Sök i Ratio Lex

Angående disposition af inflytande köpeskilling för kronan tillhörig mark i qvarteron Edelman mindre och Krabaten i Stockholm m. m

1893-02-09 · 21 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 19 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1893:30, Angående disposition af inflytande köpeskilling för kronan tillhörig mark i qvarteron Edelman mindre och Krabaten i Stockholm m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. ]\laj:ts Nåd. Proposition N:o SO.

1

i

N:o 30.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående disposition

af inflytande köpeskilling för kronan tillhörig

mark i qvarteron Edelman mindre och Krabaten i Stockholm

m. m.; gifven Stockholms Slott den 24 Februari

1893.

Under åberopande af bifogade protokoll öfver finansärenden för

denna dag1, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att medgifva:

att till Stockholms stad må på de i stadsfullmägtiges i Stockholm

underdåniga skrifvelse den 26 Januari 1891 närmare angifna vilkor få

för utvidgning af Skeppare-, Kaptens- och Grefgatorna under eganderätt

öfverlåtas den i qvarteren Edelman mindre och Krabaten belägna,

kronan tillhöriga mark, som i skrifvelsen till dylik upplåtelse ifrågasättes;
att,

derest vid auktion, som jemlikt 1875 års Riksdags beslut förrättas

för försäljning af de tomter, i hvilka kronans ifrågavarande egendomar

blifvit styckade, antagligt anbud å sådan tomt icke erhålles,

tomten må i den ordning, Kongl. Maj:t pröfvar lämpligt bestämma,

under hand föryttras; samt

att inflytande köpeskilliugar för omförmälda tomter må inlevereras

till Statskontoret för att derstädes förvaltas och förräntas såsom eu

särskild »fond för anordnande af lokaler för statens embetsverk i hufvudstaden»,

att af Kongl. Maj:t, efter inhemtande i hvarje fall af Riksdagens

medgifvande, för sagda ändamål disponeras;

Bih. till Hilcsd. Prot. 1893. 1 Sami. 1 Afd. 17 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

Och föreslår Kongl. Maj:t i sammanhang härmed:

att Riksdagen till utgående från nämnda fond, i den mån medel

derstädes varda tillgängliga, må anvisa ett belopp af 73,000 kronor till

restaurering utvändigt, i öfverensstämmelse med uppgjorda ritningar

och kostnadsförslag, af det s. k. Gamla Kungshuset.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kong]. Maj:t förblifver Riksdagen med all

Kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

F. v. Essen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

3

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 24 Februari

1893.

Närvarand e:

Hans Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lewenhaupt,

Statsråden: Friherre von Essen,

Friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

WlKBLAD,

Gilljam,

Friherre Rappe,

Christerson.

Chefen för Finansdepartementet, Statsrådet Friherre von Essen

anförde i underdånighet:

»Med bifall till en af Eders Kongl. Maj:t gjord framställning beslöt

1875 års Riksdag, att de Eders Kongl. Maj:t och kronan tillhöriga,

af Veterinärinstitutet då disponerade tomterna N:ris 1 och 3 i qvarteret

Edelman mindre samt N:o 1 i qvarteret Krabaten i Stockholm

med der befintliga byggnader finge, när institutet blifvit till den för

detsamma afsedda nya lokal i qvarteret Vedbäraren och tillgränsande

delar af lägenheten Djursborg och Ladugårdsgärdet förflyttadt, på offentlig

auktion försäljas samt att behållna köpeskillingen derför skulle till

Riksgäldskontor aflcmnas.

Sedan anmäldt blifvit, att Veterinärinstitutets flyttning till sin

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj-.ts Kårt. Proposition N:o 30.

nya lokal kunde beräknas vara verkstäld till den 1 Oktober 1880, anbetalde

Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 30 Juli samma år

Öfveriutendentsembetet att öfvertaga vården och förvaltningen af förstnämnda

fastigheter äfvensom att, efter den fördelning af egendomen,

som Embetet kunde finna lämplig, låta anställa behörigen utlyst auktion

till samma egendoms försäljning för kronans räkning och underställa

de blifvande köpeanbuden Eders Kongl. Maj:ts pröfning.

Med anledning af väckt fråga om uppförande på de ifrågavarande

tomterna af byggnad för ett konst- och industrimuseum förklarades

emellertid genom nådigt bref den 22 April 1881, att med försäljningen

af kronans berörda fastigheter skulle tills vidare anstå.

Sedan frågan om uppförande på omförmälda plats af ett konstoch

industrimuseum förfallit och en af Eders Kongl. Maj:t till Riksdagen

år 1887 aflåten framställning, att tomten i qvarteret Edelman

mindre skulle få användas till plats för nybyggnad åt Nya Elementarskolan,

blifvit af Riksdagen afslagen, anbefalde Eders Kongl. Maj:t,

som fann frågan om de ifrågavarande tomternas försäljning böra inom

den närmare framtiden ånyo komma under pröfning, genom nådigt bref

den 13 December 1889 Öfverintendentsembetet att, såsom en förberedande

åtgärd för försäljningen, föranstalta, att tomterna blefve i vederbörlig

ordning styckade i särskilda delar till det antal och den utsträckning,

som Embetet för befordrande af eu för kronan möjligast

fördelaktig försäljning funne lämpligt, äfvensom att, efter det tomtstyckningen

vunnit fastställelse, derom till Eders Kong]. Maj:t inberätta.

Förslag till styckning af nämnda tomter blef ock af Öfverintendentsembetet

uppgjordt och till Stockholms städs byggnadsnämnd ingifvet.

Under ärendets behandling hos denna nämnd framhölls af kronans ombud

önskvärdheten deraf, att, innan styckningen verkstäldes, Skepparegatan,

Grefgatan och Kaptensgatan invid dessa tomter, hvilka gator

för närvarande hafva jemförelsevis oansenlig bredd, blefve utvidgade.

