminskadt

belopp behöflig! jemväl för år 1894 och jag icke har anledning

ifrågasätta någon förändring i de för anslaget gällande bestämmelser,

tillstyrker jag, på sätt landtbruksstyrelsen uti sin sistberörda

skrifvelse jemväl hemstält, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen.

att på extra stat för år 1894 till Eders Kongl. Maj:ts förfogande

anvisa ett anslag af 10,000 kronor, för att med högst 1,000 kronor för

hvarje anstalt användas till understöd åt sådana frökontrollanstalter, som

s. 32 Kontrollera mot PDF

[23.]

Elev i

boskapsskötsel

och

mejerihushållning.

[24.]

Svenska

mosskultur
föreningen.

32 Sjette liufvudtiteln.

af landsting eller hushållningssällskap, hvart för sig eller i förening,

understödjas med minst samma belopp som statsbidraget och hvilka

anstalter vilja underkasta sig de vilkor och föreskrifter i afseende på

analysmetoder och öfriga förhållanden, som af Eders Kong!. Maj:t

fastställas.

För hvartdera af åren 1891, 1892 och 1893 har landtbruksstyrelsen

bemyndigats att antaga en elev i boskapsskötsel och mejerihushållning

emot åtnjutande af ett utaf Riksdagen på extra stat anvisadt årligt belopp

af 1,000 kronor. Den sålunda antagne eleven, hvilken bör åtfölja

någondera af instruktörerne i boskapsskötsel och mejerihushållning för

att af honom handledas, har dessutom berättigats att åtnjuta rese- och

traktamentsersättning i likhet med landtbruksstipendiaterne eller efter

femte klassen i gällande resereglemente.

Uti underdånig skrifvelse den 30 september 1892 har landtbruksstyrelsen

gjort framställning om anvisande jemväl för år 1894 af ettanslag

å 1,000 kronor till utbildande af en dylik elev. I sammanhang

härmed har styrelsen, med förmälan hurusom sedan från och med år

1891 större mejeriutställningar, hufvudsakligen enligt danskt mönster,

börjat hållas i Malmö samt med statsmedel understödda nötboskapspremieringar

inom rikets samtliga län, med undantag af ett enda, år 1892

kommit till stånd, tillfälle till undervisning numera kunde beredas eleven

äfven derigenom att han på styrelsens uppdrag besökte dylika utställningar

och premieringar, dervid han likväl icke alltid kunde antagas

komma att åtfölja någon af bemälde instruktörer, hemstält att bemälde

elev måtte berättigas att enligt samma grunder, som gälde för landtbruksstipendiaterne,

åtnjuta resekostnads-och traktamentsersättning vid samtliga

de resor inom landet, eleven på uppdrag af landtbruksstyrelsen företoge.

Mot hvad landtbruksstyrelsen sålunda föreslagit bär jag icke något

att erinra och jag hemställer nu att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen

att på extra stat för år 1894 anvisa, till utbildande af en elev i

boskapsskötsel och mejerihushållning, 1,000 kronor.

Till understöd åt svenska mosskulturföreningen har Riksdagen på

extra stat beviljat för hvartdera af åren 1890 och 1891 5,000 kronor

samt för hvartdera af åren 1892 och 1893 10,000 kronor. Derjemte

har Eders Kongl. Maj:t åren 1888, 1889, 1890 och 1891 såsom bidrag till

utgifvande af föreningens tidskrift af tillgängliga medel anvisat, hvartdera

af de två förstnämnda åren 600 kronor och hvartdera af åren 1890

och 1891 1,000 kronor. Dessutom har Riksdagen beviljat 4,000 kronor

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Sjette hufvudtiteln.

till bestridande af kostnaderna för föreningens deltagande i sjuttonde

allmänna landtbruksmötets utställning i Göteborg år 1891.

Mosskulturföreningen bär nu uti en till Eders Kongl. Maj:t ingifven

skrift anhållit om aflåtande till Riksdagen af nådig proposition om beviljande

åt föreningen af ett statsanslag till belopp af 15,000 kronor för

år 1894.

Enligt en i ansökningen meddelad förslagsberäkning skulle föreningens

utgifter under år 1894 utgöra: skuld från år 1893 3,765 kronor,

tidskriftens utgifvande 7,665 kronor, postporto 600 kronor, kulturförsöksverksamheten

7,600 kronor, reseersättningar 5,500 kronor, aflöningar

10,900 kronor, inventarier och litteratur 1,000 kronor, årsmöten

1,000 kronor, hyror, arrenden och diverse utgifter 1,480 kronor. Till

betäckande af dessa, till ett sammanlagdt belopp af 39,510 kronor uppgående

utgifter beräknar föreningen det nu begärda statsanslaget, 15,000

kronor, anslag af hushållningssällskap och landsting 11,750 kronor, ledamotsafgifter

6,600 kronor och inkomster af tidskriften 6,160 kronor

eller tillhopa 39,510 kronor.

En jemförelse mellan den nu gjorda beräkningen för år 1894 och

den i statsrådsprotokollet för den 13 januari 1892 omförmälda, af föreningen

uppgjorda utgiftsberäkning för innevarande år visar att för år

1894 kulturförsöksverksamheten beräknats till 2,900 kronor mindre än

för år 1893, hvaremot beräkningen af följande utgiftsposter för år

1894 höjts, nemligen tidskriftens utgifvande med 665 kronor, reseersättningar

med 1,000 kronor, aflöningar med 800 kronor samt hyror,

arrenden och diverse omkostnader med 580 kronor.

Landtbruksstyrelsen, som öfver ansökningen afgifvit infordradt

underdånigt utlåtande, har deruti vitsordat att, på sätt styrelsens chef

under 1892 dels genom närvaro vid förenmgens årssammankomst dels

ock vid aflagda besök vid åtskilliga af föreningens försöksodlingar haft

tillfälle inhemta, föreningens verksamhet fortfarande bedrefves på ett

synnerligen gagnande och framgångsrikt sätt, och på grund häraf har

styrelsen, som icke hade något att erinra vid den i ansökningen gjorda

beräkningen af föreningens inkomster och utgifter för år 1894, förordat

bifall till ansökningen. Såsom vilkor för åtnjutande af det begärda

anslaget har styrelsen ansett böra, i likhet med hvad förut egt

rum, föreskrifvas att det skulle åligga föreningen ej mindre att inom

viss tid afgifva berättelse rörande anslagets användande samt att

vara underkastad inspektion från statens sida af föreningens verksamhet,

än äfven att kostnadsfritt tillställa hvardera af rikets landtbruksinstitut

två exemplar samt enhvar af de med statsmedel understödda

llih. till /Hind. Prat. 180/1. 1 Sami. / Afl/. / Haft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

[25.]

Geologiska

undersök
ningarna.

34 Sjette liufviidtiteln.

landtinanna- och lantbruksskolor ett exemplar af föreningens tidskrift

för år 1894.

Med afseende å hvad landtbruksstyrelsen rörande föreningens verksamhet

anfört,, anser jag denna fortfarande synnerligen förtjent att med

statsbidrag understödjas. Hvad åter angår beloppet af det bidrag, som

sålunda för år 1894 bör föreningen tilldelas, saknar jag allmängiltiga

grunder att åberopa för att kunna förorda högre bidrag än 10,000 kronor

eller samma belopp, som uti den till 1892 års Riksdag aflåtna proposition

angående statsverkets tillstånd och behof föreslogs och jemväl

för innevarande år anvisades af Riksdagen, inom hvilken dock förslaggenom

motion hade blifvit väckt om understödets bestämmande till

15,000 kronor.

Jag tillstyrker alltså att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen
att,

till understöd åt svenska mosskulturföreningen, på extra stat för

år 1894 anvisa ett anslag af 10,000 kronor.

Bifalles detta, lärer Eders Kongl. Maj:t vilja, i likhet med hvad för

innevarande år skett, angående vilkoren för anslagets åtnjutande meddela

bestämmelser i det syfte, landtbruksstyrelsen föreslagit.

Uti underdånig skrifvelse den 26 november 1892 har chefen för

Sveriges geologiska undersökning afgifvit, förslagsberäkning öfver de

under år 1894 till fullföljande af de geologiska arbetena erforderliga

medel.

Denna beräkning upptager utgifterna till 92,500 kronor.

Häraf är beräknadt för:

Aflöning en.

Löner, arfvoden samt ersättning till tillfälliga biträden . kronor 56,450.

Fältarbetena.

Rese- och traktamentsersättning, verktyg, fraktkostnad

m. m..................................................................................... » 19,000.

Byråafdelningen.

Inventarier, arbetsmateriel m. m........................................... » 2,000.

Biblioteket och samlingarna.

Böcker, kartor och samlingar .............................................. » 1,700.

Transport kronor 79,150.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Sjette hxifvudtitelTi.

35

Transport kronor 79,150.

Kart- och boktrycket.

Tryckning af kartor, beskrifningar och dylikt, ritning

af originalkartor m. in.................................................... » 12,000.

Värme och diverse utgifter.

Omkostnader .............................................................................. » 1,350.

Summa kronor 92,500.

Till bestridande af utgifterna är att påräkna behållning

af sålda kartor .......................................................... » 500,

hvadan det belopp, som enligt förslagsberäkningen härutöfver

erfordras för år 1894, utgör .......................... kronor 92,000.

eller 500 kronor mera än för innevarande år af Riksdagen anvisats.

Denna tillökning beror, enligt hvad undersökningens chef upplyst,

derpå att en geolog blir nästkommande år berättigad att komma i

åtnjutande af ålderstillägg.

Beträffande den i mitt yttrande till statsrådsprotokollet den 13 januari

1892 vidrörda frågan om förändring i skalan för utgifning af vissa

geologiska kartor, har undersökningens chef uti en till mig aflemnad

promemoria meddelat att, sedan de i mitt berörda yttrande omförmälda,

på Hallands läns hushållningssällskaps bekostnad upprättade

jordartskartor öfver Halland numera blifvit färdigtryckta på underlag

af de topografiska terrängkartorna i skalan 1 : 100,000 och det visat

sig att de geologiska färgerna kunnat med erforderlig tydlighet derå

anbringas samt derjemte ett stort antal försök med färgläggning för

hand af andra kartor med mycket bruten terräng utfallit nöjaktigt, förarbetena

för ett förändradt tryckningssätt af de geologiska kartorna

nu torde vara afslutade; och vore det chefens afsigt att med det

snaraste framlägga förslag såväl om utgifningsskalans förändring från

1 : 200,000 till 1 : 100,000, som ock om kartornas tryckning efter hufvudsakligen

samma plan, som för omförmälda Hallandskartor blifvit följd.

Då för närvarande någon förändring i de hittills följda förslagsberäkningarna

icke kan ifrågakomma, hemställer jag att Eders Kongl.

Maj:t, måtte föreslå Riksdagen

att, för fortsättande under år 1894 af de geologiska undersökningarna

och utgifvande af derpå grundade kartor, afhandlingar och upp
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

[26.]

En andre instruktör

i

husslöjd.

[27.]

Väf6kolan i

Borås.

[28.]

Anslag till

handelsundervi8ning.

36 Sjette hiifrudtiteln.

satser, bevilja ett extra anslag för samma år till belopp af 92,000

kronor.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

Sedan många år tillbaka bär Riksdagen plägat anvisa medel till en

andre instruktör i husslöjd; och då en sådan instruktör fortfarande är

behöflig, tillstyrker jag, i enlighet med hvad landtbruksstyrelsen i underdånig

skrifvelse den 8 december 1892 jemväl hemstält, att Eders

Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att på extra stat för år 1894 bevilja, till anställande af en andre

instruktör i husslöjd, 2,000 kronor.

Vidare hemställer jag, med anledning jemväl af en i ämnet gjord

framställning, hvaröfver kommerskollegium afgifvit underdånigt utlåtande,

att Eders Kongl. Maj:t måtte, i likhet med hvad förut egt rum,

föreslå Riksdagen

att på extra stat för år 1894 bevilja, såsom bidrag till upprätthållande

af väfskolan i Boras — med vilkor att från Elfsborgs läns

landsting eller eljest tillskjutes ett belopp, motsvarande minst hälften

af statsanslaget — 3,800 kronor och, såsom bidrag till aflönande af en

andre lärare vid samma skola, 1,000 kronor, under vilkor att enahanda

belopp varder för ändamålet från nämnda läns landsting eller eljest

tillskjutet.

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart.

I en till Eders Kongl. Magt stöld skrift af den 25 maj 1888

gjorde styrelsen för Sveriges allmänna exportförening framställning om

vidtagande af åtgärder i syfte att utbilda agenter för befrämjandet af

exporten af svenska produkter, i hvithet afseende styrelsen förestälde

sig att detta mål kunde uppnås dels genom förbättrande af våra handelsskolor,

och dels genom beredande af stipendier åt unge män, som

egnade sig åt handelsyrket, för att i utlandet förskaffa sig de derför

erforderliga kunskaperna.

Sedan kommerskollegium, på grund af nådig remiss, i häröfver

afgifvet utlåtande tillstyrkt dels att, på sätt jemväl styrelsen för exportföreningen

föreslagit, en sakkunnig man skulle utsändas, för att vid

Europas och Nordamerikas förnämsta handelsskolor taga kännedom om

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Sjette hufrudtlteln.

dessa läroverks organisation, lärokurser och om undervisningens praktiska

handhafvande vid dem, med skyldighet för denne att derom till civildepartementet

afgifva berättelse, dels ock att anslag af statsmedel måtte

beredas för inrättande, i enlighet med af kollegium närmare angifna

bestämmelser, af resestipendier åt unge män, som egnade sig åt köpmansyrket,

föredrogs ärendet inför Eders Kongl. Maj:t den 12 januari

1889 af dåvarande chefen för civildepartementet, dervid Eders Kongl.

Maj:t, som ansåg nödigt att, innan ärendet till slutlig pröfning företoges,

närmare utredning åvägabringades angående handelsundervisningens

tillstånd inom landet samt om och i sådant fall hvilka åtgärder

tilläfventyrs borde vidtagas för denna undervisnings höjande, täcktes

uppdraga åt kommerskollegium att verkställa en dylik utredning; och

har kollegium i underdånigt utlåtande af den 21 april 1891 framlagt den

äskade utredningen.

I detta utlåtande erinrar kollegium till en början att handelsund ervisningen

här i landet för närvarande hufvudsakligen bedrefves dels vid

två mera omfattande läroverk, hvilka kunde anses såsom verkliga handelsläroverk

eller handelsinstitut, nemligen Göteborgs handelsinstitut

och grosshandelssocietetens i Stockholm handelsskola, Frans Schartaus

praktiska handelsinstitut, dels ock vid ett större antal, af enskilda handelslärare

inrättade s. k. handelsskolor. Enligt hvad kollegium vidare

meddelar, lemnas vid de förra läroverken en systematiskt ordnad

undervisning i vissa för en blifvande köpman nyttiga och erforderliga

kunskapsgrenar, hvaremot de senare läroverken i allmänhet icke afse

någon på ett visst kunskapsmått baserad, sammanhängande och afslutad

studiekurs, utan åsyfta att bereda tillfälle för elever äfven med ganska

ringa förkunskaper att genomgå fristående, längre eller kortare, undervisningskurser

i olika ämnen, förnämligast och oftast i bokhålleri och

skrifning.

Kollegium meddelar vidare i afseende å de båda förstnämnda läroverken,

bland annat, följande:

1) beträffande Göteborgs handelsinstitut:

Detta stiftades år 1826 efter subskription inom handelsföreningen i

Göteborg och började sin verksamhet samma år. Dess uppgift är att

»jemte allmän bildning meddela sina lärjungar de särskilda insigter och

färdigheter, som utgöra ett väsentligt vilkor för köpmannens teoretiska

och praktiska duglighet»; det står under Göteborgs stadsfullmäktiges och

dess handelsförenings fullmäktiges uppsigt och vård, närmast utöfvad af

en utaf dessa myndigheter tillsatt styrelse, bestående af fem personer.

Till institutet har af »Renströmska fonden» anvisats eif anslag af 120,000

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Sjette hufvu(ltiteln.

kronor för uppförande af eget hus, och dessutom eger institutet ett

genom besparingar samladt kapital.

Före höstterminen 1885 var institutet deladt i två klasser, en förberedande

och en kontorsklass. I den förberedande klassen bedrefs

undervisningen efter den s. k. fria kursläsningsmetoden. Kontorsklassen

åter hade en fast ettårig kurs med hufvudsaklig undervisning i rent

merkantila kunskapsgrenar. Från och med höstterminen 1885 infördes

treårig undervisningskurs vid institutet. Den första klassen afsåg jemväl

då en mera allmänt bildande undervisning, såsom i lefvande språk,

allmän historia och geografi, aritmetik, algebra, fysik, kemi och välskrifning;

i andra klassen tillkom bokföring och kontorsarbete, handelsräkning

och varukännedom och i tredje eller kontorsklassen än ytterligare,

förutom spanska språket, som var valfritt, handelshistoria, handelsrätt,

handelsgeografi, statskunskap, nationalekonomi och »politisk aritmetik))

(ränta på ränta, annuiteter, lån med och utan kapitalrabatt) samt

handelsvetenskap.

Denna utsträckning af lärotiden vid institutet visade sig emellertid

ej gynsam för detsamma. Elevernes antal aftog efter hand, till följd

hvaraf ekonomiska svårigheter att upprätthålla undervisningen infunno

sig. Antagligen funno elevernes vederbörande målsmän kursen för dyr,

eller ansågs det att eleverna blefvo för gamla, innan de hunnit afsluta

sin skolkurs. Man fann sig derför nödsakad att frångå den treåriga

kursen. Från och med höstterminen 1889 blef undervisningen, till

hvilken jemväl qvinliga elever egde tillträde, för inträdande elever fördelad

på två ettåriga klasser. I första klassen undervisades i svenska,

engelska, tyska, franska, geografi, bokföring och kontorsarbeten, aritmetik,

fysik, kemi och välskrifning; i andra klassen omfattade undervisningen

svenska, engelska, tyska, franska, spanska (valfritt), handelsgeografi,

statskunskap, handelsrätt, handelsvetenskap (deri inbegripna

handelslära, bokföring och kontorsarbeten, handelskorrespondens och

handelsräkning) samt varukunskap. Läsåret utgjordes af 40 veckor,

fördelade på en hösttermin och en vårtermin.

För inträde i första klassen fordrades samma kunskapsmått. som

för uppflyttning till nedra sjette realklassen vid de allmänna läroverken.

Den inträdessökandes ålder fick i allmänhet ej öfverstiga 18 år. För

inträde i andra klassen fordrades att hafva inhemtat de lärokurser, som

äro stadgade för den första klassen; inträdessökande till andra klassen,

som aflagt maturitetsexamen, underkastades pröfning i lefvande språk

och aritmetik, i hvilka ämnen klassens alla elever borde hafva genomgått

första klassens kurs.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Sjette hufvudtitelii.

Undervisningen vid institutet hade under åren 1881 —1890 begagnats

af i medeltal 65 elever per år. Elevantalet var under denna periods

första år (1881) 48. Högsta antalet lärjungar under perioden bevistade

skolan år 1885, då antalet under vårterminen var 74 och under höstterminen

84. Derefter har emellertid elevantalet nästan jemt sjunkit.

Vårterminen 1890 var det 52 och höstterminen samma år 57. 1891

års vårtermin var elevantalet 48. Medelåldern hos de under nämnda

10 år i institutets första klass intagna eleverne hade varit 16,9 år,

hvadan ynglingarne efter fullbordad kurs utträdt. i det praktiska lifvet

vid o näring 19 års ålder under den tid kursen varit tvåårig, och vid

tjugu års ålder under den tid den varit treårig. De, hvilka aflagt maturitetsexamen,

hade vanligen varit något äldre och voro ej heller medräknade

i nämnda medeltal. Lärarne, hvilka, med undantag af föreståndaren,

icke voro fast anstälde utan aflönades per timme, voro 1891

års vårtermin till antalet tolf.

2) Angående Frans Schartaus handelsinstitut:

Detta, som började sin verksamhet 1865, grundadt genom medel,

sammanskjutna bland medlemmarne af Stockholms börs, har till ändamål

att meddela undervisning i för handelsyrket nödiga läroämnen samt

att bibringa kännedom om de arbeten, som vanligen förekomma på handelskontor.

Högsta ledningen tillkommer en styrelse, bestående af,

förutom institutets direktor, tre ledamöter, valde genom deputerade af

grosshandelssocieteten i Stockholm. Läroverket eger två för dess ändamål

af grosshandelssocieteten uppförda byggnader, af hvilka den ena

innehåller två lärosalar och bostad för direktor, och den andra är afsedd

att bereda en del af institutets lärjungar tillfälle till erhållande af

hel inackordering, dervid eleven har att erlägga för eget rum med

möbler 300 kronor per läsår och, om han delar rummet med annan

elev, 150 kronor samt dessutom för kost in. in. 50 kronor i månaden.

Undervisningen, som i början af institutets verksamhet bestod i eu

ettårig kurs, meddelas sedan 1871 i två ettåriga klasser, den förberedande,

der undervisningen omfattar svenska, tyska, engelska, franska,

geografi, bokhålleri och kontorsarbete, aritmetik, kemi och välskrifning,

och kontorsklassen, der undervisning lemnas i, förutom förenämnda

språk, äfven spanska (valfritt) samt i geografi, bokhålleri och kontorsarbete,

handelsrätt, aritmetik, välskrifning och varukunskap.

För att vinna inträde i förberedande klassen fordras hufvudsakligen

att i de läroämnen, i hvilka inom institutets förberedande klass

undervisas, hafva insigter jemförliga med dem, för hvilka i allmänt

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Sjette hufvudtiteln.

läroverks femte klass vid vårterminens sint meddelas minst vitsordet

godkänd, dock att den, som åtnjutit undervisning å latinlinien, skall

underkastas särskild pröfning i engelska språket. I kontorsklassen kan

den intagas, som aflagt maturitetsexamen eller från allmänt läroverks

öfre sjette klass vid vårtermins slut erliållit minst vitsordet godkänd

eller som godkännes vid af institutets lärare anstäld pröfning. Läsåret

tager sin början den 1 september och slutar den 31 påföljande maj,

med ferier från och med den 21 december till och med den 7 januari.

Antalet elever har från och med 1885 i medeltal utgjort omkring 49

och högst (under året 1887—1888) 62. Medelåldern vid inträdet i den

förberedande klassen bär under de senare åren varit 16,9 samt vid utgåendet

från kontorsklassen omkring 19,2; beroende den höga medelåldern

vid utträdet derpå att eu del studenter, som inträdt vid högre ålder,

medräknats. Lärarnes dåvarande antal uppgick till 9, men af desse

var endast direktor fast aflönad.

Sedan kollegium i sitt utlåtande den 21 april 1891 redogjort för

undervisningen vid de båda handelsinstituten och äfven något berört

den lägre handelsundervisningen, som meddelas vid de s. k. handelsskolorna,

öfvergår kollegium till att lemna en öfversigt öfver handelsundervisningen

i Norge samt vissa främmande länder, Danmark,

Finland, Tyskland, Österrike—Ungern, Frankrike, Storbritannien och Irland,

Italien, Schweiz, Holland och Belgien samt Nord-Amerikas förenta

stater, hvarefter kollegium anställer en kort jemförelse mellan den

svenska och hvar och en af nyssnämnda främmande länders handelsundervisning,

så vidt den kunde bedömas af läroverkens program och

tillgänglig litteratur i ämnet; på grund af hvilken jemförelse kollegium

kommer till det liufvudsakliga resultat, att den svenska handelsundervisningen,

sådan den är anordnad vid de båda handelsinstituten, icke

kan sägas i allmänhet vara underlägsen den, som utlandets motsvarande

läroverk förmå lemna.

Kollegium anser vidare undervisningen vid de båda handelsinstituten

öfverhufvud vara efter våra förhållanden väl afpassad samt kunna

lemna ett ganska tillfredsställande resultat och yttrar derefter, bland

annat, följande:

»Hvad som deremot vid studiet af de svenska handelsskoleförhållandena

måste falla i ögonen är det relativt ringa antal elever, som vid handelsinstituten

söka sin utbildning. Såsom ofvan visats har medel elevantalet

vid Göteborgs handelsinstitut för 10 år varit 65 och vid Schartaus

för 6 år 49. Dessa medeltal torde näppeligen kunna anses stå i något

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Sjette hiifvudtiteln.

rimligt förhållande till hela antalet af dem, som egna sig åt handelseller

bankrörelse eller industriel verksamhet. Antalet af alla dessa personer

torde visserligen icke kunna för det närvarande exakt uppgifvas,

men enligt befolkningsstatistiken för 1880 öfversteg då antalet handelsbokhållare,

agenter och banktjenstemän 12,000, samt voro cirka 650

personer sysselsatta å sågverkskontor. Den svenska industrien och

handeln har sedan dess ej obetydligt gått framåt, så att antalet af med

kontorsgöromål nu sysselsatte personer sannolikt är vida större. Och

om äfven för alla dessa en teoretisk liandelsfackunderbyggnad icke kan

anses vara absolut nödvändig, torde dock för ett betydande antal bland

dem en sådan vara af väsentlig nytta.))

»Med hänsigt till möjligheten att egna alla eleverna en tillräcklig

uppmärksamhet kunna emellertid vid handelsinstituten icke flere än 25

elever i första klassen och några, ftien ej många, flere i den högre på

en gång undervisas. För att handelsinstituten skola kunna lemna en

fullgod undervisning åt ett större antal elever, måste alltså parallel- <

klasser inrättas.»

»Vid Schartaus handelsinstitut finnes emellertid icke för närvarande

klassrum för sådant ändamål. Genom ny inredning af läroverkshuset

och förläggande af direktörens bo ställs våning till det för helpensionärer

afsedda, läroverket tillhöriga hus, skulle dock, i händelse elevantalet vid

institutet skulle visa synnerlig tendens till stegring, utrymme kunna vinnas

för flere klassrum.»

»Vid Göteborgs handelsinstitut finnes redan i institutets hus utrymme

för parallelklasser, och sådana hafva äfven der förekommit före inrättandet

af treårskursen och jemväl någon tid under dennas fortgång,

men af ekonomiska orsaker möter svårighet för inrättande ånyo af dylika

klasser, derest icke tillströmningen af elever till institutet visar sig

varda särdeles stor.»

»Fn lifligare tillströmning af elever till handelsinstituten lärer dock

i väsentlig mån motverkas af de höga elevafgifterna, som der fordras.

Under det att undervisningen vid de allmänna läroverken är i det närmaste

kostnadsfri, måste, såsom i det föregående blifvit nämndt, för

undervisningen erläggas vid Göteborgs handelsinstitut första året 280

kronor och det andra 320, samt vid F. Schartaus handelsinstitut båda

åren 225 kronor för år. Och då dertill kommer att nyttan af en för

en blifvande köpman särskildt afpassad undervisning ännu icke torde

vara allmänt insedd, är det lätt förklarligt att vederbörande målsmän

hellre låta de unga personer, hvilka af dem äro beroende, fullfölja sina

studier vid de allmänna läroverken än vid handelsinstituten, äfven då

Bih. till Riksd. Prut. 1893. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft. 0

opaginerad Kontrollera mot PDF

it

dre. s^fyai; fQrtH afsigt .&ht l^-fca,; , unga.; söka! sin \framtid;Ä•''•homtonswfefk-r

in A .Uuhimssdiov I <n i-iirlun loff* naln löxännd inllo

::/-/}i»i^en, mest verkande; qrsaken dertill, att någon allmännare, åstundan

att genomgå] hapdelsinstitutenuicke förspörjes, torda, dock ligga.! berörda

blint .på,. insigt hos allmänhet eu om nyttan af en, o rd nåd Ilande I s un dorn

}b§nii)grn]; kära tid, pch nifd gifvas, som. anse .dylik,undervisning icke

aljenagtj ,(p;heln>flig .utan,,; jnpavätLmindre: nyttig. y: Det,,är nemligen, [inkö

Ovanligt -.att det, framlif lies att deri framgång, köpmanståndet, fordom

Yiunniti.i:iippnått^,intanJ.någon egentlig,, för detta;stånd sär-skildt.afpassiad

teoretisk; utbildning,, lock vidare, plägar det; anfpras ;att de unge män*

som utgått från handelsinstituten,, otro ;1sig,gara,; fullärda, pcb derföre ,geb

na,st ^nwu''<r?å hbögföi platser,,,under de.tpatt de i i fcjelfMaiiKörkfeti/ldå de

skola, tillämpa; pin, .lärdom: på: kontoren,; ingalunda; reda sig bättre än de,

som,dpr,i v,pund kelp sin folkbildning, .hvadan de måstei börja, sina stp-,

dier .pa Hytt .pcb ^ålpnda endast;-förlorat tid--o Dessa, pcb dylika, åsigter.

finner,pråm u tf alade,ej allenast bär i, landet, utan, vid studiet,af; utkant

dets hithörande förhållanden, äfven i andra länder. Men om fick köp.-!

mannens, yrke, icke, på^om dt- ex. jngeniörens; ,måste hvila.pårvetenskapliga

^öch .teoretiska grunder, lärer dock alltid en väk Ordnad , och,iafpas-i

sad,h,andelsundervis!ning, hvilken naturligen likväl aldrig[k&n,,Äfse att

utbilda, j ,oj?b . alle ärna,.; elever, .ijvuxna;,: en . sjelfständig verksamhet, kunna

meddpj^ijöu.1 grund;f af .vetande,, .påu hvilken Under, mn franltida verksamt

het en vidare utveckling säkrare kan byggas, än dåi denna grand saknas,

Emellertid;, .to.rde,, det,; fpiibållåndeE 11 att '' jlist '' handelssfcåudet. »såväl här

sona,;i,de; finskt andra ,länder ffagit, initiativ till handelsttndervispings

åvägabringandöii antyda att iUyttan af .dylik: ..undervisning är erkänd af

ep; stor def af, jäst ,dplnV frågan, närmast berör;,; och säriskil.dt torde den

liffiga, ntY.eekbnsfUniPå-.; lånare tid i;,af.. handejsundervisnibgsväsendQt.fii

Frankrike, der detsamma betraktas såsom en ’ vigtig .-faktare[för; tippfätF

hålländp af’ landets; rtntrkaptija, pcb jemväl .politiska ställningd äfvensom

dep] •omständigheten,-,att; .Dnglands, praktiska affärsmän alltmer kommit

tilEiden, .uppfattning, •, attj;äfMeni fföreen köpman, ep,'' teoretisk. faökunder-i

byggtutdiiikt nf iivigtji.knuna'' anses visa att behofvet af en planmässigt

ondnad-hapdohundfervi^ning allt mer, och» mor gör sig. kännbart.))/v-! .ur

ilbud»fjaudelsiindoryispingon i vårt land, torde; alltså: likai val som ,den

Övriga, speciabmdenvisuingen,ibdra-åf ..statsmakterna Uppmärksammas,och

främjas.».; narri; •gniuaiw-bru» ■ tblhbru;;-: murnpol Munr/iild no

njjif: Sedan kollegium ytterligarp;!framhållit att .i''-enligt diess tanke råtta

yägeff wtilEib^ffåfUjiindu, af (dep filli®d{iinff .köpmanijiabildningenjii lanidetj

bestpde;;deri;ätt, med; bibehållande hbufvudsak af den. »infattning studie*

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kursernaotvid • våraiåahdfelsinstittstglfédhn legff,9^fe^}koft&fiteI#]lftöie för

©ifctf större''[‘antal1 trriga'' personer att v4<^ eådanä» [haft^fein&tititt

teoretisk underbyggnad för sin blifvande ’vÖrköåmliöf i i rhd&de]gsij4jéB!sti

och ''ratt för • éfnfcnÖet af detta "öilekniögfemål ahslaguäf ’ ahrnäiinäbtoedel

berrdeJeberödas tilleen borj ang åt ”dfi: födan bestående ‘handelsinstituten,

på 1 dét Ätt ..de dymedeMfghåtte/kunna i: betydligäfe /månbnedsätta'' bita,

elévafgifter Och &otillfälle! att inrätta) parallelfelalsBery’■ sammanfattar 1 kol*

legiuniL! slutligfeb siiia åsigter i fråga ”Om dén ’ögéntliga höndelsundervisnihgiéneEfivm-trland]''.

sålunda’:''olliv torn mgibuimllaiabida in tillära .teimv

att de båda högre svenska handelsinstituten kunnatånséB''gabå''ka ’Väl

fylla’ shr.plats!..och ''meddela[för bni blifvahde köpman i ganska tillfredsställande.

förkunbkapebjfv.r. 0/8; 1881 nan''; i-»btfir nxlivd rBinefligfrj

s; bo natt "den åtgärder;/ som till bajndelsanKieiif istetögenfe ’ frätnj aéSe i b i Väst

lånad! ‘tföirde ''dådtagas^ äckel dordn -höra bestå lirkning'' ''afl läf öfrör&mia lifter

höjaaåé’8åf ''in tnädesfo f drill garn a vid handelfemk€thfenpiufcan tbtefédande

å)f’ !nn^jligh''ét Iför/bitti större 1 antal elever’ lätt i vi dghaikÖelsinstitutbn i behålla

undervisning, ih vilket mål ”skulle" tippfiås dörigerrbni ättnönsläg"af stats*

na®iåélt! anvisades,n dels för ätt sätta''hundelsinstitnten ''i tillfälle ätt ii” ali*

mänhet, sänka sina nlevafgiftbr tobis öppna^påralieiklasseTi, dels ''ock''för att

bereda fripilatser och fetipendier/.för. "behöfvahde öeh. iframétåehdefeiwer’;

att fast aflönade lärare hide'' vigtigastelfackämnénä borde’anstäHasj

stoffatt /handelsinstituten ''borde iförses/med’åskådningarhäteriel och verktyg

för fundervisnitaghn; i i warufcäriiffiedöm- samts’Kuiqq t r ?bloyi elwn / ”it

- ''bf/att språkundervisniggeh under senare a ro t'' borde meddelas af infödde

tyska, engelska ''och ’ franska lärare/ ,q di ”g t!r; nnn-mul •.låda

-volt) j.li; i!''.)" /•:■>!!■ b b >1 i- f c ino/bgi "a11 inne t ''jhnjrmv un ob *tn in gaiuii/bi

, c ■-nSbdérrhera hafva Styrelserhiaz/för ofvannämnda båda (handelsinstitut

hvar för/ sig i nnderdåniga skrifvelser deh 1 december 18911 och den

3,0 /januari- 1892, med: åberopande af kommerfeköllegii inflätande af dbin

21 .april'' 1891 öeh i under ytterligarbi framhållande saf vigtett åt att de

båda högre/handelslärovérken sattes i" tillfälle att''i vidsträcktare man

an,^ ''hittills kunnäl i tillgodose, i landets noll köpmannäståhdeteokraf på en

god debi lätt tillgänglig handfelsuindervisnirig,! anhållibom understöd härför

af >istatsmedel, dervid styrelsen--för Göteborgs handelsinstitut anfört

bland annat: •„ liga in! ii i vuic-iivi-.bm'' da .v-eg nlmufaii •-•mm’ i. b! av o >

:>8"b attbinstitutet- mottoge ett’ stort antal lärjungar från andra orter än

Göteborgvoch: således >ioké>i blött ifylåe eib lokalt behof,’utan äfven: bore

till -nytta för landet i dess helhet, hvithet fråmging© deraf att bland

363 i lärjungair,Jivilka åren 188LG 1890 vid institutet Inskrifvits,'' endast

142 varit hemman i Göteborg, undan dot att! 221 i eller öfvek»; 00’pfocént

haft sin hemort i andra delar af riket;

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Sjette hufvudtiteln.

att oaktadt storleken af elevafgifterna, 280 kronor för första och

320 kronor för andra året, institutets inkomster under flera år icke varit

tillräckliga att betacka utgifterna;

att inkomsterna, utom elevafgifterna, vore dels 3,000 kronor om

året i anslag af Göteborgs stadsfullmäktige, dels räntan å ett institutet

tillhörigt kapital, hvilket den 31 december 1890 belöpte sig till 64,423

kronor 21 öre, dels ock hyror, inflytande för upplåtelse af lokaler i institutets

rymliga och tidsenliga läroverks hus, hvilket blifvit till läroverket

skänkt af stadsfullmäktige, mot vilkor att institutet skulle hafva

sex frielever årligen;

att emellertid, såsom nämnts, inkomsterna icke räckt till att betäcka

utgifterna, hvilka under åren 1884—1890 vexlat mellan högst 32,793

kronor 30 öre till lägst 22,265 kronor 97 öre, hvarföre ofvannämnda

kapital minskats från 73,841 kronor 62 öre den 31 december 1884 till

nyssnämnda belopp 64,423 kronor 21 öre den 31 december 1890;

att denna minskning i institutets kapital utan tvifvel haft sin grund

i den höstterminen 1885 införda treåriga kursen, i det denna medförde

så mycket ökade kostnader för eleverne, att desses antal från att höstterminen

1884 hafva utgjort 68 efter hand aftagit så, att detsamma höstterminen

1889 nedgått ända till 45, och att i följd deraf äfven de inkomster

institutet haft af elevafgifter minskats; samt

att emellertid, sedan den tvååriga kursen återinförts, elevantalets

sjunkande tyckts upphöra, men att, äfven om institutets inkomster och

utgifter genom åtskilliga i senare tid för besparing vidtagna åtgärder

skulle komma att gå ihop, detta dock endast kunde ske under förutsättning

af att de nu varande terminsafgifterna bibehölles och att elevantalet

icke vidare sjönke; men då afgifterna, 600 kronor för hela kursen,

vore så höga, att många afhölles från begagnandet af det tillfälle institutet

erbjöde att förskaffa sig en för köpmannens teoretiska och praktiska

duglighet grundläggande undervisning, motverkades derigenom institutets

ändamål, köpmannabildningens utbredning och höjande.

Styrelsen för Göteborgs handelsinstitut har'' derföre i sin inlaga i

underdånighet anhållit att Eders Kongl. Maj:t täcktes bereda institutet

ett tillräckligt stort anslag för att sätta detsamma i stånd att genom

elevafgifternas sänkande göra sin undervisning tillgänglig för en större

allmänhet, äfvensom att, i händelse af ett växande elevantal, tillgodose

undervisningen genom inrättande af parallelklasser och möjligen återinförande

af en tredje klass eller hållande af fortsättningskurser för sådana

personer, som ansåge sig behöfva vidare utbildning i ett eller annat

ämne, äfven sedan de börjat sin praktiska verksamhet.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Sjette hufvudtiteln.

Beträffande storleken af ett sådant anslag, har styrelsen vidare andraga

att den borde vara sådan, att elevafgifterna kunde nedsättas till

en tredjedel af deras nuvarande belopp eller till 100 kronor om året;

att, enligt ett vid ansökningen fogadt kostnadsförslag, institutet, för att

med en sådan sänkning af elevafgifterna kunna utan alla förändringar

uppehålla undervisningen efter den nuvarande planen, skulle behöfva

ett årligt anslag af 11,000 kronor, och, för att sättas i stånd att i händelse

af behof öppna en parallelklass, 15,000 kronor årligen, samt, i

händelse af nödvändigheten att inrätta en parallelafdelning af hvardera

klassen, 19,000 kronor; hvarförutom för införandet ånyo af en tredje

klass, som äfven kunde tjena till meddelande af fortsättningskurser, ett

anslag af ytterligare 4,000 kronor blefve behöflig!.

Det åberopade kostnadsförslaget upptager, enligt alla de fyra alternativen,

bland utgifterna: aflöningar åt rektor och vaktmästare 7,000 kronor

samt fastighetens underhåll, uppvärmning, belysning, vatten- och

renhållning, assurans och skatter, böcker, skrifmaterialier och dylikt, tillhopa

2,950 kronor, eller sålunda sammanlagd! 9,950 kronor, samt bland

inkomsterna bidrag af Göteborgs stad (utom fri lokal) 3,000 kronor, ränta

å eget kapital 2,750 kronor och hyror 1,000 kronor, tillhopa 6,750

kronor, men ställer sig i öfrigt sålunda, att bland utgifterna upptagas aflöningarna

åt öfrige lärare (utom rektor) i

alternativ 1 (= utan parallelafdelning)................... till kronor 12,200: —

» 2 (= med en d:o ) ..................... » » 17,200: —

)> 3 (= y> » d:o af hvardera klassen) » » 22,200: —

» 4 (— » ytterligare en tredje årsklass) » » 27,200: —

och att bland inkomsterna beräknats a) elevafgifterna enligt

alternativ 1 efter 44 sådana (utom 6 frielever) med kronor 4,400: —

» 2 » 54 » » » » » » 5,400: —

» 3 » 64 » » » » » » 6,400: —

x> 4 » 64 » » » » b » 7,400: —

samt b) erforderligt statsanslag enligt

alternativ 1 till........................................................................ kronor 11,000: —

» 2 )> ...................................................................... » 15,000: —

» 3 » » 19,000: —

». 4 » ....................... » 23,000: —

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Sjrfttb t h uffwithwhb''

-as eSfcjprelseM?!för tFrånte ,§ehartans.tib»ndelBmstitot’bär. i sin ifrilgawöfande

åöfeäfcnifigbh!£måM.lffc~r afttnEderb vKbngL Maji: It täcktes ;<berefda/ Frans Sohaih

tills; baudeleinstitftfö i etik t anslagypfehtatsmedd'',;''tillräckligt fetisMrjtbför att

éltttaöipéÄflét- i stånda»iåéls;; ntt>igen*oin! nad^ättningi af Meva-fgiftéiima och

Sétt : antal: fripliatser, tgöraruMervismngbB lättafe tillgänglig

ätHfen fördMmlre berpedladep dels att: genom öppnandet: afl eu päbalellaf*

dekningTid''©!''siden högre klassén. då undervisningen i det hela meta- ändamålsenligt:

ordnad äii1 Kibtillfe varit; Möjligt, ; samt; iljilrvent attp i samband

nt©dofeef edandetnäfi dätosalefömdennainya aftAelmngy >fä tillfälle att-genom

inkedandetiaf eusivälbehöfligi särskild dekad för :varus3rnl(ing.(öfch.ilaboa:h+

töriunr bättre'':kunnas tillgodba»! dfefc «vigtiga läroämnstl varukunskap;; -oöh

har styrelsen, med liftidtisidrig i ii •ötffigfc i till;! kMtoMerskrdlhgitit -/mfarbgrörda

utlåtandet denräi april'''' ISftiprBprskiicb-popekattdels ■ dticjdenIinuvfikande

dry^åXåfäafgiftean öhö ikaconot^osdm urgnåT«å&ngd«W^^jstfen^^äncr•.éraaft

Ritterna: ''vid . den ailmhnnaiiiätroTOitken^hsrimt'' frånvamh/^afk fri platser vid

idb itldhkj mppenbårligen ftmägte t göräddpt> ivårt lhlleE Lomöjligt^ömMåtoga

knmiofré<(''bemedladé ynglfegbr itts begagnå sig-:af MstitutetsMndéitasMng

©öhi''detta"sär3kildt för sådaneqisbrhrÉg hade''sitt Ihéangi •jStbckholmvud«l«

deF .atkqohjelfva- .verket^FVåns Sehartaus handelsinstitut heéipktesr tdbett

stortr^nfcgluelever* Ifrån iandiiittji-tehiäus-hufviidetaden,'';!.det akt af.den3»34

elever, som under de senaste sju läsåren i 1880^-1892:''bJifvi b vidvingstd-ituteb)(inskfifp%ob]pt(l{j^L30

eller omkring;ÖB,fråg SfpyJMqjm

och:(d«e ^tprstående 204, eller ej mindre än. é1 prfllcepjt^från öfriga delar

af riket,©hvarjemte styr|elsen:>(vjdar,Qrapfört ptt institutet^..hvilket såsom,

föruhi,ngmnts varit i till sitt,förfogande

egde en af grosshandelssocieteten för ändamåfet uppförd byggnad, kunde

påräkna jjöljagde .Årliga, inkomst^,, ipewligfln.:j t1).

årligt anslag af sagda societet........................,.............. kronor 7,000: —

elevafgifief ä'' ä25 Krbnor'' af l medeltal'' 48Mldverj b j K5;8O0.; 1

•004.9 tillsammans kronor.. 17,800: —

under ''det att de årliga utgifterna belöpte sig bill 17,700 kronor, vid

hvilket förhållande någon nedsättning i elevafgiftepna. för närvarande

icke vore möjlig;

— : äi$. iför: åvägabringande af eu sådan nedsättning till il001kronor

per ååltOetf tillskott till de årliga inkomsterna skulle erfordra^, som, under

;(äb‘i!ä^inde af en freqvens af 50 elever per år, uppgång^ till 5,700

kroridty.Öller, om derjemte 6 frielevplatser inrättades, till 6.800 kronor;

att, hvad anginge inrättandet af en parallelafdelning för den högre

klassen, styrelsen likaledes ville hänvisa till hvad kommerskollegium

härom anfört, nemligen att den förändring borde vidtagas, att institutets

opaginerad Kontrollera mot PDF

åt

tvååriga Tlfuif&rj.inMdiTdqft/aHäiänna läroverkens 5:te realklass såsom bas

bordei ifagtliållas såsom en helhet, och i&tfeidhffl&ftirejn ssprskäfl klä sårnad

eitårjgti-lpirs borde inrättas för dem, isoifariaflagjkÉtoäeateäamenrlfeliéi

annars innehade vissai:Högre .föhkunhkåpö^pihMri geflooml Bnfxah skulle hindvikariat

ganska stora, på olikhet i elevernes ålder, MtifflaJoma mognad

och.^fpipiipi§r''bgj:oe^^ ^lagenheterna vid undervisningen i den högre

klassen, der nu, jemte de från den lägre klassen kommande eleverne,

äfven * lärjuittgarlifrån -del äifeafiimanlätDverbensidv^ännejMÖgieikiaBserl samt

studenfemamoittogesfjtntir- mala brun! ‘Sb ^ahihvltm i obuBtidln iginåbieban

sb datt litet! fnör (föftigti-tbrdé.** fcunfaa ainsesl;gif^etr,:^ttpdim Telievatgifterna

nödsatMs,*] det Iderigenomi ökadé itil|fl£pe;t;<iiff-elévfemredän ii/tréå förhpig

sktilla n.ädväiidiggöirai^öffipnandet-jaf^en n^iiafdelhingjyrfsamt-niaröt nota!

a ne 5! att. * plåts! Topidenunudifrågäsatta.jparällelklass^idfcJr ''det- närvarande

icke-.funneslii inätituitéts Shus^osom mn! blett! inrymdaitvemfejläföaalarfrixih

expeditiönlsarum a^ecofeeiöboätä^BkåninggrM ftektdrpflfa«ro<åttdg§Ésfifa fehy4

rande tuff annan i bostad-(åt i rektor! (utrymme rföi döti onlyai lär o fallen! lätt

sknlle.jkirhiihnvipnas äfbmsoitiHruminföcl eti.( hittills känbälrtdsakhadfr^sårM

shildi (lokal* 1 (föd f&ttfc&ÄnlingjcpdhfIldtiorMoirikim,!aém mtvidignmg^isom lika-''

ledigt i j af•. 1 komnlerskollfegium ! tfranlhållitsd .såsom rsynnérligen IIönskivärd

hyadf * bär skild! ;*jSchartausr.ihaindelsiiistitutubeiääiffadej då méapljgfen-i.Götö*-.

borgrs/jhandelsinståtdt;!redan!:egde*reni(dylik*dokali''; neagnld eigod neb flis

-föl Styrelsen^! sbm><lupplyserolatb der^éstnudeh,! äonfomBåHljatidetöåfddeti

nya lärosalen samt lokalen för vari^tiaemniiodhdläbor&toriuffii kolumn

atsfr < f omtilbdäj ''kihbdfe 1 fesbödås rpo d< i eti * bil stitiltdt > * till kbrdg i^mdrei {fond,

fetaräkÖairölskidK^dnp: Ände® tiTöiintsäiMingkafo|prtskftt (bidrag;ifrån iSffoekft

bolin a{ c jgtod s handels srxiiete 11 i *m eib,*i SgöiO 0 * kr q wm * *ft> r 1 åly »itfe !b bl o p jo e t; raf

det * (statsanslag,; rsoxh erfordras för* ,^e no pi förande oaF hvad5fetyirels^n! ifotiU

gasätt,/.lutgolrf IdjOOQ krétier: för;;åj.-enligt enufeid! ansökningemrffogjid

kostnadsberäkning,! derinnpptagas qå^rimiirdMomätemidtdsqyai nio nog ah

grosshandelssacietetens. tillskott pengar ojrrarrjf...foxla-JvkrpaKgfiatff^öOgiks

årsdfgiftejr 1 af. 5jd; elever! ((förutomgö: ifrielever)ml.. a..i..au-/‘tenbod 5$400i ta-n-i

årligt 1 statsanslag''/) .0... 1j;..: .-.....-.i;;; m4nji;aju..Lmn..r.uaaa.. * blind n-12,6ö0;fts«i

7,riia ''r'';i Mrrsal

6ch såsöm;utgifter:" : j"'' ''Å'' c .u_ nob -r-.l obimqrrrnl etoBirdadiMy

nuvarande utgifter........-.''dlfa.a.i...^:i..a.:!!.l^ak^htifnkf^Ö^''ia—

deribland rektors lön 5,500 kronor (oberäknad! ett

, t ålderstillägg om 500 kronor, efter 10 år),, arfyoden

l,;>1^1 toO! kfoildk öb&m V ny(I

:>o bmd tii i; v i i 1. g u 11 f >. tv i ''ib ii ii ii I a b n in 1 in na.tadnel

ilab (taljrörd -bfv—svika ''«im -av ny a,—rab

"''‘‘-"åt Öfri^d''lärår©-''#

;1. 00(> krohoH-"''1- 1

-in

-alebnml (.röjd nio emu kalas bo

O

it1 ni*/ a väg gina—svirra—

Transport Srofior 17,700;

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Sjette hufvudtiteln.

Transport kronor 17,700: —•

lärare för den nya parallelklassen.................................... » 5,000: —

för hyra af ny bostad åt rektor...................................... » 1,200: —

» de nya lokalernas eldning, belysning, städning

och underhåll................................................. »_500: —

Summa kronor 24,400: —

Kommerskollegium, som den 3 mars 1892 inkommit med infordradt

underdånigt utlåtande i anledning af handelsinstitutens ansökningar, har

dervid, under åberopande af sitt utlåtande den 21 april 1891 och då

upplyst blifvit att en högst betydlig del af eleverne vid de båda instituten

förskrefve sig från andra orter inom landet än de städer, der

läroverken vore belägna, hvadan jemväl ur denna synpunkt läroverkens

vidmakthållande och utveckling kunde anses beröra det allmännas intresse,

tillstyrkt beredande af årliga anslag åt Göteborgs handelsinstitut

till belopp af 15,000 kronor, för att sätta institutet i stånd att sänka

årliga elevafgifterna till 100 kronor och inrätta en parallelafdelning,

samt åt Schartaus handelsinstitut till belopp af 12,000 kronor, att användas

till elevafgifternas nedsättande till 100 kronor för år, inrättande

af 6 frielevsplatser och till underhåll af ej mindre en parallelafdelning

till den högre klassen än äfven varumuseum och laboratorium, hvarvid

dock för åtnjutande åt de föreslagna understöden borde bestämmas följande

vilkor och förbehåll, nemligen:

att årligt understöd från Göteborgs stadsfullmäktige för Göteborgs

handelsinstitut och från grosshanaelssocieteten i Stockholm för Schartaus

handelsinstitut fortfarande utginge till minst samma belopp som

hittills; att Eders Kongl. Maj:t skulle ega att i hvardera institutets

styrelse insätta en ledamot; att statsunderstöden ej finge utbetalas förr,

än genom inspektion af sakkunnig person, som af Eders Kongl. Maj:t

årligen utsåges, visshet hvarje gång vunnits att undervisningen vid

instituten bedrefves i sådan omfattning och utsträckning samt på sådant

sätt, att den kunde anses med institutens ändamål öfverensstämmande;

samt att, beträffande särskildt Schartaus institut, kostnaden för läroverkshusets

lämpande för den nya parallelklassen och varumuseet med

laboratorium bestriddes af institutets egna medel.

Den af kommerskollegium verkstälda utredningen rörande beskaffenheten

af handelsundervisningen i vårt land och åtskilliga andra länder

synes mig gifva vid handen dels att åsigterna om huru handels
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Sjette liufvndtiteln.

undervisningen bör vara ordnad, för att med något så när rimliga kostnader

kunna motsvara sitt ändamål, äro i de olika länderna betydligt

vexlande, dels ock att vår handelsundervisning, hvilken hufvudsakligen

meddelas vid de båda förenämnda instituten i Göteborg och Stockholm,

till sin beskaffenhet är jemförbar med och till och med öfverträffar undervisningen

i vissa andra kulturländer. Gifvet är att, sådan ifrågavarande

undervisning hos oss är ordnad, den icke kan blifva så grundlig

och omfattande som vid några utländska läroverk med längre kurser

och ett rikhaltigt åskådningsmateriel, men man kan sätta i fråga huruvida

så vidlyftiga anordningar äro här i landet behöfliga. Våra handelsförhållanden

komma säkerligen länge att i allmänhet förblifva enklare

och mindre invecklade än dem, som råda på verldens större handelsplatser,

Hamburg, London och dylika, och att till följd deraf hos handelns

utöfvare kräfva mindre omfattande underbyggnad än den, som måste

fordras på sådana platser. Hvad som deremot enligt min tanke är af

största vigt, det är att handelsundervisningen meddelas under sådana

vilkor, att ett större antal än nu är händelsen kan få tillfälle att tillgodogöra

sig densamma. Den klagan öfver bristande köpmannabildning,

som nu från många håll i landet förspörjes, torde till stor del hafva

sin grund deri att största delen af de personer, som valt handeln till

sitt yrke, icke förvärfvat sig den derför nödiga underbyggnaden; och

anledningen till att de underlåtit sådant har säkerligen för mången

berott derpå att möjligheten att förskaffa sig den nödiga köpmannabildningen

varit förenad med kostnader, som han icke mäktat underkasta

sig. Här, likasom i afseende å ej mindre flera andra grenar af

specialundervisning än äfven den allmänna undervisningen, lärer det

ligga i statens intresse att söka underlätta undervisningens spridning.

Men då, när det är fråga om det första steget på denna väg hvad

handelsundervisningen beträffar, det icke gerna kan blifva tal om att

på statens bekostnad från grunden inrätta nya läroverk, torde det för

staten blifva nödigt inskränka sig till att söka bispringa de redan befintliga

läroverken, så att de sättas i stånd att åt ett större antal personer

meddela undervisning på sådana vilkor, att allmänheten vill

och kan deraf begagna sig. Af hvad så väl kommerskollegium som

styrelserna för de båda handelsinstituten i ärendet anfört torde framgå

nödvändigheten af att elevafgifterna sänkas, för att det skall kunna

påräknas att elevantalet i någon nämnvärd grad ökas; och anser jag

mig böra biträda hvad härutinnan ifrågasatts, nemligen att elevernes årsafgifter,

som, efter hvad förut nämnts, utgöra i medeltal vid Göteborgs

institut 300 kronor och vid Schartaus institut 225 kronor, nedsättas

Bih. till Bifall. Prut. 181)11. 1 Hand. 1 Afd. I Haft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Sjette hufvudtiteln.

till 100 kronor, med skyldighet derjemte för hvardera institutet att

mottaga 6 frielever.

Det ökade elevantal, som till följd af afgifternas sänkande efter

all anledning är att emotse, betingar med nödvändighet anordnande af

parallelafdelningar, åtminstone vid de öfre klasserna, hvilket derjemte

för undervisningens jemna gång är önskvärdt med hänseende till den

olika grad af allmän bildning, som kan hos eleverne förekomma. Innan

vidare erfarenhet vinnes, torde dock parallelafdelningarna kunna inskränkas

till en vid hvardera institutet, och likaså torde böra anstå

med anordnandet af den utaf styrelsen vid Göteborgs handelsinstitut

föreslagna tredje årsklassen.

Hvad beträffar beloppen af de statsunderstöd, som, under förutsättning

att instituten inrätta sig i öfverensstämmelse med de nu angifna

grunderna, må ifrågakomma, synes mig hvad kommerskollegium derutinnan

föreslagit kunna af mig för nästkommande år biträdas, nemligen

att understöden skulle utgå med 15,000 kronor till Göteborgs handelsinstitut

och med 12,000 kronor till Schartaus handelsinstitut; och torde

emot de af kollegium för öfrigt uppstäda vilkor och förbehåll för statsunderstödens

åtnjutande i hufvudsak icke skäligen kunna göras annan

anmärkning, än att det synes väl strängt att för kontrollens skull fordra

både att i styrelserna insättas ledamöter för statens räkning och att

särskild inspektion skall ega rum.

Derest ifrågavarande båda handelsinstitut blifva stälda under kontroll

af staten, torde af derifrån utgående elever en eller annan, som visar

synnerligen framstående fallenhet för köpmannayrket, kunna af statsmedel

tilldelas stipendium för att i främmande länder vidare utbilda sig,

och såmedelst skulle jemväl det andra af de önskemål, som af styrelsen

för Sveriges allmänna exportförening i dess underdåniga framställning af

den 25 maj 1888 uppstäldes, kunna komma att i hufvudsak realiseras.

Något särskilt anslag för detta ändamål torde åtminstone till en början

icke behöfva af Riksdagen äskas. För närvarande föreligger således

allenast fråga om statsanslag till de båda handelsinstituten i riket. Denna

fråga afser naturligtvis en statsutgift af mera stadigvarande art, men

som någon tids erfarenhet erfordras för att bedöma, med hvilket belopp

anslaget bör för en längre framtid i riksstaten uppföras, hemställer jag

för närvarande att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att på extra stat för år 1894 anvisa ett anslag af 27,000 kronor,

för att af Eders Kongl. Maj:t användas till understöd åt Göteborgs

handelsinstitut och grosshandelssocietetens i Stockholm handelsskola, Frans

Schartaus praktiska handelsinstitut.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Sjette hnfvudtiteln.

51

För innevarande år, liksom för hvardera af de fem närmast före- [29.]

gående åren, har Riksdagen på extra stat beviljat ett anslag af 20,000 Främjande af

kronor att af Eders Kong]. Maj:t användas, för att åt alster af svensk Afsättning T

industri och svenska näringar bereda afsättning i främmande länder. utlandet.

Sedan kommerskollegium undfått nådig befallning att, efter det

Sveriges allmänna exportförening lemnats tillfälle att sig yttra, efter

samråd med landtbruksstyrelsen afgifva underdånigt utlåtande och förslag

rörande lämpligaste sättet att använda det för innevarande år

anvisade anslaget, har kollegium i underdånig skrifvelse den 15 oktober

1892 afgifvit det sålunda infordrade utlåtandet och dervid — med öfverlemnande

af ett utaf exportföreningens styrelse afgifvet yttrande, deri

styrelsen föreslagit, bland annat, att 15,000 kronor af anslaget måtte

öfverlemnas till styrelsen att hufvudsakligen användas för upprätthållande

och utvecklingen af föreningens verksamhet genom ombud i

utom Europa belägna länder — för egen del, efter samråd med landtbruksstyrelsen,

hemstält att 5,000 kronor måtte anvisas för upprätthållande

under innevarande år af fiskeriagenturen i Norra Tyskland,

8,500 kronor anvisas för upprätthållande under samma år af mejeriagenturen

i Manchester samt återstående 6,500 kronor ställas till styrelsens

för exportföreningen förfogande för att på lämpligaste sätt användas

i det af Riksdagen angifna syfte.

Innan detta ärende i sin helhet afgöres, har jag emellertid ansett mig

böra från exportföreningens styrelse begära upplysning huru exportföreningen

ärnade disponera de medel, som kunde komma att föreningen tilldelas

af ifrågavarande anslag, äfvensom specificerad förslagsberäkning öfver föreningens

inkomster och utgifter för innevarande år, och i följd häraf

har jag ännu icke understält Eders Kongl. Maj:ts pröfning frågan om

dispositionen af det för år 1893 beviljade anslaget.

Då jag icke eger anledning att för år 1894 ifrågasätta någon förändring

i afseende å det anslagsbelopp, som Riksdagen hittills plägat

för ifrågavarande vigtiga ändamål bevilja, tillstyrker jag att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att jemväl för år 1894 på extra stat anvisa ett anslag af 20,000

kronor att af Eders Kongl. Maj:t användas, för att åt alster af svensk

industri och svenska näringar bereda afsättning i främmande länder.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Sjette hufrudtiteln.

[30.]

Bergsskolorna

i Filipstad

och Falun.

[31.]

Anordnande

af fabriksinspektion.

[32.]

Ersättning

för gjorda

förskott.

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

Under denna anslagstitel tillstyrker jag att Eders Kongl. Maj:t

måtte föreslå Riksdagen att, i likhet med hvad under nästlidna och

flera föregående år varit förhållandet,

under vilkor att bergsskolorna i Filipstad och Falun med dertill

hörande skolor för bergsarbetare komma att jemväl under år 1894

fortsätta sin verksamhet i enahanda omfång och utsträckning som hittills,

hvarom Eders Kongl. Maj:t torde vilja genom inspektion af sakkunnig

person sig förvissa, å extra stat för samma år anvisa ett belopp

af 14,000 kronor att till brukssocietetens fullmäktige i jernkontoret utbetalas.

Anordnande af fabriksinspektion.

Då jag icke anser mig böra för närvarande ifrågasätta någon förändring

i afseende å det anslag, som hittills plägat af Riksdagen anvisas

för anordnande af fabriksinspektion, hemställer jag att Eders

Kongl. Magt måtte föreslå Riksdagen

att, för anordnande af fabriksinspektion, på extra stat för år 1894

anvisa till aflöning åt tre inspektörer 15,000 kronor, med 5,000 kronor

till hvardera för år räknadt, och till bestridande af kostnaden för skrifbiträden

och likartade utgifter 1,800 kronor, eller tillhopa 16,800 kronor.

Ersättning för förskottsvis bestridda utgifter.

Enligt hvad statskontoret anmält, har nämnda embetsverk förskjutit

följande belopp, hvilka torde böra anmälas till ersättande af Riksdagen

under sjette hufvudtiteln, nemligen:

ersättning till Blekinge läns ränteri för derifrån till länsmannen

H. Bolling, såsom innehafvare af bostället V2 mantal n:r 1 Möllekulla,

förskjuten räntegodtgörelse för tiden från den 14 mars 1890 till den

14 mars 1891 för från bostället exproprierad jord ... kronor 45: 28

till länsmannen S. Lundbohm från Elfsborgs läns

Transport kronor 45: 28

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Sjette liufviidtiteln.

Transport kronor

ränteri utbetald ränta för tiden från den 7 juni 1890

till den 14 mars 1891 å till statskontoret levererad

ersättning för jord, som tagits i anspråk från läns
mansbostället

Rennelanda stommen n:r 1...................... »

godtgörelse för afkomst af boställen, som enligt

nådiga brefvet den 31 maj 1878 innehafvare af länsmanstjenster,

hvarmed boställen varit förenade, egt

undfå i anledning deraf att företrädarne åtnjutit far
dagsår.

........................................................................................ »

resekostnadsersättning och traktamente samt arfvoden

åt ledamöterne af den utaf Eders Kongl. Maj:t

den 20 juni 1890 tillsatta komité för utarbetande af

förslag till ändring af grufvestadgan i fråga om dispositionsrätten

öfver mineralfyndigheter å viss kronojord

samt utgifter för inköp af böcker samt för tryckning

och renskri fläng för komitén ........................................... »

45: 28

7: 69

2,990: —

3,721: —

Summa kronor 6,763: 97.

Vidare ifrågakomma till ersättande af Riksdagen åtskilliga utgifter,

som under år 1892 blifvit bestridda för genomförande af åtskilliga

anordningar till förhindrande af kolerans införande i riket. För detta

ändamål hafva nemligen på grund af Eders Kongl. Maj:ts derom fattade

beslut dels åtskilliga observationsanstalter äfvensom vid Fejan i Stockholms

skärgård en karantänsplats anordnats, dels åtskilliga flottan tillhöriga

kanonbåtar och andra fartyg utlagts vid vissa observations- och

karantänsplatser för utöfvande af erforderlig bevakning samt för att

tillhandagå de vid dessa platser anstälde läkare, hvarjemte jemväl

vissa andra åtgärder för ändamålet vidtagits. Ehuru kostnaderna härför

ännu icke äro till fullo kända, torde likväl de kostnadsbelopp, å

hvilka uppgifter nu äro tillgängliga, böra vid instundande riksdag anmälas

till godtgörande. Dessa kostnadsbelopp äro:

utgifter, som af medicinalstyrelsen till 1892 års slut bestridts af

det belopp, 75,000 kronor, som statskontoret på grund af nådiga bref

af den 21 juli och den 22 oktober nämnda år till styrelsen under förskottstitel

utanordna!, för genomförande af det genom förstberörda nådiga

bref föreskrifria anordnandet af observations- och karantänsanstalter

............................................................................... kronor 62,811: 02.

Transport kronor 62,811: 02.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Sjette hufvudtitelu.

Transport kronor 62,811: 02.

utgifter, som af flottans station i Stockholm bestridts

i följd af förläggande dels af en ångslup jemte en mindre

roddbåt vid Fejans karantänsplats, dels af en kanonbåt vid

Känsö, dels ock af en kanonbåt vid Juniskärens observationsplats;

uppgående dessa utgifter, enligt af marinförvaltningen

meddelad uppgift, till .................................................................... 18,188: 42.

Summa kronor 80,999: 44.

Sammanlagda beloppet af de förskott, som sålunda nu torde böra

till ersättande af Riksdagen anmälas, utgör alltså 87,763 kronor

41 öre.

Med iakttagande af grundsatsen om anslags bestämmande till jemnt

tal af kronor, hemställer jag alltså att Eders Kongl. Maj:t behagade

föreslå Riksdagen

att, till betäckande af ofvan omförmälda förskottsvis bestridda utgifter,

anvisa ett extra anslag af 87,764 kronor.

Allmänna arbeten af beskaffenhet, att deras utförande kontrolleras

af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Uti sin förut omförmälda underdåniga skrifvelse af den 3 december

1892 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen afgifvit förslag rörande

de anslag, som styrelsen ansåge böra af Riksdagen äskas för år 1894

till understödjande dels af anläggning m. m. af vägar, dels af bro- och

hamnbyggnader samt upprensning af åar och farleder, dels ock af företag,

som afse frostländighetens minskande.

I öfverensstämmelse med hvad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

föreslagit, tillstyrker jag att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen att för år 1894 ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande,

[33.] till bidrag för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning

Anläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar, 800,000 kronor,

vägar.

[34.] till understödjande af brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamn
^byggnato""

byggnader samt upprensning af åar och farleder, 150,000 kronor, samt,

m. m.

[35.] till understödjande, medelst anslag utan återbetalning sskyldighet, af

i^n° ^företag s^ana myr utdikning ar och vattenaftappningar, hvilkas ändamål är att minmgs

° ska frostländigheten för närliggande bygd, 100,000 kronor.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvndtiteln.

55

I afseende å vilkoren för erhållande och tillgodonjutande af ofvan

omförmälda statsbidrag samt kontrollen derå, att faststälda planer varda

vid arbetenas utförande följda, hemställer jag att Eders Kongl. Maj:t

måtte föreslå Riksdagen att bibehålla de allmänna vilkor och bestämmelser,

hvilka nu äro gällande och finnas intagna i Riksdagens skrifvelser

den 27 april 1881 (n:o 69), den 11 juni 1883 (n:o 67) och den

7 maj 1889 (n:o 43), hvarvid jag dock anser mig böra erinra att Riksdagen,

enligt dess skrifvelse den 6 maj 1891, från en af dessa bestämmelser

medgifvit undantag för en väganläggning mellan Wistträsk och

Glommersträsk i Norrbottens län.

«

I sammanhang härmed torde jag böra erinra

att, enligt 1891 års Riksdags beslut, blifvit för 1894 beviljade till [36.]

understödjande, medelst lån, af enskilda jernvägsanläggningar 1,000,000

kronor. vägar.

Enär den tid, för hvilken 1888 års Riksdag anvisat medel till odlingslånefonden,

med innevarande år tilländalöper, hafva uti underdånig

skrifvelse den 9 december 1892 väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt

landtbruksstyrelsen hemstält om nådig framställning till Riksdagen om

anvisande af medel till nämnda fond för åren 1894—1898, i sammanhang

hvarmed styrelserna jemväl föreslagit visst tillägg till de för åtnjutande

af lån från fonden nu stadgade vilkor.

Öfver styrelsernas framställning har statskontoret anbefalts att afgifva

underdånigt utlåtande, hvarjemte fullmäktige i riksgäldskontoret

lemnats tillfälle att i ärendet sig yttra. Men då yttranden från dessa

myndigheter ännu icke inkommit, är jag icke i tillfälle att förrän under

riksdagens lopp underställa detta ärende Eders Kongl. Maj:ts pröfning.

Statens jernvägstrafik.

I underdånig skrifvelse den 14 december 1892 bär jernvägsstyrelsen

gjort framställning om aflåtande till Riksdagen af proposition angående

anslag för år 1894 till nya byggnader och anläggningar samt anskaffande

af ytterligare rörlig materiel för det sammanhängande statsbanenätet

söder om Vännäs.

Hvad angår anslagsbehofvet för nya byggnader och anläggningar,

föreslår styrelsen att för detta ändamål måtte af Riksdagen för år 1894

äskas ett anslag af 500,000 kronor.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Sjette hufvudtiteln.

I afseende å användningen af detta anslag hänvisar jag till följande

i styrelsens omförmälda skrifvelse intagna förslagsberäkning:

))Byggnader och anläggningar.

Linien Sparr eholm—Flen: bidrag till anläggning

af en station vid Skeboqvarn, afsedd dels för ortens

trafik, dels ock för erhållande af en mötesplats för tåg

Linköping: uppförande af en byggnad, afsedd för

ilgods förvaring och expedierande ...................................

Sya: uppförande af en byggnad, afsedd till bostad

åt en stationskarl, hvilkens i stationshuset befintliga

boställslägenhet är behöflig för utvidgning af

expeditionslokalerna ............................................................

Malmö: uppförande af stängsel kring bangården

Sundsvall: uppförande af en byggnad, innehållande

lokaler för förråd och öfverliggningsrum för tågpersonal

äfvensom bostäder för lokomotivförareförman,

vagnförman oeh förrådsvakt ...............................................

Anm. Ofvan angifna byggnader och anläggningar

finnas upptagna i styrelsens den 14 december

1891 afgifna underdåniga skrifvelse, i

hvilken styrelsen uppgifver behofvet af anslag

till nya byggnader och anläggningar m. in. för

år 1893, men hvilkas utförande måst, på grund

af gjord nedsättning af den begärda anslagssumman,

uppskjutas.

Stockholms norra station: fullbordande af det i förslaget

för 1893 med belopp af 110,000 kronor upptagna

godsexpeditionshuset...................................................

Tomteboda: fortsättning af uppförandet af den i

förslaget för 1893 med belopp af 30,000 kronor

upptagna verkstadsbyggnaden med tillhörande spårläggning

samt anskaffning af derför erforderlig mark

Stockholms södra station: uppförande af en lastkaj

för lastning och lossning af boskap m. m. utom den

der befintliga men otillräckliga............................................

Transport

Beräknad kostnad

kr. 18,000: —

» 10,000: —

» 3,000: —

» 10,000: —

» 31,800: —

*> 35,000: —

» 100,000: —

»__ 2,800: —

kr. 210,600: —

s. 57 Kontrollera mot PDF

Sjette lmfradtiteln.

57

Transport kr. 210,600: —

Södertelje: uppförande af eu lastkaj för lastning

och lossning af boskap, gods m. m., som stationen

för närvarande saknar ............................................................ » 1,000: —

Rilsmo: utläggning af ett stickspår för utvidgning

af stationens nu otillräckliga spårsystem ........................ » 3,400: —

Göteborg: tillbyggnad af stationshuset för utvidgning

af resgodslokalen.......................................................... » 5,000: —

Antalet till stationen med bantåg ankomna

resande, som 1870 uppgick till 259,4 i medeltal

per dag och 1880 till 363,6, hade 1891 ökats till

529, till följd hvaraf lokalen för ankommande

resgods numera är alldeles otillräcklig.

D:o: utvidgning af spårsystemet vid Göteborgs

hamnbana enligt närmare redogörelser här nedan ...... » 94,000: —

Herrljung a: uppförande af bostäder åt 6 stationskarlar

med jordköp, föranledt af svårigheten för stationspersonal

att kunna förskaffa sig lämpliga bostäder

i stationens närmaste grannskap.............................. » 12,000: —

Rumla: tillbyggnad af godsmagasinet, erforderlig

till följd af ökad trafik vid stationen ............................ » 1,200: —

Malmö: uppförande af ett vagnskjul, behöfligt till

förvaring af personvagnar, hvilka städse till betydligt

antal äro uppställa vid stationen...................................... » 12,100: —

Vagnskjulet beräknas kosta 32,100 kronor,

hvaraf 20,000 kronor skulle tagas från det kontanta

belopp, Malmö—Tomelilla-banan skall betala

för anslutning med statsbanestationen i Malmö.

Hästveda: uppförande af bostäder åt 6 stationskarlar

af samma skäl, som anförts för dylika bostäder

vid Herrljunga........................................................................ » 9,000: —

Nässjö: uppförande af ett hus vid den nya lokomotivstallbyggnaden

med öfverliggningsrum för lokomotivpersonal,

vattentorn med flere vid lokomotivstall

behöfliga lokaler....................................................................... » 30,000: —

Arvika: uppförande af ett omlastningsskjul för

gods, erforderligt för inventering och omlastning af

Transport kr. 378,300: —

liih. till Riksd. Prat. 1893. I Sami. 1 Afd. 1 Haft. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Sjette hufvudtiteln.

Transport kr. 378,300: —

transiterande styckegods, hvilket till följd af bristande

utrymme icke kan försiggå i godsmagasinet................. » 2,000: —

Byvalla: nedläggning af en vagnvåg, behöflig till

följd af den från Långshyttan till stationen nyanlagda

enskilda jernvägen, som tillför statsbanan en

mängd vagnslastgods, hvilket måste vägas ..................... » 3,600: —

Hästbo: utläggning af ett nytt sidospår till underlättande

af tågmöten vid stationen .............................. » 5,800: —

Söderhamns vestra station: uppförande af bostad

för en banvakt, för hvilken bostadslägenhet nu för
hyres

i staden för 250 kronor per år ............................ » 3,300: —

östavall: uppförande af bostäder för 2 stationskarlar

af enahanda skäl, som anförts för anskaffning

af bostäder vid Herrljunga .................................................. » 5,600: —

Erikslund: utläggning af ett nytt sidospår till

underlättande af tågmöten vid stationen.......................... » 4,800: —

Ange: uppsättning af en fristående vattenkran

med vattenledning för underlättande af vattentagning

till lokomotiven under tågtjenst.......................................... » 7,000: —-

Östersund: nedläggning af vattenledning med brandposter

och inledning i jernvägens hus.............................. » 9,000:

Sedan vattenledning blifvit anlagd af staden,

bör denna för vinnande af ökad trygghet mot

eldfara inledas i jernvägens byggnader å stationen.

Bispgärden: utläggning af ett nytt sidospår, beliöf
ligt

af samma anledning som det vid Erikslund ......... » 3,800: —

Helgum: tillbyggnad af stationshuset för till följd

af ökad lokaltrafik å stationen erforderlig utvidgning

af expeditionslokalerna............................................................ » 3,000: —

Örnsköldsvik: uppförande af kolbås........................... » 2,700: —

Vännäs: D:o af d:o med tillhörande spårutläggning » 4,200: —

Båda platserna äro afsedda för större kolupplag

och i saknad af kolbås.

Fullföljande af förut påbörjade anordningar för

vexelförreglings- och förbättrade signalapparater vid en

del stationer å bandelen Stockholm—Malmö................. » 50,000: —

Diverse utgifter................................................................. » 16,900: —

Summa kr. 500,000: —»

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Sjette hufvudtiteln.

Vidkommande den föreslagna utvidgningen af spårsystemet vid

Göteborgs hamnbana, upplyser styrelsen att denna utvidgning vore betingad

af den stadiga ökning af trafiken å denna bana, som under de

senare åren egt rum. Medan år 1884 antalet öfver statsbanan befordrade

eller för befordran afsedda vagnar, som lossats och lastats vid

hamnbanan, utgjort 31,679, hade antalet år 1891 ökats till 41,844 eller

med nära en tredjedel. Sedan stadsfullmäktige i Göteborg inledt

underhandlingar med styrelsen om dels hamnbanans fortsättande från

dess nuvarande ändpunkt vid Göteborgs förra jernväg öfver den nyanlagda

kajen vesterut till Sänkverket, samt dels beredande af nya förbindelser

mellan denna del af hamnbanan samt statens och Bergslagernas

jernvägsaktiebolags bangårdar, hade kontrakt blifvit upprättadt

mellan jernvägs styreis en och Göteborgs stad beträffande hamnbanans

utvidgning och trafikering, allt under förbehåll att nödiga medel blefve

af Eders Kongl. Maj:t anvisade för utförande af de statsbanan enligt

berörda kontrakt åliggande arbeten.

