Sök i Ratio Lex

Med förslag till ecklesiastik boställsordning

164 sidor, varav 160 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 160 av 164 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1894:30, Med förslag till ecklesiastik boställsordning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 30,

1

N:o 30.

Kongl. Maj ds nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

ecklesiastik boställsordning; gifven Stockholms slott den

30 november 1893.

Sedan Kongl. Maj:t, efter kyrkomötets hörande, genom proposition

den 7 december 1888 föreslagit Riksdagen att antaga ett utarbetadt förslag

till ecklesiastik boställsordning, men Riksdagen i skrifvelse den 8

maj 1889 tillkännagifvit, att dess Andra Kammare funnit nämnda proposition

icke för det dåvarande böra bifallas, i följd hvaraf frågan om antagande

af den nya ecklesiastika boställsordningen för nämnda riksdag

förfallit; så och efter det Kongl. Maj:ts och rikets kammarkollegium, jemlikt

nådig remiss, underdånigst afgifvit utlåtande och utredning rörande

väckt fråga om byggnads- och underhållsskyldighetens vid de ecklesiastika

boställena öfverflyttande till en eller flera för ändamålet bildade kassor

samt vidare infordradt yttrande i skrifvelse den 10 sistlidne oktober afgifvits

af det under året församlade kyrkomötet, vill Kongl. Maj:t, med

öfverlemnande af de i statsrådet och högsta domstolen förda protokoll,

kammarkollegii ofvannämnda utlåtande och utredning samt kyrkomötets

nyssberörda skrifvelse, föreslå Riksdagen att antaga närlagda förslag till

ecklesiastik boställsordning.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR

G. F. Gilljam.

Bill. till Rilesd. Prof. 1894. 1 Sami. 1 Afd. 15 Häft. (N:o 30.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 30.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 30

november 1893.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: friherre von Essen,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson.

2:o

Departementschefen, statsrådet Gilljam anförde i underdånighet:

»Sedan med anledning af särskilda framställningar af Rikets ständer

den 28 januari 1863 och Riksdagen den 10 maj 1876 förslag till förordning

angående presterskapets boställen blifvit af utsedde komiterade till

Eders Kongl. Maj:t öfverlemnadt, öfver hvilket förslag domkapitlen, Stockholms

stads konsistorium, Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i samtliga

länen, öfverståthållareembetet, domänstyrelsen, kammarkollegium och

högsta domstolen sig yttrat, samt derefter inom ecklesiastikdepartementet

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

uppgj°rts ett i vissa hänseenden från de af komiterade föreslagna bestämmelser

afvikande förslag till ecklesiastik boställsordning, infordrade Eders

Kongl. Maj:t det år 1888 församlade kyrkomötets yttrande, huruvida detsamma

medgåfve, att vissa i sistberörda förslag innehållna bestämmelser

måtte varda gällande utan hinder af stadgandena i 4, 9 och 13 punkterna

af presterskapets privilegier den 16 oktober 1723. I skrifvelse den 8

oktober 1888 afgaf kyrkomötet det begärda yttrandet, hvarigenom det

äskade medgifvandet i väsentliga delar lemnades. Tillika anhöll emellertid

kyrkomötet i nämnda skrifvelse, med anledning af en vid mötet i ämnet

väckt motion, det Eders Kongl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning,

om och under hvilka vilkor den församling och presterskap åliggande

skyldighet att bygga och underhålla de ecklesiastika boställenas hus måtte

kunna öfverflyttas till en eller flera för ändamålet bildade kassor, samt

derefter vidtaga de åtgärder, hvartill en dylik utredning kunde föranleda.

Vid underdånig föredragning den 7 december 1888 af kyrkomötets

berörda skrifvelse beslöt Eders Kongl. Maj:t dels att till 1889 års Riksdag

aflåta nådig proposition om antagande af förslaget till ecklesiastik boställsordning,

dels ock att i sammanhang dermed anbefalla kammarkollegium

att, efter vederbörandes hörande, verkställa omförmälda utredning samt

med underdånigt utlåtande i ärendet till Eders Kongl. Maj:t inkomma.

I skrifvelse den 8 maj 1889 tillkännagaf Riksdagen, att Andra Kammaren

funnit den omförmälda propositionen icke för det dåvarande böra

bifallas, och att i följd deraf frågan om antagande af den nya ecklesiastika

boställsordningen för nämnda riksdag förfallit. Till fullgörande af den

erhållna nådiga befallningen afgaf härefter kammarkollegium, sedan Eders

Kongl. Maj:ts samtlige befallningshafvande och stiftskonsistorierna samt

jemväl delvis presterskap och församlingar sig i ärendet yttrat, eget underdånigt

utlåtande den 5 sistlidne maj, innefattande den anbefalda utredningen.

Af denna utredning framgick, att de utvägar, som kunna anlitas

för åstadkommande af en eller flere fonder för öfvertagande af den församling

och presterskap åliggande skyldighet att bygga och underhålla

de ecklesiastika boställenas hus, skulle medföra icke blott ett oskäligt

betungande af presterskapet, utan ock synnerligen stora praktiska svårigheter,

framför allt genom byggnadskostnadernas oskäliga uppdrifvande.

Vid underdånig föredragning den 17 sistlidne juni af ärendet, i det

skick det sålunda kommit, ansåg Eders Kongl. Maj:t byggnadstungans

öfverflyttande på fonder, såsom af kyrkomötet ifrågasatts, icke kunna genomföras

och beslöt att för det under året sammanträdande kyrkomötet å nyo

framlägga ifrågavarande förslag till ecklesiastik boställsordning för inbuntande

af detta kyrkomötes yttrande, huruvida kyrkomötet fortfarande med
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 30.

gåfve, att hinder icke förefunnes i 1723 års privilegier för de ifrågastälda

stadgandena.

I underdånig skrifvelse den 10 sistlidne oktober har kyrkomötet utlåtit

sig i anledning af Eders Kongl. Maj:ts berörda framställning. Af

denna skrifvelse inhemtas, att kyrkomötet icke funnit något skäl att frånträda

det förut i denna fråga fattade beslut. Men kyrkomötet har hyst

tvekan, om stadgandet i 32 § 2 mom. af förslaget icke kunde lämpligare

afmattas. Detta stadgande syntes hafva sin egentliga betydelse i fråga om

boställen förenade med jordbruk och vara föreslaget företrädesvis med afseende

å sådana. Laga tillträdestid vid hemman å landet vore den 14

mars. Och då man nu icke ansett sig böra följa allmänna lagens bestämmelse

om skyldighet för landbo att vid kyndelsmessotid inrymma tillträdaren

halfva husen — en bestämmelse, som sällan torde tillämpas —

kunde det ifrågasättas, om skäl funnes att låta tillträdarens rätt till andel

i husen inträda förr än den 14 mars. Derjemte liölle kyrkomötet före,

att, då eu tillträdande prestman ju i regeln flyttade till den församling,

hvari -han fått anställning, först då hans tjenstgöring der skulle börja, i

allmänhet den 1 maj, något behol af andel i sjelfva sätesbyggningen icke

för honom funnes före den dagen. Kyrkomötet hade derför ansett sig

höra lemna sitt medgifvande i den form, att hinder ej mötte för Eders

Kongl. Maj:t att, derest så funnes lämpligt, i förslaget vidtaga nu antydda

jemkningar.

I öfverensstämmelse dermed har kyrkomötet för den skull medgifvit:

under förutsättning att någon ändring i 14 § och 67 § 2 mom. uti

förevarande förslag till boställsordning icke utan kyrkomötets samtycke

kommer att ega rum — att, utan hinder af hvad presterskapets privilegier

den 16 oktober 1723 i 4:de punkten innehålla, stadgandet i 14 § angående

fördelning af byggnads- och underhållsskyldigheten å andra klassens bostadsboställen

på landet må varda gällande;

att, utan hinder af hvad presterskapets privilegier den 16 oktober

1723 i 9:de punkten innehålla, de i 23 § föreslagna stadganden, såvidt

de afse anläggande af torp å boställe, må varda gällande; och

att, utan hinder af hvad presterskapets privilegier den 16 oktober

1723 i 13:de punkten innehålla, stadgandet i 32 § om rätt för tillträdare

att före tillträdesdagen inrymmas i halfva husen må varda gällande;

med förklarande tillika, att detta medgifvande icke utgör hinder för

sådan affattning af 32 § 2 inom., att afträdares inrymningsskyldighet skall

vidtaga först den 14 mars samt ej afse boställes sätesbyggning.

Att den till 1889 års Riksdag i ämnet framlagda proposition icke

vann Andra kammarens bifall torde hafva berott på den då förefintliga

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

förhoppningen, att skyldigheten att bygga och underhålla de ecklesiastika

boställenas hus skulle kunna öfverflyttas till en eller flera för ändamålet

bildade kassor. Genom kammarkollegii sedermera verkstälda utredning

tillintetgjordes emellertid denna förhoppning.

Vid sådant förhållande synes mig anledning förefinnas till det antagande,

att, derest ny proposition i ämnet aflåtes, utgången skall varda en

annan och den öfvertygelse göra sig gällande i Riksdagens båda kamrar,

att den omfattande och invecklade frågan, som nu i öfver trettio år stått

på dagordningen, icke kan lösas på bättre sätt än som angifves i det

genom den förra propositionen framlagda förslag, med den obetydliga

ändring, som skäligen påkallas af kyrkomötets ofvanberörda erinran i fråga

om förslagets 32 § 2 mom.

Anslutande mig till det yttrande, som den 7 december 1888 af dåvarande

chefen för ecklesiastikdepartementet inför Eders Kongl. Maj:t i

ärendet afgafs, får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes till Riksdagen aflåta proposition om antagande af ifrågavarande

förslag till ecklesiastik boställsordning med nyssberörda ändring.»

Statsrådets öfrige ledamöter tillstyrkte bifall till hvad departementschefen

sålunda hemstält.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder bifalla hvad

departementschefen hemstält; och skulle proposition till

Riksdagen aflåtas med den lydelse bilagan A vid detta

protokoll utvisar.

Ex protocollo:

C. E. Blom.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

Förslag

till

Ecklesiastik boställsordning.

Med ändring af hvad 26 kap. 2 § byggningabalken och särskilda författningar

innehålla häremot stridande förordnas som följer:

I Kap.

Om hvad med boställen förstås och särskilda slag af desamma.

1 §•

1. Såsom boställen anses i denna boställsordning alla de hemman

och lägenheter, som äro anslagne till bostad eller aflöning åt biskopar,

kyrkoherdar, komministrar, kapellpredikanter och pastoratsadjunkter eller

till prestenkesäten, äfvensom de hemman och lägenheter, hvilkas afkomst

ingår till presterlig löneregleringsfond.

2. Boställen, som äro afsedda till löntagares bostad, kallas i denna

författning bostadsboställen; och må för hvarje presterlig befattning endast

ett boställe såsom bostadsboställe anses. Öfriga boställen kallas -löningsboställen.

2 §•

Bostadsboställen indelas i tre klasser; och omfattar

första klassen: bostadsboställen för biskopar;

andra klassen: bostadsboställen för kyrkoherdar; och

tredje klassen: bostadsboställen för komministrar, kapellpredikanter och

pastoratsadjunkter.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 30.

7

II Kap.

Om laga hus.

3 §•

•

Å bostadsboställen, förenade med jordbruk, på landet och i stad skola,

der ej enligt 5 § undantag medgifves, finnas följande laga hus: 1) sätesbyggning,

2) visthus, 3) hushållskällare, 4) brygghus, 5) vedbod, 6) hemlighus,

7) drängstuga, 8) vagnshus, 9) spanmålsbod, 10) redskapshus,

11) stall, 12) fähus, 13) fårhus eller, å mindre boställen, i fähuset anbringad

särskild fårkätte, 14) svinhus och 15) en eller flera lador samt loge

eller logar efter behofvet, hvarjemte, der sådant nödigt pröfvas, å dessa

boställen må såsom laga hus ytterligare föreskrifvas: källare för rotfrukter

samt en brunn för hushållet och en för ladugården.

4 §.

Bostadsboställen utan jordbruk på landet och i stad skola, der ej enligt

5 § undantag medgifves, vara försedda med dessa laga hus: l) sätesbyggning,

2) visthus, 3) hushållskällare, 4) brygghus, 5) vedbod och 6)

hemlighus, äfvensom 7) drängstuga, 8) stall och 9) vagnshus, de tre sistnämnda

husen dock å andi’a och tredje klassernas bostadsboställen endast

i det fall att boställshafvaren för tjensteresor behöfver hålla häst och åkdon.

Erfordras å bostadsboställe utan jordbruk flera hus än nu sagdt är, må

efter omständigheterna föreskrifvas ytterligare något eller några af de i 3

§ omförmälda hus.

5 §■

1. Der, i följd af ortens förhållande eller något med jordbruk förenadt

bostadsboställes särskilda beskaffenhet, skötsel af får eller svin ej

lämpligen,, kan ega rum, må fårhus eller svinhus kunna uteslutas.

2. Å bostadsboställe af tredje klassen må jemväl följande hus: visthus,

brygghus, drängstuga, vagnshus och spanmålsbod, ett eller flere, uteslutas,

när de pröfvas kunna undvaras och lindring i byggnadsskyldigheten

är af behofvet påkallad.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

6 §•

Löningsboställen bebyggas efter ty för kronohemman stadgadt är, der

ej dessa boställen antingen, med afseende på särskild beskaffenhet, erfordra

derefter lämpade hus, eller ock, såsom brukade gemensamt med bostadsboställen,

eller af annan anledning pröfvas kunna alla eller vissa af de för

kronohemman föreskrifna hus undvara.

* 7 §.

De laga hus, som för hvart boställe föreskrifvas, må uppföras särskilda

eller sammanbyggas, efter som, med afseende å belägenheten och ortens

sed, lämpligt pröfvas; och må källare under annan byggnad läggas. I

allmänhet bör dock undvikas sådant sammanförande af hus, att derigenom

sammanblandning af boställshafvares och annans byggnads- och underhållsskyldighet

uppstår.

8 §•

1. Sätesbyggning å bostadsboställe af första klassen bygges efter ritning,

som för hvarje fall af Kongl. Maj:t fastställes.

2. För sätesbyggning å bostadsboställe af andra klassen må föreskrifvas

minst sju, högst tio boningsrum jemte kök, skafferi, erforderliga

kontor samt en eller två förstugor.

3. För sätesbyggning å bostadsboställe af tredje klassen må föreskrifvas

minst fyra, högst sex boningsrum jemte kök, skafferi, erforderliga

kontor och en eller två förstugor.

9 §.

1. Sätesbyggning a bostadsboställe uppföres, der läget så medgifver,

skild från öfriga hus, på stenfot af minst fein decimeters höjd ofvan jord,

med väggar företrädesvis af tegel eller timmer, men äfven, der något af

dessa ämnen ej lämpligen kan föreskrifvas, af annat ändamålsenligt, forten

brukligt byggnadsämne. Till byggnaden i öfrigt användas de ämnen, som

lämpliga finnas och med ortens sed öfverensstämma. Boningsrummen

göras så stora, som behofvet i hvarje fall fordrar, minst tre meter höga,

dock att å andra och tredje klassernas bostadsboställen rum å vinden må

göras tre decimeter lägre; och skola boningsrummen i allmänhet vara försedda

med ugnar af kakel; men äfven ugn eller spis af sten eller ugn af

jern ma kunna i något rum tillåtas. Framför ugns- eller spisöppningarne

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 30.

anbringas jernplåt eller plansten., Alla boningsrum förses med dubbelfönster,

gipsade eller spända tak, oljemålning å panel, dörrar, dörr- och

fönsterinfattningar, samt å väggarne tapeter eller lämplig målning.

2. öfriga laga hus å bostadsboställen uppföras af ändamålsenliga

byggnadsämnen efter ortens sed, till den storlek, behofvet i hvarje fall

fordrar. Stenfot å dessa hus göres minst tre decimeter hög ofvan jord.

3. Brygghus skall i allmänhet innehålla ett rum för brygd och tvätt

samt ett rum för bak med bakugn i ettdera; dock må vid mindre bostadsboställen

brygghus af endast ett rum med bakugn tillåtas.

4. Stall, fähus och fårhus förses med skullar eller andra foderrum.

10 §.

Sätesbyggning af trä skall inom tid, som för hvarje särskildt fall af

synerätt bestämmes, förses med brädfodring eller annan tjenlig beklädnad

samt an strykas med rödfärg eller annan färg. För sätesbyggning af annat

ämne äfvensom för andra laga hus å bostadsboställen må efter behofvet

och ortens sed tjenlig beklädnad och anstrykning föreskrifvas.

Alla hus skola läggas och inrättas så, att eldfara, så vidt möjligt, undvikes

samt brandförsäkring af desamma ej förhindras eller fördyras."''''

..■ Mc.'' ''■■■-!.''it ■ :■ Au*

■" .■=’ :.P §•

Vid meddelande af föreskrift om storleken, inredningen och öfriga

beskaffenheten af sätesbyggning å bostadsboställe af andra eller tredje

klassen iakttages, att å ena sidan boställshafvarens skäliga behof af utrymme

tillgodoses och å andra sidan den byggnadsskyldige icke öfver höfvan

betungas. . , i

III Kap.

Om byggnads- och underhållsskyldigheten.

13 §.

För bostadsboställe af första klassen gäller hvad särskildt är förordnadt

i fråga om hvem skyldigheten att bygga och underhålla dertill hörande

laga hus åligger.

m/l. till Jlilcsd. mot. 18.94. 1 Sami. 1 Afd. 7.5 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

14 §.

O

1. A andra och tredje klassernas bostadsboställen på landet skola

sätesbyggning, visthus, hushållskällare, brygghus, vedbod, hemlighus, drängstuga,

vagnshus och brunn för hushållet, för så vidt de der böra enligt

denna författning såsom laga hus finnas, af pastoratet byggas och underhållas.

öfriga laga hus å sådana bostadsboställen byggas och underhållas

af boställshafvaren.

2. A bostadsboställen af andra och tredje klasserna i stad byggas

och underhållas alla laga hus af pastoratet.

15 §.

o

A löningsboställen åligger byggnads- och underhållsskyldigheten boställshafvaren.

16 §.

1. I afseende på boställshafvares och församlings rätt att till nybyggnad

och iståndsättande af boställes hus samt boställshafvares rätt att

i öfrigt till husbehof använda boställes skogstillgång, länder till efterrättelse

hvad angående hushållningen med de allmänna skogarna i riket är

stadgadt.

2. Andra å boställe tillgängliga byggnadsämnen, som icke äro att

hänföra till den boställshafvaren ensam tillkommande atkastningen af bostället,

må, der sådant kan ske utan men för bostället eller boställshafvaren,

jemväl af annan byggnads- och underhållsskyldig till nybyggnad och

förbättring å bostället användas. Förslår tillgången ej till både boställshafvares

och annan byggnad sskyldigs behof, hafve boställshafvare bästa

rätten.

17 §•

Uppkommande brister å boställes,; insynade hus skola afhjelpas och

nybyggnad af dessa hus verkställas i den mån sådant föreskrifves eller

eljest nödigt blifver.

18 §.

1. På det tungan af byggnadsskyldigheten, så vidt möjligt, må lika

drabba föregående och efterföljande boställshafvare, skall för nybyggnad

af de laga hus, hvilkas byggande åligger boställshafvare, årsberäkning ega

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

rum, såsom här nedan sägs; dock att boställshafvare, utan rätt till årsberäkning,

verkställer:

a) den nybyggnad, för hvilken vid af- och tillträdessyn företrädaren

förklarats skyldig svara och som icke före hans afträde blifvit fullgjord;

b) den nybyggnad, som efter synerätts uppskattning motsvarar det

byggnadsbidrag, boställshafvare enligt 20 § af företrädaren erhåller; och

c) den nybyggnad, som i följd af brandskada å sådana hus, hvilkas

byggande boställshafvare åligger, blifver erforderlig, i den mån dylik nybyggnad

motsvarar uppburen brandskadeersättning eller, der sådan ej erhållits

till fullt det belopp, hvartill det brända uppskattas, värdet af det

brunna.

2. All annan nybyggnad af boställshafvares laga hus, hvilken honom

enligt denna boställsordning åligger, skall honom godtgöras medelst årsberäkning,

som verkställes på det sätt, att, då sådan ifrågakommer, synerätten

uppskattar nybyggnadskostnaden särskildt för hvart af boställshafvarens

laga hus och fördelar denna kostnad på det antal år, samma hus

efter dess uppförande kan antagas ega. bestånd, innan nybyggnad deraf

åter blir nödig, samt, efter det härpå sammanräknats hvad på ett år belöper

af den uppskattade nybyggnadskostnaden för alla boställshafvarens

laga hus, bestämmer årsberäkningen efter förhållandet emellan det sålunda

sammanräknade årliga nybyggnadsbeloppet och den byggnadskostnad, hvarför

synerätten har att tillgodoföra årsberäkning.

3. Till nybyggnad må ock hänföras påläggning af nytt tak äfvensom

brädfodring eller annan ändamålsenlig beklädnad å gammalt hus.

19 §.

Är nybyggnad, för hvilken boställshafvare är till årsberäkning berättigad,

af honom verkstäld utöfver hvad på hans besittningstid belöper,

skall sådan Överskjutande byggnad, eller öfverbyggnad, efter derå vid bestämmande

af årsberäkning för honom skedd uppskattning, honom godtgöras

af efterträdaren, med rättighet för denne att genom godtgörelsens

utbetalande anses hafva fullgjort nybyggnad för det antal år, hvarför öfverbyggnadsersättning

företrädaren tillgodoberäknats, och, om bostället åter

afträdes förr, än denna tid tilländalupit, att hvad af den utbetalda ersättningen,

enligt nämnde uppskattning, belöper å tiden efter sist berörda afträde

utbekomma af den, som då emottager bostället.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 30.

20 §.

1. Derest vid af- och tillträdessyn de laga hus, hvilkas byggande

boställshafvare åligger, äro i sådant skick, att någon nybyggnad af dem

icke erfordras, anses afträdande boställshafvares byggnadsskyldighet vara

fullgjord, äfven om han icke skulle hafva verkstält mot hans besittningstid

efter årsberäkning svarande nybyggnad. Erfordras nybyggnad, svare derför

så långt på besittningstiden belöper.

2. Finnes vid af- och tillträdessyn å bostadsboställe eller å löningsboställe,

som af löntagare innehafves, boställshafvarens laga hus i särdeles

godt stånd, så att på längre tid föga eller ingen nybyggnad af dem synes

förestå; och blifver tillträdaren ej förpligtad att ersätta afträdaren för någon

betydligare öfverbyggnad, skall synerätten fastställa ett visst årligt

penningebidrag till husens framtida nybyggnad, lärnpadt efter den större

kostnad, som i sådant afseende framdeles förestår.

3. Dylikt byggnadsbidrag skall under den tid, synerätten funnit detsamma

böra utgöras, den 1 maj hvarje år för det då tilländalupna ecklesiastikåret

inbetalas af boställshafvaren till kyrkorådet i den församling,

der bostället är beläget, att af kyrkorådet för boställets räkning förvaltas

och på lämpligt sätt göras räntebärande. I den mån boställshafvare sedermera

styrker, att han vid bostället verkstält nybyggnadsarbete, eger han

att mot kostnaden derför svarande andel af byggnadsbidraget utbekomma.

•*! -;n ''■ '' • '' -■!.:* " ■■ : ... ■ ■■- . : ■ . '' - '' ''

21 §.

Boställshafvare vare skyldig väl vårda sådana till hans begagnande

upplåtna hus, som af annan byggas och underhållas. All skada, som

genom boställshafvarens vanvård eller vårdslöshet å dem vållas, skall af

honom ersättas.

V,'' : •'' : ■ , bi.;/d '' /Åt: i !-

IV Kap.

Om brandförsäkring.

i . . > n i Vi!) : A'' ■/ . :

22 §.

1. Boställshafvare vare pligtig att uti allmänt brandförsäkringsverk

eller brandstodsförening med reglemente, faststäldt af Kongl. Maj:t, eller

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

uti brandstodsförening för helt län med reglemente, faststäldt af Konungens

befallningshafvande, låta för domkapitlets räkning brandförsäkra alla de

hus, hvilkas byggande och underhåll boställshafvaren åligger, till deras*

fulla värde, äfvensom att sådan försäkring vidmakthålla, öfver fullgörandet

häraf, derom bevis bör inom tid, som domkapitlet bestämmer, af boställshafvaren

till domkapitlet öfverlemnas, hålle domkapitlet tillsyn; och svare

boställshafvare, som sin pligt härutinnan försummar, sjelf för brandskada

samt bygge nytt upp för hvad som brunnit, utan rätt till årsberäkning,

såsom förut sagdt är.

2. Är brandförsäkring tagen med vilkor, att afgiften derför skall

betalas på en gång eller under vissa år, må hvad boställshafvare i brandförsäkringsafgift

erlagt till godtgörande på högst tjugu år fördelas af

synerätt.

3. Brandskadeersättning uppbäres af domkapitlet, som tillhandahåller

boställshafvaren ersättningsbeloppet, hvarvid domkapitlet eger förordna,

huruvida, innan lyftning får ske, säkerhet hos domkapitlet skall ställas

för medlens användande till återställande af hvad genom branden blifvit

förstördt.

4. Uppburen brandskadeersättning skall vid nästa ekonomiska besigtning

eller husesyn redovisas.

V Kap.

Om andra byggnader än de laga husen samt om fördelning till godtgörande

på vissa år af kostnad eller förlust, som boställshafvare

kan få vidkännas.

23 §.

1. Finner synerätt att på bostadsboställe eller dermed i sambruk

förenadt löningsboställe insynadt torp eller fäbodeställe bör bibehållas

eller nytt sådant bör insynas eller insynad qvarn bör qvarblifva, skall

boställshafvare der, utan rätt till godtgörelse härför, vare sig medelst årsberäkning

eller annorledes, uppföra och underhålla de byggnader, som af

synerätten föreskrifvas.

2. Hvad i 1 momentet stadgas om torphus galle ock om hus på nyodling,

som efter frihetsår återgår till boställe.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

24 §.

Alla andra byggnader än de i 3, 4,'' 6 och 23 §§ omförmälda äro

öfverloppshus, hvilka boställshafvaren eger, der efterträdaren ej vill dem

efter laga mätning behålla, rätt och, om efterträdaren så yrkar, äfven skyldighet

att bortföra; vare dock pligtig att för byggnadsvirke, som hemtats

från boställets skog och icke utgjorts af sådan andel i densammas afkastning,

som, enligt hvad särskildt är stadgadt, i vissa fall kan, utöfver husbehofvet,

boställshafvaren tillkomma, utgifva ersättning, hvars belopp och

användande till boställets nytta synerätt bestämmer.

25 §.

1. Om fördelning till godtgörande på vissa år af den kostnad, boställshafvare

kan hafva under sin besittningstid fått vidkännas i och för

laga skifte, deltagande i vattenafledningsföretag för samfällig jords odling

eller förbättring, nybyggnad af kyrka eller andra allmänna hus, uppförande

af broar eller anläggning af vägar, galle hvad derom särskildt är stadgadt;

och vare efterträdare ej skyldig att annorlunda än på grund af sådan

fördelning vidkännas de kostnader, som i dessa afseenden bort före hans

tillträde af bostället utgå.

2. Har nybyggnad eller förbättring eller annan åtgärd, derför boställshafvare

förklarats skyldig svara, blifvit af efterträdande boställshafvare

verkstäld; och kan det visas, att denne, utan egen försummelse,

varit ur stånd satt att utfå den härför bestämda kostnadsersättning hos

företrädaren; må den förlust, hvilken sålunda uppstått för efterträdaren,

efter synerätt® bepröfvande fördelas till godtgörande på vissa, högst tjugu

år, räknade från denne boställshafvares tillträde.

VI Kap.

Om egornas vård och bruk.

26 §. :n; ■ ; •/ ; •

Boställshafvare skall väl häfda samt i god växtkraft hålla boställes

åker och äng, nödiga diken, efter hvad derom stadgadt är, gräfva och vid
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 30.

makthålla samt, i öfverensstämmelse med den särskilda plan, som angående

befintliga hagmarkers ändamålsenliga skötsel må vara faststäld, sådana

marker rödja och vårda.

För hvarje boställe skall, då sådant af boställshafvaren äskas eller eljest

af synerätt pröfvas nödigt, viss kulturplan af synerätten fastställas, efter

det förslag dertill blifvit emot ersättning, som bestämmes af synerätten

och gäldas af boställshafvaren, uppgjord af två i orten boende sakkunnige

män, som domaren eller rätten förordnar. Från sålunda faststäld kulturplan

må afvikelse icke ske utan att ändring deri af synerätt medgifvits.

27 §.

1. Boställshafvare skall väl vårda och vidmakthålla trädgård. Om

å bostadsboställe trädgård är otillräcklig eller alldeles saknas, bör, der det

kan ske med fördel, den gamla utvidgas eller ny anläggas efter ty synerätt

skäligt pröfvar. Vid nästpåföljande af- och tillträdessyn må, om synerätt

finner afträdaren icke hafva innehaft bostället så länge, att afkastningen

derunder kan anses hafva ersatt utvidgnings- eller anläggningskostnaden,

denna kostnad till belopp af högst trehundra kronor fördelas af synerätt

till godtgörande på viss tid, beräknad från den dag, utvidgningen eller

anläggningen börjats, och till högst tio år efter då varande boställshafvares

afträde.

2 I afseende på skogens skötsel och vård lände till efterrättelse hvad

derom särskildt är stadgadt.

3. Torfmosse skall ändamålsenligt behandlas.

*

28 §.

1. Om hägnad i egoskilnad mot annans jord galle hvad derom är

stadgadt. Den hägnad, boställshafvare åligger i egoskilnad hålla, skall vid

boställes afträdande i fredgildt stånd lemnas.

2. Har till följd af sådan förening, som i 19 § af kongl. förordningen

den 21 december 1857 omförmäles, stängsel i egoskilnad mot annans

jord blifvit borttagen eller icke hållits så tät, att den mot mindre hemdjur

gör fred, och upphör den förening att vara gällande, då skall, om bostället

dervid innehafves af annan än den, som föreningen ingått, och

synerätt finner kostnaden för återuppsättande af den stängsel, bostället bör

hålla, uppgå till högre belopp än boställshafvaren anses böra vidkännas,

hägnadskostnaden af synerätten fördelas till godtgörelse på det antal år,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

som skäligt pröfvas, dock icke öfverstigande tjugu, räknadt från den tid,

då stängseln blifvit fullbordad.

3. Inom boställes egoområde vare boställshafvare ej förbunden att

hägnad uppehålla, der ej synerätten finner nödigt föreskrifva stängsel omkring

ängs- eller betesmark, som af ålder varit inhägnad.

29 §.

1. I fråga om nyodling eller upprödjning af beteshage å boställes

skogsmark gäller hvad derom stadgadt finnes.

2. Vill boställshafvare för tillämnad odling af kärr, mosse eller annan

oländig mark, deraf i dess närvarande skick föga eller ingen afkomst kan

erhållas, tillförsäkra sig rätt till frihetsår, enligt hvad derom särskildt stadgadt

är, göre anmälan om företaget hos Konungens befallningshafvande,

som derefter iakttager hvad gällande författningar i ty fall föreskrifva.

När frihetsår beviljas, bestämmer Konungens befallningshafvande om och

hvilka byggnader å den odlade lägenheten böra finnas. Virke till dessa

byggnader äfvensom till de för odlingen nödiga hägnader jemte erforderligt

bränsle eger boställshafvaren, under den tid, han innehar äfven sjelfva

bostället, hemta från dess skogsafkastning; men, sedan han afträdt bostället,

åtnjuter han icke annan rätt till afkastning af skogen, än att derifrån,

så vidt då varande innehafvare af bostället ändock kan från skogen

få sitt virkesbehof fyldt, virke till hägnad i odlingslägenhetens yttergränser

må tagas efter utsyning af vederbörande skogstjensteman.

3. Vid frihetsårens slut skall den odlade lägenheten, till åker och

äng behörigen häfdad, jemte erforderliga hägnader och byggnader i försvarligt

skick till bostället afträdas utan ersättning.

30 §.

Med odling genom flåhackning och bränning af torf förhålles enligt

hvad derom särskildt är stadgadt.

VII Kap.

Om öfverträdelse af nyttjanderätt till boställe.

31 §.

1. Hvad boställe tillhörer eller från dess egor är hemtadt och icke

till dess årliga afkastning räknas kan, må ej bostället afhändas, utan att

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

sådant ar särskild! tillåtet, ej heller skogseffekter, äfven om de kunna

anses tillhöra boställets årliga afkastning. Gödsel får icke bortföras från

boställe, förenad! med jordbruk. Stråfoder må boställshafvaren icke förr

än vid afträdestiden från sådant boställe bortföra utan särskildt tillstånd.

Detta sökes, om det äskas för längre tid än ett år, hos synerätt och eljest

hos Konungens befallningshafvande. Vid pröfning af ärendet tages i noggrant

öfvervägande, huruvida det begärda tillståndet, utan skada för bostället,

kan, med hänsyn till der befintliga förhållanden, meddelas med

eller utan vilkor. Innan dylikt ärende hos Konungens befallningshafvande

afgöres, skall domkapitlets yttrande inhemtas. Har boställshafvaren, när

han skall afträda bostället, foder öfver, hembjude det efterträdaren. Vill

han det ej lösa efter pris, som, der öfverenskommelse härom icke annorlunda

träffas, varder bestämdt af tre gode män, utsedde i den ordning,

lägen om skiljemän den 28 oktober 1887 angående val af sådana stadgar,

må afträdaren bortföra fodret.

2. Gör boställshafvare åverkan å bostället, eller öfverträder han eljest

sin nyttjanderätt, straffes så som i fråga om sådana förseelser, begångna af

brukare utaf legd jord, finnes stadgadt; vare ock skyldig ersätta all skada.

VIII Kap.

Om af- och. tillträde.

32 §.

1. Med afträde å de löningsboställen, som skola vara i författningsenlig

ordning utarrenderade, förhålles efter allmän lag.

2. Alla andra boställen afträdas såsom hittills den 1 maj; inrymme

dock afträdaren från den 14 mars honom, som efter kommer, halfva husen,

sätesbyggpingen deri ej inbegripen.

3. Aret före afträdet skall, om tillträdaren sådant påkallar, afträdaren

låta åt tillträdaren verkställa erforderligt höstbruk och sådd emot ersättning,

som, i brist af åsämjande, bestämmes af tre gode män, utsedde i

den ordning, lagen om skiljemän den 28 oktober 1887 i fråga om val af

sådana föreskrifver; dock att tillträdaren anskaffar utsäde.

4. År vid tiden för boställes afträdande icke bestämdt, hvem som

kommer att boställe tillträda, skall domkapitlet föranstalta, att bostället

emellertid varder behörigen brukadt och vårdadt, intill dess detsammas

skötsel och vård kan af tillträdare öfvertagas.

Bill. till Riksd. Prot. 18,94. 1 8and. 1 Afd. 1.9 lläft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

5. A alla med jordbruk förenade boställen vare afträdaren skyldig

att utan ersättning tillhandahålla efterträdaren den efter vanliga förhållanden

nödiga gödsel till första höst- och vårutsädet.

IX Kap.

Om tillsyn å boställen samt om ekonomiska besigtningar och

hnsesyner.

33 §.

Domkapitlet bör egna noggrann tillsyn deröfver, att inom stiftet belägna

boställen varda till hus och egor behörigen vidmakthållna, samt

att boställshafvare ej lemnas tillfälle genom försummande af honom åliggande

byggnads- och underhållningsskyldighet, till förnärmande af boställets

och efterträdares rätt, ådraga bostället större husröta, än som kan af den

försumliges tillgångar gäldas. Anser domkapitlet boställets rätt vara genom

något af domstol eller annan myndighet meddeladt beslut förnärmad,

skall domkapitlet föranstalta, att beslutet varder i behörig ordning öfverklagadt.

34 §.

Å alla boställen skola för tillsyn å deras häfd till hus och jord hållas

ekonomiska besigtningar så ofta sådane nödige finnas och sist å femte

året efter det, då husesyn eller ekonomisk besigtning nästförut å bostället

förrättats.

35 §.

Domkapitlet skall före utgången af februari månad hvarje år till

Konungens befallningshafvande insända uppgift på de boställen, å hvilka

ekonomiska besigtningar böra under året hållas; egande domkapitlet att i

händelse af särskild! behof äfven å annan tid ekonomisk besigtning å visst

boställe hos Kommgens befallningshafvande aska.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

19

36 §. .

Dessa besigtningar förrättas, efter Konungens befallningshafvandes förordnande,

på landet af kronofogden i orten eller annan kronobetjent,

biträdd af två nämndemän, och i stad af magistratsperson med biträde af

två utaf magistraten utseddde sakkunnige män. Dessa biträden kallas af

förrättningsmannen.

37 §.

1. Såsom jäf mot förrättningsman gäller: om han är med boställshafvare

uti den skyldskap eller det svågerlag, som i 13 kap. 1 § rättegångsbalken

om jäf mot domare sägs; eller om förrättningsman är boställshafvares

vederdeloman eller uppenbare ovän; eller om förrättningsman

eller den, som står till honom i sådan skyldskap eller svågerlag, som

nämndt är, eger i målet del eller eljest kan af förrättningen vänta synnerlig

nytta eller skada, dervid dock den omständighet, att förrättningsman

eller hans bemälde skyldeman, såsom medlem aFförsamlingen, är byggnadsskyldig,

ej må såsom jäf räknas. Har förrättningsman å tjenstens

vägnar rättegång med boställshafvare, eller söker någon sak med förrättningsmannen

eller tillfogar honom något med ord eller gerning i uppsåt

att honom dermed jäfvig göra, det må ej heller för jäf räknas.

2. Vet förrättningsman, att sådant jäf mot honom är, anmäle det

genast och utan att dag till förrättningen utsätta hos Konungens befallningshafvande,

som förordnar annan förrättningsman.

38 §.

Förrättningsman utsätter tid för de åt honom uppdragne ekonomiska

besigtningar, med iakttagande, att de hållas å tjenlig årstid och att, der

så ske kan, besigtningar i samma ort förrättas omedelbart efter hvarandra.

39 §.

Om tiden för besigtningen skall förrättningsmannen minst sex veckor

förut underrätta domkapitlet, som dels förordnar vederbörande kontraktsprost

eller annat ombud att å domkapitlets vägnar vid besigtningen närvara,

dels ock, när församlings rätt ifrågakommer, föranstaltar, att kyrkostämma

för utväljande af ombud för församlingen att dess rätt vid

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 30.

besigtningen bevaka varder hållen. Öfriga parter skola minst fjorton dagar

före besigtningen till densamma af förrättningsmannen kallas.

40 §.

När förrättningsman bevisligen iakttagit hvad, enligt nästföregående §,

honom åligger samt erhållit underrättelse, att ombuden blifvit utsedda,

må parts eller ombuds uteblifvande ej utgöra hinder för besigtningens

företagande.

41 §.

Anmäles vid förrättningen jäf mot förrättningsman, skall han beslut

deröfver meddela och, om jäfvet pröfvas lagligt, inställa förrättningen och

om förhållandet göra anmälan hos Konungens befallningshafvande, som

derefter förordnar annan förrättningsman. Ogillas jäfvet, skall förrättningen

fortgå; vederbörande obetaget att i sammanhang med hufvudsaken

klaga öfver beslut, hvarigenom jäfsanmärkning ogillats.

C

42 §.

Vid besigtningen åligger förrättningsmannen:

l:o) att affordra boställshafvaren redovisning för byggnadsbidrag, husröte-

eller brandskadeersättning eller andra medel, hvilka böra för boställets

räkning redovisas; >

2:o) att anmärka huru tillståndet med egendomen befinnes i de delar,

hvilka enligt denna boställsordning kunna utgöra föremål för uppmärksamhet;
3:o)

att i penningevärde uppskatta befunna brister, som kunna utan

nybyggnad afhjelpas, samt utsätta tid, hvarinom sådana brister, derest förrättningen

vinner laga kraft, böra genom vederbörande vara afhulpna;

4:o) att såväl vid förrättningens afsilande tillkännagifva som ock i

instrumentet anteckna, att den med förrättningen missnöjde, vid förlust af

rätt till vidare talan, eger inom 30 dagar efter förrättningens afslutande

anmäla sig hos domaren med begäran om laga syn.

43 §.

1. Aro icke inom den tid, som vid ekonomisk besigtning blifvit

bestämd för anmärkta bristers afhjelpande, desamma afhulpna, och har ej

hos kontrakstprosten blifvit styrkt att förrättningen öfverklagats, anmäle

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition jN:o 30.

kontraktsprosten förhållandet skyndsamligen hos domkapitlet, som har att

vidtaga de åtgärder, hvilka pröfvas nödiga till bevarande af boställets

och efterträdares bästa antingen medelst begäran hos öfverexekutor att

genom dess embetsåtgärd bristerna må blifva för lega på den försumliges

bekostnad afhulpna, eller genom beredande af erforderlig säkerhet hos

honom för husrötebeloppet.

2. Har vanvård blifvit vid besigtningen anmärkt, bör domkapitlet

påkalla laga syn.

44 §.

1. Kronobetjent och nämndeman erhålla för ekonomiska besigtningar

reseersättning och dagtraktamente enligt hvad i gällande resereglemente

bestämmes. Magistratsperson samt konsistoriiombud njuta reseersättning

och dagtraktamente lika som kronofogde och de magistratsperson biträdande

sakkunnige män lika som nämndemän.

2. Dessa ersättningar äfvensom lösen för ett exemplar af instrumentet,

som skall vid bostället förvaras, gäldas å första klassens bostadsboställen

och de löningsboställen, som af biskopar innehafvas eller skola

vara i författningsenlig ordning utarrenderade, af boställshafvare, å boställen

i Lappmarken af lappska ecklesiastikfonden, men å hvarje annat boställe

af kyrkans medel eller, om sådana saknas, af pastoratet; dock att, der

besigtning i följd af någon vederbörandes tredska eller försummelse särskildt

påkallas, kostnaden för sådan besigtning bör af den tredskande eller försumlige

gäldas.

45 §. ’

Husesyn förrättas å tjenlig årstid, på landet af domare jemte minst

två, högst sex nämndemän, allt efter som domaren pröfvar nödigt, samt

i stad af rådstufvurätt. Egande å landet domaren och i stad rådstufvurätten

att till rättens biträde vid synen, der så tinnes behöfligt, tillkalla

byggnadskunnig person.

46 §.

Husesyn är antingen laga syn eller af- och tillträdessyn.

47 §.

Laga syn hålles, då missnöje mot ekonomisk besigtning blifvit anmäldt,

äfvensom då laga syn af domkapitlet äskas eller för tillämpad nybyggnad

af byggnadsskyldig begäres.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

48 §.

1. Af- och tillträdessyn hålles i anledning af ombyte utaf boställshafvare.

2. A boställe, förenadt med jordbruk, skall sådan syn hållas året

näst före afträdet, när så tidigt ledigheten inträffat och bestämdt är hvem

som efter afträdaren skall bostället öfvertaga, att syn kan nämnda år å

tjenlig årstid medhinnas. Kan syn ej det året hållas, må den ega rum

under aft^rädesåret, sist inom sex månader efter afträdet.

3. Ä boställe utan jordbruk vare af- och tillträdessyn ej nödig, der

ej byggnads- och underhållsskyldighet åligger boställshafvaren, eller denne

eller vederbörande byggnadsskyldig senast vid afträdestiden sådan syn hos

domkapitlet äskar, eller domkapitlet eljest finner syn böra hållas. Af- och

tillträdessyn bör i dessa fall förrättas, der så ske kan, året före afträdet

och sist inom sex månader efter detsamma.

4. Då boställe för allmän kassas räkning stått under domkapitlets

förvaltning, vare i anledning af dess afträde af- och tillträdessyn ej nödig

med mindre sådan syn å någondera sidan äskas; börande efterträdande

boställshafvare, om han påyrkar syn, sist en månad efter tillträdet derom

hos domkapitlet göra framställning. Mottager boställshafvare boställe af

domkapitlet utan af- och tillträdessyn, svare sedan för allt hvad domkapitlet

under dess besittningstid i afseende på boställets bebyggande,

underhåll och vård ålegat.

49 §.

När af- och tillträdessyn bör ega rum, skall domkapitlet med öfverlemnande

af instrumentet öfver sista ekonomiska besigtning, om sådan

senare än husesyn hållits, i god tid af- och tillträdessyn begära hos domaren

på landet eller rådstufvurätten i stad.

50 §.

1. Då syn är begärd, skall domaren eller rätten dels utsätta tid för

densamma och derom underrätta Konungens befallningshafvande med begäran

vid af- och tillträdessyn att, derest till bostället hör skog, som hel

och hållen eller delvis står under boställshafvarens vård och för hvilken

viss hushållnings plan är faststäld, skogstjensteman måtte förordnas att vid

synen biträda, dels kungöra tiden minst två månader förut för domkapitlet,

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

som förordnar vederbörande kontraktsprost eller annat ombud att å dess

vägnar vid synen närvara, äfvensom, der församlings rätt ifrågakommer,

ombesörjer, att kyrkostämma för utväljande af ombud till bevakande af

församlingens talan varder hållen, dels ock föranstalta, att öfriga parter

varda minst fjorton dagar, om de inom pastoratet bo, eljest en månad

före synen till densamma kallade; börande domaren låta genom kronobetjent

nämnd till synen kalla.

2. Skall vid afträdet boställe af domkapitlet för allmän kassas räkning

öfvertagas, och är, då kallelse till af- och tillträdessyn, enligt hvad

nu sagdt är, utfärdas, den löntagare nämnd, som efter domkapitlet kommer

att bostället tillträda, då bör jemväl sådan löntagare genom domkapitlets

försorg till synen kallas.

3. Sist vid synens början skola synerätten tillhandahållas, af domkapitlet

bevis att hvad domkapitlet enligt 1 och 2 momenten af denna

paragraf åligger blifvit behörigen fullgjordt, samt af vederbörande kyrkostämmoordförande

intyg, hvilka församlingsombud blifvit utsedda.

