Sök i Ratio Lex

Angående förändring af vilkoren för erhållande af understöd utaf allmänna medel till undervisning i slöjd för gossar

1894-01-26 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1894:36, Angående förändring af vilkoren för erhållande af understöd utaf allmänna medel till undervisning i slöjd för gossar

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Majt.s Nåd. Proposition N:o 36.

N:o 36.

• i ;f ‘ i: uitbnnv :a ;i” ,li4'' ‘thruiVi ..

Kong!. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående förändring

af vilkoren för erhållande af understöd utaf

allmänna medel till undervisning i slöjd för gossar;

gifven Stockholms slott den 26 januari 1894.

Med hänvisning till bilagda, vid föredragning af ecklesiastikärenden

denna dag förda protokoll vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen medgifva,

att skoldistrikt, som genom intyg af vederbörande folkskoleinspektör

visar sig hafva på ändamålsenligt sätt i folkskola eller särskild

slöjdskola anordnat undervisning i slöjd för gossar, utan att undervisningen

i folkskolans läsämnen derigenom eftersätta, må af statsmedel

för hvarje skola, hvari antalet slöjdande gossar uppgår till minst 10,

erhålla ett årligt understöd af 75 kronor, derest undervisningen uti

ifrågavarande ämne pågår minst fyra timmar i veckan under hela den

för folkskolan bestämda årliga lästiden, samt att skoldistrikt, om i en

dylik skola antalet af dem, som deltaga i slöjdundervisningen, är så

stort, att de för denna undervisning äro delade i två eller flere afdelningar,

må på här ofvan angifna vilkor för hvarje sådan afdelning,

hvari antalet uppgår till minst 15, erhålla likaledes ett årligt understöd

af 75 kronor.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

OSCAR.

G. F. Gilljam.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 36.

5

> IHpif Q3H* -MgK- - .''•''•».-U-'' 1 .••>D£k:

* . r ^ . j « T? t r ," * - _ .. ■ ’ - .-. o V# »-

i '' ''* ''■*$ f typ• i '' ► P ■ : X ‘ Ty L ■ : - ''T * --i''-''- -K »t- • -i.** • *i 1 •

Utdrag af protokoll öfver ecklesiastikärenden, inför Hans

Maf.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26

januari 1894.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: friherre von Essen,

friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson.

32:o.

Härefter anförde statsrådet Gilljam:

Sedan Eders Kongl. Maj:t föreslagit 1877 års Riksdag att anvisa

ett anslag af 15,000 kronor till befrämjande af undervisning i slöjd

för gossar vid folkskolorna, och Riksdagen, som ansett det ifrågavarande

statsunderstödet icke böra uteslutande komma folkskolorna till del, utan

äfven kunna tilläggas församlingar, hvilka på annat sätt beredde i skolåldern

varande barn slöjdundervisning, på det sättet bifallit Eders Kongl.

Maj:ts framställning, att ett ordinarie anslag anvisats till belopp af

15,000 kronor att användas till understöd åt de församlingar, som på

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Kongl. Maj:ts Nåd. Preposition N;o 36.

lämpligt sätt beredde i skolåldern varande barn undervisning i slöjd, farm

Eders Kongl. Maj:t godt att, genom kungörelsen den 11 september 1877,

i nåder förordna, att skoldistrikt, som genom intyg af vederbörande

folkskoleinspektör visat sig hafva på ändamålsenligt sätt anordnat undervisning

i slöjd för gossar under minst fyra timmar i veckan, utan att

undervisningen i folkskolans läsämnen derigenom eftersattes, kunde af

statsmedel, för så vidt det beviljade anslaget dertill lemnade tillgång,

för hvarje skola erhålla ett årligt understöd af 75 kronor.