För anskaffande af ny rullande materiel har jern vägsstyrelsen i

sin ofvanberörda skrifvelse hemstält att Eders Kongl. Maj:t måtte för

år 1894 äska ett anslag af 500,000 kronor, och anför styrelsen i fråga

om behofvet följande:

»De ogynsamma trafikförhållanden, hvilka framkallats och vidmakthållas

genom de tryckta konjunkturerna inom handel och industri, föranleda

styrelsen att vid dess framställning denna gång hos Eders

Kongl. Maj:t om ökande af statens jernvägars rörliga materiel afse från

största delen af de behof i detta hänseende, hvilka under andra förhållanden

omtanken om den befintliga materielens skötsel och vård,

sådan den af ekonomiska skäl borde, men i saknad af tillräcklig reservmateriel

ej kan handhafvas, otvifvelaktigt skulle manat styrelsen att

framhålla. För att belysa angelägenheten af en större tillgång på

reservmateriel, tillåter sig styrelsen här omförmäla, att den disponibla

dragkraften i hög grad förringas derigenom att af lokomotiven omkring

20 stycken redan äro mer än 30 år gamla och i följd deraf föga brukbara,

och att vid innevarande års slut ungefär 1,000 stycken vagnar

ej kunnat — dels i följd af bristande verkstad sutrymme, dels emedan

de ej kunnat i trafik undvaras — i tid som vederbort intagas till reparation

och ommålning. Men ehuru en ganska betydlig förstärkning

vore påkallad för att möjliggöra rättidiga reparationer af den rullande

materielen, inskränker sig styrelsen af ofvan anförda skäl till att hos

s. 60 Kontrollera mot PDF

[37.]

Nya byggnader

m. m.

vid statens

jernvägar.

[38.]

Ny rörlig

materiel vid

statens jernvägar.

60 Sjette lmfvudtiteln.

Eders Kongl. Maj:t hemställa om utverkande af anslag till inköp af

endast nedannämnda materiel, hvars anskaffning ej kan anstå utöfver år

1894, nemligen:

3 lokomotiv..................................................................... 150,000 kronor,

4 personvagnar och 50 täckta godsvagnar samt

axlar och hjul .................................................................. 300,000 »

äfvensom, med hänsyn till krafven på förbättrad

belysning och uppvärmning i en del företrädesvis

tredje klassens personvagnar samt på anordningen för

säkerheten vid persontågens framförande, till inköp af

apparater för belysning, uppvärmning och bromsning 50,000 »

v Summa 500,000 kronor.»

»Lokomotiven böra vara sexkopplade godstågslokomotiv af typen

Kd, personvagnarne kombinerade för II och III klass efter bogiesystemet,

och denna materiel såväl som godsvagnarne utföras i öfverensstämmelse

med de af Eders Kongl. Magt innevarande år godkända och

i statens jernvägstrafik redan använda konstruktioner.»

»Anskaffningspriserna för denna materiel äro härvid antagna till:

för lokomotiven med reservdelar..... 50,000 kronor pr stycke,

» personvagnarne................................. 20,000 » » »

» godsvagnarne ............................... 3,750 » » » och

» vagnsaxlar med hjul .................... 300 » » » .»

Då jag icke har något att erinra i afseende å beloppet af de anslag,

jernvägsstyrelsen för ifrågavarande ändamål ansett böra af Riksdagen

äskas, tillstyrker jag att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att för år 1894 anvisa

dels å riksstatens sjette hufvudtitel, till utförande af nya byggnader

och anläggningar vid statens jernvägstrafik, 500,000 kronor,

dels ock å riksstaten utom hufvudtitlarne, till anskaffande af ny

rörlig materiel vid statens redan trafikerade jernvägar, 500,000 kronor.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Sjette hufnidtiteln.

61

Statens jernvägsbyggnader.

Uti underdånig skrifvelse den 14 december 1892 har jern vägsstyrelsen

afgifvit förslag å det statsanslag, som borde för år 1894 äskas

för fortsättuingen af arbetena å stambanan genom öfre Norrland, och

dervid anfört följande.

•Med den stora utsträckning, som åt arbetena å bandelen Vännäs—

Öfver-Luleå (Boden) under år 1892 kunnat gifvas och som med användande

af det för innevarande år beviljade statsanslag af 4,000,000

kronor ytterligare kunde påräknas under år 1893, borde jernvägsbyggnaden

vid sistnämnda års utgång hafva så framskridit, att, under förutsättning

det erforderliga medel af Riksdagen beviljades, hela bansträckan

utan svårighet kunde fullbordas under loppet af år 1894.

I enlighet med för bandelarna Långsele—Vännäs och Vännäs—

Boden under åren 1885—1888 verkstälda undersökningar och upprättade

kostnadsförslag, skulle hela den sammanlagda bansträckan kräfva en

byggnadskostnad af 25,105,000 kronor.

Af detta belopp hade under nedan nämnda år följande byggnadsanslag

blifvit af Riksdagen anvisade:

för år 1887......... 1,000,000 kronor,

j> » 1888 2,000,000 »

» » 1889......... 2,090,000 »

» » 1890......... 4,000,000 »

)> » 1891......... 4,000,000 »

» » 1892......... 4,000,000 »

* » » 1893........ 4,000,000 »

tillsammans 21,090,000 kronor.

För hela banliriiens Långsele—Boden fullbordande skulle således

ytterligare erfordras ett belopp af 4,015,000 kronor, att användas för

arbetenas å stambanan Vännäs — Boden afskalande.

Vid förberörda undersökning af byggnadslinien mellan Långsele

och Boden hade denna linies sammanlagda längd uppgått till 507,392

meter; men vid den permanenta utstakning, som under 1892 års höst

i sin helhet afslutats, hade åtskilliga större och mindre afvikningar från

den föregående undersökningslinien blifvit gjorda, dervid synnerligast å

sträckningen mellan Norrbottens lånegräns och Elfsbyn förbättringar i

plan och profil vunnits samt så stor förkortning af väglängden kunnat

[39.]

Afsittande af

arbetena å

stambanan

norr om

Yännäs.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Sjette hnfvudtiteln.

göras, att banliniens hela längd från Långsele till Boden minskats från

ofvan nämnda 507,392 .meter till 498,719 meter, motsvarande en vägförkortning

af 8,673 meter.

Visserligen komme den utstakade byggnadslinien mellan Norrbottens

lånegräns och Elfsbyn att i jemförelse med den äldre undersökningslinien

kräfva något större terrasseringsarbeten, men det oaktadt hade

den på grund af verkstälda omstakningar upprättade och beräknade kostnaden

för återstående arbeten å bandelen Vännäs—Boden till följd af

den betydliga vägförkortningen och de senare årens låga pris å skenor

så nedgått, att för arbetenas afsilande å denna handel endast ett belopp

af 3,700,000 kronor skulle erfordras i stället för 4,015,000 kronor,

som bort utgå enligt första kostnadsförslaget.

Totala byggnadskostnaden för den 498,7 kilometer långa bandelen

Vännäs—Boden skulle härigenom komma att uppgå till 24,790,000

kronor mot förut beräknade 25,105,000 kronor eller till i rundt tal

50,000 kronor per bankilometer.

Förutom de här ofvan omförmälda särskilda byggnadanslag, hade

af Biksdagen hittills anvisats till rullande materiel:

för år 1889 ........ 410,000 kronor,

» » 1891 ........ 665,000 »

tillsammans 1,075,000 kronor.

I det för jernvägsbyggnadens fortsättning och afsilning nu upptagna

belopp af 3,700,000 kronor inginge icke kostnaden för den materiel,

som ytterligare kunde anses behöflig.

Med tillämpning af den hittills följda beräkningen i fråga om första

uppsättningen utaf rullande materiel för stambanan genom öfre Norrland,

eller en anskaffningskostnad af 5,000 kronor per bankilometer,

skulle den 499 kilometer långa liniens Långsele—Boden utrustning i

berörda hänseende kräfva ett belopp af 2,495,000 kronor. Häraf hade,

enligt hvad ofvan nämnts, af Riksdagen redan för banlinien Långsele—

Vännäs anslagits tillsammans 1,075,000 kronor, hvadan för den återstående

bandelen Vännäs—Boden skulle återstå eu summa af 1,420,000

kronor. Ehuru denna i kostnadsförslaget beräknade summa utan tvifvel

inom få år komme att erfordras för bandelens framtida trafikerande,

hade styrelsen dock, enär föga sannolikhet förefunues derför att ifrågavarande

bansträcka under första året af dess trafikerande skulle påkalla

mer än ett tåg dagligen i hvardera riktningen, ansett att behofvet af

rullande materiel för närvarande kunde inskränkas till följande antal

s. 63 Kontrollera mot PDF

Sjette hufvudtiteln. 63

lokomotiv ock vagnar med tillhörande delar för en sammanlagd kostnad

af 800,000 kronor, nemligen:

för 6 lokomotiv med reservdelar........................................ kr. 300,000: —

» 12 st. person-, post- och bagagevagnar å kr. 20,000 » 240,000: —

» 60 st. godsvagnar till medelpris af kr. 3,000 ......... » 180,000: —

» axlar och hjul....................................................................... » 65,000: —

» apparater för bromsning, belysning och uppvärmning » 15,000: —

tillsammans kr. 800,000: —

Samtliga dessa slag af rörlig materiel vore antagna att utföras i

enlighet med redan å statens jernvägar befintliga och af Eders Kongl.

Maj:t godkända typer, nemligen lokomotiv sexkopplade af godstågstypen

Kd, personvagnar samt post- och bagagevagnar efter bogiesystemet,

de förra kombinerade II och III klass, de senare kombinerade post- och

bagagevagnar, samt godsvagnar fyrhjuliga dels öppna dels täckta, till

hälften af hvartdera slaget.

I öfverensstämmelse med den af Eders Kongl. Maj:t genom nådigt

bref den 4 februari 1892 faststälda planen för arbetenas bedrifvande

å stambanan genom öfre Norrland under nämnda år, hade dessa arbeten

omfattat:

dels terrassering åt en 76 kilometer lång bansträcka från Norra

Degerfors till landsvägskorsningen vid Bastuträsk jemte resterande arbeten

å bandelen Vännäs—Degerfors, deribland det stora brobyggnadsarbetet

öfver Vindelelfven; vidare samma bansträckas beläggande med

syllar och skenor samt ytterligare dess komplettering med bangårdar

och husbyggnader till Hällnäs, 259 kilometer från Långsele, hvarigenom

den 48 kilometer långa bandelen Vännäs—Hällnäs kunnat under 1892

års höst för tillfällig trafik öppnas;

dels ock terrassering af en omkring 40 kilometer lång bansträcka

från Bodens station å Gellivarabanan söderut till närheten af banans

öfvergång af Piteelf med den stora brobyggnaden öfver Luleelf jemte

banans skenläggning från Boden, 32 kilometer.

Dessutom hade, såsom ofvan angifvits, den 140 kilometer

långa banlinien från Bastuträsk till Piteelf blifvit närmare undersökt

och definitivt utstakad, dervid eu förut omnämnd betydande vägförkortning

vunnits genom liniens framdragande i vestligare sträckning

vid öfvergång af Skellefte eif samt från Byskeelf till Elfsbyn,

hvarjemte arbetsväg med flera förberedande arbeten utförts å 1893

års arbetslinie.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Sjette hufvudtiteln.

Beträffande de arbeten, bvilka styrelsen ansåge sig med det för år

1893 beviljade anslaget kunna utföra, skulle dessa komma att omfatta

ej mindre terrassering och skenläggning af en 80 kilometer lång bansträcka

från Bastuträsk till korsningen af landsvägen mellan Piteå och

Arvidsjaur med de större brobyggnaderna öfver Skellefte och Byske

elfvar än äfven terrassering och skenläggning af ytterligare 35 kilometer

å bansträckningen från Boden söderut eller från Krokträsk till

närheten af Bänkerträsk med brobyggnad öfver Piteelf.

I enlighet härmed skulle större delen af banvallens terrassering

under loppet af år 1893 kunna utföras och för år 1894 endast återstå

planering och skenläggning af den 25 kilometer långa bansträckan

från landsvägskorsningen vid Storlångträsk till Bänkerträsk jemte de

större grusnings-, bangårdsplanerings- och husbyggnadsarbeten, hvilka

tillhörde banans komplettering mellan Jörn och Boden.

Enär den för jernvägsbyggnadsarbetets afslutande mellan Vännäs

och Boden beräknade kostnad af 3,700,000 kronor blifvit uppgjord under

förutsättning att utslutning skedde under loppet af år 1894, skulle,

derest arbetets utslutning utsträcktes utöfver detta år, kostnaden komma

att betydligt öfverstiga detta belopp, och på grund häraf ansåge sig styrelsen

böra hemställa att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen

aflåta proposition om beviljande för år 1894 af hela det för stambanebyggnadens

fullbordande till Öfver-Luleå (Boden) erforderliga byggnadsanslaget

af 3,700,000 kronor äfvensom, för banans förseende med rörlig

materiel, ett belopp af 800,000 kronor eller tillsammans 4,500,000

kronor.

Då det ur flera synpunkter måste anses synnerligen önskvärd! att

ifrågavarande stambana skyndsamt färdigbygges, hemställer jag, med

instämmande i hvad jernvägsstyrelsen föreslagit, att Eders Kongl. Maj:t

måtte föreslå Riksdagen

att, till afslutande af arbetena å stambanan mellan Vännäs (Nyby)

och öfver-Luleå (Boden) samt för banans förseende med rörlig materiel,

för år 1894 anvisa ett anslag af 4,500,000 kronor; lärande Eders Kongl.

Maj:t vilja, uppå föredragning af chefen för finansdepartementet, besluta

om sättet för anskaffande af härtill nödiga medel °).

‘) Se bil. till statsverkspropositionen: »Finansplanen».

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Sjette hufvudtiteln.

Slutligen har jag att anmäla en underdånig skrifvelse af den 29

december 1892, deruti jernvägsstyrelsen hemstält om anslag till förstärkande

af Gellivarabanans rörliga materiel. I denna skrifvelse har

styrelsen anfört följande:

Trafiken på Gellivarabanan hade under år 1892 uppnått ett ej obetydligt

större omfång, än hvad styrelsen i sin underdåniga skrifvelse af den

16 december 1891, hvilken af mig omnämnts i mitt yttrande till statsrådsprotokollet

den 13 januari 1892, på grund af vederbörande grufegares

framställning ansett sig hafva skäl att antaga såsom påräknelig,

i det att nemligen dels malmtransporterna under året i dess helhet

kunde beräknas komma att omfatta omkring 180,000 tons i stället för

de i ofvannämnda skrifvelse beräknade 100,000 tons, dels äfven den

öfriga trafiken visat en oväntad liflighet. Så hade under de elfva månaderna

januari—november de resandes antal varit öfver 75,000 och

de försålda personbiljetterna inbragt öfver 84,000 kronor, hvarjemte

utom malmen transporterats öfver 16,000 tons fraktgods. Också hade

från Gellivarabanan till styrelsens hufvudkassa under år 1892 till den

29 december såsom nettobehållning vid jemvägsdriften inreverserats

207.000 kronor.

Då af den nyssnämnda malmqvantiteten allra största delen utskeppats,

syntes det vara att antaga att Gellivaramalmen numera vunnit

insteg på den europeiska marknaden och att sålunda redan från och

med år 1893 afl utsigt förefunnes till en stadigvarande malmtransport,

hvars omfång, bedömdt efter den qvantitet, som fraktats per månad

sedan den egentliga trafiken börjats i juni månad år 1892, syntes styrelsen

böra antagas till minst 300,000 tons per år.

Under sådana förhållanden måste styrelsen för sin del anse att

den i styrelsens åberopade skrifvelse omförmälda, af vederbörande

grufegare för mer än ett är sedan gjorda och sedermera ofta förnyade

enträgna framställningen, att jernvägen måtte sättas i stånd att redan

från och med år 1893 till Luleå nedfrakta nyssnämnda qvantitet af

300.000 tons malm årligen, borde med hänsyn till jernvägens ekonomiska

fördel väl beaktas och jemvägsdriften med afseende derpå inrättas.

Om en så stor malmtransport skulle kunna stadigvarande

v ombesörjas, blefve emellertid följande åtgärder behöfliga:

l:o) banvallens fullständiga iordningställande och dränering jemte

den komplettering af byggnadsarbetena vid stationerna, som påkallades

af den person- och godstrafik, hvilken, enligt hvad erfarenheten numera

visat, uppträdde i sammanhang med malmtransporterna;

Rik. till Ritod. Prof. 18!)3. 1 Sami. 1 Åfd. 1 lläft.

[40.]

Inköp af

malmvagnar

för LuleåGellivarabanan.

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Sjette hnfvudtiteln.

2:o) omfattande permanenta anordningar vid liamnen å Svartön

utanför Luleå för underlättande af malmens inskeppning; samt

3:o) anskaffande af rörlig materiel i tillräcklig mängd samt uppförande

af byggnader för dess förvarande och reparation.

Hvad det under punkten l:o) anmärkta bekofvet anginge, så vore

det visserligen styrelsens bestämda uppfattning att de nödiga kompletteringsarbetena

för banan och stationerna slutligen komme att uppgå

till den af styrelsen i dess underdåniga skrifvelse den 16 december

1891 beräknade totalkostnad af 3,598,000 kronor, med det afdrag allenast,

som utelemnandet af stängsel kunde medföra. Då det emellertid

skulle blifva förenadt med ganska stor svårighet och dryg kostnad att

under pågående malmtransporter af 1,000 tons i medeltal per dag fortsätta

dessa kompletteringsarbeten i samma skala, som under år 1892

skett, borde de arbeten, som ännu återstode att utföra, enligt styrelsens

förmenande lämpligen fördelas på längre tidrymd än den, som skulle

erfordrats, om de utförts innan trafiken hunnit växa. Nu kunde visserligen

kostnaderna för de kompletteringsarbeten, som under nyssnämnda

trafikförhållanden skulle kunna medhinnas under ett års förlopp,

med någorlunda säkerhet beräknas att uppgå till 400,000 kronor,

eller ungefär det belopp, hvilket ännu återstode oanvändt af de till

ifrågavarande ändamål af 1892 års Riksdag anslagna medel, dock endastunder

förutsättning att transporterna fortginge något sånärjemnt

under året. Men vid osäkerheten om huru malmtrafiken kunde komma

att fördelas på årets månader, och då denna fördelning af naturliga

skäl vore bestämmande för vidden af de kompletteringsarbeten, som

kunde medhinnas, hade styrelsen ansett rättast att vid detta tillfälle

ej hos Eders Kongl. Maj:t göra framställning om ytterligare anslag till

nu omliandlade ändamål. Deremot förbehölle sig styrelsen att framdeles

till framläggande för 1894 års Riksdag få inkomma med underdånigt

förslag till anslag för de kompletteringsarbeten, hvilka, på grund

af den erfarenhet, som vunnes under år 1893, kunde synas styrelsen

behöfliga och lämpliga att utföra under år 1894.

Vidkommande derefter de permanenta anläggningarna på Svartön,

så syntes med dessa arbetens utförande ännu någon tid kunna anstå,

då det nemligen, att döma af den erfarenhet rörande utskeppningen,

som under år 1892 erhållits, syntes vara möjligt att med relativt billiga

provisoriska inrättningar tills vidare nöjaktigt sköta inskeppningen äfven

af en qvantitet af 300,000 tons årligen.

Hvad slutligen anginge behofvet. af rörlig materiel samt byggnader

för denna materiels förvarande och reparation, ville styrelsen i under
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Sjette hufvudtiteln.

fl Enighet, framhålla att, då under år 1893 ballastarbetena på banan af

ofvan anförda skäl borde blifva betydligt mindre omfattande än under

år 1892 och en stor del af den för dessa arbeten använda dragkraften

sålunda kunde göras disponibel för tågtjensten, med ytterligare anskaffning

af lokomotiv för Gellivarabanan syntes kunna tills vidare anstå.

Deremot vore behofvet af ökad vagnpark för malmtransporten oafvisligt

och kunde ej anslås lägre, än hvad som motsvarade det af styrelsen

i dess underdåniga skrifvelse den 16 december 1891 angifna behofvet

af 175 stycken vagnar af 25 tons bärighet pr vagn.

Totalkostnaden för dessa vagnar hade i nämnda skrifvelse beräknats

till 700,000 kronor. På grund af särskilda förhållanden syntes

emellertid det sålunda förefintliga behofvet af ökade transportmedel

kunna tillgodoses för en betydligt lägre kostnad.

För att upprätthålla den malmtrafik, hvilken under 1892 års sommar

erbjudit sig och hvilken under en tid uppgått ända till 35,000 tons i

månaden, hade nemligen styrelsen funnit lämpligt att af bolaget »The

North Central Waggon Company» den 1 juli 1892 förhyra 300 stycken

malmvagnar, hvilka — förut uthyrda till det Svensk-Norska jernvägsbolaget

— funnits i Luleå tillgängliga. Af dessa vagnar hade sedermera,

på grund af Eders Kongl. Maj:ts nådiga medgifvande, inköpts

50 stycken af 20 tons bärighet för det rf 1892 års Riksdag beviljade

anslaget till rörlig materiel vid Gellivarabanan till pris af 2,160 kronor

per stycke. De öfriga 250 vagnarna vore fortfarande förhyrda på det

vilkor att, om köp af dessa vagnar uppgjordes före den 1 april 1893

med betalningsskyldighet den 1 juli samma år, skulle priset utgöra

2,000 kronor per vagn, men deremot vid betalningstillfället återställas

den erlagda hyran, 45 kronor per vagn i månaden, efter afdrag likväl

af den till 4 procent per år från den 1 juli 1892 beräknade räntan å

vagnens nyssnämnda inköpspris, 2,000 kronor. Då nu dessa 250 stycken

vagnar, hvilka vore af samma typ som nyssnämnda, förut anskaffade

50 stycken samt de i sammanhang med banan inköpta 75 stycken,

ehuru med en bärighet af endast 18 tons, befunne sig i fullgodt skick

samt tillhopa erbjöde samma lastförmåga som de ofvan omförmälda till

anskaffning förut föreslagna 175 vagnarna, ansåge styrelsen dem tjenliga

att användas i stället för dessa senare. Den ofvan antydda besparingen

i anskaffningskostnaden för den vid en årlig malmtransport

af 300,000 tons erforderliga vagnmaterielon skulle då utgöra 200,000

kronor, hvarjemte af det utbetalda hyresbeloppet 85 procent skulle

återbäras.

För den vid banan befintliga rullande materielens vård och repara
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Sjette hufvuiltiteln.

tion torde enligt styrelsens förmenande tillsvidare genom provisoriska

åtgärder kunna någorlunda tillfredsställande sörjas, hvarför styrelsen

icke ansåge sig böra nu framställa någon anslagsbegäran för detta

ändamål.

Under förutsättning att ofvan omförmälda »The North Central

Waggon Company» tillhöriga vagnar finge inköpas, att köpet kunde

uppgöras före den 1 april innevarande år och att liqviden kunde

fullgöras den 1 juli samma år, kunde styrelsen alltså, beträffande anslag

till Gellivarabanans iordningställande, för närvarande inskränka

sig till att i underdåhighet anhålla det Eders Kongl. Maj:t täcktes af

Riksdagen äska till förstärkande af Gellivarabanans materiel ett anslag

af 500,000 kronor, att utgå redan under år 1893.

Då vilkoren för det ifrågasatta inköpet synas vara för statsverket

fördelaktiga, tillstyrker jag att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att

till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ställa ett belopp af 500,000

kronor, att i mån af behof lyftas för att användas till det af jern vägsstyrelsen

ifrågasatta inköp af malmvagnar för Luleå—Gellivarabanan;

lärande Eders Kongl. Maj:t vilja, uppå föredragning af chefen för finansdepartementet,

besluta om sättet för anskaffande af härtill nödiga medel0).

Hvad föredragande departementschefen i ofvan

berörda hänseenden hemstält och föreslagit täcktes

Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af Statsrådets

öfrige ledamöter, i nåder gilla med befallning tillika

att utdrag af detta protokoll skulle till finansdepartementet

öfverlemnas till ledning vid författandet af

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

statsverkets tillstånd och behof.

In fidem:

Aug. Alströmer.

*) Se bil. till statsverkspropositionen: »Finansplanen».

Stockholm, K. L. Beckman, 1893.

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Sjunde hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i närvaro af Hans Kongl. Höghet Kronprinsen

i Statsrådet å Stockholms slott den 14 Januari 1893.

Närvarande statsrådsledamöter:

Hans Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lewenhaupt,

Statsråden: Friherre von Essen,

Friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

Friherre Rappe,

Christerson.

Sedan de till andra, tredje, fjerde, femte och sjette hufvudtitlarne

hörande frågor blifvit af vederbörande departementschefer föredragna,

anhöll departementschefen, Statsrådet Friherre von Essen att få anmäla

de frågor, som tillhörde regleringen af sjunde hufvudtitelu, samt anförde

dervid beträffande anslagstitlarne:

Bih. till lliksd. Prot. 1893. 1 Sami. 1 Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sjunde hufvudtiteln.

[i-3

Post
verket.

Ordinarie anslag.

Postverket.

De för innevarande år af Eders Kongl. Maj:t faststälda aflöningsstater

för postverket upptaga följande slutsummor:

aflöningsstaten......................................................... kronor 2,922,300: —

öfvergångsstaten ................................................. » 4,600

indragningsstaten................................................... » 2,593

pensionsstaten........................................................ » 95,500

omkostnadsstaten................................................. » 4,337,000

oförutsedda utgifter ............................................ » 40,000

afkortningar och restitutioner m. in............... » 41,507

tillsammans kronor 7,443,500: -—

I den underdåniga skrifvelse af den 21 sistlidne November, som

innefattar Generalpoststyrelsens förslag till stater för postverket för år

1894, har Styrelsen till eu början beträffande

Aflöningsstaten,

med erinran att det af komitén för utredning af frågan om post- och

telegrafverkens förenande under en gemensam styrelse afgifna underdåniga

betänkande för närvarande är remitteradt till styrelserna för de

båda verken för särskilda yttrandens afgifvande, anfört, att Styrelsen

vid sådant förhållande ansett sig, med allenast två undantag, nu icke

böra begära någon Ökning i aflöningsstaten, sådan den senast blifvit

af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen beslutad.

Generalpoststyrelsen anmäler härefter, att, med tillämpning af Eders

Kongl. Maj:ts och Riksdagens år 1884, i sammanhang med reglering

af postanstalternas vaktbetjening, fattade beslut om indragning efter

hand af de återstående vaktmästarebefattningarna vid postanstalterna och

deras ersättande med vaktbetjentbefattningar enligt ny stat, antalet qvarstående

vaktmästare af andra lönegraden nu bör minskas från det i

innevarande års stat upptagna antalet 19 till 6 och i stället antalet

»andra vaktbetjente» vid postanstalterna ökas i motsvarande mån eller

från 741 till 754.

Då aflöningen för vaktmästare af andra lönegraden är bestämd till

700 kronor, medan lönen för vaktbetjent utgör 500 kronor, uppstår

härigenom en minskning i anslagen å aflöningsstaten med 2,600 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. B

Beträffande förslagsanslaget till aflönande af extra biträden vid

distriktsförv ältning ärna och postanstalterna, hvilket i innevarande års stat

upptagits till 4*80,000 kronor, kar Generalpoststyrelsen anfört, att då

utgifterna å anslaget för tiden 1 Juli 1891—30 Juni 1892 uppgått till

i rundt tal 475,700 kronor, kunde deraf dragas den slutsats, att utgifterna

redan för år 1892 kotnme att uppgå till det högre belopp, som

för innevarande år beräknades.

Om således med ökad posttrafik under innevarande år detta anslag

måste öfverskridas, blefve detta i ännu högre grad fallet under år 1894,

derest anslaget då bibehölles oförändradt, ty det kunde ju icke undvikas

att, i mån af verkligt behof, åt allt flere postanstalter lemna ökadt

arbetsbiträde för att möjliggöra tillfredsställande skötsel af det ökade

arbetet, angående hvars stegring Generalpoststyrelsen åberopar, hurusom

under år 1891 antalet rekommenderade försändelser ökades med

87,369 stycken, antalet assurerade försändelser med 86,026 stycken,

antalet postförskottsförsändelser med 44,137 stycken, antalet postanvisningar

med 58,348 stycken och hela antalet försändelser af alla slag

med 6,960,285 stycken eller från 130,547,775 till 137,508,060.

Generalpoststyrelsen har fördenskull ansett anslaget böra af denna

anledning höjas med 20,000 kronor.

Härtill komme, att, ehuru de af Generalpoststyrelsen för innevarande

år begärda och af Eders Kongl. Maj:t. hos Riksdagen äskade

medel för att bereda tjenstemän vid postanstalterna och distriktsförvaltningarna

semester utan minskning i inkomster å tjensten icke

blifvit af Riksdagen beviljade, hufvudsakligast af det skäl att Riksdagen

ansett denna semesterfråga böra lösas först i sammanhang med

frågan om post- och telegrafverkens förening, Generalpoststyrelsen likväl

trott sig böra, oberoende af föreningsfrågan, nu ånyo upptaga sin

förut framstälda begäran om dylik semester.

Generalpoststyrelsen erinrar, hurusom i mitt underdåniga yttrande

till statsrådsprotokollet den 13 Januari 1892 anförts, att, i betraktande

af det trägna och ansträngande arbete, posttjensten kräfde, den begärda

semestern vore af rättvisa och billighet påkallad och att den äfven

skulle, derest den i öfverensstämmelse med Generalpoststyrelsens förslag

blefve obligatorisk för dem bland ifrågavarande tjenstemän, som

hade sig anförtrodd uppbörd, innebära en högst afsevärd skärpning af

kontrollen öfver uppbörden af postmedel.

När så vore förhållandet, syntes det Generalpoststyrelsen, som

om detta medel till skärpt kontroll icke bordo undanskjutas för eller

göras beroende af frågan om post- och telegrafverkens förening, åt
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sjunde hufvudtiteln.

minstone icke med mindre än att beviljandet af semesterförmånen kunde

anses i något afseende lägga hinder i vägen för eller försvåra verkens

förening. Men att medgifvaudet af den begärda semestern icke innebure

något sådant hinder eller medförde någon som helst olägenhet

för föreningens genomförande framginge deraf, att komitén för de båda

verkens sammanslagning tramhållit, att denna semesterförmån icke stode

i något direkt sammanhang med frågan om verkens förening, hvadan

komitén ansett den icke ens böra upptagas i kalkylen öfver kostnaderna

för den gemensamma lokalstaten.

Med anledning af Riksdagens uttalade mening, att, om en dylik

förmån medgåfves postpersonalen, anspråk på erhållande af enahanda

förmån snarligen kunde motses från telegrafpersonalens sida, hvilka

anspråk i sådant fall svårligen kunde afvisas, och att Riksdagen sålunda

i sjelfva verket stode inför en långt större utgift, än den statsverkspropositionen

i denna fråga utvisade, tilläte sig Generalpoststyrelsen

erinra, att kostnaderna naturligen skulle blifva större, om jemväl telegrafpersonalen

bereddes enahanda förmån, men att enligt nyssnämnda komités

beräkningar utgifterna för beredande åt den nuvarande telegrafpersonalen

af enahanda förmån skulle begränsas till inemot 25,000

kronor, medan åter kostnaden för beredande åt den gemensamma personalen

af dylik semester skulle komma att uppgå till omkring 49,500

kronor; och då kostnaden för anordnande af semester åt postpersonalen

af Generalpoststyrelsen beräknats till 30,000 kronor, syntes föreningen

således icke hafva på saken annan inverkan, än att genom densamma

skulle för statsverket i detta hänseende uppkomma eu minskning i utgift

af omkring 5,500 kronor.

Under åberopande i öfrigt af hvad Generalpoststyrelsen i semesterfrågan

anfört vid afgifvande af underdånigt förslag till postverkets stater

för innevarande år, har Styrelsen slutligen erinrat, att, för möjliggörandet

af denna semester, tjensteman af lägre grad vid distriktsförvältning

eller postanstalt skulle vara skyldig att, om han för beredande

af semester förordnades till högre befattning, densamma bestrida

mot åtnjutande endast af sina egna aflöningsförmåner, dock ej längre

tid än tre månader hvarje^ år, och att således postverkets kostnader

för semesters beredande skulle begränsas till utgifvande af skäliga arfvoden

åt de extra tjenstemän, som, eljest oaflönade, tillkallades att under

semestertiden å postanstalterna tjenstgöra, till hvilka kostnader

skulle komma ersättning till vikarie enligt gällande resereglemente, när

resa för inställelse till tjenstgöring erfordrades.

Med hänsyn till nu anförda båda omständigheter, nemligen be
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Sjunde hufvudtiteln.

hofvet af ökning i det ifrågavarande anslaget redan med dess nuvarande

användning och kostnaderna för semesterns genomförande, har Generalpoststyrelsen

hemstält, att anslaget måtte höjas med 50,000 kronor.

Ehuru jag fortfarande finner Generalpoststyrelsens förslag angående

beredande af semester åt tjenstemännen vid distriktsförvaltningarna

och postanstalterna, särskildt med hänsyn till den skärpta kontroll öfver

uppbörden af postmedel, som derigenom skulle vinnas, vara särdeles

beaktansvärdt, anser jag det likväl icke vara skäl att, då Eders

Kongl. Maj:ts till nästlidet års lagtima Riksdag i sådant syfte gjorda

framställning icke vunnit Riksdagens bifall, efter en så kort tids förlopp

ånyo upptaga denna fråga. Jag finner mig derföre icke böra för

genomförande af nämnda förslag förorda någon förhöjning i anslaget

till aflönande af extra biträden vid distriktsförvaltningarna och postanstalterna,

men då af hvad Generalpoststyrelsen anfört framgår, att

ökning i berörda anslag erfordras redan med dess nuvarande användning,

lärer anslaget böra förhöjas med det belopp, Generalpoststyrelsen

af sådan anledning ifrågasatt, eller med 20,000 kronor.

Anslaget till ålderstillägg är i det underdåniga statsförslaget upptaget

till samma belopp, hvarmed det är i postverkets stater för innevarande

år uppfördt.

Enligt hvad Generalpoststyrelsen meddelat, hafva bland utgifterna

å detta anslag inberäknats de ålderstillägg, som tre utaf de af Generalpoststyrelsen

föreslagne och af Eders Kongl. Maj:t den 18 November

nästlidet år för en tid af tre år från den 1 Januari innevarande år förordnade

postinspektörer intjenat å innehafvande ordinarie befattningar

i postverket, då Styrelsen antagit, att desse vore berättigade att fortfarande

uppbära ålderstilläggen, och derom gjort underdånig hemställan,

samt i allt fall nödiga medel till ålderstilläggen måste beräknas i staten,

för den händelse att postinspektor frånträdde det honom meddelade

förordnandet och återginge till sin ordinarie befattning.

Med afseende derå att, på sätt Statskontoret i inhemtadt underdånigt

utlåtande anfört, aflöningsförmånerna för samtliga postiuspektörerua

vore lika och blifvit bestämda utan att hänsyn tagits till möjligheten

för en del af tjensteinnehafvarne att förutom dessa aflöningsförrnåner

bibehålla någon del af den aflöning, som vore beviljad för

annan tjenstebefattning inom postverket, fann emellertid Eders Kongl.

Maj:t vid meddelande af nådiga förordnanden för postinspektörerna i

de fem postinspektionsdistrikten hinder möta för bifall till Generalpoststyrelsens

framställning derom, att tre bland de till postinspektor

förordnade posttjenstemännen, hvilka intjenat ålderstillägg i iiinehaf
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sjunde hnfvudtiteln.

vande ordinarie befattningar, måtte förklaras berättigade att uppbära

berörda ålderstillägg äfven såsom postinspektörer.

Det ligger naturligtvis icke ringa vigt derpå, att postinspektörsbefattningarna

må besättas med personer af framstående och bepröfvad

duglighet, hvilka gjort sig väl förtrogna med den postala verksamheten

i dess olika g renar. De i sådant hänseende erforderliga qvalifikationerna

lära företrädesvis vara att finna hos innehafvare af mera

magtpåliggande ordinarie tjänster inom postverket. Med dessa tjenster

äro i allmänhet förenade aflöningsförmåner, som öfverstiga eller åtminstone

ej afsevärdt understiga den för postinspektörerna bestämda aflöningen.

Vid sådant förhållande och då postinspektörerna icke erhålla

fullmagt å sina tjenster, utan förordnas att för viss tid uppehålla dem,

synes det mig vara med billighet öfverensstämmande, att, om en till

postinspektor förordnad posttjensteman intjenat eller under den tid,

förordnandet fortfar, kommer att intjena den särskilda löneförbättring,

som en längre tids innehafvande af en tjenst medför i form af ålderstillägg,

han icke må gå förlustig denna förmån derföre, att han förordnats

att på viss tid sköta annan tjenst. Jag hemställer derföre,

att Riksdagens medgifvande måtte inhemtas dertill, att posttjensteman,

som förordnas till postinspektor, må, jemväl medan sådant förordnande

af honom innehafves, ega uppbära ålderstillägg, som af honom

i innehafvande ordinarie befattning iutjenats eller under tiden för förordnandet

intjenas.

Å anslaget till arfvoden åt extra vaktbetjente och till hushyresbidrag

för en del betjente, hvilket i staten för såväl 1892 som innevarande år

upptagits till förslagsvis 50,000 kronor, hafva, enligt hvad Generalpoststyrelsen

meddelar, utgifterna uppgått under år 1891 till 51,480

kronor 6 öre, under perioden 1 Juli 1891—30 Juni 1892 till 53,603

kronor 88 öre samt under första hälften af sistnämnda år till 27,089

kronor 16 öre, motsvarande för helt år en kostnad af 54,178 kronor

32 öre. Anslaget vore således redan nu otillräckligt och blefve det

ännu mera vid en fortgående utsträckning af postbefordringen å jernväg,

der antalet postförda nymil år 1891 ökats från 1,426,789 till

1,475,514 eller med 48,725 nymil, vid ökadt, bestyr med distribution

af tidningar och tidskrifter genom postverkets försorg, hvilket bestyr

omfattade 58,212,336 nummerexemplar år 1890, men 60,971,966 nummerexemplar

år 1891, samt i allmänhet vid ökningen inom alla de

postverkets rörelsegrenar, der biträde af vaktbetjent kunde användas

för ombesörjande af en del enklare göromål.

Med bibehållande af den ordinarie vaktbetjentpersonalen vid dess

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 7

nuvarande antal har Generalpoststyrelsen fördenskull hemstält, att

det ifrågavarande anslaget måtte höjas med 10,000 kronor eller från

50,000 kronor till 60,000 kronor.

Denna Generalpoststyrelsens hemställan anser jag mig böra biträda.

Beträffande

öfvergångsstaten

har Generalpoststyrelsen anmält, att, sedan den derå med en aflöning

af 1,000 kronor upptagne postmästaren i Misterhult nyligen aflidit,

anslagen under nämnda stat kunna minskas med nämnda belopp eller

från 4,600 kronor till 3,600 kronor.

I anslagen under

Indragningsstaten

förekommer, enligt hvad Generalpoststyrelsen meddelat, icke anledning

till någon ändi-ing.

Beträffande

Pensionsstaten

■■ .".Öl '' V ■ ife

anmäler Generalpoststyrelsen,

att i följd af inträffade dödsfall från denna stat böra afföras de

pensioner, som utgått < *

till förre

n ii

ii ii

ii >i

ii 11

ii ii

ii 11

ii >i

ii

postmästaren I. Lindstedt ..........................

kronor

1,250

—*

vaktmästaren P. G. Wibom........................

77

570

—

postexpeditören M. Lindstedt.....................

77

1,200

postmästaren P. W. Cederborg..................

77

1,800

—

„ A. G. Höijer...........................

77

900

—

eldaren å postångfartyget »Öland» P.

Landergren ..................................................

C.

7*

400

.

postmästaren C. G. G. Hagberg ..............

V

1,950

—

extra postiljonen I. Anderssons enka .....

77

30

—

vaktbetjenten A. J. Luthboms enka Ch.

Lutlibom, född Sundberg, .....................

C.

77

150: —

eller tillhopa kronor 8,250: —

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Sjunde hufYudtiteln.

men att deremot å staten böra uppföras följande pensioner, som

blifvit beviljade, efter det Eders Kongl. Maj:t till sistlidet års lagtima

Riksdag aflat nådig proposition angående statsverkets tillstånd och

behof, nemligen

för förre

n n

11 11

ii 11

ii ii

ii ii

ii ii

postmästaren A. L. Gellin ...........

vaktbetjenten C. G. Lindahl ...

„ J. Andreasson ...

„ G. T. Carlsson .

„ J. P. Åberg .......

„ N. Christoffersson

„ A. Jonsson ..........

äfvensom den pension å.....................................................

hvartill postmästaren i Ullånger C. O. Lené enligt

nådiga brefvet den 23 Oktober 1891 förklarats berättigad,

då han efter den 10 April 1892 erhölle

afsked från postmästaretjensten.

kronor

2,400

11

200

V

300

11

300

11

300

11

300

11

200

11

1,500

Summa kronor 5,500: —

Hvad beträffar

Omkostnadsstaten,

föreslår Generalpoststyrelsen, att följande anslag måtte höjas, nemligen

anslaget till uppbörds- och frimärkesprovision med 10,000 kronor från

320.000 '' kronor till 330,000 kronor, anslaget till expensutgifter med

15.000 kronor från 3S5,000 kronor till 400,000 kronor, anslaget till

rese- och traktamentser sättning ar för resor i embets- och tjensteärenden i

allmänhet med 3,500 kronor från 25,500 kronor till 29,000 kronor, anslaget

till traktamenten för tjenstemän i jernvägspostkupé med 20,000

kronor-,från 270,000 kronor till 290,000 kronor, anslaget till traktamenten

för vaktbetjente med 10,000 kronor från 500,000 kronor till

510.000 kronor, anslaget''till postföringskostnad vid befordran å jernväg

med 90,000 kronor från 1,390,000 kronor till 1,480,000 kronor, anslaget

till postföringskostnad vid befordran å landsväg och inom postanstalternas

områden samt till landtbrefbäring med 10,000 kronor från 740,000

kronor till 750,000 kronor, samt anslaget för tillverkning af frimärken,

frankokuvert, brefkort och kortbref med 15,000 kronor från 100,000

kronor till 115,000 kronor.

Den föreslagna höjningen i anslaget till rese- och traktamente
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Sjunde hnfvudtiteln.

ersättningar för resor i embets- och tjensteärenden i allmänhet är

föranledd af Generalpoststyrelsens förslag om beredande af semester

åt tjenstemännen vid distriktsförvaltningarna och postanstalterna, och

skulle med dessa medel betäckas de kostnader, som komme att uppstå,

då vikarie för posttjensteman under semester icke kunde r tjenstgöringsorten

erhållas, utan måste från annan ort dit beordras.

Beträffande anslaget till postforingskostnad vid befordran å jernväg,

hvilket anslag i innevarande års stat är upptaget till 1,390,000

kronor och hvari, såsom jag nyss nämnt, begäres en förhöjning af

90,000 kronor, har Generalpoststyrelsen anfört, att de kostnader, som

af anslaget bestridas, uppgått i runda tal, år 1891 till 1,350,400 kronor

samt under tiden 1 Juli—31 December 1891 till 702,100 kronor

och under tiden 1 Januari—30 Juni 1892 till 637,500 kronor eller

för hela perioden 1 Juli 1891—30 Juni 1892 till 1,339,600 kronor.

Orsaken till denna skenbara minskning läge deri, att under år 1891

betalades postbefordran å statens jernvägar för 13 månader, hvaremot

under de två angifna halfårsperioderna liqviderades dylik befordran å

statens jernvägar för 12 månader, nemligen under tiden 1 Juli—31

December 1891 för sju månader och under första hälften af år 1892

för fem månader. Då numera enligt nådiga brefvet den 29 April 1892

medgifvits statens jernvägar för postbefordran medelst bogievagnar en

godtgörelse af 18 öre för hvarje med post tillryggalagd kilometer,

hvilken godtgörelse redan nu medförde en ökad årlig kostnad för postverket

af omkring 25,000 kronor, som icke ens till någon del inginge

i utgifterna å anslaget för nyssnämnda två halfårsperioder, då jemväl

under innevarande år nya betydande jernvägslinier med postbefordran

tillkomme samt då ytterligare utvidgning af jernvägsnätet vore att förvänta

under år 1894, har Generalpoststyrelsen, äfven med antagande

att bestämmelserna om ersättning till statens och enskildes jernvägar''

för postbefordran bibehölles oförändrade, ansett anslaget böra för år

1894 med ofvan nämnda belopp förhöjas.

Då jag icke ansett mig kunna tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att

nu ånyo hos Riksdagen göra framställning i syfte att åt tjenstemännen

vid distriktsförvaltningarna och postanstalterna bereda semester utan

minskning i inkomster, följer deraf, att jag icke heller kan förorda

den af Generalpoststyrelsen, under förutsättning att sådan semester

blefve beredd, begärda ökning i anslaget till rese- och traktamentsersättningar

för resor i embets- och tjensteärenden i allmänhet.

Mot de af Generalpoststyrelsen i öfrigt föreslagna förhöjningar i

Bill. till Riksd. Prot. 1893. 1 Sami. 1 Afd. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Sjunde hufvudtiteln.

anslagen under omkostnadsstaten, hvilka samtliga äro en följd af den

ständigt tillväxande posttrafiken, som naturligtvis i sin ordning kommer

att tillföra postverket ökade inkomster, har jag icke något att erinra.

Det å postverkets stat uppförda anslag till oförutsedda utgifter,

hvilket i gällande stat faststäldes till 40,000 kronor, är i det nu afgifna

statsförslaget upptaget till samma belopp.

I anslaget till afkortningar och restitutioner, hvilket i innevarande

års stat upptagits till 41,507 kronor, föreslår Generalpoststyrelsen, för

erhållande af en jemnare slutsumma å utgiftsstaterua i deras helhet,

en förhöjning af 4,350 kronor. För vinnande af en jemn slutsumma

å utgiftsstaterna, sådana de af mig tillstyrkas, torde emellertid ifrågavarande

anslagssumma böra utföras med 46,357 kronor, då ökningen

blifver 4,850 kronor, för hvilken höjning jemväl anledning finnes i

den omständigheten, att utgifterna från anslaget under de senaste åren

ökats, så att de utgjort år 1890 61,100 kronor, år 1891 51,000 kronor

och under perioden 1 Juli 1891—30 Juni 1892 52,300 kronor.

Sammanställas de af mig nu tillstyrkta ändringarne i postverkets

stater, visar det sig,

att under ajlöningsstaten ökning komme att ega rum med följande

belopp, nemligen:

Ökning. Minskning.

i anslaget till vaktbetjente,

för beredande af lön till

13 vaktbetjente, som

komme att ersätta 13

indragna vaktmästare,

med ............................ kronor 6,500: —

i dito till aflönande af extra

biträden vid distriktsförvaltningarna

och

postanstalterna med...... „ 20,000: —

i dito till arfvoden åt extra

vaktbetjente och hushyresbidrag

för eu del

betjente med.................. „ 10,000: —

kronor 36,500: —

Transport kronor 36,500: —

s. 11 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln.

11

Ökning.

Transport kronor 36,500: —

hvaremot minskning

skulle uppkomma genom

uteslutande ur staten af

13 vaktmästarebefattningar

med en lön af tillhopa ...... „ 9,100: —

så att alltså aflöningsstaten på det hela

skulle växa med kronor..................................... 27,400: 1—

att å öfvergångsstaten genom afförande af

det för postmästaren i Misterhult upptagna

belopp minskning komme att uppstå med

kronor ................................................................

att å pensionsstaten i

följd af pensionstagares frånfälle

komme att besparas kronor 8,250: —

hvaremot skulle tillkomma

af Eders Kongl. Maj:t

beviljade nya pensioner...... „ 5,500: —

så att alltså minskning i denna stat

komme att ega rum med kronor .....................

att under omkostnadsstaten ökning komme

att eg a rum:

i anslaget till uppbörds- och

frimärkesprovision med kronor 10,000: —

i dito till expensutgifter med „ 15,000: —

i dito till traktamenten för

tjenstemän i jernvägs
postkupé

med ............... „ 20,000: —

i dito till traktamenten för

vaktbetjente med ......... „ 10,000: —

i dito till postföringskostnad

vid befordran å jernväg

med ................................. „ 90,000: —

Transport kronor 145,000: —

27,400:

Minskning.

1,000: —

>

2,750: —

3,750: —

#

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Sjunde hnfvudtiteln.

Ökning. Minskning.

Transport kronor 145,000: — 27,400: — 3,750: —

i anslaget till postföringskostnad

vid befordran å

landsväg och inom postanstalternas

områden

samt till landtbrefbä
ring

med ...................... „ 10,000: —

i dito för tillverkning af frimärken,

frankokuvert,

brefkort och kortbref

med ............................... ,, 15,000: —

så att alltså under omkostnadsstaten

skulle uppstå en ökning af tillsammans......... 170,000: —

samt att slutligen anslaget till a/Jcortningar

och restitutioner in. m. komme att ökas

med kronor.............................................................. 4,850: —

tillhopa kronor 202,250: — 3,750: —

En ökning på det hela komme alltså att ega rum med kronor

198,500;

och skulle staternas slutsummor blifva följande:

aflöningsstaten .................................................... kronor 2,949,700: —

öfvergångsstaten................................................... „ 3,600: —

indragningsstaten .............................................. „ 2,593: —

pensionsstaten ..................................................... „ 92,750: —

omkostnadsstaten.................................................. „ 4,507,000: —

oförutsedda utgifter............................................. „ 40,000: —

afkortningar och restitutioner.,......................... „ 46,357: —

tillsammans kronor 7,642,000: —

Då postverkets inkomster för år 1894 beräknats till 8,100,000

kronor, skulle alltså inkomsterna.komma att öfverstiga utgifterna med

458,000 kronor.

Åberopande hvad jag nu anfört, hemställer jag, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå,

att Riksdagen, med godkännande af de utaf mig nu tillstyrkta

ändringar i postverkets stater äfvensom af den föreslagna bestämmelsen

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Sjunde hufvudtiteln.

om rätt för postinspektor att uppbära i hans innehafvande ordinarie

befattning intjent ålderstillägg, måtte för år 1894 bestämma postverkets

anslag, förslagsvis beräknadt, till 7,642,000 kronor, att utgå direkt af

postmedlen.

Telegrafverket.

Sedan nästliden års lagtima Riksdag antagit utgiftsstater för tele- [2.]

grafverket, slutande å 1,341,310 kronor, att gälla under innevarande år, Tele9rafverketmed

rätt för Eders Kongl. Maj:t att i nämnda stater göra de jemkningar,

som kunde finnas af behofvet påkallade, har Eders Kongl. Maj:t

den 2 September 1892 faststält telegrafverkets stater för år 1893 och

dervid beträffande stationspersonalen vidtagit den jemkning, hvilken

bör för Riksdagen anmälas, att kommissarietjensten vid Skellefteå station

nedflyttats från första till andra klassen och kommissarietjensten

vid Umeå station uppflyttats från andra till första klassen.

De sålunda nu gällande staterna upptaga följande slutsummor:

aflöningsstaten ..................................................... kronor

öfvergångsaflöningsstaten ................................. ,,

pensions- och understödsstaten....................... „

underhållsstaten ................................................. „

tillsammans kronor

946,200: —

5,300: —

101,320: —

284,800: —

1,337,620: —

beroende skilnaden mellan de af Eders Kongl. Maj:t faststälda och de

af Riksdagen antagna staternas slutsummor derpå, att till följd af dödsfall

dels från öfvergångsaflöningsstaten, dels ock från pensions- och

understödsstaten afförts sammanlagdt 3,690 kronor.

I underdånig skrifvelse den 11 sistlidne November har Telegrafstyrelsen

afgifvit förslag till stater för telegrafverket under år 1894

och dervid beträffande

Aflöningsstaten

till en början anfört, att det nuvarande, till arfvoden åt ingeniörer på

Styrelsens stat upptagna belopp, 8,000 kronor, hvilket bestämdes år

1883, visat sig mer och mer otillräckligt. Ingeniörsgöromålen vid

telegrafverket skulle dermed icke kunnat nöjaktigt uppehållas, derest

icke Styrelsen haft särskild!, nådigt bemyndigande att låta de assistenter,

som förordnats att tills vidare förrätta dessa göromål, under tiden behålla

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Sjunde hufvudtiteln.

hela eller större delen af deras assistentaflöning. Men denna anordning

hade den oegentlighet med sig, att de extra ordinarie tjenstemän, som

förordnades att uppehålla ifrågavarande ordinarie tjenstemäns befattningar

vid stationerna, måste helt och hållet eller till större delen aflönas

med arfvoden från det för stationspersonalen afsedda särskilda anslag

för extra biträden och vikariat. Denna oegentlighet hade Styrelsen

visserligen sökt att, så vidt möjligt varit, undvika derigenom, att telegrafingeniörerne,

åt hvilka på senare åren måst i vidsträckt mån uppdragas

jemväl utförandet af telefonarbeten, fått jemte sina arfvoden på

telegrafverkets utgiftsstat, men med afstående af så stor del af assistentaflöningen,

som erfordrats för bestridande af deras assistenttjenster,

uppbära särskilda efter förhållandena lämpade fyllnadsbelopp af telefonmedel.

Men såväl genom den med början af år 1889 inträdda nedsättning

i det inländska telegramportot och deraf föranledda betydliga

tillökning i telegrafkorrespondensen som genom det telegrafverkets

stationspersonal pålagda arbete äfven med telefonledningars betjenande

hade denna persouals göromål så tilltagit i mängd, att den stationerna

från början åliggande närmaste tillsynen öfver telegraflinierna numera

ej kunde af dem på ett tillfredsställande sätt fullgöras, hvadan befattningen

dermed måst för dem väsentligt inskränkas och i stället i

vidsträcktare mån än förut öfvertagas af de särskildt förordnade ingeniörerne.

Till följd häraf och genom såväl de nya telegrafledningar, hvilka

med anledning af korrespondensens tillväxt upprättats och ytterligare

erfordrades, som ock de vidtomfattande telefonanläggningarna, hvilka

till stor del utfördes invid eller i omedelbart sammanhang med telegraflinierna,

har ingeniörernes antal, enligt hvad Telegrafstyrelsen vidare

anmäler, måst ökas, så att, då ännu år 1888 endast fyra ingeniörer

voro såsom arbetschefer anstälde vid liniearbetena, antalet numera uppginge

till sex och inom kort behöfde ytterligare förstärkas. Styrelsen

hade nemligen funnit oundgängligt att, i den mån rikstelefonnätet utvidgades,

indela såväl detta som telegrafnätet uti flera, för båda näten

gemensamma områden eller distrikt, inom hvart och ett af hvilka telegrafverkets

alla liniearbeten (anläggning af nya telegraf- och telefonledningar

samt arbeten för underhåll af dessa och förut befintliga ledningar)

äfvensom inrättande af nya telegraf- och telefonstationer eller

omredning af förutvarande sådana numera ombesörjdes af en på lämplig

ort inom distriktet bosatt ingeniör, hvilken äfven hade till åliggande

att meddela allmänheten erforderliga upplysningar i dit hörande angelägenheter.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 15

Telegrafstyrelsen hemställer med afseende på det anförda, att

anslaget till arfvoden åt ingeniörer måtte höjas från dess nuvarande

belopp, 8,000 kronor, till 12,000 kronor, dervid Styrelsen tillika erinrar,

att i det af komitén för utredning af frågan om post- och telegrafverkens

förenande under en gemensam styrelse afgifna underdåniga betänkande

likaledes föreslagits, att till arfvoden åt ingeniörer borde i Styrelsens

stat uppföras ett anslag åt 12,000 kronor.

Som med den utvidgade verksamhet, telegrafverket genom

telefonväsendets storartade utveckling erhållit efter år 1883, då det

ifrågavarande anslagets nuvarande belopp bestämdes, helt naturligt

uppstått behof af ökadt antal ingeniörer, anser jag mig böra förorda

den af Telegrafstyrelsen äskade anslagsförhöjningen.

I den till nästlidet års lagtima Riksdag aflåtna nådiga proposition

angående statsverkets tillstånd och behof föreslog Eders Kongl. Majrt,

på framställning af Telegrafstyrelsen, att den normala aflöningen till de

vid telegrafverkets stationer anstälde direktörer, utgörande ett antal af

fyra, nemligen en vid hvardera af stationerna i Stockholm, Göteborg,

Malmö och Sundsvall, måtte ökas med 500 kronor för en hvar eller från

4,000 kronor till 4,500 kronor, deraf 3,375 kronor i lön och 1,125 kronor

i tjenstgöringspenningar. Detta förslag, som då icke vann Riksdagens

bifall, har af Telegrafstyrelsen uti dess nu förevarande underdåniga skrifvelse

åter upptagits.

De skäl, som af Telegrafstyrelsen i dess nästlidet år gjorda framställning

för berörda löneförhöjning anfördes, voro hufvudsakligen: att,

i anledning deraf att aflöningen till bemälde stationstjenstemän, innan

de uppnådde ålderstillägg, vore densamma som kommissariernas af

första klassen, sedan desse erhållit båda ålderstilläggen, den olägenhet

uppstått, att vid återbesättande af två under år 1890 lediga direktörsbefättningar

endast ett fåtal sökande anmält sig; att till Styrelsens

kännedom ock hade kommit, att åtskilliga kommissarier af första klassen,

hvilka på grund af tjensteålder och bepröfvad skicklighet skulle

kunnat komma i åtanke till direktörstjenster, förklarat sig icke önska

sådant, enär med dessa tjenster vore förenadt ökadt ansvar, utan att

sagda tjenster under de fem första åren lemnade någon tillökning i

inkomst eller beredde förhöjning i pension; samt att telegrafdirektörerna,

hvilka i vissa afseenden utöfvade chefskap öfver telegrafstationspersonalen

och telegramtrafiken inom hvar sin del af riket, syntes, hvad

aflöningen vidkomme, böra likställas å ena sidan med tjenstemännen

af andra graden inom de centrala embetsverken och å andra sidan med

sina vederlikar inom vissa embetsverks lokalförvaltningar.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Sjunde hufvudtiteln.

På det att icke genom bifall till omförmälda förslag skulle uppstå

någon väsentlig tillökning å aflöningsstaten, föreslog Telegrafstyrelsen

tillika, att samtidigt med aflöningsförhöjningen, utgörande för de fyra

direktörerna tillhopa 2,000 kronor, det å staten uppförda särskilda anslag

till hushyresersättniug åt direktören vid Stockholms centralstation skulle

nedsättas från 1,000 kronor till 500 kronor och att det likartade anslagsbeloppet,

600 kronor, åt direktören vid Göteborgs station skulle helt

och hållet indragas, då denna befattnings nuvarande innehafvare, hvilken

redan uppnått pensionsåldern, men med Styrelsens begifvande tills

vidare qvarstode i tjensten, ur denna afginge, hvadan ökningen på telegrafverkets

utgiftsstater skulle komma att inskränka sig till 900 kronor.

^Riksdagen ansåg likväl dessa af Telegrafstyrelsen anförda skäl för

den ifrågasatta aflöningsförhöjningen åt telegrafdirektörerna icke vara

tillräckliga. Enär fördelen för dem skulle komma att inskränka sig

dertill, att pensionsbeloppet ökades, och då direktörsbefattningarna i

Stockholm, Malmö och Sundsvall nyligen vore tillsatta samt den nuvarande

telegrafdirektören i Göteborg redan uppnått pensionsåldern och

alltså icke kunde, enligt bestämmelserna i gällande pensionsreglemente

för telegrafverket, blifva delaktig af den förhöjda pensionen, fann Riksdagen

frågan om förändring i direktörsaflöningen utan någon olägenhet

kunna anstå till den allmänna lönereglering för post- och telegrafstaterna,

som i sammanhang med frågan om verkens förenande kunde

antagas komma under ompröfning. Dertill ansåg sig Riksdagen böra

lägga, att någon svårighet att med nuvarande aflöningsbestämmelser få

direktörsbefattningen i Göteborg besatt med lämplig person vid den

nuvarande innehafvarens afskedstagande syntes, i motsats till hvad

uppgifvits hafva varit fallet vid senaste tillsättning af direktörsplatserna

i Malmö och Sundsvall, så mycket mindre kunna antagas uppkomma,

som en kommissarie af första klass, äfven om han intjenat båda ålderstilläggeu,

skulle vid befordran till direktörsbefattningen i Göteborg

komma att erhålla en förbättring i sina löneinkomster med 600 kronor

eller det belopp, telegrafdirektören i sistnämnda stad åtnjöte i hyresersättning.

I anledning af hvad Riksdagen sålunda anfört har Telegrafstyrelsen

erinrat, att det belopp, hvarmed pensionen för direktör med uppnådda

två ålderstillägg skulle på grund af den föreslagna aflöningsförhöjningen

ökas, utgjorde tre fjerdedelar af förhöjningen eller 375

kronor, hvaraf emellertid större delen eller 240 kronor icke komme

att betunga telegrafverkets utgiftsstat, utan utgå från verkets pensionsinrättning

mot uppbärande dessförinnan af dels befordrings- och dels

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Sjunde hufVudtiteln.

årsafgifter af den ifrågavarande delegaren, samt att alltså den af statsmedel

utgående pensionsförhöjningen skulle komma att inskränka sig

till endast 135 kronor för år räknadt.

Den sålunda för de nuvarande direktörerna i Stockholm, Malmö

och Sundsvall äfvensom för framdeles blifvande telegrafdirektörer afsedda

pensionsförhöjning skulle emellertid, enligt Telegrafstyrelsens förmenande,

vara till förmån icke blott för dem sjelfva, utan jemväl för

telegrafverket, helst densamma kunde med så ringa uppoffring af verkets

medel beredas. Ju mindre nemligen skilnaden vore emellan tjenstemannens

slutliga löneinkomst, å ena sidan, och den honom efter tjenstetidens

upphörande tillfallande pension, å andra sidan, desto mindre betänklighet

mötte det från hans sida att efter uppnådd pensionsålder

omedelbart afgå ur tjensten, så att denna kunde vid flera sådana tillfällen

till båtnad för det allmänna öfvergå i yngre och kraftfullare

händer.

Bland de af Telegrafstyrelsen anförda skäl för ifrågavarande

aflöningsförhöjning, efter hvilken den normala aflöningen skulle uppgå

till 4,500 kronor och, efter intjenade två ålderstillägg, till 5,500 kronor,

har Styrelsen ansett det icke minst vigtiga vara det, att telegrafdirektörerna

derigenom blefve åtminstone tillnärmelsevis likstälde med sina

vederlikar inom andra embetsverks lokalförvaltningar. I sådant afseende

har Styrelsen framhållit, hurusom inom postverket direktörerna visserligen

åtnjöte endast 4,000 kronor såsom egentlig aflöning för år, men

att de dessutom erhölle, i form af frimärkesprovision, direkt af postmedel,

ett belopp, i medeltal räknadt, af 2,953 kronor och sålunda tillhopa

6,953 kronor, utgående omedelbart efter tjenstens tillträdande,

under det telegrafdirektörernas nuvarande aflöning från början utgjorde

allenast 4,000 kronor samt efter 5 och 10 års tjenstgöring stege till

4,500 resp. 5,000 kronor, hvartill, enligt nu gällande stat, komme särskild

hushyresersättning till belopp af 1,000 kronor för direktören i

Stockholm och 600 kronor för direktören i Göteborg.

Vid statens jernvägar uppbure ban-, maskin- och trafikdirektörerna,

hvilka på grund af sin ställning och tjensteutöfning närmast

syntes vara att jemföra med telegrafdirektörerna, visserligen från början

endast 200 kronor mera i fast aflöning, än hvad de senare åtnjöte,

men de förra erhölle, efter viss tids tjenstgöring, två ålderstillägg till

sammanlagdt belopp af 600 kronor och hade dessutom förmånen af

fri bostad med vedbrand, hvilken i allmänhet syntes kunna beräknas

till ett värde af 1,500 kronor. I pension erhölle nämnde jernvägsHih.

till liiksd. Prot. 1893. 1 Sand. 1 Åfd. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Sjunde hufvndtiteln.

tjensteman 4,608 kronor, då telegrafdirektörernas enahanda förmån för

närvarande utgjorde allenast 3,750 kronor.

Vid tullverket åtnjöte tio tullförvaltare i Stockholm, Göteborg,

Malmö och Norrköping, med inberäkning af ålderstillägg, 7,000 kronor

hvardera och åtskilliga andra tullförvaltare, likaledes med inberäkning

af ålderstillägg, 6,000 kronor hvardera. Pensionsbeloppen för de högre

aflönade tullförvaltarne uppginge till 4,000 kronor.

Med ledning af förestående jemförelse anser Telegrafstyrelsen

det vara tillfullo ådagalagdt, att telegrafdirektörerna för närvarande intaga

en sämre ställning än deras vederlikar inom andra statens verk. På

sätt Telegrafstyrelsen erinrar, har också post- och telegrafkomitén för

åtta direktörer å en gemensam post- och telegrafstat föreslagit, utan

någon ändring i deras nuvarande tjensteåligganden, att aflöningen, ålderstilläggen

inberäknade, skulle för tre bland dem bestämmas till 7,000

kronor och för de fem öfriga till 6,000 kronor.

Af det anförda framgår, att Telegrafstyrelsen lägger synnerlig

vigt derpå, att de fyra telegrafdirektörerna må beredas aflönings- och

pensionsförmåner, motsvarande den ställning, de intaga inom telegrafverket.

Att, hvad dylika förmåner angår, telegrafdirektörerna, vare sig

jemförelse anställes med deras underordnade inom telegrafverket eller

med deras vederlikar inom andra verk, för närvarande äro ogynsamt

stälda, kan med fästadt afseende på de af Telegrafstyrelsen anförda

förhållanden icke gerna bestridas. Det bör, såsom Telegrafstyrelsen

ock erinrat, vid bedömande af hithörande förhållanden icke förgätas,

att telegrafdirektörerna icke blott äro föreståndare hvar för sin telegrafstation,

utan derjemte i viss mån kunna anses såsom distriktschefer

inom telegrafverket. Jemlikt gällande instruktion för stationstjenstgöringen

och ett särskildt af Telegrafstyrelsen utfärdadt cirkulär äro

nemligen direktörerna pligtige att inspektera de inom deras distrikt

befintliga stationer, så ofta sådant anses behöfligt, dock i regeln minst

en gång hvart annat år. Vid dessa inspektioner skola direktörerna,

bland annat, verkställa inventering af stationernas kassa och inventarier,

taga kännedom om de förhållanden, som kunna verka hindrande

på telegrafkorrespondensen, efterse, huruvida telegrambäringen är på

ett tillfredsställande sätt ordnad, undersöka beskaffenheten af telegraflokal,

mot hvilken finnas befogade anmärkningar, samt upptaga stationsföreståndares

förslag till reparation och underhåll af stationsinventarier.

Hvad telefonväsendet angår, skola direktörerna, bland annat, tillse, att

ordentlig förteckning föres öfver de hos abonnenterna utsatta telefonapparater

och batterielement m. m., samt att apparater och ledningar

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Sjunde hufvudtiteln.

hållas i godt stånd och oundvikliga fel med skyndsamhet repareras,

äfvensom undersöka, huruvida från allmänhetens sida anmärkningar i

afseende på telefonförhållandeua göras, öfver de vid inspektionerna

gjorda iakttagelser skall hvarje år före den 1 Oktober till Telegrafstyrelsen

afgifvas rapport, deruti jemväl skola intagas erforderliga förslag

angående reparationer och underhåll eller ändringar och utsträckningar

af telegraf- eller telefonlinierna.

Det inses häraf, att telegrafdirektörerna hafva eu synnerligen

vigtig uppgift att fylla inom telegrafverket och att icke ringa vigt

ligger derpå, att till beklädande af dessa platser de skickligaste och

mest bepröfvade krafter inom verket må kunna förvärfvas. Å andra

sidan kan det icke förvåna, att, såsom erfarenheten ådagalagt, svårighet

mött att finna personer, villiga att mottaga nämnda befattningar.

I de flesta fall lära väl inga andra dertill ifrågakomma än kommissarier,

som så länge innehaft sina befattningar, att de intjenat sina två

ålderstillägg. För desse måste utsigten förefalla mindre lockande att

under en tid af fem år eller intill dess de i egenskap af direktörer

intjena ålderstillägg nödgas utan någon löneförbättring icke allenast

öfvertaga chefskapet öfver en större station, utan derutöfver ganska

omfattande inspektionsåligganden inom ett vidsträckt distrikt.

Nu kan visserligen mot det föreliggande förslaget framställas den

anmärkning, att, då den för direktörerna föreslagna löneförhöjningen

af 500 kronor skulle komma att motvägas för direktörerna i Stockholm

och Göteborg af nedsättning i eller borttagande af dem tillkommande

hushyresersättning och för direktören i Malmö af nedsättning i det

arfvode, som tillkommer honom i egenskap af föreståndare för dervarande

centraltelefonstation, hela åtgärden väsentligen komme att inskränkas

till en förbättring i pensionsförmåner, en förbättring, med

hvars genomförande Riksdagen på grund af nu föreliggande förhållanden

ansett utan olägenhet kunna någon tid anstå. Denna åtgärdens

jemförelsevis ringa innebörd synes hafva varit ett i väsentlig mån bestämmande

skäl för Riksdagens afslag å det nästlidet år framlagda

förslaget, och jag anser mig vid sådant förhållande icke böra förorda,

att samma förslag nu ånyo underställes Riksdagens pröfning. Med

erinran att jemlikt Eders Kongl. Maj:ts och Riksdagens nästlidet år

fattade beslut postiuspektörer blifvit tillsatta med uppdrag att utöfva

distriktsförvältning inom postverket, anser jag mig likväl i detta

sammanhang icke böra underlåta att framhålla, att, om än icke inom

telegrafverket förhållandena med samma nödvändighet som inom postverket

påkalla inrättandet af fristående distriktsmyndigheter, äfven här

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Sjunde hufvudtiteln.

utan tvifvel förefinnes behof af en inspektion på närmare håll öfver de

särskilda stationerna, än som kan utöfvas af Telegrafstyrelsen. Att en

sådan inspektion redan nu finnes, framgår af hvad jag anfört rörande

telegrafdirektörernas tjensteåligganden, men svårligen kan denna inspektion

göras fullt effektiv, derest icke nämnda direktörer, utöfver den

aflöning, som bör tillkomma dem i egenskap af föreståndare för de

mest betydande telegrafstationer i riket, beredes sådan godtgörelse för

inspektionsbestyren, att med fog äfven stora anspråk i sistnämnda hänseende

kunna på dem ställas. Jag utbedjer mig derför att framdeles

få, efter skedd utredning, underställa denna enligt mitt förmenande

ingalunda ovigtiga fråga Eders Kongl. JVIajits pröfning.

Telegrafstyrelsen hemställer vidare om nedflyttning af kommissarietjensten

i Visby från första till andra löneklassen och uppflyttning af

kommissarietjensten i Nässjö från tredje till andra löneklassen.

Till stöd för denna anordning, hvilken icke komme att inverka

på aflöningsstatens slutsumma, enär i ena fallet minskning och i det

andra fallet ökning med 300 kronor skulle ega rum, har Styrelsen

anfört, att genom tid efter annan skedda indragningar af telegrafstationerna

i Burgsvik, Fårösund, Klintehamn och Ronehamn numera

återstode af de gotländska telegrafstationerna, förutom Visby, endast

Slite, hvadan betydelsen af Visby station icke oväsentligt minskats.

Då innehafvare!! af dervarande kommissarietjenst innevarande år uppnådde

pensionsåldern och komme att afgå, kunde denna tjensts nedflyttning

till andra löneklassen från och med år 1894 utan olägenhet

ega rum.

Ett alldeles motsatt förhållande förekomme beträffande Nässjö

station, hvilken från början varit afsedd att betjenas af allenast en

tjensteman, nemligen en kommissarie af lägsta löneklassen, men genom

nyligen vidtagen förändring af telegraf- och telefonledningarne uti och

i närheten af Jönköping numera utgjorde en så vigtig knutpunkt inom

telegraf- och telefonnätet, att ensamt för de telegrafiska göromålens

ombesörjande derstädes måst dels från Jönköping förflyttas och dels

från annat håll beordras biträden, manliga och qvinliga, till ett antal

af fem personer, hvarförutom stationsföreståndaren ålåge att hafva inseende

öfver den af fyra personer bestående telefonbetjeningen.

Genom den nu föreslagna förändringen, som synes mig af förhållandena

påkallad, komme således antalet af andra klassens kommissarier

att ökas från 22 till 24, hvaremot antalet af första klassens kommissarier

komme att minskas från 30 till 29 och antalet tredje klassens

kommissarier från 14 till 13.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Sjunde hnfvudtiteln.

Telegrafstyrelsen har slutligen beträffande aflöningsstaten föreslagit,

att telegrafisternas antal måtte ökas med 13 eller från 197 till 210.

Den ringa ökning i telegrafisternas antal, som tid efter annan egt

rum, har hufvudsakligen varit föranledd af samtidig indragning af

kommissarie- eller assistenttjenster för vinnande af besparing å utgiftsstaten.

Detta framgår, enligt hvad Telegrafstyrelsen påvisat, tydligast

deraf, att, ehuru telegrafkorrespondensen från år 1887, då antalet taxerade

telegrammer utgjorde allenast 1,190,000, till år 1891, då motsvarande

antal uppgick till 1,850,000, ökats med 55 procent, hela

den ordinarie stationspersonalens antal icke allenast icke ökats eller ens

bibehållits oförändradt, utan minskats från 375 år 1887 till 369 enligt

den faststälda utgiftsstaten för år 1893. Till följd häraf har för telegraferingsgöromålens

ombesörjande måst i vida högre grad än tillförene

anlitas biträde af icke blott extra ordinarie tjenstemän, utan äfven och

isynnerhet af qvinliga extra ordinarie telegrafister, så att numera måste

i tjenstgöring äfven under vintermånaderna eller den tid af året, då

korrespondensens omfattning är minst, bibehållas ett antal af sammanlagdt

omkring 100 aflönade extra biträden. c Mellan antalet ordinarie

och extra ordinarie tjenstemän har derigenom uppstått ett missförhållande,

hvilket verkar ofördelaktigast för den talrika qvinliga telegrafpersonal,

som ännu icke vunnit befordran till ordinarie telegrafistbefattning,

hvilken är den enda befattning, som denna personal kan uppnå.

Huru ogynsamma de närvarande befordringsutsigterna äro för denna

personal, framgår, enligt hvad Telegrafstyrelsen anför, deraf, att de

äldsta extra ordinarie telegrafisterna redan uppnått femton tjensteår

och, då de ändtligen uppnådde målet, måste på grund deraf se sin

årsinkomst minskad genom ganska betungande särskilda retroaktiva

afgifter till pensionsinrättningen.

Det belopp, hvarmed den ordinarie aflöningsstaten till följd af

det nu framställa förslaget komme att ökas, utgör 900 kronor för

hvardera af de 13 telegrafisterna eller tillhopa 11,700 kronor; men då

det vanliga årsarfvodet till en extra ordinarie telegrafist, 800 kronor,

utgår af det för detta ändamål på aflöningsstaten upptagna särskilda

förslagsanslag, komme utgifterna å detta anslag att samtidigt minskas

med 10,400 kronor, hvadan ökningen på aflöningsstaten i dess helhet

för ifrågavarande ändamål skulle inskränka sig till 1,300 kronor. Med

bibehållande af berörda förslagsanslag vid dess nuvarande belopp skulle

genom den ifrågasatta förändringen äfven vinnas fördelen, att samma

anslag, hvilket, oaktadt tid efter annan skedd ökning, ändock visat

sig otillräckligt, icke behöfde i afsevärd mån öfverskridas.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Sjunde hufvudtiteln.

Hvad Telegrafstyrelsen sålunda föreslagit synes mig, såsom grundadt

på rättvisa och billighet mot den talrika extra ordinarie telegrafistpersonalen,

böra vinna godkännande, helst genom åtgärden äfven telegrafverkets

och den korresponderande allmänhetens bästa komme att

befordras.

Sammanfattar jag de af mig sålunda tillstyrkta ändringar''i aflöningsstaten,

visar sig, att ökning skulle uppkomma genom förhöjning af anslaget

till arfvoden åt ingeniörer med 4,000 kronor och genom uppförande

i den ordinarie aflöningsstaten af 13 nya telegrafistbefattningar

med 11,700 kronor, hvadan aflöningsstaten på det hela skulle komma

att ökas med 15,700 kronor.

Hvad beträffar

Öfvergångsaflöningsstaten,

anmäler Telegrafstyrelsen, att det å nämnda stat för genomförande

af den med år 1883 inträdda förändring af vissa telegrafistbefattningar

uppförda anslag å 4,000 kronor, att utgå till 20 f. d. förste

telegrafister med 200 kronor åt hvarje, kan nedsättas med 200 kronor

eller till 3,800 kronor på grund deraf, att en bland nämnda

telegrafister under innevarande år kommer att såsom pensionsmessig

afgå ur tj ensten.

Vidkommande

'' t » ; .... i..,, . . , . ; - <lu>,

‘i v . Fi'' :; ''1 . ■■ - i

Pensions- och Understödsstaten

har Telegrafstyrelsen ingen annan förändring att föreslå, än att, då

telegrafverkets inkomster, i innevarande års stat upptagna till 1,350,000

kronor, blifvit för år 1894 beräknade till 1,370,000 kronor, bidraget till

telegrafverkets pensionsinrättning, hvilket skall motsvara fem procent

af den för året beräknade telegramportoinkomst, måtte från det i staten

nu upptagna beloppet, 67,500 kronor, ökas med 1,000 kronor eller till

68,500 kronor. |

Vid de af Telegrafstyrelsen under öfvergångsaflönings- samt

pensions- och understödsstaterna sålunda ifrågasatta ändringar lärer

intet vara att erinra.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Sjunde hufvudtiteln.