51 §.■

Syn må ej uppehållas deraf, att behörigen kallad part eller utsedt

ombud uteblifver.

52 §.

Vid laga syn behandlas de ämnen, som blifvit enligt denna boställsordning

till sådan syn hänskjuta. Ej må vid laga syn årsberäkning för

nybyggnad bestämmas.

53 §.

Hvad i 42 § 1 momentet stadgas för ekonomisk besigtning, galle

äfven för af- och tillträdessyn, och iakttages derjemte vid sådan syn följande

af synerätten:

1. Efterses och antecknas i hvad mån förut föreskrift^ nybyggnader,

förbättringar och andra åtgärder blifvit verkstälda.

2. Är sedan sista ekonomiska besigtning eller husesyn hus, som bör

vid bostället finnas, nybygdt, tillses, huruvida det är i öfverensstämmelse

med gifna föreskrifter samt i öfrigt ändamålsenligt och med omsorg uppfördt.

Synerätten mcddele derefter beslut, huruvida huset må, i befintligt

skick eller sedan derå anmärkta felaktigheter och brister blifvit afhulpna,

insynas, eller om det skall alldeles utdömas.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

3. Hvarje bostället i öfrigt tillhörande hus besigtigas. Finnes hus

vara så bristfälligt, att det icke vidare kan för sitt ändamål användas eller

med fördel bättras, skall det utdömas samt byggandet af nytt föreskrifvas,

och skall dertill utses plats, hvilken, så vidt utan skada för bostället eller

oskälig tillökning i den byggnadsskyldiges tunga ske kan, efter tillträdarens

önskan lämpas. Utdömes eller felas sätesbyggning å bostadsboställe

af första klassen, hänvisas vederbörande att om ritning och fastställelse

derå, efter hvad derom föreskrifvet är, föranstalta. Utdömes eller felas

annat hus, bestämmer synerätten storleken, inredningen och öfriga beskaffenheten

af det nya samt uppgör kostnadsförslag.

4. Nödiga förbättringar å hus, som anses böra bibehållas, föreskrifvas,

med utsättande af derför erforderlig kostnad.

5. Boställets egor besigtigas. De brister, afträdaren låtit komma sig

till last i afseende på åkerns häfdande, öfriga egors skötsel och vård, hägnaders

och dikens anbringande och underhåll samt torfmosses behandling,

allt efter hvad för hvarje fall är stadgadt, antecknas, de åtgärder och förbättringar,

som i följd deraf erfordras, föreskrifvas och kostnaden för desamma

utsättes. Finnes antaget brukningssätt uppenbart leda till skada

för bostället, föreskrifves nödig rättelse.

6. Om till bostället hör skog, för hvilken hushållningsplan är faststäld,

skall, så vidt denna skog står under boställshafvarens vård, noggrann

undersökning af skogsskötseln anställas. År andel i den behållna

afkastningen tillerkänd boställshafvaren, skall af kostnaden för afhjelpande

af anmärkta brister i afseende å fröträd och skogsåterväxt påföras afträdaren

lika andel, som han egt att af den behållna afkastningen tillgodonjuta.

På enahanda sätt förfares i fråga om värdet af sådant för afhjelpande

af brister å boställets hus och hägnader behöfligt virke, som ej kan

hemtas från den afträdare^ besinningstid enligt hushållningsplanen tillhörande

skogsafkastning.

7. Vinnes utredning derom, att åkerjordens behöriga gödning försummats,

ålägges afträdaren att tillföra bostället gödningsämnen efter ty

behofvet fordran

8. Ärsberäkning bestämmes för ej mindre den utaf afträdaren under

hans besinningstid verkstälda nybyggnad, för hvilken han är till årsberäkning

berättigad, och för hvilken ärsberäkning ej förut blifvit faststäld, än

äfven dylik nybyggnad, som vid synen föreskrifves.

9. I händelse afträdaren antingen verkstält öfverbyggnad, såsom i

19 § sägs, eller försummat den nybyggnad, honom ålegat, vare sig utan

rätt till ärsberäkning, eller mot rätt till ärsberäkning, så vidt på hans

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 30.

besittningstid belöper, uppskattas värdet af öfverbyggnaden eller den försummade

nybyggnaden.

10. Beslut meddelas om fördelning på vissa år af kostnad eller förlust

i de fall, då sådan fördelning enligt denna författning är medgifven.

11. Tid utsättes, inom hvilken af synerätten föreskrifna arbeten skola

vara verkstälda.

12. I allt annat, hvartill denna boställsordning föranleder, anställes

undersökning och meddelas föreskrift.

54 §.

1. På grund af hvad vid af- och tillträdessyn af rätten blifvit bestämdt

skall, der så erfordras, emellan afträdare och tillträdare upprättas

och i synerättens utslag införas liqvid, fullständigt upptagande å ena sidan

alla de belopp, hvilka påförts afträdaren, och å andra sidan allt hvad

honom tillgodoförts.

2. Liqviden, som inrättas efter hvad behofvet i hvarje fall fordrar,

skall tydligt utvisa hvad afträdaren eller tillträdaren blifver skyldig eller

får till godo.

55 §.

Har af- och tillträdessyn hållits före afträdet, må afträdaren vid uppgörelse

med tillträdaren tillgodoräkna sig kostnaden för de afträdaren

ålagda arbeten, som han före afträdet verkstält. Efter afträdet må han

ej befatta sig med några arbeten å bostället, utan skall hvad då brister

af det, som på honom ankommer, verkställas af tillträdaren mot rätt till

derför upptaget kostnadsbelopp, hvilket skall af afträdaren nedsättas hos

domkapitlet och icke må af tillträdaren lyftas, innan domkapitlet härtill

lemnat tillstånd med eller utan vilkor om säkerhets ställande hos domkapitlet

för medlens användande. Nödiga föreskrifter i dessa hänseenden

skola i synerättens utslag meddelas.

56 §.

I det fall, som i 50 § 2 momentet afses, skall, sedan rättsförhållandet

emellan afträdaren och domkapitlet bestämts, synerätten, efter ty ske kan,

emellan domkapitlet och efterträdande löntagare skilja.

57 §.

1. För husesyner njuta domare, nämnd och skogstjensteman reseersättning

och dagtraktamente enligt gällande resereglemente, ordförande

Bill. till Itiksd. Prot. 1894. 1 Sami. 1 Afd. It Häft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

och ledamot i rådstufvurätt samt konsistoriiombud reseersättning och dagtraktamente,

ordföranden lika som häradshöfding, ledamot lika som nämndeman

och konsistoriiombud lika som kronofogde, samt biträdande byggnadskunnig

person godtgörelse efter synerättens bestämmande. Till kostnad

för husesyn räknas jemväl lösen för ett exemplar af syneinstrumentet,

hvilket skall vid bostället förvaras.

2. Vid laga syn skall kostnaden derför gäldas för boställen af första

klassen samt de löningsboställen, som innehafvas af biskopar eller äro i

författningsenlig ordning utarrenderade, af vederbörande boställshafvare,

för boställen i Lappmarken af lappska ecklesiastikfonden, och för hvarje

annat boställe af kyrkans medel, eller, om tillgång saknas, af pastoratet,

der icke synerätten finner vare sig att synen blifvit utan giltig orsak påkallad,

eller ock att, när synen egt rum efter anmälan om vanvård, anmärkningen

varit befogad, i hvilka händelser den skyldige skall åläggas

att af synekostnaden gälda hvad synerätten skäligt pröfvar.

3. Kostnaden för af- och tillträdessyn skall gäldas för bostadsboställe

af första klassen samt de löningsboställen, som innehafvas af biskopar eller

äro i författningsenlig ordning utarrenderade, utaf afträdare och tillträdare

till hälften hvardera, för bostadsboställen af andra klassen och de löningsboställen,

som af kyrkoherdar innehafvas, af pastoratet, afträdare och tillträdare

till en tredjedel hvardera, samt för hvarje annat boställe af kyrkans

medel eller, om sådana saknas, af pastoratet.

58 §.

Om fullföljd af talan mot syne- eller rådstufvurätts äfvensom mot

hofrätts beslut i dessa mål, galle hvad derom är stadgadt; och skall domstolen

meddela fullständig underrättelse om hvad i sådant afseende är att

iakttaga.

59 §.

Inom fjorton dagar efter afsilande af ekonomisk besigtning eller

husesyn skall ett exemplar af besigtnings- eller syneinstrumentet för domkapitlets

räkning afgLftsfritt till konsistoriiombudet öfversändas. Inom

samma tid tillhandahållas vederbörande parter mot lösen nödiga exemplar

af instrumentet antingen å förrättningsstället eller å annat ställe inom häradet

eller tingslaget, derom vid förrättningens slut underrättelse meddelas.

60 §.

Vederbörande byggnads- och underhållsskyldig skall inom en månad

efter förloppet af den tid, då, enligt hvad honom genom synerätts laga

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

kraft egande beslut förelagdt blifvit, anmärkta brister och felaktigheter

bort vara afhulpne eller föreskrifven nybyggnad verkstad, om fullgörandet

till domkapitlet ingifva anmälan, vitsordad, för annan byggnads- och

linderhållsskyIdig än boställhafvare, af denne, och, beträffande boställshafvaren

åliggande arbeten, af två utaf församlingen för sådant ändamål

å kyrkostämma utsedda ombud. Försummar byggnads- och underhållsskyldig

hvad nu sagdt är, skall öfverexekutor, på anmälan härom af domkapitlet,

vidtaga erforderliga åtgärder för verkställighet på den försumliges

bekostnad af hvad eftersatt blifvit. Skulle hvad domkapitlet såsom boställshafvare

blifvit ålagdt ej fullgöras, eger församlingen eller efterträdande

boställsliafvare verkställighet hos öfverexekutor påkalla.

X Kap.

Allmänna bestämmelser.

61 §.

Instrument öfver ekonomiska besigtningar och husesyner samt andra

bostället rörande handlingar skola, jemte förteckning å desamma, af boställshafvare

derstädes eller i kyrkan förvaras, vid besigtningar och syner

tillhandahållas samt vid afträde till efterträdaren öfverlemnas.

62 §.

Hvad för boställsliafvare i denna boställsordning är föreskrifvet galle

äfven för arrendator eller brukare, som är i författningsenlig ordning antagen,

samt, i tillämpliga delar, äfven för domkapitlet för den tid, domkapitlet

för allmän kassas räkning boställe innehafver.

63 §.

Finner synerätt till boställe hörande jordbruk vara af så obetydlig

omfattning, att för boställen med jordbruk gifna bestämmelser till större

eller mindre del synas icke derå tillämplige, eger syneråtten förordna, om

och i hvilken mån beträffande sådant boställe skola tillämpas för boställen

utan jordbruk meddelade stadgande!!.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

64 §.

Sedan bestämdt blifvit, bvilka hus skola å boställe finnas, eller förordnande

enligt 63 § meddelats, må, utan hinder deraf att beslut härutinnan

vunnit laga kraft, synerätt, på grund af sedermera inträffade förändrade

förhållanden, i dessa afseenden annorlunda förordna.

65 §.

För pastorat, bestående af både lands- och stadsförsamling, skall, i

brist af godvillig öfverenskommelse, Konungens befallningshafvande för

viss tid, högst femtio år, bestämma, huru stor lott af den pastoratet tillkommande

byggnads- och underhållsskyldighet å andra och tredje klassernas

bostadsboställen skall påläggas hvarje särskild församling inom pastoratet;

dervid hänsyn skall tagas både till invånareantalet i de olika

församlingarne och till summan af senast påförda bevillningafgifter för

de beskattningsföremål, för hvilka deltagande i byggande och underhåll

af prestgård skall ega rum, dock med iakttagande, hvad landsförsamling

angår, icke allenast af den lindring, som i sådant hänseende enligt gällande

lag är medgifven för andra beskattningsföremål än fastighet, utan

ock deraf att, äfven om bostadsbostället är i stad beläget, landsförsamling

icke må påföras andel i mer än som motsvarar den, enligt 14 § 1 mom.

i denna boställsordning, pastorat åliggande byggnads- och underhållsskyldighet

å bostadsboställe af samma klass å landet.

Med tillämpning af hvad sålunda bestämmes, verkställer synerätt fördelningen

emellan pastoratets församlingar så att en hvar bland dessa får,

'' så vidt ske kan, särskilda af de laga husen att bygga och underhålla.

66 §.

Då löntagare, som saknar visst boställe, är berättigad till fri bostad,

skall bostadens beskaffenhet lämpas efter hvad derom för motsvarande

boställe är stadgadt.

67 §.

1. För andra klassens bostadsboställen på landet i Skåne gäller fortfarande

hvad derom särskildt är stadgadt.

2. Der eljest å viss ort eller för visst boställe, i följd af särskildt

stadgande, öfverenskommelse eller annan giltig grund, i fråga om hvem

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 30.

byggnads- och underhållsskyldigheten åligger eller om fördelningen af densamma,

ett annat förhållande eger rum, än som öfverensstämmer med hvad

derom i allmänhet varit stadgadt, tillämpas fortfarande hvad sålunda hittills

undantagsvis varit härutinnan gällande.

XI Kap.

Om tillämpning af denna boställsordning och öfvergångsstadganden.

68 §.

1. Denna boställsordning skall, med iakttagande af hvad här nedan

sägs, tillämpas irån och med den 1 maj 1895.

2. Hittills utnämnd löntagare vare ej, mot sitt bestridande, underkastad

andra än de före denna boställsordnings utfärdande gällande föreskrifter

i afseende på de laga husens byggande och underhåll; och skall

boställsordningen i detta afseende, så länge den ej är för boställshafvaren

gällande, icke heller för annan, som å boställe är byggnadsskyldig, tillämpas.

3. A andra klassens bostadsboställen på landet skall pastoratet, enligt

hittills gällande föreskrifter, fortfarande bygga och underhålla spanmålsbod,

så länge boställshafvaren uppbär löningssäd i skäppan. När detta

förhållande upphör och spanmålsbod ändock bör å bostället finnas, inträder

kyrkoherdens skyldighet att, enligt denna boställsordning, spanmålsbod

bygga och underhålla.

4. Den rätt, som i följd af särskildt stadgande eller landssed hittills

på vissa orter må tillkomma afträdande boställshafvare att efter sitt afträde

njuta skörden af den näst förut å bostället utsådda höstsäden, vare

ej gällande för löntagare, som härefter utnämnes.

5. Stadgandet i 57 § 3 momentet beträffande bostadsboställen af andra

klassen och de löningsboställen, som af kyrkoherdar innehafvas, skall tillämpas

först vid de af- och tillträdessyner, som hållas vid härefter utnämnd

löntagares afträde.

6. Hvad för vissa stift är i fråga om ersättning för odlingsarbeten

å prestboställen genom särskilda kongl. bref stadgadt skall härefter tillämpas

endast beträffande de odlingar, hvilka äro påbörjade före år 1895.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kongl. Maj:t Nåd. Proposition N:o 30.

7. De laga hus, som blifvit uppförda innan denna boställsordning,

efter hvad nu sagdt är, skall tillämpas, må ej, der de, enligt förut gällande

stadganden, äro godkända eller antagliga, utdömas derföre, att de ej med

boställsordningen öfverensstämma.

69 §.

Vid den af- och tillträdessyn, som å boställe hålles i anledning af

första härefter inträffande ombyte af boställsliafvare, skall synerätten dels,

i den mån förhållandena sådant påkalla, enligt förut gällande stadganden,

bedöma afträdarens byggnads-och underhållsskyldighet samt rättsförhållandet

emellan honom och tillträdaren, dels ock, såvidt stadgandena i 68 § 2 momentet

medgifva, med tillämpning af denna boställsordning, bestämma

hvilka laga hus böra å bostället finnas samt hvem byggnads- och underhållsskyldigheten

af de samma derefter skall åligga. De hus, som dervid

till byggande och underhåll från en till annan öfvergå, skola i fullgodt

stånd lemnas; och böra förty alla å dessa .hus vid synen anmärkta brister

afhjelpas eller ersättas af den, hvilken dessa bristers afhjelpande, enligt

förut gällande stadganden, ålegat.

70 §.

Hittills utnämnd löntagare, som boställe tillträdt och i anledning af

hvars tillträde af- och tillträdessyn hållits, innan tillämpning af denna boställsordning

vidtager, vare ej berättigad att af annan byggnadsskyldig å

bostället fordra andra laga hus än dem, som dittills blifvit derstädes insyn

ta; men åstundar sådan boställshafvare, att boställsordningen, utom beträffande

de laga husens antal, i öfrigt, i fråga om deras byggande och

underhåll, må redan under hans besittningstid vinna tillämpning, göre

derom anmälan vid husesyn; och skall, der i följd af dylik anmälan annan

fördelning af byggnads- och underhållsskyldigheten af denna boställsordning

föranledes, synerätten förordna om sådan fördelning, med iakttagande

af hvad i nästföregående paragraf sagdt är. Sådan anmälan må dock ej

göras af löntagare, hvars efterträdare vid boställsordningens utfärdande

är nämnd.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

31

;i Uli‘)l''f£>YtÖ

T ■ r

:i:* 1» IT »i

''-M

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 16

december 1887.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Themptander,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Eiirensvård,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

von Krusenstjerna,

friherre Tamm,

friherre Peyron.

l:o.

Departementschefen, statsrådet Hammarskjöld anmälde i underdånighet

ett af utsedde komiterade framlagdt förslag till förordning angående presterskapets

boställen jemte de af domkapitlen och Stockholms stads konsistorium,

Kongl. Maj:ts befallningshafvande i samtliga länen, öfverståthållareembetet,

domänstyrelsen och kammarkollegium i ämnet afgifna underdåniga

utlåtanden; och hemstälde departementschefen, att handlingarna i ärendet

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

finge öfverlemnas till högsta domstolen för afgifvande af yttrande öfver

nämnda förslag i hvad detsamma afsåge upphäfvande af allmän lag.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lemna nådigt

bifall.

Ex protocollo:

Alfred Zimmerman.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

33

Utdrag af protokollet öfver ett lagärende, hållet uti Kongl. Maj ds

högsta domstol fredagen den 13 januari 1888.

Andra rummet.

Närvarande:

Justitieråden: Wretman,

Hernmarck,

Wedberg,

^HLGREN,

Abergsson,

Herslow,

Norberg.

Under högsta domstolens sammanträde denna dag fortsatte och slutade

häradshöfdingen Montelius föredragningen af det till högsta domstolen,

för afgifvande af yttrande, öfverlemnade förslag till förordning angående

presterskapets boställen; varande berörda förslag bilagdt detta protokoll.

Förslaget, såvidt det ansågs enligt remissen utgöra föremål för högsta

domstolens granskning och utlåtande, föranledde följande anmärkningar.

1 §•

Då första momentet, enligt dess föreslagna lydelse, icke, såsom meningen

uppenbarligen vore, omfattade sådana hemman och lägenheter, som

Uih. till Rilesd. Prat. 1804. 1 Sami. 1 Afd. 15 Raft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 30.

vore anslagna till aflöning utan att tillika vara afsedda till bostad, hemstälde

högsta domstolen, att det emellan ordet »bostad» och ordet »aflöning»

i förslaget förekommande ordet »och» måtte utbytas mot ordet »eller».

Orden »ständig» i första mom. och »ständiga» i andra mom. ansåg

högsta domstolen vara öfverflödiga och möjligen vilseledande samt förty

höra uteslutas.

Då sista punkten af andra mom. i dess föreslagna lydelse syntes icke

med erforderlig tydlighet utmärka, att till löningsboställen skulle hänföras

jemväl de till prestenkesäten anslagna hemman eller lägenheter, hemstälde

högsta domstolen, att i nämnda punkt orden »andra boställen, afsedda att

af löntagare brukas eller att i författningsenlig ordning utarrenderas»,

måtte utbytas mot uttrycket »öfriga boställen».

3 §•

Enär nu gällande lagstiftning icke innehölle något stadgande om hvad

med »besutenhet» förstodes, hemstälde högsta domstolen, att, i stället för

den föreslagna 3 §, måtte på lämplig plats i författningen införas stadgande

i syfte, att, om synerätten funne till boställe hörande jordbruk vara

af så obetydlig omfattning, att för boställen med jordbruk gifna bestämmelser

till större eller mindre del syntes icke vara derå tillämpliga, synerätten

egde förordna, om och i hvilken mån, beträffande sådant boställe,

skulle tillämpas för boställen utan jordbruk meddelade stadganden; hvarförutom

i författningen ansågs böra uttryckas att, utan hinder deraf att

beslut härutinnan icke öfverklagats, synerätt på grund af inträffade förändrade

förhållanden egde i detta afseende annorlunda förordna.

15 §.

Syftet i denna paragraf syntes vara, icke att från tillämpning beträffande

första klassens bostadsboställen undantaga allt hvad kap. III innehölle

om byggnads- och underhållsskyldigheten, utan endast att utmärka,

hurusom för hvarje sådant boställe skulle gälla hvad särskilt vore förordnadt

i fråga om hvem det ålåge att bygga och underhålla de till bostället

hörande laga hus. Med anledning häraf ansåg högsta domstolen

att, till förekommande af tvetydighet i berörda hänseende, paragrafen borde

ändras så, att nämnda syfte tydligare framginge af ordalydelsen.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

35

16 § 1 mom.

Enär, enligt den här angifna fördelning af byggnads- och underhållsskyldigheten

emellan boställshafvaren och pastoratet, det sistnämndas skyldighet

i omföfmälta hänseende torde blifva icke obetydligt lindrigare än

den enligt hittills gällande bestämmelser varit; och då en innehafvare af

andra klassens bostadsboställe i allmänhet behöfde, äfven om bostället icke

vore med jordbruk förenadt, hålla häst för fenster esor, hemstälde justitieråden

Wretman, Hernmarck, Ahlgren och Abergsson, att, bland hus, som

skulle af pastoratet byggas och underhållas, måtte, utöfver hvad förslaget i

sådant afseende innehöll, upptagas åtminstone stall.

17 §•

Då här angifna fördelning å ena sidan icke torde böra under väsentligen

oförändrade förhållanden rubbas, men å andra sidan syntes icke

lämpligen kunna för all framtid bestämmas, hemstälde justitieråden Wretman,

Hernmarck, Abergsson och Her slom, att i författningen måtte uttryckas,

att fördelningen skulle göras för viss tid, högst femtio år.

.\ , '' . -‘i i -■■■v, IV .*..*♦ - •;=.[. ; j.j; i : • <

18 § 2 mom.

Då innehafvare af tredje klassens bostad sboställen å landet, med afseende

å dem tillmätta löneinkomster, icke torde kunna anses mägtiga att

utan församlingarnes deltagande uppföra och underhålla dessa boställens

alla laga hus, hvilka enligt förslaget skulle blifva ansenligt kostbarare än

enligt hittills tillämpade stadganden, och då skälig anledning syntes icke

förefinnas att i fråga om sådana boställen antaga annan grund för byggnads-

och underhållsskyldighetens fördelning, än som vidkommande andra

klassens bostadsboställen å landet föreslagits, ansåg högsta domstolen, att

äfven å tredje klassens bostadsboställen å landet berörda skyldighet borde

fördelas på enahanda sätt som i fråga om andra klassens dylika boställen

blifvit vid 16 § 1 mom. hemstäldt.

20 §.

På de af kammarkollegium åberopade grunder ansåg högsta domstolen,

att denna paragraf borde utgå.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

30 och 34 §§.

Justitierådet Wedben/ anmärkte att, då i fråga om dikning och hägnad

i egoskilnad, hvarom i dessa paragrafer förmäldes, skulle gälla hvad derom

vore i allmänhet stadgadt, det i samma paragrafer icke borde, på sätt som

skett, hänvisas till hvad derom vore särskildt stadgadt, hvilket innebure

att rörande dessa ämnen funnes eller komme att meddelas särskilda, från

allmänna lagens föreskrifter afvikande stadganden.

37 §.

/ mom. Med anledning af hvad domänstyrelsen erinrat, ansåg högsta

domstolen momentet böra så affattas, att deraf framginge, att skogseffekter,

äfven om de kunde anses tillhöra boställes årliga afkastning, ej finge bostället

afhändas, utan att sådant vore särskildt tillåtet.

Vidare hemstälde justitieråden Wretman, Hernmarck och Herslow, att

sista meningen i detta mom., från och med orden: »och skall förty» till

och med orden: »boställen tillämpas», måtte, såsom obehöflig, uteslutas.

Justitierådet Wedberg ansåg, att nu gällande förbud mot foders bortförande

från boställe borde såsom regel qvarstå; dock att det finge på

myndighets pröfning ankomma att för vissa fall bestämma om och på hvad

vilkor undantag från förbudet kunde medgifvas.

2 mom. Högsta domstolen ansåg detta mom. böra affattas i det syfte,

att boställshafvare, som gjorde åverkan å bostället eller eljest öfverträdde

sin nyttjanderätt, skulle straffas så, som i fråga om sådana förseelser, begångna

af brukare utaf legd jord, funnes stadgadt, och vara skyldig

ersätta all skada.

38 §.

Här föreslagna påföljd för vanvård af boställe syntes innefatta obillig

inskränkning i boställshafvarens rättighet att tillgodonjuta honom tillförsäkrade

löneförmåner, hvadan och då den ifrågasatta åtgärden för öfrigt,

med afseende å arrende- eller brukningstidens obestämdhet, svårligen torde

kunna med någon säkerhet påräknas leda till åsyftadt mål, justitieråden

Wretman, Hernmarck, Wedberg, Ahlgren, Åbergsson och Herslow hemstälde,

att denna paragraf måtte uteslutas.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 30.

37

44 §.

Enär lämpligt syntes att stadganden om jäf i olika lagar blefvo, så

vidt möjligt, öfverensstämmande, och skäl saknades att, på sätt i förslaget

skett, utsträcka anledningarne till jäf så, att förrättningsman vid ekonomisk

besigtning skulle anses jäfvig äfven på den grund, att hans vederdeloman

eller uppenbare ovän kunde af förrättningen vänta synnerlig nytta eller

skada, hemstälde justitieråden Wretman, Hernmarck, Wedberg Ahlgren och

Abergsson, att förevarande paragraf måtte omredigeras, hvarvid 6 § utsökningslagen

kunde hufvudsakligen följas.

54 § 4 mom.

Enär det ej torde kunna antagas, att de boställshafvare, hvarom här

vore fråga, i allmänhet redan vid tillträdet af bostället om detsamma egde

den fullständiga kännedom, som erfordrades för ett tillförlitligt bedömande,

huruvida anledning för boställshafvaren förekomme till påyrkande af särskild

syn, hemstälde högsta domstolen, att orden »sist vid tillträdet» måtte

utbytas mot orden »sist en månad efter tillträdet».

56 § 2 mom. och 61 §.

Med erinran att den löntagare, som efter konsistorium skulle tillträda

boställe, enligt sakens natur, såsom i 61 § af förslaget också syntes uppmärksammadt,

icke stode i något rättsförhållande till den, som afträdde

bostället till konsistorium, utan i allt, hvad anginge boställshafvares åligganden,

egde vända sig allenast mot konsistorium, som i förhållande till

honom vore afträdare, ansågo justitieråden Hernmarck, Abergsson och

Her slom, att det i 56 § 2 mom. förekommande stadgande »och varde han

vid densamma jemte konsistorium såsom tillträdare ansedd» kunde gifva

anledning till det missförstånd, att konsistorium och den löntagare, hvilken

senare i ordningen skulle mottaga bostället, skulle betraktas såsom medparter,

ehuru de i flere afseenden kunde ega stridiga intressen; och hemstälde

justitieråden förty att den citerade meningen måtte utgå.

I följd häraf hemstälde justitieråden tillika att 61 § måtte omredigeras

ungefär sålunda:

»I det fall, som i 56 § 2 mom. sägs, skall, sedan rättsförhållandet

emellan afträdare!! och konsistorium bestämts, synerätten, efter ty ske kan,

emellan konsistorium och efterträdande löntagare skilja».

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

Justiteråden Wretman och Wedberg ansågo, att åt stadgandena i 56 §

2 möm. samt i 61 §, så vidt de afsågo efter konsistorium tillträdande löntagare,

borde gifvas det innehåll, att denne skulle till den der nämnda

syn kallas och att han egde, der han så nödigt aktade, vid synen föra

talan i hvad rörde hans rätt; och att dervid endast för det fall, att han

och konsistorium derom åsämjdes, rättsförhållandet dem emellan finge

komma under bedömande.

Ex protocollo:

Otto Rooth.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maja» Nåd. Proposition N:o 30.

39

Utdrag af protokoll öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5

september 1888.

Närvarande:

Statsråden: Lovén.

friherre von Otter,

von Krusenstjerna,

Wennerberg,

Bergström,

friherre Palmstierna,

Lönegren.

l:o.

Departementschefen statsrådet Wennerberg anförde:

»I skrifvelse den 28 januari 1868 hafva Rikets Ständer, med erinran

hurusom de hufvudsakligaste gällande lagstadgandena om sättet för husbyggnad

å de ecklesiastika boställena äfvensom ordningen för deras häfd

redan då vore icke mindre än 100 år äldre än de, som gälde för militiestatens

boställen, samt att det läge i sakens natur, att de förra ej kunde

vara lämpliga för de bestående förhållandena, enär, efter en så lång tidrymd,

med hänseende ej mindre till förändrade lefnadsvanor och behof,

än till ett alldeles omgestaltadt jordbrukssätt, dels boställshusen, sådana

de efter den gamla lagen skulle till antal och beskaffenhet uppföras,

befunnes ömsom otillräckliga, ömsom öfverflödiga, dels ock åtskilliga

bestämmelser rörande vilkoren för tillgodogörande af ett boställes afkastning

numera förefölle onyttiga och föråldrade, om ej till och med men
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kongl. Maj:ts Nåd- Proposition N:o SO.

liga, i underdånighet anhållit, det Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och

för Rikets Ständer framlägga förslag till en, om än i vissa delar efter särskilda

förhållanden inom olika orter lämpad, likväl, såvidt sådant läte sig

göra, för hela riket gällande ecklesiastik boställsordning.

Sedan med anledning häraf Kongl. Maj:t i nådig skrifvelse den 13

februari 1863 anbefalt kammarkollegium att utarbeta och till Kongl. Maj:t

inkomma med förslag till förordning i den syftning Rikets Ständers skrifvelse

angåfve, samt kammarkollegium från presterskap^ och domkapitlen

i riket, utom i fråga om prestgårdarne i Skåne, för hvilka den blifvande

ecklesiastika boställsordningen, enligt kollegii tanke, ej borde komma att

gälla, infordrat yttranden i ärendet, har kollegium upprättat och med underdånigt

utlåtande af den 30 mars 1865 till Kongl. Maj:t öfverlemnat förslag

till ifrågakomna boställsordning.

Med afseende härå blef af Kongl. Maj:t förordnadt, att vederbörande

presterskap kontraktsvis, samtliga domkapitel äfvensom alla Kongl. Maj:ts

befallningshafvande skulle öfver detta förslag höras och inom viss tid afgifva

yttranden, att kollegii utlåtande och förslag skulle tryckas och göras

tillgängligt i bokhandeln, samt att kollegium skulle genom kungörelse i allmänna

tidningar uppmana dem, som kunde finna sig dertill föranlåtne, att

yttranden öfver förslaget inom viss tid till kollegium ingifva; hvarefter

kollegium hade att till Kongl. Maj:t inkomma med det ytterligare undei''- dåniga utlåtande, hvartill omständigheterna kunde föranleda; och har kollegium

derefter den 29 april 1867 aflåtit nytt underdånigt utlåtande, deri,

hufvudsakligen till följd af anmärkningar, som i sålunda infordrade yttranden

blifvit mot förslaget framstälda, och för hvilka redogörelse i utlåtandet

lemnats, föreslagits åtskilliga, till en del ganska väsentliga, ändringar

i det först upprättade förslaget.

Efter det Riksdagen i underdånig skrifvelse af den 10 maj 1876 förnyat

sin i skrifvelsen af den 28 januari 1863 gjorda underdåniga anhållan,

är nådigt uppdrag vordet meddeladt särskild person att, efter granskning

af de utaf kammarkollegium den 30 mars 1865 och den 29 april 1867

afgifna utlåtanden och förslag till boställsordning, i den mån förändrade

förhållanden eller eljest förekomna anledningar dertill kunde föranleda, utarbeta

förslag till de jemkningar i författningsförslagets olika delar, som

deraf kunde blifva en följd; hvarefter, sedan detta uppdrag blifvit fullgjordt,

särskilde komiterade varit utsedde att granska det sålunda uppgjorda

nya förslaget.

Sedan denna granskning blifvit verkstäld, hafva bemälde komiterade

med underdånig skrifvelse af den 28 mars 1879 öfverlemnat förslag till

förordning angående presterskapets boställen, hvilket förslag jemte dertill

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

hörande motiv och det underdåniga utlåtandet samt reservationer från två

af de komiterade, till trycket befordrats.

Öfver sist nämnda förslag äro underdåniga yttranden inhemtade från

domkapitlen, Stockholms stads konsistorium, Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i samtliga länen och öfverståthållareembetet äfvensom från domänstyrelsen

och kammarkollegium, hvarjemte högsta domstolen öfver förslaget,

i hvad det afser upphäfvande af allmän lag, den 13 januari innevarande

år afgifvit utlåtande.

Efter öfvervägande af hvad Rikets Ständer och Riksdagen i omförmälda

skrivelser andragit äfvensom hvad komiterade och öfrige vederbörande

anfört och hemstält, har inom ecklesiastikdepartementet uppgjorts

ett i vissa hänseenden från de af komiterade föreslagna bestämmelser afvikande

förslag till ecklesiastik boställsordning.»

Detta förslag upplästes, hvarefter departementschefen vidare anförde:

»De i boställsordningen föreslagna stadganden i 14 § angående fördelning

af byggnads- och underhållsskyldigheten å andra klassens bostadsboställen

på landet, i 23 och 24 §§, såvidt de afse anläggande af torp å

boställe, och i 32 §, i hvad den innehåller bestämmelse om rätt för tillträdare

att före tillträdesdagen inrymmas i halfva husen, afvika från hvad

presterskapets privilegier den 16 oktober 1723 innehålla, i 4:de punkten

derom att angående prestgårdsbyggnaden skall förblifva efter 41 § af 1720

års resolution på allmogens besvär, i !J:de punkten om uppsättande af torp

på prestbords egor och i 13:de punkten om förbud för futurus successor

att med sitt bohag inflytta i prestgården innan nådårets förlopp.

Då på grund af 114 § regeringsformen rubbning i presterskapets privilegier

ej må ske utan kyrkomötets bifall, hemställer jag, att kyrkomötets

yttrande måtte inhemtas, huruvida kyrkomötet medgifver, att, utan hinder

af hvad nämnda punkter i privilegierna innehålla, nyssomförmälda stadganden

i 14, 23, 24 och 32 §§ i boställsordningen må varda gällande».

På tillstyrkan af statsrådets öfrige ledamöter biföll

Hans Maj:t Konungen hvad departementschefen hemstält;

och skulle skrifvelse till kyrkomötet aflåtas med den lydelse

bilagan A. vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Hjalmar Westerling.

Bih. till Rikstl. Prot. 18,94. 1 Sami. 1 Af cl. 15 Höft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

Kyrkomötets underdåniga skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts

nådiga skrifvelse angående förslag till ecklesiastik boställsordning

i hvad det rörer vissa punkter af pr ester skåpets

privilegier in. m.

Till Konungen.

Sedan med anledning af särskilda framställningar af Rikets Ständer

den 28 januari 1863 och Riksdagen den 10 maj 1876 förslag till förordning

angående presterskapets boställen blifvit af utsedde komiterade till

Eders Kongl. Maj:t öfverlemnadt, öfver bvilket förslag vederbörande sig

yttrat, samt derefter inom ecklesiastikdepartementet uppgjorts ett i vissa

hänseenden från de af komiterade föreslagna bestämmelser afvikande förslag

till ecklesiastik boställsordning, har Eders Kongl. Maj:t uti nådig skrifvelse

den 5 nästlidne september, med öfverlemnande af sistberörda förslag,

täckts inhemta kyrkomötets yttrande, huruvida mötet medgåfve att, utan

hinder af hvad presterskapets privilegier den 16 oktober 1723 i 4:de, 9:de

och 13:de punkterna innehölle, de i boställsordningen föreslagna stadganden

i 14 § angående fördelning af byggnads- och underhållsskyldigheten

å andra klassens bostadsboställen på landet, i 23 och 24 §§, såvidt de

afsåge anläggande af torp å boställe, och i 32 §, i hvad den innehölle

bestämmelse om rätt för tillträdare att före tillträdesdagen inrymmas i halfva

husen, måtte varda gällande.

I sammanhang med detta ärende har kyrkomötet till behandling förehaft

en inom mötet väckt motion, i syfte att nu gällande bestämmelser om

den församlingen åliggande skyldighet att bygga och till en del underhålla

vissa af prestgårdens laga hus måtte emot vissa vilkor upphöra att gälla.

Hvad nu först angår frågan om medgifvandet att, utan hinder af hvad

presterskapets privilegier i fjerde punkten innehålla, det i förslagets 14 §

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

upptagna stadgandet angående fördelningen af byggnads- och underhållsskyldigheten

å andra klassens — eller de för kyrkoherdarne afsedda —

bostadsboställen på landet måtte blifva gällande, finner kyrkomötet de

ändrade bestämmelser, som Eders Kongl. Maj:t föreslagit, i och för sig vara

ändamålsenliga, hvarför mötet icke har något att erinra mot att berörda bestämmelser

erhålla kraft af lag. Men då samtliga bestämmelser i 14 §

synas hafva ett nära samband med hvarandra, samt paragrafen i sin helhet

torde vara den vigtigaste i hela lagförslaget, anser sig kyrkomötet beträffande

denna paragraf böra anhålla att å nyo varda hördt, derest samma

paragraf icke skulle kunna af statsmagterna i alla delar godkännas.

Kyrkomötet anser sig vidare böra fästa uppmärksamheten derpå, att

under det 14 § angifver, huru byggnads- och underhållsskyldigheten skall

vara fördelad å andra och tredje klassens bostadsboställen i allmänhet, så

innehåller 67 § mom. 2 stadgande derom, att, der å viss ort eller för visst

boställe, i följd af särskildt stadgande, öfverenskommelse eller annan giltig

grund, i fråga om hvem byggnads- och underhållsskyldigheten åligger eller

om fördelningen af densamma, ett annat förhållande eger rum än som

öfverensstämmer med hvad derom i allmänhet varit stadgadt, hvad sålunda

hittills undantagsvis varit härutinnan gällande skall fortfarande tillämpas.

Detta senare, med 4:de punkten i privilegierna fullkomligt öfverensstämmande

stadgande kan väl uppenbarligen icke ändras eller uteslutas utan

kyrkomötets medgifvande, men enär 14 § innehåller allmängiltiga föreskrifter,

utan att deri göres någon hänvisning rörande de undantag, som

enligt 67 § kunna förekomma, torde följdrigtigheten bjuda, att det ifrågavarande

medgifvandet beträffande 14 § lemnas endast under förbehåll att

67 § 2 mom. icke ändras eller rubbas.

Vidkommande åter Eders Kongl. Maj:ts framställning i fråga om stadgandena

i 23 och 24 §§, rörande anläggande af torp å boställe, och i 32 §,

om rätt för tilllträdaren att före tillträdesdagen inrymmas i halfva husen,

har mötet icke funnit något att mot berörda stadganden erinra.

I öfverensstämmelse med hvad kyrkomötet sålunda anfört och på

grund af hvad i öfrigt i ärendet förekommit, får mötet i underdånighet

dels, med anledning af Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga

skrifvelse, anmäla:

l:o) att kyrkomötet — under förutsättning att någon ändring i 14 §

och 67 § 2 mom. uti förevarande förslag till boställsordning icke utan

kyrkomötets samtycke kommer att ega rum — medgifver, att. utan hinder

af hvad presterskapets privilegier den 16 oktober 1723 i 4:de punkten

innehålla, stadgandet i 14 § angående fördelning af byggnads- och under
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

’ hållsskyldigheten å andra klassens bostadsboställen på landet må varda

gällande;

2:o) att kyrkomötet medgifver, att, utan hinder af hvad presterskapets

privilegier den 16 oktober 1723 i 9:de punkten innehålla, de i 23 § föreslagna

stadganden, såvidt de afse anläggande af torp å boställe, må varda

gällande; och

3:o) att kyrkomötet medgifver, att, utan hinder af hvad presterskapets

privilegier den 16 oktober 1723 i 13:de punkten innehålla, stadgandet i

32 § om rätt för tillträdare att före tillträdesdagen inrymmas i halfva

husen må varda gällande;

dels ock, med anledning af den i ämnet väckta motionen, anhålla, det

Eders Kongl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning, om och under hvilka

vilkor den församling och presterskap åliggande skyldighet att bygga och

underhålla de ecklesiastika boställenas hus må kunna öfverflyttas till en

eller flera för ändamålet bildade kassor, samt derefter vidtaga de åtgärder,

hvartill en dylik utredning kan föranleda.

Underdånigst

A. N. SUNDBERG.

A. H. Hallin.

Stockholm den 8 oktober 1888.

i1 ■ >'' " : '',1 ‘ ; in:A -.it/ ''K'' :

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 30.

45

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7

december 1888.

Närvarande:

• T...4 !. '' f \. . .

Hans excellens herr statsministern friherre Bildt,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvärd,

Statsråden: herr Lovén,

friherre von Otter,

von Krusenstjerna,

Wennerberg,

friherre Palmstierna,

friherre von Essen,

Örbom, 0

friherre Akerhielm.

42:o.

Departementschefen statsrådet Wennerberg föredrog i underdånighet:

kyrkomötets underdåniga skrifvelse den 8 sistlidne oktober i anledning

af Kongl. Maj:ts nådiga framställning angående förslag till ecklesiastik

boställsordning i hvad det rörde vissa punkter af presterskapets privilegier

m. m.; och hade kyrkomötet i berörda skrifvelse dels med anledning af

Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga skrifvelse anmält:

att kyrkomötet, under förutsättning att någon ändring i 14 § och

67 § 2 mom. uti omförmälda förslag till boställsordning icke utan kyrkomötets

samtycke komme att ega rum, medgåfve att, utan hinder af hvad

presterskapets privilegier den 16 oktober 1723 i 4:de punkten innehölle,

stadgandet i, 14 § angående fördelning af byggnads- och underhålls
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

skyldigheten å andra klassens bostadsboställen på landet må varda gällande;
att

kyrkomötet medgåfve, att, utan binder af hvad presterskapets privilegier

den 16 oktober 1723 i 9:de punkten innehölle, de i 23 § föreslagna

stadganden, så vidt de afsåge anläggande af torp å boställe, må varda

gällande, och

att kyrkomötet medgåfve, att, utan hinder af hvad presterskapets privilegier

den 16 oktober 1723 i 13:de prunkten innehölle, stadgandet i 32 §

om rätt för tillträdare att före tillträdesdagen inrymmas i halfva husen

må varda gällande;

dels ock, i anledning af en vid kyrkomötet i ämnet väckt motion, anhållit,

det Kongl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning, om och under

hvilka vilkor den församling och presterskap åliggande skyldighet att hygga

och underhålla de ecklesiastika boställenas hus kunde öfverflyttas till en

eller flera för ändamålet bildade kassor, samt derefter vidtaga de åtgärder,

hvartill en dylik utredning kunde föranleda.

Sedan föredragande departementschefen härefter erinrat om ärendets

föregående behandling samt om innehållet af det inom ecklesiastikdepartementet

uppgjorda förslaget till ecklesiastik boställsordning, anförde departementschefen

vidare:

»I afseende å de delar af detta förslag, hvilka i mera väsentlig mån

skilja sig från det af de utsedde komiterade uppgjorda, utbeder jag mig,

under åberopande af hvad inom högsta domstolen blifvit i fråga om vissa

af de af komiterade föreslagna stadganden anfördt, få närmare utveckla

min mening.

Såsom i särskilda inkomna anmärkningar öfver komiterades förslag

blifvit erinradt, torde badstuga och mälthus numera icke vara verkligt behöfliga

vid de boställen, förslaget gäller. Af denna anledning och för att,

såvidt lämpligen kunnat ske, minska antalet af de laga husen, har jag icke

bland dessa upptagit vare sig badstuga eller mälthus.

På sist berörda grund har jag äfven ansett, att å mindre boställen, i

stället för fårhus, der sådant ej enligt förslagets 5 § kan helt och hållet

uteslutas, må föreskrifvas endast i fähuset anbringad särskild fårkätte, äfvensom

att å bostadsboställe af tredje klassen må, utom de hus, som enligt

förslaget kunna äfven å boställen af öfriga klasser få saknas, jemväl följande

hus: visthus, brygghus, drängstuga, vagnshus och spanmålsbod, ett

eller flere, uteslutas, när de pröfvas kunna undvaras och lindring i byggnadsskyldigheten

är af behofvet påkallad.

I fråga om hvem byggnads- och underhållsskyldigheten å komministrars

bostadsboställen å landet, i förslaget hänförda till tredje klassens

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

boställen, åligger, finnes för närvarande veterligen icke något allmänt gällande

stadgande. På grund häraf har denna skyldighet hittills ansetts

åligga boställshafvaren ensam å alla de komministersboställen, för hvilka

icke särskilda undantagsbestämmelser finnas. Obilligheten af en dylik anordning,

enligt hvilken den svagast aflönade klassen af presterlige boställshafvare

måst ensam ansvara för hela byggnads- och underhållsskyldigheten

å sina boställen, under det deras i regeln vida bättre aflönade embetsbroder,

kyrkoherdarne, lagligen åtnjutit den förmånen, att eu ganska väsentlig

del af byggnads- och underhållsskyldigheten å kyrkoherdeboställena

skolat af församlingen utgöras, har länge varit insedd. Enligt inkomna

upplysningar har i åtskilliga delar af riket allmogen sjelf funnit berörda

obillighet så beaktansvärd, att den för sin socken frivilligt påtagit sig ifrågakomna

skyldighet å komministersbostallen, stundom helt och hållet, stundom

till större eller mindre del. Andra fall förekomma, der församlingen

väl icke förpligtat sig att ansvara för fullgörande af omförmälda skyldighet,

men detta oaktadt af omständigheterna nödgats att särskilda gånger

verkställa erforderliga byggnader eller reparationer å komministersbostället

inom församlingen, sedan det visat sig omöjligt att af de medellösa boställshafvarne

framtvinga härtill behöfliga medel. I dylika fall har, såsom

naturligt var, mången gång, i följd deraf att nödiga åtgärder till husens

bevarande icke i tid vidtagits, kostnaden blifvit för församlingen vida

tyngre, än om uppkomna, i början jemförelsevis obetydliga, bristfälligheter

blifvit redan vid deras första uppkomst botade.

I hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad presteståndet i sammanhang

med ett vid riksdagen 1862—1863 utarbetadt »förslag till ny byggnadsordning

för kyrkoherdeboställen i det öfriga riket utom Skåne» ifrågasatt,

föreslog kammarkollegium i sitt utlåtande af den 30 mars 1865, deri

icke någon ändring i denna del gjorts i utlåtandet af den 29 april 1867,

att deri föreslagna bestämmelser om att å kyrkoherdeboställe vederbörande

pastoratsbor skulle bygga och underhålla de s. k. bostadshusen, samt att

endast de s. k. ladugårdshusen borde byggas och underhållas af boställshafvaren,

skulle gälla till efterrättelse äfven i fråga om tredje klassens

boställen på landet och i pastorat, som bestå af stads- och landsförsamlingar

förenade.

I yttranden, som öfver detta förslag inkommit, hafva åtskilliga kyrkoherdar,

efter erinran hurusom enligt förslaget pastorernes byggnadsskyldighet

blefve för dem högre än förr, tillkännagifvit sig ingå på detta endast

för det fall, att församlingarne antoge förslaget beträffande byggnaden

å komministersboställen.

Från ett håll har tillika erinrats,

hurusom den föreslagna skyldigheten

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

för församlingarna att bygga mangårdshusen å tredje klassens boställen ej

torde kunna motsägas, då den vore fullt motiverad af församlingarnas befriande

från åliggandet, att bygga och underhålla pastorernes ladugårdar,

hvilka hus, _ såsom varande i hög grad utsatta för röta, vore vida kostbarare

att vidmagthålla än mangårdshusen.

De komiterade, som afgifvit förslaget af den 28 mars 1879, hafva i

denna fråga haft skiljaktiga meningar.

Af flertalet är hemstäldt, att, med undantag för komministrars i stad

belägna bostadsboställen, der byggnads- och underhållsskyldigheten skulle

likasom nu åligga stadsförsamlingen, å öfriga bostadsboställen af tredje

klassen boställshafvaren skulle ensam bygga och underhålla de laga husen.

En af de komiterade, prosten Oscar Erl. Rabe, åter har i detta ämne

yttrat:

’Det beslut, komiterade fattade och som finnes upptaget i förslagets

18 § 2 inom., att alla de, som innehade prestlägenheter hörande till tredje

ordningen efter komiterades klassifikation, skulle sjelfve bygga och underhålla

samtliga åbyggnaderna å sina boställen, har jag icke kunnat gilla,

och har ingalunda funnit mig öfvert.ygad af de andragna motiven, utan

måste mot detta beslut reservera mig, ehuru, som jag fruktar, till intet

eller ringa gagn.

Visserligen hafva församlingarna icke hittills varit lagligen förbundna

att bygga och underhålla några hus å sådana boställen, men detta är väl

icke något bindande skäl, hvarför de allt framgent — äfven under helt

förändrade förhållanden — icke skulle blifva det. Då skulle de och vi

alle vara fria från alla nya skattebördor éndast på den grund, att de äro

nya. Allmogen i åtskilliga delar af riket har insett obilligheten i detta

för deras svagast aflönade själasörjare tunga åliggande, samt ganska allmänt

sjelfvilligt åtagit sig hela byggnads- och underhållsskyldigheten af

dessa — likaväl som förhållandet är med kyrkoherdeboställena. De olägenheter,

som komiterade anse hafva uppkommit af skyldigheten för församlingen

att bygga och underhålla antingen alla eller en del af åbyggnaderna

a kyrkoherdeboställena, hafva säkerligen, der sådana uppstått, icke sin

grund i sjelfva skyldigheten, utan fastmer i det obestämda och tvetydiga

i lagstadgandet angående fördelningen af denna skyldighet mellan pastor

och församlingen — något, som man hoppas kunna undanrödja genom

denna nya författning, genom hvilken alla sådana frågor skulle blifva utredda,

sa att skyldigheten a ömse sidor blefve bestämd, och inga ämnen qvarstå,

som gåfve anledning till tvist och oenighet. Och då detta blefve förhållandet

äfven beträffande komministers- och kapellpredikantsboställena, så

behöfde man icke befara, att dylika möjliga olägenheter skulle ökas genom

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 30.

att bevilja åt innebafvarne af sådana lägenheter enahanda förmån i detta

hänseende som åt kyrkoherdarne.

Man menar, att en sådan hjelp för komministrar och kapellpredikanter

numera icke vore af nöden, sedan nya löneregleringen blifvit tillämpad,

hvarigenom de, oaktadt åliggandet att sjelfve bygga och underhålla husen

a sina boställen, likväl skulle hafva med de nya lönevilkoren sin anständiga

bergning. Sant är visserligen, att deras löner blifvit på de flesta

ställen förbättrad — dock icke genom ny tunga för församlingarna —

utan ofta på kyrkoherdarnes bekostnad, eller genom ändamålsenligare anordning

af lönens fördelning på de betalningsskyldige, dess utgående och

uppbörd. Men om denna förbättrade löneinkomst ändock kan bereda innehafvarne

under nuvarande tidsförhållanden en anständig bergning, torde

vara högst tvifvelaktigt. Hela löneinkomsten för sådana embetsman är nu beräknad

och genom Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse bestämd till 1200 å 1500

kronor i medeltal. (Enligt tab. n:r 1 vid kongl. reglementet för presterskapets

enke- och pupillkassa af den 6 nov. 1874 funnos dock 125 sådane,

som få åtnöjas med mindre än 1200, en som fått sig anslagna blott

500, en annan 540 kronor). När nu en prestman, ofta efter en ganska

lång väntan, får en sådan beställning, och ännu oftare fortfarande har

skulder från den nu för tiden mycket dyra akademiekursen, hvilka han

under sin adjunkt-tjenstgöring knappt förmått förränta, ännu mindre inbetala,

samt nu för flyttning och uppsättning af boställe måst i icke ringa

mån öka, kommer till en löneinkomst af 1200 kronor, och skall dermed

försörja sig, kanske med hustru och barn, föda och löna åtminstone en

dräng och eu piga, betala skatter till kronan och kommunen m. m. in. m. —

månne här kan blifva något öfver till räntor och amortering, till inköp af

några böcker för sina studiers öfvande o. s. v.? År väl detta anständig

bergning för eu man, som skall hafva akademisk bildning, och som måste

hafva andra behof än en vanlig torpare och bonde? Jag behöfver väl

icke erinra om, huru de vid statens embetsverk anstälde vaktmästarne

hafva sig anslagen lön på 800 kronor eller mera, huru eu kustroddare har

900, huru den unge löjtnanten med några få veckors årlig tjenstgöring

tillträder en lön af 800 å 1000 kronor, huru den unge filosofie doktorn

genast vid elementarläroverket erhåller 1500 eller såsom lektor 2500 med

500 kronor förhöjning hvart femte år, huru kassörer och bokhållare hos

enskilda personer räkna sina löner i tusental. Jag påstår ingalunda, att deras

löner böra nedsättas, men jag tillåter mig blott fråga, om en komminister

eller kapellpredikant, som från årets första dag intill dess sista skall stå

till församlingens tjenst, och ofta måste anse den vunna befattningen såsom

sin lefnads verkningsmål, kan anses hafva sin anständiga bergning med

Bill. Ull Riksd. Prot. 1804. 7 Sami. 1 Afd. 7.7 IT afl. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

dessa 1200 kronor och med dem vara så aflönad, att han icke ens skulle

vara i behof af någon lindring i sina pålagor? Hvarifrån skulle han taga

medel, om han blefve ålagd uppföra nytt bostadshus eller ladugård?

Om församlingarna rätt uppskattade sin egen fördel uti att hafva en

värdig, nitisk och sjelfständig själasörjare, som icke vore genom alltför

svåra brödsorger och jordiska bekymmer nödtvungen att draga sin håg

och sitt sinne från sitt dyra kall, utan kunde med mera odelad uppmärksamhet

egna sin tid och sina krafter åt uppfyllandet af sina pligter mot

embete! och sin församling, så borde de sannerligen icke vägra eller med

ovilja åtaga sig denna lilla nya börda, som blefve föga känbar, när den

fördelas på hela pastoratets skattskyldige medlemmar, men är tryckande

tung att ensam bära för den skuldbelastade, fattige läraren eller hans enka

och barn.

Detta är ett yrkande, som rikets presterskap i allmänhet har framstält,

der det i denna fråga haft att yttra sig, och som många kyrkoherdar fästat

såsom vilkor, om de skulle underkasta sig den i ganska väsentlig

mån ökade byggnads- och underhållskostnad å sina egna boställen, som

enligt nya förslaget skulle drabba dem.

Kammarkollegium har ansett saken så billig och klar, att det enhälligt

och snart sagdt utan motivering i sitt underdåniga förslag till ny ecklesiastik

boställsordning antagit, att komministrar och kapellpredikanter skulle

i detta hänseende få enahanda förmån som kyrkoherdarne.

Min åsigt och mitt yrkande var derför vid frågans behandling inom

komitén, och är fortfarande, såsom efter min uppfattning grundande sig

på all billighet, att församlingarna skulle förpligtas att åt sina komministrar

och kapellpredikanter, på enahanda sätt såsom åt sina kyrkoherdar, bygga

och underhålla bostadshus jemte alla dertill hörande byggnader, men komministrar

och kapellpredikanter framgent såsom hittills hafva det åliggandet

att bygga och underhålla alla de öfriga åbyggnaderna; på grund hvaraf

såväl denna 18 §, som ock alla andra dermed sammanhängande stadganden

i förslaget skulle i denna syftning undergå nödiga förändringar.’

Rabes betänkligheter emot komiterades förslag i förevarande hänseende

hafva delats af samtliga de domkapitel och Kongl. Maj:ts befallningshafvande,

hvilka i detta ämne särskildt yttrat sig, nemligen tio af domkapitlen

och tio af Kongl. Maj:ts befallningshafvande.

Af dessa hafva de fleste uttryckligen instämt i Rabes reservation, hvarvid

från en af Kongl. Maj:ts befallningshafvande ytterligare erinrats, hurusom

Rabes skäl syntes vara desto mera talande, som de visat sig i många

fall omfattade af församlingarna sjelfva, samt nuvarande lagstiftning ledt

derhän, att på åtskilliga tredje klassens boställen icke några åbyggnader

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 30.

51

funnits eller ännu funnes, så att svårighet åstadkommits att få berörda

embeten besatta, då förhållandet afskräckte sökande, som icke egde enskild

förmögenhet att nedlägga på boställenas bebyggande.

Två af de Kongl. Maj:ts befallningshafvande, som i frågan yttrat sig,

nemligen Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Kopparbergs och Vesterbottens

län, hafva ansett församlingarnas ifrågakomna skyldighet böra än

vidare utsträckas, i det att Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Kopparbergs

län hemstält, att, såsom flerstädes redan skedde, församlingarna skulle utgöra

all byggnads- och underhållsskyldighet på tredje klassens boställen,

samt Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Vesterbottens län föreslagit, att

hela byggnadsskyldigheten och en del af underhållsskyldigheten ålades församlingarna.

I kammarkollegii underdåniga utlåtande öfver komiterades förslag

yttras icke något vid nu förevarande paragraf, men föredraganden i kammarkollegium

har till protokollet anfört:

''Med kongl. förordningen den 11 juli 1862, angående allmänt ordnande

af presterskapets inkomster, afsågs att genom ändamålsenligare anordning

i afseende på lönens utgörande och uppbörd förenkla lönesättet,

samt att jemnare fördela befintliga lönetillgångar mellan de prester, som

voro anstälda inom samma pastorat, men den påbjöd icke förökade afgifter.

Den löneförbättring, som dermed må hafva kommit komministrar och deras

vederlikar till del, har således i allmänhet icke uppkommit genom ny tunga

för församlingarna. Löneregleringen torde icke heller i allmänhet hafva

utfallit så gynsamt för desse tjensteman, som komiterade synas förutsätta.

Och ej heller kan jag finna att församlings-, byggnads- och underhållsskyldighet

å deras boställen skulle föranleda större olägenheter, än dylik

skyldighet å kyrkoherdarnes boställen. Ostridigt torde i allt fall få anses,

att den byggnads- och underhållsskyldighet, som enligt komiterades förslag

kommer att åligga innehafvare af tredje klassens bostadsboställen på landet,

icke står i rimligt förhållande till deras löneinkomster. Och jag finner

så mycket mindre skäl att frångå kollegii uti 1865 års förslag till

boställsordning framstälda åsigt i afseende å berörda skyldighets fördelning

mellan församling och boställshafvare, som en betydande lindring vid

byggnad och underhåll af prestgård måste anses hafva kommit dåvarande

byggnads- och underhållsskyldige till del genom lagen den 1 maj 1885.

Såväl på grund häraf, som af billighetshänsyn, får jag för min del förorda

nådigt bifall till komitéledamoten Rabes vid denna paragraf uti afgifven

reservation gjorda, af nära hälften af Konungens befallningshafvande

och flertalet af konsistorierna biträdda hemställan, att innehafvarne af

tredje klassens boställen på landet måtte medgifvas enahanda förmån i af
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

seende å deras bostadsboställens byggande och underhåll, som eldigt komiterades

förslag tillkommer innehafvare af andra klassens boställen på landet.’

Vid ärendets behandling i högsta domstolen har, då innehafvare af

tredje klassens bostadsboställen å landet, med afseende å dem tillmätta

löneinkomster, icke torde kunna anses mägtiga att, utan församlingarnas

deltagande, uppföra och underhålla dessa boställens alla laga hus, hvilka

enligt förslaget skulle blifva ansenligt kostbarare än enligt hittills tillämpade

stadganden, och då skälig anledning syntes icke förefinnas att i fråga om

sådana boställen antaga annan grund för byggnads- och underhållsskyldighetens

fördelning, än som vidkommande andra klassens bostadsboställen

å landet föreslagits, högsta domstolen ansett, att äfven å tredje klassens

bostadsboställen å landet berörda skyldighet borde fördelas på enahanda

sätt, som i fråga om andra klassens dylika boställen blifvit vid 16 § 1

mom. i komiterades förslag hemstäldt.

På sålunda anförda grunder har jag funnit byggnads- och underhållsskyldigheten

å tredje klassens boställen icke skäligen kunna åläggas boställshafvaren

i vidsträcktare mån än högsta domstolen hemstält; i följd

hvaraf förslaget i öfverensstämmelse härmed ändrats.

Emot den af komiterade uppgjorda tabell för fastställande af årsberäkning

äro åtskilliga anmärkningar framstälda.

Med afseende å de mycket olika förhållandena inom skilda delar af

riket, och då inom samma klass af boställen antalet hus, beträffande hvilka

byggnadsskyldigheten åligger boställshafvaren, kan för en boställshafvare

vara större än för en annan, är det, efter min tanke, icke möjligt att

erhålla en jemn och rättvis, af godtycke oberoende årsberäkning, derest

denna skall göras efter en gemensam, för hela riket gällande tabell. Frågan

har synts mig ej kunna fullt tillfredsställande ordnas på annat sätt,

än att för hvarje nybyggnadsarbete, för hvilket årsberäkning skall tillgodonjutas,

synerätten, efter de verkliga förhållandena å det boställe, der ärendet

förekommer, uträknar, huru många års fullgjord nybyggnadsskyldighet

berörda arbete faktiskt motsvarar. Med uteslutande af årsberäkningstabellen,

är derför intaget stadgande, att årsberäkning skall verkställas på

det sätt, att, då sådan ifrågakommer, synerätten uppskattar nybyggnadskostnaden

särskildt för hvart af boställshafvarens laga hus och fördelar

denna kostnad på det antal år, samma hus efter dess uppförande kan antagas

ega bestånd, innan nybyggnad deraf åter blir nödig, samt, efter det

härpå sammanräknats hvad på ett år belöper af den uppskattade nybyggnadskostnaden

för alla boställshafvarens laga hus, bestämmer årsberäkningen

efter förhållandet emellan det sålunda sammanräknade årliga nybyggnads
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30. 53

beloppet och den byggnadskostnad, hvarför synerätten har att tillgodoföra

årsberäkning.

Så, t. ex., om årsberäkning skall ega rum för ett af en kyrkoherde

för en kostnad af 1,300 kr. nybygdt stall å hans boställe, der de laga

hus, hvilka han, utom stallet, har att bygga och underhålla, äro: spanmålsbod,

redskapshus, fähus, fårhus, svinhus samt loge och lador, beräknar

synerätten, för hvart af dessa hus, huru mycket dess nybyggande må

anses kosta och huru lång tid detsamma bör, sedan det blifvit nybygdt,

antagas bestå, innan nybyggnad åter erfordras. Om synerätten då stannar

vid, att

stallet, som kostat..........

........ 1,300

kr.

bestar i 50

år,

0

Slt

att deraf på hvart

0

HY

belöper

kr

20

—

spån målsboden kostar .........

...... 1.200

B

b )> 80

B

B

B

B

B

B

B

B

B

15

—

redskapshuset » .......

........ 250

J)

» » 80

B

B

))

B

B

B

B

B

B

3

12

fähuset » ........

......... 2,300

B

B B 50

D

B

B

B

B

»

B

B

B

40

—

fårhuset » .........

....... 400

B

b b 40

B

»

B

B

B

B

B

B

B

10

—

svinhuset » .......

......... 240

B

B B 30

B

B

B

B

B

B

B

B

B

8

—

logen och ladorna » ........

........ 1,750

B

» b 80

B

B

B

B

B

B

B

B

B

kr.

21

130

88

så, befinnes att af sammanlagda kostnaden för nybyggnad af alla pastors

laga hus belöper på ett år 130 kronor och att således stallets nybyggande

för 1,300 kronor bör honom tillgodoföras såsom fullgjord nybyggnad för

lo år.

Emot 25 § 3 mom. i komiterades förslag, innefattande att byggnadsbidrag,

så vidt säkerhet för detsamma hos domkapitlet stäldes, finge hos

boställshafvare innestå till hans afträde, men att domkapitlet eljest egde

att bidraget årligen infordra, samt att, om efterträdaren ville bidraget lyfta,

han, om så påfordrades, skulle derför ställa säkerhet, och att. om han det

ej gitte, medlen skulle stå hos domkapitlet, på hvars pröfning medlens

utbetalande skulle bero, är anmärkt, dels att domkapitlen, som redan hade

nog mycken och mångartad penningeförvaltning att jemte sina egentliga

åligganden ombesörja, syntes icke böra belastas jemväl med de dryga och

ansvarsfulla uppdrag, som förslaget här pålagt domkapitlen, dels att önskvärd!

syntes, om det i förslaget mycket anlitade borgenssystemet kunde

inskränkas, samt dels att föreskrift saknades om, att ifrågavarande medel

skulle göras räntebärande.

Med afseende å hvad sålunda blifvit anmärkt och då i allmänhet det

torde för eu boställshafvare, som har att utgifva byggnadsbidrag, vara

väsentligt lättare att för ett år i sender inbetala detsamma, än att vid boställets

afträdande på en gång gälda sådant bidrag för åtskilliga år, bär

jag ansett bestämmelserna härutinnan böra ändras, på sätt det inom ecklesiastikdepartementet

uppgjorda förslaget utvisar.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 30.

27 § 2 mom. i komiterades förslag, angående godtgörelse för brandförsäkringsafgift

i vissa fall, har jag, på skäl som en af komiterade, f. d.

häradshöfdingen L. Norin, i afgifven reservation anfört, funnit böra i enlighet

med hans hemställan jemkas.

öfriga ändringar i föreslagna stadganden om brandförsäkring äro väsentligen

grundade på skäl, som af kammarkollegium härutinnan framhållits.

Enär torp eller fäbodehus vid åtskilliga boställen torde vara behöfliga,

har jag funnit det böra stadgas, att, derest synerätt finner att på bostadsboställe

eller dermed i sambruk förenadt löningsboställe insynadt torp eller

fäbodeställe bör bibehållas eller att nytt sådant bör insynas, boställshafvaren

skall, såsom hittills lärer hafva skett, vara pligtig att derstädes

uppföra och underhålla de byggnader, som af synerätten föreskrifvas.

Samma skyldighet har synts mig böra stadgas beträffande hus på nyodling,

som efter frihetsår återgår till boställe, äfvensom angående redan insynad

qvarn. Deremot har det synts mig betänkligt och icke af behof

påkalladt att, på sätt en af de komiterade hemstält, i vidsträcktare mån,

än detta mitt förslag angifver, ålägga boställshafvare byggnads- och underhållsskyldighet

i fråga om hus, hvilka ej tillhöra de laga husen.

Beträffande befintliga hagmarker, för hvilka särskild plan till deras

ändamålsenliga skötsel må vara faststäld, har ansetts böra i författningen

intagas, att rödjning och vård af sådana marker skall ske i öfverensstämmelse

med berörda plan.

I enlighet med hvad anmärkt blifvit, har, äfven i fråga om häfden

af åker och äng, iakttagande dervid af viss Ikulturplan synts lämpligt.

Bestämmelser om fastställande af sådan plan hafva derför i förslaget införts.

Då emellertid dylikt fastställande af viss kulturplan icke synts behöfva

genast ske å de boställen, der innehafvaren redan vid tiden för

boställsordningens utfärdande infört ett ändamålsenligt brukningssätt, är

föreslaget, att omförmälda kulturplan skulle, utom i det fall att boställshafvaren

sjelf äskar sådan åtgärd, fastställas först när densamma prof vad es

behöflig.

På skäl, som af två bland komiterade i afgifna reservationer åberopats,

har näst efter 1 momentet i 34 § af komiterades förslag tillagts ett

nytt moment i enlighet med hvad bemälde reservanter hemstält,

Sista momentet af samma paragraf är ändradt i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med hvad enligt kungörelsen om förvaltning af kronans

domäner den 10 november 1882 blifvit för dessa stadgadt.

Med anledning af hvad domänstyrelsen anmärkt angående 35 § i

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:t Nåd. Proposition N:o BO. 55

komiterades förslag, är denna paragraf ändrad, väsentligen så som domänstyrelsen

hemstält.

Komiterades förslag i deras 37 § derom att boställshafvare skulle

under sill besinningstid vara oförhindrad att från boställe, förenadt med

jordbruk, bortföra stråfoder, när förbud deremot icke meddelats, har jag,

lika med flera myndigheter, som yttrat sig öfver förslaget, funnit vara betänkligt.

Då emellertid dylikt bortförande i särskilda fall kan böra tilllåtas,

har jag i stället föreslagit, att stråfoder icke må förr än vid afträdestiden

från sådant boställe bortföras utan att tillstånd dertill meddelats i

den ordning, förslaget närmare bestämmer, men att, om boställshafvare,

när han skall afträda bostället, har foder öfver, och tillträdaren icke vill

det lösa efter pris, som, der öfverenskommelse härom icke annorledes

träffas, varder bestämdt af gode män, afträdaren må bortföra fodret.

öfriga ändringar i denna paragraf äro grundade på skäl, som i högsta

domstolen åberopats.

Med anledning af den ändring, som af mig blifvit gjord i 30 § i

komiterades förslag har från deras 37 § uteslutits der intagen bestämmelse,

att året före afträdesåret minst en åttondedel af åkerjorden skall

lemnas å träda; i fråga om hvilken bestämmelse flere anmärkningar blifvit

framstälda.

Vid de i samma paragraf föreslagna stadganden om att tillträdaren

skulle ega att om höstbruket draga försorg, och att afträdesåret skulle åt

tillträdaren upplåtas från den 15 februari nödiga förvaringsrum för spanmål,

foder och husgerådssaker, som han ville ditföra, samt från den 14

mars nödiga hus för arbetsfolk och kreatur till vårbruket, äro jemväl åtskilliga

anmärkningar gjorda. Berörda stadganden hafva synts kunna föranleda

till ledsamma förvecklingar; och då förhållandet beträffande höstbraket

lämpligare torde ordnas på sätt angående kronans domäner numera

är stadgadt och, i fråga om tillträdares behof att någon tid före tillträdet

ega att inrymmas i en del af husen, ett stadgande, i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med hvad allmänna lagen i 16 kap. 5 § jordabalken med

afseende å landbo innehåller, lärer vara tillräckligt, har komiterades förslag

blifvit i sådant syfte ändradt.

Komiterades förslag om anställande af särskilda ständiga ombud för

att tillhandagå domkapitlen vid tillsyn å boställen har jag funnit icke

vara af behofvet påkalladt samt dessutom, då medel svårligen torde kunna

för närvarande erhållas till skälig aflöning åt dylika tjensteman, icke nu

utförbart; hvarför detta förslag af mig uteslutits.

På skäl, som häradshöfdingen Norin i afgifven reservation emot komiterades

förslag framhållit, har jag funnit befogenheten för ekonomiska

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

besigtningar icke böra utsträckas utöfver hvad Norm hemstält. T följd

häraf har jag i förslaget härutinnan, i stället för hvad korniterades flertal

ifrågasatt, infört Norins med nu gällande bestämmelser mera öfverensstämmande

förslag efter någon jemkning deraf. Detta har äfven föranledt

vissa ändringar i de föreslagna stadgandena om husesyner.

Med den begränsning, hvilken ekonomisk besigtning sålunda enligt

min åsigt bör erhålla, har det af komiterade i deras 46 § ''2 mom. intagna

medgifvande för förrättningsmannen att påkalla biträde af byggnadskunnig

person och skogstjensteman synts icke erforderligt.

I mom. 1 af 56 § i korniterades förslag är af skäl, som domänstyrelsen

åberopat, ändring i enlighet med dess hemställan gjord i den

föreslagna bestämmelsen om skogstjenstemans förordnande att biträda vid

af- och tillträdessyn.

Att, såsom komiterade föreslagit, belasta domkapitlen med att till syn

låta kalla samtliga vederbörande parter, har jag icke funnit vara behöfligt.

Med anledning af hittills ej sällan förekommande tvister är i förslaget

uttryckligen infördt, att årsberäkning för nybyggnad ej må bestämmas vid

laga syn utan endast vid af- och tillträdessyn, då en efterträdande boställshafvare

har tillfälle att bevaka sin rätt härutinnan.

På hemställan af domänstyrelsen och kammarkollegium hafva i de

föreslagna stadgandena om hvad vid af- och tillträdessyn skall iakttagas

tillagts vissa bestämmelser angående undersökning af skogsskötseln och

dermed sammanhängande ämnen.

Då, på sätt anmärkt blifvit, den af komiterade föreslagna tid af sex

dagar, inom hvilken, efter afslutande af ekonomisk besigtning eller husesyn,

nödiga exemplar af instrument deröfver skulle vederbörande tillhandahållas,

synts alltför knapp, helst när flere förrättningar i omedelbar följd

hållas, har berörda tid blifvit utsträckt till fjorton dagar.

Särskild redogörelse för en del i korniterades förslag verkstälda redaktionsförändringar

torde icke vara behöflig.

På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition om

antagande af oinförmälda, inom ecklesiastikdepartementet uppgjorda förslag

till ecklesiastik boställsordning.

Vidare och då den af kyrkomötet i dess underdåniga skrifvelse framstälda

begäran om utredning i syfte att befria såväl församling som presterskap

från byggnads- och underhållsskyldighet af boställshusen synes

mig mycket beaktansvärd, hemställer jag, att Eders Kongl. Magt täcktes

anbefalla kammarkollegium att efter vederbörandes hörande verkställa utredning,

om och under hvilka vilkor den församling och presterskap ålig
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

gande skyldighet att bygga och underhålla de ecklesiastika boställenas hus

må kunna öfverflyttas till en eller flere för ändamålet bildade kassor, samt

med underdånigt utlåtande i ärendet till Eders Kongl. Maj:t inkomma.»

Statsrådets öfrige ledamöter tillstyrkte bifall till hvad departementschefen

hemstält.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder bifalla hvad

departementschefen hemstält; och skulle proposition till

Riksdagen aflåtas med den lydelse bilagan B vid detta

protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Carl Tornérhielm.

Bih. till Riksd. Prot. 1894. 1 Sami. 1 Afd. 13 Häfi.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 30.

Kongl. Majds nådiga skrifvelse till Kyrkomötet angående förslag

till ecklesiastik boställsordning i hvad det rörer vissa

punkter af presterskapets privilegier; gifven Stockholms

slott den 17 juni 1893.

Sedan Kongl. Maj:t i skrifvelse den 5 september 1888 till det då församlade

Kyrkomötet, med öfverlemnande af upprättadt förslag till ecklesiastik

boställsordning, inhemtat Kyrkomötets yttrande, huruvida Kyrkomötet

medgåfve att, utan hinder af hvad presterskapets privilegier den 16

oktober 1723 i 4:de, 9:de och 13:de punkterna innehölle, de i boställsordningen

föreslagna stadganden i 14 § angående fördelning af byggnadsoch

underhållsskyldigheten å andra klassens bostadsboställen på landet, i

23 och 24 §§, så vidt de afsåge anläggande af torp å boställe, och i 32 §,

i hvad den innehölle bestämmelse om rätt för tillträdare att före tillträdesdagen

inrymmas i halfva husen, må varda gällande, samt Kyrkomötet i

skrifvelse den 8 derpå följande oktober hufvudsakligen bifallit berörda

framställning samt derjemte, med anledning af inom Kyrkomötet väckt

förslag, anhållit, det Kongl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning, om och

under hvilka vilkor den församling och presterskap åliggande skyldighet

att bygga och underhålla de ecklesiastika boställenas hus måtte kunna

öfverflyttas till en eller flera för ändamålet bildade kassor, samt derefter

vidtaga de åtgärder, hvartill en dylik utredning kunde föranleda; så har

Kongl. Maj:t den 7 december 1888 beslutit dels att till 1889 års Riksdag

aflåta nådig proposition om antagande af förslaget till ecklesiastik boställsordning

dels ock att i sammanhang dermed anbefalla Kongl. Majrts och

Rikets kammarkollegium att, efter vederbörandes hörande, verkställa omförmälda

utredning samt med underdånigt utlåtande i ärendet till Kongl.

Maj:t inkomma.

Efter det Riksdagen i skrifvelse den 8 maj 1889 tillkännagifvit, att

Andra Kammaren funnit den omförmälda propositionen icke för det då
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

varande böra bifallas, och att i följd deraf frågan om antagande af den

nya ecklesiastika boställsordningen för denna riksdag förfallit, så har

kammarkollegium med anledning af den dit remitterade frågan, efter det

Kongl. Maj:ts samtlige befallningshafvande och stiftskonsistorierna samt

jemväl delvis presterskap och församlingar sig i ärendet yttrat, den 5 sistlidne

maj afgifvit eget underdånigt utlåtande innefattande den anbefalda

utredningen. Då af denna utredning framgår, att de utvägar, som kunna

anlitas för åstadkommande af en eller flere fonder för öfvertagande af

den församling och presterskap åliggande skyldighet att bygga och underhålla

de ecklesiastika boställenas hus, skulle medföra icke blott étt oskäligt

betungande af presterskapet utan ock oöfvervinneliga praktiska svårigheter,

framför allt genom byggnadskostnadernas oskäliga uppdrifvande, vill Kongl.

Maj:t, som anser byggnadstungans öfverflyttande på fonder, såsom af

Kyrkomötet ifrågasatts, icke kunna genomföras, med öfverlemnande till det

innevarande år församlade Kyrkomötet af det för 1888 års Kyrkomöte

och 1889 års Riksdag framlagda förslaget till ecklesiastik boställsordning,

inhemta Kyrkomötets yttrande, huruvida Kyrkomötet medgifver:

att — under förutsättning att någon ändring i 14 § och 67 § 2 mom.

uti förevarande förslag till boställsordning icke utan Kyrkomötets samtycke

kommer att ega rum — stadgandet i 14 § angående fördelning af byggnads-

och underhållsskyldigheten å andra klassens bostadsboställen på

landet må varda gällande, utan hinder af hvad presterskapets privilegier

den 16 oktober 1723 i 4:de punkten innehålla;

att, utan hinder af hvad presterskapets privilegier den 16 oktober

1723 i 9:de punkten innehålla, de i 23 § föreslagna stadganden, så vidt de

afse anläggande af torp å boställe, må varda gällande; och

att, utan hinder af hvad presterskapets privilegier den 16 oktober

1723 i 13:de punkten innehålla, stadgandet i 32 § om rätt för tillträdare

att före tillträdesdagen inrymmas i halfva husen må varda gällande.

De till ärendet hörande handlingar bifogas.

Kong!. Maj:t förblifver Kyrkomötet med all Kongl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

OSCAR.

G. F. Gilljam.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

Kyrkomötets underdåniga skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts

skrifvelse angående förslag till ecklesiastik boställsordning

i hvad det rörer vissa punkter af presterskapets privilegier.

(Särskilda utskottets betänkande n:o 2.)

Till Konungen.

Genom nådig skrifvelse den 17 sistlidne juni har Eders Kongl. Maj:t,

med öfverlemnande af förslag till ecklesiastik boställsordning, behagat inhemta

kyrkomötets yttrande, huruvida kyrkomötet medgåfve:

att — under förutsättning att någon ändring i 14 § och 67 § 2

mom. uti förenämnda förslag till boställsordning icke utan kyrkomötets

samtycke komme att ega rum — stadgandet i 14 § angående fördelning

af byggnads- och underhållsskyldigheten å andra klassens bostadsboställen

på landet måtte varda gällande, utan hinder af hvad presterskapets privilegier

den 16 oktober 1723 i 4:de punkten innehölle;

att, utan hinder af hvad presterskapets privilegier den 16 oktober

1723 i 9:de punkten innehölle, de i 23 § föreslagna stadganden, så vidt

de afsåge anläggande af torp å boställe, måtte varda gällande; och

att, utan hinder af hvad presterskapets privilegier den 16 oktober

1723 i 13:de punkten innehölle, stadgandet i 32 § om rätt för till
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kong1. Maj ds Nåd. Proposition N:o 30. 61

trädare att före tillträdesdagen inrymmas i halfva husen måtte varda

gällande.

Kyrkomötet har förehaft detta ärende och tillåter sig — under

åberopande af sin den 8 oktober 1888 aflåtna underdåniga skrifvelse i

anledning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse den 5 nästförutgångne

september, med hvilken till det årets kyrkomöte öfverlemnades samma

förslag till ecklesiastik boställsordning som det nu framlagda — härvid

i underdånighet erinra, att hvad af kyrkomötet nu begärts är intet annat

än ett förklarande, att kyrkomötet står fast vid det medgifvande, som

kyrkomötet redan år 1888 lemnat.

Kyrkomötet har sig icke bekant något skäl, som bort föranleda

kyrkomötet att frånträda sitt förut i denna fråga fattade beslut. Men

kyrkomötet hyser en viss tvekan, om stadgandet i 32 § 2 mom. icke

kunde lämpligare affattas. Detta stadgande synes hafva sin egentliga

betydelse i fråga om boställen förenade med jordbruk och vara föreslaget

företrädesvis med afseende å sådana. Laga tillträdestid vid hemman å

landet är den 14 mars. Och då man nu icke ansett sig böra följa allmänna

lagens bestämmelse om skyldighet för landbo att vid kyndelsmessotid

inrymma tillträdaren halfva husen — en bestämmelse, som sällan

torde tillämpas — kan det ifrågasättas, om skäl finnes att låta tillträdarens

rätt till andel i husen inträda förr än den 14 mars. Derjemte håller

kyrkomötet före, att, då en tillträdande prestman ju i regeln flyttar till

den församling, hvari han fått anställning, först då hans tjenstgöring der

skall börja, i allmänhet den 1 maj, något behof af andel i sjelfva sätesbyggningen

icke för honom finnes före den dagen. Kyrkomötet har derför

ansett sig böra lemna sitt medgifvande i den form, att hinder ej möter

för Eders Kongl. Maj:t att, derest så finnes lämpligt, i förslaget vidtaga

nu antydda jemkningar.

I öfverensstämmelse med hvad sålunda blifvit i underdånighet anfört

har kyrkomötet fördenskull medgifvit:

under förutsättning att någon ändring i 14 § och 67 § 2 mom. uti

förevarande förslag till boställsordning icke utan kyrkomötets samtycke

kommer att ega rum — att, utan hinder af hvad presterskapets privilegier

den 16 oktober 1723 i 4:de punkten innehålla, stadgandet i 14 § angående

fördelning af byggnads- och underhållsskyldigheten å andra klassens bostadsboställen

på landet må varda gällande;

att, utan hinder af hvad presterskapets privilegier den 16 oktober

1723 i 9:de punkten innehålla, de i 23 § föreslagna stadganden, såvidt de

afse anläggande af torp å boställe, må varda gällande; och

att, utan hinder af hvad presterskapets privilegier den 16 oktober

Bill. till Riksd. Prot. IS.14. 1 Sami. 1 Afd. 15 Haft. 9

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

1723 i 13:de punkten innehålla, stadgandet i 32 § om rätt för tillträda^

att före tillträdesdagen inrymmas i halfva husen må varda gällande;

med förklarande tillika, att detta medgifvande icke utgör hinder för

sådan affattning af 32 § 2 mom., att afträdares inrymningsskyldighet skall

vidtaga först den 14 mars samt ej afse beställes sätesbyggning.

Underdånigst.

Stockholm den 10 oktober 1893.

Stockholm, Ivar Hseggatröms boktryckeri, 1894.

opaginerad Kontrollera mot PDF

TILL

KONGL MALT

DEN 5 MAJ 1893

KONGL. 1AJ:TS OCH RIKETS KAMMARKOLLEGIUM

AFGIFVET NYTT UNDERDÅNIGT UTLÅTANDE

ANGÅENDE

ECKLESIASTIK BOSTÄLLSORDNING.

STOCKHOLM

IVAR IIA1GG8TRÖMS BOKTRYCKERI

1893.

/

opaginerad Kontrollera mot PDF

Till Konungen.

Sedan Kyrkomötet i underdånig skrifvelse den 8 oktober 1888, jemte

yttrande i anledning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse till Kyrkomötet

angående förslag till ecklesiastik boställsordning, tillika med anled
l
-

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

ning af en inom Kyrkomötet väckt motion anhållit, att Eders Kong! Maj:t

täcktes låta verkställa utredning, om och under hvilka vilkor den församling

och presterskap åliggande skyldighet att bygga och underhålla de

ecklesiastika boställenas hus kunde öfverflyttas å en eller flera för ändamålet

bildade kassor, samt derefter vidtaga de åtgärder, hvartill en dylik

utredning kunde föranleda, har Eders Kongl. Maj:t, enligt derom från

statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet den 7 december samma

år till kammarkollegium aflåten skrifvelse, funnit godt anbefalla kollegium

att, efter vederbörandes hörande, verkställa omförmälta utredning

samt med underdånigt utlåtande i ärendet till Eders Kongl. Maj:t inkomma.

I anledning häraf har kollegium i ärendet infordrat och får härmed

öfverlemna underdåniga utlåtanden så väl från öfverståthållareembetet

och Eders Kong]. Maj:ts samtliga befallningshafvande som ock från samtliga

domkapitlen och Stockholms stads konsistorium, af hvilka myndigheter

öfverståthållareembetet samt Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i Södermanlands, Jönköpings, Örebro, Vesterbottens, Skaraborgs, Kronobergs,

Vermlands, Hallands, Upsala och Norrbottens län samt domkapitlen

i erkestiftet, Linköpings, Strengnäs, Vesterås, Göteborgs, Kalmar, Karlstads,

Hernösands och Visby stift från presterskapet. eller församlingarna infordrat

uppgifter och yttranden, hvilka delvis åtfölja handlingarna i målet.

Då de mångahanda olika tydningar, som i myndigheternas utlåtanden

gifvits åt Kyrkomötets ofvannämnda skrifvelse, synas visa, att skrifvelsens

ordalag icke i och för sig tillräckligt tydligt angifva Kyrkomötets mening,

men den åstundade utredningen icke kunnat företagas utan säker kännedom

om vidden och innebörden af den fråga, som skall besvaras, har

kollegium i främsta rummet ansett sig böra taga kännedom af de förhandlingar,

som föranledt och betingat Kyrkomötets skrifvelse, och dervid

inhemtat följande:

Sedan Eders Kongl. Maj:t i nådig skrifvelse af den 5 september 1888

till Kyrkomötet, med öfverlemnande af förslag till ecklesiastik boställsordning,

begärt Kyrkomötets yttrande, huruvida Kyrkomötet medgåfve, att

sagda förslag utan hinder af presterskapets privilegier måtte varda gällande,

väcktes inom Kyrkomötet af en dess ledamot, A. P. Danielson, motion

(n:o 35) om förändradt sätt för underhåll af prestboställen. I denna

motion yttrades bland annat:

»Då församlingens afgifter till presterskapet genom den skedda löneregleringen

i många församlingar högst betydligt, och i allmänhet mer

och mindre öfver hela landet, ökats, och alltjemt förspörjes klagan öfver

dessa löner, förefaller mig omöjligt att biträda ett förslag, som skulle

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

komma att för församlingarna göra skattebördan till presterskapet ännu

tyngre. Det synes mig derföre nödigt, att redan från början den här

ofvan omförmälda frågan äfven kommer att underställas Kyrkomötets bepröfvande,

helst som församlingens befriande från den nuvarande byggnadsskyldigheten

är både rättvis och billig samt derjemte skulle leda till

ett mera godt förhållande mellan församlingen och dess kyrkoherde och

derigenom jemväl mera befästa välvilja till kyrkan och dess ordning.»

»Då den inom presteståndet väckta motion, som låg till grund för

Rikets Ständers skrifvelse till Kongl. Maj:t i frågan af den 28 januari

1863, och utskottets deröfver afgifna förslag föredrogos till behandling i

bondeståndet, blef såväl motionen som utskottets tillstyrkande hemställan

af ståndet afslagen, enär ståndet ansåg, att den då på grund af 1862 års

förordning förestående regleringen af presterskapets löneförmåner jemväl

borde komma att omfatta församlingens byggnadsskyldighet, och emedan

ståndet befarade, att ett bifall till motionen säkerligen framgent skulle

leda till större kostnad för församlingen än de bestämmelser medföra,

som nu i detta afseende gälla. Oaktadt bondeståndets omförmälda afslag

afläto Rikets Ständer, på grund af de tre öfriga ståndens sammanstämstämmande

beslut, underdånig skrifvelse i frågan till Kongl. Maj:t.»

»Bondeståndets uppfattning synes nu i det afgifna förslaget till boställsordning

blifva en verklighet, om det oförändradt vinner helgd af lag,

enär församlingen då får en dyrbarare byggnadsskyldighet äfvensom skyldighet

att bygga bostadsboställen för komministrar, kapellpredikanter och

pastorsadj unkter».

»För att vidare gifva skäl för det yrkande, jag här ämnar framställa,

vågar jag till eu del återgifva de motiv, som den af Kongl. Maj:t i nåder

tillsatta komité i sitt, i afsedda frågan afgifna betänkande af den 28 mars

1879 vid förslaget under 3 kap. anfört och som synas mig väl beaktansvärda.

Komitén erinrar: att den byggnadsskyldighet, som åligger församling,

nemligen att bygga och till en del underhålla vissa af prestgårdens

laga hus, leder sitt ursprung från kyrkans äldsta tider, då presterskapets

aflöning uteslutande eller hufvudsakligen utgjordes af naturaprestationer,

dels stadgade i lag och dels påräknade att derutöfver genom församlingens

välvilja utgöras. Detta afiöningssätt, om än, efter föregående tiders sedvänja

och åskådningssätt, ändamålsenligt, har likväl i senare tider befunnits

olämpligt och oförenligt med den sjelfständiga ställning, prestera

ansetts böra i förhållande till sin församling intaga; hvadan också vid de

nyligen verkstälda regleringarna af presterskapets inkomster, i öfverensstämmelse

med hvad Kongl. kungörelsen den 11 juli 1862 derom stadgar,

alla naturaprestationer i största allmänhet och så vidt möjligt blifvit ersatta

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

med kontanta afgifter. Den enda naturaprestation från församlingen, som

i allmänhet bibehållits, är byggnads- och underhållsskyldigheten å prestgårdarne.

Men påstående har blifvit framstäldt, att äfven denna naturaprestation,

såsom numera i åtskilliga afseenden olämplig, bör afskaffas.

Erfarenheten har visat, att församlingens byggnads- och underhållsskyldighet,

hvars gränser ej äro och i vissa afseenden svårligen torde kunna blifva

med noggrannhet bestämda, icke sällan gifver anledning till osämja och

tvist emellan kyrkoherde och församling, i det än å ena sidan obilliga

pretentioner framställas, än å andra sidan befogade anspråk mötas med

oginhet; och nödvändigheten för kyrkoherden att vid behof af nybyggnad

eller reparation anlita en ovillig eller liknöjd församling torde ej vara

behaglig. Antalet af de hus, församlingen bör bygga, kan visserligen med

noggrannhet bestämmas; men i afseende på deras beskaffenhet torde det

vara svårt, om ej omöjligt, att genom någon lagstiftning så noga bestämma

hvad som under alla förhållanden är prestens rätt och församlingens skyldighet,

att ej olika meningar derom lätteligen kunna uppstå. Ännu svårare

torde det vara att, så länge skyldigheten för kyrkoherde och församling

att gemensamt underhålla de laga hus, som skola af församlingen

byggas, qvarstår, emellan begges förpligtelser härutinnan uppdraga någon

bestämd, tydlig och tillfredsställande gräns, hvilket bäst framgår af de

många fruktlösa försök, som i denna rigtning blifvit från representationens

sida gjorda.»

