Sök i Ratio Lex

Om anslag till nya kasernetablissement m. rn

111 sidor, varav 109 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 109 av 111 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1894:38, Om anslag till nya kasernetablissement m. rn

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

1

N:o 38.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen om anslag till

nya kasernetablissement m. rn.; gifven Stockholms slott

■ den 9 mars 1894.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollen öfver

landtförsvarsärenden för den 9 sistlidne februari och denna dag, vill

Kongl. Maj:t, som funnit inqvarteringen af de på grund af 1892 års

urtima riksdags beslut ny- och ombildade värfvade truppförbanden, för

hvilka plats i arméns nuvarande kasernetablissement icke kan beredas,

böra så ordnas, att Kronprinsens husarregemente i sin helhet förlägges

till Malmö, skånska husarregementets skolor och chefsexpedition till

Helsingborg, skånska dragonregementets skolor och chefsexpedition till

Ystad, Wendes artilleriregemente i sin helhet till Christiansstad, Wendes

trängbataljon till Landskrona, Norrlands dragonregementes skolor och

chefsexpedition till'' Umeå, Andra Svea artilleriregemente till Upsala,

Andra Göta artilleriregemente till Jönköping och Norrlands trängbataljon

till Sollefteå, härmed föreslå Riksdagen att

dels medgifva

att såväl skånska dragonregementets nuvarande

etablissement i Ystad som Kronprinsens husarregementes

nuvarande kasern, stall och ridhus samt

vakt- och sjukhusbyggnader med tillhörande tomter

äfvensom öfriga med grön färg å den vid statsrådsprotokollet

för den 1 februari 1889 bilagda karta

bih. till biktd. blot. 1834. 1 barn/. 1 Åfd. 22 Raft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kong!. Maj ds Nåd. Proposition N:o 38.

utmärkta, kronan tillhöriga områden i Malmö stad,

med undantag endast af de med bokstafvera A och

A 1 å kartan betecknade, invid citadellets inre vallgraf

belägna egofigurer, må få försäljas, etablissementet

i Ystad mot en köpeskilling, ej understigande

35,000 kronor, och tomterna och byggnaderna i Malmö

mot 498,000 kronor och de öfriga vilkor, som i Malmö

stadsfullmägtiges skrifvelse den 7 mars 1887 finnas

närmare angifna; samt

att i köpslutet om Malmötomterna må få anses

inbegripna jemväl sådana möjligen icke särskild! omnämnda

delar af den egentliga stadens fästningsverk å

norra fronten, norra glacisen samt bastionerna Nyköping

och Norrköping, som enligt 1805 års raseringsplan

blifvit Kongl. Maj:t och kronan förbehållna och icke

sedermera med full eganderätt till staden Malmö afträdts,

äfvensom samtliga de försålda områdena tillhörande

kanaler och grefvar;

dels till bestridande af kostnaderna för de i statsrådsprotokollet

för denna dag omförmälda kasernbyggnadsarbeten i

Malmö, Ystad, Helsingborg, Christianstad, Umeå, Upsala, Jönköping,

Sollefteå och Carlsborg äfvensom för anordnande af

skjut- och exercisfält för Andra Göta artilleriregemente och

exercisfält för Norrlands dragonregemente och Andra Svea

artilleriregemente bevilja — utöfver de bidrag till kasernbyggnaderna

å tillsammans 750,000 kronor, som vid förläggning af

skånska dragonregementets skolor och chefsexpedition till Ystad,

af Andra Svea artilleriregemente till Upsala och af Andra Göta

artilleriregemente till Jönköping äro från nämnda tre städer

att påräkna — ett belopp af 3,941,800 kronor, att utgå med

1,411,925 kronor af försäljningsmedlen för nyssnämnda tomter

och byggnader i Malmö och Ystad äfvensom för de i statsrådsprotokollet

omförmälda tomter och lägenheter m. m. i Stockholm

och Göteborg samt med återstående 2,529,875 kronor såsom

anslag på extra stat, deraf, på sätt i den till innevarande

års Riksdag aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd

och behof blifvit begärdt, 400,000 kronor för år 1895;

dels till landtförsvaret upplåta den så kallade Engeströmska

lyckan vid Malmö, den för närvarande till disposition af landshöfdingen

i Vesterbottens län stälda byggnad i Umeå, inegorna

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 38.

till indragna majorsbostället 2I/34-dels mantal Ytterhiske eller

Hedlunda n:o 4 i Umeå landsförsamling, de å Upsala stads

skifteskarta med litt. D III, D V, D VI, D VII, D Vill, D IX,

*D X, D XI och D XII utmärkta egoområden äfvensom 50 har

af kronoegendomen Ryhof, att tillträdas å tider, då nuvarande

innehafvares nyttjanderätt löper till ända eller hvarom eljest

öfverenskommelse med dem kan varda träffad, samt användas,

Engeströmska lyckan till tomt för Kronprinsens husarregementes

blifvande nya etablissement i Malmö med Kongl. Maj:t

dervid förbehållen rättighet att vidtaga sådana smärre utbyten

af de lyckan tillhöriga områden, som kunna erfordras för att

bringa etablissementet i omedelbar beröring med den invid

detsamma af Malmö stad anlagda väg, landshöfdingebostället i

Umeå för kasernetablissementet i nämnda stad, inegorna till

för detta majorsbostället Ytterhiske eller Hedlunda till exercisfält

för Norrlands dragonregemente, de invid Upsala belägna

kronojordar till exercisfält för Andra Svea artilleriregemente,

samt det till kronoegendomen Ryhof hörande område till exercisfält

för Andra Göta artilleriregemente;

dels slutligen bemyndiga Kongl. Maj:t att utaf för handen

varande tillgångar för kasernbyggnadsarbetena förskjuta ett belopp

af 913,925 kronor, motsvarande den behållning, som beräknas

uppkomma vid försäljningen af de så kallade gardestomterna,

af förut omförmälda tomter och lägenheter m. in. i

Göteborg och af kasernetablissementet i Ystad.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

O S C A It.

Axel Rappe.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

Angående

aflåtande till

Riksdagen af

proposition

om anslag till

nya kasernetablissement.

Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen uti Statsrådet ä Stockholms slott

den 9 mars 1894.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: friherre von Essen,

friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

WlKBLAD,

Gilljam,

friherre Rappe.

Christerson.

Efter öfverläggning med statsrådet och chefen för finansdepartementet

yttrade departementschefen:

»De ritningar och kostnadsförslag till nya kasern- och skoletablissement,

om livilkas upprättande Eders Kongl. Maj:t genom beslutet den

9 sistlidne februari lemnade föreskrift, hafva numera af chefen för fortifikationen

i underdånig skrifvelse den 28 i samma månad öfverlemnats

och lärer med anledning deraf proposition till Riksdagen nu böra aflåtas om

anslag till de kasern- och skoletablissement, som för de på grund af 1892

års urtima Riksdags beslut ny- och ombildade truppförbanden erfordras.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

Då emellertid, på sätt jag i mitt anförande till statsrådsprotokollet

för den 9 sistlidne februari yttrade, äfven frågan om uppförande af

nytt kasernetablissement för Kronprinsens husarregemente synes mig

nu böra komma till afgörande, torde det tillåtas mig att, innan jag öfvergår

till föredragningen af chefens för fortifikationen berörda skrifvelse, få

lemna en kortfattad redogörelse för den föregående behandlingen åt

berörda fråga och det skick, hvari densamma nu befinner sig.

Kronprinsens husarregementes etablissement i Malmö, har, såsom

Eders Kongl. Maj:t behagade erinra sig, redan länge varit i det skick,

att ombyggning eller utvidgning af detsamma flera gånger utaf vederbörande

embetsmyndigheter påyrkats. Något fullständigt förslag i ämnet

har emellertid icke förelagts Riksdagen förr än år 1889, då Eders

Kongl. Maj:t, på framställning af dåvarande statsrådet och chefen för

landtförsvarsdepartementet, till Riksdagen aflät nådig proposition om

uppförande i Malmö af ett nytt etablissement för hela regementet och

försäljning i sammanhang dermed af de till regementet upplåtna tomter

och byggnader i nämnda stad, som med anledning af det nya etablissementets

uppförande blefve till afyttring disponibla.

Propositionen, som stäldes i samband med det 1889 års Riksdag

förelagda förslaget om ändrad organisation af hela svenska kavalleriet

och som, då sistnämnda framställning ej af Riksdagen antogs, genom

en senare proposition i vissa delar ändrades, lyckades emellertid ej att

tillvinna sig Riksdagens bifall, förnämligast, såsom det synes utaf Riksdagens

den 15 maj 1889 i ämnet afgifna skrifvelse, af den anledning,

att förslaget om ändrad organisation af kavalleriet ej godkändes.

Då detta skäl numera bortfallit, i det att, hvad angår organisationen

af de inom Skåne förlagda kavalleriregementena, en förändring af

i hufvudsak enahanda beskaffenhet, som år 1889 föreslogs, genom 1892

års förbättrade härordning kommit till stånd, måste, såsom jag redan

antydt, tidpunkten att å nyo för Riksdagen framlägga förslaget om uppförande

af nytt kasernetablissement för Kronprinsens husarregemente

nu så mycket snarare anses vara inne, som detta förslag, oafsedt. att

genom dess antagande do länge öfverklagade missförhållandena i fråga

om inqvarteringen af Kronprinsens husarregementes i Malmö förlagda

tre sqvadroner skulle blifva afhulpna, tillika innebär den billigaste och

ur militär synpunkt lämpligaste lösningen åt den ganska invecklade

frågan om de kasernerade skånska truppernas inqvartering. Det måste

nemligen ihågkommas, att genom 1892 års urtima Riksdags beslut skånska

husar- och skånska dragon-regementena erhållit en organisation, som

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 38.

medför att, oberäknadt officerare, underofficerare och civilmilitär personal

samt officerares hästar, icke mindre än 279 man och 300 hästar,

således fullt den styrka, som motsvaras af Kronprinsens husarregementes

i Helsingborg förlagda 3 sqvadroner, komma att vid hvardera

regementet hållas i ständig tjenstgöring och att sålunda, om etablissementet

i Helsingborg ej blir disponibelt, ett nytt etablissement till ungefär

lika storlek måste inrättas för att upplåtas till ettdera af de omorganiserade

skånska kavalleriregementena. Då kostnaden för ett sådant

torde, att döma af kostnadsberäkningarna för det blifvande skolotablissementet

i Ystad, komma att uppgå till minst 700,000 kronor, under det

att, i följd af Malmö stads anbud, ett nytt etablissement för hela Kronprinsens

husarregemente kan, likaledes enligt de nu framlagda kostnadsberäkningarna,

åstadkommas mot ett kontant tillskott från statsverket

af. 272,000 kronor, lärer alltså ej kunna bestridas att uppförandet i

Malmö af nytt kasernetablissement för hela Kronprinsens husarregemente

under nuvarande förhållanden medför^ en verklig besparing för

statsverket; och hvad de militära fördelarne af en sådan anordning beträffar,

torde meningame icke kunna vara delade derom, att sammanförandet

af regementet till en garnisonsort bör gynsamt inverka på

dess utbildning och tjenstbarhet.

Hvad angår de närmare detaljerna i 1889 års proposition, tillåter

jag mig hänvisa till dåvarande statsrådets och chefens för landtförsvarsdepartementet

anförande till statsrådsprotokollet för den 1 februari 1889,

i hvilket jag, för så vidt detsamma angår platsen för det nya etablissementet,

och försäljningen af de till afyttring ledigvordna tomterna och

byggnaderna, till alla delar instämmer, och anhåller jag nu endast att

i Eders Kongl. Maj:ts minne få återkalla hufvudpunkterna i meranämnda

proposition.

Såsom tomt för etablissementet skulle användas den kronan tillhöriga,

invid Malmö belägna så kallade Engeströmska lyckan, hvilken,

enligt hvad domänstyrelsen hade upplyst, vore för en tid af 30 år, räknadt

från midfastan 1866, utarrenderad emot en vid tillträdet för en

gång erlagd städja af 2,094 kronor äfvensom ett årligt arrende af 183

kubikfot 4,80 kannor spannmål, hälften råg och hälften korn, motsvarande

för arrendeåret 1882 till 1883 ett belopp af 471 kronor 55 öre;

och hade arrendatorns sterbhusdelegare skriftligen förbundit sig att, när

så påfordrades, till kronan afträda ifrågavarande mark emot erhållande

af en kontant ersättning af 500 kronor årligen och åtagande å kronans

sida att efter gode mäns värdering ersätta vid afträdet af marken

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 38.

derå möjligen befintlig gröda, så framt icke tillsägelse om afträdandet

skett innan marken blifvit besådd.

Hvad derefter beträffar de tomter och byggnader, som kunde ifrågakomma

att till Malmö stad försäljas, hade chefen för fortifikationen anmält,

att följande å en statsrådsprotokollet bilagd karta med grönt betecknade

områden, hvilka dels, derest nytt kasernetablissement å den föreslagna

tomten uppfördes, icke vidare blefvo för kronan behöfliga och

dels redan då voro utan användning, enligt hans åsigt borde i sammanhang

med kasernfrågans slutliga lösning utaf kronan afyttras, nemligen

l:o. Nuvararande kasernområdet, å kartan angifven med bokstafven

M; ,

2:o. Fotexercisfältet öster om staden;

3:o. Fortifikations- och kommendantsängarne utanför eitadellet, å

kartan utmärkta med F, K, T XII och XX;

4:o. Circa hälften af arealen emellan citadellets yttre och inre

grafvar, å kartan angifven med bokstafven C;

5:o. Fyra norra kurtiner af gamla fästningen, som undantogos vid

upprättandet af raseringskontraktet 1805, å kartan angifna med II, III,

IV och V;

6:o. för detta norra frontens glacis, vester om gamla hamnen till

eitadellet, å kartan utmärkt med I, VI och VII;

7:o. Den så kallade Björkmanska tomten inuti staden, å kartan

betecknad med bokstafven B;

'' 8:o. En del af bastionen Nyköping, å kartan utmärkt med bok
stäfverna

a, b, c, d och h samt

9:o. Den så kallade slottsplatsgatan;

Och hade dessa områden, af hvilka slottsplatsgatan dock redan af

staden innehades, genom fortifikationsbefälhafvarens i Skåne försorgunderkastats

värdering af förste landtmätaren i Malmöhus län och 2

byggmästare, som dervid uppskattat områdena jemte de å desamma

uppförda byggnaderna till 424,000 kronor.

Stadsfullmägtige i Malmö, som anmodats yttra sig, i hvad mån

Malmö stad kunde vara villig att inlösa ifrågavarande tomter och jordar

in. m. samt i öfrigt bidraga till bestridande af kostnaderna för uppförande

i Malmö af nytt kasernetablissement, hade vidare till svar derå

i skrifvelse den 7 mars 1887 anmält, att de ansåge nödigt, att staden,

oberäknadt nyssnämnda områden, jemväl under eganderätten erhölle ej

mindre de delar af citadellets emellan inre vallgrafvarne belägna mark,

som betecknades med E och G å kartan, än äfven, för att bereda lättare

i

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Hfaj:ts Nåd. Proposition N''-o 38.

tillträde till berörda egostycken, en 40 fot bred remsa af länscellfängelsets

trädgård längs yttre fästningsgrafven från bron vid cellfängelset;

och hade fullmägtige tillika meddelat, att då staden hade att erlägga

vissa afgifter för områden, Indika blifvit med full eganderätt till densamma

af kronan öfverlåtna, det syntes fullmägtige af vigt, att staden,

i sammanhang med derr väckta frågan om förvärfvande af eganderätt

till omförmälda områden, vunne befrielse från nämnda afgifter, h vilka

fullmägtige ansågo dervid böra kapitaliseras -efter 5 procent.

Dessa afgifter angåfvos af fullmägtige vara följande:

a) på grund af nådiga brefvet den 14 november 1854 och kompromissbeslut

den 21 mars 1855 skulle staden för den å kartan med

XV betecknade andel af bastionen Nyköping till arméförvaltningen erlägga

sex kronor och för de med XVI och XVII utmärkta delarne af

samma bastion till fortifikationens besparingskassa 14 kronor;

b) jemlikt samma bref och kompromissbeslut skulle för två till utvidgning

af gamla begrafningsplatsen använda jordstycken, å kartan

betecknade med XIII och XIV årligen till armé förvaltningen erläggas

100 kronor;

c) enligt kongl. brefvet den 5 oktober 1877 och öfverlåtelsehandling

den 23 april 1878 hade staden att för de med XIX och a betecknade

andelarne af bastionen Nyköping till fortifikationens besparingskassa

erlägga en årlig afgäld af 122 kronor.

Dessutom hade staden genom kongl. brefvet den 25 februari 1848,

vid förvärfvande af eganderätten till det med VIII. betecknade området*af

norra glacisen, fått sig ålagd skyldighet att tillhandahålla tjenlig plats för

garnisonens skjutöfningar; och ansågo fullmägtige, att staden borde söka

befrielse jemväl från denna skyldighet.

Samtliga de först omnämnda områdena tillsammans med det efter

fem procent kapitaliserade beloppet af de uppräknade afgiftema ansågo

fullmägtige kunna värderas till 306,098 kronor 68 öre; men erbjödo

sig emellertid till en början att derför betala 400,000 kronor, oberäknadt

det belopp i rundt tal 4,000 kronor, som ansågs böra tillfalla fortifikationens

besparingskassa, hvarförutom de tillika förklarade sig villige att

anlägga och bekosta väg öfver Hästhagen till platsen för det nya etablissementet.

Efter flere förhandlingar och sedan fångvårdsstyrelsen,

som jemväl afgifvit yttrande i ärendet, påpekat, att marken emellan

citadellets inre vallgrafvar icke borde i det tilltänkta köpslutet inbegripas,

höjde emellertid fullmägtige sitt anbud, så att, enligt skrifvelsen

den 29 mars 1888, den sista, som vid ärendets förra föredragning inför

Eders Kongl. Maj:t af fullmägtige aflåtits, fullmägtige, under förutsätt
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

ning att Kronprinsens husarregemente i sin helhet förlädes till Malmö

och att nytt etablissement för dess behof å Engeströmska lycken uppfördes,

förbundo sig

att till Eders Kongl. Maj:t och kronan erlägga ett belopp af

494,000 kronor och till fortifikationens besparingskassa 4,000 kronor,

mot det att Malmö stad ej mindre tillerkändes full och oinskränkt

eganderätt dels till Kronprinsens husarregementes nuvarande kasern,

stall- och ridhus samt vakt- och sjukhusbyggnader med tillhörande tomter,

dels till alla de öfriga å kartan med grön färg utmärkta områdena,

med undantag af de med A och AI betecknade, för fångvårdens behof

afsedda egolotterna emellan citadellets inre vallgrafvar, samt dels till

möjligen icke omnämnda delar af den egentliga stadens fästningsverk

å norra fronten, norra glacisen samt bastionerne Nyköping och Norrköping,

Indika enligt 1805 års raseringsplan blifvit Eders Kongl. Maj:t

och kronan förbehållne och icke sedermera med full eganderätt afträdts,

allt med tillhörande kanaler och grafvar, än äfven befriades från alla

förut omförmälda, till arméförvaltningen eller fortifikationens*besparingskassa

då utgående utgifter äfvensom från skyldigheten att tillhandahålla

plats för garnisonens skjutöfningar;

att låta anlägga och.bekosta lämplig väg öfver Hästhagen till platsen

för det nya etablissementet; samt

att kostnadsfritt afstå för etablissementet erforderligt område af

Hästhagen'' emellan Malmö—Ystad jernväg och Engeströmska lyckan.

Slutligen torde böra erinras, att med hänsigt till regementets föreslagna

nya organisation, som medförde, att endast regementets skolkommenderingar

skulle ligga i ständig tjenstgöring, kostnaden för det

nya etablissementet ansågs kunna begränsas till 600,000 kronor.

På grund af dessa sålunda upplysta förhållanden och sedan departementschefen

tillika erinrat, dels att någon rätt för fortifikationens besparingskassa

att erhålla de 4,000 kronor, som Malmö stad i sitt anbud

ansett böra tillkomma densamma, ingalunda förefunnes, utan att äfven

dessa medel voro att betrakta såsom en statsverkets tillgång, hvilken

kunde afses för samma ändamål, som den öfriga köpesumman, och dels

att utbyte af kronans mark mot stadens vore af nöden för att bringa

det nya etablissementet i förbindelse med den af Malmö stad invid detsamma

anlagda väg, behagade Eders Kongl. Maj:t genom den omnämnda

propositionen föreslå Riksdagen, att, hvad anginge platsen för etablissementet

och försäljningen af meranämnda tomter och byggnader, medgifva

:

liih. till Rikxd. Vrot. 1894. 1 Sami. 1 Afd. 22 ifäft.

O

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 38.

att ej mindre Kronprinsens husarregementes nuvarande kasern, stall

och ridhus samt vakt- och sjukhusbyggnader med tillhörande tomter

än äfven öfriga ofvan omförmälda med grön färg å kartan utmärkta,

kronan tillhöriga områden i Malmö stad finge, med undantag endast af

de med bokstäfverna A och AI å kartan betecknade, invid citadellets

inre vallgraf belägna egofigurer, mot 498,000 kronor och de öfriga

vilkor som i Malmö stadsfullmägtiges skrifvelse den 7 mars 1887 funnos

närmare angifna, till Malmö stad under full eganderätt upplåtas;

att i köpslutet finge anses inbegripna jemväl sådana möjligen icke

särskildt omnämnda delar af den egentliga stadens fästningsverk å norra

fronten, norra glacisen samt bastionerna Nyköping och Norrköping, som

enligt 1805 års raseringsplan blifvit Eders Kongl. Maj:t och kronan

förbehållna och icke sedermera med full eganderätt afträdts, äfvensom

samtliga de försålda områdena tillhörande kanaler och grafvar; samt

att den kronan tillhöriga s. k. Engeströmska lyckan vid Malmö finge

begagnas till byggnadsplats för nytt kasernetablissement för Kronprinsens

husarregemente, med rätt för Eders Kongl. Maj:t. att vidtaga sådana

smärre utbyten af de tyckan tillhöriga egoområden, som för att

bringa det blifvande etablissementet i omedelbar beröring med den invid

detsamma af Malmö stad anlagda väg kunde erfordras.

Jag tillägger, att i den nya, den 8 mars 1889 dagtecknade proposition,

som, sedan förslaget om ändrad organisation af kavalleriet förkastats,

af Eders Kongl. Maj:t i ämnet till Riksdagen afläts. någon ändring

i nyssnämnda förslag angående platsen för etablissementet och

försäljningen af kronans tomter och byggnader i Malmö icke ifrågasattes.

Hvad åter angick kostnaden för etablissementet, var det naturligt,

att då regementet till följd af Riksdagens beslut skulle bibehålla

sin gamla organisation, enligt hvilken den ständigt tjenstgörande styrkan

Var vida större än den, som, derest 1889 års organisation antagits,

skulle kommit att sammandragas i regementets skolor, utrymmet i etablissementet

och såsom följd deraf också kostnaden måste blifva

större än förut.

Chefen för fortifikationen beräknade i sitt i ärendet afgifna utlåtande

kostnaden till 798,000 kronor och departementschefen hade för

sin del intet att erinra mot de gjorda beräkningarna, men ansåg emellertid,

att flera särskildt angifna byggnader och inrättningar såsom sjukhusbyggnaden,

vakt- och arrestbyggnaden samt förrådsbyggnaden m. m.

tills vidare kunde undvaras. Då dessa uteslötos från kostnadsförslaget,

uppkom en besparing, som beräknades till 90,000 kronor, och hemstälde

departementschefen, med'' anledning deraf, att af Riksdagen måtte för

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

ändamålet äskas 708,000 kronor eller i rundt tal 710,000 kronor. Denna

departementschefens framställning behagade Eders Kongl. Maj:t bifalla

och afsåg alltså den nya propositionen, att berörda belopp skulle för

etablissementet anvisas.

Angående sakens nuvarande skick tillåter jag mig nämna, att dels

domänstyrelsen i underdånig skrifvelse den 5 i denna månad förmält sig icke

hafva något att erinra deremot, att den s. k. Engeströmska lyckan vid

nuvarande arrendetids slut eller äfven dessförinnan, derest uppgörelse med

lägenhetens innehafvare träffas om arrendets afträdande, användes till

byggnadstomt för det nya kasernetablissementet, dels stadsfullmägtige

i Malmö, som i sin förut omförmälda skrifvelse den 29 mars 1888 förklarat

sitt då gjorda anbud icke vara gällande längre än till utgången

af år 1889, numera i-underdånig skrifvelse den 24 februari 1893 meddelat,

att de fortfarande vidhålla sina uti skrifvelserna den 7 mars

1887 och den 29 mars 1888 gjorda anbud om eftertagande af ifrågavarande

kronan tillhöriga tomter och byggnader i Malmö jemte öfriga

i samma skrivelser, under förutsättning af hela Kronprinsens husarregementes

förläggande till Malmö, åtagna förpligtelser, och dels slutligen

chefen för fortifikationen i skrifvelse den 7 i denna månad inkommit

med yttrande, huruvida det af Malmö stad gjorda anbud fortfarande

kan anses vara för kronan antagligt och dervid, under förmälan,

att stadens byggnadsverksamhet icke under den tid, som efter anbudets

afgifvande förflutit, visat någon afse värd tillväxt och knappast berört

dess östra del, hvari husaretablissementet är beläget, funnit sig så mycket

snarare böra tillstyrka anbudets godkännande, som de ifrågavarande

tomterna och lägenheterna af statens egna värderingsmän uppskattats

till endast 424,000 kronor eller vida mindre än staden bjudit och, efter

chefens för fortifikationen uppfattning, ingen utsigt förefinnes att lägenheterna

utan stadens mellankomst skola kunna realiseras på så förmånligt

sätt som det nu ifrågasatta.

I sin förenämnda underdåniga skrifvelse den 28 sistlidne februari

lemnar chefen för fortifikationen till en början eu redogörelse för de

olika byggnader, som vid hvarje af de ifrågasatta kasern- och skoletablissementen

skulle uppföras; nemligen

vid husaretablissementet i Malmö kasernbyggnad, kokhusbyggnad,

ridhus, fem stallbyggnader, ett sjukstall och trossbod af sten samt

exercis- och gymnastikhus af trä;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 38.

vid dragonetablissementet i Ystad kasernbyggnad, matsalsbyggnad,

vakt- och arrestbyggnad, ■sjukpaviljong, exercishus, fyra stallbyggnader,

ridhus, två mindre sjukstallar, skostall med smedja samt uthus, samtliga

af sten.

vid artillerietablissementet i Christianstad en ny kasernhyggnad, en

stallbyggnad, ett sommarstallskjul samt ett ridhus likaledes af sten;

vid artillerietablissementen i Upsala och Jönköping, kansli och kasernbyggnad,

underofficersbyggnad, vakt- och arrestbyggnad, vinterstall och

skosmedja af sten, matinrättningsbyggnad, sjukpaviljong, exercishus, ridhus,

sommarstall och m arko ten t eribyggn a d af trä äfvensom två fordonsförråd

af plåt på trästomme;

vid dragonetablissementet i Umeå, kasernbyggnad och skosmedja af

sten samt vinterstall, sjukstall, ridhus, exercishus, fordons förråd, sommarbarack,

sommarstall och kokhus af trä; samt

vid träng etablissement^ i Sollefteå, kasern, kokhus och verkstadsbyggnad

af sten, samt sommarbarack, underofficersbyggnad, matinrättningsbyggnad,

exercishus, ridhus, vinterstall och sommarstall af trä äfvensom

fordonsförråd af plåt på trästomme.

Kostnaden för de olika etablissement en beräknas vidare af chefen

för fortifikationen till följande belopp:

Etablissementet i Malmö .................................................... kr. 770,000: —''

» i Ystad........................................................ » 721,300: —

» i Christianstad ............. » 304,000: —

» i Umeå ........................................................ » 500,000: —

» i Upsala........................................... » 935,000: —

» i Jönköping .......... » 945,000: —

» i Sollefteå ................................................ >> 370,000: —

hvartill böra läggas kostnaderna för inredningsarbeten

dels i Helsingsborgsetablissementet ........................ » 10,000: —

och dels å Carlsborg.............................................................. » 41,500: —

så att kostnaden för samtliga byggnadsarbetena skulle

uppgå till......................................................................... kr. 4,596,800: —

och anmärker chefen för fortifikationen härvid, att kostnaden för etablissementet

i Malmö, som ursprungligen beräknats till 810,000 kronor,

kan, derest ej vid entreprenadauktion lägre anbud erhålles, endast under

den förutsättning begränsas till det nu uppgifna beloppet, att det

från början såsom behöfligt ansedda stall- och kasernutrymmet inskränkes,

så att stallrum förefinnas för endast 68 hästar per sqvadron och

att 10 ogifta underofficerare beräknas ej vara inqvarterade i etablisse
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

mentet; att någon förändring i kostnaden för etablissementet i Ystad

icke kan antagas uppkomma, om etablissementet förlägges på den för

densamma af stadsfullmägtige senast föreslagna tomt; att den högre

kostnad, som beräknats för . etablissementet i Jönköping i jemförelse

med det till alla delar liknande etablissementet i Upsala, beror på skiljaktigheten

de båda orterna emellan i arbets- och material-priser; att, då

i den till 1892 års urtima Riksdag framlagda kostnadsberäkning rörande

nya kasernetablissement 88,000 kronor upptagits såsom erforderliga för

nödiga inredningsarbeten å Carlsborg, men nu endast 41,500 kronor

beräknas vara för samma ändamål af nöden, detta beror derpå, att Riksdagen

ej lemnade sitt samtycke till den sagda år föreslagna förökningen

af artilleristyrkan å Carlsborg och att sålunda det för nämnda styrka

beräknade kasernutrymme blifvit disponibelt att på annat sätt användas;

samt slutligen att den nu i sistnämnda afseende uppgifna kostnadssumman

41,500 kronor anses erforderlig dels för diverse inredningsarbeten i

slutvärnet, dels för en beväringsbarack för Göta trängbataljon och dels

för ett stallskjul åt Göta ingeniörbataljon.

Förutom de sålunda för de egentliga kasernbyggnaderna erforderliga

kostnadsbeloppen måste emellertid, på sätt chefen för fortifikationen

erinrar, särskilda kostnader jemväl beräknas för förvärfvande och

ist ånd sättande åt Norrlands dragonregemente, Andra Svea artilleriregemente

och Andra Göta artilleriregemente af nödiga skjut- och exercisfält;

och antagas dessa, i enlighet med hvad chefen för fortifikationen

förut uppgifvit. i sina den 9 sistlidne februari inför Eders Kong!. Magt

föredragna skrivelser, komma att uppgå till 95,000 kronor, deraf 66,000

kronor för Andra Göta artilleriregemente, 14,000 kronor för Andra Svea

artilleriregemente och 15,000 kronor för Norrlands dragonregemente,

så att hela kostnaden för de nya etablissementen skulle belöpa sig till

4,691,800 kronor, deri ej inberäknadt hvad som erfordras för anskaffande

af kaserninventarier, hvilken anskaffning arméförvaltningen å intendentsdepartementet

i sitt vid 1892 års urtima riksdag anmälda yttrande

beträffande den förbättrade härordningen beräknat medföra eu

kostnad af 110,000 kronor.

Hvad beträffar sättet för gäldandet af kostnaderna för kasernetablissementen,

påpekar chefen för fortifikationen i en särskild, yttrandet

bilagd tablå, att då det kontanta bidrag, som af Sollefteå kommun och

municipaldistrikt erbjudits, måste komma att användas uteslutande för

inköp af den för det blifvande etablissementet derstädes erforderliga

mark, till sjelfva kasernbyggnaderna kunna afses följande tillgångar,

nemligen

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

dels den af staden Malmö erbjudna köpesumma ......... kr. 498,000: —

» de af städerna Ystad, Upsala och Jönköping erbjudna

kontanta bidrag ............................................ » 750,000: —

och dels af tomtförsäljningsmedel följande belopp:

för de s. k. gardestomterna i Stockholm ....................... » 747,325: —

" kaserntomterna i Göteborg............................................. » 131,600: —

» kasernbyggnaden i Ystad............................................... » 35,000: — •

Summa kr. 2,161,925: —

då såsom kontant tillskott af statsverket för sjelfva

kasernetablissementen skulle erfordras.................... » 2,529,875: —

Summa kr. 4,691,800: —

Slutligen upplyser chefen för fortifikationen, att han, hvad angår

valet af byggnadsmaterialier och konstruktion för de olika etablissementen,

sökt lämpa ritningarna och kostnadsförslagen efter de lokala

förhållandena och sålunda för hvarje etablissement föreslagit det byggnadssätt,

som med afseende å tillgången inom vederbörande förläggningsort

på byggnadsämnen och dylikt visat sig vara det billigaste

och ändamålsenligaste; hvarjemte han i sammanhang dermed hemställer,

att hela det erforderliga kontanta tillskottsbeloppet måtte på en gång

beviljas. Det vore, yttrar han i detta afseende, synnerligen vanskligt

att äfven med iakttagande af största omtanka och noggrannhet i beräkningarna

komma till fullt tillförlitliga resultat i fråga om de många

och omfattande byggnadsföretag, som nu stäldes i utsigt, och hvilkas

utförande måhända komme att fortgå under en lång följd af år, allra

helst som arbetspriserna äfven inom byggnadsfacket visat sig vara underkastade

plötsliga stegringar, som icke kunde af någon förutses; och

då dertill komme, att man å andra sidan vid förslagens uppgörande haft

till ständigt ögonmärke att genom största sparsamhet söka nedbringa

kostnaderna så mycket som möjligt, vore det af dessa anledningar i

högsta måtto önskvärdt, att icke säga alldeles nödvändigt, att hela byggnadssumman

blefve på en gång beviljad och att dervid tillika lemnades

det medgifvande, att möjligen uppkommande besparingar å byggnadsanslagen

för ett eller annat etablissement finge användas till betäckande

af måhända sig yppande brister å anslagen till de andra. Endast under

förutsättning af en sålunda ordnad och tryggad medelstillgång och

derjemte af en icke allt för mångårig byggnadsperiod kunde öfver hufvud,

enligt chefens för fortifikationen åsigt, grundad förhoppning före
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

finnas, att samtliga de ifrågasatta byggnadsföretagen skulle kunna åstadkommas

inom den beräknade och angifna totalsumman.

Som jag nämnde i mitt anförande till statsrådsprotokollet för den

9 sistlidne februari, hade domänstyrelsen då ännu ej afgifvit yttrande

i fråga om förslaget, att exercisfält för Andra Göta artilleriregemente

skulle beredas på förra landshöfdingebostället Ryhofs egor. Dylikt af

utlåtanden från Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande och tillförordnade

domänintendenten i Jönköpings län åtföljdt, den 6 i denna månad afgifvet

yttrande har nu inkommit, och framgår af dessa handlingar, att tillförordnade

domänintendenten, som skattat den årliga minskning i arrendeafgift,

hvilken såsom följd af upplåtelsen i fråga kunde vara att för närvarande

emotse, till högst 2,000 kronor, tillika förmält sig finna sannolikt, att

vid egendomens förnyade utarrendering från midfastan 1907 den återstående

delen af egendomen skall, med hänsigt till de stora förmåner, som

komma att beredas arrendatorn genom artilleriregementets förläggande

i egendomens omedelbara närhet, hafva så stigit i värde, att uppoffringen

för kronan genom nu ifrågavarande egorymds afstående bör blifva

ganska ringa, om ens någon; att Eders Kongl. Majrts befallningshafvande,

under åberopande af hvad tillförordnade domänintendenten sålunda

anfört, för sin del förmält sig icke hafva något att mot upplåtelsen erinra,

men emellertid upplyst, att derest det tilltänkta exercisfältet förlägges

så, att dess kortsida berör vägen från Jönköping till Ljungarum,

mindre olägenhet för egendomen kommer att uppstå, än om längdsträckningen

kommer att följa nämnda väg, enär i sistnämnda fall

egendomens hela återstående åkerareal kommer att genom exercisfältet

afstängas från boställets bostadshus och ladugårdar, samt att domänstyrelsen,

som upplyst, att hela egendomen Ryhof innehåller en sammanlagd

areal af omkring 475 hektar, deraf omkring 165 hektar åker och

tomter, omkring 139 hektar äng samt återstoden betes- och skogsmark,

lika med Eders Kongl. Majfis befallningshafvande funnit den

förläggning af exercisfältet, som nämnda myndighet förordat, vara den

för brukningen af egendomen fördelaktigaste.

