Sök i Ratio Lex

Angående gränsreglenng emellan den oitadellel i Landskrona tillhöriga mark och Landskrona stad

8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1894:23, Angående gränsreglenng emellan den oitadellel i Landskrona tillhöriga mark och Landskrona stad

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kong''. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 23.

M >0.1

N:o 23.

• • <1i-j H /»! i. {»•.!«-.■''? -ji ,i o

Kongl. Mnj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående gränsreglenng

emellan den oitadellel i Landskrona tillhöriga

mark och Landskrona stad; gifven Stockholms slott den

SO december 1893.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden

för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att medgifva,

att ett af Landskrona stad för dess del antaget förslag till öfverenskommelse

rörande reglering af gränsen mellan kronans och stadens mark

invid eitadellet derstädes jemväl må få å kronans sida antagas.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott

tillhandahållas och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl.

nåd och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

Axel Rappe.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 23.

C '' 1 1 T*»j H - It ■ I'' Öl • fl ; it» :i

. ;,i! " ‘ M

; / tf rnUu: :u ;f ;>j,: • 1 ){■■> < :.>iT,

Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen uti statsrådet å Stockholms slott den 30

december 1893.

Närvarande:

Hans excellens, herr statsministern Boström,

Hans excellens, herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: friherre von Essen,

friherre Äkerhtelm,

Östergren,

Groll,

W EKBLAD,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson.

Chefen för landtförsvarsdepartementet, statsrådet friherre Rappe föredrog

i underdånighet:

Departementschefen anmälde härefter arméförvaltningens å fortitikationsdepartementet

underdåniga skrifvelse den 28 september 1892 angående gränsreglering

emellan den citadellet i Landskrona tillhöriga mark och Landskrona

stad; äfvensom fångvårdsstyrelsens den 30 mars 1893 deröfver afgifna

underdåniga utlåtande.

Departementschefen yttrade dervid:

»I förevarande underdåniga skrifvelse har arméförvaltningen å fortitikationsdepartementet

hemstält, att ett utaf Landskrona stad för dess del god
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj. ts Nåd. Proposition N:o 23.

känd! förslag till öfverenskommelse emellan kronan och staden om reglering

af gränsen emellan kronan och stadens intill citadeljet derstädes belägna

mark måtte jemväl från kronans sida varda antaget.

Hvad beträffar sättet för frågans väckande och dess förberedande behandling

hos or tmyn digheterna och Landskrona stad har, enligt hvad af

arméförvaltningens skrifvelse framgår, hufvudsakligen följande förekommit.

I anledning af fortifikationsbefälhafvarens i Skåne uti skrifvelse den

28 oktober 1887 hos arméförvaltningens fortifikationsdepartement gjorda

framställning om önskvärdheten deraf, att en landtmäteriförrättning foretoges

för uppgående af de förut icke utstakade gränserna emellan kronans mark

vid citadellet i Landskrona, å ena, samt nämnda stad, å den andra sidan,

bemyndigade förvaltningen å nämnda departement i skrifvelse den 10 derpåföljande

november fortifikationsbefälhafvaren att söka med Landskrona stad

eller de komiterade, som kunde af staden för ändamålet utses, träffa öfverenskommelse

om grunderna för eu dylik gränsreglering. Sedan fortifikationsbefälhafvaren

till åtlydnad häraf i skrifvelse den 14 december 1887 hos

stadsfullmäktige i Landskrona anhållit, att de ville antingen åt särskilda

ombud eller åt någon af stadens myndigheter uppdraga att å stadens vägnar

öfverlägga med fortifikationsbefälhafvaren i ämnet, blef vid sammanträde

med stadsfullmäktige den 20 i sistnämnda månad uppdrag lemnadt åt

stadens drätselkammare att utse komiterade för öfverenskommelse med fortifikationsbefälhafvaren

om grunderna för gränsutstakningeu.

Emellertid och innan sammanträde emellan fortifikationsbefälhafvaren

och stadens komiterade på grund häraf egde rum, hade den förstnämnde, för

vinnande af utredning i ämnet, låtit anställa efterforskningar såväl i fortifikationens

arkiv härstädes och i Landskrona som ock i nämnda stads rådstufvurätts

arkiv samt med ledning af de upplysningar, hvilka dervid vunnits,

utarbetat eu redogörelse för den sträckning, gränsen i fråga, efter hans

åsigt borde hafva; och skulle enligt denna redogörelse de områden, å hvilka

med stöd af äldre kartor och handlingar, jemförda med nuvarande förhållanden

å marken, eganderätts anspråk kunna framställas å kronans sida, utgöras

af dels den mark, som å eu af C. 0. 0. Brolan år 1879 upprättad,

handlingarna bilagd karta inneslutes i vester af Öresund och i norr, öster

och söder af eu med fulldragna röda streck utmärkt gränslinie, dels ock af

ett mindre jordstycke, beläget å den staden tillhöriga så kallade Norra Fäladsmarken

och å kartan benämndt »Garnisonskyrkogården».

