Sök i Ratio Lex

Angående ändrad lydelse af 4 och 11 §§ af förordningen angående patent

1893-02-10 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1893:20, Angående ändrad lydelse af 4 och 11 §§ af förordningen angående patent

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 20.

1

N:o 20.

Kongl. Maj ds nådiga proposition till Riksdagen, angående ändrad

lydelse af 4 och 11 §§ af förordningen angående patent;

gifven Stockholms slott den 10 februari 1893.

Under åberopande af bifogade protokoll öfver civilärenden för

denna dag vill Kongl. Maj:t härmed inhemta Riksdagens yttrande öfver

bilagda förslag till förordning angående ändrad lydelse af 4 och 11 §§

af förordningen angående patent den 16 maj 1884.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förhlifver Riksdagen med all

Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

0 S € A Ii,

V. L. Groll.

Bill., till lliksd. Prot. 1893. 1 Sami. 1 Afd. 11 Haft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse af 4 och 11 §§ af förordningen

angående patent den 16 maj 1884.

Härigenom förordnas att 4 och 11 §§ af förordningen angående

patent den 16 maj 1884 skola erhålla följande ändrade lydelse:

4 §-

1 mom. Den, som vill erhålla patent, skall till patentmyndigheten

ingifva eller i betaldt bref insända skriftlig ansökan samt dervid

foga

beskrifning i två exemplar öfver uppfinningen och

de ritningar, som erfordras för att tydliggöra beskrifningen, jemväl

i två exemplar, äfvensom, der sådant behöfves, modeller, varuprof

och dylikt.

Ansökningen skall innehålla uppgift om sökandens namn, yrke och

postadress samt uppfinningens benämning.

Beskrifningen skall vara så tydlig och fullständig, att sakkunnig

person bör kunna med ledning deraf utöfva uppfinningen. Deri skall

bestämdt angifvas hvad sökanden anser vara det nya i uppfinningen.

År sökanden ej boende inom riket, foge han vid ansökningen jemväl

fullmakt för ett inom riket bosatt ombud att i allt hvad patentet

angår för honom svara.

Sökes patent å flera uppfinningar, varde särskilda ansökningshandlingar

för hvardera ingifna.

2 inom. Uppgifver sökanden annan såsom uppfinnare, skall sökanden

förete handling, som visar, att han är dennes rättsinnehafvare.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

3 mom. Derjemte åligge sökanden att bifoga den i 11 § stadgade

afgift af tjugu kronor.

11 §•

Vid hvarje ansökning om patent inbetalas till patentmyndigheten,

efter ty i 4 § sägs, tjugu kronor.

För beviljadt patent, med undantag af tilläggspatent, erlägges derjemte

af patenthafvaren till patentmyndigheten en årlig afgift, utgörande

för hvarje af det andra, det tredje, det fjerde och det femte

patentåret tjugufem kronor, för hvarje af de fem följande åren femtio

kronor och för hvarje af de fem sista åren sjuttiofem kronor. Afgiften,

som må i betaldt bref insändas, skall för hvarje patentår erläggas

före det årets början, vid påföljd att afgiften för samma år höjes med

en femtedel. Fullgöres ej sedermera inbetalning af den förhöjda afgiften

inom nittio dagar efter patentårets början, vare det erhålina patentet

förfallet.

Patenthafvare vare ej pligtig att utöfver nämnda afgifter vidkännas

kostnad för kungörelser om patentet eller för beskrifningens offentliggörande.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1894; dock att, om

patentansökning, som derförut till patentmyndigheten inkommit, men ej

blifvit slutligen afgjord, förfaller eller afslås, sökanden eger återbekomma

hälften af den afgift, han vid ansökningen betalt.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

Utdrag

af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet ä Stockholms slott den 10 febru
-

ari 1893.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: friherre von Essen,

friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

friherre Rappe och

Christerson.

l:o.

Departementschefen statsrådet Groll yttrade:

Uti en till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift har svenska uppfinnare

föreningen anhållit dels om vidtagande af åtgärder för minskande

af de kostnader, en patentsökande hade att vidkännas för erhållande af

patent, dels ock om utsträckning af den tid, inom hvilken patenthafvare

hade att bringa patenterad uppfinning till utöfning inom riket;

i anledning hvaraf infordrade underdåniga utlåtanden afgifvits dels den

9 september 1891 af patentbyrån, dels den 29 oktober samma år af

tekniska högskolan, dels ock den 1 mars 1892 af kommerskollegium,

hvars utlåtande till civildepartementet inkom den 17 i samma månad.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

Då ärendet sålunda först efter medlet af mars månad sistlidna år förelåg

i det skick, att detsamma kunde inom departementet undergå beredning

för att underställas Eders Kongl. Maj:ts pröfning, ansåg jag mig icke

böra ifrågasätta att till nämnda års lagtima riksdag skulle aflåtas någon

framställning i ämnet, men anhåller att nu, sedan t. f. chefen för patentbyrån

den 8 innevarande månad inkommit med eu promemoria, grundad

bland annat på byråns förhållanden under år 1892, få inför Eders Kongl.