Då det nu åligger mig att sjelf yttra mig rörande ifrågavarande

omfattande byggnadsföretag, kan jag icke annat än i allo instämma

med chefen för fortifikationen. De af honom uppgjorda ritningar och

kostnadsförslag synas mig med synnerlig noggrannhet förena skyldig

hänsyn, ej mindre dertill, att de nödiga, för sekler afsedda etablisse
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

menten må blifva fullt lämpliga och för sina ändamål behörigen afpassade,

utan äfven till nödvändigheten att statens utgifter för desamma må

blifva begränsade till de minsta möjliga belopp. Kostnaden för Kronprinsens

husarregementes nya etablissement är nu upptagen till endast

770,000 kronor eller 28,000 kronor mindre än hvad som ansågs nödigt

enligt 1889 års senare beräkningar, och om äfven i den då aflåtna propositionen

kostnadssumman befanns kunna nedbringas till 710,000 kronor,

skedde det, såsom jag redan haft tillfälle erinra, endast derigenom

att flera vigtiga byggnader ansågos kunna för tillfället från det tilltänkta

byggnadsföretaget uteslutas.

Hvad vidare angår etablissementet för skånska dragonregementets

skolor och chefsexpedition, är kostnaden derför visserligen upptagen

till 721,300 kronor eller föga mindre än kostnaden för det för Kronprinsens

husarregemente med sina fem ständigt tjenstgörande sqvadroner

afsedda etablissement, men skilnaden dessa båda regementen emellan,

i fråga om den tjenstgörande styrkan, är vida mindre än man måhända,

med fästadt. afseende å deras olika organisation, är benägen föreställa

sig. I etablissementet för Kronprinsens husarregemente är beräknad

plats för 325 man och 380 hästar samt eventuel^ derest den

uppgifna kostnadssumman vid entreprenadauktion visar sig vara otillräcklig,

340 hästar, under det att utrymme i etablissementet i Ystad,

på sätt jag redan yttrat, bör beredas för 279 man och 300 hästar.

Att etablissementet i Umeå kommer att kosta mer än de utvidgningar

i Frösöetablissementet, som vid 1892 års urtima riksdag stäldes

i utsigt, kan ej bestridas, men meningen var då, att regementet skulle

erhålla endast tre värfvade sqvadroner, under det att nu utrymme måste

beredas för sammanlagdt fem sqvadroners skolkommenderingar, och,

som jag redan förut i mitt underdåniga anförande till statsrådsprotokollet

för den 9 sistlidne februari yttrade, är etablissementet å Kröson

i det skick, att det knappast ens ur ekonomisk synpunkt kan anses

lämpligt att derå nedlägga de kostnader, som skulle blifva nödvändiga

för att göra detsamma användbart för regementet i sitt nya skick.

Kostnaderna för etablissementen för Andra Svea artilleriregemente,

Andra Göta artilleriregemente och Norrlands trängbataljon äro slutligen

beräknade till respektive 935,000, 945,000 och 370,000 kr., under det

att Riksdagen till etablissementet för Norrlands artilleriregemente, hvars

organisation i allo öfverensstämmer med de båda förstnämnda regementenas,

funnit 981,300 kronor vara erforderliga och på sin tid endast

till nödiga förändringar och utvidgningar i byggnaderna å den seder
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

mera till kasernetablissement åt Svea trängbataljon upplåtna kronoegendomen

Marieberg beviljat 273,000 kronor.

Ej heller mot chefens för fortifikationen förslag, att till bestridande

af byggnadskostnaderna för de nya kasernetablissementen skulle användas

det af honom angifna öfverskott å försäljningsmedeln för kronans

förut till landtförsvaret upplåtna tomter i Stockholm och Göteborg äfvensom

den inflytande köpesumman för det äldre etablissementet i Ystad,

har jag någon erinran att göra. I och för sig torde det vara helt naturligt,

att, då i följd af beslutet om den förbättrade härordningen, ej

allenast en betydlig ökning i den ordinarie utgiftsbudgeten är af nöden

utan äfven extra ordinarie anslag till afsevärda belopp erfordras, man

till förringande af de senare, hvilka eljest måst genom skatt i eu eller

annan form åvägabringas, tillgriper utvägen att fylla en del af de extra

ordinarie anslagsbehofvcn med försäljningsmedel för kronolägenheter, som,

från äldre tider afsedda för landtförsvaret, nu ej mera behöfva derför

tagas i anspråk. Man har visserligen häremot invändt, att nämnda försäljningsmedel

ej äro disponibla, i det att den mark, de representera,

ännu är oförsåld i kronans hand, men denna invändning träffar till en

början ej försäljningsmedlen för tomterna i Göteborg, hvilka, såsom

jag strax skall visa, utgöra verkliga, redan fullt beräknelig^ öfverskottsmedel;

och äfven om invändningen, hvad angår försäljningsmedlen för

tomterna i Stockholm och Ystad, eger sin rigtighet, lärer å andra sidan

böra medgifvas, att dessa medel med full säkerhet kunna antagas skola

förr eller senare i statens kassa inflyta och att sålunda hela tillvägagåendet

ytterst reducerar sig dertill, att man, till täckande af de stola

tillfälliga utgifterna, så att säga på förhand använder en statstillgång

af den beskaffenhet att, derest den redan varit realiserad, den derför

influtna köpeskillingen otvifvelaktigt skulle under nuvarande förhållanlanden

hafva blifvit till gäldande af ifrågavarande utgifter anslagen.

Hvad särskild! Stockholmstomterna beträffar, har resultatet af den redan

skedda försäljningen ingalunda varit ogynsam, i det att såsom köpeskilling

för de försålda tomterna erhållits ett belopp, som med i rundt

tal 100,000 kronor öfverstigit hvad som vid styckningsförslagens uppgörande

beräknats skola för dessa tomter inflyta, och äfven om afyttringen

utaf de återstående tomterna, under nu rådande för byggnadsverksamheten

i Stockholm ogynnsamma konjunkturer, icke kan fortgå

med samma snabbhet som för någon tid sedan, har den dock ej helt

och hållet afstanna!. Så har under år 1893 eu tomt försålts och aftal

om försäljning af ytterligare tre sådana mot antagliga pris hafva, enligt

Bih. till TI i/cad. Prot. 1834. 1 Sund. 1 Afd. 22 juft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kong!. Majds Nåd. Proposition No 88.

hvad vederbörande försäljningsman för mig anmält, under nu förflutna

vinter afslutats.

Då emellertid någon närmare redogörelse för det sätt, hvarpå de

till användande för de nja kasernerna disponibla öfverskottsmedlen beräknats,

icke blifvit af chefen för fortifikationen lemnad, torde jag derom

få nämna några ord. Den behållning, som år 1885, då förslag i ämnet

väcktes, ansågs uppkomma å försäljningen af de så kallade gardestomterna

i Stockholm, sedan af köpeskillingen guldits kostnaden. för de

båda fotgardesetablissementen äfvensom för de af försäljningen föranledda

gatuläggningsarbeten, beräknades såsom bekant till 973,825 kronor.

Lägges härtill det belopp 143,500 kronor, hvarmed den verkliga kostnaden

för fotgardesregementenas kaserner understigit den beräknade

och af Riksdagen beviljade, samt från den uppkomna summan 1,117,325

kronor dragas de 370,000 kronor, som af sistlidne Riksdag å ifrågavarande

behållning anvisats för kasernetablissementet i Östersund och för förbättringsarbeten

å Svea ingeniörsbataljons härvarande etablissement, återstår

det åt chefen för fortifikationen såsom eventuel behållning å försäljningen

af Stockholmstomterna uppgifna belopp 747,325 kronor, och

torde dervid böra märkas, att i summan icke är inräknad det af

mig nyss omförmälda öfverskott, som på redan försålda tomter uppkommit,

utan att beräkningen endast utvisar den behållning, som är att

emotse, derest den slutliga försäljningen af alla tomterna skulle i sin

helhet komma att utfalla så, som år 1885, vid de ursprungliga styckningsförslagens

uppgörande, antagits.

Hvad behållningen å försäljningen af Göteborgstomterna beträffar,

torde böra erinras, att i den af Eders Kongl. Magt. till 1891 års Riksdag

aflåtna proposition om försäljning af vissa tomter i Göteborg in. m.

antogs, att staden Göteborg skulle dels i löseskilling för den så kallade

exercisheden med flera lägenheter dels för befrielsen från den staden

åliggande inqvarteringsskyldighet erlägga ett samman]agdt belopp af

460,900 kronor och att vidare lägenheterna Lilla Otterhällan, en plats

vid för detta Sahlgrenska sjukhuset samt kronobageritomten, hvilka lägenheter

och tomter jemte åtskilliga andra, enligt propositionen, voro afsedda

att försäljas, skulle vid afyttringen tillsammans inbringa 298,500

kronor; att då samtliga de lägenheter m. m., som kunde ifrågakomma

till afyttring, icke beräknades representera högre värde än 1,440,000

kronor, under det att för kasernetablissementet erfordrades 1,525,000

kronor, Eders Kongl. Maj:t i propositionen föreslog Riksdagen, att till

kasernetablissementet skulle få användas sistnämnda belopp endast under

den förutsättning, att vid skeende försäljning kunde för berörda lägen
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

heter erhållas en till samma belopp uppgående köpesumma; att emellertid

Riksdagen, med godkännande af propositionen i öfrigt, dels förmälde

sig anse staden Göteborg böra i ofvan om förmälda afseende

erlägga 600,000 kronor eller 139,100 kronor mera än af Eders Kongl.

Magt föreslagits och dels vid sådant förhållande utan något vilkor medgaf,

att af försäljningsmedlen 1,525,000 kronor finge till kasernetablissementet

användas; samt att då staden Göteborg sedermera verkligen

höjt sitt anbud till 600,000 kronor och vid den skedda försäljningen

utaf Lilla Otterhällan, platsen vid Sahlgrenska sjukhuset och kronobageritomten

för dessa lägenheter betingats en köpeskilling af tillsammans

376,000 kronor eller 77,500 kronor mera än som i propositionen beräknats,

den behållning, som sålunda nu är disponibel att till de blifvande

nya kasernetablissementen användas, uppgår till skilnaden emellan å ena

sidan öfverskottet å Göteborgs stads

ursprungliga anbud .................................................................. kr. 139,100

och den högre köpeskillingen för nyssnämnda lägenheter » 77,500

S:ma kr. 216,600

och å den andra den högre kostnaden för kasernetablisse
-

mentet.......................................................................................... » 85,000

eller, på sätt chefen för fortifikationen uppgifva .................. kr. 131,600

Hvad slutligen angår den beräknade köpeskillingen för det nuvarande

etablissementet i Ystad, hvilket, på sätt arméförvaltningen flera

gånger anmält, är i det förfallna och otidsenliga skick, att dess användande

för landtförsvaréts behof icke vidare kan ifrågasättas, har redan

på grand af värdering, som af arméförvaltningen uppgjorts, till statsutskottet

vid 1892 års Riksdag anmälts, att etablissementet vid försäljning

kan beräknas inbringa 35,000 kronor och har sedan dess

ingenting förekommit, som gifver stöd åt antagandet, att en köpeskilling

till berörda belopp ej skall kunna vid slutlig afyttring för detsamma

erhållas.

Det af chefen för fortifikationen framstälda förslag, att hela det

till 2,529,875 kronor uppgående extra anslag, som för kasernbyggnaderna

erfordras, skulle på en gång beviljas, anser jag mig likaledes

böra understödja. Såsom chefen för fortifikationen påpekar, torde det

endast under denna förutsättning blifva möjligt att så ordna de omfattande

byggnadsföretagen, att de anslagna medlen varda för ändamålet

tillräckliga; och detta hindrar naturligtvis icke att, om sedermera under

den tid af 3 till 4 år, under hvilka de erforderliga extra anslagen synas

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

mig böra utgå, tillgångar uppkomma af beskaffenhet att kunna till

kasernbyggnaderna användas, extra anslaget i mån derefter minskas.

Särskild! har jag härvid för ögonen den ännu å anslaget till de värfvade

truppernas rekrytering och aflöning qvarstående, till omkring

180,000 kronor uppgående reservation, hvilken utan all fråga lämpar

sig att för ifrågavarande ändamål tagas i anspråk, men som emellertid

torde böra å anslaget bibehållas, åtminstone intill dess, i sammanhang

med den slutliga regleringen af 4:de hufvudtitelns anslag, blifvit med

fullkomlig visshet utrönt, att anslaget är tillräckligt för bestridande af

de utgifter, som å detsamma äro anvisade. Likaledes lära, enligt hvad

chefen för fortifikationen anmält, några kronan tillhöriga byggnader i

Landskrona under den närmaste framtiden kunna afyttras; och är uppenbart,

att, om en sådan försäljning kommer till stånd, köpeskillingen

torde böra användas till gäldande af motsvarande del af det beviljade

extra anslaget. Möjlighet att under byggnadstiden en del landtförsvarets

redan till försäljning afsedda lägenheter synnerligen i Göteborg

kunna komma att afyttras till pris öfverstigande den af Riksdagen bestämda

försäljningssumman torde vidare ej heller vara utesluten; och

lära naturligen jemväl sådana öfverskottsmedel böra till enahanda ändamål

användas. Emellertid äro, såsom Eders Kongl. Maj:t behagade finna,

alla dessa sålunda uppgifna tillgångar af den art, att vid bestämmandet

af det erforderliga extra anslagets belopp något afseende icke kan å

desamma fästas.

Chefens för fortifikationen hemställan, att vid byggnadsanslagens

beviljande tillstånd måtte lemnas att till täckande af möjligen uppkommande

brist å anslaget till ett kasernetablissement använda öfvcrskottet

å anslaget till ett annat, synes mig vara grundad i sakens natur.

Antagligen komma minst 4 till 5 år att förflyta, innan etablissementen

blifva färdiga, och uppenbarligen kunna under denna tid, helst arbetena

lära samtidigt böra bedrifvas å alla de på långt afstånd från hvarandra

i vårt vidsträckta land belägna etablissementen, så många vexlande

byggnadskonjunkturer vara att emotse, att utan ett sådant med gifvande

säkerhet för byggnadsanslagens tillräcklighet icke lärer finnas. Emellertid

torde det af chefen för fortifikationen åsyftade ändamål lättast

vinnas på det sätt, att Eders Kongl. Maj:t, utan att i den blifvande

propositionen angifva hvad som till hvarje byggnadsarbete anses åtgå,

af Riksdagen äskar ett odeladt anslag att till samtlige etablissementen

användas.

Slutligen anhåller jag att få fästa Eders Kong]. Maj:ts uppmärksamhet

derpå, att för kasernfrågans lösning icke endast anslag böra af

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds Xåd. Proposition N-.o 38.

21

Riksdagen begäras. Att ej nämna, det Riksdagens samtycke erfordras

till de nu till återupptagande ifrågasatta förslagen om försäljning till

Malmö stad af förut omförmälda, kronan tillhöriga tomter och byggnader

derstädes samt om upplåtande till Kronprinsens husarregemente

af den så kallade Enges krom ska lyckan, har nemligen, såsom af mina

anföranden till statsrådsprotokollen för den 9 sistlidne februari och denna

dag framgår, af vederbörande myndigheter ifrågasatts, att åtskilliga

kronolägenheter skulle jemväl för de öfriga kasernetablissementen tagas

i anspråk. Så är afsedt, att till Umeåetablissementet skulle användas,

förutom den nu till disposition af landsliöfdingen i Vesterbottens län

upplåtna byggnad, delar af förra majorsbostället Ytterhiske eller Hedlunda

n:o 4, att de vid Upsala belägna löningsjordar skulle upplåtas till

excercisfält för Ändra Svea artilleriregemente och att för Andra Göta

artilleriregemente sådant fält skulle anordnas å förra land shö fdingebostället

Ryhofs egor; och dessutom har chefen för fortifikationen hemstält,

att det nuvarande etablissementet i Ystad måtte få försäljas.

Jag har så mycket mindre något att emot dessa förslag erinra,

som, livad angår upplåtelsen från förra landshöfdingebostället Ryhof,

den enda, hvarom någon tvekan kunde förefinnas, generalfälttygmästaren

och chefen för artilleriet under hand upplyst, att, enligt hans uppfattning,

hinder icke möter att förlägga det blifvande exercisfältet på det

sätt, som af Eders Kong!. Maj;ts bafallningshafvande i Jönköpings län

och domänstyrelsen förordats. Framställning i nyssangifna syften lärer

alltså i den blifvande propositionen böra göras; och torde dervid tillika

af Eders Kongl. Maj:t böra föreslås, att tillträdet af de till upplåtande

åt landtförsvaret föreslagna lägenheterna må ega rum å tid, då nuvarande

innehafvares nyttjanderätt löper till ända eller hvarom öfverenskommelse

med dem kan varda träffad. För den händelse, att nu gällande

arrendekontrakt utgå långt efter den tid, då de nya kasernetablissementen

böra vara färdiga, och att ej heller i kontrakten finnes

stadgad skyldighet för arrendator!! att, då så från kronans sida anses

nödigt, afstå större eller mindre delar af den arrenderade marken, måste

nemligen genom enskild öfverenskommelse med vederbörande arrendator

möjlighet beredas kronan att komma i besittning af lägenheterna å den

tidpunkt, då desamma böra af de olika truppförbanden tagas i bruk;

och torde medel till gäldande af de jemförelsevis obetydliga ersättningsbelopp,

som härför erfordras, kunna beredas, utan att särskilda anslag

för detta ändamål af Riksdagen äskas.

Vidare och som det belopp 400,000 kronor, som Eders Kongl.

Maj:t, jemlik! innevarande års statsverksproposition, för år 1895 äskat

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

af Riksdagen i och för kasernbyggnadsarbeten icke kan anses tillräckligt

att bestrida de kostnader för omförmälda arbeten, som under

nämnda år måste utgå, lärer förslag till Riksdagen jemväl böra aflåtas

om bemyndigande för Eders Kongl. Maj:t att af tillgängliga medel förskottsvis

bestrida större eller mindre delar af de belopp, som å andra

ännu ej disponibla tillgångar komma att anvisas. Jag ifrågasätter emellertid

ej, att ett sådant bemyndigande skulle afse högre belopp än det,

som motsvarar de försäljningsmedel, hvilka beräknas blifva disponibla

vid afyttringen af tomterna i Stockholm, Göteborg och Ystad. Visserligen

komma ej heller bidragen från städerna Malmö, Ystad, Upsala

och Jönköping att inflyta förr än i mån af byggnadsarbetenas fortgång

och delvis åtminstone först efter vederbörande byggnadsföretags afslutande,

men då förstnämnda försäljningsmedel uppgår till 913,925 kronor,

så att derest motsvarande belopp finge af tillgängliga medel förskjutas,

en summa af tillsammans 1,313,925 kronor, deri inberäknadt extra anslaget

för år 1895, skulle stå till Eders Kongl. Maj:ts förfogande att

intill nämnda års slut användas i och för kasernbyggnadsarbetena, torde,

äfven om bemyndigandet inskränkes till sistnämnda belopp, någon svårighet

att behörigen bedrifva byggnadsarbetena icke böra uppstå.

Deremot anser jag ej nödigt, att medel till anskaffande af inventarier

till de nya etablissementen utaf Riksdagen äskas. Såsom Eders

Kongl. Maj:t behagade erinra sig, har utaf 1893 års uppsättningsanslag

kostnaden för nödiga inventarier åt Norrlands artilleriregemente kunnat

bestridas och torde hinder icke möta att i likhet dermed jemväl för de

truppförband, som nu äro i fråga, från vederbörande nppsättningsanslag

bereda medel till anskaffningen af de nödiga kaserninventarierna. Någon

framställning till Riksdagen om rätt för Eders Kong!. Maj:t att till

byggnadstomt för Andra Svea artilleriregemente begagna den redan till

landtförsvaret, ehuru till utvidgning af Uplands regementes mötesplats

upplåtna kronolägenheten Ruddamsvreten torde ej heller vara af nöden.

Jemte det jag anhåller, att utdrag af statsrådsprotokollen för den 1

februari 1889 och den 9 februari innevarande år må, i hvad desamma afse

frågorna om försäljning till Malmö stad af förut omförmälda tomter och

byggnader samt om platserna för de nya kasernetablissementen, få bifogas

den blifvande propositionen i ämnet, hemställer jag alltså, under åberopande

af hvad jag den 9 gistlidne februari och denna dag i nu förevarande

ämne anfört, att Eders Kongl. Maj:t, som torde finna inqvarteringen

af de på grund af 1892 års urtima Riksdags beslut ny- och oinbildade

värfvade truppförbanden, för hvilka plats i arméns nuvarande kasernetablissement

icke kan beredas, böra så ordnas, att Kronprinsens husarrege
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

mente i sin helhet förlägges till Malmö, Skånska husarregementets skolor

och chefsexpedition till Helsingborg, Skånska dragonregementets

skolor och chefsexpedition till Ystad, Wendes artilleriregemente i sin

helhet till Christianstad, Wendes trängbataljon till Landskrona, Norrlands

dragonregementes skolor och chefsexpedition till Umeå, Andra

Svea artilleriregemente till Upsala, Andra Göta artilleriregemente till

Jönköping och Norrlands trängbataljon till Sollefteå, täcktes föreslå

Riksdagen att

dels medgifva

att såväl skånska dragonregementets nuvarande

etablissement i Ystad som Kronprinsens husarregementes

nuvarande kasern, stall och ridhus samt

vakt- och sjukhusbyggnader med tillhörande tomter

äfvensom öfriga af mig förut omförmälda, med grön

färg å den vid statsrådsprotokollet för den 1 februari

1889 bilagda karta utmärkta, kronan tillhöriga

områden i Malmö stad, med undantag endast af

de med bokstäfverna A och A I å kartan betecknade,

invid citadellets inre vallgraf belägna egofigurer, må

få försäljas, etablissementet i Ystad mot en köpeskilling,

ej understigande 35,000 kronor, och tomterna

och byggnaderna i Malmö mot 498,000 kronor och

de öfriga vilkor, som i Malmö stadsfullmägtiges skrifvelse

den 7 mars 1887 finnas närmare angifna; samt

att i köpslutet om Malmötomterna må få anses

inbegripna jemväl sådana möjligen icke särskild t omnämnda

delar af den egentliga stadens fästningsverk

å norra fronten, norra glacisen samt bastionerna Nyköping

och Norrköping, som enligt 1805 års raseringsplan

blifvit Eders Kong!. Maj:t och kronan förbehållna

och icke sedermera med full eganderätt till staden

Malmö afträdts, äfvensom samtliga de försålda områdena

tillhörande kanaler och graf var;

dels till bestridande af kostnaderna för de af mig förut

omförmälda kasernbyggnadsarbetena i Malmö, Ystad, Helsingborg,

Christianstad, Umeå, Upsala, Jönköping, Sollefteå och

Carlsborg äfvensom för anordnande af skjut- och exercisfält

för Andra Göta artilleriregemente och exercisfält för Norrlands

dragonregemente och Andra Svea artilleriregemente be
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 38.

vilja — utöfver de bidrag till kasernbyggnaderna å tillsammans

750,000 kronor, som vid förläggning af skånska dragonregementets

'' skolor och chefsexpedition till Ystad, af Andra Svea

artilleriregemente till Upsala och af Andra Göta artilleriregemente

till Jönköping äro från nämnda tre städer att påräkna —

ett belopp af 3,941,800 kronor, att utgå med 1,411,925 kronor

af försäljningsmedlen för nyssnämnda tomter och byggnader i

Malmö och Ystad äfvensom för de förut omförmälda tomterna

och lägenheterna m. in. i Stockholm och Göteborg samt med

återstående 2,529,875 kronor såsom anslag på extra stat, deraf,

på sätt i den till innevarande års Riksdag aflåtna proposition

angående statsverkets tillstånd och behof blifvit begärdt, 400,000

kronor för år 1895;

dels till landtförsvaret upplåta den så kallade Engeströmska

lyckan vid Malmö, den för närvarande till disposition af

landshöfdingen i Vesterbottens län stälda byggnad i Umeå, inegorna

till indragna majorsbostället 21/3i:dels mantal Ytterhiske

eller Hedlunda N:o 4 i Umeå landtförsamling, de å Upsala stads

skifteskarta med litt 1) III, DV, D VI, D VII, DVIII, DIX, DX,

D XI och D XII utmärkta egoområden äfvensom 50 liar af kronoegendomen

Ryliof, att tillträdas å tider, då nuvarande inneliafvares

nyttjanderätt löper till ända eller hvarom eljest öfverenskommelse

med dem kan varda träffad, samt användas, Engeströmska

lyckan till tomt för Kronprinsens husarregementes

blifvande nya etablissement i Malmö med Eders Kongl. Maj:t

dervid förbehållen rättighet att vidtaga sådana smärre utbyten

af de lyckan tillhöriga områden, som kunna erfordras för att

bringa etablissementet i omedelbar beröring med den invid

detsamma af Malmö stad anlagda väg, landshöfdingebostället i

Umeå för kasernetablissementet i nämnda stad, inegorna till

för detta majorsbostället Ytterhiske eller Hedlunda till exercisfält

för Norrlands dragonregemente, de invid Upsala belägna

kronojordar till exercisfält för Andra Svea artilleriregemente

samt det till kronoegendomen Ryhof hörande område till exercisfält

för Andra Göta artilleriregemente;

dels slutligen bemyndiga Eders Kongl. Maj:t att utaf för

handen varande tillgångar för kasernbyggnadsarbetena förskjuta

ett belopp af 913,925 kronor, motsvarande den behållning, som

beräknas uppkomma vid försäljningen af de så kallade gardes
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

tomterna, af förut omförmälda tomter och lägenheter med mera

i Göteborg och af kasernetablissementet i Ystad.

Uppå tillstyrkan af statsrådets öfriga ledamöter

täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och godkänna,

hvad departementschefen sålunda yttrat ^ och

hemstält; och skulle nådig proposition i ämnet, sådan

densamma finnes detta protokoll bilagd, till Riksdagen

aflåtas.

Ex protocollo

Emil Hallgren.

Tlih. till It lind. Prof. 1834. 1 Sami. I'' J/d. 22 Tf ii/t.

4

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

1

Protokoll öfver landtforsvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen uti Statsrådet å Stockholms slott den 9 februari

1894.

Närvarande:

Hans excellens lierr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: friherre von Essen,

friherre Åkerhieem,

Östergren,

Groll,

WlKBLAD,

Gili.jam,

friherre Rappe.

Christerson.

Chefen för landtförsvarsdepartementet, statsrådet friherre Rappe, Angående

yttrade: förläggnings
J

ca • -ii* • ilo* r*- oi platserna for

bom jag antydde i mitt underdåniga anförande till statsradsproto- de på grund

kollet för den 13 sistlidne januari i det då föredragna ärendet om uiuma^Riks

regleringen af utgifterna under riksstatens 4:de hufvudtitel för år dags beslut

1895, var frågan om erforderliga nya kasern- eller skoletablissement. n''J''

för de, enligt 1892 års urtima riksdags beslut, ny- eller ombildado trupp- truppförbanförbanden

då ännu ej i det skick, att densamma kunde underställas denlull.

till ltiksd. Prot. 1894. 1 Hand. 1 Afd. 22 Haft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38. *

Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning. Sedan emellertid numera från

alla de orter, som önskat erhålla ett eller annat af nämnda truppförband

till sig förlagdt, inkommit definitiva erbjudanden och nödiga yttranden

deröfver af vederbörande myndigheter afgifvits, torde föredragning

af ärendet nu böra eg a- rum i den omfattning, att beslut, till

ledning för chefen för fortifikationen, må kunna fattas rörande do orter,

till Indika de olika truppförbanden lämpligen synas böra förläggas och

för Indika sålunda fullständiga ritningar och kostnadsförslag lära böra

uppgöras.

Jag erinrar dervid, att frånsedt det delvis redan färdiga ''för Norrlands

artilleriregemente afsedda kasernetablissementet i Östersund följande

nya kasern- eller skoletablissement, i följd af 1892 års urtima

Riksdags beslut i härordningsfrågan, erfordras, nemligen för hvart och

ett af skånska husarregementet, skånska dragonregementet och Norrlands

dragonregemente ett skoletablissement och för hvarje af Andra

Svea artilleriregemente, Andra Göta artilleriregemente, Norrlands trängbataljon

och Wendes trängbataljon ett kasernetablissement. Dessutom

torde vid frågans slutliga hänskjutande till Riksdagen det år 1889 framlagda

förslaget om försäljning af kronans till Kronprinsens husarregemente

upplåtna tomter i Malmö och uppförande af nytt kasernetablissement

jemväl för detta regemente böra återupptagas.

Då emellertid, hvad angår sistnämnda etablissement, någon tvekan

rörande platsen för detsamma så mycket mindre kan råda, som Malmö

stad såsom vilkor för sitt ännu gällande anbud att, såsom mig synes,

på för kronan ganska fördelaktiga vilkor inköpa omförmälda tomter

funnit sig böra stadga, att etablissementet förlägges till Malmö, saknar

jag anledning att för närvarande ingå i någon närmare redogörelse för

hvad beträffande sistnämnda fråga förekommit.

Dagens föredragning torde alltså böra omfatta följande underdåniga

framställningar och yttranden, nemligen:

Stadsfullmägtiges i Ystad’ skrifvelse till statsrådet och chefen för

landtförsvarsdepartementet den 7 november 1892 med erbjudande af

mark m. m. till uppförande af ett nytt kasernetablissement för skånska

dragonregementet.

Stadsfullmägtiges i Landskrona skrifvelse den 29 december 1892

till statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet med erbjudande

af bidrag till utvidgning af dervarande militäretablissement, derest

skånska dragonregementets skolor komme att förläggas till Landskrona;

Inspektörens för trängen skrifvelse till statsrådet och chefen för

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nqd. Proposition N:o 38.

3

landtförsvarsdepartementet den 10 juni 1893 angående förläggningsort

för Wendes trängbataljon.

Chefens för fortifikationen underdåniga skrifvelse den 6 december 1893

angående utvidgningar och ändringsarbeten åkasernetablissementen i Skåne;

Stadsfullmägtiges i Ystad underdåniga skrifvelser den 14 och 23

december 1893 angående uppförande af ett dragonetablissement i Ystad;

Stadsfullmägtiges i Östersund underdåniga skrifvelse deri 15 september

1893 angående erbjudande af mark för uppförande af ett skoletablissement.

för Norrlands dragonregemente.

Stadsfullmägtiges i Umeå af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i

Vesterbottens län jemte eget yttrande öfverlemnade underdåniga skrifvelse

den 17 oktober 1893 med erbjudande af mark för kasernbyggnad m. in.

för samma regemente;

Chefens för fortifikationen underdåniga skrifvelse den 24 november

1893 angående Norrlands dragonregementes förläggning, äfvensom dervid

fogadt yttrande af inspektören för kavalleriet;

t. f. chefens för generalstaben den 30 november 1893 i frågan

om samma regementes förläggning afgifna underdåniga utlåtande;

Stadsfullmägtiges i Umeå underdåniga skrifvelse den 29 december 1893

angående upplåtande af jordområden m. in. för Norrlands dragonregemente

;

Domänstyrelsens underdåniga skrifvelse den 26 januari 1894 i anledning

af ifrågasatt upplåtande af kronan tillhörig mark till exercisfält för

Norrlands dragonregemente.

Stadsfullmägtiges i Upsala underdåniga skrifvelse den 27 januari 1893

med erbjudande af mark m. m. för uppförande af ett kasernetablissement

i Upsala för Andra Svea artilleriregemente;

Stadsfullmägtiges i Gefle underdåniga skrifvelse den 27 maj 1893 med

dylikt erbjudande, derest nyssnämnda regemente förlädes till Gefle;

Generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet samt chefens för

fortifikationen öfver nysgberörda framställningar den 11 september

1893 afgifna underdåniga utlåtande;

Stadsfullmägtiges i Upsala underdåniga skrifvelse den 20 oktober

1893 angående upplåtande af plats till exercisfält för Andra Svea artilleriregemente

in. m.;

Stadsfullmägtiges i Gefle underdåniga skrifvelse den 27 december

1893 angående ändrad plats för det ifrågasatta kasernetablissementet;

Medicinalstyrelsens underdåniga skrifvelse deu 3 januari 1894 angående

lämpligheten åt den till kasernetablissement i Upsala föreslagna plats;

Domänstyrelsens underdåniga skrifvelse den 12 januari 1894 angå
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

ende användande af vissa invid Upsala stad belägna, kronan tillhöriga

områden till exercisfält för Andra Svea artilleriregemente, äfvensom Eders

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes i Upsala län i ärendet afgifna underdåniga

yttrande;

Fångvårdsstyrelsens underdåniga skrifvelse den 19 januari 1894 angårnde

upplåtande till Andra Svea artilleriregemente af vissa nu af predikanten

och vaktbctjente .vid länscellfängelset. i Upsala disponerade jordlägenheter;

Generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet samt chefens för

fortifiakationen underdåniga skrifvelse den 24 januari 1894 i anledning af

stadsfullmägtiges i Gefle uti ofvanberörda underdåniga skrifvelse den 27

december 1892 gjorda erbjudande af annan byggnadsplats till kasernetablissement

för Andra Svea artilleriregemente;

Telegram af gårdagen från stadsfnllmägtige i Upsala och Gefle om

ytterligare bidrag till kasernetablissement för Andra Svea artilleriregemente.

Stadsfullmägtiges i Jönköping underdåniga skrifvelse den 6 mars 1893

angående upplåtande af mark samt erbjudande af bidrag till uppförande af

ett kasernetablissement för Andra Göta artilleriregemente, derest regementet

blefve förlagdt till Jönköping;

Stadsfullmägtiges i Eksjö underdåniga skrifvelse den 23 maj 1893

med dylikt erbjudande, derest nyssnämnda regemente förlädes till Eksjö;

Stadsfullmägtiges i Linköping underdåniga skrifvelse den 30 maj 1893

med enahanda erbjudande, derest regementet förlädes till Linköping;

Generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet samt chefens

för fortifikationen underdåniga skrifvelse den 30 november 1893 angående

Andra Göta artilleriregementes förläggning;

Stadsfullmägtiges i Jönköping underdåniga skrifvelse den 22 december

1893 med ytterligare erbjudande af mark till kasernetablissement för

Andra Göta artilleriregemente;

Stadsfullmägtiges i Linköping underdåniga skrifvelse den 26 januari

1894 angående upplåtelse af annan bjrggn^dsplats samt höjdt bidrag

till uppförande af kasernetablissement i Linköping för Andra Göta

artilleriregemente;

Stadsfullmägtiges i Jönköping skrifvelse den 7 i denna månad

rörande ytterligare bidrag till etablissement för nyssnämnda regemente.

Stadsfullmägtiges i Östersund underdåniga skrifvelse i januari 1893

med erbjudande af mark till kasernbyggnader och öfningsfält, derest

Norrlands trängbataljon blefve förlagd till Östersund;

Ordförandens i Sollefteå sockens kommunalstämma underdåniga

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

skrifvelse den 20 februari 1893 med enahanda erbjudande från Sollefteå

kommun, derest bataljonen förlädes till Sollefteå;

Samme ordförandes underdåniga skrifvelse den 25 september 1893

med erbjudande af kostnadsfri upplåtelse af ett jordområde, derest

Norrlands trängbataljon, annat Norrländskt regemente eller militäre tablissement

blefve förlagdt till Remsele mo invid Sollefteå handelsplats;

Samme ordförandes underdåniga skrifvelse den 30 oktober 1893

med erbjudande af, utöfver i nyss berörda skrifvelse omförmälda jordområde,

ett belopp af 30,000 kronor för inlösen af ytterligare erforderlig

jord.

Ordförandens i Sollefteå municipaldistrikt underdåniga skrifvelse

den 5 december 1893, med anmälan att municipal distriktet iklädt sig

betalningsskyldighet för det belopp, hvarmed förvärfvandet af jord för

Norrlands trängbataljons etablissement och öfningsläger kan komma att

öfverstiga ofvan omförmälda 30,000 kronor.

Chefens för fortifikationen underdåniga skrifvelse den 30 december

1893 angående Norrlands trängbataljons förläggning;

Chefens för fortifikationen underdåniga skrifvelse den 5 januari

1894 angående vattenledning vid det ifrågasatta kasernetablissementet

för Norrlands trängbataljon i Sollefteå;

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes i Vesternorrlands län underdåniga

skrifvelse den 17 januari 1894 med yttrande öfver chefens för

fortifikationen ofvan berörda skrivelser samt utdrag af protokollet vid

sammanträde med röstberättigade i Sollefteå municipaldistrikt samt vid

kommunalstämma med röstberättigade inom Sollefteå socken, i anledning

af de i nämnda skrivelser gjorda framställningar.

