Sök i Ratio Lex

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 41

1893-02-24 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1893:41, Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 41

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 41.

Jf:o 41.

Kongl. Maj:ts nådiga preposition till Riksdagen, angående upplåtelse

till Ljusdals stationssamhälle af mark från indragna

löjtnantshostället 236/884 mantal Gärde n:o 2; gifven

Stockholms slott den 24 februari 1893.

Med anledning af en utaf Ljusdals stationssamhälle hos Kongl. Maj:t

gjord underdånig ansökning, att för underlättande af den för stationssamhället

faststälda i’egleringsplanens genomförande åt stationssamhället matte

upplåtas visst område från indragna löjtnantshostället 236/s8 4 mantal Gärde

n:o 2 i Ljusdals socken af Gefleborgs län, vill Kongl. Maj:t, under åberopande

af bifogade protokoll öfver finansärenden för denna dag, härmed

föreslå Riksdagen att medgifva,

ej mindre att det till nyssnämnda hemman hörande gårdsskifte med

derå befintliga åbyggnader, men med undantag af den mark, som tagits

i anspråk för norra stambanan, må den 14 mars 1894 upplåtas till Ljusdals

stationssamhälle mot den löseskilling, som, efter det saluvärdering

på stationssamhällets bekostnad å skiftet förrättats i den ordning, som för

verkställande af arrendeuppskattning är stadgad, af Kongl. Maj:t bestämmes,

under vilkor,

att löseskillingen erlägges vid skiftets tillträdande, och

att skiftet skall svara för så stor del af hemmanets mantal, som enligt

i behörig ordning skedd fördelning finnes derå belöpa, äfvensom, i

öfverensstämmelse med hvad i nådiga brefvet den 29 maj 1874 stadgas

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 41.

angående mindre kronoegendomar, som försäljas, i jordeboken upptagas

under titel allmänt frälse och för betecknande af denna dess natur påföras

ränta till kronan i likhet med andra frälseegendomar i orten,

än äfven att den inflytande löseskillin gen må på samma sätt som

köpeskillingar för försålda mindre kronoegendomar få användas till inköp

för kronans räkning af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 41.

Utdrag af ''protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24

februari 1893.

Närvarande:

Hans excellens herr statsminister Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve

Lewenhaupt,

Statsråden: friherre von Essen,

friherre Akerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet friherre von Essen anförde

i underdånighet:

»Det genom boställsdirektionens vid Helsinge regemente kontrakt den

6 juli 1872 på tjugu år från midfastan 1874 utarrenderade förra löjtnantsbostället

33Y384 mantal Gärde n:o 2 i Ljusdals socken af Gefleborgs län

lemnar i årligt arrende .20 kubikfot korn, 10 kubikfot råg och 40 skålpund

smör, motsvarande i penningar för löpande arrendeår 94 kronor 18

öre, samt kontant 165 kronor, deraf 150 kronor för fri dispositionsrätt

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 41.

öfver virkesafkastningen från vissa egendomen tillhörande skogsskiften, eller

tillhopa 259 kronor 13 öre, och hemmanet tillhör följaktligen antalet af

de inom de norrländska länen belägna mindre kronoegendomar, som jemlikt

nådiga brefvet den 27 juni 1887 böra, derest deras bibehållande åt

kronan icke af befintlig skogstillgång eller annan särskild anledning påkallas,

till den högstbjudande försäljas.

Hemmanet Gärde utgöres dels af följande egor, bestående hufvudsakligen

eller uteslutande af inrösningsjord, nemligen gårdsskiftet med en areal

af 7,97 hektar, hvaraf dock en ringa del tagits i anspråk för norra stambanan,

Sörtägten om 1,28 hektar omkring 2 kilometer från gården, Myckeläng

om 4,71 hektar omkring 5 kilometer från gården, Randas om 10,61

hektar omkring 5 kilometer från gården, egan norr om Kafven om 5,02

hektar omkring 6 kilometer från gården, Lopmyran om 12,85 hektar omkring

8 kilometer från gården och fäbodevallen Räbbskogen om 50 ar

omkring 45 kilometer från gården, dels och af följande skogsskiften: hemskogsskiftet

å Kläppeåsen om 15,53 hektar, hemskogsskiftet söder och norr

om Tvärån 109 hektar, mellanskogsskiftet om 76,34 hektar och det till

kronopark afsätta Vallskogsskiftet om 344,68 hektar.