Slöjdundervisningen omfattades med stort intresse och infördes i

allt flere skolor, hvadan det till dess främjande anvisade statsanslaget

snart visade sig otillräckligt. På Eders Kongl. Maj:ts förslag höjde

derför Riksdagen detsamma år 1881 till 25,000 kronor och uppförde

det såsom förslagsanslag. Sedan den tiden har Riksdagen, likaledes

på Eders Kongl. Maj:ts förslag, höjt ifrågavarande anslag år 1889 till

75,000 kronor och år 1893 till 110,000 kronor.

Under hela den tid ifrågavarande anslag varit stäldt till Eders

Kong]. Maj:ts förfogande hafva stadgändenä rörande vilkoren för er-*

hållande af statsunderstöd till slöjdundervisningen varit oförändrade,- ehuru dessa stadgande!» vid tillämpningen ej sällan blifvit olika tolkade.

Föreskriften, att skoldistrikt, som anordnat undervisning i slöjd för

gossar, må af statsmedel erhålla ett årligt understöd af 75 kronor för

hvarje skola, har t. ex. af några myndigheter tolkats så, att dylikt

understöd kunde erhållas så väl för skola i egentlig mening som för

grupp af slöjdande gossar eller afdelning af skola, under det andra

hållit före, att det ifrågavarande understödet finge utgå endast för skola

i vanlig mening. Föreskriften att slöjdundervisningen skall vara anordnad

under minst fyra timmar i veckan har af några uppfattats så,

att undervisning i detta ämne skulle meddelas fyra timmar i hvarje

vecka under hela den årliga lästiden, under det andra ansett, att man

endast behöfde tillse, att undervisning i slöjd meddelades fyra gånger

så många timmar, som skolan påginge i veckan räknadt.

De olika tolkningarna af meranämnda bestämmelse? hafva, bland

annat, kunnat medföra, att ett skoldistrikt kommit att till bestridande

af kostnaderna för slöjdundervisningen af statsmedel erhålla ett jemförelsevis

mycket större bidrag än ett annat.

För att detta missförhållande måtte blifva afhjelpt, framlade en

ledamot af Riksdagens Andra Kammare, lektorn Elowson, vid 1889 års

riksdag motion, deri yrkades:

att det ifrån staten utgående bidraget till slöjundervisningen

skulle beräknas efter slöjdgrupper;

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 36.

att en slöjdgrupps omfattning skulle inom vissa gränser bestämmas;

att för hvarje af vederbörligt antal gossar bestående slöjdgrupp,

som undervisades minst fyra timmar i veckan under åtta månader,

skulle likasom hittills kunna erhållas ett årligt anslag af 75 kronor; samt

att jemväl för hvar och en slöjdgrupp, omfattande det faststälda

antalet gossar, hvilka undervisades minst fyra timmar i veckan under

fyra månader af året, skulle kunna erhållas ett statsbidrag af 37

kronor 50 öre.

Statsutskottet hemstälde om afslag å motionen, enär utredning

saknades hvilka verkningarna af de utaf motionären förordade förändringarne

i nu gällande vilkor för ifrågavarande statsbidrags erhållande

skulle blifva, särekildt med afseende å statsverkets kostnader.

Detta blef ock Riksdagens beslut.

. ^-Följande år föreslog samme motionär Riksdagen att i skrifvelse

till Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes efter förutgången

utredning taga i öfvervägande, huruvida icke en förändring i kong],

kungörelsen den 11 september 1877 angående anslag för beredande

ftf undervisning i slöjd för i skolåldern varande barn borde i fråga om

vilkoreu för nämnda anslags utbetalning beslutas i sådant syfte, som

motionären i sin ofvan anförda motion till 1889 års Riksdag angifvit.

Riksdagens Andra Kammare afslog motionen. HärtilLbidrog, som

det vill synas, den omständigheten, att ifrågavarande motion icke blifvit

behandlad af statsutskottet utan af tillfälligt utskott.

Emellertid torde det vara ovedersägligt, att en förändring af

vilkoren för erhållande af bidrag utaf allmänna medel till bestridande

af kostnaderna för undervisning i slöjd bör vidtagas.