Maj:t anmäla ärendet.

Sedan departementschefen redogjort för hvad handlingarna i ärendet

innehöllo i afseende å den senare af de i uppfinnareföreningens skrift

berörda frågor och dervid förmält sig icke anse skäl förefinnas att för

närvarande, och innan någon längre tids erfarenhet vunnits rörande

verkningarna af nu gällande bestämmelser om det s. k. utöfningstvanget,

tillstyrka någon förändring i hvad derutinnan nu vore stadgadt, yttrade

departementschefen vidare:

Enligt 4 och 11 §§ af förordningen angående patent den 16 maj

1884 skall patentsökande vid ansökningen inbetala till patent-myndigheten

50 kronor, hvaraf dock halfva beloppet återbekommes, ifall ansökningen

förfaller eller afslås. Beviljas patentet, skall dessutom för

patentbrefvet erläggas stämpelafgift, som tillförene utgick med 25

kronor, men som numera enligt nådiga kungörelsen den 16 oktober

1891 är bestämd till 10 kronor. För bevilja^- patent, med undantag

af tilläggspatent, erlägger patenthafvaren vidare en årlig afgift, som

för hvarje af det andra, tredje, fjerde och femte patentåret utgör 25

kronor, för hvarje af de fem följande åren 50 kronor och för hvarje

af de fem sista patentåren 75 kronor.

Till stöd för förslaget om minskande af kostnaderna för ett patents

erhållande anför uppfinnareföreningen — med erinran att de afgifter,

som en uppfinnare måste erlägga för att erhålla ett svenskt patent och

vidmakthålla detsamma under de 15 år, hvarunder förordningen angående

patent medgåfve patenträtt, uppginge till sammanlagdt 800 kr. (hvilket

belopp dock numera genom stämpelafgiftens nedsättande till 10 kronor,

minskats till 785 kronor) — att det icke vore lämpligt och välbetänkt

att så tungt belasta uppfinnareverksamheten i ett relativt så litet industriland

som Sverige och derigenom än ytterligare försvaga dess ställning

i förhållande till andra länder. Icke nog med att nämnda kostnad

vore hög, utan den vore äfven delvis särdeles olämpligt fördelad öfver

patenttiden. Genom att förlägga de lägsta årsafgifterna till de första

åren af patenttiden, då uppfinnaren i allmänhet icke droge någon vinst

af sitt patent, hade man visserligen åsyftat att bereda honom eu lätt
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

nåd. Men denna lättnad komme honom icke till godo, förrän han redan

måst för patentets erhållande vidkännas en kostnad, som, inbegripet

stämpelafgiften, vore lika stor som kostnaden under ett af de sista

patentåren. Om vidare toges i betraktande att uppfinnaren i bästa fall

först under de sista patentåren åtnjöte inkomster från en under en följd

af år tekniskt och kommercielt utarbetad uppfinning, men vid patentets

uttagande ännu icke haft någon som helst inkomst deraf utan endast

omkostnader, så vore olämpligheten af den nuvarande kostnadsfördelningen

lätt insedd, och det vore påtagligt att det välvilliga syftet, att

i början af patenttiden göra uppfinnarens börda lättare, härigenom förfelats.

Detta blefve än mera fallet, om, såsom ofta vore förhållandet,

en patentansöknings behandling toge så lång tid, att patenthafvaren

samtidigt med patentbrefvets utlösning hade att erlägga en eller två

årsafgifter. Ännu kännbarare blefve dessa första patentutgifter för de

många uppfinnare, som för tilläggspatent och nya uppfinningar ofta

inom kort tid maste utbetala flere afgifter. Att dessa dryga första

patentafgifter rent af utestängde en massa obemedlade uppfinnare från

sökande af patent och derigenom minskade uppfinnareverksamheten

inom landet, vore tydligt.

För att minska de afgifter, som vore förenade med erhållande af

patent, borde först och främst stämpelafgiften å patentbref helt och

hållet borttagas. Men vidare borde den nu föreskrifna inbetalningen vid

patentansökningen nedsättas från 50 kronor till 30 kronor eller samma

belopp, som erlades i Norge, dock utan återbetalning i händelse ansökningen

afsloges.