Hvad beträffar gången af föredragningen, ber jag få nämna, att

frågorna om nya kasernetablissement för de till lista arméfördelningen

hörande truppförbanden med hvarandra stå i det inbördes sammanhang,

att de svårligen kunna särskild! för sig upptagas till behandling. Jag

anhåller alltså att samtidigt få redogöra för dessa frågor och torde jag

vid föredragningen lämpligen få börja med dem för att sedermera öfvergå

till hvad rörande kasernetablissementen för de öfriga truppförbanden

förekommit.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

De värfvade truppförband, som tillhöra lista arméfördelningen.

Då jag i mitt underdåniga anförande till statsrådsprotokollet för

den 14 oktober 1892 rörande den förbättrade härordningen yttrade mig

om förläggningen af nu ifrågavarande truppförband, förutsatte jag, i enlighet

med ett af armé förvaltningen i ämnet afgifvet utlåtande, att Vendes

artilleriregemente skulle i sin helhet förläggas till Christian stad, skånska

husarregementets skolor till Helsingborg uti dervarande husaretablissemenf,

som genom förflyttning till Malmö af Kronprinsens husarregementes

för närvarande i Helsingborg förlagda tre sqvadroner antogs

blifva ledigt, skånska dragonregementets skolor i Landskrona uti dervarande

artillerietablissement samt Wendes trängbataljon å Herrevadskloster.

Kostnaden för de utvidgningsarbeten, som med en sådan förläggning

af nämnda trupper erfordrades, skulle vidare enligt hvad jag, i

öfverensstämmelse med de utaf arméförvaltningen gjorda öfverslagsberäkningame,

tillkännagaf, komma att uppgå till följande belopp, nemligen:

Utvidgningar i kasernetablissementet i Christianstad ... kr. 268,000: —

Andrings- och inredningsarbeten i lmsaretablissementet

i Helsingborg.................................................................. » 10,000: —

UtvidgningsarbeteniartillerietablissementetiLandskrona » 279,000: —

Dylika arbeten i etablissementet vid Herrevadskloster » 172,000: —

Summa kr. 729,000: —.

1 följd af de anbud om bidrag till kostnaden för vissa af dessa

arbeten, som under och omedelbart efter 1892 års urtima Riksdag gjordes

af städerna Landskrona och Ystad, kom emellertid frågan om meranämnda

truppers förläggning i ett alldeles förändradt skick.

I sina berörda den 29 december och den 7 november 1892 dagtecknade

skriftliga anbud förklarade nemligen dessa städer, Landskrona,

att staden, derest skånska dragonregementet förlädes dit, vore villig att

såsom bidrag till kostnaden för deraf föranledda arbeten erlägga 100,000

kronor, samt Ystad, att, derest skånska dragonregementets skolor, »sådana

dessa, enligt det nya härordningsförslaget, tänkts skola förläggas

till Landskrona», i stället blefvo jemte chefsexpeditionen till Ystad förlagda,

staden erbjöde sig att till staten lemna erforderlig jord å den

s. k. Sanden för ett nytt etablissement och till uppförande af ett sådant

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38. 7

bidraga med ett belopp af 200,000 kronor äfvensom att till staten upplåta

det nuvarande exercisfältet för så lång tid, detsamma för sådant

ändamål beböfdes och mot samma årliga arrende, som nu derför erlägges.

De inkomna skrifvelserna remitterades till chefen för fortifikationen

och har han i sitt med anledning deraf den 6 december 1893 afgifna

underdåniga utlåtande i ämnet, för hvilket jag nu gar att redogöra, till

förnyad behandling upptagit hela frågan om de värfvade skånska truppernas

förläggning.

Han anmärker deri till en början, att han, som utgått från den förutsättningen,

att ifrågavarande remisser hufvudsakligen afsåge utredning,

i hvad mån förläggningen af skånska dragonregementet till den ena

eller andra af ofvannämnda städer kunde anses ekonomiskt fördelaktig

med hänseende till ordnandet af inqvarteringen i sin helhet af samtliga

de skånska truppförbanden, af sådan anledning funnit sig böra för frågans

fullständiga utredande låta i detalj utarbeta ej mindre ofvan omförmälda

för 1892 års urtima Riksdag framlagda förläggningsförslag än

äfven två särskilda af staden Ystads ombud föranledda dylika förslag.

Enligt dessa sistnämnda skulle, jemte det skånska dragonregementets

skolor i båda fallen förlädes till Ystad, förläggningen af Wendes

artilleriregemente och Wendes trängbataljon ordnas så, att i ena fallet

de två ridande batterierna vid förstnämnda regemente, äfvensom Wendes

trängbataljons skolor inrymdes i det nuvarande artillerietablisseinentet i

Landskrona, under det att vid Herrevadsd<loster inrättades ett särskildt beväringsetablissement

för bataljonens öfningar i samlad trupp, och att i

det andra hela Wendes artilleriregemente förlädes till Christianstad,

under det att etablissementet i Landskrona i sin helhet upplätes till

Wendes trängbataljon, hvilken såsom följd deraf kunde undvara det särskilda

beväringsetablissementet vid Herrevads-kloster.

Slutligen har chefen för fortifikationen i förbigående framkastat äfven

ett fjerde förläggningsalternativ, som han dock icke ansett sig böra i

detalj utarbeta. Eldigt detta skulle, utan att något afseende fastades

vid de af Landskrona och Ystad gjorda anbud, till förläggningsort för

ettdera af de båda stora skånska kavalleriregementena utses Herrevadskloster,

under det att Wendes artilleriregemente och Wendes trängbataljon

i sin helhet förlädes, det förra till Christianstad och den senare till

Landskrona.

Hvad angår kostnaderna för de olika alternativa förslagens utförande,

är i fråga om det sistnämnda något belopp derför ej af chefen

för fortifikationen uppgifvet. Han förmäler emellertid, att då vid Herre
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

vadskloster redan finnes eu del af de för ett skoletablissement erforderliga

lokaler och det icke torde kunna ifrågasättas att der uppföra dyrbara

logementsbyggnader för befälspersonalen, hvars skoltjenstgöring endast

vore att betrakta som en tillfällig kommendering, det synes honom

kunna, i enlighet med hvad en verkstäld öfverslagsberäkning jemväl

gåfve vid handen, såsom sannolikt antagas, att totalkostnaderna för de

tre nu ifrågavarande truppförbandens förläggning enligt nyssberörda

alternativ icke skulle blifva högre utan måhända till och med något litet

lägre än kostnaderna enligt det. första för 1892 års urtima Riksdag framlagda

alternativ.

För de öfriga alternativen''som jag för korthetens skull anhåller få

benämna alternativen I, II, III efter den ordning, i hvilken jag redogjort

för desamma, skulle, enligt hvad chefen för fortifikationen anmäler,

kostnaden, oafsedt de till 10,000 kronor uppgående utgifterna för nödiga

anordningar i etablissementet i Helsingborg, hvilka i alla fallen blifva

oförändrade, ställa sig på följande sätt:

Alt. Ii

Utvidgningar i Christianstads artillerietablissement........... kr. 304,000.

Utvidgningar i Landskrona artillerietablissement ............... » 250,000.

Arbeten vid Herrevadskloster................................................... » 236,500.

hvartill kommer ett för Wendes trängbataljon inom 2:dra

arméfördelningens område förlagdt fordonsskjul (66

fordon) jemte inköp af tomt derför ............................ » 30,000.

Summa kr. 820,500,

eller med afdrag för det af Landskrona stad erbjudna

bidrag .................................................................................... kr. 100,000.

Rest kr. 720,500.

Alt. II.

Arbeten i Christianstad .................................... kr.--.

Utvidgningar i Landskrona .................................................... » 174,000,

Beväringsetablissementet vid Herrevadskloster.................... » 79,700.

Fordonsskjul .............................................................................. » 30,000.

Skånska dragonregementets expedition och skolor i Ystad » 721,300.

Summa kr. 1,005,000,

eller med afdrag för det af Ystad utfästa bidrag.............. kr. 200,000.

Rest kr. 805,000.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

9

V? ^ :s I:-!.:-’!

Alt. in.

Utvidgningar i Christianstad ......!.............................................. kr. 304,000.

Utvidgningar i Landskrona......................................................... » 70,000.

Etablissement för skånska dragonregementet i Ystad ...... » 721,300.

Fordonsskjul ............. » 30,000.

Summa kr. 1,125,300,

eller med afdrag för det af Ystad erbjudna bidrag ......... kr. 200,000.

Rest kr. 925,300.

De i detalj utarbetade förläggningsförslagen gifva sålunda vid

lianden att, hvad angår alt. I eller det för 1892 års urtima Riksdag framlagda,

kostnaden derför skulle komma att ställa sig 101,500 kronor högre

än som ursprungligen, enligt det då endast approximativt beräknade förslaget,

antagits. På sätt chefen för fortifikationen anmäler, faller emellertid

ökningen med sitt vida största belopp eller 94,500 kronor på

anordningarna för Wendes trängbataljon, under det att sammanlagda

kostnaden för de båda öfriga etablissementen med endast några tusen

kronor öfverstiger hvad som till en början för dem beräknats.

Orsaken till den ganska afsevärda stegringen i kostnaden för trängbataljonens

kasernering skulle, enligt hvad chefen för fortifikationen

anmäler, vara att söka dels deri, att, enligt numera verkställd utredning,

utrymme måste beredas för ett vida större antal fordon än som ursprungligen

antagits och dels i den omständigheten, att, under det

arméförvaltningen i sitt ursprungliga förslag förutsatt, att enskild inqvartering

mot vanlig ersättning skulle kunna i bataljonens förläggningsort

beredas för bataljonens ständigt tjenstgörande officerare med vederlikar,

sådan!, enligt en af inspektören för trängen den 10 juni 1893

aflåten skrifvelse, visat sig omöjligt och att följaktligen i förslaget måste,

oaktadt den så kallade borgen vid Herre vadskloster antagits kunna för

inqvarteringsändamål tagas i anspråk, beräknas kostnad för jemväl två

befälsbyggnader. Då dessa byggnader betingade en kostnad af 100,000

kronor och dertill äfven borde läggas den förut ej beräknade utgiften

för ett fordonsskjul, blefve alltså kostnaden för etablissement^, sådant

det ursprungligen antagits skola uppföras, i sjelfva verket något mindre

än som af arméförvaltningen till en början beräknats.

Såsom Eders Kongl. Maj: t torde finna, framgår i öfrig! af beräkningarna,

att alternativet I, således det, enligt hvilket endast Landskrona

Bill. till Riksd. Viol. 1334. 1 Ram!. 1 Afl. 22 Käft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

stads anbud kan tagas i betraktande, skulle ställa sig’ 84,500 kronor

billigare än alternativet II och att detta senare, hvilket förutsätter att

af de båda städernas anbud endast Ystads skulle antagas, i sin ordningskulle

ställa sig 120,300 kronor billigare än alternativet III, som jemväl

utgår från sistnämnda förutsättning.

Chefen för fortifikationen fäster emellertid uppmärksamheten derpå,

att andra hänsyn än de rent ekonomiska måste i en fråga af förevarande

beskaffenhet få göra sig gällande, och har han med anledning deraf i

sitt förenämnda yttrande ansett sig böra i detalj redogöra för de fördelar

eller olägenheter, som med antagande af de olika alternativen

kunna anses ur öfriga synpunkter vara förenade.

Hvad dervid först angår alternativet I, erinrar lian, alt, med antagande

af detsamma, skånska dragonregementets skoletablissement skulle

komma på jemförelsevis ringa afstånd (50,5 kilometer landsväg och 56

kilometer jernväg) från regementets mobiliserings- och depot-ort, Ljungbyhed,

äfvensom att hela Wendes artilleriregemente skulle komma att förläggas

på en gemensam, för mobilisering väl belägen ort, men att å

andra sidan trängbataljonen derigenom skulle få en för fredsförhållandena

mindre lämplig förläggningsort, inom hvilken tillfälle till utbildning

i sjukvårdstjenst under större delen af året saknades, att värfningen,

derest bataljonen förlädes till Herrevadskloster, sannolikt skulle blifva

svår att upprätthålla i konkurrensen med de öfriga i angränsande städer

förlagda beridna trupper, helst dessa senares skolor och tjenstgöringen

vid desamma i och för sig mera torde tilltala det skånska allmogelynnet,

att förläggningen till Herrevadskloster skulle medföra nödvändigheten

att nedlägga betydliga kostnader på utvidgningen af ett etablissement,

som i och för sig vore i ganska otillfredsställande skick och som kanske

inom kort komme att. kräfva ytterligare kostnader samt att befälet vid

bataljonen, hvilket till största delen måste_ under hela sin tjenstetid vara

bosatt å förläggningsorten, i Herrevadskloster skulle såväl för egen del

som för sina familjer blifva i kännbar saknad af de fördelar, vistelsen

i ett stadssamhälle erbjuder.

Alternativet II medförde åter, fortsätter chefen för fortifikationen,

bland annat fördelarne, att trängbataljonen finge eu för fredsförhållandena

förmånligare förläggningsort med bättre tillfällen till stammanskapets

utbildning i sjukvårdstjenst och gynnsammare utsigter för rekryteringen,

att den årliga underhållskostnaden för de vid bataljonens förläggning

till Herrevadskloster nödvändiga befäl sbyggnaderna med antagande

af detta alternativ komme att bortfalla samt att, då med anlitande

af det utaf staden Ystad erbjudna bidrag ett särskilt, etablisse
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

merit skulle i nämnda stad uppföras för skånska dragonregementets chefsexpedition

och skolor, ett ytterligare tidsenligt etablissement komrae

att stå till krigsstyrelsens förfogande; hvaremot å andra sidan med

detta alternativs antagande vore förenade olägenheterna, att Wendes artilleriregemente

blefve fördeladt å två förläggningsorter, af hvilka den

ena vore en kustort, att tvenne olika vapenslag komme att dela samma

exercisfält, en olägenhet så mycket större som exercisfältet i och för

sig vore ganska otillräckligt, att utbildningen af stammanskapet vid

trängbataljonen och samma bataljons beväringsöfningar komme att försiggå

på skilda orter, hvilket med nödvändighet måste föranleda särskilda

kostnader både för staten och bataljonens personal; att afståndet

emellan skånska dragonregementets skoletablissement och dess mobiliseringsort

blefve ungefär dubbelt så stort som enligt första alternativet

samt slutligen att, då staden Ystad saknade vattenledning, särskilda

anordningar måste vidtagas för det till uppförande derstädes

ifrågasatta etablissementets förseende med vatten.

Hvad slutligen angår alternativet III, som i en särskild handlingarna

bilagd skrifvelse synnerligen lifligt förordats af inspektören för

trängen, skulle det, enligt hvad chefen för fortifikationen vidare yttrar,

medföra de utan all fråga synnerligen beaktansvärda fördelarne, att så

väl Wendes artilleriregemente som Wendes trängbataljon blefve samlade

i en garnisonsort, som dessutom för båda truppförbanden blefve en

stad, under det att å andra sidan dermed vore förenad olägenheten, att

trängbataljonen finge till mobiliseringsort en kustort. Denna sistnämnda

omständighet anser visserligen inspektören för trängen i sitt nyssomförmälda

yttrande icke böra tillmätas någon egentlig betydelse, då de

vid eu trängbataljon efter verkstäld mobilisering befintliga förråden

icke kunna anses erbjuda större lockelse för fiendtliga företag och

dessutom jemförelsevis lätt böra kunna undanskaffas. Chefen för fortifikationen

åter förmäler sig finna den anmärkta omständigheten vara

förtjent af mycket beaktande, äfven om man måste medgifva, att

olägenheten för närvarande icke vore af synnerligen afsevärd beskaffenhet.

I fråga om detaljerna i samtliga de olika alternativa kostnadsförslagen

upplyser chefen för fortifikationen, att, hvad angår trängbataljonens

tilltänkta beväringsetablissement, utrymme, såsom vid andra skoletablissement,

är i detsamma beräknadt endast för personlig inqvartering

af den nödiga befälspersonalen, hvarjemte beväringsmanskapets

baracker icke antagas skola komma till begagnande under den kallare

årstiden, att vid de föreslagna anordningarna i Christianstad för mot
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

tagande af hela Wendes artilleriregemente särskild! afseende måst fästas

vid det otillfredsställande skick, i hvilket dervarande garnisonssjukhus

befinner sig och som föranledt upprepade, ännu på Eders Kongl. Maj:ts

pröfning beroende framställningar om inrättande å denna garnisonsort af

ett nytt- tidsenligt militärsjukhus; att detta förhållande föranledt, att

uti den, under fortsättning åt hela nämnda regementes förläggande till

Christianstad, nödiga nya kasernbyggnaden för 3 batterier ett särskild!

logement inom hvarje batteri antagits blifva erforderligt för att emellan

repetitionsöfningarna användas till sjukrum; att äfven i regementets

äldre kaserner några af de mindre logementen antagits blifva till samma

ändamål disponibla; att visserligen häraf blefve en följd, att under repetitionsöfningarna,

då styrkan vore störst, inga sjukrum skulle finnas

att tillgå; att emellertid, med afseende å den årstid då dessa pågingo,

någon utväg antagligen skulle kunna utfinnas att genom en eller annan

åtgärd af mera tillfällig art förekomma de svåraste olägenheterna häraf;

att chefen för fortifikationen vid sådant förhållande icke ansett sig i nu

förevarande ordning böra återupptaga frågan om nytt sjukhus för garnisonen

i Christianstad; att sjukutrymmet i det nya etablissementet i

Ystad beräknats för 3 procent af tjenstgörande styrkan eller de så

kallade sjuke i kasern och att då, såsom följd deraf, plats ej komme att

finnas för mottagande af svårare sjuke i större antal, chefen för fortifikationen

antagit, att dylika sjuka skulle kunna erhålla vård å stadens

sjukhus eller, om detta ej läte sig göra, uti för ändamålet förhyrda lokaler

i närheten af etablissementet; att hvad angår trängetablissementetvid

Herrevadskloster 2 sjukrum afsetts att inrättas i kasernbyggnaden

för att jemte lokalerna i det nuvarande sjuketablissementet vara disponibla

för erforderlig sjukvård; att det nuvarande sjukhuset å citadell!

i Landskrona under alla förhållanden kunde anses tillräckligt; att beträffande

alternativen II och III eller dem, i hvilka förutsattes att

skånska dragonregementets chefsexpedition och skolor skulle förläggas

till Ystad, borde tagas i betraktande, att den uppgifna kostnaden så till

vida blefve större, som för begagnande af dervarande exercisfält fortfarande

skulle erläggas nu utgående årsarrende 605 kr.; samt slutligen att då

för samtliga byggnader föreslagits sten och ej trä såsom byggnadsmaterial,

orsaken härtill vant den, att prisskifnaden befunnits så ringa,

att den genom användande af sistnämnda byggnadsmaterial uppkommande

obetydliga minskningen i byggnadskostnaden icke motvägde den

större eldfarlighet, den kortare varaktighet och den drygare underhållskostnad,

som vore förenad med byggnader af trä.

Då i detta chefens för fortifikationen yttrande, för hvilket hufvud
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

sakliga innehåll jag nu redogjort, förutsattes, att, derest skånska dragonregementets

chefsexpedition och skolor förlädes till Ystad, i det

blifvande etablissementet icke skulle anordnas sjukhus för svårare sjuke,

livilka antogos kunna vårdas antingen å stadens sjukkus eller i enskilda

dertill förhyrda lokaler, och chefen för fortifikationen dessutom uti

samma yttrande i förbigående erinrade, att såsom förläggningsplats för

etablissementet föreslagits ett område å den till exercisfält begagnade

så kallade Sanden utanför staden, men att denna plats så till vida

kunde anses mindre lämplig, som dels utrymmet å exercisfältet genom

dess användande till byggnadstomt något förminskades och dels byggnadsgrunden

derstädes icke vore fullgod, utan nödvändiggjorde något

fördyrad grundläggning under de större byggnaderne, anmodades genom

nådig remiss den 16 sistlidne december stadsfullmägtige i Ystad att

afgifva yttrande, huruvida de, under förutsättning af ifrågavarande skoletablissementets

förläggande till nämnda stad, voro villiga att till byggnadsplats

anskaffa annat lämpligt område än det föreslagna äfvensom

medgifva, att till vård å stadens sjukhus finge intagas sådana svårare

sjuke från dragonkommenderingen, som ej kunde i det blifvande militärretablissementet

intagas.

Innan svar härå hann aflåtas, tillkännagåfvo fullmägtige i sin den

14 december 1893 dagtecknade och den 20 i samma månad till landtförsvarsdepartementet

inkomna skrifvelse, att de, under den i skrifvelsen

den 7 november 1892 angifna förutsättning, beslutit erbjuda staten

ett bidrag af 300,000 kronor till etablissementets uppförande; och meddelade

de vidare i den till svar å remissen aflåtna skrifvelsen den 23

december 1893, att de dels vore villiga att till byggnadsplats för etablissementet

afgiftsfritt upplåta ett omedelbart invid den bebyggda delen

af staden och i närmaste grannskap till exercisfältet beläget område,

hvars afstående, enligt hvad de yttrade, skulle innebära en ej obetydlig

ytterligare uppoffring från stadens sida, och dels medgåfvo att å

stadens sjukhus finge intagas sådana såväl af epidemisk som annan

svårare sjukdom angripne sjuke från dragonkommenderingen, som oj

kunde å etablissementet vårdas.

Öfver sistnämnda båda erbjudanden bär jag ej ansett nödigt infordra

någon embetsmyndighet^ utlåtande.

Norrlands dragonregemente.

Tre eller noga räknadt fyra platser hafva ifrågakomma att såsom

förläggningsort för Norrlands dragonregemente användas, nemligen dels

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

städerna Sundsvall, Östersund och Umeå och dels Frösön, der för närvarande

finnes ett för den fordna Jemtlands hästjägarecorps’ två sqvadroner

afsedt etablissement.

Då Eders Kongl. Maj:t redan genom beslut den 10 sistlidne november

förklarat Sundsvalls stads då gjorda anbud om upplåtande af

mark in. m. till det blifvande etablissementet icke kunna till någon

Eders Kongl. Maj:ts åtgärd föranleda, lärer någon mera omfattande föredragning

af ärendet i denna del nu ej vala af nöden. För fullständighetens

skull tillåter jag mig emellertid att i korthet erinra om hvad

som beträffande nämnda anbud förekommit.

Sedan nemligen stadsfullmägtige i Sundsvall i skrifvelse den 19

september 1893 låtit tillkännagifva, att de, derest Norrlands dragonregementes

skolor förlädes till Sundsvall, vore villiga att till odlingsfält

åt skolorna kostnadsfritt upplåta viss angifven mark, som, enligt

hvad i skrifvelsen tillika meddelades, skulle hafva ett värde af 50,000

kronor, dock under vilkor dels att staten, derest kommenderingen upphörde,

antingen till staden erlade 50,000 kronor eller ock återlemnade

jorden i fråga, och dels att »skolorna» skulle vara skyldiga att vid behof

biträda stadens fasta brandcorps vid släckning af eldsvådor, behagade

Eders Kongl. Maj:t genom särskilda nådiga remisser den 23 september

och den 1 november 1893 anbefalla chefen för fortifikationen

och t. f. chefen för generalstaben att i ärendet inkomma med underdåniga

yttranden.

I de underdåniga utlåtanden, som nämnda chefer till åtlydnad af

berörda befallningar den 26 oktober och den 7 november 1893 afgåfvo,

hemstälde de båda, att ifrågavarande anbud icke måtte till någon Eders

Kongl. Maj:ts åtgärd föranleda.

De anförde dervid hufvudsakligen: chefen för fortifikationen, att, då

fullmägtige väl erbjudit sig att anskaffa mark till exercisfält för Norrlands

dragonregementes skolor men icke ens ifrågasatt att till staten

öfverlemna något område af den storlek, att hela regementet kunde dit

förläggas, staten blefve nödsakad att inköpa den derför erforderliga

mark, hvilken, att döma af det värde, som åsatts det i och för sig

otillräckliga till exercisfält afsedda området, måste blifva synnerligen

dyr; att, då dessutom omfattande arbeten voro nödiga att, till öfningsfält

aptera det erbjudna och angränsande områden, kostnaden för hela

regementets förläggande till Sundsvall skulle komma att vida öfverstiga

den, som skulle betingas af regementets förläggande till annan ort t. ex.

Östersund, samt slutligen att utvägen att förlägga skolorna till Sundsvall

men sommaröfningarnaoch depoten till det omkring 20 mil aflägsna Frösön

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

visserligen stode öppen, men att eu sådan anordning skulle dels försvåra

mobiliseringen och dels medföra högst betydligt ökade kostnader;

och t. f. chef en för generalstaben, att Sundsvalls stad vore belägen endast 25

kilometer från 6:te arméfördelningsområdets sydliga gräns, men deremot

rundt 500 kilometer, fågelvägen räknadt, från områdets nordliga gräns,

Norrbottens läns gränstrakter vid Torne eif; att sålunda af alla de kustorter,

som kunde ifrågasättas till förläggningsort för Norrlands dragonregemente,

Sundsvalls stad vore den, som läge mest aflägse från den

krigsskådeplats, för hvilken G:te arméfördelningen vore i första hand

afsedd; att Sundsvall i detta afseende jemväl stode efter Östersund, i

det att från Bräcke, utgångspunkten för stambanan till öfre Norrland,

vore ett afstånd af 125 kilometer till Sundsvall men endast 71 km. till

Östersund; att detta Sundsvalls aflägsna läge från den eventuella krigsskådeplatsen

i förevarande fall vore så mycket ofördelaktigare, som

frågan gälde förläggningen af fördelningens kavalleriregemente, hvilket

med afseende derå att arméfördelningsområdets gräns vore en landgräns

måste få uppgiften att så vidt möjligt skydda arméfördelningens

uppmarsch och fördenskull först borde inträffa på krigsskådeplatsen; att

då dertill komme, att den för trupptransporter inom Norrland disponibla

rullande jernvägsmaterielen antagligen skulle komma att vid mobilisering

blifva ganska knapp, så att måhända åtskilliga dygn komme alt

åtgå, innan regementet, derest det förlädes till Sundsvall, skulle kunna

stå samladt och operationsberedt på krigsskådeplatsen, förläggningen

till Sundsvall af regementet blefve än mera betänklig; att hela Vesternorrlands

län, med hänsigt till markens kuperade beskaffenhet, erbjöde

ytterst få lämpliga punkter för ett rytteriregementes öfningar och utbildning

i fredstid; att i hvarje fall den krigsskådeplats, Norrbottens

läns flacka kuststräckor, inom hvilken regementet antagligen komme

att operera, erbjöde helt olika naturliga förhållanden; att Vesternorrlands

län vidare af alla länen inom sjette arméfördelningsområdet vore

det minst hästrika och att det ej heller, med hänsigt såväl till beskaffenheten

af länets hufvudnäringar som till befolkningens lynne, lämpade

sig såsom rekryteringsområde för ett kavalleriregemente; att sålunda

staden Sundsvall icke ur någon af de rent militära synpunkter, hvilka

borde vara de bestämmande i frågan om förläggning af ett kavalleriregemente,

motsvarade de kraf, som på en sådan förläggningsort måste

uppställas; samt slutligen att, hvad anginge den af chefen för fortifikationen,

i anledning af Sundsvalls städs förevarande anbud, ifrågasatta

utväg att förlägga regementets skolor i Sundsvall men dess depot

och sommaröfningar till Kröson, t. f. chefen för generalstaben i allo

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 38.

delade de betänkligheter, som mot nämnda förslag af chefen för fortifikationen

uttalats. '', >

Som jag förut nämnt, behagade Eders Kongl. Maj:t besluta, i

enlighet med hvad chefen för fortifikationen och t. f. chefen för generalstaben

sålunda hemstält.

Sedermera har visserligen staden Sundsvall i en af stadsfullmägtige

derstädes den 30 sistlidne december aflåten skrifvelse förklarat,

att staden är villig att dels, om Norrlands dragonregementes skolor förläggas

till Sundsvall, till staten erlägga 125,000 kronor utöfver hvad de

förut erbjudit, och dels, derest regementet i sin helhet förlägges till Sundsvall,

derjemte efter statens val antingen till statens begagnande öfverlemna

ett område af 85 tunnland 15 kappland, deri inberäknadt det

först erbjudna fältet, eller ock till staten kontant erlägga 100,000

kronor.

De skäl mot förläggande till Sundsvall af Norrlands dragonregemente,

som af chefen för fortifikationen och t. f. chefen för generalstaben

gjorts gällande, hafva emellertid i och för sig synts mig så väl

grundade, att jag icke ansett mig böra infordra vederbörande myndigheters

yttrande jemväl öfver detta anbud, så mycket mindre, som, enligt

hvad chefen för fortifikationen i en afgifven embetspromemoria

meddelat mig, de undersökningar, han i anledning af det första anbudet

låtit anställa, gifvit vid handen, att det område, om hvilkets upplåtande

till kronan är fråga, till sin naturliga beskaffenhet är sådant, att en stor

del af det erbjudna kontanta bidraget skulle åtgå för att dels sätta det i

skick att till sitt ändamål användas och dels förvärfva ytterligare erforderlig

mark och att återstoden af bidraget mer än väl behöfdes för att

täcka den ökade byggnadskostnad, som förläggningen till Sundsvall af regementet,

jemförd med förläggningen i Östersund och Umeå, skulle medföra.

Alla tankar på att förlägga regementet till Sundsvall synas mig

alltså böra öfvergifvas; och anhåller jag derföre att nu få öfvergå till

hvad som beträffande de öfriga ifrågasatta förläggningsplatserna förekommit.

I särskilda skrivelser den 15 september och den 17 oktober 1893

hafva städerna Östersund och Umeå erbjudit sig att, derest Norrlands

dragonregemente till dem förlägges, till kronan öfverlemna, Östersund

antingen ett förut till byggnadsplats för Norrlands trängbataljons etablissement

erbjudet, till det under staden lagda hemmanet n:o 3 Odensala

hörande skogsskifte eller ock ett i skrifvelsen närmare angifvet

delvis inom staden beläget område, samt Umeå dels mark, afsedd till

byggnadsplats för etablissementet, dels en å denna mark belägen, år

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

1888 uppförd tvåvåningsbyggnad af trä och dels slutligen, under förutsättning

att till exercisfält toges i anspråk f. d. majorsbostället Hedlunda

n:o 4 i Ytterhiske by af Umeå landsförsamling, den mark, som

dessutom kan vara behöflig för att detta exercisfält må få en för ändamålet

tillräcklig utsträckning; och bär Umeå, med tillkännagifvande, att

staden förväntade sig medgifvande af Eders Kongl. Maj:t, att regementets

manskap eller någon del deraf finge biträda vid eldsläckning

inom staden och för duglighet dertill finge undergå erforderlig öfning,

tillika vid anbudets afgifvande hemstält, att, då de förbindelser staden

sålunda iklädde sig kunde anses representera ett värde af 110,000

kronor, staden måtte, derest dragonregementet framdeles af någon anledning

komme att förflyttas från Umeå utan att ersättas af någon deremot

svarande truppstyrka, förklaras berättigad att antingen utan lösen

återbekomma den mark, som för sagda regementes behof upplåtits,

eller ock derför undfå skälig ersättning.

Öfver dessa sålunda af städerna Östersund och Umeå gjorda anbud

har chefen för fortifikationen genom särskilda remisser den 9 och 25

oktober 1893 anmodats att inkomma med underdåniga yttranden, hvarjemte

t. f. chefen för generalstaben, med anledning af desamma, genom

remiss den 25 november samma år anbefallts att afgifva utlåtande beträffande

frågan, hvilkendera af städerna Östersund och Umeå ur militära

synpunkter kunde anses vara att föredraga såsom förläggningsort

för Norrlands dragonregemente.

I det yttrande, chefen för fortifikationen till följd deraf den 24

sistlidne november afgifvit, erinrar han till en början, att i det vid

1892 års urtima Riksdag framlagda förslag till förbättrad härordningvore

förutsatt, att Norrlands dragonregemente, som då antogs komma

att bestå af två indelta och tre värfvade sqvadroner, för sina skolor

skulle kunna begagna sig af det redan befintliga lägeretablissementet

å Kröson och att kostnaden för de kompletterings- och nybyggnadsarbeten,

som med anledning af tillkomsten af de tre nya värfvade

sqvadronerna blefvo af nöden, beräknats till 175,000 kronor. Med den

ändrade organisation, regementet vid nämnda riksdag erhållit, hade emellertid,

fortsätter chefen för fortifikationen, behofvet af utrymme för

vinterskolorna så ökats, att det icke syntes rådligt att på ett etalissement

af så dålig och delvis provisorisk beskaffenhet som det å Frösön

nedlägga så stor kostnad som den, hvarom nu blefve fråga. Dels skulle

det nemligen, enligt chefens för fortifikationen förmenande, ur rekryteringssynpunkt

möta synnerligen stora svårigheter att, i en provins

Bih. till Riks!. Prot. 1834. 1 Sami. 1 Afd. 22 Haft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

med så hårdt klimat som Jernband förlägga en skola för ett helt värfyadt

regemente på så långt afstånd från bebygd ort, som skulle blifva

fallet, derest Frösön bestämdes till förläggningsort, och dels vore tillgången

på vatten i de vid Frösö läger befintliga brunnarne vissa tider

under vintern och sommaren så knapp, att redan under nuvarande förhållanden,

då dock den derstädes förlagda styrkan vore mycket fåtalig,

vatten måste på åkdon forslas från Storsjön.

Då sålunda de arbeten, som kunde ifrågakomma att vid Frösöetablissementet

utföras, syntes chefen för fortifikationen böra, för kostnadernas

inskränkning till det minsta möjliga, afse endast etablissementets

försättande i sådant skick, att det kunde användas för regementets

sommaröfningar, förklarar lian sig, vid ifrågavarande remissers besvarande,

hafva utgått från det antagande, att, derest. Östersund utses

till regementets förläggningsort, i staden skulle uppföras för vinterskolorna

erforderliga byggnader, så att Frösölägret komme till användande

endast under sommaröfningarna, och att, om beslut fattas om

regementets förläggande till Umeå, derstädes skulle, i anseende till

omöjligheten att då använda det aflägsna Frösöetablissementet ens till

sommaröfningar, dels beredas för regementet i dess helhet erforderligt

exercisfält och dels uppföras samtliga de byggnader, som för så väl

sommar- som vinteröfningarna voro af nöden.

Under dessa förutsättningar hafva nu, med hänsigt jemväl till de

från så väl Östersund som Umeå infordrade uppgifterna rörande det i

de olika orterna gängse priset för arbeten af ifrågavarande beskaffenhet,

uppgjorts olika approximativa beräkningar, dervid, enligt hvad chefen

för fortifikationen tillika anmäler, följande antaganden i öfrigt lagts

till grund, nemligen

a«, hvad Umeå angår, den för närvarande af landshöfdingen bebodda,

staten tillhöriga byggnad derstädes skulle kostnadsfritt få af

regementet öfvertagas för att jemte några å den af Umeå stad erbjudna

kaserntomten belägna byggnader för etablissementet. användas;

att i Östersund ej skulle uppföras något exercishus, då dragonregementet

förmenas kunna begagna sig af den för Norrlands artilleriregemente

uppförda, omedelbart intill dragonregementets byggnadsplats belägna,

för motsvarande ändamål afsedda byggnad;

att etablissementet å Frösön skulle, oberäknad! diverse inredningsarbeten,

förses med följande nya byggnader, nemligen en barack, en

sjukhusbyggnad, ett kokhus, ett proviantmagasin, en byggnad för underofficersmessen,

förrådsförvaltaren och vaktmästaren, 2 sommarstallar,

hvartdera för 100 hästar samt 2 mindre uthus;

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

att såväl i Umeå som Östersund kasernen skulle uppföras af sten

och beräknas för 142 man med möjlighet att dessutom belägga dagrummen

med 28 man, men deremot ridhuset af trä med 4 volter;

att i Östersund snille komma att uppföras kasern, tillika innehållande

expeditionslokaler och befälsbostäder, ridhus, vinterstall för 151

hästar, skosmedja, sjukstall och några mindre uthus, samt i Umeå dessutom

exercishus, tillika afsedt till matsal under sotiimaröfningarna,

barack för 3 sqvadroner, kokhus för sommarbehof, sommarstall för 355

hästar, vagnbod och några mindre uthus; samt slutligen

att kasernen i Umeå skulle göras något mindre än motsvarande

byggnad i Östersund, då kanslilokal och några boställslägenheter förutsättas

kunna inrymmas i landshöfdingens nuvarande bostad.