I en af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Gefleborgs län med

underdånig skrifvelse den 11 november 1892 öfverlemnad, af kronofogdens

i orten yttrande åtföljd underdånig ansökning har Ljusdals stationssamhälle

anhållit, att åt stationssamhället måtte på möjligast lindriga vilkor

upplåtas vid arrendetidens utgång den 14 mars 1894 hemmanet Gärdes

ofvanberörda gårdsskifte eller åtminstone den del deraf, som i faststäld

regleringsplan upptagits till allmänna platser, nemligen torg, esplanad och

delar af gator, och hvilken del enligt ansökningen bifogad karta innefattar

en areal af 5,6468 hektar.

Till stöd för den gjorda framställningen har hufvudsakligen anförts,

att gårdsskiftet i sin helhet folie inom den genom nådiga brefvet den 19

februari 1892 faststälda regleringsplan för stationssamhället och vore enligt

planen indeladt dels till torg, esplanad och delar af gator och dels

till tomter, att någon nämnvärd byggnadsverksamhet icke rådt inom området,

sedan detsamma blef regleradt, hvilket delvis antages bero på att

affärsverksamheten och konjunkturerna under senare åren i allmänhet icke

varit uppmuntrande for dylik verksamhet, men äfven derpå att tomtjorden

i Ljusdal af den enskilde jordegaren merändels hölles i så högt pris,

att det verkade afskräckande för köp; att, om blott början blefve gjord

med upptagande af en eller annan gata enligt planen och utsättande af

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 41.

tomter samt desammas upplåtande till allmänheten mot skälig lösen, byggnadsverksamheten

sannolikt skulle få en kraftig ansats framåt och stationssamhällets

utveckling mycket påskyndas, då deremot, i fall stationssamhället

ej sattes i tillfälle att sjelft vidtaga nyssnämnda förberedande åtgärder,

utan gårdsskiftet med sitt centrala läge förvärfvades af enskild spekulant,

som dervid sannolikt endast skulle åsyfta egen vinning, ofvan antydda

utveckling komine att, om ej omintetgöras, dock i hög grad fördröjas; att

stationssamhället, som för regleringen nödgats skuldsätta sig, skulle genom

den ifrågavarande egans förvärfvande] vinna förbättring i sin finansiella

ställning;, och att, da Ljusdal utgjorde en stor och vigtig centralpunkt

för provinsen Helsingland med dess storartade trävarurörelse från såväl

enskilda som särskildt allmänna skogar, en liten uppoffring för nämnda

samhälle från statens sida icke syntes vara obefogad.

Da Ljusdals stationssamhälle i den underdåniga ansökningen visat

vigten deraf, att stationssamhället komine i besittning af det ifrågavarande

egoskiftet, och lämpligt tillfälle således nu erbjöde sig att genom upplåtelse

af detsamma understödja stationssamhället, som för sin utveckling

nog ändå finge vidkännas rätt ansenliga uppoffringar, har kronofogden

tillstyrkt bifall till ansökningen antingen och helst i dess helhet eller ock

pa det sätt, att af gårdsskiftet till stationssamhället upplätes hvad af skiftet

enligt faststäld regleringskarta utlagtsftill allmänna platser mot en

årlig afgäld, svarande mot de platserna i förhållande till hela hemmanet

åliggande onera, och att beträffande hvad derutöfver af skiftet återstode

eller byggnadstomterna det lemnades stationssamhället tillfälle att dem

till sig lösa efter det värde, som kunde desamma åsättas i den ordning,

som i nådiga kungörelsen den 10 november 1882 angående förändrade

grunder för förvaltningen af kronans jordbruksdomäner vore för arrendevärderingar

stadgad.