I sitt i ärendet afgifna underdåniga utlåtande har patentbyrån till

en början erinrat att t. f. byråchefen i patentbyrån uti en år i889 afgifven

underdånig berättelse angående byråns verksamhet åren 1885

—1888 framhållit önskvärdheten af att patentkostnaderna måtte successivt

nedsättas, i den mån byråns ekonomiska ställning det medgåfve.

I denna berättelse yttrade t. f. byråchefen, efter erinran att det belopp,

som skulle vid sökandet af patent inbetalas, tillika med stämpelafgiften

för patentbrefvet då utgjorde tillhopa 75 kronor, följande:

»Att redan denna summa af 75 kronor för mången uppfinnare utgör

ett oöfverstigligt. hinder för förvärfvande af patent, har jag flere gånger

haft tillfälle att bevittna. Likväl stannar sällan kostnaden vid detta

belopp. . I följd af de fordringar, hvilka numera måste ställas på patentbeskrifningen

och de vid densamma fogade ritningarna, är det i allmänhet

för sökandene nödvändigt att anlita en sakkunnig patentagents

biträde. Kostnaden ökas härigenom så, att densamma i medeltal torde

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

uppgå till omkring 120 kronor. Härtill kommer ytterligare att, såsom

förut blifvit antydt, patentansökningens behandling ofta kan taga så

lång tid, att patenthafvaren samtidigt med patentbrefvets utlösande har

att erlägga första årsafgiften å 25 kronor, stundom äfven den andra.

Slutligen måste äfven ihågkommas att uppfinnarne vanligen ej genast

finna den bästa lösningen af det problem, de föresatt sig. För att

icke förekommas af andra uppfinnare, måste de i sådana fall söka det

ena patentet efter det andra, och ofta finnas hos patentmyndigheten

samtidigt flera ansökningar från samma person afseende successiva modifikationer

och förbättringar af en och samma uppfinning. Härigenom

kommer naturligtvis paten t-afgiften att kännas ännu drygare. Då alla

dessa utgifter drabba uppfinnaren, innan han skördat någon vinst af

sitt patent, och nästan samtidigt med att han måst vidkännas betydande

uppoffringar af tid och penningar för uppfinningens utarbetande, blifva

de för honom synnerligen betungande.

Denna höga beskattning vid patenttidens början återverkar utan

tvifvel hämmande särskild! på det inhemska uppfinnarearbetet och derigenom

medelbart på den svenska industriens utveckling. Derest några

mera afsevärda resultat skola genom uppfinnandet vinnas, måste nemligen

detsamma alltid, åtminstone i viss mån, bedrifvas yrkesmässigt.

Då man här i landet ännu icke allmänt kommit till insigt derom, att

tillvaron af en inhemsk stam af intelligente, kunnige och arbetsamme

uppfinnare är det förnämsta och oeftergifligaste vilkoret för en sjelfständig

industriel utveckling af någon betydenhet, samt att uppfinnareväsendet

på grund häraf förtjenar att på allt sätt så väl med enskilda

som allmänna medel uppmuntras, är det oftast endast genom förvärfvande

af en patenträttighet, hvilken med fördel kan afyttras till någon

industriidkare, som nybegynnaren sättes i stånd att egna sig åt fortsatta

studier och experiment. De höga patentkostnaderna hämma derför

uppfinnarearbetet genom att för teknici i allmänhet försvåra möjligheten

att med energi egna sig åt uppfinnareyrket. Men de verka äfven

skadligt på andra sätt, livilka äro af icke mindre betydelse.

Bland de industriela uppfinningarna intaga de af yrkesarbetare

gjorda en alldeles särskild ställning. Man spårar lätt dessa uppfinningars

tillkomst. De hänföra sig oftast till något verktyg, någon maskin

eller anordning, hvarmed arbetaren i sitt yrke särskild! haft att syssla,

och gå gemenligen ut på att genom någon detaljförbättring inbespara

arbetskraft. Oafsedt det tekniska värde detta uppfirmarearbete onekligen

i många fall besitter, spelar detsamma en synnerligen vigtig rol

såsom egnadt att höja arbetsklassens ställning så väl i ekonomiskt som

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

intellektuel afseende. Bland svenske patentsökande förekomma emellertid

ytterst få yrkesarbetare; och att anledningen härtill i främsta rummet

är att söka i de höga patentkostnaderna, derom vittna bland annat

de talrika förfrågningar, som från arbetare inkomma till patentbyrån

angående dessa kostnaders belopp, och hvilka förfrågningar ytterst sällan

efterföljas af någon patentansökning. Men äfven på ett tredje sätt

verka de höga patentkostnaderna hämmande på uppfinnarearbetet. Hvarje

patent af principielt värde verkar i förvånansvärd grad stimulerande

till framkallande af uppfinningar inom samma område. Ett studium af

patentbyråns sakregister är i detta afseende mycket upplysande. Man

skall der lätt påträffa ett flertal svenska uppfinningar af likartad beskaffenhet,