»Ofvan antydda olägenhet af församlingarnas nuvarande byggnadsoch

underhållsskyldighet å prestgårdarne synes komiterade vara af den

betydenhet, att komiterade ej tveka såsom sin åsigt uttala, att det skulle

vara särdeles önskvärd! såväl för kyrkoherdarne som för församlingarna,

om det utan förnärmande af någonderas rätt kunde låta sig göra att,

såsom flera gånger blifvit vid senare riksdagarne föreslaget, öfverflytta församlingarnas

byggnads- och underhållsskyldighet på kyrkoherdarne. — Oaktadt

dessa sanna och sakrika uttalanden underlät komitén att i denna del

afgifva förslag.»

»Att denna vigtiga fråga snart bör lösas torde åligga alla goda krafter

att samverka till, och att den kan lösas på billiga grunder såväl från församlingens

sida som från kyrkoherdens förefaller mig mycket möjligt,

blott god vilja förefinnes.»

»Ett sätt vore, om församlingen under en följd af år finge genom

en bestämd afgift aflösa sin ifrågavarande byggnadsskyldighet, och att dessa

afgifter finge ingå till en byggnadskassa, som kunde komma till stånd på

ungefär de grunder och bestämmelser, som nu gälla för presterskapets i

Skåne byggnadskassa, och att kyrkoherden eller boställsinnehafvaren äfven

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

måtte åläggas afgifter till kassan för att få underhålls- och byggnadsskyldigheten

af kassan öfvertagen. En ytterligare utväg att förstärka denna

kassa och minska församlingens aflösningsbelopp och boställsinnehafvarnes

årliga bidrag vore att till kassan möjligen anvisa bidrag dels från presterskapets

löneregleringsfond och dels från de ecklesiastika boställenas skogsfru^.

»

»Af det senast afslutade och i tryck tillgängliga kapitalkonto till rikshufvudboken,

eller för 1886, har jag inhemtat, att presterskapets löneregleringsfond

egde vid sagda års slut en behållning af 1,238,058 kronor

99 öre, och att årets inkomst utgjorde 177,669 kronor 73 öre, samt att

ecklestastika boställenas skogsfond utgjorde vid samma års utgång 562,156

kronor 70 öre och inkomsten under året 107,825 kronor 80 öre.»

»En ytterligare utväg torde äfven förefinnas att föröka den afsedda

kassan genom att inkomsten af hvarje pastorat, som första gången efter

det lagen om församlingens befriande från byggnadsskyldigheten trädde i

kraft blefve ledigt, skulle för ett år ingå till kassan, eller på samma sätt

som varit förhållandet med ett års inkomst till presterskapets enke- och

pupillkassa.»

»Då den af mig här berörda frågan erfordrar en noggrann utredning,

dels för uppskattande af den kostnad, som för de olika boställena i allmänhet

efter de olika orternas förhållanden borde bestämmas, dels den

aflösningssumma, som hvarje församling borde erlägga i förhållande till

det skick, hvari husen sig befunne, dels de''afgifter boställsinnehafvaren

borde årligen betala som underhållsskyldighet, dels de grunder och reglementen,

som borde komma att gälla för byggnadsskyldighetens ordnande

och för kassan i fråga — vare sig för denna i enlighet med Kongl. förordningen

den 16 december 1870 om prestgårdsbyggnaden i Skåne och

skyldigheten att sagda byggnader bekosta och underhålla och de bestämmelser,

som innefattas i Kongl. reglementet af den 24 mars 1876 för

skånska presterskapets byggnadskassa, finnes stadgadt kunna befinnas lämpliga,

eller förändrade sådana böra läggas till grund, önskar jag, att Kyrkomötet

hos Kongl. Maj:t begär en sådan utredning.»

»Mig synes, att hvarje stift borde ega sin byggnadskassa, så att de

olika ortförhållandena bättre kunde beaktas. Likaså torde församlingens

byggnadsskyldighet, som den skulle ega aflösa, uppskattas så, att det må

bero på församlingen, om den vill erlägga det uppskattade aflösningsbeloppct

eller i stället derför sätta husen i laga stånd och dem på en

gång i sådant skick öfverlemna.»

»Af hvad jag nu i korthet anfört vågar jag äfven hemställa, att Kyrkomötet

på det sätt besvarar Kongl. Maj:ts förslag till ecklesiastik boställs
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

ordning i de till Kyrkomötet hänskjuta delar, att Kyrkomötet gifver sitt

bifall dertill endast under förutsättning, att deri jemväl upptagas bestämmelser

om upphörande af församlingens byggnadsskyldighet och denna

skyldighets ordnande i syfte, som bär ofvan angifvits».

»Då jag hoppas, att Kyrkomötet behjertar den billiga och rättvisa

fråga, jag här berört, såsom varande af sådan beskaffenhet, att dess lösning

bör blifva till gagn för såväl presterskapet som församlingen och

kyrkan, vågar jag, utan att vidare anföra, vördsamt föreslå, att Kyrkomötet

behagade besluta:»

»att i underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att

Kongl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder ledande dertill, att de bestämmelser,

som nu i lag förefinnas om den församlingen åliggande

skyldighet att bygga och till en del underhålla vissa af

prestgårdens laga hus, måtte upphöra att gälla, mot det församlingen

antingen på en gång aflemnar husen i laga skick eller

under vissa år erlägger en bestämd afgift för denna skyldighet,

att genom dessa afgifter jemte viss årlig afgift, som boställsinnehafvaren

skall som underhållsskyldighet betala, bildas för

hvarje stift en kassa på hufvudsakligen enahanda sätt och grunder,

som i detta afseende för Skåne förefinnas, och att denna

kassa måtte beredas bidrag äfven af andra allmänna tillgångar,

och derefter afgifva nådigt förslag,s amf att Kyrkomötet — under

förutsättning af Kongl. Maj:ts nådiga bifall till denna skrifvelse

— icke har något att erinra mot de delar af förslaget till ecklesiastik

boställsordning, som blifvit till kyrkomötets pröfning öfverlemnade».

Öfver denna motion, som remitterades till kyrkolagsutskottet, afgaf

utskottet betänkande n:o 47 i samband med behandling af Eders Kongl.

Maj:ts nådiga skrifvelse och yttrade:

»Hvad slutligen angår herr Danielsons motion, så har utskottet, som

i fråga om de skal, herr Danielson anfört till stöd för sitt förslag, tillåter

sig hänvisa till sjelfva motionen, ansett sig icke böra ingå i någon närmare

pröfning af förslagets detaljer, enär ett riktigt bedömande af dessa

detaljer uppenbarligen förutsätter en utredning af den omfattning, att utskottet

under den korta tiden för Kyrkomötets sammanvaro omöjligen

kunnat åstadkomma densamma. Den af herr Danielson uttalade tanken

att söka få till stånd en eller flera kassor, som kunde öfvertaga byggnadsoch

underhållsskyldigheten å de ecklesiastika boställena, har emellertid

förefallit utskottet tilltalande, om också utskottet gent emot hvad herr

Danielson i sin motion anfört anser sig böra uttala den åsigt, att rättvisa

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

och billighet synes fordra, att boställshafvaren och församlingen i fråga

om de för kassans eller kassornas bildande och vidmagthållande nödiga

bidrag blifva fullt likstälda, så att antingen, om så ske kan, aflösning af

såväl boställshafvarens som församlingens byggnads- och underhållsskyldighet

må ega rum, eller ock både boställshafvaren och församlingen förpligtas

att allt fortfarande till kassan erlägga årliga afgifter».

»Då Herr Danielsons motion således synes utskottet förtjent af all

uppmärksamhet, anser sig utskottet böra med anledning af densamma

föreslå Kyrkomötet att hos Kongl. Maj:t anhålla om nödig utredning i

ämnet >.

»I öfverensstämmelse med hvad utskottet ofvan anfört och uttalat får

utskottet alltså hemställa»,

»att Kyrkomötet måtte

»dels ock, med anledning af Herr A. P. Danielsons förevarande

motion»,

»4:o) i underdånig skrifvelse hos Kongl. Maj:t anhålla, det

Kongl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning, om och under

hvilka vilkor den församling och presterskap åliggande skyldighet

att bygga och underhålla de ecklesiastika boställenas hus må

kunna öfverflyttas till en eller flera för ändamålet bildade kassor,

samt derefter vidtaga de åtgärder, hvartill en dylik utredning

kan föranleda.»

Vid behandling af detta ärende i kyrkomötet den 6 oktober yttrade,

då betänkandets punkt 4 föredrogs, statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet

bland annat följande:

»Man åsyftar med denna boställsordning först och främst att få de

långvariga och ledsamma stridigheterna mellan presterskapet och församlingarna

undanröjda; och det lider intet tvifvel, att icke en stor del af

dessa stridigheter skulle försvinna, om denna boställsordning antoges. Att

tro att dermed allt är hulpet, är dock allt för sangviniskt. Gåfves det

nu ett sätt att befria så väl presterskapet som församlingarna från denna,

af eviga tvister och obehag åtföljda, byggnads- och underhållsskyldighet,

vore det mycket värdt.»

»Detta kan ske. Men dertill fordi’as först en grundlig utredning för

att tillse om och huru presterskapet och församlingarna skulle kunna, en

gång för alla, bilda en fond för bestridande af alla så väl byggnads- som

underhållsskyldigheter å ecklesiastika boställen. En hastig och följaktligen

icke mycket tillförlitlig kalkyl öfver detta förhållande har jag sökt göra.

Den är naturligtvis af beskaffenhet att ingalunda nu ens med lätt hand

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

kunna vidröras, men jag tror mig hafva funnit, att på den vägen skulle

den lyckligaste lösningen kunna ske.»

»Jag hemställer för den skull, att mötet ville lemna sitt bifall till

det af kyrkolagsutskottet tillstyrkta Danielsonska förslaget. Det torde

fordra en både svår och måhända långvarig omgång att på detta sätt söka

reda saken, men det är helt visst den enda utvägen att få ett lyckligt

slut på alla dessa gamla tvistigheter angående byggnad och underhåll å

de presterliga boställena. Det vore mig derför kärt, om mötet ville lemna

sitt ja till utskottets förslag i den nu föredragna 4:de punkten.»

Hvarefter Kyrkomötet biföll utskottets förslag i denna punkt.

Häraf framgår sålunda:

att, enligt motionärens afsigter, församlingarnas i lag stadgade skyldighet

att bygga och underhålla prestboställes hus skulle upphöra (mot

en så kallad aflösning, som dock endast skulle bestå uti fullgörande af

prestanda för de nuvarande husens öfverlemnande i laggildt skick eller

betalning af dertill erforderliga medel), men deremot, såsom framgår af

hans hänvisning så väl å yttranden af 1879 års komité som å den för

provinsen Skåne gällande ecklesiastika boställsordning, byggnads- och underhållsskyldigheten

i dess helhet läggas å presterskap et, att af detsamma

utgöras genom afgifter till en byggnadskassa;

att i motsats härtill Kyrkomötets utskott fordrat likställighet för församlingar

och presterskap derhän, att antingen begge skulle fortfarande

utgöra bidrag till byggnadskassan eller båda från all byggnads- och underhållsskyldighet

befrias genom aflösning;

att slutligen chefen för ecklesiastikdepartementet anslutit sig till det

senare af dessa alternativ, i det han dels förklarat både presterskap och

församlingar kunna från underhålls- och byggnadsskyldighet befrias, dels

antydt vägen, hvarå en sådan lösning af frågan kunde ernås.

Då nu Kyrkomötet härefter utan vidare diskussion biträdt utskottets

hemställan rörande en utredning »om och under hvilka vilkor den församling

och presterskap åliggande skyldighet att bygga och underhålla

de ecklesiastika boställenas hus må kunna öfverflyttas till en eller flera

för ändamålet bildade'' kassor», så lär det ock få antagas, att förutsättningen

för Kyrkomötets så snabbt och enhälligt lemnade bifall till skrifvelsen

varit i främsta rummet den af utskottet betonade likställigheten

emellan presterskap och församlingar i förhållande till de åsyftade kassornas

bildning, och derefter den af chefen för ecklesiastikdepartementet

framhållna utsigten, att så väl presterskap som församlingar skulle kunna

från byggnads- och underhållsskyldigheten befrias.

Kyrkomötets skrifvelse antyder icke, att man tänkt sig en dylik be
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

frielse förbehållen allenast för vissa delar af riket; och det ligger ju ock

i sakens natur, att om en dylik befrielse skulle tillgodokomina de församlingar

och prester, som hittills endast delvis burit byggnadsskyldighetens

börda, så borde den väl med ännu större skäl förunnas åt de församlingar

och de prester, som hittills hvar för sig ensamme vidkänts densamma.

Kollegium anser derför den detsamma ålagda utredning i första rummet

böra afse, huruvida och under hvilka vilkor en eller flera kassor

kunna bildas, till hvilka byggnads- och undei’hållsskyldigheten må öfverflyttas

på sådant sätt och i den mening, att såväl presterskap som församlingar

i hela riket varda från dessa skyldigheter befriade.

En dylik öfverflyttning och befrielse skulle innebära, att hvarken

prest eller församling dädanefter skulle hafva något ansvar, någon omsorg

eller någon kostnad för de ecklesiastika boställenas byggnad eller underhåll,

att boställshafvaren dädanefter väl skulle hafva rättigheter att gentemot

den byggnadsskyldiga. kassan bevaka, men inga andra skyldigheter

än möjligen den att icke genom vanvård förstöra byggnaderna; att deremot

den underhålls- och byggnadsskyldiga kassan skulle ansvara för, att

alla byggnader blefve efter lag bygda och underhållna, genom sina organ

verkställa alla påsynade nybyggnader och bota alla påsynade brister samt

bestrida kostnaderna härför med egna medel, utan presterskaps eller församlingars

betungande.

Af de kollegium tillhandakomna yttranden framgår, att såväl presterskap

som församlingar i allmänhet funnit en sådan befrielse ganska förmånlig

och önskvärd, att några af dem nöjt sig med att betyga sin fägnad

öfver dylika utsigter; men att åter de, som funnit sig uppfordrade

att närmare , skärskåda sättet och vilkoren för deras förverkligande, antingen

råkat i förlägenhet att finna utvägar för dylika kassors bildande,

eller ock hänvisat på sådana utvägar, som äro mer eller mindre oförenliga

med förutsättningarna för kyrkolagsutskottets af kyrkomötet antagna

s krifvelseförsl ag.

Då kollegium för sin del skolat taga den af kyrkomötet väckta fråga

i skärskådande, har det ansett sig i främsta rummet böra följa den anvisning,

som under ärendets behandling å kyrkomötet lemnats af statsrådet

och chefen för ecklesiastikdepartementet, då han under sitt tal om

församlingars och presterskaps framtida befrielse från byggnads- och underhållsskyldigheten

yttrade: »men dertill fordras först en grundlig utredning,

huru prcsterskapet och församlingarna skulle kunna, eu gång för alla,

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

bilda en fond för bestridande af alla så val byggnads- som underhållsskyldigheter

å ecklesiastika boställen».

Enligt hvad kollegium häraf kunnat förstå, skulle väl denna utväg,

som statsrådet i sitt yttrande sedan betecknade såsom »den lyckligaste»,

bestå deruti, att den fullständiga befrielse från ifrågavarande skyldigheter,

hvilken efter statsrådets åsigt vore hufvudsak för både presterskap och

församlingar, skulle vinnas genom församlingars och presterskaps egna

ansträngningar för bildande af den fond, som, när den en gång för alla

blifvit färdig, kunde öfvertaga dessa skyldigheters bestridande. Kollegium

anser sig derför först böra undersöka, huruvida en fond med nyss nämnda

uppgift kan och bör på detta sätt bildas.

Af de utvägar, som i sådan syftning varit förordade, har kollegium

i första rummet fäst sig vid förslaget att bilda den erforderliga fonden

genom anvisning åt densamma af s. k. vakansår, eller behållna inkomsten

af lediga prestbefattningar, ett förslag, som, förordadt, af motionären vid

1888 års kyrkomöte, varit föremål för synnerlig uppmärksamhet af såväl

församlingar som presterskap.

Till ledning för bedömandet af ett ecklesiastikt vakansårs finansiella

betydelse och af utsigten att genom sådan tillgång bilda den erforderliga

byggnadsfonden tillåter sig kollegium erinra om följande förhållanden

rörande presterskapets enke- och pupillkassa, hvilken enligt lvongl. brefvet

den 6 november 1874 eger åtnjuta »ett års behållen inkomst af hvarje

presterlig beställning i riket, hvilken inkomst i allmänhet bör tillfalla

kassan då beställningen första gången efter reglementets fastställande

varder ledig».

Den komité, som år 1873 afgaf betänkande och förslag till reglemente

för nämnda kassa, hade heräknat summan af alla presterliga lägenheters

årliga inkomst af löner, boställen och utarrenderade lägenheter till omkring

7,500,000 kronor; den antog, att vikariatsarvoden och andra utgifter

för ledig prestbeställning skulle utgöra i medeltal 1,000 kronor; den beräknade,

med ledning af då lefvande prestmäns lefnadsålder, den tidrymd,

inom hvilken vakansår för hvarje lägenhet sannolikt skulle tillfalla kassan,

och fann sålunda, under förutsättning af 4 Va procents räntefot, det sannolika

»närvarande värdet» af ett års behållen inkomst af alla de presterliga

beställningarna utgöra 2,768,680 kronor.

Efter sådana beräkningsgrunder och under antagande att vakansårets

omloppstid, eller den tidrymd, inom hvilken alla, eller de allra flesta,

presterliga beställningar hinna blifva en gång lediga, utgör 25 år, borde

genom de successivt inflytande och efter 4Y2 procent förräntade inkom
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

sterna af ett ecklesiastikt vakansår, vid omloppstidens slut vara bildadt

ett kapital af omkring 8,320,000 kronor.

Erfarenheten har emellertid gifvit anledning att för framtiden något

jemka på dessa beräkningar. Enligt de upplysningar kollegium af kassans

revisorers berättelser inhemtat, har under de senast förflutna sexton ecklesiastikåren

1876—91 förhållandet mellan beräknade och verkligen redovisade

inkomster af de under dessa år vakanta lägenheter varit som följer:

Beräknad

Redovisad

inkomst

inkomst

Kr.

Öre

Kr.

öre

År 1876—7 ........................................................

d

1877—8 ........................................................

1878—9 ........................................................

910,506

—

919,379

—

1879—80 .....................................

1880—81 ........................................................

»

1881—2 ........................................................

405,455

—

409,089

85

»

1882—3 .......................................................

318,089

67

281,864

58

$

1883—4 ........................................................

306,770

—

289,219

85

1884—5 .......................................................

218,625

—

218,886

99

1885—6 .........................................................

205,415

225,824

—

188,094

20

1886—7 .......................................................

99

210,733

65

1887—8 .......................................................

205,059

33

182,814

47

1888—9 ........................................................

142,850

135,505

52

»

1889—90 .........................................................

157,755

—

125,488

44

1890—1 . ...................................

185,800

141,348

_

154,065

106,251

72

»

1891—2 .........................................................

33

98

Summa

3,423,498

32

3,221,394

25

Eldigt uppgift i senaste revisionsberättelse återstodo vid början af

ecklesiastikåret 1892 751 presterliga lägenheter, hvilka då ännu icke varit

lediga och från hvilka beräknades ett behållet inkomstbelopp af 1,951,610

kronor.

Såsom af ofvanstående siffror framgår har sålunda den verkliga nettoinkomsten,

som i förstone något öfverskred den beräknade, under 1880- talet varit i nedgående, de senaste åren med 10—25 procent underskridit

beräkningen, och under alla 16 åren tillsammans utgjort omkring 200,000

kronor, eller omkring 6 procent, mindre än den för samma 16 år beräknade

inkomsten af omkring 3,423,500 kronor. Orsakerna till denna minsk
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

ning af nettoinkomsten hafva, enligt revisorernas uppgift, varit dels nedsättning

af den beräknade bruttoinkomsten, i följd af fallande markegångspris

och minskade boställsarrenden, dels ökning af utgifterna för vikariatsarvoden

och husröteersättningar, hvilka utgifter understundom stigit så

högt, att kassan på enskilda vakansår haft förlust i stället för behållning.

Huruvida och i hvilken mån samma förhållanden komma att för framtiden

fortfara, är naturligtvis svårt att nu förutsäga, men, att döma af de

omständigheter, som på markegångsprisen inverka, torde vara att förmoda,

att under närmaste decennier såväl brutto- som nettoinkomsten af presterliga

vakansår skola varda lägre än som under 1870-talet beräknades. Sammanlagda

beloppet af ett års nettoinkomst för samtliga presterliga lägenheter

borde enligt hvad ofvan anförts för den från 1876 löpande perioden utgöra

(3,423,498 + 1,951,610) = 5,375,108 kronor; men det torde knappast vara

antagligt, att summan i verkligheten kommer att mycket öfverstiga 5 millioner

kronor. Tänker man sig, att för bildande af en byggnadsfond ansloges ett

nytt vakansår att utgå under en omloppstid af 25 år från 1895, är det,

efter kollega tanke, ganska sannolikt att nettoinkomsten för denna tid

skulle blifva ännu lägre.

Om man härjemte iakttager, att räntan för säkert utlånade penningar,

som vid tiden för enke- och pupillkassans bildande kunde beräknas utgöra

47-2 %, sedermera successivt nedgått och för närvarande, vid ränteberäkningar

för en längre framtid, icke med sannolikhet bör kunna sättas högre

än till 4 så inses lätt, att man numera icke kan beräkna sannolika

»närvarande värdet» af ett vakansår så högt som skedde år 1873, och att

sålunda icke heller kan antagas, att det kapital, som vid slutet af ett

vakansårs omloppstid kan varda bildadt, skall uppgå till ofvan angifna

belopp af omkring 8 millioner kronor.

Om det sålunda är vanskligt nog att på förhand bestämma storleken

af det genom inkomster af ett presterligt vakansår öfver hela riket under

en viss tidrymd uppstående kapital, så möter det ännu större svårighet

att bedöma, i hvad mån ett sådant kapital kan anses tillräckligt för bestridande

af den ifrågavarande fondens utgifter. För detta ändamål skulle

nemligen fordras en i någon mån tillförlitlig uppskattning af den ifrågavarande

fondens årliga kostnader för byggnad och underhåll af samtlige

ecklesiastiska boställens hus; och kollegium kan tyvärr i detta hänseende

endast obetydligt och i hög grad ofullständigt bidraga till utredning af

ämnet.

I de kollegium tillhandakomna yttranden af vederbörande myndigheter

förekomma åtskilliga försök att dels för hela riket, dels för vissa stift eller

län bestämma nuvarande årliga kostnaden af underhålls- och byggnads
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

skyldigheten vid ecklesiastika boställen; men en noggrannare granskning

af dessa beräkningar synes visa, att de icke få anses nog tillförlitliga, för

att man å dem må kunna grunda ett säkert omdöme ens om den nuvarande,

än mindre om den framtida kostnaden för byggnad och underhåll

af boställshusen.

Så har Eders Kong! Maj:ts befallningshafvande i Skaraborgs län infordrat

uppgifter öfver årliga nybyggnads- och underhållskostnaden i medeltal

under de sista tio åren för prestboställen i Skara stift. Uppgifterna för

90 kyrkoherdeboställen och 77 komministersboställen utvisa en årlig nybyggnads-

och underhållskostnad uppgående:

för församlingarna tillsammans till ........................ 24,970 kr.

» kyrkoherdarne » » ............................ 13,549 » 38,519 kr.

» komministrarne » 5 ................................................ 11,093 »

Summa 49,612 kr.

eller i medeltal utgörande:

för hvarje kyrkoherdeboställe:

församlingens andel.................................................................... 277: 45

kyrkoherdens » .....................................................................- 150: 55 428: —

och för hvarje komministersboställe........................................................... 144: 06

och, då kostnaden, 49,612 kronor, fördelas på samtliga 167 boställen, utgörande

för hvarje boställe i medeltal omkring 300 kronor per år.

Eders Kong!. Maj:ts befallningshafvande i Jönköpings län har likaså

infordrat uppgift å de belopp, hvilka inom länet under åren 1879—88

utgifvits för byggnad och underhåll af presterskapets bostadsboställen, särskild!

af hvarje församling, hvarje kyrkoherde och hvarje komminister,

och genom sammanställning af de inkomna uppgifterna funnit, att årliga

kostnaden i medeltal utgjort:

för församlingarnas hus ..................................... kr. 17,576: 03

för kyrkoherdarnes hus............................................... » 5,541: 69 23,117: 72

för komministersboställen................................................................ 6,384: 13

Summa 29,501: 85

Då församlingarnas underhåll af kyrkoherdeboställen fördelas på 61

församlingar, kyrkoherdarnes på 59 kyrkoherdar och komministrarnes på

54 komministrar, så erhålles eu årlig kostnad för:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

hvarje församling omkring......................................................... 288 kr.

» kyrkoherde » .......................................................... 94 » 332 kr.

» komminister » .......................................................................... 118 »

och, då sammanlagda kostnaden för alla boställen 29,501 kronor fördelas

på 115 boställen, en underhållskostnad för hvarje boställe af omkring 260

kronor per år.

Med användning af dessa medeltalssiffror skulle man för Sveriges

samtliga omkring 2,200 prestboställen erhålla en årlig utgift för nybyggnad

och underhåll af boställshusen, uppgående till 572,000 å 660,000 kronor.

För att belysa halten och värdet af de sålunda vunna kostnadssummor,

anser sig emellertid kollegium böra framhålla några exempel,

tagna på måfå ur de handlingar, som medfölja Eders Kong! Maj:ts befallningshafvandes

i Skaraborgs län underdåniga utlåtande.

Ärlig nybyggnads- och underhållskostnad för kyrkoherdeboställen uppgifvas

inom ett kontrakt: för Källby pastorat till 1,064 kronor och

för österplana till 1,497 kronor, men för Götened till allenast 55 kronor

och för Medelplana till 104 kronor. Samma kostnad skattas inom ett

annat kontrakt: för Skarstads pastorat till 1,119 kronor, men för Tengene

till 123 kronor; för Bitterna till 1,800 kronor, men för Ryda till 94 kronor.

Inom ett tredje kontrakt utgör kostnaden för Hjerpås pastorat 1,700 kronor,

men för Tåd ene blott 80 kronor och för Rackeby 52 kronor; inom ett

fjerde kontrakt: för Borstig 1,000 kronor, men för Grolanda 185 kronor;

inom ett femte kontrakt: för Fogelås 2,400 kronor, men för Grefbäck 83

kronor; inom ett sjette: för Lixberg 1,000 kronor och för Björsäter 1,080

kronor, men för Torsö 58 kronor; för Fredsberg 1,211 kronor, men för

Lyrestad 147 kronor; för Fägred 1,653 kronor, men för Tivasd 100 kronor.

Dylika skiljaktigheter bero icke på pastoratens storlek eller boställenas

dyrbarhet; ty det finnes komministersboställen, för hvilka årliga nybyggnadsoch

underhållskostnaden är upptagen till 720, 530, 380, 350 kronor, under

det motsvarande kostnad för många och vida dyrbarare kyrkoherdeboställen

är upptagen till belopp vexlande mellan 50 och 150 kronor. Förklaringen

ligger helt enkelt deruti att, såsom i flera fall också af vederbörande

uttryckligen anmärkes, de boställen, för hvilka kostnaderna uppgifvits till

1,000, 1,500, 2,000 kronor eller derutöfver, hafva varit under tioårsperioden

föremål för mer eller mindre omfattande nybyggnad, under det att

de boställen, vid hvilka lägre siffror antecknats, under samma tid endast

tarfvat kostnader för underhåll. Härtill kommer att vederbörande vid

beräkningen af kostnaderna för de olika pastoraten tillämpat vidt skilda

grunder. I några fall har man efter tillgängliga räkenskaper sammanlagt

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

alla kostnaderna för tioårsperioden och dividerat summan med 10; i andra

fall har man, då kostnaden sålunda blifvit väl dryg, efter godtycke begagnat

någon annan divisor, såsom 20 eller 30. I några fall har man beräknat

så väl byggnads- som underhållskostnad efter de värden, hvartill

förefintliga brister blifvit vid en eller flera syner under tioårsperioden

uppskattade; i andra fall har man åter framhållit, att dylika uppskattningar

af flera skäl äro otillförlitliga och i allmänhet vida lägre än verkliga kostnaden.

I en mängd fall slutligen hafva vederbörande angifvit ungefärliga

kostnadsbeloppet, under uttrycklig förklaring att inga räkenskaper varit

tillgängliga.

På samma sätt förhåller sig uppenbarligen äfven med de till Eders

Kongl. Majrts befallningshafvande i Jönköpings län insända uppgifter, i

afseende å hvilka kollegium anser sig blott behöfva framhålla sådana

skiljaktigheter som mellan kostnaderna under 10 år för kyrkoherdeboställen

(församlingens och presterskapets sammanräknade) å Barnarp 12,908 kronor,

Bäckseda 14,036 kronor, Hult 11,919 kronor och Frinnaryd 8,986 kronor

samt komministersboställena i Bolmsö 5,259 kronor eller Skärstad 3,726

kronor, å ena sidan, och kostnaden under samma tid för kyrkoherdeboställena

i Flisby 833 kronor, i Marbäck 522 kronor, i Björkö 515 kronor,

i Långaryd 507 kronor eller komministersboställen i Jerstorp 100 kronor,

i Fryeled 400 kronor, i Näshult 136 kronor, i Björkö 187 kronor, å andra

sidan, -— för att det skall falla i ögonen, huru vidt skilda slags kostnader

i de olika fallen måste hafva förekommit till anteckning, och huru omöjligt

det är att af så olikartade detalj siffror erhålla summor och medeltalssiffror,

hvilka kunna betecknas såsom ens i någon mån tillförlitliga.

Meddelanden om kostnaderna för nybyggnads- och underhållsskyldighet

hafva äfven ingifvits till Fders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Upsala

och Kronobergs län, men äro dels mindre fullständiga, dels om möjligt

ännu otillförlitligare än de ofvan nämnda. Särskild! i Upsala län, der

uppgifna medelkostnaden uppgår allenast till 150 kronor för boställe, vill

det synas, som om denna kostnad, med undantag endast för några få

boställen, skulle vara beräknad för underhållet och utan afseende å förut

verkstäld eller förestående nybyggnad.

En i någon män värdefullare ledning för uppskattningen åtminstone

af nybyggnadskostnaden torde kunna hemtas af några uppgifter, som lemnats

dels om brandförsäkringsvärden å boställshusen, dels om totala byggnadskostnaden

för vissa boställens hus. Så upplyses till exempel i Eders

Kong]. Maj:ts befallningshafvandes i Jönköpings län utlåtande, att brandförsäkringssumman

för samtliga 61 kyrkoherdeboställen i länet uppgår till

749,240 kronor, för de 54 komministersboställena till 307,399 kronor eller

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

till omkring 12,300 kronor för hvarje kyrkoherdeboställe, till omkring

5,700 kronor för hvarje komministersboställe och till omkring 9,200 kronor

i medeltal för alla boställena.

Den ofvan anförda medeltalssiffran för boställshusens brandförsäkringsvärde

i Jönköpings län öfverensstämmer på det närmaste med medeltalet

för boställshusens värde i provinsen Skåne, så vidt denna får anses betecknad

af den så kallade öfverbyggnadssumman, som får i skånska

presterskapets byggnadskassa belånas. För de den 1 maj 1888 — före då

medgifven afskrifning — inlösta 196 prestgårdar angifves summan af

»faststälda öfverbyggnader» (d. v. s. summan af dessa prestgårdars efter

syn erkända och faststälda byggnadsvärde) till 1,961,671 kronor eller i

medeltal omkring 10,000 kronor för prestgård, och detta belopp måste

anses såsom lägre än det verkliga medelvärdet, enär öfverbyggnadssummans

maximum länge varit bestämdt till 15,000 kronor, och flera af de bäst

bebyggda prestgårdarne, der husens verkliga värde öfverstiger detta belopp,

således i slutsumman ingå med för låga värden.

Enligt de uppgifter, som meddelats af komitén för upprättande af

förslag till ecklesiastik boställsordning, utgjorde antalet af ecklesiastika

bostadsboställen 2,196, deraf 1,340 kyrkoherde-, 796 komministers-, 44

kapellpredikants- samt 16 pastorats- och sockenadjunktsboställen, och om

man antoge ett medelvärde för samtliga boställen öfver hela riket af 10,000

kronor, skulle således det kapital, som för samtliga boställenas nybyggnad

erfordrades, uppgå till nära 22 millioner kronor. Finge man antaga, att

denna siffra riktigt angåfve samtliga boställshusens nybyggnadskostnad,

skulle det, för att derifrån sluta sig till hvarje års nybyggnadskostnad för

samtliga boställen, ytterligare erfordras att känna varaktigheten af de olika

slagen af boställshus. Derom förekomma väl i de till kollegium inkomna

handlingarna åtskilliga beräkningar och uppgifter, men tyvärr så skiljaktiga

och så godtyckliga, att kollegium icke anser sig kunna med ledning

deraf uppgöra någon beräkning, som förtjenar att här anföras.

Fn beräkning i nu antydda riktning skulle visserligen kunna anställas

med begagnande af de siffror, som blifvit meddelade i Eders Kong! Maj:ts

proposition n:o 2 till 1889 års riksdag med förslag till ecklesiastik boställsordning

sid. 50. Om man antager, att samtliga der uppräknade för jordbruket

nödiga hus af angifven kostnad och varaktighet förekomma vid

alla, eller åtminstone de flesta presterliga jordbruksboställen, hvilkas antal

af 1879 års komité uppgifves till 1,297 kyrkoherde-, 748 komministersoch

26 kapellpredikantsboställen, så borde sålunda till nybyggnad årligen

förekomma:

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

r

26 spanmålsbodar .............................. hvar ä 1,200 kr. gör 31,200 kr.

26 redskapshus ................................... hvar ä 250 » » 6,500 »

26 logar och lador ........................... hvar a 1,750 » » 45,500 »

41 stall...................... hvart a 1,300 » » 53,300 »

41 fähus.............................................. > a 2,300 » » 94,300 »

52 fårhus.............................................. » ä 400 > » 20,800 »

69 svinhus............................................. » å 240 » » 16,560 »

S:a 281 för jordbruket erforderliga boställshus å 7,440 » » 268,160 kr.

Vidhölle man nu, att samtliga boställshusens kostnad skulle för hvarje

boställe i medeltal utgöra 10,000 kronor, så återstode blott 2,560 kronor

att beräknas som byggnadskostnad för öfriga till hvarje bostadsboställe

hörande hus, såsom sätesbyggnad, källare, drängstuga, brygghus, visthus,

hemlighus. De presterliga bostadsboställena äro till antalet omkring 2,200,

och med beräkning af 80 års varaktighet för dessa bostadshus finge man

till (^) 28 dylika byggnadskomplexer å 2,560 kronor anslå en årlig nybyggnadssumma

af 71,680 kronor, hvarigenom hela den årliga nybyggnadskostnaden

för samtliga boställens alla hus skulle uppbringas till omkring

340,000 kronor.

Det exempel, hvarmed kollegium sålunda endast afsett att åskådliggöra,

huru dylika beräkningar kunna utföras, gifver naturligtvis icke såsom

resultat något annat än eu gissning, hvilken troligen är ganska felaktig,

enär dess flesta faktorer här äro godtyckligt bestämda. För att ernå ett

resultat, som kunde göra något anspråk på tillförlitlighet, skulle det vara

nödigt att låta sakkunniga män för de olika delarne af riket verkställa

noggrann uppskattning af samtliga de olika boställshusens varaktighet och

byggnadskostnad.

Men en sådan, troligen ganska dyrbar och tidsödande uppskattning

skulle dock icke varda för omdömet vägledande annorledes än för den

närmaste framtiden och för så vidt man afsåge nybyggnad utförd af församlingar

och presterskap sjelfva. Öfverflyttad att gälla de framtida kostnaderna

för den byggnadsskyldighet, som skulle öfvertagas och utöfvas

af en eller flera centrala kassor, skulle deremot en dylik beräkning, huru

omsorgsfullt den än vore utförd, komma att vara icke blott otillförlitlig

utan rent af vilseledande. Ty nybyggnadskostnaden måste ovilkorligen

varda betydligt och alldeles oberäkneligt ökad genom en dylik förändring

af de vilkor, under hvilka byggnaderna utföras.

I ännu högre grad måste detta omdöme gälla om underhållsskyldighetens

beräkning. Om till exempel underhållskostnaden under nuvarande

förhållanden skulle för hvarje boställes samtliga hus kunna beräknas i

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

medeltal så lågt som till 100 kronor om året eller omkring 220,000 kronor

för alla boställena, så är det uppenbart, att skyldighetens öfverflyttning

på kassor skulle på en gång höja anspråken på underhållet och öka kost*

naderna för detsamma till den grad, att man icke längre kunde beräkna

hvar utgiftssiffran skulle stanna.

På samma gång kollegium sålunda måste förklara sig ur stånd att

lemna någon tillförlitlig beräkning öfver de årliga utgifter, som kunde

förestå en blifvande boställsbyggnadsfond, tror det sig dock kunna med

ledning äfven af förestående högst bristfälliga beräkningar framställa den

gissning, att utgifterna för nybyggnad och underhåll för samtliga ecklesiastika

boställen för närvarande kunna uppgå till omkring 600,000 kronor

om året, men att samma utgifter, sedan de af en eller flera kassor öfvertagits,

troligen skulle stiga till betydligt högre belopp.

I fråga om storleken af den ifrågasatta byggnadsfonden kan således

kollegium icke heller framställa någon annan beräkning än den förmodan,

att dess belopp väl icke torde få understiga, men väl öfverskrida 20 millioner

kronor.

Tänker man sig derför aflösningen af hela byggnads- och underhållsskyldigheten

verkstäld genom anvisning till en blifvande byggnadsfond af

nettoinkomsten från presterliga vakansår, och anser man denna fondbildning

böra fortskynda, så att befrielse från dessa skyldigheter kunde för församlingar

och presterskap inträda inom en ej alltför aflägsen tid, till exempel

inom 25 år, så torde det icke fela, att för byggnadsfondens räkning finge

tagas i anspråk på en gång åtminstone två, kanske tre vakansår.

Huru en dylik anordning bör bedömas ur kyrklig synpunkt, tillkommer

det måhända icke kollegium att pröfva; men domkapitlen hafva i sina

utlåtanden mot densamma framhållit betänkligheter, hvilkas kraft naturligtvis

måste ökas i mån af vakansårens antal; och kollegium tror sig med

fullt fog kunna antaga, att det svårligen skulle kunna af kyrkomötet anses

med kyrkans och församlingsvårdens intressen öfverensstämmande, att till

beredande af fond för öfvertagande af boställshusens byggnad, låta samtliga

prestbefattningar i riket för till exempel två eller tre år i sänder skötas

på förordnande.

Hvad åter den ekonomiska betydelsen af en dylik anordning beträffar,

anser sig kollegium först böra framhålla, huru väsentligt olika dess verkningar

skulle träffa de båda af densamma intresserade parterna, presterskapet

och församlingarna. Man kan visserligen säga, att bådadera skulle

komma att till fondbildningen bidraga, för såvidt som det ju är församlingarna,

som i väsentlig mån betala och presterskapet som afstår de

löner, hvilka skulle för fondens räkning disponeras. Men betraktad såsom

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

bidrag eller uppoffring för det ifrågavarande ändamålet, byggnadsfondens

bildande, eger dock denna lönedisposition för presterskapet en helt annan

betydelse än för församlingarna.

För presterskapet i dess helhet innebure uppenbarligen vakansårets

disposition till byggnadsfonden ett afdrag från de lönetillgångar, som

lagligen tillkomma detsamma; den både alldeles samma ekonomiska verkan

som en motsvarande beskattning å dessa lönetillgångar och vore en verklig

tillökning i de utgifter, som i och för byggnads- och underhållsskyldigheten

för närvarande åligga presterskapet.

Församlingarna deremot finge af samma lönedisposition icke någon

annan känning än den, som berodde derpå, att ledigt prestembete några

år sköttes på förordnande, vanligen af yngre prestman. Församlingarna

utgjorde under denna tid sitt till presterskapet utgående lönebidrag utan

ringaste förändring; de vidkändes ingen ny beskattning, de rönte ingen

minskning i sina ekonomiska tillgångar, ingen tillökning i sina lagliga

bördor för byggnads- och underhållsskyldighetens upprätthållande.

Tänker man sig alltså, efter fondbildningens fullbordan, dessa skyldigheter

öfvertagna af fonden, och till följd deraf så väl presterskap som

församlingar derifrån för all framtid befriade, så skulle ostridigt församlingarna

hafva vunnit denna befrielse utan ringaste uppoffring eller

tillökning i sina bördor, men presterskapet endast genom att under fondbildningsperioden

hafva vidkänts hela den uppoffring eller tillökning i

börda, som fordrats för att bereda båda parterna den slutliga befrielsen.

En dylik anordning skulle alltså innebära ingenting annat än öfverflyttning

på presterskapet af den andel i byggnads- och underhållsskyldigheten,

som nu åligger församlingarna, med förbindelse tillika för presterskapet

att genom visst löneafdrag under en viss tidrymd befria sig från

hela den Överflyttade skyldigheten.

Men det är ostridigt, att eu sådan lösning af problemet, hur nära den

än må sammanfalla med tankegången hos motionären vid 1888 års kyrkomöte,

står i bestämd strid mot den grundsats, som i motsats dertill häfdades

af kyrkolagsutskottet och som måste antagas hafva vunnit kyrkomötets

godkännande. Församlingarna och presterskapet blefve naturligtvis

på detta sätt alldeles icke, såsom utskottet ansåg »billigt och rättvist»,

fullt likstälda i afseende å de för kassans bildande nödiga bidrag, utan

tvärtom: presterskapet finge ensamt vidkännas all den uppoffring, som

erfordrades för fondens bildning till begges förmån.

Kollegium, som nu icke har att inlåta sig på frågan, huruvida och i

hvad mån en dylik afvikelse från likställighetens grundsats till den ena

partens förmån må anses påkallad, finner sig för närvarande, och med

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

anledning af Kyrkomötets nu föreliggande skrifvelse, böra från sin utredning

alldeles utesluta det antagandet, att disposition af vakansår skulle

kunna anlitas som utväg för aflösning äfven af församlingarnas byggnadsoch

underhållsskyldighet, och inskränker sig till undersökning af frågan,

huruvida samma utväg bör anlitas för aflösning allenast af den presterskapet

åliggande byggnads- och underhållsskyldighet.

För så vidt som, i större delen af riket, presterskapets byggnads- och

underhållsskyldighet utgör den mindre delen (som det vill synas endast

en tredjedel) af byggnads- och underhållsskyldigheten i dess helhet, skulle

visserligen uppgiften, sålunda begränsad, varda betydligt förenklad. Det

är ju tänkbart, att en fond, tillräcklig för bestridande af en byggnadsoch

underhållsskyldighet, motsvarande presterskapets andel allena, skulle

kunna inom en ej alltför lång tidrymd åstadkommas genom anvisning af

ett års nettoinkomst från hvarje ledigt prestembete.

Man får emellertid icke förbise, att, likasom en dylik disposition af

vakansår innebure en minskning af de under vakansårens omloppstid presterskapet

i dess helhet tillkommande lönetillgångar, så medförde den ock

för den enskilde prestmannen en verklig och känbar minskning i den

honom under hans hela tjenstgöringstid tillkommande lön. Man får icke

jemföra densamma med en sådan lönernas disposition, som eger rum genom

nådår, beviljade prestens enka och barn; ty den enskilde prestmannen, som

till förmån för företrädarens enka och barn får vänta på tillträde af lön,

eger att i sin tur för egen familj påräkna en efter dess behof lämpad

nådårsförmån på efterträdarens bekostnad, och denna anordning innebär

sålunda endast en förskjutning i tiden för lönens uppbörd. Äfven den

vakansårets disposition, som enligt Kongl. reglementet af den 6 november

1874 eger rum till förmån för presterskapets enke- och pupillkassa, kan

sägas bereda de enskilde prestman, som drabbas af uppoffringen, någon

ersättning uti tryggheten för enkors och barns pensionering. Dispositionen

af ett vakansår för bildande af eu först inom 25 år verksam byggnadsfond

skulle deremot för en stor del prestman utgöra eu uppoffring utan

ringaste förmån vare sig för dem sjelfva eller för deras efterlefvande.

Den första frågan är emellertid, huruvida anvisning till nämnda ändamål

af ett års nettoinkomst för hvarje ledigt prestembete vore en ändamålsenlig

och rättvis form för den beskattning, som genom lönedispositionen

skulle åläggas presterskapet i dess helhet och de enskilde prestmännen.

Derutinnan är då först att iakttaga, hurusom dispositionen till förmån för

en fond af vakansårets nettoinkomster icke blott medför olägenheter ur

kyrklig synpunkt, utan äfven i rent ekonomiskt hänseende är allt annat

än ändamålsenlig. De lediga prestgällens förvaltning fördyras, deras netto
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

afkastning förminskas genom de dubbla uppgörelserna med både afträdaren

och tillträdaren, genom förlustbringande utarrendering på ett års tid af

boställena, genom kostsamma syner och andra afbränningar; och af de

påräknade inkomsterna dragés sålunda en ej ringa del undan både presterskap

och fond. Men ännu vigtigare är, att denna beskattningsform nödvändigt

medför en synnerlig obillig och ojemn fördelning af uppoffringen

äfven inom den generation af presterskap et, som varder förbunden att

vidkännas densamma. För en prestman, som till följd af ett vakansars

indragning till fonden under ett år går miste om till exempel 2,500 kronors

ökning i sin inkomst, men sedermera vid sin befattning qvarstår i 25 år,

motsvarar förlusten endast 100 kronors årligt löneafdrag; för en annan

prestman, som efter liknande befordran endast i fem år får stanna vid

tjensten, innebär uppoffringen af samma 2,500 kronor ett årligt löneafdrag

af 500 kronor, och för en tredje prestman, som tillträdt sin tjenst innan

vakansår påbjudits och sedermera vid befattningen qvarstannar, kommer intet

dylikt löneafdrag i fråga.

