Sök i Ratio Lex

Med förslag till ny förordning angående mantalsskrifning

78 sidor, varav 74 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 74 av 78 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1894:2, Med förslag till ny förordning angående mantalsskrifning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

1

N:o

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

ny förordning angående mantalsskrifning; gifven Stockholms

slott den 30 november 1893.

Under åberopande af bifogade utdrag af protokoll öfver finansärenden

för denna dag vill Kongl. Maj:t. härmed inhemta Riksdagens

yttrande öfver närlagda förslag till förordning angående mantalsskrifning

äfvensom Riksdagens godkännande af förslaget i de delar, som ligga till

grund för utgörandet af allmänna utskylder.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

Kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

F. v( Essen.

Dill. till Riksd. Prat. 1894. 1 Sami. 1 Afd. 2 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Förslag

till

Förordning angående mantalsskrifning.

Med upphäfvande af Kongl. förordningen angående mantals- och

skattskrifningarnes förrättande den 20 juli 1861 och Kongl. förordningen

angående mantalsskrifning eller folkräkning inom Vester- och Norrbottens

läns lappmarker den 9 november 1866, så ock med ändring af hvad

andra författningar innehålla mot denna förordning stridande, förordnas

härmed som följer:

§ 1.

Mom. 1. Mantalsskrifning, dervid hvarje svensk undersåte utom

den, som öfvergifvit riket och bosatt sig å utländsk ort, äfvensom utländsk

undersåte, som är inom riket bosatt, bör till namn, födelseår och

yrke i mantalslängd för det nästkommande året uppföras, skall årligen

emellan den 15 november och årets slut förrättas särskilt för hvarje

stad, socken å landet eller, der socken tillhör flera fögderier, fögderidel

af socken samt i allmänhet försiggå inom mantalsskrifningsdistriktet,

dock att, hvad landsbygden beträffar, förrättningen, efter derom hos

vederbörande häradsskrifvare före september månads början af kommun

gjord framställning, må kunna hållas å ställe, beläget utom distriktets

område.

Mom. 2. Mantalsskrifningen förrättas å landet af häradsskrifvaren.

I stad verkställes denna förrättning under magistratens tillsyn af den

tjensteman, hvilken debiteringen af kronoutskylderna åligger eller till

hvars befattning förrättningen enligt särskilt meddelade föreskrifter

hörer. I städer, der magistrat ej finnes, verkställes mantalsskrifningen

af vederbörande häradsskrifvare.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

§ 2-

Mom. 1. Efter förslag, som af häradsskrifvare och magistrater

före den 15 september afgifvas, utsätter Kongl. Majfis befallningshafvande

tider och ställen för mantalsskrifningarnes förrättande samt

utfärdar derom kungörelse, innefattande jemväl fullständig underrättelse

om hvad enligt denna förordning bör iakttagas samt om den för underlåtenhet

deraf stadgade påföljd, hvilken kungörelse bör före den 15

oktober i kyrkorna uppläsas och derefter finnas att tillgå på uppgifvet

ställe inom hvarje stad och socken.

Mom. 2. Kan mantalsskrifning icke ega rum å dag, som derför

blifvit utsatt, skall Kongl. Maj:ts befallningshafvande, efter anmälan

derom, ofördröjligen bestämma och kungöra annan tid för förrättningen.

§ 3.

Mom. 1. En hvar skall mantalsskrifvas der han är bosatt.

Uppehåller sig någon under olika delar af året inom särskilda

mantalsskrifningsdistrikt, betraktas han såsom bosatt i det distrikt, der

han vistas under sådana förhållanden, att han derstädes bör anses hafva

sitt egentliga hemvist.

Den, som nästa fardag eller derförinnan kommer att flytta till annat

distrikt för att öfvertaga fast egendom eller rörelse eller tillträda tjenst,

bör jemte honom åtföljande personer der mantalsskrifvas.

Hustru mantalsskrifves på samma ställe som mannen.

Mom. 2. Den, som är i rikets tjenst å utländsk ort anstäld, skall

med sin familj och svenska betjening mantalsskrifvas inom Stockholms

stad och Sfi Nicolai församling.

Mom. 3. Sjöfarande, för hvilken mantalsskrifningsort enligt mom. 1

ej förefinnes, mantalsskrifves fortfarande der han senast varit i mantalslängd

uppförd.

Mom. 4. Vistelse vid allmän eller enskild läroanstalt för erhållande

af undervisning föranleder icke till mantalsskrifning i den ort, der läroanstalten

är befintlig, derest ej annan mantalsskrifningsort saknas eller

för den, som är öfver femton år gammal, särskild anmälan om mantalsskrifning

göres.

Mom. 5. Den, som för sig, hustru eller minderårigt barn enligt

§ 1 i Kongl. förordningen den 9 juni 1871 af fattigvårdssamhälle åtnjuter

full försörjning, som ej är tillfällig, mantalsskrifves inom fattigvårdssamhället

motsvarande eller tillhörande distrikt.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Mom. 6. Den, som i och för arbete eller uppdrag af tillfällig beskaffenhet

å annan ort sig uppehåller, må ej af sådan anledning der

mantalsskrifvas.

Enahanda stadgande gäller i afseende å den, som intagits å

sjukvårdsinrättning eller förbättrings- eller uppfostringsanstalt utom hemorten.

Mom. 7. Kronoarbetskarl och fånge mantalsskrifves inom det

distrikt, i hvars mantalslängd han senast varit uppförd, så vida icke

under arbets- eller fängelsetiden sådana förhållanden inträffat, att han

på grund deraf bort, derest han vistats på fri fot, annorstädes mantalsskrifvas.

§ 4.

Mom. 1. En hvar, som ej hos annan mantalsskrifves, skall årligen

vid mantalsskrifningen aflemna uppgift enligt bifogade formulär n:o 1,

upptagande:

l:o) för- och tillnamn, födelseår och födelsedag samt yrke eller

tjenst och hemvist för honom sjelf och dem, som till hans hushåll höra

eller till följd af aftal om biträde vid jordbruks- eller annan rörelse eller

af annan anledning skola hos honom mantalsskrifvas, dervid iakttages,

att särskildt för hvarje fastighet uppgifves dervarande personal; börande

i uppgiften tillika anmärkas, om någon af deri upptagna personer varit

vid senaste mantalsskrifning boende på annat ställe inom distriktet;

2:o) den fasta egendom, han inom distriktet eger, besitter eller

brukar, och den rörelse, han der idkar;

3:o) beloppet af den årliga afgäld eller hyra, som erlägges för

hvarje af honom utarrenderad fastighet eller uthyrd lägenhet inom

distriktet;

4: o) namn och hemvist för de å hans egendom inom distriktet

boende eller vid hans rörelse derstädes anstälda personer, som äro pligtiga

att lemna särskilda mantalsuppgifter;

5:o) fartyg, som af honom eges eller för hvilket han är hufvudredare,

dess drägtighet och byggnadsmaterial samt derå anbringad ångmaskins

drifkraft äfvensom befälhafvares namn och mantalsskrifningsort;

6:o) den fasta egendom, som han eger, besitter eller brukar, och

den rörelse, han idkar inom annat distrikt; samt

7:o) namn och mantalsskrifningsort för personer, hvilka hos honom

uppehålla sig vid den tid uppgiften aflemnas, men icke böra inom

distriktet mantalsskrifvas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 2.

Mom. 2. Den, som eger, besitter eller brukar fast egendom eller

idkar rörelse inom annat distrikt än det, hvarest han skall mantalsskrifvas,

åligger att jemväl till mantalsskrifningen i förstnämnda distrikt

aflemna uppgift angående egendomen eller rörelsen med den dertill

hörande personal.

Mom. 3. Den i mom. 1 och 2 stadgade uppgiftsskyldighet gäller

i tillämpliga delar äfven för allmänna inrättningars föreståndare, bolagsstyrelser

och i allmänhet dem, som vårda och förvalta annans egendom.

Mom. 4. Uppgifterna för de inom samma gård i stad eller köping

boende personer skola insamlas och aflemnas af gårdens egare eller den,

hans ställe företräder.

Mom. 5. På landsbygden må mindre skrifkunnig, hvilken har att

aflemna uppgift, som endast afser namn, födelsetid, yrke eller tjenst och

hemvist, meddela densamma muntligen.

§ 5.

Mom. 1. Genom vederbörande chefers föranstaltande skall årligen

aflemnas uppgift till för- och tillnamn samt födelseår och födelsedag å

arméns och flottans i garnisons- eller stationsort förlagda värfvade manskap

samt de vid kronans varf och verkstäder anstälde ständige arbetare;

börande för de sistnämnde jemväl uppgifvas yrke eller anställning.

Mom. 2. Sjömanshusdirektion åligger att för hvarje år, räknadt

från och med den 1 november, angående under året vid sjömanshuset

påmönstrad sjöfarande, som företett utflyttningsbetyg från en församling,

hvilket, icke blifvit i annan församling inskrifvet, medelst utdrag af

vederbörande register meddela uppgift till förstnämnda församling.

Mom. 3. Stations- eller kompanichef vid kronoarbetskåren samt

direktör eller annan föreståndare för straff- eller arbetsfängelse skall

likaledes för hvarje år, räknadt från och med den 1 november, angående

en hvar för allmänt arbete eller bestraffning i kåren eller fängelset under

året intagen och vid dess utgång i rullorna qvarstående person till den

församling, personen tillhör, meddela uppgift å för- och tillnamn, födelseår

och födelsedag, anledningen till hans intagande i kåren eller fängelset,

dagen, då han ditkom, och den, då arbets- eller strafftiden går till ända,

äfvensom hans senast antecknade bostad inom församlingen.

Mom. 4. De i denna § föreskrifna uppgifter skola till vederbörande

pastor eller i § 13 omförmäld församlingsföreståndare insändas före den

8 november hvarje år och, efter det pastor eller församlingsföreståndaren

deraf tagit del, af denne aflemnas till mantalsskrifningsförrättaren; sko
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

lande pastor eller församlingsföreståndare likaledes till mantalsskrifningen

medhafva de senast till honom inkomna förteckningar öfver vissa arbetare,

hvilka, enligt hvad särskildt är eller varder stadgadt, årligen skola af

arbetsgivare eller arbetsföreståndare meddelas.

§ 6.

Före mantalsskrifning å landet bör häradsskrifvaren hafva enligt

bifogade formulär n:o 2 upplagt mantalslängd, upptagande i alfabetisk

ordning och med utsättande af jordeboksnummer, der sådana finnas, alla

hemman och lägenheter, verk och inrättningar inom distriktet äfvensom

deras egare och innehafvare i enlighet med den vid senaste mantalsskrifning

upprättade längd, för såvidt icke dåvarande förhållanden, enligt

hvad kändt är, undergått förändring; börande omedelbart efter hvarje

sålunda upptagen särskild fastighet införas dit hörande torp och andra

lägenheter.

§

Atom. 1. Vid mantalsskrifningen skola tillstädesvara pastor eller,

om han har förfall, någon af honom förordnad lämplig person, helst annan

inom församlingen tjenstgörande prest, vederbörande stadsfiskal eller länsman

och fjerdingsman samt kommunalombud, hvilka till erforderligt antal

för hvarje mantalsskrifningsdistrikt utses af den myndighet, som utöfvar

kommunens beslutanderätt; hvarförutom eu hvar, hvilkens rätt är af

mantalsskrifningen beroende, eger att för bevakande deraf förrättningen

öfvervara.

Mom. 2. Pastor eller hans ombud skall vid förrättningen tillhandahålla

församlingsboken, i hvilken alla sedan sista mantalsskrifning timade

förändringar skola, så vidt på honom ankommit, hafva blifvit fullständigt

införda, och derur meddela erforderliga upplysningar. Han skall

ock meddela hvad han har sig bekant rörande inflyttning till församlingen

af personer, som icke aflemnat flyttningsbetyg, eller om andra

mantalsskrifningen angående förhållanden, hvarom behöriga uppgifter

icke inkommit; egande pastor, derest mantalsskrifningsdistriktet utgör

mindre del af socken, att i stället för församlingsboken tillhandahålla

behörigt utdrag deraf.

Mom. 3. Genom vederbörande kommunalombud bör vid mantalsskrifningen

aflemnas af kommunalstyrelsen, efter fattigvård sstyrelsens

hörande, i enlighet med bifogade formulär n:o 3 upprättad förteckning

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 2.

å de personer inom distriktet, som till följd af fattigdom eller sjuklighet

böra från erläggande af mantalspenningar befrias.

Mom. 4. Hvarje efter senaste mantalsskrifning ingången afhandling

angående egande- eller arrenderätt till fast egendom bör af fastighetens

innehafvare vid förrättningen uppvisas.

§ 8.

Mom. 1. I enlighet med församlingsboken och efter granskning af

de aflemnade uppgifterna samt med ledning jemväl af de upplysningar,

som af de vid förrättningen närvarande kunna meddelas, skola i mantalslängden

för hvarje distrikt å landet uppföras, särskildt för en hvar fastighet,

till namn, födelseår och yrke alla de personer, hvilka böra der mantalsskrifvas,

hvarvid anteckning göres om den förändring i afseende å

egande- eller nyttjanderätt till fastigheten, som kan hafva inträffat; skolande

särskildt i längden angifvas de personer, hvilka befrias från erläggande

af mantalspenningar, äfvensom de värnpligtige, hvarjemte iakttages,

att den, som saknar stadigt hemvist, efteråt i längden särskildt

upptages, allt på sätt formuläret till mantalslängd utvisar.

Mom. 2. Mantalslängd upprättas i stad i enahanda ordning, med

iakttagande att der upptagas qvarteren samt, i stället för hemman och

brukningsdelar, gårdarnes och stadsjordarnas nummer och namn efter

tomte- och jordeboken.

Mom. 3. Af de i nästföregående års mantalslängd upptagna personer

må, utom den, som aflidit, och den, som bosatt sig å utländsk ort,

som i § 1 säges, icke någon annan vid mantalsskrifningen uteslutas än

den, som under årets lopp, efter att hafva uttagit flyttningsbetyg, till

annat distrikt afflyttat eller vid förrättningen styrker, att han för det

kommande året, enligt de i fråga om behörig mantalsskrifningsort här ofvan

bestämda grunder, bör vara mantalsskrifven inom annat distrikt; dock

att, derest under förrättningen befinnes, att någon, som i senaste mantalslängden

för distriktet varit upptagen, till annan ort sig begifvit, utan

att hafva uttagit flyttningsbetyg, jemväl denne må, om vistelseorten är

okänd och anledning icke förefinnes, att hans bortovaro endast är tillfällig,

från mantalslängden atföras.

Mom. 4. Uti de vid mantalsskrifningen förekommande ärenden

skall förrättningsmannen meddela beslut, som tillika med skälen derför

antecknas i det protokoll, som det åligger honom att vid förrättningen

föra och hvilket jemväl bör upptaga namnen på de personer, som till

följd åt sin tjenstebefattning eller såsom kommunalombud tillstädesvarit;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 2.

börande i protokollet underrättelse intagas om hvad för vinnande af ändring

i förrättningsmannens beslut och mantalsskrifningsåtgärderna är

att iakttaga.

Mom. 5. Efter mantalsskrifningsförrättningens slut undertecknas

mantalslängden af förrättningsmannen, pastor eller hans ombud och vederbörande

kommunalombud; skolande de till förrättningsmannen aflemnade

uppgifter jemte förteckningen öfver personer, som befriats från erläggande

af mantalspenningar, biläggas mantalslängden.

§ 9.

Mantalsskrifningsförrättarne åligger att i anledning af förhållanden,

som vid mantalsskrifningen eller eljest komma till deras kännedom, meddela

hvarandra erforderliga underrättelser till förebyggande deraf, att

någon varder från mantalsskrifning obehörigen utesluten eller på mer än

ett ställe samtidigt mantalsskrifven; börande, derest mantalsskrifningsförrättarne

emellan skiljaktiga meningar uppstå om någon persons rätta

mantalsskrifningsort, frågan derom underställas Kongl Maj :ts befallningshafvande

i det län, der den ifrågasatta nya mantalsskrifningsorten är

belägen; och skall personen under tiden qvarstå i det distrikts mantalslängd,

der han senast varit uppförd.

§ io.

Före den 15 januari hvarje år skall pastor tillställa vederbörande

magistrat eller häradsskrifvare enligt bifogade formulär n:o 4 upprättad

förteckning på alla under tiden efter det mantalsskrifning föregående år

förrättades intill samma års slut i mantalsskrifningsdistriktet födda och

döda samt med flyttningsbetyg från annat distrikt dit inflyttade personer

äfvensom från distriktet utflyttade personer, de sistnämnda dock endast

så vida de under törenämnda tid uttagit flyttningsbetyg till annan församling

och från pastor derstädes eller på annat tillförlitligt sätt underrättelse

erhållits om att de dit inflyttat; börande denna förteckning, sedan

deraf föranledda ändringar i mantalslängden verkstälts, densamma såsom

tillägg bifogas.

Underlåter pastor att inom stadgad tid tillställa mantalsskrifningsförrättare

sådan förteckning, som i denna § säges, skall mantalsskrifningsförrättaren

genast härom göra anmälan hos Kongl. Majrts befallningshafvande,

som har att vid lämpligt vite förständiga vederbörande pastor

om skyndsamt fullgörande af berörda skyldighet.

Der några förändringar icke inträffat mellan mantalsskrifningen och

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

årets slut, skall äfven sådant inom den för nyssnämnda förtecknings afgifvande

stadgade tid och vid enahanda äfventyr hos mantalsskrifningsförrättaren

anmälas.

§ 11.

Mantalslängden jemte dertill hörande bilagor samt det vid mantalsskrifningen

hållna protokoll skola, vid bot af 3 kronor för hvarje dag,

som dermed fördröjes, före den 25 mars af mantalsskrifningsförrättaren

aflemnas till vederbörande pastor, hvilken bär att med församlingsboken

jemföra mantalslängden och å särskild förteckning, som sistnämnda längd

bifogas, upptaga de vid granskningen förekommande anmärkningar samt

inom åtta dagar efter emottagandet aflemna samtliga handlingarne å

landet till kommunalstämmans ordförande och i stad till magistraten.

Kommunalstämmans ordförande och magistraten åligger att ofördröjligen

kungöra, att mantalslängden finnes å uppgifvet ställe inom distriktet för

granskning tillgänglig, samt senast den 15 april tillställa ordföranden i

ortens bevillningsberedning mantalslängden med samtliga bilagor för det

ändamål, hvarom i förordningen angående bevillning af fast egendom samt

af inkomst förmäles, men deremot till mantalsskrifningsförrättaren återställa

protokollet.

Sedan årets pröfningsnämnd afslutat sina göromål, emottagas mantalslängderna

jemte bilagor af vederbörande häradsskrifvare och magistrater

för att, efter det vederbörliga rättelser i anledning af de af pastor

gjorda anmärkningar skett, jemte sammandrag enligt hosföljande formulär

n:o 5 bifogas årets kronoräkenskaper; börande duplettexemplar af samma

längder och sammandrag likasom protokollen förvaras hos häradsskrifvarne

och magistraterna.

§ 12-

Uti de i fråga om mantalsskrifning meddelade beslut och vidtagna

åtgärder må en hvar, hvars rätt deraf beröres, äfvensom vederbörande

kommun söka ändring genom besvär, som skola hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i länet ingifvas före den 1 maj det år, mantalsskrifningen

afser.

Den, som med Kongl. Maj:ts befallningshafvandes beslut är missnöjd,

eger deröfver anföra besvär hos kammarrätten inom trettio dagar

efter erhållen del af samma beslut.

Bill. till Eilcsd. Prot. 1894. 1 Sami. 1 Afd. 2 Uäft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Tr(»position N:o 2.

i 13.