Vid utredning af frågan, hvilka förändringar i förenämnda hänseende

äro af behofvet påkallade, torde först och främst höra tillses,

huruvida ifrågavarande statsbidrag bör fortfarande utgå för skola eller

om det hellre bör utanordnas för slöjdgrupp.

I en stor mängd skolor på landet är antalet af dem, som deltaga

i slöjundervisningen, ej större, än att de kunna undervisas tillsammans.

Enligt uppgifter, som infordrats från de särskilda skoldistrikten, funnos

år 1892 på landsbygden:

omkring 170 skolor med 4—9 slöjdande gossar

„ 446 „ „ 10-14 '' „

„ 300 „ „ 15-19

240 „ „ 20-24

I dessa skolor är det ej behöfligt att för antalets skull indela

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Mnj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

dem, som anmält sig till deltagande i slöjdöfningarna, i särskilda grupper,

enär erfarenheten gifver vid handen, att en lärare kan tillfredsställande

undervisa omkring 25 gossar tillsammans. Mångenstädes på landet

skulle det dessutom vara förenadt med stora svårigheter att kunna

anordna slöjdundervisning åt mer än en grupp gossar.

Af detta torde framgå, att föreskriften, att statsbidrag till främjande

af slöjdundervisningen skall utgå för skola, utan olägenhet kan

i ett stort antal fall tillämpas, och att den sålunda kan och bör qvarstå.

I åtskilliga folkskolor på landet äfvensom i de flesta folkskolor

i städerna är åter antalet af dem, som begagna sig af den för dem

anordnade slöjdundervisningen, så stort, att det är nödvändigt att för

denna undervisning dela lärjungarna i grupper, som hvar för sig

undervisas. Erhölle ett skoldistrikt af allmänna medel i årligt understöd

till slöjdundervisningen endast 75 kronor för hvarje dylik skola,

finge det uppbära för sådan skola ett jemförelsevis mycket mindre

statsbidrag till denna undervisning än för skola, i hvilken de slöjdandes

antal vore så litet, att en indelning i olika slöjdgrupper vore obehöflig.

I de medelstora och större städerna med deras många paralella, till

antal och storlek vexlande skolklasser kan för öfrigt något visst antal

å der befintliga folkskolor ej uppgifvas, enär någon bestämd norm för

beräkningen i detta afseende ej finnes. I reqvisitionen af statsunderstöd

till undervisningen i slöjd hafva derför några skolråd angifvit de

olika slöjdgrupperna som särskilda afdelningar af folkskola och anhållit

att i dylikt understöd erhålla ett belopp af 75 kronor för hvarje afdelning,

men de hafva vanligen bekommit endast 75 kronor för alla

afdelningarna tillsammans, enär det understöd, hvarom här är fråga,

utginge för skola, ej för skolafdelning. Andra skolråd deremot hafva

i reqvisitionen af statsbidrag till ifrågavarande undervisning uppgifvit,

att de för de olika slöjdgruppernas undervisning anordnat särskilda

skolor och dymedelst för hvarje af dessa erhållit i understöd af allmänna

medel ett belopp af 75 kronor. Oegentligt synes det dock vara

att kalla hvarje grupp folkskolegossar, som undervisas i slöjd fyra

timmar i veckan, ofta af folkskolans lärare och i folkskolans lokal

samt på tid, som är bestämd för arbetet i denna, för en särskild skola.

Rättare torde det vara att kalla en dylik grupp, hvad den i sjelfva

verket är, nemligen afdelning af en skola.

Af det sagda torde emellertid den slutsats kunna dragas, att det

för en någorlunda jemn och rättvis fördelning af anslaget till främjande

af slöjdundervisningen är nödvändigt, att understöd till denna

undervisning får utgå äfven för afdelning af skola, och att sålunda

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 36.

föreskriften i nådiga kungörelsen den 11 september 1877, att understöd

af allmänna medel till slöjdundervisningen skall utgå för hvarje

skola, förändras derhän, att sådant understöd förklaras utgå för hvarje

skota eller afdelning af skola.