Dessa förhållanden hafva, såsom tillräckligt framgår af flera i ärendet

afgifna yttranden från presterskapet, icke undgått vederbörandes uppmärksamhet

och föranledt allvarliga och berättigade anmärkningar vid

den metod, hvarigenom tillgångar beredts åt presterskapets enke- och pupillkassa.

Det lär icke heller kunna bestridas, att de 3,200,000 kronor, som

under de 16 åren 1876—91 i form af vakansårs inkomster redovisats till

denna kassa, och som utgått af presterskapets lönetillgångar med i medeltal

200,000 kronor om året, skulle hafva till kassan influtit lika säkert, men

med mindre besvär, olägenhet och kostnad, om de i stället varit å samtliga

rikets prestman utdebiterade med ett billigt afvägdt procenttal af deras

beräknade årliga lönetillgångar. Framförallt skulle derigenom hafva vunnits

större rättvisa och billighet i presterskapets beskattning för detta ändamål

och tillika icke så ringa lättnad i bördans utgörande, för så vidt som det

för hvarje enskild prestman måste kännas mindre tungt att vidkännas ett

årligt löneafdrag af 2V2 å 3 procent, fördeladt på hela tjenstgöringstiden,

än att på en gång och i förskott få vidkännas afdragets hela belopp.

Kollegium tillåter sig ock för sin del uttala den öfvertygelsen, att

den form för beskattning af presterskapets lönetillgångar, som består uti

disposition till fonden af nettoinkomsten från presterliga vakansår, icke

vidare bör komma till användning, enär den är både skadlig och öfverflödig.

Det ändamål, som beskattningen afser, kan efter kollegii åsigt i

hvarje fall vinnas lika säkert, men mycket lättare, med mindre kostnad

och framförallt med bättre iakttagande af rättvisa och billighet, genom

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

afdrag af vissa procent från samtliga prestmäns årliga lön än genom indragning

för hvarje år af ett fåtal prestbeställningars hela lönetillgång.

Skola derför, såsom under förhandlingarna i kyrkomötet förutsattes,

både presterskap och församlingar sjelfva bilda den fond, som slutligen

skulle befria dem begge från byggnads- och underhållsskyldighetens ansvar,

omsorg och kostnad, sä bör denna fondbildning, efter kollegii uppfattning,

icke ske annorledes, än att under den tid, som anslås för fondens bildning,

utkräfves af båda parterna ett efter hvarderas nuvarande andel i byggnadsoch

underhållsskyldigheten afpassadt bidrag till fonden, utgående i form

af årliga afgifter från så väl de enskilda prestmännen som församlingarna.

I och lör sig skulle en sådan beskattning väl icke vara alldeles outhärdlig

vare sig för rikets församlingar eller för presterskapet. Men det

får ju icke förbises, att under hela den tidsperiod, hvarunder dessa sammanskott

skulle utgöras, måste tillika laga nybyggnad och underhåll af de

ecklesiastika boställshusen, alldeles såsom hittills, fortgå och af församlingar

och presterskap till fullo utgöras. Sammanskottet lägges dertill såsom ny

börda ofvanpå den, hvilken redan bäres och fortfarande måste bäras ända

till dess fonden varder färdig att öfvertaga skyldigheterna; och det vore

sålunda ingalunda någon lindring, utan en högst väsentlig ökning af nuvarande

presterskaps och församlingars skyldigheter, som en dylik utväg

för frågans lösning skulle medföra.

Denna vigtiga omständighet har icke heller undgått vederbörandes

uppmärksamhet. I de yttranden, som till stifts- och länsmyndigheter ingått

från presterskap och församlingar, förekommer intet uttalande så allmänt

som förbehållet, att den föreslagna kassa- eller fondbildningen icke

måtte komma att öka byggnads- och underhållsskyldigheten för det nu

lefvande slägtet. Med ytterst få undantag förklara sig så väl prestman

som församlingar hvarken kunna eller vilja åtaga sig att jemte nu utgående

laga skyldigheter bära utgifter för bildande af kassor.

De domkapitel och länsstyrelser, som särskild! tagit nu nämnda utväg

för frågans lösning i betraktande, hafva också enstämmigt uttalat sig emot

dess användande. Domkapitlet i erkestiftet yttrar i fråga om förslaget att

bilda kassorna genom årsafgifter af presterskapet: »Att bära dylika afgifter,

derest de skola i någon mån till ändamålet förslå, jemte nuvarande

byggnadsskyldighet, skulle utan tvifvel varda alltför betungande, för att

deras utgörande skulle kunna med framgång i fråga sättas, helst det skulle

innebära en ren uppoffring utan all egen fördel till förmån för följande

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

generationer. Icke heller lära församlingarna, för så vidt deras byggnadsskyldighet

angår, finnas villiga till dylika afgifter, så mycket mindre som

för dem står utvägen öppen att genom amorteringslån få byggnadstungan

fördelad på längre tider».

Domkapitlet i Vesteräs yttrar: »Man kan ej begära, att de byggnadsskyldige

nu genast eller inom en kort tid skulle till kommande generationers

bästa bilda byggnadsfonder. Hvarken nuvarande församlingar eller

det nu tjenstgörande presterskapet förmå göra detta, hvilket vore detsamma

som att ej blott fullgöra sin egen redan ganska tyngande utan

äfven kommande slägtens byggnadsskyldighet». I samma riktning uttala

sig äfven domkapitlen i Vexla, Hemö sand och Visby.

Eders Kongl. Maj ds befallningshafvande i Stockholms län yttrar: »Vill

man bilda kassorna genom bidrag från de nu i byggnadsskyldigheten deltagande,

nemligen presterskapet och församlingarna, så lärer, då dessa under

tiden för kassornas bildande jemväl måste fullgöra sin nuvarande

skyldighet, och bidragen till kassorna således skulle blifva en ökad beskattning

under en lång följd af år, denna anordning komma, att blifva

alltför betungande för både presterskapet och församlingarna, och det torde

dessutom med skäl kunna ifrågasättas, huruvida det nu är billigt, att en

eller annan generation skulle underkastas en sålunda ökad beskattning för

att bereda frihet för kommande generationer från att bidraga till ändamål,

hvaraf de fortfarande skulle hemta gagn».

Eders Kongl. Maj ds befallningshafvande i Örebro län säger sig »vara

förvissad, att församlingarna, äfven om de skulle finnas villiga dertill, likväl

skulle få mycket svårt att under en lång följd af år samtidigt både

in natura utgöra sin byggnadsskyldighet och i penningar utgifva årliga

bidrag i syfte att en gång i tiden få byggnadsskyldigheten aflöst. Den nu

lefvande och möjligen nästföljande generation lärer icke rättvisligen kunna

åläggas att bära dryga bördor för att befria kommande generationer från

deras byggnadsskyldighet».

I samma riktning yttra sig äfven, mer eller mindre utförligt och bestämdt,

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Elfsborgs, Vest manlands,

Jemtlands, Vermlands, Kopparbergs, Vesterbottens och Kronobergs län.

Kammarkollegium, som delar de sålunda uttalade meningar, tillåter

sig för egen del erinra om den erfarenhet, som vunnits under utvecklingen

af skånska presterskapets byggnadskassa. Ursprungligen sattes det

såsom denna kassas mål att genom sammanskott af presterskapet småningom

bilda en fond, tillräcklig att i en mer eller mindre aflägsen framtid

befria presterskapet från byggnadsskyldigheten och öfvertaga boställshusens

nybyggnad, och för det ändamålet fortfor det skånska presterskapet

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

att under lång tid erlägga så kallade permilleafgifter, beräknade till 3 per

radie af hvarje befattnings beräknade inkomst. Men på samma gång hade

det skånska presterskapet att derutöfver fullgöra den löpande byggnadsskyldigheten,

hvilken småningom vid de flesta prestgårdar omsattes i en

årlig annuitet å de af kassan undfångna byggnadslån. Denna dubbla börda

blef med tiden allt mer tryckande, och slutligen nödgades man att lätta

densamma genom en afskrifning af öfverbyggnadssummorna, svarande mot

de för hvarje prestgård under tidernas lopp samlade så kallade permilleafgifter.

Denna åtgärd innebar intet mer och intet mindre än ett öfvergifvande

af den ursprungliga tanken, att den lefvande generationen borde

beskatta sig för att samla fond till kommande generationers befrielse; och

i det för byggnadskassan den 14 juni 1888 af Eders Kongl. Maj:t utfärdade

nya reglemente blef också ur § 1 utesluten den i föregående reglementen

intagna bestämmelsen, att kassans ändamål skulle vara »att, der

dess tillgångar sådant medgifva, nybygga utdömda, eller genom vådeld

förstörda laga hus*.

Samma följd skulle nog inträffa, om, mot förmodan, lagstiftaren

komme att ålägga det öfriga Sveriges församlingar och presterskap den

nya skyldigheten att sammanskjuta medel till bildande af en eller flera

fonder för framtida öfvertagande af byggnads- och underhållsskyldigheten.

Ett dylikt stadgande skulle troligen inom ganska kort tid blifva upphäfdt,

och detta icke blott derför, att den nya skyldigheten skulle kännas tryckande,

utan derför att samtliga vederbörande inom kort skulle få ögonen öppnade

för den sanningen, att en dylik förpligtelse vore stridande mot rättvisa

och billighet. En på sådant sätt åstadkommen öfverflyttning af byggnadsskyldigheten

på kassor skulle nemligen befinnas innebära intet annat

än öfverflyttning af kommande generationers börda på den nuvarande

generationen, och då det icke lärer kunna visas, att den nuvarande generationen

har någon vare sig direkt eller indirekt nytta af dylik uppoffring,

än mindre att den kommande generationen har rätt att utan egen

uppoffring njuta sådan frihet eller ens att en dylik frihet skulle utgöra

någon väsentlig förmån för de kommande generationerna, torde det, efter

kollegii tanke, icke heller böra ifrågakomma, att på den sålunda angifna

vägen söka frågans lösning.

Sammanskott af presterskap och församlingar äro emellertid icke det

enda medel, som varit påtänkt för beredande af den ifrågasatta befrielsen

från all byggnads- och underhållsskyldighet. Så väl motionären vid 1888

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

års kyrkomöte som flere af de i ärendet körda myndigheter hafva trott

sig kunna antaga, att ändamålet kunde främjas genom anlitande af vissa

fonder, hvilka redan blifvit bildade, och som fortfarande draga inkomst

från jord- eller skogsegendomar af ecklesiastik boställsnatur.

Mer än en församling och prestman har sålunda framhållit, hurusom

utan tvifvel både församlingen och presten skulle kunnat för all framtid

befrias från all underhålls- och byggnadsskyldighet, om blott inkomsten

af en större extra afverkning å boställets skog, som nu dragits till ecklesiastika

boställenas skogsfond, i stället fått användas att bilda en för pastoratet

reserverad byggnadskassa, eller om till sådan kassa finge ingå

den behållna skogsafkastning af bostället, som nu dragés till presterskapets

löneregleringsfond. I många fall är också en dylik beräkning fullkomligt

riktig, ty inkomsten från åtskilliga boställsskogar, i synnerhet i norra

Sverige, har varit så riklig, att den mer än väl skulle hafva räckt till att

för all framtid bestrida pastoratets hela byggnadsskyldighet, om den odelad

fått reserveras för detta ändamål. På samma sätt skulle utan tvifvel

månget pastorat i södra och mellersta Sverige hafva egt mer än tillräcklig

tillgång att, utan vare sig pastors eller församlingens betungande, bestrida

all byggnads- och underhållsskyldighet å bostället, om pastoratet

fått för egen räkning behålla t. ex. alla de inkomster af stom- eller mensalhemman,

som icke varit behöfliga till prestmannens anständiga aflöning,

men som nu, för att jemlikt kongl. förordningen den 11 juli 1862 § 9

mom. 2 användas till löneförbättring i andra pastorat, indragas till presterskapets

löneregleringsfond.

Men det är klart, att, om på sålunda angifvet sätt blefve sörj dt för

församlings och presterskaps befrielse från ifrågavarande skyldighet, så

skulle förmånen af dylik frihet tillkomma endast ett ringa fåtal tillfälligtvis

gynnade församlingar, men deremot det stora flertalet församlingar och

prester derigenom försättas i vida sämre vilkor än de nu ega. Lika säkert

är det, att en dylik anordning skulle stå i strid med de grundsatser

för den svenska kyrkans ekonomiska förvaltning, som antagits vid senaste

af Konung och Riksdag gemensamt beslutade reglering af presterskapets

inkomster, och af hvilkas tillämpning just följt bildandet af begge de nu

nämnda fonderna.

Hvad beträffar presterskapets löneregleringsfond tillåter sig kollegium

erinra om följande förhållanden:

Sedan uti kongl. förordningen angående allmänt ordnande af presterskapets

inkomster den 11 juli 1862, § 9 mom. 1, blifvit i öfverensstämmelse

med de af Rikets Ständer godkända grunder stadgadt, att »afgifter,

som af eu församling till dess presterskap utgöras, ej må till aflönande

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

af annan församlings prest användas, samt att dylik användning ej heller

må ske af inkomster, hvilka tillkomma presterskap antingen till följd af

bidrag utaf församlingen gemensamt, såsom då till löneförbättring för

presterskapet hemman och lägenheter blifvit inköpta och andra fördelar

anskaffade, eller ock från enskilda personers för samma ändamål gjorda

anslag», stadgades det uti samma paragraf mom. 2 och 3:

> Mom. 2. De inkomster åter, som grunda sig på statsanslag i kontanta

penningar, kronotionde och hemmansräntor eller på arrenden för de

af kronan upplåtna stom-, annex- och mensalhemman och lägenheter, som

icke äro bostadsboställen, må, i den ordning här nedan stadgas, i händelse

af befogenhet från eu till annan församling öfverflyttas eller alldeles

indragas, det senare dock endast i de fall, att de icke äro presterskapet

för all framtid tillförsäkrade.

Mom. 3. Så vida för presterskapets aflöning icke vidare behöfliga

medel af den beskaffenhet, hvarom i näsföregående moment förmäles, finnas

en församling tilldelade, eller en församling för sitt presterskaps anständiga

bergning är i behof af understöd utaf dylika medel, eger nämnden

sådant hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla, då Kongl. Maj:t, efter

vederbörandes hörande, vill om medlens indragning eller öfverflyttande

från en församling till annan eller ock rörande anvisande af nytt anslag

yttrande meddela».

Vidare blef, äfven i öfverensstämmelse med de af Rikets Ständer godkända

grunder för allmänna skogars förvaltning, uti Kongl. förordningen

angående hushållningen med de allmänna skogarne i riket den 29 juni

1866, § 24 mom. 3, stadgadt rörande skogen å ecklesiastika boställen, att

den behållna afkastning af dylikt boställes skog, som ej tillfaller boställshafvaren,

användes, i öfverensstämmelse med Kongl. förordningen den 11

juli 1862, till bidrag vid reglerande af presterskapets inkomster, och i §

25, att hvad enligt nästföregående paragraf gäller rörande dispositionen

af boställsskogs behållna afkastning, gäller äfven i afseende å den ersättning,

som till bostället utgår, när ek för kronans räkning å boställets

egor fälles.

Af ofvan citerade stadganden i Kongl. förordningen den 11 juli 1862

skulle kunna antagas, att, i sammanhang med fastställande af löneregleringar

för vederbörande presterskap, blifvit förordnadt äfven om öfverflyttande

från en till annan församling af sådana medel, som i 9 § 2 mom.

af samma Kongl. förordning afses. Så har ock i några fall skett, ehuru

mera sällan. Genom nådigt bref den 11 maj 1866 hade Kongl. Maj:t förordnat,

att den från Bärbo församling till kyrkoherden i Nyköpings vestra

pastorat utgående vederlagsspanmål icke vidare skulle, sedan tillämpning

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

af samma dag fastställd lönereglering för nämnda pastorat inträda bemälte

kyrkoherde tillkomma, samt förklarat sig framdeles, uppå yederbörandes

anmälan, vilja besluta rörande användandet af samma vederlagsspanmål.

Den 26 september 1866 ingick domkapitlet i Strengnäs till Kongl. Maj:t

med en underdånig skrifvelse, deri domkapitlet, enär löneregleringen i

nyssnämnda pastorat redan med den 1 maj 1867 toge sin början, men

nådigt beslut angående vederlagsspanmålens användande icke vore att förvänta

förrän arbetet med de nya löneregleringarna öfverhufvud framskridit

så långt, att det större eller mindre behofvet af tillskott utaf dylik

vederlagsspanmål vid svagare prestlägenheter blifvit utrönt, hemstält, huruvida

icke Kongl. Maj:t ville, på det de för dylik spanmål inflytande medel

kunde under tiden göras fruktbärande, förordna, att, i den mån genom

Kongl. Maj:ts vederbörande befallningshafvandes försorg uppbörd af lösen

för spanmål af meranämnda beskaffenhet inom Strengnäs stift hunne ega

rum, medlen finge för omformalta ändamål till domkapitlets förvaltning

öfverlemnas. Genom nådig remiss den 5 november 1866 anbefalde Kongi.

Maj:t kammarkollegium och statskontoret att häröfver afgifva underdånigt

utlåtande och i sammanhang dermed, efter vederbörandes hörande, inkomma

med underdånigt yttrande och förslag, huru med förvaltning af

vederlagsspanmål, afkastning af hemman samt dylika i 9 § 2 mom. af

Kongl förordningen den 11 juli 1862 omförmälta, presterskapet tilldelade

inkomster, som, utan att till statsverket indragas, vore eller blefve under

pågående lönereglering skilde från de presterliga beställningar, med hvilka

de förut varit förenade, borde förfaras, intilldess nådigt beslut om samma

inkomsters framtida användande kunde komma att meddelas. Den 27

december 1867 afgåfvo kollegierna det sålunda infordrade underdåniga

utlåtande, deruti kollegierna yttra, bland annat, att de medel, hvarom

vore fråga, vore enligt 9 § af Kongl. förordningen den 11 juli 1862 sådana

inkomster af kronotionde, hemmansräntor eller arrenden af stom-,

annex- och mensalhemman och lägenheter, som icke vore bostadsboställen,

hvilka, då de icke vidare funnes för presterskapets i församlingen aflöning

behöfliga, kunde från en till annan församling öfverflyttas, äfvensom,

enligt 24 § i Kongl. förordningen den 29 juni 1866 om skogarne i riket,

den behållna afkastning af ecklesiastikboställes skog, som ej lagligen tillfölle

boställshafvaren, utan borde i öfverensstämmelse med nämnda Kongl.

förordning den 11 juli 1862 till bidrag vid reglerande af presterskapets

inkomster användas, samt att det om sådana medel, vid fastställande af

lönereglering för presterskapet i ett pastorat, ofta förordnades, att de icke

vidare skulle åtfölja samma presterskaps aflöning, men, på de skäl domkapitlet

i Strengnäs i dess ofvan nämnda underdåniga skrifvelse anfört, eu
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

däst undantagsvis kunde på samma gång bestämmas, att de skulle tilldelas

presterskapet i något annat pastorat; hvarefter och sedan kollegierna

redogjort för innehållet af vederbörandes i ärendet infordrade yttranden,

kollegierna vidare sig utläto: att, ehuru ifrågavarande slags medel icke vore

att betrakta såsom statsmedel i den mening, att de kunde till statsverket indragas

eller på annat sätt än till presterskapets aflöning användas, kollegierna

likväl ansåge nödigt, att dessa medel, enär de dels vore af kronan

anslagna, dels komme att af Kongl. Maj:t från ett till annat pastorat disponeras,

dels kunde till största förmån i afseende å deras fruktbargörande

på ett ställe förvaltas, borde ingå till statens centrala penningeverk, statskontoret,

hvarigenom ock ensamt Kongl. Maj:t kunde erhålla nödig öfversigt

öfver tillståndet i hvarje ögonblick af den fond, som deraf borde bildas,

men så snart löneregleringen blifvit fullständigt genomförd torde

komma att försvinna; och afgåfvo kollegierna häruppå ett förslag i afseende

å ifrågavarande medels uppbörd och förvaltning, hvithet förslag

ligger till grund för Kongl. Maj:ts dermed i hufvudsak öfverensstämmande,

den 14 Februari 1868 till kammarkollegium och statskontoret aflåtna nådiga

bref angående uppbörd och förvaltning af medel, som under pågående

lönereglering för presterskapet i riket blifvit eller blifva från vissa

presterliga beställningar afskilda, men icke till statsverket indragna.

Uti nämnda nådiga bref, i enlighet hvarmed kammarkollegium och

statskontoret den 10 mars 1868 utfärdat ett i Svensk Författningssamling

intaget cirkulär, förordnas, att i afseende å uppbörd och förvaltning af

ofvan nämnda medel skall, intill dess Kongl. Maj:t om deras användande

vidare i nåder besluter, sålunda förfaras: att sedan lönereglering, hvarigenom

så beskaffade löningsmedel blifvit, på sätt ofvan förmäles, från presterlig

beställning skilda, inträdt i tillämpning, derom vederbörande konsistorium

åligger i god tid meddela Konungens befallningshafvande i länet

underrättelse, samma medel skola af kronans uppbördsman, emot ersättning

af 3 procent, beräknade å det levererade beloppet, debiteras och uppbäras,

så vidt ske kan, i sammanhang med kronoutskylderna och i räkenskaperna

redovisas under särskildt konto med benämning «Presterskapets

löneregleringsmedel», samt levereras till landtränteriet, der medlen likaledes

böra under särskildt konto bokföras och hvarifrån de, emot vanlig

remisslage af Vs procent, skola insändas till räntekammaren, hvarefter

statskontoret, i den män medlen inflyta, bör, på sätt lämpligen ske kan,

göra dem räntebärande, och skola de derstädes under benämning »Presterskapets

lönereglerings/ond>, för hvarje län särskildt bokförda, behandlas

utan sammanblandning med statsmedlen; — samt att beträffande de inkomster

af ecklesiastika boställens skogar, som, i enlighet med stadgandet

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

i 24 § i Kongl. förordningen den 29 juni 186(5 angående hushållningen

med de allmänna skogarne i riket eller till följd af särskilda nadiga beslut,

böra i öfverensstämmelse med Kongl. förordningen den 11 juli 1862

användas till bidrag vid reglerande af presterskapets aflöning, ofvanberörda

föreskrifter skola i tillämpliga delar tjena till efterrättelse.

Bland sådana rörande inkomsten från ecklesiastika boställsskogar meddelade

särskilda beslut, hvarom närmast här ofvan talas, märkes Kongl.

brefvet till kammarkollegium den 2 November 1877 och kollegii derpå

grundade kungörelse den 23 i samma månad, hvarigenom stadgats, bland

annat, att arrendebeloppet för skog, som mot särskildt skogsarrende a

sådana till presterskapets aflöning anslagna, hemman och lägenheter, hvilka

på grund af gällande författningar böra utarrenderas, åt arrendatorn upplåtits,

skall ingå till presterskapets löneregleringsfond, der ej hemmanet

eller lägenheten af församlingen eller enskild person anslagits till löneförbättring

för presterskapet.

På sådant sätt har presterskapets löneregleringsfond tillkommit genom

tillämpning af grundsatsen, att sådana en församlings aflöningstillgangar,

som icke äro för dess presterskap anständiga bergning behöfliga, och

som icke finnas tillhöra församlingen enskilda kunna användas till

understöd åt andra församlingar för deras presterskaps anständiga bergning;

och allt hvad sålunda denna fond tillflyter torde höra betraktas icke

såsom ifrågavarande församlingars särskilda utan snarare såsom hela svenska

kyrkans gemensamma tillhörighet. För att de församlingar, hvilkas

ecklesiastika boställsskogar eller stomhemman lemnat och lemna fonden

dess tillgångar, måtte varda berättigade att i fondens ställe använda dessa

tillgångar till bildande af egna byggnadskassor, skulle alltså erfordras, att

statsmakterna icke blott förändrade de bestämmelser, som nu gälla för

fondtillgångarnas användning, utan äfven underkände de grundsatser, som

ledt till fondens bildning; att de icke blott medgåfve rnedkup användning

till byggnadsskyldigheters fullgörande, utan äfven medgåfve sådan disposition

uteslutande till förmån för de församlingar, från hvilka fonden hemtat

och hemtar dessa tillgångar. Men att Konung och Riksdag numera

skulle besluta tillgångarnas återlemnande just till de församlingar, från

hvilkas prestboställen de härflutit, och således i sjelfva verket medgifva

fondens upplösning, dertill lär väl icke finnas ringaste sannolikhet eller

fog, utan lära väl, ifall förändrad disposition af fondens medel skulle

ifrågakomma, dessa medel dock varda antingen från fonden jemt fördelade

på samtliga rikets pastorat, eller ock fortfarande såsom hittills användas

till understöd åt de församlingar och piaster, hvilka företrädesvis äro af

sådant understöd i behof.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

På samma sätt förhåller sig med de ecklesiastika boställenas skogsfond,

som bildats efter samma grundsatser. Eders Kongl. Maj:t föreslog

uti nådig proposition till 1874 års riksdag, att »inflytande försäljningsmedel

för de besparade tillgångar af växande eller vindfäld skog, som vid

uppgörande af planer för införande af ordnad hushållning å skogar tillhörande

sådana ecklesiastika boställen, hvilka icke utgjorde någon viss

församlings enskilda egendom, derå förefunnes, och omedelbart eller inom

den närmaste framtiden måste, för att ej lida eller föranleda skada, tillgodogöras,

men icke kunde anses tillhöra skogens reguliera årliga afkastning

efter den ordnade hushållningens vidtagande, eller erfordrades till

kyrko- eller prestgårdsbyggnad inom församlingen, måtte, utan att ingå

till prestlöneregleringsfonden, och i den mån de icke behöfdes till utgifter

för skogsindelning eller skogsodlingsarbeten å de skogar, hvarifrån de härrörde,

af Eders Kongl. Maj:t få disponeras till bekostande af skogsindelning

och erforderliga skogsodlingsarbeten å andra ecklesiastika boställsskogar

eller till ersättande af dertill möjligen från anslaget till skogsväsendet

lemnade förskott». Sedan riksdagen i underdånig skrifvelse af

den 20 Maj samma år dertill lemnat sitt bifall, undfick skogsstyrelsen

genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse af den 31 mars 1876 föreskrift

att under namn af »ecklesiastika boställenas skog sfond» bokföra de

medel, som sålunda enligt riksdagens medgifvande finge till skogsindelning

och skogsodlingsarbeten å ecklesiastika boställen användas, samt att

å samma fond bokföra äfven sådana medel, som influtit genom virkesförsäljning

från genom eld eller storm skadad skog å dylikt ecklesiastikt

boställe; och blefvo genom samma nådiga skrifvelse närmare bestämmelser

om dylika medels användning meddelade. Af dessa bestämmelser

framgår, att den ifrågavarande fondens ändamål är att bekosta nödiga

skogsindelnings- och skogsodlingsarbeten å sådana ecklesiastika boställsskogar,

hvilkas egen afkastning utöfver husbehofvet är så ringa, att den

icke förslår till betäckande af skogskulturens kostnader, och vid hvilka

således antingen all skogsodling skulle få anstå eller ock för skogsodlingens

bekostande husbehofsafverkningen få inställas eller öfver höfvan

inskränkas, och att denna fond således, alldeles lika som prestlöneregleringsfonden,

genom vissa boställens öfverflödande tillgångar fyller andra

boställens brister, och dermed i sin mån bidrager till utjemnande af församlingarnas

och presterskapets vilkor öfver hela riket. Det torde vara

uppenbart nog, att äfven om fondens uppgift skulle varda förändrad,

det dock näppeligen torde ifrågakomma att förändra denna dess karakter

af en gemensam tillgång för samtliga rikets församligar genom att återbetala

de uppsamlade medlen just till de boställen, från hvilka de hemtats.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Till belysning af båda de ifrågavarande fondernas ställning har kollegium

ansett sig böra sammanställa bifogade tabeller 1 och 2 öfver fondernas

tillgångar och inkomster samt utgifter och behållning för hvarje

år sedan deras bildning och till slutet af år 1891.

Deraf inhemtas först, beträffande fr estlönereglering sfonden,

att denna fonds samtliga inkomster under de 25 åren 1867—91 utgjort

tillsammans 3,368,787 kronor och att de år 1891 utgjorde 252,324

kronor,

att nära hälften af dessa inkomster härflutit från skogsförsäljningsmeclel,

som för åren 1872—91 uppgått till 1,548,098 kronor och för året

1891 till 119,428 kronor,

att arrendemedel och indelningsersättningen utgjorde för åren 1872—

91 824,658 kronor och för året 1891 60,333 kronor,

att intressemedel och kapitalvinster utgjort under åren 1872—91 tillsammans

793,073 kronor och året 1891 71,698 kronor,

att, såsom framgår af bifogade tabell 3 öfver inkomsterna från de olika

länen under åren 1887, 1889 och 1891, skogsförsäljningsmedlen hufvudsakligen

influtit från norra Sverige, mest Vesternorrlands, Gefleborgs, Vermlands,

Kopparbergs och Jemtlands län, samt från Jönköpings län; arrendemedel

och indelningsersättningar åter hufvudsakligen från södra och mellersta

Sverige, synnerligen Malmöhus, Östergötlands, Kristianstads, Hallands

och Skaraborgs län,

att af dessa olika slag af inkomster de två sistnämnda ganska jemnt

och stadigt stigit, men deremot skogsförsäljningsmedlen visat sig vara en

mycket vexlande och oberäknelig inkomst, då desamma, som

år 1881 utgjorde......................... 75,526 kronor

sedermera utgjort 1882 ........................................ 131,171 »

1883 .......................................... 81,606

1884 ...................................... 98,133

1885 ......................................... 81,480

1886 ....................................... 78,777

1887 ...................................... 66,598 »

1888 ......................................... 128,834

1889 ......................................... 154,222 »

1890 .......................................... 172,103

1891 ................................ 119,428

att vidare fondens samtliga utgifter under de 25 åren tillsammans utgjort

1,462,193 kronor och under året 1891 155,676 kronor,

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

att dessa utgifter under de senaste tio åren tillväxt, så att de ut
-

gjorde:

1882 ..........i.......................................... 79,879 kronor

1883 ..................................................... 71,795

1884 ..................................... 82,235

1885 .............................. 97,994

1886 ...........................:.......................... 120,413

1887 .................................................... 100,513

1888 ................................................... 109,252

1889 ...................................................... 120,837 >

1890 ...................................................... 114,852

1891 ............. 155,676 »

och att skilnaden mellan inkomster och utgifter, eller det belopp, hvarmed

fonden för hvarje år tillökats, utgjorde:

1882 ...........1.........................i................ 130,477 kronor

1883 ................... 99,082

1884 ..................................................... 110,501

1885 ................................ 81,137

1886 .................. 57,256

1887 ..................................................... 72,617 »

1888 ...................................................... 126,171

1889 ......................... 192,236

1890 ........................... 180,860

1891 ................................................ 96,648 *

eller i medeltal för åren 1882—1891 .................. 114,698 kronor.

Fondens utgifter bestå till allra största delen af anslag tilll löningsfyllnad

åt presterskap i de församlingar, hvilkas egna lönebidrag icke

förslå till presterskapets anständiga bergning. Af de 155,676 kronor, som

utgjorde fondens utgifter 1891, bestodo 151,800 kronor uti sådana aflöningsanslag.

Af dessa anslag voro åter största delen genom Kongl. Maj:ts

beslut fästade vid presterliga beställningar åtminstone för hela den tid,

under hvilken nu faststäld lönereglering varar, och kunna således icke derifrån

dragas till något annat ändamål. Under senare tid har visserligen Eders

Kongl. Maj:t tilldelat åtskilliga prestman aflöningsfyllnad allenast för deras

tjenstetid eller för viss tid, och dylika anslag äro äfven i vissa fall

gifna blott för tiden intill dess lönereglering inträder. Enligt hvad kollegium

inhemtat af de i statskontoret upprättade förteckningar, hvaraf

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

utdrag under bilaga n:o 4 härhos öfverlemnas, uppgick beloppet af sålunda

begränsade anslag i februari 1893 till 39,424 kronor. Men då största delen

af dessa begränsade anslag utgöres af små belopp, tilldelade de sämst aflönade

prestmännen, komministrar och kapellpredikanter, torde de antagligen

komma att med få undantag vid beställningarna bibehållas och således

hela det nu utgående anslagsbeloppet få betraktas såsom ett minimum

af fondens utgifter för det med densamma ursprungligen afsedda ändamål.

För att bedöma, huruvida och i hvad mån de fondens inkomster, som

öfverskjuta nämnda redan beviljade aflöningsanslag, må kunna för det af

kyrkomötet åsyftade nya ändamål, byggnadsskyldighetens öfvertagande,

användas, måste man ju ega någon föreställning om presterskapets afiöningsförhållanden,

sådana de gestaltat sig vid utförandet af den 1862 påbjudna

löneregleringen. I sådant syfte har kollegium tillåtit sig att sammanställa

de af Kongl. Maj:t anordnade lönefyllnadsanslag från löneregleringsfonden

med de lönebelopp, som enligt den vid Kongl. reglementet för

presterskapets enke- och pupillkassa af den 6 november 1874 fogade

tabell beräknats utgå. Af denna tabellariska sammanställning, hvilken

kollegium jemte dertill hörande anmärkningar, såsom bilaga n:o 5, sitt

utlåtande bifogar, framgår beträffande komminister sbest ältning ärna:

att lönen, sådan den beräknats utgå vid lönereglerings tillämpning,

sammanlagd med hittills af Kongl. Maj:t särskildt anordnad lönefyllnad,

utgör:

för 161 komministraturer mera än 1,700 t, o. m. 2,000 kronor,

» 143 » » » 1,500 » 1,700

» 260 » » » 1,300 » 1,500 »

» 140 » » 1,100 » 1,300

»14 » »» 1,100 kronor eller derunder;

och att det, för att höja aflöningen för de lägst aflönade komministraturerna

till fullt 1,500 kronor för hvarje, skulle erfordras ytterligare anslag

ur löneregleringsfonden af mera än 57,000 kronor.

Såsom af bilagda förteckning, bilaga n:o 6, framgår, åtnjuta åtskilliga

komministersbeställningar, förutom öfriga löneförmåner, äfven andel i skogsafkastning,

som i några få fall uppgår till betydligt belopp. Enär dock

endast ett fåtal af de sålunda gynnade komministersbeställningarna höra

till dem, hvilkas öfriga löneförmåner understiga 1,500 kronor, så förändras

de ofvan anförda siffrorna högst obetydligt genom inräkning af skogsmedelsafkastningen

i lönebeloppen.

Kollegium tillåter sig med anledning häraf uttala den förmodan, att

så länge som det ännu gåfves komministraturer, hvilkas innehafvare, med

skyldighet att bygga och underhålla boställets hus, icke äro tillförsäkrade

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

en inkomst uppgående till 1,500 kronor, lärer det icke kunna sägas, att

löneregleringsfondens ursprungliga uppgift, beredande åt kyrkans presterskap

af anständig bergning, blifvit tillräckligt fyld.

Vid besvarandet af frågan, huruvida fondens nuvarande öfverskott

af inkomster må anses kunna användas för nya ändamål, eller om de

fortfarande blifva behöfliga för det ursprungliga ändamålet, förbättring af

det svagast lönade presterskapets lönevilkor, torde äfven böra iakttagas,

att fondens tillgångar under den förflutna 25-års-perioden i ganska vidsträckt

mån anlitats för upprättande af nya presterliga tjenster, kapellpredikants-,

komministers- och kyrkoherdebeställningar, hvilka i mån af

odlingens fortgång och församlingarnas utveckling befunnits för själavårdens

upprätthållande oundgängliga. Behof af församlingars delning,

af annex- eller kapellförsamlingars bildande, af nya hjelppresters antagande

framträder ofta nog just i de trakter af riket, der långa afstånd

försvåra själavården och der den spridda befolkningens anspråk på presterlig

tjenst är större än dess förmåga att sjelf aflöna prestmännen. Att under

sådana förhållanden bispringa behöfvande församlingar med understöd till

själavårdens upprätthållande synes vara en af de angelägnaste uppgifterna

för en fond, hvilkens tillgångar äro en hela kyrkans tillhörighet. Men

denna uppgift kan svårligen anses vara fyld med de aflöningsanslag, som

redan äro beviljade; i mån af den odlade bygdens utsträckning, i mån af

församlingslifvets utveckling skall det naturligtvis ständigt kräfvas nya

lönebidrag till nya presterliga tjenster; och kollegium föreställer sig derför,

att det öfverskott i inkomster, som fonden nu eger, svårligen kan

betraktas såsom en tillgång till fullo disponibel för andra ändamål.

Men äfven om man finge antaga, att de ändamål, för hvilka löneregleringsfondens

tillgångar hittills användts, skulle anses vederbörligen tillgodosedda

med de belopp, som redan blifvit för aflöningsfyllnad anvisade;

äfven om man finge antaga, att Eders Kongl. Maj:t funne sig kunna —- med åsidosättande af de lägst aflönade komministrarnes billiga anspråk

på ytterligare löneförbättring och med åsidosättande af uppgiften att underlätta

upprättandet af nya presterliga tjenster i vidsträckta och fattiga församlingar

— låta löneregleringsfondens Överskjutande inkomster användas

för bekostande af byggnad och underhåll af ecklesiastika boställens hus,

är det dock uppenbart, att dessa fondens tillgångar alldeles icke äro tillräckliga

för denna nya uppgift, såsom kyrkomötet fattat densamma.

Kollegium, som icke är i tillfälle att bedöma, huruvida man eger rätt

att i en mer eller mindre aflägsen framtid vänta någon betydande tillväxt

af de skogsförsäljningsmedel, hvilka tillflyta fonden, eller om icke

tvärtom behållna inkomsten af dessa medel kommer att framdeles för
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

minskas, men som af dessa medels hittills synnerligen ojemna och vexlande

afkastning drager den slutsatsen, att de icke äro någon inkomstkälla af

den art, att stadigvarande och betydande förbindelser kunna grundas på

desamma, anser att åtminstone för närvarande icke finnes tillräcklig anledning

att uppskatta fondens ifrågavarande inkomstöfverskott till mera

än 115,000 kronor, motsvarande ungefär medeltalet af de sista tio årens

behållning. Men med en sådan inkomst komme man uppenbarligen icke

långt, så vida det vore fråga om öfvertngande af församlingarnas och

presterskapets hela byggnads- och underhållsskyldighet. Det högsta, som

man skulle kunna dermed åstadkomma, vore ett understöd lemnadt åt de

byggnadsskyldige, som kunna anses vara mest i behof af lindring i denna

skyldighets utgörande.

Tanken föres i sådant fall närmast till de prestman, komministrar ne,

hvilka onekligen äro öfver höfvan betungade af en byggnads- och underhållsskyldighet,

som icke står i något rimligt förhållande till deras lönevilkor,

och för hvilka den derför ofta nog verkar alldeles ruinerande.

Med användning af hela det ifrågavarande årsöfverskottet skulle man

visserligen, i fall det utdelades i billigt förhållande till komministrarnes

löneinkomster och ifall det finge utgå som bidrag till gäldande af annuiteter

å byggnadslån, kunna på ett ganska verksamt sätt afhjelpa dessa

svagt aflönade prestmäns känbaraste behof. Ett dylikt understöd skulle

ock visserligen kunna, såsom en ny form af aflöningsfyllnad, anses bidraga

till presterskapets anständiga bergning och således öfverensstämma med

fondens egentliga ändamål.

Men den uppgift, som kyrkomötet i sin skrifvelse framhållit, öfvertagandet

af både församlingars och presterskaps byggnads- och underhållsskyldighet,

skulle visserligen dermed icke kunna anses vara fyld.

Hvad vidare beträffar ecklesiastika boställenas skogsfond framgår af

tabellen 2, att till densamma under de 16 åren 1876—1891 influtit tillsammans

1,092,369 kronor, hvaraf 814,940 kronor skogsförsäljningsmedel

och 274,645 kronor räntor å det småningom uppsamlade kapitalet. Fondens

utgifter under samma tidrymd hafva utgjort tillsammans 450,091 kronor

och behållningen utgjorde vid slutet af 1891 642,277 kronor.

Inkomsterna af skogsförsäljningsmedel, som under några år varit ganska

betydliga, utgjorde 1891 något öfver 52,000 kronor och vexlade under

de fyra föregående åren mellan nära 31,000 kronor och nära 42,000 kronor.

Då den hufvudsakliga delen af dessa inkomster härflyter från virke, som

tillhör den vid skogsindelning uppstående extra-ordinarie a (Verk ning, men

skogsindelning numera redan är verkstälcl å de flesta ecklesiastika boställen

(enligt från domänstyrelsen meddelad uppgift, återstå icke flera än 50

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

boställen, från hvilkas ännu icke till ordnad hushållning indelade skogar

möjligtvis kan förväntas inkomst för nämnda fond), så ligger det i förhållandena,

att dessa fondens inkomster skola snart nog betydligt minskas

och slutligen upphöra, så att fonden för sina utgifter varder hänvisad å

de räntor, som inflyta från det samlade kapitalet, jemte tillfälliga smärre

inkomster af sådan extra skogstillgång, som vid förnyad indelning upptäckes

och finnes böra afverkas. Denna tidpunkt synes redan vara ganska

nära, enär, enligt hvad i domänstyrelsen upplysts, fondens inkomst af

skogsförsäljningsmedel för året 1892 nedgått till det ringa beloppet af

7,781 kronor 97 öre.

Fondens kapital, som under de första åren, innan ännu skogsodlingsarbetena

kommit i gång, kunde ganska raskt tillväxa genom stora behållningar,

har deremot under de senare åren, då årsutgifterna allt mer

närmat sig årsinkomsternas belopp, ökats ganska obetydligt och torde, då

förhållandet mellan inkomster och utgifter väl icke i framtiden lär förbättras,

svårligen kunna väsentligen ökas utöfver sitt närvarande belopp.

Men ränteafkomsten under år 1891 å det vid årets början behållna kapitalet

628,857 kronor utgjorde allenast 26,291 kronor. Huru otillräcklig

denna inkomst är att bestrida fondens utgifter, visar sig deraf, att endast

för skogsindelning och skogsodling hafva under de tre senaste åren måst

utanordnas 55,000 kronor till 60,000 kronor årligen. Kollegium är icke

i tillfälle att bedöma, huruvida dessa utgifter för framtiden kunna nedsättas,

men antager dock såsom mera sannolikt, att behofvet af dylikt

bidrag till skogsodlingskostnader snarare kommer att växa, och föreställer

sig derför, att denna fonds inkomster inom kort lära blifva alldeles otillräckliga

för det nyttiga ändamål, som dermed varit afsedt, och som visserligen

icke kan anses vara af så underordnad betydelse, att Konung och

Riksdag utan vidare skulle anse det med likgiltighet. Under sådana förhållanden

lär det väl knappt kunna ifrågasättas att taga fondens vare sig

inkomster eller kapitaltillgångar i anspråk för ett nytt och främmande

ändamål — helst som dessa jemförelsevis obetydliga inkomster och tillgångar

icke ens för närvarande, och ännu mindre i framtiden, skulle förslå

till mer än eu högst ringa bråkdel af de utgifter, som erfordras för byggande

och underhåll af de ecklesiastika boställenas hus.

Kollegium anser sig genom förestående framställning hafva visat, att

de medel och utvägar, som under detta ärendes behandling varit föreslagna

i syfte att åt församlingar och presterskap bereda framtida befrielse

från ifrågavarande byggnads- och underhållsskyldighet, äro oanvändbara

eller otillåtliga, delvis äfven otillräckliga. Att åter uppsöka några andra

medel och utvägar för vinnande af samma mål anser kollegium så mycket

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

mindre sig tillkomma, som målet, efter dess tanke, i och för sig icke är

eftersträfvanvärdt. Så länge som presterskapet är en tjenstemannakorps,

aflönad omedelbart af församlingarna, så länge som prestgården är en

medelpunkt för församlingslifvet, ligger det intet otillbörligt deruti, att

församlingen bekostar prestens nödtorftiga bostad, och det synes svårt att

förstå, hvarför församlingarna skulle alldeles befrias från detta åliggande,

då de bekosta bostad åt skollärare. Så länge åter prestboställena äro förenade

med jordbruk, som drifves för prestmannens räkning, synes det icke

heller ligga något otillbörligt deruti, att prestmannen eller hans arrendator

svarar för de till jordbruksrörelsen nödiga hus, och det är svårt att inse,

huru en dylik skyldighet rättvisligen och ändamålsenligt skulle kunna

åläggas någon annan. Kollegium har sålunda allra minst kunnat ansluta

sig till den hos en eller annan förslagsställare framskymtande meningen,

att ifrågavarande skyldigheter borde från församlingar och presterskap

öfverflyttas direkt på statsverket; men anser sig böra framhålla, att förslaget

ganska naturligt leder till sådana slutsatser och derigenom måhända

tydligast ådagalägger sin principiela felaktighet.