I den underdåniga skrifvelse, hvarmed ansökningen öfverlemnats, har

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande upplyst, att Ljusdals stationssamhälle,

för hvilket Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande med tillämpning

af nådiga brefvet den 28 juni 1889 utfärdat ordningsföreskrifter samt

byggnadsstadga och brandordning, vid utgången af 1890 innehöll 608

mantalsskrifna personer med 73 boningshus till sammanlagdt taxeringsvärde

af 301,500 kronor, hvilket antal och värde sedermera förökats,

samt att Gärde gardsskifte begränsades af Ljusdals jernvägsstations område,

i trakten hvaraf en ej obetydlig affärsverksamhet syntes på väg att uppstå,

och genomskures af landsvägen från Hudiksvall, ledande genom den

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 41. 15

äldre bygden vid kyrkan, mot Herjeådalen och Jernband, samt syntes,

ehuru till den mot kyrksjön belägna delen besvärad af flodvattnet från

Ljusne eif, i öfrigt lämpa sig synnerligen väl för bebyggande; och har

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande vidare framhållit, att gårdsskiftet

med hänsyn till det centrala läget lämpade sig särdeles väl såsom utgångspunkt

för tillämpningen af den faststälda regleringsplanen, hvilken det

borde vara i statens intresse att i någon mån underlätta. Härigenom erhölle

ock stationssamhället, såsom önskvärdt vore, någon lindring i sina

utgifter, hvilket ändamål i förevarande fall skulle vinnas ej mindre genom

besparade utgifter för expropriation af mark till allmänna platser än

ock i händelse af bifall till ansökningen i dess helhet, genom direkt inkomst

af tomtförsäljningar, utarrenderingar af slåtterlägenheter med mera.

Eders Kongl. Majrts befallningshafvande har fördenskull tillstyrkt bifall

till clen underdåniga framställningen, så vidt möjligt så, att upplåtelse

beviljades af gardsskiftets hela område med eller utan åbyggnader, eller

ock, derest sådant funnes ej kunna ske, på sätt och till den utsträckning,

som med ledning åt kronofogdens afgifna yttrande kunde pröfvas lämpligt.

Efter nådig remiss har domänstyrelsen afgifvit underdånigt utlåtande

öfver ifrågavarande ansökning och i sammanhang dermed yttrat sig angående

dispositionen af de delar utaf hemmanet Gärde, som icke afses i

ansökningen; och har styrelsen, som i fråga om hemmanets disponerande

inhemtat yttranden af kronofogden och Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

äfvensom af öfverjägmästaren i Gefle-Dala distrikt, tillika öfverlemnat

dessa yttranden.

I berörda utlåtande har domänstyrelsen anfört, att af de uppgifter,

som lemnats angående inbördes läget mellan hemmanets särskilda delar,

och hvad för öfrigt i ärendet blifvit upplyst syntes framgå, att de inegoskiften,

som ej bibehöllos i statens ego, borde så väl med hänsyn till en

fördelaktig realisering som för att i det allmännas intresse bereda tillfälle

till bildande af smärre sjelfständiga jordbrukslägenheter ifrågakomma till

försäljning hvart för sig utan sammanblandning med skogsmarken. Med

denna uppfattning, och da hemmanets gårdsskifte ej veterligen vore för

något statsändainal behöfligt, hade styrelsen ej något att erinra deremot,

att, såsom i den underdåniga ansökningen blifvit ifrågasatt, detta skifte

föryttrades skildt från öfriga delar af hemmanet; ocli då skiftet i dess

helhet folie inom den för Ljusdals stationssamhälle faststälda regleringsplan,

funne styrelsen det ej vara mer än billigt, att, såsom i likartade

fall medgifvits Hvetlanda bysamhälle och Eslöfs köping, stationssamhället

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 41.

finge tillfälle att utan täflan å auktion förvärfva skiftet för den köpeskilling,

hvartill detsamma i vederbörlig ordning kunde komma att uppskattas,

hvaremot styrelsen ansåge sig ej hafva skäl att föreslå någon sådan

eftergift åt stationssamhället, som kronofogden och Eders Kongl. Maj:ts

befallningshafvande tillstyrkt i fråga om upplåtelse af den del af området,

som enligt regleringsplanen vore afsedd till allmänna platser.