Föreståndare för församling af främmande trosbekännare, som icke

upptagas i kyrkoböckerna för den svenska kyrkan tillhörande församling,

inom hvars område de äro boende, tillkommer enahanda befattning i afseende

å mantalsskrifning, som enligt denna förordning åligger pastor i

svensk kyrkoförsamling.

§ 14-

Mom. 1. Förrättningsman, som utan att vara af laga förfall hindrad

ankommer till förrättningsstället först efter den för mantalsskrifningens

början utsatta tid, men inom tre timmar derefter, böte, om mantalsskrifningen

det oaktadt kan ega rum, tio kronor. Kan förrättningen

icke ega rum eller kommer han utan laga förfall senare än nyss är sagdt

eller uteblifver alldeles, böte trettio kronor.

Mom. 2. Pastor eller hans ombud eller församlingsföreståndare,

som, utan att laga förfall anmäles, underlåter att inställa sig vid mantalsskrifning

på utsatt tid eller att dit medföra församlingsboken eller aflemna

behörigt utdrag deraf, der sådant är medgifvet, böte, derest mantalsskrifningen

ändock kan försiggå, fem kronor, i annat fall trettio kronor.

Mom. 3. Länsman eller statistiska!, som utan anmäldt giltigt förhinder

uteblifver från mantalsskrifning, böte tio kronor. Uteblifver kommunalombud

eller fjerdingsman utan anmälan om sådant hinder, böte

tre kronor.

Mom. 4. Underlåter någon, utan anmäldt laga förfall, att i behörig

tid och ordning aflemna sådan uppgift, som i § 4 af denna förordning

säges, eller aflemnar han oriktig eller ofullständig dylik uppgift,

böte två kronor och vare derjemte, derest försummelsen föranleder dertill,

att någon skattskyldig undgår att utgöra mantalspenningar, för gäldande

deraf ansvarig.

Mom. 5. Uti de i mom. 1 här ofvan omförmälda fall bör anmälan

af vederbörande pastor göras hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande. I

öfriga fall har förrättningsmannen att i protokollet anteckna de försumliges

namn och hemvist samt behörigt utdrag derom till Kongl. Maj ds

befallningshafvande insända; börande på enahanda sätt förfaras, der pastor

vid mantalsskrifning anmäler, att den, som enligt gällande förordning

angående kyrkoböckers förande bort aflemna flyttningsbetyg, försummat

detta åliggande. Efter pröfning af härvid förekommande omständigheter

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Eongl. Maj:ts_Näd. Proposition N:o 2.

eger Kongl. Maj:ts befallningshafvande förordna om uttagande ej mindre

af ofvan stadgade böter än äfven af sådana böter, som enligt förordningen

angående kyrkoböckers förande skola utgöras för försummelse att

aflemna flyttningsbetyg.

Den, som icke åtnöjes med Kongl. Maj:ts befallningshafvandes

beslut, hvarigenom han blifvit till böter dömd, eger att, med iakttagande

af hvad i allmänhet är stadgadt angående böters nedsättning, då ändring

i utslag sökes, hos kammarrätten anföra besvär innan klockan tolf å

trettionde dagen efter erhållen del af samma beslut.

Mom. 6. Böter, som efter denna § ådömas, tillfalla den kommun,

inom hvilken den försumlige är bosatt.

Saknas tillgång till böterna, skola böter, som ådömas enligt mom.

4 i denna § eller åläggas för underlåtenhet att aflemna flyttningsbetyg,

i kronoräkenskaperna afkortas, men öfriga böter förvandlas enligt; allmän

lag.

§ 15.

Aflemnas icke i behörig tid och ordning de i denna förordning föreskrifna

uppgifter eller anmäler pastor vid mantalsskrifning, att den,

som enligt gällande förordning angående kyrkoböckers förande bort aflemna

flyttningsbetyg, försummat detta åliggande, skall, jemte det anteckning

om förhållandet sker i den uti § 14 mom. 5 stadgade ordning,

felande uppgift eller betyg, om den försumlige finnes inom orten, efter

anmodan af mantalsskrifningsförrättaren, honom affordras genom stadsfiskal

i stad samt länsman eller fjerdingsman på landet. Tredskas den

försumlige eller finnes han icke inom orten, skall mantalsskrifningsförrättaren

anmäla förhållandet hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande, som eger

att med föreläggande af vite den felande handlingen införskaffa.

Flyttningsbetyg, som på detta sätt kommit mantalsskrifningsförrättaren

till banda, skall af honom öfverlemnas till vederbörande pastor.

Den krono- eller stadsbetjent, som verkställer infordrandet af felande

betyg eller uppgift, eger derför af den försumlige undfå godtgörelse med

en krona 50 öre för hvarje förrättning.

§ 16.

Mom. 1. Vid tillämpning af denna förordning inom Vesterbottens

och Norrbottens läns lappmarker gäller till efterrättelse:

l:o) att mantalsskrifningarne verkställas af länsmännen;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

2:o) att Kongl. Maj:ts befallningshafvandes kungörelse om förrättningen

skall minst tre gånger före densamma i kyrkan uppläsas, der

behofvet sådant kräfver, äfven å lappska eller finska språket eller å båda

dessa språk;

3:o) att till mantalsskrifningen skall uppgifvas och i mantalslängden

antecknas jemväl hvarje persons nationalitet;

4:o) att den del af lappbefolkningen, som kringflyttar utan stadiga

boningsplatser, skall mantalsskrifvas stam- eller by vis;

5:o) att lapplänsmän eller rotemästare, der sådana finnas, böra

mantalsskrifningen öfvervara, vid vite af tre kronor;

6:o) att tiden, inom hvilken besvär få hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande

anföras i mål rörande mantalsskrifning, utsträckes till utgången

af maj månad; samt

7:o) att efter mantalsskrifningens slut och senast före februari

månads utgång mantalslängden med dertill hörande bilagor skall af förrättningsmannen

aflemnas till den tjensteman, hvilken det åligger att

upprätta taxeringslängd öfver fast egendom; börande duplettexemplar af

längden hos förrättningsmannen förvaras.

Mom. 2. I fråga om mantalsskrifning i städerna Stockholm och

Göteborg gäller hvad derom särskild! är eller varder stadgadt.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Formulär

Uppgift till mantalsskrifning i N. N. socken

Fastighets

Namn å hemman eller lägenhet m. m.

p

B

Personers namn m. m.

B

» !

B

P

Alby, frälsesäteri

Brevik.

Alby masugn och stångjernsverk

Alby mjölqvarn ....

Rumla, kronoskatte

Öjan torp, frälse ....

Undertecknad, bruksegare

Hustru N. N................

Söner: N. N., student

N. N., volontär

Döttrar: N. N.............

N. N............

Betjenten N. N.............

Kusken N. N.............

Pigorna: N. N.............

N. N.............

Stattorparen N. N.............

Hustru N. N................

Son N. N.....................

Torparen N. N.....................

Hustru N. N.................

Dotter N. N.................

Inspektören N. N................

Hustru N. N................

Son N. N.....................

Pigan N. N.................

Bokhållaren N. N................

Masmästaren N. N.............

Hustru N. N................

Mjölnaren N. N.................

Hustru N. N................

Stattorparen N. N.............

Hustru N. N.................

Dotter N. N.................

Rättaren N. N.....................

Hustru N. N................

Inom socknen eger jag följande fastigheter:

Alby, frälsesäteri ............................................| 1 2

Alby masugn och stångjernsverk.................

Alby mjölqvarn .............................................

s. 15 Kontrollera mot PDF

N:o I a.

Konrjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

15

§4.

af N. N. härad och N. N. län för år 1895.

år.

Födelse-

månad.

dag.

Bostad inom socknen vid senaste

mantalsskrifning.

Anteckningar.

1834

maj

3

1839

augusti

10

1870

september

1

1874

maj

7

1863

juli

8

1872

oktober

24

1873

juli

16

1859

april

19

Eriksberg n:o 2 hos N. N.

1872

januari

10

1 ■ ‘ ''.

1876

mars

25

Säfvar n:o 1 bos N. N.

1859

augusti

7

»

december

6

1879

juni

1

1866

november

10

1874

augusti

1

1894

september

29

1845

augusti

10

Begäres särskild debetsedel.

1854

februari

1

1877

augusti

31

1876

mars

1

1871

juni

3

Begäres särskild debetsedel.

1849

juli

23

dito dito.

1859

mars

7

1864

mars

19

Begäres särskild debetsedel.

1869

februari

3

1848

oktober

7

1843

mars

4

•

1874

juli

8

Berga n:o 1 hos N. N.

1849

mars

10

1850

juli

8

t

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Eongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o~^2.

Finn torp frälse ................................................

i

1

Utarrenderadt mot årligt arrende af 2,000 kronor.

Der boende:

Ärren datorn kaptenen N. N.............................

i

1

2

Y

1

örlp.måln bränneri ............................................

Der anstälde:

Bränn mästaren N. N.........................................

Arbetaren N N.................................................

(lian torn. frälse ................................................

1

1

Der boende såsom hyresgäst mot en årlig hyra af

200 kronor:

Löjtnanten N. N................................................

Mig tillhörande fartyg:

Skeppet N. N. om 00 tons, bygdt af ek. Befälhafvare: N. N.............................

Åneslupen N. N. om 00 tons. bygd af jern och försedd med ångmaskin om 00 hästkrafter.

Befälhafvare: N N...........................

Fartyg, för hvithet jag är hufvudrödare:

Briggen N. N. om 00 tons, bygd af ek och furu. Befälhafvare: N. N.

Utom socknen eger jag följande fastigheter:

I N. N. socken:

Hammarby,

frälse...........................................

1

2

?? ...........................................

1

1

T

I N. N. stad:

Gården N:o 00 i qvarteret N. N. vid N. N. gata.

I nämnda gård idkar jag jernkramhandel.

Hos mig vistas:

Vid Alby......................

„ Ödemåla bränneri

Löjtnanten N. N.....................................

Bränvinskontrollören, Sergeanten N. N.

Anmärkning: I uppgift till mantalsskrifning i Vesterbottens och Norrbottens läns lappmarker införas

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kongl. Mnj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

17

Lemnar särskild uppgift.

Begäres särskild debetsedel,

dito dito.

Lemnar särskild uppgift,

dito dito.

Begäres särskild debetsedel.

Lemnar särskild uppgift.

Mantalsskrifven i N. N._ stad.

Mantalsskrifven i N. N. socken af N. N. län.

Mantalsskrifven i N. N. stad.

Mantalsskrifven i N. N. socken.

Mautalsskrifven i N. N. socken af N. N. lätt

Alby den 00 November 1891.

N. N.

kolumner för nationalitet.

Bill. till lliksd. Prot. 18!)i. 1 Sand. 1 Afd. 2 Raft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Formulär

Uppgift till mantalsskrifning

Föd el se-

Personers namn m. m.

år.

månad.

dag.

N. N. församling.

Roten N. N.

Qvarteret N. N., gården n-.o 00 vid N. N. gata:

Undertecknad, fabrikör och verkställande direktör i N. N. bank....................................

Hustru N. N..................................................................................................................

1854

1865

juni

mars

1

9

Söner: N. N..................................................................................................................

1884

december

1

N. N...................................................................................................................

1888

augusti

6

Döttrar: N. N................................................................................................................

1886

mars

21

N. N.................................................................................................................

1892

september

oktober

19

Drängen N. N...............................................................................................................

1869

11

Pigorna: N. N..............................................................................................................

1875

december

3

N. N................................................................................................................

1873

juni

januari

mars

8

Bokhållaren N. N.......................... .....................................................

1874

10

Fabriksmästaren N. N.............................................................................................

1852

3

Hustru N. N..............................................................................................................

1858

februari

12

Son N. N.........................................................................................................................

1878

april

oktober

1

Väfvaren N. N........................................ ............................................................

1863

20

Hustru N. N.......................................................................................................

1873

juli

mars

29

Spinnaren N. N..................................................................................................................

1851

1

Hustru N. N....................................................................................................................

1860

januari

april

november

4

Son N. N...........................................................................................................

1883

22

Dotter N. N................................. . .........................................

1881

13

Pigan N. N..................................... . . .. ..........................................

1873

juli

19

Inom staden eger jag följande fastigheter:

I qvarteret N. N.: gården n:o 00 vid N. N. gata. Se ofvan.

I „ N. N.: gården n:o 00 vid N. N. gata.

Derstädes bo följande hyresgäster:

a) för hvilka särskilda mantalsuppgifter bifogas:

Handlanden N. N.........................................................................................................

„ N. N...................................... .......................................................

Häradshöfdingen N. N................................................................................................

b) hos annan mantalsskrifne:

Handelsbokhållaren N. N.............................................................................................

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 2.

19

N:o 1 b.

i iV. N. stad jör år 1895.

4.

Bostad inom staden vid senaste mantalsskrifning.

Anteckningar.

Hos N. N., qvarteret N. N., gården n:o 00 vid N. N. gata

Hos N. N., qvarteret N. N., gården n:o 00 vid N. N. gata.

Begäres särskild debetsedel.

Bor i qvarteret N. N., gården n:o 00 vid "N. N. gata.

Bor i qvarteret N. N., gården n:o 00 vid N. N. gata.

Preussisk undersåte.

Betalar i årlig hyra 1,000 kronor.

>« „ „ 000 „

M 11 n t OO 11

Mantalsskrifven hos N. N., qvarteret N. N., gården

n:o 00 vid N. N. gata.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

I qvarteret N. N.: gården N:o 00 vid N. N. gata.

Derstädes bo följande hyresgäster, för hvilka särskilda mantalsuppgifter bifogas:

Handlanden N. N.......................................................................................................

Notarien N. N..............................................................................................................

I sistnämnda gård idkar jag klädeshandel, i hvilken äro anstälde:

Bokhållaren N. N........................................................................................................

„ N. N........................................................................................................

Mig tillhörande fartyg:

Briggen N. N. om 00 tons, bygd af furu.

Befälhafvare: N. N.........................................................................................................

Fartyg, för hvilka jag är hufvudredare:

Skeppet N. N. om 00 tons, bygdt af ek.

Befälhafvare: N. N........................................................................................................

Ångfartyget N. N. om 00 tons och försedt med ångmaskin om 00 hästkrafter.

Befälhafvare: N. N................................................................................................

Utom staden eger jag:

I N. N. socken af N. N. län:

^ mantal frälse N:o 1 N. N.

N. N. ångsåg.

I N. N. socken af samma län:

1^ mantal kronoskatte n:ris 1 och 2 N. N.

N. N. bomullsspinneri.

Hos mig vistas:

Kamreraren N. N.................................................................................................................

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

21

Betalar i årlig hyra 800 kronor.

» » » 300 »

Bor i qvarteret N. N., gården n:o 00 vid N. N. gata.

Lemnar särskild uppgift.

dito dito dito.

Mantalsskrifven i N. N. socken af N. N. län.

Mantalsskrifven i N. N. stad.

Mantalsskrifven i denna stad i qvarteret N. N., gården

n:o 00 vid N. N. gata.

Mantalsskrifven i N. N. stad.

N. N. den 00 november 1894.

N. N.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 2.

23

Formulär N:o 2. §§ 6, 8.

Mantalslängd

för N. N. socken af N N. härad (stad) och N. N. län

9

.för år 1895.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Hemmans eller lägenhets

Hemmans

natur

Mantal.

„ a

o.

Personer och deras födelseår m. m.

Aludden ................

Nytorp .............

Alviken, en utjord

Broby.....................

Brantsbo ................

Djursnäs mjölqvarn

Karlslund .....................

Sjövik n:o 1, afsöndring

från Broby n:o 4.....

Broby, en utjord .............

151 2

20

37

Egare: Nils Larsson 44; hustru 52; barn: Lisa 75, Anna 76,

Per 78, Jonas 81; pigan Greta 73; drängen Karl 76 ........

Son Gustaf Adolf Nilsson 74^ ................................................

Torparen Per Nilsson 40; hustru 53; barn: Jonas 79, Erik 83,

Anna 89, Olof 94........................................................................

Drängen Nils Anders Olofsson 71} ........................................

Egare: Anders Olofsson i Kärret af denna socken........................

Egare: förre inspektören Karl Malmström 34; hustru 39; barn:

Lina 64, Lova 67, Nils 79, Albin 81; pigor: Lina 72, Frida 74;

f. d. bokhållaren Jöns Alström 32; fostersonen Karl Edvard

Rudolf Malmström 7322°, student ............................................

Egare: förre inspektören Karl Malmström å n:o 1........................

Torparen Karl Andersson 44; hustru 45; ....................................

Egare: mjölnaren Karl Schulz 51; hustru 60; barn: Anna 80....

Egare: Anders Jonsson 54; hustru 64; barn: Erik 85, Lina 87,

Sven 89, fadern Jonas 23; drängen Petter 62; pigan Lena 76

Egare: förre inspektören Karl Malmström å n:o 1........................

Brukare: Per Larsson 54; hustru 69; barn: Olof 90, Elin 94;

pigan Sara 71; drängen Anders Johan Larsson 72ji ............

Inhysesmannen Olof Persson 44; hustru 43 ................................

Sjömannen Per August Nilsson 61-J................................................

Fältjägaren Karl Georg Flink 72-f; hustru 74................................

Arbetaren Frans Gustafsson 53; hustru 54....................................

Egare: Lars Olofsson 35; hustru 39; barn: Per 60; hustru 59;

deras son Johan 84...................................................................

Egare: Lars Andersson i Sörböle af Kyrksunds socken................

Utan stadigt hemvist:

Antecknade enligt § 8 mom. 1 i mantalsskrifningsförordningen:

Förre statdrängen Per Andersson 49................................................

Enkan Lisa Persdotter 38 ................................................................

S:a

Summa

N. N. den 5

N. N.

Mantalsskrifningsförrättare.

Anmärkningar: l:o.

2:o.

3:o.

4:o.

Vid upprättandet af mantalslängd för stad iakttages, att i stället för ofvanstående kolumner för hemman samt dess

För alla värnpligtige skola födelsedag samt fullständiga för- och tillnamn utsättas.

Å samma rad i längden må ej flere värnpligtige än en upptagas, derest icke förhållandet i fråga om deras v

För socknarna i Vesterbottens och Norrbottens läns lappmarker tillämpas formuläret n:o 6.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 2. 25

Uppgiftens nummer.

Antal personer,

som böra erlägga

mantalspenningar.

Antal personer, som äro fria från

erläggande af mantalspenningar.

Anteckningar.

Värnpligtige.

Frikallade från värnpligtens

fullgörande.

Gemenskapen af armt

och flottans värfvad

regementen och kåre

Af särskilda

orsaker

befriade.

Underårige.

Inskrifningsskyldige,

Inskrifne.

Värnpligtsförhållande

ej med säkerhet utröi

Man-

Qvin-

Sum-

Man-

Qvin-

Man-

Qvin-

kön.

kön.

ma.

;* ® b

xn

5- ~

2

3

3

6

—

—

2

—

Anna utgår. Se tilläggsförteckningen.

1

—

2

1

3

. —

—

3

1

Se tilläggsförteckningen.

1

4

3

2

5

7

—

i

—

2

—

F. d. bokhållaren Jons Alström sjuklig.

1

3

—

—

—

—

—

—

—

—

—--

—

1

1

1

2

_

_

___

—

_

Kontrakt af den y 1894.

5

1

1

2

—

—

—

—

1

Preussisk undersåte.

6

2

2

4

_

i

__

2

1

Tillträde den i/ 1895.

1

Fadern Jonas sjuklig.

3

3

2

2

4

—

—

—

1

1

Se tilläggsförteckningen.

1

1

—

—

i

1

—

—

Fattiga.

7

1

1

1

1

1

_

_

_

_

Se tilläggsförteckningen.

—

1

—

1

—

1

—

—

—

—

—

Se dito.

—

—

1

8

2

2

4

_

_

1

_

9

1

i

-

Fattig.

1

—

—

—

—

—

1

—

—

Fattig.