Beräkningarna hafva gifvit till resultat, att anordnandet af regementets

förläggning i Östersund med Frösön som sommaröfningsort

skulle medföra en kostnad af 496,000 kronor, under det att motsvarande

kostnad, med Umeå som förläggningsort för regementets så väl

vinter- som sommaröfningar, skulle uppgå till 500,000 kronor, i dessa

summor dock ej inbegripne utgifterna för respektive exercisfälts iordningsställande,

som i båda orterna beräknats uppgå till högst 15,000

kronor.

I detta fall liksom då frågan om de skånska truppernas förläggning

var , på tal har emellertid chefen för fortifikationen ansett sig ej

böra betrakta de olika förläggningsförslagen uteslutande ur ekonomisk

synpunkt, utan anstält en jemförelse dem emellan äfven i andra hänseenden;

och har lian dervid kommit till följande resultat, att hvad angår

truppens utbildning Umeå måste anses hafva företrädet, då hela

regementets exercisfält derstädes korame att ligga omedelbart invid regementets

skoletablissement, såsom följd hvaraf skolorna, så ofta klimatiska

förhållanden sådant medgåfve, kunde komma att begagna sig deraf,

under det att i Östersund afståndet emellan skoletablissementet och

regementets egentliga exercisfält komme att uppgå till 1 mil och anordnandet

af ett särskild! exercisfält för skolorna utaf tillfredsställande

beskaffenhet skulle medföra betydliga svårigheter; att vidare trakten omkring

Umeå och särskild t de så kallade Ilcdlandon väl lämpade sig för terrängridning

i olika slags mark, liksom en mängd vägar i olika riktningar

der förefunuos, under det att Frösön och trakten närmast kring Östersund

deremot lemnade kavalleri föga tillfälle till öfningar i olika terräng,

hvarförutom vägarne derstädes, i brist på lämpliga fyllnadsämnen, synnerligen

höst och vår voro mycket dåliga, så att sålunda förhållandena i fråga

om denna för truppens utbildning mycket vigtiga omständighet jemväl

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 38.

skull eställa sig gynnsammare i Umeå; att å andra sidan, beträffande möjligheten

för samöfning med olika vapen Östersund, i hvilken stad ett artilleriregemente

är förlagdt och som i sin närhet har ett infanteriregemente,

vore att föredraga ; att med hänsigt till sistnämnda omständighet

rekryteringen i Umeå antagligen komme att försiggå lättare än i Östersund;

att remonteringen visserligen, åtminstone till en början, lättare

torde kunna upprätthållas i Östersund än i Umeå men att emellertid

hästafveln i Vesterbotiens län lätt kunde uppdrifvas, om ett kavalleriregemente

förlädes dit; att mobiliseringen med all säkerhet lättare kunde utföras

i Umeå än i Östersund, då vid mobiliseringstillfälle jernvägen till

sistnämnda stad komme att i hög grad tagas i anspråk för Norrlands artilleriregementes

räkning, hvartill komme, att om arméfördelningen skulle

göra front mot norr eller kusten, kavalleriregementet, om det förlädes till

Umeå, befunne sig ett afsevärdt stycke på väg i den rätta rigtningen; att,

då Umeå är beläget vid kusten och inom kort torde komma i jernvägsförbindelse

med stambanan, kostnaden för proviantering och fourragering,

hvilken vid de till Östersund och Umeå närbelägna mötesplatserna Frösön

och Gumboda en tid ej obetydligt vexlat, så att den än stält sig

dyrare vid det förstnämnda och än vid det sistnämnda stället, antagligen

för framtiden komme att blifva mindre i Umeå; att utsigterna, i

afseende å möjligheten att utackordera hästarne eller anordna depotsfallar,

torde ställa sig något ljusare vid förläggning af regementet i Östersund,

då antagligen förutvarande rotehållare i Jemtland skulle visa sig

benägna att mottaga hästar till utfodring emellan mötena och å Frösön

funnes något stallutrymme, som äfven vintertiden kunde tillgodogöras, men

att emellertid denna angelägenhet måhända lätt nog skulle’låta ordna

sig jemväl i Vesterbottens län; samt slutligen att, då Umeå stad saknar

vattenledning, särskilda anordningar för det dit förlagda etablissementets

förseende med vatten måste vidtagas, men att emellertid utgiften derför

vore inräknad i den för Umeåetablissementet uppgifna kostnadssumma.

Hvad tillförordnade chefen för generalstaben angår, förklarar han

sig uti sitt ofvanberörda betänkande obetingadt gifva företräde åt Umeå.

Han framhåller dervid i främsta rummet, under åberopande af hvad

han yttrat i sitt förut afgifna utlåtande rörande regementets förläggning

till Sundsvall, staden Östersunds relativa aflägsenhet från regementets

sannolika operationsfält. Afståndet från Boden till Vännäs vore, yttrar

han, 288-kilometer, hvadan, om dertill lades de 25 kilometer, som utgjorde

afståndet per jernväg emellan Umeå och sistnämnda ort, regementet,

förlagdt till Umeå, komme att hafva endast 313 kilometer till

Boden, under det att från Östersund till samma ort är 710 kilometer.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kongl. Majds Nåd. Proposition N''-o 38.

Förlädes sålunda regementet till Östersund, blefve dess eventuella uppmarsch

till krigsskådeplatsen försenad med i bästa fall 19 timmar men

sannolikt med rundt 2 hela dygn, då, till följd af den vid mobilisering

jemförelsevis obetydliga tillgången på rullande materiel vid den norrländska

stambanan, samma bantåg antagligen finge tagas i anspråk för

två olika sqvadroners transport.

Mobiliseringsförhållandena skulle vidare ställa sig ogynnsammare i

Östersund, då jernvägslinierna i närheten af nämnda stad skulle komma

att anlitas för så väl dragonregementets som Jemtlands fältjägareregementes

och Norrlands artilleriregementes transport, men motsvarande

kommunikationsvägar vid Umeå för endast två truppförband, Vesterbottens

regemente och Norrlands dragonregemente. Dessutom vore det

ej transporten af personal, utan framforslandet af de s. k. iitskrifna

hästarne och fordonen, som vid mobilisering vållade de största svårigheterna

och, med fästadt afseende härå, blefve förhållandena i Östersund

ännu ogynsammare. Jemtlands fältjägareregementes och Norrlands artilleriregementes

behof af hästar vid mobilisering uppginge nemligen till rundt

1,200 stycken eller ett antal så stort, att för dess fyllande Jemtlands läns

tillgång på hästar ej försloge. Sådana måste alltså, till ökande af anspråken

på östersundsjernvägarnas transportförmåga, hemtas jemväl från

angränsande län. Komme så dertill dragonregementets behof af hästar,

som uppginge till 260, insåges lätt, att, derest regementet förlädes till

Östersund, dervarande jernvägars transportförmåga skulle öfver höfvantagas

i anspråk till men för mobiliseringens snabba genomförande. Med

regementets förläggning till Umeå komme dessa förhållanden att gestalta

sig helt annorlunda. Regementets behof af hästar skulle i sådant fall

kunna fyllas från de närmast till Umeå gränsande socknarna och någon

jernvägstransport beliöfde ej alls ifrågakomma.

Vesterbottens läns kustland hade dessutom ett topografiskt skaplynne,

som obetydligt skilde sig från skaplynnet hos den norra krigsskådeplatsefi,

under det att Östersunds närmare och fjärmare omgifningar

utgjorde ett bergland, hvars topografiska förhållanden knappast i

något afseende vore lika med dem å norra krigsskådeplatsen, allt omständigheter,

som för regementets utbildning till den uppgift, detsamma

i krig efter afl sannolikhet skulle komma att erhålla, vore af mycken

vigt. Och slutligen kunde, hvad som vore af den allra största betydelse,

Östersund i fråga om utsigterna för rekryteringen i ingen män mäta

sig med Umeå. Sistnämnda omständighet anser t. f. chefen för generalstaben

till och med vara för frågan afgörande, i det han förmäler sig

finna förläggningen af regementet till Umeå vara enda möjligheten att

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

i någon mån håfva de betänkligheter, som, då förslaget till den förbättrade

härordningen af honom afgafs, reste sig mot ett förordande

från hans sida af den sedermera beslutade vakanssättningen af Jemtlands

hästjägarecorps’ två indelta sqvadroner och dessas ombildning till

värfvade. Han åberopar i detta afseende det af honom, vid nämnda

förslags afgifvande, påpekade förhållandet, att Jemtlands län under åren

1888—1891 bidragit till rekryteringen af arméns stammanskapsstyrka

med 0,825 per mille af sin folkmängd, under det att motsvarande siffra

för Vesterbottens län utgjorde 0,225, samt framhåller att, då dels det

län, hvarinom ett värfvadt regemente erhåller sitt etablissement, af helt

naturliga skäl också blifver dess egentliga rekryteringsområde, dels förläggningen

af stamtrupp till län, inom hvilka sådan förut ej varit till

finnandes, enligt hvad erfarenheten gifvit vid handen är af beskaffenhet

att nästan omedelbart uppdrifva rekryteringssiffran för detsamma, och

dels slutligen inga utsigter förefinnas, att rekryteringssiffran för Jemtlands

län, som redan förut öfverstigit riksmedeltalet, skall kunna nämnvärdt

ökas, det synes honom våra oundgängligt nödvändigt, så framt

det numera till Östersund förlagda nybildade artilleriregementet skall,

såsom ur alla militära synpunkter är önskligt, kunna påräkna Jemtlands

liin såsom sitt egentliga rekryteringsområde, att Norrlands dragonregemente

icke samtidigt förblifver inom samma län, utan får sig anvisadt

annat rekryteringsområde, hvartill just Vesterbottens län med sin låga

rekryteringssiffra vore i synnerligen hög grad egnadt.

Till alla dessa skäl, som enligt t. f. chefens för generalstaben åsigt,

ur rent militära synpunkter måste göras gällande för regementets förläggande

till Umeå, komme dessutom, fortsätter han, ett, som väl ej

kunde anses vara af uteslutande militär art, men som dock ej vore

utan vigt, det nemligen, att de klimatiska förhållandena äro bättre i

Umeå än i Östersund. Sistnämnda stad med sitt 300 meter öfver hafvet

höga läge och sitt omedelbara grannskap till fjällen i Jemtlands läns

vestra del vore i detta afseende mycket sämre lottadt än*Umeå, som

väl vore beläget ungefär 2/3 breddgrad längre mot norr men deremot endast

några få meter öfver hafsytan och på långt afstånd från Lappmarksfjellen;

och en vinterköld till så omättligt låga grader och för så lång tid i följd

som i Östersund vore också en sällsynthet i Umeå, hvilket naturligtvis

ej kunde vara utan betydelse för fred söfnin garn as behöriga skötande.

Emellertid förmäler t. f. chefen för generalstaben sig icke vilja

bestrida, att Östersund har företräde framför Umeå uti de omständigheterna

att dels regementet, vid förläggning till nämnda stad, skulle

komma i tillfälle att erhålla samövning jemväl med artilleri, dels till
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

gången på hästar för närvarande är proportionsvis något större i Jemtlands

än i Vesterbottens län och dels förstnämnda län sedan århundraden

tillbaka uppsatt den rytteriafdelning, ur hvilken regementet i fråga

skall bildas. Han tillmäter dock dessa omständigheter ingen nämnvärd

betydelse vid sidan af de obestridliga företräden, Umeå, efter hans

åsigt, i alla öfriga afseenden besitter. Hvad Jemtlands relativa rikedom

på hästar beträffar, borde dessutom, yttrar han, tagas i betraktande,

att just ett kavalleriregementes förläggande till en provins vore

egnadt att uppdrifva hästafveln inom densamma och att, om detta icke

i högre grad visat sig vara fallet inom Jemtland, sådant, efter hans

förmenande, berott derpå att det derstädes förlagda truppförbandet varit

ett indelt, med hvars organisation ej varit förenad möjligheten att från

de delar af landet, der hästafveln stode högre, införa lämpliga remonter.

Numera, sedan staten öfvertagit remonteringen för regementet, komme

detta att ändra sig, och all sannolikhet syntes honom tala för, att hästafveln

inom Vesterbottens län, hvars landtbefolkning redan nu sysselsätter

sig med hästuppfödning till afsalu, lika väl som inom Jemtlands

län skall kunna bringas derhän, att regementet må kunna uteslutande

från detsamma förse sig med nödiga remonter. Att slutligen Norrlands

enda kavalleritrupp hitintills varit förlagd i Jemtland och att derigenom

inom länet skapats vissa rytteritraditioner, vore visserligen en sanning,

men ännu så sent som 1830 hade dock truppen bestått af endast en

sqvadron, hvars officerare voro inrangerade i fältjägareregementets officerscorps

och som stått under chefens för nämnde regemente befäl;''

och i hvarje fall syntes det t. f. chefen för generalstaben föga lämpligt

att under nuvarande förhållanden, då det gälde att till ett värfvadt

regemente ombilda den fordna indelta Jemtlandscorpsen, låta hänsynen

till dessa traditioners bevarande spela den roll, att man derför afstodé

att till förläggningsplats för regementet välja en ort, som fullt motsvarade

de kraf, livilka ur öfriga militära synpunkter kunde ställas på

en sådan ort.

Innan jag lemnar frågan om lämpligaste förläggningsorten för

Norrlands dragonregemente, vill jag nämna, att inspektören för kavalleriet,

som redan sistlidne sommar anmodats att yttra sig huruvida staden

Umeå egnade sig att till detta ändamål användas, i sitt med anledning

deraf afgifna, handlingarna bilagda yttrande förklarat sig icke

hafva något annat att i berörda afseende mot staden erinra, än att dels

det föreslagna exercisfältet måhända vore väl trångt och dels den ifrågasatta

platsen för skjutbanan ej medgåfve, att banan erhölle eu fullt

tillfredsställande rigtniug.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

Dessutom har jag att redogöra för ytterligare två i ärendet inkomna

skrifvelser, nemligen en från stadsfullmägtige i Umeå och en från domänstyrelsen.

Hvad förstnämnda skrifvelse angår, förklarade nemligen chefen för

fortifikationen i sitt ofvannämnda yttrande sig finna nödigt att, derest Eders

Kongl. Magt skulle vilja antaga Umeå som förläggningsort, visshet erhölles

att staden vore sinnad dels till kronan kostnadsfritt öfverlemna

de å de erbjudna tomterna belägna, för befälets inqvartering afsedda

åbyggnaderna, dels, då sådant af kronan påfordrades, till kaserntomten

framdraga stadens afloppsledning, dels medgifva, att i stadens gator

finge af kronan nedläggas vattenledningsrör från elfven till etablissementet

och dels slutligen för kronan utverka rättighet att å länslasarettets

tomt uppföra ett pumphus för etablissementets vattenledning;

och anbefaldes, med anledning deraf, genom nådig remiss den 6 sistlidne

december Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Vesterbottens

län att från stadsfullmägtige i Umeå infordra yttrande, huruvida de,

under förutsättning att regementet förlädes dit, voro benägna åtaga sig

jemväl nämnda förpligtelser.

I sin ifrågavarande den 29 december 1893 såsom svar härå aflåtna

skrifvelse förklarade fullmägtige sig obetingadt medgifva hvad chefen

för fortifikationen ifrågasatt beträffande skyldighet för staden att till

kaserntomten framdraga stadens afloppsledning samt rättighet för kronan

att i stadens gator nedlägga vattenledningsrör, hvarjemte de förbundo

sig att till kronan öfverlemna alla de byggnader å de erbjudna tomterna,

som tillhörde tomternas nuvarande egare.

Hvad åter angår frågan om rättighet för kronan att å länslasarettets

tomt uppföra ett pumphus, tillkännagåfvo de, att nämnda tomt tillhörde

Vesterbottens län, men öfverlemnade på samma gång en skrifvelse från

basarettsdirektionen, deri den förklarade sig vilja hos landstinget göra

framställning i frågan och jemväl, derest vattenledningen anlades vid

och utefter lasarettstomtens vestra gräns, förorda densamma.

Dessutom tillförbundo fullmägtige sig, i anledning af anmärkningarna

i ofvannämnda vid remissen fogade skrifvelse från inspektören

för kavalleriet, att under vissa förutsättningar, för livilka redogörelse

nu ej synes mig af nöden, dels föranstalta derom att det område, som

ansåges erforderligt för det ursprungligen tilltänkta exercisfältets utvidgning,

blefve till kronans disposition upplåtet och dels medverka dertill,

att den blifvande skjutbanan för regementet finge en för sitt ändamål

lämplig rigtning.

Den underdåniga, den 26 sistlidne januari dagtecknade skrifvelsen

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

från domänstyrelsen, är föranledd af framställningen, att till exercisfält

för regementet skulle användas vissa delar af indragna majorsbostället

2Ve4-dels mantal Ytterliiske eller Hedlunda n:o 4 i Umeå landtförsamling,

och utgör svar å ett af mig den 25 i samma månad till styrelsen

aflåtet embetsbref, deri jag anmodat styrelsen att till Eders Kongl.

Maj:t inkomma med yttrande, huruvida den hade något att mot nämnda

framställning erinra.

Styrelsen upplyser deri, att bostället är bevillningstaxeradt till

10,500 kronor, att det för närvarande är utarrenderadt för en tid af

fem år från den 14 mars 1894 mot ett årligt arrende af 250 kronor,

att till bostället hörer en sammanlagd areal af 158 tunnland 31 kappland,

fördelade i två skiften: inegoskiftet, om hvars upplåtande till

exercisfält nu är fråga och som innehåller 67 tunnland 31V2 kappland,

deraf 12 tunnland 4l72 kappland åker samt återstoden äng eller nybruk

och uppodlingar, och skogsskiftet, som omfattar 90 tunnland 31''/2 kappland,

samt slutligen att, enligt nuvarande utstakning, den tilltänkta jernvägen

emellan Umeå och Vännäs är afsedd att framdragas tvärs öfver

boställets inegoskifte.

Hvad angår frågan om upplåtelse af inegoskiftet till exercisfält

förmäler sig styrelsen, lika med Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i länet, som vid öfverlemnande af stadsfullmägtiges i Umeå förstnämnda

underdåniga skrifvelse yttrat sig i ämnet, så mycket mindre

hafva något att deremot erinra, som den del af bostället, som afses

att på sådant sätt användas, icke är behöflig för något af de statsintressen,

styrelsen har att bevaka; och tillkännagifver styrelsen i sammanhang

dermed, att den framdeles, sedan sig visat om inegoskiftet

kommer att för regementet tagas i anspråk, skall hos Eders Kongl.

Maj:t göra framställning i frågan om lämpligaste sättet att för framtiden

disponera det bostället tillhörande skogsskifte.

Andra Svea artilleriregemente.

Som förläggningsplats för Andra Svea artilleriregemente ifrågasattes,

såsom Eders Kongl. Maj: t täcktes erinra sig, vid 1892 års urtima riksdag

städerna Upsala och Gefie; och hafva dessa båda samhällen också

erbjudit sig att, under förutsättning att regementet förlägges till det

ena eller andra af dem, medverka till uppförande af det derför erforliga

kasernetablissement.

Upsala städs första anbud i frågan innefattas i underdåniga skrifBih.

till Piksd. Prut. 1834. 1 Sami. 1 Afd. 22 Haft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

velsen den 27 januari 1893, deri stadsfullmägtige, under förutsättning

af regementets förläggande till nämnda stad, å stadens vägnar förbinda

sig att dels af stadens mark till kronan kostnadsfritt upplåta de jordområden,

som med anledning af det blifvande etablissementets tilltänkta

förläggning å en angifven plats invid Upsala centralfängelse för detsamma

erfordrades utöfver för ändamålet tillgänglig kronan tillhörig

mark och dels till kasernetablissementet anslå ett bidrag i penningar

till belopp af 150,000 kronor, deraf 50,000 kronor skulle erläggas det

år etablissementets uppförande påbörjades och 50,000 kronor under hvardera

af de två derefter följande åren,

Staden Gefles första anbud i frågan åter innehålles i underdåniga

skrifvelsen den 27 maj 1893, enligt hvilken stadsfullmägtige i nämnda

stad, under vilkor att Andra Svea artilleriregemente med en styrka af

befäl och manskap samt med den organisation i öfrigt, som enligt Eders

Kongl. Maj:ts proposition blifvit vid 1892 års urtima riksdag bestämd, till

Gefle förlägges och beslut derom meddelas före 1894 års utgång samt

under förutsättning, att ett å en bifogad karta närmare angifvet område

inom södra villaqvarteret, godkännes såsom plats för artillerietablissementet,

förbinda sig

att kostnadsfritt för ändamålet upplåta nämnda område och förty

inköpa vretarne å Sörby n:is 44 och 45 för att tillsammans med stadens

egande vret n:o 47, med afdrag dock af hvad som enligt berörda karta

åtgår till reglering och utläggning till behörig bredd af Nygatan och

andra utefter tomtens gränser löpande vägar, öfverlemnas till Eders

Kongl. Maj:t och kronan att egas och besittas, så länge de till ofvannämnda

ändamål brukas och begagnas;

att, såsom bidrag för uppförande derstädes af nytt etablissement

för Andra Svea artilleriregemente, af stadens medel anvisa ett kontant

belopp af 300,000 kronor;

att, när sådant erfordras, låta på stadens bekostnad till etablissementets

tomtgräns framdraga gas- och vattenledning, samt derifrån

anlägga afloppsledning; samt

att hos Eders Kongl. *Maj:t göra underdånig framställning om nödiga

ändringar i vissa delar af den faststälda planen för södra Villastaden.

I anledning af dessa sålunda utaf städerna Upsala och Gefle gjorda

anbud hafva utlåtanden infordrats dels af generalfälttygmästaren och

chefen för artilleriet samt chefen för fortifikationen, och dels — sedan af

dem, på sätt jag längre fram kommer att nämna, såsom tomt- och

exercisplats för regementet, derest detsamma förlädes till Upsala, föreslagits

ett kronan tillhörigt, i närheten af dervarande centralhospital

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

beläget område, som delvis disponeras af domänstyrelsen och fångvårdsstyrelsen,

men farhåga emellertid uttalats, att, med ctablissementcts förläggning

till nämnda plats, regementets öfningar, som i sådant fall

skulle försiggå å ett fält framför etablissementet, kunde störande inverka

på vården af de i hospitalet intagna sjuke — från medicinalstyrelsen samt

domän- och fångvårdsstyrelserna.

I sitt med anledning deraf den 11 september 1893 afgifna utlåtande

lemna chefen för artilleriet och chefen för fortifikationen till en

början en närmare redogörelse för läget och beskaffenheten af de föreslagna

tomt- och exercisplatserna i de båda städerna.

Hvad angår Upsala hade stadsfullmägtige föreslagit, att kasernetablissementet

skulle uppföras på åkerskiftena mellan Upsala cellfängelse

och den så kallade grindstugan på vestra sidan om landsvägen

mellan staden och Flottsund, äfvensom ifrågasatt, dels att Uplands regementes

nuvarande exercisfält, den så kallade Polacksbacken, hvilket,

sedan detsamma på föreslaget sätt blifvit utvidgadt, komme att innefatta

ett område af 77 bär, skulle begagnas äfven af artilleriregementet, och

dels att för uteslutande begagnande af sistnämnda regemente skulle,

strax vester om stora landsvägen och omedelbart intill kaserntomten

anordnas ett mindre exercisfält med en areal af omkring 25 har.

Enligt de båda chefernas åsigt vore emellertid de platser å det för

kasernetablissement föreslagna område, hvilka kunde ifrågasättas till

byggnadstomter, härtill mindre lämpliga, en sydlig i närheten af grindstugan,

emedan den läge långt från staden, och en längre norrut belägen,

emedan marken bär läge lägre än vägen och byggnadsgrunden

vore dålig.

Deremot förklara de, att en mycket fördelaktig byggnadstomt finnes

öster om stora landsvägen till Flottsund å den till utvidgning af Uplands

regementes mötesplats enligt nådiga brefvet den 27 maj 1892 upplåtna

så kallade Ruddamsvreten. Denna tomt hade ett smult och högt läge

å en grusås, som crbjöde mycket god byggnadsgrund, och dess afstånd

från stadens centrum vore icke mer än 1,5 kilometer; och hade chefen

för Uplands regemente på gjord framställning förmält sig icke hafva

något att erinra mot artillerietablissementets uppförande å nämnda vret.

Någon nödvändighet för artilleriet att till sin exercis begagna

Polackbacken, hvilket chefen för Uplands regemente med hänsigt till

nämnda exercisfälts delvis sandiga beskaffenhet förmält sig anse i viss

mån betänkligt, förelåge ej heller, naturligtvis om man undantoge de

mera sällan förekommande fall, då artilleriet skulle öfva samexercis

med infanteriet. Då nemligen vestorut från det föreslagna tomtområdet

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

voro belägna dela omkring 20 bär kronojord och dels 30 har stadsjord,

hvilken senare, enligt hvad som för de båda cheferna uppgifvits,

staden vore villig att till artilleriet kostnadsfritt afstå, mötte

intet hinder att utan mera betydliga kostnader anskaffa ett exercisfält,

som till så väl längd som bredd vore mer än tillräckligt för att möjliggöra

manöver med tre batterier, den största styrka, som under nuvarande

förhållanden kunde antagas komma att exercera på en gång.

Hvad Gefle åter anginge, hade, såsom de båda cheferna yttra, den

af stadsfullmägtige föreslagna kaserntomten, belägen omedelbart invid

och vester om staden på södra sidan om Gefleån, ett sundt och vackert

läge, men grunden erbjöde icke tillräcklig bärighet för kasernbyggnader,

utan måste för sådant ändamål med stora kostnader förstärkas.

Vidare kunde ett exercisfält af 40 å 50 härs areal visserligen erhållas

å den i närheten af den föreslagna kaserntomten belägna kronodomänen

Walls egor. De delar af denna egendoms öppna jord, som

kunde ifrågasättas att användas till exercisfält, läge emellertid ej i ett

sammanhang, utan skiljdes åt genom ett stenbundet bälte, hvilket väl

utan allt för stor kostnad kunde göras trafikabelt, ehuru fältet i alla

händelser dock komme att erhålla en för manöver med anspända batterier

ganska olämplig form. Bredden å omkring halfva fältet blefve

nemligen alldeles otillräcklig, och någon ökning af detsamma kunde,

till följd af den bredvidliggande markens stenbundenhet, icke utan högst

betydlig kostnad åvägabringas. Ett exercisfält af erforderlig areal och

med lämpligare proportioner mellan längd och bredd skulle deremot

möjligen kunna erhållas på en till ofvannämnda kronodomän hörande

med barrskog beväxt sandmo, men marken derstädes vore, enligt uppgift,

af så lös beskaffenhet, att den mindre väl egnade sig till exercisfält

för ett beridet vapen.

Sedan de båda cheferna sålunda redogjort för läget och beskaffenheten

af de områden, som i de olika städerna kunna ifrågakomma att

användas till byggnadstomter och exercisfält, öfvergå de till en jemförelse

dem emellan i fråga om de fordringar i öfrigt, som måste ställas

å en ort, derest densamma skall kunna anses lämplig till förläggningsplats

för ett fältartilleriregemente.

Beträffande dervid först den vigtigaste af fältartilleriets utbildningsgrenar,

nemligen skjutöfning ärna, förmäla de sig anse de föreslagna förläggningsorterna

likstälda, då det nemligen ej kan antagas, att Andra

Svea artilleriregemente, vare sig'' det blifver förlagdt till Upsala eller

Gefle, kommer att begagna sig af något annat skjutfält än Marma. Afståndet

till denna skjutplats vore visserligen, yttra de, två dagsmarscher

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

från Upsala ‘och endast en från Gefle, men som marschöfningar vore

att anse som fältartilleriets vigtigaste öfningar näst skjutningarna, borde

åt det större afståndet mellan Upsala och Marma ej tillmätas någon

betydelse, allra helst som Marma skjutfält allt framgent vore afsedt att

begagnas äfven af Första Svea artilleriregemente, som vore förlagdt i

Stockholm, hvarifrån afståndet till Marma vore två dagsmarscher längre

än från Upsala till Marma.

Hvad åter angår utbildningen i exercis, förklara de, att enligt deras

åsigt af den ofvan lemnade redogörelsen för de föreslagna olika exercisfälten

i Upsala och Gefle framgår, att förstnämnda stad i nämnda

afseende har vida gynsammare betingelser än Gefle.

För de för fältartilleriet så vigtiga öfningarna i utväljande och besättande

af ställningar vore vidare, fortsätta de, trakten kring Upsala

ovanligt gynsam, emedan derstädes förekomme ett stort antal kala höjder

med fri utsigt öfver den vidsträckta slätten; hvarförutom man äfven

från den föreslagna kaserntomten hade en mycket vidsträckt utsigt,

hvilket i hög grad underlättade riktöfningarnas utförande på stora

afstånd. För artilleriofjicer ar nes taktiska utbildning finge äfvenledes trakten

omkring Upsala anses som synnerligen förmånlig; och slutligen

kunde i Upsala, i motsats mot hvad som blefve fallet, derest regementet

förlädes till Gefle, tillfälle till samöfning med infanteri erbjudas

regementet. Den i sistnämnda stad förlagda infanteriskola vore nemligen

icke att räkna, då den under exercistiden upplöstes.

Regementets utbildning i sin helhet skulle sålunda, enligt de båda

chefernas åsigt, försiggå under gynsammare förhållanden, derest regementet

förlädes till Upsala, än om Gefle bestämdes till förläggningsort.

Flvad angår rekryterings- och hästlegningsförhållandena på de olika

orterna förmäla de båda cheferna sig ej hafva skäl att antaga det någon

nämnvärd skillnad dem emellan skulle komma att visa sig.

Bedömdes frågan vidare ur ekonomisk synpunkt, hade man, såsom

de båda cheferna påpeka, att taga hänsyn såväl till kostnaden för etablissementets

anläggning och underhåll som ock till den årliga kostnaden

för truppens underhåll. För utrönande af den förra hade uppgifter om

material- och arbetspriser infordrats från de respektive städerna, och

framginge af dessa, att priserna i Gefle öfverstego de i Upsala med

10 å 15 procent, så att, enligt de kostnadsberäkningar, som på nämnda

prisuppgifter grundats, byggnadskostnaden för hela etablisscmentet,

undergrunderna oberäknade, blefve cirka 100,000 kronor högro i Gefle

än i Upsala. För bedömande af kostnaden för undergrunderna åter

både undersökningar å båda platserna utförts och en härför kompetent

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kong!. Maj.is Nåd. Proposition N:o 38.

person särskildt skickats till Gefle för att uppgöra förslag, huru dessa

grunder derstädes borde utföras. De med anledning häraf uppgjorda

kostnadsberäkningarna utvisade, att för hela etablissementet undergrunderna

i Gefle blefve cirka 110,000 kronor dyrare än i Upsala. I sin

helhet skulle således etablissementet i Gefle blifva cirka 210,000 kronor

dyrare än i Upsala, hvadan och ehuru det af Gefle för etablissementets

uppförande erbjudna bidrag med 150,000 kronor öfverstege det tillskott

Upsala i enahanda afseende förklarat sig villig lemna, det blefve

ekonomiskt fördelaktigare att bygga etablissementet i sistnämnda stad,

och vore uppenbart, att äfven den årliga underhållskostnaden för byggnaderna

under sådana förhållanden blefve lägre i Upsala än i Gefle.

I fråga vidare om den årliga kostnaden för truppens underhåll

hade uppgift erhållits från arméförvaltningens intendentsdepartement

rörande portionspriset för Uplands regemente å Polacksbacken och för

Helsinge regemente å Mohed, som vore den närmast intill Gefle belägna

mötesplats; och visade dessa uppgifter, att portionspriset å Polacksbacken

under åren 1891, 1892 och 1893 varit respektive 50,70,

53,30 och 44,70 öre, under det att motsvarande pris å Mohed för

samma år varit respektive 61, 60,70 och 46,50 öre, så att, äfven om

prisskilnaden till en del måste tillskrifvas den längre transporten till

Mohed, det dock vore påtagligt, att lifsmedlen i Gefle vore icke obetydligt

dyrare än i Upsala.

Hvad slutligen beträffar frågan om de begge städernas ömsesidiga

företräden med hänsigt till eu eventuell mobilisering af regementet, fästa

de båda cheferna uppmärksamheten derpå, att mobiliseringen af våra

nuvarande fältartilleriregementen med anledning af deras synnerligen

svaga fredskadrer af såväl manskap som framförallt af hästar måste

komma att kräfva jemförelsevis lång tid och att det vid sådant förhållande

synes vara förenadt med en viss risk att förlägga ett dylikt regemente

i en stad, belägen vid öppna kusten; och förmäla de sig anse

olägenheten af detta exponerade läge fullt ut uppväga de fördelar, som

Gefle ur mobiliseringssynpunkt möjligen kan erbjuda framför Upsala i

följd af den något kortare tid, som åtgår för att till den förra staden

samla till Andra Svea artilleriregemente indelade beväringsmän och

hästar. Att åter anordna ett minförsvar för inloppet till Gefle skulle,

fortsätta de, komma att medtaga betydliga kostnader, för hvilkas betäckande

endast en ringa tillgång funnes uti den lösesumma, som erhållits

genom Fredriksskansholmens öfverlemnande till staden; och att

vid mobilisering flytta depoten från Gefle längre inåt landet, exempelvis

till Storvik, skulle af många skäl vara mindre lämpligt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

.31

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38-

Cheferna för artilleriet och fortifikationen, som sålunda finna öfvervägande

skäl tala för regementets förläggande till Upsala, tillstyrka

alltså, att Eders Kongl. Maj:t, vid valet emellan nämnda stad och Gefle,

måtte bestämma sig för den först om förmälda, dervid de dock förklara

sig finna nödigt att såsom vilkor härför ytterligare stadgas, att staden

dels utan ersättning öfverlåter det till exercisfält erforderliga området

vester om vägen till Flottsund till en ytvidd af omkring 30 har, dels

äfven, i likhet med Gefle, åtager sig att kostnadsfritt till kaserntomten

framdraga erforderlig gas- och vattenledning, äfvensom att från tomten

anlägga en afloppsledning.

Medicinalstyrelsen, hvars yttrande, på sätt jag förut nämnt, infordrats

med anledning af den af cheferna för artilleriet och fortifikationen

föreslagna kaserntomtens närbelägenhet till centralhospitalet i Upsala,

förmäler i sitt med anledning deraf den 3 sistlidne januari afgifna,

af yttrande i ämnet från liospitalsdirektionen åtföljda underdåniga utlåtande,

att styrelsen ej kan bestrida, att eu större lägerplats med der

rådande lägerlif och oro måste medföra många och beaktansvärda olägenheter

för sjukvården vid ett i omedelbar närhet deraf beläget hospital,

att det nu ifrågasatta öfningsfältet visserligen är långt mera aflägset

från hospitalet än den nyligen från hospitalets närmaste granskap

flyttade äldre skjutbanan för Uplands regemente, men att det emellertid,

med hänsyn till vunnen erfarenhet om skjutöfningars menliga inflytande

på oroliga sinnessjuke och dessas vård, varit önskligt om de

ifrågasatta skjutöfningarna med kanoner kunnat förläggas till en ännu

mera från hospitalet aflägsen plats, att dock liospitalsdirektionen enligt

hvad den tillkännagifvit, efter å skjutfältet anstälda skjutförsök med eu

kanon och samtidigt iakttagande af verkningarna deraf inom hospitalets

olika afdelningar, icke ansett sig befogad att afstyrka förslaget; och

att styrelsen under sådana förhållanden och då frågan ej finge bedömas

ensidigt och med uteslutande hänsyn till hospitalets intressen ansett

sig böra instämma med direktionen i det slut, hvartill densamma

kommit.''

