Sök i Ratio Lex

Angående anvisande af medel till odling slånefonden

1893-02-24 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1893:35, Angående anvisande af medel till odling slånefonden

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maf.ts Nåd. Proposition N:o 35.

1

N:o 35.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående anvisande

af medel till odling slånefonden; gifven Stockholms

slott den 24 februari 1893.

Under åberopande af bifogade utdrag af protokollet öfver civilärenden

för denna dag vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen

att till odlingslånefonden må under hvarje af åren 1894—1898 ej

mindre ingå de till statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån, än

äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisition af Kongl.

Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till fonden

ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor

årligen;

att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift,

som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för riksgäldskontoret

förorsakas;

att fullmägtige i riksgäldskontoret må bemyndigas att, för beredande

af den tillgång till de riksgäldskontoret åliggande försträckningar till ifrågavarande

fond, som kan erfordras utöfver hvad enligt särskilda beslut må

blifva för sådant ändamål till riksgäldskontoret öfverlemnadt, i mån af

behof försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara från långifvarens

sida, men stälda att återbetalas viss kortare ml efter af riksgäldskontoret

verkstäld uppsägning med rätt tillika för fullmägtige att bestämma dessa

obligationers valörer, räntefot och uppsägningstid; samt

att de vilkor och bestämmelser, som för närvarande gälla för lån

från ifrågavarande fond, fortfarande må blifva gällande.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR,

V. L. Groll.

Bih. till Riksd. Prot. 1893. 1 Samt. 1 Afd. 21 Höft. (N:is 35—36.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 24 februari

1893.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: friherre von Essen,

friherre Akerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson.

Departementschefen, statsrådet Groll anförde vidare:

»Med anledning af en utaf Eders Kongl. Maj:t gjord framställning

beslöt Riksdagen år 1883, att en särskild fond skulle bildas med ändamål

att genom lån understödja odling af sänka marker, samt anvisade medel

dertill för tiden från och med år 1884 till och med år 1888, hvarefter

Riksdagen sistnämnda år för ytterligare fem år anvisade medel till fonden

samt beslöt i sådant afseende, med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t i

nådig proposition derutinnan föreslagit, att till nämnda fond finge under

hvarje af åren 1889—1893 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande

annuiteter å odlingslån än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och

uppå reqvisition af Eders Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort

belopp, som jemte de till fonden ingående annuiteter kunde erfordras till

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

3

fyllande af högst en million kronor årligen; att riksgäldskontor skulle af

fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som, genom berörda medels

öfverlemnande till fonden för riksgäldskontor förorsakades; samt att fullmägtige

i riksgäldskontor skulle ega att, för beredande af den tillgång

till de riksgäldskontor åliggande försträckningar till ifrågavarande fond,

som kunde erfordras utöfver hvad enligt särskilda beslut kunde blifva för

sådant ändamål till riksgäldskontor öfverlemnadt, i mån af behof försälja

obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara från långifvarens sida, men stälda

att återbetalas viss kortare tid efter af riksgäldskontor verkstäld uppsägning,

med rätt tillika för fullmägtige att bestämma dessa obligationers

valörer, räntefot och uppsägningstid.

Uti underdånig skrifvelse den 9 december nästlidna år hafva nu

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt landtbruksstyrelsen hemstält, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes hos innevarande års riksdag föreslå, att Riksdagen,

med fastställande för fem år eller för åren 1894—1898 af odlingslånefondens

årliga belopp till en million kronor, ville anvisa de för fonden

erforderliga medel på sätt vid 1888 års riksdag egde rum, i sammanhang

hvarmed styrelserna gjort framställning om visst tillägg till de för lån

från ifrågavarande fond gällande vilkor, hvilka innehållas i nådiga kungörelsen

den 27 april 1888.

Sedan statskontoret i detta ärende afgifvit infordradt underdånigt

utlåtande af den 10 nästlidne januari samt jemväl fullmägtige i riksgäldskontoret

den 16 innevarande februari inkommit med yttrande i ärendet,

anhåller jag att nu få underställa detta ärende Eders Kongl. Maj:ts nådiga

pröfning.

Styrelserna hafva uti förenämnda skrifvelse erinrat, att från ifrågavarande

fond låneunderstöd beviljats till nedannämnda belopp under följande

år, nemligen

år 1884

» 1885.

» 1886.

» 1887.

» 1888.

» 1889.

» 1890.