Byggnadsnämnden, som delade denna uppfattning, föreslog hos stadsfullmägtige

det tillägg till stadsplanen för Östermalm, att nyss omförmälda

gator skulle utvidgas, Skepparegatan och Grefgatan till 18

meters bredd hvardera och Kaptensgatan till 15 meters bredd. För

detta ändamål skulle följande områden utläggas till gator: till Grefgatan

den del åt tomten N:ris 1 och 3 i qvarteret Edelman mindre, som

å den till handlingarne hörande karta finnes betecknad med bokstäfverna

b, c, d, e, f, g, s, r, q, p, o och b, med eu areal af 570,7 qvadratmeter,

samt till Kaptens- och Skepparegatorna den del, som å samma

karta är utmärkt med bokstäfverna z, a1, b1, c1, dl, e1, m1, n1, o1,

opaginerad Kontrollera mot PDF

i)

Kongl. Maj.-ts Nåd. Proposition N:o 30.

p1, q1, ri och z, i areal innehållande 828 qvadratmeter. De till gatorna

afgående delar af ifrågavarande tomter skulle alltså utgöra tillhopa

1,398,7 qvadratmeter.

I underdånig skrifvelse den 26 Januari 1891 hafva stadsfullmägtige

i Stockholm förmält, att, då de föreslagna tilläggen till stadsplanen

hufvudsakligen skulle komma egaren till de af regleringen berörda

tomter till godo genom rätt till uppförande af högre byggnader, stadsfullmägtige

funnit sig endast under det vilkor kunna besluta regleringen,

att, i likhet med hvad som skett vid de gatuutvidgningar, som

inginge i det redan träffade aftalet om gator öfver fotgardesregementenas

förra tomter, och stadsfullmägtige fordrat i afseende å det ifrågasatta

aftalet angående hästgardets kasernområde, gatumarken öfverlemnades

till staden utan ersättning, fri från byggnader och i planeradt

skick samt de nya gatudelarne belädes med tuktad sten utan någon

kostnad för staden, när vidliggande delar blefve så belagda. På

grund häraf hade stadsfullmägtige beslutat: att, under vilkor att den

för nedan nämnda gatuutvidgningar behöfliga mark utan ersättning,''fri

från byggnader och i planeradt skick med eganderätt till staden öfverlätes

samt att kronan förbunde sig och blifvande egare till vidliggande

tomter att, när gatan på hela bredden framför tomterna belädes med

tuktad sten, ersätta kostnaden derför å den vidgade delen, de tillägg

gjordes till stadsplanen, att, på sätt den vid handlingarne fogade karta

visade,

Grefgatan vidgades på östra sidan till 18 meters bredd mellan

Strandvägen och Riddaregatan;

Skepparegatan vidgades på östra sidan till 18 meters bredd emellan

Strandvägen och Kaptensgatan; samt

Kaptensgatan vidgades på södra sidan till 15 meters bredd mellan

Grefgatan och Skepparegatan;

och understälde stadsfullmägtige Eders Kongl. Maj:ts fastställelse

detta sitt beslut med dervid fästade vilkor.

Öfver d enna framställning, hvilken af Öfverståthållareembetet förordats

till nådigt bifall, har på nådig befallning underdånigt utlåtande

afgifvits af öfverintendentsembetet, som dervid anfört, att Embetet

ansåge det af stadsfullmägtige beslutade tillägget i stadsplanen, oaktadt

de skäligen betungande vilkor, som stadsfullmägtige för dess genomförande

för sin del uppstält,, vara till fördel ej mindre för Eders

Kongl. Maj:t och kronan vid en blifvande försäljning af de styckade

tomterna än äfven för staden, hvarföre Embetet funne sig böra tillstyrka

nådigt bifall till den gjorda framställningen,

opaginerad Kontrollera mot PDF

(5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

De å Veterinärinstitutets förra tomter befintliga lägenheter hafva

efter institutets förflyttning derifrån varit för kronans räkning uthyrda;

och tilländagår senast derom upprättade hyreskontrakt den 1 Oktober

1893. Jemlikt nådiga brefvet den 10 April 1885 inlemnas de inflytande

hyrorna till Statskontoret för att der under titel extra uppbörd redovisas.

Sedan större delen af de tomter, i hvilka fotgardesregementenas

förra kasernområde uppdelats, numera blifvit försålda, lärer tiden vara

inne, att den af flera orsaker hittills fördröjda försäljningen af de nu

ifrågavarande närbelägna tomterna kommer till stånd. Då det icke kan

vara^ tvifvel underkastadt, att den ifrågasatta ändringen i stadsplanen

för Östermalm, åsyftande utvidgning af de tomterna angränsande gatorna,

hvarmed följer rätt att bebygga sagda tomter med höga hus, skall i

väsentlig mån bidraga till stegring af tomternas saluvärde, lärer beslut

om försäljningen icke böra meddelas, innan det af stadsfullmägtige

Eders Kongl. Maj:ts pröfning understälda tillägget till stadsplanen vunnit

fastställelse. Såsom redan blifvit nämndt, hafva emellertid stadsfullmägtige

för sitt bifall till den ifrågavarande gaturegleringen uppstält,

bland annat, det vilkor, att den för gatuvidgningen behöfliga

mark utan ersättning med eganderätt till staden öfverlåtes. Som för

uppfyllande från kronans sida af detta vilkor, hvilket, öfverensstämmer

med hvad vid andra liknande tillfällen med stadsfullmägtige afslutats,

erfordras Riksdagens bifall till den ifrågasatta markupplåtelsen, anser

jag mig, efter samråd med chefen för Civildepartementet, böra i underdånighet

hemställa, att Eders Kongl. Maj:t ville i nådig proposition

föreslå Riksdagen att medgifva,

att till Stockholms stad må på de i stadsfullmägtiges i Stockholm

underdåniga skrifvelse den 26 Januari 1891 närmare angifna vilkor fä

för utvidgning af Skeppare-, Kaptens- och Grefgatorna under eganderätt

öfverlåtas den i qvarteron Edelman mindre och Krabaten belägna,

kronan tillhöriga mark, som i skrifvelsen till dylik upplåtelse ifrågasättes.

