Sök i Ratio Lex

Angående upplåtelse till Gejle stad af den kyrkoherden derstädes på lön anslagna åker eller vretjord

5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1894:10, Angående upplåtelse till Gejle stad af den kyrkoherden derstädes på lön anslagna åker eller vretjord

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 10.

N:o 10.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående upplåtelse

till Gejle stad af den kyrkoherden derstädes på

lön anslagna åker eller vretjord; gifven Stockholms slott

den 30 november 1893.

I öfverensstämmelse med bilagda utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden

för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att medgifva, det Gefle stad må emot en årlig ersättning till kyrkoherden

i Gefle pastorat af minst 3,500 kronor förvärfva den kyrkoherden på lön

anslagna åker eller vretjord till dess nuvarande areal.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

G. F. Gilljam.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 10.

9

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den SO

november 1893.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewf.nhaupt,

Statsråden: friherre von Essen,

Östergren,

Groll,

WlKBLAD,

Gilljam,

friherre Rappe,

C IT RIST ERSON.

3:o.

Departementschefen, statsrådet Gilljam anförde:

»Sedan Eders Kongl. Maj:t. uti löneregleringsresolution den 29 december

18G5 för presterskapet uti Gefle pastorat bestämt, bland annat, att

kyrkoherden skulle innehafva embetsgård och 45 tunnland 7 kappland åker

eller vretjord, samt derefter under den 27 januari 1888 fåststält plan ej

mindre för reglering af oreglerade delar af Gefle och af hela området för

förstaden Strömsbro än äfven till ändring i den tillförene faststälda stadsBih.

till Riksd. Prat. 1894. 1 Sami. 1 Afd. Höft. 8. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 10.

planen, att lända till efterrättelse vid verkställighet i den mån sådant utan

förnärmande af någons lagliga rätt kunde ega rum, har Eders Kongl.

Maj:t genom nådigt bref den 25 april 1889 bifallit en af Gefle stads församling

gjord ansökning att, till beredande af tillfälle för staden att delvis

genomföra den i nåder faststälda regleringsplanen genom förvärfvande åt

staden af de vretar, som tillhörde kyrkoherdebostället, mot erläggande af

en deremot svarande ersättning i penningar, Eders Kongl. Maj:t täcktes

förordna, att blifvande innehafvare af den då lediga kyrkoherdebeställningen

skulle i afseende på sina inkomster åtnöjas med de förändringar, som icke

förorsakade minskning af inkomsterna och kunde varda i vederbörlig ordning

faststälda.

I underdånig ansökning den 23 april 1890 hafva stadsfullmägtige i

Gefle, med förmälan att kyrkoherdebeställningen nyligen blifvit tillsatt, anhållit,

att den kyrkoherden på lön anslagna åker eller vretjord, som efter

ett år 1875 faststäldt egoutbyte med staden då utgjorde 45 tunnland 728/ä4

kappland och hvaraf arrendebeloppet under de sista åren i medeltal skulle

hafva uppgått till 2,834 kronor 16 öre, måtte, såsom nödvändig för regleringsplanens

genomförande, få af staden öfvertagas mot en årlig ersättning

till kyrkoherden af 3,000 kronor.

Kammarkollegium, som anbefaldes att, efter vederbörandes hörande,

häröfver afgifva underdånigt utlåtande, har i ärendet hört stadsförsamlingen

och utnämnde kyrkoherden N. Lövgren samt infordrat underdåniga yttranden

ej mindre af magistraten i Gefle än äfven af domkapitlet i Upsala och Eders

Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Gefleborgs län; och har kyrkoherden

Lövgren dervid framhållit, att det ej vore utredt, till huru stort belopp afkomsten

af vretjorden rätteligen borde uppskattas, äfvensom att, enär under

en följd af år kyrkoherdens inkomster till följd af medelmarkegångsprisens

fall minskats, hvaremot hans utgifter under församlingens snabba tillväxt

ökats särskilt genom behofvet af embetsbiträde, det för kyrkoherden varit

af stor vigt att i vretjorden hafva en inkomstkälla, hvars afkastning varit

i tilltagande, på grund hvaraf kyrkoherden Lövgren ansåge det billigt, att

staden — i hvars ego vretjorden kunde beräknas lemna en flerdubbelt

högre afkastning än för närvarande — jemte det den åtoge sig en bestämd

årlig ersättning för samma jords afstående, förbunde sig att, i händelse af

behof, höja ersättningsbeloppet så mycket, att kyrkoherdelönen hölles uppe

vid en bestämd siffra nära den, hvarmed den efter förändringens genomförande

började.