å hvilka patent sökts af olika personer inom jemförelsevis

mycket kort tid, och nästan i hvartenda fall skall man kunna påvisa

att dessa uppfinningar kallats till lif uteslutande genom det först uttagna

patentet, i det att dels uppfinnarnes uppmärksamhet derigenom rigtats

på det problem, som den förste uppfinnaren sökt lösa, dels ock framkallats

en sträfvan att genom nya förbättringar vinna försteg framför

den förste patenthafvaren. Det är på grund häraf min bestämda öfvertygelse

att. ett nedsättande af kostnaderna för patents erhållande skulle

i hög grad fördelaktigt återverka på det inhemska uppfinnarearbetet så

väl genom att bereda ett större antal personer tillfälle att egna sig åt

uppfinnareyrket, som derigenom att, på sätt ofvan angifvits, ett mera

allmänt patenterande af svenska uppfinningar skulle framkalla ett ifrigare

uppfinnarearbete på alla områden. Såsom ett önskningsmål skulle jag

härvid vilja uppställa ett nedsättande af patentafgiften till 25 kronor,

borttagandet af de två första årsafgifterna samt upphäfvandet af stämpelafgiften

å patentbrefvet. Då emellertid patentinstitutionen ansetts böra

underhållas uteslutande af uppfinnande sjelfva, lär väl en så betydande

nedsättning af patent- eller årsafgifterna icke för närvarande kunna

ifrågasättas, utan torde nedsättningen böra ega rum successivt i den

mån patentbyråns ekonomiska ställning det medgifver.»

Efter erinran att Riksdagen år 1891 med anledning af väckt motion

om upphäfvande af stämpelafgiften å patentbref endast beslutit att nedsätta

afgiften från 25 till 10 kronor, samt med förmälan att sålunda

något förslag om ytterligare nedsättning af nämnda afgift icke för närvarande

syntes kunna med hopp om framgång göras, anför patentbyrån

i sitt nu ifrågavarande utlåtande vidare att, derest en ytterligare nedsättning

af patentkostnaderna nu ansåges lämplig, densamma derför syntes böra

genomföras uteslutande genom nedsättning af patentafgifterna. Då emellertid

patentbyråns ekonomi otvifvelaktigt icke ännu medgåfve en så bety
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 20.

dande och omfattande nedsättning af dessa afgifter som den, hvars genomförande

i ofvan berörda underdåniga berättelse betecknats såsom ett önskningsmål,

syntes nedsättningen nu icke böra afse de så kallade årsafgifterna

utan endast, såsom svenska uppfinnareföreningen ifrågasatt, den första vid

patentansökningens inlemnande utgående afgiften af 50 kronor, hvilken afgift

otvifvelaktigt kändes mest tryckande. Enligt patentbyråns förmenande

läge det dock för öppen dag att en nedsättning af nämnda afgift icke

borde ske med mindre att densamma kunde göras så betydande, att en

verkligt afsevärd lättnad derigenom bereddes de patentsökande. En

mindre nedsättning skulle säkerligen icke i någon nämnvärd mån främja

patentväsendet utan uteslutande resultera i en minskning af patentbyråns

inkomster. Då nu Riksdagen icke velat medgifva upphäfvandet al

stämpelafgiften å patentbref, utan endast nedsatt densamma till tio kronor,

måste följaktligen, för att patentkostnaden i sin helhet skulle kunna

nedsättas till det belopp, som af svenska uppfinnareföreningen betecknats

såsom skäligt och som äfven enligt patentbyråns förmenande måste

anses utgöra den gräns, der någon afsevärd nytta kunde genom nedsättningen

vinnas, den nu till patentbyrån ingående andelen af kostnaden

för patents erhållande, eller den första patentafgiften å femtio kronor,

nedsättas icke, såsom svenska uppfinnareföreningen ifrågasatt, till

trettio utan till tjugu kronor.

Tekniska högskolan har i sitt utlåtande förmält sig i hufvudsak

dela de åsigter rörande patentkostnaderna, som af patentbyrån uttalats.

Visserligen vore patentkostnaderna i några andra länder betydligt större

än i Sverige, och den komité, som år 1878 afgifvit det utlåtande, hvarpå

vår nuvarande patentlagstiftning förnämligast vore grundad, hade föreslagit

dessa kostnader till 1,400 kronor, under det att de i 1884 års

patentförordning vore bestämda till 775 kronor förutom stämpelafgiften.