200

357

557

15

93

94

197

194

S:a

12

45

3

2

december 1894.

N. N. N. N. N. N.

Pastor. Kommunalombud,

nummer, natur och brukningsdelar införas qvarterens namn samt g&rdarnes och srtadsjordarnas nummer och namn efter tomte-och jordeboken.

pligt skall antecknas i samma kolumn.

Bill,, till Ri/csd. Prot. 181)4. 1 Sami. 1 Afd. 2 ljuft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition K:o 2.

Formulär N:o 3 a.

§ 7 mom. 3.

Förteckning å de personer i N. N. socken (stad), halka på grund

af fattigdom eller sjuklighet höra befrias från mantalspenningars utgörande

för år 1895.

Bostadens

De befriade personernas

Anteckningar.

namn.

B

B

g

B

o

Jt

namn.

födelseår.

antal

| mankön.

►O

d"

K

O:

B

-

Broby ...............

1

Bokhållaren Jöns Alström ............

1832

1

Sjuklig.

3

Anders Jonssons fader Jonas........

1823

1

dito.

4

Inhysesmannen Olof Persson ........

1844

1

Densammes hustru ........................

1843

1

f r alllgil.

Utan stadigt hemvist....

Förre statdrängen Per Andersson

1849

1

Fattig.

Enkan Lisa Persdotter....................

1838

1

dito.

Summa

14

2

N. N. den OO november 1894.

N. N. N. N.

Ordförande i kommunalstämman (stadsfullmäktige). Ordförande i fattigvårdsstyrelsen.

Anmärkning: Detta formulär hänför sig till formuläret n:o 2.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

27

Formulär N:o 3 b. § 7 mom. 3.

Förteckning å de pei''sonei’ i N. N. socken, hvilka på grund eif

fattigdom eller sjuklighet höra befrias från mantalspenningars utgörande för

år 1895.

Bostadens

De befriade personernas

‘ T

namn.

3

3

3

3

<T>

n

namn.

3?

eu

<t>

eu

<t>

SO»

T

an

B

CS

3

pr

O*

3

*

tal

►O

3*

gr

O:

3

Anteckningar.

Platsen, Brantvik........

1

Torparen Nils Anderssons dotter

Anna...........................................

1873

1

Sjuklig.

/Sjukliga.

Simpträsk ....................

1

Förre åboen Sjul Andersson ........

1832

1

Densammes hustru ........................

1834

1

Arbetaren Nils Johan Larsson ....

Densammes hustru ........................

1829

1831

1

1

jFattiga.

Fattig.

dito.

Utan stadigt hemvist....

Lösa pigan Anna Persdotter ........

Arbetaren Olof Eriksson...............

1843

1858

1

1

Anders Husso................

1861

1

dito.

Summa

4

4

N. N. den OO november 1894.

N. N. N. N.

Ordförande i kommunalstämman.

Ordförande i fattigvårdsstyrelsen.

Anmärkning''. Detta formulär hänför sig till formuläret n:o 6.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Komjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Formulär N:o 4 a. § 10.

Ti 11 äggsfö rteck ni it g,

upptagande de förändringar genom döda, födda, in- och utflyttade

personer, som efter mantalsskrifning en den 5 december 1804 intill samma

års slut inträffat i N N. socken (stad).

Bostadens

namn.

nummer.

Personers namn m, m.

Ga

ct>

ÖB

po

Anteckningar.

Aludden, Nytorp ............

i

Tillkomnc:

Födde:

Torparen Per Nilssons son Olof ....

1894

Broby ................................

4

Brukaren Per Larssons dotter Elin

1894

Broby ................................

4

Inflyttade:

Fältjägaren Karl Georg Flinks hustru

"tf

OO

T—“(

Broby, Karlsbinrl

4

Afgångne:

Döde:

Frans Gustafssons hustru ...............

1854

Aludden .......

1

Utflyttade:

Nils Larssons dotter Anna................

1876

(Inflyttad i N. N. socken

(enligt anmälan den 29

[december 1894.

N. N. den 00 januari 1895.

N. N.

Pastor.

Anmärkning: Detta formulär hänför sig till formuläret n:o 2.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kcngl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

29

Formulär N:o 4 b. § 10.

Till äg g s förteckning,

upptagande de förändringar genom döda, födda, in- och utflyttade

personer, som efter mantals skrifning en den 5 december 1894 intill samma

års slut inträffat

i

N. N. socken.

Bostadens

SO

ö

Personers namn m. m.

Os

Cl,

CD

in

<t>

o"

B

&

Anteckningar.

namn.

B

»

ftT

Tillkomne:

Födde:

Risträsk ....................

1

Erik Jaatinens dotter Hulda ................

1894

Finsk

Simpträsk ................

1

Frans Sjulssons son Nils........................

1894

Lappsk

Inflyttade:

Platsen........................

1

Kyrkoherden Johan Björkmans piga Lova

1873

Svensk

Afgångne:

Döde:

Platsen, Brantvik ....

1

Torparen Nils Anderssons hustru ........

1845

Svensk

Utan stadigt hemvist

Utflyttade:

Arbetaren Olof Eriksson .......................

1858

Svensk

(Inflyttad i N. N.

1 socken enligt an- Imälan den 29 de-

''cember 1894.

N. N. den 00 januari 1895.

N. N.

Pastor.

Anmärkning: Detta formulär hänför sig till formuläret n:o 6.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 2.

31

Formulär N:o 5.

Sammandrag

öfver

Mantal slån g derna

i

N. N. Fögderi af N. N. Län

§ 11.

för år 1895.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kongl. Majds Nåd. Proposition No 2.

Antal personer, som äro fria från erläggande

af mantalspenningar.

Antal personer,

som böra erlägga i

mantalspenningar.

Hemman.

Af särskilda

orsaker befriade.

Summa.

ITnderårige.

Härad

eller

tingslag.

Socken.

Samma

!

Anmärkning: I Norrbottens län samt i Vesterbottens läns lappmarksfögderi tillämpas formuläret n:o 7

„ Detta formulär gäller i tillämpliga delar äfven för mantalslängd i stad.

Skattfrie.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

33

Summa.

s

i

£>

B

er?

O- 5?»

Anteckningar.

Y ärnpligtige.

b

&

?r

Qj

<*

3

•g.

5*cST

55* sr

5 o?

c»

c

B

B

p

505

645

1,150

12

Summa

45

G0

62

N. N. den 31 december 1895.

N. N.

Bih. till Rihsd. Prat. 1894. 1 Sami. 1 Afd. 2 tläft.

o

Frikallade från värnpligtens

fullgörande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

.V ''.v;/. Av/'' ^

n,

■

‘ t

: .•f»*Ji ->r*s!.» é ''

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

35

Formulär N:o 6.

Man t al slån g d

f ör N. N. socken af N. N. lappmark i N. N. län

f ör år 1895.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Hemmans eller lägeDhets

Hemmans

natur

Mantal.

a,

tf

B.

5*

CfQ

B

?r

5.

5’

er;

''/.

Oj

Vi I

, er !

!0Q

Personer och deras födelseår m. m.

Platsen ..........

Brantvik

II —

Risträsk...

Innehafvare: kyrkoherden Johan Björkman 54; hustru 63; barn:

Jonas 83, Nils 84, Ellen 87; pigor: Anna 71, Greta 70,

Lina 75; drängar: Anders 61, Jonas 62; pigan Lova 73....

Drängen Nils Adam Andersson 74^ ........................................

Torparen Nils Andersson 44; hustru 45; barn: Anna 73

Karl Alfred Nilsson 71V ..........................................

Viken n:o 1, afsöndring från Risträsket n:o 2.

Bimpträsk ...

Uttisjaur

19-J

29\

1

48||47[26

Egare: Erik Jaatinen 55; hustru 64; barn: August 85, Hulda 94;

Drängen Frans Birger Olofsson 72 2T3 ....................................

Egare: Nils Eriksson i Brattfors af denna socken ........................

Brukare: Olof Andersson 59; hustru 64 ........................................

Egare: Karl Andersson 54; hustru 56; barn: Karl 80, Anna 82

Åbo: Frans Sjulsson 64^; hustru 65; barn: Anna 89, Nils 94....

Förre Åboen Sjul Andersson 32; hustru 34 ................................

Arbetaren Nils Johan Larsson 29; hustru 31................................

Egare: Anders Fredrik Klemmet 74£; modern Anna 54.........

Egare: Sjul Sjulsson 54; hustru 65; barn: Sjul 85, Nils 89.

Utan stadigt hemvist:

Särskildt antecknade enligt § 8 mom.

förordningen:

Lösa pigan Anna Persdotter 43...............

Arbetaren Olof Eriksson 58 ...................

» Anders Husso 61 ..................

1 i mantalsskrifnings
-

S:a

Summa

N. N. den 5

N. N.

Mantalsskrifningsförrättare.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

37

Antal personer, som

Värnpligtige.

3.

pr

aro

in a från

er-

Nationalitet.

p^

.läggande ai

Antal per-

mantalspenningar.

<

<t>

3»

erlägga man-

B

P°

B

r•+■

(t>

3

CD

talspenningar.

ai sär- skilda

orsaker

Under-

årige.

Svensk.

Finsk.

Lappsk.

Summa.

Anteckningar.

er

2.

B

B

£<§.■

pr ST

5 Si

er i

P*

3

fi

B

B

befriade.

B

QfQ

CD

CD

Tf

a.

3*

«s

<rt- SO»

B p-

o

B

Fs-

O

ET B

CD

B

§

►o

3.

CD

g

3

p

►o

B

SB

►o

3.

3

p

►O

3.

B

p

hO

3

p

►o

B

p

"g"

crT

a o

«r»-

«2.

g

PT

Os

B

pr

O:

B

B

SB

pr

Os

3

w

O:

B

pt

o:

B

W

Oi

B

er

O:

B

pr

O!

D

tr

o:

B

pr

o:

B

pr

O:

B

pr

O:

B

pr

O:

B

pr

O»

3

Ig

? 5r

B

Os

P

B

''

*

Cu

Oa

O

2

4

5

9

—

2

1

6

6

—

—

—

—

6

6

12

Se tilläggsförteckningen.

i

i

2

—

2

—

1

—

—

2

1

—

—

—

—

2

1

3

/Se tilläggsförteckningen. Dotter

/ Anna sjuklig.

1

3

2

]

3

1

1

1

2

2

3

2

5

/Vilkorlig införsel i 1 mtl den 1

1_

\

11890. Se tilläggsförteckningen.

1

4

5

1

1

2

z

"

1

1

z

z

z

1

1

2

Kontrakt den 1890.

6

1

1

2

—

—

1

1

2

2

—

—

—

—

2

2

4

—

1

1

2

—

—

1

1

—

—

—

—

2

o

4J

2

2

4

Se tilläggsförteckningen.

—

1

1

—

—

—

]

1

—

—

—

—

—

—

1

1

i

1

2

Sjukliga.

1

—

—

—

1

1

—

—

1

i

—

—

—

—

i

1

2

Fattiga.

—

—

—

—

1

1

—

—

—

__

—

—

1

1

i

1

2

Nomadlappar.

1

1

1

2

3

1

3

1

4

Dito.

1

1

-

i

1

1

Fattig.

1

-

Se tilläggsförteckningen. Fattig.

1

1

—

1

1

—

1

Fattig.

|230|222|452

59

67

170

173|350|344| 34

45 75

| 73

459|462| 921

S:a

1 7

! 24

|1?

december 1894.

N. N. N. N.

N. N.

Pastor.

Kommunalombud.

opaginerad Kontrollera mot PDF

• '' u / ;•.

1 ''«r:. x

.■h <

: • .■ i

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

39

Formulär N:o 7.

Sammandrag

öfver

Mantalslängderna

N. N. Fögderi (lappmarJcsfögderi) af N. N. län

för år 1895.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Härad

eller

tingslag.

Hemman.

Nybyggen under frihetsår.

Lappskatteland.

Antal personer,

som böra erlägga

mantalspenningar.

Antal

personer, som äro fria från erläggande af

mantalspenningar.

Socken.

Gemenskapen af arméns

och flottans värfvade

regementen och kårer.

Af särskilda

orsaker

befriade.

Underårige.

Summa.

skatte.

krono.

frälse.

Summa.

mankön.

qvinkön.

ce

1

3

jo

mankön.

qvinkön.

mankön.

<m

ö’

PT

Ot

B

mankön.

qvinkön.

skattfrie.

N. N,.....

N. N.....

40

451

1|

T-|S>

00

530

614

1,144

105

100

460

474

565

574

1,139

N. N.....

N. N.....

N. N.....

N. N.....

291

—

48f

47

26

230

222

452

59

67

170

173

229

240

469

Summa

Anmärkning: Detta formulär skall tillämpas i Norrbottens län samt i Vesterbottens läns lappmarksfögderi.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2. 41

Nationalitet.

Summa.

Anteckningar.

Vfirnpligtige.

Frikallade frän värnpligtens

fullgörande.

Summa.

Svensk.

Finsk.

Lappsk.

Inskrifningsskyldige.

Inskrifne.

Varnpligtsförhållandet ej

med säkerhet utrönt.

Summa.

mankön.

qvinkön.

mankön.

qvinkön.

mankön.

qvinkön.

mankön.

qvinkön.

hela folk-

mängden.

350

344

34

45

75

73

1,095

459

1,188

462

2,283

921

18

7

52

24

—

70

31

19

17

89

48

S:a

N. N. den Bl december 1895.

N. N.

BIL till Riksd. Prof. 189å. 1 Sami. 1 Afd. 2 Käft.

G

opaginerad Kontrollera mot PDF

’o-.''A Au-A va-, olif». *A\>«*A

• I .

r*;. U»

•».

. *

. v''

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

43

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30 novem
-

ber 1893.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: friherre von Essen,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet friherre von Essen

anförde i underdånighet:

»I underdånig skrifvelse den 24 mars 1871 anhöll Riksdagen, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes låta nådiga förordningen om mantals- och

skattskrifningarnes förrättande den 20 juli 1861 undergå sådan omarbetning,

att dess särskilda föreskrifter erhölle nödig klarhet och

bestämdhet samt bragtes i öfverensstämmelse så väl sins emellan som

med de förordningen berörande stadganden i författningarne angående

dels kommunalstyrelse, dels ock allmänna bevillningen, och derefter

till Riksdagen framlägga nådigt förslag till ny författning i ämnet.

Med anledning af denna framställning uppdrog Eders Kong]. Maj:t den

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

21 december 1871 åt en komité af fem personer att omarbeta mantalsskrifningsförordningen

i den af Riksdagen angifna syftning äfvensom

att, derest för ernåendet af de med denna omarbetning afsedda särskilda

syften förändringar äfven i andra författningar skulle anses

erforderliga, afgifva underdånigt förslag dertill. Den sålunda tillsatta

komitén aflemnade den 7 december 1872 till Eders Kongl. Maj:t ett

förslag till ny förordning om mantalsskrifuingars förrättande, deri komitén

dels ifrågasatte en del mer eller mindre betydande förändringar i

de rörande mantalsskrifning gällande anordningarne, dels ock sökte att

mera systematiskt ordna och riktigare formulera sådana förefintliga

bestämmelser, livilka syntes komitén vara af beskaffenhet att böra

bibehållas; och framstälde komitén derjemte vissa förslag till ändringar

i bevillningsförordningen och kommunalförfattningarne i syftemål att i

möjligaste mån tillgodose vederbörande kommuners fordran att af de

personer, som inom dem vore boende, få uppbära skäliga skattebidrag.

Genom remiss den 8 april 1873 anbefalde Eders Kongl. Maj:t kammarrätten

att, efter samtliga Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes och,

hvad särskild! anginge de åligganden, som enligt förslaget skulle tillhöra

presterskapet, konsistoriernas hörande, inkomma med underdånigt utlåtande

öfver mantalsskrifningskomiténs ifrågavarande förslag. Kammarrätten

afgaf den 11 december samma år det infordrade utlåtandet och

underkastade i detta förslaget och särskilt vissa af de förändringar,

komitén ifrågasatt, en ganska utförlig och i detalj gående kritik.

Härefter uppdrog Eders Kongl. Maj:t den 16 juni 1874 åt den

för afgifvande af förslag till slutlig reglering af landsstatens löneförhållanden

m. m. tillsatta komité, eller den s. k. landsstatskomitén,

att inkomma med underdånigt yttrande rörande de delar af ifrågavarande

förslag, som tillhörde omfånget af det komitén redan lemnade

uppdrag. Komitén ansåg sig böra fullständigt redogöra för, huru mantalsskrifningen,

enligt komiténs förmenande, borde under de af komitén

i dess öfriga förslag förutsatta förhållanden verkställas, i följd hvaraf

komitén upprättade eget af motiver åtföljdt förslag till författning i

ämnet. Detta förslag, som den 13 oktober 1875 till Eders Kongl. Maj:t

öfverlemnades på samma gång som öfriga af komitén uppgjorda förslag,

anslöt sig i väsentliga delar till den af kammarrätten i dess yttrande

öfver mantalsskrifningskomiténs förslag uttalade uppfattning, ehuru

i förslaget tillika upptogos åtskilliga af mantalsskrifningskomitén föreslagna,

men af kammarrätten icke biträdda bestämmelser, hvarförutom

naturligen en del förändrade anordningar ifrågasattes i följd af de förslag,

komitén framstäf beträffande landsstatens omorganisation samt

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

uppbörds- och redovisningsväsendet. Genom nådigt bref den 24 maj

1877 fick sig kammarrätten derefter anbefaldt att afgifva underdånigt

yttrande i anledning af landsstatskomiténs ifrågavarande förslag till

ny mantalsskrifningsförordning. Sedan kammarrätten afbidat Eders

Kongl. Maj:ts beslut i anledning af öfriga nyss antydda förslag, fullgjorde

kammarrätten den 27 februari 1880 det gifna uppdraget, hvarvid

kammarrätten, som erinrade, att, då Eders Kongl. Maj:t icke funnit

skäligt bifalla komiténs sistberörda förslag, härigenom måste anses hafva

förfallit de med hänsyn till samma förslag af komitén ifrågasatta bestämmelser

i mantalsskrifningsförordningen, i öfrig!, intog ungefär samma

ståndpunkt i frågan som i sitt öfver mantalsskrifningskomiténs förslag

afgifna yttrande.

