Sök i Ratio Lex

Angående upplåtelse af mark från en vid Östersunds stad belägen kronolägenhet

5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1893:8, Angående upplåtelse af mark från en vid Östersunds stad belägen kronolägenhet

Dokumentets text

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 8.

17

N:0 8.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående upplåtelse

af mark från en vid Östersunds stad belägen

kronolägenhet; gifven Stockholms slott den 10 december

1892.

Enligt kongl. brefvet den 8 januari 1846 uppläts af den landshöfdingen

i Jemtlands län förr anslagna, numera till statsverket indragna och

för dettas räkning utarrenderade vretlotten n:o 153 vid Östersunds stad ett

mindre område till tomtplats för länets lasarettsbyggnader. Allmänna landsvägen

skär vretlotten i två delar, af hvilka den öster om landsvägen belägna

sträcker sig fram till en utmed länsfängelset löpande gata och, utöfver

omförmälda tomtplats, innehåller en areal af 49,980 qvadratfot. Längst

i öster å samma del af vretlotten och nära intill nämnda gata är en till

länsfängelse fordom använd byggnad (kvarstående, hvilken efter öfverlåtelse

numera eges af Östersunds stad, som anordnat densamma till epidemisjukhus

samt i följd af öfverenskommelse med vretlottens arrendator till löpande

arrendeperiods slut, den 14 mars 1894, innehar den plats, hvarå

byggnaden är belägen, jemte ett inhägnadt område, tillhopa innefattande

6,612 qvadratfot.

Sedan hos Kongl. Maj:t dels Jemtlands läns landsting i underdånighet

anhållit, att den östligaste, mellan nuvarande sjukhustomten och den utmed

länsfängelset löpande gatan belägna delen af omförmälda vretlott, med undantag

af det område om 6,612 qvadratfot, hvarå det till epidemisjukhus

inrättade gamla länsfängelset funnes uppfördt, måtte från och med den 14

mars 1894, då tiden för gällande arrendekontrakt om vretlotten tilländaginge,

till landstinget med full eganderätt öfverlåtas, att till ökadt tomtutrymme

för länets sjukvårdsinrättningar användas, dels ock Östersunds stadsBih.

till Piksd. Prot. 1898. 1 Samt. 1 Afd. 5 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition No 8.

fullmägtige gjort underdånig framställning angående upplåtelse åt staden af

visst område af östligaste delen af vretlotten n:o 153 till tomt förstadens

epidemisjukhus, föreslog Kongl. Maj:t i en den 6 april 1887 aflåten nådig

proposition Riksdagen att medgifva, att Jemtlands läns landsting och Östersunds

stadsfullmägtige måtte berättigas att den 14 mars 1894 mot ersättning,

som skulle bestämmas i enlighet med kongl. förordningen angående

jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14 april 1866, från

ifrågavarande vretlott till sig lösa, landstinget det af detta begärda området,

43,368 qvadratfot, och stadsfullmägtige den till förra länsfängelset hörande

inhägnade jordrymd om 6,612 qvadratfot.

Denna framställning blef af Riksdagen bifallen; och meddelades detta

Kongl. Maj:ts och Riksdagens beslut genom kongl. brefvet den 27 juni

1887 vederbörande till kännedom och efterrättelse.

Nu har i en af Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Jemtlands län

med underdånig skrifvelse den 2 november 1891 öfverlemnad, till Kongl.

Maj:t stöld skrift länets samma år församlade landsting gjort framställning

angående förvärfvande för lasarettets räkning jemväl af den del af vretlotten

n:o 153, som är belägen vester om allmänna landsvägen, med undantag

af derifrån till statens jernväg upplåten mark. Såsom skäl för denna

begäran har landstinget åberopat samma förhållanden, som anfördes till stöd

för landstingets ofvan berörda underdåniga ansökning, eller att den upplåtna

tomtplatsen befunnits otillräcklig, i det att nödigt område saknades såväl

för anläggning invid sjukhuset af en promenadplats med planteringar för

konvalescenter som ock för uppförande af de ytterligare byggnader, hvilka

i följd af den ökade folkmängden förr eller senare otvifvelaktigt komme att

erfordras; och har landstinget, som vid den underdåniga ansökningen fogat

dels en af stadsingeniören E. Runeberg år 1891 upprättad karta öfver vretlotten

n:o 153, dels ock ett af bemälde stadsingeniör utfärdadt arealbevis,

enligt hvilket den i den underdåniga ansökningen afsedda del af vretlotten

skulle innehålla en areal af 3,482,6 qvadratmeter eller 39,506,6 qvadratfot,

i underdånighet anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen framställa

nådig proposition derom, att sistberörda del af vretlotten måtte få af landstinget

inlösas på enahanda vilkor, som enligt kongl. brefvet den 27 juni

1887 medgifvits i afseende å den å östra sidan om landsvägen belägna del

af samma vretlott.