Såsom jag redan erinrat, medgaf 1875 års Riksdag, att kronans

ifrågavarande tomter i qvarteron Edelman mindre och Krabaten finge

å offentlig auktion försäljas. Ehuruväl detta sätt att i större skala å

auktion utbjuda tomter i stad är skäligen opröfvadt, anser jag icke

omöjligt, att ett försök med nämnda försäljningssätt kan lemna ett

gynsamt resultat. Emellertid måste det förutsättas, att vid förrättad

auktion antagligt anbud å en eller flera tomter icke erhålles. För så
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Preposition N:o 30.

dant fall synes utväg böra beredas att under hand försälja sådan tomt,

och jag hemställer derföre, att Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen

att medgifva,

att, derest vid auktion, som jemlikt. 1875 års Riksdags beslut

förrättas för försäljning af de tomter, i hvilka kronans ifrågavarande

egendomar blifvit styckade, antagligt anbud å sådan tomt icke erhålles,

tomten må i den ordning, Eders Kongl. Maj:t pröfvar lämpligt bestämma,

under hand föryttras.

Enligt 1875 års Riksdags oiaförmälda beslut är vidare bestämdt,

att behållna köpeskillingen för Veterinärinstitutets förra tomter skall

aflemnas till Riksgäldskontoret och sålunda användas till afbetalning å

statsskulden. Omständigheter förekomma likväl, som enligt min tanke

göra det önskligt, att frågan om användningen af köpeskillingen för

sagda tomter kommer under förnyad ompröfning.

Då det ur flera synpunkter befanns ändamålsenligt, att staten

föryttrade sina smärre jordbruksdomäner, väcktes fråga, att de för dessa

inflytande köpeskillingarne skulle användas till afbetalning å rikets gäld.

Frågan härom förföll emellertid, och den åsigt gjorde sig gällande,

att domänföx-yttringen borde innebära ett utbyte af sådan fast egendom,

som mindre lämpade sig för staten, mot annan, hvars förvärfvande

skulle bereda det allmänna större gagn. I öfverensstämmelse

härmed användas köpeskillingarne för försålda smärre jordbruksdomäner

till inköp af skogbärande eller till skogsbörd lämplig mark.

Frågan om användandet af köpeskillingen för veterinärtomterna

synes mig erbjuda icke få jemförelsepunkter med den nyss antydda

om sättet för användningen af köpeskillingarne för de smärre kronoegendomarne.

De många embetsverk och andra offentliga institutioner, som äro

förlagda i hufvudstaden, den centrala administrationens säte, kräfva

naturligen för sitt inrymmande ett högst betydligt antal olika lokaler.

I män som med det växande invånareantalet i landet och den af förbättrade

kommunikationsförhållanden beroende ökade lifligheten i handel och

näringar antalet ärenden i en del äldre embetsverk tillvuxit och föranledt

dessas utvidgande samt utvecklingen af vissa äldre administrationsgrenar

eller tillkomsten af nya dylika föranledt uppkomsten af nya

centrala verk, liar behofvet af embetslokaler stegrats. Detta behof är

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 30.

för närvarande betydligt större än tillgången på lokaler i staten tillhöriga

byggnader och har till den öfverskjutande delen måst fyllas

genom förhyrande af lägenheter i enskilda hus. Sålunda äro följande

embetsverk lör närvarande inrymda i förhyrda lokaler, för hvilka nedannämnda

hyresbelopp erläggas:

Justitiekanslersembetet......................................................

Justitiedepartementets statistiska afdelning ...............

Fångvårdsstyrelsen ............................................................

Lotsstyrelsen .......................................................................

Lotskontoret ....................................................................

Kommerskollegium ...........................................................

Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen ..............................

Finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå

samt för magasin till förvaring af kontrollapparater

Kontrollen öfver försäkringsanstalter ...........................

Patentbyrån .....................................................................

Landtbruksstyrelsen.........................................................

2,250

kronor

1,000

6,800

11

7,000

11

3,000

11

9,000

11

4,200

11

3,150

11

900

11

350

11

4,000

11

2,300

11

Summa 43,950 kronor.

Om än förhyrandet af detta betydliga antal tillfälliga embetslokaler

varit af omständigheternas tvång oafvisligen påkalladt, kan det

svårligen bestridas, att, då behofvet af nämnda lokaler icke är tillfälligt,

utan säkerligen kommer att visa sig stadigvarande, så väl ekonomiska

som andra skäl påkalla, att staten för fyllande af detta behof

bereder sig tillgång till egna lokaler. Detta förhållande har ock bekjertats

af Riksdagen, då Riksdagen, i sammanhang med beslut om

uppförande af nytt riksdags- och nytt riksbankshus å Helgeandsholmen,

enligt skrifvelse af den 11 Maj 1888 medgifvit, att Riksdagens och

Riksgäldskontorets nuvarande hus må efter Riksdagens och Riksgäldskontorets

afflyttning från desamma disponeras för inrymmande deri af

sådana statens embetsverk, hvilka sakna egen lokal. Härigenom varder

visserligen det förut omförmälda behofvet af embetslokaler till väsentlig

del fyldt, men antagligen kunna dock icke alla de embetsverk, som för

närvarande sakna egen lokal, inrymmas i nämnda två hus, hvarjemte

äfven bör beaktas, att lokalerna för åtskilliga embetsverk, som hafva egen

sådan, numera äro allt för trånga och ovilkorligen kräfva att utvidgas.

Efter all anledning måste derföre staten vara betänkt på att ytterligare

anskaffa egna embetslägenheter. Så väl härför som för den förändrade

inredning af Riksdagens och Riksgäldskontorets hus, som varder nödvändig

för deras apterande till lokaler för statens embetsverk, måste

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition Nio 30.

nödiga medel beredas. Visserligen skulle detta kunna ske i vanlig anslagsväg,

men den nu föreliggande frågan om disposition af Veterinärinstitutets

förra tomter gifver mig en osökt anledning att fästa

Eders Kongl. Majrts uppmärksamhet på en annan utväg, hvilken synes

mig lämpligen kunna anlitas för fyllande af åtminstone en del af det

antydda behofvet.