I fråga om

•=''Vi; r.'' t oi ; ro- ■ ''.urhr: ur''’‘ . i

Underhållsstaten

iUViii” t.TOi i);.: J K vi VM O -■ Té il < ''.flriftbU /i!

föreslår Telegrafstyrelsen ingen ändring.

Med de af mig ifrågasatta ändringar skulle telegrafverkets stater

för år 1894 komma att utvisa följande slutsummor:

aflöningsstaten..............................

öfvergångsaflöningsstaten ..........

pensions- och understödsstaten

underhållsstaten...........................

......................... kronor 961,900: —

......................... „ 5,100: —

......................... „ 102,320:

........................ „ 284,800: —-

tillsammans kronor 1,354,120: —

hvilket belopp med 16,500 kronor öfverstiger slutsumman å de af

Eders Kongl. Maj:t faststälda utgiftsstaterna för år 1893.

I sammanhang härmed anhåller jag att få anmäla en af Telegrafstyrelsen

den 18 nästlidne November afbiten underdånig skrifvelse, deruti

Styrelsen till en början erinrar, att, då aflöningsförhållandena för Styrelsen

år 1878 omreglerades, frågan om styrelsepersonalens pensionering enligt

de för de öfriga centrala embetsverken bestämda grunder eller att

pensionen skulle utgå med ett mot senast innehafvande lön svarande

belopp ännu icke blifvit löst, till följd hvaraf intet kunde derom inflyta

i nådiga kungörelsen den 1 November samma år angående vilkoren för

åtnjutande af de från 1879 års början faststälda nya lönefömåner för

Tel egrafstyrelsen.

Denna * likställighet med öfriga centrala embetsverk erhölls först

genom nådiga brefvet den 5 Oktober 1883, hvarigenom, i sammanhang

med fastställandet af 1884 års utgiftsstater för telegrafverket, förordnades,

bland annat, att telegrafverkets tjenstemän skulle eg a att efter

uppnådda 65 lefnads- och minst 35 tjensteår, om de tillhörde Styrelsens

personal, samt efter uppnådda 95 sammanräknade lefnads- och tjensteår,

om de vore anstälde vid verkets stationer, åtnjuta pension, motsvarande

lönens hela belopp, att utgå dels från telegrafverkets pensionsinrättniug,

enligt bestämmelserna i det för denna inrättning gällande

reglemente, och dels med erforderligt fyllnadsbelopp af telegrafverkets

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Sjunde hufvudtiteln.

medel; dock att, hvad anginge den då varande personalen, rättigheten

till dylik fyllnadspension af telegrafmedlen för en hvar tjensteman

gjordes beroende deraf, att han inom utgången af år 1883 åtoge sig

förbindelse att vid uppnådd pensionsålder med oafkortad lön såsom

pension från tjensten afgå, derest icke Eders Kongl. Maj:t eller Telegrafstyrelsen,

der det tillkomme Styrelsen att afskedet utfärda, skulle

finna den pensionsberättigade fortfarande kunna i tjensten på ett tillfredsställande

sätt gagna det allmänna och af sådan anledning läte

med afskedet anstå, samt att enahanda skyldighet att efter uppnådd

pensionsålder från tjensten afgå skulle åligga en hvar, som dädanefter

befordrades till eller anstäldes i tjenstebefattning å telegrafverkets stat.

Enligt hvad Telegrafstyrelsen vidare anför, blef den föreskrifna

förbindelsen att vid uppnådd pensionsålder afgå ur tjensten infordrad

från de då varande ordinarie tjenstemännen vid telegrafverket, men

icke från vaktbetjeningen vid verket, af hvilken allenast den på aflöningsstaten

för Styrelsen uppförda åtnjöt både lön och tjenstgöringspenningar,

då deremot aflöningen till vaktmästare och telegrambärare vid

stationerna utgick under form af arfvoden.

Nu förelåge hos Telegrafstyrelsen för första gången fråga om

afsked med pension för en af Styrelsens vaktmästare, hvilken hade

600 kronor i lön och 300 kronor i tjenstgöringspenningar. Ehuru han

redan uppnått 68 lefnads- och 46 tjensteår, syntes han likväl af

orsak, som ofvan vore nämnd, icke böra anses pligtig att ur tjensten

afgå. Han hade emellertid förklarat sig dertill villig, om och när han,

i likhet med sina vederlikar inom andra centrala embetsverk, kunde

erhålla pension motsvarande lönens hela belopp eller 60 kronor i

fyllnadspension af telegrafmedel utöfver det belopp af 540 kronor, han

såsom delegare i telegrafverkets pensionsinrättning egde att från denna

inrättning efter afskedstagandet uppbära.

Detta anspråk syntes Telegrafstyrelsen ega stöd af både billighet

och rättvisa, och ett medgifvande för Styrelsens vaktbetjening af samma

rätt till undfående af hela lönen i pension, som tillerkänts den öfriga delen af

telegrafpersonalen, hvars aflöning, likasom nämnda vaktbetjenings, funnes

å stat uppförd att utgå dels såsom lön och dels såsom tjenstgöringspenningar,

skulle äfven ur synpunkten af telegrafverkets eget intresse

vara synnerligt önskvärd!, i det att tillfälle derigenom bereddes ifrågavarande

betjente att kunna tidigare än eljest ur tjensten afgå utan att

mista någon större del af sin årsinkomst än tjenstgöringspenningarne.

Vid postverket hade frågan om vaktbetjentes pensionering på ena
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Sjunde hnfvndtiteln.

hända vilkor, som för posttjenstemän vore stadgade, blifvit löst genom

nådiga brefvet till Generalpoststyrelsen den 31 Maj 1889 angående

postverkets stater för år 1890.

Då den utgift, som genom den ifrågasatta likställigheten skulle

för telegrafverket uppstå, vore föga afsevärd, bar Telegrafstyrelsen

anhållit, att Styrelsens å stat uppförda vaktbetjening måtte förklaras

berättigad till pension på enahanda sätt och vilkor, som uti ofvan åberopade

nådiga brefvet den 5 Oktober 1883 vore bestämda för tjensteman

bos Styrelsen.

Denna Telegrafstyrelsens framställning anser jag mig böra biträda.

Åberopande hvad jag nu anfört, hemställer jag, att Eders Kongl.

Maj:t måtte föreslå,

att Riksdagen, dels med godkännande af de nu tillstyrkta ändringarne

i telegrafverkets stater, dels ock med förklarande, att Telegrafstyrelsens

å stat uppförda vaktbetjening må ega rätt till pension på

enahanda sätt och vilkor, som uti nådiga brefvet den 5 Oktober

1883 äro bestämda för tjensteman hos Telegrafstyrelsen, må, under

Eders Kongl. Maj:t förbehållen rätt att i verkets utgiftsstater göra de

jemkningar, som kunna finnas af behofvet påkallade, såsom reservationsanslag,

att utgå direkt af telegrafmedlen, till telegrafverket för år

1894 anvisa enahanda belopp, 1,370,000 kronor, hvartill telegrafinkomsterna

för året blifvit beräknade, samt tillika medgifva, att det

öfverskott, som kan å telegrafinkomsterna uppstå, må af Eders Kongl.

Maj:t användas för telegrafverkets tidsenliga utveckling och förbättring.

Genom nådiga brefvet den 3 Juni nästlidet år angående telegrafverkets

utgiftsstater för år 1893 med mera har Eders Kongl. Maj:t, med

anledning af Riksdagens i dess underdåniga skrifvelse den 19 Maj 1892

angående regleringen af riksstatens sjunde hufvudtitel derom uttryckta

önskan, anbefalt Telegrafstyrelsen, bland annat, att årligen, intill dess

definitiv stat för statens telefonväsende kunde upprättas, i sammanhang

med det förslag till utgiftsstater för telegrafverket, hvarmed Styrelsen

enligt gällande instruktion hade att före den 15 November till Eders

Kongl. Maj:t inkomma, meddela ett öfverslag öfver de beräknade inkomsterna

och utgifterna för telefonväsendet det år, nyssnämnda statsförslag

afsåge.

Bih. till Jliksd. Frot. 1893. 1 Sami. 1 Afd.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Sjunde hufvudtiteln.

Till åtlydnad häraf har Telegrafstyrelsen i sin förut omförmälda

underdåniga skrifvelse den 11 November 1892 meddelat, att inkomsterna

af och utgifterna för statens telefonväsende år 1894 kunde, då ingen

hänsyn toges till möjligheten att nettobehållning uppkomme, förslagsvis

beräknas till följande belopp i runda tal:

Inkomster: abonnementsafgifter.................................... kronor 900,000: —

särskilda afgifter för telefonsamtal ...... „ 300,000: —

tillsammans kronor 1,200,000: —

Utgifter: för drift och underhåll ytl............................. kronor 800,000: —

till räntor och afbetalning å upplånta ,

anläggningsmedel................................... „ 400,000: t-—

tillsammans kronor 1,200,000: —

I sammanhang härmed anhåller jag att få meddela följande ur

Telegrafstyrelsens underdåniga berättelse för år 1891 hemtade tabell,

deri för hvarje år allt ifrån statstelefonväsendets början sammanstälts

dels inkomster och driftkostnader samt inbetalda amorterings- och räntemedel,

dels skiluaden mellan inkomster och utgifter samt driftkostnadens

förhållande till bruttoinkomsten: < i

; *, i; ; • r, i }?v i • i. ;

År.

Brutto-

inkomst.

Driftkostnad.

Ränta och

amortering å

erhållna

lånemedel.

Skilnad

emellan

inkomst och

utgift (vinst).

Drift- kostnadens

förhållande

till brutto- inkomsten.

1882 .........................

3,904

45,005

303

3,601

8 «/o

1883 ..........................

13,698

17,000

14,307

30 „

1884 i.........................

76,333

29,650

26,353

20,330

39 ,,

1885 ..........................

109,971

50,268

31,649

28,054

46 „

1886 ........................

149,907

52,661

39,333

57,913

3,5 „

1887 ...........................

191,868

66,484

53,480

71,904

35 „

1888 ...........................

296,831

119,940

56,180

120,711

40 „

1889 ..........................

364,665

180,187

58,168

126,310

49 „

1890 ...........................

440,838

254,449

65,119

121,270

58 „

1891 ...........................

744,983

486,684

118,425

139,874

65 „

i • * '' »t*

Till fullständigande af dessa uppgifter är jag i tillfälle meddela,

att för år 1892, för hvilket år bokslutet ännu icke blifvit uppgjord^

bruttoinkomsten af telefonväsendet uppgått till omkring 1,000,000 kronor,

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Sjunde hufvndtiteln.

driftkostnaden, beräknad till 65 procent af bruttoinkomsten, till 665,000

kronor," ränta och amortering å erhållna lånemedel till 183,913 kronor

33 öre samt vinsten till omkring 166,000 kronor.

Telefonväsendets skuld vid 1892 års slut utgjorde:

,1 f -i ,:U

till Statskontoret .................................................v- kronor 1,016,000:it—

,, Riksgäldskontoret .......».....a:............................• 2,000,000: —

summa kronor 3,016,000: —

.''In* be :i ::7;b • • i'' ''■ - ; "■ 1

Tullverket.

,i.l ‘ . ,;i r -g-,;.• ; vi • • . ,-evg ?Ai\u)

• Generaltullstyrelsen, som i underdånig skrifvelse den 11 sistlidne

November afgifvit förslag till tullverkets stater för år 1894, har dervid

gjort framställning om nedan omförmälda ändringar i

r.r>i ff -/.nviri cf- '' ''■ *■ ■■''

^ Y Aflöning sstaten.

På sätt Generaltullstyrelsen erinrar, har icke under de senast förflutna

tjugufem åren den ordinarie personalen vid tullkamrarne och tullbevakningen

i Göteborg och Helsingborg likasom ej heller antalet

kammarskrifvare och underbetjente i Malmö ökats, oaktadt under denna

tid trafiken i samtliga dessa städer mer än fördubblats och uppbörden

stigit: i Göteborg från 4,666,000 kronor till 8,527,000 kronor år 1891,

i Helsingborg från 248,000 kronor till 1,033,000 kronor sagda år och

i Malmö från 968,000 kronor till 3,770,000 kronor likaledes 1891, samt,

hvad särskildt angår sistnämnda två städer, dervarande hamnar betydligt

utvidgats.

Också har det, enligt hvad Generaltullstyrelsen meddelar, redan

innan de år 1888 beslutade genomgripande förändringarne i vårt lands

tullagstiftning vidtagits och göromålen inom tullverket derigenom ökats,

visat sig behöfligt. att till förstärkning af tullkammare- och tullbevakningspersonalen

i omförmälda tre städer anlita tillfälliga biträden i en

icke ringa omfattning; och detta behof har sedermera så tilltagit, att

under år 1891 måst i tjenstgöring dagligen användas:

vid tullkammaren i Göteborg 5 extra ordinarie kammarskrifvare;

vid tullbevakningen derstädes 37 extra ordinarie vaktmästare;

ii i Helsingborg 4 extra ordinarie kammarskrifvare, af hvilka en

handhaft bestyret med tullbehandling af resandes effekter samt uppbörden

af derför inflytande medel, samt 7 extra ordinarie vaktmästare; och

[3-1

Tullverket.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Sjunde hufvudtiteln.

i Malmö 7 extra ordinarie kammarskrifvare, af hvilka en för handhafvande

derstädes af nyssberörda bestyr, samt 11 extra ordinarie vaktmästare.

Generaltullstyrelsen förmenar, att ett anlitande i sådan utsträckning

af extra biträden för tillgodoseende af kraf på förstärkta arbetskrafter,

som visat sig icke vara af blott öfvergående beskaffenhet och

i hvilka någon minskning så mycket mindre lärer vara att motse, som,

efter det genom den nya tulltaxa, hvilken den 21 Juni nästlidet år

trädde i tillämpning, en mängd förut tullfria varor blifvit med tull

belagda, göromålen än ytterligare ökats, icke fortfarande kan eller

bör ega rum, utan att ifrågavarande kraf åtminstone till en del måste

fyllas genom en personaltillökning på ordinarie stat.

Generaltullstyrelsen har derför funnit oundgängligen nödigt, att

följande nya tjenstebefattningar inrättas, nemligen:

i Göteborg:

å tullkammaren: två kammarskrifvare utöfver der nu anstälde;

vid tullbevakningen: ytterligare tio vaktmästare;

i Helsingborg: ytterligare en kammarskrifvare och fem vaktmästare; samt

i Malmö: ytterligare två kammarskrifvare och fem vaktmästare.

Jemväl vid en annan af tullförvaltningsafdelningarne i Göteborg,

nemligen packhusinspektionen, vid hvilken tydligtvis göromålens mängd

i ännu högre grad än vid dervarande tullkammare vuxit genom de vidtagna

förändringarne i tullagstiftningen, är enligt Generaltullstyrelsens

åsigt en tillökning i den ordinarie tjenstemannapersonalen af behofvet

oafvisligt påkallad. Visserligen har, sedan på framställning af Generaltullstyrelsen

anslag dertill år 1890 beviljats, ifrågavarande personal från

och med år 1891 förstärkts med två kammarskrifvare, men äfven efter

denna förstärkning, hvarmed hufvudsakligen afsågs att tillgodose det

kraf på ökad arbetskraft, som en år 1889 beslutad utvidgning af tullpackhuset

i Göteborg antogs komma att medföra och jemväl medfört,

har personalen icke kunnat uppbära en mängd af de vid inspektionen

förekommande vigtiga göromål, i följd hvaraf också derstädes extra

biträden måst användas i större omfattning, än enligt Generaltullstyrelsens

mening varit lämpligt, nemligen under år 1891 i medeltal dagligen

8 och under månaderna Januari—September af nästlidet år i

medeltal dagligen 9 extra ordinarie kammarskrifvare.

Vid sådant förhållande och då någon minskning i göromålen lika

litet kan antagas komma att ega rum vid ifrågavarande inspektion som

vid tullkammaren, har det synts Generaltullstyrelsen nödvändigt, att

inspektionens personal ytterligare förstärkes med. två kammarskrifvare.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Sjunde hufvudtiteln.

Generaltullstyrelsen hemställer, på grund af hvad sålunda blifvit

anfordt, att å tullverkets ordinarie aflöningsstat måtte, utöfver der redan

upptagne tjensteman och betjente vid lokaltullförvaltningarne, ytterligare

uppföras:

dels sju kammarskrifvare i andra lönegraden eller med lön 1,500

kronor, tjenstgöringspenningar 500 kronor och rätt till två ålderstillägg

å sammanlagdt 1,000 kronor;

dels ock tjugu vaktmästare i fjerde lönegraden eller med lön 800

kronor, tjenstgöringspenningar 400 kronor samt rätt till två ålderstillägg

å tillhopa 300 kronor;

hvarigenom den ordinarie aflöningsstaten, som omfattar lön och

tjenstgöringspenningar, skulle komma att ökas med sammanlagdt 38,000

kronor.

Generaltullstyrelsen anför vidare, att, ehuru, derest hvad Generaltullstyrelsen

sålunda hemstält vinner bifall, en afsevärd minskning

i utgifterna för extra biträden tydligtvis bör kunna motses från och

med år 1894, Generaltullstyrelsen likväl icke finner sig kunna ifrågasätta

någon nedsättning i det å aflöningsstaten uppförda anslaget till vikariatsersättning,

extra biträden m. m. vid lokaltullförvaltningen. Till följd

af det allt ifrån år 1888 ständigt ökade behofvet af dylika biträden

har nemligen berörda anslag, trots den förhöjning deri, som af 1889

års Riksdag beviljats, fortfarande visat sig vara otillräckligt för sitt

ändamål, och Generaltullstyrelsen har jemväl efter sistnämnda år

varit nödsakad att, med begagnande af den Styrelsen enligt nådiga

brefven den 24 Maj och den 1 November 1878 tillerkända rätt, för

samma ändamål använda betydliga belopp af besparingarne å den

ordinarie aflöningsstaten.

I ett annat afseende har Generaltullstyrelsen deremot funnit sig

kunna föreslå en minskning i nu ifrågavarande stat, i det en del på

försök ledighållna kustbevakningssysslor, nemligen en kustsergeantstjenst

och sjutton kustvaktstjenster till häst eller till fot synts Generaltullstyrelsen

enligt den erfarenhet, som vunnits under den tid, de varit

obesatta, kunna för framtiden undvaras. Generaltullstyrelsen hemställer

derför, att dessa fenster måtte indragas, hvarigenom antalet kustsergeanter

skulle nedsättas till 32 och antalet kustvakter till häst eller

till fot till 58 samt en besparing af 14,800 kronor uppkomma i

ordinarie aflöningsstaten. Den tillökning i nämnda stat, som kommo

att uppstå genom de föreslagna nya tjensternas inrättande, eller 38,000

kronor, skulle följaktligen till en icke ringa del motvägas genom nyssberörda

besparing, så att aflöningsstaten i sin helhet komme att ökas

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Sjunde hufvudtiteln.

endast med 23,200 kronor eller från 1,813,800 kronor, hvartill den för

år 1893 bestämts, till 1,837,000 kronor.

Enligt hvad Generaltullstyrelsen anmäler, har

: r'' '' 1 c|n if.gi!

uo:.j f , T ;;: ■. , • o ■ ■" -r-t--.

Öfvergängsaflöningsstaten ''i- ,: ■ .n:>f

•’ ){) f i.j;u:• ‘i*. ''

genom två derå uppförda personers afgång minskats med 4,770 kronor

från 18,820 kronor till 14,050 kronor; och har å

pro • •dill: r.

i!; ilöl ''Jishfnimo i ''■ - ... '' ''■•••h '' ''Ti i; i! . ii, ;i

Indragningsstaten,

.•ior.n\Å

som för år 1893 upptagits till 23,510 kronor, uppstått en minskning

af 2,560 kronor, i följd hvaraf denna stats slutsumma komme att uppgå

till 20,950 kronor.

I öfriga stater ifrågasätter Generaltullstyrelsen ej annan förändring,

än att, till jemnande af staternas slutsumma, det å omkostnadsstaten

uppförda förslagsanslaget till diverse utgifter måtte ökas med 130 kronor

samt denna stat sålunda höjas från 213,070 kronor till 213,200 kronor.

Den af Generaltullstyrelsen under aflöningsstaten förordade ökningen

i tullpersonalen i Göteborg, Helsingborg och Malmö innebär allenast

ett öfverflyttande å ordinarie stat af en del utaf de arbetskrafter, hvilka

den kraftigt tillväxande rörelsen i de nämnda tro betydande hamnstäderna

visat vara utöfver den ordinarie personalen oundgängligen

erforderlig. Då med afseende å de af Generaltullstyrelsen anförda

förhållanden med full visshet kan antagas, att behofvet af den till

sådan öfverflyttning ifrågasatta personal är stadigvarande, lärer vid

sådant förhållande så väl allmänhetens som tullverkets eget intresse

kräfva, att samma behof icke i längden fylles genom det i

allt fall i icke ringa utsträckning erforderliga anlitandet af extra

biträden. Med erinran att för tullverkets tjenstemän och betjente

lönegraden är bestämd efter tjenstgöringsorten och att sålunda do

föreslagna nya kammarskrifvare- och vaktmästarebefattningarne uppförts

i ;samma lönegrader, som deras förut anstälde vederlikar i

Göteborg, Malmö och Helsingborg tillhöra, anser jag mig böra förorda

hvad Generaltullstyrelsen i njnss antydda hänseende hemstält. Vid

den af Generaltullstyrelsen föreslagna indragningen af vissa kustbevakningssysslor

lärer lika litet som vid de ifrågasatta ändringarne

s. 81 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 81

i öfvergångsaflönings-, indragnings- och omkostnadsstaterna något

vara att erinra.

Då jag sålunda tillstyrker bifall till de af Generaltullstyrelsen

föreslagna ändringar i tullverkets utgiftsstater, anser jag mig derutöfver

böra beträffande »pensionsstaterna för aflidne tjenstemäns och betjentes

i fattigdom efterlemnade enkor och barn» förorda en förändring, som

är föranledd af redan gifna förhållanden. I i :

Med anledning af en utaf Eders Kongl. Maj:t till nästlidet års

lagtima Riksdag aflåten nådig proposition medgaf Riksdagen, att af

tullmedlen ett belopp af 10,000 kronor finge från och med år 1892 tills

vidare årligen utgå såsom bidrag till tullstatens enskilda pensionsinrättping,

dock med vilkor, så länge ifrågavarande bidrag af inrättningen

åtnjötes, att inga pensioner utom de före 1893 års ingång beviljade

finge utgå till afliden delegares barn, som uppnått aderton års

ålder, samt att hvarken höjning i utgående pension eller nedsättning i

inflytande pensionsafgifter eller annan förändring i grunderna för pensionsinrättningens

verksamhet af beskaffenhet att kunna för pensionsinrättningen

medföra ökade förpligtelser utöfver de inrättningen då åliggande

finge vidtagas. På grund af detta Riksdagens medgifvande har

Eders Kongl. Maj:t den 2 sistlidne December, jemte det nådig kungörelse

utfärdats rörande de ändringar i-pensionsinrättningens reglemente,

som påkallades af de vid sagda medgifvande fögade vilkor, bemyndigat

Generaltullstyrelsen att af tullmedlen till tullstatens enskilda

pensionsinrättning för nästlidet år omedelbart och framdeles för hvarje

löpande kalenderår vid dess början utbetala det af Riksdagen anvisade

årliga anslaget af 10,000 kronor.

Då ifrågavarande anslag anvisats att tills vidare årligen utgå af

tullmedlen, såsom bidrag till tullstatens enskilda pensionsinrättning, lärer

detsamma ock böra upptagas i tullverkets utgiftsstater. I dessa stater

finnes under rubrik »pensionsstaterna för aflidne tjenstemäns och betjentes

i fattigdom efterlemnade enkor och barn» såsom förslagsanslag upptaget

ett belopp af 31,800 kronor för bestridande af den genom nådiga

reglementet den 16 Februari 1833 stadgade pensionering af tulltjenstemäns

i fattigdom efterlemnade enkor och barn. Det synes lämpligt att

under gemensam rubrik med detta anslag upptaga det nu ifrågavarande

bidraget till tullstatens enskilda pensionsinrättning, hvilken inrättning

afser pensionering af enkor och barn efter aflidne tjensteman och betjente

i tullverket. För sådant ändamål torde under den gemensamma

rubriken »pensionsstaterna för aflidne tjenstemäns och betjentes enkor

och barn» böra upptagas två poster, don ena »för bestridande af den

s. 82 Kontrollera mot PDF

[4-]

Skogsväsendet,

82

Sjusd» hufvudtiteln

genom nådiga reglementet den 16 Februari 1833 stadgade pensionering»

såsom förslagsanslag med 31,800 kronor och den andra såsom »bidrag

till tullstatens enskilda pensionsinrättning» med 10,000 kronor, hvarigenom

alltså det under den nuvarande rubriken i utgiftsstaterna upptagna

belopp komme att ökas med 10,000 kronor till 41,800 kronor.

Med iakttagande af sålunda föreslagna förändringar skulle tullverkets

stater för år 1894 komma att utvisa följande slutsummor:

mi: lobu.ai»!. ifi r ^o.-lA ''.‘vi; A ''''LA . no A: boi''

aflöningsstaten kronor 1,837,000:

öfvergångsaflöningsstaten............................. „ 14,050:

ålderstilläggsstaten....................................................... „ 220,000:

indragningsstaten......................................................... „ 20,950:

pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente

.........;;.................................. „ 227,000:

pensionsstaterna för aflidne tjenstemäns och be
tjentes

éfterlemnade enkor och barn............... „ 41,800:

oniikostnadsstaten.................... „ 213,200:

• i • i ’ . i i '' . —__il_ ''

Summa kronor 2,574,000:

Ii .■ '' . "i •'' ''■ ii1'' s ...mi-/: - «;v:

eller 26,000 kronor mer än det belopp, 1893 års stat upptager.

Åberopande hvad jag nu anfört, tillstyrker jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t må föreslå Riksdagen

att, med godkännande af de utaf mig nu föreslagna förändringar

i tullverkets stater, för år 1894 bestämma anslaget för tullverket till

ett mot staternas slutsumma svarande belopp af 2,574,000 kronor, att

såsom förslagsanslag utgå direkt af tullmedlen.

Skogsväsendet.

För skogsväsendet är å ordinarie stat för år 1893 uppfördt:

dels bestämdt anslag:

för skogsstaten ....................................... kronor 447,208: —

„ statens skogsläroverk .................. „ 47,700:— 494,908:

dels förslagsanslag:

till ålderstillägg åt skogsstaten och

,: skogsinstitutets lärarepersonal......................................... 84,400: —

Transport kronor 579,308: —

s. 33 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvudtiteln. 33

Transport kronor 579,308: —

dels reservationsanslag:

till enskilda skogsundervisningen........ kronor 8,600: —

,, kronoskogarnes förvaltning och befrämjande

af skogsväsendet i allmänhet.

................................................ _401,492:— 410,092: —

tillsammans kronor 989,400: —

Domänstyrelsen har i sin den 27 September 1892 aflåtna underdåniga

skrifvelse angående anslagsbehofvet för skogsväsendet år 1894

icke ifrågasatt någon ändring i de för skogsstaten, för statens skogsläroverk,

till ålderstillägg och till enskilda skogsundervisningen nu uppförda

anslagens belopp. Hvad angår sistnämnda anslag, från hvilket utgå

understöd till skogsskolorna vid Skogshåll i Södermanlands län och

vid Presterud i Vermlands län samt till Gotlands folkhögskolas landtbrukskurs,

har jag att anmäla en af Vermlands läns landsting gjord, af

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet insänd framställning

om fortsatt understöd af statsmedel med enahanda belopp som hittills,

eller 3,800 kronor årligen under ytterligare två år, räknadt från den

1 November 1893, till skogsskolan vid Presterud.

Vidkommande den del af reservationsanslaget för skogsväsendet,

som afser kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i

allmänhet, har Domänstyrelsen i sin nyesberörda skrifvelse ansett detta

anslag böra något höjas.

Enligt nådiga brefvet den 29 November 1889 är föreskrifvet, att

skogsstaten skall, med vissa undantag, ombesörja skogsodling och

andra arbeten för skogsskötselns främjande å de för statsverkets räkning

utarrenderade egendomar samt å ecklesiastika och civila boställen;

och skall enligt samma nådiga bref kostnaden för dessa arbeten, så

vidt de afse utarrenderade kronoegendomar samt sådana civila boställen,

hvilkas skogsafkastning icke öfverstiger husbehofvet, utgå af reservationsanslaget

till kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af skogsväsendet

i allmänhet.

Domänstyrelsen anmäler nu, att ej mindre dessa föreskrifter än

äfven den utvidgning af dylika arbeten å kronoparker, som blifvit en

naturlig följd af statens inköp af delvis kala utmarker, hvilkas försättande

i skogbärande skick snarast möjligt bör eftersträfvas, under

Bih. till Riksd. Prof. 1893. 1 Sarnl. 1 Afd. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Sjunde hufvudtiteln.

senare åren föranledt en ej obetydlig successiv stegring i utgifterna

från nyssberörda reservationsanslag. Så hafva de med detta anslag

bestridda kostnaderna för skogsodling och skogsvård, hvilka i jemna

krontal år 1889 belöpte sig till blott 43,239 kronor, år 1890 stigit

till 61,800 kronor och år 1891 till 69,585 kronor samt äro i de faststälda

generalförslagen för åren 1892 och 1893 beräknade till respektive

80,474 och 86,429 kronor. Äfven andra utgifter, såsom för skatter

och onera m. m., ökas naturligen likaledes till följd af nya kronoparkers

bildande. Hittills hafva de årliga anslagen med förefintliga

reservationer kunnat bestrida de ökade utgifterna, men för en fortgående

utveckling af skogsväsendet varder anslaget med sitt nuvarande

belopp otillräckligt. Domänstyrelsen, som emellertid anser den erforderliga

förhöjningen i anslaget för det närvarande kunna inskränkas till

29,600 kronor, hemställer derför i underdånighet, att anslaget till kronoskogarnes

förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet

må med sistnämnda belopp höjas till 431,092 kronor.

Den af Domänstyrelsen begärda förhöjning i reservationsanslaget

för skogsväsendet är, såsom af det anförda framgår, föranledd af de

på senare tider meddelade föreskrifter för åstadkommande af ett intensivare

skogsbruk å de betydande skogsarealer, som tillhöra kronans

utarrenderade egendomar, äfvensom af åtgärder för beredande af skogsåterväxt

å inköpta kala utmarker. Då medlen sålunda komme att

erhålla en synnerligen produktiv användning, anser jag mig böra förorda

bifall till Domänstyrelsens framställning.

Jag hemställer i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att höja anslaget till kronoskogarnes förvaltning och

befrämjande af skogsväsendet i allmänhet med 29,600 kronor från

401,492 kronor till 431,092 kronor;

så att anslaget till skogsväsendet skulle erhålla denna uppställning:
bestämdt

anslag:

för skogsstaten ..................... kronor 447,208: —

„ statens skogsläroverk „ 47,700: — kronor 494,908: —

förslagsanslag:

till ålderstillägg åt skogsstaten och skogsinstitutets

lärarepersonal ........................................................ „__84,400: —

Transport kronor 579,308: —

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Sjunde hufvudtiteln.

Transport kronor

reservationsanslag:

till enskilda skogsundervisnin
gen

.......................................... kronor 8,600: —

„ kronoskogarnes förvaltning

och befrämjande af skogs
-

väsendet i allmänhet

ri

431,092:

579,308: —

439,692:

Summa kronor 1,019,000: —

hvarigenom det nuvarande anslaget till skogsväsendet i dess helhet

skulle ökas med 29,600 kronor.

Öfriga ordinarie anslag.

Beträffande öfriga ordinarie anslag under hufvudtiteln har jag ej

anledning att föreslå någon förändring.

Jag har ofvan tillstyrkt förhöjning i anslagen:

till postverket med ................................................... kronor

„ telegrafverket med ........................ „

,, tullverket med ...................................................... „

skogsväsendet med ............................................. »

198,500

20,000

26,000

29,600

så att förhöjningen på det hela å de ordinarie

anslagen skulle blifva ......................................... kronor 274,100:

Härvid bör likväl, beträffande anslagen till

post-, telegraf- och tullverken, erinras, att kostnaderna

för dessa verk bestridas af verkens

egna medel.

Lägges till den föreslagna förhöjningen

summan af hufvudtitelns ordinarie anslag enligt

nu gällande riksstat ................................................... „__16,534,966:

skulle, under förutsättning af bifall till hvad jag

sålunda hemställ, slutsumman af sjunde hufvudtitelns

ordinarie anslag för år 1894 blifva......... kronor 16,809,066:

Öfriga ordinarie

andag.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Sjunde hufvudtiteln.

[5.]

Arfvode

för en

byråassistent

ä Finansdepartementets

bankbyrå.

[6.]

Ersättning

för af Statskontoret

gjorda

förskott.

Extra anslag.

I fråga om de anslag å extra stat, som kunde erfordras, yttrade

departementschefen beträffande

Arfvode för en byråassistent å Finansdepartementets bankbyrå.

Till beredande af arfvode för en byråassistent å Finansdepartementets

bankbyrå har Riksdagen på extra stat för innevarande år

likasom för de tre närmast föregående beviljat 4,000 kronor; och då

detta anslag är till oförändradt belopp behöfligt äfven för år 1894,

hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att till beredande af arfvode för en byråassistent å Finansdepartementets

bankbyrå på extra stat för år 1894 anvisa ett belopp af

4,000 kronor.

Ersättning för af Statskontoret gjorda förskott.

De af Statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, som tillhöra

sjunde hufvudtiteln och böra till ersättande bos Riksdagen anmälas,

äro enligt uppgifter från Statskontoret:

till godtgörande af kostnader för uppmätning och

kartläggning af åtskilliga kronans domäner ... kronor 13,588: 5 5

,, ersättning för till statsverket afträdda åbyggnader

å vissa indragna boställen ........................ „ 18,538: —

„ inlösen af en del åbyggnader å förra öfverste
bostället

Öresten i Elfsborgs län ........................ „ 1,080: —

„ ersättning till vissa kronoarrendatorer och boställsbafvare

för saknad afkomst af exproprierad

jord ......................................................................... „ 3,009: 5 2

,, godtgörande af kostnader för vissa kronoegendomars

deltagande i Hjelmarens och Qvisma
rens

sänkning ............................................................ „ 7,726: 12

Transport kronor 43,942: 19

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Sjunde hufvudtiteln.

''Transport kronor 43,942: 19

till godtgörande af kostnader för vissa kronoegendomars

deltagande i andra vattonafled-.-

ningsföretag X......................ä!......................!... u, „ 8,901: 6 3

„ ersättning för öfverbyggnad å indragna boställen.

............................................................................ „ 126*1,53;.18

„ godtgörande af förskjutna husröteersättningar

åt tillträdande arrendatorerna af indragna mili-,

tieboställena 11 mantal Sundranäs med Norrnäs

N:o 1 i Kronobergs län, 1 mantal Holma i

Göteborgs och Bohus län samt ? mantal Måla

i Östergötlands län ................................................. „ 9,846: 6 9

„ godtgörande af skifteskostnad, belöpande å indragna

militieboställena yV mantal Böle N:o 15

eller Gyllengård och fh mantal Böle N:o 13 eller

Wilhelmsdal i Norrbottens län, ........................... „ 9,009: 7 8

„ godtgörande af reparations- och underhållsarbeten

å Tranebergs, Nockeby och Drottningholms

broar ............................................................. ,, 2,361: 71

„ ersättning till egare af skattefrälsehemman,

hvilkas räptor icke blifvit af statsverket inlösta „ 7,947: 0 3

„ kostnader för utarbetande af förslag till ny förordning

angående mantalsskrifning..................... „ 7,662: 3 5

„ kostnader för komitén för utredning af frågan

rörande post- och telegrafverkens förenande

under en gemensam styrelse .................................. _28,255: 18

eller tillhopa kronor 244,079: 7 4;

Och hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen

göra framställning,

att till gäldande af nämnda förskott må å extra stat för år 1894

anvisas ett motsvarande belopp, som för undvikande af öretal i riksstaten

torde få utföras med 244,080 kronor.

■,[. . . ■ t % > j.. •'' ■ . i > » i •; <> i ■ i; ii t '' !*■*.. it; .{il

Anläggning af telefonledningar.

För anläggning af telefonledningar beviljade 1889 års Riksdag

ett extra anslag af 750,000 kronor, att utgå under fem år, af hvilket

anslag hittills anvisats 150,000 kronor för hvartdera af åren 1890,

1891, 1892 och 1893. Enligt den för nyssnämnda Riksdag framlagda

[7-]

Anläggning

af telefonledningar.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Sjunde hufvudtiteln.

plan borde i första rummet till anläggande förekomma linierna Stockholm—Malmö,

Stockholm—Hernösand, Göteborg—Malmö, Göteborg—

Jönköping och Göteborg—Uddevalla med föreslagna utgreningar.

I fråga om användningen af de hittills anslagna medlen, sammanlagdt

600,000 kronor, erinrar jag derom, att Eders Kongl. Maj:t

anvisat:

genom nådiga bref den 5 Oktober 1889 och den 6 Juni 1890:

för två dubbelledningar mellan Stockholm och

Malmö jemte utgreningslinier, hvardera med

två dubbelledningar, till Jönköping och

Vexiö .,.................................................................. kronor 343,915: —

genom nådigt bref den 4 Juli 1891:

för en dubbelledning å linien Göteborg—Malmö „ 67,435: —

,, en dito å linien Göteborg—Jönköping ...... „ 35,425: —

„ en dito å linien Göteborg—Uddevalla......... „ 26,465: —

„ två dubbelledningar å linien Stockholm—

Upsala ................................................................. „ 32,825: —

genom nådigt bref den 26 Augusti 1892:

för en dubbelledning å linien Upsala—Söderhamn

.................................................................. 112,300: —

Summa kronor 618,365: —

af hvilken summa det belopp, 18,365 kronor, som öfverskjuter de hittills

af Riksdagen gjorda anvisningarne å 1889 års anslag, förskjutits

af telegrafmedlen.

I underdånig skrifvelse den 11 sistlidne November har Telegrafstyrelsen

hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att till utbetalning år 1894 anvisa den sista femtedelen, eller 150,000

kronor, af det anslag å 750,000 kronor, som af 1889 års Riksdag beviljades

att under åren 1890—1894 utgå för anläggning af telefonledningar.

Omförmälda anslagsbelopp skulle, enligt hvad Telegrafstyrelsen anmäler,

användas sålunda:

till återgäldande af nyssnämnda, af telegrafmedel

förskjutna belopp ...................................................... kronor 18,365: —

„ fortsättning till Hernösand af de under åren

1891 och 1892 på sträckningen Stockholm—

Söderhamn fullbordade telefonledningar, nemligen:
-

Transport kronor 18,365: —

s. 39 Kontrollera mot PDF

Sjunde hufvndtiteln.

Transport kronor

för sträckningen Söderhamn—Hudiksvall

............ kronor 29,975: —

„ „ Hudiksvall—

Sundsvall...... ,, 45,650: —

,, „ Sundsvall—

Hernösand ... „ 28,950: —

39

18,365:

51

104,575:

22,935:

till utgreningsledning från Hernösand till Sollefteå

„ diverse å redan färdiga telefonledningar verkstälda

kompletteringsarbeten, hvilka icke ingått

i förut gjorda kostnadsberäkningar,..................... „ 4,125: —

eller tillhopa kronor 150,000: —

Sedan de arbeten fullbordats, för hvilkas utförande den sista femtedelen

af 1889 års anslag nu skulle äskas, har således den för samma

års Riksdag framlagda plan till telefonanläggningar att bekostas af

nämnda anslag blifvit till alla delar genomförd.

Telegrafstyrelsen har vidare i underdånig skrifvelse den 16 sistlidne

December gjort framställning om anvisande, utöfver den till utgående

under år 1894 afsedda sista femtedelen, 150,000 kronor, af det

utaf 1889 års Riksdag för anläggning af telefonledningar beviljade anslag,

af ett särskildt anslag till belopp af 238,600 kronor att utan

återbetalningsskyldighet anvisas för åstadkommande af nedan omförmälda

interurbana telefonlinier.

l:o) Malmö—Hildesborgs kabelhus.

Beträffande syftemålet med dennatelefonlinie anför Telegrafstyrelsen,

att, sedan svårigheterna för telefonering mellan orter, vidt aflägsna från

hvarandra, under de senare åren öfvervunnits, telefonen numera äfven

såsom internationelt samfärdselsmedel intoge en framstående plats.

Sålunda finnas telefonförbindelser upprättade mellan Paris och Briissel,

mellan London och Paris, mellan Wien och Budapest med flera af

verldens förnämsta affärscentra. Inseende det nya samfärdselsmedlets

stora betydelse i internationelt afseende, hade ock 1891 års Riksdag

anslagit medel till en telefonförbindelse mellan de båda förenade rikena.

Det synes Telegrafstyrelsen icke kunna råda något tvifvel derom,

att, med afseende å den lifliga affärsverksamhet och passageraretrafik,

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Sjunde hufvndtiteln.

som eger rum mellan Sverige och Danmark, en telefonförbindelse äfven

mellan dessa båda grannländer skulle medföra högst väsentliga fördelar.

öfvertygad härom, har Telegrafstyrelsen under år 1891 hos den

danska telegrafförvaltningen väckt förslag om upprättande af en telefonledning

mellan Köpenhamn och Malmö, hvilken sistnämnda stad,

med hänsyn till densammas stora affärsförbindelser med Danmark och

lätta kommunikation med rikstelefonnätet, anses vara den lämpligaste

anknytningspunkten för den nu ifrågasatta internationela telefonledningens

förbindande med detta nät. Detta Telegrafstyrelsens förslag hade

hos nämnda förvaltning vunnit stor anslutning, som gifvit sig uttryck

uti ett den danske telegrafdirektörens besök i Stockholm för träffande

af preliminära bestämmelser rörande trafiken å den föreslagna ledningen.

Genom detta nya kommunikationsmedel skulle, enligt hvad Telegrafstyrelsen

anför, gifvetvis stora fördelar tillskyndas vårt land, i

främsta rummet Skåne, men äfven den del af landet i öfrigt, som hade

affärsförbindelser med Danmark. Vigten deraf att ett snabbt kommunikationsmedel

af sådan natur som telefonen komme till stånd mellan

Skåne och Danmark framginge tydligt af det stora antal passagerare

— förnämligast från de skånska städerna — som dagligen året om

befordras med ångbåtarna i Öresund. Härvid kuude man icke undgå

att fästa uppmärksamheten på den brist i dervarande kommunikationsförhållanden,

som berodde på saknaden af telefonförbindelser, hvilken

brist endast genom telefonen kunde och, enligt Telegrafstyrelsens åsigt,

äfven borde med det snaraste afhjelpas.

Enär Malmö genom dubbeltrådiga telefonledningar står i förbindelse

icke allenast med de öfriga städerna och mera betydande platserna i

Skåne, utan jemväl med hufvudstaden och samtliga de orter, som äro

intagna uti rikstelefonnätet, skulle äfven dessa kunna beredas en ny,

tidsenlig och billig kommunikationsled med Danmark.

Kostnaden för ledningen i fråga varder jemförelsevis ringa. Genom

försök, som Telegrafstyrelsen under år 1891 låtit genom sin öfveringeniör

utföra, har det nemligen visat sig, att, med användande af befintliga

reservledningar uti de i Öresund nedlagda telegrafkablar, hvilka egas

af Sverige och Danmark gemensamt, samt medelst nämnda ledningars

anknytande till en af rikstelefonledningarne från Stockholm till Skåne,

telefonsamtal kunna på tillfredsställande sätt utvexlas mellan Stockholm

och Danmark. Då för åvägabringande af telefonledningen Köpenhamn

—Malmö den danska telegrafförvaltningen har att utföra landledningen

från Köpenhamn till den omkring 25 kilometer norr derom belägna

kabelstationen Vedbsek, hvarifrån de dansk-svenska telegrafkablarne

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Sjunde hufvud titeln.

utgå, inskränker sig kostnaden på Sveriges sida till anläggandet af en

dubbeltrådig förbindelseledning från Malmö till Hildesborg — beläget

ungefär 6 kilometer norr om Landskrona — hvarest nyssnämnda kablar

äro anknutna till det svenska telegrafnätet.

Kostnaden för denna ledning, som anses lämpligast böra anordnas

inom jernvägens område från Malmö via Kjeflinge till Landskrona samt

derifrån utefter landsväg till Hildesborg, uppgår till 20,000 kronor.

2:o) Norrköping—Vestervik—Oscar shamn.

Under det att de vestra, södra och delvis äfven de norra delarne

af landet blifvit försedda med rikstelefonledningar, så att innan kort

samtliga mera betydande orter längs rikets kuster stå i telefonisk förbindelse

med hvarandra, är, enligt hvad Telegrafstyrelsen anför, södra ostkusten

ännu i saknad af detta kommunikationsmedel. Redan uti det

till Eders Kongl. Maj:t den 18 December 1888 af Telegrafstyrelsen

afgifna underdåniga förslag till anläggning genom telegrafverkets försorg

af telefonförbindelser mellan landets vigtigare städer upptogs en ledning,

afsedd för de å södra ostkusten belägna städernas intagande uti rikstelefonnätet.

Vanlottade på förbindelser af ifrågavarande slag, men

ingalunda på framstående industriela etablissement, hafva under nästlidet

år en stor del af orterna i norra Kalmar län ingått till Telegrafstyrelsen

med framställningar om rikstelefonnätets utsträckning äfven

till dessa orter, och hafva styrelserna för telefonföreningarne i såväl

Vestervik och Oscarshamn som närmast norr om sistnämnda stad belägna

platser beslutit att öfverlåta sina telefonnät till staten, derest

lämplig förbindelseledning kan anordnas för deras intagande i rikstelefonnätet.

Det synes äfven Telegrafstyrelsen billigt, att samma fördelar beredas

denna del af landet som öfriga delar, hvilket lämpligast synts kunna

ske på det sätt, att eu dubbeltrådig telefonledning uppföres från Norrköping

öfver Vestervik till Oscarshamn för att till eu början åt nämnda

städer med kringliggande orter bereda förbindelse med riketelefonnätet.

Kostnaden för en sådan ledning beräknas uppgå till 45,000 kronor.

3:o) Sundsvall—Östersund.

Uti skrifvelse till Telegrafstyrelsen har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i Jemtlands län gjort framställning derom, att Telegrafstyrelsen

ville i underdånigt förslag till Eders Kongl. Maj:t förorda

Bih. till liiksd. Prof. 1893. 1 Sami. 1 Afd. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Sjunde huvudtiteln.

anläggande under år 1894 af en rikstelefonlinie till Östersund. Till

stöd för denna framställning hafva följande skäl, utvisande behofvet af

en sådan förbindelse, blifvit anförda.

Jemtlands stora areal och dess ogynsamma kommunikationsförhållanden

hafva alstrat sträfvanden att förbättra dessa senare; och

då detta endast ofullständigt låter sig göra med landsvägsposten samt

ingen förbättring i jernvägsförbindelserna hittills stått att vinna, har

för meddelanden inom länet telefonen tagits i ganska stort anspråk.

För meddelanden med orter utom länet är emellertid icke så väl sörjdt,

i det att under vintertiden svar på ett bref till Stockholm icke kan

påräknas förr än på sjette dagen och från Sundsvall eller Throndhjem

på fjerde dagen. Det finnes en etatstelegrafstation i Östersund och

två i Herjeådalen eller tillhopa tre stationer, af hvilka den i Östersund

är i hög grad anlitad, såsom naturligt är, då andra samfärdselsmedel

äro så långsamma. Sålunda måste länets affärsmän i långt högre grad

anlita telegrafen för nödvändiga meddelanden till de större afsättnings-,

export- och importorterna, än förhållandet är å orter, der man kan påräkna

svar på afsända bref redan samma dag eller dagen derpå. Der

någon vidlyftighet i meddelandena är af nöden, medför telegrafens

anlitande för desamma dryga utgifter, och har det derföre varit och är

ett önskningsmål att få del af de fördelar, hvilka de jemförelsevis

billiga meddelandena genom telefonen medgifva. Rikstelefonnätets utsträckning

till Östersund vore derföre för befolkningen af den största

betydelse och skulle, så långt som möjligt är, utjemna de olägenheter,

som härröra från länets geografiska belägenhet.

Staten har dessutom ett alldeles särskildt intresse af lättade kommunikationsmedel

till Östersund, då denna stad enligt den antagna

arméorganisationen blir i vigt och betydelse den andra garnisonsstaden

i riket och, då dertill räknas Frösön med depöter af materiel, manskap

och hästar, stående framför hvarje annan landsortsstad.

Till alla delar instämmande uti hvad Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

sålunda framhållit rörande vigten af Östersunds förbindande

med rikstelefonnätet, har Telegrafstyrelsen beträffande lämpligaste

sättet härför i underdånighet anfört, att, då Sundsvall är den närmast

Östersund belägna ort af någon större betydelse, som vid 1894 års

ingång torde vara intagen uti rikstelefonnätet, och då dessa båda städer

sinsemellan hafva stora affärsförbindelser samt äro förbundna med

jernväg, inom hvars område en telefonledning förmånligen kan anordnas,

Telegrafstyrelsen anser Sundsvall såsom den lämpligaste ort för en från

Östersund kommande linies anknytning till rikstelefonnätet.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Sjunde hufvudtiteln.

Den sålunda ifrågastälda telefonlinien betingar en kostnad af

46,000 kronor.

4:o) Norrköping—Örebro.

Den betydliga telefontrafik, som förefinnes mellan Norrköping och

söder om denna stad belägna orter, å ena sidan, samt Örebro och öster

derom liggande platser, å andra sidan, måste nu ega rum öfver Stockholm.

Till följd häraf blifva de från hufvudstaden utgående ledningarne

delvis upptagna af samtal, som för dessa ledningar icke äro afsedda,

till stort men för hufvudstadens korrespondens med ifrågavarande orter,

hvilken, enligt hvad erfarenheten visat, skulle, om tillfälle dertill bereddes,

kunna vara mycket mera omfattande, än hvad nu är fallet, då en

stor del af de begärda samtalen, på grund af omöjligheten att för desamma

å ledningarne bereda plats, icke komma till stånd, hvilket i

sin tur åter framkallar missnöje hos den telefonerande allmänheten.

Afhjelpandet af denna olägenhet för såväl hufvudstadens telefontrafik

till och från landsorten som ock mellan Östergötland, Småland

och Blekinge, å ena sidan, samt Nerike och Vestmanland, å den andra,

kan, enligt Telegrafstyrelsens mening, lämpligast ske genom upprättande

af en telefonledning Norrköping—Örebro, hvilken med hänsyn till

den framtida utvecklingen af rikstelefonnätet inom Östergötland ansetts

böra framdragas inom jernvägens område från Norrköping öfver Motala

till Örebro.

Kostnaden för densamma beräknas uppgå till 41,000 kronor.

5 :o) Göteborg—Falköping—Sköfde.

Under loppet af nästlidet. år hafva på gjord framställning af

vederbörande egare de enskilda telefonnäten i Hjo och Tidaholm öfverlåtits

till staten. Telefonnätet i förstnämnda stad med omnejd har

sedermera af telegrafverket ombygts till dubbeltrådigt och blifvit medelst

en dubbeltrådig ledning till Sköfde stäldt i förbindelse med rikstelefonnätet.

Nätet i Tidaholm var deremot redan vid öfverlåtelsen till större

delen dubbeltrådigt och genom en dubbeltrådig ledning äfvenledes till

Sköfde satt i förbindelse med rikstelefonnätet. Enligt hvad till Telegrafstyrelsen

blifvit anmäldt, har Falköpings telefonförening likaledes beslut.

it

i Vestergötland anslutning till rikstelefonnätet lärer vara att förvänta.

Vid de nyssnämnda telefonnätens öfverlåtande till staten har särskildt

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Sjunde hnfyndtiteln.

framhållits vigten af en ny och beqväm telefonförbindelse till Göteborg

såsom varande nämnda landsdels förnämsta afsättningsort. Visst är

ock, på sätt Telegrafstyrelsen meddelar, att den del af den indirekta

ledningen Stockholm—-Göteborg, nemligen mellan sistnämnda stad

och Sköfde, som är afsedd för öfre Vestergötlands korrespondens

till och från Göteborg, icke kan befordra det stora antal samtal, som

mellan dessa orter komma att utvexlas. Till stöd härför anför Telegrafstyrelsen,

att å en mellan Göteborg och Falköping befintlig äldre,

enkeltrådig ledning, tillhörande dels staten, dels Falköpings telefonförening,

dagligen utvexlas ej mindre än omkring 150 samtal mellan

å ena sidan Göteborg och å andra sidan Falköping och kringliggande

landsbygd. Denna ledning, hvilken såsom enkeltrådig ej kan tillkopplas

dubbeltrådiga förbindelseledningar, är i högst bristfälligt skick, framdragen

som den är dels å enskild mark, dels utefter landsväg, och

kräfver med anledning deraf dryg underhållskostnad. Telegrafstyrelsen

anser derföre, att densamma bör med det snaraste ersättas med

en dubbeltrådig ledning, anordnad inom jernvägens område, hvilken

ledning bör utsträckas till Sköfde för beredande af ytterligare en kommunikationsled

mellan Göteborg, å ena, samt Sköfde, Hjo, Falköping

och Tidaholm med flera orter, å andra sidan, enär det är att förutse,

att den redan befintliga Göteborg—Sköfdeledningen kommer att upptagas

af Göteborgs samtal till och från Nerike, Vermland och Norge.

Kostnaden för anordnandet af den sålunda föreslagna ledningen

Göteborg—Falköping—Sköfde beräknas uppgå till 22,000 kronor.

6:o) Upsala—Sala—Norberg.

Sedan under nästlidet års höst dubbeltrådiga telefonnät blifvit

genom telegrafverkets försorg upprättade i Smedjebacken med kringliggande

platser och medelst ledning till Norberg satta i förbindelse

med rikstelefonnätet, samt Telegrafstyrelsen, på gruud af derom gjorda

förfrågningar, har att förvänta framställningar om anläggande i den

närmaste framtiden af ytterligare nya nät i bergslagen, anser Telegrafstyrelsen

det vara en oafvislig pligt att söka bereda dessa orter en

bättre förbindelse med hufvudstaden än den, som nu finnes öfver Hallstahammar,

enär ledningarne mellan denna plats och Stockholm äro tagna

i anspråk för ett större antal samtal, än hvad som ur synpunkten af

allmänhetens intresse bör ega rum. Genom anläggandet af en telefonlinie

från Upsala till Sala samt derifrån vidare öfver Krylbo till Norberg

skulle en mera direkt kommunikationsled till hufvudstaden åväga
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Sjunde hnfvndtiteln.

bringas för såväl orterna i bergslagen som Sala, hvilken stad äfven

har behof af en lättare förbindelse med Stockholm än den nu befintliga

öfver Vesterås. På sådant sätt kunde äfven en lättnad beredas

de ofvan nämnda ledningarne Stockholm—Vesterås—Hallstahammar,

så att dessa blefve tillgängligare för samtal mellan hufvudstaden och

de vestra orterna. Antalet samtal, som vexlas mellan hufvudstaden

och Sala jemte Norberg och bortom denna plats belägna^orter, uppgår

redan nu till omkring 1,360 i månaden. Detta antal skulle med all

sannolikhet inom kort mångdubblas, om den här ofvan föreslagna ledningen

komme till stånd, då Telegrafstyrelsen derigenom sattes i tillfälle

att i bergslagen anordna nya telefonnät, hvilket möjliggöres endast

genom åvägabringandet af den derför behöfliga förbindelseledning

till dessa orter.

Kostnaden för liuien Upsala—Sala—Krylbo—Norberg är beräknad

till 26,000 kronor.

7 :o) Malmö—Helsingborg.

De statistiska uppgifterna rörande trafiken å telegrafverkets förbindelseledningar

gifva vid handen, att de söderut från Helsingborg

upprättade ledningarne äro de mest anlitade och att antalet begärda

samtal å dessa ledningar vida öfverstiger hvad å desamma kan befordras.

Sålunda utvexlades å de till Landskrona och Malmö framdragna

ledningarne under sistlidne September månad ej mindre än

cirka 25,000 samtal, af hvilka flertalet till Malmö och till de söder och

öster om denna stad belägna orter. Redan dessa siffror utvisa, enligt

Telegrafstyrelsens mening, behofvet af ytterligare en förbindelseledning

mellan Helsingborg och Malmö. Då härtill kommer, att öfverenskommelse

nyligen träffats mellan Telegrafstyrelsen och Halmstads telefonförening

om dervarande telefonnäts öfverlåtande till staten och intagande

uti rikstelefonuätet och telegrafverket derjemte har under anläggning

ett telefonnät i Falkenberg, framträder ännu tydligare behofvet af en

sådan förbindelseledning, för så vidt tillfälle skall kunna beredas för

utvexling af samtal mellan ofvannämnda hallandsstäder och Malmö

jemte södra Skåne; och Telegrafstyrelsen förväntar sig, med kännedom

om den lifliga trafik, som eger rum mellan dessa orter, en afsevärd

telefontrafik mellan desamma.

Den ifrågavarande ledningen har ansetts lämpligast böra anordnas

utefter jernväg och i sammanhang med den här ofvan föreslagna

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Sjunde hufvudtiteln.

ledningen från Malmö till Hildesborg, under hvilken förutsättning kostnaden

beräknas utgöra 12,600 kronor.

8: o) Var ekil—Hatt an.

Telegrafstyrelsen meddelar, att det, allt sedan telefonanläggningar

på statens bekostnad först började utföras inom bohuslänska skärgården,

inom den för sillfisket mest betydande delen af samma skärgård varit

en enstämmig önskan att erhålla en telefonstation å tull- och lotsplatsen

Hättan i Stenkyrka socken af Tjörns härad. Underdåniga ansökningar

om denna telefonstations inrättande hafva derför ock ingifvits

under åren 1888 och 1889, hvarjemte såväl Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i länet som Telegrafstyrelsen i underdåniga utlåtanden

förordat densamma.

Tull- och lotsplatsen Hättan är belägen uti en trakt, som, enligt

både innevarande och föregående sillfiskeperioders erfarenhet, företett

ett det allra ymnigaste sillfiske, samt lämpar sig bäst för inrättandet

af en för sillfiskets främjande i denna trakt afsedd telefonstation för

allmänheten, på samma gång en sådan station der skulle erbjuda äfven

en betydande förmån för sjöfarten från utrikes orter på Uddevalla.

Saknaden af telefonstation på denna plats har derföre länge utgjort

en stor olägenhet, som särskilt för sillfiskebedriften varit känbar och

lagt hinder i vägen för inrättandet derstädes af nödiga förädlingsverk

för sillens beredning till handelsvara.

För att i fullaste mått motsvara ändamålet anses Hättan böra

införlifvas med rikstelefonnätet, och har detta ansetts lättast och billigast

kunna åstadkommas medelst anordnande af en dubbeltrådig ledning

öfver Stockevik till Yarekil, hvilken sistnämnda station redan under

innevarande år kommer i förbindelse med rikstelefonnätet, sedan

1892 års lagtima Riksdag anslagit medel till en ledning Göteborg—

Varekil—Lysekil.

Kostnaden för ledningen Varekil—Hättan utgör 11,000 kronor.

9:o) Göteborg—Uddevalla.

Sedan den interurbana telefonledningen Uddevalla—Grebbestad

— Strömstad, till hvars anläggning medel af Riksdagen anslagits, blifvit

vid slutet af år 1891 till allmänhetens begagnande upplåten, har abonnentantalet.

i de trakter, denna ledning berör, i väsentlig grad ökats. Sålunda

finnas dubbeltrådiga nät upprättade i såväl Strömstad som Grebbe
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Sjunde hufvndtiteln.

stad, hvarjemte i Fjellbacka, Bovallstrand, Hunnebostrand, Hafstensund

med flera betydande fiskelägen smärre nät anordnats och stälts i förbindelse

med rikstelefonnätet. För samtliga dessa orter har det ansetts

af synnerlig vigt att erhålla en lätt kommunikation med de förnämsta

afsättnings- och skeppningsorterna för fisken, särskilt Göteborg. Detta

låter sig dock svårligen göra, enär den mellan Uddevalla och Göteborg

befintliga ledningen till förfång för telegrafverkets abonnenter i norra

Bohuslän helt och hållet upptages under de vigtigaste affärstimmarne

på dagen af de samtal, som utvexlas mellan Uddevalla, Venersborg

och Trollhättan, å ena sidan, samt Göteborg och det öfriga rikstelefonnätet,

å den andra. Framställningar hafva derföre hos Telegrafstyrelsen

blifvit gjorda om beredande af en utfart6väg äfven för norra Bohusläns

korrespondens genom upprättande af ytterligare en förbindelseledning

från Uddevalla till Göteborg, hvilken ledning, med afseende på anläggningskostnaden,

lämpligast synts böra uppläggas på den redan

befintliga stolplinien mellan dessa städer öfver Ljungskile, Stenungsund

och Hisingen.

Kostnaden för denna ledning beräknas uppgå till 15,000 kronor.

Jag har vid föregående föredragningstillfällen, senast den 13

Januari nästlidet år, utvecklat de skäl, hvilka enligt min åsigt gjorde

det angeläget, att, sedan staten öfvertagit uppgiften att åvägabringa

ett hela landet omfattande telefonnät, de hufvudledningar, hvilka skulle

förbinda de olika landsdelarne med rikstelefonnätet, komme till utförande,

så fort omständigheterna det medgåfve. Dessa skäl, grundade dels

på de särskilda orternas berättigade anspråk att utan längre dröjsmål

än nödigt komma i telefonisk förbindelse med öfriga landsdelar, dels

derpå att statens telefonnät, först sedan det erhållit en sådan utsträckning,

att det omfattade alla orter af betydenhet i landet, komme att

utveckla sin hela betydelse för samfärdseln och de ekonomiska intressena

samt gifva full afkastning å det i dem nedlagda kapitalet, behöfver

jag derföre nu icke närmare utveckla.

Såsom känd!, har vid anläggningen af statens telefonnät den

grundsats under senare år blifvit följd, att anläggning och inköp af

lokala telefonnät samt kortare förbindelseledningar bekostats af upplåga

medel, medan deremot kostnaden för de ledningar, hvilka förbinda

olika landsdelar med hvarandra, eller de s. k. interurbana led
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Sjunde hufvudtiteln.

ningarne, blifvit bestridd af medel, som lemnats såsom anslag utan

återbetalningsskyldighet. Grunden för denna åtskilnad har varit den,

att de medel, som nedlagts i de lokala telefonnäten med tillhörande

kortare förbindelseledningar, beräknats kunna af deras afkastning förräntas

och inom en jemförelsevis kortare tid amorteras, hvaremot

utsigt till enahanda resultat af trafiken å de långsträckta ledningarne,

åtminstone inom den närmare framtiden, icke förefunuits. Derföre att

dessa ledningar icke under en längre eller kortare tid efter sin anläggning

kunna ekonomiskt bära sig och sålunda, derest icke statens

telefonväsende skall komma på obestånd, måste åvägabringas utan att

hänsyn dervid tages till möjligheten att det i dem nedlagda kapitalet

skall kunna förräntas och amorteras, får det ingalunda betraktas som

en gifven sak, att icke staten i en framtid bör kunna äfven af dessa

ledningar påräkna tillbörlig afkastning. Till upplysning i detta hänseende

anhåller jag att få meddela några sifferuppgifter angående två

af de förnämsta interurbana telefonledningarne, nemligen liuierna

Stockholm—Göteborg och Stockholm—Malmö. A båda linierna finnes

så väl en direkt som en s. k. indirekt ledning, den senare upptagande

samtal äfven från stationer mellan de båda ändpunkterna. Linien

Stockholm—Göteborg är bekostad af lånemedel, som erhållits från

handels- och sjöfartsfonden, med skyldighet för telegrafverket att å

lånet erlägga fyra procent årlig ränta samt att, sedan tio år förflutit,

efter det medlen lyftats, årligen deraf återbetala en tiondedel. Anläggningskostnaden

för linien Stockholm—Malmö åter är anvisad såsom

anslag utan återbetalningsskyldighet.

Å linien Stockholm—Göteborg utgjorde det statistiskt beräknade

antalet telefonsamtal

å den direkta ledningen: å den indirekta ledningen:

1890 ................................. 21,346 ................................... 18,540

1891 .................................. 28,793 ................................... 43,743

1892 .................................... 32,300 ................................... 57,900.

Den direkta ledningen Stockholm—Göteborg är redan så upptagen,

att antalet samtal å densamma endast i obetydlig mån kan vidare ökas.

Anläggningskostnaden för de båda ledningarne å linien Stockholm—Göteborg

utgör...................................................... kronor 230,000: —

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Sjunde hufvudtiteln
Bruttoinkomsten

för år uppskattas till............... kronor 30,000: —

Afdrages den beräknade kostnaden för drift

och underhåll ...................................................... » 18,000: —

så utgör återstoden kronor 12,000: —

eller något öfver 5,2 procent å anläggningskapitalet.

Å linien Stockholm—Malmö utgjorde det beräknade antalet telefonsamtal
å

den direkta ledningen: å den indirekta ledningen:

1891 .............................. 18,328 .............................. 50,870

1892 ............................. 29,600 ............................. 87,300.

Å den direkta ledningen Stockholm—Malmö finnes ännu utrymme

för en ökning i antalet telefonsamtal med 10 å 15 procent.

Anläggningskostnaden för de båda ledningarne å linien Stockholm—Malmö

utgör........................................................... kronor 343,000: —

Bruttoinkomsten för år beräknas till ............... kronor 27,000: —

Afdrages kostnaden för drift och underhåll „ 18,000: —

så utgör skilnaden kronor 9,000: —

eller något öfver 2,6 procent å anläggningskapitalet.

De anförda siffrorna, hvilka utvisa ett vida gynsammare ekonomiskt

resultat af de ifrågavarande linierna, än man vid deras anläggning

vågat hoppas, torde berättiga till antagandet, att, i mån som

telefonväsendet hinner utveckla hela sin betydelse för samfärdseln och

å de förnämsta sträckningarne så många ledningar anordnas, att de

förmå upptaga hela den trafik, som å dem vill söka sig fram, äfven

de interurbana ledningarne komma att visa sig som ett ekonomiskt

fördelaktigt företag.

Lika med Telegrafstyrelsen anser jag hänsynen till telefonnätets

erforderliga utveckling kräfva, att, utöfver den på år 1894 belöpande

sista femtedelen af 1889 års anslag för telefonledningar, för förstnämnda

år, likasom för åren 1892 och 1893 egt rum, medel anvisas

för åvägabringande af ett antal interurbana telelonledningar af större

betydelse, och då Telegrafstyrelsen synes mig hafva anfört fullgiltiga

skäl för valet af särskildt de nu föreslagna ledningarne, hemställer jag,

under åberopande af det anförda, att Eders Kong!. Ma:jt täcktes föreslå

Riksdagen

Bih. till RiJcsd. Brot. 1893. 1 Sarnl. 1 Afd.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

[8-]

Genomförande

af Öfverintendentsembetets

nya

organisation.

[9.]

Uppförande

af nytt

landsstats hus

i Mariestad.

50 Sjunde hufvudtitelu.’

dels att af det utaf 1889 års Riksdag till utgående under en

tid af fem år beviljade anslaget för anläggning af telefonledningar på

extra stat för år 1894 anvisa den sista femtedelen med 150,000 kronor,

dels ock att för anläggning af telefonledningar från Malmö till

Hildesborgs kabelhus, från Norrköping öfver Veslervik till Oscarshamn,

från Sundsvall till Östersund, från Norrköping till Örebro, från Göteborg

öfver Falköping till Sköfde, från Upsala öfver Sala till Norberg, från

Malmö till Helsingborg, från Varekil till Hättan samt från Göteborg

till Uddevalla bevilja ett extra anslag för år 1894 å 238,600 kronor.

Genomförande af Öfverintendentsembetets nya organisation.

Till detta ändamål är å extra stat för innevarande år anvisadt

ett belopp af 500 kronor; och då öfverintendentsembetet i underdånig

skrifvelse den 15 November nästlidet år anmält, att det förhållande,

som föranledt anvisande af berörda anslag, ännu fortfar, hemställer jag,

att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att för genomförande af öfverintendentsembetets nya organisation

å extra stat för år 1894 anvisa enahanda belopp, 500 kronor.

Uppförande af nytt landsstatshus i Mariestad.

I underdånig skrifvelse den 30 Maj 1891 har Eders Kongl. Majrts

Befallningshafvande i Skaraborgs län gjort framställning om anordnande

af nya em betslokaler för länsstyrelsen.

I denna skrifvelse erinrar Eders Kong]. Maj:ts Befallningshafvande

till en början, hurusom genom nådiga brefvet den 5 Februari 1808

bestämdes, att nya embetslokaler för länsstyrelsen i Skaraborgs län

borde å den landshöfdingebostället Mariebolm tillhörande holmen med

samma namn i ån Tidan uppföras i två skilda envåningsbyggnader af

sten, den ena eller nuvarande kansliflygeln på det gamla kansliets

stenfot och källrar, den andra eller den så kallade ränteriflygeln strax

derbredvid, på andra sidan om infartsvägen till landshöfdingebostaden,

allt efter förut uppgjorda ritningar och kostnadsförslag. Dimensionerna

å dessa, ännu i bruk varande tjenstelokaler voro enligt landskontorets

uppgift den 12 Mars 1840 för kansliflygeln 6 alnar i höjd från stenfoten

till taklisten, 32| alnar i längd och 25 alnar i bredd samt för

ränteriflygeln lika höjd och bredd, men 331 alnar i längden. På föranledande

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Sjunde hufvudtiteln.

af den antagne byggnadsentreprenören anmärktes dock redan vid en

besigtning den 24 Maj 1809, dels att någon kostnad af arkitekten ej

beräknats för säker och varaktig grund å kanslihusets vestra sida, dels

att arkitekten ansett den gamla grundmuren vara tillräcklig och pålitlig

för den nya byggnaden och dels att ingången till källrarne saknade

tak, hvilket dock vore nödvändigt, enär en del vägg ar måste hvila

derpå. År 1810 beviljades ock anslag till de anmärkta bristernas

afhjelpande. Afsyning, åtminstone å kansliflygeln, egde rum den 9

December 1811, och befanns arbetet öfverhufvud försvarligt utfördt.

Hofintendenten G. af Silléns berättelse öfver en besigtning i Augusti

1816 visade dock, att kansliflygelns grundmur, som förut burit allenast

ett envånings trähus, men dåmera hade att uppbära det nya stenhuset

med eu alns ytter- och en half alns mellanmurar, redan hade fått en

svår sättning å östra gafveln, midt igenom muren och upp till taklisten,

hvarjemte andra sprickor funnos å huset; att äfven ränteriflygeln tagit

sättning i sydöstra hörnet, så att fotmurens öfverkant var 7\ tum

lägre än vid det sydvestra hörnet och 5 tum lägre än vid det nordöstra;

samt att nästan alla anmärkta bristfälligheter härledt sig från

jordmånens löshet och icke med skäl kunde tillvitas entreprenören.

Efter ytterligare besigtning å husen år 1819 anvisades år 1821 medel

till ommurning af kansliflygelns sydöstra hörn och till åtskilliga andra

bättringsarbeten. Sedermera hade under årens lopp och särdeles under

det senaste årtiondet ofta måst företagas arbeten till förekommande

eller botande af sprickor å de båda embetshusen, och i förstnämnda

afseende hade kansliflygeln för åtskilliga år sedan längs insidan af

dess södra långvägg uppe vid taklisten måst genomdragas med ett

groft jernband. Då år 1883 i ränteriflygeln inlades en brandbotten

till arkivets skyddande, bidrog detta till förnyade sättningar, hvilka,

oaktadt arkivet måst till större delen utrymmas, numera vore så väsentliga,

att golfvet i ett af rummen på en längd af 134 fot lutade mera

än 7\ tum och att ännu större lutning tycktes förekomma å sjelfva

brandbottnen. Enär båda flyglarnes gaflar läge endast 20 till 40 fot

från Tidans begge grenar, vore antagligt, att jemväl de stora vexlingarne

i nämnda ås vattenstånd inverkat ofördelaktigt på husens

bestånd. För närvarande befunnes båda flyglarnes väggar, oaktadt

årliga lagningar, å många ställen alltigenom sönderspruckna, så väl de

yttre som äfven mellanväggarne.

Men utom det att sålunda verklig fara förefunnes för dessa två

byggnaders framtida bestånd, vore de i följd af sin anordning för sitt

ändamål alldeles olämpliga och för trånga. Genom deras fördelning i

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Sjunde hufvudtiteln.

två skilda hus uppkomme flera olägenheter, såsom att räntmästaren

och domänintendenten derigenom icke kunde meddela sig med landskontoret

eller dettas personal med dem utan att passera två förstugor,

två brotrappor och en öppen gårdsplan, att den förres lokal, hvari stora

penningebelopp förvarades, läge alldeles isolerad i ändan af en temligen

mörk korridor och sålunda lätt utsatt för hemligt eller öppet

våld, hvilket kunde tänkas förekomma till och med under den vanliga

expeditionstiden, utan att förmärkas af den öfriga landsstatspersonalen,

samt att landskontorets arkiv måste förvaras till en dol å den oeldade

och mörka vinden i andra embetsflygeln och till den öfriga, större delen

å en landshöfdingebostaden tillhörande spanmålsvind, som saknade

ändamålsenliga fönster och hade sin trappuppgång förlagd i eu spannmålsbod.

Sjelfva kansliflygeln vore, i förhållande till den utveckling

göromålen och derigenom äfven personalen numera uppnått, alldeles

otillräcklig och oändamålsenlig. För den allmänhet, som skulle bevista

offentliga förrättningar hos länsstyrelsen eller meddela sig med dess

tjenstemän, likasom för vaktkonstaplar och fångförare med flere, som

väntade på expedition, funnes ej annat förmak eller väntrum än förstugan.

Denna saknade annat fönster än ett på sjelfva ytterdörren anbringadt

samt innehölle på längden 19 fot och på bredden endast 8

fot, hvilket ringa utrymme ytterligare minskades genom skåp och vedbänkar.

För landshöfdingen och länsnotarierna saknades egna rum.

Landssekreteraren och ordinarie länsnotarie!! förfogade tillsammans öfver

ett rum af 13 fots längd och lika bredd. För kanslipersonalen i öfrigt,

som vanligen utgjordes af 10 till 11 personer utom vaktmästaren, funnes

två rum, det ena 20 x 17| fot, det andra 23 x 13 fot, uti hvilka det

icke vore möjligt bereda erforderlig plats, så att på sista tiden en extra

ordinarie tjensteman måst anvisas plats i sessionssalen. Denna, som

ursprungligen varit arkiv, hade väl en längd af 37 fot, men en bredd

af endast 16£ fot och eu höjd af 10J- fot samt upplystes blott af två,

å ena kortväggen anbragta fönster. Landskontorspersonalen, utom landskamereraren

och länsbokhållaren vanligen sex tjenstemän och eu vaktmästare,

förfogade öfver ett enda rum, 22f fot långt och 17| fot bredt,

och länsbokhållaren hade ett genomgångsrum, 14 x 13 fot, med hvarje

vägg upptagen af fönster och dörrar. I alla dessa rum, hvilkas ofvan

nämnda mått vore blott approximativa, minskades det angifna utrymmet

af en mängd hyllor, kassa- och dokumentskåp samt hängare för

tjenstemännens ytterplagg.

Till lokalernas otillräcklighet komme ock andra olägenheter. Trots

ofta företagna omsättningar af en del eldstäder trängde rök in i vissa

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Sjunde hnfvudtiteln.

rum, företrädesvis sessionssalen. Den dager, som kunde inkomma genom

de i dagöppningen 5^ fot höga och 3|J- fot breda fönstren i alnstjocka

murar, vore i vissa rum otillräcklig, och genom de visserligen

delvis hvälfda, men likasom sjelfva grundmurarne mycket gamla —

antagligen från 1600-talet härstammande — källrarne trängde från den

af Tidan stundom genomdränkta grunden upp i rummen en obehaglig

och ohelsosam luft, vissa tider så intensiv, att verkligt illamående deraf

ansetts uppkomma.

Ett utkast till embetslokalernas förändring och tillbyggnad lemnades

väl år 1880 af arkitekten J. F. Åbom; men detta förslag, som

afsåg de båda husens sammanbyggande till ett enda, då körväg till

landshöfdingens bostad skulle beredas genom ett hvalf under husets

midtelparti, hade befunnits icke på långt när afhjelpa behofvet af utrymme,

då derigenom skulle tillkomma endast ett större arkivrum öfver nämnda

hvalf samt fyra rum å nedra botten, hvart och ett endast 11 fot bredt,

eller ens i någon afsevärd mån förebygga öfriga anmärkta bristfälligheter.

De ifrågavarande byggnadernas förut antydda bristfälliga beskaffenhet

gjorde dessutom detta förslag alldeles oantagligt.

Af hvad sålunda blifvit upplyst och anfördt anser Eders Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande otvetydigt framgå, att nya och bättre embetslokaler

vore för länsstyrelsen oundgängligen nödiga och att detta

behof icke kunde fyllas annorledes än genom fullständig nybyggnad.

1 fråga om platsen härför leddes tanken naturligen i främsta

rummet till den holme, der residenset och de nuvarande landsstatsbyggnaderna

vore belägna och hvarest^utrymme ej skulle saknas, såvida

icke förut befintliga byggnaders läge och beskaffenhet funnes utgöra

hinder för en sådan anordning. Antagligen kunde emellertid icke någon

ändamålsenlig nybyggnad å holmen åstadkommas,* utan att de båda

nuvarande landsstatshusen först nedrefves, men i sådan händelse måste

embetslokaler under hela byggnadstiden förhyras, hvilket blefve förenadt

med icke obetydliga svårigheter. Att uppföra nya byggnader i alldeles

samma läge som de nuvarande landsstatshusen kunde ej heller

obetingadt förordas, enär dessa hus läge snedt i förhållande till den å

Marieholmsbron utmynnande Kungsgatan, hvilket vore vanprydligt.