Tanken på en fullständig befrielse från detta onus, hur bländande

och lockande den än för ögonblicket kunnat förefalla, har också uppenbarligen

verkat snarast likt en öfverraskning så väl å Kyrkomötet som å

församlingar och presterskap. Af de uttalanden från församlingar och

prester, som medfölja handlingarna i målet, synes det kollegium tydligt

framgå, att den plötsligt framkastade idén icke varit uttryck för något

allmänt kändt behof, att den tvärtom vid närmare pröfning på alla håll

mottagits med öfvervägande misstro, och att de fleste, som sökt att utarbeta

densamma till praktiskt verkställbara förslag, alldeles afstått från

yrkandet på den fullständiga befrielsen, för att i stället blott söka en utväg

att för det närvarande så väl som för framtiden lindra, fixera och

fördela den ifrågavarande byggnads- och underhållsskyldigheten. Och då

en sådan rimligare och mera måttfull uppgift äfven synes hafva föresväfvat

kyrkolagsutskottet vid 1888 års kyrkomöte, som i motiveringen till sitt

förslag alternativt förutsatte, att »så väl boställshafvaren som församlingen

förpligtas att allt fortfarande till kassan erlägga årliga afgifter», anser sig

kollegium, till fullständigande af den anbefalda utredningen, äfven böra

taga i skärskådande, huruvida och på hvilka vilkor den ifrågavarande

byggnads- och underhållsskyldigheten må kunna genom bildning af för

ändamålet afsedda fonder — utan att presterskap och församlingar derifrån

fullständigt befrias — varda underlättad och lämpligen fördelad.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

En stor mängd församlingar och icke så få enskilda prestman hafva

under ärendets handläggning uttalat sig för dylika anordningar, syftande

derhän, att i hvarje församling måtte upprättas kassor, hvilkas uppgift det

skulle vara att öfvertaga byggnads- och underhållsskyldigheten å församlingens

ecklesiastika boställen mot rättighet att af vederbörande presterskap

och församlingar uppbära afgifter i penningar. På sådant sätt, har man

då förmenat, skulle all anledning till tvister mellan församling och presterskap

undvikas och på samma gång har man trött, att derigenom skulle

utgifterna för båda parterna kunna till beloppen fixeras och jemt fördelas.

Således förklara sig många församlingar beredda att, om dylika kassor

upprättas, till dem årligen betala en så eller så stor summa, bestämd i

ungefärlig öfverensstämmelse med livad de ansett skyldigheten hittills hafva

kostat, men under förbehåll att dermed vara från allt vidare ansvar och

all annan utgift frikallade. På samma sätt förklara sig många prestman

synnerligen tillfredsstälda med bildning af någon dylik försainlingskassa,

som kunde åtaga sig all byggnads- och underhållsskyldighet mot rätt att

af prestmannen uppbära en årlig och en gång för alla bestämd byggnadsafgift.

A båda hållen framträder således önskan att fixera bördan, det

vill säga att, mot erläggande af en viss bestämd afgift, varda frikallad

från det lagliga ansvaret för en obestämd och oberäknelig skyldighets

fullgörande.

Det torde emellertid vara uppenbart, att inom församlingarna kunna

icke bildas och upprätthållas kassor eller förvaltningsmyndigheter, skilda

från och stående öfver så väl prest som församling, sjelfständigt medlande

dem emellan och ansvarande för skyldigheter, som ingendera vidkännes.

Så länge den lokala kassan kunde fullgöra sina skyldigheter med de faststälda

årliga afgifterna från båda parterna, vore allt godt och väl; men

så snart utgifterna öfverstege denna inkomst, måste de omedelbart betäckas

genom vederbörligt tillskott, och då uppstode genast behofvet att

antingen kräfva nytt tillskott af båda parterna eller ock uttaga skatt af

församlingen allena. De befarade tvisterna mellan församling och prest

om boställsbyggnaderna skulle således icke heller undvikas, utan omedelbart

ånyo framträda i tvister mellan presten och kassan, som ju i sjelfva

verket mot presten blott representerade församlingens intresse.

Härtill kommer, att en dylik bildning af kassor för hvarje församling

föga skulle motsvara den sträfvan efter bördornas utjemning och billigare

fördelning genom den starkares hjelp åt den svagare, som ligger till grund

för alla sådana ekonomiska anordningar. Stora och rika församlingar reda

sig ju godt med sin byggnadsskyldighet och hafva intet behof af kassabildning;

för små och fattiga församlingar är deremot skyldigheten att

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

bygga en prestgård allt för betungande, och de skulle visserligen ur en

fond, gemensam för en större krets, kunna erhålla understöd och hjelp,

då det deremot icke hjelpte dem det ringaste, om de hänvisades att af

egna tillgångar bilda sina kassor.

Af dessa skäl synes det kollegium uppenbart, att, om det öfverhufvud

taget skulle hafva någon mening att bilda kassor för ifrågavarande skyldighets

öfvertagande, så måste dessa kassor ega större omfattning och

verksamhetskrets än de enskilda församlingarnas, och att man väl närmast

vore hänvisad å bildning af kassor för hvarje stift.

Om åter sålunda bildades stiftskassor, hvilka, såsom af en och annan

förslagsställare blifvit ifrågasatt och såsom kyrkomötets kyrkolagsutskott

synes hafva tänkt sig, skulle åtaga sig att, emot årliga bidrag i penningar,

erlagda af vederbörande församlingar och presterskap, ansvara för sjelfva

byggandet och underhållet af ecklesiastika boställens hus, så skulle genom

en sådan anordning visserligen kunna vinnas, att omedelbara tvistigheter

mellan församlingar och presterskap undvekos. I stället skulle nog, der

stridiga lynnen förefunnos, träda tvistigheter mellan den till laga hus berättigade

prestmannen och den för husens byggnad och underhåll ansvariga

kassan, men det vore utan tvifvel en fördel, att den omedelbara och stridiga

beröringen mellan församling och själasörjare skulle upphöra. Vidare

kunde, under sådan förutsättning, genom ändamålsenlig och billig fördelning

af bidragen till kassan sörjas derför, att, utan allt för stor börda

för de fattigaste församlingarna, alla boställen blefve försedda med nödtorftiga

och passande byggnader; och skulle sålunda åvägabringas någon

utjemning af de vilkor, som betinga prestmännens anständiga bergning.

Men en dylik anordning skulle ock hafva en annan sida, som förtjenar

icke mindre uppmärksamhet. Det är tydligt, att, om kassorna skulle

öfvertaga ansvaret för boställshusens byggnad och underhåll och dermed

äfven omsorgen för och utförandet af nybyggnader och underhåll, så skulle

det för kassorna vara oundgängligen nödigt att, hvar för sig, hålla en större

eller mindre stab af inspektörer och arkitekter, för tillsyn öfver byggnadernas

vård, för verkställande af de mångfaldiga smärre reparationer, som

förekomma en byggnads förfall, för upprättande af ritningar till nya byggnader

och för öfvervakande af byggnadsarbetets utförande. Sjelfva reparations-

och byggnadsarbetet kunde kassorna dock svårligen utföra genom

eget folk och med egna materialier, utan blefve nödsakade att derutinnan

anlita entreprenörer, hvarvid de i vårt vidsträckta och glest befolkade

land mycket ofta blefve fullständigt beroende af ortens fåtaliga handtverkare

och arbetsfolk.

Det kan derför icke betviflas, att både underhåll och nybyggnad

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

under sådana vilkor blefve ojemförligt mycket dyrbarare än för närvarande.

Framförallt gäller detta om underhållsarbetets oändligt små detaljer.

hvilka äro af så stor vigt för byggnadernas varaktighet, hvilkas

effektivitet beror på att underhållet ständigt utföres i rätt tid för att förekomma

större bristfällen och hvilka nu verkställas af boställshafvarne för

obetydlig kostnad genom eget folk på lediga stunder, men som, i fall de

ankomme på stiftskassors omsorg, skulle blifva både sent, dyrt och ofullkomligt

utförda. Det torde ock vara sjelfklart, att den aktsamhet om

byggnaderna, som alltid bör åligga boställsinnehafvaren, svårligen skulle

blifva lika verksam, om denne frikallades för underhållets ansvar, och att

således kassornas utgifter äfven derigenom skulle väsentligen förökas.

Men då sålunda utgifterna på det hela, för så väl byggnad som underhåll

af boställshusen, komme att betydligt tillväxa, så skulle naturligtvis

inom kort visa sig, att förmånen af en dylik skyldigheternas öfverflyttning

på dessa kassor vore för så väl församlingar som presterskap fullkomligt

illusorisk. Stiftskassorna, som väl icke kunde blifva annat än föreningar

eller bolag af de i boställena intresserade parterna och som sålunda ytterst

icke hade annan ekonomisk existens än sina delegares, skulle nemligen

inom kort komma att till de ökade utgifternas bestridande begära ökade

tillskott eller afgifter — af sina principaler. Det skulle icke dröja länge,

innan man sålunda erfore, att ansvaret för byggnadsskyldighetens fullgörande

indirekt återfölle på församlingar och presterskap i form af ökade

kostnader, och när sådant någon tid fortgått, skulle man utan tvifvel finna

dessa penningeafgifter långt mera betungande, än den forna skyldigheten,

och begära att få återvända till den sparsammare anordning, som förut

egde rum.

Af de i ärendet hörda församlingar, prestman, domkapitel och Eders

Kongl. Maj:ts befallningshafvande, som tagit en dylik anordning i öfvervägande,

fins det ock knappt någon, som förnekat, att boställenas så väl

byggnad som underhåll skulle högst väsentligt fördyras, om de ombesörjdes

och utfördes af centrala byggnadskassor.

Med få undantag hafva de också bestämdt afstyrkt öfverflyttning af

underhållsskyldigheten på dylika kassor, och om en eller annan trott sig

kunna förorda, att byggnadsskyldigheten måtte i det öfriga riket, liksom i

Skåne, öfvertagas af stiftskassor, så har sådant yttrande vanligen berott

derå, att vederbörande förestält sig, att skånska presterskapets byggnadskassa

sjelf tager befattning med byggnadernas uppförande, hvilket såsom

bekant icke är förhållandet.

Kollegium, som äfven för sin del anser det otvifvelaktigt, att utgifterna

för både nybyggnad och underhåll skulle betydligt, öfver höfvan

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

och utan ringaste gagn förökas, om skyldigheten att för dem ansvara och

dem utföra öfverflyttades på kassor, bildade för stift eller andra områden,

bestående af flera församlingar, tillåter sig derför uttala den bestämda

öfvertygelsen, att ingen lycklig lösning af den föreliggande frågan kan

vinnas utan att man bestämdt vidhåller den grundsatsen, att ansvaret och

omsorgen för nybyggnad så väl som för underhåll af boställshusen får

fortfarande åligga dem, som äro deraf närmast intresserade. Man kan,

efter kollegii mening, såsom praktiskt utförbart tänka sig, att församlingarna

ensamma, eller att presterskapet ensamt, eller att församling och

presterskap gemensamt ansvara för och utföra nybyggnad och underhåll.

I alla dessa fall gifves det i de lokala intressena tillräcklig garanti för

att kostnaden hålles inom rimliga gränser. Men om man i akt och mening

att fördela, lindra och fixera dessa skyldigheter skulle försöka att

öfverflytta ansvaret för och utförandet af nybyggnad och underhåll å

gemensamma byggnadskassor för större områden, så skulle man ovilkorligen

misslyckas, just derför att man tillmätte dylika kassor och föreningar

en uppgift och verksamhet, för hvilken de icke egna sig och som vida

ändamålsenligare utföres af föreningsdelegarne sjelfva; och bördan skulle

derför på detta sätt varda icke fixerad, icke heller lindrad, utan tvärtom

obegränsadt ökad och mera känbar än någonsin. Det gifves ingen säkerhet

för att icke dylika anordningar ledde äfven derhän, att just de fattigare

församlingar, hvilka företrädesvis borde få förmånen af lindring i

sina bördor, till slut blefve långt mera betungade af byggnadsafgifterna

till kassan än de förut varit af byggnadsskyldigheten in natura till presten.

Kollegium tillåter sig tillika fästa uppmärksamheten derå, att den

enda verkliga fördel, som skulle ernås genom nu nämnda anordning, eller

undanrödjande! af anledning till tvist mellan församling och presterskap,

i det närmaste lika väl, och utan risk af andra olägenheter, kan åvägabringas

genom ett ändamålsenligt ordnande och eu lämplig fördelning af

byggnads- och underhållsskyldigheten mellan de båda parterna. I sådant

syfte var det förslag till ecklesiastik boställsordning affattadt, som af Eders

Kongl. Maj:t framlades för 1889 års riksdag; och det lider intet tvifvel,

att om, såsom deruti föreslogs, presterskap och församlingar finge hvar

sina hus att bygga och underhålla, och om stadgande om husens storlek

och beskaffenhet blefve mera tidsenligt och noggrannare bestämda, skulle

de allra flesta anledningar till dylika tvister vara undanröjda, så vidt som

sådant kan genom lagstiftaren åstadkommas.

G

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Då kollegium sålunda i underdånighet afstyrker hvarje sådan förändring

af nu gällande ecklesiastika byggnadsordning, som skulle afse att

å en eller flera för ändamålet bildade kassor eller fonder öfverflytta församlingars

och presterskaps byggnads- och underhållsskyldighet, sa vidt

dermed menas en öfverflyttning å dylika kassor af ansvaret för och omsorgen

om byggnadernas och underhållets utförande, vill kollegium dock

dermed icke hafva förkastat hvarje tanke på att med tillhjelp af för ändamålet

bildade kassor underlätta eller fördela bördan af ifrågavarande skyldigheter.

Men för att i sådant hänseende kunna ändamålsenligt använda

dylika institutioner, är det af nöden att begränsa deras verksamhet endast

till sådana uppgifter, för hvilka de äro naturligen egnade. Lika säkert

som det är, att nybyggnad och underhåll af boställshus utföres med mindre

omgång, besvär och kostnad af vederbörande församlingar och presterskap

än af stiftskassor, och att dylika kassor derför icke böra för sådant arbetes

utförande draga omsorg eller ansvar, lika säkert torde det vara, att upplåning

och amortering af penningkapital bedrifves af kassor lättare, säkrare

och billigare än af presterskap och församlingar; och för så vidt som

genom upplåning och amortering af penningkapital kan beredas någon

lättnad i och billig fördelning af byggnadsskyldighetens börda, synes derför

lagstiftaren icke böra undandraga sin medverkan till bildande af för sådant

syfte lämpligen organiserade lånekassor.

Icke heller lär det kunna nekas, att, åtminstone i vissa fall, en dylik

förmedling af nämnda skyldighets utgörande är af verkligt behof påkallad.

Underhållet af boställenas hus, det vill säga allt det arbete som erfordras

för att hålla byggnaderna vid makt och i godt stånd, fördelar sig sjelf!

temligen jemt på de år, under hvilka byggnaden begagnas; men det arbete

och den kostnad, som nedlägges å hvad som kan till boställshusens nybyggnad

hänföras, drabbar mycket ojemt de år, under hvilka arbetet utföres,

och betungar mycket obilligt den byggnadsskyldige, som närmast

har att, för byggnadsårets kostnader anskaffa tillgång. Det har derför

ansetts billigt, att, der sådan ^byggnadskostnad drabbar boställshafvare,

det må beredas honom möjlighet att få denna kostnad på längre tid fördelad

och att få af efterträdare ersatt eller öfvertagen den kostnad som,

enligt den antagna amorteringstiden, öfverskjuter hans egen tjenstetids

vederbörliga andel deri. Men det är ock tyvärr allt för ofta förhållandet,

att vid en dylik kostnadsfördelning, genom årsberäkning och uppgörelse

vid syn mellan till- och afträdare, den ena parten varder, genom den

andra partens oförmåga att gälda sina förbindelser, indragen i oförskylda

ekonomiska förluster; och särskild! torde dylika olägenheter af nu gällande

byggnadsordning ofta inträffa för de så svagt aflönade och med stor bygg
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

nadsskyldighet belastade komministrarne. Likaså lär det ej kunna bestridas,

att mången prestman, för hvilken det varder en nödvändighet att

under sin tjenstetid verkställa nybyggnad af boställshus, och som för ändamålet

måste på enskild väg upplåna penningar, får för lånets förräntning

och afbetalning vidkännas synnerligen dryga annuiteter, hvilka skulle

kunna betydligt lindras, om lånet förmedlades genom en offentlig kassa.

Hvad församlingarna beträffar torde väl i allmänhet mindre behof

företinnas af dylik förmedling, enär kommuner vanligen kunna betinga

sig ganska billiga vilkor vid de tillfällen, då de behöfva upptaga penningelån

för att på 20 till 40 år fördela ett eller annat års kapitalutgifter; men

om för presterskapet bereddes tillfälle att genom allmän kassa vinna lättnad

i sina skyldigheters utgörande, borde det väl icke heller vara församlingarna

betaget att genom liknande organisation bereda sig samma

förmåner.

För en dylik anordning kräfves emellertid såsom nödvändig förutsättning

en tillfredsställande reglering af de skyldigheter, hvilka skola

genom lånekassors bemedling underlättas och lämpligen fördelas. Anledningarna

till tvister och förvecklingar skulle ökas och icke minskas, om,

under den, i större delen af riket, nu rådande osäkerhet om vidden af

och gränserna mellan församlingars och presterskaps skyldigheter, kassor

trädde emellan för att bevilja byggnadslån, för att kontrollera nybyggnader

och underhåll och för att af vederbörande uppbära annuiteter. Det

är derför nödigt att i lagen intaga fullständigare och mera tidsenliga bestämmelser

om de laga boställshusens storlek och beskaffenhet. Det är

vidare nödigt att bestämdt skilja församlingens nybyggnadsskyldighet från

presterskapets, så att hvardera får ansvara för skilda boställshus, hvilka

icke behöfva eller kunna med hvarandra sammanbyggas. Det är slutligen

nödigt, att nybyggnadsskyldigheten med underhållsskyldigheten på samma

hand förenas, så att icke, såsom nu, för vissa hus församlingen har nybyggnadsskyldighet,

under det underhållet för samma hus åligger dels

presten ensam, dels prest och församling gemensamt.

För den händelse derför Eders Kong! Maj:t skulle finna det ändamålsenligt

att främja upprättande af dylika lånekassor inom stiften, eller

en gemensam lånekassa för hela riket, torde visserligen först böra undersökas,

huru eu sådan anordning må kunna träffas, med undvikande af de

olägenheter, som till följd af felaktiga bestämmelser från början vidlådt

och ännu i någon mån vidlåda skånska presterskapets byggnadskassa,

hvilken i vårt land är förebilden för dylika lånekassor; och föreställer sig

kollegium, att för sådant ändamål särskilt sakkunnige personer borde

erhålla uppdrag att upprätta förslag till reglementariska bestämmelser för

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

sådan lånerörelse. Men då det, efter kollega mening, är alldeles omöjligt

att upprätta sådant förslag utan den föregående reglering af skyldigheterna,

som ofvan antydts; då åter en dylik reglering, ländande till båtnad för

så väl ''församlingar som presterskap, skulle vinnas genom antagande —

med de modifikationer, som kunna finnas påkallade — af det efter den

sorgfälligaste utredning upprättade förslag till förnyad ecklesiastik boställsordning,

som af Eders Kongl. Maj:t framlades för 1888 års Kyrkomöte och

1889 års Riksdag; då detta förslags behandling blef uppskjuten uteslutande

derför, att Riksdagen ville afvakta den af Kyrkomötet begärda utredning,

huruvida och i hvad mån ifrågavarande skyldigheter kunde på för ändamålet

bildade fonder öfverflyttas, så torde, för så vidt Eders Kongl. Maj:t

behagade gilla de slutsatser, till hvilka den nu verkstälda utredningen

ledt, näppeligen återstå annat än att för Riksdagen eller, der så erfordras,

för Kyrkomötet och Riksdagen ånyo framlägga ett förslag åsyftande lämplig

reglering af skyldigheterna emellan de båda parter, som nu deri deltaga,

för att, sedan ett sådant förslag antagits, kunna efter behof anordna nybyggnadsskyldighetens

fördelning genom lånekassor.

Stockholm den 5 Maj 1893.

Underdånigst:

HANS FORSSELL.

Th. S. Lundberg. J. K. M. Martin. Sten Forsberg.

o

Karl Rydin. Edv. Abergh. G. Thulin.

T. Sternlioff.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Tab. 1.

Sammandrag af Presterskapets lönereglerings
-

Ingående

balans

I

n k o m-

Intressemedel

och kapital- vinst å ut- lottade

obligationer

Arrende

och

landgille

Indelnings-

ersättning

Skogsförsälj-

ningsraedel

Omföring

'')

Diverse

År

1

1 7 r; i

97

1868...

1,723

11

—

—

—

—

—

_

—

—

1 j i t)l

11,387

O (

56

1869...

12,694

51

26,559

41

»

1870 .

37,638

67

45,410

44

»

1871

81,011

21

—

97,938

54

1ÄR 047

32

iOO,U* I

o

År

1872..

174,992

32

7,420

91

19,176

05

8,289

05

4,598

55

__

_

179

_

»

1873 .

208,890

11

8,980

47

23,398

42

11.038

85

9,678

54

—

—

59

50

»

1874..

252,443

53

12,177

37

20,879

12

10,832

04

77,983

40

—

—

59

21

»

1875...

366,761

98

16,921

50

22,057

84

13,451

59

25,449

53

—

364

»

1876...

435,562

59

20,461

34

25,949

20

6,786

01

32,824

76

—

—

105

06

1877 .

495,608

62

22,790

21

26,993

89

3,529

24

59,650

24

—

—

21

21

»

1878...

544,674

30

24,950

31

31.119

37

4,675

64

42,321

57

—

—

92

16

»

1879 .

580,182

87

27,517

24

29,098

55

8,294

92

37,189

43

15,765

54

122

41

»

1880..

633,354

95

30,572

37

31,632

39

4,670

99

54,753

29

—

—

703

69

»

1881..

677,087

53

32,189

82

32,316

24

9,429

61

64,224

31

11,302

42

252

04

»

1882..

759,604

72

36,672

41

33,340

46

7,908

22

131,171

01

—

—

1,265

41

»

1883...

890,082

40

41,207

87

37,620

70

8,217

62

81,606

18

—

—

2,225

35

»

1884 .

989,164

51

45,816

65

36,450

37

8,489

63

98,133

52

—

—

3,846

53

»

1885..

1,099,665

76

50,116

76

37,579

80

7,658

26

81,480

34

---

-—

2,296

89

»

1886 .

1,180,802

85

54,072

91

36,375

36

7,729

33

78,777

95

—

—

714

18

»

1887..

1,238,058

99

59,064

79

40,098

99

7,104

91

66,598

89

—

—

263

41

»

1888..

1,310,676

85

57,893

58

41,471

60

7,059

31

128,834

07

—

—

165

41

»

1889 .

1,436,848

54

107,491

57

44,443

27

6,743

76

154,222

53

—

172

41

»

1890 .

1,629,084

83

65,056

95

45,521

63

6,892

09

172,103

78

—

—

6,138

76

»

1891 .

1,809,945

39

71,698

49

53.344

91

6,988|97

119,428

35

—

—

863

41

Säger

—

793,073

52

668,868

16

155,79004

1.521,03024

27,067

96

19,910

04

Summa

—

793,073

52

668,868

16 155,790 04 1,521,030 24 27,067 96 202,957

36

*) Ecklesiastika boställenas skogsfond.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

fonds räkenskaper för åren 1867—1891.

s t e r

Utgift

9 r

Utgående

balans

Summa

Aflöningsfyllnad

och

lönetillökning

Sk (^förvalt- ning, skogs- bevakning

och boställs*

hafvares an- delar

Omföring1)

Diverse

Summa

1,751

37

_

28

26

28

26

1,723

11

0

År

1867.

11,387

56

—

—

—

—

—

—

416

16

416

16

12,694

51

»

1868.

26,559

41

—

1,615

25

1,615

25

37,638

67

1869.

45,410

44

—

—

—

—

2,037

90

2,037

90

81,011

21

»

1870.

97,938

54

—

—

—

—

—

3,957

43

3,957

43

174,992

32

»

1871.

183,047

32

--—

—

—

—

—

—

8,055

—

8,055

—

39,663

56

4,392

50

___

_

—

1,373

27

5,765

77

208,890

11

År

1872.

53,155

78

7,759

82

243

75

—

—

1,598

79

9,602

36

252,443

53

»

1873.

121,931

14

5,493

08

225

—

—

—

1.894

61

7,612

69

366,761

98

1874.

78,244

46

7,906

85

281

65

—

—

1,255

35

9,443

85

435,562

59

»

1875.

86,126

37

24,643

38

284

76

—

—

1,152

20

26,080

34

495,608

62

»

1876.

112,984

79

58,520

51

1.756

21

—

—

3,642

39

63,919

11

544,674

30

»

1877.

103,159

05

56,396

98

579

17

—

—

10,674

33

67,650

48

580,182

87

»

1878.

117,988

09

63,203

Öl

429

95

—

—

1,183

05

64,816

01

633,354

95

1879.

122,332

73

62,995

57

703

95

9,000

—

5,900

63

78,600

15

677,087

53

»

1880.

149,714

44

64,650

02

1,077

56

—

—

1,469

67

67,197

25

759,604

72

»

1881.

210,357

51

68,458

86

—

—

—

—

11,420

97

79,879

83

890,082

40

»

1882.

170,877

72

69,594

—

1,233

19

—

—

968

42

71,795

61

989,164

51

»

1883.

192,736

70

78,509

82

2,312

89

—

—

1,412

74

82,235

45

1,099.665

76

1884.

179,132

05

93,917

16

3,768

80

—

—

309

—

97,994

96

1,180.802

85

»

1885.

177,669

73

114,299

64

2.207

43

3,906

52

120,413

59

1,238,058

99

»

1886.

173,130

99

96,580

52

3,299

41

—

—

633

20

100,513

13

1,310,676

85

1887.

235,423

97

104,548

08

2,185

54

—

—

2,518

66

109,252

28

1,436,848

54

»

1888.

313,073

54

114,077

58

1,150

07

—

—

5,609

60

120,837

25

1,629,084

83

»

1889.

295,713

21

110,626

17

207

42

—

—

4,019

06

114,852

65

1,809,945

39

»

1890.

252,324

13

151,800

94

224

41

—

—

3,650

69

155,676

04

1,906,593

48

»

1891.

3,185.739196

1.358,37449

22,171

16

9.000

—

64.593

15

1.454.138

80

—

—

3,368,787

28

1,358,374|49

22,171

16

9,000

—

72,648

15

1,462,193

80--

—

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Toft. 2.

Sammandrag af Ecklesiastika boställenas

Ingående

balans

I

n k o m s

t

e r

Intressemedel

och kapitalvinst

å utlottade

obligationer

Skogsförsälj-

ningsmedel

Omföring

Diverse

Summa

År

1876.........

66

67

37,632

35

—

—

37,699

02

»

1877.........

37,699

02

1,785

77

18,226

32

—

—

—

—

20,012

09

»

1878.........

56,591

03

4,071

27

45,449

52

—

—

—

49,520

79

»

1879.........

105,015

91

4,810

82

19,757

88

x) 7,075

59

2

40

31,646

69

»

1880.........

110,756

47

6,429

05

78,462

78

2) 9,000

—

—

—

93,891

83

1881........

201,857

90

11,234

56

82,139

25

—

—

—

—

93,373

81

»

1882 ........

260,735

78

15,006

32

101,025

90

—

—

983

77

117,015

99

1883........

343,402

97

18,233

38

50,645

78

—

—

1,008

58

69,887

74

1884.........

391,427

12

18,280

19

32,956

89

—

—

759

13

51,996

21

2>

1885.........

432,087

96

19,826

72

50,123

39

—

—

69,950

11

»

1886.......

482,822

60

22,690

48

85,105

32

30

—

107,825

80

»

1887 ........

562,165

70

26,510

26

32,819

43

—

—

59,329

69

»

1888........

585,156

46

26,429

80

30,968

96

---

—

—

—

57,398

76

»

1889.........

597,959

02

46,709

58

41,820

74

—

88,530

32

»

1890........

624,233

86

26,269

15

39,359

09

—

—

—

—

65,628

24

1891........

628,857

64

26,291

—

52,370

92

—

—

78,661

92

Summa

—

—

274,645

02 798,864

52

16,075

59

2,783

88 1,092,369 01

*) Elfdals pastorats regleringsfond.

-) Presterskapets löneregleringsfond.

3) Boställsliafvares andelar.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

skogsfonds räkenskaper för åren 1876—1891.

U t g i

f t e r

Utgående

balans

Skogsförvalt-

ningsomkost-

nader

Skogsindelning

och

skogsodling

Inlösen

af

ståndskog

Omföring

Diverse

Summa

97 £99

02

År 1 87 £

1,120

08

—

_

—

—

1,120

08

56,501

03

1877.

&7A

4.91

1 aqf;

91

105 01 5

91

1878

5,557

DO

39

—

—

2) 15,7 6 5

54

4,583

20

25,906

13

110,756

47

1879.

—

—

—

2,690

40

—

—

100

—

2,790

40

201,857

90

1880.

18,437

61

4,742

46

2)11,302

42

13

44

34,495

93

260,735

78

»

1881.

34,089

03

—

259

77

34,348

80

343,402

97

»

1882.

21,768

07

—

—

—

—

3)72

38

23

14

21,863

59

391,427

12

1883.

10,761

45

281

50

—

292

42

11,335

37

432,087

96

1884.

14,239

96

108

—

4,632

75

3)210

89

23

87

19,215

47

482,822

60

1885.

28,320

70

—

—

162

—

—

—

28,482

70

562,165

70

1886.

36,338

93

—

36,338

93

585,156

46

1887.

44,503

70

92

50

—

—

—

—

44,596

20

597,959

02

1888.

—

—

60,410

31

185

25

■---

—

1,659

92

62,255

48

624,233

86

»

1889.

—

—

55,742

09

571

87

—

—

4,690

50

61,004

46

628,857

64

1890.

55,932

94

1,436

19

7,872

16 7

65,241

80

642,277

76

1891.

215,811 |ö8

172,193)34

14,79492

27,351

23

| 19,940

18| 450,091

25

—

—

Summa.

7

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammandrag af Presterskapets lönereglerings
-

18 8

7

18 8 9

Skogsmedel

Ofriga

inkomster

Summa

Skogsmedel

Öfriga

inkomster

Summa

Kongl. Statskontoret..

—

—

*) 59,016

52

59,016

52

—

--

107,491

57

107,491

57

Stockholms

län

1,247

74

1,975

42

3,223

16

1,285

52

1,949

17

3,234

69

Upsala

»

589

96

925

19

1,515

15

213

66

895

63

1,109

29

Södermanlands

»

105

27

1,829

01

1,934

28

857

96

1,755

32

2,613

28

Östergötlands

»

1,481

10

5,418

83

6,899

93

1,752

87

5,041

09

6,793

96

Jönköpings

»

2,738

52

446

67

3,185

19

10,990

16

704

50

11,694

66

Kronobergs

»

2,051

89

2,233

62

4,285

51

2,784

83

1,923

49

4,708

32

Kalmar

652

93

1,126

19

1,779

12

1,048

35

1,130

96

2,179

31

Gotlands

515

42

2,909

43

3,424

85

——

—

2,605

45

2,605

45

Blekinge

J>

—

—

—

—

330

—

330

—

Kristianstads

—

—

4,096

67

4,096

67

541

59

5,059

16

5,600

75

1 R £^R

7R

1 R £^R

7S

99 1 4 Q

fi9

99 1 4 Q

£9

Hallands

1,163

46

1,163

46

1,126

75

1,126

75

Göteborgs och Bohus »

—

—

357

95

357

95

27

_

347

51

374

51

Elfsborgs

»

638

88

—

638

88

646

01

—

646

01

Skaraborgs

»

1,029

69

3,507

29

4,536

98

537

23

3,579

80

4,117

03

Vermlands

3>

19,798

13

95

—

19,893

13

11,697

82

95

—

11,792

82

Örebro

»

498

25

103

20

601

45

843

25

120

—

963

25

Vestmanlands

T>

1,291

62

1,630

73

2,922

35

1,993

57

1,568

58

3,562

15

Kopparbergs

11,547

82

60

—

11,607

82

15,005

69

50

—

15,055

69

Gefleborgs

»

10,410

75

984

31

11,395

06

45,153

91

927

41

46,081

32

Vesternorrlands

6,532

87

—

—

6,532

87

54,057

98

54,057

98

Jemtlands

5,461

88

5,461

88

298

68

298

68

d 4R£

45

4 48fi

45

T CöUCi t/utoLIlo

Summa

66,592|72

106,538

27

173,130

99|

154,222

53

158,851

01

313,073

54

'') Intressemedel och kapitalvinst å utlottade obligationer.

2) » » » » j »

kr. 71,698: 49 och återlevererade 700 kr.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

fonds inkomster åren 1887, 1889 och 1891.

18 9 1

Sammandrag

Skogsmedel

Ofri ga

inkomster

Summa

Skogsmedel

Öfriga

inkomster

Summa

2) 72,398

49

79 3Q8

49

938 QftR

58

DAC

58

1,046

02

1,911

12

2,957

14

3,579

28

5,835

71

9,414

99

46

23

854

44

900

67

849

85

2,675

26

3,525

11

497

75

1,864

92

2,362

67

1,460

98

5,449

25

6,910

23

2,540

05

5,221

96

7,762

01

5,774

02

15,681

88

21,455

90

7,535

94

200

50

7,736

44

21,264

62

1,351

67

22,616

29

2,928

76

1,910

25

4,839

01

7,765

48

6,067

36

13,832

84

1,910

09

733

72

2,643

81

3,611

37

2,990

87

6,602

24

261

75

2,672

30

36

2,934

30

11

777

17

8,187

360

24

8,964

Q CA

41

ODU

125

—

5,824

24,380

17

30

5,949

24,380

17

30

666

59

14,980

65,188

70

15,646

65,188

59

7A

i U

7 1

7,809

337

53

39

7,809

337

53

39

10,099

1,042

74

85

10,099

1,069

27

I 4

85

3,069

86

75

3,069

86

4,354

4,354

75

1,051

96

3,474

12

4,526

08

2,618

88

10,561

21

13,180

09

19,644

04

95

—

19,739

04

51,139

2,976

99

285

—

51,424

99

1,634

90

693

59

2,328

49

40

916

79

3,893

19

1,676

16

1,537

55

3,213

71

4,961

35

4,736

86

9,698

21

7,677

92

50

—

7,727

92

34,231

43

160

—

34,391

43

29,285

05

896

37

30,181

42

84,849

71

2,808

09

87,657

80

29,312

36

29,312

36

89,903

21

89,903

21

5,502

39

5,502

39

11,262

95

1 1 OCQ

1 I jZÖZ

8,168

yo

K 7

3,682

12

3,682

12

8,168

57

0 (

119,428

35

132,895

78

252,324

13

340,243

60

398,285

06

738,52866

Kongl. Statskontoret.

Stockholms län.

Upsala »

Södermanlands »

Östergötlands »

Jönköpings »

Kronobergs »

Kalmar »

Gotlands »

Blekinge »

Kristianstads »

Malmöhus »

Hallands »

Göteborgs och Bohus »

Elfsborgs »

Skaraborgs »

Yermlands »

Örebro »

Yestmanlands »

Kopparbergs »

Gefleborgs län.

Yesternorrlands »

Jemtlands »

Yesterbottens »

Norrbottens »

196,992: 53.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammandrag af kongl. statskontorets liggare öfver lönetillskott

från presterskapets löneregleringsfond, upprättadt den 28

februari 1893.

a) = till viss prestman så länge lian vid tjensten qvarstår.

b) = till dess löneregleringen börjar tillämpas.

Stockholms län.

Kyrkoherdar.

Rådmansö ..........................

Tyresö....................................

F orsmark..............................

Adelsö .................................

Munsö....................................

Komministrar.

Riala........................................

Almunge ..............................

V ätö........................................

Lohärad och Malsta.........

Harg........................................

Fresta.....................................

Tyresö....................................

Söderby Karl .....................

Knutby och Faringe..........

Vidbo och Husby Långh.

Edebo.....................................

Öregrund och Gräsö..........

» » »

Anslag

utan

med

vilkor

vilkor

300

200

—

380

—

800

—

400

—

120

100

—

215

—

230

—

100

—

70

—

80

—

200

—

—

300

—

200

100

—

50

—

—

300

1905. — b).

1907. = b).

1898. = b).

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Ans

utan

vilkor

ag

med

vilkor

Kapellpredikanter.

Omö......................................................

380

—

Nämndö ............................................

1050

—

Thorö...................................................

650

—

Muskö...................................................

—

100

a).

Nacka och Erstavik .......................

—

200

a).

Utö ....................................................

—

100

G. Morell i 5 år fr. d. ''/„ 1890.

TJpsala län.

Kyrkoherdar.

Dannemora.........................................

200

—

))

—

500

Till Va 1899; sedan 300 kr.

Kallmar...............................................

100

—

Skokloster .......................................

150

—

Tegelsmora.........................................

—

300

Till dess komm.-tjensten indrages.

Vallby och Arnö.............................

150

—

Komministrar.

Hagby...................................................

400

—

Upsala—Näs.......................................

240

—

Hållnäs ................................................

150

—

Helga Trefaldighet.......................

140

—

Veckholm...........................................

140

—

Giresta och Gryta ..........................

100

—

Sparrsätra och Bred......................

—

300

Till ''/a 1903. = b).

Öster-Löfsta ......................................

—

200

Till ''/, 1897. = b).

Nysätra och östersunda ...............

300

Till ''/, 1900. = b).

Ekeby och Bladåker ......................

100

J. A. Merling under 5 år fr. ''/b 1890.

Håtuna och Håbo—Tibble...........

200

Till ''/» 1899. = b).

Lillkyrka och Boglösa..................

200

a).

Långtora och Herkeberga ...........

300

Till Va 1905. = b).

Tegelsmora.........................................

200

a).

Vånge och Läby .............................

500

a).

Tuna och Staf by.............................

—

200

A. V. Högström i 5 år fr. Va 1891.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Trosa

Södermanlands län.

Kyrkoherdar.

Anslag

utan

vilkor

med

vilkor

170

Komministrar.

Halla .....................................

Frustuna .............................

öfver §elö............................

öster Åker............................

Hölö.......................................

öfver och Ytter Enhörna

150

50

100

100

100

250

Till V, 1893. =b).

Östergötlands län.

Kyrkoherdar.

Malexander.....................

Krokek ...........................

Sund.................................

Qvarsebo .........................

Trehörna.........................

Komministrar.

Björkeberg ................................

ISlorra Vi och Tisserum.......

Åsbo............................................

örtomta......................................

Vestra Ryd .............................

Vestra Harg............................

östra Tollstad ......................

Hägerstad...................................

Vänga........................................

Grebo.........................................

» ...........

Landeryd.....

Ekebyborna

200

1 Till dess han kommer i åtnjutande af

100

600

den honom vid löneregl. tillagda an- 1 del af det till domprosten i Linköping

| nu utgående kronotiondeanslag.

440

—

—

200

a).

300

__

300

—

250

—

300

—

300

—

300

—

220

—

300

—

250

—

100

—

.

200

(Till dess löneregl. börjar tillämpas;

200

1 derefter 100 kr.

100

—

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Anslag

utan

vilkor

med

vilkor

Askeby ................................................

—

300

(Så länge tjensten uppehälles af

| narie innehafvare.

ordi-

Östra Ny.............................................

—

100

Till C. M. Johansson under 5 år fr. ’/s

1892.

Östra Steneby........................ ........

—

200

b).

Hagebyhöga och Tifvelstad .........

—

300

b).

Kritberg.............................................

—

400

b).

Rappestad och Sjögestad...............

100

—

Vårdsnäs .............................................

—

300

b).

Ringarum (e. o. prestman)............

—

900

I Till en e. o. prestman i Valdemarsvik

under vissa i K. br. den 12 mai 1892

1 angifna vilkor.

Jönköpings län.

Kyrkoherdar.

Frinnaryd...........................................

300

—

»

—

900

b).

Marbäck .........................................

200

—

Kulltorp ..........................................

220

_

»

—

300

b).

Vireda..................................................

200

—

Ås och Kållerstad ..........................

570

Åsenhöga .........................................

500

Björkö ................................................

200

—

»

—

100

b).

Myresjö...............................................

300

—

Bringetofta ....................................

150

—

Karda..................................................

200

—

Bottnaryd .........................................

500

—

Burseryd ............................................

400

—

Södra Hestra......................................

400

—

))

—

200

a).

Jersnäs ...............................................

100

—

Sandseryd ..........................................

300

—

Barnarp................................................

400

—

Femsjö ...............................................

300

—

Skirö......................................................

200

—

Näshult............................................

400

—

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Anslag

utan

med

vilkor

vilkor

Bäckseda............................................

100

—

Bolmsö, Dannäs och Tannåker ...

550

—

Reflete och Anderstorp ..................

—

200

a).

Stengårdshult, N. Unnaryd in. fl.

200

—

)) ))

—

200

a).

. Komministrar.

Ås.......................................................

500

—

Vireda..................................................

500

—

Torskinge............................................

480

—

»

—

200

a).

Bredaryd.........................................

300

—

» .............................................

—

100

M. A. Elmblad under 5 år fr.''/» 1890.

»

—

200

» »3 » » ’/» 1892.

Hylletofta............................................

400

—

)) .............................................

—

200

b).

Ljunga ................................................

400

—

Rydaholm ..........................................

300

—

Hult.....................................................

250

—

Hultsjö ................................................

300

—

Ölmestad...........................................

400

—

Burseryd............................................

400

—

Näshult.............................................

300

—

Åker....................................................

300

—

» ......................................................

—

100

S. E. Hagberg under 5 år fr. ''/s 1890.

Karda..................................................

300

—

Hvetlanda .......................................

300

—

Skirö......................................................

300

—

Myresjö............................................

300

—

»

—

100

S. J. Norlin i 5 år fr. V» 1890.

Bondstorp ........................................

300

—

Almesåkra .........................................

300

—

ödestuga.............................................

200

—

Kulltorp och Gnosjö........................

400

—

» » )) ........................

—

100

Under 10 år från */, 1887.

Bäckseda ............................................

300

—

Bäckeby...............................................

250

—

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Anslag

utan

vilkor

med

vilkor

InffatorD ......

200

»

150

a).

Askeryd.........................................

300

Damnäs...............................................

225

_

»

200

A. Emanuelsson i 10 år fr. ’/„ 1889.

Tannåker....................................

1075

))

200

S. N. Rydeman i 10 år fn ''/» 1889.

Hestra..............................................

200

»

100

S. M. Vallin fn Va 1890 under 5 år.

Nydala ..............................................

200

Barkervd............................................

200

__

Jersnäs ...............................................

100

—

Jer storp......................................

100

_

Barnarp..............................................

200

_

»

350

[Under den tid gällande lönereglering

j eger tillämpning.

Fryeled...........................................

160

» .................................

100

C. S. A. Sjögren under 5 år fr. ''/0 1890.

S. Unnaryd.........................................

200

Långaryd...........................................

100

_

o V

)> .......................

100

J. M. Stenvall under 5 år fr. ''/, 1890.

Reftele .........................................

100

»

100

C. J. G. E. Bexell i 5 år fr. ''/, 1890.

» i 4 » » ’/» 1891.

»

_

100

o .................... ........

Asenhöga............................................

100

» .. ..........

100

C. J. E. Hellberg i 5 år fn >/, 1899.

Sven arum....................................

150

Hielmseryd.....................................

100

_

Sandsjö .............................................

100

_

Ramqvilla .. .. .....................

300

_

Solberga ......................................

200

_

Karlstorp........................................

100

__

Björkö..............................................

150

_

Byarum . .............................

100

_

Snhv ........................

200

b).

J. V. Ander i 5 år fr. Va 1890.

Botin arvd.............

•

_

100

Yisingsö...............................................

200

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Anslag

Kapellpredikanter.

utan

vilkor

med

vilkor

Bj urbäck .............................................

500

—

Kronobergs län.

Kyrkoherdar.

Berg ..................................................

350

—

Bergunda.............................................

200

—

Vederlöf .............................................

200

—

Vieslanda...........................................

200

—

Pjetteryd ...........................................

200

—

»

—

200

L. J. Lange i 5 år fr. ''/» 1890.

Hjortsberga..........................................

200

—

Stenbrohult.....................................

200

—

Agunnaryd.........................................

150

—

»

—

150

b).

Odensjö..............................................

350

—

Moheda...............................................

200

—

Täfvelsås .............................................

100

—

»

_

300

b).

Sjösås ..................................................

—

85

1 För hvarje år då afgift från Böksholras

( bruk icke tillkommer kyrkoherden.

))

—

350

a).

Nottebäck.........................................

450

—

Traheryd ...........................................

300

—

Komministrar.

Or ....................................................

250

—

Aneboda ..........................................

300

—

Vieslanda........................................

100

—

Pjetteryd ............................................

250

—

» .....................

—

100

C. D. Sjöfors i 5 år fr. ''/„ 1892.

Odensjö (1 :e komminister) ............

100

—

» (2:e » ) ............

100

—

Stenbrohult .....................................

300

—

Lidhult ...............................................

—

800

a).

Bergunda.........................................

180

—

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Anslag

utan

med

vilkor

vilkor

Hjortsberga.........................................

100

—

Agunnaryd.......................................

100

—

»

—

500

b).

Dörarp .............................................

50

—

Nöttja...................................................

100

—

Torpa...................................................

100

—

Känna...................................................

200

—

Vrå ......................................................

130

—

»

—

100

P. Lindström i 5 år fr. */, 1890.

Berg.....................................................

100

—

Asheda ................................................

50

—

Kalfsvik och Jät .............................

—

25

a).

» )) »

—

300

b).

Ljungby..............................................

—

100

L. Fries i 5 är fr. */« 1890-

»

—

100

» 1) 4 B »''/a 1891.

Söraby ..............................................

—

100

a).

Nöttebäck...........................................

100

—

»

—

150

a).

Virestad...............................................

—

400

a).

Berga .................................................

200

—

Dref och Hornaryd ........................

100

Kalinar län.

Kyrkoherdar.

Kr åksm åla .........................................

735

—

Kristvalla............................................

450

—

»

—

450

b).

Lönnberga .........................................

300

—

Loftahaminar ..................................

400

—

Källa...................................................

200

—

Långemåla ..........................................

200

—

Segerstad...........................................

500

—

Hjorted ..............................................

—

250

Så länge gällande löneregl. tillämpas.

Fagerhult..........................................

—

300

a).

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Anslag

Komministrar.

Målilla......................

utan

vilkor

med

vilkor

250

150

l^oftahammar ...................................

—

Äby....................................................

100

-

)>

100

rp o

I orsas...................................................

100

»

100

Höebv........................

200

))

_

300

Rumskulla ..........................................

—

200

kofta....................

100

200

Ukna ...................................................

—

östra Ed.........................................

- .

300

Tryserum..........................................

_

200

Locknevi och Blackstad.................

—

300

Gladhammar....................................

—

300

Gotlands län.

Kyrkoherdar.

Hangvar ..........................................