» 1891 .

kr. 115,400: —

» 916,300: —

» 895,930: —

» 931,180: —

» 726,200: —

» 612,500: —

» 322,560: —

» 679,900: —

fördelade på 196 företag och hvarigenom odling och jordförbättring vunnits

för 40,123,68 hektar mark.

Ehuru under de senare åren fondens hela summa ej tagits i anspråk,

hafva styrelserna likväl ansett anledning icke förefinnas att för kommande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

femårsperiod föreslå nedsättning uti det hittills varande årsbeloppet, helst

det icke vore fråga om en statsutgift utan endast om beredande af medel

för understöd i form af lån, för hvilka staten åtnjöte ränta.

I sitt utlåtande har statskontoret — jemte meddelande af den upplysning,

att under åren 1885—1892 från statskontoret utanordnats lån till

belopp af sammanlagdt 4,364,998 kronor; att influtna annuiteter under

samma tid uppgått till 1,494,693 kronor 26 öre; samt att fondens skuld

till riksgäldskontoret vid 1892 års slut uppgick till 3,138,492 kronor 37

öre — anfört att, såvidt sådant kunde låta sig på förhand beräkna, de till

statskontoret inflytande annuiteter skulle i runda tal uppgå för:

år 1894.......................... till kr. 350,470: —

» 1895 .............................................. » > 379,130: —

» 1896 ............................................. * » 418,620: —

» 1897.............................................. » » 612,650: —

> 1898 .............................................. » » 616,150: —

och då det belopp af 1,000,000 kronor för år, som, inberäknadt, de till

statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån, hittills af Riksdagen stälts

till Eders Kongl. Maj:ts förfogande för att tillgodose behofvet af lån utaf

ifrågavarande slag, visat sig vara fullt tillräckligt, funne statskontoret icke

anledning till erinran mot hvad styrelserna föreslagit om anvisande af

enahanda belopp för nästkommande femårsperiod.

Fullmägtige i riksgäldskontoret hafva ur riksgäldskontorets synpunkt

icke haft något att erinra deremot, att äfven under nästkommande femårsperiod

från riksgäldskontoret till statskontoret öfverlemnades det belopp,

som för hvarje år erfordrades till fyllande af odlingslånefondens behof, på

derför nu bestämda vilkor.

De skäl, som föranledde bildandet af ifrågavarande fond, torde fortfarande

böra tillerkännas full giltighet, då i betraktande tages, å ena sidan,

att enligt hvad i statsrådsprotokollet för den 6 mars 1883 omförmäles, till

odling användbara moss- och myrmarker inom landet uppgå till 5 ä 6

millioner tunnland, motsvarande omkring 21/2 ä 3 millioner hektar och, å

den andra, att, enligt hvad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt landtbruk

sstyrelsen uppgifvit, genom de 196 företag, för hvilka låneunderstöd

från fonden till 1891 års slut beviljats, odling och jordförbättring vunnits

till en areal af endast 40,123,es hektar.

Vid sådant förhållande anser jag, ehuru fondens årliga belopp icke

under något år till fullo tagits i anspråk, i hvilket afseende jag anser mig

böra till hvad styrelserna derom anfört lägga, att under år 1892 från

fonden anvisades lån till belopp af 713,300 kronor, skäl icke förefinnas att

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 35.

5

nu ifrågasätta någon nedsättning i det belopp, som hittills årligen varit

till fonden anvisadt; och jag anser mig sålunda böra tillstyrka bifall till

styrelsernas framställning om aflåtande af proposition till Riksdagen angående

anvisande af medel till fonden för ytterligare fem år med en million

kronor årligen.

I afseende å vilkoren för lån från ifrågavarande fond hafva vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen och landtbruksstyrelsen uti sin ofvanberörda

skrifvelse fäst uppmärksamheten derpå, att vid de fall, då ett vattenaflednings-

och afdikningsföretag kunnat utföras för lägre än de beräknade

kostnaderna, låntagaren, enligt nu gällande vilkor för lån från fonden,

icke kunnat förvägras att lyfta hela lånet.