Årendet hvilade derefter några år, hvartill orsaken lärer få sökas

i de betydande anmärkningar, som af vederbörande embetsverk blifvit

framstälda vid de upprättade författningsförslagen. Frågan återupptogs

emellertid af Riksdagen, som i underdånig skrifvelse den 12 mars 1889,

under åberopande af sin skrifvelse den 24 mars 1871, anhöll, det täcktes

Eders Kong], Maj:t låta utarbeta och, om möjligt, till nästa Riksdag

framlägga förslag till ny författning angående mantals- och skattskrifningarnes

förrättande. Sedan Eders Kongl. Maj:t vid föredragning af

1889 års Riksdags nyssberörda skrifvelse bemyndigat mig att för utarbetande

inom finansdepartementet af förslag till ny förordning uti

ifrågavarande ämne tillkalla sakkunniga biträden äfvensom förklarat,

att nämnda biträden jemte den eller de tjenstemän i berörda departement,

som komme att i omförmälda arbete deltaga, egde att vid affattande!

af författningsförslaget i de delar, som egde sammanhang med

lagstiftningen om kyrkoskrifning, till gemensam öfverläggning sammanträda

med den komité, som den 7 december 1888 blifvit nedsatt för afgifvande

af förslag beträffande ordnandet af kyrkoskrifningen i riket,

uppdrog jag åt tillkallade sakkunnige att deltaga i utarbetandet af

ifrågavarande förslag till ny förordning angående mantals- och skattskrifniugarnes

förrättande. De sålunda tillkallade afgåfvo, efter det

gemensam öfverläggning med kyrkoskrifningskomitén egt rum rörande

vissa frågor, deD 14 december 1889 betänkande, åtföljdt af två alternativa

förslag till förordning angående mantalsskrifning. Det första

af dessa förslag var, med afseende å Riksdagens uttalade önskan att,

om möjligt, förslag i ämnet måtte redan påföljande år för Riksdagen

framläggas, utarbetadt med iakttagande deraf, att sådana förut ej föreslagna

förändringar af mera genomgripande beskaffenhet undvikits, hvilka

skulle tarfva en ytterligare mera eller mindre tidsödande utredning ge
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

nom vederbörande myndigheters hörande, innan förslaget kunde af

Eders Kongl. Maj:t pröfvas och Riksdagen föreläggas. Då emellertid

komiterade ansett synnerligen önskligt, att mantalsskrifningen komme

att förläggas till början af det år, för hvilket den skulle gälla, och då

tillika, vid det förhållande att förslag till ordnande jemväl af den med

mantalsskrifningen nära sammanhängande kyrkoskrifningen samt af det

utaf mantalsskrifningen i väsentlig mån beroende uppbördsväsendet för

det dåvarande vore under utarbetning och granskning, det syntes komiterade

med skäl kunna ifrågasättas, huruvida icke alla dessa förslag till författningar

i med hvarandra nära förbundna ämnen borde samtidigt till

pröfning förekomma, hade komiterade utarbetat ett förslag n:o 2 till

mantalsskrifningsförordning, hvilket förslag uppgjorts under förutsättning,

att de nya föreskrifter, som kunde varda meddelade rörande

kyrkoskrifningen och uppbördsväsendet, i hufvudsak blefve öfverensstämmande

med de förslag i dessa hänseenden, hvaraf komiterade varit

i tillfälle att erhålla del.

Då förslaget om mantalsskrifningens förläggande till början af

det år, förrättningen afsåge, otvifvelaktigt var af den vigt, att detsamma

borde göras till föremål för en fullständig utredning af vederbörande

myndigheter, och det uppskof med frågans afgörande, som

deraf vållades, så mycket mindre borde möta betänklighet, som det,

på sätt komiterade erinrat, måste anses olämpligt att förelägga Riksdagen

förslag till ny mantalsskrifningsförordning, innan ännu den

förberedande behandlingen af de båda med mantalsskrifningsfrågan

nära sammanhängande frågorna om förändrade bestämmelser rörande

kyrkoskrifningen samt uppbördsväsendet var bragt till slut, anbefaldes

genom nådig remiss den 31 januari 1890 statskontoret och kammarrätten

att, efter öfverståthållareembetets och Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes

i rikets samtliga län hörande, afgifva underdånigt

utlåtande ej mindre i anledning af det i ofvanberörda författningsförslag

n:o 2 innefattade förslag om mantalsskrifningstidens framflyttning

till början af mantalsåret och hvad med detta förslag egde sammanhang

än äfven öfver de af komiterade utarbetade formulär. Sedan derefter

till statskontoret och kammarrätten jemväl öfverlemnats ett af

kyrkoskrifningskomitén, på grund af nådig remiss, den 22 november

1890 afgifvet yttrande öfver förslaget till mantalsskrifningsförordning

i de delar deraf, som egde sammanhang med lagstiftningen om kyrkoskrifning,

afgåfvo embetsverken den 2 december 1891 det från dem

infordrade utlåtandet.

Då numera, efter utredningar, som fulländats under loppet af

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

innevarande år, jemväl frågorna om nya författningar rörande kyrkoskrifningen

och uppbördsväsendet föreligga till Eders Kongl. Maj:ts

afgörande och de i de tre med hvarandra nära sammanhängande frågorna

utarbetade författningsförslagen sålunda kunna öfverblickas i ett sammanhang,

torde det tillåtas mig att nu till nådig pröfning anmäla frågan

om antagande af ny förordning angående mantalsskrifning.

Intet af de olika förslag till mantalsskrifningsförordning, som utarbetats

efter det frågan om ny sådan författning först väcktes genom

Riksdagens skrifvelse den 24 mars 1871, har afsett någon mera genomgripande

förändring af de grunder, hvarpå den ifrågavarande förrättningen

för närvarande är bygd. Sagda riksdagsskrivelse utmärker ej

heller, att Riksdagen ansett någon sådan förändring behöflig eller

önskvärd, utan framhålles deri såsom skäl för den begärda revisionen

allenast, att Riksdagen funnit förordningen i flerehanda fall sakna icke

mindre önskvärd tydlighet och bestämdhet än äfven öfverensstämmelse

med kommunalförfattningarne och bevillningsförordningen. Bland de

stadganden i mantalsskrifningsförordningen, som påkallade ändring,

nämndes särskildt endast den i § 3 mom. 1 gifna föreskrift om valfrihet

vid mantalsskrifningsortens bestämmande för dem, som innehade

fast egendom eller idkade rörelse inom särskilda mantalsskrifningsdistrikter,

hvilken föreskrift i en af Riksdagen åberopad motion ansetts

böra erhålla sådant förtydligande, att all villrådighet och olikhet i afseende

å tillämpningen deraf så hos allmänheten som vederbörande myndigheter

undanröjdes, äfvensom att dervid, så vidt möjligt, blefve

tillgodosedd kommunernas fordran att af de personer, hvilka inom dem

vore boende och droge fördel af deras allmänna inrättningar, också få

uppbära skäliga skattebidrag.

Af de nya bestämmelser, som innefattas i de senast upprättade

alternativa författningsförslagen, kunna egentligen endast tre anses

vara af beskaffenhet att, om de vunne godkännande, komma att medföra

mera betydande förändringar i nu bestående förhållanden. Dessa

äro dels det redan nämnda förslaget om mantalsskrifningens förläggande

till början af mantalsåret, dels förslaget om fullständigt upphäfvande

af den enligt gällande bestämmelser fastighetsegare och rörelseidkare

tillkommande rättighet att i vissa fall välja mantalsskrifningsort,

dels don af de senast tillkallade komiterado, i likhet med mantals
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

skrifnings- och landsstatskomitéerna föreslagna bestämmelsen, att de

för mantalsskrifuingen afsedda uppgifter ej vidare skulle aflemnas till

mantalsskrifningsförrättaren, utan till pastor för att användas jemväl

vid föregående justering af husförhörslängden och derefter af pastor

medföras till mantalsskrifningen. Till de båda sistnämnda förslagen

återkommer jag längre fram, då jag går att yttra mig rörande de särskilda

detaljbestämmelserna i författningsförslaget, hvaremot och då

frågan om förändring i tiden för mantalsskrifningens förrättande berör ett

flertal af författningens paragrafer, det torde tillåtas mig att redan nu

få påkalla Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet för denna fråga.

Enligt gällande mantalsskrifningsförordning skola mantalsskrifningarne

taga sin början i medlet af november och vara afslutade före

utgången af december månad. Enligt komiterades förslag (n:o 2) skulle

åter mantalsskrifningarne förrättas mellan den 10 januari och den 15

februari för det löpande året.

Såsom skäl för den föreslagna framflyttningen af tiden för mantalsskrifningen

hafva komiterade anfört, att genom en dylik anordning

uppenbarligen vunnes ett riktigare och säkrare uttryck för förhållandena,

sådana de under det år, mantalsskrifningen afsåge, faktiskt komme

att ställa sig, än som kunde erhållas, om förrättningen egde rum en

längre eller kortare tid före samma års början. De vid slutet af ett

år inträffade förändringar, hvilka med nuvarande anordning till väsentlig

del först vid mantalsskrifningen i slutet af nästkommande år komme

till vederbörandes kännedom, kunde nemligen, om mantalsskrifningen

förlädes till början af det år, den afsåge, omedelbart iakttagas. Äfven

med afseende å föreskriften om rätt mantalsskrifningsort för personer,

hvilka i anseende till blifvande flyttning borde mantalsskrifvas inom annat

distrikt än det, de vid mantalsskrifningstiden tillhörde, kunde den ifrågasatta

förändrade anordningen antagas komma att visa sig ändamålsenlig, i

det att, ju närmare mantalsskrifningen förlädes till flyttningstiden, ett

allt större antal af de personer, hvilka hade för afsigt att företaga sådan

flyttning, hunnit bestämma sig derför. Härtill komme, att de af pastor

förda ministerialböckerna, hvilkas justering, innan höstflyttningen ännu

hunnit afslutas, aldrig kunde, åtminstone i större församlingar, blifva

fullt tillförlitlig, deremot vid årsskiftet hunnit behörigen kompletteras

och i följd deraf då lemnade ett vida säkrare underlag för mantalsskrifningsförrättningen.

Utom den sålunda angifna fördelen, att ett

säkrare resultat af förrättningen uppnåddes, vunnes emellertid genom

den ifrågasatta anordningen flere andra fördelar. Sålunda bereddes

genom upphörandet af den tilläggsförteckning, som för närvarande skulle

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kongt.

af pastor meddelas öfver vissa af de förändringar, som till nästföregående

års slut inträffat, så väl vederbörande pastor som mantalsskrifningsförrättaren

en på sina ställen ganska afsevärd lättnad i arbetet

med mantalsskrifningen. I sammanhang härmed förtjenade ock framhållas,

att, medan enligt nu gällande föreskrifter arbetet med mantalsskrifningen

måste försiggå på en tid af året, då förrättningsmannen

vore af debitering och redovisning af kronouppbörden fullt upptagen,

hvaraf följden gemenligen blefve den, att den debiteringen grundläggande,

vigtiga mantalsskrifningsförrättningen komme att lida, skulle

deremot, om denna senare framflyttades till dess att nyssnämnda arbeten

hunnit afslutas, mera odelad omsorg kunna af vederbörande deråt

egnas. Lämpligheten af att mantalsskrifningen förlädes till början

af året hade äfven i lagstiftningen delvis erkänts, i det att föreskrift

i sådant hänseende meddelats i mantalsskrifningsförfattningarne för de

två städer, Stockholm och Göteborg, hvilka hade särskilda mera utvecklade

anordningar i fråga om mantalsskrifning än det öfriga riket.

Och då nämnda städer innefattade en så betydande del af rikets folkmängd,

vore vigten deraf, att mantalsskrifningen inom riket i öfrigt,

förrättades å samma tid, lätt insedd.

De hinder, hvilka kunde möta för genomförandet af den ifrågavarande

förändringen, syntes icke heller komiterade vara större, än att

de genom vidtagande af lämpliga åtgärder kunde öfvervinnas. Då från

presterskapets sida några invändningar mot den nya anordningen väl

icke kunde med skäl framställas, syntes dessa hinder hufvudsakligen

ligga dels i möjligheten att mantalsskrifningen komme i kollision med

uppbörden och dels i beskaffenheten af de för värnpligtiges inskrifning

nu gällande anordningar. I förstnämnda afseende vore uppenbart, att

om uppbördsstämmorna, på sätt för närvarande i vissa delar af riket,

särdeles de södra, vore brukligt, fortfarande skulle taga sin början redan

i midten eller slutet af januari, mantalsskrifningarne derstädes svårligen

kunde på samma tid verkställas. Men redan nu började i många orter

uppbördsstämmorna icke före medlet af februari, och en sådan anordning

syntes komiterade i sjolfva verket utan något som helst men

kunna införas öfver hela riket. Hvad åter anginge mantalsskrifningsförrättningarnes

sammanhang med de gällande anordningarne i fråga

om inskrifning af värnpligtige, framhålla komiterade, att mantalsskrifningstidens

framflyttning visserligen vore oförenlig med den i gällande

författningar angående värnpligtsväsendet för upprättandet af inskrifningslistor

stadgade procedur, som hvilade på förutsättningen af don

Bill. till Piksd. Brot. 1S04. 1 Sami. 1 Afd. 2 Höft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

nuvarande anordningen, att mantalsskrifningarne för hvarje år försigginge

i slutet af det närmast föregående, men komiterade förmenade

emellertid, att genom en af komiterade närmare angifven förenkling

af berörda procedur det med densamma afsedda ändamålet, eller att

inskrifningslistorna skulle, till sitt innehåll fullt tillförlitliga, i erforderlig

tid före och de inskrifningsskyldiges prestbetyg senast vid inskrifningarne

komma vederbörande till hända, skulle kunna ernås, äfven om

mantalsskrifningarne förlädes till början af det år, desamma afsåga.

Af de hörda myndigheterna tillstyrkes förslaget om mantalsskrifningstidens

framflyttning till början af mantalsåret af öfverståthållareembetet

och sjutton länsstyrelser, af de flesta bland de sistnämnda dock

under vissa vilkor och förbehåll. En länsstyrelse anser framflyttningen

vara förenad med åtskilliga olägenheter, men dock kunna utan större

svårighet genomföras. Förslaget afstyrkes, hvad dess tillämpning på

landsbygden beträffar, af en länsstyrelse samt i sin helhet af de återstående

fem.

Statskontoret och kammarrätten afstyrka den föreslagna framflyttningen

af mantalsskrifningstiden. Embetsverken erinra till en början,

att förslaget om tiden för mantalsskrifningens förrättande icke stode i

lämpligt förhållande till den, enligt nådiga brefvet den 5 juli 1884 och

statskontorets derpå grundade kungörelse den 14 derpåföljde oktober,

bestämda tiden (inom den 15 januari) för aflemnande till Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvande af specialräkningarne för fögderier och städer,

samt att, då någon förkortning af den för nämnda räkenskapers

upprättande och aflemnande nu anslagna tid icke kunde af embetsverken

förordas, embetsverken ansåge, att, under förutsättning att

mantalsskrifningarne framflyttades till början af året, desamma icke kunde

försiggå förr än under tiden efter den 15 januari, i stället för, såsom

komiterade föreslagit, efter den 10 januari, och i följd deraf borde fortgå

till den 20 februari i stället för, enligt komiterades förslag, den 15

februari.

Beträffande sjelfva hufvudfrågan hafva statskontoret och kammarrätten

ansett, att framflyttning af tiden för mantalsskrifningarne icke

vore för den ifrågavarande institutionens ändamålsenliga ordnande af

nöden. Denna mening grunda embetsverken derpå, att då det jemlikt

§ 5 mom. 7 i gällande mantalsskrifningsförordning ålåge vederbörande

pastor att till mantalsskrifningsförrättaren inom den 15 januari aflemna,

för att såsom tillägg till mantalslängden densamma bifogas, förteckning

öfver de efter senaste mantalsskrifning intill slutet af nyssförlidne år

timade förändringar genom födde eller med döden afgångno samt in
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Öl

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

eller utflyttade personer, mantalsskrifningen enligt embetsverkens mening

kunde anses fortgå till årets slut samt således angifva förhållandena,

sådana dessa befunnes vid slutet af det år, som närmast föreginge

det, som mantalsskrifningen afsåge. För att ytterligare betrygga

uppnåendet af detta resultat hafva embetsverken föreslagit skärpta bestämmelser

i fråga om vederbörande pastorers skyldighet att afgifva

omförmälda s. k. tilläggsförteckningar i ändamål tillika att, der några

förändringar ej timat, äfven sådant inom den stadgade tiden måtte

anmälas.

Embetsverken hafva vidare anfört, att den nuvarande anordningen

i så måtto innebure ett företräde framför den af komiterade föreslagna,

att, medan under nuvarande förhållanden ett sammandrag af

mantalslängderna för hela riket angåfve förhållandet med den mantalsskrifna

folkmängden vid en för riket gemensam tidpunkt, eller slutet

af det år, som närmast föregått det, som mantalsskrifningen afsett,

detta enligt komiterades förslag icke komme att ega rum, enär jemlikt

§ 11 af detsamma rättelser i mantalslängden skulle ske i anledning af

de utaf vederbörande pastor i särskild förteckning anmärkta förändringar,

som inträffat genom födde eller med döden afgångne under tiden

efter årets början intill den dag inom januari eller februari månader,

mantalsskrifningen inom socken eller stad kunde hafva förrättats, ett

förhållande, hvilket enligt embetsverkens mening komme att lända till

olägenhet vid bearbetningen af befolkningsstatistiken.

Den af komiterade omförmälda omständigheten, att arbetet med

mantalsskrifningen till tiden sammanfölle med debiteringsarbetet, vore

icke af synnerlig betydelse, då numera, sedan grundskatt och största

delen af kronoarrendena icke vidare vore på markegång beroende, utan

utginge med bestämda penningebelopp, eu icke ringa del af debiteringen

kunde ombestyras, innan mantalsskrifningen skulle taga sin

början.

Utom det att embetsverken således ansåge nu föreskrifna tid för

mantalsskrifningen lämplig och att med framflyttning af denna tid icke

vore något att vinna i afseende å mantalsskrifningens resultat, förekomme

ock, enligt hvad embetsverken vidare anföra, att nu gällande

anordningar för kronouppbörden lade hinder i vägen för genomförande

af den ifrågasatta förändringen, samt att dessa hinder enligt embetsverkens

åsigt ej kunde undanrödjas utan olägenheter och kostnader för

det allmänna, äfvensom att mantalsskrifningens framflyttning tilläfventyrs

skulle medföra olägenheter i afseende å värnpligtiges^inskrifning.

Hvad först beträffar frågan om förhållandet mellan den ifråga
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

sätta nya tiden för mantalsskrifningarne och tiden för uppbördens förrättande,

meddela embetsverken — under erinran att enligt gällande bestämmelser

uppbördsstämmorna skola hållas å lämplig tid inom januari,

februari och mars månader eller, der särskilda omständigheter någon

gång kunna gifva anledning till längre anstånd, sist inom medlet af

april månad — att, enligt tillgängliga uppgifter för år 1887, för uppbördsstämmorna

å landet med undantag af Norrbottens län, från hvilket

dylika uppgifter ej förelåge, användts följande antal dagar:

under tiden mellan den 1 och den 6 januari 3

17

71

77

71

7

11

Ii

12

» 5

n

11

77

1?

13

11

77

18

22

11

17

11

17

19

17

Ii

24

„ 51

11

11

11

11

25

77

11

31

„ 136

217

11

77

77

77

1

77

11

6

februari 186

77

11

11

17

7

11

11

12

„ 282

77

77

* 7

*71

13

11

71

18

„ 281

77

11

11

71

19

1 7

77

24

„ 225

77

71

11

25

71

11

28

„ 112

1,086

*1

77

11

1

11

6

mars 130

17

17

''7

11

7

•7

71

12

in

17

11

''1

11

13

il

''1

18

34

77

77

77

77

19

77

77

24

,, 11

286;

och gåfve nämnda uppgifter vid banden, att en del af uppbördsstämmorna

under första hälften af mars månad särskildt förrättats för uppbörd

af arrendeafgifter jemlikt nådiga kungörelsen den 17 december

1886 samt att endast inom sex af de län, dessa uppgifter afsåge, uppbördsstämmorna

å landet började först å någon dag efter den 6 februari.

Angående uppbörden i Norrbottens län vore meddeladt af Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvande i nämnda län, att densamma derstädes i allmänhet

icke tagit sin början förr än i första eller andra veckan af

februari.

I händelse mantalsskrifningarne förlädes till början af året, skulle

desamma, på sätt embetsverken erinrat, ej kunna taga sin början förr

än efter den 15 januari, eller fem dagar senare än komiterade föreslagit,

och i följd deraf fortgå till den 20 februari, i stället för, enligt komiterades

förslag, den 15 februari. Lika med åtskilliga länsstyrelser

ansåge embetsverken den af komiterade beräknade tiden för mantalsskrifningarne

vara väl knappt tillmätt, åtminstone hvad de större fogde
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

rierna anginge, så framt ej förrättningen kunde få ega rum med två

eller flera socknar samtidigt. Då vidare embetsverken förestälde sig,

att svårighet kunde uppstå för att, i enlighet med komiterades förslag,

medhinna inskrifningslistornas noggranna upprättande under sjelfva

mantalsskrifningen samt att det derföre icke lämpligen kunde föreskrifvas,

att iuskrifningslistorna skulle af mantalsskrifningsförrättarne

aflemnas omedelbart efter mantalsskrifningen, utan att något rådrum

för detta liksom för andra förekommande göromål måste förrättningsmännen

beredas, syntes uppbördsstämmorna i allmänhet icke kunna

påbörjas förr än i slutet af februari, eller vid en tidpunkt, då med

tillämpning af nuvarande anordningar det största antalet af dessa

förrättningar, på sätt ofvan intagna uppgifter visade, hunnit försiggå.