150

—

Atlingbo ...........................

1000

_

Hörsne ............................................

800

Sionhem.......................................

900

Lefvede...........................

100

Vänge m. fl....................................

300

Follingbo och Akebäck..................

150

—

Hejnum och Bäl .............................

—

600

östergarn m. fl..............................

—

200

Martebo och Lumraelunda............

250

—

Othein och Boge..............................

100

—

Komministrar.

östergarn............................................

150

—

Fardhem .........................................

200

—

f)

—

200

C. H. Fagergren i 5 år f:

O. A. Albin i 5 år fr. ''/,

P. A. Ljungkrantz i 5 år

b).

b).

N. A. Johansson i 5 år fi

b).

a) .

b) ,

b).

A. F. Kahl i 5 år fr. ''/«

b).

E. F. Berglund i 5 år fr.

b).

•. V. 1892.

1890.

fr. V, 1892.

•• V» 1891.

1890.

V. 1890.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Anslag

utan

med

vilkor

vilkor

Sanda ..................................................

100

_

Dalhem in. fl....................................

200

—

»

—

300

C. G. A. Hedgren i 5 är fr. ''/, 1892.

Domkyrkosyssloman.

Visby .................................................

—

500

a).

Blekinge län.

Kyrkoherdar.

Nättraby .............................................

400

—

))

•—

200

a).

Listerby ..........................................

—

200

a).

Forshamn och Sturkö.....................

—

300

H. Nedin i 5 år fr. ''/» 1890.

Lösen ...................................................

300

—

Sölvesborg .........................................

—

200

a).

Komministrar.

Hasslö och Aspö.............................

1600

—

Kristianstads län.

Kyrkoherdar.

Örkened...............................................

Lösen efter 10-årigt medelmarkegångs- pris för 150 kbf. = 39 hl. 25,5 1. spån-

Ifö .........................................................

500

—

mål, hälften råg och hälften korn.

Ullstorp och Bollerup....................

—

300

a) samt andra vilkor.

östra Hoby .......................................

—

300

a) b b »

Össjö och Tossjö............................

—

300

a).

Malmöhus län.

Kyrkoherdar.

Norra Svalöf......................................

—

450

1 Till dess han erhåller afkomsten af ett

j på lifstid utarrenderadt hemman.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Anslag

Hallands län.

utan

vilkor

med

vilkor

Kyrkoherdar.

Fagered...............................................

400

—

Sibbarp..........................................

300

—

Kongsbacka .....................................

300

_

Drengsered...................................

250

_

»

20

Så länge gällande löneregl. tillämpas.

Vinberg och Stafsinge.....................

30

—

Knäred ................................................

—

150

J. A. Bratt i 5 år fr. ''/, 1890.

ölmevalla och Landa .....................

—

300

Till år 1905 = b).

Hishult och Fagerhult..................

_

200

a).

Komministrar.

Fagered..............................................

300

—

Drengsered och Krogsered ............

300

—

)) » ))

—

200

a).

Torup och Kinnared........................

300

—

Okome m. fl....................................

150

_

Frillesås ra. fl.....................................

100

O. A. Lindeskog i 5 år fr. ''/„ 1891.

Göteborgs och Bohus län.

Kyrkoherdar.

Bokenäs..............................................

400

—

Styrsö.................................................

300

—

Komministrar.

Thorslanda......................................

100

—

Krokstad och Hede .......................

—

200

C. G. Barklay i 5 är fr. ''/„ 1892.

Kapellpredikanter.

Mollösund .......................................

200

—

Gullholmen...................................

300

—

Kärringön...........................................

—

300

b).

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Elfsborgs län.

Anslag

utan

med

Kyrkoherdar.

vilkor

vilkor

Toretorp ..........................................

350

—

Östad ...................................................

250

—

Mjöbäck m. fl...................................

450

—

Norunga ...........................................

—

300

b).

Södra Björke m. fl........................

500

—

Hössna m. fl...................................

—

400

S. A. V. Nordlander i 5 år fr. ''/„ 1892.

Skölfvene m. fl.

500

A. Hallqvist i 5 år fr. ''/» 1892.

Komministrar.

Hössna ...............................................

150

—

Norunga ..........................................

230

—

»

—

300

b).

Mjöbäck.............................................

200

—

Torestorp..........................................

300

—

Fridstad..........................................

150

—

Blidsberg........................................

280

—

Kongsäter..........................................

300

—

Vane—Ryr.........................................

100

—

))

—

100

F. W. Blomberg i 5 år fr. ''/# 1889.

Od........................................................

50

—

Skölfvene..........................................

250

—

Björke...............................................

50

—

»

—

200

E. R. Vennerblad i 5 är fr. ’/„ 1891.

Iföl.......................................................

80

—

»

—

200

C. O. Friberg i 5 år fr. Vs 1892.

Håbol...............................................

100

—

»

—

100

N. O. Jonzon i 5 år fr. ''/« 1891.

Rångedala in. fl. ..........................

—

200

G. Hasselskog i 5 år fr. ''/, 1891.

Bredared in. fl...............................

—

150

P. A. Helén i 5 år fr. ''/, 1892.

Tiflered ..............................................

200

—

Nössemark .......................................

100

—

Rångedala m. fl................................

—

200

a).

Pastor sa djunkter.

Rölanda............................................

150

—

Edsleskog...........................................

150

—

))

—

150

a).

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Skaraborgs län.

Kyrkoherdar.

Norra Ving m. fl.............

Finnerödja ...........................

» ...........................

Häggum.................................

Floby ....................................

» ...................................

Venersnäs..............................

Tived ....................................

Kinne-Klefva och Sil........

Komministrar.

Borstig ................................

Grolanda .............................

))

Otterstad..............................

Torsö ....................................

Yllestad in. fl......................

» .....................

Segerstad..............................

Hendene ..............................

Härlunda (Björklunda) ..

»

Vilske-Klefva.......................

Gudhem ............................

Norra Ving .......................

Kyrkefalla m. fl................

IJvalstad .............................

Asle.......................................

I^ogelås ................................

Asaka...................................

Sandhem (l:e komm.) ......

» (2:e » ) ......

Säfvared m. fl...................

Kinneved ..............................

» .............................

Anslag

utan

med

vilkor

vilkor

600

300

—

—

200

765

—

—

18

—

26

140

—

130

—

400

—

390

r

200

—

—

400

400

—

170

—

185

—

—

200

150

—

185

—

100

—

—

200

400

—

130

—

100

—

—

100

230

—

120

—

—

400

100

—

240

—

120

—

—

300

100

—

—

100

Intill d. >/. 1893.

För hvarje år då afgift af Herreqvarn

icke tillkommer honom,

a).

b).

b).

A. M. Junggren i 5 år fr. ''/o 1891.

b).

b).

a).

S. A. Bore!! i 5 år fr. */, 1891.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Anslag

utan

med

vilkor

vilkor

$

Habo m. fl..........................................

-

200

G. Samer i 5 år fr. ''/» 1891.

Skara ..................................................

400

—

Kapellpredikant.

Bjurbäck ...........................................

100

—

Vermlands län.

Kyrkoherdar.

Ekshärad ............................................

600

—

Blomskog............................................

1065

—

Komministrar.

Fryksände .........................................

—

500

Vilkor, se K. br. d. ’8/, 1888.

Blomskog.............................................

450

—

» .........................

—

50

a).

Trankil ...............................................

545

—

Pastorsadjunkter.

Blomskog.............................................

475

—

Stafnäs ...............................................

300

—

Kapellpredikanter.

Bogen.................................................

200

—

)) ................................

1

100

N. Bjerner i 5 år från ’/6 1891.

Örebro län.

Kyrkoherdar.

Skagershult .......................................

400

—

Bodarne...............................................

400

—

Komministrar.

Axberg och Hpfsta..........................

—

200

b).

Ervalla ...............................................

—

100

K. J. S. Strandell i 5 år fr. ''/» 1890.

o

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Anslag

utan

vilkor

med

vilkor

Glanshammar m. fl.......................

.

150

b).

Viby.....................................................

—

200

b).

Vestmanlands län.

Kyrkoherdar.

Berg...................................................

200

—

Sevalla ..............................................

200

—

Komministrar.

Fröshult och Hernevi ...................

350

—

Medåker.............................................

200

—

Fläckebo ............................................

50

—

Vester Löfsta och Enåker ...........

—

250

b).

Nora....................................................

—

200

Till ''/„ 1908. = b).

Kopparbergs län.

Kyrkoherdar.

Malingsbo...........................................

175

—

Sårna ...................................................

200

, —

Silfberg...............................................

150

—

Boda......................................................

100

—

Äppelbo................................................

200

—

Aspeboda.............................................

—

300

Under 5 år fr. ''/e 1888.

Nås.......................................................

—

400

b).

Kapellpredikanter.

Sårna 1. Idre....................................

800

—

j Under 5 år fr. Va 93 högst 200 kr. till

» »

~

200

! bestridande af resekostnader, mot re- | dovisning.

Gefleborgs län.

Kyrkoherdar.

Voxna................................................

400

—

Högbo..................................................

200

—

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Anslag

utan

vilkor

med

vilkor

Ramsi ö ....................................

400

600

800

500

500

Loos....................................

Hasse] a ................................

Färila ....................................

Undersvik...........................

Rengsjö..............................................

400

400

a).

| a) och så länge domkap. pröfvar em- j betsbiträde för honom erforderligt.

Komministrar.

Rogsta.................................................

Färila ...................................................

100

Kapellpredikanter.

Nianfors....................................

300

Vesternorrlands län.

Kyrkoherdar.

Skorped.........................................

500

Bodum ...............................................

500

Junsele ............................................

300

Björna...................................................

300

Långsele...............................................

200

_

Mo “....................................................

100

Hafverö...............................................

1000

Komministrar.

Grundsunda .......................................

550

»

200

N. J. Kihlgren i 5 år fr. Va 1892.

b).

Hemsö..................................................

Långsele .............................................

Skog......................................................

»

400

250

100

300

Liustorp (l:e komm.) .....................

200

» (2:e » ) ....................

»

50

150

I. Carlson under 5 år fr. ''/, 1891.

P. A. Salvén i 5 år fr. 1892.

Högsjö..................................................

—

300

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Anslag

Kapellpredikanter.

Trehörningssiö....................................

utan

vilkor

med

vilkor

150

-

Jemtlands län.

Kyrkoherdar.

Lillherrdal ........................................

700

Hede......................................................

200

_

Stugun ...............................................

600

_

Öfver Högdal .................................

100

_

Näs............................................

300

b) = till */, 1901.

a).

» ................................................

.

400

Komministrar.

Vem dalen.........................................

250

)) .......................

300

b).

Tännäs ...............................................

500

Stugun ...............................................

Mattm ar............................................

400

100

—

» ................................

400

a).

Sveg..............................................

250

Frösön.................................................

700

b).

Näs.......................................................

300

»

100

b) = till •/, 1901.

b).

b) = till */. 1910.

C. J. E. Hasselberg i 5 år fr. ''/, 1890.

b) = till år 1907.

Sundsjö .............................................

_

300

Lit m. fl..............................................

Myresjö .........................................

—

400

100

Lockne ..............................................

_

200

Berg .................................................

.

200

Ås .........................................................

__

550

b).

Västerbottens län.

Kyrkoherdar.

Norsjö..................................................

150

1 Sedan Jörns förs. blifvit afskild till eget

| gäll. =29/, 1892.

Jörn......................................................

500

—

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Anslag

utan

vilkor

med

vilkor

Mala.....................................................

550

—

Fredrika...............................................

100

—

(**)

80

_

Komministrar.

Degerfors............................................

250

—

Kapellpredikanter.

Holmön................................................

500

—

»

—

500

a) och andra vilkor.

Tärna ...................................................

Norrbottens län.

100

Kyrkoherdar.

Juckasjärvi..........................................

200

—

Karesuando.........................................

300

—

Arjeploug.............................................

50

—

Kapellpredikanter.

Tärendö..............................................

1500

—

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Stockholms

Upsala

Södermanlands

Östergötlands

Jönköpings

Kronobergs

Kalmar

Gotlands

Blekinge

Kristianstads

Malmöhus

Hallands

Göteborgs och Bohus

Elfsborgs

Skaraborgs

V ermlands

Örebro

Yestmanlands

Kopparbergs

Gefleborgs

Vesternorrlands

Jemtlands

Yesterbottens

Norrbottens

Samman
-

län

»

Summa

A

n s 1

a g ut

a n

v i 1 k o

r

Kyrkoherdar

Komministrar

Kapell-

predikanter

Pastors-

adjunkter

An-

tal

Kronor

An-

tal

Kronor

An-

tal

Kronor

An-

tal

Kronor

5

2,080

10

1,265

3

2,080

_

_

4

600

6

1,170

—

—

—

—

1

170

5

500

—

—

—

—

3

740

13

3,020

—

—

—

—

22

6,690

47

12,640

1

500

—

—

13

3,100

20

2,910

—

—

—

—

7

2,785

5

800

—

—

—

—

8

3,450

4

650

—

—

—

—

2

700

1

1,600

—

—

—

—

2

J) 500

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

5

1,280

4

1,050

—

—

—

—

2

700

1

100

2

500

—

—

4

1,550

15

2,540

—

—

2

300

6

2,335

18

3,720

1

100

—

—

2

1,665

2

995

1

200

2

775

2

800

—

—

—

•—

—

—

2

400

3

600

—

—

—

—

5

825

—

—

1

800

—

—

7

3,400

1

100

1

300

—

—

7

2,900

6

1,550

1

150

—

—

4

1,600

6

1,800

—

—

—

—

5

1,380

1

250

2

600

—

—

3

550

—

1

1,500

—

—

121

40,200

168

37,260

14;

6,730

4

1,075

'') Spanmålslösen 39„hl. 25,5 1., hälften råg''och hälften korn.

'') Bland dem är inberäknad en e. o. prestman (900 kronor).

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

drag.

Anslå

g

med v

i 1 k o r

Summa anslag

utan vilkor

Summa anslag

med vilkor

Summa

summarum.

Kyrkoherdar

Komministrar

Kapell-

predikanter

Pastors-

adjunkter

Domkyrko-

syssloman

An-

tal

Kronor

An-

tal

Kronor

An-

tal

Kronor

An-

tal

Kronor

An-

tal

Kronor

An-

tal

Kronor

An-

tal

Kronor

An-

tal

Kronor

_

_

3

800

3

400

_

_

■

_

18

5,425

6

1,200

24

6,625

2

800

10

2,500

—

—

—

—

—

—

10

1,770

12

3,300

22

5,070

—

—

1

250

—

—

—

—

—

—

6

670

1

250

7

920

2

800

2)8

2,700

—

—

—

—

—

—

16

3,760

10

3,500

26

7,260

6

1,900

17

2,800

—

—

—

—

—

—

70

19,830

23

4,700

93

24,530

5

1,085

10

2,675

—

—

—

—

—

—

33

6,010

15

3,760

48

9,770

3

1,000

10

2,100

—

—

—

—

—

—

12

3,585

13

3,100

25

6,685

3

1,100

2

500

—

—

—

—

i

500

12

4,100

6

2,100

18

6,200

4

900

—

—

—

—

—

—

—

—

3

2,300

4

900

7

3,200

3

900

—

—

—

—

—

—

—

2

*) 500

3

900

5

1,400

1

450

—

—

—

1

450

1

450

4

670

2

300

—

—

—

—

—

—

9

2,330

6

970

15

3,300

—

—

1

200

1

300

—

—

—

—

5

1,300

2

500

7

1,800

3

1,200

8

1,450

—

—

i

150

—

—

21

4,390

12

2,800

33

7,190

2

244

8

1,900

—

—

—

—

—

—

25

6,155

10

2,144

35

8,299

—

—

2

550

1

100

—

—

—

—

7

3,635

3

650

10

4,285

—

—

4

650

—

—

—

—

—

—

2

800

4

650

6

1,450

—

—

2

450

—

—

—

—

—

—

5

1,000

2

450

7

1,450

2

700

—

—

1

J högst

| 200

—

—

—

6

1,625

3

900

9

2,525

1

400

1

400

—

—

—

—

—

9

3,800

2

800

11

4,600

—

—

4

950

—

—

—

—

—

—

14

4,600

4

950

18

5,550

2

700

10

3,250

—

—

—

—

—

—

10

3,400

12

3,950

22

7,350

—

—

—

—

1

500

—

—

—

—

8

2,230

1

500

9

2,730

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

4

2,050

—

—

4

2,050

43

12,849

103

24,425;

7

Cl

o

o

i

150

i

50o|307

85,265|l55

39,424|462

124,689

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Taft. 5.

Öfversigt af komministerslöner, som ej öfverstiga 2,000 kronor.

Namn

å

församlingarne

Beräknad lön enligt

1874 års tabell

Lönefyllnad från prest-

löneregleringsfonden

enl. statskontorets

liggare i febr. 1893

Annan lönefyllnad

som utgår från

länsstyrelserna

Lönen tillsammans med lönefyllnad uppgår till

t. o. m.

1,100 kr.

öfver 1,100

t. o. m.

1,300 kr.

öfver 1,300

t. o. m.

1,500 kr.

öfver 1,500

t. o. m.

1,700 kr.

öfver 1,700

t. o. m.

2,000 kr.

Dpsala stift.

Hel. Trefaldighet......

1,000

140

—

—

—

—

1,140

—

—

—

—

—

—

—

Vaksala .....................

1,350

—

—

—

—

—

—

—

1,350

—

—

—

—

—

Danmark ..................

1,200

—

—

—

—

—

1,200

—

—

—

—

—

—

—

Gamla Upsala .........

1,390

—

—

—

—

—

—

—

1,390

—

—

—

—

—

Lagga........................

1,500

—

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

Rasbo........................

1,550

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,550

—

—

—

Almunge ...............

1,030

100

—

—

—

—

1,130

—

—

—

—

—

—

—

Knutby ....................

1,180

—

—

—

—

—

1,180

—

—

—

—

—

—

—

TJnunge.....................

1,490

—

—

—

—

—

—

—

1,490

—

—

—

—

—

Edebo.......................

1,200

100

—

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

—

—

Hafveri) och..............

1,200

—

—

—

—

—

1,200

—

—

—

—

—

—

—

Singö ........................

1,190

—

—

—

—

—

1,190

—

—

—

—

—

—

—

Börstil och...............

1,800

—

1,800

—

Östhammar...............

1,500

—

—

—

—

—

—

—

1,50(1

—

—

—

—

—

Alunda ....................

1,580

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,580

—

—

—

D:o ...................

1,580

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,580

—

—

—

Tuna .......................

1,380

200

—

—

—

—

—

—

—

1,580

—

—

—

öregrund .................

990

50

147

84

—

—

1,187

84

Harg ........................

1,010

100

—

—

—

1,110

—

—

—

—

—

—

—

Hökbufvud ...............

1,485

—

—

—

—

—

—

—

1,485

—

—

—

■—

—

Ekeby ........................

1,360

100

—

—

—

—

—

—

1,460

—

—

—

—

—

Väddö.......................

1,500

—

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

Söderbykarl...............

1,100

200

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

—

—

Transp.

30,565

990

14784| —

h

11,937 84 11,675

-

6,290

—

| 1,800

1-

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Namn

å

församlingarne

Beräknad lön enligt

1874 års tabell

Lönefyllnad från prest-

löneregleringsfonden

enl. statskontorets

liggare i febr. 1893

CO

ce: O

g B

►

3

3

P

3

Lönen tillsammans med lönefyllnad uppgår till

utgår från

ityrelserna

Os

3

CD

3

P

t. o. m.

1,100 kr.

öfver 1,100

t. o. m.

1,300 kr.

öfver 1,300

t. o. m.

1,500 kr.

öfver 1,600

t. o. m.

1,700 kr.

öfver 1,700

t. o. m.

2,000 kr.

Transp.

30,565

990

147

84

—

—

11,937

84

11,675

—

6,290

—

1,800

—

Väta...........................

1,000

215

—

—

—

—

1,215

—

—

—

—

—

—

—

Roslagsbro ...............

1,510

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,510

—

—

—

Lohärad....................

1,000

230

—

—

—

—

1,230

—

—

—

—

—

—

—

Rimbo........................

1,460

—

—

—

—

—

—

—

1,460

—

—

—

—

—

Husby.......................

1,200

—

—

—

—

—

1,200

—

—

—

—

—

—

—

Lenna och.................

1,350

—

—

—

—

—

—

—

1,350

—

—

—

—

—

Blida ........................

1,490

—

—

—

—

—

—

—

1,490

—

—

—

—

—

Riala ........................

1,140

120

—

—

—

—

1,260

—

_

_

—

—

—

_

Hagby........................

900

400

—

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

—

—

Giresta

1,200

100

—

1,300

_

_

—

—

—

—

—

Långtora ..................

1,200

—

—

—

—

1,200

—

—

—

—

—

—

—

Hjelstaholm ..............

1,500

—

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

Nysätra.....................

1,200

—

—

—

—

—

1,200

—

—

—

—

—

—

—

Simtuna....................

1,800

—

—

1,800

—

Frö stind t ..................

1,010

350

—

—

—

—

—

—

1,360

—

—

—

—

—

Torstuna.....................

1,500

—

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

Yester-Löfsta............

1,960

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,960

—

Veckholm.................

1,160

140

—

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

—

—

D:o ..................

1,380

—

—

—

—

—

—

—

1,380

—

—

—

—

—

Lillkyrka .................

1,270

200

—

—

—

—

—

—

1,470

—

—

—

—

—

Vallby........................

1,300

—

—

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

—

—

Tillinge .....................

1,550

—

—

—

—

—

—

—

—•

—

1,550

—

—

—

Sparrsätra..................

1,200

—

—

—

—

—

1,200

—

—

—

—

—

—

—

Odensala ..................

1,600

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,600

—

—

—

Alsike.......................

1,500

—

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

Närtuna.....................

1,480

—

—

—

—

—

—

—

1,480

—

—

—

—

—

Vidbo ........................

1,240

—

—

—

—

—

1,240

—

—

—

—

—

—

—

Frösunda .................

1,200

—

—

—

—

—

1,200

—

—

—

—

—

—

—

Skeptuna .................

1,400

—

—

—

—

—

—

—

1,400

—

—

—

—

—

Skånella....................

1,580

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,580

—

—

—

Transp.

70,845

2,745

147 84

-

—N,082 84 27,565

1-

12,530

—

5,560 —

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Namn

å

församlingarne

Beräknad lön enligt

1874 års tabell

Lönefyllnad från prest-

löneregleringsfonden

enl. statskontorets

liggare i febr. 1893

Annan lönefyllnad

som utgår från

länsstyrelserna

Lönen tillsammans med lönefyllnad

uppgår till

t. o. m.

1,100 kr.

öfver 1,100

t. o. m.

1,300 kr.

öfver 1,300

t. o. m.

1,500 kr.

öfver 1,500

t. o. m.

1,700 kr.

öfver 1,700

t. o. m.

2,000 kr.

Transp.

70,845

2,745

147

84

__

—

28,082

84

27,565

—

12,530

—

5,560

—

Vestra Ryd...............

1,450

—

—

—

—

—

—

—

1,450

—

—

—

—

—

Håtuna .....................

1,200

—

—

—

—

—

1,200

—

—

—

—

—

—

—

Ed..............................

1,650

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,650

—

—

—

Spånga .....................

1,700

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,700

—

—

—

Fresta......................

1,100

70

—

—

—

—

1,170

—

—

—

—

—

—

—

Danderyd..................

1,380

—

—

—

—

—

—

—

1,380

—

—

—

—

—

Öster-Åker ...............

1,450

—

—

—

—

—

—

—

1,450

—

—

—

—

—

Vermdö.....................

1,550

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,550

—

—

—

D:o ...................

1,490

—

—

—

—

—

—

—

1,490

—

—

—

—

—

D:o .....................

1,490

—

—

—

—

—

—

1,490

—

—

—

—

—

I):o ....................

1,490

—

—

—

—

—

—

—

1,490

—

—

—

—

—

D:o ....................

1,490

—

—

—

—

-----

—

—

1,490

—

—

—

—

—

Upsala-Näs..............

1,060

240

—

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

—

—

Björklinge.................

1,215

—

—

—

—

—

1,215

—

—

—

—

—

—

—

Öster-Löfsta...............

1,480

—

—

—

—

—

—

—

1,480

—

—

—

—

—

Elfkarleby................

1,3-40

—

—

—

—

—

—

—

1,340

—

—

—

—

—

Hållnäs .....................

1,050

150

92

90

—

—

—

—

1,292

90

—

—

—

—

Vendel ...................

1,500

—

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

östervåla ..................

1,810

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,810

—

Nora...........................

1,500

—

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

Hille.........................

1,850

—

—

1,850

—

Ugglebo.....................

1,550

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,550

—

—

—

l):o ...................

1,990

—

1,990

-—

Hamrånge..................

1,750

•—

1,750

—

Segerstad..................

1,900

—

1,900

—

D:o *.....................

1,850

—

1,850

—

Söderhamn ..............

1,660

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,660

—

—

—

Skog.........................

1,710

—

—

•—

—

1,710

—

Transp.

113,500

3,205

24074

—

—

32,967

84

44,917

90

20,640 —

18,420

—

* Skogsafkastning, se bilagda förteckning.

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

bd

CD

>—* <1

OO

crT g p 3

r-® »

_ to

f* o

>

3

Lönen tillsammans med lönefyllnad

uppgår till

Namn

—J 7?

3

“1 „ (D

CD S-CTC ^

3 B

s

3

å

församlingarne

2T o-

_ Jo p- 3

» S

•5 S-

oa _

05

p 3

s;

? 3 <£

O o’ 3

CD gs» 3

^ -i »

t. 0.

m.

öfver 1,100

t. o. m.

öfver 1,300

t. o. m.

öfver 1,500

t. o. m.

öfver 1,700

t. o. m.

gj s

crT

SäS/S

SsS S

2 s°

9 a

3

»

3.

1,100 kr.

1,300 kr.

1,500 kr.

1,700 kr.

2,000 kr.

Transp.

113,500

3,205

240

74

—

—

32,967

84

44,917

90

20,640

—

18,420

—

Bollnäs* .................

1,820

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,820

—

I):o .................

1,500

1,470

1,770

_

—

_

—

—

—

—

1,500

1,470

—

—

—

—

—

Alfta...........................

_

_

_

_

_

_

_

—

—

_

—

—

Ofvanåker.................

—

—

1,770

—

Färila.....................

1,600

1,670

1,600

400

—

__

—

_

—

—

—

—

—

—

2,000

—

1,670

1,600

Harmånger ..............

100

—

—

—

—

1,270

—

—

—

—

—

1,170

2,000

XiUgota .......................

Vessland ................

2,000

—

Summa

128,100

3,705

240

74

—

—

34,237

84

47,887

90

23,910

—

26,010

—

Linköpings stift.

Kärna......................

1,800

—

—

1,800

—

Staka ........................

1,200

—

—

—

—

—

1,200

—

—

—

—

—

—

—

Skeda ..................

980

—

149

49

_

—

1,129

49

—

2,000

800

_

2,000

—

Landeryd ................

200

—

—

1000

—

—

—

—

—

—-

—

—

Vist.......................

1,300

1,500

—

—

_

—

_

1,300

_

—

—

—

—

—

—

Vreta kloster ..........

1,500

D:o ............

1,500

—

—

—•

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

Ljung ........................

1,500

810

—

_

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

Björkeberg .............

300

_

_

_

_

1,110

_

_

_

_

_

_

Fornäs.......................

1,190

—

—

—

—

—

1,190

—

—

—

—

—

—

—

Skepsås ....................

1,270

1,330

—

—

—

—

—

1,270

—

—

—

—

—

__

—

Klockrike .................

—

—

—

—

—

—

1,330

—

—

—

—

—

Kristberg .................

690

—

452

49

—

—

1,142

49

—

—

—

—

—

—

Valler stad ...............

1,200

1,020

—

—

—

_

_

1,200

1,120

_

—

—

—

—

—

_

Ekebyborna ..............

100

Hagbyhöga ..............

1,330

—

—

—

—

—

—

—

1,330

—

—

—

—

—

Transp.

21,420

600

601

98

1000

10,661 98

7,160

—

—

—

3,800

—

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Namn

å

församlingarne

Beräknad lön enligt

1874 års tabell

Lönefyllnad från prest-

löneregleringsfonden

enl. statskontorets

liggare i febr. 1893

som utgår från

länsstyrelserna

>

3

3

a

3

5*

3

T>

=T

a

Lönen tillsammans med lönefyllnad

uppgår till

t. 0.

1,100

m.

kr.

öfver 1,100

t. o. m.

1,300 kr.

öfver 1,300

t. o. m.

1,600 kr.

öfver 1,600

t. o. m.

1,700 kr.

öfver 1,700

t, o. m.

2,000 kr.

Transp.

21,420

600

601

98

1000

—

10,661

98

7,160

—

—

—

3,800

—

Hagbyhöga ...............

1,500

—

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

Vadstena ..................

1,600

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,600

—

—

—

D:o ..... ...........

1,600

—

56

92

1,656

92

—

—

Herrestad..................

1,460

—

—

—

—

—

—

—

1,460

—

—

—

—

—

Roxlösa.....................

1,500

—

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

örberga....................

1,200

—

—

—

—

—

1,200

—

—

—

—

—

—

—

Åtvid ........................

1,500

—

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

Grebo ........................

1,000

200

—

—

—

—

1,200

—

—

—

—

—

—

—

Svinstad....................

1,250

—

—

—

—

—

1,250

—

—

—

—

—

—

—

örtomta...................

1,000

300

—

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

—

—

Björsäter ..................

1,200

—

—

—

—

—

1,200

—

—

—

—

—

—

—

Skärkind .................

1,500

—

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

Qvillinge ..................

1,550

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,550

—

—

—

l):o ..................

1,400

—

—

—

—

—

—

—

1,400

—

—

—

—

—

Kimstad.....................

1,440

—

—

—

—

—

—

—

1,440

—

—

—

—

—

Borg och Löt...........

1,350

—

—

—

—

—

—

—

1,350

—

—

—

—

—

Östra Steneby .........

1,440

—

—

—

—

—

—

—

1,440

—

—

—

—

—

östra Husby ............

1,510

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,510

—

—

—

östra Ny..................

1,320

100

—

—

—

—

—

1,420

—

—

—

—

—

Söderköping...............

1,500

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

l):o ...............

1,450

—

—

—

—

—

—

—

1,450

—

—

—

—

—

Mogata .....................

1,580

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,580

—

—

—

Gryt...........................

1,300

—

—

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

—

—

Ringarum.................

1,410

—

—

—

—

—

—

—

1,410

—

—

—

—

—

Risinge ....................

1,700

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,700

—

—

—

Vänga......................

1,030

250

—

—

—

1,280

—

—

—

—

—

—

—

Hällestad* ...............

1,500

—

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

Skedevi * .................

1,210

—

—

—

—

—

1,210

—

—

—

—

—

—

—

Tjällmo .....................

2,000

2,000

—

Lotta ......................

1,630

—

—

—

-—

—

—

—

—

—

1,630

—

—

—

Transp.

64,050

1,450

65890|l000

—

20,60l|98 27,530

—

11,226

92

5,800

—

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Namn

å

församlingarne

Beräknad lön enligt

1874 års tabell

Lönefyllnad från prest-

löneregleringsfonden

enl. statskontorets

liggare i febr. 1893

Annan lönefyllnad

som utgår från

länsstyrelserna

Lönen tillsammans med lönefyllnad uppgår till

t. 0.

1,100

n.

sr.

öfver 1,100

t. o. m.

1,300 kr.

öfver 1,300

t. o. m.

1,500 kr.

öfver 1,600

t. o. m.

1,700 kr.

öfver 1,700

t. o. m.

2,000 kr.

Transp.

64,050

1,450

658

90

1000

—

20,601

98

27,530

—

11,226

92

5,800

—

Loftahammar...........

1,200

150

—

—

—

—

—

—

1,350

—

—

—

—

—

Ed..............................

1,400

—

D:o ...........................

1,400

—

—

—

—

—

—

—

1,400

—

—

—

—

—

likna ......................

1,400

200

—

—

—

—

—

—

—

—

1,600

—

—

—

Tryserum................

1,370

200

—

—

—

—

—

—

—

—

1,570

—

—

—

D:o * ..................

1,500

—

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

Yesteryik ..................

2,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,000

—

Hjorted ...................

1,500

—

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

Locknevi .................

1,250

—

—

—

—

—

1,250

—

—

—

—

—

—

—

Gladhammar ............

1,250

—

—

—

—

—

1,250

—

—

—

—

—

—

—

Yimmerby..................

1,800

—

—

1,800

—

D:o .................

1,200

—

—

—

—

—

1,200

—

—

—

—

—

—

—

Södra Vi.................

1,500

—

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

Rumskulla ..............

1,300

—

—

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

—

—

Misterhult.................

1,500

—

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

Mörlunda* ..............

1,700

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,700

—

—

—

Virserum * ...............

1,520

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,520

—

—

—

Målilla ...................

1,160

250

—

—

—

—

—

—

1,410

—

—

—

—

—

Kettilstad.................

1,800

—

1,800

—

Horn .....................

1,600

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,600

—

—

—

Vårdnäs.....................

1,200

—

—

—

—

—

1,200

—

—

—

—

—

—

—

Vestra Eneby.........

1,960

—

1,960

—

Hägerstad..................

1,020

300

—

—

—

—

—

—

1,320

—

—

—

—

—

Vestra Ryd.............

1,000

300

—

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

—

—

Åsby ........................

1,450

—

—

—

—

—

—

—

1,450

—

—

—

—

—

Norra Vi .................

990

300

—

—

—

—

1,290

—

—

—

—

—

—

—

Vestra Harg .........

1,000

300

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

—

—

östra Tollstad .........

1,000

220

—

—

—

1,220

—

—

—

—

—

—

—

Veta.........................

1,300

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

—

—

Normlösa...............

1,380

—

—

—

—

—

1,380

—

—

—

—

—

Transp

105,700 3,670 Ö58 90|l000

|—

33,211

98

43,240

|—

19,216

92 13,360

|—

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Namn

å

församlingarne

Transp.

Mjölby ...................

Nykil .......................

Gammalkil ...............

Rappestad..................

Skenninge..................

I):o .................

Ekeby*.....................

I):o .....................

D:o ....................

Åsbo ........................

Högby *.....................

Hof ...........................

Stora Åby .............

I):o ...............

Rök..........................

Svanhals .................

Vireda......................

Lommaryd ..............

Askeryd..................

Linderås ..................

Säby ........................

Eksjö ........................

Höreda ....................

Hult......................

Ingatorp ..................

Flisby........................

Summa

Beräknad lön enligt

1874 års tabell

Lönefyllnad från prest-

löneregleringsfonden

enl. statskontorets

liggare i febr. 1893

som utgår från

länsstyrelserna

Annan lönefyllnad

Lönen tillsammans med lönefyllnad

uppgår till

t. o. m.

1,100 kr.

öfver 1,100

t. o. m.

1,300 kr.

öfver 1,300

t. o. m.

1,500 kr.

öfver 1,500

t. o. m.

1,700 kr.

öfver 1,700

t. o. m.

2,000 kr.

105,700

3,670

658

90

1000

—

33,211

98

43,240

—

19,216

92

13,360

_

1,500

—

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

1,200

—

—

—

—

—

1,200

—

—

—

—

—

—

—

1,190

—

—

—

—

—

1,190

—

—

—

—

—

—

—

1,260

100

—

—

—

—

—

—

1,360

—

—

—

—

—

2,000

—

—

2,000

—

2,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,000

—

1,400

—

—

—

—

—

—

—

1,400

—

—

—

—

—

1,400

—

—

—

—

—

—

—

1,400

—

—

—

—

—

1,300

—

1,300

910

250

—

—

—

1,160

—

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

2,000

—

2,000

—

2,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,000

—

1,300

—

—

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

—

—

1,500

-—

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

800

500

—

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

—

—

1,060

300

92

80

—

—

—

—

1,452

80

—

—

—

—

1,200

—

—

—

—

—

1,200

—

—

—

—

—

—

—

1,550

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,550

—

—

—

1,890

—

1,890

—

1,280

—

—

—

—

—

1,280

—

—

—

—

—

—

—

1,000

250

—

—

—

—

1,250

—

—

—

—

—

—

—

1,050

350

—

—

—

—

—

—

1,400

—

—

—

—

—

1,200

—

30

20

—

—

1,230

20

—

—

—

—

—

—

141,990

5,420

781

90| 1000

—

46,922 18 56,252

80 20,76ö|92 23,250

—

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Namn

td

o

OO P*

-a 7?

rf* 3

er? § § 3

er? EL cd <t>

2 er

cd ''”er? CZ

— CD

2

3 g

CO M

>

3

3

s

3

Lönen tillsammans med lönefyllnad uppgår till

å

församlingarne

JO»

CD

. O»

SB 3

to CD

CTS*

e»

nåd från prest-

leringsfonden

atskontorets

i febr. 1893

utgår från

styrelserna

E»

3

D

■*»

<

■T

t. o. m.

1,100 kr.

öfver 1,100

t. o. m.

1,300 kr.

öfver 1,300

t. o. m.

1,500 kr.

öfver 1,500

t. o. m.

1,700 kr.

öfver 1,700

t. o. m.

2,000 kr.

Skara stift.

Skara.......................

1,400

400

1,800

D:o ........................

1,200

185

117

14

1,502

14

—

—

I):o ......................

1,000

300

—

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

—

—

Lefvened ..................

1,890

—

1,890

—

Saleby........................

1,640

1,640

Hjerpås.....................

1,720

—

1,720

—

Ryda .......................

1,520

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,520

—

—

—

Synnerby ..................

1,520

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,520

—

—

—

Skarstad ..................

1,570

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,570

—

—

—

Jung ........................

1,530

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,530

—

—

—

Säfvared ..................

1,400

300

—

—

—

—

—

—

—

—

1,700

—

—

—

Yenersborg...............

1,980

—

1,980

—

D:o ...............

1,200

200

—

—

—

—

•—

—

1,400

—

—

—

—

—

I):o ...............

1,520

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,520

—

—

—

Tunliem.....................

1,820

—

1,820

—

D:o .....................

1,810

—

1,810

—

Mellby ....................

1,510

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,510

—

•—

—

I):o .....................

1,510

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,510

—

—

—

Tengened .................

1,520

—

—

—-

—

—

—

—

—

—

1,520

—

—

—

Särestad....................

1,650

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,650

—

—

—

Flo ...........................

1,660

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,660

—

—

—

Götened.....................

1,690

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,690

—

—

—

Forshem ................

1,500

—

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

Björsäter ..................

1,480

—

—

—

—

—

—

—

1,480

—

—

—

—

—

Fallby ....................

1,370

—

—

—

—

—

—

—

1,370

—

—

—

—

—

Husaby.....................

1,530

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,530

—

—

—

Vänga.......................

1,990

—

1,990

—

Gökhem....................

1,420

—

—

—

—

—

—

—

1,420

—

—

—

—

—

Broddetorp ...............

1,440

—

—

—

—

—

—

—

1,440

—

—

—

—

Transp.

44,990 1,385

117 14

—

—

1,300

—

8,610

—

23,572

14 13,010

—

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Namn

å

församlingarne

w

cd

>—* -i

OO P!

Tf

tf*- 3

_ ^ t"1

- . c« ©

S 3 ö 3

(W i® »

5 ’ 3^

CD CFQ ZZ

< so

p: O

S B

>

3

3

EO

3

Lönen tillsammans med lönefyllnad

uppgår till

„ 5°

p° a.

S

- C»

P 3

CD* CD

S B.

eg

nåd frän prest-

leringsfonden

atskontorets

i febr. 1893

£•

2 ro

CD {so

ST* ^

CD

►1 t?

g §•

o--

3

CD

2

a"

PO

p*

t. o. m.

1,100 kr.

öfver 1,100

t. o. m.

1,300 kr.

öfver 1,300

t. o. m.

1,500 kr.

öfver 1,600

t. o. m.

1,700 kr.

öfver 1,700

t. o. m.

2,000 kr.

49,990

1,385

117

14

_

_

1,300

_

8,610

_

23,572

14

13,010

—

1,210

400

—

—

—

—

—

—

—

—

1,610

—

—

1,170

130

—

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

—

—

1,000

100

175

70

—

—

1,275

70

—

—

—

—

—

—

1,150

150

—

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

—

—

1,880

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,880

—

1,750

—

1,750

—

1,500

—

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

1,290

1,550

.

_

_

1,290

—

—

—

1,550

_

—

—

1,200

200

—

—

—

—

—

—

1,400

—

—

—

—

—

1,010

390

—

—

—

—

—

—

1,400

—

—

—

—

—

1,090

200

—

—

—

—

1,290

—

—

—

—

—

—

—

1,840

—

1,840

—

1,220

230

—

—

—

—

—

—

1,450

—

—

—

—

—

1,180

120

—

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

—

—

1,290

—

—

—

—

—

1,290

—

—

—

—

—

—

—

1,190

100

—

—

—

—

1,290

—

—

—

—

—

—

—

1,800

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,800

—

1,500

—

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

1,730

—

1,730

—

1,600

—

1,600

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

—

—

1,50(4

—

—

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

—

—

1,400

—

—

—

—

—

—

—

1,400

—

—

—

—

—

1,100

400

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

1,870

—

1,870

—

1,860

—

1,860

—

1,690

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,690

—

—

1,590

—

—

—

—

—

—

—

—

1,590

—

—

—

1,550

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,550

—

—

—

88,000

3,805

292 84

—

—

12,935)70

20,260

—

33,15 5114

25,740

—

Transp,

Vilske-Klefva............

Gudhem.....................

Ving...........................

Segerstad.................

Falköping.................

Larf.........................

Floby ........................

Bitterna.....................

Lekåsa ....................

Kinneved ...............

Borstig ....................

Grolanda .................

Slöta .......................

Hvalstad .................

Åsled ......................

Hvarf.......................

Åsaka .......................

Lidköping.................

Härened....................

Sunnersberg ...........

Örslösa ....................

Råda ......................

Tådene ....................

Tun.........................

Otterstad .................

Foglås......................

Fröjered...................

Varda......................

Kyrkefalla..............

Daretorp .................

Transp

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Namn

å

församlingarne

Beräknad lön enligt

1874 års tabell

Lönefyllnad från prest-

löneregleringsfonden

enl. statskontorets

liggare i febr. 1893

Annan lönefyllnad

som utgår från

länsstyrelserna

Lönen tillsammans med lönefyllnad uppgår till

t. o. m.

1,100 kr.

öfver 1,100

t. o. m.

1,300 kr.

öfver 1,300

t. o. m.

1,500 kr.

öfver 1,600

t. o. m.

1,700 kr.

v

öfver 1,700

t. o. m.

2,000 kr.

Transp.

88,000

3,805

292

84

—

—

12,935

70

20,260

—

33,155

14

25,740

—

Acklinga .....

1,560

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,560

—

—

—

Grefbäck .....

1,310

—

—

—

—

—

—

—

1,310

—

—

—

—

—

Mariestad.....

1,550

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,550

—

—

—

Ullervad .....

1,400

—

—

—

—

—

—

—

1,400

—

—

—

—

—

Horn ...........

1,360

—

—

—

—

—

—

—

1,360

—

—

—

—

—

Odensåker.....

1,510

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,510

—

—

—

Hjälstad........

1,610

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,610

—

—

—

Flistad ........

1,430

—

—

—

—

—

—

—

1,430

—

—

—

—

Väring ........

1,440

—

—

—

—

—

—

—

1,440

—

—

—

—

—

Ekby ...........

1,460

—

—

—

—

—

—

—

1,460

—

—

—

—

—

Thorsö ........

1,130

170

—

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

—

—

Hofva...........

1,870

—

1,870

—

Hassled .......

1,710

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,710

—

Amnehärad ..

1,690

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,690

—

—

—

Rån sb er g .....

1,580

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,580

—

—

—

TJndenäs *.....

1,950

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,950

—

Bellefors *.....

1,920

—

—

—

—

—

•—

—

—

—

—

—

1,920

—

Lyrestad .....

1,420

—

—

—

—

—

—

—

1,420

—

—

—

—

—

Sköfde stad

1,910

—

1,910

—

Värnhem ....

1,540

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,540

—

—

—

Dala..............

1,550

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,550

—

—

—

Berg .........

1,640

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,640

—

—

—

Böne .........

1,350

—

—

—

—

—

—

—

1,350

—

—

—

—•

—

D:o ..........

1,320

200

—

—

—

—

—

—

—

—

1,520

—

—

—

Bottnaryd....

900

100

—

—

1000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

D:o* ....

1,400

—

—

—

—

—

—

—

1,400

—

—

—

—

—

Sandhem ....

1,180

240

—

—

—

—

—

—

1,420

—

—

—

—

—

D:o ...

1,180

120

—

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

—

—

Habo ..........

1,400

200

—

—

—

—

—

—

—

—

1,600

—

—

I):o ........

1,400

—

—

—

—

—

—

—

1,400

—

—

—

Transp.

136,210 4,835

29284|l000

1-

15,53ö|70 35,650

—

50,512 14

35,100

—

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Namn

w

CD

i—1 >1

CO P»

-<* pr*

tf- a

Lönefylli

lönereg]

enl. st!

liggare

_ ÖB

pi O

a B

oa

>

a

a

p

a

Lönen tillsammans med lönefyllnad uppgår till

å

församlingarne

P° o,

-t

CD _

p a

» g

— 5. ® p

ÖB -t a

s* jf 3*S;

o* 2 er?

2 ce p»

o o3 a

f

CD po

55 tf''

2*

a

a

t. o. m.

1,100 kr.

öfver 1,100

t. o. m.

öfver 1,300

t. o. m.

öfver 1,600

t. o. m.

öfver 1,700

t. o. m.

(W*

et

Ce ®

S " g 8

s° a

p

p-

1,300 kr.

1,600 kr.

1,700 kr.

2,000 k

y.

Transp.

136,210

4,835

292

84

1000

—

15,535

70

35,650

—

50,512

14

35,100

—

Asarp ................