Men de skäl, som blifvit af nämnda komité i dess utlåtande anförda för

höga patentafgifter — nemligen att patenthafvarne i första hand borde

bidraga till beståndet af den inrättning staten vidmakthölle närmast för

tillgodoseende af deras intressen, samt att den omsorg, staten borde

egna deråt, att öfriga samhällsmedlemmars frihet icke inskränktes genom

patent å uppfinningar, som visat sig värdelösa eller af föga nytta

för industrien, bjöde, att patentafgifterna icke sattes för lågt — syntes

icke påkalla ens så höga afgifter som de nuvarande. En i patentbyråns

utlåtande meddelad utredning rörande byråns ekonomi visade enligt

högskolans åsigt möjligheten af att patentväsendet hos oss kunde utan

statsbidrag upprätthållas, äfven om den första patentafgiften nedsattes

från femtio till tjugo kronor, och äfven denna afgift syntes vara tillBih.

till Biksd. Vrot. 1803. 1 Samt. 1 A JA. 11 Höft. it

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

räckligt hög för att tillbakahålla patentansökningar för värdelösa uppfinningar,

så vidt detta kunde ske genom patentafgiften, i synnerhet

om denna, såsom af uppfinnareföreningen och patentbyrån föreslagits,

icke återbetalades i händelse ansökningen afslogesdt Nedsättningen i

patentkostnaden från 775 till 745 kronor, oberäknad! stämpelafgiften,

kunde väl synas alltför obetydlig för att kunna utöfva något verksamt

inflytande, men då den inträdde redan vid början af patenttiden, borde

den vara af väsentligt gagn för mindre bemedlade uppfinnare, hvilka

sedermera kunde genom försäljning af sitt patent förskaffa sig fördel,

så framt de icke sjelfva kunde utöfva uppfinningen. Åtskilliga af de

förnämsta uppfinningarna vore gjorda af arbetare och det syntes i flere

hänseenden gagnande att underlätta dessas deltagande i uppfinnareverksamheten,

såsom ock patentbyrån framhållit. Tekniska högskolan ansåge

sig derföre böra tillstyrka nådigt bifall till patentbyråns framställning

rörande patentafgiftens nedsättning.

Jemväl kommerskollegium har, på de af patentbyrån anförda skäl,

tillstyrkt att den afgift, som jemlikt 11 § af patentförordningen skall

vid hvarje ansökning om patent till patentmyndigheten inbetalas, måtte

nedsättas till 20 kronor, dock att i sådant fall patentsökande icke borde

ega återfå något af afgiften, derest ansökningen förfölle eller afsloges.

I ofvanberörda promemoria har slutligen t. f. chefen för patentbyrån

meddelat att — för att utröna i hvad män en nedsättning i den

nuvarande afgiften för erhållande af patent kunde, utan fara för

byråns ekonomi, genomföras från och med ingången af år 1894 —

inom byrån verkstälts en approximativ beräkning af byråns sannolika

inkomster och utgifter nämnda år för den händelse den nu med 50

kronor utgående afgiften vid sökande af patent nedsattes till 20 kronor.

En öfversigt af såväl nämnda beräknings resultat med afseende å hvarje

särskild utgifts- och inkomstpost som ock byråns utgifter och inkomster

åren 1885 —1892 innehålles i följande i promemorian intagna tabeller:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 20.

11

Tabell A.

Patentbyråns utgifter.

1885.

1886.

1887.

1888.

1889.

1890.

1891.

1892.

Beräknadt

1894.

Återställa patent- och regi- streringsafgifter .........

2,735.oo

3,660.oo

3,710.oo

4,805.oo

6,360. o o

6,560.oo

6,545.oo

6,895.oo

1,000

Aflöningar och arfvoden...

21,084.73

28,909.7 2

28,902.50

29,107.50

29,246.50

33,634.91

34,487.49

37,148.57

40,200

Renskrifning, skrif- o. rit- materialier o. porton m. m.

2,934.28

3,859.65

3,122.54

4,193.39

3,950.7 6

3,006.56

2,960.55

3,402.82

3,600

Publikationer ...............

14,971 27

18,274.89

18,092.60

21,544.6 3

23,283.23

28,110.53

25,952.81

29,540.50

36,300

Bibliotek, arkiv, inventarier

5,815.48

3,561.95

2,720.44

3,468.74

2,309.60

3,006.07

3,324.78

3,189.49

3,600

Ved, lyshållning, renhåll- ning o. städning.........