Båda husen sköte derjemte så långt fram, att de förhindrade Marieholmsbrons

förläggande i rak linie med Kungsgatan, hvilket borde ske vid

ifrågakommande ombyggnad af bron. Enligt hvad förut blifvit antydt,

funnes dessutom anledning befara, att grunden å holmen icke vore

lämplig för uppförande af ett större stenhus.

Under förutsättning att residensholmen funnes icke böra till

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Sjunde hufvudtiteln.

byggnadsplats användas, har Eders Kongl. Majrts Befallningshafvande

ansett, att ett landsstatshus kunde lämpligen uppföras antingen uti den

till residenset hörande, i närheten af länsfängelset, invid landsvägen

och midt emot Kungsgatan belägna parken Alhagen eller inom staden

Mariestads område; och hade Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

hos stadens fullmäktige gjort framställning, huruvida de i sistberörda

händelse skulle vara villige att upplåta lämplig byggnadstomt. Till

svar härå hade fullmäktige beslutit att till uppförande af nya embetslokaler

för länsstyrelsens behof kostnadsfritt till kronan för evärdlig

tid upplåta, efter myndigheternas egna val, 3 eller 4 af de i qvarteret

B.a liggande tomterna N:is 154—159 med tillhörande förgårdar under

vilkor, att de med ifrågavarande jordafträdelse förenade kostnader af

hvad beskaffenhet som helst borde gäldas af kronan, att tomterna af

kronan vederbörligen inhägnades med staket, samt att inhägnaden för

framtiden underhölles.

Då emellertid för ett närmare bedömande af de antydda alternativen

samt det enas eller andras företräde erfordrades stödet af en på

verklig sakkunskap grundad undersökning jemte upprättande af alternativa

ritningar och kostnadsförslag, anhölle Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,

att sådan undersökning måtte företagas samt att, efter

det förslag i ämnet blifvit i nåder godkändt, nödiga medel måtte beredas

för företagets utförande. *

Efter det öfverintendentsembetet erhållit nådig befallning att öfver

berörda framställning afgifva underdånigt utlåtande, infordrade Embetet

från orten uppgift om antalet, den ungefärliga storleken och det

lämpligaste läget af de för länsstyrelsen erforderliga lokaler, hvarjemte

genom en af Embetets tjenstemän med Eders Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande på platsen öfverlades såväl rörande de två af

länsstyrelsen föreslagna byggnadsplatserna för det tillämnade huset,

den ena i Alhagen och den andra inom qvarteret B.a i Mariestad, som

ock beträffande en genom Embetets försorg för nämnda byggnad uppgjord

eskissritning. Derefter lät Embetet, enär åtskilliga anmärkningar

mot berörda eskissritning uppkommit, med ledning af desamma utarbeta

ny planeskiss till ifrågavarande byggnad, afsedd att tillämpas vare sig

V å den ena eller den andra af de båda föreslagna byggnadsplatserna.

Vid öfversändande till Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande af sist

omförmälda ritning anhöll Öfverintendentsembetet, jemte begäran om

yttrande beträffande densamma, det Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

ville låta undersöka, hvilkendera byggnadsplatsen kunde från

olika synpunkter finnas tjenligast under iakttagande att i fråga om

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Sjunde hufvudtiteln.

platsen inom staden Mariestad hela qvarteret B.a finge för ändamålet

disponeras. I skrifvelse till Embetet af den 17 Oktober 1891 tillkännagaf

derefter Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, att stadsfullmäktige

i Mariestad, för uppförande af nytt landsstatshus, genom beslut

den 9 i samma månad, bvilket beslut, enligt hvad Öfverintendentsembetet

sedermera erfarit, icke öfverklagats, under vissa vilkor upplåtit hela

förenämnda qvarter B.a samt att Eders Kongl. Maj:t.s Befallningshafvande

låtit genom sakkunnig person, byggmästaren A. E. Ahlström, verkställa

undersökningar å båda de föreslagna byggnadsplatserna. Enligt det

af denne afgifna yttrande hade vid undersökningarne utrönts, att å platsen

i parken Alhagen byggnadens midtparti skulle komma att, derest broarne

till Marieholm omlades i Kungsgatans i Mariestad riktning och samma gata

rakt framdroges, ligga midt för slutet af denna gata; att vid så väl gräfning

som borrning till omkring 2,5 meters djup grunden å nyssnämnda plats

befunnits bestå af mosand, större och mindre sten samt i södra delen

af berg; att dränering svårligen kunde ske på denna plats, emedan

vid afvägning befunnits, att vattnet i ån Tidan vid vårflöde stege ända

till en meter under byggnadsplatsens jordyta; att å denna tomtplats

byggnadens södra gafvel komme ungefär 1,5 meter in på vägen till

Marieholms kungsgård och den norra gafveln endast omkring 16 meter

från det derinvid belägna länsfängelsets inkörsport, dervidf närheten

till fängelsebyggnaden icke kunde undvikas, utan att den ifrågasatta

byggnaden flyttades så långt vesterut, att den komme i en sänkning,

dit Venerns vatten någon gång stege; att i qvarteret B.a i Mariestad

grunden vid borrning funnits bestå af lera till 5 å 6 meters djup och

derunder af fast grusbotten; samt att dränering vore på denna plats

lätt, emedan kloakledning funnes i närheten.

På grund af hvad sålunda förekommit förklarade Eders Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande sig förorda omförmälda qvarter såsom plats

för den nya landsstatsbyggnaden.

Med iakttagande af vissa af länsstyrelsen vid den uppgjorda förslagsritningen

framstälda erinringar har derefter Öfverintendentsembetet låtit

upprätta och med underdånig skrifvelse den 1 December 1891 till nådig

pröfning insändt fullständiga ritningar jemte kostnadsförslag till det

ifrågasatta landsstatshuset, slutande å ett belopp af 143,000 kronor.

Enligt den till ritningarna hörande beskrifningen skulle byggnaden komma

att uppföras af tegel i två våningar på gråstenssockel och gråstensgrund,

lagd på bjelkrust; källare och arkivrum skulle hvälfvas; fasaderna skulle

putsas med kalkbruk och yttertaket täckas med svart jernplåt; bottenvåningen

skulle innehålla lokaler för ränteri, landtmäterikontor, domän
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Sjunde hnfvudtiteln.

intendent, vaktrum och bostad för vaktmästare samt en genomgående

korridor; till öfre våningen skulle leda förutom hufvudtrappan en trappa i

hvardera ändan af korridoren; öfre våningen skulle innehålla sessionssal,

rum för landshöfdingen, landskamererare, landskontor, länsbokhållare,

landskansli, landssekreterare, notarier och ett par arkivrum äfvensom en

genom hela huset gående korridor; jordvåningen, till hvilken skulle

utifrån leda två breda trappor å husets gaflar och en trappa från bottenvåningen

invid vaktmästarebostaden, skulle inrymma klosettrum, hushållskällare,

ångpannerum och bränsleförråd; och skulle byggnaden förses

med värmeledning och ventilation.

Hvad slutligen angår den beräknade kostnaden för ifrågavarande

landsstatshus, 143,000 kronor, öfverstiger denna summa kostnadsförslaget

till det Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning af Öfverintendentsembetet

den 1 December 1891 understälda landsstatshuset i Luleå, hvilket

kostnadsförslag slutade å 102,000 kronor, med 41,000 kronor.

Denna ökade kostnad för landsstatshuset i Mariestad föranledes,

enligt hvad öfverintendentsembetet anmält, dels af dyrare grundläggning

...................................................... kronor 13,784: —

dels af uppvärmning hufvudsakligen

medelst värmapparat i stället för

med kakelugnar, hvilken förstnämnda

anordning i Mariestad ansetts lämpligare, ,, 10,850: —

dels ock genom stensättning af

källare ............................................................. „_500: — 25,134: —

efter afräkning af hvilken tilläggskostnad skilnaden mellan de beräknade

kostnaderna för de ifrågasatta landsstatshusen i Luleå och Mariestad

blifver 15,866 kronor, beroende förnämligast af husets i Mariestad

större dimensioner, begärda af länsstyrelsen; dock borde nämnda skilnad

kunna än ytterligare minskas, derest uppvärmningen medelst kakelugnar

blefve tillämpad i vidsträcktare mån, dervid likväl Embetet

erinrat, att genom uppvärmning medelst ånga i förevarande fall vunnes

en besparing af bränsle, hvilken ej vore lika af nöden i Luleå, der tillgången

på ved vore rikligare och priset å densamma förty billigare.

Redan sedan längre tid tillbaka har, enligt hvad af länsstyrelsens

underdåniga skrifvelse framgår, behof af bättre embetslokaler för sagda

styrelse gjort sig kändt. Efter verkstälda utredningar inkom den

nu föredragna underdåniga framställningen till Eders Kongl. Maj:t

under December månad år 1891, men ansåg jag mig, med afseende på

den då jemväl föreliggande frågan om uppförande af nytt landsstatshus

i Luleå, hvilken fråga föranledde nådig framställning till 1892 års lag
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Sjunde hufvudtiteln.

tima Riksdag, icke höra ifrågasätta, att framställning samtidigt dermed

gjordes om anvisande af medel för uppförande af nytt landsstatskus

äfven i Mariestad.

Af den lemnade utredningen framgår, att de två byggnader, i

hvilka länsstyrelsens i Skaraborgs län embetslokaler äro inrymda, befinna

sig i ett skick, som kan betecknas såsom i hög grad bristfälligt. Härtill

kommer, att sjelfva embetslokalerna, som delvis äro mörka och

osunda, erbjuda alldeles otillräckligt utrymme för den personal, som numera

erfordras för handläggning af göromålen hos länsstyrelsen i detta

län, ett af landets folkrikaste, hvarförutom betryggande förvaringsrum

för ränterikassa och arkiv saknas. Dessa omständigheter i förening

synas mig icke lemna något utrymme för tvifvel om nödvändigheten

deraf, att nytt landsstatskus med det snaraste uppföres, och jag tvekar

derföre icke att understödja Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes

i sådant afseende gjorda framställning.

Hvad beträffar valet mellan de olika byggnadsplatser, om hvilka

i ärendet varit fråga, anser jag mig, med hänsyn till den härom verkstälda

utredningen, lika med Eders Kong], Maj:ts Befallningshafvande

böra förorda platsen i qvarteret B.a i Mariestad, hvilket qvarter stadsfullmäktige

i nämnda stad erbjudit sig att utan köpeskilling med full

eganderätt öfverlåta till kronan.

Vid de upprättade ritningarna och kostnadsförslagen har jag i

hufvudsak icke annat att erinra, än att det synts mig tvifvelaktigt,

huruvida den föreslagna uppvärmningen medelst värmapparat vore att

föredraga framför uppvärmning medelst kakelugnar. Såsom af det förut

anförda framgår, vållas häraf eu ökad kostnad af 10,850 kronor. Visserligen

skulle, enligt hvad Öfverintendentserabetet anfört, genom uppvärmning

medelst ånga vinnas en besparing af bränsle, men då utredningsaknas

angående storleken af denna besparing och företrädet i öfrigt

af den centrala uppvärmningen, hvilken, enligt hvad jag inhemtat, icke

finnes införd i något annat landsstatskus, åtminstone kan sägas utgöra

föremål för delade meningar, anser jag mig böra förorda, att den af sagda

uppvärmningssätt föranledda ökade kostnaden uteslutes från kostnadsförslaget.

Detta bör för öfrigt äfven minskas med kostnaden för ritningarnas

och kostnadsförslagets upprättande, hvilken kostnad, jemlikt

nådigt bref den IG sistliden December, med 1,300 kronor anvisats å

sjunde hufvudtitelus anslag till extra utgifter. Med iakttagande af dessa

reduktioner skulle den beräknade kostnaden minskas med i rundt tal

12,000 kronor till 131,000 kronor.

Bih. till Riksd. Prot. 1803. 1 Sami. 1 Afd.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

[10, 11.]

Den lokala

förvaltningen

af statens

jordbruksdomäner.

[12.]

Byggnadsarbeten

och

inventarier

vid skogsinstitutet.

58 Sjunde hufvudtiteln.

Med åberopande af det anförda hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen

att till bestridande af kostnaden för uppförande af nytt landsstatshus

i Mariestad bevilja ett extra anslag af 131,000 kronor att utgå

under två år och deraf anvisa 60,000 kronor för år 1894.

Den lokala förvaltningen af statens jordbruksdomäner.

För bestridande af hit hörande utgifter äro i nu gällande riksstat

såsom extra anslag anvisade dels till aflöning åt domänintendenter och

uppehållande af domängöromålen hos länsstyrelserna 45,000 kronor, dels

ock till resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsvis, 40,080 kronor;

och då de nuvarande anslagen för berörda ändamål fortfarande äro behöfliga

samt, enligt hvad Domänstyrelsen i underdånig skrifvelse den 7

sistlidne Oktober anfört, anledning saknas att föreslå förhöjning eller

nedsättning i beloppen, hemställer jag lika med Domänstyrelsen, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes för år 1894 å extra stat äska samma belopp,

som äro beviljade för år 1893, dock att, för erhållande af jemn slutsumma

å anslagen under denna hufvudtitel, förslagsanslaget till resekostnader

vid domänförvaltningen må höjas med 74 kronor och således

upptagas till 40,154 kronor.

Byggnadsarbeten och inventarier vid skogsinstitutet.

På framställning af Eders Kongl. Maj:t godkände nästlidet års

lagtima Riksdag definitiv stat för det dittills endast provisoriskt anordnade

skogsinstitutet. I sammanhang med fastställande af denna stat

anbefalde Eders Kongl. Maj:t, med anslutning till en af Domänstyrelsen

i dess förslag till organisation af skogsinstitutet framstäld, af Riksdagen

i dess underdåniga skrifvelse angående reglering af riksstatens sjunde

hufvudtitel biträdd mening, genom nådigt bref den 3 Juni samma år

Domänstyrelsen att inkomma med förslag till anordnande vid skogsinstitutet

af speciela kurser för sådana ynglingar, som önskade utbilda

sig till privata skogsförvaltare.

I underdånig skrifvelse den 27 September nästlidet år har Domänstyrelsen

anfört, att skogsinstitutets lokaler å Kongl. Djurgården invid

hufvudstaden redan för den nuvarande undervisningen visat sig i viss

mån otillräckliga och komme att blifva detta ännu mera efter anord
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Sjunde hufvudtiteln.

nande af de ifrågasatta kurserna för bildande af privata skogsförvaltare,

hvarföre institutets lokaler borde med det snaraste försättas i fullt nöjaktigt

skick. Enligt ett af institutets direktör uppgjordt förslag, mot

hvilket Domänstyreisen åtminstone i hufvudsak icke haft något att

erinra, skulle detta ändamål vinnas dels genom tillbyggnad vid hufvudbyggnadens

ena flygel, dels ock genom vissa förändringar inom de

nuvarande lokalerna, för hvilket allt, jemte anskaffande af en del nya

inventarier, beräknats en kostnad af 15,000 kronor. Domänstyrelsen

hemställer derföre, att Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen äska ett

extra anslag å berörda belopp för byggnadsarbete och inventarier vid

skogsinstitutet; och uttalar Domänstyrelsen, för det fall att anslaget

beviljas, såsom önskvärd!, att arbetet måtte kunna begynna redan innevarande

år och att derföre de medel, som inom anslagsbeloppet tilläfventyrs

kunna under nämnda år erfordras, måtte få af Statskontoret

i mån af behof förskjutas.

Af det upprättade förslaget till byggnadsarbeten m. m. vid skogsinstitutet

jemte tillhörande ritningar framgår, att med den föreslagna

tillbyggnaden vid hufvudbyggnadens sydöstra flygel afses att vinna en

ritsal med plats för trettio elever och en stor föreläsningssal, som tilllika

kan användas för de biologiska samlingarne. Vidare skulle de

förutvarande lokalerna ändras, så att de blefve rymligare och försedda

med särskilda utgångar, hvarjemte de stora arbetsborden i de gamla

lärosalarne skulle utbytas mot mindre skrymmande pulpeter och diverse

ny inredning anskaffas. Så väl ritningarna som kostnadsförslaget innehålla

två alternativ, slutande det ena å en kostnadssumma af 14,000

kronor och det andra, hvilket direktören vid skogsinstitutet ansett böra

föredragas, å 13,640 kronor. Dertill kommer för inredning och för

inköp af inventarier en summa af 1,360 kronor, så att kostnaden för

samtliga ifrågasatta åtgärder skulle uppgå till förut omförmälda belopp

af 15,000 kronor.

Under afbidan på lösningen af frågan om skogsinstitutets definitiva

organisation och den dermed sammanhängande om orten för institutets

förläggning hafva inga andra kostnader ansetts böra nedläggas

på institutets nuvarande byggnader än de för deras underhållande nödtorftigaste.

Då det efter nästlidet års lagtima Riksdags i ämnet hittade

beslut är afgjordt, att skogsinstitutet fortfarande kommer att vara förlagdt.

i Stockholm, möter ur denna synpunkt intet hinder för verkställande

af de föreslagna förändringsåtgärderna, hvilka, enligt hvad

af det förut anförda framgår, i väsentlig mån äro föranledda af behofvet

att bereda erforderlig lokal för anordnande af de ifrågasatta speci
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Sjunde hnfvndtiteln.

ela kurserna för utbildande af privata skogsförvaltare. Visserligen är

ännu icke definitivt beslut fattadt rörande sistnämnda fråga, men något

tvifvel synes mig icke böra råda derom, att, sedan på grund af den

Domänstvrelsen meddelade befallning plan för dylika kurser blifvit upprättad,

dessa kurser ock böra komma till stånd. Den naturliga beskaffenheten

af vårt land, hvars yta till större relativ utsträckning än

öfriga europeiska länders, med undantag af Ryssland, upptages af skog

eller af mark, som icke egnar sig för annan användning än skogsproduktion,

hänvisar landets invånare till skogsbruket såsom en hufvudnäring

af föga mindre betydelse än jordbruket. De rika skogstillgångar, vårt

land egt och ännu eger, hafva likväl på grund af vanvård och misshushållning,

ofta orsakade af okunnighet om grunderna för skogens

ändamålsenliga skötsel, icke för den enskildes hushållning vunnit den

betydelse, de med en omsorgsfull vård kunnat och bort ega. Den senare

tiden har väl bevittnat ett framsteg äfven i den enskilda skogsvården,

åtminstone der skogen varit af större betydenhet, men ännu återstår i

detta afseende mycket att önska. Ett sätt till åstadkommande af en

bättre ordning härutinnan ligger otvifvelaktigt i inrättandet af kurser i

rationel skogshushållning, hvilka utan att kräfva de förkunskaper, den

tid och den kostnad, som ett fullständigt genomgående af skogsinstitutet

skulle fordra, likväl, praktiskt anordnade, skulle kunna bibringa

jordegare och personer, som önska utbilda sig till privata skogsförvaltare,

kunskaper, tillräckliga för en mindre omfattande skogsskötsel.

Då jag mot de föreslagna åtgärderna, genom hvilka skogsinstitutets

lokaler skulle försättas i fullt ändamålsenligt skick, icke har något

att erinra, hemställer jag i u

föreslå Riksdagen

att till bestridande af kostnaden för byggnadsarbeten och anskaffande

af inventarier vid skogsinstitutet i enlighet med upprättadt

kostnadsförslag bevilja ett extra anslag för år 1894 af 15,000 kronor.

nderdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

Skogsodlingens befrämjande.

[13.] För skogsodlingens befrämjande har Riksdagen ej mindre för

SkagsodHn- innevarande år än för hvart och ett af de fyra närmast föregående

9C”jandläm anvisat ett extra anslag af 25,000 kronor.

De för ifrågavarande ändamål för de fyra sistförflutna åren beviljade

anslag hafva blifvit af Eders Kongl. Maj:t till fullo disponerade.

Att intresset för det med anslaget afsedda ändamål fortfarande är oför
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Sjunde hufvudtiteln.

minskadt, framgår deraf, att för innevarande år till Eders Kongl. Maj:t

inkommit ansökningar om delaktighet i anslaget till sammanlagdt belopp

af 32,800 kronor.

Då anledning icke finnes att antaga annat, än att anslaget äfven

för år 1894 är till oförminskadt. belopp behöfligt, samt jag icke eger

skäl att ifrågasätta ändring i de för åtnjutande af bidrag från samma

anslag stadgade vilkor, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte

föreslå Riksdagen

att för skogsodlingens befrämjande för år 1894 bevilja ett extra

anslag af 25,000 kronor, att ställas till Eders Kongl. Maj:ts förfogande

för att i mån af tillgång tilldelas landsting eller hushållningssällskap,

som understödja enskilda skogsodlare genom tillhandahållande af skogsbo

och plantor till billigt pris eller beredande af kostnadsfritt biträde

vid skogsodlingsarbeten, dock med vilkor att statsbidrag icke må till

något län utgå med högre belopp, än hvad landsting och hushållningssällskap

tillsammans eller ettdera af dem för ändamålet anslagit, ej

heller till högre belopp än 2,000 kronor för hvarje landstingsområde.

. ! ■:[ ti»A.l< i.i.ii t jl/.-Uta H »YHTJIÖtf .aAK !»A Afel .K.lOll/T>•)''!>;

Summan af de utaf mig tillstyrkta anslagen å extra stat för år

1894 utgör 822,334 kronor mot 872,334 kronor i riksstaten för år 1893.

Statsrådets öfriga ledamöter instämde i hvad

föredragande departementschefen sålunda hemstält och

föreslagit beträffande anslagen under sjunde hufvudtiteln;

och behagade Hans Maj:t Konungen dertill

lemna bifall.

Ex protocollo:

G. Wilh. Smerling.

Bih. till Riksd. Prof. 1893. 1 Sami. 1 Afd.

9

s. 1 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen, i närvaro af Hans Kongl. Höghet

Kronprinsen, i statsrådet å Stockholms slott den 14

januari 1893.

Närvarande statsrådsledamöter:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: friherre voon Essen,

friherre Akerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gill ja m,

friherre Rappe och

Christerson.

Departementschefen, statsrådet Gilljam föredrog följande ärenden rörande

regleringen af åttonde hufvudtitelns ordinarie stat och de till samma

hufvudtitel hänförliga extra ordinarie anslagsbehof; hvarvid departementschefen

yttrade beträffande

Bill. till lliksd. Blot. 1893. t Sami. 1 Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Åttonde hufyudtiteln.

Ordinarie anslag.

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli.

[1-] Efter det Riksdagen från och med år 1875, i enlighet med Eders

^aj:^s nådiga framställningar, till utförande af statistiska arbeten

å departement™1*1 departementets byråer för undervisningsärenden årligen anvisat ett

te‘a/deinilMaextva ansla£ af 6>000 kronor, deraf 4,200 kronor utgingo såsom arfvode åt

9 den, som utförde det hufvudsakliga statistiska arbetet, samt återstoden såsom

arfyoden åt tillfälliga biträden vid samma arbete, föreslog Eders Kongl.

Maj:t — sedan genom nådiga beslut den 31 december 1875 och den 16 februari

^1877 närmare föreskrifter meddelats angående de primäruppgifter,

som från vederbörande skolråd, folkskoleinspektörer, allmänna läroverk och

domkapitel borde till departementet årligen insändas för att der bearbetas —

1878 års Riksdag, att de för nämnda ändamål afsedda anslag skulle, i

sammanhang med departementets aflöningstillgångar i öfrigt, uppföras på

ordinarie stat sålunda, att der upptoges lön åt en kanslisekreterare och att

anslagets återstod, 2,000 kronor, sammanfördes med det till departementschefens

förfogande stälda anslag för amanuenser, vikariatsersättning, renskrifning

och extra vaktbetjente m. m.

Denna framställning blef af Riksdagen bifallen; och har sedermera

det statistiska arbetet inom departementet utförts, med tillhjelp af för

ändamålet särskildt antagna biträden, under ledning af en kanslisekreterare,

som varit dermed uteslutande sysselsatt.

Ehuru det statistiska arbetet hittills varit begränsadt till de allmänna

läroverken och folkskolorna, har det dock visat sig omöjligt att utföra

detsamma med de krafter, som med de af Riksdagen för ändamålet anslagna

medel kunnat anskaffas. Den del af amanuensanslaget, hvilken varit

att påräkna för de statistiska arbetena, och hvilken för öfrigt, med hänsyn

till de många andra behof nämnda anslag haft att fylla, icke kunnat

utgå med det från början afsedda beloppet, 2,000 kronor, utan allenast

med omkring 1,500 kronor, har naturligen icke medgifvit anställande af

andra än tillfälliga, icke vetenskapligt bildade biträden, s. k. timbiträden,

men arbetets såväl omfattning som beskaffenhet är sådan, att denna arbetsbi

elp befunnits både qvantitativt och qvalitativt otillräcklig.

Detta förhållande vinner erforderlig förklaring redan vid en hastig

öfversigt öfver det arbete, den statistiska afdelningen har att utföra. Departementet

offentliggör för närvarande i Sveriges officiela statistik berättelser

om allmänna läroverken och om folkskolorna. Antalet läroanstalter

inom den förra gruppen uppgår, pedagogierna oberäknade, till 77. Redan

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

O

granskningen af deras årsredogörelser, hvilkas flesta moment skola statistiskt

bearbetas, tager i anspråk en betydlig tid, hvartill ytterligare kommer,

att de rättelser, som blifva en följd af granskningen, oftast ej kunna

verkställas utan inhemtande från läroverken af nya uppgifter eller förklaringar.

Så utfärdades t, ex. för berättelsen för läseåret 1889—1890 för

detta ändamål 127 anmärkningsskrifvelser. Till den senare gruppen höra

öfver 10,000 folkskolor, för hvar och en af hvilka till departementet ingå

primäruppgifter enligt faststäldt tabellformulär. Ehuru dessa uppgifter

gått genom skolrådsordförandenas och folkskoleinspektörernas händer, behöfva

de ytterligare i departementet undergå en omsorgsfull granskning,

likasom äfven de uppgifter, hvilka enligt annat tabellformulär lemnas för

hvart och ett af rikets nära 2,400 skoldistrikt. Äfven af denna granskning

framgår såsom följd en mängd anmärkningsskrifvelser af till största

delen ganska stor vidlyftighet. Under hvart och ett af de två senaste åren

hafva omkring 500 sådana skrivelser måst utfärdas. Efter allt detta, som

dock endast utgör förarbeten, följer sedan den egentliga statistiska bearbetningen

af det ytterst omfattande materialet. Äfven åtgår en betydlig tid

för diariiföring och för expedierandet af de utgående skrifvelserna.

Det torde finnas uppenbart, att detta omfattande arbete icke kan med

erforderlig omsorg och skyndsamhet utföras af en enda person med tillhjelp

af de biträden, som för medel från amanuensanslaget erhållas. Det

har visat sig oundgängligen nödigt att erhålla ökad arbetskraft och dertill

sådan, som genom vetenskaplig utbildning kunde lemna ett mera värdefullt

och verksamt biträde.

Också har under de senare åren, utom timbiträdena, särskildt vetenskapligt

bildadt biträde varit för de statistiska arbetena användt. Att

erhålla ett sådant har möjliggjorts genom de å allmänna läroverkens anslag

befintliga reservationer, hvilka synts kunna i någon mån tagas i anspråk

för befordrande af arbetet med den del af statistiken, som afser de

allmänna läroverken. Genom denna anordning har läroverksstatistiken

kunnat föras fram så, att berättelsen för läseåret 1889—1890 nu är under

tryckning samt alla tabellerna för läseåret 1890—1891 utarbetade.

Det ändamål, som närmast afsågs med anlitande af nämnda särskilda biträde,

nemligen att bringa berättelserna fram till det löpande läseåret,

torde kunna med visshet påräknas blifva uppnådt under nästkommande

år, hvarefter af detta slags arbete återstår endast en berättelse årligen att

utföra. Medelbart har det för läroverksstatistiken särskildt anlitade biträde

ländt äfven folkskolestatistiken till godo. Denna statistik, sådan den för

närvarande i tryck föreligger, sträcker sig visserligen allenast till och med

år 1885, men det jemförelsevis långa tidsrum, som förflutit före offentlig
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Åttonde hufvudtiteln.

görandet af senaste berättelsen, har måst användas till ytterst tidsödande

och vidlyftiga förarbeten, vållade af primäruppgifternas i vissa hänseenden

högst otillfredsställande beskaffenhet. Denna deras bristfällighet, länge

iakttagen, föranledde slutligen en i alla enskildheter ingående granskning,

med åtföljande anmärkningar och skriftvexling, för att vinna fullt pålitliga

och riktiga resultat. Sedan det vidlyftiga arbete, som häraf vållades,

nu undangjorts — dels, såsom nämndt, före utgifvandet af berättelsen för

år 1885, dels i öfrigt under utarbetandet af redogörelsen för år 1886 —

kan utan uppskof arbetet med berättelsernas offentliggörande återupptagas,

och det är att beräkna, att de skola i rask följd utkomma. För

framtiden böra sådana omfattande förarbeten, som nu måst göras, icke

blifva behöfliga, enär dels skolrådsordförandena och folkskoleinspektörerna

genom den omnämnda skriftvexlingen, hvilken alltid gått genom de senares

händer, gjorts uppmärksamma på de olika arterna af fel, som plägat

förekomma, dels det genom nådiga kungörelsen den 5 augusti 1892, angående

ändring af vissa paragrafer uti folkskolestadgan, blifvit betydligt

lättare, hvad särskildt distriktens skolräkenskaper beträffar, både för ordförandena

att lemna riktiga sammandrag af dessa räkenskaper, Indika sammandrag

numera ej behöfva lemnas förr än efter skedd revision, och för

inspektörerna att utöfva den dem åliggande granskningsskyldighet.

Behofvet af särskildt sakkunnigt biträde qvarstår emellertid äfven för

framtiden. Äfven om planen för läroverks- och folkskolestatistiken kommer

att för framtiden i vissa delar, såsom afsedt är, något begränsas, och

äfven om genom redan verkstälda omfattande förarbeten det kommande

arbetet blifvit i afsevärd mån underlättadt, är i allt fall nämnda statistiska

arbete till omfång och beskaffenhet sådant, att det påkallar en vetenskapligt

bildad man vid sidan af arbetets hufvudsaklige ledare. Härtill

kommer emellertid, att flera andra läroverksgrupper utom de förut nämnda

vänta på att äfven blifva representerade bland Bidrag till Sveriges officiela

statistik. Bland de statens läroverk, som höra under ecklesiastikdepartementet,

må i sådant hänseende erinras om universiteten, Karolinska institutet,

tekniska högskolan och andra tekniska läroverk, gymnastiska centralinstitutet,

veterinärinstitutet, lärare- och lärarinneseminarier, s. k. abnormskolor

m. fl. Äfven andra läroverk, Indika af staten uppmuntras genom

understöd eller på annat sätt, böra härvid ihågkominas, såsom enskilda

läroverk med dimissionsrätt, högre skolor för qvinlig ungdom, folkhögskolor

m. fl. Utan tvifvel är det högeligen önskvärdt, att det statistiska

arbetet efter hand, i den mån befintliga arbetskrafter det medgifva och i

den ordning, som kan pröfvas lämplig, utsträckes till alla eller de flesta

af nu antydda områden, om än dervid den statistiska behandlingen såväl

s. 5 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtitelu.

5

af de nytillkommande områdena som af dem, Indika för det närvarande

bearbetas, torde böra anläggas efter en mera begränsad plan än den, som

hittills för undervisningsstatistiken varit följd.

Man torde derför utan fara för misstag kunna påstå, att det statistiska

arbetet inom departementet icke någonsin skall kunna skötas med mindre

än två särskildt utbildade tjensteman och ett efter omständigheterna

afpassadt antal timbiträden. Att anlita reservationerna å anslagen till de

allmänna läroverken låter sig, då biträdets arbete i väsentlig mån skulle

tagas i anspråk jemväl utom området för de allmänna läroverken, icke vidare

göra, oafsedt att på sådan väg icke skulle kunna lemnas fast anställning

åt någon, utan allenast uppdrag af tillfällig natur. I hög grad angeläget

är emellertid, att den person, hvars biträde är behöfligt, vinner fast

plats inom departementet. Ett blott tillfälligt uppdrag, ovisst till sin fortvara

och utan rätt för innehafvaren att tillgodoräkna sig tjenstgöringen

för framtida befordran, pensionering och dylikt, är icke egnadt att locka,

i alla händelser icke att qvarhålla en verkligt dugande man. Helt visst

skulle en sådan, frånsedt det jemförelsevis ringa arfvode, som med ett dylikt

uppdrag kunde förenas, icke stanna längre än till dess han på annat

håll funne en lämplig, med större förmåner och bättre framtidsutsigter

förenad plats. Men sådant vore ej förmånligt för departementet och för

kontinuiteten i arbetet, hvilken kräfver, att biträdet, som naturligen borde

efter hand sätta sig in i alla de inom departementet förekommande statistiska

arbeten, kunde vid hufvudledarens tjenstledighet eller vid förfall för

honom öfvertaga ledningen af det hela. För kontinuiteten i arbetena högst

betänklig är den nuvarande ställningen, under hvilken det icke finnes inom

departementet någon person, åt hvilken ens i händelse af semester för

den ensamme statistiske tjenstemannen ett förordnande kan lämpligen

gifvas.

Den nya tjenst, som sålunda inom departementet erfordras, synes böra

till benämning och löneförmåner motsvara de s. k. aktuariebefattningarna

inom statistiska centralbyrån. Detta embetsverks chef har såsom vetenskapliga

biträden förutom amanuenser dels tre s. k. förste aktuarier, dels

två aktuarier. Dessa sistnämnda åtnjuta i lön och tjenstgöringspenningar

3,000 kronor med två ålderstillägg, hvardera å 500 kronor efter respektive

fem och tio års väl vitsordad tjenstgöring. Här torde få erinras derom,

att kommerskollegium från och med år 1892 har en särskild statistisk

afdelning, inom hvilken äro anstälde en förste aktuarie och en aktuarie

med samma löneförmåner som liknämnde tjensteman inom statistiska centralbyrån,

och derjemte två amanuenser med fasta arfvoden samt ett större

antal extra biträden.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Åttonde hufrudtiteln.

På grund af hvad jag nu anfört hemställer jag i underdånighet, det

täcktes Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen,

att för anställande inom ecklesiastikdepartementet, såsom biträde vid

utförande af de statistiska arbetena inom departementet, af en aktuarie,

med en aflöning af 3,000 kronor, deraf 1,800 kronor skola utgöra lön och

1,200 kronor tjenstgöringspenningar, hvilken lön kan höjas efter fem år

med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor, samt med

skyldighet att vara underkastad samma vilkor för dessa löneförmåners

åtnjutande och eljest, som gälla för öfrige inom departementet fast anstälde

tjensteman, anslaget till ecklesiastikdepartementets afdelning af Eders Kongl.

Maj:ts kansli må höjas från sitt nuvarande belopp, 79,800 kronor, till 82,800

kronor, eller med 3,000 kronor.

Kongl. biblioteket.

[2.] I underdånig skrifvelse den 17 oktober 1892 har öfverbibliotekarien

Anslag för a«vid kongl. biblioteket anfört, att, sedan bibliotekets läsesal från medlet af

*éKo<«fce"^w-Januari månad nämnda år alla söcknedagar hållits för allmänheten tillgangiigt

viss gänglig jemväl under en del af eftermiddagen, det visat sig, att de för

^middagarne sådan t ändamål anslagna medel, utgörande för hvartdera afåren 1892 och

1893 500 kronor till bestridande af driftkostnaden för elektrisk belysning

i bibliotekets förstuga, kapprum, låneexpedition och läsesal samt 1,000

kronor till arfvoden åt extra ordinarie tjensteman och vaktbetjening, vore

otillräckliga, äfvensom att svårigheter uppstått att derför erhålla nödig

personal utan alltför mycket betungande af de ordinarie tjenstemännen och

isynnerhet vaktbetjente. öfverbibliotekarien har på grund häraf hemstält,

det täcktes Eders Kongl. Maj:t af Riksdagen äska, dels att kostnaden

för läsesalens och dertill angränsande lokalers belysning om eftermiddagarne

måtte, liksom förhållandet vore med kostnaden för belysning af kongl.

bibliotekets arbetsrum och andra lägenheter, få utgå af åttonde hufvudtitelns

expensmedel, dels ock att ett belopp af 2,000 kronor måtte å ordinarie

stat anvisas för ersättningar åt extra ordinarie amanuenser äfvensom ordinarie

och extra ordinarie vaktbetjente, hvilka tjenstgöra under den tid,

kongl. bibliotekets läsesal om eftermiddagarne hålles tillgänglig.

Beträffande tjenstgöringen inom kongl. biblioteket meddelar öfverbibliotekarien

följande uppgifter.

Tjenstemännens redan förut af löpande göromål inom verket hårdt

anlitade tid upptoges nu än ytterligare genom att på förmiddagarne framtaga

de böcker, som reqvirerats för att tillhandahållas den allmänhet, som

på eftermiddagarne besökte kongl. bibliotekets läsesal. Från den 15 januari

s. 7 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

7

till den 1 oktober 1892 hade läsesalen besökts af 4,877 personer, för hvilkas

räkning under förmiddagarne framtagits 9,531 volymer ur samlingarna.

I hvilken grad de med allmänhetens betjenande i låneexpeditionen

äfvensom med den årliga boktillökningens inordnande förenade göromål

tillvuxit, sedan kongl. biblioteket i början af år 1878 blef tillgängligt i

sin nuvarande lokal, framginge för öfrigt af följande jemförelse:

Besökande i lånesalen

Framtagna böcker .....

IJemlånta >

Arstillväxt af böcker

1878

1891

..... 9,880

15,921

...... 17,979

34,668

...... 5,000

9,385

..... 12,696

20,355.

En följd af de löpande göromålens tillväxt hade varit, att, så långt

med tillgängliga medel kunnat ske, extra biträden måst anlitas. För närvarande

funnes inom verket 7 extra ordinarie amanuenser. Till vikariatsersättningar,

gratifikationer, renskrift m. m. vore å ordinarie stat anslagna

6,000 kronor. Häraf utginge årligen

dels vikariatsersättningar under öfverbibliotekariens och

bibliotekariernas semester................................................ kronor 175: —

dels fasta arfvoden åt de 4 äldsta extra ordinarie amanuenserna

med full tjenstgöring (deri inberäknade ersättningar

åt vikarier för ordinarie amanuenser under

semester)............................................................................ » 4,500: —

dels fasta arfvoden åt 2 extra ordinarie vaktmästare .. .. » 1,000: —

dels gratifikation åt kongl. bibliotekets ombud i Nordamerika

för uppköpande af svenskt tryck derstädes » 200: —

Summa kronor 5,875: —

Sedan dessa belopp utgått af ifrågavarande anslag, återstode för

gratifikationer åt öfriga extra ordinarie tjensteman och tillfälliga biträden

samt för katalogskrifning endast 125 kronor.

Statskontoret, hvars yttrande infordrats i fråga om bestridandet af

kostnaden för belysning af kongl. bibliotekets läsesal och angränsande

lokaler, har i underdånigt utlåtande den 8 sistlidne november anfört, att

kostnader af omförmälda slag i allmänhet utginge af vederbörande hufvudtitels

ordinarie förslagsanslag till skrifmaterialier och expenser, ved m. m.,

och att anledning så mycket hellre syntes saknas att i förevarande hänseende

tillvägagå på annat sätt, som någon begränsning icke skett i det

belopp, som till nödiga expensmedelsutgifter till kongl. biblioteket finge

mot behörig redovisning utanordna^ och Riksdagen redan yttrat sig

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Åttonde hufvudtiteln.

angående behofvet af ifrågavarande utgift, hvars belopp på förhand svårligen

kunde bestämmas. Statskontoret, som ansett Riksdagens vidare hörande i

denna fråga icke vara erforderligt, om ej för det sammanhang den kunde

ega med andra frågor, hvilka tillhörde Riksdagens pröfning, har derför

hemstält, det Eders Kongl. Maj:t täcktes medgifva, att ifrågavarande kostnad

finge till det belopp, som kunde befinnas nödvändigt, gäldas af åttonde

hufvudtitelns förslagsanslag till skrifmaterialier och expenser, ved m. m.,

äfvensom att samma belopp. finge utgå och redovisas på enahanda sätt

som öfriga expensmedelsutgifter för nämnda bibliotek.

Då den förändrade anordning inöm kongl. biblioteket, som föranledts

af Riksdagens bifall till Eders Kongl. Maj:ts framställningar om anslag till

elektrisk belysning i vissa af bibliotekets lokaler samt till arfvoden åt

extra ordinarie tjensteman och vaktbetjening, för att biblioteket skulle

kunna hållas tillgängligt för allmänheten äfven å viss tid af eftermiddagarne,

numera tillämpats under nära ett års tid, torde tillräcklig erfarenhet hafva

vunnits för att kunna till utgående från ordinarie statsanslag anvisa de

för omförmälda ändamål behöfliga medel. Hvad då först beträffar den

med ifrågavarande lokalers belysning förenade driftkostnad, lärer det väl

vara i sin ordning, att denna kostnad gäldas af samma anslag, hvarifrån

utgifterna för bibliotekets belysning i öfrigt bestridas. Vidare torde af

den utredning öfverbibliotekarien i detta ärende meddelat angående tjenstgöringen

inom kongl. biblioteket in. in. framgå, att för beredande af skälig

ersättning åt de extra ordinarie tjensteman och de vaktbetjente, som skola

der tjenstgöra under den tid läsesalen om eftermiddagarne hålles tillgänglig

för allmänheten, erfordras högre anslag, än som för sådant ändamål hittills

af Riksdagen beviljats. I detta afseende synes man dock kunna stanna

vid samma belopp, som härtill af öfverbibliotekarien begärdes för hvartdera

af åren 1892 och 1893, eller 1,500 kronor. För behörigt tillgodoseende

af ifrågavarande behof under innevarande år torde, under förutsättning

att kostnaden för nyssnämnda lokalers belysning får från årets

början bestridas af åttonde hufvudtitelns expensmedel, lämpligen kunna anlitas,

utöfver de till arfvoden redan anvisade 1,000 kronor, det anslag af

500 kronor, som på extra stat för år 1893 uppförts till gäldande af driftkostnaden

för den elektriska belysningen. Jag hemställer derför i underdånighet,

det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen

dels att, för beredande af arfvoden åt extra ordinarie tjensteman samt

ersättning åt vaktbetjening för särskild tjenstgöring om eftermiddagarne, då

kongl. biblioteket å sådan tid hålles öppet, höja kongl. bibliotekets anslag från

dess nuvarande belopp, 62,700 kronor, till 64,200 kronor, eller med 1,500 kronor,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. ö

dels ock medgifva, ej mindre att kostnaden för belysning af bibliotekets

förstuga, kapprum, låneexpedition och läsesal från och med innevarande

år må mot behörig redovisning gäldas af åttonde hufvudtitelns förslagsanslag

till skrifmaterialier och expenser, ved m. m., än äfven att det af Riksdagen

på extra stat för år 1893 beviljade anslag å 500 kronor till bestridande af

den med ifrågavarande lokalers belysning förenade driftkostnad må användas

till arfvoden åt extra ordinarie tjensteman och godtgörelse åt vaktbetjening

för sådan särskild eftermiddagstjenstgöring, som nyss blifvit nämnd.

Universiteten.

Med hänsyn till behofvet af ökade arbetskrafter vid patologiska in- [3.]

stitutionen i Lund ingick det större akademiska konsistoriet vid universitetetP«io%;»ia

derstädes år 1890 med underdånig framställning, det täcktes Eders Kong! ‘““fl™™ ’

Maj:t af Riksdagen äska dels ett årligt anslag af 1,500 kronor till inrättande

af en assistentbefattning vid institutionen, dels ett anslag af 500 kronor

om året att användas antingen såsom arfvode åt en andre amanuens eller

till ersättning åt extra amanuenser vid densamma. Då det syntes kunna

förutsättas, att, derest anslag till den ifrågastälda assistentbefattningen beviljades,

det jemväl begärda amanuensarfvodet borde kunna tillsvidare

umbäras, ansåg sig Eders Kongl. Maj:t böra af Riksdagen för det dåvarande

allenast äska ett årligt anslag af 1,500 kronor till aflönande af en assistent.

Riksdagen år 1891 ansåg emellertid, att behofvet af ökad personal vid

institutionen skulle blifva på ett tillfredsställande sätt tillgodosedt, derest ett

anslag af 500 kronor stäldes till Eders Kongl. Majrts förfogande för arbetets

uppehållande vid densamma, och anvisade på extra stat för år 1892 sagda

belopp, hvilket sedermera beviljats jemväl för år 1893. Redan samma år,

som detta belopp anvisades, och jemväl sistlidna år har akademiska konsistoriet

framhållit, att, så behöfligt och välkommet detta för extra arbetshjelp

afsedda mindre anslag än varit, kunde det dock endast i någon mån

lätta, men ingalunda fylla, det trängande behofvet af ett fast biträde, sådant

som den föreslagna assistentbefattningen afsåg. På grund häraf och med

åberopande af förut lemnad utförlig motivering äfvensom af eu utaf

institutionsföreståndaren ytterligare ingifven framställning har konsistorium

förnyat sin begäran, att för patologiska institutionen måtte beviljas, utöfver

det nu å extra stat anvisade belopp af 500 kronor, ett årligt anslag af

1,500 kronor till en assistentbefattning.

I nyssnämnda framställning har institutionsföreståndaren till den utredning,

som förut lemnats, tillagt följande.

På frågan, hvarför behofvet af ökadt arbetsbiträde och särskilt af

Bih. till Rikta. Pr Öl. 1893. 1 Sami. 1 Afd. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Åttonde hufvndtiteln.

den begärda assistentplatsen just på sista tiden och ej i samma mån förr

gjort sig känbart, vore det icke svårt att gifva ett tillfyllestgörande svar.

Vetenskapens rastlöst fortgående utveckling förde med sig, att alltjemt

nya forskningsområden öppnades, hvarvid icke sällan resultat vunnes af

den ingripande praktiska betydelse, att derur utbildade sig mer eller mindre

sjelfständiga discipliner. En sådan vore bakteriologien, hvilken både för

den praktiska medicinen och för hygienen fått en så afgörande betydelse,

att en läkarebildning utan insigt i densamma icke kunde anses fullständig.

En annan sådan vetenskapsgren vore nervsjukdomarnes patologi med sitt

patologiskt-anatomiska underlag. Det borde då icke heller förtänkas lärarne,

att de, efter upprättandet af den nya patologiska institutionen och dermed

gifna yttre möjlighet för hithörande studier, önskat upptaga äfven nyssnämnda

vetenskapsgrenar inom ramen af den vid Lunds medicinska fakultet

meddelade undervisning samt efter förmåga och lägenhet sökt främja

studiet af desamma. Om dessa önskningar och sträfvanden hittills endast

delvis kunnat förverkligas, berodde detta just på den blåst i arbetskraft,

som de begärda anslagen varit afsedda att fylla.

I bakteriologi hade visserligen under de senare åren regelbundna

kurser kunnat gifvas åt yngre studerande för medicine-kandidat-examen,

likasom äfven längre i studierna framskridna flitigt begagnat det tillfälle

till eget arbete, som det bakteriologiska laboratoriet erbjöde. Men då

bakterieodlingen och handhafvandet af dertill hörande redskap kräfde

mycken tid och omsorg, hade det icke varit möjligt för institutionens ende

amanuens att jemte öfriga göromål besörja äfven dessa. Att verksamheten

på ifrågavarande område hittills kunnat hållas i någorlunda jemn gång,

finge derför i väsentlig män tillskrifvas det tillfälliga biträde, som man

lyckats vinna, på senaste tiden dock endast mot ersättning. Då det sålunda

visat sig, att efter tillkomsten af den bakteriologiska afdelningen

amanuensgöromålen vida öfverstege hvad som skäligen kunde fordras eller

ens medhinnas af en person, samt då den tillfälliga och frivilliga arbetshjelp,

hvartill institutionen hittills varit hänvisad, utgjorde en alltför osäker

grund för att derpå kunna bygga en ordnad verksamhet, syntes häri ligga

fullt giltiga skäl för bibehållandet af det en gång beviljade anslaget å 500

kronor, antingen och helst i den friare form för användningen, hvarunder

det nu utginge, eller ock i form af arfvode åt en amanuens vid bakteriologiska

afdelningen. De båda institutioner, som vid Lunds universitet

närmast kunde jemföras med den patologiska, nemligen den anatomiska

och den kemiska, åtnjöte sedan flera år tillbaka förmånen af två amanuenser.

Den andra sidan af institutionens utvidgade verksamhet berodde på

de tillfällen till obduktioner och patologisk-anatomiska undersökningar,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

11

som Lunds hospital och asyl för sinnessjuka i så rikt mått erbjöde. Härvid

borde erinras, att dessa stora sjukvårdsanstalter blifvit förlagda till

Lunds nära granskap just med hänsyn till det gagn, som den medicinska

undervisningen vid universitetet deraf skulle kunna hemta. Med afseende

på der förefallande obduktioner hade det redan från början lyckats ordna

saken så, att dessa under läseåret skulle komma patologiska institutionen

till godo. De hade hittills förrättats delvis af extra ordinarie professorn

sjelf, delvis af medicine studerande under hans ledning, samt flitigt besökts

och sålunda, oafsedt de tillfällen och det material de lemnat till specielt

nervpatologiska undersökningar, äfven fylt den uppgiften att tillgodose

studiet af den patologiska anatomien i allmänhet. Så länge det galt det

måttliga antal obduktioner, som förekommit vid sjelfva hospitalet (med

354 platser), hade blott undantagsvis egentlig svårighet mött att fullgöra

nämnda, i undervisningens intresse frivilligt åtagna arbete; men sedan den

stora ‘ asylen med sina 684 platser öppnats och redan till största delen

hunnit fyllas, hade ställningen blifvit väsentligen förändrad och blefve det

än mera, när samtliga platser upptagits och Malmöhus läns sinnessjukanstalt

snart tillkomme. Det vore klart, att det sålunda ungefär tredubblade

obduktionsmaterialet, om det verkligen skulle komma undervisningen till

godo, måste kräfva en motsvarande förökning af det arbete, som hittills

från institutionens sida kunnat egnas deråt. Såsom af den föregående

utredningen framginge, vore likväl gränsen för det arbetsmått, som institutionen

med nu disponibla krafter kunde åstadkomma, så i ena som

andra riktningen redan hunnen och en ytterligare utsträckning deraf

ogörlig. Skulle således den medicinska undervisningen icke gå miste om

de ovärderliga tillfällen till patologisk-anatomiska studier, som denna

Sveriges största sjukvårdsanstalt med sammanlagdt öfver 1,000 platser i

så rikt mått erbjöde, måste nödvändigt en verklig förstärkning i patologiska

institutionens arbetskraft beredas. Det vore också hufvudsakligen

med hänsyn till nu omnämnda, för institutionen så maktpåliggande behof,

som begäran om anslag till en assistentbefattning å nyo framstäldes, ehuruväl

inrättandet af en dylik befattning äfven i andra hänseenden för institutionen

vore af största betydelse.

Med afseende å hvad i denna fråga förut förekommit och nu ytterligare

anförts synes det mig vara med goda skäl styrkt, att den patologiska

institutionen i Lund, för att kunna motsvara de anspråk, dem undervisningens

utveckling medför, har behof ej blott att få tillgodonjuta det

anslag af 500 kronor, hvilket under de två senaste åren anvisats åt

densamma, utan jemväl att erhålla medel till eu assistents aflönande. Det

förra af de sålunda erforderliga anslagen torde böra äskas allenast å

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Åttonde hufvndtiteln.

[4-]

Laborator v

botaniska in

stitutionen

i Lund.

extra stat, och får jag tillfälle att vid redogörelse för de till sagda stat

hänförliga anslagsbehof derutinnan göra underdånig hemställan. Beträffande

deremot assistentbefattningen tillstyrker jag nu, att Eders Kong! Maj:t måtte å

nyo till Riksdagen göra framställning om beviljande af ett årligt anslag å 1,500

kronor till aflönande af en assistent vid patologiska institutionen i Lund.

Uti nådig framställning till nästlidna års Riksdag föreslog Eders

wKongl. Maj:t, att till aflöning åt en laborator i växtfysiologi vid botaniska

'' institutionen i Lund måtte beviljas ett årligt anslag af 3,000 kronor. Denna

framställning blef emellertid icke af Riksdagen bifallen. Akademiska

konsistoriet har nu, sedan institutionsföreståndaren ytterligare framhållit

bebofvet af denna lärarebefattning, å nyo hemstält, att Eders Kong! Maj:t

täcktes utverka beviljandet af det härför erforderliga anslag. Det af

institutionsföreståndaren till konsistoriets protokoll afgifna yttrande i denna

fråga innehåller hufvudsakligen följande.

Anledningen till Riksdagens vägran att bevilja ifrågavarande anslag

hade väsentligen varit den, att en dylik lärarebefattning för närvarande ej

ansetts vara af behofvet påkallad vid den botaniska institutionen i Upsala,

hvarvid det antagande läge nära till hands, att den äfven vore mindre

behöflig i Lund. Det borde emellertid ej förbises, att något växtfysiologiskt

laboratorium hvarken funnes vid den nuvarande botaniska institutionen i

Upsala, ej heller, så vidt man finge döma af planen för den utvidgning af

denna institution, till hvars genomförande Riksdagen beviljat anslag, för

närvarande vore afsedt att der inrättas. Vid sådant förhållande vore det

naturligt, att en laborator i växtfysiologi derstädes skulle vara öfverflödig.

Väsentligen annorlunda vore förhållandet vid den nya botaniska institutionen

i Lund, hvarest ett fullständigt och i allo tidsenligt laboratorium

för experimentel växtfysiologi funnes anordnad!. Af de åt denna anstalt

upplåtna rum i den nya byggnaden vore två salar afsedda för undersökningar

om de fysiska krafternas och om de olika kemiska ämnenas inverkan

på växtens utveckling och lif, ett rum innehölle en fullständig frökontrollanstalt,

två mindre rum vore inrättade för undersökning af de lägre

parasitsvamparnes biologiska förhållanden och tre andra vore upplåtna för

studium af växternas lifsförrättningar i ljus, i mörker och vid konstant

temperatur. Ett särskild! rum vore inredt till verkstad för anordnandet

och hopsättandet af de apparater, som skola användas i laboratoriets olika

afdelningar. Dessutom funnes i omedelbar anslutning till den kemisktfysiologiska

arbetssalen ett mindre försöksväxthus, hvarjemte det af staden

Lund skänkta område, på hvilket den nya institutionsbyggnaden vore uppförd,

lemnade utrymme för kontrollerande kulturförsök i det fria.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 13

Det anförda borde i någon mån kunna lemna en föreställning om en

blifvande laborators åligganden. Under den tid anstalten varit i verksamhet

hade undervisning meddelats två förmiddagar i veckan. Men då de

experiment och kulturförsök, som anstäldes på ett växtfysiologiskt laboratorium,

omöjligen kunde inskränkas till viss begränsad tid, utan hvar för

sig påginge under en längre tidsföljd och således kräfde en daglig tillsyn,

hade den docent, som haft ledningen af arbetena sig anförtrodd, varit nödsakad

att dagligen under längre eller kortare tid öfvervaka försöken. Dessutom

hade han meddelat särskild undervisning i kontrollering af utsädesfrö.

Att det tillfälle till växtfysiologiska studier, som sålunda blifvit den

studerande ungdomen beredt, af densamma med begärlighet omfattats,

framginge deraf, att under vårterminen 1892 sju studerande deltagit i de

experimentalfysiologiska öfningarna, två i svampundersökningar och sex i

arbetena på frökontrollanstalten. Vid början af höstterminen hade tolf

studerande anmält sig till deltagande i de fysiologiska öfningarna.^

Redan förut hade påvisats, att de göromål, som ålåge de bada fast

anstälde lärarne i botanik, icke tilläte dem att derjemte ataga sig det tidsödande

arbete, som ledningen af ett fysiologiskt laboratorium kräfde. Desse

lärares åligganden hade numera, sedan de nya bestämmelserna rörande

den akademiska undervisningen trädt i kraft, blifvit väsentligen ökade dels

genom undervisningstidens förlängning dels genom stadgandet om anordnande

af propedevtiska kurser. Också hade man hvarje gång framställning

gjordes om anslag till ny byggnad för botaniska institutionen erinrat om

behofvet af en laborator. Om ej lön för en sådan beviljades, skulle det

växtfysiologiska laboratoriet förfela sitt ändamål.

Vidare vore att beakta, att, då vid tillsättandet af de bada botaniska

professorsbeställningarna hänsyn borde tagas till de sökandes vetenskapliga

skicklighet i allmänhet och ej särskildt till deras kunskap om fysiologi,

man ej hade tillräcklig garanti för att någon af de ordinarie lärarne vore

i besittning af den för ledningen af ett växtfysiologiskt laboratorium nödiga

skickligheten i den experimentala växtfysiologi en, hvilken kräfde väsentligen

andra förutsättningar än öfriga grenar af botaniken. Mahända kunde

å andra sidan befaras, att dessa vetenskapsgrenar skulle blifva val styfmoderligt

behandlade, i fall laboratorn blefve befordrad till vare sig ordinarie

eller extra ordinarie professor i botanik och således två af de botaniska

lärareplatserna komme att innehafvas af fysiologer; men en sådan farhåga

vore fullkomligt ogrundad, enär knappast någon hade utsigt <att erhålla en

professorsbeställning i botanik, hvilken ej adagalagt skicklighet i någon

annan gren än fysiologien.

Beträffande växtfysiologiens vigt och betydelse kunde man med skäl

s. 14 Kontrollera mot PDF

[5.]

Anslaget till

konstsamlingarna.

14 Åttonde hufvudtiteln.

pasta, att den intoge en mycket framstående plats i vår tids naturforskning.

Också funnes numera växtfysiologiska laboratorier vid snart sagdt alla

fullständiga utländska universitet, och vid måmga af dem vore anstäld en

ordinarie professor särskildt i växtfysiologi. Derjemte hade denna gren af

botaniken en mycket stor praktisk betydelse, enär agronomien kunde sägas

vara en tillämpning af fysiologien. Inrättandet af ett växtfysiologiskt

laboratorium i den för botaniska institutionen uppförda nya byggnaden

asyftade således tillgodoseendet af ett i såväl vetenskapligt som praktiskt

hänseende synnerligen vigtigt behof. Men för att denna anstalt skulle

kunna uppfylla sin bestämmelse, måste dess verksamhet ledas af en person,

som gjort växtfysiologien till sitt särskilda studium.

Den utredning, hvilken sålunda lemnats och hvilken icke i samma

fullständighet förelåg vid ärendets behandling hos Riksdagen nästlidna år,

synes mig pa ett tillfyllestgörande sätt bemöta de invändningar, Indika i

fragans da befintliga skick kunde riktas mot förevarande anslagsbegäran.

-Tåg anser mig derför böra i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes å nyo till Riksdagen aflåta framställning derom, att till aflöning

åt en laborator i växtfysiologi vid botaniska institutionen i Lund må

beviljas ett ärligt anslag af 3,000 kronor, hvaraf 750 kronor såsom tjenstgöringspenningar.

%

Akademiska konsistoriet i Lund har vidare gjort framställning derom,

att, då det till universitetets konstsamlingar utgående årliga anslag, 100

kronor, vore alldeles otillräckligt för underhåll af den utaf enskilda personer

till konstmuseum skänkta tafvelsamlingen samt inköp af nödig undervisningsmateriel,

detta anslag måtte varda höjdt till 500 kronor. Konsistorium

har härvid åberopat hvad professorn i estetik samt litteratur- och

konsthistoria i ärendet anfört. Detta anförande är af följande innehåll.

Det sa kallade konstmuseets uppgift vore att utgöra undervisningsmaterial

för det konsthistoriska studiet vid universitetet. Att för ett så

obetydligt ^belopp som 100 kronor årligen något dylikt material ej kunde

inköpas, läge i öppen dag, då man besinnade de konsthistoriska planschverkens

dyrbarhet; ensamt ett af de för föregående års besparingar inköpta

arbetena — öfver gräfningarna i Olympia — hade gått till öfver 250

kronor. Men ett dylikt åskådningsmaterial vore lika nödvändigt för undervisningen

i konsthistoria som ett laboratorium för det kemiska studiet.

Utan sadant material kunde någon konsthistorisk undervisning icke meddelas

vid universitetet.

I den undervisningsplan, som professorn på grund af nu gällande

statuter utarbetat och hvilken af kanslern blifvit godkänd, hade ett visst

s. 15 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

15

mått af konsthistoriska kunskaper upptagits för betyg i ämnet »estetik samt

litteratur- och konsthistoria». Skulle han nu icke blifva i tillfälle att meddela

någon undervisning i sistnämnda kunskapsgren, måste han ingå till

kanslern med förslag till nya examensfordringar, i hvilka konsthistoria

såsom ej längre studerad vid universitetet uteslötes; ty att såsom examensämne

upptaga en vetenskap, i hvilken ingen undervisning kunde lemnas,

syntes knappt befogadt gent emot den studerande ungdomen.

Då uppenbart torde vara, att ifrågavarande anslag är för sitt ändamål

otillräckligt, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t

behagade föreslå Riksdagen att bevilja förhöjning i årsanslaget till konstsamlingarna

vid universitetet i Lund med 400 kronor.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

I en till universitetskanslern stäld och af honom till Eders Kongl. [6.]

Maj:t öfverlemnad skrifvelse har lärarekollegiet vid Karolinska mediko- Förhöjning af

kirurgiska institutet bland andra institutets behof, hvilka syntes påkalla aJe^t°0rn vid

nådig framställning till innevarande års Riksdag, framhållit vigten dels institutet in. in.

deraf, att det årliga arfvodet åt rektorn vid institutet höjdes från 900 kronor

till 1,500 kronor, eller med G00 kronor, dels ock deraf, att bemälde rektor

befriades från eu del af den honom åliggande undervisningsskyldighet, och

att för aflöning åt den vikarie, som förordnades att uppehålla nämnda

undervisning, å institutets stat uppfördes lämpligt belopp, hvilket af kollegiet

föreslagits till 2,000 kronor.

Till stöd för denna framställning har hufvudsakligen anförts följande.

Arfvodet för inspektor eller, såsom han numera kallas, rektor vid

Karolinska institutet bestämdes genom nådiga brefvet den 20 mars 1858

till 900 kronor om året. Sedan nämnda tid hade af staten aflönade tjensteman

i allmänhet erhållit i större eller mindre mån förbättrade lönevilkor,

äfven om de med deras befattningar förenade göromål ej alls eller ej

nämnvärdt förökats. Arfvodet till rektorn vid Karolinska institutet hade

emellertid blifvit oförändradt, och detta ehuru hans göromål mångdubblats

och arfvodet numera ej stode i rimlig proportion till göromålens omfång.

Huru betydligt dessa göromål sedan 1858 ökats, insåges lätt, om man

toge i betraktande den utveckling, institutet sedan dess erhållit.

År 1858 utgjordes lärarekollegiet vid Karolinska institutet af 8 ordinarie

professorer, jemte hvilka funnos anstälde 5 adjunkter samt ytterligare

eu lärare, hvars befattning motsvarade en adjunktur, alltså tillsammans

14 lärare, med 3 aflönade amanuenser såsom biträden. För närvarande

utgjordes lärarekollegiet af 22 ordinarie och extra ordinarie professorer,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Åttonde hufyndtiteln.

hvartill komme 2 laboratorer och 1 prosektor samt 13 docenter. De aflönade

amanuensernas antal utgjorde 15 och dessutom funnes 7 icke aflönade

extra ordinarie amanuenser. Lärarnes och assistenternas nuvarande

antal uppginge sålunda till 60. Detta antal måste med de alltjemt stegrade

krafven på undervisningen ytterligare ökas.

Tillökningen af lärareantalet motsvarades af höjning utaf de studerandes

antal. Läseåret 1857—1858 var lärjungarnes antal vid institutet

122. Efter vexlande stigning och sjunkning började från och med år 1880

en stark tillströmning af lärjungar, hvilken fortgick till läseåret 1887— 1888,

då lärjungarnes antal uppgick till 481, vid hvilken höjd det sedermera

temligen oförändradt förblifvit, hvadan lärjungeantalet alltså från år 1858

fyrdubblats.

I samband med den angifna betydande ökningen i lärarekåren stode

upprättandet af flera nya kliniker och institutioner med hvad dertill hörde;

och den starka tillströmningen af lärjungar hade gjort det nödvändigt att

låta undervisningen vid de flesta klinikerna fortgå utan afbrott under hela

kalenderåret, ett förhållande, som saknade motsvarighet vid något annat

läroverk i vårt land.

Denna starka utveckling i alla riktningar hade för rektorn blifvit så

mycket mer betungande, som han, i motsats till hvad förhållandet vore

vid universiteten, dels icke hade till sin hjelp ett ständigt kansli utan måste

sjelf utföra en ingalunda ringa del af de ai’beten, kanslierna vid universiteten

utförde, dels icke hade sig medgifven någon minskning i sin undervisningsskyldighet,

hvilket vore så mycket mer beaktansvärdt, då rektor,

såsom nu vore fallet, af sitt läroämnes natur nödgades att undervisa dubbelt

så många timmar i veckan som det enligt stadgarne för institutet

ålåge en professor att meddela undervisning. Skulle han, såsom stadgarne

föreskrefve, undervisa endast 4 timmar i veckan, blefve det nödvändigt att

anskaffa en vikarie för att fylla behofvet i öfrigt af undervisning i ämnet,

men härtill saknades för närvarande alla tillgångar; och skulle rektor sjelf

aflöna en vikarie för detta ändamål, komme rektoratets skötande att för honom

medföra en ej obetydlig ekonomisk uppoffring, hvilket vore orimligt att ifrågasätta.

Rektorns vid Karolinska institutet göromål vore emellertid under angifna

förhållanden numera så omfattande och tidsödande samt kräfde så mycket

arbete, att de svårligen kunde fullgöras samtidigt med det han fullgjorde

alla sina åligganden såsom professor med oförminskad undervisnings-, tentamens-

och examinationsskyldighet. En nedsättning i undervisningsskyldigheten

vore för honom fullt ut lika mycket af nödvändighet påkallad, som

den redan länge erkänts vara det för innehafvare af motsvarande befattningar

vid andra läroverk.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

17

För ådagaläggande af billigheten deraf, såväl att rektor erhölle förhöjdt

arfvode, som ock att han befriades från en del af den honom åliggande

undervisningsskyldighet, har lärarekollegiet särskildt till jemförelse

åberopat förhållandet vid tekniska högskolan i Stockholm. Vid denna läroanstalt,

hvarest antalet lärare under läseåret 1890—91 utgjordes af 12

professorer, 7 lektorer och 7 extra lärare med biträde af 13 assistenter

och hvarest elevantalet under samma läseår utgjorde 218, egde enligt

nådiga brefvet den 19 september 1890 tillförordnade föreståndaren att, utöfver

honom såsom professor tillkommande lön och tjenstgöringspenningar, uppbära

ett årligt arfvode af 1,500 kronor, hvarjemte ett belopp af 2,000

kronor om året vore stäldt till styrelsens för högskolan förfogande till bekostande

af den del utaf den föreståndaren tillkommande undervisning,

från hvilken denne ansåges böra befrias. Billighet och rättvisa syntes

kräfva, att rektor vid Karolinska institutet blefve i berörda hänseenden

likstäld med föreståndaren för tekniska högskolan, då göromålen för rektorn

vid institutet måste kräfva minst lika mycken tid och arbete som

göromålen för föreståndaren vid högskolan, helst Karolinska institutet vore

genom sitt stora antal skilda, till en del mycket spridda, institutioner långt

mer kompliceradt till sin sammansättning än högskolan, hvartill komme

att, såsom förut nämndt, undervisningen vid institutet å flera afdelningar

fortginge under hela året utan alla ferier.

Den framställning, hvilken sålunda blifvit gjord och hvilken af universitetskanslern

förordats, synes mig hvila på giltiga grunder. Beloppet

af det anslag, som ifrågasatts för uppehållande af en del utaf rektors

undervisningsskyldighet, torde dock skäligen kunna sättas något lägre, än

hvad lärarekollegiet föreslagit. Jag hemställer derför, det täcktes Eders

Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att dels för höjande till 1,500 kronor af

det arfvode, som tillkommer rektor vid Karolinska institutet, bevilja ett

årligt anslag af G00 kronor, dels anvisa ett årligt anslag af 1,500 kronor

för uppehållande af den del utaf den rektor åliggande undervisningsskyldighet,

från hvilken han med hänsyn till rektorsgöromålen må varda

befriad.

Jemväl för den hygieniska institutionen vid institutet hafva anslag af lärare- [7.]

kollegiet begärts och af universitetskanslern tillstyrkts. Kollegiet har i HygknM-a

sådant hänseende hemstält dels om förhöjning med 1,000 kronor i det till tnsMul,on^

sagda institution på ordinarie stat uppförda anslag af 500 kronor, dels

om ett tillfälligt anslag af 2,000 kronor för anskaffande af åtskilliga för

institutionens laboratorium behöfliga instrument och apparater. Lärarekollegiets

anhållan grundar sig på följande motivering och utredning.

Bill. till Rilcsd. Prot. 1893. 1 Sami. 1 Afd. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Åttonde hufvudtiteln.

Sedan Riksdagen år 1886 åt den hygieniska institutionen vid institutet

beviljat ett ordinarie anslag af 500 kronor, hade detta anslag utgått till

oförändradt belopp, men visade sig numera alldeles otillräckligt för sitt

ändamål. Detta framginge bäst deraf, att större delen af anslaget åtginge

för de stora laboratorielokalernas hållande i tillbörligt skick och för anskaffande

af nödigt biträde dertill, alldenstund någon vaktmästare icke

funnes vid institutionen anstäld. An mer både behofvet af ökade medel

för institutionen gjort sig känbart, sedan genom nådiga brefvet den 18

oktober 1889 föreskrifvits, att genomgående af en kurs i hygien vid institutet

vore obligatoriskt för dem, som vilja aflägga medicine kandidatexamen.

Att någon framställning om förböjning i anslaget icke förut

gjorts hade sin grund deri, att förre innehafvaren af professorsbefattningen

i hygien aflidit kort efter det ofvan berörda föreskrift meddelades, samt att

samma befattning först under nästlidna läseår blifvit med ordinarie innehafvare

åter besatt. Ytterligare kostnader komme att tillskyndas institutionen

genom de kurser, som lärarekollegiet, med anledning af nådiga

kungörelsen den 11 december 1891 angående vilkoren för behörighet till

förste provinsialläkarebefattning, funnit nödvändigt att anordna för läkare,

hvilka för erhållande af dylik befattning behöfde speciel utbildning i vissa

ämnen och bland dem hygien.

Till följd af det ringa anslag, som hittills stått till den hygieniska

institutionens förfogande, befunne sig laboratoriet i ett synnerligt otillfredsställande

skick. Visserligen anskaffades de för dåvarande förhållanden

nödvändigaste apparater med det anslag af 1,500 kronor, som 1886 års

Riksdag jemväl anvisade, men enär laboratoriets verksamhet måste vara

mycket mångsidig, såsom omfattande både bakteriologiska, fysikaliska och

kemiska undersökningar, erfordrades ännu åtskilliga apparater, utan hvilka

en mängd vigtiga undersökningar och demonstrationer icke kunde å laboratoriet

utföras. En del af de apparater, som sålunda behöfdes för att

sätta laboratoriet i ett tillfredsställande skick, vore emellertid så dyi’bara,

att de icke kunde bekostas med det årliga anslaget, äfven om detta på

angifvet sätt förhöjdes. Sålunda erfordrades följande instrument in. in.,

för hvilka kostnaderna förslagsvis upptagits till nedanstående belopp:

Mikroskop, deribland ett med akromatisk lins för olj

eimmersion,

kr.

800: —

Mikrotom.................................................................

»

100: —

Recknagels differentialmanometer .........................

»

70: —

Fotometer .............................................................

»

350: —

Rumvinkelmätare...............................................

50: —

Transport

kr.

1,370: —

s. 19 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

19

Transport kr. 1,370: —

Autoclav ............................................................... » 200: —

Centrifug ............................................................................................. » 100: —

Termostat och serumapparat ....................................................... » 350: —

Tillsammans kr. 2,020: —

Behofvet af den ifrågasatta förhöjningen utaf institutionens årsanslag

äfvensom af det tillfälliga anslag, som för institutionens laboratorium begärts,

torde, i betraktande af den lemnade utredningen, icke kunna bestridas.

Jemte det jag anhåller att framdeles vid redogörelse för de till

extra stat hänförliga behof få återkomma till frågan om sistberörda anslag,

tillstyrker jag nu, det täcktes Eders Kong! Maj:t föreslå Riksdagen att

bevilja förhöjning med 1,000 kronor i det till den hygieniska institutionen

å ordinarie stat uppförda anslag, hvilket anslag derigenom skulle komma

att uppgå till 1,500 kronor.

I nyss omförmälda framställning har lärarekollegiet vid Karolinska [8.]

institutet anhållit om beredande af ett årligt anslag å 500 kronor till £111“ Materiel vid

skaffande och underhåll af materiel för undervisningen å den o/tabulafriska

kliniken vid institutet.

Till stöd för denna af universitetskanslern förordade anhållan har

hufvudsakligen anförts följande.

Den oftalmiatriska kliniken, hvilken år 1888 skildes från den kirurgiska,

hade sedan dess varit stadd i nästan jemn tillväxt och hade med

början af år 1892 erhållit en ny, i afseende å sjuksalar och utrymme tidsenlig

institution. Ifrågavarande klinik hade emellertid hittills helt och

hållet saknat medel till bestridande af de för undervisningen och den

vetenskapliga forskningen nödiga utgifter. Detta vore så mycket mer känbar!,

som kliniken lede brist på snart sagdt det allra nödvändigaste. Den

egde intet mikroskop, ingen fotometer, icke ens en duglig ögonspegel eller

en undersökningslampa. Ett småningom skeende anskaffande af nödiga

instrument samt deras underhåll och komplettering med nya, på det att

kliniken måtte hållas i jemnhöjd med vetenskapens utveckling, kräfde årligen

icke obetydliga belopp. Likaledes erfordrades årliga omkostnader

för det vetenskapliga tillvaratagandet af sjukmaterialet, för mikroskopiska

och bakteriologiska undersökningar samt för tillverkning af nödiga preparat

för belysning af kliniska demonstrationer och föreläsningar.

Med åberopande af hvad sålunda anförts anser jag mig böra i underdånighet

tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen göra

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Åttonde hnfvudtiteln.

framställning derom, att till anskaffande och underhåll af materiel för den

oftalmiatriska kliniken vid institutet må beviljas ett årligt anslag af 500

kronor.

Allmänna läroverken.

[9.] De förslag till ombildning af vissa pedagogier och treklassiga allmänna

införande af läroverk, som af Eders Kongl. Maj:t åren 1890 och 1892 framlades för

Tiotid”dé Riksdagen, blefvo icke af denna antagna. Och vid behandlingen af frågan

treklassiga a/i härom dels i de utskott, som hade att deröfver afgifva utlåtande, dels i

"‘“Terken ''°'' kamrarne framstäldes så olika och vidt från hvarandra gående meningar,

att jag för närvarande icke anser lämpligt att framställa något förslag till

definitiv lösning af denna fråga. I en punkt har emellertid en ganska stor

samstämmighet visat sig, nemligen angående lämpligheten att vid de ifrågavarande

mindre läroverken mottaga flickor till Barnundervisning med gossarne.

De skäl för en dylik anordning, som i de nådiga propositionerna anförts,

hafva hufvudsakligen varit följande: att enligt den erfarenhet, som

vunnits dels i andra länder dels i folkskolan inom vårt eget land, icke

några egentliga faror eller olägenheter kunde antagas uppstå af Barnundervisning

utaf gossar och flickor till 14 eller 15 års ålder, åtminstone icke

i kommuner med så litet omfång och så enkla förhållanden som de, till

hvilka de nu afsedda läroverken äro förlagda; att det af ekonomiska skäl

visat sig omöjligt att i dessa kommuner upprätthålla särskilda flickskolor

med tillfredsställande organisation eller att, der sådana för tillfället förefunnes,

för framtiden bibehålla dem; att utan tvifvel ett mot det erforderliga

lärareantalet fullt svarande antal lärjungar skulle å ifrågavarande orter

kunna påräknas, om flickor jemte gossar mottoges till undervisning vid

berörda läroverk, i synnerhet om derjemte kursen vid dessa läroverk utsträcktes

till femårig; att flera kommuner, der treklassigt allmänt läroverk

eller pedagogi funnes, inkommit med ansökningar angående dessa läroverks

förändring till samskolor; samt att den 1885 tillsatta s. k. flickskolekomitén

lifligt förordade en anordning af detta slag samt önskade se den utsträckt

till ett flertal läroverk i mindre städer. Det särskilda utskott, som vid

1890 års Riksdag behandlade läroverksfrågan, hade intet att anmärka mot

ifrågavarande anordning; och statsutskottet vid 1892 års lagtima Riksdag

yttrade med afseende härå-, att 1882 års läroverkskomités plan för de

mindre läroverkens organisation, hvilken plan utskottet ville i hufvudsak

hafva lagd till grund för en blifvande omorganisation, men hvilken icke

upptagit frågan om samundervisningen, borde utvidgas derhän, att sam
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Åttonde hnfvndtiteln. 21

undervisning af gossar och flickor kunde, efter vederbörandes önskan^ ega

rum i dessa skolor. Den allmänna meningen syntes, enligt utskottets åsigt,

allt mer både hos skolans och ungdomens målsmän med förtroende omfatta

idén om samundervisning äfven på ett högre stadium än folkskolans. Obestridligt

vore också, att, om Barnundervisning komme till stånd i dessa

skolor, de skulle i ojemförligt mycket högre grad än eljest blifva till gagn

för de kommuner, för hvilka de närmast vore afsedda.