Domkapitlet har, efter inhemtande af vederbörande kontraktsprosts

yttrande, anfört, att å ena sidan kyrkoherdelönen i Gefle, hvilken, förutom

afkomsten af ifrågavarande vretjord, utginge i lösen efter medelmarke
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 10.

11

gångspris för spanmål och smör och näppeligen kunde någon gång anses

hafva motsvarat kyrkoherdens embetsställning och lefnad skostnader i ett

sådant samhälle som Gefle, till följd af det ständigt sjunkande markegångspriset

betydligt minskats, under det att stadens folkmängd samtidigt ökats och

fortfarande vore stadd i stigande, på grund hvaraf kyrkoherden nödgats,

för att kunna på ett tillfredsställande sätt sköta tj ensten, aflöna embetsbiträde,

hvaremot, å andra sidan, vretjorden i stadens ego genom upplåtande

till bebyggande med all sannolikhet skulle komma att erhålla ett

betydligt värde och lemna en flerdubbelt högre afkastning än den, som

uppstått på grund af de angående samma jord senast upprättade arrendekontrakt,

och ansåge domkapitlet för den skull, att staden borde åläggas

för vretjordens öfvertagande lemna kyrkoherden en årlig ersättning af

minst 3,500 kronor.

För egen del har kammarkollegium i underdånigt utlåtande af den

7 april 1891, jemte meddelande, att af de hos kollegium förvarade handlingar

någon upplysning angående tillkomsten af ifrågavarande vretjord

icke kunnat vinnas, i likhet med samtlige öfrige i ärendet hörde vederbörande

till den undei’dåniga ansökningen tillstyrkt bifall, dock att, enär

vretjorden genom sitt läge inom en stad, hvilken syntes vara stadd i jemn

utveckling, kunde antagas komma att i framtiden bereda innehafvaren af

kyrkoherdebeställningen derstädes ej oväsentligt större inkomst, än den han

nu uppbure af jorden, kollegium lika med domkapitlet ansåge, att den

årliga ersättningen till kyrkoherden för jordens afstående till staden icke

borde bestämmas till lägre belopp än 3,500 kronor.

Vid ärendets föredragning den 11 december 1891 har Eders Kongl.

Maj:t funnit den gjorda ansökningen icke böra till någon Eders Kongl.

Maj:ts åtgärd föranleda.

Hos Eders Kongl. Maj:t hafva nu stadsfullmägtige i förnyad underdånig

ansökning af den 3 mars 1892 anhållit, det Eders Kongl. Maj:t

täcktes tillåta, att Gefle stad, mot en årlig ersättning till kyrkoherden i

Gefle församling af 3,500 kronor, finge öfvertaga ifrågavarande, kyrkoherden

på lön anslagna åker eller vretjord; hvarefter upplysning lenmats, att,

enligt ett den 27 oktober 1892 börjadt och den 12 november samma år

afslutadt samt af vederbörande egodelningsrätt faststäldt egoutbyte emellan

Gefle stads kyrkoherdeboställe och stadens egande hemman Nynäs n:o 1 i

1 lille socken, bostället af berörda löningsjord frångått 9 tunnland 18 kappland,

hvaremot bostället fått sig tillagdt nära 11 tunnland.

Efter det Eders Kongl. Maj it med hänsyn till det förändrade skick,

hvari frågan genom stadsfullmägtiges sist omförmälda erbjudande kommit,

och då ifrågavarande jord vore af beskaffenhet att, jemlikt 114 § regerings
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 10.

formen och presterskapets privilegier af den 16 oktober 1723, till dess

öfvertagande af Gefle stad, på sätt ifrågasatt blifvit, erfordrades kyrkomötets

bifall, inhemtat kyrkomötets yttrande i frågan, har kyrkomötet i

underdånig skrifvelse den 30 sistlidne september förklarat, att kyrkomötet

för sin del medgåfve, att Gefle stad finge emot en årlig ersättning till

kyrkoherden i Gefle pastorat af minst 3,500 kronor förvärfva ifrågavarande,

kyrkoherden på lön anslagna åker eller vretjord till dess nuvarande areal.

På grund af hvad sålunda i ärendet förekommit, får jag i underdånighet

hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att

medgifva, att Gefle stad må emot en årlig ersättning till kyrkoherden i

Gefle pastorat af minst 3,500 kronor förvärfva ifrågavarande, kyrkoherden

på lön anslagna åker eller vretjord till dess nuvarande areal.»

Statsrådets öfrige ledamöter tillstyrkte bifall till hvad departementschefen

sålunda hemstält.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder bifalla

hvad departementschefen hemstält, och skulle proposition

till Riksdagen aflåtas med den lydelse bilagan B vid

detta protokoll utvisar.

Ex protocollo

C. E. Blom.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1894:12 Statsutskottets Utlåtande N:o 12 s. 3 i texten