440.05

613.58

828.03

915.15

804.70

1,326.68

l,835.oo

1,737.85

1,900

Hyra ...........................

—

—

—

—

—

2,000.oo

4,OOO.oo

4,000.oo

4,000

Resor och hyrån i Bern..

935.18

3,864.19

1,660.40

1,505.98

2,034.52

3,216.68

1,509.12

1,510.17

1,500

Flyttnings- och organisa- tionskostnader...... .....

5,103.35

3,986.05

465.51

438,55

2,529.98

Summa

54,019.34

66,730.03

59,502.08

65,978.94

67,989.31

83,391.41

80,614.7 5

87,424.40

92,100

Tabell B.

Patentbyråns inkomster.

1885.

1886.

1887.

1888.

1889.

1890.

1891.

1892.

Beräknadt

1894.

Afgifter för patentansök- ningar .....................

34,850.00

29,950.oo

32,900.o o

39,950.oo

41,700.o o

43,450.oo

46,850.oo

49,900.oo

26,000

Årsafgifter för patent.....

500.oo

10,705.o o

18,845 o o

25,105.00

29,845.oo

37,985.oo

45,340.oo

49,875.oo

62,000

Försålda patentbeskrifnin- gar...........................

1,758.93

1,413.50

1,595.75

l,200.oo

1,793.25

776.25

1,903.75

1,800

Varumärkesregistrering....

58,120.oo

10,440.oo

8,080. oo

8,280.oo

6,760.00

8,680.oo

8,360.oo

8,000.oo

8,000

Diverse (ränta m. m.).....

580. oo

567.82

—

173.12

188.91

1,426.67

544,31

—

—

Summa

94,050.oo

53,421.7 5

61,238.50

75,103.87

79,693.91

93,334.92

101,870.66

109,678.75

97,800

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

Vidare anföres i promemorian:

»Såsom af tab. A inliemtas uppgingo byråns utgifter för aflöningar

och arvoden år 1892 till 37,148 kronor 57 öre. I denna utgiftspost

torde för år 1894 ingen annan ökning blifva behöflig än den, som blir

en följd af att en å två nya biträdande ingeniörer behöfva anställas,

livil ket torde blifva nödvändigt på grund af det ökade antal patentansökningar,

som, enligt hvad nedan visas, är att förvänta. Deras sammanlagda

arvoden uppgå till 3,000 kronor, hvadan byråns utgifter i

afiöninqar och arvoden för år 1894 torde komma att uppnå till ungefär

40,200 kronor.

Kostnaden för renskrifning, skrif- och ritmaterialier samt porton bar,

med obetydliga variationer, under de senaste fem åren uppgått till i medeltal

3,500 kronor, hvilken summa icke ens uppnåddes under senast

tilländagångna år, hvarför denna utgiftspost för 1894 icke torde behöfva

väsentligt öfverstiga nämnda belopp, utan kunna beräknas till 3,600 kronor.

För patentbyråns publikationer, som i medeltal under de tre senaste

och dyraste åren uppgått till 27,900 kronor, torde, likaledes under

förutsättning af den här nedan beräknade ökning af 30 procent i patentansökningarnes

antal, kostnaden komma att stiga i motsvarande grad

och således för år 1894 uppgå till ungefär 36,300 kronor.

Bibliotek, arkiv och inventarier, som, med undantag endast för byråns

första verksamhetsår eller år 1885, icke något år tagit i anspråk fullt

3,600 kronor och för år 1892 endast kräft en summa af 3,189 kronor

49 öre, torde icke komma att taga i anspråk större ökning i utgifterna

än till det nyssnämnda maximibeloppet af 3,600 kronor.

Kostnaden för ved, lyshållning, renhållning och städning har under

den tid byrån innehaft sin nuvarande lokal ej uppgått till större belopp

än högst 1,835 kronor och visar till och med en minskning af 100

kronor för år 1892 samt torde derför icke komma att förete någon

väsentlig stegring utan kunna för år 1894 beräknas till högst 1,900 kronor.

Hyran för byråns lokal kommer, enligt kontrakt, att för år 1894

utgå med ett oförändradt belopp af 4,000 kronor.

Byråns bidrag till den internationella byrån i Bern torde icke komma

att undergå någon nämnvärd förändring, utan torde såsom hittills kunna

upptagas till 1,500 kronor.