På sätt jag redan erinrat, föreligger i fråga om nämnda tomters

disposition ett beslut af 1875 års Riksdag, enligt hvilket samma

tomter skola försäljas och köpeskillingen inlevereras till Riksgäldskontor,

det vill säga användas till afbetalning å statsskulden. Utan

att förneka nyttan af en sådan användning af köpeskilliugen, tillåter

jag mig likväl betona, att de ifrågavarande, ännu i kronans ego befintliga

tomterna varit afsedda att inrymma en af statens offentliga

institutioner, som numera erhållit annan lokal. Då, såsom förut framhållits,

ett betydligt missförhållande eger rum mellan antalet i kronans

ego befintliga, till lokaler för statens embetsverk och institutioner disponibla

fastigheter och behofvet af dylika lokaler, framställer sig sjelfmant

frågan, huruvida vid sådant förhållande skäl må förefinnas att

för ett annat, om än i och för sig nyttigt statsändamål disponera kronans

ifrågavarande fastighet eller om icke fastmera, sedan denna fastighet

numera blifvit obehöflig för den institution, som derstädes varit

inrymd, och på grund af sitt läge mindre väl lämpar sig att användas

för beredande af lokaler åt andra statens embetsverk eller inrättningar,

öfvervägande skäl tala derför, att det kapital, som frigöres genom

fastighetens realiserande, disponeras för anordnande af lokaler åt sådana

statens verk och inrättningar, som för närvarande sakna egna sådana.

Då den senare frågan synes mig böra jakande besvaras, anhåller jag

att få underställa Eders Kongl. Maj:ts pröfning ett i öfverensstämmelse

härmed affattadt, från 1875 års beslut afvikande förslag i ämnet.

Dessförinnan anhåller jag emellertid att få fästa Eders Kongl.

Maj:ts uppmärksamhet derpå, att redan 1888 års Riksdags beslut om

ett framtida öfverlåtande af Riksdagens och Riksgäldskontorets hus till

lokaler för embetsverk påkallar en utredning om det lämpligaste sättet

för de nämnda fastigheternas användande i antydda hänseende. Andra

anledningar till verkställande af utredningar i fråga om anskaffande af

nya embetslokaler torde inom kort tillkomma. Sålunda hafva Stockholms

stadsfullmägtige den 20 Juni nästlidet år tillsatt en komité med

uppdrag att utreda* frågan angående de nödiga byggnaderna för anBih.

till liiksd. Prat. 1803. 1 Sami. 1 Afd. 17 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 30.

skaffande af nya lokaler för Stockholms magistrat och rådstufvurätt,

Öfverståthållareembetets kansli och afdelningar för uppbörds- och polisärenden

jemte nytt häkte för rådstufvurättens och polisens behof samt

för stadsfullmägtiges sammanträden och de till kommunalförvaltningen

hörande expeditioner. Kändt är äfven, att komiténs uppmärksamhet

fäst sig vid de tomter, som för närvarande upptagas af kanslihuset,

öfverståthållareembetets hus och rådhuset, såsom en synnerligen lämplig

plats för den ifrågasatta byggnaden. I sådant fall skulle staden

genom köp eller byte af staten förvärfva förstnämnda hus med tillhörande

tomt, och det blefve en fråga att bereda nya lokaler för de i

samma hus inrymda olika afdelningarne af Eders Kongl. Maj:ts kansli,

en åtgärd, som med de nuvarande lokalernas i många afseenden bristfälliga

beskaffenhet i och för sig är i hög grad af behofvet påkallad

och säkerligen i hvarje fall icke kan länge undanskjutas. För att

erhålla sakkunniga personers yttrande rörande kanslihusets beskaffenhet

har jag jemlikt Eders Kongl. Maj:ts mig lemnade bemyndigande

uppdragit åt intendenten vid Öfverintendentsembetet, professoren F.

G. A. Dahl, brandchefen i Stockholm, kommendörkaptenen B. Hollstén,

stadsarkitekten L. Hedin och byggmästaren A. G. Sällström att verkställa

besigtning å sagda hus för utrönande, ej mindre huruvida sjelfva

byggnaden befunne sig i det skick, att dess framtida bestånd kunde

anses tryggadt, än äfven huruvida byggnaden erbjöde erforderlig trygghet

mot eldfara för de vigtiga och delvis oersättliga handlingar, som

der förvarades. Resultatet af den på grund häraf verkstälda besigtningen

innefattas i en af besigtningsmännen den 9 innevarande månad

till mig afbiten skrifvelse, som under litt. — torde få biläggas

dagens protokoll. Af denna skrifvelse framgår, att besigtningsmännen

vid byggnaden anmärkt väsentliga brister ur synpunkten af så väl

hållfasthet som trygghet mot eldfara, dervid besigtningsmännen tillika

anmärkt, att de brister,, som ur den förra synpunkten vidlådde byggnaden,

kunde, om ock med stor kostnad, betydligt minskas, hvaremot

bristerna ur eldfarlighetssynpunkt af anfördt skäl icke kunde afhjelpas

och ej ens minskas.

De ur nyss anförda synpunkter förefintliga bristerna vid kanslihuset

äro emellertid långt ifrån de enda. Utrymmet inom de särskilda

embetslokalerna är nemligen så trångt, att deraf verkligt men uppstår

för det arbete, som der skall utföras. Flere departementsbyråar förfoga

hvar för sig endast öfver ett rum — i åtskilliga fall af ytterst

obetydliga dimensioner — i hvilket rum så väl byråchefen som den

kanslisekreterare och den amanuens, som på byrån indelats, hafva

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

siua platser. Då vederbörande byråchefer ofta mottaga besök i tjensteärenden,

är dqt gifvet, att en dylik anordning skall medföra icke ringa

olägenheter. Utrymmet i huset är dessutom så strängt tillvarataget,

att, då, såsom stundom händer, för beredande af någon särskild fråga

tillfälliga biträden eller sakkunniga personer tillkallas, hvarje möjlighet

att bereda dem arbetsplats inom vederbörande departements lokal är

utesluten. Den för förvaring af statsrådsprotokoll och handlingar i

afgjorda ärenden tillmätta plats är så knapp, att nämnda dokumenter

tidigare, än eljest kunde vara önskligt, måste aflemnas till Riksarkivet,

hvartill kommer, att, såsom af nyss omförmälda besigtningsmäns utlåtande

äfven framgår, de skåp, i hvilka de ifrågavarande till stor del oersättliga

handlingarne nu förvaras, flerestädes måst placeras så nära intill eldstäderna,

att eldfara deraf lätteligen kan uppstå. Hvad förintandet af sagda

handlingar skulle innebära, behöfver jag icke närmare utveckla. Förlusten

af de senaste årens statsrådsprotokoll, registratur, koncept till utgående

Kongl. bref och resolutioner, inneliggande handlingar m. m. skulle

medföra ett verkligt hämmande af regeringsmaskineriet, skadan för en

framtida historisk forskning oberäknad. För min del känner jag mig

pligtig att i min mån söka bidraga till förebyggandet af en dylik

eventualitet.