Eu oundviklig följd af en dylik framflyttning af tiden för uppbördsstämmorna

blefve en ändring i nu stadgade redovisningstermin.

Enligt uppbördsförfattningarne tilländaginge det s. k. uppbördsåret den

30 april, då alla på uppbördsmannen ankommande åtgärder för indrifning

af sådana utskylder, som icke erlagts vid uppbördsstämmorna,

skulle vara vidtagna, äfvensom all influten uppbörd skulle vara till

ränteri levererad. Redan nu vore, åtminstone i större fögderier, tiden

mellan uppbördsstämmorna och uppbördsårets slut väl behöflig för

verkställande af dessa åtgärder och blefve efter uppbördsstämmornas

framflyttning otillräcklig. Då de vid uppbördsstämmorna inflytande

utskylder afsåge ett föregående år, syntes det embetsverken, med hänsyn

till sjelfva uppbördskontrollen, ej heller lämpligt att utsträcka redovisningstiden

utöfver den nu bestämda af fyra månader. Vidare förekom

me, att, ehuru statsverkets kassaförlagsfond, såsom komiterade erinrat,

under senare tid ökats, uppbördens skyndsamma afslutande och

leverering i kronans kassor emellertid till följd af budgetens fortgående

stegring och deraf föranledt ökadt kraf på ett kassaförlag fortfarande

egde betydelse för statsverkets kassarörelse, helst under sådana år då

öfverskott till något större belopp å föregående statsregleringar icke

funnes att såsom kassaförlag disponera; och borde dervid icke heller

lemnas obeaktadt, att i sammanhang med kronouppbörden verkstäldes

uppbörd af andra allmänna medel, bland hvilka dem, som tillkomme

landsting och sjukvårdsinrättningar, de der icke vore i besittning af

särskildt kassaförlag och för hvilka behof förefunnes att utfå dem tillkommande

medel snarare förr, än som redan under nuvarande förhållanden

vore möjligt. I likhet med flere länsstyrelser ansåge embetsverken

det äfven kunna med skäl betviflas, att uppbördsstämmornas

framflyttning skulle, på sätt komiterade antagit, komma att minska

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

svårigheten för utskyldernas erläggande och således medföra någon

lindring i besväret med resternas indrifning.

Komiterade syntes enligt embetsverkens mening ej heller hafva

tagit hänsyn till den sammanhopning af häradsskrifvarnes göromål och

svårigheten att desamma fullgöra, som till följd af den föreslagna förändringen

skulle uppstå under årets första månader. Efter mantalsskrifningarnes

slut skulle det nemligen åligga desse tjenstemän att,

jemte aflemnande af ofvanberörda inskrifningslistor och utöfvandet af

kontrollen vid uppbördsstämmorna, inom den 25 mars halva kompletterat

och till vederbörande pastor afsändt mantalslängderna; att enligt

28 § i gällande bevillningsförordning inom mars månads utgång tillställa

bevillningsberedningsordförande på mantalslängd grundade längder

för fastighetsvärdering; att jemlikt 64 och 67 §§ i nådiga förordningen

den 6 december 1886 angående inskrifning och redovisning af

värnpligtige m. m. inom den 15 mars upprätta och tillsända vederbörande

pastorsembete, församlingsföreståndare eller presterskap bevärings-

och landstormslistor samt desamma, sedan de efter granskning

återkommit, behörigen transporterade och summerade, före den

10 april till Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande insända, hvartill

komme öfriga under tiden tilläfventyrs förefallande löpande göromål;

samt att, före mantalslängdernas afsändande, ombestyra afskrift deraf,

enär häradsskrifvaren eljest vore urståndsatt att åtgöra något väsentligt

vid debiteringsarbetet för året och att påbörja tillskrift af mantalslängderna

för blifvande mantalsskrifning, innan årets pröfningsnämnd

på hösten afslutat sina arbeten. Att fullgörandet af alla dessa åligganden

skulle, åtminstone i medelstora eller större fögderier, möta svårigheter

och till och med blifva omöjligt, syntes embetsverken, med afseende

jemväl å hvad länsstyrelserna inom åtskilliga län derom förmält,

vara uppenbart. Om än dessa svårigheter i någon mån kunde öfvervinnas

genom framflyttning af tiden för aflemnande af mantalslängder

och längderna för fastighetstaxeringen,'' i hvilket fall en ändring i bevillningsförordningen

äfven borde ske, kunde de dock efter embetsverkens

tanke icke till fullo undanrödjas, med mindre än att biträde

blefve häradsskrifvare beredt. Att befria desse tjenstemän från den

vigtiga mantalsskrifningen syntes ej böra ifrågakomma, enär det läge

vigt derpå, att denna förrättning verkstäldes af samma person, som

hade att påföra utskylderna. Det af två länsstyrelser framstälda förslag

om uppdragande åt länsmännen af kontrollen vid uppbördsstämmorna

vore ej att förorda, utan vore lämpligast, att, såsom af andra länsstyrelser

ifrågasatts, Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande bemyn
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 2.

digades att befria liäradsskrifvarne från skyldigheten att närvara vid

uppbördsstämmorna eller åtminstone en del af dem samt att förordna

extra häradsskrifvare att ombestyra uppbördskontrollen. Härigenom

skulle emellertid uppkomma kostnader för statsverket, då det väl icke

kunde förutsättas, att de ordinarie häradsskrifvarne skulle vidkännas

samma kostnad.

Sedan embetsverken derefter närmare utvecklat de skäl, hvilka

enligt embetsverkens mening gjorde antagligt, att mantalsskrifningstidens

framflyttning skulle medföra olägenheter i afseende å värnpligtiges

inskrifning, sammanfatta embetsverken sin åsigt om den föreslagna

framflyttningen sålunda, att densamma icke vore för mantalsskrifningsinstitutionens

ändamålsenliga ordnande behöflig; att en sådan

förändring ej heller kunde ega rum utan väsentliga rubbningar i nu

gällande auordningar beträffande uppbörd och redovisning af allmänna

utskylder; att dessa rubbningar komme att medföra, utom andra olägenheter

för det allmänna, svårigheter för mantalsskrifningsförrättarne på

landet att fullgöra dem tillhörande åligganden; att dessa svårigheter

icke kunde undanrödjas, åtminstone icke utan särskilda kostnader för

statsverket; samt att efter embetsverkens tanke mantalsskrifningens

framflyttning kunde möta hinder i dessa förrättningars sammanhang

med anordningarna i fråga om inskrifning af värnpligtige eller förorsaka

olägenheter vid handhafvande af denna inskrifning. På grund af det

sålunda anförda hafva embetsverken funnit sig böra i underdånighet

afstyrka bifall till komiterades ifrågavarande förslag; dock att embetsverken,

i enlighet med hvad förut blifvit nämndt, ansåge skärpta föreskrifter

böra meddelas till betryggande deraf, att den s. k. tilläggsförteckning,

som omförmäles i 5 § 7 punkten i gällande mantalsskrifningsförordning,

noggrannt blefve afgifven.

Från den af embetverken uttalade mening hafva emellertid två

ledamöter varit skiljaktiga samt tillstyrkt komiterades förslag om mantalsskrifningstidens

framflyttning.

Hvad angår den inverkan, den föreslagna framflyttningen af tiden

för mantalsskrifningarne skulle komma att utöfva på presterskapets

göromål, har kyrkoskrifningskomitén i sitt öfver mantalsskrifningskomiterades

betänkande afgifna utlåtande af den 22 november 1890

anfört, att framflyttningen enligt komiterades mening skulle för presterskapet

medföra lättnad i kyrkoskrifningsarbetet i afseende å så väl

sjelfVa mantalsskrifningen som äfven särskild!, redovisningen af värnpligtige,

enär derigenom den i 12 § af värnpligtslagen föreskrifna granskningen

af inskrifningslistor blefve öfverflödig.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Ett helt annat omdöme om ifrågavarande förslag uttalas emellertid

af domkapitlen i Upsala och Strengnäs i deras öfver kyrkoskrifuingskomiténs

förslag till kyrkoskrifningsförordning afgifna underdåniga utlåtanden.

Med anledning deraf att nämnda komité syntes hafva förordat

mantalsskrifningkomiterades förslag att förlägga mantalsskrifningen

till hvarje års början anför förstnämnda domkapitel, att detta för presterskapet

vore en synnerligen stor olycka. Man borde blott betänka hvad

det innebure, att presterskapet under januari månad måste utarbeta de

för statistiska centralbyrån afsedda utdragen ur ministerialböckerna jemte

den summariska redogörelsen för folkmängden under sistförflutna år,

hvilket allt i början af februari månad skulle till vederbörande kontraktsprost

aflemnas. En mängd särskilda förteckningar skulle ock inom

januari månad af pastor upprättas och till vederbörande aflemnas, såsom

dödsuppgifter till rådstufvurätter eller häradsting, förteckning öfver i

skolåldern inträdande barn, uppgifter till direktionen för folkskolelärarnes

pensionsinrättning, journal öfver vaccinerade under förra året, inskrifningstilläggslista

och anmälningslista öfver in- och utflyttade beväringsmän

under senaste månaden. Mantalsskrifningskomiterade hade

förmenat, att vissa andra uppgifter, nemligen de i värnpligtslagens

§ 12 föreskrifna listors upprättande och granskning, skulle kunna vid

mantaisskrifningcen i sådant fall verkställas. Men detta vore icke ens

tänkbart i stora församlingar. Hela talet om mantalsskrifningens förläggande

från årets slut till dess början innebure enligt domkapitlets

mening en orimlighet, hvarför domkapitlet ansåge sig hafva allt skäl

att mot en sådan eventuel förändring inlägga en allvarlig gensaga.

Äfven domkapitlet i Strengnäs motsätter sig förslaget om mantalsskrifningens

framflyttning till det nya årets början, enär derigenom presterskapet

under en med täta gudstjenster uppfyld tid skulle i betydlig

grad störas i sitt rent kyrkliga arbete. Öfriga domkapitel hafva icke

yttrat sig i frågan, hvartill, då förslaget om framflyttningen ej innefattades

i kyrkoskrifningskomiténs författningsförslag, ej heller direkt

anledning för domkapitlen förelegat.

Det synes mig svårligen kunna betviflas, att mantalsskrifningstidens

framflyttning till början af mantalsåret, ur mantalsskrifningens

egen synpunkt sedt och utan hänsyn till möjligen deraf på andra områden

härflytande olägenheter, måste betraktas som en gifven fördel.

Då förrättningen afser att anteckna vissa personal- och andra förhållanden,

sådana de gestalta sig under ett visst gifvet år, ligger det i

sakens natur, att de sålunda antecknade förhållandena måste komma att

närmare öfverensstämma med de verkliga, derest anteckningen sker

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

ett stycke in på mantalsåret, än om den eger rum någon tid före detsamma.

Med nyssnämnda tilläggsförteckning kan, äfven om bestämmelserna

rörande densamma skärpas, enligt min mening icke fullt ernås

det mål, hvars vinnande åsyftas med mantalsskrifningstidens framflyttning.

Oafsedt att icke alla under tiden mellan mantalsskrifningen och

årets slut inträffade födelser och dödsfall hinna före årsskiftet hos pastor

anmälas, kan med säkerhet antagas, att många under sagda tid inträffade

inflyttningar i och utflyttningar från församlingen, om hvilka

pastor på grund af försummad anmälan icke före årets slut erhåller

kännedom, skola vid en i årets början hållen mantalsskrifning komma

till vederbörandes kunskap, hvartill kommer, att pastors tilläggsförteckning

alls icke har att meddela upplysningar om sådana under tiden

mellan mantalsskrifningen och årets slut inträffade förändringar, som

icke afse personalförhållanden, men ändock skola vid mantalsskrifningen

antecknas. Vidare bör icke förbises, att de uppgifter, som innefattas

i tilläggsförteckningen, icke komma att underkastas den pröfning, som

med mantalsskrifningsförrättningen är afsedd; mantalsskrifningsförrättaren

erhåller t. ex. ur tilläggsförteckningen kännedom derom, att en

person inflyttat i församlingen, men han saknar det tillfälle, som vid

mantalsskrifningsförrättningen erbjuder sig, att utreda, huruvida inflyttningen

skett under sådana omständigheter, att den bör grundlägga

mantalsskrifning inom församlingen.

Jag kan således icke betvifla, att icke mantalsskrifningstidens

framflyttning skulle, ur synpunkten af ett noggrannare resultat af mantalsskrifningen,

medföra åtskilliga fördelar. Å andra sidan har emellertid

från olika håll med styrka framhållits, att framflyttningen på andra

områden komme att utöfva menliga verkningar.

Hvad till eu början framflyttningens inverkan på inskrifningsväsendet

beträffar, ber jag att få meddela, att jag genom förhandlingar

med chefen för landtförsvarsdepartementet inhemtat, att ur denna synpunkt

oöfverstigliga hinder icke möta för förslagets genomförande, ehuru

för ändamålet erfordras icke oväsentliga ändringar i värnpligtslagen

samt i förordningen angående inskrifning och redovisning af värnpligtige.

Emellertid qvarstå de gjorda anmärkningarne, att mantalsskrifningarne

efter framflyttningen skulle medföra rubbningar i uppbördsoch

redovisningsväsendet samt infalla på en för presterskapet synnerligen

menlig tidpunkt. På de af åtskilliga länsstyrelser samt statskontoret

och kammarrätten anförda skäl anser jag antagligt, att med den föreBih.

till liilcsd. Prof. 1894. 1 Samt. 1 Afd. 2 Höft. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

slagna förändrade anordningen uppbörden, åtminstone i större och folkrikare

fögderier, icke skulle kunna i behörig ordning förrättas, med

mindre Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande tillädes rätt att mot

särskild ersättning förordna annan person att i häradsskrifvarens ställe

närvara vid uppbördsstämmorna, hvarigenom åter statsverket skulle

åsamkas kostnader till belopp, som nu icke kunna uppgifvas. Ej heller

eger jag efter de af domkapitlen i Upsala och Strengnäs gjorda uttalanden

i ämnet anledning betvifla, att icke den föreslagna nya mantalsskrifningstiden

skulle för presterskapet ställa sig olägligare än den

nuvarande.

Då mantalsskrifningstidens framflyttning sålunda skulle å ena sidan

medföra fördelen af ett exaktare resultat af mantalsskrifningen, men å den

andra olägenheterna af ett försenande af uppbörden eller ökade kostnader

för statsverket och ett ytterligare sammanhopande af göromål för presterskapet

vid en tidpunkt, som redan för närvarande är för dem fullt upptagen

af sådana, måste frågans besvarande bero deraf, huruvida de fördelar, som

genom ändringen skulle för mantalsskrifningen vinnas, äro af den betydenhet,

att de anförda betänkligheterna för deras skull måste vika.

Mig synes denna fråga böra besvaras nekande. Om än, på sätt

jag förut framhållit, med bestämmelsen om skyldighet för presterskapet

att afgifva s. k. tilläggsförteckning icke kan uppnås alldeles samma

resultat, som åsyftas genom mantalsskrifningstidens framflyttning, synes

man likväl kunna antaga, att, särskildt efter det skärpta bestämmelser

rörande afgifvandet af tilläggsförteckningarne meddelats och hittills saknadt

formulär för dem faststälts, olikheten i resultat i verkligheten

icke skall ställa sig särdeles betydande och i allt fall icke vara af den

vigt för mantalsskrifningsinstitutionen i dess helhet, att den bör föranleda

till eu ändring, som sannolikt skulle medföra icke oväsentligt

ökad kostnad för statsverket och ökad tunga för presterskapet. Jag

anser mig derföre böra förorda bibehållandet af den nu stadgade tiden

för mantalsskrifningarnes förrättande.

Till grund för min ytterligare föredragning af ärendet anhåller

jag sålunda att få lägga det första af de utaf komiterade afgifna författningsförslagen

och går jag nu att vid de särskilda paragraferna i

detsamma framställa de erinringar, till hvilka jag funnit anledning.

§ 1.

Mom. 1. Gällande mantalsskrifningsförordning, som i fråga om

hvilka personer böra mantalsskrifvas endast säger, att vid mantals
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

skrifningen »hvar och en person» bör i mantalslängd uppföras, innehåller

sålunda icke uttrycklig föreskrift, huruvida i riket bosatt utländing

bör mantalsskrifvas eller icke. Praxis har ock i detta afseende varit

vacklande, men sedan Eders Kongl. Maj:t genom särskilda nådiga

resolutioner den 8 juni 1877 förklarat två utländingar, hvilka längre

tid vistats här i riket, pligtige att låta sig mantalsskrifvas, torde numera

mantalsskrifning af dylika utländingar i regeln ega rum. Mantalsskrifningskomiténs

förslag hvilade jemväl på förutsättningen, att så borde

vara förhållandet, och landsstatskomitén införde uttrycklig föreskrift

derom, hvilket af kammarrätten lemnades utan erinran.

Komiterade äro emellertid i detta afseende af annan mening.

Då mantalsskrifniugen till sin karakter vore ett slags allmän folkräkning,

som hade till uppgift, utom att ligga till grund för debitering af mantalspenningar,

jemväl att i första hand grundlägga vissa medborgerliga

förmåner, såsom politisk och kommunal rösträtt, hemortsrätt m. m.,

hafva komiterade ansett oegentligt, att personer, hvilka uppenbarligen

icke borde anses tillhöra rikets folkmängd och hvilka icke utan att

hafva förvärfvat svensk medborgarrätt kunde komma i åtnjutande af

nyss antydda förmåner, sådant oaktadt här mantalsskrefves på samma

sätt som rikets egentlige inbyggare. Den minskning i inkomst, som

skulle tillskyndas staten derigenom, att utländingar icke vidare komme

att erlägga mantalspenningar, blefve naturligen högst obetydlig, och

genom de skärpta föreskrifterna i bevillningsförordningen om skyldighet

för utländing att under vissa förutsättningar utgöra inkomstbevillning

samt i sammanhang dermed meddelade bestämmelser syntes i

öfrigt vara tillräckligt sörjdt för, att utländingar, som här vistades, icke

undginge att till stat och kommun lemna skäliga skattebidrag.

Kyrkoskrifningskomitén, som af flera skäl ansett det för svenska

staten af vigt att erhålla säker uppgift, hvilka och huru många främmande

makters undersåtar en längre tid i riket vistades och der hade

fast bostad, har hemstält, att då detta icke kunde ske annat än genom

sådana utländingars antecknande i församlingsböckerna eller genom deras

upptagande i mantalslängderna, men ovilkorlig föreskrift om här i riket

bosatta utländingars antecknande i kyrkoböckerna icke syntes komitén

böra meddelas, dylika utländingar deremot måtte varda fortfarande liksom

hittills mantalsskrifna. Nu har jag visserligen inhemta!, att chefen

för ecklesiastikdepartementet är sinnad att förorda upptagandet i de

på underdånig föredragning beroende författningarne angående kyrkoskrifning

af en ovilkorlig föreskrift om de ifrågavarande utländingarnes

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

antecknande i församlingsböckerna, och det af kyrkoskrifningskomitén

anförda skälet för samma utländingars mantalsskrifning komme sålunda,

under förutsättning af Eders Kougl. Maj:ts bifall till sagda förslag, att

förfalla. Men då jag icke desto mindre anser mig böra förorda meddelandet

af uttrycklig föreskrift om här i riket bosatta utländingars

mantalsskrifning, sker det dels emedan det måste anses önskvärdt,

att skiljaktigheterna mellan den inom en församling kyrkoskrifna och

den derstädes mantalsskrifna folkmängden inskränkas till det minsta

möjliga, dels emedan sannolikt är att, åtminstone i de större städerna,

ifrågavarande utländingar, hvilka enligt gällande bevillningsförordning äro

skyldiga att här i riket utgöra inkomstbevillning, icke sällan skulle undgå

beskattning, derest de icke uppföras i mantalslängd. Då mantalsskrifning

i och för sig icke grundlägger politisk och kommunal rösträtt,

hemortsrätt o. s. v., kan af utländingars mantalsskrifning icke

befaras annan olägenhet, än att mantalsskrifne utländingar stundom

kunde till följd af bristande kännedom om deras främmande nationalitet

komma i åtnjutande af någon af de rättigheter, som ensamt äro

svenske medborgare förbehållne. Denna olägenhet kan dock utan svårighet

undvikas derigenom, att i mantalslängdens anteckningskolumn

anteckning göres om mautalsskrifven utländings nationalitet. Den i

sådant afseende erforderliga anvisning lärer derföre böra göras i formulären

till mantalsuppgift och mantalslängd.