Dernäst torde den frågan böra tagas i skärskådande, om ett

bestämdt antal af i slöjdundervisningen deltagande gossar bör föreskrifvas

som vilkor, för att understöd af allmänna medel till nämnda

undervisning skall få utgå till skola eller afdelning af skola.

Under år 1892 funnos på landsbygden ej mindre än 170 skolor,

i Indika de slöjdandes antal understeg 10. Det torde kunna med skäl

ifrågasättas, huruvida, om i en skola ett så litet antal vill begagna sig

af slöjdundervisningen, nyttan af denna motsvarar de kostnader, som

derpå nedläggas, och om staten bör understödja den, då i ett skoldistrikt

ett så ringa intresse finnes för densamma, att endast så få

vilja göra sig den till godo. :

Under samma år funnos i städerna 74 slöjdgrupper eller skolor,

i hvilka elevantalet understeg 16, nemligen

5 med 6— 8 ....................................................... elever

11 „ 9—10 „

58 „ 11—15 .........................................................

I en stad, der de slöjdandes antal nämnda år uppgick till 216,

indelades dessa i ej mindre än 19 grupper, i en annan stad, der de

slöjdande voro 147, fördelades dessa i 12 grupper.

Häraf torde kunna slutas att slöjdundervisningen i åtskilliga städer

är anordnad på ett sätt, som gör statsverkets utgifter derför onödigtvis

stora.

För att statsbidrag till främjande af undervisning i slöjd må medföra

ett så omfattande gagn som möjligt, och statsverket ej onödigtvis

betungas med utgifter derför, torde det således vara nödvändigt

att bestämma det minsta antal slöjdande gossar, som skall finnas i

skola eller skolafdelning, för hvilken skoldistrikt har rätt att af allmänna

medel uppbära understöd till bekostande af undervisningen i slöjd.

Enligt de ofvan omtalade uppgifterna från de särskilda skoldistrikten

funnos år 1892 på landet

6 skolor med 4 slöjdande gossar och derunder,

8 „ „ 5 slöjdande gossar

28 ,, „ 6 ,, ,,

____19 it ii ^ ii ii

Transport 6 i skolor.

Bih. till Riksd. Prot. 1894. 1 Sami. 1 Afd. 20 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kong!. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 36.

Transport G1 skolor

53

med

8

slöjdande

gossar

56

n

11

9

11

11

81

v

11

10

*1

11

365

11

11

11-

-14

11

Summa 616.

Hade det nu varit föreskrifvet, att minst 15 gossar, som deltogo

i slöjdundervisningen, skulle finnas i en skola, för hvilken skoldistrikt

finge uppbära understöd af statsmedel till sagda undervisning, hade

ej mindre än 61G skolor måst undantagas från dem, för hvilka dylikt

understöd kunde erhållas. Derigenom skulle dock ifrågavarande undervisning

lidit allt för stort afbräck, då många skoldistrikt, i hvilka

behofvet af undervisning i slöjd är känbar!, äro för fattiga att utan

statsunderstöd bekosta sådan undervisning, och då barnantalet i åtskilliga

skolor i dessa distrikt är så litet, att det, så länge deltagandet

i slöjdundervisningen ej är obligatoriskt, kunde vara svårt, ja, omöjligt

att uppbringa de slöjdande gossarnas antal till 15. Deremot torde det

ej vara förenadt med alltför stora svårigheter att i skoldistrikt, der

det finnes ett verkligt behof af och lefvande intresse för slöjdundervisning

uppnå antalet 10.

Om det stadgades som vilkor för erhållande af statsunderstöd

till slöjdundervisningen för en skola, att minst 10 af lärjungarne skulle

deri deltaga, komme visserligen åtskilliga skoldistrikt att förlora det

understöd, de hittills uppburit, men dels torde det ej vara skäl att både

stat och kommun underkasta sig stora uppoffringar för undervisning i

ett ämne, om endast ett ringa fåtal vill begagna sig deraf, dels torde

det ej kunna anses som menligt för slöjdundervisningen öfver hufvud

taget, om understöd till nämnda undervisning ej får uppbäras för

sådana skolor, i hvilka de slöjdande ej uppgå till 10.