Det kan, synes det mig, på grund af nu anförda förhållanden

icke gerna var annat än en tidsfråga — och det en sådan, som inom

en nära liggande framtid måste kräfva sin lösning — när ny lokal

för Eders Kongl. Maj:ts kansli måste beredas. För tillfället saknar

jag anledning att närmare inlåta mig på de olika utvägar, som i detta

afseende kunna ifrågakomma, och anmärker endast, att värdet af den

statens tillgång, som ligger i det nuvarande kanslihuset med tillhörande

tomt, icke är ringa, vare sig nu detta värde genom försäljning

eller byte realiseras eller tomten genom ombyggnad af det nuvarande

kanslihuset fortfarande disponeras för sitt nuvarande ändamål. Oberäknadt

det centrala läget, är nemligen tomtens utsträckning icke oansenlig,

ehuru för närvarande icke till fullo tillgodogjord, då tomtens

norra del endast upptages åt en lägre byggnad.

Med hänsyn till hvad jag nu yttrat torde det emellertid få medgifvas,

att tillräckliga anledningar föreligga att i god tid och i ett sammanhang

taga i öfvervägande, huru disponibla byggnader och tillgängliga

penningemedel må böra på lämpligaste sätt användas för beredande af

de embetslokaler, hvilkas behöflighet af det förut anförda framgår.

Min afsigt är ock att inom kort hos Eders Kongl. Maj:t göra framställning

om verkställande af den i detta afseende erforderliga utred
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

ning, dervid tillfälle torde böra beredas till nödiga meddelanden med

förut omförmälda, af Stockholms stadsfullmägtige för åtskilliga byggnadsfrågors

behandling tillsatta komité.

Icke ringa tid måste emellertid — särskildt på grund deraf att

Riksdagens och Riksgäldskontorets hus ännu icke på några år varda

för den förändrade användningen disponibla — komma att förflyta,

innan den plan, som i antydda hänseendet må varda utarbetad, kan i

någon större utsträckning komma till utförande. Det kan derföre antagas,

att de inflytande köpeskillingarne för veterinärtomterna, hvilka

tomter under den närmaste framtiden skulle utbjudas till försäljning,

till större delen icke omedelbart kunna finna den för dem afsedda

användningen. Jag har derföre tänkt mig, att samma köpeskillingar,

i mån som de inflyta, borde inlevereras till Statskontoret för att derstädes

såsom en särskild »fond för anordnande af lokaler för statens embetsverk

i hufvudstaden» förvaltas och förräntas. Hvarje uppkommande

fråga om disposition af medel ur denna fond för det med fonden afsedda

ändamålet skulle naturligtvis underställas Riksdagens pröfning

och godkännande.

För bedömande af storleken af de medel, som genom veterinärtomternas

försäljning komme att tillföras nämnda fond, anhåller jag att

få nämna, att, efter ett beräknadt medelpris af omkring 8 kronor per

qvadratfot, hvilket af sakkunnige ansetts med säkerhet kunna erhållas,

köpeskillingen i sin helhet skulle komma att uppgå till omkring 980,000

kronor.

Jag hemställer i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t måtte

föreslå Riksdagen att medgifva,

att inflytande köpeskillingar för omförmälda tomter må inlevereras

till Statskontoret för att derstädes förvaltas och förräntas såsom en

särskild »fond för anordnande af lokaler för statens embetsverk i hufvudstaden»,

att af Eders Kongl. Maj:t, efter inhemtande i hvarje fall af

Riksdagens medgifvande, för sagda ändamål disponeras.

Ehuru, såsom nämndt, den ifrågasatta fonden antagligen icke under

den närmaste framtiden skulle i större utsträckning komma till användning

för det afsedda ändamålet, anser jag dock en anvisning redan nu

böra göras å densamma.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

Med erinran att den andel af det under riksstatens sjunde hufvudtitel

med 200,000 kronor uppförda reservationsanslaget till byggnader

och reparationer, som utan åsidosättande af kronans i landsorterna befintliga

byggnader lämpligen kunde tagas i anspråk för underhållet af

kronans hus i hufvudstaden, eller omkring 100,000 kronor årligen, visat,

sig dittills ej lemna tillgång till andra arbeten än de nödvändigaste invändiga,

orsakade af förändringar inom embetsverk, ombyten af boställshafvare

eller tidens kraf, hemstälde Ofverintendentsembetet i underdånig

skrifvelse den 24 September 1889, att Eders Kongl. Maj:t måtte hos

Riksdagen göra framställning om anvisande af medel till förbättringar

utvändigt af omförmälda hus, dertill enligt upprättadt kostnadsförslag

skulle erfordras ett belopp af sammanlagdt 205,350 kronor, med hvilket

belopp hufvudsakligen afsåga att försätta vissa uppräknade hus i sådant

skick, att de åtminstone ej framstode såsom i ögonen fallande

vanprydliga i jemförelse med enskilda verks eller personers angränsande

egendomar, hvarförutom beträffande det s. k. Gamla Kungshuset

å Riddarholmen föreslogs, att detta, hvars historiska betydelse, form

och läge mera än de öfriga husen gjorde det förtjent af uppmärksamhet,

borde undergå en restaurering i arkitektoniskt hänseende, derför

enligt upprättade ritningar och kostnadsberäkningar skulle af nyssnämnda

kostnadssumma åtgå ett belopp af 73,000 kronor.