Mom. 2. Då numera göromålen med uppbördsredovisningen infalla

ungefär samtidigt med mantalsskrifningarnes förrättande, hafva

komiterade ansett möjlighet böra beredas för vederbörande ordinarie

mantalsskrifningsförrättare att, om förhållandena dertill föranleda, undfå

ledighet från en eller annan dylik förrättning, hvadan komiterade

föreslagit en bestämmelse af innehåll, att Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

på framställning af häradsskrifvare eller magistrat egde

förordna annan förrättningsman. Väl hafva komiterade i motiven anfört,

att någon ersättning af allmänna medel till vikarien dervid icke kunde

ifrågakomma, men då i allt fall Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

lärer vara oförhindrad att vid förfall för häradsskrifvareu förordna

annan att i hans ställe förrätta mantalsskrifning, synes det, 6ärskildt.

med afseende derpå att denna förrättning hör till häradsskrifvarnes vigtigaste

tjensteåligganden, hvarken behöflig^ eller lämpligt att i författningen

inrymma det föreslagna stadgandet, hvilket jag derföre uteslutit

ur det författningsförslag, jag med ledning af det utaf komiterade

utarbetade låtit upprätta.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2-

61

§ 3-

Mom. 1. Genom den förändrade redaktion komiterade gifvit åt

denna § har uteslutits den förut gällande bestämmelsen om rätt för

fastighetsegare och rörelseidkare att i vissa fall välja mantalsskrifningsort.

Komiterade anföra i afseende härå till en början, att i första

punkten af mom. 1 uttrycket »är bosatt» vore att föredraga framför

uttrycket »hafva sitt bo och hemvist», enär det förra gifvetvis innebure

något mera konstant än det senare. Detta vore åter på sin plats i fråga

om de mera sväfvande och tvifvelaktiga förhållanden, som afsåges i

andra punkten. Genom bestämmelserna i denna punkt, hvilka afsåge

att ersätta uttrycket »eller i följd af sitt vistande bör anses hafva sitt

bo och hemvist», hade komiterade velat särskildt, framhålla, att, då en

person icke vistades oafbrutet inom ett och samma mantalsskrifningsdistrikt,

utan hade sin verksamhet eller af annan anledning uppehölle

sig inom flere distrikt under omständigheter, som åstadkomme tvekan,

huruvida han borde mantalsskrifvas i det ena eller andra distriktet,

hänsyn vid frågans afgörande borde tagas icke ensamt till den längre

eller kortare tidrymd, han uppehölle sig inom hvarje distrikt, utan

till samtliga de omständigheter, hvilka vore af beskaffenhet att kunna

inverka på bedömandet af, huruvida han borde anses vara bosatt på

det ena eller andra stället. Komiterade yttra derefter vidare:

»Stadgandet i 1861 års förordning att den, hvilken innehar fast

egendom eller idkar rörelse inom särskilda mantalsskrifningsdistrikt,

må sjelf bestämma och anmäla, på hvilketdera stället han bör mantalsskrifvas,

har, såsom bekant, i tillämpningen gifvit anledning till en

mängd oegentligheter och missförhållanden, såsom t. ex. att personer,

hvilka egt fast egendom inom ett distrikt med obetydliga kommunalutskylder

men varit boende och utöfvat sin verksamhet inom ett distrikt

med höga sådana, ansetts berättigade att mantalsskrifva sig inom förstnämnda

distrikt, ehuru de endast tillfälligtvis eller kanske ej ens någon

tid af året der vistats. Såväl inom som utom Riksdagen hafva också

tid efter annan röster höjts för borttagande eller åtminstone förtydligande

af ifrågavarande stadgande. 1 sådant hänseende torde komiterade

få erinra, att motioner uti berörda syfte väckte vid riksdagarne

åren 1868, 1871, 1879 och 1889; att bevillningsutskottet vid förstnämnda

riksdag fann sig böra hemställa, det Riksdagen måtte hos Kongl. Maj:t,

göra underdånig framställning om uteslutande ur 1861 års förordning

af omförmälda stadgande, hvilken hemställan äfven af Andra Kammaren

s. 62 Kontrollera mot PDF

I

62 Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 2.

bifölls; att utskottet jemväl vid de tre senare riksdagarne mera eller

mindre uttryckligt anslöt sig till sin år 1868 uttalade uppfattning,

hvarföre också de skrivelser, som Riksdagen, i enlighet med utskottets

hemställan, åren 1871 och 1889 aflät till Kongl. Maj:t med begäran om

gällande mantalsskrifningsförordnings omarbetning, måste anses hafva

i icke ringa mån föranledts af önskan att få ändring uti ifrågavarande

stadgande; samt att såväl landsstatskomitén som äfven kammarrätten i

dess öfver mantals- och landsstatskomitéernas förslag afgifna särskilda

yttranden föreslagit borttagande af stadgandet.

Jemväl i det nu upprättade författningsförslaget har ifrågavarande

s. k. valfrihetsbestämmelse uteslutits, men med den uppfattning komiterade

hafva af denna bestämmelses verkliga innehåll och med afseende

tillika fästadt å den ändrade lydelse, komiterade gifvit åt hufvudregeln

i fråga om rätt mantalsskrifningsort, anse sig komiterade icke hafva

härigenom ifrågasatt någon så genomgripande förändring i de nu i

sjelfva verket, enligt komiterades uppfattning, gällande föreskrifterna.

I enlighet med en åsigt, som särskild! kammarrätten uttalat i sitt öfver

mantalsskrifningskomiténs förslag afgifna yttrande, hålla komiterade

nämligen före, att någon verklig rätt att sjelf välja mantalsskrifningsort

icke enligt 1861 års förordning för någon förefinnes. Obehörig är

naturligen en sådan tillämpning af stadgandet i fråga, som ofvan antydts,

eller att en person, hvilken är boende och utöfvar sin verksamhet inom

ett distrikt, tillåtes att mantalsskrifva sig i ett annat endast derför att

han der eger en fastighet. Stadgandets ordalydelse gifver nämligen

otvetydigt vid handen, att detsamma eger tillämplighet allenast på

den, som antingen innehar fast egendom inom särskilda mantalsskrifningsdistrikt

eller också inom sådana idkar rörelse, följaktligen icke

på den, som inom ett distrikt eger fastighet och inom ett annat idkar

rörelse eller bestrider tjenstebefattning. Och icke ens på alla personer,

som inom olika mantalsskrifningsdistrikt antingen ega fast egendom

eller idka rörelse, lärer stadgandet kunna tillämpas, ty då det deri

heter, att personen i fråga »må sjelf bestämma och anmäla, på hvilketdera

stället han bör mantalsskrifvas», synes detta gifva vid handen,

att, derest en dylik bestämmanderätt skall tillkomma personen, omständigheterna

icke få vara sådana, att hans mantalsskrifning inom

något tredje distrikt, der han hvarken innehar fastighet eller idkar

rörelse, kan ifrågakomma, eller med andra ord, att han icke får hafva

sitt egentliga bo och hemvist på någon annan ort än dem, emellan

hvilka valet skulle ega rum.

Om man vidare undersöker, huru ifrågavarande stadgande tillkommit,

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kongl. Mcij:ts Nåd. ^Proposition N:o 2.

och tillika sammanställer det med den förut i momentet meddelade allmänna

regeln att en hvar skall mantalsskrifvas, der han har eller i

följd af sitt vistande bör anses hafva sitt bo och hemvist, torde man

komma till den uppfattning att icke heller de personer, å hvilka stadgandet,

enligt hvad nu är näinndt, har afseende, ega rättighet att efter

godtycke låta mantalsskrifva sig iuom det ena eller andra distriktet.

I fråga om stadgandets tillkomst erinrar kammarrätten i sitt ofvan

omnämnda yttrande, att uti § 5 af 1812 års mantalsskrifningsförordning

meddelades efter stadgandet af den allmänna regeln om mantalsskrifning

i den ort, der man »bofast är eller större delen af året vistas»,

bland annat, den föreskrift att »den, som innehar flera i särskilda

socknar eller provinser belägna egendomar, skall till mantalsskrifningen

uppgifva den ort, der han skattskrifven blifvit eller ämnar sig skattskrifva

låta». Med hänsyn jemväl dertill, att vid tiden för berörda

förordnings utfärdande de förhållanden såväl i afseende å betungande

kommunalutskylder som i öfrigt, hvilka kunde föranleda personer att

låta mantalsskrifva sig å annan ort än boningsorten, antingen alls icke

eller ock i ringa mån förefunnos, antog kammarrätten för sin del

nämnda föreskrift hafva inneburit allenast ett uttalande deraf, att den,

hvilken så att säga vore bosatt å flera ställen, finge sjelf anmäla, på

hvilket af dessa han ansåge sig ega sitt egentliga hemvist samt på

grund häraf böra i mantal uppföras. Uti de derefter till och med år

1858 i bevillningsförordningarne intagna bestämmelserna om mantalsskrifning

hade kammarrätten icke funnit ens en antydan om medgifvande

för någon att efter eget behag välja mantalsskrifningsort. Det.

af särskilda komiterade uppgjorda och af 1859—1860 årens riksdag i

denna del gillade förslag till förordning angående mantals- och skattskrifningarnes

förrättande, hvilket förslag läge till grund för 1861 års

förordning, innehölle — anmärker kammarrätten vidare — den hufvudregeln

att »hvar och en skall mantals- och skattskrifvas, der han bosatt

är, eller större delen af året sig uppehåller», med rättighet för den,

som »inom särskilda mantalsskrifnings-distrikter har egendom eller

idkar rörelse, utan att hufvudsakligen vistas på en och samma ort, att

sjelf bestämma och uppgifva, på hvilketdera stället han vill låta sig

mantalsskrifvas». Uti det förslag i ämnet, som kammarrätten den 14

maj 1861 i anledning af Kongl. remiss afgifvit, vore visserligen från

sistberörda stadgandet orden »utan att hufvudsakligen vistas på en och

samma ort» uteslutna, men hade sådant, enligt hvad förslagets motiver

uttryckligen gåfve vid handen, skett alls icke derför, att kammarrätten

ansett personer, hvilka inom annat mantalsskrifningsdistrikt än bonings
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

orten vid mantalsskrifningstillfället innehade egendom eller idkade rörelse,

berättigade till valfrihet i afseende å mantalsskrifningsort, utan af anledning

att kammarrätten antagit, det en persons anmälan vid mantalsskrifning

derom, att han för derefter närmast följande året önskade

mantalsskrifvas inom ett annat mantalsskrifningsdistrikt, der han innehade

egendom eller idkade rörelse, icke kunde, med hänsyn till den

förut angående mantalsskrifningsort meddelade allmänna regeln, ifrågakomma,

med mindre denna person verkligen hade för afsigt att under

mantalsskrifningsåret till sistnämnda distrikt inflytta; och hade gifvetvis

enahanda anledning vållat, att nyssanförda orden icke blifvit uti

§ 3 mom. 1 af 1861 års förordning intagna. Af hvad sålunda förekommit

vore emellertid, enligt kammarrättens förmenande, klart, att

den ofta öfverklagade valfriheten för eu viss klass personer vid bestämmandet

af deras mantalsskrifningsort härledde sig från en felaktig

tillämpning af nyssberörda lagbud, men alls icke varit genom samma

lagbud åsyftad.

Komiterade, som ansluta sig till den af kammarrätten sålunda

uttalade åsigt, få vidare fästa uppmärksamheten derpå, att vid den af

Kongl. Maj:t verkstälda omredigeringen af ifrågavarande af Riksdagen

gillade stadgande orden »bestämma och uppgifva på hvilketdera stället

han vill låta sig mantalsskrifvas» ändrats till »bestämma och anmäla

på hvilketdera stället han bör mantalsskrifvas». I betraktande jemväl

häraf och vid jemförelse med den ofta anmärkta hufvudregeln att en

hvar skall mantals- och skattskrifvas, der han har eller i följd af sitt

vistande bör anses hafva sitt bo och hemvist, synes det komiterade

uppenbart, att ifrågavarande s. k. valfrihetsbestämmelse egentligen

endast afsett att förekomma tvister angående rätta mantalsskrifningsorten

för personer, som enligt regeln under olika delar af året uppehölle

sig inom särskilda mantalsskrifningsdistrikt, genom att öfverlemna

åt sådana personer att sjelfva anmäla, hvarest de det följande året

hufvudsakligen komme att vistas och i följd deraf borde mantalsskrifvas.

Med en sådan tolkning af berörda stadgande skulle naturligen

de ofvan anmärkta oegentligheter, hvartill detsamma gifvit anledning,

i väsentlig mån förebyggas, men å andra sidan kan stadgandets borttagande

icke heller medföra någon synnerligen afsevärd förändring i

de angående mantalsskrifningsort nu gällande regler. Då nu stadgandet

faktiskt blifvit olika uppfattadt och tillämpadt samt mera eller

mindre svåra missförhållanden i följd häraf uppstått, hafva komiterade

icke tvekat att föreslå uteslutning af stadgandet, helst den mot en

sådan åtgärd ofta framstälda invändningen att derigenom personer,

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 2.

hvilka nu ega s. k. valfrihet, blefve helt och hållet underkastade mantalsskrifningsförrättarnes

godtycke vid bestämmande af mantalsskrifningsort

så mycket mindre förtjenar afseende, som komiterade, enligt hvad

ofvan blifvit erinradt, i andra punkten af mom. 1 uttryckligen ålagt

mantalsskrifningsförrättarne att vid afgörandet af en fråga af nu afsedda

beskaffenhet taga hänsyn till de förhållanden, under hvilka vistelsen

på den ena eller andra orten eger rum, samt en dylik persons egen

uppgift om stället, der han anser sig vara bosatt, naturligen kommer

att dervid vederbörligen beaktas.»

Få lagbestämmelser hafva varit föremål för så många olika tolkningar

som den ifrågavarande s. k. valfrihetsbestämmelsen i 3 § 1 mom.

af gällande mantalsskrifningsförordning. Efter den af kammarrätten

lemnade, af komiterade åberopade utredning synes mig likväl något

tvifvel icke böra kunna hysas derom, att den fastighetsegare eller

rörelseidkare i vissa fall medgifna rätt att sjelf bestämma och anmäla,

inom hvilket distrikt han bör mantalsskrifvas, icke innefattar något

undantag från den allmänna regeln, att eu hvar skall mantalsskrifvas

der han har eller i följd af sitt vistande bör anses hafva sitt bo och

hemvist, utan allenast under förutsättning att förhållandena äro sådana,

att tvekan råder, inom hvilketdera af olika distrikt en person, som inom

desamma innehar fastighet eller idkar rörelse, faktiskt bör anses hafva

sitt bo och hemvist, öfverlemnar åt samma person att i mantalsskrifningsförrättarens

ställe lösa denna fråga. Emellertid måste medgifvas, att

de ordalag, författningen använder för att uttrycka detta, äro synnerligen

olyckligt valda. Det dröjde ej heller länge efter författningens utfärdande,

innan den föreställning gjorde sig allmänneligen gällande, att

bestämmelsen innefattade ett slags privilegium för en fastighetsegare

att, oberoende af sin bosättningsort, låta mantalsskrifva sig på sin

fastighet, en föreställning, som erhöll stöd af åtskilliga äldre Kongl.

resolutioner, exempelvis en af den 25 oktober 1867. Vid en senare

tidpunkt uppfattades bestämmelsen sålunda, att valfrihet endast egde

rum, derest en person egde fastighet eller idkade rörelse inom minst

tvä olika distrikt, men att valfriheten då ock var oinskränkt. En sådan

uppfattning leder emellertid till resultat, hvilka måsto betecknas såsom

orimliga. En person är t. ex. bosatt i förhyrd våning i staden A samt

eger ett hus i staden B. Enligt sistberörda tolkningssätt är han

skyldig att låta mantalsskrifva sig i A. Men om han köper det hus i

staden A, deri han är bosatt, kommer han att ega fastigheter inom två

distrikt och blir sålunda berättigad att, om han så önskar, låta mantalsskrifva

sig i staden B.

Bill. till liilcsd. Prot. 1894. 1 Sami. 1 Afd. 2 Höft.

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

KongI. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Numera tolkas likväl, på sätt af flere utaf Eders Kongl. Maj:t

meddelade resolutioner framgår, bestämmelserna om valfrihet för fastigketsegare

sålunda, att sådan bestämningsrätt endast medgifves, då personen

i fråga inom olika distrikt eger fastigheter af den beskaffenhet,

att bo och hemvist der kan väljas, samt han åtminstone någon del af

året vistats på den fastighet, der han vill låta mantalsskrifva sig. Äfven

i denna begränsning förefaller likväl stadgandet om valfriheten oegentligt.

De många tydningar, för hvilka detsamma varit utsatt, påkalla

med nödvändighet en omredaktion deraf, för så vidt en bestämmelse i

sådan syftning öfver hufvud bör bibehållas. Ej mindre kammarrätten

än de båda senaste komitéer, som afgifvit förslag till mantalsskrifningsförordning,

hafva emellertid ansett, att hvarje bestämmelse om valfrihet

bör uteslutas, och har kammarrätten dervid bland annat anfört, att hvar

och en väl bör eg a rätt att välja vistelseort, men att ingen rättsgrund

finnes för rätt att välja mantalsskrifningsort. Man kan naturligtvis

härvid erinra, att samma svårighet ännu qvarstår, som gifvit upphof

till bestämmelsen om den s. k. valfriheten, eller svårigheten för mantalsskrifningsförrättaren

att i vissa fall afgöra, hvar en fastighetsegare eller

rörelseidkare bör anses hafva sitt rätta hemvist. Men denna svårighet

kan icke i och för sig utgöra tillräcklig anledning att åt den enskilde

öfverlemna afgörandet af en så beskaffad fråga, hvilken i vissa fall kan

ega ganska stor betydelse för de olika kommunerna. På sätt så väl

komiterade som kammarrätten erinrat, lära vederbörande myndigheter icke

underlåta att i tvistiga fall tillerkänna all betydelse åt den enskildes uppgift

om stället, der han anser sig vara bosatt. Jag erinrar för öfrigt, att

den nya bestämmelsen komme att så formuleras, att deraf med all

tydlighet framgår, att icke ensamt den längre eller kortare tid, hvarunder

en person vistas på en ort, får verka afgörande på frågan, utan att

dervid jemväl skall tagas hänsyn till de öfriga förhållanden, under

hvilka vistelsen på det ena eller andra stället eger rum. Af stadgandet

följer sålunda icke utan vidare, att t. ex. en godsegare, som om vintern

är bosatt i en stad, äfven der skall mantalsskrifvas allenast derföre att

den tid, han tillbringar i staden, är en eller annan månad längre än

den tid, han uppehåller sig på sitt gods.