Den osäkerhet med afseende på deras framtida öde, som under en

lång följd af år försvårat och nedtryckt de mindre läroverkens verksamhet

— sedan år 1882 hafva ledigblifna lärareplatser vid de treklassiga allmänna

läroverken och pedagogierna icke fått med ordinarie innehafvare besättas

— har äfven inneburit talrika anledningar till bryderi och bekymmer för

de kommuner och orter, hvilka dessa läroverk tillhöra, särskildt då fråga

varit om byggande eller förändring af skollokaler eller om ordnandet af

undervisningen° för den qvinliga ungdomen. Till gagn och tillfredsställelse

för dessa läroverk och kommuner skulle det derför utan tvifvel lända, om

en åtgärd vidtoges, som, om den också icke innebure en fullständig lösning

af frågan om läroverkens framtida ställning, dock gåfve dem en ny uppgift

att lösa samt dermed utsigt till fortfarande framgångsrik verksamhet.

En sådan åtgärd anser jag det vara att medgifva intagandet af flickor vid

nämnda läroverk till samundervisning med gossarne samt att vidtaga deraf

föranledda anordningar. Beträffande de treklassiga läroverken skulle en

dylik åtgärd icke behöfva medföra någon ökad utgift för statsverket, och

finner jag mig fördenskull böra hemställa, att framställning i ämnet ma i

afseende å dem göras till Riksdagen.

Enligt af mig meddeladt uppdrag hafva t. f. rektorn vid allmänna

läroverket i Askersund J. G. Spangenberg och t. f. rektorn vid pedagogien

i Köping M. P. Mattson utarbetat detaljerad läsplan med kursfördelning

för en samskola under iakttagande af den största möjliga besparing i afseende

å lärarekrafter samt med det slutmål för undervisningen, som uppstälts

af den ofvan nämnda flickskolekomitén för de af densamma föreslagna

samskolorna. Detta slutmål innefattade:

i kristendom: insigt i bibliska historien och katekesen, kännedom af

bibeln och den kyrkliga bekännelsen;

i modersmålet: säkerhet i rättstafning och interpunktion, färdighet i

välläsning, öfning att i tal och skrift redigt och korrekt framställa sina

tankar öfver lättare ämnen jemte derför erforderlig kännedom af form- och

satslära, en genom flitig litteraturläsning vunnen bekantskap med vara mera

framstående författare;

i historia: icke blott bekantskap med de vigtigaste personligheterna

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Åttonde hufvudtiteln.

och tilldragelserna i svenska historien, utan äfven kännedom af mensklighetens

utveckling i dess hufvudpunkter;

i geografi: kännedom af jorden såsom menniskans hem;

i ett eller två främmande lefvande språk: korrekt innanläsning, förmåga

att uppfatta sådana hörda och lästa stycken på det främmande

språket, som icke erbjuda större svårighet, någon öfning att muntligen och

skriftligen yttra sig öfver alldagliga ämnen;

i matematik: färdighet i praktisk räkning och förande af hushållsbok,

kännedom af läran om triangeln, fyrhörningen och cirkeln, vana vid beräkning

och mätning af plana och solida figurer; för gossarne dessutom

en särskild vidsträcktare kurs;

i naturkunnighet: en med hänsyn till det praktiska lifvets kraf, särskildt

helsovården, meddelad insigt i grunddragen af zoologi, botanik, fysik

och kemi; en något utförligare kurs för gossarne;

i teckning: färdighet att afteckna fristående föremål;

i välskrifning: förmåga att skrifva snabbt och väl;

i slöjd och qvinliga handarbetenvana vid bruket af de i träslöjden

förekommande verktyg, förmåga att förfärdiga och vidmakthålla egna kläder

och hemmets linneförråd.

Såsom resultat af bemälde rektorers utredning har framgått, att för ernående

af nämnda slutmål skulle, med hufvudsakligen samma inträdesfordringar

som vid de allmänna läroverken, kräfvas en femårig kurs, samt

att för bestridande af undervisningen vid en dylik skola skulle — under

förutsättning att lärjungeantalet vore mellan 60 och 70, temligen jemnt

fördeladt på de särskilda årsklasserna, och att sammanslagning af två årsklasser

till gemensam undervisning skulle ega rum, så ofta sådant lämpligen

kunde ske — erfordras två ämneslärare och två ämneslärarinnor med

full tjenstgöring samt tre öfningslärare, af hvilka lärarne i teckning och

gymnastik skulle erhålla en ungefär dubbelt så sträng tjenstgöring som

motsvararande lärare vid treklassiga läroverk, under det att läraren i musik

icke behöfde åläggas flere undervisningstimmar än som för närvarande

åligga dylik lärare vid treklassigt läroverk.

Lärarepersonalen vid ett treklassigt allmänt läroverk utgöres, såsom

bekant, af en rektor, två kolleger samt öfningslärare i musik, teckning och

gymnastik. I aflöning åtnjuter för närvarande rektor, utom fri bostad,

som tillhandahålles af kommunen, å stat upptagen lön 3,000 kronor och

såsom tillfällig löneförbättring 250 kronor, eller tillsammans 3,250 kronor,

samt hvardera kollegan å stat upptagen lön 1,500 kronor och såsom tillfällig

löneförbättring 500 kronor, eller tillsammans 2,000 kronor, hvarjemte

rektor, derest han såsom ordinarie lärare tjenstgjort minst 15 år, eger att

s. 23 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 23

uppbära ett ålderstillägg å 500 kronor, och kollega kan, beroende af den

tid, hvarunder han vid allmänt läroverk tjenstgjort, hafva att uppbära ända till

fyra ålderstillägg, hvardera å 500 kronor, dock att, derest han uppbär i ålderstillägg

2,000 kronor, den tillfälliga löneförbättringen inskränkes till 250

kronor. Till öfningslärarne utgå arfvoden å 300 kronor för hvar och en,

eller tillsammans 900 kronor. Utom ålderstilläggen uppgå således statens

kostnader för ett treklassigt allmänt läroverk i regeln till 8,150 kronor

årligen. Förändrades således ett treklassigt allmänt läroverk till en samskola

med ofvan angifven lärarepersonal, så skulle rektorn, den ena kollegan

och musikläraren kunna bibehållas med sina hittillsvarande löneförmåner,

under det att medel erfordrades till aflöning åt tva ämneslärarinnor,

hvaraf den ena skulle vara biträdande föreståndarinna för flickorna, samt

till ökning af arfvodena åt lärarne i teckning och gymnastik. Deremot

skulle en besparing af 2,000 kronor uppstå derigenom, att den andra

kollegan kunde undvaras. Bestämdes nu aflöningen för hvardera ämneslärarinnan

till 1,200 kronor — det minsta som för en så ansträngande

befattning torde höra ifrågakomma, då såsom kompetensvilkor maste fordras

betyg öfver afgångsexamen från högre lärarinneseminariet eller annat deremot

fullt svarande intyg — och ansloges 300 kronor till arfvode för biträdande

föreståndarinnan, 400 kronor till ökning af arfvodena för lärarne

i teckning och gymnastik samt 200 kronor till arfvoden för undervisning

i bokhålleri och handarbete, skulle, utöfver hvad som besparades derigenom,

att den ena kollegabefattningen lemnades obesatt, erfordras ett belopp af

1,300 kronor. Detta belopp skulle komma att höjas med 1,200 å 1,800

kronor, om det blefve nödvändigt att afstå från att sammanslå olika årsklasser

till gemensam undervisning, så att hvarje årsklass maste erhålla

särskild undervisning i hvarje ämne, något, som måste blifva fallet, derest

lärjungeantalet i någon betydligare mån öfverstege 70 eller vore temligen

ojemnt fördeladt på de särskilda årsklasserna, eller om andra hinder mötte

för sammanslagningen, såsom bristande utrymme eller andra svårigheter,

dem undervisningen i en af två årsklasser bestående afdelning kunde

medföra.

Skulle det nu åligga vederbörande kommun icke blott att tillhandahålla

sunda och ändamålsenliga skollokaler och bostad för rektor utan

äfven att gälda de kostnader till belopp mellan 1,300 och 3,100 kronor,

som, utöfver det hittills utgående statsbidraget till det treklassiga allmänna

läroverket, erfoi’drades för uppehållandet af samskolans verksamhet, sa

skulle sådant säkerligen innebära en alltför stor tunga för flertalet af de

kommuner, som här äro i fråga. Också skulle skyldigheten att bekosta

den högre undervisningen för den qvinliga ungdomen derigenom öfver
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Åttonde hufvudtiteln.

flyttas från föräldrarne på kommunen. Det synes derför icke obilligt, att

kommunen finge rätt att inom vissa gränser och på vissa vilkor, såsom

bidrag till de utgifter, kommunen för skolan iklädt sig, uppbära en terminlig

afgift af lärjungarne. Att ålägga endast flickorna denna afgift och derifrån

befria gossarne synes mig emellertid föga tilltalande. Och då genom

samundervisningens införande tillfälle bereddes gossarne att vinna en icke

obetydlig ökning i sitt kunskapsmått genom att få stanna vid skolan två

år längre än eljest, torde fördelen häraf fullt uppväga den skäligen obetydliga

ökning i terminsafgift, som här skulle ifrågakomma, nemligen högst

10 kronor för de tre första årskurserna och högst 20 kronor för de båda

senare.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer jag, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att medgifva,

att treklassigt allmänt läroverk må, på framställning af vederbörande

kommunalstyrelse, anordnas såsom samskola för gossar och flickor, med

rätt för Eders Kongl. Maj:t att i sådant fall för undervisningens uppehållande

vid läroverket disponera såväl de å läroverkets stat upptagna lönemedel

som de på de särskilda i staten uppförda lärareplatserna belöpande löneförbättringsmedel,

så länge sådana utgå, under vilkor att vederbörande

kommun åtager sig att gälda de kostnader, som för undervisningens

uppehållande blifva erforderliga utöfver hvad sålunda af statsmedel utgår;

samt

att kommunen må, såsom bidrag till betäckande af sina nämnda kostnader,

vara befogad att uppbära en terminlig afgift af läroverkets lärjungar

till belopp, som på kommunalstyrelsens förslag af Eders Kongl. Maj:t fastställes,

men som icke må öfverstiga 10 kronor för lärjunge inom l:sta, 2:dra och

3:dje årskurserna och 20 kronor för lärjunge inom 4:de och 5:te årskurserna,

med rätt för läroverkskollegiet att från hela eller en del af denna

afgift befria medellöse eller mindre bemedlade lärjungar, hvilka genom

fallenhet för studier, flit och godt uppförande anses förtjenta af denna förmån;

dock att summan af de afgifter, från hvilka befrielse meddelas, icke

må uppgå till mer än 25 % af det belopp, som skulle inflyta, om alla lärjungar

erlade full afgift.

Folkundervisningen.

[10.] Domkapitlet i Göteborg har på anhållan af rektor vid folkskolelärare
Underviming

^seminariet derstädes inkommit med underdånig framställning derom, att

‘!kHeiärafe!e-undervisning i slöjd måtte blifva införd vid nämnda seminarium.

minaret i Gå- Såsom skäl derför har åberopats, att, äfven om denna undervisning

s. 25 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 25

ej vore af större vigt för seininarieelevernas egen utbildning under läroåren,

skulle ämnet likväl under närvarande omständigheter ej utan skada

kunna saknas på seminariets arbetsordning. Slöjdkunnighet vore nemligen

numera af icke liten betydelse för elevens befordran, enär den, som utexaminerats

från ett seminarium, bland hvars läroämnen slöjd inginge,

torde på många ställen komma att föredragas framför den, som fått

sin utbildning vid seminarier, hvarest dylik undervisning icke meddelades.

Detta komme naturligtvis att ske företrädesvis i de bygder, i

hvilka skolor med slöjd funnes i större mängd, och till sådana kunde

särskildt räknas de delar af landet, som omgåfve Göteborg och derför

plägade taga sina lärare från dervarande seminarium. Att några större

olägenheter i berörda afseende ännu icke förmärkts, torde förnämligast

hafva berott derpå, att en stor del af de nuvarande lärarne vunnit anställning,

innan slöjd blifvit införd i deras skolor, och under tiden hunnit

genomgå kursen vid Nääs slöjdlärareseminarium. För framtiden kunde

dock olägenheterna icke på detta sätt förebyggas. Oafsedt huru svårt

det stundom kunde vara att vinna inträde som elev vid nyssnämnda,

mycket anlitade läroanstalt, vore det tydligt, att genomgående af särskild

slöjdkurs efter seminarietiden vållade eleverna förlust både af tid och penningar.

Dessutom vunnes ej på detta sätt det, som vore det vigtigaste,

nemligen att eleverna vid afgången från seminarierna hunnit förvärfva

sig kompetens som slöjdlärare.

Med hänvisning till den utredning af frågan om undervisning i slöjd

vid seminarierna, som i bilagor till 1887 års statsverkspropositioner lemnades

af departementets dåvarande chef, får jag erinra derom, att anslag

till undervisning i slöjd är beviljadt till alla qvinliga seminarier samt till

de manliga i Karlstad, Hernösand, Lund, Linköping och Vexjö.

Rektor vid nu ifrågavarande seminarium har ansett synnerligen önskvärdt,

att en särskild byggnad uppfördes, för att deri måtte inredas lokaler

såväl för undervisningen i slöjd som för de gymnastiska öfningarna,

men då, enligt vunnen utredning, lämplig slöjdlokal kan anordnas i seminariehuset,

torde uppförande af en ny byggnad för omförmälda ändamål

icke nu böra ifrågasättas.

Kostnaderna för införande af slöjdundervisning vid folkskolelärareseminariet

i Göteborg äro beräknade till en utgift för en gång af 3,000

kronor, hvilket belopp afses för ordnande af lokal och inköp af verktyg,

samt till en årlig utgift af 1,500 kronor till arfvode åt lärare och inköp

af virke m. in.

Med anledning af hvad nu blifvit anfördt hemställer jag, det Eders

Hih. tiU Kikad. Prat. 18.93. 1 Sami. I Afd. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Åttonde hufvudtiteln.

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att för anordnande af undervisning

i slöjd vid folkskolelärareseminariet i Göteborg anslaget till seminarierna

för folkskoleläi’ares bildande må höjas med 1,500 kronor; och torde jag

vid redogörelsen för de å extra stat erforderliga anslagen få återkomma

till frågan om det i förevarande hänseende för en gång erforderliga belopp.

[11.] På framställning af Eders Kongl. Maj:t höjde Riksdagen år 1876 an
Undcryhnings-slaget

till anskaffande af undervisningsmateriel in. in. för folkskolorna till

Jö^foikskniw^ -Villo kronor och uppförde detsamma på ordinarie stat. Under de senare

åren har detta anslag visat sig alltmer otillräckligt för det dermed afsedda

ändamålet. I samma män nemligen, som intresset för folkundervisningen

tillväxt, skolornas antal ökats och förfaringssätten vid undervisningen förbättrats,

hafva anspråken på lämplig undervisningsmateriel inom de olika

läroområdena blifvit större och reqvisitionerna af den undervisningsmateriel,

som genom ecklesiastikdepartementets försorg anskaffats, talrikare. Härtill

kommer, att Riksdagen sistlidna år, på Eders Kongl. Maj:ts förslag, beviljade

döfstumskolorna rätt att erhålla ifrågavarande materiel för samma

pris som de allmänna folkskolorna, samt att förfrågningar ingått till folkskolebyrån

inom ecklesiastikdepartementet, om ej de seminarier för bildande

af lärare vid småskolan, hvilka af landsting upprättats, kunde

komma i åtnjutande af samma förmån.

På grund af hvad nu blifvit anfördt får jag i underdånighet hemställa,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att anslaget

till undervisningsmateriel in. m. för folkskolorna måtte höjas med 5,000

kronor, eller till 20,000 kronor, samt att den undervisningsmateriel, som

af ecklesiastikdepartementet anskaffas, måtte få på reqvisition af vederbörande

styrelser till samma pris, som medgifves åt de allmänna folkskolorna,

tillhandahållas äfven de seminarier för bildande af lärare vid

småskolan, hvilka af landsting upprättats.

[12.] På Eders Kongl. Maj:ts framställning beviljade Riksdagen år 1874 ett

Höjning af a«-förslagsanslag af 12,000 kronor till befrämjande af folkundervisningen bland

slundervl{°!?''de * rikets nordligare trakter bosatta finnar. Detta anslag, hvilket af Riksgens

befråm- dagen år 1889 höjdes till 25,000 kronor, har, i öfverensstämmelse med den

{""rileuntrd-^1'' detsamma från början angifna plan, blifvit användt till upprättande

agave trakter och underhållande af ett småskolelärareseminarium i Haparanda, till stibosatia

>nnar-pendier åt elever vid nämnda seminarium samt åt finsktalande elever vid

folkskolelärareseminariet i Hernösand, till bidrag för inrättande af folkoch

småskolor inom de finsktalande församlingarna, till höjande af dervarande

folkskolelärares löner öfver eljest bestämdt minimibelopp, till lindring

s. 27 Kontrollera mot PDF

Åttoude hufvudtiteln.

27

af skoldistriktens öfriga omkostnader för skolväsendet samt till utarbetande

af lämpliga läroböcker och anskaffande af annan undervisningsmateriel,

hvarjemte några skolor inrättats, som antingen helt och hållet bekostats

af anslaget eller vid hvilka lärarnes löner i sin helhet utgå från detsamma,

dessa skolor med särskild uppgift att meddela undervisning på

svenska språket.

Tvifvelsutan har detta anslag, behöfligt redan af hänsyn till de finsktalande

socknarnes svaga ekonomiska vilkor, hvilka påkalla större uppoffringar

för skolväsendet från statens sida än som komma andra delar

af landet till godo, varit af synnerligt gagn. Särskildt hafva genom detsamma

möjliggjorts anordningar, åsyftande att befordra ett vigtigt fosterländskt

ändamål, nemligen att inom den ifrågavarande bygden främja

svensk odling och språkkunskap, ett ändamål hvars stora värde de finsktalande

församlingarna sjelfva lifligt behjertat.

Till Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning föreligger nu en framställning,

åsyftande att i vidsträcktare mån än hvad hittills kunnat ske befordra folkbildningen

och särskildt den svenska undervisningen inom rikets finsktalande

område.

Domkapitlet i Hernösand har nemligen, efter att hafva anmodat Eders

Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län att verkställa och till domkapitlet

insända utredning, huruvida och på hvilka orter inom länets

finsktalande församlingar af staten inrättade och underhållna folkskolor

med svenska såsom undervisning sspråk kunde ytterligare vara af behofvet

påkallade, öfverlemnat och dervid med underdånigt utlåtande beledsagat

en af Eders Kongl. Maj:ts bemälde befallningshafvande, efter vissa församlingars

samt vederbörande skolråds, pastorsembetens och folkskoleinspektörers hörande,

i berörda hänseende gjord utredning.

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande har deruti anfört, att den finsktalande

befolkningens undervisning i svenska språket vore enligt Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvandes åsigt af den största betydelse samt för en stor del af

denna befolkning ett sedan länge kändt önskningsmål. Att ett ökadt antal

skolor af ofvan antydda beskaffenhet vore erforderligt syntes påtagligt

ensamt deraf, att i följd af bristen på dylika skolor det område inom

länet, hvarest svenska språket talades, alltjemt förminskades. Vid sådant

förhållande vore det en pligt att vidtaga sådana anordningar, att undervisning

åt alla svenska föräldrars barn meddelades på svenska språket

och att tillfälle bereddes åt de finska att inhemta kunskaper i svenska språket.

Då emellertid församlingarna ansåge sig icke vara i stånd till ökade uppoffringar

för sitt skolväsende, och då något användande af tvångsmedel

icke i detta fall borde ifrågasättas, återstode, enligt Eders Kongl. Maj:ts befall
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Åttonde hufvudtiteln.

ningshafvandes åsigt, intet annat, än att staten trädde emellan och sjelf

läte inrätta det ökade antalet skolor, som behöfdes intill dess församlingarna

sjelfva kunde bekosta dem.

Vid bestämmande af de erforderliga skolornas lägen samt den ordning,

hvari de borde till utförande förekomma, syntes den grundsats lämpligast

böra följas, att de orter först dermed borde tillgodoses, hvilka egde eu

blandad svensk- och finsktalande befolkning eller gränsade intill eu

dylik eller till svensktalande bygd. Skälen härtill läge i öppen dag. Det

maste naturligen i första rummet gälla att bereda möjlighet för de svenska

elementen att bibehållas vid sina fäders språk och kultur. Innan detta

skett kunde man icke hoppas, att undervisning i svenska språket inom

den oblandadt finska bygden skulle kunna bära stadigvarande frukt, hvilket

förutsätter, att dess befolkning äfven utom skolan framgent och ofta sättes

i beröring med svensktalande befolkning.

Pa grund häraf vore det i språkgränsen och dess närhet dessa skolor

först borde anläggas, eller på de orter inom det oblandadt finska området,

hvarest svenska kolonier eller någon vigtigare centralpunkt funnes. Denna

grundsats hade jemväl hittills följts med afseende på de redan anlagda

eller under anläggning varande skolorna, som staten ensam bekostat.

Men äfven på den långsträckta språkgränsen erbjöde olika punkter

olika behof af svensk språkundervisning och olika utsigter till snabb framgång.

Till belysande af detta förhållande erinrar Eders Kong!. Maj:ts befallningshafvande,

hurusom det finska språket inträngt djupast i landet inom

Gellivare och Jockmocks socknar, ehuru det härstädes på tre sidor omgafves

af svenska och lappska språken. Genom denna framskjutna del af

det finska språkområdet framginge numera Luleå—Ofoten-banan. Det

vore enligt Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes åsigt detta område, som

med största utsigt till framgång kunde återvinnas genom svenska skolors

anläggning och med full säkerhet bibehållas för svenska språket.

Hvad beträffar Torneådalen och de skolor, hvilkas inrättande derstädes

vederbörande skolråd och pastorsembeten förordat, så kunde visserligen

i några fall deras verkan icke anses lika säker, då några af dem

icke vore förlagda i full enlighet med ofvan angifna grundsats utan djupt

in i finnbygden vid riksgränsen; men då nämnda skolor komme att ligga i

denna landsdels hufvudorter, der ett om än ringa svenskt element alltid

förefunnes, och då de för öfrigt vore eftersträfvade af befolkningen samt

komme att lemna en hittills saknad erfarenhet rörande dessa skolors

lämpligaste anordning, tvekade Eders Kongl. Muj:ts befallningshafvande

icke att instämma i förslagen samt förorda jemväl dessa till skyndsamt

utförande.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

29

På grund af hvad Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande sålunda anfört

har beinälda embetsmyndighet föreslagit, att följande antal folkskolor med

svenska såsom undervisningsspråk måtte på statens bekostnad inrättas,

nemligen: 1 i Jockmock med station i Sarkavara eller flyttande mellan

Sarkavara och Nietsavara; 6 i Gellivare, deraf fem flyttande: i Skröfven—

Storberget, Mäntyvara—Yrtivara, Palohurnas—Leipojärvi, Dokkas—Afvara,

Sakavara—Liikavara, och en fast, nemligen i Sammakko; 3 i NederTorneå

i Seivis, Wuono och Mattila; 2 i Karl Gustaf i Kukkola och Korpikylä;

2 i Hietaniemi i Kukkasjärvi och Niemis; 3 i Ofver-Torneå i Jänkisjärvi,

Matarengi och Kuivakangas; 2 i Korpilombolo i Narken och Jerijärvi;

3 i Pajala. i Kengis, Johonpieti och Kaunisvara; 1 i Tärendö i

Saittajärvi; samt 1 i Juckasjärvi i Wittangi.

För 12 af dessa 24 skolor erfordrades särskilda skolhusbyggnader, af

hvilka 5 af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande ansetts böra innehålla

skolsal med afklädningsrum jemte ett rum för läraren, och 5 förutom

skolsal m. in. två rum för läraren. Byggnadskostnaden beräknades för

hvart och ett af de förstnämnda skolhusen till 1,200 kronor samt för

hvart och ett af de sistnämnda till 1,500 kronor, hvarförutom behöfdes

ett belopp af 300 kronor till skolmateriel för hvarje skola. Härförutom

erfordrades för uppförande af ett större skolhus, i Sammako, inberäknadt

materiel, 5,000 kronor, samt för byggnad vid skolan i Jockmock 2,500

kronor, materiel inberäknad. För Övriga skolor skulle lokaler kunna förhyras

till belopp, i allmänhet vexlande mellan 250 och 350 kronor och

beräknade sammanlagdt till 1,450 kronor.

Lönerna till lärarne hafva af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

beräknats till kontant belopp af 700 kronor att utgå af statsmedel,

under antagande att alla församlingarna såsom vilkor för erhållande af

dessa skolor tillförbundes att, i likhet med hvad Gellivare församling frivilligt

åtagit sig, tillhandahålla läraren kofoder samt derutöfver erlägga

belöpande pensionsafgifter.

Vid öfverlemnande af denna Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes framställning

har domkapitlet förmält, att domkapitlet beträffande behofvet af

de föreslagna skolorna, nödvändigheten af statens mellankomst för deras

inrättande och de grundsatser, som borde följas vid bestämmandet af deras

lägen, helt och hållet instämde med Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande.

Men då alla de föreslagna skolorna svårligen på en gång kunde komma

till stånd, hade domkapitlet ansett sig böra med ledning af handlingarna

för närvarande från förslaget utesluta några, med hvilkas inrättande borde

kunna någon tid anstå. De sålunda uteslutna vore folkskolorna i Pajala

(utom i Kengis) och i Tärendö, i hvilka församlingar icke något afsevärdt

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Åttonde hufvudtiteln.

svenskt element för närvarande funnes, till hvilket den svenska undervisningen

kunde ansluta sig; folkskolan i Korpikylä inom Karl Gustafs socken,

der det enligt folkskoleinspektörens uppgift för närvarande ej vore utsigt

att få många elever; och folkskolan i Wittangi inom Juckasjärvi socken,

der den fåtaliga svensktalande befolkningens barn redan nu kunde få

svensk undervisning i församlingens folkskola. Beträffande den föreslagna

skolan i Wuono by af Neder-Torneå församling både domkapitlet, enär

en af staten inrättad folkskola förut funnes i nämnda församling, och

Wuono ej läge mer än en half mil från helsvensk skola, ansett, att kostnaderna

för inrättande af en skola i denna by för närvarande borde inbesparas

för att användas, der behofvet vore ännu mera trängande.

Hvad Jockmocks församling anginge, funnes visserligen i den del

deraf, der finsktalande befolkning förekomme, en mindre folkskola, som

meddelade svensk skolundervisning; men då finska.språket i denna trakt

allt mer utbreddes, hvilket framginge deraf, att enligt tillförlitliga uppgifter

barnen nästan uteslutande använde detsamma, ansåge domkapitlet,

att en undervisningsanstalt vore behöflig, som bättre än en mindre folkskola

kunde tillgodose behofvet af svensk undervisning; på grund hvaraf

domkapitlet, i likhet med Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande, föreslagit,

att en folkskola måtte derstädes inrättas, dock med hufvudstation

i Kvoka och flyttande efter barnantal och behof dels norrut till Sarkavara

—Nietsavara, dels söderut till Murjek. Endast i Sarkavara behöfde skolhus

uppföras, enär i Kvoka och Murjek, som vore jemförelsevis välbyggda byar,

lokaler utan svårighet kunde förhyras.

Visserligen hade folkskoleinspektören P. O. Grape ansett, att någon

skola i Kukkasjärvi af Hietaniemi församling icke erfordrades; men då,

efter många inflyttningar från Kalix, svenska språket här till stor del användes

och borde befästas, ansåge domkapitlet i likhet med Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvande en svensk skola derstädes vara af behofvet högeligen

påkallad.

På grund af hvad domkapitlet sålunda anfört och under åberopande

i öfrigt af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes förslag har domkapitlet

i underdånighet hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes, för inrättande

på nedannämnda ställen af folkskolor med svenska såsom undervisningsspråk,

bereda anslag af allmänna medel till följande belopp,

nemligen:

s. 31 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvndtiteln.

31

Byggnads-

kostnad

och

materiel.

Hyra.

Lön.

i Jockmock: Kvoka—Sarkavara—Murjek, 1 skolhus

2,500

600

700

» Gellivare: Skröfven—Storberget, 2 d:o

3,800

—

700

Mäntyvara—Yrtivara, 2 d:o

3,300

—

700

Palohurnas—Leipojärvi, 2 d:o

3,300

—

700

Dokkas—Alavara, 2 d:o

8,300

—

700

Sakavara—Liikavara, 2 d:o

3,300

—

700

Sammakko, 1 d:o

5,000

—

700

» Neder-Torneå: Seivis .....................................

—

350

700

» Ofver-Torneå: Jänkisjärvi ................................

—

250

700

» Hietaniemi: Kukkasjärvi ..................................

—

250

700

» Neder-Torneå: Mattila......................................

—

300

700

» Korpilombolo: Narken .........................................

—

250

700

» Ofver-Torneå: Matarengi ...................................

—

250

700

» Karl Gustaf: Kukkola ........................................

—

300

700

» Pajala: Kengis bruk............................................

—

200

700

» Ofver-Torneå: Kuivakangas ...................................

—

200

700

> Hietaniemi: Ni em is .................................................

—

300

700

» Korpilombolo: Jerijärvi .............................................

—

200

700

Summa kronor

24,000

3,450

12,600

eller för en gång 24,000 kronor och tills vidare årligen 16,050

kronor.

Då genom inrättande af folkskolor på statens bekostnad på ofvannämnda

ställen eu stor lättnad skulle beredas församlingarna med afseende

på deras skolväsen, har domkapitlet i underdånighet föreslagit, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreskrifva såsom vilkor, att församlingarna

för att komma i åtnjutande af denna förmån skola tillhandahålla lärarne

kofoder och erlägga pensionsafgifter efter det lönebelopp, som förutom

naturaförmåner eller ersättning derför af dem uppbäres. Äfvenså borde

Gellivare församling i öfverensstämmelse med sitt erbjudande kostnadsfritt

tillhandahålla tomter för skolhusen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Åttonde hufvudtiteln.

Sedan statskontoret, i ärendet hördt, erinrat derom, att ej alla de

ifrågavarande församlingarna afgifvit yttranden i ämnet, samt Eders

Köngl. Maj:t genom nådig remiss anbefalt domkapitlet att från de församlingar,

hvilka ännu icke blifvit hörda, infordra yttranden och med

desamma jemte det förnyade utlåtande, som domkapitlet kunde finna

sig föranlåtet afgifva, till Eders Kongl. Maj:t inkomma, har domkapitlet

i underdånig skrifvelse den 2 december 1891 ånyo utlåtit sig i ärendet

och dervid öfverlemnat de infordrade yttrandena. Af dessa yttranden

jemte förut till Eders Kongl. Maj:t ingifna handlingar framgår, att

alla i domkapitlets förslag angifna församlingar, med undantag af Korpilombolo,

förklarat sig villiga att erlägga kofoder och pensionsafgifter

för lärarne vid de skolor, som jemlikt domkapitlets förslag kunde varda

inom dessa församlingar inrättade, hvaremot Korpilombolo församling

ansett sig icke kunna lemna större bidrag än ett årligt belopp af 100

kronor till hvardera af de två föreslagna skolorna. Med anledning af

hvad Korpilombolo församling anfört har domkapitlet emellertid förmält,

att domkapitlet fortfarande vidhölle sitt förslag, att ifrågavarande folkskolor

må inrättas endast med vilkor, att vederbörande församling erlägger

kofoder eller ersättning derför samt pensionsafgift, beräknad efter deri

kontanta lön, som läraren förutom naturaförmåner åtnjuter.

Efter nådig remiss har statskontoret i detta ärende den 11 januari

sistlidet år ånyo sig yttrat, dervid statskontoret anfört, att, då behofvet

af statens mellankomst för ifrågavarande ur flera synpunkter särdeles

vigtiga ändamål syntes vara till fullo ådagalagdt, statskontoret funne sig

böra i underdånighet tillstyrka bifall till domkapitlets förevarande framställning.

För beredande af tillgång till de för ändamålet erforderliga

medel har statskontoret tillika hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af

Riksdagen äska dels å extra stat ett anslag af 24,000 kronor för uppförande

af 12 folkskolebyggnader i finnmarken samt deras förseende med

erforderlig materiel, dels ock att det å riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda

förslagsanslag till befrämjande af folkundervisningen bland de i

rikets nordligare trakter bosatta finnar, från hvilket det utaf domkapitlet

för nu ifrågakomna ändamål äskade årliga anslag af 1 G,050 kronor till

hyres- och aflöningsmedel borde utgå, men hvilket anslag under de senare

åren måst i väsentlig grad öfverskridas, måtte höjas med 20,000

kronor och sålunda hädanefter i riksstaten uppföras med 45,000 kronor.

Otvifvelaktigt torde vara, att genomförandet af domkapitlets förevarande

förslag skulle i hög grad gagna folkundervisningen och särskildt.

den svenska odlingen inom rikets nordligare trakter; och då de församlingar,

för hvilka de nya anordningarna ifrågasättas, icke torde kunna i

s. 33 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

33

vidsträcktare mån, än som i förslaget blifvit förutsatt, bidraga till de för

ändamålet nödiga kostnaderna, om ej möjligen med det för skolan och

läraren erforderliga bränsle, synes mig statens mellankomst till den utsträckning,

som föreslagits, vara med fullt skäl påkallad. Då emellertid

härigenom skulle vållas ett väsentligt öfverskridande af det befintliga, redan

förut otillräckliga, statsanslaget, och då i öfrigt kostnaden för de föreslagna

skolhusbyggnaderna icke lämpligen torde böra utgå från det ordinarie anslaget,

utan, på sätt statskontoret hemstält, bestridas genom särskildt för

ändamålet anvisade medel, får jag, under anhållan att vid redogörelse för

anslagsbehofven å extra stat få återkomma till frågan om sistberörda särskilda

anslag, nu underdånigst hemställa, det täcktes Eders Kongl. Maj:t

föreslå Riksdagen att höja förslagsanslaget till befrämjande af folkundervisningen

bland de i rikets nordligare trakter bosatta finnar, nu 25,000

kronor, till 45,000 kronor, eller med ett belopp af 20,000 kronor.

Å öfriga under rubriken »Folkundervisningen» i riksstaten uppförda [13.]

förslagsanslag hafva under de senare åren betydande brister förekommit. Höjning af

Med hänsyn till det stora missförhållande, som i fråga om förslags

anslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor förefunnits ningen anmellan

det beräknade och det verkliga behofvet, och då en successiv höj-yät,J“®*ri

ning af nämnda förslagsanslag syntes böra ega rum, föreslog Eders Kongl.

Maj:t nästlidna års Riksdag, att anslaget skulle höjas med 200,000 kronor,

eller från dåvarande beloppet 3,525,000 kronor till 3,725,000 kronor; och

blef denna framställning af Riksdagen bifallen. Utgifterna å förevarande

anslag hafva emellertid under år 1891 uppgått till 3,917,890 kronor 43

öre; och, då de med visshet kunna beräknas allt framgent stiga, synes en

ytterligare förhöjning af anslaget med 200,000 kronor nu böra ega rum.

Beträffande förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor, hvilket från

och med år 1879 finnes i riksstaten uppfördt med nuvarande beloppet,

40,000 kronor, hafva utgifterna derå uppgått

år 1887 till

» 1888 »

» 1889 »

> 1890 »

» 1891 »

kronor 56,050: —

» 55,525: —

» 49,647: 50

» 57,510: —

» 59,600: —,

eller i medeltal för hvart och ett af de senaste åren till 55,666 kr.;

och torde vid sådant förhållande detta anslag böra höjas med 15,000

kronor.

Vidkommande det sedan år 1878 i riksstaten med 30,000 kronor upp
Uih.

till Riksd. Prat. 18!Ki. 1 Hand. 1 Afd. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Åttonde hufvndtiteln.

förda förslagsanslaget för aflönande af lärare vid förtsättning sskolan inhemtas

af rikshufvud bokens kapitalkonto, att å detta anslag uppstått

för år 1887 en brist af

» » 1888 » » »

» » 1889 » » »

» » 1890 » » »

» » 1891 » » »

kronor 19,575: —

» 17,150: —

» 18,900: —

» 20,437: 50

» 22,350: —

Enär vigten att bereda barn, som afgått från folkskolan, tillfälle till

fortsatt undervisning alltmer inses, komma utgifterna å berörda anslag

helt visst att under de närmaste åren icke obetydligt stiga. Jag anser en

tillökning i detta anslag af 20,000 kronor behöflig.

A förslagsanslaget till bidrag till aflönande af lärare i slöjd vid folkskolorna,

hvilket anslags storlek år 1889 bestämdes till nuvarande beloppet,

75,000 kronor, hafva utgifterna uppgått

år 1889 till ...................................... kronor 95,146: 49

» 1890 » .......................................... » 104,414: 52

» 1891 » ....................................... > 111,815:76.

Då öfvertygelsen om nyttan deraf, att barnen fa öfva handaslöjd i

skolan, mer och mer vinner insteg, kommer med all sannolikhet undervisning

i detta ämne att under den närmaste framtiden införas i allt flere

skolor. En följd häraf blifver, att utgifterna å det ifrågavarande anslaget

komma att samtidigt icke oväsentligt stiga; och en förhöjning i anslaget

med 35,000 kronor synes mig derför af behofvet påkallad.

På grund af hvad sålunda anförts hemställer jag i underdånighet,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att höja följande förslagsanslag:
till

lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor, nu 3,725,000

kronor, till 3,925,000 kronor, eller med 200,000 kronor;

till understöd åt folkhögskolor, nu 40,000 kronor, till 55,000 kronor,

eller med ett belopp af 15,000 kronor;

till understöd för aflönande af lärare vid fortsättningsskolan, nu 30,000

kronor, till 50,000 kronor, eller med ett belopp af 20,000 kronor; samt

till bidrag till aflönande af lärare i slöjd vid folkskolorna, nu 75,000

kronor, till 110,000 kronor, eller med ett belopp af 35,000 kronor.

De tekniska läroverken.

Styrelsen för Chalmers’ tekniska läroanstalt i Göteborg har i underdånighet

anhållit, bland annat, att den vid nämnda anstalt befintliga lärare
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

35

befattningen i allmän och hus-byggnadskonst måtte förändras till ett lektorat

i byggnadskonst och ornamentsritning, samt att den nuvarande förstelärareplatsen

i skeppsbyggeri måtte förändras till ett lektorat i detta ämne.

Beträffande förändringen af lärarebefattningen i allmän och hus-bygg- [14.]

nadskonst till ett lektorat i byggnadskonst och ornamentsritning har styrel- Förändring

sen anfört i hufvudsak följande. “fattningen^

I sammanhang med den första tillämpningen af 1877 års förnyadebyggnadskonst

nådiga stadgar för anstalten och på grundvalen af den då faststälda ut-1'' tekfis1frs

gifts- och aflöningsstaten infördes flera förbättringar i den förut vid an- läroanstalt.

stalten gällande undervisningsplanen. Flera beaktansvärda punkter i det

förslag, som af särskildt utsedde komiterade den 21 november 1874 afgifvits

angående den lägre tekniska undervisningen i riket, kunde dock, hufvudsakligen

af ekonomiska skäl, icke då genomföras, och under de femton

år, som sedan dess förflutit, hade ännu flera ändringar i undervisningsplanen

visat sig mer eller mindre nödvändiga. Med begagnande af de

räntor å donationsmedel, som stått styrelsen för anstalten till förfogande,

hade styrelsen sökt afhjelpa de mest framträdande bristerna, och de beslutade

åtgärderna hade, såsom styrelsen vågade hoppas, varit anstalten

till gagn. Så länge elevantalet hållit sig vid den höjd, som under medlet

af åttiotalet varit den normala, eller mellan 100 och 150, hade ock visat

sig, att styrelsen med tillgängliga medel kunnat bestrida de erforderliga

omkostnaderna, om ock styrelsen måst för nämnda ändamål så fullständigt

använda donationsräntorna, att den ej kunnat använda något deraf till

stipendier och premier, hvilket senare dock med all sannolikhet ingått uti

donatorernas afsigter, äfven om det icke uti gåfvobrefven föreskrifvits.

Under de senaste åren hade dock elevantalet vid anstalten så vuxit, att

förhållandena blifvit i väsentlig mån ändrade. Styrelsen hade uppgjort

och i en bilaga meddelat en tabell öfver elevantalet under de tio sista

åren, hvaraf framginge, huru detta jemnt och stadigt vuxit från 103 under

höstterminen 1883 till 225 under höstterminen 1892, och sålunda nu vore

mer än dubbelt så stort som vid decenniets början. Med anledning häraf

hade styrelsen måst vidtaga provisoriska åtgärder, för hvilkas genomförande

under den kommande tiden omkostnaderna blefve större, än att de till

styrelsens disposition stående medlen kunde förslå. Särskildt hade styrelsen

varit tvungen att uti ett par årskurser införa parallelafdelningar, såväl på

grund af lokalernas otillräcklighet att rymma det odelade antalet elever

som för att möjliggöra en god undervisning.

Uti sitt år 1874 afgifna betänkande hade ofvannämnde komiterade

upptagit å anstaltens lönestat en lärare i »allmän byggnadslära och hus
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 G

Åttonde hufvudtiteln.

byggnadskonst med tillhörande byggnadsritning» med 1,500 kronors årlig

lön samt föreslagit, att vid uppgörandet af undervisningsplanen för de olika

årskurserna 6 timmar i veckan skulle anslås till »allmän byggnadskonst

och byggnadsritning» uti högre afdelningens andra årskurs, samt uti samma

afdelnings tredje årskurs 6 timmar i veckan till »byggnadskonst jemte ritning»

och 4 timmar i veckan till »frihandsteckning (ornamentik)», hvarvid

dock särskild! framhållits önskvärdheten af, att den speciella undervisningen

i byggnadskonst utvidgades. Vid tillämpningen af detta förslag

hade ordningen vid anstalten blifvit den, att bemälde lärare i byggnadskonst

ålagts att mot åtnjutande af det i staten upptagna arfvodet af

1,500 kronor meddela undervisning i allmän byggnadslära 3 timmar och

i husbyggnadskonst 6 timmar i veckan, hvarjemte styrelsen af donationsräntor

anslagit åt honom 600 kronor om året mot skyldighet att undervisa

4 timmar i veckan uti arkitektonisk ornamentsritning och perspektivlära.

I början af 1880-talet hade undervisningen i andra årskursen ökats

med croquisritning 1 timme i veckan, hvarjemte styrelsen måst, för att få

behålla en fullt duglig lärare, något öka aflöningen. Den nuvarande, sedan

1886 anstälde läraren åtnjöte dock ej mer än 2,100 kronor — de å den

faststälda lönestaten upptagna 1,500 kronor och 600 kronor af donationsmedel

— mot en tjenstgöringsskyldighet af 4 timmar i veckan i högre

afdelningens andra årskurs och 10 timmar i samma afdelnings tredje årskurs,

eller inalles 14 timmar i veckan. Denna aflöning kunde emellertid

icke anses motsvara den maktpåliggande undervisning, som ålåge anstaltens

främste lärare inom husbyggnadsfacket. Dertill komme, att det, enligt

styrelsens åsigt, skulle vara af största gagn, om undervisningen i allmän

byggnadslära i andra årskursen kunde ökas med två timmar i veckan, något,

som redan föreslagits i 1874 års komitébetänkande och som nu, två

årtionden senare, måste med den hastiga utveckling, industrien och särskilt

byggnadsverksamheten vunnit, visa sig än mer behöflig! Undervisningsplanen

inom byggnadsfackskolans andra årskurs medgåfve ock en sådan

utvidgning utan lärjullgarnes öfveransträngning.

Af de sex undervisningstimmar i veckan, som i högre afdelningens

tredje årskurs egnades åt husbyggnadskonst, vore endast två anslagna åt

föreläsningar, under det att fyra upptoges af konstruktionsritning. Då den

till föreläsningar anslagna tiden vore så kort, att någon undervisning i

stillära derunder icke kunde medhinnas, hade eleverna sökt afhjelpa denna

brist genom att besöka aftonlektionerna i detta ämne vid Göteborgs slöjdförenings

skola; och hade under sista årtiondet det gynsamma förhållande

egt rum, att nämnda lektioner hållits af läraren i byggnadskonst vid Chalmerska

läroanstalten. Klart vore emellertid, att berörda lektioner vid slöjd
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

87 ''

föreningens skola, hvilka egentligen vore afsedda för en helt annan lärjungekrets

än Chalmerska anstaltens elever, endast kunde vara en nödfallsersättning

för lektioner, som omedelbart vore lämpade efter de sistnämndes

behof. Styrelsen hade derför betraktat såsom ett önskningsmål att få

uppdraga åt läraren i husbyggnadskonst vid anstalten att hålla en eller

två föreläsningar i veckan för ifrågavarande årskurs, utöfver hvad nu vore

fallet.

Det antal undervisningstimmar — 14 timmar i veckan — som läraren

i byggnadskonst för närvarande hade sig ålagdt, vore så stort, att det

mötte svårighet att förmå någon af stadens främsta arkitekter att afstå åt

anstalten så mycken tid, helst mot så låg aflöning som 2,100 kronor, då

han måste betrakta denna tjenstgöring såsom en biförtjenst och hafva sin

hufvudverksamhet på annat håll. Jemförde man Chalmers’ tekniska läroanstalt

i detta hänseende med Tekniska högskolan, der främste läraren i

berörda ämne hade en aflöning af 6,000 kronor, framträdde olikheten skarpt.

Ökade man tjenstgöringen för den ifrågavarande läraren vid Chalmerska

anstalten med två timmar i allmän byggnadslära och eventuelt med en

eller två timmar i stillära, hvilket, såsom styrelsen framhållit, vore högeligen

önskvärd!, växte svårigheterna att finna lämplig person för denna

undervisning ännu mera, äfven om ett särskild! anslag kunde beredas till

ersättning för den ökade tjenstgöringen. Styrelsen förestälde sig derför,

att tidpunkten nu vore inne att förändra lärarebefattningen i byggnadskonst

vid anstalten till ett lektorat. Vid de tekniska elementarskolorna

hade redan i anledning af 1874 års komitéförslag lektorat i byggnadskonst

blifvit inrättade, och Chalmerska läroanstalten vore sålunda ensam bland

de tekniska läroverken i saknad af ett dylikt.

Äfven med den ofvan föreslagna utvidgningen af tjenstgöringen för

läraren i byggnadskonst vid anstalten skulle icke flera undervisningstimmar

komma att åläggas en blifvande lektor, än att frihandsteckningen i

högre afdelningens andra årskurs kunde åt honom uppdragas. Denna undervisning

i frihandsteckning uppehölles för närvarande medelst särskild!

anslag af donationsmedel och hade före 1886 varit uppdragen åt läraren

i byggnadskonst. Mycket talade ock för en sådan sammanslagning.

Den croquisritning, som nu i andra årskursen leddes af läraren i byggnadskonst,

stode nemligen i så nära samband med frihandsteckningen, att

de delvis inginge i hvarandra och helst borde ledas efter gemensam plan af

en och samme lärare; och den arkitektoniska ornamentsritningen i tredje

årskursen, hvilken det ålåge läraren i husbyggnadskonst att leda, vore en

omedelbar fortsättning af frihandsteckningen i andra årskursen, hvarför

ock, då dessa båda slag af teekningsundervisning före 1886 stodo under

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Åttonde hufvudtiteln.

samma ledning, förarbeten gjordes i andra årskursen, hvilka fullbordades

i tredje årskursen.

Upprättandet af ett lektorat i byggnadskonst och ornamentsritning

skulle sålunda tillskynda läroanstalten stora fördelar. Den skulle derigenom

erhålla större utsigt att för framtiden kunna tillförsäkra sig dugliga

lärare i ämnet och genom den omändring i undervisningen, som i sammanhang

dermed kunde vidtagas, skulle arbetet inom anstalten ej oväsentligt

befrämjas, hvarjemte det för närvarande af donationsmedel utgående

anslaget till läraren i byggnadskonst blefve lösgjordt och kunde af styrelsen

användas till andra för anstalten vigtiga, men mera tillfälliga ändamål.

Såsom af det anförda framgått har lärjungeantalet vid Chalmers’ tekniska

läroanstalt under senaste årtiondet vunnit en högst betydlig tillväxt.

Såväl i följd häraf som på grund af de ökade kraf, hvilka i vår tid ställas på

den tekniska undervisningen, synes det mig oundgängligt att anstaltens

lärarepersonal förstärkes; och då en dylik förstärkning lämpligen synes

kunna ske derigenom, att lärarebefattningen i byggnadskonst förändras till

ett lektorat i byggnadskonst och ornamentsritning, anser jag mig böra tillstyrka

denna åtgärd.

Enligt den för Chalmerska läroanstalten gällande aflöningsstat åtnjuter

en lektor vid denna anstalt i årlig lön 3,500 kronor jemte två ålderstillägg

å 500 kronor hvartdera efter 5 och 10 års väl vitsordad tjenstgöring,

under det att för läraren i allmän och hus-byggnadskonst är upptaget

ett arfvode å 1,500 kronor. Den kostnad, som den ifrågasatta förändringen

skulle medföra, utgör således för det närvarande 2,000 kronor

om året. Jag hemställer derför, att Eders Kongl. Maj:t ville göra framställning

till Riksdagen, att för inrättande vid Chalmers’ tekniska läroanstalt,

i stället för den nuvarande lärarebefattningen i allmän och hus-byggnadskonst,

af en lektorsbefattning i byggnadskonst och ornamentsritning,

med rätt för innehafvaren till aflöning och andra förmåner i likhet med

öfriga lektorer vid anstalten, årsanslaget till anstalten måtte ökas med

2,000 kronor.

[15.] Till stöd för sin anhållan om förändring af förste-lärarebefattningen

Förändring afl skeppsbyggeri vid anstalten till ett lektorat i detta ämne har styrelsen,

‘^beflutningen me(f förmälan att innehafvaren af nämnda förste-lärarebefattning senast

i skeppsbyg9enm.ed innevarande läseårs slut komme att afgå, och att således frågan om

tekniska Ti™-denna befattnings återbesättande vore snart förestående, i hufvudsak anan^».

dragit följande.

Sedan den 1 oktober 1887 hade, enligt nådigt bref af den 31 december

1886, den förut med navigationsskolan i Göteborg förbundna skepps
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Åttonde hnfyudtiteln.

39

byggeriskolan varit förenad med Chalmers’ tekniska läroanstalt såsom ett

särskilt deri ingående fack. Förste läraren i skeppsbyggeri hade för närvarande

en tjenstgöring af 24 timmar i veckan från den 1 oktober till

den 1 maj och åtnjöte på anstaltens stat en lön af 3,000 kronor med två

ålderstillägg å 500 kronor hvartdera efter 5 och 10 års väl vitsordad tjenstgöring.

På grund af de för anstalten gällande nådiga stadgarna af den

10 augusti 1877 tillsattes den nämnda befattningen af styrelsen genom

förordnande, under det att lektoraten tillsattes genom fullmakt.

Enligt styrelsens åsigt vore emellertid förste lärarens i skeppsbyggeri

tjenstgöring så maktpåliggande och så omfattande, att han måste betrakta

sin anställning vid anstalten såsom sitt hufvudarbete, hvarföre han ock

borde hafva fast anställning vid anstalten. I anseende till tjenstgöringens

beskaffenhet vore han äfven närmast jemförlig med lektorerna och meddelade

liksom dessa undervisning äfven på anstaltens högsta stadier. Naturligt

och riktigt vore derför, att i bemälde lärares aflöning inginge ålderstillägg,

men såsom något oegentligt måste det anses, att han tillsattes

genom förordnande tills vidare. Derigenom att denna plats likstäldes med

lektorsbefattningarna vid anstalten, såväl med afseende på tillsättningen genom

fullmakt som med hänsyn till löneförmåner och pensionsrätt, skulle

den utan tvifvel blifva mer begärlig för sökande, än den hittills varit.

Och det förhållande, att för en del af skeppsbyggerieleverna läseåret endast

räckte från den 1 oktober till den 1 maj, borde härvid så mycket mindre

tagas i betraktande, som erfarenheten visat, att en del af skeppsbyggerieleverna,

nemligen de, som fullgjort den föreskrifna praktiska tjenstgöringen

vid varf eller dermed jemförliga verkstäder, för hvilken tjenstgörings underlättande

den nämnda inskränkningen af läseåret egt rum, i allmänhet

både började sina studier vid anstalten den 8 september och fortsatte

dermed till läseårets slut den 10 juni. Särskildt vore det önskvärdt, att

examensperioden för de afgående eleverna utsträcktes till sistnämnda tidpunkt,

hvilket äfven varit förhållandet under de senaste åren, sedan skeppsbygge1^0^11

förenats med Chalmerska anstalten.

Då denna läroanstalt vore den enda i vårt land, der fullständig undervisning

i skeppsbyggeri meddelades, vore det af så mycket större vigt

att allt gjordes för att tillförsäkra densamma verkligt goda och dugliga

lärare, och styrelsen vore öfvertygad, att den jemförelsevis obetydliga tillökning

i den ifrågavarande lärarebefattningens löneförmåner, som skulle

blifva följden, om styrelsens nu framstälda förslag vunne Eders Kongl.

Maj:ts och Riksdagens godkännande, skulle i väsentlig mån stegra utsigterna

att erhålla eu fullt kompetent förste lärare inom skeppsbyggerifacket

vid anstalten.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Åttonde hufvndtiteln.

Enligt den erfarenhet, som vunnits under de år, skeppsbyggeriskolan

varit förenad med Chalmerska anstalten, önskade ett flertal af skeppsbyggerieleverna

så tidigt egna sig åt detta yrke, att en skeppsbyggeriskola

utan en lägre afdelning svårligen skulle kunna uppfylla det med densamma

afsedda ändamålet. Chalmerska anstalten erbjöde i detta afseende beaktansvärda

fördelar, och styrelsen betviflade icke, att dess skeppsbyggerifack

skulle vara mäktigt af en tillfredsställande utveckling och kunna följa med

sin tid, om blott goda lärarekrafter erhölles.

Då jag i likhet med styrelsen finner högst antagligt, att en fullt skicklig

och lämplig hufvudlärare inom skeppsbyggerifacket vid anstalten lättare

skall kunna erhållas, om man är i tillfälle att erbjuda denne lärare fast

anställning äfvensom den aflöning och öfriga förmåner, som äro tillförsäkrade

anstaltens lektorer, och då jag derjemte anser det vara af vigt,

att fackskolan i skeppsbyggeri likställes med anstaltens öfriga fackskolor

äfven i det afseendet, att dess hufvudlärare erhåller samma fasta ställning

som liufvudlärarne vid de senare, så tillstyrker jag i underdånighet, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att för inrättande vid Chalmers’

tekniska läroanstalt, efter nuvarande förste-lärarens i skeppsbyggeri afgång,

af en lektorsbefattning i detta ämne i stället för den nuvarande förstelärarebefattningen,

med rätt för innehafvaren af den blifvande lektorstjensten

till aflöning och andra förmåner i likhet med öfriga lektorer vid

anstalten, årsanslaget till anstalten måtte ökas med 500 kronor.

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

Genom nådigt bref den 20 juli 1861 förordnades, att dåvarande proiwvinsialkirurgsbefattningen

i Stockholms län skulle, såsom icke vidare af

“£behofvet påkallad, indragas, så snart detta utan förnärmande af enskild

/- rätt kunde ske. Sedan befattningens innehafvare den 2 januari 1875 aflidit,

blef genom nådigt bref den 31 derpå följande maj förklarad!, att det å

anslaget till medicinalstyrelsen med dithörande stater ännu qvarstående

arfvode för denne provinsialkirurg, 225 kronor, skulle statsverket besparas.

Med förmälan härom har statskontoret i underdånig skrifvelse den 6 sistlidne

december hemstält, att detta arfvode måtte från riksstaten uteslutas

och nämnda anslag således nedsättas med ett arfvodet motsvarande belopp.

I anledning häraf tillstyrker jag, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen, att berörda arfvode må ur riksstaten afföras och anslaget

till medicinalstyrelsen med dithörande stater minskas från 494,975 kronor

med ett mot arfvodet svarande belopp af 225 kronor, eller till 494,750 kronor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Åttonde hnfvudtiteln.

41

Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen.

I underdånig skrifvelse den 23 september 1892 angående medicinal- [17.]

verkets behof har medicinalstyrelsen erinrat, att barnmorskeundervisnings- Bammor,kean

stål ten i Göteborg för de senare åren af statsmedel uppburit ett årligt“"^en7/a*"''^r,‘

anslag af tillhopa 8,891 kronor, hvaraf 6,300 kronor enligt kongl. brefvet « Göteborg.

den 30 maj 1879 vore afsedda till lärarepersonalens aflöning och af återstoden

anvisats dels 1,080 kronor, jemlikt kongl. brefven den 13 december 1855 och

den 20 mars 1858, till frilärlingars underhåll, dels 911 kronor, enligt kongl.

brefven den 16 november 1854 och den 13 december 1855, till hyresmedel,

ved, ljus, inventarier för frilärlingarnas rum och åtskilliga behof

för undervisningen, dels ock 600 kronor, jemlikt kongl. brefvet den 24 maj

1872, såsom bidrag till beredande af lokal för anstalten. Sedan genom nådiga

brefvet den 22 december 1887 föreskrifvits, att besparingar å anslagen

till nämnda undervisningsanstalt skulle till statsverket återlevereras, men det

inträffat att, särskildt år 1889, anslagen till underhåll af frilärlingar och

till materiela behof icke räckt till utgifternas bestridande, utan brist uppkommit,

och det kunde förutses, att brist äfven framdeles kunde komma

att uppstå på en af de tre anslagsposter, som icke vore afsedda till aflöning,

under det att möjligen något öfverskott kunde uppstå på en annan

af samma tre poster, har medicinalstyrelsen ansett det högeligen önskvärd!,

att medicinalstyrelsen finge disponera hela det till frilärlingars underhåll,

materiela behof och hyra anslagna belopp, 2,591 kronor, så att uppkomna

besparingar å en af dessa titlar finge användas i första rummet till betäckande

af brist å en annan, hvarigenom kunde undvikas särskilda, kanske

årligen återkommande underdåniga framställningar för beredande af tillgång

att fylla sålunda uppkommen brist.

För att ådagalägga behöfligheten af den sålunda ifrågasatta anordningen

anför medicinalstyrelsen vidare, att ett mellan styrelsen och stadsfullmäktige

i Göteborg afslutadt hyreskontrakt blifvit uppsagdt, enär en del

för elever vid anstalten afsedda rum numera erfordrades för ett ökadt

antal barnaföderskor, och att följaktligen annan lokal måste anskaffas för

ändamålet eller lämplig kontant ersättning för den förlorade naturaförmånen

af fri bostad beredas eleverna, samt att något särskildt anslag för

nyanskaffning och underhåll af undervisningsmateriel icke funnes vare sig

för läroanstalten i Göteborg eller för någon af de öfriga undervisningsanstalterna

för barnmorskor.

På dessa skäl hemställer medicinalstyrelsen, dels att Eders Kongl.

Maj:t täcktes medgifva, att uppkommande besparingar å anslagen till fri
Bih.

till Jliksd. Prof. 18!) 3. 1 Sami 1 Afd. C

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Åttonde hnfvudtiteln.

lärlingars underhåll, till hyra och till materiela behof vid anstalten måtte

få af medicinalstyrelsen disponeras för att användas i främsta rummet till

betäckande af brist under föregående år och vidare för underhåll och

komplettering af undervisningsmaterielen, först och främst vid Göteborgs

läroanstalt och i mån af tillgång äfven vid anstalterna i Stockholm

och Lund, allt under vilkor att icke någon del af anslaget användes till

höjande af aflöning för tjensteman eller tjenstebiträden vid anstalterna,

dels ock att i staten för barnmorskeundervisningsanstalten i Göteborg

de tre anslagsposterna till frilärlingars underhåll, till hyra och till materiela

behof måtte sammanföras till en enda post.

Statskontoret, hvars yttrande i detta ärende blifvit infordradt, har i

afgifvet utlåtande meddelat, att medicinalstyrelsen på grund af de i nådiga

brefvet den 22 december 1887 gifna bestämmelser angående användandet

af besparingar å ifrågavarande del af anslaget till barnmorskeundervisningsanstalten

i Göteborg, till statskontoret levererat följande belopp, hvilka

tillgodoförts åttonde hufvudtitelns allmänna besparingar, nemligen

den 20 maj 1889....................................................... kronor 933: 95

den 19 maj 1891 .............................................................. » 347: 39

och den 20 oktober 1892 ................................................ » 403: 55.

Derjemte har statskontoret anfört, att, derest Eders Kongl. Maj:t

skulle anse sig böra till Riksdagen aflåta nådig proposition i ämnet, statskontoret

för sin del icke hade något att erinra vare sig mot syftet af

medicinalstyrelsens framställning eller mot den föreslagna nya uppställningen

af staten, hvilken syntes ega företräde framför den nu gällande.

Hvad i detta ärende förekommit synes mig hafva ådagalagt lämpligheten

deraf, att de belopp, som för barnmorskeundervisningsanstalten i

Göteborg å olika tider beviljats till frilärlingars underhåll, till hyra och

till hvarjehanda materiela behof, nu sammanföras till ett gemensamt anslag

med sådan titel, att deraf må tydligt framgå, att anslaget kan användas

jemväl till underhåll och komplettering af undervisningsmateriel vid anstalten.

Deremot torde tillräcklig anledning ej förefinnas att i fråga om

dispositionen af blifvande besparingar på detta gemensamma anslag meddela

sådana föreskrifter, som medicinalstyrelsen ifrågasatt. Statskontoret

har erinrat, hurusom gällande bestämmelser torde medgifva, att af uppkommande

besparingar å dessa medel qvarhålles hvad vid anslagsårets slut

är behöfligt för gäldande af då redan för hit hörande ändamål gjorda beställningar;

och vid öfriga af medicinalstyrelsen åsyftade tillfällen, hvilka

sannolikt mindre ofta förekomma, torde Eders Kongl. Maj:t böra hafva

-sig förbehållet att på framställning i hvarje särskilda fall besluta. Jag

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde hnfvudtiteln. 48

hemställer derför i underdånighet, det Eders Kongl. Majrt täcktes föreslå

Riksdagen, att i staten för barnmorskeundervisningsanstalten i Göteborg de

medel, som vid olika tillfällen anvisats till frilärlingars underhall samt till

hyra, ved, ljus, inventarier för frilärlingarnas rum och åtskilliga behof

för undervisningen, må sammanföras till en gemensam anslagspost, för

slutsummans jemnande ökad med 9 kronor eller till 2,600 kronor, under

den förändrade titeln »till frilärlingars underhåll, hyra, bränsle, lyse, inventarier,

undervisningsmateriel m. m.», i hvilket fall anslaget till nämnda

barnmorskeundervisningsanstalt, nu 8,891 kronor, komme att uppgå till

8,900 kronor.

Veterinärundervisningen.

I underdånig skrifvelse den 27 september 1892 har direktionen för [18.]

veterinärinstitutet i Stockholm förnyat en af direktionen redan i skrivelser Ny professur

den 22 september 1888 och den 28 september 1891 gjord underdånig institutet

framställning, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta pro- » Stockholm.

position om höjande af ordinarie anslaget för veterinärinstitutet med 6,000

kronor, deraf 5,000 kronor till lön och tjenstgöringspenningar åt en professor

i histologi, patologisk anatomi och bakteriologi samt 1,000 kronor

till anskaffande af undervisningsmateriel för samma professur, äfvensom

att lönen för innehafvaren af denna befattning måtte, i likhet med hvad

som gäller för de nuvarande professorslönerna vid institutet, kunna efter

fem tjenstår höjas med 500 kronor såsom ålderstillägg.

Till stöd för denna framställning har direktionen anfört följande.

Det funnes icke någon gren af veterinärvetenskapen, hvilken under

de senare åren nått sådan utveckling som nyss nämnda läroämnen, och ej

heller någon, som vore af större vigt för kännedomen om kreatursfarsoter

samt deras bekämpande än patologisk anatomi och bakteriologi. Vid alla

utländska veterinärläroverk vore derför ock sedan flera är tillbaka! anstälda

särskilda lärare för undervisning i dessa ämnen, hvilka ansetts så vigtiga

för den praktiska sjukvården om husdjuren, att man inom nagra af vara

grannländer genom allmänna medel anordnat för redan utexaminerade

veterinärer särskilda kurser, synnerligast i bakteriologi. Äfven i Sverige

hade en början dertill skett, i det att, enligt nådigt bref af den 10 april

1891, en dylik kurs hållits vid veterinärinstitutet under oktober månad

samma år för 15 äldre veterinärer. Vid denna kurs hade meddelats undervisning

i de ämnen, som hufvudsakligen afsage sinittosamma husdjurssjukdomars

säkra igenkännande och ändamålsenligaste bekämpande.

En jemförelse mellan antalet lärare vid veterinärinstitutet i Stockholm

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Åttonde hufvudtiteln.

och flera af utlandets mindre veterinärskolor, såsom i Hannover, Mtinchen,

Stuttgart, Utrecht och Bern, visade, att de senare i allmänhet förfogade

öfver ungefär dubbelt så stort antal lärare som veterinärinstitutet i Stockholm,

hvarest lärarepersonalen utgjordes af 4 professorer, 1 lektor, 1 adjunkt

och 1 instruktionssmed. Till följd af det ringa antalet lärare vid

veterinärinstitutet i Stockholm måste hvarje lärare der undervisa i två

till fyra läroämnen, hvarigenom han icke så odeladt som önskligt vore

kunde följa med den utveckling, som egde rum inom hvarje af de särskilda

vetenskapsgrenarne, ett förhållande, som ej kunde vara till fromma för

undervisningen och som gjorde behofvet af ökade lärarekrafter vid institutet

allt mer oafvisligt. Genom öfverförande på eu särskild lärare af

ifrågavarande läroämnen skulle de nuvarande lärarnes undervisningsskyldighet

icke komma att minskas, utan skulle dessa lärare i stället meddela

så mycket mer omfattande undervisning i sina hufvudsakligaste ämnen.

Härjemte borde tagas i betraktande, att under snart ett fjerdedels århundrade

någon ny lärarebefattning icke blifvit vid institutet inrättad,

oaktadt de stora framsteg veterinärvetenskapen under samma tid gjort.

Medicinalstyrelsen, som blifvit hörd öfver direktionens föregående framställningar

i ämnet och då lemnat dem sitt understöd, har i infordradt,

den 2 november 1892 afgifvet underdånigt utlåtande på de af direktionen

anförda skäl jemväl nu förordat nådigt bifall till dess framställning.

Med anledning af hvad sålunda förekommit och då jag anser det vara

af yttersta vigt, att vid institutet tillfredsställande undervisning lemnas

särskildt i bakteriologi, hvarom kännedom är nödvändig för ett rationel

bekämpande af härjande kreatursfarsoter, samt då den jemförelsevis obetydliga

utgift, hvarom här är fråga, mångdubbelt uppväges af det gagn,

som derigenom beredes icke blott undervisningen vid veterinärinstitutet,

utan hela vårt landtbruks ekonomi, tvekar jag icke att i underdånighet

tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att

ordinarie anslaget till veterinärinstitutet i Stockholm må ökas från 50,100

kronor till 56,100 kronor eller med 6,000 kronor, deraf till aflöning åt

en professor i histologi, patologisk anatomi och bakteriologi 5,000 kronor,

att utgå med 3,500 kronor såsom lön och 1,500 kronor såsom tjenstgöringspenningar,

samt till anskaffande af undervisningsmateriel för ifrågavarande

professur 1,000 kronor, äfvensom att lönen för innehafvaren af

denna befattning må, i likhet med hvad som gäller för de nuvarande professorerna

vid institutet, kunna efter fem års tjenstetid höjas med 500

kronor. Vid bifall härtill skulle hela anslagstiteln för veterinärundervisningen

komma att höjas från nuvarande beloppet, 51,500 kronor, till

57,500 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Åttonde hnfvudtiteln.

45

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien.

I skrifvelse den 13 september 1892 har vitterhets-, historie- och anti- [19.]

qvitetsakademien anfört, bland annat, att af de ordinarie statsanslag, som Boksamlingen.

vore strida till akademiens förfogande, funnes ett, som af gammalt visat

sig i hög grad otillräckligt, nemligen anslaget för boksamlingen. Detta

anslag har från och med år 1877 utgått med 1,500 kronor årligen; och

akademien har redan vid flera föregående tillfällen, senast i skrifvelse

den 16 september 1885, gjort framställningar om anslagets höjande; men

Eders Kongl. Maj:t har icke funnit skäl att i anledning af dessa framställningar

vidtaga någon åtgärd.

Akademien har nu å nyo framkommit med begäran om förhöjning af

berörda anslag och till stöd derför anfört följande. Efter år 1885 hade akademien

funnit hvart år visa omöjligheten att med ett anslag af 1,500 kronor

tillfredsställa de fordringar, som omtanken om statssamlingarna och fornlemningarna

stälde på ifrågavarande bibliotek. Dessa fordringar hade

blifvit ytterligare ökade, sedan genom nådiga reglementet rörande vården

af de under akademiens inseende stäkla samlingarna den 17 oktober 1890

ett bibliotek, innehållande företrädesvis arkeologisk och numismatisk litteratur,

upptagits såsom en särskild afdelning af dessa statssamlingar. Då

under sådana förhållanden kongl. biblioteket, jemlikt § 8 i det för biblioteket

gällande reglemente, ej inköpte arbeten hörande till de vetenskaper,

som i detta fackbibliotek vore representerade, måste man i detta

jemväl fästa sig vid den vetenskapliga forskningens behof; och hade äfven

det antiqvariskt-numismatiska biblioteket år efter år flitigare anlitats af

forskare icke blott i hufvudstaden utan äfven i landsorten.

Enär inom de arkeologiska och numismatiska områdena forskningen

med hvart år blefve allt mångsidigare och grundligare, växte litteraturen

inom dessa ämnen i mycket hög grad, och svårigheten att för ifrågavarande

bibliotek erhålla hvad der ej kunde undvaras ökades årligen. En förhöjning

af biblioteksanslaget vore derför af yttersta vigt.

På grund af det sålunda anförda anhåller akademien, att anslaget till

biblioteket måtte på ordinarie stat ökas från 1,500 kronor till 2,500 kronor.

Då hvad akademien i förevarande ämne anfört synes mig innefatta

tillräckliga skäl för anslagets höjande på sätt akademien begärt, får jag i

underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att årsanslaget till det under vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademiens

inseende stälda bibliotek må ökas med ett belopp af 1,000 kronor, eller

till 2,500 kronor, hvarigenom anslaget till nämnda akademi, nu 29,450

kronor, skulle komma att uppgå till 30,450 kronor.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Åttonde hufrndtiteln.

Musikaliska akademien.

[20.] 1 underdånig skrifvelse den 27 nästlidne oktober har musikaliska

Höjning af »»-akademien bland annat anfört, hurusom det å akademiens stat till 4,668

penser”''kronor upptagna anslag till expenser, instrumenters vård, inköp af musikalier

och böcker samt för uppvärmning och lyshållning i akademiens

byggnad, af hvilket anslag jemväl böra utgå årligen till aflöning åt en

eldare 900 kronor och en portvakt 200 kronor, visat sig för de afsedda

ändamålen otillräckligt. Redan vid akademiens flyttning till dess nya

byggnad hade å nämnda medel uppkommit en brist, som vid 1880 års

slut uppgått till 1,129 kronor 91 öre, till hvars betäckande Eders Kongl.

Maj:t behagat af allmänna besparingarna å anslagen under riksstatens

åttonde hufvudtitel anvisa motsvarande belopp. Trots all sparsamhet vid

expensmedlens användning hade emellertid äfven derefter visat sig omöjligt

att med desamma bestrida de utgifter, som varit nödiga för statens under

akademiens inseende stälda läroverk, utan hade akademien för behofvens

fyllande måst anlita sina egna tillgångar. Enligt hvad skrifvelsen bifogadt

utdrag af räkenskaperna för åren 1883—1891 utvisade, hade under berörda

tid årligen utgått i medeltal: till arfvoden åt eldaren och portvakten samt

instrument vårdare, städerska, orgeltrampare och en under de senare åren

mot ett årsarfvode af 150 kronor anstäld läkare, hvilkens råd afgiftsfritt

varit att tillgå för de oftast mycket obemedlade eleverna, 1,849 kronor 3

öre, till instrumenters inköp och underhåll 504 kronor 93 öre, till böcker och

musikalier 193 kronor 6 öre, till annonser och tryck 441 kronor 95 öre,

till uppvärmning och lyshållning 1,727 kronor 29 öre samt till brandförsäkring,

skrifmaterialier in. m. 258 kronor 39 öre. För nu angifna

ändamål hade under nämnda 9 år utbetalts sammanlagdt 44,771 kronor

83 öre eller i medeltal 4,974 kronor 65 öre om året. Då härför under

samma tid å expensmedelskontot funnits tillgängliga allenast 42,169 kronor,

hade akademien måst af egna medel tillsläppa återstoden, 2,602 kronor 83

öre nemligen,

o

ar

1883..............................

............... kronor

316: 01

»

1884...............................

»

40: 66

1885 ............................

85: 90

»

1886 .............................

................ »

138: 47

åren

1887 och 1888 ..........

665: 75

o

ar

1889 ............................

»

294: 90

»

1890 ..........................

............ »

458: 23

>

1891 .........................

»

602: 91

summa kronor 2,602: 83,

s. 47 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvndtiteln.

47

eller i medeltal omkring 800 kronor årligen. Deri hade dock ej inberäknats

särskilda tillskott, som akademien under tiden af egna medel

lemnat för höjande af portvaktens aflöning, hvilken akademien funnit alldeles

otillräcklig, samt till betäckande af kostnaden för gasförbrukning utöfver

ett qvartal för hvarje år. Dessutom hade akademien hvarje år för undervisningens

bestridande utgifvit af egna medel betydliga tillskott i form af

bidrag till lärarearfvoden, när sådant erfordrats till följd af det stora tillströmmande

antalet elever, i synnerhet inom organistklassen. Med anledning

häraf och då det vore oafvisligen nödvändigt att musikkonservatoriets

egna expenser bestredes af statsmedel, om akademien skulle blifva

i tillfälle att främja undervisningen, hade akademien hemstält, huruvida

icke skäl kunde anses vara för handen att till Riksdagen göra framställning

om ifrågavarande anslags förhöjning.

Efter nådig remiss har statskontoret den 7 sistlidne december afgifvit

underdånigt utlåtande i ärendet, dervid statskontoret, enär erfarenheten

under en längre följd af år ådagalagt otillräckligheten af det å akademiens

stat för olika ändamål anvisade gemensamma expensmedelsanslag,

och akademien för behofvens fyllande nödgats af egna tillgångar under

de senare åren i medeltal använda omkring 300 kronor årligen, ansett,

jemväl med hänsyn till hvad akademien för öfrigt i ärendet upplyst,

tillräcklig anledning förefinnas att till innevarande års riksdag aflåta nådig

proposition angående förhöjning af ifrågavarande anslag från dess nuvarande

belopp, 4,668 kronor, till en jemn summa af .6,000 kronor, eller med 332

kronor.

På grund af hvad sålunda förekommit anser jag giltiga skäl förefinnas

att nu bereda musikaliska akademien någon förhöjning i dess anslag,

hvilken lämpligen torde kunna bestämmas till 300 kronor, på det att

akademiens stat, som nu uppgår till 44,900 kronor, må erhålla jemn slutsumma.

Jag tillstyrker derför i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen att i musikaliska akademiens stat bevilja en förhöjning

af 300 kronor till expenser in. m.

I underdånig skrifvelse den 24 november 1892 har musikaliska akade- [21.]

mien förnyat sin vid ett par föregående tillfällen gjorda underdåniga''*»»*''*?tillvppframställning

rörande anslag till understöd, åt svenska tonsättare. mdmu^åt

Redan år 1874 ingick akademien till Eders Kongl. Maj:t med en inhemska

skrifvelse i ämnet, hvilken ock föranledde en nådig framställning till

1875 års riksdag. Eders Kongl. Maj:t föreslog då, att till Eders Kongl.

Maj:ts disposition skulle på ordinarie stat anvisas ett reservationsanslag

af 6,000 kronor, för att i enlighet med de föreskrifter, Eders Kongl. Maj:t

ton Käfta rf.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Åttonde hufvudtiteln.

kunde finna skäligt att vidare meddela, användas dels till reseunderstöd

åt lofvande tonkonstnärer och dels till honorarier åt inhemska tonsättare

för arbeten af högre konstvärde. Framställningen afstyrktes emellertid af

statsutskottet under hänvisning till den höjning af akademiens ordinarie

anslag, som under de närmast föregående åren egt rum, samt det då nyligen

beviljade anslaget till ny byggnad för akademien, och vann icke

heller Riksdagens bifall, ehuru inom båda kamrarne förekommo betydande

uttalanden till förmån för Eders Kongl. Maj:ts förslag och ett

ganska stort antal röster afgafs för beviljande af anslag i nämnda syfte.