Då jag den 11 Januari 1890 inför Eders Kong]. Maj:t anmälde

Ofverintendentsembetets berörda framställning, anförde jag, som i öfrigt

biträdde sagda framställning, att jag beträffande den ifrågasatta restaureringen

af Gamla Kungshuset visserligeu erkände det tilltalande i

tanken att åt denna byggnad gifva ett skick, som motsvarade dess

läge och historiska betydelse — och detta så mycket mera, som, enligt

hvad de af Öfverintendentsembetet insända ritningar utvisade, ett anslående

resultat i detta afseende skulle kunna vinnas för en jemförelsevis

mindre betydande kostnad — men likväl ansåg staten icke böra

samtidigt belastas med kostnaden så väl för detta som för de öfriga

föreslagna arbetena och vid sådant förhållande fann förstnämnda arbete,

såsom mindre oundgängligt, för det dåvarande böra vika för de

senare. 1 öfverensstämmelse med den af mig sålunda uttalade uppfattning

äskade Eders Kongl. Magt af Riksdagen det af Öfverintendentsombetet

förordade anslagsbeloppet med afdrag af den för restaurering

af Gamla Kungshuset uppförda summan, 73,000 kronor, men med tilllägg

af 15,000 kronor för inläggande af brandbotten i Generalstabens

hus, eller sammanlagdt 147,350 kronor. Denna Eders Kongl. Maj:ts

framställning bifölls af Riksdagen på det sätt, att Riksdagen dels till

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

reparations- och förändringsåtgärder utvändigt å vissa kronans hus i

Stockholm, dels ock till bestridande af kostnaden för inläggande af eu

brandbotten och deraf föranledda arbeten i det åt Generalstaben upplåtna

hus beviljade ett extra anslag af 100,000 kronor, att utgå under

två år med hälften hvardera året 1891 och 1892.

Enligt hvad Öfverintendentsembetet i underdånig skrifvelse den

25 sistlidne Oktober anmäler, hafva af de kronans hus i hufvudstaden,

som enligt Embetets nyssnämnda, år 1889 gjorda framställning voro afsedda

att för det då begärda extra anslaget till sitt yttre iståndsättas,

under de följande årens lopp för medel från dels det ordinarie reservationsanslaget

till byggnader och reparationer, dels det af Riksdagen

för omförmälda ändamål beviljade extra statsanslaget åtskilliga i större

eller mindre omfattning undergått eu välbehöflig restaurering, medan,

enligt hvad Öfverintendentsembetet inhemtat, vederbörande myndigheter

hade för afsigt att till Eders Kongl. Maj:t ingå med underdåniga

framställningar om beredande af särskilda anslag för vissa andra byggnaders

mer eller mindre fullständiga om- eller tillbyggnad, så att bland

dem, som af Öfverintendentsembetet blifvit hos Eders Kongl. Maj:t,

föreslagna att till sitt yttre restaureras, endast återstode Gamla Kungshuset

och Kammarrättens hus.

Öfverintendentsembetet anför vidare, att de af Embetet i dess

underdåniga skrifvelse den 24 September 1889 åberopade förhållanden

i fråga om otillräckligheten af de för Embetet till underhåll af kronans

hus i Stockholm tillgängliga medel fortfarande i oförminskad grad ega

giltighet och att sålunda det till Embetets disposition stälda anslaget

till byggnader och reparationer, lika litet för framtiden som hittills, skall

komma att lemna tillgång till utförande af reparationsarbeten af den

omfattande beskaffenhet, som sistberörda båda hus tarfva. Till stöd

för denna åsigt erinrar Embetet, att, enligt det af Eders Kongl. Maj:t

senast faststälda generalförslag, kostnaden för påsyuade arbeten å kronans

hus, hvartill ifrågavarande anslag ej lemnade tillgång, uppgick

till ej mindre än 33,693 kronor. Å andra sidan kan Embetet icke

frånträda sin förut uttalade åsigt, att Gamla Kungshuset med hänsyn

till dess så väl historiska vigt som arkitektoniska värde och särdeles

framstående läge kräfver en yttre restaurering, värdig sagda företräden,

och har derför trott sig böra hos Eders Kongl. Maj:t förnya sin

förut gjorda, men då endast med hänsyn dertill, att samtidigt begärdes

ett icke obetydligt anslag till reparationsåtgärder, som af Eders Kongl.

Maj:t. pröfvades vara af oundgängligare art, icke understödda framställ
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

ning om beredande af medel till ifrågavarande byggnads restaurering

jemväl i arkitektoniskt hänseende.

På grund af hvad Öfverintendentsembetet sålunda anfört och då,

hvad angår Kammarrättens hus, detta såsom närbeläget såväl Kungsliuset

som det redan restaurerade Marinförvaltningens hus måste, enligt

Embetets förmenande, anses vara i behof af en dess berörda läge motsvarande,

mera genomgripande reparation, har Embetet, med öfverlemnande

af genom Embetets försorg upprättade nya ritningar med

tillhörande beskrifningar och kostnadsförslag till yttre restaurering af

nämnda två byggnader, i underdånighet hemstält, det täcktes Eders

Kongl. Maj:t till Riksdagen aflåta nådig proposition om anvisande af

ett extra anslag å 85,000 kronor för restaurering utvändigt i öfverensstämmelse

med de af Embetet uppgjorda ritnings- och kostnadsförslag

af det s. k. Gamla Kungshuset och Kammarrättens hus här i staden.

De af Embetet insända ritningarna till restaurering af Gamla

Kungshuset skilja sig i vissa mindre betydande afseenden från de förut

llPPSlorda, men den beräknade kostnadssumman är densamma enligt

de båda förslagen eller 73,000 kronor. Hvad Kammarrättens hus beträffar,

är deremot den nu föreslagna restaureringen afsedd att varda

något mera omfattande än enligt 1889 års förslag, till följd hvaraf ock

kostnaden beräknats till 12,000 kronor mot 6,250 kronor enligt det

förut uppgjorda förslaget.

Tvifvelsutan äro båda de ifrågavarande byggnaderna till sitt yttre

i det bristfälliga skick, att de högeligen tarfva en genomgripande

reparation. Såsom af det förut anförda framgår, innefattar emellertid

den beträffande Gamla Kungshuset ifrågasatta åtgärden något mer än

en sådan reparation, nemligen en restaurering i arkitektoniskt hänseende.

De ofvan meddelade uppgifterna rörande de å anslaget till

byggnader och reparationer disponibla tillgångar torde tillfyllest ådagalägga,

att det icke kan blifva tal om att från detta anslag bereda medel

till den ifrågasatta restaureringen af sistnämnda byggnad. Hvad deremot

beträffar det föreslagna reparationsarbetet å Kammarrättens hus, torde,

särskildt derest någon inskränkning eger rum i det arkitektoniska

element, som ingår äfven i detta reparationsarbete, utväg icke komma

att saknas att för detta arbete efter hand bereda utrymme å byggnadsanslaget.