På grund af det anförda anser jag mig böra biträda komiterades

förslag om en sådan redaktion af 3 § 1 mom., att den s. k. valfrihetsbestämmelsen

derur uteslutes. I syfte att med hvarandra närmare

sammanbinda de i 1 och 2 punkterna af 1 mom. i komiterades förslag

innefattade stadganden har jag emellertid underkastat sistnämnda punkt

en mindre omredaktion.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Mom. 4 har erhållit i viss mån förändrad affattning i syfte att

bringa detsamma till närmare öfverensstämmelse med motsvarande

bestämmelse i det förslag till förordning om kyrkoböckers förande, som

blifvit med ledning af kyrkoskrifningskomiténs betänkande uppgjordt

inom ecklesiastikdepartementet. Sådant momentet i komiterades förslag

är formuleradt, innebär detsamma rättighet, men icke skyldighet — der

ej sådan af annan anledning föreligger — för studerande att mantalsskrifvas

i den ort, der läroverket är beläget. Enligt förslaget till förordning

om kyrkoböckers förande skulle minderårigs vistelse utom hemorten

för erhållande af undervisning vid allmänt läroverk eller enskild

läroanstalt ej berättiga till kyrkoskrifning i den ort, der läroverket eller

anstalten är belägen; och då det ej heller kan anses lämpligt, att

minderårig af sagda anledning mantalsskrifves utom hemorten, har

momentet i öfverensstämmelse härmed blifvit ändradt.

Mom. 5. För vinnande af närmare öfverensstämmelse med förslaget

till förordning om kyrkoböckers förande har andra stycket i detta

moment, som handlar om mantalsskrifningsorten för den, som intagits å

sjukvårdsinrättning utom hemorten, gjorts tillämpligt äfven på den, som

intagits å förbättrings- eller uppfostringsanstalt utom hemorten.

§ 4,

som innehåller bestämmelser om aflemnande af inflyttningsbetyg till

pastor, har, enligt hvad motiven till komiterades författningsförslag utmärka,

upptagits endast under förutsättning, att den nya mantalsskrifningsförordningen

komme att träda i kraft, innan förordning om kyrkoböckers

förande blifvit utfärdad. Då det emellertid numera är afsedt, att

de båda författningarne samtidigt skulle vinna tillämpning och förslaget

till förordning om kyrkoböckers förande innehåller erforderliga bestämmelser

i ämnet, har paragrafen uteslutits.

§ 5 (nya § 4).

Mom. 1. Detta moment, som stadgar, att mantalsuppgifterna

skola aflemnas till vederbörande pastor viss tid före mantalsskrifniugsförrättningen,

utgår från den af komiterade föreslagna nya anordning,

att pastor skall mottaga sagda uppgifter för att använda dem vid föregående

justering af husförhörslängden — eller, som den hädanefter

kommer att benämnas, församlingsboken — och derefter medföra dem

till mautalsskrifningen.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Såsom skäl för den föreslagna nya anordningen anföra komiterade

— jemte fördelen för församlingsmedlemmarne att få på en gång och

inför samma myndighet fullgöra den uppgiftsskyldighet, som borde

åligga dem i afseende på så väl kyrko- som mantalsskrifning — hufvudsakligen

att, ehuru med den anordning af civilståndsregistrationen, som

i vårt land af ålder varit gällande, mantalsskrifningen med nödvändighet

måste komma att grunda sig på kyrkoböckerna, enkannerligen husförhörslängden,

för närvarande icke någon verklig garanti funnes för

att husförhörslängden vid tidpunkten för mantalsskrifningsförrättningen

innehölle exakta uppgifter om alla de förhållanden, hvilka borde deri

antecknas, samt att en sådan garanti icke kunde åstadkommas på annat

sätt än genom införande af föreskrifter, hvilka gjorde det möjligt för

pastor att kort före mantalsskrifningen verkställa en noggrann justering

af husförhörslängden.

Så väl mantalsskrifnings- som landsstatskomitéerna hade förordat

införande af ungefärligen enahanda anordning, hvilken emellertid af

kammarrätten på skäl, som af komiterade anföras, afstyrktes. Äfven

kyrkoskrifningskomitén, som utförligt bemött de af komiterade för förändringen

anförda skäl, har motsatt sig densamma. Utom det att de

nya bestämmelserna redan efter sin bokstaf skulle ålägga presterskapet

ett icke oväsentligt ökadt arbete genom mantalsuppgifternas jemförande

med församlingsboken och deras ordnande efter sagda bok, förmena

komiterade, att det nya åliggandet i verkligheten komme att gestalta

sig på ett sätt, som, ännu mer än ordalagen i stadgandet angåfve,

komme att göra det till en börda af synnerligen besvärande beskaffenhet.

Enligt förslaget skulle nemligen oriktiga mantalsuppgifter komma

att medföra ansvar för den uppgiftsskyldige, men då pastor genom

uppgifternas rättande vore i tillfälle att hjelpa de felande, skulle bland

menigheterna helt visst den uppfattning snart göra sig gällande, att

det vore pastors skyldighet att rätta de till honom inlemnade mantalsuppgifterna.

Och efter en sådan uppfattning skulle pastor på grund

af sin grannlaga ställning till församlingsborna svårligen kunna undgå

att lämpa sig, låt vara att menighetens opinion i det föreliggande ämnet

ej hade det ringaste stöd i gällande författning. Härförutom vore det

att befara, att pastor skulle nödgas tjenstgöra såsom skrifbiträde åt

åtskilliga uppgiftsskyldiga församlingsmedlemmar, särskildt i stadsförsamlingar

åt alla mindre skrifkunniga husfäder, hvilka enligt förslaget

alltid måste aflemna skriftliga uppgifter. Sin åsigt om förslaget

sammanfattar kyrkoskrifningskomitén sålunda, att genom detsamma det

för presterskapets egentliga kallelse främmande bestyret med mantals
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

skrifningen i väsentlig mån komme att öfverflyttas från mantalsskrifningsförrättaren

till pastor, hvilket vore så mycket mera obilligt, som det

skrifningsarbete, hvilket för rent borgerliga ändamål redan för närvarande

vore presterskapet i vårt land ålagdt, nått den omfattning,

synnerligen i större församlingar, att någon ökning deraf knappast vidare

kunde ifrågasättas, utan att på samma gång toges under öfvervägande,

huru ökade arbetskrafter för detta arbetes behöriga utförande kunde

åstadkommas.

Då husförhörslängden i väsentlig grad ligger till grund för mantalslängden,

bör lagstiftningen uppenbarligen sörja derför, att förstnämnda

längd, då densamma vid mautalsskrifningsförrättningen anlitas, är i så

fullständigt skick som möjligt. I detta afseende lemnar emellertid gällande

lagstiftning ganska mycket öfrigt att önska. På sätt komiterade

erinrat, finnes, utom föreskrifterna om anmälning af födelser, dödsfall

och giftermål m. m. samt om aflemnande af flyttuingsbetyg, ej annan

bestämmelse, som skulle kunna afse att göra det möjligt för pastor att

till mantalsskrifningen få husförhörslängden vederbörligen kompletterad,

än den i 4:de punkten af nådiga påbudet den 28 oktober 1812 meddelade

föreskriften, att det åligger hvar och en husbonde eller den,

hans egendom förestår, att vid husförhören sjelf tillstädes vara eller

ock, i händelse af förfall, ingifva förteckning på de i hans hus eller

på egorna boende personer till namn, ålder, befattning samt andra omständigheter

vid vite af två riksdaler banko. Huruvida de anteckningar,

som på grund häraf göras vid husförhören, skola få något egentligt

värde för mantalsskrifningen, måste komma att bero deraf, om husförhören

hållas under tiden närmast före sagda förrättning. Detta är

dock icke fallet inom vidsträckta delar af riket, der husförhören på

grund af lokala förhållanden icke hållas på hösten omedelbart före mantalsskrifningarne,

utan måste försiggå i början af året eller på sommaren.

Visserligen pläga inom flere församlingar, der husförhören hållas tidigare

på året, vederbörande pastorer kort före mantalsskrifningen utlysa

s. k. för-skrifningar för husförhörslängdens komplettering, men huruvida

sådana för-skrifningar, hvarom författningarme intet känna, komma

till stånd, beror helt och hållet af pastors goda vilja och intresse för

att hafva sina kyrkoböcker i god ordning.

Lika med komiterade finner jag, att eu lagstiftningsåtgärd för

att afhjelpa sagda brist är oundgängligen af behofvet påkallad, men

jag instämmer å andra sidan äfven med kyrkoskrifningskomitén, som

ansett bristen vara af beskaffenhet att böra afhjelpas i en kyrkoskrifningsförordning

och icke i eu mantalsskrifningsförordning. Deri af komiterade

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

påpekade brist blefve nemligen afhjelpt, derest obligatorisk föreskrift

meddelades om husförliörslängdens komplettering vid husförhör eller

för-skrifning kort före mantalsskrifningen. I det inom ecklesiastikdepartementet

med ledning af sistnämnda komités betänkande upprättade

förslag till förordning om kyrkoböckers förande finnes ock inrymd

en § af följande lydelse:

»Församlingsbok skall af pastor årligen, efter den 1 november,

särskilt för mantalsskrifningen rättas och kompletteras vid husförhör

eller för-skrifningar. — — —---— — — — — — — —--

Härför åligger det hvar och en fastighetsegare eller den hans

egendom förestår att för upplysningars meddelande, efter derom af

pastor skedd pålysning, vid husförhören eller för-skrifningarne sjelf

vara tillstädes eller ock, i händelse af förfall, låta ingifva förteckning,

utvisande de i hans hus eller på hans egor boende personers namn,

födelseår och dag samt befattning; börande derjemte pastor efterfråga,

huruvida inom gård eller lägenhet från annan församling inflyttad

person är boende, som ännu icke aflemnat flyttningsbetyg.»

Tydligt är, att med den sålunda föreslagna anordningen det

åsyftade målet, församlingsbokens fullständighet, skall befordras lika

verksamt som på den af komiterade förordade vägen genom mantalsuppgifternas

aflemnande till pastor. Det kan till och med måhända

sägas, att dessa uppgifters aflemnande till mantalsskrifningsförrättaren

vid sjelfva mantalsskrifningen är att föredraga ur den synpunkten, att,

der denna förrättning t. ex. hålles i medlet eller slutet af december,

uppgifterna gifva ett riktigare uttryck för förhållandena vid tiden för

mantalsskrifningen, än om de skola upprättas och till pastor aflemnas

en eller annan månad tidigare, då mer eller mindre betydande förändringar

under denna mellantid naturligen i många fall inträffa.

Ur sjelfva mantalsskrifningens synpunkt lärer derföre skäl icke

finnas att frångå det hittills öfliga sättet för mantalsuppgifternas aflemnande.

Visserligen skulle, på sätt komiterade påpekat, genom den

af dem förordade anordningen vinnas någon lättnad för allmänheten,

då samma uppgifter finge användas för både kyrko- och mantalsskrifningen.

Men utom det att någon allmännare klagan öfver den nuvarande

ordningen i detta afseende icke synes hafva försports, fordrar

billigheten, att hänsyn tages till den väsentligt ökade börda, som, enligt

hvad kyrkoskrifningskomitén framhållit, genom den njm anordningen

komme att åläggas presterskapet. Så vidt jag varit i tillfälle inhemta,

är ock bland presterskapet den mening temligen allmänt rådande, att

det nya åliggandet komme att blifva för detsamma synnerligen be
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

tungande. Att bestyret med civilståndsregistrationen, hvilket i andra

länder i allmänhet omhänderhafves af en särskild, talrik tjenstemannapersonal,

hos oss kunnat öfverlåtas åt presterskapet, leder visserligen

till icke ringa besparing för det allmänna, men deraf följer ock, att

vid bestämmandet af de fordringar, som ur civilståndsregistrationens

synpunkt böra ställas på presterskapet, hänsyn tages dertill, att dessa

icke få göras vidsträcktare, än som är förenligt med möjligheten för

presterskapet att obehindradt utöfva sitt hufvudsakliga kall. Senare

tiders förbättrade befolkningsstatistik har redan uti nu ifrågavarande

afseende stält så stora fordringar på presterskapet, att dessa icke utan

tvingande nödvändighet böra än ytterligare ökas, och eu sådan nödvändighet

föreligger enligt min tanke i detta fall icke.

På grund af nu anförda skäl har jag i det upprättade förslaget

till mantalsskrifningsförordning åt början af 5 8 1 mom. erifvit föliande

förändrade lydelse:

))En hvar, som ej hos annan mantalsskrifves, skall årligen vid

mantalsskrifningen aflemna uppgift enligt bifogade formulär N:o 1,

upptagande o. s. v.»

§ 6 (nya § 5).

Momi. 4 och 5. De i förevarande § omförmälda förteckningar

och uppgifter skulle, enligt komiterades förslag, likasom mantalsuppgifterna

aflemnas till pastor för att af honom medföras till mantalsskrifningen.

Derest, på sätt jag förut anfört, mantalsuppgifterna framgent

komme att aflemnas på enahanda sätt som hittills, skulle ur denna

synpunkt skäl ej heller förefinnas till afvikelse från den hittills gällande

ordningen, att förstnämnda förteckningar och uppgifter, i den

mån sådana förekommit, aflemnats till mantalsskrifningsförrättaren,

men då, på sätt kyrkoskrifningskomitén framhållit, upplysning om förhållanden,

som i församlingsboken böra antecknas, kunna af dessa

förteckningar och uppgifter vinnas, har den af mantalsskrifningskomiterade

föreslagna bestämmelsen om förteckningarnas och uppgifternas

insändande till pastor bibehållits, men pastors befattning med dem

blifvit inskränkt till att, efter tagen del af innehållet, öfversända dem

till mantalsskrifningsförrättaren.

Då, enligt hvad jag inhemtat, förslag till särskilda utförliga bestämmelser

i syfte att vinna kontroll öfver arbetare, som längre tid

äro borta från sina hemorter, blifvit af kyrkoskrifuingskomitön afgifvet

och i ecklesiastikdepartementet är under beredning till underdånig

föredragning, torde mom. 4 i förevarande § kunna utgå och ersättas

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

af ett tillägg till mom. 5 (nya mom. 4) af innehåll, att pastor eller

församlingsföreståndare skall till mantalsskrifningeu medhafva de senast

till honom inkomna förteckningar öfver nyssnämnde arbetare, hvilka,

enligt hvad särskilt är eller varder stadgadt, årligen skola af arbetsgivare

eller arbetsföreståndare meddelas.

§ 7

i komiterades förslag, hvilken paragrafs innehåll är hetingadt af förslaget

om mantalsuppgifternas aflemnande till pastor, torde böra utgå,

i sammanhang hvarmed mom. 2 i § 9 (nya § 7) torde böra erhålla i

viss mån förändrad lydelse.

§ 13 (nya § 11).

Enligt § 10 mom. 2 i gällande mantalsskrifningsförordning skall

mantalslängden med tillhörande bilagor inom viss bestämd tid af mantalsskrifningsförrättaren

aflemnas till vederbörande pastor, som har att

jemföra mantalslängden med husförhörsboken och förekomna anmärkningar

i förstnämnda längd anteckna.

Enahanda bestämmelse förekommer i förevarande § af komiterades

förslag endast med den ändring, att pastors anmärkningar skola upptagas

å särskild förteckning, som mantalslängden bifogas, hvarigenom

man afsett att förebygga nu brukliga öfverstrykningar och ändringar i

längden, som ofta åstadkomma ovisshet om verkliga innehållet.

Under åberopande deraf att i statsrådsprotokollet den 7 december

1888 vid angifvande af kyrkoskrifningskomiténs uppdrag uttalats, att

man borde sträfva att afhjelpa onödiga svårigheter för presterskapet

vid det ständiga kyrkoskrifningsarbetet och underlätta presterskap^

möda och besvär vid ministerialböckernas förande, bär nämnda komité

hemstält, att pastor måtte befrias från sin nyssberörda skyldighet att

justera mantalslängden. Enligt komiténs mening borde det nemligen

förutsättas, att mantalsskrifningsförrättaren efter pastors diktamen rätt

uppsatt sin längd, och kunde, derest någon ytterligare visshet härom

behöfdes, densamma vinnas med mindre besvär för pastor, om justering

vid sjelfva förrättningen skedde hushåll för hushåll eller gård

för gård.

Då det emellertid naturligen är af synnerlig vigt, att mantalslängden

blir i möjligaste mån riktig och dess jemförande med husförhörslängden

eller församlingsboken är den enda fullt verksamma kontrollen i

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 2.

detta hänseende, synes det vara oundgängligt att bibehålla föreskriften

om pastors granskningsskyldighet; och kan jag alltså icke biträda kyrkoskrifningskomiténs

nyssberörda hemställan.

§ 15 (nya § 13)

har omredigerats med anledning deraf, att, såsom jag förut framhållit,

den nuvarande anordningen för mantalsuppgifternas aflemnande borde

bibehållas.

§§ 16 och 17 (nya §§ 14 och 15).

Komiterade hafva ansett, att böter icke, såsom i §§ 5 och 6 af

1861 års förordning föreskrifves, böra ifrågakomma för underlåtenhet

att aflemna flyttningsbetyg och mantalsuppgifter, utan att, då en sådan

underlåtenhet eger rum, det felande betyget eller uppgiften allenast bör

den försumlige på visst föreskrifvet sätt affordras, med visst äfventyr

för honom, om han icke ställer sig uppmaningen till efterrättelse, och

med skyldighet för honom att lemna den tjensteman, som verkstält

infordrandet, skälig godtgörelse för hans besvär. Komiterade hade

nemligen för sin del icke kunnat annat än finna det oegentligt, att

bötesstraff stadgades för en försummelse af ifrågavarande beskaffenhet,

och erfarenheten hade också ådagalagt, att de nu föreskrifna böterna,

särskildt de för underlåtenhet att aflemna flyttningsbetyg, i verkligheten

icke så ofta utdömdes, hvilket förhållande naturligen föranledts,

bland annat, af vederbörande pastorers motvilja för att anmäla sina

församlingsbor till bötesstraff. Det syntes komiterade för öfrigt vara

af mindre vigt, att en person blefve straffad för det han underlåtit att

aflemna en för mantalsskrifningen nödig handling, än att denna handling

verkligen komme till någon nytta vid förrättningen, och ur denna

synpunkt syntes komiterades förslag ega stort företräde framför den

nuvarande anordningen. Med nu gällande stadganden, sådana dessa

tillämpades, kunde nemligen den felande handlingen svårligen komma

vederbörande till banda förr än någon längre tid efter förrättningen,

då den blefve af ringa eller intet värde för denna.

Att den af komiterade föreslagna utväg att genom vederbörande

tjensteman affordra person, som försummat aflemna flyttningsbetyg eller

mantalsuppgift, det felande betyget eller uppgiften skall, sedan försummelsen

en gång skett, på ett verksammare sätt än den för dylikt fall

nu stadgade procedur af upprepade vitesförelägganden lända till målet,

Eib. till liiksd. Prof. 1894. 1 Sami. 1 Afd. 2 Höft. 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

håller jag för högst antagligt och jag tillstyrker derföre bifall till detsamma.