De kronan tillhöriga områden, som, derest etablissementet förlägges

till Upsala å den af cheferna för artilleriet och fortifikationen föreslagna

plats, för detsamma skulle tagas i anspråk, utgöras dels af

sjelfva tomtplatsen den s. k. Ruddamsvreten, hvilken redan blifvit, på

grund af Riksdagens medgifvande i skrifvelscn den 5 maj 1892 n:r 52,

till Uplands regemente upplåten, och dels utaf 9 å Upsala stads skifteskarta

med flit. D III, D V, D VI, I) VII, D VIII, D IX, D X, D

XI och D XII utmärkta egoområden. Och framgår beträffande dessas

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition No 38.

områdens storlek in. in. utaf de, på sätt jag redan nämnt, från domänstyrelsen

och fångvårdsstyrelsen i frågan infordrade yttranden jemte ett

vid domänstyrelsens utlåtande fogadt yttrande från Eders Kongl. Maj:ts

befallningshafvande i Upsala län; att områdena innehålla en areal, det med

D III betecknade af 2,63 har, området D V af 1,96 har, områdetD VI

af 3,61 har, området D VII af 2,95 har, området D VIII af2,56 har, området

D IX af 1,76 har. området D X af 1,66 har, området D XI af 1,02

har samt området D XII af l,i7 har; att af ifrågavarande lägenheter de

med D V, D VI, D IX, D X, D XI och D XII betecknade, på grund af

Commissorial-rättens sentens och dom den 5 oktober 1664, bekräftad

genom nådiga brefvet den 15 februari 1803 innehafts och ännu innehafvas

af predikanten och betjeningen vid länsfängelset, dock utan att

någon å gällande stat grundad rätt till aflöningsförmån af denna beskaffenhet

tillkommer dem; att de återstående trenne, med D III, D

VII och D Vill betecknade egofigurerna äro löningsjordar, hvilka varit

anslagna, den förstnämnda åt landskamreraren i länet och de-båda öfriga

åt vaktmästarne hos länsstyrelsen men vid den senaste löneregleringen

indragits till statsverket och numera äro för dess räkning utarrenderade

på tjugu års tid, lägenheten D III till den 14 mars 1901

emot årligt arrende af 175 kronor, den med D VII utmärkta lägenheten

till den 14 mars 1909 mot årsarrende af 112 kronor samt lägenheten

D VIII till den 14 mars 1913 mot en årlig arrendeafgift af 110

kronor; att i arrendekontraktet rörande lägenheten I) III något som

helst förbehåll rörande skyldighet för arrendatorn att för allmänt ändamål

afstå lägenheten i sin helhet eller del deraf icke finnes stadgad

men att deremot vid utarrenderandet af de båda öfriga blifvit, i enlighet

med 26:te punkten af Kongl. kungörelsen den 10 november 1892

angående förändrade grunder för förvaltningen af kronans jordbruksdomäner,

af vederbörande stadgadt, att arrendatorn skulle vara skyldig

att, der sådant för allmännyttigt ändamål å kronans vägnar

fordras, afstå den upplåtna lägenheten tillhörig mark mot åtnjutande

af minskning i arrendeafgiften, motsvarande den förlust, honom tillskyndas,

samt slutligen att då ingen anledning finnes att åt de befattningshafvande

vid TJpsala länsfängelse, som innehafva förstnämnda

lägenheter, medgifva särskilda förmåner utöfver i stat upptagen aflöning,

så väl Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande som fångvårdsstyrelsen

ansett berörda jordlägenheter kunna för framtiden utan

någon särskild godtgörelse aflåtas för det ifrågasatta ändamålet, äfven

om billigheten fordrade att, nuvarande innehafvare af samma lägenheter

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds Nåd. Proposition No 38. 33

för sin återstående tjenstetid tillädes skälig ersättning för desammas

afstående.

Emellertid hafva städerna Upsala och Gefle icke stannat vid de

först af dem gjorda anbud.

Utom det nemligen att, hvad förstnämnda stad angår, fullmägtige

i densamma uti underdåniga skrifvelsen den 20 oktober 1893 på gjord

framställning förklarat sig villige att, i anledning af den af cheferna för

artilleriet och fortifikationen i deras ofvan omförmälda yttrande gjorda

framställning, dels till exercisfält för regementet utan ersättning upplåta

ett vester om vägen till Flottsund beläget område af omkring 30 har

och dels kostnadsfritt för kronan så väl till den föreslagna kaserntomten

å Ruddamsvreten framdraga erforderlig gas- och vattenledning som ock

från samma tomt anlägga afloppsledning, hafva fullmägtige derstädes i

telegramet den 8 i denna månad ytterligare såsom bidrag till kasernetablissementet

erbjudit 50,000 kronor; och fullmägtige i Gefle å sin

sida hafva dels med hänsigt till de anmärkningar mot lämpligheten af

det till byggnadsplats för etablissementet i nämnda stad föreslagna område,

som af nyssnämnda båda chefer framstälts, i skrifvelsen den 27

december 1893 förklarat sig villige att, derest den förut erbjudna marken

af en eller annan anledning skulle befinnas olämplig till byggnadsplats,

af vretarne N:ris 20, 21, 22, 23, 24 och 25 i Sörby upplåta det

område, som utgörande 4,944 hektar, funnes närmare angifvet å en vid

skrifvelsen fogad plankarta öfver staden, med skyldighet derjemte att,

bekosta dränerings-, vatten- och gasledningars framdragande jemväl till

sistnämnda byggnadsplats och dels i telegram den 8 i denna månad

utfäst sig att derest regementet förlädes till Gefle, bidraga till kostnaden

för det derför erforderliga etablissements uppförande med tillsammans

400,000 kronor.

Rörande det utaf stadsfullmägtige i Gefle i skrifvelsen den 27

december 1893 gjorda nya anbud har yttrande infordrats från cheferna

för artilleriet och fortifikationen; och hafva bemälde chefer i sitt med

anledning deraf den 24 sistlidne januari afgifna, utaf yttrande i ämnet

från marin förvaltningen åtföljda utlåtande hufvudsakligen anfört, att utrymmet

å den senast föreslagna kaserntomten, hvilken är belägen 700

meter längre från staden än den från början ifrågasatta, till följd af

tomtens oregelbundna form är ganska knappt, så att någon utvidgning

af densamma antagligen måste blifva af nöden; att byggnadsgrunden å

den nya tomten är jemförelsevis god, men att emellertid äfven der för

vissa byggnader fordras något djupare- undergrund, så att, inberäknadt

utgifterna för en eventuel utvidgning af tomten, kostnaden för underBih.

till Itikul. Prot. 1834. 1 Sami. 1 Åfä, 22 Haft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kong!. May.ts Nåd. Proposition N:o 38.

grunderna derstädes kan anslås till 30,000 kronor eller 20,000 kronor mera

än motsvarande kostnad i Upsala; att visserligen närmare nndersökningar

å platsen numera gifvit vid lianden, att priserna på byggnadsarbeten

i Upsala till en början beräknats väl låga, så att den verkliga skilnaden

i byggnadskostnad emellan Upsala och Gefle kunde antagas blifva 60,000

kronor till förstnämnda stads förmån i stället för 100,000 kronor, som ursprungligen,

med stöd af de från de båda städerna erhållna prisuppgifterna,

beräknats, men att å andra sidan kostnaden för iordningsställande af ett

exercisfält till den vidd af omkring 50 hektar, som ansåges behöflig,

enligt gjorda beräkningar i Gefle skulle komma att uppgå till omkring

50,000 kronor mot omkring 14,000 kronor, som för motsvarande

ändamål i Upsala blefve erforderliga; att emellertid frånsedt nämnda

ökade kostnad, som skulle uppkomma, derest regementet förlädes till

Gefle, och hvilken äfven om den nu föreslagna nya tomten komme till

användande, dock uppginge till 116,000 kronor, ytterligare borde tagas

i betraktande, att derest Gefle bestämdes till förläggningsort, det blefve

nödvändigt att med hänsigt särskildt till stadens blottade läge och den

lockelse till fiendtliga anfallsförsök, staden redan i och för sig genom sin

handel erbjöde, vidtaga anordningar i syfte att genom hamnens spärrande

med minlinier åtminstone från sjösidan trygga regementets mobilisering

och bereda tid för depoternas undanflyttande; att en sådan

spärrning af billigaste slag eller med s. k. handminor, skulle, enligt

hvad marinförvaltningens förut omförmälda skrifvelse utvisade, betinga

en kostnad af omkring 70,000 kronor, hvartill dessutom måste läggas

nödiga batterianläggningar till en kostnad af åtminstone några tiotusental

kronor; att emellertid af en dylik anordning af minförsvaret

kraftigare verkan ej vore att emotse än att enstaka fiendtliga kryssare

skulle kunna för någon kortare tid utestängas, under det att å andra

sidan hamnen derigenom blefve spärrad jemväl för egna fartyg; att

derest en fullt ändamålsenlig spärrning af hamnen åstundades, det

blefve nödvändigt att i norra hamninloppet anordna elektriska minor,

som medgåfvo genomfärd för egna fartyg; att kostnaden derigenom

stege till 300,000 kronor, deri ej inberäknadt hvad som erfordrades

för försvarsanordningama; att dertill vidare komme, att till de blifvande

minliniernas försvar måste afses en tillräcklig truppstyrka, hvilkens

anskaffande under pågående mobilisering skulle erbjuda betydliga

svårigheter; att sålunda, äfven om endast de lägre af de för

min försvarets anordning upptagna siffrorna toges i beräkning, kostnaden

för uppförande af ett etablissement i Gefle ändock komme att med

större belopp än skilnaden mellan de af de båda städerna erbjudna

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

kontanta bidrag öfverskjuta kostnaden för ett etablissements uppförande

i Upsala; att dertill ytterligare borde läggas, att, enligt hvad från fångvårdsstyrelsen

inkomna uppgifter utvisade, portionspriserna vid länscellfängelset

i Gefle under de senare tre åren med i medeltal 5,784 öre

öfverstigit motsvarande priser vid Upsala länscellfängelse, så att då

soldatportionen vore betydligt större än fångportionen, prisskilnadeu för

dylik portion de båda orterna antagligen komme att blifva än större;

att denna omständighet vore af synnerligen stor betydelse, då verkställda

beräkningar gifvit vid handen, att kostnaden för regementets utspisning

med hvarje öres höjning i portionsprisen stege med icke mindre än

1,500 kronor årligen; samt att de båda cheferna på dessa och de af

dem förut anförda skälen ansågo sig fortfarande böra vidhålla sina förut

uttalade åsigter om Upsalas företräde såsom förläggningsort för Andra

Svea artilleriregemente.

Andra Göta artilleriregemente.

Såsom förläggningsorter för detta regemente hafva ifrågasatts städerna

Jönköping, Eksjö och Linköping, hvilka också erbjudit sig att i

en eller annan form bidraga till kostnaden för det erforderliga kasernetablissementets

uppförande.

Så erbjuda sig i underdåniga skrifvelsen den G mars 1893 stadsfullmägtige

i Jönköping att, derest regementet förlägges till nämnda stad,

dels såsom bidrag till anläggning på stadens område af kasernetablissement

för detsamma lemna ett belopp af 150,000 kronor att utan ränta

utgå med 30,000 kronor årligen under 5 år, dels utan ersättning

till staten upplåta behöflig plats för etablissementet å den plan, som

söder om allmänna landsvägen till Ingaryd sträcker sig emellan den

s. k. Oxbacken och Upsalaängen å egendomen Ryhofs egor samt å

fjerde sidan begränsas af en dalsänkning mot Ryhofs öfriga egor, äfvensom

nödig mark till vägar från denna plan och dels slutligen, när så

påfordras, kostnadsfritt för staten till planen för etablissementet framdraga

de i östra stadsdelen belägna hufvudrören för stadens gas- och

vattenledningar mot skyldighet för staten att för gas och vatten erlägga

utgifter i likhet med öfriga konsumenter.

Stadsfullmägtige i Eksjö åter hafva uti underdåniga skrifvelsen den

23 maj 1893 såsom bidrag till anläggning af kasernetablissement på

stadens område eller förvärfvande af skjutfält i dess närhet erbjudit ett

belopp af 100,000 kronor, att utgå med 20,000 kronor årligen utan

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38-

ränta under fem år samt dessutom förbundit sig att utan ersättning

till staten afstå dels 5 å 6 bär mark för uppförande af sådant etablissement

antingen på de så kallade Sjöängsegorna, nordost om staden

eller ock å de med n:is 361 och 362 å eu öfverlemnad karta betecknade

egor, och dels 20 å 25 har mark till utvidgande, i enlighet med hvad

nämnda karta utvisar, af mötesplatsen Ränneslätt på östra sidan, hvarigenom

nämnda mötesplats skulle erhålla en ytvidd af omkring 120 har,

och slutligen hafva stadsfullmägtige i Linköping i underdåniga skrifvelsen

den 30 maj 1893 anmält, att stadsfullmägtige i syfte att få

regementet förlagdt till nämnda stad äro villige att dels lemna ett belopp

af 150,000 kronor, att utbetalas antingen på en gång eller i mindre

poster under vissa år såsom bidrag till anläggningen å stadens område

af regementets blifvande kasernetablissement dels utan ersättning inom

sitt egoområde till staden upplåta behörig plats för kasernetablissementet

jemte nödigt mindre öfniugsfält, och dels slutligen, när så påfordras,

kostnadsfritt till planen för etablissementet låta framdraga hufvudrör

från gas- och vattenledningarne inom staden samt för nödigt aflopp,

dock med skyldighet för kronan att för gas och vatten erlägga afgifter

i likhet med öfriga konsumenter.

Öfver dessa underdåniga framställningar har yttrande infordrats

från generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet och chefen för

fortifikationen, och hafva dessa chefer, efter att på ort och ställe tagit

kännedom om de särskilda platser för regementets förläggning, som

sålunda blifvit ifrågasatta, till åtlydnad häraf den 30 november 1893

med gemensamt underdånigt utlåtande i ämnet inkommit.

De underkasta deri de tre städerna en jemförelse beträffande deras

lämplighet såsom förläggningsort för regementet ur nedannämnda synpunkter

och anföra derom hufvudsakligen följande.

Skjututbildningen.

Hvad Jönköping beträffar kunde 3 mil söder om staden ett, lämplig!

skjutfält erhållas, beläget i Byarums socken och Östbo härad.

Fältet kornrne att innefatta en areal af tillsammans 228 har, deraf omkring

80 har egdes af grefve J. G. von Seth och återstoden tillhörde

hemmanet Jorarp; och hade dels egarne af sistnämnda hemman skriftligen

förbundit sig att, derest köp komme till stånd före den 15 juli

1894, försälja hela hemmanet, hvilket innefattade en areal af 640 har,

för en summa af 69,500 kronor, dels grefve Seth förklarat sig villig

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 38.

att antingen till ett pris af 100 kronor per har försälja det honom tillhöriga

område, som behöfde för skjutfältet tagas i anspråk, eller ock

utbyta detsamma mot lika stor areal af hemmanet Jorarp. Derförutom

måste ett mindre hemman, benämndt Löiveryd, om 26 härs areal, som

läge i skottliniens förlängning, af kronan inköpas; och hade egaren

deraf hembjudit hemmanet åt staten för ett pris af 4,000 kronor.

Kostnaden för de en areal af tillsammans 666 har omfattande hemman,

som kronan för detta skjutfälts förvärfvande måste inköpa, uppginge

sålunda till 73,500 kronor, derifrån emellertid måste dragas ett

belopp af 20,000 kronor, som domänstyrelsen förklarat sig villig att

erlägga för det område af omkring 370 bär, hvilket såsom för skjutfältet

ej behöflig^ kunde till kronopark utläggas; och borde från kostnaden

ytterligare afräknas det till 14,000 kronor uppgående värdet af

den på skjutfältet nu växande skog, hvilken måste nedhuggas, så att

sammanlagda kostnaden för den för skjutfältet erforderliga mark komme

att uppgå till omkring 40,000 kronor. Kostnaden för fältets iordningställande

hade efter approximativ beräkning befunnits uppgå till 20,000

kronor.

Skjutfältet bestode till hufvudsakligaste delen af skogbeväxt sandmo

med jemn stigning uppåt från söder till norr och en höjdskilnad

mellan nollpunkten och fältets norra ända af omkring 12 meter eller

ungefär samma lutningsförhållanden som å södra delen af Manna skjutfält.

Förlängningen af skottlinien gånge på en längd af något öfver

3,000 meter dels genom öde skogsmarker och dels öfver den så kallade

Eckersjön. Vester om fältet, men på så stort afstånd från detsamma,

att någon olägenhet för trafiken icke vore att befara, ginge

jernvägen Jönköping—Vaggeryd med en station Ammelund i höjd med

fältets midt och en annan station Byarum omkring 3 kilometer söder

om nollpunkten och öster derom den föga trafikerade landsvägen Jönköping—Vernamo,

hvilken dock ej heller, derest vid skjutning från de

östra delarne af fältet uppställningsplatserna förlädes till fältets vestra

del, kunde i någon mån af skjutningen beröras.

Fältets bredd, som utgjorde 600 meter, vore mer än tillräcklig för

skjutning med en division om 3 batterier, den största styrka, hvarmed

regementet med nuvarande organisation kunde samtidigt företaga skjutöfningar;

och hvad anginge de för utbildningen af högre befälhafvare

i ledning af elden vid större förband, såsom t. ex. ett fördelningsartilleri,

synnerligen vigtiga skjutöfningarna med 2 divisioner, hade

regementets förläggande till Jönköping så till vida företrädet, som första

Göta artilleriregementes skjutfält Remrnene, hvilket vore bredt nog

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

att medgifva skjutning med sex batterier på en gång och dit alltså en

division af Andra Göta artilleriregemente vid behof kunde förflyttas för

att öfva skjutning tillsammans med Första Göta artilleriregemente, läge

på ej synnerligen mycket större afstånd från Jönköping än från Göteborg,

eller endast 80 kilometer, under det åter afståndet till nämnda

skjutplats från Eksjö utgjorde 167 kilometer och från Linköping 267

kilometer.

Hvad anginge ordnandet af Andra Göta artilleriregementes skjutöfningar,

för den händelse regementet förlädes till Eksjö, hade föreslagits

att dylika öfningar skulle i sådant fall ega rum på ett 3,500

meter långt och 300 meter bredt område, som toge sin början omkring

500 meter söder om den på omkring 2,5 kilometer från den föreslagna

kasernplatsen belägna Qvarnarpssjön och slutade vid en vester om Ryningsholm

befintlig berggrupp. Skjutfältets norra del till eu längd af

omkring 700 meter utgjordes af delvis skogbevuxen, delvis kalhuggen

sandmo, som väl lämpade sig till uppställningsplatser för batterierna.

Derefter följde på en längd af omkring 1,200 meter kärlig skogsmark,

som vid östra stranden af Långanässjön öfverginge i ett smalt odladt

bälte och slutligen utgjordes återstoden af skjutfältet eller den de!, som

vore belägen emellan Långanässjön och den bäck, som bildade densammas

utlopp i Hafravikssjön, å ena sidan och höjdpartiet mellan

Ryningsholm och Alfversjö å andra sidan af eu mosse, hvilken enligt

uppgjord beräkning skulle kunna torrläggas för omkring 14,000 kronor.

Markens beskaffenhet syntes emellertid chefen för artilleriet och chefen

för fortifikationen göra detta skjutfält mindre lämpligt för sitt ändamål.

Den kärriga skogsmarken norr om Långanässjön skulle nemligen

lika litet som den torrlagda mossen söder om densamma medgifva de

förflyttningar, som erfordrades vid fältmässiga skjutningar, och icke

heller erbjuda lämpliga uppställningsplatser för batterierna, så att skjutning

i regeln skulle kunna företagas uteslutande från skjutfältets norra

del; och dessutom skulle markens öfvervägande lösa beskaffenhet medföra

äfven den olägenheten, att projektilerna ofta nog icke skulle komma

att krevera vid nedslaget och att verkan af nedslagskrevaden blefve

ytterst ringa.

Hvad slutligen beträffade frågan om skjutöfningarnes ordnande vid

förläggandet af regementet till Linköping, så kunde, enligt hvad upplyst

blifvit, ett skjutfält af 3,500 meters längd med lämplig profil och

med till större delen hård och fast mark beredas på ett afstånd af omkring

5 kilometer från nämnda stad vid Distorp i Rystads socken och

Åkerbo härad. Skottliniens förlängning ginge på en längd af omkring

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 38.

2,000 meter genom skogsmark, som dock vester om skottlinien vore

ganska tätt bebyggd, och derefter ut i sjön Roxen, hvarest segelleden

till Linköping träffades på ett afstånd från nollpunkten af omkring 6,000

meter. Terrängens profil lade intet hinder i vägen för att gifva skjutfältet

en bredd af 600 meter, men komme dess utläggande till denna

bredd att på grund af jordens höga värde medföra mycket stor kostnad.

Den mark, som erfordrades för att åt skjutfältet gifva en bredd

af endast 300 meter, skulle åter enligt genom stadens försorg uppgjord

värdering representera ett värde af 63,533 kronor 40 öre, hvarjemte

för flyttning af åtskilliga boningshus erfordrades ett belopp af 7,900

kronor. Någon förbindelse af jordegarne att för ofvannämnda pris försälja

marken vore emellertid ej afgifven, och det syntes sannolikt, att

de, då fråga om jordens afstående verkligen väcktes, skulle göra anspråk

på ej oväsendtlig! högre belopp, helst de vid med dem inledda

underhandlingar om markens upplåtande på arrende under 50 år icke

kunnat förmås att ingå härpå, med mindre de erhöllo en arrendesumma,

som sammanlagdt komme att uppgå till omkring 4,750 kronor.

Exercisutbildningen.

Derest Andra Göta artilleriregemente förlädes till Jönköping, kunde,

i omedelbar närhet af den föreslagna platsen för kasernetablissementet,

på kronoegendomen Ryhofs egor beredas ett exercisfält af erforderlig

storlek och lämpliga proportioner emellan längd och bredd. Egendomen

vore visserligen utarrenderad till den 14 mars 1907, men arrendatorn

hade enligt det med honom upprättade kontrakt skyldighet att

för allmännyttigt ändamål afstå egendomen tillhörig mark mot åtnjutande

af vederbörligt afdrag å arrendeafgiften; och antogo de båda

cheferna, att det högsta skadestånd, som eu kompromiss skulle kunna

tillerkänna arrendatorn, voro 50 kronor för har, så att, då för fältet

erfordrades minst 40 har, kronans årliga förlust i följd af exercisfälts

anläggning å nämnda kronoegendom komme att uppgå till 2,000

kronor.

Jordmånen å fältet utgjordes af hård sand delvis blandad med

lera, och hade landtbruksingeniörer, med Indika de båda cheferna i

ämnet rådgjort, förklarat detsamma kunna genom besåning med lämpliga

grässorter utan svårighet starkt rotbindas. Kostnaden härför äfvensom

för täckdikning m. fl. för fiiltets apterande till exercisfält erforderliga

åtgärder hade af sakkunnige beräknats uppgå till 6,000 kronor;

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

och borde fältet för verkställigheten häraf till kronan afträda» 2 å 3 år

innan detsamma skulle till exercis användas.

För daglig samöfning med andra vapen funnes visserligen icke

tillfälle i omedelbar närhet af Jönköping, men då Skillingaryd, Jönköpings

regementes mötesplats, icke läge på längre afstånd från det föreslagna

skjutfältet än 17 kilometer, kunde samöfning med detta regemente

i sammanhang med artilleriregementets skjutöfningar utan svårighet

anordnas.

Vid regementets förläggning till Eksjö vore afsigten att såsom

exercisfält för regementet använda Smålands grenadiercorps’ och Smålands

husarregementes gemensamma, omedelbart intill den föreslagna

kaserntomten belägna mötesplats Ränneslätt, som för ändamålet skulle

utvidgas med 20 å 25 har. Tillfälle till samöfning med infanteri och

kavalleri blefve sålunda beredt, men den mark, som skulle läggas till

mötesplatsen, vore kuperad och stenbunden samt fördenskull såsom

öfningsfält föga värdefull, hvartill komme att då en del af det nuvarande

fältet upptages af lägerbyggnader, återstoden knappast blefve

tillräcklig för 3 regementen af olika vapenslag. Den staden Eksjö omgifvande

terrängen syntes deremot erbjuda gynnsamma betingelser för

de vigtiga öfningarne i positioners intagande, rigtöfningar på stora afstånd

in. in. dylikt.

Förlädes regementet till Linköping, borde naturligtvis såsom exercisfält

användas det stora för de båda lifgrenadierregementena gemensamma

mötesfältet Malmen, hvilket med eu areal af 140 har härtill

vore fullt tillräckligt, förutom det att markens beskaffenhet särskildt

gjorde detsamma väl egnadt till exercisplats för artilleri. Det stora

afståndet emellan Malmen och den föreslagna platsen för kasernetablissementet,

utgörande icke mindre än 4 kilometer, komme emellertid

härvid att enligt de båda chefernas åsigt blifva till mycken olägenhet,

desto större, som tiden för artilleriets repetitionsöfningar, 22 dagar,

vore mycket knappt tilltagen och andra årsklassens beväring framdeles

städse komme att. under denna tid samöfvas med stammen. Då det

vore af stor vigt att den dagliga öfningstiden, hvilken ej borde utsträckas

öfver 9 timmar, icke inkräktades af tidsödande marscher, skulle

sålunda af regementets förläggning till Linköping blifva en följd att

detsamma under repetitionsöfningarne måste qvarstanna i läger å Malmen,

en anordning, som komme att medföra ganska afsevärda kostnader, då

ju i sådant fall sommarstallar, mathallar, kanonskjul m. m. dylikt måste

för artilleriregementet anskaffas.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 38.

41

Rekryteringen.

Enligt de båda chefernas åsigt vore det omöjligt att afgöra, hvilken

af de föreslagna platserna i detta afseende egde företrädet, men de antaga

emellertid, att såväl Linköping som Jönköping ega goda förutsättningar

för rekryteringens vidmagthållande.

Manskapets underhåll.

Hvad denna fråga angår, hade, upplysa de båda cheferna, portionspriset

å Malmen under en lång följd af år varit lägre än å någon

annan mötesplats eller någon garnisonsort. Så hade t. ex. nämnda

pris år 1893 å Malmen uppgått till endast 40,09 öre, då det deremot

utgjort vid Eksjö 47 öre och å Skillingaryd, den närmaste mötesplatsen

till Jönköping, 44,7 öre. A andra sidan hade portionspriset å cellfängelset

i Jönköping under de tre sista åren varit i medeltal 0,7 öre

och under senaste halfår icke mindre än 6,50 öre lägre än å cellfängelset

i Linköping. u

Mobiliseringen.

%

I detta afseende syntes samtliga de tre ifrågasatta städerna erbjuda

lika stora fördelar, då de alla voro belägna så långt in i landet att

mobiliseringsarbetet kunde beräknas komma att fortgå ostördt af fiendtliga

företag. Emellertid anse de båda cheferna att det för ett artilleriregementes

vid mobilisering erforderliga stora antal hästar skulle kunna

något hastigare samlas till Linköping än till någon af de båda andra

ifrågasatta städerna.

Kaserntomtens beskaffenhet och kostnaden för etablissementets anläggande.

Den af stadsfullmägtige i Jönköping erbjudna kaserntomt, hvilken

innefattade en areal af 5 har, hade ett fördelaktigt läge mellan stora

landsvägen till Ingaryd och Ryliofs egor med en höjd af omkring 10

Bill. Ull It it sd. Prof. 1834. 1 Samt. I Afd. 22 lliift. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

meter öfver Vetterlig yta samt vore, då grunden bestode af sandblandadt

grus, icke allenast i hygieniskt afseende god, utan erbjöde äfven

en pålitlig byggnadsterräng. Tomtens triangulära form gjorde den emellertid

mindre lämplig för ett ändamålsenligt bebyggande, synnerligast

som utrymmet dessutom vore knappt och det syntes de båda cheferna

derför lämpligt att de längst österut belägna jordlotterna utbyttes mot

ett triangulärt fält mellan Ingarydsvägen och jernvägsbanken.

Den i Eksjö erbjudna tomtplatsen, innehållande en areal af 5 å 6

har, vore belägen öster om staden vid den så kallade Husanässjön.

Läget vore sund!, och vackert samt byggnadsgrunden tillförlitlig men

till följd deraf att marken sluttade starkt emot sjön kräfdes icke obetydliga

planeringskostnader. Vattenledning saknades i staden, hvarföre

vatten måste med ångkraft upphemtas ur ofvan nämnda sjö och blefve,

då gas- eller elektricitetsverk ej heller vore derstädes anlagda, nödvändigt

att med oljelampor upplysa samtliga lokaler i det blifvande etablissementet.

Den tomt, som af staden Linköping örbjöds till plats för kasernetablissementet,

utgjorde i areal 8,5 bär och vore afsedd att lemna

utrymme jemväl för fotexercis och ridning. Som stadsplanen för Linköping

upptoge en bred esplanad från jernvägsstationen till norra sidan

af tomten samt marken å den till denna esplanad gränsande del af

tomten läge högre och vore jenmare och dessutom erbjöde en bättre

byggnadsgrund än södra delen, borde etablissement^ förläggas å den

norra delen med fayad åt nämnda esplanad; och syntes lämpligast, att

lmfvudbyggnaden dervid förlädes midt emot det blifvande Birger Jarls

torg, för hvilket ändamål dock några nu bebyggda tomter måste inlösas

och tilläggas den föreslagna tomten, Vore staden ej villig härtill, måste

lmfvudbyggnaden förskjutas mot vester och komme då att ligga snedt

emot ofvannämnda torg; hvarförutom kaserngården, såvida ej den till

öfningsfält disponibla del af tomten skulle blifva alltför obetydlig, måste

trängas väl mycket tillsammans.

Hvad kostnaderna för kasernetablissementets uppförande beträffade,

vore, enligt inhemtade upplysningar, byggnadsplan i de tre orterna,

Jönköping, Eksjö och Linköping så litet från hvarandra skiljaktiga att

det vore omöjligt att afgöra, hvilken af orterna i detta afseende hade

företrädet och frågan om kostnaden för sjelfva etablissementet kunde

derföre icke utöfva något väsentligt inflytande på valet af förläggningsort.

Deremot skulle, om etablissementet förlädes i Eksjö, särskild kostnad

böra beräknas såväl för eget vattenuppfordringsverk som för svårare

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

planeringsarbete, och ansågs denna kostnad komma att uppgå till omkring

40,000 kronor.

Sedan de båda cheferna sålunda redogjort för de olika städernas

större eller mindre lämplighet såsom förläggningsort för ifrågavarande

regemente, sammanfatta de sitt slutomdöme derhän, att Eksjö icke synes

dem kunna anses såsom ‘lämplig förläggningsort, då dels skjutfältet

derstädes komme att blifva af mindre tillfredsställande beskaffenhet dels

bristen på gas-, vatten- och afloppsledningar nödvändiggjorde särskilda

anordningar för det blifvande etablissementets förseende med vatten och

dess belysning samt markens dränering och dels slutligen stadens bidrag

understege de öfriga båda städernas med 50,000 kronor, under det att

etablissementets anläggningskostnad komme att blifva omkring 40,000

kronor högre än i Jönköping och Linköping; att således endast återstode

att välja emellan sistnämnda städer, hvilka båda erbjudit samma

kontanta bidrag och som med afseende å kostnaderna så väl för

etablisementets uppförande som för truppens underhåll voro temligen

likstälda; att Linköping kunde anses hafva företräde framför Jönköping

derigenom att artilleriregementet, vid förläggning till förstnämnda stad,

med mindre svårighet kunde komma i tillfälle att öfvas tillsammans med

annat vapen samt att förutsättningarne för en snabb mobilisering i Linköping

vore något gynsammare än på den senare platsen ; att hvad åter anginge

truppens utbildning, Linköping med afseende på dervarande exercisfälts

relativa aflägsenhet icke kunde såsom förläggningsort mäta sig med

Jönköping, der exercisfältet komme att ligga i kasernens omedelbara närhet;

att, då frågan gällde anskaffande af skjutfält jemförelsen de båda platserna

emellan ställde sig än ogynnsammare för Linköping, då nemligen

i trakten af Jönköping ett fullt tillräckligt skjutfält, 3,800 meter långt

och 600 meter bredt, kunde anskaffas för en kostnad af 60,000 kronor

med möjlighet att för en ringa kostnad deröfver förlänga skottbanan

söder ut med omkring 500 meter, under det att den plats, som i trakten

af Linköping skulle till skjutfält användas, komme att i inköp betinga

eu köpeskilling af minst 70,000 och sannolikt ännu mera, samt

att dertill ytterligare komme, dels att sistnämnda skjutfält ändå blefve

300 meter kortare än det vid Jönköping belägna, dels att skottlinie])s

förlängning vid detsamma komme att skära segelleden till Linköping,

eu omständighet, som utan all fråga vore af beskaffenhet att medföra

alvarsamma olägenheter, dels att, derest man till följd af sistnämnda

skjutfälts i förhållande till de stegrade fordringarne på artilleriets skjututbildning

allt för ringa bredd i eu framtid funne sig nödsakad att utvidga

detsamma, sådant i anseende till närmast kringliggande trakters göda

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 38.

jordmån och närbelägenheten af många boningshus icke utan högst betydande

kostnader läte sig verkställas, och dels slutligen att med regementets

förläggning till Jönköping ingen nämnvärd svårighet mötte att

till gemensamma skjutöfningar å Remmene sammanföra delar af såväl

Första som Andra Göta artilleriregementen.

Emellertid förmälde chefen för artilleriet och chefen för fortifikationen,

som på grund af hvad de sålunda anfört förordade Jönköping

såsom förläggningsort, sig i hvarje fall anse nödigt, att vare sig Eders

Kongl. Maj:t bestämde sig för den ena eller andra staden, åtskilliga

ytterligare medgifvanden af vederbörande äskades, och hemstälde de

att Eders Kongl. Maj:t i sådant afseende täcktes föreskrifva, derest

regementet förlädes till Jönköping, att staden åtoge sig

dels att utan ersättning till kaserntomt upplåta hela det å en bifogad

kartecroquis inom vissa angifna linier belägna område äfvensom

att omlägga Ingarydsvägen så, att den komme att följa kaserntomtens

norra gräns,

dels att ej mindre så snart sådant från kronans sida fordrades, till

etablissementet framdraga förutom gas- och vattenledningar jemväl på

sätt, som af chefen för fortifikationen godkändes, eu atloppsledning till

Vettern, än äfven att för framtiden underhålla dessa ledningar,

och dels att ordna och icke vidare till sandtägt använda ett vester

om det blifvande etablissementet beläget lägre fält äfvensom åt kronan

inrymma rättighet att deröfver framdraga en bred väg med uppfart till

midten af etablissementets vestra gräns; samt, derest etablissementet

förlädes till Linköping,

att denna stad förbunde sig

dels att till den till tomtplats för kasernetablissementet afsedda

mark ytterligare lägga de bebyggda tomter, som behöfde afrödjas, på

det att kasernbyggnaden skulle kunna få sitt läge midt emot Birger

Jarls torg,

dels att vid den tid då etablissementet vore färdigt hafva de

intill detsamma stötande gator ordnade och stensatta, så att lätta förbindelser

derifrån bereddes till öfriga delar af staden och

dels att, så snart sådant från kronans sida fordrades, i nämuda

gator framdraga gas- och afloppsledningar till den del af tomten, som

vore ämnad att bebyggas.

Med anledning häraf har Eders Kongl. Maj:t behagat infordra ytterligare

yttranden i ämnet från stadsfullmägtige i Jönköping och Linköping;
och

hafva stadsfullmägtige i förstnämnda stad uti skrifvelsen

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

den 22 sistlidne december förklarat sig villige att åtaga sig samtliga

de förpligtelse^ chefen för artilleriet och chefen för fortifikationen sålunda

ansett böra staden ytterligare affordras.

Stadsfullmägtige i Linköping åter anmäla uti. underdåniga skrifvelsen

den 26 sistlidne januari att, hvad beträffar bemälde chefers fordran

på den föreslagna kaserntomtens utvidgning, stadsfullmägtige icke kunna

till kronans disposition ställa de tomter, som i de båda chefernas underdåniga

yttrande afses, enär deras inlösen skulle medföra alltför stor

kostnad. Deremot erbjuda de sig att kostnadsfritt till kaserntomt och

öfningsfält upplåta qvadraterna n:ris 10, 11, 26 och 27 i S:t Pers qvarter

om tillhopa 9 hektar 19 ar eller 18 tunnland 19,72 kappland, att af

kronan egas och besittas, så länge de till ofvannämnda ändamål brukas

och begagnas; att då etablissementet är färdigt, hafva de till dess

område stötande gator, nemligen S:t Persgatan framför etablissementets

hufvudfagad det vill säga mellan Vasavägen och Berzeligatan, Vasavägen

mellan Birger Jarls torg och Platensgatan samt Platensgatan

mellan Vasavägen och staden behörigen iordningsstälde äfvensom bibehålla

Tornbygatan till dess S:t Persgatan kan öppnas mellan Vasavägen

och staden samt från vestra sidan af tomten bereda utfartsväg till Bergsvägen;

att, så snart sådant från krönans sida påfordras, i dessa gator,

der så ej redan skett, låta framdraga gas-, vatten- och afloppsledningar

till den deL af den blifvande tomten, som är ämnad att bebyggas; samt

att utöfver förut erbjudna 150,000 kronor ytterligare anvisa till kronan

såsom bidrag till artilleriet ett belopp af 70,000 kronor, att utbetalas

på tider och sätt som stadsfullmägtige efter öfverenskommelse med

kronan kunna närmare bestämma.