Om jag således anser särskild åtgärd icke för närvarande böra

vidtagas för åvägabringande af sistnämnda arbete, ansluter jag mig

deremot till Ofverintendentsembetets uppfattning om önskvärdheten

deraf, att restaureringen af Gamla Kungshuset nu möjliggöres genom

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

anvisande för ändamålet af särskilda medel. Bristfälligheterna å husets

yttre äro så betydliga, att å deras botande i hvarje fall måste inom

den närmaste framtiden nedläggas icke ringa kostnad. Då så är,

synes mig det erbjudna tillfället icke böra försummas att i sammanhang

med dessa oundvikliga arbeten få den historiskt betydelsefulla

byggnaden för en jemförelsevis mindre betydande kostnad försatt i ett

skick, som åter framhäfver dess arkitektoniska värde och kommer att

göra densamma till en prydnad för hufvudstaden.

Jag har förut tillstyrkt, att den blifvande köpeskillingen för Veterinärinstitutets

förra tomter måtte afsättas till en fond för anordnande

af lokaler för statens embetsverk i hufvudstaden. Om denna min hemställan

vinner afseende, synes det mig öfverensstämma med det åsyftade

ändamålet med denna fond, att den erforderliga kostnaden, 73,000

kronor, för restaurering af den ifrågavarande byggnaden, deruti Svea

Hofrätt, Kammarkollegium och Statskontoret äro inrymda, å nämnda

fond anvisas. Jag hemställer derför i underdånighet, att Eders Kongl.

Maj:t ville föreslå Riksdagen

att till utgående från nämnda'' fond, i den mån medel derstädes

varda tillgängliga, anvisa ett belopp af 73,000 kronor till restaurering

utvändigt, i öfverensstämmelse med uppgjorda ritningar och kostnadsförslag,

af det s. k. Gamla Kungshuset.»

Hvad föredragande departementschefen sålunda

yttrat och hemstält, deruti Statsrådets öfriga ledamöter

instämde, behagade Hans Maj:t Konungen gilla

och bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen

aflåtas af den lydelse, bilagan litt. — vid detta protokoll

utvisar.

Ex protocollo:

G. Wilh. Smerling.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

17

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kongl. Finansdepartementet!

Enligt oss den 27 Januari detta år meddeladt uppdrag, hafva vi

nedanskrifne dag verkställt besigtning inom Kongl. Kanslihuset och

dervid genomgått dess samtliga embetslokaler, bostäder, källare och

vindar samt få härmed afgifva följande utlåtande, beträffande

l:o) huruvida sjelfva byggnaden befinner sig i det skick, att dess

framtida bestånd kan anses tryggadt, och

2:o) huruvida byggnaden erbjuder erforderlig trygghet mot eldfara

för de vigtiga och delvis oersättliga handlingar, som der förvaras.

Tomten, som tillhör statsverket, upptager hela qvarteret »Vulcaiiusd

och innehåller enligt designation af den 4 Juli 1849 5,158 {- qv.- alnar, eller 909,4 2 qv.-meter. Å densamma finnes uppförd en större

byggnad och norr derom, mot sjön, en mindre, med den förra sammanhängande

byggnad.

Hufvudbyggnaden, som har en stor kringbygd gård, består af

en hvälfd källarevåning, som sträcker sig under gården och den allra

största delen af byggnaden; bottenvåning och två öfvervåningar samt

vind, som till större delen är inredd till rum och är tillgänglig å två

stentrappor med brandkupor och jerndörrar samt å tvenne mindre

kommunikationstrappor, försedda med jerndörrar och plåtkupor mot

vinden. Dessa senare två trappor hafva på sista tiden tillkommit genom

nödvändigheten att bereda ökadt utrymme för Kongl. Finans- och

Civildepartementena, hvilket ej kunnat ske på annat sätt än genom

att inreda än flera eldrum i vinden.

Å takstolarnes hanbjelkar är delvis en öfre vindsbotten.

I källaren finnes en vaktmästarebostad, en tvättstuga och ett

klosettrum, för öfrigt utrymme för bränsle m. m. Alla lokaler med

eldstäder i våningarne och vinden användas till embetsrum, utom ett

rum och kök i bottenvåningen, som användes till portvaktslägenhet,

Bill. till Riksd. Prof. 1893. 1 Sami. 1 Afd. 17 luft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 30.

ett rum och kök i vinden, som är bostad för en vaktmästare, och några

vindsrum, som begagnas till arkiv.

Den mindre byggnaden, norr om föregående, saknar källare samt

innehåller två våningar och en medelst trätrappa tillgänglig, låg vind

utan brandbotten. Denna byggnad inrymmer i bottenvåningen sex

vaktmästarebostäder, hvardera om ett rum och kök, samt i öfre våningen

embetsrum.

l:o) I frågan om husens bestånd antecknas härnedan de brister,

som vi vid besigtningen anmärkt i de olika lokalerna, hvilkas nummer

synas å bifogade planritningar. °)

Hufvudbyggnaden.

Källaren.

N:o 3. I mellanmuren mot den gamla spiraltrappan syntes en

stor spricka;

N:ris 9 och 24. Här finnas sprickor i hvalfven;

I N:o 30. Synes en spricka tvärs öfver tunnhvalfvet.

Detta sänker sig norrut och är, jemte de öfriga fyra, under

gården belägna hvalfven, slaget af sandsten i halfcirkelform. Vid dörren

är norra muren, som det syntes tillfölje af stark belastning, klufven i

längdrigtningen, hvilket äfven observerades vid några af de andra

dörrarne mot korridoren i samma mur.

I N:o 31 är hvalfvet af brustet tvärs öfver;

I N:o 32 d:o d:o på två ställen;

I N:o 34 observerades äfven sättningar.

Bottenvåningen.

I N:o 51 £ befans i golfvet en stark sänkning mot norr;

I N:o 71 ''d:o d:o stark lutning mot vester;

I N:ris 73 och 74 lutar äfven golfvet starkt mot vester, hvarjemte

hjertmuren är afsprucken öster om den stora stärkringen;

Muren mellan N:ris 79 och 80 har sprickor, likaså muren mellan

N:o 80 och yttre förstugan.