Frågan återupptogs af akademien i skrifvelse den 17 september 1891,

hvari hufvudsakligen anfördes följande.

De musikaliska kompositörernas ställning vore hos oss ingalunda sådan,

att de kunde påräkna att genom sin verksamhet såsom tonsättare

bereda sig en inkomst, som ens tillnärmelsevis motsvarade lefnadsbehofven.

Det kunde till och med sägas, att, ju mera omfattande och ju konstfullare

utarbetadt ett musikverk vore, desto mindre utsigt hade tonsättaren att

få sitt derpå nedlagda arbete i någon mån ersatt, I lyckligaste fall kunde

han måhända hoppas att få verket utfördt — utan arfvode, eller tryckt

-— utan författarehonorar. Omsorgen om lifsuppehället tvingade honom

sålunda att vända sig till andra grenar af musikalisk verksamhet, såsom

utöfning af eller undervisning i tonkonst, och endast undantagsvis kunde

han bereda sig tillfälle att genom skapande verksamhet tillfredsställa sitt

eget musikaliska behof, dervid han i de flesta fall af praktiska hänsyn

hölle nsig till visans eller pianostyckets mera tillgängliga former.

A andra sidan vore otvifvelaktigt den musikaliska konstens lif och

utveckling i väsentlig mån beroende derpå, att de skapande förmågorna, der

de uppstode, äfven funne tillfälle till utbildning och verksamhet. Då som

allmänt erkändt finge antagas, att musiken, så väl som hvarje annan

konst, icke blott för sin egen skull utan ock för sin i stor mening uppfostrande

inverkan vore af största betydelse för ett lands odling, borde

hon ock kunna anses ega berättigade anspråk på att, just i hvad som

rörde hennes vigtigaste och ömtåligaste grenar, från statens sida njuta

det skydd och den uppmuntran, som i allmänhet komme kulturintressen

till del, helst staten icke undandragit sig liknande förpligtelser, när det

galt litteratur eller bildande konst. Så vore ett årligt anslag af 6,000

kronor beviljadt till understöd åt framstående vitterhetsidkare, att utdelas

efter förslag'' af svenska akademien, och till de bildande konsternas befordran

funnes anvisadt ett årligt belopp af 9,000 kronor till resestipendier,

de der ofta för längre tid åt sina innehafvare betryggade ett ostördt

arbete i konstens tjenst. Genom det för inköp af lefvande svenska konst
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

49

närers arbeten å nationalmusei stat uppförda anslag af 6,000 kronor årligen

bildades och vidmakthölles en samling, representerande den inhemska

konsten, hvarförutom dennas idkare i hoppet att se sin talang

uppskattad och sitt arbete ersatt egde en sporre till fortsatt verksamhet.

På musikens område deremot vore de skapande konstnärerna uteslutande

hänvisade till den sparsamma uppmuntran, som enskilda förläggare och

allmänheten kunde förunna dem.

I våra grannländer, Norge och Danmark, ansåges deremot rättvist att

låta den musikaliska konstens representanter varda delaktiga af statsunderstöd,

lika väl som författare och bildande konstnärer.

Efter att hafva lemnat en redogörelse för förhållandena i Norge och

Danmark uti nu ifrågavarande hänseende samt erinrat derom, att den

uppfattning af statens intresse att understödja den inhemska tonsättningen,

som genomförts i båda dessa länder, äfven blifvit erkänd och åtminstone

vid ett tillfälle tillämpad hos oss, i det att Riksdagen år 1883 beviljade

förre hofkapellmästaren L. Norman ett årligt understöd af 2,000 kronor,

hemstälde akademien, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta

nådig proposition om beviljande af 6,000 kronor årligen till understöd åt

musikaliska kompositörer.

Med anledning af denna framställning, för hvilken enligt min uppfattning

akademien anfört fullt giltiga skäl, föreslog Eders Kongl. Maj:t

i statsverkspropositionen år 1892 Riksdagen att till understöd åt inhemska

tonsättare uppföra under musikaliska akademiens stat ett årligt anslag af

6,000 kronor, att af Eders Kongl. Maj:t, efter akademiens hörande, fördelas.

Detta förslag antogs emellertid icke af Riksdagen, som i skrifvelse den

20 maj 1892 uti detta ämne anförde följande. Enligt Riksdagens uppfattning

kunde det anses vara en statens uppgift att bidraga till den musikaliska

konstens uppodling. Att i det afseendet beviljandet af anslag

till understöd åt inhemska tonsättare skulle visa sig såsom ett verksamt

medel, om det lemnades i rätt form och så, att konstnärernas och konstens

utveckling derigenom fullt tillgodosåges, torde vara obestridligt,

och staten syntes vid sådant förhållande icke böra undandraga sig att

främja den i så hög grad allmänbildande och för vida kretsars uppfattning

tillgängliga tonkonstens utveckling inom landet, lika litet som den

gjort det i fråga om vitterheten och de bildande konsterna. För ett rätt

främjande af det erk annans värd a ändamålet måste det emellertid vara

af vigt att finna det bästa sättet för statens medverkan. Af hvad akademien

meddelat om förhållandena i Norge och Danmark i detta afseende

syntes framgå, att bidrag åt tonsättare lemnats under olika former, nemligen

dels såsom fast eller tillfälligt understöd, dels såsom reseanslag, dels

Bih. till Riksd. Prot. 1893. 1 Sand. 1 Afd. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Åttonde hufvudtiteln.

ock såsom hedersgåfvor på lifstid. Hvad nu först beträffade det sista

sättet för statsanslags meddelande, syntes det Riksdagen, som om ett beslut

härom borde, för att få sin rätta betydelse, blifva beroende på pröfning

af Konung och Riksdag och icke sättas i sammanhang med dispositionen

på angifvet sätt af ett så beskaffadt årsanslag, som blifvit

ifrågasatt. I hvad mån åter genom det äskade anslaget för öfrigt uppmuntran

skulle anses kunna och böra lemnas åt tonsättare, som deraf

kunde hafva gjort sig fullt förtjenta, eller åt yngre krafter med hänsyn

till förhoppningar om en lifskraftig musikalisk utveckling eller

ock komma båda dessa grupper till godo, derom lemnade akademiens

framställning icke tillräcklig upplysning. Med afseende härå och då

Riksdagen saknade ledning för att rätt kunna bedöma, i hvad mån anslaget

skulle blifva verkligt fruktbringande för den inhemska tonsättarekonsten,

i det att de hufvudsakliga vilkoren för tillgodonjutande af andel

deri, om de ock varit föremål för öfvervägande, dock ej blifvit närmare

angifna, funne sig Riksdagen, ehuru den till fullo behjertade angelägenheten

af det främjande från statens sida af tonsättarekonsten, hvarom

vore fråga, dock i sakens dåvarande skick icke kunna till Eders Kongl.

Maj:ts ifrågavarande framställning lemna bifall.

Ehuru Riksdagen sålunda ej ansett sig böra lemna sitt bifall till den

senast aflåtna nådiga propositionen i detta ärende, ville det dock — yttrar

musikaliska akademien i sin skrifvelse den 24 sistlidne november — synas

akademien, som skulle Riksdagens uttalande ingifva förhoppning, att det

ifrågavarande anslaget möjligen kunde komma att bevilias, derest Eders

Kongl. Maj:t behagade derom framlägga förnyad nådig proposition med

angifvande af de bestämmelser rörande vilkoren och sättet för anslagets

utdelande, hvilka Riksdagen förmält sig sakna. I förhoppning, att Eders

Kongl. Maj:t. täcktes å nyo upptaga denna fråga till nådig pröfning, ville

akademien i afseende på vilkoren och sättet för anslagets utdelande anföra

följande.

Beträffande först fördelningen af den föreslagna summan förestälde

sig akademien, att deraf kunde bildas stipendier af olika storlek, så att

det högsta belopp, som för hvarje gång kunde till en person utdelas, bestämdes

till 2,000 kronor för år, under det åter intet understöd, så vida

något gagn dermed skulle kunna vinnas, borde understiga 1,000 kronor.

Vilkoren åter för att efter ansökan komma i åtnjutande af stipendium

syntes böra affattas så, att den sökandes egentliga studier i komposition

och instrumentering borde vara afslutade, hvilket skulle styrkas

genom egna arbeten, som jemte ansökan inlemnades till akademien. Vidare

borde en viss maximiålder stadgas såsom vilkor för första tillträ
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 51

dandet af ett stipendium. I detta hänseende kunde det ej undgå akademiens

uppmärksamhet, att i vårt land, hvarest tonsättningskonsten oftast

blott utgjort en mera tillfällig verksamhet vid sidan af annat arbete

inom musikens område, och der, efter hvad erfarenheten hittills visat, de

konstnärliga anlagen i allmänhet jemförelsevis sent vunne mognad och

stadga, det mötte stora svårigheter att träffa sådana bestämmelser, som

ej uteslöte möjligheten af understöd, der sådant måhända ur konstnärlig

synpunkt funnes befogadt och önskligt. Akademien ansåge sig emellertid

böra uttala den meningen, att en sådan åldersgräns åtminstone ej borde

sättas lägre än 30 år.

öfver ansökningar, hvilka inom viss föreskrifven tid inkommit från

behörigen qvalificerade personer, skulle akademien till Eders Kongl. Maj:t

afgifva underdånigt utlåtande jemte förslag till anslagets fördelning.

Dock ansåge akademien sig äfven böra anhålla om rättighet att, derest

särskilda omständigheter dertill föranledde, kunna å förslaget upptaga

person, som öfverskridit förutnämnda åldersgräns och förty ej egt kompetens

att sjelf derom göra ansökan, med iakttagande att den del af anslaget,

som skulle kunna användas för sådant ändamål, begränsades till

ett belopp af högst 2,000 kronor.

I fråga om den tid, under hvilken ett efter ansökan erhållet stipendium

skulle kunna af stipendiaten innehafvas, ansåge sig akademien slutligen

böra föreslå, att stipendiet skulle utan vidare ansökan få behållas i

två år, inom hvilken tid stipendiat borde, genom inlemnadt musikaliskt

arbete i större form, ådagalägga, att understödet burit frukt, hvarefter

stipendietiden skulle kunna förlängas med två år och sedermera, under

förutsättning af fortsatt styrkt kompositionsverksamhet, med ett år i

sänder under ytterligare tre år. Hvarje gång bestämmelse träffades om

förlängning af stipendietiden, kunde möjligen äfven beloppet ändras, inom

förut angifna gränser.

Med stöd af hvad sålunda blifvit anfördt anhåller akademien, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition om ett

årligt anslag för svenska tonsättare å G,000 kronor att fördelas efter de bestämmelser

akademien angifvit eller Eders Kongl. Maj:t eljest kunde finna lämpliga.

Då jag den 13 januari 1892 för Kongl. Maj:t anmälde musikaliska

akademiens underdåniga skrifvelse i ämnet den 17 september 1891, tillät

jag mig uttala, att det här gälde den gren af tonkonsten, som ej blott

vore den högsta och för den fosterländska odlingen af mest ingripande

betydelse, utan äfven, såsom erfarenheten visat, mest i behof af en verksam

omvårdnad, samt att det ej torde lida något tvifvel, att det under
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Åttonde hufvudtiteln.

stöd, som i Norge och Danmark från statens sida lemnats dessa länders

kompositörer, kraftigt bidragit till den norska och danska tonkonstens utveckling

och nationella prägel, likasom att äfven hos oss goda frukter

vore att vänta af en liknande uppmuntran från det allmännas sida. I

öfverensstämmelse med de åsigter jag sålunda uttalat, och då af Riksdagens

svar på den sistlidna år aflåtna nådiga framställningen i ämnet

synes kunna dragas den slutsats, att Riksdagen i hufvudsak delar dessa

åsigter, tvekar jag ej att nu tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes

framlägga en förnyad proposition, i hvilken jemväl antydas de grunder,

efter hvilka ett anslag för ändamålet bör användas.

Enligt hvad af akademiens framstälda förslag framgår, skulle anslaget i sin

helhet disponeras uteslutande till stipendier, att utgå såsom understöd åt

tonsättare, hvilka ännu ej uppnått full konstnärlig mognad. Med en sådan

användning af anslaget skulle dock enligt min tanke ej beredas allt

det gagn för den inhemska tonsättningskonsten, som med detsamma bör

och kan vinnas. Akademien har sjelf erinrat derom, att de musikaliska

kompositörernas ställning hos oss är sådan, att de icke kunna utan alltför

stora ekonomiska uppoffringar egna sig åt utöfningen af sin konst. Vid

sådant förhållande synes det ej vara nog, att staten genom understöd i

form af stipendier bidrager till utvecklingen af lofvande anlag inom

ifrågavarande konstart, utan staten bör ock söka sätta den mognade konstnären

i tillfälle att utöfva den förmåga han förvärfva!. Sker ej detta,

har hvarken staten eller konstnären sjelf den båtnad af hans konstnärliga

utveckling, som varit afsedd och kunnat påräknas. Följaktligen anser jag,

att någon del af anslaget hör kunna användas till belöning åt eller uppmuntran

af inhemska tonsättare för åstadkommande af musikaliska konstverk af högre

värde. Tydligt är, att något visst årligt belopp ej kan bestämmas till användning

på sådant sätt, utan lärer det böra ankomma på Eders Kongl. Maj:t att efter

akademiens hörande i hvarje fall bestämma hvad i sådant afseende bör utgå.

Hvad åter beträffar stipendierna, till hvilka väl i regeln större delen

af ifrågavarande anslag skulle komma att användas, finner jag akademiens

förslag i hufvudsak tillfredsställande. Dock anser jag, att den

maximitid af sju år, som af akademien föreslagits för innehafvande af

stipendium, är något för högt tilltagen. Jag tillåter mig att i detta afseende

erinra derom, att enligt det af Eders Kongl. Maj:t faststälda reglemente

angående det på akademiens för de fria konsterna stat uppförda

reservationsanslag till resestipendier åt konstidkare den längsta tid, hvarunder

ett af dessa stipendier kan innehafvas, är bestämd till sex år; och

maximitiden för innehafvande af ett stipendium för musikidkare synes

mig i hvarje fall icke böra bestämmas längre, snarare något kortare för

s. 53 Kontrollera mot PDF

Åttonde lmfvudtiteln.

53

att, såsom akademien jemväl erinrat, bereda uppväxande yngre förmågor

större möjlighet att komma i åtnjutande af sådant understöd. Äfven

synes det mig mindre lämpligt att, på sätt akademien föreslagit, meddela

någon bestämmelse om viss ålder såsom vilkor för rätt att söka stipendium

— en bestämmelse, som ej heller har någon motsvarighet eller visat

sig erforderlig i afseende å de med dessa stipendier jemförliga stipendierna

vid akademien för de fria konsterna.

Med stöd af hvad jag sålunda anfört och under hänvisning till mina

i det föregående uttalade åsigter rörande det ifrågasatta anslagets användning

hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att under musikaliska akademiens stat uppföra ett årligt

reservationsanslag af 6,000 kronor för att, i enlighet med de föreskrifter,

som af Eders Kongl. Maj:t meddelas, användas dels till stipendier åt

yngre svenska musikidkare med anlag för tonsättningskonst och dels

till belöning åt eller uppmuntran af inhemska tonsättare för åstadkommande

af musikaliska arbeten af högre värde.

Naturhistoriska riksmuseum.

Till expenser för naturhistoriska riksmuseet utgår för närvarande ett [22.]

anslag af 10,370 kronor. Redan år 1877 anmälde vetenskapsakademien

hos Eders Kongl. Maj:t behofvet af detta anslags höjande från 7,470 kro

nor, hvarmed detsamma då utgick, till 12,000 kronor, och nådig propo- nnsla9■

sition i sådant syfte afläts till 1878 års Riksdag; men Riksdagen beviljade

då endast en förhöjning af 2,900 kronor, eller till anslagets nuvarande

belopp. I underdånig skrifvelse den 17 september 1890 anförde akademien,

att detta anslag, i hvilket äfven vore inberäknade särskildt anvisade 500

kronor expensmedel för museets mineralanalytiska laboratorium, under de

senare åren visat sig mer och mer för sitt ändamål otillräckligt. Anledningarna

härtill vore hufvudsakligen att söka dels i tillkomsten af en ny

museiafdelning, den för arkegoniater och fossila växter, dels i de stegrade

prisen på stenkol och koks, som användes för museets värmeledning.

Bristen å expensmedelsräkningen hade under de då närmast förflutna åren

alltjemt ökats. Då det icke läte sig göra att längre fortgå med denna år

för år växande brist, som med museets fortskridande tillväxt otvifvelaktigt

komme att med åren stegras i ett ännu starkare förhållande, anhöll akademien

om aflåtande af nådig proposition om expensmedelsanslagets höjande

till 12,000 kronor, då akademien ville tillse, att deraf till en början kunde

erhållas ett årligt bidrag till successiv förminskning af den dåvarande

bristen, efter hvars fullständiga amortering det höjda anslaget antagligen

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Åttonde lmfvudtiteln.

icke skulle komma att visa sig vara mer än tillräckligt för bestridande af

museets årliga expensutgifter.

I enlighet med akademiens sålunda gjorda hemställan afläts till 1891

års Riksdag nådig proposition, i afseende å hvilken statsutskottet anförde,

att den ej gifvit anledning till någon utskottets erinran. Den blef ock af

Första Kammaren bifallen, men afslogs af Andra Kammaren, och vid

gemensam votering afgjordes frågan i enlighet med Andra Kammarens

mening. En af akademien i skrifvelse den 9 september 1891 gjord framställning

i ämnet föranledde icke någon Eders Kongl. Maj:ts åtgärd.

Nu har akademien i underdånig skrifvelse den 14 september 1892

åter upptagit denna fråga och dervid anfört, bland annat, att bristen å

nämnda anslag numera uppginge till omkring 4,000 kronor samt att ordnandet

af denna angelägenhet icke längre kunde uppskjutas utan väsentligt

men för riksmuseet och verksamheten vid detsamma; och har akademien,

med åberopande af sina föregående underdåniga skrivelser i ämnet,

anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till näst instundande riksdag aflåta

förnyad nådig framställning om förhöjning af det till museet utgående

expensanslaget från dess nuvarande belopp, 10,870 kronor, till 12,000 kronor,

eller med 1,6,30 kronor.

Hvad sålunda i ärendet förekommit synes mig tydligt utmärka, att

här föreligger ett verkligt och oafvisligt behof, hvadan jag tillstyrker, det

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till höjande af naturhistoriska

riksmuseets årliga exepensmedelsanslag bevilja 1,630 kronor,

hvarigenom museets ordinarie anslag skulle komma att uppgå till 76,650

kronor.

Meteorologiska centralanstalten.

[23.] I underdånig skrifvelse den 30 oktober 1891 anhöll vetenskapsaka
utvidgande

a/demien, på hemställan af föreståndaren för statens meteorologiska centraltotalt

professorn R. Rubenson, att nådig proposition måtte aflåtas till

staiten. 1892 års Riksdag om beviljande dels af ett årligt anslag å 8,200 kronor

att utgå från och med år 1893 för ett fullständigt och planmessigt ordnande

och utvidgande af väderlekstjensten vid meteorologiska centralanstalten

såväl på förmiddagarne under hela året som ock på eftermiddagarne

under månaderna juli—september, dels ock af ett extra anslag

å 2,000 kronor för upprätthållande vid anstalten af en väderlekstjenst

till jordbrukets gagn under månaderna juli—september 1892.

Ehuru det syntes önskvärdt, att meteorologiska centralanstaltens verksamhet

blefve efter ett bestämdt system utvidgad och så fullständig som

s. 55 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

55

möjligt, ansåg jag mig likväl, af hänsyn till de många andra behof, hvilka

borde tillgodoses med statsanslag, icke kunna vid berörda skrifvelses föredragning

tillstyrka bifall till den gjorda framställningen i den utsträckning,

som föreslagits, utan hemstälde allenast, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att åt meteorologiska centralanstalten på extra stat för år 1893

bevilja till anordnande af väderleksmeddelanden om eftermiddagarne under

månaderna juli—september 2,500 kronor samt såsom bidrag till bestridande

af vissa utgifter för väderlekstelegram m. m. 2,200 kronor, med

rätt för Kongl. Maj:t att till ersättande från dessa anslag låta af tillgängliga

medel förskjuta hvad som för ifrågavarande ändamål under år 1892

erfordrades; och afläts till Riksdagen nådig proposition i enlighet med

hvad jag sålunda hemstält.

Emellertid väcktes inom Riksdagen genom enskild motion förslag

derom, att Riksdagen ville för utvidgning af den meteorologiska centralanstaltens

verksamhet, särskildt med afseende på utgifvandet af väderleksmeddelanden,

bevilja för år 1893 ett extra anslag af 10,200 kronor, hvarmed

åsyftades genomförande af ofvan omförmälda, utaf anstaltens föreståndare

framstälda förslag, ehuru hela det erforderliga beloppets beviljande

förordades allenast på extra stat.

I skrifvelse den 20 maj 1892, angående regleringen af utgifterna

under riksstatens åttonde hufvudtitel, anförde Riksdagen, att, ehuru hvad

af bemälde föreståndare ifrågasatts angående utvidgningen af anstaltens

verksamhet synts Riksdagen beaktansvärdt, Riksdagen likväl, med hänsyn

till det af mig mot ett genomförande af förslaget i dess helhet anförda

skäl, icke funnit sig kunna biträda framställningen i annan mån, än att

Riksdagen faststält det för anordnande af väderleksmeddelanden om eftermiddagarne

under sommarmånaderna afsedda anslag till något högre belopp

än det Eders Kongl. Maj:t föreslagit; att Riksdagen inliemtat, att för

fortsättning under år 1892 af den provisoriska eftermiddagstjenstgöring,

som under 1890 och 1891 årens somrar varit anordnad, af föreståndaren

beräknats åtgå en summa af 2,000 kronor; att, då det synts Riksdagen

lämpligt, att ifrågavarande väderleksmeddelanden måtte anordnas på det

något förbättrade sätt, föreståndaren syntes hafva åsyftat, Riksdagen ansett,

att medel till belopp af 2,000 kronor för hvartdera året, eller tillhopa

4,000 kronor, borde lemnas till föreståndarens förfogande för ändamålet;

att som Riksdagen likväl förestält sig, att en tillgång af 500 kronor skulle

kunna beredas genom minskning i då från anstaltens anslag utgående

arfvoden, förenämnda belopp, 4,000 kronor, synts Riksdagen kunna i nytt

anslag begränsas till allenast 3,500 kronor; samt att Riksdagen, som icke

haft något att erinra mot Eders Kongl. Maj:ts förslag om anvisande af

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Åttonde hufvudtiteln.

2,200 kronor till bestridande af vissa utgifter för väderi ekstelegram m. m.,

åt meteorologiska centralanstalten på extra stat för år 1893 beviljat, till

anordnande af väderleksmeddelanden om eftermiddagarne under månaderna

juli—september, 3,500 kronor samt såsom bidrag till bestridande af vissa

utgifter för väderlekstelegram m. in. 2,200 kronor, med rätt för Eders

Kongl. Maj:t att till ersättande från dessa anslag låta af tillgängliga medel

förskjuta hvad som för ifrågavarande ändamål under år 1892 erfordrades.

Vid underdånig föredragning den 15 juni 1892 af Riksdagens omförmälda

skrifvelse behagade Kongl. Maj:t ställa berörda anslag till föreståndarens

för meteorologiska centralanstalten förfogande att användas till de

med dem afsedda ändamål.

I en till vetenskapsakademien stäld skrifvelse af den 13 september

1892 har föreståndaren för meteorologiska centralanstalten ånyo framlagt

förslag till utvidgning af anstaltens verksamhet efter samma plan, som

förut omförmälts. I denna skrifvelse anföres hufvudsakligen följande.

De skäl, som förut åberopats för ifrågavarande utvidgning af anstaltens

verksamhet, egde fortfarande sin fulla giltighet och hade genom sista årets

erfarenhet ytterligare vunnit i styrka. Denna erfarenhet gåfve nemligen

vid handen, att de brister i det telegrafiska observationsnätet, som äfven

efter de senast vidtagna provisoriska förbättringarna förefunnes, men hvilka

det fullständiga förslaget afsåg att afhjelpa, ännu, oaktadt all möjlig omsorg

egnats åt materialets bearbetning, i ej ringa mån menligt inverkade

på väderleksutsigternas tillförlitlighet i de delar af vårt land, hvilkas

väderlek mera direkt påverkades af närbelägna områden i utlandet, från

hvilka väderlekstelegram ännu saknades, medan deremot utsigterna för andra

delar af vårt land, hvilkas väderleksförhållanden mindre direkt berördes

häraf, torde hafva tillfredsstält alla billiga anspråk.

Rörande den i sammanhang med utvidgningen af sommartjensten föreslagna

förbättringen af systemet i dess helhet ville föreståndaren nu ytterligare anföra,

att allt fortfarande anstaltens meddelanden om väderleksutsigterna på telegrafisk

väg dagligen sändes till de förnämsta hamnarne i riket, samt att under

årets lopp fyrfaldiga gånger till anstalten ingått förfrågningar från sjöfarande

och andra personer rörande utsigterna för vind och väderlek i olika delar

af Sverige och omgifvande farvatten, och syntes det föreståndaren alltså

högeligen önskvärdt, att anstalten äfven derutinnan utrustades med tillräckliga

hjelpmedel, så mycket hellre som den stora allmänheten och särskilt

jordbrukaren äfven under de öfriga årstiderna hade nytta af tillförlitliga

meddelanden om väderleksutsigterna.

På grund af det anförda ansåge föreståndaren sig böra ännu en gång

framlägga det år 1891 utarbetade förslaget till ordnande af väderlekstjensten

s. 57 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

57

vid meteorologiska centralanstalteii, dock med den förändring, som föranleddes

af Riksdagens erinran, att en årlig tillgång af 250 kronor borde

kunna beredas genom minskning i de från anstaltens anslag nu utgående

arfvoden, hvilken minskning föreståndaren trott kunna ske å den ersättning

af 500 kronor årligen, som från anstalten utginge till den tjensteman

vid Stockholms centraltelegrafstation, hvilken öfvervakade och sammanfattade

de dit inkommande väder lek stelegrammen; och hade således i det

ändrade kostnadsförslaget nämnda ersättning beräknats till endast 250

kronor om året.

Det af föreståndaren nu framlagda kostnadsförslag för utvidgning af

anstaltens verksamhet på föreslaget sätt har följande utseende.

1. Arfvoden till observatörer vid statens meteorologiska stationer.

Arfvoden till observatörer vid 11 stationer för

uppsättande af väderlekstelegram dagligen

året om klockan 8 f. m. å 75 kronor...... kronor

Arfvoden till observatörer , vid ytterligare 10

stationer för uppsättande af väderlekstelegram

klockan 8 f. m. under månaderna juli —september

a 20 kronor.................................... »

Arfvoden till alla ofvannämnda 21 observatörer

för verkställande af observation och uppsättande

af väderlekstelegram hvarje eftermiddag

under juli—september å 30 kronor »

Arfvoden för anställande af ytterligare extra ''

observationer och uppsättande af väderlekstelegram

till utlandet................................... »

Arfvode för observationer och telegrafering vid

Stockholms observatorium................................. »

825: —

200: —

630: —

200: —

256: — 2,111: —

2. Arfvoden till biträden vid det ökade

arbetet vid anstalten för den dagliga väderlekstjensten.

Vetenskapligt biträde vid den utvidgade väderlekstjensten

under förmiddagarne och dermed

i samband stående undersökningar, byråarbete

m. m.................................................

Vetenskapligt biträde vid den nya efter middags
tjensten

under juli—september....................

Transport

Bill. till Kikad. Prut. 18.93. 1 Samt. 1 Afd.

» 1,800: —

» 600: —

» 2,400: — 2,111: —

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Åttonde hufvudtitoln.

Transport kronor 2,400: — 2,111: —

ökade kostnader för telegrafering vid anstalten,

kopiering af väderleksuppgifter och synoptiska

kartor, budbäring m. m.............................. » 1,200: — 3,600: _

3. Diverse omkostnader.

Ökad förbrukning af kartblanketter, formulär,

anslag, telegrafremsor, skrifmaterialier, ljus

m. m..................................................................... » 214: —

Underhåll af telegraflinien mellan Stockholms

observatorium och centraltelegrafstationen .. » 150: — 364:-

4. Ersättning till utländska telegraflinier

för befordran af de nya väderlekstelegrammen

till anstalten.

Ersättning till engelska telegrafverket och nordiska

telegrafbolaget............................................

Ersättning till danska telegrafverket....................

5. Ersättning till svenska telegrafverket.

Till den tjensteman vid Stockholms centraltelegrafstation,

som öfvervakar och sammanfattar

de inkommande väderlekstelegrammen,

För telegram vexling med Hamburg...................

För eftermiddagstelegram till England och

Ryssland .........................................................

För de nya telegrammen.......................................

700: —

300: ~ 1,000: —

» 250: —

» 300: —

» 200: —

* 1,175: — 1,925: —

Summa kronor 9,000: —

Härifrån skulle dock afgå det tillskott, som anstalten

enligt nådiga brefvet den 31 maj 1889 åtnjuter,

nemligen ......................................................................... kronor 1,050: —

Således utgjorde den för ifrågavarande förslags genomförande

behöfliga tillökningen i anstaltens årliga anslag

en summa af.................................................................. » 7,950: —

Härvid har föreståndaren emellertid ansett sig böra framhålla, att anstalten

alltsedan år 1877 faktiskt åtnjutit ett tillskott af 2,150 kronor

utöfver sitt ordinarie anslag af 16,000 kronor, hvadan statsverkets verkliga

utgift för anstalten uppgått till 18,150 kronor, under det att enligt före
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufyudtiteln. 59

ståndarens förslag utgiften för framtiden, anstaltens lönestat oberäknad,

skulle utgöras af

det äldre ordinarie anslaget...................................... kronor 16,000: —

tillskottet enligt nådiga brefvet den 31 maj 1889 .......... » 1,050: —

den nu begärda tillökningen i det ordinarie anslaget . . »_7,950: -

Summa kronor 25,000: —

Då härifrån afdroges förut anvisade............................... kronor 18,150: —

återstode såsom den verkliga tillökningen i utgift för

statsverket.................................................................... » 6,850: —

Men härtill komme, enligt hvad en föreståndarens framställning bilagd

skrifvelse från telegrafstyrelsen den 17 juni 1892 utvisade — i hvilken

skrifvelse telegrafstyrelsen uttalade den uppfattning, att från och med år 1893

ersättning af allmänna medel borde beredas telegrafverket för bestyret med

de under juli, augusti och september månader vid meteorologiska centralanstalten

behöfliga nya meteorologiska telegrammen — under innevarande

år en ersättning till telegrafverket för nämnda telegram, hvilken telegrafstyrelsen,

på förfrågan af föreståndaren, beräknat till 925 kronor.

Ifrågavarande godtgörelse vore visserligen inbegripen i det efter aftal

med telegrafstyrelsen beräknade årliga ersättningsbelopp till telegrafverket

af 1,175 kronor, som funnes upptaget i det fullständiga förslag till väderlekstjenstens

ordnande, hvilket i vetenskapsakademiens underdåniga skrifvelse

den 30 oktober 1891 framlades; men då detta förslag ej vann bifall,

utan Riksdagen i stället beviljade till upprätthållande af väderlekstjensten

under juli—september 1893 en summa af 1,750 kronor, hvari ej ingick

lörenämnda af telegrafstyrelsen begärda ersättning, och då meteorologiska

centralanstaltens ordinarie anslag icke tilläte bestridandet af denna opåräknade

utgift, hvilken från och med år 1894 inberäknats i den nu föreslagna

förhöjningen af anstaltens årsanslag, såge föreståndaren sig nödsakad att

för år 1893 begära särskild godtgörelse af allmänna medel.

På grund af det sålunda anförda anhölle föreståndaren, att vetenskapsakademien

måtte söka utverka aflåtande af nådig proposition till

Riksdagen dels om förhöjning af meteorologiska centralanstaltens nuvarande

ordinarie anslag med en summa af 7,950 kronor, hvarigenom anstaltens

ordinarie årsanslag, lönestaten oberäknad, skulle komma att utgöra 25,000

kronor, dels ock om beviljande för en gång af en summa af 925 kronor

att till anstalten utgå under år 1893 för bestridande af den utaf telegrafverket

begärda ersättning för de nya meteorologiska telegrammen.

Med underdånig skrifvelse den 14 september 1892 bar vetenskapsakademien

till nådig pröfning öfverlemnat berörda af meteorologiska cen
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Åttonde hufvudtiteli!.

tralanstaLtens föreståndare gjorda framställning och dervid anfört, att, då

akademien icke kunde finna annat, än att föreståndaren andragit fullt

bindande skäl för sin anslagsbegäran, som ju hufvudsakligen åsyftade att

bereda ett eftersträfvadt gagn åt landets modernäring, åkerbruket, akademien

hade den giltigaste anledning att med sitt kraftigaste förord beledsaga

föreståndarens framställning till nådigt bifall.

Riksstaten för innevarande år upptager under rubriken meteorologiska

eentralanstalten såsom ordinarie anslag ett belopp af 25,050 kronor, deraf

16,000 kronor reservationsanslag, samt såsom extra anslag 5,700 kronor.

Det ordinarie anslaget innefattar dels lönestat för föreståndaren och

amanuensen med en slutsumma af 8,000 kronor, dels förenämnda enligt

nådigt bref den 31 maj 1889 såsom bidrag till anstaltens årliga utgifter

för väderlekstelegram m. m. anvisade .anslag å 1,050 kronor, dels ock

reservationsanslaget å 16,000 kronor, hvilket enligt nådiga bref den 12

maj 1876 och den 12 juni 1882 är afsedt till arfvoden åt observatörerna

vid rikets meteorologiska stationer, för räknebiträden, aflöning åt en vaktmästare,

anskaffande och underhåll af instrument, underhåll af anstaltens

telegraf och materiel, äfvensom för andra behof vid anstalten. Derest den

af meteorologiska centralanstaltens föreståndare nu begärda förhöjning af

anstaltens ordinarie anslag beviljas, bör enligt vetenskapsakademiens i underdånig.

skrifvelse den 30 oktober 1891 uttalade mening, hvartill akademien

uti sin senaste skrifvelse i ämnet hänvisa?, anslagsförhöjningen sålunda

fördelas, att till reservationsanslaget, som närmast afser fyllandet af

anstaltens egna, år från år något vexlande behof jemte aflöning åt observatörer,

läggas 6,075 kronor, motsvarande de af föreståndaren uppgifna

utgiftsposterna 1, 2 och 3, samt att, tillika med det redan befintliga anslaget

å 1,050 kronor, återstoden af anslagsförhöjningen, 1,875 kronor,

afsättes för bestridande af de i föreståndarens förslag under 4 och 5 upptagna

utgiftsposter, tillhopa 2,92p kronor.

Jern likt nådiga brefvet den 21 september 1877 åligger det anstalten

att årligen till telegrafverket utbetala 300 kronor för utvexling af meteorologiska

telegram med Deutsche Seewarte i Hamburg och 1,850 kronor

i ersättning för arfvoden åt telegraf^''enstemän, som besörja väderlekstelegraferingen

på åtskilliga orter utom Stockholm, för de meteorologiska

telegrammens sammanfattning å telegrafverkets centralstation i Stockholm,

för underhåll af telegrafledningen mellan denna station och Stockholms

observatorium samt för telegraferingens ombesörjande vid sistnämnda observatorium.

Till bestridande af dessa utgifter, tillhopa 2,150 kronor, balett

motsvarande belopp årligen måst anvisas af särskilda medel, hvilket

förhållande föreståndaren åsyftar, då han i sin anförda framställning upp
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

fil

gifver, att anstalten faktiskt åtnjutit ett tillskott af 2,150 kronor utöfver

sitt ordinarie anslag. Genom nådiga brefvet den 31 maj 1889 blef, såsom

förut nämndt, det ordinarie anslaget till anstalten böjdt med 1,050 kronor

såsom bidrag till bestridande af ifrågavarande utgifter; men återstående

1,100 kronor hafva äfven sedermera måst af Eders Kongl. Maj:t särskildt

anvisas, till dess Riksdagen år 1892 på extra stat beviljat medel för

fyllande af denna brist.

På grund af hvad föreståndaren för meteorologiska centralanstalten

och vetenskapsakademien i förevarande ämne anfört hemställer jag i underdånighet,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att, för ett

fullständigt ordnande och utvidgande af väderlekstjensten vid anstalten i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med föreståndarens nu afgifna förslag, det

till anstalten utgående årliga anslag måtte höjas med 7,950 kronor, deraf

6,075 kronor såsom reservationsanslag, hvarigenom anstaltens ordinarie

anslag skulle uppnå en slutsumma af 33,000 kronor (deraf 22,075 kronor

reservationsanslag).

Till föreståndarens framställning angående ett extra anslag af 925

kronor till bestridande af ersättning åt telegrafstyrelsen för de nya meteorologiska

telegrammen torde jag få framdeles återkomma i sammanhang

med redogörelsen för de å extra stat erforderliga anslagen under åttonde

hufvudtiteln.

Hospitals underhåll.

I skrifvelse den 23 september nästlidna år angående medicinalverkets [24.]

behof har medicinalstyrelsen anfört, att, enär arbetena å Piteå hospitals Apningsstat

byggnader så långt framskridit, att hospitalet kunde tagas i bruk under1°.

loppet af innevarande år, och då det tillika vore af den största vigt, att

sjuke der måtte kunna emottagas så snart som möjligt, för att i någon

mån fylla det stora behofvet af plats för sinnessjuke, det vore nödvändigt,

att ajlöningsstat för hospitalets läkare och andra tjenstemän bestämdes.

Beträffande ifrågavarande aflöningsstat har medicinalstyrelsen ansett samma

grunder i allmänhet böra följas, som tillämpats i fråga om andra hospital.

Aflöningsstater för dessa hospitals läkare och öfriga tjenstemän hafva

blifvit af Eders Kongl. Maj:t faststälda den 5 juni 1885 hvad angår de

äldre hospitalen och den 4 juni 1886 beträffande Kristinehamns hospital,

som i storlek svarar mot det vid Piteå. För sysslomannen vid sistnämnda

hospital borde dock, enligt medicinalstyrelsens åsigt, lönen bestämmas högre

än för syssloman vid lika stora hospital i södra och mellersta Sverige, alldenstund

vid Piteå hospital göromålen komme att blifva betydligt mera

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Åttonde bnfvndtiteln.

omfattande och dertill kräfva större förmåga hos sysslomannen på grund af

de särskilda omständigheter, som betingades af detta hospitals nordliga läge

och hvilka koinme att göra sig gällande såväl vid hospitalets iordningställande

som ock vid den årliga förvaltningen.

I fråga om aflöning för andra tjensteman än läkare och syssloman

vid de hospital, för hvilka aflöningsstater bestämdes åren 1885 och 1886,

har Riksdagen medgifvit, att till arfvoden åt dessa tjensteman må användas

ett kontant belopp af högst 17,000 kronor af förslagsanslaget till hospitals

underhåll. För beredande af arfvoden åt motsvarande tjensteman vid

Piteå hospital skulle enligt medicinalstyrelsens förslag erfordras 1,300

kronor.

På de af medicinalstyrelsen anförda skäl och i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med hvad bemälda styrelse föreslagit hemställer jag, det Eders

Kongl. Maj:t täcktes göra framställning derom,

att Riksdagen må godkänna följande aflöningsstat för öfverläkare, biträdande

läkare och syssloman vid Piteå hospital:

öfverläkaren ............................................................. kronor 6,000: —

jemte boställsvåning, ved och elektrisk belysning;

biträdande läkaren ....................................................... » 2,500: —

jemte bostad med möbler, sängkläder, lyse, ved, tvätt

och kost lika med allmänna afdelningen samt såsom

kostförbättringspenningar 200 kronor;

sysslomannen..................................................................... » 3,200: —

jemte boställsvåning, ved och elektrisk belysning;

att i fråga om denna stats tillämpning Riksdagen jemväl må godkänna,

att enahanda föreskrifter, som af Eders Kongl. Maj:t redan be
träffande

stat för tjensteman vid Kristinehamns hospital meddelats om den

kontanta aflöningens fördelning i lön och tjenstgöringspenningar, om förändring

i biträdande läkarens aflöning under vissa förhållanden samt om

förbud för öfverläkaren att utom hospitalet utöfva annan än viss praktik,

äfven skola tillämpas för bemälde tjensteman vid Piteå hospital;

att, på det Eders Kongl. Maj:t må komma i tillfälle att lemna arfvoden

åt öfriga vid Piteå hospital erforderliga tjensteman, Riksdagen må med

1,300 kronor öka det belopp af högst 17,000 kronor, som af Riksdagen

åren 1885 och 1886 beviljats till arfvoden åt motsvarande tjensteman vid de

hospital, för hvilka aflöningsstater då faststäldes; äfvensom

att Riksdagen må medgifva, att de sålunda för samtliga tjensteman

vid Piteå hospital afsedda aflöningar skola utgå af förslagsanslaget till

hospitals underhåll.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

63

Resestipendier samt läroböckers och lärda verks utgifvande.

I riksstaten har alltsedan år 1841 varit uppfördt ett anslag till [25.]

understöd för resor i vetenskapligt syfte samt till utgifvande af lär oböcker Höjning af

och lärda verk. Ursprungligen utgörande en summa af 10,000 riksdaler sla'',et''

banko, med tillägg af 400 riksdaler samma mynt, som förut varit under

sundhetskollegii stat upptagna till reseunderstöd åt unge läkare, har anslaget

genom de förhöjningar, som vid riksdagarne åren 1862—63 och år

1872 på Kongl. Maj:ts derom gjorda framställningar beviljats, blifvit

ökadt till 24,000 kronor.

Omförmälda förhöjningar hafva påkallats af de växande kraf på delaktighet

af anslaget, som vetenskapens idkare framstält och som ofta måst

lemnas ohörda af brist på medel, huru berättigade anspråken än må hafva

varit. Ej heller det nuvarande anslaget lemnar tillräcklig tillgång till

understöd åt alla deraf förtjente sökande, och Eders Kongl. Maj:t har derför

redan år 1889 till Riksdagen gjort framställning, att anslaget måtte

ytterligare höjas med 6,000 kronor, hvilken framställning dock icke vann

Riksdagens bifall. Detta synes likväl ej hafva berott på den uppfattning,

att anslagets ökande vore opåkallad^ I det af statsutskottet öfver nämnda

framställning afgifna utlåtande yttrade utskottet, att, då de af Eders Kongl.

Maj:t äskade förhöjningar i de under åttonde hufvudtiteln uppförda ordinarie

anslag, hvilka utskottet i föregående punkter funnit sig böra tillstyrka,

redan uppginge till ett ganska ansenligt belopp, samt behofvet af

den ifrågavarande anslagsförhöjningen icke vore af så trängande beskaffenhet,

att icke med dess tillgodoseende skulle kunna ännu någon tid utan

olägenhet anstå, ansåge sig utskottet icke kunna hos Riksdagen förorda

denna anslagsförhöjning, hvadan utskottet hemstälde, att framställningen

icke måtte af Riksdagen bifallas. Första Kammaren godkände likväl

Eders Kongl. Maj:ts framställning. I Andra Kammaren, hvilken biföll

statsutskottets hemställan, torde, att döma af kammarens protokoll, icke

någon obenägenhet mot anslagets ökande i och för sig hafva framkallat

beslutet, utan man var af den åsigt, att tillökningens beviljande kunde

uppskjutas ett eller annat år; och vid gemensam votering segrade Andra

Kammarens mening.

De år, som sedermera förflutit, hafva ådaglagt, hurusom de skäl, hvilka

år 1889 af dåvarande departementschefen inför Eders Kongl. Maj:t androgos

för en förhöjning uti ifrågavarande anslag, med tilltagande styrka

göra sig gällande. Anslagets knapphet i förhållande till de berättigade

anspråken på understöd deraf blir allt mer i ögonen fallande. Vetenska
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Åttonde hufvudtiteln.

poens fält vidgar sig hos oss liksom hos andra kulturfolk mer och mer.

A andra sidan rigtar hvarje enskild vetenskapsman sina studier på mera

begränsade områden, hvilka desto djupare genomforskas. Häraf och af det

ökade vetenskapliga intresset i allmänhet följer, att antalet af nitiske forskare

ökas. Men ju mera det vetenskapliga arbetet specialiseras, desto mindre

blifva utsigterna, framför allt i ett litet land såsom vårt, att hos en

större allmänhet vinna afsättning för arbetsprodukten och derigenom i någon

mån få ersättning för häfda kostnader och mödor. Statens mellankomst, som

häraf i ökad grad påkallas, blifver nu för tiden så mycket nödvändigare,

som man vid utgifvandet af vetenskapliga verk numera kan och måste,

för att göra dem rätt fruktbringande, i högre grad än förr betjena sig af

de ypperliga hjelpmedel, som de reproducerande konsterna erbjuda, en förmån,

som dock måste köpas med betydligt stegrade kostnader.

Med hänvisning i öfrigt till hvad i detta ämne af min närmaste företrädare

anfördes till statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 12

januari 1889, får jag särskild! åberopa, att eu stor de! af det nuvarande

anslaget redan kan sägas vara disponerad för tillgodoseende af vissa ändamål.

På sätt i nyssnämnda protokoll närmare angifves, utgå nemligen

sedan länge dels till resestipendier 10,500 kronor, dels såsom bidrag till

utgifvande af universitetens årsskrifter och »Nordiskt medicinskt arkiv»

4,200 kronor, hvilket sistnämnda belopp dock visat sig otillräckligt för

att understödja berörda företag i så hög grad, som varit önskligt. Under

de senaste åren har jemväl beviljats ett belopp af 500 kronor om året

såsom bidrag till utgifvande af en fjerde tidskrift, »Arkiv för nordisk

filologi». Efter afdrag af samtliga dessa belopp återstår å det nuvarande

anslaget endast en summa af 8,800 kronor. Att ur denna återstod tillfredsställa

öfriga välgrundade anspråk i förevarande hänseende har visat

sig omöjligt.

I afseende å storleken af den behöfliga anslagsförhöj ningen, hvilken, på

sätt i nämnda statsrådsprotokoll yttras, bör hufvudsakligen afse att vara

en förstärkning af medlen till understöd för utgifvande af läroböcker och

lärda verk samt hafva till syfte förnämligast att underlätta och främja

utgifvandet i tryck af värdefulla arbeten, som icke kunna påräkna någon

större afsättning, och hvilka eljest icke skulle komma den vetenskapliga

forskningen till godo, anser jag, att det belopp, som af Eders Kongl Maj:t

äskades vid 1889 års riksdag, äfven nu bör begäras.

På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag i underdånighet,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att höja reservationsanslaget

till resestipendier samt läroböckers och lärda verks utgifvande från

24,000 kronor till 30,000 kronor, eller med 0,000 kronor.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvndtiteln.

65

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

I öfriga ordinarie anslag under åttonde hufvudtiteln har jag icke att [26.]

föreslå annan förändring, än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, skrifmateriförslagsanslaget

till skrifmaterialier och expenser, ved in. m., för närvarande “p^fr^ved

upptaget till 23,090 kronor, måtte höjas med 3 kronor, eller till 23,093 «• «>■

kronor.

Extra anslag-.

Riksarkivet.

I skrifvelse den 30 sistlidne september har riksarkivarien, under erinran [27.]

att i den af Eders Kongl. Maj:t den 1 juni 1877 för riksarkivet faststälda Arfvoden åt

stat en summa af 6,000 kronor vore anslagen till vikariatsersättningar,6:

arfvoden och flitpenningar åt extra biträden, renskrifning m. m., anfört,

bland annat, att af denna summa utginge till vikariatsersättningar, då samtliga

tjensteman begagnade sig af sin rätt till semester, ett belopp af 1,325

kronor, till arfvoden åt extra vaktmästare omkring 300 kronor och till

renskrifning ett vexlande, mindre belopp, under det att omkring 4,300

kronor tillädes e. o. amanuenser såsom arfvoden och flitpenningar, på det

sätt att 3,000 kronor lemnades i form af bestämda arfvoden å 1,000 kronor

årligen åt tre sådana amanuenser emot viss, daglig tjenstgöringsskyldighet,

och återstoden, omkring 1,300 kronor, qvartalsvis utdelades till de öfriga

e. o. amanuenserna. Då emellertid antalet af riksarkivets e. o. amanuenser

numera uppginge till 10, blefve ersättningen för dem, som ej åtnjöte bestämdt

årsarfvode, mycket ringa och stode, enligt riksarkivariens mening,

ej i något rimligt förhållande till det arbete, de inom arkivet utförde.

Flertalet af dem tjenstgjorde nemligen å riksarkivet så godt som dagligen

flere eller färre timmar, deras arbete vore för arkivet af mycket värde och

skulle ej utan stor olägenhet kunna undvaras. Äfven under antagande,

att antalet af e. o. amanuenser vid riksarkivet skulle kunna något minskas,

blefve det för ändamålet i staten anslagna beloppet i hvarje fall alldeles

otillräckligt. Riksarkivarien, som ansåge billigt, att ett så godt och redbart

arbete som det, hvilket utfördes af de ifrågavarande extra ordinarie

tjenstemännen, icke af staten lemnades utan någorlunda skälig ersättning,

har derför hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att

vid nästkommande statsreglering höja det i riksarkivets stat till vikariats
Bih.

till Jliksd. Vrol. 1893. 1 Sami. 1 Afd. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Åttonde lmfvndtiteln.

ersättningar, arfvoden och flitpenningar åt extra biträden, renskrifning

ra. in. anslagna belopp från 6,000 kronor till 8,500 kronor eller, i fall

sådant skulle befinnas lämpligare, att på extra stat. för år 1894 anvisa ett

belopp af 2,500 kronor att användas till arfvoden åt de extra ordinarie

tjenstemännen vid riksarkivet.

De af riksarkivarien sålunda anförda skäl finner jag synnerligen beaktansvärda.

Sedan den tid, då gällande stat för riksarkivet faststäldes,

har detta embetsverk kommit i besittning af en betydligt utvidgad lokal,

hvilket förhållande i förening med arkivaliernas tillväxt framkallat behof

af ökad tillgång på arbetskrafter. För att tillgodose detta behof torde den

af riksarkivarien angifna utväg att genom extra anslag bereda skäliga

arfvoden åt ett tillräckligt antal e. o. amanuenser i riksarkivet tillsvidare

kunna och böra anlitas; och jag tillstyrker derför i underdånighet, det

Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att på extra stat för år

1894 anvisa ett belopp af 2,500 kronor till arfvoden åt extra ordinarie

tjensteman i riksarkivet.

[28.] Med anledning af riksarkivariens i förenämnda skrifvelse den 30 sep
uigifv

ande af timber 1892 gjorda framställning tillstyrker jag, det Eders Kongl. Maj:t

handlingar måtte föreslå Riksdagen att till fortsatt utgifvande i tryck genom riksarkivet

af sådana skrifter och handlingar, som äro af vigt för fäderneslandets historia,

på extra stat äfven för år 1894 anvisa ett belopp af 3,000 kronor, eller

samma belopp, som under flera föregående år varit för ändamålet beviljadt.

[29.] I nyss omförmälda skrifvelse har riksarkivarien hemstält, att jemväl

ingifvande affär år 1894 måtte på extra stat beviljas 1,500 kronor till fortsatt utgif^

dagsakterT Yan(^e genom riksarkivet af »Svenska riksdagsakter jemte andra handlingar,

som höra till statsförfattningens historia under tidehvarfvet 1621—1718».

Med anledning häraf och då de skäl, som föranledt Riksdagen att under

de senaste åren anslå medel för ifrågavarande ändamål, fortfarande ega

giltighet, tillstyrker jag, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen

att jemväl för år 1894 på extra stat bevilja för sagda ändamål ett anslag

af 1,500 kronor, eller samma belopp, som för innevarande år blifvit anvisadt.

Nationalmuseum.

[30.] Med anledning af intendentens vid nationalmuseum i skrifvelse den

industriella 28 september 1892 gjorda framställning hemställer jag, det Eders Kongl.

samlingar. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, i likhet med hvad förut skett, anvisa

s. 67 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

67

jemväl för år 1894 ett extra anslag af 4,000 kronor för vård, underhåll

och tillökning af statens konstindustriella samlingar.

Lifrustkammaren.

På derom af föreståndaren för lifrustkammaren i skrifvelse den 28 [31.]

september 1892 gjord underdånig framställning tillstyrker jag, det Edersz''i-O''“s(ianmo"

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för tillsyn, underhåll och vård

af lifrustkammarens samlingar m. m. anvisa på extra stat jemväl för år

1894 ett anslag af 5,800 kronor, att användas enligt samma grunder, som

hittills följts.

Domkapitlens expeditioner.

För att åt tjenstemännen vid domkapitlens expeditioner bereda löne- [32.]

förbättring under år 1894, i likhet med föregående år, erfordras anslag Lsne/urbätttill

oförändradt belopp; och får jag för den skull i underdånighet tillstyrka männen vid

framställning till Riksdagen derom, att för berörda ändamål måtte å extra domkapitlens

r o j • o r-r -t i expeditioner.

stat för ar 1894 anvisas 3,716 kronor.

Universiteten.

Med anledning af vederbörandes framställningar om fortfarande under- [33.]

stöd af statsmedel för de vid universiteten befintliga seminarier för Språk-Seminf,rief för

vetenskap och matematik får jag, under åberopande af hvad tillförene i skap och matedetta

hänseende anförts, i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t maliktäcktes

föreslå Riksdagen att åt ifrågavarande anstalter äfven för år 1894

bevilja extra anslag till samma belopp som förut, nemligen:

till det språkvetenskapliga seminariet i Upsala................ kronor 3,000: —

» » » »i Lund ................. » 2,950: —

» » matematiska > i Upsala.............. » 1,500: —

» » » » i Lund................... » 1,500: —

Vid 1889 års riksdag beviljades, på det att laboratorstjensten i experi- [34.]

mentel fysik samt observatorstjensten i astronomi vid universitetet i Upsala1/""''»? åt en

måtte kunna med ordinarie innehafvare förses, för hvardera af nämnda 0 !

befattningar 3,000 kronor årligen, att utgå intill dess adjunktslöner blefve

härför tillgängliga; och hafva i berörda afseende för hvartdera af åren

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Åttonde hufYudtiteln.

1890—1893 anvisats 6,000 kronor. Sedan numera adjunkten L. Edman,

efter det honom beviljats förhöjd pension, sökt och erhållit afsked, har den

af Edman innehafda adjunktslön blifvit tillgänglig att användas för en af

de ofvannämnda befattningarna. Jag får derför i underdånighet tillstyrka,

att Eders Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen göra framställning om anvisande

för år 1894 af 3,000 kronor till aflöning åt observatorn i astronomi

vid universitetet i Upsala.

[35.] Af det vid 1888 års riksdag beviljade anslag, 36,000 kronor, för an
Univeniteis-

ställande vid universitetet i Upsala under sex år af lärare i tyska, franska

lektorer^ Up''och engelska språken äro för hvardera af åren 1889—1893 anvisade 6,000

kronor. Jag tillstyrker nu i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

till Riksdagen göra framställning derom, att af oinförmälda anslag må för

år 1894 anvisas 6,000 kronor.

[36.] Bland de af akademiska konsistoriet i Upsala begärda och af universi
Pndei-tiisninsentetskanslern

förordade anslag förekommer ett, som är afsedt för uppei

geogra . fållande af undervisningen och examinationen i geografi vid nämnda universitet.

T fråga om behofvet af detta anslag inhemtas af handlingarna, att

professorn i statskunskap O. J. Alin vid humanistiska sektionens sammanträde

den 5 december 1891 anfört, hurusom undervisningen i geografi vid

universitetet dittills ingått i undervisningen uti statskunskap endast för så

vidt geografisk kunskap vore nödig för vinnande af den kännedom om

de särskilda ländernas politiska förhållanden, som undervisningen i statskunskap

afsåge att meddela, men att i följd af de den 17 april 1891 vidtagna

ändringar i universitetsstatuterna och den samma dag utfärdade nya

stadga angående filosofie kandidat- och licentiat-examina numera måste

jemte undervisningen i statskunskap meddelas särskild undervisning i geografi

och denna åtminstone till det omfång, att kunskapsfordringarna i filosofie

kandidatexamen motsvarade det kraf, som borde ställas på blifvande

läroverksadjunkter i ämnet. Alin hade vidare dels tillkännagifvit, att han icke

ansåge sig i sin egenskap af professor i statskunskap ega skyldighet att

meddela undervisning i geografi i den utsträckning, som sålunda blifvit

bestämd, och ej vore villig att åtaga sig denna skyldighet, då ett dylikt

åtagande skulle menligt inverka på uppfyllandet af de skyldigheter, som

han vid emottagandet af sin professur iklädt sig, dels ock erinrat, att universitetet

inom sin lärarekår egde en annan person, som vore både skicklig

och villig att åtaga sig meddelandet af den ifrågavarande undervisningen.

Med anledning häraf beslöt sektionen ingå till kanslern med anhållan, att

s. 69 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

69

af universitetets medel måtte för läseåret 1892—1893 anvisas en summa af

1,000 kronor till arfvode för bestridande af undervisning och examination

i geografi enligt de bestämmelser, som kanslern kunde föreskrifva. Denna

af drätselnämnden och det mindre konsistoriet förordade anhållan bifölls

af kanslern. Då emellertid drätselnämndens förord gafs under förutsättning,

att sådant anslag skulle endast under läseåret 1892—1893 utgå af

universitetets medel, samt att, derest jemväl framdeles enahanda anslag

blefve erforderligt, detsamma skulle bestridas af statsmedel, har hemställan

nu gjorts, att åtgärder måtte vidtagas för utverkande af ett statsanslag

å 1,000 kronor, att af universitetet disponeras för uppehållande af

undervisningen och examinationen i geografi under läseåret 1893—1894.

Sektionen har visserligen ansett den föreslagna summan under vanliga förhållanden

vara för det uppgifna ändamålet otillräcklig, men då upplyst

blifvit, att nöjaktig undervisning i ämnet kan för tillfället anskaffas mot

omförmälda ersättning, funnit sig böra stanna vid en anhållan om nämnda

belopp, hvarom konsistorium ock gjort framställning.

Då geografien numera så väl vid elementarundervisningen som vid

universitetet intager en långt vigtigare och sjelfständigare ställning än förr,

är det af stor vigt, att vid universitetet finnes någon lärare, som är skyldig

att undervisa och examinera i detta ämne i den utsträckning, som nu

erfordras. Jag finner mig derför böra tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t

måtte till Riksdagen göra framställning derom, att på extra stat för år

1894 må anvisas ett belopp af 1,000 kronor, att användas för uppehållande

af undervisningen och examinationen i geografi vid universitetet i

Upsala.

Vid senaste riksdag anvisades, enligt Eders Kongl. Maj:ts framställ- [37.]

ning, på extra stat för innevarande år ett belopp af 2,500 kronor till arfvoden

åt extra ordinarie amanuenser vid universitetsbiblioteket i Upsala. Då upsala.

detta anslag fortfarande är af beliofvet påkalladt, tillstyrker jag, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för ifrågavarande ändamål bevilja

för år 1894 ett extra anslag af 2,500 kronor.

Vid senaste riksdag beviljades till nya byggnader och förändringar vid [38.]

botaniska institutionen i Upsala ett anslag af 56,000 kronor, hvaraf för Bmnader

innevarande år anvisades 30,000 kronor. Då angeläget är, att ifrågavarande Zacutione^i

byggnads- och förändringsarbeten snart varda utförda, får jag i underdå- uPmia.

nighet hemställa, det Eders Kongl. Magt täcktes föreslå Riksdagen att till

utgående under år 1894 anvisa återstoden af nämnda anslag, 26,000 kronor.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Åttonde hufvudtiteln.

[39.] Vid 1889 års riksdag beviljades, på det att en extra ordinarie pro
Ajiöning

åt enfessur inom juridiska fakulteten vid universitetet i Lund måtte kunna tillC"

°\ PLund.>0’sättas, ett anslag af 4,000 kronor årligen, att utgå intill dess adjunktslöner

blefve härför tillgängliga; och har sagda belopp anvisats för hvartdera af

åren 1890—1893. Då medel å universitetets stat ännu icke äro att för

ifrågavarande ändamål tillgå, hemställer jag, att Eders Ivongl. Maj:t täcktes

till Riksdagen göra framställning om anvisande för år 1894 af 4,000 kronor

till aflöning åt en extra ordinarie professor inom juridiska fakulteten

i Lund.

[40.] Af det vid 1889 års riksdag beviljade anslag, 36,000 ki’onor, för an
Universitets■

ställande för en tid af sex år vid universitetet i Lund af lärare i tyska,

CLund.'' franska och engelska språken, äro för hvartdera af åren 1890—1893 anvisade

6,000 kronor. Jag tillstyrker nu i underdånighet, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes till Riksdagen göra framställning derom, att af omförmälda

anslag må för år 1894 anvisas 6,000 kronor.

[41.] Under åberopande af de skäl, som förut anförts för beviljande af ett

Arfvode åt personligt anslag åt docenten vid universitetet i Lund Sven Söderberg, får

^Söderberg. US 1 underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå'' Riksdagen

att såsom särskildt arfvode åt docenten Söderberg för år 1894 anvisa

ett extra anslag å 2,000 kronor, med vilkor att Söderberg under

nämnda år egnar sin tjenst åt universitetets historiska museum samt myntoch

medalj kabinett.

[42.] Vidare hemställer jag, att, på det vice bibliotekarien vid universitetet

^e^bibihte1 *'' Lund August Jacob Theodor Palm må fortfarande komma i åtnjutande

larief a. j. af det honom vid 1889 års riksdag beviljade personliga lönetillägg, Eders

t. Palm. Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta nådig framställning derom, att

för nämnda ändamål må anvisas för år 1894 ett extra anslag af 500 kronor.

[43.] Likaledes hemställer jag, att, på det kamreraren vid universitetet i

Lönetillägg åt Lulld Oscar Gerhard Regnell må fortfarande komma i åtnjutande af det

rercirenl''o.m<? h°n0m vid 1891 års riksdag beviljade personliga lönetillägg, Eders Kongl.

Regndi. Maj:t, täcktes föreslå Riksdagen att såsom personligt lönetillägg åt Regnell

för år 1894 på extra stat anvisa samma belopp som det för innevarande

år anslagna, eller 750 kronor, deraf 150 kronor såsom tjenstgöringspenningar.

[44.] Med anledning af gjord anmälan om det fortfarande behofvet af arf
Ubibiiotehu

VOf^en åt extra biträden vid universitetsbiblioteket i Lund tillstyrker jag,

i Lund.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

71

det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att, i likhet med hvad

under flera år egt rum, jemväl för år 1894 på extra stat anvisa 1,500 kronor

till arfvoden åt extra biträden vid nämnda bibliotek.

Enär det anslag, som för åren 1892 och 1893 beviljats till arfvode [45.]

åt en instrumentmakare vid fysiologiska institutionen i Lund, fortfarande-''!»;/!)»* åt en

är behöfligt, tillstyrker jag, att till Riksdagen må göras nådig framställning

derom, att för omförmälda ändamål må för år 1894 anvisas ett extra

anslag till samma belopp som förut, eller 500 kronor.

Med åberopande af hvad jag förut under punkten 3 anfört om be- [46.]

bofvet af förstärkning utaf arbetskrafterna vid patologiska institutionen iPatoiogMa inLund

hemställer jag, det täcktes Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att sMui™fn 1

för sagda ändamål bevilja för år 1894 ett extra anslag af 500 kronor.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Med anledning af vederbörandes anhållan om fortfarande anslag till [47.]

arfvoden åt tvä amanuenser vid Karolinska institutet, för hvilka sådant an- Arfvoden åt

slag under en följd af år beviljats, får jag tillstyrka, att Eders Kongl. amanuenserMaj:t

täcktes föreslå Riksdagen att jemväl för år 1894 å extra stat anvisa:

till arfvode åt en amanuens vid Karolinska institutets gy
nekologiska

klinik................................................................... kronor 900: —

» arfvode åt en amanuens vid institutets kemiska laboratorium

........................................................................................ » 900: —

De skäl, som föranledt Eders Kongl. Maj:ts under de närmast före- [48.]

gående åren hos Riksdagen gjorda och af densamma bifallna framställningar Kliniker för

om anslag till uppehållande såväl af den pediatriska kliniken vid Kronprin- barnvukd°- sessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn som af en pediatrisk poliklinik i hufvudstaden,

ega, på sätt af vederbörandes förnyade framställning i ämnet

framgår, fortfarande giltighet. För den skull hemställer jag i underdånighet,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att på extra stat för

år 1894 anvisa:

till en pediatrisk klinik vid Kronprinsessan Lovisas vård
-

anstalt för sjuka barn ............................................ kronor 1,800: —

» en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm ............. » 2,800: —

under vilkor, hvad sistnämnda anslag beträffar, att Stockholms stad för

polikliniken tillskjuter samma belopp för år 1894.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Åttonde liufvudtiteln.

[49.] Ytterligare hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riks
wtewia°Ko

^agen> att ett anslag å 1,500 kronor måtte, i likhet med hvad för de seveändamål9*

nare åren egt rum, å extra stat för år 1894 beviljas till bekostande af teckningar

i vetenskapliga ändamål vid Karolinska institutet.

[50.] Nästlidna års riksdag beviljade på Eders Kongl. Maj:ts framställning

UtVafoioiniMf ett ansla§ l20»800 kronor för om- och tillbyggnad af den åt Karolinska insti
anåtomhka^nJn^s

patologiskt-anatomiska och kemiska institutioner in. m. för närvarande

b ‘“""1 uPP^tna byggnad, till de nya lägenheternas inredning och förseende med

yggna m. m UppVärmnings- och luftvexlingsinrättningar samt gas- och vattenledningar

äfvensom till uppsättning å den bakteriologiska afdelningen af erforderliga

instrument in. m.; och anvisade Riksdagen af dettao anslag ett belopp af

25,000 kronor till utgående under innevarande år. Återstoden af anslaget,

95,800 kronor, torde lämpligen böra på två år fördelas; och hemställer

jag, det täcktes Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att af nu ifrågavarande

anslag anvisa å extra stat för år 1894 ett belopp af 50,000 kronor.

[51.] Under åberopande af den utredning, som i punkten 7 här ofvan lem
mITZenLna''tS

angaen(^e hell of vet af åtskilliga instrument och apparater för den hygiem''hygieniskaen

niska institutionen vid Karolinska institutet, hemställer jag, att Eders Kongl.

institutionen. Maj:t måtte hos Riksdagen göra framställning om anvisande å extra stat

för år 1894 af 2,000 kronor att användas till anskaffande af behöfliga

instrument och apparater för nämnda institution.

Allmänna läroverken och pedagogierna.

[52.] För att äfven under år 1894 må beredas tillfällig löneförbättring åt

Tillfällig iöne-lärarne vid de allmänna läroverken och pedagogierna, att utgå efter samma

förbättring. grun(jer gom för innevarande år, hemställer jag i underdånighet, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att på, extra stat för år 1894 anvisa

enahanda belopp, som för ändamålet är i detta års riksstat uppfördt,

eller 345,725 kronor.

[53.] ^ Likaledes hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till arfvoden

Arfvoden åt åt extra lärare samt till arfvodesförhöjning åt extra ordinarie ämneslärare

eXtr''m. l<m.are de allmänna läroverken af Riksdagen på extra stat för år 1894 äska

enahanda belopp, som under de senaste åren anvisats, eller tillsammans

100,000 kronor.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

73

Högre lärarinneseminariet.

För beredande åt lärare och lärarinnor vid högre lärarinneseminariet af [54.]

tillfällig löneförbättring jemväl för år 1894, att utgå efter samma grunder?Wä% innesom

den för innevarande år beviljade, tillstyrker jag, att Eders Kongl. fårbattnn9- Maj:t måtte föreslå Riksdagen att för år 1894 på extra stat anvisa enahanda

belopp som hittills, eller 4,000 kronor.

I skrifvelse den 20 sistlidne september har direktionen för högre lä- [55.]

rarinneseminariet i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes Valfri fjerde

göra framställning till Riksdagen om anslag på extra stat för år 1894 afundervisni™‘i

dels 3,000 kronor för uppehållande af den valfria fjerde årskursen vid sedlig ekonomi,

minariet, dels 5,000 kronor för beredande af undervisning i huslig ekonomi

vid seminariet och den dermed förenade normalskolan för flickor.

Beträffande seminariets valfria fjerde årskurs har direktionen erinrat

derom, att densamma första gången anordnades läseåret 1890—91 och

sedermera oafbrutet fortgått. Den bekostades till en början af besparingar

å medel, som stälts till direktionens förfogande, men sedan 1892 års ingång

af anslag, som af Riksdagen för ändamålet anvisats. Läseåret 1890

—91 undervisades i berörda kurs 9 elever och läseåret 1891—92 10 elever.

Höstterminen 1892 utgjorde de ordinarie elevernas antal 11, hvartill kommit

2 extra elever. Närmare redogörelser för denna fjerde årskurs, hvilken

sedan 1892 års början varit fullständigt ordnad efter de af Eders Kongl.

Maj:t den 13 november 1891 utfärdade bestämmelser, och som syntes direktionen

väl motsvara sin bestämmelse, funnes upptagna i seminariets årsberättelser.

Med afseende å det begärda anslaget till undervisning i huslig ekonomi

har direktionen i hufvudsak anfört följande.

För anordnande af dylik undervisning anvisade 1892 års lagtima Riksdag,

i enlighet med nådig framställning i ämnet, på extra stat för år

1893 ett belopp af 5,000 kronor, men så, att möjlighet bereddes direktionen

att redan under år 1892 fa uppbära den del af beloppet, som erfordrades

för att anordna undervisning i ämnet under höstterminen 1892,

hvadan alltså berörda anslag beräknades räcka till bestridande af kostnaden

för sagda undervisning under tre terminer. Direktionen, som från

början beräknat ungefärliga kostnaden för läseår till 5,000 kronor, hade

sökt att göra den beviljade summan i någon mån tillräcklig för tre terminer

genom följande^ anordningar. Föreståndarinnans årslön, som från

början beräknats till 1,200 kronor, hade tills vidare bestämts till 1,000

Uih. till liikid. Prot. 1893. 1 Sami. 1 Afd. 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Åttonde hufTudtiteln.

kronor. Föreståndarinnans sakkunniga biträde, som skulle bispringa dels

vid den mångsidiga undervisningen, dels vid den ekonomiska förvaltningen,

lönades med endast 300 kronor för år. Antalet elever från seminariet och

normalskolan begränsades till tjugu, och af de elever, som tillhörde normalskolan,

kräfdes en årsafgift af 25 kronor.

Dessa anordningar ville direktionen emellertid betrakta såsom mer

eller mindre provisoriska under den första försökstiden. Hvad särskildt

anginge föreståndarinnans och hennes biträdes aflöningar, borde de så fort

som möjligt höjas, om de, med afseende på den ansträngande och maktpåliggande

uppgiften, skulle blifva skäliga. Hvad åter vidkomme antalet

af de elever, för hvilka af de anvisade medlen månatliga afgifter skulle

till matlagningsskolan inbetalas, borde detta antal äfven för nästkommande

arbetsår begränsas till tjugu, helst det vore ovisst, huruvida ett större

antal elever af detta slag kunde beqvämligen undervisas och öfvas vid anstalten

under den tid af året, månaderna september—juni, till hvilken deras

arbete lämpligen borde förläggas. Beträffande slutligen frågan, huruvida

äfven framdeles en årsafgift skulle upptagas af eleverna från normalskolans

fortsättningsklass — den klass, i hvilken undervisningen och utbildningen

i huslig ekonomi meddelades — syntes det direktionen, som om

det vore lämpligt att bibehålla en årsafgift för vissa elever, på det att

kursen för de fattigare eleverna skulle kunna göras fullkomligt kostnadsfri.

Innan direktionen beslutit att ingå till Eders Kongl. Maj:t med förnyad

begäran om anslag för ifrågavarande ändamål, hade direktionen förfrågat

sig hos professorskan Anna Retzius, född Hierta, huruvida hon ville

upplåta sin matlagningsskola jemväl under år 1894 till begagnande för

undervisning i huslig ekonomi vid seminariet och normalskolan; och hade

professorskan Retzius i en till direktionen stäld skrifvelse, som i afskrift

bifogades, förklarat sig härtill villig på samma vilkor som tillförene, dock

att direktionen skulle förbinda sig att betala hyran för matlagningsskolans

lokal för tiden från den 1 januari till den 1 april 1895, i den händelse

samma skola efter 1894 års slut icke mer skulle komma att för läroverkens

räkning användas. Den risk, som detta vilkor medförde, belöpte sig

till omkring 500 kronor, då årliga hyresbeloppet för matlagningsskolans

lokal för närvarande utgjorde 2,000 kronor. Och det vore med hänsyn

till denna risk, som direktionen i sin kostnadsberäkning upptagit en summa

för extra utgifter.

Undervisningen i huslig ekonomi vid seminariet och normalskolan

vore för närvarande sålunda ordnad, att den teoretiska kursen meddelades

åt alla elever samtidigt och bestode i hushållslära, hushållskemi, helsovårdslära,

bokföring och affärsräkning. För den praktiska utbildningen åter

s. 75 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

75

vore eleverna delade i tre grupper, hvilka omvexlande, hvalp e grupp under

två på hvarandra följande veckodagar, deltoge i arbetet inom matlagningsskolan.

På detta sätt undvekes de olägenheter, som en sammanhängande

kurs på tre månader för hvarje elev skulle medföra, utan att

den afgift, som för hvarje elev vore att erlägga till matlagningsskolan,

förändrades.

Med stöd af det sålunda anförda har direktionen uppgjort sin kost
-

nadsberäkning och dervid upptagit:

till föreståndarinnans lön......................... kronor 1,200: —

» arfvode åt föreståndarinnans biträde .............................. » 400: —

» afgifter till matlagningsskolan för 20 elever, med beräkning

af tre månaders kurs efter 40 kronor i månaden

för hvarje elev..................................................... » 2,400: —

» lektioner i kemi, helsovårdslära, bokföring och affärsräkning

under 30 veckor och 4 timmar i veckan

efter 4 kronor för timme................................................ » 480: —

» extra utgifter......................................................................... »_520: —

Summa kronor 5,000: —

Mot direktionens framställningar i dessa båda frågor synes mig intet

vara att erinra. Och då den hittills vunna erfarenheten såväl med afseende

på den valfria fjerde årskursen vid seminariet som beträffande undervisningen

i huslig ekonomi tyckes angifva, att dessa anordningar varit

till gagn för den qvinliga ungdomens utbildning, hemställer jag, med hänvisning

till de skäl, som bestämt föregående riksdagars beslut i dessa frågor,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att på extra stat för år

1894 bevilja för högre lärarinneseminariet:

dels för fortsatt uppehållande af den valfria fjerde årskursen 3,000

kronor,

dels för beredande äfven under år 1894 af undervisning i huslig

ekonomi vid seminariet och normalskolan 5,000 kronor.

Folkundervisningen.

Då de skäl, som föranledt Eders Kongl. Maj:t att af senast församlade [56.]

riksdagar äska anslag till löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid folk- Line/Måttskolelärareseminarierna

samt till arfvoden åt teckningslärare för extra tjenst-d<ri"?r

göring och extra arfvoden åt musiklärare vid dessa seminarier, oförändrade folk,koltqvarstå,

hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagenldra™e‘f™na''

s. 76 Kontrollera mot PDF

76 Åttonde hufvudtiteln.

att till beredande af nämnda löneförbättring och arfvoden för år 1894,

enligt samma grunder som för år 1893 blifvit bestämda, på extra stat anvisa

ett belopp af 33,300 kronor.

[^7.] Under åberopande af hvad förut i punkten 10 blifvit anfördt hem
,

i“iställer jag> att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för anordtkuieiärare-

nande af undervisning i slöjd vid folkskolelärareseminariet i Göteborg an“oöubotl.

'' visa Pa extra stat för ar 1894 ett belopp af 3,000 kronor.

[58.] Till understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana folkhögskolor,

läroår vidSOln atnJutao bidrag af statsmedel, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t

folkhögskolor. matte föreslå Riksdagen att jemväl för år 1894 på extra stat anvisa ett

belopp af 15,000 kronor.

[59.] _ Under åberopande af hvad i punkten 12 blifvit anfördt hemställer

uiTfoikskoiJ^ o Edcrs Kongl- Majrt täcktes föreslå Riksdagen att, för uppförande

''byggnaderåtskilliga folkskolebyggnader inom vissa jinsktalande församlingar af

rn. rn inom Norrbottens län samt deras förseende med erforderlig materiel, anvisa på

"‘ungar’™ extra stat för år 1894 ett belopp af 24,000 kronor.

Norrbottens

län.

Tekniska läroverken.