Slutligen får jag tillägga, att stadsfullmägtige i Jönköping i underdåniga

skrifvelsen den 7 i denna månad förklarat sig vilja höja anslaget

till Andra Göta artilleriregementes kasernetablissement från 150,000

kronor till 250,000 kronor.

Norrlands tränybataljon.

Såsom förläggningsort för ifrågavarande truppförband hafva endast

två orter blifvit ifrågasatta, nemligen Östersund och Sollefteå, Indika

bägge kommuner, i gengäld för do förmåner, som förläggningen af bataljonen

inom deras samhälle skulle medföra, hvar för sig erbjudit staten

kostnadsfri upplåtelse af erforderligt jordområde m. in.

Sålunda hafva Östersunds stadsfullmägtige uti skrifvelsen i ja
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

nuari 1893, under åberopande af sitt den 6 och 30 december 1892 i

ärendet förda protokoll, förklarat sig1 villige att, derest Norrlands trängbataljon

blefve till Östersund förlagd, till tomt och öfningsfält för bataljonen

utan ersättning upplåta erforderlig mark från ett staden tillhörigt

skogsskifte å hemmanet n:o 3 Odensala.

Å andra sidan har Sollefteå kommun dels genom underdåniga skrifvelsen

den 20 februari 1893 erbjudit sig att utan ersättning tillhandahålla

för bataljonens etablissement och öfningsfält erforderligt

jordområde, afröjdt och försatt i ett för sitt ändamål erforderligt skick,

dock utan att närmare angifva läget härför, dels i skrifvelsen- den 25

sistlidne september förklarat sig villig att derest bataljonen förlädes till

Remsele mo invid Sollefteå handelsplats kostnadsfritt öfverlemna så stort

afröjdt område, som för trängbataljonens behof kunde anses erforderligt

af tre å eu handlingarne bilagd karta med litt. A B och C utmärkta

jordlotter å Remsele mo med eu sammanlagd yta af 57,os hektar,

och dels i skrifvelsen den 30 sistlidne oktober utfäst sig att, såsom

bidrag till bestridande af de kostnader, som kunde för statsverket uppstå

till följd af inköj) af jord för militära etablissement å Remsele utöfver

det af kommunen förut erbjudna jordområde, betala ett belopp af 30,000

kronor, emot det att kommunen befriades från den genom föregående

beslut åtagna förbindelsen angående markens afrödjande och försättande

i brukbart skick; och har dessutom Sollefteå municipaldistrikt, enligt

underdåniga skrifvelsen den 5 sistlidne december, å allmän stämma

iklädt sig garanti för betalningsskyldigheten af det belopp, hvarmed

förvärfvandet medelst expropriation af jord för Norrlands trängbataljons

etablissement och öfningsfält tilläfventyrs kunde komma att öfverstiga

det af Sollefteå kommun beviljade anslaget 30,000 kronor.

Öfver dessa anbud har chefen för fortifikationen, till åtlydnad af

erhållna nådiga remisser, under den 30 sistlidne december och den 5

sistlidne januari afgifvit underdåniga utlåtanden. Bemälde chef, som

besigtigat de ifrågasatta platserna, anför härvid, beträffande det af staden

Östersund erbjudna jordområde å hemmanet n:r 3 Odensala, att den

södra, närmast staden belägna delen af denna mark genom sitt höga och

sunda läge samt sin goda byggnadsgrund rätt väl lämpar sig till kaserntomt,

ehuruväl dess starka sluttning i öster och vester kom me att orsaka

icke oväsentliga terrasseringskostnader. Likaledes kunde, fortsätter chefen

för fortifikationen, stadens vatten- och afloppsledningar utan svårighet

framdragas till kaserntomten. Af den öfriga, till exercisfält afsedda terrängen,

som vore mycket stenbunden och i rigtningen öster och vester

både en ännu ofördelaktigare lutning af i medeltal 1:16, syntes vidare den

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 38.

södra delen till en längd af omkring 500 meter genom stubb- och stenbrytning

samt planering kunna göras användbar för köröfningar, hvaremot

den norra delen vore så stenbunden och sluttande, att den knappast

kunde användas till annat än fotexercis i spridd ordning.

Hvad åter angiuge Sollefteå skulle, såsom följd af kommunalmyndigheternas

i nämnda ort anbud, sådana dessa slutligen blifvit formulerade,

kronan kostnadsfritt kunna förvärfva sig det jordområde, som

bäst lämpade sig till kaserntomt eller skiftet C jemte angränsande

emellan uppkörsväg^ från elfbron och skiftets östra gränslinie belägna

mark. Dettas läge vore högt och suudt, marken jemn och byggnadsgrunden

tillförlitlig, och kunde till eu början den redan afröjda delen

vara tillräcklig såsom exercisfält. Sedermera borde detta fält genom

stubb-brytning småningom och utan nämnvärd kostnad kunna utvidgas

till den areal, som erfordrades för trängbataljonen, utgörande högst det

område, som å eu genom fortifikationens försorg särskildt upprättad,

handlingarne bilagd karta funnes inom röda linier begränsad!, hvartill

dock borde komma ett å skiftet A behöfligt område för skjutbana.

Vatten för etablissementet kunde emellertid icke erhållas ur brunnar,

som voro belägna å det blifvande etablissementets område, utan måste

ledas till etablissementet vare sig från källor å närliggande bergshöjder

eller, om vattnet derstädes skulle visa sig vara af mindre god beskaffenhet,

från elfven genom en särskild dertill afsedd pumpinrättning.

Beträffande öfriga omständigheter, som vid valet af förläggningsort

måste tagas i betraktande, anför chefen hufvudsakligen följande.

Hvad anginge anläggningskostnaden uppginge denna i Sollefteå till

355,000 kronor, hvartill komme kostnaden för pumpverk med vatteuoch

afloppsledningar till omkring 15,000 kronor. I Östersund åter vore

byggnadspriserna så mycket högre än i Sollefteå, särskildt hvad anginge

grund-, sockel- och tegelmurar, att anläggningskostnaden derstädes blefve

omkring 20,000 kronor större i in i Sollefteå, pumpverk och tillhörande

ledningar inberäknade. Dessutom tillkomme i Östersund exercisfältets

iordningställande och kaserntomtens planering, Indika arbeten måste uppskattas

till minst 30,000 kronor, samt måhända äfven vatten- och afloppsledningars

framdragande till kaserntomten, så vida staden icke

åtoge sig att utföra detta arbete.

Beträffande åter underhållskostnaden hade portionspriserna år 1893

å Frösön utgjort 51/.>o (öro och å Sånga mo 54,35 öre, under det att å

andra sidan priset för fångportion vid cellfängelserna de 3 senaste uren

varit G öre högre i Östersund än i Hernösand. Någon visshet om den

eller den andra ortens företräde i detta afseende kunde alltså ej

ena

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Rongl. Maj:ts Råd. Proposition N:o 38.

erhållas, men det syntes chefen för fortifikationen sannolikt, att portionspriset

borde ställa sig något lägre i Sollefteå, som framför Östersund

egde lätta förbindelser jemväl till sjös.

I afseende å truppens utbildning erbjöde, enligt chefens för fortifikationen

åsigt, Sollefteå ett långt förmånligare exercisfält än Östersund,

hvarjemte vägarne i omgifningarne af Sollefteå vore i mycket

bättre skick än omkring Östersund. Det något blidare klimatet i Sollefteå

gjorde också, att öfningarne derstädes en längre tid af året kunde

bedrifvas ute. Hvad vidare beträffade sjukvårdsutbildningen, så syntes

Sollefteå såsom förläggningsort erbjuda åtminstone icke mindre fördelar

än Östersund, enär å förstnämnda ort ett nytt tidsenligt sjukhus

med enligt uppgift 56 sängar på sista tiden blifvit uppfördt, under det

att sjukhuset i Östersund utgjordes af en äldre otidsenlig byggnad med

ungefär samma antal sängar. Deremot stälde sig förhållandena i Östersund

något fördelaktigare i fråga om samöfning med andra vapen, enär

uti denna stad också linnes artilleri, hvarjemte Östei-sund äfven erbjöde

tillfälle till umgänge mellan olika officerscorpser, eu fördel som för den

militära andan inom bataljonen icke vore att underskatta.

För rekryteringen vore det för bataljonen fördelaktigare att förläggas

i Sollefteå, hvarest ingen täflan med annat värfvadt truppförband kunde

uppstå, än i Östersund, der ett artilleri- och eventuel! ett kavalleriregemente

samtidigt skulle hafva att värfva rekryter, en omständighet

som dock till följd af bataljonens ringa stamstyrka icke kunde tillmätas

någon större betydelse.

Så mycket vigtigare vore det i stället, enligt chefens för fortifikationen

åsigt, att vid valet af förläggningsort för trängbataljonen

hänsyn toges till möjligheten af en snabb mobilisering. Då det stora

antal fordon och hästar, som en trängbataljon för sin mobilisering kräfde,

obehindradt borde på jernväg kunna tillföras mobiliseringsorten och

den mobiliserade truppen sedan hastigt transporteras till fördelningens

samlingsort, vore det af synnerlig vigt, att den till mobiliseringsorten

ledande jernvägen icke för mycket belamrades med andra transporter.

Vid ett mobiliseringstillfälle skulle i Östersund samtidigt mobiliseras

ett artilleri- och ett, infanteriregemente, och då härför vore att tillgå

jernväg i endast en rigtning, skulle dess trafikförmåga redan deraf

blifva så tagen i anspråk, att ganska stora svårigheter komme att

möta att ytterligare på samma väg mobilisera äfven fördelningens

träng. I Sollefteå deremot skulle trängbataljonen ensam eller måhända

tillsammans med Vesternorrlands regemente disponera-så väl jernvägen

till Hernösand som ock förbindelsebanan med norra stambanan, hvarjemte

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Rongl. May.ts Nåd. Proposition No 38.

sjöfarten under en stor del af året förmedlade samfärdseln med hufvudstaden

och öfriga kustorter. Längden å landsväg upp till stambanan

vore för öfrigt endast omkring 15 kilometer.

Sedan chefen för fortifikationen härefter i förbigående omnämnt,

att Östersund egde fullständigt högre läroverk, då Sollefteå deremot

endast hade ett af kommunen ordnadt lägre läroverk, hvilket naturligtvis

alltid vore af någon betydelse, förklarar han slutligen, att han, med

hänsigt dels till de större fördelar Sollefteå erbjöde i afseende å trängens

utbildning och mobilisering och dels till den i Sollefteå antagligen något

lägre anläggningskostnaden för etablissementet, funne sig böra i underdånighet

tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t, med antagande af de utaf

Sollefteå kommun och municipaldistrikt gjorda anbud, behagade bestämma,

att Norrlands trängbataljon skall förläggas till Sollefteå; dock

att såsom vilkor för bataljonens förläggning till denna ort måtte bestämmas,

dels att bataljonen för såväl personal, som hästar och fordon

för all framtid tillerkändes afgiftsfri passage öfver bron öfver Ångermanelfven,

dels att afgiftsfri trafik å bron bereddes för den vid

byggnadsarbeten anställa personal under byggnadstiden och för alla

materieltransporter till byggnadsplatsen, och dels att kronan genom

vederbörande kommunalmyndigheters försorg erhölle rätt att till elfven

neddraga erforderlig afloppsledning äfvensom att från källorna å närliggande

bergshöjder anlägga en bassin med vattenledning till etablissementet

eller, för den händelse en sådan vattenledning icke befunnes

lämplig, att municipaldistriktet förbunde sig att, för uppsättande af ett

pumpverk vid elfstranden, kostnadsfritt för kronan anskaffa lämplig plats

vid gamla tegelbruket närmast vester om bron samt äfven bereda tillfälle

till rörledningars framdragande från pumpverkets plats till kronans

tomt.

Efter det Eders Kongl. Maj:t härpå genom särskilda nådiga remisser

befalt dess befallningshafvande i Vesternorrlands län att dels afgifva

underdånigt yttrande, huruvida fri passage öfver den vid Sollefteå belägna

bron öfver Angermanelfven kunde, derest Norrlands trängbataljon

förlädes till Sollefteå, nämnda bataljon beredas och dels från Sollefteå

kommunalmyndigheter infordra yttrande, huruvida dessa under nyssberörda

förutsättning voro villiga att, utöfver de förpligtelse!- de för sådan

händelse redan åtagit sig, jemväl ikläda sig de förbindelser, hvilka

chefen för fortifikationen i sina ofvanberörda skrivelser ansett böra

fordras såsom vilkor för etablissementets förläggande till denna ort, så hur

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande uti skrivelser! den 17 sistlidne

Bill. till ltiksd. 1‘rot. 1834. 1 Sami. 1 Afl. 22 Häft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

januari öfverlemnat två vid särskilda allmänna stämmor den 15 i samma

månad med Sollefteå kommun och municipaldistrikt hållna protokoll, enligt

hvilka dels kommunen för sin del, under förutsättning af bataljonens

förläggande till Sollefteå, för dess personal m. m. medgifvit afgiftsfri

trafik å bron öfver Angermanelfven i enlighet med hvad chefen för

fortifikationen i sin nyss omnämnda framställning föreslagit, och dels

municipaldistriktet förbundit sig så väl att kostnadsfritt för statsverket

lemna erforderlig mark för vattenreservoirer och anordnande af vattenledning

till bataljonens etablissement från källor å närliggande höjder, som

äfven att, om så skulle finnas behöflig!, likaledes kostnadsfritt för kronan anskaffa

lämplig plats för uppsättande af ett pumpverk vid elfstranden i närheten

af gamla tegelbruket närmast vester om bron öfver Angermanelfven vid

Sollefteå, dock med det förbehåll att ersättningen för berörda jordupplåtelser

skulle, för den händelse godvillig öfverenskommelse med vederbörande

jordegare icke kunde komma till stånd, bestämmas medelst expropriation

genom statsverkets försorg; och har Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

för egen del erinrat, att genom nådiga brefvet den 15

augusti 1892 rättighet för Sollefteå socknemän att af dem, som färdas

öfver bron öfver Angermanelfven invid Sollefteå, uppbära avgifter

icke blifvit af Eders Kongl. Maj:t socknemännen beviljad för

längre tid än till innevarande års utgång, hvadan, i händelse förnyad

concession i detta hänseende blefve sökt och beviljad, befrielse

från broafgifters uppbärande kunde förbehållas Norrlands trängbataljon.

Då jag nu går att sjelf yttra mig i frågan om lämpligaste förläggningsplatserna

för ifrågavarande ny- och ombildade truppförband, kan

jag icke underlåta att redan från början betona, att jag vid de förslagjag

kommer att i nämnda afseende inför Eders Kongl. Maj:t framlägga

icke ansett mig böra uteslutande, ja ej ens företrädesvis fästa mig vid de

kostnader, som med truppförbandens förläggning i den ena eller andra

orten kunna uppkomma. Utan all fråga måste det ur alla synpunkter betraktas

såsom synnerligen vigtig^, att statens utgifter för de nya kasernoch

skoletablissementen må kunna begränsas till det minsta möjliga, men

å andra sidan får ej lemnas obeaktadt, att det nu gäller att för sekler

bestämma de olika truppernas förläggningsorter och att valet deraf kan

komma att i afsevärd mån inverka ej mindre på deras utbildning i och

för sig än äfven på deras mobiliseringsförmåga och utsigterna för dem

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

att vid krigsutbrott med största möjliga skyndsamhet inträffa å de olika

krigsskådeplatser, der deras medverkan kan erfordras. Det torde böra

medgifvas, att om en af två eller flera till förläggningsplatser föreslagna

orter erbjuder öfvervägande fördelar i nämnda afseenden, på samma

gång som emellertid anläggningskostnaden för det blifvande etablissementet

derstädes komme att ställa sig något högre, det icke kan anses

vara med sund statshushållning förenligt att för undvikande af de något

högre byggnadskostnad^-^ till förläggningsort utse den i militäriskt afseende

mindre gynnade orten och sålunda skapa missförhållanden, som

i all framtid kunna störande inverka på truppförbandets i fråga tjenstduglighet.

Dessutom måste ej förglömmas, att relativt låg anläggningskostnad

icke alltid, i synnerhet då det gäller inrättningar, sådana som

de nu ifrågavarande, hvilka äro afsedda att ega en lång varaktighet,

kan anses såsom ekonomiskt fördelaktig. För att använda ett från

affärslifvet lånadt uttryckssätt kunna driftkostnaderna såsom följd af

den låga anläggningskostnaden blifva så mycket större, och det synes

mig i sjelfva verket icke osannolikt, att om t. ex., såsom ifrågasatt

blifvit, Wendes trängbataljon förlädes på två orter med sommaröfningarne

på den ena och vinteröfningarne på den andra, kostnaderne

för personalens förflyttning och öfriga af en sådan förläggning

vållade utgifter i längden vida skulle öfverväga den besparing i kostnad

för etablissementens anläggning, som måhända kunde beräknas.

Hvad jag sålunda yttrat, eger i viss mån tillämplighet redan på

frågan om de till l:sta arméfördelningen hörande truppers förläggning,

till hvilken jag nu anhåller att få öfvergå.

Att af dessa Kronprinsens husarregemente bör förläggas till Malmö

är, såsom jag redan påpekat, en gifven konseqvens af Malmö stads vid

anbudet att inköpa kronans dervarande tomter gjorda förbehåll; Och

torde äfven med nödvändighet deraf följa, att det genom Kronprinsens

husarregementes sammanförande till eu garnisonsort ledigvordna, i

Helsingborg befintliga etablissementet, som, derest i detsamma vidtagas

några smärre föga kostsamma förändringar, är fullt tillräckligt att inrymma

ettderas af de stora skånska kavalleriregementena skolor, för

nämnda ändamål bör upplåtas åt skånska husarregementet, som hittills

varit förlagdt i nordvestra Skåne och der haft sin hufvudsakliga rekryterings-

och remonteringsort.

Hvad angår förläggningsorlerne för de öfriga till lista arméfördelningen

hörande kasernerade truppförbanden eller Wendes artilleriregemente,

skånska dragonregementet och Wendes trängbataljon, hafva,

såsom jag förut nämnt, i fråga derom 4 alternativa förslag framstälts,

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

innebärande det första, att Wendes artilleriregemente skulle i sin helhet

förläggas till Christianstad, skånska dragonregementets skolor till Landskrona

samt Wendes trängbataljon till Herre vadskloster, det andra att

Wendes artilleriregemente fortfarande skulle vara förlagdt i Christianstad

och Landskrona, att i etablissementet i sistnämnda stad skulle

beredas utrymme jemväl för Wendes trängbataljon, som emellertid skulle

hafva ett särskildt beväringsetablissement i Herrevadskloster samt att

skånska dragonregementets skolor skulle förläggas till Ystad, det tredje,

att af ifrågavarande tre truppförband Wendes artilleriregemente i sin

helhet skulle förläggas i Christianstad, Wendes trängbataljon i Landskrona

och skånska dragonregementets skolor likaledes till Ystad samt

det fjerde, att skånska dragonregementets skolor skulle förläggas till

Herrevadskloster, då naturligen Wendes trängbataljon måste inrymmas

i etablissementet i Landskrona och Wendes artilleriregemente såsom

följd deraf sammandragas i Christianstad.

Af dessa förslag finner jag det första och det fjerde, enligt hvilka

Herrevadskloster skulle bestämmas till vinterförläggningsort för ett

helt truppförband, icke vara af beskaffenhet att vidare böra komma under

öfvervägande. Hels är nemligen, efter hvad numera blifvit upplyst,

dervarande etablissement i det skick, att, såsom chefen för fortifikationen

också påpekar, det knappast kan vara tillrådligt att derå

nedlägga några större kostnader och dels tillkommer härvid ett

annat skäl, som synes mig vara af om möjligt ännu större vigt.

Förr eller senare måste nemligen krigsstyrelsen vara betänkt på att

anordna ett eget etablissement för uppställandet i depot af det stora

antal kavallerihästar, som med hänsigt till de skånska rytteriregementenas

framtida organisation icke komma att året om hållas i

tjenstgöring och för hvilka sålunda plats i de blifvande skoletablissementen

ej heller kommer att beredas. Enligt den vid 1892 års urtima

Riksdag framlagda plan för skånska husar- och skånska dragonregementenas

nya organisation, skulle, sedan densamma blifvit till fullo

genomförd, endast vid dessa regementen 690 hästar hållas i depot och

om dertill lägges antalet till uppställning i depot afsedda hästar vid

Kronprinsens husarregemente, inses lätt, att särskilda anordningar måste

vidtagas för inrymmande af ett så stort hästantal, och för sådant ändamål

skulle utan all fråga etablissementet å Herrevadskloster svnnerligen väl

egna sig. Het torde alltså så mycket mera vara i sin ordning, att

nämnda etablissement reserveras härför, som tack vare staden Ystads

anbud en förläggning af de skånska trupperna numera kan åstadkommas,

som, utan att Herrevadskloster derför tages i anspråk, icke bör

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

medföra större kostnader än som från början afsetts och som nr alla

militära synpunkter torde blifva mycket tillfredsställande.

Valet emellan de återstående båda förläggningsalternativen synes

mig icke vara svårt, i det att det tredje eller det, enligt hvithet Wendes

artilleriregemente skulle i siu helhet förläggas till Christianstad,

Wendes trängbataljon till Landskrona och skånska dragonregementets

skolor till Ystad, torde ega afgjordt företräde. Visserligen har chefen

för fortifikationen mot detsamma erinrat, att Wendes trängbataljon

med antagande af detsamma skulle till mobiliseringsort erhålla

eu sjöstad. Men denna olägenhet kan utan nämnvärd kostnad afhjelpas,

derest bataljonens depot anordnas i Herrevadskloster, som sålunda

också skulle blifva bataljonens mobiliseringsort, och i öfrigt lära grundade

erinringar mot nämnda förslag icke kunna göras. Wendes artilleriregemente,

som länge varit fördeladt på två stationer, komme såsom följd

af detsammas antagande att sammandragas i en garnisonsort, hvilket, såsom

lätt inses, ur alla militära synpunkter måste vara synnerligen önskligt,

Wendes trängbataljon erhölle till förläggningsort en stad, hvarpå med

rätta af så väl chefen för fortifikationen som inspektören för trängen

lagts mycken vigt, den från andra förläggningsalternativet oskiljaktiga olägenheten

att två olika truppförband skulle sammandragas i en kasern

och att det ena deraf eller Wendes trängbataljon dessutom skulle hafva

ett annat etablissement, till hvilket bataljonen årligen under sommarmånaderna

skulle förläggas, komme att helt och hållet bortfalla och

slutligen erhölle skånska dragonregementet till förläggningsort en stad,

till hvilken dess skolor redan länge varit sammandragna och i hvars _

omnejd regementet redan nu är förlagdt. Särskildt denna sistnämnda

omständighet måste tillmätas mycken vigt. Blifver regementet förlagdt

till Landskrona eller i närmaste grannskap till skånska husarregementet

i Helsingborg och Kronprinsens husarregemente i Malmö, lärer svårligen

kunna undvikas, att dessa tre regementen med sina 2,500 manskaps-

och häst-nummer, representerande jemt hälften af hela landets

kavalleristyrka, till föga fromma för regementenas tjenstduglighet råka

i en allvarlig konkurrens i fråga om så väl rekryteringen som remonteringen,

under det att, derest regementet förlägges till det jemförelsevis

mera aflägse Ystad, förhållandena i nyssnämnda afseende!! måste

för alla tre regementena blifva gynnsammare, på samma gång skånska

dragonregementet till hufvudsaklig'' rekryterings- och remonteringsort

erhölle trakten omkring Ystad eller södra Skåne, der regementet sedan

gammalt är kändt och af befolkningen uppburet.

Emellertid kan ej bestridas, att det af mig förordade förläggnings
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kongl. 3Iaj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

förslag är åtminstone skenbart det dyraste. Enligt de af chefen för

fortifikationen framlagda beräkningar skulle kostnaden för förläggningen

på nämnda sätt af ifrågavarande tre regementen, äfven om från

anläggningskostnaden dragés det senast af Ystad erbjudna bidrag, uppgå

till 825,300 kronor, under det att första alternativet för samma truppers

förläggning beräknas kosta 720,500 kronor och det andra, enligt

hvilket jemväl Ystads stads senaste anbud får tagas i beräkning, 705,000

kronor. Härvid måste dock märkas, att chefen för fortifikationen i nu

förevarande alternativ beräknat 70,000 kronor såsom erforderliga för

diverse inrednings- och kompletteringsarbeten i Landskrona, men att dessa

arbeten, som föreslagits hufvudsakligen för att bereda bättre inqvartering

åt bataljonens talrika beväringsstyrka, dock, enligt hvad chefen för

fortifikationen för mig anmält, icke äro så oundgängligen nödvändiga, att

icke genom andra, mera tillfälliga anordningar det afsedda behofvet kan

åtminstone tills vidare nöjaktigt tillgodoses. Hela denna utgiftspost torde

alltså kunna ur förslaget utgå och om härtill ytterligare lägges den till

30,000 kronor beräknade kostnaden för ett trängskjul inom 2:dra arméfördelningsområdet,

hvilken kostnad icke lärer vara af beskaffenhet att

böra påföras de nya kasernetablissementen och till hvilkens gäldande

medel torde kunna från andra anslagstillgångar så småningom beredas,

skulle kostnadssumman för det tredje alternativet minskas till 725,300

kronor eller endast obetydligt mera än det första och i allt fall icke

afsevärdt mera än det andra. Dessutom tillkommer härvid ytterligare

en annan omständighet, som noga räknadt låter vågskålen äfven i ekonomiskt

afseende sjunka till förmån för nu ifrågavarande förslag. Såsom

följd af dess antagande skulle nemligen, på sätt som framgår af min

förut lemnade redogörelse för de anordningar, hvilka enligt chefens

för fortifikationen åsigt böra vidtagas i Christianstad, derest hela Wendes

artilleriregemente förlägges dit, den sedan länge å bane varande frågan

om nytt sjukhus i nämnda stad i viss mån erhålla sin lösning; och då

jag erinrar, att arméförvaltningen i sitt senaste den 3 mars 1890 i

frågan afgifna utlåtande beräknat kostnaden för det ifrågasatta nya

sjukhuset till 179,000 eller alternativt 155,500 kronor, måste medgifvas,

att, äfven om den nu ifrågasatta lösningen af denna fråga i ett och

annat kan lemna åtskilligt öfrigt att önska, den åtminstone tillsvidare

minskade utgiften för sjukvårdens i Christianstad ordnande, som deraf

blir en följd, dock i hvarje fall kan anslås så högt, att skilnaden i kostnad

emellan det andra och det tredje alternativa förläggningsförslagen

deraf mer än väl uppväges.

Då slutligen ett jemväl framkastadt förslag att förlägga Wendes

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

trängbataljon, såsom afsedd att mobilisera äfven 2:dra fördelningens

träng, inom nämnda fördelnings område eller åtminstone till någon närmare

detta, utom Skåne belägen ort så mycket mindre synes mig förtjena

afseende, som, med hänsigt ''till Skånes relativt stora folkmängd

och rikedom på hästar, bataljonens behof af beväringsmanskap och dragare

vid mobilisering måste till större delen fyllas från nämnda provins,

anser jag fördenskull, att kaserneringen af de till första arméfördelningen

hörande värfvade truppförband bör ordnas så, att Kronprinsens

husarregemente förlägges till Malmö, skånska husarregementets skolor

till Helsingborg, Wendes artilleriregemente i sin helhet till Cliristianstad,

skånska dragonregementets skolor till Ystad och Wendes trängbataljon

till Landskrona.

För frågan om Norrlands dragonregementes förläggning kan den

ekonomiska synpunkten icke anses vara af någon större betydelse. Som

jag redan nämnt utgör nemligen skilnaden i kostnad emellan de båda

alternativa förslag, som rörande detta regementes förläggning blifvit

uppgjorda, endast 4,000 kronor. Visserligen skulle häremot kunna

erinras, att någon beräkning öfver kostnaden för förläggning af regementet

å Frösön i dess gamla läger icke blifvit uppgjord, men jaganser

lika med chefen för fortifikationen det icke rimligen kunna ifrågasättas,

att regementet med dess nya helt och hållet från indelningsverket

lösta organisation skulle förläggas i nämnda etablissement. Dels är

nemligen detta, på sätt chefen för fortifikationen upplyser, i det skick,

att några mera betydande reparations- och utvidgningskostnader icke

synas böra å detsamma nedläggas, dels kan det icke bestridas, att regementet

med en sådan förläggning efter all sannolikhet skulle möta

alvarliga svårigheter att upprätthålla sin rekrytering, och dels slutligen

är det uppenbart, att de militära skål, som med så mycken styrka

af t. f. chefen för generalstaben gjorts gällande mot regementets förläggande

till Östersund eller Sundsvall, kunna med lika och delvis med

ännu större fog tillämpas å förläggningen å Frösö. Invändningen att

den forna Jemtlands hästjägarecorps’ byggnader sålunda skulle komma

att stå obegagnade, hvilken invändning måhända af eu och annan kan

göras, lär ej heller vara af någon afsevärd betydelse, då, enligt hvad

jag i arméförvaltningen inhemta!, de få af dessa byggnader, som ännu

äro i någorlunda godt skick, mer än väl behöfvas för fältjägareregementet,

som ju enligt 1892 års urtima Riksdags beslut skall högst betydligt

förstoras och hvars byggnadsutrymme redan förut ej varit synnerligen

stort.

Hvad åter angår valet emellan Östersund och Umeå, de enda orter,

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 38.

som, sedan jemväl Sundsvall ej ansetts kunna såsom förläggningsplats

ifrågakomma, sålunda ännu '' skulle återstå att i nämnda afseende användas,

lärer afgörandet ej vara svårt. De skäl för regementets förläggning

till Umeå, som af chefen för fortifikationen och t. f. chefen

för generalstaben framhållits, synas mig så talande och uttömmande,

att jag icke har något att i detta afsende tillägga. Frånsedt de öfriga

till förmån för Umeå af nämnda chefer åberopade omständigheter,

torde också i sig sjelft vara klart, att då det synnerligen vidsträckta

sjette arméfördelningsområdet har sin största utsträckning i norr och

söder och fördelningens krigsskådeplats efter all sannolikhet måste blifva

områdets nordöstra gränstrakter, det icke kan vara lämpligt att förlägga

fördelningens kavalleri, hvilket, såsom t. f. chefen för generalstaben

rigtigt anmärker, måste nästan omedelbart efter ett krigsutbrott

inträffa vid den hotade gränsen, till arméfördelningsområdets sydvestra

delar.

Jag anser alltså, att Norrlands dragonregemente bör förläggas till

Umeå; och torde jag framdeles, då förslag i ärendet skall till Riksdagen

aflåtas, få återkomma till frågan om upplåtande till regementet af

de delar af indragna majorsbostället 2l,64:dels mantal Ytterhiske n:o 2,

å hvilka, derest regementet förlägges till nämnda stad, dess blifvande

exercisfält torde böra anordnas.

Slutligen anhåller jag, hvad angår etablissementet i Umeå, få nämna,

att statsrådet och chefen för finansdepartementet, med hvilken jag

i frågan samrådt, förklarat hinder från hans sida icke möta att för

anordnandet af detsamma taga i anspråk den mot redan af Riksdagen

ersatt förskott för 22,000 kronor inköpta byggnad i Umeå, som upplåtits

till provisorisk bostad åt dervarande landshöfding.

Valet af förläggningsplats för Andra Svea artilleriregemente synes

mig erbjuda större svårigheter. Såsom bekant förmälde sig t. f. chefen

för generalstaben i siit den 24 Augusti 1892 afgifna förslag till förbättrad

härordning anse både Upsala och Gefle lämpligen kunna såsom

förläggningsorter för nämnda regemente ifrågakomma, och det kan icke

nekas, att den senare orten har många förutsättningar, som skulle

göra det önskligt, att regementet förlädes dit. Särskildt skulle, synes

mig, ur synpunkterna af regementets rekrytering, remontering och mobilisering

Gefle i viss mån hafva varit att föredraga. Regementet skulle

nemligen derstädes hafva kommit på längre afstånd från Stockholm

och sålunda mindre känt verkningarna af den svåra konkurrens i fråga

om rekryteringen och remonteringen, som, derest regementet förlägges

till Upsala, måste uppkomma emellan detsamma och de inånga i Stock
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

liolm förlagda värfvade truppförbanden. I Upsala måste regementet'',

just till följd af konkurrensen med Stockholmsregementena, blifva

nödsakadt att till hufvudsaklig rekryteringsort för stammanskapet välja

andra trakter af landet än dem, som ligga omedelbart omkring Upsala,

hvilket ur militärisk synpunkt ingalunda är önskligt, och hvad regementets

behof af beväringsmanskap och hästar vid mobilisering angår, hafva

anstälda undersökningar gifvit vid handen, att detta omöjligen kan fyllas,

med mindre stora delar af Gestrikland och Helsingland derför tagas i

anspråk. Med regementets förläggning till Upsala kommer alltså eu

eventuel mobilisering att medföra, att beväringsmanskap och hästar måste

i stor myckenhet från dessa jemförelsevis aflägsna orter transporteras

till regementet och uppenbarligen är detta i vår tid, då man vid den

vigtiga mobiliseringen räknar endast med dagar, en omständighet af

mycken vigt och som, då förhållandena i Gefle i dessa afseenden skulle

hafva blifvit helt annorlunda, talar för regementets förläggning till

nämnda stad.

Emellertid är staden Gefles för äfven i mindre skala företagna fiendtliga

anfall synnerligen blottade läge ett moment vid valet af förläggningsplatser

utaf den vigt, att jag icke tilltror mig att förorda regementets

förläggning dit. För ett kavalleriregemente med dess jemförelsevis

enkla och föga tidsutdrägt kräfvande mobilisering kan en sjöstad

såsom förläggningsort utan större betänklighet godkännas, men

till förläggningsort för ett artilleriregemente med dess många verkstäder

och förråder och dess stora behof af beväringsmanskap och särskildt

vid mobilisering anskaffade hästar kan en sådan stad, helst om den

såsom Gefle lemnar öppet tillträde åt äfven den obetydligaste fiendtliga

kryssare, svårligen antagas. 1 hvarje fall måste, såsom cheferna

för artilleriet och fortifikationen också anmärka, under sådana omständigheter

särskilda anordningar vidtagas, på det att mobiliseringen

af det derstädes förlagda regementet må kunna försiggå i fullkomlig

trygghet och den utredning, som numera åstadkommits, synes mig

gifva vid handen, att dylika anordningar, hvad Gefle angår, skola

visa sig så kostsamma, att endast derför hvarje tanke att till förläggningsort

för regementet använda nämnda stad måste öfvergifvas.

Visserligen har ifrågasatts, att vid staden skulle anordnas ett minförsvar

endast med handminor och kostnaden derför skulle, enligt hvad

af handlingarna framgår, icke blifva större än att det täcktes af det

större bidrag till etablissementets anläggning, som Gefle stad numera

förklarat sig villig att lemna, så att i sådant fall och äfven om man

medräknar den högre anläggningskostnad, som kasernetablissementet

Bih. till Rikta. Prot. 1894. 1 Sami. 1 Af A. ‘22 Haft. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 _ Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 38.

och anordnandet af exercisfält i Gefle medför, Gefle i ekonomiskt afseende

skulle hafva företrädet framför Upsala eller åtminstone vara med

nämnda stad i det närmaste likstäldt. Men man måste härvid ihåg:- komma, att med minförsvarets anordning på nämnda sätt stadens egen

sjöfart jemväl blefve stängd och jag fruktar högeligen, att Gefle med

sin lifliga handel skulle finna sig föga tillfredsstäldt med en anordning,

som vid den minsta fara för krigsutbrott skulle omöjliggöra all sjöfart till

eller från staden. Skall alltså regementet förläggas till Gefle, synes mig

oundgängligt nödvändigt, att det kostsammare minförsvaret anordnas, men

i sådant fall varda kostnaderna för förläggningen, äfven om derifrån

dragés det högre bidrag, som från nämnda stad är att emotse, så stora,

att de fördelar i fråga om regementets rekrytering, remontering och

mobilisering, som onekligen med en sådan förläggning i viss mån

skulle stått att vinna, finge anses vara för dyrt köpta; och det måste

dessutom ihågkommas, att enligt hvad cheferna för artilleriet och fortifikationen

synas mig hafva ådagalagt, utsigterna för regementets utbildning

äro gynnsammare i Upsala än i Gefle och att jemväl underhållskostnaden

i förstnämnda stad torde blifva billigare.