Denna sålunda af fortifikationsbefälhafvaren utarbetade redogörelse förelädes

de af drätselkammaren på grund af stadsfullmäktiges ofvannämnda

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition No 23.

beslut utsedde komiterade; och förklarade i sitt den 3 mars 1890 till stadens

fullmäktige afgifna utlåtande i ämnet, att de väl i hufvudsak biträdde

den af fortifikationsbefälhafvaren i redogörelsen uttalade uppfattning af eganderättsförhållandena,

men att emellertid kronans eganderätt till vissa delar af

ofvan berörda jordområden enligt komiterades åsigt kunde dragas i tvifvel,

särskildt hvad anginge dels det jordstycke nordvest om citadell, som å

kartan betecknades med ordet »uppblandning», dels den mark, som upptoges

af stadens norra infartsgata, dels ock garnisonskyrkogården. A andra sidan

åter förmälde komiterade sig finna i hög grad önskligt att en bestämdt utstakad

gränslinie mellan citadellets och stadens egor erhölles; och då, enligt

deras åsigt, en sådan gränslinie kunde på för båda parterna antagliga vilkor

vinnas genom en rågångsförrättning och dervid företagne smärre egoutbyten,

tillstyrkte komiterade stadsfullmäktige besluta,

att på grund af den af fortifikationsbefälhafvaren gjorda framställningen

uttala sig för önskvärdheten af eu rågångsförrättning åt landsidan

mellan citadellets och stadens områden,

att bemyndiga drätselkammaren att vidtaga de nödiga åtgärderna för

en dylik förrättning och att dervid föra stadens talan och bevaka dess intressen;

samt

att såsom instruktion för drätselkammaren vid ifrågavarande tillfälle

skulle gälla, att staden ville såsom maximum godkänna den å kartan med

fulla röda linier uppdragna gränsen, under vilkor att utbyte kunde vid

samma förrättning komma till stånd, så att den framtida gränsen blefve bestämd

enligt den å kartan jemväl dragna punkterade röda linien, dock med

de mindre förändringar, som kunde uppkomma vid uppmätningen och uträkningen

och under förbehåll tillika att behörig anteckning skedde derom, att

staden medgåfve kronan rätt till hela norra infartsgatan och det uppblandade

området norr om citadellet endast i sammanhang med det blifvande utbytet.

Enligt komiterades förslag skulle sålunda stadsfullmäktige väl medgifva

kronans eganderätt till hela det inom de fulldragna röda strecken inneslutna

område, men dock endast under det uttryckliga vilkor att kronan vid den

blifvande rågångsutstakningen afstode från alla anspråk på följande egoskiften,

nemligen:

a) den mark, som å kartan finnes utmärkt med en punkterad röd linie

och bokstäfverna a-—d samt nu upptages af stadens norra infartsgata å

sträckan från artillerikasernen till Säbygatans norra gatulinie;

Bih. till Riksd. Prof. 1894. 1 Sami. 1 A/d. 11 Käft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kong!. Mqj:is Nåd. Proposition N:o 23.

b) den jordareal, som erfordras till förlängning af sistnämnda gata oeli

Sucllsgatan, på sätt å kartan angifves med den punkterade röda linien;

c) ett mindre jordstycke af den intill Suellsgatan gränsande marken,

kallad »Frejdenborgsvången»; och

d) den forna garnisonskyrkogården;

Och skulle kronan i öfrigt såsom ersättning för nämnda områden af

staden erhålla:

a) ett mindre område af »Fröjdenborgsvängen», ungefärligen lika stort

som det kronan skulle afstå, och

b) de delar af den norr om citadellet belägna mark, kallad Norra Fäladsmarken

och Barlasthålan, hvilka innefattas af båda de å kartan utmärkta

röda linierna.

Vid ärendets föredragning hos stadsfullmäktige den 14 februari 1891

beslöto desse att, med godkännande af det utaf komiterade uppgjorda förslag

till gränsreglering, bemyndiga drätselkammaren att vidtaga åtgärder för erhållande

af en rågångsförrättning åt landsidan mellan citadellets och stadens

områden, samt att dervid föra stadens talan och bevaka dess intressen, allt »på

basis» af komiterades förslag i ofvan omförmälda sista punkt af deras utlåtande.