[60.] I underdånig skrifvelse den 28 sistlidne september har styrelsen för

^n*Äm0/tekniska högskolan — med tillkännagifvande, att det af särskilda komigen

vid tek- terade den 15 december 1891 afgifna underdåniga betänkande och förslag

niska hög- till utvidgning och omorganisation af nämnda högskola, hvilket den 22

januari 1892 af Eders Kongl. Maj:t till styrelsen remitterats för afgifvande,

efter lärarekollegiets hörande, af underdånigt utlåtande, blifvit till

kollegiet öfverlemnadt, men att detta ännu icke hunnit slutbehandla det

omfattande ärendet — anhållit, det täcktes Eders Kongl. Maj:t till Riksdagen

göra framställning om beviljande äfven för år 1894 af följande,

för innevarande ar af Riksdagen till högskolan anvisade anslag:

till arfvode åt en extra lärare i praktisk elektroteknik ...... 2,000 kronor

» elektrotekniska apparater och laborationer ...................... 1,200 »

» förstärkning af undervisningen.............................................. 15,800 »

» hyresersättning åt professorn i kemisk teknologi ............ 600 »

Styrelsen har härvid anfört, att det, i följd af de extra anslag å

tillsammans 46,700 kronor, som af 1892 års lagtima Riksdag beviljades

s. 77 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

77

högskolan, och bland hvilka ingingo de nu ifrågavarande, blifvit styrelsen

möjligt att redan under 1892 års hösttermin anordna undervisning för ett

från 80 till 100 ökadt antal elever i läroverkets första årskurs äfvensom

att föranstalta om utsträckning af undervisningen i elektroteknik. Att

den beslutade åtgärden angående mottagande af ett ökadt elevantal varit

af behofvet påkallad, framginge deraf, att till inträde i första årskursen

anmält sig 117 sökande, bland hvilka efter anstäld pröfning 100 visat sig

vara kompetenta till intagning; men då 5 af de förutvarande eleverna

erhållit tillstånd att i afdelningen qvarstå, hade styrelsen nödgats utesluta

5 kompetenta inträdessökande. Men äfven oafsedt möjligheten af att

mottaga flere elever hade de vidtagna åtgärderna varit af väsentligt gagn

för beredande af förbättrad undervisning vid högskolan. Under sådana

förhållanden ansåge sig styrelsen böra hemställa, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes göra framställning till Riksdagen om beviljandet för år 1894 af

de anslagsbelopp, som erfordrades för undervisningens fortsatta upprätthållande

i enlighet med den nya provisoriska läroplan, hvilken af högskolans

lärarekollegium blifvit tillstyrkt samt af Eders Kongl. Maj:t och

Riksdagen gillad.

Då Riksdagen nästlidna år meddelade sitt beslut i anledning af Eders

Kongl. Maj:ts då i ämnet gjorda framställning, hvilken afsåg beviljande

jemväl af ett anslag å 4,500 kronor till diverse utgifter, förklarade sig

Riksdagen icke godkänna sistberörda anslagsbegäran, enär enligt Riksdagens

åsigt de för ändamålet erforderliga medel kunde beredas genom

upptagande från eleverna af särskilda afgifter för deltagande i laborationer

och öfningar. Dylika afgifter hafva ock af Eders Kongl. Maj:t

genom beslut den 29 juli 1892 faststälts, hvadan nyss omförmälda

anslagsbelopp ej vidare begäres. Riksdagen ifrågasatte jemväl, huruvida

icke särskilda terminsafgifter borde eleverna åläggas, samt anhöll, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes i sistberörda afseende låta verkställa utredning

samt deri till Riksdagen afgifva förslag. I sistnämnda fråga hafva infordrade

yttranden afgifvits af högskolans lärarekollegium och styrelse; men

såväl med hänsyn till hvad i dessa yttranden anförts som med afseende

derå, att frågan om terminsafgifters införande synes lämpligast vinna sin

lösning vid det snart förestående definitiva ordnandet af undervisningen

i dess helhet vid högskolan, finner jag mig icke nu vara i tillfälle att

i ämnet för Eders Kongl. Maj:t framlägga något förslag.

Då sistlidna års lagtima Riksdag på de skäl, som finnas anförda i

nådiga propositionerna iris 1 och 41 till bemälda Riksdag, på extra stat

för år 1893 beviljat, jemte andra, nu ifrågavarande anslag till undervisningens

utvidgning och förbättring vid högskolan, och då den undervis
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Åttonde hufvndtiteln.

ningsplan och öfriga anordningar, som i följd deraf blifvit vidtagna, skulle

på det betänkligaste sätt förryckas och göras ändamålslösa, derest medel

till deras fortsatta genomförande saknades, får jag i underdånighet hemställa,

att Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att, till utvidgning

af undervisningen vid tekniska högskolan under nästkommande år, på

extra stat för år 1894 bevilja:

till arfvode åt en extra lärare i praktisk elektroteknik .. . 2,000 kronor,

» elektrotekniska apparater och laborationer........................ 1,200 »

» förstärkning af undervisningen vid högskolan under år

1894........................................................................................ 15,800

» hyresersättning åt professorn i kemisk teknologi för år

1894.......................................................................................... 600

eller tillsammans 19,600 kronor.

[61.] I skrifvelse den 11 oktober 1892 har direktionen för tekniska

Förstärkning skolan i Eskilstuna i underdånighet anmält, att under nämnda års höstkrlfurna^idtermin

vid anstaltens söndags- och aftonskola efter verkstäld inträdesiefcniiiasiofanpröfning

53 nya elever intagits i första afdelningen, och då jemväl 27

i Eskilstuna. föregående läseår i denna afdelning qvarvarande elever återkommit,

hade afdelningens elevantal under sagda termin ökats till icke mindre än

80. Af dessa erhöllo 67 undervisning i matematik, 62 i svenska språket,

51 i linearritning, 49 i välskrifning och 48 i frihandsteckning. Då afdelningens

elevantal varit allt för stort för att af en lärare kunna samtidigt

undervisas, utan att undervisningen skulle deraf betänkligt lida,

hade direktionen fördelat eleverna i två grupper, hvilka undervisats af

skilda lärare i alla förenämnda läroämnen utom i frihandsteckning, hvari

en delning af eleverna väl äfven varit önskvärd, men ej så oundgängligt

nödvändig som i de öfriga läroämnena. Kostnaden för denna fördelning

af första afdelningens elever i två grupper hade af direktionen beräknats

utgöra 750 kronor, nemligen

för en extra lärare i matematik..................................................... 240 kronor,

» » » » » svenska språket.......................................... 192 »

» » » » » välskrifning................................................... 96 »

» » > » > linearritning .............................................. 144 »

till förökade utgifter för belysning m. m............................... 78 »

Under erinran derom, att Eders Kongl. Maj:t för år 1892 beviljat

skolan till aflönande af extra lärare och bestridande af utgifter, som

blifvit nödvändiga i följd af förökadt lärjungeantal, ett tillfälligt anslag

s. 79 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 79

af 750 kronor, har direktionen meddelat, att detta anslag till en del användts

under sagda års vårtermin och att återstoden komme att åtgå

under höstterminen. Direktionen funne sig på grund häraf nödsakad att

hos Eders Kongl. Magt i underdånighet anhålla, att för aflönande af extra

lärare och bestridande af andra utgifter, som föranleddes af skolans ökade

elevantal, ett anslag af 750 kronor äfven för år 1893 måtte tilldelas

skolan.

I en senare ingifven underdånig skrifvelse har styrelsen ytterligare

framhållit, hurusom antalet kompetente inträdessökande under de senaste

tio åren alltjemt ökats och att lärjungeantalet derigenom oafbrutet stigit

från 100, som det utgjorde år 1882, till 176, hvartill det under senaste

året uppgått. Med säkerhet kunde ock förutses, att skolan för undervisningens

behöriga bedrifvande allt framgent skulle blifva i behof af ett

årligt anslag till det belopp, som i skrifvelsen den 11 sistlidne oktober

begärdes; och hemstälde derför styrelsen, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

göra nådig framställning till Riksdagen om ett årligt anslag af 750 kronor

för mötande af de i ofvan nämnda skrifvelse angifna utgifter, som måste

blifva en följd af det alltjemt ökade antalet af skolans lärjungar.

På enahanda skäl, som nu af styrelsen för tekniska skolan i Eskilstuna

andragits, och då det syntes i hög grad önskvärdt, att tillträde till

skolans undervisning kunde beredas den ungdom, som sådant önskade

och dertill vederbörligen förberedt sig, anvisade Eders Kongl. Maj:t, på

sätt styrelsen erinrat, genom beslut den 29 januari sistlidna år 750 kronor

till bemälda skola att utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel

uppförda anslag till extra utgifter. Då emellertid svårighet möter att

från detta anslag för sagda ändamål vidare bereda medel, och då för öfrigt

behofvet för skolan, såsom af styrelsens andragande framgår, qvarstår

och åtminstone för den närmaste framtiden kommer att fortvara, hemställer

jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att på

extra stat för år 1894 bevilja tekniska skolan i Eskilstuna till förstärkning

af lärarekrafterna ett anslag af 1,500 kronor, med rätt för Eders

Kongl. Maj:t att till ersättande från detta anslag låta af tillgängliga medel

förskjuta det belopp af 750 kronor, som för berörda ändamål är under

innevarande år erforderligt.

Till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor och till bestridande af kost- [62.]

nader för deras inspektion har under de senaste åren anvisats ett belopp Under,töd åt

af 35,000 kronor årligen, under vilkor att det bidrag,, som af dessa medel,a£* J‘*J**°

komme att utbetalas till understöd åt sådan skola, icke finge öfverstiga m. m.

hvad vederbörande kommun i kontant tillsköte för skolan. Då omför
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80 Åttonde hufyudtiteln.

mälda belopp fortfarande är för ifrågavarande ändamål erforderligt, hemställer

jag, det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att jemväl

för år 1894 härtill, under nämnda vilkor, på extra stat anvisa 35,000

kronor.

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

[63.] På derom af medicinalstyrelsen i skrifvelse den 23 september 1892

Arfvode för angående medicinalverkets behof gjord framställning tillstyrker jag, det

9 To spanien /^Ed er s Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1894

rätenskaper. bevilja ett anslag af 1,200 kronor, eller samma belopp som under flera

föregående år, till arfvode för granskning af hospitalens räkenskaper.

[64.] Medicinalstyrelsen har i nyssnämnda skrifvelse anmält, att den i hufvud
Poiikiinik

/d> staden inrättade poliklinik för tandsjukdomar, hvilkens verksamhet sedan

(<''domar, början af år 1885 fortgått enligt de af styrelsen på nådigt uppdrag meddelade

bestämmelser, under tiden tillvunnit sig ökadt förtroende, hvadan

och då patienternas antal betydligt stigit, medicinalstyrelsen hemstält, att

medel för denna anstalts fortsatta upprätthållande måtte beredas; och tillstyrker

jag i anledning häraf, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att på extra stat äfven för år 1894 anvisa ett belopp af 4,000

kronor för uppehållande under samma år af nämnda poliklinik.

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien.

[65.] Med anledning af vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademiens i under
tird°dåf

ia-dånig skrifvelse den 13 september 1892 gjorda anhållan hemställer jag,

demiens sam- att, enär de extra anslag, å tillsammans 9,200 kronor, som för ändamål,

lingar m. m. tillhörande akademiens verksamhet, blifvit för innevarande år liksom för

flera föregående ar beviljade, äro för samma ändamål fortfarande erforderlig3)

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att på extra stat för år

1894 bevilja enahanda anslagsbelopp, nemligen:

till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet

och vården af de under akademiens inseende

> stälda samlingar samt till aflöning åt vaktbetjening .. kronor 4,000: —

till undersökning och beskrifning af fäderneslandets forn
lemningar

m. m.................... , 3,200: —

samt till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra

märkvärdiga föremål i statens historiska museum m.m. » 2,000: —

tillhopa kronor 9,200: —

s. 81 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 81

I underdåniga skrivelser den 29 september och den 19 december 1891 [66.]

fäste vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien Eders Kongl. Maj:ts upp -Bevarande a/

märksamhet på angelägenheten deraf, att särskilda åtgärder vidtoges till skydd HeZngborg.

för vissa fornminnen i vårt land. I sådant afseende hemstälde akademien,

att Eders Kongl. Maj:t ville af Riksdagen äska dels ett årligt anslag af

10,000 kronor under tio år till vidtagande af åtgärder för bevarande af

landets märkligare historiska ruiner, dels ock ett årligt anslag af 5,000

kronor under fem år för blottande, aftecknande och restaurerande af äldre

målningar samt för underhåll af minnesmärken i kyrkorna. Berörda framställning

föranledde likväl icke någon Eders Kongl. Maj:ts åtgärd.

Akademien har sedermera i underdånig skrifvelse den 13 september

1892, med åberopande af hvad hon förut anfört i ämnet, upprepat nyssnämnda

hemställan och dervid framhållit, att ju längre man dröjde att för

dessa ändamål vidtaga åtgärder, desto drygare blefve med nödvändighet de

erforderliga beloppen, att ifrågavarande minnesmärken vore i sig och genom

sin fosterländska betydelse i synnerligt hög grad värda att bevaras, samt

att det vore ytterst beklagligt, om Sverige skulle dröja ännu längre att

deltaga i den täflan, som hos Europas öfriga kulturstater egde rum med

afseende på de nationela minnesmärkenas vård.

Bland de ruiner, som i nämnda skrifvelser åsyftas, har akademien

särskilt påmint om Helsingborgs Kärna, Bohus ruin, Nyköpings, Stegeborgs,

Stekeholms, Borgholms, Axevalla och Sölvesborgs slottsruiner, ruinerna på

Yisingsö och vid Grenna, Kronobergs ruin, Sigtuna kyrkoruiner samt Riseberga,

Alvastra och Gudhems klosterruiner.

Akademien har vidare erinrat, att åtgärder af omförmälda slag redan

af staten bekostats beträffande ruiner i och invid Visby. Äfven i Danmark

hade sådana åtgärder vidtagits. Der funnes tre fasta anslag för

rumers underhall, nemligen för Hammershus på Bornholm 800 kronor, för

Gåsetornet i Vordingborg 400 kronor och för Koldingshus 300 kronor.

För utgräfningar i Vordingborgs slott hade utbetalats 1,200 kronor, för

utgräfningar vid Antvorskogs kloster 8,600 kronor och för restaurerande

af Koldingshus 7,996 kronor, allt under år 1890. Vidare vore i Danmark

10,000 kronor om året anslagna för de förhistoriska minnesmärkena. Dessutom

funnes der ett årligt anslag af 3,500 kronor för aftecknande och

restaurerande af kyrkmålningar från gammal tid, ett anslag af 12,000

kronor, att utgå med 4,000 kronor under hvart af tre år, för iståndsättande

af kyrkliga inventarieföremål, epitafier, predikstolar, dekorativa detaljer

in. in. samt ett anslag af 5,000 kronor, att utgå under två år, för utgifvande

af af bildningar i ljustryck af altarskåp från den senare medeltiden.

Vidkommande särskildt Helsingborgs Kärna anhöllo i början af år

Bill. till Iliksd. Prot. 189H. 1 Sami. 1 Afil. 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Åttonde hufvudtiteln.

1889 Helsingborgs stadsfullmägtige, att Eders Kong! Maj:t ville af den då

sammanträdande riksdagen äska ett anslag af 30,000 kronor för behöflig

reparation å denna ruin. (ifver nämnda af Eders Kong! Maj:ts befallningshafvande

i Malmöhus län förordade ansökning, vid hvilken fans fogadt ett

af byggmästaren N. Andersson uppgjord t kostnadsförslag, slutande å 30,000

kronor, afgåfvos infordrade utlåtanden ej mindre af vitterhets-, historie- och

antiqvitetsakademien, som dervid tillstyrkte, att åtgärder måtte så fort som

möjligt vidtagas för detta märkliga fornminnes bevarande, än äfven af öfverintendentsembetet,

som förklarade sig vid granskning af nämnda kostnadsförslag

ej hafva funnit skäl till anmärkning mot den för ifrågavarande

arbete beräknade kostnad af 30,000 kronor; men Eders Kongl. Maj:t fann

ej skäl att till Riksdagen aflåta nådig proposition i ämnet.

Nu har emellertid riksantiqvarien i underdånig skrifvelse den 22 sistlidne

december anmält, att förhållanden inträffat, som gjorde det för honom

till en skyldighet att till Eders Kongl. Maj:t inkomma med en särskild framställning

rörande Helsingborgs Kärna. Så betänkliga tecken till ett stundande

ras af ansenligt mått hade nemligen der visat sig, att vederbörande myndighet

måst, till förebyggande af fara för menniskors lif eller leinmar, inhägna

platsen närmast ruinen. Ännu hade visserligen icke det väntade raset inträffat,

men nu tillstundade just den för ruiner farliga årstiden med rik

tillgång på väta, som trängde sig in i fogar och sprickor, samt med köld,

som sprängde sönder murar ända in i deras innersta delar. Förhållandena

hade nu kommit till den af riksantiqvarien länge förutsedda punkt, att

man stäldes inför det beklagliga valet, huruvida Helsingborgs Kärna skulle

bevaras åt oss och våra efterkommande eller om den skulle få försvinna.

Enligt riksantiqvariens mening hade vi icke råd, ur fosterländsk synpunkt,

att låta denna byggnad försvinna. I forna tider var det i Sverige

vanligt att anordna fästena så, att de bestodo af ett midttorn eller så

kallad kärna samt en yttre krans af murar och andra byggnader. Numera

egde vi i vårt land blott en byggnad, i hvilken vi kunde studera den

gamla kärnkonstruktionen, och denna byggnad vore Helsingborgs Kärna,

hvilken, förskonad från senare ändringar, bevarat sin medeltidskarakter.

Ur antiqvarisk synpunkt skulle det vara en stor förlust, om Helsingborgs

Kärna skulle försvinna. Men denna medeltidsbyggnad egde äfven ett

historiskt intresse genom de otaliga minnen, som anknöte sig dervid. Den

stora roll, som detta fäste spelat i Danmarks historia, innebure en förpligtelse

för oss, som kommit i besittning af det fordom danska Skåne,

att särskildt vårda ett minne, som icke blott vore vårt utan äfven andras.

Helsingboi-gs Kärna, meddelar riksantiqvarien, byggdes redan under en

tidig del af medeltiden. Under 1200-talet fans den redan. På 1500-talet

s. 83 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 83

voro Kärnan och gården ännu omslutna af den gamla med torn späckade

ringmuren. Kristian IV gaf de omslutande fästningsverken eu annan

karakter och tog ned Kärnans öfverstå parti, på det att de å taket stälda

kanonerna skulle kunna sända kulor mot en belägrande fiende och icke

öfver dennes hufvud. Under Karl XI:s tid sprängdes de omgifvande fästningsverken

i luften, men Kärnan lemnades qvar för att vittna om tider,

som gått, och att tjena som märke för dem, som färdades fram genom

sundet. Någon omvårdnad egnades icke det väldiga tornet. Taket, som

uppförts vid midten af 1600-talet, egde ej samma fasthet som de äldre

delarne af byggnaden, det föll sönder och grusades, på gruset frodades

gräs och buskar. Ännu på 1840-talet kom man endast med svårighet

genom de väl bevarade, men med allt möjligt skräp fylda trapporna till

det öfre partiet med dess grönska och dess utsigt. Från detta tillstånd

af förfall räddades Kärnan af Helsingborgs samhälle, som anbragte ett tak

öfver den kvarstående delen af tornet, hvarjemte dettas inre delar sattes i

godt skick. Men under den tid, då Kärnan stod utan tak, börjades ett

förstörelseverk, hvilket genom anordningen af det nya taket blef endast

delvis hämmadt. Muren består nemligen af två delar, en inre mur och en

yttre, af tegel uppförd, beklädande mur. Uppifrån inträngande väta har

under långliga tider löst större eller mindre delar af denna beklädnadsmur

från den inre muren, och när denna sålunda blifvit tillgänglig för väder

och väta, påskyndades förstörelsen. Under den tid riksantiqvarien inspekterat

Helsingborgs Kärna, hade han länge, ar efter ar, med oro sett bortspjelkandet

af tegelbeklädnaden. Så kom ett år, då från öfverstå våningens

sal syntes dagern genom ett hål i den tjocka muren. Hålet hade visserligen

sedermera på Helsingborgs stads bekostnad blifvit fyldt, men denna

tätning kunde ej anses vara mer än provisorisk full trygghet vunxies

ej, förrän hela muren utvändigt blifvit satt i ursprungligt skick. Två åtgärder

måste vidtagas: att skaffa ersättning för det som fallit bort, sa att

de inre delarne ej skadades, och att hafva anledningen t i 11 ^fortgående förstöring

genom att på ett kraftigt sätt skydda murarne från uppifrån inträngande

väta.

Efter att, hafva inhemtat närmare upplysningar angående det arbete,

som här skulle ifrågakomma och hvars syfte uteslutande vore att bevara

ruinen, har riksantiqvarien hemstält, att Eders Kongl. Maj:t matte af

Riksdagen äska till bevarande af Helsingborgs Kärna 15,000 kionor,

eller hälften af den summa, som stadsfullmägtige i Helsingborg år 1889

begärde. Med 15,000 kronor kunde det vigtigaste arbetet fullgöras, och

till utförande af det öfriga borde det nödiga beloppet kunna erhållas

genom frivilliga bidrag, hvilka vore lättare att få, när det behöfliga be
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

[67.]

Museets afdelning

för

arkegoniater

och fossila

växter.

84 Åttonde hufvudtiteln,

loppet blifvit nedsatt till hälften och frikostighet från statens sida lockade

till efterföljd.

Att en nations aktning för sig sjelf fordrar, att den skall akta sina

historiska minnen, derom torde man icke behöfva erinra det svenska

folket, som vid flera tillfällen i handling visat, att det väl känner den

stora förbindelse, hvari det står till sin ärorika forntid. Det kan ej

heller betviflas, att Riksdagen, hädanefter som hittills, skall vara villig

att lemna nödiga bidrag för att i den mån lämpligen ske kan åt efterverlden

bevara sådana i vårt land förefintliga vigtigare minnesmärken

af en försvunnen tid, som kunna anses förtjenta att skyddas. Man torde

likväl med fog kunna påräkna, att staten icke ensam skall behöfva vidkännas

hela kostnaden för de åtgärder, som i berörda afseende kräfvas,

utan att äfven från de orter, som äro närmast intresserade i bevarandet

af sådana fornlemningar, hvarom här är fråga, lernnas skäliga tillskott

till nämnda företag. Det synes för öfrigt mindre lämpligt, att, såsom

vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien föreslagit, en större summa

skulle härför på en gång begäras af statsmedel, att utbetalas under en

följd af år, utan torde det vara ändamålsenligare att, efter behörig utredning

af behofvet i hvarje särskildt fall, låta frågan om anslag pröfvas

beträffande hvart företag för sig. Hvad nu särskildt Helsingborgs Kärna

vidkommer, torde, med afseende å hvad riksantiqvarien yttrat angående

denna märkliga ruin, mera omfattande mått och steg för dess skyddande

icke längre kunna utan alltför stor risk uppskjutas; och jag tillstyrker

derför i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att till vidtagande af de nödvändigaste åtgärderna för bevarande af

Helsingborgs Kärna anvisa på extra stat för år 1894 ett anslag af 15,000

kronor.

Naturhistoriska riksmuseum.

Med anledning af vetenskapsakademiens i skrifvelse den 14 september

1892 gjorda anmälan, att ett årligt anslag af 2,000 kronor till

inköp och insamling af naturalier vid naturhistoriska riksmuseets afdelning

för arkegoniater och fossila växter, till arbetsbiträden derstädes och till

bestridande af andra med arbetena vid afdelningen förenade utgifter

fortfarande, är behöflig^ får jag i underdånighet hemställa, det Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för sagda ändamål anvisa på

extra stat jemväl för år 1894 enahanda belopp som för innevarande år,

eller 2,000 kronor.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufyudtiteln.

85

Likaledes får jag, med anledning af vetenskapsakademiens i skrif- [68.]

velse den 14 september 1892 gjorda framställning derom, att behofvet Museets

af anslag för vård, underhåll och förkofran af naturhistoriska riksmuseets etns°a9f^a

etnografiska samling vore detsamma som under föregående år, i underdånighet

hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att för sagda ändamål anvisa på extra stat jemväl för år 1894 enahanda

belopp som för innevarande år, eller 2,800 kronor.

Meteorologiska centralanstalten.

Af skäl, som jag haft tillfälle att i punkten 23 anföra i sammanhang [69.]

med frågan om höjning af det till meteorologiska central an stalten ut- Anslag nu

gående ordinarie anslag, hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att till godtgörelse åt telegrafverket för de under

juli, augusti och september måuader 1893 vid anstalten behöfliga nya

meteorologiska telegrammen anvisa på extra stat för år 1894 ett anslag

af 925 kronor, med rätt för Eders Kongl. Maj:t att låta förskottsvis

under innevarande år af tillgängliga medel utanordna ifrågavarande

belopp.

Läroanstalter för döfstumma och blinda.

Till uppehållande af undervisningen vid de i Vadstena, Skara och [70.]

Bollnäs anordnade läroanstalter för öfveräriga döfstumma har Riksdagen Läroanstalter

för hvart och ett af de senare åren på extra stat anvisat tillsammans^äy^*"f°

49,200 kronor.

Samtidigt med utfärdande af lag angående ordnande af döfstumundervisningen

i riket förordnade Eders Kongl. Maj:t genom nådigt

bref den 31 maj 1889, bland annat, att i dessa läroanstalter finge, jemte

döfstumma i de åldersklasser, för hvilka anstalterna egentligen vore afsedda,

för framtiden, i den mån utrymme och tillgång på lärarekrafter

medgåfve, äfven intagas döfstumma barn i åldern 12—15 år.

Då, enligt anstälda undersökningar, antalet sådana öfveråriga döfstumma,

för hvilka ifrågavarande anstalter äro afsedda, ännu är så stort,

att anstalternas verksamhet än vidare måste fortgå, och anslaget för

deras bibehållande alltså fortfarande erfordras, hemställer jag, det Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, för uppehållande af undervisningen

vid nämnda tre läroanstalter, anvisa ett extra anslag för år

1894 af 49,200 kronor.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Åttonde hufvudtiteln.

[71.] Styrelsen för blindskolan i Vexiö har i underdånig skrifvelse den

Blindskolan i 14 september 1892, med öfverlemnande af förslag till stat för skolan

vtm°. f~r anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska

för uppehållande af skolans verksamhet under år 1894 enahanda belopp,

som under flera föregående år beviljats, eller 11,000 kronor; och får

jag hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att till

ifrågavarande skola anvisa nämnda belopp på extra stat för år 1894.

[72.] På derom af styrelsen för liandtverksskolan i Kristinehamn för blinda

Handtverk*- i underdånig skrifvelse den 28 september 1892 gjord begäran hemställer

jag, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att ena
bimda.

banda belopp, som beviljats för skolans uppehållande under år 1893,

eller 10,000 kronor, må för denna skola anvisas på extra stat för

år 1894.

[73.] I enlighet med en af direktionen öfver institutet för blinda gjord

Tryckning a/underdånig framställning får jag tillstyrka Eders Kongl. Maj:t föreslå

bbndm.rmUr’ Riksdagen att, i likhet med hvad under flera föregående år egt rum,

äfven för år 1894 på extra stat anvisa till tryckning af blindskrifter

2,500 kronor och till understöd åt blindlärareelever 1,200 kronor.

Hospitalsvården.

[74.] Sedan Riksdagen till uppförande vid Lunds asyl af en nybyggnad

Nybyggnad för vård af obotliga sinnessjuka qvinnor beviljat ett anslag af 237,400

v,dkronor samt deraf anvisat på extra stat för år 1893 ett belopp af

150,000 kronor, får jag, på derom af medicinalstyrelsen i skrifvelse den

23 september 1892 gjord framställning, i underdånighet tillstyrka, det

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till fullbordande af

ifrågavarande nybyggnad vid Lunds asyl anvisa på extra stat för år

1894 återstoden af det beviljade anslaget, eller 87,400 kronor.

[75.] Efter det Riksdagen år 1892, för anordnande af en asyl i Vadstena

Vadstena asyi.för sinnessjuke m. in., beviljat ett anslag af 431,790 kronor samt deraf på

extra stat för år 1893 anvisat ett belopp af 100,000 kronor, har medicinalstyrelsen

i nyssnämnda skrifvelse, med tillkännagifvande att den

egendom, hvarå asylen skulle inrättas, blifvit inköpt, anfört, att för år

1894 erfordrades minst 250,000 kronor, för att byggnadsarbetet skulle

s. 87 Kontrollera mot PDF

Åttonde hnfrudtiteln. 87

kunna bedrifvas med ekonomisk fördel samt anstalten kunna blifva till

begagnande upplåten utan onödigt dröjsmål och ändamålet med denna

asyl uppnås äfven i det afseende, att det trängande behofvet af plats

för obotliga sinnessjuka måtte hastigare tillfredsställas.

På grund af hvad medicinalstyrelsen sålunda anfört hemställer jag,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till fortsättande af

arbetet å Vadstena asyl anvisa på extra stat för år 1894 af det beviljade

anslaget ett belopp af 250,000 kronor.

Medicinalstyrelsen har i förenämnda skrifvelse den 23 september [76.]

1892 underdånigst hemstält, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riks-W#* sjukhus

dagen att till understöd åt Jerf so sjukhus för spetelske anvisa för år 1894/or spetes e''

ett extra anslag af 14,000 kronor, eller enahanda belopp, som blifvit

för närmast föregående år beviljadt.

Med anledning häraf tillstyrker jag, det Eders Kongl. Maj:t behagade

föreslå Riksdagen att anvisa äfven för år 1894 ett extra anslag

af 14,000 kronor till understöd åt Jerfsö sjukhus för spetelske, under

vilkor att Gefleborgs läns landsting dertill för samma år anvisar 4,000

kronor och medgifver, att spetelske äfven från andra län må vid sjukhuset

erhålla vård, i den mån utrymmet sådant medgifver.

Kyrkorestaurering.

Sedan Riksdagen på Eders Kongl. Maj:ts framställning beviljat till [77.]

restaurering af Vadstena klosterkyrka ett anslag af 100,000 kronor, hafva

häraf anvisats för år 1892 ett belopp af 20,000 kronor och för inne- a/lottearkyZ.

varande år 40,000 kronor eller sammanlagdt 60,000 kronor. Jag hemställer

nu, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att till fortsättande

och afsilande af ifrågavarande restaureringsarbete anvisa för

år 1894 på extra stat återstående beloppet 40,000 kronor.

Diverse anslag.

I likhet med hvad under åtskilliga år skett och af samma skäl, [78.]

som då förekommit, torde Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att Svenskn

jemväl för år 1894 på extra stat anvisa ett belopp af 2,000 kronor till

s venska fomskrift sä I Iskapet.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88 Åttonde hufvudtiteln.

[79.] Under flera föregående år har Riksdagen på Eders Kongl. Maj:ts

Reiigionsvård framställning beviljat anslag till beredande af religionsvård åt svenske

sjömän*™. Cji. sjömän i utländska hamnar samt åt andra derstädes sig uppehållande

* landsmän, och hemställer jag, det täcktes Eders Kongl. Maj:t jemväl

för år 1894 af Riksdagen för ifrågavarande ändamål äska anslag till

samma belopp som det, hvilket hittills årligen plägat anvisas, eller

10,000 kronor.

[80.] På Eders Kong]. Maj:ts framställning beviljade 1890 års Riksdag

Ang. åtgärder för beredande af en förbättrad religionsvård inom Hernösands stifts finskbåttradfreil

ta,fnde församlingar på extra stat: dels till anställande af två kontraktsvård

m0madj un kter inom Vesterbottens fjerde kontrakt, enligt de närmare beftifts^finst-

stämmelser Eders Kongl. Maj:t kunde komma att meddela, 12,000

talande för- kronor, deraf 4,000 kronor att utgå under år 1891, dels ock, för utsamiingar.

bildande af prestmän förtrogna med finska språket, till två universitetsstipendier

för teologie studerande, enligt de närmare bestämmelser, som

Eders Kongl. Maj:t kunde komma att meddela, 4,500 kronor, deraf

1,500 kronor att utgå under år 1891. Sedan Eders Kongl. Maj:t den 26

september 1890 i ofvannämnda afseenden meddelat erforderliga bestämmelser,

har Riksdagen åren 1891 och 1892 på Eders Kongl. Maj:ts

derom gjorda framställningar af de beviljade beloppen anvisat för hvardera

af åren 1892 och 1893 af anslaget till kontraktsadjunkterna 4,000

kronor och af anslaget till stipendier 1,500 kronor; och kommer alltså

den sista tredjedelen af de vid 1890 års riksdag för omförmälda ändamål

beviljade anslag att utgå under innevarande år.

Domkapitlet i Hernösand har nu, efter det vederbörande kontraktsprost

yttrat sig i ärendet, i skrifvelse den 7 september 1892 gjort underdånig

framställning om förnyelse af omförmälda anslag; och redogör

domkapitlet dervid till en början så väl för den verksamhet, som utöfvats

af ifrågavarande kontraktsadjunkter, som ock för det sätt, hvarpå

de omförmälda stipendierna blifvit använda.

Hvad först angår kontraktsadjunkterna meddelar domkapitlet, att

den ene af dem under åren 1891 och 1892 varit stationerad i NederTorneå,

med skyldighet att utom tjenstgöringen derstädes äfven, på

vissa af kontraktsprosten bestämda tider, deltaga i själavården inom

Karl Gustafs församling samt vid tillfälliga behof biträda pastor i ÖfverTorneå,

samt att den andre år 1891 deltagit i själavården inom Juckasjärvi

och Pajala församlingar och under någon mindre del af samma år

inom Ofver-Torneå församling, under det att hans verksamhet år 1892

varit inskränkt till Juckasjärvi och Pajala församlingar, dervid emellertid

s. 89 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln.

89

domkapitlet, till följd af den rådande prestbristen, under en del af hans

tjenstetid nödgats förordna honom att, jemte sin innehafvande befattning,

uppehålla predikantsbefattningen i Tärendö kapell. Af de utaf

dessa kontraktsadjunkter enligt föreskrift afgifna årsberättelser för år

1891 — det enda år, för hvilket dylika berättelser ännu hunnit afgifvas

— inhemtades hufvudsakligen följande. Den i Neder-Torneå stationerade

kontraktsadjunkten har under nämnda år hållit inalles 137 predikningar

och bibelförklaringar, de flesta på finska, förrättat 64 barndop, 18 begrafningar

och 6 vigslar, dels ensam hållit och dels deltagit i 13 husförhör,

undervisat konfirmander i Karl Gustafs församling samt särskildt

besökt aflägsna byar och öar, hvilkas befolkning varit i behof af själavård.

Den andre kontraktsadjunkten har under samma år öfvat själavård

i Öfver-Torneå församling, särskildt bland den svensktalande

befolkningen, hvilken inom denna församling är jemförelsevis talrik,

hållit skriftskola i Juckasjärvi med årets nattvardsungdom, under det

att dervarande kyrkoherde varit sysselsatt med nattvardsundervisning

af äldre okonfirmerade personer, företagit resor till nästan alla byar

i det vidsträckta, nära 129 qvadratmil omfattande pastoratet, samt under

tre månader varit bosatt inom Pajala i Junosuando by, belägen 5Va

mil från sockenkyrkan, äfvensom i nämnda och närliggande byar till nattvardsskola

hopsamlat och sedan konfirmerat ej mindre än 70 personer

i en ålder af 19 till 51 år. Samme kontraktsadjunkt, som för öfrigt

företagit flera föiTättningsresor till åtskilliga byar, der särskild själavård

varit behöflig, har under år 1891 haft tre särskilda nattvardsskolor,

hållit 72 predikningar och 25 nattvardsgångar, gjort 23 sjukbesök, verkstält

85 barndop och 27 jordfästningar samt förrättat 30 vigslar.

Hvad derefter angår universitetsstipendierna meddelar domkapitlet,

att, likasom en väsentligen förbättrad själavård i finnmarksförsamlingarna

genom kontraktsadjunkterna kommit till stånd, så hafva stipendierna

visat sig kunna framlocka dugliga ämnessvenner för den presterliga

tjenstgöringen inom de finsktalande församlingarna. Det ena stipendiet

har intill sistlidne vårtermins slut innehafts af en teologie studerande,

som nu efter aflagd, väl vitsordad teologie kandidatexamen blifvit anstäld

såsom prest i den finsktalande bygden. Det andra stipendiet

innehades, när domkapitlet aflat sin nu förevarande framställning, af en

teologie studerande, som snart skulle afsluta sin akademiska kurs.

Tillägger man till denna redogörelse för hvad sålunda åstadkommits

med dessa anslag, under den korta tid de utgått, hvad domkapitlet

vidare anför, bland annat, om den fortfarande otillräckligheten af presterliga

krafter i de finsktalande församlingarna och svårigheten att finna

Bill. till Rikad. Prot. 1893. I Sami. 1 Afd. 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Åttonde hufvudtitelu.

extra ordinarie prestman, som äro på en gång villiga och skickliga att

användas i det svåra, svagt aflönade arbetet i dessa församlingar, måste

man, synes det mig, erkänna, att fullt giltiga skäl tala för, att man i

den redan inslagna rigtningen bör arbeta på att tillgodose det omisskänneliga

behof af förbättrad själavård, som förefinnes i dessa aflägsna

bygder. Jemte det domkapitlet i sin nu föreliggande skrifvelse lifligt

framhåller detta, anmärker domkapitlet dels önskvärdheten af en mindre

väsentlig förändring i nu gällande bestämmelser för stipendiernas utgående,

dels ock nödvändigheten att genom ett ytterligare anslag bereda

utväg att lemna kontraktsadjunkterna bidrag för lindrande af deras resekostnader.

Beträffande stipendierna anser domkapitlet, att dessa icke såsom

hittills ovilkorligen böra vara afsedda för teologie studerande allenast.

Domkapitlet anser väl, att man i allmänhet kan hoppas, att studerande,

som genom aflagd filosofisk examen beredt sig inträde i teologisk fakultet,

skola finnas villiga att på nu gällande vilkor söka ifrågavarande

stipendier. Likväl förutsätter domkapitlet, att fall kunna inträffa, då

sålunda qvalificerade sökande saknas, under det att studerande, som

genom studier inom filosofiska fakulteten bereda sig för inträde i den

teologiska, kunde finnas villige att söka stipendiet och åtaga sig dermed

förbundna förpligtelse!''. Af denna anledning anser domkapitlet

önskvärdt, att rättighet måtte beredas domkapitlet att, der teologie studerande

icke anmäla sig såsom sökande, för kortare tid, exempelvis

ett år, utdela stipendiet åt sådan sökande, som nyss nämnts.

I fråga om kontraktsadjunkternas resor upplyser domkapitlet, att

det i några församlingar lyckats att på enskild väg förmå vederbörande

ordinarie presterskap att helt eller delvis bekosta dessa resor, men i

andra hafva deremot presterna förklarat sig icke kunna lemna något

bidrag för detta ändamål. Enligt hvad domkapitlet uppgifver äro lefnadskostnaderna

i synnerhet i den nordligare finnbygden, der de längsta

resorna förekomma, mycket dryga, och då man icke rimligen kan begära,

att kontraktsadjunkten skall använda någon större del af sitt arfvode

till resekostnad, blifver följden, att han icke i det omfång, som önskligt

och nödigt är, kan i själavårdande syfte besöka de olika trakterna

åt sitt distrikt. Den kontraktsadjunkt, som under år 1891 företrädesvis

varit stationerad i Juckasjärvi och Pajala, och hvilken under nämnda år

färdats till fots eller med båt eller efter häst minst 158 mil, anmärker

ock, att han icke rest omkring så mycket som varit behöfligt, emedan

han af ekonomiska skäl måst inskränka sig till det nödvändigaste.

Domkapitlet framhåller derför vigten af att bereda kontraktsadjunkterna

s. 91 Kontrollera mot PDF

Åttonde hulYudtiteln.

91

någon ersättning för deras resekostnader, såvida ändamålet med institutionen

icke skall i betydlig mån förfelas. Att på förhand med en

bestämd siffra angifva, huru stor denna ersättning bör vara och i hvad

mån den bör utgå till den ene eller andre kontraktsadjunkten, anser

domkapitlet så mycket mindre möjligt, som man icke på förhand kan

för längre tid bestämma adjunkternas tjenstgöring. Det behof, som

här är i fråga, anser domkapitlet bäst kunna tillgodoses, om ett anslag

af 500 kronor för hvart af åren 1894—1896 anvisades och domkapitlet

erhölle rätt att inom gränsen af detta anslag efter hvarje års

slut tilldela kontraktsadjunkterna den resekostnadsersättning, som med

afseende å omständigheterna kunde finnas lämplig.

Hvad domkapitlet i denna fråga anfört synes mig i allo behjertansvärdt,

och jag finner mig ega fullt skäl tillstyrka Eders Kongl. Maj:t

att föreslå Riksdagen att, förutom förnyandet af de hittills utgående anslagen,

bevilja ytterligare anslag för lindrande af kontraktsadjunkternas

resekostnader. Likasom år 1890 torde äfven nu anslagen höra äskas

på extra stat att utgå under tre års tid, och synes det jemväl vara

lämpligast, att åt Eders Kongl. Maj:t öfverlåtes att framdeles, efter

ärendets behandling hos Riksdagen, meddela närmare bestämmelser

om anslagens användande.

På grund af det anförda hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen

dels att på extra stat bevilja:

till anställande af två kontraktsadjunkter inom Vesterbottens fjerde

kontrakt 12,000 kronor, deraf 4,000 kronor att utgå under år 1894;

till resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter 1,500 kronor,

deraf 500 kronor att utgå under år 1894; samt

till två stipendier för utbildande vid universitet af prester, förtrogna

med finska språket, 4,500 kronor, deraf 1,500 kronor att utgå under

år 1894;

dels ock att åt Eders Kongl. Maj:t öfverlemna att meddela de närmare

bestämmelser, som må erfordras rörande anslagens användande.

Med åberopande af 1890 års Riksdags beslut om anvisande af ett

extra anslag för år 1891 af 25,000 kronor till nordiska museet har museets

styrelse anhållit, att till Riksdagen måtte aflåtas framställning om

beviljande jemväl för år 1894 af enahanda anslag; och får jag med anledning

häraf i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1894 anvisa ett belopp

af 25,000 kronor, att ställas till styrelsens för nordiska museet för
-

[81.]

Nordiska

museet.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92 Åttonde hufvudtiteln.

fogande för att enligt dess bestämmande användas för museet tillhörande

ändamål.

[82.] Med anledning af en utaf e. o. professorn J. A. Lundell gjord an
Tidskri/t

för Bökning om fortfarande anslag för den af honom utgifna tidskriften

an små m. mf)2^yare bidrag till kännedom om de svenska landsmålen och svenskt folklif»

anser jag mig böra hemställa, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå

Riksdagen att jemväl för nästkommande år ställa till Eders Kongl. Maj:ts

förfogande ett extra anslag till samma belopp, som vid flera föregående

riksdagar anvisats, eller 3,150 kronor, att på de vilkor, Eders Kongl.

Maj:t kan finna godt bestämma, användas till understöd för utgifvande

äfven under år 1894 af nämnda tidskrift.

[83.] Hos Eders Kongl. Maj:t har utgifvaren af tidskriften »Acta mathe
Tidskriften

matica», professorn G. Mittag-Leffler, underdåuigst anhållit, att enahanda

"Amatica»he''belopp, eller 4,000 kronor, hvilket för innevarande år liksom för flera

föregående år beviljats såsom understöd för utgifvande af nämnda tidskrift

och som vore behöfligt för fortsatt utgifvande af tidskriften, äfven

för år 1894 måtte sökanden för sådant ändamål beredas; och har

vetenskapsakademien i ämnet afgifvit underdånigt utlåtande och dervid

på det lifligaste förordat bifall till ansökningen.

Med anledning häraf hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att på extra stat jemväl för år 1894 anvisa ett belopp

af 4,000 kronor, att såsom bidrag till bestridande af kostnaderna

för utgifvande under samma år af tidskriften »Acta mathematica» till

professorn Mittag-Lefflers förfogande utbetalas.

[84.] På Eders Kongl. Maj:ts framställning har Riksdagen för hvart och

Föreläsning»- ett af åren 1889—1893 beviljat ett extra anslag af 20,000 kronor att

arbetsklassen, användas till understöd åt sådana anstalter eller föreningar, som anordna

föreläsning skurser för arbetsklassen, dock under vissa vilkor, hvilka vid

senast beviljade anslag voro följande:

att understödsbelopp, som utgifves till hvarje anstalt eller förening,

icke får öfverstiga 3,000 kronor för år räknadt;

att kommuner eller enskilde tillskjuta minst lika mycket som staten;

att anstaltens angelägenheter vårdas af en styrelse, som antager

föreståndare och lärare;

att föreläsningarna ordnas regelbundet, visst antal timmar i veckan

under fem till åtta månader och i väl afpassade kurser; dock att, hvad

s. 93 Kontrollera mot PDF

Åttonde hufvudtiteln. 93

landsbygden beträffar, Eders Kongl. Maj:t må ega att härutinnan göra

de eftergifter, som omständigheterna kunna påkalla;

att anstalten förfogar öfver kunniga och dugliga, för denna undervisning

lämpliga lärarekrafter samt tillräcklig och passande undervisningsmateriel;
att

alla politiska och religiösa strider eller förhandlingar vid föreläsningarna

eller undervisningen blifva förbjudna; samt

att anstalten eller föreningen skall vara skyldig att underkasta sig

de vilkor och kontroller, som i öfrigt af Eders Kongl. Maj:t pröfvas

nödiga och lämpliga.

Jag hemställer, det Eders Kongl. Maj:t. behagade föreslå Riksdagen

att bevilja jemväl för år 1894 ett extra anslag å 20,000 kronor att under

enahanda vilkor, som nyss nämnts, användas till omförmälda ändamål.

Likasom närmast föregående år har afdelningschefen vid general- [85.]

stabens topografiska afdelning gjort framställning om beredande för år Precisions1894

af ett anslag å 9,000 kronor för fortsättande af precisionsnivelle- arbeten m!''m.

ringsarbetena i norra Sverige. Af styrelsen för nautisk-meteorologiska

byrån har hemställan gjorts om anvisande för nämnda år dels af 2,500

kronor för underhåll och tillsyn m. m. af de inrättade vattenhöjdmätningsstationerna,

dels af 1,000 kronor till fortsatt sammanställning och

bearbetande af anteckningarna öfver registrerade vattenhöjder.

Med åberopande af hvad förut i statsrådsprotokollen öfver ecklesiastikärenden

den 12 januari 1889, den 11 januari 1890 och den 12 januari

1891 blifvit i ämnet anfördt hemställer jag, det täcktes Eders Kongl.

Maj:t föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1894 bevilja 12,500

kronor, deraf 9,000 kronor till fortsättande af precisionsnivelleringsarbetena

i norra Sverige, 2,500 kronor till underhåll och tillsyn af vattenhöjdmätningsstationerna

m. m. samt 1,000 kronor till fortsatt sammanställning

och bearbetande af anteckningarna öfver de vid dessa stationer

registrerade vattenhöjder.

På grund af nådigt bref den 6 juni 1890 har statskontoret under [86.]

förskottstitel utanordnat till disposition af öfverintendentsembetet ett Ersättning

belopp af 1,950 kronor till betäckande af de härtill beräknade kostna- ^ÖT fÖT,koU''

der för uttorkning af den nya riksarkivbyggnaden genom uppvärmning

under tiden intill dess byggnaden blefve fullbordad. Sedan öfverintendentsembetet,

som genom nådigt bref af samma dag anbefalla att inkomma

med uppgift, om och i hvad mån berörda belopp kundo godtgöras

med någon behållning å anslaget för uppförande af riksarkivets nya

Bih. till Rilcsd. Prat. 1893. 1 Sami. 1 A fil. 13

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Åttonde hufvudtiteln.

byggnad, efter mottagande af vederbörande byggnadschefs slutredogörelse

angående byggnadsarbetet anmält, hurusom någon sådan behållning

icke uppkommit, enär hvarjehanda kompletteringsåtgärder behöft

vidtagas före arkivaliernas inflyttning i den nya lokalen, har statskontoret

i underdånig skrifvelse den 28 sistlidne november anhållit om

godtgörelse för ifrågavarande förskott.

Likaledes har statskontoret anhållit om godtgörelse för förskott till

sammanlagdt belopp af 6,608 kronor 60 öre, utgörande kostnad för den

komité, som haft i uppdrag att verkställa omarbetning af läsebok för

folkskolan.

I anledning häraf tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes för

återgäldande af berörda förskott äska af Riksdagen ett extra anslag för

år 1894, hvilket anslag, till undvikande af öretal i riksstaten, torde

böra bestämmas till 8,559 kronor.

Hvad föredragande departementschefen i ofvan

berörda hänseenden hemstält och föreslagit täcktes

Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkande af statsrådets

öfriga ledamöter, i nåder gilla, med befallning tillika

att utdrag af detta protokoll skulle till finansdepartementet

öfverlemnas till ledning vid författandet af

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo:

Alfred Zimmerman.

Stockholm, Ivar Haeggströms boktryckeri, 1893.

opaginerad Kontrollera mot PDF

ilfrii/tHjt

■torsnfi luVvfj

.R9tBJÖ«!noi853q

uv--:‘o\''d •<•''"! ;:0 ‘ r r10 ::''■•• '' >mi>{ >t> ''ibfjitgriu.u!

Nionde hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i närvaro af Hans Kongl. Höghet Kronprinsen

i Statsrådet å Stockholms slott den 14 Januari 1893.

Närvarande statsrådsledamöter:

„ J . pjIfitgJliji lifrt.>*?■ f''i(ifyisins t*} vä*}£taiii .4- j f''f-; j j&h

Hans Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lewenhaupt,

Statsråden: Friherre von Essen,

Friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

Friherre Rappe,

Christerson.

Sedan de till åttonde hufvudtiteln hörande frågor blifvit på föredragning

af vederbörande departementschef pröfvade, anhöll departementschefen,

Statsrådet Friherre von Essen att få anmäla de frågor, som

rörde regleringen af

nionde hufvudtiteln,

innefattande pensions- och indragningsstaterna.

Bill. till Riksd. Prof. 1893. 1 Sami. 1 Afd. * 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Hvad först angick

Nionde hnfvndtiteln.

pensionsstaten,

hemstälde departementschefen efter samråd med chefen för Sjöförsvarsdepartementet,

att, då amiralitetskrigsmanskassan numera jemlikt nådiga

reglementet den 22 Januari nästlidet år benämndes Flottans Pensionskassa,

Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen,

[1.] att den under nu ifrågavarande stat uppförda anslagsrubriken

Flottan» Pen- »Amiralitetskrigsmanskassan» må upptagas under den förändrade benäm»ums

otta. nj:ngen »Flottans Pensionskassa».

Vidare erinrade departementschefen om Kongl. Maj:ts, enligt Finansdepartementet

tillhandakommet protokollsutdrag, på ecklesiastikdepartementets

föredragning den 31 sistlidne December fattade beslut (se bil. I

vid detta prot. pag. 7) att föreslå Riksdagen att, i afseende å kostnaderna

för småskolelärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalts förvaltning

och verksamhet under år 1894, medgifva,

[2.] att Kongl. Maj:t må för sistnämnda år bestämma de belopp, som

Kostnaden för för bestridande af anstaltens förvaltningsbestyr blifva erforderliga; samt

^»mdskoiT att de för berörda förvaltningskostnad och för anstaltens utgifter

lärare» m. fl. \ öfrigt under nämnda år erforderliga medel må af Kongl. Maj:t, i den

understöd»- m^n influtna afgifter icke äro att tillgå, anvisas utaf tillgängliga statsanstait

under medel såsom förskott, att antingen ersättas af berörda afgifter, i den

år 189J>'' mån de under året ingå, eller, derest sagda afgifter skulle för året befinnas

härtill otillräckliga, anmälas till ersättande af Riksdagen.

I öfrigt hade, enligt hvad departementschefen anmälde, anledning

icke förekommit att ifrågasätta någon förändring i afseende å de anslag,

som funnes uppförda å denna stat, för hvilken gällande riksstat upptoge

1,314,898 kronor.

Beträffande derefter

indragningsstaten

erinrade departementschefen om Kongl. Maj:ts på nedannämnda departements

föredragning förut fattade beslut om aflåtande till Riksdagen af

följande framställningar, nemligen:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln.

3

på landtför svar sdepartementets föredragning:

(se bil. 2 vid detta prof. pag. 14)

att för förrådsvaktmästaren vid Jönköpings regemente Adolf Bragd

må å allmänna indragningsstaten uppföras en pension af 200 kronor, att

af honom under hans återstående lifstid årligen åtnjutas, med beräkning

från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked från

vaktmästarebefattningen;

(se bil. 3 vid detta prot. pag. 17)

att åt befälhafvaren å kronans vid Karlsborgs fästningsbyggnad använda

ångfartyg, pumpmästaren Frans BjÖrling må från allmänna indragningsstaten

beviljas en årlig pension af 600 kronor, att utgå från

och med månaden näst efter den, då han varder från sina förenämnda

befattningar entledigad;

på sjöförsvarsdepartementets föredragning:

(se bil. 4 vid detta prot. pag. 20)

att åt aflidne underofficerskorporalen vid l:a eldare- och handtverkskompaniet

vid flottan n:o 102 Sven Olof Anderssons enka Mathilda

Andersson må på allmänna indragningsstaten beviljas en årlig pension

af 100 kronor, att utgå från och med innevarande år under hennes återstående

lifstid, så länge hon lefver ogift;

på civildepartementets föredragning:

(se bil. 5 vid detta prot. pag. 23)

att undervisaren i fiskodling Friherre Gustaf Carl Ulrik CederstrÖm

må från och med månaden näst efter den, hvarunder han från sin befattning

erhåller entledigande, under sin återstående lifstid å allmänna

indragningsstaten åtnjuta årlig pension till belopp af 1,200 kronor;

(se bil. 6 vid detta prot. pag. 26)

att beridaren vid Ottenby stuteri Magnus Robert Ericsson må från

och med månaden näst efter den, under hvilken han från befattningen

entledigas, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension af 1,200 kronor;

(se bil. 6 vid detta prot. pag. 28)

att stuteriveterinären vid Flyinge hingstdepot Carl Axel Johan von

Zweigbergks enka Maria Malin von Zweigbergk, född Hyllén, må, så

länge hon förblifver enka, å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig

pension af 400 kronor, att utgå från och med Juli månad år 1892;

[3.]

Pension för

förrddsvaktmästaren

A.

Bragd.

[4-]

Pension för

dngbdtsbefälhafvaren

F.

Björling.

[5.]

Pension för

underofficerskorporalen

S.

O. Anderssons

enka.

[6-]

Pension för

undervisaren

i fiskodling

Friherre O. C.

U. CederstrÖm.

[7-]

Pension för

beridaren M.

R. Ericsson.

[8.]

Pension för

stuteriveterinären

C. A.

J. von Zweigbergks

enka.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Nionde hufvudtiteln.

[9.]

Pensionerätt

för instruktören

i husslöjd.

[10.]

Pension för

förre inspektören

S.

Svensson.

[HO

Pension för

länsmannen

N. E. Palmcer.

[12.]

Pension för

länsmannen

J. E. Berg.

[13.]

Pension för

akademiadjunkten

F.

O. Afzelius.

(se bil. 6 vid detta prot. pag. 30)

att den å ordinarie stat anstälde instruktören i husslöjd må undfå

samma rätt till pension å allmänna indragningsstaten, som på grund af

1876 års Riksdags beslut tillkommer instruktörerne i boskapsskötsel och

mejerihushållning samt undervisaren i fårskötseln och ullkulturen;

(se bil. 6 vid detta prot. pag. 32)

att förre inspektören vid Ultuna landtbruksinstitut Sven Svensson

må under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta

en årlig pension af 500 kronor, att utgå från och med November månad

år 1892;

(se bil. 7 vid detta prot. pag. 35)

att länsmannen i Vesterås fögderis tredje distrikt af Vestmanlands

län Nils Erik Palmaer må från och med månaden näst efter den, hvarunder

han erhåller afsked från länsmanstjensten, under sin återstående

lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta pension till så stort belopp,

att detta tillsammans med den pension från civilstatens pensionsinrättning,

600 kronor, hvartill han synes vara berättigad, utgör 1,200 kronor,

eller 600 kronor årligen;

(se bil. 7 vid detta prot. pag. 37)

att länsmannen i Solleröns distrikt af Kopparbergs län Johan Edvard

Berg må från och med månaden näst efter den, hvarunder han erhåller

afsked, dock först från och med den 1 Januari 1894, under sin återstående

lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta pension till så stort

belopp, att detta tillsammans med den pension från civilstatens pensionsinrättning,

600 kronor, hvartill han är berättigad, uppgår till 1,200 kronor,

eller 600 kronor årligen;

på ecklesiastikdepartementets föredragning:

(se bil. I vid detta prot. pag. 9)

att adjunkten vid universitetet i Upsala Fredrik Georg Afzelius

må från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked från adjunktsbefattningen

kan varda honom beviljadt, under sin återstående lifstid

uppbära, utöfver den honom enligt Kongl. brefvet den 6 Juni 1873 tillkommande

pension å allmänna indragningsstaten af 2,500 kronor, en

pensionsförhöjning af 500 kronor, eller tillsammans 3,000 kronor;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nionde hnfvudtiteln.

(se bil- I vid detta prot. pag. 10)

att för docenten Karl Piehl må vid universitetet i Upsala inrättas

en personlig extra ordinarie professur i egyptologi och för detta ändamål

på allmänna indragningsstaten anvisas årlig lön till belopp af 4,000

kronor, deraf 1,000 kronor såsom tjenstgöringspenningar, med rätt för

Piehl att efter fem års väl vitsordad tjenstgöring erhålla ålderstillägg

med 500 kronor årligen;

; .. o;::- •••1 t 1 -!i| »:; Wi• luv

(se bil. I vid detta prot. pag. 13)

att å allmänna indragningsstaten må för år 1894 anvisas ett anslag

af 10,000 kronor, att enligt de närmare bestämmelser, Kongl. Maj:t kan

finna godt meddela, användas till understöd af högst 250 kronor åt

sådane äldre behöfvande folkskolelärare, hvilka oförvitligen skött sin

tjenst, men derifrån erhållit afsked före år 1867.

Departementschefen, Statsrådet Friherre von Essen anförde härefter:

Förslagsanslaget till allmänna indragningsstaten är i riksstaten

för innevarande år uppfördt med 1,600,652 kronor, deraf såsom anvisning

i kontant upptagits 1,600,052 kronor och såsom ersättning för indragen

indelning m. m. 600 kronor. Utgifterna från detta anslag hafva

uppgått, år 1889 till 1,859,332 kronor 73 öre, år 1890 till 1,912,481

kronor 74 öre och år 1891 till 1,902,255 kronor 17 öre.

Då någon väsentlig nedgång i utgifterna från detta anslag icke

kan vara att motse, får jag, under åberopande af hvad jag förut i dag

anfört om önskvärdheten deraf, att, för vinnande af ökad stadga i statsregleringen,

höjning må ega rum i förslagsanslag, å hvilka större brister

uppstått, hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att höja det kontanta anslaget till allmänna indragningsstaten med

184,214 kronor eller från 1,600,052 kronor till 1,784,266 kronor, då med

inheräkning af den under anslaget utgående ersättning för indragen in
-

delning m. m., 600 kronor, anslagets slutsumma blir kronor 1,784,866: —

Lägges härtill anslaget till pensionsstaten ............... „ 1,314,898: —

skulle slutsumman af nionde hufvudtitelns ordinarie

anslag för år 1894 blifva .................................... kronor 3,099,764: —

[14.]

Personlig e. o.

professur för

docenten K.

Piehl.

[15.]

Understöd åt

äldre behöfvande

folkskolelärare.

[16.]

Allmänna indragningsstaten.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Nionde hnfrudtiteln.

[17.]

Anslag för

upprätthållande

af arméns

pensionskassas

egen pensionering

samt till

fyllnadspensioner.

Extra anslag

Beträffande extra anslag under denna hufvudtitel bör vid statsverkspropositionens

affattande iakttagas Eders Kongl. Maj:ts den 25

sistlidne November på föredragning af landtförsvarsdepartementet (se bil. 8

vid detta prof. pag. 40) fattade beslut att föreslå Riksdagen

att å extra stat för år 1894 anvisa ett förslagsanslag af 1,540,000

kronor, att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas

egen pensionering med nu faststälda pensionsbelopp mot skyldighet för

pensionskassan att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda

vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna, och dels till

fyllnadspensioner i enlighet med de af Riksdagen godkända grunder för

sådana pensioners utgående.

Hvad departementschefen sålunda rörande nionde

hufvudtiteln hemstält biträddes af Statsrådets öfriga

ledamöter och blef af Hans Maj:t Konungen gilladt

och godkändt; och behagade Hans Maj: t Konungen,

på Statsrådets tillstyrkande, härjemte förordna, att nu

anmälda, för statsregleringen erforderliga handlingar

skulle tillställas Riksdagens statsutskott.

Ex protocollo:

G. Wilh. Smerling.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 1.

7

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 31

December 1892.

Närvarande:

! * •»'' ’ H > i »• '' *.''{''•''*1 -J iif’, 1; ’ ,*\t'' I *_•. .,_•** .* ..JL‘ • 1 • 1. i-J». '' *'' r V ].

Hans Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lewknhaupt,

Statsråden: Friherre von Essen,

Friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

WlKBLAD,

Gilljam,

Friherre Rappe och

Christerson.

Departementschefen, Statsrådet Gilljam yttrade:

Vid aflåtande till innevarande års lagtima Riksdag af nådig proposition

angående inrättande af en anstalt för beredande af ålderdomsunderstöd

åt lärare och lärarinnor vid småskolor och mindre folkskolor äfvensom

icke ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskolor, hvilken anstalt

skulle benämnas småskolelärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt och

träda i verksamhet med år 1893 samt förvaltas af direktionen öfver

folkskolelärarnes pensionsinrättning, tillkännagaf Eders Kongl. Maj:t, att,

derest en dylik anstalt på de af Eders Kongl. Maj:t föreslagna grunder

komme till stånd, Eders Kongl. Maj:t skulle framdeles ej mindre, efter

[2.]

Koitnaden för

förvaltningen

af 8mcUkolclärarea

m. fl.

ålder dömaunderatödaanatalt

under

år 1894.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Nionde hufvndtiteln: bil 1.

det närmare erfarenhet vunnits angående omfånget af de göromål, som

tillhörde anstalten, samt dessa göromåls lämpliga fördelning, till Riksdagen

afgifva förslag till stat för anstalten än äfven, i den mån särskilt

bidrag från statsverket till anstaltens uppehållande blefve erforderligt,

till Riksdagen aflåta proposition om uppförande i riksstaten af

härtill erforderligt anslag; hvaremellertid Eders Kongl. Maj:t, i afseende

å kostnaderna för anstaltens förvaltning och verksamhet under år 1893,

föreslog Riksdagen att medgifva, att de belopp, som för bestridande af

anstaltens förvaltningsbestyr under år 1893 blefve erforderliga, finge af

Eders Kongl. Maj:t bestämmas, samt att de för berörda förvaltningskostnad

och för anstaltens utgifter i öfrigt under nämnda år erforderliga

medel finge af Eders Kongl. Maj:t, i den mån från skoldistrikten influtna

afgifter icke vore att tillgå, anvisas utaf tillgängliga statsmedel

såsom förskott, att antingen ersättas af berörda afgifter, i den mån de

under året till anstalten inginge, eller, derest sagda afgifter skulle för

året befinnas härtill otillräckliga, anmälas till ersättande af Riksdagen.

Riksdagen, som antog de föreslagna grunderna för understödsanstalten

med allenast några mindre jemkningar, biträdde jemväl Eders

Kongl. Maj:ts förslag i afseende å kostnaderna för anstaltens förvaltning

och verksamhet under år 1893.

Sedan Eders Kongl. Maj:t den 22 sistlidne Juni, med godkännande

af Riksdagens beslut i ämnet, faststält och låtit utfärda reglemente för

understödsanstalten, har Eders Kongl. Maj:t den 11 nästförflutne November,

efter det direktionen öfver folkskolelärarnes pensionsinrättning

afgifvit underdånigt förslag, meddelat bestämmelser angående arbetets

anordnande inom anstalten för år 1893 samt om bestridandet af anstaltens

förvaltningskostnad och öfriga utgifter under samma år.

Då anstalten först med nu instundande år träder i verksamhet och

följaktligen någon erfarenhet om kostnaderna för dess förvaltning ej är

vunnen, kan något förslag icke nu afgifvas till definitiv reglering af

anstalten. Det förslag af direktionen, som nyss omnämnts, är visserligen

uppgjordt med det antagande, att detsamma skulle finnas i allt

väsentligt tillämpligt äfven för framtiden. Direktionen har dock framhållit,

hurusom erfarenheten efter någon tids verksamhet inom anstalten

kunde komma att visa behof af förändringar.

Då vid nu angiftia förhållanden en provisorisk anordning lärer

finnas nödig jemväl för år 1894, hemställer jag, det täcktes Eders Kongl.

Maj:t föreslå Riksdagen att, i afseende å kostnaderna för anstaltens förvaltning

och verksamhet under år 1894, medgifva:

att Eders Kongl. Maj:t må för sistnämnda år bestämma de belopp,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvndtiteln: bil. 1. 9

som för bestridande af anstaltens förvaltningsbestyr blifva erforderliga;

samt

att de för berörda förvaltningskostnad och för anstaltens utgifter i

öfrigt under nämnda år erforderliga medel må af Eders Kongl. Maj:t, i

den mån influtna afgifter icke äro att tillgå, anvisas utaf tillgängliga

statsmedel såsom förskott, att antingen ersättas af berörda afgifter, i

den mån de under året ingå, eller, derest sagda afgifter skulle för året

befinnas härtill otillräckliga, anmälas till ersättande af Riksdagen.

I denna hemställan förenade sig Statsrådets öfriga ledamöter.

Statsrådet Gilljam föredrog härefter:

En af adjunkten vid universitetet i Upsala Fredrik Georg Afzelius

gjord underdånig ansökning, i hvilken Afzelius, med förmälan att han

år 1893, vid åttio års ålder och efter en femtioårig tjenstgöring såsom

akademiadjunkt, önskade afgå från denna befattning emot åtnjutande af

pension, som stode i jemlikt förhållande till den, som komme andra

tjensteman med motsvarande löneförmåner, särskilt lärarne vid allmänna

läroverken, till del, i underdånighet anhållit om aflåtande af nådig proposition

till Riksdagen om beviljande åt honom efter afskedstagandet af

en årlig pension å allmänna indragningsstaten till belopp af 3,500 kronor.

Af handlingarna inhemtades, att Afzelius är född den 7 December

1812 samt att han efter vunnen filosofie doktorsgrad blifvit år 1838

förordnad till docent i praktisk filosofi vid ofvannämnda universitet och

år 1842 utnämnd till adjunkt i teoretisk och praktisk filosofi derstädes.

öfver ansökningen hade underdåniga utlåtanden afgifvits ej mindre

af universitetskanslern, hvilken på det lifligaste tillstyrkt bifall till densamma,

än äfven af Statskontoret, som anfört: att enligt gällande stat

för universitetet de ännu qvarstående adjunkternas aflöning utginge med

2,500 kronor i fast lön och 1,000 kronor i tjenstgöringspenningar eller

tillsammans 3,500 kronor; att enligt Kongl. brefvet den 6 Juni 1873

universitetsadjunkt vore berättigad att efter uppnådd lefnadsålder af 65

år blifva vid afskedstagandet uppförd å allmänna indragningsstaten till

åtnjutande af pension å 2,500 kronor; att redan vid föregående tillfällen

framhållits, hurusom någon förhöjning af akademiadjunkternas pension

skulle påskynda genomförandet af den vid 1877 års riksdag beslutade

ombildningen af adjunkturer m. m. vid universiteten; att för adjunkt vid

allmänna läroverken, hvilken innehade högsta adjunktslön, 3,500 krono!,

pensionen utginge med 3,000 kronor; att vid innevarande års lagtima

riksdag beviljats för akademiadjunkten L. Edman, utöfver den honom

författningsenligt tillkommande pension af 2,500 kronor, en pensionsBih.

till Riksd. 1''rot. 181)3. 1 Sand. 1 Afd. 2

[13.]

Pension för

akademiadjunkten

F.

G. Afzelius.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Nionde hufvudtiteln: bil 1.

förhöjning af 500 kronor eller tillsammans 3,000 kronor; samt att jemväl

adjunkten Afzelius, som uppnått åttio år och snart femtiofem år verkat

i den akademiska bildningens tjenst, gjort sig väl förtjent af någon förhöjning

i den för universitetsadjunkt bestämda pensionen, hvilken Statskontoret

dock ansett böra föreslås till samma belopp som det för Edman

beviljade.

Med afseende å hvad sålunda förekommit hemstälde Statsrådet, att

Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen göra framställning derom, att adjunkten

Afzelius må förklaras berättigad att från och med månaden näst efter

den, i hvilken afsked från adjunktsbefattningen kan varda honom beviljadt,

under sin återstående lifstid uppbära, utöfver den honom enligt

Kongl. brefvet den 6 Juni 1873 tillkommande pension å allmänna indragningsstaten

af 2,500 kronor, en pensionsförhöjning af 500 kronor,

eller tillsammans 3,000 kronor.

Föredragande departementschefen yttrade:

[14.] Vid universitetet i Upsala har vid flera tillfällen väckts förslag att

Personlig e. o. söka utverka inrättande af en personlig extra ordinarie professur för

^docenten zT docenten Karl Piehl, och sådant förslag har åter upptagits vid öfverläggPiehi.

ningarna om de universitetets behof, för hvilkas afhjelpande anslag skulle

vid nu sammanträdande riksdag begäras. Ifrågavarande åtgärd har

motiverats sålunda.

Det måste anses ligga i universitetets intresse att till erhållande

af personliga professurer föreslå sådana yngre vetenskapsmän, som jemte

framstående och flitig författareverksamhet äfven ådagalagt nit och skicklighet

inom den akademiska undervisningens område. En sådan rekommendation

från universitetets sida torde så mycket mer kunna försvaras,

om en förtjenstfull forskare och lärare saknade utsigter att på den vanliga

befordringsvägen uppnå en fast anställning. Det vore nemligen

beklagligt, om den, som med stor framgång egnat sig åt en vetenskap,

hvars vigt och betydelse måste till fullo uppskattas, äfven om dess

studium af ett eller annat skäl icke kunde upptagas i universitetets

ordinarie läroplan, skulle gå miste om det erkännande och den uppmuntran,

som hans väl vitsordade arbete och begåfning förtjenade. Man

borde fast mera, när tillfälle dertill yppade sig, söka draga fördel af den

speciella sakkunskap, som på samma gång kunde understödja studiet åt

andra vetenskaper och bidraga till universitetets heder derigenom, att

inom dess lärarekår en ny forskningsgren representerades af en pröfvad

förmåga.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 1.

11

Docenten i egyptiska språket Karl Piehl hade sedan år 1881 tillhört

universitetet såsom lönlös lärare. Han hade under denna tid utvecklat

en mycket omfattande skriftställareverksamhet inom sin vetenskap

och tillika gått den studerande ungdomen till hända genom så väl

offentlig som enskild undervisning. Han hade företagit flera utländska

resor i vetenskapligt syfte och ej blott för dem, utan äfven för utgifna

arbeten erhållit understöd af allmänna medel. Dessa bidrag hade kommit

honom till del på grund af de förmånliga vitsord, som kompetenta

granskare afgifvit om hans duglighet inom sitt fack. Af intyg, som

afgifvits af åtskilliga framstående målsmän för den egyptologiska vetenskapen

i utlandet — professorerne Lieblein i Kristiania, Diimichen i

Strassburg, Erman och Brugsch-Pascha i Berlin, Ebers i Leipzig samt

föreståndaren för de egyptiska och assyriska samlingarna i British Museum

Le Sage Renouf — framginge, att alla dessa vetenskapsmän erkände

Piehl såsom en särdeles skicklig medarbetare^ och ansåge honom i hög

grad förtjent att komma i åtanke vid besättandet af en lärostol i egyptologi.

Det vore således icke tvifvel underkastadt, att Piehl innehade de

egenskaper, som kunde fordras för en personlig professur. En professor

i egyptologi torde lika väl kunna utöfva en fruktbringande verksamhet

vid universitetet i Upsala som vid det norska universitetet, der denna

vetenskap redan i många år varit representerad af en fast anstäld lärare. - Äfven om antalet af de studerande, som särskildt egnade sig åt det

egyptiska språkets studium, af naturliga skäl alltid, till och med vid de

största universitet, måste blifva temligen ringa, borde det icke förbises,

att egyptologien erbjöde flerfaldiga beröringspunkter med andra vetenskapsgrenar,

hvilka, i samma mån som forskningsarbetet inom detta område

utvidgades och fördjupades, skulle hemta större nytta deraf. Så

vore förhållandet med forntidens historia, konsthistorien och arkeologien,

den klassiska filologien, den allmänna lingvistiken och de orientaliska

studierna. Den egyptiska arkeologien borde icke betraktas såsom stående

ensam för sig, utan ses i sammanhang med den vidtomfattande orientaliska

arkeologi, som genom sina stora och öfverraskande upptäckter i

Egypten och flera asiatiska länder vunnit kännedom om ett forntida

kulturlif, som egde stor historisk märkvärdighet. Det vore väl bekant,

att denna orientaliska arkeologis resultater ingått såsom en vigtig beståndsdel

i vår tids bildning. Men om man undantoge hvad som af

docenten Piehl genom undervisning och genom af honom anskaffade och

ordnade samlingar erbjödes, funnes för de studerandes handledning inom

hela detta område vid våra universitet intet. Det kunde derför med

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Nionde hufvudtiteln: bil 1.

fullt skäl sägas, att det för universitetet skulle vara af stort intresse

att genom Piehls anställning såsom e. o. professor åt den studerande

ungdomen bereda tillfälle att fortfarande och i något större omfattning

än hittills få genom undervisning åtminstone i en af den orientaliska

arkeologiens hufvuddelar inhemta något om denna vetenskaps förutsättningar,

hjelpmedel och metod samt om dess uppgifter och resultater.

Universitetet borde icke alldeles åsidosätta någon af de forskningsgrenar,

som intoge ett betydande rum inom vår samtids bildning.

Man har ock erinrat, hurusom under senaste riksdag vid behandlingen

af fråga om personliga professurer statsutskottet uttalat den åsigt,

att i särskilda fall, då någon vetenskapsman egnat sig åt ett ämne, som

icke hade någon representant vid universiteten och tillika vore af den

beskaffenhet, att den, som dermed sysselsatte sig, saknade hvarje utsigt

att erhålla ordinarie befattning och svårligen kunde genom sin sysselsättning

med ämnet förtjena sitt uppehälle, skäl kunde finnas att åt viss

person med framstående ställning inom vetenskapen bereda en personlig

professur.

På grund al hvad sålunda blifvit, anfördt har akademiska konsistoriet

— som ansett sig böra erinra derom, att Piehl fått sig af Eders

Kongl. Maj:t tilldeladt för en tid af tre år, räknadt från den 1 Mars

1892, det anslag af 900 kronor årligen, som är afsedt för sådana vetenskapliga

studier, hvilka icke tillhöra de egentliga examensämnena — anhållit,

att för Piehl måtte inrättas en extra ordinarie professur i egyptologi

med de löneförmåner, som tillkomma öfriga extra ordinarie professorer

vid universiteten. Denna anhållan är af universitetskanslern till

bifall förordad.

Med afseende så väl på den fördel, som skulle tillskyndas universitetet

genom docenten Piehls anställande derstädes såsom ordinarie lärare,

som ock på billigheten deraf, att Piehl, hvilken på grund af arten af den

vetenskapliga verksamhet, åt hvilken han egnat sig, icke kan i vanlig

ordning vinna befordran till någon ordinarie befattning vid våra universitet,

må beredas en väl förtjent uppmuntran, finner jag mig böra hemställa om

nådig proposition till Riksdagen angående inrättande för Piehl af en

personlig professur. Då de för ändamålet erforderliga medel icke kunna

äskas såsom ständigt årsanslag och det ej heller kan ifrågasättas, att de

skulle år för år anvisas å extra stat, synas de rätteligen böra begäras

å allmänna indragningsstaten; och tillstyrker jag alltså, det Eders Kongl.

Maj:t täcktes till Riksdagen göra framställning derom, att för Piehl må

vid universitetet i Upsala inrättas en personlig extra ordinarie professur

i egyptologi och för detta ändamål på allmänna indragningsstaten anvisas

s. 13 Kontrollera mot PDF

Nionde hnfvudtiteln: bil. 1.

13

årlig lön till belopp af 4,000 kronor, deraf 1,000 kronor såsom tjenstgöringspenningar,

med rätt för Piehl att efter fem års väl vitsordad

tjenstgöring erhålla ålderstillägg med 500 kronor årligen.

Statsrådets öfriga ledamöter förklarade sig instämma med föredraganden.

Vidare hemstälde departementschefen, att Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen, att, i likhet med hvad under flera föregående. år egt

rum, å allmänna indragningsstaten måtte äfven för år 1894 anvisas ett

anslag af 10,000 kronor, att enligt de närmare bestämmelser, Kongl. Maj:t

kunde finna godt meddela, användas till understöd af högst 250 kronor

åt sådane äldre behöfvande folkskolelärare, hvilka oförvitligen skött sin

tjenst, men derifrån erhållit afsked före år 1867.

Häruti förenade sig Statsrådets öfriga ledamöter.

Hvad Statsrådet beträffande de under näst förestående

fyra punkter upptagna ärenden i underdånighet

tillstyrkt och hemstält behagade Hans Maj:t Konungen

i nåder gilla och bifalla; och skulle protokollsutdrag

härom öfverlemnas till Finansdepartementet för behörigt

iakttagande vid uppgörande af förslag till reglering

af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.

[15.]

Understöd åt

äldre behöfvande

folkskolelärare.

Ex protocollo:

Carl Tornérhielm.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Nionde hufrodtiteln: bil. 2.

[3.]

Pension för

förrådsvaktmästaren

A.

Bragd.