I ofvanberörda underdåniga skrifvelse bär Kongl. Maj:ts befallningshafvande

anfört, att det område, hvarom nu vore fråga, blifvit jemte annan

statsverket tillhörig jord utarrenderadt mot ett årligt arrende af ett hundra

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 8.

kronor och således tillhörde antalet af de kronans egendomar, som jemlikt

derom gifna stadganden skulle efter arrendetidens utgång försäljas, derest

de icke funnes vara för något statsverkets ändamål vidare behöfliga; och då

enligt Kongl. Majrts befallningshafvandes mening någon anledning icke

förefunnes för bibehållande åt kronan af nämnda område, som deremot i

följd af sitt läge lämpligen kunde med nuvarande sjukhustomten förenas och

vore för sjukvårdsinrättningens nu ifrågastälda utvidgning behöfligt, har

Kongl. Maj:ts befallningshafvande tillstyrkt bifall till den underdåniga ansökningen.

Kongl. domänstyrelsen, hvars underdåniga utlåtande i ärendet infordrats,

har dervid, med öfverlemnande af ett från förste landtmätaren i Jemtlands

län infordradt yttrande angående det ifrågavarande områdets areal,

utvisande, att denna uppgår till något mindre än här ofvan uppgifvits eller

3,63 qvadratref, för egen del anfört, att då denna mark, som utgjorde allt

hvad af vretlotten n:o 153 efter förut skedda upplåtelser återstode, icke,

såvidt styrelsen hade sig bekant, vore för något statsändamål användbar,

men deremot, enligt hvad Kongl. Maj:ts befallningshafvande vitsordat, vore

för lasarettet behöflig, styrelsen ansåge sig böra hemställa om nådigt bifall

till ansökningen.

Med afseende å hvad sålunda förekommit vill Kongl. Maj:t härmed

föreslå Riksdagen att medgifva:

att Jemtlands läns landsting berättigas att den 14 mars 1894 mot ersättning,

som bestämmes i enlighet med kongl. förordningen angående jords

eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14 april 1866, till sig lösa

ifrågavarande 3,63 qvadratref mark, innefattande den mellan allmänna landsvägen

och jernvägen belägna del af vretlotten n:o 153 vid Östersunds stad;

äfvensom att den härför inlåtande köpeskillingen må, på samma sätt

som köpeskillingarne för försålda mindre kronoegendomar, användas till inköp

för kronans räkning af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott

tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl.

nåd och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

F. v. Essen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 8.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10

december 1892.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström;

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt;

Statsråden: friherre von Essen,

friherre Akerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

friherre Rappe.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet friherre von Essen föredrog

vidare:

En af Kongl. Majits befallningshafvande i Jemtlands län med underdånig

skrifvelse den 2 november 1891 öfverlemnad, till Kongl. Maj:t stäld

skrift, deri nämnda läns landsting, som enligt nådigt bref den 27 juni 1887

berättigats att till sig lösa 43,368 qvadratfot af den öster om allmänna

landsvägen belägna delen af den kronan tillhöriga vretlotten n:o 153 vid

Östersunds stad, att användas till ökadt tomtutrymme för länets allmänna

sjukvårdsinrättningar, i underdånighet anhållit, att den vester om allmänna

landsvägen belägna del af berörda vretlott måtte få af landstinget inlösas

på enahanda vilkor, som enligt nådiga brefvet den 27 juni 1887 medgifvits

i afseende å den öster om landsvägen belägna del af vretlotten;

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition No 8.

öfver hvilken ansökning domänstyrelsen afgifvit infordradt underdånigt

utlåtande, hvarmed jemväl öfverlemnats ett från förste landtmätaren i Jemtlands

län inhemtadt yttrande angående arealen af det ifrågavarande, mellan

allmänna landsvägen och jernvägen belägna området, utvisande, att denna

uppginge till 3,63 qvadratref.

Med afseende å hvad i ärendet förekommit hemstälde statsrådet, att

Kongl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att medgifva:

att Jemtlands läns landsting berättigades att den 14 mars 1894 mot

ersättning, som skulle bestämmas i enlighet med nådiga förordningen angående

jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14 april 1866,

till sig lösa ifrågavarande 3,63 qvadratref mark, innefattande den mellan allmänna

landsvägen och jernvägen belägna del af vretlotten n:o 153 vid

Östersunds stad;

äfvensom att den härför inflytande köpeskillingen måtte, på samma sätt

som köpeskillingarne för försålda mindre kronoegendomar, få användas till

inköp för kronans räkning af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark.

Hvad statsrådet sålunda hemstält behagade Hans Majestät

Konungen gilla och bifalla; och skulle nådig proposition

till Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilagan

— — — vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo

Adolf von Ilofsten.

Bih. till Riksd. Prof. 1893. 1 Sami, 1 Afd, 5 Höft.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.