Enär nedsättningen af ansökningskostnaden skulle ske med vilkor,

att då ansökningen afslås eller förfaller sökanden icke är berättigad att

återbekomma någon del af patentafgiften, har bland byråns utgifter för

år 1894 icke upptagits någon utgift för återstälda patentafgifter. Deremot

måste fortfarande upptagas en särskild utgiftspost för återstälda

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Ma,j:ts Nåd. Proposition N:o 20.

registrering saf gifter och har denna post, som aldra högst uppgått till 920

kronor, men i allmänhet varit vida mindre, ansetts böra upptagas till

i rundt tal högst 1,000 kronor.

På grund häraf kan byråns hela utgiftssumma för år 1894 beräknas

till 92,100 kronor.

Hvad åter beträffar byråns inkomster år 1894, torde först bemärkas,

att en så väsentlig nedsättning i afgifterna, som den nu ifrågasatta,

otvifvelaktigt kommer att medföra en betydlig ökning i ansökningarnes

antal. De hafva sedan mer än trettio år tillbaka nästan oafbrutet år

från år ökats och äro fortfarande stadda i jemnt stigande, såsom synes

af nedanstående tabell

C.

Tabell C.

1885...............

703

1889.........

...... 837

1886..............

604

1890.........

..... 873

1887...............

661

1891.........

...... 941

1888...............

803

1892.........

...... 1,004

Om denna ökning endast fortginge med sin hittillsvarande storlek,

skulle ansökningarnes antal under år 1894 ändock komma att uppgå

till ungefär 1,100. Men det kan med visshet väntas, att, om nedsättning

sker, antalet ansökningar år 1894 skall blifva vida större, och

detta af två skäl. För det första direkt derför att afgiften nedsättes,

hvilket, enligt hvad erfarenheten från andra länder visat, medför förvånansvärda

verkningar i detta hänseende, såsom exempel hvarpå må

anföras att, då ansökningsafgiften för patent i England sänktes till ungefär

Ve af sitt förutvarande belopp, ansökningarnes antal steg från ungefär

6,000 till c:a 17,000 pr år. För det andra derför, att många

uppfinnare, som eljest skulle inlemna! sina ansökningar i slutet af år

1893, komma att uppskjuta dermed till början af år 1894, för att komma

i åtnjutande af den billigare afgiften. Samma företeelse visade sig år

1885, hvars höga ansökningssiffra bland annat beror på, att under januari

och februari månader nämnda år inkommo tillsammans ungefär 100

ansökningar mera än under de följande månaderna. Dessa ansökningar

förskrifva sig synbarligen från sökande, som uppsköto att inlemna sina

ansökningar, emedan de ville komma i åtnjutande af de fördelar, hvilka

den nya patentförordning, som år 1885 trädde i kraft, tillförsäkrade dem.

I betraktande häraf torde det icke vara tvifvelaktigt, att den nämnda

siffran, 1,100, kommer att betydligt öfverskridas, och att antagandet, att

ansökningarnes antal år 1894 skall ytterligare ökas med 200 och således

uppgå till 1,300, ej kan anses gå för högt utan med all sannolik
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

het skall komina att öfverträffas. Då nu för hvarje ansökan skall erläggas

20 kronor, kommer patentbyrån sannolikt att i ansökning saf gifter

erhålla en inkomst af åtminstone 26,000 kronor.

Byråns inkomster af årsafgifter för patent har beräknats till 62,000

kronor. Under åren 1886 — 89, då i allmänhet endast årsafgifter å 25

kronor inflöto, ökades nemligen summan af influtna årsafgifter i medeltal

årligen med 6,380 kronor. Från och med år 1890, då för de äldsta

af byrån beviljade patenten började erläggas 50 kronors årsafgift, har

ökningen pr år i medeltal utgjort 6,670 kronor. Visserligen har under

sistlidne år denna ökning understigit medeltalet, men detta torde finna

sin fullt tillfredsställande förklaring deri, att ansökningarnes antal under

åren 1886 och 1887 var jemförelsevis litet, hvilket naturligtvis i

en senare period måste hafva till följd en ringare ökning i årsafgifterna

för femåriga patent, som förskrifva sig från de nämnda åren. Den betydliga

ökning i ansökningarnes antal, som inträdde åren 1888 och

1889, bör synbarligen hafva till följd en motsvarande ökning i årsafgifterna

för femåriga patent under åren 1893 och 1894. Det torde derföre

vara fullt befogadt, att under hvardera af dessa år beräkna en ökning

af årsafgifterna med omkring 6,000 kronor, hvadan inkomsten af

årsafgifter för patent under år 1894 skulle komma att med 12,000 kronor

öfverstiga motsvarande inkomstpost under 1892 och alltså uppgå

till i rundt tal 62,000 kronor.