Men deraf följer enligt min åsigt ingalunda, att bötesbestämmelserna

böra bortfalla. Det gäller här icke blott att afhjelpa följderna

af den försummade uppgiftsskyldigheten, utan lika mycket att förebygga

sjelfva försummelsen. Och i detta afseende lärer det näppeligen

kunna betviflas, att böteshotet, helst i förening med ersättningsskyldighet

för infordrandet af felande uppgift, skall verka kraftigare

än endast risken att få betala sistnämnda ersättning. I afgifvet utlåtande

öfver landsstatskomiténs förslag till mantalsskrifningsförordning,

deri jemväl ifrågavarande bötesbestämmelser blifvit borttagna, afstyrkte

äfven kammarrätten, bland annat, på nyssnämnda skäl förslaget härom

och framhöll dervid jemväl, att sagda bötesbestämmelser icke kunde

anses mera oegentliga än bestämmelserna om straff för öfverträdelse

af andra ordningsföreskrifter. Hvad böterna för underlåtenhet att aflemna

flyttningsbetyg beträffar, har deras bibehållande ur kyrkoskrifningssynpunkt

ansetts önskligt, och, enligt hvad jag inhemta!, är i det inom

ecklesiastikdepartementet upprättade förslaget till förordning angående

kyrkoböckers förande sådant bötesansvar föreskrifvet. På grund af det

anförda bar jag i förevarande § af förslaget till mantalsskrifningsförordning

upptagit det nu stadgade bötesansvaret, 2 kronor, för underlåtenhet

att aflemna mantalsuppgifter, hvaremot, då enligt förslaget felande

mantalsuppgift omedelbart skall infordras genom krono- eller stadsbetjent

mot särskild ersättning för hvarje gång, det nu stadgade förhöjda bötesstraffet

af 4 kronor vid upprepad tredska ej vidare ansetts erforderligt.

Ehuru, såsom närnndt, straffet för underlåtenhet att aflemna flyttningsbetyg

upptagits i förordningen angående kyrkoböckers förande,

bar det likväl, i öfverensstämmelse med hvad kyrkoskrifningskomitén

hemstält, ansetts mest ändamålsenligt att upptaga bestämmelserna om

böternas uttagande och de felande uppgifternas införskaffande i mantalsskrifningsförordningen

i sammanhang med enahanda bestämmelser rörande

felande mantalsuppgifter.

Under erinran hurusom i § 6 mom. 9 af gällande mantalsskrifningsförordning

stadgades, att den, som utan anmäldt laga förfall underläte

att vid mantalsskrifning lemna sådan uppgift, som i föregående

moment af paragrafen omförmäldes, skulle bota 2 riksdaler, samt uti

mom. 10 af samma §, att den, som genom oriktig eller ofullständig

uppgift föranledde, att någon skattskyldig blefve ur mantalslängden

utesluten eller undginge att till stadgade skattebidrag uppföras, skulle

bota 2 riksdaler och för gäldande af samma skattebidrag vara ansvarig,

bar kammarrätten uti sitt den 27 februari 1880 öfver landsstatskomi
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

téns förslag till mantalsskrifningsförordning afgifna utlåtande fäst uppmärksamheten

derå, att sagda bestämmelser vid tillämpning på förekomna

foll stundom blifvit så tolkade, att ansvar för oriktig och ofullständig

mantalsuppgift endast i sådan händelse ansetts kunna ådömas,

att oriktigheten eller ofullständigheten föranledt dertill, att skattskyldig

blifvit ur mantalslängden utesluten eller undgått att till stadgade skattebidrag

uppföras. Vid sådant förhållande och då Eders Kongl. Maj:t,

enligt särskilda nådiga beslut, ådömt böter för oriktig och ofullständig

uppgift, fastän nyssnämnda påföljd icke inträffat, hade kammarrätten

ansett sig böra i underdånighet hemställa, huruvida icke i en ny mantalsskrifningsförordning

sagda bestämmelser kunde erhålla sådan förändrad

lydelse, att anledning till missuppfattning i fråga om deras

förstånd i omförmäla afseende derigenom blefve undanröjd.

Då det för ett riktigt resultat af mantalsskrifningen är af nöden,

icke blott att mantalsuppgift aflemnas, utan äfven att denna är riktig

och fullständig, och den, som lemna! oriktig eller ofullständig uppgift,

i sjelfva verket icke fullgjort den i författningen stadgade uppgiftsskyldigheten,

synes enahanda ansvar böra i båda fallen inträda och

detta oberoende deraf, huruvida i senare fallet den begångna felaktigheten

ledt dertill, att skattskyldig blifvit ur mantalslängden utesluten

eller undgått att till stadgade skattebidrag uppföras. I öfverensstämmelse

härmed har förevarande § blifvit affattad.

Enligt gällande mantalsskrifningsförordning tillfalla böter, hvartill

häradsskrifvare eller pastor gjort sig skyldig, de fattige inom den församling,

der den bötfälde är bosatt, medan af andra böter, som på

grund af författningen ådömas, de fattige åtnjuta hälften och åklagaren

hälften.

I sina öfver den första mantalsskrifningskomiténs förslag afgifna

utlåtanden hafva Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Blekinge,

Malmöhus och Örebro län hemstält, att åklagares andel i mantalsskrifuingsböter

måtte upphöra. Vid senaste lönereglering för häradsskrifvarne

synes jemväl hafva blifvit förutsatt, att sagda åklagareandel

skulle komma att bortfalla. I nådiga brefvet den 28 maj 1880 angående

lönereglering för desse tjenstemän uppräknas nemligen de sportler,

hvilka fortfarande skulle komma att utgå till häradsskrifvarne, och angifves

dervid, att »tills vidare och intill dess annorlunda kunde varda

förordnadt» äfven åklagareandelar af sakören skulle ingå bland dessa

sportler. Denna inkomst bar icke tagits i beräkning vid uppgörande

af löneregleringen för häradsskrifvarne. Rörande denna fråga yttras

i det af kammarkollegium, statskontoret och kammarrätten den 12

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

december 1878 afgifna underdåniga utlåtande, att, då den inkomst af

bötesandelar, som kunde tillfalla häradsskrifvare och hvilken, enligt af

lönerégleringskomitén meddeladt sammandrag, för hela riket icke uppgått

till mera än omkring 1,700 kronor i medeltal för åren 1863—1872,

kunde antagas härflyta från det i mantalsskrifningsförordningen förekommande

stadgande, att vissa enligt nämnda förordning ådömda böter

skulle tillfalla åklagaren och de fattige till hälften hvardera, men frågan

om mantals- och skattskrifningarnes förrättande då icke vore föremål

för utlåtande, erfordrades ej vidare yttrande i denna de!, än att ifrågavarande

inkomst syntes allt för ringa att vid löneregleringen tagas i

särskildt betraktande.

Lika med förut omförmälda länsstyrelser anser jag önskvärdt,

att den ifrågavarande åklagareandelen må bortfalla, och då, enligt hvad

jag nyss framhållit, densamma icke tagits i beräkning vid löneregleringen

för häradsskrifvarne och, med afseende på inkomstens obetydlighet,

någon betänklighet icke torde böra möta för dess upphörande

jemväl hvad mantalsskrifningsförrättare i stad beträffar, har i det upprättade

förslaget till mantalsskrifningsförordning bestämmelsen om åklagares

rätt till andel i böter uteslutits.

Med undantag för sagda åklagareandel tillfalla för närvarande,

enligt hvad ofvan blifvit nämndt, böter, som ådömas enligt mantalsskrifningsförordningen,

de fattige eller med andra ord vederbörande

kommun såsom fattigvårdssamhälle. Då det synes lämpligt, att de

ifrågavarande böterna fortfarande tillfalla kommunerna, bär i fråga om

dispositionen af sagda böter i författningsförslaget ej gjorts annan ändring,

än att böterna tillerkänts vederbörande kommuner utan angifvande

af det sätt, hvarpå de borde af dessa användas, samt att denna

disposition stadgats för samtliga hithörande böter i deras helhet, således

med inberäknande af den forna åklagareandelen, der sådan utgått.

I denna § har jemväl inryckts en bestämmelse, motsvarande den

i nådiga förordningen den 22 december 1869 innefattade föreskrift, att

böter, som ådömas för begångna förseelser i afseende å aflemnandet af

flyttningsbetyg och mantalsuppgifter, skola, der den bötfälde saknar

tillgång till deras gäldande, i kronoräkenskaperna afkortas.

§ 18 (nya § 16).

Förordningen angående mantals- och skattskrifningarnes förrättande

den 20 juli 1861 gäller icke för lappmarkerna. För dessa gäller

i stället nådiga förordningen angående mantalsskrifning eller folkräk
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

ning i Vester- och Norrbottens läns lappmarker den 9 november 1866.

Att i denna författning, som i allt väsentligt öfverensstämmer med den

allmänna mantalsskrifningsförordningen, sjelfva förrättningen i stället

för »mantals- och skattskrifning» benämnes »mantalsskrifning eller folkräkning»

beror deraf, att mantalsskrifningen i lappmarkerna icke afsåg

att ligga till grund för skattskyldighet. Bevilluingstaxering infördes

nemligen derstädes först genom nådiga kungörelsen den 30 maj 1873

och mantalspenningar utgöras ännu alltjemt icke af invånarne i lappmarkerna,

detta senare på grund af § 1 mom. c) af förordningen angående

mantalspenningarues utgörande den 24 april 1863, ett undantagsförhållande,

om hvars partiela upphörande jag längre fram i dag går

att göra underdånig framställning.

Komiterade, som i likhet med de båda föregående komitéer, hvilka

afgifvit förslag till ny mantalsskrifningsförordning, samt kammarrätten

icke funnit någon särskild dylik förordning för lappmarkerna nödig,

hafva i mom. 1 af denna § intagit de afvikande bestämmelser, som

komiterade funnit vara erforderliga på grund af de för lappmarkerna

egendomliga förhållanden. Den vigtigaste af dessa afvikelser är den,

att mantalsskrifningarne i lappmarkerna framgent likasom hittills skulle

verkställas af länsmännen. Beträffande frågan härom hade chefen för

finansdepartementet den 8 november 1887 anmodat Eders Kongl. Maj:ts

befallningshafvande i Vesterbottens* och Norrbottens län att inkomma

med yttrande, huruvida en öfverflyttning på vederbörande häradsskrifvare

af skyldigheten att förrätta mantalsskrifningen inom lappmarkerna

kunde anses lämplig eller om hinder derför förefunnes. Till svar härå

erinrade Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Vesterbottens län

endast derom, att häradsskrifvare ej funnits eller funnes i lappmarksfögderiet

inom länet samt att Eders Kongl. Maj:t i nådigt bref den 12

januari 1874 angående verkställigketsåtgärder i anledning af bevillningstaxerings

införande i lappmarkerna förklarat sig framdeles vilja fatta

nådigt beslut angående ifrågasatt anställning för framtiden af en ständig

häradsskrifvare inom sagda fögderi. Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i Norrbottens län, som i underdånigt utlåtande den 25 juli

1873 öfver mantalsskrifningskomiténs förslag förordat en dylik öfverflyttning,

ansåg deremot förändringen numera nära nog omöjlig att

genomföra, då nya hinder, sedan förra utlåtandet afgafs, deremot uppstått.

Häradsskrifvarne hade nemligen förutom göromålen med mantalsskrifningens

förrättande i kustlandets socknar samt uppgörande af

uppbördsböcker och debetsedlars utskrifning, hvilka arbeten till större

eller mindre del måste verkställas under november och december må
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 2.

nader, fått en icke oväsentlig tillökning i sina göromål att vid sistberörda

tid utföra genom bestämmelserna i nya värnpligtslagen samt

föreskriften att fögderiernas specialräkningar skulle vara afslutade till

den 31 december och till länsstyrelsen insända före den 15 derpå följande

januari. Då nu härtill komme, att häradsskrifvarne för förrättande

af mantalsskrifningen i lappmarkssocknarne skulle vara nödsakade att

utom nuvarande våglängder tillryggalägga följande miltal från närmast

till lappmarken belägna förrättningsställe inom kustlandet och tillbaka,

nemligen häradsskrifvaren i Piteå fögderi omkring 42 mil, häradsskrifvaren

i Luleå fögderi omkring 28 mil, häradsskrifvaren i Kalix fögderi

omkring 28 mil och häradsskrifvaren i Torneå fögderi omkring 40 mil,

insåges lätt, hvilken lång tid desse tjensteman skulle få vara frånvarande

från sina hem just under en tid af året, då arbetet vore för dem mest

brådskande. På nu anförda skäl afstyrkte Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande,

att någon öfverflyttning på häradsskrifvarne af mantalsskrifningarnes

förrättande inom lappmarkerna för närvarande företoges,

åtminstone så länge dessa förrättningar icke kunde företagas under en

annan tidpunkt af året.

Med afseende å hvad Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i

Norrbottens län sålunda anfört och då Eders Kongl. Maj:t icke torde

finna skäl att af nu ifrågavarande anledning vidtaga åtgärder för anställandet

af en häradsskrifvare i ''lappmarksfögderiet af Vesterbottens

län, torde Eders Kongl. Maj:t finna den väckta frågan om öfverflyttning

å häradsskrifvare af skyldigheten att förrätta mantalsskrifning i lappmarkerna

böra förfalla.

De vid komiterades förslag fogade formulär hafva med anledning

af erinringar utaf statskontoret och kammarrätten underkastats några

smärre förändringar, hvarjemte iakttagits de jemkningar i formulären

till mantalslängd och andra hithörande handlingar, i hvad de afse

värnpligtsförhållanden, som faststälts genom nådiga kungörelsen den

30 juni 1893.

I sammanhang härmed anhåller jag att få i underdånighet anmäla

en af chefen för generalstaben i skrifvelse af den 6 oktober 1887 gjord

framställning, att, för beredande af kännedom om värnpligtslagens verkningar

samt om det sätt, hvarpå värnpligtsområdenas befälhafvare i

stort sedt handhade det dem åliggande redovisningsväsendet, afskrift^

af den i § 8 mom. 7 af gällande mantalsskrifningsförordning omförmälda

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

förteckning öfver s. k. obefintlige samt af de kolumner i fögderisammandragen

öfver mantalslängderna, som afsåge värnpligtsförhållanden,

måtte årligen insändas till vederbörande länsstyrelser för att ofördröjligen

tillställas landtförsvarsdepartementets kommandoexpedition.

Kammarrätten, hvars utlåtande öfver denna framställning infordrats,

har anfört, att, då, på sätt § 10 mom. 2 i gällande mantalsskrifningsförordning

innehölle, ifrågavarande förteckning och sammandrag skulle

upprättas i två exemplar, af hvilka det ena skulle bifogas de till

kammarrätten ingående kronoräkenskaperna och det andra förvaras i

häradsskrifvarekontoret eller hos magistraten, nådigt bifall till chefens

för generalstaben förslag komme att medföra något ökade kostnader

och besvär för vederbörande mantalsskrifningsförrättare, genom hX^ars

försorg jemväl bestyrkt afskrift af förteckningen å s. k. obefintlige

skulle, enligt § 8 i nyssnämnda förordning, till länsstyrelsen insändas,

men att denna omständighet icke borde utgöra hinder för meddelande

af den utaf chefen för generalstaben äskade föreskrift, om behofvet

hvaraf kammarrätten icke tillkomme att inlåta sig i bedömande.

Med erinran att enligt det af mig föredragna förslaget till ny

mantalsskrifningsförordning någon förteckning öfver obefintlige ej vidare

skulle upprättas, ber jag att få meddela, att jag hos krigsstyrelsen

förvissat mig ej mindre derom, att bortfallandet af förteckningen öfver

obefintlige ur militär synpunkt ej medför nämnvärd olägenhet., än äfven

att på grund af den sedan år 1887 vunna erfarenheten något större

behof af de i chefens för generalstaben skrifvelse ifrågasatta afskrifter

numera ej kan anses förefinnas. Enligt vunnen erfarenhet vet man

nemligen numera med säkerhet, att inskrifningslängderna hafva flere

namn, d. v. s. större personantal, än den officiela statistiken att uppvisa,

och kan det, sedan en värnpligtig väl fått sitt namn upptaget

uti eu inskrifningslängd, dermed ock anses vara sörjdt för hans redovisning

så godt ske kan.

Jag anser mig derföre böra hemställa, att förevarande framställning

ej må till någon Eders Kongl. Maj:ts vidare åtgärd föranleda.

Uti en af Eders Kong]. Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus

län med underdånig skrifvelse den 8 oktober 1892 insänd framställning

af den 28 nästförutgångne september har Malmöhus läns landsting

erinrat, att vid samma års lagtima riksdag i Andra Kammaren väckts

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 2.

motion om underdånig skrifvelse till*Eders Kongl. Maj:t med anhållan,

att i sammanhang med förslag till ny mantalsskrifningsförordning jemväl

måtte framläggas förslag till sådan ändring i gällande legostadga,

att flyttningstiden för tjenstehjon bestämdes till den 24 november; att

berörda motion, hvari såsom skäl till den önskade förändringen anfördes

svårigheten, särdeles i landets sydliga provinser, att under numera

ändrade jordbruksförhållanden samt utvecklade odling af rotfrukter,

hvarigenom flere vigtiga arbeten blifvit förlagda till senhösten, medhinna

dessa arbeten samt de olägenheter och förluster, hvilka måste

uppstå, om jordbrukaren icke under tiden hade att påräkna sitt gamla

arbetsvana tjenstfolk, i så måtto tillstyrktes af lagutskottet, att i den

föreslagna skrifvelsen skulle begäras allenast framläggande af förslag

till framflyttning af flyttningstiden utan angifvande af viss dag; men

att emellertid så väl motionen som utskottets hemställan af Riksdagen

afslogos, hufvudsakligen på den grund att den åsyftade förändringen,

om ock för södra delen af riket nyttig, icke för mellersta Sverige

skulle medföra gagn samt för norra Sverige blefve absolut skadlig.

Enär likväl denna fråga, som stode i nära sammanhang med de i afseende

å mantalsskrifningen gifna föreskrifter, syntes landstinget af

största vigt, särdeles för de sydligaste provinserna i riket, har landstinget

i underdånighet anhållit, att, innan förslag till ny mantalsskrifningsförordning

för Riksdagen framlades, Eders Kongl. Maj:t täcktes

finna skäligt infordra landstingens yttrande angående ändring i legostadgan,

åsyftande framflyttning af flyttningstiden för tjenstehjonen.

Då emellertid Eders Kongl. Maj:t torde finna hvad rörande denna

fråga förekommit icke utgöra giltig anledning att i densamma inhemta

landstingens yttranden, hemställer jag, efter samråd med chefen för

justitiedepartementet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes finna Malmöhus

läns landstings förevarande framställning icke till vidare åtgärd föranleda.

»

Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst ett i

öfverensstämmelse med de af honom sålunda uttalade åsigter affattadt,

detta protokoll under litt. — bilagdt förslag till förordning angående

mantalsskrifning, hemstälde departementschefen, att Kongl. Maj:t täcktes

genom nådig proposition inhemta Riksdagens yttrande öfver samma

förslag samt dess godkännande af förslaget i de delar, som läge till

grund för utgörandet af allmänna utskylder.

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 2.

Hvad föredragande departementschefen sålunda

yttrat och hemstält, deruti statsrådets öfriga ledamöter

instämde, behagade Hans Maj:t Konungen gilla och

bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen

aflåtas af den lydelse, bilagan litt. — vid detta protokoll

utvisar.

Ex protocolio:

Hugo Malm.

Bill. till Biksd. Prof. 1894. 1 Sami. 1 Afd. 2 lläft.

11

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (5)

5 kopplingar.

  1. BevU 1894:23 Memorial, i anledning af Jcamrarnes skiljaktiga beslut i fråga om bevillningsutskottets hemställan i dess memorial n:o 14 rörande Kongl. Maj:ts proposition n:o s. 1 i texten
  2. BevU 1894:14 Memorial, i anledning af återremiss af bevillningsutskottets betänkande n:o 10 i anledning af Kongl. Maj:ts proposition n:o 2 med förslag till ny förordning ang s. 1 i texten
  3. BevLU 1894:5 Memorial, i anledning af återremiss af sammansatta bevillningsoch lagutskottets betänkande n:o 1 rörande vissa delar af Kongl. Maj:ts proposition n:o 2 med förs s. 1 i texten
  4. BevLU 1894:1 Betänkande, rörande vissa delar af Kongl. May.ts proposition n:o 2 med förslag till ny förordning angående mantalsskrifning. s. 1 i texten
  5. BevU 1894:10 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10 s. 1 i texten