Lika med nämnda chefer anser jag alltså, att Andra Svea artilleriregemente

bör förläggas till Upsala och torde det, i enlighet med hvad

jag redan hemstält beträffande etablissementet i Umeå, tillåtas mig att

framdeles få återkomma till frågan om upplåtande åt regementet af den

kronojord, som för dess blifvande exercisfält i Upsala torde erfordras.

Äfven valet af förläggningsplats för Andra Göta artilleriregemente

synes mig ej vara lätt. Att ej Eksjö bör dertill ifrågakomma, anser jaglika

med cheferne för artilleriet och fortifikationen vara uppenbart.

Svårare ställa sig förhållandena, då det gäller att bestämma sig för en

åt de båda öfriga städerna. Utan tvifvel måste Linköping betecknas såsom

andra arméfördelningens militära centrum, och lika visst torde vara, att

artilleriterrängen inom andra arméfördelningsområdet är att söka ej på

det Småländska höglandet, utan på Östergötlands slätter och att, om

andra arméfördelningsområdet någonsin varder utsatt för fiendtligt anfall,

det blifver Östgötabygden, en af de sårbaraste delarne af vårt land,

som kommer att bilda den egentliga krigsskådeplatsen. Att under sådana

förhållanden det varit önskligt, om fördelningens artilleriregemente kunnat

förläggas till Linköping, lärer icke kunna bestridas, helst regementet

med en sådan förläggning hade, frånsedt fördelen att vid alla fredsöfningar

operera i de trakter, inom hvilka detsamma under vissa förutsättningar

äfven skall hafva att i krig uppträda, tillika kommit i så

nära beröring med en stor del af fördelningens infanteri-styrka, de båda

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:0 38.

i Östergötland förlagda lifgrenadierregementena, som med nuvarande

arméorganisation öfver hufvud är möjligt. En af hufvudtankarna i den

förbättrade härordningen eller den, som afsåg att redan under freden

med hvarandra sammansluta de större strategiska enheter, hvilkas behöriga

samverkan under krig är vilkoret för framgång, skulle sålunda,

hvad angår andra arméfördelningen, hafva blifvit i möjligaste mån förverkligad.

Då dertill kommer, att Linköping i afseende å alla på

truppens utbildning inverkande omständigheter torde kunna anses vara

fullt likstäldt med Jönköping, kan jag icke neka, att jag varit mycket

böjd att förorda Linköping såsom förläggningsplats för regementet.

Härvid har emellertid förekommit en omständighet, som gjort mig tveksam

och som torde vara af den vigt, att, oaktadt allt som talar för

Linköping, Eders Kongl. Maj:t dock lärer böra bestämma sig för Jönköping,

jag menar omöjligheten att i Linköpings, närhet anordna ett

fullt tillfredsställande skjutfält. Redan i sitt förenämnda underdåniga

utlåtande hafva cheferna för artilleriet och fortifikationen fäst uppmärksamheten

å de brister, som i flera anmärkta hänseenden skulle komma

att vidlåda det enda skjutfält, som vid Linköping ifrågasatts, och i en till

mig ytterligare afgifven embetspromemoria har generalfälttygmästaren

och chefen för artilleriet än mera framhållit, huru otillfredsställande anordningarna

för detta skjutfält i de flesta afseenden skulle blifva.

Kulfånget, yttrar han, komme ej att få tillräcklig utsträckning, så

att i hvarje fall möjligheten att förlupna kulor skulle kunna slå ned ett

godt stycke i Roxen ej vore utesluten; banan vore vidare för smal, så

att skjutning i divisionsförband vore omöjlig och det icke heller läte

sig göra att ens tillnärmelsevis å densamma uppställa infanteri- och

kavallerimål om hvarandra på sätt som i det verkliga kriget förekomme;

och slutligen funnes, hvad som vore det vigtigaste af allt, icke någon säkerhet

att den för banan erforderliga mark skulle kunna erhållas för det uppgifna

priset, då dels bindande anbud från jordegarne i detta afseende

ej förelåge, dels särskilda kostnader ej beräknats för att godtgöra de

jordegare, som med anledning af deras hemmans närbelägenhet till

skottlinien blefve nödsakade att under skjutningarne utrymma sina derå

uppförda hus, och dels slutligen de anspråk på ersättning, som en och

annan jordegare redan framstält för den händelse de i följd af skjutfältets

anläggning blefve nödsakade att helt och hållet bortflytta sina boningshus,

vida öfverstege hvad vid värderingsförrättningen ansetts böra dem

såsom godtgörelse i nämnda afseende tilläggas.

Generalfälttygmästaren, som under sådana förhållanden förmäler

sig ej finna osannolikt, att statens utgifter för skjutfältets förvärfvande

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:0 38.

kunna komma att vida öfverstiga livad som derför beräknats och måhända

uppgå ända till 100,000 å 120,000 kronor, och dessutom ytterligare

betonar, att om skjutfältet, hvilket. är mycket antagligt, inom

några år skulle befinnas för litet, ingen möjlighet förefinnes att utan

högst betydande kostnader utvidga detsamma, afstyrker alltså på det

bestämdaste, att Linköping utses till förläggningsplats för regementet.

Det måste medgifvas, att de sålunda af generalfälttygmästaren åberopade

skäl väga tungt, och jag kan icke annat än instämma med honom,

då ju af alla de frågor, som vid förläggningen af ett artilleriregemente

böra tagas i betraktande, ingen torde vara vigtigare än den, huruvida

med den tilltänkta förläggningen regementets skjutöfningar kunna anses

vara behörigen tillgodosedda. Jag anser alltså, att Andra Göta artilleriregemente

bör förläggas till Jönköping, och anmärker endast i förbigående,

att denna lösning af frågan om Andra Göta artilleriregementes

förläggning jemväl torde blifva den billigaste, i ty att i Jönköping

exercisfält väl måste särskildt anskaffas, men å andra sidan det af Jönköping

numera erbjudna bidrag är större än det, som från Linköping skulle

erhållits, hvarförutom förläggningen till Linköping skulle nödvändiggjort

ej obetydande arbeten å Malmen, att ej tala om kostnaden för

skjutfältets anskaffande, som till beloppet ej kan bestämmas.

Slutligen erinrar jag, att, om Eders Kongl. Maj:t gillar min nyss

uttalade åsigt, kronojord måste äfven för Andra Göta artilleriregemente

tagas i anspråk, i det att, såsom redan antydts, regementets exercisfält

vid Jönköping skulle utläggas å förre landshöfdingebostället Ryhofs

egor. Jag saknar emellertid anledning att nu sysselsätta mig med

denna fråga, helst domänstyrelsens yttrande derom ännu ej hunnit inhemtas,

men anhåller att framdeles, vid föredragning af frågan om anslag

till de erforderliga kasernbyggnaderna, få till densamma återkomma.

Hvad till sist Norrlands tv ängbataljons förläggning angår, lära delade

meningar derom knappast kunna råda. Med bataljonens förläggning

till Östersund skulle man bland annat komma i strid med den vigtiga

grundsats, som bjuder att i det glest befolkade Norrland icke förlägga

artilleri- och trängtrupper, som hvar för sig vid mobilisering äro i behof

af mycket folk och hästar, till samma ort, och det måste vidare vara

uppenbart, att då sjette arméfördelningen för sin koncentrering förfogar

öfver endast en jernvägslinie, det icke kan vara gynnsamt för koncentreringsrörelsernas

snabbhet, om de olika truppförbanden sammanföras

till en plats i stället för att förläggas på olika orter längs efter jernvägslinien.

Ensamt dessa skäl torde vara afgörande och då dertill

s. 61 Kontrollera mot PDF

KongV. Maj:ts Nåd. Proposition No 38.

61

kommer, att, på sätt som af chefens för fortifikationen yttrande synes

mig framgå, förläggningen till Sollefteå af bataljonen både med hänsigt

till truppens utbildning och i ekonomiskt afseende är fördelaktigare,

torde lätt inses, att jag lika med chefen för fortifikationen finner bataljonen

böra förläggas till berörda ort.

Under åberopande af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag

alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes,

med öfverlemnande till chefen för fortifikationen

af handlingarna rörande samtlige de af städerna Ystad,

Umeå, Upsala och Jönköping äfvensom Sollefteå kommun

och municipaldistrikt afgifna anbud, öfver hvilka

yttrande af'' bemälda chef ännu ej afgifvits, i nåder

uppdraga åt honom att, så fort ske kan, upprätta och

till Eders Kongl. Maj:t inkomma med detaljerade ritningar

och kostnadsförslag till erforderliga kasernoch

skoletablissement för de, på grund af 1892 års

urtima Riksdags beslut, ny- eller ombildade värfvade

truppförband, som ej kunna i arméns nuvarande kasernetablissement

inrymmas,

äfvensom i sammanhang dermed föreskrifva, att

vid utarbetandet af ritningarne och kostnadsförslagen

skall förutsättas,

att Kronprinsens husarregemente kommer

att förläggas i Malmö, skånska husarregementet

i Helsingborg, skånska dragonregementet

i Ystad, Wendes artilleriregemente

i sin helhet i Christianstad, Wendes trängbataljon

i Landskrona, Norrlands dragonregemente

i Umeå, Andra Svea artilleriregemente

i Upsala, Andra Göta artilleriregemente i Jönköping

och Norrlands trängbataljon i Sollefteå;

att särskilda anordningar för inrymmande

af Wendes trängbataljons beväring i bataljonens

blifvande etablissement icke varda af

nöden och att ej heller trängskjul inom 2:dra

arméfördelningsområdet för närvarande erfordras

;

att Norrlands dragonregementes blifvande

etablissement kommer att uppföras å den för

1 ändamålet af stadsfullmägtige i Umeå erbjudna

Bih. till llihd. Blot. 1834. 1 Sand. 1 AJd. 22 Haft. 9

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N.-o 38.

tomt äfvensom att för etablissementet kan

tagas i anspråk den för närvarande till embetsbostad

åt landshöfdingen i Vesterbottens

län upplåtna byggnad;

att etablissementen i Upsala och Jönköping

komma att uppföras, det förra å den s.

k. Ruddamsvreten och det senare å den för

ändamålet af stadsfullmägtige i Jönköping

anvisade tomt; samt

att till beredande af nödiga exercisfält

åt Norrlands dragonregemente, Andra Svea

artilleriregemente och Andra Göta artilleriregemente

kunna tagas i anspråk de delar af

förra majorsbostället Ytterhiske eller Hedlunda,

de invid Upsala belägna löningsjordar samt

förre landshöfdingebostället Ryhof, som ansetts

vara för nämnda ändamål af nöden.

I hvad departementschefen sålunda yttrat och föreslagit instämde

statsrådets öfriga ledamöter.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder besluta

i öfverensstämmelse med statsrådets hemställan.

In fidem protocolli

Eugene Peyron.

Stockholm, K. L. Beckman, 1894.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

63

Utdrag af protokollet öfver landtfÖr sv ar särenden, hållet

inför Hans May.t Konungen uti statsrådet å Stockholms

slott den 1 februari 1889.

Närvarande:

Hans excellens lierr statsministern friherre Bildt,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrenswård,

Statsråden: herr Lowén,

friherre von Otter,

von Krusenstjerna,

Wennerberg,

friherre Palmstierna,

friherre von Essen,

Örbom,

friherre Åkerhielm.

l:o.

Efter gemensam öfverläggning med cheferne för justitie- och

finansdepartementen anförde departementschefen, statsrådet friherre

Palmstierna:

»Frågan om uppförande af nytt kasernetablissement åt den i

Malmö förlagda afdelning af Kronprinsens husarregemente har sedan

lång tid tillbaka stått på dagordningen. Den nuvarande kaserntomten

blef för att underlätta Malmö stads inqvarteringsbesvär år 1835 inköpt

för en summa af 26,666 rdr 32 sk. banko, dervid dock de båda i norr

och vester liggande stallbyggnaderna ingingo i köpet. Sedan kronan

blifvit egare af tomten, uppfördes under femtiotalet å densamma en

Bih. till Rihd. Prot. 1894. 1 Sami. 1 Afd. 22 Uäft. 10

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

kasernbyggnad och en ytterligare stallbyggnad. Dessutom böra till

etablissement^, förutom ett i senare tider uppfördt, skostall med smedja,

ridhus och sjukhus, af hvilka dock ridhuset är beläget å det staden

tillhöriga Drottningtorget och sjukhuset på en kronan tillhörig särskild

tomt invid norra hamnkanalen.

Etablissementet befans redan år 1865 för trångt, hvadan arméförvaltningen,

sedan chefen för regementet uti ett nämnda år till Kongl.

Maj:t ingifvet underdånigt memorial framhållit de brister, som vidhäftade

regementets dåvarande etablissement såväl i Malmö som i Heilsngborg

och Engelholm, uti sitt deröfver afgifna underdåniga utlåtande

föreslog att, hvad Malmö anginge, den öfverklagade bristen på utrymme

skulle afhjelpas derigenom att till kaserntomtens utvidgning inköptes

den öster om etablissementet belägna, enskild person tillhöriga s. k.

Gaddska tomten, hvilken tillsammans med kronotomten bildar det vid

hörnet af norra och östra hamnkanalen belägna qvarter. Det Riksdagen

understälda förslag härom vann emellertid ej dess bifall, hvadan frågan

tills vidare förföll.

År 1874 upptogs den på nytt af regementschefen, men hans framställning

medförde, på grund af den då påtänkta förändrade arméorganisationen,

som möjligen kunde föranleda regementets förflyttning, intet

annat resultat än uppförandet bredvid kasernbyggnaden af ofvannämnda

skostall med smedja.

Någon framställning om etablissementets utvidgning eller ombyggnad

förekom derefter icke förr än år 1883, då i chefens för fortifikationen

nedannämnda underdåniga memorial uppslag gafs till frågans

lösning på nu föreliggande sätt. Riksdagens revisorer hade dock under

tiden genom delegerade besökt etablissementet och för sin del gjort

erinringar om det skick, hvari detsamma befann sig. Deras till 1884

års Riksdag afgifna berättelse om af dem verkstäld granskning af statsverkets

tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1881 innehåller i

detta afseende, att kasernens utrymme är så inskränkt, att endast omkring

40 man af hvarje sqvadron kan derinom beredas bostad; att rustkamrarne

äro belägna i vindsvåningarne öfver stallarne, hvarigenom

persedlarne utsättas för stallångornas skadliga inflytande; att sqvadronschefernes

och rustkammarunderofficerarnes expeditioner äro inrymda i

rustkamrarne, hvarest eldstäder icke finnas, och der således de vidlyftiga

skrifgöromålen vintertiden icke kunna i god ordning försiggå;

att köket, beläget i kasernbyggnaden under markens yta, ej lemnar aflopp

för ångan, hvilken deremot intränger i byggnaden; att vaktrummen

för underbefäl och manskap, belägna i samma jordvåning, äro

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

genomträngda af fukt, hvilket jemväl är förhållandet med arrestrummen,

deribland i synnerhet det för sträng arrest afsedda, enligt hvad ''revisorerne

vitsorda, är af särdeles olämplig beskaffenhet; samt att samtliga

kasern- och stallbyggnader äfven i öfrigt. äro synnerligen oändamålsenliga

och delvis förfallna.

Äfven arméförvaltningen, som afgaf utlåtande öfver revisorernes

berörda berättelse, instämde i revisorernes uttalande, dervid särskild!

åberopande en af fortifikationsbefälhafvaren i Skåne afgifven embetspromemoria,

af hvilken i detta ämne ytterligare inhemta^, bland annat,

att kasernbyggnaden, som uppfördes på en tid då man beräknade, att

endast 40 man per sqvadron skulle vara i tjenstgöring emellan mötena,

från början afsågs att rymma allenast 120 man; att äfven med denna

styrka det reglementerade utrymmet af 570 kubikfot per man icke uppnås;

att i kasernen saknas tvättrum, puts- och torkrum, dagrum, korridorer,

handrustkammare, lektionsrum samt utrymme för de expeditionshafvande

fanjunkarne, chefsexpedition och förvaltningsdirektionen; att

matinrättningens lokaler äro alldeles otillräckliga och icke lemna rum

för halfva den garnisonerade styrkan att äta samtidigt; att exercis-och

gymnastikrum saknas; samt slutligen att de båda stallbyggnader, som

förefunnos å -tomten då kronan inköpte densamma och hvilka uppförts

i utfylda fästningsgrafvar, äro så till materialier som byggnadssätt synnerligen

oändamålsenliga och i det närmaste fallfärdiga.

Behofvet af ett nytt etablissement synes alltså oafvisligt; men äfven

efter det genom Malmö stads nedan omförmälda anbud att inköpa åtskilliga

kronan tillhöriga, i Malmö belägna jordområden, som vid nytt

kasernetablissements uppförande komma att delvis sakna användande,

utsigter öppnades att kunna med jemförelsevis obetydliga tillskott från

statens sida få ett alldeles nytt etablissement till stånd, har dock det

nära samband, denna fråga eger med det å bane bragta förslaget om

svenska kavalleriets omorganisation, föranledt, att det definitiva afgörandet

deraf undanskjutits i afvaktan på de beslut, krigsstyrelsen kunde

komma att fatta rörande nyssnämnda förslag. Sedan Eders Kongl.

Maj:t den 12 sistlidnc januari, på min föredragning, beslutat att till

Riksdagen aflåta nådig proposition om kavalleriets omorganisation, har

jemväl detta hinder för frågans lösande undanröjts, så att saken nu är

i det skick, att den kan underställas Eders Kongl. Maj:ts pröfning.

Med hänsigt till frågans omfattning och den vidlyftiga behandling,

den undergått hos vederbörande förvaltningsmyndigheter, beder jag att

få låta redogörelsen för densamma sönderfalla i två hufvudafdelningar,

den ena omfattande frågan om platsen för det nya etablissementet och

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 38.

de åtgärder, som vidtagits i syfte att på fördelaktigaste sätt för kronan

afyttra ofvannämnda kronan tillhöriga jordområden i Malmö, och den

andra upptagande de olika förslag till nytt kasernetablissement, som tid

efter annan uppgjorts.

I. Uti embetsskrifvelse den 22 oktober 1883 fäste chefen för

fortifikationen dåvarande statsrådets och chefens för landtförsvaret uppmärksamhet

på de brister och olägenheter, som vidlådde husaretablissementet

i Malmö och hvilka, oaktadt de ej ringa kostnader, som under

de senare åren blifvit. på både kasernen och stallarne nedlagda, enligt

chefens för fortifikationen åsigt snarare till- än aftagit. En hufvudsaklig

svårighet, som ditintills hindrat frågans vidare behandling, hade

emellertid legat deruti, att någon för etablissementet passande tomt

icke funnits att tillgå för måttligt pris.’ Uti den å bilagda karta med

bokstäfverna E. L. utmärkta egolott, Engeströmska lyckan kallad, ansåg

chefen för fortifikationen en sådan vara funnen. Innefattande eu

areal af omkring 9 tunnland, erbjöde den fullt tillräckligt utrymme för

etablissementet, hvars gård borde blifva stor nog för att lemna ersättning

för det nuvarande så kallade fotexercisfältet öster om staden. Dess

läge vore högre än de framför liggande vattensjuka så kallade fortifikations-

och kommendantsängarne. Dess afstånd från den bebyggda staden

utgjorde mindre än 1,000 meter, då en föreslagen väg öfver Hästhagen

blefve utförd; ett jernvägsspår berörde dess ena hörn och underlättade

således alla transporter; och slutligen vore regementets exercisfält

beläget ej långt ifrån och i hvarje fall betydligt närmare det föreslagna

nya etablissementet än det gamla.

Med uppgift tillika å de fastigheter och tomter i Malmö, som kronan

skulle kunna afyttra i ändamål att med försäljningssumman underlätta

det nya etablissementets uppbyggande, ansåg sig chefen för fortifikationen

derför böra inhemta departementschefens föreskrift, huru vida

den föreslagna tomten kunde anses passande samt om de uppräknade

tomterna borde föreslås till försäljning.

Departementschefen, som inhemtat att den till byggnadsplats föreslagna

tomten vore hospital^ ord, infordrade med anledning häraf

domänstyrelsens yttrande, huru vida och under hvilka vilkor egolotten

kunde för omförmälda ändamål till landtförsvaret upplåtas. I sitt den

7 december 1883 afgifna utlåtande upplyste domänstyrelsen, att ifrågavarande

lägenhet genom serafimerordensgillets kontrakt den 28 september

1865 utarrenderats till Anders Pettersson för en tid af 30 år

från midfastan 1866 emot dels ett årligt arrende af 183 kubikfot 4,86

kannor spannmål, hälften råg och hälften korn, motsvarande för arrende
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

året 1882 till 1883, efter spanmålens förvandlande i penningar enligt

arrendekontraktets bestämmelse, 471 kronor 55 öre, dels en vid tillträdet

erlagd städja af 2,094 kronor; att bemälde Anders Petterssons

sterbhusdelegare i skriftlig, handlingarne bilagd utfästelse förbundit sig

att när så påfordrades till kronan afträda ifrågavarande mark emot

erhållande af en kontant ersättning af 500 kronor årligen, att lyftas

vid hvarje arrendeårs slut, och åtagande derjemte å kronans sida att

efter gode mäns värdering ersätta'' vid afträdandet af marken derå

möjligen befintlig gröda, så framt icke tillsägelse om afträdandet skett

innan marken blifvit besådd; att magistraten i Malmö och tillförordnade

domänintendenten i Malmöhus län uti infordrade utlåtanden meddelat,

att lägenheten, som under arrendetiden minskats med 1 qvadratref,

exproprierad för Malmö—Ystad jernvägs behof, numera innehölle 50

qvadratref 32,75 qvadratstänger, äfvensom förklarat, att de, med fäst

afseende å ej mindre jordens lämplighet för trädgårdsskötsel, på grund

af dess läge intill Malmö stad än äfven beloppet af det vid arrendets

tillträdande af Anders Pettersson erlagda städjekapitalet, ansåge sterbhusdelegarnes

omförmälda anspråk på ersättning för arrendets afträdande

icke vara för högt, samt att Eders Kongl. Majrts befallningshafvande

i Malmöhus län, som jemväl afgifvit utlåtande i ämnet, med

instämmande i magistratens och t. f. domänintendentens yttranden,

derjemte uttalat den öfvertygelse, att, om kronan skulle inköpa för

ändamålet passande jord, priset skulle ställa sig så högt, att den utgift

kronan finge vidkännas genom att utlösa arrendatorn och genom mistningen

af årliga arrendeafgiften för lägenheten blefve en obetydlighet

i förhållande till räntan å den inköpta jordens handelsvärde; och hade

domänstyrelsen för egen del ej något att erinra mot lägenhetens användande

för det'' nu ifrågasatta ändamålet, för den händelse Eders

Kongl. Maj:t skulle finna de af lägenhetens innehafvare uppstälda vilkor

för arrendets afträdande vara antagliga.

Sedan domänstyrelsens yttrande afgifvits, anbefaldes chefen för

fortifikationen bland annat att låta undersöka byggnadsgrunden å den

s. k. Engeströmska lyckan. Resultatet af denna undersökning föreligger

i chefens för fortifikationen underdåniga utlåtande den 30 mars

1885. Marken derstädes utgör, enligt detsamma, en naturlig formation

af olika lerlager, egande i sig sjelf god bärighet, men har olägenheten

att lida af grundvatten, som till eu del uppmjukar leran. Att

alldeles aflägsna detta vatten låter sig, enligt hvad. chefen för fortifikationen

anmäler, icke göra till följd af markens ringa höjd öfver hafvel.

Genom att leda grundvattnet till ett i citadellgrafven utmynnande dike

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

kan man dock sänka det till ett djup, som chefen för fortifikationen

finner tillräckligt, helst de byggnader, som komma att uppföras derstädes,

i allmänhet icke skola förses med källare och dessa, der de

måste anordnas, ganska väl kunna delvis läggas ofvan jord. Enligt

hvad chefen för fortifikationen upplyste, hade också erfarne byggmästare

i Malmö, som tagit platsen i betraktande, förklarat det icke

vara förenadt med någon risk att bygga på denna grund, så mjmket

mindre som grundläggningen i alla fall måste göras med beton, af orsak

att gråsten icke finnes att tillgå i trakten af Malmö. Chefen för

fortifikationen ansåg alltså, att, oip Engeströmska lyckan dränerades,

inga betänkligheter mötte mot dess användande för ifrågavarande ändamål.

Ett särskildt företräde funne chefen för fortifikationen denna

byggnadsplats besitta deruti, att den efter all anledning ej löper fara

att blifva kringbyggd, då den närbelägna Hästhagen endast under förutsättning

att den betydligt liöjes, lämpar sig för bebyggande, och sålunda

antagligen kommer att utläggas till plantering.

Deremot ansåg chefen för fortifikationen nödigt att, ehuru Engeströmska

lyckan lemnade tillräcklig plats för samtliga byggnader, som

kunna komma att i och för husaretablissementet erfordras, dertill dock

lades en del af Hästhagen, åtminstone det stycke, som ligger emellan

lyckan, dess utdragna södra gränslinie, ett å kartan angifvet, under

jernvägen framgående afloppsdike samt jernvägen. Härigenom skulle

beredas behöflig! utrymme framför byggnaderna äfvensom tillfälle att

dit inleda ett jernvägsspår, till besparing ej mindre för sjelfva byggnadsarbetena

än ock sedermera för leverans af fourage in. in., samt

slutligen full säkerhet att inga enskilda byggnader komma till stånd

emellan etablissementet och jernvägen.

Redogörelsen för det sätt, hvarpå chefen för fortifikationen tänkt

sig att kronan skulle förvärfva detta område, torde få göras i sammanhang

med framställningen af den tilltänkta afyttringen utaf åtskilliga

kronans tomter i Malmö.

Denna sistnämnda fråga om afyttring till Malmö stad af åtskilliga

derstädes belägna, kronan tillhöriga tomter har gifvit anledning till

långvariga underhandlingar med stadsmyndigheterna i Malmö.

I sin ofvannämnda underdåniga skrifvelse redogjorde chefen för

fortifikationen för de så beskaffade områden, som enligt hans åsigt

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

69

kunde komma i fråga till afyttring; varande dessa områden, som å

bilagda karta äro utmärkta med grönt, följande:

l:o) Nuvarande kasernområdet, å kartan betecknad med bokstafven

M;

2:o) Fotexercisfältet öster om staden;

3:o) Fortifikations- och kommendantsängarne utanför citadellet, å

kartan betecknade med F. K. T. XII och XX;

4:o) Circa hälften af arealen emellan citadellets yttre och inre

grafvar, å kartan betecknad med bokstafven C;

5:o) Fyra norra kurtiner af gamla fästningen, som undantogos

vid upprättandet af raseringskontraktet 1805, å kartan betecknade med

II, III, IV och V;

6:o) f. d. norra frontens glacis, vester om gamla hamnen till citadellet,

å kartan betecknad med I, VI och VII;

7:o) Den s. k. Björkmanska tomten inuti staden, å kartan betecknad

med bokstafven B; samt

8:o) Fn bit af bastionen Nyköping, å kartan betecknad med bokstäfverna

a, b, c, d och li.

Områdena jemte derå uppförda byggnader, för hvilka närmare redogöres

i fortifikationsbefälhafvarens i Skåne bilagda promemoria, blefvo

i enlighet med dåvarande statsrådets och chefens för landtförsvarsdepartementet

föreskrift genom fortifikationsbefälhafvarens försorg värderade

af förste landtmätaren i Malmöhus län och 2 byggmästare.

Värderingsinstrumentet, som jemväl här bifogas, upptager värdet

å nuvarande kasernetablissementet med ridhus samt sjukhus och vaktbyggnad

äfvensom å fotexercisfältet, fortifikations- och kommendantsängarne

samt citadellets mark omed en derstädes uppförd qvarn till

sammanlagdt 424,000 kronor. Å öfrige områden,, deri inberäknad den

s. k. slottsplatsgatan, som utöfver de af chefen för fortifikationen angifna

områden upptages i fortifikationsbefälhafvarens promemoria, ansåge

värderingsmännen sig ej böra sätta några värden, då nyttjanderätten

till dem redan afhändts kronan och den fördel, vederbörande

nyttjanderättsinnehafvare kunde anses hemta deraf att nämnda rätt ombyttes

till full eganderätt, funnes lämpligen böra utgöra föremål för särskilda

underhandlingar emellan kronan och nyttjanderättsinnehafvarne.

Sedan detta värderingsinstrument inkommit, anmodade fortifikation

sbefälhafvaren i Skåne, likaledes enligt honom på grund af dåvarande

statsrådets och chefens för landtförsvarsdepartementet befallning

genom chefen för fortifikationen meddelad föreskrift, uti skrifvelse

den 20 juni 1884 stadsfulhnägtige i Malmö att afgifva yttrande, i hvad

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

mån Malmö stad kunde vara villig att inlösa ifrågavarande tomter och

jordar m. m. samt i öfrigt bidraga till bestridande af kostnaderna för

uppförande i Malmö af nytt kasernetablissement; och blef frågan af stadsfullmägtige

öfverlemnad till utredning af särskildt utsedde komiterade.

1 sitt med anledning deraf afgifna utlåtande förklarade komiterade

sig anse nödigt, att staden utöfver den i värderingsinstrumentet upptagna

andel af citadellets emellan inre vallgräfvare belägna mark

sökte förvärfva sig de med E och G å kartan betecknade områden

äfvensom för beredande af lättare tillträde till ifrågavarande områden

en 40 fot bred remsa af länscellfängelsets trädgård långs yttre fästningsgrafven

från bron vid cellfängelset, hvarjemte komiterade i öfrigt

hemstälde, att då förutom de årliga utgifter till kronan, som omnämnas

i fortifikationsbefälhafvarens promemoria, staden hade att erlägga

en del utgifter för områden, hvilka blifvit med full eganderätt till densamma

af kronan öfverlåtne, staden nu måtte, i sammanhang med frågan

om förvärfvande af eganderätt till ofvanomförmälda byggnader och

områden, söka att genom kapitalisering efter fem procent vinna befrielse

från nämnda afgifter.

Enligt komiterades utredning voro dessa följande:

a) på grund af nådiga brefvet den 14 november 1854 och kompromissbeslut

den 21 mars 1855 erlägges årligen för den å kartan

med XV betecknade andel af bastionen Nyköping till arméförvaltningen

6 kronor samt för de med XVI och XVII utmärkta delar af samma

bastion till fortifikationens besparingskassa 14 kronor;

b) jemlik! samma bref och kompromissbeslut erlägges för tvenne till

utvidgning af gamla begrafningsplatsen använda jordstycken, å kartan betecknade

med XIII och XIV, årligen till arméförvaltningen 100 kronor; och

c) enligt kongl. brefvet den 5 oktober 1877 och öfverlåtelsehandling

den 23 april 1878 har staden att för de med XIX och a betecknade

andelarne af bastionen Nyköping till fortifikationens besparingskassa

erlägga eu årlig afgäld af 122 kronor.

Dessutom har staden genom kongl. brefvet den 25 februari 1848,

vid förvärfvande af eganderätten till det med VIII betecknade området

af norra glacisen, fått sig ålagd skyldighet att tillhandahålla tjenlig

plats för garnisonens skjutöfningar, och hemstälde komiterade att staden

jemväl måtte söka befrielse från denna skyldighet.

Stadsfullmägtige godkände dessa komiterades framställningar och

hade ej heller annan erinran att göra mot den af de utsedde värderingsmännen

anstälda värdering, än att de ansågo kaserntomten icke kunna

uppskattas till högre värde än 2 kronor per qvadratfot.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 38.

71

I sin skrifvelse till fortifikationsbefälhafvaren den 15 december

1884, som utgjorde svar å dennes ofvannämnda skrifvelse den 20 juni

samma år, förklarade de sig alltså anse värdet af meranämnda tomter

och byggnader m. m. böra beräknas på följande sätt:

Husaretablissementets tomt........................................... kronor 135,552: —

Byggnaderna derstädes ...................................................

Ridhusbyggnaden ...............................................................

Sjukhus- och vaktbyggnaden......................................

Fotexercisfältet....................................................................

Fortifikations- och kommendantsängarne ..................

De å kartan med C, E och G betecknade andelar

af citadellets mark med slottsqvarnbyggnaden

jemte en 40 fot bred remsa af cellfängelsets

trädgård........................................................................

Den för östra delen af f. d. bastionen Nyköping

till fortifikationens besparingskassa utgående

afgift af 38 kronor efter 5 proc. kapitalisering

till..................................................................................

Afgiften till samma kassa för den med VI betecknade

delen af norra glacisen 15 kronor till ...

Afgiften till samma kassa för den med VII betecknade

andel af nämnda glacis 20 kronor till ...

Den för den s. k. Björkmanska tomten till arméförvaltningen

utgående afgift 37 öre till ........

Afgiften till arméförvaltningen för det å kartan med

XV betecknade område 6 kronor till................

Den till fortifikationens besparingskassa för de med

XVI och XVII utmärkta områdena utgående

afgift 14 kronor till .............................................

Till arméförvaltningen utgående 100 kronor för områdena

XII och XIV till.........................................

Den för områdena XIX ab-a utgående afgift af

122 kronor, hvaraf 112 kronor till fortifikationens

besparingskassa och 10 kronor till arméförvaltningen

............................................................

18,239

5,000

40.000

73.000

51.000

37,000:

760:

300:

400:

28

7: 40

120:

280:

2,000:

2,440:

Summa kronor 366,098: 68.

De fyra norra kurtinerna, som å kartan betecknas med II, III,

IV och V, den med I utmärkta andelen af norra glacisen samt slottsplatsgatan

äfvensom området öster om sjukhuset, hvilka jordlotter af

Bih. till Riksd. Blot. 181)4. 1 Sami. 1 Afd. 22 Höft. 11

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

staden disponeras utan att afgift derför erlägges, ansågo deremot stadsfullmäktige

icke kunna åsättas något bestämdt värde, ehuruväl de medgåfvo,

att det kunde förtjena någon uppoffring från stadens sida att få

de sväfvande rättsförhållandena rörande äfven dessa områden slutligen

ordnade.

För att emellertid så mycket som möjligt bidraga till att kasernetablissementet

blefve förlagdt till Malmö, förklarade stadsfullmägtige,

med erinran, att af den beräknade värdesumman 3,980 kronor, som de

ansågo kunna afrundas till 4,000 kronor, skulle tillgodokomma fortifikationens

besparingskassa och återstoden kronan, det de voro villige höja

den kronan direkt tillfallande lösesumma till 400,000 kronor och att

dessutom låta anlägga och bekosta eu väg öfver Hästhagen till den

föreslagna platsen för det nya etablissementet, hvilken väganläggning

af stadsfullmäktige beräknades kosta 40,000 kronor eller eventuelt,

derest lägenheten DavidshaH, som läge i sträckningen af densamma,

komme att exproprieras, till 00,000 kronor.

Slutligen erbjödo sig äfven stadsfullmäktige att afstå den emellan

Engeströmska lyckan och Malmö—Ystads jernväg belägna andel af

Hästhagen mot samma pris, som i värderingsinstrumentet åsatts fortifikations-

och kommendantsängarne, eller 2,000 kronor per tunnland, allt

dock under förutsättning dels att tre sqvadroner af regementet jemte

dess chefsexpedition och förvaltningsdirektion fortfarande blefvo förlagda

i Malmö och att etablissement för dessa sqvadroner blefve å

Engeströmska lyckan uppfördt, dels ock att staden tillerkändes full

egandenätt till alla ofvan omförmälda, i skrifvelsen särskildt uppräknade

byggnader, tomter och jordområden, som icke redan blifvit till full

eg o åt staden upplåtne, jemte öfrige i skrifvelsen möjligen icke omnämnda

delar af den egentliga stadens fästningsverk å norra fronten,

norra glacisen samt bastionerna Nyköping och Norrköping med dertill

hörande kanaler och grafvar samt för framtiden befriades ej mindre

från alla de afgifter, för hvilka ersättning blifvit i lösesumman inberäknad,

än äfven från skyldigheten att tillhandahålla plats för garnisonens

skjutöfningar.