Af försålda patentbeskrifningar och andra publikationer har byrån

haft en inkomst, som, frånsedt den genom en blott bokföringsåtgärd

(förändrad redovisningstid) framkallade och således blott skenbara minskningen

för år 1891, under de senaste åren uppgått till omkring 1,800

kronor, med hvilket belopp denna inkomstpost derför torde kunna uppföras

äfven för år 1894.

Registrering saf gifter för varumärken uppgingo i medeltal för åren

1890—92 till 8,340 kronor, men då de för år 1892 ej öfverstego 8,000

kronor, torde de för år 1894 lämpligen kunna upptagas till endast

samma belopp.

Summan af patentbyråns inkomster för år 1894 skulle alltså, under

förutsättning att den ifrågasatta nedsättningen kommer till stånd, uppgå

till 97,800 kronor och följaktligen öfverstiga utgifterna med 5,700 kronor.

Härvid bör äfven bemärkas, att förnyelse af varumärkesregistreringar

skall ske vid början af år 1895, då ansökningar derom i stort

antal äro att förvänta. Sannolikt är dock, att dylika ansökningar skola

börja att inkomma redan under de sista månaderna af år 1894 och

alltså höja inkomsten af varumärkesregistreringen utöfver det nyss be
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

räknade beloppet, som endast afser alldeles nya anmälningar om registrering.

Detta tillskott i inkomsterna för år 1894 torde kunna beräknas

till omkring 2,000 kronor.

Äfvenså torde det böra beaktas, att om den påräknade stegringen

i patentansökningarnes antal icke inträder, så blir det icke heller behöflig!

att anställa två nya biträdande ingeniörer, och icke heller komma

publikationskostnaderna då att ökas på sätt som här ofvan beräknats.

På grund af det ofvan anförda synes intet hinder möta för att den

nuvarande ansökningsafgiften för patent nedsättes till 20 kronor; så

mycket hellre som, derest mot förmodan de ofvan gjorda beräkningarne

skulle visa sig i något afseende felaktiga, det dock i alla händelser icke

kan blifva fråga om annat än en mindre och tillfällig brist, till hvars

täckande finnas att tillgå öfverskotten å byråns inkomster under föregående

år, hvilka öfverskott, med inräknande af det för år 1892, uppgå

till något öfver 102,000 kronor och som vid ingången af år 1894

otvifvelaktigt komma att hafva ytterligare ökats med omkring 20,000

kronor.»

Genom hvad i detta ärende blifvit anfördt synes mig vara ådagalagd

såväl önskvärdheten af en minskning af den afgift, som patentsökande

enligt 11 § af patentförordningen har att erlägga vid ansökningen

— hvarom jemväl motioner blifvit vid innevarande riksdag

väckta — som ock möjligheten att utan våda för patentbyråns ekonomi

nu nedsätta denna afgift till det af patentbyrån föreslagna belopp utan

rätt för sökande att, i händelse ansökningen förfaller eller afslås, återfå

någon del af det erlagda beloppet. Till ytterligare upplysning i sistnämnda

hänseende anser jag mig böra dels erinra att årsafgiften för

patent ökats från år 1890 till 1892 med 11,890 kronor, dels ock meddela

följande öfversigt.

År

Antal vid

årets början i

kraft varande

patent.

Antal under

året beviljade

patent.

Summa.

Under året

förfallna

patent.

Antal under

året förfallna

patent i pro- cent af antalet

patent vid

årets början.

Vid årets

slut i kraft

varande

patent.

1885.........

—

206

206

—

—

206

1886.........

206

464

670

44

21,3

626

1887.........

626

520

1,146

156

24,9

990

1888.........

990

494

1,484

235

23,7

1,249

1,424

1889.........

1,249

466

1,715

291

23,3

1890.........

1,424

605

2,029

325

22,8

1,704

1891.........

1,704

706

2,410

443

26,o

1,967

2,152

1892........

1,967

699

2,666

514

26,i

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

För genomförande af den antydda förändringen i afseende å ifrågavarande

afgift erfordras vissa ändringar i 4 och 11 §§ af förordningen

angående patent, och har jag låtit uppgöra förslag till förordning

derom.

Sedan berörda förslag, hvilket finnes detta protokoll bilagdt, härefter

blifvit af departementschefen uppläst, hemstälde departementschefen

att Kong!. Maj:t behagade genom nådig proposition inhemta

Riksdagens yttrande öfver förslaget.

Till denna af Statsrådets öfrige ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lemna

bifall samt förordnade att nådig proposition i ämnet

skulle till Riksdagen aflåtas af den lydelse bilagan till

detta protokoll utvisar.

Ex protocollo

Carl G. Edman.

Stockholm, K. L. Beekinan, 1893.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.