Beträffande dispositionen i öfrigt af hemmanet Gärde anser domänstyrelsen

till en början den så kallade Räbbskogen, hvilken ligger intill

det år 1882 till kronopark afsätta Vallskogsskiftet och i forna tider varit

såsom fäbodevall för denna skog använd, ej böra komma i enskild

persons ego, då derigenom kan för kronoparken med dess för bevakningen

temligen afskilda läge uppstå olägenheter af flera slag; hemställande med

afseende härå domänstyrelsen, att Räbbskogen vid arrendetidens slut måtte

bibehållas för att förenas med nämnda kronopark. Beträffande de återstående

inegoskiftena hemställer domänstyrelsen, att i enlighet med hvad

kronofogden och Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande föreslagit, desamma

måtte, sedan behörig andel i hemmanets mantal blifvit hvart och

ett af dessa skiften åsatt, under de i nådiga brefvet den 29 maj 1874

omförmälda vilkor hvart för sig utbjudas till försäljning, samt att, förutom

det till kronopark redan afsätta Vallskogsskiftet, såväl Mellanskogsskiftet,

hvilket icke ligger mer än ungefär 1 x/s kilometer från Mellanskogsskiftet

till förra kaptensbostället Sjulhamre, som ock öfriga till hemmanet

Gärde hörande skogsskiften måtte, i enlighet med hvad öfverjägmästaren

tillstyrkt, vid arrendetidens utgång ställas under skogsstatens

omedelbara vård.

Med afseende å hvad sålunda i ärendet förekommit hemställer jag,

att Eders Kongl. Maj:t måtte,

dels i nådig proposition föreslå Riksdagen att medgifva, ej mindre

att det till hemmanet n:o 2 Gärde hörande gårdsskifte med derå befintliga

åbyggnader, men med undantag af den mark, som tagits i anspråk

för norra stambanan, må den 14 mars 1894 upplåtas till Ljusdals stationssamhälle

mot den löseskilling, som, efter det saluvärdering på stationssamhällets

bekostnad å skiftet förrättats i den ordning, som för verkställande

af arrendeuppskattning är stadgad, af Eders Kongl. Maj:t bestämmes,

under vilkor,

att löseskillingen erlägges vid skiftets tillträdande, och

att skiftet skall svara för så stor del af hemmanets mantal, som enligt

i behörig ordning skedd fördelning finnes derå belöpa, äfvensom, i

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 41.

17

öfverensstämmelse med hvad i nådiga brefvet den 29 maj 1874 stadgas

angående mindre kronoegendomar, som försäljas, i jordeboken upptagas

under titel allmänt frälse och för betecknande af denna dess natur påföras

ränta till kronan i likhet med andra frälseegendomar i orten,

än äfven att den inflytande löseskillingen må på samma sätt som

köpeskillingar för försålda mindre kronoegendomar få användas till inköp

för kronans räkning af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark;

dels ock beträffande dispositionen i öfrigt af hemmanet n:o 2 Gärde

förordna, att Räbbskogen vid arrendetidens slut skall bibehållas för att

förenas med det till kronopark redan afsätta Vallskogsskiftet och öfriga

inegoskiften, sedan desamma i behörig ordning åsatts andel i hemmanets

mantal, under de i nådiga brefvet den 29 maj 1874 omförmälda vilkor

genom domänstyrelsens försorg hvart för sig å offentlig auktion utbjudas

till försäljning åt den högstbjudande med tillträdesrätt för köpare den

14 mars 1894; samt att hemskogsskiftena och mellanskogsskiftet skola

vid arrendetidens utgång ställas under skogsstatens omedelbara vård och

förvaltning.»

Hvad föredragande departementschefen sålunda

yttrat och hemstält, deruti statsrådets öfriga ledamöter

instämde, behagade Hans Maj:t Konungen gilla

och bifalla; och skulle nådig proposition angående

upplåtelse till Ljusdals stationssamhälle af mark från

ifrågavarande hemman till Riksdagen aflåtas af den

lydelse, bilagan — — vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo

G. Vilh. Smerling.

Bih. till Riksd. Prof. 1893.

1 Sami. 1 Afd. 25 Häft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.