Utdrag af protokollet öfver l andtförs farsör en den, hållet inför

Hans Maj:t Konungen uti Statsrådet ä Stockholms slott

den 2 December 1892.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lewenhaupt,

Statsråden: Herr Friherre von Otter,

Friherre von Essen,

Friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

Friherre Rappe.

Departementschefen föredrog härefter i underdånighet:

En af chefsembetet vid Jönköpings regemente den 8 sistlidne

Oktober aflåten och af vederbörande generalbefälhafvare öfverlemnad skrifvelse,

hvaruti chefsembetet —- med förmälan att förrådsvaktmästaren

vid regementet, f. d. distinktionskorporalen Adolf Bragd, som uppnått

61 års ålder och hvilkens kropps- och själskrafter under senare åren

betydligt försvagats, anhållit om afsked från vaktmästaresysslan med

begäran om utverkande åt honom af någon pension vid afskedstagandet

— på anförda skäl och med öfverlemnande af tjensteförteckning samt

läkare- och prestbetyg för Bragd äfvensom vederbörligt intyg angående

Bragds ekonomiska ställning, i underdånighet hemstält, att Kongl. Maj:t

s. 15 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil 2.

15

täcktes bevilja Bragd, som saknade förmåga att genom arbete bidraga

till sitt uppehälle, en pension å allmänna indragningsstaten med ett belopp,

motsvarande vaktmästarearfvodet, eller 250 kronor årligen, att

utgå från och med månaden näst efter den, då Bragd erhåller afsked.

Af nyssberörda handlingar inhemtades, bland annat, att Bragd, som

vore född den 25 September 1831 och år 1850 antagits till soldat vid

Jönköpings regemente, der han, efter undergången korporalsexamen, befordrats

till vice korporal år 1864, till korporal år 1871 och till dist inktionskorporal

år 1881, från och med den 16 Maj 1885 innehaft förrådsvaktmästaresysslan

vid regementet, att han städse med synnerlig ordning

och redbarhet skött sina åligganden samt iakttagit ett hedrande uppförande

äfvensom att han numera till följd af dålig hörsel, minskad synförmåga,

ålderdomssvaghet och betydlig ålderdomsdarrning vore oförmögen

att genom arbete bidraga till sitt uppehälle och sålunda vore i

behof af understöd.

Uti infordradt utlåtande hade Arméförvaltningen å intendentsdepartementet

med stöd af nämnda handlingar samt då billigheten syntes

fordra, att Bragd, som efter mångårigt och väl vitsordadt arbete i kronans

tjenst måste i anseende till bristande arbetsförmåga taga afsked,

blefve från allmänna medel hugnad med något bidrag till sitt uppehälle

på ålderdomen, i underdånighet hemstält, att, i likhet med hvad vid jemförliga

fall tillförene egt rum, Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta

proposition om uppförande för Bragd på allmänna indragningsstaten

af ett årligt belopp, motsvarande hans vaktmästarearfvode, eller 250

kronor.

Statskontoret, hvars utlåtande genom remiss jemväl infordrats, hade

i likhet med Arméförvaltningen ansett skäl vara för handen, att hos

Riksdagen gjordes framställning om uppförande åt Bragd å allmänna

indragningsstaten af en årlig pension, hvars belopp dock Statskontoret,

med afseende å Bragds ålder och tiden, hvarunder han innehaft förrådsvaktmästaresysslan,

ansett böra bestämmas till 200 kronor.

Departementschefen anförde härefter:

På grund af hvad sålunda blifvit upplyst rörande Bragds tjenstgöring

och ekonomiska ställning och då Bragd vid afsked från vaktmästarebefattningen

icke är berättigad till pension från arméns pensionskassa,

får jag, med erinran att senast vid innevarande års lagtima riksdag

pension å allmänna indragningsstaten blifvit beviljad åt en förrådsvaktmästare

med 200 kronor, i underdånighet hemställa, det Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för Bragd å allmänna indragningsstaten

uppföra en pension af 200 kronor, att af honom under hans åter
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Nionde hnfvndtiteln: bil. 2.

stående lifstid årligen åtnjutas, med beräkning från och med månaden

näst efter den, då lian erhåller afsked från vaktmästarebefattningen.

Uppå underdånig tillstyrkan af Statsrådets öfriga

ledamöter täcktes Hans Maj:t Konungen härtill lemna

nådigt bifall; och skulle utdrag af detta protokoll till

Finansdepartementet expedieras för behörigt iakttagande

vid uppgörande af förslag till reglering af riksstatens

nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

Emil Hallgren.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 3.

17

Utdrag af protokollet öfver lan dt för svar särenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen uti Statsrådet d Stockholms slott

den 31 December 1892.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lewenhaupt,

Statsråden: Friherre von Essen,

Friherre Åkerhielm.

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

Friherre Rappe,

Christerson.

Chefen för Landtförsvarsdepartementet, Statsrådet Friherre Rappe

föredrog i underdånighet:

Departementschefen anförde härefter i underdånighet:

Uti skrifvelse af den 16 sistlidne November har Arméförvaltningen

å fortifikationsdepartementet, med tillstyrkan af nådigt bifall, till Eders

Kongl. Maj:t öfverlemnat chefens för fortifikationen underdåniga skrifvelse

den 9 sistlidne November, deri nämnde chef anhållit, att till nästkommande

Riksdag måtte aflåtas nådig proposition angående beviljande

af 600 kronor pension å allmänna indragningsstaten för befälhafvaren å

Bill. till lli/csd. Prof. 1.8!)3. 1 Sand. 1 Afd. 3

[4-]

Pension för

angbåtshefälh

afvar en F.

Björling.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Nionde hufvudtiteln: bil. 3.

kronans vid Karlsborgs fästningsbyggnad använda ångfartyg, pumpmästaren

Frans Björling.

Såsom stöd för denna hemställan har chefen för fortifikationen

åberopat:

att Björling, hvilken enligt skrifvelsen bilagdt prestbetyg är född

den 10 Januari 1828 och sålunda i början af nästkommande år fyller

65 år, tjenstgjort mera än 41 år såsom befälhafvare å berörda ångfartyg;

att Björling under den långa tid, han varit anstäld i kronans

tjenst, med nit och omtanka samt pålitlighet och skicklighet fullgjort

sitt ansvarsfulla kall samt såväl härigenom som genom den sorgfälliga och

noggranna vård han egnat fartygen och deras maskiner varit kronan

till stor nytta, hvaraf han äfven rönt erkännande, då han år 1881 fått

sig tilldelad guldmedalj af femte storleken för nit och skicklighet i

rikets tjenst;

att, såsom af ett handlingarne bifogadt läkarebetyg framgår,

Björling i följd af ålder och kronisk muskelrheumatism är mindre förmögen

att längre fortsätta sin verksamhet såsom ångbåtsbefälhafvare,

och att hans tjenstgöring i nämnda egenskap, om icke framkallat, åtminstone

i hög grad bidragit till ifrågavarande sjukdoms uppkomst; samt

att Björling, hvilken jemte sin förutnämnda befattning innehaft

anställning såsom pumpmästare vid Karlsborgs fästning, för båda dessa

befattningar uppburit aflöning, uppgående i medeltal till ett sammanlagdt

belopp af endast 1,150 kronor årligen, och att han, som varit

tillfullo upptagen af berörda befattningar och derigenom hindrats att

på annat sätt skaffa sig någon tillökning i inkomster, å nämuda ringa

lön icke kunnat göra några besparingar för sig och sin familj till skydd

mot nöd och bekymmer på ålderdomen.

Statskontoret, hvars utlåtande i ärendet Eders Kongl. Maj:t behagat

infordra, har uti skrifvelse den 12 innevarande månad, med

tillkännagifvande att enligt till Statskontoret ingånget meddelande

Björlings aflöning såsom ångbåtsbefälhafvare och pumpmästare vid

Karlsborgs fästning under år 1891 uppgått till sammanräknadt 1,267

kronor samt att han dessutom åtnjöte förmånen af fri bostad och vedbrand,

i underdånighet hemstält, att, då den föreslagna pensionen i

förhållande till Björlings långa tjenstetid och de af honom åtnjutna

löneförmåner ingalunda kunde anses vara för högt tilltagen, chefens

för fortifikationen ifrågavarande framställning måtte vinna nådigt bifall.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 3.

19

Då jag, med afseende å hvad sålunda i ärendet förekommit, anser

det vara af rättvisa och billighet påkalladt, att Björling vid sitt entledigande

beredes ett årligt understöd för sitt lifsuppehälle, och jag derjemte

icke har något att erinra mot det föreslagna understödsbeloppet,

hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå

Riksdagen att bevilja Björling en årlig pension från allmänna indragningsstaten

af sexhundra kronor, att utgå från och med månaden

näst efter den, då han varder från sina förenämuda befattningar entledigad.

Till denna departementschefens hemställan, hvaruti

Statsrådets öfriga ledamöter instämde, täcktes Hans

Maj:t Konungen lemna nådigt bifall; och skulle utdrag

af detta protokoll till Finansdepartementet expedieras

för behörigt iakttagande vid uppgörande af förslag

till reglering af utgifterna under riksstatens nionde

hufvudtitel.

Ex protocollo:

F. Lagerfelt.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Nionde hufvudtiteln: bil. 4.

Utdrag af protokollet öfver sjöförsvar särenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen uti Statsrådet å Stockholms slott den 12

Januari 1893.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lewenhaupt,

Statsråden: Friherre von Essen,

Friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam och

Christerson.

[5.] Departementschefen föredrog härefter:

Pension för En af enkan efter underofficerskorporalen vid l:a eldare- och

korporaien^s. handtverkskompaniet vid flottan n:o 102 Sven Olof Andersson, Mathilda

o. Anderssons Andersson, ingifven skrift, deruti hon, som genom sin mans under

tjenstgöring å kanonbåten Svensksund vådligen timade död råkat i

synnerligen bekymmersamma ekonomiska omständigheter och icke egde

att af allmänna medel uppbära mer än 18 kronor årligen under fem

års tid, i underdånighet anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes tilldela henne

något underhåll af tillgängliga medel eller genom anslag från allmänna

indragningsstaten.

Af de vid ansökningen fogade handlingar inhemtades: att sökandens

man, hvilken såsom dykare varit anstäld å kanonbåten Svensksund

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Nionde hufvudtiteln: bil. 4.

under den expedition till rikets vestra kust, som år 1891 företagits

med nämnda fartyg, den 14 December samma år ljutit döden under

tjenstgöring i berörda egenskap vid arbete för upptagande af en söder

om Elfsborgs fästning sjunken bogserbåt; att den efter mannens död

upprättade bouppteckning visade en brist i boet af 327 kronor 33 öre;

samt att sökanden, hvilken i äktenskap med sin bemälde man egde

ett minderårigt barn, enligt ett af förste bataljonsläkaren vid Kongl.

flottan Fr. Backström den 13 April 1892 utfärdadt läkareintyg ej kunde

till följd af blodbrist och underlifslidande samt nedsatta kroppskrafter

i någon betydlig mån bidraga till sitt lifsuppehälle.

Uti häröfver infordradt utlåtande den 17 Maj 1892 hade Marinförvaltningen,

i betraktande af sålunda föreliggande bevekande omständigheter

och med hänsyn särskildt dertill att sökandens man träffats

af döden under utöfningen af sitt farliga yrke i flottans tjenst, funnit

den af sökanden, som, enligt gällande reglemente för flottans pensionskassa,

icke egde uppbära understöd derifrån med högre belopp än 18

kronor årligen under fem års tid, gjorda underdåniga ansökning synnerligen

behjertansvärd och förty hemstält, dels att proposition måtte

aflåtas till Riksdagen om anvisande från allmänna indragningsstaten af

en årlig pension af 100 kronor, att till sökanden utgå, så länge hon

lefde ogift, dels ock att sökanden måtte tilldelas en nådegåfva för en

gång af 100 kronor från femte hufvudtitelns anslag till extra utgifter.

Sedan Kongl. Maj:t under den 22 Juni 1892 funnit godt tilldela

sökanden den af Marinförvaltningen föreslagna nådegåfva för en gång,

hade, såvidt frågan rörde beredande af pension å allmänna indragniugsstaten,

Statskontoret den 31 sistlidne December afgifvit infordradt utlåtande

och deruti biträdt Marinförvaltningens omförmälda hemställan

om framställning till Riksdagen angående beviljande af sådan pension

för sökanden, att utgå från och med år 1893.

I betraktande deraf att sökandens man omkommit under utöfning

af kronans tjenst samt med hänsyn jemväl till öfriga i ärendet förekommande

omständigheter hemstälde Statsrådet, att Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att på allmänna indragningsstaten bevilja enkan

Matbilda Andersson en årlig pension af etthundra kronor, att utgå

från och med innevarande år under hennes återstående lifstid, så länge

hon lefver ogift.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Nionde hufvndtiteln: bil. 4.

Hvad Statsrådet sålunda hemstält behagade Hans

Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla; och skulle

protokollsutdrag härom till Finansdepartementet öfverlemnas

för behörigt iakttagande vid uppgörande af

förslag till reglering af utgifterna under riksstatens

nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

R. Sundin.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 5.

23

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 22 December

1892.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lewenhaupt,

Statsråden: Friherre von Essen,

Friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

WlKBLAD,

Gilljam,

Friherre Rappe och

Christerson.

Departementschefen, Statsrådet Groll föredrog derefter:

13:o.

En af undervisaren i fiskodling Friherre Gustaf Carl Ulrik Cederström

till Kongl. Maj:t stäld, af Landtbruksstyrelsen med underdånigt

utlåtande af den 9 nästlidne November till Kongl. Maj:t insänd skrift,

deruti Friherre Cederström anhållit att, i anseende till långt framskriden

ålder och numera försvagade kroppskrafter, få såsom pension tillgodonjuta

det arfvode, 1,500 kronor, lian i förenämnda egenskap innehade;

i anledning hvaraf Statskontoret inkommit med infordradt underdånigt

utlåtande af den 1 i denna månad.

Uti sitt förberörda underdåniga utlåtande hade Landtbruksstyrelsen,

med öfverlemnande af prestbevis, utvisande att sökanden vore

född den 10 Maj 1806 och således uppnått en ålder af öfver 86 år,

till en början erinrat, att sökanden på grund af nådiga bref den 9

[6.]

Pension för

undervisaren

i fiskodling

Frih. G. C. V.

Cederström.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Nionde hufvudtiteln: bil. 5.

November 1854 och den 12 Januari 1855 af Landtbruksakademiens

Förvaltningskomité första gången antagits att, enligt med honom upprättadt

kontrakt, under en tid af 3 år, räknadt från 1855 års början,

vara verksam för fiskafvelns befrämjande i riket, hvartill hörde såväl

att fortsätta de af honom påbörjade forskningar i ämnet som ock att

med råd och upplysningar rörande ändamålsenligaste sättet för odling

af fisk tillhandagå dem af allmänheten, som sådant åstundade, allt emot

uppbärande från anslaget till fiskerinäringens understöd af ett årligt

arfvode utaf 600 riksdaler banko; att nämnda uppdrag blifvit förlängdt

på grund af särskilda nådiga bref den 27 Mars 1858, den 21 Januari

1859 och den 9 Mars 1860, hvarje gång på ett års tid, och på grund

af nådigt bref den 25 Januari 1861 för då innevarande statsregleringsperiod

emot uppbärande från och med år 1858 af ett ökadt arfvode

utaf 1,500 riksdaler riksmynt; samt att Kongl. Maj:t genom nådigt

bref den 12 Februari 1864 förklarat, att sökanden, med hänsigt till de

af honom under eu lång följd af år ådagalagda gagneliga bemödanden

för fiskerinäringens utveckling, finge framgent tills vidare bibehållas vid

den befattning, han i afseende å fiskerierna dittills innehaft, på enahanda

vilkor, som i det enligt nådiga brefvet den 25 Januari 1861 upprättade

kontrakt funnes bestämda, och emot åtnjutande af i detta kontrakt

faststälda samt från anslaget till »fiskerinäringens understöd» utgående

arfvode och reseersättning, utgörande i förra hänseendet 1,500

riksdaler årligen.

Vidare hade Landtbruksstyrelsen vitsordat, att sökanden, i egenskap

af statens undervisare i fiskodling, alltjemt med nit och skicklighet

varit verksam för fiskerinäringens befrämjande och såväl genom

i sådant afseende meddelade upplysningar och råd som genom af trycket

utgifna skrifter gagnat idkarne af denna näring, hvarjemte Styrelsen

ansåge de utaf sökanden äfven under sista tiden bedrifna, uti tid

efter annan till Landtbruksstyrelsen afgifna berättelser meddelade studier

rörande de såsom föda för fiskyngel och större fiskarter ytterst

vigtiga lägre kräftdjur sannolikt icke komma att sakna värde för

framtida forskningar på detta område; och då sökanden, till följd

af sin numera uppnådda höga ålder, icke längre kunde, såsom förut,

gagna utvecklingen af den näring, hvaråt han under 37 år egnat tid

och krafter, samt det från anslaget till fiskerinäringens understöd till

sökanden utgående arfvodesbelopp, 1,500 kronor, syntes kunna för

denna näring fördelaktigare användas, derest genom detsammas anlitande

yngre krafter kunde vinnas för fiskerinäringens tjenst, hade

Landtbruksstyrelsen, som ansåge, att, på grund af de förtjenster, sökan
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 5.

25

den inlagt om nämnda näring, han borde, derest han från sin innehafvande

befattning entledigades, för sin återstående lifstid komma i åtnjutande

af pension till lika belopp med berörda arfvode, slutligen i

underdånighet hemstält, att Kong!. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta

nådig proposition om beviljande åt sökanden af pension å allmänna

indragningsstaten till belopp af 1,500 kronor, att utgå från och med

månaden näst efter den, hvarunder han blefve från ifrågavarande befattning

entledigad.

För sin del både Statskontoret, ehuru någon rätt till pension icke

vore tillförsäkrad innehafvaren af omförmälda befattning, dock ansett,

att sökanden, med afseende å hans höga ålder och långa samt väl vitsordade

verksamhet i fiskerinäringens tjenst, gjort sig förtjent att komma

i åtnjutande af den begärda pensionsförmånen, samt förty hemstält om

bifall till ansökningen på sätt Landtbruksstyrelsen föreslagit.

Med afseende å hvad Landtbruksstyrelsen i ärendet anfört och då,

enligt hvad af ytterligare inkomna handlingar syntes framgå, Friherre

Cederström vore för sitt uppehälle uteslutande hänvisad till det arfvode,

han af statsmedel uppbure, ansåg Statsrådet sig böra förorda, att pension

af statsmedel Friherre Cederström bereddes, när han afginge från

sin befattning, ehuru pensionens belopp skäligen syntes böra bestämmas

till allenast åttio procent af arfvodet; och tillstyrkte Statsrådet

fördenskull, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att

undervisaren i fiskodling Friherre Cederström finge från och med månaden

näst efter den, hvarunder han från sin befattning erhölle entledigande,

under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten

åtnjuta årlig pension till belopp af 1,200 kronor.

Till hvad Statsrådet sålunda tillstyrkt behagade

Hans Maj:t Konungen lemna bifall samt förordnade,

att utdrag af protokollet härom skulle meddelas Finansdepartementet

för iakttagande vid uppgörande af förslag

till reglering af utgifterna under riksstatens

nionde hufvudtitel.

Bih. till Riksd. Prof. 1893. 1 Sami. 1 Afd.

Ex protocollo:

E. K. Almqvist.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Nionde hufvudtiteln: bil. 6.

[7-]

Pension för beridaren

M. B. Ericsson.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 31 December

1892.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lewenhaupt,

Statsråden: Friherre von Essen,

Friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll, t

Wikblad,

G ILL JAM,

Friherre Rappe och

Christerson.

Chefen för Civildepartementet, Statsrådet Groll anmälde härefter

i underdånighet:

33:o.

Stuteriöfverstyrelsens underdåniga skrifvelse den 29 Oktober 1892

angående pension å allmänna indragningsstaten för beridaren vid

Ottenby stuteri, underlöjtnanten m. m. Magnus Robert Ericsson samt

fodermarsken vid Flyinge hingstdepot Sven Persson Svensson; i anledning

hvaraf Statskontoret den 17 nästlidne November afgifvit infordradt

underdånigt utlåtande.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 6.

27

Hvad angick fodermarsken Svensson, anmälde departementschefen,

att denne, enligt inkommet meddelande, den 25 i denna månad aflidit,

i följd hvaraf Stuteriöfverstyrelsens framställning, såvidt, den rörde Svensson,

icke erfordrade vidare åtgärd.

I fråga om beridaren Ericsson inhemtades af handlingarne, att

Ericsson, som vore född den 6 Februaifi 1833, blifvit den 1 November

1851 antagen till volontär vid Kronprinsens husarregemente och år

1853 utnämnd till sergeant vid samma regemente, hvarifrån han afgått

år 1857, då han i enahanda egenskap erhållit anställning vid Skånska

husarregementet; att Ericsson den 20 November 1858 blifvit antagen

till beridare vid Ottenby stuteri, hvilken befattning han ännu innehade;

att Ericsson åren 1861 och 1862 under sammanlagdt fem månader fört

befälet vid stuteriet; samt att, enligt ett af t. f. stuterichefen, majoren

m. m. C. A. Siwers den 29 September 1892 utfärdadt intyg, Ericsson,

under den tid Siwers varit t. f. chef för stuteriet, eller alltsedan den

1 Januari 1888, med berömvärd ordning, nit och skicklighet fullgjort

alla de till beridarebefattningen hörande göromål på ett sätt, som fordrade

aktningsfullt erkännande, äfvensom under kortare tider under

Siwers’ frånvaro fört befälet öfver stuteriet med största pålitlighet.

Enär till följd af den beslutade indragningen af Ottenby stuteri

Ericssons befattning derstädes snart nog blefve öfverflödig, hade Stuteriöfverstyrelsen

i sin ifrågavarande skrifvelse, under åberopande af

Ericssons berömvärda nit och städse ådagalagda pålitlighet, skicklighet

och välförhållande vid fullgörande af små åligganden, hemstält, att

Kongl. Maj:t måtte genom nådig proposition föreslå Riksdagen, att

Ericsson finge från och med månaden näst efter den, hvarunder han

erhölle afsked från nu innehafvande beställning såsom beridare vid

Ottenby stuteri, under sin återstående lifstid af allmänna medel åtnjuta

en årlig pension, motsvarande åttio procent af den enligt gällande stat

till Ericsson utgående kontanta lön, med 1,200 kronor.

För sin del hade Statskontoret — jemte erinran att, enligt af

Kongl. Maj:t den 14 December 1888 faststäld aflöningsstat, beridaren

vid Ottenby stuteri, hvilken hade skyldighet att vid stallskolan undervisa

i ridning, åtnjöte, förutom vissa naturaförmåner, i kontant lön

1,500 kronor — med afseende å Ericssons långa och fördelaktigt vitsordade

tjenstgöring samt hvad af Stuteriöfverstyrelsen i öfrigt blifvit anfördt,

ansett Ericsson väl förtjent att undfå pension å allmänna indragningsstaten

till det för honom föreslagna belopp samt förty tillstyrkt bifall

till Stuteriöfverstyrelsens underdåniga framställning.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Nionde hufvudtiteln: bil.* 6.

[8.]

Pension för

stuteriveterinären

C■ A.

J. von Zweigberglcs

enka.

Med afseende å hvad i ärendet förekommit tillstyrkte Statsrådet,

att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva,^att^beridaren vid

Ottenby stuteri Ericsson finge från och med månaden näst efter den,

under hvilken han från befattningen entledigades, under sin återstående

lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension af 1,200

kronor.

34:o.

Stuteriöfverstyrelsens underdåniga skrifvelse den 3 Oktober innevarande

år, deruti Styrelsen anmält, att aflidne stuteriveterinären vid

Flyinge hingstdepot Carl Axel Johan von Zvveigbergks enka Maria

Malin Hyllén uti en af chefen för nämnda depot till Styrelsen insänd

skrift anhållit, att henne måtte af allmänna medel beredas något årligt

underhåll under hennes återstående lifstid; i anledning hvaraf Statskontoret

den 26 nästlidne November afgifvit infordradt underdånigt

utlåtande.

Af de till ärendet hörande handlingar inhemtades:

att stuteriveterinären von Zweigbergk, som, född år 1833, blifvit

år 1856 antagen till sqvadronshästläkare och år 1861^förordnats till

veterinär vid Flyinge stuteri, år 1863 erhållit konstitutorial å sistnämnda

tjenst, hvilken han innehaft till sin den 30 sistlidne Juni timade död,

hvarförutom von Zweigbergk tjenstgjort vid hästpremieringen inom

Malmöhus län under åren 1861—1891, företagit åtskilliga resor i utlandet

för inköp af hästar såväl för statens som för enskildes räkning samt

utgifvit arbeten rörande stuteri väsendet;

att von Zweigbergk vid sin död såsom sterbhusdelegare efterlemnat

förutom enkan, hvilken vore född år 1843, tretton barn, nemligen

sju söner, utaf hvilka fyra nu uppnått myndig ålder och de tre

öfrige vore födde, en år 1875, en år 1876 och en år 1878, samt sex

döttrar, af hvilka fyra uppnått myndighetsåldern samt de två öfriga

vore födda, den ena år 1873 och den andra år 1880;

att behållningen i boet vid dödsfallet utgjort allenast 666 kronor

73 öre och att enkan von Zweigbergk enligt vederbörande pastors intyg

vore stadd i medellösa omständigheter och ur stånd att försörja

sina många oförsörjda barn;

samt att depotchefen, med vitsordande af von Zweigbergks mer

än trettioåriga verksamhet vid stuteriet samt hans förrättningar för

hästafvelns främjande i olika delar af riket, äfvensom hans verksamhet

i öfrigt till landthästafvelns fromma i en vidsträckt krets af Malmö
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Nionde hafva dtiteln bil. 6.

29

hus län, tillika intygat, att enkan von Zweigbergk med försvagade

krafter befunne sig jemte sina oförsörjda barn i högst behjertansvärd

nödstäld belägenhet, med anledning hvaraf depotchefen på det varmaste

förordat hennes ansökning.

Uti sin ofvanberörda skrifvelse hade Stuteriöfverstyrelsen, på

grund af von Zweigbergks långvariga och gagnande verksamhet vid

Flyinge hingstdepot och i betraktande af den synnerligen beklagansvärda

ekonomiska ställning, hvari enkan von Zweigbergk, enligt hvad

handlingarne utvisade, med oförsörjda barn sig befunne, hemstält, att

Kongl. Maj:t täcktes genom nådig proposition föreslå Riksdagen, att

enkan von Zweigbergk finge, så länge hon förblefve enka, från allmänna

indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 600 kronor, att

utgå från och med den 1 Juli innevarande år;

Och hade Statskontoret, med bifogande af ett till Stuteriöfverstyrelsen

stäldt och till Statskontoret öfverlemnadt- yttrande af chefen

för Flyinge hingstdepot, hvaraf framginge, att enkan von Zweigbergk

icke från något af sina äldre barn kunde påräkna bidrag till sitt och

de oförsörjda barnens underhåll, anfört, att Statskontoret ansåge sig,

med afseende å de i ärendet förekomna ömmande omständigheter, böra

biträda Stuteriöfverstyrelsens hemställan om nådig proposition till Riksdagen

att bevilja enkan von Zweigbergk pension från allmänna indragningsstaten

; dock att beloppet syntes Statskontoret, vid jemförelse med

de pensioner, som under senare tid af Riksdagen under liknande förhållanden

beviljats, böra nedsättas till 400 kronor.

Med afseende å hvad i ärendet förekommit tillstyrkte Statsrådet,

att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att stuteriveterinären

von Zweigbergks enka, Maria Malin von Zweigbergk, född

Hyllén, fiDge, så länge hon förblefve enka, å allmänna indragningsstaten

åtnjuta eu årlig pension af 400 kronor, att utgå från och med

Juli månad år 1892.

Hans Maj:t Konungen täcktes i nåder bifalla hvad

Statsrådet uti de under Nrris 33 och 34 upptagna ärenden

tillstyrkt samt förordnade, att. utdrag af protokollet

angående dessa ärenden skulle Finansdepartementet

meddelas för iakttagande vid uppgörande af

förslag till reglering af utgifterna under riksstatens

nionde hufvudtitel.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Nionde hnfvudtiteln: bil. 6.

[9.]

Pension för

instruktören

i husslöjd.

73:o.

Departementschefen, Statsrådet Groll yttrade härefter:

Uti underdånig skrifvelse (N:o 43) af den 16 Maj 1876 angående

reglering af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel medgaf

Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom i nådig proposition

den 28 nästförutgångne Januari gjorda förslag, att landtbruksingeniörerne,

^undervisande i boskapsskötsel och mejerihushållning samt

undervisaren i fårskötseln och ullkulturen egde undfå pension å allmänna

indragningsstaten efter de grunder, som i sådant hänseende

vore för civile embets- och tjenstemän i allmänhet gällande, med berättigande

derjemte för landtbruksingeniör att redan vid 60 års ålder

kunna komma i åtnjutande af sådan pension, såvida han efter minst

30 års anställning som landtbruksstipendiat eller landtbruksingeniör

befunnes vara till helsa och kroppskrafter så försvagad, att han icke

längre kunde sin befattning på tillfredsställande sätt utöfva; allt dock

under vilkor att samtlige desse tjenstemän skulle vara underkastade

att, när de funnes berättigade att komma i åtnjutande af pensionen,

kunna, utan ansökning om entledigande från sin befattning, öfverflyttas

å indragningsstaten, vederbörande, hvilken det tillkomme att

entledigandet meddela, obetaget att låta med detsamma anstå, derest

och så länge den pensionsberättigade pröfvades kunna i befattningen

på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och han funnes villig

att i densamma qvarstå.

Nu har Landtbruksstyrelsen uti underdånig skrifvelse den 9 December

1892, under åberopande af Riksdagens omförmälda skrifvelse

af den 16 Maj 1876, förmält, att, då instruktören i husslöjd, hvilkens

aflöningsförmåner blifvit jemlikt nådigt bref den 1 Juni 1877 bestämda

i likhet med hvad i sådant afseende gäller beträffande landtbruksingeniörerne

och statens öfrige i olika delar af landthushållningen anstälde

undervisare, icke hittills blifvit tillerkänd förmånen af rätt till

pension å allmänna indragningsstaten, Styrelsen, som ansåge denna

bristande likställighet med hänsyn till pensionsrätten mellan ifrågavarande

instruktör, å ena sidan, och landtbruksingeniörerne samt nämnde

undervisare, å andra sidan, på intet sätt vara af förhållandena betingad,

funne sig böra i underdånighet hemställa om aflåtande till Riksdagen

af nådig proposition med förslag, att Riksdagen måtte medgifva, att

s. 31 Kontrollera mot PDF

Nionde hufTudtiteln: bil. 6.

31

den på ordinarie stat uppförde instruktören i husslöjd måtte undfå

pension å allmänna indragningsstaten efter de grunder, som i sådant

hänseende gälde för landtbruksingeniörerne samt statens öfrige kringresande

undervisare i särskilda delar af landthushållningen.

Statskontoret, som till följd af härå erhållen remiss den 23 December

1892 afgifvit underdånigt utlåtande i ärendet, har deri hemstält, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att instruktören

i husslöjd på ordinarie stat måtte eg a samma rätt att komma i åtnjutande

af pension å allmänna indragningsstaten, som vid 1876 års riksdag beviljades

undervisarne i boskapsskötsel och mejerihushållning samt undervisaren

i fårskötseln och ullkulturen.

Samtlige förenämnde undervisare, af hvilka de i boskapsskötsel

och mejerihushållning samt i husslöjd numera benämnas instruktörer,

åtnjuta i aflöning, utom reseersättning, hvardera 2,000 kronor, hvilken

aflöning'' må, efter innehafvares af beställningen väl vitsordade tjenstgöring

under en tid af fem år, räknadt från och med året näst efter

det, då han blifvit antagen, ökas med 500 kronor och således utgå

med 2,500 kronor, vidare efter fem års sådan tjenstgöring höjas till

3,000 kronor och slutligen efter ytterligare fem års enahanda tjenstgöring

höjas till 3,500 kronor; och då instruktören i husslöjd äfven i

andra afseenden är närmast likstäld med öfrige instruktörer och undervisaren

i fårskötseln och ullkulturen, anser jag mig böra i hufvudsak

biträda Landtbruksstyrelsens framställning och hemställer alltså, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att den å ordinarie

stat anstälde instruktören i husslöjd må undfå samma rätt till pension

å allmänna indragningsstaten, som på grund af 1876 års Riksdags beslut

tillkommer instruktörerne i boskapsskötsel och mejerihushållning samt

undervisaren i fårskötseln och ullkulturen.

Uti denna departementschefens hemställan instämde

Statsrådets öfrige ledamöter; och behagade

Hans Maj:t Konungen till densamma lemna bifall

samt befalde, att utdrag af protokollet härom skulle

meddelas Finansdepartementet för iakttagande vid

uppgörande af förslag till reglering af utgifterna under

riksstatens nionde hufvudtitel.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Nionde hnfvudtiteln: bil. 6.

[10.]

Pension för

förre inspektören

S. Svensson.

Departementschefen föredrog härefter:

74:o.

Styrelsens för landtbruksinstitutet. vid Ultuna underdåniga skrifvelse

den 27 sistlidne Oktober, hvarmed öfverlemnats en af dåvarande inspektören

vid nämnda institut Sven Svensson till styrelsen ingifven

ansökning, att, enär han, som till följd af institutets omorganisation

komme att den 1 November 1892 frånträda den befattning vid institutet,

han sedan år 1874 innehaft, under fullgörande af sina åligganden

i denna befattning ådragit sig en allvarlig kroppsskada, som

i hög grad nedsatte hans förmåga att förvärfva sitt lifsuppehälle,

underdånig framställning måtte göras om beredande af ett skäligt

understöd åt honom under hans återstående lifstid; varande vid

ansökningen fogade dels prestbetyg, utvisande att Svensson vore

född den 25 December 1845, dels tre särskilda läkarebetyg, utfärdade

den 14, 16 och 17 September innevarande år af legitimerade

läkaren C. G. Leczinsky, medicine professorn S. E. Henschen och

läkaren vid förenämnda institut T. Brunnberg, af hvilka betyg inhemtades,

att Svensson lede af inflammation i ryggraden (spondylitis)

och på grund häraf icke utan svårighet och fara för försämring kunde

förrätta sådant arbete, som vore förenadt med kroppsrörelse, samt att

denna sjukdom sannolikt för all framtid komme att inskränka hans

arbetsduglighet och i sammanhang dermed hans förmåga att med eget

arbete sig försörja, dels ock två af befallningsmännen E. Holmberg

och A. Rosén i nästlidne September månad utfärdade intyg, af hvilka

syntes framgå, att Svensson ådragit sig nämnda sjukdom genom ansträngande

lyftningar m. m. under arbete vid institutet.

För egen del hade institutets styrelse anfört, att Svensson, som

alltsedan hösten år 1874 varit anstäld vid institutet såsom inspektor

vid egendomen och såsom lärare i jordbrukslära m. m. för institutets

landtbrukslärlingar, åtnjutit, förutom bostad och fri vedbrand, en kontant

årlig lön, som till en början varit bestämd till 1,950 kronor, men

sedermera under våren år 1884 höjts till 2,500 kronor, med hvilket

belopp den derefter utgått, samt att Svensson i utöfvandet af sin befattning

städse ådagalagt den största duglighet och pålitlighet och alltid

fullgjort sina åligganden till styrelsens synnerliga belåtenhet; och hade

styrelsen, som måst uppsäga Svensson till följd af institutets förändrade

organisation, enligt hvilken inspektorsbefattningen ej komme att bibehållas

efter] den 1 November 1892, med anledning deraf och då det

på grund af den för Svenssons arbetsförmåga i hög grad menliga

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Nionde hufvud titeln: bil. Ö.

kroppsskada, som han ådragit sig under sin anställning vid institutet,

måste anses synnerligen ovisst, huruvida det kunde blifva möjligt för

honom att erhålla en annan, mot hans föregående verksamhet svarande

befattning, i underdånighet hemstält, att KoDgl. Maj:t måtte hos Riksdagen

göra framställning om beviljande åt Svensson af en årlig pension

af 1,000 kronor.

Till följd af härå erhållen nådig remiss hade Landtbruksstyrelsen

i underdånigt utlåtande af den 9 nästlidne November anfört, att då,

med afseende å innehållet af ofvan omförmälda läkarebetyg, det måste

anses i hög grad sannolikt, att Svensson af den kroppsskada, hvilken

han, enligt hvad handlingarna i ärendet syntes utvisa samt jemväl

förre direktören vid institutet F. G. Norström inför chefen för Landtbruksstyrelsen

vitsordat, i institutets tjenst ådragit sig, för all framtid

komme att lida men, samt det under sådana förhållanden måste blifva

förenadt med stor svårighet för Svensson, som, utan enskild förmögenhet,

med de löneförmåner, han under sin verksamhet i institutets tjenst

åtnjutit, knappast kunnat göra några nämnvärda besparingar, att förskaffa

sig anställning i enskild tjenst, om icke säkerhet funnes, att,

om hans kroppsskada komme att göra honom oförmögen till arbete,

han kunde med egna tillgångar sig nödtorftligen försörja, Styrelsen,

som på grund af Svenssons långvariga och väl vitsordade verksamhet

vid institutet funne staten icke böra undandraga sig att lemna Svensson

något understöd, på det att hans framtid måtte kunna anses i någon

mån betryggad, ansåge sig kunna biträda framställningen om beredande

af pension åt honom; men då Svensson, som då ännu ej uppnått 47 års

ålder, icke vore till följd af den honom ådragna kroppsskadan för

närvarande urståndsatt att genom eget arbete bidraga till sitt uppehälle,

syntes pensionsbeloppet skäligen kunna nedsättas till 500 kronor.

Efter jemväl erhållen remiss hade slutligen Statskontoret i underdånigt

utlåtande af den 1 innevarande månad, enär den sjukdom, som

enligt flere läkares sammanstämmande intyg i betydlig grad nedsatt

Svenssons förmåga att förrätta sådant arbete, som fordrade kroppslig

ansträngning eller rörelse, och hvaraf han enligt läkarneä åsigt sannolikt

för all framtid komme att lida stort men, ådragits under arbete i

tjensten, hemstält om nådigt bifall till hvad Landtbruksstyrelsen i

ärendet föreslagit.

Bih. till lliksd. Prof. 1893. 1 Sami. 1 Afd.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Nionde hufvudtiteln: bil. 6.

Med afseende å hvad i ärendet förekommit hemstälde Statsrådet,

att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att förre inspektören

Svensson finge under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten

åtnjuta en årlig pension af 500 kronor, att utgå från och med

November månad år 1892.

Hvad Statsrådet sålunda hemstält behagade

Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla samt befalde,

att utdrag af protokollet härom skulle meddelas

Finansdepartementet för iakttagande vid uppgörande

af förslag till reglering af utgifterna under riksstatens

nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

Carl G. Edman.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 7.

35

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 12 Januari

1893.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lewenhaupt,

Statsråden: Friherre von Essen,

Friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

WlKBLAD,

Gilljam,

Christerson.

Statsrådet Friherre Rappe anmäldes vara

sig infinna.

Chefen för Civildepartementet, Statsrådet

dånighet:

l:o.

En af länsmannen i Vesterås fögderis tredje distrikt af Vestmanlands

län Nils Erik Palmaer till Kongl. Maj:t stäld, af Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande i nämnda län med skrifvelse den 15 December

1892 insänd, af ålders- och läkarebetyg jemte tjensteförteckning åtföljd

underdånig ansökning att, då Palrnaer till följd af obotlig sjukdom alltsedan

år 1886 varit och fortfarande för all framtid vore oförmögen att

bestrida sin länsmanstjenst, men ännu icke uppnått den för erhållande

af sjukdom hindrad att

Groll föredrog i under
-

[11.]

Pension för

länsmannen

N. E. Palmeer.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Nionde hufvudtiteln: bil. 7.

af pension å allmänna indragningsstaten föreskrift^ lefnadsålder, Kongl.

Maj:t måtte hos Riksdagen göra framställning om beviljande för honom,

utöfver det pensionsbelopp, han efter afskedstagandet vore berättigad

att uppbära från civilstatens pensionsinrättning, eller 600 kronor, af en

årlig tilläggspension till enahanda belopp, att utgå från och med månaden

näst efter den, under hvilken afsked blefve honom beviljadt.

Af de vid ansökningen fogade handlingar inhemtades, att Palmser,

som vore född den 22 December 1834, år 1857 antagits i statens tjenst

och den 10 December 1858 utnämnts till ordinarie länsman, samt att,

enligt ett af provinsialläkaren Axel Ihrfors den 10 December 1892

utfärdadt betyg, Palmser, som efter en på våren år 1886 genomgången

hjernsjukdom lidit af tidtals påkommande minnesslöhet och kroppslig

svaghet, på grund deraf ej vore i stånd att sköta sin tjenst och äfven

för framtiden vore dertill oförmögen.

Till denna ansökning hade Kongl. Maj:ts Befallningshafvande tillstyrkt

nådigt bifall och dervid tillika fäst uppmärksamhet å den svårighet,

som alltsedan år 1886 mött för Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

att emot den knappa aflöning, som af Palmsers löneinkomster

lagligen kunde för ändamålet anvisas, medelst vikarie nöjaktigt uppehålla

hans tjenst.

Till följd af härå erhållen nådig remiss hade Statskontoret uti

underdånigt utlåtande af den 29 December 1892 anfört att, ehuru en

tid af sju år ännu återstode, innan Palmser hunnit den lefnadsålder, att

han vore berättigad att komma i åtnjutande af författningsenlig pension

å allmänna indragningsstaten med ett länsmanslönen jemte ålderstillägg

derå, hvilket genom nådiga brefvet den 17 Januari 1879 beviljats

honom, motsvarande belopp af 1,200 kronor, Statskontoret likväl, då

genom laglig läkareattest blifvit styrkt, att Palmser, hvilken alltsedan

våren 1886 varit af sjuklighet urståndsatt att sköta sin tjenst, äfven

för framtiden vore dertill oförmögen samt den af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

anmärkta svårigheten att fortfarande medelst vikarie

uppehålla ifrågavarande länsmanstjenst syntes vara värd afseende, ansåge

sig böra hemställa, att Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra

nådig framställning, att åt länsmannen Palmser måtte å allmänna indragningsstaten

uppföras en årlig fyllnadspension af 600 kronor, att utgå

från och med månaden näst efter den, i hvilken han blefve från tjensten

entledigad; varande derefter af civilstatens pensionsinrättnings revisionskontor

den 5 innevarande månad meddeladt, att Palmser varit delegare

i och inbetalt stadgade pensionsafgifter till nämnda pensionsinrättning

för mer än trettio år.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Nionde hufvudtiteln: bil. 7.

37

På grund af hvad i ärendet förekommit tillstyrkte Statsrådet, att

Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen medgifva, att länsmannen Palmaer

finge från och med månaden näst efter den, hvarunder han erhölle afsked

från länsmanstjensten, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten

åtnjuta pension till så stort belopp, att detta tillsammans

med den pension från civilstatens pensionsinrättning, 600 kronor, hvartill

han syntes vara berättigad, utgjorde 1,200 kronor, eller 600 kronor

årligen.

2:o.

En af länsmannen i Solleröns distrikt af Kopparbergs län Johan

Edvard Berg till Kongl. Maj:t stäld, af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i nämnda län med skrifvelse den 26 November 1892 insänd

underdånig ansökning, att han, som ännu icke uppnått den ålder, som

berättigade till erhållande af pension å allmänna indragningsstaten,

men på grund af sjukdom svårligen kunde komma att återtaga sin tjenstgöring,

måtte från och med år 1894 få sig i nåder tilldelad sådan pension.

Af de vid ansökningen fogade handlingar inhemtades, att Berg,

som vore född den 19 Juli 1832, år 1854 antagits i statens tjenst

och den 15 December 1855 utnämnts till ordinarie länsman, samt att,

enligt ett af provinsialläkaren Strickert Landgren den 4 November

1892 utfärdadt betyg, Berg lede af obotlig bröstsjukdom (emphysema

pulmonum) och att han till följd häraf äfven i framtiden vore ur stånd

att tjenstgöra.

För egen del hade Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, jemte meddelande

att sökanden åtnjutit oafbruten tjenstledighet för sjukdom under

en tid af mer än sex år, hemstält att, enär sökanden, som varit anstäld

i statens tjenst mer än 38 år, deraf såsom ordinarie länsman nära 37 år,

med läkarebetyg styrkt, att han till följd af obotlig sjukdom vore för

all framtid oförmögen att förrätta sin tjenst, Kongl. Maj:t täcktes i

nåder bereda honom rätt att efter afskedstagandet undfå pension å

allmänna indragningsstaten från och med år 1894 till belopp af 1,200

kronor, motsvarande länsmanslönen jemte ålderstillägg.

Efter härå erhållen nådig remiss hade Statskontoret inkommit med

underdånigt utlåtande af den 2 nästlidne December och deruti—jemte

meddelande att länsmannens i förenämnda distrikt löneförmåner utgjordes

af lön 900 kronor, tjenstgöringspenningar 600 kronor och expensmedel

100 kronor samt att sökanden derjemte enligt nådigt bref den 17 Ja
-

[12.]

Pension för

länsmannen

J. E. Berg.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Nionde hnfvudtiteln: bil. 7.

nuari 1879 åtnjöte ålderstillägg å lönen med 300 kronor — i öfrigt

anfört att, ehuru sökanden redan för tre år sedan uppnått den tjensteålder,

som enligt bestämmelserna i nådiga brefvet den 1 Juni 1877

berättigade honom till erhållande af pension å allmänna indragningsstaten

med lönens hela belopp eller 1,200 kronor, i den för pensions

åtnjutande föreskrifna lefnadsålder skulle ännu vid den tid, då den begärda

pensionsförmånen vore afsedd att inträda, fattas honom omkring

tre och ett hälft år; att, då sökanden emellertid under mer än sex år

varit otjenstbar och, enligt hvad läkarebetyget innehölle, lede af en

obotlig sjukdom, som jemväl för framtiden satte honom ur stånd att

tjenstgöra, det äfven från det allmännas sida syntes vara önskväi-dt, att

sökanden bereddes tillfälle att vid den föreslagna tidpunkten lemna sin

tjenst; att Statskontoret med afseende å sökandens långa tjenstetid

icke hade något att erinra mot det af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

föreslagna pensionsbeloppet; samt att, då sökanden redan nu torde

hafva uppfylt vilkoren för erhållande af pension från civilstatens pensionsinrättning,

Statkontoret hemstälde, att Kongl. Maj:t, efter det frågan

om sökandens pensionsrätt från nämnda pensionsinrättning blifvit behörigen

utredd, täcktes till Riksdagen göra framställning derom, att åt

sökanden måtte från allmänna indragningsstaten beviljas ett pensionsbelopp

så stort, att det tillsammans med pensionen från civilstatens

pensionsinrättning uppginge till 1,200 kronor, att, efter det sökanden

erhållit afsked från tjensten, utgå från och med den 1 Januari 1894.

Härefter hade jemväl direktionen öfver civilstatens pensionsinrättning

den 17 sistlidne December sig yttrat och dervid meddelat att, som

Berg fullgjort de i 14 § af nådiga reglementet för nämnda pensionsinrättning

den 23 November 1888 stadgade vilkor för pensions erhållande,

han vore berättigad att från och med månaden näst efter den,

hvarunder afsked från tjensten blefve honom beviljadt, åtnjuta pension

för sin återstående lifstid från samma inrättnings tjenstemannafond i

sjette klassen med årligt belopp af 600 kronor.

Med afseende å hvad sålunda förekommit hemstälde Statsrådet,

att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att länsmannen

Berg finge från och med månaden näst efter den, hvarunder han erhölle

afsked, dock först från och med den 1 Januari 1894, under sin

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Nionde hufvudtiteln: bil. 7.

återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta pension till så

stort belopp, att detta tillsammans med den pension från civilstatens

pensionsinrättning, 600 kronor, hvartill han vore berättigad, uppginge

till 1,200 kronor, eller 600 kronor årligen.

Till hvad Statsrådet uti förestående två ärenden

tillstyrkt och hemstält behagade Hans Maj:t Konungen

lemna bifall samt förordnade, att utdrag af protokollet

härom skulle meddelas Finansdepartementet för iakttagande

vid uppgörande af förslag till reglering af

utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

Aug. Alströmer.

,Mö;rr*ofi tf!''noll aapliooxil Silf;!*!

f rj J/.HX i WiUl t» . lvm.) :; i i *J t ■ i <fi •)<»! tf O if! i it t\t Tull -tioilsoxll SilnH

_ . /.''•■'' • itill*i ru-djäihifejVi

, u. i ritt i hm ä A ‘med n 1

•*

,.1.1 OM O

fUA.UiSlV/

II ij

. -ri i/.H n-j i it''1

t

a .;•),] )

t If i f<)''! b‘Viol

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Nionde hnfvndtiteln: bil. 8.

[17.]

Anslag för

upprätthållande

af arméns

pensionskassas

egen pensionering

samt till

fyllnadspensioner.

Utdrag af protokollet öfver landtför svar sär suden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott

den 25 November 1892.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lewenhaupt,

Statsråden: Friherre von Essen,

Friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

Friherre Rappe.

Chefen för Landtförsvarsdepartementet, Statsrådet Friherre Rappe

föredrog i underdånighet:

Departementschefen yttrade:

Sedan innevarande års lagtima Riksdag på det sätt'' bifallit Eders

Kongl. Maj:ts förslag om anvisande för år 1893 af ett kreditiv till

upprätthållande af arméns pensionskassas egen pensionering och till

fyllnadspensioner för arméns befäl och underbefäl med vederlikar, att

Riksdagen på extra stat för berörda år anvisat ett förslagsanslag af

1,520,000 kronor, att under vanliga vilkor för ändamålet användas,

har direktionen öfver nämnda kassa uti skrifvelse den 10 innevarande

månad afgifvit yttrande i fråga om det belopp, som för enahanda

ändamål under år 1894 erfordrades, och dervid förmält sig anse en

s. 41 Kontrollera mot PDF

Nionde hnfvudtiteln: bil. 8.

41

förhöjning i nyssnämnda belopp af 20,000 kronor vara för pensioneringens

upprätthållande af nöden; och har direktionen med anledning

deraf hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att

för år 1894 för ofvanberörda ändamål bevilja ett förslagsanslag af

1,540,000 kronor.

Då jag så mycket mindre har något att deremot] erinra,'' som

ifrågavarande anslag under en följd af år behöft höjas med 50,000

kronor årligen och ännu för år 1893 den erforderliga förhöjningen uppgått

till 45,000 kronor, hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t behagade

föreslå Riksdagen

att å extra stat för år 1894 anvisa ett förslagsanslag af 1,540,000

kronor, att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas

egen pensionering med nu faststälda pensionsbelopp mot^skyldighet

för pensionskassan att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda

vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna, och

dels till fyllnadspensioner i enlighet med de af Riksdagen godkända

grunder för sådana pensioners utgående.

Till denna departementschefens hemställan, hvaruti

Statsrådets öfriga ledamöter instämde, täcktes[Hans

Maj:t Konungen lemna nådigt bifall; och skulle utdrag

af detta protokoll tillställas Finansdepartementet för

iakttagande vid uppgörande af förslag till reglering

af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

Eugéne Peyron.

Bih. till Riksd. Prof. 1893. 1 Sami. 1 Afd.

6

s. 1 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: statsrådsprotokollet.

1

♦ Ifli

Finansplanen.

!

n ''

Utdrag af protokollet öfver jinansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i närvaro af Hans Kongl. Höghet Kronprinsen

i Statsrådet å Stockholms slott den lå Januari 1893.

Närvarande statsrådsledamöter:

Hans Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lewenhaupt,

Statsråden: Friherre von Essen,

Friherre Åkerheilm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

Friherre Rappe,

Christerson.

Härefter yttrade departementschefen, Statsrådet Friherre von samman
-

De anslag, Eders Kong], Maj:t på de särskilda departements- titiame.

chefernas föredragning besluta äska af Riksdagen för år 1894, utgöra

sålunda:

Bill. till Biksd. Frot. 1893. 1 Sami. 1 Afd.

Essen:

fattning af

utgifterna

under hufvud
-

i

s. 2 Kontrollera mot PDF

Anslag utom

hufvudtitlame.

Riksgäldskontorets

ställning.

2 Finansplanen: statsrådsprotokollet.

I hufvudtiteln:

ordinarie ...

kronor

1,320,000: —

II

11

ordinarie: kronor

3,887,900

—

extra:

ii

67,000

—

11

3,954,900: —

III

11

ordinarie:

11

606,750

—

extra:

11

4,500

—

11

611,250: —

IV

it

ordinarie:

11

24,247,600

—

extra:

11

2,529,086

—

11

26,776,686: —

V

11

ordinarie:

11

8,914,556

48

extra:

ii

588,843

52

11

9,503,400: —

VI

11

ordinarie:

11

4,805,711

—

extra:

11

2,131,289

—

11

6,937,000: —

VII

11

ordinarie:

11

16,809,066

—

extra:

>1

822,334

—

11

17,631,400: —

VIII

11

ordinarie:

11

12,900,625

—

extra:

11

1,324,375

—

11

14,225,000: —

IX

11

ordinarie:

11

3,099,764

—

extra:

11

1,540,000

—

11

4,639,764: —

kronor 85,599,400: —

Jag bör vidare erinra derom, att Eders

Kongl. Maj:t förut denna dag på föredragning

af chefen för Civildepartementet beslutit föreslå

Riksdagen att till utgående under år 1894 utom

hufvudtitlarne å riksstaten anvisa till anskaffande

af ny rörlig materiel vid statens trafikerade jern
vägar.

................................................................................ „ 500,000: —

Fullmäktige i Riksgäldskontoret hafva i

skrifvelse den 14 sistlidne December, som torde

få under litt. B biläggas dagens protokoll, lemnat

uppgift å de Riksgäldskontorets utgifter för

år 1894, hvilka Fullmäktige ansett böra i riksstaten

uppföras. Enligt denna fullmäktiges beräkning

utgöra dessa siffror:

riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar

m. m., förslagsvis ......... kronor 707,750: —

Transport kronor 707,750:— kronor 86,099,400: —

s. 3 Kontrollera mot PDF

Finanspl anen: statsrådsprotokollet.

3

Transport kronor 707,750:— kronor 86,099,400: —

räntor å statsskulden och

afbetalningar å de fonderade

statslånen

kronor 12,927,350: —

efter afdraga f

de till Riksgäldskontoret

ingående

rånte- och

kapitalbetalningar

kronor 2,701,500: —

förslagsvis................................. „ 10,225,850: — „ 10,933,600: —

Enligt hvad Riksdagen i underdånig skrifvelse

den 11 Maj 1888 anmält, har Riksdagen,

som beslutit, att för inrymmande af Riksdagen,

Riksgäldskontoret och Justitieombudsmansexpeditionen

samt af Riksbanken skulle uppföras två

skilda byggnader å vestra delen af Helgeandsholmen,

i sammanhang härmed fattat beslut om

bildande af en byggnadsfond för riksdags- och

riksbankshus, hvaruti skulle ingå dels den för uppförande

af nytt riksdagshus bildade fonden, då

uppgående med ränta till 2,900,000 kronor, dels

de till nytt hus för Riksbanken afsätta 1,500,000

kronor, dels af sådana medel i Riksbanken, som

blifvit afsätta för inlösen af gamla sedlar, en summa

af 255,000 kronor, dels ock under sju års tid

årligen ett anslag af 250,000 kronor eller tillsammans

1,750,000 kronor, hvarigenom denna

byggnadsfond skulle uppbringas till en totalsumma

af 6,405,000 kronor. I öfverensstämmelse härmed

har Riksdagen af nyssnämnda 1,750,000 kronor

på extra stat för hvart och ett af åren 1889,

1890, 1891, 1892 och 1893 anvisat ett belopp af

250,000 kronor; och bör för ifrågavarande ändamål

för år 1894 afsättas enahanda belopp eller... „ 250,000: —

Summan af statsverkets utgifter för år 1894

uppgår således till.................................................... kronor 97,283,000: —

Afsättning till

byggnadsfonden

för

riksdags■ och

riksbankshus.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Finansplanen: statsrådsprotokollet.

Statsverkets tillgångar för den förevarande

statsregleringen äro beräknade till........................... kronor 97,383,000: —

Efter afdrag af nyssnämnda utgiftssumma „ 97,283,000: —

återstår ett belopp af................................................ kronor 100,000: -LT

Afsättning till I riksstaterna för hvart och ett af åren 1891, 1892 och 1893 har

Uaf<åtgärder Riksdagen på Eders Kongl. Maj:ts framställning uppfört ett belopp åt

för arbetares 100,000 kronor till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsfb°rsäkringS''och

försäkring och sjukkassors bildande. Efter samråd med chefen för Civilsjukkassors

departementet tillstyrker jag, att för ifrågavarande ändamål må äfven

bildande. för 1394 afsättas enahanda belopp eller 100,000 kronor, motsvarande

nyssnämnda öfverskott å samma års statsreglering.

^elpariname ^ eammanhang med framläggande för Riksdagen af förslag till

TEST riksstat torde Riksdagens medgifvande böra äskas dertill, att vid statstitiame.

regleringen för år 1894 de i Rikets Ständers skrifvelse den 12 Maj 1841

angifna grunder i afseende å dispositionen af besparingarne å hufvudtitlarne

fortfarande må blifva gällande.

Ulriksstatenm R& föredragning af chefen för Civildepartementet har Eders Kongl.

en- Maj:t förut denna dag beslutit föreslå Riksdagen dels att för år 1894

anvisa 4,500,000 kronor till afslutande af arbetena å stambanan mellan

Vännäs (Nyby) och Öfver-Luleå (Boden) samt för banans förseende med

rörlig materiel, dels att till Eders Kongl Maj:ts förfogande ställa ett belopp

af 500,000 kronor, att i mån af behof lyftas för att användas till

inköp af malmvagnar för Luleå—Gellivarabanan; och har Eders Kongl.

Maj:t tillika förklarat Sig vilja, på föredragning af chefen för Finansdepartementet,

besluta om sättet för anskaffande af de för sagda ändamål

erforderliga medel.

För anläggningen af norra stambanan har hittills till utgående å

riksstaten anvisats ett belopp af sammanlagdt 17,065,000 kronor. Skulle

jemväl nyssnämnda, för banans fullbordande och förseende med rörlig

materiel för år 1894 erforderliga anslag anvisas å riksstaten, blefve

för sådant ändamål nödigt att uttaga beloppet genom särskild beskattning.

Härför lärer emellertid så mycket mindre skäl få anses förefinnas,

som för anläggning af den ifrågavarande, minst rentabla sträckan af

statens jern vägar redan af skattemedel anvisats ett högst betydligt belopp

och vid sådant förhållande betänklighet icke torde möta deremot,

att den återstående kostnaden fördelas öfver ett antal kommande år,

hvilket varder fallet, om tillgång till det erforderliga kostnadsbeloppet

beredes genom upplåning.

Hvad angår anslaget å 500,000 kronor till inköp af malmvagnar

s. 5 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: statsrådsprotokollet. 5

för Luleå—Gellivarabanan, lärer detta, i öfverensstämmelse med det förfarande,

som enligt 1890 och 1892 årens Riksdagars beslut iakttagits

vid anvisandet af medel till inköp af banan och densammas försättande

i fullständigt skick m. m., böra bestridas af lånta medel.

Jag hemställer derföre i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t må

föreslå Riksdagen att till utgående från Riksgäldskontoret anvisa

dels till afsilande af arbetena å stambanan mellan Vännäs (Nyby)

och Ofver-Luleå (Boden) samt för banans förseende med rörlig materiel

4,500,000 kronor,

dels ett belopp af 500,000 kronor, att i mån af behof lyftas för att

användas till inköp af malmvagnar för Luleå—Gellivarabanan.

På Statsrådets tillstyrkande behagade Hans Maj:t

Konungen bifalla hvad departementschefen sålunda hemstält

och åt honom uppdraga att, sedan han erhållit

protokollsutdrag om hvad som efter de öfriga departementens

föredragning blifvit beslutadt med afseende å

statsregleringen, uppsätta och till justering inför Kongl.

Maj:t anmäla förslag till nådig proposition angående

statsverkets tillstånd och behof i enlighet med Kongl.

Maj:ts nu i ämnet fattade beslut.

Ex protocollo:

G. Wilh. Smerling.

Bih. till Biksd. Prot. 1893. 1 Sami. 1 Afd.

2

s. 1 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontor yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning. I

Bil. Litt. B.

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kong!. Finansdepartementet.

l:i uab a t-JloJ nolii

; '' ........ i

Med anledning af Eder skrifvelse den 15 nästlidne November

hafva Fullmäktige i Riksgäldskontoret låtit upprätta och få härmed till

Eder öfverlemna förslagsvis uppgjorda beräkningar öfver Riksgäldskontorets

sannolika ställning vid slutet af hvartdera året 1892 och 1893

samt redan nu påräkneliga inkomster och utgifter 1894.

I dessa beräkningar äro såsom vanligt ej upptagna inkomster,

utgifter och behållningar för de särskildt förvaltade fonderna, nemligen

jernvägshypoteksfonden, de fonderade lånens liqvidations- och amortissementsfonder

samt fonden för extra amortering af statsskulden; och enär

de utgifter, som af upplåningen för jernvägshypoteksfonden föranledts,

höra med de till fonden ingående rånte- och kapitalbetalningar bestridas,

. finnes i beräkningarne ej bland utgifterna uppförd den andel

af annuiteten för 1878 års statslån, som belöper å de återstående obligationer

af nämnda lån, genom hvilkas försäljning medel till utlåningen

från jernvägshypoteksfonden anskaffats och hvilkas valuta ännu för fondens

räkning användes.

Stockholm den 14 December 1892.

ALB. ANDERSON.

PER SAMZELIUS. J. NORDENFALK. EDW. SEDERHOLM.

CLAES WERSÄLL. OTTO M. HÖGLUND. J. JOHANSSON.

P. R. Rabe.

Bill. till Biksd. Prof. 1893. 1 Sami. 1 Afd.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning.

.a ii J .naFörslagsberäkning öfver Riksgäldskontorets Inkomster och

Riksgäldskontorets kassabehållning den 12 December

1892....................................................................... 546,239: 30

Kapitalfordran för tills vidare förräntade medel:

emot uppköpta obligationer ...... 883,790: —

,, reverser och depositionsbevis

....................................... 1,795,000: — 2,678,790: —

Fordran af fonderna i..............................................•....... 36.552:46

T! ’ i * -’-

)d

■orm: i

Inkomster:

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda

föremål anvisade låneunderstöd, som förfalla

med 1,448,040 kronor, men hvarå beräknas

^ inflyta ................................1,192,400: —

Ränta å utgifna belopp från odlingslånefouden ...... 113,200: 4 7

Genom förräntande af tills vidare utlånta medel

samt ränta å lån för telefonväsendets utveckling 60,000: —

OrO

\! ,-v

3,261,581

. [•

i 1 • U»

1,365,600

Transporti 4,627,182

7 6

4 7

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning. B

♦

Utgifter från och med den 12 December 1892 till årets slut.

Utgifter:

Riksdags- och revisionskostnader................................... 15,000: —

Kostnader för Riksdagens hus och bibliotek............... 2,000: —

Förvaltningskostnader vid Riksgäldskontoret............... 5,500: —

Ränta å obligationer af 1887 års 3,6*-lån .................. 111,255: —

Dito å gamla 5%-lånet, å Konung Carl XIII:s hem
giftskapital

samt å Göta kanals reparationsfond 9,153: 8 3

Återbetalning till fonden för extra amortering af stats

skulden för försträckning ....................................... 340,000: —

med 4% ränta .............................................................~_10,846: 67

Köpeskillingar för försålda mindre kronolägenheter .............-.........

Vid 1879 års riksdag till utgående från Riksgäldskontoret anvisadt

anslag, högst 4,000,000 kronor, för inköp af Hallsberg—

'' '' ‘ ................. 730: 31

Vid

Vid

Vid

Motala—Mjölby jernväg, återstoden

1885 års riksdag till utgående från Riksgäldskontoret

år 1887 anvisade medel, 2,350,000 kronor,

för jernvägens mellan Hudiksvall och Näsviken

inköp och ombyggnad m. m., återstoden

af det för inlösen af i jernvägen intecknade

obligationer anvisade belopp, 105,624 kronor 7 öre, 5,124: 07

1890 års riksdag å Riksgäldskontoret anvisade

medel till bestridande af ifrågakommaude kostnader

vid inköp af jernvägen mellan Luleå och

norska gränsen............................................................... 250,000: —

1892 års riksdag å Riksgäldskontoret anvisade

medel: för komplettering m. m. af Luleå—Gellivara-banan,

återstoden af beviljade

2,800,000 kronor................................... 230,000: —

återstoden af lånet 1,000,000 kronor _____

Transport 230,000:— 255,854:3 8

142,908

350,846

58,822

552,577

83

67

23

73

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontor yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning.

Transport

Summa kronor

i

s. 5 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang.VRiksgäldskontorets ställning. 5

Transport 230,000: — 255,854: 3 8

för fortsatt utveckling af statens

telefonväsende .................................... 250,000: — 480,000:_

552,577 73

735,854 38

Låneunderstöd för enskilda jernvägar:

Ur'' 1886 års fond, 5,000,000 kronor,

återstoden af 1891 års anslag,

1,000,000 kronor,........................... 215,975: —

Ur 1891 års fond, 5,000,000 kronor,

återstoden af 1892 års anslag,

1,000,000 kronor,.-......................... 200,000:— 415,975:

Vid 1891 års riksdag till utgående från Riksgäldskontoret

år 1892 anvisadt lånebidrag, 1,175,000

kronor, för anläggning af jernväg mellan Hernösand

och Sollefteå, återstoden ............................. 400: —

Odlingslånefonden:

Vid 1888 års riksdag anvisade medel:

återstoden af 1889 års anslag 365,406 kronor

34 öre ..........................................................................

1890 års anslag ........................................................

1891 års dito .......................................................

1892 års dito ........................... 1,000,000: —

efter afdrag af för sistnämnda år

beräknade, till Kongl. Statskontoret

inflytande annuiteter 145,500: —

Beräknad behållning vid 1892 års slut ....................

Summa kronor

165,406: 34

97,730: 12

643,777: 79

854,500: —

416,375

1,761,414

1,160,960

4,627,182

25

87

23

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning.

Förslagsberäkning öfver Riksgäldskontorets

Beräknad behållning vid 1893 års början.............................................

Inkomster:

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål anvisade

låneunderstöd, som under år 1893 förfalla med 2,660,238

kronor, hvaraf beräknas inflyta ..................... 2,335,000: —

Afbetalningar å lån till undsättningar inom

Kronobergs och Kalmar län i anledning af

1868 års missväxt............................................... 1,120: —

Ränta å 1885—1893 års hela anslag för odlings
lånefonden.

............................................................ 215,800: —

Genom förräntning af tills vidare utlånta medel

samt ränta å lån för telefonväsendets utveckling

................................................................ 125,000: —

Ersättning af statsverkets medel:

Motstående för år 1893 upptagna riksdags-, kyrkomötes- och

revisionskostnader, aflöningar m. m. äfvensom annuiteter å de

fonderade lånen samt räntor å öfrig statsskuld 13,711,820: —

efter afdrag af den för Riksgäldskontoret

under samma tid beräknade inkomst af

ränte- och kapitalinbetalningar .............. 2,676,920: —

Återbetalning af Kongl. Statskontoret för lemnad kassaförstärkning

Lån till fullbordande af Skara domkyrkas restaurering ..................

Upplåning:

Vid 1892 års riksdag beräknad återstående upplåning för år 1892

och föregående år.,.................................................. 6,117,119: 93

Transport 6,117,119: 93

1,160,960

2,676,920

11,034,900

2,500,000

40,000

17,412,780

87

87

s. 7 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning. 7

j X*

Inkomster och Utgifter år 1893.

Utgifter:

Riksdags-, kyrkomötes- och revisionskostnader

samt aflöningar m. in.:

riksdags- ock revisionskostnader..... 580,000: —

kyrkomöteskostnader ........................... 40,000: —

kostnader för Riksdagens hus ......... 25,000: —

„ „ „ bibliotek 3,000: —

löner, arfvoden ock expenser vid

Riksgäldskontoret............................ 64,925: —

löner på indragnings- ock pensions
stat

vid dito....................................... 12,575: —

aflöning, resekostnad ock expenser för

Justitieombudsmannen och hans

expedition ..................................... 22,250: —

Annuiteter och räntor:

till Hans Maj:t Konungen

annuitetsanslag:

1860 års lån emot

premieobligationer

1878 års lån emot

4 % obligationer ...

1880 års lån emot

4 % obligationer ...

1886 års lån emot

Ränta.

&/2% obligationer

1890 års lån emot

3l/a % obligationer

Transport

Kapital.

131,lll:u 161,888:89

287,472:80 568,426:16

1,306,800: — 4,321,152: —

196,444: 44 1,949,235: 56

290,666: 67 1,220,022: 22

2,212,495: 02 8,220,724: 83

2,212,495: 02 8,220,724: 83

o*i •ms)eTed till

747,750: —

300,000: —

1,047,750: —

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning.

Transport 6,117,119: 93

med tillägg af medgifven ytterligare upplåning

för år 1892:

för komplette- ring m. m. af

Luleå-Gellivara-

banan .................. 2,800,000: —

för lån till fortsatt

utveckling af sta- tens telefonvä- sende ................. 1,000,000: — 3,800,000:

samt för år 1893:

till låneunder- stöd för enskil- da jernvägar ... 1,000,000: —

för lånebidrag

till anläggning

af jernväg mel- lan Hernösand

och Sollefteå ... 1,175,000: —

till betäckande

af motstående

utgift från od-

lingslånefonden 805,000: — 2,980,000: — 6,780,000: —

17,412,780

''

8''ij ‘ )*, v"''

87

12,897,119: 93

som minskas med:

redan verkstäld upplåning genom försäljning af

obligationer, tillhörande

1886 års 3J/2 %-

lån ..................... 6,055,831: 79

1887 års36/10 %-

lån ..................... 2,832,385: — 8,888.216: 79

skilnaden mellan beräknade an- slagen för odlingslånefonden

för år 1890 ...... 854,140: —

„ år 1891 ...... 871,500: —

1,725,640: —

Transport 1,725,640: — 8,888,216: 79 12,897,119: 93 |

17,412,7 80|

37

s. 9 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontor yttrande ang. Riksgäldskontors ställning. 9

Kapital. Ränta.

Transport 2,212,495: 02 8,220,724: 83 1,047,750:

ränteanslag:

1887 års lån emot 3,6 %

obligationer 822,510: —

1888 års lån

emot 3 % obligationer

... 800,000: —

1891 års tillfälliga

lån

emot 4 % obligationer

_ 288,000:_ 1910 510:__

fond för extra amortering

af statsskulden ... 85,333: 3 3

Sgr 2,297,828: 35 10,131,234:83 12,429,063:18

Ränta å medgifven och beräknad, men ännu icke

verkstäld upplåning (deruti inberäknad ränta

å kassaförstärkning till Kongl Statskontoret)... 220,000: —

Ränta å gamla 5 %-lånet, å konung Carl XIII:s

bemgiftskapital samt å Göta kanals reparationsfond,

tillsammans 15,030 kronor 7 0 öre, som för

motstående ersättningsbelopps utlemnande upptagas

till ..................................................................15,006: 8 2

Vid 1888 års riksdag anvisade medel för odlingslånefonden:
1893

års anslag....................................................... 1,000,000:

efter afdrag af för sistnämnda år beräknade,

till Kongl. Statskontoret inflytande annuiteter

å odlingslån .................................................. 195,000:

Hl

löt

13,711,820

Bih. till Riks. Prof. 1893. 1 Sami. 1 Afä.

805,000

Transport) i.4,516,82Ö|-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Finansplanen; Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning.

Transport 1,725,640: — 8,888,216: 79 12,897,119:93

och de enligt Kongl.

Brefvet den 30

September 1892

bestämda belopp,

att utbetalas

från Riksgäldskontoret

för år

1890 97,730:12

för år

1891 643,777: 79

741,507: 91 984,132: 09 9,872,348: 88

Summa kronor

17,412,780

3,024,771

87

20,437,551

05

92

s. 11 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontor yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning. 11

O

Transport

14,516,820

Vid 1891 års riksdag till utgående från Riksgäldskontoret

under år 1893 anvisade utgifter:

lån ur 1891 års fond för enskilda jernvägar,

5,000,000 kronor,......................................................

lånebidrag till anläggning af jernväg mellan Hernö
sand

och Sollefteå, återstoden..............................

lån till fullbordande af Skara domkyrkas restaurering

..........................................................................

1,000,000:

1,175,000:

40,000:

2,215,000

Beräknad behållning

vid 1893 års slut.

Summa kronor

3,705,731

20,437,551

92

92

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning.

Förslagsberäkning öfver liiksgäldskontorets

Beräknad behållning vid 1894 års början

Inkomster:

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål anvisade

låneunderstöd, som under år 1894 förfalla med 2,710,960

kronor, hvaraf beräknas inflyta ........................ 2,385,700: —

Ränta å 1885—1893 års hela anslag för odlings
lånefonden

............................................................. 215,800: —

Genom förräntning af tillsvidare utlånta medel

samt ränta å lån för telefonväsendets utveckling.

.......................................................................... 100,000: —

Ersättning af statsverkets medel:

Motstående för år 1894 upptagna riksdags- och revisionskostnader,

aflöningar m. m. äfvensom annuiteter å de fonderade

lånen samt ränta å öfrig statsskuld ............... 13,635,100: —

efter afdrag af den för Riksgäldskontoret

under samma tid beräknade inkomst af

rånte- och kapitalbetalningar...................... 2,701,500: —

Upplåning till betäckande af motstående lån till enskilda iernvägar

år 1894 .............................................................

Transport

3,705,731

2,701,500

10,933,600

1,000,000

92

18,340,83Tf» 2

s. 13 Kontrollera mot PDF

Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning. 13

Inkomster och Utgifter år 1894.

Utgifter:

Riksdags- och revisionskostnader samt ajlöningar m. m.:

riksdags- och revisionskostnader................................. 580,000

kostnader för Riksdagens hus .................................... 25,000

„ „ „ bibliotek ......................... 3,000

löner, arfvoden och expenser vid Riksgäldskontoret

................................................................................. 64,925: —

löner på indragnings- och pensionsstat vid dito... 12,575: —

aflöning, resekostnad och expenser för Justitieombudsmannen

och hans expedition....................... 22,250: —

707,750:

Annuiteter och räntor:

till Hans Maj:t Konungen ....................................... 300,000: —

annuitetsanslag:

1860 års lån emot

premieobligationer

1878 års lån emot

4 % obligationer...

1880 års lån emot

4 % obligationer...

1886 års lån emot

3 1/a % obligationer

1890 års lån emot

3 V, % obligationer

Kapital. Ränta.

131,111: ll 161,888: 89

299,095: 20 627,446: 16

1,306,800: — 4,268,880: —

196,444: 44 1,949,235: 56

300,888: 89 1,209,670: —

2^234,339: 64 8,217^120: 61

Transport 2,234,339: 64 8,217,120: 61 1,007,750:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning.

Transport

Summa kronor

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finansplanen: Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande ang. Riksgäldskontorets ställning, lo

Kapital. Ränta.

Transport 2,234,339: 64 8,217,120:61 1,007,750:

ränteanslag:

1887 års lån emot 3,6 %

obligationer 822,510: —

1888 års lån

emot 3 % obligationer

... 800,000: —

1891 års tillfälliga

lån

emot 4% obligationer.

.. 288,000:— 1,910,510:

fond för extra amortering

af statsskulden 85,333: 33 __

Sgr 2,319,672: 97 10,127,630: 61 12,447,303: 58

Ränta å medgifven och beräknad, men ännu icke

verkstäld upplåning............................................... 165,000:

Ränta å gamla 5 %-lånet, å konung Carl XlII:s

hemgiftskapital samt å Göta kanals reparationsfond,

tillsammans 15,030 kronor 7 0 öre, som

för motstående ersättningsbelopps utjemnande

upptagas till ....................................................... 15,046: 42

Lån ur 1891 års fond för enskilda jernvägar,

5,000,000 kronor, att utgå under år 1894...................................

Beräknad behållning vid 1894 års slut...............

13,635,100

1,000,000

3,705,731

Summa kronorjl8,340,831

92

92

/

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsverkspropositionens justering.

Utdrag af protokollet öfver jinansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 16 Januari

1893.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lewenhaupt,

Statsråden: Friherre von Essen,

Friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

Friherre Rappe,

Christerson.

Departementschefen, Statsrådet Friherre von Essen uppläste till

justering ett, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts förut, fattade, af

Statsrådet enhälligt tillstyrkta beslut, uppsatt förslag till Kongl. Maj:ts

nådigt proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och

behof.

Hans Maj:t Konungen täcktes, enligt Statsrådets

underdåniga tillstyrkande, i nåder gilla berörda förslag,

sådant det finnes detta protokoll bilagdt; och skulle

i enlighet dermed omförmälda nådiga proposition till

Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo:

Hjalmar Vettig.

Bih. till Riksd. Vrot. 1892. 1 Sami. 1 A fä.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rättelse

Kongl. Maj:ts proposition n:o 1. Bil. Tredje hufvudtiteln.

Tryckfel. Sid. 15, rad. 2 nedifrån står: »men vid hvilka»

läs: »eller vid hvilka»»

Bih. till Rilcid. Prof. ISO3. 1 Sami. 1 Afd.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.