1,500

1,400

1,400

1,380

1,020

1,150

1,120

1,710

1,140

1,300

1,300

1,320

1,580

1,250

1,490

1,250

1,790

1,890

1,070

1,240

1,600

1,450

1,220

_

_

_

_

_

.

1,500

1,400

1,400

1,380

_

_

.

_

Ulricehamn...............

_

_

_

_

_

_

_

D:o ..............

___

_

_

_

Stengårdshult *.........

Blidsberg .

280

150

—

—

—

1,300

1,300

—

—

—

—

—

—

Hössna ......

Yl 1 esf,ad

185

1,305

Borås *

1,710

Fristad

150

'' 200

200

1,290

1,500

1,500

1,320

D-o

Vinp*

Bredared*................

150

1,730

Od

50

1,300

1,490

1,500

250

Alingsås...................

D-o

1,790

1,890

—

Norunga

230

250

280

1,300

Björke.......................

Algutstorp ...............

Herrljunga ..............

Hool...........................

—

—

—

—

—

1,490

1,450

1,500

—

1,600

—

—

—

Summa

164,240

7,210

292

84

1000

—

22,025

70

54,385

—

52,112

14

42,220

—

Strengnäs stift.

Dunker ....................

1,500

1,260

1,500

—

75

15

—

—

—

—

1,500

1,335

1,500

15

—

—

—

—

L:a Mellösa

Transp.

4,260

—

75

15

—

—

—

—

4,335|15

—

—

—

—

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Namn

å

församlingarne

Beräknad lön enligt

1874 års tabell

Lönefyllnad från prest-

löneregleringsfonden

enl. statskontorets

liggare i febr. 1893

Annan lönefyllnad

som utgår från

länsstyrelserna

Lönen tillsammans med lönefyllnad uppgår till

t. o. m.

1,100 kr.

öfver 1,100

t. o. m.

1,300 kr.

öfver 1,300

t. o. m.

1,500 kr.

öfver 1,500

t. o. m.

1,700 kr.

öfver 1,700

t. o. m.

2,000 kr.

Transp.

4,260

—

75

15

—

—

—

—

4,335

15

—

—

—

—

Mariefred..................

1,480

—

—

—

—

—

—

—

1,480

—

—

—

—

—

Fogdö ........................

1,520

—

—

—

—

—

—

—

—

1,520

—

—

—

Vansö......................

1,500

—

—

—

—

—

C—

1,500

—

—

—

—

—

öfver Selö ..............

1,210

100

—

—

—

—

—

—

1,310

—

—

—

—

—

Bettna.......................

1,360

—

—

—

—

—

—

—

1,360

—

—

—

—

—

Blackstad.................

1,780

—

1,780

—

Sköldinge................

1,520

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,520

—

—

—

Årdala.......................

1,480

—

—

—

—

—

—

—

1,480

—

—

—

—

—

Julita........................

1,780

—

1,780

—

Stora Malm...............

1,770

—

28

13

1,798

13

österåker..................

1,200

100

—

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

—

-

Björkvik....................

1,990

—

1,990

—

Halla ........................

540

150

574

78

—

—

1,264

78

—

—

—

—

—

—

Råby ........................

1,480

—

—

—

—

—

—

—

1,480

—

—

—

—

—

Stigtomta..................

1,500

—

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

Tuna m. 11................

1,580

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,580

—

—

—

I):o ...............

1,460

—

—

—

—

—

—

—

1,460

—

—

—

—

—

Bälinge .....................

1,830

—

1,830

—

Ludgo .......................

1,420

—

—

—

—

—

—

—

1,420

—

—

—

—

—

Nyköpings östra* ...

1,990

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,990

—

Ripsa........................

1,140

—

250

54

—

—

—

—

1,390

54

—

—

—

—

Thorsåker..................

910

—

—

—

910

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Frustuna ..................

1,250

50

—

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

—

—

Gåsinge.....................

1,720

1,720

—

Trosa landsförs.........

1,500

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

Huddinge ..................

1,500

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

Sorunda....................

1,500

—

—

—

—

1,500

—

—

l):o ....................

1,350

—

—

1,350

_

—

—

Tyresö .....................

1,000

80

194

35

1,274

35

—

Yesterhanninge........

1,400

—

100

78

—

—

1,500

78

—

Transp

47,92C

| 480

1,22373

j 910

J -

5,139 13 24,565 69

6,120 78 12,888|l3

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Namn

å

församlingarne

ca

CD

-t

fCl

Tf

3

ce _

^ 3

P 3

a. 5

© 2>

1 ce ep

* £ CTC

) ~ 3 ^

f 2 <*i 5?

[ 3 ce j£o

O O* 3

1 2 a

2 £ p* 3

?» g s

3 B

ce “

“ 3

*◄ It

-i CT5

©. fo°

Lönen tillsammans med lönefyllnad uppgår till

t. o. m.

1,100 kr.

öfver 1,100

t. o. m.

1,300 kr.

öfver 1,300

t. o. m.

1,600 kr.

öfver 1,600

t. o. m.

1,700 kr.

öfver 1,700

t. o. m.

2,000 kr.

Transp.

össmo...................

österhanninge ...

D:o

D:o

D:o

öfver o. Ytter Enhörna

Hölö ....................

Södertelje..............

Karlskyrka ..........

Gillberga ............

Torshälla .............

Tumbo ................

öja och Vestermo

Jäder ....................

Näshulta ..............

Stenqvista..............

Kjerla....................

Asker...................

Ekeby...................

Mosjö....................

Sköllersta..............

Stora Mellösa........

Axberg ...............

Glanshammar.......

Kihl......................

Lillkyrka ............

Askersunds landsförs.

Hammar ................

Rumla ....................

Knista.......................

Transp.

47,920

1,600

1,570

1,220

1,180

1,390

1,050

1,510

1,500

1,500

1,300

1,880

1,460

1,960

1,710

1,500

1,820

1,610

1,820

1,800

1,710

1,740

1,530

1,810

1,860

1,910

1,280

1,930

1,980

2,000

1,960

480

100

1,223

250

150

73

910

54

29

5,139

1,220

1,180

1,300

1,280

13

24,565

1,390

1,400

1,500

1,500

1,500

69

6,120

1,600

1,570

54

1.510

1,610

1,610

78

12,888

29

1,530

97,010

580|l,624|56| 910|— 110,119| 13|31,856|23j 15,551107|40,778| 13

1,880

1,960

1,710

1,820

1,820

1,800

1,710

1,740

1,810

1,860

1,910

1,930

1,980

2,000

1,960

13

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Namn

w

cd

►—>

CO ps

-a 5*r

^ 3

Lönefyll

lönereg

enl. st

liggare

__ ce

p» o

g b

>

3

3

»

3

Lönen tillsammans med lönefyllnad uppgår till

å

församlingarne

Sfi» p,

-s

CD

^ o*

» 3

rr“

cd 2

»—* p

ep''

nåd från prest-

leringsfonden

atskontorets

i febr. 1893

■3 S

OP

CD po»

ST* *”*

CD «-

H ^

S° P°

E*

3

CD

?

3*

E»

B-

t. o. m.

1,100 kr.

öfver 1,100

t. o. m.

1,300 kr.

öfver 1,300

t. o. m.

1,500 kr.

öfver 1,600

t. o. m.

1,700 kr.

öfver 1,700

t. o. m.

2,000 kr.

Transp.

97,010

580

1,624

56

910

_

10,119

13

31,856

23

15,551

07

40,778

13

Viby..........................

1,940

—

1,940

—

Eskilstuna.................

2,000

—

2,000

—

Summa

100,950

580

1,624

56

910

—

10,119

13

31,856

23

15,551

07

44,718

13

Vesterås stift.

Vesterås stad............

1,990

—

1,990

—

D:o ...........

780

—

Badelunda ..............

1,360

—

—

—

—

—

—

—

1,360

—

—

—

—

—

Irsta..........................

1,210

—

—

—

—

—

1,210

—

—

■—

—

—

—

—

Skultuna ..................

1,300

—

—

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

—

—

Tillberga .................

1,730

—

1,730

—

Munktorp.................

1,900

—

1,900

—

Ramnäs.....................

1,840

—

1,840

—

Kolbäck....................

1,300

—

88

98

—

—

—

—

1,388

98

—

—

—

—

Rytterne ..................

1,450

—

—

—

—

—

—

—

1,450

—

—

—

—

—

Björskog .................

1,530

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,530

—

—

—

Odensvi.....................

1,530

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,530

—

—

—

Skinnskatteberg.......

1,550

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,550

—

-—

—

Bro ..........................

1,260

—

—

—

—

—

1,260

—

—

—

—

—

- -

—

Gunillbo....................

1,570

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,570

—

—

—

Arboga ....................

1,810

—

1,810

—

D:o .....................

1,540

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,540

—

—

—

D:o .....................

1,400

—

—

—

—

—

—

—

1,400

—

—

—

—

—

Medåker....................

1,200

200

—

—

—

—

—

—

1,400

—

—

—

—

—

Näsby.......................

1,580

100

—

—

—

—

—

—

—

—

1,680

—

—

—

Ramsberg..................

1,790

—

1,790

—

Nora kapellförs.......

1,920

—

1,920

—

Malung ....................

2,000

—

2,000

—

D:o .....................

1,440

—

—

—

—

—

—

—

1,440

—

—

—

—

—

Transp.

36,980 300

8898

780

—

3,770

—

8,438

98

9,400

—

14,980

-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Namn

w

CD

►—* ■-«

OO so:

r»r

rf*- 3

Lönefylli

lönereg]

enl. st;

liggare

>—« ce

P* o

5 B

ce

>

3

3

P

3

Lönen tillsammans med lönefyllnad uppgår till

å

forsa mlingarne

V &

te _

C:

P 3

CT* _

CD 2

S 3

ffQ*

® S

CD4 7? 3'' £

er o orq

3 ce po

o O* ö

£3 g.1*

8* S ä

c*-

M 5- 3 <go

sr *■*

5

a So

p s

©5

3

CD

-S

3

P

Pa

t. o. m.

1,100 kr.

öfver 1,100

t. o. m.

1,300 kr.

öfver 1,300

t. o. m.

1,500 kr.

öfver 1,500

t. o. m.

1,700 kr.

öfver 1,700

t. o. m.

2,000 kr.

Transp.

36,980

300

88

98

780

_

3,770

8,438

98

9,400

__

14,980

_

Rättvik .....................

1,900

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,900

—

Orsa...........................

1,600

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,600

—

—

—

Elfdalen ..

1,900

750

_

_

.

__

1,900

Sårna........................

—

—

—

750

—

—

_

_

_

_

_

_

Säter ......

1,520

_

___

___

__

1,520

Svärdsjö ..................

1,950

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,950

—

Vika......................

1,660

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,660

—

—

—

Folkärna ................

1,920

—

1,920

—

Grytnäs....................

1,900

—

1,900

—

Norberg....................

Romfartuna............

''FläoJkpTm

1,520

1,500

880

1,600

50

11

293

53

45

—

—

1,223

45

1,500

—

1,531

53

“

Möklinta ..................

—

_

—

_

1,600

—

_

Kila

1,500

1,480

.

_

_

1,500

1,480

Björksta ...................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Summa

Yexiö stift.

60,560

1,220

1,300

350

180

25

393

96

1530

3,770

+ 1,223

45

14,142

-1,223

1,400

1,325

43

45

17,311

53

24,550

Kalfsvik.....................

—

—

—

—

—

_

_

—

.

--

_

öjaby.....................

1,000

—

1000

Skatelöf.....................

2,000

—

—

2,000

—

D:o * .....................

1,500

—

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

Moheda.....................

1,100

250

—

—

—

—

—

—

1,350

—

—

—

—

-—

I):o ....................

1,050

300

—

—

—

—

—

—

1,350

—

—

—

—

—

Lekaryd *.................

1,410

—

—

—

—

—

—

—

1,410

—

—

—

—

—

Hjortsberga...............

1,210

100

—

—

—

—

—

—

1,310

—

—

—

—

—

Slätthög.....................

1,460

—

—

—

—

—

—

—

1,460

—

—

—

—

—

Vieslanda ................

1,160

100

—

—

—

—

1,260

—

—

—

—

—

—

—

Transp.

14,710

955

—

—

1000

—

1,260

—

11,105

—

—

—

2,000

—

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Namn

w

©

t—* -t

CD P*

VT

^ a

Lönefyll

lönereg!

enl. st

liggare

— “

5? 2

g B

>

3

3

P

3

Lönen tillsammans med lönefyllnad uppgår till

å

församlingarne

sr &

CD _

O*

P 3

er

cd, a

crc’

nåd från prest-

leringsfonden

atskontorets

i febr. 1893

3 s

1 (T?

(t {so

w **

CD

2 p>o

P 3

©«

B

CD

2

a-

p

p*

t. o. m.

1,100 kr.

öfver 1,100

t. o. m.

1,300 kr.

öfver 1,300

t. o. m.

1,500 kr.

öfver 1,500

t. o. m.

1,700 kr.

öfver 1,700

t. o. m.

2,000 kr.

Transp.

14,710

955

—

_

1000

1,260

_

11,105

_

—

_

2,000

_

Stenbrohult...............

1,080

300

—

—

—

—

—

—

1,380

—

—

—

—

—

Agunnaryd* ............

1,200

100

—

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

—

—

Pjetteryd ..................

1,060

350

—

—

—

—

—

—

1,410

—

—

—

—

—

Hvittaryd..................

1,250

200

—

—

—

—

—

—

1,450

—

—

—

—

—

D:o ..................

1,500

50

—

—

—

—

—

—

—

—

1,550

—

—

—

Ryssby ...................

1,650

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,650

—

—

—

Annerstad..................

1,200

100

—

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

—

—

D:o

1,200

1,200

100

_

_

1,300

,

Angelstad..................

200

—

—

—

—

—

1,400

—

—

—

—

—

D:o

1,400

1,190

200

_

____

_

_

1,600

_

Odensjö....................

100

—

—

—

—

1,290

—

—

—

—

—

—

D:o ....................

1,070

330

—

—

—

—

—

—

1,400

—

—

—

—

—

Yäckelsång ...............

1,590

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,590

—

—

—

Elmeboda ..................

1,350

—

—

—

—

—

—

—

1,350

—

—

—

—

—

Långasjö ..................

1,500

—

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

Nöbbeled ................

Hofmantorp *............

1,800

1,450

''

_

___

_

_

1,450

_

1,800

—

Talg..........................

1,420

—

—

—

—

—

—

1,420

—

—

—

—

—

D:o...........................

1,300

—

—

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

—

—

Berg .....................

1,200

100

—

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

—

—

Gårdsby....................

1,300

—

—

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

—

—

I):o ...............

1,300

100

_

___

_

_

_

1,400

1,320

_

_

Asheda .....................

1,270

50

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Algutsboda ...............

1,700

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,700

—

—

—

Elghult .....................

1,350

—

—

—

—

—

—

—

1,350

—

—

—

—

—

D:o * .

1,370

1,300

_

___

_

_,

1,370

Nottebäck................

250

—

—

—

—

—

—

_

1,550

—

—

—

Lenhofda * ..............

1,560

—

—

—

—

—

—

■-

—

—

1,560

—

—

—

Dädesjö....................

1,570

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,570

—

—

—

Sjösås......................

1,350

100

—

—

—

—

—

—

1,450

—

—

—

—

—

Transp.

55,390

3,585

-

1000

-

10,350

—

30,755

—

12,770

—

3,800

—

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Namn

å

försaralingarne

Beräknad lön enligt

1874 års tabell

Lönefyllnad från prest-

löneregleringsfonden

enl. statskontorets

liggare i febr. 1893

som utgår från

länsstyrelserna

►

3

B

P

3

c-.

3

<

3*

P&

Pa

Lönen tillsammans med lönefyllnad uppgår till

t. o. m.

1,100 kr.

öfver 1,100

t. o. m.

1,300 kr.

öfver 1,300

t. o. m.

1,500 kr.

öfver 1,500

t. o. m.

1,700 kr.

öfver 1,700

t. o. m.

2,000 kr.

Transp.

55,390

3,585

_

_

1000

_

10,350

_

30,755

_

12,770

_

3,800

—

Jönköping..................

1,500

—

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

Svartorp.....................

1,500

—

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

--

—

—

Barkeryd ..................

1,100

200

—

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

—

—

Gersnäs.....................

1,200

100

—

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

—

—

Rogberga .................

1,300

—

—

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

—

—

Jerstorp ...................

1,200

100

—

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

—

—

Barnarp.....................

1,100

550

—

—

—

—

—

—

—

—

1,650

—

—

—

Rydaholm.................

1,000

300

—

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

—

—

l):o ..................

1,500

—

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

Yernamo ..................

1,450

—

—

—

—

—

—

—

1,450

—

—

—

—

—

D:o ..................

1,350

—

—

—

—

—

—

—

1,350

—

—

—

—

—

Karda.......................

1,000

300

—

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

—

—

Fryeled ....................

1,140

260

—

—

—

—

—

—

1,400

—

—

—

—

—

Tofteryd.....................

1,200

100

—

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

—

—

D:o* ....................

1,000

300

—

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

—

—

Åker...........................

1,000

400

—

—

—

—

—

—

1,400

—

—

—

—

—

Forsheda ...............

820

680

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

D:o ..................

1,000

600

—

—

—

—

—

—

—

—

1,600

—

—

—

Bolmsö ...................

1,300

425

1,725

—

Unnaryd ..................

1,200

200

—

—

—

—

—

—

1,400

—

—

—

—

—

Långaryd ..................

1,200

200

—

—

—

—

—

—

1,400

—

—

—

—

—

Hestra.....................

1,100

300

—

—

—

—

—

—

1,400

—

—

—

—

—

Burseryd ...............

1,000

400

—

—

—

—

—

—

1,400

—

—

—

—

—

Villstad.....................

1,500

—

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

Refteled....................

1,200

300

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

Åsenhöga .................

1,200

200

—

—

—

—

—

—

1,400

—

—

—

—

—

Kulltorp....................

1,000

500

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

Ås............................

800

500

—

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

—

—

Malmbäck..................

1,100

200

—

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

—

—

l):o ..................

1,000

300

—

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

—

—

Transp.

90,350

11,000

—

—

1000

24,650

-[53,855

—

16,020

-

5,525

—

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Namn

å

församlingarne

Beräknad lön enligt

1874 års tabell

Lönefyllnad från prest-

löneregleringsfon den

enl. statskontorets

liggare i febr. 1893

som utgår från

länsstyrelserna

!>

3

3

P

3

O

3

Ct>

3*

P

P-

Lönen tillsammans med lönefyllnad uppgår till

t. o. m.

1,100 kr.

öfver 1,100

t. o. m.

1,300 kr.

öfver 1,300

t. o. m.

1,600 kr.

öfver 1,500

t. o. m.

1,700 kr.

öfver 1,700

t. o. m.

2,000 kr.

Transp.

90,350

11,000

—

—

1000

—

24,650

—

53,855

—

16,020

—

5,525

—

Vrigstad.....................

1,150

200

—

—

—

—

—

—

1,350

—

—

—

—

—

D:o .....................

1,250

150

—

—

—

—

—

—

1,400

—

—

—

—

Hjelmseryd ...............

1,200

100

—

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

—

—

Sandsjö....................

1,200

100

—

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

—

—

Bringetofta ...............

900

400

—

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

—

—

D ro ...............

900

—

—

—

900

—

—

—

—

—

—

—

—

Hultsjö ................

1,000

300

—

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

—

—

Fröderyd ..................

1,100

250

—

—

—

—

—

—

1,350

—

—

—

—

—

D:o ..................

1,050

300

—

—

—

—

—

—

1,350

—

—

—

—

—

Alsheda.....................

1,500

—

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

D:o ....................

1,500

—

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

Korsberga..................

1,100

200

—

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

—

—

I):o .................

1,100

—

—

—

1100

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Hvetlanda..................

1,000

300

—

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

—

—

Skirö .......................

1,000

300

—

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

—

—

Nashult.....................

1,000

300

—

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

—

—

Karlstorp ...................

1,200

100

—

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

—

—

Björkö.......................

1,150

150

—

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

—

—

Bexheda.....................

1,000

300

—

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

—

—

Myresjö ..................

1,000

400

—

—

—

—

—

—

1,400

—

—

—

—

Grenna ....................

1,800

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,800

—

Visingsö....................

900

200

—

—

1100

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Skärstad ..................

1,870

—

1,870

Ölmestad .................

1,000

400

—

—

—

—

—

—

1,400

—

—

—

—

—

Summa

117,920

15,450

—

—

4100

—

38,950

—

65,105

16,020

—

9,195

—

Lunds stift.

Trelleborg..................

1,800

—

1,800

Hellestad ..................

2,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,000

—

Transp.

3,800

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3,800

—

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Namn

å

församlingarne

Beräknad lön enligt

1874 års tabell

Lönefyllnad från prest-

löneregleringsfonden

enl. statskontorets

liggare i febr. 1893

som utgår från

länsstyrelserna

Annan lönefyllnad

Lönen tillsammans med

lönefyllnad uppgår till

t. o. m.

1,100 kr.

öfver 1,100

t. o. m.

1,300 kr.

öfver 1,300

t. o. m.

1,500 kr.

öfver 1,500

t. o. m.

1,700 kr.

öfver 1,700

t. o. m.

2,000 kr.

Transp.

3,800

3,800

—

Everlöf .....................

2.000

—

2.000

—

Hörby........................

1,500

—

—

-—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

Vestra Sallerup........

1,800

—

—

—

—

—

—

-—

—

—

1,800

—

Allerum....................

1,900

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,900

—

Stiby ........................

1,600

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,600

—

—

—

Houf ......................

1,820

—

1,820

—

Karlskrona (amir.-förs.)

1,820

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,820

—

D:o D:o

1,820

—

1,820

—

D:o (stadsförs.)

1,500

—

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

Lösen........................

1,450

—

352

05

—

—

—

—

—

—

—

1,802

05

Thorliamn..................

1,000

—

573

71

—

—

—

—

—

—

1,573

71

—

—

Tving .......................

1,490

—

—

—

—

—

—

—

1,490

—

—

—

—

Karlshamn ...............

1,500

—

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

Asarum.....................

1,500

—

—

—

—

—

—

1,500

-—

—

—

—

Hoby ........................

1,530

—

—

—

—

—

—

—

—

1,530

—

—

Summa

28,030

—

925

76

—

—

—

—

7,490

4,703

71

16,762

05

Göteborgs stift.

Lundby ....................

1,820

—

1,820

—

Thorslanda ..............

1,380

100

—

—

—

—

—

1,480

—

—

—

—

Kongelf....................

1,800

—

—

1,800

Thorsby.....................

1,800

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,800

—

Forshälla ... ,............

1,800

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,800

—

Tjörn ......................

2,000

2,000

—

I):o .......................

1,800

—

1,800

Tegneby....................

1,800

—

1,800

—

Myckleby..................

1,800

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,800

—

Bro .........................

2,000

■—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,000

—

Tossene...................

1,810

—

—

1,810

—

Transp.

19,810|

100|

—

-1

-1

-1

-

1,480

-1

18,430

—

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Namn

å

församlingarna

Beräknad lön enligt

1874 års tabell

Lönefyllnad från prest-

löneregleringsfonden

enl. statskontorets

liggare i febr. 1893

som utgår från

länsstyrelserna

I Annan lönefyllnad

Lönen tillsammans med lönefyllnad uppgår till

t. 0.

1,100

m.

kr.

öfver 1,100

t. o. m.

1,300 kr.

öfver 1,300

t. o. m.

1,500 kr.

öfver 1,600

t. o. m.

1,700 kr.

öfver 1,700

t. o. m.

2,000 kr.

Transp.

12,810

100

—

—

—

—

—

1,480

—

—

—

18,430

—

Tossene....................

1,670

—

—

—

—

—

—

1,670

—

Q ville......................

1,980

—

1,980

—

Krokstad ..................

1,600

—

—

—

—

—

—

1,600

—

—

l):o ................

1,500

200

—

—

—

—

—

—

—

—

1,700

—

—

—

Skee med Strömstad

2,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,000

—

Starrkärr ............. ...

1,520

—

1,520

—

Sköfde ....................

1,500

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

Romeled .................

1,970

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,970

—

Sätila.......................

1,500

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

Seglora*....................

1,640

—

—

—

—

—

—

—

—

1,640

—

—

—

örby ......................

1,700

—

—

—

—

—

—

—

—

1,700

—

—

—

Berghem*.................

1,500

—

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

Surteby....................

1,400

—

—

-—

—

—

—

1,400

—

—

—

—

Istorp .......................

1,620

—

—

—

—

—

—

—

—

1,620

—

—

Kongsäter..................

1,110

300

—

—

—

—

—

—

1,410

—

—

—

—

Thorestorp ...............

1,100

300

—

—

—

—

—

—

1,400

—

—

—

—

Bollebygd ................

1,700

—

—

-—

—

—

—

—

—

1,700

—

—

—

Mjöbäck ....................

1,100

200

—

—

—

—

1,300

—

—

—

—

—

—

—

Svenljunga ..............

1,620

—

—

—

—

—

—

—

—

1,620

—

—

—

Sexdräga ..................

1,500

—

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

Länghom .................

1,420

—

1,420

—

—

—

—

Gällstad.................

1,550

—

—

—

—

—

—

—

—

1,550

—

—

Gällstorp ................

1,740

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,740

—

Dalstorp...................

1,500

—

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

Tranemo ..................

1,480

—

—

—

—

—

—

—

1,480

—

—

—

—

—

Kalf...........................

1,590

—

-—

—

—

—

—

—

—

1,590

—

—

—

Tölö..........................

1,900

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,900

Pjärås.......................

1,750

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,750

—

Frillesås...................

1,400

100

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

Yeddige.....................

1,800

1,800

Transp.

67,170| 1,200

-i

-

-1

1,300

—

17,590

-1

17,910

-1

31,570|

—

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Namn

å

församliDgarne

Beräknad lön enligt

1874 års tabell

Lönefyllnad från prest-

löneregleringsfonden

enl. statskontorets

liggare i febr. 1893

Annan lönefyllnad

som utgår från

länsstyrelserna

Lönen tillsammans med lönefyllnad uppgår till

t. 0.

1,100

m.

kr.

öfver 1,100

t. o. m.

1,300 kr.

öfver 1,300

t. o. m.

1,600 kr.

öfver 1,500

t. o. m.

1,700 kr.

öfver 1,700

t. o. m.

2,000 kr.

Transp.

67,170

1,200

—

—

—

—

1,300

—

17,590

—

17,910

—

31,570

—

Hvalinge ..................

1,500

—

—

—

—

—

—

1,500

—

■—

—

—

—

Grimethon ...............

1,500

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

Falkenberg .............

1,700

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,700

—

—

Okome ...................

1,240

150

—

—

—

—

—

—

1,390

—

—

—

—

—

Fagered...................

1,060

300

—

—

—

—

—

—

1,360

—

—

—

—

Drengsered ..............

1,000

500

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

Halmstad..................

2,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,000

—

Thorup ...................

1,230

300

—

—

—

—

—

—

—

1,530

—

—

-—

Eldsberga.................

1,500

—

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

Veinge ....................

1,500

—

1,500

—

—

—

—

Hasslöf .....................

1 400

1 400

Landvetter ...............

2,000

—

2,0ÖÖ|

—

Summa

84,800

2,450

—

—

—

1,300

—

29,240

—

21,140

—

35,570

Kalmar stift.

Kalmar.....................

1,700

—

—

—

—

—

—

—

1,700

—

—

—

Dörby........................

1,840

—

1,840

—

Ryssby ....................

1,500

—

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

Åby..........................

1,500

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

I):o.........................

1,200

200

—

—

—

—

—

1,400

—

—

—

—

Ålem ...................

1,810

—

1,810

—

Döderbult................

1,500

—

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

D:o ................

1,800

—

1,800

—

Högsby ...................

1,650

—

—

—

—

—

—

—

1,650

—

—

—

Ljungby....................

2,000

—

2,000

—

ILo ....................

1,600

—

—

—

—

—

—

—

—

1,600

—

—

—

Mortorp ...................

1,500

—

21

71

—

—

—

—

—

—

1,521

71

—

Arby .......................

1,600

-—

1,600

—

D:o ........................

1,500

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

Transp.

22,700

200

21

71

—

—

-

7,400

—

8,071

71

7,450

—

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Namn

å

församlingarne

Beräknad lön enligt

1874 års tabell

Lönefyllnad från prest-

löneregleringsfonden

enl. statskontorets

liggare i febr. 1893

Annan lönefyllnad

som utgår från

länsstyrelserna

Lönen tillsammans med lönefyllnad uppgår till

t. o. m.

1,100 kr.

öfver 1,100

t. o m.

1,300 kr.

öfver 1,300

t. o. m.

1,500 kr.

öfver 1,600

t. o. m.

1,700 kr.

öfver 1,700

t. o. m.

2,000 kr.

Transp.

22,700

200

21

71

—

—

—

7,400

—

8,071

71

7,450

—

Halltorp...................

1,360

—

—

—

—

—

—

1,360

—

—

—

—

Söderåkra.................

1,800

—

1,800

—

Thorsås...................

1,200

200

—

—

—

—

—

—

1,400

—

—

—

—

D:o .....................

1,500

—

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

Vissefjerda ..............

1,800

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,800

—

Madesjö.....................

2,000

—

2,000

—

Högby........................

1,200

500

—

—

—

—

—

—

1,700

—

—

—

Persnäs.....................

1,510

—

—

—

—

-—

—

—

1,510

—

—

—

Loth .....................

1,500

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

Köping .................

2,000

—

2,000

Repplinge.................

1,680

—

—

—

—

—

—

—

—

1,680

—

—

Gärdslösa..................

2,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,000

—

Glömminge...............

1,500

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

Sandby .....................

1,610

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,610

—

—

—

Resmo........................

1,500

—

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

Hulterstad ...............

1,500

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

Smedby ...................

1,500

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

Åhs..........................

1,490

—

—

—

—

—

—

—

1,490

—

—

—

—

—

Summa

51,350

900

21

71

—

—

—

—

20,650

—

14,571

71

17,050

Karlstads stift.

Grafva ...................

1,830

—

1,830

—

Hammare..................

1,530

—

1,530

—

—

Ny ..........................

2,000

—

2,000

—

Finnskoga.................

2,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,000

Karlskoga.................

2,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,000

—

D:o .................

1,400

—

—

—

—

—

—

—

1,400

—

—

—

—

—

Väsehärad ...............

2,000

—

2,000

—

Transp.

12,760

—

—

—

—

—

—

—

1,400

—

1,530

—

9,830

-

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Sd

CD

>—1 >-t

00 P-‘

«§ B B B

CD

>

3

Lönen tillsammans med lönefyllnad uppgår till

Namn

Tf

rf*- 3

7* _ a

® ® cr?_ —

5 B

SB

B

.

P°

■5 £

_

CD _

CD <go

3

öfver 1,100

öfver 1,300

öfver 1,500

öfver 1,700

församlingarne

p 3

er1 _

CD ®

. 3 03 po

^ O O5 B

03 ^

3 M.

3 3.

4;

t. 0. m.

1,100 kr.

t. o. m.

t. o. m.

t. o. m.

t, o. m.

cn

CO CD

5? C? CD CD

W p a

S° B

P

P-

1,300 kr.

1,500 kr.

1,700 kr.

2,000 kr.

Transp.

12,760

—

—

—

—

—

—

1,400

1,530

j_

9,830

Hvad

1,880

1,880

1,800

1,880

1,880

1,800

D:r>

ölmehärad .

—

—

—

—

—

—

—

_

—

_

_

Brunskog ... .

1,180

—

—

—

—

1,180

—

—

—

—

TLn

1.160

1,820

1,820

1,860

2,000

1,600

1,980

1,200

2,000

2,000

1,500

2,000

1,900

1,790

1,160

Arvika

1,820

1,820

D:o

Gunnarskog

1,360

Blomskog.....

2,000

Kila*

1,600

Stafsnäs

1,980

D:o

1,200

Nor

2,000

2,000

D:o

D:o

1,500

By .. ..

2,000

1,900

1,790

B:n

Millesvik ...

—

—

—

—

—

—

_

_

—

_

B ro

1,490

1,600

1,490

1,490

Stenebv.....

1,600

Hesselskog .

—

—

—

—

—

—

1,490

—

—

D:o

1,020

970

1020

970

D:o

_

_

—

_

_

_

_

_

Bolstarl

1,600

1,640

1,600

1,600

1,640

1,600

Hönsa!,pr

D:o

—

—

—

—

—

_

—

—

_

—

T):o

1,510

1,500

1,490

1,510

Ed

1,500

D:o .........

100

—

—

—

—

—

—

1,590

—

D:o ...........

1.480

200

—

—

—

—

—

1,680

—

—

Transp.

61,020|

300]

-1

—11990

-1

3,540;

-1

8,740

-1

14,350|

-i

32,700|

—

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Namn

å

församlingarne

Beräknad lön enligt

1874 års tabell

Lönefyllnad från prest-

löneregleringsfonden

enl. statskontorets

liggare i febr. 1893

som utgår från

länsstyrelserna

Annan lönefyllnad

Lönen tillsammans med lönefyllnad uppgår till

t. o. m.

1,100 kr.

öfver 1,100

t. o. m.

1,300 kr.

öfver 1,300

t. o. m.

1,500 kr.

öfver 1,500

t. o. m.

1,700 kr.

öfver 1,700

t. o. m.

2,000 kr.

Transp.

61,020

300

—

1990

3,540

—

8,740

14,350

—

32,700

Ferglanda................

1,820

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,820

Rotända.....................

1,150

—

—

—

—

—

1,150

—

—

—

—

—

—

Summa

68,990

300

—

—

1990

—

4,690

—

8,740

—

14,350

—

34,520

Hernösands stift.

Hernösand ..............

2,000

—

2,000

Säbrå........................

1,400

—

—

—

—

—

—

1,400

-—

—

Stigsjö ....................

1,470

—

—

—

—

1,470

—

—

—

Nordin grå.................

1,700

—

—

—

—

—

—

1,700

—

—

Nora och Skog........

1,300

100

—

—

—

—

1,400

—

—

—

Gudmundrå...............

1,500

300

—

—

—

—

—

—

—

1,800

D:o ...............

1,000

400

—

—

—

—

1,400

—

—

Thorsåker..................

1,200

—

—

—

—

1,200

—

—

—

—

Sollefteå..................

1,500

—

—

—

—

—

1,500

—

—

D:o * .....................

1,500

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

Långsele ..................

1,100

250

—

—

—

—

—

1,350

—

—

—

Boteå ........................

2,000

—

—

—

—

—

—

—

2,000

D:o ........................

1,700

—

—

—

—

—

—

1,700

—

Ramsele *..................

1,580

—

—-

—

—

—

—

—

1,580

—

—

Bodum ....................

1,450

—

—

—

—

—

—

1,450

—

—

—

D:o* ...................

1,520

—

—

—

—

—

—

—

1,520

—

Nätra........................

1,450

—

—

—

—

—

—

—

1,450

—

—

—

—

Anund sjö .................

1,500

—

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

Själevad...................

1,700

—

—

—

—

—

—

—

1,700

—

—

Arnäs........................

1,590

—

1,590

—

Gideå ......................

1,100

—

—

—

1100

—

—

—

—

—

—

Grundsunda ............

1,000

750

—

- -

—

—

—

—

—

—

1,750

—

Säfvar........................

810

—

—

—

810

—

—

—

—

—

—

—

—

Degerfors..................

950

250

—

—

—

—

1,200

—

—

—

—

—

—

Transp.

34,020| 2,050

—

-1

1910

O

o

Cvf

1

-t

14,420

-

9,790

-1

7,550

—

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Namn

å

församlingarne

W

CD

00 P»

V?

rf* ö

SB

p° p.

CD ^

ct> ® crq

-g. ©g

sr •-» s

S>w‘5''Pi

er o er? t?

r* g. » p°

O O*»

~ 2 3 T3

ce ® p, ^

to a B

3 B

fc>

b

ö

CD po

fr* »-«

Lönen tillsammans med lönefyllnad uppgår till

t. o. m.

1,100 kr.

öfver 1,100

t. o. m.

1,300 kr.

öfver 1,300

t. o. m.

1,600 kr.

öfver 1,600

t. o. m.

1,700 kr.

öfver 1,700

t. o. m.

2,000 kr.

Transp

Nysätra..................

Byske......................

Piteå ......................

D:o .......................

D:o .......................

l):o ......................

Arvidsjaur................

Neder-Kalix..............

Öfver-Luleå............

Öfver-Kalix..............

Jockmock.................

Öfver-Torneå ..........

Neder-Torneå...........

Paj al a.......................

Lycksele....................

Stensele...................

Ljustorp..................

D:o ....................

Skön .......................

D:o ......................

Indal ......................

D:o .......................

Luna ......................

Njurunda .................

Ström......................

Rödön.......................

Föllinge....................

D:o ....................

Refsund....................

I):o ....................

Transp

34,020

1,350

1,150

1,890

1,890

1,810

1,960

1,450

2,000

2,000

1,600

1,500

1,700

1,840

1,300

1,320

1,220

1,380

1,380

1,500

1,500

1,430

1,400

1,870

1,530

1,500

2,000

1,700

1,500

1,600

1,600

2,050

200

200

1910

2,400

1,150

1,300

1,220

14,420

1,350

1,450

1,500

1,320

1,500

1,500

1,430

1,400

1,500

1,500

9,790

1,600

1,700

1,580

1,580

1,530

1,700

1,600

1,600

7,550

1,890

1,890

1,810

1,960

2,000

2,000

1,840

1,870

2,000

81,890| 2,450|

1910]—| 6,070|—128,870|—122,680|—124,810|-

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Namn

å

församlingarne

W

w

p

— _ o*- <

15 2 3 I

er? s, S <

5 * s«

OQ

<-t CD

CD jo CT3

£ ©

M,® 2.p,

CD P

O- o tf) z?

P ce Ko

„o 5* =

®3 g."S

s» g s

» {8- 3

Lönen tillsammans med lönefyllnad uppgår till

t. o. m.

1,100 kr.

öfver 1,100

t. o. m.

1,300 kr.

öfver 1,300

t. o. m.

1,500 kr.

öfver 1,500

t. o. m.

1,700 kr.

öfver 1,700

t. o. m.

2,000 kr.

Transp.

Brunflo medöstersund

Näs.......

Sunne....

Ragunda

D:o *

Stugun .

Berg......

D:o* ....

Sveg ....

Hede ....

D:o ....

Oviken .

Undersåker

D:o

Alsen * .....

Summa

Yisby stift.

Visby .....

Sanda ......

östergarn

Fardhem

Summa

81,890

2,000

1,400

1,930

1,500

1,450

1,000

1,200

1,200

1,230

1,000

680

1,500

1,500

1,500

1,150

2,450

300

400

250

250

500

100

500

102,130

500

1,200

1,000

950

4,750

100

150

200

155

155

1910

6,070

1,200

1,200

1,250

1,180

28,870

1,500

1,450

1,400

1,480

1,500

1,500

22,680

1,700

1,600

1,650

24,810

2,000

1,930

1910

500

60

60

3,650

450| 31l|20

500

10,900

1,300

37,700

1,305

1,305

1,300|-

2,611

60

60

27,630

20|

28,740

Skogsafkastning, se särskild förteckning.

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

T.

o. m. 1,100 kr.

öfver 1,1001, o. m. 1,300 kr.

Upsala stift....................................................

—

—

28

34,237

84

Linköpings » ....................................................

1

1,000

—

38

46,922

18

Skara » .....................................................

1

1,000

—

17

22,025

70

Strengnäs » ......................................................

1

910

—

8

10,119

13

V esterås » .....................................................

2

1,530

—

4

4,993

45

Vexiö » ...................................................

4

4,100

—

30

38,950

—

Lunds » .....................................................

—

—

—

—

—

Göteborgs > ......................................................

—

—

1

1,300

Kalmar » ....................................................

—-

—

—

—

Karlstads » .....................................................

2

1,990

—

4

4,690

—

Hernösands » ...................................................

2

1,910

—

9

10,900

Visby » .....................................................

1

500

—

—

1,300

Summa

14

12,940

—•

140

175,438

30

Oafsedt skogsmedel, erfordras sålunda för

lönernas uppbringande till 1,500 kr.

ungefär ............................................................

—

8,060

—

—

34,561

70

14

21,000

—

140

210,000

och för deras höjande till 2,000 kr. unge-

färligen ............................................................

—

—

—

Anmärkningar.

bo. Siffrorna i 2:dra kolumnen äro endast approximativa; (se vilkoren, som angifvas i utdraget

af Kongl. statskontorets liggare.)

2:o. Siffrorna i 3:dje kolumnen afse de under år 1891 utbetalda, vanligen efter markegångspris

beriiknade belopp. Till följd af svårigheten att bedöma, om anslagen inberäknats i den reglerade

lönen eller ej, äro de i samma kolumn förekommande tal möjligen icke fullt exakta.

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Öfver 1,300 t. o. m. 1,500 kr.

Öfver 1,5001, o. m. 1,700 kr.

Öfver 1,7001, o. m. 2,000 kr.

Summa

33

47,887

90

15

23,910

—

14

26,010

—

90

132,045

74

39

56,252

80

13

20,766

92

12

23,250

—

103

148,191

90

38

54,385

—

33

52,112

14

23

42,220

—

112

171,742

84

22

31,856

23

10

15,551

07

24

44,718

13

65

103,154

56

9

12,918

98

11

17,311

53

13

24,550

39

61,303

96

46

65,105

10

16,020

—

5

9,195

95

133,370

—

5

7,490

—

3

4,703

71

9

16,762

05

17

28,955

76

20

29,240

—

13

21,140

19

35,570

—

53

87,250

—

14

20,650

—

9

14,571

71

9

17,050

—

32

52,271

71

6

8,740

9

14,350

—

18

34,520

—

39

64,290

—

26

37,700

—

17

27,630

15

28,740

—

69

106,880

—

2

2,611

20

—

—

4

4,411

20

260

374,837

11

143

228,067

08

161

302,585

18

718

1,093,867

67

15,162

89

57,784

59

260

390,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

342,132

33

3:o. Skogsafkastningens storlek vexlar betydligt. Så t. ex. utgjorde bostiillshafvares andel

af behållen skogsafkastning vid Rätans komininistersboställe under år 1891 kr. 42,484: 57, hvaremot

under år 1890 samma boställes skog icke gaf någon afkastning i penningar.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Taft. 6.

Sammandrag öfver komministrar tillfallen kontant afkomst af boställsskogar

enligt Kongl. domänstyrelsens hufvudbok för år 1891.

Pastoratets namn

Socknens namn

Boställets namn

Afkomste

belopp

Kronor

ns

öre

Anmärkningar

Bollnäs

Bollnäs

Upsala stift.

Bollnäs komministersboställe.....

2,627

33

Segerstad

Hanebo

Hanebo » .....

15

89

Skedevi

Skedevi

Linköpings stift.

Kexelvik komministersboställe .

8

38

Hellestad

Hellestad

Prestköp »

169

33

| Förekommer t»j i

| öfversigten.

Roglösa

V äfversunda

Y äfversunda »

380

67

Ekeby

Ekeby

Ekeby »

46

19

Mörlunda

Mörlunda

Mörlunda »

109

46

Try serum

Try serum

Ingelsbo »

94

13

Virserum

Järeda

Järeda »

53

48

Högsby

Högsby

Hammarby »

15

56

Undenäs

Undenäs

Skara stift.

Undenäs komministersboställe

255

12

Bellefors

Bellefors

Noltorp »

49

90

Bredared

Bredared

Hjelmryd österg. »

195

86

Borås

Torpa

Rya Häkansg. o. Andersg. »

143

14

Transport

4,164

44

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Pastoratets namn

Socknens namn

Boställets namn

Afkomstens

belopp

Anmärkningar

Kronor

öre

Bottnaryd

Stengårdshult

Angerdsliestra

Transport

Angerdshestra komm.-boställe...

1,164

418

44

82

Yaldshult

Hindebo »

12

91

Nyköpings Östra

Svärta

Strengnäs stift.

Vreta komministersboställe.......

62

47

Tofteryd

Byarum

Vexiö stift.

Boda komministersboställe.........

423

83

Skatelöf

Härlunda

Amundshylte » .........

45

17

Lekaryd

Lekaryd

Härlöf Mellang. » ........

81

41

Agunnaryd

Agunnaryd

Prestnäs » ........

66

71

Elghult

Helleberga

Högslycke » .........

121

90

Lenhofda

Ekeberga

Löfsjö Kronog. » ........

562

11

Furuby

F uruby

Furuby Andersg. »> .........

302

85

Seglo ra

Frisla

Göteborgs stift.

Finnbo komministersboställe.....

25

51

Berghein

Haj om

Friared Mårtensg. » ......

38

72

Ekshärad

Sunnemo

Karlstads stift.

Noretorp komministersboställe.

65

28

| Förekommer ej i

| öfversigten.

Kila

. Tveta

Mossvik »

25

28

Ragunda

Håsjö

Hernösands stift.

Håsjö komministersboställe.......

1,276

73

Alsen

Mattmar

Mattmar » .........

219

79

Berg

Rätan

Rätansbyn *) » .........

42,484

57

Transport

50,408

50

*) Af den till presterskap^ i Borgs pastorat utgående del af skogsafkastningen af komministersbostället

Rätansbyn erhåller kyrkoherden hälften, och den andra hälften fördelas mellan de båda kommi
-

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Åtkomstens

Pastoratets namn

Socknens namn

Boställets namn

belopp

Anmärkningar

Kronor

öre

Transport

50,408

50

Sollefteå

Ed

Ed komministerKboställe

376

91

»

Multrå

Multrå

»

922

19

Ramsele

Edsele

Edsele

))

821

24

Bodum

Fjellsjö

Fjellsjö

»

1,255

50

»

Tåsjö

JLasjo

»

587

44

Summa

54,361

78

nistrarne i förhållande till hvars och ens andel af lönetillgångarne i korn enligt senast faststälda lönereglering.

(Kong!, bref den 14 december 1888.)

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1894:94 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj.ts proposition n:o 30 med förslag till ecklesiastik boställsordning. a1 i texten