Våningen 1 trappa upp.

Rummet N:o 85 har blifvit deladt i två, a och 5, och ett plåtrör

draget från det östligaste till rökröret i vestra muren;

*) Dessa planritningar förvaras i Kongl. Finansdepartementet.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

Korridoren N:o 86 uppvärmes med en jernkamin, likaledes med

draget plåtrör;

Genom N:o 92 går ett plåtrör draget från kakelugnen i N:o 91;

I förstugan N:o 93 lutar golfvet mot N:o 94;

I N:o 95 lutar golfvet starkt norrut;

Från kakelugnen i N:o 100 är plåtrör draget till skorstensstocken

i N:o 101.

Våningen 2 trappor upp.

I N:o 123 är stark lutning mot vester;

I N:ris 127 och 129 luta golfven starkt mot nordvest och söder;

1 N:o 132 lutar golfvet norrut;

I N:o 134 d:o vester och söderut;

Muren mellan N:o 130 och 134 lutar icke obetydligt vesterut;

I N:o 135 och 136 märkes lutning norrut;

I N:o 138 lutar golfvet mot öster;

I N:o 139 finnes stark lutning mot vester;

I N:o 141 lutar golfvet vesterut;

I N:o

142

d:o

d:o

österut;

I N:o

145

d:o

d:o

norrut;

I N:o

146

d:o

d:o

d:o ;

I N:o

148

d:o

d:o

österut;

söderut.

I N:o

149

d:o

d:o

1 vinden.

Observerades stark sänkning i bjelklaget vid N:o 151 a och 5,

beroende deraf att bjelkarne, som vid undersökning befunnits friska,

ligga fritt från yttermur till yttermur samt, utom trossfyllning och

brandbotten, äfven hafva att uppbära der förvarade handlingar.

Det yttre.

Norra faqaden, mot sjön.

Vid 2:dra fönsterraden från öster finnas sprickor i bröstvärnsmurarne

upp igenom huset och i taklisten.

Norra faqaden, mot bakgården.

Starka sprickor finnas i bröstvärnen upp igenom huset vid 2:dra,

3:dje och 4:de fönsterraden från nordost.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

Vestra faqaden, mot Myntgränden.

Här synes stark brytning i bröstvärnen vid 2:dra och 3:dje fönsterraden

från norr samt ändå starkare vid lista d:o från söder, der brytningen

sträcker sig ner i stenfoten.

Södra faqaden, mot Myntgatan.

Här synes stark brytning i bröstvärnen upp igenom huset vid

2:dra, 3:dje, 4:de, öde, 6:te, 7:de och 8:de fönstren från vester samt

vid lista fönstret från öster. Stenfoten, som äfven varit sönderbruten,

bar blifvit reparerad.

Faqaden mot öster, under kolonnaden, har stora sprickor i norra

och södra fönsterraderna.

I förstugan, eller genomgången t N:o 38, finnas åtskilliga starka

brytningar i norra muren, hvilka äfven synas i förstugan N:o 81,

1 trappa upp.

Stora gården.

Å alla fyra mot gården vettande yttermurarne finnas starka

sprickor, synnerligast å norra husets södra mur.

Den mindre byggnaden.

I det inre, som nyligen blifvit repareradt, observerades ej andra

brister, än att golfvet i N:o 65 lutar mot norr och att fönsterbröstvärnen

mot gården visa sänkning åt samma håll.

Å husets yttersida mot Myntgränden synes stark brytning jemte

sprickor i bröstvärnen vid 2:dra, 3:dje, 4:de och 5:te fönstren från

söder.

De omnämnda bristerna härröra till största delen från sättningar

i grunden, hvilka äfven föranleda otätheter i murar och fönster, men

bero äfven deraf, hvad stora huset beträffar, att detta, som förr varit

användt för andra ändamål, senare blifvit ändradt, hvarvid en del

cloissonväggar och eldstäder med dragna plåtrör tillkommit.

Ehuru af ofvanstående framgår, att husen lida af sättningar, hvilka

antagligen komma att fortgå och ökas, derest ej grundförstärkning

eger rum, anse vi likväl, att byggnaderna, så framt omfattande reparations-

och underhållsarbeten, synnerligen beträffande grund och källare,

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

vidtagas, böra kunna sättas i ett för den närmaste framtiden betryggande

skick, då frågan blott gäller hållfastheten.

2:o) I frågan »huruvida byggnaderna erbjuda tillräcklig trygghet

mot eldfara», har besigtningen gifvit vid handen, att större brister i

detta afseende förefinn as.

Faran kommer hufvudsakligen från stora husets vind, med dess

många eldstäder och gamla, dragna skorstensstockar samt den mängd

trävirke, som der finnes i takkonstruktionen, vindskontor, hyllor och

annan inredning. De i vinden förvarade handlingarne och trycksakerna

äro i första hand utsatta för förstöring samt öka ganska väsentligt de

brännbara ämnena derstädes och, vid en eldsolycka, faran för elds

spridande till våningen under, som på fyra ställen är genom trappor

förenad med vinden.

Derjemte inverkar den fortgående sättningen menligt på de i

våningarne dragna rökrören, hvilka tillfölje af de många ändringar,

som stora huset undergått, der äro ganska invecklade.

Det trånga utrymmet i eu del af embetsrummen, särdeles i byggnadens

södra del, gör äfven att möbler, skåp och hyllor måst placeras

så nära intill kakelugnarne att eldfara deraf kan uppstå.

På grund af det sagda anse vi icke att Kongl. Kanslihuset erbjuder

den för ett departementshus, med dess dyrbara handlingar, erforderliga

och önskvärda tryggheten mot eldfara.

Såsom ofvan är nämndt torde bristerna från liållfasthetssynpunkt,,

om ock med stor kostnad, kunna betydligt minskas, men bristerna ur

eldfarlighetssynpunkt, kunna enligt vår åsigt ej afhjelpas, ej ens minskas,

då, i brist af annat utrymme, stora husets vind ej lärer kunna befrias

från dess nuvarande inredning. Stockholm den 9 Februari 1893.

F. G. A. Dahl. Br. Hollstén. Ludvig Hedin. A. G. Sällström.

Bih. till Biksd. Prat. 1893. 1 Sami. 1 Afd. 17 Iläft.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.