Sedan stadens drätselkammare härefter i skrifvelse den 9 maj 1891

underrättat fortifikationsbefälhafvaren, att kammaren vore villig att låta företaga

förrättningen på tid, som fortifikationsbefälhafvaren egde bestämma, ansåg

denne sig böra hänskjuta frågan till arméförvaltningens afgörande och

öfverlemnade fördenskull "i skrifvelse den 15 juni samma år handlingarna i

ärendet till nämnda myndighet, dervid fortifikationsbefälhafvaren för egen del

anförde, att skäl numera icke förefunnes att bibehålla egen begrafningsplats

för garnisonen, helst på många år icke någon af garnisonsförsamlingens

döda blifvit derstädes begifven, och platsen dessutom vore oinhägnad och

vanvårdad samt till utseendet knappast kunde skiljas från den öfriga fäladsmarken,

att densamma visserligen någon gång under senare tider, ehuru

ytterst sällan, användts till begrafningsplats för fångar från straffanstalten

å citadellet, men att särskild begrafningsplats för den tvångsarbetsanstalt för

lösdrifvare, hvilken numera vore inrättad å citadellet i stället för det forna

straffängelset icke vore erforderlig; att i allt fall hinder icke mötte att, om

så skulle befinnas nödigt, för ändamålet anvisa närbelägen plats inom den

nya gränslinien, samt att då kronans rätt till mark kring citadellet åt landsidan

blifvit erkänd i afseende å allt, hvarpå grundade anspråk kunde framställas,

men svårighet skulle möta såväl att utstaka som att underhålla den

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 23.

å Brolans karta med fulldragna röda streck angifna gränslinie^ det syntes

fortifikationsbefälhafvaren äfven af detta skäl vara för kronan lämpligast att

antaga det af staden gjorda förslag till gränsreglering.

Denna sålunda af fortifikationsbefälhafvaren uttalade åsigt delas, på sätt

arméförvaltningen i sin ifrågavarande skrifvelse tillkännagifver, jemväl af

nämnda myndighet; och hemställer förvaltningen med anledning deraf, jemte

annat, att Eders Kongl. Maj:t täcktes medgifva, att det af Landskrona stad

för dess del antagna förslag till öfverenskommelse rörande reglering af gränsen

mellan kronans och stadens mark invid citadellet jemväl må få af kronan

antagas.

Slutligen ber jag få nämna, att fångvårdsstyrelsen i sitt underdåniga

utlåtande den 30 mars 1893 anmält, att sedan Landskrona stad numera

bifallit eu gjord framställning om upplåtande af fria grafrum å stadens kyrkogård

för de i Landskrona centrala tvångsarbetsanstalt och kronohäkte aflidna

fångar, styrelsen icke har något att erinra emot den ifrågasatta regleringen.

Som Eders Kongl. Maj:t af denna redogörelse behagade finna, synas

alla skäl tala för, att förslaget till öfverenskommelse äfven af kronan antages.

Den egendom, kronan derigenom skulle mista, torde vara i det närmaste

värdelös och kommer i allt fall att ersättas af de ungefär lika stora

områden, som för närvarande obestridligen tillhöra staden men i kraft af

öfverenskommelsen skulle tillfalla kronan. Dessutom måste för kronan lika

väl som för staden vara af intresse, att den länge rådande ovissheten om

rätta gränsen emellan kronans och stadens ifrågavarande områden upphör.

En annan fråga åter blir, huru vida icke Riksdagens samtycke för öfverenskommelsens

giltighet erfordras. Kunde öfverenskommelsen anses innebära

endast ett sådant utbyte af mark, som i skiftesstadgan omtalas oehsomafser

rötning af rågång eller annan dermed jemförlig fördel, torde med fog kunna

påstås att arméförvaltningen, under hvars omedelbara vård och förvaltning

jorden i fråga är stöld, skulle vara behörig att med laga verkan ingå på

ensamma. Öfverenskommelsen synes mig emellertid innefatta något mera.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 23.

Den är snarare en förlikning emellan kronan och staden, hvarigenom de till

undvikande af rättegång hvar å sin sida afstår från mark, som med obestridlig

eganderätt tillhör dem; och lärer vid sådant förhållande icke ens

Eders Kongl. Maj:t vara berättigad att emot stadgandet i 77 § regeringsformen

i frågan fatta beslut.

Jemte det jag i underdånighet anhåller, att kopia af Brolans karta må

få fogas till dagens protokoll, hemställer jag alltså, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes äska Riksdagens samtycke dertill, att ifrågavarande förslag till öfververenskommelse

mellan kronan och Landskrona stad jemväl må få å kronans

sida antagas.

På tillstyrkan af statsrådets öfrige ledamöter täcktes

Hans Maj:t Konungen bifalla hvad departementschefen

sålunda hemstält samt förordnade, uppå statsrådets tillstyrkan,

att nådig proposition skulle till Riksdagen aflåtas

af den lydelse, bilagan till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo

Engine Peyron.

opaginerad Kontrollera mot PDF

BH. tUlKutiglsMyt? juulig a; propositiorvN2Z3.

Exercis-laltet/

LXXI

LANDSKRONA

ojv 1879

Tegelbruk/

kxvh

c. o.o. brolas

1ZSTV

Upplandning

Gamla,

BegraJh. plotter

T.HT

XLIV

XM /

e tv a
-

tvm

XVIII

Tot^i

xvn

6en. SttibJjiti Alls t

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1894:17 Utlåtande, i anledning af ICongl. Majds proposition angående gränsreglering emellan den citadellet i Lanäslcrona tillhöriga mark och Landskrona stad. s. 17 i texten