Då fråga blir om skolafdelning, torde deremot antalet 10 vara för

litet. Blefve det föreskrifvet, att minst så många slöjdande skulle

finnas i den skolafdelning, för hvilken skoldistrikt hade rätt att uppbära

sådant understöd, hvarom här är fråga, skulle skolråden frestas

att indela de slöjdande i grupper med omkring 10 i hvardera, helst

som de kunna stödja sig på den af många hyllade åsigten, att slöjdgrupperna

måste vara små, om undervisningen skall medföra goda

resultat. Men, då erfarenheten lärt, att ett större antal slöjdande med

framgång kan undervisas tillsammans af en lärare, vore en sådan

anordning af slöjdundervisningen mer än behöflig! betungande för

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 36.

statsverket. I många skoldistrikt förekommo ock år 1892 skolor eller

grupper, hvari antalet slöjdande, som undervisades tillsammans, öfversteg

10. Så funnos nämnda år i städerna

58 grupper eller skolor med 11—15 elever

32

M

11

11

„ 16—20

11

27

71

77

17

„ 21—25

11

18

11

>1

11

„ 26—29

11

Under sådana förhållanden synes det, som om elevantalet i en

skolafdelning, för hvilken understöd af allmänna medel till slöjdundervisningen

får uppbäras, utan fara skulle kunna bestämmas till 15.

Enligt de från de särskilda skoldistrikten inhemtade uppgifterna

undervisades under 1892 på landsbygden 24,753 gossar i slöjd. Dessa

voro fördelade på 1,404 skolor, af hvilka

170 hade 1 — 9 .............,........................................ elever

446

17

10—14 ...........

300

71

15—19 ...........

240

1?

20—24 ...........

124

17

25—29 ...........

96

11

30—44 ...........

24

17

45—59 ...........

3

>1

60—74 ...........

1

11

75—89 ...........

Summa 1,404.

I städerna deltogo samma år 9,513 folkskolegossar i slöjdundervisningen.

Dessa voro fördelade i 297 grupper och skolor, nemligen:

9 med ............................................................... 1—9

56

11

36

11

29

11

21

11

82

17

43

11

9

11

4

17

7

17

1

J7

Summa 297.

10—14

15—19

20—24

25-29

30-44

45—59

60—74

75—89

90—104

180.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 36.

De större af dessa grupper och skolor hafva naturligtvis så väl

på landsbygden som i städerna varit indelade i mindre arbetslag.

Enligt de meddelanden, som af landshöfdingeembetena lemnats

till ecklesiastikdepartementet, utauordnades under år 1892 till vederbörande

skoldistrikt 121,266 kronor 62 öre för 1,624 skolor. Omkring

80 skolor och grupper synas sålunda under år 1892 af en eller annan

anledning ej hafva erhållit understöd af statsmedel till undervisning

i slöjd.

Tillämpade man de ofvan föreslagua vilkoren för erhållande af

understöd utaf allmänna medel till slöjdundervisningen på förhållandena,

sådana de voro år 1892, eller på samma antal slöjdande och med den

fördelning af dem i skolor och grupper, som här ofvan är angifven,

skulle på landsbygden 1,391 och i städerna 545 skolor och skolafdelningar

kunnat komma i åtnjutande af ifrågavarande understöd. Den

dertill behöfliga anslagssumman skulle hafva uppgått till 145,200 kronor

eller omkring 23,930 kronor mer, än som under nämnda år verkligen

utanordnats för ändamålet.

Häraf får dock ingalunda den slutsats dragas, att den föreslagna

ordningen skulle medföra större proportionerlig kostnad än den gamla.