Stadsfullmägtiges underdåniga skrifvelse öfverlemnades den 30 mars

1885 till Eders Kongl. Maj:t af chefen för fortifikationen, som dervid

tillika yttrade sig öfver antagligheten af detta stadsfullmäktiges anbud.

Mot de af värderingsmännen åsätta värden å kronans tomter,

hvilka utom hvad anginge värdet å käserntomten af stadsfullmägtige

godkändes, funne chefen för fortifikationen någon erinran från kronans

sida icke vara att göra. Det kunde tyckas, yttrade han, som om 2,000

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 38.

kronor per tunnland för kommendants- och fortifikationsängarne icke

vore mycket, då bekant vore, att ännu högre pris villigt betalades i

stadens omedelbara närhet, men ifrågavarande ängar både ej så stort

värde, såsom varande mycket lågländta, delvis sänka samt bildande

smala långsträckta egofigurer långs yttre kanterna af fästningsgrafvarne,

hvilka utgjorde afloppskanaler för stadens orenlighet. För att de

skulle kunna blifva till byggnadstomter användbara, måste stora kostnader

nedläggas på deras påfyllning, grafvarnes reglering samt väganläggningar.

Marken emellan citadellgrafvarne, som utgjordes af utplanerade

bastioner och kurtiner i det gamla citadellet läge deremot

högre och sundare och vore också värderad till 2,500 kronor per tunnland,

hvilket, enligt chefens för fortifikationen åsigt, vore det lägsta

pris, hvarför kronan kunde afhända sig den. För staden vore i öfrigt

af vigt att komma i besittning af marken på ömse sidor om citadellgrafvarne,

emedan den derigenom finge tillfälle att ordna grafvarne

och afloppsväsendet, hvarefter, enligt chefens för fortifikationen åsigt,

ett bebyggande af citadellmarken med enskilda hus väl kunde ifrågakomma.

Mot värderingsmännens tillvägagående att icke åsätta några värden

å de tomter, till hvilka kronan redan förut åt staden afhändt sig

nyttjanderätten, ansåge chefen för fortifikationen någon befogad anmärkning

ej heller kunna göras. Det handlade i denna fråga, förmenade

han, hufvudsakligen om att reglera ett missförhållande, så att staden

fritt måtte kunna vidtaga de förändringar med sina kanaler och sitt

hamnområde, som eu ständigt växande trafik kräfde och fördelen deraf

vore det bestämmande för värdet af dessa tomter.

Det af staden åsätta pris för Hästhagens mark ansåg chefen för

fortifikationen likaledes kunna godkännas, ehuru ifrågavarande tomt

ligger mera aflägsen än de kronans jordar, som blifvit värderade till

enahanda belopp. Deremot syntes honom stadsfullmäktiges åtgärd att

med eu tredjedel nedsätta det af värderingsmännen bestämda värde å

kaserntomten vara af beskaffenhet att böra föranleda anbudets förkastande.

Han medgaf emellertid, att det vore ganska svårt att bestämdt

säga i hvad mån denna nedsättning kunde vara berättigad. De byggmästare,

som verkstält värderingen, voro visserligen ansedda som do

förste och mest erfarne i dylika frågor. Vid bestämmandet af värdet

å kaserntomten både de emellertid tagit i betraktande, att möjligen

några af de derstädes uppförda byggnader, af hvilka särskildt kasernen

vore i jemförelsevis godt skick, kunde bibehållas; hvaremot stadsfullmägtige

tydligen mera tänkt på tomtens värde, sedan alla byggnaderna

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 38.

blifvit nedrida. Etablissementet hade vidare ett fördelaktigt läge vid

o o

Öppet torg och östra hamnkanalen, men brist på byggnadstomter rådde

ej i Malmö och det syntes, som om rörelsen hade benägenhet att draga

sig från östra till vestra delarne af staden.

Å andra sidan borde dock erinras, att staden icke velat erbjuda

något i aflösen för den inqvarteringsbörda, som ålåge staden i följd af

bristande kasernutrymme soch hvilken, såsom, enligt komiterades utredning,

medförande en årlig utgift för staden af 4,632 kronor, kapitaliserad

efter fem proc., motsvarade ett belopp af 92,640 kronor.

Då denna chefens för fortifikationen skrifvelse inkom hade emellertid

arbetena för upprättande af förslag till förändrad organisation af

kavalleriet tagit sin början, dervid tillika uppstått fråga att. till Malmö

förlägga hela Kronprinsens husarregemente. Dåvarande statsrådet och

chefen för landtförsvarsdepartementet anbefalde med anledning deraf

chefen för fortifikationen att genom vederbörande fortifikationsbefälhafvare

inhemta, stadsfullmägtiges i Malmö yttrande, i hvad mån staden

kunde vara villig att medverka till åstadkommande af ett nytt kasernetablissement

i Malmö afsedt för hela Kronprinsens husarregemente.

Svar på den framställning, fortifikationsbefälhafvaren till följd häraf

gjorde hos stadsfullmägtige i Malmö, meddelades den 4 oktober 1886.

Stadsfullmägtige vidhöllo deri sitt förra anbud endast med den förändring,

att de erbjödo sig att, derest regementet i sin helhet blefve

förlagdt till Malmö, och ett nytt etablissement för dess behof uppfördt,

utan särskild ersättning till kronan öfverlemna det område af Hästhagen,

innehållande omkring 4,7 tunnland, som vid kasernetablissementets förläggande

å Engeströmska lyckan ansågs erforderligt för byggnadstomtens

utvidgning, att af kronan disponeras så länge detsamma begagnades

endast för husaretablissementets behof.

Chefen för fortifikationen, som med underdånigt utlåtande den 29

oktober 1886 till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnade stadsfullmägtiges i

Malmö underdåniga svarsskrifvelse, förklarade sig dock anse omtormälda

af staden gjorda medgifvande icke vara af beskaffenhet att rubba

den uppfattning, rörande anbudets antaglighet, han förut uttalat. .Kostnaden

för inköpet af den erforderliga marken i Hästhagen vore i

kostuadsförslagen beräknad till 6,000 kronor och det vore denna jemförelsevis

obetydliga summa, som i följd af det nya anbudet biefve

disponibel för sjelfva kasernetablissementets uppförande.

Fråga om ökadt bidrag från staden Malmö för kasernetablissementets

förläggande derstädes blef emellertid å nyo väckt af enskild

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

75

motionär inom stadsfullmägtige. Resultatet af denna motion föreligger

i en genom Edfers Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus län

öfverlemnad skrifvelse från stadsfullmägtige i Malmö den 7 mars 1887,

deri de, med vidhållande af öfriga bestämmelser i erbjudandet den 24

september 1886, förklara sig villige att höja det belopp, som skulle

omedelbart tillkomma kronan, till 500,000 kronor.

Det slutliga anbudet innehåller alltså följande bestämmelser:

Under förutsättning att Kronprinsens husarregemente i sin helhet

varder förlagdt till Malmö och ett nytt etablissement för dess behof å

Engeströmska lyckan uppfördt, erbjuda sig stadsfullmägtige:

att till Eders Kongl. Maj:t och kronan erlägga ett belopp af femhundratusen

(500,000) kronor och • till fortifikationens besparingskassa

fyratusen (4,000) kronor, mot det att Malmö stad tillerkännes full och

oinskränkt eganderätt till kasern, stall- och ridhus samt vakt- och

sjukhusbyggnaderna med tillhörande tomter samt till alla de å kartan

med grön färg utmärkta områden, äfvensom möjligen icke omnämnde

delar af den egentliga stadens fästningsverk å norra fronten, norra

glacisen samt bastionerne Nyköping och Norrköping, hvilka enligt 1805

års raseringsplan blifvit Kongl. Maj:t och kronan förbehållne, och icke

sedermera med full eganderätt afträdts, allt med tillhörande kanaler

och grafvar, samt befrias från alla förut omförmälde, till arméförvaltningen

eller fortifikationens besparingskassa nu utgående afgifter äfvensom

från skyldigheten att tillhandahålla plats för garnisonens skjutöfningar;

att låta anlägga och bekosta lämplig väg öfver Hästhagen till

platsen för det nya etablissementet;

samt att kostnadsfritt afstå för etablissementet erforderligt område

af Hästhagen mellan Malmö—Ystadsjernvägen och Engeströmska lyckan.

Uti de områden, som Malmö stad önskade att tillösa sig af kronan,

ingick emellertid större delen af marken emellan citadellets inre vallgrafvar,

som genom Kongl. Maj:ts bref den 1 februari 1850 är, med

undantag af en till enskild person utarrenderad qvarntomt, upplåten

till disposition af fångvårdsstyrelsen; och anmodades af sådan anledning

nämnda styrelse genom nådig remiss den 21 oktober 1887 att yttra sig,

huruvida från dess sida något vore att erinra deremot, att ifrågavarande

mark öfverlemnades till Malmö stad.

Efter att hafva i ämnet infordrat yttrande från direktören vid

centralfängelset i Malmö, som mot förslaget att till Malmö öfverlemna

ifrågavarande område, framstälde åtskilliga erinringar, väsentligen gående

derpå ut, att fängelserna i följd deraf skulle dels komma att lida brist

på utrymme och dels till men för fångvården bringas i omedelbar be
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 38.

röring med stadens planlagda område, afgaf fångvårdsstyrelsen underdånigt

utlåtande den 18 november 1887, rrti hvilket deri, med påpekande

för egen del, att fängelsernas nuvarande område, som är inneslutet af

yttre fästningsgrafven, derigenom eger en naturlig gräns, på detta och

de i öfrigt af fängelsedirektören åberopade skäl, afstyrkte den ifrågasatta

upplåtelsen.

I ett senare den 17 januari 1888 dagtecknadt utlåtande förklarade

dock nämnda styrelse, i anledning af förnyad remiss, att, derest ett

väckt förslag om utdragande i vestlig eller nordvestlig rigtning af en

långs med f. d. bastionen Norrköping framgående kanal blefve satt i

verket, hinder från styrelsens sida icke mötte för afståendet af den del

af det till styrelsen upplåtna område, som komme att ligga söder om

denna kanal, förutsatt likväl att den nya kanalen icke komme att dragas

allt för nära den inre fästningsgrafven utan tvärs öfver den treangulära

figur, hvarå bastionen Stenbock jemte den med S. å kartan betecknade

s, k. qvarntomt är belägen, samt utfalla i den vinkel, nuvarande yttre

fästningsgrafven vester om nyssnämnda tomt bildar.

Med anledning af hvad fång vårds styrel sen i omförmälda yttranden

anfört, anmodade dåvarande statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet

chefen för fortifikationen att från stadsfullmägtige i Malmö

infordra utlåtande rörande de förändringar i fråga om de för det tilltänkta

köpslutet bestämda vilkof, som ansågos böra ega rum, derest

Eders Kongl. Maj:t funne godt från försäljning undantaga hela det till

fångvårdsstyrelsen upplåtna, uti köpeanbudet inbegripna jordområde

eller ock den del deraf, som afsåges i fångvårdsstyrelsens senare utlåtande.

Stadsfullmägtiges svar afgafs den 29 mars 1888. De förklarade

deri, att då nu ifrågavarande område vore för staden det jemförelsevis

värdefullaste af allt, som blifvit ifrågasatt att inlösas, det i stadsfullmägtiges

underdåniga skrifvelse den 7 mars 1887 gjorda köpeanbud

måste anses i sin helhet förfallet, derest Eders Kongl. Maj:t skulle

finna för godt från försäljning undantaga hela området emellan inre

och yttre fästningsgrafven.

Vidkommande ^åter förslaget att den del af området, som vid en

blifvande kanalreglering kunde komma att ligga innanför den nya kanalen,

skulle bibehållas under fångvårdsstyrelsens disposition, upplyste

stadsfullmägtige att enligt det enda förslag till kanalreglering, som

förelåge och som ännu ej af stadsfullmägtige antagits, den nya kanalen

skulle komma att dragas alldeles intill inre fästningsgrafven; och som

dessutom frågan oro kanalens reglering stode i nära samband med andra

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

77

ärenden, som tarfvade vidlyftig utredning, kunde för det dåvarande

hvarken bestämmas arealen af det område, som enligt fångvårdsstyrelsens

senare förslag skulle komma att för fångvårdens behof bibehållas,

eller beräknas det afdrag, som derför kunde böra göras å den af stadsfullmägtige

erbjudna köpesumman. Stadsfullmägtige ansågo sig alltså

icke heller kunna gå in på detta förslag.

Deremot förklarade de sig villige att i så måtto tillmötesgå fångvårdsstyrelsens

önskningar, att de afstodo från anspråket på de å kartan

med A och A 1, betecknade områden om ungefär två och ett tredjedels

tunnland mot ett afdrag af 6,000 kronor å den åt Eders Ivongl. Maj:t

och kronan erbjudna lösesumma; hvarjemte de, då det särskildt med

hänsyn till vexlingen i fastighetsvärdena vore för staden af vigt att det

gjorda köpeanbudet snarast möjligt blefve slutligen pröfvadt, funno sig

böra tillkännagifva, att de icke ville anses bundna af samma anbud

längre än till utgången af år 1889.

Öfver sistnämnda, utaf stadsfullmägtige i Malmö afgifna yttrande

har jag ansett mig böra inhemta fångvårdsstyrelsens utlåtande. I detsamma,

som är dateradt den 27 sistlidne december, förklarar sig fångvårdsstyrelsen

väl finna fängelsernas närvarande behof af utrymme vara

tillgodosedt genom stadsfulhnägtiges medgifvande, att ett område af

2V3 tunnland eller omkring 130,600 qvadratfot finge af det ursprungligen

till upplåtelse afsedda området åt kronan bibehållas, men hemställer,

derest Eders Kongl. Maj:t skulle vilja för sin del antaga det

af stadsfullmägtige gjorda anbud, att, då den gynsamma afstängning,

som fängelsernas i Malmö nuvarande område egen i den yttre fästningsgrafven,

genom den ifrågasatta öfverlåtelsen skulle komma att gå

förlorad, den måtte blifva ersatt genom en stängselmur kring de delar

af samma område, från hvilka stadsfullmägtige i sitt förnyade förslag

afstått; och anser fångvårdsstyrelsen kostnaden för denna omkring

1,500 fot långa murs uppförande kunna approximativt beräknas till ett

belopp af 25,000 kronor.

Vidare och som den bro öfver yttx-e fästningsgrafven, som i

Vestergatans förlängning utgör enda infartsvägen från staden till citadellet,

hittills bekostats och underhållits af fångvården, men staden

genom den föreslagna öfverlåtelsen skulle blifva egare af marken på

båda sidor om nämnda bro, samt, enligt hvad handlingarne gåfvo vid

handen, ämnade anlägga en utfartsväg å den mark, hvaraf staden skulle

komma i besittning, anser fångvårdsstyrelsen att, till förekommande af

stridiga meningar härutinnan, vid öfverlåtelsen till staden af ifrågava
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kong}. Maj:ts Nåd. Proposition No 38.

rande jordområden bör fästas det vilkor, att byggnads- och underhållsskyldigheten

af denna bro skall ensam åligga staden.

Slutligen beder jag få nämna, att så väl armé förvaltningen å fortifikationsdepartementet

som chefen för Kronprinsens husarregemente och

generalbefälhafvaren i lista militärdistriktet afgifvit yttrande i fråga om

antagligheten af det utaf Malmö stad gjorda anbud, 06h att samtliga

dessa myndigheter hemstält om detsammas antagande, dervid emellertid

regementschefen, med hvilken generalbefälhafvaren instämt, för sin del

hemstält, att, som nuvarande kasernetablissement är beläget på ett afstånd

af 5Va kilometer från regementets exercisfält å Limhamn, samt

nämnda fält är det enda ställe, hvarest regementets skjutöfningar kunna

försiggå, efter det den af Malmö stad till regementet för närvarande

upplåtna skjutplats icke vidare Lomme att stå till dess förfogande,

staden måtte bibehållas vid skyldigheten att tillhandahålla skjutplats åt

garnisonen, intill dess det nya kasernetablissementet blifvit färdigt och

tagits i bruk.

II. Då jag nu öfvergår till redogörelsen för de förslag till sjelfva

kasernetablissementet, som tid efter annan upprättats, synes mig densamma

lämpligen kunna inskränkas till sådana, som afgifvits efter det

den s. k. Engeströmska lyckan definitivt ifrågasatts till byggnadsplats.

Föregående förslag, hvithet afsåg etablissementets förläggande å den

s. k. kommendantsängen invid Malmö och hvartill fullständiga ritningar

dessutom icke blefvo upprättade, har numera förlorat allt intresse.

Såsom jag redan nämnt, väcktes frågan om uppförande af nytt

kasernetablissement i Malmö till förnyadt lif genom chefens för fortifikationen

förenämnda skrifvelse den 23 oktober 1883, deri den. s. k.

Engeströmska lyckan föreslogs till byggnadsplats. Sedan erforderliga

upplysningar inhemtats om tomtens beskaffenhet och vilkoren för dess

upplåtande till ifrågavarande ändamål, anbefalde dåvarande statsrådet

och chefen för landtförsvarsdepartementet i skrifvelse den 1 maj 1884

chefen för fortifikationen att upprätta alternativa förslag till etablissementer

för 2 eller 3 sqvadroner, beräknade en hvar för 100 man och

106 hästar. Fullständiga ritningar och kostnadsförslag härtill inlemnades

den 30 mars 1885, och beräknades kostnaden för ett etablissement för

3 sqvadroner till 713,000 kronor, och för ett dylikt för 2 till 563,000

kronor. Dessutom blef på grund af statsrådets och chefens för landtförsvarsdepartementet

muntliga begäran ett generelt kostnadsförslag till

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds Kärf. Proposition N:o 38.

79

ett etablissement för 240 man och 260 hästar upprättadt af fortifikationsbefälhafvaren

i Skåne; och slutade detta kostnadsförslag på en summa

af 633,000 kronor.

Uti ingen af dessa tre kostnadssummor ingick emellertid kostnaden

för anskaffning af inventarier, beräknad till 25,000 kronor för det första,

18.000 kronor för det andra och 32,000 kronor för det tredje förslaget.

Ej heller var deri medräknad kostnaden för inköp af den för etablissementet

erforderliga del af den s. k. Hästhagen, som Malmö stad sedermera

erbjöd sig att kostnadsfritt afstå.

Sedan Eders Kongl. Maj:t under den 4 december 1885 faststält,

nya grunder för manskapets antagning och tjenstgöring vid, jemte

andra värfvade regementen, Kronprinsens husarregemente, måste naturligtvis

förslaget till kasernetablissementet lämpas efter de förändrade

tjenstgöringsförhållanden, som dermed inträdde; och blef med anledning

deraf, på departementschefens befallning nytt förslag till etablissement

upprättadt, afsedt för 5 sqvadroner med 25 å 30 underofficerare,

220 man, 12 nummerspel och 280 hästar. Detta förslag, som aflemnades

den 3 maj 1886, upptog kostnaden för etablissementet, inventarier

oberäknade, till 713,000 kronor, hvartill dock eventuel! borde läggas

65.000 kronor för ett mindre ridhus och en underbefälsbyggnad.

Då emellertid denna summa öfversteg det belopp, hvarmed Malmö

stad förklarat sig vilja bidraga till åstadkommande derstädes af ett nytt

kasernetablissement. för hela regementet, och det syntes angeläget att

kostnaderna inskränktes till det belopp, hvaröfver kronan vid antagande

af detta anbud komme att förfoga, lät min närmaste företrädare i embetet

från chefen för fortifikationen infordra ytterligare ett förslag, vid

hvilkets upprättande jemväl skulle tagas hänsyn till de förändringar,

som dåmera vidtagits i det under utarbetande varande förelaget till förändrad

organisation af kavalleriet; och skulle förslaget afses för 2

regementens chefsexpeditioner och 2 skolsqvadroner, hvardera beräknad

till 1 ryttmästare, 6 subalternofficerare, 1 läkare, 1 fanjunkare, 5 sergeanter,

1 musikunderofficer, 1 volontär, 124 man samt 14 officers- och

136 nummerhästar. För förslaget uppgjordes två alternativer, af hvilka

det ena utvisade en kostnad af 693,000 kronor, och det andra, som af

chefen för fortifikationen förordades, 687,000 kronor. Under förutsättning

att endast ett regemente förlädes till Malmö, och att sålunda en

sqvadronskasern och en stallbyggnad kunde uteslutas, ansågs emellertid

kostnaden komma att uppgå till 485,000 kronor, om stabsbyggnaden

uppfördes i endast 2 våningar, men till 498,000 kronor, om den upp
Bih.

till Riktd. Prot. 1894. 1 Sami. 1 Afd. 22 Höft. 12

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

fördes till full höjd med 3 våningar; och var i intet af dessa förslag

kostnaden för inventarier inberäknad.

De från min närmaste företrädares något afvikande åsigter beträffande

kavalleriets tilltänkta nya organisation, som af mig hysas och

som redan af Eders Kongl. Maj:t blifvit gillade, nödvändiggjorde dock

ännu ett förslags upprättande. Som Eders Kongl. Maj:t. behagade erinra

sig, är i det Riksdagen nu understälda förslag i nämnda afseende

åt skolsqvadronerna gifven en något större styrka än ifrån början föreslagits

och är jemväl förordadt, att i fråga om de tjenstfria hästarnes

uppfödande det s. k. depotsystemet särskildt. vid Kronprinsens husarregemente

måtte komma till något vidsträcktare användning. Utgående

härifrån, har jag anbefalt chefen för fortifikationen att inkomma med

förslag till nytt kasernetablissement, lämpadt efter dessa förändringar

i det vid mitt tillträde af statsrådsembetet delvis färdiga förslaget till

kavalleriets förändrade organisation.

Sådant förslag har den 12 sistlidne december inkommit. Enligt

detsamma, hvilket är upprättadt af fortifikationsbefälhafvaren i Skåne

och i hvilket, till vinnande af ett prydligare utseende utaf etablissementet

i dess helhet, äfven någon förändring i de tilltänkta byggnadernas

förläggning sins emellan är vidtagen, skulle etablissementet.

komma att bestå af: 1 kasernbyggnad, afsedd att lemna utrymme för

1 ryttmästare, 6 subalternofficerare, 1 regementsintendent, 1 läkare, 1

veterinär, 1 expeditionshafvande underofficer, 8 andre underofficerare,

1 förrådsförvaltare och 182 man, äfvensom chefsexpedition, offlcersmess,

arrest och vaktlokaler samt skräddare- och skomakareverkstäder, vidare

kokhus, sjukhus, förrådsbyggnad, ridhus, två stallbyggnader, hvardera

för 108 hästar, ett exercis- och gymnastikhus, ett sjukstall, en smedja

med skostall, en afträdesbyggnad och två gödselstadar. Kostnaderna,

deri inberäknade utgifterna för inköp af en kokapparat jemte vattenledning,

dränering af byggnadsplatsen, afloppsledningar, inhägnad, planering,

schaktning, makadamisering, stensättning och grusning af ridbanor,

åskledare och inledning af jernvägsspår, upptagas till 600,000

kronor, och upplyser fortifikationsbefälhafvaren slutligen, att den numera

af Malmö stad anlagda väg förbi det tilltänkta etablissementet icke

omedelbart berör den s. k. Engeströmska lyckan, utan är skild derifrån

genom en mindre jordremsa, öfver hvilken staden förfogar. Han anser

emellertid, att en del af Engeströmska lyckan måste utläggas till den

jemväl förbi etablissementet framgående s. k. Plantagevägens utvidgning,

och torde, efter hans förmenande, något hinder för utbyte af dessa

jordstycken icke komma att från stadens sida möta.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

81

Af hvad jag redan yttrat torde framgå, att jag anser mig kunna

förorda de af vederbörande myndigheter gjorda framställningar så väl

i fråga om de s. k. Engeströmska lyckans användande till byggnadstomt

som beträffande Malmö stads köpeanbud å de kronan tillhöriga, i

Malmö belägna jordområden, som vid nytt kasernetablissements uppförande

kunna ifrågakomma till afyttring. Den s. k. Engeströmska

lyckan ligger visserligen, enligt hvad chefen för fortifikationen upplyser,

något lågt, men då källare endast undantagsvis erfordras i de tilltänkta

bj^ggnaderna, torde vidare afseende på denna omständighet så mycket

mindra böra fästas, som, enligt hvad chefen för fortifikationen’erinrar,

hinder för dess torrläggning till nödigt djup ej möter, och marken erbjuder

god bärighet. I öfrigt'' förenar platsen hos sig flera företräden.

Den ligger nära till staden och regementets öfningsfält å Limhamn,

hvarest, såsom jag längre fram kommer att nämna, skjutbana för regementet

jemväl torde böra inrättas. Den kan utan afsevärda kostnader

sättas i omedelbar förbindelse med provinsens och dymedelst hela landets

jernvägsnät, och slutligen torde, på sätt Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i Malmöhus län anmärkt, kostnaden för dess förvärfvande till

byggnadsplats vida understiga de utgifter, som skulle blifva nödiga, derest

staten nödgades för ändamålet inköpa en lika välbelägen tomt invid

Malmö. Som Eders Kongl. Maj:t täcktes erinra sig, utgöres nämnda

kostnad dels af den årliga afgift, 500 kronor, som intill midfastan 1896

skall erläggas till nuvarande innehafvare af lyckan och till hvilkens

gäldande de under arméförvaltningens fortifikationsdepartement stälda

arrendejordsskylds- och tomtöremedlen, enligt hvad chefen för fortifikationen

anmält, lemna tillgång, dels ock af årliga arrendeafgiften för

lyckan, som för närvarande utgår med 470 kronor i rundt tal. Då

förstnämnda afgift skall utgå endast för 6 år, eller med sammanlagdt

3.000 kronor, och den årliga arrendeafgäld, hvaraf staten vid platsens

användande till byggnadstomt går förlustig, kapitaliserad efter 5 procent,

motsvarar en summa af i rundt tal 9,000 kronor, skulle alltså statens

utgift för den vidsträckta kaserntomtens anskaffning komma att, uppgå

till allenast 12,000 kronor.

Äfven i fråga om antagligheten af Malmö stads köpeanbud har

jag inga erinringar att göra. Sedan staden numera höjt detsamma till

500.000 kronor eller, med afdrag för de 6,000 kronor, som belöpa på

de för fångvårdsstyrelsens behof afsedda delarne af platsen mellan citadellgrafvarne,

till 494,000 kronor, torde chefens för fortifikationen erinran,

att staden ej beräknat någon ersättning för den lättnad i dess

infjvarteringsbörda, som blifver eu följd af ett nytt kasernetablissements

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

uppförande, hafva förlorat sin giltighet. Nämnda summa motsvarar

nemligen i det närmaste sammanlagda beloppet af dot värde, som vid

den af statens egna myndigheter föranstaltade värdering åsatts statens

till föryttring afsedda tomter och byggnader i Malmö, och den kapitaliserade

årliga inqvarteringstungan; och dertill kommer ytterligare dels

värdet af den del utaf Hästhagen, som staden erbjudit sig att under

nyttjanderätt till kronan upplåta och som af chefen för fortifikationen

värderats till 6,000 kronor, dels ock förpligtelsen för Malmö stad att

anlägga^ väg till etablissementet, hvilken förpligtelse, äfven om den ej

kan anses innebära någon egentlig uppoffring från stadens sida, då

staden af andra skäl lärer varit nödsakad att bringa detta vägarbete

till stånd, dock besparat kronan de ej oansenliga utgifter, som eljest

erfordrats för att sätta kasernetablissementet. i förbindelse med staden.

Hvad angår detaljerna af det tilltänkta aftalet med Malmö stad,

förekomma emellertid några omständigheter, som, ehuru af ringa betydenhet,

torde böra i korthet beröras. Till en början är den s. k.

Björkmanska, vid hörnet af Södergatan i Malmö belägna tomt, af hvilken

staden önskar att komma i besittning, genom nådigt bref den 20

augusti 1802 på evärdliga tider mot tomtören upplåten till egaren af

angränsande tomt; hinder för staten att till Malmö stad afstå den rätt

till jorden, staten ännu eger, möter dock på grund deraf icke, och,

enligt hvad som framgår af merauämnde komiterades utlåtande, är det

i sjelfva verket endast denna rätt, staden önskar att få på sig öfverlåten,

för att sedermera komma i tillfälle att med egaren till angränsande

fastighet träffa en för reglering af nämnda gata erforderlig

öfverenskommelse.

Beträffande derefter den summa, 4,000 kronor, som Malmö stad

i sitt köpeanbud anser böra tillkomma arméförvaltningens fortifikaiionsdepartement

såsom ersättning för åtskilliga till nämnda departement

för närvarande ingående årliga afgälder, hvaraf departementet vid antagande

af köpeanbudet skulle gå förlustig!, beder jag få erinra, att

ifrågavarande afgälder tillfalla fortifikationens besparingskassa, men att

någon rätt för denna kassa att, sedan de jordområden, för hvilka afgifterna

utgå, icke mera tillhöra staten, erhålla godtgörelse för förlusten

deraf icke kan anses förefinnas. Omförmälda 4,000 kronor kunna alltså

betraktas såsom en statsverkets tillgång och afses för enahanda ändamål

som den öfriga köpesumman.

Det är vidare att märka, att, derest Malmö stads köpeanbud godkännes,

Kronprinsens husarregementes skjutöfningar icke kunna såsom

hittills försiggå å den plats, som staden jemlikt sitt åtagande för ända
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

83

målet anvisat. Som Eders Kongl. Maj:t täcktes erinra sig, har emellertid

arméförvaltningen redan erhållit befallning att söka träffa öfverenskommalse

med vederbörande om inrättande af ny skjutplats å regementets

exercisfält vid Limhamn; och torde hinder icke möta att, om densamma

till följd af sin aflägsenhet från det nuvarande etablissementet

icke kan begagnas under den tid, det nya etablissementet uppföres,

mot särskild ersättning af Malmö stad utverka rättighet för regementet

att tills vidare begagna den nuvarande skjutplatsen.

Slutligen torde med anledning af de erinringar som fångvårdsstyrelsen

framstält mot förslaget om upplåtelse till Malmö stad af jorden emellan

de båda vallgrafvarne, från upplåtelsen böra undantagas det område

af cirka 2 13 tunnland, som å kartan är omgifvet med en röd gränslinie

och hvars bibehållande åt staten vederbörande stadsmyndigheter

mot deremot svarande afdrag å köpeskillingen numera medgifvit. Att

åter, på sätt fångvårdsstyrelsen föreslagit, å gränsen till nämnda område,

som sålunda skulle komma att fortfarande stå under fångvårdsstyrelsens

disposition, uppföra eu särskild mur af den jemförelsevis

dyrbara beskaffenhet, som af nämnda styrelse ifrågasatts, anser jag ej

erforderligt; ett plank af enahanda dimensioner och hållfasthet, som de

vid flera af rikets cellfängelser uppförda, lärer göra samma nytta; och

torde den härför nödiga kostnad, hvilken, enligt från chefens för fortifikationen

expedition lemnado upplysningar, uppgår till omkring 2,000

kronor, kunna bestridas af tillgängliga medel, utan att särskildt anslag

derför behöfver af Riksdagen äskas. Jag anser äfvenledes mindre

lämpligt att, såsom fångvårdsstyrelsen förslagit, genom förnyade underhandlingar

söka i sammanhang med köpslutet på Malmö stad öfverflytta

skyldigheten att underhålla bron vid cellfängelset, utan torde

frågan derom böra göras till föremål för särskild äfverenskommelse,

hvilken lärer kunna träffas utan Riksdagens hörande. Jag tillstyrker

alltså, att anbudet i dess föreliggande skick varder antaget.

I fråga om sjelfva kasernetablissementet och kostnaden för detsammas

uppförande, beder jag få erinra, att i senast utarbetade förslag

utrymmet beräknats något större än förut i syfte att dels bereda bostäder

för åtskilliga af regementets ej till den årliga skolsqvadronen

kommenderade underofficerare, dels och lemna tillfälle i depot insätta

en del af regementets tjenstfria hästar; och då vidare ett särskildt

sjukhus är afsedt att vid etablissementet uppföras, hvarförutom materialier

och arbete numera ställa sig något dyrare än vid den tidpunkt,

de öfriga förslagen upprättades, torde lätt inses, att slutsumman måste

blifva något högre. Genom de föreslagna förändringarne synes mig

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

emellertid etablissementet hafva vunnit i ändamålsenlighet, och har jag

i öfrigt intet annat att i detta afseende tillägga än att, då etablissementet

är afsedt för hela Kronprinsens husarregemente och sålunda de

i regementets nuvarande etablissement i Helsingborg befintliga kaserninventarier

böra efter det n}ra etablissementets i Malmö färdigbyggande

dit öfverflyttas, det icke lärer vara erforderligt att i kostnadsberäkningen

upptaga någon särskild utgiftspost för kaserninventariers inköpande.

Hvad angår sättet för anskaffande af den erforderliga kostnadssumman

600,000 kronor, torde, på sätt jag vid underdånig föredragning

af förslaget till kavalleriets förändrade organisation redan yttrat, den

del deraf, som ej täckes af den utaf Malmö stad erbjudna köpesumma,

böra utgå af blifvande reservationer å anslaget till kavalleriet.

Med erinran slutligen, att, då utbyte af kronans mark mot stadens

är af nöden för att bringa det nya etablissementet i omedelbar

förbindelsen med den af Malmö stad invid detsamma anlagda väg, bemyndigande

dertill jemväl bör af Riksdagen äskas, hemställer jag alltså,

att Eders Kong]. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att medgifva:

att ej mindre Kronprinsens husarregementes nuvarande kasern,

stall och ridhus samt vakt- och sjukhusbyggnader med tillhörande tomter

än äfven öfriga ofvan omförmälda med grön färg å hosföljande karta

utmärkta, kronan tillhöriga områden i Malmö stad må, med undantag

endast af de med bokstäfverne A och A 1 å kartan betecknade, invid

citadellets inre vallgraf belägna egofigurer, mot 498,000 kronor

och de öfriga vilkor, som i Malmö stadsfullmägtiges skrifvelse den 7

mars 1887 finnas närmare angifna, till Malmö stad under full eganderätt

upplåtas;

att i köpslutet må anses inbegripna jemväl sådana möjligen icke

särskildt omnämnda delar af den egentliga stadens fästningsverk å

norra fronten, norra glacisen samt bastionerna Nyköping och Norrköping,

som enligt 1805 års raseringsplan blifvit Kongl. Maj:t och kronan

förbehållna och icke sedermera med full eganderätt afträdts, äfvensom

samtliga de försålda områdena tillhörande kanaler och grafvar;

att vid bifall härtill dels den kronan tillhörande s. k. Engeströmska

lyckan vid Malmö må begagnas till byggnadsplats för nytt kasernetablissement

lör Kronprinsens husarregemente, med rätt för Kongl.

Maj:t att vidtaga sådana smärre utbyten af de lyckan tillhöriga egoområden,

som för att bringa det blifvande etablissementet i omedelbar

beröring med den invid detsamma af Malmö stad anlagda väg kunna

erfordras, dels den af Malmö stad erhållna köpeskilling äfvensom af

reservationerna å anslaget till kavalleriet en summa af 102,000 kronor

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 38.

85

må, med tillsammans sexhundratusen kronor, användas för uppförande

å nämnda byggnadsplats af ett sådant etablissement.))

Hvad departementschefen sålunda yttrat och

hemstält behagade Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan

af statsrådets öfriga ledamöter, i nåder gilla; och

skulle följaktligen proposition i ämnet till Riksdagen

aflåtas af det innehåll, bilagan 4 vid detta protokoll

utvisar.

Ex protocollo

F. Lagerfelt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. till Kornjl. Maj*? prof). NS 38

^ A-RT^

utvisande

de KRONAN tillhöriga områden

M A LM Q STAD

som ifrågasättas till försäljning.

400 5oo meter.

ooo iot.

t tv ez

Yvcvyyviv e/rv

Skala 1: 8000

a 11 e t

100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000

livré/

É ] utmärker deri mark, som fortfarande

HM /*.. •»/•/» yy~........zt

'' ‘ -‘j förbi ifver Kronans eu eu dom .

Vurm,

utmärker den mark, hvartill Kronan

af händ t sig eganderätten sedan 1S05

TUMV

fiimät ker den mark, som. Malmö

död älutkar tilläsa sig

Ifeliinn ->

(Stab. Lit. An£t.

''nXköping

€lpsbong

i

&

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.