Då detta förhållande, äfven om de Överskjutande medlen afsattes

för arbetenas framtida underhåll, icke syntes styrelserna öfverensstämmande

med de grundsatser, som gjort sig gällande vid bestämmande af vilkoren

för lån ur nämnda fond, i hvilket afseende styrelserna åberopat hänsynen

till inteckningshafvares säkerhet, hafva styrelserna, som ansett att det vore

en följdrigtig, ehuru hittills icke bestämdt uttryckt föreskrift, att låntagare

icke finge uppbära mera af ett odlingslån än som motsvarade de å afdiknings-

och vattenafledningsarbetena nedlagda kostnaderna,, hemstält, att

bland de för åtnjutande af lån från odlingslånefonden föreskrifna vilkoren

måtte intagas bestämmelse derom, att, den, som mot åtnjutande af statslån

åtoge sig ett odlingsföretag, skulle, för den händelse den verkliga kostnaden

understege den beräknade, icke ega rättighet att utbekomma mera af det

innestående lånet än att, hela den summa, som af odlingslånet lyftes, uppginge

till det å afdiknings- och vattenafledningsarbetena nedlagda beloppet, samt

för den skull förbinda, sig att vid ansökning om vattenaflednings- och afdikningsarbetets

godkännande foga till rigtigheten bestyrkt utdrag ur de

räkenskaper, hvilka skulle föras öfver företaget.

1 fråga härom erinrar statskontoret, att Eders Kongl. Maj:t i sin till

1883 års riksdag aflåtna nådiga proposition angående odlingslånefondens

bildande bland allmänna lånevilkor föreslog, att, derest det,, sedan lånesuraman

blifvit, af Eders Kongl. Maj:t bestämd, skulle befinnas, att den

verkliga kostnaden för arbetets utförande understigit den beräknade, det

skulle, der Eders Kongl. Maj:t icke funne undantag böra ega rum, iakttagas,

att det beviljade lånet minskades med så stor del af besparingen,

som lånet utgjort af den beräknade kostnadssumman, och att förty räkenskaperna

borde af vederbörande intressenter i företaget föras på sådant

sätt, att den verkliga kostnaden för företaget måtte kunna säkert uppskattas;

men att detta förslag till stadgande, som hemtats från de af Riksdagen

bestämda vilkoren för sådana arbeten, som understöddes med anslag

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

utan återbetalningsskyldighet, vid ärendets behandling i Riksdagen icke

bifallits, och att såsom skäl härför anförts: att det här vore fråga om lån,

hvilkas belopp det skulle bero af Eders Kongl. Maj:t att, efter föregången

pröfning och med hänsyn tagen till i hvarje särskild! fall för handen

varande förhållanden, bestämma; att vid åtskilliga företag, i hvilka en

mängd, ofta med eget arbete bidragande, delegare ingått, skyldigheten att

föra räkenskaper knappast skulle kunna noggrant fullgöras utan besvär och

kostnader, som ej stode i förhållande till den ringa och ovissa fördelen för

staten af sådana räkenskapers befintlighet; och att det i allt fall vid sådana

af bolag eller dylika föreningar åvägabragta företag, der räkenskaper vore

behöfliga, stode Eders Kongl. Maj:t fritt att på grund af redan gällande

bestämmelser anbefalla sådana räkenskapers förande.

Med anledning af hvad sålunda förekommit och då de skäl, som

föranledde berörda stadgandes uteslutande från de allmänna lånevilkoren,

syntes ega. samma giltighet nu som då, har statskontoret ansett sig icke

böra biträda styrelsernas hemställan i denna del, hvadan statskontoret, då

dess erfarenhet icke ådagalagt behofvet af ändring i eller tillägg till nu

gällande lånevilkor och bestämmelser, hemstält, att desamma må fortfarande

lända till efterrättelse.

Lika med statskontoret anser icke heller jag mig böra biträda vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens samt landtbruksstyrelsens nu ifrågavarande

förslag; och då hvarken dessa styrelser eller de i ärendet hörda myndigheter

i öfrigt ifrågasatt någon förändring i de nu gällande vilkoren för

lån från fonden, tillstyrker jag alltså, att Eders Kongl. Majrt behagade

föreslå Riksdagen att de vilkor och bestämmelser, som för närvarande gälla

för lån från ifrågavarande fond, fortfarande må blifva gällande.

Departementschefen anmälde härefter att han, under förutsättning

att hvad han i detta ärende tillstyrkt vunne nådigt godkännande, låtit

uppsätta förslag till den proposition i ämnet, som borde till Riksdagen

aflåtas, hvilket förslag nu jemväl af departementschefen upplästes.

Hvad departementschefen i detta ärende tillstyrkt,

deruti statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade

Hans Maj:t Konungen i nåder gilla samt befalde, att, i

enlighet med berörda förslag, nådig proposition af innehåll

bilagan till detta protokoll utvisar skulle till Riksdagen

aflåtas.

Ex protocollo

Pehr Thyselius.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.