Att den faktiska kostnaden för 1892 stannat vid ett belopp, som understiger

den summa, hvartill man skulle hafva kommit med tillämpning

af den föreslagna ordningen, eller 145,200 kronor, beror dels derpå,

att af någon anledning icke alla de 1,624 skolor, för hvilka statsbidrag

utanordnades under nämnda år, erhöllo 75 kronor hvar, dels ock hufvudsakligen

derpå, att de särskilda skoldistrikteu ej uti vidsträcktare män,

än som egde rum, begagnade sig af utvägen att för de gossar, som

ville deltaga i slöjdundervisningen, anordna särskilda så kallade slöjdskolor

med ett ringa antal elever, dels slutligen derpå, att för åtskilliga

skolor eller skolafdelningar ej erhållits beräknadt statsbidrag, enär de

foreskrifna vilkoren derför ej blifvit uppfylda.

I samma mån som skolråden indela de slöjdande gossarne i

grupper och för dessa anordna särskilda skolor, hvilka utan hinder af

gällande bestämmelser kunna göras så små som helst, borde och måste

den nuvarande ordningen medföra för staten proportionsvis större utgifter

i och för ifrågavarande undervisning. Och dessa utgifter kunna

blifva onödigtvis stora just derigenom, att elevantalet i de särskilda

skolorna kan sättas lägre, än som för en tillfredsställande undervisning

är behöflig!.

Redan under år 1893, under hvilket år antalet af de för de särskilda

gruppernas undervisning anordnade skolorna säkerligen ej obe
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Mai:ts Nåd. Proposition N:o 36.

tydligt stigit, kommer det att med all sannolikhet visa sig, att statens

utgifter i och för undervisningen i slöjd blifvit jemförelsevis större än

under föregående år, helst som det synes råda hos en stor del skolråd

en viss benägenhet att för de särskilda slöjdgrupperna bestämma ett

ringa antal elever.

Med allt skäl synes sålunda kunna antagas, att, om vilkoren för

erhållande af statsunderstöd till bestridande af kostnaderna för undervisning

i slöjd förändras på sätt, som här ofvan blifvit föreslaget, statsverkets

utgifter för nämnda undervisning ej komme att ökas. Sannolikt

är snarare, att de komma att blifva jemförelsevis mindre, än som

kan blifva fallet enligt i detta hänseende nu gällande bestämmelser.

Beträffande slöjdundervisningens anordning i öfrigtj torde fortfarande

böra iakttagas, att läsning och slöjd på lämpligt sätt omvexla

med hvarandra, hvadan föreskriften, att undervisning i slöjd skall meddelas

minst fyra timmar i veckan under hela den årliga lästiden, torde

böra bibehållas.

Med anledning af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag,^ att

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva,

att skoldistrikt, som genom intyg af vederbörande ^folkskoleinspektör

visar sig hafva på ändamålsenligt sätt i folkskola"eller särskild

slöjdskola anordnat undervisning i slöjd för gossar utan att undervisningen

i folkskolans läsämnen derigenom eftersättes, må^ af statsmedel

för hvarje skola, hvari antalet slöjdande gossar uppgår''till minst

10, erhålla ett årligt understöd af 75 kronor, derest undervisningen

uti ifrågavarande ämne pågår minst fyra timmar i veckan under hela

den för folkskolan bestämda årliga lästiden,

samt att skoldistrikt, om i en dylik skola antalet af dem, som

deltaga i slöjdundervisningen, är så stort, att de för denna undervisning

äro delade i två eller flera afdelningar, må på här ofvan angifna

vilkor för hvarje sådan afdelning, hvari antalet uppgår till minst 15,

erhålla likaledes ett årligt understöd af 75 kronor.

På tillstyrkan af statsrådets öfrige ledamöter

behagade Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla hvad

föredragande departementschefen sålunda hemstält;

och skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas af

den lydelse bilagan B vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo :

August Wall.

Bill. till Riksd. Prot. 1894. 1 Sand. 1 Afd. 20 Käft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.